Avgifter inom handikappområdet betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

inom

Avgifter

handikappornrådet

Undersökningar

-I O D U1 LN U1

Bilaga till betänkande av Avgiftsutredningen

WN

ut Statens

offentliga utredningar WW 1995:35

§15

Socialdepartementet

l

inom

Avgifter handikappområdet

Undersökningar

Betänkande av Avgiftsutredningen Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar l Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvalmingskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten boschyr som underlättar arbetet för den som skall remiss. - svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-763 24 81

Graphic Systems AB; Göteborg 1995 ISBN 913813921'9 ISSN 0375-250X

Innehållsförteckning

B. Undersökningar bilaga till betänkandet -

1 Yngrestudien en studie av sammantagna -

ekonomiska efekter av avgifter m.m. 5

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Åldrestudien studie utgifter för service, vård - en av

och behandling m.m. avseende funktionshindrade

personer i åldern 65- 79 år 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Merkostnadsstudien en studie av merkostnader för -

funktionshindrade personer i sex handikapporgani-

sationer 131 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Landstingsstudien en studie av patientavgifter i hälso-

sjukvården 223 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Landstingsstudien en studie av vissa avgifter inom omsorgsområdet 261 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Kommunstudien en studie av taxor och avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i 17 kommuner 275 . . . . . . . . . . . . . .

7 Hjälpmedelsstudien en specialstudie av avgifter för -

vissa hjälpmedel 295

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 studie

Yngrestudien - en av

ekonomiska

sammantagna

effekter av avgifter m.m.

Inledning

Enligt direktiven ska utredningen särskilt analysera den sammanlagda effekten för enskilda med funktionshinder av avgifter för olika former av personer service, vård och behandling. Direktiven skrevs mot bakgrund ett antagande att information om sådana av sammantagna effekter skulle att finna i befintliga undersökningar och statis-

tik. Utredningen fann efter tids sökande att varken högskolor, statliga verk,

en organisationer eller förvaltningar hade material tillfredsställande med som var

avseende på utredningens uppdrag. Inte heller offentliga utredningar som be-

handlat avgiftsfrågan utömmande. Av det skälet beslutades att en egen var

undersökning skulle genomföras. För ändamålet utarbetade sekretariatet en enkät, Dina utgifter för service, vård och behandling. Enkäten omfattar olika

bakgrundsfrågor, frågor nyttjande olika tjänster/varor och utgifter for om av dessa samt frågor ekonomiska effekter av utgiftema. Enkäten redovisas i om bilaga

1.2 Urval och svarsfrekvens

1.2.1 Urvalsram och urvalsförfarande

Mâlpopulationen för enkätundersökningen är funktionshindrade personer under

65 år. Urvalsramen och målpopulationen är densamma i Socialstyrelsens

som enkätundersökning under år 1994, Ditt behov av stöd och service LSS, men

med urvalda individer. Urvalsgrunden består av 73 kommuner Statistiska

nya

centralbyråns kommunurval som är fördelade över åtta olika kommungrupper

6 Yngrestudien en studie avsammantagna...

-

Svenska Kommunförbundets kommungruppsindelning. Av dessa 73 kommu-

ner valdes slumpmässigt två kommuner per kommungrupp ut, dvs. 16 kommuner. Från kommungrupp tre hade en kommun, Uppsala, redan gjort grund-

en

lig kartläggning av funktionshindrade personer, varför denna kommun också

ingår bland de utvalda kommunerna. Sammantaget omfattar undersökningen 17 kommuner.

Inom varje kommun registrerade och numrerade kommunen funktionshindrade personer som var under 65 år och som hade kommunal hemhjälp eller färdtjänst under år 1993. För personer i kommunerna som var under 65 år och som hade särskilda år 1993 gjorde landstingen och i några fall kom-

omsorger munerna motsvarande uppgiñ. Av de numrerade löpnumren, 14 000 ca

stycken, drog Socialstyrelsen ett slumpmässigt urval stratifierat med

- avseen-

de kommungrupp dels de hade färdtjänst, dels de med hemhjälp

- av som och dels de med särskilda omsorger. Antalet urvalda utgör knappt personer 2 000. Se tabell 1.1. Allmänt kan sägas att urvalsförfarandet är ett stratifierat urval av personer som har nämnda insatser från kommun och landsting. Det innebär att t.ex.

beräkningar av den genomsnittliga avvikelsen kring medelvärdet inte är fullt så enkel att skatta. Medelvärdesberäkningama är dock de då det stratiñe-

samma

rade urvalet är självvägt, dvs. andelen urvalda individer är densamma över alla

centralbyrån har inte angett sannolikheten för individ skall bli urvald. att en

1.2.2 Svarsfrekvens och orsaker till bortfall

Antalet utskickade och besvarade enkäter framgår av tabell 1.1. Antalet ut-

skickade enkäter är 1 971och antalet instansade 764. Det bortfallet är svar rena 1 090 personer, medan 117 inte har kunnat svara på enkäten. Svarsandelen är

låg i allmänhet och särskilt beträffande kommunerna Älvkarleby och

Strömsund. Den högsta svarsbenägenheten återfinns i Norrköping är den som enda kommunen med ett bortfall under 50 procent.

Dessa kommungrupper är l storstäder, 2 förortskommuner, 3 större städer, 4 medelstora städer, 5 bruksorter, 6 nonnalkommuner, 7 glesbygdskommuner och 8 landsbygdskommuner.

Yngrestudien studie avsammantagna... 7

- en

Tabell 1.1 Antal utskickade och besvarade enkäter i kommunerna

Kommun/ Antal ut- Antal Antal in- Rent Andel som kommungrupp skickade kunde stansade bort svar

enkäter se svar fall

svara tabell 1.2

Lerum

I tabell 1.2 redovisas bortfallets antal och orsaker. I tabellen delas orsakerna avliden, utflyttad/adressaten okänd samt behov/över 65 år/ej i rent bortfall, aktuell.

Tabell 1.2 Bortfallets antal och orsaker

Bortfallsorsak Antal

Rent bortfall l 090 Avliden 21 Utflyttad/adressaten okänd 39 behov/över 65 år/ej aktuell 22 Dubletter 35

kan utredningen inte avgöra vilka har svarat en-

Av anonymitetsskäl som käten. Vad kan göras är att belysa olika gruppers representativitet och

som jämföra dem med andra källor. enkät har utformning och riktar sig till Eftersom Socialstyrelsens samma

avgiftsenkäten vissa slutsatser från Socialstyrelsamma målpopulation som är enkät aktuella även beträffande avgiftsenkäten.

sens

Av tabell 1.3 framgår att funktionshindrade i storstäder och glesbygdskomhar lägre svarsandel än det totala genomsnittet i de båda enkäterna.

muner en

Yngrestudien en studie avsammantagna...

-

Funktionshindrade i större städer, medelstora städer, normalkommuner och landsbygdskommuner har en högre svarsbenägenhet än det totala genomsnittet. Svaren från bruksorter och förortskommuner skiljer sig mellan de två enkä-

tema. För dessa två kommungruppstyper gäller att svarsbenägenheten är högre

i Socialstyrelsens enkät, även vid beaktande den allmänt högre svarsandelen av i den enkäten.

Tabell 1.3 Andelen svarande i avgiftsenkäten och i Socialstyrelsens enkät

Vid en kontroll av bortfallet fann Socialstyrelsen följande skillnader i

svarsbenägenheten:

De som har den lägsta graden av hjälpbehov, mätt med

Katz-ADL-mått, har svarat senare på enkäten. Det kan tolkas att som personer med mindre hjälpbehov har besvarat enkäten i mindre utsträckning än de med större behov. Personer med synskada, psykiskt funktionshinder och epilepsi tenderar att ha svarat än med andra funktionshinder. senare personer Det finns ett svagt negativt samband mellan medlemskap i handikapporganisation och svarsbenägenhet. Icke-medlemmar har svarat i högre

utsträckning på påminnelseenkäten.

Det kan nämnas att skillnaderna är små och inte statistiskt säkerställda.

För att klargöra orsakerna till den lägre frekvensen på avgiftsenkäten

svar

jämfört med Socialstyrelsens enkät har Avgiftsutredningen diskuterat frågan med kontaktpersonema i de 17 kommunerna. Dessa att den lägre nivån

anser

i första hand måste förklaras problem med distributionen enkäten. Distri-

av av

butionsföretaget paketerade missivbrev, svarskuvert och enkät ett felaktigt

sätt. Därmed försenades distributionen. En del enkäter nådde inte fram till den funktionshindrade förrän den formella svarstiden hade gått ut. En orsak, annan som bekräftas i vissa fall, är att en del funktionshindrade redan hade personer

svarat på Socialstyrelsens enkät och att avgiftsenkäten korn att uppfattas

som

Yngrestudien en studie avsammantagna...

-

en påminnelse. En tredje orsak kan vara att enkäten omfattande och att den var upplevdes som svår att besvara. Enligt utredningens uppfattning finns inget som tyder att bortfallet till följd nämnda orsaker skulle selektivt. Detta samt att Socialstyrelsen av vara vid kontroll av bortfallet i sin motsvarande studie inte har kunnat säkerställa någon skevhet beträffande hjälpbehov relaterat till svarsbenägenhet, gör att utredningen bedömer att det är möjligt att stödja sig studien.

1.2.3 Internt bortfall

Det interna bortfallet är i genomsnitt 19 procent över samtliga frågor. Detta bortfall varierar mellan 61,4 procent fråga 34 "Har det i något fall inträffat c under de senaste två åren 1993 och 1994 att de tjänster/varor Du/ditt barn - behöver har förändrats när det gäller innehållet i tjänsten/varan så att innehållet har blivit bättre eller sämre" och 2,2 procent fråga 5 "Typ funktionsnedav sättning". Frågor om ekonomin sysselsättning, ekonomiska effekter ut- - av gifterna, inkomster och utgifter samt boendekostnader har det största interna bortfallet med variation mellan 20 procent och 60 procent. en

1 Bakgrundsvariabler

1.3.1 Kön, ålder och andra bakgrundsvariabler

Svaren på avgiftsenkäten och Socialstyrelsens enkät kan jämföras beträffande kön, ålder och andra bakgrundsvariabler. Svaren enkäterna stämmer väl när det gäller andelarna har av vem som funktionshinder, den svarande eller barn till den svarande. Som framgår av tabell 1.4 är det interna bortfallet större i avgiftsenkäten än i Socialstyrelsens enkät.

Tabell 1.4 Vem har funktionshinder

Avgiftsenkâten Socialstyrelsens enkät Antal Andel Antal Andel Själv 511 77,9% 677 73% funktionshinder Barn med 145 22,1% 255 27% funktionshinder Internt bortfall 108 14,1% 108 10,4%

10 Yngrestudien en studie avsammantagna...

-

Av tabell 1.5 framgår att de som svarat avgiftsenkäten har en jämnare könsfördelning än motsvarande beträffande Socialstyrelsens enkät. Det interna bortfallet är även i denna fråga större i avgiftsenkäten än i Socialstyrelsens enkät.

Tabell 1.5 Ditt/ditt barns kön

Avgiftsenkäten tillämpar en annan åldersfördelning än den i Socialstyrelsens

enkät, vilket framgår tabell 1.6. Svaren har en hög samstämmighet mellan av undersökningarna när det gäller åldern 0-6 år och summerade värden för åldern 35-64. För åldrarna mellan 7 och 34 år kan jämförelser inte göras. Det

interna bortfallet är högre i avgiftsenkäten än i Socialstyrelsens enkät.

Tabell 1.6 Din/ditt barns ålder

Avgiftsenkäten Socialstyrelsens enkät Antal Andel Antal Andel

Socialstyrelsens enkät. Det framgår tabell 1.7. Benämningen annat boende av i enkäten omfattar i huvudsak gruppboende. Det kan noteras att det interna bortfallet är mindre i avgiftsenkäten än i Socialstyrelsens enkät.

Yngrestudien en studie avsammantagna...

-

Tabell 1.7 Dina/ditt barns familjeförhållanden

Avgiftsenkäten Socialstyrelsens enkät Antal Andel Antal Andel Bor ensam 251 34,5% 250 2896 Delar bostad med 106 14,6% 150 1790 make/maka/sambo Delar bostad med 61 8,4% 95 1090 make/maka/sambo samt barn Delar bostad med 135 18,6% 210 2396 förälder/Föräldrar eller annan anhörig Delar bostad med 15 2,1% 30 390 barn Annat, 159 21,990 170 18,796 Interna bortfallet 37 4,896 135 13,095

Socialstyrelsens enkätuppgiñer är avlästa från ett stolpdiagram.

I tabell 1.8 redovisas svar avseende typ av funktionsnedsättning. Avgifts-

enkäten omfattar fler svarsalternativ än Socialstyrelsens enkät. Det kan noteras att svarsandelarna i allmänhet är lägre i avgiftsenkäten för funktionshinder som har motsvarigheter i Socialstyrelsens enkät. Det är inte orimligt att anta att den begränsade mängden svarsalternativ i den senare enkäten innebär högre svars-

andelar de alternativ som finns. Särskilt kan noteras att rörelsenedsättning

har ca 10 procent högre andel i Socialstyrelsens enkät. I övrigt framgår av

tabellen att bortfallet är lägre i avgiftsenkäten än i Socialstyrelsens enkät.

12 Yngrestudien studie avsammantagna...

- en

Tabell 1.8 Typ av funktionsnedsättning

Avgiftsenkäten Socialstyrelsens enkät Antal Andel Antal Andel

har uppstått i vuxen ålder

funktionsnedsättning

talsvårighet Utvecklingsstörning 316 42,3% 416 43% Annat 118 15,8% 101 10% funktionshinder,... Interna bortfallet 17 2,2% 55 5%

Funktionshindrade kan ha fler än ett funktionshinder. Av det skälet personer möjlighet i avgiftsenkäten flera svarsalternativ. Av tabell 1.9 gavs en att ange framgår att de funktionshindrade har knappt två funktionsnedsättningar i genomsnitt. Knappt tio procent har fyra eller fler funktionsnedsättningar. An-

talet funktionshinder kan antas ha betydelse, t.ex. när det gäller avgifter och

andra kostnader för viktiga tjänster och Antalet funktionshinder behöver varor. dock inte utslagsgivande. En med "bara" funktionsnedsättning vara person en kan ha ett svårare handikapp än en annan individ med flera funktionsnedsätt-

ningar. Ett motsvarande förhållande kan gälla för avgifter och andra kostnader.

Yngrestudien en studie avsammantagna... 13

- Tabell 1.9 Antal funktionshinder enligt avgiftsenkäten

I tabell 1.10 visas när sjukdom eller skada har uppkommit som har förorsakat

funktionshinder. Ungefär hälften av de funktionshindrade har haft funktionsnedsättningen sedan födelsen enligt båda enkäterna. Även när det gäller övriga

svarsalternativ liknar enkätsvaren varandra. Svaren avgiñsenkäten har ett

lägre bortfall än motsvarande svar Socialstyrelsens enkät.

Tabell 1.10 När uppkom Din/ditt barns sjukdom/skada

sedan För mellan två och 126 17,6% 110 13% tio år sedan För mindre än två 19 2,7% 30 3% år sedan Interna bortfallet 50 6,5% 170 16,3%

I tabell 1.11 anges omfattningen av medlemskap i en handikapporganisation. Avgiftsenkäten visar en svarsfrekvens som överstiger 50 procent avseende

ja-svar for medlemskap, medan andelen ja-svar Socialstyrelsens enkät understiger 50 procent. Skillnaderna i andelar är dock inte statistiskt säkerställ-

da.

Tabell 1.11 Medlemskap i handikapporganisation

§ Avgiftsenkäten Socialstyrelsens enkät i

Yngrestudien studie avsammantagna...

- en

Enkäten skickades ut till funktionshindrade med insatser i form av hemhjälp, färdtjänst och särskilda omsorger. Det framgår av tabell 1.12 att färdtjänst är den vanligast använda tjänsten med en andel av 74 procent av de svarande. Knappt hälften av personerna hade särskilda omsorger resp. hemhjälp. Av de svarande hade 29 stycken, 4,2 %, insatser i form av alla tre alternativen. 287 41,2 %, hade två tjänsterna, medan 381 54,7 %, hade personer, av personer, en insats.

Tabell 1.12 Vilken eller vilka insatser hade Du/ditt barn år 1993

Avgiftsenkäten Antal Andel Hemtjänst 282 40,5% Färdtjänst 5 l 7 74,2% Särskilda omsorger 313 44,9% Interna bortfallet 67 8,8%

1.4 effekter kostnader

Upplevda ekonomiska av

for funktionshinder

I enkäten ställs frågor om funktionshindrade personers samlade användning av tjänster och samt kostnader för dessaz. Dessa frågor följs ett avsnitt varor av med frågor om ekonomiska effekter av kostnaderna. Här skall frågorna om ekonomiska effekter av kostnader tas upp först. Skälet är att vissa av frågorna gör det möjligt att dela de svarande i grupper med avseende ekonomiska effekter. Indelningen i grupper ska användas senare vid redovisningen av kostnader och inkomster.

1.4.1 Könsskillnader och skillnader mellan

funktionshindrade med och utan andra

hälsoproblem

Fråga 34 i enkäten innehåller delfrågor om ekonomiska effekter, om föränd-

ring av innehållet i tjänsterna/varorna och om önskvärda lösningar för att

2 Tjänste- och varuområdena är följande. Hälso- och sjukvård: habilitering och rehabilitering, hjälpmedel, tolktjänst, annan sjukvård, läkemedel, förbrukningsartiklar, speciallivsmedel, fotvård, tandvård och sjukresor. Service, m.m.: hemhjälp, annan hemhjälp, ledsagarservice, avlösarservice, korttidsvistelse och växelvård, personlig assistans, service i bostad med särskild service. Kommunikationer: resor i samband med "särskilda insatser", färdtjänst, riksfärdtjänst, bilstöd. Sysselsättning: arbete eller annan sysselsättning for vuxna funktionshindrade personer. Fritid och rekreation: fritidssysselsättningar och semester. Ytterligare tjänster och varor: andra tjänster och varor än de som omfattas av tidigare rubriker.

Yngrestudien en studie avsammantagna... 15

-

förbättra den funktionshindrades situation beträffande kostnader för funktionshindret. Antalet personer som har svarat någon av delfrågorna är 554 stycken.

Frågorna och i redovisningen under respektive rubrik. De

svaren anges

tabeller som visas är indelade i två huvudkategorier samt en summering av dessa kategorier i en tredje kategori. Den första kategorin är personer som har ett eller flera funktionshinder men inte andra hälsoproblem. Antalet personer i

denna kategori är 427 stycken. Den andra kategorin är personer som har både ett eller flera funktionshinder och andra hälsoproblem. Antalet personer i

denna kategori är 127. Varje huvudkategori är i sin tur indelad efter kön; man,

kvinna samt en summering av värden för man och kvinna. Begreppet annat

avser andra tjänster/varor än de ges offentliga huvudmän och som i

som av

viss utsträckning kan vara förknippade med merkostnader fråga 33 i enkäten,

se bilaga 1. Skälet till att en åtskillnad har gjorts mellan personer som har funktionshinder men inte andra hälsoproblem och personer som utöver funktionshinder även har andra hälsoproblem är att Svarsfrekvensen i allmänhet skiljer sig

mellan de båda kategorierna. Indelningen i man och kvinna visar att det även

finns könsmässiga skillnader i svarsfrekvenser.

Utgifter som har ökat särskilt mycket

Fråga 34 är följande: Vilken eller vilka utgifter, för sådana tjänster/varor

a Du/Ditt barn behöver, anser Du har ökat särskilt mycket under de senaste som två åren åren 1993 och 1994

I tabell 1.13 visas att 35 % kvinnor 40 %, män 31 % av deltagarna i under-

sökningen anser att hälso- och sjukvårdutgiftema har Ökat särskilt mycket. Som nummer två och tre när det gäller ökade utgifter anges boende och resor,

där andelama är 31 % kvinnor 34 %, män 29 % och 21 % kvinnor 22 %,

män 20 %.

Av tabellen framgår också att personer med enbart funktionshinder har en

lägre svarsandel än personer som har såväl funktionshinder som andra hälso-

problem. En jämförelse av svarsandelar hos de båda grupperna visar att 30 % resp. 53 % anser att hälso- och sjukvårdsutgiftema har ökat särskilt mycket.

Motsvarande för boende och resor är 29 % resp. 41 % och 18 % resp. 30 %.

16 Yngrestudien studie avsammantagna...

- en

Tabell 1.13 Utgifter som har ökat särskilt mycket under de senaste två åren

Andrahälsoproblem Andra hälsoproblem Andrahälsoproblem Nej Nej Nej Ja Ja Ja Nej+ja Nej+ja Nej+ja Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Sjukvård 61 27,0 68 34,0 129 30,2 27 46,0 40 58,8 67 52,8 88 30,8108 40,3 196 35,4 Service 16 7,0 21 10,5 37 8,7 8 14,0 14 20,6 22 17,3 24 8,4 35 13,1 59 10,7 Resor 37 16,0 40 20,0 77 18,0 20 34,0 18 26,5 38 29,9 57 19,9 58 21,6 115 20,8 Sysselsättning 16 7,0 7 3,5 23 5,4 7 12,0 7 10,3 14 11,0 23 8,0 14 5,2 37 6,7 Fritid 18 7,9 27 13,5 45 10,5 14 24,0 10 14,7 24 18,9 32 11,2 37 13,8 69 12,5 Annat 12 5,3 13 6,5 25 5,9 19,0 s 11,8 19 15,0 23 3,0 21 7,8 44 7,9 Boende 62 27,0 60 30,0 122 28,6 21 36,0 31 45,6 52 40,9 83 29,0 91 34,0 174 31,4 Totalt 227 100 200100 427 100 59100 68 100 127 100 286 100 268 100 554 100

Tjänster/varor som man har tvingats minska på eller

helt upphöra med att använda

Fråga 34 b lyder: Har det i något fall inträffat under de senaste två åren åren 1993 och 1994 att Du/Ditt barn har tvingats minska eller helt upphöra med att utnyttja någon tjänst/vara på grund av att utgifterna har ökat

Av tabell 1.14 framgår att minskning eller upphörande i första hand har gällt

tjänster/varor inom fritid och resande. Andelen svar är 11 % kvinnor 13 %, män 9 % för fritid och 9 % kvinnor ll %, män 7 % för resor. Det kan också noteras att en majoritet, 65 % kvinnor 63 %, män 68 %, anser att man

inte har tvingats minska eller upphöra med att utnyttja tjänsterna/varorna.

Personer som har enbart funktionshinder har lägre svarsandelar än personer

som utöver detta även har andra hälsoproblem. För fritid och är andelarresor na 8 % resp. 21 % och 7 % resp. 17 %. När det gäller nej-svaren, dvs. att man

inte har tvingats minska på eller upphöra med att utnyttja tjänstema/varorna,

har personer med enbart funktionshinder en högre svarsandel än de som även har andra hälsoproblem. Andelarna är 68 % och 56 %.

Yngrestudien en studie avsammantagna... 17

-

Tabell 1.14 Tjänster/varor som man har tvingats minska på eller helt upphöra med under de senaste två åren

Andrahälsoproblem Andrahälsoproblem Andrahälsoproblem Nej Nej Nej Ja Ja Ja Nej+ja Nej+ja Nej+ja Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Sjukvård 4 1,8 4 2,0 8 1,9 4 6,8 8 11,8 12 9,5 8 2,8 12 4,5 20 3,6 Service 3 1,3 6 3,0 9 2,1 3 5,1 5 7,4 8 6,3 6 2,1 11 4,1 17 3,1 Resor 9 4,0 20 10,1 29 6,8 11 19,0 10 14,7 21 16,5 20 7,0 30 11,2 50 9,0 Sysselsättning 3 1,3 2 1,0 5 1,2 2 3,4 3 4,4 5 3,9 5 1,8 5 1,9 10 1,8 Fritid 14 6,2 21 10,6 35 8,2 12 20,0 14 20,6 26 20,5 26 9,0 35 13,1 61 11,0 Annat 5 2,2 10 5,0 15 3,5 5 8,5 8 11,8 13 10,2 10 3,5 18 6,7 28 5,1 Nej 163 72,0 128 64,3 291 68,3 32 54,0 39 57,4 71 55,9 195 68,2 167 62,5 362 65,5 Totalt 227 100 199 100 426 100 59 100 68 100 127 100 286 100 267 100 553 100

Förändring innehållet i tjansten/varan av Fråga 34 c: Har det i något fall inträffat under de senaste två åren åren 1993 och 1994 att de tjänster/varor Du/Ditt bam behöver har förändrats när det

gäller innehållet i tjänsten/varan så att innehållet har blivit bättre eller sämre

Förbättring av innehåll

När det gäller en förbättring av innehållet får hälso- och sjukvård den högsta

frekvensen svar, 6 % kvinnor 6 %, män 5 %. Mycket nära den angivna

nivån ligger andra tjänster och och fritid med 5 resp. 4 %-ande1ar. Uppvaror gifterna redovisas i tabell 1.15. Personer utöver funktionshinder även har andra hälsoproblem har högre som svarsandelar för förbättring än personer som enbart har funktionshinder. För hälso- och sjukvård är andelama 9 % och 5 % och för andra tjänster och varor 7 % och 5 %.

18 Yngrestudien en studie avsammantagna...

-

Tabell 1.15 Förbättring av innehåll i tjänster/varor

Andrahälsoproblem Andra hälsoproblem Andrahälsoproblem Nej Nej Nej Ja Ja Ja Nej+ja Nej+ja Nej-tja Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K Antal % Antal % Antal % Antal % Antal /o Antal % Antal % Antal % Antal %

Sjukvård 9 4,0 5,5 20 4,7 5 8,5 6 8,8 1I 8,7 14 4,9 17 6,3 31 5,6 Service 5 2,2 10 5,0 15 3,5 1 1,7 5 7,4 6 4,7 6 2,1 15 5,6 21 3,8 Resor 5 2,2 3 1,5 8 1,9 5 8,5 3 4,4 8 6,3 10 3,5 6 2,2 16 2,9 Sysselsättning 4 1,8 4 2,0 8 1,9 2 3,4 3 4,4 5 3,9 6 2,1 7 2,6 13 2,3 Fritid 11 4,8 6 3,0 17 4,0 3 5,1 2 2,9 5 3,9 14 4,9 8 3,0 22 4,0 Annat 11 4,8 10 5,0 21 4,9 7 12,0 2 2,9 9 7,1 18 6,3 12 4,5 30 5,4 Totalt 227 100 200100 427 l00 59100 68 l00 127 l00 286 100 268 l00 554100

Försämring innehåll av

Tabell 116 redovisar uppgifter om försämring av innehållet i

tjänstema/varoma. Hälso- och sjukvården utpekas flest 13 % av personer.

kvinnor 15 %, män 11 % anser att innehållet har försämrats. Därefter kommer resor och service med 9 % kvinnor 9 %, män 9 % resp. 8 % kvinnor

10 %, män 6 %. Skillnaderna är stora mellan personer som har funktionshinder men inte andra hälsoproblem och personer som utöver funktionshinder även har andra

hälsoproblem. 10 % i den förra kategorin mot 24 % i den senare anser att

hälso- och sjukvården har försämrats beträffande innehåll. För resor och service är motsvarande 7 % och 14 % resp. 6 % och 14 %.

Yngrestudien en studie avsammantagna... 19

-

Tabell 1.16 Försämring av innehåll i tjänster/varor

Andrahälsoproblem Andrahälsoproblem Andrahälsoproblem Nej Nej Nej 1a .la .la Nej+ja Nej+ja Nej+j Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Sjukvård 19 8,4 22 11,0 41 9,6 13 22,0 18 26,5 31 24,4 32 11,2 40 14,9 72 13,0 Service 10 4,415 7,5 25 5,9 6 10,0 12 17,6 18 14,2 16 5,6 27 10,1 43 7,8 Resor 17 7,515 7,5 32 7,5 9 15,0 10 14,7 19 15,0 26 9,1 25 9,3 51 9,2 Syssels. 10 4,4 4 2,0 14 3,3 3 5,1 5 7,4 8 6,3 13 4,6 9 3,4 22 4,0 Fritid 12 5,313 6,5 25 5,9 7 12,0 9 13,2 16 12,6 19 6,6 22 8,2 41 7,4 Annat 8 3,5 14 7,0 22 5,2 4 6,8 4 5,9 s 6,3 12 4,218 6,7 30 5,4 Totalt 227 100 200 100 427 100 59100 68 100 127 100 286 100 268 100 554100

De svåraste utgifterna att betala

Fråga 34 Vilken eller vilka av de nuvarande utgifterna är den/de svåraste

för Dig att klara av att betala På denna fråga anges i tur och ordning svarsalternativen samtliga utgifter, boende och hälso- och sjukvård. Andelama för dessa alternativ är 19 % kvin-

nor 22 %, män 15 %, 13 % kvinnor 15 %, män 12 % och 7 % kvinnor

7 %, män 6 %. Skillnaderna i svarsandelar mellan män och kvinnor är mått-

liga förutom i fråga om alternativet samtliga utgifter där kvinnor har en något högre svarsandel. Svarsaltemativet att ingen utgift är särskilt svår att betala

anges av 42 % kvinnor 43 %, män 41 %.

Beträffande svaren samtliga utgifter, boende samt hälso- och sjukvård har

personer utan andra hälsoproblem lägre andelar än personer som förutom funktionshinder även har andra hälsoproblem. Andelama är 15% och 30 % respektive 13 % och 15 % samt 5 % och 12 %. Personer som har funktionshinder men inte andra hälsoproblem har högre andelar nej-svar, dvs. ingen

utgift, än personer som utöver funktionshinder även har andra hälsoproblem.

Andelama är 43 % och 37 %.

20 Yngrestudien en studie avsammantagna...

-

Tabell 1.17 De svåraste utgifterna att betala

Andra hälsoproblem Andrahälsoproblem Andra hälsoproblem Nej Nej Nej Ja Ja Ja Nej+ja Nej+ja Nej+j Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Sjukvård 10 4,4 12 6,0 22 5,2 7 12,0 8 11,8 15 11,8 17 5,9 20 7,5 37 6,7 Service 8 3,5 4 2,0 12 2,8 3 5,1 l 1,5 4 3,2 11 3,9 5 1,9 16 2,9 Resor 12 5,3 15 7,5 27 6,3 5 8,5 3 4,4 8 6,3 17 5,9 18 6,7 35 6,3 Sysselsättning 4 1,8 2 1,0 6 1,4 1 1,7 1 1,5 2 1,6 5 1,8 3 1,1 8 1,4 Fritid 7 3,1 15 7,5 22 5,2 6 10,0 4 5,9 10 7,9 13 4,6 19 7,1 32 5,8 Annat 6 2,6 2 1,0 8 1,9 3 5,1 3 4,4 6 4,7 9 3,2 5 1,9 14 2,5 Boende 27 12,0 28 14,0 55 12,9 610,0 13 19,1 19 15,0 33 11,5 41 15,3 74 13,4 SamtLutg. 26 11,0 39 19,5 65 15,2 18 31,0 20 29,4 38 29,9 44 15,4 59 22,0 103 18,6 lngenutg. 98 43,0 87 43,5 185 43,3 19 32,0 28 41,2 47 37,0 117 40,9 115 42,9 232 41,9 Totalt 227 100 200 100 427 100 59100 68 100 127 100 286 100 268 100 554100

Önskad lösning för att minska utgifterna

Fråga 34 gäller: Vilken lösning skulle vara bäst för Dig/Ditt bam, t.ex. att

e avgifterna sänktes för viss vara/tjänst eller att Du/Ditt barn fick bidrag eller en

särskild ersättning för att kunna betala för tjänsten/tjänstema

Enligt tabell 1.18 önskar 45 % att en förändring kommer till stånd, antingen lägre avgifter, bidrag eller annan metod som minskar utgifterna. genom mer

För 26 % kvinnor 30 %, män 22 % spelar lösningen inte någon roll bara

utgifterna minskar. Alternativen lägre avgift eller bidrag har andelarna 9 %

kvinnor 9 %, män 9 % och 10 % kvinnor 9 %, män 10 %. Det kan noteras

att 30 % kvinnor 31 %, män 28 % att det inte behövs någon föränd-

anser ring över huvudtaget. Mellan har funktionshinder men inte andra hälsoproblem och personer som har både ock finns den skillnaden att 40 % av de förra mot 60 personer som % för de senare önskar att en förändring kommer till stånd. Av detta följer att andelarna för svarsalternativen lägre avgift, mer bidrag och mindre utgifter oberoende av lösning är högre i den senare gruppen.

Yngrestudien studie avsammantagna...

- en

Tabell 1.18 Önskad lösning för att minska utgifterna

Andrahälsoproblem Andra hälsoproblem Andrahälsoproblem Nej Nej Nej Ja Ja Ja Nej+ja Nej+ja Nej+j Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K Man Kvinna M+K Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Lägre avgiñ 20 8,8 14 7,0 34 8,0 7 12,0 16,2 18 14,2 27 9,4 25 9,3 52 9,4 Mer bidrag 9,3 17 8,5 38 8,9 8 14,0 7 10,3 15 11,8 29 10,1 24 9,0 53 9,6 Metodegal 44 19,0 56 28,0 100 23,4 18 31,0 25 36,8 43 33,9 62 21,7 81 30,2 143 25,8 Annan lösning 4,8 6 3,0 17 4,0 4 6,8 2 2,9 6 4,7 15 5,2 8 3,0 23 4,2 Ändringbehövsinte 71 31,0 66 33,0 137 32,1 10 17,0 18 26,5 28 22,0 81 28,3 84 31,3 165 29,8 Total 227 100 200 100 427 100 59100 68 100 127 100 286 100 268 100 554 100

Andra hälsoproblem

Personer med andra hälsoproblem har i vissa fall angett vilka hälsoproblem det gäller. Här redovisas en del av uppgifterna. Cirkulationssjukdom, hjärtbesvär, Sjögrens syndrom, colostomi, tandproblem, magsår/matsmätningsproblem, stelopererad rygg, svår spasticitet, stora sitt- och

liggsår. g

Psoriasis, varblåsor i händer och fötter, vinterkyla följer protesen i skelettet, inkontinens, reumatism, fibromyalgi, bråck i magmun, förhöjt blodtryck,

1 tarmbesvär, stor infektionskänslighet, rörelsenedsättning i leder och muskler,

i rygg- och höftförslitningar, vibrationsskador i armar.

i

Ständig trötthet, effekter ryggmärgsskada, ryggproblem efter polio, fetma,

av

E kronisk förstoppning, trånga luftvägar, cerebral pares, matsvårigheter, tillväxtf hämmad, katetiserad/shunt inopererad, njursten, hjärtproblem grund av att

bröstkorgen har tryckts ihop sceleros, för mycket järn i kroppen. av Bröstcanser, nedstämdhet, andningsproblem, användning av syrgas dagligen, j dålig motorik, dialys gånger vecka, psykiska problem, lågt tre per smärta, s

trombocytvärde, näsblödning, glutenintollerans, sköldkörtelproblem, öronskada, muskelsjukdom, depression, kramper, synfel, eksem, slembildning i halsen,

grön starr, struma. Dåliga tänder och sned rygg, ämnesomsättningsrubbning, matproblem grund dåliga tänder, självdestruktion, allergi mot vissa födoämnen och av eksem, nyligen opererad överkäke, lågt blodtryck.

22 Yngrestudien studie avsammantagna...

- en

Tjänster/varor som utpekas särskilt i svaren om ekonomiska effekter Vissa personer har, förutom att kryssa i svar avseende ekonomiska effekter, antecknat olika tjänster/varor under resp. rubrik som de särskilt vill peka på. Här redovisas antalet personer som har lämnat svar samt tjänster/varor som har de högsta svarsandelama.

Utgifter har ökat särskilt mycket som

Hälso- och sjukvård: frikort

79 personer. Läkarvård, läkemedel, tandvård och taknivån och höga initiala kostnader. Service: och hårvård/frisör. 27 personer. Hemtjänst, städning Resor: 60 personer. Bensin, egen bil och färdtjänst. Sysselsättning: Elva personer. Spel, filmer, läromedel och lekmaterial. Fritid och rekreation: 40 personer. Högst andel har svaret "har inte råd". Detta följs av svaren bensin och bad. Annat: Annat avser andra tjänster och varor än ovanstående. 29 personer. Kläder och skor, mat samt äta mat ute. Boende: 35 personer. Hyran, reparationer och elektricitet.

Tjänster som man har tvingats minska på eller helt upphöra med att använda Hälso- och sjukvård: 15 personer. Tandvård, fotvård och sjukgymnastik. Service: 16 personer. Hemtjänst. Resor: 19 personer. Semesterresor, resor till släkt och vänner och resor till fritid. Sysselsättning: Fem personer. Minskning av arbetstid, dvs. att man har tvingats ned deltid. Fritid och rekreation: 21 personer. Högst andelar har svaren "har inte råd med fritid" och "har inte råd med semester". Därefter följer besök i simhall. Annat: 15 personer. Kläder, mat och "det mesta". Nej-svar: Fyra redovisar att de inte har tvingats minska eller personer

upphöra med tjänster/varor. Deras kommentarer är följande:

Nej, men är gränsen; Bägge föräldrarna arbetar heltid; Hittills hjälper försäkringsbolaget till; Maken och jag hjälps och vi är mycket ekonomiska.

Förändring innehållet i tjänsten/varan

av

Hälso- och sjukvård: 14 personer redovisar förbättringar. Husläkare, mindre

köer, operations- och ortopedteknik. 36 personer anger försämringar. Mer jäkt och mindre tid för patienten, hög kostnad för vård och läkare, höjt tak i högkostnadsskyddet och läkemedelskostnader. Service: Elva personer anger förbättringar inom service, bl.a. bättre vårdbiträden samt hemtjänst och personlig assistans. Försämringar redovisas av 32

Yngrestudien en studie avsammantagna...

-

Hemtjänsten, mindre personal och att hjälp som behövs inte ges av

personer. hemtjänsten. Resor: Sju förbättringar tjänster, bl.a. färdtjänst. 32 persopersoner anger av redovisar försämringar med högst andelar för färdtjänst och busstrafik. ner

Sysselsättning: Fem förbättringar, bl.a. praktik Samhall

personer anger och verksamhet bamhabiliteringen. Åtta redovisar försämgenom personer ringar, bl.a. att allt har blivit dyrare avseende hobbies och kurser. Fritid och rekreation: Nio påtalar förbättringar, bl.a besök i andra personer

miljöer, kontaktcenter och personlig assistans. Försämringar föreligger enligt

15 Dessa pekar bl.a. på att allt har blivit dyrare och att kvaliteten personer. mat och kläder har försämrats. Annat: När det gäller andra tjänster och pekar 14 förbättvaror personer

ringar, t.ex. att flyttning har skett till lägenhet och att har fått en

en egen man personlig assistent. Försämringar 19 personer. Till försämringama hör anges av

bl.a. klädköp, specialmat och hjälpmedel.

De svåraste utgifterna att betala

Hälso- och sjukvård: Tio Tandvård, sjukhusvistelser 80 kr/dag plus personer.

avdrag på lönen och sjukgymnastik.

Service: Fyra En hemtjänst medan övriga anger städning, personer. anger reparationer samt klädslitage och tvätt av kläder.

Resor: 14 Bensin, bil och serviceavgifter.

personer. Sysselsättning: Sju Kläder, redskap och resor. personer. Fritid och rekreation: 17 Semester, "har inte råd" och resor. personer. Annat: 13 personer. Mat och kläder. Boende: Tio personer. Hyra och elektricitet. Ingen utgift är svår att betala: Nio redovisar varför de inte har personer svårigheter att betala. Svaren är följande: Jag har fått försäkringspengar; Det går jämt Vi måste leva sparsamt; Inte än i alla fall; Vi har god ekonomi; upp; Vi betalar nästan ingenting själva.

Önskad lösning för att nedbringa utgifterna

Sänkning avgiften/avgiftema: Inga skriftliga synpunkter lämnas.

av Bidrag eller särskild ersättning för att kunna betala: Tre personer. Bidrag för

kunna betala för bidrag för att ha valmöjligheter och bidrag till bil-

att resor, kostnader. Det spelar ingen roll vilken lösning väljs bara utgifterna minskar: Inga som

skriftliga synpunkter lämnas.

Annan lösning: Synpunkter lämnas 13 Högst svarsandel har av personer.

billigare boende, höjd pension och högre bostadsbidrag. Övriga förslag är

följande: Höj sjukpenningen från 70 % till 80 %; Mer sjukpenning; Lägre

avgifter för lågavlönade; F rikort vid lägre tak; Bidrag för mitt handikapp; Hitta en ny partner att dela utgifter med; Lägre skatt.

24 Yngrestudien studie avsammantagna...

- en

Det behövs ingen förändring: Tre redovisar varför förändring personer en inte behövs för deras del. I två fall har hushållen Vårdbidrag och i det tredje

anser man att det trots allt går att klara sig som situationen är idag.

1.4.2 Gruppering har olika grad

av personer som

av utsatthet

En gruppering kan göras av personer/hushåll med avseende på deras

svar

frågorna om ekonomiska effekter av utgifter. Särskilt frågorna 34 34 d och

34 e kan antas vara viktiga när det gäller eventuell ekonomisk utsatthet. Hypo-

tesen är att funktionshindrade personer som har tvingats minska eller

upp-

höra med tjänster/varor 34 b punkterna 1-6 och som har svårigheter att betala för vissa tjänster/varor 34 d punkterna l-8 och även önskar en lösning för att nedbringa utgifterna 34 e punkterna 1-4 har en ekonomiskt mer utsatt situation än de som har svarat och nej eller enbart nej på dessa frågor. Enbart nej innebär att man har redovisat fråga 34 b punkt 34 d punkt 9 och 34 e punkt De som har svarat på alla tre frågorna kallas fortsättningsvis grupp a. De som har svarat på en eller två delfrågor men nej på den/de övriga benämns grupp Grupp c utgörs av de som har svarat nej på alla tre frågorna.

