Ersättning för kvalitet och effektivitet : utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

ERSÄTTNING

H

FOR KVALITET OCH

EFFEKTIVITET

Utformning av ett nytt resurstilldelnings-

system för grundläggande

högskoleutbildning

41%;

MP8 BM UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

N 6

W,

Statens offentliga utredningar

så

1993:3

Utbildningsdepartementet

för

Ersättning

kvalitet

och effektivitet

Utformning av ett nytt

- resurs-

för

tilldelningssystem grundläggande

högskoleutbildning

Delbetänkande

av gesursberedningen

Stockholm 1993

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget som ingår i C E Fritzes AB. Allmänna Förlaget ombesörjer också, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor, remissutsändningar av SOU och Ds.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

ISBN 91-38-13267-2 NORSTEDTS TRYCKERI AB Stockholm 1993 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Genom beslut den 20 augusti 1992 bemyndigade regeringen chefen för Utbildningsdepartementet, statsrådet Unckel, att tillkalla en kommitté med uppdrag att dels utveckla det nya resurstilldelningssystem för universitet och högskolor som föreslagits i proposition 199293:1 Universitet och högskolor Frihet för kvalitet, dels följa införandet av detta. - Med stöd av detta bemyndigande tillsattes kommittén den 1 september 1992. Kommittén har antagit namnet Resursberedningen. I kommitténs arbete har följande ledamöter, sakkunniga och experter deltagit.

Ledamöter: statssekreterare Bjarne Kirsebom ordförande rektor Mårten Carlsson högskoledirektör Lars Ekholm professor Lennart Hjalmarsson rektor Inge Jonssson rektor Lillemor Kim rektor Ingemar Lind vice VD Jan Martinsson högskolelektor Ingegerd Palmer

Sakkunniga: vice ordförande Magnus Börjesson departementsrádet Sonja Dahl departementsrádet Leif Lindfors departementsrádet Gunnar Wetterberg

Experter: byråchef John Fürstenbach avdelningsdirektör Kjell Gunnarsson

ekonomichef Inga-Stina Hansson

kanslichef Wanda Klintberg

De förslag som diskuterats i kommittén har som regel beretts i en teknisk grupp som bestått av ovan nämnda experter, konsulten Ernst Nilsson och kommitténs selcretariat. Kommitténs sekretariat har bestått av depanementssekreterare Lena Erikssson och ämnessakkunnig Ann Fritzell, vilka förordnades den 1 september 1992. I sekretariatsuppgifterna har också depanementssekreterare Inger Eriksson, Utbildningsdepartementet medverkat. Regeringen har till kommittén den 1 oktober 1992 överlämnat skrivelse från högskoleenheter med teknisk utbildning den 8 oktober 1991 angående styr- och anslagssystem för handläggning.

härmed sitt betänkande Ersättning för kvalitet Beredningen överlämnar och effektivitet Utformning ett nytt resurstilldelningssystem för - av grundläggande högskoleutbildning. Särskilt yttrande har avgivits av Magnus Börjesson. Resursberedningen kommer ytterligare betänkanden under år att avge 1993.

Stockholm i januari 1993

Bjarne Kirsebom

Månen Carlsson Lars Ekholm Lennart Hjalmarsson Inge Jonsson Lillemor Kim Ingemar Lind Jan Martinsson Ingegerd Palmer

Ann Fritzell Lena Eriksson

Innehåll

Rättelseblad

ERSÄ TTNING FÖR KVALITET OCH EFFEKTIVITET Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem

för grundläggande högskoleutbildning

Sid 59, Bilaga 5 0 Under rubriken:

Mat-nat.vetenskap- 100 Rättat till:

o Sid 61, Bilaga 6

Under rubriken: Antal hpr snitt

Antal helårsprestationer...för budgetåret 199091:

Humanistiskt område Hum:92,02%

Rättat till: Humanistiskt område Hum:69,92%

Beredningen överlämnar härmed sitt betänkande Ersättning för kvalitet

Innehåll

Sammanfattning av Resursberedningens förslag 7 . . . . . . . . . . . . .

Definitioner 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Utgángspunkter 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1.1 Incitament för kvalitet och effektivitet 11 . . . . . . . . . . . . . 1.1.2 Beslutade riktlinjer för resurstilldelningssystemet 12

1.2 Uppdraget 12

2 Det nya resurstilldelningssystemet 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Utbildningsuppdraget 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Studentpengen 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Utgångspunkter 16

2.2.2 Olika syften med studentpengen 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.3 Utformning av studentpengen 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Ersättning för studieresultat 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.1 Utgångspunkter 18

2.3.2 Examina 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.3 Helârsprestationer 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.4 Högsta ersättning för helârsprestationer och studentpeng

takbelopp 20 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Lokaler 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6 Inredning och utrustning 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.7 Kvalitetspremie 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.8 Ersättning för särskilda åtaganden 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Tillämpningen av det nya resurstilldelningssystemet 23

Principer för resurstilldelningen 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.1 Studentpeng 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.2 Ersättning för helarsprestationer 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.3 Kvalitetspremien 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.4 Ersättning for särskilda åtaganden 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Likviditetsfrâgor 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Användning av erhållna medel 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Effekter av ett nytt resurstilldelningssystem 27 . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Administrativa konsekvenser 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.1 Andra förändringar 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.2 Ledning och planering 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.3 Ekonomisk redovisning 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.4 Studiedokumentation 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.5 Antagning och studievägledning 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Anslag och redovisning 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förutsättningar 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.1 Universitets och högskolors speciella förutsättningar 31 . . 4.1.2 Statsñnansiella förutsättningar 32 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Förslag till nytt anslagssystem för universitet och högskolor 32 . 4.3 Nya krav på redovisning m.m. 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Beräkningsmodell som grund för utformning av utbildnings-

uppdragen avseende perioden 199394-199596 35 . . . . . . . . . 5.1 Behovet av en övergângsmodell 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Förslag till övergångsmodell 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Särskilt yttrande av Magnus Börjesson 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Bilaga 1 Kommittédirektiv 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 2 Utbildningsuppdrag avseende Universitetet i Y-stad för

perioden 199394-199596 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 3 Beräkning av ersättning för helârsprestation och

studentpeng 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 4 Eventuella effekter av ett nytt resurstilldelningssystem 53

Bilaga 5 schabloner för omräkning av ársstudieplatser från linjer

m.m. till utbildningsomrâden 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 6 Tillämpning av beräkningsmodell avseende budgetåren

199394-199596

Sammanfattning av Resursberedningens

Sammanfattning

förslag

Resursberedningens förslag till utformning av det nya resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning följer de riktlinjer som anges i propositionen 199293:l Universitet och högskolor Frihet för kvalitet. Detta innebär en övergång från ett resurs- och kostnadsbaserat till ett mål- och resultatinriktat system. I ett utbildningsuppdrag dokumenteras resultatet av budgetdialogen mellan utbildningsdepartementet och ett universitet eller en högskola avseende grundutbildningen för aktuell treårsperiod. Av utbildningsuppdraget framgår ramarna för den verksamhet universitetet eller högskolan skall bedriva och de ersättningar för detta som kan påräknas. Där anges också det högsta antal helårsstudenter och helårsprestationer som kan ge ersättning under treårsperioden samt den högsta samlade ersättningen för dessa, ett takbelopp. Takbeloppet anges för vart och ett av budgetåren i treårsperioden. Verksamheten skall organiseras i kurser. Dessa hänförs till olika utbildningsomráden. Utbildningsområdena motsvarar i stort de traditionella fakultetsområdena samt undervisnings- och vårdutbildningsområdena, det konstnärliga området och övrigt. Utbildningsområdena utgör den lägsta nivå för vilken kvantitativa mål anges avseende helårsprestationer. Vad gäller vissa examina kan statsmakterna dock ange mål på en större detaljnivå. De belopp som skall tilllämpas per capita för studentpeng och ersättning för helårsprestationer anges också per utbildningsområde. Formerna för ersättning för de konstnärliga utbildningarna samt de konstnärliga inslagen i vissa lärarutbildningar ingår inte i beredningens överväganden. För särskilda åtaganden tilldelas ersättningar som komplement till de per capita beräknade ersättningarna. Se vidare avsnitt 2.1 Studentpeng och ersättning för helårsprestationer beräknas efter budgetårets slut på grundval av det antal helårsstudenter och helårsprestationer som universitetet eller högskolan redovisar. För att ge universitet och högskolor rörelsekapital och för att uppnå en jämnare belastning på statsbudgeten betalas 90 procent av takbeloppet förskottsvis ut ränteneutralt med en tolftedel per månad. Resterande ersättning högst 10 procent betalas till universitetet eller högskolan i samband med att det totala ersättningsbeloppet slutligt tilldelas. Se vidare avsnitten 2.2-2.4 och 3.1 -3.2 Eventuella överskott av medel vid universitetet eller högskolan får balanseras mellan budgetår oberoende av treårspenodens avgränsning. Underskott måste också, så länge de är av begränsad omfattning, balanseras till nästkommande budgetår. Se vidare avsnitt 3.3 Ur statsbudgetens synvinkel betraktas de medel som tilldelas universiteten och högskolorna som bidrag motsvarande gäller även fakultetsanslagen. Bidragen får användas på det sätt som universiteten och högskolorna finner långsiktigt mest ändamålsenligt. Kortsiktigt måste de givetvis användas för att ge den utbildning som är en förutsättning för att

åstadkomma de helårsprestationer och för att rekrytera och behålla det antal helårsstudenter som ger huvuddelen av inkomsterna för grundut- Sammanfattning bildningen. Se vidare avsnitt 4.2 Universitetens och högskolornas ekonomiska redovisning kommer att vara fristående från anslagssystemet. De medel som universitetet eller högskolan har erhållit eller disponerar skall stå på räntekonto hos Riksgäldskontoret. Den ekonomiska ställningen redovisas i balansräkning för varje budgetår. Underlag för riksredovisningen lämnas månadsvis för hela verksamheten, oberoende av finansiär. Se vidare avsnitt 4.3 Slutligen har Resursberedningen utarbetat en beräkningsmodell som kan ligga till grund för utformningen av utbildningsuppdragen avseende perioden 199394-199596. Enligt denna beräkningsmodell medger de ramar för antal ersättningsgrundande helårsstudenter och helârsprestationer, som tillsammans med takbeloppet utgör de ekonomiska restriktionerna, att samtliga universitet och högskolor under treårsperioden både kan

öka sin prestationsgrad och sina intäkter räknat i fasta priser. Övergångs-

vis för budgetåret 199394 garanteras samtliga universitet och hög- - skolor minst samma anslagsnivå som för budgetåret 199W93. Se vidare kapitel 5

Definitioner

Definitioner

Examina, utfärdade examensbevis under perioden juli till och med juni respektive läsår.

Helårsprestation, antalet godkända studenter delkurs multiplicerat på en med delkursens poäng dividerat med 40.

Helårsstudenter, antalet för första gången registrerade eller fortsättningsregistrerade studenter på en kurs multiplicerat med kursens poäng dividerat med 40.

Prestationsgrad, kvoten mellan antalet helårsprestationer och antal helårsstudenter. Om 100 helårsstudenter presterar sammantaget 85 helårsprestationer är prestationsgraden 85 procent.

Resurstilldelning, tilldelning av medel, det beslut i regleringsbrev respektive efter slutlig beräkning av studentpeng och ersättning för helårspretationer enligt vilket medel ställs till universitetets eller högskolans förfogande.

Resurstilldelning, betalning, överföringen av tilldelade medel till universitetets eller högskolans konto. Medel som tilldelats på förhand i regleringsbrev utbetalas normalt med tolftedel månad under budgeten per året.

studentpeng, det belopp som utbetalas per helårsstudent. Detta belopp varierar för olika utbildningsområden.

Takbelopp, den högsta ersättning för helårsprestationer och studentpeng som ett universitet eller en högskola sammantaget kan erhålla. Takbeloppet anges för vart och ett av budgetåren i en treårsperiod.

Täckningsbidrag, här använt i den företagsekonomiska betydelsen som det överskott som skall täcka samkostnader och eventuell vinst sedan särkostnadema frånräknats. Särskilda medel för att täcka lönemerkostnader även kallade täckningsbidrag förekommer för övrigt inte from. bud- - getåret 199394.

Utbildningsomráde, ett verksamhetsområde inom grundutbildningen. Utbildningsområdena överensstämmer i ston med de traditionella fakultetsomrádena samt undervisnings- och vårdutbildningsområdena, det konstnärliga utbildningsområdet och övrigt.

