Civilt bruk av försvarets resurser : regelverken, erfarenheter, helikoptrar : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Civilt bruk av

försvarets

resurser

regelverken erfarenheter helikoptrar

SHM

1995:29

Delbetänkande av för civila Utredningen om fredstida utnyttjande ändamål av resurser avsedda för försvarsändamål

rm

w Statens offentliga utredningar

WW 1995:29

W Försvarsdepartementet

Civilt bruk av

försvarets

resurser

regelverken

erfarenheter

helikoptrar

Delbetänkande av

Utredningen om fredstida utnyttjande för civila ändamål

av resurser avsedda för försvarsändamäl

Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzcs kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svalrar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svarapå remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen,1993. - En liten boschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. Broschyren kan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-763 24 8l

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13907-3 Stockholm 1995 ISSN O375-250X

Till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet

Genom beslut den 30 juni 1994 beslöt regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda fredstida utnyttjande för civila ändamål av resurser avsedda för försvarsändamål.

Som följd av beslutet förordnades den 30 augusti, den 15 oktober, den 17 oktober 1994 och den 1 januari 1995 följande i personer utredningen

- som särskild utredare amiral Bror Stefenson som sakkunnig expeditionschefen Olof Egerstedt - 30 16 oktober och departementssekreteraren Katrin aug - Westling Palm 17 oktober tills vidare som experter departementssekreteraren Eva Agevik, departementssekreteraren Stefan Back, kanslirådet Anders Lindgren, kanslirådet Eskil Nord, Översten graden Björn av Rosén och avdelningsdirektören Nils G Svartz som sekreterare departementssekreteraren Christina Wilén och som biträdande sekreterare kanslichefen Jan Sondén 1 januari 28 februari 1995. -

Utredningen har tagit namnet Civilt bruk försvarets av resurser.

Utredningen överlämnar härmed delbetänkandet Civilt bruk av försvarets regelverk, erfarenheter, helikoptrar. resurser - Utredningen är beredd att fortsätta, tilläggsdirektiv erfordras där men inriktning ges för det fortsatta arbetet. Förslag därom finns i detta delbetänkande.

Stockholm i mars 1995

Bror Stefenson

Christina Wilén

INNEHÅLL Sid

Sammanfattning

l Inledning 19 1.1 Bakgrund 19 1.2 Avgränsningar och definitioner, andra utredningar 20 1.3 Disposition 22

2 Nyttjande och ekonomisk effektivitet 25 En principiell diskusson

3 Gällande regelverk 29 3.1 Konkurrens-, upphandlings- fl. regelverk 29 m. 3.1.1 Allmänt 29 3.1.2 Konkurrensregler 30 3.1.3 Lagen om offentlig upphandling 31 3.1.4 Statsstöd 32 3.1.5 Avgiftsförordningen 32 3.2 Militär medverkan i civil verksamhet 33 3.2.1 Allmänt 33 3.2.2 Militärt stöd till polisen 34

4 Civilt bruk 37 4.1 Inledning 37 4.2 Sverige 37 4.2.1 Försvarsmakten 37

4.2.2 Övriga myndigheter

41 4.2.3 Utbildning och övning 43 4.2.4 Personalresurser 4.2.5 Militärt stöd till polisen 45 4.3 Utländska förhållanden 47 4.3.1 Allmänt 47 4.3.2 Regelverken 48

4.3.3 Exempel på tjänster 50 4.3.4 Ersättningsfrågor 51 4.4 Utredningens kommentarer och vissa principiella överväganden 52

överväganden och förslag utnyttjande

om av Försvarsmaktens helikoptrar för Sjuktransporter och räddning 55 5.1 Bakgrund och övergripande frågeställningar 55 5.2 Historik 5.3 Efterfrågan på helikoptertjänster 5.3.1 Vissa definitioner 5.3.2 Skillnader i uppgifter. Samordning m.m. 5.3.3 Landstingens efterfrågan på Sjuktransporter med helikopter 62 5.3.4 Efterfrågan på helikoptrar för räddningstjänst 65 5.3.5 Utredningens kommentarer och överväganden 68 5.4 Det befintliga utbudet helikoptrar 70 av 5.5 Regler för luftfart och flygsäkerhet med militära helikoptrar 74 5.6 Andra länder 78 5.6.1 Tyskland 78 5.6.2 Norge 79 5.6.3 Storbritannien 80 5.7 Beredskap och utbildning för de fem militära sjuktransporthelikoptrama 81 5.8 Förslag till utnyttjande Försvarsmaktens av helikoptrar 82 5.8.1 Utgångspunkter 83 5.8.2 RRV:s utredning och förslag 83 5.8.3 Föreslagen användning av Försvarsmaktens helikoptrar 84 5.8.4 Konsekvenser 87 5.8.5 Sammanfattning 88 5.9 Alternativa överväganden 88 5.9.1 Inledning 88 5.9.2 Alternativa utgångspunkter 89

6 Utredningens rekommendationer avseende nya uppgifter för Försvarsmakten och fortsatt utredningsarbete 95 6.1 Allmänt 95 6.2 Principer för ett ökat bruk försvarets befintliga av resurser 95 6.3 Nya uppgifter fir Försvarsmakten 96 6.3.1 Grundläggande synpunkter 96 6.3.2 Miljöväm 96 6.3.3 Dykeriarbeten och bärgning på havs- och sjöbotten 96 6.3.4 Utökade uppgifter för ingenjörtmppema 97 6.4 Behov av och förslag angående fortsatt utredning 97

Bilagor: l Direktiven . RRV:s rapport Eva Edwardssons rapport 4. Luftfartsverkets yttrande 5. Enkäterna frågor och tillfrågade - Sammanfattning av Försvarsmaktens enkätsvar Föreskrifter utfärdade Försvarsmakten av Engelska publikationen om civilt bruk försvarets av resurser Tabell över landstingens anmälda efterfrågan på helikoptrar för sjuktransporter 10. Regeringsbeslut 1995-02-09 Civila Sjuktransporter med Försvarsmaktens helikoptrar ll. Förordning 1986:1111 militär medverkan i civil om verksamhet

SAMMANFATTNING

Inledning

Ett ökat civilt bruk av försvarets kan ett sätt att tillvararesurser vara ta de offentligt ägda resurserna på ett mer effektivt sätt. Samtidigt har det ibland stött på visst motstånd, främst grundat på farhågor för att konkurrensförhällandet för de privata aktörerna skulle snedvridas. Huvudproblemet finns sålunda att söka i motsatsförhâllandet mellan att dels på ett effektiv sätt använda försvarets även i fredsresurser samhället, dels följa intentionerna i lagar konkurrens, offentlig om upphandling och statsstöd, där förutsättningarna också påverkas av Sveriges inträde i EU. Ett speciellt problem rör de fem sjuktransporthelikoptrar som regeringen 1992 försvaret i uppdrag att anskaffa, gav delvis finansierade över Socialdepartementets huvudtitel. I kapitel 2 förs en övergripande diskussion avvägningen mellan civilt bruk om av försvarets resurser och hänsynstagande till fri konkurrens.

För att bättre kunna anlaysera de juridiska förutsättningarna för ett ökat civilt bruk av försvarets har utredningen forskaren i resurser gett juridik vid Uppsala Universitet, Eva Edwardsson, i uppdrag kartatt lägga Sveriges och EU:s regelverk på området. Utredningen har också gett Riksrevisionsverket RRV i uppdrag att ta fram modell för en avgiftssättning av Försvarsmaktens sjuktransporthelikoptrar.

Regelverk

I Kapitel 3 kartläggs de regler och förordningar som påverkar det civila bruket försvarets Det är framförallt förordningen av resurser. 1986:1111 om militär medverkan i civil verksamhet, konkurrenslagen 1993:1432, lagen 1992:1528 offentlig upphandling, om EU:s regler om statsstöd samt avgiftsförordningen 1992:191.

Den svenska konkurrenslagen är utformad med EU:s regelverk som förebild och skall därför tolkas bakgrund rättspraxis mot av inom EU.

Enligt den juridiska analys, som utredningen har låtit göra, är det osannolikt att konkurrenslagen är tillämpbar på de flesta former av civilt bruk. Det avgörande enligt konkurrenslagen och EU:s statsstödsregler, är huruvida Försvarsmakten begagnat sig underprisav sättning. Rättsläget är härvidlag oklart, praxis från EU-domstolmen en tyder på att om priset överstiger särkostnaden minskar risken för underprissättning.

Förordningen 1986:1111 innebär att Försvarsmakten får, bemen höver inte, utföra olika slag av verksamhet, förutsatt att detta inte inkräktar på Försvarsmaktens ordinarie uppgifter. Försvarsmakten får enligt förordningen ägna sig verksamhet inom ett omfattande område. Huvudregeln är att försvaret skall iaktta gällande regler om konkurrens.

Civilt bruk idag

I kapitel 4 redogörs för det existerande civila bruket av försvarets resuser, i Sverige såväl som i några andra europeiska länder. Utredningen har sänt ut enkäter till samtliga lokala produktionsenheter inom Försvarsmakten, samt till vissa andra försvarsmyndigheter.

Enkätsvaren från Försvarsmaktens enheter visar, att vid prissättningen flit civilt bruk av försvarets resurser är det en tydlig tendens att full kostnadstäckning används. Ett visst undantag sker för frivilligorganisationerna och ideella föreningar, där ett lägre pris tas ut. Det civila bruket av Försvarsmaktens har övriga aktörer på resurser av marknaden inte utsatts för några omfattande klagomål avseende konkurrens.

övervägande delen produktionsenhetema redovisar det civila

av att bruket utgör en mycket liten del av respektive enhets totala budget, vanligtvis mellan 0,5 %. Sex stycken enheter redovisar emellertid att det civila bruket utgör mellan 5% och 20% av den totala budgeten.

ll Användningen av värnpliktiga i den avgiftsbelagda verksamheten verkar inte vara särskilt omfattande. I de fall där de har använts är det i huvudsak för räddningsinsatser, transporter, förplägnadstjänst och idrottsevenemang.

De områden där Försvarsmaktens resurser utnyttjas mest fir civilt bruk är:

verkstadstjänster

utbildning - - transporter medverkan vid idrottsevenemang samt försäljning av måltider och annat -

Sju andra totalforsvarsmyndigheter att deras har uppger resurser nyttjats civilt. Omfattningen varierar mellan 0,03% Våmpliktsverket och 21% FFA myndigheternas omsättning. av

Flera myndigheter spår en försiktigt ökande andel civilt bruk. En orsak som anges är att civilt bruk underlättas när myndigheterna övergår till avgiftsñnansiering.

Genom oundvikliga fluktuationer i produktionen och det genom att måste finnas en kader främst befäl och specialister, av som ibland överstiger förbandsproduktionens behov i fred, finns det möjligheter att en del av personalens arbetstid kan avdelas för rent civilt bruk. Enkätsvaren från Försvarsmakten visar emellertid att de rationaliseringar och direkta personalminskningar på tid har gjorts som senare inom försvaret har medfört svårigheter att avvara personal för civila ändamål.

Genom den nya pliktlagen skall uttagning, utbildning och krigsplacering entydigt grundas på operativa förutsättningar och därmed på de bemanningsansvariga myndigheternas krigsorganisationer. Därigenom blir användning av pliktpersonal för annat än ordinarie befattningsutbildning känsligt.

Stöd till polisen

Ett specifikt problem avseende civilt bruk av försvarets resurser, är vilket stöd försvaret kan och får lämna till polisen. Det är känslig en fråga, vilken aktualiseras med jämna mellanrum.

Direkt medverkan av militär personal med erforderlig utrustning i ett pågående uppdrag kan inte lämnas av Försvarsmakten vid polisiär aktion, som kan medföra ingrepp i enskild medborgares fri- och rättighet. Även vad gäller förplägnad, inkvartering, transporter, uthyrning eller utlåning av materiel får militär personal inte delta i direkta polisiära aktioner. Däremot kan sådant stöd lämnas till polisen i samband med fjällräddningsuppdrag eller vid efterforskning av försvunna personer inom ramen för räddningstjänstlagens föreskrifter och polisens ansvar härvidlag.

Det är utredningens mening att militärt bemannade transportmedel borde kunna användas till att förflytta polispersonal och materiel till och från ett operationsområde så länge inte deltar i den direkta man aktionen genom t.ex. trañkövervakning eller spaning efter brottsling. Inom ramen för de gällande reglerna bör det också möjligt att vara vid polisaktioner låna eller hyra Försvarsmakten militär materiel av som kan underlätta den avsedda insatsen så länge som materielen hanteras av polisen själva.

Omfattningen av det militära stödet till polisen varierar enligt vad utredningen erfarit mycket mellan de olika polisdistrikten. Detta kan bero på vilka relationer, personliga och andra, råder mellan Försom svarsmaktens företrädare och polismyndigheten på orten. Men det torde också i stor utsträckning bero på osäkerhet hos både försvaret och polisen om när man får ta emot respektive lämna militärt stöd i olika avseenden och vilka resurser Försvarsmakten har att bidra med.

Civilt bruk i andra länder

Uppgifter och jämförelser med förhållanden i andra länder bygger i huvudsak på inkommet underlag från försvarsattachéema i Danmark, Frankrike, Norge, Storbritannien och Tyskland.

Samtliga tillfrågade länder understryker att försvarsmakten är dimensionerad för de militära uppgifterna och att möjlighema att medverka i andra samhälleliga uppgifter får ske med de befintliga militära resurserna. Gemensamt är också att det görs klar åtskillnad mellan insatser i nödsituationer och sådana insatser, där militära utresurser nyttjas för att stödja civila verksamheter i det vardagliga samhällslivet.

Katastrof- och räddningsinsatser är relativt oproblematiska och bejakas av alla tillfrågade länder. Kriterier för när andra former civilt av bruk kan komma i fråga, vem eller vilka som kan beställa eller upphandla tjänster av försvarsmakten, hur kostnader för tillhandahållna tjänster skall beräknas m.m. kan variera något mellan de olika länderna, men i grunden har de även i dessa avseenden mycket likartade regler. De gemensamma dragen mellan länderna är: att den verksamhet, för vilken försvarsmaktens tas i - resurser anspråk upphandlas, skall mot ett offentligtsamhälleligt svara allmänintressebehov, att lämpliga civila resurser inte finns tillgängliga, - - att tiänsternas utförande har en utbildande eller annan positiv effekt för försvarsmakten, eller i varje fall inte inskränker på försvarsmaktens utbildning, övning eller operativa förmåga, att försvarsmakten får täckning för sina kostnader för uppdraget -

De flesta länder anger att försvarets kostnader för civila uppdrag skall betalas av beställaren. Hur kostnaderna definieras varierar från land till land och beroende på uppdragets art. För insatser vid nödsituationer tar man ibland inte ut någon ersättning alls. I övrigt varierar det framförallt mellan fullkostnadstäckning och särkostnadstäckning.

Försvarsmaktens helikoptrar kapitel 5

Försvarets sjuktransporthelikoptrar har redan i planeringen inför anskaffningen avsetts att brukas civilt i fredstid. Riksdag och regeringen har därefter fattat beslut som negativt påverkat möjligheterna att genomföra de i försvarsbesluten uttryckta intentionerna. Det finns sålunda en mycket konkret motsättning mellan önskemål ett utökat om fredstida nyttjande av försvarets helikoptrar och hänsynstagande till konkurrensaspekter och de civila företagens förutsättningar.

Redan 1978 studerades frågan om ambulanshelikoptrar, och i 1987 års försvarsbeslut sades att sjuktransportkapaciteten med helikopter borde ökas för att tillgodose behoven i krig. Detta borde enligt beslutet ske så att även fredstida behov kunde tillgodoses.

I juni 1992 fick Chefen för armén i uppdrag att enligt försvarsbeslutet anskaffa högst sex helikoptrar för Sjuktransporter. Försvarets materielverk tecknade i april 1993 avtal med den italienska helikoptertillverkaren Agusta om leverans under år 1994 fem helikoptrar av av modellen Agusta Bell 412 HP.

Under utredningens gång har det framkommit att en lösning på helikopterfrågan bör uppfylla följande tre önskemål:

Helikoptrama skall totalt sett öka samhällets möjligheter att i fredstid och under krig rädda liv.

Helikoptrama skall utnyttjas inom ramen för gällande regler kring konkurrens, upphandling och statsstöd. Detta bör helst inte enbart innebära att tillgodose lagstiftningens formella sida utan bör också innefatta en strävan att söka lösningar tar tillvara de positiva som effekterna av fri konkurrens.

Helikoptrama skall i fredstid användas för framförallt sjuktransporter och räddningstjänst. Detta önskemål innefattar också en strävan att minimera samhällets kostnader for helikoptertjänstema

samt ett säkerställande av möjligheterna till kontinuerlig flygutbildning för krigsorganisationens helikopterpiloter.

Utredningens förslag vad gäller civilt nyttjande Försvarsmaktens av helikoptrar har i huvudsak två beståndsdelar. Den första är hur det generella civila bruket av Försvarsmaktens samtliga för ändamålet lämpade helikoptrar bör utformas och den andra består lösning av en för de fem sjuktransporthelikoptrama hkp 11.

Helikopter för Akuta nödsituationer, Nödhelikopter

Utredningen föreslår att Försvarsmaktens helikoptrar skall kunna utnyttjas i en högre utsträckning än vad som i dagsläget är fallet i nödsituationer. Det torde enklast ske att förordning 1986:1111 genom förtydligas så att definitionen av trängande behov även omfattar sjuktransporter vid nödsituationer. Priset skall ett självkostnadspris vara per insats enligt RRV:s förslag.

Lösning för sjuktransporthelikoptrarna hkp 11

Målsättningen är att fyra av de fem sjuktransporthelikoptrama skall ianspråktas av sjukvårdshuvudmännen långsiktiga avtal, den genom femte helikoptern behövs för utbildning och Prissättsom reserv. ningen skall ske i enlighet med RRV:s modell för självkostnadsprissättning. Det är troligt att §§ 5 eller 6 i förordningen 1986:1111 behöver ändras för att ge utrymme Försvarsmakten att erbjuda landstingen långtidskontrakt.

I frågan om regler för luftfart och flygsåkerhet utredningen anser att internationella civila regler skall gälla så snart arbetet med tillämpningen m.m. slutförts. Under tiden får militära flygsäkerhetsregler gälla.

Finansiering

Den av utredningen föreslagna lösningen kommer inte att innebära några ökade kostnader för staten. Tvärtom innebär en prissättning

enligt RRV:s självkostnadsmodell att intäkterna från uthymingen av helikoptrar, såväl avseende Nödhelikoptertjänster som den långsiktiga uthymingen, överstiger Försvarsmaktens utgifter. Utredningen pekar på behov av ökad insatsberedskap för flyg- och sjöräddning i Norrland och i Bottniska viken. Dessutom är det önskvärt att sjuktransporthelikoptramas hkp 11 utrustning kompletteras.

Konsekvenser och alternativ

Ett pris som överstiger särkostnader för tjänsten minskar risken för att det skall betraktas som underprissättrxing. Konkurrenssituationen för de privata företagen kommer emellertid att påverkas, oavsett vilket pris Försvarsmakten tillämpar.

Eftersom ett pris motsvarande självkostnaden innebär att alla kostnader, som är förenade med verksamheten täcks, skulle detta kunna uppfattas som en konkurrensneutral prissättning. I olika sammanhang har företrädare för branschen framfört att Försvarsmakten inte konkurrerar på lika villkor som privata företag. Vad med som menas lika villkor är emellertid inte självklart. Krav på att Försvarsmakten skall justera sina kalkyler så att de motsvarar normalföretagets torde inte av konkurrensskäl vara särskilt vanligt förekommande.

Utredningens mening är prissättning baserad på Försvarsatt en maktens självkostnad för helikopterverksamheten enligt RRV:s förslag är förenlig med grundläggande konkurrensaspekter och inte kan beaktas som underprissättning. Det eventuellt hårdnande konkurrenstryck som uppstår i samband med att Försvarsmakten träder på helikoptertransportmarknaden torde därför i huvudsak vara av positiv karaktär för samhället som helhet.

Utredningen anser att förslagets konsekvenser för törsvarsberedskapen blir små, både positiva och negativa. Den samlade försvarsberedskapen påverkas endast marginellt med betoning på hög insatsberedskap.

Utredningen har övervägt andra alternativ både inom ramen för gällande regler och alternativ som kräver frånsteg från dessa.

Att kringgå reglerna godtas inte. Inte heller kan särskilda lösningar

vad gäller bolagsbildning och differentiering med hänsyn till

geografiska förhållanden rekommenderas. Utredningen fäster stor vikt vid en generell lösning som ger alla sjukvårdshuvudmän likvärdiga förutsättningar. Detta är också huvudskälet till att en lösning där man låter polisen operera någon eller några helikoptrarna inte befunnits av gångbar.

Nästa etapp

De resurser för krigsorganisationen, som försvaret och särskilt Försvarsmakten disponerar i fred, bör kunna merutnyttjas av andra offentliga myndigheter, privat näringsliv och övriga aktörer i större utsträckning än vad som görs i dag. Det är utredningens mening att ett sådant civilt bruk bör följa vissa principer. För det första bör det röra sig om att nyttja sådana resurser som har anskaffats ñr krigsorganisationens behov, och inte utnyttjas till fullo fredsorgasom av nisationen. Civilt bruk skall alltså inte ett sätt att bevara fredsvara organisationen eller vissa arbetsuppgifter inte längre behövs som inom krigsorganisationen.

Tillkommande uppgifter bör bara beröra områden där den personal och utrustning inom försvaret som finns försvarsskäl kan tillav ges läggsuppgifter. Helt nya uppgifter kräver helt organisation, som en ny personal och utrustning kommer således icke ifråga förslag i som denna utredning. Följande områden är av särskilt intresse:

miljöväm dykeriarbeten och bärgning på havs- och sjöbotten utökade uppgifter för ingenjörtruppema -

Uppställningen nedan visar på de områden där utredningen kan fortsätta att arbeta under etapp om regeringen så önskar:

Undersökning av möjligheterna att vidga civilt bruk - av Försvarsmaktens resurser. Regeringens råd och anvisningar för civilt bruk försvarets - av resurser. Konkretisering av förslag till anvisningar följd - som av nya pliktlagen. Uppföljning av förslag till ändringar i förordningen 1986:1111. - Förslaget angående Nödhelikopter. - Förslagen om att erbjuda avtal för de fem helikoptrarna. - Konkretisering av förslagen om militärt stöd till polisen vad gäller möjligheter att låna materiel och metoder för bättre utbildning och övning.

INLEDNING

Regeringen beslöt den 30 juni 1994 att tillkalla särskild utredare en med uppdrag att utreda frågor om det fredstida utnyttjandet för civila ändamål av resurser avsedda för försvarsändamål. Den 30 augusti 1994 tillsattes amiralen Bror Stefenson som särskild utredare. Utredningen har antagit namnet Civilt bruk försvarets av resurser.

1.1 Bakgrund

Riksdagen gav i maj 1992 som sin mening regeringen tillkänna att regeringen borde tillsätta en utredning fredstida utnyttjande för om civila ändamål av resurser avsedda för försvarsändamål. En anledning var att flera motioner tagit upp önskemål om besparingar och tillskott i den offentliga verksamheten utnyttjande försvarets genom av resurser. Samtidigt hade det uppstått problem gällande konkurrensfrágor inom det s.k. sambruksprojektet, som avsåg att samutnyttja offentligt ägda resurser.

Under senare år har försvaret vid ett fåtal tillfällen anmälts till konkurrensverket för brott mot konkurrenslagen 1993:1432, KL, vid civilt bruk av försvarets främst inom transportsektorn. En resurser, orsak till anmälningarna torde vara att principerna för avgiftssättning varit oklara. Vidare har användningen av försvarets helikoptrar för civila Sjuktransporter varit långvarig och svårknäckt fråga, en som riksdagen i samband med försvarsbesluten 1987 och 1992 önskat se en lösning på.

Huvudproblemen för civilt bruk försvarets står söka i av resurser att motsatsförhållandet mellan å sidan strävan inom för ena att ramen försvarets huvuduppgifter använda dess så mycket resurser som möjligt i det fredstida samhället och å den andra sidan kraven på att följa intentionerna i lagarna konkurrens, offentlig upphandling om och statsstöd. Sveriges inträde i Europeiska Unionen EU den l januari 1995 påverkar också förutsättningarna.

Ett helt annat problem, som funnits länge, har varit vilket stöd för-

svaret kan och får lämna till polisen. Det är en känslig fråga som aktualiserats med jämna mellanrum. Därtill har på sistone former för Försvarsmakten att lämna bistånd vid miljöolyckor efterlysts.

Civilt bruk av försvarets resurser har studerats vid ett flertal tillfällen under de senaste 15-20 åren. Dessa studierhar tagit såväl allupp männa möjligheter och problem med civilt bruk försvarets av resurser som användningen av särskilda resursslag som t.ex. helikoptrar. Gemensamt för dem är att de gjordes under andra ekonomiska förutsättningar och med andra gällande regler. För denna utredning har de utgjort en slags probleminventering och tankeväckande låsning men de har inte kunnat utgöra en direkt bas för fortsättning. en

1.2 Avgränsningar och definitioner, andra utredningar

Genom utredningens stora bredd och beröringspunkter med många olika samhällsfunktioner har det varit nödvändigt att behandla viktiga definitioner och avgränsningar.

Av direktiven framgår att det är nyttjandet i fred försvarets av resurser för den civila samhällssektom som det är fråga om. Vid flera intervjuer har det framförts att även det omvända intressant, dvs. vore att försvaret skulle bruka civila resurser i ökad utsträckning. Förutom att detta skulle kunna medföra minskade kostnader för försvaret skulle det också kunna leda till en större acceptans försvarets av agerande på civila marknader. Det har inte varit möjligt att i utredningens första etapp ta upp hithörande problem, bl.a. berör reglerna som för offentlig upphandling och behovet kunskap och verksamhet i av fred för att upprätthålla förmåga och kompetens i beredskap och krig. Utredningen har således hittills strikt hållit sig till den enkelriktade frågeställningen om civilt bruk av försvarets resurser.

Under 1980-talet lades mycket arbete ned på på att effektivisera bruket av den offentliga sektorns samlade ett ökat resurser genom samutnyttjande. Betydande kostnadsminskningar uppnåddes genom det s.k. sambruksprojektet. Regeringen uppdrog Statskontoret att stödja sambruksprojekten såväl lokalt och regionalt på riksnivå. som

En slutrapport lämnades den 26 maj 1992, där Statskontoret ansåg att sambrukstanken då var väl etablerad i hela landet. Sambruket har därefter fortsatt enligt ursprungstanken på vissa samtidigt orter som konkurrenslagen och lagen 1992:1528 offentlig upphandling, om LOU, har tillkommit och förändrat förutsättningarna.

Det finns en tydlig skillnad mellan sambruk och civilt bruk förav svarets resurser. Det förra avser mångsidiga samarbeten mellan olika statliga och kommunala enheter medan denna utredning endast berör envägsutnyttjande av försvarsresurser. Dessutom sambruksverkvar samheten ofta inriktad på samordning t.ex. av resurserna, gemensamma inköp, medan civilt bruk av försvarets resurser innefattar en tydligare köpare-säljare relation. Det har därför inte varit möjligt eller lämpligt for denna utredning att direkt anknyta till sig vare sambruksprojektet eller uttrycket sambruk.

Det har visat sig svårt att fram en entydig definition vad av som ingår i försvarets särskilt vad de civila delarna resurser, avser av totalförsvaret. Fullt klart är att utredningen tar upp alla resurser som Försvarsmakten har. De kan hänföras till totalförsvarets resurser som civila del behandlas bara i mindre utsträckning och endast i de fall där det tydligt är fråga år finansierade förom resurser som över svarsdepartementets huvudtitel och sedan används för som annat civilt ändamål än vad de är avsedda för i totalförsvarssammanhang. Därmed vare också sagt att det med civilt bruk i denna utredning menas annan användning av försvarets än sådan är direkt knuresurser som ten till försvarets uppgifter i fred under höjd beredskap samt och krig.

1 juli 1994 omorganiserades Försvarsmakten till att bara bestå av en myndighet. Myndigheten Försvarsmakten är därför snävare beett grepp än det militära försvaret, även omfattar försvarsmyndigsom heter utanför Försvarsmakten som Försvarets materielverk FMV, Försvarets forskningsanstalt FOA och Flygtekniska försöksanstalten FFA.

För närvarande pågår tre andra utredningar som berör vårt problemområde nämligen Hot- och Riskutredningen Direktiv 1993:03, Sjöverksamhetskommittén Direktiv 1993:136 med tillägg 1994:158 och utredningen om Offentlig underprissättning och subventioner på en konkurrensutsatt marknad Direktiv 1994:72. Kontakter har förekommit med samtliga dessa utredningar. Visavi de två första är det fråga om gränsdragningar som bör tydliggöras. I korthet sysslar Hotoch Riskutredningen med större extraordinära hotfulla situationer och risker som kräver stöd av försvarets i minst motsvarande resurser grad som räddningstjänsten. Föreliggande utredning har inte haft anledning att gå in på detta mer än vad gäller helikoptrar för räddningstjänst. Sjöverksamhetskommittén sysslar med samordning och effektivisering av statens maritima verksamhet där det civila bruket förav svarets resurser är okontroversiellt med hänsyn till lagen offentlig om upphandling och konkurrenslagen.

Den tredje ovan nämnda utredningen har andra och ekonomiska mer och rättsliga beröringspunkter. Dess huvuduppgift är att kartlägga konkurrensproblem och föreslå konkurrensrättslig prövningsform för dem. Den skall vara klar den l november 1995 vilket gör att denna utredning inte har någon möjlighet att invänta resultatet. Men omvänt kan detta delbetänkande, särskilt vad gäller prissättningsmodeller, studeras av utredningen om underprissättning

1.3 Disposition

Denna delrapports innehåll följer direktiven till utredningen, bilaga av Underlaget för den i direktiven nämnda utvärderingen erfarenav heter av det hittillsvarande civila bruket försvarets av resurser samt belysningen av tillämpningsproblem och regelverk finns i brett upplagda enkäter till berörda myndigheter och produktionsenheter. En enklare undersökning har gjorts angående motsvarande problem i Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Danmark och Norge. Den i direktiven omnämnda belysningen regler inom EU har genomförts av av Eva Edwardsson, forskare i EU-rätt vid Uppsala universitet, i en särskild studie, bilaga Helikopterfrågan har krävt flera olika under-

lag varav särskilt kan nämnas Riksrevisionsverkets utredning prisom sättning m.m., bilaga

Mot bakgrund av här nämnt underlag och sakkunnigas och genom experters bidrag har denna delrapport framställts med följande huvuddrag i dispositioncn. En principiell diskussion utnyttjandet törom av svarets resurser för civila ändamål och konkurrens har befunnits viktig och tas upp först. Sedan behandlas det nuvarande regelverket och redovisas civilt bruk i dag i Sverige och utomlands. Användningen av helikoptrar för Sjuktransporter och räddningstjänst avhandlas iett särskilt kapitel och delrapporten avslutas med förslag till inriktning för det fortsatta arbetet.

2. NYTTJANDE OCH EKONOMISK EFFEKTIVITET En principiell diskussion

Frågan om civilt bruk av försvarets resurser har många dimensioner. En är ekonomisk, dvs. frågan om hur den offentliga sektorns och samhällets totala resurser tillvaratas på det mest effektiva sättet. En, delvis associerad, frågeställning rör den offentliga sektorns åtagande i samhället och fördelningen inom den offentliga sektorn, dels mellan kommunerlandsting och staten, dels avseende försvarets roll i det civila samhället. Statsmaktemas övergripande ställningstagande i dessa frågor manifesteras i lagar och förordningar. Detta kapitel ägnas i huvudsak en kort principdiskussion om vad som är ekonomiskt effektivt medan kapitel 3 behandlar gällande lagstiftning.

Den första frågan, som bör besvaras, är huruvida den offentliga sektorn överhuvudtaget skall vara engagerad i en viss verksamhet. Olika motiv för den offentliga sektorns engagemang finns beskrivna i Motiv för offentliga åtaganden Ds 1994:53. Försvarets ordinarie verksamhet är de tydligaste exemplen på s.k. kollektiv ett av en nyttighet och därmed statsmaktemas Ett civilt bruk för-ett ansvar. av svarets resurser kan emellertid vara svårare att motivera utifrån de skäl som förs fram i utredningen Ds 1994:53 ovan. Ett undantag från detta gäller dock sådan verksamhet som bidrar till att Försvarsmaktens förmåga ökar genom bättre träning 0.dyl, vilket kan beskrivas som en positiv extern effekt.

Innan en utförligare diskussion kan föras om principiella för- och nackdelar med ett ökat civilt nyttjande försvarets är det av resurser viktigt att göra en distinktion mellan ett större och effektivare utnyttjande av den offentliga sektorns resurser och samhällsekonomisk effektivitet. Samhällsekonomisk effektivitet år ett vidare begrepp än offentlig effektivitet och innefattar även konsekvenser för den civila produktionen i samhället.

Anm: Resonemangetbygger delvis på RRV:s utredning, bilaga 2

En samhällsekonomisk bedömning kan vara aktuell i två situationer när det gäller civilt bruk av försvarets Den första är när resurser. resurserna i fråga skall anskaffas, dvs. om själva anskaffningsbeslutet påverkas av överväganden om den samhälleliga nyttan. Den andra situationen är när de befintliga resurserna används. Eftersom utredningens fokus är att studera civilt bruk av försvarets befintliga resurser, kommer endast den andra aspekten att diskuteras. I denna situation är en intressant fråga vilket pris skall åsättas bruket som av försvarets resurser. Av de enkäter, utredningen genomfört, framsom går att den allra största delen av civilt nyttjande försvarets tjänster av sker av offentliga aktörer, varför analysen i detta avsnitt koncentreras till därmed sammanhängande frågor.

Det samhällsekonomiskt mest effektiva priset är i normalfallet lika med den företagsekonomiska marginalkostnaden, eventuellt efter justering för samhällsekonomiska intäkter och kostnader inte som beaktats i den företagsekonomiska kalkylen. Skulle den offentliga kundens betalningsvilja överstiga försvarets marginalkostnad uppstår ett prisspann inom vilket alla priser är samhällsekonomiskt effektiva. Vilket pris som väljs inom detta spann är sålunda ett fördelningsproblem mellan offentliga aktörer och saknar relevans i en samhällsekonomisk bedömning.

Bland de samhällsekonomiska intäkter, som bör beaktas, kan nämnas att civila uppdrag eventuellt leder till bättre utbildad militär personal jämfört med om utbildning och Övning enbart bedrivs inom försvaret. Den mest intressanta samhällsekonomiska kostnaden faran utgörs av för en försämrad konkurrenssituation för privata företag inom samma bransch. Skulle försvarets deltagande inom civila sektorer medföra att effektivare privata företag slogs ut, är detta att beakta som en samhällsekonomisk kostnad. Så länge Försvarsmakten uppträder marknadsmässigt och under liknande förutsättningar som dess konkurrenter, torde det omvända dock vara fallet. Tillskottet av ytterligare en aktör, i synnerhet på marknader med ett litet antal aktörer, skapar möjligheter till ökad konkurrens och därmed ökad samhällseffelrtivitet.

Detta övergripande resonemang skall dock ställas mot de möjligheter till kostnadsbesparingar för den offentliga sektorn helhet, som som kan göras vid ett ökat civilt utnyttjande av försvarets Med resurser. tanke på statens och kommunernas ansträngda finanser är det nödvändigt att överväga varje tänkbar besparingsåtgärd.

Det finns en allmän uppfattning, som har kommit utredningen till del vid intervjuer, att befintliga offentliga bör samutnyttjas där resurser så är möjligt. Den skattefinansierade verksamheten torde av de flesta skattebetalare uppfattas som ett sammanhängande helt även medom borgarnas inkomstskatt är uppdelad på statsskatt och kommunala skatter.

Det tidigare aktuella sambruksprojektet hade sin utgångspunkt i en önskan att sambruka de offentliga resurserna, oavsett vilken offentlig myndighet som ägde dessa. Sambrukstanken har i stor utnumera sträckning ersatts av ett mer kommersiellt köpare-säljare system även inom den offentliga sektorn.

Slutsatsen av diskussionen är, att ansträngningar bör göras för att nyttiggöra försvarets resurser i det civila samhället hänsyn till den av offentliga sektorns finanser. Det är dock väsentligt att ett civilt bruk av försvarets resurser baseras på kommersiella principer och utformas på ett sådant sätt att det inte ger upphov till negativa samhällsekonomiska effekter.

Det finns två principiella sätt att se på det civila bruket av försvarets resurser. Antingen som ett sätt att bevara, eller till och med utöka, fredsorganisationen, eller som ett sätt att tillvarata de investeringar som har gjorts for att möta krigsorganisationens behov. Utredningens bestämda uppfattning är att det är den tolkningen bör senare som gälla. Det innebär att civilt bruk av försvarets resurser inte är ett mål i sig, som det automatiskt är önskvärt att öka. Istället handlar det om att Försvarsmaktens resurser, som i allt väsentligt är anskaffade för uppgifterna i krig, men som i fred omfattar betydande outnyttjad kapacitet utöver vad som krävs för den fredstida förbandsproduktionen, är särskilt intressanta för civilt bruk. Exempel på detta är de

fem sjuktransporthelikoptrama hkp 11 Försvarsmakten nyligen som har anskaffat och där landstingen erbjuds att teckna kontrakt för sjuktransporter i fred.

Försvarsmakten har enligt förordningen 1994:642 med instruktion för Försvarsmakten, §§ 1-2, till uppgift att försvara Sverige väpmot nade angrepp. Försvarsmakten skall ha sådan krigsduglighet och en beredskap att den verkar avhållande mot sådana Enligt angrepp. samma instruktion skall Försvarsmakten i fred hävda Sveriges territoriella integritet samt organisera krigsförband och förbereda förbandens användning för landets försvar. Försvarsmakten skall också kunna ställa en utlandsstyrka till förfogande för fredsbevarande uppgifter samt kunna delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet.

Försvarsmaktens resurser är dimensionerade för dessa uppgifter och det är resurserna härför som kan komma att utnyttjas för civilt bruk i fred. Samtidigt måste alltid hållas i minnet att det civila bruket inte i någon avgörande grad får medföra inskränkningar eller försvagningar i det militära försvarets förmåga att lösa sina uppgifter.

Även grundläggande investering om en har gjorts för krigsorganisationen, i synnerhet avseende materiel men även personalmässigt, som bör tillvaratas så effektivt möjligt samhället i innebär som av stort, detta inte att det civila bruket försvarets är utan kostnad. av resurser Hänsyn måste alltid tas till såväl den samlade långsiktiga försvarsberedskapen som till den omedelbara insatsberedskapen. Materiel och personal skall, med olika krav på tillgänglighet tidsmässigt och tekniskt, finnas disponibla vid mobilisering och i krig. Om civilt bruk leder till att det vid mobilisering tar längre tid för krigsorganisationen att bli insatsklar än vad eljest skulle ha varit fallet, är detta en negativ faktor som måste beaktas. Vidare medför ett omfattande civilt bruk en extra förslitning av försvarets Försvaret bör då också resurser. ersättas för de extra kostnader uppstår, så att det blir möjligt som att omsätta eller nyanskaffa materielen när så krävs.

3. GÄLLANDE REGELVERK

3.1 Konkurrens-, upphandlings- m.fl. regelverk

3.1.1 Allmänt

Utredningen har enligt direktiven kartlagt de huvudsakliga regler som påverkar, eller kan tänkas påverka, det civila bruket av försvarets resurser. Förutom den nationella lagstiftningen medför även Sveriges EU-medlemsskap förpliktelser som måste tas hänsyn till. I dethär kapitlet skall fem olika regelverk presenteras; under punkt 3.1.2 konkurrensreglema, 3.1.3 regler om offentlig upphandling, 3.1.4 reglerna om statsstöd, 3.1.5 avgiftsförordningen 1992:191 samt under 3.2.1 förordningen 1986:1111 militär medverkan i civil verkom samhet och 3.2.2 militärt stöd till polisen. Avsnittet 3.1.5 om avgiftsförordningen kommer från RRV:s underlag, bilaga medan de övriga avsnitten i 3.1 i huvudsak baseras på det tidigare nämnda underlaget från juristen Eva Edwardsson, bilaga Den intresserade läsaren hänvisas till båda dessa bilagor för en mer utförlig diskussion.

För de tre förstnämnda områdena kan såväl EU-rätten svensk som lagstiftning vara aktuell och därför krävs det kort introduktion till en huruvida EU-rätten är tillämplig på området civilt bruk försvarets av resurser. För att EU-rätten skall vara tillämplig krävs att handeln mellan länderna påverkas, där begreppet handel innefattar även handel med tjänster, det s.k. samhandelskriteriet. Enligt EG-domstolens praxis är det inte nödvändigt att handeln faktiskt har påverkats utan det räcker med att det är troligt att handeln skulle kunna påverkas. Det faktum att det civila bruket av försvarets är beresurser gränsat till Sverige är i sig inte något hinder för EG-rättens tillämpbarhet. Något generellt svar på frågan om samhandelskriteriet uppfylls kan inte ges, utan det måste avgöras från fall till fall. Ju mer

lokal marknaden är, desto större är sannolikheten att handeln inte

påverkas. Sålunda är EG-rätten troligen tillämplig vid Sjuktransporter med Försvarsmaktens helikoptrar men inte lokal produktionsom en enhet inom Försvarsmakten låter utomstående gäster äta i matsalen. I de fall samhandelskriteriet inte uppfylls gäller alltså endast svensk lag.

3.1.2 Konkurrensregler

De svenska konkurrensreglema är utformade med EU:s regler som förebild och skall tolkas mot bakgrund rättspraxis inom EU och de av särskilda förhållanden som kan föreligga på den svenska marknaden. EU:s regler gäller förfaranden som påverkar handeln mellan länderna i EU. Detta s.k. samhandelskriterium saknar emellertid egentlig betydelse vid tillämpning av den svenska konkurrenslagen.

Konkurrenslagen KL innehåller principiella förbud mot konkurrensbegränsade avtal och missbruk av en dominerande ställning från ett eller flera företags sida. Lagen är i första hand tillämplig på förfaranden inom den privata sektorn, offentliga aktörer träffas av reglerna i den utsträckning de är att betraka företag i KL:s som mening.

§ 6 KL förbjuder konkurrensbegränsande avtal mellan företag. Försvarsmakten är i helikopterfrågan att betrakta ett företag som eftersom man säljer tjänster på marknaden, försvarets motpart men landstingen är inte att betrakta företag i sin roll upphandsom som lare. Därför föreligger inget avtal enligt § 6 KL i detta fall. Frågan om avtal mellan företag föreligger i andra fall får bedömas från fall till fall.

§ 19 förbjuder missbruk dominerande ställning från eller flera av ett företags sida. Frågan om försvaret har en dominierande ställning i de fall man uppträder på marknaden företag i KL:s mening kan som även här endast avgöras från fall till fall i rättstillämpningen. Avgörande för en sådan bedömning är bl.a. vilken dominans försvaret har i förhållande till den relevanta marknaden för den eller tjänst vara som gäller. Marknadsdominans kan föreligga redan vid marknadsen andel på cirka 30 %.

För att § 19 skall kunna tillämpas förutsätts vidare domineranatt en de aktör missbrukar sin ställning. En av flera former missbruk kan av vara s.k. underprissättning. Av de rättsfall från EU åberopats i som Eva Edwardssons utredning framgår att underprissättning möjligtvis

kan anses föreligga redan vid prissättning under den genomsnitten liga totalkostnaden men endast syftet är att eliminera konkurom en rent. En prissättning under den genomsnittliga rörliga kostnaden torde i flertalet fall betraktas som otillåten underprissättning.

I de rättsfall som hittills prövats enligt EU-rätten har resonemangen om underprissättning sin utgångspunkt i frågan i vilka fall om en företagsekonomiskt sund priskonkurrens övergår till att bli maktett missbruk som, genom att konkurrera ut andra aktörer, i stället förhindrar en kostnadspressande effektiv konkurrens.

I de fall en statlig myndighet eller offentlig aktör uppträder på annan marknaden genom en prissättning under kostnaderna är förhållandena annorlunda eftersom en offentlig aktör sällan från ett företagsagerar ekonomiskt perspektiv. Underprissättningen är här att betrakta mer som en offentlig subvention. Rättsfall på detta område saknas praktiskt taget helt såväl i EU-rätten enligt den svenska konkurrenssom lagen.

Generellt kan dock antas att möjligheterna att tillämpa KL gentemot en offentlig aktör är begränsade just det skälet lagen huvudav att sakligen avser förfaranden inom den privata sektorn.

3.1.3 Lagen om offentlig upphandling

När stat och kommun gör upphandlingar måste lagen 1992:1528 om offentlig upphandling, LOU, beaktas. LOU är tillämplig när kommuner och landsting utnyttjar försvarets resurser, men inte på transaktioner mellan statliga myndigheter.

LOU har liksom konkurrenslagen stora delar EU-rätten av som grund. LOU innehåller ett antal angivna belopp, s.k tröskelvärden, som varierar för olika former av upphandling. För upphandlingar ovanför tröskelvärdet måste EU:s regler följas strikt. Den upphandlande enheten har enligt huvudregeln skyldighet att anta det billigaste budet. En alternativregel ger möjlighet att anta det kvalitetsmässigt bästa anbudet, där kvalitet är en kombination av bl.a. pris, service-

grad, miljöhänsyn o.dyl. De omständigheter den upphandlande myndigheten avser att ta hänsyn till måste anges noga.

Eftersom försvaret är leverantören vid det civila bruket försvarets av resurser ligger ansvaret för att reglerna offentlig upphandling om beaktas i första hand hos den upphandlande statliga eller kommunala enheten. Försvarets består i att anbudsgivare affärsansvar som ge ett mässigt godtagbart bud, som inte karakteriseras av underprissättning. Det finns sålunda inte någon grundläggande motsättning i sig mellan civilt bruk och lagen om offentlig upphandling.

3.1.4 Statsstöd

Konkurrensverket har i sin rapport Sambruk i offentlig sektor påpekat att sambruk i vissa fall skulle kunna komma i konflikt med EU:s regler om Statsstöd, under förutsättning att samhandelskriteriet är uppfyllt. Om intemförsäljningen sker till underpriser, beror på som att den säljande enheten låter de fasta kostnaderna belasta en annan offentlig verksamhet, skulle detta nämligen att betrakta vara som korssubventionering mellan olika verksamheter. Som EU:s regler om statsstöd är utformade är det osannolikt att civilt bruk försvarets av resurser skulle få eventuella moment av statsstödjande karaktär godkända av EU. Civilt bruk försvarets måste därför utforav resurser mas på ett sådant sätt att Statsstöd inte utgår, vilket innebär att underprissättning skall undvikas.

3.1.5 Avgiftsförordningen

Avgiftsförordningen 1992:191 gäller för statliga myndigheter under regeringen. En myndighet får ta ut avgifter för och tjänster, bevaror sluta om avgiftsnivåer och disponera avgiftsinkomster bara det om följer av lag eller förordning eller särskilt beslut regeringen. av av

Enligt avgiftsförordningen skall avgifterna beräknas så full kostatt nadstäckning uppnås om inget annat mål för verksamheten beslutas. Full kostnadstäckning innebär att myndigheterna skall beräkna av-

giftsnivån så att den långsiktiga självkostnaden för varan eller tjänsten

täcks. Va .je avgift, som en myndighet tar ut för en vara eller tjänst, behöver inte vara beräknad så att självkostnaden för denna vara eller tjänst täcks. Det ekonomiska målet gäller för den verksamhet som har definierats som ett resultatområde. Kravet på kostnadstäckning gäller dessutom på några års sikt, och kan anses vara uppfyllt om verksamheten uppvisar underskott ett år, och överskott året därpå.

En central fråga är vilka kostnader skall ingå i självkostnadssom en beräkning. RRV:s bedömning är, att det inte går att generellt bestämma vilka perifera kostnader som skall räknas in i ett underlag eller att det skulle finnas någon naturlig gräns för hur långt tillbaka i tiden som självkostnadema skall beräknas. En rimlighetsbedömning måste därför göras i varje enskilt fall.

3.2 Militär medverkan i civil verksamhet

3.2.1 Allmänt

I 34 räddningstjänstlagen 1986:1102, stadgas skyldighet för en myndigheter att med personal och egendom medverka i räddningstjänst på anmodan av räddningsledare. Skyldigheten föreligger dock endast om myndigheten har lämpliga och ett deltagande resurser om inte allvarligt hindrar myndighetens vanliga verksamhet.

Försvarsmaktens EM mgivçrkan i gjyjl yggksamhgg regleras i övrigt generellt i förordningen 1986:1111 militär medverkan i civil om verksamhet, bilaga ll. Denna förordning bygger inte på skyldigen het utan tvärtom på frivillighet, uttrycks FM få; en som genom att utföra olika slag av verksamhet. Verksamhet får självfallet endast utföras under förutsättning av att den inte inkräktar på FM:s vanliga uppgifter. För denna medverkan får FM ta ut avgifter. Den medverkan som regleras av förordningen 1986:1111 kan delas in i tre grupper.

l 2 § i förordningen innehåller utvidgning vad följer en av som av 34 § räddningstjänstlagen. FM får nämligen även ställa personal och egendom till förfogande för transporter sjuka och skadade eller för av

transporter åt polis- och tullmyndighetema eller Kustbevakningen, allt under förutsättning att det finns ett trängande behov transportav en. Dessa transporter behöver således inte ha någon anknytning till en räddningsinsats enligt räddningstjänstlagen.

2 FM får enligt 5 § i förordningen åta sig att bygga vägar och broar samt att utföra transporter, andra arbeten och tjänster om denna verksamhet kan inordnas som ett led i utbildning som bedrivs vid FM eller främjar staten eller ett allmänt samhällsintresse.

3 FM får enligt 6 § också hyra ut, låna ut eller sälja lös egendom om det kan ske utan olägenhet. Som ytterligare förutsättningar gäller, i fråga om upplåtelser till andra än myndigheter, att åtgärden skall främja FM eller ett allmänt samhällsintresse eller att det finns annars särskilda skäl.

Som framgår får FM ägna sig åt verksamhet inom ett mycket omfattande område. FM kan därmed också komma att ägna sig åt sådan civil verksamhet som bedrivs av enskilda näringsidkare. FM skall därför vid all ovan angiven verksamhet, bortsett från den som utförs enligt 2 § för polis- och tullmyndighetema eller åt Kustbevakningen, beakta gällande bestämmelser om konkurrens. När det gäller att utföra uppgifter för statliga myndigheter enligt förordningens 5 och 6 §§ tillämpas bestämmelserna om konkurrens endast på statens affärsdrivande verk.

3.2.2 Militärt stöd till polisen

Enligt polislagens 1984:387 1-2 §§, skall, som ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet, polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och hjälp Till polisens uppgifter annan hör att förebygga brott och andra störningar den allmänna ordav ningen och säkerheten, övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, hindra störningar därav samt ingripa när sådana har inträffat, bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal, lämna allmänheten skydd, upplysningar och hjälp, när annan

sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen samt fullgöra den verksamhet som ankommer på polisen enligt särskilda bestämmelser. Exempel på verksamhet enligt särskilda bestämmelser är att det enligt räddningstjänstlagen åligger polisen att svara för den statliga fjällräddningen och för efterforskning av försvunna personer i andra fall än i sjö- respektive flygräddningssammanhang.

Frågor om militärt stöd till polisen har återkommande behandlats i samband med beslut om grundlagar, lagar och förordningar som reglerar när, hur och och av vem inskränkningar får göras i de grundläggande medborgerliga fri- och rättigheterna. Så även om inte polisen finns undantagen i de allmänna föreskrifter om när Försvarsmakten kan och får medverka och bidra med sina resurser för civilt bruk i samhällsverksamheten i fred, måste ändå beaktas de särskilda förhållanden som styr polisens uppgifter och tjänsteutövning.

I regeringsformens kapitel 2 anges medborgarnas grundläggande frioch rättigheter. Detta uttrycks så att varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad ett antal uppräknade fri- och rättigheter. Regeringsformen anger också under vilka förutsättningar och i vilka former inskränkningar får göras i dessa fri- och rättigheter och att sådana inskränkningar endast får göras med stöd lag. Endast polisen av har i fred sådan i lag fastställd rätt att göra ingripanden som i något eller några avseenden innebär begränsningar av den enskildes fri- och rättigheter.

En annan fråga av betydelse i sammanhanget är att endast polisen äger en instruktionsmässig rätt att i sin tjänsteutövning bruka våld för att fullgöra sina uppgifter det s.k. våldsmonopolet. Visserligen kan även andra ha denna rätt, t.ex. sådan vaktpost eller annan som vid Försvarsmakten tjänstgör för bevakning eller för att upprätthålla ordning, men det avser då Försvarsmaktens interna förhållanden och har intet att göra med civilt bruk av försvarets resurser.

Det tredje förhållandet som påverkar polisen har att göra med Sveriges rättstraditioner på området. Möjligheterna för polisen att ta hjälp av militär personal med utrustning för att upprätthålla allmän

ordning har under 1900-talet successivt reducerats. En av de händelser, som i avgörande grad påverkat denna utveckling, var ingripandena i Ådalen 1931.

Genom olika uttalanden från regeringsföreträdare och Justitieombudsmannen JO har vissa klarlägganden gjorts om lagstiftningens syfte och innebörd. I anslutning till att 1974 års regeringsform trädde i kraft, uttalade dåvarande justitieministern på en fråga i riksdagen, att det behövs stöd i lag för att militär skall få användas för att medverka till upprätthållande av allmän ordning eller vid stillande av upplopp. JO anförde i ett ärende, då det planlades för att använda militära helikoptrar i en polisiär insats att Användning av militär personal och materiel i polisens verksamhet utgör ett extraordinärt inslag, som strikt måste förbehållas situationer, där gällande regler medger sådant bistånd. Det är från principiell synpunkt ytterst väsentligt, att rågången mellan militäraktioner och normalt polisarbete hålles klar. Börjar man tumma på reglerna kan konsekvenserna bli förödande JO dnr 3745-1990.

Av det ovanstående kan konstateras, att för militär medverkan i polisens tjänsteåtgärder ñr upprätthållande av allmän ordning och säkerhet och i dess brottsbekämpande verksamhet i övrigt råder mycket stora restriktioner. En eventuell medverkan i dessa sammanhang kräver stöd i lag, dvs. beslut av riksdagen. Emellertid kan Försvarsmakten stödja polisen i flera andra avseenden än genom direkt medverkan. Stöd i form av direkt medverkan kan dock lämnas till polisen i sammanhang som inte har att göra med ordningshållning och brottsbekämpning, t.ex. vid aktioner inom ramen för räddningstjänstlagen. Vad Försvarsmaktens stöd kan omfatta redovisas och diskuteras i kapitel 4 i det följande.

4. CIVILT BRUK

Utredningen skall enligt direktiven kartlägga svenska och utländska erfarenheter av det hittillsvarande fredstida utnyttjandet för civil verksamhet av resurser avsedda för forsvarsändamål. För att lösa den uppgiften har utredningen valt att arbeta med enkäter ställda till berörda myndigheter och vissa törsvarsattachéer. Resultaten av dessa enkäter redovisas i detta kapitel tillsammans med en diskussion i några principiella frågor som är av intresse. Inledningsvis sker en kort presentation av några möjliga exempel på civilt bruk.

4.1 Inledning

Det går att urskilja fyra principiellt olika slag militär medverkan i av civil verksamhet, nämligen 1 hjälpinsatser vid större katastrofer som kräver omedelbara insatser av alla tänkbara och gripbara resurser, 2 insatser inom för den s.k. SAR-konventionen Search ramen And Rescue, 3 civila uppgifter för försvaret, samt 4 övriga civila insatser

För Sverige och för andra länder gäller att de två förstnämnda är relativt oproblematiska, eftersom alla tillgängliga tas i resurser anspråk i händelse av en nödsituation, medan större hänsyn måste tas i övrigt, till exempel till konkurrenslagstiftning o.dyl, i synnerhet i det sista fallet.