Det kan konstateras att grupp a har både fler funktionshinder i genomsnitt och mer problem med annan ohälsa än vad som gäller för de övriga två

grupperna. Detta framgår av tabellerna 1.19 a och 1.19 Tabell 19 a visar fördelningen av personer i fråga om antal funktionshinder;

4 och 5 eller fler funktionshinder. Andelama anges i procent av det

totalta antalet Tot. Tabellen visar att skiljer sig marginellt

personer grupp a

från grupp mycket från beträffande antal funktionshinder.

men grupp Personerna i grupp a har i genomsnitt fler funktionshinder.

Tabell 1.19 a Antal funktionshinder i tre delgrupper

1 % 2 % 3 % 4 % 5 % Tot Grupp a 24 30,8 20 25,6 14 17,9 9 11,5 11 14,1 78 Grupp b 47 32,6 37 25,7 24 16,7 16 11,1 20 13,9 144 Grupp c 59 46,1 26 20,3 26 20,3 8 6,3 9 7,0 128

3 Grupperingen bygger på en ny indelning som redovisas i avsnitt 1.5.

Yngrestudien en studie avsammantagna... 25

-

Grupp a har mer annan ohälsa än grupp b och särskilt Det framgår grupp c. av procentandelama for personer med ohälsa i tabell 1.19 Det framgår annan också vid en sammanräkning andelama med ohälsa oberoende av annan av antal funktionshinder. Andelen av grupp a som har annan ohälsa är 41 %, medan motsvarande för grupp b är 25,7 % och 17, 2 %. Annan ohälsa grupp c anges med plus i tabellen, dvs. ett funktionshinder och ohälsa annan anges som 1+, osv.

Tabell 1.19 b Antal funktionshinder samt antal funktionshinder och andra hälsoproblem + i tre delgrupper

1 % 1+ % 2 % 2+ % 3 % 3+ %

Grupp a

19 24,4 5 6,4 13 16,7 7 9 5 6,4 9 11,5

Grupp b

36 25 11 7,6 29 20,1 8 5,6 16 11,1 8 5,6

Grupp c

54 42,2 5 3,9 20 15,6 6 4,7 18 14,1 8 6,3

4 % 4+ % 5 % 5+ % Tot

Grupp a

1 1,3 8 10,3 8 10,3 3 3,8 78

Grupp b

11 7,6 5 3,5 15 10,4 5 3,5 144

Grupp c

7 5,5 1 0,8 7 5,5 2 1,6 128

I tabell 1.20 redovisas funktionshinder och andra hälsoproblem i typ av resp. grupp. Utöver grupperna a, b och c anges värden även for en ny grupp Den senare avser personer som ingår i populationen och som inte har lämnat något svar över huvudtaget fråga 34 om ekonomiska effekter. Tabellen består för resp. delgrupp av tre kolumner. Den första anger antalet redovisade svar för vart och ett av funktionshindren och for annan ohälsa. Den andra visar nämnda svar relativt antalet personer i Den tredje gruppen. anger antalet svar relativt summan av dessa svar.

26 Yngrestudien studie avsammantagna...

- en

Först kan konstateras att samtliga typer av funktionsnedsättningar och andra hälsoproblem finns representerade i alla delgruppema. Det är viktigt att komihåg detta med avseende på redovisningar. Tyngdpunktema är ma senare dock olika. Grupp har högst andelar relativt de andra grupperna för åtta a funktionshinder och dessutom for ohälsa. Dessa funktionshinder är annan

asma/allergi, dövblindhet, hjärt-/lungsjukdom, kronisk smärta, mag-/tarmsjuk-

dom, rörelsenedsättning och annat funktionshinder. Särskilt astma/allergi och

kronisk smärta är väsentligt högre representerade i än i de övriga

grupp a 26 % har astma/allergi i gruppen mot 13, 5 och 7 % i grupperna grupperna. och 29 % har kronisk smärta mot 10, 6 och 8 % i de andra grupperc Även rörelsenedsättning har mycket högre representation i grupp a. na. en Av de 78 i har 64 % uppgivit rörelsenedsättning. I de personerna gruppen övriga är andelarna med rörelsenedsättning 45, 36 och 47 %. Obegrupperna roende relationen till de övriga har högst andelar for av grupperna grupp a rörelsenedsättning, kronisk smärta, astma/allergi, annat funktionshinder 23

% och utvecklingsstörning 21 %. Grupp utgör 144 har högst andelar relativt de övriga som personer,

for fyra funktionshinder; autism, diabetes, psykisk sjukdom/funk-

grupperna

tionsnedsättning och synskada/blindhet. 9 % av personerna har autism jäm-

fört med 6 och 5 % i och 11 % har diabetes jämfört med grupperna c

2 och 6 % i de andra grupperna. Drygt 13 % har psykisk sjukdom/funk-

tionsnedsättning mot knappt 13, 1l och 9 % i de andra grupperna. När det

gäller synskada/blindhet är andelarna för b 22 % och för övriga grup-

grupp 10, 9 och 18 %. Om bortser från relationen till övriga grupper har per man b högst andelar för rörelsenedsättning, 45 %, och därefter utvecklingsgrupp

störning 44 % och synskada/blindhet 22 %.

Grupp 128 har relativt övriga högst andelar för epilepsi c, personer, grupper och utvecklingsstörning. 21 % har epilepsi mot 10, 17 och 10 % i grupperna b och 57 % har utvecklingsstörning mot 21, 44 och 47 % i de andra a,

Grupp czs högsta andelar inom gruppen gäller utvecklingsstörning,

grupperna. rörelsenedsättning 36 % och talskada/talsvårighet 24 %. Grupp d består 163 personer har sin relativa tyngdpunkt i hjärnsom av skada, hörselskada/dövhet och talskada/talsvårighet. Andelen för hjärnskada är 12 % jämfört med 10 och 7 % i b och c. För hörselskada/ grupperna a, dövhet är skillnaderna små, 8 % för d och 8 och 5 % i övriga grupp Talskada/talsvårighet har 25 % i grupp d mot 14, 20 och 24 % i grupper. övriga Grupp dzs högsta interna andelar gäller rörelsenedsättning 47 grupper. %, utvecklingsstörning 47 % och talskada/talsvårighet.

Yngrestudien en studie avsammantagna... 27

w

Tabell 20 Funktionshinder och andra hälsoproblem i fyra delgrupper

Grupp a Grupp Grupp Grupp b c d Antal % av Antal %av Antal % av Antal N78 Nl44 Nl28 Funktionshinder

het

sjukd/fneds.

1 3 i Totalt 202 370 267 368 Annan ohälsa 32 41,0 40 27,8 18,0 34 20,9 nej

28 Yngrestudien en studie avsammantagna...

-

1.5 Restriktioner med avseende på skattningar

av kostnader och inkomster

1.5.1 Antal personer i studien

Av 764 enkätsvar används 490 personer/hushåll för studiens kostnadsberäkningar. Det gäller sådana personer/hushåll dels har redovisat kostnader för

som

något områdena hälso- och sjukvård, service, sysselsättning, fritid

av resor,

och rekreation och andra tjänster/varor, dels har godkända svar på enkätens bakgrundsvariabler eget eller barns funktionshinder, kön, ålder och hus-

om hållssammansättning frågorna 4 och 35 c i enkäten.

Godkända enkätens bakgrundsvariabler har 540 personer, varav 397

svar med eget funktionshinder och 143 där barn har funktionshinder. Detta antal har etablerats efter att internt bortfall har tagits bort och att vissa mindre korri-

geringar har gjorts. Vissa har funktionshindrade barn har svarat "fel" frågan om personer som

familjeförhållanden. Istället för att barnet delar bostad med förälder/

att ange föräldrar har alternativet, delar bostad med barn kryssats "Felet" har kunnat

konstateras när frågorna som har funktionshinder, kön,

svaren om vem

ålder och familjeförhållanden frågorna 3 och 4 samt en kontrollfråga

hushållets sammansättning fråga 35 c har granskats samtidigt. En korri-

om gering har skett "fel" Även fråga 35 har korrigerats i vissa av svar. svaren c fall. T.ex. har ändring skett till 1 och O barn av personer som har en vuxen

uppgivit fråga 4 att de bor i gruppboende och fråga 35 c att hushållet består 3-5 eller 3-5 "barn". Den senare korrigeringen är avgörande

av vuxna för möjligheten att analysera individernas/hushållens kostnader i relation till

inkomster.

Genom avlägsnandet internt bortfall och korrigeringar förändras fördel-

av

ningen familjeförhållandena i jämförelse med den tidigare fördelningen

av enligt tabell 1.7. Den fördelningen redovisas i tabell 1.21. Det framgår av nya tabellen att andelen delar bostad med förälder/föräldrar nu är högre, som medan andelen delar bostad med barn är mindre. Redovisningen i avsnitt som 1.4.2 har olika grad utsatthet bygger på den nya gruppeav grupper som av ringen.

Yngrestudien en studie avsammantagna...

- Tabell 1.21 Familjeförhållanden efter korrigering

make/maka/sambo Delar bostad med 36 6,7% make/maka/sambo samt bam Delar bostad med 145 26,9% förälder/föräldrar eller annan anhörig Delar bostad med 6 1,1% barn Annat, 110 20,4% Interna bortfallet 224 29,3%

Av de 490 personerna/hushållen har redovisat kostnader, har 272 stycken som angett nettoinkomster, dvs. lön arbete, pensionsinkomst och bidragsinkomst. av En mindre andel av dessa, 251 stycken, har redovisat nettobostadskostnad. Disponibel inkomst efter att bostadskostnad har betalats baseras därför 251 personer/hushåll. Samma antal gäller for andra nivåer disponibel inkomst, av dvs. efter betalning upphälle och de tjänster/varor studien primärt är av som inriktad på.

1.5.2 Kostnader

Mittvärden for intervallbelopp har använts. För intervall saknar slut har som

olika värden använts beroende den period frågan Tolvmånaders-

avser.

period: 1 601 ger 1 700 kr. Tremånadersperiod: 601 800 kr. Månads-

- - ger period: 701 ger 800 kr, 1 101 ger 1 200 kr, l 901- 2 000 kr, 2101- - - ger ger 2 200 kr.

Hälso- och sjukvård

Vid summeringen av kostnaderna for alla ingående tjänster har ett högkostnadsskydd 1 600 kr/år satts för habilitering/rehabilitering, besök hos läkare/sjuksköterska, läkemedel samt fotvård i de fall uttrycklingen

personerna har angivit att de har frikort för fotvård. Restriktioner finns inte beträffande

övrig fotvård och inte heller för förbrukningsartiklar, speciallivsmedel och sjukresor. Hjälpmedelskostnad under period tre månader har ansetts

en av som kostnad for ett helt år.

Det bör observeras att det nämnda högkostnadsskyddet enbart har satts for

summan av kostnaderna för de ingående tjänsterna. Vid redovisningen av

kostnad för respektive tjänst habilitering/rehabilitering, vård läkare/sjuk-

- av sköterska, läkemedel och fotvård finns inget högkostnadsskydd avseende beloppen.

30 Yngrestudien en studie avsammantagna...

-

Service

Någon restriktion finns varken beträffande totalsumman eller de ingående

tjänsterna.

Resor För reskostnader har restriktion införts för bilstöd. Den kostnad som anges en

är det högsta beloppet for respektive person endera driftkostnad fråga 29

av eller utgift fråga 29 c. Restriktionen finns såväl i tjänsten bilstöd

b extra

i totalsumman för reskostnader. som

Sysselsättning, fritid/rekreation och Ytterligare tjänster och

varor Ingen dessa tjänster har någon restriktion. av

Summeringar av kostnadsslag Tre summeringar kostnadsslag har gjorts enligt följande: av Kostn. utgör kostnader för hälso- och sjukvård och service. a summan av Kostn. b är kostnader för hälso- och sjukvård, service och resor. summan av

Kostn. är samtliga tjänster; hälso- och sjukvård, service, resor,

c summan av

sysselsättning, fritid och rekreation samt ytterligare tjänster och varor annat.

1.5.3 Inkomster

För beräkning olika mått disponibel inkomst har följande restriktioner av lagts in.

Bostadskostnad En restriktion har satts att bruttokostnaden minus bostadsbidrag/tillägg inte får mindre än Personer som har ett lägre belopp än 0 har sorterats bort vara

vid inkomstberäkningarna och ingår inte i de 251 personer/hushåll som anges

i avsnitt 1.5.1.

Uppehällekostnader Som uttryck för uppehällekostnader används Socialstyrelsens socialbidrags-

för år 1994. Socialstyrelsen har indelningen 0-3 år, 4-10 år 11-20 år normer

hemmavarande skolungdom och vuxna. I enkäten tillämpas 0-6 år, 7-15 år,

16-17 år och l studien används Socialstyrelsens värden för 4-10 år för vuxna.

enkätens ålderskategori 0-6 år och värdena för 11-20 år för enkätens kategorier

7-17 år. Från 18 år används Socialstyrelsens vuxenvärden.

I Socialstyrelsens normer finns en post för respektive ensamboende, sambo-

ende, barn olika åldrar for läkar- och tandvård. Den funktionshindrades

läkar-/tandvårdsdel norrnbeloppet kvittas mot den uppgivna, faktiska, kost-

av naden.

Reskostnader

Personer inte har uppgivit någon reskostnad för färdtjänst eller bilstöd

som antas ha busskostnad. En busstaxa 350 kronor månad 4 200 kr/år en per

Yngrestudien en studie avsammantagna... 31

-

används i studien for de inte har uppgivit färdtjänst- eller bilkostnader.

som Taxan är ett ovägt medelvärde for avgifterna i de 17 kommunerna. Om en person har färdtjänst eller bilkostnad och dessa kostnader är lägre -

än busskostnaden är det färdtjänst- eller bilkostnaden gäller, dvs. buss-

som kostnaden är inte allmän basnivå. en

Olika slag av disponibel inkomst Beräkningarna omfattar disponibel hushållsinkomst. Sex typer disponibel av inkomst har beräknats enligt följande .

Disp Nettoinkomst, dvs. nettoinkomst arbete, pension och bidrag.

av Med tanke på att avsnittet i enkäten handlar nettoinkomster har ett om antagande gjorts att alla redovisade bidrag är angivna netto. Disp Nettoinkomst efter att bostadskostnad är betald. Disp Nettoinkomst efter att bostadskostnad och uppehällekostnad är betalda. Disp 4: Nettoinkomst efter att bostadskostnad, uppehällekostnad och kostn. är betalda. a Disp Nettoinkomst efter att bostadskostnad, uppehällekostnad och kostn. b är betalda. Disp Nettoinkomst efter att bostadskostnad, uppehällekostnad och kostn. c är betalda.

1.6 Kostnader

Avsnittet inleds med en översikt de summerade kostnaderna. Därefter beav

handlas kostnademas köns- och åldersfördelning. Efter detta redovisas skillna-

der i kostnader mellan olika med avseende ekonomiska effekter. grupper Slutligen berörs enskilda deltjänster. Vissa kommentarer görs i anslutning till detta. Tabellmaterial redovisas i samband med texten. Tabellerna har inte utformats efter modell minimi-, maximi- och medelvärden samt standardavvikelser från medelvärdena. Istället har den lättlästa formen minimivärde, mer P5-värde, P25-värde, P50-värde median, medelvärde, P75-värde, P95-värde och maximivärde valts. Minimivärdet är det minsta värdet och maxvärdet det

högsta. P-värdena avser värden for procentandelar av personerna har

som

lämnat kostnad och inkomst i avsnitt.

svar om senare

1.6.1 Summerade kostnader

Summerade kostnader redovisas i tabell 1.22 med avsikt att dels överge en blick över det antal lämnat beträffande respektive tjänstepersoner som svar

grupp, dels ge en första bild kostnademas storlek och fördelning.

av Antalet personer lämnat kostnader varierar kraftigt. Hälso- och som svar om sjukvårdskostnader i någon form 427 dvs. nästan 90 %. uppges av personer, Denna tjänst följs av resor med 351, service 179 fritid 148 och annat ytter- ,

32 Yngrestudien studie avsammantagna...

- en

tjänster och Kostnader i samband med sysselsättning

ligare varor 104 svar.

uppges enbart av 31 personer.

Tabell 1.22 Summerade kostnader

An- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max tal

Sjukv. 427 24 357 1.060 l.8l0 2.579,9 3.200 6.700 62,850

Service 179 24 1.032 4.800 6.000 l0.645,3 14.400 29.100 55.440

Resor 351 24 1.200 1.200 2.700 5.856,6 7.200 21.600 37.200

Syssels. 31 1.200 1.200 2.700 4.800 5.593,6 7.200 14.400 14.400

Fritid 148 250 600 2.000 2.950 4.955,3 5.950 14.400 34.000

Annat 104 480 1.200 4.800 7.200 7.710,0 9.600 14.400 24.000

442 24 400 1.600 3.300 6.803,5 8.450 27.650 62.850 Kostn. a

Kostnb 484 24 1.174 3.075 6.375 l0.460,3 14.750 32.300 64.050

K0stn.c 490 200 1.200 4.100 9.000 13.8l9,2 19.300 40.750 83.250 .

Hälso- och sjukvårdskostnaderna uppvisar ett medianvärde P50 1 810

kr/år. 50 % har lägre årliga kostnader än dessa och 50 % har av personerna , högre. fördelningen kostnaderna visar sig i medelvärdet i

Tyngdpunkten i av

Medel är 2 580 kr/år, dvs. knappt 1 000 kr högre. För 95 % P95 av l

som gäller att kostnaderna inte överstiger 6 700 kr/år eller 558 personerna kr/månad. Det kan påpekas att såväl det höga P95-värdet som max.värdet 62 850 kr/år, bidrar till att medelvärdet blir högre än medianvärdet. Servicekostnaderna har motsvarande sätt ett medianvärde 6 000 kr/år, i ett medelvärde 10 645 kr/år och en högsta kostnad för 95 % av personerna 29 100 kr/år eller 2 425 kr/ månad. Även i detta fall har de 50 %-en T perso-

med högre kostnad än medianvärdet större betydelse för tyngdpunkten

ner en i fördelningen. Resor, syssselsättning, fritid och "annat" har lägre median-, medel- och

P95-värden än vad gäller för service. För "annat" gäller dock att median-

som värdet, 7 200 kr/år, är högre än beträffande service. Kostn. b och har medianvärden 3 300, 6 375 och 9 000 kr/år. Medela, c värdena är betydligt högre och ligger på 6 803, 10 460 och 13 819 kr/år. Stora andelar har alltså kostnader överstiger medianvärdena krafav personerna som tigt. 45 % samtliga P50 P95 har utgifter i ett intervall för av personer kostn. mellan 3 300 och 27 650 kr/år, för kostn. b mellan 6 375 och 32 300 a kr/år och för kostn. mellan 9 000 och 40 750 kr/år. c

Yngrestudien en studie avsammantagna... 33

-

1.6.2 Kostnadernas fördelning avseende kön

För summerade kostnader finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan män och kvinnor förutom beträffande service. Män har väsentligt högre kostnader for service, både i fråga om median-, medel-, P75 och P95-värden. Det framgår av tabell 1.23.

Tabell 1.23 Kostnadsskillnader avseende kön

Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Sjukvård kvinnor 2l 0 24 400 1.280 2.000 2.564,0 3.300 6.700 9.800 man 217 24 200 1.000 1.800 2.595,4 2.950 7.000 62.850 totalt 427 24 357 1.060 1.810 2.579,9 3.200 6.700 62.850 Service kvinnor 93 24 600 3.900 5.400 8.792,3 9.900 26.400 30.000 man 86 48 l .200 4.800 7.200 12.649,l 24.000 33.600 55.440 totalt 179 24 1.032 4.800 6.000 10.645,3 14.400 29.100 55.440 Resor kvinnor 179 24 1.200 1.200 2.700 5.594,3 5.568 21.900 3l .200 man 172 420 1.200 1.200 2.700 129,6 7.800 21.600 37.200 totalt 351 24 1.200 1.200 2.700 5.856,6 7.200 21.600 37.200 Sysselsättning

Fritid kvinnor 73 300 500 2.700 3.200 5.362,4 7.200 15.400 22.200 män 75 250 600 I .900 2.700 4.558,9 4.800 14.400 34.000 totalt 148 250 600 2.000 2.950 4.955,3 5.950 14.400 34.000 Annat kvinnor 54 480 l .200 4.800 7.200 7.860,0 l 1.520 14.400 24.000 män 50 1.200 l .200 4.800 7.200 7.548,0 9.600 14.400 14.400 totalt 104 480 1.200 4.800 7.200 7.710,0 9.600 14.400 24.000 Kostn a kvinnor 218 24 400 1.650 3.440 6.220,7 7.600 22.250 34.800 män 224 24 450 l.600 3.045 7.370,6 8.800 28.200 62.850 totalt 442 24 400 l.600 3.300 6.803,5 8.450 27.650 62.850

34 Yngrestudien studie avsammantagna...

- en

Karm b kvinnor 239 200 1.200 3.200 6.600 9.864,0 14.000 30.750 46.200 män 245 24 800 2.800 5.900 l1.042,0 15.098 34.850 64.050 totalt 484 24 1.174 3.075 6.375 l0.460,3 14.750 32.300 64.050 Køsm c l kvinnor 240 200 1.325 4.400 9.000 l3.451,2 18.320 38.613 70.200 man 250 200 1.200 3.624 8.975 14.l72,5 20.500 43.633 83.250 totalt 490 200 1.200 4.100 9.000 l3.8l9,2 19.300 40.750 83.250

Medianvärdet är knappt 2 000 kr och medelvärdet drygt 5 000 kr högre per år för män avseende service. Det kan noteras att trots denna skillnad finns ingen

väsentlig skillnad i fråga de samlade utgifterna, dvs. kostn. b och c.

om

1.6.3 Kostnademas fördelning avseende ålder

Av materialet framgår att de olika tjänste-/varugruppema domineras av olika ålderskategorier beträffande kostnader.

Hälso- och sjukvård De högsta kostnaderna för hälso- och sjukvård finns i åldersgruppen 0-6 år. Näst efter denna kommer åldersgruppen 45-54 år. Som framgår tabell

grupp av 24 har båda medelvärden är än 1 000 kr/år högre än grupperna som mer

genomsnittet för alla åldersgrupper.

Tabell 1.24 Kostnadsskillnader för hälso- och sjukvård avseende ålder

Yngrestudien en studie avsammantagna... 35

-

Service

Servicekostnadema domineras enligt tabell 1.25 åldersgruppen 18-24 år åt-

av

följd av gruppen 35-44 år. Åldersgruppema har 4 000 l 500 kr/år högre

resp.

medelvärden än samtliga åldersgrupper sammantagna. Åldersgruppen 18-24 år

har ett litet antal individer varför resultatet är osäkert.

Tabell 1.25 Kostnadsskillnader för service avseende ålder

Ålder An- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max tal 0-6 48 48 48 7.200 7.299,4 12.000 24.000 24.000 7-15 600 600 4.800 6.000 6.942,9 9.600 14.400 14.400 16-l 7 18-24 2.400 2.400 4.800 9.600 l4.446,2 26.400 28.800 28.800 25-34 48 2.400 4.800 6.000 l2.349,l 26.400 26.400 41.136

Resor

Reskostnadema är enligt tabell 1.26 väsentligt högre i enda ålderskategori,

en

16-17 åringar. Åldersgruppen har dubbelt så höga medelvärden

som genom-

snittet för samtliga. Här skall dock observeras att antalet i ålders-

personer

gruppen bara är tre och att därför inga slutsatser kan dras med säkerhet.

Tabell 1.26 Kostnadsskillnader för resor avseende ålder

Ålder Antal Min P5 P25 P50 Medel P75 P95

36 Yngrestudien studie avsammantagna...

- en

Sysselsättning

Kostnader för sysselsättning gäller bara åldersgrupper från 18 år och uppåt.

Högst värden finns enligt tabell 1.27 i åldern 25-34 år. Medelvärdet är drygt

kr/år högre i denna åldersgrupp jämfört med genomsnittet. Även i detta

2 000 fall är antalet for få i den nämnda åldersgruppen, och därtill i övriga personer åldersgrupper, för att några slutsatser skall kunna dras.

Tabell 1.27 Kostnadsskillnader för sysselsättning avseende ålder

Totalt 31 1.200 1.200 2.700 4.800 5.593,5 7.200 14.400 14.400

Fritid och rekreation Dessa kostnader domineras enligt tabell 1.28 av åldersgruppen 55-64 år, men även 18-24 årsgruppen och 25-34-åringama har höga kostnader. Genomsnittsvärdet för i alla åldrar åldersgruppen 55-64 år med personer passeras av drygt 2 000 kr/år.

Tabell 1.28 Kostnadsskillnader för fritid och rekreation avseende ålder

Ålder An- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max tal 0-6 9 2.700 2.700 2.700 2.700 5.122,2 5.900 14.400 14.400 7-15 17 1.000 1.000 1.200 2.700 3.011,8 3.700 7.200 7.200 16-17 2 1.200 1.200 1.200 1.200 1.200,0 1.200 1.200 1.200 18-24 19 1.200 1.200 2.700 4.200 6.073,7 7.200 22.200 22.200 25-34 29 700 800 2.700 4.800 5.686,2 7.700 14.400 15.900 35-44 27 250 300 1.200 2.700 3.592,9 5.200 9.800 14.400 45-54 25 420 500 1.000 4.500 4.478,0 6.250 14.400 14.400 55-64 20 1.500 1.600 2.550 3.3l 0 7.22I 10.900 24.700 34.000 Totalt 250 600 2.000 2.950 4.955,3 5.950 14.400 34.000

Yngrestudien en studie avsammantagna... 37

-

Annat Högst kostnader för andra tjänster och finns enligt tabell 1.29 i varor gruppen 16-17 år. Medelvärdet för 0-6 år ligger 3 000 kr/år högre än genomsnittet för alla tillsammans. Gruppen 0-6 år har värden som nästan är likvärdiga med 16- 17-årsgruppen. Båda de nämnda åldersgruppema har för få individer för att slutsatser ska kunna dras.

Tabell 1.29 Kostnadsskillnader för andra tjänster/varor avseende ålder

Ålder Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

0-6 7 4.800 4.800 4.800 9.600 10.97l,4 14.400 24.000 24.000 7-15 17 1.200 1.200 4.800 7.200 6.423,5 9.600 12.000 12.000 16-17 3 7.200 7.200 7.200 12.000 1l.200,0 l4.400 14.400 l4.400 i 18-24 7 1.200 1.200 1.200 4.800 5.828,6 9.600 14.400 14.400 25-34 19 480 480 4.800 7.200 7.951,6 9.600 14.400 14.400 å 35-44 13 4.800 4.800 4.800 9.600 8.353,9 9.600 l4.400 l4.400 45-54 18 600 600 4.800 7.200 7.080,0 9.600 14.400 14.400 55-64 20 1.200 1.200 4.800 7.200 7.716,0 10.560 14.400 l4.400

1 Totalt 104 480 1.200 4.800 7.200 7.710,0 9.600 14.400 24.000

Kostn a Vid adderingen tjänster till varandra i fonn kostn. b och blir mönstav av a, c

ret återigen annorlunda. Så domineras t.ex. kostn. a av åldersgruppen 45-54 år

med ca 2 000 kr/år högre kostnader än genomsnittet för samtliga. Detta framgår av tabell 1.30.

Tabel 1.30 Kostnadsskillnader för kostn. a avseende ålder

i Ålder Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

g ta 0-6 22 800 1.000 2.400 3.700 5.938,5 6.600 13.900 33.600 7-15 40 400 640 1.600 1.800 3.299,5 3.390 10.800 16.000 16-l 7 3 200 200 200 200 666,7 1.600 1.600 1.600 18-24 35 24 200 1.250 2.950 7.225,5 8.350 28.200 32.000 25-34 68 50 360 1.000 2.150 5.526,5 5.600 27.200 41.136 35-44 70 24 450 1.800 3.450 7.545,3 8.750 30.000 57.967 45-54 79 240 610 2.400 4.650 8.816,9 11.950 31.850 62.850 i

i

55-64 125 24 400 1.800 4.100 7.112,8 9.200 22.100 45.600 Totalt 442 24 400 1.600 3.300 6.803,5 8.450 27.650 62.850

38 Yngrestudien en studie avsammantagna...

-

Kostn b Även for kostn. b dominerar enligt tabell 1.31 45-54 år med drygt gruppen 3 000 kr/år högre medelvärde än genomsnittet.

Tabell 1.31 Kostnadsskillnader för kostn. b avseende ålder

Ålder An- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 tal

18-24 41 24 840 2.400 4.800 9.878,0 9.800 31.150 36.800 25-34 78 200 480 2.200 4.800 8.929,9 12.300 30.950 46.200 35-44 79 200 1.150 3.500 6.440 11.862,4 17.600 33.100 60.667 45-54 81 357 1.800 4.300 9.600 l3.624,0 18.300 36.600 64.050 55-64 133 568 1.200 3.200 6.500 9.933,0 12.300 33.500 62.l 54 Totalt 484 24 1.174 3.075 6.375 l0.460,3 14.750 32.300 64.050

Kostn c För de totala kostnaderna slår 16-17 åringarnas höga kostnader for resande och "annat" igenom och ger gruppen dominans, följd av 45-54-åringama. Medelvärdena för de nämnda grupperna är 5 000 resp. drygt 3 000 kr/år högre än

genomsnittet för samtliga åldersgrupper tillsammans. Som har påtalats tidigare

är antalet individer i gruppen 16-17 år alltför litet för att några säkra slutsatser skall kunna dras angående denna grupp. Värdena framgår av tabell 1.32.

Tabell 1.32 Kostnadsskillnader för kostn. c avseende ålder

Ålder An- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 tal 0-6 22 l .000 1.600 5.000 8.400 14.347,6 18.200 46.700 68.400 7-15 47 800 1.600 4.000 8.800 l 1.234,0 16.200 36.300 39.600 16- 17 4 200 200 9.700 21.700 18.800,0 27.900 31.600 31.600 18-24 43 800 1.200 2.700 9.550 13.923,1 23.400 40.750 48.000 25-34 78 450 1.200 3.200 7.775 13.384,7 19.200 43.800 70.200 35-44 81 200 1.200 4.400 8.070 l4.607,9 21.900 36.050 65.467 45-54 81 1 .200 1.800 5.600 14.200 17.145,6 25.120 40.700 83.250 55-64 134 800 1.224 3.600 7.685 12.222,6 16.800 34.900 66.4l 0 Totalt 490 200 1.200 4.100 9.000 l3.819,2 19.300 40.750 83.250

Yngrestudien studie avsammantagna... 39

- en

1.6.4 Kostnademas fördelning avseende grupper som

har angett olika ekonomiska effekter

Det har antagits som en hypotes i avsnitt 1.4 att personer som har uppgivit att de dels har tvingats minska eller helt upphöra med vissa tjänster grund högre utgifter, dels har svårigheter att betala för vissa tjänster och dels av

önskar lösningar som nedbringar kostnaderna grupp a, har ett ekonomiskt

mer utsatt läge än personer som lämnat andra svar dessa tre frågor. Andra svar är t.ex. en eller två av frågorna, men nej en eller de övriga

grupp b. En tredje grupp av personer har svarat nej på alla tre frågorna

grupp c och en fjärde grupp har inte lämnat några svar alls grupp d.

Fördelningen de samlade kostnaderna kostn b och c mellan grupav - perna framgår av tabell 1.33.

Tabell 1.33 Kostnadsskillnader för samlade kostnader avseende olika delgrupper

Kostn a Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max t grupp a 75 24 1.000 2.750 5.100 7.865,1 9.000 26.400 62.850 grupp b l32 24 610 l.600 3.200 6.971,2 9.782 28.050 38.640 grupp c l07 400 450 1.600 2.900 6.497,4 6.920 28.200 57.967 grupp d 128 24 200 1.600 3.000 6.264,3 7.175 26.400 41.136 totalt 442 24 400 1.600 3.300 6.803,5 8.450 27.650 62.850

Kostn b Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max ta grupp a 77 1.000 1.800 4.800 ll.85O l4.298,0 19.950 36.600 64.050 grupp b 140 24 1.325 4.220 8.375 l2.352,3 17.200 36.550 62.154 grupp c ll9 400 1.150 2.800 4.800 8.557,7 8.880 30.000 60.667 grupp d 148 200 800 1.800 4.800 8.203,7 10.250 31.320 41.136 l totalt 484 24 1.174 3.075 6.375 l0.460,3 14.750 32.300 64.050

Kostn c An- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max tal . i 77 1.000 3.050 6.850 14.000 l9.558,8 29.100 51.000 83.250 grupp a i b 140 800 1.600 6.400 13.350 l6.698,7 22.520 41.525 70.200 grupp j 1.200 3.200 6.800 l0.84l,0 12.400 37.320 65.467 grupp c 122 450 d l5l 200 1.200 2.450 6.300 l0.628,8 16.000 32.950 50.200 grupp l3.8l9,2

40 Yngrestudien studie avsammantagna...

- en

Som framgår av tabell 1.33 finns det en "rangordning" med högst medelvärden

för kostnader hos och därefter fallande ner till grupp Detta förhållgrupp a ande gäller såväl kostn. a som kostn. b och kostn. c. Den fallande ordningen finns också beträffande P75-, P-95- och max.värdena i kostn. c, men inte i kostn. a och kostn.

Vid en närmare granskning av de kostnader som konstituerar kostn. a hälso-

och sjukvårdskostnader och servicekostnader, finner man att grupp a visser-

ligen har de högsta hälso- och sjukvårdskostnadema, men samtidigt de lägsta

servicekostnadema av grupperna. Skillnaden mellan grupperna beträffande

kostn. a är därför inte påfallande stor. Med kostn. b blir skillnaderna mer betydande. För denna summerade kostnad

som förutom hälso- och sjukvårds- och servicekostnader, även omfattar reskostnader är skillnaden mellan grupp a och grupp b 3 500 kr/år i median- värde och 2 000 kr/år i medelvärde. Mellan grupp a och grupp c och d är medianvärdesskillnaden 7 000 kr/år och medelvärdesskillnaden 6 000 kr/år.

Kostn. b visar därmed att grupp a har betydligt högre reskostnader än de öv-

i riga gruppema.

För kostn. där även kostnader för sysselsättning, fritid och andra tjänster

c och varor tas med är skillnaderna mellan grupperna ändå mer framträdande. -

Kostnadsavståndet mellan grupp a och grupperna c och d ökar ytterligare.

Därtill ökar även skillnaden mellan grupp b och grupperna c och Såväl grupp a som grupp b framstår därmed som högkostnadsgrupper med l4 000 19 559 kr/år i median- och medelvärden i grupp och 13 350 resp. 16 resp. a 699 kr/år för motsvarande mått i grupp

1.6.5 Kostnader för olika deltjänster

Kostnaderna för respektive hälso- och sjukvård, service, resor etc. konstitueras av kostnader för deltjänster inom respektive aggregat som undersökningens

har. Även dessa deltjänster skall belysas i viss omfattning. För jäm-

personer förelsens skull redovisas siffror för samtliga grupper med avseende ekono-

miska effekter grupperna c och d. Kommentarer görs dock med ut-

a,

gångspunkt från summeringar av alla de fyra grupperna.

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdens summerade kostnader är lägre än motsvarande för övriga aggregat. Skälet till detta är att ett högkostnadsskydd täcker väsentliga deltjänster såsom habilitering/rehabilitering, läkar- och sjuksköterskebesök, läkemedel samt fotvård i viss omfattning. Även för tandvård finns högkostnadsskydd än i form än beträffande sjukvård och läkemedel. Därtill

om annan

finns ett högkostnadsskydd för sjukresor genom en takkostnad för enkelresor.

Vissa landsting har kompletterat detta skydd genom egna regler.

Tjänster som täcks av högkostnadskydd för vård och läkemedel tas inte upp i den följande redovisningen.

Yngrestudien en studie avsammantagna... 41

-

Hjälpmedel 45 personer redovisar kostnader för hjälpmedel. Enkätfrågan innehåller inte

någon restriktion om att hjälpmedlen måste ha tillhandahållits offentlig

av en

huvudman.Kostnaderna framgår tabell 1.34.

av

Tabell 1.34 Kostnader för hjälpmedel

Kostnaderna omfattar ett kvartal, men har approximerats såsom varande årskostnader. Medianvärdet for samtliga grupper är 450 kr. Medelvärdet är 1 500

kr högre, vilket i stor utsträckning förklaras att i har ett

av en person grupp a

mycket högt max.värde. Enligt enkätsvaret har i fråga haft

personen egna utgifter med den nämnda summan. Hjälpmedlet har tillhandahållits landsav

tinget och försäkringen. Vidare gäller att kostnaderna i intervallet P50-P95

sträcker sig från 450 till 2 500 kr och gäller 45 % av personerna.

Förbrukningsartiklar

77 personer uppger att de har kostnader för förbrukningsartiklar. Ingen

av

dessa personer har per definition kostnadsfria förbrukningsartiklar. Kostna-

derna är följande enligt tabell 1.35.

Tabell 1.35 K0..tnader för förbrukningsartiklar

42 Yngrestudien studie avsammantagna...

- en

Medianvärdet för kostnaderna är 800 kr/år och medelvärdet l 233 kr/år. För 95 % personerna gäller en högsta kostnad på 3 200 kr/år. av

Speciallivsmedel

53 uppger kostnader för Speciallivsmedel enligt tabell 1.36. Kostna-

personer derna kan såväl prisnedsatta som icke prisnedsatta livsmedel. avse

Tabell 1.36 Kostnader för speciallivsmedel

Grupp Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max ta 13 200 200 800 3.200 2.215,4 3.200 3.200 3.200 a b 23 200 200 800 800 1.791,3 3.200 3.200 8.000 4 200 200 500 800 1.250,0 2.000 3.200 3.200 c d 13 200 200 800 800 1.223,0 1.800 3.200 3.200 totalt 53 200 200 800 800 1.690,6 3.200 3.200 8.000

Medianvärdet är 800 kr/år och medelvärdet 1 691 kr/år. P75 visar att 75 % av l har högsta årlig kostnad på 3 200 kr. l personerna en l

l

Fotvård l

Kostnad för fotvårdsspecialist redovisas enligt tabell 1.37 140 l av personer. l

Kostnaderna kan såväl medicinskt betingad fotvård vanlig fot-

avse mer som l

vård. Ingen har per definition kostnadsfri fotvård genom fri-

av personerna kort. l

Tabell 37 Kostnader för fotvård l

l

Grupp Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max l ta l 20 200 500 800 800 1.326,0 1.800 3.200 3 .200 a 2.000 l b 40 200 220 800 800 1.054,0 1.800 1.800 36 200 200 800 800 1.108,9 1.800 1.800 3.200 c d 44 200 200 800 800 1.206,4 1.800 3.200 3.200 totalt 140 200 200 800 800 1.154,9 1.800 2.200 3.200

Medianvärdet är detsamma gäller för förbrukningsartiklar, 800 kr/år, som medan medelvärdet är lägre, 1 155 kr/år. 95 % av personerna har en högsta kostnad 2 200 kr/år.

Yngrestudien en studie avsammantagna...

-

Tandvård 238 personer redovisar tandvårdskostnader. Medianvärdet är 800 kr/år. Medelvärdet är 857 kr/år och ligger således nära medianvärdet. För 95 % av perso-

nerna gäller en högsta årlig kostnad 1 700 kr. Kostnaderna framgår

av tabell 1.38.

Tabell 1.38 Kostnader för tandvård

totalt 238 50 200 450 800 857,1 1.150 1.700 6.412

Sjukresor

72 personer uppger kostnader för sjukresor. Eventuella högkostnadsskydd, utöver regeln om takkostnad per enkelresa, har inte beaktats vid uppräkningen

till årlig kostnad. Kostnaderna redovisas i tabell 1.39.

Tabell 1.39 Kostnader för sjukresor

ê Även för sjukresor är medianvärdet 800 kr/år och medelvärdet något

högre

I 983 kr/år. För 95 % av personerna gäller en högsta kostnad på 3 200 kr/år. i i l

l Service

l

Kommunerna bestämmer själva avgiftssystem och avgiftsnivåer för sin service,

med restriktionen att avgifter för hjälp i hemmet, service och omvårdnad samt

boende tillsammans med kommunala hälso- och sjukvårdsavgifter skall

- -

44 Yngrestudien studie avsammantagna...

w en

bestämmas så att den enskilde förbehålls tillräckliga medel för sina personliga

behov. Därutöver skall avgifterna vara skäliga och inte överstiga kommunens självkostnad.

Jämfört med andra summerade kostnader har servicekostnadema det högsta medelvärdet, 10 645 kr/år. Samtliga deltjänster bygger upp servicekostnasom derna redovisas i tabell 1.40.

Kommunal hemhjälp kommunal hemhjälp enligt följande. 113 personer har

Tabell 1.40 Kostnader för kommunal hemhjälp

Grupp Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max ta 22 2.700 2.700 2.700 4.800 4.950,0 4.800 7.200 14.400 a b 32 1.200 1.584 4.200 4.800 5.668,9 7.200 9.600 19.200 30 1.920 2.424 2.700 4.800 4.492,4 4.800 7.200 7.200 c d 29 1.200 1.920 4.800 4.800 5.711,6 7.200 14.400 16.800 totalt l 13 1.200 2.400 3.600 4.800 5.227,5 4.920 9.600 19.200

Medianvärdet är 4 800 kr/år, dvs. 400 kr/månad. Medelvärdet är något högre, 5 228 kr/år och 436 kr/månad. 45 % personerna har kostnader i intervallet av 4 800 9 600 kr/år, dvs. högsta kostnad 800 kr/månad. - en

Annan hemhjälp Hemhjälp anhörig eller annan än kommunen redovisas enligt tabell 1.41 av av 36 personer.

