Könshandeln betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

könshandeln

Betänkande 1993 års

av

Prostitutionsutredning

SOU

1995:15

Wh

Statens offentliga utredningar

WW 1995: 15

89 Socialdepartementet

Könshandeln

Betänkande 1993 års prostitutionsutredning

av

Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten boschyr som underlättar arbetet för den skall remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och infonnationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-763 24 81

ISBN 91-38-13887-5 Stockholm 1995 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen

för

Socialdepartementet

Genom regeringsbeslut den 11 1993 bemyndigades dåvarande statsrådet

mars och chefen för Socialdepartementet Bengt Westerberg att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att genomföra utredning om prostitutionen i Sverige

en och utarbeta eventuella förslag till förbättringar av samhällets insatser mot prostitution S 1993:03.

Med stöd bemyndigandet tillkallade departementschefen justitierådet Inga-

av Britt Törnell såsom särskild utredare. Direktiven Dir. 1993:31 till utredningen redovisas i bilaga

Utredningen antog namnet 1993 år prostitutionsutredning.

Till sakkunniga att biträda utredaren förordnades den 1 maj 1993 numera rådmannen Eva Ernstson, direktören Ragnar Götestam, sektionschefen Lennart

Gert och byråchefen Karl-Åke Jonasson, departementssekreteraren Knutsson Pettersson. Pettersson entledigades den 1 september 1993. Ihans ställe förord-

dag byråchefen Mats Vangstad. nades samma

Som experter förordnades likaledes den 1 maj 1993 föreståndaren Birgitta Ekström, kriminalinspektören Lennart Kellerman, professorn Madeleine Leijonhufvud, docenten Peter Martens, professorn Sven-Axel Månsson och socialsek-

Elisabeth Pettersson. Månsson entledigades den 1 december 1994. I reteraren hans ställe förordnades samma dag professorn emerita Rita Liljeström.

Till sekreterare förordnades den l maj 1993 revissionssekreteraren Lii Orlov Lempert och pressekreteraren Cecilia Modig. Den 24 oktober 1994

numera entledigades Cecilia Modig från sitt uppdrag som sekreterare och förordnades som expert i utredningen.

Särskilda yttranden har avgivits av Ragnar Götestam och Birgitta Ekström.

1993 års prostitutionsutredning får härmed överlämna betänkandet Könshandeln.

Stockholm den 14 mars 1995

In ga-Britt Törnell

Lii Orlov Lemperr

Innehåll

Sammanfattning 9

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summary 21

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 33

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Inledning 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Prostitutioni ett historiskt och internationelltperspeldiv 41 . . . . . . . 2.1 Prostitution genom tiderna 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Trafficking 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 EU och könshandeln 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 1949 års FN-konvention The 1949 Convention for the

Suppression of Traffic in Persons and the Exploitation

of the Prostitution of Others 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Andra konventioner 51 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5.1 Förenta Nationerna 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5.2 Europarådet 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5.3 UNESCO 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Gällande rätt 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Brottsbalken 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Ordningslagen 1993:1617 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Lag 1987:375 förbud mot s.k. bastuklubbar och andra om liknande verksamheter 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Jordabalken hyreslagen och bostadsrättslagen 62 . . . . . . . .

3.5 Socialtjänstlagen 1980:620 64

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Lag 1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av unga

LVU 64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.7 Lag 1988:870 vård missbrukare i vissa fall LVM 65 om av 3.8 Utlänningslagen 1989:529 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.9 Smittskyddslagen 1988:1472 69

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Bilder från verkligheten 71

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Den heterosexuella könshandelns omfattning och

formeriSverige 81

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Inledning 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Kontaktvägarna i könshandeln 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 Annonserna 84 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Gatuprostitutionen 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Inomhusprostitution 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.1 Massageinstitut 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.4.2 Hemprostitution 90

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.3 Hotell- och restaurangprostitution 90 . . . . . . . . . 5.4.4 Eskortservice och call-girl-verksamhet 91 . . . . . . 5.4.5 Sexklubbar och videofilmbutiker 92 . . . . . . . . . . 5.5 Taxi 94 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6 Organiserad öststatsprostitution 94 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.7. Grázoner 95 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8 Övrig sexindustri 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8.1 Sexbutiker 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.8.2 Filminspelningar 96

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8.3 Telesex 97 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8.4 Datatekniken 97 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.9 Omfattning och omsättning i könshandeln 98 . . . . . . . . . . .

5.10 Sammanfattning 99

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Parterna i könshandeln 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Kvinnorna säljarna i könshandeln 101 - . . . . . . . . . . . . . 6.1.1 Inledning 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.2 Kvinnors väg till prostitution 102 . . . . . . . . . . . 6.1.3 Sexuella övergrepp och sexualfientlighet 103 . . . . 6.1.4 Sexklubbar och sexindustri 105 . . . . . . . . . . . . 6.1.5 Snabba pengar 106 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Olika grupper av säljare 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.1 Kvinnor med missbruksproblem 107 . . . . . . . . .

6.2.2 Ungdomar 108

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2.3 Psykiskt sjuka 108

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.4 Hiv-smittade 109 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.5 Utlänningar 109 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Männen köparna i könshandeln 110 - . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.1 Inledning 110 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.2. Könsköparen genomsnittlig man 112 - en . . . . . . 6.3.3 Vad köper männen 115 . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Hallickar och andra kopplare 116 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.5 Sammanfattning 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Homosexuell könshandel manlig 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Manlig homosexualitet 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Manlig homosexuell prostitution 122 . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Former, omfattning och osynlighet 123 . . . . . . . . . . . . . . 7.4 Säljarna 125 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , 7.5 Köparna 127 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6 Våld och andra skador 127 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.7 Likheter och skillnader mellan homosexuell och

heterosexuell könshandel 129 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8 Sammanfattning 130 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Pornografi och prostitution 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Pornografins kvinnobild 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Sexualiserat våld i pornografin 134 . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 Sambandet mellan pornografi och prostitution 135 . . . . . . . 8.4 Sammanfattning 136 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Könshandelns skadeverkningar 137 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1 Psykiska och sociala skador 137 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2 Sjukdom och död 139 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.3 Missbruk och prostitution 141 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.4 Våld och kriminalitet 142 annan . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.5 Hiv, aids och prostitution 145 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.6 Skador i den homosexuella könshandeln 147 . . . . . . . . . . . 9.7 Könsköparens skador 147 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.8 Prostituerades och kunders anhöriga 147 . . . . . . . . . . . . . 9.9 Skador för samhället 148 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.10 Sammanfattning 149 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 Sociala insatser mot prostitution 151 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.1 Inledning 151 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.2 Förebyggande arbete mot prostitution 151 . . . . . . . . . . . . 10.3 Prostitutionsgrupperna 153 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.4 Polisen 158 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.5 Kriminalvård och ungdomshem 159 . . . . . . . . . . . . . . . . 10.6 Missbruksvârd samt hälso- och sjukvård 160 . . . . . . . . . . . 10.7 Frivilligorganisationer 161 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.8 Sammanfattning 163 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11 forhâllandenai andra länder 165 Något om . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.1 Danmark 165 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2 Norge 171 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.3 Finland 173 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11.4 Nederländerna 11.5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Storbritannien 179 11.6 Ryssland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

St Petersburg 179

11.7 Estland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 11.8 Kanada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12 Några sociala projekt utomlands 187 12.1 Norge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 12.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Danmark 191 12.3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nederländerna 194 12.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Internationella frivilligorganisationer prostitution 197 mot . .

12.5 Sammanfattning

198 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13 Utnyttjande barn i prostitution av 201 13.1 Barn i prostitution . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201 13.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Juridiska aspekter på barnprostitution 204 . . . . . . . . . . . .

14 Mina överväganden och förslag till åtgärder 209 14.1 . . . . . . . . . . . . . . Begreppet könshandel 209 14.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Information, upplysning och andra förebyggande

åtgärder 211 14.3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Könshandel ett brott - 219 14.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ett reformerat koppleriansvar 230 . . . . . . . . . . . . . . . . .

15 Kostnader för utredningens förslag

233 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16 Förslagen jämställdhetssynpunkt

ur 235 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

17 Specialmotivering

237 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Särskilda yttranden 239 Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

243 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga

Kommittédirektiv 251 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning

historiskt perspektiv kap. 2 har prostitution funnits i alla tider Sett ur ett formerna och inställningen till prostitution har ändrats allteftersom sammen hället förändrats. nutida samhället präglas internationalisering och de globala rörelserna Det av

för prostitution. Migration kvinnor från tredje

påverkar också mönstren av Östeuropa till bordeller i Västeuropa, Nordamerika och Japan är världen och liksom sexturism från Europa till Thailand och Sri Lanka. t.ex. nya företeelser internationella handeln med kvinnor över gränserna, s.k. trafficking, har Den Sexturism till länder där barn utnyttjas i prostitution, främst ökat oroväckande. har fått omfattning. Spridningen hiv och aids är ett

i Sydostasien, stor av

allvarligt problem fått könshandeln att framstå i ett nytt perspektiv. som för motarbeta prostitution förekommer i ganska stor utsträckning Samarbete att och i olika internationella organisationer. Ett antal konventioner mellan stater internationella dokument har utarbetats bl.a. inom FN och Europaråoch andra det för förhindra prostitution och kvinnohandel. att

verkar för prostitution skall legaliseras och

Samtidigt finns rörelser som att så arbetsrättslig och social lagstiftning blir tillerkännas som arbete att t.ex. de prostituerade. Uttrycket sex-arbetare har alltmer kommit lämplig också på verkar prostituerade eller inom sex-industrin. att användas på dem som som

bestämmelser i brottsbalken direkt syftar till att motverka I Sverige finns som nämligen bestämmelserna koppleri och om förförelse av ung-

prostitution, om

och för andra rättsregler kan blir tillämpliga i detta samdom. För dessa som manhang redogörs i kapitlet gällande rätt kap. 3. om

förändringar skett i Sverige under tid när det gäller För att se om några senare omfattning och former och vilken påverkan de internationella könshandelns ha haft, har utredningen gjort kartläggning av den svenska mönstren kan en könshandeln. Utredningen har också försökt och i så fall i vilken omse om fattning könshandeln är organiserad eller har samband med den organiserade

10 Sammanfattning

brottsligheten. Med några bilder från verkligheten, kvinnor och i könsav män handeln kap. 4 som bakgrund, lämnas redogörelse för den heterosexuella en könshandelns omfattning och former kap.5 och även för parterna i könshandeln kap. 6. Uppskattningsvis 2 500 kvinnor säljer varje år sexuella tjänster i

Sverige.

Antalet kvinnor i gatuprostitutionen har beräknats till ca 650. De övriga återfinns i den mer osynliga inomhusprostitutionen, på massageinstitut, i lägenhetsprostitution, i eskortservice och i call-girl-verksamhet. Om man, som 1977

års prostitutionsutredning, utgår från varje kvinna har

att 50 olika kunder innebär detta att 125 000 män köper sexuella tjänster varje år. Härtill kommer ett antal män som köper sexuella tjänster män. Dessa siffror av innebär att könshandeln i Sverige efter nedgång under 1980-talet och början en av 1990talet nu åter ökar. Antalet kvinnor i gatuprostitutionen har minskat men i stället kan inomhusprostitutionen, där köpare och säljare oftast får kontakt via annons, antas ha större omfattning än tidigare, framför allt gäller detta massageinstituten och liknande verksamheter. En del kvinnor rör sig mellan de olika prostitutionsformerna. Kvinnor, tidigare lämnat gatuprostitutionen, som har i vissa fall återvänt till gatan när de blivit arbetslösa. Andelen kvinnor har

som psykiska

störningar har ökat på år, liksom andelen utländska kvinnor. senare Ungefär hälften av kvinnorna i gatuprostitutionen är missbrukare av narkotika eller alkohol. Medelåldern för kvinnorna i gatuprostitutionen Även har ökat något. om en del kvinnor av olika skäl lämnat könshandeln visar siffrorna att en nyrekrytering hela tiden skett. Omsättningen i gatuprostitutionen har ibland omfattat än tredjedel säljarna år. mer en av per Antalet mycket unga kvinnor i gatuprostitutionen är lågt. Framför allt får detta

ses som ett resultat av socialtjänstens och polisens arbete för hindra att unga kvinnor att etablera sig prostituerade. På sexklubbarna som arbetar däremot framför allt unga flickor och det är också de flickorna

unga som efterfrågas vid

framställning av pornografisk film.

Könshandeln förändras i takt med att samhället i övrigt förändras och nya former uppstår hela tiden. Ett sätt att dölja verksamheten är organisera att slutna klubbar där medlemmarna erbjuds olika sexuella tjänster, från pornografi och adresser till prostituerade utomlands till samlag, alltså en sorts varuhus för köp

av sexuella tjänster. Nya kontaktvägar mellan köpare könsmark-

och säljare på naden har också öppnats via datanät och videogram. genom Sexindustrin expanderar och har tagit till sig den tekniska nya utvecklingen. Telefonsex, sex på datadisketter och CD-Rom har fått en ökande spridning. Stor efterfrågan finns på sexkontakttidningar och grovt pornografiska filmer. Mycket

av sexindustrin förutsätter annonsering i dagspress eller

kontakttidningar.

Antalet annonser i dagspressen massageinstitut och liknande om verksamheter, som tillhandahåller sexuella tjänster, har ökat oroväckande. En del kontakttid-

ningar innehåller annonser öppet erbjuder prostitutionskontakter. Sexindusom

Sammanfattning 11

uppenbarligen möjligheter till stora ekonomiska vinster. Omfattningen strin ger denna industri har inte till fullo kunnat utredas. av Organiserad prostitution, har samröre med den organiserade brottsligsom heten, förekommer i mycket begränsad omfattning i Sverige. Koppleriverksamförekommer i olika former. Sådan verksamhet i samband med sexklubbar het har dock inte kunnat påvisas än i några enstaka fall i Sverioch sexbutiker mer Farhågor ibland framställts organiserad import till Sverige av ge. som om prostituerade från öststaterna tycks for närvarande sakna grund. med andra europeiska länder har könshandeln i vårt land liten

I jämförelse

omfattning. Det totala antalet prostituerade i Sverige kan som nämnts beräknas uppgå till 2 500 medan motsvarande siffra i t.ex. Holland, vars folkmängd

drygt

ungefär dubbelt så stor Sveriges, är ca 20 000. Andelen svenska män är som köper sexuella tjänster är också liten vid internationell jämförelse. Att som en könshandeln begränsad omfattning i Sverige kan säkert tillskrivas många har en olika omständigheter. Sverige har haft annan tradition när det gäller synen en på prostitution än den haft på kontinenten. Ett väl utbyggt trygghetssystem man strävanden i samhället mot ökad jämställdhet mellan liksom gemensamma kvinnor och män kan ha haft betydelse. Ett väl fungerande socialt arbete mot

prostitution har också betytt mycket.

i könshandeln är i stort begränsad till kvinnorna i den

Kunskapen om säljarna synliga prostitutionen gatan.

i könshandel rekryteras mestadels bland kvinnor som på olika

Säljarna gatans

fått dålig i livet, tidigt berövats sin självrespekt och fått en sätt en start som negativ självbild. På tid har sambandet mellan prostitution och sexuella senare i barndomen blivit alltmera uppenbart. Prostitutionsdebuten handlar övergrepp sällan plötsligt djupt fall i förnedring. Kvinnorna har ofta varit på väg om ett prostitution mycket länge, skäl ligger långt tillbaka i tiden. Det är mot av som ibland också fråga successiv och gradvis tillvänjning till könshandeln. I om en denna kan rad faktorer medverka, bl.a. spelar sexklubbar och den process en industrin stor roll. Den utlösande faktorn kan vara en akut

pornografiska en

kanske i kombination med påverkan från väninna som brist på pengar, en prostituerar sig eller arbetar på sexklubb eller från en pojkvänhallick. Männen köparna i könshandeln är stor grupp, mycket större än säljar- - en - Om utgår från vad den tidigare prostitutionsutredningen fann, har na. man tio de svenska männen erfarenhet av könsköp.

uppskattningsvis procent av

avviker visserligen inte från genomsnittsmannen när det gäller Könsköparen ekonomi eller civilstånd han får däremot sägas vara avvikande när yrke, men det gäller inställningen till sexualitet och kvinnor. Orsakerna till att männen sexuella tjänster varierar. En del köparna förefaller att ha allvarliga köper av det gäller och förhållningssättet till sexualitet. Några har problem när synen etablera normal relation till kvinna. Hos en del av männen finns svårt att en en kränkt sexualitet, ha blivit förförda eller utsatta för också erfarenheter av av att

12 Sammanfattning

övergrepp tidigare i livet. Männens avvikande inställning till sexualitet och svårighet att kontakt med kvinnor kan följd den vilsenhet vara en av och de

känslor av otillräcklighet många könsköpare uttryck för.

som ger Prostitutionskontakterna med sexuell utlevelse relation, närhet eller utan krav avskalade relationer kan bli möjlighet att slippa konfronteras med

- en dålig självkänsla

och oförmåga att utlämna sig själv i genuina mänskliga kontakter.

Prostitutionens främjare och profitörer hör också till könshandeln. Hallickar, som tar del av inkomsterna från sambons eller flickvärmens prostitution, förekommer i ganska stor utsträckning bland de gatuprostituerade. Den professionelhallicken, som har två eller flera kvinnor prostituerar sig och som ger honom del i inkomsterna, är inte så vanligt förekommande. numera Annonshallicken och hyreshallicken har stor betydelse främjare som av prostitution, eftersom flera av de prostitutionsformer är vanliga förutsätter som i dag att köpare och säljare får kontakt via annons och att det finns lokal där könsumgänget en kan aga rum.

I Sverige förekommer också manlig homosexuell könshandel kap. 7 i olika former i såväl större mindre städer. Frågan vilken som omfattning den homosexuella prostitutionen har är dock omöjlig besvara, dels därför att att det är svårt att skilja mellan vanliga homosexuella kontakter och kontakter i prostitutionssyfte, dels därför att den homosexuella prostitutionen präglas diskretion av och osynlighet. Prostitution kan dock sägas relativt vanligt förekommande vara i den manliga homosexuella kulturen.

Det finns likheter mellan den homosexuella och den heterosexuella prostitutionen bl.a. när det gäller prostitutionsdebuten och skadorna i form av känslostörningar. Det finns också flera skillnader. I den homosexuella prostitutionen tenderar köparen att den stigmatiseras och vara som som utsätts för våld och inte säljaren som i den heterosexuella prostitutionen. Den homosexuella prostitutionen kan ibland för säljaren blandning affärsverksamhet vara en av och egen utlevd sexualitet, vilket praktiskt taget aldrig förekommer i den heterosexu-

ella prostitutionen.

Stöd- och hjälpinsatser för de prostituerade i den homosexuella könshandeln förekommer i mycket begränsad omfattning.

Ett område som har nära anknytning till prostitutionen är pornografin 8.

kap.

Pornografin förmedlar på kvinnor objekt; en syn som varor, samma kvinnosyn som är en förutsättning för könshandeln.

Merparten av den pornografi som är tillåten för visning och i Sveri-

spridning

ge innehåller inte våld eller hot i någon större Runt

omfattning. om i världen

produceras emellertid pornografiska filmer med mycket och våld. grovt Dessa filmer är åtkomliga även på den svenska videomarknaden.

Sammanfattning 13

Även det inte är belagt att prostitutionen påverkas av våldspornografin, om finns klara kopplingar mellan prostitution och pornografi. Könshandelskunderna eller storkonsumenter, pornografi och hämtar där är ofta konsumenter, av inspiration till sexuella tjänster, de sedan begär att prostituerade kvinnor som utföra. De kvinnor deltar vid framställning pornografi är också skall som av ofta säljare i könshandeln.

Könshandelns skadeverkningar beskrivs i kap. Den allmänna uppfattningen

bland dem har praktisk eller teoretisk kunskap om könshandeln är, att som skador för kvinnorna psykiskt, fysiskt och socialt slag, ofta av denna medför av djupgående Detta hindrar inte att det också kan finnas kvinnor som natur. därför de har prostituerat sig endast tillfälligt eller av andra skäl kan klara att prostitutionen med få eller inga bestående skador. Dessa kvinnor syns sig ur dock vara undantag. Säljarna i könshandeln lider i utsträckning ohälsa och drabbas också stor av ofta skador misshandel och andra övergrepp. De får nästan undantagsav genom besvär. Många dem missbrukar alkohol och narkotika. Miss-

löst psykiska av

ibland orsak till de prostituerar sig, ibland något de tar till för bruket är att som med sin hantering. Forskning och erfarenhet visar att skador som att stå ut vållats de tidigare blivit utsatta för övergrepp förstärks och kvinnor genom att fördjupas i prostitutionen. De prostituerade är ofta utsatta för olika brott som våldtäkt och stöld gör sig också själva skyldiga till brott i inte misshandel, men omfattning. Kvinnornas anhöriga och framför allt deras barn drabbas obetydlig direkt och indirekt de skador kvinnorna ådrar sig i könshandeln. på olika sätt av antagligt även könsköparnas problem befästs och förvärras i köns- Det är att Troligen skulle många männen behöva behandling. Också deras anhandeln. av höriga för risk skadas deras handlingssätt, inte minst riskerar utsätts att genom de smittas sjukdomar överförs genom könsumgänge. att av som skadar också samhället i Att män kan köpa tillträde till Könshandeln stort. kvinnors kön för tillfredsställa sina sexuella behov strider mot uppatt egna alla människors lika värde och strävandena mot full jämställdhet fattningen om och Könshandeln förmedlar Oacceptabel människosyn mellan kvinnor män. en hinder för individens utveckling. Till de negativa verkningarna för och är ett också kostnaderna för de sjukdomar och skador som prostitutionen samhället hör kriminalitet ingår i eller är följd könshandeln. orsakar och den som en av

och för de prostituerade kap. 10 bedrivs Sociala insatser mot prostitution särskilda prostitutionsgrupper inrättats inom socialtjänsten i främst av de som Göteborg, Malmö och Norrköping. Det finns stora likheter i grup- Stockholm, arbetssätt och utveckling också olikheter vad gäller resurser, prioripernas men teringar och arbetssätt.

14 Sammanfattning

När det gäller uppsökande och motiverande arbete bland kvinnorna i gatuprostitutionen tycks samtliga ha övergått från konfrontativt grupper ett motivationsarbete med starka inslag praktiska sociala insatser till

av ett mera långsiktigt,

tålmodigt påverkansarbete där väntar kvinnornas beslut, man egna finns till hands och försöker motivera till behandling.

Det uppsökande arbetet i prostitutionsområdena är fortfarande kärnan i gruppernas arbete. Det är främst detta arbete i genom som man stor utsträckning har lyckats förhindra nyrekrytering kvinnor till gatuprostitutionen. av unga Grupperna har i allmänhet föredragit att lägga tyngdpunkten på fáltarbetet och att anlita psykoterapeuter och psykologer för behandlingsarbetet.

Några kategorier gatuprostituerade har varit svåra av att nå med de metoder och resurser för närvarande förfogar över. Sådana man grupper är kvinnorna i inomhusprostitutionen, kvinnorna med utländsk härkomst och de psykiskt sjuka kvinnorna.

Prostitutionsgrupperna har varit mycket aktiva när det gällt det att, genom dagliga arbetet och arbete med särskilda projekt, samla och systematisera

kunskaper. Deras kunskaper prostitutionsområdet har också efterfrågats inom

olika områden i samhället. Grupperna har dock haft varierande resurser att arbeta med information.

Visst stödjande och behandlande arbete för kvinnor i prostitutionen bedrivs även i missbruksvården, i sjukvården, i kriminalvården och av frivilliga organisationer. Dessa insatser är dock inte direkt riktade mot prostitution. Prostitution behandlas i stället del kvinnornas problem som en av i sin helhet. Härutöver bedrivs arbete förebyggande karaktär vid av särskilda ungdomsmottagningar, skolor och andra institutioner liksom kvinnoorganisationer. av

Utredningen har sett förhållanden och lagstiftning på prostitutionsområdet

i några andra länder för att kunna en överblick över könsmarknaden ur ett större perspektiv. I kap. 11 redogörs anspråk på

- utan fullständighet för

förhållandena i Danmark, Norge, Finland, Nederländerna,

Storbritannien,

Ryssland, Estland och Kanada.

I kap. 12 beskrivs några sociala projekt med anknytning till prostitution i Norge, Danmark och Nederländerna. Projekten skiljer sig åt, både när det gäller inställningen till prostitution och syftet med verksamheten.

Inställningen kan

variera från att man anser att all prostitution är ondo till av att man anser att

frivillig prostitution inte är skadlig eller prostitution bör betraktas

att som vilket yrkesarbete som helst. Få projekt har uttalat mål som att bekämpa prostitution. De flesta syftar till att hjälpa de prostituerade med råd och stöd eller med

praktiska angelägenheter.

Sammanfattning 15

internationella organisationer arbetar också för att bekämpa pro- Ett flertal

och kvinnohandel. Det finns alltså stor medvetenhet om problemen stitution en

vilja till samarbete över gränserna. och en

i prostitution kap. 13 förekommer inte i någon större om-

Att barn utnyttjas

underårig påträffas i könshandeln blir hos oss omefattning i Sverige. En som

omhändertagande och andra åtgärder från samhällets sida delbart föremål för

med syfte att bryta beteendet.

barn förekommer däremot i stor utsträckning och på

Sexuellt utnyttjande av

andra länder, ibland del i internationell kommersiell basis i många som en en

utnyttjas på detta sätt kan uppskattas till sexturism-industri. Antalet barn som

Sexturister och pedofiler från vårt land och från andra flera 100 000. reser

barn. Även i andra länder, främst till Sydostasien, i avsikt att sexuellt utnyttja

barnprostitution. I t.ex. Afrika och Latinamerika, delar av världen förekommer

Frankrike och Nederländerna känner till att barn- och ungdomsprostitui man

Även baltiska länderna, där prostitutionen ökat lavinartat tion förekommer. i de

under år, finns många unga i prostitutionen. senare lagstiftningen kan svensk medborgare dömas efter Enligt den svenska en

domstol för sexuellt ha utnyttjat ett barn utomlands svensk lag och av svensk att

gärningen är straffbar också i det land där den begicks. under förutsättning att

sig svårt få till stånd åtal och dom i Sverige. Det har emellertid visat vara att

Huvudsakligen har detta berott på praktiska svårigheter.

förelåg prostitution när minst två

Enligt den förra prostitutionsutredningen

köpte sexuella tjänster mot vanligen ekonomisk ersättparter sålde respektive

förutsättning för den sexuella tjänsten. Det skulle alltså ning, som utgjorde en

handling där den parten deltog säljare och den andra fråga om en ena som vara varvid köparen erlade betalningen i utbyte mot sexuella tjänster. som köpare,

nuvarande utredningen har valt att använda ordet könshandel synonymt Den -

adekvat. Könshandel inbegriper båda parternas

med prostitution som mera

det gör klart vad det egentligen handlar om, nämligen handlande, samtidigt som

på tillfredsställa köparens sexualdrift. Vissa fall som en handel som går ut att

tidigare definitionen måste utgöra könshaninte ryms inom den men som anses

del är att köpare betalar för privat posering. t.ex. en

könshandel omfattar enligt utredningen både heterosexuell och Begreppet

omfattar både kvinnor och män köpare och homosexuell prostitution och som

sexuella olika slag inte nödvän-

säljare. Det kan vara fråga om tjänster av som

vad lagen kallar sexuellt umgänge. Ersättning i någon digtvis behöver utgöra

kontanta medel, skall förutsättning för den form, kan vara annat än vara en som Utredningen har inte funnit det nödvändigt att begränsa sexuella tjänsten.

könshandel till fall där den deltar i handlingen innebörden av begreppet som

könshandel kan även innefatta fall där någon annan betalar. betalar;

16 Sammanfattning

I övervägandena kap. 14 påpekas, att sådan inställning förekommer en som i en del europeiska länder, dvs. att könshandel skulle tillåtas i öppna och reglerade former, har anhängare i vårt land. l stället är

inställningen att könshan-

deln måste bekämpas. Samhällets inställning till könshandel är betydelsefull. Liberaliseringen av sexmarknaden på 1970-talet visade tillåtande att mer samhället är desto fler män är beredda att köpa sexuella tjänster. Det finns alltså en risk i att normalisera könshandeln. När det gäller parterna i könshandeln har intresset i utsträckning stor koncentrerats på säljarna. Men trots den forskning bedrivits vi som vet t.ex. fortfarande inte vad gör att kvinna med svår barndom som en blir prostituerad medan en annan med lika svåra uppväxtförhållanden inte tar detta steg. Könsrollernas betydelse härvidlag, liksom kvinnors och mäns intima relationer och deras relationer till familjen behöver studeras mera. Köparna har förblivit märkligt osynliga. Frågan hur det kan komma sig att vanliga män som ofta är gifta eller sammanboende skäl

av som nyfikenhet,

spänning eller kravlöshet deltar i verksamhet de borde en som vara medvetna om är destruktiv har förblivit obesvarad. Möjligen har män inte fått tillräcklig upplysning och information att de faktiskt använder sin om sexualdrift till att skada andra människor och att ett sådant beteende är klandervärt och på sikt också skadar dem själva. Om vill förhindra könshandel finns det alltså man skäl att rikta uppmärksamheten mot köparna och diskutera olika sätt att påverka deras beteende.

Kunskap om de prostituerade kvinnornas och köparnas bakgrund och motiv är betydelsefull när det gäller hur sociala insatser och behandlingsinsatser skall utformas och hur på sikt skall kunna förebygga prostitution. man Sådan kunskap är också nödvändig för att information och skall upplysning kunna spridas på effektivaste sätt.

insatserna för att förebygga prostitution bör göras på många plan. Föräldrarnas inställning när det gäller sexualitet och könsroller är den av största betydelse. För att barn skall växa till ansvarskännande och jämställda kvinnor upp och män krävs att de får jämställda förebilder och känslomässigt en varm och trygg uppväxt. På dagis och i skolan måste flickor och pojkar vara lika synliga och få använda alla delar av sin begåvning. I samhällslivet måste kvinnor och

män värderas lika. Undervisning i dessa frågor borde ingå i den föräldrautbildning erbjuds som i olika sammanhang. Skolans undervisning i och samlevnad sex måste ge eleverna insikt om att sexualitet och känsloliv hänger samman; att sexualitet inte är en handelsvara och att den aldrig får utövas på någon bekostnad. annans Här kan utbildning av lärare och skolpersonal fylla viktig funktion. annan en Skolhälsovården har också viktig uppgift i fånga och hjälpa en att upp ungdomar som har problem.

Sammanfattning 17

Prostitutionsgrupperna och andra som arbetar med problem med anknytning till prostitution utför ett viktigt arbete förebyggande, stödjande och behand-

av lande karaktär. Sådana insatser behövs självfallet också i fortsättningen. Det bör finnas i förväg bestämda samarbetsformer mellan prostitutiongrupperna och sjuk- och hälsovårdens enheter, psykologer och narkomanvård för att adekvat vård vid behov skall kunna ges inom rimlig tid. Samarbete mellan prostitutionsgrupper och polis kan också ge stora fördelar. De nuvarande sociala insatserna har inte räckt till när det gällt att nå männen i könshandeln, vare sig som köpare eller säljare. För detta krävs ökade resurser och andra former för arbetet. En inte kunnat nås är de transannan grupp som vestiter eller transsexuella som prostituerar sig. Om denna förhållanden grupps har såvitt bekant inte några studier gjorts. Också beträffande pedofilerna behövs

forskning.

Någon samlad bild Över könshandeln, den forskning bedrivs eller de som insatser som görs för att motverka den finns inte. Ett nationellt skulle center kunna sammanställa en sådan bild, samordna de olika insatserna och göra det möjligt att ha en pågående beredskap för att bekämpa prostitution. Utredningen föreslår därför att ett sådant center inrättas. Centret, som till en början kunde anordnas ett tidsbegränsat projekt, som skulle bl.a kunna ha till uppgift att ha aktuell överblick över den forskning en som bedrivs, initiera ny forskning och vid olika tidpunkter sammanställa kunskaperna. Forskningsresultat och andra rön skulle förmedlas till den lokala nivån. Centret skulle kunna hålla kontakt med de operativa verksamheterna på lokal nivå för att ha en aktuell kunskap förändringar i könshandelns om omfattning eller former, hur de sociala insatserna genomförs och vilka resultat de ger. Vidare skulle prostitutionscentret kunna informationsbas för forvara en skare, politiker och media. Andra uppgifter kunde vara att fungera opinionsbildare, liksom att sköta som kontakter med läroanstalter, militär, polis och andra målgrupper när det gällde utbildning och pedagogiska hjälpmedel för utbildning. Vid sidan dessa av uppgifter skulle centret kunna ha det nationella ansvaret för kontakter med andra länder för utbyte av erfarenhet och information. Utredningen har även övervägt frågan om kriminalisering är lämplig metod en för att komma tillrätta med könshandeln och de problem den för med sig. Utredningen föreslår att könshandel kriminaliseras. Många argument talar både för och emot en kriminalisering. Ett straffbud skulle fylla en normbildande funktion och göra klart att prostitution inte är socialt acceptabelt. För många av könsköparna skulle risken för upptäckt, polisutredning och rättegång starkt avhållande faktor. Även vara en för många av kvinnorna skulle en kriminalisering få avhållande effekt. en Framför allt skulle krininaliseringen utgöra ett effektivt medel för att hindra kvinnor att ge sig i prostitution. Kvinnorna skulle också få starkare ställen

18 Sammanfattning

ning när det gällde att stå emot påtryckare de kunde hänvisa till att

en om verksamheten var brottslig.

Mot kriminalisering talar att prostitutionen skulle drivas under jord och

en att många prostituerade kanske inte skulle våga söka hjälp. Risken för fysiska övergrepp och kriminalitet skulle kanske öka. Kriminella eller våldsamma

annan könsköpare, liksom del narkotikaberoende prostituerade skulle förmodligen

en inte låta sig påverkas kriminalisering. Andra svårigheter är att kunna göra

av en gränsen mellan straffbelagd och inte straffbelagd gärning så klar och

en en entydig krävs vid kriminalisering. Bevissvårigheterna skulle också kunna

som en

bli betydande. Även svårigheterna vid kriminalisering kan tyckas stora, så skall de inte

om en överdrivas. Vid kriminalisering får förutsättas att detta område ges en högre

en prioritet inom polisen och får ökade resurser. Farhågor för att prostitutionsfrågan vid kriminalisering skulle löst får anses obefogade. Det sociala

en anses arbetet bedrivs i dag kommer utan tvivel att kunna fortsätta men kanske i

som andra former. En jämförelse kan göras med den som gör sig skyldig till narkotikabrott. Trots narkoman straffas för att ha innehaft eller använt narkotika

att en har vi i vårt land omfattande narkomanvård. Bevissvårigheter och gräns-

en dragningsproblem har inte avhållit samhället från att lagstifta på andra områden mot företeelser inte kan ansetts acceptabla. Med den ökade internationalise-

som ringen finns också risk för att inställningen till könshandel kommer att ändras i Sverige och bli lik den i länder där könshandel anses som en naturlig del

mer

samhällslivet. Det är alltså nödvändigt att klart ta ställning mot prostitution. av En kriminalisering kräver emellertid att tillräckliga resurser avsätts både för spaning och utredning också för rehabilitering. För den händelse erforderli-

men

inte skulle anses föreligga för att förstärka både de sociala insatserna ga resurser och polisen bör avstå från att kriminalisera könshandeln nu och i stället

man inrikta ansträngningarna på sociala insatser, däribland det föreslagna prostitutionscentret.

Vid kriminalisering bör straffansvaret omfatta både köpare och säljare.

en Brottet kan rubriceras könshandel respektive grov könshandel. Med den beskrivna innebörden begreppet könshandel skulle inte bara köp av samlag och

av annat sexuellt umgänge omfattas bestämmelsen utan också sådana sexuella

av tjänster där någon beröring av könsdelar inte direkt förekommer, t.ex. privat

posering.

Kopplerianvaret bör reformeras så att det omfattar också den som främjar eller bereder sig vinning att i samband med framställning av pornografiska

av annan bilder eller filmer mot ersättning har tillfällig sexuell förbindelse som innefattar samlag eller har grovt kränkande karaktär. Utredningen föreslår att koppleriansvaret utvidgas. För att undvika gränsdragningsproblem bör ansvaret, när det gäller den typen koppleri, begränsas till sådana situationer där kvinnor

nya av och män utnyttjas för att mot betalning ha samlag eller där den agerande utför

Sammanfattning 19

eller deltar i grovt kränkande sexuella handlingar.

Någon ändring när det gäller påföljden för koppleri respektive grovt koppleri föreslås inte. För brottet könshandel föreslås att påföljden i normalfallet bestäms till böter eller fängelse upp till sex månader. För grov könshandel föreslås att påföljden blir densamma som för koppleri, fängelse i högst fyra år.

För vissa av de prostituerade bör den lämpliga påföljden någon form

vara av vård eller behandling. Även män regelbundet prostituerade torde

som utnyttjar

ofta vara i behov av rehabilitering i form av konstruktiva sociala och psykologiska stödinsatser.

Summary

Prostitution, viewed in a historical perspective Chap. 2 has always existed, though its forms and attitudes to have changed with the transformation of

society.

Internationalisation a characteristic of contemporary society, and patterns of prostitution are also being affected by global movements. Migratory movements of women from the Third World and East Europe to brothels in Western Europe, North America and Japan, for example, are new phenomena, in common with sex tourism from Europe to Thailand and Sri Lanka. There has been a disturbing growth of international trafficking in Sex tourism to

women. countries where children are exploited for prostitution, mainly in Southeast Asia, has assumed considerable proportions. The spread of HIV and Aids

a serious problem which has caused prostitution to be in perspective.

seen a new

C0-operation to counteract prostitution fairly widespread, both between states and within various international organisations. A number of conventions and other international documents have been drawn up, partly within the United Nations and the Council of Europe, for the prevention of prostitution and trafficking in women. At the same time there movements campaigning for

are prostitution to be legalised and recognised as an occupation, in order for example to make labour law and social legislation applicable to prostitutes. The expression sex workers has come to be used more and by active

more prostitutes or the sex industry.

Swedens penal code includes provisions directly intended to counteract prostitution, namely those on procuring and on the seduction of young persons. These and other legal provisions applicable the context are described in the chapter on current law Chap. 3.

The Commission has carried out a survey of prostitution in Sweden, in order to see whether there have been any changes recently in its extent and forms and what influence may have been exerted international patterns. The Commis-

22 Summary

sion has also tried to see whether, and so to what extent, prostitution organised connected with organised crime. With a few portraits of real-

or life and in prostitution Chap. 4 by way of background, an account

women men

given of the extent and forms of heterosexual prostitution Chap. 5 and also of the parties in prostitution Chap. 6.

Every estimated 2,500 in Sweden sell sexual services. The

year an women number of walking the streets has been estimated at about 650. The

women others to be found less visible indoor prostitution, massage parlours,

are in residential prostitution, escort services and call girl activities. If, like the 1977 Prostitution Commission, one assumes every woman to have fifty different customers, this that sexuel services are purchased by 125,000

means

year. To this must be added a number of men who purchase sexual men every services from These figures imply that, following a decline during the

men. 1980s and early 1990s, prostitution in Sweden now on the increase again. The number of prostitutes the streets has declined, whereas indoor

on prostitution, with buyers and sellers most often making contact through advertising, presumed to be extensive than before, above all as regards

more

parlours and suchlike activities. Some women alternate between the massage

different forms of prostitution. Women who have previously left prostitution

have in returned to the streets becoming unemployed. The

some cases on proportion of with mental disturbances has grown in recent years, as has

women the proportion of foreign women. About half the women prostitutes on the streets abusers of drugs or alcohol. The average age of women walking the

are streets has increased slightly.

The number of very young women walking the streets small. Above all, this

attributed to the work done by the social services and the police to prevent

becoming established prostitutes. The sex clubs, on the other young women as hand, mainly employ girls, and also young girls who are demand

young

for the production of pornographic films.

Although for various have left prostitution, the figures

some women, reasons, point to sustained recruitment. The turnover street prostitution, for example, has sometimes equalled more than onethird of the vendors annually.

Prostitution changes with society in general, and forms are developing all

new the time. One of concealing the activity by organising private clubs

way whose members offered various sexual services, from pornography and the

are addresses of prostitutes abroad to sexual intercourse in other words, a kind

of sexual service department store. New paths of contact between buyers and sellers in the market have also been opened through computer networks

sex up

and video recordings.

industry expanding and has assimilated the latest technical develop-

The sex ments. Sexual chat-lines and computer diskettes and CD-Rom have

sex on become and widespread. There great demand for sex introduction

more more

Summary 23

magazines and hard-porn films. Much of the industry depends advertis-

sex on ing the daily papers or introduction magazines. The number of advertisements the daily papers for massage parlours and similar businesses providing sexual services has grown disturbingly. A number of introduction magazines contain advertisements explicitly offering prostitution contacts. Clearly, the

sex industry has great profit-making potentialities. The extent of this industry has not been fully ascertainable.

Organised prostitution, connected with organised crime, limited

very Sweden. Procuring occurs a variety of forms, but activities of this kind connection with sex clubs and sex shops have not been verifiable in Sweden more than a few isolated instances. The fears occasionally expressed of Organised importation in Sweden of prostitutes from the Eastern European states appear at present to be unfounded.

By comparison with other European countries, the scale of prostitution Sweden small. As stated earlier, the total number of prostitutes this country can be estimated at upwards of 2,500, whereas the corresponding figure, say, the Netherlands, a country with about twice Swedens population, something like 20,000. The number of Swedish purchasing services

men of a sexual nature also small by international standards. The limited extent of prostitution in Sweden can doubtless be ascribed to different cir-

many cumstances. Sweden has had a different tradition from the continental countries with regard to the view taken of prostitution. A comprehensive system of social security, as well as concerted efforts society to achieve greater equality between women and men, can have made a difference. Effective social work to counteract prostitution has also meant a great deal.

Knowledge of the vendors prostitution confined the whole to the

on women taking part in visible street prostitution.

The vendors street prostitution mostly recruited who, in

are among women various ways, have got off to a bad start life, who have been deprived of their self-respect at an early age and have acquired negative self-image.

a Recently the connection between prostitution and sexual abuse during childhood has become increasingly obvious. The prostitution début seldom involves

a sudden, deep fall into degradation. The have often been heading for

women prostitution for a very long time, for reasons which go back long in

a way time. Sometimes there also a successive, gradual acclimatisation to

prostitution. A number of factors further this An important part

can process. played, for example, by sex clubs and the pornography industry. The triggering factor may be an acute shortage of money, possibly combined with the influence of a girlfriend who prostitutes herself works club, of boyfriend-

or a sex or a pimp

24 Summary

The men the buyers in the prostitution trade are a large group, much

- larger than the vendors. T0 judge from the findings of the previous Prostitution Commission, an estimated ten per cent of Swedish men have had experience of buying sexual services. The prostitutes customer does not deviate from the

with regard to employment, financial circumstances or marital average man status, but on the other hand he can be said to deviate as regards attitudes to sexual relations and Men have various reasons for buying sexual

women. services. Some of the buyers appear to have serious problems in their view of and attitude towards sexuality. Some of them have difñculty in establishing a normal relationship with a woman. Some of the men have also had experience of violated sexuality, of being subjected to Seduction or abuse earlier in life. The mens deviant attitude to sexuality and their difficulty in making contact with be a consequence of the bewilderment and feelings of

women can inadequacy which are expressed many clients. Prostitution contacts providing

sexual release without relationship, proximity or demands pealed-down

any relations provide an escape from facing up to poor self-confidence and

- can inability to give of oneself genuine human contacts.

The promoters and profiteers of prostitution are also part of the sex trade. Pimps, who take some of the proceeds of the cohabitant°s or girlfriends prostitution, fairly numerous among street prostitutes. The professional

are pimp, with two or more women prostitutes giving him a share of their earnings, occurs less commonly nowadays. The advertising pimp and the landlord pimp

very important as promoters of prostitution, because several of the forms are of prostitution which common today depend on buyer and seller coming into

are contact with each other through advertisement and on the availability of

an premises where the sexual transaction can take place.

Sweden also has various forms of male, homosexual prostitution Chap. 7, in both large and small urban communities. The precise extent of homosexual prostitution, however, impossible to pin down, partly because hard to distinguish between ordinary homosexual contacts and contacts for prostitution

and also because homosexual prostitution essentially discrete and purposes, invisible. Prostitution can, however, be termed a relatively common occurrence in the culture of male homosexuality.

Homosexual and heterosexual prostitution have certain points in common, e. g.

regards the prostitution debut and injuries in the form of emotional as disturbances. There also several differences between the two. In homosexual

are

prostitution, the buyer tends to be the party who stigmatised and subjected to

violence, not the seller heterosexual prostitution. To the seller, homosexu-

as

prostitution sometimes be mixture of business activity and sexual

can a release, which practically never the case with heterosexual prostitution.

Summary 25

The extent of supportive and assistance for sexual prostitutes measures very limited. There a close connection between prostitution and 8.

pornography Chap.

Pornography conveys a view of women commodities, objects; the view as same of women on which prostitution depends. Most of the pornography which allowed to be shown and distributed in Sweden does not contain violence threats to All the or any great extent. over world, however, pornographic films being produced which contain are gross violence and much of it. These ñlms also obtainable in the Swedish video are market. Although has not been proved that prostitution has been affected by brutal pornography, clear that connections between prostitution and pornography exist. Prostitutes customers often heavy of are Consumers, or Consumers, pornography, from which they derive the inspiration for sexual services which they then require the prostitutes to perform. The taking women women part the production of pornography are often vendors of sexual services well. as

The harmful effects of prostitution described in Chap. The general are consensus among those with practical theoretical knowledge of prostitution or that harmful, often profoundly harmful, to the concerned, in women a mental, physical and social sense. This not to deny that exist women may who, because they have only prostituted themselves casually for other or reasons, can emerge from prostitution with little permanent harm. These or no women, however, appear to be exceptional. The vendors of sexual services extensively afflicted with health and are poor are also frequently injured as a result of assault and other abuses. Almost without exception they develop mental disorders. Many of them abuse alcohol and narcotic drugs. Sometimes the abuse their for becoming reason prostitutes, and sometimes something they resort to in order make their to trade supportable. Research and experience have shown that injuries inflicted on women by previous abuse are aggravated and deepened by prostitution. Prostitutes are often exposed to various crimes such assault, and theft, as rape but they themselves commit crimes to small extent. The womens next-ofno kin, and above all their children, variously affected, directly and indirectly, are

by the injuries sustained the the of prostitution.

women course Presumably the Clients problems too confirmed and aggravated by are prostitution. Many of the could probably do with Their men treatment. nextof-kin are also exposed to the risk of injury result of their actions, least as a not in the form of sexually transmitted diseases. Prostitution also harmful to the community at large. The ability of men to purchase sexual access to order to gratify their sexual needs women own runs contrary to the conviction of universal human equality and to the pursuit of full

26 Summary

between and Prostitution transmits an unacceptable view equality women men. of human beings and stands the of individual development. Its negative way social effects also include the cost of the diseases and injuries which prostitution rise and of the criminal behaviour which part consequence of

gives to a or prostitution.

Social for the prevention of prostitution and for the benefit of measures prostitutes Chap. 10 mainly undertaken by the special prostitution groups are which have been within the Stockholm, Göteborg, Malmö and Norrset up köping social services. There great similarities in the working methods and are development of these but also differences with regard to resources, groups, priorities and working methods. As regards outreach and motivational work women on the streets, all among have moved from confrontational motivation process groups appear to a involving strong elements of practical social work to a more long-term, patient of conditioning in which they tend to wait for the womens own process decisions, keep themselves available and to try and motivate the women for to therapy. Outreach work in prostitution districts remains the core of the work done by these above all through this work that recruitment of new young groups. walkers has been extensively prevented. Generally the groups have street field work and to psychotherapists and preferred to concentrate on engage psychologists for therapy work. Some categories of street prostitutes have been hard to reach with the methods currently available. Groups of this kind include indoor prostitutes, and resources of foreign origin and with mental illnesses. women women The prostitution have been active collecting and codifying groups very knowledge through their daily activities and through special projects. Their knowledge of prostitution has also been in demand in various sectors of society, but all have had the resources for information activities. not groups same A certain of supportive and therapeutic work for women in proamount stitution also conducted the of substance abusers, in medical services, care in the prison and probation system and by voluntary organisations. These however, expressly aimed at prostitution, which treated measures, are not instead part of the womens problems generally. as In addition, work of preventive nature undertaken at special youth a receptions, in schools and other institutions, and also by womens organisa-

tions.

As of viewing the trade in wider perspective, the Commission a means sex a has studied conditions and legislation relating to prostitution in other countries. Chap. 11 contains account though does not profess to be a complete one an -

Summary 27

of conditions Denmark, Norway, Finland, the Netherlands, Britain, - Russia, Estonia and Canada.

Chap. 12 describes number of social projects related prostitution a to in Norway, Denmark and the Netherlands. The projects differ regards both as attitudes to prostitution and the of activities. Attitudes purpose can range from considering all prostitution to be evil taking the view that to voluntary prostitution does no harm that prostitution ought be treated just another or to as kind of gainful employment. Few projects have the express aim of combatting prostitution. The majority concerned with helping prostitutes with advice are and support or practical matters. Several international organisations also working combat prostitution are to and trafficking women. Thus there widespread of the problems and awareness a willingness to co-operate national boundaries. across

The exploitation of children in prostitution Chap. 13 widespread not very in Sweden. A minor found to be involved prostitution this country immediately becomes the subject of a public order and of other care measures by the community, aimed at putting an end to such behaviour. On the other hand, sexual exploitation of children widespread and commer cialised in many other countries, sometimes of international as part an sex tourist industry. The number of children thus exploited be estimated can at several hundred thousand. Sex tourists and paedophiles travel from Sweden and other countries, mainly to Southeast Asia, for the of abusing

purpose sexually

children. Child prostitution also other of the world. Prostitution occurs parts of children and known for example, Africa young persons to occur, and Latin America, France and the Netherlands. In the Baltic countries too, where there has been of prostitution an upsurge recent years, many young persons are involved. Swedish law makes possible for Swedish citizen be convicted a to according to Swedish law, by a Swedish court, for sexually abusing child abroad, a on condition that the offence also punishable the where country was committed. Prosecutions and convictions Sweden have proved difficult to obtain, however, mainly for practical reasons.

According to the first Prostitution Commission, prostitution existed when at least two parties respectively sold and purchased sexual services for a consideration usually financial which prerequisite of the sexual service. was In other words, this transaction with taking the vendor was a one party part as and the other as the buyer, with the buyer providing in for payment return sexual services. The present Commission has used in Swedish the word sex trade könsharzdel, synonymously with prostitution, being adequate. This as more term

28 Summary

includes the actions of both parties, while at the time making clear what same really involved, namely commercial transaction for the gratification of the a buyers sexual Certain which not included in the previous urge. cases are definition but which must be deemed to constitute sex trade include, for

example, that of buyer paying for private posing. a sex trade includes according to the Commission both heterosexual The term and homosexual prostitution and includes both women and men as buyers and sellers. This involve sexual services of various kinds which need not can constitute what the law terms sexual intercourse. Consideration in

necessarily

form another, necessarily cash, must be precondition of the sexual one or not a service. The Commission has not found to limit the meaning of the necessary trade where payment rendered by the person taking part term sex to cases in the sex trade also include cases where somebody else pays. act; can In its deliberations Chap. 14, the Commission points out that an attitude of kind occurring in European countries, namely that the sex trade should the some be permitted in regulated forms, has few adherents in our country. open, Instead the attitude here that the trade must be combatted. The attitude sex taken society towards the trade important. The liberalisation of the sex by sex market in the 1970s showed that, the permissive society became, the more more there would be who ready to purchase sexual services. Thus there men were risk of the trade becoming normalised. i a sex As the parties in the trade, interest has to great extent been made

regards sex a

the sellers. But despite the research which has been conducted to concentrate on still do know, for example, what one woman who has had a we not causes difficult childhood become prostitute while another, who has grown up in to a equally difficult conditions, does not take this step. Closer study needed of the importance of sexual stereotypes in this connection, and of womens and

mens intimate relations and their relations with their families. The buyers have remained remarkably invisible. The question of how can happen that ordinary men, often married or living a quasi-marital

relationship, take part, for like curiosity, excitement or permissiveness,

reasons in activity whose destructive nature they ought to be aware of, has remained an unanswered. have received sufñcient enlightenment and

Possibly men not

information the effect that they actually using their sexual urge to harm to are and that behaviour of this kind reprehensible and, in the long

other people

harmful themselves. For the prevention of trade, therefore, there run, to sex focus attention the buyers and to discuss various ways of reason to on influencing their behaviour. Knowledge of the background and motives of the prostituted women and their

clients has important bearing the design of social and therapeutic meaan on and the long-term of preventing prostitution. Knowledge of sures on prospects

Summary 29

this kind also order for information necessary and enlightenment to be

distributed the most effective possible. way Measures for the prevention of prostitution should be taken on several levels. Parental attitudes to sexuality and roles of the sex are utmost importance. In

order for children to into responsible grow up and equal women and men, they

must have equal-status examples and emotionally an affectionate and secure upbringing. In day nurseries and schools, girls and boys must be allowed to be

equally visible and to all of their Women use parts ability. and men must be

valued equally the life of the

community.

Instruction these matters should be included the parental education which

offered various connections. School instruction on sex and personal

relations must give pupils insight into the connection between an sexuality and

feelings; that sexuality not commercial commodity, a that sexuality must

never be indulged at another persons The training expense. of teachers and

other school staff can serve important here. School an purpose health services

also have an important task in identifying and assisting young persons with

problems.

The prostitution and others working groups on problems connected with

prostitution are doing important work of preventive, a supportive and

therapeutic nature. Inputs of this kind will of remain in future. course necessary There ought to exist predefined routines for co-operation between the

prostitution groups and medical and health units, psychologists care and drug

abuser rehabilitation services, that adequate so care, when needed, can be

provided within reasonable time. Great benefits a can also be derived from cooperation between prostitution and the police. groups Current social policy have been sufficient measures not as regards reaching the

men in the sex trade, whether customers vendors. Greater or resources and other working procedures needed this end. Transvestites are to or transsexual

persons who prostitute themselves another which are group has not been

possible to reach. As far known, as no studies have been made of conditions

in this group. Research also needed concerning paedophiles.

No comprehensive picture exists of the trade, of sex current research or of the

measures which are being taken to counteract the trade. sex A national centre

could compile a picture of this kind, co-ordinate the different measures taken and facilitate the maintenance of continuous preparedness for combatting

prostitution. The Commission therefore recommends that a centre of this kind be formed.

This centre, which to begin with could be set up as a fixed-term project,

would among other things have the task of maintaining an updated overview of

the research conducted, initiating research, and various new at points of time

codifying the knowledge gained. Research and other

findings would be

30 Summary

transmitted local level. The centre could keep in touch with operational to activities local level, to keep itself updated on changes in the extent or at so as trade, the conduct of social policy measures and on the forms of the sex on obtained. Furthermore, the Prostitution Centre could be an results thus the service of researchers, politicians and the media.

information base at

would also have the task opinion fonnation, well as administering contacts as educational establishments, the armed forces, the police and other target with education and teaching materials. In addition to these tasks, groups as regards

could be made nationally responsible for the pooling of experience

the centre

and information with other countries.

also considered the question of whether criminalisation The Commission has dealing with the trade and the problems entails. suitable method for sex a both for and against criminalisation. The Commis- There are many arguments sion recommends that the trade be criminalised. sex would normative and make clear that

A penal provision serve a purpose

acceptable. For Clients, the risk of discovery,

prostitution not socially many

and legal proceedings would be a powerful deterrent.

police investigation

Criminalisation would also have restraining effect on many of the women. a would be effective of preventing women from entering Above all, an means Women would also obtain stronger position for resisting pressure

prostitution. a

of could that the activity was criminal.

in favour prostitution they argue

criminalisation that prostitution would be driven under-

The objection to

might be afraid to ask for help. The risk of ground and that many prostitutes

and other crime might possibly increase. Criminal or violent

physical violence prostitutes, would presumably pay no heed

clients, as well as some drugaddicted

Another difficulty lies in making the borderline between a to criminalisation. clear and distinct, necessary for

punishable and a non-punishable act as

criminalisation. The evidential difficulties could also be considerable.

criminalisation to involve great difficulties these are not

Although may seem

Criminalisation would presumably this sector to be

to be exaggerated. cause

and additional resources. There ground

given higher priority by the police no

should be regarded solved in case of

to fear that the prostitutionproblem as

social work which being done today would doubtless be criminalisation. The though perhaps in other forms. A comparison possible with able to continue, drug offence. Although drug abuser punished for somebody committing a a narcotic drugs, Sweden has extensive system of having possessed or used an Evidential difñculties and problems of demarcation have not drug abuser care. in other fields against phenomena which cannot deterred society from legislating Growing internationalisation also implies risk of

be termed acceptable. a

in Sweden changing and becoming similar to attitudes to the sex trade more

countries where the purchase of sexual services looked on as a those in of social life. Prostitution, then, needs to be clearly rejected. natural part

Summary 31

Criminalisation, however, will demand the allocation of adequate resources for criminal investigation but also for rehabilitation. If resources are deemed insufficient for reinforcing both social policy measures and policing, one should, for the time being, refrain from criminalising the sex trade and instead

concentrate on social policy measures, including the proposed prostitution

centre.

In the event of criminal isation, penal liability should be incurred

by both buyer

and seller. The crime be termed, respectively, can sex trading and aggravated

sex trading. Given the meaning of sex trade as already explained, these

offences would include not only the purchase of sexual intercourse and other sexual acts but also sexual services of kind a not involving direct genital contact, e.g. private posing.

Liability for procuring should be reformed also include so as to a person promoting or deriving profit from another having casual sexual intercourse in return for a consideration, in connection with the production of pornographic pictures films. The Commission favours

or expanding criminal liability for procuring. To avoid problems of demarcation, liability for this

type of procuring should be confined to situations where and women men are used for casual sexual intercourse return for where the payment or active party performs or participates in sexual acts of grossly degrading kind. a No change proposed the penalties for procuring and aggravated procuring

respectively. proposed that sex trading be made punishable by fine by a or up to six months imprisonment in normal For aggravated trading the cases. sex same penalty proposed as for procuring, viz to four imprisonment.

up years

For certain prostitutes the suitable penalty would be form some of care or therapy. Many men making regular of prostitutes use are probably also in need of rehabilitation the form of constructive social and

psychological supportive

measures.

Författningsförslag

Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att det i brottsbalkens 6 kap. skall införas en ny paragraf följande av lydelse, dels att 6 kap. 8 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap. Den som utnyttjar en annan person för tillfällig sexuell förbindelse mot en ekonomisk eller därmed jämannan förl ig ersättning, döms för könshandel till böter eller fängelse högst sex månader. Detsamma skall gälla den som ställer sig till förfogande för sådan en sexuell förbindelse. Om brottet är grovt döms till fängelse i högst år. Vid bedömande av huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas om det innebär missbruk av någons ungdom, förstånd utsatthet eller beroende ställning.

3§ Den som främjar eller ett otill- Den främjar eller ett otillsom börligt sätt ekonomiskt utnyttjar att börligt sätt ekonomiskt utnyttjar att annan har tillfälliga sexuella förbin- har tillfälliga sexuella förbinannan delser mot ersättning, döms för kopp- delser mot ersättning eller att annan leri till fängelse i högst fyra år. för framställning pornograjfzska av Får den som med nyttjanderätt har alster mot ersättning har tillfällig upplåtit en lägenhet vetenskap om att sexuell förbindelse innefattar som lägenheten helt eller till väsentlig del samlag eller har kränkande grovt används för tillfälliga sexuella förbin- karaktär, döms för koppleri till delser mot ersättning och underlåter fängelse i högst fyra år. han att göra vad som skäligen kan Får den med nyttjanderätt har som begäras för att få upplåtelsen att upplåtit lägenhet vetskap att upp- en om höra, skall han, verksamheten lägenheten helt eller till väsentlig del om fortsätter eller återupptas i lägenheten, används för tillfälliga sexuella föranses ha främjat verksamheten och bindelser mot ersättning och underdömas till enligt första stycket. låter han att göra vad skäligen ansvar som kan begäras för att få upplåtelsen att upphöra, skall han, verksamheten om fortsätter eller återupptas i lägenheten, anses ha främjat verksamheten och dömas till ansvar enligt första stycket.

15-0254

- .

g via :

yaszwä:så :scenmami-xx. L -

V sáxszsgzäzsm4 i

..

i,rKXräéä§3åV

Håål? skam :xszâå5 L, i i :nämt ma igáiñxåâtå

m rzéøiüiirügåt7

a: mig

1 Inledning

Utredningsuppdraget m.m.

Den år 1977 tillsatta Prostitutionsutredningen studerade ingående prostitutionen

som samhällsföreteelse. Utredningen gjorde kartläggning prostitutionens

en av former och omfattning som kom att ligga till grund för övervägandena i betänkandet SOU 1981:71 Prostitutionen i Sverige, bakgrund och åtgärder. Inom utredningen utarbetades också rapporten Ds S 1980:9 Prostitutionen i Sverige. l sitt betänkande förslog Prostitutionsutredningen att offentliga pornografiska föreställningar sexklubbsverksamhet skulle förbjudas och att ett nytt straffansvar för hyresvärdar skulle införas. Utredningen ansåg vidare att straff för den som köper sig tillfällig sexuell förbindelse med narkotikaberoende prostituerad

en borde införas, eftersom ett sådant handlande framstod särskilt hänsynslöst

som och straffvärt. De föreslagna ändringarna förutsatte enligt utredningen att insatserna från samhällets sida för att hjälpa de prostituerade ökade. Förslagen genomfördes endast vad avsåg offentliga pornografiska föreställningar

genom att ett förbud mot sådana föreställningar infördes i 10 § allmänna ordningsstadgan,

numera 2 kap. 14 § ordningslagen 1993:1617.

Prostitutionsfrågan togs också upp i Sexualbrottskommitténs betänkande SOU 1982:61 Våldtäkt och andra sexuella övergrepp. I betänkandet föreslogs bl.a. en utvidgning av koppleriansvaret i syfte att minska prostitutionens skadeverkningar. Förslaget genomfördes på så sätt att kravet på att främjandet eller utnyttjandet av annans prostitution skulle ha skett vanemässigt eller för att bereda sig vinning togs bort i straffbestämmelsen. Vidare infördes ett särskilt straffansvar för hyresvärdar som tillåter annan att bedriva prostitutionsverksamhet i förhyrd

en lägenhet.

Frågor om olika åtgärder för att motverka prostitution har därefter återkommande behandlats i riksdagen under hela 198Halet. Såväl justitieutskottet Socialutskottet

som har behandlat förslag med anknytning till detta ämne vid ett stort antal tillfällen.

36 Inledning

Ett försök att på nytt kartlägga omfattningen av prostitutionen i Sverige gjordes år 1991, denna gång inom Justitiedepartementet. l en promemoria 91-3561, Prostitutionen i Sverige en beskrivning av det aktuella läget, anfördes samman-

fattningsvis att prostitutionen sedan mitten av 1970-talet hade minskat kraftigt i omfattning. Enligt promemorian hade gatuprostitutionen under perioden 1980- 1990 minskat med 40 procent, prostitutionen massageinstituten med 30 procent och den s.k. sexklubbsverksamheten med 40 procent. Vidare konstaterades att prostitutionen hade betydligt större omfattning i vissa av våra grannländer än i Sverige och att ett svenskt närmande till det ivriga Europa snabbt kunde förändra situationen här hemma. Promemorian remissbehandlades.

Genom ett flertal motioner om åtgärder mot prostitution, vård och rehabilitering

prostituerade samt kriminalisering av parterna i prostitutionen, aktualiserades av dessa frågor nytt i riksdagen under hösten 1992 såväl i Socialutskottet l99293zSoU2, prot. 21 ijustitieutskottet 199293:JuU15. I sitt betänkande

som över motionerna anförde justitieutskottet bl.a. följande.

Som framgått av det föregående har det under senare år bedrivits ett arbete

mot prostitution, och åtgärder har vidtagits olika nivåer i samhället. Enligt

utskottets mening måste det dock ifrågasättas om det hittills nedlagda arbetet

varit tillräckligt for att hejda prostitutionen. I det sammanhanget vill utskottet

särskilt hänvisa till att viktiga remissinstanser ifrågasatt resultatet av Justitie-

departementets kartläggning av omfattningen av prostitutionen. Ytterligare

åtgärder bör enligt utskottets mening nu övervägas. En sådan åtgärd skulle

kunna att kriminalisera prostitutionen. Utskottet har tidigare tagit avstånd

vara

från sådan tanke och utskottet känner alltjämt stor tvekan inför den. Mot

en

kriminalisering talar bl.a. svårigheten att tillräckligt tydligt identifiera

en

den brottsliga gärningen, bevissvårigheter och risken för negativa effekter

for de inblandade kvinnorna. För en kriminalisering talar å andra sidan främst

den normbildande effekten ett straftbud som också skulle kunna få en

av

viss avhållande effekt. Frågan innehåller känsliga avvägningar som enligt

utskottets mening kräver sin särskilda belysning, och utskottet är berett att

tillstyrka att den utreds. Frågan om kriminalisering bör dock inte ses isolerad

utan har sin plats i ett större sammanhang, t.ex. inom ramen för en

totalöversyn samhällets åtgärder mot prostitution.

av

Riksdagen anslöt sig till utskottets ståndpunkt.

Chefen för Socialdepartementet föreslog efter samråd med justitieministern, mot bakgrund riksdagens uttalande, att en särskild utredare skulle tillkallas

av för att göra översyn av samhällets åtgärder mot prostitution.

en

[direktiven för utredningen, redovisas i sin helhet som bilaga anfördes

som bl.a. följande.

Inledning 37

Utredaren skall kartlägga prostitutionens omfattning i Sverige och särskilt belysa de problem som är förknippade med prostitutionen samt orsakerna till dessa. Det gäller såväl heterosexuell som homosexuell prostitution. Vidare

bör utredningen förutsättningslöst undersöka om en kriminalisering

av prostitutionen är en lämplig åtgärd för att förstärka samhällets insatser när det gäller att bekämpa prostitutionen. I uppdraget ligger också att föreslå andra eventuella åtgärder och hur dessa skulle kunna genomföras. Vidare skall utredaren redovisa förslag till informations- och upplysningsarbete såväl nationellt som internationellt. Beträffande de uppgifter och områden som enligt direktiven särskilt skall studeras sägs.

För att få en uppfattning om problemets vidd och förändringar bör en ny studie genomföras där omfattningen och formerna för den heterosexuella och homosexuella prostitutionen kartläggs. I denna studie bör också den

s.k. sexturismen, barnprostitutionen, kontaktarmons-prostitutionen, 071-

telefonnumren och kvinnoimporten från Sydostasien och Östeuropa uppmärksammas.

I de större städerna i Sverige Stockholm, Göteborg och Malmö har

- socialtjänstens och polisens arbete under 1980-talet mer eller mindre kontinuerligt haft riktade insatser för prostituerade kvinnor. Arbetet har huvudsakligen haft uppsökande karaktär. I Göteborg har därutöver ingått behandlingsarbete och information riktad till allmänheten. Detta arbete bör utvärderas vad gäller insatser, riktlinjer, utformning och resultat. Erfarenheter

av prostitutionens skadeverkningar bör beskrivas. Likaså bör kunskaper om bakgrundsfaktorer som bidrar till att kvinnor prostituerar sig analyseras,

exempelvis tidiga erfarenheter av sexuella övergrepp.

De särskilda insatserna mot prostitutionen bör diskuteras i förhållande till socialtjänstens och polisens ordinarie arbete. Speciell uppmärksamhet bör ägnas kvinnor som har missbruksproblem. En redovisning bör ges av förekommande riktade behandlingsinsatser och tillämpningen av lagen om vård av missbrukare i vissa fall LVM när det gäller prostituerade. Utredningen bör också studera det sociala arbete för att hjälpa prostituerade som utförs i Oslo. Dessa insatser kan utgöra ett jämförelsematerial till de svenska förhållandena.

Frivilliga insatser mot såväl den inhemska som den internationella prostitutionen har växt fram under det senaste decenniet. Som exempel kan Svenska Kyrkans och Rädda Barnens arbete nämnas. De har bl.a. engagerat sig i problemen med barnprostitution i Sydostasien och också bidragit med upplysningsarbete i Sverige. Deras och andras insatser bör redovisas.

38 Inledning

Enligt direktiven bör också effekterna av den lagstiftning om förbud mot offentliga

pornografiska föreställningar som infördes år 1982 och av ändringarna av

koppleribestämmelsen år 1984 utvärderas. Om behov av ändrad lagstiftning visas

föreligga, bör sådana förslag läggas fram. Möjligheterna att redovisa omfattningen

av våldsbrott mot prostituerade bör undersökas. Vidare anförs i direktiven.

Det framtida sociala och polisiära arbetet måste ske med beaktande av ett

mer internationellt perspektiv än tidigare. Utredaren bör mot denna bakgrund

inventera och analysera prostitutionspolitiken i några andra länder med

olika inriktning detta område. Såväl den officiella inställningen som frivilliga organisationers arbete bör studeras och de nuvarande EG-ländemas lagstiftning

bör redovisas. Det är viktigt att de svenska och nordiska erfarenheterna kan

relateras till ett större sammanhang. I denna granskning bör också internationella

regelverk studeras.

Utredningen har utgått från att de grundläggande analyser och beskrivningar

bl.a. av prostitutionens orsaker och förutsättningar, som redovisas i kap. 6 i den år 1977 tillsatta prostitutionsutredningens betänkande och i kap. 5 iden rapport som utarbetades inom utredningen, fortfarande är giltiga i stor utsträckning.

1977 års prostitutionsutredning valde att definiera prostitution på följande sätt: Prostitution föreligger när minst två parter köper respektive säljer sexuella tjänster mot vanligen ekonomisk ersättning, som utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten SOU 1981:71 s. 33.

Ordet prostitution uppfattas ibland som liktydigt med den verksamhet som den prostituerade kvinnan bedriver. Utredningen har därför föredragit att använda ordet könshandel, som kan anses mer adekvat när det gäller en verksamhet där minst två parter köper respektive säljer sexuella tjänster och som går ut på att tillfredsställa köparens sexualdrift.

Det föreliggande betänkandet innehåller en redogörelse för både den heterosexuella och den homosexuella könshandelns nuvarande omfattning och former i Sverige. Även i könshandeln och könshandelns skadeverkningar beskrivs.

parterna

Kartläggningen av könshandeln har skett genom ett frågeformulär som tillställts landets samtliga polis- och socialdistrikt. Eva Tiby, kriminolog vid Brottsförebyggande rådet, har bistått sekretariatet med sammanställning, bearbetning

och uppföljning de erhållna svaren. Vidare har prostitutionsgrupperna i

av Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping bidragit med material. En undersökning av den homosexuella könshandeln har, uppdrag av utredningen, gjorts av Eva Tiby. Undersökningen redovisas i rapporten Homosexuell prostitution SOU 1995: 17.

sekretariatet har genomfört en mindre telefonundersökning beträffande könsköparna, i syfte att få kunskap om deras motiv och beteenden.

Inledning 39

En dokumentering och utvärdering av samhällets sociala och polisiära insatser mot prostitution har, för utredningens räkning, gjorts fildr Ulla-Carin Hedin

av och til.dr Per-Åke Karlsson vid Institutionen

för socialt arbete, Göteborgs universitet. Arbetet redovisas i rapporten Socialt arbete mot prostitution SOU 1995:16.

Vidare har Dan Magnusson, adjungerad professor i rättsekonomi vid Högskolan i Jönköping, på uppdrag av utredningen undersökt förekomsten organiserad

av könshandel och ett eventuellt samband med organiserad brottslighet. Han har avgivit rapporten Den organiserade prostitutionen och sexindustrin i Sverige. I denna studie uppmärksammas också sexkontaktannonseringen, de s.k. 071numren och andra nya företeelser inom sexindustrin.

När det gäller uppgifter sexturism och barnprostitution har utredningen

om inhämtat uppgifter från Rädda Barnen.

Utredningen föreslår olika åtgärder för att minska prostitutionen, bl.a. att ett nationellt center som skall ha det Övergripande ansvaret för samordningen

av forskning, utbildning, information m.m. i frågor rör prostitution inrättas,

som till en början som ett projekt under tre år. Utredningen har övervägt frågan

om en kriminalisering av prostitutionen liksom om en utvidgning koppleriansvaret

av och lämnar i betänkandet förslag till lagstiftning i dessa delar.

Betänkandet innehåller redogörelser för förhållandena och prostitutionspolitiken i en del andra länder. Studieresor har företagits till Oslo, Köpenhamn, Helsingfors, Bryssel, Amsterdam, St Petersburg och Tallinn.

Samråd har förekommit med Kommissionen våld mot kvinnor S 1993: l 1

om och Utredningen om översyn av reglerna om utvisning på grund av brott

m.m. Ku 1992:08.

Prostitution i ett historiskt och internationellt

perspektiv

2.1 Prostitution tiderna

genom

Prostitution är som ofta påpekas en företeelse som förekommit i alla tider

- -

l. I de mesopotamiska och egyptiska kulturerna förekom prostitution redan

3000 år f.Kr. I antikens Grekland farms sannolikt en omfattande och ofta välreglerad heterosexuell och homosexuell prostitution. De kvinnliga prostituerade kunde indelas i grupper med olika social status, av vilka hetärerna de högst

var aktade. Också bland romartidens kvinnliga prostituerade förekom sociala skikt. De flesta var skyldiga att registrera sig och att betala skatt för sin verksamhet. Gatuprostituerade var oregistrerade och olagliga och ansågs den lägst

vara stående gruppen.

Prostitutionen i det medeltida europeiska samhället var mestadels heterosexuell och bedrevs på bordeller. Bordellprostitutionen var erkänd och noga reglerad av myndigheterna. Därutöver förekom en utbredd olaglig prostitution på vissa näringsställen och badhus samt på gatan.

Protestantismens genombrott i Europa medförde att bordellprostitutionen minskade medan gatuprostitutionen tilltog under 1500- och 1600-talen. Den nya kyrkan accepterade inte prostitutionen och krävde att bordellerna skulle avskaffas. Även hygieniska skäl gjorde sig härvidlag gällande eftersom könssjukdomen syfilis hade börjat förekomma.

Under 1700-talet ändrades åter attityden till prostitution. Trots att prostitution ofta var förbjuden accepterades den i praktiken. Gatuprostitutionen fortsatte att breda ut sig och bordellerna blev åter vanliga i städerna. I Sverige förekom prostitution mestadels på gästgiverier, värdshus, marknadsplatser och gator.

42 Prostitution i ett historiskt och...

Reglementeringssystemet Vid början av 1800-talet ökade de veneriska sjukdomarna, vilket medförde förnyade statliga kontrollátgärder. Reglementeringssystem med registrering och kontroll av de prostituerade kvinnorna började införas runt om i Europa.

I Sverige infördes ett reglementeringssystem år 1847. Systemet innebar att prostituerade kvinnor skulle skrivas in och besiktigas en gång i veckan. Enligt det särskilda prostitutionsreglementet var de prostituerade kvinnorna också förpliktade att följa vissa regler vad gällde bostadsförhållanden, uppträdande på allmänna platser m.m. En prostituerad kvinna som inte följde reglementets bestämmelser kunde dömas till arbete tukthus eller spimihus.

Under senare delen av 1800-talet växte en abolitionistisk rörelse fram, som ville avskaffa reglementeringen och motverka statens legitimering av prostitutionen. I England bildades år 1875 Internationella Abolitionistiska Federationen, som ansåg att den statliga reglementeringen understödde internationell och nationell handel med prostituerade. Resultatet blev att den engelska strafflagstiftningen ändrades år 1885 så att det blev straffbart att värva flickor under 21 år

i England eller utomlands till osedliga handlingar. Denna lagstiftning kom - att stå modell vid senare internationella diskussioner om prostitution.

Den abolitionistiska rörelsen utvidgades till många andra länder och kulminerade i en internationell konferens i Paris år 1902. Konferensen fick till följd att

internationell överenskommelse träffades för att hindra vit slavhandel. en Överenskommelsen undertecknades år 1904 tolv länder, däribland Sverige.

av

l såväl Europa som USA fortsattes under första hälften av 1900-talet arbetet för att eliminera kvinnohandeln. Grunden lades till 1949 års FN-konvention mot handel med människor och exploatering av andras prostitution se avsnitt 2.4. Konventionens syfte var att förbjuda och kontrollera handeln med kvinnor och barn, att göra allt koppleri och värvning för prostitution olagligt.

genom

Under perioden fram till 1950-talet avskaffades reglementeringslagstiftningen

i de flesta länder. I Sverige avskaffades den år 1918 och ersattes med en lag

1918:460 angående åtgärder mot utbredning könssjukdomar, enligt vilken

av

och angripen könssjukdom, alltså både man och kvinna, var en som var av

förpliktades att underkasta sig läkarbehandling m.m.

Svenska förhållanden under seklet från 1800-talets mitt

I Sverige hade 1734 års lag präglats av uppfattningen att könsumgänge endast

tillåtet inom äktenskapet. Allt utomäktenskapligt könsumgänge var således var straffbart. Enligt bestämmelserna om koppleri och skörlevnad straffades den,

höll sådana hus och samkväm där otukt och lösaktighet drives, liksom som de kvinnor som i sådana hus låta sig till skörlevnad bruka. Bestämmelserna

Prostitution i ett historiskt och 43

om sedlighetsbrott i 1734 års lag ändrades genom 1864 års straftlag. Konsumgänge mellan ogifta blev straffritt, förutsatt att ett barn blev följden. Lagen innehöll också bestämmelser om koppleri och sårande tukt och sedlighet.

av

Lösdriverilagstiftningen, som funnits i Sverige sedan lång tid tillbaka, ändrades flera gånger under 1800-talet. Landstrykare och annat löst folk kunde utsättas för tvångsåtgärder av olika slag. Enligt 1846 och 1853 års försvarslöshetslagstiftning häktades årligen tusentals människor för försvarslöshet och olovligt kringstrykande och dömdes till tvångsarbete. Prostitution var den vanligaste anledningen till att kvinnor dömdes till sådant arbete. Försvarslöshetslagstiftningen ersattes år 1885 av lösdrivarlagen, hade till syfte att förebyg-

som ga brottslighet och annan asocialitet. Enligt denna lag kunde den under-

som låter att efter förmåga söka årligen försörja sig och tillika företer ett sådant levnadssätt, att våda därav uppstår för allmän säkerhet, ordning eller sedlighet anhållas och tilldelas varning samt vid upprepat lösdriveri dömas till tvångsarbete. Ingripandena mot kvinnor enligt lösdrivarlagen föranleddes nästan alltid

av att vederbörande var prostituerad. Lagen kom med smärre ändringar att bestå fram till år 1965, då den ersattes av asocialitetslagen. Varningar och häktningar blev från början av 1950-talet sällsynta och tvångsarbetsdomar förekom mycket sällan. Så sent som år 1959 anhölls dock 244 män och 193 kvinnor enligt lösdrivarlagen. Kvinnorna torde i praktiskt taget alla fallen ha varit prostituerade.

