Länsstyrelsernas roll i infrastrukturplaneringen : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Länsstyrelsernas roll i infrastrukturplaneringen

SIM 1996:142 Delbetänkande av Länsstyrelse- och trafikutredningen

0 731,

.f C

m

.

m Statens offentliga utredningar /Ött/él /Ãi/å

WW 1996:142

Eg Kommumkationesdepartementet

Länsstyrelsernas roll i

infrastrukturplaneringen

Delbetänkande Länsstyrelse- och trafikutredningen

av Stockholm 1996

köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar SOU och Ds kan Offentliga Publikationer, uppdrag Regeringskansliets förvaltningskontor. Fritzes, av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen. 1993. liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara remiss. En som - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20385-5 ISSN 0375-25OX Stockholm 1996

Till statsrådet och chefen för

Kommunikationsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 21 december 1996 chefen för Kommunikationsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra översyn länsstyrelsernas roll inom

en av områdena fordon, trafik och infrastruktur. Som särskild utredare förordnades den 27 februari 1996 generaldirektör Gunnel Färm.

Som experter förordnades fr.0.m. den 16 april 1996 länsråd Stig Modig, kansliråd Astrid Nensén Uggla, hovrättsassessor Brita

Saxton, departementssekreterare Pär Westerberg och länsråd Erik

Österberg.

Till sekreterare förordnades fr.0.m. den 18 1996 mars

civilingenjör Tina Linnakivi. Genom beslut den 18 juli 1996 har regeringen förlängt tiden för redovisning del- och slutbetänkandet till den 15 oktober

av 1996 och den l februari 1997.

Utredningen har antagit namnet Länsstyrelse- och trafik-

utredningen. Härmed överlämnas delbetänkandet Länsstyrelsernas roll i

infrastrukturplaneringen .

Stockholm i oktober 1996

Gunnel Färm

Tina Linnakivi

Innehållsförteckning

Sammanfattning 7

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Bakgrund och kort historik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 En blick bakåt 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.2 Målen i 1988 års trañkpolitiska beslut 12

. . . . . . . .

1.3 Den trañkpolitiska utvecklingen efter 1988 13

. . . . .

1.4 Infrastrukturplanering och dagens regionala

organisation 14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.5 Avslutade utredningar och förslag 23

. . . . . . . . . . .

1.6 Pågående utredningar 31

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Utvärdering länsstyrelsernas nuvarande roll inom av trafikområdet 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Förtydligande länsstyrelsernas roll

av

i infrastrukturplaneringen 37

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Tankar under utredningens gång 37 . . . . . . . . . . . . 3.2 En tydligare roll for länsstyrelserna i

infrastrukturplaneringen 41

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Förslagets innehåll 41 . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.2 Motiv till förslaget 45

. . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.3 I-1ur och när förslaget skall genomföras 49

. . .

3.3 Konsekvenser och effekter förslaget 50

av . . . . . . . .

4 Utredningens uppdrag och arbete

55 . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning

Mitt uppdrag är att göra översyn länsstyrelsernas roll inom en av fordons-, trañk- och infrastrukturområdena. I detta delbetänkande presenteras förslag till hur länsstyrelsernas roll i infrastrukturplaneringen kan göras tydligare och hur länsstyrelserna på ett bättre sätt kan bidra till förverkligandet de trañkpolitiska målen av regional nivå.

Under utredningsarbetet har genomgång avslutade och en av pågående utredningar samt förslag området gjorts. Dessutom har jag låtit göra utvärdering länsstyrelsernas nuvarande roll en av inom trañkomrâdet. Utvärderingen bifogas i sin helhet delbetänkandet. Utvärderingen kommer även att utgöra del en av underlaget för det fortsatta arbetet med slutbetänkandet.

Förslaget

En samordnad regional transportplan för period tio år, med en av

en helhetssyn regionala infrastruktursatsningar, upprättas och

ersätter dagens plan för länstrañkanläggningar. Planen skall omfatta samtliga transportslag och ha koppling till övrig samhällsplanering och samhällsutveckling.

Den samordnade regionala transportplanen skall utformad så vara att den utgör underlag för länets begäran för dess om resurser genomförande och tillställas regeringen. Beslut fördelning om av

anslagen skall fattas regeringen och omfatta period fyra

av en av

sin bedömning bl.a. utifrån de nationella år. Regeringen skall göra trafikmålens uppfyllelse i planen.

dag, få för utökad del Länet skall, jämfört med i ansvar en av den i första hand är regionalt

anslagen till infrastruktur som av

skall besluta anslag till åtgärder som är viktiga intresse. Länet om syftar till uppnå bättre regional balans, bättre för länet och bl.a. att tillgänglighet och bättre miljö i regionen.

arbetet med att upprätta den regionala transportplanen är I roll bl.a. samordna de regionala och kommunala länsstyrelsens att förhandlare med länets aktörer. För arbetet intressena och att vara inrättar länsstyrelsen beredningsgrupp. Samtliga med planen en reella möjligheter att påverka innehållet i aktörer måste ges planen.

huvudansvaret för att den nationella trafik- Länsstyrelsen har politiken får genomslag i planen.

Länsstyrelsens styrelse godkänner planen.

Efter regeringens beslut medelstilldelning för planens genomom förande fastställer länsstyrelsens styrelse planen.

Länsstyrelsen har budgetansvar för planens genomförande vad regionala infrastruktursatsningarna. Trafikverken har beträffar de budgetansvar för objektens genomförande.

Länsstyrelsen för årlig återrapportering till regeringen, ansvarar med mot planen avstämd utvärdering och uppföljning, samt en redovisning nedlagda kostnader. av

SOU 1996: 142

Motiv till förslaget

Det är i dag svårt att få en totalbild hur de trañkpolitiska målen

av förverkligas regional nivå. Det regionala inflytandet är splittrat och begränsat, vilket bidrar till att möjligheterna är små att styra mot uppsatta trafikpolitiska mål. Förutsättningar att besluta om

infrastruktursatsningar med en helhetssyn kan för närvarande i

ses ett samlat perspektiv endast nationell nivå. Medel fördelas enligt sektorsgrunder, utan tillräcklig samordning mellan

trañkslagen och utan tillräcklig sammanvägning med övrig samhällsplanering, lokal och regional nivå. Sektorsintressena är starka och länsstyrelsen har i dag inte tillräckligt mandat att

samordna trafikverken.

Mitt förslag, att upprätta regionala transportplaner med helhetssyn

den regionala trafikens infrastruktur, kombinerat med ett utökat ansvar för anslagen för dess genomförande, innebär att det är länets intressenter, med länsstyrelsen samordnare och som beslutsfattare, som själva tillsammans skall göra prioriteringar mellan olika trafiklösningar och trafikslag. På så sätt kan man

bättre tillgodose de regionala behoven och förutsättningarna

samt styra insatserna så att de uppsatta trafikpolitiska målen uppfylls.