Tabell 1.41 Kostnader för annan hemhjälp

Grupp Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max ta

14 48 48 1.200 2.700 6.135,4 4.800 26.400 26.400l

a 48 48 1.200 1.800 7.403,1 12.000 26.400 26.400; b 14 3 1.200 1.200 1.200 1.200 3.200,0 7.200 7.200 7.200. c d 5 2.700 2.700 4.800 4.800 5.340,0 7.200 7.200 7.200 totalt 36 48 48 1.200 2.700 6.273,3 7.200 26.400 26.400

Kostnaderna för denna hjälp är i vissa fall högre än den kommunala hjälpen. Medianvärdet är lägre än för den kommunala hjälpen, 2 700 kr/år, medan

Yngrestudien en studie avsammantagna... 45

-

medelvärdet är 6 273 kr/år, dvs. 1 000 kr/år högre. Det högre medelvärdet beror på att flera personer har väsentligt mycket högre kostnader än median-

värdet. P95-värdet är 26 400 kr/år eller 2 200 kr/år.

Avlösarservice Endast ett fåtal personer, 10 stycken, uppger kostnader för avlösarservice. Kostnaderna framgår av tabell 1.42.

Tabell 1.42 Kostnader för avlösarservice

Grupp An- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

Medianvärdet är 3 750 kr/år eller 313 kr/månad. Medelvärdet är något högre, 4 584 kr/år, och P95-värdet 9 600 kr/år. Både antalet individer och per grupp det sammantagna antalet personer är för litet for att något skall kunna sägas med säkerhet.

Växelvård Ändå färre redovisar kostnader för växelvård. Antalet är fyra stycken. personer

Av enkätfrågan framgår inte för hur lång tid per månad växelvården gäller. Kostnaderna som framgår av tabell 1.43 får avses omfatta såväl service/vård

som mat och "boende".

Tabell 1.43 Kostnader för växelvård

Grupp Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max a a 2 9.600 9.600 9.600 13.800 l3.800,0 18.000 18.000 18.000

46 Yngrestudien studie avsammantagna...

- en

Medianvärdet är 9 600 kr/år och medelvärdet ll 700 kr/år. En person har en kostnad 13 800 kr/år, medan har 18 000 kr/år. Per månad är detta en annan l 150 kr l 500 kr. Några slutsatser kan inte dras på grund av det låga resp. antalet individer.

Personlig assistans

Personlig assistans som innebär kostnader redovisas av nio personer. Kostnaderna framgår av tabell 1.44.

Tabell 1.44 Kostnader för personlig assistans

Grupp Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

2 600 600 600 2.700 2.700,0 4.800 4.800 4.800 a b 2 12.000 12.000 12.000 13.200 l3.200,0 14.400 14.400 14.400

l 4.800 4.800 4.800 4.800 4.800,0 4.800 4.800 4.800 c d 4 4.800 4.800 6.000 7.200 8.400,0 10.800 14.400 14.400

totalt 9 600 600 4.800 7.200 7.800,0 12.000 14.400 14.400

Medianvärdet är 7 200 kr/år och medianvärdet, strax däröver, 7 800 kr/år. 45 % har kostnader i ett intervall mellan 7 200 och 14 400 kr/år, av personerna dvs. högst l 200 kr/månad. Antalet individer är för lågt för att slutsatser som skall kunna dras.

Service i bostad med särskild service redovisat kostnader för service i särskilt boende. Enkätfrågan 44 personer har

vissa problem. Delfrågorna markerar att frågan gäller service.

rymmer a-c

Även delfråga d handlar avgift för personalens service, i denna del-

om men

fråga har det insmugit sig ett tryckfel som kan förleda vissa svarande att istället för servicekostnad ange bostadskostnad. För att klargöra problemet har enkätsvaren gåtts igenom och en jämförelse gjorts av dels nämnda kostnad, dels bostadskostnad enligt fråga i formuläret. Någon fullständig

en senare klarhet har inte kunnat nås. Någon i några i grupp b och ca en person grupp a,

tredjedel i har sannolikt uppgivit bostadskostnad istället

av personerna grupp c

för servicekostnad. Övriga i nämnda grupper har dock kostnadsnivâer som

någorlunda korrekt avspeglar de beräknade kostnaderna. För d har inte

grupp

någon kontroll gjorts. Kostnaderna framgår av tabell 1.45.

Yngrestudien en studie avsammantagna... 47

- Tabell 1.45 Kostnader för service i bostad med särskild service

totalt 44 24 1920 12.000 26.400 2 l .048,0 26.400 37.920 55.440

Medianvärdet är 26 400 kr/år eller 2 200 kr/månad. Medelvärdet är något lägre, 21 048 kr/år eller l 754 kr/månad.

Resor

Resor består av fyra olika deltjänster; resor till "särskilda insatser, färdtjänst,

riksfárdtjänst och bilstöd. I det fallet kostnaderna de löpande senare avser

utgifter som bilstödstagama har for drift och underhåll.

Resor till "särskilda insatser" 52 personer har redovisat kostnader för sådana resor. Kostnaderna framgår av tabell 1.46.

Tabell 1.46 Kostnader för resor till särskilda insatser

Grupp An- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max i tal

Medianvärdet är 2 700 kr/år, dvs. 225 kr/månad. Medelvärdet är något högre, 3 601 kr/år, och motsvarar 300 kr/månad. 45 % av personerna ligger inom ett intervall 2 700 och 9 600 kr/år, där den senare kostnaden är 800 kr/månad.

Yngrestudien en studie avsammantagna...

-

Färdtjänst Antalet har färdtjänst, 299 stycken, är det största antalet i underpersoner som

sökningen registreras för enskild tjänst. Sifferuppgifterna är därför "väl

som en

grundade". De redovisas i tabell 1.47.

Tabell 1.47 Kostnader för färdtjänst

totalt 299 120 1.200 1.200 2.700 2.798,0 4.800 7.200 14.400

Median- och medelvärdena ligger nära varandra för denna tjänst, 2 700 resp. 2 798 kr/år. Per månad är det 225 kr 233 kr. Även för denna tjänst gäller resp. del har högre kostnader. 45 % ligger i intervallet 2 700 att en personer - 7 200 kr/år, där det högsta värdet motsvarar 600 kr/månad.

Riksfärdtjänst

Denna tjänst har betydligt färre användare i undersökningen, 20 stycken. Kost-

naderna redovisas i tabell 1.48.

Tabell 1.48 Kostnader för riksfärdtjänst

Grupp An- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max tal

totalt 20 1.200 1.200 1.950 2.700 5.085,0 6.000 14.400 14.400

Medianvärdet är detsamma som beträffande färdtjänst, medan medelvärdet,

5 085 kr/är, är drygt 2 000 kr/år högre än för vanlig färdtjänst. Det senare beror att P75- och P95-värdena är högre i detta fall.

Yngrestudien en studie avsammantagna... 49

-

Bilstöd 64 personer med bilstöd redovisar sina kostnader for bilinnehavet. 63 stycken av dessa uppger driftkostnad för bilen, medan enbart tar merkostnad. en upp 29 av de 63 som redovisar driftkostnad även merkostnad. Det högsta beanger

loppet av drift- eller merkostnad har använts vid beräkningarna

per person och redovisas i tabell 1.49.

Tabell 1.49 Kostnader för drift och underhåll av bil för personer har bilstöd som

Grupp Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max a

a 20 7.200 7.200 13.200 17.400 17.l00,0 21.600 27.000 30.000

b 26 1.800 6.600 7.200 14.400 l4.749,7 16.800 34.284 36.000

c 10 24 24 3.000 12.000 l 1.042,4 16.800 2l .600 21.600

d 8 3.000 3.000 8.400 10.800 l 1.775,0 15.600 21.600 21.600

i totalt 64 24 3.000 9.600 14.400 l4.532,9 19.200 24.000 36.000

Median- och medelvärdena är mycket höga med belopp 14 400 14 resp. , 533 kr/år, dvs. 1 200 kr/månad. Några saker kan noteras. Medelvärdet är . ca fem gånger så högt som motsvarande värde för använder färdpersoner som

l tjänst och dubbelt så högt medelvärdet för alla deltjänster

som summan av som ingår i resor. Kostnaderna är väl samlade. 50 % P25-P75 har kostnader i intervallet 9 600 19 200 kr/år. -

l

Sysselsättning

Kostnader i samband med sysselsättning redovisas 31 I flertalet av personer. fall handlar det reskostnader och i några fall kostnader för och om om mat hygien. Kostnaderna redovisas i tabell 1.50.

Tabell 1.50 Kostnader i samband med sysselsättning

Grupp An- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max tal

totalt 3l 1.200 1.200 2.700 4.800 5.593,6 7.200 14.400 14.400

50 Yngrestudien studie avsammantagna...

- en

Mediankostnaden år är 4 800 kr, dvs. 400 kr/mânad. Medelvärdet är en per knapp tusenlapp högre/år och P95-värdet är 14 400 kr/år eller l 200 kr/månad.

Fritid- och rekreation

Fritid och rekreation har två poster, dels vardaglig fritidssysselsättning, dels

semester.

Fritidssysselsättning

110 uppger kostnader enligt tabell 1.51 beträffande fritidssysselsättpersoner ning. Såväl ändamål belopp skiljer sig åt, förmodligen effekt av som som en olikheter i intressen och allmän ekonomisk situation.

Tabell 1.51 Kostnader för fritidssysselsättning

Grupp An- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max tal 20 1.200 1.950 2.700 7.200 7.260,0 13.200 14.400 14.400 a b 38 480 1.200 2.700 3.750 4.765,3 4.800 14.400 14.400 28 1.200 1.200 2.700 2.700 3.610,7 4.800 7.200 14.400 c d 24 420 1.200 1.200 2.700 3.467,5 4.800 7.200 14.400 totalt 110 420 1.200 2.700 2.700 4.641,8 4.800 14.400 14.400

Median- och medelvärdena är 2 799 4 642 kr/år. P95-värdet är 14 400 resp. kr/år. Per månad är dessa kostnader 233, 387 och 1 200 kr.

Semester kostnader enligt tabell 1.52 för Semestems 69 personer redovisar semester.

längd är olika för olika personer/hushåll i undersökningen.

Tabell 1.52 Kostnader för semester

Grupp An- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max tal 12 300 300 900 2.000 1.966,7 2.950 4.000 4.000 a

totalt 69 250 420 1.000 2.000 3.228,7 3.870 10.000 34.000

Yngrestudien en studie avsammantagna... 51

-

Median- och medelvärdena för semester är relativt låga, 2 000 3 229 resp. kr/år. För 95 % av personema/hushållen överstiger kostnaderna inte 10 000 kr/år.

Annat

Kostnader för ytterligare tjänster och 104 personer/hushåll. De varor uppges av tjänster/varor som det är fråga i ingressen till fråga 33 i enkäten. om anges Personemas svar denna fråga redovisas under nästa rubrik. Kostnaderna framgår av tabell 1.53.

Tabell 1.53 Kostnader för andra tjänster och varor

Grupp An- Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max tal

a 25 480 4.800 7.200 9.600 8.275,2 9.600 14.400 14.400

b 42 600 1.200 4.800 7.200 8.317,1 12.000 14.400 24.000

c 14 l.200 l.200 l.200 4.800 5.314,3 7.200 14.400 14.400

d 23 l.200 l.200 4.800 7.200 7.445,2 9.600 14.400 14.400

totalt 104 480 1.200 4.800 7.200 7.710,0 9.600 14.400 24.000

Medianvärdet 7 200 kr/år, medelvärdet strax däröver och P95-värdet 14 400 kr/år, visar att kostnaderna för ytterligare och tjänster är ganska varor avsevärda. 45 % av personema/hushållen har kostnader i intervallet P50 och P95 som ligger mellan 600 och 1 200 kr/månad.

Andra tjänster/varor som utpekas särskilt

Fråga 33 gäller utgifter för andra tjänster och än hälso- och sjukvård,

varor service, kommunikationer, sysselsättning samt fritid och rekreation. Här avses

utgifter för särskilda råvaror, stor användning hel- och halvfabrikat, frek-

av venta besök hos frisör etc. Det handlar även olika "dolda utgifter", t.ex. om

svårigheter att utnyttja reapriser varor. På samma sätt beträffande redovisningen fråga 34 i avsnitt 1.4.1,

som av ska antalet har lämnat och de tjänster/varor har de personer som svar som

högsta svarsandelama tas upp.

Livsmedel: 49 Utgifter för hel- och halvfabrikat, uteätande och personer. särskild mat/särskilda råvaror. Kläder och skor: 56 Utgifter för nämnda artiklar. personer. Hälsa- och hygien: 37 Utgifter för hårvård/frisör och glasögon. personer. Förbrukningsvaror: 25 personer. Utgifter for tvättmedel på grund omfattav ande tvättning samt sänglinne. Möbler och husgeråd: Fyra Utgifter för särskilt anpassade möbler. personer.

52 Yngrestudien studie avsammantagna...

- en

Telefon: 15 Telefonutgifter överstiger det normala. personer. som Elektricitet: Höga utgifter för el. Tre personer.

Bostad: Utgifter för slitage i hemmet. Hög hyra för lämplig

21 personer.

bostad och utgifter för tillbyggnad eller annan anpassning. Service: Fönsterputsning, städning och trädgârdsarbete/gräs-

34 personer,

klippning. Hjälpmedel: Tre Utgifter för trygghetslarm och handikapphjälp-

personer. medel i alla fonner.

Resor: 33 Utgifter för extra standard, bostadsaltemativ och hotell

personer. Bilvård. vid resor.

Fritid och rekreation: Tio Pedagogiska leksaker och videoband.

personer.

Övrigt: 26 Utgifter för god och förvaltare. Kan inte utnyttja

personer. man reapriser varor.

1.6.6 Bedömning

Avsikten med denna rubrik är att lämna några synpunkter på materialet som

sådant och resultatet bearbetningen av kostnader. av

Materialet l Materialet bör betraktas på sätt SCB:s ULF-material och liknande som

samma l

studier. Likheten med ULF-materialet är att individerna lämnar subjektiva svar I

och kan genomsnittligt riktiga till följd av att antalet l

att svaren anses vara

i

svarande är stort.

Detta till trots finns vissa komplikationer. Hjälpmedelskostnad för en tre-

ingen bättre l

månadersperiod har bedömts som en årskostnad, eftersom grund

l

för summering har funnits till hands. Eventuella landstingsbaserade regler eller

högkostnadsskydd för förbrukningsartiklar, speciallivsmedel och sjukresor har

, för kommunal hälso-

f

inte täckts vid datakömingarna. Enskildas kostnader

och sjukvård finns inte med, utöver hjälpmedelskostnad. Kostnaderna för ser-

, vice i bostad med särskild service är delvis osäkra.

skulle i

Bedömningen dessa komplikationer är att även om de rätades ut

av

siffervärdena inte förändras påtagligt. Det största problemet enskildas kost- l

-

nader för service i bostad med särskild service visar sig t.ex. vid gransk- l

- en ning enkätsvaren ungefär värden, men baserade ett mindre av ge samma antal personer.

Sifferuppgifterna bör mot den bakgrunden godtas som en hygglig approxima-

tion för hur funktionshindrade har det beträffande avgifter och andra personer kostnader.

Yngrestudien studie avsammantagna... 53

- en

Summerade kostnader, köns- och åldersskillnader

De sammantagna kostnaderna för hälso- och sjukvård, service, resor, syssel-

sättning, fritid och annat är höga. Median- och medelvärdena för kost c är 9 000 13 819 kr/âr. Även sammantagna kostnader for "kämtjänster" resp. som hälso- och sjukvård, service och är höga, med median- och medelvärden resor

för kost b 6 375 och 10 460 kr/år. Kostnaderna är knappast rimliga sett ur

en handikappolitisk synvinkel. Köns- och åldersaspektema på kostnaderna ger inga entydiga svar utöver att män i undersökningens population har högre servicekostnader än kvinnor samt att åldersgruppen 45-54 år har högst kostnader för de sammantagna "kämtjänstema". Skillnaderna ger knappast anledning till någon särskild bedömning.

Vissa personer/hushåll har genom enkätsvaren antytt att deras ekonomiska

situation är pressad. Personema/hushållen som har benämnts grupp a visar sig

ha väsentligt högre kostnader än genomsnittet alla personer/hushåll. Även

av b har högre kostnader än genomsnittet. Dessa grupper finns det skäl att grupp uppmärksamma särskilt.

Kostnader för olika deltjänster

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdens summerade kostnader l 810 respektive 2 580 kr/år i

median- och medelvärden är lägre än motsvarande för övriga summerade tjänster/varor. Skälet till detta är att ett högkostnadsskydd täcker väsentliga deltjänster såsom habilitering/rehabilitering, läkar- och sjuksköterskebesök, läkemedel fotvård i viss omfattning. Även för tandvård finns högkostsamt nadsskydd om än i annan form än beträffande sjukvård och läkemedel. Därtill finns ett högkostnadsskydd för sjukresor genom en takkostnad för enkelresor.

Vissa landsting har kompletterat detta skydd genom egna regler.

Tjänster som täcks av högkostnadskydd för öppen vård och läkemedel tas inte upp i den följande redovisningen.

Hjälpmedel ingår inte i högkostnadsskydd, vare sig hjälpmedlen tillhanda-

hålls av landsting eller kommuner. Kostnaderna i sig, med ett medianvärde resp. medelvärde på 450 och 1 901 kr/år, är inte alarmerande höga, men kostnaderna bidrar tillsammans med andra nödvändiga utgifter till en ackumulation av kostnader för den enskilde.

För förbrukningsartiklar och speciallivsmedel gäller staliga regler om pris-

nedsättning och kostnadsbefrielse för vissa kategorier och åldrar. En del landsting har kompletterat dessa regler med högkostnadsskydd i vissa fall. Kost-

naderna i datakömingama, som inte beaktar dessa senare regler, har median-

värden 800 kr/år och medelvärden 1 233 1 691 kr/år. Även dessa resp.

kostnader läggs för vissa ovanpå andra nödvändiga utgifter.

personer Enbart medicinskt betingad fotvård täcks av högkostnadsskydd. Sådan fotvård definieras av sjukvårdshuvudmannen. Kostnaderna i undersökningen avser

54 Yngrestudien studie avsammantagna...

- en

utgifter för fotvårdsspecialist och gäller såväl vanlig som medicinskt betingad

fotvård. "Kostnadsbilden" liknar den för förbrukningsartiklar. Medianvärdet är

800 kr/år och medelvärdet 1 155 kr/år. Avgränsningen av medicinskt betingad fotvård kan behöva preciseras. Medicinsk fotvård innebär att avgiften ingår i

högkostnadskyddet för öppen vård och läkemedel.

För tandvård gäller ett särskilt statligt högkostnadsskydd. Kostnaderna i

undersökningen har ett medianvärde på 800 kr/år och ett medelvärde som är 857 kr/år. För 95 % personerna gäller en högsta årlig kostnad på 1 700 kr. av Tandvård har enligt studien flest antal markeringar hälso- och sjukav vårdstjänster som funktionshindrade har tvingats minska eller helt upphöra med. Tandvård tycks fungera som en regleringspost när den enskildes inkomster är knappa. Tandvård kan det skälet behöva belysas särskilt. av

Sjukresekostnaderna i undersökningen, med median- och medelvärden

800 och 983 kr/år, understiger Merkostnadskommitténs två föreslagna nivåer för högkostnadsskydd SOU 1992:129. Nivåema är l 200 kr/år resp. I 600 kr/år. 25 % undersökningens har kostnader i intervallet l 280 och av personer 4 160 kr och når därmed ovanför den övre nivån. Ett separat högkostnadsskydd för sjukresor alternativt ett skydd är integrerat med öppen vård och som läkemedel förefaller vara en lösning som kan förbättra situationen för de med höga kostnader.

Service I l r Jämfört med andra summerade kostnader har servicekostnadema det högsta t medelvärdet, kr/år. Medianvärdet 6 000 kr/år. Flertalet deltjänster

l

10 645 är

bygger servicekostnadema skall redovisas. l

som upp

Undersökningens kostnader för kommunal hemhjälp har median-, medel- och 1

P95-värden på 4 800, 5 228 och 9 600 kr/år. Per månad är det 400, 436 och

800 kr. Med tanke på att både omvårdnadsbehovet och inkomstsituationen E

varierar bland personerna som mottar den kommunala hemhjälpen, är kostnaderna inte höga. Sett mot bakgrund av ackumulationseffekten och att kom- l inte självklart beaktar de samlade kostnadseffektema av tjänster och munerna

varor som tillhandahålls av andra huvudmän, kan avgifterna dock uppfattas

som höga. .

Medelvärdet för hemhjälp är 1 000 kr/år högre än för kommunal hem-

annan hjälp. Antalet personer i undersökningen som har annan hemhjälp är knappt en tredjedel antalet har kommunal hemhjälp. I många fall förekommer det av som att en och samma person har båda typerna av hjälp. Förekomsten av annan hemhjälp mot betalning speglar sannolikt att vissa kommunala tjänster har

dragits eller att avgifterna har höjts. Problemet kan behöva beaktas eftersom

en minskad tillgänglighet till viktiga tjänster, kan tvinga den enskilde att köpa dyrt via andra kanaler än kommunen. Kostnaderna för avlösarservice och personlig assistans är höga, särskilt om ackumulationseffekten beaktas. Medel- och P95-värdena för avlösarservice är 382 och 800 kr/månad och för personlig assistans 650 och 1 200 kr/månad.

Yngrestudien en studie avsammantagna... 55

-

Antalet bearbetningen bygger på är dock för litet för att slutsatpersoner som ser ska kunna dras. Personer som har kostnader för service i särskilda bostäder uppvisar medianoch P95-värden 2 200 och 3 160 kr/månad. Kostnaderna är sannolikt en

effekt i fråga har omvårdnadsbehov och att avgifter kan

av att personerna stora tas ut till gränsen för ett varierande förbehåll för personliga behov. Nivåupp förbehållen, alternativt systemet med förbehåll som sådant, kan behöva ema belysas med avseende service i särskilt boende, men också med tanke hemhjälp i ordinärt boende.

Resor

Resor består fyra deltjänster; till "särskilda insatser", färdtjänst, riksav resor

färdtjänst och bilstöd. I det senare fallet avser kostnaderna de löpande utgifter

bilstödstagama har för drift och underhåll. De sammantagna kostnaderna som för har medianvärdet 2 700 kr/år och medelvärdet 5 860 kr/år. Här redoresor visas inte kostnader för riksfärdtjänst. Medianvärdet för till särskilda insatser är 2 700 kr/år, dvs. 225 kr/ resor månad. Medelvärdet är något högre, 3 601 kr/år och motsvarar 300 kr/måand. 45 % ligger inom ett intervall på 2 700 och 9 600 kr/år, där den av personerna

kostnaden är 800 kr/månad. I princip innebär värdena att personer som

senare betalar för till särskilda insatser i allmänhet har en kostnad som motresor kollektivtrafiktaxan. svarar Kostnaderna för färdtjänst uppvisar medel- och P95-värden på 233 och 600 kr/månad. 95 % personerna i undersökningen har därmed kostnader som i av stort sett ligger i nivå med kollektivtrafiktaxan. En kollektivtrafiktaxa för färdtjänst tillämpas dock inte av fler än ca 30 % av kommunerna i landet.

Istället måste förklaringen till de låga kostnaderna sökas i andra förhållanden.

En möjlig förklaring, delvis stöds undersökningens kvalitativa material, som av är att andra "mer nödvändiga tjänster och varor" går före resor när den enskildes ekonomiska situation präglas knapphet. En förklaring kan vara av annan

att i fråga visserligen har färdtjänstlegitimation, att det är

personerna men vanligt att åker vissa med bekanta eller att samtidigt med man resor man,

innehav av färdtjänstlegitimation, har en egen bil. De kostnader redovisas i undersökningen beträffande bilstöd, gäller inte

som bilstödets utformning sådant utan kostnader för drift och underhåll. Kostsom

naderna är mycket höga, t.ex. vid jämförelse med kostnaderna för färd-

en tjänst. Median- och medelvärdena 1 200 kr/månad, medan P95-värdet är är ca 2 000 kr/månad. Problemet är att avgöra vad är "nödvändig" driftkostnad som

och vad som är driftkostnad för annan körning. Otillräckligt många personer har lämnat på frågan merutgifter bil till följd av funktionshindret.

svar om av

I de kvalitativa har flera redovisat problem med "fasta kost-

svaren personer

nader" för service och underhåll. Den delen driftutgiftema kan behöva

av belysas i någon omfattning.

Yngrestudien studie avsammantagna...

- en

Sysselsättning

Kostnader i samband med sysselsättning handlar i fleratalet fall om reskostnader och i några fall om kostnader for mat och hygien. Mediankostnaden per år är 4 800 kr dvs. 400 kr/månad. Medelvärdet knapp tusenlapp är en , högre/år, 4 594 kr/år. P95-värdet är 14 400 kr/år eller l 200 kr/månad.

Fritid och rekreation

Fritidskostnadema avser både vardagliga fritidssysselsättningar och semester.

Sammantaget är fritidskostnadema 2 950 och 4 955 kr/år i median- och medel-

värden. Här nedan redovisas enbart kostnader för fritidssysselsättningar. För vardagliga fritidssysselsättningar redovisas ett intervall av kostnader

mellan P50 och P95 225 1 200 kr/månad. Såväl ändamål som belopp -

skiljer sig åt, antagligen effekt olikheter i intressen och allmän

som en av

ekonomisk situation. Stora utgifter för nödvändiga tjänster och varor minskar

utrymmet för aktiv fritid. Många avstår ekonomiska skäl från fritidsen av sysselsättningar och semester. Familjer med funktionshindrade barn kan vara pressade av kostnader för olika pedagogiska material och för aktiviteter. Frågor fritid och rekreation leder naturligt över i frågor om inkomster och om utrymme för annat än det nödvändigaste.

Annat Kostnaderna for annat ytterligare tjänster och varor är avsevärda. Inter- - vallet mellan P50 och P95 omfattar 600 1 200 kr/månad. Studien har gett en viss kunskap om vilka områden och särskilda tjänster/varor som uppfattas som nödvändiga. Bl.a. avses utgifter för särskilda råvaror, stor användning av heloch halvfabrikat, frekventa besök hos frisör etc. Det handlar även om olika

"dolda utgifter", t.ex. svårigheter att utnyttja reapriser på varor. I undersökningsbilagan till betänkandet redovisas antalet personer som har lämnat svar på den kvalitativa frågan fråga 33 och vilka tjänster/varor som har en hög svars-

andel. Ytterligare kunskap redovisas i studien om dolda merkostnader. Flerparten tjänster/varor under denna rubrik köps över marknaden. Därmed har

utredningen ingen funktion att fylla beträffande kostnadssidan. Istället framstår

inkomstsidan som viktig.

1.7 Inkomster

I avsnittet redovisas en översikt över hushållens disponibla inkomster. Olika mått diponibel inkomst anges dels för samtliga hushåll, dels för hushåll där den funktionshindrade är flicka/kvinna resp. pojke/man. Vidare redovisas några variabler som "förklarar" skillnaderna i disponibel inkomst efter att bostads-

kostnad har betalats disp2. Slutligen kommenteras materialet.

Yngrestudien en studie avsammantagna... 57

-

1.7.1 Disponibel inkomst för hushåll med

funktionshindrade kvinnor resp. män

I avsnitt 1.5 redovisas vissa restriktioner som är betydelse för inkomstbeav räkningama. Restriktionema gäller bostadskostnad, uppehällekostnad och reskostnad. Vidare redogörs för nivåer disponibel inkomst. Dessa nivåer är sex av följande: l Disp Nettoinkomst, dvs. nettoinkomst arbete, pension och bidrag. av Disp Nettoinkomst efter att bostad är betald.

Disp Nettoinkomst efter att bostad och uppehälle är betalda.

Disp 4: Nettoinkomst efter att bostad, uppehälle och kostn. är betala da. Disp Nettoinkomst efter att bostad, uppehälle och kostn. b är betalda. Disp Nettoinkomst efter att bostad, uppehälle och kostn. är betalc da. En översikt över måtten disponibel hushållsinkomst i tabell 1.54. ges

Tabell 1.54 Disponibel hushållsinkomst med avseende på kön hos den funktionshindrade

Disp.ink An. Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max 1 tal kvinnor 137 7.200 55.068 88.632 137.676 151.l27,6 194.328 322.596 408.000 män 135 7.200 48.240 90.000 156.000 l72.781,6 240.000 360.000 453.996 totalt 272 7.200 54.768 88.860 153.336 161.875,0 216.144 347.268 453.996 Disp.ink 2 kvinnor 125 -24.000 7.716 60.144 102.000 l 13.535,1 l 56.000 264.240 322.596 män 126 -87996 15.600 62.556 111.102 121.930,6 171.S88 261.000 381.996 totalt 251 -87396 14.496 61.200 105.168 ll7.749,6 158.400 264.240 381.996 Disp.ink 3 kvinnor 125 438.048 -39.l16 11.764 34.524 41.017,0 66.288 150.192 235.168 män 126 -155.580 -65.184 -6.384 30.498 40.820,0 79.168 186.540 289.488 totalt 251 455.580 -56.8l2 4.984 33.200 40.9l8.2 77.460 173.952 289.488 i Disp.ink 4 kvinnor 125 448.448 -41 l 6 8.220 29.516 35905,0 65.688 143.736 235.168 män 126 458.880 -67.584 -10.336 25.835 35.34l 76.980 183.140 286.688 totalt 251 458.880 -67.402 -924 27.808 35.62l,8 70.204 169.384 286.688 Disp.ink 5 kvinnor 125 470.348 -42.916 -666 26.880 31228,7 54.684 139.152 235.168 män 126 -160.380 49.584 -17.280 15.758 30.728,8 75.780 178.668 285.488 30.977,7 66.836 164.584 285.488

58 Yngrestudien studie avsammantagna...

- en

Disp.ink 6 kvinnor 125 484.748 -51.716 -6.932 20.428 27.28l,4 51.684 136.536 229.26 män 126 460.380 49.534 .23400 13.332 27343,: 75.730 173.240 285.48 totalt 251 484.748 49.584 42.336 18.302 27.3l2,4 56.544 164.584 285.4

Disp 1 har ett medianvärde på 153 336 kr/år och ett medelvärde 161 875

kr/år, dvs. 12 778 13 490 kr/månad i nettoinkomst av arbete, pension

resp.

och bidrag. Den genomsnittliga nettohyran per månad är 3 677 kr medel-

värdet för disp 1 minus medelvärdet för disp 2. Den genomsnittliga uppe-

hällekostnaden månad är 6 403 kr medelvärdet for disp 2 minus medelper

värdet för disp 3. En uppehällekostnad på det beloppet betyder att det genomsnittliga hushållet, avseende disp har drygt två familjemedlemmar.

Tabellvärdena visar också att spridningen i disp 1 är mycket stor. 90 % av hushållen P5 P90 har inkomster i intervallet 54 768 och 347 268 kr/år. - Extrema inkomster finns därtill åt båda hållen i form av en minsta och en högsta inkomst 7 200 453 996 kr/år. resp. Efter betalning bostadskostnad disp 2 har några hushåll minusvärden. av

Efter utlägg för uppehälle disp 3 har än 5 % hushållen minusvärden.

mer av

Efter betalning hälso- och sjukvårds- och Servicetjänster disp 4 har 25 %

av minusvärden. Fler än 25 % har minusvärden för disp 5 och

Av tabellvärdena framgår att vissa skillnader finns i olika disponibla in-

komster mellan hushåll där den funktionshindrade är flicka/kvinna resp.

pojke/man. Hushåll med manliga funktionshindrade har högre disp ink 1 och

Hushåll med funktionshindrade kvinnor har högre disp ink 4 och

medan "manliga hushåll" har högre disp ink En statistisk prövning av disp

2 visar dock att den skillnad finns, inte är statistiskt säkerställd. De som mycket små skillnaderna beträffande disp 3 6 ger samma resultat. -

1.7.2 Variabler som "förklarar" skillnader i

disponibel inkomst

Sju variabler har använts för att "förklara" utseendet disponibel inkomst

dvs. nettoinkomst efter att bostadskostnad är betald. Variablema är kön, ålder,

sysselsättning pension kontra arbete eller pension+arbete, bidrag exklusive bostadsbidrag/tillägg, bostadsbidrag/tillägg, antal funktionshinder och andra

hälsoproblem. Regressionsberäkningarna visas i bilaga 2 till kapitlet. Resulta-

tet är följande:

Kön

Kön har nämnts tidigare. Hushåll med manliga funktionshindrade har högre disp ink med ett värde inte är statistiskt säkert.

men som

Yngrestudien studie avsammantagna... 59

- en

Ålder Åldersfaktorns inverkan är oklar. Lägst disponibel inkomst finns i hushåll där den funktionshindrade är i åldern 16-17 år. Därefter ökar inkomsterna succes-

sivt i följande ordning: 35-44 år, 55-64 år, 0-6 år, 25-34 år, 45-54 år, 7-15 år

och 18-24 år. Skillnaden mellan högsta och lägsta värde är 33 000 kr/år. Värdena för respektive åldersgrupp, och därmed skillnaderna mellan är grupperna, inte statistiskt säkra.

Inkomstlyp Den genomsnittliga skillnaden mellan att enbart ha pensionsinkomst och att ha arbetetsinkomst eller arbetsinkomst plus pensionsinkomst är knappt 40 000 kr/år till förmån för arbetsinkomst. Denna siffra är säker, relativt de variabler som har använts.

Bidrag

Även skillnaden mellan att ha eller inte ha bidrag exkl. bostadsbidrag/tillägg

är statistiskt säker. Den genomsnittliga bidragsinkomsten höjer disp 2 med

41 000 kr/år.

Bostadsstöd

Hushåll som har bostadsstöd kan antas ha lägre disp ink än de inte har ett

l som

E sådant stöd. Disp ink 2 är knappt 39 000 kr/år lägre för hushåll med bostads-

% stöd. Denna uppgift är statistiskt säker. l

l Antal funktionshinder

Antal funktionshinder har ett svagt positivt samband med disp ink. Det betyder att hushåll med personer som har fler än ett funktionshinder har något en högre disp ink 2 än hushåll där den funktionshindrade har ett funktionshinder. Skillnaden är 1 400 kr/år, men värdet är inte statistiskt säkert.

Andra hälsoproblem Hushåll med personer som, utöver funktionshinder, även har andra hälsopro-

blem, har genomsnittligt 9 200 kr/år lägre disp 2 än övriga. Uppgiften är inte

statistiskt säker.

1.7.3 Bedömning

Minusvärden för vissa hushåll efter betalning av samtliga tjänster är förvänta-

de, men inte att det handlar om så stora belopp redovisas i tabell 1.54. som

Tabellen visar att utgifterna för dessa tjänster lägger sten börda. Vissa hushåll har redan i utgångsläget och efter betalning bostadskostnad och

av uppehälle en mycket knapp situation. Frågan är de redovisade uppgifterna om bör ifrågasättas i något avseende.

60 Yngrestudien studie avsammantagna...

- en

Som har framhållits inledningsvis är inkomstuppgiftena baserade en mindpopulation än motsvarande för kostnader. Drygt hälften har redovisat inre

komstuppgifter. De genomsnittliga uppehällekostnadema på drygt två basbelopp tyder att många ensamstående inte har lämnat inkomstuppgifter eller

har lämnat ofullständiga uppgifter. Det medför i så fall en viss skevhet be-

träffande inkomstuppgiftema.

Ett annat problem är att de initiala nettoinkomstema disp 1 är låga i vissa

fall. 4 564 kr/månad för P5 är trovärdig uppgift, men knappast minimi-

en värdet 600 kr/månad inte de hushåll har socialbidrag till sin om som avses försörjning. Även minimivärdet för disp 2 kan ifrågasättas. Med ett antagande 0 kr i utgångsläget skulle det handla om en nettobostadskostnad 7 333 om kr/månad.

Värdena för disp 3 6 är oproblematiska sedda i relation till disp 1 och

-

En aspekt inkomstuppgifterna är att de gäller hushåll. För att få en

annan

precis jämförelse mellan olika grupper skulle uppgifterna ha behövt räknas om

till s.k. jämförbar disponibel inkomst, dvs. till enpersonsinkomster. Av tidsskäl har det inte varit möjligt att göra sådan omräkning. Det nämnda förhållanen det måste dock hållas i minnet när olika resonemang förs och slutsatser dras.

Sammanfattningsvis visar genomgången av inkomster att vissa skevheter kan

föreligga kräver stor försiktighet beträffande slutsatser. som

1.8 Särskilt utsatta

grupper

I avsnittet belyses inledningsvis vilka de sjutton funktionshindren i enkäten av medför de högsta kostnaderna. En genomgång sker av samtliga summerasom de tjänster, och deltjänster i den mån värden har kunnat tas fram, men utan av kommentarer. Regressioner för summerade tjänster redovisas i bilaga 3:1-3 till kapitlet Därefter för var och en av kostnadspostema kostn. a, b och anges de funktionshinder medför högst kostnader. En indelning i grupperna a, c, som och d sker i det senare fallet. c

1.8.1 Funktionshinder och kostnader

Olika funktionshinder innebär, tillsammans med andra faktorer som kön, ålder,

antal funktionshinder och andra hälsoproblem, olika stora kostnader. När, i det

följande, vissa funktionshinder "pekas ut", betyder det tekniskt sett att kostnaderna för vart och dessa belyses utan att andra funktionshinder eller ett av faktorer påverkar värdet. Det belyses är emellertid inte kostnaderna för som funktionshindret som sådant, utan kostnaderna för personer som har funktionshindret. Eftersom dessa personer samtidigt kan ha andra funktionshinder och andra hälsoproblem vägs även kostnader för dessa in. Ett exempel får illustrera vad det handlar om. Antag att vi har tre där den har autism, den andre autism, rörelpersoner ene

senedsättning och utvecklingsstörning och den tredje kronisk smärta, rörel-

Yngrestudien studie avsammantagna... 61

- en

senedsättning och synskada. Vi vill först avgöra vilka kostnader som personer

med autism har. Två personer har autism och deras samlade kostnader bedöms mot bakgrund av de samlade kostnaderna hos personerna som inte har autism. En person har kronisk smärta. Dennes kostnader jämförs mot övrigas som inte

har kronisk smärta. Osv. Givetvis görs korrigeringar för att antalet personer

varierar som har olika funktionshinder. Genom att på det sättet göra beräkningar funktionshinder för funktionshinder, får respektive funktionshinder olika

tyngd när det gäller att förklara de samlade kostnaderna och kostnaderna för

olika deltjänster.

Funktionshinder som innebär högst kostnader för respektive tjänst/vara Storleken på kostnaderna redovisas först i samband med kostn. a, b och c i nästa avsnitt. Här anges enbart vilka av fyra funktionshinder som innebär de högsta kostnaderna för respektive tjänst.

Hälso- och sjukvård summerade kostnader

Rörelsenedsättning, afasi, diabetes, annat funktionshinder.

HabiIitering/rehabilitering

Annat funktionshinder, hjärnskada i vuxen ålder, hjärt- och lungsjukdom,

astma/allergi.

Hjälpmedel Hjärt- och lungsjukdom, utvecklingsstörning, hörselskada/dövhet, epilepsi.

Läkarvård Annat funktionshinder, kronisk smärta, mag- och tarmsjukdom, hjärnskada i vuxen ålder.

Läkemedel

Hjärnskada i vuxen ålder, psykisk sjukdom/nedsättning, hörselskada/dövhet, mag- och tarmsjukdom.

F örbrukningsartiklar

Hörselskada/dövhet, mag- och tarmsjukdom, utvecklingsstörning, diabetes.

Speciallivsmedel Dövblindhet, hjärnskada i vuxen ålder, rörelsenedsättning, diabetes.

Fotvård Afasi, autism, mag- och tarmsjukdom, kronisk smärta.

62 Yngrestudien en studie avsammantagna...

-

Sjukresor Annat funktionshinder, rörelsenedsättning, synskada/blindhet, utvecklingsstörning.

Service summerade kostnader

Autism, hjärnskada i vuxen ålder, psykisk sjukdom/nedsättning, utvecklingsstörning.

Kommunal hemhjälp

Diabetes, rörelsenedsättning, talskada/talsvårighet, hjärnskada i vuxen ålder.

Övriga delijänster

Värden saknas.

Resor summerade kostnader

Rörelsenedsättning, afasi, psykisk sjukdom/funktionsnedsättning, astma/allergi.

Resor till särskilda insatser

Hjärt- och lungsjukdom, psykisk sjukdom/nedsättning, annat funktionshinder,

hörselskada/dövhet. l l i Färdtjänst l Hjämskada i vuxen ålder, talskada/talsvårighet, synskada/blindhet, astmalallergi. j

Riksfärdtjänst i Värden saknas.

l

l Bilstöd Hjämskada i vuxen ålder, epilepsi, utvecklingsstörning.

i

Sysselsättning Värden saknas.

Fritid och rekreation summerade kostnader

Diabetes, hjärt- och lungsjukdom, rörelsenedsättning, epilepsi.

Frilidssysselsättning Diabetes, hjärt- och lungsjukdom, hjärnskada i vuxen ålder, rörelsenedsättning.

Yngrestudien en studie avsammantagna... 63

-

Semester Diabetes, kronisk smärta, rörelsenedsättning, utvecklingsstörning.

Andra tjänster och varor Autism, psykisk sjukdom/nedsättning, rörelsenedsättning, hjärnskada i vuxen ålder.