4.2 Sverige

4.2.1 Försvarsmakten

Den enkät som utredningen sände ut till samtliga lokala produktionsenheter, försvarsområden, vissa regementen m.fl., innehöll bl.a. frågeställningar vad används for civilt bruk, hur prissättom som ningen går till och flera andra ekonomiska frågor, antalet personer som är involverade i civilt bruk, erfarenheterna kring verksamhets-

ställenas användning av sina resurser för civilt bruk samt ett antal frågor om den framtida användningen civilt bruk. Enkäterna och av en mer fullständig redovisning av de lokala produktionschefemas svar återfinns i bilagoma 5 och

Ekonomiska frågor

Vid prissättningen civilt bruk Försvarsmaktens är det av av resurser en tydlig tendens att full kostnadstäckning används. Ett visst undantag sker för frivilligorganisationer och ideella föreningar, där ett lägre pris tas ut. Flera av produktionsenhetema redovisar att avtal är ingångna vid sidan enstaka tjänster. av

Produktionsenheterna I5F022, Il5Fo34 samt S1F047 redovisar ett mer omfattande civilt bruk än andra produktionsenheter. Närmare 20 produktionsenheter redovisar att de sammantaget under budgetåret 199394 tillhandahöll och tjänster till olika delar den civila varor av sektorn for mellan 1 och 10 miljoner kronor, enhet underhållsen regemente Syd redovisar intäkter på cirka 45 miljoner kronor, medan övriga produktionsenheter svarat på enkäten redovisar som små intäkter.

Övervägande delen produktionsenheterna redovisar det civila

av att bruket utgör en mycket liten del respektive enhets totala budget, av mellan 0,5 1% av den totala budgeten verkar vanligast. Några - vara undantag finns dock. Sex stycken enheter redovisar att det civila bruket utgör mellan 5% 20% den totala budgeten. - av

På frågan om hur många har varit involverade i personer som att tillhandahålla varor eller tjänster till civila sektorn varierar svaren mellan 1 100 personen En intressant iakttagelse är att två enheter uppger att det civila bruket finansierar 5 respektive 18 extra tjänster utöver fastlagd personalram.

Användningen av värnpliktiga i den avgiftsbelagda verksamheten verkar inte vara särskilt omfattande. I de fall där de har använts är

det i huvudsak till räddningsinsatser, transporter, förplägnadstjänst och idrottsevenemang.

De lokala produktionschefema rapporterar också att övriga aktörer på marknaden inte har framfört några omfattande klagomål på civilt bruk avseende konkurrensfrågor.

Områden

De områden där Försvarsmaktens resurser utnyttjas mest för civilt bruk är: verkstadstjänster utbildning transporter medverkan vid idrottsevenemang samt försäljning av måltider etc. -

Ett område som är annorlunda till sin karaktär ändå men som förtjänar att nämnas är försäljningen materiel. av

Verkstadsgjäruter

Försvarets verkstäder säljer tjänster till kunder utanför försvaret. Verkstäderna dimensioneras bl.a. för att dels säkerställa krigsorganisationens behov av föregångsmän i olika typer av verkstadsförband, dels tillgodose fredsorganisationens normala behov reparation och av underhåll. Vid extra stora reparationsbehov i fred upphandlas erforderliga tjänster på civila verkstädcr. Vid underbeläggning på Försvarsmaktens verkstäder finns det på motsvarande sätt ekonomiska av skäl önskemål om att sälja verkstadstjänster till civila kunder. Omfattningen av detta tjänsteutbud varierar över tiden.

Under budgetåret 199394 uppgick Försvarsmaktens verkstäders försäljning till statliga och civila kunder totalt till 61 miljoner kronor, vilket motsvarar 4,6 % den totala omsättningen. Försäljningen av fördelades enligt följande:

Organisationsenhet Total Försålda tjänster % av total omsättning Statligt och civilt omsättning Uh reg Syd 435 mkr 43,9 mkr 10,0

Underhållsregemente Syd stora andel försålda tjänster till kunder av utanför försvaret beror bl.a. på fordonsunderhåll vid verkstäderna i Skövde åt AMU m.tl., Karlsborg åt kommunen m.fl. och Borås åt Posten.

Utbildning

Försvarsmakten bedriver i fred en omfattande utbildningsverksamhet på förband och skolor. Önskemål från civila kunder upphandla om att utbildning har ökat över tiden. Innehållet i de utbildningstjinster som erbjuds, har en mycket bred spännvidd. Det förtjänar att påpekas att vissa av försvarets enheter har inskrivet i sin instruktion, att man skall bidra till kompetensutveckling inom det geografiska område inom vilket man verkar. Exempel härpå är instruktionen för Arméns tekniska centrum och för Militärhögskolans Managementinstitution f.d. Förvaltningshögskolan. Frågan utbildning utvecklas vidare i om avsnitt 4.2.3.

Transporter

Området inkluderar både uthyrning fordon och genomförande av av transporter. Omfattningen varierar mycket över tiden, främst och naturligen vid medverkan i räddningsinsatser och biståndsarbete. De största kunderna är de frivilliga försvarsorganisationema, statliga myndigheter, kommuner, landsting och polisen. i

Problem har tidvis uppmärksammats med påstådd militär inblandning i den civila transportmarknaden, bl.a. har flygtransportområdet berörts härav. Det är utredningens mening att den nya restriktivare policy som Försvarsmakten tillämpar sedan 1994 om åtaganden av civila flygtransportuppdrag avsevärt begränsat de här nämnda problemen. Det styrks också av utredningens enkätsvar. Frågorna bör dock studeras ytterligare i nästa utredningsetapp.

Idrottsevenemang

I samband med större idrottsevenemang är det relativt vanligt att Försvarsmakten medverkar genom utlåninguthyming av fordon, sambandsutrustning, lokaler och tält samt i mindre utsträckning genom att personal ställs till förfogande.

Försäljning av måltider m.m.

Försäljning av måltider till kunder utanför försvaret är ganska omfattande. Försäljningen sker bl.a. i samband med uthymingutlåning av lokaler, övningsanläggningar och övningsområden. Kunderna är i stort desamma som anges för transporter.

Föreskrifter

Försvarsmakten gav under hösten 1994 ut två anvisningar för hur Försvarsmakten skall hantera civilt bruk av försvarets Den resurser. ena avser Inriktning av Försvarsmaktens stöd till den fredstida samhällsverksamheten vid räddningstjänst och extraordinära påfrestningar och det andra Handlingsregler vad prissättning vid uthyravser ning av materiel utanför Försvarsmakten. Föreskrifterna bifogas som bilaga 7.

4.2.2 Övriga myndigheter

Utredningen har sänt ut en enkät till 17 olika myndigheter inom totalförsvaret för att kartlägga deras erfarenheter av civilt bruk, se bilaga 5. Av de 13 inkomna svaren har sex angivit att de har inga

eller mycket små erfarenheter av civilt bruk varför diskussionen nedan endast berör de kvarvarande sju myndigheterna. De sju myndigheterna år Flygtekniska försöksanstalten FFA, Fortifikationsverket FortV, Försvarets forskningsanstalt FOA, Försvarets materielverk FMV, Militårhögskolan MHS, Värnpliktsverket

VPV samt Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB. Enkäten sändes

ut till flera andra myndigheter inom den civila delen av totalförsvaret, men det ñnns här svårigheter att separera det extraordinära civila bruket av myndigheternas resurser från deras ordinarie verksamhet.

Enkäten till försvarsmyndighetema år uppbyggd på samma sätt som enkäten till Försvarsmaktens lokala produktionsenheter och innehåller bl.a. frågor om omfattning, inriktning och prissättning av myndigheternas resurser som utnyttjas av civila aktörer samt möjlig utveckling i framtiden.

Omfattningen av det civila samhällets utnyttjande av de sju myndigheternas resurser varierar mellan 0.03% V PV till 21% FFA av myndigheternas omsättning. Samtliga myndigheter tar vanligtvis betalt för full kostnadstâckning och några FOA, MHS och FFA anger att de har samrått med RRV. Ingen av myndigheterna uppger sig ha fått motta kritik från konkurrenter.

Det civila bruket ligger nära myndigheternas ordinarie verksamhet och kompetensområden. Flera myndigheter har angett att de ägnar sig

utbildning. Anmärkningsvärt är att en relativt stor del av det civila

bruket har privata företag som kunder. För FOA:s del utgör privata företag cirka 50% av det totala civila bruket avseende forskning och utveckling och för MHS cirka 25%.

Flera myndigheter spår en försiktigt ökande andel civilt bruk. En orsak till detta anges vara att civilt bruk underlättas när myndigheterna övergår till avgiftsfinansiering. Den största prognosticerade ökningen står VPV för, som tror att den nybildade myndigheten Pliktverket framöver kan ha 20% civil verksamhet att jämföra med dagens 0.03% för VPV. Undantagen från detta är FortV tror att som

andelen civilt bruk kommer att vara oförändrat framöver, och FMV, som spår en viss nedgång.

4.2.3 Utbildning och övning

Utbildningsfrågor är särskilt intressanta, eftersom det inom totalförsvaret finns en lång tradition av samarbete inom övnings- och utbildningsområdena, som kan tillvaratas även av det civila samhället. Försvaret genomför också, där förutsättningar finns, utbildningsuppdrag för myndigheter, företag och organisationer, hyr ut eller ställer på annat sätt till förfogande lokaler, utbildningsmaterial och experter. Försvaret medverkar också på annat sätt i samhällets utbildningsverksamhet genom att mot ersättning hjälpa till med förläggning elever av vid t.ex. vårdhögskolor och andra högskolor.

Militärhögskolans managementinstitution, f.d. Förvaltningshögskolan, ordnar till exempel managementkurser och teambildningskonferenser för kommuner, landsting och privata företag. Vid Försvarsmaktens verkstäder genomförs också kurser för andra skolor och företag, t.ex. i hydraulik för privata åkeriföretag.

Försvarsmakten och Räddningsverket har betydande resurser för utbildning och övning, som kan utnyttjas utanför den produkrena tionen av enheter och förband till krigsorganisationen. Det görs också i stor utsträckning, framförallt på orter där försvaret har hög personell kompetens och moderna resurser i Övrigt. Försvarsmaktens och Räddningsverkets tillgångar i dessa avseenden används såväl av offentliga myndigheter, företag och organisationer. Som regel fungerar samarbete, upphandling och genomförande tradition mycket av väl. Det är angeläget att ett eventuellt nytt regelverk för civilt bruk av försvarets resurser utformas så att det traditionellt goda samarbetet på utbild-nings- och övningsområdena mellan försvarets myndigheter och sam-hållet i övrigt kan behållas och helst vidareutvecklas.

4.2.4 Personalresurser

I nästan allt civilt bmk av försvarets resurser ingår någon form av personalutnyttjande. Personalresursema utgörs av fast anställda, reservpersonal och de som tjänstgör enligt den nya pliktlagen, som träder i kraft den 1 juli 1995. Tjänstgörande i fred enligt den nya pliktlagen utgörs av antingen värnpliktiga i Försvarsmakten eller civilpliktiga inkallade för utbildning, planering eller övrig handläggning inom totalförsvarets civila delar. I sammanhanget bör observeras att det är bara när personalen utnyttjas för annat än tjänst för krigsbefattningen som det berör denna utredning.

De fast anställdas och reservpersonalens arbetsuppgifter och kompetenser är således knutna till krigsuppgifter ocheller produktion av förband och enheter ingående i krigsorganisationen. Försvarets personal är således avpassat antalsmässigt och med hänsyn till kompetens utifrån att krigsorganisationen skall kunna verka snabbt efter mobilisering. Genom oundvikliga fluktuationer i produktionen och genom att det måste finnas en kader av främst befäl och specialister, som ibland överstiger förbandsproduktionens behov i fred, finns det möjligheter att en del av personalens arbetstid kan avdelas för rent civilt bruk. Enkätsvaren från Försvarsmakten visar emellertid att de rationaliseringar och direkta personalminskningar på tid har som senare gjorts inom försvaret har medfört svårigheter att avvara personalen för rent civila ändamål. Svaren från Försvarsmakten visar således att krigsorganisationens behov går före fredstida civilt bruk, vilket tyder på att civilt bruk inte ses som ett sätt att bevara fredsorganisationens kapacitet. Viss osäkerhet råder emellertid angående vad som är önskvärt och tillåtet av civilt bruk och det finns enligt utredningens mening anledning att tydliggöra detta utöver hittills utfärdade anvisningar. U

För pliktpersonalen uppkommer något annorlunda problem. Genom den nya lagen skall uttagning, utbildning och krigsplacering entydigt grundas på operativa förutsättningar och krav och därmed på de bemanningsansvariga myndigheternas krigsorganisationen Därigenom blir användning av pliktpersonal för annat än ordinarie befattningsut-

bildning känsligt. Vissa tjänster som tidigare utfördes av vapenfria kan också komma att ifrågasättas. Detta kräver enligt utredningens mening en följdanalys av den nya pliktlagen, som bör utföras av de bemanningsansvariga myndigheterna själva.

Det är ofrånkomligt att mycket av det som försvarets personal idag gör inte direkt går att hänföra till krigsuppgifter. Det kan förutom räddningstjänst gälla stöd till samhället vid stora arrangemang, deltagande i olika slags ceremonier, musiktjänster, insatser i miljövård eller specialtransporter. Enligt utredningens mening behövs härvidlag klarlägganden som enklast förs in i uppdragskatalogema för förband och enheter. En samlad genomgång av detta synes erforderlig och kan genomföras av utredningen i etapp 2 om regeringen finner detta lämpligt.

Vad gäller beräkning av Försvarsmaktens kostnader för personal som används för civilt bruk är det relativt enkelt att sätta pris på arbetstiden i förhållande till lönen, betydligt svårare att sätta pris på men uppnådd kompetens, alltså vad det kostat försvaret att utbilda vederbörande. Normalt tas betalt endast för arbetstid, övertid och traktamenten.

4.2.5 Militärt stöd till polisen

Som framgått av avsnittet 3.2.2 är polisens möjligheter att begära bistånd och Försvarsmaktens förutsättningar att lämna sådant helt beroende av för vilka situationer stödet är avsett att användas. I fortsättningen använder sig utredningen av begreppet direkt polisiär aktion, som då polisens uppgifter för ordningshållning och brottsavser bekämpning och i sig kan medföra ingrepp i enskilds fri- och rättigheter och där våldsmedel kan komma att användas. Därutöver används begreppet polisens Övriga uppgifter, som kan exemplifieras med polisens ansvar inom räddningstjänsten och uppgiften att lämna allmänheten upplysningar och hjälp. Vad avser militärt stöd går det att urskilja tre slag av vad som kan kallas för stödformer.

Den första stödformen avser direkt medverkan av militär personal

med erforderlig utrustning i ett pågående uppdrag. Som framgått av de principiella reglerna kan sådant stöd inte lämnas Försvarsmaktav en vid direkt polisiär aktion. Däremot kan sådant stöd lämnas till polisen i samband med fjällräddningsuppdrag eller vid efterforskning av försvunna personer inom för räddningstjänsthgens föreramen skrifter och polisens ansvar härvidlag.

Den andra stödformen avser också tjänster direkt koppade till uppdrag. Sådana tjänster kan vara transporter, forplägnad, inkvartering, uthyrning eller utlåning materiel Även här måste beaktas av osv. att militär personal inte får delta i direkta polisiära aktioner. Det innebär t.ex. att militärt bemannade transportmedel borde kunna användas till att förflytta polispersonal och materiel till och från ett operationsområde så länge man inte deltar i den direkta aktionen t.ex. genom trañkövervakning eller spaning efter brottsling. Inom för de ramen gällande reglerna bör det också vara möjligt att för den direkta polisaktionen låna eller hyra av Försvarsmakten militär materiel kan som underlätta den avsedda insatsen så länge som materielen hanteras av polisen själva. Sådan materiel kan t.ex. vara ljusförstärkare och annat för att förbättra möjligheterna i mörker, fordon och båtar att operera och eventuella specialvapen. Självfallet måste Försvarsmakten kunna kräva att den utlånade materielen kan hanteras på avset sätt. Det torde innebära att Försvarsmakten måste utbilda polisen på den aktuella materielen, vilket i sig kan vara en begränsande faktor.

Den tredje stödformen är mera direkt kopplad till begreppet civilt bruk och avser försäljning av tjänster såsom underhåll av fordon vid försvarets verkstäder etc. Denna stödform torde okontroversiell i vara vad avser synen på militär medverkan i polisens tjänsteutövning, men är liksom de övriga stödformema underkastad det regelverk som styr konkurrens och upphandling m.m.

Av det sagda torde ha framgått att hinder föreligger att vid direkta polisaktioner lämna militärt stöd i form medverkan med militär av personal trupp ocheller utrustning som handhas av militär personal. Syftet är som tidigare sagts att hålla isär polisiär och militär verksamhet och principens tillämpning kan belysas två exempel. Militära av

helikoptrar bemannade med militära piloter kan inte medverka i direkta polisaktioner. Skall helikoptrar användas i sådana aktioner krävs att de flygs av polisens personal. På sätt kan inte milisamma tära fartyg, båtar och fordon olika slag, är bemannade med av som militär personal, medverka i direkta polisiära aktioner. Om Försvarsmakten medger det, är det däremot fullt möjligt fir polisen att hyra, låna eller på annat sätt disponera sådan materiel och använda den i polisaktioner under förutsättning att de polisens opereras av egen personal. Ett uppmärksammat exempel på detta är det lån en av Stridsbåt 90 som pågår f.n. Båten, hos polisen kallas Polisbåt som 90, är utlånad på försök under ett år. Den är ommålad i polisfärger, saknar militär bestyckning, är försedd med del polisiär en utrustning och Försvarsmakten har utbildat de poliser, bemannar som båten.

Den omfattning det militära stödet till polisen har varierar enligt vad utredningen erfarit mycket mellan de olika polisdistrikten. Detta kan bero på vilka relationer, personliga och andra, råder mellan Försom svarsmaktens företrädare och polismyndigheten på orten. Men det torde också i stor utsträckning bero på osäkerhet hos både försvaret och polisen om när får ta respektive lämna militärt stöd i olika man avseenden och vilka resurser Försvarsmakten har att bidra med.

4.3 Utländska förhållanden

4.3.1 Allmänt

Uppgifter och jämförelser med förhållanden i andra länder bygger i huvudsak på inkommet underlag från försvarsattachéerna i Danmark, Frankrike, Norge, Storbritannien och Tyskland. De flesta länder har ett mer eller mindre omfattande regelverk för hur nationens militära försvar kan utnyttjas av olika samhällsorgan för andra uppgifter än militära. Svårigheter finns i hur skall värdera den formella lagman stiftningen i förhållande till dess praktiska tillämpning. Det handlar Lex. om hur man allmänpolitiskt på försvarsmakten i samhällsser verksamheten. Ett annat förhållande försvårar jämförelser är att som ytterst få, om ens någon, nation har konsekvent genomförd samma

totalförsvarsidé som Sverige. Sammantaget innebär det att redovisningama av förhållandena i andra länder, på de områden rör den som här utredningen, avser de formella regler som styr när, hur och var försvarsmakten kan tas i anspråk för samhällsnyttig verksamhet annan än den rent militära. Hur regelverket tillämpas i praktiken och studier av intressanta exempel ligger inte inom ramen för utredningens arbete.

De studerade länderna är medlemmer i NATO och, med undantag av Norge, också i EU. Om NATO-medlemskapet kan ha påverkat synen på försvarets medverkan i civil samhällelig verksamhet är nog osäkert. EU-ländema kan ha påverkats Lex. EU:s konkurrensregler, av men även Sverige och Norge har sedan tidigare konkurrensregler inskrivna i sitt regelverk. Det förefaller i stället fråga vara om en ganska överensstämmande uppfattning i de studerade länderna om nödvändigheten av att även staten iakttar de spelregler, styr som näringslivets verksamhet i respektive land. Detta kan förstås ta sig olika uttryck i olika länder och olikheterna har naturligtvis sin grund i de nationella särdragen.

4.3.2 Regelverken

Samtliga tillfrågade länder understryker att försvarsmakten är dimensionerad för de militära uppgifterna och möjligheterna att medverka i andra samhälleliga uppgifter får ske med de befintliga militära resurserna. Det hindrar dock inte att försvarsmakten i del en länder åläggs löpande uppgifter som inte är militära och som skulle kunna lösas av andra organisationer eller myndigheter, men som uppdragits åt försvarsmakten för att ansett det rationellt och man vara ekonomiskt. Exempel på sådana uppgifter är sjöövervakning, fiskeritillsyn, isbrytning etc. för vilka uppgifter det då skapats särskilda resurser inom den militära organisationen. Men utöver de militära uppgifterna och andra löpande uppgifter, åläggs försvarsmakten, som sägs också att försvarsmaktens resurser kan, skall eller bör i fred nyttiggöras för civila uppgifter i den utsträckning som den militära beredskapen och den operativa förmågan det medger. Förutsättningar

för dessa senare insatser formuleras något olika i de skilda länderna men grundtemat är detsamma för de studerade länderna.

Gemensamt är att det görs klar åtskillnad mellan insatser i nödsituationer och sådana insatser, där militära resurser utnyttjas för att stödja civila verksamheter i det vardagliga samhällslivet. Några länder har en vidare syn på vad man inkluderar i begreppet stöd än vad Sverige har. Så anser man t.ex. i Storbritannien att försäljning försvarsav maktens utrangerade eller av andra skäl överbliven materiel ingår i begreppet stöd till samhällets civila delar.

Katastrof- och räddningsinsatser år relativt oproblematiska och bejakas av alla tillfrågade länder. Framställningen nedan inriktas därför på övriga insatser för civilt bruk. Kriterier för när sådana insatser kan komma i fråga, vem eller vilka som kan beställa eller upphandla tjänster av försvarsmakten, hur kostnader för tillhandahållna tjänster skall beräknas m.m. kan variera något mellan de olika länderna, men i grunden har de även i dessa avseenden mycket likartade regler. De gemensamma dragen mellan länderna är: - att den verksamhet, för vilken försvarsmaktens resurser tas i anspråk upphandlas, skall svara mot ett offentligtsamhälleligt allmänintressebehov, - att lämpliga civila resurser inte finns tillgängliga, att tjänstemas utförande har en utbildande eller positiv ~ annan effekt för försvarsmakten eller i varje fall inte inkräktar på försvarsmaktens utbildning, övning eller operativa förmåga, att försvarsmakten får täckning för sina kostnader för uppdraget. -

Härtill kommer sedan en rad regler för hur detta skall gå till i praktiken, vad slags tjänster som kan upphandlas, att skriftliga kontrakt alltid skall upprättas, under vems ledning uppdraget genomförs, vilken rättsstatus den militära personalen har under uppdragens genomförande m.m. Genomgående är också att alla länder understryker att försvarsmakten inte skall konkurrera med näringslivet. I vissa länder sägs detta i allmänna termer, medan det i andra mera länder anges mycket explicit hur det skall gå till. I Storbritannien föreskrivs t.ex. att man måste ha medgivande från lokala fackföre-

ningar och arbetsgivarorganisationer för att försvarsmakten skall överväga att medverka i ett projekt.

Det är givet att det finns olikheter i de skilda ländernas regelverk. Slående är att Storbritannien och Frankrike har i mångt och mycket övercnsstämmande föreskrifter, dessutom är ganska omfattande. som Danmark och Norge har enklare regler, i vissa fall allmänna mera principer än precisa föreskrifter. I Tyskland präglas förhållandena av dels de speciella förutsättningar som federationsstaten skapar med uppdelning av ansvar på delstaterna respektive centralregeringen, dels av en strikt gränsdragning mellan civil respektive militär kompetens. I den tyska grundlagen finns inskrivet att Bundeswehr endast får utnyttjas i nödsituationer om civila hjälpinsatser tids- och kapacitetsmässigt inte kan lösa uppgifterna och om man inte konkurrerar med civila företag och institutioner.

För att belysa hur ett regelverk kan utformas och marknadsföras bifogas, bilaga den brittiska skriften Military aid to the civil community third edition med förord den dåvarande försvarsav ministern. I skriften redovisas statsmaktemas ambitioner, de regler som styr försvarsmaktens tjänsteutbud samt hur upphandlingen skall gå till.

4.3.3 Exempel på tjänster

Utredningen har inte haft möjlighet att göra utländsk enkät moten svarande den som skickats ut till det svenska försvaret, varför sammanställningen nedan av nödvändighet blir allmänt hållen. Det mer har emellertid varit möjligt att av regelverk, uttalanden i propositioner m.m. finna exempel på vad kan inrymmas i begreppet som civilt bruk av respektive lands militära försvarsresurser.

En allmän regel är att uthyrning av materiel inte får eller avse vapen sådan materiel som hänger nära med utnyttjande. samman vapnens Särskilda föreskrifter kan dock finnas för stöd till polisen. Den vanligaste stödformen torde vara att utföra externa uppdrag. Det är då fråga om arbeten, som utförs av militär personal, med materiel som

försvarsmakten disponerar över och under militär ledning. Det kan handla om byggnationer, rivningar, ammunitionsröjning och sprängämnesdesarmering, sprängningar, transporter, el- och teleinstallationer m.m. I Storbritannien lånas också militär personal frivilliga till socialt samhällsarbete.

En fråga som naturligtvis är visst intresse är vilken omfattning det av militära försvarets stöd utöver i nödsituationer har i de studerade - länderna. I första hand Tyskland men också Frankrike har sådana restriktioner för att utnyttja försvarets för civila ändamål att resurser det finns skäl att tro att sådana insatser är begränsade. De franska och brittiska regelverken är ganska likartade, det franska är men hårdare vad gäller vilka som får beställa och på kraven den om militära nyttan av de utförda tjänsterna. Det brittiska synsättet synes vara mera generöst och man anger också att det finns särskilt värde i att försvarsmakten genom sådana uppdrag visar sig integrerad som en del i hela samhällsverksamheten. I Danmark och Norge är förhållandena ungefär som i Sverige. I Danmark räknar emellertid också man in i det civila stödet det militära försvarets ansvar för sjöövervakning och fiskeritillsyn, som hos ligger på civil myndighet. Både Norge oss och Danmark liksom Sverige uttalar sig politiskt för ökat civilt - - ett utnyttjande av försvarets resurser. Men det ambitionersyns som om na ännu inte fått större konkret innehåll än vad de har fått i Sverige.

4.3.4 Ersåttningsfrågor

De flesta länder anger att försvarets kostnader för civila uppdrag skall betalas av beställaren. Hur kostnaderna definieras varierar från land till land och beroende på uppdragets art. För helikopteruppdrag och andra väl avgränsade uppgifter finns ibland prislistor. För insatser vid nödsituationer då liv är i fara tar ibland inte ut någon ersättning man alls, i andra fall tas ersättning ut endast för rörliga kostnader. I övrigt varierar det framförallt mellan fullkostnadstäckning och särkostnadstäckning no-loss costs.

Varje land har utformat sina principer för hur deras försvarsmakter skall ersättas för uppdrag utanför den militära organisationen.

Gemensamt för alla är att sådana insatser som inte är kopplade till nödsituationer vanligtvis skall betalas åtminstone enligt sären kostnadsprissättning och inte vara konkurrenshämmande eller på annat sätt störande för det egna näringslivet. Av materialet framgår inte hur man räknar fram självkostnadema eller särkostnadema. Frågor i sammanhanget, som också är aktuella för de svenska förhållandena, är hur man beaktar att försvarsmaktens materiel ofta kan innehålla överkvaliteter som beställaren inte behöver och inte vill betala för. Det händer också, till exempel avseende helikopterbuma Sjuktransporter i Tyskland, att försvaret rabatterar priset till den civila kunden, eftersom verksamheten medför värdefull övning för den militära personalen.

4.4 Utredningens kommentarer och vissa principiella överväganden

Det har, som framgått av det föregående, sedan länge funnits en politisk önskan, att de stora och kvalificerade försvaret resurser som disponerar borde kunna användas även i det fredstida samhället för att vi bättre skall utnyttja de offentligt ägda resurserna. Även om denna strävan, i bl.a. det s.k. sambruksprojektet, fått konkreta uttryck har inte Försvarsmakten blivit en allmänt accepterad leverantör olika av slags tjänster. Problem har ofta uppstått kring prissättning och konkurrensneutralitet. För många har det inte heller varit känt vad Försvarsmakten har för tjänster att erbjuda eller hur upphandling skall en gå till. Det är enligt utredningens mening uppenbart, viljan att om finns så kan säkert också mycket åstadkommas för att förbättra och effektivisera utnyttjandet av försvarets resurser för civila ändamål.

Det behövs en bättre och mer samlad beskrivning än dagens och en bättre marknadsföring av både de politiska ambitionerna och av försvarets tjänsteutbud och till dem kopplade villkor för dess utnyttjande. Ett utmärkt utländskt exempel på hur detta kan göras är den brittiska skriften Military aid to the civil community, bilaga som på ett enkelt ochsammanfattande sätt bakgrund, förutsättningar, ger villkor m.m. för civilt bruk av den brittiska försvarsmaktens resurser. Med den i handen vet både kunden och leverantören vad gäller som

och hur man skall agera. Bakom skriften finns naturligtvis ett regelverk med lagar och förordningar. Hur en svensk motsvarighet i mera detalj skulle kunna utformas avser utredningen återkomma till om regeringen så beslutar i en nästa etapp av utredningsarbetet. Se mera härom i kapitel

Alla länder, även Sverige, skiljer på insatser i nödsituationer respektive andra uppdrag för civila uppdragsgivare och det finns inget som talar för någon ändring därvidlag. Det innebär bl.a. att regler för hur försvarets resurser skall kunna användas i den normala fredstida samhällsverksamheten kan utformas att gälla generellt oavsett vad slags uppdrag som avses eller vilken materiel som används. För nödsituationen krävs särskilda regler, eventuellt differentierade med hänsyn till om människoliv är i akut fara eller det föreligger nödom annan situation, t.ex. en hotande eller inträffad miljöolycka.

Vad gäller militärt stöd till polisen har i det föregående visats varför förhållandet mellan Försvarsmakten och polisen måste särbehandlas. Men inom det befintliga regelverket finns stora möjligheter för polisen att ta hjälp av‘ försvarets när Försvarsmakten sig resurser anser kunna bidra med dem. Skall emellertid ett sådant bruk få något större genomslag krävs ökad kunskap hos både polisen och Försvarsmakten om när det är tillåtet och lämpligt att försöka få stöd Försvarsav makten och vilka lämpliga resurser Försvarsmakten disponerar och kan ställa till förfogande. För att förbättra möjligheterna till rätt stöd till polisen krävs utbildning, övning, check-listor och gemensamma exempel och studier. Inom detta område erfordras centrala rekommendationer m.m., som utredningen kan lämna förslag till vid ett fortsatt utredningsarbete.

Utredningen har tagit del den särskilda studie genomförts av som av MHSFOA MHS 0p2 0171050231 angående bl.a. sådana förnr ändringar av regelverk och praxis för militärt stöd till polisen att militärt bistånd skulle kunna lämnas i större utsträckning och även vid direkta polisaktioner och i samband med våldsutövning. Utredningen anser dels att dessa frågor mera hör hemma i Hot- och riskutred-

ningens extraordinära situationer, dels att förändringar av regelverket, som MHSFOA studien aktualiserar, inte bör genomföras vad avser fredstida ñrhállanden.

5. ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG OM UTNYTTJANDE AV FÖRSVARSMAKTENS HELIKOPTRAR FÖR SJUKTRANSPORTER ocn RÄDDNING

Kapitel 5 behandlar en specialform civilt bruk försvarets av av resurser, nämligen frågan om hur försvarets helikoptrar skall utnyttjas för civila sjuktransporter under fredstid, hädanefter kallat för helikopterfrågan. Avsnittet 5.1 beskriver den övergripande frågeställningen och i 5.2 ges en kort historik avseende den tidigare beredningen ärenav det. I avsnitten 5.3 och 5.4 presenteras den samlade offentliga efterfrågan på helikoptrar för sjuktransport och räddningstjänst i Sverige samt det totala utbudet av tvåmotoriga helikoptrar. I 5.5 kort ges en beskrivning av de regler som gäller för luftfart med helikoptrar och i 5.6 en kort jämförelse med situationen i några andra länder. Därefter övergår framställningen från att behandla försvarets helikoptrar i allmänhet till att bli mer inriktad på de fem helikoptrar, anskaffats som för sjuktransporter hkp ll. I avsnitt 5.7 beskrivs de krav försom svarets beredskapsbehov ställer på användningen helikoptrar i av fredstid. I 5.8 presenteras den av utredningen föreslagna lösningen, och i 5.9 förs en övergripande diskussion möjliga alternativ. om

Vid genomläsningen av kapitel 5 bör förhållandet mellan de fem sjuktransporthelikoptrama och försvarets övriga för räddningstjänst lämpliga helikoptrar beaktas. Utredningen har valt att presentera dels en generell lösning avsedd för Försvarsmaktens samtliga lämpliga helikoptrar, dels lösning för den långsiktiga användningen de en av fem helikoptrama.

5.1 Bakgrund och övergripande frågeställningar

Försvarets sjuktransporthelikoptrar har redan i planeringen inför anskaffningen avsetts att brukas civilt i fredstid och medel har under Socialdepartementets huvudtitel tillskjutits Chefen för armén mot-

svarande 40% av anskaffningskostnadema.‘Vad gäller helikopter-

buma sjuktransporter har sålunda Försvarsmakten riksdag och av regering ålagts att ställa resurser till den civila sektorns förfogande och resurserna i fråga har delfmansierats den civila sektorn. av

Riksdag och regeringen har därefter fattat beslu, t.ex. om konkurrenslagen, som avsevärt har försvårat möjligheterna att genomföra de i försvarsbesluten uttryckta intentionerna.

Ett ökat nyttjande av försvarets sjuktransporthelkoptrar skulle troligtvis innebära en besparing inom de samlade offeitliga finanserna, i ett dagsläget angeläget mål. Samtidigt finns det emellertid farhågor för att konkurrensen på helikoptermarknaden skulle försämras vid Försvarsmaktens inträde. Motsättningen mellan önsremål ett utökat om fredstida nyttjande av försvarets helikoptrar och hänsynstagande till konkurrensaspekter och de civila företagens förttsåttningar utgör sålunda ett konkret exempel på den övergripande diskussion som fördes i kapitel Till detta kan läggas att de direkt livräddande aspekterna i sjuktransporttjänsten leder till delvis andra förutsättningar. I en direkt nödsituation är det acceptabelt inte beakta mera att konkurrensaspekter i samma utsträckning fiir verksamhet, som annan i synnerhet om en upphandling i konkurrens skulle försena en avgörande insats.

Marknaden för helikopterburna Sjuktransporter kännetecknas av en stark geografisk dominans eftersom varje sjukvåxdshuvudman endast sluter ett helikopterkontrakt gången. Dessuton begränsas den totala efterfrågan på helikopterburna Sjuktransporter den allmänna ekoav nomiska åtstramningen inom såväl statlig som laadstingskommunal sektor. Sammantaget medför detta att om Försvarsmakten skulle delta i konkurrensen på den civila marknaden utan entydiga regler kan det få allvarliga återverkningar för de civila helikoptzrföretagen.

Det kan dock ifrågasättas huruvida Försvarsmaktens inträde som leverantör på den civila sjuktransportmarknaden .nnebär att möjligheterna till en fri konkurrensmarknad försämras. Det kan inte uteslutas, att tillskottet ytterligare leverantör denna marknad, av en som kännetecknas av ytterligt få leverantörer, skille medföra konatt kurrensen hårdnade till förmån för kunder, skattebetalare och samhället i sin helhet, förutsatt att Försvarsmakten på likvärdiga agerar villkor. Dessa villkor omfattar för övriga aktörer bolagsform med aktiebolagslagens regler för affärsverksamhet sant övervakning av

civil myndighet Luftfartsverket med luftfartsinspektionen enligt civilt regelverk BCL, AOC och OL.

5. 2 Historik

Den enligt utredningsuppdraget aktuella frågan om att utnyttja Försvarsmaktens helikoptrar för civila Sjuktransporter har sin bakgrund i 1987 års försvarsbeslut. Frågan hade dock varit aktuell tidigare. Utredningen om sjukvården i krig USIK behandlade i sitt betänkande SOU 1978:83 frågan om ambulanshelikoptrar och föreslog att en försöksverksamhet med ambulanshelikoptrar borde genomföras för att bedöma helikoptrarnas användbarhet för Sjuktransporter både i fred och i krig. En sådan försöksverksamhet genomfördes under perioden juni 1980 augusti 1981 och bedrevs med Rikspolisstyrelsens, försva- rets och berörda sjukvårdshuvudmäns befintliga personella och materiella resurser.

Inför 1987 års försvarsbeslut ñck Överbefälhavaren ÖB i uppdrag att lämna förslag till lämplig organisation helikoptrar för sjuktranav sporter. ÖB:s förslag byggde på ett samutnyttjande försvarets, av Rikspolisstyrelsens och civila helikopterföretags Helikoptrar resurser. skulle operera från 14 platser i landet och nå 95 % befolkningen av inom en ur medicinsk synvinkel acceptabel tidsrymd. För att uppnå detta erfordrades en anskaffning minst 15 helikoptrar. av

Enligt 1987 års försvarsbeslut prop.198687:95, bil. FöU ll, rskr. 310 borde sjuktransportkapaciteten med helikoptrar öka för att tillgodose behoven i krig. Detta borde enligt beslutet ske så att även fredsmåssiga behov kunde tillgodoses. Helikoptertransporter borde därvid organiseras i landstingskommunal och statlig regi för att tillgodose fredsbehoven och organiseras samordnat med försvaret, Rikspolisstyrelsen m.fl. I krig borde helikoptertransporter kunna ske samlat inom ramen för totalförsvaret. Statliga medel avdelades för att förbättra sjuktransportkapaciteten med helikoptrar såväl i fred i krig som under förutsättning att sjukvårdshuvudmännen beredda att var medverka i motsvarande omfattning. Ansvaret för civila sjuktransporter, med vissa undantag enligt räddningstjänstlagen 1986:1102,

borde åvila sjukvårdshuvudmânnen och inte Rikspolisstyrelsen.

Ett flertal försök har gjorts att genomföra intentionerna i 1987 års försvarsbeslut. 1987 tillsatte chefen för Socialdepartementet arbetsen grupp för att klargöra förutsättningarna för att förverkliga intentionerna i försvarsbeslutet. Arbetsgruppen redovisade sitt arbete i - som betänkandet Ds S1988:9 Helikopter för sjuktransporter fann ett varierande intresse bland sjukvårdshuvudmännen och konstaterade att det inte fanns underlag för att på en gång bygga heltäckande upp en organisation över landet. Rikspolisstyrelsens, Försvarsmaktens och de privata helikopterföretagens helikoptrar och flygplan borde kunna användas i en gemensam organisation för luftburna transporter. I december 1989 inrättade regeringen den s.k. Helikopterdelegationen, som hade till uppgift att förhandla och träffa avtal med landstingen om helikoptrar för Sjuktransporter enligt intentionerna i försvarsbeslutet. Genom att landstingen bl.a. ansåg sig sakna ekonomiska förutsättningar för att medverka till anskaffning helikoptrar för en av Sjuktransporter på det sätt förutsattes i 1987 års försvarsbeslut som visade det sig inte möjligt att finna en lösning. I september 1991 ersattes Helikopterdelegationen interdepartemental arbetsgrupp. av en

På grundval av förslag i propositionen Verksamhet och anslag inom totalförsvaret 199192 prop.19909l:102, bil.2 genomfördes den ändring av huvudmannaskapet för luftburna akuta Sjuktransporter som förutsattes i 1987 års försvarsbeslut. Att utvidga landstingens ansvar för sjuktransporter var en utgångspunkt för att öka tillgången på helikoptrar för sjuktransporter. Som följd huvudmannaskapsen av förändringen överfördes den l januari 1992 de medel Rikspolisstyrelsen disponerat för luftburna akuta Sjuktransporter till landstingen prop. 19909l:l35, SfU15, rskr. 264.

I samband med 1992 års försvarsbeslut prop.l99192:l02, FÖU 12, rskr.337 anförde regeringen att grunderna för 1987 års försvarsbeslut avseende Sjuktransporter med helikopter fortfarande borde gälla. Då landstingen ansåg sig sakna ekonomiska förutsättningar för att medverka till anskaffning av helikoptrar för sjuktransporter på det sätt som då förutsattes, menade regeringen att andra vägar borde sökas

för att utöka transportkapaciteten. Avdelade för helikopterresurser anskaffning under Socialdepartementets huvudtitel borde kunna användas mest effektivt om de disponerades Chefen för armén av under förutsättning att denne tillsköt motsvarande medel. Detta skulle innebära att fem till helikoptrar för Sjuktransporter kunde sex nya anskaffas till en kostnad av cirka 200 miljoner kronor. Landstingen borde ges möjlighet att med försvaret teckna avtal att använda heliom koptrama för Sjuktransporter i fred. Samma möjlighet borde finnas för annan viktig verksamhet, t.ex. polisens. Härutöver borde Chefen fir armen pröva möjligheten att ytterligare öka helikopterkapaciteten genom gemensamma finansiella lösningar med landstingen, samtidigt som det var viktigt att prissättningen på helikoptertjänsterna kunde klargöras från konkurrenssynpunkt.

I juni 1992 fick Chefen för armén i uppdrag att enligt försvarsbeslutet anskaffa högst sex helikoptrar för sjuktransporter. Försvarets materielverk tecknade i april 1993 avtal med den italienska helikoptertillverkaren Agusta leverans under 1994 fem helikoptrar om av av modellen Agusta Bell 412 HP.

I regleringsbrev för budgetåret 199394 avseende Försvarsdepartementets verksamhetsområde angavs att prissättningen för arméns sjuktransporttjänster skulle rimlig samtidigt konkurrensvara som förutsättningarna inte fick snedvridas för konkurrerande företag på marknaden. Detta föranledde Chefen för armén, regeringen att av begära närmare anvisningar för prissättningen arméns sjuktranav sporter med helikopter i fred. Regeringen beslöt i november 1993 att avgiften fick beräknas så att samtliga kostnader täcktes utom sådana kostnader som var specifika för det militära försvaret.

Det visade sig emellertid vara behäftat med stora svårigheter att fram de kostnader som var specifika för det militära försvaret. Försvaret har därför i samarbete med det civila konsultföretaget CEPRO

AB tagit fram en avgiftssiättningsmodell baseras på fullkostnads-

som täckning, med ett visst avdrag för s.k. samdriftsvinster. samdriftsvinster innebär i korthet att försvaret och sjukvårdshuvudmannen kunden delar på den vinst uppstår följd försom som en av att

svarets utgifter för övningar etc. minskar när flyger ambulansman transporter civilt. Konkurrensverket ett icke-ingripandebesked gav hösten 1993 beslut 1993-11-22 dnr 66093, i vilket verket dock angav att man hade principiella invändningar mot att samdriftsvinstema fördelades mellan parterna. RRV menade i sitt remissyttrande att beaktandet av samdriftsvinster fick göras tills vidare, även det om var osäkert om en sådan modell speglade de faktiska kostnaderna RRV dnr 33-94-0090.

Samtliga sjukvårdshuvudmän informerades under och sommaren hösten 1993 av Arméflygcentrum om de fem sjukvårdshelikoptramas kapacitet samt om möjligheter att teckna avtal och grunder för prissättningen. Försvaret har hittills lämnat offerter till fem landsting. Två landsting Jämtland och Norrbotten har vid upphandlingen valt

civila helikopterföretag. Från två håll Göteborg och Östergötland

har upphandlingen avbrutits kostnadsskäl. Västerbottens läns av landsting valde i december 1994 Försvarsmaktens anbud, basesom rades på CEPRO-modellen.

5.3 Efterfrågan på helikoptertjänster

Försvarets helikoptrar kan användas såväl till Sjuktransporter som räddningstjänst. En del av utredningens arbete har därför inriktats på att genomföra en kartläggning av efterfrågan på helikoptrar inom dessa områden.

5.3.1 Vissa definitioner

Med räddningstjänst avses i lagen Räddningstjänstlagen 1986:1102 de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall för vid svara olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön. Med hälso- och sjukvård enligt lagen 1982:763 åtavses gärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör, likaså enligt lagen, även Sjuktransporter. Både hälso- och sjukvården och räddningstjänsten har i sina uppgifter att rädda liv. En gräns mellan räddningstjänst och

hälso- och sjukvård i fråga om de livråddande insatserna är dragen vid sjuktransporter. Gränsen är emellertid inte entydig.

Till sjukvårdshuvudmännens ansvar för hälso- och sjukvården hör att tillse att hälso- och sjukvården disponerar erforderliga för resurser sjuktransporter. Dock svarar huvudmännen för den statliga fjäll- och Sjöräddningen också för erforderliga Sjuktransporter från fjällvärlden och från fartyg till sjöss. Beträffande den statliga flygräddningstjänsten är förhållandena mera oklara. Ansvarstvister kan uppstå om vem som ansvarar för sjuktransporter från olyckor i oländiga och svårframkomliga marker. Men i övrigt stadgas i räddningstjänstlagen att Sjuktransporter inte ingår i räddningstjänsten.

svårigheterna med den flytande gränsen mellan hälso- och sjukvården och räddningstjänsten kan bli uttalade vid större olycker och då liv är i fara, då tillgängliga helikopterresurser är otillräckliga och deras utnyttjande måste prioriteras. Räddningsledaren har stora befogenheter att ta i anspråk enskilda personer och deras tillgångar han bedömom er det nödvändigt för räddningsarbetet. Räddningsledaren kan också rikta samma krav mot statliga eller kommunala myndigheter, vilkas skyldighet att medverka dock beror på deras vanliga verksamhet. Räddningstjänstlagens 34 § säger härom att En statlig eller kommunal myndighet skall med personal och egendom delta i räddningsen insats på anmodan av räddningsledaren och vid sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen på anmodan den myndighet för av som svarar saneringen. En sådan skyldighet föreligger endast myndigheten om har lämpliga resurser och ett deltagande inte allvarligt hindrar myndighetens vanliga verksamhet. Lag 1992:11.

5.3.2 Skillnader i uppgifter. Samordning m.m.

Gränsdragningen mellan hälso- och sjukvård och räddningstjänst är sålunda inte helt entydig. Sjuktransporter, både helikopterbuma och vägtransporter, är en del av den normala hälso- och sjukvården, men kan också ingå som en del i räddningstjänsten. Sjuktransporterna delas ofta upp i primär- och sekundär-transporter, där primärtransporterna sker från olycksplatsen motsvarande till ett sjukhus medan

sekundärtransporterna sker mellan två sjukhusvårdplatser. Det är vid olyckor då liv är i fara som tveksamheter kan uppstå primärtranom sporterna bör anses ingå i funktionen hälso- och sjukvård eller i räddningstjänst. Utomlands, till exempel i Tyskland, vidare avsnitt 5.5 se och 5.6, har man ibland infört mellannivå, vilken kan karakterien seras som primärtransporter vid trängande behov.

Räddningstjänsten behov av helikoptrar aktualiseras främst i samband med större olyckor. Hälso- och sjukvårdens helikopterbehov är kopplat till behov dels i samband med större olyckor då liv är i fara, dels till mera vardagliga Sjuktransporter måste ske snabbt eller som då den sjuke inte kan nås på annat sätt. Inom båda funktionerna anses att behovet av helikoptrar är stort. Efterfrågan styrs emellertid i avgörande grad av kostnaderna för helikoptertjänster och vad landstingen anser sig ha råd med.

Det har inte ankommit på denna utredning att ta upp alla frågor om ansvarsförhållanden och tolkning av lagar och förordningar rör som boskillnaden mellan sjuktransporter och räddningstjänst. Däremot har det varit både nödvändigt och möjligt att mot bakgrund av intemationella jämförelser klarlägga var vi står och efterfrågan när det gäller användning av militära helikoptrar för räddningstjänst respektive sjuktransporter.

5.3.3 Landstingens efterfrågan på Sjuktransporter med helikopter

I en enkät genomförd utredningen hösten 1994 redogör landstingen av för efterfrågan på helikopterbuma Sjuktransporter och för kontraktssituationen. Det finns en stor spridning vad gäller landstingens behovsuppfattning och intresset för helikoptertransporter, vilket framgår av tabell 5.1. Landstingens geografiska förutsättningar och ekonomiska möjligheter torde vara huvudförklaringen till skillnaderna. Det skall dock inte uteslutas att de relativt stora åsiktsskillnader om behovet av helikoptrar, som kan spåras mellan läkare i olika landsting, också påverkar landstingsförvaltningarnas uppfattningar. De olika landstingen har också skilda meningar vad gäller kraven på helikop-

tramas kapacitet. Generellt sett är det dock tydligt att efterfrågan på tvåmotoriga helikoptrar framdeles kommer att öka.

De sjukvärdshuvudmän, som har anmält störst behov helikopterav buma Sjuktransporter, har vanligtvis formaliserat nyttjandet genom långtidskontrakt. Hittills tecknade kontrakt avspeglar stora skillnader mellan landstingen. Samarbete mellan landsting förekommer, men saknas på flera håll där det av geografiska skäl kan natursynas vara ligt. Det mest långtgående samarbetet sker i dagsläget mellan Göte-

borgs kommun och landstingen i Hallands, Älvsborgs och Bohusläns

län, som har ett avtal med polisen och marinen i Göteborg. Västerbottens läns landsting tecknade i december 1994 ett avtal med Försvarsmakten och har fr.o.m. mitten av februari tillgång till de en av fem sjuktransporthelikoptrama. I Västernorrland ideell opererar en

stiftelse med försök. Övriga landsting har tecknat avtal har kon-

som trakt med privata företag med undantag för Gotland, där situationen for närvarande är oklar.

Av enkätsvaren att döma är det speciellt sjukvårdshuvudmännen i

Skaraborg, Gävleborg, och Östergötland i Göteborg, Halland,

samt

Älvsborg och Bohuslän har större behov

som ett av helikopterbuma sjuktransporter, men som inte har slutit ett särskilt kontrakt härför.

Tabell 5.1 Landstingen redovkude efterfrågan på siuktralsporter Rangordnade efter kvantitativa behov av primära Sjuktransporter

Landsting E1191 amg] Tillgodosett Särskilt anmält I fram- Primär Sekundär kvalitativt behov tiden

Stockholm 2000 3000 ja, avtal med bemannad med företag skadeplatsläkare Skaraborg 400 10-20 ökat behov av hkp Jämtland 300 10 ja, avtal med 6 st specialutbild. behov av 2företag narkossjukvårdare motorig hkp Gävleborg 350 50 avvaktar utred. resultat Västernorrland 300 25 endastförsök norsk ökande behov organisationsform Uppsala 300 10 ja, avtal med uppdrag för företag andra län önskvärt av ekon. skål Göteborg 150-200 5-10 på speciellt sätt, behov av 2-motor + O,P,N polis+marinen hkp samt erfaren landsting personal med lokalkånnedom Norrbotten 150 100 ja, avtal med företag Västerbotten 115 nytt avtal med hkp m större armén kabinvolym önskvärd Gotland mindre 100-150 ja, eget bolag ökat behov antal 262 men f.n. ingen 30 tim tim helikopter Östergötland 300 totalt uppdrag för ca andra lån önskvärt av ekon. skäl Dalarna mindre antal Kalmar Malmöhus Yärmland Orebro Övriga inget anmält behov

Behoven av sjuktransporthelikoptrar hos dels Gävleborgs och Västernorrlands läns landsting samt dels Skaraborgs och Östergötlands läns landsting skulle med ett intensifierat samarbete mellan landstingen kunna tillgodoses med helikopter i respektive område. en

En viss förväntan om billig tillgång till någon Försvarsmaktens av fem sjuktransporthelikoptrar kan skönjas hos några landsting och är antagligen också en av orsakerna till att flera kontrakt hittills inte har tecknats.

5.3.4 Efterfrågan på helikoptrar för räddningstjänst

I räddningstjänstlagen uppdelningen räddningstjänsten anges av avseende uppgifter och ansvarsfördelning. Allmänt kan sägas att flyg,- sjö- och fjällräddning, samt efterforskning försvunna av personer är statlig räddningstjänst, medan olyckor o.dyl. inom kommungränser är ett kommunalt ansvar. Inom samtliga dessa områden finns det ett icke tillgodosett behov helikoptrar. De ansvariga myndigav heterna har visat en ökad medvetenhet den stora betydelse om som en tidig och kvalificerad hjälp vid olika slags olyckor har. Helikoptertransport av skadade och allvarligt sjuka ingår sålunda central som en del i all slags räddningstjänst. Vid flera tillfällen har tankar framförts om en rikstäckande helikopterorganisation för att samordna detta behov. Det har emellertid inte varit möjligt att inom denna utrednings ram analysera hela detta problemområde. Därför kommer endast behoven av helikoptrar i de olika räddningstjänstema behandlas i att översiktliga kvalitets- och kvantitetstermer för de olika användningsområdena.

Statlig räddningstjänst

Luftfartsverket har ansvaret för flygriiddningstjiinsten inom svenskt luftomráde. Flygräddningstjänsten leds från central för en gemensam den civila luftfarten och Flygvapnet, ARCCCefyl, och efteravser sökning och räddning vid befarat eller inträffat flyghaveri. Det skall dock påpekas att den kommunala räddningstjänsten har ett visst ansvar för fortsatt räddning när ett flyghaveri har inträffat över land.

Basering och beredskap för militära helikoptrar bestäms i avtal mellan Försvarsmakten och berörda myndigheter. Brister i beredskapen, särskilt under helger och i Norrland, har påtalats bl.a. till regeringen, vilket kan ses som ett uttryck för att den nuvarande beredskapen inte anses riktigt tillfredsställande. Huvudskälet till den bristande beredskapen synes vara medelsbrist.

Sjöräddningstjänsten inom svenskt sjöterritorium ligger inom Sjöfartsverkets ansvarsområde, som också för att intematioansvarar nella åtaganden om samverkan uppfylls. Helikopterberedskapen regleras för närvarande av ett avtal mellan verket och Försvarsmakten. Såväl beredskapstider som basering diskuteras återkommande. Estoniakatastrofen hösten 1994 visade på hur stort det maximala behovet är vid ett enstaka tillfälle. Trots att det då hade varit Önskvärt med flera helikoptrar med en högre beredskap, kan detta inte tas till intäkt för att det finns behov av en större utökning eller skärpning av beredskapen. Tekniskt och kvalitetsmässigt finns det dock erfarenheter som måste tas till vara. Sammantaget torde det vara i norra Sverige, Bottenhavet och Bottenviken som den nuvarande beredskapen är för låg och behoven av helikoptrar mest eftersatta. som Som för flygräddningstjänsten torde anledningen härtill vara av ekonomisk art.

Polisen ansvarar för efterforskning av försvunna, och det finns ingen behovsbeskrivning for detta område, sig kvalitativt eller vare kvantitativt. Utredningens uppfattning är att behovet helikoptrar i av detta avseende är så pass litet och oregelbundet att det inte kan ligga till grund för särskild beredskap.

Det åligger polisen att också svara för tjéillrfiddningstjiinsten, som är fördelad på sju berörda polisdistrikt. Den sköts delvis via avtal med privata helikopterföretag. Personal och utrustning, i synnerhet helikoptrar, hos de militära förbanden i fjällområdena räknas som en viktig tillgång. Fjällräddningen är ett intressant område, eftersom transporter av sjuka och skadade ingår i räddningsinsatsen.