Länsstyrelserna har i dag bred kompetens inom samhällsen

planeringen. Länsstyrelserna har vidare en tvärsektoriell organisation, vilket innebär att de har förutsättningar att samordna flera

sektorers verksamhet den regionala nivån. Länsstyrelserna in-

rättar redan i dag beredningsgrupper för arbete med länstrafikanläggningsplaneringen. Mot denna bakgrund känns det naturligt

för mig att föreslå länsstyrelserna sammanhållande och som ansvariga för arbetet med de regionala transportplanerna, kombinerat med ett utökat för anslagen. ansvar

Vägverket fördelar i dag anslagen till länstrafikanläggningar

mellan länen. En samordnad regional transportplan omfattar

samtliga trañkslag. Det finns därmed ett behov för länsstyrelserna

den nationella uppdragsgivaren. Detta talar

direktkontakt med av

anslag för den regionala transportplanens genomförande

för att

skall fördelas regeringen direkt till länen. av

SOU 1996: 142 11

l Bakgrund och kort historik

l En blick bakåt

Fram till 1800-talets slut låg den regionala förvaltningen i stort

sett hos länsstyrelserna. Landstingen kom till 1865 års genom

landstingsförordning. Den nuvarande länsförvaltningen utformades huvudsakligen under 1940- och 1950-talen då bl.a. länsnämnder

inrättades vid sidan länsstyrelsen. av

Utvecklingen med en expanderande offentlig verksamhet ledde till

samordningsproblem på den regionala nivån och till en dragkamp

mellan företrädare mellan olika uppfattningar hur statsom

förvaltningen borde vara organiserad. Flera utredningar tillsattes under 1960-ta1et. Två utredningarna, Länsforvaltningsutred-

av

ningen och Länsdemokratiutredningen, kom fram till olika slutsatser beträffande samhällsförvaltningens regionala organisation. De linjer de företrädde, den statliga förvaltningen

som

respektive självstyrelselinjen länsdemokratilinjen, har sedan dess kommit att ställas mot varandra. Utredningsarbetet ledde fram till

en mindre delreform 1971 och beslut att utredandet skulle om fortsätta i Länsberedningen.

Länsberedningen kom 1974 fram till att huvudmannaskapet för den samordnande samhällsplaneringen skulle ligga hos läns-

styrelserna.

1976 tillsattes Länsdemokratikommittén. Kommittén lämnade i sitt

slutbetänkande 1982 bl.a. förslag till förstärkt samordning på

12 Bakgrund och kort historik

regional nivå och vidgad länsdemokrati genom att landstingen skulle utse samtliga ledamöter till vissa länsorgan.

1985 fattades beslut försöksverksamhet med samordnad ett om en länsförvaltning i Norrbottens län. Frågan om samordnad förvaltning utreddes parlamentarisk kommitté föreslog av en som flera statliga länsmyndigheter skulle och bilda nya att samman länsstyrelser i alla län. Den samordnade länsförvaltningen trädde i

funktion 1991.

tillsattes utredare för att analysera den offentliga verksam- 1991 en hetens regionala uppbyggnad. Detta arbete skedde under namnet Utredningen redovisade tre olika alternativa Regionutredningen. regional nivå. Alternativen statligt regionalt organisationer var kommuner i samverkan respektive regionalt folkstyre. ansvar,

Regeringen tillkallade därefter parlamentarisk beredning för en fortsatt arbete med den regionala verksamhetens uppbyggnad. lämnade sitt slutbetänkande i februari 1995. Regionberedningen Regeringens proposition i frågan läggs under hösten 1996.

1.2 Målen i 1988 års traflkpolitiska beslut

mål gäller i dag lades i huvudsak fast De trafikpolitiska som riksdagens trañkpolitiska beslut 1988. Det övergripande genom målet erbjuda medborgarna i landets olika delar en är att tillfredsställande, säker och miljövänlig trañkförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader. Riksdagsbeslutet innehåller också fem delmål gäller tillgänglighet, effektivitet, som säkerhet, god miljö och regional balans.

Riksdagen lade fast ett antal styrande principer för det trafikpolitiska agerandet. En central fråga är att rättvist och ett

Bakgrund och kort historik

effektivt sätt ta ut kostnaderna för trafiken. En annan är att effektiv konkurrens och samverkan mellan olika trafikutövare och

transportlösningar skall främjas. Vidare skall statsmakternas beslut om fördelning av investeringsmedel till transportsystementets infrastruktur bygga samordnad, långsiktig en planering och en ökad målstyrning. Kunden skall stå i och

centrum samhällets påverkan transporter skall i första hand ske med styrmedel som ger utrymme för valfrihet för konsumenterna.

1.3 Den

trañkpolitiska utvecklingen

efter 1988

Efter 1988 års trañkpolitiska beslut har det skett

en utveckling av

trafikpolitiken. Kraftfulla satsningar

investeringar i infrastruktur, ökad regionalisering, ökad miljöhänsyn, ny

trafiksäkerhetsstrategi och större vikt vid internationella frågor är

några kännetecken i denna utveckling.

I proposition 1990/91:87 näringspolitik för tillväxt

om lyftes

investeringar i infrastruktur fram medel för tillväxt

som ett i samhället. Resultatet propositionen blev bl.a.: av

Investeringarna i infrastruktur ökade kraftigt.

-

Medel reserverades för särskilda åtgärder i - storstadsregionerna.

Det politiska inflytandet över

- investeringsplaneringen skulle

stärkas, liksom det nationella perspektivet.

Det rikspolitiska inflytandet - över riksvägar skulle stärkas, samtidigt som länsstyrelserna tillförsäkrades fortsatt aktiv

en

roll i planeringen.

Vägverket omorganiserades och indelades i

- en väghållningsdivision med sju väghållningsregioner, i

samt en produktionsdivision med fem regioner.

Länens för anslaget till

ansvar länstrafikanläggningar LTA har

utvidgats. Länen har i dag, inom för dessa

ramen anslag, möjlighet

14 Bakgrund och kort historik

prioritera mellan investeringar i länsvägar, länsjärnvägar, att kollektivtrañkanläggningar, vissa flygplatser och vissa hamnar.

Målet miljöanpassa transportsystemet har fått en allt större att

tyngd. Miljöpolitiska beslut har betydelse för transportsektorn

som

är bl.a. En god livsmiljö prop 1990/91:90, Klimatpropositionen

1992/93:179, Kretsloppspropositionen prop 1992/93:l80,

prop

Finansplanen 1993/94:100, bil 1,4 och 7 och Handlingsplan

prop mot buller prop 1993/94:2l5.

iEuropeiska unionen och det utökade Sveriges medlemskap samarbetet med regioner utanför nationens gränser, t.ex. Östersjöbidrar till att samarbetsformer utvecklas, exempelvis

regionen, nya när det gäller kommunikationsfrågor.

1.4 Infrastrukturplanering och dagens

regionala organisation

finns i dag 24 län med sin länsstyrelse. Trañkverken har Det var

organisation, vilken sinsemellan varierar i samtliga en regional

Verkens regioner är större än länen och i

geografisk omfattning.

flera fall delar Verkens regioner länet i två delar, dvs. ett län tillhör två olika regioner.

Banverket Banverket blev tilldelat ansvaret för bannätet 1988, då dåvarande

SJ delades in i affársverk för järnvägstrafiken och en

ett

myndighet för banhållning m.m.

Banverket är organiserat i fem banregioner. Chefen för en

direkt underställd generaldirektören för Banverket. banregion är

Regionerna för förvaltning järnvägsnätet, investeringssvarar av

Bakgrund och kort historik 15

planering och produktion. I Banverkets organisation ingår också Järnvägsinspektionen som en självständig myndighet.

Banverket upprättar investeringsplan

en fir stomjärnvägarna.

Planeringsarbetet sker till stor del vid regionkontoren. Banverket upprättar planen efter att ha hört länsstyrelserna, Statens järnvägar, och berörda centrala verk. Innan länsstyrelse sig en yttrar över planförslaget, skall berörda trafikutövare, trafikhuvudmän och kommuner höras. Planen fastställs regeringen. av

Planer för länsjärnvägar ingår i

länstrañkanläggningsplanen, som

fastställs länsstyrelsen. av

Banverket skall statens företrädare på central nivå ha som ett samlat ett s.k. sektorsansvar. Detta innebär Banverket ansvar, att har ett för hela järnvägstransportsystemet vad beträffar bl.a. ansvar dess tillgänglighet, framkomlighet och miljöpåverkan.

Banverket planerar att genomföra omorganisation den en senast 1 januari 1998. Banverket kommer då delas i att en linjeorganisation för förvaltningen och för produktionen. en Förvaltningslinjen organiseras i fem regioner. Produktionslinjen organiseras i sju distrikt.