Inledning

Kapitel I

l Utgångspunkter

1.1.1 Incitament för kvalitet och effektivitet

De grundläggande förändringar för de statliga universiteten och högskolorna som inträffar den l juli 1993 innebär stor frihet för dessa besluta att om innehåll i och institutionella för verksamheten. Statsmaktema ramar överlämnar därmed ansvaret för mycket stora resurser till universiteten och högskolorna. En förutsättning härför har dock varit ordning en som innefattar kraftfulla incitament för kvalitet och effektivitet i resursutnyttjandet. En fungerande kvalitetssäkring är en nödvändig förutsättning for en resurstilldelning till grundläggande högskoleutbildning i huvudsak som bygger på kvantitativa resultat. Universitet och högskolor har ett självklart intresse av och ansvar för att utforma internt fungerande för system uppföljning och utvärdering. Även det nyinrättade Utvärderingssekreom tariatet kommer att ha ansvaret för nationella utvärderingar kompetenta lärare och motiverade studenter avgörande kvalitetsfaktorer för all högskoleutbildning. Huvudtanken i det nya resurstjlldelningssystemet är således det att skall gynna de universitet och högskolor, dels är attraktiva för som studenterna, dels presterar goda studieresultat. Därmed ges den ansvariga ledningen på alla nivåer incitament till att förändra sådana faktorer som kan påverka rekryteringen och studieresultaten. Detta torde enligt beredningens bedömning i första hand leda till olika insatser för att förbättra undervisningen, t.ex. kompetensuppbyggnad hos lärarna, förbättrade examinationsformer, internationaliseringsåtgärder inte minst viktigt samt - aktivare stöd till och uppföljning av den enskilde studenten. En invändning som gjorts mot det föreslagna systemet har varit att det skulle kunna leda till en förskjutning av utbildningsutbudet mot vissa typer av ämnesområden och kurser, vars kostnader är låga. Detta kan ske på bekostnad av andra ämnesområden och kurser, t.ex. fördjupade kurser vars kostnader är mycket högre. Enligt beredningens bedömning torde det universitet eller den högskola gör den typen kortsiktiga som av resursoptimeringar att riskera sitt goda rykte. En sådan snedvridning av utbildningsutbudet kommer utan tvivel att uppmärksammas dels i den årliga uppföljningen, dels i utvärderingar av Utvärderingssekretariatet. Detta kommer med nödvändighet att påverka rekryteringen studenter och av kan som yttersta konsekvens leda till att rätten att utdela vissa kvalificerade examina går förlorad.

ll

riktlinjer för resurstilldelniugssystemet 1.1.2 Beslutade Kapitel 1

I propositionen Universitet och högskolor Frihet för kvalitet prop. - 199293:1 nyligen har behandlats riksdagen bet. UbU3, rskr. som av 103 föreslås följande riktlinjer för det resurstilldelningssystemet för nya grundläggande högskoleutbildning: Inför varje treärsperiod bör for varje universitet och högskola utforutbildningsuppdrag dels innehåller de kvantitativa målen för mas ett som grundutbildningen, dels krav på åtgärder för att säkra kvaliteten. Huvuddelen tilldelas varje universitet och högskola av resurserna med capitatilldelning upp till det antal helårsprestationer eller exaen per mina anges i utbildningsuppdraget. som En del anslaget skall fördelas på grundval av i förväg fastställda av och kända kvalitetsindikatorer. Studenternas val utbildning och högskola skall påverka resurstillav delningen det till varje student knyts ett belopp som tilldelas genom att det universitet eller den högskola som studenten valt. Detta innebär statsmakternas ställningstaganden till dimensionering att den grundläggande högskoleutbildningen i allmänhet kommer att vara av mycket övergripande än dagens detaljerade beslut om planeringsramer För varje universitet och högskola kommer en resursram att anges mar. for all grundutbildning. Resurstilldelningen kommer att baseras presterade resultat i stället för i dag på antalet planerade nybörjarplatser. som Vidare i propositionen att Högskoleutredningens slutbetänkande anges SOU 1992:44 Resurser för högskolans grundutbildning skall ligga till grund for de överväganden resursberäkningar för olika typer av utom bildning kommer att göras inför 1993 års proposition om grundutsom bildning. En förutsättning för dessa resursberäkningar uppges vara dels kända och enhetliga principer skall tillämpas, dels att alla kostnadsatt slag, dvs. lärarlöner, material: utrustningsg biblioteksq inrednings-, lo-

kalkostnader m.m., skall ingå.

1.2 Uppdraget

Med utgångspunkt i de riktlinjer för resurstilldelningssystemet som anges i propositionen 199293:1 skall Resursberedningen enligt sina direktiv Dir. 1992:85 Bilaga 1 utfomia förslag till hur dessa närmare skall till lämpas. Således redovisas i detta delbetänkande ett forslag till närmare utformning detta resurstilldelningssystem för grundutbildningen. Det av bör kunna införas successivt under den kommande treårsperioden

199394-199596. I enlighet med direktiven behandlar beredningen särskilt följande frå-

gor: Utformningen de treåriga utbildningsuppdragen avsnitt 2.1 av Principerna för den prestationsrelaterade ersättningen avsnitt 2.3 Utformningen den studentanknutna rörliga resursen, här kallad av studentpeng avsnitt 2.2

Formerna och villkoren för tilldelning och utbetalning av medel till respektive universitet eller högskola kapitel 4 Kapitel 1 Övergången till resurstilldelningssystemet för det nya grundläggande högskoleutbildning kapitel 5 Beredningens beräkningsmodell för övergång till det nya resurstilldelningssystemet har tillämpats av tekniska gruppen tillämpats på samtliga statliga universitet och högskolor inom utbildningsdepartementets område med undantag av de konstnärliga högskolorna. Därvid har uppgifter inhämtats från utbildningsdepartementet vad avser dels per capitaersättningar for olika utbildningsområden, baserat en bedömning av de härför tillgängliga resurserna, dels antalet årsstudieplatser och hur dessa fördelats från nuvarande linjer m.m. till de nya utbildningsområdena. Resursberedningen har inte tagit ställning till det siffermässiga utfallet av beräkningarna i modellen.

I detta betänkande behandlas inte vk principerna för inkluderandet av kostnaderna för lokaler, inredning och utrustning i per capitaersättningen, t valet av de kvalitetsindikatorer som tidigast fr.o.m. budgetåret 199495 skall utgöra grund för en del av resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning, t möjligheterna att relatera resurstilldelningen avseende forskning och forskarutbildning till prestationsmått, eller förslag till erforderliga introduktionsinsatser på nationell nivå. Förslag i dessa frågor räknar Resursberedningen med att kunna framlägga under år 1993. Av beredningens uppdrag återstår därefter att följa genomförandet av det nya resurstilldelningssystemet.

2 Det resurstilldelningssystemet

nya

Kapitel 2

2.1 Utbildningsuppdraget

I den dialog som följer efter det att universitetet eller högskolan avgivit sin fördjupade anslagsfrarnställning utarbetas inom Utbildningsdepartementet ett utbildningsuppdrag. Detta ges formen av en överenskommelse, där universitetet eller högskolan accepterar att genomföra en viss verksamhet mot en viss ersättning. Kontrakt mellan universiteten och staten förekommer andra länder, i Frankrike och Österrike. Naturligtvis är det inte i formell mening t.ex. fråga om kontrakt mellan likaberättigade parter. Universiteten och högskolorna är myndigheter under regeringen. Överenskommelserna bör ses som bekräftelser på budgetdialogen. I utbildningsuppdragen dokumenteras omfattningen av den grundutbildning och verksamhet i samband med denna som universitetet eller högskolan skall genomföra under den kommande treårsperioden. Parallellt anges också den ekonomiska ersättning som kan påräknas och de åtgärder för kvalitetssäkring som kommer att vidtas. Utbildningsuppdragen utgör underlag för regeringens budgetpropositioner eller motsv. under treårsperioden. Utbildningsuppdraget bör i princip omfatta följande delar: i De examina som universitetet eller högskolan har rätt att utfärda. -Av Det minsta antal av vissa examina som bör avläggas under treårsperioden. -k Det högsta antal helårsprestationer per utbildningsområde eller grupp av utbildningsområden som kan ge ersättning under treårsperioden. i Det högsta antal helårsstudenter som kan utgöra underlag för betalning av studentpeng under treårsperioden. i: Den högsta sammanlagda ersättningen för helårsprestationer och studentpeng takbeloppet för vart och ett av budgetåren under perio- - den. i: Omfattningen av och ersättningen för konstnärliga utbildningar. i: Finansierings- och likviditetsfrågor, dvs. hur ersättning skall tilldelas och inbetalas på universitetets eller högskolans konto samt vad som gäller om pris- och löneomräkning för de belopp som angivits i utbildningsuppdraget. vk Särskilda åtaganden. Exempel på särskilda åtaganden är garanti för vissa ämnen, särskilda utvecklingsinsatser och kostnader för verksamhet som i första hand inte resulterar i studenter eller studieresultat. i: Av utbildningsuppdraget skall också framgå vilka åtgärder universitetet eller högskolan åtar sig att vidta för att säkra kvaliteten i grundutbildningen. Ett fiktivt utbildningsuppdrag för Universitetet i Y-stad framgår av - - Bilaga

De belopp per capita som tilldelas som studentpeng och som ersättning för helårsprestationer bör ingå som en bilaga till utbildningsuppdraget. Kapitel 2 Se vidare avsnitten 2.2.3 och 2.3.3 samt bilaga 3

2.2 Studentpengen

2.2.1 Utgångspunkten

Enligt propositionen skulle en rörlig resurs som varje aktiv student för med sig till universitetet eller högskolan kunna komplettera ersättning för helårsprestationer och fördelning på grundval av kvalitetsindikatorer som en form för resurstilldelning prop. 199293:1 s. 73. I Resursberedningens arbete har studentpeng använts som benämning på denna rörliga resurs. Bland annat undviks därigenom förväxling med den tidigare förekommande rörliga resursen för forskning inom fakultetsanslagen. De förslag som beredningen redovisar i det Följande medger att studentpeng också skall kunna betalas till fristående anordnare av högskoleutbildning. Det gäller både avseende utformning av studentpengen och de administrativa förutsättningarna för redovisning av verksamheten och utbetalning av studentpeng.

2.2.2 Olika syften med Studentpengen

Studentpengen avser enligt propositionen att ge studenternas efterfrågan genomslagskraft både vad gäller val av utbildning och av universitet eller högskola. Inom ramen för propositionens beskrivning skulle studentpengen kunna tjäna flera olika syften. För att kunna ta ställning till hur studentpengen skall utformas i detalj har beredningen försökt precisera syftet med studentpengen. Det ingår inte i förutsättningarna för det nya resurstilldelningssystemet att kostnaderna för högre utbildning till någon del skall övertas av studenterna eller deras föräldrar. Ett syfte bör kunna vara att ge universiteten och högskolorna incitament att sträva efter att få och behålla så många studenter som möjligt inom ramen för sitt utbildningsuppdrag. I det nuvarande starkt översökta högskolesystemet är styreffektema av en studentpeng begränsade. Dessa bör dock öka i framtiden när det ökade utbudet och den demografiskt betingade minskningen av antalet studiebenägna personer ger en bättre balans mellan utbud och efterfrågan av högre utbildning. Studentpengen kan också föra tankarna till tuitionfees i Storbritannien. Dessa täcker en del av undervisningskostnaden och betalas av de lokala myndigheterna till respektive universitet. I det brittiska systemet har universiteten möjlighet att anta studenter för vilka de endast erhåller tuition fees. Genom ett sådant system skulle universitet och högskolor ges ett incitament att öka antalet studenter och därmed utvidga utbildningssystemet till en för staten marginell kostnad. Om studentpengen överstiger den inom universiteten och högskolorna upplevda kostnaden för tillkomen

mande student kan den mycket lätt få en sådan expansiv effekt, vilket i det skisserade systemet också skulle vara till förfång för effektiviteten, Kapitel 2 eftersom betydelsen av att studenterna verkligen når resultat minskas. Riksdagen har nyligen bifallit förslag om resursförstärkningar till grundutbildningen prop. 199293:42, bet. UbU5, rskr. 159. Dessa avser dels en ökning av högskoleutbildningens volym, dels resurstillskott för att stärka kvaliteten i grundutbildningen. Mot bakgrund av en allmänt omfattad uppfattning att den fortsatta utbyggnaden av grundutbildningen måste vara fullt finansierad och av hänsyn till kvalitetsfrågorna avvisar Resursberedningen ett system som syftar till en marginellt finansierad expansion. Resursberedningen har därför i sitt förslag utgått från att studentpengen skall vara studentvårdande, dvs. att universitet och högskolor genom studentpengen skall ges incitament att stödja och behålla sina studenter.

2.2.3 Utformning av studentpengen

Studentpengen är det belopp som utbetalas per helårsstudent. Högsta antalet helårsstudenter för vilka ersättning erhålls framgår av respektive universitets och högskolas utbildningsuppdrag. Beloppets storlek bör dels bestämmas av syftet med studentpengen, dels av hänsyn till andra komponenter i resurstilldelningssystemet. Ju större studentpengen blir, desto mindre blir andra delar av resurstilldelningen, främst ersättningen per helårsprestation. Till stor del påverkas ett universitets eller en högskolas beteende av relationen mellan studentpengens storlek och den av respektive universitet eller högskola upplevda marginalkostnaden för en ytterligare utbildningsplats. För att studentpengen skall ha studentvårdande syfte bör den inte locka till expansion av studentantalet och bör följaktligen inte överstiga denna marginalkosmad. Den bör å andra sidan inte heller bara ges ett s ymbolvärde utan nämnvärd effekt. Det har inom de tidsramar och med de resurser som funnits tillgängliga för Resursberedningen inte varit möjligt att göra någon närmare utredning rörande marginalkostnaderna i olika utbildningar. Dessa varierar också mellan olika högskolor och utbildningsområden. Det är därför tveksamt om ens en noggrann utredning skulle ge en avsevärt bättre grund för beredningens ställningstagande än de översiktliga bedömningar som kan göras av personer med erfarenhet av utbildningsplanering. Sådana bedömningar pekar på att marginalkostnaden oftast varierar mellan 30 och 50 procent av den totala kostnaden. Beredningen föreslår därför att studentpengens storlek bör vara 25 procent av den per capitaersättning som angivits av Utbildningsdepartementet för en tillhandahållen årsstudieplats. Därigenom blir studentpengen proportionell mot den bedömda kostnaden inom varje utbildningsområde. Utöver per capitaersättningarna kommer resurser att tilldelas för särskilda åtaganden och den s.k. kvalitetspremien. Se vidare avsnitten 2.7 och 2.8

En preliminär beräkning av studentpengen för olika utbildningsområden avseende budgetperioden 199394-199596 framgår av Bilaga Kapitel 2 Denna beräkning har utgått från Utbildningsdepartementets angivna prislappar for tillhandahållna årsstudieplatser inom olika utbildningsområden.

2.3 Ersättning för studieresultat

2.3.1 Utgångspunkter

Enligt propositionen skall huvuddelen av resurserna för grundutbildning tilldelas varje universitet och högskola capita tilldelning med en per upp till det antal helårsprestationer eller examina som anges i utbildningsuppdraget prop. 199293:l s. 73. Uttrycket studieresultat kan förstås såväl kvantitativt som kvalitativt. I avsnitt 2.3 är innebörden kvantitativ. Kraven på kvalitet säkras genom utbildningsuppdrag och utvärdering.