1.8.2 Några utsatta grupper med avseende på

funktionshinder

l En möjlig väg att klargöra vilka grupper som är de mest utsatta, är att ta fasta vilka funktionshinder som medför de högsta sammanlagda kostnaderna och belysa hur med dessa funktionshinder fördelade

i att personer är grupperna

c och d som har skapats med avseende på svar om ekonomiska effekter. Eftersom höga kostnader i sig inte behöver leda till utsatthet om individerna/ hushållen har inkomster som kan täcka kostnaderna, finns en kompletterande väg, nämligen att belysa kostnaderna för de personer/hushåll som har de lägsta

i disponibla inkomsterna efter att kostnaderna har betalats. Resultat med ut-

gångspunkt från båda dessa vägar skall redovisas. Vid användning av samma metodik som har anförts ovan regressionsanalys i framträder höga kostnader för tre olika funktionshinder med avseende på

l kostn. a och kostn. Det är autism, begåvningsmässig nedsättning efter hjämskada vid vuxen ålder och rörelsenedsättning. När det gäller kostn. c tillkom-

mer ytterligare två funktionshinder, nämligen psykisk sjukdom/funktionsnedsättning och diabetes. Kostnadsdata för dessa funktionshinder finns tillgängliga och skall redovisas. Inledningsvis tas de summerade kostnaderna upp samt disp dvs. den disp-

onibla inkomsten för hushållen när bostad, upphälle och tjänster/varor till följd

av funktionshinder är betalda. Uppgifterna redovisas i tabell 1.55.

64 Yngrestudien en studie avsammantagna...

-

Tabell 1.55 Kostnader och disponibel inkomst 6 för personer med fem olika funktion hinder

Autism Alla Antal Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max kost a 23 200 800 1.800 2.400 7.570,8 12.000 28.200 33.600 kostb 28 480 1.200 2,124 6.015 9.632,4 14.000 32.100 34,800 kost c 28 1.200 1.600 4.200 10.300 15.12l,7 21.000 46.800 68.400 disp6 19 15.080 15.080 46.048 13.216 30.127,0 87.356 236.116 236.116 Hjärnskada Alla Antal Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max kost a 44 610 1.000 2.550 6.820 I0.19I,8 I2.970 36.000 45.600 kostb 47 1.200 L730 5.600 9.800 14.863,9 18.400 50.640 62.154 kost c 48 1.200 1.730 5.200 13.150 17.003,8 23.500 52.320 62.154 disp6 21 -78,932 -44,290 -784 26.112 41.828,7 83.092 178.668 192.466 Rönelsenedsättning Alla Antal Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

disp 100 415.442 -64658 .9.724 22.640 2s.74s,3 51.672 173.928 285.488 i Psykisksjukdom/bedsiittning Alla Antal Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max l

disp6 12 -80.412 -80.4l2 -9.l99 4.3l9 22.244,0 33.669 196.920 196.920 Diabetes Alla Antal Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max kost a 34 240 650 2.450 6.725 7.741,1 l3.000 16.700 30.000 kostb 35 800 1,200 3.300 8.000 10.941,6 17.000 32.764 36.600 kost c 35 1.200 1.250 4.300 11.006 l3.478,7 18.400 34.800 51.000 disp6 18 -30.392 -30.392 10.012 35.276 37.173,2 59.204 111.702 111,702

Det kan först konstateras att antalet personer varierar som har resp. funktionshinder. Kostnader för autism, psykisk sjukdom/nedsättning och diabetes redovisas av ca 30 personer vardera, mot ca 50 för hjärnskada och 200 för rörelsenedsättning. Vidare framgår att median- och medelvärdeskostnaderna i allmän-

het är högre än genomsnittet för summerade kostnader se avsnitt 1.6. Undan-

tag är medianvärdet for kostn. a och median- och medelvärdet for kostn. b be-

Yngrestudien en studie avsammantagna... 65

-

träffande autistiska liksom median- och medelvärdena för kostn. b personer, hos personer med psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning. För personer med diabetes gäller också att medelvärdet för kostn. c är lägre. De generellt sett högre medelvärdena anger att många personer har mycket stora kostnader. Så är t.ex. P75 och P95-värdena högre än genomsnittet för summerade kostnader kostn. c, med undantag för diabetes och P95 vid psykisk sjukdom/nedsättning. De höga kostnaderna för samtliga personer med respektive funktionshinder reser frågan hur dessa är fördelade på c och Vidare personer grupperna a, eftersom gruppindelningen handlar om upplevda ekonomiska effekter - -

gäller frågan om det enbart är höga kostnader eller om det är en kombination

av höga kostnader och låga disponibla inkomster som avgör hur personerna

har svarat angående ekonomiska effekter. För att belysa detta granskas varje funktionshinder för sig med indelning i och I tabell 1.56

grupperna a, c redovisas kostnader för personer med autism.

Tabell 1.56 Kostnader för delgrupper av personer med autism

Autism Grupp a N Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max kostn. a 1 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 kostn.b l 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 kostn. c 1 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 7.080 disp6 1 1.636 1.636 1.636 1.636 L636 1.636 1.636 1.636 Grupp b N Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max kostn. a 200 200 1.800 2.400 6.986,2 12.000 33.600 33.600 kostn.b 13 480 480 3.200 8.600 10.379,1 16.000 34.800 34.800 kosm. c 13 2.400 2.400 12.000 17.400 l9.5l7,5 21.200 68.400 68.400 disp6 9 38.848 48.848 -5.552 49.240 45.326 101.336 138.068 138,068 Grupp c N Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max kosm. a 5 1.600 1.600 2.250 3.300 8.590,0 7.600 28.200 28.200 kosm.b 6 1.600 1.600 2.700 4.125 8.708,3 7.600 32.100 32.100 kostn. c 6 1.600 1.600 3.300 6.275 12.14l,7 8.600 46.800 46.800 disp6 6 -30.880 -30.880 45.152 39.488 59.402,7 87.356 236.116 236.116 Grupp d N Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max kosm. a 6 1.600 1.600 2.800 2.100 7.875,0 14.850 24.800 24.800 kostn.b 8 1.200 1.200 1.700 2.250 9.431,3 18.550 29.250 29.250 kostn. c 8 1.200 1.200 1.800 4.700 11.2I8,8 21.825 31.900 31.900 disp6 3 -115.080 -115.080 15.080 -39.972 -64.526.7 -38528 -38528 -38.528

66 Yngrestudien en studie avsammantagna...

-

Enbart en person med autism finns i grupp a. Något klart utslag ges därför inte. Grupp b har högre kostnader än genomsnittet för kostn. b och väsentligt högre för kostn. Det stämmer väl överens med hypotesen beträffande kostc.

nader och upplevda ekonomiska effekter avsnitt 1.4.2. Även lägre kost-

se

nader för grupp c och grupp d stämmer med hypotesen. De lägre inkomsterna för d motsäger dock hypotesen. Personerna i denna grupp borde, med

grupp

den situationen, ha redovisat besvärliga ekonomiska effekter. En förklaring kan

att flera personer har fallit bort beträffande inkomstredovisningen. Dessvara utom är antalet inkomster mycket litet, bara tre personer. som uppger

Tabell 1.57 Kostnader för delgrupper av personer med hjärnskada

Hjlrnskada Grupp a N Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max kostn. a 5 2.400 2.400 5.100 8.750 14.570,0 11.000 45.600 45.600 kostn.b 5 7.200 7.200 13.550 15.800 22.490,0 20.700 55.200 55.200 kostn. c 5 7.200 7.200 15.800 16.250 24.150,0 23.400 58.100 58.100 disp6 3 -78.932 -78.932 -78.932 10.416 -1.135,0 65.112 65.112 65.112 Grupp b N Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max kostn. a 14 610 610 1.600 7.450 12.3l7,9 20.800 38.640 38.640 kostn.b 14 1.600 1.600 9.700 16.105 21.349,6 27.340 62.154 62.154 | i kostn. c 14 1.600 1.600 9.800 22.550 25.083,9 37.200 62,154 62.154 i disp6 6 44.290 44.290 -24.356 -1.103 39.080,0 126.664 178.668 178.668 Grupp e N Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

1.800 4.800 5.004,4 8.450,0 9.150 9.150 i

kostn.a 9 800 800 kostn.b 9 1.800 1.800 4.300 8.800 8.737,8 10.540 25.550 25.550 i kostn. c 9 1.800 1.800 4.300 9.600 1l.937,8 17.740 32.750 32.750 disp6 4 -33384 43.384 47.084 44.054 61 .797,5 140.679 192.466 192.466 Grupp d N Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max kostn. a 16 1.730 1.730 3.800 6.900 9.881,3 15.400 31.320 31.320 kostn.b 19 1.200 1.200 4.500 8.500 l0.980,0 16.400 33.900 33.900 i kostn. c 20 1.200 1.465 4.650 9.050 1l.84l,0 17.675 32.610 33.900 disp 6 8 168 168 20.740 48.260 50.0l7,0 82.304 97.360 97.360

Hypotesen tycks ha bättre stöd när det gäller hjärnskada i vuxen ålder. Kost-

naderna är enligt tabell 1.57 ganska lika i grupp a och b och högre än i

och d inkomsterna är lägre i än Även här är grupperna c - men grupp a dock antalet personer som uppgiñema bygger litet.

Yngrestudien en studie avsammantagna... 67

-

Tabell 1.58 Kostnader för delgrupper av personer med rörelsenedsättning

Rörelsenedsi min; Grupp a N Min P25 P50 Medel 17s P95 Max kosm. a 42 24 2.400 3.140 5.722 3.927,4 9.800,0 20.810 62.850 kostn.b 43 1.600 3.600 7.200 13.700 17.60s,1 23.400 44.810 64.050 kosm. c 43 3.600 4.300 11.400 13.200 23.021,4 29.450 53.100 33.250 disp6 29 430.170 -7s.932 47.564 10.416 12.299,1 31.292 65.112 285.488 - Grupp b N Min P25 P50 Medel P75 P95 Max kosln. a 54 24 240 1.600 3.925 8.456,7 12.300 32.000 34.300 kostn.b 57 24 1.400 5.900 11.400 14.359,0 20.660 36.800 46.200 kostn. c 57 1.220 1.400 6.550 16.900 1s.720,4 25.600 47.300 70.200 disp6 27 -91.10s .50334 -9.280 33.124 34.3s0,9 52.208 173.240 178.668 Grupp c N Min P25 P50 Medel P75 P95 Max kostn. a 36 400 450 1.675 4.225 6.317,2 s.145,00 31.850 32.300 kostn.b 41 S68 1.150 2.850 7.650 9.236,7 10.540 25.550 41.450 kostn. c 41 1.000 1.200 3.200 8.216 11.26s,4 16.800 32.750 45.950 disp6 22 -115442 -33384 4.400 32.238 42.229,0 75.780 174.616 192.466 Gruppd N Min 12s P50 Medel P75 P95 Max

Personer med rörelsenedsättning är enligt tabell 1.58 tillräckligt många för att

visa om hypotesen är rimlig. Det visar sig att den är det, både beträffande kostnader och inkomster. Grupp har både kostnader och mindre inkomsa mer

ter. Det senare framgår av median- och medelvärdena för disp Inkomstskillnaden gentemot de övriga grupperna är större än förklaras kostnads-

som av skillnaden.

68 Yngrestudien studie avsammantagna...

- en

Tabell 1.59 Kostnader för delgrupper av personer med psykisk

sjukdom/funktionsnedsättning

Psykisk sjukdom/nedsättning

Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max Grupp I N 3 3.400 3.400 3.400 8.I00 8.466,7 13.900 l3,900 l3.900 kostn.a kostn. b 3 3.400 3.400 3.400 8.100 9.366,7 16.600 16.600 16.600

3 15.300 15.300 15.300 17.800 l7.466,7 19.300 19.300 l9.300 kosm.c disp6 2 -80.412 -80.412 -80.4l2 43.672 -43.672,0 -6.932 -6.932 -6.932

Grupp b N Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max

200 200 1.800 4.390 l0.025,5 l4.000 38.640 38.640 kostn.a ll b l2 3.200 3.200 4.995 89.000 l3.4l0,0 15.250 50.640 50.640 kostn. 12 4.400 4.400 12.720 16.680 20.Il8,3 25.100 52.320 52.320 kostn.c disp6 4 -l2.466 42.466 -6.920 4.367 24.40l,0 55.722 l0l.336 101.336

Min P5 P25 P50 Medel P75 P95 Max Gruppc N 450 450 975 2.375 2.823,8 4.420 6.600 6.600 kostn.a 8 kostn. b l0 450 450 2.650 4.050 5.379,0 5.540 20.350 20.350

450 450 3.300 7.270 7.239,0 9.300 20.350 20.350 kostn.c l0 E disp6 5 1.466 1.466 10.012 30.592 52.560,8 36.746 196.920 196.920

P25 P50 Medel P75 P95 Max

E

Gruppd N Min P5 200 200 800 7.350 8.750,0 15.200 21.600 21.600 kostn.a 6 I b 7 1.200 1.200 L400 3.620 l0.860,0 16.400 33.900 33.900 kostn. 7 L200 1.200 1.400 3.620 13.945 30.400 33.900 33.900 kostn.c

i

disp6 l -6.l36 -6.I36 -6.l36 -6.l36 -6.l36,0 -6.l36 -6.l36 -6.l36

l

Även det gäller psykisk sjukdom/funktionsnedsättning tycks hypotesen inte

när l beaktas, här 1 kunna förkastas när såväl kostnader som inkomster men även l

ñnns problem med ett alltför litet antal framgår av tabell 1.59.

personer som

Yngrestudien en studie avsammantagna... 69

-

Tabell 1.60 Kostnader för delgrupper av personer med diabetes

Diabetes Grupp a Medel kosm. a 7.985,7 kostn.b l4.928,6 kosm. c 2l.442,9 disp6 l2.484,0 Grupp b N Medel P95 kostn. a 6.568,8 l6.700 kostn.b 9.175,0 20.660 . kostn. c l0.300,0 20.660 disp6 532309 lll.702 . Grupp c Medel P95 kostn. a l6.650,0 kostn. b ll.$00,0 kostn. c l5.l00,0 disp6 2l.522,7 Gruppd Medel kostn. a 7.655,1 kostn.b l0.795,l kostn. c l2.395l disp6 45.499;

Högre kostnader för diabetes enligt tabell 1.60 i grupp a stämmer med hypotesen för kostn. c, medan däremot grupp b visserligen har högre medianvärde men lägre medelvärde än både grupp c och grupp d för samma kostnadspost..

Hypotesen stämmer alltså för medianvärdena inte för medelvärdena där men

grupp a har högst kostnader och grupp b lägst. Vad gäller inkomsterna efter betalning utgifter disp 6 har

av - - grupp

följd av grupperna c, d och den mest bekymmersamma situationen beträffande medelvärdet. Även detta stämmer med hypotesen, med undantag för grupp Antalet personer/hushåll som redovisar disp 6 är väl litet för att resultatet skall anses säkert, dvs. samma situation gäller som för några av de övriga

funktionshindren.

70 Yngrestudien en studie avsammantagna...

-

Kostnader för personer/hushåll med de lägsta

inkomsterna

Genom att resonera med utgångspunkt från såväl kostnader som inkomster har

den kompletterande vägen, nämnd inledningsvis, redan berörts. Men kostnaderna kan också belysas direkt för personer/hushåll som har de lägsta mer inkomsterna efter att kostnaderna har betalats. Frågan är då vad som kvarstår det har sagts hittills och om de nämnda funktionshindren fortfarande av som kommer i fokus. Med metodik tidigare har kostnaderna belysts med avseende samma som funktionshinder i ett inkomstintervall för disp med högsta värde för disp 6

18 302 kr. Intervallet i fråga är de två lägsta kvartilema för disp Resulta-

tet kvarstår i förhållande till tidigare, men med en viss förändring så att även

hörselskada/dövhet, synskada/blindhet och hjärt- och lungsjukdom visar sig

generera höga kostnader. Överhuvudtaget tycks skillnaderna mellan kostnader

för olika funktionshinder minska beträffande personerna med de 50 %-en

lägsta inkomsterna efter betalning. Regressionsberäkningar framgår av bi-

laga 4 till kapitlet.

1.8.3 Bedömning

Avsnittet har ägnats att försöka klargöra vilka funktionshinder som innebär särskilt höga kostnader. En genomgång av olika deltjänster av hälso- och sjukvård, service etc. visar att funktionshindrens tyngd vad gäller kostnader är olika från tjänst till tjänst. Det är först vid summeringar av tjänster som det

går att fånga vissa mönster. Utgående enbart från kostnader visar det sig att autism, begåvningsmässig nedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder, rörelsenedsättning, psykisk sjukdom/nedsättning och diabetes innebär höga kost-

nader. Utgående från såväl kostnader som inkomster visar det sig att personer med typ funktionsnedsättning har olika grad av utsatthet. I stort sett samma av

bekräftas hypotesen att har anfört negativa ekonomiska effekter

personer som

av utgifter se avsnitt 1.4.2, antingen har högre kostnader eller lägre inkoms-

ter efter betalning än genomsnittligt. Utgående från personer med de 50 %-en lägsta inkomsterna efter betalning, har fortfarande personer med de fem

nämnda funktionshindren högst kostnader, men nu tillsammans även med

i har hörselskada/dövhet, synskada/blindhet och hjärt- och lungpersoner som

sjukdom. Överhuvudtaget minskar skillnaderna mellan kostnader för olika

funktionshinder i dessa inkomstlägen. En slutsats är att vissa funktionshinder innebär högre kostnader än andra. Vidare har vissa personer/hushåll svårare situation än andra beroende en högre kostnader och/eller lägre inkomster. I stort sett finns dessa personer i de som har benämts a och Personerna kan ha olika huvudfunktionshingrupper der och olika kompletterande hinder. Av alla som har redovisat kostnader, 490 stycken, finns 77 personer i grupp a och 140 stycken i grupp Vid genomgången fem, funktionshinder som innebär särskilt höga kostnader har 59 av "hittats" tillhör grupp a och 112 som finns i grupp Som frampersoner som

Yngrestudien studie avsammantagna... 71

- en

går fångar inte de fem typerna av funktionshinder alla i grupp a och grupp "Utpekandet" av vissa funktionshinder innebär alltså inte någon uttömmande beskrivning av personer/hushåll med särskild utsatthet. I sådana personerlhushåll kan även finnas andra funktionshinder än de nämnda, vilket visas i avsnitt 1.4 där tyngdpunktema när det gäller typer av funktionshinder i grupperna a, c och d redovisas.

DINA UTGIFTER FÖR

service, Vård och

behandhng

Avgiftsutredning Soclaldepartemen 1 994

BAKGRUNDSFRÄGOR

Detta formulär kommer att besvaras både av personer som själva har funktionshinder och har barn med funktionshinder. Därför personer som

vill vi inledningsvis veta vilken av dessa kategorier Du tillhör. Har Du

barn med funktionshinder är det barnets personuppgifter vi efterfrågar i

formuläret. Om Du har barn och både Du och barnet har funktionshinder vill vi att

Du ringer oss innan Du svarar frågorna.

1 Jag har själv funktionshinder

2 Jag har ett barn med funktionshinder

Ditt/Ditt barns kön

l Man/pojke

2 Kvinna/flicka

Din/Ditt barns ålder

Dina/Ditt barns familjeförhållanden

Bor ensam Delar bostad med make/maka/sambo Delar bostad med make/make/sambo samt barn Delar bostad med förälder/föräldrar eller annan anhörig Delar bostad med barn Annat, nämligen

Bilaga 1

Typ av funktionsnedsättning flera alternativ kan anges

1 Afasi

2 Astma/allergi

3 Autism 4 Diabetes 5 Dövblindhet

6 Epilepsi

Hjämskada som har uppstått i ålder vuxen

Hjärt-/lungsjukdom

Hörselskada/dövhet Kronisk smärta Mag-/tannsjukdom

Psykisk sjukdom/funktionsnedsättning Rörelsenedsättning

Synskada/blindhet Talskada/talsvårighet Utvecklingsstörning Annat funktionshinder, nämligen

När uppkom Din/Ditt barns sjukdom/skada

Vid födseln För mindre än 2 år sedan För mellan 2 och 10 år sedan För mer än 10 år sedan

Har Du/Ditt barn något annat hälsoproblem än det/de har nämnts som ovan

1 Ja, nämligen

2 Ja, nämligen

3 Nej

Vilken eller vilka av följande insatser hade Du/Ditt barn år 1993

1 hemtjänst

2 färdtjänst

3 särskilda omsorger

Ar Du/Ditt barn medlem i en handikapporganisation

Ja NeJ .

76 Bilaga 1

FRÅGOR

OM NYTTJANDE AV OLIKA

OCH AVGIFTER

TJANSTER/V4ROR

FOR DESSA

I avsnittet ställs frågor upplysningar Din/Ditt barns samlade som ger om användning tjänster och varor samt kostnader for dessa. av

När det gäller kostnader har Du alltid en möjlighet att lämna ett exakt

i alternativ 1 har en prickad linje. Använd med fördel den svar som möjligheten. Om Du inte kommer ihåg exakt eller vill ge ett mer ungefärligt kryssar Du för något annat alternativ. Lägg märke till svar

den tidsperiod som varje fråga omfattar.

Följande tjänste- och varuområden tas med i fonnuläret:

Hälso- och sjukvård, läkemedel m.m, Habilitering och rehabilitering, hjälpmedel, tolktjänst för vardagstolkning,

sjukvård, läkemedel, förbrukningsartiklar, specialkost, fotvård, tandvård,

sjukresor.

Service m.m.; Hemhjälp, ledsagarservice, avlösarservice, korttidsvistelse, växelvård,

personlig assistans, hjälp i bostad med särskild service.

Kommunikationer; Resor till "särskilda insatser", färdtjänst, bilstöd.

Sysselsättning; Arbete, skola och utbildning, dagverksamhet.

Fritid och rekreation; Fritid, rekreation och semester.

Ytterligare tjänster och varor;

Andra tjänster/varor behövs och används till följd av funk-

som tionshinder och ohälsa.

Bilaga 1 77

Hälso- och läkemedel

sjukvård,

m.m.

Habilitering och rehabilitering

10 a. Har Du/Ditt barn haft kontakt med någon habiliterings- eller

rehabiliteringsverksamhet under de senaste 3 månaderna

1 Ja, gånger 2 Ja, 3 gånger 3 Ja, 4- 7 gånger 4 Ja, 8 eller fler gånger 5 Nej, ingen kontakt

10 Om ja, av vem har Du/Ditt barn fått habilitering eller rehabilitering

Flera alternativ kan anges.

1 Landstinget 2 Kommunen 3 Annan, nämligen

10 c. Om ja, har Du/Ditt barn haft några utgifter för habiliteringen/ rehabiliteringen Ta inte med resekostnader.

1 Ja, kronor 2 Ja, 100 kronor 3 Ja, 101- 300 kronor 4 Ja, 301- 600 kronor 5 Ja, 601 eller fler kronor 6 Nej, ingen utgift 7 Vet inte

10 Om Du/Ditt barn har haft utgifter för habiliteringen/rehabiliteringen,

vad har det då gällt

1 Sjukgymnastik 2 Annat, nämligen

Bilaga 1 79

Tolktjänst

12 a. Har Du/Ditt bam grund dövhet/hörselskada haft någon tolktjänst

av under de senaste 3 månaderna

l Ja, gånger 2 Ja, 3 gånger

3 Ja, 4- 7 gånger

4 Ja, 8 eller fler gånger

5 Nej, ingen kontakt

12 Om ja, av vem har Du/Ditt barn fått tolktjänst

1 Landstinget

2 Annan, nämligen

12 c. Om ja, har Du/Ditt barn haft några utgifter för tolktjänsten Ta inte

med resekostnader.

Ja, kronor Ja 100 kronor J 101- 300 kronor J 301- 600 kronor Ja, 601 eller Her kronor

Nej, ingen utgift

Vet inte

80 Bilaga 1

Andra besök inom sjukvården samt läkemedelsköp

13a Har Du/Ditt barn gjort andra besök inom sjukvården under de senaste . 3 månaderna än sådana som har att göra med habilitering/rehabilite-

ring, utprovning hjälpmedel och tolktjänst. Ange antalet besök hos

av läkare, distriktssköterska eller sjukgymnast. Räkna även fall där sjuk- eller behandlingsbesök har gjorts i hemmet.

1 Ja, gånger 2 Ja, 3 gånger 3 Ja, 4- 7 gånger 4 Ja, 8 eller fler gånger 5 Nej, inget besök

13 Om ja, vad har Du/Ditt barn haft för utgifter för sådan sjukvård

Räkna med kostnader för läkare, distriktssköterska och sjukgymnast samt laboratorieprov. Ta inte med resekostnader.

1 ..kronor 2 100 kronor 3 101- 300 kronor 4 301- 600 kronor 5 601 eller fler kronor 6 Vet inte

13 Har Du/Ditt barn haft utgifter för receptbelagda läkemedel under de c. senaste 3 månaderna Ta inte med resekostnader.

Ja, kronor Ja, 100 kronor Ja, 10l- 300 kronor Ja, 301- 600 kronor Ja, 601 eller fler kronor Nej, ingen utgift Vet inte

Bilaga 1 81

Frikort

Har Du/Ditt bam kunnat utnyttja frikort för sjukvård och läkemedel under de senaste 3 månaderna

Antal besök för vård/behandling inklusive sjukgymnastik på frikort

l Ja, gånger 2 Ja, 2 gånger 3 Ja, 3- 4 gånger 4 Ja, 5 eller fler gånger

5 Nej, inget besök med frikort eller inte gjort något besök alls

6 Vet inte

Antal läkemedelsrecept på frikort

7 Ja, gånger 8 Ja, 2 gånger 9 Ja, 3- 4 gånger l 0 Ja, 5 eller fler gånger

1 I Nej, inget recept på frikort eller inte utnyttjat något recept

12 Vet inte

82 Bilaga 1

Förbrukningsartiklar

15 a. Har Du/Ditt bam behövt använda särskilda förbrukningsartiklar kanyler, testmaterial, bandagematerial, hudskyddsmedel, blöjor m.m. under de senaste 3 månaderna

l Ja, regelbundet flera vecka gånger per 2 Ja, vid något tillfälle per månad 3 Nej, inte alls

15 Om ja, hur stora har Dina/Ditt barns utgifter för förbrukningsartiklar varit Ta inte med eventuella resekostnader.

kronor 100 kronor b 101- 300 kronor 301- 600 kronor 601 eller fler kronor O Ingen utgift eftersom artiklarna ges kostnadsfritt l Vet inte

Bilaga I 83

speciallivsmedel

16 a. Har Du/Ditt barn behövt använda speciallivsmedel under de senaste 3 månaderna

Ja, regelbundet flera gånger per vecka Ja, vid något tillfälle per månad Nej, inte alls

Om ja, hur stora har Dina/Ditt barns utgifter för speciallivsmedel varit

. Ta inte med eventuella resekostnader.

kronor l- 100 kronor 101- 300 kronor 301- 600 kronor 601 eller fler kronor Vet inte

16 c. Om ja, har Du/Ditt barn haft tillgång till prisnedsatta speciallivsmedel

1 Ja, har tillgång till prisnedsatta speciallivsmedel

2 Nej, har inte tillgång till prisnedsatta speciallivsmedel

84 Bilaga 1

Fotvård

Har Du/Ditt barn behövt anlita fotvårdsspecialist under de senaste 3 17 a. månaderna

1 Ja, gånger 1 Ja, 3 gånger 2 Ja, 4- 7 gånger 3 Ja, 8 eller fler gånger 4 Nej, inte alls

17 Om ja, hur stora har Dina/Ditt barns utgifter för fotvård varit

Ta inte med resekostnader.

1 kronor 2 100 kronor X 3 101- 300 kronor g 4 301- 600 kronor 5 601 eller fler kronor 6 Vet inte

17 c. Om ja, har några besök för fotvård varit kostnadsfria genom frikort i

enligt fråga 14 5

1 Ja, besök 2 Nej, inga besök

Bilaga 1 85

Tandvård

18 a. När var Du/Ditt barn senast hos tandläkare eller tandhygienist

För mindre än 3 månader sedan För 3 månader mindre än 1 år sedan - För 1 år mindre än 2 år sedan - För 2 år mindre än 5 år sedan - För 5 år sedan eller längre tid

Har aldrig varit hos tandläkare eller tandhygienist

Hur många besök blev det sammanlagt under de senaste

. Q månaderna

gånger 1-3 gånger 4 7 gånger 8 12 gånger l 3 eller fler gånger

Hur stora var Dina/Ditt barns utgifter för tandläkare eller tandhygienist . under de senaste 12 månaderna Ta inte med resekostnader.

kronor 100 kronor 101- 300 kronor 301- 600 kronor 601-1 000 kronor 001-1 300 kronor 301-1 600 kronor 601 eller fler kronor

Ingen utgift

Vet inte

86 Bilaga 1

Sjukresor

19 Har Du/Ditt barn behövt anlita taxi eller specialfordon för sjukresa a. färdtjänst i samband med sjukvård, tandvård m.m. under de senaste i månaderna

1 Ja, gånger 2 Ja, 3 gånger 3 Ja, 4- 7 gånger 4 Ja, 8 eller fler gånger 5 Nej, inte alls

19 Om ja, hur stora har Dina/Ditt barns utgifter för sjukresoma varit

..kron0r 100 kronor 101- 300 kronor 301- 600 kronor 601 eller fler kronor Vet inte

Bilaga 1

Service m. m

Frågorna omfattar inledningsvis sådana tjänster som ges i "vanligt" boende. Med hemhjälp avses det stöd, den service och omvårdnad som kommunen tillhandahåller i hemmet. Observera att frågor om hemhjälp inte avser personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, korttidsvistelse och växelvård eller den service som ges av personal som arbetar i bostad med särskild service t.ex. boendeservice, gruppbostad, servicehus. De senare tjänsterna ställer vi frågor om under särskilda rubriker.

Hemhjälp

Är 20 a. Du/Ditt barn beviljad hemhjälp

Ja Nej

20 Om ja, till vad är Du/Ditt barn beviljad hemhjälp Flera alternativ kan anges.

1 Städning 2 Inköp av mat och matlagning 3 Tvättning av kläder 4 Personlig omvårdnad 5 Fritidssysselsättningar 6 Annat, nämligen

20 Om ja, hur många timmar har Du/Ditt barn haft hemhjälp från

c.

T kommunen under den senaste månaden 4 veckor

å timmar 10 timmar eller mindre Mellan 11 och 20 timmar Mellan 21 och 40 timmar Mellan 41 och 60 timmar Mellan 61 och 80 timmar

88 Bilaga 1

7 Mellan 81 och 100 timmar 8 101 timmar eller mer

20 Vad brukar Du betala för den kommunala hemhjälpen till Dig/Ditt barn

1 kronor 2 50- 150 kronor 3 151-300 kronor 4 301-500 kronor 5 501-700 kronor 6 701-900 kronor 7 901-1100 kronor 8 1 101-1 300 kronor 9 1 301-1 500 kronor 501-1 700 kronor 701-1 900 kronor 901-2 100 kronor 101 eller fler kronor

Bilaga 1

Annan hemhjälp

21 a. Har Du/Ditt barn under den senaste månaden haft någon annan hemhjälp än den kommunala

l Ja, hjälp av anhörig

2 Ja, hjälp av annan än anhörig

3 Nej

21 Om ja, hur många timmar har Du/Ditt barn haft denna hemhjälp under

de senaste månaden

timmar 10 timmar eller mindre Mellan 11 och 20 timmar Mellan 21 och 40 timmar Mellan 41 och 60 timmar Mellan 61 och 80 timmar Mellan 81 och 100 timmar 101 timmar eller mer

21 c. Vad brukar Du betala för denna hemhjälp per månad

kronor kronor 151- 300 kronor 301- 500 kronor 501- 700 kronor 701- 900 kronor 901-1 100 kronor 1 101-1 300 kronor 1 301-1 500 kronor l 501-1700 kronor 1 701-1900 kronor 1 9 01-2 100 kronor 2 101 eller Her kronor

90 Bilaga 1

Ledsagarservice

Är Du/Ditt barn beviljad ledsagarservice

22 a.

1 Ja, enligt socialtjänstlagen 2 Ja, enligt LSS-lagen 3 Ja, men vet inte enligt vilken lag 4 Nej

22 Om ja, till vilka aktiviteter har Du/Ditt barn haft ledsagarservice under den senaste månaden Flera alternativ kan anges.

Promenader Fritidsaktiviteter Behandlingar hos läkare m.m. Besök hos vänner, släktingar m.m. Annat, nämligen

22 Vad brukar Du betala per månad för ledsagarservicen till Dig/Ditt

c.

kronor 50- 150 kronor 151- 300 kronor i 301- 500 kronor 501- 700 kronor 701 eller fler kronor Ingen kostnad eftersom ledsagarservicen ges enligt LSS-lagen

Bilaga 1

Avlösarservice, korttidsvistelse och växelvård

23 Är Du/Ditt barn beviljad avlösarservice, korttidsvistelse eller

a. växelvård för hjälp med avlösning eller vård

Ja, avlösarservice enligt socialtjänstlagen

Ja, korttidsvistelse enligt LSS-lagen Ja, avlösarservice/korttidsvistelse men vet inte enligt vilken lag Ja, växelvård

Nej, inget av alternativen

Om ja, för hur många tillfällen per månad gäller detta

. 1 1-2 tillfällen 2 3-4 tillfällen 3 Annat, nämligen

Vad brukar Du betala per månad för avlösarservicen, korttidsvistelsen .

eller växelvården till Dig/Ditt barn

AvIösarservice/korttidsvistelse kronor 50- 50 kronor 151- 300 kronor 301- 500 kronor 501- 700 kronor 701 eller fler kronor Ingen kostnad

Växelvård 8 kronor 9 50- 150 kronor 10 151- 300 kronor 11 301- 500 kronor 12 501- 700 kronor 13 701 eller fler kronor 14 Ingen kostnad

92 Bilaga 1

Personlig assistans

Är Du/Ditt barn beviljad personlig assistans

24 a.

1 Ja, enligt socialtjänstlagen 2 Ja, enligt LSS-lagen 3 Ja, men vet inte enligt vilken lag 4

24 Om Du/Ditt bam är beviljad personlig assistans, hur många timmar

gäller detta månad 4 veckor

per

1 2 10 timmar eller mindre 3 Mellan 11 och 20 timmar 4 Mellan 21 och 40 timmar 5 Mellan 41 och 60 timmar 6 Mellan 61 och 80 timmar 7 Mellan 81 och 100 timmar

8 Mellan 101 och 120 timmar

9 Mellan 121 och 140 timmar

1 141 timmar eller mer

24 Hur administreras den personliga assistansen som Du/Ditt barn c. erhåller

Av kommunen

Genom medlemskap i ett brukarkooperativ/förening

Av mig som egen företagare Av mig egen företagare med administrativ hjälp från ett som

specialiserat företag k Annat, nämligen

24 Vad är Din/Ditt barns kostnad per månad for personlig assistans

kronor 50- 150 kronor 151- 300 kronor 301- 500 kronor

Bilaga 1 93

501- 700 kronor 701- 900 kronor 901-1 100 kronor 1 101 eller fler kronor Ingen kostnad eftersom personlig assistans ges enligt LSS-lagen

94 Bilaga 1

Bostad med särskild service

25 a. Bor Du/Ditt barn i bostad med särskild service

1 Ja, bostad med särskild service for barn och ungdomar 2 Ja, gruppbostad för vuxna 3 Ja, servicehus för vuxna 4 Ja, annan bostad med särskild service, nämligen

25 Om ja, vad får Du/Ditt barn hjälp med av servicepersonalen Flera alternativ kan anges.

Städning Inköp av mat och matlagning Tvättning av kläder Personlig omvårdnad Fritidssysselsättningar Annat, nämligen

25 Hur många timmar har Du/Ditt barn fått hjälp den senaste månaden c. den servicepersonal som är knuten till Din/Ditt barns bostad av

1 ..timmar 2 20 timmar eller mindre 4 Mellan 21 och 40 timmar 5 Mellan 41 och 80 timmar 6 Mellan 81 och 120 timmar 7 Mellan 121 och 160 timmar 8 Mellan 161 och 200 timmar 9 Mellan 201 och 240 timmar 1 Mellan 241 och 280 timmar 1 Mellan 281 och 320 timmar 1 Mellan 321 och 360 timmar 1 361 eller fler timmar

Bilaga 1 95

25 Vad brukar Du betala för personalens service till Dig/Ditt

barn per

månad Obsl den utgift skall noteras själva

som avser

boendekostnaden Anm: Här skulle ha stått "avser inte sjäva..."

kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor 01-1 700 kronor 01-1 900 kronor 01-2 100 kronor 01 eller fler kronor ngen kostnad eftersom servicen enligt LSS-lagen ges

96 Bilaga 1

Kommunikationer

Resor i samband med "särskilda insatser"

26a Utnyttjar Du/Ditt bam resor i samband med "särskilda insatser", till .

exempel till och från daglig verksamhet, korttidshem, efter-

resor

middags- eller fritidsverksamhet Observera att frågan inte gäller vanlig färdtjänst.

1 Ja 2 Nej

26 Om ja, hur stora utgifter har Du/Ditt barn för dessa månad resor per

1 kronor 2 50- 150 kronor 3 151- 300 kronor 4 301- 500 kronor 5 501- 700 kronor 6 701 eller fler kronor

Bilaga 1 97

Färdüänst

27 a. Har Du/Ditt barn färdtjänst

1 Ja, med specialfordon 2 Ja, med taxi

3 Nd

27 Om ja, hur många fardtjänstresor per månad brukar Du/Ditt

bam göra

1 enkelresor 2 1 enkelresa 3 2- 3 enkelresor 4 4- 5 enkelresor 5 6-10 enkelresor 6 11-15 enkelresor 7 16- 20 enkelresor 8 21 eller fler enkelresor 9 Ingen resa

27 c. Hur stora utgifter har Du/Ditt barn för färdtjänstresor per månad

kronor 50- 150 kronor 151- 300 kronor 301- 500 kronor 501- 700 kronor 701- 900 kronor 901-1 100 kronor 1 101 eller fler kronor

98 Bilaga 1

Riksfärdtjänst

28 Har Du/Ditt barn riksfärdtjänst a.

28 Om ja, hur många riksfárdtjänstresor per månad brukar Du/Ditt bam

göra

1 ..enkelresor 2 l enkelresa 3 2- 3 enkelresor 4 4 eller fler enkelresor 5 Ingen resa

28 Hur stora utgifter har Du/Ditt barn för riksfärdtjänstresor per

c. månad

l

kronor 50- 150 kronor ,

151- 300 kronor i

301- 500 kronor

i

501- 700 kronor 701- 900 kronor i 901-1 100 kronor 1 101 eller fler kronor

Bilaga 1 99

Bilstöd

29 a. Har Du/Ditt bam bilstöd

1 Ja, har fått grundbidrag

2 Ja, har fått inkomstprövat anskaffningsbidrag

3 Ja, har fått anpassningsbidrag 4 Nej, har inte bilstöd

29 Om ja, hur stora utgifter har Du/Ditt barn för bilens drift månad per

bensin, olja. försäkringar, m.m.

l % kronor 2 500 kronor eller mindre 3 501- 700 kronor 4 701- 900 kronor 5 901-1 100 kronor 6 1 101-1 300 kronor 7 1 301-1 500 kronor 8 l 501-1 700 kronor 9 1 701-1 900 kronor 10 1 901 eller fler kronor

29 Är någon del denna kostnad utgift, dvs. utgift inte c. av en extra en som skulle finnas om Du/Ditt barn inte hade funktionshinder

1 Ja, nämligen kronor månad för per 2 Nej, inte till någon del

100 Bilaga 1

Sysselsättning

Frågor arbete och sysselsättning gäller bara vuxna personer som

om själva har funktionshinder. Om Du besvarar enkäten som anhörig till ett barn har funktionshinder kan Du hoppa över fråga 30 och gå direkt som till fråga 31.

Arbete eller annan sysselsättning

30 a. Har Du arbete eller annan regelbunden organiserad sysselsättning

utanför hemmet

Ja, arbete Ja, studier Ja, kurser Ja, dagverksamhet enligt socialtjänstlagen Ja, daglig verksamhet enligt LSS-lagen

Nej, saknar arbete/sysselsättning utanför hemmet

Annat, nämligen

30 Om ja, hur många timmar per vecka har Du denna sysselsättning utanför hemmet

Upp till 5 timmar vecka per Mellan 6 och 10 timmar per vecka Mellan 11 och 20 timmar per vecka Mellan 21 och 30 timmar per vecka Mellan 31 och 40 timmar per vecka

30 Om ja, har Du särskilda utgifter för sysselsättningen som Du inte har c.

tagit tidigare i formuläret under rubrikerna hälso- och sjukvård,

upp service och kommunikationer

l Ja, nämligen för 2 Nej

Bilaga 1 101

30 Om ja, hur stora är utgifterna för sysselsättningen ungefär per månad

Ta inte med resekostnader.

kronor 50- 150 kronor 151- 300 kronor 301- 500 kronor 501- 700 kronor 701- 900 kronor 901-1 100 kronor l 101 eller fler kronor

102 Bilaga 1

Fritid och rekreation

Fritidssysselsättningar

31 Har Du/Ditt barn mer regelbundna fritidssysselsättningar eller

a.

aktiviteter utanför hemmet utom semester som är förenade med

särskilda utgifter inte har tagits tidigare i formuläret som upp

1 Ja, nämligen för 2 Nej

31 Om ja, hur stora är utgifterna ungefär per månad

1 kronor

2 50- 150 kronor g

3 151- 300 kronor 4 301- 500 kronor 5 501- 700 kronor 6 701- 900 kronor 7 901-1 100 kronor 8 1 101 eller fler kronor

Bilaga 1 103

Semester

32 Har Du/Ditt barn under de senaste 12 månaderna gjort någon a. semesterresa eller nöjesresa som varat minst vecka en

32 Äger Du, brukar Du hyra eller har Du på annat sätt tillgång till

fritidsstuga eller annan fritidsbostad, där Du/Ditt barn kan vara någon eller några veckor för semester om Du vill

l Ja 2 Nej

32 c. Om ja, 30 a. eller 30 b., har semestervistelsen varit förenad med särskilda utgifter som inte har tagits upp tidigare i formuläret

1 Ja, nämligen l till en kostnad av kronor per vecka under en semesterperiod på vecka/veckor. 2 Nej, ingen extra utgift

Bilaga 1 107

34 e. Vilken lösning skulle vara bäst för Dig/Ditt barn, t.ex. att avgifterna

sänktes för en viss tjänst/vissa tjänster eller att Du/Ditt barn fick bidrag eller särskild ersättning för att kunna betala för tjänsten/tjänstema

1 Sänkning av avgiften/avgiftema 2 Bidrag eller särskild ersättning för att kunna betala 3 Det spelar ingen roll vilken lösning som väljs barautgiñema minskar Annan lösning, nämligen Det behövs ingen förändring

Bilaga 1 109

Boendekostnader

36 a. Vilken boendeform gäller för Ditt/Ditt barns boende

l Boende i egen villa eller radhus

2 Boende i bostadsrättslägenhet

3 Boende i hyresrättslägenhet

36 Hur stor bruttokostnad kostnad innan avdrag för eventuellt bo-

stadsbidrag eller bostadstillägg per månad har Du/Ditt barn för boendet Om Du bor i villa/radhus eller bostadsrättslägenhet skall Du räkna kostnader för räntor och amorteringar lån.

