Framtida central Europainformation

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Framtida central

Europainførmation

SIM] 1995:127 Betänkande av Utredningen om framtida central Europainformation

f

:AOC Oz

fix

C -

w Statens offentliga utredningar

1995 : 127

Utrikesdepartementet

Framtida central

Europainformation

Betänkande av

Utredningen om framtida central Europainformation

Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

REGERINGSKANSLIETS Q ISBN 91-38-20111-9 OFFSETCENTRAL Stockholm 1995 ISSN O375-250X

Europainformation

Till statsrådetoch föredragande i ärenden om utrikeshandel

Genom beslut den 22 december 1994 bemyndigade regeringen statsrådetoch föredragandei utrikeshandelsärenden att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågor som rör framtida central Europainformation m m och att besluta om sakkunniga, experter och annat biträde utredaren.

Med stöd av nämnda bemyndigandetillkallades den 9 mars 1995 ambassadörLars Jonsson som utredare. Biträde under arbetet har varit konsult Lena Norberg.

I enlighet med direktiven har jag beskrivit den Europainformation statliga

som ges av myndigheter m och diskuterat behovet av kompletterandecentral information. Jag redovisar vidare de erfarenheter som gjorts av sekretariatet för Europainformation. som etableradesinför folkomröstningen i november 1994.

överväganden och ett förslag att inrätta ett kontor för Europainformation i riksdagen, redovisas i kapitel 6 i detta betänkande.

Stockholm i maj 1995

Lars Jonsson

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Inledning Uppdraget Frågeställningar som särskilt diskuteras Innehållet i betänkandet

2. Nuläget: Behovet av en central Europainformation Inledning Demokratins problem i internationaliseringen Olika gruppers behov av information Den svenskamodellen för samhällsinformation Informationsteknologin

3. Aktörer inom Europainformationen i Sverige 13 Europakommissionen Europaparlamentet Riksdagen Regeringskansliet Länsstyrelser och kommuner Kommerskollegium NUTEK Övriga centrala myndigheter Andra aktörer

4. sekretariatet för Europainformation 20 Politiska riktlinjer Mål, strategier m m Utvärdering

5. Europainformation i andra EU-medlemsländer 28

6. överväganden och förslag 32 Behovet av en kompletterande central Europainformation Arbetsprinciper Strategier och ambitionsnivâ Strategier Behov av samverkan Huvudmannaskap Resursbehov

Personer som intervjuats under utredningsarbetet Referenslitteratur och andra källor

Bilaga l Direktiv Bilaga 2 sekretariatet för Europainformation Bilaga 3 Vad svenskarna tyckte informationen inför folkomröstningen om Bilaga 4 Folketingets EU-Oplysning

Sammanfattning

Jag föreslår att ett permanent organ för Europainformation inrättas. Det skall ha som främsta uppgift att ge medborgarna och intressegrupper i samhället information om utvecklingen inom det europeiska samarbetetoch belysa hur Sverige påverkas av olika initiativ. Det är viktigt att frågorna sätts in i ett svenskt lculturanpassat perspektiv för att informationen skall kunna nå ut ett effektivt sätt.

Alla delar av det svenskasamhället berörs medlemskapet i den Europeiska unionen. av Näringslivets behov av EU-relaterad information är väl intäckt. När det gäller allmänheten bör motsvarandebehov tillfredställas som en del av samhällsinfonnationen. Det betyder att Europainformationen skall snabb, aktuell och ha lika tillgänglighet vara över hela landet.

Europainformationen bör placeras i riksdagen för att understryka vikten av allsidighet och saklighet.

Medlemskapet i EU innebär att det kan vara mera komplicerat för medborgarna följa att den politiska processen. Ett permanent informationsorgan motiveras därför genom behovet av öppenhet och insyn. Det nya organet skall bl kunna hänvisning när det a ge gäller information om ärendenunder beredning i Sverige och i olika EU-instanser. Genom en fortlöpande kunskapsuppbyggnad,bl med hjälp databaser, skall a av egna service kunna ges organisationer och enskilda. Det gäller inte minst journalister, som saknar egna informationsvägar till EU-miljön.

Det nya organet skall vidare förse skolor och bibliotek med informationsmaterial och ansvara för utbildningsinsatser.

Europainfonnationen skall användasig av erfarenheternafrån den informationskampanj som gjordes inför folkomröstningen i november 1994. Utredningen visar att de metoder som utvecklats av Sekreteriatet för Europainfonnation, verksamhet upphör den 30 vars juni i år, är delvis nya och framátsyftande samhällsinformationens område.

Hur den demokratiska förankringen skall kunna förbättras en en av de frågor som kan vänats komma upp vid EU:s regeringskonferensIGC 1996. Några färdiga lösningar finns knappast för dagen i något av EUs medlemsländer. Den modell för Europainformation som prövats i Sverige, och har drag gemensamma med de motsvarande verksamheter som byggs upp i Danmark och Finland, bör dock kunna utgöra bidrag ett till diskussionen.

Jag har bedömt att frågan om den offentliga sektorns behov effektiva informationsav kanaler för beredningen av EU-ärenden faller utanför utredningsuppdraget. Vid de kontakter jag har haft under arbetetsgång har dock påpekatsbehovet av att centrala insatser görs även på detta område.

Inledning

Uppdraget

Regeringen beslöt den 22 december 1994 att låta tillkalla en särskild utredare med samlade samhälleliga Europainformationen bör vara utformad uppgift att utreda hur den efter den 30 juni 1995.

Enligt direktiven Dir 1994:159 skulle utredaren

bakgrund den information om skilda verksamhetsområden som faller - mot av statliga myndigheter utreda behovet av kompletterande central m m Europainformation.

studera och redovisa erfarenheterna från den verksamhet som har bedrivits sekretariatet för Europainformation med särskild inom ramen för v uppmärksamhet på dess samarbete med folkbiblioteken och pröva i vilken utsträckning verksamheten skall fortsätta.

Om utredaren fann att ett centralt organ behövdes skulle förslag även lämnas om

resursbehov.

Undertecknad Lars Jonsson utsågsden 9 1995 till utredningsman. Lena Norberg, mars Norberg Network AB, har biträtt mig.

arbetet har jag inhämtat vad tidigare skrivits om Europainforrnation i Under som och svensk samhällsinformation. Jag har tagit del av den dokumentation Sverige om sekretariatet för Europainformation och intervjuat dess nuvarande som finns av arbetet i personal samt ett antal andra personer.

Frågeställningar som särskilt diskuteras

Uppdraget har varit bedöma behovet permanent Europainfonnation sedan att av en medlem i den Europeiska unionen EU. Det är naturligt som direktiven Sverige blivit därvid erfarenheterna från den information som bedrivits av att se anger - november sekretariatet för Europainformation, inrättades inför folkomröstningen i som Utredningen gör dock inte anspråk att uttömmande utvärdering av 1994. ge en sekretariatets arbete.

De frågeställningar jag bedömt vara särskilt viktiga i övervägandena om en som pemianent Europainformation är

behovet stärka den demokratiska opinionsbildningen i Europafrâgorna. av att -

hur medborgarnas insyn i EU:s arbete skall kunna förbättras. -

- hur det växande antalet lokala aktörer från kommuner till olika intressegrupper är engageradei Etrmpafrâgoma påverkar behovet som av en aktuell, decentraliseradoch snabb infonnation.

l den diskussion som leder fram till förslaget har jag särskilt tagit fasta på:

- den ökade komplexiteten i frågor som berör Europasamarbetet och behovet av översiktlig, förklarande infonnation.

— infonnatiorlsteknologins möiligheter och bibliotekens nya roll i samhällsitrfomtationen

- att en permanent samhällsserviceför infonnation i Europafrägoma kan motiveras av såväl demokrati- som effcktivitctsskäl.

Innehållet i betänkandet

l kapitel 2 diskuteras behovet av en permanent Europainfomtation efter den 30 juni i år, då det nuvarande sekretariatet för Europainfomiation upphör. Olika samhällsintressensoch gruppers behov diskuteras mot bakgrund av bl demokratins a internationalisering och ny infomiationsteknik. Principema för samhällsinformation i Sverige redovisas.

Direktiven anger att det är behovet av en kompletterande verksamhet skall utredas. som l kapitel 3 görs mot den bakgrunden en kartläggning av existerande aktörer inom Europainformationen i Sverige, inklusive Europakommissionensdelegation och Europaparlamentetsblivande kontor.

Kapitel 4 redovisar och utvärderar den verksamhet som bedrivits av sekretariatet för Europainformation. Det gäller bl a telefonpanelen, nätverket med bibliotekssamarbetet och databaserna.På sid 28 ges ett sammanfattandeomdöme om de strategier som sekretariatet haft.

I kapitel 5 beskrivs kortfattat hur Europainfonnationen är organiserad i Danmark, Finland, Frankrike och Storbritannien.

Förslaget att inrätta ett permanent organ för Europainformation med placering i riksdagen redovisas i det avslutandekapital Det innefattar bl a arbetsuppgifter, verksamhetsprinciper och resurser för det tilltänkta organet.

2. Nuläget: Behovet av en central Europainformation

Inledning

När Sverige blev medlem i den Europeiska unionen den l januari 1995 vidgades det demokratiska beslutsfattandetöver nationsgränsen. Den som vill bevaka ett intresse eller behöver information för att delta i opinionsbildningen möter nya hinder i form av främmande språk och förvaltningskultur. Den förhandlingsmodell som kännetecknat svenskt politiskt liv ersätts delvis lagstiftningsmodell med mera begränsade av en möjligheter till insyn och demokratisk förankring.

Behovet central samhällsinformation om Europafrågorna bör bedömas bl a i ljuset av en härav.

Den svenska regeringen har satt ökad öppenhet i EU:s arbete som ett viktigt mål. l upp regeringsdeklarationen prop 199495:40 slås fast att Sverige bl a ska verka för

ökad öppenhet och insyn fastare parlamentarisk och folklig förankring samt en av unionsarbetet samt

nätverk för information och kommunikation. - gemensamma

Vid de nordiska statsministrarnasmöte i Tromsö den 15 november 1994 tillsattes en för analysera det nordiska samarbetet efter folkomröstningarna i arbetsgrupp att Finland, Norge och Sverige. Arbetsgruppen har senare föreslagit att öppenhet och offentlighet i EU:s arbete skall prioriterade frågor inom det nordiska samarbetet. vara

Danmark i memorandum inför Allmänna rådets möte i mars i år tre förslag till gav ett ökad öppenhet. Det gäller fler öppna râdsdebatter, obligatoriskt offentliggörande av röstresultaten liksom râdsprotokoll när det gäller rådets lagstiftande verksamhet. av Sverige och Danmark har gjort klart att de förbehåller sig rätten att föra upp öppenhets-

frågorna dagordningen för regeringskonferensen IGC 1996.

Den demokratiska förankringen har i och med den förändrade opinionen efter ökad uppmärksamhet inom EU. Kommissionens bidrag till Maastrichtfördraget ägnats EU-samarbetet har bestått dels i åtgärder för att öka öppenheten, dels att bättre förankra i aktiv informationspolitik. Utgångspunktenär den till Maastrichtfördraget en mer deklarationen rätt till information samt Europeiska rådets behandling av bifogade om ämnet under 1993.

Kommissionen har bl publicerat lista över frågor, som skall bli föremål för gröna en vitböcker och praktisk handledning för hur dokument kan erhållas. Allmänhetens och en tillgång till kommissionsdokument följer den kod, som antogs i december 1993och som skall efter två âr. Även målet sägs vara största möjliga tillgänglighet har ses över om koden kritiserats för den svepande undantagsmöjlighet som anges.

Kommissionen DG X låtit utarbeta rapporten Information Communication Vidare har

Openness, som antogs i juni 1993. Där sägs att information skall vara lätt att nå, överskådlig enkel och klar. Den ska vara relevant, efterfrågestyrd samt insatt i ett sammanhang.Målet skall vara

...to promote a positive EU image, to illustrate the Unions values based on peace, democracy, prosperity and social justice and create a favourable general context in which EU policies can be pursued.

Det uppges i konsekvensmed nämnda rapport att Kommissionen planerar att öka informationsinsatserna i medlemsländerna a i syfte att peka gemensamma problem i Europa och demonstrera fördelar av den europeiska integrationen.

Europasamarbetetsgrundläggandekaraktär måste samtidigt få påverka utformningen av informationsinsatserna i de enskilda medlemsländerna.Så länge samarbetetbäst beskrivs som samverkan mellan enskilda nationer kommer informationen att behöva anpassas kulturellt. Internationell forskning har visat att centralt producerad, gränsöverskridande marknadsföring har begränsadframgång. I Bryssel utformade informationsinsatser har sin givna plats när det gäller att förklara EU:s institutioner, mål och verksamhet. Den kan däremot inte, och har heller inte till uppgift, att ge perspektivet Sverige i EU.

Som medlem i Europeiska unionen delar Sverige ansvaret för hur medborgarnas delaktighet och insyn skall kunna förbättras. Regeringskonferensen1996skall pröva på vilka punkter Maastrichtavtalet behöver revideras bl a för att unionen skall kunna fungera effektivt med en utökad medlemskrets. Om unionens legitimitet hos medborgarna skall kunna stärkas måste en ökad effektivisering åtföljas av en ny syn på hur medborgarna skall kunna engageras för dess mål. En viss villrådighet betecknar dock dagenssituation; någon färdig modell för hur detta skall kunna åstadkommasfinns för dagen knappast i något medlemsland.

Den efterfrâgestyrda och decentraliseradeinformation till medborgarna som prövades i Sverige inför folkomröstningen i november 1994 genom sekretariatet för Europain- formation bör i detta sammanhang utgöra ett intressant exempel. -

Behovet av en permanent Europainforrnation i Sverige behandlasi det följande mot särskild bakgrund av

demokratins problem i intemationaliseringen. -

olika gruppers behov av infonnation. -

den doktrin som utvecklats i Sverige samhällsinformationensområde. -

Demokratins problem i internationaliseringen

Demokratins problem i internationaliseringen har uppmärksammats a i Konsekvensutredningens genomgång av följderna av ett svenskt EU-medlemskap. Docent Magnus Jerneck belyser i ett delbetänkandeSuveränitet och demokrati SOU 1994:12 bl a de ändrade förutsättningarna för demokratisk förankring och svårigheterna för med-

borgarna att hantera växande mängder av komplex information informationsöver-

skottet.

Det är troligt att inte bara behovet av sekretess i förhandlingsarbctet, utan också det höga tempot i politiskt beslutfattande europeisk nivå kommer att medföra svårigheter att förankra frågor i förväg. Informationsöverskottet i kombination med den tilltagande komplexiteten i samhällsutvecklingen gör att den politiska diskussionenendast kan koncentreras till vissa problem, medan andra måste lämnas utanför det politiska samtalet.