SJ

SJ-koncernen består moderföretaget, affärsverket SJ, och dess av dotterbolag. Koncernens verksamhet omfattar de fem rörelsegrenarna persontrafik, godstransporter, färjetrafik, maskin- och fordonsunderhåll samt fastighetsförvaltning.

Kärnan i SJ-koncernens affärsverksamhet är järnvägstrafiken. SJ förvaltar också fastigheter och vissa spår och bangårdar, främst för godstrañken. Inom affärsverket finns fem divisioner Persontrafik-,

Bakgrund och kort historik

Maskin-, Fastighets- och Datadivisionen, Godstransport,

koncernstaber och stödjande servicefunktioner.

indelad i fyra regioner, ansvarar för

Fastighetsdivisionen, som är stationer, och andra byggnader åt

förvaltning av mark, resecentrum verksamheten ingår utveckling stationer och resecentrum, SJ. I av med kommuner, trafikhuvudmän och vilket sker i nära samarbete samordnar även koncernens intressen inom Banverket. Divisionen

den fysiska samhällsplaneringen.

Vägverket

central förvaltningsmyndighet för frågor om väg- Vägverket är och säkerhet i vägtrafiken. Vägverkets huvuduppgifter är

hållning

för väghållning och svara för planeringen av

bl.a. att svara statens de statliga vägarna.

Med myndighetsuppgifter alla de uppgifter som

Vägverkets avses

för. Myndighetsuppgifterna delas i fyra

verket skall svara

myndighetsutövning, statlig

huvuduppgifter; sektorsuppgifter, väghållning och produktion.

sektorsuppgifter innefattar den verksamhet som krävs

Vägverkets

verket skall kunna ta sitt sektorsansvar. Sektorsansvaret för att

verket har samlat statens företrädare på

innebär att ett ansvar som hela vägtransportsystemet prop. l995/96:131, central nivå för inom vägtransportsystemet m.m..

Vägverkets sektorsansvar

innefattar för bl.a. vägsystemets miljö- Sektorsansvaret ansvar

tillgänglighet, framkomlighet och effektivitet. Ansvaret påverkan, inom för sina befogenheter, verksaminnebär att Vägverket ramen hetsmål och aktivt skall verka for dessa frågor. Vägverket

resurser

samlande och pådrivande roll gentemot övriga aktörer

har en

inom vägtransportsektorn, skall inte ta ett operativt ansvar

men

Bakgrund och kort historik l7

inom områden där annan huvudman har ett entydigt ansvar. Sektorsansvaret innebär vidare ett resultatansvar gentemot regeringen.

Vägverkets regionala organisation utgörs sju väg- och trafikav regioner som leds av var sin vägdirektör. Vägdirektören är direkt underställd generaldirektören.

Vägverket upprättar en nationell väghållningsplan för stamvägnätet. Planen fastställs regeringen. av

Parallellt med den nationella väghållningsplanen bedrivs ett plane-

ringsarbete på den regionala nivån med att ta fram regionala väghållningsplaner. Arbetet bygger direktiv och ekonomiska ramar från Vägverkets huvudkontor. Regionerna genomför planeringen i dialog med bl.a. länsstyrelser och kommuner samt andra som kan ha ett väsentligt intresse planen. Planerna fastställs av av Vägverkets styrelse. Om Vägverket inte är överens med länsstyrelserna i regionen prövas planerna regeringen. av

Vägverkets regioner upprättar också planer för bärighetshájande åtgärder. Planerna fastställs av Vägverkets styrelse.

Vägverket har även ett budgetansvar for investeringar i länstrafikanläggningar som ligger länsstyrelserna. Vägverket utfärdar direktiv för planeringen och fattar beslut de ekonomiska

om ramarna som skall gälla för planeringen i varje län. Länsstyrelserna fastställer planerna i respektive län.

Sjöfartsverket

Sjöfartsverket, som är ett affärsverk, och hamnägarna kommuner eller privata ägare har ett gemensamt för sjöfartens infra-

ansvar struktur.

18 Bakgrund och kort historik SOU 1996: l42

Sjöfartsverket är indelat i tolv sjötrafikområden. l organisationen

ingår också Sjöfartsinspektionen.

Sveriges, omkring 50, betydande hamnar är nästan samtliga

mer kommunalt ägda och drivs affärsmässiga villkor.

Luftfartsverket

Luftfartsverket för vissa myndighetsfunktioner luftfartens

svarar område, arbetar i övrigt koncern som bedriver men som en affärsverksamhet kommersiella villkor. Luftfartsverket driver flygplatser för civilt flyg och för trafikledning, statens svarar Luftfartsinspektionen är indelad

tillsyn över flygsäkerheten m.m.

i fyra regioner. Det finns tre flygtraflktjänstregioner.

statliga flygplatser och de administreras Luft- Det finns 19 av

övrigt finns det drygt trettio flygplatser med

fartsverket. För reguljär trafik. Merparten dessa drivs i kommunal regi. av

Boverket

Boverket är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör byggd miljö och hushållning med naturresurser, fysisk planering, och boende. Enligt plan- och bygglagen 1987:l0 byggande

PBL lagen 1987:l2 hushållning med naturresurser samt om

har Boverket den allmänna uppsikten över plan- och

m.m. NRL hushållningen med Verket

byggnadsväsendet och naturresurser. saknar regional organisation.

Boverkets uppgift är att inom sitt verksamhetsområde bl.a.

följa tilllämpningen lagar och förordningar, utvärdera av effekter tillämpningen och lämna förslag till regeringen om av vilka åtgärder behövs för att nå syftena med reglerna, som

Bakgrund och kort historik 19

verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag till tillämpningen PBL och NRL, av medverka i internationellt samarbete med syfte att harmonisera regler för fysisk planering och hushållning med naturresurser.

Boverket bildades 1988 sammanslagning Statens genom av planverk och Bostadsstyrelsen.

Statens Räddningsverk Statens Räddningsverk är central förvaltningsmyndighet för frågor om befolkningsskydd och räddningstjänst. Verket saknar regional organisation.

För frågor som rör infrastrukturplanering kan verkets roll delas i två huvudområden: samordningsansvar med avseende säkerhetskrav i samhälls- planeringen, i de delar rör befolkningsskydd och räddsom ningstjänst, uppgift som transportmyndighet för landtransporter farligt - av gods.

Inom området säkerhetskrav i samhällsplaneringen skall Statens Räddningsverk bl.a. utveckla metoder för riskhantering för tillämpning på lokal, regional och central nivå, bevaka riskutvecklingen i samhället och verka För att åtgärder vidtas, samt tillhandahålla underlag för tillämpning av PBL och NRL.

I egenskap av transportmyndighet har Statens Räddningsverk bemyndigande att utge föreskrifter för väg- och järnvägstransporter med farligt gods. I fråga vägvalsstyrning har verket skyldighet om att publicera de av länsstyrelserna meddelade lokala trafikföreskrifterna avseende farligt gods.

20 Bakgrund och kort historik

Statens Räddningsverk driver aktivt kravet att riskhänsyn skall tas

samband med infrastruktursatsningar och att riskanalyser skall i

naturlig beståndsdel i miljökonsekvensbeskrivningar som

vara en görs vid eller ombyggnad vägar eller järnvägar. För att ny- av

arbete har verket utvecklat generella metoder för

stödja ett sådant riskhantering.

När det gäller vägvalsstyrning, dvs. åtgärder som syftar till att

omdirigera farligt gods till leder anses lämptransporter av som

ligare, har verket tillsammans med Boverket haft en fortgående

dialog med länsstyrelserna.