Prostitution förekom i Sverige vid tiden runt sekelskiftet mest i Stockholm

men tidvis även i en del andra städer ute i landet. Gatuprostitutionen framträdan-

var de men även på kaféer och restauranger knöts prostitutionskontakter. Platsen för det könsliga umgänget kunde vara ett s.k. partihotell, där hyrde in sig för

man någon timma eller s.k. flickställen, en form av inackorderingshem för flickor. l andra fall kunde köparens bostad eller undanskymda platser utomhus användas. Viss bordellprostitutionochhamnprostitution förekom också. Successivt ändrade prostitutionen karaktär, bl.a. till följd av det ökade antalet privatbilar. Platsen för könsumgänget blev ofta köparens bil eller avsides liggande platser.

mer

Den prostitution som dokumenterats i Sverige under de senaste århundradena har till allt Överskuggande del varit heterosexuell med kvinnor som säljare och män som köpare. Under 1900-talet har också homosexuell prostitution mellan män dokumenterats. Homosexuell otukt mellan vuxna avkriminaliserades först år 1944.

Förändrad könshandel efter andra världskriget

Efter andra världskriget hade toleransen mot prostitution Ökat etappvis. [Europa förändrades prostitutionsmarknaden. De redan tidigare existerande underjordiska systemen för prostitution expanderade och centralfigurer i verksamheten blev kopplarna och beskyddarna. Det blev nödvändigt att vidta åtgärder

44 Prostitution i ett historiskt och...

när det gällde män som levde på prostituerades inkomster. Den nya policyn syftade till att förstöra prostitutionens struktur utan att hindra prostituerade från att förtjäna sina inkomster. Kontroll och förbud av olika slag förekom dock alltjämt i högre eller lägre grad över åren beroende på vilken traditionell status

prostituerade hade i respektive land. I vissa länder var utbjudande av prostitu-

tionstj änster ett brott mot allmän ordning medan fönsterprostitution kunde fortgå obehindrat i länder där detta varit tillåtet.

På 1970-talet ägde stora förändringar rum när det gällde prostitution. De hade sin grund i sociala förändringar och en ändrad syn på sexualitet. Detta var den sexuella revolutionens era. Människor skulle vara sexuellt frigjorda och kvinnor fick en ökad erotisk framtoning. Sexual iteten blev kommersialiserad och erotiken blev mer synlig. Pornografiska tidningar och filmer började produceras och spridas i mycket stor omfattning. I prostitutionen började kunderna efterfråga en annan sorts sexuella tjänster. Den prostituerade skulle inte längre bara utföra en sexuell tjänst utan ge kunden något slags dröm-sex. Detta ledde till en utveckling i sex- och nöjesindustrin med saunas, sex-klubbar, poseringsateljéer och massageinstitut av mera luxuös och varierad karaktär. Kopplarens roll förändrades också. Från att ha arbetat på gatan blev han del av en kommersiell organisation eller kriminell liga. Resultatet blev ett nytt sätt att bedriva koppleriverksamhet. Den prostituerade tvingades in i ett system med ökade kostnader för de tjänster hon behövde för att behålla sin position på marknaden. De prostituerade som blev kvar i gatuprostitutionen präglades alltmer av drogmissbruk.

Ekonomin i prostitutionen är numera sammankopplad med övrig nöj esindustri. De nya ledarna i prostitutionsvärlden använder hotell, barer, saunas, nattklubbar och teatrar för kontakter med kunder. Koppleri göms bakom en fasad av legal verksamhet med bolag som opererar på olika nivåer. Inkomster från prostitution är ofta endast en del av rörelsen. Kännetecknande för denna nya fas i prostitutionshistorien är underjordisk verksamhet, närvaro i allt vidsträcktare sektorer, sökande efter marknader, skapande av en multinationell sex-industri och

nya av ett internationellt nätverk.

Prostituerade i Europa och USA har börjat organisera sig och begära en högre social status. En internationell organisation för prostituerade, the International Committee for Prostitutes Rights ICPR grundades år 1985. Organisationen godtar frivillig prostitution men är emot alla former av påtvingad prostitution. Ett ökande antal av de prostituerades organisationer deltar numera i speciella projekt, organiserade av internationella organisationer, t.ex. i Världshälsoorganisationen där de hjälper till med utveckling av aids-information och aids-

förebyggande program.

Lagstiftningen avseende prostitution har det senaste halvseklet i huvudsak haft tre olika inriktningar, nämligen reglerande, abolitionistisk eller förbjudande. I de länder som tillämpat något slags reglering, med eller utan tillåtande av

Prostitution i ett historiskt och 45

bordeller, har prostitution accepterats och kontrollerats. Regler har satts upp för bordeller, såsom att underåriga, berusade och beväpnade inte har tillåtits där. Hallickverksamhet är kriminell bara om offret är underårigt eller prostitutionen påtvingad. Exempel denna inriktning utgör Eros-centren i Tyskland, där de prostituerade måste registrera sig och där medicinska kontroller är obligatoriska samt Holland, där prostitution i vissa former tillåts vissa gator eller i vissa områden.

Exempel på länder som har en grundläggande abolitionistisk policy när det gäller prostitution är Frankrike, Belgien och England. Dessa länders lagstiftning syftar inte direkt till att prostitutionen i sig skall försvinna. Den prostituerade gör sig inte genom prostitutionen som sådan skyldig till något brott. En tredje persons exploatering av den prostituerade i alla former är däremot brottslig. Detta innebär emellertid inte att de inte har någon reglering alls av prostitution. Tvärtom har prostituerade och bordellägare fått betala skatt i Frankrike och i England är det inte tillåtet för en prostituerad att bjuda ut sina tjänster gatan.

Länder med förbudslagstiftning fördömer utövandet av prostitution som sådan. Alla som är inblandade i prostitutionen, även kunden och den prostituerade, kan åtalas och straffas för att ha begått en olaglighet. Exempel på länder som har denna inriktning är vissa stater i USA, Ryssland, Iran, Filippinerna och Thailand.

Prostitutionen har alltid sökt sig nya vägar. Det nutida samhället präglas av internationalisering och de globala rörelserna påverkar också prostitutionsmönstret. Sexturism t.ex. från Europa till Thailand och Sri Lanka liksom migration av kvinnor från tredje världen och Östeuropa till bordeller i Västeuropa, Nordamerika och Japan är nya företeelser. Sexturism där barn utnyttjas i prostitution har fått stor omfattning se avsnitt 13.1. Ett annat internationellt problem, nämligen handel med kvinnor över gränserna, s.k. trafficking, har ökat oroväckande. Det internationella samarbetet mellan olika organisationer för att motarbeta prostitution har ökat i omfattning. Samtidigt har rörelser uppkommit som verkar för att prostitution skall legaliseras och erkännas som arbete så att t.ex. arbetsrättslig och social lagstiftning blir tillämplig också på de prostituerade. Uttrycket sex-arbetare har alltmer kommit att användas för dem som verkar inom sex-industrin eller som prostituerade. Spridningen av hiv och aids är också ett allvarligt problem som får könshandeln att framstå i ett nytt perspektiv.

2.2 Trafficking

Trafficking, handel med kvinnor, nämndes första gången i slutet av förra århundradet av abolitioniströrelsen. Rörelsen bedrev en anti-slavkampanj som skapade medvetenhet om problemet med kvinnohandeln. Den refererade till den handel som bordellägare och hallickar bedrev för att rekrytera prostituerade till

46 Prostitution i ett historiskt och...

bordellerna. Sådan kvinnohandel förekom mellan länder som England, Frankrike, Belgien och Nederländerna. Till USA importerades runt sekelskiftet kinesiska flickor för att arbeta som prostituerade den kinesiska arbetskraften. Rörelsen kallade detta för handel med vita slavar i analogi med svart slavhandel. Kvinnohandeln jämställdes alltså med den illegala handeln med människor. Senare har termen vit slavhandel reserverats för kriminella aktiviteter, alltså inte internationell handel som sådan med kvinnor utan handel med minderåriga eller vuxna genom våld, tvång eller bedrägeri.

Internationell könshandelstrafik med kvinnor från tredje världen hör till de stora förändringar som ägt rum på prostitutionsmarknaden under de senaste årtiondena. Med den ökande internationaliseringen, ekonomiska klyftor mellan rika och fattiga länder och den förändrade prostitutionsstrukturen i allmänhet, har antalet kvinnor som är offer för denna handel stadigt ökat. Trafficking kan nu sägas vara ett etablerat internationellt socialt problem.

Migration från landsbygden till städerna är en av de få möjligheter flickor

som och kvinnor i tredje världen har att förbättra sina levnadsförhållanden eller bidra till familjens försörjning. I den situationen försöker många flickor och kvinnor att marknadsföra sin sexualitet som en sista utväg för att skaffa pengar till livets nödtorft för sig och sin familj. Också sociala värderingar, t.ex. när det gäller ensamstående mödrar eller ogifta flickor som inte är oskulder, kan göra att en kvinna drivs in i prostitution eller inte accepteras av det samhälle hon lever Migration till ett annat land kan i den situationen te sig som ett gott alternativ.

Ökningen av kvinnohandeln kan också förknippas med utvecklingen av sexturism. Män från Europa, Japan eller USA reser t.ex. till Filippinerna, Thailand, Kenya eller Brasilien för att ta del av prostituerades tjänster. Sex-turismen skapar kunder och hallickar finns som förmedlar kontakter med flickorna. Prostituerade från tredje världen anses lätta att köpa, de är billiga, villiga eller bådadera och dessutom exotiska. Sex-turism och trafficking kan båda sägas utgöra delar av internationaliseringen av prostitutionen.

Övergripande data saknas om hur stor den internationella könshandeln med kvinnor Information från olika källor visar att det kan röra sig om 100 000tals kvinnor, de flesta från länder utanför Europa, som är föremål för denna handels- och importverksamhet och som kommer att hanma på bordeller i Europa, Nordamerika och Japan. Kvinnorna smugglas ofta till Europa genom organiserade kriminella nätverk. Ligor placerar ut dem på sina bordeller

egna eller säljer dem vidare. Enskilda klubbägare rekryterar också ibland på egen hand. Det kan ske genom att kvinnan tas in i landet på turistvisum. Därtill kommer ett stort antal kvinnor som kommer från Asien, Latinamerika eller Östeuropa efter äktenskapsförmedling, som s.k. mail order brides. Ytterligare andra från dessa länder anställs som go-go-dansöser i nöjesbranschen eller som svart arbetskraft inom hotell- och restaurangnäringarna. Inte sällan ingår det i kvinnornas arbetsvillkor att de skall utföra sexuella tjänster.

Prostitution i ett historiskt och 47

Kvinnor som är offer för trafficking hamnar ofta i utsatta situationer. De flesta uppehåller sig illegalt i landet dit de förts och tvingas därför undvika myndighetskontakter. Kvinnorna kan eller vågar inte söka hjälp av rädsla för repressalier eller för utvisning. Många hålls inlåsta och hindras från att ta kontakt med andra som talar samma språk. Pass och andra resedokument tas ibland ifrån dem.

2.3 EU och könshandeln

I många EU-länder har en allt liberalare syn börjat sprida sig när det gäller prostitution. Prostituerade bildar fackföreningar och hävdar sin rätt att prostituera sig och sin rätt till social trygghet för sig och sina familjer. De menar

att prostitution skall ses som ett yrke och att det är stigmatiseringen som skapar

den största skadan. Kvinnor och män som väljer att sälja sina kroppar för uppehållet skall ha rätt till social trygghet som sjukpenning, mammaledighet och pension liksom rätt att delta i och påverka forskningen om prostitution, sexuellt överförbara sjukdomar och droger, hävdar dessa organisationer. I Tyskland finns föreningen HYDRA och i Holland De Rode Draad Den röda tråden. Det förekommer att också kunderna sluter sig samman i organisationer, som är något av konsumentföreningar för könsköpare. I Holland finns t.ex. Stiftelsen Män och prostitution, broderorganisation till Lust och prostitution i Berlin.

Man skulle kunna säga att två olika inriktningar gör sig gällande i den europeiska debatten när det gäller prostitution. Den ena anser att prostitution skall legitimeras som yrke och koppleriet avkriminaliseras. Denna falang menar att det är en mänsklig rättighet att själv bestämma över sin kropp. Prostituerade skulle få större trygghet både fysiskt och socialt om de slapp samhällets förakt och stigmatiseringen och om social- och arbetslagstiftning skulle kunna tillämpas också på dem. Den andra riktningen, som är emot prostitution, stöder sig också på de mänskliga rättigheterna och menar att det är en mänsklig rättighet att få vara fri från sexuell exploatering, att varje människa har rätt till fysisk och psykisk frihet och integritet. Ett flertal organisationer finns som arbetar för att

bekämpa prostitution se avsnitt 12.4.

För Sveriges del gällde redan före årsskiftet 199495 EES-avtalet, som innebar

att Sverige även före EU-medlemskapet ingick i Europeiska ekonomiska samar-

betsområdet EES där varor, kapital, tjänster och personer fritt skall kunna röra sig över gränserna. Målsättningen området för personers rörlighet är att uppnå arbetskraftens fria rörlighet, dvs. en gemensam arbetsmarknad, socialförsäkringsskydd för migrerande arbetstagare m.fl etableringsskydd för självstän-

., diga näringsidkare, ömsesidigt erkännande av examina och förenklad gränskontroll. Till de grundläggande principerna hör rätten att fritt söka arbete och ta

48 Prostitution i ett historiskt och...

anställning över gränserna, likabehandling av arbetstagare oavsett nationalitet och rätten att tjäna in och lägga samman sociala förmåner i de olika länderna.

Den fria rörligheten för medborgare i länder som ingar i EES grundar sig på Romfördragets artiklar på området. Med vissa förbehåll för allmän ordning, säkerhet och hälsa medför den fria rörligheten rätt att förflytta sig fritt inom de avtalsslutande ländernas territorier för att söka anställningar som erbjuds där. Den ger också möjlighet att inneha en anställning i överensstämmelse med de lagar och författningar som gäller för arbetstagare i värdlandet. Den innebär också att all diskriminering på grund av nationalitet skall avskaffas vad gäller sysselsättning, lön och andra arbetsvillkor. Den som haft anställning i ett avtalsslutande land får även rätt att stanna kvar där. Denna rätt har utvidgats till att gälla vissa icke ekonomiskt aktiva personer, bl.a. pensionärer och studerande. Studenter behöver endast uppge att de har ekonomiska medel till sitt förfogande så att de inte kommer att ligga värdlandets socialhjälp till last. De andra kategorierna måste visa att de har tillräckliga medel, motsvarande åtminstone existensminimum i värdlandet. Dessutom skall de inflyttade kunna visa att de har sjukförsäkring. Den fria rörligheten innebär också att arbetstagarens familj lemmar makamake samt barn under 21 år, vilka inte behöver vara medborgare i något EES-land, har rätt att arbeta i det aktuella landet. Egna företagare tillförsäkras också etableringsfrihet i varje avtalsslutande land och deras närstående får samma rätt till uppehållstillstånd, arbete och sociala förmåner som gäller för arbetstagares familjer.

EUs arbete med att förverkliga den inre marknaden innefattar avveckling eller i vart fall förenkling av den inre gränskontrollen för personer. Mellan vissa EUländer har träffats s.k. harmoniseringsavtal avseende bl.a. visumpolitik, immigrations- och asylbestämmelser, narkotikapolitik och polisiära informationssystem. Exempel på detta är Schengenavtalet från år 1985. Detta avtal, som skulle ha trätt i kraft senast vid utgången av år 1992, skulle ha resulterat i borttagandet av gränser mellan flertalet av staterna inom den Europeiska Unionen. Det skulle ha inneburit förstärkta gränser utåt men en fri rörlighet inom Unionen. Avtalet har emellertid ännu inte trätt i kraft. Inom EU pågår för närvarande ett motsvarande arbete för att åstadkomma dels en fri rörlighet inom Europa och dels en stark yttre gränskonstroll. Frågor om visumregler, ansvarsfördelningen i fråga om behandling av asylsökningar och andra aspekter på den yttre gränskontrollens utformning aktualiseras därmed. EUs arbete sker inom särskilda samarbetsorgan direkt under regeringarnas ledning och överinseende tidigare TREVI-ministrarna, numera inom den s.k. tredje pelaren, under COREPER.

Vid ett möte i december 1993 beslöt EUs ministerråd att kampen mot prostitution skall ingå i EUs polisiära samarbete, som bl.a. omfattar kamp mot narkotika, terrorism och illegal invandring. Inom EU pågår uppbyggnad av en gemensam polisorganisation, Europol. Enligt den aktionsplan som ministerrådet antog

Prostitution i ett historiskt och 49

skall arbetet i syfte att bekämpa människohandel i prostitutionssyfte ske enligt fem rekommendationer, som innebär att länderna skall samarbeta för att samla och utbyta information, bl.a. om internationella ligor, andra länders lagstiftning och metoder för effektiv bekämpning av människohandel i prostitutionssyfte. Möjligheten att organisera prövning av visumansökningar och gränskontroll så att människohandel i prostitutionssyfte kan motarbetas skall undersökas.

En betydande rättspraxis har vuxit fram inom området arbetskraftens fria rörlighet. Några mål gäller prostituerade eller kan komma att få betydelse när det gäller prostitution.

Enligt EU-domstolen kan en person, som alltjämt söker arbete och har verkliga chanser att få anställning efter det att den tidsbegränsning som gäller för vistelse utan uppehållstillstånd har löpt ut, inte anmodas att lämna den främmande staten mål 29289. EG-domstolen fastslog i en annan dom, som gällde två franska prostituerade som vägrats uppehållstillstånd för att bedriva sin verksamhet i Belgien, att en medlemsstat inte kunde vägra annan medlemsstats medborgare uppehållstillstånd på grund av bristande vandel, när samma bristande vandel hos den egna statens medborgares inte gav upphov till legala eller andra slags effektiva åtgärder för att bekämpa sådan vandel. Adoui och Cournaille mot Belgiska staten, mål 115 och 11681. Vad för slags effektiva åtgärder som krävs är oklart.

Ett avtal som innebär att ett land blir medlem av en stor gemenskap, där folk skall kunna röra sig fritt över gränserna och där ickediskrimineringsprincipen gäller, dvs. alla medlemsstaters medborgare skall behandlas på samma sätt och ha samma rättigheter och förpliktelser som det egna landets medborgare, kan naturligtvis komma att medföra vissa inte önskvärda konsekvenser när det gäller prostitution. Det kan visa sig att kvinnor från EU-länderna finner en ny marknad för prostitution i Sverige liksom att svenska kvinnor kan komma att prostituera sig i ett annat EU-land. Redan tidigare har dock gällt att vi inte har visumtvång för dessa länder, vilket innebär att något hinder inte finns och inte heller tidigare har funnits för prostituerade från EU-länder att komma hit och prostituera sig på gatan under den uppehållstillståndsfria tre-månadersperiden. När uppehållstillstånd krävs kan detta emellertid förvägras eller dras i vissa situationer, bl.a om någon inte försörjer sig på ärligt sätt, varmed avses t.ex. att lever prostitution. I en till lagrådet nyligen överlämnad remiss

man föreslås dessa regler bli skärpta. Det kan givetvis uppstå problem för det fall att en kvinna från ett EU-land som har anställning och uppehållstillstånd prostituerar sig på fritiden, eftersom det inte är hennes verkliga försörjningkälla. Hon skall då inte behandlas annorlunda än en svensk kvinna, som prostituerar sig på fritiden.

50 Prostitution i ett historiskt och...

2.4 1949 års FN-konvention 1949 Convention

The

for the Suppression of Traffic in Persons and the Exploitation of the Prostitution of Others

Konventionen trädde i kraft år 1951 och ersatte alla tidigare konventioner inom detta område. Totalt har ett 60-tal länder tillträtt konventionen, bland dem Finland och Norge. Inom EU har Spanien, Frankrike, Belgien, Italien och Luxemburg tillträtt den. Sverige har inte tillträtt konventionen. Endast ett fåtal länder har kunnat leva upp till konventionens krav.

Konventionen har en abolitionistisk karaktär. Enligt konventionen är inte prostitution i sig brottsligt och prostituerade är offer som inte skall kriminaliseras. Det är däremot straffbart att exploatera offret eller att utnyttja en annans svaghet. Alla förmedlare eller mellanhänder från kopplare till kvinnohandlare är straffbara, oavsett samtycke från den prostituerade. Alla lagar och förordningar innebärande att prostituerade skall registreras skall avskaffas.

Enligt konventionen åtar sig staterna att straffa varje person som i prostitutionssyfte skaffar fram, lockar eller förleder en annan person, även om det sker med den samtycke. Även den utnyttjar prostitution skall

personens som annans straffas liksom den som innehar, förvaltar, finansierar eller upplåter en byggnad eller del därav för prostitution. Konventionen ålägger varje stat att avskaffa lagar och förordningar som föreskriver att prostituerade eller misstänkta

prostituerade skall registreras, inneha särskilda dokument eller underkasta sig särskilda åtgärder för övervakning. Staterna skall åta sig att i samband med inoch utvandring vidta sådana åtgärder, för att kontrollera handeln i prostitutionssyfte med människor av båda könen, som behövs för att uppfylla konventionsåtagandena. Särskilt åligger det dem att utfärda nödvändiga bestämmelser för att skydda in- och utvandrare vid ankomst, utresa och under resans gång, att offentligt varna för människohandelns faror, att övervaka exempelvis järnvägsstationer, flygplatser och hamnar samt att vidta åtgärder för att informera berörda myndigheter om ankomsten av sådana personer, som vid anblicken ger intryck av att vara huvudmän, medbrottslingar eller offer för sådan handel. Vidare innehåller konventionen bl.a. bestämmelser om utlämning för brott, informationsutbyte beträffande brott enligt konventionen och återbördande repatriation av medellösa prostitutionsoffer. I konventionen föreskrivs också att staterna skall vidta eller uppmuntra till åtgärder inom olika samhällssektorer för att förebygga prostitution och för att rehabilitera och återanpassa prostitutionsoffer socialt.

Frågan om Sveriges anslutning till konventionen har från slutet av 1980-talet vid ett flertal tillfällen varit föremål för övervägande. Vår inhemska lagstiftning har i sig inte ansetts utgöra något hinder för att tillträda konventionen. Det främsta skälet till att det inte varit aktuellt från svensk sida att ratificera konventionen är att den anses gammalmodig och inte i överensstämmelse med en

Prostitution i ett historiskt och 51

människosyn som Sverige kan ansluta sig till. Sverige har snarare strävat efter att säga upp gammalmodiga konventioner när de inte längre står i överensstämmelse med vårt sociala och rättsliga synsätt. Konventionstexten hänvisar också på ett flertal ställen till inhemsk lag, vilket minskar värdet av de folkrättsliga förpliktelserna och gör konventionen som helhet tandlös. Genom att ratificera FN -konventionen från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor SÖ 1980:8 har Sverige ansett sig redan ha gjort ett modernt internationellt åtagande beträffande kampen mot prostitution, även om det åtagandet endast prostitution av kvinnor till skillnad från den aktuella konventionen

avser som avser båda könen.

2.5 Andra konventioner m.m.

Vid sidan av 1949 års konvention finns ytterligare några internationella konventioner som kan tillämpas när det gäller prostitution.

2.5.1 Förenta Nationerna

FNs The Universal Declaration of Human Rights 1948 innehåller två artiklar, art. 4 om slaveri och träldom samt art. 5 om underkastelse till omänsklig eller förnedrande behandling, som båda reflekteras i 1949 års konvention, vilken fastslår att prostitution och handel med människor är oförenlig med den mänskliga värdigheten och människovärdet.

The international Convention on Civil and Political Rights 1966 bekräftar på nytt i artiklarna 7 och 8 förbudet mot omänsklig och förnedrande behandling och slaveri i the Universal Declaration of Human Rights.

The Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against women 1979 rekommenderar i artikel 6 att staterna skall vidta alla lämpliga atgärder, inklusive lagstiftning, för att förbjuda eller motarbeta suppress alla

former av handel med kvinnor och exploatering av kvinnlig prostitution.

Vidare kan nämnas FNs resolutioner the United Nations Economic and Social Council Resolution No 198330 den 26 maj 1983 med titeln Suppression of the traffic in and the exploitation of the prostitution of others, som föreslår

persons att FN skall se prostitution som en modern form av slaveri, samt Generalförsamlingens resolutioner 1983 och 1985 38 107 och 40 103, som uppmanar medlemsstaterna och FN-organ att vidta lämpliga åtgärder for att bekämpa kvinnohandel och prostitution. Under det 44e mötet i FNs Kommission för Mänskliga Rättigheter antogs en resolution om ökat samarbete mellan medlemsstaterna och icke-statliga organisationer för att till stånd mer effektiva åtgärder mot handel med kvinnor och barn och mot påtvingad prostitution. Inom FN har vidare the World Tourism Organisation°s WTO General Assembly år

52 Prostitution i ett historiskt och...

1985 antagit the Charter of Tourism and the Code of Tourism. Artikel 4 stipulerar att staterna skall undvika alla möjligheter att använda turism för att exploatera andras prostitution och artikel 10 att turister skall avhålla sig från exploatering andras prostitution. Även inte artiklarna är bindande har de av om ändå betydelse för motarbetande sex-turism. av

2.5.2 Europarådet

Europarådets konvention The Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms 1950 är direkt tillämplig och kan åberopas av enskilda personer. Artikel 3 förbjuder omänsklig och förnedrande behandling och artikel 4 förbjuder slaveri och träldom. Europarådet har prostitutionsproblematiken på dagordningen inom Kommittén för jämställdhet mellan kvinnor och män. År 1991 anordnades seminarium ett om Action against traffic in women and forced prostitution violations of as human rights and human dignity. Deltagarna skulle överväga vilka metoder som kunde användas eller utarbetas för att bekämpa kvinnohandeln och den påtvingade prostitutionen. Deltagarna var eniga om att kvinnohandel och påtvingad prostitution var en kränkning av de mänskliga rättigheterna, även om oenighet rådde om huruvida prostitution överhuvudtaget kunde vara frivillig. Vid mötet uppkom förslag att man skulle överväga att utarbeta konvention en eller rekommendation från Europarådet. Europarådet har därefter tillsatt en expertgrupp för att arbeta med frågan. Recommendation No R 91 11 on sexual exploitation, pornography and prostitution of, and trafficing in, children and young adults, antogs Europarådets av parlamentarikerförsamling i september 1991. Staterna rekommenderas bl.a. att

övervaka artist-, äktenskaps- och adoptionsförmedlingar, öka övervakningen från

immigrationsmyndigheters och gränspolisers sida, allt i syfte att förhindra handel med barn. Vidare rekommenderas medlemsstaterna att stödja forskning speciellt inom områdena pedofili, samband mellan sexuella övergrepp i familjen och prostitution samt samband mellan sex-industrin och organiserad brottslighet.

2.5.3 UNESCO

UNESCO anordnade år 1986 en konferens i Madrid prostitution, där enighet om rådde om att åtskillnaden mellan påtvingad prostitution och frivillig sådan, vilket var grundtanken i 1949 års konvention, inte längre kunde accepteras. Ingen prostitution kan sägas vara frivillig. En expertgrupp började därefter att göra en genomgripande översyn av 1949 års konvention och att omarbeta den så att den kunde bli internationellt normgivande. Särskilt viktigt ansågs detta vara med

hänsyn till den allt mer högljudda pro-prostitutionslobbyn i Europa. En FN-

ny konvention mot sexuellt utnyttjande som kan ersätta 1949 års konvention har

Prostitution i ett historiskt och 53

efterlysts av många stater och organisationer som en nödvändighet i kampen mot prostitutionen.

Förslag till en sådan ny konvention presenterades i mars 1993 i en rapport, the Penn State Report, på en Internationell Kvinnodag anordnad av bl.a. UNESCO. Förslaget till konvention är resultatet av ett fem år långt forskningsarbete av en expertgrupp inom UNESCO i samarbete med the Coalition against Trafficking

Women. Slutsatserna är klara; den gamla konventionen är obsolet. Grundtanken i den konvention som skisserats är att någon skillnad inte skall göras mellan frivillig och påtvingad prostitution. Man måste komma ifrån den inställningen att prostitution under vissa förhållanden kan vara acceptabel. Konventionen skall slå fast att sexuellt utnyttjande är en kränkning av mänskliga rättigheter, att det är en mänsklig rättighet att vara fri från sexuell exploatering i alla dess former. Sexuellt utnyttjande i alla former skall fördömas. Sexuellt utnyttjande skall definieras som när personpersoner uppnår sexuell tillfredsställelse eller ekonomisk vinst eller fördel genom missbrukandet av en annan persons sexualitet genom upphävandet av den personens mänskliga rätt till värdighet, jämställdhet, självständighet och fysisk och psykisk välmåga. Formen för utnyttjandet kan vara, men är inte begränsad till, sexuella trakasserier, våldtäkt, incest, missbruk av hustru, pornografi och prostitution. Utnyttjande i prostitution innefattar även tillfällig prostitution, pornografisk prostitution, sex-turism, mail-order-brides och handel med kvinnor. De prostituerade skall avkriminaliseras och kunden kriminaliseras, liksom alla som drar nytta av eller främjar prostitution. I konventionen planeras ingå ett avsnitt om åtgärder mot prostitution i krig och soldaters våldshandlingar mot kvinnor och barn.

Ett reviderat förslag till denna konvention har utarbetats i januari 1994.

Not 1 En historisk översikt över prostitutionen i den västerländska kulturen från ca 5000 år tillbaka i tiden finns i rapporten Prostitutionen i Sverige Del I DsS 1980:9 s. 45 ff och i betänkandet Prostitutionen i Sverige, bakgrund och åtgärder SOU 1981:71 s. 35 ff.

3 Gällande rätt

1 Brottsbalken

Brottsbalkens 6 kap. Om sexualbrott behandlar brott som på olika sätt har anknytning till sexuallivet. Några av bestämmelserna syftar direkt till att mot-

verka prostitution, nämligen koppleri 8 och 9 §§ och förförelse av ungdom

10 §. Andra bestämmelser, sexuellt utnyttjande 3 § och sexuellt utnyttjande av underårig 4 §, har inte detta syfte men kan tillämpas vid prostitution.

För koppleri 8 § straffas den som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att annan har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning. Även den har upplåtit lägenhet med nyttjanderätt och fär vetskap att

som en om lägenheten helt eller till väsentlig del används för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning skall dömas till ansvar för koppleri. Detta under förutsättning att han underlåter att göra vad som skäligen kan begäras för att få upplåtelsen att upphöra och verksamheten fortsätter eller återupptas i lägenheten. Straffet för

koppleri är fängelse i högst fyra år.

För grovt koppleri 9 § gäller en strängare straffskala, fängelse i lägst två och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om den som begått gärningen främjat tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning

i större omfattning eller hänsynslöst utnyttjat arman. Hänsynslöst utnyttjande kan

t.ex. bestå i att begagna sig eller framkalla drogberoende hos en kvinna för

av att förmå henne att prostituera sig till vinning för gärningsmarmen, eller att utsätta henne för misshandel för att få henne att inleda eller fortsätta en verk-

samhet som prostituerad.

Prostitution beskrivs i paragrafen som tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning. Med ersättning avses inte enbart pengar, kontanter och därmed jämförlig betalning, utan också ersättning i andra former, t.ex. pälsar eller smycken.

Främjandet kan ske på många olika sätt, t.ex genom att förmedla adresser till prostituerade eller att hälla bordell. I rättsfallet NJ A 1979 s. 602 fälldes

genom

56 Gällande rätt

den, som i ett tidningsföretag hade den faktiska bestämmanderätten i fråga om införande av annonser i företagets tidning, för att han genom att tillåta annonser vari utbjöds sexuella tjänster främjat vad som då betecknades annans otuktiga levnadssätt. Även psykisk påverkan på får denna

en annan som att prostituera sig kan utgöra främjande. Det krävs dock att denna påverkan inte varit alltför obetydlig utan verksamt har bidragit till den andras beslut att prostituera sig NJA 1982 s. 198.

I syfte att motverka prostitution slopades, genom en lagändring år 1984, det tidigare uppställda kravet på att främjandet eller utnyttjandet av annans tillfälliga sexuella förbindelser skulle ha skett vanemässigt eller för att bereda gärningsmannen vinning. Medan varje främjande av annans prostitution är straffbart, krävs vad avser det ekonomiska utnyttjandet att detta har skett på ett otillbörligt sätt. Enligt vad departementschefen uttalade i förarbetena till bestämmelsen får detta rekvisit som regel anses uppfyllt i och med att någon skaffar sig fördelar på annans verksamhet som prostituerad, utan vederlag eller mot vederlag

som står i missförhållande till vad han å sin sida presterat. Som exempel på koppleri, där gärningsmannen inte aktivt främjar armans verksamhet som prostituerad men ändå utnyttjar verksamheten, nämndes sammanbor eller är gift

att en man, som med en prostituerad, låter sig underhållas av kvinnan prop. 198384: 105 s. 57.

Det särskilda straffansvaret för fastighetsägare i 8 § andra stycket infördes också år 1984. Syftet var att motverka poseringsateljéer och bordeller. Samtidigt infördes ett tillägg i hyreslagen innebärande, att en hyresgäst har förverkat hyresrätten till en lägenhet om den väsentligen används för prostitution se nedan. En hyresvärd som hyr ut en lägenhet som bostad en prostituerad gör sig inte enbart på den grunden skyldig till straffbart främjande. Däremot kan ansvar komma ifråga om lägenheten uthyrs av hyresvärden med insikt om att den skall användas för prostitution eller som förut nämnts hyresvärden får

- vetskap om att lägenheten används för sådant ändamål och inte reagerar. För att en hyresvärd skall undgå straffansvar krävs att han antingen förmår hyresgästen att upphöra med verksamheten eller också gör vad som skäligen kan begäras för att få upplåtelsen att upphöra. Det som skäligen kan begäras av hyresvärden är att han, i klara fall, begagnar sig av hyreslagens möjligheter att säga avta-

upp let. Att han själv skall göra någon mera omfattande egen utredning i saken kan däremot inte begäras. Har hyresvärden vetskap om att en lägenhet används för koppleri bör det kunna begäras att han gör en anmälan om detta till polis- eller åklagarmyndighet, som kan ordna med utredning i saken.

När det gäller effekterna av 1984 års lagändringar, kan sägas att en minskning av antalet anmälda koppleribrott skett fram till år 1992, då anmälningarna på nytt ökar fig. 1. Samma tendens finns när det gäller antalet personer som lagförts för koppleri fig. 2. Av den brottsstatistik som förs kan inte utläsas hur många av de dömda som hade gjort sig skyldiga till s.k. hyreskoppleri. Utvecklingen av antalet anmälningar och domar för koppleri följer i stort om-

Gällande rätt 57

fattningen av prostitutionen, som även den företett en minskning fram till början av 1990-talet, för att därefter visa en stigande tendens. Fig. l

Koppleri

Anmälda brott 1975-1993 Amalarvnákiabrou

Fig. 2

Personer som lagförls för koppleri och grovt koppleri efter påföljd

1980-1993 Antalpersoner 6

1980 1985 1990 1993

58 Gällande rätt

För förförelse av ungdom 10 § döms den som genom att utlova eller ge ersättning skaffar eller söker skaffa sig tillfälligt sexuellt umgänge med någon som är under arton år. Straffet för förförelse av ungdom är böter eller fängelse i högst sex månader. Stadgandet omfattar både heterosexuella och homosexuella handlingar. Bestämmelsen riktar sig mot kunder till unga prostituerade och är avsedd att utgöra ett skydd mot att ungdomar dras in i eller blir kvar i prostitution. Någon bestämmelse, enligt vilken den som prostituerar sig eller den som köper sexuella tjänster av en vuxen person kan straffas, innehåller brottsbalken däremot inte. I fråga om uppsåt hos gärningsmannen gäller enligt 11 § att ansvar skall ådömas även den som inte insåg men hade skälig anledning att anta att den som gärningen riktats mot inte uppnått 18 års ålder. Formuleringen innefattar krav på en tämligen hög grad av oaktsamhet. Ansvar skall inte ådömas om barnet hade en kroppsutveckling som normalt förekommer avsevärt över åldersgränsen och omständigheterna i övrigt inte gav gärningsmannen anledning att misstänka något. Det är i gränsfallen som den som begått gärningen inte kan undgå ansvar genom att hänvisa till att han inte haft säker kännedom om barnets verkliga ålder.

Få personer döms för förförelse av ungdom. Antalet anmälda brott och antalet personer som lagforts för detta brott under senare år framgår av av fig. 3 och

Fig. 3

Förlörelse av ungdom

Anmälda brott 1975-1993

Antalanmäldabrott

Gällande rätt

Fig. 4

Personer som lagförts för förförelse

av ungdom efter påföljd

1980-1993

Antalpersoner 10 k

B 8 .

4 . i -- 2

imttflil m l

0 ma

1980 1990 1993

IXX Villkorligdom i: Böter 1; Åtalsunderiâlelsa

Den som förmår annan till sexuellt umgänge att allvarligt missbruka genom hans eller hennes beroende ställning döms för sexuellt utnyttjande 3 §. Detsamma gäller den som har sexuellt umgänge med att otillbörligt annan genom utnyttja att denne befinner sig i vanmakt eller annat hjälplöst tillstånd eller lider av en psykisk störning. Straffet för sexuellt utnyttjande är fängelse i högst två år. För grova fall är straffet fängelse, lägst månader och högst år. sex sex Bestämmelsen är tillämplig när någon frivilligt eller andras påverkan genom försatt sig i ett tillstånd av vanmakt eller hjälplöshet, t.ex. kraftig narkogenom tika- eller alkoholpåverkan, och någon utnyttjar detta tillstånd till att ha sexuellt umgänge med den försvarslöse. Den är också tillämplig när någon otillbörligt utnyttjar annans psykiska störning samma sätt. Hjälplöst tillstånd eller vanmakt kan innefatta att inte har förmåga att uppfatta att han eller en person hon utsätts för sexuella närmanden, fysiska orsaker inte kan bjuda motstånd av eller inte förmår uppfatta gärningens innebörd. Den tidigare prostitutionsutredningen föreslog utvidgning straffansvaret en av på så sätt att den man som köpte sexuella tjänster narkotikapåverkad av en prostituerad kvinna gjorde sig skyldig till sexuellt utnyttjande. Utredaren menade att straffmöjligheterna skulle kunna utvidgas ytterligare straff infördes för om den som köpte sig tillfällig könsförbindelse någon han visste eller av som

60 Gällande rätt

möjligen hade skälig anledning att misstänka var beroende av narkotika SOU 1981:71 147. Den föreslagna utvidgningen av straffansvaret har inte ge-

s. nomförts.

Har någon sexuellt umgänge med barn under 15 år döms enligt 4 § första stycket andra meningen för sexuellt utnyttjande av underárig till fängelse i högst fyra år, i fall till fängelse i lägst två och högst åtta år. Bestämmelsen

grova innebär ett ovillkorligt förbud mot sexuellt umgänge med barn under den angivna åldersgränsen och gäller såväl homosexuella som heterosexuella handlingar. Bestämmelsen kan bli tillämplig i de fall då barn under 15 år utnyttjas

för prostitution.

Försök är enligt 12 vad avser här aktuella bestämmelser, straffbart när det

gäller sexuellt utnyttjande, grovt sexuellt utnyttande, sexuellt utnyttjande av

underårig, grovt sexuellt utnyttjande underårig, koppleri och grovt koppleri.

av Även förberedelse och stämpling är straffbara när det gäller grovt sexuellt utnyttjande underårig och grovt koppleri.

av

3.2 Ordningslagen 1993: 1617

När straffbestämmelsen i brottsbalken sårande av tukt och sedlighet upphäv-

om des år 1971 blev pornografiska föreställningar tillåtna i full utsträckning. Olägenheterna i form av kriminalitet och annan social missanpassning som följde i sexklubbarnas spår ledde till att pornografiska föreställningar år 1973 underkastades ett generellt tillståndskrav genom föreskrifter i allmänna ordningsstad-

Under första hälften 1970-talet ökade antalet sexklubbar snabbt för gan. av av att därefter minska kraftigt. Medan det år 1975 hade funnits 91 sådana klubbar i 35 polisdistrikt, fanns våren 1981 endast 15 klubbar spridda på 5 polisdistrikt. Minskningen berodde till en stor del på tillståndstvånget men också på att allmänhetens intresse för sexklubbar avtagit prop. 198182: 187 s. 34. I Malmö hade samtliga sexklubbar upphört med sin verksamhet år 1977 som en följd av att polisen stängt de klubbar fanns och inte givit tillstånd till pornogra-

som nya

fisk föreställning.

1977 års prostitutionsutredning bedömde att det år 1981 fanns ett hundratal kvinnor ägnade sig prostitution i anslutning till sexklubbarna i landet.

som Utredningen föreslog att ett förbud mot offentliga pornografiska föreställningar skulle införas. Ett sådant förbud infördes också i 10 § allmänna ordningsstadgan 1956:617. Förbudet trädde i kraft den 1 juli 1982.

Den 1 april 1994 ersattes allmänna ordningsstadgan av den nya ordningslagen 1993:1617. Förbudet mot att anordna offentliga pornografiska föreställningar överfördes till ordningslagen i oförändrat skick. Departementschefen ansåg att anledning saknades att göra några förändringar i gällande förbud och att förbudets efterlevnad fråga som främst ankom på polis och åklagare. Hon

var en

Gällande rätt 61

betonade att socialtjänsten hade en viktig roll att fylla när det gällde att hålla unga människor borta från skadliga miljöer t.ex. sexklubbar prop.

som 199293:210 s. 91.

Enligt 2 kap. 14 § ordningslagen får offentlig tillställning som utgör

pornografisk föreställning inte anordnas. Syftet med förbudet är att motverka

prostitution prop. 198182: 187. Förbudet avser föreställningar med levande aktörer, där sexuella situationer eller händelseförlopp framställs på ett ohöljt och utmanande sätt. Enskild posering i anslutning till föreställningen har i praxis ansetts utgöra en del av den offentliga tillställningen och omfattas således

av förbudsregeln prop. s. 73. Utanför förbudet faller pornografiska inslag vid sådana allmänna sammankomster som avses i 2 kap. 1 § ordningslagen, dvs. teaterföreställningar, biografföreställningar och andra sammankomster för framförande av konstnärliga verk.

Den som anordnar en föreställning i strid mot förbudet straffas med böter eller fängelse upp till sex månader och den medverkar till gärningen, t.ex.

som genom att lämna ekonomiskt stöd eller upplåta lokal, döms till ansvar enligt brottsbalkens bestämmelser om medverkan 2 kap. 29 § första stycket 5 och tredje stycket. Eftersom bestämmelsen bl.a. avser att tillvarata allmänna

mera intressen, kan också den uppträdande dömas för medverkan. Åskådare däremot torde gå fria från straffansvar med hänsyn till den ringa grad i vilken de kan anses ha främjat brottet prop. 198182:187 26 74 Enligt 2 kap. 23 §

s. o

ordningslagen får polisen upplösa en offentlig tillställning bl.a. där förekom-

om mer något som strider mot lag. Polisen har alltså med stöd av denna bestämmelse möjlighet att upplösa en tillställning, som hålls i strid mot förbudet

om offentlig pornografisk föreställning.

Numera finns såvitt är känt fyra sexklubbar i Göteborg och tre i Stockholm. På Göteborgsklubbarna har sammantaget 100-150 kvinnor beräknats sälja privat posering. l Malmö har inte förekommit någon nyetablering av sexklubbar sedan dessa stängdes på 1970-talet. Sexklubbar förekommer således fortfarande i mindre omfattning än innan förbudet mot offentliga

men pornogra-

fiska föreställningar infördes.

3.3 förbud mot s.k. bastuklubbar

Lag 1987:375 om

och andra liknande verksamheter

Bastu- och videoklubbar för homosexuella och bisexuella män är företeelser som har blivit mera allmänt kända under 1970- respektive 1980-talet. Det främst

som skiljer sådana klubbar från andra slag av träffpunkter för homosexuella och bisexuella och som samtidigt är utmärkande för klubbarna är inriktningen mot tillfälliga, anonyma sexuella kontakter.

62 Gällande rätt

I syfte att skydda människor mot att bli smittade med veneriska sjukdomar infördes den l juli 1987 en lag om förbud mot s.k. bastuklubbar och andra likande verksamheter. Enligt 2 § får tillställning eller sammankomst till vilken allmänheten har tillträde inte anordnas om den, med hänsyn till utformning, inredning eller beskaffenhet av den lokal eller plats där den skall äga rum och den verksamhet förekommer, är särskilt ägnad att underlätta för besökare

som att ha sexuellt umgänge i lokalen med annan besökare. Den som bryter mot förbudet kan dömas till fängelse i högst två år eller, om omständigheterna är mildrande, till böter. Liksom när det gäller pornografiska föreställningar kan polisen, om risk anses föreligga för att sådan tillställning eller sammankomst kommer att äga rum, avstänga, utrymma eller förbjuda tillträde till lokalen eller platsen prop. 198687:l49.

Lagen är inte begränsad till enbart klubbar för homosexuella och bisexuella utan gäller även klubbar för heterosexuella, där det förekommer ett lika smittfarligt umgänge mellan de besökande som vid bastuklubbarna, dvs. där besökarna har sexuellt umgänge ofta helt anonymt med andra besökare.

- -

Endast tillställningar dit allmänheten har tillträde omfattas av förbudet. Möten i slutna sällskap liksom sammankomster i hem och på andra platser dit allmänheten inte har tillträde faller utanför tillämpningsområdet. Något krav på att tillställningen eller sammankomsten skall äga rum i en lokal finns inte. Också sådana tillställningar anordnas utomhus, i tält, på båt etc. omfattas av

som lagen.

Straffansvaret gäller den som anordnar tillställningen eller sammankomsten. En medverkande, ex. den som ekonomiskt understödjer ett förbjudet anordnande, kan också straffas. Däremot torde den som deltar endast som besökare undgå straffansvar eftersom lagens syfte är att skydda besökare från att bli smittade a. prop. s. 16.

Bestämmelsens räckvidd begränsas av att den är tillämplig endast i fråga om sexuellt umgänge mellan besökare. Detta betyder bl.a. att verksamhet vid bordeller normalt inte omfattas av denna lag.

Att hyresrätten eller nyttjanderätten till lokalen där tillställningen hålls kan gå förlorad framgår hyreslagen och bostadsrättslagen se nedan.

av

3.4 Jordabalken hyreslagen och bostadsrättslagen

Hyresvärdar som hyr ut lägenheter där prostitutionsverksamhet bedrivs kan, som ovan anförts, dömas för koppleri jämlikt bestämmelser i brottsbalken. En prostituerad som använder en lägenhet i sin verksamhet har under vissa förutsättningar förverkat sin hyresrätt. Detsamma gäller en hyresgäst som upplåter

sin lägenhet för annans prostitutionsverksamhet.

Gällande rätt 63

Av 12 kap. 42 § jordabalken framgår vilka åtgärder från hyresgästens sida som kan medföra förverkande av hyresrätten. Där stadgades att hyresrätten

.a. är förverkad och hyresvärden således berättigad att säga avtalet att

- upp upphöra i förtid om lägenheten helt eller till väsentlig del används för sådan

näringsverksamhet eller liknande verksamhet som är brottslig, eller där brottsligt förfarande ingår till en inte oväsentlig del.

Bestämmelsen kom i första hand till för att olika former av olagligt spel skulle kunna motverkas mer effektivt men avsikten att den även skulle kunna

var användas vid koppleri och annan brottslighet, där själva lägenheten utgör

en förutsättning eller ett medel för den brottsliga verksamheten prop. 197980: 179 s. 29. Hyresgästen behöver inte personligen ha gjort sig skyldig till brott. Hyresrätten kan vara förverkad även i fall där någon de för vilka

av personer hyresgästen svarar, t.ex. familjemedlemmar, inneboende eller gäster, nyttjat lägenheten för brottslig verksamhet. Med lägenhet avses såväl bostadslägenheter som lokaler.

Bestämmelsen omfattade emellertid inte fall då en hyresgäst själv använde en lägenhet för prostitutionsverksamhet, t.ex. under täckmantel massageinstitut

av eller liknande, om inte koppleri eller annan brottslig verksamhet bedrevs där. Genom ändringar i hyres- och bostadsrättslagstiftningen, trädde i kraft den

som 1 juli 1984, utvidgades därför möjligheterna att säga upp hyresgäster i fall då en lägenhet används för prostitution prop. 198384:105 genom tillägget, att hyresrätten är förverkad och hyresvärden berättigad att säga hyresavtalet

upp om lägenheten helt eller till väsentlig del används för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning.

Tar en prostituerad emot kunder i en lägenhet som är den prostituerades stadigvarande bostad kan detta inte åberopas som grund för uppsägning, eftersom kravet att lägenheten helt eller till väsentlig del skall användas för

prostitutionsverksamheten då inte är uppfyllt. Ofta kan dock i

sådana fall en annan grund för förverkande vara tillämplig, nämligen 42 § första stycket 4 eller Enligt dessa bestämmelser är hyresrätten förverkad om lägenheten används för annat ändamål än det avsedda och avvikelsen inte är utan betydelse för hyresvärden eller om hyresgästen eller någon som härleder sin rätt från denne inte iakttar allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och skick inom fastigheten. I rättsfallen NJA 1970 C 144 och SvJT 1972 ref s. 74 ansågs hyresavtalen förverkade då lägenheterna användes för annat ändamål än som var avsett, nämligen för porrbutik och poseringsverksamhet.

Motsvarande bestämmelser finns beträffande bostadsrättslägenheter i 7 kap. 18 § bostadsrättslagen 1991:614.

64 Gällande rätt

3.5 Socialtjänstlagen 1980:620

Socialtjänstlagen, trädde i kraft den 1 januari 1982, har karaktären av

som målinriktad rarnlag. Utmärkande för lagen är att en enskilds eller en grupps sociala situation skall i förhållande till hela den sociala miljön. De sociala

ses insatserna skall inte bara avhjälpa föreliggande behov utan också underlätta för den enskilde att i framtiden själv klara sin försörjning och sin livsföring i övrigt. Ett annat grunddrag är att all vård och behandling skall ske i frivilliga former. Möjlighet att ingripa mot prostituerade med tvångsåtgärder finns således

vuxna inte. När det gäller barn och ungdom liksom missbrukare finns möjligheter till vård mot den enskildes vilja genom hänvisningar i socialtjänstlagen till lagen med särskilda bestämmelser vård av unga respektive lagen om vård av

om missbrukare i vissa fall se nedan.

Enligt 3 § socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret for att de som vistas där får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta kommunens yttersta

innebär ingen inskränkning i det åvilar andra huvudmän, ansvar ansvar som t.ex. sjukvården eller kriminalvården. Det åligger dock socialnämnden, i fall där den enskilde vägrar att söka erforderlig vård, arbete eller liknande, att se till att han får det stöd och den hjälp som han behöver för att hans liv inte skall utsättas för fara, for att hans hälsa inte skall försämras eller för att hans fysiska, psykiska eller sociala utveckling inte skall äventyras. Socialnämnden skall också bedriva uppsökande verksamhet och därvid upplysa om socialtjänsten och erbjuda sin hjälp. När det är lämpligt skall nänmden samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och föreningar.

3.6 l990:52 med särskilda bestämmelser om

Lag

värd av LVU

unga

Den 1juli 1990 trädde lag l990:52 med särskilda bestämmelser om vård

en ny

i kraft. Den äldre lagen med sådana bestämmelser som hade gällt sedan av unga 1982 låg till grund for den nya lagen.

I lagens inledningsparagraf föreskrivs att insatser inom socialtjänsten för barn och ungdom skall göras i samförstånd med den unge och hans vårdnadshavare enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen. Även samtycke inte kan erhållas

om

under vissa förutsättningar beredas behövlig vård. Tvångsingriskall den unge pande kan ske det på grund misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister

om av i eller något annat förhållande i hemmet finns påtaglig risk för att den

omsorgen

hälsa och utveckling skadas 2 § eller den utsätter sin hälsa eller unges om unge utveckling för påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkal-

en lande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende 3 §. Som exempel på otillbörligt utnyttjande nämns i förarbetena att någon av

Gällande rätt 65

föräldrarna utnyttjar barnet sexuellt eller i pornografiskt syfte. Med annat socialt nedbrytande beteende att den beter sig sätt avviker från avses unge ett som samhällets grundläggande Exempel på detta är när den pojken normer. unge eller flickan vistas i missbruksmiljö, prostituerar sig eller uppträder - sexklubb prop. 198990:28 107 och 109. De i den äldre s. lagen använda uttrycken fara och allvarlig fara har i den lagen ersatts med påtaglig risk för nya skada. Ändringen avsågs innebära utvidgning möjligheterna ingripa en av att mot ungdomar i de s.k. beteendefallen.

l normalfallet kan vård enligt LVU bara beredas den är under 18 år. Vård som på grund av den unges eget beteende får dock också den fyllt 18 ges som men inte 20 år, om sådan vård med hänsyn till den behov och personliga unges förhållanden i övrigt är lämpligare än vård. annan Tvångsvård beslutas länsrätt efter ansökan socialnämnden. I vissa fall av av kan dock socialnämnden besluta den är under 20 år omedelbart att som skall omhändertas.

LVU-vård äger vanligen i ett enskilt hem, s.k. familjehem. Ett rum ett annat alternativ är vård i hem för vård eller boende, institutionsvård. För unga som är Omhändertagna på grund sitt eget beteende och behöver stå under av som särskilt noggrann tillsyn finns särskilda ungdomshem. Annan tvångsvård kan bestå i förebyggande insatser att kontaktperson eller den som en utses att unge skall delta i behandling i öppna former inom socialtjänsten.

Vårdtiden är inte bestämd i förväg. Socialnämnden skall minst gång en var sjätte månad pröva vård fortfarande behövs. Vård har beslutats om som med stöd av 2 § skall upphöra senast när den fyllt 18 år medan vård har unge som beslutats med stöd 3 § skall upphöra när den 21 av senast unge fyllt år. När vård enligt LVU skall upphöra kan dock vården ändå fortsätta i frivilliga former

med samtycke av den enskilde.

3.7 vård

Lag 1988:870 om av missbrukare i vissa fall LVM

Den äldre LVM-lagen, som gällt sedan 1982, ersattes den 1januari 1989 av en ny lag 1988:870 om vård missbrukare i vissa fall. Den lagen bygger av nya till största delen den äldre innebär också del nyheter, bl.a. men en skall tvångsvård kunna ges på ett tidigare stadium missbruket och i mindre akuta av skeden än förut.

Lagen om vård av missbrukare i vissa fall är avsedd komplettera socialatt tjänstlagen i de fall då missbrukare inte kan förmås medverka en att till vård i frivilliga former. Enligt 4 § skall tvångsvård beslutas någon till följd om av ett fortgående missbruk alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel av är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk och vårdbehovet inte kan

3 15-0254

66 Gällande rätt

tillgodoses inom socialtjänsten eller på något annat sätt och han till följd av missbruket 1 utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara eller 2 uppenbar risk for att förstöra sitt liv eller 3 kan befaras komma att

löper en

allvarligt skada sig själv eller någon närstående. För bestämmelsen skall tillämplig krävs att fråga är missbruk, att vara om innebärande intolerabel konsumtionsnivå i förening med något slag av skadeen verkningar i medicinskt eller socialt hänseende, vilka klart låter sig påvisas och inte framstår obetydliga. Det räcker emellertid inte att en person är misssom brukare, det krävs också missbruket är fortgående, vilket innebär att det skall att utmärkas viss varaktighet, kontinuitet och aktualitet. Vidare krävs att persoav är i behov vård, vilket innebär att det skall föreligga en allvarlig missnen av bruksbild kräver kraftfulla och snabba insatser för att bryta en ogynnsam som utveckling. Ett kriterium för tillämpningen LVM är att den enskildes vårdbe-

ytterligare av

hov inte kan tillgodoses något annat sätt, dvs. att det är omöjligt att tillgodovårdbehovet enbart insatser enligt socialtjänstlagen eller hälso- och se genom sjukvårdslagen. Däri ligger dock inte ett krav på att alltid måste ha prövat man och misslyckats. Missbrukarens tillstånd kan sådant, när det kommer till vara socialtjänstens kännedom, att vård är oundgängligen påkallad och möjligheterna till framgång med vård uteslutna prop. 198182:8 s. 42. Men om annan anses till frivillig vård är uttömda och förutsättningarna för tvångsvård

möjligheterna

i övrigt är uppfyllda skall å andra sidan tvångsvård beslutas.

Om den s.k. generalindikationen för tvångsvård enligt 4 § är uppfylld kvarstår det kravet att minst specialindikationerna i punkterna 1-3 skall ytterligare en av

föreligga. När det gäller missbrukande prostituerade kan det vara så att den enskilda till missbruket antingen utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa

följd av

för fara eller löper uppenbar risk att förstöra sitt liv. Det skall alltså

allvarlig en

finnas samband mellan missbruket och skaderisken och det skall vara fråga ett allvarlig fara och uppenbar risk. om När det gäller hälsofaran måste den vid objektiv bedömning framstå som en konkret och påtaglig från medicinsk synpunkt. Den sociala indikationen i punkten 2 är och tar i första hand sikte på de ny missbrukarna i syfte minska risken för att de blir helt utslagna från yngre att utbildnings- och arbetsmarknad liksom från normala relationer och ett acceptabelt boende. I propositionen prop. 198788: 147 s. 46 anförde departemenscheskäl för den sociala indikationen bl.a. följande. Det är inte möjligt att fen som missbrukaren utsätter sin hälsa för allvarlig fara alltid vid bedömningen av om klar skillnad mellan skadeverkningar social och medicinsk göra någon av av förhållandet heroinmissbrukande kvinna prostituerar sig natur. Det t.ex. att en ökar faran för hälsan. Lagen måste i sådana fall kunna användas i ett skede då det är möjligt bryta den destruktiva utvecklingen. De sociala konseännu att livsföring är helt ägnad missbruk är så förödande för kvenserna av en som

Gällande rätt 67

en ung person, att vård med tvång är befogad hennes framtida utveckling om står på spel. Det sociala rekvisitet gäller den som uppenbarligen äventyrar sina levnadsförhållanden. Det skall fråga utomordentligt allvarlig situation, där vara om en missbruket uppenbarligen äventyrar, dvs. näst intill omintetgör, missbrukarens möjligheter att under lång tid framöver leva ett människovärdigt liv prop. 198788 s. 92. Vårdtiden har i den lagen förlängts från högst fyra månader till högst nya sex månader. Liksom tidigare skall dock vården upphöra så snart syftet med den har uppnåtts.

3.8 Utlänningslagen 1989:529

Iutlänningslagen 1989:529 ges regler bl.a. för utlänningars inresa och vistelse

i Sverige och arbete i Sverige anställd, liksom förutsättningarna för som att avvisa eller utvisa en utlänning. En utlänning inte har uppehållstillstånd och som som inte är medborgare i annat nordiskt land skall ha visering för in att resa eller vistas i Sverige. Undantag från viseringskravet har föreskrivits för ett stort antal länder, bl.a. för samtliga länder som omfattas avtalet ett europeiskt av om ekonomiskt samarbete EES, dvs. EU- och EFTA-länderna. från En utlärming ett viseringsfritt land som vistas i Sverige än tre månader skall ha mer uppehållstillstånd han inte är nordisk medborgare. För andra krävs

om utlänningar

uppehållstillstånd när viseringstiden gått ut. En utlänning får avvisas med stöd 4 kap. 2 § första stycket 2 utlärmingsav lagen om han tänker söka sitt uppehälle i Sverige eller i något nordiskt annat land och det kan antas att han inte kommer att försörja sig på ett ärligt sätt eller att han kommer att bedriva sådan verksamhet kräver arbetstillstånd och han som inte har sådant tillstånd. l propositionen till 1980 års utlänningslag uttalade

föredragande statsrådet att den omständigheten utlänning, vill

att en som resa in i Sverige, under de senast förflutna två åren har yrkesmässigt ägnat sig prostitution, koppleri eller olovlig införsel eller utförsel, utgör starkt inett dicium på att utlänningen inte kommer att försörja sig här på ärligt sätt ett prop. 1979 80:96 s. 56. Någon ändring har inte skett införandet den genom av

nu gällande utlänningslagen. Under begreppet icke årligen försörja sig hänförs

.a. yrkesmässig prostitution prop. 1988 89:86 161. Avvisning enligt denna s. bestämmelse får dock inte ske än tre månader efter utlänningens ankomst senare till Sverige och inte om han har visering eller uppehållstillstånd. Däremot uppställs ingen tidsgräns för avvisning formella skäl, dvs. när utlänningen av saknar visering eller uppehållstillstånd krävs för att få vistas i landet som 4 kap. 1 § första stycket 2.

68 Gällande rätt

Begreppet utvisning avlägsnande utlänning som blivit kvar i Sverige

avser av sedan hans uppehållstillstånd gått ut eller har begått brott en viss svårig-

som av hetsgrad eller utgör fara för rikets säkerhet. Utvisning kan numera inte

som en ske på grund asocialitet, till skillnad mot tidigare lagstiftning, enligt vilken

av utlänning yrkesmässigt bedrev otukt eller underlät att årligen försörja sig,

som kunde utvisas. Däremot kan ett uppehållstillstånd återkallas med stöd av 2 kap. 1 1 § första stycket 1 utlänningen inte försörjer sig på ett ärligt sätt. Grunden

om för återkallelse enligt denna paragraf är således densamma som vid avvisning. Enligt förarbetena får återkallelse ske vid brottslig samt osedlig eller annars förkastlig verksamhet såsom yrkesmässigt hasardspel, prostitution, koppleri och smuggling prop. 197980:96 96, 119 f och 134. Sådan återkallelse får dock

s. ske endast frågan väckts innan utlänningen varit bosatt här i två år med

om

uppehållstillstånd.

Utlänningslagen innehåller inte någon uttrycklig bestämmelse om i vilken mån hänsyn vid tillståndsprövningen skall tas till skäl som talar mot beviljande av tillstånd. Den pågående Utvisningsutredningen har i delbetänkandet Uppehållstillstånd och avvisning SOU 1993: 120 föreslagit, att särskild bestämmelse

en skall införas innebär att utlänningens vandel skall beaktas när uppehållstill-

som stånd beviljas på annan grund än asylrätt.

För medborgare i EES-länder gäller att EG-rätten inom området för personers rörlighet skall tillämpas i Sverige. Sådana medborgare har rätt att få uppehålls-

inte undantagen angående skydd för allmän ordning, säkerhet eller

tillstånd, om

hälsa föranleder något annat direktiv 64221EEG. Myndigheterna har att i det enskilda fallet pröva uppfyller kriterierna. Prövningen får inte

om personen grundas på ekonomiska förhållanden utan enbart på den berörda personens eget uppförande. Utlärmingslagens bestämmelser om återkallande av uppehållstillstånd och avvisning utlänningen inte försörjer sig på ett ärligt sätt ansågs

om

förenliga med EES-avtalet prop. 199192: 170 bil. 10 18 Därav följer vara s.

utlänningar yrkesmässigt prostituerar sig eller kan antas komma att att som försörja sig prostitution kan avvisas eller utvisas på grund av återkallat

genom uppehållstillstånd de är medborgare i ett EES-land.

även om

Vid jämförelse med andra länder omfattas av EES-avtalet kan nämnas

en som

det i den danska utlänningslagen 10 § sägs att, oavsett bestämmelserna om att i vilka fall uppehållstillstånd får beviljas, kan det endast när särskilda skäl talar därför, meddelas det i övrigt föreligger grund för ut-

uppehållstillstånd om

visning enligt reglerna i kapitlet handlar utvisning. Grund för utvisning

som om

enligt den danska utlänningslagens 25 § första stycket att utlänning som inte är bott i Danmark längre tid än de senaste två åren helt eller delvis försörjer sig

olagligt sätt. Bestämmelsen tillämpas bl.a. på utlänningar som bedriver på ett bettleri, överträder polisförordningen genom att på offentliga platser uppmuntra till otukt eller bedriver professionellt hasardspel. I Storbritannien utgör brott och

bristande vandel omständigheter vägs vid allsidig bedömning övrig som en

Gällande rätt 69

när en ansökan om uppehållstillstånd prövas. Bristande vandel behöver inte nödvändigtvis vara en brottslig gärning. Prostitution och drogmissbruk kan tas in i bedömningen av vad som inte befrämjar det allmännas bästa not conducive to the public good.

3.9 Smittskyddslagen 1988: 1472

Under de senaste decennierna har flera förändringar i samhället påverkat de smittsamma sjukdomarnas förekomst och spridningsmönster. När det gäller hivinfektion och könssjukdomar som syfilis har ett ökat resande, förändrade sexuel-

mönster och narkotikamissbruk haft stor betydelse. Det ansågs därför nödvändigt att anpassa smittskyddslagstiftningen till den utveckling skett sedan

som 1969, då den förra smittskyddslagen trädde i kraft. En särskild fråga hur

var man bäst kunde bekämpa spridningen av hiv.

Den nya smittskyddslagen 1988:1472 trädde i kraft den 1 juli 1989. Den gäller i princip för alla smittsamma sjukdomar sprids bland människor. De

som smittsamma sjukdomarna indelas i samhällsfarliga sjukdomar och övriga smittsamma sjukdomar. Vissa av dessa sjukdomar, vilka upptas i en bilaga till lagen, är anmälningspliktiga. Hit hör bl.a. infektion av hiv. Någon generell särreglering för de veneriska sjukdomarna finns inte. Särskilda bestämmelser finns dock när det gäller infektion av hiv.

Inom varje landstingskommun skall en särskild myndighet, Smittskyddsläkaren, leda smittskyddet. Smittskyddsläkaren har förebyggande, samordnande och

övervakande uppgifter samt rena myndighetsuppgifter. Han har bl.a. befogenhet att ingripa med de tvingande åtgärder mot enskilda som behövs för att hindra smittspridning.

En person som misstänker sig ha blivit hiv-smittad har skyldighet att vända sig till läkare som utför hiv-test. Visar det sig att personen är smittad, utfärdar den behandlande läkaren förhållningsregler. Dessa kan vara olika slag såsom

av anvisningar om läkarkontakter, förfarande vid blodkontakt och samlag, beroende på den enskilda personens levnadssätt. Regelmässigt föreskrivs också att perso-

nen i fråga inte får prostituera sig eller köpa tjänster prostituerade. Den

av behandlande läkaren skall utföra smittspårning och så långt det är möjligt till

se att förhållningsreglerna följs. Han skall också göra en anmälan till Smittskyddsläkaren. Anmälningen innehåller inte uppgifter om patientens identitet, utan sker i stället med en kod för ålder, kön, eventuell riskgrupp

m.m.

Följer patienten förhållningsreglerna kommer Smittskyddsläkaren fortsättningsvis endast att underrättas för det fall aids-diagnos ställs, patienten dör eller byte av behandlande läkare sker. l annat fall skall anmälan göras med full identitet till Smittskyddsläkaren, som kallar patienten till samtal eftersom arbetet

70 Gällande rätt

skall inriktas på att motivera den enskilde till frivillig medverkan. En underrättelse skickas samtidigt till polis och sociala myndigheter.

Bryter patienten fortfarande mot föreskrifterna kan Smittskyddsläkaren ansöka hos länsrätten om tvångsisolering. Tvångsisolering kan också komma i fråga i de fall det inte kan påvisas, men det finns grundad anledning att anta, att den smittade inte följer meddelade förhållningsregler och underlåtenheten innebär

en uppenbar risk för smittspridning. Så kan t.ex. tvångsisolering komma i fråga

beträffande en hiv-infekterad narkotikamissbrukande prostituerad som uppe-

håller sig till synes i prostitutionssyfte i något känt prostitutionsområde. I

brådskande fall kan Smittskyddsläkaren själv besluta om tvångsisolering. Beslutet prövas i det fallet senare av länsrätten.

Om någon underlåter att frivilligt låta sig undersökas vid befarad smitta, kan tvångsundersökning också ske. Att någon har en livsföring eller ett beteende i övrigt som allmänt sett är riskfyllt från smittspridningssynpunkt är inte ensamt en tillräcklig grund för tvångsundersökning. Den omständigheten att någon är intravenös narkotikamissbrukare, homosexuell man eller prostituerad kan således inte ensam grunda rätt att tvångstesta för att konstatera eventuell förekomst hiv. Ett trovärdigt påstående av någon som för smitta, att denne haft

av samlag med en uppgiven person, ger däremot möjlighet till tvångsundersökning.

Någon särskild straffbestämmelse finns inte i smittskyddslagen for den som sprider smitta. Beträffande sådana förfaranden finns bestämmelser i brottsbalken. Enligt 13 kap. 7 § brottsbalken kan den som framkallat allmän fara för människors liv eller hälsa genom att överföra eller sprida allvarlig sjukdom dömas för spridande av smitta till fängelse i högst sex år. Överföring av hivsmitt kan också aktualisera bestämmelserna om misshandelsbrott 3 kap. 5 och 6 §§ i brottsbalken. Dessa straffbud förutsätter emellertid uppsåt. Göta hovrätt dömde i juni 1994 en person för försök till grov misshandel för att han, trots att han visste sig vara hiv-positiv, haft oskyddade samlag med en kvinna utan att tala om för henne att han var smittad. Hovrätten, liksom tingsrätten, fann att han hade handlat med s.k. eventuellt uppsåt, dvs. att han hade insett risken för att han skulle överföra smittan till sin sexualpartner och han skulle ha haft samlag med henne även om han haft vetskap om att hon skulle bli smittad. Högsta Domstolen fastställde domen DB 24194, dock utan att ta ställning i uppsåtsfrågan. I fall där uppsåt inte kan visas, men där gärningsmannen förfarit grovt oaktsamt, kan det bli aktuellt att döma för framkallande av fara för annan eller grovt vållande till kroppsskada eller sjukdom, 3 kap. 9 § respektive 3 kap. 8 § andra stycket brottsbalken.

Den som skäligen kan misstänkas för ett sexualbrott eller något annat brott, genom vilket infektion av hiv har kunnat överföras till den som blivit utsatt för brottet, kan bli föremål för tvångstestning for hiv. I fråga om förfarandet vid sådant test gäller reglerna i rättegångsbalken om kroppsbesiktning.

4 Bilder från

Verkligheten

Kvinnan i könshandeln har i visor, böcker och på film skildrats som frillan, horan, skökan eller glädjeflickan. Få har skildrat henne som människa. Vem är hon och hur ser hennes bakgrund ut Vilka framtidsdrömmar har hon

Inte många har intresserat sig för köper kvinnans tjänster. Är han

mannen som den som Fröding beskriver, den som köper sin kärlek för pengar därför att för honom finns inte annan att få Eller är han en vanlig man, som smyger iväg för att få uppleva litet spänning vid sidan av äktenskapet eller samboförhållandet

Verkligheten kan självfallet beskrivas på olika sätt, beroende på vem berättaren De följande berättelserna om kvinnor och män i könshandeln är några bilder av verkligheten.

Männens berättelser har hämtats från Mansprojektet, Göteborgs prostitutionsgrupp, 1994. Uppgifterna om Annikas liv kommer från polisens förundersökningsprotokoll. De andra kvinnorna har själva berättat om sina liv.

Annika Annikas mamma var 18 år när hon träffade Lars. De hade sällskap en tid och fick tillsammans Annika. När Annika hade fötts försvann Lars. Tre månader senare gifte mamman sig med en annan man. Äktenskapetupplöstes när Annika var fyra år. Samma år flyttade mamman ihop med Sven. De gifte sig senare och fick så småningom tre söner. Familjen kom att leva ganska isolerat.

När Annika var i l3-årsåldern berättade hon för sin mamma att Sven hade förgripit sig på henne sexuellt och att han hade börjat med det redan när hon var i femårsåldern. Han hade kommit till henne på hennes rum var eller varannan natt. När hon inte ville gå med på hans önskningar slog han henne. Annika har

sagt, att ingen nog hade fått så mycket stryk som hon under sin barndom. senare Mamman ville inte tro på Annika utan avfärdade det hela som pubertetsfantasier. Annika berättade då om övergreppen för en socialassistent. Av socialtjänsten placerades Annika först i ett fosterhem, där hon stannade en mycket kort tid, och därefter i ett familjehem. Också där stannade hon bara en kort tid.

72 Bilder från verkligheten

Annika hade gått igenom låg- och mellanstadiet i skolan utan större problem. I högstadiet började hon skolka från skolan och rymde också hemifrån vid flera tillfällen. I bilden fanns det sprit med och även hasch i viss omfattning. Annika slutade skolan utan att ha gått ut sjunde klass. Hon ville sedan leva ett självständigt liv. Socialtjänsten hjälpte henne på olika sätt, bland annat genom att ordna bostad henne. Annika sökte också upp Lars. Annika och Lars, som var kriminellt belastad, hade därefter sporadiska kontakter.

Några år senare, när Annika var 17 år, anmälde hon till polisen, att hon hade blivit utsatt för våldtäkt. Hon och en väninna hade följt med två pojkar hem och efter spritförtäring hade båda pojkarna våldtagit henne.

Samma år träffade Annika Mikael. De flyttade ihop i en stad långt från hemorten. De bodde tillsammans i tre ganska lugna år. Därefter flyttade Annika ensam tillbaka. Hon började studera på Komvux och fick 10 000 kr i studiemedel. Så snart hon fått pengarna slutade hon i skolan. Hon kom i dåligt sällskap, begick brott och började missbruka narkotika, bl.a. heroin. Hyresbetalningarna missköttes och hon blev vräkt från sin bostad. Genom socialtjänstens försorg fick hon rum på olika hotell; tidvis bodde hon hos väninnor.

Annika hade kortvariga förhållanden med olika män och blev vid flera tillfällen svårt misshandlad av dem. Hon umgicks med missbrukare och kriminella. Ibland hjälpte hon narkotikalangare i deras hantering. Vissa tider skaffade hon pengar genom att prostituera sig. Ibland betalade hon för narkotika med sex. Annika var välkänd bland de prostituerade på stritan. Andra prostituerade beskrev henne som en hjärtevarm människa, som kunde vara hård och kall i affärer.

Liksom andra gatuprostituerade blev Annika ofta utsatt för misshandel och hot i sin verksamhet. Bråk och handgemäng med andra prostituerade förekom också, vid ett tillfälle därför att hon stulit kläder från en annan kvinna. I en anmälan om olaga hot berättade Annika: Hon hade följt med mannen hem för att utföra sexuella tjänster honom och han hade betalat 300 kr. Han lyckades dock inte genomföra samlaget. När hon senare på kvällen befann sig på könshandelsgatan kom mannen plötsligt fram och tog tag i henne med båda händerna. Han skrek att hon stulit nycklarna till hans lägenhet. När hon förnekade detta tog han fram en revolver, som han stötte i bröstet på henne och ropade att han skulle skjuta henne. Hon blev fruktansvärt rädd och skräckslagen och kunde knappt prata. Polis som farms i området kom till platsen och mannen kunde gr1pas.

Annika dömdes flera gånger för brott, bland annat för förberedelse till rån till ett års fängelse. När hon var 25 år och avtjänade ett fängelsestraff träffade hon Nils, som avtjänade straff på samma anstalt. De blev förälskade och flyttade ihop så snart de blev frigivna. Båda missbrukade narkotika. Nils misshandlade Annika mycket svårt och förhållandet mellan dem tog därför slut efter några

Bilder från verkligheten 73

månader. Annika fick ta sin tillflykt till bostad under tid. Hon mammans en vågade inte anmäla misshandeln rädsla för repressalier. av Kort tid därefter fick Annika ett halvtidsarbete på Stadsmissionen, där hon skulle hjälpa till med olika sysslor. Hon hade fått kontakt med Stadsmissionen genom deras arbete med prostituerade året innan, då hon blivit knivskuren av en kund. Till en början skötte Annika sig bra på arbetet och hade också regelbunden kontakt med sin Efter någon månad började hon på mamma. nytt att prostituera sig och att missbruka narkotika. Kontakten med blev mamman mer sporadisk. Annika flyttade ihop med Också han misshandlade henne svårt. en ny man. Mannen fungerade som hallick Annika. Han brukade hennes och ta pengar hade slagit henne vid flera tillfällen, ibland med tillhyggen. Trots detta, och trots att hon var rädd för bröt Annika inte Hon vid mannen, upp. uppgav en kontakt med socialtjänsten, att hon kände sig mycket deprimerad och drogeratt na inte längre hjälpte henne. Hon funderade på självmord. Hon Jag har sa: varit med om allt; min styvfar har förgripit sig på mig, jag har blivit misshandlad, jag har blivit våldtagen och jag har prostituerat mig. Hon ansåg hennes att

liv inte längre fungerade och ville bli intagen på behandlingshem.

Ungefär en vecka senare hittades Annika naken, mördad, på parkeringsplats en i södra Sverige. Hon hade nyss fyllt 26 år. Skadorna visade att hon blivit strypt och knivskuren. Någon gärningsman har inte kunnat gripas.