Jerneck pekar vidare att små stater för att ha en internationell handlingskapacitet är tvingade att tona ned interna konflikter. Detta kan leda till en svag hemmadebatt, som visserligen underlättar förhandlingarna. Men. påpekar författaren. det kan också sikt

medföra avsevärda risker för demokratin:

debatt är emellertid inte bara ett deinokratiproblem i så måtto att En svag partiprofileringeit och därmed handlingsalternativen i de internationaliserade frågorna blir diffus. Den riskerar i längden också att befästa en i många internationaliserade demokratier utbredd brist på insikt och kunskap om svåra

och sammansatta internationella problem.

samtidigt möjliga motkrafter inför 2000-talet. Till dem hör de Författaren anger parlamentariska kontrastrategier, bl syftar till att begränsa regeringarnas som a informationsmonopol. I sammanhanget kan noteras att det danska Europaudvalget och EU-Oplysningen har utsänd medarbetare i Bryssel. Frågan om ett framtida nordiskt en samarbete på detta område har varit till diskussion mellan berörda parlament. uppe

En uppmärksammad aspekt internationaliseringen år vilka möjligheter Sverige har att av hävda offentlighetsprincipen inom EU-samarbetet. I formell mening råder enligt gällande regler begränsad tillgång till dokumentation vid EUeorganen.

Här bör dock inskjutas att den informella tillgången på information anses god inom EU i denna mening beskrivs öppen organisation, förutsatt att vederbörande har som som en goda insikter i EU-systemet eller möjlighet att anlita sakkunnig hjälp.

Juristen Hans-Gunnar Axberger har framhållit att även om offentlighetsprincipen tas i formell mening, berörs den inte i praktiken när det gäller hemmaöver av EU-rätten EU-ärenden Vad händer med offentlighetsprincipen vid ett svenskt EUberedningen av medlemskap, SJF 1994. Samtidigt påpekar Axberger att medlemskapet innebär en dockning två rättssystem och att det sikt blir oegentligt att tala om hemma och av borta. Sverige kommer att påverkas de europeiska normallösningarna, Sveriges av möjligheter hävda öppenheten i EU-arhetet beror mest av allt på vår egen vilja och att beslutsamhetatt genomdriva vårt synsätt, hävdar författaren,

Problemet i dag gäller i första hand regler och praxis för det stora antal handlingar som helt eller delvis omfattas utrikessekretess. Lagstiftningen när det gäller utrikessekreav har förändrats 1994 så att handlingar numera betraktas som offentliga helt eller tess delvis de inte med säkerhetbör sekretesskyddas.Sekretess gäller a för uppgifter om olika länders förhandlingspositioner. Justitiedepartementet ger myndigheter anom

visningar om hur de ska tolka offentlighetsprincipen när kontakterna med internationella organ ökar. Enskilda, liksom journalister, möter enligt uppgift i en del fall en ovilja hos myndigheter att lämna ut handlingar om vilkas status det råder osäkerhet.

Ett annat problem är att det arbete som sker i beredandearbetsgrupper i Kommissionen och Ministerrådet, över huvud taget inte dokumenterasi sådanaformer att det kan bli föremål för offentlighet enligt svensk modell.

Den begränsadeformella öppenhet som präglar delar av samarbetetinom EU skapar behov av:

- rådgivning och vägledning till medborgarna när det gäller regler och praxis i insynsfrágorna, i EU:s organ och i den svenskaförvaltningen.

upplysningar om vilken myndighet i Sverige som ansvarar för en viss sakfråga och hur Sverige är representerat i beredningen av ett visst ärende i Kommissionens respektive Rådets arbetsgrupper.

Olika gruppers behov av information

När det gäller näringslivets behov av Europainformation kan konstateras att Kommerskollegium och NUTEKEIC har byggt upp en kvalificerad service se nedan sid I8. Större företag har egna representanter plats i Bryssel. Inga viktigare brister i informationen har påtalats. Det har dock uppgivits att den slutna förhandlingsprocessen i EU skapar problem när det gäller att tillräckligt snabbt fâ information om utvecklingen i Bryssel i en viss fråga. Som exempel har nämnts EU:s politik mot tredje land, t ex regler om bananimport eller antidumpingbestämmelser. Näringslivets behov av Europainformation behandlas mot denna bakgrund inte vidare i utredningen.

Frågan om den offentliga sektorns behov av effektiva kanaler när det gäller EUinformation torde falla utanför utredningsuppdraget.Under utredningens gång har dock från flera häll påpekatsbehovet av centrala insatser även i detta avseende.

Allmänhetens kännedom om EU och dess institutioner var begränsadenligt de undersökningar som SIFO hösten 1994 utförde uppdrag av sekretariatet för Europainformation. Erfarenheterna från Danmark, som varit medlem i EG sedanl972, bekräftar att informationsinsatser bör planeras lång sikt.

Utvecklingen under 1995 har inte studerats. Vissa antagandenkan dock göras när det gäller skillnader mellan olika gruppers efterfrågan information.

Det sjunkande valdeltagandetoch mindre benägenhet att identifiera sig med politiska partier ses ibland som tecken minskat politiskt intresse. Maktutredningen SOU 1990:44 polemiserar delvis mot denna uppfattning genom att peka på att vissa former av politisk aktivitet faktiskt har ökat. Från 1968 till slutet av 1980-talet har andelen personer som talat inför ett möte såledesökat från 24 till 40 procent och den andel av befolkningen som skrivit insändareeller artiklar fördubblats från 10 till 20 procent. Tilltron till att kunna hävda sina egna intressen gentemot myndigheter har vuxit i

motsvarande mån-Den andel som anser sig själv kunna författa en skrivelse eller överklaga ett beslut har ökat från 45 till 68 procent.

Samtidigt finns det avsevärda skillnader när det gäller att ha tillgång till information och upplevelsen förmågan att kunna påverka. Det är bl a visat i många undersökningar av att välutbildade oftare än andra utnyttjar sina medborgerliga rättigheter till insyn och påverkan. Sammantaget kan sägasatt medborgarkompetensenär stigande, men ojämnt fördelad.

Påståendet får stöd de undersökningar som sekretariatet för Europainformation låtit av genomföra. svårigheterna att få tag information om Europafrågorna bedöms mycket olika mellan skilda grupper i samhället.

Direktiven till den nyligen tillsatta utredningen om medborgarnas inflytande och delaktighet i samhällsutvecklingen Dir 1995:56 pekar flera problem för deltagardemokratin. Bl a sägs att inträdet i EU har skapat nya frågetecken kring människors delaktighet i beslutsfattande.

Det finns betydande risker för att klyftorna i samhället ökar mellan dem som engagesig och dem som lämnas utanför, sägs det vidare i direktiven. I svensk demokratirar tradition spelar folkrörelser en viktig roll men, påpekasdet, i dag finns inte någon folkrörelsedemokrati skall kunna bibehållas när många beslut strategi för hur en levande fattas i Bryssel.

Maktutredningen konstaterar dock att 92 procent av medborgarna är medlem i någon förening och att 35 procent innehar förtroendeuppdrag. SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden ULF 1994 visar att 52 procent av befolkningen är aktiv i någon förening.

Folkrörelser, organisationer och grupper har hittills stått för en betydande del av efterfrågan Europainformation. Denna erfarenhet delas av den danska EU-Oplysningen se kapitel 5.

Integrationen driver samtidigt fram paneuropeiska intresseorganisationer. Sådana agerar redan i dag självständigt den europeiska arenan, ex t fackliga organisationer, arbetsgivare- och jordbruksorganisationer.

Nya nätverk och aktionsgrupper bildas likaså. Två procent av svenska medborgare är medlemmar i lokala aktionsgrupper och tre procent i organisationer som arbetar med internationella frågor. Ungdomar har en framträdande roll. Maktutredningen visar att aktivitetsgraden ofta är hög. Två procent av befolkningen är medlemmar i lokala aktionsgrupper och tre procent i organisationer som arbetar med internationella frågor. De är i allmänhet aktiva och har fler förtroendeuppdrag än medlemmar i de mer etableraderfolkrörelserna. . Under tid har i den internationella diskussionen börjat tala om den tredje senare man sektorn vid sidan den offentliga och den privata. Människor sluter sig samman för av att ta hand verksamheter som det allmänna inte har resurser eller förutsättningar att om sköta. Denna växande sektor anses kunna bidra till välfärden och vara en grogrund för

vidare politiskt engagemang. Det finns samtidigt en risk att EU-anslutningen skapar ett vidgat avstånd mellan berörda grupper och den politiska nivån i samhället.

Journalister erhöll särskild service inför folkomröstningen om EU-medlemskapet genom den s k presspanelen.Det finns alltjämt motiv för att ge stöd ât medier, inte har som egna kanaler till EU-miljön. Bl a skapar kommunernasoch andra lokala aktörers direktkontakter med EU-institutionerna ett behov av journalistisk bevakning.

Det finns ett behov av:

- grundläggande information om utvecklingen inom Europasamarbetet,insatt i ett svenskt sammanhang.

- att kunna följa stegen i behandlingen av en fråga inom EU och bedöma konsekvenser för Sverige.

- särskilda åtgärder för informationssvaga grupper.

Lokala intressenter och aktörer behöver:

- snabb, aktuell och lokalt tillgänglig information genom databaser och den service som kan ges bl a genom en telefonpanel.

Den svenska modellen för samhällsinformation

Den svenskamodell för samhällsinfomiation som vuxit fram skiljer sig från den i många andra EU-länder se sid 28. Informationen förutsätts liksom i Norden i övrigt - - vara politiskt neutral och värderingsfri. En tydlig gränsdragning görs i förhållande till de budskap som kommer från politiska partier och massmedier.

Informationsansvaret uppfattas vidare som en naturlig del av respektive verksamhetsområde. Det gäller departement, myndigheter, landsting och kommuner.

Rätten till information är delvis reglerad i lag, delvis baserad den praxis som vuxit fram i utredningar, propositioner och riksdagsuttalanden.

Tryckfrihetsförordningen, 2 Kap, Om allmänna handlingars offentlighet ger varje svensk medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar. Förvaltningslagen, Myadigheternas serviceskyldigheter, 4 säger att varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och amian sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet.

Oftast förutsättes att medborgaren själv är aktiv. Verksförordningen och vissa speciallagar vänder dock perspektivet. Enligt socialtjänstlagen, lagen om stöd och service m fl lagar skall den som är berörd informeras om sina förmåner och rättigheter. Enligt plan- och bygglagen skall boende och andra berörda informeras redan under det förbe-

ll

redande stadiet.

Allmänna riktlinjer finns vidare i olika utredningar, t.ex. om vidgad samhällsinformation SOU 1969:48, Kommunal demokrati SOU 1975:41, Samordnad samhällsinformation SOU 1984:68, Lokal demokrati i utveckling SOU 1993:90 samt i propositioner och i riksdagsuttalanden. Enligt den doktrin som vuxit fram skall samhällsinfonnationen: .

integrerad del av statliga myndigheters, landstings och kommuners verksam- - vara en het.

i den demokratiska

göra det möjligt för medborgarna att delta processen. -

underlätta för medborgare att del av sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter.

utgå från medborgarnas behov av information och inte i första hand från myndigheternas intresse av att informera.

vara saklig, värderingsfri och politisk neutral. -

Den långtgående delegeringen informationsansvaret skapar svårigheter för medav borgarna när det gäller att veta vart man ska vända sig. Därför finns också behov av övergripande, orienterande upplysning. Tidskriften Från Riksdag Departement, som speglar riksdagens och regeringskansliets arbete, samt medborgarhandboken Samhällsguiden riktar in sig på detta behov.

olika myndigheters verksamheter och kom första gången Samhällsguiden informerar om 1979. Civildepartementet hade ursprungligen ansvaret, men riksdagens regeringsut kansli övertog detta 1986enligt avtal med regeringskansliet. Upplagan har varierat. Som har Samhällsguidentryckts i 39 000 exemplar 1983. 1994 års utgåva är tryckt i mest 17 O0 exemplar. Det innebär att guiden finns bibliotek och hos andra knappast i någon nämnvärd utsträckning i hushållen. Ingen vidareinfonnatörer men komplettering Samhällsguidenhar ägt rum efter det att Sverige blev medlem i EU. av

Orienterande information ges också av biblioteken och de medborgarkontor som inrättats i några kommuner. De senare täcker kommunal verksamhet och service samt upplyser också den statliga sektorn. Dessutom ger de i varierande grad besökare om möjlighet uträtta ärenden anmäla sig till daghemskö, söka byggnadslov etc. I en del att fall har medborgarkontoret placerats i det lokala biblioteket.

Delegeringen informationsansvaret till myndighetsnivå förklarar tillsammans med av kravet på åsiktsneutralitet varför regeringskansliet har så begränsade .resurser på området. I detta avseende skiljer sig situationen i Sverige, som påpekats ovan, från den som gäller i många andra europeiska länder.

Alla delar detsvenska samhället berörs medlemskapet i EU. Upplysning om

av av Europafrågorna bör därför vara en del av samhällsinformationen och vägledas av principerna för denna.

Informationsteknologin

Sedan slutet av 1970-talet har man diskuterat hur den sändarorienterade, centralstyrda och katnpanjinriktade samhällsinformationen skall kunna göras mer individualiserad Konstitutionsutskottet 199495 KU:41. För att åstadkomma detta har man velat minska trycksaksproduktionen och över till ny informationsteknologi.

Detta har blivit möjligt under senare tid bl a genom att terminaler ställts upp för allmänhetens behov. Framför allt är det folkbiblioteken som detta sätt är väg att skaffa sig en ny, utvidgad, roll i samhället.

Den nya informationsteknologin diskuterades redan 1984 i den s k lnformationsdelegationens arbete Samordnad samhällsinformation, SOU 1984:68. Vid denna tidpunkt var tekniken emellertid inte tillräckligt utvecklad. Därefter har frågan drivits vidare bl a av civildepartementet numera av finansdepartementet inom projektet om medborgarkontor. Datorstöd för bibliotekens infonnationstjänster och kommunernasmedborgarkontor blir nu alltmer vanligt.

Riksdagens fulltextdatabas, RIXLEX, är sedan 1993 öppen för allmänt bruk och utnyttjas i ökande utsträckning av bibliotek och medborgarkontor. Samhällsguidenfinns sedan ett år tillbaka som fulltextbas i RIXLEX och avsikten är att innehållet fortlöpande skall revideras.

Användarna av RIXLEX och andra referensdatabaserbehöver emellertid ha kunskap och träning i sökning samt ett relativt stort mått av samhällsorientering. Sökningen bibliotek sker därför oftast genom assistans av informationsbibliotekarierna.

Biblioteken kommer, såvitt kan utläsas av Utredningen om kulturpolitikens inriktning Dir 1994:146, att en strategisk roll i den framtida lokala informationshanteringen. 60 procent av den vuxna befolkningen besöker årligen ett folkbibliotek och allt fler enligt vissa undersökningar upp till 40 procent gör det enkom för att söka information. - Denna utveckling torde ha uppmuntrats genom den informationsverksamhet som bedrevs inför folkomröstningen.