Länsstyrelserna har sedan 1991 friheten att själva välja hur den Länsstyrelserna skall utformad. Samtidigt läns-

egna organisationen vara som styrelserna fick friheten att själva bygga upp sina organisationer utifrån regionala förhållanden, fastställdes i länsstyrelseantal expertfunktioner, bl.a. för

instruktionen ett en kommunikationsfrågor. I föreskrifterna framgår att länsexperterna skall samlat för frågor inom sin sektor och att detta ha ett ansvar utövas direkt under länsledningen. ansvar

Länsstyrelserna skall samordna flera sektorers verksamhet den

verka for bl.a. de trafikpolitiska målen får regionala nivån och att

genomslag i regionen. Länsstyrelserna skall utifrån helhetssyn en

avvägningar mellan regionala och lokala intressen samt

göra avvägningar mellan olika trafikslag.

Enligt PBL och NRL har länsstyrelsen tillsyn över plan- och

byggnadsväsendet och över hushållningen med naturresurser i

länet. Länsstyrelsen skall enligt PBL samverka med kommunerna

i deras planläggning.

Bakgrund och kort historik 21

Förutom att delta i infrastrukturplaneringen nationell nivå, genom att lämna synpunkter och förslag, länsstyrelserna för svarar beredning och beslut som rör investeringar i länstrafikanläggningar. Länstrafikanläggningar omfattar länsvägar, länsjärnvägar, anläggningar för regional kollektivtrafik, regionala flygplatser och kajanläggningar för regional sjötrafik. I fråga om anslagen till länstrafikanläggningar finns det möjligheter att prioritera mellan olika trafikslag. Under innevarande planperiod tilldelas länstrafikanläggningar ca lO % av det totala investeringsanslaget för infrastruktur på trafikområdet.

Länsstyrelserna inrättar arbetsgrupper för arbetet med länstrañkanläggningsplaneringen. I grupperna ingår företrädare för, förutom länsstyrelsen, Vägverket, Banverket, trafikhuvudmannen och Handelskammaren. Ofta ingår också representanter för kommuner, Luftfartsverket, regionala flygplatser, hamnverksamheten m.fl.

Innan planen för länstrafikanläggningar upprättas skall länsstyrelserna begära in förslag vilka länstrañkanläggningar som bör utföras i länet under planperioden. Förslag inhämtas från Banverkets och Vägverkets regioner, trañkhuvudmannen, kommunerna i länet och andra som kan ha ett väsentligt intresse i ärendet. Länsstyrelsen fastställer planen efter att ha samrått med Statens naturvårdsverk och sedan förslagsgivarna samt Vägverket, Banverket och Luftfartsverket yttrat sig över planen.

Vid sidan av arbetet med planeringen för länstrafikanläggningar förekommer i flera fall samarbete över länsgränserna i kommunikationsfrågor.

Landstingen I dag ansvarar landstingen för ett antal uppgifter bidrar till som att utveckla länet. Förutom ansvaret for hälso- och sjukvården

22 Bakgrund och kort historik SOU 1996: 142

landstingen helt eller delvis för exempelvis

ansvarar kollektivtrafik. I Stockholms län landstinget för den ansvarar regionala planeringen.

Landstingen och kommunerna delar på ansvaret för den lokala och

regionala kollektiva persontrafiken, inklusive den regionala

tågtrafiken.

T rajikhuvudmännen

Syftet med huvudmannareformen som genomfördes 1978 var att samla det politiska ansvaret för både planering och genomförande den lokala och regionala kollektivtrafiken till ett och samma

av organ.

Trañkhuvudmannaskapet kan utövas antingen landstinget eller av kommunerna i länet eller landstinget och kommunerna i länet av Huvudmannens uppgifter är bl.a. att fastställa trafikgemensamt. utbudet, taxor och att avgöra hur driften bör ske.

Kommunerna I landet finns 288 kommuner. Invånarantalet varierar mellan ca 2 800 Bjurholm och 700 000 Stockholm. Mediankommunen ca har 16 000 invånare.

I normalfallet har kommunerna ansvaret för tätortsväghållningen i de större tätorterna i kommunen, medan staten Vägverket har ansvaret för de allmänna vägarna landsbygden. Vägverket har dessutom ansvaret för så kallade övergripande vägar genom vissa de större tätorterna, normalt Europavägar och riksvägar, samt av vissa större länsvägar.

Bakgrund och kort historik 23

I de mindre kommunerna har Vägverket för de allmänna ansvar vägar som utgör tätorternas huvudnät. För närvarande svarar Vägverket för de allmänna vägarna i 88 kommuner.

Den kommunala väghållningen finansieras i princip helt med kommunala skattemedel. Kommunerna är också tillsammans med landstingen ansvariga för finansieringen av den lokala och regionala kollektiva persontrañken, inklusive den regionala tågtrafiken.

Kommunerna samverkar på regional nivå respektive genom länsförbund och särskilda kommunalförbund för särskilda genom verksamhetsområden.

1.5 Avslutade och

utredningar förslag

Hot- och Riskutredningen Hot- och Riskutredningen lämnade sitt huvudbetänkande, Ett säkrare samhälle, SOU 1995:19, i januari 1995. Utredningen

använder uttrycket säkerhetskrav i samhällsplaneringen ett

som

samlande begrepp för åtgärder minskar riskerna för olyckor

som och ökar säkerheten och uthålligheten i samhället och därför som

är angelägna i planeringen av infrastrukturen.

Utredningen pekar på de möjligheter som den fysiska planeringen

erbjuder för att uppnå högre säkerhet och pekar där särskilt

säkerheten kring transportleder och anläggningar där det förkommer stora mängder kemikalier eller annat farligt gods.

Utredningen föreslår att miljäkonskvensbeskrivningar även skall

omfatta riskanalyser får människors säkerhet samt bedömning av

vilka åtgärder myndigheter eller de driver verksamheten kan som vidta för att minska riskerna. Utredningen konstaterar att länsstyrelserna har begränsade möjligheter till tvärsektoriell

24 Bakgrund och kort historik

samordning och understryker behovet förbättrade förutav sättningar för deras agerande. Utredningen föreslår därför att

centrala myndigheter bildar ett nätverk med experter stöd för

som

länsstyrelserna i frågor omfattande tvärsektoriella säkerhets-

analyser.

Regionberedningen Regionberedningen lämnade sitt slutbetänkande Regional Framtid, SOU 1995:27, i februari 1995. I betänkandet presenterar bered-

ningen ett förslag till reformering av den offentliga organisationen

regional nivå.

Beredningen föreslår bl.a. att det regionala utvecklingsansvaret förs över från länsstyrelserna till landstingen och att även

fördelningen anslagen till länstrafikanläggningar förs över till av landstingen.

Länsstyrelsernas roll föreslås renodlas till att enbart vara statens företrädare. Deras landstingsvalda styrelser avvecklas och deras

prövning överklaganden förs över till länsrätterna.

av

Beredningen att kommunikationsfrågor är en mycket viktig anser del i det regionala utvecklingsarbetet och framhåller att ett bättre samarbete måste etableras mellan landstingen och statliga organ.

Övriga statliga såsom Vägverket och Banverket, verkar i

organ,

regionala enheter omfattar flera län. För att underlätta och

som

effektivisera samverkan mellan offentliga regional nivå

organ bör gränserna så långt möjligt sammanfalla, beredsom anser ningen. Beredningen föreslår också sammanslagningar av några län.

Bakgrund och kort historik 25

Regional samhällsplanering för ett miljöanpassat transportsystem RES - Länsstyrelserna gjorde, på uppdrag regeringen, regionala miljöav och trafikanalyser och förslag till lokala och regionala gav

åtgärder för att kunna miljöanpassa transporterna. Boverket

sammanställde analyserna och redovisade det samlade resultatet för regeringen i september 1995.

Boverket föreslår i sin sammanställning att Kommunikations-

kommittén K 1995:01 skall få i uppdrag att analysera ett finansieringssystem där 20- 40 % av investeringsmedlenjñrs över

till länsstyrelserna. Dessa investeringsmedel skall används för

finansiering av regionala och lokala infrastrukturprojekt och för delfinansiering av nationella projekt. Boverket föreslår också att

Kommunikationskommittén bör belysa vilka anläggningar typer av

som skall kunna finansieras med länstrafikanläggningsmedel.