Kommunal räddningstjänst

Kommunerna har för räddningstjänsten inom den ansvar egna kommunen, med undantag for de beskrivna områdena. Den ovan kommunala räddningstjänsten övervakas Statens Räddningsverk av SRV. Enligt SRV bör användning helikoptrar naturlig av vara en åtgärd inom den kommunala räddningstjänsten. Även för den kommunala räddningstjänsten finns det viss överlappning mellan en rena räddningstjänstuppgifter och sjuktransporter. SRV att helianser kopterfunktionen bör finnas med i planeringen från början både vid stora och små olyckor. Helikoptrar kan till exempel användas för:

rekognoscering av olycksplatsområde samt bilddokumentering att lysa upp skadeplats att varna med högtalare att indikera skadliga ämnen att undsätta människor skogsbrandsläckning att transportera personal och materiel till skadeplats. -

För alla dessa uppgifter gäller att behov helikopter uppstår så av pass sällan att statistiken inte kan uttolkas i frekvens- eller behovsanaen lys. Utredningen har inte fått tillgång till någon länsvis, regionvis eller nationell genomgång av räddningstjänstens helikopterbehov. Enligt SRV bör en framtida helikopterfunktion knytas till SOS larmcentraler och innehålla utspridda helikopterbaser. Man att anser Försvarsmaktens tvåmotoriga helikoptrar är användbara för de flesta

av ovan nämnda uppgifter, men att det inte behövs stående bereden skap härför.

Helikoptrar för vägräddningstjänst

Vid sidan av det sedan tidigare fastställda ansvaret för statlig och kommunal räddningstjänst, har Vägverket sedan den 1 januari 1993 det övergripande ansvaret för trafiksäkerheten i Sverige. Verket har uppmärksammat ett behov att förkorta tiden från det trafikav att en olycka har inträffat till dess att den skadade erhåller läkarvård. I flera

andra länder, däribland Tyskland, har man satt upp särskilda organisationer för räddning av trafikskadade med helikoptrar. Den grundläggande synen är att kvalificerad medicinsk hjälp snabbt skall kunna föras ut till skadeplatsen mitt i svåra trañksituationer där vägbunden ambulans har svårt att komma fram inom en från medicinsk synpunkt rimlig tid. Vägverket delñnansierar därför tillsammans med Västernorrlands läns landsting en försöksverksamhet med ambulanshelikoptrar enligt norsk modell. Man bedriver också studie för att en kartlägga behoven och inleda en diskussion i frågan ansvarsförom delning och organisation för räddningstjänsten och hälso- och sjukvården vid vägräddningstjänst. Det finns i dagsläget vita fläckar i det trafiktäta södra Sverige vad beträffar helikopterberedskap för insatser

vid större trafikolyckor, karta över helikopterbaseringar figur 5.1.

se De helikoptrar som idag används för sjö- och flygräddning kan vid vissa tillfällen vara för stora för att kunna brukas vid trafikolyckor o.dyl.

5.3.5 Utredningens kommentarer och överväganden

Utredningen konstaterar sammanfattningsvis, att medan det finns ett behov av helikoptrar för både räddningstjänst och Sjuktransporter skiljer sig kravspecifikationema åt. För sjö- och flygräddningstiänst krävs främst större helikoptrar med speciell utrustning såsom vinsch, sökmottagare och kortvågsradio. För Sjuktransporter är det fördel en om helikoptern är mindre, eftersom den ofta skall kunna landa på små utrymmen och i tätbefolkade områden. Samtidigt saknar dessa helikoptrar ofta den utrustning som är nödvändig för att kunna delta i räddningstjänst. En enkel klassificering i tabellform de militära av helikoptramas användningsområden med avseende på civilt bruk och därtill kopplade krav på beredskap redovisas nedan i tabell 5.2.

Utredningen anser att det är naturligt att de planerade helikopternya resurserna för hälso- och sjukvårdens behov även används för att i görligaste mån tillgodose räddningstjänstens behov. Omvänt bör också gälla att helikoptrar avsedda för räddningstjänst bör kunna användas för Sjuktransporter så snart det är fråga insatser om av nödkaraktär, då en omedelbar insats är nödvändig för att kunna rädda

liv utan att skau behöva genomföra fördröjande omgång oc.. man en för att undersöka konkurrensförhållandena.

Det finns således skäl för samordning av helikopterverksamheten för räddningstjänst och Sjuktransporter samtidigt som en åtskillnad bör göras vad beträffar ansvarsförhållanden, huvudmän, avtalstecknande och hänsyn till konkurrensförhållanden. Tvåmotoriga helikoptrar kan delvis användas för båda uppgifterna men det år också tydligt att vissa helikoptertyper bättre för räddningstjänst och andra för passar sjuktransporter. De särskilt införskaffade fem militära helikoptrama hkp ll har en sådan storlek och utrustning gör dem särskilt som intressanta for att brukas till båda uppgifterna.

Tabell 5.2 Klassificering uppdrag av

Användnings- Insats Krav på Tekniska krav områdesitua- beredskap tionsyfte Stor katastrof Alla tillgängliga Beredskap för Kunna plötslig, många och lämpliga räddningstjänst. I medverka. Lista liv i fara. I hkp tas i anspråk övrigt inga utöver på kvaliteter per huvudsak försvarsberedskap hkp-typ räddningstjänst förtecknas Olycka. Liv i Särskilt larm. Enl. grundkrav Specialutr. för fara. Hkp för Trängande för FM. Ev. sjuktransport. akut sjuk- behov. Avgörs av tilläggskrav enl. Lämpad för transport militär chef avtal medverkan räddningstjänst Övriga sjuk- Enligt avtal med specificeras av Specialutr. för transporter sjukvårdshuvud- beställaren sjuktransport man Övriga Vid beställning specificeras av Inga utöver FM helikopter- från myndighet, kunden ordinarie krav tjänster företag eller enskild. Avgörs av militär chef

S.4 DET BEFINTLIGA UTBUDET AV HELIKOPTRAR

Vid kartläggningen av helikopterbeståndet har utredningen valt att inkludera alla relevanta helikoptrar, oavsett om de civila opereras av företag eller av statliga myndigheter. Helikoptrar är lättrörlig en resurs, med möjlighet till ut- och inhyming, varför förändringar i detta utbud sker ofta, särskilt inom företagen. Lättrörligheten gäller även internationellt, sålunda opererar norska helikoptrar i Sverige. Uppgifterna i detta avsnitt skall därför aktuella närmevärden. ses som Enligt Luftfartsverkets bestämmelser för civil luftfart heliskall en kopter som används för personbefordran i mörker fr.o.m den l januari 1992 vara utrustad med två motorer. I följande tabeller redovisas därför endast de civila företagens och Försvarsmaktens tvåmotoriga helikoptrar. Därutöver redovisas polisens enmotoriga helikoptrar, eftersom dessa f.n. används för sjuktransporter dock endast under god väderlek och dagsljus

Tabell 5.3 Företag som för närvarande har kontrakterad tvåmotorig helikopter för Sjuktransporter

Företag Helikoptermodell Antal Avtal stationeringsort Heliflyg AB, Bell 412 l Stockholm

Borlänge BK 117 1 Stockholm

Bell 212 l Ostersund BO 105 l Lycksele utgick 950215

Norrlandsflyg AB Sikorsky S76 2 Gällivare

Osterman Helikopter Bell 412 l Uppsala Göteborg AB

Inom landet finns i Övrigt ett femtontal helikopterföretag anslutna till Helikopterföretagens Riksförbund, vilka opererar olika slags helikoptrar, oftast enmotoriga och inte lämpade för sjuktransporter. En del av dessa bolag är beredda att leasa civila tvåmotoriga sjuktransport-

helikoptrar, om det skulle bli aktuellt att teckna kontrakt med sjukvårdshuvudman. Totala antalet helikoptrar i landet opererade av privata företag var i slutet av 1994 cirka 70.

Tabell 5.4 Tvåmotoriga helikoptrar inom Försvarsmakten som direkt kan användas för transport sjuka och skadade av

Förband Typ Antal Stationeringsort

armén, AF 1 412 HP, Agusta Bell 3 Boden hkp 11

armén, AF l 412 HP Agusta Bell 1 Lycksele hkp 11

armén, AF 2 412 HP, Agusta Bell 2 Linköping hkp 11 fr.o.m. 950501 marinen, 11. hkpdiv Vertol 107 hkp 4 8 StockholmBerga

marinen, 12. hkpdiv Vertol 107 hkp 4 3 GöteborgSäve

flygvapnet, F 17 AS 332 Super Puma l Visby hkp 10 flygvapnet, F 17 AS 332 Super Puma 4 Ronneby hkp 10 mannen, 13. hkpdiv Vertol 107 hkp 4 3 Ronneby

flygvapnet, F 7 AS 332 Super Puma 2 LidköpingSåtenäs hkp 10 flygvapnet, F 15 AS 332 Super Puma 2 Söderhamn hkp 10 flygvapnet, F 21 AS 332 Super Puma 2 Luleå hkp 10

MBB Bo 105 C hkp 9 används inte för räddningsberedskap eller fir Sjuktransporter i fred, eftersom dess normala utrustning inte är lämpad för detta ändamål, och är därför inte medtagen i tabellen. Det ñnns således 30 helikoptrar i försvaret kan användas för räddsom ningstjänstsjuktransporter, 25 är stora och varav tunga.

Egur 5.1 Karm över heükopterbasering

Bas för hkp med uppgift ® sjukvárdstransportenligt avtal civila och militära

Basför hkp med uppgift ø sjukvárdsuanspon prov eller delavtal

Bas för hkp meduppgift k flyg- och sjörâddnjng, ständigt,enligt avtal

Försvarsmaktensövriga 00 hkp-baserför tvámotoriga hkp.

Tabell 5.5 Enmotoriga helikoptrar inom Polisen

Polismyndighet Helikoptermodell Antal Avtal med landsting

Stockholm Bell 206 L 2 Nej

Göteborg Bell 206 L l Ja Bell 206 l båda används för sjuktransporter

Malmö Bell 206 l Nej

Jönköping Bell 206 1 Ja, ibland

Boden Bell 206 L 1 Nej

Samtliga polishelikoptrar är enmotoriga och används primärt för polisiära uppdrag, och temporärt för Sjuktransporter. Med förare, en full tank och den polisiära utrustningen ombord lyfter en Bell 206 L cirka 210 kg och en Bell 206 cirka 150 kg. Det gör att man noga måste avväga bränslemängd och utrustning för att kunna ta ombord räddningspersonal eller materiel skall transporteras. som

5.5 Regler för luftfart och flygsäkerhet med militära helikoptrar

I luftfartslagen 1957:297 finns grundregler fir både civil luftfart och för militär luftfart. I Sverige är två myndigheter, Luftfartsverket LFV och Försvarsmakten FM, tillsynsmyndigheter. Luftfartsverket med Luftfartsinspektionen har ansvar för reglerna för luftfart och för civil flygsäkerhet. Försvarsmaktenhar för alla regler ansvar som avser militär flygning. För militära helikoptrar, används för som civila ändamål, är regelsystemet inte helt klart. Det arbetas för närvarande på detta inom båda myndigheterna.

När det gäller civil luftfart är Sverige som EU-medlem vidare bunden till EU:s lagstiftning på området. Denna omfattar ett flertal förordningar beträffande marknadstillträde, konkurrensförhållanden m.m., vilka även är tillämpliga på civil helikoptertrafik. Av särskilt intresse är här Rådets förordning EEG nr 240792 den 23 juli 1992 av om licensieringar.

Därtill kommer att Joint Aviation Authorities JAA, de samarbetande europeiska säkerhetsorganen bland vilka också Sverige ingår, under 1995 förväntas anta gemensamma bestämmelser inom helikopterområdet, s.k. Joint Aviation Regulations JAR. Sådana bestämmelser avses även överföras som Rådsförordning inom EU med impleen menteringstid på några år. Även dessa bestämmelser torde då få verkan som svensk lag.

Enligt Luftfartsverkets inlaga till utredningen, bilaga är det ytterst regeringen som avgör vilka nationella regler som skall gälla för militär luftfart för civila ändamål fram till dess Europeiska Unionens nya regler träder i kraft. Verket konstaterar därvid att regeringen kan bestämma att militära regler skall gälla för militär luftfart för civila ändamål under det eller de år som kvarstår till dess att EU utfärdat en förordning.

I sammanhanget framförs också av Luftfartsverket nödvändigheten av att de militära helikoptrar, som används för Sjuktransporter enligt kontrakt med sjukvårdshuvudmännen, särskild operativ licens ges en OL, jämte ett driftstillstånd Air Operator Certificate, AOC enligt

EU:s licensieringsförordning se ovan. Avgörande härför är enligt

Luftfartsverket att förordningen föreskriver att inget företag får utföra lufttransporter av passagerare mot betalning om det inte har beviljats operativ licens. I förordningens definition företag ingår även av officiella organ. En av förutsättningarna för att ett företag med denna vida definition skall erhålla operativ licens är att företagets huvudsakliga verksamhet är lufttransport enbart eller i kombination med annat affärsmässigt utnyttjande av luftfartyg eller reparation och underhåll av dem.

Visserligen har det ifrågasatts om en operativ licens är absolut nödvändig i nuvarande läge, i Tyskland flygs t.ex. militära helikoptrar för Sjuktransporter mot betalning utan sådan licens. Utredningen utgår ändå från att Luftfartsverkets tolkning är tvingande så tillvida att operativ licens måste innehas.

Drifttillstånd och regler för flygverksamhet är kopplade till varandra. F.n. pågår ett arbete skall leda till att de krav, ställs för som som att ett drifttillstånd skall kunna blir lika för civila och militära ges, helikoptrar.

Luftfartsverket har särskilt påpekat att såväl operativ licens driftsom tillstånd skall vara civila dokument utfärdade civil flygsäkerav en hetsmyndighet. Någon åtskillnad mellan civila och militära dokument, när det gäller samma typ av dokument, kan knappast göras. Utredningen kan inte ta ställning till hur förfarandet med licenser och drifttillstånd skall för militära helikoptrar, används för sjukvara som transporter i enlighet med avtal som tecknats direkt med sjukvårdshuvudmännen.

För flygverksamheten finns två regelverk, dels de civila ingår i som bestämmelserna för luftfart BCL, dels de militära ordnings- och säkerhetsbestämmelserna för militär flygverksamhet OSF. Skillnaderna är betingade av att flygning helikoptrar i krig kräver utbildav ning och övning i fred som inte kan utföras i enlighet med BCL. Båda regelverken innehåller krav som vardera gör att sjuktransporter med helikoptrar kan utföras med tillfredsställande säkerhet, oavsett vilket av regelverken som används. Det är emellertid inte önskvärt att reglerna blandas samman så att flygning sker än enligt BCL, än enligt OSF.

Regeringen har den 9 februari 1995 fattat beslut, bilaga 10, om civila sjuktransporter med Försvarsmaktens helikoptrar. Regeringens beslut innebär att, vid en prövning utnyttjandet Försvarsmaktens av av helikoptrar för Västerbottens läns landsting, tillstånd medgivits för att

flygverksamheten till att börja med får ske enligt militära flygsäker-

hetsföreskrifter. Beslutet innebär vidare när erforderligt att tillstånd

meddelats av Luftfartsverket skall flygverksamheten bedrivas enligt bestämmelser för civil luftfan.

Enligt utredningen föreligger inga hinder för att använda militära helikoptrar för sjuktransporter. För att teckna kontrakt med en sjukvårdshuvudman erfordras enligt utredningens mening operativ licens och drifttillstånd. Därmed föreslås att processen med att förbereda

och utfärda sådana tillstånd ipåskyndas. I enlighet härmed föreslår

också utredningen att Försvarsmaktens fem särskilda sjuktransporthelikoptrar snarast särskiljs redovisningsmässigt så att licenser; drifttillstånd m.m. klart kan underbyggas enligt av Luftfartsverket åberopade regelverk. Därmed kan också ställas samma krav på den militära operatören som bedriver luftfart för civila ändamål som på civila operatörer.

I frågan om flygsäkerhetsregler utgår utredningen från att anpassning till Joint Aviation Regulations JAR kommer att innebära förändringar i de civila svenska reglerna BCL. När arbetet med flygsäkerhetsregler, svenska tillämpningsföreskrifter, operativa licenser och drifttillstånd har genomförts anser utredningen att flygning bör ske enligt civila regler när en helikopter är kontrakterad för sjuktransporter åt en sjukvårdshuvudman. I avvaktan därpå synes det lämpligt att flygning tills vidare får ske enligt militära flygsäkerhetsregler.

Det har kommit till utredningens kännedom att man inom JAA förbereder regler och klassificering av Sjuktransporter med helikopter i tre klasser med avseende på nödsituation, avtal och betalning. Uppdelningen är tänkt på följande sätt:

L

Insats för att ge omedelbar hjälp till personer som är hotade tydlig av fara eller fientlig hostile omgivning. Särskild organisation med nationellt ansvar krävs för sjö- och flygräddning. Internationella avtal gäller redan i dag.

Insats av helikopter med tilldelad HEMS-uppgift. Sjukvårdsinsats av nödkaraktär där omedelbar och snabb insats är betydelsefull genom att medicinsk personal eller medicinsk utrustning eller sjuk eller skadad person transporteras.

E. . H 1.

Insats for stöd åt medicinsk vård där omedelbar och snabb transport inte är av nöden men där medicinsk personal eller medicinsk utrustning eller sjuk eller skadad transporteras enligt på person förhand uppgjord beställningsplan.

Denna kommande internationella klassificering anser utredningen vara av intresse för den fortsatta diskussionen angående användning av militära helikoptrar fir Sjuktransporter i Sverige.

5.6 Andra länder

I den enkät som sändes ut till försvarsattachéerna i Danmark, Frankrike, Norge, Storbritannien och Tyskland återfanns också frågor som rörde respektive lands användning av militära helikoptrar for sjuktransporter. Länderna valdes ut delvis med avsikten att utröna hur deras nationella lagstiftning och praxis förhöll sig till EU-rätten på området Det inkomna underlaget, och därmed också redovisningarna nedan, varierar mellan länderna.

5.6.1 Tyskland

I Tyskland är den rena räddningstjänsten och efterforskningen ett ansvar för Förbundsrepubliken, medan varje delstat ansvarar for sjuktransportema. På förbundsnivå finns styrelse sammansatt en av

l Avsnittet bygger underlag från Sveriges försvarsattacheéri Bonn och Oslo, intervju med brittiske försvarsattachéni Stockholm, samt på ett preliminärt arbetspapperfrån Stiftelsen SOS-helikoptem Sverige.

representanter för delstatema, försvaret och även civila helikopterföretag, som kan lösa vissa gemensamma frågor.

År 1970 påbörjades uppbyggnaden av ett vägankutet ambulanshelikoptersystem för primärtransporter i Tyskland. För närvarande finns 40 stationer, 9 det tyska försvaret och varav opereras av resterande av Inrikesministeriet, ADAC Allgemeinte Deutsche AutomobilClub eller den ideella stiftelsen DRF Deutsche Rettungsflugwacht. Den årliga verksamheten varierar mellan 300- 1500 uppdrag helikopterstation. Även delstatema har per om ansvar för sjuktransportema belastar kostnaderna i slutändan patienten, antingen direkt eller via försäkring.

Sekundärtransporter delas i trängande dringliche och ickeupp trängande nicht dringliche behov. De får utföras försvaret senare av endast i de fall civila helikoptrar inte finns tillgängliga.

Försvaret tar betalt för ambulanstransportema till ett starkt subventionerat pris. Det totala självkostnadspriset för en flygtimme ligger runt 5.700 DEM och är det pris som försvaret fakturerar för andra tjänster än ambulanstransporter. För primära sjuktransporter ligger priset runt 950-1050 DEMflygtimme. Förklaringen till prisreduktionen ligger dels i att man vid dessa tillfällen inte medräknar räntor eller personalkostnader, dels att man rabatterar priset med 25% eftersom utbildningsinsatsema värdefulla för försvarets anses vara personal. Försvarets helikoptrar opereras direkt Bundeswehr och av flygs av piloter med militära certifikat.

5.6.2 Norge

Sedan 1990 föreligger det ett avtal mellan norska Forsvarsdepartementet och Sosial- och helsedepartementet reglerar bruket som av försvarets helikoptrar, inklusive prissättningsfrágor. Beställningen och budgetberedningen sker i samband med det ordinarie budgetarbetet.

Norge är intressant också utifrån aspekt. Den ideella en annan stiftelsen Norsk Luftambulanse NLA startade den första läkar-

bemannade ambulanshelikoptem 1978. 1987 beslöt den norska staten att tjänsten skulle vara rikstäckande, benämnd Statens Luftambulanstjenste, och staten finansierar 23 kostnaderna för NLA:s fyra nu av stationer, samt ytterligare fem civila baser. Av de fem civila baserna

samarbetar två med NLA, medan tre är helt fristående. Vid de civila

baser som inte opereras av NLA upphandlar staten helikoptertjänsten från ett civilt bolag och sjukvården står för läkarbemanningen. Sammanlagt under 1992 flögs 4 147 helikopteruppdragz Försvarets stora . SeaKing räddningshelikoptrar är också involverade i denna verksamhet.

NLA består av två delar stiftelsen NLA och bolaget NLA, till - som 100% ägs av stiftelsen NLA. Statens bidrag till NLA:s baser räcker bl.a. till en anspänningstid på 15 minuter, NLA:s finansiering bidrar sedan bl.a. till att anspänningstiden kan sänkas till 5 minuter och till

en höjning av den medicinska kompetensen i och kring helikoptern.

Stiftelsen NLA har cirka 850.000 medlemmar. NLA samarbetar också med Stiftelsen SOS-helikoptern Sverige och kring försöksverksamheten som för närvarande pågår i Västernorrland.

5.6.3 Storbritannien

Av de 34 SAR-helikoptrar search and rescue finns i Storbritan-

som nien opereras 30 av försvaret, medan resterande fyra är civila. De militära helikoptrama utför både civila och militära räddningsoperationer. I ett område där andelen civila insatser varit betydligt större än andelen militära, övergår räddningstjänsten ibland till ett civilt helikopterföretag, som opererar under ett kontrakt från Department of Trade and Industry. Räddningstjänstfrågor samordnas på nationell nivå av en styrelse som lyder under Ministry of Defence. Försvarets helikoptrar används här framförallt för sjöräddning, även för men mountain rescue. För några år sedan övervägde den brittiska regeringen att privatisera SAR-funktionen, men avstod i slutändan från det.

2 Steen, P. A:, och Heggestad T., Luftambulansetjenesten i Norge, Nordisk Mgim, vol 109, 1094, sid 263-268.

Vad gäller de rena sjuktransportema har de flesta lokala sjuk- och hälsovårdsdistrikten egna ambulanshelikoptrar. Det kan påpekas att det brittiska försvarets räddningshelikoptrar inte är utrustade för sjuktransporter. Vid vägolyckor används ofta polishelikoptrar.

Försvaret tar inte betalt för någon av ovanstående insatser eftersom det ses som en del l utbildnings- och övningsverksamheten. Enligt uppgift från den brittiske försvarsattachén i Stockholm har det inte förekommit några klagomål på försvarets helikopterverksamhet från civila helikopterföretag.

5.7 Beredskap och utbildning för de fem militära sjuktransporthelikoptrarna

Helikoptrarnas hkp 11 huvuduppgift är Sjuktransporter i krig, särskilt i Övre Norrland De skall kunna mellan olika omgrupperas delar av landet på kort tid. Förbandet som helikoptrama tillhör har kort mobiliseringstid och ingår i de styrkor som först tas i anspråk. De tider som gäller för igångsättning m.m. är så korta att de omöjliggör större tekniska ingrepp på helikoptrarna, som således exempelvis måste ha sin kamouflagemålning i fred.

Utredningen finner att de fem helikoptrama har en sådan roll i försvaret att de måste vara tillgängliga vid snabba beredskapshöjningar och att de därför även i fredstid måste vara utrustade och målade så att de kan användas för krigsuppgifter inom ungefär ett dygn.

Enligt arméledningen bör de förare som skall flyga ifrågavarande helikopter under kris och krig utbildas och vara krigsplacerade på denna helikoptertyp. De skall tillhöra kategorin yrkesofficer eller reservofficer och uppfylla de taktiska och tekniska krav som systemet kräver. Grundutbildningen för att tillgodose dessa krav är idag cirka två år och omfattar Grundläggande Helikopterutbildning, Grundläggande Taktisk Utbildning och Grundläggande Flygslagsutbildning. För närvarande utbildas ett antal reservofficerare, några med genom-

3 Högkvarteret har via arméledningen lämnat underlag till utredningen angående förutsättningar för beredskap och utbildning.

gången Trañkflygarhögskola, enligt utbildningsplanen.

Arméledningen redovisar vidare att förarna måste tjänstgöra inom arméflyget och flyga i medeltal cirka 70 100 timmar år beroen- - per de på respektive förares erfarenhet, för att vara omedelbart användbara i kris och krig. Systemet kräver därmed minst två fast anställda förare per helikopter fir att systemet skall kunna nyttjas dygnet runt i

ett initialskede. Övriga förare reservofñcerare kan krigsplace-

som ras på hkpll-systemet, kan lämpligen komma från ett civilt helikopterñretag och bör om möjligt flyga aktuell helikoptertyp. Dessa förare måste uppfylla de fysiska och medicinska krav ställs för som militär flygtjänst. Särskild övning i flygtjänst alternativt krigsförbandsövning bör genomföras vartannat år. För reservofñceren krävs i regel en inflygningsperiod på cirka vecka för att uppöva färdigen heterna att flyga enligt de militära flygprofilerna.

Utredningen har av detta dragit slutsatsen, att viss del helikopen av tramas flygtid måste utnyttjas för att militära och krigsplacerade förare skall få övning och utbildning i sin krigsbefattning. En del av den erforderliga kontinuerliga träningen kan dock med fördel erhållas i samband med civila sjukvårdstransporter. Av resonemanget följer att maximalt fyra av de fem helikoptrarna kan avdelas för kontrakterade fredstida sjuktransporter där förarna får samtidig utbildning och känsla för, skadade och sjuka. Minst transport av en helikopter måste reserveras för militär befattningsutbildning eller översyn, och kan då mestadels stå till förfogande för räddningstjänst och insatser vid trängande behov enligt förordning 1986:1111.

5.8 Förslag till utnyttjande av Försvarsmaktens helikoptrar

De förhållanden har

som redovisats och diskuterats tidigare i kapitlet

bildar bakgrund till utredningens förslag hur helikoptrarna bör disponeras. I detta avsnitt presenteras utredningens förslag, tillsammans med en konsekvensanalys. Avsnitt 5.9 diskuterar några alternativa lösningar som utredningen har behandlat, och förklarar varför dessa inte har valts.

5.8.1 Utgångspunkter

Utredningens förslag till lösning på helikopterfrågan kan värderas från flera olika utgångspunkter. Under utredningens gång, bl.a. vid diskussioner med riksdagsledamöter och företrädare för berörda departement och myndigheter, har det framkommit att följande tre krav och önskemål är de viktigaste att uppfylla:

Helikoptrarna skall totalt sett öka samhällets möjligheter att i fredstid och under krig rädda liv.

Helikoptrama skall utnyttjas inom ramen för gällande regler kring konkurrens, upphandling och statsstöd. Detta bör helst inte enbart innebära att lagstiftningens formella sida tillgodoses utan också en strävan att söka lösningar som tar tillvara de positiva effekterna av fri konkurrens.

Helikoptrama skall i fredstid användas för framförallt sjuktransporter och räddningstjänst. Detta önskemål innefattar också en strävan att minimera samhällets kostnader för helikoptertjänsterna samt ett säkerställande av möjligheterna till kontinuerlig flygutbildning för krigsorganisationens helikopterpiloter.

Dessa tre önskemål har varit styrande för utredningens inriktning av arbetet med det civila bruket av Försvarsmaktens helikoptrar. De har också utgjort den viktigaste basen mot vilken utredningens överväganden har värderats.

5.8.2 RRV:s utredning och förslag

Utredningen gav RRV i uppdrag att utreda och lämna förslag till prissättningsmodeller enligt tre huvudalternativ:

Det första alternativet var en förbättring av kalkyleringsmetodiken för prissättningen av försvarets helikoptrar. Den lösningen följer den nuvarande ramen vad gäller regler och organisationsprinciper, dvs. att Försvarsmakten tecknar kontrakt direkt

med landstingen till självkostnadstäckning. RRV tog här fram ett alternativ till den tidigare självkostnadsmodellen.

Det andra alternativet byggde på samma organisationsprincip men med en annan prissättningsprincip, nämligen särkosten nadsprissättning. Avsikten är att genom att endast täcka särkostnaderna öka det civila nyttjandet av försvarets helikoptrar, samtidigt som helikoptrama även kan användas för utbildning, övning och annan militär verksamhet.

Det tredje alternativet som RRV ñck i uppdrag att utreda var för- och nackdelar med att låta uthyrningen till landstingen ske i en helt ny Organisationsform, där Försvarsmakten inte ansvarar direkt till landstingen utan via en mellanhand. Avsikten med en sådan Organisationsform är att skapa konkurrensmekanismer i förhållandet till landstingen.

RRV:s utredning återfinns i bilaga 2. En diskussion för- och om nackdelar med alternativen återfinns i avsnitt 5.9.

5.8.3 Föreslagen användning Försvarsmaktens helikoptrar av

Utredningens förslag vad gäller nyttjande Försvarsmaktens heliav koptrar för olika slags Sjuktransporter har i huvudsak två beståndsdelar. Den första handlar om hur det generella bruket Försvarsav maktens samtliga för ändamålet lämpade helikoptrar tabell 5.4 bör utformas, den andra om hur lösningen för de fem speciella sjuktransporthelikoptrama hkp 11 bör ut. Fram till det att avtal se om långsiktig disposition tecknats för dessa helikoptrar sjukvårdsav huvudmännen, bör de utnyttjas enligt principer Församma som svarsmaktens övriga för Sjuktransporter lämpade helikoptrar.

Helikopter för akuta nödsituationer, Nödhelikopter

Utredningen föreslår att Försvarsmaktens helikoptrar skall kunna utnyttjas till akuta Sjuktransporter i högre utsträckning än vad en som i dagsläget är fallet, men fortfarande från ordinarie baser och utan

extra beredskap. Det torde enklast ske genom att förordning

1986:1111 se bilaga 11 förtydligas så att det tydligt framgår att

definitionen i § 2 av trängande behov även omfattar sjuktransporter vid livshotande situationer där omedelbar insats är avgörande för behandlingen genom att skadad eller sjuk alternativt person, medicinsk personal eller utrustning, transporteras. Helikoptrama skall flyga enligt militära regler. Insatsberedskapen för flyg- och Sjöräddning fastställs enligt existerande avtal. Basering och beredskap i övrigt sker enligt Försvarsmaktens bestämmelser, och det kommer sålunda inte givet att helikoptrama finns tillgängliga på aktuell vara plats vid en eventuell nödsituation.

Beställare av en Nödhelikoptertjänst bör normalt vara sjukvårdshuvudman eller räddningsledare, antingen direkt eller via ombud. Försvarsmakten skall fakturera beställaren för varje insats, till ett pris som fastställs centralt, och som motsvarar självkosmaden för en insats med helikopter 11. Detta är en ändring mot dagsläget, där Försvarsmakten enligt 1986:1111 får men inte behöver ta betalt för utförda tjänster.

Genom Nödhelikopter-modellen kan Försvarsmaktens för resurser akuttransporter användas enligt ett ensat regelsystem och så att livräddande insatser kan göras utan någon behöver tveka om vad som gäller eller ta till fixningar genom personliga kontakter, något som faktiskt förekommer i dag.

Förslag till lösning för de fem speciella sjuktransporthelikoptrarna hkp ll

Målsättningen är att fyra av de fem sjuktransporthelikoptrama skall ianspråktas av sjukvårdshuvudmännen långsiktiga avtal den genom femte helikoptern behövs som tidigare påpekats för utbildning och som reserv. Prissättningen skall ske i enlighet med RRV:s modell för självkostnadsprissättning. Anspänningstid, basering etc. bestäms i avtal. Försvarsmaktens krav på utbildning, träning och beredskap kräver att helikoptrama flygs och opereras av militär personal och att helikoptrama är kamouflagemålade.

När arbetet med flygsäkerhetsregler, svenska tillämpningsföreskrifter, operativa licenser och drifttillstånd har genomförts bör flygning ske enligt civila regler. I avvaktan därpå det lämpligt att flygning synes tillsvidare får ske enligt militära flygsäkerhetsregler.

Det kan bli nödvändigt att ändra förordningen 1986:1111, §§ 5 och för att det skall bli möjligt för Försvarsmakten att teckna sådana långsiktiga avtal med sjukvårdshuvudmännen. Det är utredningens mening att redan tecknade kontrakt mellan sjukvårdshuvudman och Försvarsmakten skall betraktas som en option och det aktuella ge landstinget rätt att förlänga kontraktet när den nuvarande kontraktstiden löper ut på de förutsättningar utredningen föreslår. som

Finansiering

Den av utredningen föreslagna lösningen kommer inte att innebära några ökade kostnader för staten, tvärtom innebär prissättning en enligt RRV:s självkosmadsmodell att intäkterna från uthymingen av helikoptrar, såväl avseende Nödhelikopter den långsiktiga som uthymingen, överstiger Försvarsmaktens direkta utgifter förknippade med verksamheten, beroende på att prissättningsmodellen inkluderar avskrivningskostnader. Utredningen avstår från att lägga fram exakta förslag till hur detta avskrivningsöverskott skall fördelas, vill i men första hand peka på behov av att öka insatsberedskapen för flyg- och sjöräddning i Norrland och i Bottniska viken för Nödhelikoptersamt beredskap i södra Sverige. Dessutom är det önskvärt att sjuktransporthelikoptrama utrustas med pejlanordning, kortvågsradio och vinsch.

Det ökade utnyttjandet av Försvarsmaktens helikoptrar medför, som tidigare redovisats, en snabbare förslitning av materielen och därmed krav på att helikoptrama måste omsättas tidigare än vad eljest som

varit nödvändigt. Övriga medel bör därför avsättas för förnyad

anskaffning.

5.8.4 Konsekvenser

I RRV:s uppdrag ingick att belysa de olika förslagens påverkan på konkurrenssituationen. RRV inleder med att konstatera att en särkostnadsprissättning är det lägsta pris Försvarsmakten bör acceptera. Priser som ligger över särkostnaden torde minska risken för underprissättning enligt konkurrenslagstiftningen.

Oavsett vilket pris Försvarsmakten tillämpar torde konkurrenssituationen för de privata företagen komma att påverkas. RRV konstaterar också att om Försvarsmakten går in som en ny aktör på marknaden kan konkurrenstrycket öka, beroende på vilket pris man väljer.

Eftersom ett pris motsvarande självkostnaden innebär att alla kostnader som är förenade med verksamheten täcks borde det kunna uppfattas som en konkurrensneutral prissättning. I olika sammanhang har företrädare för branschen framfört att Försvarsmakten inte konkurrerar på lika villkor som privata företag. Vad som menas med lika villkor är emellertid inte självklart. Krav på att Försvarsmakten skall justera sina kalkyler så att de motsvarar normalföretagets torde inte av konkurrensskäl vara särskilt vanligt förekommande. RRV för i sin utredning även ett resonemang om vilka kostnadsposter som i så fall skall justeras.

Utredningens mening är prissättning baserad på Försvarsmaktatt en ens självkostnad för helikopterverksamheten är förenlig med grundläggande konkurrensaspekter och kan inte betraktas som underprissättning. Det eventuellt hårdnande konkurrenstryck uppstår i som samband med att Försvarsmakten träder in på helikoptertransportmarknaden torde därför i huvudsak vara av positiv karaktär för samhället som helhet.

Konsekvenser för försvarsberedskapen är också intresse, dels av allmänt för totalförsvaret, dels specifikt för det militära försvaret. Det totala antalet i Sverige befintliga helikoptrar för Sjuktransporter vid ett krigsutbrott är av betydelse för den allmänna totalförsvarsbered-

skapen. Även kontrakt om tecknas för några av de militära sjuktransporthelikoptrama och detta skulle medföra bortfall någon enstaka av civil helikopter kommer det inte totalt och på lång sikt bli någon att

nedgång i ñrsvarsberedskapen vad landets helikopterkapacitet.

avser Den höga tillgängligheten och pilotemas kontinuerliga träning ger ett konkret tillskott till det militära försvarets insats- och mobiliseringsberedskap. Genom utredningens förslag tas sålunda hänsyn till Sveriges samlade försvarsberedskap.

5.8.5 Sammanfattning

Utredningens förslag till användning Försvarsmaktens helikoptrar av innefattar dels generell lösning för samtliga helikoptrar lämpade en för Sjuktransporter Nödhelikopter-modellen, dels specifik lösning en som ger sjukvårdshuvudmännen goda och likvärdiga möjligheter att teckna långtidskontrakt högst fyra kontrakt på helikoptrar för sjuktransporter. För båda alternativen gäller att prissättningen skall ske i enlighet med RRV:s förslag till självkostnadsprissättning.

Det nya kontraktet mellan Försvarsmakten och Västerbottens läns landsting visar att denna del helikopterfrågan långtidskontrakt är av på god väg att lösas. Utredningen förordar därför endast bättre en prissättningsmodell nämligen RRV:s förslag. Det är betydelse av stor att modellen med långtidskontrakt är generell, utan geografiska eller andra särlösningar.

5.9 Alternativa överväganden

5.9.1 Inledning

Det förslag som presenterades i 5.8 bygger på de premisser som framställdes i början avsnittet. av

Utredningen har studerat flera olika möjliga lösningar med varierande utgångspunkter. Det gäller till exempel enhetlig lösning skall om en väljas for hela landet, vilken detaljeringsnivå förslaget skall ha och vilken Organisationsform år att föredra etc. Detta avsnitt skall som

redovisa några av de alternativa modeller som utredningen har diskuterat.

5.9.2 Alternativa utgångspunkter

Inom ramen för gällande regler

I utredningsdirektiven anges att problemen avseende det civila bruket av försvarets resurser skall lösas inom ramen för gällande regler. Samtidigt har det under arbetets gång framkommit att det är osäkert om det går att uppnå ett markant ökat civilt nyttjande av försvarets helikoptrar inom ramen för gällande regler. Det kan t.ex. tänkas att ett pris satt på självkostnadsgrunder inte förmår att möta efterfrågan. Detta är något som kanske inte kommer att märkas på en gång, utan först efter några år, bl.a. beroende på att de flesta intresserade landstingen i dagsläget är uppbundna av existerande kontrakt.

Utredningen har därför också övervägt ett förslag kräver ett som frånsteg från gällande regler avseende konkurrens, upphandling ocheller statsstöd, dvs. avsteg som kräver regerings- och eventuellt riksdagsbeslut. Strävan bör dock hela tiden vara, att även om man väljer att gå utanför gällande regler skall den föreslagna lösningen ligga så nära regelverket som möjligt och innehålla konkurrens- och effektivitetsbefrämjande element. Samtidigt har den juridiska undersökning som genomförts på uppdrag av utredningen visat att det knappast torde vara nödvändigt med ett avsteg från gällande regler, med undantag för förordningen 1986:1111.

Det har framförts idéer om att kringgå lagarna, t.ex. att styra genom det civila bruket till statliga sektorer där LOU inte är tillämpligt, eller till stiftelser. Utredningens mening är emellertid att man inte bara får se till att efterleva lagamas formella regler utan att man också måste se till intentionerna med lagen.

P. n .g

Utredningen har låtit analysera flera olika prissättningsmodeller. CEPRO-modellen, i dagsläget används Försvarsmakten, är som av gjord med stor omsorg och med ambition att på detaljerad nivå en en identifiera kostnader. Vissa ingångsvärden är emellertid enligt RRV föråldrade. Utredningen delar också RRV:s uppfattning modelom att lens komplexitet är nackdel eftersom dess funktioner och innehåll en blir svårñrståeliga samtidigt som genomförandet förändringar förav svåras. Ett fortsatt användande av CEPRO-modellen rekommenderas därför inte.

RRV har även tagit fram ett förslag till särkostnadsprissättning. Även om förslaget enligt den juridiska analys som utredningen låtit genomföra, sannolikt inte står i direkt konflikt med konkurrenslagen, lagen om offentlig upphandling och med EU:s regler angående statsstöd, rekommenderar utredningen inte sådan lösning, eftersom sären en kostnadsprissättning kan antas ha negativa konsekvenser fir dc privata företagens marknadssituation. Även om privata företag troligen också fortsättningsvis kommer att ha invändningar försvarets mot agerande, är det viktigt att utforma försvarets medverkan på civila marknader på ett sådant sätt att de negativa konsekvenserna minimeras.

Olika geografiska lösningar

I ett tidigt skede utredningens arbete framkom det fanns fördelav att ar med att utredningen angav på vilka orter de fem helikoptrama borde placeras. Därigenom vore det t.ex. möjligt att styra resurserna till lokala marknader där en konkurrenssituation inte redan finns, att skräddarsy lösningen efter landstingens existerande behov och det befintliga utbudet samt att tillgodose ett geografiskt differentierat behov av räddningstjänst.

Generellt bör liknande villkor eftersträvas över hela landet så olika att sjukvårdshuvudmân har möjlighet att sluta avtal. Det finns samma emellertid vissa faktorer som kan innebära att regionala villkor kan vara att föredra. Om således uthyrningspriset efter de olika anpassas

placeringsorternas behov, kan det vara möjligt att utnyttja helikopt-

rarna i en större utsträckning. RRV nämner också fördelar med en lösning där prissättningen sker med utgångspunkt i landstingens betalningsvilja. Det förtjänar kanske att påpekas att det aldrig blir aktuellt att låta uthymingspriset understiga försvarets särkostnad för tjänsten i fråga.

Utredningen anser dock att nackdelarna med en geografisk differentierad lösning är större än fördelarna. Härvidlag är tidsaspekten viktig. Marknaden, liksom politiskt styrda organisationer, förändras kontinuerligt i olika avseenden. De förutsättningar som idag utgör underlag för beslut kan under en tioårsperiod förändras på många sätt. En av statsmakterna bestämd geografisk fördelning riskerar därför att snabbt bli obsolet. En generell lösning, där placeringen i större utsträckning bestäms av marknaden, har större möjlighet att automatiskt anpassas efter successiva förändringar i utbudet och efterfrågan. Till detta kommer rättviseaspekter. Det är svårt att motivera ett alternativ som innebär att de landsting som har ett större upplevt behov heliav kopterbuma Sjuktransporter skall betala mer för denna tjänst.

Operatör

Utredningens förslag är att låta Försvarsmakten även fortsättningsvis operera och disponera de fem sjuktransporthelikoptrama. Två andra förslag har diskuterats, dels att låta civila helikopterföretag operera helikoptrarna, dels att låta polisen disponera eller flera helikopen av trarna. Kraven att helikoptrarna ska vara kamouflagemålade och flygas av militära piloter måste dock beaktas.

Fördelen med att Försvarsmakten hyr ut helikoptrarna ligger i att detta skulle vara ett, åtminstone i teorin, konkurrensneutralt förfarande. Näringsfrihetsombudsmannen, senare ombildat till Konkurrensverket, har i ett beslut från 1991 dnr 20891 anfört:

Teoretiskt sett skulle någon lease-givare kunna ställa upp och leasa ut av staten införskaffade tvåmotoriga helikoptrar till de entreprenörer som vunnit respektive anbudstävling i de olika

områdena. Leasing-avgiften bör inte subventioneras utan bör täcka kostnaderna. Detta är viktigt inte minst för att uppnå konkurrensneutralitet gentemot de företag inte önskar utnyttja som leasing-möjligheten. Kostnaderna skulle med denna modell i slutändan falla på uppdragsgivama, dvs. sjukvårdshuvudmännen, medan staten genom leasingintåktema har kvar fond för investeen ringar i nya helikoptrar. Eventuell subventionering till sjukvårdshuvudmännen bör ske på andra vägar än direkt via själva anbudsförfarandet för att bibehålla konkurrensneutraliteten vid anbudsförfarandet.

Ett problem med att använda sig av ett i förväg fastställt uthymingspris år att priset måste kalkyleras omsorgsfullt för att det skall uppfattas såsom konkurrensneutralt och då år man tillbaka i situasamma tion som om Försvarsmakten tecknade kontrakt direkt med sjukvårdshuvudmännen. Ett alternativ är därför att Försvarsmakten auktionerar ut rätten att hyra helikoptrarna. Ett auktionsförfarande bör i så fall kombineras med ett minipris täcker Försvarsmaktens särkostsom nader för helikoptrarna.

Enligt RRV:s underlag till utredningen har intresset för en uthyrningslösning minskat sedan början 1990-talet, eftersom allt fler av av de civila helikopterföretagen har tillgång till tvåmotoriga nu egna helikoptrar.

Ett alternativ till att hyra ut helikoptrarna är att bilda ett gemensamt bolag, ägt av Försvarsmakten, privata helikopterföretag och eventuellt landstingen. Bolaget, som i så fall borde ha samordnandeladminien strativ roll kan hyra in helikoptrar från delägarna för att utföra transporterna åt landstingen. Det finns emellertid flera problem med denna lösning, bl.a. en oklar rollfördelning, troligtvis försämrade konkurrensvillkor, och att lösningen eventuellt står i strid med konkurrenslagen.

Det fordras enligt utredningens mening mycket starka skäl för att föreslå en uthymings- eller bolagslösning eftersom det rör sig om mycket komplicerade lösningar, i slutändan kanske inte löser som

grundproblemet. Sådana starka skäl föreligger inte enligt utredningens mening.

Ett annat alternativ vad gäller operatör är att låta Rikspolisstyrelsen operera en eller flera av helikoptrama, och med dessa erbjuda sjuktransporter till sjukvårdshuvudmännen. Fördelen med sådan lösen ning skulle vara att man vinner samnyttjandeeffekter mellan sjuktransporter och polisiära insatser och därmed kan också dela på man de fasta kostnaderna. Det kan i sammanhanget nämnas att Rikspolisstyrelsen har tidigare erfarenheter av helikopterbuma sjuktransporter.

Det finns emellertid nackdelar med alternativet. En invändning berör Försvarsmaktens beredskapskrav. Som visades i avsnittet 5.7 är det ett krav att helikoptrama är kamouflage-målade och att de flygs av militära piloter. Det första kravet skulle kunna lösas Rikspolisom styrelsen accepterade att helikoptrama är kamouflage-målade och utmärks med polisiära beteckningar på ett sätt som är enkelt att avlägsna när helikoptrama återgår till Försvarsmakten. Problemet med pilotsituationen kvarstår dock.

Vid diskussionerna fördelarna med samutnyttjande med polisen om har framförts att helikoptrama då blir maximalt utnyttjade. Regeringen har emellertid uttryckt att nya sjuktransporthelikoptrar för krigsbruk bör så långt det är möjligt utnyttjas for sjuktransport i fred, vilket utredningen funnit bör ha särskild vikt vid bedömning. Ett en alltför flitigt utnyttjande helikoptrama for andra ändamål än för av Sjuktransporter skulle innebära ökad förslitning materielen. Det en av har tidigare visats att detta innebär negativa konsekvenser för försvarsberedskapen samt krav på tidigare nyanskaffning och dyrbarare underhåll.

Som tidigare påpekats strävar utredningen efter generell lösning. en En uppdelning av helikoptrama utifrån organisationstillhörighet är därför inte principiellt önskvärd på samma grunder det inte är som det i geografiskt hänseende. Utredningen faster stor vikt vid inatt tresserade landsting nu ges goda och likvärdiga möjligheter att teckna långtidskontrakt på sjuktransporthelikoptrama. En särlösning med

polisen som operatör för eller flera dessa sjuktransporten av helikoptrar skulle innebära ytterligare tveksamheter vad om som gäller samtidigt som tecknandet langtidskontrakt begränsas av geografiskt. Utredningen också praktiska problem med splittra ser att upp helikoptrama på flera statliga operatörer sinsemellan skall som konkurrera att erbjuda Sjuktransporter sjukvårdshuvudmännen. om

Sammantaget innebär detta, att utredningen finner att fördelarna inte

uppväger nackdelarna med att låta Rikspolisstyrelsen eller operera en flera av helikoptrama.

6. UTREDNINGENS REKOMMENDATIONER AVSEENDE NYA UPPGIFTER FÖR FÖRSVARSMAKTEN OCH FORTSATT UTREDNINGSARBETE

6.1 Allmänt

I direktiven till utredningen har civilt bruk inte utvecklats närmare, utan det ses som ett enhetligt begrepp. Utredningen har hittills också behandlat all form av civilt bruk av försvarets på ett enhetligt resurser sätt. Inför det fortsatta arbetet och överväganden möjligheterna om till ett ökat civilt bruk, är det av vikt att tydlig åtskillnad görs en mellan nya uppgifter för försvaret och det mer vardagliga och kommersiella utnyttjandet som en biverksamhet. Det är ett sätt för senare aktörer utanför försvaret att ta del av befintliga inom förresurser svaret, utan att detta för den skull skrivs in i myndigheternas uppgifter.

6.2 Principer för ett ökat bruk försvarets befintliga av resurser

De resurser avsedda för krigsorganisationen som försvaret och i synnerhet Försvarsmakten disponerar idag börkunna merutnyttjas på ett mer effektivt sätt av offentliga myndigheter och privata företag och andra aktörer. Det är utredningens mening att ett sådant civilt bruk bör följa vissa principer. För det första bör det röra sig om att nyttja sådana resurser som har anskaffats för krigsorganisationens behov, och som inte utnyttjas till fullo av fredsorganisationen. Civilt bruk skall alltså inte vara ett sätt att bevara fredsorganisationen eller vissa arbetsuppgifter som inte längre behövs för krigsorganjsationen. Dessutom bör användaren ersätta försvaret för de kostnader som uppstår som en följd av det civila bruket. Utredningen rekommenderar att Försvarsmakten utarbetat en generell prissättningsmodell, som bygger på RRV:s förslag till självkostnadsmodell.

6.3 Nya uppgifter för Försvarsmakten

6.3.1 Grundläggande synpunkter

Tillkommande uppgifter bör bara beröra områden där den personal och utrustning inom försvaret finns ñrsvarsskäl kan tillsom av ges läggsuppgifter. Helt uppgifter kräver helt nya som en ny organisation, personal och utrustning kommer således icke ifråga som förslag i denna utredning. Mot bakgrund redovisningen i kapitel 4 och av dessa grundläggande synpunkter har utredningen funnit det lämpligt att endast peka ut några få områden särskild betydelse. Valet av av områden baseras dels på externa önskemål, dels på utredningens preliminära analys av inom vilka områden uppgifter för Försvarsnya makten skulle innebära ett ökat utnyttjande samtidigt av resurserna, som det inte skulle få negativa effekter på konkurrenssituationen.

6.3.2 Miljöväm

I Försvarsmaktens uppgifter i framtiden bör ingå att biträda vid insatser för att värna och återställa miljön. Redan i dag skall Försvarsmakten enligt sin instruktion väga in miljöaspektema vid verksamhet i fred. De uppgifter framdeles som kan komma i fråga för Försvarsmakten är t.ex.: förberedelser och bistånd vid katastrofer - - sanering och anläggning av dammar stöd universitetsinstitutionermotsv med provtagning - o.dyl. - stöd med transportmedel vid skilda miljövämsinsatser.

Däremot går förslaget miljövämskår från Kristianstads kommun om i skrivelse till regeringen 7 december 1994 långt utöver de principer som utredningen föreslår och kan alltså inte rekommenderas.

6.3.3 Dykeriarbeten och bärgning på havs- och sjöbotten

Marinen har dykeri- och bärgningsresurser som lämpar sig för alla slags arbeten och undersökningar på havs- och sjöbotten. Samtidigt finns civila bârgnings- och dykeriföretag. Det är vikt att ingen av

negativ konkurrens uppstår. Marinens utökade uppgifter bör därför endast vara:

bärgning av sådant som är statens egendom havsbottenarbeten kopplade till statens skyldigheter och åtaganden inom den ekonomiska zonen kringuppgifter vid inträffade större olyckor som ett led i räddningstjänsten.

Den pågående Sjöverksamhetskommittén Fö 1993:08 kan också komma med förslag om marina tilläggsuppgifter.

6.3.4 Utökade uppgifter för ingenjörtrupperna

Ingenjörtruppema har både personal och materiel som kan användas vid byggnation och reparationer på många olika sätt. Det finns dock nästan alltid civila entreprenörer med minst motsvarande förmåga. Utökade uppgifter för ingenjörtruppema bör därför endast beröra nödsituationer och reservlösningar intill dess civila entreprenörer tar over.

I förordningen 1986:1111, § 5 sägs att Försvarsmakten får bygga vägar och broar osv. Regeringen bör överväga att i stället rikta en uppgift till Försvarsmakten, t.ex. att Försvarsmakten skall vara beredd och också utföra byggnationer för att upprätthålla samhällets infrastruktur vid inträffade störningar intill dess ordinarie upphandling m.m. genomförts och entreprenör kontrakterats för att återställa eller förnya funktionen.

6.4 Behov av och förslag angående fortsatt utredning

I direktiven anges att regeringen skall ta ställning till fortsatt utredning efter denna delrapport. I kapitlen 4 och 5 har redogjorts för erfarenheter av hittillsvarande civilt bruk av försvarets resurser. Dessutom har utredningen gett förslag angående lösning av helikopterfrägan. Ur detta material kan grunderna för behoven av fortsatt utredning utläsas. I det följande ges en sammanfattning därav, vilket sam-

tidigt utgör förslag i enlighet med direktiven. Uppställningen har gjorts punktvis fir att underlätta ställningstagande.

Undersökning av möjligheterna att vidga civilt bruk av Försvarsmaktens resurser.

I kapitel 4 visas en mycket stor spännvidd mellan Försvarsmaktens förband vad gäller utnyttjande av förbandens resurser för civilt bruk. En undersökning av de tre förband som har mycket sådant bruk kommer sannolikt att visa både på möjligheter och problem när det gäller att andra förband skall kunna erbjuda detsamma. Undersökningen genomförs lämpligen som fallstudier vid förbanden i Skövde och i Östersund vid underhållsregementet samt i Södra Militärområdet. Dessutom bör erfarenheterna från F 7 analyseras, varvid Chefen för Flygvapenledningens restriktioner för flygtransporter utvärderas.

Regeringens råd och anvisningar för civilt bruk av försvarets resurser.

l kapitel 4 visas också exempel på råd och anvisningar som både ger en samlad inriktning av civilt bruk och ett mer ensartat utbud. Det bästa exemplet är den brittiske försvarsministerns utgivna skrift i ämnet. Avsikten är att, om regeringen så önskar, fallstudiema genom och redan tillgängligt material ta fram motsvarande svensk skrift en till ledning för försvaret.

Förslag till anvisningar som följd av nya pliktlagen.

I avsnitt 4.2.4 om personalutnyttjande kopplat till den pliktlagen nya anmäls att de bemanningsansvariga myndigheterna själva bör utföra en följdanalys av lagen med avseende på utnyttjande personal för av annat än krigsuppgifter. Anvisningar därom nödvändiga. Om synes regeringen så önskar kan förslag till sådana anvisningar utformas av utredningen under våren.

Förslag till ändringar i förordningen 1986:1 111.

I de förslag till lösning av helikopterfrågan som givits i kapitel 5 ingår behov av ändring av denna förordning i två avseenden. Det ena berör uttrycket trängande behov i § 2 kopplat till förslaget om Nödhelikopter. Det andra berör eventuell ändring av §§ 5 eller 6 med anledning av att sjukvårdshuvudmännen ges möjlighet att teckna långtidskontrakt för att använda helikopter 11 och framtida sjuktransporthelikoptrar för Sjuktransporter. Om regeringen anser att förslag om sådana ändringar bör tas fram av utredningen kan så ske redan under våren.

Förslaget angáende Nödhelikoptrar, avsnitt 5.8.och ovan, kräver också konkretisering vad gäller beslutsfattning, larmorganisation, beredskap m.m. En sådan konkretisering kan göras av utredningen, bl.a. genom förslag om provverksamhet, efter regeringens beslut med anledning av denna första etapp.