I kommentarerna till den bibliotekslag man avser att föreslå betonaskommunernas och bibliotekens självständiga ställning. Biblioteken kan därför bli kanaler för centralt producerad information bara i den utsträckning som de själva önskar det.

Aktörer inom Europainformationen i Sverige

Europakommissionen

Europakommissionens delegation i Stockholm bevakar i första hand den svenska politiska arenan. Vidare informerar man om kommissionensarbetsfonner, planer och

beslut. Det ingår inte i uppdraget att belysa konsekvenserna för svenskt vidkommande av EU:s politik eller att överhuvud sätta EU-frågor i ett svenskt perspektiv. I första hand säger man sig vara inriktad att betjäna den politiska miljön, dvs förvaltning och medier. Man har inte kapacitet att utreda frågor för allmänhetens räkning.

Kontoret har givetvis tillgång till de databaseroch trycksaker som framställs i Bryssel. Denna information kan utnyttjas olika sätt:

för att besvara frågor från allmänhet och företag telefonupplysning, material som skickas ut.

genom kontorets månadstidskrift EU Sverige. -

genom det nätverk kontoret håller att bygga upp. -

En stor del av informationsmaterialet ges ut kostnadsfritt. Att prenumerera på tidskriften kostar emellertid 155 krår exkl moms. Vissa skrifter säljs via Fritzes bokhandel och Bibliotekstjänst.

En informationscentral för allmänheten centrala i Stockholm, Europe Information Point, planeras. Databaser och dokument kommer att hållas tillgängliga.

Kontoret vill ha ett nära samarbete med svenska myndigheter och andra organ som arbetar med EU-information. För att uppnå detta utvecklas ett nätverk bestående av:

Bibliotek. Skriftlig information och databaserställs kostnadsfritt till förfogande för officiella EU-bibliotek, s k depâbibliotek Riksdagsbiblioteket samt SCB:s bibliotek och till k Europeiska dokumentationscentralerEDC 9 universitets- och forskningsbibliots ek. Kontoret samarbetar även med de svenska folkbiblioteken med länsbiblioteken som förmedlingslänk.

Små och mindre företag. I varje medlemslandetableras ett antal s k Eurolnfo- CenterEIC. Ett sådantfår tillgång till dokument och databaser samt utbildning för medarbetareoch ingår sedan i ett europeiskt nätverk som omfattar mer än 200 EIC i hela Europa. Huvuduppgiften är att besvara förfrågningar från små och medelstora företag om den gemensamma marknaden, EU:s forsknings- och utvecklingsprogram, ñnansieringsmöjligheter, etableringsregler m.m.

EIC, vars tjänster i huvudsak är kostnadsfria, åtar sig inte mera omfattande utredningar. När EES-avtalet trädde i kraft inrättades det första EIC i Sverige placerat inom NUTEK, se nedan. Sedan Sverige blivit EU-medlem planeras etableringen av ytterligare sju EIC.

Europaparlamentet

Europaparlamentetskontor i Stockholm beräknasbli öppnat sommaren 1995. Informationen om Europaparlamentets verksamhet kommer att rikta sig framför allt till riksdagen och dessutskott, fackföreningar och andra intresseorganisationer. Man vill

I4

också finna vägar att göra parlamentets resolutioner kända för allmänheten. Vidare planeras seminarier, konferenser och olika besöksarrangemangtill Bryssel och Strasbourg. lnformationen förutses bli mindre profilerad jämfört med den från Kommissionen kontor.

Riksdagen

E U-niirmnden

EU-nämnden är riksdagens organ för kontakter med regeringen i frågor på som regeringsnivå bereds i EU-organen. De frågor som för närvarande redovisas i EUorganen är sådana som hunnit relativt lång i beredningen. l fortsättningen kommer riksdagen att i större utsträckning kunna följa en fråga från initiativ till beslut. Samtidigt kommer fackutskotten att, vid sidan EU-nämnden, delta i arbetet i större omfattning ån idag.

EU-nämndens kansli får for närvarande frågor från allmänheten både om allmänna Europaärenden och om ärenden som ligger inom nämndensansvarsområde.Frågande får svar eller hänvisasberörd myndighet alternativt sekretariatet. Många frågor kommer från studerande från högstadium, gymnasium och högskola. Den tidigare EUdelegationen fick relativt många frågor som handlade om demokrati och inflytande när beslut förs upp internationell nivå. För närvarande får EU-nämndenskansli frågor framför allt om tillämpning av regler som redan gäller.

Kansliets personal håller i viss utsträckning föredrag framför allt inför grupper av vidareinforrnatörer.

Kansliet förser journalister med föredragningslistor och handlingar inför möten. Några fastställda rutiner för utskick till joumalister i allmänhet finns inte. Frågor om vad som sagts under diskussionernabesvaras enbart av nämndensledamöter samt de representanter för regeringskansliet som föredragit ärenden. stenografiska uppteckningar från nämndsammanträdenaföreligger cirka fyra veckor efter ett sammanträde.Dessa anteckningar är offentliga; med undantag för de i praktiken mycket begränsade - avsnitt som faller under sekretess.

Frågor under beredning kan redovisas för nämndenoch diskuteras vid flera tillñllen. Kansliet kommer därför att upprätta ett register så att man kan följa vid vilka tillfällen en viss fråga diskuterats i nämnden.

Kansliet uppger att ett organ för Europainfonnation inom riksdagen skulle innebära en avlastning. Den danska EG-Oplysningen arbetar nära tillsammans med den danska nämndenskansli: chefen får närvara vid nämndenssammanträden,Oplysningen förser medierna med föredragningslistor och andra handlingar och distribuerar dessutomdessa till allmänhet och andra som ställer frågor. Ett svenskt organ skall kunna arbeta samma sätt, menar man.

Kansliets inställning uppges vara restriktiv man ska fullgöra sina speciella uppgifter men ser sig inte som en strategisk resurs i ett större sammanhang.

Riksdagens jörlvaltningskontor

Riksdagensförvaltningskontor genom informationsenheten, viss service när det ger, gäller Europafrågoma, också vad avser allmänheten.

Informationstjänsten har en telefonpanel som besvarar frågor om riksdagens arbetsformer och ärendehantering. Det hindrar inte att panelen får ta emot ett brett spektrum frågor även om andra verksamheter. Under senare år har allt fler frågor 15-20 % av haft EU-anknytning. Informationstjänsten besvarar dagligen 150-200 samtal.

Under perioden 1993-februari 1994 utnyttjades tjänsten av enskildaallmänheten

mars 22 %,‘-departeincnt 18%, organisationer och företag 16%, massmedier 13% och skola 10%. -

Under ett knappt halvåret 1955 l oktober 1994-15 mars 1995 fördelade sig de samtal som hade EU-anknytning enligt följande:

2 500 samtal med allmän koppling till riksdagsarbetet 350 samtal .om ledamöter i Europaparlamentet och EU-nämnden r 20 samtal om EU-nämnden och dess sammanträden . u 250 samtal om EU-frâgor som inte direkt berörde riksdagen.

Tidskriften Från Riksdag Departement utkom vid årsskiftet 199394 med ett specialnummer om Europa i en upplaga om 45 000 ex.

Riksdagsbiblioteket har sedan början av 1950-talet bevakat EGEU-frâgor och är nu s k nationellt depåbibliotek för EU-inforrnation. Biblioteket förfogar över EU:s officiella dokumentation samt kommersiellt utgivna böcker och tidskrifter och. svenskt offentligt tryck om EU. v

Riksdagsbiblioteket år i första hand till för riksdagens ledamöter och-tjänstemän-samt

anställda vid regerings-kansliet. Det år dock öppet för. allmänheten fem timmar per arbetsdag. Bibliotekets informationsservice besvarar frågor vid disk eller per telefon. -

Utredningsgiänstenär-i första hand avsedd för riksdagen internt. Utredningar och analyser ingåriarbetsuppgiftema. En stor del cirka 20 procent av uppdragen till - utredningstjänstenhar internationell anknytning och cirka 10 procent har direkt anknytning till EU.

Handläggarna har specialisering. Alla ska ha kompetens att klara EU-

en viss grad av frâgor inom sittsina områden. Utredningstjänsten har tillgång till EU-infonnation form av dokument och databaser. --

Regeringskansliet

I årets budgetproposition förutses en fortsatt saklig och bred informationsverksamhet det europeiska integrationsarbetet. I första hand planeras inom utrikesdepartementet om utgivning av publikationer om EU och, eventuellt, EES. Material skall tas fram som

16 t:

beskriver samordningen av EU-frågorna inom regeringskansliet mm.

Utgivningen av skrifter planeras, enligt kompletteringspropositionen, omfatta bl a serien Fakta Europa, en serie om IGC, en populärversion av den årliga EU-rapporten, publikation av Folkets röst om EU, m m.

Ärenden rör samhällsinfomiation handläggs av finansdepartementet, bl a utsom givningen av Samhällsguiden. Enligt ett avtal mellan finansdepartementetoch riksdagens förvaltningskontor ska det senaresvara för att nya uppgifter bearbetas och läggs i RIXLEX. Med lämpliga intervaller ska materialet i RIXLEX omarbetas till en handbok som marknadsförs och distribueras av Fritzes. l 1994 års utgåva finns vissa avsnitt om EES-avtalet och medlemskapsförhandlingarna.Där finns även ett kort beskrivande avsnitt av EU:s institutioner. Sedan 1994 har emellertid ingen uppdatering skett.

Utredningen inför 1996 års regeringskonferensmed EU:s medlemsstater för översyn av föredraget om Europeiska unionen Dir 1995:15 ska bl a

... stimulera den offentliga debatten kring regeringskonferens huvudfrâgor och ge företrädare för olika åsiktsriktningar utrymme att argumentera för sina uppfattningar .

Arbetet ska vara slutfört i mars 1996 och kommer att beröra olika sektorer av samhället; allmänheten, beslutsfattare i ett antal olika verksamheteroch den akademiska världen. Avsikten är att belysa Europafrâgoma ett kvalificerat sätt ur en mångfald perspektiv genom att arrangera hearings, m m. Referat och sammanfattningar kommer att ges ut i RIXLEX.

Utredningen ser däremot inte som sin uppgift att tillgodose behovet av en allmän Europainformation.

Länsstyrelser och kommuner

Kommunförbundet och Landstingsförbundet svarar genom sina internationella avdelningar för kontakter med olika EU-organ. Man förser sina medlemmar, i första hand politiska styrelser och nämnder samt centrala förvaltningar med information. Vidare besvaras frågor från institutioner, sjukhus m fl om nya regler. möjligheter till europeiskt samarbeteetc.

Länsstyrelserna är en samlande resurs för den regionala Europainformationen, såväl inom den statliga sektorn som näringslivet. Tillsammans med länsbiblioteken har länsstyrelserna begäran av sekretariatet för Europainformation svarat för utbildning av europabibliotekarier. Länsstyrelserna räknar med att också i fortsättningen ställa sin kapacitet till förfogande i de regionala nätverken.

Kommerskollegium

Kommerskollegium är central myndighet för frågor som gäller utrikeshandel och handelspolitik. Kollegiets kontakter gäller därför i första hand näringslivet företag och intresseorganisationer och olika samhällsorgan. -

Europafrågor Europainfo. Kollegiet fick 1992 1989 inrättades en informationstjänst för i uppdrag att vara centralpunkt för information om EU:s regelverk och är följaktligen utsett till Document Delivery Agent av EU-dokumentationen.

Kollegiets Inførmations- och dokumentservicebesvarar telefonförfrågningar bl. a. med hjälp av informationssökning i databaseroch andra källor. Antalet telefonsamtal uppgick budgetåret 199394 till i genomsnitt 65 per dag.

Företag och organisationer kan vidare ansluta sig till EuropainForum, ett elektroniskt konferenssystemför information om Europafrågor. I EuropainForum finns

pressmeddelanden och nyhetsbrev m m, - .

nyhetskonferenser inom 17 ämnesområden, -

diskussionsforum, -

databaser som Kommerskollegiums baser med information om EU-regler, EU:s - ’ kommittéväsende, nya kommissionsdokument, EG-domstolens domar m m

Swedish EDI ReferenceCentre EDI-biblioteken databas över referenslitteratur. -

I samarbetemed NUTEK ger man ut en serie skrifter Europaföretaget med praktisk - orientering i första hand för småföretag.

Kollegiet arrangerar vidare seminarier och kurser i aktuella Europaämnen. Inför folkomröstningen skedde en samverkanmed sekretariatet för Europainformation, vars telefonpanel placerades i kollegiets lokaler.

Målet är att kunna lämna snabb, korrekt och opartisk information. Telefonservicen är kostnadsfri liksom i viss utsträckning användningen av databaserna. Mer omfattande informationssökning och dokumentservice debiteras däremot.

NUTEK

och förnyelse. Kunder i första

NUTEK:s uppgift är att främja näringslivets tillväxt är hand små och medelstora företag som erbjuds rådgivning, information och finansiellt stöd. NUTEK har regionala och lokala kontaktnät som omfattar bl a länsstyrelserna, ALMI-företagspartners tidigare Utvecklingsfonderna, universitet och högskolor.

Redan 1992, således innan Sverige omfattades av EES-avtalet, utsågs NUTEK av EGkommissionen till s k CorrespondenceCentre. Två år därefter blev NUTEK Sveriges

första Europe Information Centre EIC. Pâ dennagrundval byggdes upp en organisation med sju filialer över hela landet. I vissa fall finns filialerna inom ALMI-företagspartner, i andra fall inom speciella lokala samarbetsorgan.EIC i Stockholm drivs t ex av Stockholms Mark- och Lokaliseringsbolag tillsammans med Exportrådet.

Det troligt att ett antal av NUTEK:s EIC-filialer till följd av Sveriges EU-medlemskap får ställning som självständiga kontor. NUTEK kommer då att ha vissa centrala samordningsuppgifter inom ramen for sitt småtöretagsprogram . EIC sysslar inte bara med frågor om företagande utan besvarar även bredare spörsmål dvs frågor som berör andra myndigheter som Kemikalieinspektionen, Tullverket etc. I viss utsträckning besvaras även frågor av social karaktär, t ex om pensionsutbetalningar i EU-länder. EIC har som ambition att inte behöva hänvisa vidare, utan strävar efter att skaffa fram underlag för svar.

EIC avvisar däremot mer omfattande utredningar eller affärsmässigabedömningar för sina kunders räkning.

Övriga centrala myndigheter

Innan medlemskapet var kännedomen om EU-frågor i stor utsträckning koncentrerad till fackdepartementenoch senare till sekretariatet för Europainformation. I dag får en rad myndigheter besvara frågor från företag, organisationer och enskilda. Bland de myndigheter som sekretariatet oftast hänvisat vidare till kan nämnas:

Arbetsförmedlingenutland Jordbruksverket Fiskeristyrelsen Livsmedelsverket Konsumentverket Konkurrensverket Naturvårdsverket Riksförsäkringsverket Riksskatteverket Tullverket Polisen Vägverket Skolverket Verket för Högskoleservice CSNutland

Andra aktörer

Fritzes

Fritzes förlag samt bokhandel med omfattande postorderservice har i uppdrag av - både Utrikesdepartementet och Europakommissionens delegation att sälja sådana trycksaker som inte delas ut kostnadsfritt.