Boverket föreslår vidare att en form för samverkan mellan lokala, regionala och centrala ett s.k. plankontrakt skall utredas organ, närmare. Med plankontrakt att i ett första steg i menas man en regional- eller översiktsplan kommer fram till hur eller fiera en

anläggningar skall lokaliseras och hur dess omgivande bebyggelse skall utformas. Därefter reglerar i ett civilrättsligt avtal

man parternas åtaganden för genomförandet. Länsstyrelsen bör, enligt Boverket, kunna spela en central roll vid upprättandet sådana av avtal.

Bakgrund och kort historik

angående samordnad läns/br- Riksdagens revisorers förslag valtning

reformen samordnad länsför- Riksdagens revisorer har granskat syfte i första hand att göra en kartvaltning. Granskningens var organisation och arbetet med bl.a. läggning av länsstyrelsernas kommunikationsfrågor.

konstaterar att de skilda administrativa Riksdagens revisorer kommunikationsverken regional nivå indelningarna för fullgöra sin samordnande uppgift. försvårar för länsstyrelsen att regeringen bör verka för att det Revisorernas uppfattning är att sammanhållen regional indelning får den sikt blir en mer offentliga verksamheten.

Revisorerna konstaterar vidare vissa oklarheter i ansvarskommunikationsområdet mellan sektorsmyndigfördelningen på Enligt revisorernas mening bör regeheterna och länsstyrelserna. hur ansvarsfördelningen mellan berörda myndigringen se över heter är uttryckt i t.ex. regleringsbreven.

statsmakterna vill stärka det regionala inflytandet över Om föreslår revisorerna att anslaget för de riksvägar trañkfrågoma tillhör stamvägnätet tillförs länstrafikanläggningssom inte anslaget.

Kommunikationskommittén delbetänkande och skrivelse

K 1995:01 lämnade ett första del- Kommunikationskommittén 1996:26, i 1996. betänkande Ny kurs i trafikpolitiken, SOU mars kommittén analyserat den En arbetsgrupp har uppdrag av trafikplaneringen nationell, regional politiska förankringen av tanke de diskussioner med anledning och lokal nivå. Med som, förslag, fördes på den regionala nivån tog av regionberedningens inte ställning till hur den politiska organisationen arbetsgruppen i Gruppen ansåg emellertid att det var prinskall se ut regionen.

Bakgrund och kort historik 27

cipiellt betydelsefullt att infrastrukturplaneringen kunde läggas ett regionalt självstyrelseorgan där trafik, infrastruktur, fysisk planering m.m. kan ses i ett sammanhang.

Kommunikationskommittén anser att det är angeläget att pröva

möjligheterna att stärka den politiska förankringen redan och

nu föreslår försöksverksamheter i fyra län.

Kommittén föreslår ett försök i Skåne innebär som att ansvaret

för länstrafikanläggningar, för perioden 1998-2007, flyttas från länsstyrelsen till den sk Skånestyrelsen. Kommittén föreslår också

att Stockholms läns landsting får ansvaret för länstrafikanlägg-

ningarna.

I Västernorrlands och Jämtlands län föreslår kommittén att

Vägverkets drift- och underhållsanslag, till viss del, firs över

en

till länstrafikanläggningsanslagen.

Kommittén markerar att det inte finns hinder för ytterligare försöksverksamheter.

Kommunikationskommittén har den 12 september 1996 lämnat en skrivelse till regeringen statens stöd till den regionala om

kollektivtrafikens infrastruktur. Kommittén anser att 9 mdkr bör

avsättas för stöd till den regionala kollektivtrafrkens infrastruktur

under tioårsperioden 1998-2007. Detta innebär att LTA-anslaget bör höjas från dagens nivå på 10 mdkr till 14 mdkr. Fördelningen av LTA-anslagen olika åtgärder kommer att avgöras regionalt

och bör därför, enligt kommittén, inte bindas nationellt. När

kommittén har analyserat behoven statsbidrag till regionala

av

kollektivtrañkanläggningar har man räknat med 4 mdkr för

regional kollektivtrafik på väg, 2,5 mdkr för länsjärnvägar och åtgärder på stombanor för regional tågtrafik samt 2,5 mdkr till

handikappanpassning. 5 mdkr har förutsätts för länsvägar. Man pekar särskilt på vikten att åtgärder för handikappanpassning

av

och kort historik

28 Bakgrund

regionala planeringen och att fördelningen av prioriteras i den

län sker på sådant sätt att utökningen LTA-anslagen ett

kommer hela landet till del.

Kommittén utgår i princip från att den föreslagna ramen

kommitténs delbetäkande redovisades

190 mdkr gäller. I

ca redovisades 2 mdkr bundna i

åtgärder för 187 mdkr. Därutöver ca storstadsöverenskommelserna. Mot bakgrund av detta anser

kan användas för den föreslagna utökningen kommittén att 2 mdkr

ungefär 190 mdkr utökas. av LTA-ramen utan att ramen

enligt kommittén, tas från underhåll. Resterande 2 mdkr bör,

MKB i praktiken

Riksrevisionsverket har granskat användningen av MKB inom bl.a. vägbyggande.

miljökonsekvensbeskrivningar

kravet på MKB infördes i

Syftet har varit att, fyra år efter att MKB blivit det miljöpolitiska instrument väglagen, granska om

Resultatet redovisas i rapport från statsmakterna avsåg. en som

1996, MKB i praktiken, RRV 1996:29.

mars

förstudie och vägutredning har Inom vägplaneringen -

-

exploatör, beslutsmyndighet och Vägverket tre olika funktioner: Riksrevisionsverkets granskning visar att

granskningsmyndighet.

regioner har haft svårt att skilja på dessa funktioner.

Vägverkets Exploatörsintresset har ofta tagit över.

Riksrevisionsverket föreslår därför att

det i första hand prövas det genom organisatoriska föränd-

om -

går tydligare hålla isär exploakärsringar inom Vägverket att

rollen och beslutsrollen.

Bakgrund och kort historik 29

Om detta inte är möjligt föreslår Riksrevisionsverket istället

att

det utses i förhållande till beslutsprocessen,

- en, oberoende

granskningsmyndighet -förslagsvis länsstyrelsen med uppgift

-

att granska MKB i de viktigaste och tidigare planeringsfaserna.

Utvärdering av järnvägssektorns förändringar

Statskontoret har regeringens uppdrag utvärderat i vilken grad järnvägstrafikens konkurrenskraft har förändrats sedan riksdagen tog beslut om 1988 års trañkpolitik. l uppdraget ingick

även att

utvärdera om förändringarna i överensstämmelse med de

var trañkpolitiska målen.

Statskontorets slutsatser att utvecklingen järnvägens

var av konkurrenskraft sedan 1989 har bidragit till oförändrad eller en bättre måluppfyllelse de trafikpolitiska målen. av

Konkurrenskraften för persontrafiken helhet bedöms ha som stärkts, medan konkurrenskraften för godstrafiken fortsatt är svag.

Uppdelningen av järnvägens aktörer i ett SJ, Banverk och länstrafikbolag bedömer Statskontoret har stärkt järnvägens

konkurrenskraft. SJ har utvecklats till effektivt

ett trafikföretag, Banverket har utvecklat förmågan att bygga och underhålla järnvägar och länstrañkhuvudmännen har utnyttjat möjligheten

att samordna den regionala trafiken.

I frågan om statens åtaganden i länsjärnvägar har Statskontoret

inte kunnat finna något talar för styrbehov skulle som att statens

vara större när det gäller länstågtrañken än inom andra sektorer

av den kommunala verksamheten. Därför sker statlig styrning

lämpligast genom att stödet till tågtrafiken inordnas i det generella statsbidraget, anser Statskontoret.