1 kronor

Oförutsedda

utgifter

Om Du/Ditt barn plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där

Du/Ditt barn eller hushållet Ni ingår i vecka måste skaffa fram

en 13 000 kronor, skulle Du/Ditt barn klara det Endast ett alternativ får markeras

Ja, genom uttag från eget bankkonto Ja, genom lån från annan hushållsmedlem

Ja, genom lån från andra släktingar eller vänner

Ja, genom lån i bank eller liknande

Ja, annat sätt, nämligen Nej, det skulle inte att ordna

1 10 Bilaga 1

AVSLUTNING

Vi vill tacka för Din/Ditt barns medverkan. Efter så många frågor kanske Du/Ditt barn har kommentarer till något avsnitt i enkäten eller anser att har glömt bort något väsentligt. l så fall är vi tacksamma för synpunkter här nedanför. Ange gärna frågor Du anser var svåra, dåliga eller nummer som oklara.

Om någon fråga i formuläret har blivit överhoppad eller det på annat sätt finns oklarheter kan det hända att tar förnyad kontakt med Dig genom

kommunen eller omsorgsförvaltningen. Vi hoppas att Du inte har något emot

det.

Bilaga 2 111

Re ressionsutskrift, avsnitt 1.7.2, Variabler som "förklarar"

ski lnader i disponibel inkomst

Model: MODBL1 Dependent Variable: DISPH 2 Disp. inkomst 2 Analysis of Variance Sum of Mean source DP Square: Square F Value Prob Model 13 404042997849 3l080230604 6.758 0.0001 Error 234 1.0761358Bl2 459887lO24.7

Parameter Bstimates

Parameter Standard T for H0: Variable Variable DP Bstimate Error Parameter-0 Prob |T| Label

INTERCEP 1 77117 23134.571028 3.333 0.001O Intercept KOBN 1 5SBO.83SO60 87B3.0906782 0.635 O.5258 Kön 1Man, OKvinna AGB2 1 18191 19609.713034 0.928 O.354S Åldersgruppz 7 -15 år AGB3 1 -11915 42630.0S8261 -0.280 0.7B01 Åldersgrupps 16-17 år A684 1 21375 21332570355 1.002 o.3174 Åldersgrupp-i 19-24 år AGB5 1 55l.579083 208S0.7OS314 0.026 0.9789 Åldersgrupps 25-34 år Assa 1 -4ao1.93o131 20496435944 -o.234 o.e1so Åldersgrupps 35-44 år AGB7 1 B939.l2S590 19965.243421 0.448 o.ss4s Åldersgrupp 45-54 år AGEB 1 1381.666275 2o13a.5aa239 -o.os9 o.94s4 Åldersgruppe 55-54 år SYSS 1 37284 10S13.473676 3.546 0.0005 Fr35b 1O, Arbete BIDRAG 1 41089 9966.1B15603 4.123 0.0001 Fr35d 1-4,6-7,9-11 0 BOBID 1 -38713 10053.538931 -3.851 0.0002 Fr35d 5,8 0 FR5 1 141S.740581 3504.9332974 0.404 O.6864 Antal funktionshinder F7 1 -9200.342823 10533.033792 -0.873 0.3833 Andra problem

Bilaga 3:1 113

Regressionsutskriñ, grupper

avsnitt 1.8, Särskilt utsatta

summerade tjänster

Model: MODEL1 Dependent Variable: KOSTN.A Hälso 0 servicekostnader Analysis of variance Sum of Mean

Root MSE 83S6.97161 R-square Dep Mean 6199.93458 Adj R-sq C.V. 134.79129

Parameter Estimates

Parameter Standard T for H0: Variable Variable DF Estimate Error Parameter0 Prob |T| Label

INTERCEP 1 705.397606 30S7.1S77201 0.231 0.817B Intercept KOEN 1 8.808474 1289.733OSO0 0.007 O.9946 Kön 1Man, 0:Kvinna AGE2 1 -1048.673442 27oo.1a21273 -0.388 0.69a2 Åldersgruppz 7 -15 å AGE3 1 -7876.303035 6484.9325001 -1.215 0.2261 Åldersgrupp 16-17 AGE4 1 3600.218244 3089.96S4375 1.165 0.24SS Å1dersgrupp4 18-24 AGE5 1 1956.434624 2724.6899246 0.718 0.4736 Åldersgrupps 25-34 AGE6 1 2246.684601 2750.66886a3 0.817 0.4151 Åldersgrupps 35-44 AGE7 1 4333.154438 2755.7666179 1.572 0.1176 Åldersgrupp 45-54 AGEB 1 3650.461733 2B15.39S0370 1.297 O.1964 Åldersgruppa S5-64 F51 1 -2899.45653B S749.5120771 -0.504 0.6147 Afasi F52 1 1123.200132 2932.8996625 0.383 0.7022 Astma/allergi FS3 1 8043.195096 3711.85S5096 2.167 0.031S Autism F54 1 2580.313796 3577.8295066 0.721 0.4717 Diabetes F55 1 -1291.035937 9128.0839734 -0.141 O.8877 Dövblindhet F56 1 195.686198 2975.29l6004 0.066 0.9476 Epilepsi F57 1 4013.817137 293S.55S9S71 1.367 O.1732 Hjårnskada, vuxen ålder F58 1 -26S.727393 3476.2050983 -0.076 0.9392 Hjärt-/lungsjd. FS9 1 2l44.136l65 3266.7857135 0.656 0.5124 Hörselskada/dövhet F510 1 -2537.522138 2897.9S8068O -0.876 O.3824 Kronisk smärta F511 1 2221.6S0139 3042.7719214 0.730 0.4662 Mag-/tarmsjukdom F512 1 l2S9.357S63 2780.1995610 0.457 0.6485 Psykisk sjd/funktionsneds. F513 1 333l.438852 2770.6172691 1.202 O.2307 Rörelseneds. F514 1 11B8.S77592 2656.79153E9 0.447 O.6551 Synskada/blindhet FS15 1 22B4.450088 2799.4016644 0.816 0.4155 Talskada/talsvårighet F516 1 1285.197048 2770.3150167 0.464 O.6433 Utvecklingsstörning FS17 1 3163.629113 3092.79308B1 1.023 O.3077 Annat funktionshinder FRS 1 -786.85B637 2457.4964555 -0.320 O.7492 Antal funktionshinder F7 1 2111.B94926 1417.32OS557 1.490 0.1379 Andra problem DISPH2 1 -0.001180 0.00844996 -0.140 0.B891 Disp. inkomst 2

Bilaga 3:2 115

Regressionsutskrift, avsnitt 1.8,

särskilt utsatta

grupper

summerade tjänster

Model: MODELI Dependent Variable: KOSTN.B Hälso, Service o resekostnader

Analysis of variance

Sum of Mean Source DF Squares Square F Value ProbF

Model 28 5264182142.5 188006S05.09 1.665 0.0242 Error 204 23030066416 ll2892482.43 C Total 232 28294248558

Root MSE l0625.0B741 R-square O.1861 2 Dep Mean 1os45.72s32 Adj R-sq 0.0743 C.V. 99.80614

l

Parameter Estimates I 1 Parameter standard T for HO: Variable Variable DF Estimate Error Parameterso Prob |T| Label

INTERCEP 1 2902.096143 3778.44789l1 0.768 0.4433 Intercept E KOEN 1 9l8.82280S 1561.9768457 0.583 0.S570 Kön lMan, 0Kvinna AGEZ 1 1594332635 3379.o109120 0.472 o.s374 Åldersgruppz 7 -15 år i AGE3 1 3362.66l047 6900.6291423 0.487 O.6266 Åldersgrupp3 16-17 år AGE4 1 376B.40l443 3707.2650l14 1.016 O.3106 Åldersgrupp4 1B-24 år t AGES 1 4705370519 3390.s49574s 1.388 O.1667 Åldersgrupps 25-34 år AGEs 1 4443194283 3412.4e19ass 1.302 o.1944 Åldersgrupps 35-44 år AGE7 1 6157.433613 3443.4797627 1.788 0.0752 dersgrupp7 45-S4 år AGE8 1 2379.03041S 34B7.7017294 0.682 0.4959 Åldersgruppa 55-64 år l F51 1 S97.250221 7261.621921B 0.082 0.9345 Afasi 1 F52 1 3817.398507 3682.5707B79 1.037 0.30l1 Astma/allergi å F53 1 7685.31269l 4S75.79l3200 1.680 0.0946 Autism F54 1 3080.532S37 4385.1214158 0.702 O.4832 Diabetes { F5S 1 -4851.B23009 l1558.484191 -0.420 0.6751 Dövblindhet 4 FS6 1 1827.7S0899 3646.9465225 0.501 0.6l68 Epilepsi Å FS7 1 6316.7466S3 3681.0766469 1.716 0.0877 Hjârnskada, ålder vuxen . F58 1 268B.2359l3 4364.7534930 0.616 O.538G Hjårt-/lungsjd. FS9 1 2369.4l8091 4OB3.7239987 0.580 0.S624 Hörselskada/dövhet F510 1 -2230.188637 3572.86S4876 -0.624 0.5332 Kronisk smärta F5l1 1 4639.684581 37SS.442640S 1.235 0.2lB1 Mag-/tarmsjukdom F5l2 1 5003.036l47 3457.454296O 1.447 0.1494 Psykisk sjd/funktionsneds. F5l3 l 8473.863BBS 3463.2947541 2.447 0.0153 Rörelseneds. FSl4 1 2135.7l6112 3284.lOl7796 0.650 O.5l62 Synskada/blindhet 1 FSlS 1 3807.06S403 3465.S273718 1.099 O.2733 Talskada/talsvårighet F5l6 1 531.987381 3432.84l877O 0.155 0.877O Utvecklingsstörning F517 1 6261.041002 3874.58244S5 1.616 O.l077 Annat funktionshinder FR5 1 -2498.581669 3075.5l56498 -0.812 0.4l7S Antal funktionshinder F7 1 l3l7.476304 1749.136528B 0.753 0.4522 Andra problem DISPH2 1 0.000548 0.00982456 0.056 0.9S56 Disp. inkomst 2

Bilaga 3:3 1 17

Regressionsutskrift, avsnitt 1.8, särskilt utsatta

grupper

summerade tjänster

Model: MODELI Dependent Variable: KOSTN.C Totala kostnader Analysis of Variance Sum of Mean source DF Squares Square F Value ProbF Model 28 8302460l03.3 296Sl6432.26 1.636 0.02B3 Error 208 376967S8269 l81234414.76

Parameter Estimates

Parameter Standard T for H0: Variable Variable DF Estimate Error Parameterao Prob |T| Label

INTERCEP 1 S4S8.S26l07 47Sl.8161881 1.149 0.252O Intercept KOEN 1 123.03S22l l9S8.9383640 0.063 O.9500 Kön lMan, OKvinna AGE2 1 s47.942954 424S.7719108 0.129 O.B974 Åldersgruppz 7 -15 år AGE3 1 75l8.l23753 B737.1042781 0.860 O.3905 Åldersgrupp3 16-17 år AGE4 1 1788.7S4964 4575.4883965 0.391 0.6962 Åldersgrupp4 18-24 år AGES 1 533B.309417 4288.5594785 1.245 O.2l46 Åldersgrupps 25-34 år AGEG 1 4241561340 4312.1312917 0.934 o.32s4 Åldersgrupps 35-44 år AGE7 1 S639.222l66 4346.4244l61 1.297 0.1959 Åldersgrupp 45-54 år AGEB 1 1083244965 43815855432 0.247 o.ao5o Åldersgrupp 55-64 år FSl 1 -777.326495 9154.095S724 -0.085 O.9324 Afasi FS2 1 5964.35928B 4657.9934388 1.280 0.2018 Astma/allergi F53 1 13647 5792.0640861 2.356 0.0194 Autism F54 1 6521.193405 5546.202S036 1.176 0.2410 Diabetes FS5 l -93B9.B26S05 l4630.9835Sl -0.642 0.S217 Dövblindhet FS6 1 4030.994069 4S51.5682124 0.886 0.3768 Epilepsi F57 1 5662.58S389 4627.1163296 1.224 0.2224 Hjårnskada, vuxen ålder F58 1 3665.647324 S52l.6523229 0.664 0.S075 Hjärt-/lungsjd. F59 1 4633.920687 S160.4403021 0.698 0.3702 Hörselskada/dövhet F510 1 -2457.4052B4 4517.l26l289 -0.544 D.SB70 Kronisk smärta F5l1 1 4018.97347O 4746.l030l96 0.847 0.3981 Mag-/tarmsjukdom F512 1 7939.449416 4366.3573205 1.818 0.07os Psykisk sjd/funktionsneds. .Ä F5l3 1 11763 4371.0700766 2.691 0.007 Rörelseneds. j F514 1 2l5B.028542 415l.2522472 0.520 O.6037 Synskada/blindhet i F51S 1 572S.774Sl4 43BO.7080715 1.307 O.1926 Talskada/talsvårighet i F516 1 1722.l72104 4344.3384996 0.396 O.6922 Utvecklingsstörning F517 1 7688.019154 4851.4023Bl0 1.585 O.1l46 Annat funktionshinder FR5 l -4076.l66003 3B85.0133326 -1.049 O.29S3 Antal funktionshinder F7 1 2462.026353 2207.7190113 1.115 O.2661 Andra problem DISPH2 l 0.010346 0.012291S2 0.342 0.4009 Disp. inkomst 2

Bilaga 4 119

avsnitt Kostnader för

Re ressionsutskrift, 1.8.2, personer/ hus åll med de lägsta inkomsterna

Under bivillkoret att disph 6 18302 där 18302 år medianbeloppet för disp. inkomst 6

Model: MODELI Dependent Variable: KOSTN. C Totala kostnader

Analysis of Variance

Sum of Mean Source DF Squares Square P Value PtObF

Model 28 l0B077151OS 3B598982S.l5 2.352 0.0012 Error 92 15096473346 164092101.59 C Total 120 259041884S1

Root MSE 12809.84393 R-square 0.4172 Dep Mean 16607.17355 Adj R-sq o.2399 C.V. 77.1344O

Parameter Estimates

Parameter Standard T for H0: Variable Variable DF Estimate Error ParameterO Prob T Label

INTERCEP -12527 7620.2163065 -1.644 .1036 Intercept KOEN -500.438901 3109.3058975 -0.161 .8725 Kön 1Man, OKvinna 4867.S37l34 6406.87728l5 0.759 .4495 Åldersgruppz 7 -15 år AGE2 17876 10949.171012 1.633 .l060 Å1dersgrupp3 16-17 år AGE3 14415 7243.2394504 1.990 o .0495 Å1dersgrupp4 18-24 år AGE4 6470.03OS095 2.805 o .006l Åldersgrupps 25-34 år AGES 18149 6379.027467O 2.428 0 .0171 Åldersgrupps 35-44 år AGE6 15491 18993 6602.209731O 2.877 0 .G050 Å1dersgrupp7 45-54 år AGE7 6790.9764793 2.050 o .0432 Åldersgruppa 55-64 år AGE8 13921 F51 -14649 15740.8SS39O -0.931 o .354S Afasi F52 22237 9119.6625946 2.438 .0167 Astma/allergi F53 31982 9739.5631046 3.284 .0O14 Autism F54 29057 10994.454225 2.643 o .O097 Diabetes sss 6556.71444O 1S980.69930l 0.410 0 .G825 Dövblindhet F56 23246 8S97.8258804 2.704 0 .OOB2 Epilepsi F57 25796 9016.219766l 2.861 o .OOSZ Hjårnskada, vuxen ålder F58 24244 lO178.4S5885 2.382 o .O193 Hjärt-/lungsjd. F59 26099 9665.4817897 2.700 o .0082 Hörselskada/dövhet FS1O 17736 9666.97S1l98 1.835 o .D698 Kronisk smärta F511 17312 7975.l202613 2.171 o .032S Mag-/tarmsjukdom

F515 19585 8380.6963342 2.337 o .O2l6 Utvecklingsstörning F516 26994 9117.B937615 2.961 o .0O39 Annat funktionshinder F517 -22031 8231.3l04486 -2.676 0 .0088 Antal funktionshinder FR5 F7 8321.614S91 3389.0189388 2.455 o .0l59 Andra problem

DISPH2 0.132500 0.03299994 4.015 o .G001 Disp. inkomst 2

2 Äldrestudien

- en studie

för

av utgifter service,

vård

och

behandling

m.m.

avseende funktionshindrade

i åldern 65-79 år personer

2.1 Uppläggning, urval och svarsfrekvens

2.1.1 Inledning

Yngrestudien riktade sig till funktionshindrade under 65 år. Anpersoner ledningen till åldersbegränsningen var att utredningen utnyttjade samma population som Socialstyrelsen använde för sin LSS-enkät. Denna urvalsbas omfattade 14 000 personer med funktionshinder i 17 kommuner år 1993 som hade hemtjänst, färdtjänst eller särskilda omsorger. Som komplement till yngrestudien beslutade utredningen att genomföra en äldrestudie. På grund av tidsskäl valdes att göra äldrestudien mindre omfattande och utforma den på ett sådant sätt att den skulle möjlighet till att jämföra ge yngre och äldre funktionshindrades användning tjänster och och av varor kostnader härför.

2.1.2 Uppläggning och urvalsförfarande

Tidigare erfarenheter visar att personer som är äldre inte sällan har svårt att

svara på skriftliga enkäter. Särskilt gäller detta med funktionshinder. Av pesoner

den anledningen valdes att genomföra studien telefonintervju med hjälp

som en av de intervjuare ingår i lMU-TESTOLOGEN AB:s organisation. vana som

Funktionshindrade i åtta kommuner personer

Yngrestudien riktade sig till ett urval av funktionshindrade i 17 personer kommuner. Kommunerna hade valts ut Statistiska centralbyrån för av Socialstyrelsens LSS-uppföljning. De 17 kommunerna grupperade i åtta var

kommungrupper med minst två kommuner i varje grupp. För äldrestudien

122 Äldrestudien studie en av... -

slumpade utredningen ut kommun från var och en av de åtta kommunen och fick på det sättet fram följande kommuner; Bollnäs, Fagersta, grupperna Karlshamn, Linköping, Sollentuna, Sorsele, Stockholm socialdistrikt 11 samt

Årjäng.

Var och de åtta kommunerna blev ombedd att upprätta en förteckning en av alla i åldrarna 65 79 år vid inträdet i 65-årsåldern hade hemtjänst eller - som färdtjänst. De identifierade fick och varefter personerna var en ett nummer, nummerlistan sändes till utredningen. Listan omformades till en slumpvis ordnad lista återsändes till respektive kommun. Där tillfrågades personerna som i listans ordning de ville delta i en telefonintervju. Så många tillfrågades att om varje kommun fick lista 20 personer som förklarat sig villiga att delta. en

Namn och adressuppgifter dessa sändes till utredningen som vidarebefordrade dem till IMU-TESTOLOGEN AB i sin tur genomförde intervjuerna i

som november och december 1994.

Personer med hemtjänst eller färdtjänst

l äldrestudien begränsades urvalet till med hemtjänst eller färdtjänst,

personer

till skillnad mot yngrestudien också omfattar personer med särskilda

som Motivet att utredningen i så fall skulle ha behövt hjälp med omsorger. var l urvalet också landstingen hade uppgifter personer med särskilda av som om l Det skulle sannolikt ha medfört fördröjningar eftersom landstingens omsorger.

omsorgsverksamheter hårt arbetsbelastade med överföringen de särskilda

var av till kommunerna. Ett ytterligare motiv var att andelen utveckomsorgerna lingsstörda 65 år liten, bara 4 5 procent. För i personer som är över är i befolkningen i övrigt är motsvarande procentsats ca 25. Dessutom har en stor andel utvecklingsstörda regel färdtjänst, vilket skulle innebära av personer som l att de ändå kom att ingå i målgruppen. l l

i l

Har utvecklingsstörda personer på vårdhem färdtjänst

l

Sakkunniga i utredningen från Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, l

l

ungdomar och FUB framförde viss osäkerhet beträffande frågan om

vuxna

utvecklingsstörda bor på vårdhem har färdtjänst och därigenom i

personer som skulle komma att ingå i studien. För att klarlägga frågan gjordes en avgränsad

studie.

I början september 1994 bodde 2 901 utvecklingsstörda personer de

av

sammanlagt 92 vårdhemmen i landet. Uppgifterna erhöll utredningen av

Socialstyrelsen i juni år ut föreskrifter avveckling av som samma gav om vårdhem, SOSFS 1994:16 S. I föreskriften finns de 92 vårdhemmen redovisade. fördelade 22 län och Malmö kommun. De var Som ett urval för telefonintervju valdes de vårdhem som ligger i någon av en de 17 kommuner ingår i yngrestudien. Totalt gjorde åtta vårdhemmen som av det. De bildar dock sned fördelning eftersom inget finns i någon av de en

Äldrestudien studie - en av...

kommuner är belägna Uppsala. Utredningen slumpade därför som norr om ut två vårdhem norr om Uppsala.

Undersökningen visade i sammanfattning att utvecklingsstörda

personer som bor vårdhem i hög utsträckning har färdtjänst. Studien bekräftade också att de inte har hemtjänst. På ett av de större vårdhem ingår i studien används inte färdtjänst, som utan resor görs med egna bussar. Detta väckte frågan också andra stora vårdhem om använde egna fordon. Utredningen listade därför de största vårdhemmen sex största i meningen störst antal utvecklingsstörda och undersökte personer - om färdtjänst användes. Denna kompletterande studie visade att det nämnda ovan

vårdhemmet utgjorde ett undantag. Alla övri stora vårdhem anlitade färdtjänst

ga for resor. Studien den mer omfattande visade att samtliga med utveck- - - personer lingsstöming inte hade färdtjänst. Förklaringarna till detta dels att de kan var förflytta sig själva, dels att de inte har några att åka till och dels de personer att är så svårt funktionshindrade och/eller sjuka att de inte kan lämna vårdhemmet och använda färdtjänst. Utredningen har inte gjort någon systematisk bearbetning varför färdtjänst inte användes. av svaren om

Frågorna i intervjuformuläret

Det frågeformulär IMU-TESTOLOGEN AB har använt baseras på som

yngrestudiens enkät, Dina utgifter för service, vård och behandling. Eftersom

telefonintervjun handlar om ett samtal 15 minuter valdes de viktigaste ca

frågeområdena ut och anpassades till en muntlig intervju.

Antalet intervjuade

Totalt fick utredningen 150 uppfyllde kriterierna. Att namn personer som det inte blev 160, dvs. 20 från och kommunerna, beror att några var en av

kommuner inte hade ett tillräckligt stort antal uppfyllde kriterierna

personer som och som samtyckte till att bli intervjuade. Av de 150 intervjuades personerna 121 personer, dvs. 81 % av det totala antalet.

Vilka intervjuades

De intervjuade är den funktionshindrade personen själv, nära släkting, god man

eller annan person. Andelarna för respektive svarande framgår tabell 2.1. l

av 83 % av fallen det den funktionshindrade själv. var

Tabell 2.1 Person som svarat på enkäten

124 Äldrestudien studie - en av...

2.1.3 Orsaker till bortfall

Hur orsakerna till bortfallet fördelar sig framgår av tabell 2.2. Den största andelen bortfall gäller som inte ville medverka till intervjun. personer

Tabell 2.2 Orsaker till bortfall

Andel Ville inte medverka 9 % Hade inte funktionshinder 2,50 % Nåddes inte ringt minst tre gånger 2,50 % Antal personer Fanns ingen abonnent l Fel telefonnummer 1 Hemligt telefonnummer l Sjuk l Avbruten intervju l tillgänglig under intervjuperioden 2

2.2 Bakgrundsfrågor

2.2.1 Kön, ålder och andra bakgrundsfrågor

För några frågor kan i äldrestudien jämföras med motsvarande i svaren

avgiftsenkäten yngrestudien. Detta gäller t.ex. kön de svarande. Fördelningen i de båda studierna framgår av tabell 2.3. Av jämförelsen framgår att

äldrestudien har väsentligt högre andel kvinnor, 72 %, än motsvarande i en yngrestudien. Att andelen kvinnor är så stor i äldrestudien avspeglar sannolikt till stor del det allmänna förhållandet att kvinnor är fler i högre åldrar och att deras användning landstingens och kommunernas tjänster är större än av männens.

Tabell 2.3 De funktionshindrades kön

Äldrestudien Yngrestudien

Åldersfördelningen i äldre- och yngrestudien kan inte jämföras eftersom ålder

är det förhållande i första hand skiljer studierna åt. Fördelningen i som äldrestudien framgår tabell 2.4. Andelen i åldern 65 69 år är ca 50 % av vilket är hög andel. Det kan antas att förklaringen till denna andel är att en i studien hade funktionshinder redan innan de blev 65 år. personerna

Äldrestudien studie - en av... Tabell 2.4 De funktionshindrades ålder

som är naturligt med tanke skillnaderna i ålder. Familjeförhållandena i äldrestudein visas i tabell 2.5. Observera att vissa rubriker är annorlunda i äldrestudien än i yngrestudien.

Tabell 2.5 De funktionshindrades familjeförhållanden

make/maka/sambo Delar bostad med 2 l,7 % make/maka/sambo samt barn Delar bostad med l 0,8 % något syskon Bor i gruppbostad l 0,8 % Bortfall l 0,8 %

I tabell 2.6 redovisas avseende typ funktionsnedsättning. Äldrestudien

svar av omfattar, förutom reumatism, samma svarsalternativ som i yngrestudien. Därför kan en jämförelse göras med den studien. Personerna i äldrestudien har högre

andelar av diabetes, hjärt- och lungsjukdom och annat funktionshinder inklusive

reumatism. Yngrestudien har å andra sidan högre andelar för autism, be-

gåvningsmässig nedsättning efter hjärnskada i ålder, kronisk smärta,

vuxen

psykisk sjukdom/funktionsnedsättning, rörelsenedsättning, talskada/talsvårighet och, särskilt, utvecklingsstörning.

126 Äldrestudien studie - en av... Tabell 2.6 Typ av funktionsnedsättning

har uppstått i vuxen ålder

funktionsnedsättning

talsvårighet Utvecklingsstörning 1 1 % 316 42,3 % Annat 44 36 % 118 15,8 % funktionshinder,... Reumatism 15 12 % - - Internt bortfall 0 % 17 2,2 % - I tabell 2.7 redovisas när funktionsnedsättningen har uppkommit. Ungefär 15 % har fått funktionshinder före 39 års ålder och 50 % före 55 års ålder. Det kan

jämföras med yngrestudien där nästan 50 % hade fått funktionshinder vid

födelsen.

Tabell 2.7 Ålder när funktionsnedsättningen uppkom

Äldrestudien studie 127 - en av...

2.3 Kostnader

2.3.1 Restriktioner med avseende på skattningar kostnader

av m.m.

Samma restriktioner för kostnader har använts för äldrestudien i som yngre-

studien. Dessa restriktioner framgår avsnitt 1.5 i undersökningsbilagan.

av Databearbetningar där inkomster matchas mot kostnader har inte genomförts. I första hand beror det att antalet i äldrestudien är mycket litet. personer

Någon uppdelning grupper med avseende ekonomiska effekter

svar om har inte kunnat göras. Även i det avseendet är antalet i studien för litet. personer Även försök belysa kostnader för respektive deltjänst har fått bero. att Däremot

har fördelningen kostnader för samtliga kunnat bedömas. Därtill har

av personer ett försök gjorts att belysa kostnaderna med fördelning kön.

2.3.2 Summerade kostnader för alla svarande och för kvinnor och män

Uppgifterna om summerade kostnader visas i tabell 2.8. Uppställningen är densamma som i tabell 1.23 i avsnitt 1.6. Rubriken "sysselsättning" motsvarar i äldrestudien närmast detsamma fritid och rekreation i yngrestudien. För som rubriken "fritid" saknas uppgifter i tabellen.

Tjänste- och varuområdena är följande. Hälso- och sjukvård: habilitering och rehabilitering,

hjälpmedel, tolktjänst, annan sjukvård, läkemedel, förbrukningsartiklar, fotvård, tandvård och sjukresor. Service, m.m.: hemhjälp, annan hemhjälp, växelvârd, personlig assistans, service i bostad med särskild service. Kommunikationer: färdtjänst, Sysselsättning: arbete eller annan sysselsättning för vuxna funktionshindrade personer. Ytterligare tjänster och varar: andra tjänster och varor än de som omfattas av tidigare rubriker. Jämfört med yngrestudien har frågor inte ställts om följande: speciallivsmedel, ledsagarservice, avlösarservice, korttidsvistelse, resor i samband med "särskilda insatser", riksfardtjänst, bilstöd, fritidssysselsättningar och semester.

128 Äldrestudien studie - en av...

Tabell 2.8 Totala kostnader och kostnader för kvinnor resp. män

Antal Min P5 P25 P50 Medel P75 Sjukvård N

Resor

Annat

Kostn a

Kostn b

Kostn c

När det gäller kostnader angivna för både män och kvinnor totalt kan följande

noteras.

För hälso- och sjukvård avviker inte siffrorna markant från uppgifterna i yngrestudien i fråga om median- och medelvärden. Dessa är 1 700 respektive

1 712 kr/år i äldrestudien mot 1 810 och 2 580 kr/år i yngrestudien.

Ãldrestudien studie - en av...

Servicekostnadema är något lägre i äldrestudien 4 800 kr/år i median- och 7 265 kr/år i medelvärde. Yngrestudien har 6 000 och 10 645 i motsvarande värden. Skillnaden avseende medelvärdet är än 3 000 kr/år.

l

mer

Reskostnadema är lägre i äldrestudien, 1 200 och 2 300 kr/år jämfört med

å 2 700 och 5 860 kr/år i yngrestudien. Medelvärdesskillnaden är drygt 3 000 kr.

Kostnader för sysselsättning i äldrestudien och fritid i yngrestudien skiljer sig

med ett drygt 2 000 kr högre medelvärde i yngrestudien. Ãldrestudien visar median- och medelvärden 1 200 respektive 2 675 kr/år 2 950 och 4 960 mot kr/år i yngrestudien.

Andra tjänster och varor har tendens sysselsättning/fritid, dvs.

samma som ca 2 000 högre kostnader i yngrestudien. Median- och medelvärdena i äldrestudien är 2 700 och 5 530 kr/år mot 7 200 och 7 710 i yngrestudien. Summerade kostnader för hälso- och sjukvård och service kostn.

a uppvisar

en skillnad för medelvärden är mindre än 1 000 kr/år. I äldrestudien som är median- och medelvärdena 4 300 och 5 910 kr/år jämfört med 3 300 och 6 800

kr/år i yngrestudien. Det kan observeras att medianvärdet i detta fall är högre

i äldrestudien. För kostn. b summerade kostnader för hälso- och sjukvård, service - och resor har personerna i yngrestudien nästan 4 000 kr/år högre medelvärde än i äldrestudien. Siffrorna är 5 200 och 6 900 kr/år i äldrestudien och 6 380 respektive 10 460 kr/år i yngrestudien för median- och medelvärden.

Totala kostnader kostn. visar väsentligt högre kostnader i yngrestudien.

- c - I äldrestudien är median- och medelvärdena 5 900 och 7 800 kr/år mot 9 000 och 13 800 kr/år i yngrestudien, dvs. 6 000 kr/år högre medelvärde i yngrestudien. Beträffande skillnader i kostnader mellan kvinnor och män i äldrestudien bör

noteras att antalet kvinnor är litet i fråga sysselsättning och annat andra

om varor och tjänster. Män är generellt sett färre än kvinnor och har även de ett litet antal personer med kostnader för sysselsättning och annat. De låga andelama för respektive gör att siffrorna blir osäkra. Om jämförelse grupp en ändå görs för rubriker där antalet är relativt stort, finns skillnader personer mellan kvinnor och män i fråga kost b och kost För och om resor, c. resor nämnda summerade kostnader har kvinnor något högre utgifter.

2.3.3 Sammanfattning och bedömning

Ãldrestudien omfattar i huvudsak

samma frågor som yngrestudien men äldrestudien genomfördes i motsats till yngrestudien intervjuer istället

genom

för en utskickad enkät. Antalet olika, knappt 2 000 i yngrestudien

personer var och 150 i äldrestudien. Det mindre antalet i äldrestudien medför att ned-

brytningen av materialet försvåras i olika avseenden. Analysmöjlighetema minskar därmed. Detta till trots är det möjligt att jämföra kostnader för olika

sammantagna tjänster och varor. En sådan jämförelse visar funktionshindrade har högre kostnader för att yngre alla tjänster och varor, utom hälso- och sjukvård. För hälso- och sjukvård är

130 Äldrestudien studie - en av...

utgifterna relativt lika. För service, resor, sysselsättning/fritid och andra tjänster

och är funktionshindrade personers kostnader 2 000 3 000 kr/år varor yngre -

högre för respektive tjänst/vara. För summerade hälso- och sjukvårds- och servicekostnader har högre kostnader än äldre, men skillnaden är något

yngre

mindre, ca 1 000 kr/år i medelvärde. När hälso- och sjukvård, service och resor

har 4 000 kr/år högre medelvärde för kostnader än äldre. summeras yngre ca När samtliga tjänster och summeras är denna skillnad ca 6 000 kr/âr. varor De nämnda skillnaderna kan naturligtvis till viss del bero att antalet i äldrestudien är otillräckligt stort med avseende på en jämförelse med personer

yngrestudien. Det kan också bero på skillnader som har att göra med profilema

beträffande funktionshinder och omfattningen av andra hälsoproblem än funktionshinder. Vad gäller funktionshinder finns relativt stora skillnader hos

i de båda materialen. Yngrestudien har högre andelar än äldrestudien

personerna

för funktionshinder där med dessa, enligt yngrestudien, har särskilt

personer

höga kostnader t.ex. autism, begåvningsmässig nedsättning efter hjärnskada i ålder, psykisk sjukdom/funktionsnedsättning och rörelsenedsättning.

vuxen

Yngrestudien har också större andelar för kroniskt smärta, talskada/talsvårighet och utvecklingsstörning. Särskilt det funktionshindret saknas nästan helt

senare i äldrestudien.

3 Merkostnadsstudien

en studie av merkostnader för

-

funktionshindrade i

personer sex

handikapporganisationer

3.1 Inledning

Redan i ett tidigt skede i utredningens arbete diskuterades olika slag av merkostnader för tjänster och varor för funktionshindrade. Utgångspunkten var därvid att "merkostnad" är en kostnad för tjänst eller går utöver den vara som "normalkostnad" som även icke funktionshindrade har. Nedanstående är ett exempel merkostnad:

"Om jag reser, t ex semester, har jag begränsade möjligheter att välja hotell, eftersom många inte är anpassade för en person som använder rullstol. I praktiken är jag ofta hänvisad till ett dyrare hotell. Jag får på så merkostnad, jämfört sätt en med en person som inte är funktionshindrad jag." som

En merkostnad måste inte nödvändigtvis innebära högre kostnad på grund

en av att man som funktionshindrad inte kan välja ett billigare alternativ. Denkan också uppstå därför att måste köpa tjänster eller därför att inte man varor man kan producera dem själv, eller för att man inte kan välja att avstå sak en som kostar pengar, t ex ett läkarbesök. En för utredningen intressant del begreppet "merkostnader" är "dolda av merkostnader". Med det avses kostnader till följd funktionshindret för av andra saker än tjänster och stat, landsting eller kommun varor som ges av offentligt subventionerade. Det är inte helt enkelt att entydigt definiera olika slag merkostnader. av Figuren nedan syftar till bild olika slag merkostnader. att ge en av av

132 Merkostnadsstudien

KOSTNADER

till följd av funktionshinder

Kostnader för tjänster Kostnader för andra och är off- tjänster och varor

varor som

entligt subventionerade

KOSINADS- ERSATTNINGAR

Ersättningar Samtliga kostnader Samtliga kostnader

merkostnader är "dolda merkostnader"

utgår inte är

Ersättningar Kostnaderna redu- Kostnaderna redu-

helt eller delvis. helt eller delvis.

utgår ceras ceras

Eventuell återstod är Eventuell återstod är

merkostnader. "dolda merkostnader".

Pilotstudien För att utredningen skulle få bättre bild vilka slag av merkostnader som en av kan gälla för funktionshindrade, diskuterades mindre studie. De sakkunniga en

från handikapporganisationerna förklarade sig villiga att åta sig att inom

förbunden samla exempel dolda kostnader. Pilotstudien genomfördes under maj och juni 1994. Svar inkom från 16

handikapporganisationer. Svaren kunde hänföras till alla fyra kvadrantema i

figuren Merparten låg dock på "kostnader för andra tjänster och ovan. av svaren varor", dvs kvadrantema 2 och Studien visade också att kostnader som regel lika med utgifter för tjänster och men kan också innebära t ex en var varor, minskad besparing inte kunnat utnyttja lockpriser och rabatter. genom att man När det gällde kostnader redovisats kunde allmänt konstatera att som man mer de i många fall tycktes kunna uppgå till inte ringa belopp.

När pilotstudien redovisades för utredningens sakkunniga konstaterades att merkostnader intressant och viktigt för det fortsatta utredningsarbetet.

var

Sekretariatet fick i uppdrag att i samarbete med handikapporganisationernas

företrädare genomföra fördjupad studie dolda merkostnader för personer en av med funktionshinder.

Merkostnadsstudien 133

3.2 Studien "Dolda merkostnader"

Allmänt om uppläggningen

Studien har utformats som en enkätstudie till 200 slumpvis utvalda med-

lemmar/prenumeranter hos sex handikapporganisationer, som tillsammans

i

l representerar ett brett spektrum av funktionshinder. Sammanlagt sändes alltså

l 200 enkäter ut. En påminnelse gick ut till dem inte svarat efter 14 som ca dagan

Vissa metodfrågor

Förutsättningarna att göra en alltför omfattande och samtidigt metodologiskt väl avvägd studie var begränsade. Dels arbetade utredningen med pressad

en tidsplan, dels fanns betydande svårigheter att göra ett representativt urval av personer med funktionshinder. Det finns t ex inga särskilda "handikappregister". Utredningen valde därför att rikta en enkätstudie till ett urval medlemmar/-

prenumeranter i sex av de drygt 30 handikapporganisationema, som tillsammans har 400 000 medlemmar. I samråd med handikapporganisationemas sakkun-

ca niga i utredningen valdes organisationer medlemmar sammantaget vars , kännetecknas av:

rörelsehinder medicinska problem kommunikationsproblem genom dövhet/hörselskada synproblem psykiska problem -

Följande organisationer tillfrågades om de ville delta:

Hörselskadades Riksförbund, HRF, med 38 000 medlemmar. Ur - ca medlemsregistret slumpades ut 200 medlemmar, som inte bara var stödjande medlemmar.

Neurologiskt handikappades riksförbund, NHR, med 12 000 medlemmar.

- ca

Ur registret för medlemstidningen Handikapp-REFLEX slumpades 200

prenumeranter ut.

Riksförbundet för mag- och tarmsjuka, RMT, med ca 3 500 medlemmar. Ur

medlemsregistret slumpades 200 medlemmar ut. Synskadades Riksförbund, SFR, med 17 000 medlemmar. Ur medlems- - ca

registret slumpades ut 200 personer, som inte bara var stödjande medlemmar.

Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, med 10 000 med- - ca lemmar. Ur prenumerantregistret för tidskriften Revansch slumpades 200

prenumeranter ut. Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och FUB, med - vuxna, ca 34 000 medlemmar. Ur medlemsregistret slumpades 200 ut. personer

134 Merkostnadsstudien

Detta sätt att göra ett urval innebär a följande:

medlemmama/prenumerantema i dessa handikapporganisationer utgör sex sannolikt ett relativt allsidigt urval med funktionshinder; allsidigt av personer i den meningen att de viktigaste och vanligaste funktionshindren och kombinationer dessa fmns med. Detta hindrar inte att det kan finnas av funktionshinder som inte är representerade i den valda gruppen.

medlemmarna i handikapporganisationema kan inte sägas vara allmänt representativa för hela funktionshindrade. l flera av handikap-

gruppen

porganisationema är medlemsantalet betydligt mindre än det möjliga antalet

medlemmar, ibland mindre än 50 procent.

i några organisationerna gick det att inte låta bara stödjande medlemmar

av

med i slumpurvalet. I andra ingår även stödjande medlemmar. Vissa

vara

organisationer, t RSMH har inte något centralt medlemsregister. Där an-

ex

vändes i stället prenumerantregistret för medlemstidningen. Detta förhållande

medförde att i förväg kunde förmoda att ett antal personer som fick man enkäten, inte funktionshindrade. För att kunna få grepp om dessa var

uppmanades de enkäten att i en ruta markera att de inte

personer, besvarade enkäten, men ändå sända den i retur. i vissa fall har med merkostnader svårigheter att bekräfta att det är personer fråga just "dolda merkostnader". Detta kan t ex bero att de inte vet om vilka merkostnader de har kostnadsersättning för. Särskilt gäller detta den är blind, döv eller gravt hörselskadad och som har handikappersättning, som eftersom sådan utgår till dessa utan behovsprövning. det är svårt att entydigt definiera begreppet "dolda merkostnader", i varje fall så att det framstår som helt klart för dem som deltar i en enkätundersökning.