Fritzes marknadsför litteratur inom EU-sfåren bl a genom att sända ut listor över nyproducerat material till dem som önskat särskild bevakning. Denna bevakningstjänst är kostnadsfri.

Fritzes huvudsakliga kundkrets är professionella yrkesgrupper som jurister, organisationsföreträdare, förvaltningstjänstemän etc.

4. sekretariatet för Europainformation

sekretariatet för Europainformation inledde sin verksamhet den 1 augusti 1992 inför folkomröstningen den november 1994. Efter den l januari 1995 bedrivs en kraftigt reducerad verksamhet väntan i beslut om framtida former förEuropainformation i Sverige.

sekretariatet för Europainformation etablerade sig på relativt kort tid i allmänhetens medvetande. Vid tiden för folkomröstningen i november 1994 hade sekretariatets material och tjänster i olika avseenden utnyttjats av cirka 40 procent av medborgarna SIFO oktober 1994.

Metoder är delvis nya inom samhällsinformationen har utvecklats: som

tryckt information i stora upplagor med strikt neutral inriktning och utformad i enlighet med efterfrågan från allmänhet och organisationer

distribution efter principen lätt åtkomligt lokalt pâ den plats där majoriteten är - vid att hämta information, dvs 1400 folkbiblioteksenheter över hela landet, van på postkontor och via prenumerationer

kvalificerad telefonpanel tillgänglig 12 timdygn till en kostnad av ett lokalsam- - en tal varifrån man än ringde

ständigt aktualiserad information via åtta databaser tillgängliga gratis över hela landet biblioteken

kvalificerad service till massmedia genom en speciell presspanel särskilda insatser för gymnasieskolan fri tillgång till databaser och material - genom

Politiska riktlinjer

Konstitutionsutskottet konstaterade1991l992:KU35 att det rådde enighet över partigränserna beträffande behovet av särskilda informationsinsatser före en folkomröstning om EU-medlemskapet. Utskottet pekade behovet av allsidig och objektiv information, för att det skulle bli möjligt att engageraen bred opinion i det svenska samhället. Informationen skulle inriktas hushållen och gymnasieskolorna, invandrare och andra som har behov av lättläst och anpassad information. informationsinsatserna skulle också belysa effekterna av den europeiska integrationen kvinnornas situation i Sverige. Kulturutskottet konstaterade att informationen borde vara bred och flexibel och bygga de erfarenheter från studie- och informationskampanjer som genomförts inom folkbildningen, speciellt studieförbunden.

Regeringen föreslog därför dels inrättandet av en delegationför informationsinsatser om europeisk integration för fördelning av bidrag till föreningslivets informationsinsatser, dell att utrikesdepartementet skulle ansvara för regeringskansliets information inför folkomröstningen Prop l99293:100.

Utrikesdepartementet inrättade för ändamåletSekretariatetför Europainformation och gav dess chef tvâ uppdrag dels att förse Delegationen för informationsinsatser om europeisk integration med kansliresurser, dels att leda sekretariatet för Europainformation. Kombinationen avsåg att ge sekretariatet möjligheter att dra nytta av organisationslivets inforrnationsinsatser, och därmed undvika dubbelarbete. Målet med informationsinsatserna kunde därmed ses samlat när organisationernauppfyllde målet behövde sekretariatet inte in med ytterligare insatser.

Utrikesutskottets betänkande 199293:UUl4 underströk det specifika i sekretariatets uppgift. Det skulle se till att medborgarna hade god kännedominte bara om omröstningsalternativ utan även om sakfrågor ochfakta om EES-avtalet, EG och E U:

Det är angeläget att alla i vårt samhälle får möjlighet att ta del av allsidig och saklig information om dessafrågor och om konsekvenserna av de förändringar som väntar... En av sekretariatets angelägnauppgifter blir därför att ge allmänheten tillgång till ett omfattande basmaterial, t ex genom att stödja etableringen av en infrastruktur för grundläggandeinformationsverksamhet på lokal nivå folkbibliotek, databasermm. ...Uppdraget är att sprida bred, saklig och allsidig information utifrån en dsiktsneutral utgångspunkt.

Betoningen av allsidighet och saklighet skall ses mot bakgrund av denpraxis som utvecklats i Sverige samhällsinformationens område. EU-frågans politiska laddning var såledesinte avgörande.

l budgetpropositionen för år 9495 förutsågs att en saklig och bred informationsverksamhet om det fortsatta europeiska integrationsarbetetskulle komma att behövas även efter folkomröstningen. Ansvaret sadesockså fortsättningsvis komma att vila Utrikesdepartementet inför folkomröstningen, men regeringen aviserade också att man torde anledning att återkomma till riksdagen i frågan om den fortsatta EUinformationen.

Mål

De mål som fastställdes för verksamheten var att den skulle bidra till att den allmänna kunskapsnivån EESEGEU skulle höjas och att varje svensk inför folkomröstningen om skulle tillgång till relevant och saklig information om EESEGEU. Sammanfattande sade statsrådetDinkelspiel att målet var att ingen efter folkomröstningen skulle kunna säga att det inte gått att information.

Strategier

Eftersom sekretariatet organisatoriskt förlagts till UD avsikten att det skulle kunna

var repliera på den samlade EU-kunskapen inom regeringskansliet. Samtidigt skulle det på grund den grannlaga uppgiften ha en självständig ställning i relation till regeringsav kansliet. .

Infonnationsstrategierna lades fast i början av oktober 1992. De innebar prioritering av vidareinformatörer, identifikation av målgrupper och samarbetspartners, erkännande av massmedia centrala för såväl kunskapsförmedling som opinionsbildning och som därmed målgrupp för insatser, organisationslivets centrala roll och betydelsen av marknadsföring.

Konstruktionen med nätverk bibliotek, databaser. och omfattande neutral trycksaksav produktion, liksom inrättandet av telefonpanel och presservice slogs fast.

till förverkligande. I de ursprungliga strategierna En del av strategierna kom aldrig framhölls behovet att göra Europas länder, folk, levnadsförhållanden och kultur mer av kända i Sverige. Avsikten att förmå kulturlivets aktörer ta ett större ansvar för var detta.

Finansiering

Totalt disponerade sekretariatet 63 mkr under perioden aug 1992 dec 1994. Utöver detta finansierade Stockholms länsarbetsnämnd personal vid sekretariatets telefonpanel och presspanelmed 9 milj kr och personalkostnaden för tågturnén MEGA-Express ca med 3 milj kr. Länsarbetsnämndemaöver hela landet bidrog med finansieringen av ca ALU-personal vid bibliotek och länsstyrelser, ett 100-tal tjänster.

Personal

Sekretariatets bemanning under tiden 1993-94 samt våren 1995 framgår av bilaga 2.

Verksamhet

Under hösten 1992 byggdes den k Fälldindelegationens verksamhet upp. Samtidigt tog s sekretariatet för Europainforrnations stratagier och organisation form. I februari 1992

var Fälldindelegationens hela första årsanslagfördelat och sekretariatet gick ut offentligt med information över hela landet.

Den första broschyren presenterade EGEU för samtliga hushåll, Europainformations telefonpanel inledde sin verksamhet med att inbjuda till information via 020-250 000, sekretariatet erbjöd gratisprenumeration på faktabladen Kort om EU och biblioteken samladestill introduktion av Europainformations databaseroch information om det nya infonnationsnätverket inför folkomröstningen.

Verksamheten möttes sina håll med en del skepsis. Den politiska åsiktsneutraliteten tolkades ibland som ett ställningstagandeför EGEU. Så småningom accepteradede flesta att Europainformations profil var ren faktaförmedling. Den breda speglingen av åsikter skulle återfinnas i massmedierna.

sekretariatet byggde upp ett informationsnätverk med folkbibliotek, länsstyrelser, gymnasieskolor och handläggare inom regeringskansliet. För att förse nätverket med ständigt aktuell information byggde sekretariatet i samarbetemed Kommerskollegium, DAFA senare Sema Group Info Data och Riksdagsbiblioteket upp åtta databaser som erbjöds folkbiblioteken och gymnasiebiblioteken gratis.

Redan från början identifierades massmediasnyckelroll i informationsförmedling och opinionsbildning och därmed betydelsen av att erbjuda särskilt massmediautanför storstadsområdenaservice och kunskapsstöd.Till en början planerades seminarieserier och i förlängningen faktastöd i andra former.

Trycksaksproduktion

Produktionen av informationsmaterial i tryckt form var omfattande och kostnadskrävande. Den har dels behandlat EU:s mål, organisation och arbetsformer dels givit fördjupad information om hur svenskaförhållanden skulle påverkas vid ett EU-medlemskap.

Broschyren EG EES EU inför distribuerades i mars 1993 direkt till 3,1 milj hushåll. Den trycktes på grund av stark efterfrågan i sammanlagt 5 milj ex i totalt elva olika versioner. I januari 1994 gick broschyren Sverige i EES ut via postkontor och bibliotek. Under hösten 1994 fram till folkomröstningen samman- - fattades sekretariatets information i broschyren EU och Sverige och gick ut i 2.2 milj ex via bibliotek och postkontor. Broschyrerna avpassades så att de skulle vara tillgängliga gymnasienivå.

Faktabladserierna Kort om EU, Lätt om EU och Tio frågor om EU trycktes och distribuerades i sammanlagt 28 milj ex. De gick att gratis biblioteken och till portokostnad via prenumeration. Skriftserien Fakta Europa gick ut i en kvarts milj ex och kunde köpas till självkostnadspris eller lånas på biblioteken. Faktabladen avpassades så att de skulle vara tillgängliga gymnasienivå Kort om EU och grundskolenivå Lätt om EU. Utgivningen av faktabladen återspeglade i tid de vanligaste frågorna till telefonpanelen men med en total utgivningsplan som ram.

Invandrare fick sitt genom olika sprâkeditioner av broschyrer. Stora delar av materialet tillgängligt på kassett genom de synskadades vanliga prenumerationskanaleroch på var biblioteken. En del material fanns även i punktskrift.

Inforrnationsmaterialet distribuerades till riksdag, departement, organisationer, opi nionsbildare, länsstyrelser, gymnasielärare, gymnasiebibliotek och massmedier. Det har funnits möjlighet för intresserade att abonnera sekretariatets material under 1993 kostnadsfritt ca 30 000 abonnenter, under 1994 till självkostnadspris ca 9000 abonnenter.

Efter folkomröstningen har trycksaksproduktionen minskat. En stor del av det bassekretariatet producerat finns alltjämt tillgängligt bibliotek. Där finns material som också basmaterial på svenska från Europakommissionens svenskakontor. numera Förteckning över sekretariatetstrycksaker finns i bilaga

Telefonpanelen

Telefonpanelen öppnadeden l 1993. Allmänheten kunde ringa 020-250 000 och mars betala markering oavsett varifrån samtalet kommer eller hur länge samtalet varar. en När panelen hade flest telefonsamtal, under perioden oktober-november 1994, som noterades över l 500 samtal per dag.

Hörselskadade kunde ringa texttelefon, vilket dock nästan inte utnyttjades alls trots marknadsföring.

Under våren 1995 har panelen dagligen tagit emot 80-120 samtal, trots frånvaro av aktiv marknadsföring. Av de frågande är något fler män än kvinnor 55% mot 45%. Skolungdomar liksom journalister är nu liksom före folkomröstningen relativt stora - användare.

Fram till folkomröstningen dominerade frågor om EU-institutionerna, om innebörden i medlemskapetoch problem som särskilt uppmärksammades av massmedierna, om såsomallemansrätten och alkoholmonopolet. Andra frågor hade mer praktisk inriktning och handlade t arbete och studier utomlands, beskattning i Europa och karantänsex om bestämmelser.

Omedelbart efter EU-inträdet dominerade frågor från företag. I dag handlar cirka en tredjedel frågorna om praktiska konsekvenser av EU:s direktiv. av

Generella kan panelen den frågande hänvisas ofta till att kontakta svar ges av men ansvarig myndighet för individuell rådgivning. I många fall kan panelen hjälpa till att formulera frågan så, att relevant myndighet kan svara korrekt och snabbt. Erfarenheten är att många är osäkra vilken myndighet som ansvarar för en viss fråga. Myndigheterna har heller inte alltid kapacitet och erfarenhet nog för att ge tillfredsställande Detta kan bero att EU-frågorna alltjämt är nya, men också på svar. att vagt formulerade frågor gärna kommer på avvägar inom och mellan olika myndigheter.

Telefonpanelen har bemannats av personer med god teoretisk utbildning. Arbetslösa

jurister, ekonomer, samhällsvetareoch journalister anställdes och fick under de knappt två åren en gedigen skolning i svenskasamhällsförhållandenoch breda och djupa EUkunskaper.

Telefonpanelen har lyckats etablera sig väl. I oktober 1994 var den känd av hälften av medborgarna SIFO. Panelen har åtnjutit ett gott anseendeoch användes flitigt av myndigheter och departement. Fortfarande får, den idag reducerade,panelen ta emot ett hundratal frågor per dag helt utan marknadsföring. -

Presspanel

Service till medierna bedömdestidigt vara en viktig del av sekretariatetsverksamhet. Presseminarier genomfördes över hela landet. Service i form av faxdistribution av faktablad och kalendariumbevakningslista byggdes upp för redaktioner och enskilda journalister som behövde hjälp med research och faktakontroll.

Databaser

Åtta databaserbyggdes upp i samarbete med Kommerskollegium och DAFA senare Sema Group Info Data. Databasernahade en dubbel funktion; de skulle fungera som infonnationskanaler till framför allt folkbibliotek, gymnasiebibliotek och länsstyrelser, men de skulle också vara ett stöd för telefonpanelen, presspanelen, regeringskansli och redaktioner.

De åtta databasernaär:

baserad frågor och svar som kommit in till Europainformations telefonpanel. Basen är alltså efterfrågestyrd och speglar de frågor som allmänheten ställt. Den uppdateras veckovis och innehåller i april 1995 knappt 700 frågorsvar. Frågor och svar om EU har varit den i särklass mest utnyttjade databasen folkbiblioteken. Den har utgjort underlag för faktabladserien 10 frågor om EU och för de Frågorsvar-spalter i lokalpress som presspanelenproducerade för FLT.

Händelser ur EGEU-historien och kalendarium för aktiviteter i såväl EU-organ som i det svenska samhället central, regional och lokal nivå. Kalendariet används särskilt av massmedier.

Elm.. Register över 700 kontaktpersoner och föreläsare från departement, myndigheter, universitet, högskolor och organisationer med kunskaper om EU. Basen arbetas om i april 1995. Utifrån den nya basenuppdaterashandboken Vem Vet Vad om Europa.

