SOU

Iakttagelser under en reform : lägesrapport från Resursberedningens uppföljning vid sex universitet och högskolor av det nya resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning : delbetänkande

Beteckning: SOU 1994:80
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

Prop. 1994/95:100: Förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96, avsnitt 4.6.1
SOU 1996:21: Reform och förändring : organisation och verksamhet vid universitet och högskolor efter 1993 års universitets- och högskolereform : slutbetänkande, avsnitt 1.4

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

IAKTTAGELSER

UNDER EN

REFORM

Lägesrapport från Resursberedningens uppföljning vid sex universitet och hög-

skolor det

av nya resurstilldelningssystemet för grundläggande

högskoleutbildning.

BLS] WW W UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

w Statens offentliga utredningar WW 1994:80 w Utbildningsdepartementet

under

Iakttagelser

en reform

från

- Lägesrapport Resursberedningens

uppföljning vid sex universitet och

högskolor av det resurstilldelnings-

nya för systemet grundläggande högskoleutbildning

Delbetänkande av Resursberedningen Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-13699-6 Stockholm 1994 ISSN 0375-250x

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Genom beslut den 20 augusti 1992 bemyndigade regeringen chefen för Utbildningsdepartementet, statsrådet Unckel, att tillkalla en kommitté med uppdrag att dels utveckla det nya resurstilldelningssystemet för universitet och högskolor som föreslagits i proposition l99293:1 Universitet och högskolor Frihet för kvalitet, dels följa införandet av detta. - Med stöd av detta bemyndigande tillsattes kommittén den l september 1992. Kommittén antog namnet Resursberedningen. I januari 1993 lämnade beredningen sitt första betänkande SOU 1993:3 Ersättning för kvalitet och effektivitet Utformning av ett nytt resurstilldel- ningssystem för grundläggande högskoleutbildning, vilket innehöll förslag om de delar av resurstilldelningssystemet som omfattar studentpeng och ersättning för helårsprestationer. Detta förslag har, i princip, införts fr.o.m. den 1 juli 1993 efter förslag från regeringen och beslut i riksdagen prop. 199293:169, bet. 199293:UbU14, rskr. 1992932363. Beredningen lämnade sitt andra betänkande SOU 1993: 102 Kvalitet och Dynamik Förslag från Resursberedningen rörande statsmakternas resurstill- delning till grundläggande högskoleutbildning samt forskning och forskarutbildning i november 1993. Detta betänkande behandlade dels förslag om hur statsmakternas resurstilldelnin g till grundutbildningen skall kunna baseras universitetens och högskolornas interna kvalitetsarbete, dels förslag om hur resurstilldelningen till forskning och forskarutbildning till viss del skall kunna relateras till prestationsmått. Efter remissbehandling lämnade regeringen förslag i båda dessa frågor till riksdagen i proposition 199394:177 Utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft. Riksdagen väntas ta ställning till de av regeringen förordade principerna i juni 1994. Det betänkande som nu överlämnas behandlar de hittillsvarande erfarenheterna av de delar av resurstilldelningssystemet för grundutbildning som infördes den 1 juli 1993, dvs. att statsmakternas resurstilldelning till lärosätena baseras på antalet studenter och deras prestationer. De iakttagelser som redovisas i denna lägesrapport har huvudsakligen gjorts vid sex universitet och högskolor, som beredningen besökt vid vardera tre tillfällen. Med tanke den relativt korta tid som förflutit sedan 1993 års universitets- och högskolereform introducerades speglar iakttagelsema vissa utvecklingstendenser och attityder till framför allt resurstilldelningssystemets olika delar. Beredningen har valt att i denna rapport koncentrera sig effekter av systemet i följande två avseenden

H 14-0814

dels följd vald modell för den interna resursfördelningen inom som en av lärosätet kapitel 2, dels eventuella risker för sänkt kvalitet i olika hänseenden kapitel 3. I beredningens arbete med detta betänkande har följande ledamöter, sakkunniga och experter deltagit:

Ledamöter: statssekreterare Bjarne Kirsebom ordförande rektor Mårten Carlsson högskoledirektör Lars Ekholm professor Lennart Hjalmarsson rektor Inge Jonsson vice ordförande rektor Lillemor Kim rektor Ingemar Lind vice VD Jan Martinsson rektor Ingegerd Palmér

sakkunniga: departementssekreterare Staffan Bengtsson fr.o.m. 1994-01-01 f.d. vice ordföranden i SFS Magnus Börjesson departementsrådet Gunnar Wetterberg

departementsrådet Sture Öberg fr.o.m. 1993-11-29

Experter: änmessakkunnig John Fürstenbach departementssekreterare Staffan Ros t.o.m. 1994-01-11

Kommitténs sekretariat har bestått av ämnessakkunnig Ann Fritzell och ärnnessakkunnig Lena Eriksson, vilka förordnades den l september 1992. I sekretariatsuppgiftema har också departementssekreterare Inger Eriksson och assistenten Ann-Kristin Hägglund, Utbildningsdepartementet medverkat. Beredningen överlämnar härmed sitt betänkande Iakttagelser under en reform Lägesrapport från Resursberedningens uppföljning vid sex universi- och högskolor effekterna det resurstilldelningssystemet för tet av av nya grundläggande högskoleutbildning. Med utgångspunkt i detta betänkande avser beredningen att under hösten 1994 ordna ett seminarium för att ge företrädare för bl.a. samtliga universitet och högskolor tillfälle att utbyta erfarenheter om det nya resurstilldelningssystemet.

Resursberedningen räknar med att avge ett betänkande om de samlade erfarenheterna av det första årets tillämpning av resurstilldelningssystemet för grundutbildning i början av år 1995. Därmed återstår endast uppgiften att överväga möjligheterna till en mer gemensam anslagsform för den högre utbildningen och forskningen.

Stockholm i juni 1994

Bjarne Kirsebom

Mårten Carlsson Lars Ekholm Lennart Hjalmarsson Inge Jonsson Lillemor Kim Ingemar Lind Jan Martinsson Ingegerd Palmér

Ann Fritzell Lena Eriksson

Innehåll

Sammanfattning av Resulsberedningens iakttagelser 9 . . . . . . . . . . . . . . . . English Summary 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Uppläggning av uppföljningen 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Inledning 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Avgränsning av uppföljningsuppdraget 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Genomförande av uppföljningen 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4 Uppläggningens begränsningar 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5 Det fortsatta uppföljningsarbetet 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Olika modeller för intern nesursföndelning samt iakttagna

effekter av det nya resuzstilldelningssystemet 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Inledning 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Modeller för intern resursfördelning vid de studerade lärosätena 23 . . . . . 2.2.1 Lunds universitet 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.2 Umeå universitet 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.3 Kungl. Tekniska högskolan KTH 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.4 Högskolan i GävleSandviken 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.5 Högskolan i KarlskronaRonneby 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.6 Högskolan i Karlstad 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Iakttagelser och kommentarer 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.1 Inledning 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.2 Resultatrelaterad tilldelning 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.3 Enhetlig och schablonmässig capitaersättning 32 per . . . . . . . . . . . 2.3.4 Intern fördelning av takbelopp samt planering för treårsperioden 34 . 2.3.5 Administrativa effekter 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Diskussion om effekter på utbildningens kvaliteti olika avseenden 39 . . . 3.1 Inledning 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Effekter kravnivån 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Begränsningar i utbudet av kurser med låg prestationsgrad 41 . . . . . . . . . 3.3.1 Fortbildning och vidareutbildning 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.2 Fria eller programbundna studier 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Begränsningar i utbudet kurser med få studenter 44 av . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Ändrad relation mellan studentpeng och prestationsersättning 45 . . . . . . .

Bilaga

Kommittédirektiv 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

rl I-l-OSI-t

Sammanfattning 9

Sammanfattning av Resursberedningens iakttagelser

Uppläggning av uppföljningen kap. 1

För att belysa det första årets erfarenheter av de delar resurstilldelningsav systemet för grundutbildning som infördes den l juli 1993 valde vi ut sex universitet och högskolor. Dessa lärosäten skiljer sig vad gäller storlek, utbildningsutbud och lokalisering i landet. Vi har hittills besökt dem vid vardera tre tillfällen och träffat företrädare för olika ledningsfunktioner, lärare och studenter Detta delbetänkande har koncentrerats till att dels redovisa vissa iakttagelser rörande effekterna av vald modell för resursfördelning inom lärosätet, dels diskutera effekter utbildningens kvalitet i olika avseenden. Vi vill dock med tanke på den korta period som reformen varit i kraft och kunnat studeras poängtera att de iakttagelser som redovisas i betänkandet endast speglar vissa utvecklingstendenser och attityder till resurstilldelningssysteolika delar vid studerade lärosätena. l mets de sex Detta betänkande planeras ligga till grund för ett seminarium med företrädare för bl.a. samtliga universitet och högskolor under hösten 1994. Vi avser att fullfölja vår uppföljning av de sex lärosätena med ett fjärde och uppsummerande besök under hösten 1994. De samlade erfarenheterna av de fyra besöken och seminariet kommer tillsammans med vissa sammanställningar ur årsredovisningarna för budgetåret 199394 att redovisas i ett betänkande i början av år 1995.

Olika modeller för intern resursfönlelning samt iakttagna effekter av det nya resurstilldelningssystemet kap. 2

De hittills införda delarna av resurstilldelningssystemet innebär att den ersättning som universiteten och högskolorna erhåller av statsmakterna för grundläggande högskoleutbildning är beroende av antalet studenter och deras studieresultat. Ersättningen utgörs av enhetliga capitabelopp, dvs. samma per studentpeng och prestationsersättning gäller för alla lärosäten för kurser inom samma utbildningsområde. Systemet avser således statsmakternas tilldelning av resurser till universiteten och högskolorna. Det ankommer varje lärosätes styrelse att, inom den ram som detta system utgör, besluta om hur tilldelade medel fördelas och används internt för att fullgöra utbildningsuppdraget. Vi har därför i

l0 Sammanfattning

uppföljningen särskilt studerat vilka modeller som valts för den interna resursfördelningen samt i vilken omfattning det centrala systemets principer fått genomslag olika nivåer inom lärosätena samt vilka effekter som kunnat iakttas under den korta tid som systemet tillämpats. Ledningarna vid de lärsosätena har alla valt olika modeller för att sex internt. Dessa modeller beskrivs inledningsvis i kapitlet. fördela resurserna Vi kan konstatera att oberoende av vilken modell man valt internt så har de grundläggande principerna för statsmakternas resurstilldelning i form av resultatbaserad tilldelning fått ett mycket kraftigt genomslag samtliga nivåer inom lärosätena. Den enhetliga och schablonmässiga capitaersättningen har också fått per styrande inverkan den interna resursfördelningen i så måtto att statsen makternas ersättningsnivåer bildar ut-gångspunkten för de interna diskussio- Sådana diskussioner har tydliggjort behovet av prioriteringar en nerna. eller flera nivåer inom lärosätet. Lärosätenas planering för treårsperioden har delvis försvårats av statsmakterna beslutat om tillkommande åtaganden, och i vissa fall förändringar, i de treåriga utbildningsuppdragen. För lärosätena rimliga planeringsförutsättningar anser att man bör att ge överväga att utforma tillkommande uppgifter som särskilda åtaganden med motsvarande höjning takbeloppen. En sådan ordning förutsätter att regeav ringen fördelar medlen för sådana tillkommande uppgifter lärosätena innan förslagen läggs till riksdagen. Det systemet har medfört hel del administrativa uppgifter, inte nya en nya, minst institutionsnivå. Detta har i många fall följts av en kompetensmässig förstärkning av institutionerna.

Diskussion effekter på utbildningens kvalitet i olika avseenden kap. 3 om

I debatten kring införandet resurstilldelningssystemet har farhågor framav förts riskerna för sänkt kvalitet. Vi har därför försökt att föra en systeom matisk diskussion med alla berörda kategorier för att reda ut i vilka avseenden och i vilken utsträckning sådana farhågor skulle kunna vara befogade. Vad gäller eventuella risker för sänkta krav i examination måste framhållas det är alltför tidigt att uttala sig om konstaterbara effekter. Vi har att dock kunnat notera att det resurstilldelningssystemet tycks ha lett till att nya medvetenheten studenternas prestationer i olika kurser är väsentligt om mycket större än tidigare. Vid flera lärosäten har olika typer av konkreta åtgärder initierats då konstaterat lägre prestationsgrader än förväntat, man exempelvis fler omtentamenstillfällen, stödundervisning, byte av lärare eller

Sammanfattning 11

ökade handledarinsatser. Samtliga åtgärder av denna typ beskrivs av studenter och andra berörda som positiva effekter av det nya resurstilldelningssystemet. Grundutbildningen har enligt flera utsagor fått en helt annan status i de interna diskussionerna institutionerna än tidigare. Sänkta krav i examination beskrivs av en del som en sista utväg för en institution börjat få problem. Å andra sidan pekas det lärosäte som att som ger avkall på rimliga kvalitetskrav sikt kommer att få ännu större problem att rekrytera goda studenter. Begränsningari utbudet av kurser med låg prestationsgrad, såsom kurser halvfart, utlokaliserade kurser och distanskurser har också beskrivits som en sannolik effekt av systemet. Sådana kurser tillgodoser ofta behovet av fortbildning och vidareutbildning, numera benämnt långsiktig kompetensutveckling. Medvetenheten om det särskilda ansvar som åvilar lärosätena när det gäller att tillgodose detta behov varierar mellan lärosätena. Detsamma gäller därför de beslut som fattats beträffande denna typ av kurser. Sarnrnanfattningsvis kan konstateras att det nya systemet gör det tydligt att den här typen av kurser ger lägre intäkter än andra och därför kan betraktas som olönsamma. Om inte ledningarna särskilt prioriterar den här typen av kursutbud kommer de mest olönsamma antagligen att försvinna. Denna fråga bör följas upp i kommande årsredovisningar. Utbildningsutbudet tycks än så länge i lika hög grad som tidigare bestå av bundna studiegångar. Det innebär att de tidigare linjerna har ersatts med utbildningsprogram. Den eftersträvade större valfriheten för den enskilde studenten kan därmed i huvudsak hänföras till en ökad valfrihet inom olika utbildningsprogram. Vi har kunnat konstatera att det råder delade meningar mellan lärare och studenter om hur stor individuell valfrihet som är lämplig. Om systemet fungerar avsett bör denna skillnad utjäinnas sikt. Denna som fråga, tillhör de mest centrala i 1993 års universitets- och högsom en av skolerefonn, bör följas noga framöver. Vad gäller utbudet av kurser med få deltagare tillhör, förutom de redan tidigare nämnda utlokaliserade kurserna, C- och D-kurserna samt de valbara specialkurserna i högre årskurser av programutbildningar denna kategori. Dessa typer av kurser värnar man om alla nivåer vid de studerade lärosätena så långt de ekonomiska förutsättningarna medger. Ett brett utbud av sådana kurser är nämligen i hög grad ett rekryteringsargument för såväl lärare som studenter. Likaså anses konkurrensen om studenterna bidra till att lärosätena ständigt måste tänka på att förnya sitt kursinnehåll och kursutbud. Sammanfattningsvis vågar vi påstå att prioriteringar av resursbehovet för olika typer av kurser har blivit allt tydligare. Verksamhet som av olika skäl bedöms som nödvändig för ett lärosäte får internt lov att kosta mer än vad statsmaktemas schablonmässiga resurstilldelning anger.