Laila

Laila är en blond, ganska lång och välväxt 45-årig kvinna. Hon har prostituerat sig på gatan i över 25 års tid. Hon använder inte droger, väljer sina kunder med omsorg och har mycket liten kontakt med andra prostituerade. Hon berättar: Jag växte upp i ett vanligt hyreshus tillsammans med mina föräldrar och en äldre halvsyster. Pappa lastbilschaufför och hemmafru. Jag hade var mamma inga särskilda lekkamrater och ingen bästis. Jag lekte aldrig med dockor eller spelade Sällskapsspel och jag tyckte inte böcker. Min fick all om syster uppmärksamhet. Föräldrarna mig aldrig beröm när jag gjort något bra och gav ingen tillrättavisning när jag gjort något dumt. Jag helt enkelt flicka var en som ingen därhemma brydde sig om. När jag började skolan var det spännande i början redan efter några år men tappadejag intresset. Jag blev inte mobbad jag fick heller inte någon riktig men kompis. Mina föräldrar verkade vara helt likgiltiga för hur det gick för mig. Efter hand hamnade jag något sätt vid sidan skolan. av

Som 11-12-åring började jag umgås i ett flickgäng sökte sig in till

som centrum om kvällarna. Vi fick åka med i de stora fina bilarna, alltså raggarbilarna. Jag kom tidigt att tillhöra ett särskilt gäng. I alla avseenden blev jag gängets tillhörighet. Jag var säkert inte än 12 år då jag hade sexuellt umgänge med mer

74 Bilder från verkligheten

flera olika killar i gänget. Minst två gånger i veckan drack jag sprit, vin och öl. Jag blev ofta full och tappade minnet ibland. Jag slutade skolan efter fem och ett halvt år. Jag stack hemifrån och kunde borta flera dagar i sträck utan att någon frågade efter mig. Jag bodde i vara bilarna eller hemma hos killarna. Det kunde gå veckor och ibland någon månad utan att jag hade någon kontakt med föräldrarna. När jag 16 år ingrep barnavårdsnämnden och jag blev placerad i ett utvar redningshem för flickor. Personalen där hygglig men det saknades fasthet var och klara regler. Vi flickor levde djävul ibland och jag stack därifrån men blev återförd. Jag fortsatte mitt liv bland taggarna och drev omkring vind för våg. Några planer för framtiden hade jag inte. Så blev jag gravid. Förmodligen var det en kille i gänget fadern. När barnet pojke fötts, lämnade jag honom som var - en omgående ifrån mig. Jag vet inte hur det har gått för pojken.

När jag skrivits ut från utredningshemmet placerades jag hos en familj i en

mindre stad. Familjen snäll och jag fick hjälp till egen bostad och ett arbete var montör i stor fabrik. Arbetet monotont men det var ett riktigt arbete. som en var Efter någon månad där fick jag stark längtan till storstaden igen. En kompis en och jag beslöt att lifta dit. Vi fick lift med en kille som hette Tomas. Han och jag fick fin kontakt och det slutade med att vi flyttade ihop samma dag. Jag bröt från arbete och bostad utan att säga upp mig. Jag bara stack ifrån allting. upp Tomas och jag hade ett bra liv tillsammans. Jag hade inget arbete och sökte heller inget. Efter tid fick vi det knapert ekonomiskt. Det var då vi började en att jag skulle prostituera .mig på gatan. Jag vet inte vem av oss som prata om först korn idén. Min första kväll prostituerad körde Tomas mig till som stritan och väntade mig i närheten. Sedan jag klarat av den första kvällen gick allt bara farten. Tomas fortsatte att köra mig till stan och att vänta på av mig i bilen. Mellan varje kund gick jag och honom de pengar jag tjänat. gav Pengarna gick till vårt hushåll och försvann på något sätt i vanliga omkostnader. Jag fick två barn med Tomas, flicka och pojke. Båda barnen lämnade en en jag ifrån mig. Jag har inte haft någon som helst kontakt med dem sedan genast och är helt ointresserad av hur de lever sina liv. Ett år efter det sista barnets födelse dog Tomas i en bilolycka. En av par Tomas kompisar kom och berättade det för mig på gatan. Med Tomas död tog också de känslor jag haft för någon man slut.

Jag fortsatte gatuprostituerad. När jag 25 år födde jag mitt fjärde

som var barn, jag också lämnade ifrån mig. Jag har ingen kontakt med det barnet som heller. Med avbrott för graviditeter och barnafodslar, har jag alltid arbetat som prostituerad. Det är det enda jag kan. Mest har jag arbetat på gatan men ett tag också i ateljé tillsammans med prostituerad. De flesta kunderna en en annan betjänar jag i kundens bil, olika platser inte långt från stritan.

Bilder från verkligheten 75

Jag ställer inte upp på perversiteter och kräver att kunderna skall ha kondom. Jag tar heller aldrig utlänningar. Jag är rädd för utlärmingar. De behandlar oss på ett helt annat sätt än svenskar gör. Jag håller den gäller för de taxa som gatuprostituerade. De flesta torskarna är gifta män. Vissa vill prata sitt om privatliv, då får de betala extra. Deras privatliv rör mig inte och jag har inget som helst utbyte av den sexuella samvaron med dem. Jag tänker på vardagliga ting under tiden och spelar med så att kunden skall få utlösning så snart som möjligt. Jag vill bara ha Jag gör alltid bedömning pengarna. en noggrann av kunden innan jag bestämmer mig. Konstigt har jag aldrig råkat riktigt illa nog ut. Jag har nog haft tur. Helst skulle jag vilja sluta med prostitutionen. Problemet är att jag inte kommer in på skolor, kurser eller arbetsplatser. Jag har inga och jag kan inte papper redogöra för vad jag gjort under årens lopp. Jag ängslas för framtiden. Det är för sent för mig att ändra mitt liv. Ändå är jag rädd för fastna i nu att prostitutionen. Jag kan inte tänka mig att gå kvar här till 50-60-årsåldern. För mig är det numera tungt och svårt att gatan. Det tar emot att stå här. Alla tittar på mig. De vet vad jag gör och vad jag går för. Jag går alltmer sällan i ut dagsljus.

Marie

Marie är 40 år. Hon avtjänat för närvarande ett fängelsestraff för narkotikabrott. Detta är Maries berättelse sitt liv. om Jag kommer inte ihåg så mycket min barndom. Jag har aldrig träffat min av riktiga pappa. När mamma hade fått mig träffade hon blev en man, som pappa till mina två systrar. När han hade fått sina barn, blev han omvänd egna som en hand och bar sig väldigt illa mot mig. Vi flickor växte med Det upp mamma. var nog ganska lugnt men fattigt. Mamma försörjde på trappstädning och oss unnade sig själv ingenting. Jag var en tyst och kuvad flicka. Av fick jag aldrig stryk hon mamma men var ofta ironisk. I skolan blev jag mobbad för att jag gick i gamla avlagda kläder. Jag kom in i ett gäng när jag var 14 år och började använda narkotika. Sedan blev det brott. Så småningom hamnade jag i fängelse för narkotikabrott och sedan har det rullat på med många fängelsestraff för narkotikabrott. När jag var 18 år träffade jag jag fick barn med. Jag fick en man som senare otroligt mycket stryk av honom under de år vi levde tillsammans. En gång sex tvingade han mig att stå i ett hörn ett helt dygn utan att röra mig medan han skar sönder mina kläder med kniv. Rörde jag mig så kastade han kniven en mot mig. Jag vågade inte lämna honom eftersom jag inte visste vad han kunde ta sig för då. Jag hade heller ingenstans att ta vägen. Jag ingen och hade inte var någon egen identitet. Min räddning blev ett längre fängelsestraff. På det sättet kom jag ifrån honom.

76 Bilder från verkligheten

Under graviditeten knarkade jag inte. När min dotter väl var född fick jag återfall. Jag 18 år och inte vuxen att klara av ett barn. Min mamma tog

var hand om barnet.

När jag 24 år började jag använda heroin. Jag hade träffat en heroinist på

var ett behandlingshem. För att försörja både honom och mig började jag gå på

Även vi bara hade knarket gemensamt så hade jag ändå honom att gatan. om komma hem till. Vi till slut i sådana doser, att jag var tvungen att tjäna

var uppe in ungefär 4 500 kr om dygnet.

Jag har råkat för mycket där på Malmskillnadsgatan. Jag har blivit miss-

ut handlad och jag har sprungit för mitt liv i parkeringsgaragen. Därför brukade jag alltid ha kniv på mig. Jag har haft många olika kunder, en del har också varit bussiga och ställt för mig. Eftersom kunderna var min inkomstkälla

upp har jag aldrig rånat någon. Ja, det har väl hänt om någon full torsk haft en plånbok i fickan det är klart att man tar den då.

-

Så småningom hjälpte prostitutionsgruppen in mig behandlingshem. Efter

ett tag blev jag allt bättre och tyckte att jag borde kunna ta ansvar för mig

man själv och min dotter. Jag orkade inte med det trycket och stack därifrån, direkt till Malmskillnadsgatan. Nästan genast fick jag en kund som tog strypgrepp på mig. Jag blev livrädd och fick tag i en kniv. När han försökte ge sig på mig igen högg jag honom med kniven. Hugget träffade illa och mannen blev svårt skadad. Jag försökte ta livet mig med en överdos heroin men räddades. Då

av slutade jag att äta och fick anorexia. Det mitt sätt att straffa mig själv. Jag

var dömdes för grov misshandel och hamnade på Karsuddens sjukhus.

Under tiden på Karsudden fick jag på folkhögskola och sedan fick jag arbete och mycket frigång. Jag stannade den arbetsplatsen i fyra år och blev

vald till skyddsombud. När jag utanför sjukhuset började jag snart med

var knark igen. Jag skötte arbetet och fejkade urinproverna när jag besökte Karsudden. Den dag jag blev fri att vända på hand. Jag var igång

var som en direkt med knarket.

När jag avtjänade ett fängelsestraff träffade jag min nuvarande man.

senare Han har spritproblem använder inte heroin. Han har backat upp mig och

men

gång sett till att jag blev tvångsomhändertagen. Det skulle han inte ha gjort en

han inte hade brytt sig mig och älskat mig. Det är ett under att han står om om

med mig. Jag känner ingenting när det gäller sexliv. För att det skall fungera ut måste jag ha droger.

Min och min dotter är underbara människor. Trots attjag gjort dem

mamma så illa ställer de alltid för mig. Nu är jag drogfri. Jag mår egentligen allra

upp bäst när jag sitter inne. Mitt hopp är att, när min strafftid är slut, få komma till

behandlingshem där min och jag tillsammans kan reda ut våra liv. ett man

Bilder från verkligheten 77

Anita

Anita, som är 45 år, berättar.

Jag hade en ganska normal uppväxt i en mindre stad. Mamma var ensamstående. Hon hade stora förhoppningar om mig. Jag revolterade och gav mig av till Stockholm, där jag började jobba på restaurang. Jag kom i kontakt med asociala gäng och lockades av deras sätt att leva. När jag var 17 år förlovade jag mig med en dynamitard. Själv skötte jag mig klanderfritt ända tills jag var 20 år. Mamma tvingade mig att ringa hem varje dag. Hon tjatade hela tiden om att jag skulle skaffa mig utbildning och bli något fint, något med status. Vi kom ihop oss ordentligt.

När jag blev myndig tyckte jag att jag hela mitt liv hade gjort som mamma velat och kände att fick det vara nog. Jag ville skaffa mig en lägenhet och

nu det enda sättet var att köpa en. Jag satte mig och ringde runt på poseringsannonser. Jag tyckte inte att det verkade motbjudande direkt och det var inte förbjudet. Jag började på en poseringsateljé men märkte snart att det var i prostitutionen som pengarna fanns. Det var inte så svårt att knäppa av känslorna när något var motbjudande men jag tänkte också, att en vacker dag glömmer

kanske hur knäpper på det hela igen. Efter ett tag började jag ragga man man kunder i egen bil i stället. Då kunde jag välja kunderna själv.

När jag fick barn höll jag upp i sex år. Pojken är stor nu och jag har just blivit farmor. Jag hade inte tänkt sluta med prostitution och knark men jag hade tänkt hålla ungeför 15 år, för att mitt barn skulle få lika bra start i livet som

upp andra. Men när min anmälde mig för barnmisshandel och min pojke

mamma

blev omhändertagen, började jag knarka igen. Annars hade jag nog brutit ihop.

Knarket var ett slags medicin.

Jag hade prostituerat mig långt innan jag började med narkotika. Det finns inget samband mellan narkotikan och prostitutionen. Jag tycker om båda. Jag har aldrig haft någon kontakt med andra prostituerade eftersom jag inte tänker som de gör. De flesta av dem tycker illa om att prostituera sig. Jag använder min egen bil och väljer mina kunder. Verkar någon konstig får han kliva ur bilen. Jag har delvis fast kundkrets jag tycker det är roligt att åka ut och

en men ragga på nätterna.

Jag har blivit erbjuden behandling många gånger men jag har vägrat. Jag har sagt ifrån att jag inte tänker ändra mitt liv eller sluta knarka. Det är så här jag vill leva och det är ingenting att göra åt. Man kan inte komma längre ner än till botten, jag har ingenting mer att förlora.

Jag minns inte vad jag hade för drömmar. Hela livet har jag motsatt mig

egna mammas drömmar om vad jag skulle bli. Jag tror aldrig att jag kände att jag dög som jag var utan att jag måste bli något särskilt. Nu står jag på botten och gör det allra värsta som min mamma kunde tänka sig. Jag knarkar och gnor. Jag är nöjd med det och har ingen tanke på att sluta.

78 Bilder från verkligheten

Valdemar

Valdemar är en 50-årig lantbrukare. Han är ensamstående och har inga barn. Han växte upp på ett lantbruk tillsammans med fyra syskon, vilka han

av var den yngsta. Föräldrarna kom inte så bra överens och det var mycket stridigheter mellan dem. Valdemars förhållande till sin far konfliktfyllt han kom

var men bra överens med sin mor. Han har tråkiga minnen från sin barndom, då han ofta var rädd. I puberteten hade han komplex och han lyckades därför inte så bra när det gällde kontakter med flickor.

Sin sexuella debut hade Valdemar i ZO-årsåldern med prostituerad i Tysk-

en land. Sedan dess har han kontinuerligt köpt sexuella tjänster. Han har dock

aldrig köpt samlag av kvinnorna eftersom han tycker att samlag hör äktenskapet

till. Kontakterna får han mest genom tidningar och genom att besöka sexklubbar. Nu för tiden köper han sexuella tjänster ungefär tre gånger året. Han

om tycker att det är dyrt men ser det som den enda möjligheten att lösa problemet.

Valdemar har ännu inte träffat eller varit tillsammans sexuellt med någon kvinna utanför prostitutionen. Han menar att han inte lyckats så bra på grund av sina komplex och när man blir äldre så ger man upp. Om han skulle träffa en kvinna på allvar skulle han nog automatiskt sluta att köpa sexuella tjänster. Samtidigt tycker han att det finns något spännande och äventyrligt i att åka till stan och besöka någon halvskum porrklubb.

Sigvard

Sigvard är 58 år. Han är gift och har tre barn. Han har ett eget företag

vuxna för tillverkning, försäljning och export.

Sigvards far hade också eget företag och hans mor yrkesverksam innan

var hon gifte sig. Fadern dog när Sigvard, som var den yngste av tre syskon, var i de yngre tonåren. Sigvard hade uppväxt med mycket utrymme och frihet

en på alla plan, men även ansvar. Föräldrarna var solidariska med barnen och satsade mycket på deras utbildning. Hans förhållande till föräldrarna gott

var och det farms en gemytlighet i hemmet. I kamratgängen han alltid

var en av de ledande personerna. Detsamma gällde även senare i det militära.

Sigvards stora intressen under barndomen och ungdomstiden sport, konst

var och litteratur. Redan från tidiga puberteten var han också mycket nyfiken på allt som rörde sex. Dåtida sextidningar användes flitigt i karnratkretsen. Sin

samlagsdebut hade han vid 15 års ålder med en något äldre flicka.

Samlivet med hustrun har enligt Sigvard fungerat bra ända tills för tio år sedan då hon genomgick en operation som minskade hennes sexuella lust. Sigvard har alltid haft lätt att få kontakt med kvinnor. Under åren har han haft kontakt med ett hundratal kvinnor som han träffat emellanåt. Han har också köpt sexuella tjänster av ungefär 400 olika kvinnor, första gången 15-åring. Köpen har

som

Bilder från verkligheten 79

oftast skett vid affärsresor i olika delar av världen. Han har velat pröva på allt: Jag har haft period med men thailändska tjejer är och förblir bäst.

en negresser I Japan är det konstlad och i Amerika är de helt fixerade vid oralsex.

mer sex Sigvard säger att orgasmen är och har varit en viktig drivkraft i hans liv: Det sexuella upptar en mycket stor del av mitt fritidstänkande. Att uppnå orgasm är viktigt när jag inget annat har att göra... orgasm är ett livsmål för människan.

Sigvard ingen skillnad på i en vanlig relation och köpta tjänster. Han

ser sex

uppfattar de prostituerade hederligt yrkesverksamma kvinnor och tycker det

som är fel om samhället blandar sig i något som rör hans privatliv.

Fredrik

Fredrik är 32-årig tjänsteman. Han bor i storstad och reser mycket i sitt

en en arbete. Han är ensamstående och har inga barn.

Fredrik växte enda barnet. Hans pappa var egen företagare och mam-

upp som

arbetade inom hemtjänsten. Föräldrarna hade ett jämlikt förhållande sinsman emellan. Pappan riktig karlakarl men mamman var smartare. Båda

var en

auktoritära också kärleksfulla mot honom. Det farms mycket kärlek och var men ömhet i hemmet. Synen på sexualitet var öppen och sexualiteten betraktades som den största gåvan i livet.

Som 13-åring gjorde Fredrik sin sexuella debut med en kvinna i trettioårs åldern. Han förstod inte mycket av händelsen men det var djävligt otrevligt.

Fredrik har lätt för att sexuella kontakter. Många dessa kontakter har

av inte engagerat honom känslomässigt. Han har två längre relationer bakom sig,

med de cirka 100 kvinnor han träffat i övrigt har det bara blivit kortare men möten. För närvarande har han sällskap med en kvinna som han tycker mycket

om.

Han första och enda köp sexuella tjänster skedde efter ett restaurangbesök.

av Hans fantasier den totala kvinnan som gör precis som man vill fick honom

om att besöka könshandelsgatan. Efteråt mådde han dåligt, var besviken och hade ångest.

Urban

Urban är 26 år. Han är enda barnet och bor fortfarande kvar i föräldrahemmet. Han är högskoleutbildad och har ett bra arbete. Båda föräldrarna förvärvsarbetar och familjen har god ekonomi.

Föräldrarna är strängt uppfostrade. De är inåtvända och har en torftig relation. Urban upplever känslomässigt rak som ett streck och som en

pappan som möbel i huset medan är påfrestande, självupptagen och neurotisk.

mamman Urban har aldrig haft någon känslomässig bindning varken till mamman eller

Han har stort materiellt utrymme hemma men saknar plats för känslor pappan.

80 Bilder från verkligheten

och kroppskontakt. Han känner sig misslyckad människa och tillbaka som ser på sin barndom och uppväxt med besvikelse och bitterhet. Urban har aldrig saknat kamrater han tycker det är jobbigt till förbannelmen se att umgås. Han anses av omgivningen lyckad själv har som en person men han en negativ uppfattning om sig som man. Han duger inte till att få kontakt med kvinnor. Han är belastad sexualsyn är inskränkt och präglad av en som av rädsla. Han har förmåga att attrahera och bli attraherad han har inte lärt men sig hur man går vidare. Urban debuterade sexuellt med prostituerad kvinna när han 17 år. Dären var efter har han kontinuerligt haft kontakt med ett 30-tal olika prostituerade kvinnor. Han har aldrig haft ett kärleksförhållande med vanlig flicka. Ett sådant en förhållande finns dock hela tiden i hans drömmar. Han blir alltid känslomässigt berörd den kvinna han tar kontakt med. Även med de prostituerade kvinnorav na söker han en ömsesidig relation. Prostitutionen är ett substitut kan ändå men kärmas bra för stunden. Urban vill finna möjligheter att bryta prostitutionsberoendet. Han tycker att köp av sexuella tjänster leder till älvförakt och förstärker hans depression. Han kärmer sig både utnyttjad och som den utnyttjar. Han går i terapi för att som nu lösa upp sitt tomma eller kaotiska känsloliv.

5 Den

heterosexuella

könshandelns

omfattning

och former

5. 1

Inledning

Med utgångspunkt från social status, synlighet och omfattning liknade 1977 års prostitutionsutredning prostitutionen vid en pyramid, där gatuprostitutionen utgjorde pyramidens bas och call-girl-prostitutionen dess spets SOU 1981:71 s. 61 ft. Denna beskrivning kan fortfarande sägas vara giltig.

I prostitutionspyramidens bas finns den synliga gatuprostitutionen med de flesta missbrukarna och de svåraste, mest utsatta förhållandena. Därefter finns olika former av inomhusprostitution, som är mindre synlig och större

ger

möjligheter till skydd och anonymitet. Ipyramidens topp finns vad man ibland

kallat lyxprostitutionen, dvs. call-girls och eskortservice. På de högsta nivåerna

där också kunderna har högre social status är prostitutionen mycket svår att - upptäcka. Det är inte heller säkert att parterna kallar samvaron for prostitution trots att båda är införstådda med att relationen handlar om sex för pengar.

Om de mindre synliga eller de osynliga formerna av könshandel är kunska-

- perna begränsade. Denna könshandel har av prostitutionsgruppen i Göteborg uppskattats till två tredjedelar av den totala prostitutionen. Hur stor den i verkligheten är eller hur den ser ut till struktur och innehåll, har utredningen med den tid och med de former av undersökningar som stått till buds, inte haft möjligheter att närmare klarlägga.

Utredningen har sökt kartlägga könshandelns nuvarande former och omfattning genom enkäter till landets samtliga polismyndigheter och socialdistrikt samt genom uppgifter från prostitutionsgrupperna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping. För att konstatera om, och i så fall på vilket sätt och i vilken omfattning, könshandel bedrivs i organiserade former och vilken an-

82 Den heterosexuella könshandelns.

..

knytning som kan finnas till organiserad brottslighet, pornografi och annan sexindustri, har utredningen företagit en undersökning av verksamheter med anknytning till sexhandel. Undersökningen har koncentrerats till storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Vissa mindre orter, där sexbutiker och sexklubbar förekommer enligt annonser i sextidningar, har också undersökts. Vidare har utredningen genomfört en mindre telefonundersökning, omfattande 87 med erfarenhet som köpare eller säljare i könshandeln. Nedan-

personer stående redogörelse grundar sig i huvudsak på de nämnda undersökningarna.

Allmänt kan sågas att god kunskap om den synliga könshandeln framför allt

-

gatuprostitutionen finns på de orter där socialförvaltningen inrättat särskil-

om da för arbete mot könshandel, liksom där polisen avsatt särskilda

grupper resurser för detta ändamål. På övriga orter i landet finns i allmänhet inom både polis och socialtjänst mycket begränsad kunskap om huruvida prostitution förekommer och i så fall dess omfattning och former.

Socialförvaltningen i 30 kommuner i landet har uppgett sig ha kännedom om någon form av prostitution orten. I åtta av kommunerna finns enligt socialdistrikten såväl manlig som kvinnlig prostitution. På 19 orter känner polismyndigheten till att det förekommer prostitution och i elva kommuner känner såväl socialtjänst som polis till att prostitution förekommer inom kommunen. Sammantaget känner alltså socialförvaltningen och polisen till att prostitution förekommer på 38 orter i landet. Den könshandel, förutom gatuprostitution, som polis och socialtjänst har kärmedom om äger i allmänhet rum i lägenheter, på massage- och kroppsvårdsinstitut och någon gång även i en syateljé eller i en vanlig butik för försäljning av t.ex. porslin eller kläder. En del av de kvinnor som säljer sexuella tjänster i storstäderna är bosatta på andra orter och kom-

binerar gatuprostitution eller restaurangprostitution i en större stad med lägen-

hetsprostitution på hemorten. Polis och socialtjänst på många orter har också uppgett att könshandel förekommer där i missbrukarkretsar. Könsköpet kan då ha formen av byteshandel, där sexuella tjänster byts mot narkotika.

Socialförvaltningen på 12 orter har uppgett att prostitution har förekommit där

upphört. Skälen till att prostitutionen har upphört kan vara olika. I vissa men fall kan prostitution ha förekommit i samband med att särskilda arbetsprojekt, t.ex. ett kraftverksbygge, utförts med anställda som tillfälligt befunnit sig på orten och som flyttat när bygget varit färdigt. I andra fall kan skälet vara att socialtjänsten uppmärksammat att en kvinna säljer sexuella tjänster i sin bostad eller i särskild lokal. Inför hotet att man skall ingripa mot henne eller hennes

en barn har kvinnan valt att upphöra med prostitution, att byta bostadsort eller att prostituera sig utanför kommunen. Socialtjänsten har ibland vidtagit åtgärder till hjälp för kvinnor med missbruksproblem och därigenom fått dem att upphöra

Den heterosexuella könshandelns. 83

..

att prostituera sig. I flera fall vet socialtjänsten inte anledningen till att könshandeln upphört.

Den i särklass vanligaste formen av prostitution är den heterosexuella med kvinnor som säljare och män som köpare. Exempel på prostitution där kvinnor är köpare och män säljare har emellertid också lämnats. Av elva säljare, som per telefon tagit kontakt med utredningen, var fem män, som uppgav att de sålde sexuella tjänster till kvinnor. En av dem sålde både till kvinnor och män. Männen beskrev verksamheten mera som ett slags relation än som prostitution och framhöll, att de själva hade visst sexuellt utbyte av förhållandet. En av männen sig ha 6-7 fasta kunder som han betjänade enligt en på förhand

uppgav bestämd prislista. En annan var innehavare av ett massageinstitut där han sålde oralsex och samlag till kvinnor i alla åldrar. Enligt hans uppgifter kontaktades han av 4-5 kvinnor per dag som ville ha sexmassage.

Hur stor denna könsmarknad är har det inte varit möjligt att uppskatta. Mot bakgrund av att man i Finland och Norge noterat en växande könshandel där män säljer sig till kvinnor, kan det antas att denna tendens finns också i Sverige.

Viss omfattning har även könshandeln där såväl köpare som säljare är män. För den homosexuella könshandeln redogörs i kap. Någon förekomst av könshandel där både köpare och säljare är kvinnor har inte kunnat beläggas.

Där inte annat anges, avses med prostitution eller könshandel i denna redogörelse heterosexuell prostitution, där män är köpare och kvinnor är säljare.

5.2 i könshandeln

Kontaktvägarna

Kontaktsätten inom prostitutionen är många. Oftast benämns också prostitutionsformen efter det sätt, vilket köpare och säljare får kontakt. I gatuprostitution tas kontakten på gatan men den sexuella tjänsten utförs vanligtvis på annan plats t.ex. i bil, i lägenhet eller husvagn eller ett hotell. Med hotellprostitu-

en en tion avses den prostitution som äger rum efter kontakt mellan köpare och säljare på hotell, vare sig den sexuella samvaron äger rum på hotellet eller på annan jilats. Detsamma gäller för restaurangprostitution och för sexklubbsprostitution. Kontakterna i andra prostitutionsformer tas i allt större utsträckning genom annonsering, antingen i dagspressen eller i särskilda sextidningar. Bakom

t.ex. fotvård eller solarier döljer sig ofta massageinstiannonser om massage, tutprostitutiozz. Kännetecknande för denna prostitutionsform kan sägas vara att verksamheten utåt ger sken av att avse vanlig kroppsvård medan den i själva verket består i försäljning olika sexuella tjänster i lokalen. Också när sälj aren

av använder sitt hem för att ta emot kunderna, hemprostitution, får parterna ofta kontakt med varandra De kan också ha fått kontakt med varand-

genom annons.

i gatuprostitutionen eller i andra prostitutionsformer, vilket utvecklat sig till ra

fastare kontakt. I eskortprostitution, där köparen betalar inte bara för sexuell en

84 Den heterosexuella könshandelns.

..

samvaro utan också för annat sällskap, t.ex. vid en middag eller under en resa, tas kontakterna här inte genom öppen annonsering så som sker utomlands. I stället kan antas att något dolt kontaktnät finns för denna form av prostitution. Detsamma är fallet när det gäller call-girl-prostitution, dvs. när prostitution kommer till stånd efter förmedling per telefon eller via en kontaktperson. Kontaktpersonen kan vara t.ex. en bartender, en taxichaufför eller en annan prostituerad kvinna.

Utredningen har genom telefonsamtal haft kontakt med sammantaget 78 män, som köpt sexuella tjänster av kvinnor. Av de 62 män, som uppgav sin bostadsort, bodde drygt hälften i någon av storstäderna. De övriga bodde på olika större eller mindre orter i landet. Mer än hälften av männen hade fått kontakt med prostituerade genom annonser i pressen. Endast en fjärdedel av männen angav gatan som kontaktplats. Män som reste i tjänsten angav oftast restauranger eller hotell och någon gång Finlandsbåtar som kontaktställe. En knapp tiondel av männen hade fått kontakt med prostituerade genom en porrvideoklubb eller en sex-shop. På videoklubbar kan den besökande titta på en hyrd film i ett bås och kan bli tillfrågad om sexköp av någon kvinna i lokalen. I sex-shopar har det funnits uppgift om kontaktväg på en anslagstavla i butiken. Vänner och bekanta eller affärskontakter svarade för en sjättedel av kontakterna. Ett fåtal av männen hade fått träffa en prostituerad kvinna efter telefonsamtal till Heta Linjen eller till ett 071-nummer. Många av männen hade sökt kontakt med prostituerade på flera olika sätt.

Ny teknik öppnar också möjligheter till nya kontaktvägar mellan köpare och sälj are könsmarknaden. Kontakt via datanätet förekommer, liksom marknadsföring av sextjänster genom Videofilmer se vidare avsnitt 5.8.

5.2.1 Annonserna En stor del av könsköparna får kontakt med prostituerade genom annonser. Vanligast är annonser i särskilda sexkontakttidningar. Nästan lika vanligt är det

får kontakt i dags- och kvällspress. Även i att man genom annonser annonser

Gula tidningen och herrtidningar är vanliga kontaktvägar.

Idag finns ett mycket stort utbud av sexkontakttidningar. Kontaktannonserna är till största delen utformade på ett sådant sätt att kontakt inte kan tas direkt utan genom en annonssvarskod. En person som vill besvara kontaktannonsen måste skicka in ett svarsbrev med ett kodnummer, som finns i annonsen. I vissa tidningar finns dock ett inslag av annonser med telefonnummer direkt till prostituerade eller adresser till massageinstitut eller liknande verksamheter.

Tidningarna kan vara antingen renodlade kontakttidningar med enbart kontaktannonser och annonsörernas egna bilder på könsorgan eller samlag, eller innehålla, förutom kontaktannonser, också professionella bilder av nakna kvinnor och samlag. Exempel på sådana tidningar är Erotica, Nya Rikskontakten,

Den heterosexuella könshandelns. 85 ..

Kontakt Express och Aktuellt Rapport-Blixt Kontakt. Vidare finns herrtidningar, innehåller bilder kvinnor, samlagsskildringar och textmaterial av så som av kallad Lektyrkaraktär, och har bilaga med kontaktannonser som kan som en besvaras med användning annonssvarskod. Exempel på sådana tidningar är av Tjej-Special, Censur och Dax Privat. Annonseringen i kontakttidningarna är gratis. Eftersom det inte får förekomma formuleringar klart talar att det är fråga om prostitution, kan annonsersom om för den oinvigde ut vanliga kontaktannonser med litet ovanlig inna se som riktning. Ett exempel på sådan armonstext är Sensuell kvinna vill ha kontakt en med gentleman. Är dansös, modell och utbildad massör. Säljer även mina sexiga

underkläder . Vid Göteborgs tingsrätt dömdes i 1994 anställd och ägaren till tre av mars en dessa sexkontakttidningar for koppleri. Den ansvarige utgivaren dömdes för

medhjälp till koppleri. Även dags- och kvällspress döljer ofta erbjudanden om sexuella tjänster i under rubriken Personligt eller Bekantskap. Ett exempel är Man annonserna med ordnad ekonomi sökes för sköna stunder. Andra kodord för prostitution är generös herre, givande eller intresserad av allt. Platsannonser, t.ex. där kvinnor söker arbete, används också ibland för annonsering om prostitution. Detta har medfört att seriösa arbetssökande kvinnor ibland blir överhopade av telefonsamtal från män vill ha sexuella kontakter. Den allra största ansom nonsmarknaden för prostitution i dagspressen finns dock bland annonserna

under Hälsovård och Fotvård.

5.3 Gatuprostitution

Könshandel på gatan förekommer huvudsakligen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping. På andra orter, främst medelstora städer, förekommer gatuprostitution endast i mycket liten omfattning och endast tillfälligt. Gatuprostitution förekommer mestadels i städernas centrala delar, gärna i kontorskvarter med få bostäder och med närhet till undanskymda industritomter,

parkeringsplatser, kyrkogårdar, parker eller liknande, där den sexuella samva-

kan ske, oftast i kundens bil. ron Eftersom gatuprostitutionen sker öppet, oftast på väl avgränsade områden, är det förhållandevis lätt uppskatta antalet köpare och säljare på gatans könsatt marknad och därmed följa utvecklingen över tid. I början 1980-talet fanns 400-500 gatuprostituerade kvinnor per år i Stockav holm. Av dessa 150-200 vaneprostituerade, dvs. de hade sin huvudsakliga var ca

försörjning prostitution. De övriga var tillfällighetsprostituerade, som

av särskilt sommartid sökte sig till Stockholm från övriga delar av landet för att sig där Borg m.fl., Prostitution, beskrivning analys, förslag till

prostituera

86 Den heterosexuella könshandelns. ..

åtgärder, Liber 1981. Antalet kvinnor i gatuprostitutionen har sedan dess minskat avsevärt. År 1991 observerades 192 kvinnor i Stockholms gatuprostitution. Under senare år har långsam ökning antalet prostituerade kvinnor en av på gatan kunnat märkas. År 1993 observerades 202 kvinnor. Antalet kvinnor som är aktiva per kväll har också ökat, från i genomsnitt 22 kvinnor år 1991 till 34 kvinnor år 1993. I Göteborg har en liknande utvecklig kunnat noteras. Under perioden 1982- 1985 observerades mellan 400 och 500 kvinnor årligen i gatuprostitutionen. Många av dessa prostituerade sig tillfälligt. Under perioden 1986-89 minskade gatuprostitutionen kraftigt. År 1989 observerades endast 182 kvinnor. Därefter har antalet gatuprostituerade kvinnor ökat for att år 1993 uppgå till 293, varav mellan 30 och 35 kvinnor är aktiva kväll. per Prostitutionsgruppen i Malmö kunde år 1983 iaktta 220 kvinnor i gatuprostitutionen. Under åren fram till 1992 minskade antalet för varje år. Därefter bröts den nedåtgående trenden och antalet iakttagna gatuprostituerade kvinnor ökade från 117 år 1992 till 138 år 1993. Utöver de 138 kvinnorna har ytterligare ett mindre antal tillfallighetsprostituerade kunnat iakttas i könshandeln på gatan. Antalet aktiva kvinnor kväll kan beräknas till mellan 15 och 20. per I Norrköping identifierades år 1984 knappt 100 kvinnor gatuprostituerade. som

Gatuprostitutionen har sedan dess minskat kraftigt. Enligt prostitutionsgruppens

observationer fanns år 1989 42 kvinnor i gatuprostitutionen. År 1990 farms 38 kvinnor, än hälften från andra än Norrköping. År 1993 hade varav mer orter antalet minskat till 20, alla över 40 år. Det totala antalet kvinnor i gatuprostitutionen i Sverige har således från att år 1984 ha uppgått till cirka 1 200, minskat till cirka 550 år 1989, för att år 1993 åter ha ökat, nu till cirka 650 kvinnor. Om utgår från antalet kvinnor i man gatuprostitutionen kan samma tendens skönjas i alla större städer, nämligen att gatuprostitutionen har minskat kraftigt under 1980-talet för att visa stigande en tendens under början 1990-talet F Skälen till minskningen under 1980av talet kan vara flera. Sannolikt har prostitutionsgruppernas insatser haft betydelse. Fruktan för hiv och aids kan orsak, liksom allmänt förändrade vara en annan

attityder till prostitution. Enligt prostitutionsgrupperna kan ökningen antalet

av kvinnor i gatuprostitutionen under de senaste åren ha samband med lågkonjunkturen. Ett antal kvinnor tidigare lämnat prostitutionen har återkommit. som Flera av dem har angivit arbetslöshet och ekonomiska problem orsak. som

Den heterosexuella könshandelns. 87 ..

Fig. 1 gatuprostituerade kvinnor under perioden 1980-1993 Antal yrkesprostituerade och tillfällesprostituerade -

500-

400-

300-

100-

v 1982 1984 1986 1988 1990 1991 1992 1993

Stockholm Göteborg Malmö Norrköping

Medelåldern hos de gatuprostituerade kvinnorna har blivit högre, sannolikt till följd prostitutionsgrupperna tillsammans med polisen effektivt arbetat för av att kvinnor. År 1991 medelåldern att förhindra nyrekrytering av unga var t.ex. bland de gatuprostituerade kvinnorna i Stockholm 32 år, för att år 1993 ha ökat till 34 år. Samma tendens kan märkas i de övriga storstäderna. Det förekommer dock alltjämt flickor, även de är få, prostituerar sig på gatan. att unga om Andelen utländska kvinnor, liksom drogmissbrukare och psykiskt störda kvinnor

ökat i gatuprostitutionen år. Kvinnorna i prostitutionen behandlas

har senare närmare under kap. För få rättvisande bild omfattningen könshandeln på gatan borde att en av av antalet könsköp göras. Att antalet iakttagna kvinnor

också en uppskattning av

i gatuprostitutionen ökat behöver inte betyda att antalet könsköp ökat. 1977 års uppskattade antalet kunder prostituerad till 50 under

prostitutionsutredning per

SOU 1981:71 75. Ingenting pekar direkt på att antalet kunder år 1980 s. är mindre möjligen är antalet könsköp mindre. Flera av kvinnorna numera men i Stockholm, Göteborg och Malmö har uppgivit att efterfrågan på deras tjänster minskat. Många män åker runt och tittar, utan att inleda förhandlingar om köp. Kvinnorna får ofta vistas längre tid än tidigare på gatan för att få ihop samma Detta har lett till minskad förtjänst för de prostituerade och summa pengar.

88 Den heterosexuella könshandelns. ..

lägre priser för de sexuella tjänsterna. Lågkonjukturen har förmodligen haft effekt när det gäller köparnas vilja eller förmåga att betala. I gatuprostitutionen är det relativt vanligt att kvinnorna har s.k. sambohallickar. Det handlar pojkvänner eller sammanboende med de prostituerade, om som har ekonomisk vinning sina flickvänners prostitution avsnitt 6.4.

av se

Däremot är det ovanligt att någon försöker att etablera s.k. stall numera ett av gatuprostituerade. Viss organisation kan dock ligga bakom förekomsten av ett tiotal gatuprostituerade från Ryssland, Ukraina, Lettland och Thailand, har som dokumenterats av polisen i Göteborg under våren 1994. Vissa kontaktpersoner för denna kvinnoimport har också identifierats polisen. av

5.4 Inomhusprostitution

Det är av naturliga skäl svårt att kunskap den prostitution sker om som inomhus, under täckmantel verksamhet eller via personliga kontakter. av annan

En kartläggning av inomhusprostitutionen i Göteborg har gjorts år 1992

av

prostitutionsgruppen där, det s.k. ARENA-projektet. ARENA står för Annonsprostitution, Restaurang och hotellprostitution, Escortservice, Nattklubbar

och sexklubbar, Ateljéer och massageinstitut. Som nämnts har denna könshandel uppskattats vara dubbelt så stor till omfattningen gatuprostitutionen. Någon som motsvarande kartläggning har inte gjorts i Stockholm eller Malmö. Polisens uppfattning är att prostitutionen på massageinstitut och i andra liknande lokaler, med eller utan inblandning hallickar, ökat kraftigt. av Polisen har också under det senaste året fått in anmälan det i Stockholm om att finns cirka tio s.k. menybordeller, i Gula Tidningen under som annonserar

restauranger-nöjen-privatposeringar. På bordellen kan kunden välja från

en menylista som upptar olika sexuella tjänster och priserna för dessa.

Massageinstitut

Prostitution som bedrivs i poseringsateljéer, massageinstitut, solarier och liknande verksamheter förekommer i olika grad i alla tre storstäderna. Kontakten med kunderna sker oftast annonsering. genom Prostitutionsgruppen i Stockholm gjorde år 1993 i samarbete med polisen en kontroll av vad som dolde sig bakom de sammanlagt cirka 20 under armonserna rubriken Hälso- Kropps- och Fotvård i Dagens Nyheter bestämd dag. Från en en parkerad bil iakttogs trafiken runt de aktuella massageinstituten, solarierna och fotvårdsinrättningarna. Det kunde noteras att endast manliga kunder forekom och att de i allmänhet borta ungefär kvarts timme, alltså betydligt var en kortare tid än vad som krävs för fotvård eller Kontakt med de kvinnor massage. som arbetade i verksamheten bekräftade misstankarna prostitution. Kvinnorom

Den heterosexuella könshandelns. 89

..

na hade i många fall invandrarbakgrund och verkade i allmänhet äldre än kvinnorna i gatuprostittttionen. Även köparna föreföll äldre än de kan

som iakttas i gatans könshandel Socialt arbete mot prostitution, SOU 1995:16. Antalet massageinstitut, solarier och liknande där prostituerade säljer sexuella tjänster i Stockholmsområdet har beräknats till ca 30. Av dessa har åtta bedömts vara sådana där flera kvinnor arbetar. Enligt polisens bedömning ägnar sig 80 procent av alla annonsörer under rubriken Hälso-, kropps- eller fotvård i Dagens Nyheter i själva verket prostitution.

I Göteborg var prostitutionen i massageinstitut och ateljéer omfattande i början av 1970-talet. Kunder rekryterades genom öppen annonsering i dagspressen. l samband med att tidningarna skärpte sin kontroll av annonser försvårades rekryteringen. Många av de äldre hus där verksamheten kunnat pågå relativt ostört sanerades och hyresvärdarna tvingades genom lagstiftning till bättre kontroll av hyresgästerna. Sammantaget ledde åtgärderna till att denna typ

av prostitution drastiskt minskade ARENA-projektet. Verksamheten fann dock snart nya former och ett stort antal annonser om massage, solarier och kroppsvård började åter förekomma i pressen.

På en annons med lydelsen Om massage ARENA tel XXXX, som prostitutionsgruppen i Göteborg införde i tidningen IDAG i samband med ARENAprojektet, svarade 140 personer. Samtliga var män, som uppfattat annonsen som ett erbjudande om sexuella tjänster. Inom projektet undersöktes också annonser om massage i Göteborg-Posten och IDAG. Av ett 30-tal telefonnummer till olika institut, gick fyra till seriösa institut som endast erbjöd vanlig massage. Tretton av numren gick till abonnenter som annonserat under kort tid och begärt att få vara anonyma. Bakom 14 av numren dolde sig erbjudanden om sexuella tjänster.

Göteborgsgruppen uppskattade i december 1992 antalet institut som erbjöd sexuella tjänster till elva och antalet kvinnor som arbetade där till 21. Vissa kvinnor arbetade ensamma, andra i par eller delade en lokal för att arbeta på olika tider. Exempel fanns även institut där flera kvinnor arbetade, mer eller mindre som anställda.

På senare tid har prostitution på massageinstitut och liknande upptäckts också i Malmö, om än i mycket liten omfattning.

Prostitution i denna form kräver en viss grad av organisation. Någon måste ordna en lokal och telefonabonnemang med eventuell telefonsvarare. Vidare krävs annonsering i dagspressen eller i speciella kontakttidningar. Det har dock inte kunnat fastställas om det är kvinnorna själva eller någon annan som svarar för denna organisation.

90 Den heterosexuella könshandelns.

..

5.4.2 Hemprostitution

En prostitutionsform som kommit att uppmärksammas alltmera på senare år är den där den prostituerade tar emot könsköparen i hemmet eller i en for ända-

målet hyrd lägenhet, s.k. hemprostitution. Den ursprungliga rekryteringen av

köpare kan ha skett olika sätt, t.ex. genom annonsering eller kontakt på gatan. Ett antal kunder har sedan blivit stamkunder, som håller kontakt via telefon. Denna form av prostitution kan vara helt dold eftersom kvinnan inte behöver synas under rekryteringsfasen. I Göteborg har man uppmärksammat kvinnor som under flera års tid haft samma slutna kundkrets. Det finns anledning att anta att Stockholm företer ett liknande mönster som Göteborg när det gäller hemprostitution. I Malmö förekommer däremot hemprostitution i mycket begränsad omfattning, bl.a. på grund av polisens insatser.

Bakom annonser i sexkontakttidningarna kan också denna form av prostitution ibland dölja sig. I vissa fall svarar den prostituerade själv på telefonnumret i annonsen och uppger priset olika sexuella tjänster. I andra fall finns telefonsvarare som meddelar öppettider, färdväg, portkod och namn på dörren till lägenheten.

säljer sig till kvinnor finns också i viss omfattning i hemprostitutio-

Män som nen. Kontakter som tagits på restauranger, privata fester eller när märmen älva varit ute för att köpa sexuella tjänster av kvinnor utvecklar sig till en mer eller mindre fast kundkrets.

5.4.3 Hotell- och restaurangprostitution

Enligt beräkningar som gjordes inom ARENA-projektet år 1992 sålde 5-15

kvinnor per kväll sexuella tjänster på hotell och restauranger i Göteborg. Ungefår hälften av kvinnorna prostituerade sig kontinuerligt medan de övriga gjorde

det mer tillfälligt. På fyra större hotell i centrala Göteborg förekom prostitution,

på två av dem relativt kontinuerligt och på de andra två mera sporadiskt. På ytterligare tre hotell och fem restauranger kunde enligt projektrapporten sporadiska prostitutionskontakter antas förekomma.

I Stockholm förekommer att prostitutionskontakter tas på restauranger och indikationer finns på att prostitution i denna form ökar. Hur många kvinnor som är engagerade i verksamheten har inte kunnat fastställas. Från hotelledningarnas sida görs ansträngningar för att motarbeta eventuell prostitution på hotellen. Hotellprostitution förekommer inte heller i någon större omfattning i Stockholm. I Malmö har den hotell- och restaurangprostitution som tidigare förekom

numera efter ingripanden av polisen och uppmärksamhet i pressen så gott

- som helt upphört. Malmö skiljer sig således i detta avseende från de övriga storstäderna.

Den heterosexuella könshandelns. 91

..

Prostitutionen på hotell och restauranger tycks ha störst omfattning torsdagar och måndagar, beroende på att många av könsköparna är män i

som reser tjänsten och som reser hem under veckosluten.

I denna typ av prostitution är antalet kunder per kväll färre än i andra prostitutionsformer. Tiden som säljaren tillbringar med köparen är längre och priserna därmed högre. Köparen kan först betala restaurangnotan och sedan den sexuella tjänsten. Annat än pengar kan förekomma som betalningsmedel. Säljaren kan t.ex. få disponera köparens kontokort under viss tid eller få gåvor

olika slag. Även båda är medvetna gåvan utgör förutsättav om parter om att en ning för den sexuella tjänsten, kan situationen ibland maskeras så att den liknar en ömsesidig sexuell relation.

Även manlig heterosexuell prostitution förekommer i viss omfattning i denna form. Fyra av de manliga säljare, som hörde av sig till utredningen telefon,

per beskrev hur de uppvaktar kvinnor restauranger, följer med dem hem och stannar över natten. Den enda skillnaden mot en tillfällig sexuell kontakt förefaller vara att mannen får betalt antingen med kontanter eller med middagar och presenter.

Ingenting tyder på att hotell- eller restaurangägare skulle vara involverade eller ha något samröre med den prostitution som kan förekomma på hotellet eller restaurangen.

5.4.4 Eskortservice och call-girl-verksamhet

Så kallad eskortservice är vanligt förekommande utomlands. Vid affärsuppgörelser t.ex. kan ett företag beställa prostituerade kvinnor till kunderna genom en eskortbyrå. I Sverige är prostitution i denna form inte synlig utåt. Den har

därför inte heller varit möjlig att kartlägga. Enligt uppgifter som könsköpare lämnat till prostitutionsgruppen i Göteborg, fanns där år 1992 två eskortbyråer

som förmedlade prostituerade kvinnor sekreterartjänster bl.a. till företag

- som ville erbjuda utländska besökare sexuella tjänster.

Enligt polisen kan det finnas anledning att misstänka att välorganiserade escortföretag, med ett utbud av vad man kallar lyxprostitution, etablerats också i Stockholm och. Malmö. Dessa misstankar har dock kunnat bekräftas.

I kontakttidningar förekommer då och då annonser, där kvinnor uppger sig ge escortservice. Vid större konferenser har det också förekommit att ett eskortföretags kort delats ut till deltagarna.

Det finns tecken att vissa hotellanställda ibland agerar som kopplare. Vid en intervju med en bartender en restaurang i Stockholm uppgav denne, att call-girls etablerar kontakt med bartendrar på hotell med många utländska gäster och får bartendern att förvara kvinnornas telefonnummer i baren. När en gäst

92 Den heterosexuella könshandelns.

..

önskar få kontakt med en prostituerad ringer bartendern och skaffar en passande flicka till gästen. Bartendern betalas både av gästen i form av dricks och av flickan. Omfattningen av denna verksamhet har inte kunnat kartläggas.

5.4.5 sexklubbar och videofilmbutiker

År 1992 fanns enligt ARENA-projektet fem sexklubbar i Göteborg, vilket beräknades utgöra hälften av alla då existerande sexklubbar i landet. Antalet klubbar kan dock variera snabbt.

I Göteborg finns fyra kända sexklubbar, Maxim, Video-Look, Baby

numera Doll och Chat Noir. Den öppna delen av klubbarnas verksamhet består av striptease-uppträdanden och dans, tangerande eller ibland överskridande gränsen för vad som är att betrakta som otillåten pornograñsk föreställning. Efter föreställningen går kvinnorna uppträtt omkring bland åskådarna och tar upp

som

beställningar privat posering. Med ett hönsnät eller en glasskiva mellan sig

och köparen kvinnorna i särskilda bås. På Göteborgs sexklubbar säljer

poserar sammantaget mellan 100 och 150 kvinnor privat posering. De erhåller som regel ingen lön från klubben for uppträdandena utan får sina inkomster från posering-

Priset för posering kan variera från 300 kr till 1000 kr, beroende på arna. en vad kunden vill ha. Han kan välja mellan t.ex. vanlig posering, vaginalsex med penisattrapp eller lesbisk show. Poseringarna är oftast grovt pornografiska. Kvinnan visar sitt kön och smeker sig med eller utan hjälpmedel i syfte att köparen skall få sexuell tillfredsställelse.

Polisens spaningar mot tre av dessa klubbar har lett till att ägarna år 1993 dömts för brott mot 10 § allmärma ordningsstadgan, alltså för att ha anordnat offentlig pornograñsk föreställning. De har däremot inte kunnat fällas för koppleri, eftersom poseringarna sker bakom ett nät eller en glasruta och det finns separata ingångar till kundens respektive flickans utrymmen.

l Stockholm finns tre kända sexklubbar, nämligen Kings Club och Roxy Club,

har ägare, samt nyöppnade Queen Street. Verksamheten på klubsom samma barna är likartad och består i striptease-shower, naken servering och möjlighet för kunderna att vistas i enrum med en eller flera nakna flickor.

Inträdet på Kings Club kan ligga på mellan 800 kr och 6 000 kr beroende på hur dörrvakten bedömer kundens förmåga att betala. Man kan också köpa ett klubbkort för 1 900 kr, berättigar till fri entré under 6 månader. Enligt en

som reklambroschyr får kunden följande nöjen för pengarna: Se vår striptease, ta något att dricka i baren, lyssna till pianounderhållningen med internationella artister och umgås med vackra, lättklädda och nakna flickor i en exklusiv och kontinental miljö. Dryckerna är alkoholfria. För en stor flaska

som serveras Pommac får kunden betala l 800 kr. Besökaren kan köpa samvaro i enrum med naken kvinna. Han får inte ha samlag med kvinnan eller vidröra hennes

en könsorgan. Däremot får han vidröra hennes bröst och stjärt. Priset för samvaron

Den heterosexuella könshandelns. 93

..

bestäms av klubbvärdinnan till mellan 1 500 kr och 29 800 kr, beroende på hur

hon bedömer kundens betalningsförmåga.

En annan typ av sexklubbsverksamhet, som faller under lagen om förbud mot s.k. bastuklubbar och andra liknande verksamheter, har nyligen utretts av polisen i Göteborg. Klubbens verksamhet bestod i att låta par och ensamma kvinnor ha swingers-kontakter. Swingers är ett amerikanskt begrepp som används på par oftast gifta som vill byta partners, vilket brukar ske på

- speciellt anordnade fester. Vid klubbens träffar kunde mellan tio och 50 perso-

närvarande. Det förekom samlag i sofforna, i baren eller på något ner vara bord enligt huvudmannen.

Utöver dessa sexklubbar finns ett antal icke-kommersiella sexklubbar av föreningskaraktär med verksamhet i Stockholm. Exempel sådana klubbar är Club Sunrise, som är en förening för människor med sadistiskmasochistisk läggning, IPIS Intimsmyckade Par I Sverige, RMS Royal Madness Club, en festklubb

- för i första hand frigjorda par samt föreningen Hjärter Dams Kinky bar, som är Samlingsplatsen för människor med udda sexuell profil som transvestiter, härskare, slavar, swingers, fetischister samt homosexuella män och kvinnor.

I Malmö stängdes sexklubbarna i slutet av 1970-talet efter ingripanden av polisen. Någon nyetablering av sexklubbar med utbud av striptease eller privat posering har, till skillnad från Göteborg och Stockholm, inte skett. På senare år har polisen dock kunnat märka ett ökande antal försök att etablera olika typer av slutna sexklubbar.

Sexklubbarna är den synligaste och mest omfattande organiserade formen av handel med sexuella tjänster, även om ingen direkt prostitution har kunnat påvisas inom klubbarnas lokaler. Några konkreta bevis på att prostitutionskontakter tas på sexklubbarna, så som hävdas av såväl informella som officiella informationskällor, har inte heller framkommit. Hur stor del av klubbarnas verksamhet som i lagens mening är koppleri är det omöjligt att fastställa.

Ägarna till sexklubbarna i Göteborg utgörs av en liten sammanhållen grupp personer, där fler av dem har många gemensamma intressen i sex- och videoindustrin. De bedriver andra affärer, t.ex. fastighetsaffárer, vid sidan av sexklubbarna. Vissa av dessa personer är dömda för ekonomiska brott men domar för brottslighet förekommer också. Även i Stockholm ägs sexklubbarna

annan

liten personer som har affärer med varandra. Dessa personer har av en grupp många bolag, som ägnar sig olika delar av sexindustrin samt klubbverksamhet. En av huvudägarna fanns t.ex. i mars 1994 registrerad som styrelseledamot, VD eller suppleant i tolv olika aktiebolag. Av dessa bolag har sex inlett konkursförfarande.

Prostitution i sexvideobutiker är en företeelse som vuxit fram under senare år. På denna nya marknad består verksamheten av uthyrning av sexvideoñlmer och visning av sådana filmer i privata bås eller någon form av biografsalong. I dessa bås och salonger förekommer sexuella aktiviteter av både heterosexuell och

94 Den heterosexuella könshandelns.

..

homosexuell karaktär. Enligt könsköpares uppgifter förekommer där också prostitution. I Stockholm finns 29 sexbutiker med filmvisning. I hur många av dem prostitution förekommer är obekant.

I Göteborg förekommer för närvarande åtta sexvideobutiker, som visar film i privata bås. I varje fall i en av dessa butiker, som är större än de övriga och också har biosalong, förekommer sexuella aktiviteter mellan de besökande. Huruvida prostitution förekommer där har inte kunnat fastställas.

Även i Malmö finns sexvideobutiker med visning i privata

bås, dock utan att samlag eller andra liknande sexuella aktivitetet får förekomma.

5.5 Taxi

Taxichaufförer med kunder, som tar upp gatuprostuerade, har observerats i ökande antal på prostitutionsstråken både i Stockholm och Göteborg. Personer bosatta i vissa områden i Stockholm har ringt polisen och berättat, att taxibilar kommer dit med kunder och prostituerade, som får ha samlag i bilen medan taxichauffören tar en promenad.

Vissa taxiförare samarbetar med sexklubbarna och för detta får de i ersättning antingen rabatterade priser på sexklubbarnas eller sexbutikernas tjänster och produkter, gratis inträde sexklubbarna eller kontant ersättning.

Hur omfattande taxiförares inblandning är i prostitution och sexklubbar har inte kunnat fastställas, eftersom polisen inte bedrivit någon systematisk spaning. Intervjuer som gjorts med 23 taxichaufförer, med fackliga företrädare och med taxis växeltelefonister, har givit vid handen att samtliga kände till denna verksamhet.

5.6 Organiserad

öststatsprostitution

Många kvinnor från det forna Sovjet har sökt lyckan västerut och hamnat i bordeller i Västeuropa. Farhågor har framförts om organiserad import av

öststatsprostituerade till Sverige.

Den öststatsprostitution som kunnat beläggas i Sverige har rört sig om enstaka kvinnor som använder sig av hotell och restauranger för att knyta prostitutionskontakter. Enstaka kvinnor har även påträffats i gatuprostitutionen. Vid utredningar om bl.a. misstänkta momsbedrägerier och narkotikabrott har polisen vid något tillfälle fått fram uppgifter, som tyder på att vissa personer i Sverige också haft att göra med import av kvinnor från öststaterna eller Asien.

För övrigt förekommer att öststatsprostituerade annonserar i sexkontakttidningarna och erbjuder rum eller guidning vid besök i Ryssland eller Baltikum.

Den heterosexuella könshandelns. 95

..

I Finland har på år etablerats sexresturanger eller sexpubar, dit kvin-

senare

från öststaterna importerats genom agenter för att officiellt arbeta som nor striptease-dansöser se avsnitt 11.3. En kartläggning, som den finska Centralpolisen nyligen gjort, visar att huvudmännen är finska och att det inte rör sig om någon öststatsmaffia som etablerat sig på de finska restaurangerna. Enligt den finska polisen har prostitutionen i Finland överdrivits i svenska massmedia. De geografiska förhållandena med närheten till Finland talar för att ryska och baltiska prostituerade föredrar Finland framför Sverige. I ett läge där överetablering sker i Finland kan man möjligtvis tänka sig, att dessa kvinnor tar färjan över till Sverige i större utsträckning än vad som sker i dag.

5.7 Gråzoner

Det finns företeelser, som definitionsmässigt inte faller inom begreppet prostitution, men som har starka likheter med sådan verksamhet. Hit hör äktenskapsförmedling via katalog, där män väljer bland kvinnor från ett annat land, vanligen från någon av de forna öststaterna eller från Sydostasien. Kvinnorna har ofta klippt alla band till sina hemländer när de kommer hit och har ingenting att återvända till. De blir detta sätt helt avhängiga de män som valt ut dem, särskilt de är beroende männen för sin rätt till uppehållstillstånd i

som av Sverige. Kvinnomisshandel är långt ifrån ovanligt i sådana förhållanden. Flera av kvinnorna har också hamnat i prostitution sedan de kastats ut ur hemmen.

Gatans könsmarknad består inte bara av köpare och säljare. Till marknadens rekvisita hör män som regelbundet befinner sig i området, inte för att köpa utan för att titta eller vara de prostituerade behjälpliga genom att utföra tjänster

dem. Dessa män är ofta litet udda personer, som känner sig hemma i könshandelsmiljön. De känner alla de prostituerade och vet om allt som händer på gatan. De får ett slags hemortsrätt gatan genom att småfiffla, stå till tjänst med skjuts, varna för prostitutionsgrupperna och för polis. Som ersättning kan de ibland få en sexuell tjänst. På sitt sätt bidrar de till att hålla subkulturen på gatan vid liv.

Allmänt känt bland polis och prostitutionsgrupper är att de allra flesta gatuprostituerade har en svart bok, som innehåller namn och telefonnummer till stamkunder, olika kontaktpersoner och andra prostituerade. Kontakter kan på så sätt förmedlas mellan könskunder och olika prostituerade.

En annan prostitutionsform i gråzonen är sexturismen. Att ett stort antal svenska män köper sexuella tjänster under turistbesök i andra länder är välkänt. Det är emellertid också känt att turistprostitution t.ex. i Gambia och medelhavsländerna förekommer med medelålders svenska kvinnor som köpare och unga män som säljare. Omfattningen är dock av allt att döma liten.

96 Den heterosexuella könshandelns.

..

5.8 Övrig sexindustri

5.8.1 Sexbutiker I fem kontakttidningar, som närmare granskats år 1994, återfanns 100-tals annonser för sexbutiker. Sådana butiker finns i de större städerna men även på mindre orter. Butikerna erbjuder pornografiska tidningar och sexkontakttidningar, Videofilmer för försäljning och uthyrning, sexhjälpmedel samt artiklar

som sexiga underkläder, löspenisar och konstgjorda vaginor.

De flesta sexbutikerna täcker alla olika smakriktningar som finns inom sexindustrin med sitt utbud av pornografiska tidningar och filmer. Följande områden kan urskiljas. Skildringar av oralsex, vaginala eller anala samlag, homosexuella eller lesbiska skildringar med inslag av gruppsex, skildringar av sexuell sadism och masochism, zoofilistiska skildringar, skildringar av sexuella aktiviteter med avföring och urin, sexuella aktiviteter med unga medverkande som klätts och sminkats så att de ser barnlika ut, samlagsskildringar med handikappade, freak sex, dvs. samlagsskildringar med konstgjorda, abnorma penisar på män eller kvinnor, fist-fucking filmer, dvs. samlagsskildringar där kvinnor eller män får knytnävar införda i vaginan eller analöppningen. Spermafilmer som visar ejakulation från män på kvinnors olika kroppsdelar samt skildringar av samlag mellan transsexuella personer är andra varianter.

De flesta sexbutikerna har visning av pornografisk film i privata bås eller i någon typ av biografsalong. Det är inte ovanligt att män utbyter sex med andra män i dessa bås och biografer. Även har observerats på dessa bio-

gruppsex grafer se avsnitt 5.4.5.

5.8.2 Filminspelningar

Bakom de pornografiska filmer som ryms på videomarknaden döljer sig ofta ett grovt sexuellt utnyttjande av unga flickor. Ett exempel på detta är sexklubben Pir 59, vars ägare senare dömdes för koppleri. På klubben såldes pornografiska Videofilmer. Vissa av filmerna hade spelats i klubbens källarlokal med betalande gäster som artister. Priset på dessa filmer var mellan 195 kr och 500 kr, beroende på filmens längd och vilka aktiviteter som visades. Priset för att få komma in och delta i filminspelningen var 80 kr, vilket också var den vanliga entréavgiften till klubben. Av förundersökningen framgår att filminspelningarna kunde gå till på följande sätt.

Josefin var 20 år gammal och i början av år 1993 i stort behov av pengar. Efter att ha svarat på en armons i Gula Tidningen om modellarbete, for hon till Stockholm där hon möttes av NN på Centralstationen. De tog en taxi till en lägenhet, där hon fick provñlma genom att ha sex med en man. Påföljande vecka återkom hon till Stockholm för en filminspelning och möttes på nytt av

Den heterosexuella könshandelns. 97

..

NN. Hon skulle då, så som hon uppfattat det, ha sex med någon eller några utvalda modeller. De åkte taxi till Pir 59 och gick ner i källarplanet, där det

var oväntat mycket folk, ca 30-40 manliga besökare. Det visade sig att

vem som helst ur publiken kunde komma fram och ha med henne. I vart fall tre eller

sex fyra män kom fram. Under filminspelningen talade NN om för henne hur hon skulle bete sig. Hon fick 600 kr av de 800 kr som hon utlovats. Eftersom hon behövde pengar accepterade hon att återkomma även veckan därpå. Då det

var ännu fler besökare i lokalen och mer än tio män kom fram till henne för att få sexuella tjänster. Hon fick utföra såväl vaginala som orala samlag och även helt oförberett ett analt samlag. Hon har mått mycket dåligt det hänt. Hon

av som fick inte hela den utlovade betalningen.

Flickor som varit med om filminspelningar på andra sexklubbar har berättat om liknande upplevelser. Polisen utreder för närvarande ett flertal anmälningar av denna art. Man har dock haft svårighet att hitta en lämplig brottsrubricering och har valt att rubricera de eventuella brotten sexuellt utnyttjande. Också

som verksamheten på klubbarna Kings Club och Roxy har varit föremål för utredningar, men dessa har avskrivits.

Kostnaderna är inte så höga när det gäller produktion heminspelad

av en porrfilm. Exempelvis fick en av flickorna i Pir 59-fallet 2 000 kr för inspelning.

en Den ekonomiska utredningen i detta fall visade att filmerna inbringade i

genomsnitt 5 200 kr per dag för hyra, visning och försäljning filmerna. Därtill

av kommer försäljning genom postorder inte kunde verifieras polisen,

som av men som sannolikt torde vara den huvudsakliga inkomstkällan.

5.8.3 Telesex

De former av telesex som annonseras i dagspressen eller i kontakttidningar och som hittills dokumenterats är Telias 07l-nummer, telefonsex på bandspelarkassett, som beställs hos postorderföretag, och telefonsex via ordinära telefonnummer, där kunden betalar i förskott eller efterskott.

Telia har numera avskaffat de 071-nummer som möjliggjorde live-tele-

fonsex. Ett nytt telesexsystem har byggts upp som kringgår Telias regleringar.

Kunden ringer ett utländskt nummer och samtalet går via utlandet. Kunden kan också ringa ett vanligt svenskt telefonnummer och betala med kreditkort.

5.8.4 Datatekniken

Även sexbilder på datadiskett ännu inte är vanligt förekommande

om i Sverige,

är utvecklingsmöjligheterna på denna nya marknad stora.

Det enklaste sättet att erhålla pornografiska databilder är att koppla sig

upp till ett så kallat BBS-nät BBS Bullentin Board System. I BBS-basen ligger det oftast pornografiska bilder som den uppkopplade kan hämta till sin hårddisk.

4 15-0254

98 Den heterosexuella könshandelns.

..

Många av dessa baser är inte kommersiella utan bygger på att användarna förser varandra med datamaterial.

Bland annat i barnpornografihärvor som nystats upp på senare år har det visat sig att gärningsmännen använt sig av olika datakommunikationsvägar för att sprida barnpornografi till varandra. Denna typ av pornografi sprids oftast som icke rörliga databilder, lagrade på en diskett. I USA förekommer att barnpornografi lagras på s.k. CD-Rom-skivor. CD-Rom-skivan ser exakt likadan ut som en musik CD men den möjliggör uppspelning av rörliga filmliknande bilder på dataskärmen. Vanliga pornografiska filmer kan redan nu köpas på CD-Romskivor. Annonser för sådana skivor finns i Gula tidningen.

Ett annat exempel på datasex utgör så kallade Erotic computer pictures där det är fråga om icke rörliga samlagsskildringar.

Begreppen virtual reality och cyber-space har blivit allt vanligare. De avser en ny datateknik som skall göra det möjligt att avbilda och få tittaren att uppleva i det närmaste den faktiska verkligheten på bildskärm samtidigt som tittaren själv skall kunna styra händelseförloppet.

För att använda det interaktiva mediet virtual reality behövs en särskild utrustning, en hjälm med inbyggda glasögon som gör att man kan se tredimentio-

nellt, hörlurar för att uppleva ljudet i cyber-space och ett styrverktyg. Med hjälp

av styrverktyget kan man sedan förflytta sig i och tränga allt djupare in i cyber-

När utrustningen är helt utvecklad kommer det att bli möjligt att även space. uppleva beröring och tryck.

Virtual reality har länge använts som ett verktyg vid utbildning av piloter och astronauter. Genom den datortekniska utvecklingen har sedan virtual reality kommit allt närmare den traditionelle datoranvändare. Man kan räkna med att vitual reality och cyber-space i framtiden även kommer att användas för att visa våld, krig och inte minst där åskådaren eller användaren kan styra händelse-

sex förloppet.

5.9 och i könshandeln

Omfattning omsättning

År 1980 beräknades antalet gatuprostituerade kvinnor i Sverige till cirka 1 000. Antalet prostituerade vid massageinstitut och poseringsateljéer beräknades till 500. Vidare antogs att det fanns ungefär 100 prostituerade kvinnor på sexklubbar samt ytterligare några hundra verksamma inom hotell-, restaurang- och callgirl-prostitution SOU 1981:71 s. 74. Sammanlagt fanns alltså enligt dessa beräkningar ungefär l 800 prostituerade kvinnor i landet.

År 1993 kan antalet gatuprostituerade i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping beräknas till minst 650. Med utgångspunkt från de uppgifter prostitutions har tillgängliga, kan antalet prostituerade kvinnor i inomhus-

grupperna prostitutionen uppskattas till dubbelt så många som i gatuprostitutionen, alltså

Den heterosexuella könshandelns. 99

..

minst l 300. Dessa siffror avser endast de kända kvinnorna och i verkligheten torde siffran vara åtskilligt högre. Grovt uppskattat bör antalet kvinnor i prostitutionen i Sverige i dag kunna beräknas till mellan 2 500 och 3 000.

Om man ser enbart till antalet gatuprostituerade kvinnor har minskning

en skett. Samtidigt sker hela tiden en nyrekrytering till gatans könsmarknad. Av de 427 gatuprostituerade kvinnor som observerades i Göteborg år 1984 var 257 nya för prostitutionsgruppen. Av 182 kvinnor som observerades år 1989 och 293 kvinnor som iakttogs år 1993 var 55 respektive 138 nya i gatuprostitutionen. Man kan utgå från att omsättningen av kvinnor i gatuprostitutionen visar ett liknande mönster i Stockholm och Malmö; att antalet är ganska konstant, en del kvinnor försvinner ur gruppen och nya tillkommer. Det sker alltså en ganska stor omsättning bland kvinnorna i gatuprostitutionen. En del av de kvinnor som inte längre syns i könshandeln på gatan övergår till prostitution i form,

annan t.ex. massageinstitut, och andra tas om hand i missbruksvården. En del slutar att prostituera sig därför att de fått ett arbete, de har gift sig eller någon annan avgörande händelse har inträffat. Andra slutar med prostitutionsgruppernas hjälp. Andra åter går helt enkelt under genom överdoser av narkotika, självmord eller mord. Mörkertalet i detta sammanhang är stort.

Antalet människor som i någon form berörs av prostitutionsverksamheten är självfallet många gånger större än antalet prostituerade. Som nämnts uppskattade den tidigare prostitutionsutredningen antalet olika kunder till varje prostituerad till 50 per år. l dag är antalet prostituerade något större, som nämnts kanske mer än 2 500, men i stället är möjligen antalet prostitutionskontakter något färre för varje säljare. Antalet könsköpare kan därför antas vara ungefär lika många som år 1981, alltså till drygt 100 000. Därtill kommer de prostituerades och kundernas familjer som berörs genom smittorisker och andra skadeverkningar av prostitutionen. Om man antar att varje prostituerad och kund i genomsnitt har tre anhöriga som berörs skulle familjemedlemmarna uppgå till drygt 300 000 personer. Sammantaget skulle således mer än 400 000 personer i Sverige vara direkt berörda av prostitutionen här och dess verkningar.

Sammanfattning

Bilden av könsmarknaden i Sverige under det senaste årtiondet visar att antalet kvinnor i gatuprostitutionen minskade kraftigt under 1980-talet och under de första åren av 1990-talet. I Stockholm, Göteborg och Malmö har ökning

en av antalet kvinnor i gatuprostitutionen därefter märkts under de senaste åren. Kvinnor, som tidigare lämnat prostitutionen, har i vissa fall återvänt till gatan

100 Den heterosexuella könshandelns.

..

när de blivit arbetslösa. lnomhusprostitutionen, där köpare och säljare får kontakt via annons, kan antas ha större omfattning än tidigare. Inslaget av kvin-

nor med invandrarbakgrund, av drogmissbrukare och av psykiskt störda kvinnor har ökat i prostitutionen.

Könsmarknaden förändras och nya former uppstår ständigt. Ett sätt att dölja verksamheten är slutna klubbar där medlemmarna erbjuds alla sorters sexuella tjänster, från pornografi och adresser till prostituerade utomlands till samlag, alltså en sorts varuhus för köp av sexuella tjänster. Gränserna mellan pornografi och prostitution blir härigenom allt mera utsuddade. Ett exempel på detta är verksamheten vid sexklubben Pir 59 i Stockholm, där inspelning av pornografisk film pågick inför publik. Nya kontaktvägar mellan köpare och säljare på könsmarknaden har också öppnats via datanät och genom videogram.

Könshandeln i Sverige har i jämförelse med andra europeiska länder liten omfattning. Det totala antalet prostituerade i Sverige kan beräknas uppgå till drygt 2 500. I Holland, vars folkmängd är ungefär dubbelt så stor som Sveriges, är motsvarande siffra ca 20 000. Denna skillnad kan bero på att Sverige har haft en annan tradition när det gäller synen på prostitution än den man haft på kontinenten. Det kan också bero på ett väl fungerande socialt arbete mot prostitution i Sverige.

Organiserad prostitution, som har samröre med den organiserade brottsligheten, förekommer i mycket begränsad omfattning i Sverige. Koppleriverksamhet förekommer i olika former. Sådan verksamhet i samband med sexklubbar och sexbutiker eller i samband med mer avancerade former av organiserad brottslighet, har dock inte kunnat påvisas mer än i något enstaka fall i Sverige. Organiserad import till Sverige av prostituerade från öststaterna ter sig för närvarande inte som något större hot. Detta bekräftas också av en undersökning som den svenska polisen inom Rikskriminalen har gjort om öststatsprostitutionen i Sverige under år 1994.

Sexindustrin, som är en expanderande verksamhet, har tagit till sig den nya tekniska utvecklingen. Telefonsex, sex på datadisketter och CD-Rom har fått

ökande spridning. Stor efterfrågan finns på sexkontakttidningar och grovt en pornografiska filmer. Mycket av sexindustrin förutsätter annonsering i dagspress eller kontakttidningar. Antalet annonser har ökat oroväckande och en del kontakttidningar innehåller annonser, som otvetydigt erbjuder prostitutionskontakter. I sexindustrin tycks finnas stora möjligheter till ekonomiska förtjänster. Det krävs stora utredningsinsatser om omfattningen av denna industri och vilka som står bakom den till fullo skall kunna utredas.

6 könshandeln

Parterna i

6.1 Kvinnorna i könshandeln

- säljarna

6.1.1 Inledning

Forskningen om prostitution visar att säljarna i gatans könshandeln mestadels rekryteras bland dem, som på olika sätt fått en dålig start i livet. Det finns anledning att tro att detta till stor del också gäller säljarna i andra prostitutionsformer. Det är oftast barn, som tidigt blivit känslomässigt övergivna och utnyttjade och vars självkänsla och självrespekt har blivit sargade, som senare blir prostituerade. Det kan också vara missbrukares eller prostituerades barn, barn som aldrig blivit sedda och respekterade, barn som blivit misshandlade, barn

som växt upp i känslokyliga eller sexualfientliga miljöer och barn som tillbringat

sin barndom på institutioner och i fosterhem.

Därmed är inte sagt att alla flickor som växer upp på detta sätt eller som blir berövade sin självkänsla är förutbestämda att bli prostituerade. Det finns många kvinnor som har haft en hård barndom, ibland med missbruk, misshandel och känslokyla i familjen, som trots detta klarar sig väl i livet. Det är inte heller säkert att en god barndom alltid skyddar en kvinna som i någon senare period blir utsatt för svek eller kommer i en känslomässig kris. Brist på självkänsla kan vara utmärkande för kvinnor som prostituerar sig, men brist på självkänsla kan också vara ett allmänt kvinnligt problem. Det finns många exempel på välutbildade och framgångsrika kvinnor, som bakom fasaden döljer en allvarlig

brist på självförtroende och självuppskattning.

Kvinnorna i prostitutionen är inte en entydig grupp. Bland dem finns kvinnor med olika bakgrund och olika motiv för att prostituera sig. Även de flesta

om kvinnor far illa av sin verksamhet, kan vissa kvinnor leva förhållandevis väl och försörja sig och sin familj med pengarna de tjänar. Det kan också finnas de som prostituerar sig endast tillfälligt och som lever vidare utan några större skador.

102 Parterna i könshandeln.

En beskrivning av kvinnorna i prostitutionen blir med nödvändighet främst en beskrivning av kvinnorna i gatuprostitutionen. Det är dessa kvinnor som är synliga och som vi har fått kunskap om genom prostitutiongruppernas och polisens arbete. Vi vet också att många kvinnor på massageinstitut och i annan inomhusprostitution tidigare har verkat som gatuprostituerade och att beskrivningen därför kan vara giltig även för dem. Samma kan förhållandet vara med kvinnor som prostituerar sig som call-girls eller i eskortservice eller andra mindre synliga former. Kunskapen om kvinnorna i den osynliga prostitutionen är emellertid av naturliga skäl begränsad.

6.1.2 Kvinnors väg till prostitution

Ingen ung människa, som funderar över sin framtid, ser prostitution som ett bra eller likvärdigt alternativ till andra sysselsättningar. Det är inte heller så att kvinnor av en ren tillfällighet lockas in i prostitution av någon samvetslös person. De kvinnor som börjar prostituera sig har varit på väg mot prostitution mycket länge, av skäl som ofta ligger långt tillbaka i tiden. Den utlösande faktorn, den som gör att de tar det avgörande steget, är ofta en akut brist på pengar tillsammans med påverkan av en väninna som prostituerar sig eller som arbetar på en sexklubb eller övertalning av en pojkvänhallick.

Det är numera väl känt att sexuella övergrepp under uppväxten, liksom en sexualfientlig och likgiltig omgivning under barndomen, är faktorer som medverkar till att kvinnor senare i livet prostituerar sig.