Fulltextdatabas med allt informationsmaterial från sekretariatet. Nyproducerat material läggs fortlöpande in.

Termer och förkortningar i Europasamarbetet. Basenproduceras numera av UDH.

Riksdagsbibliotekets EU-bibliografi, med referenser till litteratur och artiklar om EES och EU. Basen var och är viktig för folkbiblioteken. Den produceras av Riksdagsbiblioteket.

Basen innehåller alla rättsakter gällande EES-avtalet i fulltext. Den produceras av Kommerskollegium.

Basen innehåller sammanfattningar av alla rättsakter som berörs av EU-medlemskapet. Den produceras av Kommerskollegium.

sekretariatet har hittills betalat länsbibliotekens och folkbibliotekens abonnemang för databaserna. Gymnasiebiblioteken har för första halvåret 1995 erbjudits subventionerade abonnemang.

Databasernahar använts flitigt. Tillförlitligheten förutsätter att inget avbrott sker i nedbantade verksamheten efter nyåret 1995 handhar uppdateringen av materialet. I den sekretariatet de fyra första databaserna. De övriga är dock fortfarande tillgängliga för avnämarna.

Bibliotekssatsningen

Folkbiblioteken utgör unik resurs i informationsspridningen, bl a genom sin en tillgänglighet över hela landet och genom sina öppettider. De har fler besökare än några andra offentliga institutioner och uppfattas som en neutral miljö. En av sekretariatets viktigaste strategier därför att etablera ett samarbetemed biblioteken. Samarbetet var kom att omfatta praktiskt taget alla huvudbibliotek och de flesta ñlialbiblioteken. Totalt l 400 biblioteksenheter har fungerat som vidareförmedlare av Europainformation.

sekretariatet försåg biblioteken med:

ett års utbildning personal seminarier högskolenivå arrangerade tillsammans med länsstyrelserna och länsbiblioteken.

obegränsad tillgång till tryckt informationsmaterial och fri tillgång till åtta databaser.

exponeringsmaterial skyltar, affischer och ställ för faktablad. centrala marknadsföringsinsatser 12 milj kr. - A- särskild service handläggare sekretariatet och särskilt telefonnummer till panelen .

Totalt 278 folkbibliotek är i dag anslutna till databaserna. Allmänhetens användning av biblioteken som informationscentraler ökade successivtfram till folkomröstningen.

En uppföljning av bibliotekens insatserhar genomförts vid Göteborgs universitet. Den visar att biblioteken i allt väsentligt har uppskattat samarbetet med sekreteriatet och har biblioteken har en betydande potential som informationsmäldare. Samtidigt konmstateras att detta förutsätter återkommandefortbildningsinsatser.

Gymnasiesatsningen

sekretariatet genomförde flera olika gymnasieprojekt i samarbetemed bl a utbildningsdepartementet, civildepartementet, Kommunförbundet, Landstingsförbundet, skolledareförbundet, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. Majoriteten av landets gymnasieskolor 490 av 553 kontaktade skolor deltog.

Rektor utsåg en EU-samordnare, i regel motsvarandehuvudläraren i samhällskunskap. sekretariatet erbjöd vidare skolbibliotekarierna gratis prenumeration på allt informationsmaterial och gratis abonnemang databaserna.Samordnarnaoch bibliotekarierna inbjöds till utbildningsdagar. Gymnasieskolornaanvändesig i första hand av det material som sekretariatet producerat för allmänheten. Över hela landet användes dessutom MegaExpress en utställning och en bok som producerats av en oberoende grupp med stöd av sekretariatet.

MegaExpress var en rullande utställning inbyggd i ett SJ-tåg och sponsrad av SJ, civildepartementet, StatensUngdomsråd och sekretariatet för Europainformation. Utställningen produceradesoch genomfördes av en grupp unga entusiaster journalister, formgivare, skådespelare,snickare m fl. MegaExpress producerade en bok och ett spel som studieplan som efter faktagranskning köptes in 50 000 ex av sekretariatet som huvudbok i gymnasiesatsningen.

En utvärdering gjord vid Göteborgs universitet visar att EU-samordnarna var aktiva, använde sekretariatets information, fungerade som kunskapsresursför sina kollegor, inbjöd externa föreläsare etc. Nästan två tredjedelar av EU-samordnarna hade rekommenderat sina elever att ringa Europainformations telefonpanel i sambandmed grupparbeten.

Utvärdering

Verksamheten vid sekretariatet för Europainformation utvärderas för närvarande i sin helhet av forskare vid Göteborgs Universitet, Institutionen för journalistik och masskommunikation. Ett utvärderingsprojekt pågår även vid Styrelsen för psykologiskt försvar.

Sammanfattningav erfarenheterna

Enligt utredningens bedömning har sekretariatets verksamhet inneburit nya startegier inom samhällsinformationen i tre viktiga avseenden:

Biblioteken har aldrig tidigare tagits in anspråk pâ ett lika systematiskt sätt som

lokala vidareinformatörer.

Telefonpanelen är den hittills största insatsen för att ge en geografiskt likformig information, byggd medborgarnas egna frågor.

Informationsteknologi har för första gången utnyttjats och kommit till användning i stor skala.

Erfarenheterna metoderna har överlag varit goda. De framstår som relevanta för en av eventuell permanent, central Europainformation.

Av särskilt intresse är kombinationen olika strategier för att en så god täckning av möjligt; produktion informationsmaterial anpassat till olika målgrupper nivåsom av grupperat och för olika språkgrupper, utdelning av material i brevlådan, för avhämtning på post och bibliotek, prenumerationer, svar via 020-nummer med kvalificerad personal, annonser i massmedieroch utbildning av vidareinformatörer informationsförmedlare i stor skala lärare, EU-bibliotekarier, presservice via seminarier, faktabank, faktakontroll, visst stöd i researcharbete, nyhetsblad m m.

Informationsnätverket har gjort det lättare för allmänheten att finna en instans att ställa frågor till, antingen för direkt svar eller för hänvisning vidare.

Skolorna har särskilt ansvariga lärare arbetat med informationsmaterial och genom databaser för att utveckla elevernas kunskaper om Europafrågor.

Många har känt till sekretariatet, utan att utnyttja dess service. Strax före folkomröstningen 39 procent att de läst något i sekretariatets utgivning. 35 procent uppgav kände till sekretariatet och 49 procent telefonpanelen. Av dem som känner till sekretariansåg 62 procent att sekretariatet hade mycket hög eller hög trovärdighet. atet

5. Europainformation i andra EU-medlemsländer

I flera medlemsländer Europakommissionens kontor för den övergripande insvarar formationen iEuropafrâgorna, med eller utan samarbete med regeringskanslierna. Som framgår det följande har Danmark och Finland valt att bygga upp självständiga av informationsenheter.

Danmark

Samhällsinformationen i Danmark följer sedan 1970-talet linjen att vara politiskt neutral och värderingsfri och efterfrågestyrd.

Danmark blev medlem i EG 1972. Något centralt organ för EU-inforrnation har emellertid inte funnits förrän i mars 1994 då Folketingets EU-Oplysning inrättades.

Fram till denna tidpunkt sköttes EU-informationen i allt väsentligt av kommissionens representation i Köpenhamn. Den skeptiska hållning till EU som kom till uttryck i de Maastrichtfördraget visade emellertid på ett informationsgap två folkomröstningarna om mellan politikerexperter och allmänheten.

EU-Oplysningen skall tillfredsställa behovet av neutral information. Det är en administrativt fristående enhet inom riksdagskansliet, men sorterar under Europaudvalget. EU-Oplysningen består fem chef och fyra handläggare samt två studeranav personer depraktikanter. Arbetsuppgifterna består främst av telefonservice. Handläggarna har tillgång till tryckt dokumentation och databaser, framför allt kommissionens.

Antalet frågor till EU-Oplysningen är stigande och låg i mars nivån 850 samtal per månad. De flesta frågor till EU-Oplysningen gäller institutionella bestämmelser 29%, den inre marknaden 21%, social- och konsumentpolitik 13% och den danska beslutprocessen 12%. Merparten de frågande är enskildastuderande 41% men av även företag 15% och offentliga institutionerbibliotek 12% hör av sig. Statistiken återfinns i bilaga

Man inte ut några egna trycksaker, men distribuerar föredragningslistor och ger betänkandenfrån Europaudvalget. Om någon frågar efter skriftlig information hänvisar man i regel till Europakommissionen.

Ett nära, inforrnellt samarbetehar utvecklats med Europakommissionens kontor i Köpenhemn. Bl bygger tillsammans upp ett nätverk med biblioteken och utbildar a man bibliotekarier.

EU-Oplysningen sina viktigaste uppgifter att ge besvara frågor av typen ser som en av var ett ärende befinner sig i EU-processen. Detta är möjligt tack vare den nära kopplingen till Europaudvalget och genom att man har täta kontakter med regeringskansliets medarbetare i Bryssel. Man har även möjlighet att sända egna medarbetare dit. Bland dem utnyttjar EU-Oplysningen finns även företag och grupper som har som intressen att följa utrednings- och beslutsprocessen på olika områden. Man är av angelägenatt god service till massmedier som inte själva har rapportörer i Bryssel. ge Bl erbjuds faxservice till ett stort antal tidningar med föredragningslistor och föra teckningar över ärenden som hanterats av udvalget.

EU-Oplysningen ska enligt sin instruktion ha en samordnande fimktion. Det innebär att Oplysningen

har samarbetspersoner inom samtliga departement som är ålagda att hjälpa till med fakta.

kanfâr besvara frågor som handläggs av myndigheter; man besvarar cirka 80 -

Finland

Inför folkomröstningen hösten 1994 inrättade man i Finland en Europainførmation med placering inom Utrikesdepartementetpress- och kulturenheten. Verksamheten hade tvâ syften: att förse vidareinformatörer d v s förvaltningen, organisationer och utbildningsväsendet med obearbetadinformation samt att ge medborgarna sådanbearbetad information som inte ges i mediernasrapportering.

Sammagrundprinciper som i Sverige skulle gälla den offentliga informationen. Den skulle inte vara ägnad att styra medborgarnasåsikter utan tillhandahålla information för den offentliga diskussionensbehov.

I Finland, liksom i Sverige, är ansvaret för samhällsinformationen inordnat i departementets och myndigheternas verksamhetsansvar.Informationen inför folkomröstningen gavs därför ut av utrikesministerns handelspolitiska avdelning, av statsrådetskansli regeringens övergripande information samt bidrag till medborgarorganisationer, av justitiedepartementet valteknisk information och av den särskilt inrättade Europainformationen. Varje departementsvaradedessutomför information inom sitt eget verksamhetsomráde. Verksamheten samordnades av Europainformation.

Europainformation produceradetrycksaker, deltog i mässor och andra evenemang och genomförde en turné med en Europabuss. En viktig del i verksamheten var telefonservice för allmänheten. Förutom huvudkontor Helsingfors i hade Europainforrnation servicebyråer i varje landskapscentrum samt i Stockholm. Flera av dessaservicebyråer var placerade i bibliotek. Pâ byråerna delade man ut det egna materialet men också trycksaker från medborgarorganisationer. Finland, liksom I i Sverige, distribuerades trycksaker även via folkbibliotek och postkontor.

Efter folkomröstningen har man diskuterat att inrätta ett enhetligt systern för offentlig information till medborgarna. En sådanverksamhet kan motiveras med medborgarnas ökade behov av information och den offentliga förvaltningens förändrade ställning i och med EU-medlemskapet:

För att maximera medborgarnasförmåga att påverka saker och deras rättsskydd behövs det effektiv information i EU-frâgor. Man kommer inte att lyckas tillämpa EU:s närhetsprincip om det inte finns information...

Efter folkomröstningen har Europainforrnations uppdrag förlängts i avvaktan beslut, som väntas i maj 1995, om formerna för fortsatt verksamhet. Det förslag, som utarbetats av statsrådetskansli och UD, innebär bl a att

medborgartjänsten, dvs telefontjänst och distribution av material, bibehålls till slutet av 1997.

en decentraliserad medborgartjänst organiserasi landsskapsbiblioteken och en tillfällig informatörsbefattning inrättas i varje landskap 19. Informatören skall bl a ge upplysningar och hâlla kontakter med bibliotek, organisationer, gymnasier och lokala medier.

statstâdetsinformationsenhet koordinerar medborgartjänstenoch UD:s press- och kulturavdelning svarar för verksamhet nationell nivå.

Europainformation skall alltså fungera som stödenhet för de lokala EU-infonnatörema och svara för deras utbildning. Den nya informationsorganisationen genomförs av UD i samarbete med undervisningsministeriet, landskapsbiblioteken och Finlands biblioteksförening.

Storbritannien

Citizen s Charter som âlägger statliga och kommunala organ i Storbritannien att redovisa vilken service de ger medborgarna, uppställda kvalitetsmâl och hur man lever upp till dem. Liksom i Sverige är folkbiblioteken viktiga kanaler för samhällsinformation. En annan likhet är att informationen skall vara âsiktsneutral.

När det gäller information om Europafrâgor finns ingen särskild informationstjänst. Central Oflice of Information är en statlig affärsdrivande myndighet som uppdrag av departement och myndigheter fungerar som informationsrâdgivare. Det har dock inget eget informationsuppdrag. Inom handelsdepartementet finns en help-line telefonservice för företag och inom alla departement finns EU-handläggare med upplysningsskyldighet. Vit- och grönböcker från Europakommissionen finns att köpa genom HMSO Her Majestys Stationery Office.

Någon central Europainformation som riktar sig till allmänheten, förutom Kommissionens kontor, saknas alltså.

Frankrike

Den övergripande informationen om Europafrågor till allmänheten i Frankrike lämnas av Sources d Europe, en informationstjänst som drivs av franska staten tillsammans med kommissionen.

Sources dEur0pe riktar sig framför allt till ungdomar och erbjuder, i motsats till de nordiska informations-sekretariaten, en lokal där information i alla medier finns samlad. Source dEur0pe innehåller

dokumentationscentrummed databaser,trycksaker, tidningsaniklar konferenslokaler barnavdelning, där besökarefår veta hur barn lever i andra medlemsländer lokaler för kultur- och industriutställningar - - bokhandel samt försäljning av produkter från medlemsländerna.

Även om SourcesdEur0pe i första hand är inrättad för besökarehar man också telefon- och faxservice.

Sources dEurope finansieras gemensamt av franska staten och kommissionen. Am~ bitionen är att anläggningen i ökande grad ska finansieras med intäkter.

EU-information ges vidare av ministeriernas pressekreterare.

5. överväganden och förslag

Behovet av en kompletterande central Europainformation

Jag har i övervägandena om behovet av en kompletterande, central Europainformation utgått från följande antaganden:

Det svenska samhället pâverkas i sin helhet av EU-medlemskapet. Europafrágorna bör därför vara en del av samhällsinformationen.