12 Sammanfattning

Avslutningsvis konstaterar att vi vid våra besök inte kunnat uppfatta någon entydig opinion för att ändra den nuvarande relationen mellan studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

English Summary 13

Summary of the observations made by the

Committee on the Funding of Universities

Organization of the follow-up Ch.1

In order to shed light on the first years experiences of those parts of the systern of the funding of undergraduate education which were introduced in July 1993, we selected six universities and university colleges. They are different regards size and programmes and courses offered and are located as in different parts of the country. So far, we have visited each of them on three occasions and met representatives of different management functions, teachers and students. The present report concentrates on describing certain observations as regards the effects of the model chosen for allocation of resources within the institution and also to discuss the effects on the quality of education in various respects. However with a view to the short period that the reform has been in operation and has been studied we wish to emphasize that the observations made in the report only reflect certain tendencies and attitudes to the various parts of the allocation system at the six institutions studied. This report planned to form the basis of a seminar with representatives of all the universities and university colleges in the autumn of 1994. We aim to conclude our follow-up of the six institutions with a fourth visit in the autumn of 1994 in order to sum up our observations. The aggregated experiences of the four visits and the seminar will be discussed in report in early 1995, together with data from the annual reports of the a institutions for fiscal year 199394.

Different models of internal allocation of resources and observed effects of the funding system Ch. 2 new

According to the principles of those parts of the funding system which have been introduced so far, the funding of universities and university colleges based the number of students and their performance. Further, all the instion tutions receive the same allocation per full-time equivalent student and full time equivalent annual study result within the same field of study. The system described above concerns government funding of universities and university colleges. The board of each institution decides, within the frame of the system, how to allocate these funds internally in order to meet the education task Contract. In our follow-up we have, therefore, studied

14 English Summary

what models have been chosen for the internal allocation of resources and the extent to which the principles of the central system have had an impact on different levels within the institutions. Furthermore, we have looked at the effects possible to observe, considering the short period of time during which the system has been in operation. The managements of the six institutions have all chosen different models for their internal resource allocation. These models are described in the first part of the chapter. We can establish that regardless of the model chosen, the fundamental principles of the performance-based government funding systern have had a very powerful impact at all levels of the institutions. The uniform, standard per capita allocations have also influenced the way in which resources have been allocated intemally, in the sense that the govemmentss funding levels have formed the basis of internal discussions. Such discussions have highlighted the need of setting priorities at one or several levels within the institution. The planning of the institutions for the current three-year period has been rendered more difficult as a result of decisions by the government regarding extra assignments, and in some cases changes, in the three-year education task contracts. In order to ensure reasonable planning conditions within the institutions we recommend that extra tasks should be formulated as special assignments and be accompanied by a corresponding increase of the ceiling amounts. Such an arrangement presupposes that the Government allocates funds per institution for such extra tasks before the bill submitted to Parliament. The new system has involved a great number of new administrative tasks, not least at the departmental level. In many cases this has led to increased Competence at the departments.

The debate on the effects on the quality of education in various respects Ch. 3

In the debate on the introduction of the new funding system, fears have been voiced that the quality of Undergraduate education might suffer. Therefore, have had systematic discussion with all categories concemed in order we a to investigate in what respects and to what extent such fears could be justified. As far as the risk of lowered examination standards concemed, must be pointed out that far too early to establish any effects. However, we have noted that the new funding system seems to have led to a greater awa-

English Summary 15

reness of the performance of students. When lowered examination rates have been discovered various types of Concrete measures have been introduced at several institutions, e.g. make-up examinations, extra teaching support, change of teachers or extra efforts by supervisors. According to statemany ments, undergraduate education has acquired and quite different status a new in internal departmental discussions. Lowered examination standards have been described by last some as a resort for a department which has begun to experience problems. On the other hand, pointed out that an institution which does not meet reasonable standards of quality will eventually face greater problems even when comes to recruiting good students. A reduction of the number of less than full-time e.g. half-time courses, courses, extracurricular courses and distance courses, has also been described as a probable effect of the system. Such courses often meet needs of further education and in-service-training, referred to as life-long learning. The awareness among institutions varies regarding their particular responsibilities in this respect, and, consequently, the decisions made concerning this type of courses vary. We may conclude that the new system makes obvious that these courses generate less income than others and that they may thus be looked upon as unprofitable. Unless university managements give special priority to them, the most unprofitable courses will probably disappear. This question should be pursued in future annual reports. So far most courses seem to be offered as part of complete study programmes, much in the same way as in the previous system. The greater freedom of choice for the individual student, which was one of the aims of the reform, thus a choice within the various rather than programmes a choice between various separate courses. We have been able to ascertain that opinions differ among teachers and students to the appropriate degree of as freedom of choice. If the system works planned, this difference will as disappear in the long run. This one of the most fundamental aspects of the 1993 University reform and should be followed closely in the to years come. As far with few panicipants concerned, advanced and as courses are specialized courses as well as optional special in the final years of courses study programmes are to be found this category. These courses are protected at all levels by the institutions studied to the extent permitted by their financial resources. The reason that a large supply of such courses an argument for the recruitment of students and teachers. Sirnilarly, competition for students considered to contribute to the constant need of institutions to renew the contents and supply of courses. In conclusion, we maintain that the setting of priorities regarding the need for various kinds of courses has become more and more obvious. Activities

H 14-0814

16 English Summary

which are judged for various reasons as necessary for an institution are - allowed to cost more intemally than the g0vemments standardized funding suggests. Finally, we establish that our visits have given us no clear indication that the current relationship between the allocation per full-time eqiuvalent student and the allocation per full-time equivalent annual study result should be changed.

Kapitel 1 17

Uppläggning av uppföljningen

1.1 Inledning

Resursberedningen har enligt sina direktiv bilaga till uppgift dels att utveckla ett nytt resurstilldelningssystem för universitet och högskolor, dels att följa införandet av detta. I enlighet med direktiven har vi successivt frarnlagt förslag till utformning av statsmaktemas resurstilldelning till såväl grundutbildning SOU 1993:3 och SOU 1993: 102 som forskning och forskarutbildning SOU 1993:102. Den l juli 1993 infördes de delar av resurstilldelningssystemet för grundutbildning som baseras antalet studenter och deras

prestationer. Övriga förändringar avseende kvalitetsdelen i grundutbildnings-

systemet och resultatrelaterade fakultetsanslag har förelagts riksdagen i proposition 199394:177 Utbildning och forskning Kvalitet och konkurrens- krqft. Dessa förändringar kommer att kunna införas tidigast fr.0.m. budgetåret 1997 respektive 199596.

Avgränsning av uppföljningsuppdraget

Den uppföljning som vi påbörjade i maj 1993 har, mot den bakgrund som skisserades i inledningen, endast kunnat omfatta de delar resurstilldelav ningssystemet för grundutbildning som samtidigt med övriga förändringar i förutsättningarna för universitet och högskolor infördes den 1 juli 1993. För de statliga lärosätena innebär den nya högskolelagen och den nya högskoleförordningen att statsmaktemas detaljinflytande över verksamhetens innehåll och organisation minskade kraftigt. Vid vår inledande diskussion våren 1993 uppläggningen uppföljom av ningen ansåg vi att det var rimligt att vidga uppgiften till att effekterna avse på grundutbildningen av 1993 års universitets- och högskolereforrn i sin helhet, då det ansågs viktigt att följa i hur hög grad reformens intentioupp ner började förverkligas. Vid uppläggningen av uppfölj ningsarbetet identifierade vi följ ande mål för reformen vad avser grundläggande högskoleutbildning att utnyttja resurserna effektivare, att höja kvaliteten i utbildningen, att öka antalet studenter som fullföljer sin utbildning och att bättre anpassa utbildningsutbudet till studenternas efterfrågan. Det rättsliga regelverket och resurstilldelningssystemet utgör de viktigaste medlen för att dessa mål skall kunna nås. De har utformats så att varje läro-

18 Kapitel I

säte ges möjlighet att, inom givna ramar, självt besluta om utbildningsutbud, studieorganisation och antagning, en interna beslutsorganisationen samt användningen av resurser. - Mot denna bakgrund ansåg vi våren 1993 att uppföljningen borde belysa hur universiteten och högskolorna utnyttjar reformens möjligheter genom val av strategi beträffande utbildningsutbudet; profilering, dimensionering och inriktning av utbildningar samt omfattningen av fortbildning, vidareutbildning, distansutbildning och utlokaliserad utbildning, studieorganisationför examensinriktad utbildning; avvägningen mellan fritt kombinerade kurser och mer eller mindre fasta studiegångar, antagning studenter; behörighetskrav och urvalskriterier för olika av typer av utbildningar, den interna resursfärdelningen; prioriteringar, interna per capitaersättningar och delegering av resultatansvar, -kvalitetsfråg0r; kvalitetsutvecklingsprogram samt andra särskilda åtgärder för att höja kvaliteten och motverka eventuella negativa effekter av den prestationsrelaterade resurstilldelningen, intern beslutsordning för ovanstående typer av frågor samt extern och intern information om förändringarna. För att belysa den tekniska utforrrmingen och tillämpningen av resurstilldelningssystemet ansåg vi att följande interna stödfunktioner också borde omfattas av uppföljningen informationssystem för intern uppföljning och planering; ekonomi- och studieadministrativa system m.m. samt ekonomiadministrativa rutiner och ansvarsfördelning för ekonomiska frågor. Vår ursprungliga uppfattning vilka frågor som bör ingå i vår uppom följning det första budgetåret har dock ändrats något efter det att regeav ringen beslut den 22 december 1993 bemyndigade chefen för Utgenom bildningsdepartementet, statsrådet Unckel att tillkalla en särskild utredare för att göra uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereform. Enligt en direktiven skall utredaren studera hur den nya friheten och det ökade ansvaret kännetecknar reformen utnyttjats av universiteten och högskolorsom under treårsperioden 199394-199596 dir. 1993:143. Utredaren skall na vidare, enligt direktiven, inhämta erfarenheter av i första hand det nya resurstilldelningssystemet från Resursberedningen. Vi har därför funnit det naturligt att i fortsättningen begränsa vår uppföljning till de aspekter som direkt sammanhänger med resurstilldelningssystemet. Det innebär att vi i fortsättningen i princip inte kommer att ägna

Kapitel 1 19

oss uppföljning av antagningsfrågor samt organisations- och ledningsfrågor. Flera av frågorna är också av den karaktären att de fordrar studium under en längre tid. Då vi också velat tillmötesgå framförda önskemål om en delrapport före sommaren 1994, har valt att koncentrera detta betänkande till att dels redovisa vissa iakttagelser rörande effekterna av vald modell för resursfördelning inom lärosätet, dels diskutera effekterna utbildningens kvalitet i olika avseenden.

1.3 Genomförande av uppföljningen

När vi påbörjade uppföljningsarbetet våren 1993 ansåg vi det inte vara realistiskt att följa upp alla de ovan angivna aspekterna på reformen vid samtliga 35 universitet och högskolor. Vi valde därför ut sex universitet och högskolor som skulle ingå i uppföljningen. Dessa är olika vad gäller storlek och utbildningsutbud samt är lokaliserade till olika delar av landet. Följande lärosäten har ingått i uppföljningen: Lunds universitet Umeå universitet Kungl. Tekniska högskolan Högskolan i GävleSandviken Högskolan i KarlskronaRonneby Högskolan i Karlstad Vår plan har varit att besöka de sex universiteten och högskolorna vid fyra tillfällen vardera. Första besöket genomfördes före den l juli 1993 i syfte att studera förberedelsearbetet inför reformen. Under innevarande verksamhetsår har det andra och tredje besöket genomförts; det andra för att bl.a. fånga upp erfarenheterna av höstens antagning och effekterna av denna för verksamheten. Önskemålet lägesrapport före 1994 om en sommaren gjorde att vi valde att koncentrera det tredje besöket till de två frågoma: Den valda modellen för intern resursfördelning inom lärosätet 2. Effekterna utbildningens kvalitet i olika hänseenden Därutöver inhämtade vi i enlighet med den ursprungliga planeringen - erfarenheter från arbetet med delårsrapporten samt verksamhets- och budgetplanering inför nästa läsår. Det fjärde och avslutande besöket planeras att äga rum under hösten 1994 och skall summering erfarenheterna det första budgetåret. avse en av av Resultatet av de fyra besöken kommer att sammanfattas i en rapport. I besöken vid lärosätena har en av Resursberedningens ledamöter de två senaste besöken och sekretariatet deltagit. De olika besöken har detaljplane-

20 Kapitel 1

sekretariatet i samråd med eller två kontaktpersoner vid respektive rats av en lärosäte. Vid samtliga besök har olika ledningsfunktioner rektor ocheller förvaltningschef, dekanus och prefekt- varit representerade och vid de sista två besöken har också lärare och studenter deltagit. De olika kategorierna har i de flesta fall träffat beredningens representanter var för sig, utom vid det tredje besöket då alla utvalda kategorier diskuterade de två frågeställningarna samtidigt. Vårt önskemål har varit att så långt möjligt träffa samma personer vid de olika besöken för att uppnå kontinuitet i samtalen.