Förslagen om att erbjuda avtal för de fem hkp 11 behöver följas upp med avseende på prissättning, Organisationsform, lokalisering, personalutnyttjande och övningseffekter m.m. En sådan uppföljning är helt följdriktig och bör göras långsiktigt. Inledningsvis kan detta göras av utredningen fram till 950915.

Konkretisering av förslagen om militän stöd till polisen vad gäller möjligheter att låna materiel och metoder för bättre utbildning och övning. En sådan konkretisering kan lämpligen ske i form av en handbok för både polismyndighetema och cheferna för försvarets produktionsenheter.

BILAGOR

Bilaga 1 Sida 14

Kommittédirektiv

WE

PM

Dir. 1994:61

Fredstida utnyttjande för civila ändamål av resurser

avsedda för försvarsändamål

Dir. 1994:61

Beslut vid regeringssammanträde 30 juni 1994

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda frågor om det fredstida utnyttjandet for civila ändamål avsedda för försvarsändamâl. av resurser Utredningsarbetet skall bedrivas i etapper.

I första etapp skall utredaren utvärdera erfarenheterna av det hittillsen varande fredstida utnyttjandet för civil verksamhet av resurser avsedda för försvarsändamâl. Därvid skall dels belysas de eventuella tillämpningsproblem gällande regler på området ger upphov till, dels lämna förslag till hur som problemen kan lösas inom för de principer som gällande regler bygramen på. Den fredstida användningen av försvarets helikoptrar för civila ukger transporter skall lösas.

l andra etapp skall utredaren pröva förutsättningarna för ett fortsatt en fredstida utnyttjande för civila ändamål av resurser avsedda för försvarsändamål, och lämna förslag erforderliga riktlinjer och bestämmelser om härför.

Resultatet den första etappen skall redovisas senast den l mars 1995. av Uppdraget dess i helhet skall avslutat senast den 15 september 1995 vara .

Bakgrund

Riksdagen mot. l99l92:Fö3l5 och Fö3l7, bet. 199192:FöUl2 mom. 129, rskr. 199192:337 gav i maj 1992 som sin mening regeringen till känna vad försvarsutskottet hade anfört om utredning om utnyttjande av totalförsvarets resurser för civila ändamål.

Utskottet hade konstaterat att det på lokal nivå sedan några år pågått ett direkt samarbetemilitärt-civilt inom ramen för det s.k. sambruksprojektet, men att ett mera omfattande sambruk mött vissa hinder på grund bl.a. av gällande konkurrensbestämmelser.Det hadevidare varit oklart hur totalförsvarets kapitalkostnader skulle vägas vid ett sådant samutnyttjande. Utskottet hade också sett andra skäl för att sammanhålletinhämta erfarenheter av detta samutnyttjande son1 grund för förslag fortsatt inriktning om en av det militäracivila samarbetet.

Riksdagen har även samband med behandlingen i av frågor om offentlig upphandling prop. 199394:227, bet. 199394:FiUl8, rskr. 199394:339 uttalat sig om konkurrensneutralitet i offentlig verksamhet i samband med utnyttjande av militära transportmedel för civila ändamål.

I förordningen 1986: 1l 11 om militär medverkani civil verksamhetfinns bestämmelser för medverkan i räddningstjänst m.m. och för utförande av annat arbete samt gemensamma bestämmelser om konkurrens.

Frågor rörande samverkan mellan försvarets verksamhet och det civila samhället har under senare tid aktualiserats i skilda sammanhang.

Hot- och riskutredningen Fö 1992:03 har som uppgift att utreda påfrestningar och risker i det fredstida samhället och vissa frågor inom totalförsvarets civila del. Utredningen skall bl.a. pröva möjligheterna att inom olika områden i ökad utsträckning vidta åtgärder för att möta påfrestningar och risker i det fredstida samhället och beredskapsåtgärder mot säkerhetspolitiska kriser och krig i ett sammanhang.

Luftfartsverket har i en skrivelse till Kommunikationsdepanementet i augusti 1993 föreslagit att regeringen uppdrar verket att efter samråd med berörda militära myndigheter reglera luftfart med militära luftfartyg för civila uppdragsgivare.

Trafikflygföretagens Riksförbund har i en framställning till regeringen i mars 1993 hemställt att Trafikflygarhögskolan inte tillåts fortsätta med vad förbundet kallar Trafrkflygarhögskolans konkurrensbegränsandeverksamhet. Regeringen beslutadei januari 1994, med hänvisning till den kommande, nu

förevarande utredningens arbete, att inte vidta någon åtgärd med anledning av framställningen.

Riksrevisionsverket har i en skrivelse till Försvarsdepartementet i februari 1994 föreslagit att frågan om vilka principer för avgiftssâttning som bör tilllämpasför försvarets ambulanshelikoptrar bör behandlasi den kommandeutredningen.

Svenska Busstrafikförbundet numera Svenska Bussbranschens Riksförbund har i en skrivelse till regeringen i september 1993anfört att försvaret bedriver beställningstrafik med buss på den öppna marknaden utan att behöva följa de krav i olika hänseenden som gäller för den privata busstrafiknäringen. Regeringen beslutade i mars 1994, med hänvisning till att den aktualiseradefrågan ligger inom ramen för den kommande utredningens arbete, att inte vidta någon ytterligare åtgärd med anledning av skrivelsen.

Regeringen har i december 1993 beslutat om direktiv dir. 1993:136 till en kommitté med uppgift att utreda en ytterligare samordning och effektivisering av statens maritima verksamhet, i första handden verksamhet som bedrivs av marinen, Kustbevakningen, Sjöfartsverket och sjöpolisen.

Likaledes i december 1993 har regeringen beslutat om anvisningar till myndigheterna om fortsatta förberedelser för nästa försvarsbeslut. anvis- I ningarna har lämnats ett studieuppdrag till Militärhögskolan och Försvarets forskningsanstalt om totalförsvarets uppgifter i fred.

Regeringen har i årets budgetproposition prop. 199394:l0O bil. 5 s. 81 uttalat att den hjälp som den nya myndigheten Försvarsmaktenkan lämna vid miljökatastrofer år mycket värdefull och att Försvarsmaktenoch de ansvariga civila myndigheterna aktivt bör söka former för att möjliggöra effektivaste hjälp vid olyckor.

l proposition 199394:l67 om en effektivare fordonskontroll har regeringen anmält att det, särskilt i glesbygd, är angeläget att man får till stånd en bättre samordning mellan den militära och den civila besiktningsorganisationen, och att den kommande utredningen bör studera samordningsmöjligheterna.

Försvarets materielverk och Rikspolisstyrelsen har kommit överens om att prova en modifierad stridsbåt 90 i sjöpolisverksamheten.

Uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda frågor om det fredstida utnyttjandet för civila ändamål av resurser avsedda för försvarsändamål. Utredaren skall hålla kontakt med de kommittéer och myndigheter i övrigt som på regeringens uppdrag arbetar med hithörande frågor. Utredningsarbetet skall bedrivas etappvis.

I en första etapp skall utredaren kartlägga erfarenheterna av det hittillsvarande fredstida utnyttjandet för civil verksamhet av resurser avsedda för försvarsändamål. Underlaget bör inte bara ta sikte Sverige utan också förhållandena i någrajämförbara länder. Utredaren skall redovisa de regler som finns på området eller som eljest kan ha betydelse sammanhanget; i i den här delen skall också EU:s regelverk uppmärksammas.Redovisningen skall också omfatta en beskrivning av de tilllämpningsproblem som gällande regler kan ha gett upphov till. Särskilt skall uppmärksammasproblem som har att göra med påverkan på konkurrensförhållanden och konsekvenser för konkurrerande civil verksamhet, inte minst i glesbygd.Probleminventeringen skall åtföljas av förslag till hur man kan lösa problemen inom ramen för de principer som berörda regler grundas på.

l den första etappen skall också behandlasfrågan om den fredstida användningen av försvarets helikoptrar för civila sjuktransporter. Uppdraget är här att lägga fram förslag till en lösning som innebär att intentionerna i 1987 års försvarsbeslut kan förverkligas.

I en andra etapp skall utredaren samlatpröva förutsättningarnaför ett fortsatt, utvidgat fredstida utnyttjande för civila ändamål av resurser avseddaför försvarsändamål, och lämna förslag om erforderliga riktlinjer och bestämmelser härför. Därvid skall beaktas de beslut som då fattats om ett svenskt EU-medlemskap.

Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredareangående utredningsförslagens inriktning dir. 1984:5 och EG-aspekter utredningsverksamhetendir. i 1988:43.

Resultatet av den första etappen skall redovisas senast den l mars 1995. Därvid skall eventuellt behov av tilläggsdirektiv inför en andra etapp anmälas. Uppdraget skall i sin helhet vara avslutat senast den 15 september 1995.

Försvarsdepartementet

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL Stockholml 994

Bilaga 2 157 Datum RRVdnr RIKSREVISIONSVERKH 1995-02-06 20-94-2688 Ert datum Erubetecluiin 1994-12-12 FO 1994:

Kommittén Civilt bruk av försvarets resurser Försvarsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

ivilt k vfrv tshelik trar ll

Kommittén Civilt bruk av försvarets resurser dir 1994:61 har uppdragit till Riksrevisionsverket RRV att utreda vissa frågor som rör prissättningen vid civilt bruk av arméns helikoptrar Hkp 11. Synpunkter utredningsmaterialethar inhåmtats från Försvarsmakten,Konkurrensverket, utredaren Eva Edwardsson, som haft kommitténs uppdrag att redovisa EUs regelverk kring frågor som rör statsstöd,konkurrens och offentlig upphandling, samt företrädare för den civila helikopterbranschen.

I enlighet med uppdraget har RRV för civila sjukvårdstransportermed försvarets helikoptrar upprättat förslag till generell kalkylmodell som underlag för prissättning - - särskilt redovisat sârkostnademaför den civila verksamheten - belyst olika förslag till alternativa driftformer för verksamheten.

RRV har även diskuterat pxissâttningsfrågan ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Statsmaktemasmål år att öka helikopterkapaciteten för sjukvårdstransporter. Detta får dock inte ske så att konkurrensförutsättningarna marknaden för civila sjukvårdstransporteronödigtvis snedvrids. Varken ett företagsekonomiskteller ett samhällsekonomiskt synsätt leder fram till någon invândningsfri lösning av prissättningsfrågan.

Bzsfiluadrexx Telefon Telefax Drottninggatan 89 08-690 40 00 08-69000 4I

Damm RRVdnr 1995-02-06 20-94-2688

För att uppnå statsmaktemas mål torde enligt RRV mycket tala för att prissättningen av sjukvårdstmnsponer med försvarets helikoptrar sker med utgångspunkti landstingensbetalningsvilja. Försvaret erbjuder ett lägre pris till de landsting som i annat fall inte skulle ha efterfrågat tmnsportema. Ett sådan lösning kräver ett särskilt beslut statsmakav terna.

Generaldirektör Inga-Britt Ahlenius har beslutat i detta ärendei närvaro av direktör Anette Wik, revisionsdirektör Barbro Lindby-Ragsten, avdelningsdirektör Eine Malmberg, föredragande samt förste revisor SusanneJansson. f 4 z c 74 t .. l I

k¥,Q.,V.’J.,.L,7,-;2—I;

I MQ Inga-Britt Ahlenius ine Malm erg

L. z

Civilt bruk försvarets helikoptrar av Hkp 11

RRV Eine Malmberg SusanneJansson

I rapporten är vissa sifferuppgifter i kap 8 och 10 samt i bilaga 2 och 3 utelämnade med hänvisning till 6 kap 1-2 §§ sekretesslagen.

De utelämnade uppgifterna är i rapporten markerade med .

INNEHÅLL

l INLEDNING . 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Uppdraget 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Avgränsningar och genomförande 3 . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Rapportens disposition 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

BAKGRUND 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Historik 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Försvarsmaktens avgiftsbelagda verksamhet 7 . . . . . . . .

REGLER OCH RIKTLINJER OM PRISSÄTINING OCH

UPPHANDLING 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Avgiftsförordningen 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Konkurrenslagen 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 lagen om offentlig upphandling 10 . . . . . . . . . . . . . . .

ANBUDSUPPHANDLING AV

SJUKVARDSTRANSPORTER I VASTERBOTTENS LÄN ll . . 4.1 Bakgrund ll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Upphandling 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

MARKNADEN FÖR SIIJKVÅRDSTRANSPORTER 13 . . . . . . 5.1 Marknad 14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Helikopterbranschens synpunkter 15 . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Konkurrensverkets principiella synpunkter 16 . . . . . . . . .

JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRETAGSEKONOMISKA OCH

SAMHÄLLSEKONOWSKA KALKYLER 16 . . . . . . . . . . . . 6.1 samhällsekonomiska kalkyler 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Investeringsbeslut l7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Prissättning 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

NUVARANDE PRISSÄTTNINGSPRINCIP,

CEPRO-MODELLEN 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Allmänt 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Förutsättningar och antagandeni modellen 22 . . . . . . . . . 7.3 Sambruksvinster 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 Fördelning av indirekta kostnader 23 . . . . . . . . . . . . . . 7.5 Kalkylmåssiga poster 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6 Sammanfattning av RRVs överväganden 24 . . . . . . . . . .

KOSTNADSKALKYL 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Allmänt 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Särkostnader 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 Allmänna principer för kalkylexemplet 26 . . . . . . . . . . . 8.4 Kommentarer till vissa kostnadsposter 29 . . . . . . . . . . . . 8.5 Sammanfattning av RRVs överväganden 33 . . . . . . . . . .

9 ALTERNATIVA PRISSÄTTNINGSPRINCIPER 34 9.1 . . . . . . . . Allmänt 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2 Sjilvkostnadsprissittning 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.3 Sârkostnadsprissåttning 38 9.4 Marknadsprissâtming . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 9.5 Regional prisdifferentiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.6 Sammanfattning av RRVs överväganden 40 . . . . . . . . . .

10 AIJERNATIVA PRISKONSTRUKTIONER, FAST ELLER

RÖRLIGT PRIS 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.1 Fast månadskostnad kombinerad med timkostnad 41 . . . . . 10.2 Endaströrligt pris 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.3 Endast fast pris 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11 KONKURRENSASPEKTER PÅ PRISSÄTTNINGEN 43 . . . . . 11 l Allmänt 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2 Sjâlvkosmadsprissâttning 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.3 Sârkosmadsprissättning 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.4 Marknadsprissâtming 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.5 Prisdifferentiering 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.6 Sammanfattning av RRVs överväganden 49 . . . . . . . . . .

12 ALTERNATIVA DRIFTFORMER 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.1 Statsmaktemasuttalanden om verksamhetsformer för

statlig verksamhet 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.2 Stiñelse, bolag eller uthyrning 51 12.3 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . av RRVs överväganden 54 . . . . . . . . . .

13 gRVs AYSLUTANDE KOMMENTARER OCH

OVERVAGANDEN 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 1 Uppdraget

Bilaga 2 Kalkylmodell

Bilaga 3 Grundinvestering

1 INLEDNING

1.1 Uppdraget

Kommittén Civilt bruk av försvarets resurser dir 1994:61 gav den 12 december 1994 Riksrevisionsverket RRV i uppdrag att lämna förslag till prissättningsprinciper vid utnyttjande av försvarets sjukvårdshelikoptrar för Sjuktransporter i fredstid se bilaga l. RRV skall även analysera nuvarande prissättningsprinciper i syfte att föreslå förändringar som innebär att intentionerna i 1987 års försvarsbeslut uppnås, samtidigt som konkurnensaspekter beaktas. Uppdraget omfattar även att ge förslag på alternativa driftformer för utnyttjandet av helikoptrarna.

RRV skall inhämta synpunkter från Försvarsmakten, Konkurrensverket, samt företrädare för den civila helikopterbranschen.

Den 6 februari 1995 skall uppdraget redovisas.

1.2 Avgränsningar och genomförande

Enligt direktiven skall RRV utgå från de fem sjukvårdshelikoptrar Hkp ll anskaffats i enlighet med 1987 års försvarsbeslut. Redovisade som prissättningsprinciper bygger därför på dessa helikoptrar och någon undersökning om principerna även är tillämpbara på andra försvarshelikoptrar har inte gjorts.

RRV har under hand i samråd med företrädare för kommittén definierat uppdraget att primärt utreda alternativa prissåttningsprinciper, inte som att för olika kalkylsituationer lämna förslag på lämplig avgiftsnivå. De kostnadsuppgifter som lämnas rapporten i grundar sig i huvudsak på uppgifter från nuvarande kalkylmodell. Sedan ställning tagits till prissättningsprincip kan Försvarsmakten samrådamed RRV om den närmare utformningen avgiftskalkylema och avgiftsnivåema inom av för ett samrådsförfarande enligt avgiftsförordningen 1992:191. ramen

Av uppdraget framgår att förslag till alternativa driftformer skall utredas. RRV begränsar sig här, med hänsyn till den korta utredningstiden och förslagens komplexitet, till att endast föra övergripande resonemang. Vidare utredning beträffande avtalskonstruktioner etc måste därför göras om förslagen skall genomföras.

I enlighet med utredningsuppdraget har en fallstudie av en aktuell anbudsupphandling sjukvårdstransporter med helikopter genomförts i av Västerbottens län. Syftet med fallstudien har varit att RRV en inblick i ge hur ett landsting bedriver verksamheten, vilka krav och önskemål som kan ställas på anbud och hur landstinget väljer anbudsgivare.

Uppdraget har genomförts genom studier av tidigare utredningar och annan dokumentation inom området. Arméns flygcentrum i Boden har löpande bidragit med information och synpunkter. RRV har inhämtat synpunkter från Eva Edwardsson, Uppsala Universitet angåendeEUs regelverk på området, samt från Konkurrensverket och Försvarsmakten. Synpunkter har även inhämtats från följande företrädare för den civila helikopterbranschen:Helikopterföretagens riksförbund, Norrlandsflyg AB, Heliflyg AB, OstermanHelicopter i Göteborg AB och SOS Helikoptern Gotland. Därutöver har Svenskapilotföreningen på eget initiativ inkommit med synpunkter.

Landstinget i Västerbottenslän och Södra Lapplands sjukvårdsdistrikt har genom fallstudien bidragit med information.

1.3 Rapportens disposition

Kapitel 2 till 6 ger bakgrundsinformation om civilt bruk försvarets av helikoptrar Hkp ll. De efterföljande kapitlen 7 till 13 är mer analyserandeoch problemorienterade.

Kapitel 2 ger en historisk beskrivning av de övervägandenoch beslut som föregick införskaffandet av försvarets sjukvårdshelikopuar. Även statsmaktemasuttalandenbeträffande vilka prissättningsprinciper som skall tillämpas för försvarets helikoptrar vid civila sjukvårdstransporter återges.

I kapitel 3 presenterasett par centrala lagar och förordningar som gäller för myndigheter som säljer varor eller tjänster. Dessaär avgiftsförordningen 1992:191 och konkurrenslagenl993:20. Även lagen om offentlig upphandling 1992:1528 presenteras översiktligt.

Kapitel 4 redogör för en aktuell anbudsupphandling av sjukvårdstransportermed helikopter i Västerbottenslän. Fallstudien ger en inblick hur ett landsting bedriver verksamheten,vilka krav och önskemål som kan ställas anbud och hur landstinget väljer anbudsgivare.

I kapitel 5 ges en kort beskrivning av marknadenför sjukvårdstransporter med helikopter. Vidare återgeshelikopterbranschensoch Konkurrensverkets synpunkter på prissättningen av försvarets ukvårdstransportermed helikopter.

En jämförelse mellan företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt sätt att kalkylera görs i kapitel En kort presentation över vad det innebär ges att göra en samhällsekonomisk kalkyl och när det lämpar sig att göra en sådan. En presentation ges också av vad som skiljer företagsekonomiska och samhällsekonomiska kalkyler åt, i det konkreta fallet civila

sjukvårdstransporter med försvarets helikoptrar.

I kapitel 7 analyserasförsvarets nuvarandeprissättningsprincip för civila sjukvårdsuppdrag.

I kapitel 8 presenteras hur RRV anser att en självkostrtadskalkyl för försvarets civila sjukvårdstransporter bör vara uppbyggd. Vidare identifieras vilka kostnader som utgör sârkosmaderför verksamheten.

Med kostnadskalkylema som underlag redogör RRV i kapitel 9 för alternativa prissâttningsprinciper. Olika omständigheter-presenterassom kan motivera avsteg från självkostnadsprissätming. Vidare redogörs för när sårkosmadsprissâttning kan vara aktuellt liksom marknadsprissättning och regional prisdifferentiering.

Kapitel 10 behandlar olika priskonstruktioner, från fast pris till enbart rörligt pris.

I kapitel II redogörs för konkurrensaspekterpå dei kapitel 9 redovisade prissättningsprincipema. Bl a återgesskillnader i kostnadsbild mellan civila företag och försvaret vad gäller sjâlvkostnaden och sårkostnaden för verksamheten.

Kapitel 12 tar upp frågan om alternativa driftformer för försvarets sjukvårdshelikoptrar. Ett alternativ som tas upp år att försvaret, privata helikopterföretag och eventuellt landstingen bildar ett gemensamt ägt bolag eller stiftelse som offererar landstingen transporter. Även uthyrning av försvarets helikoptrar till civila aktörer tas upp.

I kapitlet 13 lämnar RRV några avslutandekommentarer civilt bruk om av försvarets helikoptrar.

2 BAKGRUND

2.1 Historik

Fram till år 1992 hade staten ett operativt ansvar för sjukvårdsuansporter med helikopter. Den l januari 1992 överfördes detta till ansvar sjukvårdshuvudmännen. Sjuktransporter inom ramen för räddningstjânstlagen1986:1102 omfattadesinte av lagändringen.

Frågan om sjuktransporter med helikopter har utretts sedan 1970-talet. l 1987 års försvarsbeslut prop 198687:95 bil FöUl rskr 310 anförde försvarsutskottet att kapaciteten i fråga Sjuktransporter med helikopter om borde utökas för att tillgodose lcrigsbehovet och att denna utökning borde göras ett sådant sätt att även fredsbehovet kunde tillgodoses.

Sedan 1985 har regeringen i olika omgångar förhandlat med sjukvårdshuvudmännen och utrett frågan i syfte att bl komma överens a om de ekonomiska villkoren för en ökad medverkan från sjukvårdshuvudmännenssida.

Genom riksdagens beslut år 1990 prop 1989902100, bil SoU17, rskr 172 fastställdes en statlig ram om 75 miljoner kronor i medelprisläge 198889 för införskaffande av sjukvårdshelikoptrar. Som villkor för bidraget föreskrevs motsvarandemedverkan från sjukvårdshuvudmännen. Ipropositionen förutsattes vidare att de resurser som i dag används för dessaändamål hos polisen, försvarsmakten och de privata helikopterföretagen skulle utnyttjas även i fortsättningen.

Regeringen behandladei februari 1992 frågan om helikoptrar för sjukvårdstransporter i proposition 1991921102 om totalförsvarets utveckling t o m budgetåret 199697 och anförde bl att grunderna för a 1987 års försvarsbeslut avseendeSjuktransporteri krig fortfarande bör gälla Transportkapacitetenbör därför ökas. Tillgängliga resurser i samhället bör utnyttjas effektivt, och därför bör nya sjuktransporthelikoptrar för krigsbruk så långt det är möjligt utnyttjas för Sjuktransporter i fred. Sjukvårdshuvudmännenansågsig dock sakna ekonomiska förutsättningar för att medverka till anskaffningen av helikoptrama. Anskaffningen föreslogs därför ske med medel från anslag under Försvarsdepartementetoch Socialdepartementet.De avdelade resurserna 157 miljoner kronor ansågsbäst kunna utnyttjas av Chefen för armén som också gavs i uppdrag att införskaffa helikoptrama. Riksdagen beslutade enlighet med propositionen 199192:FöUl2, rskr 1991921337.

Senarereviderades den totala kostnadsramenför införskaffandet av helikoptrama. I april 1992 fattade regeringen beslut att anskaffningen om skall ske inom en kostnadsram av 200 miljoner kronor. Av dessa medel avsågs87 miljoner kronor finansieras med medel från anslag under Socialdepartementetoch resten med medel från anslag under Försvarsdepartementetregleringsbrev för budgetåret 199293 anslaget B2 Arméförband.

Vilken prissättningsprincip som skall tillämpas för försvarets helikoptrar vid civila sjukvårdstransporter har uppmärksammatsfrån konkurrenssynpunkt. Statsmaktemahar iisamband med behandlingen av frågor om offentlig upphandling prop 1993941227, bet 199394:FiUl8, rskr l99394:339 uttalat sig att konkurrensneutralitet skall gälla i om sambandmed utnyttjandet av militära transportmedel för civila ändamål.

I Försvarsmaktensregleringsbrev för budgetåret 199394, FörsvarsdepartementetanslagetB3 Arméförband, angavs att avgiftssâttningen skulle vara rimlig samtidigt som

konkurrensförutsättningamainte fick snedvridas för konkurrerande företag på marknaden. Regeringen beslutadeden 25 november 1993 att avgifterna fär beräknas så att samtliga kostnader täcks utom sådana som är specifika för det militära försvaret. I regleringsbrevet för budgetåret 199495 anges inga särskilda riktlinjer för avgiftssâttningen.

Även Konkurrensverket har yttrat sig i frågan. Bl a har den prissättningsmodell som för närvarandetillämpas, den k Cepro- s modellen, underställts Konkurrensverkets prövning.

2.2 Försvarsmaktens avgiftsbelagda verksamhet

Försvarsmaktensbemyndigande att ta ut avgifter för civil verksamhet återfinns i förordningen l986:1lll, ändrad 1992:536, 1994:871 om militär medverkan i civil verksamhet. förordningen I stadgasatt Försvarsmaktenfår ta ut avgifter bl a för transporter om denna verksamhet kan inordnas som ett led i utbildning som bedrivs vid myndigheten eller främjar staten eller annat samhällsintresse.För denna verksamhetgäller att rådande bestämmelser om konkurrens skall beaktas.

I 34 § räddningstjånstlagen1986:1102 finns bestämmelser om att myndigheter är skyldiga att medverka i räddningstjänst. Försvarsmakten får enligt 2 § förordningen om militär medverkan i civil verksamhet ställa personal och egendom till förfogande för bl a transporter av sjuka eller skadade. Detta gäller under förutsättning att det finns ett trängandebehov av transporten. Även för sådan verksamhet får Försvarsmakten ta ut avgifter. Uppdrag som utförs enligt räddningstjänstlagenomfattas inte av RRVs utredningsuppdrag.

Enligt Försvarsmaktensregleringsbrev för 199495 skall avgifterna bestämmas av Försvarsmakten och inkomsterna fär disponeras av myndigheten. Något särskilt ekonomiskt mål för sjukvårdstransporter med helikopter finns inte angivet varför full kostnadstäckningskall tillämpas. Försvarsmakten skall i årsredovisningen särredovisaall avgiftsñnansierad verksamhet per program.

3 REGLER OCH RIKTLINJER OM PRISSÄTINING OCH UPPHANDLING

I det följande skall en presentation ges av några centrala lagar och förordningar som statliga myndigheter har att rätta sig efter när de säljer varor och tjänster. Aven regler för upphandling skall översiktligt presenteras.

3.1 Avgiftsförordningen

Avgiftsförordningen 1992:191, som trädde ikraft den ljuli 1992, gäller

för statliga myndigheterunder regeringen. En myndighet får ta ut avgifter för varor och tjänster, besluta om avgiftsnivå och disponera avgiftsinkomster bara om det följer av lag eller förordning eller av särskilt beslut av regeringen.

Enligt avgiftsförordningen skall avgifterna beräknas så att full kostnadstäckninguppnås om inget annat ekonomiskt mål för verksamhetenbeslutats.Oavsett om myndigheten bestämmeravgiftsnivån eller endast tar fram ett förslag som regeringen tar ställning till, är myndigheten skyldig att årligen samrådamed RRV om sina avgifter innan den fattar något beslut i frågan.

Full kostnadstäckninginnebär att myndigheten skall beräkna avgiftsnivån så att den långsiktiga självkostnadenför varan eller tjänsten täcks. Kravet på full kostnadstäcluiinggäller på några års sikt och kan ansesvara uppfyllt även om verksamheten t ex uppvisar underskott ett år och överskott året därpå.

Varje avgift som myndigheten tar ut för en vara eller en tjänst behöver inte vara beräknadså att självkostnadenför varan eller tjänsten täcks. Det ekonomiska målet gäller för den verksamhet som har deñnierats som ett resultatonuåde. Det betyder att avgiften för en prestation kan sättas så att den innebär ett överuttag i förhållande till självkostnaden under förutsättning att avgiñen för en annan prestation, som tillhör samma resullatområde, beräknaslämna motsvarandeunderuttag. Det är t ex naturligt att avgifterna av praktiska skäl ofta baseraspå någon form av genomsnittligt beräknadkostnad.

En annan fråga är vilka kostnader som skall ingå i avgiftsunderlaget för en självkosmadsbexäkning. De prestationer som avnämaren får betala ersättning för har ofta föregåtts av en rad aktiviteter inom myndigheten eller inom andra myndigheter. Beträffande exempelvis provningsverksamhetkan man räkna med att provningsförfarandet inneburit startkostnaderi form av metodutvecklingsarbeteoch kompetensuppbyggnad.För tvingande provning har normer och föreskrifter utarbetats. Detta normerings- eller föreskriftsarbete kan i sin tur ha krävt visst forsknings- och utvecklingsarbete. Även andra startkostnader som ex t uppbyggnad och vidmakthållande av data- och informationssystem kan behövasför att bedriva verksamhetenoch utgör därför ett led i att ta fram den prestation som avnämaren erhåller. Vissa verksamheter pågår över flera år och orsakar kostnader under lång tid.

Man kan inte generellt bestämma vilka perifera kostnader som skall räknas in i ett avgiftsunderlag. Det går inte ens att säga att det finns någon naturlig gräns för hur långt tillbaka i tiden som sjâlvkostnadema skall beräknas. En rimlighetsbedömning måste därför göras i varje enskilt fall.

3.2 Konkurrenslagen

Konkurrenslagen 1993120 bygger på två generella förbud, ett mot konkurrensbegränsandesamarbete mellan företag 6 § och ett mot missbruk av dominerande ställning 19 §. Med företag menas varje form verksamhet ekonomisk eller kommersiell natur. Även statliga och av av kommunala organ kan falla in under begreppet, dock inte då det är fråga om myndighetsutövning.

Försvarets nuvarandeprissättningsmodell har underställts Konkurrensverkets prövning dnr 66093. Prissättningsmodellen beskrivs i kapitel 7. Konkurrensverket förklarade enligt 20 § konkurrenslagen att fördelning av samdriftsvinster se 7.3 vid parallellt utnyttjande av helikoptrar i militära och civila sammanhang inte omfattades av något av förbuden i 6 eller 19 § samma lag. Konkurrensverket fann därför inte anledning att ingripa enligt konkurrenslagen.

Av Konkurrensverkets skäl framgick att Försvarsmakten var att betrakta som företag i konkurrenslagens mening då man hade för avsikt att bedriva kommersiell verksamhet. Sjukvårdshuvudmärmen var enligt Konkurrensverket emellertid i sin upphandlandefunktion inte att betrakta som företag. Förfarandet omfattades därmed inte av förbudet 6

För att ett förfarande skall vara förbjudet enligt 19 § krävs att företaget dels har en dominerande ställning, dels missbrukar denna ställning. Det missbruk som den prövade prissåttningsmodellen kunde ge upphov till var s k underprissättning.

Enligt förarbetena till konkurrenslagen kan EG-rättens praxis tjäna som ledning vid tillämpningen av konkurrenslagen. EG-domstolen hari målet C-6286 AKZO mot kommissionen 1991 ECR s 3359 definierat underprissättning. Domstolen slog fast att priser som är lägre än den genomsnittliga rörliga kostnaden, och genom vilka ett dominerande företag försöker eliminera en konkurrent, utgör missbruk av den dominerande ställningen. Domstolen uttalade vidare att priser som är lägre än den genomsnittliga totala kostnaden men högre än den genomsnittliga rörliga kostnadenockså kan anses utgöra missbruk av dominerande ställning om det sker som ett led i en plan som har till syfte att eliminera en konkurrent.

Konkurrensverket konstaterade att försvaret vid tidpunkten för prövningen inte var verksam marknaden. Någon dominansposition förelåg således inte. Konkurrensverket kunde heller inte konstatera att syftet med det anmälda förfarandet skulle vara att eliminera en konkurrent. Underprissättning enligt 19 § torde enligt Konkurrensverkets uppfattning därmed då inte ha förelegat.

Utöver tillämpningen av konkurrenslagen skall Konkurrensverket också bl a verka för en effektiv konkurrens inom den offentliga sektorn samt främja ett konlcurrensinriktat synsätt i samhället. Utifrån dessasistnämda uppgifter framförde Konkurrensverket vissa principiella synpunkter i ärendet.

Konkurrensverket ansåg att försvaret vid konkurrens med privata företag på fungerande marknader, bör anpassa sin prissättning efter de förutsättningar och kostnader som skulle uppkomma om verksamheten bedrevs i ett fristående företag med normala lönsamhetskrav. Detta innefattade, enligt Konkurrensverket, krav på kostnadstäckningför verksamheten. Verket ansåg att något utrymme för fördelning av samdriftsvinster i enlighet med försvarets tillämpade prissättningsmodell inte torde föreligga under dessa förutsättningar.

Någon närmare precisering av vad som borde ingå i kosmadskalkylen lämnadesinte.

3.3 Lagen om offentlig upphandling

landstingens upphandling av sjukvårdstransporter och eventuell bolagsbildning mellan försvaret och privata intressenter kan omfattas av lagen 1992:1528 om offentlig upphandling LOU. Denna gäller vid upphandling som görs av bl staten och landstingen. Även statliga a myndigheter omfattas. Med upphandling avses i lagen köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, byggenueprenadereller tjänster.

Nämnden för offentlig upphandling NOU har till uppgift att utöva tillsyn och lämna information och allmänna råd enligt LOU. Enligt NOU info december 1993 dnr 5793 gäller att köp mellan statliga myndigheter avseendeproduktion inom endera myndigheternasnormala verksamhetsområdefaller utanför DOUs tillämpningsområde. Köp exempelvis mellan kommuner, mellan en kommun och ett kommunalt bolag eller mellan statlig myndighet och ett statligt bolag är däremot inte att betrakta som egenregiverksamhetenligt NOU. Sådanaköp regleras därför av LOU.

Det är mot den redovisade bakgrundeninte helt lätt att uttala sig om landstingensköp av sjukvårdstransporter av försvaret skulle falla inom LOUs område. Med tanke på att landsting och stat inte utgör delar av samma juridiska person torde, enligt RRVs uppfattning, en försiktig tolkning innebära att LOU är tillämplig.

En stiftelse eller ett bolag som bildats gemensamt av staten, landstinget och privata intressenter kan omfattas av LOU. Lagen gäller under vissa förutsättningar för bolag, föreningar, samfálligheter och stiftelser som ha: inrättats för att fullgöra uppgifter i det allmännas intresseoch inte har en

industriell eller kommersiell karaktär. Förutsättningarna är att dessa organisationers

kapital i huvudsak har tillskjutits av staten eller ett landsting, eller upphandling står under statlig eller kommunal tillsyn, eller styrelseledamöter utsesav staten eller ett landsting, eller styrelse till mer än halva antalet ledamöter utsesav staten eller landstinget.

Upphandling som genomförs av ett bolag eller en stiftelse som ägs gemensamtav försvaret, landstingen och de privata helikopterföretagen kan därför under de ovan uppräknade villkoren omfattas av LOU.

4 AV SJUKVÃRDSTRANSPORTER I

AIfBUDSUPPHANDLIlfJG

VASTERBOTTENS LAN

I enlighet med utredningsdirektiven har RRV gjort en fallstudie av en anbudsupphandlingav sjukvårdstransporter med helikopter Västerbottens län. Fallstudien har gett RRV en inblick i hur verksamheten bedrivs och hur en anbudsupphandlinggått till i ett konkret fall.

4.1 Bakgrund

Västerbottensläns landsting har en hög ambitionsnivå när det gäller Sjuktransporter.Detta motiveras bl a av geografiska faktorer som långa avstånd och otillgänglig terräng. I Västerbottens län bor ca 250 000 innevånare. Huvuddelen bor i ett tämligen begränsat område längs kusten. Umeå-omradethar ca 100 000 innevånare. Stora områden är således glest befolkade.

Västerbottenslän har haft sjukvårdstransporter med helikopter sedan 1992 då ansvaret överfördes till sjukvärdshuvudmännen. Erfarenheterna har visat att helikoptern främst är ett adekvat sjuktransportmedel över långa avstånd. Helikoptem har varit stationerad vid Lycksele lasarett under större delen året. Under vintermånadema har stationer-ingen varit i av Tärnaby. Motivet till att placera helikoptern i Lycksele är den centrala placeringen länet. i Stationering i Tärnaby motiveras av att befolkningen ökar betydligt under vintern och därmed ökar även skidolyckor etc.

Syftet med att utföra sjukvardstransporter med helikopter har varit att så snabbt som möjligt få ut högsta möjliga vårdkompetens till den sjuke eller skadade.Den medicinska helikopterbemanningen har därför utgjorts av anestesilälcareoch anestesisköterska när den varit stationeradi Lycksele. Vid stationer-ingi Tärnaby har i princip fast medicinsk bemanning saknats.

Under den tid som Landstinget haft helikoptenransporter har volymen

transporter ökat. Under 1992 utfördes ett 50-tal uppdrag. Under perioden januari-oktober 1994 utfördes ca 150 uppdrag vilket motsvarar 250 ca flygtimmar. Helikoptem har i huvudsak använtsför primära transporter akuta transporter.

Landstinget i Västerbottenslän har gjort en utvärdering av helikopterverksamheten. Den visar att de målsättningar som satts upp har uppfyllts. Västerbottenslän avser därför fortsätta använda helikopter för sjuktransporter.

4.2 Upphandling

I oktober 1994 gick Västerbottensläns landsting ut med en anbudsförfrågan om sjukvårdstransportermed helikopter avseende transporter o m ljanuari 1995.

I förfrågningsunderlaget har olika alternativ efterfrågats så som:

- beredskapstid12 respektive 9 månaderunder året - anspänningstidtid från larm till helikoptern är i luften 15 min max under 9 alternativt 10, 11, 12 eller 13 timmar dagtid. Övrig tid 60 min. avtalstid från ett till fyra år med möjlighet till förlängning stor eller liten helikopter - - olika priskonstruktioner så som fast prismånad, rörligt prisflygtimme, fast pris inkl flygtimmarménad, pris flygtimme därutöver. per eventuell prisförändring om stationeringsortenväljs utanför huvudstationeringsortenLycksele. tvåpilotbemanning. - - merkostnad för vinschanordning inklusive vinschoperatör ytbärgare

I förfrågningsunderlaget angavs att hänsyn kommer att tas till följande faktorer vid val av anbudsgivare.

- för uppdragetlämplig helikoptertyp, utrustning och servicenivå - entreprenörensback-up resurser, service och tekniska resurser pris - - entreprenörensstabilitet och ekonomiska uthållighet - entreprenörensorganisation, erfarenhet, säkerhetsnivåoch kvalitetsutveckling

Vid anbudstidensutgång hade fem anbud inkommit. Sedan landstingsstyrelsenbeslutat om ambitionsnivå för sjukvårdstransportenra, vilket bl a innebar att en stor helikopter skulle anlitas, uppfyllde fyra anbudsgivarekraven. Fördelen med en stor helikopter är bl a att hela patienten kan vårdasoch att i stort sett hela länet kan nås utan tankningsuppehåll.

Med beaktande av önskemål om tvåpilotsystem, möjlighet till mörkerflygning och den erbjudna kvaliten på den medicintekniska utrustningen hade det förmånligaste anbudet lämnats av Arméflyg AF Arméns helikopter är komplett utrustad med flyggodkänd medicintelcnisk utrustning.

En komplikation i upphandlingen har varit krav på operativ licens. Luftfartsverket har meddelat att Armén för närvarandeinte kan engagera sig i de tilltänkta operationerna förrän en operativ licens har utfärdats. Eftersom Sverige är bundet av EG-reglema 0 m den l januari 1995 fordras civilt drifttillstånd AOC enligt verket. Ytterst-är det regeringen som har att ta ställning till huruvida Armén kan åta sig uppdrag av denna typ enligt Luftfartsverket. Frågan är ännu inte löst.

Under förutsättning att Armén erhåller erforderliga tillstånd av Luftfartsverket skall avtal slutas med Armén som innebär följande:

avtalstiden omfattar ett år med förlängningsoption om högst två år beredskapstidenunder året är 12 månader huvudstationeringsort är Lycksele. Placering i Umeå under den mörka årstiden. Tillfälligt under högsäsong skall helikoptern vara placerad i Tärnaby. sjukvårdsbemanningen skall under beredskapstidenbestå av anestesiläkareanestesisköterslca

Kommentar

I anbudsupphandlingen tillämpade Armén den s k Cepro-modellen. Den har tidigare anbudsupphandlingar i inte visat sig ge ett konkurrenskraftigt pris. I denna upphandling valde Västerbottensläns landstinget en hög ambitionsnivå, t ex en stor modell av helikopter och tvåpilot-system, vilket innebar att Arméns pris blev förmånligast.

Den upphandling som nu genomförts visar att åtminstonde ett landsting ökat sin ambitionsnivå. Om utvecklingen generellt går den i riktningen torde Cepro-modellen ge försvaret konkurrenskraftiga priser. En annan fråga är om Cepro-modellen innebär en rättvis prissättning med beaktande av försvarets verkliga kostnader, konkurrensaspekter, samhällsekonomiska överväganden etc. Sådanaaspekterredogörs för i de följande kapitlen.

5 MARKNADEN FÖR SJUKVÅRDSTRANSPORTER

I avsnitt 5.1 lämnas en kort marknadsbeskrivning. I efterföljande avsnitt relateras olika synpunkter att försvaret ägnar sig åt civila sjukvårdstransporter, och de prissättningsprinciper som tillämpas. Huvuddragen de i synpunkter som inkommit från företrädare för den

14 civila helikopterbranschensammanfattasi avsnitt 5.2 och Konkurrensverketsprincipiella syn på frågan sammanfattasi avsnitt 5.3.

5.1 Marknad

Allmänt kan sägas att marknadenför sjukvårdstransporter med helikopter är liten. Totalt förfogar de privata företagen över 6-7 helikoptrar är som lämpade för denna typ av transporter. Antalet landsting för som närvarandeutnyttjar sjukvårdstransportermed helikopter är ungefär lika många.

Försvaret förfogar över fyra sjukvårdshelikoptrar kan erbjudas den som civila marknaden.Försvaret har nyligen vunnit en anbudsupphandlingi Västerbottenslän och kontrakt avses tecknasför en av försvarets helikoptrar. Övriga helikoptrar är inte verksammapå den civila marknaden.

Företrädare för den civila helikopterbranschenhar framfört att under senare år har sjukvårdstransporterökat markant medan t ex taxiflygningar inom Sverige har halverats. Övrig verksamhet såsomflygningar för jordoch skogsbruk, linjeinspektion, rendrivning har Ökatnågot medan däremot skol- och fotoflygningar har minskat något. För framtiden förutspås en Ökning av sjukvårdstransportermedanendastmarginella förändringar förväntas inom övriga transportuppdrag.

I utredningen har inte framkommit något som tyder på att marknaden skulle bestå av lokala delmarknader. Efterfrågan har hittills varit regionalt koncentreradtill de nordliga länen och StockholmUppsalaområdet. Intresse uppges dock finnas från fler landsting, men landstingensbudget har i dessafall inte medgett att helikoptertransportverksamhet startas. Om fler landsting efterfrågar helikoptrar för sjukvårdstransporter torde sig inte landstingens i geografiskt lokalisering utgöra något hinder för helikopterföretagen att lämna anbud. Helikoptama är flyttbara och exempel finns på att företag lämnat anbud även utanför företagets stationeringsort.

Inträdeshindren i form av stora investeringskostnader är betydandeför sjukvårdstransporthelikoptrama.Altemativanvändningen av helikoptema är begränsad. Sjukvårdshelikoptrama är relativt stora och för många alternativa uppdrag är mindre helikoptrar mer lämpade. Under den tid helikoptern är kontrakterad för sjukvårdstransporter är möjligheterna till altemativanvändning än mindre. Anspänningstidemainnebär i regel att helikoptern alltid måste vara plats för utryckning. Även vid längre anspänningtiderkan det vara svårt att utnyttja helikoptern för alternativa uppdrag. Om uppdragetkräver att man monterar ur sjukvårdsutrustningen kan detta ta upp till ett par dygn.

15 5.2 Helikopterbranschens synpunkter

Branschen är kritisk till att försvaret överhuvudtagetbedriver civil verksamhet. Eftersom försvaret är anslagsñnansieratinnebär det inte en konkurrens på lika villkor anser de. En åsikt som framförts är att om försvaret skall erbjuda landstingen sjukvårdstransporteri konkurrens med civila företag bör försvarets civila verksamhetavskiljas och bedrivas i ett separat bolag.

Den nuvarandeprissättningsmodellensdelningen av s k sarndriftsvinster mellan civil och militär verksamhet är, enligt branschen, ett uttryck för att konkurrens inte sker på lika villkor. Försvarets nuvarande prissåttningsmodell presenteras i kapitel

Företrädare för branschenhar framfört att de piloter i vapenför ålder som är anställda i civila företag är krigsplacerade och varje timme dessa piloter flyger är således även en vinst för försvaret. De civila företagen har dock inte den möjlighet som försvaret har att ta med denna sambruksvinst i kalkylema för sjukvårdstransporter.

Branschenifrågasätter vidare om det Överhuvudtaget finns kostnader som är specifikt militära och som därmed kan exkluderas försvarets kalkyl. i

En skillnad mellan försvaret och privata företag är att försvaret inte behöver gå med vinst. Likaså anser branschen att Cepro-modellens fiktiva försäkringskostnadför försvarets helikoptrar är för låg i förhållande till civila företags se avsnitt 7.5. Detsammagäller den beräknade lcapitalkosmaden.

Enligt branschenmedför detta en underprissättning som leder till att privata företag konkurreras ut. Detta innebär att helikopterföretagen, som är s k K-företag, inte längre finns till totalförsvarets förfogande i händelse av krig. Därmed uppnåsheller inte det statsmakterna av uttalade målet att öka helikopterkapacitetenför sjukvårdstransporter.

Om försvaret skall sälja tjänster på den privata marknaden har åsikten framförts att det år försvarets verkliga kostnader som skall ligga till grund för prissättningen. de fall I försvaret saknar motsvarandekostnad bör dock kalkylen justeras genom att en fiktiv kostnadspostbeaktas.

Olika förslag hur sjukvårdstransportermed helikopter bör bedrivas i landet har framförts. Bl a har sagtsatt det är viktigt att landstingen upphandlar transporterna i konkurrens eftersom det är sjukvårdshuvudmânnen som bör dimensioneraverksamhetenoch bestämmaambitionsnivån. Statlig investeringsstöd bör utgå, enligt någon branschföreträdare, men driftskostnadema bör sjukvårdshuvudmännen fullt ut finansiera. Det statliga invcsteringsstödetskulle stimulera en

ökning av helikopterkapaciteten.

Det har även framförts att stationeringen av helikoptrar för sjukvårdstransporterbör vara centralt fastlagt, enligt norsk modell. Detta skulle leda till ett effektivare utnyttjande av befintliga helikoptrar.

Ett annat synpunkt är att den andel av helikoptrarna som finansierats av Socialdepartementet ca 40 % skall frigöras och delas ut som driftsbidrag till landstingen. Ett sådantdriftsbidrag skulle öka efterfrågan på helikoptrar. Socialdepartementetsandel motsvarar två av de fem sjukvårdshelikoptrama och dessatvå föreslås säljaspå den civila marknadeneller inlösas av försvaret.

5.3 Konkurrensverkets principiella synpunkter

Utöver tillämpningen av konkurrenslagenskall Konkurrensverket enligt sin instruktion 1992:820, omtryckt 1993:685 bl a verka för en effektiv konkurrens i offentlig verksamhet. Konkurrensverket har till RRV framfört att mot bakgrund av att förutsättningarna för konkurrens på marknaden för civila sjukvårdstransportermed helikopter är begränsade, bör alternativa prissâttningsmodellerkunna övervägas.

Konkurrensverkets synpunkt bör kunna tolkas som att marknadens speciella karaktär, med t ex köpare och säljare samt intrâdeshinder till marknaden, kan motivera en prissåttningsmodell som även beaktar dessa aspekter.

6 JÃMFQRErsE MELLAN FÖRETAGSEKONOMISKA ocrr

SAMHALLSEKONOMISKA KALKYLER

RRVs uppdrag innebär att försvarets kostnader för att tillhandahålla civila sjukvårdstransporter skall belysasutifrån ett företagsekonomiskt perspektiv. Eftersom transportema har ett samhållsintresse kan det också vara intressant att undersökaeventuella skillnader mellan ett företagsekonomisktoch ett samhällsekonomiskt sätt att kalkylera. I det följande skall en kort presentation ges över vad det innebär att göra en samhållsekonomiskkalkyl, når det lämpar sig att göra en sådan, och vilka typer av kostnaderoch intäkter som skiljer företagsekonomiskaoch samhâllsekonomiskakalkyler åt.

6.1 samhällsekonomiskt: kalkyler

Samhällsekonomiskakalkyler kan vara ett viktigt hjälpmedel för främst politiker och tjänstemän som skall ta ställning till olika investeringsbeslut eller besparingar i den offentliga sektorn. I dessafall räcker ofta inte företagsekonomiskakalkyler som beslutsunderlageftersom t ex investeringar i vägar, järnvägar och flygplatser även får effekter

forctagslokaliseringar, de boende närheten och i miljön.

Samhällsekonomiskakalkyler kan även användas för att försöka avgöra den samhällsekonomisktriktiga kombinationen av pris och producerad kvantitet av en produkt. De flesta produkter kan effektivt producerasoch prissättas i en marknadsekonomi. vissa fall vid I s k marknadsmisslyckandenfinns emellertid skäl att i kalkyleringen även beakta de samhällsekonomiska effekterna. Detta gäller t ex om en viss verksamhet ger upphov till miljöföroreningar, vilket är ett exempel på en s k negativ extern effekt. Andra exempel är förekomst av s k kollektiva nyttigheter såsomförsvar, rättsväsendeeller vägar. Även förekomst av monopol kan leda till en samhällsekonomiskt ineffektiv produktion, i form av lägre produktions volym och ett högre pris.

En samhällsekonomiskbedömning kan vara aktuell i två situationer när det gäller försvarets helikoptrar för sjuktransporter. Den första är när beslut om införskaffande av helikoptrama skall tas. Den fråga som då skall besvaras är om helikoptrama överhuvudtaget skall köpas och i så fall hur många. Den andra situationen är när helikoptrama är köpta och beslut skall tas om helikoptrarna skall utnyttjas till civila sjukvårdstransporter. I denna situation är den intressantafrågan vilket pris landstingen skall erbjudas.

6.2 Investeringsbeslut

Eftersom försvarets helikoptrar för sjukvårdstransporter redan är införskaffade skall här endast principiella resonemang föras om lämpligheten med att använda samhällsekonomiskkalkylering vid investeringsbeslutet. Dessutom berörs hur en sådan skulle kunna se ut samt vilka skillnader som finns mellan samhällsekonomiskaoch företagsekonomiskakalkyler.

Det finns ett antal faktorer som talar för att en samhällsekomisk kalkyl inte på några avgörandepunkter avviker från en företagsekonomisk kalkyl. Bl a har en investering i helikoptrar inte samma karaktär av s k sunk cost som exempelvis investeringar i vägar och järnvägar. Helikoptrama har ett alternativvärde pá marknadenoch om det i efterhand uppenbaras att investeringen var felaktig kan man sälja helikoptrama och därmed minska effekten av felinvesteringen. Övervägande delen av de effekter som uppkommer av investeringen är sådana att de bör ha beaktatsi försvarets och landstingens kalkyler. Externa effekter som ex t miljöförstöring torde i detta fall vara mindre betydelsefulla.

I en samhällsekonomisk kalkyl skall värdet av den aktuella helikopterkapacitetenbeaktasbåde för försvaret och sjukvården. Det är möjligt att i kvantitativa termer göra en samhällsekonomisk värdering av

18 civila sjukvårdstransporter. Flera olika utredningar har gjorts med en sådaninriktning, även vad gäller just utnyttjande av helikoptrar för civila sjukvårdstransporter. Den största svårighetenligger i att värdera bästa möjliga alternativ, vilket både kan vara att utnyttja andra transportmedel eller att anlita de privata helikopterföretagen. Värdet av måluppfyllelsen inom försvaret är sannolikt inte möjlig att värdera kvantitativt, utan man får nöja sig med en kvalitativ bedömning av värdet. En samhällsekonomiskkalkyl som redovisar samtliga nyttor som uppkommer av den aktuella investeringen blir därmed tämligen osäker, inte minst därför att den kommer att sakna ett gemensamt intäktsmått.

Om man i kalkyler: förutsätter att helikoptrama skall komma till användning både i försvaret och civilt torde det samhällsekonomiska värdet bli större än om helikoptrama enbart användsinom försvaret. Orsaken är att helikopterkapaciteten är dimensionerad för en krigssituation och att det därför finns kapacitet över för produktion i fredstid. Det finns därför samordningsvinstermellan militär och civil verksamhet. Av detta följer dock inte med självklarhet att investeringen är samhällsekonomisk lönsam.

Om investeringen är lönsam enbart från försvarssynpunkt skall givetvis investeringar genomföras. Om investeringen inte kan motiveras enkom från försvarssynpunkt utan endast med hänvisning till sarnordningsvinsterna med civil verksamhet är läget annorlunda. Frågan om investeringenssamhällsekonomisk lönsamhetblir då i princip beroendepå hur mycket bättre försvarets produktion av civila sjukvårdstransporterblir i jämförelse med de alternativ som står till buds för landstingen. Om det inte klart kan påvisas att försvaret är bättre är det knappast samhällsekonomiskteffektivt att genomföra investeringen.

6.3 Prisättning

FJ samhällsekonomiskkalkyl kan upprättas efter det att investeringen har genomförts för att ge svar på frågan vilket pris skall tillämpas för att som erhålla en samhällsekonomiskeffektiv resursanvändning. I sådan en kalkyl beaktasinte investeringskostnadema.

För att förstå när en samhällsekonomiskkalkyl kan tillföra beslutsunderlagetför prissättningen något måste man förstå vilka överväganden som, åtminstonde i teorin, ligger bakom ett företags prissättning. En aktör på marknadenmåstedels bestämmavilket pris som denne lägst kan acceptera för produkten, dels vilket pris innebär som vinstmaximering.

Det lägsta acceptablapriset för försvaret eller någon annan aktör som erbjuder sjukvårdstransponer med helikopter innebär särkostnadema att för uppdraget täcks. Dessa.särkostnadertorde kunna ses som en rimlig

19 approximation av de långsiktiga marginalkostnadema. Om uppdraget innebär att aktören måste avstå från annan användning helikoptern av måsteäven vinsten av denna användning den s k altemativkostnaden inkluderas i kalkylen. För helikoptrar kan den interna användningeninom försvaret utgöra altemativkostnaden.

Den maximala vinsten uppstår för ett företag, som både har möjlighet att välja pris och producerad volym, vid den volym där den marginella intäkten av att producera ytterligare en enhet av produkten är lika med den marginella kostnaden för att tillhandahålla produkten. ‘Nix det gäller civila sjukvårdstransporter upphandlas dessa av landstingen. På en sådanmarknad kan inte företaget påverka uppdragetsvolym. Vinstmaximering innebär i detta fallet att erbjuda ett pris för den givna volymen som ligger strax under den närmastekonkurrentens. Om flera aktörer lämnar anbud i upphandlingen kan man förvänta sig att det lägsta priset kommer att ligga närmare marginalkostnaden jämfört med en situation med få anbudsgivare, eftersom vinstmarginalema pressasav konkurrensen.