2.3.2 Examina

En examen avläggs efter det att studenten fullföljt ett visst antal kurser med vissa angivna poäng. Resursberedningen har övervägt om det vore möjligt att basera resurstilldelningen på såväl antal examina som antal helårsprestationer när det gäller ersättning för uppnådda studieresultat. Det finns starka skäl för regering och riksdag att styra tillgången på behörig och kompetent personal inom vissa områden. Det kan enligt propositionen t.ex. gälla civilingenjörer, läkare och lärare. Detta kan med fördel ske genom att mål anges för hur många av respektive examina som ett universitet eller en högskola bör komma att utfärda. Sådana anvisningar bör kunna ges i de utbildningsuppdrag som utarbetas av regeringskansliet i dialog med universitet och högskolor utan att detta direkt kopplas till resurstilldelningen. Frekvensen av vissa examina skulle också kunna tjäna som kvalitetsindikator för utbildningsutbudet vid universiteten och högskolorna. Resursberedningen återkommer i ett senare betänkande till frågan om kvalitetsindikatorer. Resursberedningen bedömer att en medelstilldelning per examen skulle medföra betydande problem då det gäller att fastställa både till vilken tidsperiod och i många fall till vilken högskola eller vilket universitet en avlagd examen egentligen skall hänföras. Vidare torde det inte alltid i den friare studieorganisationen vara självklart vilka utbildningsområden en viss examen omfattar, varför det inte år alldeles lätt att i förväg ett ange rimligt totalpris per examen. Inom flera utbildningsområden finns traditionellt en bristande koppling mellan avslutade studier och studentens anhållan om att få examen. Vid universiteten och högskolorna skulle en särskild administrativ rutin behöva införas som hade till syfte att uppmana studenter som uppnått exa-

menskraven att också ta ut examen. Det är dock inte alltid en fråga om underlåtenhet att ta ut examen. Många studenter som inte tar ut examen Kapitel 2 avser i själva verket att fortsätta sina studier. De önskar en annan kombination av ämnen i sin examen än den som först är möjlig att avlägga. Man kan befara att sådana administrativa försök att höja examensfrekvensen skulle ge upphov till irritation bland studenterna och ett merarbete som inte motsvaras av några egentliga vinster för utbildningssystemet som helhet. Det är heller inte ovanligt att studenterna under studierna byter universitet eller högskola. Det beror redan i dag ofta på att studierna inte kan slutföras med avsedd inriktning vid en högskola. I en framtid, när en starkare profilering av de olika universitetens och högskolornas utbildning inte är osannolik, bör detta kunna bli ännu vanligare. I avsnitt 2.2 har också redogjorts för studentpengen, som i princip följer studenten. Även denna förutsätter rörlighet studenter mellan universitet och en av högskolor. En ersättning per examen skulle i så fall behöva fördelas rättvist på var och en av de till examen bidragande universiteten och högskolorna. Det blir omständligt att för en student som fått examen grundad på framgångsrika studier vid två eller tre universitet och högskolor fastställa hur stor del av ersättningen som skall tillföras var och en av dessa. Resursberedningen föreslår därför att examina inte används som grund för den huvudsakliga resurstilldelningen till grundutbildningen.

2.3.3 Helårsprestationer

Resursberedningen föreslår att ersättningen för studieresultat helt baseras på helårsprestationer inom de olika utbildningsområdena. Högsta antalet helårsprestationer för vilken ersättning erhålls framgår av respektive universitetets och högskolas utbildningsuppdrag. Detta specificeras i den utsträckning det bedöms nödvändigt för att tillgodose riksdagens och regeringens behov av styrning av den högre utbildningen mot vissa utbildningsområden. Normalt bör det högsta antalet helårsprestationer anges per område eller per grupper av områden. Av avsnitt 2.2.3 framgår att studentpengens storlek bör vara 25 procent av per capitaersättningen för en tillhandahållen årsstudieplats. Därmed bör de återstående 75 procenten utgöra basen för beräkningen av ersättningen för en helårsprestation. Beredningens förslag till hur ersättningen för helårsprestationer bör beräknas utifrån den givna basen framgår av Bilaga De definitiva beloppen bör framgå av en i regleringsbrevet för respektive budgetår angiven prislista. Ersättning bör erhållas i efterhand för de prov som studenterna godkänts i under budgetåret, dvs. från den l juli till den 30 juni. Helårsprestationer som fullgjorts i s.k. uppdragsutbildning utgör därvid naturligtvis inte grund för ersättning. Inte heller får tillgodoräknande av studieresultat vid ett annat universitet eller högskola noteras ett sådant sätt att de kommer att vara ersättningsgrundande. Av vad som sägs i kapitel 4 följer att kontrollen av redovisningen av studieresultat ingår i revisorernas

granskning av de årliga redovisningarna av verksamhetens resultat i enlighet med den nya bokföringsförordningen. Kapitel 2

2.4 Högsta ersättning for helårsprestationer och

studentpeng takbelopp

-

Även i det nya resurstilldelningssystemet måste statens utgifter för grundutbildningen begränsas. För varje budgetår i en treårsperiod anges därför för varje universitet eller högskola en beräknad högsta ersättning för helårsprestationer och studentpeng, ett takbelopp. Detta pris- och löneomräknas årligen på samma sätt som studentpengen och ersättningen för helårsprestation. I sammanhanget bör nämnas att pris- och löneomräkning fr.0.m. budgetåret 199394 avser det aktuella budgetåret och således inte längre är en kompensation i efterhand för redan inträffade pris- och löneförändringar. Takbeloppet fastställs slutligt av riksdagen för ett år i sänder. I utbildningsuppdragen anges det högsta antal helårsstudenter kan som ge ersättning samt det högsta antal helårsprestationer inom ett utbildningsområde eller en grupp av utbildningsområden som kan ge ersättning. Det högsta antalet helårsprestationer och helårsstudenter anges så högt att varje universitet och högskola ges betydande handlingsfrihet. Därmed ges möjlighet att dels anpassa utbildningsutbudet till studenternas efterfrågan, dels att göra avvägningar avseende antalet studenter och deras prestationer. Summan av beräknad ersättning för högsta antalet helårsstudenter och helårsprestationer ryms således inte inom takbeloppet. Det utrymme inom takbeloppet som ett universitet eller en högskola eventuellt inte tagit i anspråk kan disponeras under kommande budgetår i treårsperioden. På motsvarande sätt kan fullgjorda helårsprestationer fördelas mellan budgetåren inom treårsperioden under förutsättning att det maximala antalet inte överslcrids. Om det vid treårsperiodens slut finns outnyttjade medel inom takbeloppen för en eller flera högskolor bör dessa medel disponeras regeringav en. Resursberedningen föreslår att dessa medel används för att så långt möjligt betala ersättning bonus till de universitet - - och högskolor som uppnått fler helårsprestationer än vad de kunnat få ersättning för inom sina respektive takbelopp. Beredningen återkommer till hur en sådan bonus bör utformas i detalj.

2.5 Lokaler

Resursberedningen har informerats om det utredningsarbete rörande hur medel för att täcka lokalkostnaderna skall tilldelas och beräknas i framtiden som fortfarande pågår inom Utbildningsdepartementet. Det har därför inte varit möjligt for beredningen att ta ställning till möjligheterna att inkludera lokalkostnaderna i studentpeng och ersättning för helårsprestationer.

Inredning och utrustning

2.6 Kapitel 2

särskilt tilldela medel for inredning och utrustning samman- Sättet att beslut fattas avseende hur lokalkostnaderna skall hänger med de som fråga således också beroende det pågående beredtäckas. Denna av ningsarbetet inom Utbildningsdepartementet.

2.7 Kvalitetsprernie

Resursberedningen framhållit inledningsvis finns det en risk att en Som resurstilldelning baserad på enbart kvantitativa studieresultat tenderar att driva ökad produktivitet att kvalitetsaspekterna beaktas. fram en utan uppmärksammades i propositionen. För att motverka en sådan Denna risk urholkning kvaliteten anvisades därför i princip tre åtgärder. av åvilar för kvaliteten universiteten och högsko- För det första ansvaret vidta åtgärder för att säkra kvaliteten. Miniminilorna. De förutsätts egna for detta faställs utbildningsuppdraget. För det andra kommer vån genom nyinrättade Utvärderingssekretariatet att svara för nationella utvärdedet och kvalitetsbedömningar. Slutligen angavs i propositionen att det ringar resurstilldelrringssystemet skulle skapas ett särskilt incitament för inom att kvaliteten skall upprätthållas. formerna för kvalitetspremien övervägs fortsättningsvis av De närmare Det bör dock inte aktuellt att betala ut någon kvalitetsberedningen. vara premie förrän tidigast under hösten 1995, grundad på verksamheten un-

der budgetåret 199495.

2.8 Ersättning för särskilda åtaganden

Ersättning för särskilda åtaganden bör enligt Resursberedningen ges antäcka kostnader för verksamhet inte ger ersättning i tingen för att som och för helårsprestationer eller för att kompensera form av studentpeng omständigheter kan leda till försämrad effektivitet i utbildför som en ningen. det förstnämnda är lektorat regeringen föreskrivit Exempel på som skall finnas kulturpolitiska skäl bl.a. nordiska lektorer. Exempel på av kan kostnader för handikappade studenter, föreskrift om det senare vara lokalisering verksamhet till viss ort samt ansvar för fortbildning av en vidareutbildning att kurser på deltid eller som distansutoch genom ges bildning. Beredningen att omfattningen av ersättning för särskilda åtagananser den bör begränsas så långt möjligt.

3 Tillämpningen av det

nya

Kapitel 3

resurstilldelningssystemet

3.1 Principer för resurstilldelningen

Universitet och högskolor tilldelas alltså 1 studentpeng, 2 ersättning för helårsprestationer, 3 kvalitetspremie och 4 ersättning för särskilda åtaganden. Grundprincipen är att universitet och högskolor tilldelas medel efter genomförd prestation. Kostnaderna för den löpande verksamheten, likden eventuellt bristande kostnadstäckning som kan uppstå om ersättsom ningen för prestationerna och studenterna är mindre än kostnaderna, måstäckas med någon form förskott eller lån. I ett längre perspektiv te av skulle det tänkbart att universitet och högskolor bygger upp ett eget vara kapital minskar lånebehovet och minskar känsligheten för tillfälliga som underskott. Resursberedningen föreslår att de konstnärliga utbildningarna och de konstnärliga inslagen i de konstnärliga lärarutbildningarna inte omfattas det här föreslagna systemet med tilldelning av studentpeng och ersättav ning för helårsprestationer. Resurstilldelrtingen för dessa regleras särskilt i utbildningsuppdraget. redovisade principerna för resurstilldelning till grundläggande De ovan högskoleutbildning ligga fast under lång tid. Inom denna principielavses torde statsmaktemas möjligheter att inför varje planeringsperiod la ram och i de årliga budgetbesluten uttryck för olika politiska ställningsta- - ge ganden att vara tillräckliga. Således begränsas statens utgifter bl.a. genom de takbelopp som anges för varje universitet eller högskola. Signaler rörande inriktningen av verksamheten kan lämnas genom att ange vilken maximal mängd helårsprestationer skall ersättningsgrundande inom olika utbildningssom vara områden eller uppgift förväntat antal examina. Värderingar rörande om kvalitet och kostnad för olika utbildningsområden kan komma till uttryck i förändrade relationer mellan priserna för studentpeng och ersättningen för helårsprestationer för olika utbildningsområden. Särskilda åtaganden kan också i varierande omfattning inkluderas i utbildningsuppdragen.

3.1.1 Studentpeng

Studentpengen beräknas helårsstudent. Begreppet helårsstudent är diper rekt jämförbart med det i 1977 års system använda begreppet utnyttjad årsstudieplats. Begreppet definieras som antal för första gången registrerade studenter multiplicerat med kursens poängtal och dividerat med 40. Resursberedningen är medveten att denna definition medfört redovisom ningssvårigheter i vissa utbildningar. Det bör ankomma på Verket för

högskoleservice att lämna de närmare anvisningar kan erfordras och som att följa upp formerna för redovisning studenter och studieresultat. Kapitel 3 av De studenter som deltar i internationella utbytesprogram såsom NORDPLUS och ERASMUS eller på eget initiativ studerar som utomlands under en period medför särskilda problem vad gäller redovisningen

av helårsstudenter som grund för resurstilldelningen. En grundläggande princip synes vara att studier vid det universitetet eller högskolan egna bör utgöra grund för ersättning. Det skulle innebära att besökande studenter är ersättningsgrundande, medan tillgodoräknande av studier utomlands for egna studenter inte är det. Detta synsätt kan emellertid ha konsekvenser för möjligheterna till internationell rörlighet. I de senare delarna av bundna utbildningsprogram det särskilt vanligt att bortfall av studenter inte kan kompenseras nyrekrytering. genom Institutionen kommer i de fall student studerar utomlands ha ledig en att utbildningskapacitet inte kan utnyttjas som men som ändå medför kostnader. Det förhållandet bör inte hindra studier utomlands. Resursberedningen anser därför att studentpeng bör erhållas både för besökande studenter och för studenter som bedrivit framgångsrika studier vid universitetet eller högskolan och som förlagt en del av studierna utomlands. Detta skiljer sig alltså från vad som senare föreslås rörande ersättning för helårsprestationer i avsnitt 3.1.2. Studentpengen är tankemässigt bunden till students studier vid en en viss högskola. Med den utgångspunkten utgår studentpengen på basis av

det aktuella antalet studenter. Att balansera helårsstudenter och därmed studentpengar till nästa budgetår bör således inte möjligt. Det bevara hövs normalt inte heller eftersom takbeloppet också omfattar ersättningen för helårsprestationer, vilka får balanseras till nästkommande budgetår. Det finns flera argument för att ersättning för studentpeng skulle tillde-

las flera gånger per år månadsvis, kvartalsvis eller halvårsvis. Detta skulle dels ge universitetens och högskolornas ledningar en direkt återkoppling och möjlighet att jämföra intäktsutfallet mot budget, dels blir belastningen av statsbudgeten under löpande budgetår rättvisande. mer Beredningen vill dock föreslå årsvis avstämning. För tillgodose en att behovet av rörelsekapital och för ungefärlig att ge en belastning av statsbudgeten bör detta kombineras med månadsvisa å conto betalningar. Skälen for beredningens förslag för det första att de prestationer utgör som grunden för huvuddelen ersättningen uppstår med sådan periodicitet av att en kvartals eller halvårsdebitering inte meningsfull information, ger för det andra att svårigheterna att stämma perioderna i de studieadmiav nistrativa systemen kan bli betydande slutligen endast samt att en avstäm-

ning som dessutom skall överensstämma med årsredovisningen det

ger minsta administrativa arbetet. Granskningen av den årliga debiteringen kan på detta sätt också lätt kombineras med revisorernas ordinarie granskning, som från och med 199394 också skall omfatta de verksamhetsuppgifter som lämnas i årsredovisningen.