Dessa kvinnors barndom och uppväxt kan beskrivas som en avvikarkarriär

, under vilken de lär sig ett destruktivt beteende som de sedan behåller. Sådana flickor bråkar inte och är inte utåtagerande på samma sätt som pojkar med problem. De blir i stället osynliga. Flickorna i riskzonen anpassar sig

mer genom självutplåning; de är tysta och snälla. De varken hörs eller syns i skolan och framför allt märks det inte när de skolkar. Huvudvärk, trötthet och magvärk blir skäl för frånvaro som egentligen är skolk. Avvikarkarriären kan ta sin början i samband med de kroppsliga förändringar som en ung flicka genomgår. En brådmogen 12-13-åring kan uppleva att hon får ett värde som sexualobjekt. En ung flicka med negativ självbild, som saknar intresse och stöd från föräldrar eller en bästis och som är utsvulten på uppmärksamhet och uppskattning, söker sig inte sällan till de enda som visar henne uppmärksamhet, pojkar och män som visar henne fysiskt intresse. Till en början oskuldsfulla kontakter med pojkar kan leda till utstötning från kamraterna med ord som hora, madrass och liknande, vilka kan bli till självuppfyllande profetior Flickor som inte gör något sig, 1992.

väsen av

Begreppet grå-zons prostitution har använts för att beskriva relationer som unga kan ha omedelbart före men innan man kan tala om egentlig prostitution Daphne, Prostitutionsdebut, 1992. I sådana relationer har sexualiteten fått

Parterna i könshandeln 103

varukaraktär och byts mot andra njutningsmedel, där ersättningen som regel

inte är pengar direkt. Prostitutionsdebuten är resultatet av en process, en glidande utveckling, där det tydligaste tecknet på att debuten ägt rum är att betalningen övergår från naturaförmåner till reda pengar.

Faran med begreppet grå-zonsprostitution är att det kan verka stämplande i förhållande till stora grupper av unga människor. Att sexualitet får varukaraktär är ett vanligt fenomen bland unga människor, även bland dem som ingalunda är prostitutionsbenägna. En viss form av byteshandel sex för den andres

skull, för att infria oöverlagda löften eller kamraters förväntningar återfinns

i många sexuella relationer bland unga och tillhör det normala. På samma sätt kan många och skiftande sexualpartners förekomma utan att detta utgör något

tecken på begynnande prostitution.

Det finns dock anledning att uppmärksamma ett sådant beteende hos en ung flicka, eftersom det kan vara tecken på att hon befinner sig i en riskzon. Likaså finns anledning att uppmärksamma flickor som gärna uppehåller sig i vissa miljöer, t.ex. inomhustorg och klubbar, där det är känt att narkotikahantering förekommer och där unga flickor ibland gör sin prostitutionsdebut.

Prostitutionskarriären kan enligt prostitutiongruppen i Göteborg grovt indelas i tre olika faser. I den första, kärleksfasen, debuterar flickan i prostitutionen. Hon blir sedd och uppskattad. Hon träffar män, som hon aldrig skulle ha kommit i kontakt med annars. Det är hon som bestämmer och har kontroll. Pengarna flyter in. Därefter kommer ångestfasen. Hon får ångest över vad hon håller på med och tycker att ordet hora står stämplat i pannan. Ångestenmåste kanske dämpas med droger, som ger upphov till ännu mer ångest. Sedan infinner sig likgiltighetsfasen, när kvinnan stängt av sitt känsloliv för att stå ut med sin hantering.

För den som vill sluta att prostituera sig kan vägen tillbaka till ett normalt liv vara lång och tung. Känslolivet kan vara svårt att knäppa på igen och självföraktet har förstärkts. Kvinnan känner sig utanför i olika sociala sammanhang och hon måste ofta dölja sitt förflutna. Hon har kanske tappat kontakten med

människorna utanför prostitutionsmiljön.

6.1.3 Sexuella övergrepp och sexualfientlighet

På senare tid har det kommit att uppmärksammas alltmer att kvinnor, som senare i livet blir prostituerade, ofta har varit utsatta för någon form av sexuella övergrepp i barndomen.

Att sexuella övergrepp skapar djupa och svårläkta trauma hos de barn som utsätts, får anses vara väl belagt. Socionomen Anita Ponnert har beskrivit de skador som kan visa sig hos tonårsflickor, som blivit offer för sexuella övergrepp och som anmält förhållandet. När anmälan ligger ett eller två år tillbaka i tiden är flickan kroniskt deprimerad. Hon har utvecklat en självdestruktivitet

104 Parterna i könshandeln

gör det svårt för henne att fungera. Alla flickor uttrycker detta på ungefär som samma sätt; genom mardrömmar nätterna, självförakt och själväckel. Det kan finnas ett begynnande missbruk. Flickan kan ha utvecklat fobier och ha självmordstankar och hon har ofta självmordsförsök bakom sig. Barns rätt till sin barndom sexuella övergrepp mot barn. Rädda Barnens skriftserie

- om 1989:2.

I vilken utsträckning olika typer av självdestruktivt beteende som missbruk, självmordsförsök och prostitution har samband med upplevelser av sexuella övergrepp i barndomen finns inte systematiskt kartlagt i Sverige. När det gäller prostitution tyder erfarenheterna från socialarbetare på fältet på att sambandet är betydligt starkare än vad man tidigare antagit. Denna uppfattning styrks av

en rad utländska forskningsrapporter.

En undersökning omfattande 200 kvinnor, som var eller hade varit prostituerade i San Fransisco, visade att 60 procent av kvinnorna hade utsatts för sexuel-

övergrepp i barndomen av i genomsnitt två vuxna män, som de stått i olika relation till. Två tredjedelar av kvinnorna hade utnyttjats av sina fäder, styvfader eller fosterfáder, 28 procent av sina bröder, 32 procent av andra manliga släktingar, 31 procent av vänner till familjen och tio procent av främlingar. övergreppen hade pågått under genomsnittlig tid av 20 månader. Offrens

en ålder hade varit mellan tre och 16 år, i genomsnitt tio år vid det första övergreppet. Endast en-två procent av kvinnorna hade positiva känslor inför sig själva, inför män och inför sina mödrar. 70 procent av dem ansåg själva att övergreppen i barndomen hade samband med att de blev prostituerade. Av kvinnorna hade 63 procent aldrig tidigare berättat om övergreppen i barndo-

Early sexual exploitation as an influence in prostitution, Social Work vol men. 26 1983.

Det är uppenbart att prostitution kan uppfattas som en logisk konsekvens av den självbild ett barn, som blivit offer för sexuella övergrepp, får. Prostitutionsgruppen i Göteborg har frågat kvinnor i prostitutionen om hur de ser på sambandet mellan sina erfarenheter sexuella övergrepp under uppväxten och

av prostitution. Svaren kunde se ut så här.

Jag stänger allt, precis jag gjorde när jag var liten. Det berör mig - av som inte. Jag brukar tänka vad jag ska göra för pengarna.

Prostitution är ingenting jämfört med vad jag fick vara med om som barn. -

En annan kvinna, som själv hörde av sig till utredningen för att framhålla fördelarna med prostitution, uppgav att hon hade en fast kundkrets, tjänade bra med pengar och levde ett gott liv. Hon hade aldrig blivit utsatt för våld av någon bortsett från pappan. Han hade våldtagit henne när hon var sex år

gammal och hade fortsatt med det under hela hennes barndom. Hon ansåg att detta hade samband med hennes liv som prostituerad, eller som hon uttryckte det: Under hela min barndom fick min pappa och alla hans kompisar tafsa gratis på mig. Nu ska dom betala

Panema i könshandeln 105

Övergrepp i barndomen kan fungera ett slags inskolning till prostitution. som Förövaren kan anklaga offret för att locka och lura honom till Han kan sex. försöka döva sina skuldkänslor att belöna henne efteråt med eller genom pengar presenter. Inte sällan har incestoffer tidigt fått veta att de är en liten hora. Den kvinna som blivit offer för sexuella övergrepp i barndomen kan ofta känna sig hemma i prostitutionen. Hon upplever prostitution något hon varit som med om tidigare och därför kärmer till samtidigt hon upplever sig utanför som i andra sociala sammanhang. Barnevernpedagog Marina Berg, Pro-senter, Oslo, har efter fem års erfarenheter av arbete med prostituerade kvinnor påpekat den starka benägenheten hos de prostituerade kvinnorna att lägga skulden på sig själva för det de blivit som utsatta för. Ofta idylliserar kvinnorna barndomens historier och tar på sig skulden för det som skett. Som exempel nämner hon Marit, vid elva års som ålder blev våldtagen av en 30-årig man. Marit säger: Nej, jag vill inte säga att någon missbrukat mig sexuellt. Jag var förälskad och ville följa med honom hem den där gången efter skolan. Ett annat exempel är Pia, varit inlagd som på sjukhus flera gånger under sin uppväxt och blivit sexuellt utnyttjad som av tre av sin mors fástmän. Pia säger: Jag har haft det alltför bra och blivit ganska bortskämd Hvem er kvinnene i prostitusjonen Prostitusjon ur - en

utfordring for hjelpeapparatet, Oslo 1992.

Sexuella övergrepp i barndomen hör alltså till de faktorer, kan som vara

upphov till de känslomässiga eller sexuella störningar, många prostituerade

som

uppvisar. En annan sådan faktor kan vara känslomässig kyla eller sexualfientlig-

het i uppväxtmiljön. Många av de kvinnor som senare prostituerar sig har under uppväxten bott i olika fosterhem eller på institutioner och har saknat kärlek, trygghet och närhet. Den gränslösa miljön hör också till sådana faktorer som återfinns i prostituerade kvinnors uppväxt, dvs. uppväxtmiljö där inga fasta en gränser och inga normer för sexualiten finns och där ingen egentligen brytt sig om hur flickan beter sig eller hur hon lever.

6.1.4 Sexklubbar och sexindustri

Kvinnorna i könshandeln har ofta vistas tid i miljön och vant sig vid den en innan de tagit steget att själva prostituera sig. Den gradvisa tillvänjningen till könshandeln kan, särskilt för de unga kvinnorna, ha skett arbete på genom sexklubbar eller medverkan vid framställning pornografi. Sexklubbar kan ha av stor dragningskraft på unga flickor i riskzonen. Många blir introducerade i miljön av en väninna. Andra lockas löften glamoröst nattklubbsarbete. av om På sexklubbarna får flickorna bekräftelse på att de är vackra och de känner att de får status som kvinnor. Oftast är de inte medvetna att deras arbete kan om bli den direkta inkörsporten till prostitution. En kvinna kan t.ex. börja med ung att sitta i kassan på en sexklubb. Hon vänjer sig vid märmiskorna och miljön.

106 Parterna i könshandeln

Efterhand står det klart att man kan tjäna mångdubbelt mer om man uppträder. Lockelsen att pröva blir stor. Att dansa kan ju, även om flickan är nästan naken och dansen utmanande, fortfarande framstå som ganska oskyldigt. Därifrån är dock steget inte långt till ännu bättre inkomster genom posering och prostitution. En flicka uppträtt på sexklubb kan redan därigenom känna sig

som stämplad och på så sätt befinna sig i en sorts utpressningssituation. Hennes beroendeställning utnyttjas till att hålla henne kvar i sexklubbsmiljön.

Rekrytering sexklubbarna sker inte bara till gatuprostitution utan också

genom

till dolda former prostitution t.ex. call-girl-verksamhet och lägen-

mera av som hetsprostitution. En de kvinnor utredningen haft kontakt med hade helt

av som

nyligen lämnat ett liv som lyxprostituerad. Hennes väg till prostitutionen

började på sexklubb i början 1980-talet. Hon berättar: På den tiden hade

en av vi inget helst umgänge med publiken. Vi tyckte bara de var äckliga. Det

som

god sammanhållning mellan tjejerna, som oftast korn från trassliga hemförvar hållanden. Det förekom hel del droger amfetamin, alkohol och lugnande

en som medel. Förtjänsten ganska dålig. En dag kom väninna in genom dörren

var en i frn päls. Utanför stod hennes nyinköpta sportbil. Hon hade genom klubben

en fått kontakt med prostitutionskunder och hade börjat tjäna stora pengar. Det var

henne jag började med prostitution. genom

Samma tillvänjning till könshandeln och samma gradvis stegrade krav på ekonomiskt utbyte kan den pornografiska industrin innebära för unga kvinnor. Flickor lockas förespeglingar lättförtjänta pengar eller karriär som

genom om fotomodell eller filmstjärna. När flickorna slutligen gär med på att ha samlag framför kameran har i själva verket prostitutionen tagit sin början.

6.1.5 Snabba pengar

För kvinnor som debuterar i prostitution har pengarna en avgörande betydelse. Det känsla frihet och självständighet att tjäna pengar själv. Med den

ger en av bakgrund prostituerade kvinnor oftast har, star valet i allmänhet mellan ett lågavlönat arbete och socialbidrag. Vid jämförelse kan pengarna från pro-

en stitution sig och lättförtjänta. Inte sällan kompenserar kvinnan sig för

te stora sina brister i bakgrunden pengarna hon tjänar. Pengarna ger henne en

genom känsla vara något och att få upprättelse. Hon har pengar, hon känner

av att av sig uppskattad, hon bestämmer och hon kan hantera situationen. Detta är en betydelsefull del av den första tiden i prostitutionen.

Upplevelsen att försvinner lika fort som de kommer in är mycket

pengarna vanlig hos prostituerade kvinnor. Pengarna används till konsumtion, till att köpa dyra och fina saker bort eller inte används. Inkomsterna från pro-

som ges stitution känns inte riktiga det är smutsiga pengar, som bränner

som pengar, i fickan. Ibland verkar det kvinnorna vill göra sig av med pengarna

som om lika fort de kommer in. Tar slut är det bara att ta en ny kund.

som pengarna

Parterna i könshandeln 107

Det är mycket ovanligt, även bland de kvinnor tjänat mycket på sin som pengar prostitution, att de har något kvar när de slutar att prostituera sig. Så gott som ingen klarar av att spara av pengarna, även det varit syftet från början. Ofta om går kvinnorna också ut prostitutionen med stora skulder. ur Kvinnorna har ofta ett komplicerat förhållande till de de tjänar på pengar pro-

stitution. Enligt prostitutionsgruppen i Göteborg kan för den

pengarna prostituerade fylla ungefär samma funktion på det själsliga planet, kondomen som gör på det kroppsliga. Kondomen är inte bara till för att skydda mot smitta. Den hjälper också till att skapa distans, att skydda kvinnans integritet. På motsvarande sätt skapar pengarna ett avstånd. Medan köparen använder kvinnans kropp för sina sexuella syften och hon spelar sitt spel, låtsas delta och njuta, koncentrerar hon sina tankar på de pengar hon tjänar. Hon räknar dem i huvudet gång på gång och tänker på vad hon skall använda dem till. För vissa kvinnor har pengarna i sig ingen betydelse. Prostitutionen är för dessa kvinnor enbart ett led i ett allmänt destruktivt beteende. De använder prostitutionen som ett medel att svärta ned sig, att bekräfta sin dåliga självbild. För detta krävs att mannen betalar, i annat fall är det inte prostitution. Pengarna de får är äckliga och kan inte användas till mat och bostad utan går till smink och skräpkonsumtion. För dessa kvinnor är alltså prostitution inte ett sätt att försörja sig.

6.2 Olika

grupper av säljare

6.2.1 Kvinnor med missbruksproblem

Sambandet mellan missbruk och prostitution kan ut på olika sätt. Prostitution se kan vara ett medel att finansiera ett redan etablerat missbruk. Missbruket kan också vara ett sätt att döva verkningarna ett hårt liv prostituerad. Proav som stitution och missbruk är båda konsekvenser av en svår livssituation Bakgater, 1993. Drogmissbruk och prostitution är två företeelser som är tätt sammankopplade, invävda i varandra, och som ömsesidigt förstärker och befäster varandra. Kvinnor med missbruksproblem i synnerhet narkotikamissbrukande kvinnor måste ha mycket pengar snabbt för att finansiera sitt missbruk. En missbru- kande kvinna måste ofta välja mellan prostitution och brott för att få ihop dessa pengar. Många kvinnliga narkotikamissbrukare finansierar också pojkvärmers, sambors eller hallickars missbruk sin prostitution. genom En undersökning vid kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet, omfattande 247 kvinnliga narkotikamissbrukare åren 1981-1983 insom var skrivna vid olika behandlingsenheter, visade att 44 procent av opiatmissbrukarna helt eller delvis försörjde sig på prostitution. Motsvarande siffra för dem som missbrukade centralstimulantia var 14 procent. Hur många av kvinnorna

108 Parterna i könshandeln

fick narkotika i utbyte mot sexuella tjänster kan inte utläsas ur materialet som eftersom kvinnorna själva sällan definierar detta prostitution. N arkotika-

som missbrukande kvinnor missbruksvanor, social situation och kriminalitet bland

centralstimulantia- och opiatmissbrukande kvinnor. Stockholm 1994.

I gatuprostitutionen är, enligt prostitutionsgrupperna, ungefär hälften av kvin-

missbrukare. I Stockholm räknar man med att omkring 40 procent av norna kvinnorna i könshandeln på gatan missbrukar heroin. Därtill kommer en mindre

ungefär 16 procent kvinnorna, missbrukar annan narkotika, grupp, av som alkohol ocheller läkemedel. I Göteborg beräknas minst hälften av de missbrukande kvinnorna i gatuprostitutionen använda alkohol. De övriga missbrukar narkotika, dock inte heroin i någon större utsträckning, eller är blandmissbrukare. I Malmö är andelen kända missbrukare av narkotika, främst heroin, eller alkohol i gatuprostitutionen möjligen något lägre.

6.2.2 Ungdomar

Medelåldern bland kvinnorna i gatuprostitutionen har ökat något på senare år. Framför allt kan detta antas bero på att prostitutionsgrupperna, som prioriterat ungdomarna, i samarbete med polisen effektivt har förhindrat att unga kvinnor

etablerar sig i gatuprostitution.

I gatuprostitutionen i Göteborg är ungefär sju procent av kvinnorna under 20 år. Av dessa tredjedel under 18 år. Antalet underåriga i gatuprostitutionen

är en i Stockholm är för närvarande lågt. I Malmö har under senare år endast ett fåtal kvinnor under 20 år observerats i gatuprostitutionen. De underåriga förpassas genast från gatan, vid behov med polisens hjälp. Oftast är de aktuella inom socialtjänsten och har redan varit föremål för omhändertagande enligt lagen 1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av unga.

I den pornografiska industrin och i olika mellanformer mellan pornografi och prostitution är det de kvinnorna efterfrågas. Hur många ungdomar

unga som

finns i dessa verksamheter har dock inte kunnat fastställas. som

6.2.3 Psykiskt sjuka

En allt större kvinnor med allvarliga psykiska problem har under de

grupp av senaste åren observerats i gatuprostitutionen i Stockholm, Göteborg och Malmö. I Stockholm har andelen psykiskt sjuka och förvirrade bland de gatuprostituerade beräknats till 17 procent. Enligt prostitutionsgruppen är en del av dessa kvinnor knappast kontaktbara och därför mycket svåra att nå med erbjudanden

hjälp och stöd. De förefaller inte ha några behandlingskontakter inom om

psykiatrin. I Göteborg har andelen psykiskt sjuka i gatuprostitutionen beräknats till sju

procent under år 1994. Därtill kommer en ungefär lika stor andel som är psy-

Parterna i könshandeln 109

kiskt avvikande. Av 100 kvinnor i gatuprostitutionen i Malmö hade år

1994 10-20 tydliga psykiska problem. När psykiskt sjuka kvinnor påträffas i prostitutionen tar prostitutionsgrupperna

ofta kontakt med den psykiatriska vården eller ger in en skriftlig anmälan till aktuell socialbyrå. Det har emellertid visat sig mycket svårt att få dessa kvinnor omhändertagna. Detta gäller särskilt om kvinnorna missbrukar narkotika. Varken den psykiatriska vården eller narkomanvården tycks då vilja ta ansvaret för dem.

6.2.4 Hiv-smittade

Av av de gatuprostituerade kvinnorna i Stockholm är enligt prostitutionsgruppen 8-10 hiv-smittade. Ett par av dem har utvecklat förstadier till aids. Dessa kvinnor har kontakt med Smittskyddsläkaren, sjukvården och ibland med någon frivilligorganisation, ex. Noaks Ark. De tycker ofta att de inte riktigt passar in i behandlingsprogrammen och kan uppleva sig socialt isolerade. När de uppmärksammas på gatan avvisas de omedelbart av prostitutionsgruppen

men

erbjuds stödjande samtal för att deras isolering skall brytas.

Om, och i så fall hur många, hiv-positiva kvinnor finns i prostitutionen

som i Göteborg och Malmö har inte kunnat fastställas. Det kan dock befaras att det finns ett antal i båda dessa städer. Det kan också befaras att det finns ett mörkertal i Stockholm, eftersom det är svårt att upptäcka och förhindra att hivsmittade kvinnor prostituerar sig.

6.2.5 Utlänningar

Svenska prostituerade kvinnor tar ofta inte utländska kunder. En vanlig inställning hos kvinnorna är att utlänningar, i detta sammanhang män som är mörka och ser typiskt utländska ut eller som bryter på något annat språk, inte

accepteras som kunder eftersom de ställer särskilda krav, lätt blir aggressiva och behandlar kvinnorna som om de inte vore värda något alls.

Antalet utländska kvinnor i prostitutionen har ökat under senare år i alla tre storstäderna.

I Stockholm kan andelen kvinnor med utländsk härkomst i gatuprostitutionen beräknas till omkring 20 procent och i Göteborg till omkring 30 procent. Något större inslag av kvinnor från de förra öststaterna har inte märkts. Några kvinnor från dessa länder kan dock ha etablerat sig i inomhusprostitutionen, enligt mönster från sina hemländer. Av de gatuprostituerade kvinnor som anträffades i Malmö år 1993 var 34 procent utländska medborgare eller hade utländskt påbrå. De härstammade från ett stort antal olika länder, bl.a Danmark, Finland, Indonesien, det forna Jugoslavien, Polen, Vietnam och länder i Sydamerika.

110 Parterna i könshandeln

Prostitutionsgrupperna har noterat, att när antalet kvinnor i gatuprostitutionen minskar så ökar andelen kvinnor med missbruksproblem liksom andelen kvin-

med utländsk härkomst. De utomnordiska kvinnorna har mera sällan missnor bruksproblem än de nordiska.

De utländska kvinnorna är enligt prostitutionsgrupperna svåra att nå, dels på grund av språksvårigheter och dels därför att de ofta är mera hallickberoende än de svenskfödda kvinnorna. Ett skäl kan också vara att de, som kommer från länder med kultur, kanske har en annan syn på prostitution. Vissa av

en annan dem kommer från länder med stor fattigdom och tycker sig ha det så mycket bättre här, att det uppväger det negativa med prostitutionen. De utländska kvinnorna tycks i stort ha svårare att tillgodogöra sig det stöd och den hjälp som samhället erbjuder och att finna eller vilja ha alternativ till prostitutionen.

6.3 Männen i könshandeln

- Köparna

6.3.1 Inledning

Vare sig man betraktat prostitution som ett moraliskt, socialt eller juridiskt problem, är det den säljande parten, den prostituerade kvinnan, som stått i

Köparen i könshandeln har länge förblivit och osynlig. Ändå centrum. anonym är könsköparna numerärt sett den största gruppen på varje könshandelsarena, åtskilligt större än gruppen prostituerade.

Trots att vi i dag vet betydligt mer än tidigare om köparna som grupp tycks föreställningen, att könshandeln som socialt problem huvudsakligen gäller sälj arna, leva kvar i stor utsträckning. Könsköpande män lyckas t.ex. ofta undvika att sig själva som delaktiga i könshandeln, trots att de knappast kan vara

se okunniga att prostitution bedömts vara så destruktiv, att varje form av

om främjande straffbelagts.

Att uppmärksamheten i så hög grad kommit att koncentreras till den säljande parten kan bero på att köparen inte exponeras på samma sätt under könshandeln. Köparen drabbas inte heller av lika svåra skador som säljaren. Köparen

eller mindre kortvariga besök i könshandelsmiljön och behåller sarntigör mer digt sin identitet som familjefar och yrkesman. För många säljare, som vistas konstant i denna miljö, kan prostitutionen däremot bli ett sätt att leva, en identitet.

En förklaring till att den könsköpande mannen inte ägnats särskilt mycket uppmärksamhet kan också vara att han har beskrivits som en vanlig man,

som finns representerad i praktiskt taget alla yrkesgrupper, inkomstklasser och

civilstånd. Om tolkar vanlig synonymt med normal, kan slutsat-

man som

bli att könsköp är ett uttryck för normal och rent av ofrånkomlig manlig sen - -

Parterna i könshandeln 111

sexualitet. Det kan då förefalla ologiskt att sätta in resurser på att upplysa och hjälpa män, som framstår som omöjliga att förändra: Sådana är män helt enkelt. Så har det alltid varit. Det är en fråga om biologi och manlig sexualdrift.

Det är dock lätt att finna belägg för att köpta könsforbindelser inte är ett ofrånkomligt uttryck för manlig sexualitet. I Tyskland beräknades vid en undersökning andelen män med erfarenhet av prostitution vara 75 procent 1. I Sverige är motsvarande siffra tio procent enligt 1977 års prostitutionsutredning. Det är svårt att se dessa skillnader som annat än ett uttryck för olika synsätt eller olika grad av acceptans av könsköp i de båda länderna. Under sexliberalismens tid i Sverige på 1970-talet sågs också många fler män än tidigare på prostitutionsarenorna. Det var t.ex. inte ovanligt att företag efter affärsmiddagar bjöd på sexklubbsbesök.

Att prostitution skulle vara uttryck for en biologiskt betingad manlig sexuali-

tet, som till varje pris kräver att få sitt utlopp, motsägs också av att antalet köpare på gatan varierar starkt vid olika tillfällen. I samband med att stora idrottsevenemang visas TV, minskar t.ex. antalet köpare på gatan påtagligt.

Det upplevs och benämns som starkare sexualdrift är inte en biologisk

som drift, som en gäng för alla är given. Det rör sig om något som är starkt kopplat till och färgat av en hel kulturs såväl historiska som nutida sociala och psykologiska sammanhang. Borg m.fl., 1981 Prostitution Beskrivning,

analys, förslag till åtgärder.

Skälen till att män köper sexuella tjänster finns bl.a. att söka i relationen mellan kvinnor och män i allmänhet och i det omgivande samhällets och därmed de enskilda individernas syn på könsrollerna 2.

Den överensstämmelse som finns mellan samhället och könsrollerna förstärks och vidmakthålls i samspelet mellan kvinnor och män. Asymmetrin i kvinnors och mäns sexuella intresse och behov för med sig ett främlingskap mellan könen. Det nutida samhället skapar också genom sin massiva indoktrinering via olika kanaler bilder av kvinnor och män som inte alltid överensstämmer med verkligheten. Män blir desorienterade och ibland rädda för sina kvinnor. Inte sällan kräver kvinnor av sina män att de skall dela ansvaret för hem och barn utan att egentligen släppa ifrån sig något av ansvaret. Mannen skall hjälpa till, men på kvinnans villkor. Hans sexualitet begränsas också ofta av vad hans kvinna bestämmer. Hans lust lever hennes nåd. Om hon upplever honom som alltför påstridig riskerar han att hon drar undan sin kärlek och han känner sig känslomässigt övergiven. Sett med mäns ögon blir kvinnlig sexualitet en eftertraktad vara som kvinnor förfogar över medan männen måste tigga och be, övertala, snärja eller förhandla. Könsköp kan bli ett sätt att slippa be om lov eller att slippa meritera sig.

Könsköparna kan ses som en disparat grupp, som egentligen bara har det gemensamt, att de är män. De har fostrats till en mansroll där könsköp är

1 12 Parterna i könshandeln

möjliga. Det kan därför ibland vara rimligt att tala om prostitution som en kollektiv mansfråga. Kunskaperna om varför män köper sex behöver fördjupas, liksom kunskaperna om kvinnors och mäns intima relationer. Människor och

män vill egentligen inte ha känslolös sexualitet.

-

6.3.2 Könsköparen genomsnittlig man

- en 1977 års prostitutionsutredning konstaterade: Till skillnad från gruppen prostituerade består kunderna i stort sett av ett urval män som i vart fall i statistisk bemärkelse liknar den manliga normalbefolkningen SOU 1981:71 s. 81.

Att denna beskrivning har sin giltighet också i dag bekräftas av de undersökningar som gjorts sedan detta skrevs. Kunskapen om könsköparna som personer har emellertid utökats och bilden har nyanserats. Prostitutionsgrupperna i Stockholm och Göteborg har båda senare tid genomfört projekt, avseende kunderna i prostitutionen Torsken i flickstimmet, om prostitutionskunder i Stockholm, 1994, och Mansprojektet, 1994. Båda studierna bygger på intervjuer med könsköpare. I Göteborg har intervjugruppen, som bestod av 40 män, jämförts med 250 andra köpare, vilka man inhämtat bakgrundsfakta om via bilregistret. Vidare har kvinnliga prostituerade gett sin syn på kunden.

Gemensamt för alla intervjuundersökningar med könsköpare är, att de bygger på frivillig medverkan från männens sida. Detta påverkar självklart urvalet. De män, för vilka besök hos en prostituerad är en betydelselös, enstaka händelse och de män, som känner stark motvilja mot kontakt med myndigheter, vill knappast medverka i en intervju som rör könsköp. Inte heller de män som är kriminellt belastade eller som är våldsamma och farliga medverkar frivilligt. Bland motiven för att medverka i en undersökning finns behovet av att få tala

detta, man inte kan prata med sina anhöriga eller vänner om, och en om som oro för att möjligheten att köpa prostituerades tjänster kommer att inskränkas. Dessa syften kan naturligtvis påverka svaren i riktning mot att antingen lyfta fram förnedring och skam runt prostitutionen eller att idyllisera könshandeln. Även inte har nått alla prostitutionskunder och även

om man typer av om männen har haft olika motiv för sin medverkan, kan svaren ändå vara sanningsenliga och innehålla betydelsefull information om gruppen könsköpande män.

Prostituerade kvinnors beskrivning av förhandlingar om priser och av de tjänster som utförs i könshandeln förefaller att vara ganska samstämmig. Deras bild av männen däremot vilka de är och hur de uppträder blir suddig och

- motsägelsefull. Männen beskrivs som osäkra och som säkra, som ynkliga och som manliga, som dominanta och som passiva. De beskrivs också överlag som vanliga och trevliga, trots att det bland kunderna finns sådana som ibland utsätter kvinnorna för grov misshandel eller våldtäkt. När det gäller männens yrken lämnar elva kvinnor, med mångårig erfarenhet av prostitution, en lista som skulle kunna duga som allmänt yrkesregister och som upptar bl.a. advoka-

Parterna i könshandeln 113

ter, elektriker, egenföretagare, låssmeder, förskolelärare, industriarbetare, städare, resande, lastbilschaufförer, högskolestuderande, direktörer, restaurang-

anställda, bagare, politiker och läkare. Mansprojektet, 1994.

1977 års prostitutionsutredning skilde mellan två huvudgrupper av köpare av sexuella tjänster, nämligen dels män som lever i mer eller mindre fasta förhållanden med kvinnor men som söker det armorlunda, dels män som inte lever i något sådant förhållande och som har eller upplever sig ha svårigheter att knyta kontakt med kvinnor.

Göteborgs prostitutionsgrupp har i sitt mansproj ekt delat in könsköparna i fem olika kategorier med avseende på deras sexuella nätverk.

A1lkonsumenterna. Märmen i denna kategori är gifta eller samboende. De har eller har haft sexuella relationer vid sidan av sitt fasta förhållande och köper dessutom sexuella tjänster prostituerade kvinnor. Deras relation till kvinnor

av beskrivs sexualiserad. De är storkonsumenter av såväl pornografi som

som sexuella tjänster och har affärsmässig attityd till könsköpet. De har lätt för

en att få kontakt med kvinnor och utstrålar säkerhet. De anser sig inte ha haft några specialla problem under uppväxt eller pubertet och har enligt egen uppgift inte någon negativ självbild. Dessa män kan sägas ha sex som livsstil

Relationsundvikarna. Denna kategori av män lever inte med en partner utan håller sig aktivt borta från fasta förhållanden. De har i stället tillfälliga sexuella förbindelser samtidigt som de köper sexuella tjänster av prostituerade.

Kompletteringsköparna. Dessa män är alla gifta eller samboende. De anser att sexuallivet med partnern olika skäl inte fungerar. Mannen har andra

av sexuella önskningar än kvinnan eller han vill ha sexuellt umgänge oftare än hon. Dessa män tycker att trohet är viktigt och upplever inte köp av sexuella tjänster

otrohet utan ett alternativ till utomäktenskaplig förbindelse. De som som en

sig ha sin fulla rätt att gå till prostituerade, eftersom de inte får sina anser sexuella behov tillgodosedda hemma. Männen beskriver sin uppväxt som positiv och sina relationer till föräldrarna som varma.

Relationssökarna. Utmärkande för dessa män är att de köper sexuella tjänster bara i perioder när de inte lever tillsammans med någon kvinna. De har svårt att få kontakt med kvinnor och att upprätta relationer med dem. De flesta

dessa män vill sluta att köpa sexuella tjänster och önskar i stället en fast av relation till kvinna. Dessa män har ofta haft dåliga familjerelationer, vilket

en har lett till att de känt sig utanför, och de har haft en negativ självbild under puberteten.

De refuserade. Till denna hör män har debuterat sexuellt med - grupp som prostituerade och enbart haft denna typ sexuella kontakter. De har en

som av närmast romantisk inställning till trohet och går till prostituerade i avvaktan på att finna den rätta. Deras uppväxttörhållanden har präglats av kyla och de har upplevt svårigheter i relationen till flickor under puberteten.

l 14 Parterna i könshandeln

Grovt sett skulle alltså de könsköpande männen enligt Göteborgs prostitutionsgrupp kunna karakteriseras som antingen egocentriker eller empatiker. Till den första kategorin hör män köper vad de vill ha, därför det är enklare som att än att inleda en relation. De vill ha omedelbar behovstillfredsställelse och saknar intresse för andra människor som hela individer. Fixeringen vid har i vissa sex fall blivit en livsstil för dem. Det är män säger sig nöjda med sig som vara själva och sin tillvaro och som inte vill sluta att köpa Den andra kategorin sex. är de män som längtar efter, inte förmår skapa, tillfredsställande relamen en tion med en kvinna eller som inte förmår finna någon att dela tillvaron med. Prostitutionen blir för dem utväg relation inte fungerar eller en ur en som en ersättning för den relation de inte lyckats etablera. Många dem skulle avstå av från köp av sexuella tjänster deras liv förändrades. För dem är könsköpet om ofta förknippat med vånda. Den ovan gjorda kategoriseringen könsköparna grundar sig på männens av relationer och sexuella nätverk. Om till männens motiv för könsköp man ser från en annan utgångspunkt, t.ex. vad är den omedelbara orsaken till som könsköpet, skulle indelningen kunna göras på annat sätt. En undersökning, som gjordes år 1979-1980 vid Malmö Allmänna Sjukhus med män som sökt vård för misstänkt venerisk sjukdom och någon gång som besökt en prostituerad, visade att olika motivgrupper kunde urskiljas Sexusex alitet utan ansikte, 1984. De män som uppgav det sexuella behovet skäl förhållandevis få, som var vilket tyder på att besöket hos en prostituerad inte främst handlar ett enkelt om uttryck för mäns sexuella drift. Spänning, nyfikenhet och variation var ett annat motiv. I denna återgrupp finns männen som har en dragning till själva könshandeln och till de möjligheter som finns där. Kontaktsvárigheter, ensamhet och bristande sjdlifärtroende motivet för de var män som hade en längtan efter kvinna överhuvudtaget och inte i första hand en en prostituerad kvinna. Samlevnadsproblem var skälet för de män som hade problem i sina fasta förhållanden eller svårigheter att klara av fasta förhållanden till kvinnor. sjömän, semester- och utlandsresenârer var män sökte sig till kända som könshandelsmiljöer utomlands, därför att de upplevde brist på kontakter hemma. Till denna grupp hörde också män som arbetade utomlands och hade svårigheter att få vanliga kontakter där de befarm sig. Bland övriga motiv återfinns grupptryck, alltså män efter för manliga som ger kamraters påverkan. Beskrivningen av märmens motiv väl låter sig förena med den be- - som ovan skrivna kategoriindelningen överensstämmer också med de motiv 78 könskö- pande män uppgav vid utredningens telefonundersökning hösten 1993 avsnitt 5.2. De flesta angav som skäl spänning, nyfikenhet, bekvämlighet, stark

Parterna i könshandeln 115

sexualdrift och min fru vill inte. Mindre vanligt var det att blyghet och

ensamhet anfördes som motiv.

När det gäller könsköparnas ålder gjordes undersökning i Malmö under

en åren 1978 1979 omfattande 423 bilburna könsköpare, om vilka data samlades

in via offentliga register. Undersökningen visade att den största gruppen köpa-

41 procent, fanns i åldersintervallet 30-39 år, 22 procent var 20-29 år och re, 16 40-49 år. 12 procent slutligen mellan 50 och 59 år Sexuali-

procent var var tet utan ansikte, 1984.

Tolv år år 1990, genomfördes i Göteborg liknande undersökning,

senare, en baserad på identifiering bilar, förare tog upp prostituerade i könshan-

av vars delsområdet. Man fann då, efter kontroll att förare och ägare var desamma,

av att männen hade genomsnittsålder på 45 år och att antalet köpare ökade

en successivt till 40-49 års ålder för att sedan minska ganska brant fram till 80

upp år. Det förefaller således köparna genomsnittligt blivit något äldre

som om under det senaste decenniet och att män födda på 1940-talet fortfarande utgör

könsköpare Mansprojektet, 1994. den stora gruppen

En analys könsköparna och mansrollen har gjorts av två norska forskare,

av sociologerna Prieur och Taksdal 3. Utgångspunkten är att könsköpet har såväl

personlig kulturell och historisk dimension. Från denna utgångsen som en en punkt kan enligt dessa forskare två sorters könsköpare utskiljas. Den ena består

företrädesvis äldre män inte vill eller kan acceptera förändringar i de av som allmänna relationerna mellan män och kvinnor. Forskarna kallar dem traditionalister eller förlorare. Det är män håller fast vid gamla föreställningar

som

mäns dominans över kvinnor men som av olika skäl saknar möjligheter att om iscensätta denna dominans i det verkliga livet. Prostitutionens uppgift blir att kompensera denna brist, det enda som krävs är pengar. Den andra gruppen könsköpare består företrädesvis yngre män, vars syn på könslivet präglats av

av det moderna samhällets massproducerade illusioner sexualitet. Genom

om pornografi och andra offentligt exponerad sexualitet skapas orealistiska

typer av förväntningar på vad sexualitet kan I prostitutionen blir allting möjligt så

vara. länge kunden är villig att betala. Gränser och normer kan överskridas. Denne könsköpare kan enligt forskarna betecknas som en fuskare, en man som av rädsla förlora sig själv i relation med jämlik partner undviker det

för att en en verkliga mötet med en kvinna.

6.3.3 Vad köper männen

Varje prostituerad kvinna blir kontaktad ett stort antal män de kvällar hon

av befinner sig på gatan. Under vanlig kväll i Göteborgs prostitutionsområde

en blir varje kvinna kontaktad i medeltal 17 män. Efter förhandlingar

t.ex. av kommer varje kvinna överens med i genomsnitt fem män kväll under de

per

fyra timmar hon i genomsnitt uppehåller sig i området Mansprojektet 1994.

1 16 Parterna i könshandeln

De allra flesta av männen köper samlag. Därefter vanligast är franskt, dvs. oral stimulering av penis, och toppmassage, dvs. stimulering penis med av handen. Andra köpare har udda önskemål såsom bondage; de vill bli mer bundna, piskade eller slagna. Toasex, där kunden vill urinera på den prostituerade eller själv bli urinerad på, hör också till de udda önskemålen. mer Några män köper en prostituerad kvinna sällskapsdam några timmar eller som under en hel helg. En del prostituerade kvinnor tycker sig märka ökning en av perversiteter i könshandeln. Priserna för de olika tjänsterna varierar. Enligt uppgift är priset för samlag för närvarande 300-700 kr, vanligen 400-500 kr. För franskt får kunden betala 300-400 kr och för toppmassage 200-300 kr. Masochistiska män som vill bli slagna, bundna eller piskade får betala 1 000-1 200 kr halvmer, per timme. Sällskapsdamens tjänster betalas med l 000-1 500 kr timme. per Många män försöker förhandla priset. Önskemål platsen där tjänsten om om skall utföras hör till det kan påverka betalningen. Det är också vanligt som att män uppehåller sig i området och inleder förhandlingar tjänster och pris, om trots att de inte alls har för avsikt att köpa något. Särskilt nya kvinnor råkar ut för dessa män. Män, som är i könshandeln, kan å sin sida få betala nya ett högre pris än andra innan de lärt sig gängse priser och prutmån. Visst samarbete när det gäller priser förekommer mellan kvinnorna, även solidariteten om förefaller än tidigare. att vara svagare nu Den vanligaste platsen där tjänsten utförs är bil. Det förekommer mannens också att kvinnorna disponerar husvagnar, husbilar eller lokaler dit de kan ta med sig köpare. I vissa fall, när det gäller stamkunder eller den sista kunden för kvällen, kan kvinnan ta med sig honom hem till sig eller följa med honom till hans bostad eller arbetsplats. Köp av sexuella tjänster förefaller att upplevas skamfyllt i dag än som mera tidigare och för att döva samvetet vill män i större utsträckning forma köpet så att det liknar en relation. Vissa män vill köpa fantasivärld de själva får en som regissera. En värld där de är manliga, attraktiva, sexuellt skickliga och åtråvärda. De kan ha en fåfäng dröm att kontakten skall leva vidare till beom en stående relation.

6.4 Hallickar och andra

kopplare

Vid sidan av säljare och köpare i könshandeln finns på olika sätt personer, som påverkar, styr, kontrollerar ocheller tjänar på verksamheten, nämligen pengar kopplarna. Kopplare är den som på något sätt främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att någon prostituerar sig. Kopplarna kan alltså annan indelas i två grupper, främjare och profitörer. I den mån könshandelns främj are tjänar pengar på könshandeln kan grupperna sägas sammanfalla.

Parterna i könshandeln 117

Tvärtemot vad många människor tror, är den vanligaste hallicken den man den prostituerade kvinnan lever ihop med eller har någon form av social som eller känslomässig relation till. Man skulle kunna kalla honom sambo-hallicken, eller husbehovshallicken. Relationen kan se ut på olika sätt. Hjärtevännen eller sambon till prostituerad kvinna kan vara den enda en nära relation kvinnan har och han kan vara i en lika utsatt position som som hon. Han har ofta bakgrund och samma livserfarenheter som hon. De samma kan känna samhörighet att de båda upplever sig tilltufsade av livet. genom Mannen och den prostituerade kvinnan kan ha ingått förhållandet sedan spontant tycke har uppstått mellan dem och innan hon ännu prostituerat sig. De kan leva ömsesidig känslomässig relation och dela sina inkomster med varandra. i en Vanligare är kanske position i förhållandet utvecklar sig till ett rent att mannens hallickförhållande. När tryter föds tanken att hon kanske kunde propengarna stituera sig för kortare tid och för deras gemensamma bästa. Han blir mer en eller mindre beroende de kvinnan tjänar genom prostitution. Han av pengar utnyttjar hennes känslomässiga bindningar till att pressa henne att fortsätta, att tjäna Han inleder kanske med hotelser som så småningom kan trapmer. vaga till våld, övergår i ständig och allt grövre misshandel. pas upp som Enligt prostitutionsgrupperna har flertalet de narkotikamissbrukande proav stituerade kvinnorna sambo-hallick. Hon skall prostitution skaffa en genom medel inte bara till sitt eget missbruk utan också till sambons. Inte sällan kan denne hallick sitta och vänta i trapphus och parker, på caféer eller på man se

kyrkogårdar i närheten prostitutionsområdet på pengarna från prostitutionen

av och på sin dos av narkotika. Sambo-hallicken kan alltså sägas främja könshandeln genom att han påverkar kvinnan börja prostituera sig ocheller att fortsätta att prostituera sig. Han att tillgodogör sig i större eller mindre utsträckning de pengar hon tjänar på prostitution. Ibland agerar han som hennes beskyddare. Den professionelle hallicken lever också i en relation med den prostituerade. Relationen är här inte ett mål i sig utan ett medel för att öka hans inflytande över kvinnan. Förhållandet kan ha börjat med att mannen medvetet bundit kvinnan till sig visa sig omtänksam och kärleksfull. Med känslomäs genom att siga påtryckningar har han fått henne att börja prostituera sig. Han håller henne sedan kvar i prostitutionen, till början genom löften och utfästelser om ett en bättre liv och småningom psykiskt eller fysiskt våld, och kräver av genom henne hon tjänar mycket Den professionelle hallicken utnyttjar att pengar. kanske flera kvinnor samtidigt och lever de kvinnorna får genom pengar prostitution. Den professionelle hallicken i myten med flotta kläder och vräkig - mannen bil har ett stall flickor arbetande för sig, är enligt prostitutionsgrup- - som av och polisens erfarenhet sällsynt figur än tidigare i den svenska pernas en mer nu könshandeln. Han uppträder möjligen i skepnad och kan återfinnumera en ny

118 Parterna i könshandeln

nas t.ex. där bordelliknande verksamhet bedrivs i någon lokal eller inom sexindustrin. Det är inte bara män är främjare eller profitörer i könshandeln. Kvinnliga som hallickar förekommer också. Till denna främjare måste räknas de typ av prostituerade kvinnor som introducerar sina väninnor i könshandeln. Det har också visat sig att en del kvinnor, själva verkat prostituerade, när de blir som som äldre övergår till att driva massageinstitut eller någon liknande verksamhet, där andra yngre kvinnor säljer sexuella tjänster. Annonshallickär den upplåter annonsutrymme könshandelns i som parter tidningar, tidskrifter och andra tryckta alster. Det kan röra sig kontaktanom nonser i särskilda tidningar eller i dagspressen kroppsvård, bakom annonser om vilka döljer sig erbjudanden sexuella tjänster. Det kan också vissa om vara armonser om 07l-nummer. Intäkterna av sådana är stor och viktig annonser en inkomstkälla för ett flertal tidningar. Flera de prostitutionsformer är av som vanliga i dag, t.ex. massageinstituts- och lägenhetsprostitution, förutsätter att köpare och säljare får kontakt via Denna typ hallick har därför annonser. av stor betydelse som främjare av prostitution. Hyreshallickarna, som upplåter lokal eller lägenhet där de sexuella tjänsterna

kan utföras, är förutsättning för de inomhusprostituerades verksamhet. De

en kan därför också sägas stor betydelse. Trots hyreshallickarvara en grupp av att na borde vara lätta att upptäcka, lagförs få. Anledningen härtill kan vara att fastighetsägare, om de märker att de är observerade, själva polisanmäler misstanke om att prostitution förekommer i deras fastighet. Till denna kategori hallickar kan också hänföras innehavare hotell, upplåter för tillfälliav som rum ga sexuella tjänster mot ersättning. Kopplare är också de som främjar könshandeln att upplåta andra genom kontaktytor där köpare och säljare i könshandeln kan mötas och köpslå, liksom de som förmedlar kontakt mellan köpare och säljare telefon. I eskortverkper samhet förekommer detta i företagsform. Andra exempel härpå kan innevara havare av barer, restauranger och sexklubbar samt bartenders och taxichaufförer som förmedlar telefonnummer till prostituerade. Dessa får inte sällan ersättning i någon form för sin tjänst. Personer som bedriver koppleriverksamhet i samband med sexklubbar och sexbutiker eller i samband med mer avancerade former organiserad brottsligav het, har inte kunnat påvisas i än några enstaka fall i Sverige. mer

Andra främjare

Om främjande könshandel skall innefatta alla de handlingar kan av anses som tänkas medverka till en utbredning könshandeln samhällsföreteelse, kan av som ytterligare personer räknas in i kretsen av främjare. De som transporterar könshandelns parter mellan olika platser i syfte att förmedla prostitutionskontakter kan sägas främja denna handel. Exempel på sådana

Parterna i könshandeln 119

är taxichaufförer som tipsar sina kunder om sexklubbar och könshanpersoner delsområden och även transporterar parterna i könshandeln.

Främjare i vid mening kan också de framställer eller säljer porno-

vara som grafiska tidningar och s.k. herrtidningar, som förmedlar en syn på sexualiteten och på förhållandet mellan man och kvinna som legitimerar och uppmuntrar könshandel. Ett annat exempel kan resebyråer som direkt eller indirekt

vara lockar manliga turister med inbjudande skildringar av prostitution i andra länder.

förser narkotikamissbrukande prostituerade med narkotika medverkar

De som därigenom till att hålla dem kvar i könshandeln. Detsamma kan de män sägas göra, i levnadsmönster ingår att uppehålla sig i könshandelsområdet för att

vars bistå de prostituerade kvinnorna med sprit- och narkotikainköp, med skjuts eller med andra tjänster. Dessa män förmedlar också ofta kontakter mellan kunder och prostituerade se även avsnitt 5.7.

6.5 Sammanfattning

Kvinnorna i prostitutionen är inte entydig grupp. Kunskapen om säljarna i

en könshandeln är i stort begränsad till kvinnorna i den synliga gatuprostitutionen.

Säljarna i könshandeln rekryteras mestadels bland kvinnor som på olika sätt fått dålig start i livet, som tidigt berövats sin självrespekt och fått en negativ

en självbild. På senare tid har sambandet mellan prostitution och sexuella över-

i barndomen blivit alltmera uppenbart. Prostitutionsdebuten handlar sällan grepp

ett plötsligt djupt fall i förnedring. Snarare handlar det om en successiv om och gradvis tillvänjning till könshandeln. I denna process kan en rad faktorer medverka, bl.a. spelar sexklubbar och den pornograñska industrin en stor roll.

Av kvinnorna i könshandeln gatan är ungefär hälften missbrukare av narkotika eller alkohol. Andelen kvinnor som har psykiska störningar har ökat

år, liksom andelen utländska kvinnor. Medelåldern för kvinnorna i på senare gatuprostitutionen har ökat något medan andelen underåriga är mycket liten.

Om utgår från vad den tidigare prostitutionsutredningen fann, har upp-

man skattningsvis tio procent de svenska männen erfarenhet av könsköp. Det är

av inte den vanlige mannen köper sexuella tjänster. Könsköparen avviker

som visserligen inte från genomsnittsmarmen när det gäller yrke, ekonomi eller civilstånd han får däremot sägas vara avvikande när det gäller inställningen

men till sexualitet och kvinnor. Denna inställning kan kanske vara en följd av den vilsenhet och de känslor av otillräcklighet som många könsköpare gett uttryck för. Hos del männen finns också erfarenheter av kränkt sexualitet, av att

en av ha blivit förförda eller utsatta för övergrepp och utnyttjande tidigare i livet. Prostitutionskontakterna med utan relation, närhet eller krav avskalade

sex -

120 Parterna i könshandeln

relationer kan bli möjlighet att slippa konfronteras med dålig självkänsla - en och oförmåga att utlämna sig själv i genuina mänskliga kontakter. Koppleriverksamhet förekommer i olika former. Hallickar, tar del som av inkomsterna från sambons eller flickvännens prostitution, förekommer i ganska

stor utsträckning bland de gatuprostituerade. Den professionelle hallicken,

som har två eller flera kvinnor prostituerar sig och honom del i inkomstersom ger na, är numera inte så vanligt förekommande. Annonshallicken och hyreshallicken har stor betydelse som främjare prostitution eftersom flera de av av prostitutionsformer som är vanliga i dag förutsätter att köpare och säljare får kontakt via armons och att det finns lokal där könsumgänget kan äga en rum.

Noter

l Enligt en undersökning som tysk TV genomförde år 1991 på ett representativt urval av 1 000 män. PetterssonLarssonKousmanen: Varför går män -

egentligen till prostituerade. En djupanalys könsköpande män.

- av

2 Rita Liljeström har i Samhälle, könsroller och sexualitet, DsS 1980:9, Prostitutionen i Sverige, kap. utförligt beskrivit samband häremellan.

3 Prieur och Taksdal: Clients of prostitutes Sick deviants ordinary men - or A discussion of the Male Role Concept and Cultural Changes in Masculinity Nora no 2 s. 105-114. 1993.

7 könshandel

Homosexuell

manlig

Den homosexuella prostitutionen har inte tidigare kartlagts i Sverige. En jämförande studie av denna form av prostitution över en viss tid låter sig därför inte göras. Kvinnlig homosexuell prostitution, dvs. kvinnor som säljer sexuella tjänster till andra kvinnor, förekommer veterligen inte i någon nämnvärd omfattning i Sverige. Däremot kan det finnas homosexuella kvinnor som säljer sexuella tjänster till män. Med homosexuell prostitution avses i fortsättningen endast manlig homosexuell prostitution, alltså män som säljer sexuella tjänster till andra män, oavsett om säljaren är homosexuell eller heterosexuell till sin läggning. Hur stor omfattningen av denna är, dvs. hur många män som ägnar sig homosexuell prostitution och antalet kontakter per prostituerad, har inte kunnat fastställas.

För utredningens räkning har kriminologen Eva Tiby genomfört en undersökning av manlig homosexuell prostitution. Redogörelsen nedan grundar sig på hennes rapport Homosexuell prostitution SOU 1995: 17. l de fall hänvisningar gjorts till utländska studier, finns såvitt bekant inte någon motsvarande forskning rörande svenska förhållanden.

7.1 Manlig homosexualitet

Det finns många olika typer av homosexuella män med skilda livsstilar, värderingar och normer.

I litteraturen har följande grova indelning av de homosexuella männen gjorts. Den latinamerikanska typen styrs hårt av könsroller och aktiva män ses inte som homosexuella, trots att de har sexuellt umgänge med män. Endast de män som är passiva i sexualakten anses vara homosexuella. På samma sätt definieras en homosexuell man i den muslimska världen. Den grekiske homosexuelle är en

122 Homosexuell könshandel manlig

vuxen man som har sexuellt umgänge med tonårspojkar. Den västerländska typen är en man som har sexuellt umgänge med andra vuxna män, och för vilken den homosexuella identiteten spelar stor roll. Inom denna kultur används bög som en vedertagen beteckning för en homosexuell man.

Det finns anledning att uppmärksamma skillnaden mellan öppet och dolt homosexuella män. Många homosexuella män, som inte öppet accepterar sin längtan efter sex med andra män, lider av dålig självkänsla. De söker ofta kontakt med andra män efter alkoholförtäring eller drogintag, vilket kan medföra betydande utsatthet för brott.

Andelen homosexuella uppgår uppskattningsvis till ca tio procent av befolkningen. Utredningen om homosexuellas situation i samhället menar, att andelen kan vara lägre om man undantar de bisexuella och endast räknar dem som är uteslutande homosexuella SOU 1984:63 s. 36. Andelen öppet homosexuella män är mycket liten, kanske tio procent av de homosexuella männen.

Undersökningar av homosexuella mäns sexualvanor fore och under aids-epidemin visar, att många män har förändrat sina vanor och numera tillämpar säkrare

sex. Tidigare uppmanade homosex-litteraturen märmen att experimentera, bryta

mot konventioner och vara själviska. Numera uppmanas männen i stället att ta ansvar, att låta bli och att ha kontroll.

7.2 Manlig homosexuell prostitution

Utländska undersökningar visar att en stor andel av de homosexuella männen har erfarenhet av prostitution. l en norsk undersökning av 64 homosexuella män uppgav 12,5 procent att de hade prostituerat sig. En amerikansk undersökning omfattande 1 038 homosexuella män visade att 35 procent av dem hade erfarenhet av att antingen sälja eller köpa sexuella tjänster. I en annan studie från USA uppgav 28 procent av männen att de någon gång betalat för sexuellt umgänge med pengar eller på annat sätt. 24 procent av männen hade någon gång själva fått betalt i pengar för sex och hela 32 procent hade fått betalt för sex på annat sätt.

Även inte kan fastställa exakt hur många homosexuella har

om man män som erfarenhet av prostitution, kan man ändå dra den slutsatsen, att prostitution är relativt vanligt förekommande i den homosexuella kulturen. En av orsakerna härtill kan vara att kunderna har svårt att sexuella kontakter på annat sätt, en annan att homosexualitet anses tabubelagt och skamligt.

Många homosexuella män utan familj och försörjningsbörda är mycket mobila och globala. De prostitutionsmönster som finns i utlandet kan därför ha stor relevans även för svenska förhållanden och svenska könsköpare.

Homosexuell könshandel manlig 123

7.3 Former, omfattning och

osynlighet

svårigheterna att skilja mellan vanligt homosexuellt kontakttagande och kontakttagande i homosexuell prostitution är stora. Diskretion är kännetecknande för den homosexuella prostitutionen, vilket gör att den allmänt sett är mycket svårupptäckt. Vissa grupper av prostituerade präglas särskilt av osynlighet. Ett exempel på sådana osynliga grupper är de mycket pojkarna. Att unga unga pojkar prostituerar sig framgår emellertid bl.a. intervjuer med prostituerade av män, som berättar att de börjat sin verksamhet i mycket år. Ett annat unga exempel på en sådan grupp är män som har en tämligen fast kundkrets, eller som får kontakter genom bekanta, ofta i högre sociala skikt i samhället. Flera förekommande typer av prostitution nämns i en nutida svensk publicerad undersökningen av homosexuell prostitution. Undersökningen har gjorts i Göteborg år 1991. Gatuprostitution är den synligaste formen. Det är också gatuprostitutionen som primärt undersökts. Vidare nämns annonsprostitution där kontakt tas genom annonser i herrtidningar och i s.k. sexkontakttidningar. Prostitutionskontakter förekommer också på restauranger, badhus och i sexvideolokaler samt genom Heta linjen och Telias 071 -nummer. Prostitution med fasta kunder förekommer också. Pro-sentret i Norge har i undersökning år en 1993 konstaterat, att det i Oslo börjat bli vanligare att prostituerade män har massageinstitut. Också i Danmark tyder ökningen av antalet massageannonser på att den homosexuella prostitutionen flyttar inomhus. Den typ av platser eller lokaler där homosexuell prostitution förekommer beskrivs på i huvudsak samma sätt i svenska och internationella studier. I Sverige har den homosexuella prostitutionen tidigare beskrivits ett som

storstadsfenomen. Den enkätundersökning prostitutionsutredningen gjorde

som våren 1994 visade att homosexuell prostitution enligt polisen förekom i Stockholm, Göteborg och Gävle. Polisen i Linköping och Nyköping att sådan uppgav prostitution förmodligen förekom där. Socialtjänsten däremot kände till homosexuell prostitution på åtta orter på vissa av dem i mycket liten omfattning - nämligen Stockholm, Göteborg, Malmö, Västerås, Jönköping, Helsingborg, Klippan och Staffanstorp. Ett invandrarprojekt Socialförvaltningen i Lund som genomförde år 1993 visade att det fanns homosexuell prostitution också där. Lägger man därtill de uppgifter som Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL, lämnat om homosexuell prostitution, efter enkät i december 1993, en visar det sig att sådan prostitution förekommer även i Norrköping, Halmstad, Luleå och Växjö. Det kan således finnas skäl att revidera uppfattningen om homosexuell prostitution som enbart ett storstadsfenomen. I Göteborg förekommer den homosexuella prostitutionen huvudsakligen i vissa av stadens centrala delar. Någon exakt kännedom om antalet prostituerade män finns inte. Enligt polisen brukar en vardagskväll ungefär fem manliga prostituerade, med enbart manliga kunder, uppehålla sig på prostitutionsplatserna. Prostitutionsgruppen har beräknat antalet homosexuella prostituerade män i

124 Homosexuell könshandel manlig

Göteborg till minst 20. Enligt socialtjänsten är antalet okänt, men större nu än för tio år sedan. Enjämförelse mellan år 1991 och 1994 visar att myndigheterna hade mycket bristfällig kännedom om den homosexuella prostitutionen år 1991 men att deras kunskap nu är något bättre. Jämförelsen visar också att det nume-

även finns utländska män, t.ex. polacker och nordafrikaner, som prostituerar ra sig i Göteborg och inte bara svenska män som tidigare. En annan skillnad är att kontakterna alltmer sker genom videoklubbar. Ett par pojkar i 18-årsåldern har uppmärksammats i prostitutionen under senare år men i allmänhet är inslaget

mycket unga inte större än tidigare. av

Den tidigare nämnda Göteborgsundersökningen visar att den homosexuella prostitutionen under den senaste tioårsperioden har blivit mindre synlig. Fakto-

kan ha medverkat till detta kan vara förekomsten av kvinnlig prostiturer som tion i området, nya prostitutionsformer, prostitutionsgruppens verksamhet eller att det är accepterat att vara homosexuell i dag än tidigare. Minskat antal

mera partners bland homosexuella och bisexuella män på grund av risk för smitta med hiv kan också ha påverkat omfattningen eller synligheten.

I Stockholm förekommer homosexuell prostitution i vissa stadsdelar och parker liksom i viss utsträckning på klubbar och i badhus. Kontaktställe för den homosexuella prostitutionen är dock framför allt Centralstationen. Kontakt nås också i stor omfattning via Heta linjen. Antalet prostituerade är okänt. Ett flertal invandrare finns bland de prostituerade männen.

Polis och sociala myndigheter i Stockholm och Göteborg anser sig inte ha någon svårighet att skilja manlig homosexuell prostitution från vanliga homosexuella kontakter.

I Malmö förekommer homosexuell prostitution mycket sparsamt. De flesta män som har intresse av att köpa eller sälja sexuella tjänster reser förmodligen

Enstaka transvestiter med manliga kunder finns dock. År över till Köpenhamn. 1990 förekom att polska pojkar prostituerade sig på eller vid offentliga toiletter. Uppgifter finns också att det för fyra-fem år sedan var möjligt att köpa

om utländska pojkar i Malmö. På de platser i Malmö där homosexuella kontakter tas, i parker och på offentliga toiletter, har homosexuell prostitution dock inte

kunnat påvisas.

,

På övriga orter i landet, där homosexuell prostitution förekommer, är antalet prostituerade okänt. Kontakterna tas mestadels på gatan, i parker, på resturang-

caféer, järnvägsstationer, badhus och videoklubbar. Dessutom finns en del er, kända fall ett tiotal i Jönköping och ytterligare några i Luleå av sugar-

- daddy-förhållanden, dvs. där unga homosexuella pojkar erhåller medel till försörjning, presenter, kläder eller äldre män. I Växjö förekommer att

resor av äldre homosexuella män sprider pengar omkring sig och att yngre män som blir bjudna ibland betalar tillbaka med sexuella tjänster.

Ersättningsformen för den sexuella tjänsten kan variera från pengar och varor till och hyra för bostad m.m. Ersättningsformen beror på vilken typ av

resor

Homosexuell könshandel manlig 125

prostitution det är fråga om. I gatuprostitution är reda pengar det vanligaste medan ersättningsformen i s.k. sugar-daddy-förhållanden kan variera.

Den homosexuella prostitutionen i länder utanför Europa, Nordamerika och Australien, företer ett annat mönster. I Sydamerika är påfallande många säljare transvestiter som lever på att prostituera sig med heterosexuella män som köpare. I sexturismländer som Thailand och Filippinerna är sugar-daddy-förhållanden vanliga. Pojken köps av den manlige turisten för socialt och sexuellt umgänge, den tid köparen tillbringar på orten. Barboys, dvs. ynglingar som är knutna till en bar, dit kunden kommer och väljer ut en pojke för sexuell samvaro antingen i ett särskilt rum i anslutning till baren eller på annan plats, är den mest beskrivna prostitutionsformen i Thailand. Bordeller, där köpare kan välja mellan flera olika prostituerade och på stället utföra sexualakten, hör också till vanligheterna i sexturismländer.

Säljarna

Frågan om hur stor del av de manliga prostituerade som är homosexuella har diskuterats i forskningen. Andelen homosexuella har angivits vara mellan 50 och 85 procent i olika studier, beroende att det i olika prostitutionsformer finns olika stor andel homosexuella. I den homosexuella gatuprostitutionen, som är den synligaste formen, finns den största andelen heterosexuella sälj are. Andelen homosexuella säljare stiger i prostitutionstyper som kept-boy, dvs. de som underhålls av en äldre homosexuell man.

Inom det danska PAF-projektet Prostitution af fyrer har man konstaterat, att flera faktorer är gemensamma för prostituerade ynglingar i gatumiljön. De har dålig ekonomi och svårt med bostad, levnadsförhållandena är knappa och de har låg självkänsla. De har vidare brist på vuxenkontakter och bristande förmåga att knyta an till människor, vilket kan sammanfattas i begreppet social isolering. För alla gäller att de i större eller mindre omfattning missbrukar alkohol eller narkotika. Ingen av de prostituerade har alla dessa problem,

men alla har några av dem.

1977 års prostitutionsutredning delade in säljarna i fyra kategorier, nämligen unga heterosexuella pojkar eller män, ofta med inslag av invandrar-tonåringar, yngre pojkar eller män som prostituerar sig tillfälligt, unga män som är osäkra på sin sexuella läggning och män med klart homosexuell identitet, som prostituerar sig regelbundet under en längre tid.

Säljarna i de olika prostitutionsformerna skulle kunna beskrivas på följande sätt.

Gängmedlemmen, den pseudo-prostituerade, är sällan homosexuell själv utan använder könshandeln snarare som ett lockbete for den homosexuelle kunden, som riskerar att utsättas för egendoms- och våldsbrott, utövat av en

126 Homosexuell könshandel manlig

eller flera deltagare i ett gäng av ynglingar med utpräglad macho-kultur och negativ inställning till homosexualitet.

Den ofentlige ensamarbetaren arbetar ensam och använder gatan eller andra offentliga platser som kontaktytor. Han kan vara antingen heterosexuell, bisexuell eller homosexuell.

Den private företagaren arbetar ensam och använder sig av annonsering eller andra kontaktvägar för att få kunder till sin verksamhet, som t.ex. kan ha formen av en massageinstitut. Denne man är oftast homosexuell själv.

Den isolerade olika skäl isolerad från andra, främst från sin familj och

är av den s.k. gay-rörelsen. Ofta är det en yngling, som är mobbad för sin sexualitet och som genom prostitution söker kontakt och bekräftelse.

Den organiserade har kontakter och relationer i gay-rörelsen och dess utkanter men tjänar då och då extra genom att sälja sex.

Den omhändertagne anses stå högst upp i hierarkin. Han omhändertas finansiellt och emotionellt av en äldre s.k. sugar-daddy.

Transvestiter och transsexuella, dvs. ynglingar eller män som utger sig för att kvinnor eller anser sig i själv verket vara kvinnor och genom hor-

vara som monbehandling eller operativa ingrepp håller på byta kön och som prostituerar sig kvinnor, är inte ovanliga i den svenska könshandeln. I gatuprostitutio-

som nen i Göteborg har t.ex. under år 1994 observerats 14 transsexuella män. I prostitution utomlands förefaller denna kategori dock att vara än vanligare. Det kan naturligtvis ifrågasättas denna form av prostitution är homosexuell eller

om heterosexuell

.

De prostituerades männens ålder kan generellt sägas vara lägre än de kvinnliga prostituerades. Pro-sentret i Oslo har i en undersökning år 1993 konstaterat, att säljaren där är mellan 12 och 40 år och att han gjort sin prostitutionsdebut i åldern mellan 12 och 20 år.

Den homosexuelle ynglingens debut i gatu- eller parkprostitution kan vara föranledd av starka negativa reaktioner mot hans homosexuella läggning. Han har kanske sedan den uppdagats blivit utestängd från hemmet och får klara sig själv i fortsättningen. Debuten i prostitution kan vara slumpmässig och bero på att han t.ex. träffar äldre homosexuell man som är vänlig mot honom.

en En del pojkar använder prostitution för att agera ut sin sexualitet samtidigt som den förnekas. Poj ken upplever tabut mot homosexualitet som större än tabut mot att sälja sexuella tjänster. Aktiviteten i prostitutionen motiveras då med att det är ett sätt att tjäna pengar.

När det gäller den heterosexuelle ynglingen, kan han vara medlem i ett gäng eller kamratkrets med viss kriminalitet och mycket macho-kultur, vilket kan

en ta sig uttryck i exploatering äldre homosexuella män, som letar efter en

av yngre sexpartner mot betalning. Ynglingarna använder signaler om möjlig sexuell kontakt lockbete för kunden. I vissa fall fullföljs dessa signaler till

som prostitutionshandlingar. I andra fall kan gänget utsätta mannen för egendoms-

Homosexuell könshandel manlig 127

ocheller våldsbrott. Ett exempel visar undersökning i Lund år 1993 där femen sex prostituerade invandrarpojkar, troligen inte själva homosexuella, som var sålde sig för droger eller dyra kläder. Enligt ungdomarna i denna undersökning var status genom pengar och kläder mycket viktig för tillhörigheten.

7.5 Köparna

Studier av kunderna i den homosexuella prostitutionen är sällsynta. Det finns starka indikationer på att kunden ofta är dolt homosexuell eller karaktäriserar sig själv som heterosexuell, vilket skulle innebära att han är mycket skygg. En bild av köparen kan skönjas genom den indirekta information köparna om som erhållits genom intervjuer i ett flertal studier med de prostituerade männen. I 1977 års prostitutionsutredning gjordes karaktäristik kunden i den en av homosexuella prostitutionen. Han kan vara nybörjare, som startar sin homosexuella karriär i prostitutionen, vara bekväm eftersom prostitutionen inte innebär några personliga eller på annat sätt krävande inslag eller förpliktelser, ha särskilda önskemål, t.ex. att endast vilja ha pojkar eller intres- - unga vara serad av särskilda sexinslag som det kan vara svårt att hitta frivillig partner en till, vara utslagen eller utkonkurrerad från den fria sexmarknaden, t.ex. på grund av ålder eller utseende, vara gift eller heterosexuellt sammanlevande, vilket innebär större motstånd mot eller större svårighet att inleda en homosexuell relation varaktigt av mer slag. Att denna tämligen grova karaktäristik fortfarande gäller bekräftas i ett flertal studier.

Allmänt kan sägas att köparens ålder är påtagligt högre än säljarens. Män

över 25 år har bara undantagsvis marknad säljare. En västtysk studie, en som focuserad på köparnas ålder, visade vanliga homosexuella män i åldern att av under 50 år hade tio procent någon gång köpt sexuella tjänster. Ju äldre männen var desto större andel hade köpt sådana tjänster. Av äldre män hade 40 procent någon gång köpt sexuella tjänster.

7.6 Våld och andra skador

Den tidigare prostitutionsutredningen konstaterade att den homosexuella prostitutionen är betydligt mindre omfattande än den heterosexuella och att den

128 Homosexuell könshandel manlig

manliga prostitutionen inte tycks vara fullt lika nedbrytande som den kvinnli-

Den homosexuella prostitutionen ansågs inte utgöra något större problem ga. varken när det gällde antalet prostituerade eller de sociala konsekvenserna.

I dansk forskning har konstaterats att manlig homosexuell prostitution är en social fråga av stor betydelse, därför att många av de prostituerade männen har massiva problem. Det är stor risk för att livet som prostituerad skall ge psykiska och fysiska skador, risken for hiv-infektion är överhängande och eftersom den manliga prostitutionen är mindre synlig får de prostituerade ingen hjälp.

De negativa konsekvenserna för den prostituerade har bl.a. uppgetts vara svårigheter att skilja personliga sexuella kontakter från könshandel och att anknyta kärlek och sex, känslomässig förvirring, osäkerhet, nedsatt självförtroende, självförakt, skuldkänslor, förnedring, risk for sexuellt överförda sjukdomar liksom for våld och hot. Särskilt utsatta är transvestiter och transsexuella prostituerade i dessa avseenden.

Många de prostituerade har problem med ekonomi, bostad och andra lev-

av nadsförhållanden och är socialt isolerade. Många missbrukar alkohol och narkotika. Huruvida detta är orsak till prostitution eller en verkan av den har inte undersökts.

Eftersom männen är yngre än kvinnorna när de inleder prostitutionskarriären är det troligt att skadorna av prostitutionen börjar tidigare. Män anses emellertid ha större förmåga att isolera sexuella aktiviteter som enskilda händelser, medan kvinnor är känslomässigt involverade och därmed mer sårbara.

mera Den invasion av personligheten som ofta blir resultatet av kvinnlig prostitution har således inte någon direkt motsvarighet i den manliga homosexuella prostitutionen. Ärren hos männen blir kanske därför inte så djupa hos kvin-

som norna.

Huruvida dolt homosexuella män är mer utsatta för våldsbrott än öppet homosexuella män är inte klarlagt. Det finns dock självfallet fler risksituationer för den dolt homosexuelle han väljer att söka sexuella kontakter med okända

om män i parker, offentliga toiletter och liknande platser.

Såväl de prostituerade männen som deras kunder är utsatta för våld. Orsakerna till våldet har diskuterats i forskningen. En orsak har angetts vara fientlighet mellan kund och prostituerad, ibland hatkänslor. Den prostituerade har

rena negativa känslor på grund den kontroll kunden har och kunden har

av som sådana känslor därför att han måste betala för sexuell njutning. En annan orsak kan att förhandlingssituationen mellan köpare och säljare präglas av dis-

vara kretionsbehov, medfört ett tvetydigt språk i förhandlingarna. Detta kan leda

som till missförstånd när det gäller vilken typ akt, pris avtalats, och

av osv. som detta i sin tur kan leda till våldsamheter.

Våld och hot mot homosexuella inte bara homosexuella prostituerade har

- sedan 1980-talet ibland kallats för hate crimes, ett uttryck också används

som

brott mot grund av deras ras, religion eller etniska ursprung. om personer

Homosexuell könshandel manlig 129

Dessa brott syftar till att skada offret och samtidigt förmedla hot och rädsla till en grupp av människor. l Sverige har uttrycket bögknackning använts för sådana brott riktade mot homosexuella. Att slå ner och råna en man, som gärningsmannen identifierar homosexuell och lockats med löfte som som om homosexuell kontakt mot betalning eller utan, har lång tradition. Ett av problemen i den homosexuella prostitutionen är risken för hiv-smitta. Oskyddat sex mellan män är en stor riskfaktor. Det finns köpare som är villiga att betala den prostituerade mer för att slippa använda kondom. En utveckling som noterats är dock att flera prostituerade mån av rädsla för smitta övergått från tillfälliga till fasta kunder. Männen menar att de på så sätt utsätter sig för färre hiv-positiva kunder och därmed skyddar sig bättre. sig också i De anser högre grad kunna lita på att de fasta kunderna inte är smittade och inte utövar osäker sex med andra. Ibland omskrivs prostitutionssituationen till ett kärleksförhållande. Emellertid medför detta att osäker sex kan bli vanligare eftersom detta praktiseras mest mellan personer känner eller har som varann som en kärleksrelation. Riskmedvetandet är större vid med okända män än med sex någon känd. Tron att man kan se vem som är smittad finns fortfarande hos en del män i prostitutionen.

7.7 Likheter och skillnader mellan homosexuell

och heterosexuell könshandeln

Gemensamma följder av de olika prostitutionsformerna är känslostörningar, känslan av att vara ett slit och slängobjekt kap. 9.

se

Det finns också stora likheter när det gäller prostitutionsdebuten. Kamrater och deras koppling till jurostitutionsmiljâier är den viktigaste faktorn för båda könen, när det gäller debuten i könshandeln. De manliga prostituerade kan dock ibland ta steget ut ur prostitutionen till en homosexuell subkultur med fortsatt många sexuella kontakter men utan betalning. Motsvarande gäller inte för kvinnliga prostituerade. Vid en jämförelse mellan manlig homosexuell och kvinnlig heterosexuell prostitution framkommer också ett flertal andra skillnader. På grund av ett dubbelt tabu mot homosexuell prostitution är den ofta mer och bättre dold än den heterosexuella. Den manliga prostitutionen har heller aldrig varit tolererad av samhället på samma sätt den kvinnliga. som l den heterosexuella prostitutionen tenderar säljaren den som stigmaatt vara tiseras och utsätts för våld medan det i den homosexuella prostitutionen finns tecken på motsatsen, dvs. att det är kunden som år den svaga parten. l den enkönade prostitutionen kan inte de givna könsrollerna skapa makt- eller vanmaktspositioner, det är andra faktorer som avgör vilken som är mest utsatt.

§ 15-0254

130 Homosexuell könshandel manlig

Till dessa faktorer hör den utpräglade ungdomskulturen i den manliga homosexvärlden. Den som är gammal bög har generellt sett inte en maktposition.

En annan skillnad är att det i den heterosexuella prostitutionen praktiskt taget aldrig förekommer att säljaren upplever sexuell attraktion gentemot köparen. Detta kan emellertid den manlige säljaren uppleva i den homosexuella prostitutionen. Denna kan således vara en blandning av ren affärsverksamhet och uppnående av någon form av ömhet, social trygghet och eventuellt egen utlevd sexualitet. Hos kvinnorna är skillnaden mellan arbete och fritid mer renodlad medan prostitutionen för mannen kan vara mer av kamratskap och sammanhållning, en del av en social miljö och en gruppsammanhållning, som är en ersättning för familjen.

En skillnad är också att det mer sällan förekommer hallickar i den manliga prostitutionen. Det finns i den homosexuella prostitutionen inte samma förutsättningar eller drivkrafter för hallickar. Ett annat skäl kan vara att den homosexuella könsmarknaden bedöms som for liten for att det skall gå att tjäna några stora pengar på de prostituerade.

Kännedomen om homosexuell prostitution är också betydligt mer begränsad än den är om kvinnlig prostitution. Därmed är också hjälp- och stödinsatserna mer begränsade. Sociala insatser och stödåtgärder har vidtagits i mycket liten omfattning när det gäller att hjälpa unga män bort från prostitutionen. Naturligtvis gör sig samma behov av kunskap, acceptans av individen och respekt i arbetet gällande här som i arbetet med kvinnliga prostituerade.

7. 8 Sammanfattning

Prostitution är relativt vanligt förekommande i den manliga homosexuella kulturen. Frågan vilken omfattning den homosexuella prostitutionen har är dock omöjlig att besvara, dels därför att det är svårt att skilja mellan vanliga homosexuella kontakter och kontakter i prostitutionssyfte, dels därför att den homo-

sexuella prostitutionen präglas av diskretion och osynlighet.

I Sverige förekommer homosexuell prostitution i olika former i såväl större som mindre städer.

Det finns likheter i den homosexuella och heterosexuella prostitutionen bl.a. när det gäller prostitutionsdebuten och skadorna i form av känslostörningar. Det finns också flera skillnader. I den homosexuella prostitutionen tenderar köparen att vara den som stigmatiseras och som utsätts för våld. Den homosexuella prostitutionen kan ibland för säljaren vara en blandning av affärsverksamhet och egen utlevd sexualitet, vilket praktiskt taget aldrig förekommer i den heterosexuella prostitutionen.

Homosexuell könshandel manlig 131

Stöd- och hjälpinsatser för de prostituerade i den homosexuella könshandeln förförekommer i mycket begränsad omfattning.