För att kunna beräkna det samhällsekonomiskt mest effektiva priset måste den företagsekonomiska kalkylen justeras. Detta måste göras om det finns skål att anta att de samhällsekonomiskaintäkterna och kostnaderna avviker från de som är beaktadei företagets kalkyl, dvs i detta fallet försvarets kalkyl.

Intäktssidan i försvarets kalkyl består av den ersättning som landstingen betalar för sjukvårdstransportema. Dessaintäkter är från en samhällsekonomiskutgångspunkt enbart en transferering från en offentlig aktör till en arman. Den samhällsekonomiskanettointäkten är värdet av snabba transporter av skadadeoch sjuka till sjukvårdsinrättningar samt värdet av snabba transporter av sjukvårdspersonaltill olycksplatser, jämfört med bästa alternativa sätt att utföra transporterna. Detta värde kan komma till uttryck i landstingensbetalningsvilja. Om så inte sker, måste korrigering av denna intäktspost i den företagsekonomiskakalkylen göras för att erhålla den samhällsekonomiskaintäkten.

Intäkter som normalt inte finns med försvarets företagsekonomiska i kalkyl kan vidare vara att civila uppdrag leder till bättre utbildad militär personal, jämfört med att enbart bedriva övningar inom försvaret. En sådanintäkt kan däremot beaktasi en samhällsekonomiskkalkyl.

Kostnadssidani försvarets kalkyl utgörs av särkostnaden för de civila uppdragen. Dessa kostnader skall inte bara inkludera kostnaderför t ex tillkommande drivmedel eller lön för obekväm arbetstid, utan även inbegripa altemativkostnaden för helikoptern och piloten. På denna punkt skiljer sig inte en normal företagsekonomiskkalkyl från en samhällsekonomisk.

20 En kostnadspost som kan beaktasi en samhällsekonomisk kalkyl är minskad effektivitet för privata helikopterföretag. Den minskade effektiviteten uppträder som en följd av de försämrade möjligheterna att konkurrera på marknaden för civila sjukvårdstransporter och därmed en minskad volym att sprida fasta kostnader på.

Det samhällsekonomiskt mest effektiva produktionen sker, tidigare som närnts, vid ett pris som år lika med den företagsekonomiska marginalkostnaden,efter eventuella justeringar för samhällsekonomiska intäkter och kostnader som inte beaktats den företagsekonomiska i kalkylen. När det gäller sjukvårdstransporter med helikopter finns vissa omständigheter som gör att det gentemot ett enskilt landsting kan uppstå ett prisspanndär alla priser inom spannet är samhällsekonomiskt effektiva. Detta uppstår om landstingets betalningsvilja överstiger försvarets marginalkostnad för transportema. samhällsekonomiskt går det inte att fastställa om priset skall ligga i närheten av landstingets maximala betalningsvilja eller i närheten av försvarets minimikrav på ersättning. Vilket pris som väljs inom detta spann är primärt ett fördelningsproblem mellan offentliga aktörer och saknar relevans i en samhällsekonomisk bedömning.

Om betalningsviljan mellan landstingen varierar, och försvaret tillåts användaolika priser gentemot landstingen, skulle även en prisdifferentiering gnmdad på betalningsviljan kunna innebära en samhällsekonomiskeffektiv prissättning. Under förutsättning att landstingen är villiga att betala mer än sârkostnaden skulle priset kunna anpassas till de enskilda landstingensbetalningsvilja. Prisdifferentiering av detta slag är dock inte invändningsfritt. Det är t ex ytterst svårt att mäta landstingensbetalningsvilja och ur rättvisesynpunkt kan det vara olämpligt.

Vilket pris försvaret skall ta för sjukvårdstransportema är således inte givet. Beaktar man därtill att försvarets helikoptrar år begränsadetill antalet blir saken än svårare att bedöma. Om landstingens efterfrågan överstiger försvarets utbud skulle försvaret, om det var ett vinstmaximerandeföretag, sälja till de landsting som är beredda att betala mest. Om försvaret har lägre särkostnader än privata företag, vilket är ett rimligt antagande,skulle troligen försvarets helikoptrar ersätta landstingetsbruk av privata helikoptrar. Vissa landsting som har en lägre betalningsvilja men likväl är beredda att betala än försvarets mer särkostnad, men inte mer än de privata företagens sârkostnader, skulle såledesutestängasfrån marknaden.

För att öka den totala användningen av helikoptrar skulle en marknadsuppdelning,med utgångspunkt från landstingens betalningsvilja, kunna ske. De privata helikopterföretagen lämnar anbud till de landsting som har högst betalningsvilja och försvaret lämnar anbud till de med en

lägre betalningsvilja. Ett sådantförfaringssätt innebär att man inte längre betraktar de civila sjukvårdstransportema som en allt igenom konkurrensutsatt marknad utan som en marknad med inslag av reglering.

Beträffande lokaliseringen av helikoptrama måste även försvarsaspekter beaktas. Eftersom helikoptrarna införskaffats i första hand för militärt bruk kan det finnas samhällsekonomiskaskäl att försvarskraven skall styra stationeringen.

7 NUVARANDE PRISSÃTTNINGSPRINCIP, CEPRO-MODELLEN

Försvaret gav 1993 konsultföretaget CEPRO AB i uppdrag att utforma en modell för priskalkylering av sjuktiansporttjânster med Hkp ll. Den kalkylmodell som presenterades av CEPRO är en sjâlvkostnadslcalkyl. Försvaret har tillämpat modellen vid de anbudsförfaranden man deltagit i sedan hösten 1993.

I RRVs uppdrag ingår att utreda och analyseranuvarande prissättningsmodell och föreslå eventuella förändringar av densamma. Nedan lämnas en redogörelseför de huvudsakliga principer som CEPROmodellen bygger på. Modellen har också utgjort underlag för att identifiera och förklara de kostnadsposter som ingår i det kalkylexempel som RRV redovisar i avsnitt

7.1 Allmänt

Av CEPRO-modellen framgår att ett omsorgsfullt arbete lagts ned på att indentiñera och klassificera de kostnader som enligt CEPRO bör ingå i en kalkyl. Kostnadspostema är klassificerade flera olika dimensioner i beroendepå t ex om de är fasta eller rörliga, direkta eller indirekta, civila eller militära etc. Modellen år uppbyggd i kalkylprogrammet Excel och omfattar ett stort antal s k kalkylark som på olika sätt är förbundna med varandra.

RRV konstaterar att modellen verkar vara gjord med stor omsorg och med en ambition att på detaljerad nivå identifiera och klassificera kostnader. Samtidigt anser RRV att den stora komplexiteten är en svaghet i modellen.

Idag sker lcalkyledng genom att vissa grundvården matas in en plats i modellen varefter alla beräkningar sker automatiskt. Resultateterhålls i form av kalkylsammandrag en annan plats i modellen.

CEPRO har upprättat en rapport om kalkylens allmänna uppbyggnad och om vilka principer och förutsättningar som tillämpats. Däremot finns ingen beskrivning mer i detalj av uppbyggnad, samband,formler eller s k

22 makron i modellen. Det krävs ingående kunskap om kalkylprogrammet Excel för att förstå modellens uppbyggnad och funktion och för kunna att genomföra eventuella förändringar.

RRV anser att det bör vara en strävan att kostnadskalkyl så en ges en enkel konstruktion som möjligt, dock utan att avkall på innehållet. ge Såväl de som upprättar kalkylen som de som tar del den bör av utan expertkunskaperkunna värdera kalkylen och dessresultat.

En förkalkyl över en ny verksamhet där erfarenheter och kunskaper saknas om utfall av kostnader och volym måstemed nödvändighet i varierande grad baseraspå uppskattningar och antaganden.Den osäkerhet som kalkylen av naturliga skäl därmed är behäftad med kan inte kompenserasmed större omsorg vid beräkning och klassificering av kända kostnadsposter.Härtill kommer att CEPRO-modellen bygger på vissa förutsättningar och antaganden som inte är för handen.

I avsnitten 7.2-7.5 nedanredogörs för de förutsättningar som modellen bygger på. I avsnitt 7.6 sammanfattasRRVs kommentarer till modellen.

7.2 Förutsättningar och antaganden i modellen

CEPRO-modellen bygger bl a på att ambulansverksamheten betraktas som om den utgjorde en nystartad verksamhet i ett självständigt företag. Anskaffandet av fem Hkp ll liksom upprättande fyra av nya ambulansstationer sessom ett separat projekt skilt från den militära verksamheteni övrigt. Projektet skall i sin helhet ñnansierasav ambulansverksamheten.

Samtliga projektstartkostnader, även historiska, ingår därmed i den beräknadesjâlvkostrtaden.Exempel på sådanakostnaderär grundutbildning av piloter på helikoptertypen, resekostnader i m m sambandmed anskaffningen, projektledning samt kostnadenför framtagandet av själva CEPRO-modellen.

Ett annat antagande är att fyra av de fem införskaffade helikoptrama skall användasi löpande verksamhet medanden femte skall finnas till förfogande som backup-helikopter och utbildningsverktyg. Eftersom den ses som ingåendei hela projektet fördelas vissa av kostnaderna även för denna helikopter ut de övriga vid priskalkyleringen.

Modellen utgår från en projektlivslängd på tio år. Efter tio år skall helikoptrama säljasoch de beräknasdå ha ett restvärde utgörande 13 av anskaffningsvärdet. Samtliga kostnaderfrån projektstart till slutet av tioårsperioden har nuvärdeberäknatstill en gemensam nutidpunkt. Den totala projektkostnadeninklusive driftskostnader har därefter periodiserats över de tio åren med en annuitetsberäkning gett årskostnaden. som

23 7.3 Sambrulsvinster

Besättningeni helikoptrama utgörs huvudsak i av militär personal. Den bemannasockså under transporter av landstingsanställd medicinsk personal. För att militära helikopterpiloter skall kunna upprätthålla sin kompetenskrävs att de genomför ett visst antal flygtimmar år. Det per antal timmar som krävs varierar beroendepå helikoptertyp och tidigare kompetenshos piloten.

De flygtimmar som åtgår vid civila helikoptertransporter kan tillgodoräknas för att uppnå nödvändigt antal flygtimmar för piloterna. Om civila transporter utfördes måsteförsvaret ändå genomföra samma antal flygtimmar till ungefär samma kostnad. Därför kalkylerar man i CEPRO—modellenmed k sambruksvinster för den s gemensamma nytta för försvaret och beställaren som härigenom uppkommer.

De kostnader som berörs av sambmksvinster är ilygtidsberoende rörliga kostnader samt avskrivningar. Av dessakostnader belastas kalkylen med endast50 %. Valet av en 5050—delning av kostnadema har gjorts med hänvisning till att denna fördelning är vanlig vid k joint-venture-sams arbetenpå andra områden, när en mer rättvisande fördelningsgmnd är svår att identifiera.

Enligt sättet att räkna i CEPRO-modellen medför detta en kostnadsminskningvid priskalkylering med cirka , miljoner kronorår, dvs med ett antagande om 400 flygtimmar, ca kronortimme. Total självkostnad i CEPROs kalkylexempel uppgår till ca , miljoner kronorår. Delningen av sambruksvinster innebär därmed en kostnadsreduktion med drygt 20%.

7.4 Fördelning av indirekta kostnader

Fördelning av indirekta kostnader för t ex ekonomifunktion, personalavdelning, teknisk chef etc görs utifrån antagandet om fyra samtidigt fungerandeambulansstationer. Kostnaderna fördelas i modellen ut med ett gemensamt belopp för alla helikoptrar tillsammans. Detta belopp fördelas sedani sin tur mellan de enslcilda helikoptrama beroende på under hur många flygtimmar en enskild helikopter används i förhållande till det totala antalet flygtimmar för samtliga helikoptrar.

Denna konstruktion innebär att gemensamma fasta kostnaderi viss mån blir ilygtidsberoende. När modellen användsidag i ett anbudsförfarande som avser endast en helikopter måste ett beräknat fiktivt antal flygtimmar anges för övriga tre helikoptrar i modellen för att inte hela kostnadsbeloppetskall belastaden helikopter som kalkylen avser.

7.5 Kalkylmässiga poster

Vissa kostnader som förekommer hos ett civilt helikopterföretag finns inte för försvaret. För vissa sådanakostnader finns i CEPRO-modellen uppskattadekostnaderinlagda.

Framförallt gäller detta kostnaderför försäkringar. I modellen finns en kostnadspostbenämnd haverireserv, kronor, vilket avses motsvara en militär försäkringskostnadför helikoptern. Beloppet understiger den kostnad som skulle uppkomma om helikoptern var försäkrad på samma sätt som en civil helikopter. Den årliga försäkringspremien för en civil helikopter beräknasutgöra ca 4 % av helikopterns anskaffningsvärde.

Försvaret har heller ingen kostnad för försäkring av skada på tredje man. Sådanaeventuella skador ersättsenligt särskilda regler. I CEPROmodellen finns kronor inlagt som en beräknad kalkylmässig kostnad. Beloppet grundar sig på uppgifter från försäkringsbolag vad om en sådan försäkring skulle kunna kosta.

För försvaret existerar inget vinstkrav. I CEPRO-modellen har tillämpats ett avkastningskrav 5 % vilket anges motsvara en bedömd real statslâneränta.Statensavkastningsräntaför budgetåret 199394 uppgick till 11,75 %. För budgetåret 199495 är den lO %.

7.6 Sammanfattning av RRVs överväganden

RRV konstaterar att CEPRO-modellen verkar vara gjord med stor omsorg och med en ambition att på detaljerad nivå identifiera kostnader. RRV anser dock samtidigt att modellens stora komplexitet kan svaghet vara en eftersom dessinnehåll och funktioner är svåra att förstå samt försvårar genomförandet av förändringar. Enligt RRVs uppfattning bör det en vara strävan att en kostnadskalkyl ges en så enkel konstruktion som möjligt, utan att avkall görs innehållet.

8 KOSTNADSKALKYL

Det första av de tre huvudaltemativ som RRVs uppdrag omfattar innebär att redovisa generella principer för prissättning. Det andra alternativet innebär att identifiera vilka kostnader som utgör särkostnader för den civila användningen av helikoptrama.

I följande avsnitt redovisasoch kommenteras modell för kalkylering en och prissättning.

8.1 Allmänt

Vid prissättning av tjänster i allmänhet är upprättandet av en kostnadskalkyl det första steget. Valet av prissättningsnivå grundas ofta på en självkostnadskalkyl men olika förutsättningar i det enskilda fallet som ex t ledig kapacitet, konkurrenssituationen m m, kan motivera avsteg från en självkostnadsprissâttrting. avsnitt 9 I presenteras och kommenteras alternativa prissättningsprinciper.

Som utgångspunktför en redovisning av prissättningsprinciper har en kalkylmodell för beräkning av självkostnad upprättats som exempel. Denna redovisas i bilagorna 1-2:5. Bilaga Zzlutgör ett sammandrag av kalkylen medan bilagoma 2:2-2:5 utgör specifikationer till huvudpostema i sammandraget.

Det är viktigt att understryka att de belopp som ñnns angivna för olika kostnadsposter i kalkylmodellen endast utgör exempel. Siffemiaterialet är i huvudsak hämtat från tidigare upprättade kalkyler och kan endastge en uppfattning om storleksordningen på kostnader när förutsättningarna liknar de som gällde när dessa kalkyler upprättades. Förutsättningarna och därmed kostnadema, kan variera mycket beroende på karaktären av varje enskilt uppdrag vad gäller t ex stationering och anspärmingstider.

I en egen kolumn i kalkylexemplet redovisas de kostnader, eller delar av kostnader, som utgör särkostnader lör civil verksamhet.

Vilka kostnadsposter som tagits med grundar sig på en genomgång av CEPRO-modellen med Försvarsmakten, representerad av Major Mats Åström, Arméns Flygeentmm i Boden. För vissa medtagna kostnadsposter har inget belopp angetts. Det är kostnader som inte är aktuella i alla situationer men ändå har tagits med som en markering av att de kan förekomma. För varje grupp av kostnaderfinns också en post Övrigt angiven för att markera ytterligare kostnadsslag kan som förekomma i en verklig kalkylsituation.

I avsnitt 8.2 nedankommenteras särkosmadsbegreppet.I avsnitt 8.3 redovisas enligt vilka allmänna principer som RRVs kalkylexempel är upprättat. I avsnitt 8.4 kommenteras särskilt några av de väsentligare kostnadspostema.RRVs överväganden beträffande vissa principer och kostnadspostersammanfattasi avsnitt 8.5. -

8.2 särkostnader

särkostnader för en verksamhet kan definieras som sådana kostnader som tillkommer respektive bortfaller om verksamheteninleds respektive läggs ned. I många fall är särkostnader också till stor del rörliga kostnader, dvs

kostnader som uppkommer först i och med att en produktion av varor eller tjänster inleds och år beroende av volymen.

Civil helikopterverksamhet i försvarets regi kännetecknasbl a av att den i huvudsak sker med utrustning och personal som ingår i den ordinarie försvarsorganisationen.Kostnaderna för dessafinns oavsett vilken verksamhet som bedrivs och âr oberoende av om civil helikopterverksamhetkommer till stånd eller inte. Endast kostnader som tillkommer som en direkt följd av att civil verksamhet inleds kan betraktas som sârkostnader.

l avsnitt 8.4 där vissa kostnadsposter kommenteras, redovisas i förekommande fall vilka kostnader som utgör särkostnader för civil verksamhet.

8.3 Allmänna principer för kalkylexemplet

Nedan följer en redogörelse för de principer och förutsättningar som ligger till grund för RRVs kalkylexempel. Härav framgår också i förekommande fall, skillnader jämfört med CEPRO-modellen.

Start- och projelakostnader

Beträffande alla verksamheter som skall finansieras med avgifter måste ett övervägande göras av i vilken omfattning kostnader som uppkommer före verksamhetens start, bör ingå i en prissättningslcalkyl.

Sjuktransporthelikoptrama har anskaffats med hänvisning till 1987 års försvarsbeslut. Av beslutet framgår att motivet till anskaffningen av Hkp 11 var att sjuktransportkapaciteten med helikopter borde ökas för att tillgodose behoven krig. i

På grund härav anser RRV att kostnader i sambandmed upphandlingen av helikoptrarna liksom andra startkostnader för t ex installation eller utbildning, för att sätta utrustning och besättning i funktionellt skick, bör beaktasvid en eventuell civil användning. Det uttalade önskemålet att helikoptrama även skulle kunna användasför civila Sjuktransporter föranleder ingen annan bedömning.

Vissa historiska kostnader har uppkommit som en direkt följd av den eventuella civila användningen. Detta gäller t ex lönen till reservofficerare som kanske inte skulle ha anställts om civil användning från början varit utesluten. Så är också fallet med kostnaden för framtagande av CEPRO-modellen.

Sedan investeringen genomfördes har försvaret ännu inte kunna inleda någon civil verksamhet. En första möjlighet till uppdrag föreligger först

under 1995 då man enligt redogörelsen i avsnitt 4 vunnit en anbudstävlan i Västerbottenslän.

För ett civilt företag skulle motsvarande situation ha föranlett förluster som framtvingat en ned- eller omläggning av verksamheten. En omläggning av verksamheten, eller en förändring av efterfrågan som innebär att uppdrag kan börja erhållas, skulle innebära nya förutsättningar för kalkylering och prissättning.

En prissättning med krav på att historiska förluster skall täckas av priset, skulle sannolikt innebära icke konkurrenskraftiga priser. Återhämtning av förluster kan oftast endastske indirekt och på längre sikt, genom det krav på avkastning som ett civilt företag normalt ställer.

Den tidpunkt o m när de nya förutsättningarna gäller kan därför sägas utgöra en ny noll-tidpunkt. Endast kostnader som uppkommer o m denna tidpunkt tas med vid en kostnadskalkylering som underlag för prissättning.

En skillnad mellan försvaret och ett civilt företag i detta avseendeär att försvaret inte har samma möjlighet att lägga ner verksamheten. Så länge helikoptrama anses nödvändiga ur försvarssynpunkt måstede hållas i drift och löpande utbildning genomföras. Försvaret har heller inte samma möjlighet som ett civilt företag att lägga om verksamhetentill andra intäktsbringande uppdrag. Detta innebär att löpande kostnader hänförliga till Hkp ll ofrånkomligen uppkommer och ackumuleras.

På grund av det ovan sagda anser RRV att en kostnadskalkyl som idag upprättas som underlag för prissättning av försvarets helikoptrar, endast bör uppta sådanakostnader som uppkommer först o m när civil verksamhet faktiskt bedrivs. I förutsättningarna för RRVs uppdrag har en

En IO-årsperiod med start den 1 januari 1995 angetts som den period under vilken försvaret idag räknar med att bedriva helikopterverksamheten. Därför betraktas denna tidpunkt som s k nolltidpunkt i RRVs kalkylexempel.

Vid en eventuell utveckling som innebär att uppdrag inte heller fortsättningsvis kan erhållas, måste den s k nolltidpunkten fortlöpande övervägas och eventuellt flyttas fram.

Sambmksvimter

RRV anser inte att man en i självkostnadskalkyl bör reducera kostnaden med s k sambruksvinster. I en sjâlvkostnadskalkyl bör de kostnader som förekommer i en verksamhet tas med, även om motsvarandekostnader till viss del ändå skulle uppkommit. ställningstagandet är dock inte

självklart. Möjligheten att tillgodoräkna den flygtid som bekostas av sjukvårdshuvudmännen även som militär utbildningstid är en realitet.

Som tidigare påpekatskan dock en prissättning med avsteg från sjålvkosmadstäckning övervägas. I avsnitt 9.2 kommenteras en prissättningsprincip som tar hänsyn till s k sambruksvinster.

Möjligheten att utnyttja den civila flygtiden även militärt påverkar dock vad som bör betraktas som särkostnaderför civil verksamhet. Detta berörs i avsnitt 8.4 under rubriken Övriga rörliga kostnader.

Specifila militära kostnader

RRV anser inte att sådanutrustning som anskaffats uteslutande för den militära användningen av helikoptern, och som inte år behövlig för civil verksamhet, bör ingå vid priskalkylering av civila tjänster. Detsamma gäller eventuella löpande kostnader som uppkommer enbart som en följd av helikoptems militära funktion. Av avsnittet Grundinvestering nedan och av bilaga 3 framgår att den del av anskaffningskostnaden som har sådankaraktär dock är marginell i förhållande till hela investeringen.

Reservhelikopter

I CEPRO-modellen görs ett antagande om en femte helikopter som reserv för de fyra som som antas vara i drift. Vissa av kostnaderna för denna helikopter fördelas ut på de övriga fyra.

I RRVs kalkylexempel ñnns inga särskilda kostnader för reservhelikopter medtagna.Löpande driftskostnader förutsätts vara desammaäven om vissa uppdrag skulle utföras av en insatt reservhelikopter på grund av oförutseddadriftsavbrott. Iden mån tillkommande merkostnader för insats av en reservhelikopter kan förutses och beräknasbör dock sådana kostnaderingå i kalkylen.

Om det redan i förutsättningarna för ett uppdrag framgår att den ordinarie helikoptern under vissa perioder skall ersättas och användaspå annat sätt, bör alla kända, tillkommande särkostnader för insats av en reservhelikopter ingå i kalkylen.

Endasti det fall där en helikopter anskaffas särskilt för att utgöra en reserv i ambulansverksamheten,och hålls reserveraduteslutande för detta ändamål, bör alla kostnader för helikoptern fördelas på den eller de helikoptrar som ingår i verksamheten.

Kalkylmâssiga kostnader

Kalkylen baseras de faktiska kostnader som föreligger för försvaret

29 och som kunnat identifieras. Det finns inga tillägg för rent kalkylmässiga kostnadsposter för att efterlikna kostnadsbildenhos ett civilt företag som bedriver motsvarande verksamhet, i den mån sådanaskillnader förekommer.

En sådan kostnadspost är den kostnad för försäkring som civila företag har, men inte försvaret. Utifrån anskaffningsvärdetför Hkp ll skulle en motsvarandesådankostnad för försvaret kunna uppgå till mellan ‘-, miljon kronor.

Avkasmingskrav

Som nämnts ingår i CEPRO-modellen ett kalkylmâssigt avkastningskrav med 5 %. I enlighet med föregående stycke om kalkylmässiga kostnader ingår ingen sådan post i RRVs kalkylexempel.

8.4 Kommentarer till vissa kostnadsposter

Nedan kommenterasnågra av de väsentligare kostnadspostemai kalkylen.

Underhållskøstnader

Av underhållskostnadema utgörs merparten av en avtalad årlig kostnad som erläggs till leverantören for löpande underhåll. Avtalet år gemensamt för samtliga fem Hkp ll och är baserat på en årlig flygtid om minst l 680 timmar för de fem helikoptrama tillsammans.

Utifrån denna beräknade flygtid debiteras den årliga kostnadenmed ett fast belopp som successivtjusteras uppåt på grund av kostnadsökningar. Beloppet måste erläggas även om den beräknade flygtiden inte uppnås. Till en viss gräns påverkas inte heller beloppet om den faktiska flygtiden överstiger 1 680 timmar under ett år. Om flygtiden överstiger 20 000 timmar under en tioårsperiod från anskaffningstidpunkten räknat, utgår dock en tilläggsdebitering.

Med denna konstruktion av underhållsavtalet utgör den årliga kostnaden en fast kostnad för de fem helikoptrama tillsammans. Först om den totala ramen om 20 000 timmar under tio år översla-ids,tillkommer en rörlig del. Detta kan dock inte avläsaspå kort sikt. Frågan uppkommer dock om underhållskostnadenskall betraktas som helt eller delvis rörlig vid kalkylering avseende en enskild helikopter.

RRV anser att en så stor del av underhållskostnaden som motsvarar en femtedel av l 680 timmarår, dvs 336 timmar, bör betraktas som fast kostnad. Timkostnaden fastställs till total årskostnaddividerat med l 680 timmar. l den mån beräknat antal timmar i en kalkyl överstiger 336 timmar behandlasöverskjutande del som rörlig kostnad. Denna

överskjutandedel bör också sessom en särkostnadför civil användning av helikoptern.

Det timkostnad för underhåll som tillämpats i kalkylexemplet, “ kronor, är från hösten 1993 och måste vid varje kalkyltilliälle anpassas till vad som kan beräknas utgöra den genomsnittliga kostnaden under kalkylperioden.

Övriga rörliga kostnader

Rörliga kostnader är små förhållande till totala i kostnader. Utöver den rörliga delen av underhållskostnadenenligt ovan utgörs de till största delen av drivmedel. Av totala kostnader på ca ‘,‘ miljoner kronor i kalkylexemplet utgörs knappt 10 % av rörliga kostnader.

Vad gäller frågan om de rörliga kostnadernaockså skall anses utgöra särkostnader anser RRV att hänsyn bör tas till det faktum att genomförd flygtid kan utnyttjas även som militär utbildningstid. Hur lång årlig utbildningstid som krävs militärt varierar beroendebl a på pilotemas erfarenhet.

De rörliga kostnader som uppkommer under den tlygtid som motsvarar det militära utbildningsbehovet bör betraktas som sårkostnader eftersom motsvarandekostnader skulle uppkomma även om piloterna var i normal militär tjänst. I lcalkylexemplet har ett antagandeorts om 350 militära utbildningstimmar.

Val av stationer-ing

I RRVs kalkylmodell finns upptaget kostnadsposter som år aktuella endast när helikoptern stationeras en ort utan existerande militär basering. Exempel sådanakostnader är kontorshyra, hangarhyra samt traktamentenoch reskostnaderför personalen. På vissa orter i landet finns beñntliga militära anläggningar som kan utgöra stationeringsplats för helikoptern utan tillkommande tekniska, administrativa eller andra kostnader. Separatakalkylmodeller för respektive situation är dock inte nödvändigt.

Bemanning, lönekostnader

Hkp ll kommer under flygning att bemannas av 2 piloter. Den dubbla bemanningen motiveras främst av säkerhetsskäl. Det totala antal piloter som krävs för varje uppdrag är fyra eller sex beroende vilken anspånningstid som avtalas det enskilda fallet. i Ett avtal som innebär en kort anspänningstid under en stor del av dygnet kräver sex piloter. Utöver piloterna ingår även en eller två tekniker i bemanningen.

Huvuddelen av den personal som finns utbildad och tillgänglig för bemanning av Hkp ll utgörs av fast anställd militär personal. De ingår i försvarets normala organisation och deras anställning är inte beroendeav om civila uppdrag kommer att utföras. Härutöver finns två reservofñcerare som anställts enbart med tanke på en eventuell civil användning av helikoptrama.

För den fast anställda militära personalenkommer ett arbetsschema att tillämpas som innebär att personalen var fjärde vecka frikopplas från den civila verksamheten för att fullgöra militär tjänstgöring på sina respektive förband. Skälet är att dessa personer upprätthåller funktioner i den militära försvarsorganisationen och deras kompetens och möjligheter att fullgöra sina uppgifter i dessa funktioner måste bibehållas. I kalkylen har därför 75 % av lönekostnademaför sådanpersonal tagits med som en del av självkostnaden.

Iden mån någon av reservofñcerama ingår i bemanningeni ett uppdrag ingår hela deras lönekostnad och utgör en särkostnad för uppdraget.

Kostnader som beror pd anspänningstid

Kravet på anspänningstid påverkar löne- och personalkostnadema. Anspärmingstiden är avgörande för hur många personer, piloter respektive tekniker, som måste knytas till ett visst uppdrag för att uppnå heltäckandearbetsscheman.Anspänningstiden påverkar också såväl storlek som volym av den jourersättning som betalas ut.

Försäkring

Som nämnts upptar kalkylexemplet enbart kostnader som faktiskt föreligger för försvaret. Därför finns inga belopp angivna under rubrikerna för försäkringar i kalkylmodellen. En sådan kostnad skall dock ingå i den mån den förekommer, och utgör en särkostnad om den orsakas av den civila användningen.

indirekta fasta kostnader

En andel av kostnadernapå centrala avdelningar och staber bör belasta den civila helikopterverksamhetenoch skall ingå i självkostnaden. De poster som finns upptagna i kalkylexemplet är de kostnader av detta slag som kunnat identifieras i underlagen till CEPRO-modellen. Beloppen är hämtade från samma underlag.

Fördelningen av sådanakostnader bör ske med lämpliga fördelningsnycklar utifrån den faktiska omfattningen av den civila verksamheten och inte som idag utifrån en tänkt situation med fyra arnbulansstationeri funktion. Exempel på fördelningsnycklar kan van

antal anställda för personalavdelningens kostnader, nedlagd tid för den tekniske chefen etc.

Gnmdinvextering

De anskaffningsvärden som användsi kalkylexemplet baseras på en specifikation av anskaffningskosmader som upprättats av försvaret den 27 maj 1993. Specifikationen bifogas som bilaga I specifikationen benämns själva helikoptern i sitt grundutförande som Grundplattfonn och anskaffningskosmaden för denna uppgår till drygt miljoner kronor. Härtill kommer teknisk och medicinsk utrustning uppgående till cirka ,‘ miljoner kronor. Den totala anskaffningskostnaden uppgår därmed till cirka miljoner lcronor.

Av tillkommande utrustning angesca , miljoner utgöra specifikt militär utrustning medan utrustning som anskaffats specifikt för eventuell civil verksamhet uppgår till drygt ‘,‘ miljoner kronor. Resterandedel av utrustningen är gemensam, dvs det är utrustning som anskaffats oberoende av användning.

Avskrivning, restvärde

Det kan ifrågasättashuruvida även avskrivningskostnaden för helikoptern bör betraktas som en kalkylmässig kostnad för försvaret som därmed inte skall ingå i en självkostnadskalkyl. Kostnaden motsvarar ingen utgift och finansieringen av anskaffningen med anslagsmedelinnebär att investeringen i Försvarsmaktensredovisning har direktavslcrivits. Någon årlig avskrivningskosmadförekommer såledesinte i resultaträkningen.

RRV anser dock att den värdeminskning som en användning innebär ger avskrivningskostnadema en specifik karaktär som awiker t ex från den kalkylmässiga försäkringskostnad som tidigare berörts. Utöver den värdeminskning som beror enbart att helikoptern blir äldre tillkommer värdeminskningen grund av det slitage utförda transporter medför.

RRV gör därför den bedömningen att avskrivningar bör ingå i en självkostnadskalkyl. Värdeminskningen inträffar löpande och som en följd av användningeni militära eller civila uppdrag. Därför utgör den en reell kostnad även om den i detta fall inte framkommer i resultaträkningen. Orsaken härtill får ansesvara av snarast redovisningsteknisk art vilket inte är fallet med rent kalkylmässiga kostnader för övrigt.

Förhållandet att det enligt 1987 års försvarsbeslut är krigsorganisationens krav sorn motiverat anskaffningen av Hkp ll väcker också frågan huruvida kostnaderför avskrivning av detta skäl helt eller delvis skall undantas i en beräkning av självkostnadenför civil användning. RRV anser dock att under de perioder helikoptern faktiskt används för civilt

bruk bör hela avskrivningen, utom vad gäller den specifikt militära delen, del självkostnaden för civil användning. sessom en av

Som förutsättning i RRVs uppdrag har angettsatt Hkp ll kommer att en försäljas efter tio års användning till då gällande marknadspriser. Avskrivningen i kalkylexemplet motsvarar därmed den värdeminskning inträffar under tioårsperioden. Denna är i sin tur beroende av vilket som marknadspris som helikoptern kan bedömas ha efter tio år.

LCEPRO-modellen har ett sådant framtida marknadsvärdebedömts tredjedel helikoptems anskaffningsvärde.Denna bedömning utgöra en av grundar sig en undersökning av prisutvecklingen för motsvarande begagnade helikoptrar. Att helikoptern har kvar en tredjedel av anskaffningsvärdet efter tio år motsvarar en ekonomisk livslängd på 15 år. I RRVs kalkylexempel har denna livslängd tillämpats vid beräkning av avskrivningama. Vid varje tillfälle en prissättningskalkyl upprättasbör det framtida marknadsvärdet, och därmed kostnaden för avskrivning, omprövas och om nödvändigt korrigeras i endera riktningen.

Vad beträffar helikoptems utrustning, medicinsk respektive flygteknisk, förutsätts denna kontinuerligt underhållas och ersättas på sådant sätt att helikoptems ursprungliga prestanda upprätthålls. Löpande kostnader för sådant underhåll ingår i kalkylen som fasta kostnader.

Den del utrustningen anskaffats uteslutande för militärt bruk, ca av som ,‘ miljoner kronor, ingår i avskrivningsunderlaget. Avskrivning av den del anskaffningen anskaffats specifikt för civil användning, ca av som ‘, miljoner kronor, utgör sârkostnad för den civila verksamheten. en

Civil cernfiering

Frågan har aktualiserats huruvida en civil användning av Hkp ll bl a grund EU-regler, kommer att kräva registrering och certifiering enligt av civila luftfartsregler. Skulle sådanakrav ställas bör kostnadernaför detta beaktas både i självkostnads- och särkostnadskalkylen.

8.5 Sammanfattning av RRVs överväganden

Eftersom det primära motivet till anskaffning av Hkp ll är försvarets behov av transportkapacitet anser inte RRV att startkostnader eller kostnader i sambandmed upphandlingen skall ingå i en kostnadskalkyl för civil verksamhet.

RRV anser inte heller att historiska kostnader för övrigt som inte kunnat erhållas, skall ingå ackumulerats under en period då uppdrag i en prissättningskalkyl.

Enligt RRV bör inte s k sambruksvinster reducera kostnaderna i en självkostnadskalkyl. Samtliga direkta kostnader som förekommer i en verksamhet bör tas med.

RRV anser inte att utrustning som anskaffats uteslutande för den militära användningen av helikoptern, och som inte är behövlig för civil verksamhet, bör ingå vid priskalkylering av civila tjänster. Detsamma gäller andra kostnader som uppkommer enbart på grund av helikoptems militära funktion.

I enlighet med gällande principer för prissättning av statlig verksamhet upptar RRVs kalkylcxempel endast faktiska kostnader. Tillägg har inte gjorts för rent kalkylmässiga kostnadsposterför att efterlikna kostnadsbilden hos ett civilt företag.

RRV behandlar i kalkylexemplet den del av den timbaserade underhällskosmaden som motsvaras av den fasta årliga avgiften, som en fast kostnad.

RRV anser att de rörliga kostnader som uppkommer under sådan flygtid som kan tillgodoräknas som militär utbildning, är att betrakta som särkostnaderför civil verksamhet.

RRV anser att avskrivningar skall finnas med i en självkosmadskalkyl trots att de kan vara att betrakta som kalkylmässiga. Den värdeminskning som militär eller civil verksamhet föranleder, utgör en kostnad som löpande uppkommer även om den i det här fallet inte förekommer som en kostnadsposti resultaträkningen.

9 ALTERNATIVA PRISSKTININGSPRINCIPER

I RRVs uppdrag ingår att redovisa alternativa prissättningsprinciper. Som tidigare påpekats utgör upprättandet av en kostnadskalkyl första steget vid prissättningen av en tjänst. Inför prisbeslutet kan därefter övervägande ske av om man på grund av särskilda omständigheter bör avvika från full kostnadstäclcningi enderariktningen.

9.1 Allmänt

I följande avsnitt ges en redovisning av tänkbara prissättningsprinciper och vilka överväganden som kan göras om de aktualiseras. De principer som beskrivs är i vissa fall allmänna principer och vissa fall principer i som baseraspå förutsättningarna i det här speciella fallet. I RRVs uppdrag ingår inte att ta ställning till vilken prissättningsprincip bör som tillämpas.

De förutsättningar och överväganden som görs vid ett prissättningsbeslut

35 skiljer sig i olika avseendenmellan en statlig myndighet och ett civilt företag. Medan civila företag normalt eftersträvar vinstmaximering är det för en myndighet tvärtom nomtalt inte tillåtet att tillämpa ett pris som överstiger den faktiska självkostnaden. Ett högre pris skulle indirekt innebära en beskattning. Den konstitutionella grunden för distinktionen mellan vad som är att betrakta som skatt respektive avgift återfinns i förarbetena och propositionen till regeringsforrnen. Beslut om skatter kan enligt grundlagen endast fattas av riksdagen.

Av kapitel 3 framgick att för statlig avgiftsbelagd verksamhet gäller normalt att prissättning skall ske så att full kostnadstäckrtingnås. Regeringen kan dock i regleringsbrev eller på annat sätt besluta om ett annat ekonomiskt mål för verksamheten.Ett sådant beslut blir bestämmande för det pris som åsätts varan eller tjänsten. Motiven till att avvika från full kostnadstäckningkan vara av politisk eller samhällsekonmisk natur, vilket självfallet också utgör en skillnad i förutsättningarna för privat respektive statlig verksamhet.

Att kostnadsbilden dessutom kan awika mellan företag och myndigheter har i viss mån redan berörts kapitel i 7 och Detta förhållande kan väcka frågor som berör konkurrenssituationen. Hithörande frågor utvecklas närmare i kapitel ll.

För övrigt vad gäller konkurrensaspektervid val av prissättning konstaterades avsnitt 3.2 i att försvarets nuvarande prissâttningsmodell inte strider mot konkurrenslagensförbudsbestämmelser.En Övergångtill en annan prissättningsmodell som leder till ett pris som klart understiger det nuvarande, kan dock motivera att en sådanmodell underställs Konkurrensverkets prövning. Detta under förutsättning att det lägre priset inte år ett resultat av ett beslut av riksdagen.

Utöver lagens bestämmelser finns ytterligare konkurrensaspekter av mer principiell natur. Såväl Konkurrensverket som företrädare för den civila branschen har i olika sammanhangframfört sådansynpunkter. Dessa återgavs i kapitel

I följande avsnitt om prissättningsprinciper behandlas prissättningen i huvudsak ur ett företagsekonomiskt perspektiv och med tillämpning tjänsten helikoptertransporter. Konkurrensaspekter verksamheten och prissättningen redovisas separat i kapitel ll.

9.2 Självkostnadsprissättning

När det ekonomiska målet för en verksamhetär full kostnadstäckning skall självkostnaden vid normalvolym täckas på lång sikt, dvs på några års sikt. På kortare sikt kan avvikelser förekomma.

Prissättningen baseras på en kalkyl där alla faktiska kostnader som verksamhetenmedför skall ingå. I kalkylen ingår endast kostnader som motsvaras av utgifter hos myndigheten. Kalkylmässiga kostnader tas inte med. Inte heller görs något påslag för vinst eller motsvarande. Om det i verksamhetenanvändstillgångar som finansierats med räntebärandelån eller avkastningspliktigt kapital skall dock räntekostnadenrespektive avkastningskravetmedräknas.

Om kravet full kostnadstäckninggäller bör prissättning ske utifrån en självkostnadskalkyl av det slag som redovisades i kapitel

Santbmksvinster

Av avsnittet 8.3 framgick att enligt RRVs uppfattning bör inte s k sambmksvinster reducera kostnadernavid upprättandetav en självkostnadskalkyl. En annan fråga är om dessa kan motivera ett avsteg från självkostnadsprissättning.

Uppkomsten av s k sambruksvinster får ansesvara en realitet. Dessutom anser försvaret att den utbildning som erhålls under genomförande av verkliga ambulansuppdrag är av högre kvalité på grund av de realistiska förutsättningarna.

I CEPRO-modellen reducerasrörliga kostnader samt avskrivningar med hälften med hänvisning till sambruksfördelama. Om reducerat pris på grund av sambruksfördelar kommer att övervägas anser RRV att den gemensamma nyttan omfattar samtliga kostnader som inte utgör särkosmadcr för civil verksamhet. Ett självkostnadspris som fastställs enligt CEPRO-modellensprincip om 5050-delning skulle därmed bestå av särkostnaden samt hälften av övriga kostnader.

Prissättning med reducerade avskrivningskostnader

Förhållandet att Hkp ll anskaffats primärt av militära skäl, oavsett om civil verksamhet kommer till stånd eller inte, kan aktualisera frågan om ett lägre pris genom att endast en del av avskiivningskostnaden belastar den civila verksamheten.

Motivet till en sådanreduktion skulle vara att den civila verksamheten inte orsakat någon anskaffningskostnad mer än vad avser den specifikt civila utrustningen. Mot ett sådant resonemang talar att tjänsten inte skulle kunna erbjudas om inte anskaffningen gjorts.

Vid en sådanprissättning skulle en svårighet vara att avgöra med vilka andelar avskrivningen skall belastaden militära respektive civila verksamheten. Den största tänkbara reduktionen skulle innebära att samtliga avskrivningar utom de specifikt civila frånrälcnaspriset.

Ett andra alternativ är en hälftendelning av kostnaden med hänvisning till samma resonemangsom motiverade en sådandelning av de s k sambruksvinstema.

Med hänvisning till hur Hkp 11 finansierats utgör en delning 6040 ett tredje alternativ. Endast 60 % av anskaffningen har finansierats med Försvarsmaktens medel. Resterande 40 % finansierades med medel från Socialdepartementetsbudget.

Prisredrdaion motiverad av beredskapsskäl

Som nämnts ingår det inte i RRVs uppdrag att ta ställning till vilken av redovisade prissättningsprinciper som bör tillämpas. I direktiven till RRV har dock särskilt angettsatt en eventuell prisreduktion på grund av beredskapssltälskall beaktas.

Anskaffningen av Hkp ll primärt för militärt bruk innebär att den kommer att ingå i krigsorganisationen. När anbud lämnas från Försvarsmakten anges därför normalt som ett förbehåll att verksamheten kommer att avbrytas händelse i av en militär krissituation. I ett sådant läge kommer helikoptern omedelbart att omplaceras utan möjlighet från Försvarsmakten att ersätta den med en reservhelikopter.

RRV kan inte bedöma risken för att en sådan situation kan komma att inträffa. Den får dock enligt RRVs mening ansessom så extraordinär och oförutsägbar, att den inte kan motivera någon särskild prisreduktion.

Nuvarande prissärmingmodell

Ett alternativ vid val av prissättningsmodell är att även fortsättningsvis tillämpa CEPRO-modellen. Av avsnitt 8 har framgått att RRV anser att en sjilvkostnadskalkyl i vissa avseendenbör göras armorlunda, främst vad gäller behandlingen av historiska kostnader, kalkylmässiga kostnader samt s k sambruksvinster.

Tänkbart argument för att ändå fortsätta att tillämpa modellen är att de anbud som hittills lämnats baserats på den. En övergång till helt ny prissättningsprincip skulle kunna inge osäkerhet och brist på förtroende hos existerande och potentiella beställare vad gäller försvarets konsekvens i prissättningen.

Förutsättningar för fortsatt tillämpning år att det pris som åsätts tjänsten är rimligt med tanke på Försvarsmaktens krav ersättning och med tanke på prisnivån i stort marlmaden. Den första förutsättningen får anses uppfylld då Försvarsmakten idag erbjuder tjänstentill det pris som CEPRO-modellen ger.

Beträffande förutsättningen att priset skall vara rimligt i förhållande till prisnivån i stort på marknaden råder delade meningar. I kapitel S redogörs bl a för hur företrädare för helikopterbranschen ser på frågan

Om modellen leder till ett så högt pris att i praktiken inga uppdrag kan erhållas är en fortsatt tillämpning meningslös. RRV konstaterar dock att i de anbudstävlingar där försvaret deltagit har CEPRO-modellen medfört såväl konkurrenskraftiga priser som motsatsen beroende på förutsättningarna i de enskilda fallen vad gäller t ex anspänningstid.

Om prissättning även fortsättningsvis skulle ske utifrån nuvarande modell anser RRV att modellen bör förenklas och förändras i vissa avseenden. Framförallt gäller detta konstruktionen med fyra ambulansstationer som en bas för fördelning av vissa kostnader. Den bör också kompletteras med en skriftlig instruktion om hur modellen är uppbyggd för att möjliggöra eventuella framtida förändringar av olika förutsättningar.

9.3 Siirkostnadsprissiittning

I avsnitt 8.2 deñnierades särkostnader som sådanakostnader som uppkommer respektive bortfaller om en ny verksamhet inleds respektive läggs ned.

I en verksamhet som drivs enligt företagsekonomiskaprinciper kan en särkostnadsbaseradprissättning med ett visst täckningsbidrag vara motiverad på kort sikt. Motiven kan vara att härigenom kan tillfällig ledig kapacitet uttnyttjas eller introduktionen av en ny produkt på marknadenunderlättas. Den del av priset som överstiger särkostnaden bidrar till att finansiera de övriga kostnader som man ändå har. För ett företag med vinstkrav måstesärkostnadsprissâttning kunna motiveras med en förväntan om att priset kommer att kunna höjas, eller resurserna på sikt utnyttjas annorlunda, så att full kostnadstäckning inklusive avkastning erhålls lång sikt.

Generellt bör särkostnadsprissättning endast övervägas i sådanafall där varje annat pris innebär att efterfrågan saknas.särkostnaden utgör en nedre gräns och om vinstmaximering eftersträvas sätts priset så högt över särkostnaden som efterfrågan medger.

För försvaret finns inget avkastningskrav. Försvarsmakten går heller inte i konkurs om inte helikoptrama utnyttjas för civilt bruk. De har anskaffats primärt för att ingå i lcrigsorganisationenoch bemannas i huvudsak av militär personal. En stor del av kostnaderna för drift och underhåll är desamma även lång sikt oavsett om helikoptern används civilt eller inte. Ur strikt ekonomisk synvinkel skulle därmed ett pris som motsvarar eller överstiger särkostnaden vara motiverad eftersom det ekonomiska utfallet för Försvarsmaktendärmed blir bättre.

39 Ett pris som understiger särkostnaden för civil verksamhet skulle för försvaret innebära att det ekonomiska utfallet totalt sett blir sämre än om sådanverksamhet inte bedrivs. Därför utgör särkostnadendet absolut lägsta pris som bör åsättas.

9.4 Marknadsprissättning

På marlmaden för ambulanstransportermed helikopter är det svårt att definiera ett marknadspris för tjänsten. Det är fråga om en begränsad verksamhet där förutsättningarna kan variera stort såväl mellan olika uppdrag som mellan de olika aktörerna på marknaden-Skillnader i t ex helikopterstorlek, helikoptems ålder, medicinsk utrustning etc, gör det svårt att urskilja i vilken mån prisskillnader mellan olika aktörer beror sådanafaktorer. Den kalkylsituation som företagen befinner sig i ett enskilt fall kan dessutom variera av andra skäl.

Ett tänkbart sätt att bestämma ett approximativt marknadspris att vore utifrån genomförda anbudsförfarandenberäkna ett genomsnittligt pris för en viss helikoptertyp och för olika omfattning av ett uppdrag.

9.5 Regional prisdifferentiering

Efterfrågan på helikoptertjänster varierar mellan landstingen. Av de landsting som idag inte efterfrågar tjänsten uppger vissa att intresse eller behov saknas medan andra uppgesvara intresserade men anser att de saknar tillräckliga resurser.

Om en självkostnadsbaseradprissättning av helikoptertjänstema skulle leda till att en eller flera Hkp 11 förblev outnyttjade kan därför frågan väckas om vissa landsting bör erbjudas tjänsten till lägre pris för att möjliggöra ett större utnyttjande av resursen.

RRV anser inte att de av staten tillämpade principerna för prissättning medger ett pris s0n1 baseraspå betalningsförmåga. Däremot kan vid prissättningen hänsyn tas till de speciella omständigheter som råder den i aktuella situationen som ex t tillfälligt ledig kapacitet, säsongsvariationer eller marknadssituationen. Detta kan innebära att en och samma tjänst vid olika prissättningstillfällen kan komma att erbjudas till olika priser.

Mot prisdifferentiering talar rättviseaspekter. Landsting som redan har avtal om helikoptertjänster eller planerar att upphandlasådana på marknaden, kan betrakta sig som missgynnade. Det kan också leda till att landsting som övervägt att upphandla helikoptertjänster avstår från, eller skjuter upp beslutet i awaktan en möjlighet att erhålla tjänsten till lägre pris.

Om den här typen av prissättning kommer att tillämpas kan ett sätt att

40 åstadkomma större rättvisa vara att med tydliga regler knyta möjligheten till ett lägre pris även till andra kriterier som ex t svåra geografiska förhållanden, långa avstånd etc. Ett pris som understiger särkostnaden för civil verksamhet bör inte tillämpas.

9.6 Sammanfattning RRVs överväganden av

I detta kapitel har tre möjliga prissättningsprinciper redovisats. RRV tar inte ställning till vilken princip som bör tillämpas för att intentionerna i 1987 års försvarsbeslut skall infrias, samtidigt som konkurrensaspekter beaktas. För att komplettera redovisningen har dock vissa synpunkter och kommentarer lämnats i anslutning till respektive princip. Dessa sammanfattasi det följande.

Om en militär krissituation inträffar kan detta innebära att civil verksamhet måsteavbrytas med åtföljande ekonomisk risk för båda parter i ett civilt avtalsförhállande. RRV anser dock en sådan situation så vara extraordinär och oförutsägbar att den inte kan motivera någon särskild prisreduktion.

Om beslut skulle fattas att nuvarande prissättningsprincip även fortsättningsvis skall tillämpas, anser RRV att kalkylmodellen bör förändras och förenklas. Bl a bör fördelning av indirekta kostnader ske utifrån en faktisk situation och inte som idag utñrån ett antagande om fyra samtidigt fungerandeambulansstationer.

RRV anser att försvarets särkostnaderför civil verksamhet utgör en nedre gräns för vilket pris som kan åsättas. Ett lägre pris innebär att det ekonomiska utfallet för försvaret totalt sett blir sämre jämfört med om civil verksamhet inte bedrivs.

RRV anser inte att de principer som idag tillämpas inom staten vid prissättning medger priser som baseraspå betalningsförmåga. Särskilda omständighetervid ett visst prissättningstillfälle, som ex t tillfälligt ledig kapacitet, säsongsvariationereller marknadssituationen,kan dock motivera avsteg från självkostnadsprissättning.

10 AI1TERNATIVA PRISKONSTRUKTIONER, FAST ELLER

RORLIGT PRIS

Nedan redovisas tre alternativa sätt att konstruera ett pris med avseende på hur stor del av priset som tas ut i form av en rörlig respektive fast del. De pris som anges nedanhar hämtats från kalkylexemplet på bilaga Som tidigare understrukits utgör de därmed endast exempel och kan inte användasför prissättning i ett konkret fall.

Prisexemplen utgår från självkostnadsprissâttningrespektive

41 särkostnadsprissättningenligt kalkylexemplet. Ett val av någon annan prissättningsprincip enligt avsnitt 9 ovan medför självfallet motsvarande justeringar av beräknadepriser.

10.1 Fast månadskostnad kombinerad med timkostnad

Den vanligaste priskonstruktionen för avtalsbundnahelikoptertjänster torde vara ett fast månadspriskombinerat med ett timpris för varje utförd flygtimme. Konstruktionen garanterar leverantören en viss minsta ersättning för uppdraget medan det rörliga timpriset garanterar kunden att därutöver endastbehöva betala för faktiskt utförda tjänster.

Den fasta delen kan sägas motsvara leverantörensgrundkostnad för att binda helikopter och personal till uppdraget. Timpriset motsvarar ofta de rörliga kostnadema.

Om prissättning sker utifrån kalkylexemplet på bilaga 2 kan två varianter av denna priskonstruktion tänkas. Den ena varianten baseraspå genomsnittlig rörlig kostnad och den andra på långsiktig rörlig kostnad.

I exemplet uppgår rörliga kostnader till * * kronor vilket motsvarar ‘ kronortimme. Med tanke underhållsavtaletskonstruktion enligt avsnitt 8.4 är detta en genomsnittlig rörlig kostnad för de 450 timmar som antagits i exemplet. För flygtid upp till underhållsavtaletsfasta del om 336 timmar finns ingen rörlig underhållskostnad. För timmar därutöver utgör underhållskostnadenenligt exemplet * kronortimme och den totala rörliga kostnaden * kronortimme enligt bilaga 2:2. Hår benämns denna kostnad långsiktig rörlig kostnad.

Timpris motsvarandegenomsnittlig rörlig kostnad

Ett timpris som sätts till genomsnittlig rörlig kostnad för 450 timmar enligt exemplet blir * kronortimme. Fasta kostnader utgör ‘ ‘‘ kronor vilket innebär ett fast månadsprispå ‘ ‘ kronor. För flygtimmar utöver 450 timmar mästehela underhållskostnaden debiteras och timpriset blir * kronortimme enligt bilaga 2:2. Den fasta delen blir oförändrad.

Om särkostnadsprissättningtillämpas blir lägsta timpris ‘ "‘ kronortimme upp till 450 timmar och det fasta månadsprisetlägst ca * * kronor. För flygtid utöver 450 timmar blir timpriset även här krtimme.

En prissättning enligt denna modell garanterar försvaret täckning för fasta kostnader inklusive underhållskostmadenäven om faktiskt antal flygtimmar skulle understigadet beräknade.

42 Av de exempel på priskonstruktioner i anbudssammanhang som RRV tagit del av verkar dock den fasta delen i de flesta fall vara lägre och timkostnaden motsvarandehögre. Om denna iakttagelse är riktig kan en relation mellan fast och rörligt pris enligt ovan uppfattas av landstingen som oförmånlig jämfört med vad andra aktörer erbjuder. I en situation där antalet flygtimmar blir betydligt lägre än förväntat är en konstruktion med så låg fast andel som möjligt mer förmånlig för landstingen.

Timpris motsvarande långsiktig rörlig kostnad

En alternativ variant är att låta det rörliga timpriset utgöra det som ovan benämndes långsiktig rörlig kostnad, dvs ett pris inklusive även den fasta delen av underhållskostnaden.Motivet kan vara att även den fasta delen av kostnaden är timbaserad och att priset därmed på ett tydligare sätt avspeglar en timkostnad för helikoptern.