Trots dessa metodologiska svagheter var det utredningens sammanlagda bedömning att studie riktad till ett urval medlemmar motsvarande i de

en av handikapporganisationema kunde god och relativt rättvisande sex ovan ge en bild "dolda merkostnader". av

Sekretess

Hur den enskildes integritet skyddades framgår av nedan stående, är ett utdrag det missivbrev som åtföljde enkäten. som ur

Din integritet är skyddad följande sätt: Vi sänder ut enkäten. Som

du ser är den numrerad. Nummerlistan har sänt till Avgiftsutred-

ningen Socialdepartementet, dit du sänder den ifyllda enkäten. Vi vet alltså vilka har fått enkäten, men vi ser aldrig svaren. personer som Utredningen får vet inte dem som fått enkäten. svaren men namnen På så sätt är din integritet skyddad. Ur handikapporganisationens missivbrev till enkätmottagaren

Merkostnadsstudien 135

Svar och bortfall

En sammanställning av antalet insända enkäter och bortfall framgår av tabellen

K nedan:

i

i

Handikapp- Antal utsända Inkomna enkä- Varav X-ade Enkäter organisation enkäter ter som ingår i

i

Av tabellen framgår att av de 1 200 utsända enkätema retumerades 730, eller 61 procent, vilket får anses vara en god svarsfrekvens. Av dessa 730 som kom 239 kryssade, vilket innebär att mottagaren av enkäten markerat att var enkäten inte besvarades eftersom han eller hon inte var funktionshindrad, t ex för att han eller hon var stödjande medlem. Sammanlagt ingår därmed 491 enkäten i bearbetningen av studien, vilket utgör 41 procent av det totala antalet utsända enkäter. Antalet bearbetade enkäter kan anses uppfylla kraven for statistisk säkerhet för denna typ av studie. Någon analys bortfallet har inte gjorts, dvs av de 470 39 % som inte av

besvarade enkäten externa bortfallet.

Av redovisningen framgår att det också finns ett internt bortfall, dvs samtliga har inte besvarat alla frågor. Detta bortfall kan ha många orsaker, t ex personer

att inte berördes vissa frågor, att de inte förstått frågeställningen etc.

personer av

3.3 Bakgrundsfrågor

Nedan redovisas frågorna 1 är frågor den svarande. Det svaren - som om

sammanlagda antalet som svarat de olika frågorna uppgår aldrig till 491, vilket det antal besvarat enkäten. På samtliga frågor finns

var personer som

alltså ett visst bortfall internt bortfall, dock inte redovisas i tabellerna.

som

1 36 Merkostnadsstudien

Fråga 1 Vem har funktionshinder

Av tabellen framgår att 477 personer svarat på denna fråga. Av dessa har 398 83 % själva funktionshinder, medan 79 17 % svarar att de har ett barn med funktionshinder. i E

Fråga 2 Vilket kön har den funktionshindrade

Av tabellen framgår att 218 46 % av de svarande är man eller pojke och att

258 54 % är kvinna eller flicka.

Fråga 3 Hur gammal är den funktionshindrade

Antal %

0 6 år 5 1 - 7 17 år 32 7 - 18 24 år 21 4 - 25- 64 år 320 67

65 101 21 - Summa 479 100

Av tabellen framgår att 5 personer 1% är 0-6 år, att 32 7 % är mellan 7-

17 år, att 21 4 % är mellan 18-24 år, att 320 67 % är mellan 25-64 år

samt att 101 21 % är 65 år eller äldre. Den i särklass största gruppen två tredjedelar alla består av personer som är 24-64 år. av -

Merkostnadsstudien

Fråga 4 Vilka familjeförhållanden har den funktionshindrade

Av tabellen framgår att 300 personer 63 % är samboende, att 132 28 %

är ensamboende, att 27 6 % är gruppboende samt att 17 3 % bor personer annat sätt. I enkäten var samboendet uppdelat flera alternativ. Det betyder att den funktionshindrade bor tillsammans med

förälder/föräldrar eller anhörig - annan make/maka/sambo make/maka/sambo och barn barn -

Fråga 5 Typ av funktionshinder

Här kunde flera alternativ anges. Den svarande ombads också att stryka under

det huvudsakliga funktionshindret. Tabellen nedan visar fördelningen på funktionshinder, baserat understrykningen.

Merkostnadsstudien

Yngrestudien

Av tabellen framgår att samtliga 17 uppräknade funktionshinder finns med

och där funktionshindret är det huvudsakliga hindret. De fem största grupperfunktionshinder är hörselskada/dövhet 20 procent, mag/tarmsjukdom 17 na av procent, rörelsenedsättning 10 procent, astma/allergi 8 procent samt synskada/blindhet 6 procent. Som information har till vänster i tabellen lagts en kolumn märkt

Yngrestudien. Den procentuella fördelningen funktionshinder i Yngre-

av studien mycket liknande mönster Socialstyrelsens enkät "Ditt behov ger som

av stöd och service" LSS-uppföljningen. Av jämförelsetabellen framgår att

det är skillnader i den procentuella fördelningen, vilket inte är konstigt

eftersom urvalsbaserna skiljer sig åt. Yngrestudiens urvalsbas var ett slump-

urval till 65 års ålder, i 17 utvalda kommuner, som 1993 av personer upp

hade hemtjänst, färdtjänst eller särskilda omsorger.

Under alternativet "Annat funktionshinder" redovisades följande:

Merkostnadsstudien 139

Fråga 5 Typ av funktionshinder

5.18 Annat funktionshinder

ALS 3 Arbetsskada i handlederna, nacke, axlar

Axelskada arbetsskada

Balanssvårigheter 3

Blodtrycksförändring

By-passopererad

Chorea Huntington

CP-skada 4

Förlamad brutit nacken

Halvsidig förlamning

Hand deformerad, höger, olyckshändelse

HG-allergi

Hjärtflimmer

Hjärtskada

Håravfall Inkontinens 6 Kortväxthet Kronisk trötthet Kronisk smärta

Krypningar i fötterna

M S 18 Muskeldystroñ

Muskelsjukdom charkel Marie Tooth

Muskelsjukdom respiratorbunden Myastenia Gravis Nackskada Nervskador, främst i benen

Njursjukdom 3

Näringsbrist dropp minst 1 gång per vecka

Parkinson 9 Polio Primär ñbro myalgi Psoriasis RMB Ryggmärgsskada Ryggskada, svår Saknar tal 2 Spasticitet 2

Stroke vänstersidig förlamning

Tandlossning Tigerminus nerualgi

1 40 Merkostnadsstudien Fråga 6 När uppkom din/ditt barns sjukdom/skada

Av tabellen framgår att för 111 personer 24 % uppkom sjukdomen/skadan före eller i samband med födseln, för 13 3% för mindre än två år sedan, för 87 19 % för mellan två och tio år sedan samt för 249 personer 54 % for mer än tio år sedan.

Fråga 7 Har du/ditt barn något annat hälsoproblem än det/de som har

nämnts ovan

Av tabellen framgår att 140 personer 37 % har något hälsoproblem utöver den eller de funktionsnedsättningar som tidigare nämnts. Av tabellen nedan

framgår vilka hälsoproblem som uppgivits.

Fråga 7 Har du/ditt barn något annat hälsoproblem än det/de som har

nämnts ovan Ja, nämligen

Allergi 2 Diarréer Gikt

Andningsbevär Dystoni Glutenintolerans Andningssvårigheter Dålig mage 3 Glömska

Astma 3 Eksem Halskotförskjutning Ben amputerat Eksem Hjärtbesvär

Besvär med avföringen Epilepsi Hjärtinfarkt, har haft

Blodförtunnande medi- Fönstertittarsjuka Hjäxtproblem cin Förhöjt blodsocker Hjärtsvikt Bronkit Förmaksflimmer Hudbesvär Bråck Förslitning i axlar, ar- Hudcancer Bölder mar, rygg Huvudvärk Cancer/cancerop 3 Förslitningsskador i Huvudvärk 3 Cirkulationsrubbning rygg Höftproblem Diabetes 3 Gallsten Höftskada 3 Giñstruma Högt blodtryck 9 i Diafragmabråck

Merkostnadsstudien

Hörselnedsättning Reflex från magsäcken Qverkänslig för ljud

Immunbrist, saknar IGA Reumatism Overvikt 3 lnfektionskänslighet 4 Rosfeber Inflammation i matstru- Ryggbesvär pen Ryggskada 2 Inkontinens 5 Ser dubbelt Kan inte prata, totalför- Sittsår lamad Sköldkörtelbesvär 2 Knäproblem Smärta och stelhet Knäskada Smärta i höger sida Kort tarmsyndrom Sned rygg Kronisk hosta Sondmatning Kronisk ögoninflamma- Spastisk sida v.

tion 2 Stark slembildning

Kräkningar Starr Käkproblem Stomiopererad Känselbortfall 2 Storrökare 2 Kärlkramp 6 Struma 3 Laktosallergi Stämband angripna Laktosintolerans Svag kroppskonstitution Ledbandsskador i fot Svullnad i ñngerleder Ledvärk 8 Svårt att gå 2 Lågt blodtryck 2 Svårt att uppta näring Ländryggskada Synproblem Lösningsmedelskada Sömnsvårigheter

Magkatarr Tandstatus dålig

Magnesiumbrist Tarmsjukdom, kronisk

Magsår Tennisarmbåge,0p 2

Migrän 2 887 Misslyckad fistelop. Tinnitus 5 Morbus Becherews Trånga hörselgångar MS, troligen Trög mage 2 Muskelinflammation Trötthet 4

Muskelsvaghet Tungmetallförgiftning

Nacksmärta Urinrörsbesvär Nedsatt hörsel Urinvägsinfektion Nedsatt syn Vattendrivande medicin Niatucbråck Värk Njurproblem Williams syndrom Njursjukdom Yrsel 2

Panikångest Ytterst känslig

för psy- Parkinson kisk misshandel

Penniciös anemi Ämnesomsättningsfel

Psoriasis 5 2

Psykiska problem Överkonsumtion alkohol

142 Merkostnadsstudien

Fråga 8 Hur är hushållets sammansättning

Personer som bor tillsammans med 2 andra vuxna 10 2 Personer bor tillsammans med i som flera än 2 andra vuxna 8 2 Summa 437 100

Av tabellen framgår att 145 33 % bor ensamma, att 274 vuxna personer 63 % bor tillsammans med att 10 2% bor tillsammans en annan vuxen, med 2 andra samt att 8 2 % bor tillsammans med fler är 2 andra vuxna Av de sist nämnda 8 bor 6 tillsammans med 4 eller fler andra vuxna. á vuxna.

Antal % Vuxna som bor tillsammans med l barn under 18 år 53 44 Vuxna bor tillsammans med som 2 barn under 18 år 49 41 Vuxna som bor tillsammans med 3 barn under 18 år 15 12 Vuxna bor tillsammans med som 4 eller fler barn 4 3 Summa 121 100

Av tabellen framgår att 53 44 % bor tillsammans med l barn under vuxna 18 år, att 49 41 % bor tillsammans med 2 barn, att 15 12 % bor tillmed 3 bam samt att 4 vuxna 3 % bor tillsammans med 4 eller sammans fler barn.

Antal % Vuxna som tillsammans med 1 vuxet barn 39 76 Vuxna bor tillsammans med som 18 2 vuxna barn 9 Vuxna som bor tillsammans med 3 eller flera vuxna barn 3 6 Summa

Merkostnadsstudien 143

Av tabellen framgår att 39 76 % bor tillsammans med barn,

vuxna 1 vuxet över 17 år, att 9 18 % bor tillsammans med 2 barn samt att 3 6 % vuxna bor med 3 eller flera vuxna bam.

Sammanfattning

D I studien ingår svar från sammanlagt 491 personer med funktionshinder. Av

dessa är 398 eller 83 procent själva funktionshindrade medan 79 eller 17 procent har barn som är det. I studien ingår 218 män 46% och 258 kvinnor 54%. Två tredjedelar 67% är mellan 25 och 64 år. 300 bor tillsammans med föräldrar/förälder eller anhörig, make/annan maka/sambo och/eller bam. 132 är ensamboende. Dessa två utgör grupper 91% av alla i studien. D De fem största grupperna av funktionshinder i studien är hörselskada/döv-

het, mag/tarmsjukdom, rörelsenedsättning, astma/allergi samt synskada/

blindhet. D För de allra flesta uppkom sjukdomen/skadan för länge sedangFör 249 personer uppkom den för än tio år sedan och för 111 före eller i mer samband med födseln. Dessa två utgör närmare 80% de 460 grupper av

som svarat på denna fråga. D Samtliga ett eller flera de 17 uppräknade funktionshindren.

uppgav av Därutöver fanns möjlighet att ange annat funktionshinder. Listan under

denna punkt omfattade inte mindre än 44 olika slag funktionshinder,

av sammanlagt 83 noteringar. D 140 av 398, dvs 35 procent att de utöver redan uppräknade uppgav

funktionshinder hade annat hälsoproblem. Listan på sådana hälsoproblem är lång och omfattar sammanlagt 128 olika slags hälsoproblem, totalt 192 noteringar. I Yngrestudien sker en uppdelning av de svarande i fyra grupper, a-d. Det är har uppgivit att de dels har tvingats

personer som

minska på eller helt upphöra med användning vissa tjänster/varor, dels

av

har svårigheter att betala för tjänster/varor och dels önskar lösningar

som

nedbingar kostnaderna. Grupp a är den mest utsatta gruppen, b är

grupp näst mest utsatt osv. Yngrestudien visar att det som karaktäriserar grupperna a och i förhållande till c och är att antalet funktionshinder

per person och andelen med andra hälsoproblem är högre än i övriga

grupper.

Studien om dolda merkostnader fingervisning vilka ytterligare

ger en om

funktionshinder och vilka andra hälsoproblem det kan röra sig för

om grupperna a och b i Yngrestudien.

144 Merkostnadsstudien

3.4 från

Nyttjande av tjänster och varor stat, landsting eller kommun

Nedan redovisas svaren frågorna 9-11 som är frågor om nyttjande av olika

tjänster och varor

Fråga 9 Har du/ditt barn använt någon eller några av följande tjänster eller de tre senaste månaderna Det gäller hälso- och sjukvård,

varor läkemedel mm.

l

Av tabellen framgår att de vanligaste tjänsterna eller varorna av hälso- och

sjukvårdskaraktär som använts är

receptbelagda läkemedel använts 63 procent eller 308 personer, - som av

sjukvård/sjukvårdande behandling som använt av 48 procent eller 236

personer, hjälpmedel använts 34 procent eller 167 personer. - som av

tandvård eller tandhygienist använts av 29 procent eller 144 personer,

- som sjukresor som använts av 25 procent eller 124 personer. -

De tjänster eller använts minst är prisnedsatta speciallivsmedel 1

varor som

procent och tolktjänst för vardagstolkning 2 procent.

Merkostnadsstudien 145

Fråga 10 Har du/ditt barn använt någon eller några av följande tjänster

de tre senaste månaderna Det gäller service mm.

j Antal å Avlösarservice 8 Hemtjänst 60 s

i s Växelvârd 1 i Summa noteringar 142

Av tabellen framgår att de vanligaste tjänsterna som använts är

hemtjänst använts 60 eller 12 procent, - som av personer hjälp i bostad med särskild service som använts av 29 personer eller 6 procent, korttidsvistelse som använts av 16 personer eller 3 procent. - De tjänster som använts minst är korttidstillsyn till 12 års ålder enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS samt växelvård.

Fråga ll Har du/ditt barn använt någon eller några av följande tjänster

de tre senaste månaderna Det gäller kommunikationer.

Antal % Personer som har använt färdtjänst 185 38 - Personer som använt resor till "särskilda"

Av tabellen framgår att 38 procent eller 185 personer använt färdtjänst, att tre procent eller 16 rest till "särskilda" insatser enligt LSS samt att personer fem procent eller 25 personer använt riksfärdtjänst.

146 Merkostnadsstudien

Sammanfattning

D Det är många använt hälso- och sjukvårdstjänster. Nästan två

personer som

tredjedelar de 491 personerna i studien har använt receptbelagda

av

läkemedel, nästan hälften har fått sjukvård/sjukvårdande behandling, en tredjedel har använt hjälpmedel, drygt fjärdedel har använt tandvård och

en

fjärdedel har utnyttjat sjukresor.

en

D Det är betydligt färre använt tjänster som ges genom

personer som

socialtjänstlagen eller LSS. De vanligaste tjänsterna är hemtjänst som

använts 12 procent eller 60 personer, hjälp i bostad med särskild service av använt procent eller 29 personer samt korttidsvistelse tre som av sex procent eller 16 personer. D Ganska många, 38 procent eller 185 har använt färdtjänst personer

3.5 "dolda merkostnader"

Frågor om

Huvudfrågan i denna punkt är följande:

"Kryssa för de kostnadsslag som du/ditt barn har haft under de tre senaste ä månaderna och "dold merkostnad". Anteckna samtidigt den 5 som är en kostnad i kronor du/ditt bam har haft de tre senaste månaderna." som

I redovisningen har beloppen gjorts till ârsbelopp. Man/pojke förkortas till

om och kvinna/flicka till kvinna. man

Fråga 12 Kost

Kostnader för kost omfattade nio frågor. Nedan redovisas först en tabell som

sammanfattar alla nio delfrågoma och därefter redovisas varje delfråga.

personer av mellan 1 000-2 000 kronor, 39 19 % mellan 2 000-5 000 kronor och 92 44 % har kostnader som överstiger 5 000 kronor.

Merkostnadsstudien 12.1 Kostnader for extra måltider för att vikten inte ska minska. Antal personer % Kostnad i intervall

72% upp till 5 000 kronor.

12.2 Kosttillägg

Antal personer % Kostnad i intervall

9 45 0 1 000 - 6 30 1 000 2 000 - 4 20 2 000 5 000 - 1 5 5 000 10 000 - Sza 20 100

Fyra procent eller 20 har angett dolda merkostnader, 19 personer varav 95% har haft kostnader upp till 5 000 kronor.

12.3 Mat som i högre grad är halvfabrikat därför att inte själv kan baka, man tillreda bär och frukt osv

varav har haft kostnader upp till 5 000 kronor, 13 19% mellan 5 000 och 10 000 kronor och 9 13% över lO 000 kronor.

148 Merkostnadsstudien 12.4 Mineralvatten och jos för att hålla vätskebalansen

personer upp till 1 000 kronor

12.5 Näringsdrycker

Antal % Kostnad i intervall personer 17 52 0 1 000 -

personer till 1 000 kronor, 8 24% mellan 1 000-2 000 kronor, 6 18% mellan 2 upp 000-5 000 kronor. 1 har angett kostnad mellan 25 000-30 000 person en kronor.

12.6 Smör, grädde för med t spasticitet som medför ökad osv personer ex

energiförbrukning

Antal % Kostnad i intervall personer 5 63 O 1 000 - 3 37 1 000 2 000 - S:a 8 100

Två procent eller 8 har angett dolda merkostnader upp till 5 000 personer kronor, 5 63% upp till 1 000 kronor. varav

Merkostnadsstudien 149

12.7 Specialmat, t ex fettreducerad kost och specialmat för diabetiker och allergiker. Antal personer % Kostnad i intervall

varav upp till 1 000 kronor, 20 29% mellan 1 000-5 000 kronor, 19 28% mellan 5 000 10 000 kronor, 13 19% mellan 10 000 15 000 kronor, 1 1% - mellan 15 000 20 000 kronor samt 1 mellan 20 000 25 000 kronor. - -

12.8 "Uteätande" för att själv inte kan laga mat.

man

Antal % Kostnad i intervall personer 9 21 0 1000 -

varav upp till 1 000 kronor, 11 26% mellan l 000-2 000 kronor, 9 21% mellan

2 000-5 000 kronor, 9 21% mellan 5 000 10 000 kronor, 3 7% mellan - 10 000 15 000 kronor, 1 2% mellan 15 000 20 000 kronor samt 1 över - - 30 000 kronor.

1 50 Merkostnadsstudien 12.9 Annat

personer till l 000 kronor, 10 23% mellan 1 000-2 000 kronor, 12 27% mellan upp 2 000-5 000 kronor, 6 14% mellan 5 000 10 000 kronor samt 2 4% mellan 10 000 15 000 kronor. - I tabellen nedan redovisas vad uppgett annan dold merkostnad för man som kost.

Fråga 12. 9 Annat, nämligen

Avhämtning

Beställer mat från restaurang har svårt att gå

Extra arbetslunch pga lång resa Extra måltider pga stor aptit Färdig mat Glutenfritt 2 heller klorerat vatten Kaffe och cigaretter 2

Kan köpa öppna laga mat själv

- - Kan inte handla i storköp, köper i små mängder i närbutik

Komjölksproteinintolerans

Lättuggad mat Matlådor Mjölk, hon dricker bara det Måste laga all mat och allt bröd själv, Tål inte fabrikstillverkat, inte Småäter ofta, mycket måste slängas, kräks ibland Sockerfria produkter Speciell vegetarisk kost Tuggummi För att öka salivavsöndringen Vitaminer C-vitamin, bryggerijäst

Merkostnadsstudien 151

12.10 Kost och kön

De sammanlagda kostnaderna för kost har delats upp på man respektive kvinna,

för att kontrollera om några särskilda könsskillnader finns. 0- l 000- 5 000- 10 000- 15 000- 20 000- Total 1 000 5 000 10 000 15 000 20 000

Av tabellen framgår att 93 män 45 % och 112 kvinnor 55 % har dolda merkostnader för kost Könsfördelningen överensstämmer med den totala, som är 46/54%. Av de 52 personer som uppgivit kostnader upp till 1 000 kronor är

38 kvinnor 34% av kvinnorna mot bara 14 av männen 15% av männen. Det

är alltså en betydligt större andel av kvinnorna som dolda merkostnader i det lägsta intervallet. I nästa intervall däremot 1.000-5.000 kronor är andelen - av män större, 35% mot 25%. Det är relativt fler män i de högre kostnadsintervallen. I intervallet 15.000-20.000 kronor är det dubbelt så många män som kvinnor, 11% män mot 4% av kvinnorna.

Sammanfattning

El 42 procent eller 208 har haft dolda merkostnader för kost, varav personer 44 procent eller 92 personer har haft en kostnad som översteg 5 000 kronor. l De kostområden där flest personer har haft dolda merkostnader är mat som i högre grad är halvfabrikat l2.3, specialmat 12.7 och mineralvatten mm 12.4. 44 har haft dolda merkostnader för annat inom kostområdet än de personer preciserade områdena. 18 andra kostslag redovisas. E Betydligt större andel kvinnorna än männen, 34 procent mot 15, har haft av dolda merkostnader i intervallet 0-1 000 kronor. Andelen män 35% är större än andelen kvinnor 25% i intervallet 1 000-5 000 kronor.

Som tidigare nämnts står man för man/pojke och kvinna för kvinna/flicka

152 Merkostnadsstudien

Fråga 13 Medicin, tandvård

mm

Kostnader for medicin, tandvård mm omfattar nio frågor. Nedan redovisas först tabell sammanfattar alla nio delfrågoma och därefter redovisas varje en som delfråga.

Antal % Kostnad i intervall personer 105 36 0 l 000 - 51 17 1 000 2 000 - 65 22 2 000 5 000 - 74 25 5 000 - S:a 295 100

60 procent eller 295 har angett dolda merkostnader for medicin, personer tandvård 105 dessa 36 % kostnader till 1 000 mm. personer av uppger upp kronor, 51 17 % mellan 1 000-2 000 kronor, 65 22 % mellan 2 000-5 000 kronor och 74 25 % över 5 000 kronor

13.1 Fotvård

20 procent eller 98 personer har angett dolda merkostnader varav 59 procent eller 58 personer upp till 1 000 kronor.

13.2 Kompresser, koksalt, ögonlappar, plåster osv

Antal % Kostnad i intervall personer 15 79 0 1 000 - 4 21 1 000 2 000 - S:a 19 100

4 procent eller 19 har angett dolda merkostnader varav 79 procent personer eller 15 till 1 000 kronor och 21 procent eller 4 personer personer upp mellan l 000-2 000 kronor.

Merkostnadsstudien

13.3 Medicin vid kontroller, i de fall medicinen är rätt inställd, blodfört ex tunnande medicin. Antal personer Kostnad i intervall

- S:a 43

9 procent eller 43 personer har angett dolda merkostnader varav 58 procent eller 25 personer upp till l 000 kronor och 28 procent eller 12 personer mellan 1 000-2 000 kronor.

13.4 Naturmediciner och salvor som inte går att få recept.

personer 2 000 kronor och 18 procent eller 17 personer mellan 2 000-5 000 kronor. 13.5 Tandläkare för att man t ex vid psykisk sjukdom har tandläkarskräck och därför inte går i tid till behandling Antal personer % Kostnad i intervall

3 procent eller 16 personer har angett dolda merkostnader varav 44 procent eller 7 personer upp till 1 000 kronor, 19 procent eller 3 personer mellan l 000-2 000 kronor och 25 procent eller 4 personer mellan 2 000-5 000 kronor.

1 54 Merkostnadsstudien

13.6 Tandläkare, när man måste gå till sådan oftare grund av t ex CPskada eller att man äter vissa mediciner, eller förebyggande tandvård.

Antal % Kostnad i intervall personer 13 24 0 l 000

11 procent eller 54 personer har angett dolda merkostnader varav 24 procent eller 13 personer upp till 1 000 kronor, 37 procent eller 20 personer mellan 1 000-2 000 kronor och 24 procent eller 13 personer mellan 2 000-5 000 kronor.

13.7 Vitaminpreparat, mineraltabletter mm

Antal personer % Kostnad i intervall 66 68 0 1 000 -

20 procent eller 97 personer har angett dolda merkostnader varav 68 procent eller 66 personer upp till 1 000 kronor och 26 procent eller 25 personer mellan 1 000-2 000 kronor.

13. 8 Glasögon och bågar

Antal personer % Kostnad i intervall 19 28 0 1 000 -

14 procent eller 69 personer har angett dolda merkostnader varav 28 procent eller 19 personer upp till 1 000 kronor, 12 procent eller 8 personer mellan 1000-2 000 kronor, 19 procent eller 13 personer mellan 2 000-5 000, 26

Merkostnadsstudien 155

procent eller 18 personer mellan 5 000 10 000 kronor, 10 procent eller 7 personer mellan 10 000-15 000 och 6 procent eller 4 personer mellan 15 000-20 000 kronor. l å 13.9 Annat

Antal personer % Kostnad i intervall 34 52 0 1 000 -

varav eller 34 personer upp till 1 000 kronor, totalt 75 procent eller 49 personer upp till 5 000 och 25 procent eller 16 personer över 5 000 kronor. I tabellen nedan redovisas vad man angett som annat:

Fråga 13,9 Annat, nämligen

"gelé-lim" Fluortabletter Homeopraktiker Lactostabletter Medicin vid sjukgymnastikbesök Muskelavslappnande medel Narkos krävs vid varje tandläkarbehandling

Planerad amalgamsanering

Rengöringsmedel för kontaktlinser Resor och avgifter för tryckkontroll av ögona Speciell madrass Tandhygienist

156 Merkostnadsstudien

13.10 Medicin, tandvård och kön mm De sammanlagda kostnaderna för medicin, tandvård mm har delats upp män respektive kvinnor, för att kontrollera om några särskilda könsskillnader finns. 0- 1 000- 5 000- 10 000- 15 000- 20 000- Total 1 000 5 000 10 000 15 000 20 000

Av tabellen framgår att 130 män 45 % och 159 kvinnor 55 % har dolda merkostnader för medicin, tandvård mm. Könsfördelningen här överensstämmer med den totala som är 46/54%. Av tabellen framgår också att det inte finns några större skillnader mellan könen vad avser medicin, tandvård mm. Dock kan noteras att 5% av kvinnorna mot 1% av männen har dolda merkostnader i intervallet 20.000 kronor och högre.

Sammanfattning

D 60 procent eller 295 personer har haft dolda merkostnader för medicin, tandvård 25 procent eller 74 ha-r haft kostnader mm, varav personer som överstigit 5 000 kronor. D De delområden där flest personer har haft dolda merkostnader är fotvård l3.1, vitaminpreparat, mineraltabletter mm 13.7 samt natunnediciner och salvor 13.4. D 65 personer har haft dolda merkostnader för annat inom området än de preciserade områdena. 12 andra kostnadsslag redovisas. D Det föreligger inga större könsskillnader i fråga om dolda merkostnader for medicin, tandvård mm.

Fråga 14. Kläder mm

Kostnader for kläder omfattar sju frågor. Nedan redovisas först en tabell som sammanfattar alla sju delfrågorna och därefter redovisas varje delfråga.

Merkostnadsstudien

Antal personer % Kostnad i intervall 55 29 0-1000 l

E

38 procent eller 188 personer har angett dolda merkostnader for kläder mm. å 55 personer av dessa 29 % uppger kostnader upp till l 000 kronor, 36 19 % mellan l 000-2 000 kronor, 45 24 % mellan 2 000-5 000 kronor och 52 l 28 % har kostnader som överstiger 5 000 kronor.

l 14.1 Att vissa kläder måste skräddarsys

4 procent eller 19 personer har angett dolda merkostnader varav 37 procent eller 7 personer upp till 1 000 kronor, 26 procent eller 5 personer mellan 1 000-2 000 kronor, 16 procent eller 3 personer mellan 2 000-5 000 kronor samt 21 procent eller 4 personer mellan 5.000-10.000 kronor.

14.2 Att kläder måste kasseras därför inte själv kan laga dem att man

Antal personer % Kostnad i intervall

8 procent eller 40 personer har angett dolda merkostnader varav 60 procent eller 24 personer upp till 1 000 kronor och 28 procent eller 11 personer mellan 1 000-2 000 kronor.

158 Merkostnadsstudien 14.3 Att kläder inte kan köpas rea därför att man inte kan klara trängsel eller brist expedithjälp.

-

l

11 15 2 000 5 000 -

7 10 5 000 10 000 -

10 000 15 000

g

2 3 -

1 1 15 000 20 000 -

l

Sza 72 100

15 procent eller 72 har angett dolda merkostnader varav 39 procent personer l eller 28 till l 000 kronor, 32 procent eller 23 personer mellan 1 personer upp

000-2 000 och 15 procent eller 11 personer mellan 2 000-5 000 kronor. 1

uppger kostnader mellan 15 000-20 000 kronor. person

14.4 Extra omgång med kläder grund av viktforändringar nedåt t ex

skov eller uppåt t ex cortisonbehandling

Antal personer % Kostnad i intervall

12 27 0 1 000 -

9 procent eller 44 personer har angett dolda merkostnader varav 27 procent

eller 12 till 1 000 kronor, 14 procent eller 6 personer mellan 1 personer upp

000-2 000 kronor, 30 procent eller 13 mellan 2 000-5 000 kronor, personer

20 procent eller 9 personer mellan 5 000 10 00 kronor samt 9 procent eller g - 9 10 000 kronor. l personer över

Merkostnadsstudien 1 59

14.5 Extra slitage av skor och kläder Antal personer % Kostnad i intervall 22 36 0 1 000 -

13 procent eller 62 personer anger dolda merkostnader varav 36 procent eller 22 personer upp till 1 000 kronor, 34 procent eller 21 personer mellan 1 000- 2 000 kronor och 26 procent eller 16 personer mellan 2 000-5 000 kronor.

14.6 Förstörda kläder, sänglinne mm.

Antal personer % Kostnad i intervall 32 46 0 1 000 -

- S:a 70

14 procent eller 70 personer har angett dolda merkostnader 46 procent varav eller 32 personer upp till l 000 kronor, 37 procent eller 26 mellan l personer 000-2 000 kronor och 11 procent eller 8 personer mellan 2 000-5 000 kronor.

14.7 Annat

varav upp 000 kronor, 7 mellan 1 000-2 000 kronor och 12 mellan 2 000-5 000 kronor. 1 person anger kostnad över 30 000 kronor. I tabellen nedan redovisas vad man uppgett som annat.

160 Merkostnadsstudien

Fråga 14.7 Annat

l-2 madrasser förstörs per år Allergi som kräver särskild bomull Att få tag kläder och skor i rätt storlek liten, överviktig 0sv5

Blusar och tröjor förstörs onormal salivavsöndring

pga

Extra omgångar med kläder pga kraftig nedsmutsning Extra kemtvätt att psoriasissalva förstör

pga

Extra omgångar av kläder pga dubbel bosättning. Gäller även skidor

och skridskor

Kläder vid gymnastikträning Lagning av ytterkläder eftersom han ramlar och slår hål på dem

Lätta fotriktiga skor Många omgångar kläder inkontinens av pga

Många omgångar av kläder pga saliv Ortopediska skor för svullna fötter inget bidrag Specialbehå för bröstprotes

Specialskor 2 Stomin kräver särskilda kläder Strumpor Stödstrumpor pga blodproppar i benen Underkläder 3

14.8 Kläder och kön

De sammanlagda kostnaderna för kläder har delats upp på män respektive

na Sum- 55 81 32 7 7 6 188 29% 43% 17% 4% 4% 3% 100 ma

Av tabellen framgår att 90 män 48% och 98 kvinnor 52% har dolda merkostnader för kläder. Könsfördelningen här överensstämmer i huvudsak med den totala könsfördelningen, 46/54%. Det finns en större andel av männen som anger dolda merkostnader i intervallet 1.000-5.000 kronor, 48% av männen mot 39% av kvinnorna.

Merkostnadsstudien 161

Samtidigt är andelen av kvinnorna större i de två högsta kostnadsintervallen, 5% av kvinnorna mot 2% av männen. Antalet individer där är dock litet.

Sammanfattning

El 38 procent eller 188 personer har haft dolda merkostnader för kläder mm, varav 29 procent eller 52 personer har haft kostnader som översteg 5 000 kronor. El De kostnadsområden där flest personer har haft dolda merkostnader är att kläder inte kan köpas rea 14.3, förstörda kläder, sänglinne mm 14.6 samt extra slitage av skor och kläder 14.5 D 41 personer har haft merkostnader för annat inom kostnadsområdet än de preciserade områdena. 19 andra kostnadsslag redovisas. Det finns inga större könsskillnader när det gäller dolda merkostnader för

kläder. En större andel av männen 48% och 43 personer har kostnader i

intervallet l 000-5 000 kronor jämfört med andelen kvinnor 39% och 38 personer.

Fråga 15-18. Bostad och hushåll

Frågorna 15-18 handlar om dolda merkostnader för bostad och hushåll. Nedan visas en tabell som omfattar svaren samtliga dessa frågor. Därefter redovisas de olika områdena inom bostad och hushåll.

personer hushåll. 130 dessa 38 % uppger kostnader upp till l 000 kronor, 44 13 av % mellan 1 000-2 000 kronor, 50 15 % mellan 2 000-5 000 kronor samt 114 34 % har kostnader som överstiger 5 000 kronor.

Fråga 15. Bostad och hushåll: bostaden och dess utrustning

Kostnader for bostaden och dess utrustning omfattar åtta frågor. Nedan

redovisas först tabell sammanfattar alla åtta delfrågoma och därefter en som redovisas varje delfråga.

162 Merkostnadsstudien

24 procent eller 117 personer har angett dolda merkostnader för bostaden och

dess utrustning. 41 procent av dessa eller 48 personer kostnader upp uppger till l 000 kronor, 9 procent eller 11 mellan 1 000-2 000 kronor, 15 personer procent eller 18 personer mellan 2 000-5 000 kronor och 34 procent eller 40

personer har kostnader som överstiger 5 000 kronor.

15.1 Bostad med högre hyra än vad man normalt skulle ha valt hänsyn

måste tas till hiss finns, storlek for att få plats med elrullstol, a om

allergibesvär osv

Antal personer % Kostnad i intervall

10 0 1 000 - 1 1 000 2 000 - 3 2 000 5 000 - 5 5 000 10 000 - 1 1 10 000 15 000 - 3 15 000 20 000 - 2 20 000 25 000 - 1 25 000 30 000 l 30 000 - Sza 3 7 100

8 procent eller 37 har angett dolda merkostnader varav 38 procent personer eller 14 till 5 000 kronor, 14 procent eller 5 personer mellan 5 personer upp 000 10 000 samt 30 procent eller 11 mellan 10 000 15 000 - personer kronor.

15.2 Diskmaskin, för att handdisk inte kan ske.

Antal personer % Kostnad i intervall

14 70 0 l 000 -

-

Merkostnadsstudien

4 procent eller 20 personer har angett dolda merkostnader 70 procent varav eller 14 personer upp till 1 000 kronor och totalt 90 procent eller 18 personer upp till 5 000 kronor.

15.3 Extra utrustning i badrum, t ex bidé, fläkt, forvaringsskåp, extra handtag

Antal personer % Kostnad i intervall

14 56 0 1 000 - 4 16 1 000 2 000 - 4 16 2 000 5 000 - 2 8 5 000 10 000 - 1 4 10 000 15 000 - S:a 25 100

5 procent eller 25 personer har angett dolda merkostnader 56 procent varav eller 14 personer till 1 000 kronor och totalt 88 procent eller 22 upp personer upp till 5 000 kronor.

15.4 Kostnad för installation tvättmaskin, torkskåp, diskmaskin av mm.

Antal personer % Kostnad i intervall

13 52 0 1 000 4

000 kronor och 1 över 30 000 kronor.

15.5 Saneringsåtgärder i bostaden som inte täcks bostadsanpassnings-

av

bidrag t ex Centraldammsugare.

Antal personer % Kostnad i intervall 1 25 0 1 000 -

164 Merkostnadsstudien

1 procent eller 4 har angett dolda merkostnader varav 2 upp till 5 personer 000 kronor, 1 mellan 25 000 30 000 kronor samt 1 över 30 000 kronor. -

15.6 Torktumlare eller torkskåp grund av mycket tvätt

Antal % Kostnad i intervall personer 13 54 0 1 000 -

personer upp 000-2 000 kronor, 12 procent eller 3 personer mellan 2 000-5 000 och 12

procent eller 3 mellan 5 000-10 000 kronor. personer

15.7 Tvättmaskin grund stor och kraftig nedsmutsning kläder och

av av

sänglinne.

Antal % Kostnad i intervall personer 22 51 0 1 000 f - 8 19 l 000 2 000 - 2 000 5 000 é 14 -

personer upp 000 20 000 kronor och 1 över 30 000 kronor. -

15.8 Annat

Antal % Kostnad i intervall personer 12 41 O 1 000 -

20 000 25 000 -

Merkostnadsstudien 165

6 procent eller 29 personer har angett dolda merkostnader 41 procent varav eller 12 personer till 1 000 kronor, totalt 66 procent eller 19 upp personer upp till 5 000 kronor, 10 procent eller 3 mellan 5 000-10 000 personer kronor, 17 procent eller 5 personer mellan 15 000-20 000 kronor samt 7 procent eller 2 personer mellan 20 000 25 000 kronor. w I tabellen nedan redovisas vad man uppgett annat - som

,

Fråga 15.8 Annat, nämligen

Alarm för spis Automatisk potatisskalare Bastu for ledbesvär

Hjälp med tvätt i tvättstugan

Hörslinga till ringklockan ytterdörr, TV, telefon Kan inte använda central tvättstuga Larm för telefon

Luftkonditioneringsaggregat eftersom jag inte tål för hög tempe-

ratur Mycket porslin krossas pga mitt rörelsehinder

Större storlek bostad pga större behov yta

av Talboken; slitage bandspelare

Telefon i fritidsstugan som säkerhet

Trygghetslarm

Tvättmaskin eftersom jag inte kan utnyttja husets

är tom Ökade elkostnader rädsla

pga fobi for inbrott. Ljus, radio på

aven när lägenheten

15.9 Bostaden och dess utrustning och kön.

De sammanlagda kostnaderna för bostaden och dess utrustning har delats

upp på män respektive kvinnor för att kontrollera några särskilda könsskillnader om finns.

0- 1 000- 5 000- 10 000- 15 000- 20 000- Total 1 000 5 000 10 000 15 000 20 000

166 Merkostnadsstudien

Av tabellen framgår att 52 män 45% och 63 kvinnor 55% har dolda merkostnader för bostaden och dess utrustning. Könsfördelningen här överensstämmer med den totala är 46/54%. Andelen kvinnorna som har dolda som av merkostnader är större än andelen av männen i intervallen 5.000-10.000 kronor och 15.000-20.000 kronor, i båda fallen 10% mot 4%. Antalet individer är dock litet. Andelen männen är 29% i intervallet 1.000-5.000 kronor mot andelen av kvinnorna som är 21%. av

Sammanfattning

D 24 procent eller 117 har haft dolda merkostnader för bostaden och i

personer dess utrustning, 34 procent eller 40 personer har haft en kostnad som varav översteg 5 000 kronor. z D De kostnadsområden där flest har haft dolda merkostnader är ä personer tvättmaskin 15.7 och bostad med högre hyra l5.l. 29 har haft dolda merkostnader för annat inom kostnadsområdet personer

än de preciserade områdena. 15 andra kostnadsslag anges.

D Det är inga större skillnader mellan könen. Andelen kvinnorna som har av dolda merkostnader i intervallen 5 000-10 000 kronor och 15 000-20 000 kronor är högre än för männen, 10 procent mot 4 procent i båda fallen.

Fråga 16. Bostad och hushåll: inventarier och hushåll

Kostnader för inventarier och hushåll omfattar 18 delfrågor. Nedan redovisas först tabell sammanfattar alla 18 delfrågoma och därefter redovisas varje en som delfråga.

Antal % Kostnad i intervall personer 150 51 0 1 000 - 47 16 1 000 2 000 - 53 18 2 000 5 000 - å 47 16 5 000 - Sza 297 100 f

61 procent eller 297 har angett dolda merkostnader för inventarier personer och hushåll. 150 dessa 51 % kostnader till 1 000 av personer uppger upp kronor, 47 16 % mellan 1 000-2 000 kronor, 53 18 % mellan 2 000-5 000 kronor och 47 16 % har kostnader som överstiger 5 000 kronor.