3.1.2 Ersättning för helársprestationer Kapitel 3 Universitet och högskolor får ersättning per fullgjord helårsprestation i efterhand enligt en i regleringsbrevet för verksamhetsåret angiven prislista. Det högsta antal helårsprestationer som kan vara ersättningsgrtmdande anges för treårsperioden per utbildningsområde eller grupper av utbildningsområden i respektive universitets eller högskolas utbildningsuppdrag. De studenter som deltar i internationella utbytesprogram såsom NORDPLUS och ERASMUS eller som på eget initiativ studerar utomlands under en period medför särskilda problem vad gäller redovisningen av studieresultat som grund för resurstilldelningen. Principen bör, enligt Resursberedningens uppfattning, vara att endast resultat som grundas på studier vid det egna universitetet eller högskolan eller som bekostas av denna kan utgöra grund för ersättning. Det skulle innebära att prestationer som görs av besökande studenter är ersättningsgrundande, medan tillgodoräknande av studieresultat utomlands för egna studenter inte är det. Detta skiljer sig alltså från vad som föreslagits rörande studentpeng i avsnitt 3.1.1. Beredningen har gjort samma överväganden rörande avstämning av ersättning för helårsprestationer som rörande utbetalning av ersättning för studentpeng och föreslår alltså att en avstämning sker budgetårsvis i efterhand.

3.1.3 Kvalitetspremien

Frågan om utformningen av kvalitetspremien är föremål for fortsatta överväganden inom Resursberedningen. Kvalitetspremien kommer tidigast att kunna betalas ut under budgetåret 199596 avseende verksamhet som bedrivits under budgetåret 199495.

3.1.4 Ersättning för särskilda åtaganden

Omfattningen av de särskilda åtagandena och hur stor ersättning dessa skall ge underlag för överenskoms i budgetdialogen. överenskommelsen dokumenteras som en del av utbildningsuppdraget. Ersättningen bör disponeras av universitetet eller högskolan utan förbe-

håll så snart den betalats om betalning m.m. se avsnitt 3.2. Beroende på

detaljerna i åtagandet kan det ñnnas skäl att också överenskomma om en återbetalningsskyldighet, för den händelse att åtagandena inte fullgörs. Utbetalning kan lämpligen ske månadsvis och ränteneutralt.

3.2 Likviditets

Kapitel 3 I det nya budgetsystem som fr.o.m. budgetåret 199394 tillämpas generellt i statsverket, dvs. också vid universitet och högskolor, ingår ett ränteincitament. Varje myndighet får ett räntekonto över vilket alla betalningar, såväl in som ut, skall göras. Till detta betalas ränteneutralt, dvs. så att det teoretiskt inte uppkommer någon ränteintäkt eller räntekostnad, de anslag som myndigheten tilldelas. Till räntekontot knyts också en lånerätt. Vid överskott på kontot tillgodoräknas en inlåningsränta medan underskott belastar kontot med en utlåningsränta. Normalt sker de ränteneutrala inbetalningarna månadsvis den 20:e i varje månad med en tolftedel av det anslag som myndigheten disponerar. Medel för särskilda åtaganden bör, enligt Resursberedningens uppfattning, tilldelas direkt till universitet och högskolor. Medlen bör kunna betalas ut på samma sätt som förvaltningsanslag för andra myndigheter, dvs. med en tolftedel per månad på ett ränteneutralt datum. Ersättning för studieresultat skall i princip erhållas budgetårsvis i efterskott. För att ge universitet och högskolor en rimlig likviditet och för att ge en jämn belastning på statsbudgeten föreslår beredningen följande ordning Varje månad utbetalas en tolftedel av 90 procent av takbeloppet medan eventuellt resterande 10 procent betalas ut mot slutfaktura. Denna bör kunna bokföras före den s.k. trettonde månadskörningen, i månadsskiftet juli-augusti, for att ingå i universitetets eller högskolans bokslut för budgetåret samt för att ge en korrekt belastning på anslagen. De uppgifter som erfordras för att upprätta fakturan måste under alla omständigheter vara tillgängliga vid denna tidpunkt för att kunna ingå i årsredovisningen. Enligt beredningen bör en viss mindre uppräkning av såväl takbeloppen som ersättningsbeloppen, ca 0,6 procent, göras för att kompensera for de räntekostnader som blir en följd av att en del av medlen betalas till universitetet eller högskolan först efter budgetårets slut.

3.3 Användning av erhållna medel

De medel som universitet och högskolor på så sätt erhåller som ersättning för grundutbildningen är alltså inte direkt relaterade till de kostnader som universitetet eller högskolan har haft för denna. Ersättningen måste naturligtvis i första hand användas för att täcka de kostnader som uppkommit i denna verksamhet, men såväl överskott som underskott kan uppkomma. Resurstilldelningen utgör i det nya systemet en ersättning för utförda prestationer. Till skillnad från det gamla anslagssystemet, där tilldelade medel skall täcka kostnader hänförliga till en viss verksamhet, kan det i det nya systemet uppkomma överskott i de fall ersättningen överstiger de kostnader som universitetet eller högskolan haft för att göra prestationen i fråga. För att förbättra resultaten är det, enligt Resursberedningens uppfattning, naturligt att använda överskotten för att stärka kvaliteten, t.ex. för

lärarnas kompetensutveckling, för utvecklingsarbete och för Utrustningsanskaffningar om inte låneñnansiering blir obligatorisk. Eventuella över- Kapitel 3 skott bör givetvis också få balanseras till nästa budgetår för att utgöra en buffert inför eventuella framtida underskott. Eventuella underskott måste balanseras till nästkommande budgetår. Ansvaret för att återhämta ett uppkommet underskott åvilar universitetet eller högskolan. Om underskottet blir alltför stort måste, enligt beredningens uppfattning, regeringen ingripa mot ledningen vid universitetet eller högskolan, utan att för den skull överta ansvaret för verksamheten.

3.4 Effekter av ett nytt resurstilldelningssystem

En omedelbar effekt som Resursberedningen konstaterar är att de enhetliga prislapparna medför en viss omfördelning av resurser mellan universiteten och högskolorna. De beräkningar som gjorts inom tekniska gruppen tyder inte på att någon viss typ av eller storlek på universitet eller högskola skulle gynnas eller missgynnas av de enhetliga prislapparna. De senaste årens beslut om expansion av antalet studenter ökar den tillgängliga ekonomiska totalramen under treårsperioden. Denna medger att samtliga universitet och högskolor kan få ökade takbelopp. Även de som missgynnas av de enhetliga prislapparna ges möjlighet att kompensera detta med ett större utbildningsåtagande. Dessa universitet och högskolor behöver således öka antalet studenter proportionsvis mer än vad takbeloppet ökar. I beredningens uppdrag ingår att följa införandet av det nya resurstilldelningssystemet och vid behov föreslå justeringar. Beredningen inskränker sig nu till att peka på i vilka avseenden effekterna behöver fol- J88. I det nya systemet kan högskolorna i första hand väntas ha som ekonomiskt mál att nå maximala täckningsbidrag. I vissa fall kan detta mål komma att ersättas med en maximering av intäkterna. Strävan att nå dessa mål kan i sin tur påverka prestationsgraden . kvaliteten . antalet studenter . andra samhälleliga mål utbudet av utbildning . inriktningen mot olika utbildningsområden bredden i varje högskolas utbud . beslutsstruktur och krav på ledningen . förutsättningarna för utvecklingsarbete . planeringsperspektivet. . E närmare diskussion av dessa faktorer återfinns i Bilaga

3.5 Administrativa konsekvenser Kapitel 3 3.5.1 Andra förändringar

Den här aktuella förändringarna av resurstilldelningssystemet för universitet och högskolor sammanfaller i tiden med en mängd andra förändringar vad beträffar de administrativa kraven på universitet och högskolor.

Ny högskolelag, ny högskoleförordning med examensordning:

Det synes troligt att de nya bestämmelserna för universitet och högskolor på sikt medför möjligheter till förenklingar av administrationen. Under en övergângsfas är det däremot troligt att den administrativa bördan till och med ökar.

Ny bolçföringsförordning:

Huvuddelen av de krav pá redovisning av ekonomi och verksamhet som följer av de här föreslagna formerna för resurstilldelning är formella krav som även ställs i den nya bokföringsförordningen. Det gäller t.ex. redovisning av anläggningstillgångar och avskrivningar på dessa och redovisning av verksamheten i årsredovisningarna.

Ränteincitament:

Det ränteincitament som införs generellt för statliga myndigheter fr.o.m. budgetåret 199394 kommer att medföra en ökad medvetenhet om betalningsströmmarna. Detta kommer sannolikt att öka det administrativa arbetet.

3.5.2 Ledning och planering

I bilaga 4 konstateras att högskoleledningens roll kommer att förändras. Inslagen av planering med nuvarande inriktning kommer, enligt Resursberedningens uppfattning, att minska medan behovet av uppföljning ökar. Även om förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet läggs fast för treårsperioder ñnns det skäl att förmoda att högskoleledningarna inom den planeringsperioden måste agera med ett kortare tidsperspektiv än i dag. Därav följer ökade krav på aktuell information och i ökad utsträckning beslut under löpande budgetår i syfte att komma tillrätta med befarade avvikelser från det avsedda slutresultatet, det må gälla verksamhetens kostnader lika väl som förutsättningen för intäkterna, dvs. antalet studenter och deras prestationer.

De beredningsorgan som ledningarna har till sitt förfogande kommer, enligt beredningen, att behöva struktureras om för att svara mot de nya Kapitel 3 lcraven. Det krävs sannolikt stor skicklighet vid denna omställning för att undvika ökade kostnader.

3.5.3 Ekonomisk redovisning

Det konstaterades ovan att den nya bokföiingsförordningen ställer skärpta krav på redovisningen. Det bör dock observeras att dessa formella krav kan uppfyllas med olika ambition. Det nya resurstilldelningssystemet ökar, enligt Resursberedningens uppfattning, antagligen de reella kraven på och därmed kvaliteten i redovisningen. Inte heller detta kan ske - utan en uppbyggnad av den ekonomi-administrativa kompetensen och ökade arbetsinsatser.

3.5.4 Studiedokumentation

De system som finns och de rutiner som tillämpas för studiedokumentation bedöms av Resursberedningen att med två undantag också kunna tillgodose de krav som ställs i det nya systemet. Undantagen avser dels den nuvarande registreringen på linje, dels registrering av gäststudenter och egna studenter vid utländska universitet. Vissa universitet och högskolor tillämpar linjeregistrering, dvs. studenterna registreras inte på kurser utan ársvis pa linjer. Riksdagens beslut om avskaffandet av de allmänna utbildningslinjema och införandet av ett kursbaserat utbildningssystem förutsätter registrerering på kurs. Det nya resurstilldelningssystemet innebär i konskekvens med detta att kurserna är knutna till utbildningsomräden, vilket är avgörande för vilket pris som skall tillämpas för helärsstudenter och helärsprestationer. Det kommer enligt beredningen att krävas betydande insatser för att ändra dessa rutiner. På sikt bör dock merkostnaderna vara begränsade. I avsnitt 3.1 har beredningen lämnat förslag om hur gäststudenter och egna studenter som studerar vid utländskt universitet skulle redovisas. Vad gäller gäststudenter torde redovisningen av dessa utan större besvär kunna infogas i de normala rutinerna. Vad gäller egna studenter som studerar utomlands har beredningen föreslagit att dessa skulle utgöra grund för utbetalning av studentpeng men inte för ersättning för studieresultat. Tekniskt torde detta kunna lösas med att i de befintliga systemen lägga in en särskild typ av kurser där antalet helårsstudenter är tilldelningsgmndande men där poängprodttktionen inte ger ersättning för helårsprestationer.

3.5.5 Antagning och studievägledning Kapitel 3 Universitet och högskolor kommer antagligen att vara angelägna att relcrytera bra studenter och att ge dessa förutsättningar för att nå bra studieresultat. Ökad vikt kommer därför, enligt Resursberedningens uppfattning, att behöva läggas vid antagningsarbetet, t.ex. i form av noggrannare

urval. Det kommer också att bli mer intressant att begränsa bortfallet av

studenter, både inom kurser och mellan terminer. Ett sätt att uppnå detta är en intensiñerad uppsökande studievägledning. Oavsett om lärarpersonal engageras i dessa arbetsuppgifter eller är det fråga om att vad som hittills betraktats som administrativa arbetsuppgifter, enligt beredningen, kommer att få en väsentligt ökad betydelse.