Med timpriset ‘ kronor täcks * * kronor av de totala kostnadernavid en flygtid på 450 timmar. Återstående kostnader, * ‘ kronor, innebär ett fast pris på * ‘ honormånad. Vid sårkostrtadsprissâttrtingtäcks samtliga kostnader av detta timpris under förutsättning att beräknat antal flygtimmar uppnås.

Vad som kan tala emot konstruktionen är risken för försvaret att inte erhålla täckning för fasta underhållskostnadervid ett utfall av antalet flygtimmar som väsentligt understiger det beräknade.

10.2 Endast rörligt pris

Med enbart ett rörligt timpris förutsätter kostnadstâckning att beräknat antal flygtimmar uppnås. Enligt kalkylexemplet skulle ett timpris vid full kosmadstéckninguppgå till kronortimme, eller vid sårkostnadsprissâttning, * kronortimme. För flygtimmar överstigande 450 timmar blir timpriset liksom i föregåendeavsnitt * kronortimme.

Att endast faktiskt genomförda flygtimmar debiteras innebär en fördel för landstingen när antalet flygtimmar blir lägre än förväntat. För försvaret finns motsvaranderisk för att kostnadstäckninginte erhålls.

En situation när rörligt pris kan tänkas vara tillämpbart är när helikoptern grund av lång anspänningstidkan användaspå andra sätt mellan ambulansuppdragen. I ett sådantfall kan ett lägre antal flygtimmar kompenserasmed motsvarandehögre intäkter från andra uppdrag. Denna möjlighet kan ytterligare förstärkas om leverantören förfogar över flera alternativa helikoptrar som kan sättas in för ambulanstransporter.

10.3 Endast fast pris

Att tillämpa enbart ett fast pris utan någon rörlig del torde vara en ovanlig, och i de flesta fall olämplig priskonstruktion när volymen av verksamheten är osäker. Eftersom en priskalkyl alltid måsteske med ett antagande om det antal flygtimmar som kommer att utföras, kommer alla awikelser från detta antal att medföra en över- eller underprissättning. Risken för underprissättning begränsasdock i viss mån av att andelen rörliga kostnader är relativt låg i förhållande till totala kostnader.

Ett motiv till att välja ett fast pris skulle kunna vara fördelen med att på förhand känna till framtida intäkter respektive kostnader. En förutsättning är att båda parter upplever denna fördel så stor att den uppväger risken för en felaktig prissättning. En ytterligare förutsättning torde också vara en tämligen stor säkerhet i bedömningen av antal flygtimmar.

ll KONKURRENSASPEKTER PÅ PRISSÄTTNINGEN

I RRVs uppdrag ingår att belysa förslagens påverkan på konkurrenssituationen. detta kapitel I kommer framförallt tidigare redovisadeprissättningsprincipers påverkan på konkurrensen att belysas. I avsnitt 11.1 redovisas några allmänna synpunkter och i avsnitt 1l.2-1l.5 diskuteras de tidigare exemplifierade prissättningsprincipema med utgångspunkt från skillnader vad gäller kostnadsbild och andra konkurrensförutsätmingar. I det avslutandeavsnittet 11.6 sammanfattas RRVs överväganden.

11.1 Allmänt

Val av prissättningsprincip kan få olika effekter på konkurrenssituationen. I kapitel 9 framgår att en ersättning motsvarandesärkostnadenär det lägsta pris som försvaret bör acceptera för att åta sig uppdrag. Vilket pris som över denna nivå bör sättas beror bl a på vilka effekter priset får på konkurrensenpå marknaden.

Om statsmaktemasövergripande mål ställer upp att försvaret inte skall påverka den rådandekonkurrenssituationen torde det mest radikala beslutet vara att helikoptrama inte skall användasför civila sjukvårdstransporter. Oavsett vilket pris som Försvarsmakten skulle komma att tillämpa torde konkurrenssituationen för de privata företagen påverkas.

Om Försvarsmaktenväljer att avstå från att gå på marknaden behöver detta inte betyda att konkurrensen ökar. Väljer Försvarsmakten däremot att in marknaden är denna en ny aktör på marknaden som, beroendepå vilket pris som tillämpas, kan Ökakonkurrenstrycket.

11.2 Självkostnadsprissättning

Eftersom ett pris motsvarandesjälvkostnaden innebär att alla kostnader som är förenade med verksamheten täcks, skulle detta kunna uppfattas som en konkurrensneutral prissättning. Skillnader i pris hos olika aktörer skulle vara ett uttryck för hur effektivt aktörerna bedrev sin verksamhet. På en marknad med perfekt konkurrens skulle detta få till effekt de att mindre effektiva företagen slås ut. På en marknad med perfekt konkurrens bedriver aktörerna verksamhetenpå lika villkor.

I olika sammanhanghar företrädarare för branschenframfört att försvaret inte konkurrerar lika villkor som privata företag. Detta skulle bl a bero att försvaret inte har samma kostnader ett privat företag. som Vad som menas med lika villkor är dock inte självklart. Det kan innebära att försvaret till sin kalkyl skall lägga till sådanakostnadsposter som ett normalt företag har, men som försvaret av olika anledningar inte har. Det kan därtill innebära att sådanakostnadsposter som försvaret har, men inte de privata företagen, skall frånrälcnas. Det skulle även kunna innebära att kostnadsposter som både försvaret och privata företag har i försvarets kalkyl skall justeras så att de överensstämmermed ett normalt företags kostnader.

Även privata företag kan ha olika kostnadsförutsättningar när de upprättar sina kalkyler. Krav på att företag skall justera sina kalkyler så att de motsvarar normalföretagets torde inte av konkurrensskäl vara särskilt vanligt förekommande. Normalt bör företagens egna kostnader ligga till grund för prissättningen för att en effektiv konkurrens skall uppstå. Vid prissättningen beaktasinte enbart verksamhetenskostnader utan även andra omständigheter som tex vilka möjligheter marknadssimationen erbjuder.

Det finns vissa kostnadsposterdär man kan hävda att skillnaden mellan en offentlig och privat aktör är större än mellan olika privata aktörer. Det kan därför enligt RRV finnas skäl att från konkurrenssynpunkt justera för sådanakostnader som privata företag har, men inte försvaret. En sådan justering bör dock ske endast om man bedömer att prissättning baserad en på försvaret kostnaderkommer att negativa effekter för effektiviteten marknaden. Någon justering av nivån på kostnadsposter både som försvaret och privata företag har bör däremot inte göras eftersom skillnaderna kan vara ett uttryck for hur effektivt verksamheten bedrivs.

Om man väljer att justera försvarets kalkyl för fiktiva kostnadsposter, dvs sådanakostnader som försvaret inte har utgifter för, måste ställning tas till hur det överskott som verksamheteni detta läge kommer att generera skall behandlas.Som tidigare nämnts innebär ett pris som överstiger en myndighets självkostnad för verksamheten en beskattning. Teoretiskt skulle försvaret kunna leverera in till staten det överskott dessa som

fiktiva kostnadsposter genererar. Ett annat alternativ är att försvaret överför medlen till den anslagsfinansierade verksamheten. Anslaget bör då i motsvarande mån minskas. Att särskilja dessakostnader och administratrera ett sådantförfarandet torde bli tämligen arbetskrävande, oavsett vilket alternativ som väljs.

I det kalkylexempel som RRV presenterar i kapitel 8 redogörs för försvarets faktiska kostnader. det I följande skall presenteras några kosmadsposter som skiljer försvarets kalkyl från privata företags. Vissa kostnader är redan nämndai kapitel 7 och

Avkasmingskrav

Staten ställer i regel inget avkastningskrav på myndigheter. Något sådant krav har heller inte ställts på försvarets verksamhet.

I ett företag kan avkastningskravet sägas spegla värdet av bästa alternativa användning av investerat kapital. Detta är dock ingen kostnad som ovillkorligen ingår i ett företags prissättning. Om marknadssituationeninte tillåter någon vinst uppfylls heller inte avkastningskravet. En minimipriskalkyl innehåller t ex inget krav på avkastning.

Enligt uppgifter från företrädare för den civila helikopterbranschenskulle ett normalt avkastningskravmotsvara ett vinstpåslag på ca 10 % av de totala kosmadema. Vilket avkastningskrav staten skulle kunna ställa på verksamheten är inte lätt att avgöra. Det kan också ifrågasättas om det överhuvudtaget är meningsfullt att tala om avkastningskrav för denna typ av statlig verksamhet. Staten kan nämligen inte son1en aktieägare sälja sina aktier i verksamhetenoch investera dem i någon lönsammare verksamhet om inte avkastningskravet uppfylls. Om ett fiktivt avkastningskrav ändå skall beräknasskulle detta, enligt RRV, kunna motsvara statens lånerânta, om räntebetalning statsskulden anses vara den bästa alternativa användningen av medlen.

Skatt

Myndigheter skall inte vara vinstdrivande och därför betalar myndigheter heller inte något som motsvarar bolagsskatt. Företag, som gör vinst, betalar skatt på denna vinst. Skatt är dock inte en kostnad i verksamheten och någonjustering av försvarets kalkyl med hänsyn härtill skall därför inte göras.

KapitaIkosmadRäruekosmad

Riksdagen tilldelade försvaret särskilda medel för införskaffandet av helikoptrama. För dessa medel har staten en räntekostnad som motsvarar

statens låneränta. Denna räntekostnad har staten inte övervältrat på försvaret och därför har försvaret heller ingen räntekostnadför investeringen i helikoptrama.

För de flesta myndigheter gäller att de skall ta lån hos Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål. Marknadsmässiga räntor gäller för dessalån. Dessaräntekostnaderskall beaktas i myndighetens självkostnadskalkyl för verksamheten. Det är såledesinte främmande att statliga myndigheter bär sina egna räntekostnader, men detta sker endast om de faktiskt har dessakostnader.

Företrädare för branschenhar uppgett att företagenslåneränta är ca 12-14 %. Om korrigering av försvarets kalkyl skall ske bör, enligt RRV, räntekostnadenbaseraspå statens låneränta. Statens låneränta är den ränta som bäst avspeglar de verkliga räntekostnadema för investeringen i helikoptrama. Kostnaden bör endastingå i självkostnadskalkylen, och inte i särkostnadskalkylen, eftersom räntekostnaderinte är beroende av om försvaret åtar sig civila uppdrag.

Försäkringar

Statliga myndigheter tecknar inte försäkringar för sina tillgångar. Om t ex egendom stjäls eller skadas ersätter i princip staten myndigheten via tilläggsanslag. Staten ersätter även skador på tredjeman som myndighetensverksamhet orsakat.

Inom försvaret har man regelmässigt haft en haverireserv som ersättning för materiel som förstörs eller skadas.Haverireserven består i att fler enheter införskaffas än vad försvaret behöver. Beträffande försvarets helikoptrar för civila Sjuktransporterfinns ingen sådan haverireserv. Några kostnader för försäkring eller motsvarandehar därför heller inte beaktatsi kalkylen.

Företrädare för den civila helikopter branschen uppger att försälq-ingspremienför en helikopter kan uppgå till ca 4 % av försäkrat värde. RRV anser att försvarets motsvarandekostnader snarare skall jämföras med kostnadenför en haverireserv eftersom detta är den normala försäkringen för försvaret.

Sjukvårdstransporter med helikopter kan orsaka tredjeman skador. Den som utför uppdraget är ersättningsskyldig för sådanaskador som inte beror beslut av medicinsk personal. För försvarets del ersätter staten eventuella sådanaskador. Staten löper således risk att behöva täcka ersättningskostnadema även om inte detta avspeglar sig i försvarets faktiska kostnader för den civila verksamheten. Om man vill att detta skall avspegla sig i försvarets kalkyl anser RRV att en försäkringskostnad bör grundas försvarets skadestatistik etc för den

civila verksamheten. En sådan kostnad skulle i sådanafall ingå både självkostnadskalkylen och särkostnadskalkylen.

11.3 särkostnadsprissättning

När konkurrensen mellan olika aktörer är hård, kanske på grund av ett överutbud av helikoptrar, pressas priserna ner mot aktörernas särkostnader. I ett sådantläge har den aktör som har den lägsta särkostnaden och den största finansiella uthålligheten en konkurrensfördel.

Om försvaret tillåts prissätta med utgångspunkt från sina särkostnaderblir frågan om försvarets särkostnaderskiljer sig från de privata helikopterföretagens intressant. Här, liksom vid självkosmadsprissättning, kan skillnader i förutsättningar och kostnader innebära att konkurrens inte sker lika villkor.

När det gäller kostnadema kan följande konstateras. Vad som är en särkostnadmåste avgöras för varje enskilt uppdrag. Det är heller inte givet att privata företag har samma klassificering av sina kostnader.

Som framgår i avsnitt 8.2 utgör inte rörliga kostnader, så som ex t drivmedel, någon särkostnadför försvaret i fall flygtimmarna ändå skulle ha flugits för den militära utbildningen. Sådanarörliga kostnader torde generellt kunna betraktas som en särkostnadför de privata företagen. Det finns därför skäl att tro att försvarets särkostnaderunderstiger de privata företagens.

Om försvaret skall tillämpa minimiprissättrting kan det därför innebära att civila företag inte kan priskonkumera med försvaret. Försvarets lägre pris, på grund av denna skillnad i särkostnader, härrör dock inte primärt från att försvaret är effektivare att bedriva den civila verksamheten. Skillnaden härrör snarare från att försvaret har en garanterad huvudprodukt som bär kostnaden.

En annan skillnad mellan försvaret och de civila helikopterföretagen är att försvaret har större möjligheter att långvarigt tillämpa ett pris som understiger självkostnaden. Försvarets fasta kostnader täcks vid särkostnadsprissättning av den militära verksamheten. Privata företag lämnar marknaden frivilligt, genom att t ex använda helikoptern till annan verksamhet eller genom att sälja den. Om inte detta går tvingas företaget till slut i konkurs.

Eftersom de privata helikopterföretagen inte enbart ägnar sig sjukvårdstransporter är det dock inte säkert att företagen omedelbart lämnar marknaden för helikoptertjänster. Det torde även ñnnas en viss alternativ användning för sjukvårdstransporthelikoptrama sedan den

medicinska utrustningen har monterats ur. Om efterfrågan ökar kan företagen på nytt ge sig på marknaden. Detta innebär att även civila företag har möjlighet att under en begränsad tidsperiod tillämpa en prissättning som grundar sig på verksamhetens särkostnader. Långa avtalsperioder för sjukvårdstransporter begränsar naturligtvis möjligheterna betydligt.

RRV anser att om en korrigering skall ske för olikheter i sârkostnaden bör korrigeringen enbart omfatta sådana kostnader som otvetydigt är en särkostnadför civila företag och som inte ingår i försvarets särkostnadskalkyl. -

11.4 Marknadsprissättning

Teoretiskt skulle konkurrensen på marknaden inte påverkas nämnvärt om försvaret tillämpade rådande marknadspris. För denna typ av verksamhet är det dock i praktiken omöjligt att fastställa ett marknadspris. Antalet köpare och säljare är och som redogjorts för i avsnitt 9.4 skiljer sig helikoptrama både när det gäller storlek och utrustning. Landstingen efterfrågar heller inte någon standardiserad produkt.

Att konstruera ett ñktivt marknadspris som kan upplevas som konkurrensneutralt är svårt. Det kan även ifrågasättas om det år meningsfullt. Det kan vara olämpligt från konkurrenssynpunkt att användaett pris som beräknats från allmänt kända data. RRV anser därför att om en upphandling skall få den prispressande verkan som eftersträvas bör inte någon anbudsgivarespris vara givet på förhand.

11.5 Prisdifferentiering

En prisdifferentiering som motsvarar skillnaderna i kostnader för de olika landstingsuppdrageninnebär inget avsteg från självkostnadsprissätming. Om däremot skillnaden i pris inte är kostnadsmotiveradkan det snarare jämställas med prisdiskriminering. Eftersom sjukvårdstransporter med helikopter inte är någon standardiseradprodukt torde det dock vara svårt att konstatera en prisdislcriminering.

Prisdiskriminering kan, om det tillämpas av ett företag med dominerande ställning, ge upphov till negativa effekter på köpamas möjligheter att konkurrera. Köpare när det gäller civila sjukvårdstrartsporterär landstingen och dessa konkurrerar inte inbördes. Någon direkt effekt på helikopterföretagens konkurrensmöjligheter finns inte enligt RRV, om försvarets prissättning innebär att full kostnadstäckning uppnås för den totala verksamheten.

11.6 Sammanfattning av RRVs överväganden

RRV anser att det kan finnas skäl från konkurrenssynpunkt att justera för sådanakostnader som privata företag har, men inte försvaret. Justeringen bör i sådantfall så långt möjligt grunda sig på statens eller försvarets egna förutsättningar. Någon justering av nivån kostnadsposter som både försvaret och privata företag har bör däremot inte göras eftersom skillnaderna kan vara ett uttryck för hur effektivt verksamhetenbedrivs.

Om statsmakterna väljer att lägga ett fiktivt avkastningskrav på försvaret anser RRV att avkastningskravet skall motsvara statens låneränta. Det kan dock ifrågasättas om staten överhuvudtaget kan lägga ett avkastningskrav på sådankapital som är investerat i verksamhet som behövs från försvarssynpunkt.

Skatt är inte en kostnad i verksamhetenoch någon justering av försvarets kalkyl med hänsyn härtill skall därför inte göras.

Om statens räntekostnadför investeringen helikoptrama i skall avspegla sig i försvarets kalkyl bör den enligt RRV baseras på statens låneränta.

RRV anser att en eventuell justering av försvarets kalkyl för försäkringskostnader bör grunda sig på försvarets skadestatistik.

Om försvaret tillåts tillämpa särkosmadsprissâtming kan det enligt RRV finnas skäl att korrigera försvarets kalkyl för sådanakostnader som otvetydigt är särkostnaderför civila företag men som inte har klassificerats såi försvarets kalkyl.

Att fastställa ett marknadsprisför sjukvårdstransporter med helikopter är i praktiken omöjligt. RRV anser även att det i upphandlingar kan vara olämpligt från konkurrenssynpunkt om någon anbudsgivares pris är givet på förhand.

Vidare anser RRV att prisdiskriminering från försvarets sida inte torde några direkta negativa effekter på helikopterföretagens konkurrensmöjligheter. Detta gäller under förutsättning att försvaret uppnår full kostnadstäckningför den totala verksamheten civila sjukvårdstransporter.

12 ALTERNATIVA DRIFTFORIVIER

I olika sammanhang har förslag till alternativa driftformer för Arméns helikoptrar framförts. Såväl branschen som försvaret och departement har haft idéer om hur verksamhetenkan organiseras och bedrivas. Förslagen har omfattat såväl uthyrning av helikoptrarna till civila operatörer som

bildande av bolag eller stiftelse som ägs av staten, landstingen och de civila företagen gemensamt. Gemensamt för förslagen har varit strävan en att skapa konkurrensneutrala förutsättningar mellan försvaret och privata helikopterföretag.

I det följande avsnittet 12.1 återges statsmaktemasprincipella uttalanden om verksamhetsform för statlig verksamhet. I avsnitt 12.2 presenteras och diskuteras översiktligt alternativa driftformer. Dessa bygger på stiftelse- eller bolagsbildning mellan försvaret, landstingen och civila helikopterföretag, alternativt uthyrning av försvarets helikoptrar. Avslutningsvis sammanfattasRRVs överväganden.

12.1 Statsmakternas uttalanden om verksamhetsformer för statlig verksamhet

I 1993 års budgetproposition prop l99293:lOO bil l s 92ff konstateras att myndighetsformen är den verksamhetsform som bör väljas för statlig verksamhet. Konkurrensutsatt verksamhet bör inte, om inte särskilda skäl talar för det, bedrivas i myndighetsform och, i normalfallet, inte av staten. Bolag under myndigheters förvaltning bör inte förekomma, heller bör statlig verksamhet bedrivas i stiftelseform om inte särskilda skäl föreligger.

Regeringen har utarbetat följande generella laiterier för när en affärsverksamhet inom en myndighet kan bedömaslämplig att bolagisera:

- verksamheten är av betydande omfattning - verksamheten styrs inte primärt av politiska uppgifter och mål - verksamhetenbedrivs under fungerande konkurrensvillkor - verksamhetenhar kommersiella förutsättningar och är oberoende av direkta anslagsmedel - verksamheteninnebär ingen myndighetsutövning

Vidare framförs att det är av stor vikt att statens roll ägare är klart som separerad från statensansvar för regelverk och konkurrens inom sektorn. Särskilda krav på en korrekt och konkurrensfrämjande upphandling bör ställas på berörda myndigheter. Det statliga ägaransvaret bör bl a därför inte ligga på en myndighet utan på regeringen. Enligt propositionen bör staten som ägare ställa höga krav på lönsamhet i verksamheten.

Ett skäl för den restriktiva hållningen till att bedriva statlig verksamhet i stiftelsefonn respektive i bolag direkt under myndigheter är att staten avhändsegendom samtidigt som svårigheter föreligger för statsmakterna att få ändamålsenlig insyn och möjligheter att påverka och kontrollera användningen av de insatta statliga medlen.

Regeringen föreslår i proposition 199394:9 att en stiftelselag skall

bl införas. Lagförslaget innehåller en civilrättslig reglering av stiftelseinstitutet samt bestämmelser om tillsyn. Riksdagen har beslutat att lagen skall träda ikraft den ljanuari 1996 bet 199394:LU12, rskr l993l94z225. I propositionensallmänna motivering framgår att s k anslagstiftelser inte omfattas av lagförslaget. Med anslagstiftelse menasen självägande stiftelse som bildats av staten och som är anslagsberoende.

12.2 Stiftelse, bolag eller uthyrning

Stzfielse

Allmänt sett finns det mycket som talar för att staten skall vara restriktiv med att användastiftelseformen för statlig verksamhet, framförallt med hänsyn till stiftelsens självägandeställning och ändamåletsvaraktighet. En stiftelse kan inte som en myndighet läggas ner när dessverksamhet inte behövs längre, utan endastnär styrelsen uttömt alla möjligheter att uppfylla stiftelsens ändamål. Myndighetsformen eller bolagsformen tillgodoser ofta på ett bättre sätt statsmaktemasbehov av styrning och insyn.

Bolag

En alternativ driftform är att bilda ett bolag som gemensamt ägs av staten, privata helikopterföretag och eventuellt landstingen. RRV anser dock att försvarets helikoptrar inte bör överföras till bolaget. Helikoptrama ingår i en samlad försvarspolitik och det kan vara svårt att tillgodose det inflytande och den insyn som försvaret behöver i bolaget. Bolaget, som skulle få en samordnandeadministrativ uppgift, kan hyra in helikoptrar från delägarna för att utföra transporterna landstingen.

Om tillräckligt många helikopterföretag är intresserade att ingå i bolaget finns möjlighet för bolaget att bestämmapriset gentemot landstinget och ersättningen för de inhyrda helikoptrarna så att ingen av delägarna blir utkonkurrerade. Risk för monopolprissâtming är således stor. Alternativet skulle möjligen kunna vara ett sätt att bevara konkurrensen för framtiden, om planer finns att avveckla bolaget när försvaret lämnar marknaden. Landstingen skulle dock möta en betydligt försämrad konkurrens i sina upphandlingar.

Den försämrade konkurrenssituationen som landstingen möter skulle kanske teoretiskt kunna kompenseras av att landstingen är delägare eller erhåller insyn i bolaget och dessprissättning på transporterna. Det finns dock en risk för att man skapar en oklar rollfördelning mellan beställare och utförare.

Ett samarbetemellan konkurrerande företag kan strida mot konkurrenslagen. Uppmärksammasbör att bolagets inhyming av

omfattas lagen offentlig upphandling. helikoptrar även kan av om

ovanstående och med tanke på att något intresse från Mot bakgrund av för sådant förslag inte har framkommit har RRV inte branschens sida ett utreda förutsättningarna för bolagsbildning. funnit anledning att närmare

Uthyming

övervägas är att försvaret hyr ut helikoptrama till Ett alternativ som kan entreprenörer. Sådana ideér har bl a framförts av

senare ombildat till Konkurrensverket i ett Näringsfrihetsombudsmannen 1991 dnr 20891. I beslutet framförs beslut från

skulle någon lease-givare kunna ställa upp och leasa Teoretiskt sett införskaffade tvåmotoriga helikoptrar till de ut av staten vunnit respektive anbudstävling i de olika entreprenörer som skulle anbudstävlingar kunna hållas utan allt områdena. Härigenom och bolagen skulle slippa att själva stå för för långa mellanrum, investeringskostnaden nya i tvåmotoriga helikoptrar. den tunga kunna staten själv; alternativt skulle Imse-givaren skulle vara upphandlas hos ett privat bolag. Även underhållstjänsten kunna skulle kunna upphandlas på samma sätt. Anbudskomponenten helikoptertransportema räknar sedan in leasinggivama för alternativt utnyttjar de motsvarande kostnaden i anbudssumman, helikopter. Leasing-avgiften bör inte subventioneras egen befintlig är viktigt inte minst för att uppnå utan bör täcka kostnaderna. Detta de företag inte önskar utnyttja konkurrensneutralitet gentemot som Kostnaderna skulle med denna modell i slutleasing-möjligheten. dvs sjukvårdshuvudmännen, medan ändan falla uppdragsgivarna, har kvar fond för investeringar i staten genom leasingintäktema en subventionering till sjukvårdshuvudnya helikoptrar. Eventuell andra vägar än direkt via själva anbudsförmännen bör ske konkurrensneutraliteten vid anbudsförfarandet för att bibehålla

farandet.

när denna idé lanserades fanns en brist på I början 1990-talet tvåmotoriga helikoptrar. De privata aktörerna stod inför höga

investeringskostnader de ville kvar på marknaden för om vara Uthyrning försvarets helikoptrar kunde då vara sjukvårdstransporter. av brist. Numera har ett antal aktörer investerat effektiv lösning denna en sida inneburit att intresset från branschens i tvåmotoriga helikoptrar vilket

inte är lika stort.

uthymingspris måste fastställas. Uthymingspriset Modellen innebär att ett till landstingen. Stor omsorg måste påverkar i sin tur anbudsprisema det skall uppfattas läggas ner kalkyler-ingen av uthymingspriset om

Priset bör inte heller sättas så högt att ingen som konkurrensneutralt.

53 aktör är intresserad av att hyra och inte heller så lågt att fler vill hyra än vad det finns helikoptrar. Modellen löser såledesinte det prissättningsproblem som finns när försvaret själv lämnar anbud till landstingen.

En variant av modellen är att försvaret auktionerar ut rätten att få hyra helikoptrama. Den aktör som är villig att betala mest får hyra försvarets helikoptrar. Auktionsförfarandet bör kombineras med ett minimirespektive maximipris för uthyrningen. Minimipriset bör motsvara försvarets särkostnaderför uthyrningen och maximipriset motsvara full kostnadstäckning.

Eftersom det år ett auktionsförfarande måste den ske före anbudstävlingen för att aktörerna skall veta vilken hyrkostnad som skall ingå i anbudssumman. Den aktör som lämnar högst bud i auktionen erhåller rätten att hyra helikoptern, men denne kanske inte vinner landstingets anbudsupphandling.Något intresse från aktörens sida att utnyttja sin rätt att hyra helikoptern kommer i sådanafall inte att finnas. Att denna situation kan uppkomma måstedock aktörerna ta med i sin beräkning av vilket pris de är beredda att betala för att fä hyra försvarets helikoptrar. Auktionsförfarandet kan även kombineras med en rått att avstå från att hyra.

Om auktionsförfarandet kombineras med ett maximipris kan flera aktörer vara beredda att få hyra helikoptern till detta pris. Lottdragning kan skilja aktörerna åt, men slumpen kanske inte är bästa sättet att fördela resurser på.

I uthyrningsaltemativen måstemilitära aspekter beaktas. Enligt RRVs uppdrag bör t ex uthyrning inkludera militära piloter. Vidare måsteavtal utformas som garanterar att helikoptrarna underhålls enligt militära önskemål etc. Detta kan medföra högre administrationskosmaderför försvaret än vad som vore fallet om försvaret själv lämnar anbud till landstingen.

Vidare bör den eventuella lägre kostnad som försvaret har för sina helikoptrar jämfört med privata företag direkt komma landstingen till del. I uthymingsaltemativen är det inte självklart att så blir fallet. Den aktör som hyr försvarets helikopter sänker inte sitt anbudspris till landstingen mer än vad som denne bedömer är nödvändigt för att vinna anbudstävlingen.

Utförsäljning av helikoptrama

Om statsmakterna anser att försvarets sjukvårdshelikoptrar inte längre behövs som militär resurs kan helikoptrarna säljas. Köpare till helikoptrama kan vara både landsting, som vill bedriva

sjukvårdstransportema i egen regi, och privata bolag som vill utöka sin helikopterkapacitet. En eventuell försäljning innebär att försvaret lämnar marknadenför civila sjukvårdstransporter.

Landsting som väljer att införskaffa en helikopter kan hyra in den personal som behövs för att utföra transporterna och underhållet. Att bedriva verksamheten i egen regi kan vara ett alternativ för de landsting som räknar med att verksamhet kommer att bedrivas under ett antal år. I annat fall torde det framstå som alltför kostsamt jämfört med att hyra in transporttjânsten.

Försvaret bör vid en eventuell utförsäljning till privata företag tillämpa marknadsprissättningför att inte snedvrida konkurrensen. Om försäljningen riktar sig till landstingen kan läget vara annorlunda. Den primära frågan är då vilka omständigheter som skall vara styrande för valet mellan intresseradelandsting; skall det vara landstingens betalningsvilja, kriterier grundade på det uttalade behovet, eller någon annat Rättvisekrav från de olika landstingen kommer troligen att ställas. Vid övervägande om avsteg från marknadsprissättning måste staten även beakta det alternativa värdet av den förlorade intäkten.

Eftersom helikoptrama är införskaffade primärt för militära behov torde ett utförsäljningsaltemativ inte vara aktuellt. Redogörelsen lämnades endast som en illustration till att det inte finns några enkla lösningar på frågan om alternativa driftfonner för försvarets helikoptrar.

12.3 Sammanfattning av RRVs överväganden

RRV anser att alternativa driftformer inte innebär någon enkel lösning på problemet att försvarets helikoptrar skall komma till användning civilt, samtidigt som konkurrensaspekterskall beaktas. Av försvarsskäl bör inte helikoptrama säljas eller överföras till något gemensamt ägt bolag. I det mest realistiska alternativet, uthyrning, måste fortfarande priser beräknas som skall vara rättvisande och konkurrensneutrala. Förslaget innebär såledesinte någon större skillnad jämfört med idag. För alternativen måste även beaktasmilitära krav och att det inte heller kan uteslutas att administrationen kring alternativa driftformer blir mer kostsamän i dagsläget.

13 l3RVs AYSLUTANDE KOMMENTARER OCH

OVFRVAGANDEN

RRV konstaterar att frågan om huruvida en militär medverkan vid civila Sjuktransporter skall genomföras och i så fall hur, inte har någon enkel lösning. För varje tänkbar lösning kan positiva eller negativa effekter av varierande grad identifieras för någon eller några av de parter som berörs; försvaret, civila företag, landstingen, staten eller enskilda

55 människor.

Oavsett vilken lösning som väljs kommer ett beslut att behöva föregås av en noggrann avvägning av effekter och konsekvenserför dessa parter liksom för samhället som helhet. Konsekvensernakan vara av såväl principiell natur vad gäller t ex konkurrensaspekter som av mer handfast slag vad gäller t ex outnyttjad kapacitet för törsvarshelikoptrama.

Betydande belopp finansierademed skattemedelhar åtgått till investeringen av försvarets Hkp 11. Utöver själva investeringen har även för övrigt stora resurser lagts ned på att åstadkomma lösning så en som litet som möjligt inkräktar olika parters intressen. Under fredstid utgör Hkp ll en avanceradoch till stor del ledig resurs som skulle kunna användastill att höja kvalitén på den sjukvård som erbjuds medborgarna. Med en samlad syn på det allmännas medel är det därför närmast oundvikligt att anse annat än att denna kapacitet bör komma till användning.

Samtidigt har dock statsmakternaprop 199293:l00 bil l s 92ff uttalat att konkurrensutsatt verksamhet, s k affärsverksamhet, inte bör bedrivas i myndighetsforrn om inte särskilda skäl talar för det. enskilda I fall kan dock undantag vara motiverade.

Når undantag görs bör en strävan vara att i största möjliga utsträckning undvika en prissättning som innebär att konkurrensneutraliteten på marknaden rubbas. enskilda fall I kan dock avsteg göras om det från politiska eller andra utgångspunkter anses angeläget att enskilda eller organisationer får tillgång till vissa varor eller tjänster oberoende av betalningsförmåga.

Riksdagen hari 1987års försvarsbeslut prop 198687:95 bil FöUl1, rskr 310 uttalat att sjuktransportkapacitetenmed helikopter borde öka för att tillgodose behoveni krig och att detta borde genomföras så att även behoven i fred kan tillgodoses. Hur detta skall uppnåskan betraktas ur två perspektiv, ett företagsekonomiskt och ett samhällsekonomiskt Beträffande det förstnämndakan följande konstateras.

Till nu gällande marknadspriserhar den civila helikopterbranschen kapacitet att tillgodose den efterfrågan som finns. Vissa landsting uppges dock ha behov av transporter men anser sig samtidigt sakna betalningsförmåga att upphandlatjänsten.

Ett sätt att få landstingen att öka sin användning av helikoptrar är att tillämpa ett pris för försvarets helikoptrar som understiger civila företags. Det leder dock inte nödvändigtvis till ett totalt sett större utnyttjande av helikoptertransporter eftersom civila företag kan bli utkonkurrerade. Med tanke att försvaret planerar att lämna marknaden efter tio år skulle

S6 därför den långsiktiga effekten istället kunna bli en minskning av helikoptertransporter. Enda möjligheten att förhindra en sådan utveckling torde därför vara att ett lägre pris endast erbjuds landsting som annat i fall inte skulle efterfråga tjänsten alls.

Att från försvarets sida tillämpa ett pris som understiger kostnaderna för verksamheten, och vad civila aktörer har realistiska möjligheter att erbjuda, skulle innebära ett medvetet avsteg från konkurrensneutral prissättning. Man kan dock inte sägaatt de civila aktörerna missgynnas av förfarandet. De landsting som skall erbjudas det lägre priset är sådana som i annat fall inte skulle ha efterfrågat helikoptertransporter.

Ett sådant alternativ kan även vara förenligt med ett samhällsekonomiskt synsätt. Om ett sådantperspektiv anläggs kan följande konstateras. Ett pris som ligger mellan försvarets särkostnadoch landstingens betalningsvilja är samhällsekonomiskteffektivt. Det går dock inte att fastställa om priset skall ligga i närheten av landstingensmaximala betalningsvilja eller i närheten av försvarets minimikrav på ersättning. Vilket pris som bestämsinom detta spann är primärt ett fördelningsproblem mellan offentliga aktörer.

Om betalningsviljan varierar mellan de olika landstingen skulle således en prissättning som grundar sig på de enskilda landstingensbetalningsvilja kunna vara effektiv. En förutsättning är dock att landstingen är villiga att betala mer än försvarets särkostnader.

Ett sådant alternativ är dock inte invändningsfritt. En svårighet är t ex att mäta betalningsviljan hos landstingen. Även tidsaspektenmåstebeaktas. Marknader, liksom politiskt styrda organisationer, förändras kontinuerligt i olika avseenden. De förutsättningar som idag utgör underlag för beslut kan också under en tioårsperiod förändras många sätt. I den mån landsting inte anser sig kunna uppfylla behovet av helikoptertransporter av ekonomiska skäl, grundar sig detta en prioritering av tillgängliga medel, vilken kan vara annorlunda i framtiden. Dessa faktorer bör vägas in i bedömningen.

Sammanfattningsviskonstaterar RRV att de skillnader i förutsättningar som av naturliga skäl föreligger mellan försvaret och civila företag torde innebära att alla förslag till lösningar som syftar till konkurrensneutral prissättning, kommer att leda till fortsatta invändningar och diskussioner om hur detta begrepp skall definieras. ett rent samhällsekonomiskt synsätt ger vid handen att ett effektivt pris kan ligga var som helst mellan försvarets särkostnadoch landstingens betalningsvilja. utifrån ett teoretiskt perspektiv ta fram en invändningsfri lösning för att uppnå intentionerna i 1987 års försvarsbeslut, är knappast möjligt.

Helikopterfragan har varit aktuell och utretts under lång tid. Det torde idag ñnnas tillräckligt underlag för ett beslut om huruvida verksamheten alls skall bedrivas, och om så är fallet, efter vilka principer tjänsten skall erbjudas. En fortsatt situation där ytterligare resurser förbrukas i ansträngningar att nå den bästa lösningen är knappastacceptabel.

Försvarets behov av utbildning av helikopterförare innebär ett betydande utnyttjande av helikoptrar idag för rena utbildningsändamål. Detta sker samtidigt som landstingen köper in transporttjänster från civila företag. Enligt RRVs uppfattning bör därför en lösning eftersträvas som leder till att befintliga resurser används i större utsträckning. Detta bör så långt möjligt ske med hänsyn tagen till marknadssituationenoch med beaktande av den fria konkurrensenspositiva effekter.

RRV anser utifrån det ovan sagda att mycket talar för en lösning där prissättningen sker med utgångspunkti landstingens betalningsvilja. Ett sådanlösning kräver ett särskilt beslut av statsmakternadär det framgår i vilka fall försvaret skall lämna anbud och vilken prissättningsmodell som då skall tillämpas. En sådanlösning torde ha förutsättningar att uppfylla statsmakternas mål att öka helikopterkapacitetcn samtidigt som konlcurrensförutsättningamapå marknaden för civila sjukvårdstransporter inte onödigtvis snedvrids.

Bilaga 3

1 Civilt bruk försvarets

av resurser

Eva Edwards son

1.1 Inledning

Medlemskapet i den Europeiska unionen och redan det tidigare EES-avtalet innebär att den svenska staten måste ta hänsyn till de förpliktelser följer EG- och som av EUfördragen. Vad gällercivilt bruk av försvarets resurser är det främst tre olika regelverk som måste beaktas nämligen konkurrensreglema, reglerna offentlig upphandom ling och reglerna om statsstöd. EU:s konkurrensregler skall tillämpas endast om handeln mellan Sverige och ett annat EU- eller EES-land berörs. Om så inte är fallet tillämpas i stället den svenska konkurrenslagen. EU:s regler om offentlig upphandling är införlivade i svensk lagstiftning lagen 1992:1528 genom om offentlig upphandling. Det sistnämnda regelverket, statsstödsreglema, är inte omsatta i någon svensk lag, men de måste tillämpas i de fall handeln mellan medlemsstaterna påverkas och konkurren-

sen snedvrids.

1.2 EG-rättens tillämplighet

1.2.1 Är samhandelskriteriet uppfyllt vid civilt bruk av försvarets resurser

Kravet på att handeln mellan medlemsstaterna skall påverkas det k samban- - s delskriteriet är främst lagvalsregel, avgör EG-rätten eller nationell - en som om lag skall tillämpas. Begreppet handel har en vidsträckt betydelse och innefattar även handel med tjänster, vilket är det vanligaste vid civilt bruk försvarets Enav resurser. ligt EG-domstolens praxis är det inte nödvändigt att handeln faktiskt har påverkats, utan det räcker att det är troligt att handeln skulle kunna påverkas. Domstolen har i ett flertal domar slagit fast, att EG-rätten är tillämplig handeln påverkas direkt eller om indirekt, faktiskt eller potentiellt. I art 92, som gäller statsstöd, står det visserligen att

statsstöd är otillåtet i den mån det påverkar handeln, inte heller denna skrivning men anses innebära krav faktisk påverkan. I praktiken innebär detta att sarnhandelskriteriet är uppfyllt befintliga hanom delsströmmar ändras eller att handeln utvecklas annorlunda än vad hade varit falsom let om den eventuella konkuirensbegränsningen eller statsstödet inte hade existerat. Hittills har det inte existerat några handelsströmmar mellan Sverige och andra EUeller EES-länder inom de marknader som berörs civilt bruk försvarets av av resurser. Det kan alltså endast röra sig om potentiell påverkan handeln mellan medlemsstatema. Medför civilt bruk av försvarets resurser att handeln mellan Sverige och andra EUEES-länder potentiellt sett utvecklas annorlunda Ja, i vissa fall, eftersom civilt bruk av försvarets resurser kan avskräcka företag från andra EUEES-länder från att etablera sig den svenska marknaden. Likaså då utländska företag är etablerade som

utomlands men nära den svenska gränsen önskar lägga anbud på den svenska marknaden påverkas handeln mellan länderna. Det faktum att civilt bruk av försvarets resurser är begränsat till Sverige är inte något hinder för att EG-rätten skall kunna tillämpas. Enligt EG-domstolen kan det föreligga potentiell påverkan på handeln även i detta fall. Något generellt svar på frågan om samhandelskriteriet är uppfyllt eller kan alltså inte ges, utan det beror på formen för det civila bruket. Det är upp till kommissionen och ytterst EG-domstolen att avgöra, om handeln mellan medlemsstaterna påverkas eller inte. I utredningen redovisas därför konsekvenser för civilt bruk av försvarets resurser både när EG-rätten är tillämplig och när svensk lag tillämpas.

1.2.1.1 Helikopterfrâgan Om marknadsaktörema helikoptermarknaden i Norrland eller andra platser där helikoptrama är stationerade potentiellt sett skulle kunna vara t ex norska eller finska bolag så är samhandelskriteriet uppfyllt och EU:sEES-avtalets konkurrensreger och statsstödsregler skall tillämpas. I detta fall bör samhandelskriteriet anses vara uppfyllt, trots att inget utländskt intresse ännu visats för att konkurrera om kontrakt att utföra Sjuktransporter på de geografiska marknader som är aktuella för de fem helikoptrarna frågan gäller. Det faktum att ett norskt bolag slutit avtal med landstinget i Värmland visar, att det är troligt att utländska bolag kan ha intresse av att etablera sig i Sverige. Därmed bör EG-domstolens krav på indirekt, potentiell påverkan på handeln mellan medlemsstaterna anses vara uppfylld.

1.2.1.2 Övriga former civilt bruk försvarets av av resurser I de fall befintliga handelsströmmar inte ändras eller handeln mellan medlemsstaterna inte kan sägas utvecklas annorlunda trots den eventuella konkurrensbegränsningen eller statsstödet är samhandelskriteriet inte uppfyllt och endast svensk lag tillämpas. T ex kan beställningslrañk med buss för lokala Skolskjutsar inte sägas påverka handeln mellan Sverige och andra EUEES -lånder på ett märkbart sätt och därför måste man inte ta hänsyn till EG-rätten. Emellertid kan man inte avgöra detta generellt, utan man måste avgöra från fall till fall om samhandelskriteriet är uppfyllt.

1.3 Konkurrensregler

1.3.1 Allmänt De svenska konkurrensreglema är utformade med EU:s konkurrensregler som förebild. Den svenska lagens materiella bestämmelser skall tolkas mot bakgrund av rättspraxis inom EU. I den följande framställningen kommer själva sakfrågan om civilt bruk av försvarets resurser strider mot konkurrensreglema eller inte att bedömas med utgångspunkt i 6 och 19 i den svenska konkurrenslagen. Resultatet av bedömningen kommer i det här fallet även att vara giltigt, om man använder EU:s konkurrensregler i art. 85 och 86 EEG-fördraget. Den nya konkurrenslagen har företräde framför förordning 1986:1111 som reglerar militär medverkan i civil verksamhet.

Detta dels för att konkurrenslagen är lag och dels för att den tillkom en senare än förordningen.

1.3.2 Den svenska konkurrenslagen Konkurrensverket har i sin rapport Sambruk i offentlig sektor angivit att civilt bruk av försvarets resurser skulle kunna strida mot konkurrenslagen. Något brott mot konkurrenslagen har ännu inte kunnat konstateras, även om Konkurrensverket uttrycker farhågor för att konkurrensen på ett flertal olika marknader kan komma att snedvridas. Konkurrenslagens förbud mot konkurrensbegränsande avtal och missbruk av dominerande ställning kommer emellertid i praktiken endast undantagsvis att kunna tillämpas civilt bruk av försvarets resurser beroende på lagens utformning.

1.3.2.I Konkurrensbegränsande samarbete mellan företag Paragrafen förbjuder samarbete mellan företag. De enheter inom försvaret som erbjuder civilt bruk av försvarets resurser är att betrakta som företag i konkurrenslagens mening, eftersom de bedriver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. försvaret måste naturligtvis respektera konkurrenslagens förbud mot konkurrensbegränsande avtal i § 6 KL. Emellertid är försvarets motparter sällan företag. I de flesta fall av civilt bruk av försvarets resurser upphandlar kommuner eller landsting tjänster av försvaret. Kommuner och landsting är vid upphandling inte att betrakta som företag i konkurrenslagens mening och därför kan § 6 KL inte tillämpas.

3.2.2 Missbruk av dominerande ställning Närmare till hands ligger, att civilt bruk av försvarets resurser skulle kunna innebära missbruk av dominerande ställning genom underprissättrting. För att avgöra ett föom retag d v s en enhet inom försvaret som är verksamt inom civilt bruk försvarets av

resurser har en dominerande ställning måste man först avgöra vad är den rele-

som vanta marknaden. Den relevanta marknaden bestäms av vad som är produktmarknaden och vad som är den geografiska marknaden. Även här går det inte att säga något allmängiltigt om civilt bruk av försvarets resurser, utan frågan måste avgöras från fall till fall. När man väl har lyckats avgöra vad som är den relevanta marknaden återstår att bestämma det aktuella företagets marknadsandel. Här får man söka ledning i EG-domstolens praxis. Om marknadsandelen är 40-45% och företaget i oberoende stort agerar av sina konkurrenter räcker denna marknadsandel till en dominerande ställning, vilket blev domstolens slutsats i fallet United Brands 2776 ECR [1978] s 207. Med en marknadsandel under 25 % bör en dominerande ställning anses vara utesluten. En marknadsandel ca 50 % skapar en presumtion att företaget innehar en dominerande ställning och marknadsandelar över 70 % bör företaget faktiskt anses inneha en dominerande ställning. i Helikopterfrågan intar liksom tidigare en särställning. Den relevanta produktmarknaden är i detta fall Sjuktransporter med helikopter. Den geografiska marknaden är i det korta perspektivet relativt snäv, beroende helikoptramas räckvidd. Eftersom försvaret endast sedan den l januari l995 har börjat verka marknaden lör sjuktransporter per helikopter, innehar försvaret ännu inte någon dominerande ställning. En sådan

ställning skulle emellertid säkerligen kunna uppkomma, precis som Konkurrensverket konstaterar i sitt beslut om icke-ingripande besked åt Norrbottens Arrnéflygbataljon Dnr 66093 För andra former av civilt bruk av försvarets resurser skulle man i vart och ett av fallen behöva fastställa produktrnarknaden, den geografiska marknaden och marknadsandelen för att avgöra om det kan vara fråga om en dominerande ställning. Detta är en uppgift för Konkurrenverket inom ramen för dess handläggning ärenden av som anmäls dit. Med tanke på vad civilt bruk av försvarets resurser ofta består i busstransporter, utbildning, dykverksamhet o d kan man förmoda att försvaret ytterst sällan kommer att inneha en dominerande ställning. I de fall en dominerande ställning väl kan konstaterats återstår att avgöra om företagets beteende kan utgöra missbruk. Vilken prissättningsmodell man än väljer för civilt bruk av försvarets resurser så är det ändå ett konstruerat pris. Man kan emellertid inte förutsätta, att när försvaret erbjuder kvalitetsmässigt lika bra eller bättre tjänster till ett lägre pris än vad privata aktörer på marknaden vid ett givet tillfälle erbjuder, så föreligger i sig underprissättning. Underprissättning är inte ett entydigt begrepp. Den engelska termen är predatory pricing, vilket kan översättas med r6va1prisséittning. Det faktum att företag maximerar sin vinst och slår ut mindre konkurrensdugliga företag är ett normalt inslag en marknadsekonomi. Likaså kan ett pris som inte täcker företagets kostnader under vissa omständigheter vara motiverad, tex när det gäller att introducera en ny produkt på marknaden. Underprissättning är emellertid skadlig för konkurrensen, när ett företag, som redan har en dominerande ställning, bestämmer sig för att göra sig av med sina konkurrenter. När företaget till slut är ensamt på marknaden kommer det att vilja dra nytta av sin monopolställning så mycket som möjligt, eftersom det är kostsamt att ägna sig åt underprissättrting. De företag som gick i konkurs gjorde det inte för att de var ineffektiva företag, utan för att de inte hade samma resurser att uthärda en prisnivå som inte täcker kostnaderna. Svårighetema att avgöra vad som är underprissättning har lett till att i doktriman nen och i domstolars praxis i första hand har velat skapa en objektiv metod att bestämma vad som är underprissättning. Eftersom ett lågt pris också kan vara uttryck för en sund konkurrens, är det ofrånkomligt att den objektiva metoden måste kompletteras med ett ytterligare moment. Olika rättsordningar har olika lösningar. Det grundläggande rättsfallet från EG-domstolen som behandlar underprissättning är fallet AKZO 6286 [ECR] 1991 s 3359. Domstolens utslag innebär att underprissättning kräver c ett prisrekvisit företaget säljer under sin kostnader - 0 ett subjektivt rekvisit syftet skall vara att eliminera en konkurrent. - EG-domstolen uttalade, att ett pris från ett dominerande företags sida som är lägre än den genomsnittliga rörliga kostnaden, i normalfallet syñar till att eliminera en konkurrent. Ett pris som ligger över den genomsnittliga rörliga kostnaderna, men lägre än de genomsnittliga totala kostnaderna utgör också underprissättning, om det ingår i en plan att eliminera konkurrenter. - Tolkningen av underprissättningi svensk rätt följer EG-domstolens tolkning. I U S A presenterade ekonomema Areeda och Turner 70-talet en modell för att definiera underprissättning. Modellen syftar till att sälta upp objektiva krav för att

kunna avgöra vad som är underprissättning och innebär granskar företagets att man kostnader. Om priset understiger företagets genomsnittliga rörliga kostnader bör domstolar enligt Areeda och Turner betrakta förfarandet som underprissättning. Modellen har emellertid blivit kritiserad och har inte använts av the Supreme Court. Däremot har, som framgår ovan EG-domstolen tagit intryck modellen. Amerikansk rätt kräav ver 0 ett prisrekvisit företaget säljer under sina kostnader - 0 ett sannolikhetsrekvisit det föreligger stor sannolikhet att förlusten som företaget gör vid underprissättningen kommer att kunna återtas i ett senare skede Amerikansk rätt innehåller alltså inget subjektivt rekvisit, d måste inte visa v s man att prissättningen är ett led i en plan att slå ut sina konkurrenter. Enligt praxis i lägre instanser presumeras priser under den genomsnittliga rörliga kostnaden att vara olagliga, medan priser över den genomsnittliga rörliga kostnaden men under den genomsnittliga totala kostnaden preseumeras att vara lagliga. Vid tolkningen av svensk rätt, EG-rätt och amerikansk rätt uppstår det praktiska problem vid bestämmandet av kostnader. Vad skall betraktas fasta kostnader och som vad är rörliga kostnader Det finns inget entydigt svar på detta. I sitt avgörande av AKZO-fallet definierade EG-domstolen t ex arbetskostnaden fast kostnad. Avsom en görandet visar också att det krävs en omfattande analys av företagets olika kostnader och en klassificering av dessa i fasta och rörliga kostnader. Detta är inte helt enkelt att åstadkomma. Genom sitt engagemang i civilt bruk av försvarets resurser bedriver försvaret både uppdragsñnansierad och anslagsfinansierad verksamhet. Som Konkurrenverket påpekar finns det en risk för s k korssubventionering. Korssubventioncring innebär - populärt uttryckt att det man förlorar på gungoma tjänar man på karusellen. Ett företag som tillverkar två produkter, varav den ena en konkurrensutsatt marknad och den andra på en marknad där den av någon anledning möter ingen eller svag konkurrens, skulle kunna subventionera den konkurrensutsatta produkten genom att hålla ett högt pris på den andra produkten. Konstaterad korssubventionering skulle innebära missbruk av dominerande ställning, givet att alla andra förutsättningar för detta är uppfyllda, men också en konflikt med EU:s statsstödsregler. Det senare behandlas nedan. Även försvaret skulle om göra sig skyldig till underprissättning återstår det att analysera varför. Enligt svensk rätt och EG-rätten är det endast försvarets syfte med om det låga priset är att slå ut sina konkurrenter som beteendet kan utgöra missbruk av dominerande ställning. Konkurrensverket anser i helikopterfrågan att något sådant syñe inte kan konstateras. § 19 kommer alltså inte att kunna tillämpas ens när försvarets enheter innehar en dominerande ställning den relevanta marknaden. Att sedan konkurrenter till försvaret kommer att i konkurs och försvinna från marknaden kan bli en olycklig följd av försvarets agerande, men är inte försvarets syñe.

1.3.3 Slutsats

Civilt bruk av försvarets resurser faller i de flesta fall utanför tillämpningsområdet för förbudet mot konkurrensbegränsande avtal i § 6 KL. För att försvaret skall komma i konflikt med § 19 KL måste följande förutsättningar vara uppfyllda: 0 en dominerande ställning måste innehas

0 försvarets produktion av varor eller tjänster måste underprissättas 0 underprissättningen skall ske i syfte att slå ut konkurrenter Om prissättningen sker med hänsyn till RRVzs yttrande om Hkp ll, så kan priset inte sägas ligga under de genomsnittliga totala kostnaderna. Presumtionen underom prissättning eller korssubventionering är därmed undanröjd. För övriga former civilt av bruk av försvarets resurser gäller att RRV:s prissättningsmodell mäste användas. På ansökan av Norrbottens Arméflygbataljon har Konkurrensverket meddelat ickeingripandebesked för fördelningen av samdrifisvinster mellan militären och berörda landsting. Ett icke-ingripandebesked innebär, att Konkurrensverket har förbundit sig att inte tillämpa de sanktionsmöjligheter som står till buds enligt konkurrenslagen. Den materiella prövningen som Konkurrensverket gjort i ärendet visar att i enlighet med resonemanget ovan civilt bruk av försvarets resurser endast undantagsvis angripas med konkurrenslagen.

1.3.4 EU:s konkurrensregler I de fall EG-rätten är tillämplig skall dess konkurrensregler tillämpas i stället för den svenska konkurrenslagen. Från materiell synpunkt blir det ingen skillnad i resultat vid prövningen om civilt bruk av försvarets resurser strider mot förbudet mot konkurrensbegränsande avtal i art 85 EEGF eller förbudet mot missbruk av dominerande ställning i art 86 EEGF. De svenska paragrafema 6 och 19 i konkurrenslagen är som nämnts utformade med EU:s regler som förebild. Precis som fallet är med den svenska konkurrenslagen kommer EU:s konkurrensregler endast i undantagsfall att kunna appliceras pâ civilt bruk av försvarets resurser. Emellertid bör man notera det faktum att EG-domstolens avgörande handlade om ett privat företag. Det är inte helt säkert att EG-domstolen skulle göra samma bedömning när det gäller ett offentligt företag. Avgörande för att art 86 EEGF eller § 19 KL inte är tillämplig på civilt bruk av försvarets resurser är, att försvaret inte har till syfte att slå ut sina konkurrenter. Detta subjektiva rekvisit krävde EG-domstolen i det ovan Omnämnda fallet AKZO. Försvaret och andra offentliga organ kommer emellertid aldrig att ha syftet att slå ut sina konkurrenter. Man kan därför diskutera om det är relevant att begära att det subjektiva rekvisitet skall vara uppfyllt när det är fråga om offentliga företag.