1.4 Uppläggningens begränsningar

Vårt uppdrag har varit att följa införandet av det nya resurstilldelningssystemet. Vi har således inte haft till uppgift att göra en fullständig beskrivning effekterna av reformen. av Vad redovisas i det följande är vissa iakttagelser som gjorts vid de som besökta lärosätena. Med tanke den korta period som reformen varit sex i kraft och kunnat studeras speglar dessa iakttagelser endast utvecklingstendenser och attityder till resurstilldelningssystemets olika delar. Vi vill också framhålla att olika aktörer inom lärosätena kan ha påverkats det faktum att deras lärosäte ingått i vår uppföljning. av Samtidigt kan vi notera att flera av rektorerna och även andra spontant uttryckt sin uppskattning över att deras lärosäte fått delta i uppföljningen, då detta givit berörda parter unik möjlighet att mer samlat analysera och disen kutera olika effekter reformen och det nya resurstilldelningssystemet. av

1.5 Det fortsatta uppföljningsarbetet

Vi fullfölja den ursprungligen planerade besöksomgången med ett avser att fjärde och uppsummerande besök under hösten 1994. led i uppföljningen planerar vi också att anordna ett seminarium Som ett med företrädare för samtliga universitet och högskolor under hösten 1994. tillgodose önskemålen parlamentarisk insyn bör till detta sernina- För att om i riksdagens utbildningsutskott inbjudas. Ett sådant rium även ledamöterna önskemål uttrycktes utskottet vid ställningstagandet till principerna för reav surstilldelningssystemet bet. l99293:UbU 14 37, rskr. 199293: 169. Detta s. delbetänkande bildar naturlig utgångspunkt för diskussionerna om det en första årets erfarenheter. Efter det fjärde besöket vid de lärosätena och seminariet för alla sex lärosäten bör vi kunna relativt god bild av det första årets erfarenheter. ge en

Kapitel 1 21

Därtill bör kunna fogas vissa sammanställningar ur de årsredovisningar som samtliga lärosäten skall lämna senast den 1 oktober 1994. Om inget anmärkningsvärt inträffar kommer Resursberedningen således att avsluta sitt uppfoljningsarbete med en samlad redovisning av erfarenheterna av de hittills införda delarna av resurstilldelningssystemet för grundutbildning. Erfarenheter från resten av treårsperioden bör kunna fångas upp av den särskilde utredaren, medan erfarenheter av kvalitetsdelen i grundutbildningssystemet och prestationsrelaterade fakultetsanslag bör samlas in i särskild ordning under nästkommande treårsperiod, dvs. under åren 1997- 1999. Det senare förutsätter givetvis att riksdagen i juni 1994 godkänner dessa båda förslag.

Kapitel 2 23

2 Olika modeller för intern

resursfördelning samt iakttagna effekter av det resurstilldelningssystemet

nya

2.1 Inledning

De hittills införda delarna av resurstilldelningssystemet innebär att den ersättning som universitet och högskolor erhåller för grundläggande högskoleutbildning är beroende av antalet studenter och deras studieresultat. När den tredje delen av resurstilldelningssystemet införs, blir också ersättningen beroende av ambitionerna och genomförandet av det interna kvalitetsarbetet. Förutom principen att ersättningen till lärosätena är beroende av antalet studenter och deras prestationer, innebär också det nya resurstilldelningssystemet att ersättningen utgörs av enhetliga per capitabelopp, dvs. samma studentpeng respektive prestationsersättning gäller för alla universitet och högskolor för kurser inom samma utbildningsområde. I anslutning till förslaget i proposition 199293: 169 s. 17 om de enhetliga per capitabeloppen påpekades att principerna avser statsmakternas resurstilldelning till universitet och högskolor, men att det sedan ankommer respektive styrelse att besluta om hur de tilldelade medlen fördelas och används internt för att fullgöra utbildningsuppdraget. Resursberedningen har därför i uppföljningen särskilt studerat hur det nya systemet hanterats internt vid de sex universiteten och högskolorna. I anslutning härtill har vi också studerat i vilken omfattning detta har fått genomslag på olika nivåer inom lärosätena samt vilka effekter som redan under det första året har kunnat iakttas. Ledningama vid de sex universiteten och högskolorna har alla valt olika modeller för att fördela resurserna internt. Nedan redovisas principerna för den interna resursfördelningen inom de sex lärosätena.

2.2 Modeller för intern resursfördelning vid de

studerade lärosätena

2.2.1 Lunds universitet

I universitetsstyrelsens budgetbeslut fastställs ett utbildningsuppdrag för varje nämndområde fakultetsnämnd eller motsvarande. I detta anges examenskrav för treårsperioden samt prestationskrav och minsta antal helårs-

4 14-0814

24 Kapitel 2

studenter för det aktuella budgetåret. Inför budgetåret 199394 innebar prestationskravet för vissa områden en höjning av prestations graden i förhållande till tidigare. Beslutet innebar även en betydande ökning av antalet helårsstudenter. Trots detta bedömdes att universitetets takbelopp inte skulle nås. I utbildningsuppdragef ingår också de särskilda åtaganden som gäller för hela universitetet fördelade på respektive område och därtill vissa särskilda uppdrag som styrelsen beslutat om. I budgetbeslutet tilldelas varje nämndområde en ekonomisk ram för budgetåret. Dessa är definitiva. I budgetbeslutet inför budgetåret 199394 ramar de principer utifrån vilka resurserna fördelades, nämligen: angavs

- Inget område skall få stora försärnringar i resurstilldelning jämfört med tidigare system De områden har att kraftigt öka sin prestationsnivå skall erhålla - som extra resurstilldelning De kvalitetsförstärkningar som skulle utgått till juridik, samhällsve- tenskap och humaniora i det tidigare systemet läggs ut De tilldelas ett område skall definitiva under året, resurser som vara dvs. inga avdrag eller påslag skall ske i efterhand Samtliga beräknade fördelas med undantag av en marginal resurser ca en procent.

I budgetbeslutet fördelades också resurser för gemensamma inrättningar, initiativ, service samt medel till universitetsstyrelgemensamma gemensam sens disposition. Lunds universitet har således inte tillämpat någon intern per capitatilldelhelårsstudent och helårsprestation. Detta innebär att den ersättning ning per i form studentpeng och prestationsersättning som hela universitetet erav håller inte förts vidare internt inom universitetet. Tilldelningen definitiva ekonomiska ramar till respektive närrmdområde av innebär att det faktiska antalet helårsstudenter och helårsprestationer under året inte påverkar till nämndområdet under det aktuella budgetresurserna året. Därför avsattes cirka procent av resurserna till grundutbildningen en marginal för den händelse att universitetets totala prestationer inte som en skulle tillräckliga för att erhålla det anslag planeringen utgick från. vara som Det framgår dock budgetbeslutet att avvikelser från de ålagda prestaav tionskraven bör påverka respektive nämndområdes resurstilldelning kommande budgetår. På vilket sätt detta skall ske framgår dock inte. Sammanfattningsvis kan konstateras att huvudprincipema för statsmakternas resurstilldelning till universitetet, dvs. per capitaersättning samt resul-

Kapitel 2 25

tatberoende tilldelning samma år, inte tillämpas internt inom Lunds universitet.

2.2.2 Umeå universitet

Universitetsstyrelsen fastställer i sitt budgetbeslut utbildningsuppdrag till de olika nämndområdena. I budgetbeslutet för budgetåret 199394 innehöll utbildningsuppdragen förväntade antal helårsstudenter och helårsprestationer uppdelade på olika utbildningsområden. Dessutom angavs ett maximalt antal helårsstudenter och helårsprestationer för varje utbildningsområde som kunde ge ersättning, dels för budgetåret dels för hela treårsperioden. Vidare innehöll budgetbeslutet ett takbelopp för varje nämndområde. Summan av nämndornrådenas takbelopp och de gemensamma avsättningarna var lika med hela universitetets takbelopp. Umeå universitet tillämpar samma princip internt för resurstilldelning till nämndområdena som den som gäller för statsmaktemas tilldelning till hela universitetet. Detta innebär att det takbelopp som varje nämndområde har tilldelats är preliminärt. Den slutliga tilldelningen till nänmdområdena avgörs av det faktiska antalet helårsstudenter och helårsprestationer. I budgetbeslutet anges ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer inom olika utbildningsområden. Dessa är beräknade utifrån de centrala per capitaersättningarna som har reducerats med 13 procent för att finansiera gemensamma funktioner. De ersättningsbelopp som har fastställts har bl.a. medfört att humaniora och samhällsvetenskap har fått minskade resurseri förhållande till tidigare tilldelning. Av medlen för gemensamma funktioner har engångsvis för budgetåret 199394 avsatts 1,5 miljoner kronor som buffert för små institutioner som eventuellt inte skulle komma att klara sin ekonomi. En ram som motsvarar cirka en procent av resurserna för verksamhetsanslagen har avsatts för strategiska satsningar. Det förväntade antalet helårsprestationer som angavs i utbildningsuppdragen till nämndområdena innebar i vissa fall krav ökade prestationsgrader. Inom respektive nämndområde har principerna för resursfördelning till institutionerna hanterats olika. Vissa nämndområden har fortsatt att tillämpa samma princip som styrelsen har gjort gentemot nämnderna, dvs. att universitetets centrala per capitaersättningar, efter avdrag för nämndens gemensamfunktioner, har tillämpats gentemot institutionerna. Andra nämndområden ma har gjort differentieringar i de per capitaersättningsbelopp som tillämpats gentemot institutioner. Vanligtvis blir den slutliga tilldelningen till institutionerna beroende av faktiskt antal helårsstudenter och helårsprestationer. Inom

26 Kapitel 2

det medicinska nämndområdet tillämpas dock en fast tilldelning till läkarutbildningen. Sammanfattningsvis tillämpar Umeå universitet internt det centrala resurstilldelningssystemets principer och ersättningsnivåer gentemot nämndområdena efter ett procentuellt avdrag för gemensamma funktioner. Nämndernas resurstilldelning till institutionerna varierar från prestationsoberoende budgetering per kurs över änmesberoende ersättningsnivåer till direkt användning av det centrala resurstilldelningssystemets principer och ersättningsnivåer.

2.2.3 Kungl. Tekniska högskolan KTH

De principer för den interna resursfördelningen som beskrivs nedan är de som kommer att tillämpas fr.0.m. budgetåret 199495. För budgetåret 199394 gällde en tillfällig övergångsmodell. KTH:s styrelse fastställer planeringsramar, dvs. antal nybörjarplatser på program och antal platser fristående kurser. Styrelsen beslutar också om övergripande budget för KTH uppdelad olika verksamhets grenar samt om storleken på avsättningen för gemensamma ändamål, s.k. täckningsbidrag. Rektor fördelar utifrån planeringsramarna utbildningsuppdrag verksamhetsöverenskommelse till delfakultetema vilka fördelas vidare till institutionema. Uppdragen är ettåriga. Av uppdragen framgår antalet nybörjarplatser på olika program, ett högsta antal helårsstudenter för vilka ersättning kan utgå samt ett takbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer. Inom KTH kommer interna per capitaersättningar att tillämpas. Dessa innebär en differentierad ersättning till olika kurser beroende dels det pedagogiska innehållet, t.ex. laborativa inslag, dels om kursen ingår i basprogrammet eller inom s.k. kompetensinriktningar, dvs. de studier som följer efter basprogrammet. Detta innebär att kurser som bedömts ha det största behovet med avseende på utrustning och lärarstöd inom de s.k. kompetensinriktningama får en dubbelt så hög ersättning som baskurser med det lägsta behovet avseende utrustning och lärarstöd. Samtliga kurser, dvs. även kurser inom t.ex. humaniora, klassificeras detta sätt. KTH kommer i vissa fall att institutionsnivå fördela medel för grundutbildning utöver vad den ovan beskrivna interna per capitaersättningen ger. Det gäller kurser som har mycket speciell struktur och som en följd av detta är mycket kostnadskrävande. Takbeloppen till institutionerna beräknas utifrån det förväntade antalet helårsstudenter och helårsprestationer samt de interna per capitaersättningarna. Den slutliga tilldelningen till institutionen beror på antal helårsstudenter och helårsprestationer. Om någon eller några institutioner inte når upp till sitt

Kapitel 2 27

takbelopp, kan de som haft fler helårsstudenter och helårsprestationer än takbeloppet tillåter, få ersättning från andras eventuella outnyttjade takbelopp. För budgetåret 199495 kommer form garanti att tillämpas en av som innebär att en institution efter prövning kan erhålla särskilt bidrag de - - om totala intäkterna inte når 80 procent av föregående års intäkter. De s.k. täckningsbidragen betalas från institutionerna; dessa dras således inte av innan takbeloppen fördelas delfakulteter och institutioner. Däremot lyfts hyrespengen av innan pengarna når institutionen. Sammanfattningsvis tillämpar KTH principen att låta den slutliga tilldelningen till institutionerna bli beroende av antalet helårsstudenter och helårsprestationer. Interna per capitaersättningar tillämpas, vilka innebär diffeen rentierad ersättning mellan olika kurser beroende pedagogiskt innehåll och niva.