Bakgrund och kort historik

Miljöbalken

huvudbetänkande, Miljöbalken En skärpt I Miljöbalksutredningens

för uthållig utveckling,

och samordnad miljölagstiftning en

SOU 1996:103, föreslås bl.a. att kraven miljökonsekvens-

beskrivningar utökas och skärps.

miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett

Syftet med att upprätta en

Miljökonsekvensbeskrivningen skall

bättre underlag för beslut. beslutsunderlaget och möjliggöra samlad bedömning av ingå i en verksamhets inverkan miljön, hälsan och

en planerad För att uppnå syftet med

hushållningen med naturresurser.

måste frågor påverkan miljön

miljökonsekvensbeskrivningar om

stadium och ingå i beslutsunderlaget under komma ett tidigt fram till beslut. hela processen

kap. 1 § tredje stycket lagen 1987: 12 Länsstyrelsens roll enligt 6

föreslås bli oförändrad hushållning med naturresurser m.m. om och överförs till balkens 7 kap. 13

revisorers informationsrapport Länsstyrelsernas

Riksdagens tillämpning plan- och bygglagen av

revisorer har vid två informationsmöten tillsammans Riksdagens

och Länsstyrelsen i Blekinge län behandlat frågor

med Boverket

och Boverkets arbete med plan- och gällande länsstyrelsernas

Resultatet mötena redovisas i en

bygglagen PBL. av

informationsrapport 96-06-1 l .

lässtyrelserna vid tillämpningen av PBL Revisorerna kostaterar att samordna sektorsintressena. Revisorerna förutsätter haft svårt att

särskilt uppmärksammar frågan hur

därför att regeringen om

arbeta för jämka olika sektors-

länsstyrelsen bör att samman

intressen.

SOU 1996: 142 Bakgrund och kort historik 31

Revisorerna finner att det finns risk för att länsstyrelserna kommer på ett för sent stadium i planeringsprocessen vad beträffar

miljökonsekvensbeskrivningar.

Av revisorernas Sammanträffande med Boverket och Länsstyrelsen i Blekinge län framgår att länsstyrelserna uppfattas ha alltför en svag ställning i förhållande till framförallt de stora trafikverken.

Revisorerna bl.a. att Boverkets anser förslag om plankontrakt innehållande civilrättsliga avtal bör prövas.

1.6 Pågående utredningar

REK 0-S TA T-utredningen

En särskild utredaren är tillkallad för att kartlägga och analysera de regionala konsekvenserna förändringar i den av statliga sektorn A 1995: 14. Utredaren skall bl.a. belysa hur olika organisatoriska lösningar och geografiska indelningar valts påverkat som samordningsmöjligheterna. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den 30 november 1996.

Kommunikationskommittén

fortsatta arbete

Den 15 oktober 1996 skall Kommunikationskommittén lämna ett delbetänkande principer för

om vägtrafikbeskattning.

l sitt slutbetänkande, den 1 1997, skall Kommunikationskommars mittén redovisa ett förslag till nationell

en kommunikationsplan

som skall bygga helhetssyn. en Förslaget skall ligga till grund för ett samlat förslag till en ny trafikpolitik och nationell en

kommunikationsplan.

kort historik SOU 1996: 142 32 Bakgrund och

Färvaltningspølitiska kommissionen

kommissionen Fi 1995:13 skall bl.a. lämna

Förvaltningspolitiska det långsiktiga arbetet med strukturförändringar synpunkter hur bör bedrivas. Förslagen skall innefatta i den statliga förvaltningen och lokal nivå. En sammanfattande såväl central som regional skall avlämnas till regeringen i april 1997. rapport

SOU 1996: 142 33

2 Utvärdering av länsstyrelsernas

nuvarande roll inom trafikområdet

Hur utvärderingen har genomförts

Konsultföretaget Sinova AB har på uppdrag utredningen

av

genomfört en utvärdering länsstyrelsernas nuvarande roll inom

av trafikområdet.

Huvudfrågor som utvärderingen skall ge svar på är:

Vilka möjligheter har länsstyrelserna i dag bidra till föratt verkligandet av de trafikpolitiska målen och effektivt verka för att samordna nationella och regionala intressen Hur har länsstyrelserna utövat sin roll

Finns det olikheter i länsstyrelsernas avvägningar i ärenden regionalt och vid olika organisatoriska förutsättningar

Den huvudsakliga datainsamlingen bygger på dels telefonintervjuer med ca 40 aktörer utanför länsstyrelserna, dels enkät till

en samtliga länsstyrelser, kompletterade med personliga intervjuer.

Intervjupersonerna representerar kommuner, landsting, trafikverk, polismyndigheter, intresseorganisationer m.fl. Frågeställningar och urval av intervjupersoner har skett i samråd med

utredningen.

Utredningen har därefter under utvärderingens gång, olika

sätt, aktivt deltagit i arbetet.

Efter datainsamling och analys genomfördes en hearing med inbjudna deltagare. 44 deltog i hearingen. Syftet med

personer

hearingen var att fördjupa analysen intervjumaterialet och låta

av

34 Nuvarande roll i injrastrukturplaneringen

deltagarna bidra med förslag till åtgärder. Resultatet hearingen av inarbetades i slutrapporten.

Vid avstämningsmöte med utredningen och dess expert- och ett

presenterade Sinova resultatet från datainsamling,

referensgrupp

hearing och analys. Därefter följde diskussion vars innehåll

en inarbetades i slutrapporten till utredningen.

Sinovas redovisning uppdraget biläggs i sin helhet till del-

av betänkandet.

Sinovas sammanfattning av utvärderingen egen

Länsstyrelserna spelar viktig roll inom trafikpolitiken. De

en länsstyrelserna skulle kunna och bör spela flesta aktörer anser att viktigare roll. Detta förutsätter rad åtgärder: en ännu en

utforma tydlig verksamhetsidé för läns-

Regeringen bör en med avseende trafikpolitiken. Fordon, styrelserna, speciellt trafik, infrastruktur, fysisk planering och samhällsplanering bör sammanhängande kedja. Länsstyrelsernas roll

därvid ses som en

vad gäller regionala utvecklingsfrågor måste tydliggöras.

Detta ställer krav intern samordning inom regeringskansliet.

en

måste kopplas till befogenheter, resurser och uppgifter.

Ansvar Samordningsansvar viktigt, resultatansvar är viktigare. är men

sköter inte samordningen sig själva. Det behövs Trafikverken av

både på central och regional nivå starka motparter med kompetens

och behörighet integrera infrastrukturfrågor i samhällsplaneatt ringen i stort.

Kommunikationsdepartementet och länsstyrelserna måste ha ett

aktivt och förebyggande samarbete.

Nuvarande roll i infiastrukturplaneringen 35

Länsstyrelserna bör få tyngre roll ekonomiskt och organisaen -

toriskt inom planeringen länstrañkanläggar LTA. Medel

- av bör tas från Vägverket och Banverket. Konsekvenser följdinveste-

ringar av flygplats- hamn-, nationella väg- och järnvägsbyggen bör hanteras regionalt. LTA-planeringen måste stadga

ges genom fasta och långsiktiga Då upphör spelet där aktörerna ramar. fungerar som kravmaskiner.

Länsstyrelsernas samrådsroll vad gäller trafiksäkerheten bör

inskränkas till samråd vad gäller frågor berör länsstyrelsernas

som kärnverksamhet.

Samarbetet inom länsstyrelserna har utvecklats mycket senare

år, men mycket återstår när det gäller samordnad länsförvaltning.

Länsråden bör ges/avkrävas ett tydligt för att bryta sektorsansvar

tänkandet, t.ex. en precisering relationer till landshövding

av respektive länsexpert.

Ett utökat samarbete mellan länsstyrelserna kan ökad ge

effektivitet och kreativitet, kostnadsminskningar

samt ökad tyngd i diskussionerna med trañkverken.