- En levande demokrati förutsätter att medborgarna har kunskap om de politiska institutionerna och kan följa frâgors beredning inför beslut.

Det skall vara möjligt att följa utvecklingen inom EU insatt i ett svenskt sammanhang.På liknande sätt skall det vara möjligt att sá tidigt som möjligt överblicka hur förhandlingsarbetet i Bryssel påverkar svenskaförhållanden.

Den trovärdighet som europapolitiken kan hos medborgarna är beroende av att det finns en allsidig och saklig information med en avsändare som uppfattas som neutral.

Utredningen har visat att:

Det är svårt att för den som inte är expert att orientera sig i det växande informationsflödet i Europafrâgorna. Särskilt informationssvaga individer och grupper möter ökade svårigheter. Informationsteknologi och bibliotekens nya roll som vidareinfonnatörer ger här intressantamöjligheter.

Sverige har en starkt decentraliseradmyndighetsstruktur jämfört med andra länder. Det kan därför vara svårt att hitta information om man inte har en relativt god kunskap om vem som ansvarar för vilka EU-relaterade frågor, särskilt när en fråga skär över flera myndigheters verksamhet.

- En central kunskapsbank när det gäller Europainfonnationen kan innebära effektivitetsvinster för hela samhället.

Det finns efter 1 juli 1995 inget samhälleligt organ med övergripande ansvar för - Europainformation till medborgarna, motsvarandeden som står till näringslivets förfogande.

Europainfonnatio- Jag föreslår därför att ett permanent organ i fortsättningen kallat inrättas snarast möjligt efter den l juli 1995.Den skall i tillämpliga delar bygga nen vidare hittills vunna erfarenheter inom Europainforrnationen.

Europainformationen skall ha till uppgift att:

stärka den demokratiska opinionsbildningen genom att ge medborgare, grupper och medier en till svenska förhållanden anpassad basinformation om

utvecklingen inom EU.

besvara frågor om konsekvenserna av det svenska medlemskapeti EU och kunna ge râd och vägledning till den som vill informera sig om beredningen av

ärenden i Sverige eller i EU-organen.

fungera som sluss för vidarehänvisning. -

svara för utvecklingen av den egna verksamheten. -

söka samarbetsavtalmed regeringskansliet och berörda myndigheter. -

ta initiativ till samordning mellan olika organ i Sverige som är engageradei - Europainformation.

Europainformationen kan på detta sätt medverka till att:

avlasta departement och myndigheter som första instans för Europainformation. -

genom uppbyggnad av den egna kapaciteten bl a med hjälp av databaser, ge service ât myndigheter och samhället i ston.

ge service och vägledning till journalister och medier, särskilt till dem som saknar egna kontaktvägar till EU-omrâdet.

ge politiker möjlighet att skapa sig en bild av vilka EU-relaterade frågor som särskilt engagerar medborgarna.

höja kompetensen i samhället bl a genom att arrangera seminarier och kurser för bibliotek, medborgarkontor och skolor.

Arbetsprinciper

Europainformationen skall arbeta enligt de allmänna principerna för samhällsinforma-

tion. Det innebär att verksamhetenbör:

utgå från medborgarnas efterfrågan och inte i första hand från myndigheternas egna informationsbehov.

präglas av saklighet, vara värderingsfri och politisk neutral. -

vara tillgänglig samma villkor för medborgare i hela landet. -

l detta sammanhangbör observeras att Europainfonnationen bl a av resursskäl inte kan ikläda sig en public service-liknande funktion och genom egen journalistisk verksamhet tillförsäkra allsidighet. I stället får man i förekommande fall hänvisa till de olika ståndpunkter som förekommer i debatten. Detta hindrar givetvis inte att felaktiga sakuppgifter skall kunna läggas till rätta. Ett exempel skulle kunna vara frågan om atomsopor, där varje tredje svensk enligt en undersökning felaktigt tror att med- - lemskapet tvingar Sverige att ta emot andras avfall.

Strategier och ambitionsnivå

För att uppnå de Verksamhetsmål som beskrivs ovan behöver Europainformationen kunna

ge kvalificerad telefoninforination om frågor under beredning och frågor som beslutats i EU-organ samt råd och vägledning för den som vill skaffa information på egen hand. Ett nära samarbetemed EU-nämnden förutsätts.

sammanställaoch bearbeta information i databaseroch trycksaker och sprida dem genom bl a bibliotek och medborgarkontor.

utveckla nätverket av vidareinformatörer, arrangera utbildningar och ställa material till förfogande.

Det är viktigt att Europainfomiationen får kvalificerade medarbetare med relevant kompetens, inklusive samhällsvetare,jurister, journalister, dokumentalister. En viss volym på verksamheten är en förutsättning för att en egen kunskapsbasskall kunna byggas upp och underhållas.

Parlamentsvalet 1995 och regeringskonferensen1996 kan kräva särskilda informationsinsatser.

Såväl Europainformationens egen telefonservice som samarbetetmed biblioteken förutsätter tillgång till databaser, inte bara grund av de stora inforinationsmängderna utan också för att bara elektroniskt distribuerad information klarar höga krav aktualitet. De databaser som sekretariatet byggt upp bör överföras till Europainformationen och successivtuppdaterasoch kompletteras. Europainformationen, liksom de bibliotek och andra informatörer som ingår i nätverket, bör ha tillgång till Kommerskollegiums databaser.

Samarbetetmedfolkbiblioteken bör fortsätta. Kvalificerad bibliotekariehjälp behövs för att utveckla besökarnas förmåga att söka information i dokument och databaser.

Personer informationsnätverken i bör också i fortsättningen erbjudasfortbildning om institutioner och arbetsformer i Europaorganen och om aktiv informationssökning.

En viktig del av kunskapsuppbyggnaden om EU och Europafrâgoma sker skolor och i

vid högskolor. Statistik från Telefonpanelen och intervjuer med bibliotekspersonal visar att gymnasister och högskolestuderandehar varit stora användare av information. Kontakterna med lärare och bibliotekarier för att stödja undervisningen och stimulera produktion av aktuella läromedel bör alltså vidareutvecklas.

En betydande del av Sekretariatets resurser har gått till produktion av skrifter och faktablad. I dag är behovet av nya trycksaker mindre. Många skrifter och faktablad kan successivt uppdateras till måttliga kostnader. Vissa faktablad behöver inte spridas i massupplagor utan kan produceras och distribueras med ny teknik print on demand, fax-back.

Synskadadesoch andra handikappades informationsbehov underlättas av telefontjänst och decentraliserad informationsspridning under förutsättning att även texttelefonservice ges. Jag förutsätter att de trycksaker som produceras också kommer att finnas tillgängliga pâ ljudmedier.

Europainformationen skall även kunna ta emot specifika uppdrag av regeringskansliet sätt riksdagens förvaltningskontor åtagit sig att producera Samhällsguiden. samma som Sådanauppdrag skulle kunna aktualiseras i sambandmed förberedelserna inför regeringskonferensen 1996. De skulle också kunna gälla en EU-anpassning av Samhällsguiden.

Behov av samverkan

Inrättandet ett centralt informationsorgan medför inga ändringar när det gäller andra av

instansersuppgifter. Principen att inforrnationsansvaret åvilar den som harsakansvaret

betyder när det gäller Europainformationen att

riksdagen har ett ansvar för information om den parlamentariska beredningen av frågor som skall beslutas EU-nivå.

regeringskansliet har ansvar för information om arbetet i Europeiska rådet och i - Ministerrådet och om det expertstöd som svenskadepartement ger till EU:s institutioner.

berörda verk och myndigheter har ansvar för information om hur EU-direktiv påverkar svenskaregler inom deras ansvarsområde.

Antalet aktörer, inräknat Kommerskollegium, Europakommissionenskontor m se skissen skapar ett behov av samverkan för att:

minska risken för dubbelarbete vid uppbyggnad av databaser och trycksaksproduktion.

utbilda vidareinformatörer och identifiera informationsluckor. -

nivâbestämma material för utskick till bl a skolor och bibliotek. -

underlätta slussningen av frågor. -

Företag Grupper Skola

Företagarnas Enskilda organisationer medborgare

Folk- Medborgarbibliotek kontor

Länsstyrelser

EUROP%NFORMATIONEN

-L w-

Europakommissionen Riksdagen Regeringskansli Myndigheter ZO-tal Europaparlamentet

Europainformationen bör få en strategisk roll som första kontakt för många enskilda skolor och medier. Det nya organet blir också en möjlig samordnare av distrigrupper, butionen till främst bibliotek och skolor.

Samarbetsavtal

För att kunna god service upplysningar eller hänvisning måste Europage en informationen ha tillgång till uppgifter från andra aktörer och kunna vidarebefordra dessa.I länder med inslag ministerstyre kan ministrar ålägga myndigheterna att förse av ett centralt med information. I Danmark har regeringen fattat beslut om att handorgan läggare i departementen är skyldiga att förse EU-Oplysningen med information. I Sverige har särskilda avtal eller författningar inte krävts för att departement och myndigheter skall lämna bidrag till gemensamma projekt som Samhällsguiden. Så har sekretariatet för Europainformation kunnat repliera regeringskanslietskompet ex tens och kontakter och det informella samarbetethar i huvudsak fungerat bra.

Konstitutionsutskottet diskuterar i ett betänkande Samhällsinformation 199495:KU41 arbetsfördelningen mellan riksdag och regeringskansli i samhällsinfonnationen principiellt och förordar att fastare regler utformas. Jag föreslår därför att Europamformationen trdflar samarbetsavtal dels med regeringskansliet, dels med myndigheterna.

Huvudmannaskap

pet finns ingen självklar organisatorisk hemvist för en central Europainforrnation. Overvägande skäl talar emellertid för att den placeras under riksdagens tak. Flera alternativ kandock övervägas:

Självständig myndighetstiftelse

Mot en fristående myndighet talar principen att infonnationsansvar så långt möjligt bör vara en del av ett verksamhetsansvar.

En liten myndighet fâr troligtvis inte heller den auktoritet som krävs för att åstadkomma den nödvändiga samordningen. Erfarenheterna från den statliga Nämnden för samhällsinformation, skapad 1971 och nedlagd 1982, talar denna i riktning.

Regeringen har vidare uttalat att det bör undvikas att tillskapa nya myndigheter.

Regeringskansliet

För en placering av Europainfonnationen inom regeringskansliet talar närheten till fackdepanementens sakkunskap. Denna närhet var ett skäl till att sekretariatet för Europainforrnation placerades inom UD. SedanSverige blivit medlem EU i är emellertid Europafrågorna inte länge i första hand utrikespolitiska utan allmänpolitiska.

Mot detta talar att regeringskansliets uppgift är att bereda politiska beslut. Europainformationens trovärdighet hänger på att den uppfattas som saklig och värderingsfri. Erfarenheterna från sekretariatet för Europainforrnation visar att placeringen inom regeringskansliet kan leda till oklarhet denna punkt.

Mot detta talar likaså att departementen, som beredningsorgan, inte bör vara huvudmän för permanenta verksamheter.

Riksdagen

Som framgår ovan sid 16 har riksdagens förvaltningskontor kommit att få ansvar för viss allmän samhällsinformation. Riksdagens infonnationsservice besvarar frågor utanför riksdagens verksamhetsområde.Förvaltningskontoret redigerar vidare Samhällsguiden.

Riksdagens förvaltningsstyrelse har inför budgetåret 199596 avsatt medelför att inrätta ett kontor för Europainformatiqn. I avvaktan det förslag från regeringen, som aviseradesi budgetpropositionen 199495, har frågan varit vilande.

För en placering av Europainforrnationen i riksdagen talar:

riksdagens upparbetadekanaler - erfarenheter av information till allmänheten och till bibliotek, gymnasieskolor och högskolor.

- den saklighet och opartiskhet i verksamheten som ytterst garanteras av riksdagens parlamentariskt sammansatta förvaltningsstyrelse.

Ytterligare ett skäl för en placering i riksdagen är möjligheterna till nära samverkan med EU-nämnden och därigenom tillgång till löpande information om den svenska beredningsprocessen.

Av marknadsföringsskäl är det viktigt att det nya organet framstår utåt med en egen identitet. Det kan noteras att de föreslagna uppgifterna för Europainformationen gär utöver riksdagens allmänna informationsansvar, såsomdet beskrivs konstitutionsav utskottet 199495 KU:4l, vilket ytterligare stärker argumentet.

Jagförordar därför att Europainformationen fâr arbeta med

eget verksamhetsnamn -

- eget telefonnummer lämpligen sekretariatet för Europainfonnations O20-nummer

- en självständigt fungerandemedarbetargrupp, särskilt rekryterad för ändamålet.

Resursbehov

Europainformationens arbetsmetoderbör som redan framhållits utvärderas löpande. I ett inledningsskedeberäknas ett årligt verksamhetsanslagpersonalkostnader, samt köpta varor och tjänster 8,25 mkr per âr räknat en medarbetarstab om 8 tjänster. Detta utgör en miniminivâ för att den nödvändiga kapacitetsuppbyggnadeni databaser etc skall kunna äga rum.

För att Europainformationen skall kunna ge kvalificerade svar inom ett brett spektrum av frågor måste den ha resurser för egen informationssökning och dokumentation. Den behöver därför kvalificerade medarbetare samt tillgång till kompetens inom riksdagens forvaltningskontor och regeringskansliet.

Kunskapsuppbyggnaden blir i stor utsträckning beroende av volymen efterfrågad information. Ett visst efterfrágetryck och verksamhetsomfattningförutsätts därför. Det förutsätter också att man har mandat att lämna sakupplysningar om ärenden som ligger inom andra aktörers verksamhetsområden.

Detta förutsätter att Europainformationen har resurser att ägna sig en aktiv marknadsföring av sina tjänster. En aktiv marknadsföring kan också motiveras av demokrati- och jämställdhetsskäl. SIFO-undersökningarnabilaga 3 visar att kunskapen om att det finns en central Europainfonnation är ojämnt fördelad med avseende på ålder, utbildning och socialgrupp.

De strategier som föreslagits ovan kräver vidare att man har resurser att utbilda och stödja sina kontaktpersoner inom bibliotek, undervisningsväsendetoch medierna. Det behöver även finnas resurser för produktion av material riktat både till personer som ingår i nätverken och till allmänheten. Ett fungerandenätverk förutsätter att det finns

visst informationsmaterial biblioteken.

I ett initialskede uppskattar jag att det årliga medelsbehovet om 8,25 mkr fördelar sig enligt följande:

Lönekostnader 2,75 mkr enhetschef 0,45 mkr projektledare för nätverkskontakterna 0,4 mkr assistent 0,3 mkr redaktör 0,4 mkr handläggare för telefonpanelen; research, produktion av material, telefonservice, uppdatering och komplettering av baserna 1,2 mkr

Verksamhetskostnader 5,5 mkr Marknadsföring l mkr Datakostnader, underhåll av databaser, abonnemang för folkbiblioteken 0,8 mkr Konferenser, utbildning för personer som ingår i nätverken; bibliotekarier, lärare, journalister 0,1 mkr Produktion av trycksaker; uppdatering av äldre material, kompletterande faktablad, nyhetsblad till personer som ingår i nätverket 3 mkr Telefonpanel och telekostnader 0,6 mkr

I kalkylen ingår inte kostnader för lokaler, vaktmästeritjänster m m.