4 1993:3

och

SOU

Anslag redovisning

Kapitel 4

4.1 Förutsättningar

4.1.1 Universitets och högskolors speciella förutsättningar

Det system för resurstilldelning som föreslogs i propositionen avviker från den sedvanliga anslagsfinansieringen av statlig verksamhet, då ersättningen ges i efterhand med ett i förväg fastställt belopp för olika prestationer prislapp för helårsprestation respektive studentpeng för olika utbildningsområden. Det finns således ingen koppling mellan ersättningen till universitetet eller högskolan för grundutbildning och de utgifter eller kostnader som utbildningen medfört. Detta är helt avsiktligt och innebär att skillnaden mellan kostnad och ersättning antingen leder till ett överskott eller ett underskott för universitetet eller högskolan för den delen av verksamheten. Vidare bör det, enligt Resursberedningens uppfattning, vara möjligt för ett universitet eller en högskola att senare under treårsperioden kunna utnyttja ett icke utnyttjat takutrymme för ersättning av helårsprestationer. Vid slutet av treårspeiioden bör däremot outnyttjat takutrymnie inte kunna föras över till nästa treårsperiod jfr avsnitt 2.4. Förutsättningarna för denna period anges nämligen i det nya utbildningsuppdraget som tillkommit bl .a. mot bakgrund av utfallet av den föregående perioden. Det är därmed inte möjligt att använda den vanliga ramanslagsmodellen för finansiering av grundutbildningen. Till bilden hör också att många universitet och högskolor har en mer komplicerad finansiell situation än vanliga förvaltningsmyndigheter. Bl.a. kännetecknas de av stor omsättning, många finansiärer vid sidan av de direkta statliga anslagen till grundutbildning och forskning, många kostnadsställen och ansvarsområden institutioner respektive fakulteter, många kostnadsbärare externfinansierade projekt och eget kapital fondförvaltning. Sammantaget ställer detta, enligt beredningen, stora krav på ett anslagssystem som medger en ändamålsenlig kostnadsredovisning. Behovet av en ändamålsenlig och väl utvecklad kostnadsredovisning understryks av att det kommer att vara oerhört viktigt för universitet och högskolor att själva ha en mycket klar bild av sina kostnader för olika typer av utbildning. I sammanhanget bör också nämnas finansieringen av forskning och forskarutbildning, som liksom grundutbildningen har finansierats med reservationsanslag. Den hittillsvarande osäkerheten om pris- och löneomräkning bortfaller fr.o.m. budgetåret 199394, då utgiftsraniar börjar tilllämpas. Därmed kommer ingen omräkning att ske i efterhand. Konsekvensen härav är att forskning och forskarutbildning i fortsättningen antingen kan finansieras med ett reservationsanslag eller ett bidragsanslag. Bidragsanslag för forskning skulle enligt beredningen medföra en enhet-

lig hantering av intäkter i universitetens och högskolornas redovisning, då övriga medel för forskning från forskningsråd m.fl. erhålls som bidrag. Kapitel 4 Ingen särredovisning av utgifter mot anslag krävs därmed för den del som finansieras av fakultetsanslag, vilket skulle underlätta en ändamålsenlig ekonomisk redovisning av verksamheten. Bidragsanslag har fördelen att de kan lyftas in med 112 per månad som inkomst, vilket innebär att utgifter eller kostnader inte behöver redovisas mot anslag. I stället redovisas i årsredovisningen vilka resultat som uppnåtts med forskningsmedlen.

4.1.2 Statsfmansiella förutsättningar

Nedan har listats föreskrifter och krav som allmänt gäller for statsförvaltningen. Utgiftsredovisning: Riksrevisionsverket RRV har under senare år för utgiftsredovisningen använt halvårsuppgifter rörande utgifterna för hela högskolesystemet oberoende av finansiering. Resursberedningen har förutsatt att tekniska gruppen i samråd med RRV kan utforma en modell för hur universitet och högskolor skall redovisa sina utgifter omfattning och fördelning på resursslag på ett ändamålsenligt sätt. Denna redovisning skall bl.a. ge statmaktema underlag för pris- och löneomräkning och finansstatistik. Investeringar: Kapitalförsöijningsförordningen skall inte tillämpas för universitet och högskolor under budgetåret 199394. Förordningen kommer eventuellt att tillämpas from. budgetåret 199495 med beaktande av att universitet och högskolor förutom möjligheten att ta lån i riksgälden för investeringar också får använda vissa egna medel såsom donationsmedel och projektmedel. Förvaltning av donationsmedel: Donationsmedel kommer att kunna förvaltas av universitet och högskolor enligt nuvarande föreskrifter. Kapitalförsörjning: Universitet och högskolor får räntekonto med kredit och lån hos Riksgäldskontoret. Till dessa räntekonton betalas bidrag normalt med en 112 eller del därav av aktuellt belopp den 20:e varje månad, dvs. ränteneutralt. För de delar av ersättningen som betalas ut senare 10 % av takbeloppet bör räntekompensation beräknas.

4.2 Förslag till nytt anslagssystem för universitet och högskolor

Resursberedningen föreslår en högskolemodell, som är en variant av den modell som används för uppdragsmyndigheter. Modellen utgår från att varje universitet och högskola får ett eget bidragsanslag för grundutbildning. Inom treårsperioden kan outnyttjat takutrymme; överföras till följande budgetår. En sådan modell har enligt beredningen flera fördelar, nämligen:

t Kapitalforsörjningen kan klaras genom att universitetet eller högskolan varje månad kan lyfta av det belopp som anges i utbildningsupp- Kapitel 4 draget. 1A- Den slutliga justeringen av ersättningen för helårsprestationer och studentpengar sker gentemot en faktura som presenteras så snart som möjligt efter varje budgetårs slut. Mellanskillnaden leder antingen till en utbetalning från eller en inbetalning till bidragsanslaget. at: Outnyttjat takutrymme kan inom treårsperioden sparas till nästa budgetår, vilket skapar önsvärd flexibilitet för det treåriga utbildningsuppdraget. Principerna för redovisning mot anslaget för grundutbildning blir enkla. i Den externa finansieringen av verksamhet vid universitet och högskolor redovisas i balans och resultaträkningen och således inte mot anslag. På motsvarande sätt bör, enligt beredningens uppfattning, fakultetsanslaget också anvisas som ett bidragsanslag till varje berört universitet och högskola. Den totala fmansieringsbilden för ett universitet eller högskola skulle då schematiskt kunna illustreras på följande sätt:

Bidragsanslag för Bidrag till forskning Bidragsanslag iorskarutbiIdniorsk- forsknxád för grundutbiidn. ning sektorsmynd stiftelser - - företag Särskilda potter Uppdragslntäkter forskning

ÄV I

utbildning -

UNIVERSITETET HOGSKOLA.

4.3 Nya krav på redovisning m.m.

Kapitel 4 Kraven på myndigheternas redovisning skärps from. budgetåret 199394. Detta framgår av årets ñnansplan och i de metoder och modeller för ekonomi- och resultatstyrning som RRV anvisar. Den ovan föreslaganslagsmodellen ger, enligt Resursberedningens uppfattning, universina teten och högskolorna förutsättningar att uppfylla dessa krav. Det krävs dock att universitet och högskolor i snabb takt utvecklar en ny ekonomiredovisning, inför nya tekniska redovisningssystern, utformar nya interna styrsystem och samtidigt ökar kompetensen i ekonomi-administrativa frågor. Ett sådant arbete pågår sedan något år dels inom ramen för det av UHÄ påbörjade s.k. STAR-projektet, dels genom RRV:s försorg. Enligt beredningens bedömning erfordras under våren 1993 intensiñerade utbildningsinsatser i redovisning och i verksamhetsanalys. Beredningen har för avsikt att snarast återkomma med förslag till underlag för och utformning av sådana insatser. Avslutningsvis vill beredningen påpeka att vissa ytterligare frågor behöver klaras ut med RRV, såsom t.ex. i: utformningen av årsredovisningar, av regler för finansiering av investeringar efter budgetåret 199394, i: regler för momshantering, i: formerna för redovisning av utgifter mot anslag, i: revidering av anvisningarna i förordningen om externt finansierad verksamhet om pålägg for gemensamma kostnader vid fullkostnadsdebitering mot externa uppdragsgivare.

5 Beräkningsmodell för

som grund

Kapitel 5

utformning av utbildningsuppdragen

avseende perioden 199394-199596

5.1 Behovet av en övergångsmodell

När det nya resurstilldelningssystemet är infört kommer de resultat som varje universitet och högskola uppnått inom det nya systemet att vara vägledande vid fastställandet av kommande utbildningsuppdrag. Eftersom det inte föreligger något utfall av tidigare utbildningsuppdrag när utbildningsuppdraget för den första treårsperioden skall fonnuleras, föreslår Resursberedningen att en särskild modell tillämpas för att beräkna dels det högsta antal helårsprestationer respektive helârsstudenter som kan ge ersättning, dels den maximala totala ersättningen för dessa -takbeloppet som kan utgå till varje universitet och högskola under de tre åren i budgetperioden 199394-199596. Beredningen är väl medveten om den begränsade giltigheten av de historiska uppgifter beträffande prestationsgrader enligt UHÄ:s verksamhetsberättelse för 199091 som tillämpas i modellen, eftersom dessa avser resultat från en tid då förutsättningarna var helt andra än de som kommer att gälla i det nya resurstilldelningssystemet. Beredningen finner dock att realistiska alternativ saknas.

5.2 Förslag till övergångsmodell

Resursberedningen föreslår följande övergångsmodell, vilken utarbetats inom tekniska gruppen: För varje universitet och högskola görs för treársperioden en beräkningsmässig uppskattning av antalet helårsstudenter och antalet helårsprestationer inom olika utbildningsområden. Utgångspunkten för beräkningarna är varje universitets eller högskolas utbildningsutbud budgetåret 199293 samt konsekvenser under treårsperioden redan fattade beslut. av -k I utbildningsuppdraget anges ett högsta antal helårsstudenter respektive helârsprestationer per utbildningsområde eller utbildningsgrupp av omrâden, för vilka ersättning kan utgå. Dessa högsta antal bör betämmas så att varje universitet eller högskola ges möjlighet till lokal handlingsfrihet. För varje universitet och högskola beräknas, för vart och ett av budgetåren i treårsperioden, en högsta ersättning för helårsprestationer och studentpeng, ett takbelopp. i För varje universitet och högskola anges för budgetåret 199394 en lägsta ersättning, ett garantibelopp, vilket motsvarar tilldelat belopp budgetåret 199293.

Beräkning antalet helårsstudenter: av Kapitel 5 Totala antalet helårsstudenter förutsätts motsvara totala antalet planerade tillhandahållna årsstudieplatser enligt nuvarande system. Eftersom statsmakterna inte längre kommer att fastställa planeringsramar för universiteten och högskolorna, försvinner begreppet outnyttjade platser, åtminstone sett från statsmakternas sida. Därför har beredningen antagit att antalet helårsstudenter from. budgetåret 199394 är detsamma som antalet planerade årsstudieplatser enligt det nuvarande systemet. Antalet helårsstudenter per utbildningsområde antas vara detsamma som antalet planerade årsstudieplatser per utbildningsområde. Den fördelning av antalet planerade årsstudieplatser från linjer m.m. till de nya utbildningsområdena som gjorts inom Utbildningsdepartementet tillämpas. Bilaga 5

Beräkning av antalet helårsprestationer:

Antalet helårsprestationer bör enligt beredningen beräknas genom att den historiskt konstaterade prestationsgraden inom olika utbildningsområden för respektive universitet eller högskola antas gälla under treårsperioden. Den för samtliga universitet och högskolor genomsnittliga prestationsgraden bör enligt beredningen tillämpas för de universitet eller högskolor som enligt uppföljningsuppgifter uppvisat en lägre prestationsgrad än den genomsnittliga.

Beräkning av högsta antal helårsstudenter respektive högsta antal heldrsprestationer som kan ge ersättning:

Det högsta antalet helårsstudenter respektive helårsprestationer bör i utbildningsuppdraget för varje universitet och högskola bestämmas så att det ger utrymme för en lokal handlingsfrihet och därmed möjlighet att dels anpassa utbildningsutbudet till studenternas efterfrågan, dels att göra avvägningar avseende förhållandet mellan antalet studenter och deras prestationer. Resursberedningen anser därför att det högsta antalet helårsstudenter och det högsta antalet helårsprestationer inom respektive utbildningsområde eller grupp av utbildnigsområden, som enligt utbildningsuppdraget kan ge ersättning, bör ligga på en nivå som är förslagsvis cirka tio procent högre än det i modellen beräknade antalet helårsstudenter respektive helårsprestationer.

Beräkning av takbeloppet: Kapitel 5 Takbeloppet för varje universitet och högskola bör enligt beredningen anges som ett gemensamt takbelopp för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer. Takbeloppet är en funktion av den ersättning som utgår för helårsprestationer samt helårsstudenter för de olika utbildningsområdena samt antalet beräknade helårsprestationer och helårsstudenter inom respektive utbildningsområde. För de universitet eller högskolor som enligt uppföljningsuppgifter uppvisat en lägre prestations grad än den genomsnittliga bör enligt beredningen den del av takbeloppet som avser ersättning för helårsprestationer, bestämmas utifrån antagandet att den genomsnittliga prestationsgraden skall kunna uppnås.

Beräkning av garantibelopp:

Beredningen föreslår att varje universitet och högskola garanteras ett belopp, oberoende av antal helårsstudenter och helårsprestationer. Garantibeloppet motsvarar de sammanlagda anslagna medlen för budgetåret 199293 avseende utbildningskostnader för tillhandahållna årsstudieplatser.

Tillämpning:

Resursberedningen föreslår således att den modell som redovisats ovan tillämpas vid de beräkningar som skall ligga till grund för utbildningsuppdragen för budgetperioden 199394-199596. För att åskådliggöra hur beräkningsmodellen är uppbyggd har beredningens tekniska grupp tillämpat modellen för samtliga statliga universitet och högskolor inom utbildningsdepartementets område med undantag av de konstnärliga högskolorna. Utbildningsdepartementet har lämnat underlag for beräkningarna i form av prislappar för tillhandahållna årsstudieplatser samt antalet tillhandahållna årsstudieplatser. Detta innebär att varje universitets eller högskolas utbildningsutbud budgetåret 199293 samt konsekvenser av redan fattade beslut har använts i beräkningsmodellen. Vidare har beredningen tillämpat den omräkning av prislappar för tillhandahållna årsstudieplatser till dels studentpeng, dels ersättning för helårsprestationer som framgår av bilaga Beredningen tar således inte ställning till det siffermässiga utfallet av beräkningarna, då dessa endast har gjorts för att åskådliggöra själva modellen. Beräkningarna redovisas i Bilaga 6 med förklaringar till de olika m0menten i beräkningarna. Beräkningsmodellen avser inte de konstnärliga utbildningarna och de rent konstnärliga inslagen i de konstnärliga lärarutbildningama.