8 Pornografi och prostitution

1 Pornografins kvinnobild

Pornografin skildrar en fragmentarisk sexualitet, som brutits ut ur sitt sammanhang. Sexualiteten framställs ofta som ett sätt att förnedra någon av parterna eller tillfoga någon av dem lidande. Det är en sexualitet inte har någonting

som med känslor mellan de medverkande att göra. Kvinnor framställs som handelsvaror, som bruksföremål för mäns sexualitet, som sexuella slavar. Män framställs som känslokalla robotar. Den stora merparten av pornografin kan sägas vara traditionell pornografi, utan inslag av våld eller hot. Det finns emellertid pornografiska bilder och filmer som visar bl.a. hur kvinnor kletas ned med avföring, piskas och torteras. Inte sällan har en kvinna samlag med flera män samtidigt. Genom dessa skildringar bevaras inställningen att en man som har samlag med flera kvinnor är potent, medan en kvinna som har samlag med flera män är en hora, det är horan som skildras.

Pornografiska bilder och filmer ger ofta uttryck för människoförakt och destruktiva könsrollsmönster. Man skulle kunna säga att mycket av nutidens pornografi är kvinnoförnedring som underhållning. Den förmedlar bilden av att kvinnor kan man göra vad som helst med. Denna syn på kvinnor som en vara, ett objekt för mäns sexualitet, är samma kvinnosyn, som är en förutsättning för prostitution. Den som tittar på pornografiska filmer dessutom

ges ofta bilden av att våld och sexualitet hör ihop och att det är vad kvinnor förvän-

sig och vill ha. i tar

134 Pornografi och prostitution

8.2 Sexualiserat våld i pornografin

Det är enligt brottsbalken 16 kap. 10 b § straffbart att framställa våldspornografi for spridning och att sprida sådana skildringar, alltså skildringar av våld och tvång i sexuella sammanhang. Brottet benämns olaga våldsskildring. En stor del den våldspornografi som framställs får därför inte användas för offentlig

av visning och spridning i Sverige. Även pornografi med våld eller tvång

om grovt inte får spridas, framställs sådan pornografi och finns att få tag på, om än inte öppet. I vanliga videofilmbutiker och kiosker eller på bensinstationer som säljer eller hyr ut filmer förekommer troligen inte våldspornografiska filmer. Däremot kan komma över sådana filmer i vissa butiker eller genom postorder,

man liksom i filmbytarkretsar.

Pornografin har förändrats över tiden både vad gäller innehåll och tillgänglighet. Under de senaste åren har pornografi och erotiska filmer blivit allt vanligare i TV. Pornografisk film når rakt i hemmen, framför allt via utsändningar i olika kabel-TV-kanaler. För den TV-tittare som inte önskar titta på pornografisk film har det blivit svårare att värja sig. Genom beställning via postorder når pornografiska filmer också hemmen för uppspelning i den egna videoapparaten. Postorderförsäljningen står för den allra största andelen av utbudet. Beställningen sker via brev eller telefonsvarare varefter filmen anländer i diskret försändelse. Videoteknikens införande underlättar både produktion och distribution av pornografisk film. Numera är det relativt enkelt och billigt att

film och snabbt kopiera den i önskat antal exemplar. spela in en

En undersökning 25 från i herrtidningar, kvällspress och post-

av annonser orderkataloger slumpvis valda pornografiska Videofilmer filmer som är god-

kända for visning och spridning visade att våldet inte var så utbrett i dessa

filmer, som man kanske hade föreställt sig. Våldet utgjorde sammantaget en mycket liten del innehållet i filmerna. Om våld definieras som omfattande

av allt från att fysiskt skada någon till fist-fucking och slag på stjärten, kunde konstateras att sådant våld förekom vid sammanlagt 50 tillfällen i dessa filmer. I den övervägande delen av fallen, 80 procent, var det en kvinna som blev utsatt för våldet. Oftast skildrades kvinnan som med på noterna och med en positiv reaktion på den behandling hon utsattes för. Larsson: Våld, dominans och sexualitet. 1993.

l länder Tyskland, Italien, Japan och USA produceras en mängd våldspor-

som nografiska filmer inte är godkända för visning och spridning i Sverige men

som

finns här. De kommer hit genom privat import och sprids t.ex. inom som

videofilmbytarkretsar.

Det finns filmer som visar hur man våldtar handikappade. En förståndshandikappad kvinna kan presenteras det perfekta sexobjektet. Om man våldtar

som henne och hon berättar det för någon kommer hon aldrig att bli trodd. I andra pornografiska filmer används kvinnor fått delar av sin kropp amputerade.

som Det sexuella intresset koncentreras till det ställe där amputationen utförts.

Pornografi och prostitution 135

Mannen får utlösning t.ex. där armen kapats eller där benet saknas. Det finns fist-fucking-pornograñ, som visar hur knytnävar körs upp i kvinnors underliv eller mäns anus. Det finns filmer där kvinnor torteras och dödas, s.k. snuffpornografi , och filmer med s.k. skull-fucking där varenda öppning i kvinnors kranier penetreras av mäns penisar. Det förekommer skildringar samlag med av döda kvinnor, vilket framställs den yttersta njutningen. Hur kvinnor som penetreras av djur, t.ex. hundar, hästar och reptiler eller saker som hushållsredskap, telefonlurar eller stolsben visas också. Tortyrpornografi framställer kvinnor vars bröst och könsorgan blir utsatta för grovt våld, t.ex. kvinnor som binds och får krokar eller nålar i bröstvårtorna eller vars blygdläppar ihop eller spikas fast sys i en bräda. Dessa skildringar kan samtidigt ses som en handbok med instruktioner i sexuellt våld. Där återspeglas och förstärks också övriga former för sexualiserat våld. Filmerna visar ofta olika sätt att våldta eller misshandla. Föreställningen att kvinnor vill bli våldtagna finner man ofta. Ett vanligt budskap är att kvinnan njuter av det våld hon blir utsatt för. Våld mot män förekommer också i filmerna. När män blir utsatta för våld är de fullt påklädda medan kvinna utsätts en för våld eller mördas när hon är naken, när hon står i duschen, ligger i badkaret eller har samlag. Våldet mot kvinnor har alltså, till skillnad mot våldet mot män, oftast sexuell anknytning. Det anförda gäller i huvudsak heterosexuella pornografiska filmer. Till skillnad från sådan pornografi innehåller den homosexuella pornografin sällan våld och den kan sägas spegla känsla och värme mellan de agerande. mer av

8.3 Sambandet mellan och

pornografi prostitution

Inom forskningen råder det delade meningar i frågan om människor blir påverkade av våldspornografi. Något direkt belägg för att det våld förekomsom mer inom prostitutionen skulle vara påverkat av våldspornografi finns inte. Däremot kan sägas att vanlig pornografi har olika kopplingar till prostitutionen. Enligt prostitutionsgruppen i Göteborg är det inte ovanligt att män kommer till prostituerade med en pornografisk tidning och pekar ut på bilderna vilka sexuella tjänster de vill ha utförda. Prostituerade kvinnor också enligt uppger pro-

stitutionsgruppen att könsköparna numera, inspirerade av pornografin, efter-

frågar mer udda och grövre sexuella tjänster än tidigare. Vid de telefonintervjuer som utredningen gjort med könsköpande män, svarade 60 män på frågan sin pornografikonsumtion. Tio männen sade sig inte om av använda pornografi medan 50 av dem brukade köpa pornografiska tidningar, hyra eller köpa pornografiska filmer eller sådan film på kabel-TV. Åtta se av

136 Pornografi och prostitution

dessa män att de ibland brukade köpa eller hyra pornografisk film i

uppgav en stället för att gå till prostituerad och sex män uppgav att de brukade hämta

en

inspiration från pornografiska tidningar till olika samlagsställningar, som de

sedan ville genomföra med någon prostituerad. Det kan också noteras att en tiondel de intervjuade männen hade fått kontakt med prostituerade genom en

av porrvideoklubb eller en sexshop.

Många köpare i könshandeln är storkonsumenter av pornografi. För sådana storförbrukare kan det bli allt svårare att möta en verklig kvinna. Men pornografin har lösningen också på detta problem: Det enda män har kvinnor till är

att tömma sin i och då går det egentligen lika bra med en docka.

sperma Genom postorderföretagen kan beställa dockor efter smak och plånbok och

man med ett varierande antal öppningar. Enligt reklamen har de ofta allt en man kan önska sig. Med denna på sexualitet är skillnaden mellan dockan och

syn en prostituerad inte stor.

Ofta finns de kvinnor deltar vid framställning pornografi också i köns-

som av handeln. Genom sin medverkan i pornografin kan en modell ha tagit det första

steget in på prostitutionsarenan. Pornografiframställning är i själva verket

prostitution framför kameran. Genom filmerna kan sedan hennes förnedring bevaras och upprepas under lång tid.

8.4 Sammanfattning

Pornografin förmedlar en syn kvinnor som en vara, ett objekt; samma kvinnosyn förutsättning for könshandeln.

som är en

Det finns inte särskilt mycket våld eller hot i merparten av den pornografi

är tillåten för visning och spridning i Sverige. Runt om i världen producesom

emellertid pornografiska filmer innehåller mycket och grovt våld. Dessa ras som filmer är åtkomliga även den svenska videomarknaden.

Även det inte är belagt att våldet i prostitutionen påverkats våldsporno-

om av grafi, finns klara kopplingar mellan prostitution och pornografi. Könshandelskunder är ofta konsumenter, eller storkonsumenter, av pornografi och hämtar där inspiration till sexuella tjänster, de sedan begär att prostituerade kvin-

som

skall utföra. Det är också ofta kvinnor som deltar vid framställning nor samma

pornografi och i könshandeln. av

9 Könshandelns

skadeverkningar

Det är lätt att föreställa sig att den, som är hänvisad till ett liv i gatans könshandelsmiljö med inslag av missbruk och kriminalitet, tar skada. I gatuprostitutionens spår följer också lång rad psykiska, fysiska och sociala problem en för kvinnorna. Detta är ett väl känt faktum. Men också för männen och för samhället i stort medför könshandeln skadeverkningar. Dessa är dock mindre väl dokumenterade. Förhållandena för de prostituerade på massageinstitut, i hemmen eller i eskortservice och call-girl-verksamhet och vilka skador de får, vet vi inte så mycket om. Den följande beskrivningen de skador könshandeln orsakar gäller av som därför till övervägande del skador följer gatuprostitutionen kan som av men antas ha giltighet också när det gäller andra prostitutionsformer.

9.1 och sociala skador

Psykiska

Forskning och praktisk erfarenhet visar att kvinnorna i prostitutionen i stor utsträckning rekryteras bland dem som redan tidigare i livet blivit känslomässigt övergivna och kränkta. l viss mån är prostitution konsekvens skador en av som åsamkats dessa kvinnor under barndom och uppväxt. Det är emellertid numera också genom forskning belagt att prostitution befäster och fördjupar den prostituerades låga värdering av sig själv och i sig leder till svåra känslomässiga och sociala skador. Kvinnorna i könshandeln utvecklar i kontakten med köparen olika typer av strategier för att undvika att beröras psykiskt sin verksamhet. Kvinnor av som har erfarenhet av sexuella övergrepp i barndomen har på ett tidigt stadium lärt sig att stänga av sina känslor, att fly sin kropp, för att stå ut. l prostitutionen fungerar detta som en möjlighet att undvika att känna något under könsakten.

138 Könshandelns skadeverkningar

Enligt norska forskare kan urskilja olika slag av försvarsmekanismer

man

kvinnorna i prostitutionen tillgriper. De kan fly undan situationen genom som att berusa sig med sprit och droger eller genom att tänka på någonting annat under könsakten. De kan använda sig av fysiska gränser genom att freda delar av kroppen; inte låta sig kyssas eller smekas, kräva kondom och avvisa vissa sexuella krav. De kan också minska tiden för könsakten genom att själva låtsas bli upphetsade och med olika trick till att kunden blir tillfredsställd så fort

se

möjligt. Ett annat sätt är att gömma sitt privatliv genom att inte ta med sig som kunden hem, att använda falskt namn eller att bära peruk och särskilda kläder. Vissa kvinnor fredar sin person genom att stjäla från kunden eller ge sig iväg med innan kunden fått det han betalat för. Andra undviker kunder som

pengarna de skulle kunna tycka om och har aldrig fasta kunder. Höigård och Finstad: Bakgater, 1993.

Även dessa försvarsmekanismer åtminstone delvis skyddar kvinnorna mot

om psykiska skador så har de också ett pris. Inre splittring, fördjupat självhat, skamkänslor och stora svårigheter att etablera en fungerande relation till en man

ofta förekommande följder livet prostituerad. i är av som

Svårigheten att knäppa på det känsloliv, länge har varit avstängt, kan

som många prostituerade kvinnor vittna om. Att upplåta sin kropp for sexuella handlingar som kvinnan inte själv är känslomässigt delaktig i ökar självföraktet och för med sig att den egna kroppen blir en fiende eller en främling. Många prostituerade kvinnor lever i en känsla av att ständigt vara smutsiga. De använder alltid tampong och aktar sig för att sitta för nära andra människor av skräck för att de luktar illa. Denna erfarenhet, som forskarna Höjgård och Finstad gjort a.a., bekräftas i rapport från preventivmedelsrådgivningen i

en

Stockholm, Spiralprojektet 1.

Känslan att alla kan se vad man gjort, att det står stämplat i pannan för

av evigt, kan göra det svårt att finna gemenskap med någon utanför prostitutionsmiljön. Detta medför tendens att isolera sig, att inte vistas ute eller i offent-

en liga miljöer under dagtid. isoleringen i sig kan förstärka kvinnornas uppfattning att de är avvikande och annorlunda. De kan fobier som torgskräck eller rädsla för att åka med kommunala fárdmedel. Hemmet och prostitutionsmiljön blir de enda platser där de kan känna sig säkra. Det finns kvinnor som egentligen har lämnat prostitutionen men som ändå ofta uppehåller sig på gatan, därför att det är det ställe, där de känner sig hemma och bland jämbördiga. De har kanske förlorat kontakten med anhöriga och vänner. De har blivit rädda för det normala livet. De vet inte hur de skall bete sig eftersom de bara kan gatans spelregler.

Många kvinnorna har också sedan barndomen erfarenheten att man inte

av kan lita någon. Inte sällan känner de sig svikna också av myndigheter och

samhället. Deras misstänksamhet mot omgivningen förstärks i prostitutionsav miljön där de ständigt måste på sin vakt. Misstänksamheten mot mäns

vara

Könshandelns skadeverkningar 139

motiv och förhållningssätt i prostitutionen leder till misstänksamhet män i mot allmänhet; de ser alla män torskar. som Prostitutionsgruppen i Göteborg har under våren 1992, i sitt arbete med kartläggning av sexklubbsverksarnhet, kommit i kontakt med många kvinnor som varit verksamma vid sexklubbar. I rapporten över kartläggningen beskrivs olika psykiska skador som dessa kvinnor fått sin verksamhet och överensstämav som mer med dem som prostitution orsakar. Skillnaden mellan optisk sexshow, posering och fysisk prostitution är också marginell och arbetet på sexklubbar är därför ofta en väg in i regelrätt prostitution för många kvinnor. Känneunga tecknande för kvinnorna i könshandeln är att de lärt sig hålla tillbaka sina att egna känslor och behov. Att kunna splittra sina känslor från de tjänster egna de gör andra är också en förutsättning för att kvinnor skall kunna arbeta på sexklubb. Arbetet på en sexklubb innebär bekräftelse för dem på att de är en sådana och inte som andra. Med tiden blir normlösheten och bortträngandet av känslor alltmera påtaglig. De får svårt att upprätthålla normala relationer till män och vänkretsen blir begränsad. Konsekvensen blir att de till slut isoleras helt från ett normalt socialt liv 2. Enligt prostitutionsgruppen i Göteborg har många kvinnor lämnat som prostitutionen uttryckt förtvivlan och skuld när de vågat ta till sig insikten de att tillåtit främmande män att tillfredsställa sig med deras kropp redskap. De som hamnar i djup kris, där självmord kan enda utvägen. I denna fas återses som vänder många kvinnor till prostitutionen, där de på nytt kan förtränga och stänga av sina känslor. Psykiatriker med lång erfarenhet kvinnor av som prostituerat sig att de alla har psykiska problem och det ofta krävs uppger, att långvarig terapibehandling innan de kan leva ett något så när normalt liv. Kvinnor som lämnat prostitutionen kan också berätta att de efter årtionden fortfarande har psykiska skador sin verksamhet. av Sammanfattningsvis skulle det anförda kunna beskrivas som de norska socionomerna Liv Jessen och Kirsten Frigstad gör. Själva prostitutionsproblematiken går djupt. Den berör allt från identitet, tillhörighet till subkultur, parförhålen lande och sexualitet till drogmissbruk och penningförbrukning. På det hela taget en livsstil som det tar tid att ändra på J entene prostitusjonen, 1988. ut av

9.2 Sjukdom och död

Många av de prostituerade kvinnorna har medicinska skador. Vissa dessa av skador är följden misshandel eller långvarigt missbruk, andra har direkt av samband med prostitutionsverksamheten. Enligt prostitutionsgrupperna lider kvinnorna i könshandeln allmän av en ohälsa. De har lång rad fysiska och psykosomatiska besvär. De är ofta en sjukskrivna för skador av misshandel men också för sjukdomar t.ex. som

140 Könshandelns skadeverkningar

ryggbesvär, migrän, magsår, allergier och eksem. Många har men av dåligt läkta skador efter misshandel. Eftersom de sällan har kunnat uppge någon inkomst arbete, får de inte ersättning från försäkringskassan vid sjukdom.

av De försörjer sig därför till stor del på förtidspension eller socialbidrag. Av en

på 273 kvinnor, ingick i Spiralprojektet se s. 141 och varav de grupp som flesta prostituerade sig, hade endast 25 enligt uppgift inkomst av förvärvs-

egen arbete. 144 kvinnorna hade socialbidrag och 36 sjukskrivna eller förtids-

av var pensionerade. I var 259 av kvinnorna mellan 20 och 44 år.

gruppen

Det är mycket vanligt prostituerade kvinnor har olika typer av underlivs-

att besvär. Många kvinnorna uppsöker Spiralprojektet är oroliga därför

av som

de har flytningar och värk i underlivet. Många dem är rädda för att de att av har Andra är rädda för att deras levnadssätt gjort dem sterila. De flesta

cancer. missbrukande kvinnor har följd det liv de för oregelbunden menstrua-

som en av tion och många har haft rad underlivssjukdomar. Det är därför naturligt att

en tankar på sterilitet väcks. I många fall handlar underlivsbesvären om skadade slemhinnor, infektioner och cellförändringar. Besvären tenderar att förvärras av

kvinnorna till följd olust inför kontakt med vårdinstanser eller av annan att - av orsak inte söker vård i tid.

-

Upprepade missfall och aborter hör också till .vanligheterna bland prostituerade kvinnor. Som exempel kan nämnas att de 22 prostituerade kvinnor som ingått i hiv-informationsgruppen i Göteborg avsnitt 10.3 sammantaget hade genomgått 80 aborter eller missfall.

I den kombinerade forsknings- och behandlingsverksamhet som bedrevs i

Malmö åren 1977-1981, Malmöprojektet, ingick sammanlagt 224 prostituerade

kvinnor. Av dem dog åtta, vilka samtliga narkotikamissbrukare, under

var projekttiden. En blev överkörd på motorvägen, där hon irrade omkring. Flera dog överdoser narkotika. Det är oftast svårt att fastställa död av denna

av av om orsak beror på missbedömning eller önskan att beröva sig livet. I ett fall misstänkte polisen mord, eftersom kvinnans kropp återfanns i olika plastsäckar. Dödligheten bland de prostituerade i projektet var alltså 3,6 procent. Motsvarande siffra för åldersgrupp icke-prostituerade i Malmö vid denna tid

samma var 0,6 procent 3.

Det finns ingenting pekar att dödligheten bland prostituerade inte

som skulle lika hög i dag och således åtskilligt högre än bland andra personer

vara

åldersgrupp. Enligt polisen och prostitutionsgrupperna är den död

i samma kvinnorna i gatuprostitutionen går till mötes ofta våldsam och brutal. Mord, självmord, överdoser och olyckor är vanliga dödsorsaker.

Könshandelns skadeverkningar 141

9.3 Missbruk och

prostitution

Andelen kvinnor i prostitutionen som missbrukar narkotika, alkohol eller läkemedel är stor. Mer än hälften av de gatuprostituerade missbrukar t.ex. narkotika eller alkohol. För vissa kvinnor, främst narkotikamissbrukarna, är missbruket redan etablerat när de börjar prostituera sig. Det krävs stora belopp, ibland 1000-tals kr per dag, för att finansiera det missbruket och ofta

egna också sambons eller hallickens missbruk. Ingen heroinmissbrukare

kan genom förvärvsarbete skaffa nödvändiga medel för att fortsätta missbruket. Valet står därför mellan att prostituera sig eller att begå brott. Prostitution blir utvägen att skaffa pengarna. För en del kvinnor är missbruket i stället konsekvensen av ett liv som prostituerad. I dessa fall har debuten i prostitution skett andra

av orsaker än missbruk. Missbruket blir ett sätt att döva känslorna. Ett hårt liv och ett flyktmedel i form av droger blir en kombination som föder problem.

nya Prostitution och missbruk kan båda sägas konsekvenser och samtidigt

vara av, bidra till, en svår livssituation avsnitt 6.2. l.

De drogpáverkade kvinnorna lever särskilt farligt i prostitutionen.

De är mer utsatta och mindre förmögna att skydda sig själva för övergrepp än andra prostituerade, eftersom de har svårt att bedöma om en kund är våldsbenägen eller inte. De anser sig vidare ofta ekonomiska skäl inte kunna avstå från

av en kund. Eftersom narkotika kräver mycket pengar snabbt, kan det också hända att en narkotikapåverkad prostituerad accepterar att sälja former sexuella

av tjänster som andra prostituerade inte utför. De tillhör den blir utsatt

grupp som för mest våld i prostitutionen och det är bland dem de flesta morden förekommer. En missbrukare kan också lätt bli offer för kunder är villiga att betala

som litet mer för samlag utan kondom, med de risker för smittöverföring och graviditet som detta innebär.

Enligt Anni Söderberg, som är socialarbetare, sjukvårdare, narkomanvårdare

och initiativtagare till Spiralprojektet inom Stockholms preventivmedelsråd-

givning, märktes när projektet startade år 1978 klar förändring i missbrukar-

en världen jämfört med bara några år tidigare. De missbrukande flickorna började få barn i allt större utsträckning. Tio år tidigare hade detta missbrukande

att en kvinna, som också ofta prostituerad, fick barn varit ovanligt. Det

var var självklart för en prostituerad, hur nere i missbruk hon än att vägra ha

var, samlag med en kund utan skydd. Nu, och speciellt efter heroinets inmarsch, blev sådana tabun allt ovanligare med tragiska resultat. Stockholms Social-

förvaltning, Behandlingsbyråns skriftserie nr 6 1984, Sex och missbruk

- en projektrapport

Den egentliga bakgrunden till Spiralprojektet emellertid att missbruksvår-

var den vanligen inte bearbetade klienternas sexuella problem. Många missbrukande kvinnor har tidiga och negativa sexuella erfarenheter. I missbrukarvärlden har de sedan levt som prostituerade i den vanliga bemärkelsen eller sålt sin kropp i utbyte mot narkotika eller en fåfäng förhoppning trygghet. Den sexualitet

om

142 Könshandelns skadeverkningar

de, som i själva verket är små flickor med romantiska drömmar, mött är förråad och tekniskt avancerad. Resultatet blir att flickorna tvingas åstadkomma en tudelning där sexualiteten amputeras bort från det övriga känslolivet. När de sedan en gång försöker lämna missbruket och kanske inleda ett normalt förhållande, kan denna tudelning bli till en mur som håller dem kvar i missbruket. Fredrik Rodhe, Spiralprojektet Att arbeta med kvinnor med missbruks-,

psykiska och andra sociala problem en förstudie.

-

9.4 Våld och annan kriminalitet

Det är vanligt att kvinnorna i könshandeln utsätts för olika former av övergrepp som misshandel och våldtäkt. Vissa köpare uppfattar situationen så att de, eftersom de betalar, har rätt att hantera kvinnan som de vill. Köparen anser sig inte bara ha köpt bestämda sexuella tjänster utan också kvinnans rätt till en mänsklig och värdig behandling. Det är dock inte bara kunderna som utsätter kvinnorna för våldshandlingar. Män som sammanbor med prostituerade, liksom hallickar, utsätter också kvinnorna för våld. En förklaring härtill kan vara att prostituerade kvinnor ofta lever tillsammans med våldsbenägna och kriminellt belastade män, som i de flesta fall har en nedvärderande kvinnosyn.

De och oerfarna kvinnorna, liksom de psykiskt störda och de

yngre mer drogpåverkade, löper de största riskerna att bli utsatta för våld, eftersom de inte kan bedöma om en köpare våldsbenägen eller inte. Men inte heller de mera erfarna kvinnorna kan alltid förutse kundens beteende.

Kvinnorna i prostitutionen blir inte bara utsatta för våldsbrott. De blir också ofta bestulna av sina kunder. Det kan till så att kunden tar upp kvinnan i sin bil och lurar henne, sedan hon utfört de sexuella tjänster han begärt, att stiga bilen varefter han åker iväg med hennes handväska. Många kvinnor

ur har också blivit utsatta för att kunden under hot tvingat dem att återlämna de pengar han betalat.

Kriminal inspektören Lennart Kellerman vid Malmöpolisens prostitutionsgrupp har för prostitutionsutredningen undersökt förekomsten av våld och annan kriminalitet i könshandeln på gatan i Malmö åren 1992-1994. Under denna

period har polisens ungdoms- och brottsspaningsrotel i Malmö polisdistrikt

identifierat 208 kvinnor ägnat sig gatuprostitution i olika omfattning. 124

som

kvinnorna var bosatta i Malmö medan 84 kom från andra delar av landet av eller från andra länder. 38 av kvinnorna som var bosatta i Malmö hade ingivit sammanlagt 65 olika polisanmälningar om brott, som begåtts mot dem. 19 av dessa brott hade anknytning till prostitutionen. 50 anmälningar avsåg misshandel, grov misshandel, olaga hot, mordförsök, våldtäkt och olaga frihetberövande. Övriga anmälningar rörde koppleri eller egendomsbrott som stöld eller

väskryckning.

Könshandelns skadeverkningar 143

Den brottsliga verksamhet som förekommer i samband med gatuprostitution är, i vart fall till viss del, synlig. När det gäller inomhusprostitutionen är insynen betydligt sämre. Prostitution som pågår i ateljé, massageinstitut eller lägenhet är inte heller lika dokumenterat kopplad till våldsbrott gatuprossom titution. Polis och socialarbetare, arbetar med prostituerade, gör dock som gällande att våldsbrott är vanligt förekommande också i inomhusprostitutionen. Eftersom seriösa fastighetsägare är noga med vilka de hyr ut till, är de som bedriver könshandel ofta hänvisade till områden kan betecknas ruffisom som ga och där hyresvärdarna är mindre nogräknade. En del kvinnor försöker skydda sig mot övergrepp genom att dela lokal med en annan prostituerad. Vid de tillfällen då en kvinna befinner sig ensam med kund i lokalen är hon dock en helt utlämnad och löper stora risker att bli utsatt för misshandel, våldtäkt eller stöld. Av rädsla för övergrepp håller sig kvinnorna i lägenhets- och ateljéprostitutionen ofta med en dörrvakt eller hallick beskyddare. som Socionomen Gunnel Andersson-Collins har i ett forskningsprojekt åren 1987- 1989 intervjuat nio kvinnor i Stockholm, vilka alla hade varit prostituerade och av vilka två fortfarande ägnade sig prostitution. Tre kvinnorna hade av erfarenhet främst av ateljé- och sexklubbsprostitution och de övriga främst av gatuprostitution. Samtliga framhöll riskerna för övergrepp som det starkaste skälet mot prostitution. Två av kvinnorna hade varit utsatta för mordförsök, en för våldtäkt och en för våldtäktsförsök. De kvinnor klarat sig undan översom grepp menade, att de hade haft tur. Nästan alla kände någon prostituerad, som råkat illa ut. Med tanke den stora mängd kunder dessa nio kvinnor har som haft, kan deras erfarenheter, som Gunnel Andersson-Collins framhåller, inte anses innebära att den stora gruppen köpare skulle våldsbenägen. Tvärtom vara är de allra flesta kunder s. vanliga män, inte utmärker sig i fråga som om brottsbenägenhet eller våldsamhet Horor är inte horor, 1989. Detta skulle innebära att det bland könsköparna finns är farlig och gör sig en grupp som som skyldig till upprepade övergrepp. Koppleri utgör ofta en förutsättning för den könshandel äger i hyrda som rum lokaler eller lägenheter. Rekryteringen av kunder sker till stor del genom annonser. Den tidningsutgivare, som varit medveten om att prostitution erbjudits i annonserna, har liksom den hyresvärd insett att lokalen eller lägenheten som använts för prostitution, främjat könshandeln och därigenom gjort sig skyldig

till koppleri.

Kvinnorna i könshandeln är inte bara offer för olika slags övergrepp. De gör sig också själva skyldiga till många brott. Enligt den ovan nämnda undersökningen, som Lennart Kellerman gjort av förhållandena i Malmö, fanns 53 av de 208 kvinnor som under åren 1992-1994 iakttagits i gatuprostitutionen registrerade i kriminaldiariet vid Malmö polisdistrikt. De hade enligt registret polisanmälts som misstänkta för sammanlagt 212 brott olika slag, t.ex. stöld, av

144 Könshandelns skadeverkningar

narkotikabrott, olaga vapeninnehav, brott mot knivlagen, häleri, bedrägeri och misshandel.

Prostituerade kvinnor bär, till följd att de själva blir utsatta för våldshand-

av lingar från könsköpande män, i allt större utsträckning vapen, som knivar och

för kunna skydda sig. Även köparna i könshandeln riskerar därmed sprayer, att att bli utsatta för våld. Det händer också att de bli utsatta för andra brott, t.ex. att bli bestulna. Det är för männen befogat att se sig för, uppger intervjuade kvinnor i Mansprojektet, eftersom det har hänt att män som varit oförsiktiga blivit av med sina pengar.

Mörkertalet när det gäller antalet våldsbrott -och kanske även andra brott

mot kvinnorna i könshandeln är sannolikt stort både i gatuprostitutionen och i inomhusprostitutionen. Sannolikt är mörkertalet när det gäller brott som kunder-

blir utsatta för också stort. Eftersom kunderna ogärna träder fram offentligt na

könsköpare, kan förmoda att de inte är särskilt benägna att anmäla som man brott begåtts mot dem i denna deras egenskap.

som

Poliser med mångårig erfarenhet av prostituerade kvinnor har funnit att kvin-

ofta avstår från att anmäla våldsbrott som begåtts mot dem. Som skäl norna

de vanligen att de är rädda för repressalier, att de har sig själv att skylla anger eftersom de är prostituerade, att det är inte lönt att anmäla eftersom polisen inte gör något anmälan från prostituerad eller att de inte vill vara med om

en en någon rättegång. Liknande erfarenheter har prostitutionsgrupperna.

Eftersom kvinnorna i prostitutionen ofta värderar sig själva lågt, uppfattar de våldet naturlig del det liv de lever och som en bekräftelse på att de

som en av inte är värda bättre. Det sker också en tillvänjning, som gör att många av kvinnorna tenderar att bagatellisera det våld de blivit och blir utsatta för. De

det ofrånkomlig yrkesrisk. Benägenheten att berätta om det är ser som en också liten. Ett slags överlevnadstaktik medför att grövre våld en kvinna blivit utsatt för, desto mindre är anmälningsbenägenheten. Kvinnan känner uppenbarligen skam över att ha blivit så utsatt och förnedrad och förnekar vad

skett. Det krävs långvarig och nära kontakt med prostituerade kvinnor för som att få kunskap om deras verkliga belägenhet.

Våldet i samband med prostitution är alltså omfattande. Huruvida våldet kan sägas ha ökat eller minskat jämfört med förhållandena för fem eller tio år sedan låter sig inte påvisas. Dels beror detta på att anmälningsbenägenheten som nämnts är liten och dels på att det av brottsstatistiken, när det gäller våldsbrott, inte kan utläsas brottet har samband med prostitution.

om

Könshandelns skadeverkningar 145

9.5 Hiv, aids och prostitution

Till prostitutionens skadeverkningar hör också överförandet av olika könssjukdomar och infektion hiv humant immunbristvirus, som ger upphov till

av

sjukdomstillståndet aids acquired immune deñciency syndrome. Störst intresse

har på tid risken för smitta med hiv tilldragit sig. Infektion av hiv över-

senare förs vid sexuellt umgänge såväl vaginalt som analt och oralt och även genom

- bl.a. infekterat blod eller blodprodukter, såsom vid blodtransfusion eller då flera narkomaner använder injektionsspruta, utan att sprutan steriliseras

samma mellan användningarna.

Speciella riskgrupper när det gäller hiv-smitta är homosexuella och bisexuel-

missbrukar narkotika intravenöst. Många narkotila män samt personer som kamissbrukande kvinnor prostituerar sig för att kunna finansiera sitt, och ofta även sin partners, missbruk. Detta gäller inte bara dem som missbrukar narkotika intravenöst utan också dem missbrukar narkotika i andra former. Fakto-

som

ett stort antal sexpartners, samlag med anonyma partners som kan vara rer som hiv-positiva eller tillhöra högriskgrupp, sexuella aktiviteter som innebär hög

en risk för överföring smitta samt minskad försiktighet vid utövande av sex på

av grund alkohol- och drogpåverkan, vilka är vanliga i könshandeln gör att

av denna måste bedömas medföra allvarliga risker för smitta.

Inkubationstiden från smittillfälle till symptom på primär hiv-infektion är 2-4 veckor. Många får ingen symptomatisk primärinfektion. Antikroppar kan upptäckas 2-6 veckor efter smittillfället. Att utveckla sjukdomen aids kan ta många år. Efter 8-10 år har troligen hälften de smittade insjuknat i aids.

av Hur lång tid det tar för de övriga smittade, eller om alla ens utvecklar sjukdomen, är för närvarande okänt. Den långa inkubationstiden i förening med ett stort antal samlagstillfállen är naturligtvis ytterligare en faktor som gör prostitutionen till en beaktansvärd smittväg.

Rent allmänt kan sägas att män smittar mer än kvinnor och att en mottagande dvs. i homosexuella kontakter, är den mest utsatte. Enligt Smittskydds-

man, läkaren i Stockholm kan i stort sägas att smittrisken är en på tio från man till

och på hundra från till kvinna. Från kvinna till man däremot kan man en man smittrisken sägas på tusen. Kvinnor kan dock vara mera smittoförande

vara en än normalt under vissa förutsättningar, nämligen vid menstruation, skadade slemhinnor, andra könssjukdomar, infektioner eller begynnande aids.

Kvinnan i prostitutionen löper således större risk att smittas än mannenkunden. Störst risk löper emellertid den manlige köparen, som oftast är den passive

i den homosexuella prostitutionen. Smittskyddsläkaren i Stockholm parten framhåller att det kan finnas ett antal hiv-smittade kvinnor och män som man inte känner till bland de prostituerade. En anledningarna härtill är att den

av smittades identitet och levnadsförhållanden grund av sekretessreglerna inte kommer till smittskyddsläkarens kännedom utom i fall, där den smittade inte rättar sig efter erhållna Förhållningsregler. En annan anledning är att vissa män

146 Könshandelns skadeverkningar

uppger sig ha blivit smittade vid prostitutionskontakt med kvinna, medan de en i själva verket kan antas ha haft en homosexuell kontakt. Fortfarande det anses alltså ibland skamligare att ha homosexuell läggning än att ha samlag med en kvinnlig prostituerad. Av den statistik som förs hos smittskyddsläkarna i de större städer där vi vet att prostitution förekommer framgår att, sett över de senaste sju åren, antalet hiv-smittade bland de intravenösa narkotikamissbrukarna har minskat. Antalet homosexuella smittade är stabilt medan antalet heterosexuellt smittade ökar. I 75 procent av alla nya fall av hiv-smitta kommer den drabbade från Afrika. Andelen av importsmitta, huvudsakligen från afrikanska män och kvinnor, ökar. Även inte har kunnat någon säker om man kunskap om hur många hivsmittade som prostituerat sig, har utan tvivel de allra flesta de hiv-smittade av kvinnliga narkomanerna, åtminstone vid något tillfälle, ägnat sig prostitution. En undersökning har utförts beträffande de kvinnliga narkomaner tvångssom vårdats enligt lagen 1988:870 vård missbrukare i vissa fall LVM på om av Rålambshovs behandlingshem i Stockholm under åren 1987 till och med 1990 SoS-rapport 1992:2. Undersökningen avsåg 117 kvinnor, 112 i varav var åldrarna 20-39 år. Av kvinnorna 45 att de hade prostitution inuppgav som komstkälla. Detta antal ansåg undersökaren sannolikt lägre än det verklivara ga, särskilt om man i begreppet prostitution inbegriper den prostitution där kvinnan bjuder ut sin kropp i utbyte mot droger. Av de 117 kvinnorna i undersökningen var 21 hiv-positiva. Av dessa missbrukade 16 heroin och 4 amfetamin medan en hade alkohol som huvuddrog. Av de hiv-positiva kvinnorna uppgav

1 1prostitution som sin främsta försörjningskälla. När undersökningen slutfördes

hade fyra av de hiv-positiva kvinnorna avlidit. Sedan tvångsvården enligt LVM avslutats vårdades tre av kvinnorna enligt smittskyddslagen. Tolv kvinnor de av 71 som kunde spåras efter avslutad tvångsvård försörjde sig prostitution. genom På fråga i telefonintervjuer med 78 manliga prostitutionskunder nästan uppgav samtliga, att aids-risken inte spelade så stor roll eftersom de alltid skyddade sig med kondom. Några enstaka män att de ibland slarvade med att uppgav, använda kondom. Ytterligare några att de slutat att köpa sexuella uppgav, numera tjänster eller enbart köpte toppmassage eller tjänster inte inkluderade som beröring t.ex. posering, just av rädsla för smitta. När det gäller hiv-smitta är sexturismen också stor riskfaktor. En mycket en stor andel av de prostituerade i t.ex. Thailand och Filippinerna och olika afrikanska länder bär på smittan. I många länder är också tillgången på skyddsmedel bristfällig, liksom kunskapen hur smittspridning sker. om

Könshandelns skadeverkningar 147

9.6 Skador i den homosexuella könshandeln

Livet prostituerad i den homosexuella könshandeln ger erfarenhetsmässigt

som fysiska och psykiska skador. Risken för hiv-smitta är dessutom överhängande. Skadorna i den homosexuella könshandeln behandlas närmare i avsnitt 7.6.

9.7 Könsköparens skador

Skadorna hos könsköparna är inte lika uppenbara som de skador de prostituerade orsakas sin verksamhet. Att män blir utsatta för våld i samband med

av könshandel är väl dokumenterat. Det finns dock anledning att tro att männen skadas könshandeln även på andra sätt, t.ex. att skador från övergrepp eller

av utsatthet under uppväxten förstärks och att synen på kvinnor och sexualitet i könshandeln på sikt omöjliggör normala sexuella relationer med ömsesidig känsla och mellan parterna. Kunskaperna om dessa skador är emellertid

ansvar mycket små eftersom männen i könshandeln har ägnats mycket litet uppmärk-

samhet i forskningen.

9.8 Prostituerades och kunders anhöriga

Till de anhöriga drabbas könshandelns skador hör främst de prostitue-

som av rades barn. Barnen påverkas självfallet av moderns känslomässiga störningar,

ofta på sexualitet och hennes sociala isolering. Är hemhennes splittrade syn miljön dessutom präglad våld, kriminalitet och missbruk sätter detta själv-

av klart djupa spår hos barnen. Följderna kan bli katastrofala.

Polis och socialarbetare arbetar med prostituerade kvinnor ser många

som exempel på hur prostitution går i arv från mor till dotter. Det förekommer att mödrar och döttrar går tillsammans gatan eller delar en lägenhet, där de säljer sexuella tjänster.

Av de 224 prostituerade kvinnorna som ingick i Malmöprojektet hade 94

kvinnor eller flera barn. I elva fall hade fadern vårdnaden om något eller

ett några de barnen. I de övriga fallen hade ungefär hälften av

av gemensamma kvinnorna barnen boende hos sig. De andra kvinnornas barn hade för längre eller kortare tid varit Omhändertagna för samhällsvård.

socialarbetare deltog i Malmöprojektet beskriver, med utgångspunkt från

som kvinnornas berättelser, några de risker som barnen till de prostituerade

egna av kvinnorna löper. Barnen utsätts för förakt och mobbning från kamrater och andra och blir stämplade horungar. De övertar de värderingar, som

som modern fått i sitt umgänge med den undre världen, och de riskerar att utsättas för nedlåtande eller hänsynslös behandling från en sambos eller hallicks sida.

en

148 Könshandelns skadeverkningar

Medarbetarna i de nuvarande prostitutionsgrupperna kan också vittna hur om skadade barn blir som växer i hem, där modern är prostituerad och har upp fastmän som ofta växlar, och där barnen lämnas vind för våg eller ackorderas ut bland vänner och bekanta. Där modern har stängt sitt känsloliv har av hon inte heller möjlighet att tillfredsställa sina barns känslomässiga behov. Barnen lever i en ständig rädsla för att kamrater och andra skall få veta vad modern sysslar med. Är modern inte bara prostituerad utan också missbrukare, säger det sig själv att barnen inte får den omvårdnad de har rätt till. I den mån de prostituerade har kontakt med föräldrar och syskon måste självfallet kvinnornas utsatthet för våld och sjukdomar medföra och ängslan. stor oro I stället för att vara ett stöd blir de prostituerade ofta börda och belastning en en för sina anhöriga. Hela deras tid kan gå att övervaka och hjälpa den prostituerade och deras eget familjeliv tar stor skada. Av de skaderisker som könsköparens anhöriga löper kan främst framhållas den påverkan som hans inställning till sexualiteten kan utöva liksom - mera påtagligt risken att bli smittad med könsjukdomar och smittsam hepatit. -

9.9 Skador för samhället

Könshandel medför skador inte endast för de enskilda, direkt berörda personerna utan också för samhället i stort. De boende i eller nära könshandelsområdena störs, inte bara den ständiga av trafiken av könsköpande män i bil, utan också på många andra sätt. Många kvinnor och män blir antastade, misstag tagna för prostituerade eller könsav handelskunder. Också barn blir antastade t.ex. på väg till och från skolan. I parker och på kyrkogårdar blir besökande ibland tvungna att bevittna när prostituerade betjänar sina kunder. Nedsmutsning i form av använda kondomer och exkrementer på platser där könsakterna utförs hör också till vanligheterna. Det faktum att det finns en marknad där män kan köpa tillgång till kvinnors eller andra mäns kroppar att utnyttjas för sina sexuella syften, får - - egna konsekvenser för på förhållandet mellan könen. Att kvinnor betraktas synen som en vara, som kan köpas och säljas, är inte förenligt med den människosyn som bör råda i ett modernt samhälle, där kvinnor och män skall jämställda vara i fråga om människovärde och rätt till integritet och respekt. Prostitution förmedlar en negativ sexualsyn och påverkar därför på synen sexualitet i allmänhet i samhället. Att kvinnor i prostitution, pornografi och reklam framställs och behandlas enbart objekt, kroppar, medför som som att sexualitet ses som frikopplad från känslor. Detta motverkar sexualsyn där en sexualitet och känslor hör ihop och där parterna för varandra. tar ansvar

Könshandelns skadeverkningar 149

Prostitution är också oförenlig med individens rätt att fritt bestämma över sig själv och hindrar hennes utveckling människa. Den skapar eller förstärker

som

social utslagenhet.

Brottslig verksamhet förekommer ofta i samband med prostitution avsnitt 9.4. I prostitutionens spår följer vidare ofta missbruk. De negativa effekter detta har för samhället är omöjliga att överblicka.

9.10 Sammanfattning

Den allmänna uppfattningen bland dem har praktisk eller teoretisk kunskap

som

könshandeln är att denna medför skador ofta djupgående natur för om - av kvinnorna psykiskt, fysiskt och socialt slag. Könshandeln förstärker också

av skador uppstått redan under uppväxten, och som kan vara en av orsakerna

som till kvinna prostituerat sig. Detta hindrar inte att det också kan finnas

att en kvinnor därför att de har prostituerat sig endast kort period, får starkt

som - en stöd anhöriga och vänner eller andra skäl kan klara sig ur prostitutionen

av av med få eller inga bestående skador. Dessa kvinnor syns dock vara undantag. Det är inte bara de prostituerade kvinnorna som drabbas av skador utan också i hög grad deras barn och andra anhöriga, liksom könsköparna och deras anhöriga.

För samhället i stort har prostitutionen negativa verkningar genom att den förmedlar oacceptabel människosyn och är ett hinder för individens utveck-

en ling och för jämställdhet mellan könen. Till samhällets skador hör också det missbruk och den kriminalitet ingår i eller en följd av könshandeln.

som

Noter

1 Sex och missbruk projektrapport, Stockholms socialförvaltning, Be-

- en handlingsbyråns skriftserie nr 61984.

2 Bo Svennecke och Michael Ivarson, Kartläggning av sexklubbar i Göteborg våren 1992, SDF CENTRUM.

3 Stig Larsson: Könshandeln Om prostituerades villkor. Stockholm 1983.

-

.

S

w å .

10 Sociala insatser mot

prostitution

10. 1

Inledning

Socialt arbete för prostituerade bedrivs främst av de särskilda prostitutions-

inrättats inom socialtjänsten i Stockholm, Göteborg, Malmö och grupper som Norrköping. Många kvinnor i prostitutionen har även kontakt med socialtjänsten i andra egenskaper, t.ex. som socialbidragstagare, som föräldrar till barn som blir föremål för sociala åtgärder eller som alkohol- eller narkotikamissbrukare.

Visst stödjande och behandlande arbete för kvinnor i prostitutionen bedrivs även i missbruksvården och sjukvården, på kvinnofängelser och av frivilliga

organisationer.

Därutöver bedrivs arbete av förebyggande karaktär vid skolor och andra institutioner liksom av kvinnoorganisationer.

För att få uppfattning om innehållet i och resultatet av de sociala insatser

en

görs på prostitutionsområdet samt på vilket sätt dessa insatser skulle kunna som

har ñl.dr Ulla-Karin Hedin och ñl.dr Per-Åke Karlsutvecklas och förbättras,

tör utredningens räkning gjort utvärdering. Deras rapport, Socialt arbete son en mot prostitutionen i Sverige dokumentation och utvärdering SOU

- en 1995:16, sammanfattas i den följande redogörelsen, främst när det gäller prostitutionsgruppernas arbete.

10.2 Förebyggande arbete mot prostitution

Information följderna missbruk, om sexualitet, samlevnad och könsroller

om av kan i vid mening sägas utgöra förebyggande arbete när det gäller prostitution. Sådant förebyggande arbete sker på många olika plan. Kommunerna och landstingen har särskilda ungdomsmottagningar för information och rådgivning i sex-

152 Sociala insatser mot prostitution

och samlevnadsfrågor. Skolornas och sarnlevnadsundervisning är mycket sexviktig i detta sammanhang. Viktigt är också det arbete görs inom skolsom hälsovården, där unga människor i riskzonen kan fångas och få hjälp pá upp ett tidigt stadium. Rådgivning och upplysning när det gäller sexual- eller samlevnadsproblem ges också av Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, och Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL. Det finns därutöver ett stort antal sociala projekt, behandlingshem och institutioner som i sitt arbete med t.ex. missbrukare eller incestoffer arbetar förebyggande om än inte direkt mot prostitution. Prostitutionsgruppernas arbete är också till en del inriktat på att förmedla information och kunskap i förebyggande syfte avsnitt 10.3. Andra exempel på myndigheter och institutioner som arbetar förebyggande är Folkhälsoinstitutet och Stiftelsen Kvinnoforum. Folkhälsoinstitutet är en statlig myndighet inrättades år 1992. Dess som uppgift är att förebygga sjukdom och annan ohälsa och att arbeta hälsofrämjande. Verksamhetsidén är att skapa god hälsa för alla. Folkhälsoinstitutet samarbetar med kommuner och landsting, andra myndigheter, företag, organisationer, folkrörelser och utbildningväsende. För att kunna stöd och ökade kunskaper ge har Folkhälsoinstitutet ett nära samarbete med forskningen. Erfarenheter och kunskap sprids genom skrifter, seminarier, konferenser och utbildning genom av olika yrkesgrupper. Kampanjer, debattinlägg och massmediasatsningar är andra medel. Tyngdpunkten i verksamheten ligger på olika programområden, t.ex. alkohol och narkotika, sex- och samlevnad, hiv-aids, kvinnors hälsa samt barn och ungdom. Stiftelsen Kvinnoforum initierades år 1988 av Socialdepartementet eftersom missbrukande kvinnor inte ansåg sig erforderlig vård på behandlingshemmen. Kvinnoforum hörde från början till Riksförbundet för hjälp läkemedelsmissbrukare, RFHL, men är självständig stiftelse. numera en Bland de anställda i Kvinnoforum finns beteendevetare, socionomer, en pedagog och en forskare. Vid behov anlitas med speciell kompetens personer utifrån. Kvinnoforum arbetar med information, utbildning, forskning och särskilda projekt för att förbättra villkoren för utsatta kvinnor. Man arbetar också med

personalutveckling, undervisning, rehabilitering och förebyggande insatser,

som utgår från kvinnors och flickors särskilda behov, möjligheter och hinder. Särskilda målområden är missbruk och behandling, kvinnor och hälsa, flickor, unga invandrarkvinnor samt hiv och aids. När det gäller prostitution anser Kvinnoforum att mycket effektiv väg i en såväl förebyggande som behandlande verksamhet är att arbeta med att stärka flickors självkänsla. En flicka med stark självkänsla, med känsla egenvärde av

Sociala insatser mot prostitution 153

och integritet, behöver inte berusa sig och vill inte ta risker med sin kropp och sitt liv.

Kvinnoforum ger också ut egna böcker och rapporter liksom andra författares verk om kvinnors situation och problem.

10.3 Prostitutionsgrupperna

Malmö Pionjârkommun när det gäller socialt arbete på prostitutionsområdet är Malmö. Sedan en undersökning av svarta affärer i samband med vissa klubbar och näringsställen visat att prostitutionen, såväl på gatan som på klubbar, i ateljéer och massageinstitut, hade ökat starkt, startade socialförvaltningen i Malmö ett prostitutionsprojekt. Projektet, som senare kom att kallas Malmöprojektet,

pågick mellan åren 1977 och 1981. Syftet var att kunskap om prostitutionen,

att utveckla sociala metoder för att ge stöd och hjälp de prostituerade, att i samarbete med polisen bekämpa prostitutionen i Malmö samt att mer generellt informera om och påverka attityder till prostitution.

Malmöprojektet var i många avseenden framgångsrikt. Antalet prostituerade i Malmö sjönk från minst 300 år 1974 till ungefär 60 år 1981. Genom att erfarenheterna dokumenterades i stor omfattning kom arbetet i Malmö att utgöra en kunskapsbas för de prostitutionsprojekt som senare startades i Stockholm, Göteborg och Norrköping.

När projektet upphörde år 1981 var avsikten att arbetet skulle fortsätta inom ramen för det ordinarie sociala arbetet. Det visade sig dock mycket snart att prostitutionen, liksom ordningsproblemen och brottsligheten i samband med

prostitutionen, åter ökade.

Hösten 1982 tillsattes därför en arbetsgrupp som utarbetade en aktionsplan, vilken angav målen för arbetet mot prostitution, nämligen att störa marknads-

förutsättningarna för könshandel och att på olika sätt stödja de prostituerade

kvinnorna. Vikten av samordning mellan olika myndigheter betonades. Enligt aktionsplanen var distinkta informationskanaler mellan polisens spaningsenhet och företrädare för socialförvaltningen mycket viktiga. Två socialarbetare skulle få i uppdrag att på heltid ge stöd åt kvinnorna i prostitutionen,

De båda socialarbetarna hörde till en början till Rådgivningsbyrån för narkotikamissbrukare men den organisatoriska tillhörigheten korn senare att ändras flera gånger. En av forskarna från Malmöprojektet knöts till gruppen som handledare och som överförare av kunskap från detta projekt. I vissa avseenden skilde sig den nya gruppen från det tidigare prostitutionsproj ektet. Socialarbetarna var inte längre handläggare av beslut om ekonomisk bistånd och liknande

154 Sociala insatser mot prostitution

frågor. Dessa beslut skulle i stället fattas av socialbyrån i det distrikt där den prostituerade var bosatt.

Under den senaste 10-årsperioden har arbetet successivt kommit att koncentreras till uppsökande arbete bland kvinnorna i gatuprostitutionen samt stöd och behandling för de kvinnor som man på detta sätt kommer i kontakt med. De yngre kvinnorna, kvinnorna väg in i prostitution, kvinnor med barn och missbrukande kvinnor prioriteras.

Arbetet är förlagt till eftermiddagar, kvällar och helger, dvs. då prostitutionen är mest omfattande. Ungefär halva arbetstiden ägnas åt uppsökande arbete på gatan och resten hembesök och andra former av stöd.

Det uppsökande arbetet sker genom att man vistas i prostitutionsområdet och tar kontakt med de prostituerade. I regel går man försiktigt fram och försöker långsamt bygga upp ett förtroende. När det gäller minderåriga är arbetssättet mer offensivt. Ofta tar man hjälp av polisen för identifiering. De flickorna

unga blir inte sällan föremål för ingripande enligt lagen 1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av unga. Svårast är det att etablera kontakt med de äldre, icke missbrukande kvinnorna, som ser prostitution sitt yrke. Gruppen har

som lyckats väl med att förhindra nyrekrytering av unga flickor. Den har också ett väl fungerande samarbete med polisen.

En viktig princip för gruppen är att vara tvåkönad så att kvinnorna skall ha möjlighet till kontakt med socialarbetare av båda könen. Gruppen har regelbunden och intensiv kontakt med ett tiotal kvinnor per år. Med ytterligare ett tiotal kvinnor per år har gruppen glesare men regelbunden kontakt. För dem finns socialarbetarna till hands om något akut skulle inträffa. Socialarbetarna i gruppen betonar arbetets långsiktiga, tålmodiga karaktär och vikten lyhörd-

av het i kontakterna.

Till grund för kontakten ligger ofta en planering som gjorts i samråd med respektive socialbyrå. Gruppen karaktäriserar sitt arbete snarare som ett intensivt stöd än som egentligt behandlingsarbete. Stödet kan ha formen av hjälp i kontakten med myndigheter eller det kan handla om att visa på alternativa sätt att leva; göra utflykter och skogspromenader, gå på café och liknande.

När det gäller information och opinionsbildande arbete har resurserna endast räckt till sporadiska insatser. Det är svårt att få tid till dokumentation de

av erfarenheter som görs under arbetets gång liksom till systematiserad kunskapsinsamling. De egna insatserna dokumenteras genom fortlöpande arbetsanteck-

ningar. Kunskap om gatuprostitutionens omfattning skaffar gruppen framför allt genom prostitutionsgruppen vid polisen.

Täta personalbyten har försvårat arbetet eftersom det tar tid att etablera sig i prostitutionsmiljön och skapa kontakter med kvinnorna där. Ett problem är att nå det ökade antalet kvinnor från andra länder. Gruppen har små möjligheter att fylla de behov som uppstår ur det uppsökande arbetet på gatan. Man har i praktiken inga möjligheter att arbeta med andra typer av prostitution än gatu-

Sociala insatser mot prostitution 155

prostitution eller att arbeta med attitydpåverkande åtgärder när det gäller könsköparna. Den växlande organisatoriska tillhörigheten är också ett problem, som har lett till att gruppen blivit ganska autonom i förhållande till andra verksamheter och ibland kommit att sakna stöd i form av arbetsledning och administrativ service.

Stockholm

Efter samråd mellan polisen och socialförvaltningens jourbyrå i Stockholm tillsattes år 1979 en grupp socialarbetare, två kvinnor och två män, med uppgift att bedriva uppsökande och stödjande arbete bland prostituerade. Två grupper av kvinnor prioriterades; minderåriga flickor och kvinnor utan missbruksproblem som ofta till skillnad från missbrukande kvinnor inte hade några tidiga-

- re kontakter med socialtjänsten.

Gruppen hade ett nära samarbete med behandlingsbyrån vid socialförvaltningen, med de olika socialdistrikten samt med en specialenhet vid polisens sedlighetsrotel. Andra samarbetspartners var det s.k. Spiralprojektet vid Landstingets preventivmedelsrådgivning, psykiatriska akutmottagningar, kvinnohärbärget Hvilan och kriminalvårdens frivård. År 1987 utökades

gruppen med ett antal aidsuppsökare och bestod åren 1987-1989 av sammanlagt tio personer.

Arbetet inriktades i huvudsak på gatuprostitutionen men även i viss mån på prostitution på massageinstitut, sexklubbar och ateljeér. Utöver det uppsökande arbetet bedrevs socialt stödarbete i form av hembesök, hjälp med bostäder och liknande. Vid ett par tillfällen försökte man även kontakt med köparna.

Motsättningar och splittring uppstod då kvinnorna i gruppen tyckte att arbetet hade stagnerat och ville utvecka nya former i arbetet, t.ex. socialt grupparbete, självhjälpsverksamhet och ett café, där kvinnor i prostitutionen skulle kunna delta i arbetet efter modell från Pro-centret i Oslo. Motsättningarna och misstankar om ekonomiska oklarheter ledde till att gruppen upplöstes vid årsskiftet 1989-1990. I samband därmed tömde gruppens medlemmar lokalerna och lät förstöra arbetsanteckningar, statistik, verksamhetsberättelser och andra rapporter. På så sätt gick nästan all dokumentation och allt forskningsmaterial från gruppens 12-åriga verksamhet förlorad.

Våren 1990 reorganiserades gruppen och blev nu, från att tidigare ha varit ganska autonom i förhållande till socialdistrikten, mera integrerad i distriktens arbete. Gruppen består av tio socialarbetare och kallas nu Citysektionen.

Citysektionen har hittills haft en stark betoning på det uppsökande fältarbetet i gatuprostitutionen. Arbetet har syftat till att kunskap om könshandeln, att få kontakt och kunna stödja de prostituerade kvinnorna och att förhindra nyrekrytering. Gruppen arbetar for närvarande med att utveckla metoder för uppsökande arbete i andra former av könshandel.

156 Sociala insatser mot prostitution

Gruppen arbetar i två lag. Tre manliga socialarbetare bedriver uppsökande arbete bland narkotikamissbrukare på Sergels torg och sex kvinnliga social arbetare arbetar med uppsökande och stödjande arbete bland prostituerade.

Arbetet med prostituerade i Citysektionen har utvecklats från ett mera konfrontativt arbetssätt till ett mera tålmodigt och långsiktigt arbete. Genom det uppsökande arbetet har gruppen kontakt med ungefär två tredjedelar av kvinnor-

i gatuprostitutionen. Längre stödjande relationer har utvecklats till ett 50-tal na kvinnor.

För att ge de grupper som har speciella behov erforderlig hjälp räcker inte Citysektionens till. En dessa grupper är det ökande antalet psykiskt

resurser av sjuka kvinnor i könshandeln vilka ökar i antal. Dessa kvinnor är svåra att nå med sociala metoder och de far mycket illa fysiskt och psykiskt. De andra grupperna är hiv-smittade kvinnor som i dag får dålig hjälp med sin totala livssituation samt de icke missbrukande kvinnor som vill sluta med prostitution och behöver flerårig behandling och stöd.

I arbetet med att förhindra nyetablering av unga kvinnor i gatuprostitutionen har arbetet i Stockholm, liksom i Malmö, varit mycket framgångsrikt. Nyetablering har i stort sett kunnat förhindras.

Informationsarbetet förhållandevis låg prioritet i Citysektionens arbete.

har en Trots det ägnas åtskillig tid studiebesök, föreläsningar och massmediakontakter. Någon systematisk planläggning av informationsinsatserna förekommer knappast.

Göteborg När Göteborgsgruppen inrättades år 1981 kunde den använda sig av erfarenheter från Malmöprojektet. Gruppens syfte var att bedriva uppsökande, stödjande och behandlande arbete bland kvinnorna i prostitutionen, att samla kunskap om prostitution, att utveckla nya sociala metoder i arbetet och att bedriva opinions-

bildning mot prostitution.

De första fem åren blev period av intensivt arbete då gruppen genom fältar-

en bete och aktiv påverkan försökte förmå kvinnorna i gatuprostitutionen att upphöra med sin verksamhet. Gruppen skötte vid den tiden även utbetalningar av socialbidrag och kunde genom goda kontakter med bostads- och arbetsförmed-

för kvinnorna. År 1984 ling mobilisera sociala resurser att hjälpa påbörjades ett samarbete med institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet för att samla och systematisera kunskap om prostitution. Samarbetet har resulterat i ett flertal forskningsrapporter som gruppen har kunnat använda i sitt informationsarbete.

Åren 1986-1989 skedde stark minskning gatuprostitutionen i Göteborg.

en av Minskningen kan ha flera orsaker; förbättrad arbetsmarknad för kvinnor, rädsla

Sociala insatser mot prostitution 157

för hiv- och aidssmitta men också att prostitutionsgruppens intensiva påverkansarbete hade burit frukt.

Perioden 1989-1993 beskrivs som projekttiden, då gruppen fick extra anslag för att genomföra olika projekt. Det första flickor i riskzonen för

- om unga prostitution inriktade sig på att undersöka hur rekrytering till könshandeln går

till och hur kvinnornas bakgrund ser ut. I ett annat projekt Mansprojektet

- -

samlades kunskap om köparna. Inom hiv-informationsprojektet har

en grupp prostituerade kvinnor utbildats till hiv-informatörer. Projektet har utvecklats vidare till ett självhjälpsprojekt för de engagerade kvinnorna. Arena-projektet var ett kunskapsinventerande projekt som behandlade den dolda inomhusprostitutionen i Göteborg.

Arbetet med projekt har delvis inneburit att det uppsökande fáltarbetet har fått mindre prioritet. Å andra sidan har projekten givit och

gruppen nya kunskaper

perspektiv på det uppsökande och behandlande arbetet. År 1994 inleddes nya en fördjupningsfas av det uppsökande arbetet och av stöd- och behandlingsarbetet. Från att ha översköljt kvinnorna med yttre social förändring låter man nu förändringen växa fram i lugnare takt.

Organisatoriskt är gruppen knuten till Cityenheten tillsammans med andra cityverksamheter av uppsökande karaktär med gemensam ledning, personalmöten och utvecklingsarbete. Prostitutionsgruppens medarbetare är mycket nöjda med denna ordning. Gruppen handlägger inte längre frågor om socialbidrag och liknande. Detta sköts av respektive socialdistrikt. Inom gruppen har personkontinuiteten varit stor, vilket har underlättat arbetet och främjat möjligheterna till kunskapsuppbyggnad och utveckling av arbetet.

Norrköping I Norrköping har kommunen sedan 1984 haft en särskild grupp inom socialtjänsten med uppgift att bedriva socialt arbete på prostitutionsområdet. Gruppen bildades dels som en effekt av den uppmärksamhet kring frågan följde

som efter 1977 års prostitutionsutredning och dels därför att man hade iakttagit minderåriga samt kvinnor med svåra missbruksproblem i prostitutionen. Fram till år 1987 bedrevs arbetet i projektform för att därefter permanentas.

Prostitutionsgruppen, som är knuten till socialtjänstens jourbyrå, består för närvarande av två socialsekreterare som delar på en tjänst. I likhet med övriga prostitutionsgrupper handlägger man inte frågor om socialbidrag och liknande. l dessa frågor samarbetar man med respektive socialbyrå.

Gruppen arbetar uteslutande med gatuprostitution. Den bedriver uppsökande arbete på fältet samt stödjande och behandlande arbete med enskilda kvinnor.

För närvarande finns inte resurser för att bedriva informationsarbete eller opinionsbildande arbete även om dessa uppgifter ingår i riktlinjerna för gruppen.

158 Sociala insatser mot prostitution

Från år 1984 till år 1993 har antalet iakttagna kvinnor i gatuprostitutionen minskat från 80 till cirka 20 per år. Antalet könsköpare har också minskat under senare år. Tänkbara orsaker till detta är, enligt gruppen, bland andra att gruppens arbete haft goda effekter.

Gruppen har tidigare sett pessimistiskt på möjligheterna att rehabilitera de förhållandevis gamla kvinnorna, med lång erfarenhet av prostitution, som finns kvar i Norrköpings gatuprostitution. Numera är man mera hoppfull och menar att man genom ett intensivt motivationsarbete och samarbete med socialbyråer och andra myndigheter kan eliminera gatuprostitutionen i Norrköping.

10.4 Polisen

I Malmö finns sedan Malmöprojektets tid ett väl inarbetat samarbete mellan polis och socialtjänst. Polisen har hela tiden arbetat med att bekämpa brott som har samband med prostitution. Detta har bland annat resulterat i att det i Malmö

till skillnad från Stockholm och Göteborg inte finns några sexklubbar alls - och mycket litet arman inomhusprostitution. Viss betydelse härvidlag kan också närheten till Köpenhamn med dess sexklubbar ha. Man har också kontinuerligt samlat kunskap om och dokumenterat prostitutionens utveckling i Malmö. Tidigare samarbetade man på såväl ledningsnivå i respektive förvaltningar som på basnivå, vilket uppfattades som mycket värdefullt av båda parter. Numera har samarbetet på ledningsnivå upphört men det fungerar fortfarande mycket bra på basplanet. Polisen i Malmö har under många år byggt upp en unik kompetens när det gäller arbete mot prostitution och har kunnat utveckla effektiva samar-

betskanaler till socialtjänsten.

I Stockholm var tidigare flera poliser avdelade för arbete med brottslighet i anslutning till prostitution. Numera är endast en polisman avdelad for detta arbete. I hans arbete ingår dock främst narkotikaspaning. Arbetet i den del som

har samband med prostitution har stora likheter med prostitutionsgruppens

arbete. Polisen tar kontakt med enskilda prostituerade på gatan och slussar dem ibland vidare till hjälpverksamheter av olika slag. Visst regelbundet samarbete med prostitutionsgruppen förekommer.

I Göteborg finns inga poliser avdelade för arbete särskilt med brottslighet i samband med prostitution. Ett organiserat samarbete med polisen har i många år efterlysts av prostitutionsgruppen i Göteborg. Något sådant har emellertid inte kommit till stånd. Skälet härtill är att frågan inte prioriterats av polisen, dels därför att prostitution i sig inte är kriminellt och dels därför att flera av de brott som är aktuella i sammanhanget ger förhållandevis ringa påföljd. På basnivå förekommer dock samarbete mellan prostitutionsgruppen och polisen när det gäller att få bort unga flickor från gatan eller att få kontakt med utländska prostituerade eller när enskilda prostituerade utsatts för brott.

Sociala insatser mot prostitution 159

I Norrköping fanns på 1980-talet, när prostitutionen omfattande, ett

var mera nära samarbete mellan polis och prostitutionsgrupp. Numera har polisen minskat sin övervakning i prostitutionsmiljön. När behov uppstår har prostitutionsgruppen dock fortfarande samarbete med polisen.

10.5 Kriminalvård och

ungdomshem

Vid kvinnofängelset Hinseberg finns plats för 98 intagna. De flesta avtjänat straff för narkotikabrott och har långa strafftider. Straff på fyra till tolv års fängelse är vanliga. En särskild avdelning med 16 platser finns för dem vill

som använda strafftiden till att bli drogfria. Kvinnorna deltar då i gruppsamtal och individuella samtal med en särskilt utsedd kontaktman. Många av kvinnorna har erfarenheter av incest och sexuella övergrepp. Prostitution är dock ett mycket tabubelagt ämne som endast undantagsvis tas vid samtalen.

upp

Vid kvinnofängelset Färingsö bedrivs gruppverksamhet två psykoterapeu-

av ter. Verksamheten syftar framför allt till att stärka kvinnornas självkänsla. En av psykoterapeuterna förklarar: Många av dessa kvinnor är vana vid att inte

ens ha ett eget nanm utan kopplas ihop med någon man. De är Nisse Anderssons tjej eller Kalle Svenssons brud. De har ofta förlorat sin självrespekt genom prostitution, misshandel och missbruk. Svårigheten i att bedriva gruppverksamhet vid ett fängelse är att kvinnorna ofta har relationer till varandra kan

som vara destruktiva. De kan ha konkurrerat om män eller skyldiga varandra

vara pengar. I gruppverksamheten måste man ta hänsyn till att kvinnorna inte kan anförtro varandra allt. Av avgörande betydelse för om de ska kunna se möjligheten till ett annat liv är att de anser sig värda det. Här kan gruppverksamheten spela en viktig roll.

Det finns också institutioner för ungdomar som inte direkt arbetar med

prostitutionsproblematik men där det förekommer ungdomar som prostituerat sig. Flera sådana institutioner, t.ex. Lilla Torp i Göteborg och Brättegården i

Vänersborg, samarbetar aktivt med prostitutionsgrupperna.

Lilla Torp är en kommunal akut- och utredningsinstitution for vårdkrävande och svåra ungdomar mellan 13 och 21 år. Då och då kommer i kontakt

man med ungdomar, främst flickor, som prostituerat sig. Om prostitutionsgruppen inte redan har kontakt med den unga, tar Lilla Torps personal kontakt och rådgör med gruppen. Ett bra och fungerande samarbete har Lilla Torp med prostitutionsgruppen också i fall där någon av de unga avviker från institutionen och på så sätt kan hon eller han snabbt återfinnas. Vid den fortsatta placeringen anser man att det är mycket viktigt, att unga kommer till en institution eller

en behandlingsenhet som kan erbjuda kvalificerad terapeutisk behandling.

Brättegården är ett skol- och behandlingshem för flickor mellan 14 och 20 år som missbrukar alkohol eller narkotika eller som är tidigt karaktärsstörda.

160 Sociala insatser mot prostitution

Behandlingsarbetet, som sker i nära samverkan med socialtjänsten, inriktas på individuella behandlingsplaner efter varje elevs behov. Något särskilt program för flickor med prostitutionsbakgrund finns inte. För det fall flickor avviker förekommer samarbete med prostitutionsgrupper, där flickorna tidigare kan ha varit aktuella. Verksamheten vid Brättegården bygger på undervisning på grundskolenivå samt yrkesutbildning och strukturerade fritidsaktiviteter. Inom skolarbetet talar sex och samlevnad. Tillsammans med terapeutiska

man om åtgärder försöker man minska elevernas känslomässiga störningar och öka deras självkänsla.

10.6 Missbruksvård samt hälso- och sjukvård

I Stockholm, Göteborg och Malmö samarbetar prostitutionsgrupperna genom te-

lefonkontakter med personal hos Smittskyddsläkaren när det gäller hiv-positiva

kvinnor. Från Smittskyddsläkaren meddelas vilka kvinnor som är hiv-positiva. När någon av dessa kvinnor blir synlig i gatuprostitutionen blir hon omedelbart avvisad av prostitutionsgruppernas socialarbetare, som också meddelar Smittskyddsläkaren. l många fall har prostitutionsgruppen regelbundna stödjande samtal med kvinnorna. Vid smittskyddsenheterna får kvinnorna information, stödjande samtal, förhållningsorder och anvisningar om behandling. Vad gäller de aids-sjuka kvinnorna finns, enligt prostitutionsgruppen i Stockholm, behov

särskilda resurser, kanske ett behandlingshem. av

I Göteborg samarbetar prostitutionsgruppen och Miljö- och hälsovårdsförvaltningen angående hiv-information till olika grupper i könshandeln. En sjuksköterska från hälsovårdsförvaltningen har medverkat vid utbildningen av prostituerade och fd prostituerade till hiv-informatörer i det s.k. Självhjälpsprojektet.

I Stockholm, Malmö och Lund förekommer också samarbete mellan prostitutionsgrupperna och sjukvårdens metadonprojekt för narkotikamissbrukare. För gravt narkotikaberoende, prostituerade kvinnor kan möjligheten att ingå i ett metadonprogram innebära en hjälp att lämna prostitutionen.

Många prostituerade kvinnor besöker i akuta situationer de psykiatriska öppenvårdsmottagningarna, ofta i sällskap med personal från prostitutionsgrupperna. Någon psykiatrisk behandling utöver utredande samtal och psykofarmaka får de oftast inte. I enstaka fall kan prostitutionsgrupperna utverka remiss till psykoterapi.

Flera behandlingshem för kvinnor arbetar också med prostitutionsproblematik. Ett exempel är Anima i Mullsjö, dit kvinnor från hela landet kan komma. Kvinnorna kan ha utsatts för sexuella övergrepp eller upprepade fall av misshandel eller ha levt utan goda föräldrarelationer. De har ofta missbruksproblem, ätstörningar, är deprimerade eller har prostituerat sig. Behandlingen utgår från individuella kontrakt mellan Anima, kvinnan och uppdragsgivaren, som van-

Sociala insatser mot prostitution 161

ligtvis är socialtjänsten eller kriminalvården. Behandlingen grundar sig på samtalsterapi, friskvård och beteende-relationsterapi.

Ett antal institutioner inom den slutna missbruksvården för kvinnliga narkotikamissbrukare behandlingshemmen Smörvattnet i Göteborg, Ronnja i Ble-

kinge, Soña i Malmö, Västbo i Stockholm och Ellen i Norrköping har tillsam-

mans bildat den s.k. Fröja-gruppen. Fröjagruppen är ett nätverk för chefer och personal vid dessa institutioner och arbetar bland annat med metodutveckling för behandling av kvinnliga missbrukare. Grundproblemen för kvinnorna, hävdar man, är ofta desamma. Behandlingen måste ta sikte på frågor om kvinnors underordning och behovet av en egen kvinnoidentitet. Prostitutionsproblematik bearbetas i samband med kvinnornas övriga erfarenheter, relationer

och identitetsproblem.

10.7 Frivilligorganisationer

Det sociala arbete som bedrivs av frivilligorganisationer i Sverige är omfattande. Vissa organisationer har sedan länge bedrivit socialt arbete, andra har ganska nyligen startat verksamhet när nya behov uppstått. Ett exempel på det senare är Föreningen Farsor Morsor på Stan. Endast en liten del av frivilligorganisationernas arbete med hjälp prostituerade eller med anknytning till prostitution kan nämnas här.

De Kristna Samjimdens IVykterhetsrörelse, DKSN, har sedan år 1984 bedrivit uppsökande arbete för att få kontakt med unga flickor som for illa bland värstingarna i Stockholms city. Därigenom fick man kontakt med många missbrukande flickor och många prostituerade.

År 1991 fick rörelsen ett särskilt anslag från Baptistsamfundet, Pingströrelsen och Stockholms kommun för att bedriva uppsökande verksamhet bland prostituerade. Fältarbetarna rör sig i prostitutionskvarteren och bjuder på kaffe och bullar för att kontakt. De går därför under benänmingen bullgerillan. En nattöppen caféverksamhet startades också. Sedan två år tillbaka har verksamheten övergått till Citykyrkan Pingströrelsen. Caféet besöks av många missbrukande och prostituerade kvinnor, som kan hjälp bl.a. med att återupprätta avbrutna kontakter med socialtjänsten.

Sedan år 1992 driver DKSN i samarbete med Citykyrkan också projektet Matakuten, vars syfte är att fånga upp unga missbrukare och prostituerade samt ungdomar i riskzonen. Verksamheten består i lunchservering en dag i veckan i Citykyrkan. Man hjälper ungdomarna med kontakter med frivården, socialtjänsten och ungdomarnas familjer.

6 15-0254

162 Sociala insatser mot prostitution

Stadsmissionen bedriver socialt arbete i många former. Det arbete som berör prostituerade kvinnor är främst verksamheten vid Natthärbärget och Klaragården. Något uppsökande fältarbete bedrivs inte av Stadsmissionen när det gäller prostituerade.

Natthärbärget är öppet varje natt året om. Gästerna får en ren säng. De kan äta, duscha, tvätta sina kläder och de får någon att tala med. En kväll i veckan finns personal från Stadsmissionens Råd- och Hjälpbyrå på N atthärbärget för att hjälpa de besökande i deras kontakter med respektive socialbyrå och för att i samråd med distrikten hitta andra boendealternativ. Under år 1993 hade N atthärbärget 2144 besök av 86 olika kvinnor.

Dagcentret Klaragården för hemlösa, utsatta och behövande kvinnor var ursprungligen tänkt som ett komplement till Natthärbärget för kvinnor. Klaragården tar emot gästerna i vilket skick de än befinner sig. Förutom att erbjuda billig mat, vilrum, möjligheter att ta hand om personlig hygien och tvätta kläder, skall Klaragården vara en länk till myndigheter och lämna råd och stöd utifrån olika individuella behov. Ett långsiktigt mål är att utveckla och stärka kvinnornas identitet och ge dem en positiv syn på sig själva. Under perioden mars-december 1993 besöktes Klaragården av 136 olika kvinnor. Antalet besök uppgick till sammanlagt 4245.

Frälsningsarmén bedriver numera inget arbete med direkt sikte på prostitution. Däremot bedriver man missbruksvård och har kvimiocenter för kvinnor med olika slags problem. Till dessa verksamheter söker sig också kvinnor som

prostituerar sig.

Även Svenska Kyrkan bedriver uppsökande verksamhet bland prostituerade. I Stockholm är det Klarastiftelsen inom Domkyrkoförsamlingen som särskilt engagerat sig i dessa problem. Kapell Sergei är inrymd i en s.k. Friggebod uppställd vid Sergels torg där många narkotikamissbrukare vistas och i närheten

prostitutionsområdet. Kapellet har öppet dagligen kl. 11.00-15.30 samt en av del kvällar. Det besöks mellan 40 och 50 personer dagligen. De flesta

av besökarna är missbrukare. Besökarna får värma sig, samtala, ta del i bön och bibelläsning. De kan också kaffe och smörgås gratis.

En diakonissa har huvudansvaret för verksamheten. De som arbetar i Kapellet är alla frivilliga. Minst två arbetar där samtidigt. Man har mycket gott

personer samarbete med polisen i området.