2.2.4 Högskolan i GävleSandviken

Styrelsen beslutar om ekonomiska ramar till institutionerna och de om per capitabelopp som skall gälla internt inom högskolan. Styrelsen beslutar också om tilldelningen till övriga ändamål samt avsättning till styrelsens förfogande. Högskolan i GävleSandviken tillämpar internt det centrala resurstilldelningssystemets principer. De ekonomiska ramarna utgår från ett beräknat antal helårsstudenter och helårsprestationer samt interna capitaersättper ningar för studentpeng och prestationsersättning. Den slutliga tilldelningen till institutionerna blir beroende av det faktiska resultatet avseende antal helårsstudenter och helårsprestationer. För budgetåret 199394 får institutionemas ekonomiska ramar överskridas eftersom högskolan som helhet inte räknar med att nå sitt takbelopp. De interna per capitaersättningarna innebär omfördelning mellan olika en utbildningsområden i förhållande till de capitaersättningarna. centrala per Från de centrala per capitabeloppen har nämligen olika stora avdrag gjorts för gemensamma funktioner. Från de centrala ersättningsbeloppen för de humanistiska, juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningsområdena har ett ytterst marginellt avdrag gjorts. För övriga utbildningsområden reduceras de centrala ersättningsbeloppen med cirka 30 procent för att finansiera gemensamma funktioner. För C- och D-kurser inom humaniora, juridik och samhällsvetenskap gäller en extra tilldelning avklarad poäng. Dessutom per görs centrala avsättningar för utveckling av nya program. I de fall institutionerna tar initiativ till nya kurser får institutionerna själva bära eventuella

28 Kapitel 2

extra kostnader kan uppstå. Institutionerna har dock möjlighet att låna som pengar internt för utvecklingsinsatser. De interna capitaersättningar som har gällt för budgetåret 199394 per beräknades så att skillnaderna i förhållande till den tidigare resurstilldelningen inte skulle bli för stor. Inför budgetåret 199495 kommer avvikelsema i förhållande till de centrala ersättningsbeloppen att minska. Sammanfattningsvis tillämpar högskolan i GävleSandviken principen att resurstilldelningen till institutionerna blir beroende av antalet studenter och deras prestationer. Avsikten är att de interna per capitaersättningar som högskolan tillämpar på sikt skall närma sig de centrala.

2.2.5 Högskolan i KarlskronaRonneby

Styrelsen beslutar utbildningsuppdrag för varje institution. I uppdragen om riktvärden för antal helårsstudenter och helårsprestationer samt ett anges takbelopp. De takbelopp fördelas ut motsvarar 95 procent av hela som högskolans takbelopp inkl. avsättning för gemensamma funktioner. Justering uppdraget kan ske under pågående verksamhetsår, om det visar sig av att någon institution inte fyller sina platser samtidigt som en annan institution har gjort överintag. Avsättning för funktioner görs innan takbeloppen beräknas gemensamma för respektive institution. Den slutliga tilldelningen till institutionerna beror det faktiska antalet helårsstudenter och helårsprestationer. Utbildningsutbudet vid högskolan innebär att endast två grupper av utbildningsområden är aktuella, nämligen gruppen humanistiskt, samhällsvetenskapligt och juridiskt utbildningsområde samt gruppen naturvetenskapligt och tekniskt utbildningsområde. Detta innebär att endast två ersättningsnivåer för studentpeng respektive prestationsersättning är aktuella för högskolan. Högskolan i KarlskronaRonneby tillämpar också internt studentpeng och prestationsersättning för de två utbildningsornråden. De interna grupperna av capitaersättningarna innebär dock en omfördelning mellan de två grupper i förhållande till de centrala ersättningsbeloppen till förmån för huperna maniora, samhällsvetenskap och juridik. Inför budgetbeslutet för budgetåret 199394 övervägdes att differentiera de interna capitaersättningarna beroende kursens nivåtillhörighet. Man per kom dock efter ingående diskussioner fram till att denna prioritering borde på institutionsnivå. göras Förändringen i relationen mellan de interna ersättningsbeloppen jämfört med de centrala beloppen gjordes för att skillnaderna i tilldelning till in-

Kapitel 2 29

stitutionema inte skulle avvika för mycket i förhållande till tidigare tilldelning, men också därför att man ansåg skillnaderna mellan de centrala ersättningsbeloppen vara orimligt stora. Sammanfattningsvis kan konstateras att högskolan i KarlskronaRonneby valt en modell för den interna resursfördelningen som, bortsett från en viss justering av per capitabeloppen, innebär att den centrala resurstilldelningen tillämpas direkt gentemot institutionerna.

2.2.6 Högskolan i Karlstad

Styrelsen beslutar om utbildningsuppdrag till institutionerna. Uppdragen innehåller dels en fördelning av högskolans samlade utbildningsuppdrag, dels extra uppdrag från styrelsen. Exempel på sådana extra uppdrag inför läsåret 199394 är Ökat utbud av C- och D-kurser, utbud av kurser engelska samt distanskurser och utlokaliserade kurser. I utbildningsuppdragen till institutionerna fastställs det antal helårsstudenter och helårsprestationer som institutionen skall åstadkomma för att möta högskolans takbelopp. Institutionema uppmanades i uppdragen inför budgetåret 199394 att planera för en större mängd förslagsvis 10 procent än de angivna antalen. I utbildningsuppdragen tilldelas institutionerna också ett s.k. bidrag eller takbelopp som anger högsta möjliga intäkt. Till grund för beräkningen av detta belopp ligger de centrala per capitaersättningarna. Efter ett procentuellt avdrag för gemensamma funktioner har ett basbelopp räknats fram för varje institution som därefter justerats i vissa avseenden. Dels har C- och Dkurserna erhållit en allmän resursförstärkning, dels har omfördelningar gjorts till förmån för vissa specifika ämnen eller kursinslag som ansetts behöva mer resurser än vad den centrala per capitaersättningen medger. Det finns inget uttalat ställningstagande till huruvida det slutliga utfallet för året kan komma att påverka institutionemas tilldelning för detta budgetår. Högskoleledningens avsikt är att anlägga ett treårsperspektiv även de interna utbildningsuppdragen. Efter budgetperiodens slut kommer resultatet för högskolan totalt att få konsekvenser även institutionsnivån. För att möta osäkerheten med det nya systemet har för budgetåret 199394 en central buffert avsatts i fall högskolan som helhet inte skulle nå upp till sitt takbelopp. Om takbeloppet överskrids, vilket man bedömer som sannolikt, kan bufferten i stället utnyttjas till stöd för institutioner med en överproduktion i förhållande till sitt utbildningsuppdrag. Sammanfattningsvis prövar högskolan i Karlstad en modell för den interna resursfördelningen som delvis påminner om den modell som Lunds universi-

30 Kapitel 2

tet har valt. Resurstilldelningen till institutionerna är inte direkt beroende av det faktiska antalet studenter och deras prestationer och tillämpar inte man uttalat interna per capitaersättningar. Högskolan avvaktar dock med att låsa fast definitiva principer för resursfördelningen, tills dess man fått erfarenheter av hur det centrala nya resurstilldelningssystemet fungerar.

2.3 Iakttagelser och kommentarer

2.3.1 Inledning

Det nya resurstilldelningssystemet avser statsmakternas resurstilldelning till lärosätena. Det är sedan respektive lärosätes styrelse som beslutar prinom ciperna för och utfommingen av den interna fördelningen av resurserna. Av redovisningen ovan framgår att olika modeller tillämpas för den interna resursfördelningen vid alla de studerade universiteten och högskolorna. Oberoende av vilken modell styrelsen valt visar dock erfarenheterna från uppföljningsbesöken att de grundläggande principerna för statsmaktemas resurstilldelning i form av resultatbaserad tilldelning fått ett mycket kraftigt genomslag på samtliga nivåer inom lärosätena. Den enhetliga och schablonmässiga per capitaersättningen har uppenbarligen fått en styrande inverkan den interna resursfördelningen. I de fall styrelsen beslutat om en annan relation mellan ersättningsbeloppen eller på annat sätt gjort prioriteringar, har samtalen med de-kaner, prefekter och lärare visat att man i allmänhet jämför den interna tilldelningen med vad de centrala ersättningsbeloppen hade inneburit. Systemet med preliminära anslag, takbelopp och resultatberoende slutlig tilldelning samt möjligheten att spara helårsprestationer respektive outnyttjat takbelopp inom treårsperioden har inneburit planeringsförutsättningar. nya Planeringen har delvis försvårats av tillkommande uppdrag från statsmakterna eller i vissa fall till och med förändringar i de treåriga uppdragen.

2.3.2 Resultatrelaterad tilldelning

Av redovisningen i avsnitt 2.2 framgår att flertalet de universitet och av högskolor som studerats har valt att även internt tillämpa principen att fakulteternas respektive institutionemas slutliga tilldelning antalet avgörs av helårsstudenter och helårsprestationer. De valt denna princip har också som av naturliga skäl fastställt vilka per capitaersättningar skall gälla internt. som

Kapitel 2 31

Samtalen med dekaner, prefekter, lärare och studenter under uppföljningsbesöken har visat att de nya principerna för resurstilldelning har fått ett mycket kraftigt genomslag. Vid de universitet och högskolor som tillämpat principen att den slutliga tilldelningen till institutionerna blir beroende av antalet helårsstudenter och helårsprestationer är det naturligt att det nya systemet fått omedelbart genomslag. Men även vid t.ex. Lunds universitet, som inte tillämpat denna princip internt, är medvetenheten hög om de nya principerna. Den resultatberoende tilldelningen har medfört omfattande diskussioner samtliga nivåer inom lärosätena. Vid vårt första besök vid de sex universiteten och högskolorna kunde notera en allmän skepsis mot att tilldela resurser utifrån kvantitativa mått. Många uttryckte en oro för att en resultatberoende tilldelning skulle ge negativa effekter kvaliteten i grundutbildningen, att vissa dyra kurser inte skulle vara möjliga att genomföra och att det nya systemet inte tar hänsyn till de speciella förhållanden och förutsättningar som gäller för just det egna lärosätet, den egna fakulteten eller institutionen. De två besöken som genomförts under detta budgetår har dock givit ett intryck att på de olika nivåerna inom lärosätena på ett i många fall av man mycket konstruktivt sätt har försökt att möta de nya förutsättningarna. Vid flera lärosätena har man systematiskt gått igenom prestations grader av för olika kurser och försökt kartlägga orsakerna till låg examinationsfrekvens och därefter vidtagit olika åtgärder för att förbättra dessa. Vi återkommer till detta i nästa kapitel avsnitt 3.2. Förutom den kraftiga expansionen inom grundutbildningen som nu pågår har antalet studenter ökat också som en följd av det nya systemet med studentpeng, innebär att man inte längre får ersättning för tomma som platser. För att inte riskera tomma platser och därmed uteblivna intäkter, har man inom de studerade lärosätena gjort överintag, i vissa fall relativt kraftiga sådana. Planeringen har utgått från att man skall nå takbeloppet innevarande budgetår eller i vissa fall de samlade takbeloppen för treårsperioden som helhet. Det systemet har också medfört att vissa kurser ifrågasätts vid en del nya av lärosätena, vilket vi återkommer till i avsnitt 3.3.1. Ytterligare en effekt av det nya systemet som vi har noterat är att kostnadsmedvetandet på institutionerna har ökat. l allmänhet har institutionerna givits ett större kostnadsansvar än vad som gällt tidigare. Vid de lärosäten som tillämpar resultatbaserad tilldelning till institutionerna har därmed institutionerna fått större möjlighet att påverka såväl sina kostnader som sina intäkter. I de fall intäkterna grund av det nya systemet har blivit lägre än tidigare tilldelade medel, har institutionens enda möjlighet varit att samtidigt

32 Kapitel 2 -

eftersträva minskade kostnader. Osäkerheten vad gäller de slutliga intäkterna har medfört en allmän försiktighet och återhållsamhet samt att man på olika nivåer inom lärosätena byggt upp reserver. Det nya resurstilldelningssystemet innebär också en budgetteknisk förändring genom att universitetens och högskolornas kostnader inte längre avräknas mot anslagen utan har frikopplats från dessa. Detta innebär att det under löpande budgetår inte automatiskt finns någon extern information om kostnadsutvecklingen inom respektive lärosäte. Denna förändring i kombination med att det slutliga anslaget kan bli lägre än det preliminära, har medfört att regeringen begärt in delårsrapporter från universiteten och högskolorna. I delårsrapporterna begärdes att lärosätena skulle redovisa utgifter och intäkter under det första halvåret av budgetåret samt en prognos över kostnader och intäkter för hela budgetåret. Med några få undantag förefaller det nya resurstilldelningssystemet inledningsvis generellt ha lett till större försiktighet vad gäller kostnader, vilket vi tidigare påpekade att vi har noterat. Såväl delårsrapportema för det första halvåret innevarande budgetår som den information vi fått från de sex av studerade lärosätena visar att det ekonomiska resultatet i de flesta fall kombli positivt dvs. överskott för detta budgetår. Även de lärosäten mer att som i sin prognos inte kommer att nå sitt takbelopp, dvs. det slutliga anslaget kommer att bli lägre än det preliminära, uppvisar i allmänhet ett positivt resultat. Ytterligare en bidragande orsak till de prognosticerade positiva resultaten är att lärosätena i den snabba expansionen inte hunnit med att anställa lärare, skaffa utrustning osv. Dessa kostnadsökningar släpar tidsmässigt efter, vilket innebär ett problem i en eventuell omvänd situation.