Särskilt

yttrande Börjesson

av Magnus

Särskilt yttrande

Utgångspunkten för Resursberedningens arbete propositionen Universitet och högskolor Frihet för kvalitet. Propositionen fastslår att Hu- vuddelen av resurserna för grundutbildning tilldelas varje universitet och högskola med en per capita tilldelning upp till det antal helårsprestationer eller examina som anges i utbildningsuppdraget. Det är enligt mitt förmenande en olycklig utgångspunkt att basera resurstilldelningen på poängproduktion i stället för på utnyttjade årsstudieplatser. I Grundbultens slutbetänkande Resurser för högskolans grundutbildning SOU 1992:44 framträder en liknande oro och även i departementspromemorian Fria universitet och högskolor Ds 1992:1 framhävs att resurstilldelningssystemet bör baseras på antalet utnyttjade årsstudieplatser. I ett högskolesystem där söktrycket vida överstiger tillgången på utbildningsplatser är en ordning där resurserna följer studenten inte helt igenom funktionell. Med den innebörd som studentpengen givits i Resursberedningens betänkande är denna tilldelningsgrund närmast att jämföra med tilldelning för utnyttjade årsstudieplatser. Det är därför min åsikt att studentpengens andel av resurstilldelningen borde ha uppgått till väsentligt mer än de 25 procent som Resursberedningen föreslår. Beredningen hade då inte behövt känna så stor oro för negativa effekter på grundutbildningen vilka nu måste skisseras i en bilaga till betänkandet. Då det finns en uppenbar risk for att det föreslagna resursfördelningssystemet kan innebära sänkt utbildningskvalitet, ett minskat antal studenter och ett snävare utbildningsutbud är det av nöden att systemet får en noggrann uppföljning, där statsmakterna är beredda att ompröva grunderna för resursfördelningen om så uppfattas behövligt.

Bilaga 1

@

Kommittédirektiv Såå

Dir. 1992:85

Nytt resurstilldelningssystem för universitet och högskolor

Dir. 1992:85

Beslut vid regeringssammanträde 1992-08-20.

Chefen för Utbildningsdepartementet, statsrådet Unckel, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att dels utveckla det nya resurstilldelningssystem för universitet och högskolor föreslagits i som prop. 199219311 om universitet och högskolor frihet för kvalitet, dels följa in- förandet av detta. Arbetet bör inledas omgående och tills vidare bedrivas under förutsättning av riksdagens godkännande vad somi propositionen föreslagits i av denna del.

Uppdraget

De riktlinjer för ett nytt resurstilldelningssystem regeringen som nu underställt riksdagen för godkännande omfattar såvitt den grundlägavser gande högskoleutbildningen följande huvuddrag Inför varje treårsperiod bör för varje universitet och högskola utformas ett utbildningsuppdrag som dels innehåller de kvantitativa målen för grundutbildningen, dels krav på åtgärder för att säkra kvaliteten. De kvantitativa målen i utbildningsuppdraget bör uttryckas i prestationstermer i form av ett visst antal helårsprestationer, eventuellt i kombination med antal examinerade. Utformningen av nästkommande treårsuppdrag bör göras beroende av utfallet av det tidigare utbildningsuppdraget, dvs. hur många helårsprestationer som uppnåtts och hur många examina avlagts. som Huvuddelen av resurserna tilldelas varje universitet och högskola med en per capitatilldelning upp till det antal helårsprestationer eller examina som anges i utbildningsuppdraget.

En del anslaget skall fördelas på grundval i förväg fastställda av av och kända kvalitetsindikatorer. Bilaga I Studenternas val av utbildning och högskola skall påverka resurstilldelningen att det till varje student knyts ett belopp som tilldelas genom det universitet eller den högskola som studenten valt. Såvitt gäller forskning och forskarutbildning innebär propositionen att skall tilldelas de universitet och högskolor som har fast organisaresurser tion för forskning och forskarutbildning inom ramen for ett samlat anslag, fakultetsanslag. Detta skall redovisas på anslagsposter, motsvarande de fakulteter m.m. som skall finnas. En utförlig beskrivning av riktlinjerna samt bakgrund återfinns i mer bilaga. Kommittén skall med utgångspunkt i de i propositionen angivna riktlinjerna utforma förslag till hur dessa närmare skall tillämpas. Därvid skall kommittén särskilt beakta följande: Utbildningsuppdragens utformning. Tekniken för den prestationsrelaterade resurstilldelningen bör fastställas. Därvid bör bl.a. beaktas det tidsmässiga sambandet mellan budgetår och periodisering statens ersättning för fullgjort uppdrag och hur uniav versitetens och högskolornas behov medel i förskott skall tillgodoses. av Relationen mellan begreppen helårsprestation och utnyttjade årsstudieplatser bör diskuteras. De s.k. småämnenas ställning bör belysas. Utformningen systemen för säkring av kvaliteten och valet av av kvalitetsindikatorer. I denna del bör utvärderingsselcretariatet medverka. Utformningen av den studentanknutna rörliga resursen. Analys hur resurstilldelningen till forskning och forskarutbildav ning till någon del skall kunna relateras till prestationsmått. I fråga om anslagsstrukturen bör ånyo aktualiseras en mer gemensam anslagsform för den grundläggande högre utbildningen och forskningen. De omfattande förändringar av systemet för tilldelning av resurser för universitet och högskolor som föreslås av regeringen kommer att kräva väsentliga insatser för introduktion genom utbildning och information. Till sin huvuddel måste självfallet detta ske genom universitetens och högskolornas försorg. Vissa insatser torde dock behöva initieras och egen stödjas på nationell nivå. Särskilt gäller det de inslag i reformen som skall utvecklas efterhand inom ramen för detta uppdrag. Av det skälet bör uppdraget även omfatta initiativ till erforderliga introduktionsinsatser på nationell nivâ. Denna del av uppdraget bör genomföras i samarbete med Verket för högskoleservice. resurstilldelningssystemet skall införas stegvis, med beaktande Det nya de efterhand erfarenheterna. Det ankommer på kommittén att av vunna följa genomförandet och att vid behov föreslå justeringar. noga

Ramar för kommitténs arbete Bilaga I För kommitténs arbete gäller kommittédirektiven dir. 1984:5 dir samt 1992:50 till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning respektive redovisning regionalpolitiska av konsekvenser. Kommittén skall samråda med Arbetsgruppen U l992:E för jämställdhet i högre utbildning och forskning. För den första fasen i kommitténs arbete att utforma - ett nytt resurstilldelningssystem gäller att kommittén skall redovisa sina förslag sa att de tidsmässigt anpassas till regeringskansliets budgetarbete inför budgetperioden 199394-199596.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag regeringen nu att bemyndigar utbildningsministern att tillkalla en kommitté omfattad kommittéförordningen - av 1976:119 med högst nio ledamöter med uppdrag utforma - att ett nytt resurstilldelningssystem för universitet och högskolor delta i insamt att förandet av det nya systemet, att utse en av ledamöterna till ordförande, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

Utbildningsdepartementet

BILAGA Bilaga 1 I proposition 19929321 universitet och högskolor frihet för kvalitet om föreslås långtgående förändringar i nuvarande regelverk för universitet och högskolor. Den grundläggande ambitionen bakom förslaget att skapa frihet för dessa att besluta om innehåll i och institutionella ramar för verksamheten. Detta innebär att statsmakterna överger den direkta styrning landets institutioner för högre utbildning och forskning som av tillämpats under lång tid och överlämnar ansvaret för mycket stora resuroch för utvecklingen väsentlig del infrastrukturen i landet till ser av en av universiteten och högskolorna. [departementspromemorian Ds 1992: l Fria universitet och högskolor väsentligt ökad självständighet för universianfördes att en ordning med och högskolor måste innefatta kraftfulla incitament för kvalitet och eftet fektivitet i resursutnyttjandet. Det finns därför ett antal grundläggande krav måste uppfyllas ett nytt anslagssystem. Dessa krav var enligt som av promemorian följande: Det bör tillgodose statsmakternas behov av ett instrument för resursi: allokering till de huvudsakliga verksamheterna, dvs. grundläggande högskoleutbildning, forskarutbildning och forskning. Det bör i princip neutralt i förhållande till resursslag i verksam- -Av vara heten. Det bör innefatta incitament till konkurrens och fortlöpande utvecki: ling av verksamhetens kvalitet. Det bör vid universitet och högskolor med fast forskningsorganisai: tion underlätta samlad planering för forskning och utbildning. en Det bör möjliggöra uppföljning och utvärdering av resultatet i en verksamheten. Vidare i propositionen att följande principer för ett nytt anslagsanges system för universiteten och högskolorna bör gälla. Varje universitet och högskola skall erhålla resurser för den grundläggande utbildningen inom för ett samlat anslag. Vid beräkningen ramen detta kommer regeringen att tillämpa vissa kända beräkningsgrunder av utgår från bedömning kostnaderna för olika typer av utbildsom en av ning. Respektive styrelse är dock inte bunden av dessa beräkningsgrunder, skall göra bedömning hur utbildningen bäst organiutan en egen av seras och genomförs. De universitet och högskolor har fast organisation för forskning som och forskarutbild- ning skall erhålla resurser för denna inom ramen för samlat anslag, fakultetsanslaget. Detta anslag kommer att anvisas med ett uppdelning på anslagsposter, motsvarande de fakulteter m.m. som skall

finnas. För öka möjligheterna att på kort sikt beakta ändrade behov och föratt utsättningar bör bestämmelserna för fakultetsanslaget utformas så att berörda högskolestyrelser under treårsperioderna har möjlighet att göra vis-

begränsade omfördelningar mellan fakultetsområdena. sa studieorganisationen med större frihet för den enskilde stu- Den nya denten när det gäller studiernas uppläggning kommer att leda till att de

mer detaljerade besluten om antalet platser för olika kurser och utbildningsprogram fattas av universitet och högskolor själva. Statsmakternas Bilaga 1 ställningstaganden till dimensioneringen av den grundläggande högskoleutbildningen bör därför i allmänhet vara mycket mer övergripande än dagens detaljerade beslut om planeringsramar. Dessutom bör de vara mer inriktade på presterade resultat än på antalet nybörjarplatser. Infor varje treårsperiod bör varje universitet och högskola ett utbildningsuppdrag som dels innehåller de kvantitativa målen för grundutbildningen, dels krav på åtgärder för att säkra kvaliteten. De kvantitativa målen i utbildningsuppdraget bör uttryckas i prestationstermer i form av ett visst antal helårsprestationer, eventuellt i kombination med antal exarninerade. Hur detaljerat detta skall göras måste kunna variera. Preciseringen av utbildningsuppdraget bör kunna stanna vid utbildningsområden, vilka i princip motsvarar fakultetsområden med tilllägg av lärarutbildning och konstnärlig utbildning. Härutöver bör minirniantalet examinerade anges för sådana examina där statsmakterna har anledning att förvissa sig om ett tillräckligt antal examinerade vid vissa tidpunkter. I utbildningsuppdraget bör också ingå krav på universitetet eller högskolan att utveckla system för säkring av kvaliteten. Huvuddelen av resurserna för grundutbildning tilldelas varje universitet och högskola med en per capita tilldelning upp till det antal helårsprestationer eller examina som anges i utbildningsuppdraget. Resursberäkningen för olika utbildningsområden bör utgå från kända och enhetliga principer. Så snart studieresultaten föreligger från en viss tidsperiod skall en avräkning göras. Utbildningsuppdraget anger statens krav vad gäller helårsprestationer inom olika utbildningsområden och ett visst antal examina på respektive universitet och högskola. Staten betalar för fullgjort uppdrag. Det står varje universitet och högskola fritt att anta studenter utöver uppdraget. Utformningen av nästkommande treårsuppdrag bör göras direkt beroende av utfallet av det tidigare utbildningsuppdraget, dvs. hur många helårsprestationer som uppnåtts och hur många examina som avlagts. En del av anslaget till grundutbildning bör fördelas på grundval av i förväg fastställda och kända kvalitetsindikatorer. En rörlig resurs som varje student för med sig till universitetet eller högskolan skulle kunna komplettera dessa former for resurstilldelning. Avslutningsvis anges i propositionen att det nya systemet bör införas stegvis, med beaktande av de efterhand vunna erfarenheterna. Om det inom ramen för denna process visar sig att väsentliga delar av det föreslagna systemet inte kan genomföras i praktiken, kommer en återgång till huvuddragen i nuvarande ordning att behöva aktualiseras.

Utbildningsuppdmg avseende Universitetet i Y-stad för perioden 199394-199596 Bilaga 2

Universitetet i Y-stad har rätt att utfärda följande examina Högskoleexamen Kandidatexamen Magisterexamen

Civilinge örexamen Grundsko ärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamnen Ingenjörsexamen Läkarexamen Psykologexamen Sociologexamen

Examensrätten som anges i bilaga till Högskoleförordningen SFS 199293:000 kan utvidgas eller inskränkas av regeringen efter förslag från Utvärderingsselcretariatet.

Antalet examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 2 600 under treärssperioden. Av dessa bör 400 avse civilingenjörsexamen, 90 grundskollärarexamen 1-7, 110 grundskollärarexamen 4-9, 160 gymnasielärarexamen samt 150 läkarexamen. Universitetet skall, vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen, även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Universitetet ersätts i efterskott enligt nedanstående tabell

Område Högsta antal helårsprestationer som ger ersättning

Humaniora 24 000 Teologi Juridik Samhällsvetenskap

Teknik 6 500 Naturvetenskap Värd

Undervisning 3 400

Medicin 2 400

Ersättningen per helårsprestation framgår av bilaga.