RäddaBarnen frivillig, politiskt och religiöst oberoende medlemsorgani-

är en sation, folkrörelse, arbetar för barn och ungdom utifrån FNs konvention

en som

barnets rättigheter. Rädda Barnen för en kamp mot alla former av övergrepp om och utnyttjande och bistår utsatta barn både i och utanför Sverige. Rörelsen har engagerat sig i problemen med barnprostitution i Sydostasien se avsnitt 13.1. I Sverige är arbetet inriktat på att med olika medel förbättra villkoren för barn

Sociala insatser mot prostitution 163

i de mest utsatta situationerna. Dessa grupper är barn med flykting- och invandrarbakgrund, barn som varit utsatta för fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp och barn med fysiska eller psykiska handikapp.

Förutom en omfattande produktion av rapporter, skrifter och böcker, anordnar Rädda Barnen seminarier om bl.a. sexuella övergrepp mot barn och konferenser om aktuella barnfrågor. Inom Rädda Barnens centrum för barn och ungdomar i kris arbetar två terapeutiska team. Det ena, Pojkmottagningen, hjälper pojkar som varit utsatta för sexuella övergrepp. Det andra stöder barn och ungdomar med krigs- och flyktingbakgrund.

Föreningen Farsor M0rs0r på Stan var från början ett projekt som startades år 1989 efter ett upprop i TV om behov av 100 farsor, som skulle röra sig bland ungdomar i riskzonen i Stockholms city. Projektet utvecklades till en självständig förening, som bildades år 1991. Ett riksnätverk av liknande föreningar finns numera, några anordnade av Hem- och skolaföreningen på orten och andra som självständiga organisationer. Olika företag och organisationer, bl.a. Brottsförebyggande rådet och Stockholms Lokaltrafik, bidrar med medel till verksamheten.

Föreningen i Stockholm har cirka 150 medlemmar, varav ett 70-tal aktiva. Medlemmarna bedriver uppsökande verksamhet genom nattvandringar i city under fredag- och lördagkvällar liksom särskilda riskkvällar, t.ex. Lucia, Valborgsmässoafton och skolavslutningsdagar. Under arbetet arbetar medlemmarna två eller tre tillsammans, iförda särskilda jackor så att de är synliga för ungdomarna. Deras arbete är främst förebyggande. De pratar med ungdomarna och tar, när så behövs, kontakt med polis eller den sociala ungdomsjouren. Erfarenheten är att de vuxnas närvaro som sådan har en god effekt.

10. 8 Sammanfattning

Socialt arbete för prostituerade bedrivs främst av de särskilda prostitutionsgrupper som inrättats inom socialtjänsten. Det finns stora likheter i arbetssätt och utveckling i Stockholms, Göteborgs, Malmös och Norrköpings prostitutionsgrupper men också olikheter vad gäller resurser, prioriteringar och arbetssätt.

När det gäller uppsökande och motiverande arbete bland kvinnorna i gatuprostitutionen tycks samtliga grupper ha övergått från ett konfrontativt motivationsarbete med starka inslag av praktiska sociala insatser till ett mera långsiktigt, tålmodigt påverkansarbete där man väntar kvinnornas egna beslut, finns till hands och försöker motivera till behandling.

Ingen av grupperna har ersatt eller planerar att ersätta det uppsökande arbetet med andra insatser. Fältarbetet i prostitutionsområdena är fortfarande kärnan i gruppernas arbete. Det är främst genom detta arbete man kan fortsätta att

164 Sociala insatser mot prostitution

förhindra nyrekrytering av unga till gatuprostitution, vilket samtliga grupper har lyckats mycket bra med. Man har arbetat med stor beslutsamhet och i samarbete med socialbyråer och polis.

Med ökade kunskaper har metoderna för uppsökande arbete och motivationsarbete kunnat förbättras. Grupperna har kunnat differentiera sitt arbetssätt med hänsyn till de olika kvinnornas situation. Några kategorier av gatuprostituerade har varit svåra att nå med de metoder och resurser man for närvarande förfogar över. En sådan grupp är de utländska kvinnorna, en annan de psykiskt sjuka kvinnorna. Här efterlyser grupperna ett utökat samarbete i någon form med

psykiatrin.

I större eller mindre utsträckning har prostitutionsgrupperna försökt att också nå kvinnorna i inomhusprostitutionen. För att uppnå resultat på detta område krävs förmodligen delvis andra metoder än de man hittills utvecklat i det uppsökande arbetet.

Prostitutionsgruppen i Göteborg är den grupp som arbetat mest med behandlingsarbete för kvinnorna. De andra grupperna har föredragit att lägga tyngdpunkten på det uppsökande arbetet och att anlita psykoterapeuter och psykologer för behandlingsarbetet.

Organisatoriskt har grupperna utvecklats bort från rollen som handläggare av socialbidrag och liknande. De har i stället utvecklat nära samarbete med social-

byråerna.

Flera prostitutionsgrupperna har varit mycket aktiva när det gäller att samla

av och systematisera kunskaper. Göteborgsgruppen har genom sitt samarbete med universitetet och genom att den fått ekonomiska möjligheter att satsa på olika typer av projekt, legat långt framme i fråga om kunskapsproduktion. Socialarbetarnas kunskaper prostitutionsområdet har också i hög grad efterfrågats. Samtliga informationsverksamhet och opinionsbildning som en av

grupper ser sina uppgifter, även om de har varierande resurser att arbeta med detta.

Visst stödjande och behandlande arbete for kvinnor i prostitutionen bedrivs även i missbruksvården och sjukvården, i kriminalvården och av frivilliga organisationer. Dessa insatser är dock inte direkt riktade mot prostitution. Prostitution behandlas i stället som en del av problematiken i sin helhet.

Därutöver bedrivs arbete av förebyggande karaktär vid ungdomsmottagningar, skolor och andra institutioner liksom av kvinnoorganisationer.

ll om

Något

förhållandena

i länder

andra

l l Danmark

Prostitution förekommer i Danmark både i heterosexuell och homosexuell form. Mycket tyder på att antalet prostituerade ökat medan kunderna blivit färre. Skälet till detta antas vara dels risken att smittas med hiv eller aids och dels arbetslösheten som medför att köparna har mindre pengar. Följden har blivit att priserna på sexuella tjänster har sjunkit. Annonsering som kontaktförmedling mellan prostituerade och kunder har ökat våldsamt under senare år. Annonserna har också blivit alltmer oblyga och innehåller numera ofta specifika upplysningar om de sexuella tjänster som kan köpas.

Gatuprostitution Prostituerade som tar kontakt med kunderna på gatan finns i väl avgränsade och välkända områden, ofta i närheten av järnvägsstationer, bussterminaler och hanmar. Kvinnorna i gatuprostitutionen kan indelas i tre grupper, nämligen de unga mellan 16 och 21 år, ofta på rymmen från hem eller barnavårdsinstitutioner, gifta eller sammanboende kvinnor som befinner sig i akuta ekonomiska svårigheter samt professionella gatuprostituerade med mångårig prostitutionserfarenhet. Gatuprostitutionen har gradvis blivit alltmer präglad av missbrukan-

de prostituerade.

166 Något om förhållandena andra länder

Bar- och värdshusprostitution

Denna prostitutionsform förekommer på etablissemang av mycket skilda slag.

På vissa ställen är gästerna nästan uteslutande män och prostituerade kvinnor. På andra av de barer och värdshus där prostitution förekommer etableras även kontakter mellan män och kvinnor som ingenting har att göra med prostitution. Det är alltså en glidande övergång som gör det svårt att få en klar överblick över denna prostitutionsform. Själva kontakten med uppgörelse om pris, önskningar och tid ingås normalt på baren eller värdshuset, medan den sexuella samvaron sker på mannens hotellrum, i hans hem eller i ett rum som hyrs för ändamålet. Av de barprostituerade finns få under 18 år. Många är präglade av spritmissbruk och saknar fast bostad. I samband med barprostitutionen förekom tidigare call-girls. Kunden kunde ringa till baren och beställa en prostituerad.

Massageprostitution Utmärkande för massageprostitutionen är att kunden via en annons får adres-

sen till platsenkliniken där prostitutionsverksamheten försiggår. Kliniken kan

vara allt ifrån tämligen spartanskt inredd till mera exklusivt inredd med väntrum där prislista och viss servering tillhandahålles. De tjänster som erbjuds sträcker sig från onani och samlag till diverse speciella tjänster. Denna prostitutionsform har ökat betydligt under den senaste tioårsperioden. Annonserna finns främst i Ekstra Bladet under rubriken Massage.

Escortprostitution Escortservice anlitas av kunder som har önskemål om sällskap och sex. Samvaron kan sträcka sig över en kortare eller längre tid. Avtalet kan omfatta ett deltagande i en middag eller mottagning eller liknande eller att tillbringa natten på kundens hotell. Det kan också vara ett avtal om ressällskap med samlag eller annan sexuell tjänst t.ex. en gång per dag. Kontaktförmedlingarna annonserar i tidningar som Copenhagen This Week CTW. Kunden kontaktar förmedlingen och talar om sina önskemål vad gäller ålder, utseende, sexuella tjänster, platsen för samvaron och för hur lång tid avtalet skall gälla. Förmedlingen kontaktar därefter den prostituerade som får besked om tid, plats och kundens önskemål. Kunden betalar den prostituerade kontant eller med kreditkort. Den prostituerade har med sig kvitteringar och maskin för kreditkort. Hon gör därefter en avräkning med förmedlingen. Dessa har också särskilda krav på kvinnorna. De får inte uppge sina privata telefonnummer för kunderna och inte ingå avtal utanför förmedlingen. De skall stå till förmedlingens disposition vissa tider, hålla ingångna avtal och alltid använda kondom. Det förekommer också att par driver escortservice. De anlitas till sex med par, till live-shows och till sällskap med flera personer.

Något om förhållandenai andra länder 167

Escortförmedlingarna har ökad aktivitet vid mässor, konferenser och besök

av utländska ministrar. På 1970-talet fanns enstaka escortannonser verksam-

men heten tog på allvar fart under 1980-talet med såväl i CTW Ekstra

annonser som Bladet.

Sex-klubbar

Sex-klubbar är en samlingsbeteckning för klubbverksamhet där medlemmarna ocheller gästerna möts för att ägna sig Andra beteckningar kan

sex. vara Sauna-klubb eller Klubb för frisinnade. De kan eller mindre öppna,

vara mer vissa kräver medlemskap. De mera öppna klubbarna annonserar i CTW eller Ekstra Bladet och i texten kan talas om bastu med kvinnliga deltagare, bad, massage och vilorurn. Informatörer uppger att det förutom promiskuitet också förekommer prostitution vid dessa klubbar.

Fram till mitten av 1970-talet fanns porr- och liveshow-föreställningar i Köpenhamn och andra större städer. Vissa klubbar hade rum i anslutning till klubben, där gästerna betjänades av de uppträdande ocheller andra prostituera-

de. Denna prostitutionsform har upphört i dag.

Kontakter genom annons, telefon och video Kundannonsering, dvs. annonser där kunder på ett diskret sätt söker prostituerade, finns under rubriken Personliga kontakter i Den Blå Avis motsvarande Gula Tidningen. Den övervägande delen söker kontakt med unga kvinnor från 15 år och uppåt. Annonstexten appellerar till kvinnor med ekonomiska problem och betalning utlovas i form av pengar, resor, kost och logi. Antalet sådana annonser per nummer är cirka 10. Ett mindre antal kvinnor annonserar också efter kunder i dessa annonser.

Traejjmnkt är ett servicetelefonnummer dit man kan ringa och bli satt i förbindelse med maximalt fem andra Dessa kan samtala med varandra

personer. eller avtala om kontakter på annat sätt eller annat ställe. Kontakter till könshandel förekommer mellan kunder och prostituerade vid dessa samtal. Genom att ringa Den fraekke linje kan prostitutionskunder ta del telefonannonser för

av

massageprostitution, escortprostitution, saunaklubbar, filmförevisning och

telefonsex. Annonserna är indelade efter geografiska områden och efter särskilda sexuella tjänster. Upplysningar ges om kvinnornas ålder, utseende, öppettider och telefonnummer eller adress där den annonserande kan träffas. Antalet annonser har gradvis vuxit. Tills vidare finns plats för 160 annonser.

Videokanalen producerar porrfilm som avbryts av annonsinslag för prostitution. De prostituerade presenterar kort sig själva, varefter deras telefonnummer

168 Något om förhållandena i andra länder

står på skärmen. Prostitutionsannonserna har således brett ut sig också till de elektroniska medierna.

Homosexuell prostitution

Såvitt bekant förekommer inte homosexuell prostitution med kvinnor som sälj are och köpare. Däremot förekommer homosexuell prostitution där män, som kan vara homosexulla eller heterosexuella, säljer sig till män. De prostituerade märmen kan indelas i gatuprostituerade traekedrenger, massörer och individuellt prostituerade. De två förstnämnda grupperna är de största. Dessutom finns

s.k. lyxprostituerade eller dyre drenger. Invandrare och flyktingar förekom-

mer också i den homosexuella prostitutionen men någon uppskattning av antalet har inte gjorts.

Allmänt kan sägas att de homosexuella prostituerade är förhållandevis unga och att de homosexuella köparna kan variera mycket i ålder från ganska unga till äldre män.

Kontaktformerna iden homosexuella prostitutionen har förändrats under senare år. De indirekta kontaktformerna har tagit över den tidigare mer synliga prostitutionen. Prostitution förekom tidigare mest vid Rådhusplatsen, på järnvägsstationen, på gator och i parker. Numera tas fler kontakter genom massage-

kontaktannonser, telesexlinjer, escortbyråer och privata kontakter. annonser,

Lagstiftning

I Danmark finns inte något egentligt förbud mot prostitution. Enligt strafflagens 199 § andra stycket anses dock inte prostitution vara ett tillåtet sätt att försörja sig. Enligt paragrafens första stycke skall polisen förelägga den som inte försörjer sig på ett tillåtet sätt att inom en fastställd tid söka sig en tillåten försörjning och om möjligt skall en sådan försörjning anvisas. Efterkommes inte föreläggandet kan häkte eller fängelse till 5 år följa. Föreläggandet har giltighet i fem

upp år.

Även bestämmelsen har kunnat användas också på dem lever på

om som

understöd från kvinnor som försörjer sig på prostitution, har den i praktiken

tillämpats nästan uteslutande ogifta prostituerade utan annat arbete. I kommentaren till strafflagens 199 § sägs emellertid att vad angår de prostituerade själva, har det länge varit erkänt att tillämpning av 199 § inte kan anses som ett ändamålsenligt medel för att bekämpa prostitution och att den, såvitt avser denna kategori, borde avskaffas.

I Danmark finns vissa bestämmelser som syftar till att försvåra utövandet av prostitution. Ett exempel på detta finns i restauranglagen 31 § andra stycket, vari sägs att Politiet kan forbyde personer, der söger tjeneste ved prostitution, eller.. at opholde sig gaester i bestemte virksomheder. Politiet kan tillige

som

..,

Något om förhållandena i andra länder 169

forbyde de pågaeldende restauratörer at modtage disse gaester. personer som Också i polisens ordningsföreskrifter finns sådana bestämmelser.

I 5 § sägs Det er forbudt på eller ud til gade eller på andre steder, hvortil der en er almindelig adgang, at vise uanstaendig opförsel, eks. ved uanstaendige 0rd eller handlinger, ved uanstaendig blottelse af legemet eller ved at o fordre til utugt.

Av 6 första stycket framgår att

Politiet kan forbyde enhver, der opholder sig på gade, stå stille der en at eller at faerdes frem og tilbage på kortere straekninger, når den ågaeldendes ophold eller faerden medförer ulempe for omboende eller orbipasserende, eller der er begrundet formodning om, at den pågaeldende på dette sted udöver ulovligt erhverv. Flera av strafflagens bestämmelser behandlar olika former koppleri och av medverkan till prostitution och pornografi.

228 § lyder:

Den der 1 forleder nogen til at söge fortjeneste ved könslig usaedlighed med andre, 2 for vindings skyld forleder nogen til könslig usaedli hed med andre eller nogen, der driver erhverv ved könslig lighed, fra at opgive usa

åflåoldler

e e er , - 3 holder bordel, straffes for rufferi med faengsel indtil 4 år. Stk. På samme måde straffes den, der tilskynder eller bistår en person under 21 år til at söge erhverv ved könslig usaedlighed, samt den, der medvirker til at en persons befordrin ud af riget, for at denne i udlandet skal drive erhverv ved könslig usaed ighed, når den befordrede person er under 21 år eller uvidende om formålet. Bestämmelsen kriminaliserar prostitutionens bakmän och är tillämplig på såväl heterosexuell som homosexuell prostitution. I stället for prostitution används uttrycket könslig osedlighet. Därigenom kan bestämmelsen, utöver verksamhet relaterad till traditionell prostitutionsverksamhet, omfatta även könsakter som iscensätts i fotograferingssyfte, alltså produktion av pornografiska filmer och bilder i vilka modellerna avbildas under sexuell med samvaro andra. Första punkten är tillämplig när endast den förledde handlar för vinnings skull medan punkterna 2 och 3 är tillämpliga när gärningsmarmen handlar i

vinningssyfte.

Vad som avses med uttrycket hålla bordell är inte angivet i lagtexten. I praxis U 1969.985 Ö har det bestämts till driva att yrkesmässigt en verksamhet, vari manliga kunder mot betalning kan uppnå sexuell tillfredsställelse

genom

samlag eller annan könslig samvaro än samlag. Det torde krävas att gärningsmannen på ett eller annat sätt har ett direkt ekonomiskt intresse i prostitutionen. Inrättning och uthyrning av rum till prostituerade i anslutning till restaurang för att öka omsättningen i restaurangen har ansetts bordellversamhet U som 1975.1103 V liksom intim massage i anslutning till porrbiograf U 1977.840

170 Något förhållandenai andra länder

om

H. Också överlåtelse lokaler till prostituerade mot betalning har hänförts till

av 228 § U 1984.127 H.

I andra stycket likställs med koppleri rufferi varje form av medverkan, dels till under 21 år söker att försörja sig på prostitution, dels till så kallad

att unga vit slavhandel såvitt angår personer under 21 år och under vissa förutsättningar även dem är över 21 år, nämligen om personen är ovetande om syftet.

som Åldersgränsen, från början överensstämde med myndighetsåldern, har inte

som ändrats trots att denna sänkts till 18 år.

I 229 § sägs:

Den, der fremmer könslig usaedlighed ved for vindings skyld eller i oftere

gentagne tilfaelde at optraede som mellemmand, eller som udnytter en

andens erhverv ved könslig usaedlighed, straffes med faen sel indtil 3 år

eller under formildende omstaendigheder med haefte eller öde.

Stk. 2. Den, som udlejer vaerelse i hotel eller gaestgiveri til benyttelse

til erhvervmaessig utugt, straffes med haefte eller med faengsel indtil 1 år

eller under formildene omstaendigheder med böde.

Stk. Med faengsel indtil 4 år straffes den mandsperson, som helt eller

delvis lader sig underholde av en kvinde, der driver utugt som erhverv.

Stk. 4. Med faengsel indtil l år straffes den mandsperson, som imod

delar bolig med kvinde, der driver utugt som erhverv.

advarsel en

Eolitietsaf politiet meddelt advarsel har g ldighed for 5 år.

n

Stk. De i stk. 3 4 givne straffe estemmelser finder ikke anvendelse

og

på mandspersoner under 18 år, overfor hvem kvinden har underholdspligt.

Tillämpningen 229 § förutsätter i allmänhet att gärningen inte är straffbar

av enligt 228 Begreppet könslig osedlighet har samma innebörd i denna paragraf

i den förra. 229 § 1 och 2 styckena omfattar både hetero- och homosexuell som

prostitution.

Enligt första styckets första led kan den straffas som anvisar prostituerade, oavsett det sker mot betalning eller inte, och den som uppträder som mellan-

om man för vinnings skull även om det skett vid ett enstaka tillfälle. Bestämmelsen kan således tillämpas när det gäller hotellportierer, bartenders, servitörer och liknande. Det andra ledet förutsätter att gärningsmannen har utnyttjat den prostituerade. Fråga skall således förhållande av viss varaktig karaktär

vara om och där mottagare tillskansar sig ekonomisk fördel som han inte har ett

en naturligt krav på att få.

Styckena 3-5 vänder sig mot vad som kan kallas traditionell hallickverksamhet.

Några helst tankar att kriminalisera prostitution finns inte i Danmark.

som Snarare arbetar på att avskaffa den lag som förbjuder prostituerade att

man försörja sig på prostitution, eftersom att den dels är obsolet och

man menar dels är uttryck för en felaktig syn på frågan.

Något om förhállandenai andra länder 171

11.2 Norge

I Norge finns, trots att frågan fått stor uppmärksamhet under många år och åtskillig forskning gjorts i ämnet, ingen samlad kunskap prostitutionens om omfattning i dag. Departement och myndigheter har visat stort intresse för prostitutionsfrågan. Detta har medfört att frågan hålls aktuell och att medel har anslagits för forskning, information och annat arbete i syfte att motarbeta prostitution och hjälpa de prostituerade. Ett nationellt kompetenscenter, har ett övergripande som ansvar när det gäller åtgärder mot prostitution, har inrättats. Centret har överblick över den aktuella situationen, bland annat vägledning och ekonomiskt ger stöd för projekt, syftar till att höja kompetensen när det gäller förebygga som att och bekämpa prostitution. Prostitution antas förekomma i alla större städer i Norge även Oslo står om i särställning. Prostitution förekommer på gatan, på hotell och barer, på massageinstitut och i egna lägenheter. En utveckling kan skönjas mot ett A- och ett B-lag av prostituerade, där de utslagna finns i B-laget på gatan. Vuxna kvinnor utgör merparten av de prostituerade. Andelen utländska prostituerade har ökat på senare år. En markant ökning har också skett när det gäller för annonser prostitutionsverksamhet, t.ex. kontaktannonser och annonser om massage. Den största delen av prostitutionen är heterosexuell med kvinnor är säljare och män köpare. Heterosexuell prostitution med män säljare förekommer också som och har visat sig vara mer omfattande än man tidigare trott. Denna prostitutionsform förekommer på de traditionella prostitutionsarenorna och i privata lägenheter. Vidare förekommer homosexuell prostitution med hetero- eller homosexuella män som säljer sig till män. Dessutom finns mellanform där män säljer en sig till både kvinnor och män. Homosexuell prostitution med kvinnor som säljare och köpare förekommer såvitt bekant inte.

Gatuprostitution

I Oslo förekommer gatuprostitution främst inom ett område omfattar som kvarteren söder Karl Johans gate till hamnen. Antalet gatuprostituerade om ner uppskattas till mellan 500 och 600 i Oslo. Beräkningen är gjord på så sätt att samtliga kvinnor som varit synliga i gatuprostitution någon gång under den senaste Z-årsperioden räknats in. Det är således ovisst hur många kvinnor som i realiteten finns i gatuprostitutionen. Andelen narkotikamissbrukare bland de gatuprostituerade har ökat. 50 procent eller fler beräknas missbrukare. De vara mycket unga är, och har alltid varit, mycket få i gatuprostitutionen. Utländska kvinnor, främst ryskor, polskor och färgade kvinnor, har också börjat numera synas i den norska gatuprostitutionen. Allmänt kan sägas att kvinnorna får slita mer nu än de behövde göra förr för att få en tur. Om orsaken härtill är att

172 Något förhållandena andra länder

om

kunderna blivit färre eller att konkurrensen blivit större på grund av fler pro-

stituerade är obekant.

Massageinstitut

Den prostitutionsform ökat mest under senare år är massageinstituten.

som Antalet massageinstitut uppskattas i Oslo till mellan 20 och 30. Dessa har visat ganska mobila och antal och plats för verksamheten kan variera från sig vara vecka till vecka. Hur många prostituerade finns på massageinstituten har som ingen kunskap de antas ungefär lika många som de proman om, men vara stituerade på gatan. Andelen utländska kvinnor i denna prostitutionsform beräkuppgå till 5-10 Den övervägande delen utgörs ett nät av domininas procent. av kanska kvinnor, varav de flesta saknar uppehållstillstånd.

Homosexuell prostitution

En undersökning gjorts Pro-sentret avsnitt 12.1 visar att de homosexusom av ella prostituerade är mycket heterogen Det förekommer både norska en grupp. och utländska män i prostitutionen. Säljarnas åldrar varierade i undersökningen från 12 till 40 år. Också den sociala statusen bland säljarna var mycket varierande. Vissa männen visade sig både köpare och säljare. Någon beräkning av vara antalet prostituerar sig har inte gjorts. av män som Homosexuell prostitution förekommer sällan på bestämda arenor. Dessa mera sammanfaller dock ibland med de platser, där homosexuella i allmänhet tar kontakt med varandra. Prostitution på massageinstitut och genom kontaktannontenderar att öka i Oslo också när det gäller homosexuell prostitution. Järnser vägsstationer och spelhallar är exempel på andra ställen där manliga prostitu-

tionskontakter tas.

Utländska prostituerade

Utländska prostituerade, både kvinnor och män, finns således i Norge. Det är dock inte fråga mångfald nationaliteter som i Sverige. De utom samma av ländska kvinnorna finns på framför allt i inomhusprostitutionen, på gatan men eller i lägenheter. Den utländska prostitutionen ha också

massageinstituten egna

tagit former, har ryska kvinnor visat sig bedriva prostitution på benya t.ex. sökande kryssningsfartyg i Nord-Norge. Utlärmingar påträffas i prostitutiosom utvisas med stöd utlärmingslagen. Under år 1993 utvisades ca 20 pronen av stituerade. Antalet utvisade år på grund prostitution beräknas uppgå till per av 20-30. Någon säker statistik finns inte.

Något om förhållandenai andra länder 173

Lagstiftning I Norge finns inte något generellt förbud mot att prostituera sig. Inte heller är det förbjudet att använda sig av en prostituerads tjänster, såvida inte man därigenom gör sig skyldig till överträdelse av andra straffbud, t.ex. sexuellt umgänge med minderårig. Offentlig prostitution är dock straffbart som en förseelse enligt strafflagen § 378 som stadgar, att den som med 0rd, tecken eller oanständigt uppförande eller på annat sätt som är ägnat att väcka förargelse, på offentlig plats uppfordrar eller inbjuder till otukt, kan straffas med böter eller fängelse till upp sex månader. Bestämmelsen har inte varit i bruk på mycket lång tid. Koppleri är förbjudet enligt strafflagens 206 § som lyder: Den som forleder til å drive utukt eller til å fortsette noen som erverv med slikt erverv, eller som medvirker til slik forledelse, straffes med fengsel inntil 5 år. Den som fremmer eller utnytter andres ervervsmessige utukt straffes med böter eller med fengsel inntil 5 år. Det samme gjelder den som i vinnings hensikt fremmer eller utn er andres utuktige omgang. En mann som helt eller delvis lar seg under olde av en kvinne driver som utukt som erverv, straffes med fengsel inntil 2 år. Bestämmelsen tar sikte på dem som organiserar eller utnyttjar prostitution för ekonomisk vinning. I dag är paragrafens andra stycke tillämpligt även på dem som ställer husrum till disposition för prostitution. Bestämmelsen är dock under omarbetning för att det klarare skall framgå, att uthyrning av husrum för bordellverksamhet omfattas. Skälet till ändringen är de många massageinstituten, som vuxit upp under senare år.

11.3 Finland

Någon allmän undersökning av prostitutionen eller antalet prostituerade har inte företagits i Finland. Under våren 1994 gjorde dock den finska Centralkriminalpolisen en undersökning, i huvudsak av prostitutionen från öststaterna. Fram till år 1986, när lagen om lösdrivare upphävdes, förde social- och hälsovårdsmyndigheterna viss statistik över de prostituerade omhändertagits enligt nämnsom da lag. Någon större förändring av prostitutionen har inte märkts sedan lös-

driverilagen avskaffades.

Förekomsten av professionell prostitution antas hittills ha varit tämligen ringa i Finland. Troligen förekommer prostitution även i andra finska städer men problemen är störst i Helsingfors. Någon egentlig gatuprostitution liknande den i Sverige finns inte. En del prostituerade är dock alkoholiserade kvinnor som erbjuder sina tjänster på gatan for att alkohol eller nattkvarter. De prostituerade finns i stället vanligen på hotell och restauranger och kunderna skaffas genom

174 Något förhållandenai andra länder

om

tidningsannonser. l Helsingfors finns också några lägenheter som används för prostitution. De flesta prostituerade har prostitution som bisyssla eller prostituerar sig tillfälligt. Någon koppling mellan prostitution och arbetslöshet har inte märkts. Inte heller någon koppling mellan prostitution och narkotika.

Merparten av prostitutionen är heterosexuell med kvinnor som säljare och män

kunder. Sexannonser som vänder sig till kvinnor med män som säljare och som annonser om homosexuell prostitution har dock blivit vanligare under senare år. Uppskattningen att nästan hälften de prostituerade är män har gjorts, och att

av de flesta män troligen säljer sig till män. Kontaktannonseringen har blivit livlig och oblyg.

Under 1990-talet har prostitutionens former och omfattning förändrats. Ett stort antal ryskor, polskor och kvinnor från de baltiska länderna, mest Estland, förekommer nu i prostitutionen. Polisen har identifierat cirka 200 professionella prostituerade med uppehållstillstånd. Av dem är 34 ryskor och l4 estniskor. De flesta har kommit till Finland och fått uppehållstillstånd på grund av fiktiva äktenskap. Antalet prostituerade som vistas med turistvisum eller som kommer på dagstur med båt från Tallinn har man inte kännedom om. Vissa färgade,

en mest manliga prostituerade finns, t.ex. marockaner. De flesta östeuropeiska prostituerade arbetar på s.k. sex-restauranger. Dessa liknar de i Sverige under tidigare år förekommande sex-klubbarna med striptease-dansöser. l Helsingfors fanns på vintern 1994 elva sådana sex-restauranger. Kundrekryteringen sker på restaurangerna och utanför dessa. En service som dessa restauranger tillhandahåller är att kan gå med kvinna för privat samvaro i utrymmen i

man en anslutning till restaurangen. Enskild posering förekommer också i rum bakom draperi på restaurangerna. Programbolag med agenter rekryterar flickorna. Enligt Centralkriminalpolisen rör det sig dock inte något slags öststatsmaffia

om som skulle ha etablerat sig på de finska restaurangerna.

Lagstiftning Prostitution är inte straffbelagd i Finland. Det är alltså inte förbjudet att sälja eller köpa sexuella tjänster. Genom straffbestämmelser har man dock försökt att bekämpa att någon utnyttjar annans otuktiga levnadssätt för att bereda sig

en vinning. Koppleri är kriminaliserat i strafflagens 20 kap. 8 § och omfattar, att någon håller hus för bedrivande av otukt eller förleder eller förmår annan att allmänt låta bruka sig till otukt 1 mom. eller att någon bereder sig fördel

att främja eller utnyttja sådan persons osedliga levnadssätt, som allmänt genom låter bruka sig till otukt 2 mom.. Försök är också straffbart.

Också andra stadganden i strafflagen kan komma att tillämpas. Skyddsåldersgränsen för sexuellt umgänge är enligt gällande lag 16 år 20 kap. 3 § 2 st och den gäller också för sexuellt umgänge med prostituerade. Någon högre skyddsåldersgräns för den säljer sexuella tjänster finns inte men det är straffbart att

som

Något om förhållandenai andra länder 175

ha sexuellt umgänge genom att utnyttja annans skyddslösa ställning 20 kap. 2 § 2 st. Strafflagen är för närvarande föremål för revidering. Även bestämmelserna en om sexualbrott skall revideras. Bestämmelserna om pornografi och offentlig om kränkning av sedligheten skall överföras till strafflagens kapitel brott mot om allmän ordning. Någon mera genomgripande ändring bestämmelserna av om prostitution och koppleri föreslås inte. Man diskuterade vid omarbetningen frågan om kriminalisering prostitution kom fram till att nackdelarna med av men en kriminalisering är alltför stora. Prostitution föreslås alltså inte att bli kriminaliserad.

l 1.4 Nederländerna

I Nederländerna har man, på ett annat sätt än i de flesta länder i Europa, accepterat prostitution som en ofrånkomlig del av samhällslivet även inte om man direkt har en positiv attityd till den. Man försöker hålla prostitutionen inom vissa gränser, se till att inte allmänheten störs och förmedla hjälp till den som söker hjälp. Så länge en prostituerad inte påstår sig ha blivit tvingad utgår man från att frivilligt ägnar sig prostitution. Även det är lagstridigt personen om att hålla bordell, har man av tradition en pragmatisk på bordeller och syn tillämpar inte lagen så länge vissa krav och regler följs. Kanske är denna toleranta inställning en följd av landets historia som frihandelsnation och slavut-

skeppningsplats.

I Nederländerna, med sina 15 miljoner invånare, finns cirka 20 000 kvinnliga prostituerade, varav mellan 5 000 och 6 000 i Amsterdam. Till jämförelse kan nämnas att Amsterdam har 800 000 invånare. Prostitutionens omfattning har varit mer eller mindre konstant under åren. Den allt överskuggande delen av prostitutionen är, liksom i andra länder, heterosexuell med kvinnor säljare som och män köpare. Även homosexuell prostitution förekommer. Antalet som manliga prostituerade i Amsterdam har uppskattats till mellan 200 och 300, mest pojkar.

Prostitutionen och dess former

Den mest kända prostitutionsformen i Holland är fönsterprostitution, blivit som något av en turistattraktion. Av den totala prostitutionen är ungefär 20 procent fönsterprostitution och 5 procent gatuprostitution. Resten av prostitutionen finns på bordeller, sex-klubbar, i husbåtar, i egna hem och escortservice. Bordelsom lerna kan vara allt från privata hem till mycket luxuösa bordeller med höga priser. Marknadsföringen sker mestadels annonsering, kan ske genom som

176 Något förhållandenai andra länder

om

ganska öppet. Escortservice finns som rubrik i Gula sidorna i telefonkatalogen och upptar där åtskilliga sidor.

Gatuprostitution är normalt inte tillåten av ordningsskäl. l vissa städer, t.ex. Utrecht, har löst frågan på så sätt att gatuprostitution tillåts i en särskild

man

under vissa tider på dygnet. För att göra prostitutionen så säker som möjligt zon för flickorna på gatan, har man från kommunens sida anordnat en parkeringsplats dit de prostituerade kan åka med sina kunder.

De flesta gatuprostituerade använder narkotika. I Amsterdam är injicering av narkotika vanligast, i andra städer rökning. I inomhusprostitutionen använder få prostituerade narkotika, eftersom bordellägarna inte skulle acceptera narkotikaberoende prostituerade. Enligt officiella rapporter är 30 procent av de gatu-

prostituerade hiv-positiva. De är sprutnarkomaner.

Priset för sexuell tjänst 50 NGL drygt 200 kr i fonsterprostitutio-

en är ca

till 25 NGL drygt 100 kr i gatuprostitutionen. Kunderna nen och ner ca verkar ha mindre och kvinnorna tjänar därför mindre. Medelin-

pengar numera komsten för prostituerad med avdrag för kostnader för lokal, kondomer,

en smink m.m. kan beräknas till minimilönen för annan typ av arbete.

Prostitutionsstrukturen har ändrats på senare år, beroende på att antalet kvin-

från västländerna minskat medan de utländska kvinnornas antal ökat i nor prostitutionen. De inhemska kvinnorna har också blivit allt mindre villiga att arbeta i lågstatusprostitutionen gatan eller i fönster. Numera är 60 procent

kvinnorna i fönsterprostitutionen utländska. De flesta kvinnorna på klubbarna av är dock holländskor.

Invandrarprostitution är ett nytt element, styrt ett globalt resande och dåliga

av ekonomiska förhållanden i kvinnornas hemländer. De utländska kvinnorna söker sig ibland självmant till prostitutionen och, de tror, välfärden i västländer-

som

Andra lockas med förespeglingar äktenskap eller ett bra yrke men blir na. om i stället föremål för kvinnohandel. De utländska kvinnorna blir exploaterade i prostitutionen, sig de kommit frivilligt eller ej, eftersom de inte kan språket

vare eller vet hur systemet fungerar.

Ökningen antalet utländska kvinnor i prostitutionen började för 8-10 år

av sedan. Kvinnorna kom från gamla holländska kolonier som Domingo och Curaco. Senare har många kvinnor kommit från Ghana och Thailand. Den sista större har kommit från Ecuador. Av dessa är många transsexuella, dvs

gruppen män sig kvinnor eller som genom könsbyte blivit kvinnor.

som anser vara Numera är ungefär hälften kvinnorna från Sydafrika, Sydamerika eller

av Sydostasien. Vissa kommer till Europa giftermål, andra kommer på

genom turistvisum. Ett mindre antal kvinnor har kommit från Östeuropa. Mycket få kvinnor kommer från andra EU-länder.

Något förhållandenai andra länder 177

om

The Red Light District

The Red Light District ligger i den allra äldsta delen av Amsterdam och har sedan länge varit ett centrum för prostitution och narkotikahandel. I distriktet finns cirka 120 hus, innehåller bordeller. Några har bara ett rum, andra

som

till fem Sammantaget kan det röra sig om 500-600 rum, där flickorna upp rum. arbetar i skift.

I fönsterprostitutionen arbetar vanligtvis flickorna i tre-skift. De betalar en hyra 150 NGL drygt 600 SEK per halvdag till hyresvärden.

om ca

l The Red Light District är rån, fickstölder och andra brott inte ovanliga. Däremot förekommer, till skillnad från vad som gäller i gatuprostitutionen, sällan våld och våldtäkter i fönsterprostitutionen. Våld och problem i samband med fönsterprostitution har minskat under de senaste årtiondena. Förr hade alla flickor hallickar och det förekom ofta att kunder blev lurade. Nu arbetar flickor-

för familjen eller för sig själva. Alla bordeller i distriktet har alarm som går na ut på gatan där det alltid finns folk och där polisen ständigt finns på plats. l distriktet arbetar 180 poliser. De vistas på gatan så mycket som möjligt för att lära känna så många möjligt och för att hela tiden veta vad som händer. De

som känner väl de boende i området och de prostituerade. Tanken är att alla i området har intresse att där skall råda lugn och ordning och att det skall vara

av lätt att ta kontakt med polisen om så behövs.

Manlig prostitution

Den homosexuella prostitutionen finns i former den heterosexuella,

samma som t.ex. bordeller, barer, escortservice. Homosexuell fönsterprostitution förekom-

dock inte. Centralstationen är också i Amsterdam en mötesplats för homomer sexuell prostitution. Barerna där de homosexuella finns har mörka rum i nedervåningen där de besökande kan göra vad de vill. Där kan finnas såväl prostitution sexuell inte utgör prostitution. Många östeuropeiska

som samvaro som pojkar finns i prostitutionen.

Det förekommer också att män säljer sig till kvinnor. Detta är dock en mycket liten del prostitutionen och förekommer mest som escortservice.

av

Lagstiftning

I Nederländerna har sedan början seklet regler om prostitution i straffla-

man av

Att prostituera sig är inte straffbart. Däremot är det straffbart att organisegen.

prostitution eller att materiellt eller ekonomiskt dra nytta av annans ra annans inkomster prostitution. Koppleri är således straffbart både traditionell

av som hallickverksamhet och bordellverksamhet. När det gäller den vanlige

som hallicken tillämpas bestämmelsen aldrig. Att det finns lokaler där prostituerade kan arbeta har alltid översett med, även om lokalerna eller bordellerna har

man

178 Något om förhållandenai andra länder

anordnats illegalt av en tredje person. Man har ansett att det är bättre att sätta upp föreskrifter för bordeller, eftersom dessa alltid kommer att finnas, än att driva bordellerna under jord med förbud. Inställningen att ett förbud skapar fler problem än det löser tycks allmän. Det finns generell föreskrift i straffvara en lagen att alla brott inte nödvändigtvis skall lagföras. Riksåklagaren har därför möjlighet att besluta att de som följer givna föreskrifter inte skall åtalas. Villkoren för att få driva bordellverksamhet är att inga underåriga eller illegala prostituerade finns, att där råder lugn, att kriminalitet, tunga droger eller misshandel av kvinnor inte förekommer. Då och då händer att bordeller, där homosexuella minderåriga arbetat, har fått stängas. Vidare får bordeller finnas endast i vissa delar av Amsterdam och nyetableringar tillåts inte. Enligt en ordningsföreskrift är gatuprostitution förbjuden. Viss gatuprostitution tolereras ändå. Först om gatuprostitutionen blir alltför utbredd eller det om kommer klagomål från kringboende ingriper polisen. Kunderna är inte kriminaliserade. I vissa städer, dock inte i Amsterdam, har vissa officiella man zoner där gatuprostitution tillåts. I Amsterdam är problemet mest att hitta lämplig plats för gatuprostitution. Åldersgränsen för sexuellt umgänge är 16 år. För prostitution finns högre en åldersgräns, 18 år. Påträffas en underårig i prostitution blir påföljden att hon eller han tas från gatan, fönstret eller bordellen. De underåriga tas till polisen där de får tala med ungdomsdomaren. Är den nära 18 år släpps hon eller unga han därefter utan vidare åtgärd. Den som är mycket t.ex. 14 år, skickas yngre, till institution för omhändertagande. Kunden straffas inte. Däremot kan kopplare eller hallick till den unga straffas. Det faktum att bordeller, liksom förmedlingar för accepterad prostitution, i realiteten existerar och accepteras, lade för drygt tio år sedan grunden till en debatt om prostituerades rättigheter och villkor i arbetet. De prostituerade kan inte göra gällande rätt till arbetsavtal eftersom arbetsgivarens verksamhet faktiskt är illegal. Mot den bakgrunden lades en proposition fram i parlamentet med förslag om att bordeller skulle tillåtas och hallicken avkriminaliseras. I

propositionen gjordes skillnad mellan frivillig och påtvingad prostitution. Frivil-

lig prostitution, där kvinnan väljer själv och är fri ekonomiskt och fysiskt, och organiserandet av frivillig prostitution skulle vara lagligt. Vid legalisering en skulle arbetsrätten tillämpas också på de prostituerade. Alla former av påtvingad prostitution skulle däremot fortfarande vara straffbar och särskilt skydd skulle ges underåriga. Också gatuprostitutionen, där mycket våld och tunga droger förekommer, skulle vara förbjuden även i fortsättningen med hänsyn till grannar, omgivning och den allmänna ordningen. Propositionen diskuterades i parlamentet under tio års tid. Förslaget antogs emellertid inte utan drogs tillbaka i slutet av år 1993. Ursprungliga regler

Något om förhållandenai andra länder 179

och gammal praxis gäller således forfarande och för närvarande föreligger inga förslag till ändringar.

l 1.5 Storbritannien

I Storbritannien är prostitution i sig inte straffbelagd. Däremot är det enligt

Street Offences Act förbjudet att i prostitutionssyfte driva omkring, bjuda ut sig

eller antasta någon på gatan eller på allmän plats.

Bestämmelsen har på kort sikt haft god effekt när det gäller att eliminera

- olägenheter för kringboende och andra. De prostituerade har arresterats och blivit bortförda från gatan för en kortare tid.

En motsvarande bestämmelse finns beträffande könshandelskunder kerb crawlers i The Sexual Offences Act. I Section 1 1 stadgas att en man begår ett brott om han antastar en kvinna eller olika kvinnor i prostitutionssyfte a från ett motorfordon när fordonet befinner sig på gatan eller allmän plats, eller b på gatan eller på allmän plats i omedelbar närhet till ett motorfordon som han just har lämnat, på ett framhärdande sätt eller på ett sådant sätt eller under sådana omständigheter att det kan orsaka förargelse hos kvinnan eller vilken kvinna helst eller olägenhet för andra personer i närheten.

som

Till skillnad från de prostituerade kan kunderna inte arresteras och bortföras från gatan. De ställs i stället inför rätta efter stämning och åtal.

En svårighet när det gäller tillämpningen av denna bestämmelse har varit tolkningen ordet framhärdande persistence. I en kommentar till lagen har

av ordet tolkats som antastande av minst två kvinnor vid samma tillfälle eller samma kvinna minst två gånger. De flesta åtal mot könshandelskunder grundar sig på att beteendet har orsakat olägenheter för personer i grannskapet.

Bestämmelsen är inte tillämplig när det gäller de män, vanligen kallade cruisers, som ständigt åker runt i könshandelsområdena för att titta. Dessa män

utgör en väsentlig del av könshandelsmiljön och orsakar omkringboende obehag.

Någon lagstiftning gör det möjligt att ingripa mot cruisers finns inte.

som

11.6 Petersburg

Ryssland St

Någon större vetenskaplig undersökning har inte gjorts för att kartlägga könshandeln i Ryssland eftersom det är först nu som man där börjat tala öppet om att prostitution förkommer. Vaga försök har gjorts att kartlägga könshandeln i St Petersburg. Prostitutionen har ökat lavinartat under senare år. Under våren 1993 beräknade antalet prostituerade i St Petersburg till ca 5 000. Under

man

180 Något om förhållandena i andra länder

hösten 1993 hade antalet stigit till ca 7 000. Därutöver finns ett okänt antal prostituerade i verksamheter som inte blivit kartlagda eller som prostituerar sig tillfälligt. Den vanligaste formen av prostitution är den heterosexuella, där kvinnor säljer sig till män, även om prostitution med män säljare och kvinnor köpare som som också förekommer. Även homosexuell prostitution förekommer. Någon socialtjänst i statlig eller kommunal regi eller något annat projekt som socialt arbetar med prostituerade finns såvitt bekant inte.

S.k. kontor

De s.k. kontoren är den vanligaste formen av professionell prostitution. Verksamheten är helt igenom organiserad. l St Petersburg fanns under hösten 1993 ca 200 sådana kontor. Kontoret ägs och drivs eller flera hallickar. På av en kontoret arbetar dessutom en, ofta språkkunnig, telefonist samt chaufförer och vakter. Till varje kontor är mellan 20 och 100 prostituerade knutna. De kvinnor som önskar arbeta för ett kontor får, förutom att visa sina upp fysiska företräden, genomgå tester och läkarundersökning innan de får anställning. De prostituerade kvinnorna indelas i olika grupper beroende på utseende och förmåga att föra sig i olika situationer. Utseendet tillmäts stor betydelse, liksom att kvinnan har kulturella intressen och kan föra ett samtal konst och om litteratur. Den förnämsta gruppen består av vackra och välutbildade kvinnor. Ett mellanskikt utgörs av kvinnor som är vackra och kan något utländskt språk. Kontoren marknadsför sina tjänster genom att annonsera i tidningar och annonsblad. Information förmedlas även till kunderna av hotellvakter, taxichaufförer och restaurangpersonal. På själva kontoret förekommer ingen prostitution. I stället gör kunden vanligtvis sin beställning per telefon till kontoret. Han kan framföra speciella önskemål, t.ex. om den prostituerades ålder, utseende eller andra företräden. När taxan per timme bestämts liksom platsen där den sexuella skall samvaron äga rum, transporteras den prostituerade med åtföljande vakt till den bestämda platsen. Vakten besiktigar kundens rum för att kontrollera att endast kunden eller annan behörig finns i lägenheten. Innan kunden får möta den prostituerade får kunden betala till vakten. Av ersättningen behåller kontoret två tredjedelar och den prostituerade en tredjedel.

Hotell, restauranger, barer och caféer

På de hotell där prostitution förekommer, kontrolleras den olika kriminella av grupper. På varje sådant hotell arbetar konstant mellan 15 och 20 prostituerade kvinnor. De prostituerade får skydd och bevakning mot att de regelbundet betalar en viss summa pengar till ledaren eller ledarna för den kriminella

Något om förhållandena i andra länder 181

Kvinnorna bevakar sitt område i hotellet och tillåter inga utomstående gruppen. att tränga in på marknaden. Om en utomstående prostituerad försöker etablera sig på hotellet, förekommer det att hon utsätts för misshandel från den kriminel-

organisationen.

Även och caféer förekommer prostitution. Även där

på barer, restauranger

betalar de prostituerade avgifter till kriminella organisationer för beskydd.

Järnvägsstationer, lastbilstrañk och gatuprostitution

Att prostitutionkontakter knyts på järnvägsstationer förekommer i begränsad

omfattning. Kunderna är resenärer, som kommer till staden med tåg. Kvinnorna prostituerar sig ofta för flaska vodka. Man bedömer att 2-3 procent av de

en prostituerade i St Petersburg ingår i denna grupp.

Prostitution i anknytning till lastbilstrafik utövas mest av unga kvinnor eller flickor. De bedriver sin verksamhet vid utfarterna till motorvägarna. Utländska lastbilschaufförer hör till kundkretsen. Som betalning erhåller flickorna kontanter, livsmedel eller föremål.

Gatuprostitution liknande den i västländerna förekommer inte i St Petersburg.

Lagstiftning

I den ryska strafflagen finns bestämmelser som direkt tar sikte på prostitution. Bordellverksamhet och koppleri liksom förledande av ungdom till prostitution är förbjudena. Tillverkning, distribution och försäljning av pornografiska skrifter och föremål är också förbjuden.

År 1987 infördes i den f d sovjetiska lagstiftningen, Överförd till den

senare ryska lagstiftningen, bestämmelse administrativ karaktär närmast jäm-

en av förlig med var ordningslag innehåll, att sysselsättning i prostitution eller

- av

prostituerad föranleder varning eller böter upp till 100 rubel. Upprepad som prostitution kan medför böter till 200 rubel. Lagrummet användes för-

upp hållandevis ofta i sovjetsamhället. Officiell statistik visar att ungefär 5 000 kvin-

bestraffades enligt lagrummet under perioden 1987-1989. Bestämmelsen nor tillämpas sällan. År 1990 åtalades 193 kvinnor i St Petersburg

numera ytterst för prostitution medan siffran för 1992 hade sjunkit till 4.

1 1.7 Estland

Under är har prostitutionen, liksom brottsligheten, ökat explosionsartat

senare i Estland. Redan under den sovjetiska tiden var brottsligheten stor och prostitutionen utbredd även det vid den tiden inte erkändes av myndigheterna.

om Sovjetsamhället hade kontroll över alla människor, vilket förhindrade spridning

182 Något om förhållandenai andra länder

av prostitution. Efter sovjetsamhällets sammanbrott ökade efterfrågan på sex i olika former markant. Marknadsföring prostitution och pornografi började av ske helt öppet. En del ungdomar ser prostitutionen som en väg att snabbt uppnå sin drömtillvaro i ett konsumtionssamhälle. Som följd att sexindustrin en av urartade, lades på hösten 1993 ett lagförslag fram om legalisering bordeller. av Tanken var att man på detta sätt skulle kunna kontrollera verksamheten, kunna dra skatter och dessutom kunna komma dem stod bakom verksamsom heten. Efter livlig debatt och reaktioner även från andra länder drogs lagförslaget tillbaka. Inställningen från officiellt håll har därefter varit att prostitutionen skall motarbetas. En ny öppenhet och medvetenhet när det gäller könshandeln och dess problem har blivit följden. Några egentliga undersökningar om prostitutionens omfattning har inte företagits. Inte heller har man undersökt vilka de prostituerade eller kunderna I september 1993 fick polisprefekterna i Tallinn i uppgift att samla in information om personer sysselsatta med prostitution och hallickverksamhet. Särskild uppmärksamhet skulle ägnas minderåriga. Antalet prostituerade kunde då beräknas till fler än 1 000 i Tallinn. Missbruk av narkotika är inte särskilt utbrett bland de prostituerade. Däremot missbrukar många alkohol. Ofta är det de mycket svåra ekonomiska förhållandena som gör att kvinnor prostituerar sig. Kvinnliga studenter t.ex. prostituerar sig ibland i brist på studiemedel och studielån. Bland verkar det ett unga vara accepterat sätt att skaffa medel. Man har ännu ingen insikt skadorna. om

Prostitutionens former

Olika former av prostitution förekommer. Vanligast är den heterosexuella prostitutionen där kvinnor säljer sig till män. Prostitution med säljare män som och kvinnor som köpare förekommer också. Homosexuell prostitution där män säljer sig till män förekommer säkerligen. Däremot finns inte något tyder som på att homosexuell prostitution med kvinnor som säljare och köpare skulle förekomma. Den största delen av prostitutionskontakterna sker genom de annonser som finns i dagspressen under rubriken Intimbetjäning eller Förströelse. De flesta annonserna vänder sig till män det finns de vänder sig till både men som kvinnor och män. Bakom annonserna finns firmor där prostituerade är anställda. Denna form av prostitution är således helt organiserad. Vem står som bakom firman är oftast obekant. Kunden ringer till firman och framställer sina önskemål. Antingen hämtas kunden med bil till bordellen eller levereras den prostituerade med bil till kunden. Ibland tar man då med flera flickor så att kunden kan välja. Taxan är 300 kr. estn. per timme eller 1 200 kr estn. per natt.

Något om förhållandena andra länder 183

På hotell och restauranger förekommer prostitution i organiserad form. Även i lägenheter förekommer prostitution under hallickkontroll.

Viss gatuprostitution förekommer, dock inte liknande den vi har i Sverige med prostitution på vissa gator.

Lagstiftning Någon lagstiftning som förbjuder prostitution finns inte. Inte heller är koppleri förbjudet utom när det gäller underåriga. I kriminallagens 202 § stadgas:

Den som förleder underårig till utförande av brottslig verksamhet eller till

prostitution, likaså den som utnyttjar underårig i prostitution för egen

vinning, straffas med böter eller fängelse upp till fem år. Åldersgränsen för sexuellt umgänge är 14 år när det gäller kvinnor och 16 år när det gäller sexuellt umgänge mellan män. Ett särskilt stadgande rörande pederasti finns i kriminallagens 118

För pederasti medelst våld eller hot om våld eller genom att använda någon

i hjälplöst tillstånd, straffas med fängelse minst ett och högst fem år.

För pederasti med person som man har vetskap om är under 16 år straffas med fängelse lägst två och högst tio år.

För övrigt finns lagstiftning om vanliga sexualbrott som våldtäkt, sexuellt umgänge med flickebarn osv.

I strafflagen finns också bestämmelser rörande sexuellt överförbara sjukdomar. Det är straffbart att ha sexuellt umgänge med vetskap om risk för överföring av smittsam sjukdom, liksom om man smittat någon med sådan sjukdom och man hade vetskap om att man hade sjukdomen. Likaså är det straffbart att undanhålla sig behandling mot den smittsamma sjukdomen. Beträffande aids finns ett särskilt stadgande om smittande med aids-virus. Den som har sexuellt umgänge med vetskap att den löper risk att smitta någon med aids eller smittar någon med sjukdomen kan straffas.

Någon lagstiftning enligt vilken unga som påträffas i prostitution kan tas om hand finns inte. I stället avstängs den unge från skolan som ett straff.

1 1 Kanada

Det kanadensiska samhället har ett socialt och kulturellt utvecldingsmönster som liknar vårt. Det är dessutom sammansatt av provinser med stora och små städer, med olika språk och med olika levnadssätt. En jämförelse med kanadensiska förhållanden kan därför vara av intresse, särskilt som gatuprostitution där har kriminaliserats och kriminaliseringen har utvärderats.

I Kanada förekommer prostitution huvudsakligen i form av gatuprostitution

och call-girl-prostitution. Tidigare förekom även massageinstitut men dessa

184 Något förhållandena i andra länder

om

försvann i stort sett efter polisinsatser på 1970-talet. På det kanadensiska J ustitiedepartementets initiativ har undersökningar gjorts, senast i slutet år 1990, av av gatuprostitutionen och antalet prostituerade i de fem städerna Montreal, Toronto, Calgary, Vancouver och Halifax. Uppgifterna antalet synliga avser prostituerade på gatan i medeltal kväll. Beräkning hur många prostitueraper av de som totalt finns är därför svår att göra. Resultatet undersökningen visar av att antalet gatuprostituerade syns ha minskat något sedan år 1987, främst men att prostitutionen flyttat från centrala bostadsområden till gator för huvudsakligen handel och industri. Detta ses som positivt eftersom de boende inom områden med prostitution klagar över störningar i form nattligt oväsen, nedav smutsning med kondomer, sprutspetsar och exkrementer på parkeringsplatser, skolgårdar och i privata trädgårdar. Att boende misstag blir tagna för av prostituerade eller kunder hör också till klagomålen. Majoriteten av de prostituerade i Kanada är unga vita kvinnor, ofta hemlösa, som saknar utbildning och arbetserfarenhet. De som har haft någon anställning har arbetat i lågstatus- och låglöneyrken. Oroande många kvinnorna i gatuav prostitutionen är drogberoende. En stor del kvinnorna har varit utsatta för av sexuella övergrepp i uppväxten. Kanadensisk forskning har visat ett klart samband mellan den prostituerades bakgrund och nuvarande levnadssätt. Mellan 70 och 80 procent av dem som dömts för prostitution har varit vita. I de större städerna har 8 procent varit män. I Montreal, hade den största andelen män som dömda för prostitution, 27 procent män. var Också i Kanada är våld och övergrepp utbrett inom prostitutionen. En undersökning gjord år 1984 visade att 50 procent av de kvinnliga och 30 procent av de manliga prostituerade i Calgary varit utsatta för fysiskt eller sexuellt våld. I Montreal hade hälften av de prostituerade blivit misshandlade eller våldtagna av kunder och i Halifax visade intervju med prostituerade år 1987 56 en att procent av dem hade blivit utsatta för fysiska eller sexuella övergrepp i prostitutionen.

Lagstiftning

Prostitution i sig är inte något brott i Kanada. Flera bestämmelser finns dock i strafflagen Criminal Code of Canada brott har samband med om som prostitution. Det är kriminellt att hålla bordell eller att på något sätt medverka till bordellens verksamhet, t.ex. genom att transportera någon till bordell. en Koppleri är förbjudet på samma sätt som hos Dessutom nämns särskilt oss. medverkan till någons in- eller utresa till eller från landet i prostitutionssyfte liksom att värva eller försöka att värva någon till prostitution sig det är i vare eller utanför Kanada. Av särskilt intresse är den lagstiftning förbjuder som prostitution på allmänna platser.

Något om förhâllandenai andra länder 185

Fram till år 1972 kunde kvinnliga gatuprostituerade straffas för lösdriveri om de anträffades på allmän plats. Bestämmelsen ersattes då bestämmelse av en enligt vilken varje person som på allmän plats bjöd ut sig eller antastade annan. solicit, i prostitutionssyfte kunde straffas. För straffbarhet kom i praxis att krävas att någon form av övertalning eller pockande skulle ha förekommit. En domstol fastslog att bestämmelsen kunde vara tillämplig även på eventuell en kund, medan en annan fastslog att bestämmelsen inte kunde tillämpas på kunden. Följden blev att lagen allmer sällan användes. Sedan en statlig utredning tillsätts med uppgift att kartlägga den aktuella situationen när det gällde prostitution och pornografi, ändrades strafflagen år 1985 så att det blev olagligt för varje person prostituerad eller kund att allmän plats eller plats där - allmänheten har insyn, handla på visst sätt för att till stånd prostitutionsen förbindelse. 1985 års lag lyder

213. 1 Every person who a public place in place to or any open public view a stops or attempts to stop any motor vehicle, b impedes the free flow of pedestrian or vehicular traffic ingress to or or egress from permises adjacent to that place, or c stops or attempts to stop any person or in any manner communicates or attempts to communicate with any person for the purpose of engaging in prostitution or of obtaining the sexual services of a prostitute guilty of an offence punishable on summary conviction. 2 ln this section, public place includes place to which the public any have access as of right or by invitation, implied, and motor express or any vehicle located in a public place in place to public v1ew. or any open Summary conviction är ett summariskt rättegångsförfarande avsett för de lindrigaste brotten. Straffmaximun är böter 2 000 dollars eller fängelse sex månader eller båda. Att någon döms till de högsta straffen är mycket sällsynt.

Utvärdering av 1985 års lagstiftning

Syftet med 1985 års lagändring hade varit att minska olägenheterna som gatuprostitution medför. En utvärdering lagen gjordes tre år efter den trätt i av kraft. För att kunna bevisa prostitution hade man använt metoden att polisen utgav sig för att vara kund respektive prostituerad. Trots att försökte tillämpa man lagen jämlikt så att kunder och prostituerade skulle lagföras lika mycket, blev fler prostituerade än kunder gripna. Detta berodde främst på svårigheter att få kvinnliga poliser att spela prostituerade och att de kvinnliga poliserna av säkerhetsskäl behövde mer uppbackning av annan polispersonal. Som påföljd fick de flesta både kunder och prostituerade böter. Beloppet - var i allmänhet ganska lågt för både kunder och prostituerade, i Halifax normalt under 200 dollars och i Toronto under 100 dollars. Endast 15 procent av de pro-

186 Något om förhållandenai andra länder

stituerade och 18 procent kunderna fick betala 200 dollars eller mer. Av de

av prostituerade fick fängelse sattes tiden till mellan en och 90 dagar, mer än

som hälften fick fängelse mindre än sju dagar. Vissa fick kvarstanna i häkte för identifikation. Bland dessa var de flesta prostituerade, beroende på att många

dem hade intresse att inte bära identitetshandlingar, särskilt om de tidigare av av hade blivit straffade för prostitution.

På frågor till inom rättsväsendet om lagen hade en avskräckande

personer effekt, svarade del nej därför att straffen var för milda medan andra menade

en att kunderna blev avskräckta. Bland kunderna ansåg en del att avskräckningseffekten liten, därför att de inte hade kännedom om lagstiftningen och att

var risken för upptäckt liten. De prostituerade ansåg i vissa städer att kund-

var underlaget hade minskat. I vissa städer offentliggjordes kundernas namn i

och detta hade en klart avskräckande effekt. pressen

Gatuprostitutionen minskade eller blev mindre synlig och mindre störande i

del städer. I vissa städer hade prostitutionen flyttat till andra områden eller en blivit utspridd över staden. Det påpekas dock i utvärderingen att andra

mer orsaker till minskningen kan finnas, t.ex. oro för aids-smitta. I de största städerna innebar lagändringen -trots att mycket stora resurser avsattes till polis och domstolar inte någon minskning av antalet prostituerade. De prostituerade

arbetade i stället oftare tillsammans, ändrade sina arbetstider för att undvika polisen och bar oftare De prostituerade ansåg sig arbeta under mer

vapen. spända förhållanden och vissa håll kunde en ökning av våldet mellan

nu kunder och prostituerade märkas. De menade att våldsrisken ökade när de tvingades arbeta i isolerade områden. Någon ökning av antalet hallickar

mer från år 1984 till år 1987 noterades inte.

12 Några sociala

projekt

utomlands

12. 1

Norge

Politiker och myndigheter i Norge har sedan länge intresserat sig för problemen i samband med prostitution. Som följd därav stöd i olika former till dem en ges som arbetar med prostitutionsfrågor och arbetet med dessa frågor har också givits en relativt hög status. På Sosialdepartementet har överordnat man som mål att prostitution skall bekämpas. Detta mål skall nås kartläggning genom och förståelse av fenomenet prostitution, metodutveckling, förebyggande verksamhet, kompetenshöjning i det sociala arbetet, stimulans till frivilligorganisationer som gör insatser för att bekämpa prostitutionen och bekämpning olovliga av verksamheter som t.ex. bordeller samt genom internationellt samarbete, när det gäller prostitution kopplat till kriminell verksamhet och internationell handel med kvinnor. Kartläggning av och förståelse för prostitution som företeelse skall uppnås genom statliga forskningsprogram, ekonomiskt stöd till projekt, där initiativet

kan tas av forskningsinstitutioner eller enskilda, och departementet

genom av

genomförda undersökningar. Ett exempel detta kartläggning

är en av prostitutionen och kunderna företogs under OS i Lillehammer vintern 1994. som Metodutveckling har skett genom generell försöksverksamhet såsom stöd till Pro-sentret, frivilligorganisationer som Stiftelsen Kirkens Bymisjon samt till de prostituerades intresseorganisation PION. Vidare har ett nationellt kompetenscenter med en samordnande funktion upprättats.

Den förebyggande verksamheten inriktar sig på lagstiftning, upplysningsverk-

samhet, arbete för bättre kommunikation mellan könen samt arbete för riskgrupper genom barnavården och arbetsmarknaden. Ett exempel på den upplysningsverksamhet som bedrivs är Sosialdepartementet anordnad en av grupp som skall besöka alla län fylken och informera om prostitution. I ingår gruppen representanter för Sosial- och Justitiedepartementen samt för Pro-sentret, Kir-

188 Några sociala projekt utomlands

kens Bymisjon och polisens prostitutionsspaningsgrupp. Ett annat exempel är

framställningen informationsmaterial, t.ex. videopro gram och temahäften om

av prostitution.

Det nationella kompetenscentret utgör sedan den l januari 1994, såsom en treårig försöksverksamhet, del Pro-sentrets verksamhet. Utöver det bidrag

en av Pro-senter får Sosialdepartmentet för sin ordinarie verksamhet, står departe-

av mentet för hela kostnaden för den landsomfattande kompetenscenter-funktionen. Tanken är att centret skall ha generell kompetens när det gäller företeelsen prostitution, arbetsmetoder i socialt arbete med prostituerade och samarbete mellan olika sociala myndigheter i syfte att finna lösningar för att få de prostituerade att lämna prostitutionen. Det nationella centret skall vidare ge vägledning till socialarbetare i hela landet, telefonförfrågningar från personer

svara med problem rör prostitution samt i utbildningssyfte bistå bl.a. universitet

som och högskolor med undervisningsmaterial och föreläsningar vid seminarier.

En stiftelse med religiös bakgrund, Stiftelsen Kirkens Bymisjon, har en prostitutionsgrupp inspirerade Malmöprojektet, startade år 1981 som den

som, av första i Oslo. Gruppen kallas Nadheim och bedriver verksamhet i ett hemlikt hus, beläget litet utanför den egentliga stadskärnan. Fem personer, teologer och socialarbetare, arbetar där heltid. Bymisjonen ger en ram för projektet men

har mycket stor frihet att själv bestämma över verksamheten. N adheim gruppen håller kontakt med kommunens prostitutionsgrupp, Pro-senter, och andra prostitutionsgrupper t.ex. Göteborgsgruppen. Bymisjonen står för kost-

som naderna med bidrag från kommunen. Myndigheter och politiker stöder verksamheten på olika sätt.

Tre dagar i veckan samt fredagskvällar håller Nadheim öppet hus. Prostituerade kan då komma för samtal eller bara för att umgås. Lunch och middag serve-

kostnadsfritt. Antalet besökande på öppet hus-dagarna varierar från 3-4 till ras 13-14. Sett över längre tid kan sägas att det är en fast grupp av kvinnor som

en besöker Nadheim att deltagarna i gruppen växlar. Någon gång har man

men försökt att arbeta med och med pojkar. Nadheim kan dock numera sägas

par

ställe enbart för kvinnor. De flesta kvinnor söker sig till Nadheim vara ett som kommer från gatan. Fältarbete bedrivs på gatan måndag och onsdag kväll. Resten tiden används för tidsbestämda möten med prostituerade eller till att

av ställa akut behöver hjälp. Nadheimgruppen gör också besök

upp om någon mer på fängelser och liknande. Vidare arbetar med upplysningsarbete, håller

man föredrag för militärer, Rotary och andra mansgrupper.

Målsättningen är att bekämpa könshandeln. Prostitution ser man inte som en kvinnofråga fråga för båda könen. Grundproblemet är mäns håll-

utan som en ning till kvinnor. De prostituerade måste återges känslan av människovärde och hora-stämpeln måste tas bort. Att detta tar lång tid måste accepteras. Det som får kvinnor att sluta prostituera sig är deras självkänsla, som alltså måste byggas

Som led i detta uppbyggnadsarbete försöker på Nadheim ge kvinupp. ett man

Några sociala projekt utomlands 189

norna intressen och upplevelser av olika slag, där de kan känna att de har ett värde och någonting att ge andra. Som exempel kan nämnas konserter, ferieutflykter, discobesök, fotografering och anordnande hjälpsändningar till be-

av hövande i andra länder.

Nadheim-gruppen anser att man måste prioritera prostitutionsfrågorna och hålla problemet på dagordningen genom upplysningsarbete. Polis och socialarbetare måste samarbeta. Gruppen är skeptisk till en kriminalisering av prostitution eftersom det vore som att sätta pris på kvinnor, t.ex. kunden skulle straffas

om med böter på samma sätt som när man inte använt bilbälte. Befintliga lagar måste i stället tillämpas effektivare.

Oslo kommuns prostitutionsgrupp, Pro-senter, startade år 1983. Verksamheten bedrivs mitt i prostitutionsområdet. Kostnaderna betalas till hälften kommu-

av nen och till hälften av Sosialdepartementet. Pro-sentret har tretton anställda, mest socialarbetare men även psykologer. Dessutom arbetar ett antal frivilliga där.

Pro-sentrets målsättning är inte direkt att motarbeta prostitution utan att hjälpa dem som är i prostitutionen. Den grundläggande ideologin är respekten för varje människa. Varje människa har rätt att välja det liv hon vill leva. Prostitution är skadlig och 99 procent av de prostituerade vill ta sig ur den. Pro-sentret lägger fram alternativen och om någon väljer att bli kvar i prostitutionen kan hon ändå komma till Pro-sentret för samtal eller annat som det kan erbjuda. Det finns kvinnor som väljer att prostituera sig framför att t.ex. gå till socialbyrån. Kvinnor med få valmöjligheter ser ibland prostitution som det bästa alternativet. Vissa kvinnor klarar sig bra och tycker sig inte ha behov av Pro-sentrets tjänster. Den prostituerades självkänsla skall byggas upp så att hon har möjlighet att välja något annat än prostitution. Pro-sentret hjälper med långsiktiga terapeutiska medel. Den prostituerade måste dock alltid själv välja hur mycket kontakt hon vill ha och hur kontakten skall se ut. Tillit är ett nyckelord i arbetet. Av de missbrukande prostituerade som Pro-sentret har kontakt med slutar 40 procent att missbruka och 50 procent att prostituera sig, vilket är mycket höga tal. De som inte slutar får hjälp till ett så gott liv som det är möjligt i missbruket. De får mat, kondomer och annan hjälp.

Verksamheten på Pro-sentret ser annorlunda ut än vid starten. Formerna

nu har förändrats allt eftersom behoven ändrats. Resurserna kanaliseras dit där nöden och behoven är störst. Verksamheten består rådgivning, terapeutiskt

av arbete, krisarbete och annat socialt arbete på själva sentret samt fältarbete. I anslutning till sentret finns ett café som drivs som ett särskilt projekt

av prostituerade. Vidare driver Pro-senter ett Natthjem för prostituerade.

Fältarbetet på gatan har delats upp i samarbete med Nadheim. De kvällar Nadheim inte är där, finns i stället personal från Pro-senter på plats. Kontinuiteten ses som mycket viktig. De prostituerade vet att någon från Pro-senter eller Nadheim alltid finns tillgänglig, att de inte kommer att svika. Fältarbetarna

190 Några sociala projekt utomlands

kontaktar också alla prostituerade och berättar om verksamheten. Samarbe-

nya tet med polisen är också viktigt.

De prostituerade kan beställa tid för enskilda samtal med personalen när det gäller terapi och rådgivning. En stödgrupp finns också för prostituerade med små barn och en terapigrupp för manliga prostituerade. Krisarbetet kan bestå i hjälp att besöka sjukhus eller hjälp med kontakter efter en våldtäkt och liknande.

När det gäller den homosexuella prostitutionen, gutte-prostitutionen, bedriver Pro-sentret uppsökande verksamhet på Centralstationen, spelhallar och liknande platser där man känner till att prostitutionskontakter tas. Man har också en terapigrupp för homosexuella prostituerade. Två manliga, tidigare prostituerade arbetar med detta projekt.

Caféet har öppet alla veckodagar utom helgerna. En person från Pro-senter arbetar på caféet men verksamheten drivs i övrigt helt av prostituerade eller före detta prostituerade. Dessa bestämmer också själva om allt i caféet. Där finns vanliga sällskapsrum, tvättrum med maskiner och ett rum med sovmöjligheter. Något duschrum finns inte och anses inte heller önskvärt, eftersom man befarar att de prostituerade då skulle bosätta sig där.

Natthjemmet är ett kollektiv med två lägenheter med nio platser sammantaget. En från Pro-sentret har huvudansvaret och är där en dag i veckan. Också

person där bestämmer de prostituerade reglerna själva och sköter sig själva. De får bo där så länge de vill, de får dock inte prostituera sig där eller glorifiera prostitution eller användningen droger och alkohol. Avsikten är inte att detta

av skall föra dem bort från prostitutionen utan helt enkelt att de skall få hjälp. Kvinnor går på stränga metadonprograrn kan t.ex. stötta varandra när de

som bor tillsammans.

Pro-senter håller kanalerna öppna till de prostituerades intresseorganisation, PION, för dialog. Genom PION kan Pro-senter få kontakt med utländska prostituerade, ofta vänder sig till PION men inte direkt till Pro-senter.

som

På Pro-senter att prostitution måste motarbetas men att den rätta

anser man vägen inte är att kriminalisera den. Det skulle driva prostitutionen under jorden och de vinster har uppnåtts i arbetet skulle förlorade. Det måste i stället

som forskas prostitutionens mekanismer och kundernas beteende. Ingen har

mer om försökt arbeta med förebyggande åtgärder när det gäller kunderna och inte heller har något gjorts när det gäller kunder köper redan nu. Det måste också till

som en debatt när det gäller kunderna.

Polisens prostitutionsspaningsgrupp startade år 1982 till följd av den offentliga debatt då uppstått och enligt vilken många unga prostituerade sig.

som Dessförinnan hade inte prostitutionen setts som något problem. Från början bestod fyra spanare men utökades sedan med en ledare och en

gruppen av forskare. Prostitution förekom vid den tiden på gatan, på restauranger och i viss utsträckning i lägenheter. Polisen fick ett särskilt tillstånd att registrera kvinnor-

Några sociala projekt utomlands 191

na på gatan. De kvinnor som inte synts gatan under två år fördes registret ur till ett fjärregister. Hade de varit osynliga i ytterligare två år de bort togs ur registret helt. På så sätt hade man aktuella kvinnor registrerade. Som fanns mest 550 kvinnor i registret. De vuxna gatuprostituerade brukade polisen ta god tid på sig med. att prata Ibland kördes de till Pro-sentret. Flickor under 18 år påträffades togs direkt som om hand och kördes till polishuset och därifrån till barnavården. Spaningsgruppen hade god kontroll över prostitutionen. Gruppen lades ner i april 1991 eftersom arbetet med prostitution inte längre skulle prioriteras. I samband härmed brändes registret över de prostituerade kvinnorna. När spaningsgruppen upphörde, samlade de prostituerade in namnunderskrifter för att få gruppen tillbaka. Följden blev att spaningsgruppen återupprättades år 1992. I gruppen ingår nu fyra personer, varav två från den centrala polisen och två från den lokala centrumpolisen. Representanterna för den centrala polisen skall vara pådrivande i arbetet och samarbeta med den lokala polisen. På grund av pågående omorganisation polisen hade fortfarande i 1994 av gruppen mars inte riktigt kommit igång med verksamheten. Då arbetade endast två poliser aktivt med prostitutionsfrågorna. De samarbetade även med Pro-senter, Nadheim och Natthjemmet. Syftet med arbetet är främst förebyggande. Polisen är dock även intresserad av den kriminella verksamheten i samband med prostitution. De fall polisen som har satsat på har varit tid- och resurskrävande har lett till fällande domar. men År 1993 fanns två mål mot massageinstitut och två mot lägenhetsprostitution. De var ännu inte avgjorda av rätten våren 1994.

12. 2 Danmark

Projektet Jjeclqpoint är en relativt nystartad verksamhet för uppsökande arbete bland ungdomar i Köpenhamn. Projektet bygger på ett samarbete mellan staten, kommunen och kristen frivilligorganisation. För första verksamhetsåret har en staten avsatt medel, därefter skall kommunen tillsammans med frivilligorganisationen ta över verksamheten. Projektet kan sägas ett uttryck för den strävan vara som finns i Danmark att få till stånd ett utökat samarbete mellan kommunerna och frivilligorganisationerna. Sex är anställda i projektet. Därtill personer kommer ett antal personer arbetar oavlönade frivilligarbetare. som som Det uppsökande arbetet bedrivs i huvudsak på tre olika platser, nämligen Christiania, City och Västerbrogade. I Christiania gömmer sig många missbrukande ungdomar. De använder hasch eller heroin eller är blandmissbrukare. I Köpenhamns city rör sig de ungdomar begår brott och på Västerbrogade som finns de som prostituerar sig.

192 Några sociala projekt utomlands

Verksamheten riktar sig huvudsakligen till ungdomar under 18 år, s.k. barn på drift. Dessa kan kriminella, missbrukare eller prostituerade. De har

vara etablerat sig utanför samhället och klippt banden till sina familjer och alla

av sociala institutioner. Många kommer från andra delar av Danmark. Få har invandrarbakgrund. Gemensamt for dessa ungdomar kan sägas vara att de har levt i flera olika fosterhem eller institutioner och att de har träffat många socialarbetare, psykologer och representanter för vården. De har mycket litet förtroende för människor. På Tjeckpoint anser man det därför mycket viktigt

vuxna

inte tränga sig på ungdomarna utan att i stället få dem att själva ta kontakt, att för att på så sätt kunna bygga upp förtroende och tillit.

Verksamheten består ett villkorslöst omhändertagande och motivations-

av arbete. Som exempel får den frusne filt sig, den hungrige får själv ta vad

en om han eller hon vill ha i kylskåpet och den slagne erbjuds hjälp att komma till läkare. vill kan låna telefon och ringa hem. För närvarande finns inga

Den som övernattningsmöjligheter kommer snart att kunna erbjuda tillfälligt

men man nattlogi. Till prostituerade pojkar och flickor delas kondomer ut. Samtidigt försöker personalen att hjälpa ungdomarna att hitta tillbaka till sina sociala sammanhang eller till vård kan hjälpa dem bort från prostitution. Både

som pojkar och flickor prostituerar sig, till skillnad från flickorna kallar sig inte

men pojkarna för prostituerade. Det kan handla om att en vuxen man visar pojken intresse, hjälper honom på olika sätt också utnyttjar honom sexuellt.

men Eftersom denna pojkar ofta törstar efter uppmärksamhet från vuxna, kan

typ av de bli starkt bundna till dessa män. Pojkarna är svårast att kontakt med, särskilt när de ingår i större och de har svårt att prata om sina pro-

en grupp, blem. Den homosexuella prostitutionen är därför mycket svår att grepp om.