2.3.3 Enhetlig och schablonmässig per capitaersättning

Införandet av enhetliga per capitaersättningar, dvs. att samma studentpeng och prestationsersättning gäller för alla lärosäten för kurser inom samma utbildningsområde, innebar vissa omfördelningar av resurser mellan lärosätena. Detta berodde att lärosätena före införandet av det nya resurstilldelningssystemet av olika skäl inte erhöll enhetliga ersättningar för likartad utbildning. Trots de omfördelningseffekter som blev resultatet av de enhetliga per capitaersättningarna har inget lärosäte fått mindre resurser totalt i samband med övergången från det gamla till det nya systemet. Detta beror på att det nya systemet infördes vid en tidpunkt då expansionen i grundutbildningen mycket kraftig. De sammantagna effekterna av övergången till de enhetvar liga per capitaersättningarna och expansionen har således medfört att vissa

Kapitel 2 33

fått mindre ökning de totala resurserna i förhållande till deras ökade en av uppdrag. Andra lärosäten har däremot fått mer resurser i förhållande till deras ökade uppdrag. Det kan tilläggas att de lärosäten som missgynnades mest de enhetliga capitabeloppen skulle, med oförändrad volym, ha av per fått fem till procent mindre resurser. KTH tillhörde denna kategori. De sex lärosäten gynnades mest skulle, med oförändrad volym, fått 20-25 som procent Bland dessa fanns högskolan i GävleSandviken. mer resurser. Vi har för avsikt att i den samlade redovisningen av det första årets erfarenheter de hittills införda delarna av resurstilldelningssystemet för av grundutbildning redovisa hur dessa omfördelningseffekter har hanterats vid de studerade lärosätena. Av redovisningen i avsnitt 2.2 framgår att fyra av de studerade lärosätena tillämpar interna capitabelopp för studentpeng och prestationsersättning. per Vid besöken vid dessa lärosäten har det framkommit att de centrala per capitaersättningarna har haft styrande inverkan den lokala tillämpen ningen. I de fall styrelsen beslutat annan relation mellan ersättningsbeom en loppen eller annat sätt gjort prioriteringar, har samtalen med dekaner, prefekter och lärare visat att man i allmänhet jämför den interna tilldelningen med vad de centrala ersättningsbeloppen hade inneburit. Detta gäller åtminstone dem härigenom fått mindre resurser. De som fått mer har som oftast accepterat den lokala prioriteringen. Vid Umeå universitet, där inte centralt inom universitetet har förman ändrat relationen mellan utbildningsområdena eller gjort några andra prioriteringar i förhållande till de centrala per capitaersättningama, har motivet bl.a. varit att att de nämndornråden som kan jämföras med fackhögman anser skolor bör få samma förutsättningar som dessa för att klara konkurrensen. Den nödvändiga prioriteringen mellan olika kurser har man överlåtit nämndområdena, i vissa fall har överlåtit detta institutionerna. som Vid de högskolor styrelsenivå beslutat om en förändrad relation som mellan utbildningsområdenas per capitabelopp har motivet i första hand varit att undvika att alltför stora differenser i förhållande till den tidigare tilldelningen skulle uppstå. Vid de högskolor styrelsenivå har differentierat tilldelningen till som vissa kurser, t.ex. C- och D-kurser, har motivet varit att dessa är mer resurskrävande än andra och strategisk betydelse för lärosätet. av Lunds universitet inte tillämpar interna per capitaersättningar betraksom tar capitatilldelningen uteslutande som ett systern för statsmakternas per tilldelning till lärosätet, och har medvetet valt att inte tillämpa detta system internt. Vid uppföljningsbesöken har dock framkommit att man inom univer-

34 Kapitel 2

sitetet ändå jämför de tilldelade resurserna med vad de centrala capitaerper sättningarna skulle ha inneburit om dessa hade tillämpats internt. Från ledningsnivån inom flera av lärosätena har framhållits att den enhetliga per capitatilldelningen innebär att hänsyn inte tas till de specifika förutsättningar som det egna lärosätet har jämfört med andra. På motsvarande sätt har man reagerat på fakultets- eller institutionsnivå vid de lärosäten som även internt tillämpat en schablonmässig tilldelning. I diskussionerna med fakultets- och institutionsföreträdare har dessa bl.a. framfört att olika kurser kostar olika mycket beroende bl.a. fördjupningsnivå eller särskilda undervisningsmetoder. Man har undrat om statsmakterna tror att t.ex. en språkkurs kostar lika mycket som en juridisk översiktskurs. Man har dock insett det orimliga i en per capitatilldelning baserad på vad varje enskild kurs kostar. Dessa diskussioner har tydliggjort behovet av prioriteringar en eller flera nivåer inom lärosätet.

2.3.4 Intern fördelning av takbelopp samt planering för treårsperioden

Takbeloppet är den högsta årliga ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer som kan utgå till ett universitet eller högskola. Inför den en första treårsperioden med det resurstilldelningssystemet har takbeloppet nya för det första året samt planerade takbelopp för de två återstående åren angetts i regleringsbrevet för budgetåret 199394. Som vi tidigare nämnt har de studerade universiteten och högskolorna ambitionen att nå sina samlade takbelopp under treårsperioden. Den interna fördelningen av första årets takbelopp samt planeringen för treårsperioden har gjorts olika sätt av lärosätena. Vi kan konstatera att systemet med ett preliminärt anslag, takbelopp och resultatberoende slutligt anslag har ställt universiteten och högskolorna inför helt nya planeringsförutsättningar. Därtill kommer ytterligare en ny förutsättning vad gäller planeringen under treårsperioden, nämligen att planera för de konsekvenser under kommande år som en ökad antagning medför. Eftersom statsmakterna inte längre beslutar om inflödet nybörjarplatser eller beräknar anslag som årligen justeras med hänsyn till konsekvenser av beslutade förändringar av inflödet, måste lärosätena själva ansvara för denna planering. Vi har gjort följande iakttagelser med anledning av de nya planeringsförutsättningarna. I de fall ambitionen är att nå takbeloppet och man samtidigt tillämpar resultatberoende tilldelning internt, krävs en viss flexibilitet under pågående verksamhetsår. Om man fördelar lärosätets takbelopp fakultetsområden

Kapitel 2 35

motsvarande eller institutioner och någon eller några av dessa får problem med rekryteringen medan andra är översökta, kan detta lösas genom omfördelning takbeloppet under pågående verksamhetsår. Ett annat sätt att av hantera problemet med osäkerheten utfallet är att uppmana områdenainom stitutionerna att planera för fler studenter än vad det tilldelade takbeloppet medger. Vårt intryck från uppföljningsbesöken är att det sannolikt kommer viss tid innan har kommit underfund med hur man skall planeatt ta en man ra inom det nya systemet. Vissa de studerade lärosätena har kraftigt ökat antagningen till program av det första året i planeiingsperioden samt erbjudit förlängning av vissa pro- Konsekvenserna detta blir sannolikt att takbeloppen under de gram. av återstående åren inte kommer att räcka till. I något fall har detta varit en medveten strategi, då räknat med att statsmakterna t.ex. av sysselsättman ningsskäl skulle komma att öka takbeloppen under senare delen av perioden. I något annat fall har vid planeringen av det första året inte närmare man analyserat konsekvenserna för resten av treårsperioden. Flera de studerade lärosätena har dock i sin planering utgått från att av inte kommer att nå takbeloppet för det första året, men eventuellt man kommer överskrida takbeloppet för det sista året, och således avser att att begagna möjligheten att icke utnyttjat takbelopp till senare år inom spara treårsperioden. Flera de besökta lärosätena har pekat problemet med ändrade av planeringsförutsättningar för treårsperioden. De förutsättningar som gavs inför treårsperioden och vilka man utgått från i den interna planeringen har delvis förryckts att ett antal nya initiativ har tagits från regeringens genom sida. Redan innan det första budgetåret påbörjades, men efter det att den lokala planeringen hade gjorts, kom beskedet i 1993 års kompletteringsproposition särskilda medel för basårsplatser. Under det första budgetåret om har beslut distansutbildning tagits samt förslag om Sommarkurser m.m. om lagts. Vid våra besök har framhållits att man inte har några invändningar mot de tillkommande uppgifterna sådana, att dessa medför problem för som men planeringen. Förutom att beskeden kommer sent i förhållande till den interna planeringen, har medlen i vissa fall inte varit fördelade på respektive lärosäte samt principerna för ersättning heller varit enhetliga vilket skapat oklarheter. Universiteten och högskolorna har det systemet givits ett helt genom nya för både den interna och långsiktiga planeringen. I själva verket annat ansvar har lärosätena förutsätts ta över stora delar det planeringsarbete som av tidigare ålåg statsmakterna.

36 Kapitel 2

Planeringsförutsättningarna har angivits i det treåriga utbildningsuppdraget, vilket innebär att det är detta man utgått från i sin planering. De flesta anser dock att man alltid måste ha en viss beredskap för tillkommande åtaganden under treårsperioden, men att dessa måste utformas ett sådant sätt att den interna planeringen inte helt förrycks. Förutom tillkommande uppgifter har också regeringen inför det andra året i treårsperioden i 1994 års kompletteringsproposition föreslagit förändrade utbildningsuppdrag för vissa universitet och högskolor som har tandläkaroch läkarutbildning. De förändrade uppdragen förutsätter enligt förslaget minskad nyantagning under de två återstående åren i treårsperioden, vilket således förändrar de förutsättningar som angavs inför treårsperioden. Det är dock tveksamt om effekterna av de förändrade uppdragen blir de avsedda eftersom statsmakterna inte längre styr antalet nybörjarplatser. Utformningen av de treåriga utbildningsuppdragen utgick från att statsmakterna endast i grova drag styr inriktningen av utbildningsutbudet, eftersom studenternas val i första hand skulle avgöra utbudet. Sammanfattningsvis kan konstatera att det nya resurstilldelningssystemet har medfört nya och ibland svårhanterliga förutsättningar för planeringen, vilken dessutom har försvårats av tillkommande uppgifter med kort planeringstid samt förändringar i de ursprungliga uppdragen. För att ge lärosätena rimliga planeringsförutsättningar anser vi att man bör överväga att utforma tillkommande uppgifter som särskilda åtaganden med motsvarande höjning av takbeloppen. En sådan ordning förutsätter att regeringen fördelar medlen för de tillkommande uppgifterna lärosäten innan förslagen föreläggs riksdagen.

2.3.5 Administrativa effekter

Det nya resurstilldelningssystemet har ställt nya krav administrationen inom universiteten och högskolorna, inte minst institutionerna. Som vi redan berört innebär det nya systemet att lärosätenas slutliga anslag är beroende av antalet studenter och deras prestationer. Det är därför mycket viktigt att under löpande budgetår kunna följa utvecklingen av antalet helårsstudenter och helårsprestationer inom olika utbildningsområden, eftersom de utgör grund för lärosätets intäkter. Klassificeringen av kurser utbildningsområden är en helt ny företeelse i det nya systemet. Kursklassificering görs i allmänhet institutionerna. Hanteringen av tveksamma fall, dvs. sådana fall där det inte är självklart hur kursen skall klassificeras, har varit olika vid de studerade lärosätena.

Kapitel 2 37

Vi vill gärna peka den modell Umeå universitet redan före budgetåret 199394 beslutade för denna hantering. Kurser vars klassificering inte är om självklara hänskjuts till kursklassificeringskommitté som leds av prorektor. en l denna kommitté bestäms hur sådana kurser skall klassificeras. Det har visat sig denna ordning har varit till stor fördel, dels därför att man skapat att bestämda rutiner för hanteringen, dels för att detta bestämdes redan innan det systemet trädde i kraft, så att inga tveksamheter i hanteringen behövde nya uppstå. Uppgifterna helårsstudenter och helårsprestationer hämtas ur det dokuom inentationssystem finns vid varje lärosäte. I allmänhet används LADOK som lokalt ADB-baserat dokumentationssystem. Det resurstilldelningssystemet ställer nya krav på LADOK-systemet nya eftersom uppgifterna i detta skall ligga till grund för beräkningen av den slutliga resurstilldelningen till lärosätena. Riksrevisionsverkets RRV:s redovisningsrevision har genomfört en granskning systemet för att bedöma dess tillförlitlighet och verifierbarhet. av Av granskningsrapporten framgår att RRV:s bedömning är att LADOKsystemet kan ett underlag för resurstilldelning med tillfredsställande ge tillförlitlighet. RRV dock att säkerheten i hanteringen av systemet bör anser förbättras. För att åstadkomma detta rekommenderar RRV bl.a att studenter och prestationer kronologiskt skall registreras som en inträffad ekonomisk händelse och att underlag för registreringen skall likställas och behandlas verifikation i Bokföringsförordningens 1979:1212 mening. Rutiner som en måste införas säkerställer uppdatering och en användardokumentation som kan användas alla LADOK-användare bör tas fram. Vidare rekomsom av menderas ett lokalt för LADOK respektive lärosäte bör läggas att ansvar lägst förvaltningschef eller motsvarande samt att ansvarsregler i övrigt bör fastställas för olika funktioner i LADOK-systemet. Ytterligare en rekommendation är att alla klassificeringar kurser utbildningsområden skall av fattas i ett formellt beslut. Förordningen 199311 153 reglerar vilka uppgifter som skall lämnas som i resultatredovisningen kom mycket sent, drygt ett kvartal in budgetåret 199394. Den nödvändiga anpassningen av LADOK-systemet till de nya förutsättningarna kunde därför inte göras i sådan tid som hade varit önskvärt. Detta medförde naturliga skäl att det inte var möjligt att följa intäktsav utvecklingen lärosätena under den första delen av budgetåret 199394. LADOK-systemet hade dock anpassats till de nya förutsättningarna när lärosätena skulle göra sin första delårsrapport. Vid våra besök vid de lärosätena har framhållit att arbetet med sex man delårsrapporten varit mycket nyttigt. Detta arbete gjorde det nödvändigt att fram uppgifter såväl utgifter eller kostnader som intäkter för det ta om

38 Kapitel 2

första halvåret. Dessa uppgifter samt väsentliga även för den prognoserna var interna uppföljningen. För institutionerna vid de lärosäten tillämpar den resultatberoende som tilldelningen internt har det numera blivit nödvändigt att löpande följa inte bara kostnadsutvecklingen utan också intäktsutvecklingen. Vid flera de av studerade lärosätena har institutionerna förstärkts personellt och kompetensmässigt. Förutom det nya resurstilldelningssystemet gäller för universitet och högskolor, i likhet med andra statliga myndigheter, regler för redovisning nya fr.o.m. budgetåret 199394. Erfarenheterna från de studerade lärosätena visar att det samtidiga införandet både det resurstilldelningssystemet och av nya den nya redovisningsmodellen har inneburit påtagligt ökad belastning en de administrativa funktionerna. I något fall har dessutom tekniska problem med det ekonomiadministrativa systemet ytterligare ökat påfrestningarna.