4. Staten ersätter vidare universitetet för högst 17 000 helårsstudenter studentpeng per år. Studentpengens storlek framgår av bilaga. Bilaga 2

Ersättning enligt punkterna 3 och 4 utgår för budgetåret 199394 med högst 465 miljoner kronor takbeloppet. För budgetåren 199495 och 199596 är takbeloppen 485 respektive 494 miljoner kronor. Som en övergångsanordning utgår för budgetåret 199394 ersättning enligt punkterna 3 och 4 dock lägst med 452 miljoner kronor.

Utöver ovan angivna åtaganden skall universitetet fullgöra följande

a minst 460 helårsstudenter per år skall erhålla undervisning i svenska

för utländska gäststuderande, b universitetet skall varje läsår anordna utbildning i rumänska, dövas teckenspråk, samisk kultur och arabiska,

c universitetet skall under perioden utveckla och bedriva försöksverk-

samhet med en ny utbildning för utbildningsekonomer i enlighet med vad som angivits i universitetets fördjupade anslagsfmmställning; första antagning till utbildningen skall ske senast inför höstterminen 1995, d universitetet skall svara för stödåtgärder till handikappade studenter. Universitetet erhåller för dessa åtaganden en årlig ersättning med 12 miljoner kronor.

Ersättning enligt punkt 6 inbetalas månadsvis på universitetets konto med en tolftedel den 20:ei varje månad. 90 procent av ersättningen enligt enligt punkterna 3 och 4 inbetalas förskottsvis på samma sätt med en tolftedel per månad. Underlag för slutlig tilldelning av medel skall lämnas så snart som möjligt. Dessa medel betalas ut tidigast den 20 juli påföljande budgetår.

I detta utbildningsuppdrag angivna belopp och ersättningar justeras varje år med den pris- och löneomräkning som gäller för grundläggande högskoleutbildning och som fastställs i regleringsbrevet.

Universitetet åtar sig att utöver den utvärderingsverksamhet som Utvärderingsselcretariatet bedriver för egen del och i samverkan med andra universitet och högskolor vidta följande åtgärder för att säkra kvaliteten i grundutbildningen systematiskt bedöma lärarnas undervisningsmeriter, för samtliga lärare som önskar det, inkludera universitetspedagogisk utbildning i respektive institutions bemanningsplan, genomföra självvärdering årligen vid minst en sjättedel av institutio- nerna. Om universitetet inte uppfyller dessa åtaganden skall takbeloppet för det sista budgetåret minskas med en procent.

10. Definitioner av i detta utbildningsuppdrag använda begrepp återfinns i Resursberedningens betänkande Ersättning för kva-

litet och ejfektivitet Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning. Bilaga 2

Ersättning för helårsprestation och studentpeng

Bilaga 3

A B C D E Utbildnings- Pc tåp 75% av Prgrad Pc hpr 25% av Avrundat område kr pc tåp i snitt kr pc tâp Pc hpr Studkr hpruåp studp kr peng

Hum Teol Jur Sam 18 605 13 954 0,77 18 051 4 651 18100 4 700

Nat Tekn Farm Vård 47 443 35 582 0,85 42 015 11 861 42 000 11 900

Samtliga belopp anges i det preliminära prisläget för budgetåret 199394.

Förklaringar:

A: Preliminär prislapp pc för en tillhandahållen årsstudieplats tåp

inom olika utbildningsområden angiven av Utbildningsdepartementet. B: 75 % av prislappen for en tillhandahållen årsstudieplats pc tâp, vilken utgör bas för omvandling till prislapp för helårsprestation pc hpr. C: Genomsnittlig prestationsgrad för hela utbildningsomrâdetgiupp av utbildningsomráden; dvs. antal helårsprestationer hpr i förhållande till antal utnyttjade årsstudieplatser uåp. D: Prislapp för en helârsprestation hpr, dvs. BC. E: 25 % av prislappen för en tillhandahållen årsstudieplats pc tåp utgör studentpengen.

Utbildningsområdet Övrigt avser vissa praktiskt-estetiska inslag i lärarut-

bildningar samt journalistutbildning och bibliotekarieutbildning.

Eventuella effekter av ett nytt resurstilldelningssystem

Bilaga 4 1 Utgångspunkten för analysen

Resurstilldelningssystemet har tvâ typer av effekter, dels påverkan på universitets och högskolors bidrag till samhällets utveckling, dels påverkan på verksamheten inom universiteten och högskolorna. En bedömning dessa effekter måste ta sin utgångspunkt i universitetens och högskoav lornas handlingsutrymme i det resurstilldelningssystemet. Inom detta nya handlingsutrymme kommer universitet och högskolor ha vissa ekonomiska mål kan avgörande för vilka effekter det nya systemet till som vara slut får.

2 Universitets och högskolors handlingsutrymme

Tilldelningssystemet omfattar ersättning för helårsprestation och studentpeng för helårsstudenter. För båda dessa gäller begränsningar för hur många helårsprestationer respektive helársstudenter kan vara grund för ersättning. Vidare ges som gemensamt ekonomiskt tak anger det högsta belopp som univerett som sitetet eller högskolan kan erhålla för ett visst budgetår. Detta takbelopp är väsentligt 10 till 20 procent lägre än summan av den högsta ersättningen skulle kunna bli för alla ersättningsgrundande helårsprestationer och helårsstudenter. Därigenom universitet och högskolor möjlighet ges till val mellan olika sammansättningar av sitt utbildningsutbud och mellan olika strategier vad gäller relationen mellan antalet studenter och prestationer. Utöver dessa ersättningar i efterhand får universitet och högskolor också bidrag för särskilda åtaganden. Vidare har förutsatts att medel som inte behövs för den direkta utbildningen skall kunna användas för utrustning, utvecklingsarbete och utveckling av lärarnas kompetens. Dessa möjligheter torde väl överensstämma med alla berördas på hur belöningssystemet bör fungera. syn

3 Ekonomiska mål

När försöker bedöma effekterna av det nya resurstilldelningssysteman met är utgångspunkt de ekonomiska mal som högskoleledningarna kan en förväntas ha vid planeringen verksamheten. Följande mål förefaller att av rationella utgångspunkter för ett universitets eller en högskolas plavara nering för ett eller flera läsår.

Maximalt täckningsbidrag överskott:

Bilaga 4 Strävan är att använda tillgängliga medel på ett sådant sätt att universitetets eller högskolans överordnade mål, kort uttryckt akademiskt anseende, främjas. Detta sker bäst genom att tillgängliga resurser kan sättas in i vetenskapligt prioriterade områden inom både utbildning och forskning. Skillnaden mellan den ersättning staten betalar för utbildning och en särkostnaderna för denna utbildning utgör med ekonomisk terminologi täckningsbidraget. Detta bidrar till att täcka de kostnader inom universitetet eller högskolan som inte påverkas just denna utbildning elav om ges ler samkosmaderna. Det eventuella överskott finns sedan som samkostnaderna täckts blir, med de förutsättningar som givits fritt disovan, ponibelt. Särkostnader för en utbildning är till exempel undervisningskostnader och vissa kostnader för studerandeadministration. Vad som inom ett universitet eller en högskola uppfattas som sär- och samkostnader for en utbildning skiftar, beroende på hur den interna budgetdialogen är upplagd, mellan olika universitet och högskolor också mellan olika organisamen toriska nivåer inom dessa. Så kan t.ex. samtliga kostnader på institutionsnivån uppfattas som särkostnader styrelsen vid ett universitet. av Om överskotten är stora ökar möjligheterna att vidta åtgärder dels som ökar effektivitet och kvalitet i utbildningen, dels uppfattas belöningsom ar av berörd personal.

lntäktsmaximering:

I vissa fall, särskilt då risk finns för att personal skall bli övertalig till följd av arbetsbrist, kan det ekonomiska målet i stället komma bli att en maximering av intäkterna. Det tillgängliga ñnansieringsutrymmet skall utnyttjas maximalt, men helst inte väsentligt Så många studenter bör mer. alltså tas in att summan av studentpengar och förväntat antal helårsprestationer med någon marginal överstiger det statsmakterna angivna takav beloppet.

4 Effekter

Bättre studieresultat:

Institutionernas kostnader är till stor del relaterade till antalet studenter medan deras intäkter i det systemet till huvuddelen kommer erhålnya att las på grundval av studenternas prestationer. Därigenom finns ett starkt incitament att förbättra studenternas studieresultat. Detta kan ske bland annat genom att förbättra utbildningen, t.ex. genom bättre undervisning, bättre läromedel och bättre studievägledning och annat stöd.

Kvalitetsaspekter: Bilaga 4 Men det finns risk att bättre kvantitativa studieresultat liksom sträen att öka genomströmningen 1969 års studieordning eftersträvas gevan sänkta krav vid examinationen. I propositionen föreslogs därför visnom kvalitetssäkringsåtgärder. Resursberedningen diskuterar också kvalisa tetsfrågorna i betänkandet.

Minskat antal studenter:

Inom finansiell totalram kan man vänta sig att på några års sikt antalet en studenter kommer att sjunka en aning. Det beror på att universitet och högskolor troligen uppnår sina utbildningsuppdrag och takbelopp med ett förhållandevis mindre antal närvarande studenter än i nuvarande system. i viss mån självförstärkande spiralrörelse eftersom den till- Detta är en gängliga undervisningsresursen per student därmed kan ökas. Det finns dock naturlig gräns för denna utveckling. Antalet helärsstudenter bör i en princip inte kunna vara lägre än antalet helårsprestationer.

Andra samhälleliga syften:

Samhället har också andra syften med högskoleverksamheten, t.ex. regionalpolitiska, kan komma att få minskad betydelse eftersom studensom ternas efterfrågan och kompetensen inom varje universitet och högskola kommer att avgöra vilka utbildningar som kommer att ges. De överenskommelser kommer att träffas inom ramen för de särskilda uppdrasom bedöms där så erfordras väl kunna hävda även andra mål för univergen sitetens och högskolornas verksamhet.

Fortbildning och vidareutbildning:

Vid universitet och högskolor finns i dag ett betydande antal studenter följer kurser, främst på deltid eller som distansutbildning, i syfte att som fortbilda sig eller för att få vidareutbildning. Dessa studenter har en väsentligt lägre prestationsgrad än ungdomsstudenter. Detta synes inte primärt bero på studiemisslyckanden, utan på att en stor del av dessa studenter inte alls har för avsikt att tentera. Till grund för den förväntade förbättring av studieresultaten som diskuterats ligger strävan att höja prestationsgraden. Denna strävan leovan en der sannolikt till inriktning utbildningen mot de distributionsformer en av och de studenter också väntas de bästa studieresultaten. Restriksom ge tioner, t.ex. lokalbrist eller svårigheter att rekrytera ungdornsstudenter, kan dock göra fortbildning och vidareutbildning till ur resurssynpunkt intressanta utbildningsalternativ. Det finns därför skäl att följa utvecklingen

beträffande fortbildning och vidareutbildning med särskild uppmärksamhet. Bilaga 4

Billiga utbildningar:

Ett ekonomiskt rationellt beslutsfattande bör leda till att verksamheten inom universiteten och högskolorna styrs mot de utbildningar det som ger största överskott som kan användas för att täcka gemensamma kostnader m.m. Studenternas efterfrågan är givetvis begränsande for hur långt en sådan strategi kan drivas. Beslut på styrelse- och fakultetsnivå skulle då kunna leda till en volymökning i utbildningar som hittills betraktats billiga inom och som vart ett av de olika utbildningsområdena. Inom varje område år den betalning som universitetet eller högskolan erhåller lika stor, medan de ersättningar som institutionerna erhåller kan och bör variera högst avsevärt. Exempel år matematikutbildning inom naturvetenskaplig utbildning och teknikerutbildning till skillnad från civilingenjörsutbildning inom det tekniska området. De åtaganden om vissa minimiantal för examina som ingår i utbildningsuppdragen utgör i någon mån en spärr mot starka sådana forskjutningar.

Dyra utbildningsomrdden:

En motsatt effekt kan erhållas genom att täckningsbidraget överskottet i kronor räknat blir betydligt större för dyra än för billiga utbildningar. I styrelsernas beslut kan detta leda till att utbildning vid fakulteter inom de dyra utbildningsområdena prioriteras. På fakultetsnivå kan det på motsvarande sätt finnas skäl undvika att att bygga in kurser som tillhör utbildningsområden med låg resurstilldelning i utbildningsprogram som hittills haft hög resurstilldelning, en t.ex. språkkurser i civilingenjörsutbildningar. Inom ett universitet eller högen skola är det dock relationen mellan interna priser och kostnader blir som avgörande för utbildningsplaneringen. De interna resursfördelningssystemen kommer därför att ha större betydelse för den framtida utvecklingen än den prislista som statsmakterna tillämpar.

Bredd i utbildningsutbudets

Diskussionen ovan är också relevant vad gäller utbildningsutbudets bredd. Utbildningar med många studenter kommer student räknat att per ha lägre särkostnader än smala utbildningar med få studenter. I det korta perspektivet finns det en risk att vissa utbildningar försvinner de inte om skyddas genom överenskommelser i utbildningsuppdragen. I ett längre tidsperspektiv öppnas möjligheter för ekonomiskt motien verad proñlering av högskolorna. Efterfrågan kan vid någon eller några

universitet eller högskolor bli så stor att utbildningen kan ges med en ekonomiskt motiverad omfattning. Bilaga 4

Beslutsstruklur och ledning.

Det nya resurstilldelningssystemet flyttar fokus från processen till resultaten. De centrala organens roll förändras. Från att ha haft ansvar för fördelningen av mer än hälften av resurserna har de nu, frånsett ansvaret för varje högskolas infrastruktur och gemensamma service, huvudsakligen till uppgift att fördela takbelopp och att fastställa de budgetar som institutionerna lämnar underlag till. Den verksamhet som kommer att vara avgörande för universitets och högskolors inkomster sker på institutionsnivån. Detta borde öka institutionernas inflytande. Högskoleledningarna ställs å andra sidan inför ansvaret att samlat planera och följa upp verksamheten från nya utgångspunkter. Finansiell planering, strategier för att förbättra rekryteringen och utbildningen för att nå bättre studieresultat samt interna planer för utvecklingen ökar i betydelse. Därmed ställs också delvis nya krav på ledare på alla nivåer inom universitet och högskolor.