Projektet Tjeckpoint har pågått kort tid och någon utvärdering av verksamheten har inte gjorts. I någon mening kan sägas att verksamheten underlättar för den att fortsätta sitt destruktiva levnadssätt. På eckpoint inser man detta,

unge

samtidigt att dessa människor har rätt till litet värme och men anser unga mänsklighet, de är narkomaner eller prostituerade och inte förmår

även om bryta det mönstret. Genom samtal försöker dock att motivera dem att ändra

man sitt levnadssätt, ett arbete räknar med kräver mycket tålamod och tar

som man lång tid.

Daphne, Center for Information og Rådgivning om Prostitutionsforebyggelse,

treårig försöksverksamhet med stöd från Socialministeriet l. Daphne är en bedriver inte någon behandlingsverksamhet utan i stället en landsomfattan-

egen de verksamhet rådgivare socialarbetare och andra arbetar med

som som prostitutionsfrågor. De fyra anställda inom Daphne, varav en är psykolog, en Socialpedagog, lärare och sekreterare, sysslar dessutom med informations-

en en arbete och kartläggning prostitution och prostitutionens skadeverkningar.

av De utvecklar också behandlingsmetoder och strategier för vägen ut ur prostitu-

tion.

Några sociala projekt utomlands 193

Den inställning som personalen på Daphne har till prostitution skulle kunna sammanfattas på följande sätt. All prostitution är av ondo och måste motarbetas och bekämpas. Detta gör man effektivast och bäst genom att hjälpa de prostituerade bort från denna verksamhet. Genom att skaffa sig kunskap köpar-

om nas motiv kan man hjälpa också dem bort från prostitutionen, är destruktiv

som även för dem.

Daphnes anställda betonar att de inte vill se de prostituerade som offer. Det handlar oftast inte om kvinnor som genom cyniska porrproducenter eller hallickar, vilka de av en ren tillfällighet råkar möta, lockas in i prostitution. I stället har dessa kvinnor varit på väg mot prostitution mycket länge, av skäl som ligger långt tillbaka i tiden. Det finns inte något enkelt och allmängiltigt sätt att beskriva de prostituerades bakgrund och motiv för att prostituera sig. Det finns exempel på ensamma mammor med små barn som prostituerar sig för att klara uppehållet men för de flesta gäller, att prostitution är ett uttryck för en livshållning med djupa rötter. Därför måste man inse att det tar lång tid och kräver mycket tålamod att få dem att sluta prostituera sig. Prostitution handlar inte bara om att de prostituerade tillfredsställer köparnas sexuella behov utan det år också ett behov för dem själva att stanna kvar i prostitution. Det räcker därför sällan att erbjuda de prostituerade ett anständigt arbete och bostad i tron att man därmed räddat dem undan tvånget att prostituera sig. På Daphne önskar att

man de prostituerade kunde erbjudas individualpsykoterapi hjälp att komma

som en ur prostitutionen.

Allt arbete börjar med respekt, hävdar Daphne. Det finns olika faser i den långa vägen bort från prostitution, kontakt motivation alternativ identitet

- - avvecklingsfas. Det finns visserligen kvinnor som lever gott på sin prostitution t.ex. på massageinstituten, men dessa är undantag. Många av de prostituerade har stora missbruksproblem som leder till att de måste prostituera sig för att få pengar till sitt missbruk. Detta motiv till prostitution är ofta det lättaste att förstå och acceptera för dem själva och omgivningen. Men bakom missbruket finns ofta andra orsaker, som sammanhänger med prostitutionen och kan

som vara svårare att inse, t.ex. låg självkänsla. Det är viktigt att hjälpa de prostituerade att ta bättre hand om sina kroppar som ett led i att minska deras självförakt. Även Daphne har på prostitution företeelse de

om en annan syn som än prostituerades organisationer har, så samarbetar man med dessa t.ex. när det gäller kvinnornas rätt till skydd mot våld och deras rätt till människovärde och

respekt. Ofta visar det sig att de prostituerades taleskvinnor, de blir bemötta

om med respekt och man lyssnar på dem, efter en tid överger prostitutionen. Detta visar på vikten att inte fördöma utan i stället lyssna på de prostituerade kvinnorna.

Den linje som Daphne företräder i prostitutionsfrågan, och tycks

som vara ganska representativ för dem som arbetar med frågan i Danmark, är alltså negativ till lagstiftning och restriktioner. Daphne påpekar olikheterna mellan

7 15-0254

194 Några sociala projekt utomlands

de nordiska länderna när det gäller synen på prostitution. I Danmark har man inga som helst planer på att kriminalisera prostitution utan arbetar på att avskaffa en lag som förbjuder prostituerade att försörja sig på prostitution. Denna lag är obsolet och Daphne menar att den är ett uttryck för en felaktig syn på frågan och borde avskaffas.

12.3 Nederländerna

I Nederländerna finns ett mycket stort antal sociala projekt av olika slag för arbete med prostituerade eller med problem i samband med prostitution. Projekten kan vara statliga, kommunala eller bedrivas av frivilligorganisationer. Vissa vänder sig till drogmissbrukare och prostituerade, t.ex. Regnbågsprojektet i Red Light District och Frauen Krisen Zentrum, andra till utländska prostituerade, t.ex. Stichting tegen Vrouwenhandel Stiftelsen mot kvinnohandel och Sjef Ramaekers för tyskspråkiga prostituerade. Åter andra arbetar i huvudsak med aids-frågor och prostituerade. Vidare finns organisationer för prostituerade, för könsköpare och för bordellägare. En närmare redogörelse för några av dessa olika projekt lämnas nedan.

Sedan år 1960 finns ett nationellt center, Mr A. de Graaf Stiching, för forskning, dokumentation, rådgivning och informationsfrågor. Stiftelsen erhåller bidrag från arbetar helt självständigt. På kommunal, nationell och

staten men internationell nivå håller stiftelsen kontakt med regeringsorgan, polis, häl soinstitutioner, socialvård och representanter från Särskilda forskningsprojekt utförs fortlöpande, t.ex. om prostitution och droger, aids, invandrarprostitution, våld mot prostituerade, socialt arbete bland prostituerade och internationella aspekter på prostitution. Stiftelsen arbetar för att prostituerade skall bli socialt accepterade. Ett uttryck för detta är att stiftelsen verkar för

legalisering all frivillig prostitution, hjälp till prostituerade att få kontroll

av över sina arbetsförhållanden och bryta sin sociala isolering. Stiftelsen stöder utveckling utbildnings- och sysselsättningsalternativ för prostituerade.

av

Huiskamer Aanloop Prostituées, vardagsrumsprojektet, bedrivs i kommunal regi från stor husbil, placerad i den s.k. toleranszonen för gatuprostitution

en i Utrecht. Motsvarande projekt finns för övrigt i flera andra städer där tolerans-

är inrättade. l zonen är prostitution tillåten varje kväll mellan vissa zoner klockslag. Till hör speciell parkeringsplats med väl avskärmade

zonen en parkeringsbås dit den prostituerade och kunden kan åka och utföra själva akten. Varje kväll när zonen är öppen finns husbilen parkerad där. Den är inrättad som vardagsrum-värmestuga for de prostituerade.

Projektet är till för de prostituerades säkerhet och hjälp och för att sprida smittskyddsinformation. Man försöker också etablera ett nätverk av kontakter med socialvård, psykiatri, advokater, poliser och andra för att sedan kunna

Några sociala projekt utomlands 195

förmedla bra kontakter till de flickor som vill förändra något i sin livssituation. I projektet är sex personer anställda på deltid. Dessutom arbetar där tio volontärer. Förutom husbilen har projektet ett kontor nära centrum för det administrativa arbetet. En socialarbetare och en volontär finns varje kväll i husbilen. Där finns möjlighet att prata med personalen eller med andra prostituerade, äta eller dricka något, duscha samt få medicinsk vård vissa kvällar i veckan. Den medicinska vården kan bestå i första-hj älpbehandling, rådgivning, graviditetstest eller fysisk undersökning. Genom sin blotta existen erbjuder personalen ett lättåtkomligt socialt stöd. Den lämnar också information smittskydd och säljer konom domer till rabatterat pris. Var tredje månad anordnas i husbilen kampanjer, som man försöker göra lockande och roliga, mot aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar. I husbilen råder i allmänhet en gemytlig stämning. Tre regler gäller: Inget bruk av droger, ingen försäljning något eftersom det kan innehålla narkotika av och inget våld i bilen. Dessutom får inte prata illa varandra. För man om personalen gäller att man måste acceptera besökarna prostituerade och som drogmissbrukare. Genom inrättandet av toleranszonen och vardagsrums-projektet sig anser man ha skapat ett område där prostitution kan ske under säkra förhållanden. Man anser sig inte underlätta för prostitution eftersom prostituerade inte skapas genom att arbetsförhållandena förbättras. Erfarenheten är i stället del att en flickor på grund av den verksamhet som projektet bedriver, kommer fram till att de vill sluta att prostituera sig. Inom projektet har dock den uppfattman ningen att den av säljaren fritt valda prostitutionen i sig inte är skadlig. Däremot

är stigmatiseringen skadlig.

Sedan toleranszonen inrättades har antalet anmälda våldsbrott mot prostituerade ökat. Inom projektet tror man att detta beror på att flickornas förtroende för polisen ökat och att flickorna genom kontakten med personalen i vardagsrumsprojektet fått ökat självförtroende och därför bättre klarar att stå för av en anmälan. Det våld som de prostituerade utsätts for sker inte på de speciella parkeringsplatserna utan vid tillfällen när flickor mot bättre betalning går med på att åka till annan plats. Frauen Krisen Zentrum VKC är en öppen mottagning för drogberoende prostituerade kvinnor. Plats finns för kvinnor och mottagningen är öppen sex dygnet om. Verksamheten bekostas av kommunen, som dock planerar att omorganisera den och göra en sammanslagning med hälsovården. Till VKC kommer kvinnorna i gatuprostitutionen, när de hamnat i kris. De är fysiskt och psykiskt utmattade, ofta våldtagna eller misshandlade. Många av dem har levt sitt liv på gatan dygnet om. Utan fast adress får de inget socialbidrag och ingen sjukvård. Det första kvinnorna behöver när de kommer är att byta kläder, sova och försöka få rätt dygnsrytm. Efter några dagar vidtar samtal

196 Några sociala projekt utomlands

för att personalen skall få grepp om hur den akuta krisen ser ut och vilka de mer långsiktiga problemen är. Var och måste göra klart vad hon vill med sin

en vistelse hos VKC och göra en plan för denna tid. De regler som gäller är att

måste komma till frukost och därefter delta i morgongrupp för att man en planera dagen. Man måste delta i lunchen och i husets skötsel som dukning, bäddning etc. Under dagen deltar kvinnorna i individuella samtal och arbetar i enlighet med sin behandlingsplan. Under vistelsen, som brukar vara tio dagar, får kvinnorna metadon. Bruk tunga droger är inte tillåtet på VKC. Däremot

av är cannabis tillåtet att använda på kvällen. Föreståndaren på VKC påpekar, att kvinnorna ofta börjat med droger redan i IZ-årsåldern och skulle bli galna helt utan droger. Av de 120 kvinnor som under 1993 uppsökte VKC gick ungefär 10 procent av kvinnorna vidare till drogbehandlingsprogram.

Självkänslan hos kvinnorna kommer är mycket dålig. De är de lägst

som stående kvinnorna i prostitutionen. En del är döttrar till prostituerade. De

av allra flesta 99 procent har börjat med droger och prostituerar sig för att finansiera missbruket. Det finns även de som börjat som call-girl eller fönsterprostituerad inte fått fortsätta när missbruket har blivit allför domine-

men som rande. Många kvinnorna är hiv-smittade och nästan alla har någon könssjuk-

av dom. De har också mycket ofta blivit utsatta för våld men vill gärna bagatellise-

detta. Många har varit utsatta för övergrepp i barndomen. ra

Stichting T Vrouwenhandel, STV, Stiftelsen mot kvinnohandel, arbetar

egen med att bekämpa s.k. trafficking och med hjälp till offer för sådan verksamhet. Det kan handla om holländska kvinnor som tvingas till prostitution men mest är det fråga kvinnor från andra länder. Tidigare har dessa kvinnor mestadels

om kommit från Filippinerna, Thailand, Latinamerika eller Afrika. Numera kommer cirka 80 procent från Polen, Ukraina, Tjeckien eller Ryssland. Trafficingverksamheten är ofta organiserad av kriminella grupper i kvinnornas hemländer. Kvinnohandeln beskrivs närmare under avsnitt 2.2.

Stiftelsen startade år 1982 för att arbeta mot kvinnohandel och sexturism. Sedan år 1987 erhåller stiftelsen ekonomiskt stöd från staten genom Socialministeriet. Personalen hos STV utgörs pedagoger, socialvetenskapare och sekrete-

av

sammantaget sju personer. Från år 1987 till år 1994 har stiftelsen bistått rare; ungefär 500 kvinnor, som varit föremål för trafficking.

STV får kontakt med kvinnorna genom polisen, jurister, hälsovården, prostitutionsgrupper eller andra prostituerade. Genom STV får kvinnorna hjälp och skydd. De är oftast mycket rädda, ibland sjuka och har ingenstans att ta vägen. De har levt isolerade och övervakade och har ofta tvingats ta ett 20-tal prostitutionskunder varje dag. Eftersom de vistas illegalt i landet är de lätta offer för exploatörerna. Kvinnorna informeras på STV om den holländska policyn och

vilka möjligheter de har. Kvinnornas akuta behov av bostad, pengar och om medicinsk behandling undersöks. De följs till polisen för ansökan om tillfälligt uppehållstillstånd och till åklagaren för förhör. De får hjälp till en advokat. När

Några sociala projekt utomlands 197

en kvinna fått tillfälligt uppehållstillstånd har hon också rätt till sjukvård och

socialhjälp.

Stiftelsen stöttar bildandet nätverk med kvinnor nationalitet. av av samma Kvinnorna kan ofta bara sitt hemspråk och är i stort behov kontakt med av likställda i språk och erfarenhet. Dessa nätverksgrupper syftar till självhjälp. Enligt holländsk lagstiftning är trafficking ett våldsbrott sig kvinnan varit vare prostituerad redan i hemlandet eller Det avgörande är att kvinnan genom våld, tvång eller hot tvingats till prostitution. Det har varit svårt att motarbeta trafficking med hjälp av strafflagen. STV har därför bedrivit lobbyverksamhet för att få till stånd bättre legala möjligheter for offren. Vissa ändringar i lagstiftningen har också genomförts. Numera får kvinnorna stanna i landet tre månader, under vilken tid de kan besluta de vill fullfölja mål i domstol. De om ett kan därefter få tillfälligt uppehållstillstånd tills målet är avslutat. Det brukar ta ett till två år. Mellan 10 och 20 mål går till domstol varje år. Ibland är flera kvinnor inblandade i mål. När målet är klart måste kvinnan åka tillbaka samma till sitt hemland. STV försöker få till stånd lagändring, så att kvinnorna skall en kunna få permanent uppehållstillstånd humanitära skäl. av STV samarbetar med organisationer i Thailand, Filippinerna och Dominikanska Republiken när det gäller hjälp till kvinnor skall återvända till sina som hemlånder. Ett liknande samarbete har påbörjats med polska organisationer. Syftet är att till stånd samarbete med så många andra berörda länder som möjligt. Som ett led i detta arbete anordnades i juni 1994 ett seminarium i Polen i samarbete med bl.a. Polska Feministföreningen PSF och Polska kristna kvinnors organisation YWCA. STV verkar även för att få till stånd internationell konvention baserad en ny på kvinnans självbestämmanderätt. De att länder är emot all menar som prostitution inte har lyckats få prostitutionen att försvinna utan bara gjort det svårare för de prostituerade.

12.4 Internationella

frivilligorganisationer mot prostitution

Ett stort antal organisationer, både i Europa och i andra delar världen, av arbetar för att bekämpa prostitutionen och handeln med prostituerade. Konferenser och seminarier hålls runt i världen för att sätta missförhållandena om och farorna i blickpunkten. För några av dessa organisationer redogörs nedan. International Abolitionist Federation IAF, som startade år 1875, verkar än i dag. Abolitioniströrelsen hade varit den första betraktade prostitutionen och som kvinnohandeln ett politiskt och etiskt problem. Från början hade som man sett reglementeringen som ett problem men så småningom har övertygats man om att prostitution som företeelse måste försvinna. Organisationen har medlemmar

198 Några sociala projekt utomlands

i ett 30-tal länder, antingen genom organisationer eller enskilda. Den anordnar bl.a. speciella projekt i syfte att hjälpa kvinnor och barn som är offer för trafficking och sexuell exploatering samt har utbildningsproj ekt för prostituerade och prostituerades barn. Den sprider information i olika former och på olika språk samt organiserar konferenser för att skapa förståelse för problemen och för att starta lämpliga aktioner för att bekämpa prostitution. Man samarbetar med ett flertal länder, både med statliga och icke-statliga organisationer. I spetsen för organisationen finns en kommitté med frivilliga från 35 olika länder. Ordföranden skaffar fonder och medel till projekten. Många stater engagerar sig, t.ex. har franska staten och andra fransktalande länder bistått med pengar liksom UNICEF. Sverige har bistått genom SIDA och UD.

Mouvement du Nid har Bryssel som huvudort men organisationen har också filialer i Portugal, Spanien och Frankrike. Rörelsen anser att prostitution och trafficking skall bekämpas och att man måste hitta lösningar för att hjälpa de prostituerade bort från gatan och för att låta dem få tillträde till arbetsmarknaden. Den vill också bekämpa inställningen att prostitution skall ses som ett yrke, eftersom kopplaren då med nödvändighet måste bli straffri såsom arbetsgivare. Prostitutionen måste fås att försvinna vilket dock inte är detsamma som att förbjuda den.

FEDIP Federation Europeenne la disparition de la prostitution, The

pour Coalition against Trafficking in Women samt Third World Movement Against

the Exploitation of Women på Filippinerna är ytterligare några av organisatio-

nerna som arbetar mot prostitution.

Som ett resultat europeisk konferens anordnad i Holland av Stichting

av en Tegen Vrouwenhandel avsnitt 12.3 i samarbete med Europaparlamentets De Gröna startades år 1991 ett europeiskt nätverk, the European Network against Trafficking in Women, med uppgift att utveckla och samorda icke-statliga organisationers verksamhet i Europa för att bekämpa kvinnohandel.

12.5 Sammanfattning

Utomlands finns ett stort antal sociala projekt där arbete med prostitutionsfrågor bedrivs. Projekten skiljer sig dock åt, både när det gäller toleransen mot prostitution och syftet med verksamheten. När det gäller toleransen kan sägas att den ligger på skala från att att all prostitution är av ondo till att

en man anser

att frivillig prostitution inte är skadlig eller att prostitution bör man anser betraktas vilket yrkesarbete helst. Få projekt har som uttalat mål att

som som bekämpa prostitution. De flesta syftar till att hjälpa de prostituerade, med råd och stöd eller med praktiska angelägenheter. Från svenska utgångspunkter skulle

ibland kunna ifrågasätta praktisk hjälp övergår till att i stället bli hjälp man om

till att fortsätta prostitutionsverksamheten.

Några sociala projekt utomlands 199

Ett flertal internationella organisationer arbetar frivilligt för bekämpa

att prostitution och kvinnohandel. Det finns alltså medvetenhet problemen

en stor om och en vilja till samarbete över gränserna.

Not

1 Daphnes verksamhet upphörde under år 1994. En utvärdering verksam-

av heten visade att det, när det gäller arbete med prostitutionsfrágor, finns behov av ett centralt fristående för samordning, metod- och projektutveckling

organ och för spridning i olika former kunskap och information.

av

av barn

Utnyttjande

i

prostitution

13. 1 Barn i

prostitution

Yngre barn förekommer inte i prostitution i nämnvärd omfattning i Sverige till skillnad mot vissa andra länder. Viss ungdomsprostitution förekommer men samhället har en ganska hög beredskap når det gäller ungdomar Öppet som prostituerar sig. Om en underårig uppmärksammas i prostitutionen leder det omedelbart till omhändertagande och åtgärder för att bryta beteendet. Sexuellt utnyttjande av barn förekommer i stor omfattning och på kommersiell basis i många länder, ibland som en del internationell sexturism-industri. av en Sexturister och pedofiler från vårt land och från andra länder, främst till reser Sydostasien, i avsikt att sexuellt utnyttja barn. Ingen vet med säkerhet hur många barn finns inom prostitutionen. Ännu som mindre vet man hur många barn som dras in i den speciella form som sexturismen utgör. Att det rör sig 100 000-tals barn tycks klart. De om vara uppgifter som finns är ofta blandning uppskattningar och gissningar. en av rena Även siffrorna osäkra kan de om är ge en idé om den ungefärliga omfattningen av barnprostitutionen och sexturismen. Uppgifterna om antalet barn i prostitutionen i Thailand går kraftigt isär. Vissa källor har hävdat att det bara rör sig ett 10 OOO-tal barn. Polismyndigom heterna i Thailand har uppskattat antalet barn under 15 år i prostitutionen till 25 000 år 1987 och Center for the Protection of Children°s Rights, CPCR, har uppgivit antalet prostituerade i åldern mellan 12 och 16 år till 800 000 år 1989. l Filippinerna har FNs barnfond, UNICEF, räknat med att 20 000 gatubarn år 1987 var inblandade i den synliga prostitutionen. I denna siffra är inte de barn inräknade finns i prostitutionen på barer, hotell och bordeller. I Sri Lanka som är enligt officiella uppgifter 2 000 pojkar aktiva inom prostitutionen. Inofficiella källor uppskattar att minst 10 000 pojkar i åldern 8-14 år arbetar hel- eller deltid på turistorterna under kontroll sexsyndikaten. Det finns också pojkar av

202 Utnyttjande av barn i prostitution

självständigt, upplärda äldre pojkar, ratats kunderna för som agerar av som av att de inte längre är unga nog.

Det är barn sålts, lurats, kidnappats eller på annat sätt tvingats in i sex-

som handeln. del de barn utnyttjas är övergivna eller saknar konti-

En stor av som nuerlig kontakt med sina föräldrar. Många barn har köpts upp landsbygden, i områden där fattigdomen är ofattbar och narkotikamissbruket utbrett. Barnen lever sedan fångar på bordellerna. Deras föräldrar har fått en summa

som

mot att de godkänner att barnen arbetar beloppet på bordell. Medelpengar av priset för ett barn i Thailand är 3 000 svenska kronor. Barnen på gator,

norra barer och stränder är lättfångade byten för pedofiler och andra sexturister. Barnen är beroende att sälja sina kroppar för att klara livets nödtorft.

av

Ett exempel på ett sådant barns öde är historien om Rosario Baluyot från Filippinerna Axelsson: Rosarios är död. Hon dog vid elva eller tolv års ålder därför turist petat in trasig vibrator, taggig och med en rostig skruv i

att en en

änden, i hennes vagina. Hon hade levt som prostituerad på gatan sedan ena hennes mor dött och fadern övergivit henne.

exempel är Lee Ahn från Taiwan lockades till staden med löften

Ett annat som

arbete och studier. Hon hamnade i stället på en bordell där hon vid 13 års om ålder fick betjäna 30-40 kunder kväll. Hon levde inlåst i ett rum utan fönster

per tillsammans med några andra flickor. Hon smittades snart av en könsjukdom och såldes vidare till bordell i sämre del av staden. Hennes nye chef tog

en en 10 dollar kund. För varje kund fick Lee Ahn 30 cents.

per

Exemplen skulle kunna göras många. Rosario Baluyots och Lee Ahns liv kan verka utvalda skräckexempel. Dessvärre är liknande öden inte ovanliga

som

bland barnen i prostitutionen, tvärtom är de vanliga.

efterfrågan på barn till sexindustrin har medfört brist på flickor i

Den stora vissa länder. De agenter tidigare köpt upp barn i norra Thailand har t.ex.

som i stället börjat söka sig över gränsen till Mayanmar, Laos och södra Kina. Flick-

köps i allmänhet inte utan kidnappas och förs illegalt över gränsen. Under orna

månader år 1991 befriade den thailändska polisen 463 insmugglade flickor sex i åldern 12-18 år från Mayanmar och Kina från thailändska bordeller Ron OGrady: För nöjes skull, 1992.

Det är inte bara i de nämnda länderna barnprostitution förekommer. I

som Indien finns välorganiserad barnprostitution. Flickor auktioneras bort

en stor

boskap på marknader. De hämtas också från Bangladesh och Nepal och som

ibland vidare till andra länder. Även i andra delar världen förekommer

säljs av

omfattande barnprostitution, t.ex. i Afrika och Latinamerika.

Det finns all anledning att notera att barnprostitution inte är något som förekommer endast i avlägsna länder. Man känner till att barn- och ungdomsprostitution förekommer också i olika europeiska länder, t.ex. i Nederländerna och

Utnyttjande av barn i prostitution 203

Frankrike. I våra baltiska grannländer, där prostitutionen ökat lavinartat under de senaste åren, finns också många i prostitutionen. unga

Pedofilerna och sexturisterna

Pedofilorganisationer förekommer över hela världen. Den äldsta och kanske mest kända är NAMBLA Northamerican Man and Boy Love i

Association

USA. I Danmark finns Pedofilgruppen och i Sverige organisationen Vi Fria. Dessa organisationer hävdar barnens rätt till sexuell med och samvaro vuxna jämnåriga vänner. Antalet pedofiler kan enligt Rädda Barnen beräknas till 50 000 i USA och 500 000 i hela världen. Pedofilerna tillhör ofta samhällets respekterade medlemmar och kan mer vara personer som hela omgivningen litar och tycker En typisk pedofil är om. en medelålders, välutbildad man. Det är möjligt att han är läkare, lärare, socialarbetare eller präst. Vanligtvis är han engagerad i någon samhällsaktivitet, sorts där barn samlas, som t.ex. scoutrörelse, KFUM eller pojkkör. Det är en ovanligt att pedofiler har sexuella relationer med sina barn, hans intresse egna men för andra barn är avsevärt och han kan tillbringa månader och år med att försöka förföra ett speciellt barn. Det vanliga sättet försöka närma att sig ett barn är att utnyttja dess naturliga nyfikenhet på att ställa frågor och sex genom sedan steg för steg börja visa fotografier och pornografiska Videofilmer med barn i sexuella situationer. Det är inte ovanligt att pedofiler har haft sexuella relationer med dussintals, kanske hundratals barn innan de blir upptäckta. De flesta aktiva pedofiler verkar att föredra sexuella relationer med pojkar framför flickor, deras förkärlek kan inte jämställas med homosexualitet. Även men om den typiske pedofilen är förekommer det också kvinnor har pedofila man, som böjelser. Ron O°Gradyz För nöjes skull, 1992. Pedofilerna reser som sexturister till Sydostasien för den goda tillgången på barn där. Det är emellertid inte bara pedofiler utnyttjar barn sexuellt. Det som finns också andra sorters barnsexturister. Det kan lever vara personer som normala liv hemma och normalt inte skulle ha samlag med 12som t.ex. en åring i hemlandet. Men på bordeller i Bangkok på och andra avlägsna platser, långt avstånd från den sociala kontroll och de moraliska gäller normer som hemma, kan de utnyttja barn tillfällig sexuell nyfikenhet. En relativt av ny kategori är de barnsexturister felaktigt tror, att risken smittas hiv är som att av mindre om den som prostituerar sig är mycket I stället för avhålla ung. att kunderna från att köpa kan aids-risken således ibland medföra fler barn sex att dras in i prostitution. Det finns också en del myter håller sexhandeln med barn vid liv. Hos som en del åldrande män tycks det finnas tro på med barn kan en att sex ett ge en känsla av att, åtminstone för stunden, ungdomlig. En spridd lär också vara myt vara att sex med en oskuld botar impotens och könssjukdomar. Många barn får

204 Utnyttjande av barn i prostitution

därför könssjukdomar så snart de introducerats i sexhandeln. En annan myt är den kinesiska på möjligheten att leva ett längre liv man har haft samlag

tron om med en oskuld.

En avbruten ros

Barnprostitutionen har uppmärksammats på senare är och ett antal organisationer verkar för att stoppa sexturismen och handeln med barn. En av de viktigaste är ECPAT End Child Prostitution Asian Tourism, vars symbol är en rosenknopp med avbruten stjälk, symboliserar det kränkta barnet, som är dömt

som

vissna och dö. ECPAT bildades för ett är sedan kyrkliga och frivilliga att par av

ECPAT har stöd bland andra UNICEF. Stödgrupper finns i

organisationer. av

stort antal länder, bland dem Sverige genom Svenska Kyrkans Mission och ett Lutherhjälpen. Svenska Rädda Barnen har också ett aktivt samarbete med ECPAT och deltar i dess kampanjer mot sexturism och barnprostitution. Målsättningen för ECPAT är att väcka opinion bland allmänheten om vad man kallar turistrelaterade pedoñlaktiviteter i Asien, så att nödvändiga politiska och sociala åtgärder vidtas för att minska utnyttjandet av barn i Asien.

13.2 Juridiska aspekter på barnprostitution

Den allmänna uppfattningen över hela världen, både i lagstiftning och i folkmoral, är inte skall ha sexuellt umgänge med barn, även om det inte

att vuxna sker med tvång. Juridiskt sett kan ett litet barn inte ge sitt samtycke. Det gäller alla barn, även dem är offer för sexindustrin.

som

Inom folkrätten behandlas problemet barnsexturism under rubriken nutida former slaveri. Slaveribegreppet är viktigt i sammanhanget eftersom det

av behövs starka skäl för att det internationella samfundet skall kunna ingripa i en suverän inre angelägenheter. Det finns emellertid vissa grundläggande

stats förbud härstammar från bindande folkrättsliga normer s.k. jus cogens. En

som bred enighet råder att slaveriförbudet tillhör de bindande normerna. Om man

om kan visa barnsexhandel är form slaveri, är det automatiskt förbjudet

att en av och det internationella samfundet kan och har skyldighet att ingripa.

Förutom FNs konventioner slaveri, gäller både barn och vuxna, finns

om som internationella dokument enbart berör barnets rättigheter. Det viktigaste kan

som sägas FNs konvention barnets rättigheter som antogs av generalförsam-

vara om lingen år 1989. Enligt artiklarna 34-36 i barnkonventionen skall barnet vara skyddat mot olika former av sexuellt utnyttjande.

Utnyttjande av barn i prostitution 205

Artikel 34 lyder.

Konventionsstaterna åtar sig att skydda barnet mot alla former sexuellt

av utnyttjande och sexuella övergrepp. För detta ändamål skall konventionsstaterna särskilt vidta alla lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra a att ett barn förmås eller tvingas att delta i en olaglig sexuell handling; b att barn utnyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet; c att barn utnyttjas i pornografiska föreställningar och i pornografiskt material.

Enligt artiklarna 35 och 36 skall konventionsstaterna vidta alla lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra bortförande och försäljning av eller handel med barn för varje ändamål och i varje form samt skydda barnet mot alla former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende.

På ett barntoppmöte, World Summit for Children, i New York i september 1990 lades Världsdeklarationen om överlevnad, skydd och utveckling för barn World Declaration on the Survival, Protection and Development of Children fram tillsammans med ett handlingsprogram. Deklarationen är att betrakta

som ett komplement till barnkonventionen. Handlingsprogrammet innehåller klara mål som skall ha uppnåtts före år 2000. För barn som blir sexuellt utnyttjade har inga distinkta mål uppsatts än att dessa barn skall skyddas.

mer

Sverige och barnkonventionen

Bestämmelserna om sexualbrott i 6 kap. brottsbalken innehåller flera stadganden som, oberoende av offrets ålder, föreskriver straff för den tvång

som genom eller andra liknande, otillbörliga förfaranden förmår någon till samlag eller annat sexuellt umgänge. Det gäller bestämmelserna om våldtäkt, sexuellt tvång och sexuellt utnyttjande. Därutöver finns i samma kapitel särskilda bestämmelser till skydd för barn och ungdomar. Förbudet mot sexuellt umgänge med barn under 15 år är ovillkorligt. I vårdnadssituationer och liknande gäller

18 år som åldersgräns för sexuellt umgänge. Genom bestämmelsen om sexuellt ofredande straffbeläggs vidare att sexuellt beröra barn under 15 år eller förmå barnet att företa eller medverka i någon handling av sexuell innebörd. När det gäller prostitution är bestämmelserna om förförelse av ungdom och koppleri framför allt av intresse. Svensk lagstiftning kan alltså sägas väl uppfylla kraven i barnkonventionens artikel 34 a och b.

Skyddet för barn mot att utnyttjas i pornografiska föreställningar i barnkonventionens artikel 34 c motsvaras av förbudet i ordningslagen mot pornografiska föreställningar. När det gäller utnyttjande i pornografiskt material innebär brottsbalkens bestämmelse om sexuellt ofredande att den som förmår ett barn under 15 år till sexuell posering eller utnyttjar barnet som modell för framställning av pornografisk bild kan straffas. Detsamma gäller den tvång,

som genom

206 Utnyttjande av barn i prostitution

förledande eller otillbörlig påverkan förmår ett barn mellan 15 och 18 år

annan till sådan medverkan. Det krävs inte att bilderna skall vara framställda i spridningssyfte. Enligt brottsbalken 16 kap. 10 a § kan den som skildrar barn i pornografisk bild med uppsåt att bilden skall spridas eller sprider sådan bild av barn dömas för barnpornograñbrott. Någon bestämd åldersgräns för vad som skall förstås med barn inte i paragrafen. Enligt förarbetena prop.

anges 1989902107 78 är ett barn en könsmognadsprocess ännu inte

s. person vars är avslutad Enligt Barnkonventionens artikel 1 avses med barn varje människa under 18 år, inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för

om barnet. Svensk lagstiftning kan alltså, åtminstone inte för närvarande, anses till fullo stå i överensstämmelse med barnkonventionens artikel 34 c.

Barnkonventionens artikel 35 och 36 motsvaras inte några direkta stad-

av ganden ett antal olika regler berörs. Artiklarna har inte ansetts innebära

men några problem för Sverige ratifikationssynpunkt prop. 198990: 107 79.

ur s.

Svensk lags tillämplighet på sexturister

Brottsbalkens andra kapitel behandlar tillämpligheten av svensk lag. Svensk lag

är inte begränsad till att gälla gärningar som begåtts i Sverige. Enligt 2 § första

stycket kan svensk medborgare eller utlänning med hemvist i Sverige eller, i vissa fall, utlänning finns här i riket, dömas efter svensk lag och av svensk

som domstol för brott begåtts utomlands. För att denna regel skall gälla krävs

som enligt andra stycket dubbel straffbarhet, dvs. gärningen skall vara straffbar både

i Sverige och gärningsorten. Svårare påföljd får, enligt tredje stycket, inte

ådömas än det strängaste straff är stadgat for brottet enligt lagen på gär-

som ningsorten. Svensk domstol kan således döma svensk medborgare som begår

en sexualbrott barn t.ex. i Thailand, Sri Lanka eller Filippinerna, om hand-

mot lingen är straffbelagd även där.

I länder där barn i stor utsträckning utnyttjas i prostitution är lagstiftningen i själva verket mycket sträng när det gäller sådana handlingar. I Thailand gäller att den har sexuellt umgänge med flicka som inte är över 13 år, med

som en eller utan hennes samtycke, kan dömas till fängelse i sju till 20 år eller på livstid. Om gärningsmannen använt eller om flickan blivit svårt skadad,

vapen kan påfäljden bli livstids fängelse eller dödsstraff. Den som begår en osedlig eller oanständig handling mot ett barn inte är 15 år, oavsett barnets sam-

som tycke, kan dömas till fängelse till tio år. Har gärningsmannen använt hot

upp eller våld, eller utnyttjat barnets beroendeställning eller underläge, är straffet fängelse upp till 15 år.

Thailand har haft lagar stadgat straff för sexualbrott mot barn sedan år

som 1928, de har sällan tillämpats. Det pågår dock en översyn av de thailändska

men lagarna vad gäller sexualbrott mot barn och förändringar är att vänta. Den

Utnyttjande av barn i prostitution 207

thailändska regeringen har nyligen beslutat att lägga fram ett lagförslag om hårdare straff för kopplare som levererar barn till prostitution. En svårighet i den thailändska rättsskipningen, när det gäller att lagföra någon för sexualbrott mot barn, begånget av utländsk medborgare, är borgensförfarandet. De första sju dagarna efter ett gripande kan den lokala polischefen besluta om frigivning mot borgen, om brottet inte är att betrakta grovt. Därefter som förs rätten att besluta borgen över till domstol. Om brottet betraktas om som grovt är det bara domstol som kan fatta beslut. Borgensbeloppet är 10 000 bath, dvs 3 000 kr, för varje år som den misstänkte riskerar att få tillbringa i fängelse. Den misstänktes pass brukar beslagtas vid borgen så att han inte skall kunna lämna landet. Det förekommer emellertid att misstänkta släppts borgen som mot tar sig ut ur landet med falska eller på annat sätt. pass Även på Filippinerna och Sri Lanka är det straffbart att utnyttja barn i prostitution. Ett vittnesmål från ett barn är emellertid inte tillräckligt bevis i som en rättegång. Det krävs antingen att förövaren har avslöjats på bar gärning, eller att det finns ett vuxet vittne, för att åtal skall bifallas domstol. av Det är således straffbart att utnyttja barn i prostitution både i Sverige och i de länder där sexhandel med barn är vanligt förekommande. Vi har kunskap om att ett stort antal män från Sverige och andra europiska länder, från USA och Japan åker som sexturister till dessa länder och att de utnyttjar barnen där. Man kan då fråga sig varför det så sällan blir aktuellt att döma någon i Sverige för sexualbrott mot barn utomlands. Det kan naturligtvis bero på ovilja i gärningslandet att ingripa och utreda brotten. Men även för det fall svensk att en man tas på bar gärning vid utövandet av sexuellt umgänge med ett barn, har det visat sig vara svårt att få till stånd åtal och dom i Sverige. Utredningen måste företas av polisen i gärningslandet sådan att den kan men vara accepteras av en svensk domstol. Barnets ålder kan svår att fastställa i länder inte har vara som ett utvecklat folkbokföringssystem. Det kan förekomma att barnet sagt sig vara yngre än det verkligen är för att attraktivare på könsmarknaden. När vara målsägande och vittnen finns utomlands måste oftast eller flera bevisupptagen ningar, där svensk åklagare, polis, den åtalade och hans försvarare är närvarande, ske i gärningslandet för att kunna användas vid den svenska rättegången. Även detta kan medföra svårigheter, dels på grund av kostnaderna och dels därför att det kan ogörligt att få tag på vittnena och dem inställa vara att att sig i domstolen.

Uppgifterna om förhållanden i Thailand, på Sri Lanka och Filippinerna har hämtats från Rädda Barnens rapport Sexhandel med barn i Thailand och på Sri Lanka, april 1993.

14 Mina och

överväganden till åtgärder förslag

14. 1 könshandel

Begreppet

Eftersom prostituera härstammar från latinets prostituere, utbjuda, är det inte så märkligt att prostitution ofta har uppfattats som liktydigt med kvinnor som bjuder ut sexuella tjänster mot betalning. Emellertid är det en förutsättning för prostitution att det finns kund är villig att erlägga betalningen. Kunden

en som är alltså även han förutsättning för att prostitution skall kunna utövas. Sexuell

en innebörd har prostitution vanligtvis endast för den köpande parten. Ordet könshandel synonymt med prostitution är därför ett mer adekvat ord. Köns-

- handel inbegriper båda parternas handlande, samtidigt som det gör klart vad det egentligen är fråga nämligen handel som går ut på att tillfredsställa

om, en köparens sexualdrift.

Varken vid brottsbalkens tillkomst eller vid den senare ändringen av 6 kap. diskuterades begreppet prostitution närmare.

1977 års prostitutionsutredning valde att definiera prostitution på följande sätt:

Prostitution föreligger när minst två parter köper respektive sälj er sexuella tjänster mot vanligen ekonomisk ersättning, som utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten SOU 1981:71 s. 33.

Enligt denna definition är det fråga en handling, i vilken den ena parten

om deltar köpare och den andre som säljare. Betalningen erläggs till säljaren

som

köparen, i utbyte får sexuella tjänster. Ett beteende där köparen erlägger av som betalning till två eller flera har sexuellt umgänge med varandra,

personer, som är prostitution köparen deltar i handlingen något sätt som är ägnat att till-

om fredsställa hans sexuella drift. Om däremot köparen betalar de personer som har

210 Mina överväganden och förslag till åtgärder

samlag med varandra utan att han har något eget sexuellt intresse i deras handlande, som t.ex. är fallet vid produktion av pornografisk film, torde detta inte kunna definieras som prostitution. I lagtext används inte ordet prostitution. I stället har prostitution beskrivits som tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning koppleri, 6 kap. 8 § brottsbalken eller tillfälligt sexuellt umgänge mot ersättning förförelse ungdom, av 6 kap. 10 § brottsbalken. Med sexuellt umgänge avses inte bara samlag utan även andra sexuella handlingar av såväl heterosexuell homosexuell natur, vilka typiskt sett att som avser tillfredsställa eller uppväcka båda parters eller enderas sexuella drift. Det krävs inte att personernas könsdelar berör varandra. Det är i regel tillräckligt med en kroppslig beröring av någon varaktighet mellan den ena personens könsorgan och den andres kropp. Begreppet omfattar endast umgänge av detta slag med annan person. Tidelag och andra sexualhandlingar med djur omfattas inte. Kommentar till Brottsbalken 6 uppl. s. 282 f I stället för begreppet tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning användes

i koppleriparagrafen, före den lagändring gjordes år 1984, uttrycket

som annans otuktiga levnadssätt. Detta uttryck hade vidsträckt innebörd än vad en mer som ryms i begreppet prostitution, nämligen vanemässiga utomäktenskapliga förbindelser av tillfällig natur. I motiven till ändringen diskuterades borde om man inskrida med straff även för det fall att någon underlättade för andra att ha tillfälliga sexuella förbindelser, utan att det fråga prostitution. Bestämvar om melserna ansågs därvidlag bygga på ett föråldrat synsätt och det slogs fast, att tillfälliga sexuella förbindelser som inte hade karaktär av prostitution inte skulle beröras av lagstiftningen prop. 198384:105 s. 43. Sådana förfaranden där någon för att bereda sig särskild vinning främjade tillfällig könsförbindelse mellan andra blev emellertid straffbara som koppleri, så snart det fråga var om sexuella förbindelser mot ersättning a. prop. s. 58 m. Vad som avses med sexuella förbindelser framgår inte förarbetena. Att av det skall röra sig om mer än en förbindelse för straffbarhet framgår av lagtexten, men inte vilken typ av förbindelse, utöver att den skall sexuell vara av natur. Man kan utgå från att sexuella förbindelser innefattar vad går som under begreppet sexuellt umgänge. Fråga är dock andra sexuella aktiviteter om omfattas begreppet. Är det sexuell förbindelse ersättning av t.ex. en mot om en kvinna, mot att hon får betalning, poserar naken för vid en man som onanerar anblicken utan att vidröra henne Om en man t.ex. betalar en okänd kvinna kontant för att en summa pengar ha samlag med henne vid ett enstaka tillfälle, vållar det inga svårigheter att bedöma detta som prostitution. Men kvinna i om en en grupp av personer, som regelbundet umgås och missbrukar narkotika, erbjuder sin kropp i ersättning mot en dos narkotika, är detta kanske inte lika självklart. Om erbjuder en man två kvinnor eller en kvinna och en man ersättning för att de skall ha samlag

Mina överväganden och förslag till åtgärder 211

med varandra medan han själv får sexuell tillfredsställelse av att titta på, lär detta inrymmas i begreppet prostitution. Om han däremot erbjuder dem, en av dem eller alla, betalning för att de skall ha samlag med varandra och han själv ägnar sig åt att filma samlaget för att senare sälja filmen, är situationen en

I ett liknande fall har köparenfilmaren dömts för koppleri Pir 59-falarman. let, avsnitt 5.8.2. Där hade dock några av de besökande betalat inträdesavgift för att få delta i samlaget. Det ansågs att filmaren främjat att andra hade tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning.

För det fall man anser att prostitution bör kriminaliseras måste gärningen kunna avgränsas från andra handlingar som inte är straffbara. Det finns därför skäl att överväga en ny definition av begreppet prostitution. Härvid är givet att den, i likhet med den förra prostitutionsutredningens definition och de uttryck

används i brottsbalken, bör omfatta både heterosexuell och homosexuell som prostitution och både kvinnor och män som köpare och säljare. Det bör framgå att fråga är sexuella tjänster av olika slag som inte nödvändigtvis behöver

om utgöra vad lagen kallar sexuellt umgänge. Det skall vidare framgå att ersättning i någon form, kan annat än kontanta medel, är en förutsättning för

som vara den sexuella tjänsten. Det är dock inte nödvändigt att, så som 1977 års utredning gjorde, begränsa innebörden av begreppet till fall där den som deltar i handlingen betalar. Prostitution bör även kunna innefatta fall där någon arman betalar.

14.2 Information, upplysning och andra

förebyggande åtgärder

Den kartläggning av prostitutionen i Sverige som utredningen gjort visar, att uppskattningsvis 2 500 kvinnor varje år säljer sexuella tjänster. Om man, som 1977 års prostitutionsutredning, utgår från att varje kvinna har 50 olika kunder innebär detta att 125 000 män köper sådana tjänster varje år. Det kan inte uteslutas att köper tjänster av flera olika prostituerade, vilket skulle

samme man innebära det totala antalet köpare blir mindre. Å andra sidan kan det tänkas

att att varje prostituerad har långt fler än 50 olika kunder per år, vilket skulle göra att antalet köpare är större än vad antagits. Härtill kommer ett antal

som ovan män köper sexuella tjänster av män. Antalet kvinnor i gatuprostitutionen

som har beräknats till 650. De övriga återfinns i den mer osynliga inomhuspro-

ca

stitutionen, på massageinstitut, i lägenhetsprostitution, i eskortservice och i

call-girl-verksamhet.

Könshandeln i Sverige har efter en nedgång under 1980-talet och början av 1990-talet åter ökat avsnitt 5.9. Antalet kvinnor i gatuprostitutionen har

nu minskat i stället kan kvinnorna i inomhusprostitutionen antas ha ökat,

men framför allt gäller detta massageinstitut och liknande verksamhet. Många kvin-

212 Mina överväganden och förslag till åtgärder

nor rör sig mellan de olika prostitutionsformerna. De något äldre lämnar kanske gatan för att ta emot kunder hemma eller i förhyrd lägenhet. Kvinnor på en massageinstitut kan uppsöka gatan för att få kontakt med kunder och kan nya också ibland arbeta i eskortserviceföretag. Av kartläggningen framgår att medelåldern på kvinnorna i gatuprostitutionen blivit högre under senare år. I första hand får detta ses som ett resultat av socialtjänstens prostitutionsgruppers och polisens gemensamma och resoluta ingripanden för att hindra unga kvinnor att etablera sig prostituerade. På som sexklubbarna arbetar däremot framför allt unga flickor och det är också de unga flickorna som efterfrågas vid framställning pornografisk film. av Trots att prostitutionsgrupperna varit framgångsrika också när det gällt att motivera kvinnorna i gatuprostitutionen att lämna könshandeln visar kartläggningen att en nyrekrytering hela tiden skett. Omsättningen har ibland omfattat mer än en tredjedel av säljarna per år. Antalet prostituerade kvinnor i Sverige är lågt om man jämför med andra länder. Andelen svenska män köper sexuella tjänster är också liten vid som en internationell jämförelse. Att prostitutionen har en begränsad omfattning i vårt land kan säkert tillskrivas många olika omständigheter: Specifika insatser riktade direkt mot prostitutionen, ett väl utbyggt trygghetssystem, god skolutbildning för alla och gemensamma strävanden mot ökad jämställdhet mellan kvinnor och

man. Säljarna i könshandeln lider i stor utsträckning ohälsa och drabbas också av ofta av skador genom misshandel och andra övergrepp. De får nästan undantagslöst psykiska besvär. Många av dem missbrukar alkohol och narkotika. Missbruket är ibland orsak till att de prostituerar sig, ibland något de tar som till för att stå ut med sin hantering. Kvinnor prostituerar sig har ofta haft som en svår barndom och uppväxt. De har blivit utsatta för övergrepp, de har varit övergivna och utlämnade. Forskning och erfarenhet visar att de skador de som härigenom vållats förstärks och fördjupas i prostitutionen. Kvinnornas anhöriga och framför allt deras barn drabbas också på olika sätt direkt och indirekt de av skador kvinnorna ådrar sig i könshandeln. Köparna i könshandeln är en stor många gånger större än säljarna. grupp, Orsakerna till att de köper sexuella tjänster varierar. En del köparna föreav faller att ha allvarliga problem när det gäller synen på och förhållningssättet till sexualitet. Några har svårt att etablera en normal relation till kvinna. en Det är antagligt att deras problem befästs och förvärras i könshandeln. Troligen skulle många av männen behöva någon typ behandling. Också köparnas av anhöriga utsätts för risk att skadas genom deras handlingssätt; inte minst riskerar de att smittas av sjukdomar som överförs könsumgänge. genom Könshandeln skadar också samhället i stort. Att män kan köpa tillträde till kvinnors kön för att tillfredsställa sina egna sexuella behov strider mot uppfattningen om alla människors lika värde och strävandena mot jämställdhet

Mina överväganden och förslag till åtgärder 213

mellan kvinnor och män. Att sexualitet betraktas en vara, något som kan

som köpas och säljas, är inte heller förenligt med synsättet i ett demokratiskt samhälle. Härtill kommer kostnaderna för de sjukdomar och skador som prostitutio-

orsakar och den kriminalitet som följer i könshandelns spår. nen

Sammantaget kan konstateras att könshandel som företeelse inte hör hemma i ett modernt samhälle som vårt och att den måste motarbetas på alla sätt.

I vissa europeiska länder finns en mycket utbredd könshandel. Det allmänna förhållningssättet till könshandeln i dessa länder är att man bör inrikta sina ansträngningar på att försöka begränsa prostitutionens skadeverkningar och acceptera den del av könshandeln som betraktas som frivillig.

Samhällets inställning är viktig när det gäller omfattningen av könshandeln. Liberaliseringen på sexualiteten på 1970-talet i Sverige medförde att

av synen fler män än tidigare rörde sig på könshandelsarenorna. Ju mer tillåtande samhället är desto fler män är beredda att köpa sexuella tjänster. Det finns därför

risk i att normalisera könshandeln. Flera de män som inte köper i dag, en av när samhället har avvisande inställning, finns kvar i könsmarknadens

en mer utkanter. Om klimatet lättas kommer de troligen att på nytt sälla sig till

upp köparna.

Tanken att könshandel skulle få förekomma ostört, i öppna och reglerade former, har få anhängare i vårt land. Den allmänna inställningen, inte bara bland socialarbetare, poliser och andra, har direkt erfarenhet av arbete

som mot prostitution, är i stället att könshandeln måste bekämpas.

Förändring attityder och beteendemönster tar lång tid. Ett effektivt arbete

av för att motverka könshandel kräver åtgärder på flera plan.

Vid könshandel minst två parter, köpare och sälj Uppmärksamheten

agerar har hittills i stor utsträckning koncentrerats på säljarna. Genom forskning, praktisk erfarenhet och på andra sätt har kunskap erhållits om vilka kvinnorna på könsmarknaden är, vad förmått dem att prostituera sig och följderna av

som deras verksamhet.

Köparna, är mångdubbelt flera, har förblivit märkligt osynliga. Olika

som projekt under år har givit oss en något klarare bild. Könsköparen är en

senare i de flesta avseenden vanlig ofta gift eller sammanboende. Något svar på

man, frågan hur det kan komma sig att män, direkt fråga beskriver sig som

som välfungerande i förhållande till kvinnor, av skäl som nyfikenhet, spärming och kravlöshet deltar i verksamhet, de flesta av dem borde vara medvetna

en som

är destruktiv och skadlig, har projekten inte givit. En förklaring skulle om kunna att männen inte fått tillräcklig upplysning och information om

vara könshandelns skadeverkningar, att de inte förstått att de faktiskt använder sin sexualdrift till att skada andra människor och att ett sådant beteende är klandervärt och på sikt skadligt också för dem själva. Om man vill motverka och

214 Mina överväganden och förslag till åtgärder

förhindra könshandel finns det alltså goda skäl att rikta uppmärksamheten mot köparna och att diskutera olika sätt att påverka deras beteende. För många kvinnor utgör steget in i prostitution det sista i lång en process. De har under barndom och uppväxt varit utsatta för övergrepp, våld, likgiltighet och utlämnande. Deras självkänsla är ofta mycket låg och i prostitutionen bekräftas deras uppfattning att de ingenting är värda. Trots den forskning som finns om kvinnorna i könshandeln vet vi inte vad gör att kvinna med som en svår barndom blir prostituerad medan en annan med lika svåra uppväxtförhållanden inte tar detta steg. Könsrollernas betydelse härvidlag, liksom kvinnors och mäns intima relationer och deras relationer till familjen behöver studeras mera. Kunskap om de prostituerade kvinnornas, liksom männens, bakgrund och motiv är betydelsefull framför allt när det gäller frågan hur sociala insatser och behandlingsinsatser skall utformas och hur man på sikt skall kunna förebygga prostitution. Sådan kunskap är också nödvändig för att information och upplysning skall kunna spridas på effektivaste sätt. Trots många års medvetna jämställdhetssträvanden präglas vårt kulturmönster fortfarande i stor utsträckning av en traditionell rollfördelning mellan kvinnor och män. Könsrollsmönstret fastläggs redan i mycket unga år. Könsrollerna har stor betydelse för kvinnors och mäns på sexualitet och förutsättningar för att syn bli parter i könshandel. När det gäller att begränsa könshandeln finns det därför anledning att redan tidigt söka förhindra att pojkar får mansroll där könsköp en ingår som en möjlighet och att flickor får en underordnad kvinnoroll, där de blir betraktade som sexualobjekt. För att barn skall växa till jämställda och upp ansvarskännande kvinnor och män krävs att de har jämställda förebilder men också att de kärmer sig önskade och välkomna och får känslomässigt en varm och trygg uppväxt. Föräldrarnas inställning och handlande i dessa avseenden är av den största betydelse. En flicka måste känna och veta att hon är värdefull. Ungdomar måste tränas och uppmuntras, bl.a. till att tala och framträda, för att få gott självförtroende. Arbetet måste ske på många nivåer samtidigt; i samhället med att värdera kvinnor och män lika, på dagis och i skolan för att flickor och pojkar skall vara lika synliga och utveckla alla delar sin av begåvning. I det jämställda samhälle vi strävar efter, där kvinnor och män delar ansvaret för hem och familj och deltar i samhällslivet i övrigt på lika villkor, borde det inte finnas plats för könshandel. Ökade ansträngningar för uppnå jämställdatt het mellan kvinnor och män är därför ett viktigt medel när det gäller att förebygga prostitution. På olika mötesplatser för nyblivna föräldrar, t.ex. mödravårds- och barnavårdscentraler, borde dessa frågor ingå i den föräldrautbildning

som erbjuds.

Mina överväganden och förslag till åtgärder 215

Skolan meddelar undervisning om sex och samlevnad. Det är viktigt att läroplanen följs på ett sådant sätt att eleverna verkligen får insikt om att det krävs jämställdhet och ansvar i alla former av samlevnad. Att sexualitet och känsloliv hänger samman är inte minst viktigt att förmedla till ungdomarna; att sexualitet är ett uttryck för kärlek och omtanke och inte en handelsvara och att den aldrig får utövas på någon annans bekostnad. För att undervisningen skall

önskat resultat behöver läraren kanske själv informeras och utbildas. Biträde ge

Skolsköterska och möjligt av en gynekolog skulle säkert vara av värde. av om Likaså någon man alltid kunde delta i undervisningen, t.ex. en psykolog,

om för att särskilt ta upp pojkars frågor och problem.

Skolsköterskorna och skolpsykologerna fyller en viktig uppgift när det gäller att på ett tidigt stadium fånga upp och hjälpa ungdomar med problem. Ofta visar det sig att det är just till skolsköterskan som ungdomar i första hand vänder sig när de behöver någon att tala med. Förevändningen för besöket kan vara en fysisk åkomma. Vid närmare diskussion visar det sig att problemet var

helt art. Här behöver kanske också mer kunskap förmedlas för att de av annan tysta och skolkande flickornas problem skall upptäckas och åtgärder vidtas innan det är för sent. Att satsa resurser på skolsjukvården kan vara ett mycket effektivt sätt att hjälpa ungdomar med problem till en bättre framtid och att slippa de utgifter samhället annars kanske skulle få för missbruksvård,

som sjukvård eller kriminalvård för dessa ungdomar.

Sociala insatser

Prostitution i större utsträckning har historiskt sett förekommit i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping. Utredningens kartläggning visar att könshandel förekommer också på flera mindre orter men då i begränsad omfattning. I de fyra förstnämnda städerna har sedan början av 1980-talet särskilda insatser gjorts av de sociala förvaltningarna för att störa och motverka könshandeln. De socialarbetare avdelats för detta arbete har organiserats i s.k. prostitutions-

som grupper.

Sociala insatser mot könshandeln görs i dag på många olika områden. Utöver prostitutionsgrupperna, arbete i huvudsak är inriktat på de gatuprostituera-

vars de, arbetar med problem med anknytning till könshandeln inom socialtjäns-

man ten i övrigt, inom olika delar hälso- och sjukvården, i skolan, inom kriminal-

av vården, i behandlingshem, i frivilligorganisationer och i kvinnoorganisationer. Arbetet är både förebyggande, stödjande och behandlande.

Resultatet dessa insatser är svårt att mäta. Klart är dock att de har stor

av betydelse för synen sexualitet i allmänhet, på könsroller och samlevnad. Prostitutionsgrupperna har nått goda resultat, främst när det gällt att förhindra rekrytering till gatuprostitutionen men också i det stödjande och be-

av unga handlande arbetet. Grupperna har också haft stor betydelse när det gällt att

216 Mina överväganden och förslag till åtgärder

samla kunskap om könshandeln, initiera forskning och sprida information till andra grupper i samhället. Sociala insatser behövs självfallet också i fortsättningen i arbetet för att motverka könshandeln och för att ge hjälp och stöd åt kvinnorna och männen i prostitutionen.

Prostitutionsgruppen i Malmö har haft ett fortlöpande samarbete med en av polisens spaningsgrupper. De övriga grupperna har haft möjligheter till sådant samarbete endast i begränsad omfattning eller vid vissa tillfällen. Både socialarbetare och polis i Malmö har satt stort värde på samarbetet, enligt dem

som inneburit många fördelar. Ett organiserat samarbete mellan socialarbetare och polis, med en gemensam ledningsgrupp, medför utan tvivel stora vinster i arbetet mot könshandeln.

Personer som har arbetat med missbrukande kvinnor har påtalat svårigheterna med att få den hjälp som behövs utan dröjsmål. När är motiverad

en person att sluta med narkotika behöver hjälpen komma genast. Om man måste beställa tid och vänta på behandling, går tillfället förbi. En arman grupp det varit

som svårt att hjälpa till erforderlig vård är kvinnorna med psykiska problem, som i ökad utsträckning uppehåller sig på gatan. I det fortsatta arbetet mot könshandel bör det finnas i förväg bestämda samarbetsformer mellan grupperna och sjuk- och hälsovårdens enheter, psykologer och narkomanvård så att de prostituerade kan få adekvat vård inom rimlig tid.

Ett annat problem är att kvinnor som kommer ut från kriminalvård ofta inte har någonstans att ta vägen och någon att tala med. De går inte sällan direkt ut i nytt missbruk, prostitution och brott. Önskemål har framställts

ny nya om ett slags sluss, ett halvvägshus för dessa kvinnor, där den sociala planeringen kunde fullföljas, och där det skulle finnas tillgång till läkare, terapeuter m.m.

De nuvarande sociala insatserna har inte inriktats på att hjälpa männen i könshandeln. För att nå dem krävs Ökade resurser och andra former för arbetet än de som man nu använder. Att påverka männens inställning till könshandel genom att förmedla kunskaper om könsmarknadens verkliga karaktär är

angeläget. Män som köper sexuella tjänster av narkotikaberoende kvinnor skulle säkert i stor utsträckning avhålla sig från köp de insåg, att de därigenom

om skadade kvinnorna och sig själva och att de underhåller narkotikahandeln, eftersom prostitutionspengarna ofta går direkt i narkotikalangarnas fickor. Narkotika och andra droger bidrar till att hålla kvinnor kvar i könshandeln eftersom de där kan skaffa pengarna till missbruket. Det kan inte uteslutas att sociala projekt i nya former, riktade till män, skulle få effekt.

Det finns säkert män, liksom det finns kvinnor, som vill och behöver hjälp för att ta sig ur könshandeln. De kan behöva psykologisk hjälp också för att bearbeta de psykiska följderna av sitt deltagande i könshandeln. Sådan hjälp

Mina överväganden och förslag till åtgärder 217

kan männen i dag inte få på samma sätt som kvinnorna. Ett skäl är att kunskaper saknas om hur hjälpen skall utformas. För att adekvata vårdformer skall kunna utarbetas krävs mer forskning om männen i könshandeln.

En annan grupp som i allmänhet inte har kunnat nås med nuvarande metoder är de utländska kvinnorna i prostitutionen. Språksvårigheter, en annan kultursyn och ibland hallickberoende har t.ex. hindrat prostitutionsgrupperna att få kontakt med dessa kvinnor. Här måste de sociala åtgärderna förstärkas, kanske i samarbete med invandrarkvinnornas egna organisationer. Kvinnorna, som ökar i antal, är i stor utsträckning uteslutna från den hjälp samhället har att erbjuda.

Att utveckla arbetssätt for att nå kvinnorna i den dolda prostitutionen är också angeläget. Att de unga kvinnorna är mycket få i gatuprostitutionen behöver inte betyda att de försvunnit från all könshandel. De kan i stället finnas i inomhusprostitutionen eller i sexindustrin, kanske på väg ut i prostitution.

Det har visat sig att ett flertal säljare i könshandeln är transvestiter eller transsexuella, dvs. män som utger sig for att vara kvinnor eller män som upplever sig vara kvinnor och som genom hormonbehandling eller operativa ingrepp håller på att byta kön. Dessa män prostituerar sig som kvinnor. Vi vet i dag mycket litet om förhållandena för denna hårt utsatta grupp. Möjligen söker de sig till könshandeln för att få bekräftelse på att de verkligen är kvinnor och att de är kvinnor, män finner attraktiva och vill betala för. Även på detta

som område skulle behövas mer forskning.

Forskning utomlands visar att säljarna i den homosexuella prostitutionen drabbas av skador liknande dem kvinnorna ådrar sig i den heterosexuella prostitutionen. För att kunna erbjuda dessa män hjälp och stöd behövs forskning.

Prostitutionsgruppen i Göteborg har i samarbete med Göteborgs universitet

initierat och genomfört olika forskningsprojekt med anknytning till könshan-

deln. Härigenom har gruppen tillförts erfarenheter och kunskaper, som kunnat användas i arbetet. Det vore säkert värdefullt också för andra grupper om de på samma sätt kunde få delta i forskningsarbete.

Prostitutionsgruppernas erfarenheter och kunskaper är värdefulla för många olika personalgrupper och andra, som kommer i kontakt med de prostituerade i sitt arbete, och efterfrågas i stor utsträckning. Grupperna lämnar också sådan information i växlande omfattning. Detta sker inte alltid planmässigt. Denna del av gruppernas arbete skulle kanske vinna på ett samarbete med personer som har särskild kunskap när det gäller attitydförändrande information.

Inom flera av de områden jag nu nämnt, där insatserna för att motarbeta prostitution skulle behöva förbättras, skulle åtgärder kunna vidtas redan nu. Att finna samarbetsformer mellan prostitutiongrupperna och sjuk- och hälsovårdens enheter är angeläget för att missbrukande prostituerade och psykiskt störda prostituerade skall kunna få adekvat vård och kunna lämna könshandeln. Ett annat område är de prostituerade invandrarkvinnorna, där kontakter skulle kunna tas med invandrarorganisationerna för att dessa kvinnor skall få tillgång

218 Mina överväganden och förslag till åtgärder

till samhällets hjälpapparat. Samarbetet mellan prostitutionsgrupper och polis skulle också kunna förbättras redan nu genom omfördelning av resurser. Vilken roll familjelivet och familjerelationerna har för könshandeln behöver uppmärksammas liksom samhällets sexuella kultur. Detta skulle väl kunna göras, både i skolans undervisning och i andra sammanhang.

Det får förutsättas att man inom skolan, polisen och den sociala förvaltningen uppmärksammar och i största möjliga utsträckning omedelbart vidtar åtgärder på dessa områden.

Inom andra områden behövs mer forskning. Om männen i könshandeln och

i viss mån även om kvinnorna liksom om mekanismerna bakom könshandeln

behövs ytterligare kunskaper. Transvestiter och transsexuella behöver uppmärksammas i forskningen. För det fall att många av de transsexuella prostituerar sig efter eller under könsbytet kan ifrågasättas om inte samhället i större utsträckning borde beakta detta vid övervägande av en begäran om sådant könsbyte. Metoder bör utarbetas för hur man skall få kontakt med kvinnorna i den dolda prostitutionen liksom med sälj arna i den homosexuella prostitutionen. Metoder bör också utarbetas för att förmedla upplysning till könsköparna och för att kunna erbjuda dem lämpliga rehabiliteringsåtgärder. Det ökande globala utnyttjandet av barn i prostitution och pornografi medför också krav på forskning om pedofilerna och andra utnyttjare av barn.

Mitt förslag: Ett nationellt center för arbete mot prostitution inrättas, till en början som ett projekt.

Någon samlad bild av könshandeln, den forskning som bedrivs och de insatser som görs för att motverka den finns inte. Ett nationellt center för arbete mot prostitution skulle kunna sammanställa en sådan bild och samtidigt samordna de olika insatserna. Samlad kunskap i ett nationellt center skulle också göra det möjligt att ha en pågående beredskap för att bekämpa prostitution om den etableras på nya orter eller i nya former.

Ett sådant center skulle kunna ha till uppgift att ha en aktuell överblick över den forskning som bedrivs inom prostitutionsområdet och vid avvägda tidpunkter dokumentera den samlade bilden. På områden där forskning saknas kunde centret ta initiativ till sådan. Centret skulle också kunna förmedla forskningsresultat och andra rön till den lokala nivån.

Centret skulle kunna hålla kontakt med de operativa verksamheterna på lokal nivå för att ha en aktuell kunskap om förändringar i könshandelns omfattning eller former, hur de sociala insatserna genomförs och vilka resultat de ger. Lämpligen kunde en referensgrupp bildas med personer från de lokala enheter-

för att kontakten skall bli kontinuerlig. För det sociala arbetets utveckling na

Mina överväganden och förslag till åtgärder 219

skulle det också vara till stor fördel om erfarenheterna kunde samlas och sammanfattas, så att man av dessa kan dra slutsatser och söka vägar. Centret nya skulle också kunna skapa system för uppföljning och utvärdering de sociala av insatserna. Ett nationellt prostitutionscenter skulle också kunna vara en informationsbas för forskare, politiker och för media. Andra uppgifter kunde att fungera vara som opinionsbildare, liksom att sköta kontakter med läroanstalter, militär, polis och andra målgrupper när det gällde utbildning och pedagogiska hjälpmedel för utbildning. På de områden där prostitutiongrupperna for merparten svarar av kunskapsspridningen, t.ex. till de professionella i vården, kunde centret ha en rådgivande funktion. Vid sidan av dessa uppgifter skulle centret kunna ha det nationella ansvaret för kontakter med andra länder för utbyte erfarenhet och information. Interav nationellt behöver problematiken med kvinnohandel, sexturism och utnyttjande av barn i prostitution tas upp i olika officiella och inofficiella sammanhang. Sverige måste verka för att den internationella opinionen mot denna verksamhet växer och att myndigheter, i vårt land och i andra länder, agerar och medverkar till att de egna medborgarnas brott beivras. Centret kunde också ha till uppgift att återkommande rapportera till regeringen om situationen på området. För ett center som skall vara nationellt bör staten huvudman. Centret vara kunde alltså knytas till en befintlig statlig myndighet som Socialstyrelsen eller Folkhälsoinstitutet. Ett center som skall verka både förebyggande och behandlande bör kanske inordnas i Socialstyrelsen eftersom Folkhälsoinstitutet arbetar enbart med förebyggande åtgärder. Å andra sidan skulle Folkhälsoinstitutet, om man väljer att lägga centret där, kunna lägga över del uppgifter rör en som

behandling på Socialstyrelsen.

Jag föreslår att ett sådant prostitutionscenter beskrivits inrättas, till som ovan en början som ett projekt på tre år. Därefter bör en utvärdering av centrets verksamhet göras.

14.3 Könshandel ett brott -

Enligt direktiven skall utredningen förutsättningslöst undersöka kriminaliom sering av prostitution är en lämplig åtgärd för att stärka samhällets insatser när det gäller att bekämpa prostitutionen. Redan 1977 års prostitutionsutredning hade att ta ställning till frågan huruvida prostitution borde kriminaliseras. Efter att ha ingående beskrivit och övervägt skälen för och emot kriminalisering, fann utredningen att de skäl som talade mot en kriminalisering hade sådan styrka att de inte kunde förbigås en och att prostitution också i framtiden borde vara straffri. I sitt slutbetänkande föreslog utredningen i stället att andra sociala och juridiska lösningar skulle

220 Mina överväganden och förslag till åtgärder

sökas för att minska prostitutionen SOU 1981:71 s. 144 ff.

Den fråga i debatten samhällets åtgärder mot prostitution alltjämt

som om tilldrar sig det största intresset är om prostitution bör kriminaliseras eller inte. De krav på straffbeläggning framställts, bl.a. genom ett flertal motioner i

som riksdagen, har utformats olika. Motionärerna har antingen krävt att både kö-

och säljare skall straffas eller att straff skall drabba enbart köparen. Det pare har hävdats att kriminalisering är den enda verkningsfulla vägen att bekämpa prostitution, dels den effekt ett straff i det enskilda fallet medför

genom som och dels det allmänna fördömande från samhällets sida som en straffbe-

genom läggning innebär.

Under gått sedan den tidigare prostitutionsutredningen lade fram

de år som sitt betänkande har stora sociala insatser gjorts for att förhindra och motarbeta könshandeln. På visst sätt kan arbetet sägas ha nått framgång, nyrekryteringen

underåriga till gatuprostitutionen har minskat. Omfattningen av könshandeln av totalt emellertid troligen minst lika år 1981. Även gatupros-

är stor nu som om titutionen i någon mån har minskat i omfattning, förefaller den dolda prostitutionen ha ökat och tagit former kap. 5. Att de sociala insatserna inte alltid

nya fått det resultat förväntats kan delvis tillskrivas täta omorganisationer, i ett

som fall t.o.m. nedläggning av verksamheten under en tid.

Också lagstiftning har man försökt komma tillrätta med de problem

genom könshandeln förorsakar. Ett utnyttjande av möjligheterna att störa könshandeln, t.ex. spaning och lagförande hyres- och annonshallickar, har dock

genom av

uppenbarligen inte prioriterats av polisledningarna. I varje fall är antalet domar

i förhållande till brottsfrekvensen försumbart. Den enda ort där polisspaning på brott med prostitutionsanknytning har bedrivits kontinuerligt, om än i begränsad omfattning, är Malmö. Malmö visar också en helt annan bild än Stockholm och Göteborg. Det finns t.ex. inga sexklubbar i Malmö och knappast någon lägenhetsprostitution. Inte i Malmö har man dock kunnat annat temporärt

ens minska könshandeln. Med befintliga lagar kommer man för övrigt huvudsak-

nu ligen endast de yttre förutsättningarna för könshandeln, främjarna och profitörerna, inte könshandeln i sig. Det finns därför all anledning att på nytt allvarligt överväga kriminalisering i någon form av prostitution skulle vara

om ett verksamt medel.

Argument för en kriminalisering

Många argument talar för kriminalisering. Ett straffbud skulle fylla

tunga en

normbildande funktion, påverka förhållandet mellan kvinnor och män mot en ökad jämställdhet och göra klart att könshandel inte är socialt acceptabelt utan i stället verksamhet statsmakterna finner så förkastlig och skadlig för

en som de inblandade att den skall stämplas som brottslig.

Mina överväganden och förslag till åtgärder 221

Bland de personer inom svensk polis och socialvård som arbetat länge med prostituerade, och som alltså har den största kunskapen de prostituerades

om livsvillkor och prostitutionens skadeverkningar, har många kommit fram till uppfattningen, att kriminalisering är den enda framkomliga vägen när det gäller att effektivt motarbeta könshandeln. socialarbetare hävdar kriminalise-

att en ring skulle få till följd att prostitutionen minskade påtagligt och att många

av prostitutionens skadeverkningar därmed skulle utebli. Från polishåll görs gällande att om könshandel vore straffbelagd skulle spaning och utredning få ökad prioritet, ökade resurser och därmed högre status. Polisen skulle kunna ingripa på ett tidigt stadium. Mycket den kriminalitet och det brutala våld följer

av som med könshandeln kunde därmed undvikas, vilket skulle innebära minskat lidande för enskilda och stora vinster för samhället. Enskilda restauranginnehavare, fastighetsägare m.fl. skulle tvingas att bli mer observanta och skulle därmed kunna medverka till att könshandeln motarbetades. Ökad spaning skulle också enligt polisen innebära större insyn i könshandelsområdet och ökade möjligheter att ingripa mot koppleri och andra brott med anknytning till könshandeln.

De allra flesta av köparna i könshandeln är angelägna att deras förehavan-

om den skall förbli fördolda. För många könsköpare skulle risken för upptäckt, polisutredning och rättegång och därmed familjens, bekantskapskretsens och arbetskamraters kännedom om deras handlande verka starkt avhållande

som en faktor. Ett förbud skulle sannolikt på sikt också medföra ändrad inställning

en till köpta könsförbindelser hos män. En bidragande orsak härtill kunde

vara att propagandan för prostitutionkontakter i herrtidningar skulle försvinna eller i varje fall minska om köp av könsförbindelser vore brottsliga.

Också på kvinnornas verksamhet skulle en kriminalisering få avhållande

en effekt. En del av kvinnorna redan verkar prostituerade skulle utan

som som tvivel upphöra med sin verksamhet om den blev olaglig. Ett minskat kundunderlag skulle också minska antalet säljare, eftersom det inte skulle lika

vara lätt att skaffa och försörja sig prostitution. Det viktigaste

pengar genom argumentet för en kriminalisering är emellertid att det skulle utgöra ett effektivt medel för att hindra kvinnor från sig in i prostitution. Det skulle inte

att ge längre vara möjligt för dem att prostitution alternativ inkomstkälla

se som en eller en möjlighet till ett destruktivt val till lösning krissituation. Kvinnor

av en skulle också få en starkare ställning och bättre kunna stå emot påtryckare

om de kunde hänvisa till att prostitution är brottslig.

En kriminalisering skulle också innebära att parterna i könshandeln uppmärksammades ytterligare och medlen att förmå dem att lämna könshandeln skulle bli starkare. Man skulle bli tvungen att på ett helt nytt sätt observera männen och erbjuda också dem stöd och behandling. Inom kriminalvården, både i och utom anstalt, skulle man tvingas att utveckla metoder for att behandla de

prostituerades speciella problem.

222 Mina överväganden och förslag till åtgärder

En kriminalisering skulle vidare medföra krav på information till olika grup-

ökade möjligheter påverka dem. Ökad information skulle per i samhället och att leda till att uppmärksamheten särskilt när det gällde utsatta barn och ungdomar

skärptes.

Med den redovisade innebörden könshandelsbegreppet skulle man också

av kunna komma viss del verksamheten på sexklubbarna och förhindra

av exploateringen kvinnorna där. Rekrytering av kvinnor till prostitution den

av vägen skulle kunna hindras.

Argument mot en kriminalisering

Ett argument mot kriminalisering är, som redan den tidigare prostitutionsutredningen framhöll, att könshandeln skulle drivas under jord. Båda parter skulle ha intresse att verksamheten bedrevs utom synhåll, vilket skulle

av försvara polisens och socialarbetarnas arbete. En övervägande del av de kvin-

ägnar sig prostitution befinner sig i sådan social situation, att de nor som en är i behov hjälp social och ibland medicinsk för att komma ur sin ned-

av - brytande situation. Det kan tänkas del prostituerade inte skulle väga söka

att en hjälp det medförde risk för lagföring eller risk for att de skulle tvingas

om upphöra med sin verksamhet.

Risken för såväl prostituerade kunder att bli utsatta för fysiska övergrepp,

som utpressning och brottslighet kan befaras öka. Flickornas behov av be-

annan skyddare skulle troligen därigenom bli större. Redan är prostituerade ofta

nu obenägna vittna inför domstol. Vid kriminalisering skulle det bli ännu

att en svårare att komma hallickarna och övergrepp skulle kanske inte heller anmälas ens i den omfattning som nu sker.

Man kan anta att polisen skulle kunna komma könshandeln på gatan. Köpa-

och säljare på hotell, restauranger, massageinstitut och i call-girl-verksamhet re skulle däremot i ökad utsträckning försöka dölja verksamhetens reella innebörd. Det ligger i sakens natur att spaningsarbete, när det gäller en handling som bygger på frivillig överenskommelse mellan två personer och som rör det

en mest intima privatlivet, måste bli känslig fråga. När det gäller den dolda

av en prostitutionen kan det bli svårt att finna spaningsmetoder som inte framstår som stötande. Att kontrollera efterlevnaden av ett förbud mot prostitution skulle utan tvekan innebära stora svårigheter.