PERSONER SOM INTERVJUATS UNDER UTREDNINGSARBETET

Riksdagen RiksdagsledamotBerit Löfstedt s, ordförande i EU-nämnden RiksdagsledamotBjörn von Sydow s, ordförande i utredningen inför 1996 års regeringskonferens

Förvaltningsdirektör Anders Forsberg Kanslichef Magnus Isberg, Konstitutionsutskottet Kanslichef Hans Regnet, EU-nämnden Föredragande Kai Kronvall, Konstitutionsutskottet Informationschef Marianne Carlbom Planeringschef Ulla-Britt Fichtelius PressekreterareEva Rosengren

Regeringskansliet Rättschef Göran Schäder, justitiedepartementet Departementsrâdet Anders Olander, UD Departementsradet Harald Sandberg, UD Sakkunnig Ann Linde, UD Sakkunnig Jan Ström, UD Departementssekreterare Hans Aaby-Nielsen, finansdepartementet Departementssekreterare Jan-Erik Billinger, kulturdepartementet Generaldirektör Per Silenstam, civildepartementet Kanslirádet Kent Ivarsson, civildepartementet

Statliga myndigheter Generaldirektör Peter Kleen, Kommerskollegium Kommerserådet Henric Stjemquist, Projektledare Monica Ström, NUTEK Bibliotekarie Britt-Marie Häggström, Statens kulturråd

PressrådetStig Berglind, EU-representationen i Bryssel AmbassadrådetSven Backlund, EU-representationeni Bryssel

sekretariatet för Europainformation Informationschef Suzanne Askelöf Samtliga medarbetare i tjänst mars 1995

EU-organ i Sverige Informationschef Henrik Olsen, Europaparlamentets informationskontor AmbassadrådetHans Jörn Hansen, Europakommissionens delegation Dokumentalist Kerstin Lindquist,

Övriga - Peter Juul Larsen, Folketingets EU-Oplysning, Köpenhamn Vice VD Börje Risinggård, Grossistförbundet Direktör Carin Lindunger, Grossistförbundet Fil dr Bertil Flodin, Göteborgs universitet Sören Kiesmeyer, Kommissionens kontor, Köpenhamn Enhetschef Håkan Gustafsson, Kommunförbundet Dokumentalist Gunilla Ripvall, Kommunförbundet Ombudsman Christer Arvsten, Svenska Journalistförbundet

REFERENSLIllERA’l'URocn ANDRA KÄLLOR

tryckfrihetsförordningen Förvaltningslag 1986:223

Prop 199192:l00 Prop 199293:l00 Prop 199394:100 Prop 199495:l00 199192:KU 35 199293:UU 14 199495:KU 41 Diverse riksdagsmotioner

199394:URD Konstitutionsutskottet: Samhällsinfomtation regeringens och riksdagens roller 199394:URD Konstitutionsutskottet: Samhällsinformation i Riksdagen 199394:lK Reformera riksdagsarbetet3 Riksdagenstörvaltningskontor: Riksdagensinformation på EU-området, PM 1995-03-20

SOU 1969:48 Vidgad samhällsinformation SOU 1984:68 Samordnad samhällsinfomtation SOU 1990:44 Demokrati och makt i Sverige SOU 1994:12: Suveränitet och demokrati Ds 1993:4 Servicesamverkanvid medborgarkontor Ds 1994:9 Från Samhällsguidetill medborgarkontor Ds 1995:4 ISO-medlemskapetoch myndigheternasföreskrifter Dir 1995:15 Utredning inför 1996 års regeringskonferens Dir 1995:56 Medborgarnas inflytande och delaktighet i samhällsutvecklingen

Samhällsguiden, Fritzes, 1994 Abrahamsson Kenneth, Medborgaren i samhällsdialogen,Publica, 1993 PeterssonOlof, Makt: en sammanfattning av maktutredningen. Publica, 1993

Verksamhetsberättelse: och infomiationsmaterial från myndigheter Diverse PM från sekretariatet för Europainformation

Information Communication Opemiess,Office for Official Publications of the European Communities. 1994 Background report, Infomation, Communication, Openness,The European Conunission. lSECB2594

Bilaga 1

dä:

Kommittédirektiv

gig PM

Framtida central Europainformation Dir.

1994:159

Beslut vid regeringssammanträde den 22 december l994

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda hur den samlade samhälleliga Europainfonnationen bör vara utformad efter den 30 juni 1995.

Utredaren skall

mot bakgrund av den information skilda - om verksamhetsområden som faller statliga myndigheter m.m., utreda behovet av kompletterande central Europainformation,

- studera och redovisa erfarenheterna från den verksamhet som har bedrivits inom för sekretariatet För ramen Europainformation med särskild uppmärksamhet dess samarbete med folkbiblioteken och pröva i vilken utsträckning verksamheten skall fortsätta,

i förekommande fall bör förslag även lämnas den - om omfattning, såväl personal-, medels- verksamhetsmässig, som som en central Europainfonnation behöver anta.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 20 februari 1995.

Utrikesdepartementet

Tryckt REGERINGSKANSLIETS av OFFSETCENTRAL Stockholm I995

Bilaga 2

SEKRETARIATET FÖR EUROPAINFORMATION i i

Fördelning av kostnader om 63 milj kr i

i 49% I Produktion och distribution av informationsmaterial I Marknadsföring av biblioteken och Europainformations 1

Bemanning okt 1992, okt 1993, okt 1994 och våren 1995

19921993 1994 1995

sekretariatet 4 6,6 13 4,0 Kansli för Fälldindclegationen 3,0 1,5 - - Telefonpanel 19,0 22,0 4,0 -

INFORMATIONSMATERIAL UTGIVET AV SEKRETARIATET Titlar skrivna med kursiv kan inte längre beställas

BROSCHYRER

EG EES EU inför folkomröstningen 5 milj ex

3 olika versioner på svenska: originalversiønen, Lättläst för förståndshandi- kappade och bearbetad till lätt svenskainvandrare

8 olika sprâkeditioner de vid utgivningen vanligaste invandrarspråken - 2. Sverige i EES 840 000 ex

svensk version engelsk, tysk och fransk version främst avsedd för gymnasiesatsningen - 3. EU och Sverige 2,2 milj ex

svensk originalversion och bearbetad till lätt svenska för invandrare -

FAKTABLAD

Kort om EU Förhandlingarna om svenskt medlemskap Fri rörlighet för personer inom EES Nya regler för livsmedel Tillsatser i maten i Sverige och EU Sverige anpassar produktsäkcrheten Unionsmedborgarskap ger nya rättigheter Svensk alkoholpolitik och EU Ökad konsumentfrâgor gränshandel ger nya Svensk djurskydd långt före EUzs 10 Utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete 11 Svårare jämföra priser i EU 12 Begränsningar för utländskt kämavfall 13 Regler för reklam i EU I4 Starkare miljökrav på EU:s avfall 15 EG-rätten går före svenskalagar 16 Ökat ekonomiskt samarbete inom EMU 17 Omsorgen en nationell fråga - 18 E U:s gemensamma jordbrukspolitik 19 Sverige EES i en översikt - 20 Miljöpolitik i utveckling 21 Strävan efter varaktig fred i Europa 22 Så fungerar E U-institutionema 23 Internationaliseringen en bakgrund - 24 Fördraget om EU utökat samarbete - 25 E U:s budget och Sveriges bidrag 26 Kulturell mångfald får EU-stöd 27 EG blev EU men finns ändå kvar - 28 Kollektivavtalens roll i EU 29 EU-regler för bättre arbetsmiljö 30 Regionalstöd i Sverige och EU 31 Polis samarbetar gränslöst i EU 32 Stora satsningar transportnät 33 Offentlighet i Sverige och EU 34 Bistånd från EU på olika vägar regler för handel 35 EU tullunion med 36 EU sätter gränser för indirekt skatt 37 Utbildningssamarbete i EU 38 Suveränitet och samarbete i EU 39 Parlamentets roll 40 EU:s östeuropapolitik

Lätt om EU 1 Alkoholpolitik och EU 2 Så växte EU fram 3 EES ett gemensamt område Europa i - 4 Miljön allt viktigare för EU - 5 Barntillsyn och äldreomsorg i EU-länderna

6 Jämställdhetenökar i EU 7 EU-medlemsskap är inte detsamma som EES-avtal 8 Konsument i EU 9 Livsmedel i EU 10 Vart går EU:s pengar ll EU bekämpar brottsligheten gemensamt 12 Från idé till beslut i EU 13 Jordbruk och djurskydd i EU 14 Studera, arbeta och bo i EU 15 Beslut i EU från A till ö - 16 Arbetsrätten och EU l7 Vad händer med jobben 18 Skatter i EU 19 Utrikes- och säkerhetspolitik 20 Ekonomiskt samarbete

Tio frågor om EU och att arbeta i EES arbete lön arbetslösheten arbetsmiljö avfall energi EES eller medlemskap tlyktingspolitik utveckling idrott inflytande jord- och skogsbruksfrágor jämställdheten konkurrens kultur massmedier .. livsmedel medtemskapsavgift bidrag .. miljön narkotika offentlig upphandling pensionärerna skola barnomsorg social trygghet standardisering studera i EES transport trafik turism fritid utrikes- och säkerhetspolitik ..

Faktablad utgivna efter januari 1995:

Sverige i EU Nya beslutsprocesser i Sverige EU påverkar priserna 3. EU-frágor nu svenska frågor 4. Konferens 1996 ger nya EU-ramar 5. Kommissionen lägger förslag 6. Parlamentet politiskt forum under produktion - 7. Nya regler vid gränserna 8 Ministerrådet fattar beslut Långsam väg mot EMU l0.Domst0len tolkar regler

Bilaga 3

var SVENSKARNA TYCKTE OM INFORMATIONEN INFÖR FOLKOM-

RÖSTNINGEN

sekretariatet för Europainformation lät genomföra tre SIFO-undersökningar november 1993 och oktober 1994 och nov 1994 om svenskafolkets uppfattning om informationen inför folkomröstningen.

Av undersökningarna framgår att svenskarnasbaskunskaper om EGEU inte ökade under kampanjperioden och att kunskaperna är relativt låga. Däremot minskade den grupp som ansåg att det är svårt att hitta infonnation.

Kännedomen om sekretariatet för Europainfonnation och telefonpanelenökade under perioden liksom utnyttjadet av sekretariatetstjänster. Sekretariatetstrovärdighet ökade under kampanjperioden fram till oktober 1994. I den avslutandeundersökningenhade trovärdigheten sjunkit något, troligen under inverkan av att regeringskansliet gick ut med eget infomiationsmaterial till hushållen, vilket av många förväxlades med sekretariatets material.

När det gällde attityder till information om EU i olika medier skeddeknappast nâgra förändringar, inte heller när det gäller medieanvändning. Andelen som besökt bibliotek under den senaste månaden var oförändrat drygt 40% men andelen biblioteksbesökare som hade lagt märke till Europainfonnationen där ökade påtagligt.

Sammanställning av svar i SIFO-undersökningar november 1993 respektive oktober 1994 antal intervjuer 1000

Kan du säga hur många länder som är medlemmar i EGEU i dag 12 22% 22%

Vet du var EG:s högsta beslutande organ kallas ministerrådet 9% 9%

Kan du nämna de viktigaste institutionerna i EGEU

1 EGEU-sammanhang talar man ibland om 1993 1994 de fyra friheterna. Kan du nämna dem

EU-frågan handlar alldeles för lite om hur den påverkar mig och mitt arbete

Vad är det du skulle vilja veta mer om EGEU

Frågor om informatignsvagar alla 25% 35% Har hört talas om Sekretariatet,

24% 49% Har hört talas om telefonpanelen

Har du besökt ett bibliotek under senaste månaden 43 % 41%

Såg du då någon EGEU—inf0rmati0n andel av dem som besökt bibliotek 19% 51%

Kommentar: män och kvinnor har besökt bibliotek i ungefär samma omfattning. Andelen besökare är högst 54% i åldersgruppen 16-29 år. SACOAmedlemmar besöker bibliotek i nästan dubbelt så stor omfattning som LO-medlemmar 66% mot 36%.

På vilket av följande sätt får du 1993 l 994 information om EGEU i dag fler kan ges svar

Telefonpanel på EG-fakta Annat 4% 6% Sökt i databaser 2%

Kommentar: SACO-medlemmar uppger 8% fier källor är LO- och TCO-medlemmar. Av dem som sökt information i databaser16 personer hade 5 gjort det bibliotek Vilka informationskällor ger den mest neutrala EGEU—informationen

Det är svårt att få tag riktig information om EGEU instämmerinstämmer ej

Äldre instämmer oftare än i att det är svårt att tag pâ information liksom LOyngre SACO-medlemmar och lågutbildade mer än högutbildade. medlemmar mer än

Har du läst något tryckt material från Europainformation 23% 39% sekretariatet för 22% 40% LO-medlem 22 % 35 % TCO-medlem SACO-medlem 32% 53%

Vilken trovärdighet tycker du att

sekretariatet i UD har 5 % 12% Mycket trovärdig 48% 50% Ganska trovärdig trovärdig 19% 18% Inte särskilt trovärdig 4% 4% Inte alls 24% 17% Tveksam, vet

Bilaga 4 FOLKETINGETS EU-OPLYSNING Statistik för februari 1995:

770 100%

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlat näringsförbud. N. 40. Ãlvsäkerhet. K. . ArbetsföretagEnny möjlighetför arbetslösa. A. 41. Allmän behörighet för högskolestudier. U. . - Grön miljö-ochhälsorisker. Fi. 42. Framtidsanpassad Gotlandstrañk. K. . diesel-

Lângtidsutredningen 1995.Fi. 43. Sambandet Redovisning Beskattning. Ju. . - Várdenssvåraval. 44. Aktiebolagets organisation. Ju. . slutbetänkande av Prioriteringsutredningcn. S. 45. Grundvattenskydd. M.

Muskövarvets framtid.Fö. 46 Effektivare styrningoch rättssäkerhet . . Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. A. i asylprocessen. A. . Pensionsrättigheter och bodelning. Ju. .Tvángsmedel enligt27 och28kap.RB . Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi. samt polislagen. Ju. ..Översyn av skattcbrottslagen. Fi. EG-anpassade körkortsregler. K.

. Nyakonsumentregler. Ju. Prognoser överstatens inkomster och utgifter.Fi. . . MervärdesskattNya tidpunkterför .Kunskapsläget kärnavfallsområdet 1995.M. redovisning ochbetalning.Fi. Elförsörjning i ofred.N. . Analys Försvarsmaktens av ekonomi.Fö. .Godtrosförvärv av stöldgods Ju. . .Ny Elmarknad Bilagedel.N. + .Samverkan för fred.Den rättsligaregleringen. Fö.