1.4 Lagen om offentlig upphandling

1.4.1 Allmänt När stat och kommun gör upphandlingar måste LOU lagen 1992:1528 om offent- lig upphandling ändrad genom lag 1993:1468 beaktas. Lagen innehåller samma materiella rättsregler som EU:s direktiv om offentlig upphandling och genom att följa den uppfyller en upphandlande enhet både den svenska lagstiñarens och EU:s krav offentlig upphandling. Tidigare var statliga myndigheter bundna av Upphandlingsförordningen, medan kommuner, till följd av ett frivilligt åtagande, omfattades av ett

kommunalt upphandlingsreglemente. Numera gäller upphandlingslagens regler både stat och kommun. Vidare kan upphandlingar överprövas av domstol och det kan också utdömas skadestånd till dem som lidit skada, upphandlingen inte gått rätt till. om All upphandling skall ske affärsmässigt, d v s i konkurrens med antagande av det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet utan ovidkommande hänsyn. Det sistnämnda föreskrevs också av Upphandlingsförordningen och det kommunala upphandlingsregav lementet. LOU innehåller ett antal angivna belopp k tröskelvärdenTröskelvärdena - s är olika for olika typer av upphandlingar. För upphandling och tjänster, vilket av varor är aktuellt vad gäller civilt bruk av försvarets resurser är tröskelvärdet 200 000 ECU ca 1,8 miljoner SEK Ovanför tröskelvärdet måste EU:s regler följas strikt. Under tröskelvärdet kräver EU inget annat än att grundläggande EG-rättsliga principer förbud - t ex mot diskriminering p g a medborgarskap skall beaktas. Den svenska lagstiftaren - har valt att låta alla upphandlingar över och under tröskelvärdena omfattas LOU, för de av men senare är inte alla paragrafer i LOU tillämpliga utan upphandlingen skall följa reglerna i LOU 6 kap. I en bilaga till LOU kallad Avdelning B finns vissa tjänster förtecknade. För dessa tjänster skall också förfarandet i 6 kap användas, oavsett värdet på tjänsten. Den upphandlande enheten har enligt huvudregeln skyldighet att anta det billigaste anbudet. En altemativregel ger emellertid möjlighet att anta det kvalitetsmässigt bästa anbudet, där kvalitet är en kombination av a pris, servicegrad, miljöhänsyn De o omständigheter som den upphandlande enheten tänker ta hänsyn till måste noga anges. En pågående upphandling kan överprövas av länsrätten i första instans fram till dess att beslut om upphandling fattas. Om det blir aktuellt med talan skadestånd efter det om att ett oriktigt upphandlingsbeslut har fattats, prövas detta av tingsrätten i första instans. Skadestånd kan utgå för hela den skadan, inklusive det positiva kontraktsintresset, d v s även för utebliven vinst. Den skadelidande har rätt till den ekonomiska ställning som om han eller hon hade vunnit upphandlingen.

1.4.2 Lagens tillämplighet vid civilt bruk försvarets av resurser

LOU skall tillämpas av bl a statliga och kommunala myndigheter. Konkurrensverket har i sin rapport Sambruk i offentlig sektor uttryckt tvekan LOU är tillämplig om på sambruk. LOU anger i l kap 5 § ett antal definitioner. Här definieras upphandling som köp, leasing, hyra eller hyrköp byggentreprenader eller tjänster. Uppav varor, handlingskontrakt är skriftliga avtal upphandlande enhet ingår avseende som en upphandling enligt denna lag. Upphandlande enhet är statliga, kommunala och andra myndigheter, beslutande församlingar i kommuner, landsting och kyrkliga kommuner... Civilt bruk av försvarets resurser innebär att försvaret erbjuder sina tjänster på marknaden. De som önskar ta dessa tjänster i bruk måste köpa leasa, hyra, hyrköpa dem av försvaret och sluta ett kontrakt om detta med försvaret eller enhet inom försvaret. l de fall den upphandlande enheten och den erbjuder tjänsten är skilda som juridiska personer är LOU tillämplig. LOU är alltså tillämplig då tex kommun eller landstingskommun önskar utnyttja civilt bruk av försvarets resurser. Frågan är om LOU är tillämplig då en statlig upphandlande enhet önskar köpa tjänster av försvaret. Nämnden för offentlig upphandling NOU LOU inte anger, att

skall tillämpas köp mellan statliga myndigheter avseende produktion inom endera myndighetens normala verksamhetsområde. Hur begreppet myndighetens normala verksamhetsområde skall tolkas kan endast domstol säkert avgöra. Man kan dock anta att försvarets normala verksamhetsområde består i försvar av landet. Detta är inte en tjänst som kan köpas. inte i något fall har civilt bruk av försvarets resurser tagit sådan form, att det kan sägas utgöra försvar av landet. Detta talar för att LOU kan vara tillämplig även när en statlig upphandlande enhet utnyttjar civilt bruk av försvarets resurser. Vid civilt bruk av försvarets resurser är försvaret den som erbjuder tjänstema. Ansvaret för att reglerna om offentlig upphandling beaktas åligger i första hand den upphandlande statliga eller kommunala enheten. Försvarets ansvar består i att som anbudsgivare avge ett schysst anbud. de fall I ett privat rättssubjekt utnyttjar civilt bruk av försvarets resurser tillämpas inte LOU.

1.4.2.1 Västerbottens läns landstings uppphandling av helikoptertjcmster De landsting som önskar utnyttja helikoptrar vid Sjuktransporter har möjlighet att sluta avtal med försvaret om detta. LOU är tillämplig. Ett exempel är Västerbottens läns landstings upphandling av ambulansuppdrag med helikopter 941220. Landstinget valde att sluta avtal med Annéflyg AF Landstinget uppdrog 940825 sin servicenämnd att begära anbud för helikopterentreprenad. Vid anbudstidens utgång 941103 hade fem anbud inkommit. Landstingsstyrelsen valde 941219 att fastlägga ambitionsnivån för 1995 vilket innebar krav på bl a stor helikopter, tolv månaders beredskapstid, vilket förutsätter mörker- och instrumentflygning, omgående anspänningtid under dagtid. Fyra anbud motsvarade denna arnbitionsnivå. Arméflyg var den ende anbudsgivaren som kunde erbjuda en stor helikopter med två motorer, vilken från början varit avsedd för ambulansflygning inklusive medicinteknisk utrustning. Denna höga kvalitet, tillsammans med ett pris som låg strax över medel bland anbudsgivama, gav Arméflyg kontraktet. Västerbottens läns landsting valde att genomföra ett förenklat upphandlingsförfarande enligt 6 kap LOU, trots att värdet den upphandlade tjänsten drygt 7 milj SEK överstiger tröskelvärdct. Anledningen är att landstinget helt korrekt betraktade helikoptertjänsten som främst sjukvård, vilket är klassat som en s k B-tjänst. B-tjänster upphandlas alltid enligt 6 kap oberoende av värdet på tjänsten. Transporter i sig är klassat som A-tjänst och här avgör tröskelvärdet om upphandlingsförfarande enligt femte eller sjätte kapitlet skall användas. Genom beslutet att genomföra en förenklad upphandling har landstinget inte annonserat upphandlingen i EGT, vilket föreskrivs i det öppna upphandlingsförfarandct i 5 kap. Andra landsting som önskar upphandla helikoptenjänster för sjuktransporter bör följa Västerbottens modell. försvarets helikoptrar håller en mycket hög kvalitet. Prisnivån är också konkurrenskraftig. Det förutsätts att RRV godkänt den modell för framräkning av pris på helikoptertjänsten. försvarets framtida framgångar som anbudsgibestäms i huvudsak hur konkurrenskraftigt det pris är som kan erbjuda. Så vare av man länge priset inte är orimligt d v s ett dumpingbud, lägger lagen om offentlig upphandling inte några hinder i vägen för att upphandling kan ske efter den modell som Västerbottens läns landsting erbjuder.

1.4.2.2 Problem om denna modell eventuellt inte kan användas

Det står varje landsting fritt att upphandla försvarets helikoptrar eller inte. Landstingen kanske inte önskar utnyttja helikoptrar överhuvudtaget. Om de vill ha helikoptrar, kanske de inte önskar upphandla försvarets helikoptrar. Försvarets helikoptrar håller högsta kvalitet och förmodligen skulle varje landsting vilja utnyttja dessa, om bara priset på dem är det Om priset inte är det rätta, finns inget att göra. Eftersom priset som försvaret sätter på sina helikoptrar är ett konstruerat pris, är det viktigt att konstruera detta på bästa sätt. Utifrån upphandlingslagens synpunkt är ett pris godtagbart så länge det inte är orimligt lågt och någon tillfredsställande förklaring inte kan lämnas till detta.

1.4.2.3 Andra former av civilt bruk försvarets Upphandlingar under av resurser. tröskelvärdena

Värdet på många tjänster som försvaret erbjuder civilt bruk försvarets som av resurser når inte upp till tröskelvärdet på 1,8 miljoner. Vid dessa upphandlingar skall LOU endast tillämpas av en mindre krets myndigheter, i vilken statliga och kommunala myndigheter dock ingår. Upphandlingar av varor och tjänster under tröskelvärdet skall även de genomföras affärsmässigt. Lagens första, sjätte och sjunde kapitel gäller. Även vid dessa upphandlingar kan talan om över-prövning av upphandlingsproceduren och talan om skadestånd kan prövas av respektive allmän domstol

1.4.3 Slutsats

Det finns inte någon grundläggande motsättning mellan civilt bruk av försvarets resurser och lagen om offentlig upphandling i sig. Detta förutsätter att de enheter som omfattas av LOU och som önskar köpa försvarets tjänster i enlighet med lagens agerar föreskrifter.

1.5 Statsstöd

1.5.1 Allmänt

Konkurrensverket påpekar i sin rapport om sambruk, att detta skulle kunna komma i konflikt med EU:s regler om statsstöd, under förutsättning att samhandelskriteriet är uppfyllt. Som nämnts ovan kan så vara fallet för vissa former civilt bruk försvaav av rets resurser. Konkurrensverket anser vidare i sin rapport: Av definitionen för offentliga stöd följer att också sådan intemförsäljning till de underpriser sambruk förutsom sätter och till vad som skulle kunna betraktas som ett offentligt företag public undertaking i direktivets mening, faller inom ramen för vad som avses med stöd. Detta eftersom metoden innebär att det offentliga företaget kommer att förbruka resurser, varav de fasta kostnaderna belastar en annan offentlig verksamhet. Överföring statliga av medel genom korssubventionering sker därmed mellan de olika verksamhetema.

Korssubventionering kan alltså anses föreligga, om försvaret blandar samman sin anslagsfmansierade verksamhet med den uppdragsfinansierade helikoptertransporttjänsten. Här ifrågasätts inte att både underprissättning och korssubventionering kan utgöra statsstöd. Emellertid bör kunna undvikas att civilt bruk av försvarets resurser medför moment av underprissättning. Underprissättning i offentlig sektor är en mycket komplicerad fråga, som i dagsläget är föremål för en egen utredning i Näringsdepartementet.

1.5.2 Gällande regler för statsstöd I de fall statsstöd kan konstateras gäller enligt EEG-fördragets art 92-94 att kommissionen måste underrättas om befintliga och nya former av statsstöd. Det är sedan kommissionens sak och i vissa fall rådets att besluta om statsstödet i alla fall skall tillåtas. EEG-fördraget tillåter vissa typer av statsstöd generellt, nämligen 0 socialt stöd till enskilda konsumenter 0 stöd för att avhjälpa skador orsakade av naturkatastrofer De former av stöd som kan tillåtas efter kommissionens godkännande är 0 stöd till mycket eñersatta regioner 0 stöd till ett viktigt europeiskt projekt eller för att avhjälpa en allvarlig störning i ett lands ekonomi 0 stöd till vissa sektorer eller regioner som inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Kommissionen ser i bedömningen av stödet särskilt till 0 att statsstödet skall främja utveckling som inte bara kommer den enskilda medlemsstaten till del, utan även Unionen 0 att stödet är nödvändigt för att denna utveckling skall komma till stånd 0 att stödet är proportioneligt med hänsyn till vikten av utvecklingen man vill uppnå Rådet kan därutöver även tillåta stöd av annat slag genom beslut med kvalificerad majoritet. Sådant stöd finns tex till den europeiska varvsindustrin. Slutligen kan rådet under exceptionella omständigheter på ansökan av en medlemsstat enhälligt besluta om att tillåta sådant stöd som annars vore förbjudet.

1.5.3 Slutsats Som EU:s regler är utformade vore det högst otroligt att civilt bruk av försvarets resurser skulle kunna de eventuella moment av statsstödjande karaktär godkända av EU. Civilt bruk av försvarets resurser måste utformas ett sådant sätt att inget statsstöd utgår.

1.6 Erfarenheter från andra länder

Även i andra europeiska länder Norge, Danmark, Tyskland, Frankrike och som Storbritannien deltar försvarsmakten i det civila samhället i olika former. Liksom i Sverige har man i dessa länder uppmärksammat möjliga konflikter med a konkurrensreglema. Vanligt förekommande är föreskrifter om att försvarsmakten inte får

konkurrera med det civila samhället. Nåir den ändå gör en insats skall den ta marknadsmässigt betalt Norge eller holdes ekonomisk skadesløs Danmark nyttjaren betalar för den militära merkostnaden Frankrike. Reglemas detaljeringsgrad är attjämföra med den i förordning 198621l l l militär medverkan i civil om verksamhet. Av det material som har studerats framgår lika lite i den svenska förordsom ningen vad marknadsmässigt betalt är för något och exakt hur går tillväga man när räknar fram försvarsmaktens kostnader. Materialet tyder också på att försvarsmaktens deltagande i det civila samhället främst verkar ha karaktären av punktinsatser. Det är emellertid inte alltid fråga om punktinsatser. Bundeswehrmacht i Förbundsrepubliken Tyskland bemannar sedan slutet av 60-talet ett antal helikoptcrstationer för Sjuktransporter. l Tyskland beslutar delstatema vilka helikoptertransportföretag som skall få sjuktransportuppdrag. Av 40 stationer bemannar BW nio. Marknaden för Sjuktransporter är alltså reglerad i Tyskland. EEG-fördragets art 90 tillåter medlemsstaterna att anförtro särskilda uppgifter av allmännyttig karaktär till vissa företag och det är säkerligen denna möjlighet som har utnyttjats. Intressant reduceras BW:s pris nog med 25 % eftersom BW får tillfälle att öva sin personal. Detta är direkt parallell till en fördelningen av samdriftsvinster i den s k CEPRO-modcllen är aktuell vid prissom sättningen av Norrbottens arméflygbataljons helikoptertjänster.

1.7 RRV:s lösningar

RRV har haft i uppdrag att lämna förslag till prissättningsprinciper i helikopterfrågan. Det vore naturligtvis bra om grunddragen i dessa principer kunde användas även för andra former av civilt bruk av försvarets resurser. RRV:s utredning visar emellertid hur komplicerad frågan är och hur svårt det är att ge ett konkret besked hur priserna om skall räknas fram. Ett företagsekonomiskt synsätt ger vid handen att prismodellen bör leda till ett pris mellan särkostnaden och full kostnadstäekning. Ett samhällsekonomiskt synsätt ger resultatet att priset bör ligga någonstans mellan särkostnaden och landstingens betalningsvilja för helikoptertransporter. Ett pragmatiskt juridiskt synsätt leder till att prismodellema bör ge ett pris som eliminerar att försvaret kan misstänkas för underprissättning eftersom detta skulle leda till en eventuell konflikt med konkurrensreglema och en säker konflikt med EUzs statsstödsregler. En slutsats vore därför att konstruera en prissättningsmodell där försvarets särkostnad för civilt bruk av försvarets resurser utgör ett lägsta pris. Till detta adderas ett antal ytterligare kostnadsposter efter en skälighetsbedömning. Det bör då vara möjligt att en hanterbar prismodell som inte står i konflikt med vare sig konkurrensregler, statsstödsregler eller EUzs krav Sveriges lojalitet med förverkligandet av IEEG-fördragct.

l.8Konsekvenser for civilt bruk försvarets av resurser En juridisk bedömning visar att civilt bruk av försvarets resurser ryms inom nuvarande regelverk. Emellertid är det i enlighet med resonemanget ovan av stor vikt att i framtiden använda sig av en genomtänkt prissättningsmodell. l uppdraget har också ingått att ta ställning till hur medlemskapet i lill påverkar möjligheterna till ett ökat civilt bruk av försvarets resurser. Med nuvarande riittsliige och under förutsåittiiing att

gällande regler beaktas kan inte EUss regelverk förhindra ett ökat civilt bruk. Detta betyder inte att det därför är lämpligt att öka omfattningen av civilt bruk av försvarets resurser.

1.8 Referenslitteratur

Bellamy Child, Common Market Law of Competition, Sweet Maxwell, 1993, London Ulf Bemitz, Den nya konkurrenslagen, 1993, Juristförlaget, Stockholm Kenny Carlsson m Konkurrenslagen och EES-avtalets konkurrensregler, 1993, Publica, Stockholm D G Goyder, EC Competition Law, 1993, Clarendon Press, Oxford Lena Hellgren m Offentlig upphandling, 1994, Fritzes, Stockholm Nils Wahl, Konkurrensförhållanden, 1994, Juristtörlaget, Stockholm Sambruk i offentlig sektor. Effekter på konkurrens och effektivitet. Rapport från Konkurrensverket, 1994

Artiklar Underprissättning i teori och praktik, Ingemar Delvebom, Konkurrens nr 7-94,

Rättsfall AKZO 6286 [ECR] 1991 s 3359 United Brands, Fall 1776 [1978] ECR s 207

Art 223 skarpa uttryckningar FRiketsäkerhet övning. Lägre pris. .

‘7:.L: LUFTMRTSVERKET Bilaga 4

i Utredningen Fredstidautnyttjandeför civila ändamålavresurser avseddaför försvarsändamâl Försvarsdepartementet 10333 STOCKHOLM

nr.-.;--, . Datum in .- HeléneJansson 1994-12-22 P94 2-201 l 5-1809 I Z¢~-..'.' Endatum c z-z- 01l-l9 2092

Luftfartsverket har blivit ombett att yttra sig över en eventuell användning av arméns militära resurser i civil verksamhet.Medanledninghäravfår Luftfartsverketanföra följande.

Sverige sedanden 16augusti1993 är genom avtalmedEGbundet RådetsFörord- av ningEEG nr 240792 av den23juli 1992 om utfärdande tillståndför lufttrafikföre- av tag Bi]ag§_1_.Enligt nämndaförordningfår ingetföretag som är etablerati den Europeiskagemenskapen mot betalningutföralufttrartsporter avpassagerare, post ochellergodsinom gemenskapen, det inteharbeviljats operativlicens.Ge- om en menskapen omfattar dettasammanhang i även Sverige.Undantaget frånovanstående är endastlufttransport av passagerare, post ocheller godsmedicke-motordrivna ocheller ultralätta motordrivna luñfartyg ochlokalaflygningar som inte innebär transport mellan olika flygplatser rundflyg. ‘

En av förutsättningarna för att ett företagskallerhålla operativlicens en är att företagets huvudsakliga verksamhet är luñtransportenbartelleri kombination medannat affärsmässigt utnyttjande luftfartygeller reparationoch av underhåll dem art l b. av Förordningens definition av företag är en fysiskellerjuridisk person, oavsett om verksamheten bedrivsi vinstsyñe,eller ett officiellt organ, oavsett om dethar självständig statussom juridisk person.

Av vad som sagts ovan följer att om resurser avseddaför försvarsändamål skall användasför transport av passagerare mot betalning, krävs att den utför transporsom ten har en operativlicens.Det fall som närmast diskuterats i kontakterna med Luftfartsverket fredstidaanvändning försvaretshelikoptrarför är av civila sjuktransporter. Dessa helikoptrar och dencivila transportverksamheten måste i såfall, enligt Luñfartsverketsuppfattning,läggas separat från övrig militär verksamheti en särskild avdelningeller sektion, vars huvudsakliga verksamhetskall lufttransport enbart eller i vara

Pos1adress:601 79 NORRKÖPING Galuadress:Vikboplan 11 Telefonväxel- on I92000TeIex:6425O TeleIax:0II - I9 25 75

kombination med annat affärsmässigtutnyttjande av luftfartyg eller reparation och underhåll av dem.

Vidare finns i licensieringsförordningen särskilda krav på sökandens ekonomi, beroende storleken de Iuftfartyg som avses att användasi verksamheten.

Sökanden skall vidare vara försäkrad för att täcka ersättningsansvar samband i med olyckor. särskilt med hänsyn till passagerare, bagage, gods, post och tredje man.

De luftfartyg som användsi verksamheten skall vara registreradei Sverige.

Licensieringsförordningen innehåller härutöver särskildakrav i artikel 9 beträffande drifttillstând Air Operatör Certificate, AOC:

Det skall alltid vara ett villkor för utfärdandet av operativ licens och för dess giltighet att det berördaföretaget har ett gällandedrifttillstând att utöva trafikrättigheter täcker den verksamhet som den operativa licensen omfattar och som uppfyller kraven i den relevanta rådsförordningen. som

Till dess den rådsförordning som avses i punkt 1 börjar tillämpas, gäller de nationella reglerna för drifttillstånd för utövande av trafikrättigheter, eller motsvarande rättigheter rörande tillståndsgivning till utövare av lufttransporter.

Den 1 april 1995 förväntasJAA Joint Aviation Authorities, vari Sverige ingår, anta JARS Joint Aviation Regulations detta område.I bestämmelsernakommer att ingå bli maximalt 4 år. EU-kommissionen har hittills en implementeringstidsom förväntas accepteratatt säkerhetsreglerutarbetas JAA i och att JAA:s regler tas i kommissioförslag till rådsförordning.Om EU tar in nämnda regelverk i en EU-förordning nens blir det gällande i samtliga medlemsländer. En rådsförordningmed regler avseende drifttillstånd kan väntas ligga plats inom några år. Fr o m årsskiftet, eller kort därefter, kommer Sverige att vara medlem EU. En i rådsförordning får därefter direkt verkan som lag i Sverige.

De regler utarbetas inom JAA bygger på de civila regler som gäller de i olika som europeiska ländernaidag. Enligt Luftfartsverkets uppfattning och praxis i Europa är de drifttillstånd omnämns i licensieringsförordningen civila dokument som utfärdats i som enlighet med ICAOs International Civil Aviation Organizations normer. l ICAO Annex Part 1 Operation of Aircraft sägs Följande i punkt 4.2.1.1: An operator shall commercial air transport operations unless possession of valid not engage a air operator Certificate equivalent document issued by the State of the Operator. or Såvitt Luftfartsverket känner till finns det inte något militärt drifttillstånd Air Operatör Certificate, AOC. Ett AOC är, enligt Luftfartsverkets mening, ett civilt dokument utfärdat av en civil flygsäkerhetsmyndighet.Ett AOC verifierar att innehavaren uppfyller civila flygsäkerhetskrav grundadepå ICAO Annex 6 samt står under tillsyn denna flygsäkerhetsmyndighet.Härav följer attluñfartygen skall vara civilregistreav

rade,underhållnaenligt civila regler samtatt berörd personalhar civila certifikat och behörigheterenligt civila regler.

Fram till dessde gemensamma reglernainförs gäller sålundanationella regler för drifttillstånd. Någon som helst sammanblandning av civila och militära normer har aldrig diskuteratsinom ramen för JAA. En blandning av civila och militära begrepp och regelverk lederenligt Luftfartsverkets mening till oklarhet beträffandestandard och ansvar ett oacceptabeltsätt.

Ytterst är det regeringen som avgör vilka nationella regler som skall gälla för militär luftfart för civila ändamålfram till dess att EU:s regler träder i kraft. Under det eller de år som kvarstår till dess att EU utfärdat en rådsförordning avseendedrifttillstånd kan sålundaregeringenbestämma att militära regler skall gälla för militär luftfart för civila ändamål. När sedanrådsförordningen träder i kraft får man i så fall ta ställning till om militär luftfart för civila ändamål är förenligt med innehållet i förordningen.

SedanChicagokonventionenstillkomst 1944har man arbetatinternationellt för att utarbeta gemensamma minimi-regler för den civila luftfarten. En viktig förutsättning för liberaliseringen av den civila luftfarten i Västeuropahar varit att flygföretagen i dessaländer opererar enligt liknande regler och i stor utsträckning lika villkor. Man har kommit långt med harmoniseringsarbetet inom EU. De EU-förordningar och direktiv som hittills utfärdats på luftfartens områdegäller nu i samtliga EES-länder. Redanidag kan EES-flygföretag utföra viss inrikestrañk i ett annat EES-land. Från den l april 1997kommer k s cabotage att vara tillåtet för aktörernapå EG:s inre marknad.Detta innebär att gemenskapens flygföretag även kommer att kunna konkurrera med varandrapå varandrasnationella marknader.Det ter sig, enligt Luftfartsverkets mening, märkligt om militära resurser skulle kunna användasi civil verksamheti konkurrensmed flygföretag från andra medlemsländer, men enligt ett helt annat regelverk.

Det vore, enligt Luftfartsverkets mening, naturligt att redanidag, som en förutsättning för att utfärda en operativ licens, ställa samma krav på en militär operatör som bedriver luftfart för civila ändamål som på civila operatörer. Därmed säkerställs en viktig förutsättning för att uppnåkonkurrenspå lika villkor mellan civilt och militärt helikopterflyg.

Under utredningens gång har framkommit tankar om att tillämpa vissacivila operativa regler för att tillmötesgå Luftfartsverkets önskemål om civil standard på luftfart för civila ändamål.Luftfartsinspektionen har framfört som en principiell flygsäkerhetssynpunkt att civil och militär flygverksamhetisin helhet måsteregleras sina genom respektiveregelverk. Man kan inte bygga en verksamhet enskildheter civil som underhållsstandardeller civila pilotcertifikat. Med civil registrering följer kraven på civil standard. Detta grundläggande synsätt flygsäkerhetsarbetet har koordinerats mellan Luñfartsinspektionen och Flygvapenledningen,Flygsäkerhetsavdelningen, a vid sarnordningsmötei november 1994.

Sammanfattningsvis Luftfartsverkets uppfattning är följande:

För att bedriva persontransporterav det aktuella slageterfordras en operativ licens, vilken i sin tur ställer krav AOC Ett AOC är ett civilt dokument utfärdat av en civil flygsäkerhetsmyndighet en kombination av militära och civila regelverk är inte godtagbar. -

Ovan nämndasynsätt gäller for all luftfart for civila ändamål, med undantagför medverkani räddningstjänsteller för enstakauppdrag av sådankaraktär att särskilda skäl gör det lämpligt att använda militär operatör.

Luftfartsverkets synpunkterfrån beredskapsssynpunktframgår av Bilaga Hemlig

Beslut dettaärendehar i fattats av generaldirektöreni samråd med flygsäkerltetsdirektö n Arne Axelsson. Föredragandehar varit avdelningsdirektören Heléne Jansson, v ämte Stjernberg och avdelningsdirektören Bo Eckerbert deltagit i

direktéregfustaf

ä e dets handlägg ng.

Kopia: Gd, CL, CP, CPb, CPt, CLa, CLd, Stab Information, KD STO.

Utredningen om civilt bruk av försvarets resurser Christina WilénO8-763 25 06 Bilaga 5:1

ENKÄT FÖRSVARETS AVSEENDE CIVILT BRUK AV RESURSER

Regeringen har tillsatt amiral Bror Stefenson som särskild utredare för att undersöka det fredstida utnyttjandet för civila ändamål av resurser avseddaför försvarsândamâl, med Christina Wilén, Försvarsdepartementet, sekreterare. som Som viktig del av utredningen ingår att göra grundläggande och en omfattande kartläggning av det hittillsvarande civila nyttjandet totalförsvarets av resurser genom en enkät till samtliga lokala produktionsenheter samt några andra försvarsmyndigheter. Resultaten av denna kartläggning avses att ligga som grund för det fortsätta arbetet och urvalet, och är således avgörandeför hela utredningen.

Syftet med enkäten är att göra en uttömmandekartläggning fenomenet civilt av bruk av totalförsvarets resurser, och ber därför att besvara enkäten er noggrant utifrån erfarenheterna er lokala produktionsenhet. Om det är några oklarheter kan ni ringa Christina Wilén, 08-7632506 eller Rolf PousardO8- 7887916. Frågor som kan hänförastill räddningstjänstbör behandlas separat. Generellt kan sägas att verksamhet som bedrivs enligt Lagen om Räddningstjänst inte omfattas av utredningen. Däremot är planering och övning sådan av verksamhet att betrakta som en del av den ordinarie fredstida verksamheten,dar försvarets resurser kan brukas av den civila sektorn.

Kartläggning

l Var vänlig fyll i och komplettera den lista som ges i bilaga l över era konkreta erfarenheter av civilt bruk av försvarets resurser.

Ekonomiska frågor

2 Om ni har tagit betalt för bruk av försvarets resurser, beskriv hur priserna har satts. Några av de variabler som är intressanta att diskutera är till exempel om priset har satts på egen hand, efter samråd med kund, eller efter anlitande konsulter. Ange också om det är fullkostnadstâckning eller marginalkostnad. av Är det ett långsiktigt avtal eller betalt per gång.

3 I de fall inte har begärt ersättning, varför har inte gjort det

4 Hur stora intäkter ca erhöll ni sammanlagt budgetåret 199394 genom att tillhandahålla varortjänster till olika delar av den civila sektorn

5 Tas det någon hänsyn till planerade eller faktiska intäkter från civilt bruk av den lokala produktionsenhetens resurser i budgetallokeringen, eller fördelas den centrala budgeten utan någon hänsyn till eventuella intäkter från sidoverksamhet

6 Hur stor del utgör intäkterna av civilt bruk totala budget av er

7 Hur många personer var någon gång under det senaste året involverade i att tillhandahålla varor eller tjänster inkl planering och genomförande till civila sektorer

8 Har värnpliktiga varit involverade i avgiftsbelagdaverksamheter

Erfarenheter

9 En viktig del av utredningen är att analyserahur Försvarsmaktensmöjligheter att erbjuda varortjänster till civila delar av samhälletpåverkas av gällande konkurrenslagsliftning. Därför är det intressant att veta om andra aktörer framförallt företag haft synpunkter er verksamhet ur ett konkurrensperspektiv På vilket sätt har dessa åsikter framförts allt från telefonsamtal

tidningsartikel till anmälan till konkurrensverket Hur blev utfallet

10 Har ni fått synpunkter inom den lokala produktionsenheten eller från övriga delar av försvaret, till exempel vad avser tillgängligheten på materiel och förslitning

ll Beskriv 1-2 ovanligt lyckade projekt markera på listan

12 Beskriv 1-2 projekt där svårigheterna har varit större än normalt markera listan

Framtiden 13 Inom vilka områden anser att det civila bruket av försvarets resurser er lokala produktionsenhetbör öka framgent

14 Vari ligger hindren mot ett ökat civilt bruk av försvarets resurser, i de fall detta år önskvärt Exempelvis Försvarsmaktensbehov av beredskap, lagar och förordningar, allmänna opinionen, ansträngda resurser inom Försvarsmakten

Tack så mycket för att ni har tagit er tid att svara vår enkät. Om ni har några ytterligare kommentarer, använd gärna baksidorna av enkäten. Bror StefensonChristina Wilén

Bilaga till enkät

Nedan ges en lista över möjliga exempel på civilt bruk försvarets av resurser. Var vänlig ange de områden där ni har medverkat, med angivande av kund, status och eventuell ersättning. Stryk gärna de områden inom vilka ni inte har haft eller planerat för någon verksamhet.Observera - - att listan är långt ifrån heltäckande,och vi ber er därför komplettera med de exempel som har och som inte återfinns nedan.

Använd gärna följande markeringar: Kunder: S Annan statlig myndighet Po Polismyndighet K KommunLandsting F Privat företag P Privatperson A Andra, till exempel civila organisationer

Status: P Pågående, ange sedannär A Avslutat, ange tidsperiod F Försöktplanerat, har olika orsaker avbrutit försöken men av

Betalning: JaNej Uppskattning av totala intäkter

Exempel på aktivitet Kund Status Betalning

TJÄNSTER

Utbildning lärare seminarier - AV stöd - audiovisuellt

Exempel på aktivitet Kund Status Betalning

Transporter

i luften - - land till sjöss -

sjukvárdstransponer samtliga

Stöd vid miljöväm Undantaget räddningstjänst rensning spaning -

Fordonskontroll

Ingenjönruppemas insatser Undantaget räddningstjänst markplaning broar sprängning -

D ykeriinsatser fartygsbasemt - - dykare

Sjukvård

Metcorologtjänster

E Exempel på aktivitet Kund Status Betalning Parkförvaltning Trañkflygarutbildning TFHS Bevakning etc

Förrádshâllning

Verkstadstjânster ld rottsevcnemang Andra evenemang till exempel musik och parader MAL mark, anläggning, lokaler Lokaler adminstrativa verkstäder - - flygfält inkl vissa tjänster Snöröjning, räddningstjänstetc.

Exempel aktivitet Kund Status Betalning

MATERIEL OCH VAROR

Varor avyttring förplälgnadmâltider kläder utrustning -

Varor uthyrning förplägnadmâltider kläder utrustning -

Matedelstöd polisen

Telekommunikation FTN - - Apparater

Reglering av luftfart Centraler - Radarstationer -

RÄDDNINGSTJÄNST

planlagd verksamhet

- SOS-centraler brand sjö fjäll flyg -

materiel -

Bilaga 5:2 1994-10-05

Sändlista

Till Vissa myndighetschefermotsv under försvarsdepartementetutom försvarsmakten

Jag har utsetts till särskild utredare i frågor om fredstida utnyttjande för civila ändamål av resurser avseddaför försvarsândamål. Jämför bifogade kommittédirektiv. Utredningens namn är Civilt bruk av försvarets resurser.

Enligt direktiven skall den första etappen ägnas det bruk försvarets av resurser som görs eller varit på ta] dag. i För att snabbt reda på vad som sker och problem måste en enkät genomföras. Tiden år tyvärr knapp. Endast tre veckor kan avdelas, varför resultatet benägetinslcickas enligt bilaga före den 111 -94.

Motsvarande enkät gär ut till alla produktionsenheter i försvarsmakten.

I förhand tack för all hjälp.

Efzim

MM

Bror Stefenson

Sändlista

Civilbefâlhavarna Flygtekniska försöksanstalten Fortifikationsverket Första tlygeskadem Försvarets forskningsanstalt Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarets sjukvårdscentrum Kustbevakningen Militärhögskolan Statensräddningsverk Styrelsen för psykologiskt försvar Totalförsvarets chefsnämnd Vårnpliktsverket Överstyrelsen för civil beredskap

Utredningen om civilt bruk av försvarets resurser Christina WilénO8-763 25 06

ENKÄT AVSEENDE CIVILT BRUK AV FÖRSVARETS RESURSER

Regeringen har tillsatt Bror Stefenson som särskild utredare för att undersöka det fredstida utnyttjandet för civila ändamål av resurser avseddaför försvarsândamálDir 1994:61. Som en viktig del av utredningen ingår göra att en grundläggande och omfattande kartläggning av det hittillsvarande civila nyttjandet av totalförsvarets resurser genom enkäter till olika myndigheter inom totalförsvaret. En motsvarandeenkät har också skickats ut till samtliga produktionsenheterinom Försvarsmakten.Resultaten av kartläggningen skall ligga som grund för det fortsätta arbetetoch urvalet, och är således avgörande för hela utredningen.

Syftet med denna särskilda enkät är att kartlägga fenomenetcivilt bruk av totalförsvarets resurser från ett övergripandemyndighetsperspektiv, och ber er därför att besvaraenkäten noggrant utifrån erfarenheterna på myndighet, er och tänka efter om det ñnns mer ovanliga exempel. Eftersom många av försvarets myndigheter har som uppgift att stödja försvarsmakten, är det viktigt att separera mellan verksamhet riktad direkt till den civila sektorn, och verksamhet som stödjer det civila bruket andra försvarsmyndigheters av resurser i första hand Försvarsmaktens. Kommentera gärna sambandmed de enskilda i frågorna om svaren skiljer sig mellan dessabåda grupper.

Frågor som kan hänföras till räddningstjänstbör behandlas Generellt separat. kan sägas att verksamhet som bedrivs enligt Lagen Räddningstjänstinte om omfattas av utredningen. Däremot är planering och övning sådanverksamhet av att betrakta som en del av den ordinarie fredstida verksamheten,där försvarets resurser kan brukas av den civila sektorn. Om det är några oklarheter kan ringa utredningenssekreterareChristina Wilén, 08-7632506.

Kartläggning

l Var vänlig fyll i och komplettera den lista som ges i bilaga l över era konkreta erfarenheter av civilt bruk försvarets av resurser.

Ekonomiska frågor

2 Om har tagit betalt för nyttjandet av era resurser, beskriv hur priserna har satts. Några av de variabler som år intressantaär till exempel om priset har satts på egen hand, efter samråd med kund, eller efter anlitande av konsulter. Ange också det är fullkostnadstäckning eller marginalkostnad. Är det ett om långsiktigt avtal eller betalt per gång.

3 I de fall inte har begärt ersättning, varför har inte gjort det

4 Hur stora intäkter ca erhöll ni sammanlagt budgetåret 199394 genom att tillhandahålla varortjänster till civila sektorer

5 Hur stor del utgör intäkterna av civilt bruk av er totala budget

6 Tas det någon hänsyn till planeradeeller faktiska intäkter från civilt bruk av i budgetallokeringen, eller fördelas den centrala er myndighets resurser budgetenutan någon hänsyn till eventuella intäkter från sidoverksamhet

7 Hur många personervar under det senaste året någongång involverade i att tillhandahålla varor eller tjänster inkl planering och genomförande till civila sektorer

8 Hur är den procentuella fördelningen mellan era direkta kontakter med civila sektorer och ert stöd till andra delar av försvarets vad avser civilt bruk av försvarets resurser

Erfarenheter

9 En viktig del av utredningen är att analysera hur försvarssektoms möjligheter att erbjuda varortjänster till civila delar av samhälletpåverkas av gällande konkurrenslagstiftning. Därför är det intressant att veta om andra aktörer framförallt företag haft synpunkter verksamhet ett konkurrenser ur perspektiv På vilket sätt har dessaåsikter framförts allt från telefonsamtal tidningsartikel till anmälan till konkurrensverket Hur blev utfallet

10 Har ni fått synpunkter inom er myndighet eller från övriga delar av försvaret, till exempel vad avser tillgängligheten på materiel och förslitning

ll Beskriv l-2 ovanligt lyckade projekt markera pá listan

12 Beskriv l-2 projekt där svårigheternahar varit större än normalt markera listan

Framtiden 13 Inom vilka områden anser ni att det civila bruket av försvarets resurser er myndighet öka framgent

14 Vari ligger hindren mot ett ökat civilt bruk av försvarets resurser, i de fall detta är önskvärt Exempelvis Försvarsmaktens behov av beredskap, lagar och förordningar, allmänna opinionen, ansträngda resurser inom Försvarsmakten

Tack så mycket för att har tagit er tid att svara.- Om ni har några ytterligare kommentarer, använd gâma baksidoma av enkäten.

Bror Stefenson

Bilaga 5:3 1994 10 13

Landstingenskanslier samt kommunkansliemai Göteborgs,Malmö och Gotlands kommuner

ENKÄT AVSEENDE CIVILT BRUK AV FÖRSVARETS RESURSER

Härmed översändes en enkät om sjukvárdshuvudmännensutnyttjande av helikoptrar för sjuktransporter.

Regeringenhar tillsatt undertecknad som särskild utredare för att undersöka det fredstida utnyttjandet för civila ändamål av resurser avseddaför törsvarsândamål Dir 1994:61. I direktiven anges att Den fredstida användningen försvarets av helikoptrar för civila Sjuktransporterskall lösas.

För att fullfölja detta krävs en genomgång den aktuella behovssituationen av samt tillgången till helikoptertransporter hos de svenskalandstingen. Denna del av utredningen skall rapporteras till regeringen senast den l 1995. mars Eventuella frågor besvaras av utredningenssekreterareChristina Wilén, telefon 08 763 25 06, eller av Landstingsförbundetskontaktperson Peter Rindebom, telefon 08 702 44 32. Vi ber er att skicka in enkätsvaren den 7 - senast november 1994 till:

Christina Wilén Utredningen om Civilt bruk av försvarets resurser Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm

flaw

Bror Stefenson

Vi är medvetna om att Landstingsförbundet så sent som 1992 gick ut med en liknande enkät till samtliga Landsting. Skulle er sitaution inte ha förändrat sig, ber er notera det här, och inte besvara resten av enkäten.

BEHOV

1 Vad har Ni för behov av helikopterbuma ambulanstransporter Bl a avseende antal flygningar, om det är primär- eller sekundéirtransponcr, anspänningstidetc

DAGSLÄGET

2 Har Ni i dagslägetavtal med en eller flera leverantör av helikopterbaserade sjukvårdstransponer

Om ja, var vänlig att besvara frågorna 3v5, samt fråga om nej, besvara frågorna 6-9.

3 Beskriv innehållet i kontraktet, bl a avseendeleverantör, tid För kontraktsperiod samt kostnad.

4 Deltog armén i upphandlingen I så fall var vänlig ange varför Ni valde att inte låta dem kontraktet.

5 SamordnadeNi på något sätt upphandlingen med andra landsting Om ja, på vilket sätt

6 Om Ni inte har ett avtal kring ambulanshelikopter, ange vilka som är de viktigaste orsakerna

7 Planerar Ni att i närtid sluta avtal I vilken fas befinner Ni er i så fall SamarbetarNi med andra landsting i denna fråga

8 Har Ni möjlighet att få tillgång till ambulanshelikoptrar något annat sätt, till exempel genom en muntlig överenskommelse

FRAMTIDEN 9 Ser Ni någon förändring i Ert framtida behov av helikopterbuma ambulanstjänster

Tack så mycket för att Ni har tagit er tid att svara. Om Ni har några ytterligare kommentarer, använd gärna baksidorna av enkäten.

OP Sam Övlt Rolf 5 Bilaga 6 Pousard 199502- Sida l1+13

Amiral Bror Stefenson

Civilt bruk av försvarets resurser överlämnar förslagtill komprimeradsammanfattning. Diskett bifogas. Mod vänlig hälsning

Kopia

Qv l Björn Rosén

Övlt Lars Björck

Sida 1 13

Sammanfattning från Försvarsmaktens produktionsenheter på av svar enkät avseende civilt bruk av Försvarets resurser

sammanfattningenföljer enkätens disposition med 14 olika frågeställningar.

FRÅGA KARTLÃGGNING: Frågan är omsatt en i bilaga till enkäten och omfattar i sig över 20 olika delñâgor.

Nedanståendekodiñering har använts i enkäten och återges även här:

Kunder: S Annan statlig myndighet.P0 Polismyndighet. K Kommun— Landsting. F Företag, privat. P Person, privat. A Andra, t ex civila organisationer.

Status: P Pågående,sedan när. A Avslutat, ange period. F Försökt, planerat,men avbrutet.

Betalning: IaNej.

Utbildning inklusive seminarier,utbildning i krisstöd, utbildningshjälpmedel, studiebesök.

28 produktionsenheter har svarat, varav armén: 17, marinen: flygvapnet: 3 samt Uhregemente:

Kunder Status Betalning

Dominerar: S Dominerar: P Dominerar: Ia Därpå, ungefär lika: Po och Därpå: A Vid nej är kunden K genomgående P eller K I ringa omfattning: P och Endast 2 produktions- A enheter:F

Transporter

l Transporter på land

13 produktionsenheter har svarat, varav ur armén: l0, marinen: flygvapnet: samt Uhregemente: - Kunder Status Betalning Dominerar: K Dominerar: P Dominerar: Ja Därpå: P0 A Dig A Ett nej: kund K

Sida2 13 2 Transporter till sjöss Endast marinens enheter. Kunder Status Betalning Alla kodifierade typer Dominerar: A DominerarrJa nämns. I övrigt: P eller tillfälliga 2 nej, varav ett avser nödbogsering 3 Transporter i luften 8 produktionsenheter har svarat, varav ur armén: marinen: 3 samt flygvapnet: 3. Kunder Status Betalning Alla typer. Dominerar: P Ja AF flygningar for Nej endast i fall Kungahuset,Regeringen, EU, Landshövdingen m fl

4 Sjuktransporter 5 produktionsenheterhar svarat,varav ur armén: marinen: och flygvapnet: 1 Kunder Status Betalning Dominerar: K Dominerar: P Nej torde vara att jämföra med räddningstjånstinsats Därpå: P0

Ingenjiirfiirbandens insatser pionjärinsatser ej räddningstjänst 5 produktionsenheter har svarat, varav ur armén: 4 och marinen: il. Här saknas uppgifter från Ing l och Ing Kunder Status Betalning Dorninerar: S Dorninerar: P Ia Därpå: K, A Därpå: A Icivilbl

Sida 3 12

Dykeriinsatser 10 produktionsenheterhar svarat, varav ur armén:3 och marinen: Kunder Status Betalning Dominerar: K Dominerar: P Ja och nej i Därpå: Po Därpå: A lika omfattning I någon omfattning: A,P,F

Meteorologtjänster 11. I-lKPdiv och F SNädS Kunder Status Betalning S P 11. HKPdiv Ja A F SN ädS

Trafikflygarutbildning, flygtrafikledning TFHS och F Kunder Status Betalning Dominerar: S Dominerar: P Ia Därpå: F Därpå: A I någonomfattning: P

Verkstadstjänster 8 produktionsenheterhar svarat, varav armén: marinen: flygvapnet: 2 samt Uhregemente inkl Uhgxp G: Kunder Status Betalning Dominerar: K Dominerar: P Ja Därpå: Po, A I ett fall: A Redovisasutförligt i utredningens kapitel 4

Sida4 13Ä Idrotts- och andra evenemang 22 produktionsenheter har svarat, varav armén: 18, marinen: 3 samt UhgxpG. Kunder Status Betalning Dominerar: A Dominerar: P Ja: 14 I någonomfattning: S Därpå: A Nej: 12

Lokaler, administrativa mm 6 produktionsenheter ur armén har svarat. Kunder Status Betalning Dominerar: A Dominerar: P Ja Därpå: K P I någonomfattning: A I 2 fall nej I någon omfattning: Po, F

MAL mark, anläggningar, lokaler, inklusive väghållning, fastighetstillsym lokaler, flygfält med dithörande tjänster, exklusiveadministrationslokalerl 16 produktionsenheter har svarat, varav armén: marinen: flygvapnet: 3 och Uhgrp G. Kunder Status Betalning Dominerar: K, S Dominerar: P Dominerar: Därpå: Po I någonomfattning: A I någon omfattning: I någon omfattning: P nej

Varortjänster, forplägnadmåltider, utrustning, uthyrning 16 produktionsenheter har svarat, varav ur armén: 13, marinen: 2 och Uhgrp G. Kunder Status Betalning Spridningenomfattande Dominerar: P Dominerar: Ja bland möjliga kunder. Dominerar: A, S I ringa omfattning: A Nej i endast fall 2 Därpå: K, Po Icivilhl

SidaS 13

Materielstöd till polisen 11 produktionsenheter har svarat, varav armén: flygvapnet: 1 och Uhregemente: Kunder Status Betalning Po Dominerar: P Dominerar: Ai ett fall Nej i 2 fall

Telekommunikationer 5 produktionsenheterhar svarat,varav armén: marinen: och Uhregemente: 2 Kunder Status Betalning Dominerar: A, S Dominerar: P Ia I någon omfattning: K, P I2 fall: A I ett fall: nej

Räddningstjänst SOS-centraler, brand-, sjö-, ijäll-, flygräddningsinsatser, materiel, tryckkammare. 19 produktionsenheter har svarat,varav armén: ll, marinen: flygvapnet: l och Uhgrp G. Kunder Status Betalning Dominerar: K, S Dominerar: P Dominerar: Nej I någon omfattning: Po, A I någonomfattning: A Därpå: Ja

Utöver ovanstående sammanfattningfinns ännu några verksamhetsområden av liten omfattning. De redovisas här. FRÅGA EKONOMISKA FRÅGOR: Om ni har tagit betalt För bruk av lörsvarets resurser, beskriv hur priserna har satts. Sammanfattning Omfattande erfarenheter redovisas. Icivilbl

smas 13 Tendenser är tydliga: att tillämpa fullkostnadstäckning, främst till civila kunder, a för att undvika felaktig konkurrens, därpåhänvisasofta till I-priser, marginalkostnadstäckning, flera redovisar att avtal är ingångnavid sidan om enstakatjänster, någraredovisar samarbetemed konsulter for prissättning av viss tjänst, att om ett visst förband för sin utbildningsuppgiñ behöver kunna utföra vissa uppgifter, så kan civil motpart, t ex markägare, bjuda utbildningstillfallet och samtidigt nytta själv, att ñivilligorganisationer, ideella föreningar mm gynnas, a som PR för Försvaret. Flera yttranden hänvisar som stöd för prissättning till I-priser inom gamison, FMV, FORTV, MRF mm. Sambruk år av omfattandebetydelse och utförligt redovisat främst av I 5F0 22, I 15Fo 34 samt S lFo 47. FRÅGA EKONOMISKA FRÅGOR: I de fall ni inte har begärt ersättning, varför har ni inte gjort det Sammanfattning I många fall har frågan lämnats blank. Där frågan har besvarats kan följande noteras: att ofta påpekas att behov att tillgodose utbildnings- resp övningsverksamhet anges. Ett bra exempel utgörs av yttrande från I 21Fo 23, NB 21, T byteutbyte av tjänstergentjänster, prestationmotprestation, att normerrutiner saknas2 svar, att ett yttrande belyser att enligt MRF skall i vissafall inte ersättning begäras. Sist men inte minst framgår motiv som att vilja stödja ñivilligorganisationer, ideella organisationer samt skälet att vinna goodwill för det egna förbandet mm resp försvaret. civilbl

Sida 7 13

FRÅGA EKONOMISKA FRÅGOR:

Hur stora intäkter ca erhöll ni sammanlagt budgetåret 199394 genom att tillhandahålla varortjänster till olika delar av den civila sektorn

Nedan redovisas från de verksamhetsställendär verksamhetenhar störst svaren omfattning.

7000 kkr I 5Fo 22. Därav 4464 kkr genom marketenteri och perso- - ca nalmatsalar,

10000 kkr I 15F0 34. Därav 8653 kkr från SIV. Avtalet med SIV har - ca nu upphön,

1505 kkr I 20Fo 61. Främst driftavtal med Posten, Telia och SR - genom AB

4000 kkr P 2Fo 14. Därav 3500 kkr intäkter ñân MAL-verksamhet, - ca

4000 kkr P 7Fo 11. Därav MAL 3000 kkr, förplägnad 1000 kkr, - ca

10000 kkr I llFo 16. Avtal med SIV, som nu är avslutat, -

4330 kkr F0 63. Ingen specifikation, -

sammanlagt 5556 kkr MKS, -

43900 kkr Uhreg S. Avser verkstadstjänster, varvid Uhreg S kraftigt avviker från övriga verkstäder. Verkstadstjänster redovisas i utredningens kap

ca 8100 kkr Uhreg N. Huvuddelen avser verkstadstjänster. -

ca 2000 kkr l HKPdiv. Ingen specifikation,

2200 kkr ÖVM. Ingen specifikation, -

1020 kkr K 4. Ingen specifikation, -

2568 kkr Ing Ingen specifikation. -

4000 kkr F 5, -

ca 7400 kkr F 7. Tpflyg, trañkledning, bastjänst, intendentur, verkstad, sjukvård,

Icivilhl

Sida s 13 Ovan har redovisatsorganisationsenheter som redovisat intäkter mer än 1000 kkr. Svareni övrigt karaktäriseras av allt ifrån obesvarattill belopp under 1000 kkr. FRÅGA EKONOMISKA FRÅGOR: Tas det någon hänsyn till planerade eller faktiska intäkter från civilt bruk av den lokala produktionsenhetens resurser i budgetallokeringen, eller fördelas den centrala budgeten utan någon hänsyn till eventuella intäkter från sidovcrksamhet Sammanfattning Ett antal yttranden ger inget vägledande svar. Orsakentorde stå att finna i svar föregåendefrågor. Där svar lämnatshar dessa grupperats tre i svarsgrupper. 1 Nej, Endast marginaleffekter, Kan förutses budget. i

MKG MekB 18, I 2Fo 52, I 20F0 61, I 21[Fo 23,122Fo 66, Fo 48, I

3‘F0 51, MIQI, FKN, FarbC, UhC, ATC, MDO, 12. HKPdiv, 13. HKPdiv, OVM, K Lv F 7 avseende hkp, väder, verkstad, sjukvård, F 14. 2 Hänsyn tas. MKG Uhgrp G, I 16Fo 31, Fo 63, Uhreg Uhreg N, FMB, Ing Ing F 7 avseende tpflyg, intendentur, F 10, F 16, BOS, FMU, FUC. 3 Intäkter beräknas och påverkar planeringen ..., Särredovisas i årsredovisning I 5Fo 22, I 12Fo 17, I 15Fo 34, P 2Fo 14, P 4Fo 35, P 7Fo ll, P 10Fo 43, S 1Fo 47, I llFo 16, Fo 67, MKS, MKO, 11. HKPdiv, MTC, F FSC. FRÅGA EKONOMISKA FRÅGOR: Hur stor del utgör intäkterna av civilt bruk av er totala budget Sammanfattning Svarenhar gmpperats enligt nedan. l 0,5 % Icivllbl

Sida9 131 I16F0 31, I21F0 23, I 22F0 66, P 10Fo 43, S 1F0 47, I llF0 16,1 3Fo 51, MKO, MKN, FarbC, ATC, FMB, Lv Ing F 10, F 15, F 16, FUC. 2 0,5—l% I 2Fo 52, 1 15Fo 34, P 2Fo 14, P 4Fo 35, Fo 63, UhC, 12. HKPdiv, MTC, 14. 3 l % MKG Uhgrp G, MekB 18, 1 5F0 22, P 7Fo 11, Uhreg Uhreg N, 11. HKPdiv, ÖVM, Ing F F 7 varierar beroende verksamhet, BOS varierar beroende verksamhet, FMU bedöms öka ñân 5 till 20-30 %. 4 Obesvarad fråga eller o:-, en bråkdel 1 12Fo 17, I 20Fo 61, Fo 18, Fo 48, Fo 67, FKN, InfKavC, AF MDÖ, 13. HKPdiv, K Fsc, KAS, F 14, F 20. Övrigt 1 Vissa specifika uppgifter. I 15Fo 34 9394 5,6 % avtal med SIV, nu upphört P2Fo l4FEca 10% MKS KÖS 20 %, MK Uhbat S 0,5 %, I-ISE 10 %, Karlskrona ca ca ca Radio ca 10 %. 2 Av speciellt intresse är, även i denna frag; I 5Fo 22, som uppger 7,2 %.

FRÅGA EKONOMISKA FRÅGOR Hur många personer var någon gång under det senaste året involverade i att tillhandahålla varor eller tjänster inkl planering och genomförande till civila sektorer Sammanfattning Frågan är vidlyfiig, så även svaren. En sammanfattning av svaren kan därför inte ske ett meningsfullt sätt.