Kapitel 3 39

3 Diskussion effekter

om utbildningens

kvalitet i olika avseenden

3.1 Inledning

I olika sammanhang när resurstilldelningssystemet för grundutbildning har diskuterats har kritiker ofta hävdat att de delar av systemet som hittills införts studentpeng och ersättning för helårsprestationer medför en risk - för sänkt kvalitet. För att närmare belysa vad som avses har vi försökt att med alla berörda kategorier dvs. representanter för ledningsfunktioner, lärare och studenter reda ut i vilka avseenden och i vilken utsträckning far- hågor om sänkt kvalitet skulle kunna vara befogade. Diskussionerna om dessa farhågor har strukturerats enligt följande: Sänkta krav i examination för att kunna godkänna fler studenter och därmed få ersättning för fler helårsprestationer Begränsningar i utbudet av kurser som erfarenhetsmässigt har låga prestationsgrader, såsom kurser halvfart, utlokaliserade kurser och distanskurser, dvs. kurser som oftast tillgodoser fortbildnings- och vidareutbildningsbehov Begränsningar i utbudet kurser med få studenter, t.ex. C- och Dav kurser, specialkurser samt kurser i s.k. småämnen Vid diskussionemas slut har frågan ställts om det mot bakgrund av den förda diskussionen finns anledning att ändra relationen mellan student- peng och prestationsersättning.

3.2 Effekter på kravnivån

Inledningsvis kan konstateras att det tycks vara en allmän uppfattning att medvetenheten om studenternas prestationer i olika kurser är väsentligt mycket större än tidigare. Som vi tidigare framhållit i kapitel 2 tycks denna medvetenhet oberoende av vilken modell för den interna resursförvara delningen som lärosätet valt. När lägre prestationsgrader än förväntat en kurs har konstaterats kan det leda till olika typer åtgärder. Nedan några av de åtgärder som av anges nämnts vid våra besök. Systematisk genomgång av orsakerna till de låga prestationsgradema - Fler omtentamenstillfällen än tidigare - Stödundervisning t.ex. i matematik - Diskussion om och införande av alternativ pedagogik -

40 Kapitel 3

Ökade målinriktade handledarinsatser gäller framför allt C- och - och mer D-uppsatser Skärpta tidsmässiga krav redovisning av självständiga arbeten - Byte av lärare - Satsning studievägledning - Samtliga åtgärder av denna typ beskrivs av de berörda, inte minst av studenterna, som positiva effekter av systemet. En student uttryckte det så här: Det är plötsligt någon som bryr sig när det går dåligt. Flera prefekter har beskrivit den förändrade attityden till grundutbildningen som att den fått en betydligt högre status inom institutionen än tidigare. Institutionens ekonomiska situation blir nämligen något sätt direkt eller indirekt- beroende av hur väl man lyckas rekrytera och behålla sina studenter och hur framgångsrika dessa är i sina studier. Från framför allt lärare med ansvar för kurser inom längre programutbildningar, t.ex. civilingenjörsutbildningar, pekades också att det är viktigt att ställa rätt krav. En grundläggande matematik- eller mekanikkurs med dåliga resultat kanske ligger fel nivå i förhållande till helheten. Tidigare har studenter förgäves påpekat det orimliga i vissa kursers godkännandefrekvens, tycks den klagomål möta större förståelse. men numera typen av På vår direkta fråga om examinator medvetet kan frestas att sänka kraven för att få tillräckligt antal helårsprestationer varierade svaren. De allra flesta lärare hänvisade till sin yrkesstolthet och menade att man skulle kunna tänka sig att medvetet sänka kraven. Man pekade på ett antal mekanismer som skulle förhindra att man gav efter för en sådan frestelse, t.ex. gemensamma, nationella prov språk, kollegors vaksamhet och studenternas kvalitetskrav. När vi efter att ha fått den typen av svar pressade dem på varför då denna farhåga framförs gång efter annan svarade man ofta så här: Det är absolut ingen risk här hos oss, men på andra högskolor, där kan kanske... Huruvida detta svar är ett verkligt uttryck för misstänksamhet mot kollegor andra lärosäten eller enbart skall uppfattas som att man bara vill uttala sig för egen räkning har vi ingen bestämd uppfattning om. Vid ett par lärosäten hävdade någon läraredekanus att det kan finnas en risk i ett läge när en institution har fått problem, t.ex. sviktande studentunderlag, att en lärare som en sista utväg kan välja att sänka kraven. Det framhölls dock från flera håll att en sådan åtgärd är en desperat handling, som relativt kort sikt antagligen skulle komma att göra situationen än värre för den berörda institutionen. Det poängterades att det i en sådan situation var helt avgörande vilken attityd högskoleledningen visade. Några lärare påpekade dock att det faktum att den ökande andelen av en årskull som genomgår högre utbildning i sig kommer att leda till att kraven

Kapitel 3 41

måste sänkas. En sådan nivåsänkning kommer att vara svår att urskilja från en nivåsänkning som beror resurstilldelningssystemet. Endast några få lärare, främst inom humaniora, hävdade att resurstilldelningssystemet lång sikt skulle komma att leda till en ofrivillig sänkning kvaliteten, åtminstone inom de rent akademiska ämnena, som saknar av egentliga avnämare utanför universitetssystemet. Från legitimationsutbildningar eller motsvarande, t.ex. läkar- och lärarutbildningar, påpekades att systemet med studentpeng skulle kunna leda till att ansvariga inte skulle vilja avråda eller underkänna student som i något en avgörande moment visat sig olämplig för yrket, eftersom man i så fall skulle studentpengar för den studenten. Å andra sidan hävdamiste om fortsatta des att det borde vara avgörande för utbildningens goda rykte att avnämare visste att de som utbildats vid just det lärosätet inte var olämpliga för yrket. På sikt borde det vara ett rekryteringsargument gentemot blivande studenter. När det gäller kravnivån i examination framhölls att det är alltför tidigt att uttala sig konstaterbara effekter. En del pekade också att det om kommer att svårt att urskilja effekterna av expansionen, interna omvara läggningar av studierna, omorganisationer etc. från effekterna av resurstilldelningssystemet. Det kan dock konstateras att det nya resurstilldelningssystemet för grundutbildning har medverkat till förhållandevis många intressanta kvalitetsdiskussioner. Flera tecken tyder att man nu arbetar mer medvetet med kvalitetsfrågoma. Även frågor som gäller behörighet och urval engagerar lärarna ett helt annat sätt än tidigare. Flera vittnade också om att det nya resurstilldelningssystemet har inneburit att grundutbildningen har fått en helt annan status i de interna diskussionerna på institutionerna än tidigare. Vad gäller riskerna för sänkt kvalitet hävdade många att det universitet och högskola som inte alltid sätter kvaliteten främst, dvs. ger avkall vad är rimliga kvalitetskrav, sikt kommer att få problem att rekrytera som goda studenter.

3.3 Begränsningar i utbudet av kurser med låg

prestationsgrad

3.3.1 Fortbildning och vidareutbildning

En begränsning utbudet kurser i första hand tillgodoser behovet av av som fortbildning och vidareutbildning, numera sammanfattat i begreppet av långsiktig kompetensutveckling, har från många håll framhållits som en

42 Kapitel 3

sannolik effekt av det nya resurstilldelningssystemet. Beredningen har därför funnit det särskilt angeläget att försöka belägga några sådana effekter. Inledningsvis bör framhållas att det av varje lärosätes utbildningsuppdrag framgår att det har ansvar för att vid sidan utbildningar leder till av som examen också svara för fortbildning och vidareutbildning. Av förordningen om redovisning av studier m.m. 1993: 134 framgår också att omfattningen av utbildning för kontinuerlig kompetensutveckling skall belysas i den årliga resultatredovisningen 4 kap. 12 §. Medvetenheten om detta speciella ansvar varierade mellan de olika lärosätena. En styrelse hade fattat beslut att utbudet av kvällskurser och utlokaliserade kurser inte fick lov att minska i absoluta tal. På grund av den kraftiga expansionen minskar dock dess relativa andel. En styrelse hade trots hårt motstånd från berörda institutioner fattat beslutet att vissa utlokaliserade kurser måste behållas. Vid några lärosäten hade vissa utlokaliserade kurser däremot ifrågasatts som man ansåg med all rätt då dessa tidigare hade haft orimligt lågt - deltagande. Vid en högskola ansåg rektor att det numera var mycket lättare att föra diskussioner i dessa frågor med olika kommuner i högskolans närhet och att detta lett till att kommunerna enat sig om att samverka vissa kurom ser för att kunna få ett rimligt deltagarantal. Vid Umeå universitet framhölls att den relativa andelen utlokaliserade av kurser i utbildningsutbudet tidigare varierat kraftigt mellan lärosätena. Det hävdades att detta förhållande speglade lärosätenas olika regionalpolitiska roller. Möjligheterna att upprätthålla dessa regionalpolitiska ambitioner ansågs försvåras av att sådana lärosäten oftast ligger i glesbygd, vilket medför ytterligare ökade kostnader. Man argumenterade därför för förhöjda per capitaersättningar eller särskilt stöd från länsstyrelser eller kommuner.

Vad gäller kvällskurserna hade en del lärosäten inte upplevt dem

som något problem alls eftersom utbudet var litet redan tidigare. Vid det lärosäte, där styrelsen beslutat behålla utlokaliserade kurser, hade den lika medvetet fortsatt sin redan tidigare inledda strategi att skära ner på t.ex. halvfartskurser av bildningskaraktär, då den ansåg att sådana kurser tidigare haft alltför stor omfattning. Vid ett lärosäte ansågs att den typen av kurser egentligen ställde alltför stora krav arbetsinsatser från deltagarna. Att studera framgångsrikt halvtid samtidigt som man yrkesarbetar och kanske t.o.m. har familj borde inte gå. Möjligen skulle kvartsfart kunna vara realistiskt i kombination med yrkesarbete. Vid något lärosäte med mestadels programutbildningar KTH hade systemet lett till ett väsentligt större intresse för fortbildning och vidareutbildning, dels i form av enstaka platser i ordinarie kursutbud, dels i form av medveten satsning på bl.a. distansutbildning. Sådana satsningar som byggde

Kapitel 3 43

på användningen teknik rapporterades från flera lärosäten Umeå uniav ny versitet, KTH och Högskolan i GävleSandviken. Det är således något splittrad bild som ges när det gäller fortbildning en och vidareutbildning. Det resurstilldelningssystemet gör det tydligt att vissa kurser ger lägre nya intäkter än andra och följaktligen kan betraktas som olönsamma. Till denna kategori hör den typ av kurser som normalt sett vänder sig till personer som vill ha fortbildning eller vidareutbildning. Om inte högskole- eller institutionsledning särskilt beslutar att skydda sådana kurser är det stor risk att de mest olönsamma försvinner. Denna fråga kommer vi därför att följa upp i årsredovisningarna för innevarande år alla lärosäten skall lämna senast den 1 oktober 1994. som Framtida årsredovisningar kommer att kunna ge besked om vad som händer på längre sikt. Så småningom kan naturligtvis nya former för finansiering av den långsiktiga kompetensutvecklingen som aktualiserats inom ramen för arbetet med Agenda 2000 bli helt avgörande för utbudet av den här typen av kurser.

3.3.2 Fria eller pmgrambundna studier

Det har vid del lärosäten framhållits att förklaring till att en så stor del en en utbildningsutbudet är organiserat i program är att man vid lärosätet anser av att studenter följer ett program gör bättre studieprestationer. som Vid de studerade lärosätena tycks de allra flesta tidigare linjeutbildningar allmänna och lokala ha ersatts med utbildningsprogram med motsvarande - inriktning. Endast några få linjer, t.ex. kulturvetarlinjen tycks ha försvunnit helt. Vid några högskolor har merparten av expansionen skett inom utbildningsprogrammen och inom det fristående kursutbudet. Det framstår således vid första anblick som om reformens intentioner om större valfrien het för den enskilde studenten ännu inte infriats. Att så ändå kan sägas vara fallet beror två omständigheter. För det första har i de allra flesta fall studenternas valfrihet inom utbildningsprogrammen ökat, vilket kan innebära större möjligheter till successiva specialiseringar eller ovanliga kombinationer. För det andra har kurser tidigare varit specialutformade för olika utbildningslinjer anpassats i som både längd och innehåll så att de kan in i flera program och också passa läsas fristående kurser. Det senare ansågs av kursansvariga inte minst som viktigt för att kompensera för eventuella studieavbrott eller avhopp inom programmen.