.Könshandeln. S. .Fastighetsbildning en gemensam uppgiftför stat — .Socialtarbetemot prostitutionen i Sverige.S. och kommun.M.

.Homosexuell prostitution.S. Ettsamlat verksamhetsansvar för asylärenden. A. . ,Konsti offentligmiljö. Ku. Förmåner ochsanktioner . Ettsäkraresamhälle. Fö. utgifterför administration. Fi. . - Utan el stannar Sverige.Fö. 57.Förslag om ett internationellt flygsäkerhets- . Staden pá vattenutan vatten. Fö. universiteti Norrköping-Linköping. U. . Radioaktiva ämnen slår ut jordbruki Skåne.Fö. 58. Kompetens och kunskapsutveckling yrkes- - om . .Brist påelektronikkomponenter. Fö. roller ocharbetsfält inom socialtjänsten. S.

.GasmolnlamslârUppsala.Fö. 59. Ohälsoförsäkring ochsamhällsekonomi

,Samordnad ochintegrerad tågtrafik olikaaspekter pâmodeller, finansiering - Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. K. ochincitament. S.

.Underhállsbidrag och bidragsförskott, 60. Kvinnofrid.Del A+B. S.

Del A och Del B. 61. Myndighetsutövning medborgarkontor. vid C.

.Regionalframtid bilagor. + C. 62.Ett renat Skåne.M.

.Lagen vissainternationella sanktioner .Översyn av skattereglema för stiftelseroch ideella om en översyn. UD. föreningar. Fi. - .Civilt bruk av försvarets 64. Klimatförändringar i trañkpolitiken. K. resurser— regelverken, erfarenheter, helikoptrar.Fö. 65. Näringslivets tvistlösning. Ju.

.AlkylatochMiljöklassning av bensin. M. 66. Polisens användning övervakningskameror av vid

Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. M. förundersökning. Ju. . .lT och verksamhetsförnyelse inomrättsväsendet. 67. Naturgrusskatt, m.m. Fi.

Förslagtill nya samverkansformer. Ju. .lT-kommissionens arbetsprogram 1995-96.SB.

Ersättning för ideellskadavid personskada. Ju. 69.Betaltjänster. Fi. . .Kompetens för strukturomvandling. A. 70.Allmänna kommunikationer - för alla K.

35.Avgifterinom liandikappomrádet. S. 71. Behörighet ochUrval.Förslag till nya regler för

36.Förmåner och sanktioner en samladredovisning. antagning till Universitet och högskolor.U. - Fi. 72.Svenska insatser för internationell katastrof-och

Vártdagligablad stödtill svenskdagspress. Ku. flyktinghjälp.Kanläggning, analysoch förslag. . - 38.Yrkeshögskolan Kvalificeradeftergymnasial Fö. yrkesutbildning. U. 73.Ett aktiebolag service för till universitet och

39.Some reflections Swedish on LabourMarket högskolor m.m. U.

Policy.A. 74.Lägenhetsdata. Fi.

Några utländska forskares påsvensk syn 75.Svensk flyktingpolitiki globaltperspektiv.A.

arbetsmarknadspolitik. A. 76. Arbetetill invandrare. A.

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

77.Röster om EU:sregeringskonferens 108.Nyellag.N. hearingmedorganisationsföreträdare, 109.Likvärdigutbildning likavillkor. U, — debattörer forskare. och UD. llO. Viljan attveta ochviljan att förstå 78.Den svenskarymdverksamheten. N. Kön, maktochdenkvinnovetenskapliga 79.Vårdnad,boende och umgänge. JU. utmaningen i högreutbildning.U. 80.EU om regeringskonferensen 1996 ll .0mvärld, säkerhet,försvar. institutionernas rapporter Frågor om EU:sandrapelareinförregerings - - synpunkter i övrigamedlemsländer. UD. konferensen 1996.UD. 8 .Ny rättshjälpslag ochandrabestämmelser om ll2. Svensksjöfart näringför framtiden. rättsligtbistånd.Ju. + Bilagor.K. 82.Finansieringslösningar för Göteborgs- och I13.Fristående gymnasieskolor. U. Dennisöverenskommelserna. K. 114.Indirekttobaksreklam. S. 83.EUkandidater 12länder som kanbli EU:s 115.Ny lag om europeiska företagsrâd. A. nya medlemmar. UD. 116.Jämställdhet måli utvecklingssamarbetet. ett UD. 84.Kulturpolitikens inriktning.Ku. ll7. Jordbrukochkonkurrensjordbruketsställningi - 84.Kulturpolitikens inriktning i korthet.Ku. svenskocheuropeisk konkurrensrätt. lo. - 85.Tjugoårskulturpolitik1974-1994. Ku. 118.Totalförsvarspliktiga95.Enutvärdering de m av 86.Dokumentation ochsocialtjänstregister. S. totalförsvarspliktigas medinflytande och av deras 87.Försäkringsrörelse i förändring Fi. socialaochekonomiska situationunder 88.Denbrukademångfalden. Del 1+2. Jo. grundutbildningen. Fö. ®D.Svenskar i EU-tjänst.Fi. 119. Ändringar i hyresförhandlingslagen. 90.KärnavfallochMiljö. M. Hyresgästinflytande vid ombyggnad m.m. Ju. 91.Ettreformerat straffsystem. Dell-lll. Ju. 120.TV ochutbildning.U. 92 EG:sarbetstidsdirektiv ochdesskonsekvenser för l2l. Riksdagen, regeringen forskningen. och U. . detsvenska regelsystemet. A. 122. Reform recept. S. 93.Omprövning statligaåtaganden. av Fi. l23.Subsidiaritetsprincipen i EU. UD. 94.Personalavveckling, utbildningochbeskattning. 124. Ett reformerat hovrättsförfarande. Ju. Fi. 125.Finansiellverksamhet i krisochkrig. Fi. 95.Hälsodataregister Várdregister. S. 126.Kostnader för denstatligaassistansersättningen. - 96. Jordens klimat förändras. Enanalys hotbild av 127.FramtidacentralEuropainformation. UD. ochglobalaátgärdsstrategier. M. .Miljöklassning Snöskotrar. av M. 98 l990-taletsbostadsmarknad . en förstautvärdering. N. - 99.SMHI:sverksamhetsform K. 100.Hållbarutvecklingilandetsfjällomráden. M. 101.EttutvidgatEU möjligheter ochproblem. - Sammanfattning hearingi augusti1995. aven UD. 102.Medborgarnas EU frihetochsäkerhet - Frågor om unionens tredjepelareinförregeringskonferensen 1996.UD. 103.Föräldrarisjälvförvaltande skolor.U. 104.Skattereformen 1990-1991. Enutvärdering. Fi. 105.Konkurrens i balans. Åtgärder för ökad konkurrensneutralitet vid offentligprissättning m.m. N. 106.Rapporteringsskyldighet för revisoreri finansiella företag.Fi. l07.Avbytarverksamhetens organisation och finansiering. Jo.

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Försvarsdepartementet

lT-kommissionens arbctsprogram 1995-96. [68] Muskövarvets framtid. [6] Analysav Försvarsmaktens ekonomi.[13]

Justitiedepartementet Ett säkrare samhälle. [19]

och bodelning. [8] Utan stannar Sverige. [20] Pensionsrättigheter konsumentregler. Staden vattenutan vatten. [21] Nya rättsväsendet. Radioaktiva ämnen slår ut jordbruki Skåne. [22] lT och verksamhetsförnyelse inom till samverkansformer. [32] Brist elektronikkomponenter. [23] Förslag nya Ersättning för ideell skadavid personskada. [33] Gasmoln lamslâr Uppsala. [24]

Sambandet Redovisning Beskattning. [43] Civilt bruk av försvarets resurser - - helikoptrar. [29] Aktiebolagets organisation. [44] regelverken, erfarenheter, Samverkan för fred.Den rättsliga regleringen. [53] Tvángsmedel enligt27 och28kap. RB Svenska insatser för internationell katastrof-och samt polislagen. [47] flyktinghjälp. Kartläggning, analys och förslag. [72] Godtrosförvärv av stöldgods[52] [65] Totalförsvarspliktiga m 95. En utvärdering av de Näringslivets tvistlösning. övervakningskameror vid totalförsvarspliktigas medinflytande och av deras Polisens användning av [66] socialaoch ekonomiska situationunder förundersökning. Vårdnad, boendeoch umgâinge.[79] grundutbildningen. 18]

Ny rättshjälpslag ochandra bestämmelser om Socialdepartementet rättsligt bistånd.[81] Enreformerat straffsystem. Del l-lll. [91] värdens svåra val. Ändringar hyresförhandlingslagen. i slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. [5]

Hyresgästinllytande vid ombyggnad m.m. [119] Könshandeln. [15] Ettreformerat hovrättsförfarande. [124] Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige. [16]

Homosexuell prostitution. [17]

Utrikesdepartementet Underhâllsbidrag och bidragsförskott.

Lagen vissa internationella sanktioner DelA ochDelB. [26] om Avgifterinom handikappomrádet. [35] en översyn. [28] - Kompetens och kunskapsutveckling yrkesregeringskonferens - om Rösterom EU:s organisationsföreträdare, debattörer rolleroch arbetsfältinom socialtjänsten. [58] - hearingmed Ohälsoförsäkring och Samhällsekonomi och forskare.[77] regeringskonferensen 1996 olika aspekter modeller, finansiering EU om institutionernas och incitament. [59] - rapporter i övriga medlemsländer. [80] Kvinnofrid.Del A+B. [60] A synpunkter bli EU:s Dokumentation och socialtjänstregister. [86] EU-kandidater 12länder som kan - Hälsodataregister Vârdregister. [95] nya medlemmar. [83] möjligheter och problem. Indirekt tobaksreklam. [114] EttutvidgatEU- [122] Sammanfattning hearingi augusti1995. [101] Reform recept. aven Kostnader för den statliga assistansersättningen. [126] EU frihetoch säkerhet Medborgarnas - Frågorom unionens tredje pelareinför regerings- Kommunikationsdepartementet konferensen 1996.[102] Omvärld, säkerhet, försvar. Samordnad och integrerad tågtrafik inför regerings- Arlandabanan och i Mälardalsregionen. [25] Frågorom EU:sandra pelare konferensen 1996. [111] Ãlvsäkerhet. [40]

Jämställdhet ett máli utvecklingssamarbetet. [116] Framtidsanpassad Gotlandstrafik. [42]

Subsidiaritetsprincipen i EU. [123] EG-anpassade körkortsregler. [48] Framtida central Europainformation. [127] Klimatförändringar i trañkpolitiken. [64]

Allmänna kommunikationer för alla [70] - Finansieringslösningar för Göteborgs- och

Dennisöverenskommelserna. [82]

Statens

offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

SMHl:sverksamhetsform [99] Jordbruksdepartementet

Svensksjöfart näringför framtiden. — Denbrukademångfalden. Del 1+2. [88] + Bilagor.[112] Avbytarverksamhetcns organisation och

Finansdepartementet finansiering. [107]

Grön diesel miljö-ochhälsorisker. Jordbrukochkonkurrensjordbruketsställningi -- - [3] svenskocheuropeisk konkurrensräit. [117] Lángtidsutredningen 1995.[4]

Fulltekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] Arbetsmarknadsdepartementet

Översyn skattebrottslagen. av [10] Mervärdesskatt ArbetsföretagEn ny möjlighetför arbetslösa, [2] — Nyatidpunkterför - Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. [7] redovisning ochbetalning.[12] Kompetens för strukturomvandling. [34] Förmåner ochsanktioner en samladredovisning. [36] - Somereflections SwedishLabourMarket Prognoser över statens inkomster ochutgifter. [49] on Policy.[39] Förmånerochsanktioner utgifterför administration. Någrautländska forskares syn svensk - [56] arbetsmarknadspolitik, [39] Översyn skattereglerna av för stiftelserochideella Effektivarestyrningochrättssäkerhet föreningar.[63] i asylprocessen. [46] Naturgrusskatt, m.m. [67] Betaltjänster. Ettsamlatverksamhetsansvar för asylärenden. [55] [69] Lägenhetsdata. [74] Svenskflyktingpolitiki globaltperspektiv.[75]

Försäkringsrörelse förändring Arbetetill invandrare.[76] i [87] EG:sarbetstidsdirektiv ochdesskonsekvenser för Svenskar i EU-tjänst.[89] detsvenska regelsystemet. [92] Omprövning statligaåtaganden. av [93] Ny lag om europeiska företagsrád. [115] Personalavveckling, utbildningochbeskattning. [94]

Skattereformen 1990-1991. Enutvärdering. [104] Kulturdepartementet

Rapporteringsskyldighet för revisoreri finansiella företag.[106] Konsti offentligmiljö. [18]

Finansiellverksamhet i krisochkrig. [125] Vârtdagligablad Pstödtill svenskdagspress.[37[ -

Kulturpolitikens inriktning.[84]

Utbildningsdepartementet Kulturpolitikens inriktning i korthet.[84] — Tjugoárskulturpolitik1974-1994. [85] YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial -

yrkesutbildning. [38] Näringsdepartementet Allmänbehörighet för högskolestudier. [41] Förslag internationellt flygsäkerhets- Ett renodlatnäringsförbud. [1] om ett universiteti Norrköping-Linköping. [57] Ny Elmarknad Bilagedel. + [14]

Behörighet ochUrval.Förslagtill regler för Elförsörjningiofred.[51] nya antagning Densvenska Rymdverksamheten. [78] till Universitetochhögskolor.[71] Ettaktiebolag 1990-talets bostadsmarknad för servicetill universitet och högskolor [73] - en förstautvärdering. [98] m.m. Föräldrari självförvaltande Konkurrens i balans. Åtgärder för ökad skolor.[103] Likvärdigutbildning lika konkurrensneutralitet vid offentligprissättning m. m. villkor. [109] Viljan ochviljan förstå [105] attveta att - Kön,maktochdenkvinnovetenskapliga Nyellag.[108]

utmaningen i högreutbildning.[110]

Fristående gymnasieskolor. [113]

TV ochutbildning.[120]

Riksdagen, regeringen ochforskningen. [121]

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Civildepartementet Regional framtid + bilagor. [27] Myndighetsutövning vid medborgarkontor. [61]

Miljödepartementet Alkylat och Miljöklassning av bensin. [30] Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. [31] Grundvattenskydd. [45] Kunskapsläget kärnavfallsonirádet 1995. [50] Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat A ochkommun. [54] Ett renat Skåne. [62] Kärnavfalloch Miljö. [90] Jordens klimatförändras. En analys av hotbild och globala átgärdsstrategier. [96] Miljöklassning av Snöskotrar. [97] Hållbar utvecklingi landets fjällomráden. [100]

FRITZES

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX 08-2050 21, TELEFON 08-690 9090 ISBN 91-38-20111-9 ISSN 0375-250X