Kompetensutveckling:

Genom det nya synsättet på statens finansiering av högre utbildning blir användningen av de medel som ställs till universitets och högskolors disposition för grundläggande utbildning friare. Så länge utbildningsuppdraget fullgörs med fullgod kvalitet får medlen användas på det sätt som inom varje universitet eller högskola bedöms ändamålsenligt. De finansiella restriktioner som tidigare uppfattats hindra genomförandet av den nu sedan flera år gällande lärartjänstorganisationen lättas därmed. Det betyder bland annat att möjligheterna att satsa på kompetensutveckling for den personal som bär de tyngsta undervisningsbördoma ökar.

Tidsperspektiv:

Det har ofta hävdats att högre utbildning och forskning i motsats till verksamheten i stora delar av näringslivet är av typiskt långsiktig karaktär. Det finns en risk att ett system med betalning för prestation medför ett inslag av i grunden oönskad kortsiktighet. Systemet ger emellertid möjlighet att balansera takbelopp och helårsprestationer inom treårsperioden och att balansera ett eget kapital år från år oberoende av planeringspenodens längd. Därigenom blir en relativ långsiktighet i högskoleledningens agerande möjlig. En sådan stabilitet är sannolikt också nödvändig för att ge goda arbetsförhållanden och trovärdighet i rekryteringen av studenter.

Utbildningsdepartementets schabloner för procentuell fördelning av årsstudieplatser från linjer m.m. till utbildningsomrá- Bilaga 5 den

Gymn .1ärar- 29 17 31 23 Spec.ped.

Samtliga LIFplatser 100

Tillämpning av beräkningsmodell avseende budgetåren

199394-199596 Bilaga 6

Förklaringar till de tabeller som följer

Kolumnrubriker:

Förändr táp Förändringen av antalet tillhandahållna planerade årsstudieplatser från föregående budgetår. Förändringarna avser konsekvenser av redan fattade beslut.

Antal táp Tillhandahållna årsstudieplatser enligt nuvarande system, inkl. förändringen av tillhandahållna årsstudieplatser. Fördelningen av ârsstudieplatser från linjer m.m. till utbildningsområden har gjorts inom Utbildningsdepartementet och framgår av bilaga

Lokal prg % Den historiskt konstaterade prestationsgraden enligt UHÄ:s verksamhetsberättelse for budgetåret 199091 för varje universitet eller högskola och utbildningsområde.

Antal hpr lokal Antal helårsprestationer som skulle bli resultatet om den lokala historiska prestationsgraden skulle behållas.

Antal hpr snitt ntal helårsprestationer som skulle bli resultatet om den för samtliga universitet och högskolor genomsnittliga prestationsgraden skulle uppnås. Genomsnittliga prestationsgrader enligt UHÄ:s verksamhetsberättelse för budgetåret 199091:

Humanistiskt område Hum: 92,02 % Teologiskt område Teol: 74,86 % Juridiskt område Jur: 84,42 % Samhällsvetenskapligt område Sam: 80,02 % Medicinskt område Med: 94,12 % Odontologiskt område Odont: 91,74 % Farmacevtiskt område Farm: 92,02 % Naturvetenskapligt område Nat: 83,04 % Tekniskt område Tekn: 85,37 % Vårdområdet Vård: 93,00 % Undervisningsområdet Und: 92,53 %

Övriga områden Övrig: 91,15 %

De inom parentes angivna förkortningarna används i tabellernas radrubriker.

Betalt för hpr lok.prg Ersättning för helårsprestationer utifrån antagande bibehållen lokal Bilaga 6 om prestationsgrad. Preliminära beräkningar av ersättning för helårsprestationer enligt bilaga 3 har använts.

Betalt för hpr snitt prg Ersättning for helårsprestationer utifrån antagandet om genomsnittlig prestations grad.

Betalt studentpeng: Ersättning för helårsstudenter utifrån antagande att antalet helårsstudenter är detsamma som antalet tillhandahållna arsstudieplatser, dvs. det antal som återfinns i kolumnen Antal tåp.

Betalt totalt l0k.prg Summan av ersättning för helårsprestationer med bibehållen lokal prestations grad och ersättning för helarsstudenter.

Betalt totalt snitt prg Summan av ersättning för helårsprestationer utifrån antagandet om genomsnittlig prestationsgrad och ersättning för helårsstudenter.

Garanti anslag 9N93 endast i beräkningsmodell för budgetåret 199394 Garantibelopp for budgetåret 199394.

Tak Den högsta beloppet av Betalt totalt lok och Betalt totalt snitt. l de fall båda dessa belopp understiger garantibeloppet, är taket detsamma som garantibeloppet.

Radrubriker:

US Universitetet i Stockholm KTH Tekniska högskolan i Stockholm KI Karolinska institutet HLS Högskolan för lärarutbildning i Stockholm IH Idrottshögskolani Stockholm HuG Högskoleutbildning på Gotland UU Universitetet i Uppsala HEV Högskolan i EskilstunaVästerås HFE Högskolan i FalunBorlänge HGS Höskolan i GävleSandviken HÖ Högskolan i Örebro ULi Universitetet i Linköping HJ Högskolan i Jönköping Universitetet i Lund Högskolan i Halmstad

Högskolan i Kalmar Högskolan i KarlskronaRonneby Bilaga 6 HKr Högskolan i Kristianstad Högskolan i Växjö UG Universitetet i Göteborg CTH Chalmers tekniska högskola HB Högskolan i Borås HKs Högskolan i Karlstad HS Högskolan i Skövde HTU Högskolan i TrollhättanUddevalla UUm Universitetet i Umeå HLu Högskolan i Luleå HSH Högskolan i SundsvallHärnösand HÖs Högskolan i Östersund

Bilaga 6

Tillämpning resursberedningens beräkningsmodell för budgetåret 199394 av Samtliga belopp i 199394 års preliminära prisläge, 1 000-tal kr.

Univ För- Lokal Antal Antal Betalt hög- Utb- ändr Antal prg hpr hpr för hpr

skola omr tåp tåp % lok.prg snitt prg lok.prg

Alla 9124 166544 136691 136697 4 289 320

Bilaga 6

Betalt Betalt Betalt Betalt Garanti för hpr student- totalt totalt anslag

snitt

prg lok.prJt; snitt

peng ngt 199293 Tak

4 288 857 1 434 877 5 724 196 5 723 734 5 317 437 5 798 000

Bilaga 6 Univ För- Lokal Antal Antal Betalt hög- Utb- ändr Antal prg hpr hpr för hpr

Bilaga 6

Betalt Betalt Betalt Betalt Garanti för hpr student- totalt totalt anslag

snitt prg peng Iok.prg snitt prg 199293 Tak

Bilaga 6 Univ För- Lokal Antal Antal Betalt

Bilaga 6

Betalt Betalt Betalt Betalt Garanti för hpr student- totalt totalt anslag

snitt prg lok.prg snitt 199293

Bilaga 6 Univ För- Lokal Antal Antal Betalt

Bilaga 6

Betalt Betalt Betalt Betalt Garanti för hpr student- totalt totalt anslag

snitt prg peng lok.prg snitt prg 199293 Tak

Bilaga 6 Univ För- Lokal Antal Antal Betalt

Bilaga 6

Betalt Betalt Betalt Betalt Garanti för hpr student- totalt totalt anslag

snitt

Bilaga 6 Univ För- Lokal Antal Antal Betalt

Bilaga 6

Betalt Betalt Betalt Betalt Garanti för hpr student- totalt totalt anslag

snitt prg peng lok.prg snitt prg 199293 Tak

Bilaga 6 Univ För- Lokal Antal Antal Betalt

Bilaga 6

Betalt Betalt Betalt Betalt Garanti för hpr student- totalt totalt anslag

snitt prg peng lok.prg snitt prg 199293 Tak

Bilaga 6

Tillämpning resursberednigens beräkningsmodell för budgetåret 199495. av Samtliga belopp i 199394 års preliminära prisläge, 1 000-tal kr.

Univ För- Lokal Antal Antal hög- Utb ändr Antal prg hpr hpr

skola omr tåp tåp % lok.prg snitt prg

Alla 8070 174614 143158 143150

Bilaga 6 Betalt Betalt Betalt Betalt Betalt för hpr för hpr student- totalt totalt

I0k.prg snitt prg peng I0k.prg snitt prg Tak

4 476 570 4 476 130 1 498 047 5 974 616 5 974 177 6 049 212

Bilaga 6 Univ För- Lokal Antal Antal hög- Utb ändr Antal prg hpr hpr

Bilaga 6

Betalt Betalt Betalt Betalt Betalt för hpr för hpr student- totalt totalt

Iok.prg snitt prg peng Iok.prg snitt prg Tak

Bilaga 6 Univ För- Lokal Antal Antal

Bilaga 6

Betalt Betalt Betalt Betalt Betalt för hpr för hpr student- totalt totalt

Iok.prg snitt prg peng Iok.prg snitt prg Tak

Bilaga 6 Univ För- Lokal Antal Antal

Bilaga 6

Betalt Betalt Betalt Betalt Betalt för hpr för hpr student- totalt totalt lok.prg snitt prg peng lok.prg snitt prg Tak

Bilaga 6

Univ För- Lokal Antal Antal Utb ändr Antal hpr hpr hög- prg tåp táp lok.prg snitt prg skola omr

CTH 20 573 94 539 459 Sam 65 1857 94 1746 1542 Nat Tekn 213 4245 94 3990 3624 298 6688 6286 5636 Totalt

Bilaga 6

Betalt Betalt Betalt Betalt Betalt för hpr för hpr student- totalt totalt

lok.prg snitt prg peng lok.prg snitt prg Tak

Bilaga 6

Univ För- Lokal Antal Antal Utb ändr Antal prg hpr hpr hög-

HKs

HS

Bilaga 6

Betalt Betalt Betalt Betalt Betalt för hpr för hpr student- totalt totalt

Iok.prg snitt prg peng Iok.prg snitt prg Tak

Bilaga 6 Univ För- Lokal Antal Antal

Bilaga 6

Betalt Betalt Betalt Betalt Betalt för hpr för hpr student- totalt totalt

lok.prg snitt prg peng lok.prg snitt prg Tak

Bilaga 6 Tillämpning av resursberedningens beräkningsmodell för budgetåret 199596. Samtliga belopp i 199394 års preliminära prisläge, 1 000-tal kr. Univ För- Lokal Antal Antal hög- Utb- ändr Antal prg hpr hpr

skola omr tåp tåp % lokal prg snitt prg

Alla 1789 176403 144688 144666

Bilaga 6 Betalt Betalt Betalt Betalt Betalt för hpr för hpr student- totalt totalt

I0k.prg snitt prg peng I0k.prg snitt prg Tak

4 533 442 4 532 522 1 516 885 6 050 328 6 049 407 6 126 744

Bilaga 6 Univ För- Lokal Antal Antal hög- Utb- ändr Antal prg hpr hpr

Bilaga 6

Betalt Betalt Betalt Betalt Betalt för hpr för hpr student- totalt totalt lok.prg snitt prg peng lok.prg snitt prg Tak

Bilaga 6 Univ För- Lokal Antal Antal

Bilaga 6 Betalt Betalt Betalt Betalt Betalt för hpr för hpr student- totalt totalt

71 540

97 737

312 336

4 282 3 290 1 222 3 523 3 778 1 255 183 183 56

Bilaga 6

Univ För- Lokal Antal Antal hög- Utb- ändr Antal prg hpr hpr skola omr tåp tåp %

lokal prg snitt Lrgl

UL Hum 31 4529 65 2944 3167 Teol 0 748 71 531 560

246 Vård 0 433 93 403 403 Nat 89 3535 84 2969 2935 Tekn 41 3295 92 3031 2813 Und 30 1746 88 1536 1616 Totalt 344 25791

65 Sam 0 398 85 338 318 Nat 0 84 91 76 70 Tekn 0 492 87 428 420 Und 0 210 97 204 194 Totalt 0 1470 1254 1224

HK Hum 0 308 88 271 21 5

Övrig 0 133 88 117

121 Jur 0 9 84 8 8 Sam 0 500 78 390 400 Nat 0 528 75 396 438 Tekn 0 805 75 604 687 Und 0 372 91 339 344 Totalt 0 2655 2124 2214

HKR Hum 0 170 43 73 119 Sam 0 464 81 376 371 Nat 0 195 78 152 162

Bilaga 6

Betalt Betalt Betalt Betalt Betalt för hpr för hpr student- totalt totalt

lok.prg snitt Tak

lok.prg snitt prg peng prg

Bilaga 6 Univ För- Lokal Antal Antal

Övrigu 1 123 85 105

112 Jur 0 59 84 50 50 Sam 1 2061 79 1628 1649

385 Vård 0 88 91 80 82

12 Sam 10 583 94 548 467

Bilaga 6

Betalt Betalt Betalt Betalt Betalt för hpr för hpr student- totalt totalt

Iok.prg snitt prg peng Iok.prg snitt prg Tak

Bilaga 6

Univ För- Lokal Antal Antal

hög- Utb- ändr Antal prg hpr hpr

Bilaga 6

Betalt Betalt Betalt Betalt Betalt för hpr för hpr student- totalt totalt Iok.prg snitt prg peng Iok.prg snitt prg Tak

Bilaga 6 Univ För- Lokal Antal Antal

Bilaga 6

Betalt Betalt Betalt Betalt Betalt för hpr för hpr student- totalt totalt

lok.prg snitt prg peng lok.prg snitt prg Tak

Statens 1993

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Styrnings- och samarbetsformer i biståndet. UD Kursplaner för grundskolan.U. Ersättning för kvalitet och effektivitet. Utfonnning av ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning.U.

Statens offentliga utredningar 1993

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Stymings- och samarbetsformer i biståndet. [1] Utbildningsdepartementet Kursplanerför grundskolan.[2] Ersättningför kvalitet och effektivitet. Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggandehögskoleutbildning. [3]

Ãiibá-qøçg 1993 g