44 Kapitel 3

Det bör framhållas att uppfattningen om hur stor valfrihet en enskild student egentligen bör ges varierade mellan studenterna och deras lärare. Studenterna beskrev hittillsvarande förändringar som relativt marginella och otillräckliga, medan prefekter och lärare beskrev dem som betydande. Olika skäl anfördes för att bevisa att större valfrihet inte skulle vara möjlig, t.ex. nödvändiga förkunskapskrav inom naturvetenskapliga ämnen och kommunerna ärnneskombinationer i lärartjänster som styrande för lärarutbildningarna. Studenterna beskrev sin inställning så här: För en sökande till högskoleutbildning och framför allt för dennes föräldrar framstår det som tryggt att välja ett utbildningsprogram särskilt om det leder fram till ett yrke så att man blir något, men successivt under studierna kommer till insikt man om att det viktigaste är att studierna leder till att man tillägnar sig användbara kunskaper och ett förhållningssätt till kunskap. Till detta kan läggas den grundläggande synpunkten som framfördes av flera studenter att den student som får läsa det man själv valt är mer motiverad och därmed har väsentligt större förutsättningar att lyckas med sina studier. Huruvida linjesystemet har ersatts av ett nytt bundet system är en fråga som också bör följas noga framöver.

3.4 Begränsningar i utbudet kurser med få studenter

I föregående avsnitt har nämnts att vissa utlokaliserade kurser tillhör den kategori av kurser som kan ifrågasättas grund av att de samlar få deltagare. En del lärosäten har infört begränsningar i sina kataloger, t.ex. att kursstart förutsätter minst fem deltagare. De s.k. småämnena har också låga deltagarantal på sina kurser, dessa men ämnen förekommer i huvudsak vid de stora universiteten som antingen ålagts att svara för att kompetensen upprätthålls oberoende av studenternas efterfrågan eller som ändå anser sig kunna ha råd med ett antal smala ämnen. I övrigt torde låga deltagarantal drabba kurser som studenter läser när de närmar sig sin examen, t.ex. C- och D-kurser eller valbara specialkurser i högre årskurser av programutbildningar. Såvitt vi har kunnat uppfatta är detta kurser som varje lärosäte, varje fakultet och varje institution värnar orn till varje pris. Inom ramen för vad som är ekonomiskt realistiskt försöker man erbjuda så många kurser som möjligt. Ett stort utbud av sådana kurser är nämligen ett av de främsta rekryteringsargumenten gentemot blivande studenter. Härtill har i hög grad den nya magisterexamen bidragit. Denna nya examen har fått en stor genomslagskraft, både hos enskilda studenter och hos ämnesföreträdarna. Inom parentes kan konstateras att studenterna ofta anser att utbudet av sådana kurser och därmed valmöjligheterna är för litet. - -

Kapitel 3 45

Från del håll har tidigare farhågor framförts att resurstilldelningssyen stemet skulle hämmande för nytänkande och experiment. Det är svårt vara att få någon definitiv uppfattning om huruvida andelen nya kurser minskat, då vi dels inte har haft tillgång till något bra järnförelsematerial, dels grund expansionen har svårt att jämföra utbudet mellan läsåren. Det av allmänna intrycket är dock att man ännu inte visat någon större rädsla för nytänkande. Vid flera lärosäten framhölls att konkurrensen om studenterna ständigt måste tänka förnyelse för att kunna erbjuda kurser gör att man är attraktiva för studenterna. På punkt vågar vi redan nu påstå att som en utbudet ökat kraftigt, nämligen nya C- och D-kurser. En effekt systemet tycks att prioriteringar av resursbehovet mellan av vara olika typer kurser blivit allt tydligare. Verksamhet som av olika skäl av - bedöms nödvändig för ett lärosäte får internt lov att kosta mer än vad statsmakternas schablonmässiga resurstilldelning anger. De flesta dock inte alla förefaller tycka att det är bättre att sådana prioriteringar görs på lärosätena och inte av statsmakterna. Avslutningsvis bör dock framhållas att det inte för något lärosäte är möjligt att utan begränsningar erbjuda bredd och djup i utbildningsutbudet, inte heller i detta resurstilldelningssystem. Möjligheterna är större för de stora än för de små, vilket leder till strategiska val för de senare vad gäller profilering etc.

3.5 Ändrad relation mellan studentpeng och

prestationsersättning

Det har i debatten i bland hävdats att en lägre prestationsersättning och följaktligen högre studentpeng skulle minska risken för sänkta krav i en examinationen. Betydelsen prestationsersättningen skulle därigenom bli av mindre. Vi har därför mot slutet våra diskussioner om kvalitet ställt fråav förändrad relation mellan studentpeng och ersättning för helårsgan om en prestationer vore önskvärd. Den nuvarande utformningen systemet tycks, jämfört med tidigare av anslagssystem, ha lett till ett ökat intresse för studenten och dennes studieframgång. Flera de studenter vid andra besöket ansåg att en hundav som raprocentig studentpeng att föredra kunde vid vårt tredje besök konstavore tera att prestationsersättningen emellertid medfört en rad positiva effekter för studenterna jfr avsnitt 3.2. Vi har vid våra besök inte kunnat uppfatta någon entydig opinion för att ändra den nuvarande relationen mellan studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

Bilaga 47

Kommittédirektiv

Dir. 1992:85

Nytt resurstilldelningssystem för universitet och högskolor

Dir. 1992:85

Beslut vid regeringssammanträde 1992-08-20.

Chefen för Utbildningsdepartementet, statsrådet Unckel, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att dels utveckla det nya resurstilldelningssystem för universitet och högskolor som föreslagits i prop. 199293:1 om universitet och högskolor frihet för kvalitet, dels följa in- förandet av detta. Arbetet bör inledas omgående och tills vidare bedrivas under förutsättning av riksdagens godkännande av vad som i propositionen föreslagits i denna del.

Uppdraget

De riktlinjer för ett nytt resurstilldelningssystem som regeringen nu underställt riksdagen för godkännande omfattar såvitt avser den grundläggande högskoleutbildningen följande huvuddrag Inför varje treårsperiod bör för varje universitet och högskola utformas ett utbildningsuppdrag som dels innehåller de kvantitativa målen för grundutbildningen, dels krav åtgärder för att säkra kvaliteten. De kvantitativa målen i utbildningsuppdraget bör uttryckas i prestationstermer i form av ett visst antal helårsprestationer, eventuellt i kombination med antal examinerade. Utformningen nästkommande treårsuppdrag bör göras beroende av utav fallet av det tidigare utbildningsuppdraget, dvs. hur många helårsprestationer som uppnåtts och hur många examina som avlagts.

48 B ilaga

Huvuddelen av resurserna tilldelas varje universitet och högskola med en per capitatilldelning upp till det antal helårsprestationer eller examina som anges i utbildningsuppdraget. En del av anslaget skall fördelas grundval av i förväg fastställda och kända kvalitetsindikatorer. 4. Studenternas val av utbildning och högskola skall påverka resurstilldelningen genom att det till varje student knyts ett belopp som tilldelas det universitet eller den högskola som studenten valt. Såvitt gäller forskning och forskarutbildning innebär propositionen att resurser skall tilldelas de universitet och högskolor som har fast organisation för forskning och forskarutbildning inom ramen för ett samlat anslag, fakultetsanslag. Detta skall redovisas på anslagsposter, motsvarande de fakulteter m.m. som skall finnas. En utförlig beskrivning av riktlinjerna samt bakgrund återfinns i bilamer ga. Kommittén skall med utgångspunkt i de i propositionen angivna riktlinjerna utforma förslag till hur dessa närmare skall tillämpas. Därvid skall kommittén särskilt beakta följande: Utbildningsuppdragens utformning. Tekniken för den prestationsrelaterade resurstilldelningen bör fastställas. Därvid bör bl.a. beaktas det tidsmässiga sambandet mellan budgetår och periodisering av statens ersättning för fullgjort uppdrag och hur universitetens och högskolornas behov av medel i förskott skall tillgodoses. Relationen mellan begreppen helårsprestation och utnyttjade årsstudieplatser bör diskuteras. De s.k. småämnenas ställning bör belysas. Utfornmingen av systemen för säkring av kvaliteten och valet av kvalitetsindikatorer. I denna del bör utvärderingssekretariatet medverka. Utformningen av den studentanknutna rörliga resursen. 4. Analys av hur resurstilldelningcn till forskning och forskarutbildning till någon del skall kunna relateras till prestationsmått. I fråga om anslagsstrukturen bör ånyo aktualiseras en mer gemensam anslagsform för den grundläggande högre utbildningen och forskningen. De omfattande förändringar av systemet för tilldelning av resurser för universitet och högskolor som föreslås av regeringen kommer att kräva väsentliga insatser för introduktion genom utbildning och information. Till sin huvuddel måste självfallet detta ske genom universitetens och högskolornas försorg. Vissa insatser torde dock behöva initieras och stödjas på natioegen nell nivå. Särskilt gäller det de inslag i reformen som skall utvecklas efterhand inom ramen för detta uppdrag. Av det skälet bör uppdraget även om-

Bilaga 49

fatta initiativ till erforderliga introduktionsinsatser nationell nivå. Denna del uppdraget bör genomföras i samarbete med Verket för högskoleserav vice. Det resurstilldelningssystemet skall införas stegvis, med beaktande av nya de efterhand vunna erfarenheterna. Det ankommer kommittén att noga följa genomförandet och att vid behov föreslå justeringar.

Ramar för kommitténs arbete

För kommitténs arbete gäller kommittédirektiven dir. 1984:5 samt dir 1992:50 till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning respektive redovisning av regionalpolitiska konsekvenser. Kommittén skall samråda med Arbetsgruppen U l992:E för jämställdhet i högre utbildning och forskning. För den första fasen i kommitténs arbete att utforma ett nytt resurstill- delningssystem gäller att kommittén skall redovisa sina förslag så att de tidsmässigt till regeringskansliets budgetarbete inför budgetperioden anpassas 199394-199596.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar utbildningsministern att tillkalla kommitté omfattad av kommittéförordningen 1976:119 en med högst nio ledamöter med uppdrag att utforma ett nytt resurstilldel- ningssystem för universitet och högskolor samt att delta i införandet av det nya systemet, att utse av ledamöterna till ordförande, en att besluta sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde komom mittén. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

50 Bilaga Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. Utbildningsdepartementet

Bilaga 51

BILAGA

I proposition 199293:1 om universitet och högskolor frihet för kvalitet fö- reslås långtgående förändringar i nuvarande regelverk för universitet och högskolor. Den grundläggande ambitionen bakom förslaget är att skapa frihet för dessa att besluta innehåll i och institutionella ramar för verksamheom ten. Detta innebär att statsmakterna överger den direkta styrning av landets institutioner för högre utbildning och forskning tillämpats under lång tid som och överlämnar ansvaret för mycket stora resurser och för utvecklingen av infrastrukturen i landet till universiteten och högskolorna. en väsentlig del av I departementspromemorian Ds 1992:1 Fria universitet och högskolor ordning med väsentligt ökad självständighet för universitet anfördes att en och högskolor måste innefatta kraftfulla incitament för kvalitet och effektivitet i resursutnyttjandet. Det finns därför ett antal grundläggande krav som måste uppfyllas ett nytt anslagssystem. Dessa krav var enligt promemoav rian följande: Det bör tillgodose statsmakternas behov av ett instrument för resursallokering till de huvudsakliga verksamheterna, dvs. grundläggande högskoleutbildning, forskarutbildning och forskning. Det bör i princip neutralt i förhållande till resursslag i verksamvara heten. Det bör innefatta incitament till konkurrens och fortlöpande utveckling av verksamhetens kvalitet. Det bör vid universitet och högskolor med fast forskningsorganisation underlätta samlad planering för forskning och utbildning. en Det bör möjliggöra en uppföljning och utvärdering av resultatet i verksamheten. Vidare i propositionen att följande principer för ett nytt anslagssyanges stem för universiteten och högskolorna bör gälla. Varje universitet och högskola skall erhålla resurser för den grundläggande utbildningen inom för ett samlat anslag. Vid beräkningen av ramen detta kommer regeringen att tillämpa vissa kända beräkningsgrunder som utgår från bedömning kostnaderna för olika typer av utbildning. en av Respektive styrelse är dock inte bunden av dessa beräkningsgrunder, utan skall göra bedömning hur utbildningen bäst organiseras och en egen av genomförs. 2. De universitet och högskolor har fast organisation för forskning som och forskarutbildning skall erhålla resurser för denna inom ramen för ett samlat anslag, fakultetsanslaget. Detta anslag kommer att anvisas med uppdelning på anslagsposter, motsvarande de fakulteter m.m. som skall finnas.