Könsköpare är kriminella eller våldsamma skulle förmodligen inte låta

som sig påverkas ett straffhot. Det har ibland gjorts gällande att antalet män som

av begår våldsbrott skulle kunna öka möjligheten att ta kontakt med prostitue-

om

bort. Att så skulle fallet finns dock inget belägg för. rade togs vara

För del de kvinnor i gatuprostitutionen som är narkotikaberoende skulle

en av

kriminalisering förmodligen inte ha någon avhållande inverkan. De gör sig en redan skyldiga till allvarlig brottslighet narkotikabrott och det skulle troli-

- -

Mina överväganden och förslag till åtgärder 223

gen ha jämförelsevis liten betydelse för dem de också ådrog sig för om ansvar prostitution. Därtill kommer att de, för att skaffa de nödvändiga medlen för sin narkotikaförbrukning, skulle ha att välja mellan att begå t.ex. stöld eller att göra sig skyldiga till prostitution. Sannolikt skulle vissa andra brott butikssom stölder och häleri därför komma att öka prostitution straffbelades. om En annan svårighet visar sig när det gäller homosexuell könshandel. Som redovisats i kap. 7 följer den homosexuella prostitutionen inte samma mönster som den heterosexuella. Bortsett från traditionell prostitution förekommer här relationsliknande förhållanden, där den får betala, ena parten t.ex. sugardaddy-förhållanden. Den homosexuella prostitutionen kan också svårare vara att påvisa, dels för att kontakterna tas på sådana platser där homosexuella traditionellt möts för tillfälliga sexuella förbindelser utan ersättning, dels för beatt talningen kanske inte framstår förutsättning för tjänsten som en utan som en gåva efteråt. Inte sällan kan ömsom köpare och säljare beroende en person vara på tillfället. I länder som har kriminaliserat prostitution, Kanada, har detta inte visat t.ex. sig ha någon större effekt när det gäller tillgång på prostituterade eller efterfrågan på deras tjänster. I stort har könsmarknaden inte låtit sig påverkas av en sådan åtgärd. För att ett prostitutionsförbud skall kunna förenas med straffsanktion krävs att gränsen mellan en straffbelagd och icke straffbelagd gärning är klar och en entydig. Detta kan svårt att åstadkomma. Prostitution förekommer i vara en mängd olika former, från gatuprostitution till prostituerade som tar emot ett antal fasta kunder i hemmet och där den prostituerade och kunden kan synas ha ett närmast vänskapsliknande förhållande. Den ekonomiska kan

ersättningen

vara inte bara reda pengar utan också betalning med kreditkort eller generösa gåvor. Ersättningen kan också den narkotika prostituerad for tillfället vara en är beroende av att få. Bevissvårigheterna skulle också bli stora. Det skall kunna bevisas straffatt en bar handling begåtts. Självfallet skulle det i många fall svårt visa vara att att ett avtal träffats om ersättning för sexuell tjänst och ingen kan en av parterna förväntas ha något intresse att avslöja detta. I vissa situationer, av t.ex. vid prostitution i hem och på massageinstitut, kan det bli svår uppgift visa, en att inte bara att ett avtal träffats utan också att den sexuella handlingen utförts. Man kan också förvänta sig viss anpassning från kundernas och de prostitueen rades sida så att handlingen inte framstår som könshandel, parterna sig uppger t.ex. vara förälskade i varandra.

224 Mina överväganden och förslag till åtgärder

Mitt förslag: Könshandel skall kriminaliseras. Straffansvaret skall

omfatta både köpare och säljare.

Enligt min mening är kriminalisering könshandel ett nödvändigt steg

en av nu för att markera vår inställning i denna fråga och klart ta ställning mot en normalisering prostitutionen. Kriminalisering är också enligt min mening ett

av verksamt medel för att motarbeta och minska könshandeln.

De skadeverkningar prostitutionen medför, för enskilda och samhället, är allvarliga. Under år har problemen uppmärksammats och åtgärder har

senare vidtagits både på det sociala och på det legala området, för att motarbeta prostitution. Samhällets strävan efter jämställdhet mellan kvinnor och män har bl.a. resulterat i åtgärder mot sexuella trakasserier på arbetsplatser och förslag till förbud reklam där kvinnor eller män exploateras som könsobjekt. Pro-

mot stitution, hinder både när det gäller rätten till ett värdigt liv för de

som är ett inblandade och för jämställdheten i samhället, har inte kunnat elimineras eller minskas i nämnvärd omfattning de åtgärder vidtagits. Tiden är

genom som därför enligt min uppfattning inne för statsmakterna att straffbelägga köns-

nu handel och därigenom göra klart att det inte kan accepteras att vissa människor utnyttjar och skadar andra för att tillfredsställa sin egen sexualdrift, liksom man tidigare gjort när det gäller dem för vinnings skull eller för andra syften

som främjar prostitution. För kriminalisering skall få avsedd verkan och inte

att en bli krävs enligt min uppfattning att polisen tillförs ökade resurser.

en tom gest Nya måste utarbetas, kontinuerlig spaning bedrivas och miss-

spaningsmetoder

tänkta brott utredas. Resurser måste också finnas för ett organiserat samarbete

med socialtjänsten.

Uppmärksamheten när det gäller att bekämpa brott är i vårt land för närvarande inriktad mot ekonomiska brott och våldsbrott begångna av unga män. Vid kriminalisering prostitution finns det därför risk för att tillräckliga

en av medel för motarbeta denna inte kommer att avsättas. Tendensen att fokuse-

att

område den samlade brottsligheten i taget leder enligt min uppfattning ra ett av till sambandet mellan olika brott, deras orsaker och verkningar, kan gå

att förlorat. När det gäller könshandeln vill jag peka de stora ekonomiska intressen är förbundna med denna och med sexindustrin och det omfattande

som våld som följer med prostitutionen.

För den händelse erforderliga emellertid inte skulle anses föreligga

resurser för förstärka både de sociala insatserna, så jag föreslagit, och polisen

att som förordar jag avstår från att kriminalisera könshandeln nu och inriktar

att man

Mina överväganden och förslag till åtgärder 225

sina ansträngningar sociala insatser, däribland det föreslagna prostitutions-

centret. svårigheterna vid en kriminalisering prostitution sådan kan tyckas av som stora, men enligt min mening skall dessa inte överdrivas. Redan nu är det straffbelagt att köpa eller försöka köpa tillfälligt sexuellt umgänge med någon som är under 18 år. Samhället har härigenom visat könsatt handel är så skadlig verksamhet att det inte kan männien accepteras att unga skor dras in i den. Nu är det således fråga om en utvidgning ett redan föreav fintligt straffansvar. Naturligtvis finns viss risk för kriminalisering driver prostitutionen att en under jord med de negativa verkningar detta har. Könshandeln är emellertid redan nu till större delen osynlig. Det får förutsättas att polisen vid krimien nalisering kommer att ökade och att detta område högre resurser ges en prioritet. Polisen skulle då få bättre möjligheter att utveckla effektiva spaningsmetoder, att bedriva spaning och att ingripa vid misstanke brott. Det sociala om arbete bland prostituerade, i dag bedrivs t.ex. prostitutionsgrupperna, som av kommer utan tvivel att kunna fortsättas delvis utföras på andra sätt än de men som hittills använts. Om gatuprostitutionen minskade skulle kunna resurser t.ex. frigöras för arbete mot den dolda prostitutionen och mot könsköparna. Om prostitutionen kriminaliseras kommer kriminalvården och andra institutioner att tvingas ta upp också det problemet vid behandlingen kvinnor. av Farhågor för att samhället vid kriminalisering skulle att prostitutionsen anse frågan är löst och att ytterligare resurser därför inte behöver sättas in får anses obefogade. Jämförelse kan göras med den gjort sig skyldig till narkotikasom brott. Trots att narkoman straffas för att han eller hon innehaft eller använt en narkotika har vi i vårt land en omfattande narkomanvård. Erfarenheten visar att kriminaliseringen inte minskat möjligheterna att erbjuda och stöd, hjälp och ge behandling. Det är möjligt att vissa grupper av könsköpare inte skulle låta sig påverka av en kriminalisering, liksom att vissa prostituerade skulle fortsätta sin verksamhet. Detta kan jag dock inte se som ett vägande skäl mot att kriminalisera prostitution. Sådana argument har inte hindrat samhället från att lagstifta mot t.ex. våldsbrott. Narkotikamissbrukare prostituerar sig får tillgång till mycket som pengar att använda till sitt och ofta även sina pojkvänners missbruk. Deras behov av droger ökar och därmed deras behov De är snabbt inne i ond av pengar. en cirkel där de utsätts för stora risker och far oerhört illa. Många dem efterav frågar en kriminalisering för att komma sitt missbruk och för kunna stå ur att emot pojkvänners och hallickars påtryckningar. Att några dem skulle överav gå till att skaffa pengar till droger genom stölder och snatterier är därför inte ett skäl kriminalisering prostitution. mot en av

ö 1540254

226 Mina överväganden och förslag till åtgärder

När det gäller den homosexuella prostitutionen vet vi att också den för med sig skador, likartade dem den heterosexuella prostitutionen förorsakar. I

som den homosexuella prostitutionen är dessutom risken för hiv-smitta mångdubbelt större. Även den homosexuella prostitutionen kan svårare att påvisa

om vara finns enligt min uppfattning inte något skäl att undanta denna prostitutionsform

vid kriminalisering. Vissa bevissvårigheter och gränsdragningsproblem

en kommer finnas på sätt det finns vid många andra typer av brott.

att samma som

Vid övervägande kriminalisering måste också uppmärksammas vilka

av en konsekvenser detta kan få i förhållande till andra länder. Många länder i Eu-

har liberalare på prostitution än Sverige. Koppleri är förbjudet i

ropa en syn de flesta länder och vissa länder har också förbud mot att bjuda ut sexuella tjänster på allmänna platser. Däremot har andra europeiska länder såvitt bekant inte övervägt kriminalisera prostitution i sig. I stället har man inriktat sig på

att

bekämpa de former innefattar handel över gränserna med kvinnor från att som oftast fattiga länder. I del länder finns vissa rörelser som verkar för att vad

en

betraktas frivillig prostitution skall betraktas som ett yrke vilket som som som helst med rätt till sjukersättning, pension och för att bordeller skall

m.m. legaliseras. Det finns också rörelser arbetar i motsatt riktning och som ser

som

all prostitution påtvingad och att jämställa med slaveri.

som

En kriminalisering i Sverige skulle göra helt klart att vi här inte finner prostitution acceptabel. En bestämd hållning i denna fråga skulle utgöra ett stöd för de i olika länder motarbetar prostitution i alla dess former och

grupper som kanske få andra länder att inse, att det inte är meningslöst att reagera kraftfullt mot prostitution. Det kan inte uteslutas att vi skulle komma att exportera en del prostituerade och könsköpare till våra grannländer. I viss mån gör vi dock detta redan Det kan svårt att bedöma om kriminalisering haft någon

nu. vara effekt på könsmarknaden i de länder där prostitution har straffbelagts. Om så inte är fallet, kan detta dock beroende av samhällets inställning till pro-

vara stitution, hur lagstiftningen är utformad och vilka resurser som satts in från

polisens sida.

I de övriga nordiska länderna har under senare år inte övervägt att krimi-

man nalisera prostitution. Finland har inte haft någon prostitution liknande den som förekommer i de andra länderna. Danmark har traditionellt haft en liberalare inställning än Sverige i flera frågor, t.ex. när det gäller narkotika och prostitution. I Norge har röster tidvis höjts för kriminalisering av prostitution eller

könshandelns kunder. De sociala insatserna mot prostitution liksom forskav ningen har i Norge varit betydande har ändå inte visat sig tillräckliga för

men att få bukt med problemen.

Med ökad internationalisering på olika områden och ökad rörlighet finns det risk för den allmänna inställningen till könshandel kommer att ändras i

att

bli lik den i andra europeiska länder. Om män upplever bor- Sverige och mer dellbesök ett naturligt inslag vid internationella affärsförbindelser kan

som

Mina överväganden och förslag till 227

åtgärder

könsköp lätt komma att normaliseras också hos Om könsköp är kriminellt oss. i hemlandet skulle svenska män däremot för ges ett argument att tacka nej till deltagande i könshandel utomlands. Svenska företag skulle inte heller förvän-

tas att erbjuda eskortservice vid besök från andra länder. Sverige kan sägas stå

vid skiljevägen när det gäller förhållningssättet till prostitution släppa de att destruktiva krafterna lösa eller att kraftigt markera detta är oacceptabelt och att oförenligt med vårt lands kultur.

Skall både köpare och säljare kriminaliseras

Den prostituerade kvinnan har i alla tider varit socialt föraktad och hennes

handlande har setts det mest förkastliga även straffbud. Det har som utan hävdats att en kriminalisering främst skulle drabba de kvinnormest utsatta av na och att detta orimligt, då det är dessa kvinnor har det vore som största behovet hjälp och stöd. Det har gjorts gällande kvinnan den

av att är utnyttjade,

offret i könshandeln, och att det därför finns skäl vid

att en kriminalisering betrakta endast köparens handling brottslig.

som För att könshandel överhuvudtaget skall föreligga krävs medverkan anses av minst två parter, köpare och säljare. Det skulle förefalla

egendomligt om man

ansåg att endast en av dessa parter gjorde sig skyldig till brott medan den

andres handlande vore straffritt. Som anförts skulle kvinnan kunna beovan traktas som offret i prostitutionen. Vid ett sådant betraktelsesätt skulle concursus necessarius, dvs. att en gärning med nödvändighet förutsätter fleras medverkan, kunna åberopas för att kvinnan inte skall göra

anses sig skyldig

till straffbar medverkan. Vid låneocker straffas bara den lånat t.ex. som ut pengar till oskälig ränta inte låntagaren, han själv begärt få men trots att att låna pengarna. Man kan emellertid ifrågasätta inte också män, regelom som bundet köper sexuella tjänster, i någon mening är offer. Att kvinnan i högre grad än mannen skadas av könshandeln är därför inte något avgörande skäl att bestraffa endast handlande. mannens Om samhället normbildning vill klargöra könshandel företeelgenom att som se inte är acceptabel, av skäl som rör både den enskilde och samhället i stort, förefaller det naturligt att den fastställda skall gälla för normen båda parter, både köpare och säljare. Störst effekt kommer straffbud också få ett att om det riktar sig mot båda parter. För det fall straffbud endast omfattade att ett könsköparen skulle det kunna få till följd att den prostituerades beteende sågs som mindre förkastligt och socialt accepterat. Den normgivande funktionen mer skulle inte heller få samma avskräckande effekt när det gäller kvinnorna. Där-

emot skulle säkerligen en del kvinnor avstå från att fortsättningsvis prostituera

sig eller att överhuvudtaget sig in i prostitution möjligheten

ge om inte lagligen stod till buds. För en kvinna skulle det i vissa situationer kunna upplerent av

228 Mina överväganden och förslag till åtgärder

stöd att kunna vägra att sälja sin kropp, t.ex. på en hallicks uppvas som ett maning eller väninnas förslag att göra sällskap, med hänvisning till att en om straffbelagt. Oavsett endast könsköparen eller båda parter skulle det är om kriminaliseras skulle effekten bli att den synliga könshandeln minskade. Men

för det fall endast könsköparen kriminaliserades kan inte bortses från den att ökade risken för att han skulle utsättas för våldsbrott och utpressning. Kriminaliseringens syfte jag tidigare anfört, inte enbart att skydda är, som kvinnan eller säljaren. Den utbjuder sexuella tjänster agerar oftast på ett som sträcker sig utöver den för ett brott nödvändiga medverkan. Den sätt som sexuella tjänsten utförs i de allra flesta fall efter frivillig överenskommelse, en säljaren ofta tagit initiativ till, mellan två personer. Trots det skulsom vuxna kvinnan möjligen, med hänsyn till sin bakgrund, kunna sägas bli sexuellt

utnyttjad i denna situation. I andra fall, när det gäller sexuellt utnyttjande, krävs kvinnan befunnit sig i vanmakt eller annat hjälplöst tillstånd eller lidit av att störning för gärningsmannen skall fällas till ansvar. Enligt mitt

psykisk att

förmenande kan det faktum kvinnan är prostituerad inte jämställas med att sådana tillstånd och det finns inte tillräckliga skäl att den anledningen undanav ta henne från ansvar för sitt handlande.

tillsattes år 1990, föreslog i sitt betänkande Ett refor-

Åklagarutredningen, som

åklagarväsende SOU 1992:61 att regeringen skulle ge generella direktiv merat till departement och kommittéer att iaktta restriktivitet med nykriminalisering. Regeringen, ställt sig bakom utredningens förslag, har förelagt riksdagen som prop. 199495 :23. Riksdagen har vid sin behandling i princip instämt

förslaget

kriminalisering metod för att söka hindra överträdelse av olika i att som en i samhället bör användas med försiktighet 199495:JuU2. I betänkannormer det framhålls nykriminalisering framstår befogad endast för det fall att att som beteende kan föranleda påtaglig skada eller fara, alternativa sanktioner inte ett står till buds, straffsanktion krävs med hänsyn till gärningens allvar och utgör

effektivt medel motverka det icke önskvärda beteendet samt att rättsväett att sendet har klara den ytterligare belastning som kriminalisering kan resurser att komma innebära SOU 1992:61 del A s. 104-111. att , redovisats föranleder prostitution påtaglig fara och skada för individ Som ovan och samhälle. Gärningen är tillräckligt allvarlig för att motivera en straffsankoch sådan kan effektivt motverka prostitution. Alternativa sanktiotion en antas i form vite, avgifter eller liknande kan knappast komma i fråga som ner av alternativ till kriminalisering prostitution. Både köpare och säljare i könshanav deln bör omfattas straffsanktionen. Dessutom bör kretsen av personer som av träffas straffansvar i samband med könshandel utvidgas i förhållande kan av ett till i dag. Jag återkommer härtill i den följande redogörelsen för vad som gäller förslag till ändringar i lagstiftningen.

Mina överväganden och förslag till åtgärder 229

Vilken form skall ett förbud ha

Om efterlevnaden av ett förbud inte kan övervakas, kan det sägas utgöra en fara för rättssamhället. Rättsmedvetandet urholkas och respekten för lagar och regler minskar. Detta skulle kunna vara ett skäl att endast straffbelägga den prostitution som skulle vara möjlig att kontrollera, dvs. gatuprostitutionen, som kanske också är angelägnast att motarbeta, eftersom de prostituerade på gatan sannolikt är de mest utsatta när det gäller risker och skadeverkningar. Enligt detta alternativ skulle bestämmelsen i brottsbalken 16 kap. 16 § om förargelseväckande beteende kunna tillämpas. Syftet med denna straffbestämrnelse är att tillgodose allmänhetens intresse av att inte offentligen bli utsatt för beteenden som väcker förargelse. Naturligtvis kan gatuprostitution vara en källa till förargelse för

omkringboende och andra, liksom synlig restaurang- och hotellprostitution kan

väcka anstöt hos andra restaurang- och hotellgäster. Syftet med kriminalisering är emellertid inte att skydda allmänheten från det förargelseväckande i att behöva bevittna könshandel. Då all prostitution har mer eller mindre djupgående skadliga effekter skulle det framstå som obegripligt för det allmänna rättsmedvetandet, att en form av prostitution är straffvärd men inte en annan. Förbudet bör alltså omfatta alla former av både heterosexuell och homosexuell prostitution och, jag tidigare anfört, både köpare och säljare i könshandeln.

som

Brottet föreslås rubriceras könshandel respektive grov könshandel.

Den lämpligaste påföljden, åtminstone för vissa av de prostituerade, skulle

någon form vård eller behandling. Även män regelbundet vara av som utnyttjar prostituerade torde ofta vara i behov av rehabilitering i form av konstruktiva sociala och psykologiska stödinsatser. Möjlighet att förordna om sådan vård skulle finnas om fängelse ingick i straffskalan. Det finns också anledning att erinra möjligheterna till åtalseftergift, t.ex. i fall där en missbrukande

om prostituerad sökt vård för missbruket.

För de lindrigare fallen bör påföljden kunna starma vid böter. För tillfällighetsköparen, t.ex. den som vid ett enstaka tillfälle köper en sexuell tjänst av nyfikenhet eller spänning, får böter anses vara en adekvat påföljd. När det gäller böter som påföljd för prostituerade, har ibland framförts den åsikten att böterna troligen skulle inräknas bland omkostnaderna i prostitutionen och tjänas ihop genom ny prostitution. Om emellertid endast fängelse skulle ingå i straffskalan, skulle brottet få ett, i jämförelse med andra brott, mycket högt straffvärde. Straffskalan för förförelse av ungdom, alltså vid könsköp av den som är under 18 år, omfattar i dag böter eller fängelse upp till sex månader.

230 Mina överväganden och förslag till åtgärder

Genom domen har den prostituerade blivit synlig. Sociala insatser kommer att göras för att förmå henne att lämna prostitutionen och för att stödja henne vid ett sådant beslut. Någon risk för att en prostituerad som länmar könshandeln skulle vara belastad med höga bötesbelopp bör därför inte föreligga.

14.4 Ett reformerat koppleriansvar

Mitt förslag: Koppleribrottet skall utvidgas. Ansvaret skall omfatta även den som främjar eller ett otillbörligt sätt bereder sig vinning av att annan mot ersättning i samband med framställning av pornografiska bilder eller filmer har tillfällig sexuell förbindelse som innefattar samlag eller har grovt kränkande karaktär. Även den främjar eller bereder

som sig vinning av att annan har tillfällig sexuell förbindelse där kroppskontakt inte förekommer, t.ex. sexuell posering, skall omfattas av ansvaret.

Brottsbalken stadgar i 6 kap. 8 § ansvar för den som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att arman har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning. Straffskalan är fängelse i högst fyra år. För grova fall är straffet enligt 6 kap. 9 § fängelse i lägst två och högst sex år. Att främjandet skett i större omfattning och att annan har utnyttjats hänsynslöst anges som omständigheter som kan göra brottet grovt.

Bakgrunden till detta straffansvar, har gammal tradition i vår och andra

som länders lagstiftning, är en strävan att motverka könshandel. Att främja eller

profitera på annans prostitution anses uppenbarligen vara i så hög grad klander-

värt att straffansvar är motiverat. Det klandervärda ligger i att främja eller skaffa sig ekonomiskt utbyte av en verksamhet som är skadlig för den som utövar den och uppfattas och osjälvständig i förhållande till

som som svag utnyttj aren

.

I dag bör enligt min uppfattning betraktelsesätt kunna anläggas på en

samma vidare krets av personer än de som nu omfattas av koppleriansvaret, nämligen på dem profiterar att andra utsätter sig för sexuell exploatering vid

som framställning pornografiska bilder eller filmer, pá sexklubbar etc. Här är

av det inte så att profitören får del av den ersättning som en köpare betalat till en säljare sexuell tjänst. Han betalar förmodligen själv ut en ersättning till

av en den eller dem uppträder. Men hans drivkraft är ekonomisk vinning.

som Hans intäkter verksamheten genom försäljning av bilderfilmer, medlems-

av -

och inträdesavgifter kommer enligt hans bedömning att överstiga hans

etc. kostnader och han räknar således med att göra en vinst.

Mina överväganden och förslag till åtgärder 231

Möjligheterna till ekonomisk vinning i pornograñ- och sexklubbsverksamhet

är mycket stora och sådan verksamhet kan förväntas öka inte samhället kan om finna medel att motverka detta. Ett sätt att försvåra verksamheten och göra den

mindre attraktiv är att kriminalisera den ekonomiska exploateringen andras av

sexualhandlingar. Undersökningar visar att skadeverkningarna vid verksamhet

av dessa slag hos dem som utnyttjas i hanteringen är stora, lika de stora som skador som följer att individ på hand prostituerar sig. De av en egen personer som engageras underkastas inte sällan en djupt kränkande behandling. Möjligheterna för dem att freda sig mot den driver verksamheten är ofta mycket som små. Inte sällan är förhållandena av den art att de vid vanligt koppleri skulle medföra att grovt brott ansågs föreligga.

Det går enligt mitt förmenande inte att motivera straffar den traditioatt man nelle kopplaren men betraktar pornografibranschens och sexklubbsverksarnhetens huvudaktörers handlande rättsenligt. Den förres handlande kan inte som i dag betraktas som mera samhällsskadligt än de och inte heller senares, mera förödande för de exploaterade Jag den, awisar personerna. menar att som tanken på ett utvidgat straffansvar enligt det anförda, rimligen måste vara beredd att avkriminalisera koppleri.

Den pornografiska filmsbranschens profitörer skulle kunna köpaanses vara re i könshandeln eller medhjälpare vid brottet könshandel. Enligt min mening

utgör emellertid sådan verksamhet främst ett främjande eller profiteranav ett de på att en svagare part utnyttjas för tillfälliga sexuella förbindelser, dvs. ett

slags koppleri. Den nuvarande lydelsen av koppleristadgandet kan tyckas täcka båda de

nu diskuterade förfarandena. Det är dock klart att lagstiftaren enbart avsett att straffbelägga koppleri i form av profiterande på prostitution i den annans meningen att denna har tillfälliga sexuella förbindelser med kunder betalar som för att få sexuell stimulering. Detta med hänsyn till vad jag tidigare passar, anfört om begreppet könshandel, väl in på sexklubbsägaren främjar som annans tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning att tillåta eller medverka genom till att privat posering förekommer. Han gör sig därigenom skyldig till koppleri.

Däremot anses den nuvarande lydelsen inte täcka sexfilmsproducentens agerande när han avlönar andra för att de skall ha sexuellt umgänge med varandra.

Det föreslagna koppleriansvaret i samband med framställning pornografisk

av bild eller film inkräktar inte på tryckfriheten eller yttrandefriheten. Det är inte

fråga om att straffbelägga framställningen bildenfilmen utan det bakomlig-

av gande agerandet. Till jämförelse kan nämnas det fall att någon filmar en av honom själv iscensatt misshandel, något inte hindrar han ådöms som att ansvar för sin medverkan i misshandeln, oavsett bestämmelserna yttrandefrihet. om Ett straffansvar för den som utnyttjar för framställning annan av pornografiska bilder eller filmer föreligger redan i svensk rätt i fråga barn under 18 om år; sådant handlande faller under bestämmelsen i 6 kap. 7 § brottsbalken om

232 Mina överväganden och förslag till åtgärder

sexuellt ofredande. En utvidgning till fall där den utnyttjade är över 18 år utgör inte någon nyhet i nordisk rätt. I Danmark finns en bestämmelse i strafflagens 228 § anses omfatta att förmå någon att medverka som modell i en porno-

som grafisk film jfr. Brydenholt i Juristen 1969 s. 299.

15 Kostnader för

utredningens förslag

Ett prostitutionscenter i enlighet med det skisserade avsnitt 14.2, som bygger på de resurser som finns behöver inte vara särskilt omfångsrikt eller kostnadskrävande. Med två kvalificerade medarbetare och fria medel som kan användas till forskning borde ungefär 2 mkr per år vara tillräckligt i ett inledningsskede. Därtill kommer kostnader för lokaler och administration, vilka kan hållas låga om centret inordnas i en redan befintlig organisation, t.ex. Socialstyrelsen eller Folkhälsoinstitutet. Den sammantagna kostnaden skulle kunna beräknas till ungefär 2,5 mkr per år.

Ett sådant center bör inte byggas upp för obestämd tid utan ha karaktären av ett i tiden begränsat projekt. Det bör förslagsvis pågå under tre år. Verksamheten bör därefter utvärderas så att centret för det fall beslut fattas om fortsatt

verksamhet kan anpassas efter de erfarenheter som vunnits och de förändring-

ar som kan ha ägt rum inom könshandeln.

Vid sidan av centret förutsätts att de resurser samhället i dag avsätter för sociala insatser mot prostitution inom socialtjänst, sjuk- och hälsovård, kriminalvård, skolan m.m. skall bibehållas och att dessa myndighetersinstitutioners ansvar för frågan skall utvecklas i enlighet med de förslag jag ovan lämnat. Större delen av de resurser som behövs torde redan i dag avsatta för arbete

vara mot prostitution.

När det gäller frågan om rättsväsendet har resurser att klara den ytterligare belastning som en kriminalisering av könshandel och ett utvidgat koppleriansvar innebär, kan det antas att det inom polisen kommer att behövas uppskattningsvis tio ytterligare årsarbetskrafter fördelade över hela landet för förebyggande insatser, spanings- och utredningsarbete. Lönekostnaden jämte sociala avgifter

m.m. för detta arbete kan beräknas till 5 mkr per år. Därtill kan polisväsendets kostnader för brottsutredning när det gäller ett ökat antal brott, vilket kan befaras bli en följd av att narkotikamissbrukande kvinnor i viss omfattning kan

9 l5-O254

234 Kostnader för utredningens förslag

komma att skaffa pengar till sitt missbruk genom stöld och snatteri etc. i stället för genom prostitution, beräknas till 2,5 mkr per år. En minskning antalet

av prostituerade kan å andra sidan antas minska de brott som har samband med könshandeln.

På åklagarsidan kan förändringen i fråga om resursbehov antas bli marginell. Hur många ytterligare brott som skulle gå till åtal är svårt att förutspå, eftersom det i hög grad beror på hur polisen bedriver sitt arbete. Det är därför svårt att säga om domstolarna skulle behöva ytterligare resurser.

De kostnader som uppkommer för ett nationellt prostitutionscenter, för ökade sociala insatser och för rättsväsendet vid en kriminalisering av könshandeln måste ställas mot de vinster, som samhället gör om prostitutionen minskar. Samhället har kostnader för de prostituerades sjukvård under och efter

prostitutionstiden och för brott i samband med könshandeln. Som kostnader kan också räknas produktionsbortfall och uteblivna skatter. Att kvinnor som prostituerar sig slutar med denna verksamhet medför som regel visst behov

av vård och stödjande insatser och därmed vissa kostnader inledningsvis. På sikt måste emellertid en vinst uppstå både för individen och samhället. Att kvinna

en som överväger att prostituera sig avstår från detta som en följd av en kriminali-

sering innebär självfallet också kostnadsbesparingar for samhället. Sammantaget

kan resultatet av en kriminalisering för samhällets del antas bli en omfördelning av kostnaderna till en början och på sikt en vinst.

16 Förslagen ur Jamställdhetssynpunkt

Att människor kan köpa tillträde till andra personers kön för att tillfredsställa sina egna sexuella behov strider mot uppfattningen om alla människors lika värde och deras rätt till respekt och integritet. Att kvinnor betraktas objekt

som för mäns sexualitet är inte heller förenligt med synen på kvinnor och män i ett jämställt samhälle. Ökade ansträngningar för uppnå jämställdhet är viktigt

att ett medel när det gäller att förebygga prostitution. De förslag jag nu lämnat syftar bl.a. till att uppnå ökad jämställdhet.

17 Specialmotivering

Förslag till lag om ändring i brottsbalken

Den som utnyttjar en annan person för tillfällig sexuell förbindelse

en mot ekonomisk eller annan därmed jämförlig ersättning, döms för könshandel till böter eller fängelse högst månader.

sex

Detsamma skall gälla den som ställer sig till förfogande för sådan sexuell

en förbindelse.

Om brottet är grovt döms till fängelse i högst fyra ar. Vid bedömande

av huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas det innebär missbruk

om av någons ungdom, oförstánd, utsatthet eller beroende ställning.

Bestämmelsen kan lämpligen placeras som en ny paragraf i brottsbalkens 6 kap. I brottsbalken betraktas visserligen sexualbrotten i princip brott mot

som en person. Helt konsekvent är detta dock inte genomfört, vilket koppleriparagrafen är ett exempel på. Ett generellt förbud mot könshandel kan väl in

passa bland sexualbrotten, eftersom det handlar att skydda individ och samhälle

om på sexuallivets område.

Uttrycket tillfällig sexuell förbindelse avser inte bara samlag och annat sexuellt umgänge utan också sådana sexuella tjänster där någon beröring

av könsdelar inte direkt förekommer. Ett exempel på sådana tjänster

kan vara privat posering.

En bestämmelse som den föreslagna, omfattar köpare och säljare i alla

som prostitutionsförbindelser oavsett ålder, medför att den gällande bestämmel-

nu sen i 6 kap. 10 § brottsbalken om förförelse av ungdom kan upphävas. Det innebär att även prostituerade mellan 15 och 18 år kan straffas för könshandel, vilket kan synas naturligt all könshandel skall straflbeläggas. För dessa

om torde i de allra flesta fall ett omhändertagande enligt lagen vård bli

om av unga aktuell och inte lagföring. Det får emellertid också till följd att försök att förleda en ungdom under 18 år till prostitution inte längre år straffbart. För det fall det är önskvärt att sådant försök fortfarande skall vara straftbelagt, kan detta

238 Särskilda yttranden

ske ett tillägg i 6 kap. 12 § brottsbalken. Bestämmelsen kan då utfor-

genom

enligt följande: För försök till våldtäkt, ..sexuellt umgänge med barn, mas

föreskrivs i 23 kap. vad som

6 kap. 8 § första stycket Den främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att annan har

som tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning eller att annan för framställning

pornografiska alster mot ersättning har tillfällig sexuell förbindelse som av innefattar samlag eller har grovt kränkande karaktär, döms för koppleri till fängelse i högst fyra år.

Ansvar för koppleri skall ådömas, utöver dem som tidigare omfattats av straffansvaret, även den som främjar eller bereder sig vinning av att andra mot ersättning i samband med framställning av pornografiska bilder eller filmer har tillfällig sexuell förbindelse som innefattar samlag eller har grovt kränkande karaktär.

För att undvika gränsdragningsproblem bör ansvaret, när det gäller denna typ

koppleri, begränsas till att avse endast sådana situationer där kvinnor och av män utnyttjas för att mot betalning tillfälligt ha samlag med en eller flera partners eller där den agerande utför eller deltar i grovt kränkande sexuella handlingar. Exempel på sådana handlingar kan vara tidelag, s.k. fist-fucking eller att ett föremål införs i kvinnans vagina. Erotiska scener som arrangeras i och för produktion pornografiska alster med en eller flera medverkande

av - som inte har denna karaktär omfattas således inte.

Kopperiansvaret skall också omfatta allt ekonomiskt profiterande på att annan har tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning. Här avses en vidare krets av sexuella handlingar än vad som hittills har ansetts innefattas, t.ex. sexuell posering. Denna utvidgning straffansvaret kräver inte någon omformulering

av

lagtexten språkligt väl täcker även detta. Det mäste dock slås fast att av som lagtexten framdeles har denna innebörd.

Sådana förfaranden i affärsmässig pornografiframställning i vinnings-

där man syfte förmår andra att låta sig utnyttjas sexuellt innebär ofta ett hänsynslöst utnyttjande och bör därför enligt min mening bedömas som grovt brott.

Enligt förslaget skulle påföljden för koppleri respektive grovt koppleri vara

oförändrad.

Särskilda

yttranden

Särskilt Götestam

yttrande av sakkunnige Ragnar

Jag delar utredarens beskrivning och analys vad gäller prostitutionens omfattning

och skadeverkningar. Jag delar också uppfattningen att könshandeln överom huvudtaget skall kriminaliseras, så skall det gälla båda parter; säljare och köpare. Jag gör också i övrigt bedömningar utredaren, bl.a. vad samma som gäller det utvidgade koppleriansvaret. Jag delar däremot inte

bedömningen att

en kriminalisering av könshandeln är en verksam och rationell metod för att

minska dess omfattning och skadeverkningar.

Skall könshandeln kriminaliseras måste ställa och besvara frågan för man vems skull det görs. Jag delar utredarens bedömning det är säljaren regel att som kvinnan som utsätts för de stora skadeverkningarna i könshandeln. Ett - angeläget mål för samhället är därför att vidta åtgärder minskar dessa skadesom

verkningar. Inget talar enligt min bedömning för kriminalisering skulle

att en ge sådana effekter.

En kriminalisering oavsett det gäller eller båda parterna riskerar - ena - att driva prostitutionen under jord, den blir svårare att kontrollera, det blir svårare att nå kvinnorna med sociala insatser och det enda kommer är den man kvarvarande och antagligen minskade gatuprostitutionen. Tillvaron för de

kvinnor som blir kvar i gatuprostitutionen kan komma bli hård. att Det finns också en risk för att kvinnorna inte vågar söka hjälp könshandeln om kriminaliseras. Risken för att prostituerade och kunder utsätts för övergrepp,

utpressning och annan brottslighet kommer att öka. Behovet beskyddare kan

av också komma att öka och det blir svårare att komma hallickarna. Benägen-

heten att vittna i domstol kommer att minska och övergrepp kvinnorna mot skulle inte anmälas i samma omfattning i dag. som De narkotikaberoende kvinnorna hälften de gatuprostituerade skulle - ca av knappast påverkas kriminalisering könshandeln. De gör sig ändå av en av skyldiga till brott. Däremot finns risk för att brottslighet skulle öka en annan om dessa kvinnor skulle finansiera sitt missbruk på annat sätt.

240 Särskilda yttranden

Det är troligt att kvinnorna i könshandeln, genom att synas och vara tydliga i hanteringen, i högre grad än männen kommer att lagföras och straffas. Utredaren understryker att kriminalisering kan ett sätt att få kontakt med

en vara kvinnorna och motivera dem för sociala insatser. Jag anser att det inte finns tillräckliga skäl för att ta denna omväg via kriminalisering för att nå fram med sociala insatser, erfarenhetsmässigt når många kvinnor direkt med de

när man insatser socialtjänsten gör i dag.

Det finns exempel på mänskliga beteenden som kriminaliserats men där man också skulle behöva inslag sociala insatser. När det gäller könshandeln kan

av vi rätt säkra på att sociala insatser skulle ha effekt, vilket talar emot en

vara kriminalisering.

Det finns också signaler från socialtjänstens personal som talar för att man inte kommer särskilt benägen att anmäla könshandel utan i stället satsa på

att vara sociala insatser. Risken är således att samhället stiftar lag som inte behövs

en och de möter de prostituerade och gör de viktigaste insatserna, inte

som som kommer att ta i bruk. Om så är fallet uteblir också den allmänpreventiva effek-

ten.

Samhället skall restriktivt med nykriminalisering. Kriminalisering är

vara befogat endast det gäller ett beteende medför påtaglig skada, alternati-

om som

sanktioner saknas, kriminalisering krävs med hänsyn till gärningens allvar, va det är ett effektivt medel att motverka det icke önskvärda beteendet och om rättsväsendet har resurser att klara den nya uppgiften.

Utredningen kan enligt min mening inte styrka att det saknas alternativ till kriminalisering, att kriminalisering skulle effektivt eller att rättsväsendet

vara har att följa upp en sådan ny lag.

resurser nog

Det finns övertro på att kriminalisering är samhällets enda sätt att visa ett

en starkt i fråga. Själv jag att en skeptisk inställning till

engagemang en anser kriminalisering metod att lösa ett problem inte är ett tecken på likgiltighet

som

och accepterande.

Omfattningen prostitutionen i Sverige är jämfört med europeiska länder

av mycket låg. Det är inte orimligt att anta att detta bl.a. beror de insatser som

från socialtjänst och polismyndigheter, också på att Sverige har en gjorts men

skärpa i sin lagstiftning är ett starkt hinder för en expansiv prostitution.

som Erfarenheterna från de få jämförbara länder som kriminaliserat prostitutionen visar att effekterna i stort sett uteblivit.

Jag gör därför bedömningen att samhället skulle öka sina ansträngningar att åstadkomma bra förebyggande och avhjälpande sociala insatser och inte minst öka ansträngningarna för reda på vilka effekter de Detta kan bl.a. ske

att ta ger.

det prostitutionscenter utredaren föreslår. genom

Att redan alltså innan vi vet effekterna kriminalisera könshandeln, är

nu - -

börja i fel ände. Det skulle också kunna få följden att samhället minskar sina att

Särskilda yttranden 241

ambitioner på det sociala området när de rättsvårdande myndigheterna får en mer framskjuten roll. Följden blir också att de utsätts för de stora skadeverkningarna kvinsom norna går miste om de insatser som mest effektivt kan minska skadan och endast bli föremål för de rättsvårdande myndigheternas insatser.

Särskilt yttrande av Ekström

experten Birgitta

Det är omöjligt för mig att ansluta mig till utredaren Inga-Britt Törnells slutsats att båda parter i könshandeln bör kriminaliseras. Det är i stället dags att samhället markerar sitt avståndstagande gentemot de män använder psykiskt som och socialt utsatta kvinnor och ibland män handelsvaror. Könshandel är som ingen affärsuppgörelse mellan jämbördiga parter. Det finns ytterst få prostituerade som kan sägas ha kontroll över sina liv. De fysiska och psykiska skador könshandeln för med sig för kvinnorna når långt bortom det fattbaras gräns. Det är en kunskap som utredningen slagit fast. Enligt min mening bör samhället självklart och tydligt ställa sig på de utsatta kvinnornas sida i kampen mot en ovärdig och omänsklig könshandel. Inte att fortsätta den bestraffning genom av kvinnorna som förekommit historien utan markera genom genom att ansvaret hos dem som befinner sig i det sociala överläget, nämligen de manliga köparna. Det är männenköparna är grunden för könshandelns existens och som som skall kriminaliseras. Män stöder män sade manlig professor i radion härom dagen en a propos tillsättningen av kvinnliga forskarassistenter. Detta gäller alla samhällets genom skikt. Antingen man vill inse det eller skulle lag kriminaliserar båda en som parter i könshandeln drabba kvinnornasäljarna, de redan lever mycket som ett svårt liv, mera än männenköparna. Enligt min uppfattning är de anförda skälen för att inte kriminalisera endast köparen ohållbara. Det finns lagstiftning där endast en av de medverkande i handling är straffbar, vid ocker. en t.ex. Andra vägar är framkomliga när det gäller kvinnorna. Det är felaktigt att påstå att sociala insatser inte hjälper kvinnorna i könshandeln. Malmöprojektet på 1970-talet var mycket framgångsrikt. Tyvärr lades verksamheten ned. Ett annat lyckat socialt projekt är prostitutionsgruppen i Göteborg. Jag instämmer i utredarens uppfattning att de sociala insatserna fortsättningsvis inte bara skall bibehållas utan också förstärkas och förbättras. Ett s.k. halvvägshus för kvinnliga interner som ingenstans har att ta vägen vid sin frigivning är tänkbar en insats. Det saknas också alternativ för kvinnor i riskzonen. En kriminalisering av kvinnornasäljarna skulle däremot tveklöst försvåra deras väg tillbaka in i samhället.

Litteratur

Prostitution i ett historiskt och internationellt

perspektiv

Barry Kathleen: Female sexual slavery. New York University Press 1979 Brussa Licia: Survey om Prostitution, Migration and Traffic in Women:

History

and Current Situation. Council of Europe, European Committee for

Equality

between Women and Men, EGPROST 912, Strasbourg 1991 Månsson Sven-Axel, Backman Susanne: Bordell Europa. till EGs skriftserie

Nej

Stockholm 1992 Söderblom Tomas: Horan och batongen. Gidlunds Stockholm

förlag, 1992

van der Vleuten Nelleke: Survey Traffic in women, Policies

on and Policy-

research an International Context. VENA Working Paper No. 911, Haag 1991 The Penn State Report, UNESCO and Coalition Against Trafficking in Women 1991 SOU 1981:71 Prostitutionen i Sverige, bakgrund och åtgärder DsS 1980:9 Prostitutionen i Sverige Del En utarbetad inom rapport pro-

stitutionsutredningen S 1977:01

Gällande rätt

Bramstáng Gunnar: Sociallagstiftningen. En kommentar, Norstedts, Stockholm 1985 Holmberg m.fl.: Kommentar till Brottsbalken 6:e uppl. 1995

244 Litteratur

Madeleine: Hiv-smitta. Straff- och skadeståndsansvar. Norstedts

Leijonhufvud

Juridik, Göteborg 1993 Wikrén Gerhard, Sandesjö Håkan: Utlänningslagen med kommentarer. 4 uppl., Göteborg 1992 1993:120 Uppehållstillstånd och avvisning. Vilken betydelse skall en SOU utlännings vandel tillmätas Delbetänkande utvisningsutredningen. av SOU 1982:61 Våldtäkt och andra sexuella övergrepp. Betänkande av 1977 års sexualbrottskommitté

könshandelns omfattning och for-

Den heterosexuella

mer i Sverige

fl.: Prostitution, beskrivning, analys och åtgärder, Liber 1981 Borg m. Jari: Arenaprojektet En studie inomhusprostitutionen i Göte- Kuosmanen - om borg 1992, SDF Centrum GW: Justitiedepartementets promemoria 1991-3561 Prostitutionen Persson Leif i Sverige beskrivning av det aktuella läget -- en Svenecke Bo, Ivarsson Michael: Kartläggning sexklubbar i Göteborg våren av 1992, SDF Centrum SOU 1981:71 Prostitutionen i Sverige, bakgrund och åtgärder DsS 1980:9 Prostitutionen i Sverige, Del I och II. En rapport utarbetad inom

prostitutionsutredningen S 1977:01

Parterna i könshandeln

Kvinnorna Christina: Dåliga flickor är inte det sämsta, kunskapsöversikt om Andersson en flickor i riskzon och missbruk. Stiftelsen Kvinnoforum 1990 Andersson-Collins Gunnel: Horor är inte horor. Rapport nr 99 från FOUbyrån vid Stockholms socialförvaltning fl.: Prostitution, beskrivning, analys och åtgärder, Liber 1981 Borg m. Daphne, Center och Rådgivning om Prostitutionsforebyggelse:

for Information

Prostitutions-Debut. Socialpolitisk Forlag, Köpenhamn 1992

Litteratur 245

Höjgárd Cecilie, FinstadLiv: Bakgater. Om prostitusjon, kjaerlighet. penger og Pax forlag, Oslo 1993

Jessen Liv, Frigstad Kirsten: Jentene prostitusjonen. Cappelens forlag, ut av Lillehammer 1988

JessenLiv redaktör: Prostitusjon utfordring for hjelpeapparatet. Sosialde-

- en partementet, Oslo 1992

Larsson Stig: Könshandeln. Om prostituerades villkor. Skeab förlag, Stockholm 1983

Martens Peter L: sexualbrott barn. BRÅ Rapport 1989: Allmänna förlamot get, Stockholm 1989

Mattson Anna: Alexandras Wahlström och Widstrand 1994 rum.

OmSäterMargareta: Uppdrag prostitution en rapport från prostitutionsgruppen

i Göteborg. Sesam special. Kungälv 1989

Persson Leif GW: Horor, hallickar och torskar. Norstedts, Stockholm 1981

Rädda Barnens Skriftserie 1989:2 Barns rätt till sin barndom Om sexuella övergrepp mot barn.

Sotter Helena, Svennecke Bo: Flickor inte gör något väsen sig. Prosom av

stitutionsgruppen i Göteborg 1992

Söderblom Tomas: Horan och batongen. Gidlunds förlag, Stockholm 1992

SOU 1981:71 Prostitutionen i Sverige, bakgrund och åtgärder

DsS 1980:9 Prostitutionen i Sverige, Del l och II. En utarbetad inom rapport

prostitutionsutredningen S 1977:01

Männen

Andersson-Collins Gunnel Solitärer, rapport prostitutionskunder. Rapport en om

124 från FOU-byrån vid Stockholms socialförvaltning 1990

Bodström Cecilia, von Zweigbergk Helena: Priset betalar för slippa man att kärlek. Norstedts, Stockholm 1994

Borg mfl.: Prostitution, beskrivning, analys och åtgärder, Liber 1981

Hydén Lars-Christer: De osynliga märmen, socialpsykologisk studie en av manliga prostitutionskunder. Rapport 122 från FOU-byrån vid Stockholms nr

socialförvaltning 1990

246 Litteratur

Höjgárd Cecilie, F instad Liv: Bakgater. Om prostitusjon, penger og aerlighet.

Pax forlag, Oslo 1993 Jessen Liv redaktör: Prostitusjon utfordring for hjelpeapparatet. Sosialde-

- en partementet, Oslo 1992

Torsken i flickstimmet. Om prostitutionskunder i Stockholm. Lanz Inger: Citysektionen, socialtjänsten i Stockholm 1994 Liljeström Rita: Det erotiska kriget. Publica, Stockholm 1983 Månsson Sven-Axel, Linders Annulla: Sexualitet utan ansikte könsköparna.

- Carlssons förlag, Malmö 1984 OmSäterMargareta: Uppdrag prostitution rapport från prostitutions gruppen

- en i Göteborg. Sesam special, Kungälv 1989

GW: Horor, hallickar och torskar. Norstedts, Stockholm 1981 Persson Leif

aksdal Arnhild: Å pris på kvinner kjoper PrieurAnnick, T sette - menn som sex. Pax förlag, Oslo 1989 PrieurAnnick, Taksdal Arnhild: Clients of prostitutes Sick deviants or ordinary

-

A discussion of the Male Role Concept and Cultural Change in Masculini-

men

ty. Nora no 2

Göteborg: Mansprojektet. Cityenheten, Göteborg 1994 Prostitutionsgruppeni

SOU 1981:71 Prostitutionen i Sverige, bakgrund och åtgärder DsS 1980:9 Prostitutionen i Sverige, Del I och II. En rapport utarbetad inom

prostitutionsutredningen S 1977:01

Kopplare Höj gård Cecilie, Finstad Liv: Bakgater. Om prostitusjon, penger og kjaerlighet. Pax forlag, Oslo 1993

Sven-Axel: Könshandelns främjare och profitörer om förhållandet Månsson mellan hallick och prostituerad. Bokförlaget Doxa. Karlshamn 1981

GW: Horor, hallickar och torskar. Norstedts, Stockholm 1981 Persson Leif SOU 1981:71 Prostitutionen i Sverige, bakgrund och åtgärder

1980:9 Prostitutionen i Sverige, Del I och II. En rapport utarbetad inom DsS

prostitutionsutredningen S 1977 :01

Litteratur 247

Manlig homosexuell könshandel

Bolin Anders: Bland män som har sex med män. Förutsättningar för ett

samarbete kring hivprevention och LAFA. Landstingets rapport, Stockholm 1993 Borelius Ulf, Nordin Kerstin: Sex för pengar på mäns vis om homosexuell

mansprostitution i Göteborg. Rapport från Cityenheten, Göteborg 1991 Höjgárd Cecilie, F instad Liv: Bakgater. Om prostitusjon, penger og kjaerlighet. Pax forlag, Oslo 1993

Jessen Liv redaktör: Prostitusjon en utfordring for hjelpeapparatet. Sosialde-

partementet, Oslo 1992

Pro-senterets gutteprojelct: Rapport fra prosjekt, Oslo kommun 1993

SOU 1981:71 Prostitutionen i Sverige, bakgrund och åtgärder DsS 1980:9 Prostitutionen i Sverige, Del I och II. En rapport utarbetad inom prostitutionsutredningen S 1977:01 SOU 1995:17 Homosexuell prostitution. Rapport utarbetad för 1993 års pro-

stitutionsutredning. Allmänna förlaget 1995

Pornografi och prostitution

Fredelius Gunilla: Ett onödigt ont. En antologi mot porr och prostitution. Ordfront, Stockholm 1978 Kutchinsky Berl: Pornografi och sexualförbrytelser. Gebers, Uppsala 1972 Larsson Kjell: Våld, dominans och sexualitet. Tre rapporter om pornografi, RFSU 1993 Larsson Kjell: Pornografms våld i Våld från alla håll. Symposium Bibliotek, Stockholm 1993

Rilcsorganisationen för kvinnojouren Sverige, ROKS: Pornografi verklighet

eller fantasi Stockholm 1991 Sjögren Olle: Inte riktigt lagom Om extremvåld, ñlmcensur och subkultur.

Filmförlaget, Uppsala 1993

Våldsskildringsrådets skriftserie Nr 6: Kontroll, granskning och cencur av film. Stockholm 1993

248 Litteratur

Könshandelns skadeverkningar

Andersson-Collins Gunnel: Horor är inte hor0r, FoU-rapport nr 99, Socialtjänstens forsknings- och utvecklingsbyrå i Stockholm Häjgård Cecilie, Finstad Liv: Bakgater. Om prostitusjon, penger og aerlighet. Pax förlag, Oslo 1993 Jessen Liv, Frigstad Kirsten: Jentene ut av prostitusjonen. J.W. Cappelens Forlag, Lillehammer 1988 Leijonhufvud Madeleine: Hiv-smitta. Straff- och skadeståndsansvar. Norstedts Juridik, Göteborg 1993 Larsson Stig: Könshandeln om prostituerades villkor. Skeab forlag, Stockholm

- 1983 Olsson Hanna: Catrine och rättvisan. Helsingborg 1990 Rädda Barnens Skriftserie 1989:2 Barns rätt till sin barndom Om sexuella

övergrepp mot barn.

Socialstyrelsen: Kvinnliga narkomaner i tvångsvård, SoS-rapport 1992:2

Stockholms socialförvaltning: Sex och missbruk en projektrapport. Behand-

lingsbyråns skriftserie nr 61984 SOU 1981:71 Prostitutionen i Sverige, bakgrund och åtgärder DsS 1980:9 Prostitutionen i Sverige, Del I och II. En rapport utarbetad inom

prostitutionsutredningen S 1977:01

Sociala insatser mot prostitution

Christina Andersson m.fl.: När flickor tystnar.. verkligheter, rättigheter,

möjligheter. Kvinnoforum, Stockholm 1994 Lind Britt-Inger, Fredriksson Torsten : Kärlek för pengar En bok om prostitutionsprojektet i Malmö 1976-1980, Ordfronts förlag, Stockholm 1980 Rodhe Fredrik: Spiralprojektet Att arbeta med kvinnor med missbruks-,

psykiska och andra sociala problem en förstudie. Stockholms socialförvaltning

- Stiftelsen Kvinnoforum: Höga berg och djupa dalar, om förändring, förhoppning och framtid. Stockholm 1992 SöderbergAnnie: Sex och missbruk En projektrapport. Stockholms socialför-

valtning, Behandlingsbyråns skriftserie nr 6 1984

Litteratur 249

Trulsson Karin: Kvinnorummet vision, verklighet, vardag. Rapport från ett

behandlingshem. Kvinnoforum Utbildning, Stockholm 1993 SOU 1993:82 Frivilligt socialt arbete, Kartläggning och kunskapsöversikt.

Rapport Socialtjänstkommittén, Stockholm 1993

av SOU 1995: 16 Socialt arbete mot prostitution i Sverige, en dokumentation och utvärdering. Rapport utarbetad för 1993 ars prostitutionsutredning. Allmänna förlaget, Stockholm 1995

förhållandena i andra länder

Något om

Bechmann Jensen Torben fl.: Prostitution i Danmark en situationsrapport

m. -

1989. Socialforskningsinstituttet 1990

Cordelier Jeanne: Utbrytningen. Interculture 1987 Jessen Liv redaktör: Prostitusjon utfordring for elpeapparatet. Sosialde-

- en partementet Oslo 1992 Mr A. de Foundation: Safe in Prostitution in the Netherlands. 1992

Graaf sex

Matthews Roger: Kerb-Crawling, Prostitution and Multi-Agency Policing. Crime prevention unit series No 43, Home Office Police Department,

paper London 1993 Pornography and Prostitution Canada. Report of the Special Committee on Pornography and Prostitution, Summary. Department of Justice Canada 1985

Street Prostitution: Assessing the impact of the law, Synthesis Report. Department of Justice Canada 1989

Några sociala projekt utomlands

Christensen Björn, Beckert Birgitte: Daphne-Centret Trearigt udviklingsprojekt

prostitution. Vurdering af metoder og resultatet. Konsulentkompagniet, om Hornbaek 1994 Jessen Liv redaktör: Prostitusjon utfordring for hjelpeapparatet. Sosialde-

- en partementet Oslo 1992 Karlsen Cecilie: Mödre engler evaluering to tiltak for prostituerte

og - en av i Oslo. Diakonhjemmets Högskolesenter, Forskningsavdelningen, Rapport nr Oslo 1993

250 Litteratur

Utnyttjande av barn i prostitution

Andersen Alf G: International Report Child Pornography, Child Prostitution

on and Child Trade. Justitiedepartementets rapport, Libellus, Oslo 1987 Axelsson Majgull: Rosario är död. Tidens förlag Martens Peter L: Sexualbrott barn. BRÅ Rapport 1989: Allmänna

mot förlaget, Stockholm 1989 0Grady Ron: För nöjes skull Om sexturism och barnprostitution i Asien.

- Falun 1992 Rädda Barnen: Sexhandel med barn i Thailand och pá Sri Lanka. Rapport

om förekomst, lagstiftning och bekämpning barnsexturism, 1993

av Rädda Barnen: En undersökning kring barnpornografi och barnprostitution i

Sverige. 1991

Rädda Barnen: Om sexuellt utnyttjade barn. Utsatta barn i Sverige och FNs barnkonvention. Rapport 1992 Rädda Barnen: Barnprostitution och sexturism. Informationsbrev 1-3, 1991

nr och 4-7, 1992 Taliercio Concetta: Juridiska aspekter på barnsexturismen. Rapport utförd för Rädda Barnen, 1991

Överväganden och förslag

SOU 1992:61 Ett reformerat åklagarväsende Del A. Betänkande Åklagarut-

av redningen -90 SOU 1981:71 Prostitutionen i Sverige, bakgrund och åtgärder

Kommittédirektiv

Utredning om prostitutionen i Sverige

Dir. 1993:31

Beslut vid regeringssammanträde 1993-03-11

Chefen för Socialdepartementet statsrådet B. Westerberg anför efter samråd

med justitieministem.

Mitt förslag

Jag föreslår att särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av

en samhällets åtgärder mot prostitution. Utredaren skall kartlägga prostitutionens omfattning i Sverige och särskilt belysa de olika problem som är förknippade med prostitution samt orsakerna till dessa. Utredaren bör utarbeta eventuella förslag till förbättringar samhällets insatser. Frågan om en kriminalisering av

av prostitutionen lämplig metod för att motverka prostitutionen och dess

är en konsekvenser bör härvid förutsättningslöst undersökas.

Bakgrund

Prostitution är när minst två parter köper respektive säljer sexuella tjänster mot vanligen ekonomisk ersättning, vilken utgör förutsättning för den sexuella

en tjänsten. På det sättet defmierades prostitutionen av Prostitutionsutredningen i betänkandet Prostitutionen i Sverige. Bakgrund och åtgärder SOU 1981:71, s. 33.

Prostitutionen har ett nära samband med sociala förhållanden och strukturer liksom med människors och då kanske främst mäns syn det motsatta

- könet. Mannens del i prostitutionen har ofta tonats ner trots att det framför allt varit män utnyttjat prostituerade. Denna dubbelmoral har kommit till

som uttryck i inställning där det i huvudsak varit kvinnan socialt bestraffats

en som och föraktats.

Prostitution kan inte bara flera olika sätt skadlig för många av de

vara inblandade. Den kan också vara oförenlig med individens frihet och ägnad att negativt påverka sexualsynen i allmänhet. Vad avser den heterosexuella prostitutionen strider den mot strävandena efter järn ställdhet mellan kvinnor och män. Prostitutionen utgör ofta ett led i brottslig verksamhet och förstärker eller skapar social utslagenhet. Den har sammanfattningsvis sådana negativa verkningar i samhället att den bör bekämpas med kraft.

252 Bilaga

Den år 1977 tillsatta Prostitutionsutredningen den första utredning i var som modern tid i Sverige ingående studerade prostitutionen samhällsföreteelse. som Utredningen utgav betänkandet Prostitutionen i Sverige. Bakgrund och åtgärder

SOU 1981 271. Inom ramen för utredningen publicerades även Prostirapporten tutionen i Sverige Ds S 1980:9. Prostitutionsfrågan togs också i Sexualupp brottskommitténs betänkande Våldtäkt och andra sexuella övergrepp SOU

1982:61. I sitt slutbetänkande SOU 1981:71 föreslog Prostitutionsutredningen

ändrad lagstiftning för offentliga pomografiska föreställningar sexklubbsverk-

samhet och ett nytt straffansvar för hyresvärdar. Utredningen ansåg vidare att straff för den köper sig tillfällig sexuell förbindelse med narkotikasom en beroende prostituerad borde införas, eftersom det framstår särskilt hänsynssom löst och straffvärt att använda sig narkotikapåverkade och narkotikaberoende av prostituerade. De föreslagna skärpningama förutsatte enligt utredningen att insatserna från samhällets sida för att hjälpa de prostituerade Ökade.

Förslagen genomfördes endast vad avsåg offentliga pornografiska föreställningar på så sätt att bestämmelse infördes i 10 § allmänna ordningsen ny stadgan 1956:617. Se prop. 1981822187, bet. 198182:JuU56, rskr. 355, SFS

1982:344. Bestämmelsen innebar att anordnande offentliga pomografiska av föreställningar förbjöds. Fängelse upp till till månader kan följa för den sex som bryter mot förbudet. Ett försök till beskrivning det aktuella läget vad gäller prostitutionen av redovisades under hösten 1991 i promemoria 91-3561 utarbetad inom en

Justitiedepartementet. Prostitutionsutredningens grundläggande beskrivningar och analyser torde

fortfarande i stor utsträckning giltiga. Såväl den nationella den vara som internationella prostitutionens omfattning kan dock ha genomgått antas förändringar under det dryga decennium gått sedan utredningen slutfördes. som Prostitutionens dolda karaktär gör det svårt att slå fast sådana

förändringar utan

mera ingående studier. Av de prostitutionsformer, studerades i slutet 70som av talet den som sker på gatan, på massageinstitut, sexklubbar, hotell och restauranger och genom callgirlverksamhet det bara gatuprostitutionen - var som hade en direkt kontakt utåt mot köparna. Mot bakgrund sexklubbama av att sannolikt har minskat i antal och att det har blivit allt svårare hyra eller att äga en lägenhet för prostitutionsändamål, är det möjligt att prostitutionen har sökt sig delvis nya vägar. De ökade möjligheterna till marknadsföring via nya kommunikationskanaler t.ex. 071-telefonnumren, video och telefax och som nya former av dold annonsering torde ha medfört prostitutionen delvis har att antagit ändrade former. Det finns vidare uppgifter tyder på att våldet och övergreppen de som mot prostituerade kvinnorna har ökat. Vidare görs det i den allmänna debatten gällande att pornografin under l980-talet har fått allt brutalare

en vålds-inriktning

och att det kan finnas ett samband mellan våldspomografm och prostitutionen. Ett sådant eventuellt samband var inte föremål för undersökning den förra av

Prostitutionsutredningen.

Bilaga 253

En ytterligare faktor som har bidragit till att prostitutionen har ändrat karaktär är förekomsten HIV och aids. Hittills har dock inte spridningen av HIV och

av aids bland de prostituerade i Sverige studerats. I det här sammanhanget bör manlig homosexuell prostitution särskilt uppmärksammas.

Den största förändringen prostitutionens former torde dock gälla inter-

av nationaliseringens konsekvenser. En diskussion kring prostitutionen kan inte längre göras ett begränsat svenskt perspektiv. Även varje land har sitt

ur om prostitutionsmönster finns det numera också tydliga globala rörelser. En gäller migrationen kvinnor från tredje världen till bordeller i Europa, Nordamerika

av

gäller den dramatiskt ökade västerländska s.k. sexturismen och Japan. En annan till framför allt Sydostasien. En annan ny företeelse är att barn i allt lägre åldrar utnyttjas sexuellt. Rädda Barnen uppskattar att cirka en miljon barn i världen utnyttjas prostituerade. HIV och aids utgör också ett allvarligare problem

som i tredje världen än i Sverige. De svenska turister som deltar i denna s.k. sexturism kan sägas utgöra en del av det svenska prostitutionsproblemet.

Det finns preliminära uppskattningar visar att cirka etthundratusen

som kvinnor från tredje världen lever som prostituerade i Västeuropa. Organiserad handel med kvinnor förekommer och den är ofta knuten till annan brottslig verksamhet. Rörelser över gränserna är ett faktum i dagens EG-länder. Inför ett eventuellt svenskt EG-medlemsskap är det angeläget att närmare studera prostitutionen i övriga europeiska länder liksom att undersöka om det finns en reglering prostitutionen inom EG. Det finns också anledning att uppmärksamt

av studera utvecklingen i Östeuropa där mycket tyder på att prostitutionen ökar i omfattning som en följd av genomgripande sociala och ekonomiska förändringar.

Samtidigt som de globala problemen knutna till prostitutionen har ökat stort, och då inte minst i tredje världen, finns det röster i den västeuropeiska debatten

har krävt en avkriminalisering av koppleribrottet och en legitimering av som prostitutionen yrke. En sådan inställning framstår som främmande för

som svenskt synsätt.

Gällande rätt

Någon lagstiftning förbjuder prostitution som sådan finns inte i Sverige.

som Det är inte straffbart att mot ersättning erbjuda sexuella tjänster. Däremot är det straffbart att under vissa villkor köpa sexuella tjänster, t.ex när den prostituerade är under 18 år. Enligt 6 kap. 10 § brottsbalken BrB är det straffbart att genom att utlova eller ge ersättning skaffa eller försöka skaffa sig tillfälligt sexuellt umgänge med någon som är under 18 år. Straffet är böter eller fängelse i högst

månader. Denna bestämmelse kompletteras av en regel i 6 kap 11 § BrB där sex det stadgas att ansvar som i 6 kap. BrB är föreskrivet för gärning som begås mot någon under viss ålder skall ådömas även den som inte insåg men hade

en skälig anledning att anta att den andre inte hade uppnått sådan ålder. Om den prostituerade befinner sig i ett hjälplöst tillstånd och köparen har sexuellt

254 Bilaga

umgänge genom att otillbörligt utnyttja detta kan bestämmelsen om sexuellt utnyttjande i 6 kap 3 § BrB komma att tillämpas. Straffet för brott av normalgraden är fängelse i högst två år och för grovt sexuellt utnyttjande fängelse i högst fyra år. I vissa fall kan lagstiftning av social skyddskaraktär komma att aktualiseras för de prostituerade. Här kan nämnas socialtjänstlagen 1980:620, lagen 1990:52 med särskilda bestämmelser vård och lagen 1988:870 om av unga om vård av missbrukare i vissa fall. Smittskyddslagen 1988:1472 kan också i vissa fall bli tillämplig. I Sverige liksom i de flesta andra länder är koppleri förbjudet. Syftet med bestämmelserna om koppleri är att straffbelägga handlingar innebär att som någon främjar eller utnyttjar prostitution. Enligt 6 kap 8 § första stycket BrB skall den som främjar eller ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att någon annan har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning dömas för koppleri till fängelse i högst fyra år. För grovt koppleri är straffet enligt 6 kap 9 § fängelse i lägst två och högst sex år. Som koppleri kan bedömas inte bara mer traditionell hallickverksamhet utan även annat främjande, t.ex i sexannonser

tidningar, resefönnedling och liknande.

Ett särskilt straffansvar såsom för koppleri gäller i vissa fall enligt 6 kap - - 8 § andra stycket BrB för fastighetsägare då upplåten lägenhet används för en prostitution. Fastighetsägare har också särskilda möjligheter att säga upp hyresgäster och bostadsrättsinnehavare när lägenhet används på detta sätt. en Regleringen finns i 12 kap 42 § 8 jordabalken och 7 kap 18 § 8 bostadsrättslagen 1991:614. De nu redovisade bestämmelserna fick sin utformning genom lagstiftning år 1984 prop.l98384:105,bet.198384:JuU25, rskr. 332, SFS 1984:399. Till grund för lagstiftningen låg i första hand Sexualbrottskommittens betänkande SOU 1982:61 Våldtäkt och andra sexuella övergrepp.

Skäl till en ny prostitutionsutredning

Visserligen är det bara ett drygt decennium sedan Prostitutionsutredningen

presenterade sitt slutbetänkande Prostitutionen i Sverige. Bakgrund och åtgärder SOU 1982:71. Prostitutionen kan emellertid i många avseenden ha ändrat karaktär och uttrycksformer. Den kan dessutom inte längre i begränsat, ses ett nationellt perspektiv. Dessa förändringar bör studeras. Det finns i dag även en ökad kunskap om prostitutionen flera aspekter i de flesta länder. Bl.a. har ur männens roll i prostitutionen studerats liksom till prostitutionen närliggande områden som våldtäkt, incest och kvinnomisshandel. Det sexualiserade våldets djupa skador är numera väl kända. Det sociala arbetet i de större städerna har också kunskap både vad gett ny gäller uppsökande verksamhet och behandlingsarbete. Polisen har vidare i sin brottsbekämpande verksamhet vunnit viktiga erfarenheter.

Bilaga 255

Jag finner det angeläget att nu väga samman all kunskap och utifrån

vara denna göra förnyad kartläggning och översyn av samhällets åtgärder mot

en en prostitution.

Utredningens uppdrag

Jag föreslår att särskild utredare tillkallas för att göra kartläggning och

en en översyn samhällets åtgärder mot prostitutionen. Utredaren skall kartlägga

av prostitutionens omfattning i Sverige och särskilt belysa de problem som är förknippade med prostitutionen samt orsakerna till dessa. Det gäller såväl heterosexuell homosexuell prostitiution. Vidare bör utredaren förut-

som sättningslöst undersöka kriminalisering av prostitutionen är en lämplig

om en åtgärd för att förstärka samhällets insatser när det gäller att bekämpa prostitutionen. l uppdraget ligger också att föreslå andra eventuella åtgärder och hur dessa skulle kunna genomföras. Vidare skall utredaren redovisa förslag till informations- och upplysningsarbete såväl nationellt internationellt. I

som uppdraget ingår att särskilt studera nedan angivna uppgifter och områden.

Kartläggning omfattningen

av

Någon ingående studie prostitutionens omfattning har inte gjorts sedan

av slutet 1970-talet. För att få uppfattning om problemets vidd och

av en förändringar studie genomföras där omfattningen och formerna för

bör en ny den heterosexuella och homosexuella prostitutionen kartläggs. I denna studie bör också den s.k. sexturismen, barnprostitutionen, kontaktannonsprostitutionen, 07l-telefonnummren och kvinnoimporten från Sydostasien och Östeuropa uppmärksammas.

Utvärdering socialtjänstens och polisens arbete

av

I de större städerna i Sverige Stockholm, Göteborg och Malmö har

- socialtjänstens och polisens arbete under 1980-talet mer eller mindre kontinuerligt haft riktade insatser för prostituerade kvinnor. Arbetet har huvudsakligen haft uppsökande karaktär. I Göteborg har därutöver ingått behandlingsarbete och information riktad till allmänheten. Detta arbete bör utvärderas vad gäller insatser, riktlinjer, utformning och resultat. Erfarenheter

prostitutionens skadeverkningar bör beskrivas. Likaså bör kunskaper om av bakgrundsfaktorer som bidrar till att kvinnor prostituerar sig analyseras, exempelvis tidiga erfarenheter av sexuella övergrepp.

De särskilda insatserna mot prostitutionen bör diskuteras i förhållande till socialtjänstens och polisens ordinarie arbete. Speciell uppmärksamhet bör ägnas kvinnor har missbruksproblem. En redovisning bör ges av förekommande

som

256 Bilaga

riktade behandlingsinsatser och tillämpningen av lagen om vård av missbrukare i vissa fall LVM när det gäller prostituerade. Utredningen bör också studera det sociala arbete för att hjälpa prostituerade som utförs i Oslo. Dessa insatser kan utgöra ett jämförelsematerial till de svenska förhållandena.

Redovisning av frivilligt arbete

Frivilliga insatser mot såväl den inhemska den internationella

som prostitutionen har växt fram under det senaste decenniet. Som exempel kan Svenska Kyrkans och Rädda Barnens arbete nämnas. De har bl.a.engagerat sig i problemen med bamprostitution i Sydostasien och också bidragit med upplysningsarbete i Sverige. Deras och andras insatser bör redovisas.

Utvärdering av lagstiftningsåtgärder

m.m.

Effekterna av den lagstiftning förbud mot offentliga pomografiska

om föreställningar som infördes i 10 § allmänna ordningsstadgan 1956:617 den l juli 1982 i anledning av Prostitutionsutredningens förslag bör utvärderas prop. 198182:l87, bet. 198182:JuU56, rskr. 355, SFS 1982:344. Likaså bör en utvärdering ske av ändringarna av koppleribestämmelsen den 1 juli 1984 prop. 1983841105, bet. 198384:JuU25, rskr. 332, SFS 1984:399. Om behov av ändrad lagstiftning visas föreligga bör sådana förslag läggas fram.

De prostituerade löper generellt sett större risk att utsättas för framför allt våldsbrott än andra grupper. Hittills har dock inte omfattningen denna

av brottslighet gått att utläsa ur kriminalstatistiken. Utredningen bör undersöka möjligheterna att redovisa omfattningen denna brottslighet.

av

Kriminalisering av prostitutionen

Den fråga som i debatten om samhällets åtgärder mot prostitution har tilldragit sig störst intresse är om prostitutionen skall kriminaliseras eller inte. De krav på straffbeläggning ställs, bl.a. ett flertal motioner under hösten

som nu genom 1992, utformas olika. Antingen krävs att både köpare och säljare skall straffas eller att straff enbart skall drabba köparen. Det hävdas vissa att

av en kriminalisering är den enda verkningsfulla vägen, dels den effekt

genom som ett straff i det enskilda fallet medför och dels det generella fördömmande

genom från samhällets sida straffbeläggning innebär. Eventuellt skulle alltså ett

som en straffbud i någon form kunna fylla en normbildande funktion och därigenom få en viss avhållande effekt.

Prostitutionen är oförenlig med individens möjlighet att utvecklas

som människa. Samtidigt har inte samhället kommit till rätta med prostitutionen. Detta aktualiserar självfallet frågan kriminalisering prostitutionen.

om en av

Bilaga 257

Ett förbud mot prostitution skulle göra klart för de prostituerades kundkrets att prostitution är verksamhet samhället finner förkastlig. Riskerna för en som att köparens beteende ett ingripande blir känt för familjen, i umgängesgenom kretsen och bland arbetskamrater skulle öka. Detta skulle säkerligen kunna vara en starkt avhållande faktor för stor del köparna och troligen verka en av mer avhållande på dem än det straff, blir den rättsliga följden upptäckt. som av en På sikt skulle ett förbud kunna medföra ändrad inställning hos många ickeen kriminella män mot köpta könsförbindelser. En straffbeläggning skulle också kunna verka avskräckande kvinnornas verksamhet. Mot en kriminalisering talar bl.a. svårigheter att tillräckligt tydligt beoch avgränsa den brottsliga gämingen och bevissvårigheter. Från det straffbara området måste självfallet uteslutas sådana beteenden uppfattas normala som som människor emellan. Prostitution bygger i normalfallet vidare uppgörelse en mellan två parter under ömsesidigt samtycke. Ingendera har något intresse av att avslöja att något brott begåtts. Man kan fråga sig är offer i detta vem som norrnalfall Är det dessutom tillräcklig grund för

en kriminalisering att

utomstående betraktar detta norrnalfall prostitution ett stötande eller av som förkastligt beteende Handlingen sker oftast utom synhåll för vittnen. I stort sett det enda sättet att få bevis skulle provokation polis, socialvara genom av arbetare eller andra skulle samarbeta med polisen. Denna brottssom typ av bekämpning har ingen tradition i Sverige och skulle vart fall föra med sig betydande problem för polisen i dess brottsbekämpande verksamhet. Prostitutionen skulle vidare troligtvis bli ännu osynlig än i dag och därigenom mera svårare att kontrollera. Det kan då finnas ökad risk för våld och övergrepp mot prostituerade. Även hallickarnas makt kan öka. Samhällets

möjligheter att hjälpa

de prostituerade skulle också kunna minska. Om enbart köparnas beteende kriminaliserades skulle detta med stor sannolikhet kunna bilda grogrund för olika slags utpressningsverksamhet. Det kan vidare hävdas att ett generellt förbud införs efterlevnad inte om vars på ett effektivt sätt går att kontrollera, det enbart leder till att rättsmedvetandet urholkas och att respekten för andra regler och lagar minskar. Frågan om en kriminalisering prostitutionen innehåller i enlighet med vad av jag nu har redovisat många känsliga avvägningar och svåra överväganden. Utredaren bör förutsättningslöst överväga olika alternativ och särskilt analysera

kriminalpolitiska effekter av en eventuell kriminalisering. Denna frågas lösning

i andra jämförbara länder bör studeras. Rättsväsendets kostnader för sådan en reform skall jämföras med insatser på andra områden, såsom förebyggande t.ex. arbete.

Redovisning av internationella erfarenheter

Det framtida sociala och polisiära arbetet måste ske med beaktande av ett mer internationellt perspektiv än tidigare. Utredaren bör mot denna bakgrund inventera och analysera prostitutionspolitiken i några länder med olika inriktning

258 Bilaga

på detta område. Såväl den officiella inställningen som frivilliga organisationers arbete bör studeras. De nuvarande EG-ländemas lagstiftning bör redovisas. Det är viktigt att de svenska och nordiska erfarenheterna kan relateras till ett större sammanhang. I denna granskning bör också internationella regelverk studeras.

Ramar för utredningens arbete

För utredningens arbete gäller de allmänna tilläggsdirektiv som utfärdats den 16 februari 1984 till samtliga kommittéer och särskilda utredare dir. 1984:5. Utredaren skall särskilt beakta vad i tilläggsdirektiven sägs om att förslag

som från kommittéema inte får öka de offentliga utgifterna eller minska statsinkomsterna.

Utredarens arbete skall slutfört senast vid utgången av år 1994.

vara

Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar

nu chefen för Socialdepartementet

att tillkalla utredare omfattad kommitteförordningen 1976: 119 med

en - av uppdrag att genomföra utredning om prostitutionen i Sverige,

en

att besluta sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde till

om utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta femte huvudtitelns anslag A2. Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

Socialdepartementet

Statens offentliga 1995 utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud.N. . Arbetsföretag En nymöjlighet för arbetslösa.A. . - Grön diesel miljöv ochhälsorisker.Fi.- . Långtidsutredningen1995.Fi. . Vårdenssvåraval. . slutbetänkande Prioriteringsutredningen.S.av

Muskövarvetsframtid. Fö, . Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.A. . Pensionsrättigheteroch bodelning.Ju. . Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. ..Översyn skattebrottslagen.Fi.av

Nya konsumentregler.Ju, . Mervärdesskatt Nya tidpunkterför- . redovisningoch betalning.Fi.

13.Analysav Försvarsmaktensekonomi.Fö.

14.Ny Elmarknad+ Bilagedel.N.

13.Könshandeln.S.

16.Socialtarbetemot prostitutioneni Sverige.S,

17.Homosexuellprostitution. S.

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Pensionsrättigheterochbodelning.[8] Nya konsumentregler.

Försvarsdepartementet Muskövarvetsframtid. [6] Analysav Försvarsmaktensekonomi. [13]

Socialdepartementet Várdenssvåraval. slutbetänkandeavPrioriteringsutredningen.[5] Könshandeln.[15] Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.[16] Homosexuellprostitution. [17]

Finansdepartementet Gröndiesel miljö- ochhälsorisker.[3]

- Lángtidsutredningen1995.[4] Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.[9] Översynavskattebrottslagen.[10]

Nyatidpunkterför Mervärdesskattredovisningochbetalning.[12]

Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsföretag Ennymöjlighetför arbetslösa.[2]

- Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.[7]

Näringsdepartementet Ett renodlatnäringsförbud.[1] Ny Elmarknad+ Bilagedel.[14]