Länsstyrelserna måste fortsätta att utveckla sin kompetens inom projektledning, modern teknik, näringslivets villkor, samhällsekonomisk analys, riskanalyser För att ta fram bättre

m.m.,

planeringsunderlag för alternativa inrikningar och för att kunna

vidare från utredning till genomförande.

Länsstyrelsernas styrelse bör styrelsen för ett börsbolag.

agera som

Landstinget som agerar som motpart bör inte utse representanter.

Medlemmarna bör utses regeringen i kraft personlig av av kompe-

tens och inte partsföreträdare. Styrelsen måste reella som ges

förutsättningar att påverka.

3 Förtydligande av länsstyrelsernas

roll i

infrastrukturplaneringen

3.1 Tankar under

utredningens gång

Stuprör eller Izängränna

Mitt uppdrag är enligt regeringens direktiv att göra översyn en av

länsstyrelsernas roll inom fordons-, trafik- och infrastruktur-

områdena. Det kan tyckas ett någorlunda stringent formulerat vara

och väl avgränsat uppdrag. Men ganska så snabbt drabbades jag

av två insikter:

dels att utredningen egentligen tillkommen för att slita

var tvisten mellan två olika synsätt: det tvärsektoriella

hängrännan respektive det sektoriella stupröret,

dels att det samtidigt pågick ett stort antal utredningar eller

beredningar av frågor som korsade eller mycket nära berörde

mitt uppdrag.

Flera av dessa pågående aktiviteter hängde med den samman politiska styrningen den regionala nivån. Jag bestämde mig

därför raskt för att hålla undan alla sådana frågor från denna utredning och enbart ägna mig sakfrågan. Självfallet har det inte undgått mig att regeringen, samtidigt detta skrivs, förbereder

som förslag som får stor betydelse för hur bland annat den regionala

infrastrukturplaneringen skall bedrivas och beslutas. Det har dock

inte varit möjligt för mig med tanke parallelliteten att i

skeendena ta hänsyn till dessa förslag.

-

länsstyrelsernas roll

38 Förtydligande av

väljer att låta t.ex. infrastrukturfrågorna Alldeles oavsett om man

beslutas politiskt direktvald församling eller regional nivå av en det ha sitt intresse att något beröra de olika perspektiv

kan

i uttryck i sektors- respektive tvärsektoriell

förvaltning som tar sig

hantering beslutsförberedelserna. av

oberoende varandra, låter vatten dvs. Bilden av stuprör som, av

uppifrån och ned kan tyckas

direktiv etc. strömma pengar, förenklad. Ändå just de ibland vattentäta skotten inskränkt och är

samhällssektorer och därmed budgetar en källa mellan olika - för den vill till helheten, antingen till ständig frustration som se

det gäller människa, kommun eller ett län. en en

i statsförvaltningen är sektorsindelningen På den nationella nivån

alltifrån departementsindelningen till

ett utmärkande drag,

trafikverken inom Kommunikationsdepartementets

exempelvis

ansvarsområde.

instans inom statsförvaltningen bäst motsvarar

Den regionala som dvs. hanteringsordning där

förväntningarna på en hängränna, en

horisontellt fall blir stillastående, är

vattnet strömmar och i värsta

länsstyrelsen.

tvärsektoriell kommit att bli

Liksom tvärvetenskaplig har

modeord. skadar dock inte att något besinna sig något av Det

eller andra till det allena saliggörande. innan man upphöjer det ena

I Tvärsektoriellt arbete i länsstyrelserna nordREFO

rapporten

utvecklade kring när det kan av särskilt 1996: 1 finns tankar vara

tvärsektoriellt angreppssätt. Jag ansluter mig till värde med ett

kommissionen kommer också,

dessa tankar. Förvaltningspolitiska

föra diskussion sektoriell enligt vad jag erfarit, att en om

respektive tvärsektoriell organisation statsförvaltningen.

av

Förtydligande länsstyrelsernas roll 39 av

Preliminärt skulle jag detta stadium vilja föra fram följande

tankar vilka alltså redan återfinns i andra utredningar:

Ett tvärsektoriellt angreppsätt lämpar sig bäst för frågor - som

naturligen griper över traditionella sektorsgränser och kräver

kontakter och samordning över dessa gränser. Detta gäller

exempelvis planering av infrastruktur.

Ett sektoriellt angreppssätt är mest befogat områden där det behövs en djup och samlad kompetens i sakfrågor.

Måste man då alltid välja mellan stuprör och hängränna dvs. -

mellan fördjupad sakkompetens och bred samordningsförmåga

Nej, självklart inte det förödande för den samlade stats- - vore

förvaltningen. I stället gäller det att hitta en lämplig skärningspunkt mellan det vertikala och det horisontella synsättet. Det vore intressant att förlägga skärningspunkten till den regionala nivån, i detta fall länsstyrelsen. Kanske är det just så att den är lämplig som bas för ett experiment som går ut på att samla det

bästa från såväl den tvärsektoriella organisationen, dvs.

länsstyrelsen själv, den sektoriella, dvs. trañkverken

som som

med nödvändighet måste bistå länsstyrelsen med experthjälp

Att sopa en trappa

Ett markant inslag i bland annat utvärdering jag låtit göra

en av

länsstyrelsernas roll inom trafikområdet är kravet bättre samordning. Detta krav omfattar samtliga nivåer i statsförvaltningen, inklusive regeringskansliet. I linje med devisen

skall man sopa en trappa så börjar uppifran vill jag något man , beröra detta krav utifrån denna synvinkel.

Bättre samordning i regeringskansliet -

Kontakterna med länsstyrelserna sköts i detta fall huvudsakligen av två departement, Kommunikationsdepartementet och Inrikesdepartementet. De har olika roller och kan också sägas

länsstyrelsernas roll SOU l996:142

40 Förtydligande av

två olika synsätt jag tidigare berört. Problem och representera de uppstå mottagarsidan avsändaren inte förvirring riskerar att om budskap. Kommunikationsdepartementet behöver ett entydigt ger

direktdialog med länsstyrelserna och tydligare i

bli aktivare i sin

trafikverken så att dessa uppfattar sin uppgift att sin styrning av

med sakkompetens i bland annat bistå länsstyrelserna behöver stärka sin roll infrastrukturfrågor. Inrikesdepartementet

länsstyrelserna beteckningen är hämtad

koncernledning för som

Länsstyrelsen 2000 Arbetstagarkonsult.AB, ett

från rapporten av

läs- och tänkvärt dokument.

Bättre samordning inom länsstyrelsen

-

länsstyrelsen själv. Att döma av

Nästa steg i trappan utgörs av finns även här brister i

uttalanden i utvärderingsintervjuerna

vill framstå den tvärseksamordningen, trots att man gärna som Kanske kan trañk- och infrastruk-

toriella organisationen. förebild för andra områden när det gäller

turfrågorna här tjäna som

arbeta enhetsgränserna inom en länsstyrelse.

att över

Bättre samordning inom länet -

fäster att döma utvärderingen stor Uppenbarligen man av länsstyrelsens möjligheter att som samordförhoppning vid agera intressen i olika avseenden. Jag har, när det gäller

nare av länets

tagit fasta dessa förhoppningar och infrastrukturplaneringen, sökt stärka länsstyrelsernas samordnarroll.

denna roll bör spelas med manus och Jag vill dock understryka att

och innebär inte att det är någon

regi från riksdag regering. Det

statistroll.

Förtydligande länsstyrelsernas roll 41 av

Bättre samordning mellan länen

-

Slutligen vill jag framföra det krav samordning över de nuvarande länsgränserna som kommit till uttryck inte bara i utvärderingen utan i lika hög grad från företrädare för trafikverken och

Kommunikationsdepartementet. Behovet länsöverskridande

av

samverkan blir förmodligen tydligast i frågor gäller den

som fysiska transportinfrastrukturen, företeelse sällan halt en som gör just vid länets gräns.