52 Bilaga

För att öka möjligheterna att kort sikt beakta ändrade behov och förutsättningar bör bestämmelsema för fakultetsanslaget utformas så att berörda högskolestyrelser under treårsperiodema har möjlighet att göra vissa begränsade omfördelningar mellan fakultetsområdena. Den nya studieorganisationen med större frihet för den enskilde studenten när det gäller studiernas uppläggning kommer att leda till att de mer detaljerade besluten om antalet platser för olika kurser och utbildningsprogram fattas av universitet och högskolor själva. Statsmaktemas ställningstaganden till dimensioneringen av den grundläggande högskoleutbildningen bör därför i allmänhet vara mycket mer övergripande än dagens detaljerade beslut om planeringsramar. Dessutom bör de vara mer inriktade på presterade resultat än antalet nybörjarplatser. Inför varje treårsperiod bör varje universitet och högskola få ett utbildningsuppdrag som dels innehåller de kvantitativa målen för grundutbildningen, dels krav på åtgärder för att säkra kvaliteten. De kvantitativa målen i utbildningsuppdraget bör uttryckas i prestationstermer i form av ett visst antal helårsprestationer, eventuellt i kombination med antal examinerade. Hur detaljerat detta skall göras måste kunna variera. Preciseringen av utbildningsuppdraget bör kunna stanna vid utbildningsområden, vilka i princip motsvarar fakultetsområden med tilllägg av lärarutbildning och konstnärlig utbildning. Härutöver bör minimiantalet examinerade anges för sådana examina där statsmakterna har anledning att förvissa sig om ett tillräckligt antal examinerade vid vissa tidpunkter. I utbildningsuppdraget bör också ingå krav universitetet eller högskolan att utveckla system för säkring av kvaliteten. Huvuddelen av resurserna för grundutbildning tilldelas varje universitet och högskola med en per capita tilldelning upp till det antal helårsprestationer eller examina som anges i utbildningsuppdraget. Resursberäkningen för olika utbildningsområden bör utgå från kända och enhetliga principer. Så snart studieresultaten föreligger från en viss tidsperiod skall en avräkning göras. Utbildningsuppdraget anger statens krav vad gäller helårsprestationer inom

olika utbildningsområden och ett visst antal examina på respektive uni-

versitet och högskola. Staten betalar för fullgjort uppdrag. Det står varje universitet och högskola fritt att anta studenter utöver uppdraget.

Utformningen nästkommande treårsuppdrag direkt beroen-

av bör göras de av utfallet av det tidigare utbildningsuppdraget, dvs. hur många helårsprestationer som uppnåtts och hur många examina som avlagts. 7. En del av anslaget till grundutbildning bör fördelas grundval av i förväg fastställda och kända kvalitetsindikatorer.

Bilaga 53

En rörlig resurs som varje student för med sig till universitetet eller högskolan skulle kunna komplettera dessa former för resurstilldelning. Avslutningsvis anges i propositionen att det nya systemet bör införas stegvis, med beaktande de efterhand vunna erfarenheterna. Om det inom raav för denna visar sig att väsentliga delar av det föreslagna systemen process met inte kan genomföras i praktiken, kommer återgång till huvuddragen en i nuvarande ordning att behöva aktualiseras.

Statens offentliga 1994 utredningar

Kronologisk förteckning

Ändradansvarsfördelningför denstatliga 35. Vår andes och andras. . stämmae statistiken.Fi. Kulturpolitik ochinternationalisering.Ku.

Kommunerna,Landstingenoch Europa 3O Miljö ochfysisk planering.M. . . + Bilagedel.C. Sexualupplysning ochreproduktivhälsaunder 3 . Mänsföreställningar om kvinnor ochChefskap.S, 1900-taleti Sverige.UD. . vapenlagenoch EG. Ju. 38. Kvinnor, bamocharbetei Sverige1850-1993.UD. . Kriminalvård ochpsykiatri. Ju. 39.Gamla är ungasom blivit äldre. Om solidaritet . Sverigeoch Europa.En samhällsekonomisk mellangenerationerna. Europeiskaäldrcårct1993.S. . konsekvensanalys. Fi. 40. Långsiktigsträlskyddsforskning.M.

EU, EESoch miljön. M. 41. Ledighetslagstiftningen översyn.A. , - en Historisktvägval Följdemafor Sverigei utrikes- 42, Statenochtrossamfunden.C. . ochsäkerhetspolitiskthänseende av att bli, 43. Uppskattadsysselsättning om skattemasbetydelse respektiveinte bli medlemi Europeiskaunionen.UD. för denprivatatjänstesektorn.Fi.

Förnyelseoch kontinuitet om konstochkultur 44. Folkbokföringsuppgiftemaisamhället.Fi. . r i framtiden.Ku. 45. Grundenför livslångtlärande.U.

Anslutningtill EU Förslagtill övergripande 46. Sambandet mellanSamhällsekonomi, transfereringar . i lagstiftning.UD. ochsocialbidrag.

Om kriget kommit.. Förberedelserfor mottagande 47. Avveckling av denobligatoriskaanslutningen . av militärt bistånd1949-1969 Bilagedel.SB. + till studentkårer ochnationer. U.

Suveränitetochdemokrati 48. Kunskapför utveckling + bilagedel.A. . + bilagedelmed expertuppsatser. UD. 49. Utrikessekretessen. Ju.

l3. JlK-metoden, m.m. Fi. 50.Allemanssparandet översyn. Fi. v en l4. Konsumentpolitiki en ny tid. C. 51 Minneochbildning. Museernas uppdragoch . l5. På väg. K. organisation bilagedel.Ku. +

16.Skoterkömingpåjordbruks-ochskogsmark. 52.Teaternsroller. Ku.

Kartläggningochåtgärdsforslag.M. 53 Mästarbrevför hantverkare.Ku. . Års- ochkoncemredovisningenligt EG-direktiv, 54.Utvärdering av praxis i asylärenden.Ku. . Del l och ll. Ju. 55.Rättentill reformeratbilstöd. S. ratten- Kvalitet i kommunalverksamhet nationell 56.Ett centrum för kvinnor som vâldtagitsoch . uppföljning ochutvärdering.C. misshandlats.S.

Renaroller i biståndet styrningocharbetsfördelning57.Beskattning fastigheter,del Principiella . e av i en effektiv biständsförvaltning.UD. utgångspunkter för beskattning fastigheter av m.m. Reformeratpensionssystem. Fi. . Reformeratpensionssystem. BilagaA. 58.6 Juni Nationaldagen.Ju. . Kostnaderoch individeffekter. 59 Vilka vattendragskall skyddas Principeroch . 22, Reformeratpensionssystem. BilagaB. förslag.M.

Kvinnors ATP och avtalspensioner. 5O Vilka vattendragskall skyddas Beskrivningarav ,

23. Förvaltabostäder.Ju. vattenområden.M.

24. Svenskalkoholpolitik en strategiför framtiden, 60 Särskildaskäl utformningoch tillämpning - . A av 25. Svenskalkoholpolitik bakgrundochnuläge. - 2 kap. 5 § ochandrabestämmelseri

26. Att förebygga alkoholproblem.S. utlänningslagen.Ku.

27. Vård av alkoholmissbrukare. 6l. Pantbankernas kreditgivning. N.

28. Kvinnor och alkohol. 62.Rationaliseradfastighetstaxering,del Fi.

29. Barn Föräldrar Alkohol. S, i r 63.Personnummer integritet och effektivitet. Ju. 4 30. Vallagen.Ju. ,Med raps i tankarna M.

-u Vissamervärdeskattefrågor lll Kultur m.m. Fi. 65,Statistikoch integritet,del 2 Lag - - om 32. Mycket UnderSammaTak. C. personregisterför officiell statistik m.m. Fi.

Vandelnsbetydelsei medborgarskapsärenden, m.m. Finansiellatjänster förändring. i Fi. . . Ku. Räddningstjänst i samverkanoch på entreprenad. . 34.Tekniskt utrymme for ytterligareTV-sändningar.Ku. Fö.

Otillbörlig kurspäverkanoch vissainsiderfrâgor.Fi. .

935,4: ir;

Ge I s l v n

är 5

-dbCKHOV

Statens 1994

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

69. On the GeneralPrinciples of Environment Protection.M. 70. Inomkommunal utjämning.Fi. 71. Om intyg och utlåtanden som utfärdas av hälsooch sjukvårdspersonal i tjänsten. S. 72. sjukpenning,arbetsskadaoch förtidspension förutsättningaroch erfarenheter. S. - 73. Ungdomarsvälfärd och värderingar en under- sökningom levnadsvillkor, livsstil och attityder. C. 74. Punktskatterna och EG. Fi. 75. Patientskadelag. C. 76.Trade andthe Environment towards a sustainableplaying field. M. 77.Tillvarons trösklar. C. 78 Citytunnelni Malmö. K. . 79.Allmänhetens bankombudsman. Fi. 80.Iakttagelser under en reform Lägesrapport från - Resursberedningens uppföljning vid sex universitet och högskolor av det nya resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning.U.

1994 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Rätten till ratten reformeratbilstöd. [55] - Ett centrum för kvinnor som váldtagitsoch Om kriget kommit... Förberedelser för mottagande av misshandlats. [56] militärt bistånd1949-1969+ Bilagedel. Om intyg och utlåtanden som utfärdas av hälso-

och sjukvårdspersonal i tjänsten.[71] Justitiedepartementet sjukpenning, arbetsskada och förtidspension

Vapenlagen ochEG [4] förutsättningaroch erfarenheter.[72] Kriminalvård och psykiatri. [5] -

Års- och koncemredovisning enligt EG-direktiv. Kommunikationsdepartementet Del l och lI. Ju. [17] Påväg. [15] Förvalta bostäder. [23] Citytunnelni Malmö. [78] Vallagen.[30]

Utrikessekretessen. [49] Finansdepartementet 6 Juni Nationaldagen. [58] Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken.[l] integritetoch effektivitet. [63] Personnummer- Sverige och Europa. En samhällsekonomisk

Utrikesdepartementet konsekvensanalys. [6]

JIK-metoden, m.m. [13] Historiskt vägval Följdema för Sverigei utrikes-och - Vissa mervårdeskattefrågor IlI Kultur m.m. [31] säkerhetspolitiskt hänseende av att bli, respektiveintebli - Uppskattad sysselsättning om skattemas betydelse medlemi Europeiskaunionen. [8] för denprivata tjånstesektom.[43] Förslagtill övergripande Anslutningtill EU - Folkbokföringsuppgiñemaisamhället.[44]

lagstiñning.[ l Allemanssparandet en översyn. [50] Suveränitetoch demokrati med [12] Beskattningav fastigheter,del - Principiella + bilagedel expertuppsatser. utgångspunkter för beskattning av fastigheter m.m. [57] Rena roller i biståndet- styrningoch arbetsfördelning Rationaliseradfastighetstaxering, del Fi. [62] i en effektiv biståndsförvalming.[19] Statistikoch integritet,del 2 Sexualupplysningoch reproduktivhälsa under1900-talet Lag om personregisterför officiell statistik m.m. [65] iSverige. [37] - Finansiellatjänster i förändring. [66] Kvinnor, bam och arbete i Sverige1850-1993. [38] Otillbörlig kurspåverkanoch vissa insiderfrågor. [68]

Försvarsdepartementet Inomkommurtalutjämning.[70]

Punktskattema och EG. [74] Räddningstjänsti samverkanoch entreprenad.[67] Allmänhetensbankombudsman. [79]

Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Måns föreställningar om kvinnor och chefskap.[3] Grundenför livslångtlärande.[45] Reformerat pensionssystem. [20] Aweckling av den obligatoriska anslutningentill Reformeratpensionssystem. BilagaA. Studentkårer och nationer.[47] Kostnaderoch individeffekter. [21] Iakttagelserunderen reform Lägesrapport från Reformeratpensionssystem. BilagaB. - Resursberedningens uppföljningvid sex universitet KvinnorsATP och avtalspensioner. [22] och högskolor av det nya resurstilldelningssystemet Svensk alkoholpolitik en strategiför framtiden.[24] - för gnmdläggandehögskoleutbildning. [80] Svensk alkoholpolitik bakgrundochnuläge. [25] - Att förebygga alkoholproblem.[26] Kulturdepartementet Vård av alkoholmissbrukare.[27] Förnyelseoch kontinuitet- om konstoch kultur Kvinnor och alkohol. [28] iframtiden. [9] Föräldrar Alkohol. [29] Barn- - Vandelns betydelsei medborgarskapsärenden, [33] blivit äldre.Om solidaritet mellan m.m. Gamlaår ungasom Tekniskt för ytterligare TV-sändningar. [34] äldreåret [39] utrymme generationerna. Europeiska 1993. Vår andesstämmaochandras. Sambandetmellan Samhällsekonomi, transfereringar Kulturpolitik ochinternationalisering. [35] och socialbidrag.[46] -

1994 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Minne och bildning. Museernas uppdragoch organisation+ bilagedel. [51] Teaterns roller. [52] Mästarbrev för hantverkare. [53] Utvärderingav praxis i asylärenden.[54] Särskilda skäl utformningoch tillämpning av 2 kap. - 5 § ochandra bestämmelseri utlänningslagen. [60]

Näringsdepartementet Pantbankemas kreditgivning. [61]

Arbetsmarknadsdepartementet Ledighetslagstiñningen en översyn [41] - Kunskap för utveckling + bilagedel. [48]

Civildepartementet Kommunerna, Landstingen och Europa. + Bilagedel.[2] Konsumentpolitiki enny tid. [14] Kvalitet i kommunal verksamhet nationell uppföljningoch utvärdering. [18] Mycket UnderSamma Tak. [32] Statenoch trossamfunden.[42] Ungdomars välfärd och värderingar en under- sökningom levnadsvillkor, livsstil och attityder.]73] Patientskadelag. [75] Tillvarons trösklar. [77]

Miljö- och naturresursdepartementet EU, EES ochmiljön. [7] Skoterköming påjordbruks-och skogsmark. Kartläggningoch åtgärdsförslag. [16] Miljö och fysisk planering. [36] Långsiktig strålskyddsforskning. [40] Vilka vattendrag skall skyddas Principer och förslag, [59] Vilka vattendrag skall skyddas Beskrivningar av vattenområden. [59] Med raps i tankarna [64] On the General Principlesof Environment Protection.[69] Trade andthe Environment towards a sustainable playing field. [76]

o nn N

vs m o z u: 9

FRITZES

|§|x| |||\.\1: Hurn M II|\\I. Hm47 Sim :moln

I 08-20 §0 ll. IIH| 055090JU90