Merkostnadsstudien 1 67

16.1 Batterier Antal personer % Kostnad i intervall 90 85 0 1 000 -

22 procent eller 106 personer har angett dolda merkostnader varav 85 procent eller 90 personer till 1 000 kronor. 2 har kostnader upp personer mellan 15 000-20 000 kronor.

16.2 Det går mer tvättmedel

Antal personer % Kostnad i intervall 87 85 0 1 000 -

varav procent eller 87 personer upp till 1 000 kronor.

16,3 Extra elförbrukning för oxygenkoncentrator

Antal personer % Kostnad i intervall 3 75 0 1 000 - 1 25 1 000 2 000 - S:a 4 100

1 procent eller 4 har angett dolda merkostnader, varav 3 upp till 1 personer 000 kronor.

1 68 Merkostnadsstudien

16.4 Extra elförbrukning grund tvätt tvättmaskin, torkskåp, av mera

tumlare eller fler tända lampor synskadade.

Antal % Kostnad i intervall personer 78 79 0 1 000 -

20 procent eller 99 personer har angett dolda merkostnader varav 79 procent eller 78 till 1 000 kronor och 15 procent eller 15 personer personer upp mellan 1 000-2 000 kronor.

16.5 Extra Vattenförbrukning grund extra tvätt, fler toalettspolningar av mm.

Antal % Kostnad i intervall personer

i S:a 92 100

19 procent eller 92 har angett dolda merkostnader, varav 90 procent personer eller 83 upp till 1 000 kronor. personer

16.6 Extra kostnad för grovsortering av sopor För hushåll som inte själv kan göra detta, när kommunen infört detta system

personer 000 kronor.

Merkostnadsstudien l 69

16.7 Förstörda eller kraftigt nedsmutsade möbler Antal personer % Kostnad i intervall 12 60 0 1 000 -

4 procent eller 20 personer har angett dolda merkostnader varav 60 procent eller 12 personer upp till 1 000 kronor och totalt 95 procent eller 19 personer upp till 5 000 kronor.

16.8 Gymnastikredskap, t ex romerska ringar, studsmatta.

Antal personer % Kostnad i intervall 10 56 0 1 000 - 4 22 1 000 2 000 - 2 11 2 000 5 000 - 1 5 10 000 15 000 - 1 5 15 000 20 000 - Sza 18 100

4 procent eller 18 har angett dolda merkostnader 56 procent personer varav eller 10 till 1 000 kronor och totalt 89 procent eller 16 personer upp personer upp till 5 000 kronor.

16.9 Högre telefonkostnad för samtal till sjukhus, apotek etc och för texttelefon eller för att kompensera ensamhet och sysslolöshet eller för att man t ex synskadade måste anlita nummerupplysningen därför att man inte kan nyttja telefonkatalogen mm.

Antal % Kostnad i intervall personer 48 51 O l 000 -

19 procent eller 95 personer har angett dolda merkostnader varav 51 procent eller 48 personer upp till 1 000 kronor, 32 procent eller 30 personer mellan

170 Merkostnadsstudien

1 000-2 000 kronor, 8 procent eller 8 mellan 2 000-5 000 och 7 personer procent eller 7 personer mellan 5 000 10 000 kronor. -

16.10 Köp eller hyra av hjälpmedel, sängutrustning, träningsredskap mm

som rekommenderas av specialister men som inte medges som hjälpmedel

Antal % Kostnad i intervall personer 6 27 0 1 000 -

personer upp 000-2 000 kronor och 32 procent eller 7 personer mellan 2 000-5 000 kronor. 1 person anger mellan 25 000-20 000 kronor och 1 mellan 20 000- 25 000 kronor.

16.11 Slitage mattor, möbler, dörrar och väggar när rullstol, rullator eller andra hjälpmedel används.

Antal % Kostnad i intervall personer 19 58 0 1 000 -

7 procent eller 33 personer har angett dolda merkostnader varav 58 procent eller 19 personer upp till 1 000 kronor, totalt 94 procent eller 31 personer till 5 000 kronor och 2 personer däröver. upp

16.12 Särskilda hjälpmedel i matlagningen därför att den är särskilt omständlig eller ställer krav på speciell utrustning.

Merkostnadsstudien 1 1 7

Antal personer % Kostnad i intervall 8 73 0 l 000 -

upp kronor.

16.13 Text-TV eller extra stor TV

Antal personer % Kostnad i intervall 24 60 0 1 000 -

i

8 procent eller 40 personer har angett dolda merkostnader varav 60 procent eller 24 personer upp till 15 000 kronor, totalt 82 procent eller 33 personer upp till 5 000 kronor, 7 procent eller 3 mellan 15 000 20 000 personer kronor, 5 procent eller 2 personer mellan 20 000 25 000 kronor samt l person över 30 000 kronor.

16.14 UVB-lampa därför att det är alltför långt till ett behandlingsställe.

Antal personer % Kostnad i intervall 3 100 0 1 000 - Sza 3 100

l procent eller 3 personer har angett dolda merkostnader, alla till l 000 upp kronor.

16.15 Varmare bostad el, olja därför att man fryser grund av lågt tryck, lite underhudsfett eller förlamning.

172 Merkostnadsstudien

Antal personer % Kostnad i intervall 27 53 0- 1000 10 20 1000-2 000 7 14 2 000-5 000 6 12 5 000- 10 000 1 2 15 000 20 000 - S:a 51 100

10 procent eller 51 har angett dolda merkostnader varav 53 procent personer eller 27 till 1 000 kronor, 20 procent eller 10 personer mellan personer upp l 000-2 000 kronor, 14 procent eller 7 mellan 2 000-5 000 kronor personer och 12 procent eller 6 mellan 5 000 10 000 kronor. personer -

16.16 Ökad förbrukning hushålls- och toalettpapper. av

personer procent eller 101 personer upp till 1 000 kronor och 15 procent eller 19 mellan 1 000-2 000 kronor. personer

16,17 Ökad åtgång ättika för rengöring tältattiraljer, inhalationsapparat av av OSV.

Antal % Kostnad i intervall personer 2 100 O 1 000 - S:a 2 100

2 har angett dolda merkostnader, båda till l 000 kronor. personer upp

16.18 Annat

Merkostnadsstudien

5 procent eller 26 personer har angett dolda merkostnader varav 69 procent eller 18 personer upp till 1 000 kronor, totalt 96 procent eller 25 personer upp till 5 000 kronor samt 1 över 30 000 kronor. person 1 tabellen nedan redovisas vad man angett som annat

Fråga 16.18 Annat, nämligen

Bilantenner som blir avbrutna

Extra TV i sovrummet orkar inte sitta upp

Fax och papper Free-style av god kvalitet Fågelfrö året runt. Rogivande sällskap utanför fönstret Heltäckningsmattor Kasettband

Lampor till extra belysning utomhus

Ledarhund 2 Måste byta bostad för kalla golv - Papperstallrikar och bestick Rengöringsmedel för toalett Separat hämtning av blöjpåsar Slår sönder rutor, fönster, radio etc Solarium För eksem Specialtelefon Sönderslaget porslin pga fumlighet i händerna Toa och dusch i våningen vid sovrummet

Videobandspelare har behov en

av

16.19 Inventarier, hushåll och kön

De sammanlagda kostnaderna För inventarier och hushåll har delats män upp respektive kvinnor för att kontrollera om några särskilda könsskillnader finns.

0- 1 000- 5 000- 10 000- 15 000- 20 000- Total 1 000 5 000 10 000 15 000 20 000

1 74 Merkostnadsstudien

i intervallet 1.000-5.000 kronor. Där är procentsatsema 38 av männen mot 30 av kvinnorna.

Sammanfattning

D 61 procent eller 297 har haft dolda merkostnader för inventarier personer och hushåll, hälften till l 000 kronor samt 16 procent eller 47 varav upp personer över 5 000 kronor. D De kostnadsområden där flest personer har haft dolda merkostnader är ökad Förbrukning av hushålls- och toalettpapper 16.16, batterier 16.1 samt tvättmedel l6.2. D 26 har haft dolda merkostnader för annat inom området än de personer

preciserade områdena. 19 andra kostnadsslag redovisas.

D Andelen kvinnorna är något större än andelen männen i intervallet av av 0-1 000 kronor, 53% mot 47%. Motsatsen gäller för intervallet l 000-5 000 kronor. Där är andelen män 38% mot 30 för kvinnorna.

Fråga 17 Bostad och hushåll: tjänster

Kostnader för tjänster omfattar fem delfrågor. Nedan redovisas först en tabell sammanfattar alla fem delfrågoma och därefter redovisas varje delfråga. som

26 procent eller 129 personer uppger att de har dolda merkostnader för tjänster. 59 dessa 46 % uppger kostnader upp till 1 000 kronor, 27 21 % personer av mellan 1 000-2 000 kronor, 23 18 % mellan 2 000-5 000 kronor och 20 15 i % har kostnader som överstiger 5 000 kronor.

17.1 Fönsterputsning

Antal personer % Kostnad i intervall 54 65 0 1 000 - 25 30 1 000 2 000 - 4 5 2 000 5 000 - Sza 83 100

Merkostnadsstudien 175

17 procent eller 83 personer har angett dolda merkostnader, 65 varav procent eller 54 personer upp till 1 000 kronor och 30 procent eller 25 mellan personer 1 000-2 000 kronor.

17.2 Köp av tjänster for t enklare reparationer och underhåll bostad och ex av fritidshus.

Antal personer % Kostnad i intervall 15 35 0 1 000 -

kronor.

l 17.3 För att omvârdnads-/servicepersonal, t ex personlig assistent, hemtjänst-

l personal eller annan hemhjälp arbetar och vistas i min/mitt barns bostad. Detta l kan medföra ökade driftkostnader, t ex ökad el- eller Vattenförbrukning, mat-

l kostnader.

l Antal personer % Kostnad i intervall

11 50 0 1 000 - 5 23 1 000 2 000 - 3 14 2 000 5 000 - 3 14 5 000 10 000 - Sza 22 100

5 procent eller 22 har angett dolda merkostnader 50 eller personer varav procent 11 personer till l 000 kronor, 23 procent eller 5 mellan 1 000-2 upp personer 000 kronor. 14 procent eller 3 mellan 2 000-5 000 kronor och personer 14 procent eller 3 personer mellan 5 000-10 000 kronor.

1 76 Merkostnadsstudien

17.4 För att omvårdnads-/servicepersonal, t ex personlig assistent, hemtjänstpersonal hemhjälp arbetar och vistas i min/mitt barns bostad. Detta

eller annan kan medföra ökade kapitalkostnader, dubbla TV-apparater. t ex

Kostnad i intervall l Antal personer % 0 1 000 i 4 50 - 3 38 2 000 5 000 - 1 12 5 000 10 000 - Sza 8 100

2 eller 8 har angett dolda merkostnader 50 procent eller procent personer varav 3 till 1 000 kronor, 4 personer upp

17.5 Annat

Antal % Kostnad i intervall personer 12 52 0 1 000 - 3 13 1 000 2 000 - 5 22 2 000 5 000 - 1 5 5 000 10 000 - 2 9 10 000 15 000 - S:a 23 100

5 eller 23 har angett dolda merkostnader 52 procent eller procent personer varav 12 till l 000 kronor och totalt 87 procent eller 20 personer upp personer upp till 5 000 kronor. I tabellen nedan redovisas vad man angett som annat

Fråga 17.5 Annat, nämligen

Får vissa saker hemhandlade Hjälp med kläder Kontaktman

Mina föräldrar har aldrig fått kompensation för att de hjälper till med städ, tvätt matlagning, bilskjuts, personlig service mm

Service till rullstol Snöskottning 2 Telefonväckningar sömnstörningar pga

Trädgårdshjälp 3

Ökad elförbrukning för system gör att lampor, vibrator etc fungesom

rar

Merkostnadsstudien 177

17.6 Tjänster och kön

De sammanlagda kostnaderna för övrigt inom bostad och hushåll har delats upp

på män respektive kvinnor för att kontrollera om några särskilda könsskillnader finns. o- 1 000- 5 000- 10 000- 15 000- 20 000- Total 1 000 5 000 10 000 15 000 20 000

Av tabellen framgår att 49 män 39% respektive 77 kvinnor 61% har dolda merkostnader för tjänster inom bostad och hushåll. Det är relativt sett betydligt fler kvinnor har kostnader i detta område. tabellen framgår än män som Av också att andelen av kvinnorna är större i lägsta intervallet än andelen av männen, 49% mot 41%. Samtidigt är andelen männen 14% i intervallet av 5.000-10.000 kronor mot andelen kvinnorna är hälften, dvs 7%. av som

Sammanfattning

EI 26 procent eller 129 personer har haft dolda merkostnader för tjänster, varav 15 procent eller 20 personer har haft kostnader som överstiger 5 000 kronor. D De kostnadsområden där flest personer har haft dolda merkostnader är fönsterputsning l7.l och köp av tjänster för t ex enklare reparationer 17.2 El 23 har haft dolda merkostnader för annat inom området än de personer preciserade områdena. 9 sådana områden redovisas.

178 Merkostnadsstudien

Fråga 18 Bostad och hushåll: övrigt

Kostnader för övrigt inom bostad och hushåll omfattar två delfrågor. Nedan

redovisas först tabell sammanfattar båda delfrågoma och därefter en som

redovisas varje delfråga

Antal % Kostnad i intervall personer 36 49 O 1 000 - 5 20 27 1 000 2 000 - 11 15 2 000 5 000 - 9 5 000 Ö 7 - S:a 74 100 å

15 eller 74 har angett dolda merkostnader for övrigt inom procent personer i bostad och hushåll. 36 dessa 49 % kostnader till personer av uppger upp 1 000 kronor, 20 27 % mellan 1 000-2 000 kronor, ll 15 % mellan 2 000-

5 000 kronor och 7 9 % har kostnader överstiger 5 000 kronor. som

18.1 Begränsning valfriheten t att använda lockpriserbjudanden, därför

av ex att knappar på apparater måste att siffror måste vara tydliga osv. i greppa,

Antal % Kostnad i intervall personer 31 82 O 1 000 - 5 13 1 000 2 000 - 2 5 5 000 10 000 - S:a 38 100

8 eller 38 har angett dolda merkostnader 82 procent eller procent personer varav 31 till 1 000 kronor och 13 procent eller 5 personer mellan 1 000personer upp 2 000 kronor.

18.2 Husdjur tröst i ensamhet och sysslolöshet som

Antal % Kostnad i intervall personer 10 24 0 1 000 -

-

Merkostnadsstudien 179

8 procent eller 41 personer har angett dolda merkostnader 24 procent eller varav 10 personer upp till l 000 kronor, 37 procent eller 15 mellan 1 000personer 2 000 kronor, 27 procent eller ll mellan 2 000-5 000 kronor 12 personer samt procent eller 5 högre kostnad, till intervallet 20 000personer som anger upp 25 000 kronor.

18.3 Övrigt och kön

De sammanlagda kostnaderna for övrigt inom bostad och hushåll har delats upp

Av tabellen framgår att 28 män 38% respektive 46 kvinnor 62% har dolda

merkostnader för övrigt inom bostad och hushåll. Det är alltså betydligt

en

större andel av kvinnorna som redovisar detta slags dolda merkostnader. Samtidigt är det totala antalet individer här relativt litet, bara 74 491 möjliga.

av

Andelen kvinnorna är större i de två lägsta intervallen, medan andelen

av av männen är större i intervallet 5.000-10.000 kronor.

Sammanfattning

El 15 procent eller 74 har haft dolda merkostnader för övrigt inom personer bostad och hushåll, varav 9 procent eller 7 har haft kostnader personer som överstiger 5 000 kronor.

El Andelen kvinnor som redovisar dolda merkostnader är betydligt större än

andelen män, 62 procent mot 38 procent.

2 Uppgift saknas

1 80 Merkostnadsstudien

Fråga 19 Resor och transportmedel

Kostnader för och transportmedel omfattar 17 delfrågor. Nedan redovisas

resor först tabell sammanfattar alla 17 delfrågoma och därefter redovisas varje en som delfråga.

Antal % Kostnad i intervall personer 63 37 0 1 000 - 24 14 l 000 2 000 - 5 37 22 2 000 5 000 -

46 27 5 000 i

- S:a 170 100

eller 170 har angett dolda merkostnader för resor och 35 procent personer dessa 37 % kostnader till 1 000

transportmedel. 63 personer av uppger upp

kronor, 24 14 % mellan l 000-2 000 kronor, 37 22 % mellan 2 000-5 000

kronor och 46 27 % har kostnader överstiger 5 000 kronor. som

19.1 Att båtar, transportvagnar, lift/kran vid brygga anpassa

Antal % Kostnad i intervall personer l 100 30 000 - S:a 1 100

l dold merkostnad och som överstiger 30 000 kronor.

person anger

19.2 Att köpa eller hyra släpkärra for transport vissa hjälpmedel av

Antal % Kostnad i intervall personer 2 50 0 l 000 - 2 50 1 000 2 000 - S:a 4 100

l eller 4 har angett dolda merkostnader, varav 2 upp till 1 000 procent personer kronor och 2 mellan I 000-2 000 kronor

Merkostnadsstudien l 81

19.3 Att man måste anlita hotell med högre standard t toalett och dusch

ex

- S:a 33

7 procent eller 33 personer har angett dolda merkostnader 36 procent eller varav 12 personer upp till l 000 kronor, 46 procent eller 15 mellan 1 000 personer - 2 000 kronor och 15 procent eller 5 personer mellan 2 000 5 000 kronor. -

19.4 Betjäning vid tankning bil etc.

av

varav 5 personer upp till 1 000 kronor och 1 person mellan 5 000-10 000 kronor.

19.5 Drift av extra rymlig bil t bensin och försäkring samt att inte själv

ex man kan tvätta bilen, byta däck osv.

Antal personer % Kostnad i intervall

12 29 0 1 000 - 6 15 1 000 2 000 - 9 22 2 000 5 000 - 7 17 5 000 10 000 - 5 12 10 000 15 000 - 1 2 20 000 25 000 l 2 25 000 30 000 - S:a 41 100

8 procent eller 41 har angett dolda merkostnader 29 eller personer varav procent 12 personer upp till l 000 kronor, 15 procent eller 6 mellan 1 000personer 2 000 kronor, 22 procent eller 9 mellan 2 000-5 000, 17 procent eller personer 7 personer mellan 5 000 10 000 kronor och 12 procent eller 5 - personer

mellan 10 000 15 000 kronor samt 2 högre kostnad.

- personer som uppger

182 Merkostnadsstudien

19.6 Inköp extra rymlig bil for att få plats med rullstol och andra hjälpmedel

av där bilstödet inte räcker.

l i dolda merkostnader 64 eller l 3 procent eller 14 personer har angett varav procent l l 9 till 1 000 kronor och övriga fördelade i intervallen 5 000 upp personer upp l

till över 30 000 kronor.

19.7 Längre exempelvis till biograf med hörselslinga

resa,

personer kronor.

19.8 Medhjälpare vid nöjesaktiviteter och tillfällig logi resor,

Antal % Kostnad i intervall personer 16 42 0 1 000 - 12 32 1 000 2 000 - 8 21 2 000 5 000 - 1 2 5 000 10 000 l 2 20 000 25 000 - S:a 38 100

8 eller 38 har angett dolda merkostnader 42 procent eller procent personer varav 16 till 1 000 kronor, 32 procent eller 12 personer mellan l 000personer upp 2 000 kronor, 21 procent eller 8 mellan 2 000-5 000 kronor, 1 person personer mellan 5 000-10 000 kronor och 1 mellan 20 000-25 000 kronor. person

Merkostnadsstudien 1 83 19.9 Påfyllning av syrgastuber vid vistelse utomlands

upp

19.10 Resor for barn som behöver i hörselklass men som bor i "fel" kommun och som inte får färdtjänst.

Antal personer % Kostnad i intervall 0 0 Sza 0 0

Ingen person har angett dold merkostnad.

19.11 Resor och förlorad arbetsinkomst vid service hjälpmedel resvägen kan av vara lång, sända post medför lång väntan. per

Antal personer % Kostnad i intervall 7 54 0 1 000 -

3 procent eller 13 personer har angett dold merkostnad varav 54 procent eller 7 personer upp till 1 000 kronor, totalt 84 procent eller 11 personer upp till l 5 000 kronor och 2 personer som anger kostnader därutöver.

19.12 Sjukresor med egen bil där avstånden är stora de fyra första milen får

man inte ersättning för.

Antal personer % Kostnad i intervall 29 64 0 1 000 -

- 15 000 20 000 -

184 Merkostnadsstudien

9 procent eller 45 har angett dolda merkostnader varav 64 procent eller personer 29 till l 000 kronor och 24 procent eller 11 mellan personer upp personer 1 000-2 000 kronor.

19.13 Stadsbud/bärare vid resor

personer kronor. i

19.14 Taxi för rörelsehindrade vid guidade bussturer. ;

1 procent eller 4 personer har angett dolda merkostnader, alla upp till l 000 kronor.

19.15 Taxi eller egen bil grund av att kollektiva fárdmedel inte kan användas, t ex för att toalett inte finns, allergi osv.

Antal personer % Kostnad i intervall 20 32 0 1 000 -

13 procent eller 62 personer har angett dolda merkostnader varav 32 procent eller 20 upp till 1 000 kronor, 26 procent eller 16 personer mellan personer 1 000-2 000 kronor, 24 procent eller 15 personer mellan 2 000-5 000 kronor, 13 procent eller 8 mellan 5 000 10 000 kronor, 2 personer mellan personer - 10 000 15 000 och 1 person mellan 25 000 30 000 kronor. - -

Merkostnadsstudien 185

19.16 Vistelse utomlands av medicinska skäl där landstingens subvention inte täcker kostnaden.

Antal personer % Kostnad i intervall 5 50 0 1 000 -

2 procent eller 10 personer har angett dolda merkostnader varav 50 procent eller 5 personer upp till 1 000, 1 person mellan 1 000-2 000 kronor, 2 personer mellan 2 000-5 000 kronor och 2 personer mellan 15 000 20 000 kronor. -

19.17 Annat

Antal personer % Kostnad i intervall 13 45 O 1 000 -

6 procent eller 29 personer har angett dolda merkostnader varav 45 procent eller 13 personer upp till 1 000 kronor, 21 procent eller 6 mellan 1 000personer 2 000 kronor, 21 procent eller 6 personer mellan 2 000-6 000 kronor, 10 procent eller 3 personer mellan 15 000 20 000 kronor samt 1 person mellan - 25 000 30 000 kronor - I tabellen nedan redovisas vad man anger som annat l

Fråga 19.17 Annat, nämligen

Egen bil till jobbet svårt att ta mig upp bussen - Har servo bilen kan inte parkera var som helst - Resa till Vintersol Resa till Kreta med NHR Resor med egen bil kvällstid

Taxi vid matinköp, köp av inventarier mm

186 Merkostnadsstudien

19.18 Resor, transportmedel och kön

De sammanlagda kostnaderna för resor och transportmedel har delats upp

män respektive kvinnor för att kontrollera om några särskilda könsskillnader finns. 0- 1 000- 5 000- 10 000- 15 000- 20 000- Total 1 000 5 000 10 000 15 000 20 000

Av tabellen framgår att 91 män 54% och 78 kvinnor 46% har dolda

merkostnader för och transportmedel. Här föreligger en klar skillnad

resor mellan könen: männen är fler än kvinnorna. I hela materialet är könsfördelningen 46% män och 54% kvinnor. Männen har alltså i betydligt större utsträckning dolda merkostnader för resor och transportmedel. När det gäller storleken av kostnaderna är andelen av kvinnorna störst i de två lägsta intervallen, 40% mot 35% respektive 38% mot 33%. Andelen av männen är störst i intervallet 5.000-10.000 kronor, 19% mot 10% samt i intervallet 10.000- 15.000 kronor, 5% mot 1%.

Sammanfattning

El 35 procent eller 170 har haft dolda merkostnader för resor och personer transportmedel, varav en fjärdedel över 5 000 kronor. De kostnadsområden där flest personer har haft dolda merkostnader är taxi eller bil 19.15, sjukresor med bil 19.12 och drift av extra egen egen rymlig bil 19.5. 29 har haft dolda merkostnader för annat inom området än de personer preciserade delomrâdena. 6 andra kostnadsslag redovisas. Det finns tydliga skillnader mellan könen när det gäller resor mm. Andelen män är 54 procent mot 46 procent för kvinnorna. Detta kan ställas mot könsfördelningen för hala materialet där 46 procent är män och 54 procent är kvinnor. Männen har alltså i betydligt större utsträckning dolda merkostnader för När det gäller fördelningen på kostnadsintervall är andelen resor. kvinnor störst i de två lägsta intervallen, 40% mot 35% respektive 38% mot 33%. Andelen män är större i de tredje och fjärde intervallen 19% mot 10% respektive 5% mot 1 %.

Merkostnadsstudien

Fråga 20 Studier och kultur mm

Kostnader för studier och kultur omfattar sju frågor. Nedan redovisas Först en tabell som sammanfattar alla sju delfrågorna och därefter redovisas varje delfråga.

9 procent eller 42 personer har angett dolda merkostnader för studier och kultur mm. 19 personer av dessa 45 % kostnader till 1 000 kronor, 8 uppger upp 19 % mellan l 000-2 000 kronor, 6 14 % mellan 2 000-5 000 kronor och 9 21 % har kostnader som överstiger 5 000 kronor.

20.1 Att köpa teatermanus så att man kan förbereda sig ordentligt.

Antal personer % Kostnader i intervall 3 100 0 1 000 - S:a 3 100

1 procent eller 3 personer har angett dolda merkostnader, alla till 1 000 upp kronor.

20.2 Att man vid kurser t ex folkhögskola behöver rum med toalett egen vilket kan bli dyrare.

Antal personer % Kostnad i intervall 3 38 0 l 000 -

varav 3 personer upp till 1 000 kronor, 3 personer mellan 1 000-2 000 kronor samt 2 personer som uppger högre kostnader.

188 Merkostnadsstudien

20.3 Dyrare teaterbiljetter för att hörselskadade ska kunna avläsa Antal % Kostnad i intervall personer 6 67 0 l 000

upp

20.4 Förlorad arbetsinkomst för anhöriga till hörselskadade som går utbildning

i kommunikation, t ex teckenspråk.

Antal % Kostnad i intervall personer 2 40 0 1 000 - 1 20 2 000 5 000 l 20 5 000 10 000 - 1 20 10 000-15 000

S:a 5 100

1 procent eller 5 har angett dolda merkostnader varav 40 procent eller personer 3 till 5 000 kronor, 1 person mellan 5 000-10 000 kronor och personer upp mellan 10 000-15 000 kronor. 1 person

20.5 Kursavgift och eventuell tjänstledighet för hörselskadade som vill lära sig

teckenspråk

Antal personer % Kostnad i intervall

4 31 0 1 000 - 6 46 1 000 2 000 - 2 15 5 000 10 000 - 1 8 25 000 30 000 - S:a 13 100

3 procent eller 13 har angett dolda merkostnader 31 procent eller personer varav 4 till 1 000 kronor och 46 procent eller 6 personer mellan 1 000personer upp 2 000 kronor. 1 person anger kostnaden till 25 000 30 000 kronor. -

Merkostnadsstudien 1 89

20.6 Tolk i specifika situationer t ex när man som privatperson vill närvara vid

ett politiskt möte. Antal personer % Kostnad i intervall O 0 0 0 Ingen person har angett dold merkostnad. 20.7 Annat Antal personer % Kostnad i intervall 9 53 O 1 000 -

3 procent eller 17 personer har angett dolda merkostnader, varav 53 procent eller 9 personer upp till 1 000 kronor, 3 personer mellan 1 000-2 000 kronor och 4 personer mellan 2 000-5 000 kronor. 1 person uppger kostnader mellan 5 000-10 000 kronor. l tabellen nedan redovisas vad man anger som annat.

Fråga 20.7 Annat, nämligen

Bussbiljett då jag är ute landet har aldrig haft råd att ta körkort

Föreningsliv med studiecirklar Kasettband Kostnader för bilresa till teckenspråkskurs kvällstid Kurs Glimåkra folkhögskola

Kurslitteratur komvux Köpa litteratur i stället för att låna på bibliotek slippa lång resa

Studieskuld Sångövning 1 gång per vecka

1 90 Merkostnadsstudien

20.8 Studier, kultur och kön De sammanlagda kostnaderna för studier och kultur mm har delats upp män respektive kvinnor för att kontrollera om några särskilda könsskillnader finns.

0- 1 000- 5 000- 10 000- 15 000- 20 000- Total 1 000 5 000 10 000 15 000 20 000 5

Av tabellen framgår att 16 män 38% och 26 kvinnor 62% har dolda merkostnader för studier och kultur Andelen kvinnor är alltså betydligt mm. större, som har dolda merkostnader för detta område. Samtidigt är det totala antalet individer litet som angett kostnader i detta område, bara 42 av 491 möjliga. Männens kostnader finns främst i det lägsta intervallet 56%. Kvinnornas kostnader är jämt spridda i de två lägsta intervallen.

Sammanfattning

D 9 procent eller 42 personer uppger att har haft dolda merkostnader for studier och kultur 21 procent eller 9 har haft mm, varav personer som kostnader över 5 000 kronor. D Det kostnadsslag där flest personer har haft dolda merkostnader är

kursavgift och eventuell tjänstledighet för hörselskadade 20.5.

D 17 personer har haft dolda merkostnader för annat inom området än de preciserade områdena. 9 sådana kostnadsslag redovisas. D Det finns klara könsskillnader när det gäller studier och kultur mm. Andelen kvinnor är 62 procent som har angett dolda merkostnader mot 38 procent männen. Antalet personer som angett kostnader är dock litet, av bara 42 personer.

Merkostnadsstudien 19 1

Fråga 21 Övrigt

Kostnader for övrigt omfattar elva delfrågor. Nedan redovisas först tabell en som sammanfattar alla elva delfrågorna och därefter redovisas varje delfråga.

5 000 - S:a 236 100

48 procent eller 236 personer har angett dolda merkostnader för "övrigt". 125 personer av dessa 53 % uppger kostnader till 1 000 kronor, 35 15 % upp mellan 1 000-2 000 kronor, 38 16 % mellan 2 000-5 000 kronor och 38 16 % har kostnader som överstiger 5 000 kronor.

21.1 Att få information som för en icke funktionshindrad är gratis. Exempel: Stockholms Kassettidning innehåller hel del kommunal information som en som är gratis för andra medborgare.

Antal personer % Kostnad i intervall 5 83 0 1 000 - 1 17 1 000 2 000 - S:a 6 100

1 procent eller 6 personer har angett dolda merkostnader, 83 procent eller varav 5 personer upp till l 000 kronor.

21.2 Barnvakt

Antal personer % Kostnad i intervall 4 36 O l 000 -

- S:a 11 100

2 procent eller 1 1 personer har angett dolda merkostnader varav 36 procent eller 4 personer upp till 1 000 kronor och 36 eller 4 personer mellan 1 000-2 000 kronor.

1 92 Merkostnadsstudien

21.3 Diverse avgifter for fysisk aktivitet utanför hemmet, t ex ridning, simning, dans samt för extra kläder och skor mm.

Antal % Kostnad i intervall personer 25 45 0 l 000 -

- S:a 56 100

i

ll procent eller 56 har angett dolda merkostnader varav 45 procent personer eller 25 till 1 000 kronor, 30 procent eller 17 personer mellan personer upp 1 000-2 000, 16 procent eller 9 personer mellan 2 000-5 000 kronor och 9 procent eller 5 mellan 5 000-10 000 kronor. g personer

21.4 God eller förvaltare är tillsatt för att hjälpa till med ekonomi och man som personliga angelägenheter.

Antal % Kostnad i intervall personer 7 88 0 1 000 - 1 12 2 000 5 000 - S:a 8 100

2 procent eller 8 har angett dolda merkostnader, 88 procent eller personer varav 7 till l 000 kronor och l person mellan 2 000-5 000 kronor. personer upp

21.5 Medlemsavgifter

Antal % Kostnad i intervall personer 149 85 0 1 000 -

w S:a 176 100

36 procent eller 176 har angett dolda merkostnader varav 85 procent personer eller 149 till 1 000 kronor och l l procent eller 20 personer mellan personer upp 1 000-2 000 kronor.

Merkostnadsstudien 193 21.6 Mobiltelefon viktig t ex vid motorstopp, olyckshändelse etc..

- Sza 32 100

7 procent eller 32 personer har angett dolda merkostnader 28 procent eller varav 9 personer upp till 1 000 kronor, 31 procent eller 10 mellan 1 000-2 personer 000 kronor, 19 procent eller 6 mellan 2 000-5 000 kronor och 7 personer personer fördelade till än 30 000 kronor. upp mer

21.7 Specialleksaker t ex från Kom-i-kapp.

Antal personer % Kostnad i intervall

2 50 0 1 000 - 2 50 1 000 2 000 - Sza 4 100

l l procent eller 4 har angett dolda merkostnader, alla till 2 000

personer upp

l kronor.

21.8 Fritidshjälpmedel t särskilda spelkort.

ex

Antal personer % Kostnad i intervall

6 86 0 l 000 l 14 1 000 2 000 - Sza 7 100

1 procent eller 7 personer har angett dolda merkostnader, alla upp till 2 000

kronor.

194 Merkostnadsstudien

21.9 "Utebliven inkomst" att förälder inte kan avsätta tid/kraft till genom fortbildning etc som förutsätts för karriär-och löneutveckling.

Antal personer % Kostnad i intervall 9 56 0 l 000 -

- Sza 16 100

3 procent eller 16 personer har angett dolda merkostnader varav 56 procent eller 9 personer upp till 1 000 kronor och 25 procent eller 4 personer mellan 10 000- 15 000 kronor.

21.10 Kvalitativa förändringar av tjänster eller varor, t ex att tidigare ingick i

fönsterputsning i hemtjänstens service; nu får detta ordnas på annat sätt, eller l

att jag/mitt barn nu har färre färdtjänstresor och måste ordna vissa transporter på annat sätt. Ange nedan typ av förändring och kostnaden de senaste tre månaderna.

Förändring nummer 1 Antal personer % Kostnad i intervall 16 44 0 1 000 -

7 procent eller 36 personer har angett dolda merkostnader varav 44 procent eller 16 personer upp till 1 000 kronor, 17 procent eller 6 personer mellan 1 000-2 i 000 kronor, 11 procent eller 4 personer mellan 2 000-5 000 kronor, 19 procent i eller 7 personer mellan 5 000 10 000 kronor samt 3 personer - som uppger högre kostnader.

Merkostnadsstudien 1 95 Förändring nummer 2 Antal personer % Kostnad i intervall

- Sza 18 100

4 procent eller 18 personer har angett dolda merkostnader, 61 varav procent eller ll personer till 1 000 kronor. upp

Förändring nummer 3 Antal personer % Kostnad i intervall 9 75 0 1 000 - 3 25 2 000 5 000 - Sza 12 100 i 2 procent eller 12 personer har angett dolda merkostnader, 75 varav procent eller 9 till l 000 kronor och 35 procent eller 3 mellan 2 personer upp personer 000-5 000 kronor.

De kvalitativa förändringar angivits under de tre punkterna redovisas i

som

tabellen nedan. Förändringarna har samtliga bedömts negativa.

som

Kvalitativa förändringar av tjänster och varor

1 Punkt l

Fönsterputsning 10

Fördyrad färdtjänst när jag inte kan använda bil

egen Hemkörning av varor

Hjälp med tvätt, strykning, lagning

Hårtvätt Posten i har slagit igen. Reser till post och apotek med bil egen Postens hemkörning paket av Radiotidning Storstädning 9

Gardinuppsättning

196 Merkostnadsstudien

Punkt 2

Lagning kläder och sömnadshjälp av annan Måste åka längre sträcka for att ta ut pengar i bankomat Storstädning 2

Punkt 3

Hjälp att handla mat och kläder Ledsagarhjälp vid handling av mat etc Taltidning och information

21.11 Annat

Antal % Kostnad i intervall personer 16 59 0 1 000 -

- S:a 27 100

5 eller 27 har angett dolda merkostnader 59 procent eller procent personer varav 16 till l 000 kronor, procent eller 3 mellan l 000personer upp personer

2 000 kronor och 2 mellan 2 000-5 000. Övriga 6 personer fördelas

personer i intervallen upp till 25 000 kronor. l tabellen nedan redovisas vad man anger som annat

Fråga 21.11 Annat, nämligen

Fonder hittills ingen utdelning

Hemsändning av varor Hobbyartiklar, garn och tyg

Massage 2 ggr/veckan

Musikterapi Pga rehab 2 dagar vecka förlorar jag arbetsinkomst jag är halvper tidssjukskriven Resor för att besöka dotter Sjukgymnastik inkl resor "till och från"

Merkostnadsstudien 1 97

21. 12 Övrigt och kön

De sammanlagda kostnaderna för övrigt har delats upp män respektive kvinnor för att kontrollera om några särskilda könsskillnader finns. l

, 53% 31% 8% 3% 1% 3% 99%

Av tabellen framgår att 111 män 47% och 123 kvinnor 53% hade dolda merkostnader för "övrigt". Några större könsskillnader föreligger

Sammanfattning

D 48 procent eller 236 personer har haft dolda merkostnader för "Övrigt",

varav 16 procent eller 38 personer har haft en dold kostnad över 5 000

i kronor.

l D De kostnadsområden där flest personer har haft dolda merkostnader är

i framför allt medlemsavgifter 2l.5 diverse avgifter men även för fysisk träning etc 21.3 D 27 personer har haft dolda merkostnader för annat inom kostnadsområdet p än de preciserade områdena. 8 sådana kostnadsslag redovisas. Ä D 7 procent eller 36 kvalitativa försämringar tjänster eller personer anger av l varor. 15 sådana tjänster redovisas Några könsskillnader föreligger inte

198 Merkostnadsstudien

Sammanfattning av fråga 12-21

Nedan redovisas tabell omfattar samtliga under frågorna 12-2 dvs en som svar kläder, medicin och tandvård, kläder mm, bostad och hushåll, resor och

transportmedel, studier och kultur mm samt övrigt. Tabellen är även uppdelad

l

kön. l

0 inga 0- 1 000- 2 000- 5 000- 10 000- 20 000- 1

kostn. 1 000 2 000 5 000 10 000 20 000 30 000 i

l

i

fortsättning 30 000- 40 000- 50 000- 60 000- 70 000- Total 40 000 50 000 60 000 70 000

dolda merkostnader. Av dessa är 185 män och 201 kvinnor. Den relativa fördelningen mellan män respektive kvinnor överensstämmer med könsfördelningen totalt i studien, 46% mot 54%. Några större könsskillnader i kostnadsfordelningen finns inte. Sju procent eller 32 att de inte har några dolda merkostnader. personer uppger Av dessa är 13 män 7% och 19 kvinnor 9%. De dolda merkostnaderna fördelade sig de olika kostnadsintervallen på följande sätt: 48 personer 11% hade kostnader upp till l 000 kronor 26/22 män-

kvinnor

23 personer 6% hade kostnader mellan 1 000-2 000 kronor 9/14 män-

kvinnor

Merkostnadsstudien 199

50 personer 12% hade kostnader mellan 2 000-5 000 kronor 19/31 män-

kvinnor

66 personer 16% hade kostnader mellan 5 000-10 000 kronor 3 1/35 män-

kvinnor

72 personer 17% hade kostnader mellan 10 000-20 000 kronor 39/33 män-kvinnor 47 personer 11% hade kostnader mellan 20 000-30 000 kronor 28/ 19 män-kvinnor 30 personer 7% hade kostnader mellan 30 000-40 000 kronor 10/20 män-

kvinnor

14 personer 3% hade kostnader mellan 40 000-50 000 kronor 8/6 män-

kvinnor

14 personer 3% hade kostnader mellan 50 000-60 000 kronor 7/7 män-

kvinnor

5 personer 1% hade kostnader mellan 60 000-70 000 kronor 2/3 män-

kvinnor

17 personer 4% hade kostnader som översteg 70 000 kronor 6/1 1 män-

kvinnor

3.6 Frågor om ersättningar och bidrag

I redovisningen har beloppen gjorts om till årsbelopp.

Fråga 22. Vilka ersättningar eller bidrag har du/ditt barn, som är avsedda

att täcka merkostnader för funktionshinder. Flera svarsalternativ kan 1 naturligtvis gälla.

22.1 Anhörigbidrag

- S:a 7 100

En procent eller 7 har angett att de har anhörigbidrag, varav 71 procent personer eller 5 personer över 30 000 kronor.

200 Merkostnadsstudien

22.2 Assistansersättning från kommunen

Antal personer % Bidrag/ersättning 2 67 0 l 000 - 1 33 30 000 | - S:a 3 100

3 personer anger att de har assistansersättning från kommunen varav 2 upp till l 000 kronor och l över 30 000 kronor.

22.3 Assistansersättning från försäkringskassan

Antal personer % Bidrag/ersättning 5 50 0 1 000 - 5 50 30 000 - S:a 10 100

från försäkringskassan, l 10 personer anger att de har assistansersättning varav 5 upp till 1 000 kronor och 5 över 30 000 kronor.

22.4 Handikappersättning

Antal % Bidrag/ersättning personer 11 8 0 1 000 -

- S:a 145 100

30 procent eller 145 personer anger att de har handikappersättning. 47 procent

eller 68 personer har mellan 10 000 15 OOO kronor, 22 procent eller 32 personer mellan 20 000 25 000 kronor, 19 procent eller 27 personer mellan - 15 000 20 000 kronor. Nio procent eller 12 personer har mellan O 5 000 - kronor.