CN|HI

Sida 10 13 Av svaren kan emellertid följande två särskilt uppmärksammas: ISFo 22 Uppgifter hämtadefrån svar fråga ... Totalt finansieras ca l8 personår genom dessaintäkter. Dessa personår möjliggör därmed en motsvarandeökning den av central produktionsledare fastställda personårsramgrundat anslagsmedel. P 7F0 ll 5 helårstjänster intäktsfinansierade. Något mått hur många personersom någon gång under året varit involverade kan anges. FRÅGA EKONOMISKA FRÅGOR: Har värnpliktiga varit involverade i avgiftsbelagda verksamheter Sammanfattning Användning av vpl synes inte vara särskilt omfattande. FRÅGA 9-12, ERFARENHETER: 9 En viktig del av utredningen är att analysera hur Försvarsmaktens möjligheter att erbjuda varortjänster till civila delar av samhället påverkas av gällande konkurrenslagstiftning. Därför är det intressant att veta om andra aktörer framförallt företag haft synpunkter på er verksamhet ur ett konkurrensperspektiv På vilket sätt har dessa åsikter framförts allt från telefonsamtaltidningsartiklar till anmälan till konkurrensverket Hur blev utfallet 10 Har ni fått synpunkter inom den lokala produktionsenheten eller från övriga delar av försvaret, till exempel vad avser tillgängligheten på materiel och förslitning 11 Beskriv 1-2 ovanligt lyckade projekt 12 Beskriv l-2 projekt där svårigheterna har varit större än normalt Sammanfattning gemensam för fråga 9-12 Eventuella konkurrensförhållanden I de flesta fall har inga klagomål hörts från aktörer utanför Förvarsmakten. Huvuddelen av klagomålen har kunnat rättas till då det visat sig att den civile aktören inte kant till de faktiska förhållanden som rått vid forsaljningutlåning. Oña har klagomålen tystnat efter information. MKS har ett fall gått till NO som l99l men annu sett något resultat av anmalan Synpunkter från civilb

Sida rr 131

trañlcforetagens riksförbund F 7 stöd till civil verksamhet. Polisutredning mot pågår

Inga domar har avkunnats med Försvarsmakten som part vad.vi känner till i dennatyp av mål.

Synpunkter inom Försvarsmakten

De flesta har inte fått några synpunkter denna karaktär. I de fall man har fått av synpunkterhar de inte halt någon allvarligt negativ karaktär. De flesta har svarat alltid beaktat beredskapen och inte lånat ut materiel som kan tänkas att man förslitas så hårt att vår beredskapssituation något sätt äventyras. Det är uppenbarligen så att viss materiel kan slitas merän idag och ändå vara krigsduglig under den beräknade livstiden. Många har påpekat att förslitningen är försumbar jämfört med den nytta materielen gör.

Ovanligt lyckade projekt

Enkätsvarenvisar att det har genomförts många lyckade projekt med ömsesidigt utbyte samarbetet.De flesta projekten har kunnat rymmas inom normal verkav samhet. Det ñnns viss risk att samprojekten kan svälla ut i sådangrad, att de en uppfattas som betungande.

Inom många områden är Försvarsmaktens resurser unika, vilket reducerar riskernaför konkurrens med civila entreprenörer.

Projekt med större svårigheter än normalt

Av Svarsfrekvensen att döma har de flesta inte upplevt projekt där svårigheterna har varit större än förväntat. Svårighetemahar inte varit olösbara och i de flesta fall har projekten ändå avlöpt väl. I några fall har projekten lagts ner och i något fall har Försvarsmakten åsamkats större kostnader än beräknat. Detta kan mana till viss återhållsamhet i högriskprojekt.

FRÅGA 13, FRAMTIDEN:

13 Inom vilka områden anser ni att det civila bruket av försvarets lokala produktionsenhet bör öka framgent resurser er

Erfarenheter och kreativitet i kombination resulterar i att många förslag redovisas,

Icivilbl

Sida 12 13 Först redovisas förslagen sammanförda i stort som dispositionen av fråga Därefter redovisasåterståendeforslag.

SamtUhreg S

Verkstadstjänster 3 produktionsenheter l - SamtUhreg N

MAL mark, anläggningar, lokaler, inkluderar fiirhyming, förvaltning, drift, idrottsanläggning, ökad användning av övningsområde, snöröjning 12 produktionsenheter l 1 1

Varortjänster förplägnadstjänst, fdrhyming, av materiel, tryckeritjånster, resebyråverksamhet 7 produktionsenheter 6 1

Stöd till polisiär verksamhet, omhänderta ammunition 4 produktionsenheter 3 - Telekommunikationer 3 produktionsenheter 2 - SamtUhreg N

Räddningstjänst 8 produktionsenheter 3 3

Återstående förslag

Sambruk kommun landsting stat 3 - - -

Miljöärenden l - SamtUhreg N

Stödja fdrsvarsanknutna organisationer l - Flyktingmotagning l - Företagshälsovård l -

Ichnlbl

Sida 13 13 Armén Marinen Flygvapnet

Specialkompetenser inom Försvarsmakten l - - Nyttjande av unik specialutrustning, l - maskiner Slutligenframgår från 16 produktionsenheter, att de avvisar ökad utveckling, vill stanna nuvarandenivå eller som förutsätter personell utökning for att vidare. De fördelar sig på.: 9 4 3 FRÅGA 14, FRAMTIDEN: 14 Vari ligger hindren mot ett ökat civilt bruk av försvarets resurser, i de fall detta är önskvärt Sammanfattning Nedan förtecknas som huvudrubriker utan prioritetsordning vad - - som framgår av yttrandena.. l Lagar och förordningar, ÖB föreskrifter och allmännaråd motsv mm. 2 Ansträngda resurser inom Försvarsmakten. 3 Konkurrensfrågor, lagstiftning, 4 Försvarsmaktensordinarie uppdrag och verksamhet.

ICMIU

l Bilaga 7: 1 FORSVARSMAKTEN ü HÖGKVAHTEHET Datum Betodmmg 1994-12-19 03 300:75303

Sidal 3

Sändlistasida3

Enqiøumuenanaaoøan Enannun Erboudmcng

nvummau,ranaAgpn Hwibvoflombdanmi Hwidmfluidabelodwiig OPSam,övlt Rolf Pousard,08-7887916

mhäll verk amh ddmn tn n I r ch

2 bilagor

Allmänt

I krig eller vid kris med krigshot skall det civila försvaretstödja Försvarsmakten.På motsvarande sätt skall Försvarsmaktenha en beredskap att kunna stödja samhälletoch det civila försvaret Inom totalförsvaretvidtas därför kontinuerligt långtgåendeförberedelseri form av samverkan och samordning utbildningssamt och övningsverksamhet. Dennaverksamhetskapar grundfor engemensam kunskap om ochrespektför att civila och tillsammans resurser skallkunnamötaallvarligasäkerhetspolitiska hot.

Försvarsmaktenhar betydande resurser att ställa till samhälletsforfogandeför att mötaextraordinära förhållandenunderfredstid.Dessa bestårfrämstav

- kunnigpersonali form av anställda,värnpliktigaochfrivilliga

- materielsamt

- utbildnings-ochledningsresurser

- förläggnings-ochutspisningsresurser medhögkapacitet.

Dessa resurser kan i ökad utsträckning ställas till samhällets förfogande.Det bör främstske genom att regeringochriksdag mhtbl a nuvarandekonkurrenslagstiftning beslutar om samordningmellan likartade resurser i detfredstidasamhälletochi Försvarsmakten.

Nedanstående inriktning är framtagen bakgrund mot av nu gällande ansvarsförhållanden och författningar. Viktiga författningar som reglerarFörsvarsmaktens uppgifterochmedverkani civilverksamhetframgår av bilaga Insatsermed Försvarsmakten resurserur . l kanskevid framförallt räddningstjänstinsatser, men även under andra förhållanden. Insatser vid extraordinära förhållanden, utöver

milu 1216

Posmtuss Besöksadress Telefon Tolox Teleca: 10785STOCKHOLMLidingövágen 24 08-785 7500 19636 MSBSBC S 08-788 7778

FÖRSVARSMAKTEN HÖGKVARTERET Datum Beredning 1994-12-19 03 300175303

Sida2 3

de som anges i nuvarande regelverk, kräver dock särskilda beslut av regeringen.

Definition

Med Försvarsmaktens stöd till övrigadelar av fredssamhället avses här stöd i sådanasituationer där ansvarigmyndighets motsvarande ordinarie resurser räckertill eller finns att tillgå. Det gäller både snabbtuppstående situationerochlångsamtframväxandeskeenden och kan innefattasituationermedkonsekvenser sådanstorleksordning av att de får säkerhetspolitiska dimensioner, t ex stora ñyktingströmmar.

Exempel insatser ovannämnda av typer framgår bilaga av

En viktig förutsättning är att ordinarie ansvarsförhåilandenfortsatt gäller, dvs att Försvarsmakten biträder ansvarig civil myndighet motsvarande.Militäraenheterledsalltid av chef ur Försvarsmakten.

Dennainriktningberörinte

internationellainsatseri FN:s, ESK:sregi eller inom ramen för - PFP

- situationer under höjdberedskapellerkrig.

Inriktning

Försvarsmaktenbör vid katastroferoch i kriser utan krigshot stödja den fredstida samhällsverksarrtheten.

- Försvarsmaktens anseende ochförsvarsviljani landetpåverkasav vadFörsvarsmakten i fiedstid.Försvarsmakten gör skall vara ett stödför landetochdessbefolkningvid extraordinär belastning.

- Cheferskall ges uppdrag att genomföraförberedelserför olika insatser, bl a för att medge ett snabbt och bra utförande i samverkanmed ansvarigacivila myndighetermotsvarande. Förberedelsema bör omfatta bl a planläggning, samverkan, informationochutbildning.

Insatser med tillfälligt sammansatta förbandoch andraenheter. personaloch materielbör kunnaskeinom ramen för ordinarie organisation.Särskildaenheteravseddaenbartför dennatyp av insatserskall vara grundorganiserade.

Vid mer omfattande insatser får ordinarie utbildning av krigsförband anpassas och vid behov eftersättas om detta inte väsentligtförsämrar beredskapenövrigt. i Uppdragsgivande chef dock höras informeras vidtagna

âkall och i brådskandefall om

tgärder.

Deekonomiska villkoren skall om möjligt vara klarlagdaföre en insats. Eventuella oklarheter får inte fördröja en insatsinom ramen för räddningstjänstlagen eller särskilt regeringsbeslut.Sådana frågor klaras ut snarast möjligt i efterhand. Vid andra insatser skall milu 1216

FÖRSVARSMAKTEN HOGKVARTEHET nam... sam..., 1994-12-19 03 300:75303

Sida3 3

dc ekonomiskavillkoren vara klarlagdaföre insatsochregleradei avtal. Inriktningen härvid är att ersättning skall tas ut för särkosmaderavseendepersonal-och värnpliktskosmader.För materielskallkravetpåfull kosmadstäclming vara grunden.

- Vid insatserbörregionalaochlokalacheferinformeramassmedia om Försvarsmaktensdeltagande, om inte särskildaskäl utgör hinder.Vid större insatser skallhögkvarteretinformeras.

bila;

OweWiktorin

Sändlista

Samtligakaderorganiseradc krigsförband Samtligautbildningsförband Samtligaskolor,funktionsocntmm fl m

Som orientering Fö 4 ex FORTV FMV VPV FRA FOA RRV VVK MHS FHS ÖCB SRV

Inom Högkvarteret

HKV Stabs-Mdningschefa HKV Avd-Sekuzhefer

rnilu 1216

Bilagal FÖRSVARSMAKTEN 1994-12-19 03 300:75303 HOGKVARTERET Sidal l

Viktiga författningar som reglerar Försvarsmaktens uppgifter och medverkan i civil verksamhet

Nedanstående urvalåterfinnsi TotalförsvaretsförfattningshandbokTFH. Regeringsformen10 kap. 9 §. Förordningen1994:642 medinstruktionfår Försvarsmakten. Räddningstjänstlagen 0986:1102; bl a 2aoch34 §§. Räddningstjänstförordningen l986:l107; bl 60 §. a Förordningen1986:1111 om medverkan i civil verksamhet. FörordningenFFS 1985:3 om hemvämsmäns medverkan vid bevakning och efterspaningmm. Förordningen1982:756 om Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sverigesterritoriumunderfred ochneutralitet, mm IKFN-fdrordningcn bl a 3 §.

Utöverovanstående författningarhänvisastill: Överbefälhavarens föreskrifterFFS 1987:24 Försvarsmaktens medverkani om räddningstjänstmm. Överbefälhavarens föreskrifterochallmännaråd Försvarsmaktens medverkan om i räddningstjänst mm 1987-09-25,K 953:63450.

[hot risk ub2

Bilaga2 FÖRSVARSMAKTEN 199412-19 03 300:75303 HÖGKVARTE RET Sidal l

Exempel på möjliga insatser med resurser ur Försvarsmakten mot bakgrund av nu gällande ansvarsförhâllanden och författningar Vid vissa av nedanstående förtecknade insatser kan behoven vara av sådan art och omfattning att särskilt regeringsbeslut erfordras. Räddningstjänst m m brandsläckning skogsbrand mm översvämningar, ras och andra naturkatastrofer skallgång transporter, t ex Sjuktransporter olyckor med stor utbredning spridning giftig tågurav gas, spår-ning, miljökatastrof till havs mm sjöräddningsinsatser med fartyg helikoptrar tillhandahållande geografisk information. av Andra insatser förstärkt gränsbevakning till lands, till sjöss och luften i ammunitions- och ntinröjning inkl IED lmprovised explosive device, terroristbomber tillfälliga väg-, bro- och färjförbindelser övervakning bevakning av skyddsobjekt förstärkt eller specialinriktad övervakning Östersjön eller av delar av från luften och ytan, t uppföljning ett läge med ex av stort antal flyktingar sambands- och transportmedel.

hot risk ubl

Bilaga 7: 2 FÖRSVARSMAKTEN W HOGKVARTERET om... Beteckning % 1994-12-22 14780275363

Sida1 9

Sändlistasida7-9

Enljlnslosüno. Mndlâqgzn En datum E: bnbdmlng

OPStödA Övlt Ola Hanson, tel: 08-78879 15 CONTR Civ-ek MonicaRosén, tel: 08-7888590

Handlingsregler vad avser prissättning, vid uthyrning av °" materiel utanför försvarsmakten.

Allmänt 1.1 Bakgrund Mot bakgrund av att myndigheter,ochi vissafall organisationer, utanför försvarsmakten vid vissatillfällen harbehov av att förhyra mtrl från försvarsmaktenerfordras en gemensam norm for prissättning. Detta kankomma ifrågavad avser vissforsvarsspecitikmtrl eller annan utrustning som av a tidsskäl är lämpliga att inköpa vid resp myndighetellerorganisation. Då nuvarandeprissättningssystem är generelltoch dessutom i mångafall skertill full kostnadstäckning krävs att dettaregleras för att skapafasthet och trovärdighet.

1.2 Inriktning

Denna handling reglerar beslutsnivåer eller normer för om en fömödenhet kan eller får uthyras utan endast som underlag vid fastställande av pris.

I awaktan att gemensamma bestämmelser för uthyrning utges i a Handboklogistik förutsätterdennahandling att ett beslut om uthyrning, fattat enligtnuvarande system, föreligger.

Avsiktenmeddennahandling är att omfatta någon prislista utan endast att utgöraett underlagfor prissättning.Indelningeni materielgrupper får sessom exempelochi defall osäkerhetuppstår skall en rimlighetsbedömning kunna leda till lämpliginplacering en sådan ochdärmedutgöra underlagför prissättning.

Prissättningvid internationellainsatserregleras CPL. av

Central-,regional- ochlokal produktionsledare svarar for prissättning enl detta dokument.

TILJOHPRISl2.DOC Postadress Besöksadress Telefon Telex Totala

10785 STOCKHOLM Lidiogovagen 24 08-788 75 X 19KB MSBSBC S N-7887778

FÖRSVARSMAKTEN HOGKVARTERET Datum Belockning 1994-12-22 14780175363

Sida2 9

2. Avgiftssättning

2.1 Allmänt All uthyrning skall sketill full kostnadstäckning m a o samtliga kostnader skall ingå i avgiften.

AvgiftssättrtingskallskeenligtavgiflsforordnjngenSFS 1992:191, så att full kostnadstäckning erhålls.Dettainnebär att denåsattaavgiftenskalltäcka samtligakostnader.Avgiftenfår dock sättas sålågt att det kan vara till nackdel för andraföretagsverksamheti sammhället k illojal konkurrens. s Där avgiftenberäknasmedfull kostnads-täckrting sk självkostnadspris ochdetta prisunderstigermarknadspriset skallavgiften sättas till självkostnadspris. Man skall också ha i åtankevid avgiñssättning avgiftsñnansierad att verksamhetinom offentligförvaltninginte får drivasi vinstsyñe.

Dennahandlingskall ersätta ellerpåverkaSambruksavtal sådant där avtal förekommer.

SamrådmedRiksrevisionsverket enligtavgiftsförordningens 7§ harfor prissättningenligtdettadokumentskett genom HKV CONTR försorg. Sådantsamrådkommer att skeårligenochpåverkar prissättningen inte om särskiltmeddelas.

2.2 Hyresavtal

Följandekostnaderskalli huvudsakingåvid avgiftssättningihyresavtalet: o Kapitalkostnader oavsett hur materielenfinansierats. o Kostnaderför att återställamaterialeniursprungligtskickskick vid utlämningstillfállet alt iiteranskaffningskostnader. Gmndlöninkl LKP. Övrigapersonalkostnader. Administrationskostnader. Lokalhyramotsv Transportkostnader. Ev försäkringskostnader Övrigakostnaderover head som intekanhänförastill ovanstående kostnader.

I de fall sådan materiel hyrs ut där det krävs utbildning och eller särskild behörighet för att användamaterielen skall kostnader fir utbildning och materiel ingå i avgiften.

Utöver ovanstående kan det,medhänsyn tagen till materielens specifika beskaffenhet, tillkomma ytterligarekostnader som tillförs avgiften.

FÖRSVARSMAKTEN HOGKVARTERET Datum Beteckning 1994-12-22 14 780275363

Sida3 9

2.3 Återredovisning Redovisning avgiñsinkomstersker av lämpligtkonto i kontklass Intäkterse 3 H PROD bilaga 12.1 Sida 10. Lokal produktionsledare kanvid behov underindela befintligakonton. Avgiftsinkomsteråterredovisas enl H PROD Kap 16.5 SärskJidaredovisningar. I övrigt enligtvad som regleras CPL. av

2.4 Styrande materielslagsgrupper

2.4.1 Allmänt För prissättning av kapitaldelengäller: o for krigsmaterieldividerasforrådsprisetGOF elleri förekommande fall nyanskaffningspriset meddenprognostiserade livslängden. o for övrig mtrl dvsmtrl for forvaltningsändantål som invärderatseller lâneñnansierats gälleravskrivningstider enlH PRODBilaga 13.1 sid 1-3.

För övrigakostnaderenl p 2.2 gällerfull kostnadstäckning.

Utöverdegenerellareglernagäller att prissättningen skallinkludera ev merkostnader for exempelvismodifiering som behövergenomförasunder hyrestiden.

Utbytesenheter, reservdelarochförbrukningsmateriel uthyresnormalt såvidade ingåri sats ellertillbehörtill uthyrdartikel.

2.4.2 Exempelpå prissättningskalkyl

Sambandsmateriel Ra 139 Uthyres 100 st till Stockholmspolisen i sambandmed VM i fotboll.Tid 20 dagar. Fritt servicefdF 16.

Kapitalkostnader: Anskaffningspris 4800:- Avskrivningstid år 5 1825dagar

4800 l 825 2,63 krdygn. 2,63 100 20 x x 5260kr 5260:-

Kostnaderfor att återställamtrl: Mottagningskontrollochvård h 4 x 300 kr 1200 1200:-

Personalkostnader: Arbetstidhämtning och återlämning i fd utlämningmm. 20 h x 300kr 6000 6000:-

AdministrativakostnaderzFakturering mm. 500:-

Lokalhyra: 2 veckori sfd En pallplats a 4 krdygn. 14 4 x 56 kr 56:-

Th I0-DPRISI7DOW

FÖRSVARSMAKTEN HÖGKVARTERET Datum Beteckning 1994-12-22 14780175363

Sida4 9

Transportkostnader: Extrakörmil för hämtningi mobfd 100 mil a 25 krmil. 100 25 x 2500kr 2500:-

Utbildningskostnader: tim 6 a 400 kr 2400:-

Drifikostnader: Hyra av 10 st laddare för strömförsörjning. 1000:-

Modiñering: Inga kostnader. 0:- . Summa: 18916:-

2.4.3 Särskilda anvisningar lör mtrl-grupper.

2.4.3.1 Vapenmateriel B Uthyrs normalt Vid undantagregleraspriset av CPL.

2.4.3.2 Fordonsmtrl C Standardfordon,Tg-fordon,bandvagnar. Vid uthyrningtill annan än statligmyndighetskallkund genom försäkringeller annat godtagbart sättansvara för skada fordonet samt for sådan person- materielskada för vilken staten kanbli ersättningsskyldig. Försäkringsvillkoren skallintasi hyresavtalet.

Vidarekrävsförutom rätt körkortsbehörighet, särskildutbildning ochbehörighet motsvarande militärt förarbevis for att någon skall få nyttjamilitäraspecialfordon.Kravet förarbevisär a föranlett av behovet av kunskap om fordonenshandhavande samt vård, och skallintasi hyresavtalet.

Särskildakostnaderförutomkapital- och underhållskostnader enl nedanstående skalldebiteraskunden.

Besiktningföre samt inbesiktningefteruthyrningskall genomföras,protokoll skallföras,kundenskallnärvara.

Priset sätts per dygn samt körmilgångtimme

2.4.3.3 Fartygs- och båtmtrl D Vid uthyrningtill annan än statligmyndighetskallkund genom försäkringeller annat godtagbart sättansvara för skada fartyybât samt för sådan person- materielskada för vilken staten kanbli ersättningsskyldig. Försäkringsvillkoren skallintasi hyresavtalet.

’l‘h.JOHPRISIZDOC

FÖRSVARSMAKTEN HÖGKVARTERET Datum Boloclming 1994-12-22 14 780175363

Sida5 9

Generelltgälleratt särskildakostnaderförutom kapital-och underhållskostnader nedanstående enl skalldebiteraskunden.

Besiktningfore samt inbesiktningefier uthyrningskall genomföras, protokoll skallföras,kundenskall närvara. MH reglerskall följas.

-Rustnings-samt avrustningsåtgärder samt törrådstörvaüng.

-Drivmedelskostnad.

Prisetsättsper gångtimme

2.4.3.4 Flygplans-, luftlandsättningsmtrl Flygplan och helikoptrarhyrsnonnalt ut medbesättningochskall prissättas som transporttjänster.Prissättning tjänsterregleras av i dennaskrivelse. Vid undantagregleras priset av CPL.

2.4.3.5 Sambandsmateriel F Inga tillägg till generellabestämmelser.

2.4.3.6 Ledningsmtrl G Uthyresnormalt Vid undantagregleraspriset av CPL.

2.4.3.7 Elkrafts- och belysningsmtrl Elverkuthyresnormalt Vid undantagregleraspriset av CPL. För övrig mtrl gäller inga tillägg till generellabestämmelser.

2.4.3.8 Skyddsmateriel K Inga tilläggtill generella bestämmelser.

2.4.3.9 Fältabetsmtrl L Arbetsmaskinerenl 2.4.3.2. p Minerings-och minröjningsmtrluthyresnormalt Vid undantag regleraspriset av CPL. För övrig mtrl gäller inga tilläggtill generellabestämmelser.

2.4.3. 10 Underhållsmtrl M Vid prissättningför hyra av verkstadsutroch reparationsplatser sätts avgiften per dygn.Hyran för lån av reparationsplats skall motsvara aktuell verkstadsavdelnings timprisgångeråtta.

Th .lOl-hPRlSl2.DOC

FÖRSVARSMAKTEN HOGKVARTERET Datum Selocknirtg 1994-12-22 14780175363

Sida6 9

2.4.3.1 l Drivmedelsmtrl N Kostnader för tillsyn enligtFM bestämmelser BVKF skallingå vid avgiñssättningihyresavtalet.

2.4.3.12 Beklädnadsmtrl P Uniforrneruthyresnonnalt Vid undantagreglerasprisetav CPL. För skyddsklâder etc utagesen avgift 12 % av förrådspriset per dygn.

2.4.3.13 Förläggningsmtrl Q För tält gäller att en avgift omfattande12 % av förrådspriset uttages per dygn, som slitagekostnad. I övrigt inga tilläggtill generellabestämmelser.

2.4.3.14 Förplägnadsmtrl R Inga tillägg till generellabestämmelser.

2.4.3.15 Sjukvårdsmtrl S Hyreskostnadför sjukvårdsmateriel ej forbrukningsmaterieluttas med 2% av förrådspriset per dygn.

2.4.3.16 Kartor, sjökort U Uthyres

3. Ansvar Uthyrandeproduktionsledarehar ansvaretatt materielenåterställsi ursprungligtskick eller éteranskaffas efterdet att hyresavtaletupphört. Det är därför av största vikt att rätt avgiñfinns angiveti hyresavtalet, där man tagit hänsyntill ovanstående i avgiftssâttningen. Denna typ av verksamhetfår intei något avseende belastaFörsvarsmaktens anslagA Avsteg från dettakani enstakafall medges av CPL. I sådana fall skall kontering ske så att rätt verksamhetbelastas.

Beslut Dennahandling gäller från fastställelsedatum ochtills vidare som underlag for prissättningvid uthyrning av materiel.Handlingen kommer att inarbetasi H PRODvid revidering

V

PercurtGreen Chef för Operationsledningen

FFhJOHPRJSl2.DOC

Bilaga 8

Exemtpel på regelverk for civilt bruk försvarets

av resurser

Military aid to the civil community

FOREWORD

The Military Aid to the Civil-Community MACC scheme,whereby the Services assist the community as a whole when appropriate to do so, well established and has proved its worth. The now Services contribution has ranged from assistance in emergency cases ofaccidcnt or natural disaster, the notable example most recent being the storm in October I987, variety of routine to a more projects, including the attachment of volunteers social service to organizations. Not only does this scheme render a valuable service to the community, but also demonstrates in tangible a very way the extent to which the Services form integral an part of the wider community. can also provide the Services with the opportunity for some useful training. The publication ofthis third edition does not mark the revision of the basic principles oFMACC, but doesprovide for some necessary updating. Moreover, in the period since earlier editions were published the Services have become smaller and their primary military training and operational mitments intensive, the com more so manpower and equipment available for MACC work now more limited than Except in dire emergency, military training once was. and operations take precedence and there will therefore often be occasions when tasks which seem well suited to the capabilities ot the Services simply cannot be undertaken. Nevertheless, MACC can provide invaluable support, and I confident that there will am be many occasions when the Services, in co-operation with civilian organizations, will be able to give much needed and worthwhile support to the wider community through this scheme. I commcnd this third edition ofthe MACC handbook to you.

nya

Secular} øfSlalefør Defence

AID :TO THE

MlLlTARY

CIVIL COMMUNITY

The

Part I

— Introduction

This pamphlet designed to inform civil authorities and organizations of the way in which the Services be able assist them may to through the Military Aid to the Civil Community MACC scheme. It gives examples of the ways in which the Services be able to may assist the community at large, outlines the basic principles of the MACC scheme and explains the procedures for obtaining help under it. Potential applicants for MACC should read this pamphlet carefully before considering requests to the relevant Service any authority as set out in Part VI, in order to be clear to the limited as circumstances in which the Services help and also of the can aware financial arrangements under which assistance given.

II

Part — What can be done

Although a wide range of professions, trades and skills are represented in the three Services, and they a variety of versatile possess equipment, the ways in which help be given likely be may are to fairly limited. There three main categories of possible work: are

Category A Assistance in time of emergency such as a natural disaster.

Category B Routine assistance on special projects. Typically, — tasks should occupy a small party of men for a few days, although larger parties or longer periods may be sustainable thejustification sufficiently strong. Assistance may comprise:

a. Construction, demolition possibly using explosives, repair and rehabilitation work.

Provision of manned specialist transport and equipment.

r. Provision of individual skilled specialists.

Provision of helicopter assistance to lift heavy loads.

Category C The full time attachment of volunteers to social — ser-

vice or similar organizations for specific periods.

A detailed list of some of the possible tasks in these categories given at Annex A. The possibilities of the loan hire ofspecialist or

Service premises equipment eg recreational facilities have not

or been included since they do not constitute assistance offering training value to the Services as well as benefit to the community and training value a prerequisite for routine assistance under the MACC scheme. However, applications may be made under different regulations and each case will be considered on its merits.

Part III The basic

- principles

3. Part and Annex A indicate the kind of help the Services are

qualified to give. Emergency assistance under Category A be

may

given following natural disaster major accident should

a or civil resources be unable to cape. difficult to define what constitutes

an emergency but some indication of the circumstances in which

the Services might become involved given Annex A: in broad at terms an emergency defined occasion when there danger as an to human life major breakdown ofservices vital the welfare or a to of the community. ln such emergencies the Services will normally

augment the resources of the civil authorities. Service assistance can only be given from available the time bearing mind resources at the need to meet essential military commitments.

4. In a non-emergency situation preliminary enquiry will often a show whether or not worthwhile applying for Category B C or assistance from the Services, in these circumstances Service needs as must always come first. Applicants find useful know that may to the Services will expect all the conditions listed below be to met; they will not ofcourse apply ofCategory A assistance: cases

a. Work may be undertaken only if:

l It ofsocial value to the community;

2 It undertaken invitation and with thewrittcn

agreement of the civil authorities and other organizations directly concerned including, where relevant, the owner

andor occupier private land involved, and the local planning authority;

3 ofgood training value the Services, the equivalent to of which not readily available within the from same costs Services resources ;

4 agreed that the financial provisions will be met

see Part V.

Work may not be undertaken if:

l conflicts with or limits in any way a commanding

officers first duty ollteeping his unit in state ofoperational a readiness;

2 limits or hampers any forms of training required to maintain a unit‘: operational efficiency;

3 clashes with other military commitments;

4 causes commercial organizations to suffer from any loss of business.

r. Work will, save in exceptional circumstances, be undertaken only for public authorities or for organizations which are non-profit making and non-party political. Servicemen must not be used as a form ofcheap labour and they will work as organized bodies under their oflicers and N C0s. own

The agreement oflocal trades unions and employers’ organizations must always be obtained before work starts. Applicants should consult their nearest Regional Director of the

Department of Employment in Northern Ireland, the ln-

dustrial Relations Branch, Department of Health and Social Security for advice which organizations to approach. on The decision on whether to consult necessary any relevant national trade union employers‘ organization or will, however rest with the local trades unionIemployers organization.

r. The basis on which charges will be made will be notified to applicants and agreed before projects undertaken. Genare eral guidance the charges be found in Part V on can — Financial aspects An indemnity will also be required from the authority organization requesting assistance, or

except where the applicant an Exchequer department see

paragraph 8.

. must be understood that work have to be interrupted,

may

rescheduled

or even cancelled for Service reasons at any time.

The above principles are designed to assist applicants when they

are considering whether not to ask for Service help. They or are not intended to imply that, wherever possible, help will be given not willingly, but rather to avoid misunderstanding when for one reason or another the Services unable to help. Moreover, they apply are only to activities undertaken by servicemen ‘on duty’, and not to

voluntary tasks which they undertake in their time,

may spare subject to service regulations. Servicemen doing voluntary current tasks whilst ‘ofTduty act in entirely private capacity, unsupported an

any serviceMOD liability for their actions behaviour.

or

Part I V—

Indemnity and insurance

requirements

As a general rule the Ministry of Defence requires, with the

exceptions described in paragraphs 7 and 8 below, to be indemnified

against any potential claim loss, etc arising of providing the or out assistance requested. The Ministry of Defence further requires that

those cases where indemnity required be backed by an must an insurance policy with the levels of specified in the cover as application form and the proof that the insurance has been effected.

In those where human life preclude cases urgent attempts to save

a prior written indemnity, the individual organization seeking

or assistance will wherever possible be requested give immediate to an oral undertaking to sign acceptance ofliability possible. an as soon as ln seeking such an oral agreement the Ministry of Defence will,

whenever possible, that the applicant of the of ensure aware terms the indemnity contained in Annex B before giving oral agreement.

Exchequer departments required sign indemnity. are not to an They will however be required to provide written acceptance of the

no loss or full costs which intended charge for the assistance. to

V

Part Financial aspects

-

General

The general principle that specifically provided by

money Parliament for defence be used for other purposes must not purposs, and therefore civil organizations for which the Armed Services

perform services outside the of normal duties should all scope meet or some ofthe costs. Civil authorities find useful the following may indications of how the Service authorities will the charges assess to be made for their help. The categories those defined are in Part II and no loss costs and lull costs are explained in paragraphs l6 and

I7.

Category A

I0. MOD has the discretion to waive all charges when, in of cases extreme urgency, immediate assistance required in order to save human life.

l When danger to life not ofan imminent but nevertheless nature remains, no loss costs will be charged for assistance given any

which will include any necessary reconnaissance and

preparatory work. The concession will not apply in the of case emergency assistance given to nationalized industry, commercial companies, a or organizations or individuals, primarily to facilitate the maintenance or resumption of commercial activities supplies. In such the or cases charge will be either the full cost the commercial for the or rate service, whichever higher. After the danger has receded any further assistance provided will be charged full basis. on a cost

l2. The Service Headquartcrs will give due warning of when

obliged to change from loss and full no costs to no costs to costs. The assessment of the level of danger and the consequent basis for

charges a matter for the Service taking of the advice of account the recipients.

l3. The civil organization individual will be required give, either or to before the assistance lzgins or, time does not allow, afterwards as soon as possible, a written of liability for charges acceptance any raised.

Category B

l4-. When routine assistance under this undertaken for category a

public ie Central Gcvernment

or local authority or its agency, or

non-commercial ie ciaritable profit making organization, in

or non accordance with the zonditions down paragraph the set MOD will levy loss costs When, exceptionally, task no a undertaken for other organizations private individuals

or see paragraph 4: Part

Ill the basis of charge will be either the full

costs or the commercial rate whichever higlcr. No consideration be given can to a reduction ol the charge in hes: circumstances. The cost of the reconnaissance

and preparatory wot} will be assessed the on same basis as the task itself. The basis of will be notified and ciarge an application for assistance completed and signed before the work begins.

Category C

lf. The social service organizations will be responsible only for the no loss costs.

No loss costs and full costs

l6. No loss costs refined those are as costs which arise solely because of the assistance given and which would not otherwise have been

incurred. They i1clude such items travelling may as and subsistence allowances paid to the servicemen involved, hire charges for transport, plant and equijiment, and the of cost stores and equipment

lost, damaged conaimed in the

or course ofthe task.

l7. Full costs dtfined all both direct and indirect, are as costs, incurred in the proviion of the service and include, among olher things, the basic pay md allowances of the servicemen and civilian

employees involved, sire charges for equipment used on the task, and overheads.

VI- assistance

How apply

Part for

to

Emergencies Category A

l8. Application for Service assistance in should be

an emergency made to the nearest Service unit or via the nearest civil police

station. The Services are not. responsible for planning or co-

ordinating action in civil In the event ola widmpread a emergency. the Services will look to the civil authorities to set the emergency priorities for the targctting of military aid, for example, via the Regional Emergency Committee, the Scottish Emergency Coor ordinating Committee, through ad lmc Emergency Committee or an which the relevant Army District HQ would be represented; or on perhaps through the county Chief Executive. Local commanding officers have authority to set aside in many cases of emergency the normal procedures set out in Annexes E and although there will be circumstances where reference to higher authority will be necess- In of doubt the nearest Army District Headquarters an. cases

whose addresses, contact telephone numbers and boundaries are

shown at Annex D will be able to give advice and Sl10JlCl be consulted without delay.

Application for routine assistance Category B

l9. Except where task would clearly be undertaken by the Royal a

Navy, Royal Marines Royal Air Force when the point of

or

contact would be the Naval Air Force establishment civil author-

or ities organizations wishing to seek help from the Services should or get in touch in the first place with the local Army District Headquarters. The help of all three Services will be available to them through the regional command structure of the Army which makes convenient for requests to be put through them in tle first instance. Government departments have their own channels ol communication with the Ministry of Defence, and this pamphlet not intended to cover such arrangements.

20. An application must be signed by the person who acccots the financial liability for the assistance requested has the legal powers or to commit a body to a financial liability.

2l. It will help the Service authorities consider to requests for assistance ifthe initial approach to them includes whenever possible

the points listed in Annex E. The Services will of always be course

ready to help civil authorities in setting their requirements.

out If after their consideration of the initial Application for Assistance

Annex E the Services able notify the of their

are to sponsor willingness to undertake the task, then the sponsor will be required to complete the formal application in the format shown Annex at F.

Attachment of volunteers Category C

22. Requests for the attachment of volunteers to social services organizations should be made the Army District to nearest Head-

quarters who will forward the request to the HeadquartersvUnited

Kingdom Land Forces UKLF. Headquarters UKLF will coordinate the selection of volunteers through Army Districts. Nor-

mally any application should refer specific and should to a post include brief description of the duties and responsibilities a which may be involved, together with other relevant details. any The attachment will normally be for periods of between four months and A be made time. one year. request may at any

23. When the Services consider an attachment would provide exceptional training value, and they able release are to a volunteer considered suitable candidate from Service viewpoint, a a the social service organization will be given the opportunity ofdiscussing the

nomination thinks the unsuitable for its man or woman requirements. should be noted that the number ofservicemen or women available for this type olassistance limited. very

Examination of Category B and C proposals

24. HQ United Kingdom Land Forces UKLF and District Head-

quarters concerned will examine carefully all proposals For Categories

B and C put to them by civil authorities and organizations and will,

consultation with interested parties, determine whether or not the Services will be able help and ifso to on what conditions. This will include an assessment by the Service authorities of the training

value ofrhe task.

25. will help the Service authorities applications are made as early as possible. This will enable them to assess the training value of the task, draw up a programme of work and co-ordinate with training and öther military activities with which they are concemed. will also enable an assessment ol the costs to be drawn up and an estimate of the likely charge to be made. Late submission of a request often prevents being mer; despite the unit commander‘: readiness otherwise to assist.

Annex A

Examples of MACC tasks

This list not intended to be definitive exhaustive but merely or illustrative of the kind of work the Services consider. The can inclusion of item does necessarily imply that the Services any not will be able to give that assistance particular occasion. Each on any case will have to be considered at the time in relation the basic to principles set out in Part III of this pamphlet and in the light of

availability of servicemen and and the location of the women prospective task.

Category A Natural disasters and other emergencies — 2. Assistance given emergencies will normally follow result as a

of adverse weather conditions including floods, and

snow, storms landslides, other sudden and catastrophic accidents

or events or cg

air and rail crasha, mountain shipwrecks. The Services rescue, are not responsible for planning co-ordinating action in the of or event natural disasters man-made emergencies, although they or are always ready to provide help they called do by any can upon to so the responsible authorities. ln the UK, responsibility for dealing

with a disaster the spot will usually fall the services on to emergency police, lire and ambulance, while the responsibility for dealing

with the immediate aftermath of disaster, such providing a as temporary accommodation and feeding for in emergency persons urgent need lies with the local authorities. The Emergency Planning Guidance to Local Authorities issued the Home Office and

Scottish Home and Health Department i985 gives general guid-

ance on co—ordination and control ofemergency action, contingency

planning andfinancial policy.

The command structure ofdisciplined bodies ofservicemen with their radio communication, so important in such an emergency, fit alongside any local govemment structure. ln any disaster or can important to invite the Services to make an early emergency reconnaissancc to find out in what they make their most way can useful contribution. When the Services make such reconnaissance a without commitment and charges would not normally be raised

see paragraph l0. The following are some ways in which the

Services can help:

Obtaining information. Helicopters and small reconnaissance a. parties provide central control organization with an can a accurate overall picture of the disaster so that resources can be put to best use.

Medical. The medical services help local doctors and can health services, providing extra doctors and, required, a field hospital and field hygiene units.

Search and Ram: SAR. There separate rules for Sea rch c. are and Rescue.

Engineering. The Services can use bridge ferry equipment or or boats for crossing gaps, plant for earth moving and construction, specialized equipment for emergency water supply or pumping at floods and can supply diving teams.

Category B - Routine assistance 4. Building construction and engineering. The Services have the skills and equipment which give them the capability of undertaking

a variety of tasks some of whichare listed below as examples:

a. Construction of short lengths of minor rond, temporary bridges, air strips and piers.

Demolition ofobsolete structures.

Simple land rcclamation. t.

Building of recreational accommodationlhostelslhuts.

c. Construction and improvement of sports grounds and recreational facilities.

f Improvement of drainage.

g. Removal ofunderwater obstacles.

Improvement oflandscapes.

Erection ofsheltcrs and posts hills and mountains, rescue on and the marking ofroutes in isolated areas

S Supply of specialist manned transport and equipment. Various types ofspecialist manned equipment are available, including:

a. Manned transport, particularly specialist vehicles such as heavy recovery vehicles. Man ned boats and other harbour craft.

c. Ivlobile post offices and radio centres.

Provision ofskilled specialist advisers including medical and veterinary assistance, mounlaineering and survival and rescue experts.

Category C- Attachment of volunteers to social service organizations This category covers the selection of volunteer ofiicers, lCOs, men and women for attachment lo project within the sponsors Special Programmes oflhe Manpower Training Commission and to organizations such as Community Service Volunteers, for periods of not less than four months, or more than one year at a imc.

.

E 5 3 e E 3 2 u 0 a 3

o . u

m E E

3 2

c E

0 E

n

o 2 o 8 . c. 3 E .3

E

.3

E S

u a s 3

E

2 u wu

U E S

c

c 2 E ..

E

3 . o S o S

a

3 n. S a s E

Bila 9 SAMMANSTALLNING u ENKATSVAR TILL LANDSTINGEN CIVILT BRUK AV 1 FÖRSVARETSRESURSER Fråga Vad har för behov helikopterburna ambulanstrp a avseende antaletflygningar, av primär- eller sekundärtransporter, anspänningstid etc. Primärår Sekundärår Anspänntid Övrigt

Blekinge ingen förändringsedan-92 Dalarna 10 10 max 1 tim ingen hkp stationeradi Dalarna. På försök Sälen91-93. Gotland mindre 100-150 5 min dag Beroende av ambulanssjukvård antal 30 t 262 tim 15 min natt Gävleborg 350 50 5 min Utredn, pågår-klan jan-95 Göteborg 150-200 5-10 10 min dag 150-175 flygtimmarår 30 min natt Halland Oförändrat Jämtland 300 10 5 min dag i övrigt oförändrat. 6 st 20 min natt spec utb narkossjukv. Jönköping Oförändrat Kalmar 4-5 snabbast möjl Kristianstad snabbast möjl Behovfinns av primärtrp Kronoberg mkt sällan mkt sällan Malmöhus 10-15 25-30 Malmösjkförv. - - Norrbotten 150 ~ 100 15 mindag 210 llygtimmarår N 30 minnat Skaraborg 400 10-20 Tillsammans med F 6 och F 7 Stockholm 2000 3000 totalt 17 min snitt priorit räddntj före ambul. - Sörmland ingen trp 2 år - Uppsala 300 10,för andra 5 min län 150-200 Värmland för dyrt behov finns rådmed egen helikopterorg. Västerbotten 115 10 min

Västernorrland 300-400 - 5 min

Västmanland oförändrat sedan -92 Älvsborg l-10 10 min d30 n i övrigt oförändrat Örebro litet litet kortare lid med vägtransport Östergötland 300totalt 5 min oförändrat

Bilaga 9 2 3 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Avt m hkpb Kontraktsinnehåll Deltogarméni upp Samordning med lev sjv trp leverantör,kostnad handlingen andralandsting JA NE] avtalstid x x

X SOSHelikopterAB, fast nej nej kostn250 flygtim x x Rikspolisstyrdag, ja, avbröts av kost- ja, + O,P,R,Nmarinen natt, 4000-tim nadsskäl landsting

x Helitlyg AB, 9401- ja, men valde annan ja, intresse men 9612,200 000mån lew-prisskäl saknades

x Rikspoliscn50.000fir nej nej

x X ncj

x AB Norrlandsflyg t o m nej 1998,4188tkr,r. 6000-tim x x Hcliflyg AB, 9403-9605 inbjöds-tackade nej pågår Sörmlands m nej X OstermanHelikopter,Gbg nej nej 4755-tim, 571000mån x 25 000 medmed. pers nej nej x nytt avtal 152-95 rörl. SOOOtim x 9501,SOSHelikopter nej nej NLA Norgeoperatör x RPS,Säve x

Bilaga 9 3 3

Fråga 6 Fråga 7 Fråga 8 Fråga 9 Planerar sluta avtal Tillg. hkp annat Förändringar i framavtal - orsaker sätt tiden

F17 Påverkar behovet Motivationen otillr. J genom a, försvaret Ökat behov, vidareutvecklingsker Utredn. pågår UAS Förest. utredn. avgör Fv-F15, UAS Utrednres. avvaktas EftersträvarZ-mot hkp Ja, 12:e hkp.divför samt erfaren personal flygning i mörker ja, RPS,Säve Behovetökar 2 mot. hkp nej ja, polishkp Behovetökar hjälp F10,F14 medlandstingeni Skåne muntl F10 ochF14 Behovfinns Ingetbehov nej Ambulansbraalt. Litet behov ev hkp-resurs Skåne Ja, militär och polis Eventuellt Inget behovf n ev omstrukt. Skåne SamarbDanmark Placeringhkp Gällivare

via Säve, Såtenäs Ev. ökat behov av hkp ingastora förändr. Ambulans fort 0 bra ja, Sthlms landsting nej uppdr.andra länönskv. ekon. skäl Avtalsförsl underutarb. Ja, vid behov Säve bättre akuta hkpins. upphör941231 ny upphandl pågår vid brist hkpresurs hkp med större kabinnyttja grannläns resurs volym önskvärd Utvärd,görs,stora kostnader

nej via SOSflyg marin Ev. beror tidsvinst uppdrandra län önskv.

fm

FÖRSVARSDEPARTEMENTET REGERINGSBESLUH Bilaga 10 13 EM 12 1995-02-09 F09553MIL F095113MIL F095127MIL Försvarsmakten Fo95150MIL 107 85 STOCKHOLM F095188MIL F095260MIL delvis

civila sjuktransporter ned Försvarsmaktens helikoptrar

Bakgrund

Med stöd i riksdagens beslut angav regeringen i 1992 års regleringsbrev som verksamhetsmål för arméförband att kapaciteten för helikoptersjuktransporter i krig skall förstärkas. Regeringen framhöll samtidigt att helikoptrarna så långt det är möjligt skall utnyttjas även för sjuktransporter i fred; sjukvårdshuvudmännen skall ges möjlighet att ingå avtal härom med det militära försvaret.

Under våren 1993 uppdrog regeringen åt Försvarets materielverk att anskaffa sjukvårdshelikoptrar åt armén inom en angiven kostnadsram. Fem helikoptrar av typen Augusta Bell 412 HP har numera anskaffats för ändamålet.

Försvarsmakten har genom Norrbottens arméflygbataljon deltagit i anbudsgivning avseende ambulanshelikopterverksamhet. Härvid har Västerbottens läns landsting meddelat att man är beredd att ingå avtal med Försvarsmakten under förutsättning att erforderliga tillstånd ges för verksamheten. Ett avtal är avsett att träda i kraft den 15 februari 1995.

Försvarsmaktens framställning i ärendet m.m.

Försvarsmakten har i framställning till regeringen den 13 januari 1995 begärt medgivande för den aktuella sjuktransportverksamheten med helikoptrar avseende tiden den 15 februari 1995 den 15 februari 1996. - Försvarsmakten har härvid anhållit att verksamheten får bedrivas enligt ordnings- och säkerhetsföreskrifter för militär flygverksamhet OSF.

Postadress Besöksadress Telefon 02140310 00 [0333Stockholm Jakobsgazm 9 Telefax os 723II 89 Tclcx179 46 MINDEFS

2 I framställningen har Försvarsmakten hos Luftfartsverket begärt att verket med förtur skall utfärda en operativ licens för projektet.

Luftfartsverket har yttrat sig i den fråga som Försvarsmakten väckt. Enligt vad som erfarits har verket numera inlett en prövning rörande operativ licens.

I ärendet har inkommit skrivelser från AB Norrlandsflyg, Svensk Pilotförening, Heliflyg AB och Helikopterföretagens Riksförbund.

Regeringens beslut

Regeringen medger till att börja med att den avsedda sjuktransportverksamheten med Försvarsmaktens helikoptrar får bedrivas utöver av vad som föreskrivs i förordningen 1986:1111 om militär medverkan i civil verksamhet.

Med stöd av 15 kap. 1 S andra stycket luftfartslagen 1957:297 föreskriver regeringen, utan hinder av vad som eljest gäller enligt regler beslutade av regeringen eller av myndighet som regeringen bestämt, att för den aktuella flygverksamheten skall gälla Luftfartsverkets bestämmelser för civil luftfart BCL.

Intill dess att Luftfartsverket hunnit meddela det tillstånd som erfordras, medger dock regeringen att flygverksamheten får ske enligt ordnings- och säkerhetsföreskrifterna för militär flygverksamhet. Detta medgivande innefattar också ett tillfälligt drifttillstånd för Försvarsmakten för den avsedda yrkesmässiga sjuktransportverksamheten med helikoptrar.

Det bör kunna förutsättas att Luftfartsverket hinner utfärda operativ licens innan avtalet mellan Försvarsmakten och landstinget träder i kraft och flygningarna skall påbörjas. Något avsteg från föreskrifterna om sådan licens behövs således inte.

Försvarsmakten skall senast den 30 juni 1995 till r geringen Försvarsdepartementet redovisa dels läget b träffande tillståndsfrågorna, dels de erfarenheter av v rksamheten som dittills gjorts.

å reger gens vägnar

Thage Peterson G

Ulf Birath

Likalydande till

Luftfartsverket

Kopia till

Socialdepartementet Kommunikationsdepartementet Näringsdepartementet Utredningen civilt bruk av försvarets resurser Västerbottens läns landsting AB Norrlandsflyg Svensk Pilotförening Heliflyg AB Helikopterföretagens Riksförbund

Bilaga ll

militär medverkan i civil

Förordning 1986:1111 om

verksamhet

Medverkan l räddningstjänst m. m.

l § En bestämmelse att myndigheterär skyldiga att medverka i räddningstjänstfinns i 34 § om räddningstjänstlagen 1986:1102.

2 5 Försvarsmakten får utöver vad som följer av 34 § räddningstjänstlagen 1986:1102- ställa personal och egendom till förfogande för transporter av sjuka eller skadadeeller för polis- och tullmyndighetema eller åt Kustbevakningen, om det finns ett trängande transporter behov Försvarsmakten får ta ut avgifter för sådan medverkan. Förordning av transporten. 1994:871.

3 § Om ianspråktagande hemvärnsmän för räddningstjänst. efterspaning m. m. finns bestämav melser i förordningen FFS 1985:3 hemvärnsmäns medverkan vid bevakningoch efterom spaning.

4 § Ytterligare föreskrifter om Försvarsmaktens medverkan i räddningstjänstoch verksamhet som avses i2 § meddelas av Försvarsmakten. Förordning 1994:871.

Utförande av annat arbete

5 § Försvarsmakten får åta sig att bygga vägar och broar samt att utföra transporter, andra arbeten och tjänster, denna verksamhet kan inordnas som ett led i utbildning som bedrivsvid om myndighetereller främjar staten eller annat allmänt samhällsintresse. Förordning 1994:871

6 § Försvarsmaktenfår hyra ut. låna ut eller sälja lös egendom, om det kan ske utan olägathet. Som ytterligare förutsättning gäller i fråga om upplåtelser till andra än myndigheter att åtgärden skall främja Försvarsmakten eller ett allmänt samhällsintresseeller att det annars finns särskilda skäl. Av 4 § avgiftsförordningen 1992:191 följer att Försvarsmakten får tillhandahålla lokaler mot avgift. Om viss försäljning föreskrivs i förordningen 1971:727 om försäljning av staten tillhörig fast egendom, samt i förordningen 1989:1060 om myndigheters försäljning av överm. m., skottsmateriel. Förordning 1994:871.

6 § Försvarsmakten får ta ut avgifter för medverkan enligt 5 och 6 §§. Förordning a 1994:871.

Gemensamma bestämmelser

7 § Vid verksamhet avses i 5 och 6 §§ skall gällande bestämmelser om konkurrens som beaktas. I fråga om verksamhet som avses i 5 och 6 §§ skall frågan om konkurrensinträng anses föreligga avgöras efter hörande av länsarbetsnämndenoch den kommun som berörs. om det gäller åtaganden större av omfattning. Första stycket tillämpas inte beträffande sådan verksamhet som bedrivs enligt 2 § för de statliga myndigheter sägs där. 1 fråga om sådanverksamhet som bedrivsenligt 5 och 6 §§ som för statliga myndighetertillämpas första och andra styckenabara på statens affärsdrivande verk. Förordning 1992:536.

8 § Föreskrifter om avgifter meddelas av Försvarsmakten. Förordning 1994:871.

;am IO’ l e ö -

Statens offentliga 1995 utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud. N. . ArbetsföretagEn - ny möjlighetför arbetslösa. A. . Gröndiesel miljö ochhälsorisker.Fi. . Umgtidsutredningen 1995.Fi. . Vårdenssvåraval. slutbetänkandePrioriteringsutredningen. av S. Muskövarvets framtid.Fö. Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. A. Pensionsrâttigheter ochbodelning. Ju. Fulltekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi. .Oversyn skattebrottslagen. av Fi. Nyakonsumentregler. Ju. . h MervärdesskattNyatidpunkterför redovisning ochbetalning.Fi. Analys Försvarsmaktens av ekonomi.Fö. Ny Elmarkmd Bilagedel.N. + Könshandeln Socialtarbete mot prostitutionen i Sverige.S. Homosexuell prostitution.S. Konsti offentligmiljö.Ku. Ettsäkraresanthälle. Fö. Utan stannar Sverige.Fö. Staden på vanenutanvatten. Fö. Radioaktiva ämnen slår ut jordbruki Skåne.Fö. . .Brist elekrronikkomponenter. Fö. .GasmolnlarmlårUppsala.Fö. .Samordnad ochintegrerad tågtrafik Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. K. .Underhállsbidrag ochbidragsförskott, DelA ochDelB. S. 27.Regionalframtid bilagor.C. + 28.Lagen om vissainternationella sanktioner - en översynUD. 29.Civilt bruk försvarets av resurserregelverken, erfarenheter, helikoptrar.Fö.

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Näringsdepartementet Pensionsrättigheter ochbodelning. [8] Ettrenodlatnäringsförbud. [l] Nyakonsumentregler. Ny Elmarknad Bilagedel.[14] +

Utrikesdepartementet Civildepartementet Lagen om vissainternationella sanktioner Regionalframtid bilagor.[27] + en översyn. [28] - Försvarsdepartementet Muskövarvets framtid.[6] Analys Försvarsmaktens av ekonomi.[13] Ettsäkraresamhälle. [19] Utan stannar Sverige.[20] Staden vattenutanvatten. [21] Radioaktiva ämnen slår jordbruki Skåne. ut [22] Brist elektronikkomponenter. [23] Gasmoln lamslárUppsala.[24] Civilt bruk av försvarets resurserregelverken, erfarenheter helikoptrar.[29] , Socialdepartementet Vårdens svåraval. slutbetänkande Prioriteringsutredningen. av [5] Könshandeln. [15] Socialtarbete mot prostitutionen i Sverige.[16] Homosexuell prostitution.[17] Underhållsbidrag ochbidragsförskott. DelA ochDelB. [26]

Kommunikationsdepartemntet Samordnad ochintegrerad tågtrafik Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. [25]

Finansdepartementet Gröndiesel miljö-ochhälsorisker. [3] - Umgtidsutredningen 1995.[4] Fulltekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] Översyn skattebrottslagen. av [10] MervärdesskattNyatidpunkterför redovisning ochbetalning.[12]

Arbetsmarknadsdepartementet ArbetsföretagEn - ny möjlighetför arbetslösa. [2] Obligatoriska arbetsplatskontakter for arbetslösa. [7]

Kulturdepartementet Konsti offentligmiljö. [18]