Merkostnadsstudien 20 1 22.5 Hemsjukvårdsbidrag

Antal personer % Bidrag/ersättning

- S:a 13 100

Tre procent eller 13 personer att de har hemsjukvårdsbidrag, 54

anger varav procent eller 7 personer mellan 10 000 15 000 kronor, och 23 procent eller - 3 personer över 30 000 kronor.

l 22.6 Bostadsbidrag/bostadstillägg l

i Antal personer % Bidrag/ersättning

12 12 O l 000 -

20 procent eller 99 personer anger att de har bostadsbidrag/bostadstillägg. 22

procent eller 22 personer har upp till 5 000 kronor, 22 procent eller 22 personer 1 har mellan 15 000 20 000 kronor, 20 eller 20 har lO 000 procent personer - - 15 000 kronor, 13 procent eller 13 personer har över 30 000 kronor, 7 procent

eller 7 personer har 25.000 30 000 kronor samt 5 procent eller 5 har - personer 5 000 10 000 kronor. -

202 Merkostnadsstudien 22.7 Vårdbidrag statligt for barn

- Sza 28 100

Sex procent eller 28 har statligt Vårdbidrag varav 64 procent eller 18 personer personer över 30 000 kronor.

22.8 Annat

- Sza 28 100

Sex procent eller 28 personer anger att de har något annat bidrag eller annan ersättning. 25 procent eller 7 har 0 1000 kronor och 54 procent eller personer - 15 har över 30 000 kronor. personer I tabellen nedan redovisas vad man anger som annat

Merkostnadsstudien 203

Fråga 22.8 Annat, nämligen

AGS

Barnförsäkring Försäkringsbolag

Förtidspension 5

Habiliteringsersättning

Livränta Privat sjukförsäkring Sjukbidrag 5 Sjukpenning sjukpension

Ålderspension

22.9 Bilstöd

- S:a 16 100

Tre procent eller 16 personer att de har bilstöd. 44 procent eller 7 anger i z personer har till 1 000 kronor och 50 procent eller 8 har över upp personer

30 000 kronor.

Denna tabell måste tolkas med stor försiktighet eftersom det inte framgår

vilken typ av bidrag/ersättning det är och osäkerhet därmed råder det är

om dolda merkostnader eller

Av tabellen framgår att 127 män 49% och 130 kvinnor 51% har angett att de har ersättningar/bidrag. Materialet uppvisar inga könsskillnader.

204 Merkostnadsstudien

Dolda merkostnader minus ersättningar/bidrag

l nedanstående tabell redovisas dolda merkostnader minus de personernas ersättningar/bidrag de angett Tabellen visar alltså nettosumman när ovan. ersättningarna/bidragen dragits från personernas kostnader enligt frågorna 12-21.

Nettosumman Nettosumman minus, dvs större dvs ers/bidr. är lika ers/bidr än kostna- stora som kostna-

der dema i

1 1

fortsättning

Summa 27 6% 19 4% 41 9% 53 12% 46 10% 25

fortsättning

30 000- 40 000- 50 000- 60 000- 70 000- Total 40 000 50 000 60 000 70 000

Man 3 1% 3 1% 1 0% l 0% 3 1% 206 47%

Kvinna 9 4% 2 1% 5 2% 4 2% 8 3% 233 53%

Summa 12 3% 3 1% 6 1% 5 1% 11 3% 439100%

Av den översta tabellen framgår att

eller 152 dem ingår i studien har högre ersätt- 35 procent personer av som ning/bidrag än dolda merkostnader. Av dessa är 70 män och 82 kvinnor. 6 eller 27 har lika stora ersättningar/bidrag dolda procent personer som merkostnader. Av dessa är 10 män och 17 kvinnor 41 procent eller 179 har alltså högre eller lika stora ersättpersoner -

ningar/bidrag dolda merkostnader.

som Totalt 59 procent eller 260 har dolda merkostnader som överstiger personer ersättningar och bidrag. Av de två nedre tabellerna framgår med hur stort belopp de dolda merkostnaderna överstiger ersättningar och bidrag:

Merkostnadsstudien 205

11 procent av männen, 23 personer har minus 0-1 000 kronor 6 procent av kvinnorna, 14 personer har minus O-l 000 kronor 4 procent av männen, 8 personer har minus 1 000-2 000 kronor 5 procent av kvinnorna, 11 personer har minus 1 000-2 000 kronor 8 procent av männen, 16 personer har minus 2 000-5 000 kronor 11 procent av kvinnorna, 25 personer har minus 2 000-5 000 kronor 13 procent av männen, 27 personer har minus 5 000-10 000 kronor ll procent av kvinnorna, 26 personer har minus 5 000-10 000 kronor Resultaten i tabellerna ovan måste tolkas med Försiktighet. Risk kan t finnas ex att uppgivna belopp omfattar annan tidsperiod än den avsedda; de tre senaste månaderna för dolda merkostnader respektive bidrag/ersättning per månad.

Sammanfattning

El Sju olika ersättningar/bidrag fanns med i enkäten. Vanligast är handikappersättning som 30 procent eller 145 personer har angett att de har. Näst

vanligaste ersättningen/bidraget är bostadsbidrag/bostadstillägg som 20

procent eller 99 personer har. Sex procent eller 28 personer har angett annan ersättning/bidrag. Vanligast

i

förekommande där är förtidspension och sjukbidrag Materialet uppvisar inga könsskillnader

i

När dolda merkostnader ställs mot ersättningar och bidrag finner att l man 41 procent eller 179 personer har högre eller lika stora ersättningar/bidrag som dolda merkostnader. 59 procent eller 260 personer har dolda merkostnader överstiger som ersättningar och bidrag

3.7 Hur "dolda

påverkar merkostnader" ekonomin

Fråga 23. Vilka ekonomiska effekter har de "dolda merkostnaderna" som

du angett, för ekonomin i ditt hushåll

Nedan redovisas först en tabell som visar fördelningen de fem svarsalternativen.

206 Merkostnadsstudien

De dolda merkostnaderna innebär

inga problem för ekonomin 69 personer små problem för ekonomin 88 personer 22,6 % måttliga problem for ekonomin 154 personer 39,5 % stora problem för ekonomin 52 personer 13,3 % mycket stora problem for ek. 27 personer 6.9 % Summa 390 personer 100 %

Av tabellen framgår följande: För 40 procent utgör de dolda merkostnaderna inga eller små problem för ekonomin. För 40 procent utgör de dolda merkostnaderna måttliga problem för ekonomin. För 20 procent utgör de dolda merkostnaderna stora eller mycket stora problem för ekonomin.

Hushållets ekonomi och kön För att kontrollera om könskillnader finns har svaren delats upp män respektive kvinnor, se tabellen nedan.

Män Kvinnor Totalt

Inga eller små pro- 68 44% 68 40% 136 42% blem for ek.

Måttliga problem for 55 36% 66 39% 121 37% ekonomin

Stora eller mycket 32 21% 37 22% 69 21% stora problem

Summa 155 100% 17 1 100% 326 100%

Tabellen visar att det inte finns några påtagliga könsskillnader mellan män och kvinnor när det gäller vilka ekonomiska effekter de dolda merkostnaderna har för ekonomin.

Merkostnadsstudien 207

Hushållets ekonomi och familjeförhållanden

Nästa kontroll gällde hushållets sammansättning och dolda merkostnaders effekt för ekonomin. I tabellen nedan har delats på följande kategorier svaren upp av hushåll:

Sammanboende, vilka är de som i fråga 4 markerade för

-

Bor tillsammans med förälder/föräldrar eller anhörig

annan Bor tillsammans med make/maka/sambo Bor tillsammans med make/maka/sambo och barn Bor tillsammans med barn Bor ensam Bor i gruppbostad Annat boende

Samman- Ensamboen- Gruppbostad Annat boboende de ende

Inga eller 90 28% 31 10% 10 3% 5 2% små problem för ek

Måttliga problem för ek

Stora eller mycket stora problem

Summa 207 63% 96 29% 15 5% 8 2% 326

Svaren fråga 4 familjeförhållanden fördelade sig följande sätt:

om Sammanboende 300 63%

- Annat boende 17 3% - personer Summa 476 100% personer

Bearbetningen visar att svaren om de dolda merkostnadema har effekter för hushållet inte uppvisar några skillnader jämfört med den inledande frågan

om

vilka familjeförhållanden uppgivits.

som

208 Merkostnadsstudien

Hushållets ekonomi och annat hälsoproblem Slutligen kontrollerades dolda merkostnaders ekonomiska effekter for hushållet

i jämförelse med fråga 7 "Har du/ditt barn något annat hälsoproblem än det/de

som nämnts ovan". De två tabellerna visar dels angett att de har annat hälsoproblem, personer som dels de angett att de inte har annat hälsoproblem. som

Personer med annat hälsoproblem:

Samman- Ensambo- Gruppbo- Annat bo- Totalt boende ende stad ende Inga eller 20 28% 11 30% 4 57% 1 50% 36 31% små problem for ek Måttliga 31 44% 16 43% 3 43% 1 50% 51 44% problem for ek Stora eller 20 28% 10 27% 0 0% 0 0% 30 26% mycket stora problem Summa 71100% 37 100% 7 100% 2 100% 117 100

Personer utan annat hälsoproblem

Sammanboen- Ensambo- Gruppbo- Annat bo- Totalt de ende stad ende Inga eller 70 52% 20 34% 6 75% 4 67% 100 48% små problem For ek Måttliga 46 34% 20 34% 2 25% 2 33% 70 33% problem for ek Stora eller 20 14% 19 32 0 0% 0 0% 39 19% mycket stora problem Summa 136 100% 59100% 8 100% 6 100% 209 100

Merkostnadsstudien 209

En tabell med bara totalsummoma i de två tabellerna ovan ser ut på följande sätt:

Personer med annat häl- Personer utan annat hälsosoproblem problem

Inga eller små problem 36 31% 100 for ekonomin

Måttliga problem för 51 44% 70 ekonomin

Stora eller mycket stora 30 26% 39 problem för ekonomin

Av tabellen framgår att det finns skillnader mellan de två För grupperna. personerna med annat hälsoproblem innebär de dolda merkostnaderna i större utsträckning problem med ekonomin. 44 procent denna har måttliga av grupp problem, jämfört med 33 procent för den andra gruppen, den utan annat hälsoproblem. Stora eller mycket stora problem har 26 procent i gruppen som också har annat hälsoproblem, jämfört med 19 procent för den inte har som annat hälsoproblem.

Fråga 24. Innebär de ekonomiska effekterna av de dolda merkostnaderna att medlemmarna i hushållet måste dra ned på eller avstå från vissa

tjänster och varor

24.1+2 Hälso- och sjukvård

Hushållet måste

4 procent eller 18 hushåll anger att de måste dra ned på hälso- och sjukvård medan 4 procent eller 21 hushåll anger att de avstå från viss hälso- och sjukvård. I tabellen nedan redovisas vad man måste dra ned på eller avstå från när det gäller hälso- och sjukvård

2 1 0 Merkostnadsstudien

Fråga 24.1 Hushållet måste dra ned på hälso- och sjukvård, särskilt

Chiropraktiker Det som inte är jätteviktigt Fotvård

i

Inläggning vid sjukdom pga kostnaden l Kroppsvård 1 Massage Pengarna räcker inte till Sjukgymnastik 3

Sjukvård om man inte är tillräckligt sjuk

Tandvård 6 Glesare besök hos läkare än vad jag egentligen borde Bad

Fråga 24.2 Hushållet måste avstå från viss hälso- och sjukvård, å

nämligen

Akupunktur 2

bassängträning Fotvård 2 Förebyggande vaccination Glasögon 2 Hypnosterapi Kroppsvård Massage

Rehabilitering

Ska har inte råd att vara kvar för eftervård så länge som opereras, läkaren önskar Tandvård 5 Utlandsvård Vistelse hälsohem o dyl

24.3+4 Resor

Hushållet måste

18 procent eller 90 hushåll anger att de måste dra ned på resor medan 16 procent eller 78 anger att de måste avstå från vissa resor I tabellen nedan redovisas vad måste dra ned på eller avstå från när det man gäller resor

Merkostnadsstudien 211

Fråga 24.3 Hushållet måste dra ned på särskilt

resor,

Akuttaxiresor Alla resor man inte får gratis Alla resor Bensinkostnadema Besöka dotter utomlands Bio, teater

Fjällresa i grupp handikapporganisation

F ritid/fritidsresor 5 För att träffa syskon, släkt, vänner 11 Föreningsmöten Intresseresor Längre resor 3 Nöjesresor är otänkbart Nöjesresor 2

Resor när färdtjänst räcker till

Resor inom landstinget och landet Resor till sol och värme Resor for att handla mat Semester/semesteresor 24

Sjukbehandling, resor till och från

Sommar- och vinterlovsresor Utlandsresor 5 Utlandsresor och alla resor man kan göra frisk som Vardagsresor

Fråga 24. 4 Hushållet måste avstå från vissa resor, nämligen

{ All välbehövlig rekreation, kulturresor etc 1 Alla resor i Allt utanför hemmet Besök hos släkt, bosatt annat håll 7 Bussresor Fritids- och semesterresor Föreningsresor Långväga resor Nöjesresor 3

Rehabiliteringsresor

Resor till vänner isolering Resor ut i naturen Semesterresor/semester 18 Utlandsresor Åka till landet varje helg

bensinkostnaden

2 l 2 Merkostnadsstudien

24.5+6 Fritid och rekreation

Hushållet måste Antal hushåll % dra ned fritid och rekreation 81 16 avstå från viss fritid och rekreation 58 12 Summa 139

16 eller 81 hushåll att de måste dra ned på fritid och rekreation procent anger medan 12 procent eller 58 att de måste avstå från viss fritid och anger rekreation. I tabellen nedan redovisas vad måste dra ned på eller avstå från när det man gäller fritid och rekreation.

Merkostnadsstudien 213

Fråga 24. 5 Hushållet måste dra ned på fritid och rekreation, särskilt

Allt som kostar pengar 2 Allt Besöka släkt och vänner 2 Bio, konserter, teater 8 Fritid finns inte för oss Fritidsresa 2 Fritidssy for barn och vuxen Fysisk träning Föredrag och kurser Föreningsresor Hobbies Hyra stuga Inga onödiga träffar Motion Restaurangbesök 3 Ridningskurser Semesterresa Slutat gå bio, konserter, teater Sommartid skärgården och fritidshuset Studiecirklar

Styrketräning

All fritid och rekreation Umgänge I

Ut i skog och mark

Utflykter Utlandsresa Vattengymnastik

Fråga 24.6 Hushållet måste avstå från viss fritid och rekreation, nämligen

All fritidsverksamhet Allt som kostar pengar 3 Allt som inte i detalj planeras i förväg Badhus Badutflykter Bio, teater, restaurangbesök 4 Gymnastik

Har råd med resor och medlemsavgifter

Resor 2 Resor till vänfamilj Sverige

Resor med föreningar

Resor, kultur semesterdagar

2 4 1 Merkostnadsstudien

24.7+8 Sysselsättning

Hushållet måste Antal hushåll

dra ned sysselsättning, t ex kurser 55

avstå från sysselsättning38 8 Summa 93

11 procent eller 55 hushåll att de måste dra ned sysselsättning, t ex anger kurser medan 8 procent eller 38 att de måste avstå från sysselsättning. anger I tabellen nedan redovisas vad måste dra ned på eller avstå från när det man

gäller sysselsättning.

Merkostnadsstudien

Fråga 24.7 Hushållet måste dra ned på sysselsättning, t ex kurser,

särskilt

Allt 3 Allt som kostar pengar Att vidareutveckla mig i musik

Bilkunskap

Bokföring Data Forsränning Friluftsliv Föreningskurser Hantverkskurser Har slutat gå kurser Inte råd med kurser 2 Kostnadskrävande sysselsättningar Kurser 2 Kurser i vävning och språk är för dyrt Längre än 2-dagarskurser

Obetald fortbildning Porslinsmålning

Rekreation/utbildning Språk, sång Språk 2 l Språkkurser

l Teckenspråkskurs vid Statens skola för i Härnösand

vuxna

l

Träslöjd Vävkurs 3 l

Yrkesutbildning

Fråga 24.8 Hushållet måste avstå från sysselsättning, nämligen

"Bättre" mat

Akvarellmålning

Allt Besök av vänner Besöka min dementa mamma Bio och teater 3

Bokinköp 2 Föreningsmedlemskap

Gick tidigare universitetet, hade inte råd med böckerna men Gymnastik och dans Handarbete 2 Hobbyverksamhet Komma ut i skogen

2 1 6 Merkostnadsstudien 24.9+10 Vissa andra saker Hushållet måste

12 procent eller 59 hushåll anger att de måste dra ned andra saker medan 10 procent eller 49 att de måste avstå från andra saker. anger I tabellen nedan redovisas vad måste dra ned på eller avstå från när det man

gäller vissa andra saker

Merkostnadsstudien 2 17

Fråga 24.9 Hushållet måste dra ned på andra saker, nämligen

Allt som är nödvändigt Bokinköp 2

Bowlingtävling som har kost- och logikostnad

Dagstidning God och exklusiv mat Gåvor och julklappar till bambarnen Handarbeten

Heminredning

Hobbysaker 2

Husbehovsfiske Husgeråd Kapitalvaror, t ex TV, radio 5 Kläder och hårvård e Kläder 10 Kostnadskrävande köp till hemmet Köpa villa med trädgård Kött Leksaker Matkostnader och merkostnader Nya möbler 2 Nyanskaffning till hemmet Pensionsförsäkring och vi tär vårt kapital Presenter Reparation och underhåll av bostaden Resor och besök till anhöriga 2 Ringa mindre 2 Skivinköp Skor

1 Städning, snöskottning, gräsklippning

Teater och bio Titta TV och lyssna på radio Umgänge 3

218 Merkostnadsstudien

Fråga 24.10 Hushållet måste avstå från vissa andra saker, nämligen

Allt som kostar pengar Allt är nödvändigt

som i

Allt som inte är absolut nödvändigt

Den hett önskade datorn i

. Fritidsaktiviteter för föräldrarna har alltid kommit i andra hand i Gå ut och äta på restaurang z Gäster i hemmet 2 å Har råd att hålla mig med katt eller hund å Hyra av videofilm Hårklippning Inköp av praktiska hushållshjälpmedel I Klädinköp § Köpa kött Köpa fritidsutrustning Köper oftast begagnat i stället for nytt Min hobby är målning. Måste avstå för att färger är för dyra , Måste dra ned allt Nyanskaffning till hemmet Nöjen 4 Semesterresor och nöjen Sladdlös handdammsugare Tidningar och böcker 2 Tvätt av mattor

Sammanfattning

På frågan om vilka ekonomiska effekter de dolda merkostnaderna har för ekonomin i hushållet svarar

40 procent eller 157 personer att dessa utgör inga eller små problem for g ekonomin i 40 procent eller 154 personer att dessa utgör måttliga problem för ekonomin 20 procent eller 79 personer att dessa utgör stora eller mycket stora problem för ekonomin. Analysen visar att kön eller familjeförhållanden inte nämnvärt påverkar dolda merkostnaders problem för ekonomin. Däremot visar det sig att personer som i

uppgivit att de eller deras bam utöver funktionsnedsättningen också har annat i

hälsoproblem, i större utsträckning har problem med de dolda merkostnaderna för ekonomin.

Merkostnadsstudien 219

Tabellen nedan visar i sammanfattning hur många hushåll måste dra ned som eller avstå från olika slags tjänster Hushållet måste dra ned Hushållet måste avstå från

oroande exempel: tandvård 11, sjukgymnastik 3, fotvård 3 mm.

Alla övriga tjänster drar i ganska hög omfattning på eller avstår från.

man ner Listoma exempel är omfattande.

Avslutning

Sammanfattningsvis kan följande konstateras för de funktionshindrade personer som ingår i studien:

El De har i stor utsträckning använt sig hälso- och sjukvårdstjänster.

av receptbelagda läkemedel har använts 63 procent eller 308 - av personer

ukvård/sjukvårdande behandling har använts 48 procent eller 236

- personer hjälpmedel har använts 34 procent eller 167 - av personer tandvård eller tandhygienist har använts 39 procent eller 144 - av personer sjukresor har använts av 25 procent eller 124 - personer

Bakgrunden till att de har så omfattande konsumtion hälso- och sjukvård är av funktionshindret. Samtliga i studien har uppgivit att de har funktionshinder. Men

utöver det huvudsakliga funktionshindret har ett stort antal också personer angivit att de har annat funktionshinder. Listan på dessa upptar 44 olika sådana, med totalt 83 noteringar.

Men ytterligare en orsak är andra hälsoproblem. 35 procent eller 138 personer

har uppgivit att de har annat hälsoproblem än det huvudsakliga funktionshindret

eller det ytterligare funktionshindret. De 128 olika slags hälsoproblem, anger totalt 192 noteringar. Studien visar att 60 procent de funktionshindrade har måttliga, stora eller av mycket stora ekonomiska problem i hushållet på grund de dolda merkostav naderna. Studien upptar 303 noteringar att hushållet måste dra ned på vissa om tjänster och 244 noteringar om att hushållet måste avstå från vissa tjänster.

220 Merkostnadsstudien

Hälso- och sjukvård är det slags tjänst man i lägst omfattning drar ned eller avstår från.

I Yngrestudien visas att de personer som har stort antal med flera

grupper av funktionshinder och andra hälsoproblem också är de som tvingats minska på eller helt upphöra med användning vissa tjänster och Det är också av varor. dessa har svårigheter att betala for tjänster och varor och som grupper som j önskar lösningar som nedbringar kostnaderna.

D De har dolda merkostnader i stor omfattning Nedan redovisas tabell över hur många personer som haft dolda merkosten nader i de olika kostnadsslage, samt hur många av dessa som haft kostnader över 5 000 kronor.

79 procent eller 386 personer har haft dolda merkostnader. Av dessa är 46 procent män och 54 procent kvinnor. Fyra av fem personer har alltså haft dolda merkostnader. Bara sju procent eller 32 personer uppger att de inte har haft några dolda merkostnader. De delområden där flest personer har haft kostnader är Inventarier och hushåll 61% och Medicin, tandvård mm 60%.

3 Avser procent totala antalet i studien, 491 personer av

4 Avser procent antalet som hade kostnader for detta kostnadsslag av

Merkostnadsstudien

Av tabellen nedan framgår hur antalet fördelar sig de olika kostpersoner nadsintervallen.

Kostnadsintervall Antal % 0 1 000 48 11 -

Sju olika ersättningar/bidrag finns med i enkäten. 30 procent eller 145

personer anger att de har handikappersättning. Näst vanligaste formen

av

ersättning/bidrag är bostadsbidrag/bostadstillägg 20 procent eller 99

som personer har.

Sex procent eller 28 har angett ersättning/bidrag. Vanligast

personer annan

förekommande är förtidspension och sjukbidrag.

35 procent eller 152 personer har högre ersättning/bidrag än dolda

merkostnader

6 procent eller 27 personer har lika stora ersättningar/bidrag de har

som dolda merkostnader. 59 procent eller 260 har dolda merkostnader överstiger personer som ersättningar och bidrag Nedan framgår med hur stort belopp de dolda merkostnaderna överstiger ersättningar och bidrag:

11 procent av männen, 23 personer har minus 0-1 000 kronor 6 procent av kvinnorna, 14 personer har minus 0-1 000 kronor 4 procent av männen, 8 har minus 1 000-2 000 kronor personer

222 Merkostnadsstudien

5 procent av kvinnorna, 11 personer har minus 1 000-2 000 kronor 8 procent männen, 16 personer har minus 2 000-5 000 kronor av 11 procent kvinnorna, 25 har minus 2 000-5 000 kronor av personer 13 procent männen, 27 personer har minus 5 000-10 000 kronor av 11 procent kvinnorna, 26 personer har minus 5 000-10 000 kronor av

Sammanfattningsvis kan följande konstateras för personerna i studien:

de har i stor utsträckning använt hälso- och sjukvårdstjänster

de har dolda merkostnader i stor omfattning de har dolda merkostnader i fall tio överstiger de ersättningar som sex av och bidrag de får för femte utgör de dolda merkostnadema stora eller mycket stora var person ekonomiska problem de ekonomiska problemen medför att många måste dra ned på eller avstå från offentligt subventionerade tjänster.

Landstingsstudien en

-

studie

av patientavgifter

i hälso- och

sjukvården

Inledning

Som ett led i Avgiftsutredningens kartläggnig de system för patientavgifter

av

som berör funktionshindrade har Landstingsförbundet på utredningens

personer,

uppdrag genomfört enkätundersökning beträffande patientavgifterna inom

en

hälso- och sjukvården. Sjukvårdshuvudmännen, dvs landstingen och

de tre

landstingsfria kommunerna se kodförteckning i bilaga har under efter-

sommaren besvarat ett frågeformulär. Uppgifterna förhållandena den

avser per 1 juli 1994. Sjukreseförmånema har redovisats i särskild ordning.

Insamling, bearbetning och nedanstående sammanställning enkätsvaren har

av gjorts på Landstingsförbundet assistent Margareta Spång och utredare Ulf av Winblad.

Avgifter i sluten vård

Ansvaret för patientavgifter i den slutna vården sjukhusvård är delat mellan den allmänna försäkringen och sjukvårdshuvudmännen.

Försäkringen administrerar avgifterna för med hel förtids- respektive personer

ålderspension. Bestämmelser härom finns i 2 kap. 12 § lagen allmän för-

om

säkring AF L. Rent praktiskt är det sjukhusen aviserar försäkringskassorna

som om in- och utskrivning i sluten vård. Kassorna i sin tur meddelar Riksför-

säkringsverket som gör ett avdrag pensionen före utbetalningen med ett belopp motsvarande vârdavgiften dag multiplicerad med antalet vårddagar.

per

Beträffande övriga tas på sjukhus är det respektive sjukhus

personer som som

fakturerar patienterna vårddagsavgiftema. Varje sjukvårdshuvudman beslutar själv avgiftssystemets utformning. Genom överenskommelse mellan

om en staten och sjukvårdshuvudmännen är dock avgiften maximerad till 80 kr per

vårddag. Alla huvudmän utom fyra tillämpar denna avgift den högsta. I

som N, O och OG har "taket" satts till 75 kr samt W har 70 kr högsta som avgift. Samtliga sjukvårdshuvudmän har beslutat regler för nedsättning avgifom av terna och om avgiftsbefrielse. Gällande regler för år 1994 framgår bilaga av

224 Landstingsstudien studie

- en av...

Enkäten innehåller även fråga särskilda avgiftsbeslut gäller för sjukhusen om vård vid habilitering och rehabilitering. I allmänhet finns inte några särskilda

beslut för nämnda vårdformer utan det generella beslutet för patientavgifter i sluten vård gäller också här. D har dock beslutat om en egenavgift på 70 resp.

85 kr dag vid medicinsk rehabilitering vissa privata vårdinrättningar och om avgift 100 kr dag vid klimatvårdsresor utomlands samt avgiftsfrihet en per

vid barnhabilitering. S tar inte ut någon vårdavgift i barn- och ungdoms-

habiliteringen. I T förekommer habiliteringsverksamhet endast i öppna

vårdformer.

4.3 besök i vård

Avgifter vid öppen

den 1 januari 1991 slopades den allmänna försäkringens bestämmelser Fr o m

högsta avgiftsnivåer i den öppna vården. Varje sjukvårdshuvudman har

om m m sedan dess möjlighet att utforma sitt avgiftssystem. Avgifterna höjdes allmänt, i läkarvården i regel från 60 kr till 100 kr besök. Vidare differentierade ett per

tiotal landsting avgifterna mellan primärvård och sjukhusanknuten specialist-

läkarvård. Från sistnämnda tidpunkt fick huvudmännen även ansvaret för att

fastställa avgifterna hos de privata vårdgivare läkare och sjukgymnaster som

- anslutna till den allmänna försäkringen. Detta förhållande gäller fortfarande e var

för privatsjukgymnastema. För privata specialistläkare inte husläkare däremot

beslöt statsmakterna i december år 1993 att lagreglera den högsta avgiftsnivå dessa läkares får ta ut patienterna den 1 januari 1994. Denna nivå av o m

bestäms utifrån den respektive sjukvårdshuvudman fastställda avgiften hos

av

husläkare och utgör 150 % 175 % för specialistläkare har etablerat sig

som efter 93-12-31 husläkaravgiften. av Avgifterna i den öppna sjukvården såväl offentlig som privat omfattas av - -

det med läkemedelsavgifterna samordnade högkostnadsskyddet. Sedan årsskiftet den l januari 1993 gäller ett och belopp 1.600 kr vilket skall pas-

samma - innan kan få ett frikort inom skyddets ram. seras en person

Läkarvård

Patientavgifterna i offentlig öppen läkarvård framgår av bilagorna 3:1 3:2. -

Den vanligaste avgiftsnivån är 100 kr, hälften eller 13 av huvudmännen til-

lämpar den nivån.

1 fråga avgifterna hos specialistläkare vid sjukhus har 17 huvudmän anpas-

om sat sina beslut avgiftsnivåer till vad gäller för privata specialistläkare, om som vilka omfattas lagen 1993:1651 läkarvårdsersättning. Detta innebär att av om

patienten i regel betalar 150 % primärvårds- husläkar-avgiften inom

av

landstinget. Övriga nio huvudmän tillämpar mindre skillnader i avgifterna.

Avgifterna för remissbesök hos specialistläkare varierar mellan 0 kr och

195 kr. Tio huvudmän tar inte ut någon avgift alls. Avgiftsspektrat framgår av

tredje kolumnen i bilaga 3:1. I de följande två kolumnerna redovisas avgifterna

Landstingsstudien en studie av... 225

-

för laboratorie- respektive röntgenundersökning efter läkarremiss. Endast tre huvudmän C, M och MM tar ut avgift i samband med sådan laboratorieundersökning och fem C, M, S och MM för röntgenundersökningar. Alla huvudmän tar ut en tilläggsavgift vid läkares hembesök. Avgiften är motiverad av att patienten inte behöver vidkännas några egna reseutgifter. Hem-

besökstilläggen varierar mellan 30 kr K och 100 kr G. Flertalet huvudmän

ligger i intervallet 50 80 kr. - Avgiften vid rådgivning per telefon tas huvudsakligen ut i samband med att l l läkarens rådvning leder till förskrivning av läkemedel. Läkaren ringer receptet i till apoteket, vilket i sin tur tar ut den patientavgift apoteket levererar till som

i

landstinget. Avgifterna varierar mellan 40 och 80 kr.

Patientavgiften vid besök på sjukhusets akutmottagning varierar mellan 100 kr

E, S och W och 250 kr AB. Hos övriga huvudmän varierar avgifterna mellan 120 kr och 200 kr. Besök jourtid ligger oftast på nivå. Avgiftssamma

nivåerna framgår av bilaga 3:2. Här finns också de avgifter gäller hos vissa

som specialistläkare i landstingsvården. Slutligen framgår även de avgifter gäller som hos vissa specialistläkare i landstingsvården samt i vilken utsträckning avgifter tas ut för läkarbesök i habiliterings- och rehabiliteringssyfte. Nio huvudmän tillämpar lägre patientavgiftavgift vanligen husläkaravgifen ten vid besök hos läkare i vissa specialiteter. Berörda specialister är bamlä- -

kare, gynekologer, psykiater eller geriatriker. Övriga huvudmän tar ut den

vanliga avgiften för besök hos specialistläkare. Hos de huvudmän som angivit avgifter i habiliteringen torde det i regel röra sig om "vanliga" läkarbesök för dem är inskrivna i vårdforrnen. Det vanliga som torde nämligen vara att avgiftsfrihet tillämpas i bam- och ungdomshabiliteringen. Avgifterna för läkarbesök inom rehabilitering torde inte skilja sig

nämnvärt från de som tillämpas i sjukvården i övrigt. Det finns viss risk för att

de som besvarat enkäten kan ha misstolkat frågeställningen. Tolv huvudmän återbetalar erlagd patientavgift väntetiden vid tidsbeställt om besök blir för lång. Den väntetid som kan medföra återbetalning av avgiften varierar mellan 30 60 minuter. Fördelningen mellan landstingen är följande: - 30 minuter i AB, D, F, G, L, X, BD, MM samt I. C och S tillämpar 45 minuter samt Z 60 minuter. Det har inte kommit fram några uppgifter om att avgifter förekommer i den psykiatriska bam- och ungdomsvården PBU/BPU. Två landsting K och M tar inte ut någon avgift av patient som måste göra ett akut återbesök inom 24 timmar från föregående besök. I T får utöver patientavgiften betala 50 kr i administrationsavgift om man

man kan betala kontant utan landstinget får fakturera avgiften. Samma gäller när patient uteblir utan att ha avbeställt ett planerat besök.

226 Landstingsstudien studie av...

- en

Sjukvårdande behandling

Sjukvårdande behandling benämns all annan vård och behandling grund av sjukdom eller skada, som meddelas i öppen sjukvård av annan vårdpersonal än läkare.

Enkätsvaren beträffande patientavgifter for sjukvårdande behandling i öppen

hälso- och sjukvård redovisas nedan och i bilaga 3:3. Denna skall läsas så att i kolumnen "Nonnalt" det belopp gäller allmänt inom landstinget vid anges som

sjukvårdande behandling. Beträffande sjukgymnastik gäller dessa belopp såväl

vid behandling enskilt eller i såvida inte annat angivits. grupp Beträffande kolumnerna avgifter hos distriktssjuksköterska finns beslut om om avgift endast hos de huvudmän angivit detta. Hos övriga är distriktsskötersom skevården avgiftsfri. I OG är distriktssköterskevård på husläkarmottagning

avgiftsfri.

i

Sju huvudmän har vårdavtal med kiropraktor och avgifterna vid behandling

hos dessa varierar mellan 50 och 200 kr per behandling. Avgiften vid fotvårdsspecialisters sjukvårdande behandling är densamma som framgår kolumnen "Nonnalt" med undantag för C där remitterad patient av

betalar halva kostnaden for behandlingen och T där avgiften är 100 kr per be-

5 sök. 3

Sjukvårdande behandling inom PBU/BPU samt besök i mödra- och barnahäl-

sovården är avgiftsfri. Detsamma gäller inom habiliteringen.

Dagsjukvård

Dagsjukvård är öppenvårdsform som karaktäriseras av en serie besök som en vart och ett planeras pågå under en stor del av dagen, varvid patienten kan ha viloplats till sitt förfogande. Vårdforrnen är vanlig for äldre och för funktionshindrade samt inom den psykiatriska vården. Besök som görs med personer

längre intervall, t besök för dialysbehandling, betraktas som dagsjukvård.

ex Sjukvårdshuvudmännens avgiftsregler i dagsjukvård redovisas i bilaga 3:4. Om läkarvård respektive sjukvårdande behandling meddelas i samband med

dagsjukvård tillämpar huvudmännen i regel samma patientavgifter som i den öppna vården i övrigt jfr bilagoma 3:1 och 3. Som framgår av bilaga 3:4

finns några undantag. Måltid, vanligen lunch även för- och eftermiddagskaffe, tillhandahålls till

rimliga priser. Flera huvudmän tar heller ut någon avgift for resorna till och

från dagsjukvården.

4.4 Handikapphjälpmedel inkl. tolktjänst

När det gäller patientavgifter i samband med hjälpmedel åt handikappade får

skilja avgift som kan tas ut vid ett besök hos läkare eller annan vårdman §

personal och avgift/utgift for själva hjälpmedlet. i

Landstingsstudien en studie av... 227

-

Beträffande besöket kan det fråga ett "vanligt" mottagningsbesök, vara om varvid även ett hjälpmedel ordineras eller att anpassning/utprovning sker. Vid sådana besökssituationer har landstingen i allmänhet avstått från någon att ta ut patientavgift. I AB tar emellertid patientavgift motsvarande den för man en ett läkarbesök alternativt sjukvårdande behandling. Motsvarande avgift är i några landsting följande: 60 kr G och Z endast de två första besöken för ett nytt hjälpmedel; 70 kr D och X samt 80 kr H. I F tas avgift syncentral, ut hos läkare 150 kr och hos sjuksköterska 60 kr. I S kostar ordinationsbesök ett för hörapparat 200 kr samt beträffande peruker betalar brukaren hela utprov-

ningskostnaden dock inte vid första utprovningstillfállet, däremot är peruken

avgiftsfri. Avgifter för hjälpmedel tillämpas i viss utsträckning. På grund av de stora olikhetema mellan landstingen och detaljeringsgraden i vissa fall, har landstingens svar sammanställts i bilaga För glasögon till barn och ungdom finns särskilda bidragsbestämmelser i landstingen. Tolktjänsten i landstingen är genomgående helt avgiftsfri.

4.5 Speciallivsmedel

Enligt lagen 1981:49 om begränsning läkemedelskostnader, gäller av m m. prisnedsättning vissa speciallivsmedel till bam under 16 år. Den enskilde betalar högst 120 kr per inköpstillfälle oavsett hur många livsmedel har förskrivits som på livsmedelsanvisningen. Staten betalar överskjutande kostnader. Flertalet landsting har kompletterat de statliga bestämmelserna med egna beslut om att kunna träda ekonomiskt även för över 15 år med personer särskilda livsmedelsbehov. Reglerna varierar kraftigt mellan landstingen varför en sammanfattande beskrivning inte enkelt kan göras. En detaljerad redogörelse återfinns i bilaga

4.6 F rikort

högkostnadsskydd

Högkostnadsskyddet är lagreglerat i lagen l981:49 begränsning läkeom av medelskostnader, m m. Den i lagen fastställda gränsen för frikort, sammanlagt minst 1.600 kr 7 §, tillämpas av samtliga landsting. Några landsting har kompletterande regler till skyddet. I M gäller för bosatta där att när de betalat 300 kr eller under 30mer en dagarsperiod i besöksavgifter för läkarvård och sjukvårdande behandling och/eller för inköp rabatterade läkemedel, kan av man avgiftsbefrias under återstoden av 30-dagarsperioden. Avgiftsbefrielsen gäller då för läkarvård och sjukvårdande behandling dock läkemedel. , Motsvarande månadsskydd tillämpades under ett år 1992 i U, slopades men på grund av liten "efterfrågan" och att de administrativa insatserna inte stod i

228 Landstingsstudien studie av...

- en

proportion till förmånens betydelse. I D diskuteras frågan om ett perodicerat

skydd.

I G gäller följande "familjeskydd":

+ barn 0-19 år: 3.200 kr - en vuxen två + -"- : 4.800 kr. - vuxna

För pensionärer bosatta i W gäller livslång avgiftsbefrielse rosa kortet om

de kvalificerat sig för förmånen före den 1 januari 1991. Följande personkategorier har i AC avgiftsfri läkarvård och sjukvårdande be-

handling:

inskrivna inom habiliteringen 20 år och yngre

inskrivna enligt omsorgslagen. -

Bilaga 1 229

Landsting

3 Stockholms läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget i Sörmland

Landstinget i Östergötland

Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Kronoberg

Landstinget i Kalmar län

Landstinget Blekinge Landstinget Kristianstads län Malmöhus läns landsting Landstinget Halland Bohuslandstinget

Landstinget i Älvsborg

Landstinget Skaraborg Landstinget Värmland Örebro läns landsting Landstinget Västmanland Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg Landstinget Västernorrland Jämtlands läns landsting

O Västerbottens läns landsting

U Norrbottens läns landsting O Göteborgs kommun Z Z Malmö kommun Gotlands kommun

MMm2 231

Sammanställnin av sjukyårdshuvudmännens beslut avg1 snedsáttnlng eller befnelse

om

- 1

sluten vard

Landsting Beslut AB Barn och ungdomar under 16 år Årsinkomst 50.000 50.000-70.000 70.000- Årsinkomst 50.000 kr 50.000-60.000 60.000-70.000 70.000-80.000 80.000- Årsinkomst 40.000 40.000-49.999 50.000-59.999 60.000-69.999 70.000 Månadsinkomst 0-3.499 3 .500-4.599 4.600-5.799 5.800-6.999 7.000-8.099 l 00-9.299 9.300- Årsinkomst lägre än 50.000 kr Barn 0-15 år Årsinkomst 0-50.000 50.001 Barn och ungdomar under 20 år Årsinkomst 50.000-80.000 80.000 50.000 Barn mellan 0-18 år Månadsinkomst 4.000-4.999 5.000-5.999 6.000-6.999 7.000-7.999 8.000 Månadsinkomst 3.999 4.000-4.999 5.000-5.999 6.000-6.999 7.000-7.999 -8.000

B2 MMMZ

M Månadsinkomst 5.000 5.000-5.999 6.000-6.999 7 0O0-7.999 8.000-8.999 -9.000 N Månadsinkomst före skatt lägre än 4.500 " 4.500-6.499 " 6.500 0 Barn och ungdomar under 20 år Inkomst före skatt 4.500 " 4.500-6.499 Månadsinkomst 6.500 P Barn och ungdomar under 20 år Inkomst före skatt 4.500 " 4.500-6.499 Månadsinkomst 6.500 R Barn och ungdomar till och med 19 år Månadsinkomst lägre än 4.500/mån 4.500-6 499/mån

Övriga

S Årsinkomst O-40.000 " 40.00l-50.000 50.001-60.000 60.001-70.000 70.000 T Månadsinkomst 3.000 " 3.000-4.000 " 4.001-5.000 " 5.001-6.000 6.000- U Barn och ungdomar under 20 år Årsinkomst -40.000 " 40.001-50.000 " 50.001-60.000 " 60.001-70.000 70.001 eller mer W Barn och ungdomar under 20 år

40.000-49.999 50.000-59.999 60.000-69.999 70.000- Y I ålder 20-64 år inkomst under 67.400 " 67.400-85.000 " över 85 000

Bilaga 2

Årsinkomst -67.400 kr 40 kr 67.400-85.000 60 kr 85.000 80 kr AC Barn och ungdomar under 20 år 0 kr Månadsinkomst -5.000 40 kr 3 " 5.000 60 kr " 7.000 80 kr

BD Barn och ungdomar under 20 år 0kr