I den tidigare nämnda rapporten Länsstyrelsen 2000 Arbets-

tagarkonsultAB uttrycks problematiken så här: Den i dag i

många fall parallella handläggningen inom två eller flera läns-

styrelser kring samma problem dessutom kommer till olika som resultat är sig effektiv eller trovärdig. Visst kan det vare vara viktigt att en länsöverskridande fråga bereds respektive länsav

styrelse för att lokalkunskap och olika förutsättningar tas tillvara,

men beslutet bör ett. vara

Om länsstyrelsernas roll detta område förtydligas så det

att framstår klart att det är de nationella målen skall som som uppfyllas på den regionala nivån, borde ett sådant samordnat beslutsfattande underlättas.

3.2 En

tydligare roll för länsstyrelserna i

infrastrukturplaneringen

3.2.1 innehåll

Förslagets

För att länsstyrelserna tydligare roll i infrastruktur-

ge en

planeringen och bättre möjligheter att bidra till förverkligandet

av

de trafikpolitiska målen regional nivå, föreslår jag följande.

länsstyrelsernas roll 42 Förtydligande av

En regional transpørtplan

samlat regionalt för trafikens infrastruktur. Det behövs ett ansvar

samlat regionalt måste ett gemensamt Som grund för ett ansvar

målbild för planeringen det regionala transunderlag och en av

portsystemet finnas.

föreslår jag samordnad regional Som underlag att en

tio år, med helhetssyn transportplan för en period av en

infrastruktursatsningar, upprättas och ersätter dagens plan regionala Med helhetssyn jag att för länstrafikanläggningar. menar

trañkslag, inklusive kollektivtrafik, planeringen för samtliga

helhetslösningar bildas, samt att samordnas så att samordnas med den övriga infrastrukturplaneringen i sin tur

samhällsutvecklingen. I helhetssynen samhällsplaneringen och

de nationella planerna. Syftet med planen ingår även koppling till

fall flera län tillsammans, ett samlat bl.a. att länet, i vissa är ge nationella nivån, i detta fall underlag för dialog med den

behoven infrastruktursatsningar. regeringen, rörande av

den regionala transportplanen är läns- I arbetet med att upprätta

förhandlare med länets aktörer, att styrelsens roll bl.a. att vara

och kommunala intressena och att vara samordna de regionala

med länets intressenter. För arbetet initiativtagare till samarbetet

länsstyrelsen beredningsgrupp. med planen inrättar en

landstingen, trafikhuvudmännen, SJ, kommunerna, Trañkverken, företrädare för trafikutövare, industri hamnägare, flygplatsägare, aktörer i samarbetet. Samtliga och näringsliv är exempel viktiga

påverka innehållet i aktörer måste ges reella möjligheter att

skall biträda länsstyrelserna med planen. Trafikverken

planeringsunderlag och expenstöd.

huvudansvaret för att den nationella trafik- Länsstyrelserna har Att länsstyrelsen arbetar med politiken får genomslag i planen.

och riksdag, uppdragsgivare måste göras

staten, dvs. regering som skall i hand till de nationella tydligare. Länsstyrelsen första se att

Förtydligande länsstyrelsernas roll 43

av

trañkpolitiska målen uppfylls, samtidigt hänsyn till

som tas

regionala förhållanden och förutsättningar. konfliktsituationer

I mellan regionala och nationella trañkpolitiska mål börrollen som

statens företrädare i länet väga i länsstyrelsernas

tyngst överväganden.

Länsstyrelsen ansvarar för att miljökonsekvensbeskrivning,

en

inklusive riskanalys, görs planen.

en av

Länsstyrelsens styrelse godkänner förslaget till den

regionala transportplanen och vidarebefordrar den till regeringen.

Ett utökat regionalt anslag för

trafikens infrastruktur

För att länet större frihet och

ge en ansvar att själv avgöra hur man bästa sätt skall nå de trañkpolitiska målen, föreslår jag att

länsstyrelserna i framtiden får för utökad del det

ansvar en av

staliga anslaget till den infrastruktur i första hand

som är av regionalt och lokalt intresse. Länet skall besluta

om anslag till åtgärder som är viktiga för länet och bl.a. syftar till

som att uppnå

bättre regional balans, bättre tillgänglighet och bättre

miljö i

regionen. Sådana satsningar är t.ex. åtgärder for utveckla

att

infrastrukturen och anläggningar för kollektivtrafiken

samt

terminal- och kajanläggningar för gods. Olika förbättringsåtgärder och investeringar påverkar den lokala som tillgängligheten är

också beslut bör fattas på länsnivå, för som att nämna några exempel.

Beslut om fördelning anslagen till länen skall

av fattas av regeringen och omfatta period jjøra år. Den samordnade

en av

regionala transportplanen skall utformad så den

vara att utgör

underlag för länets begäran för dess genomförande

om resurser

och tillställs regeringen. Regeringen fattar sedan, efter

att ha hört bl.a. de centrala trafikverken, beslut

om medelstilldelningen direkt

44 Förtydligande länsstyrelsernas roll av

till länsstyrelserna. Regeringen skall göra sin bedömning bl.a. utifrån de nationella trafikmålens uppfyllelse i planen.

Länsstyrelsens styrelse fastställer den regionala transportplanen.

Vid oenighet mellan länsstyrelser och trafikverk om den regionala transportplanens innehåll och utformning skall planen hänskjutas till regeringen.

budgetansvar för planens genomförande, vad Länsstyrelserna har beträffar de infrastruktursatsningarna. Trafikverken har regionala budgetansvar för objektens genomförande.

för årlig återrapportering till Länsstyrelserna ansvarar med planen avstämd utvärdering och regeringen, en mot med redovisning nedlagda kostnader och uppföljning, samt av uppnådda resultat. Underlag för återrapporteringen lämnas av trafikverken.

Flexiblare regioner och samarbetsformer

innebär länsstyrelsen skall ha helhetssyn Regionperspektivet att en utveckling, arbeta över gränserna och ta initiativ till på länets samverkan mellan länets aktörer. Länsstyrelserna bör utveckla och samverkan länsgränserna för att bättre kunna förstärka över transportbehov och för att samutnyttja lösa länsövergripande kompetens.

Länsstyrelserna bör också förbättra sin samverkan inom länet och utveckla arbetsformer för hanteringen de kommunala och bl.a. av landstingskommunala frågorna i trafikplaneringen.

Förtydligande länsstyrelsernas roll 45 av

3.2.2 Motiv till

förslaget

Allmänna utgångspunkter för förslaget

Syftet med denna utredning har bl.a. varit att föreslå förändringar som underlättar förverkligandet och genomslaget de av av riksdagen fastställda nationella trafikpolitiska målen regional nivå.

En grundläggande utgångspunkt för mitt utredningsarbete har varit att förtydliga vilka frågor som kan och bör hanteras regionalt

av den tvärsektoriella organisation länsstyrelsen utgör. som

De slutsatser Sinova AB dragit sin utvärdering

som av se kap. 2

överensstämmer väl med vad andra utvärderingar och utredningar

området kommit fram till se avsnitt 1.5. Av Sinovas utvärde-

ring framkom bl.a. att många de tillfrågade ansåg att:

av

Länsstyrelserna spelar en viktig roll inom trafikpolitiken. De

flesta tillfrågade att länsstyrelserna skulle kunna och bör anser

spela en viktigare roll.

Sektorsintressena i Sverige är starka och styr medelstilldel- -

ningen. Trafikverken sköter inte sin samordning och läns-

egen styrelserna har svårt att samordna verken.

Anslagen till länstrafikanläggningar många för

- anses av vara

små och otillräckliga och bör utökas till att även omfatta bl.a. följdinvesteringar som uppkommer vid nationella väg- och järnvägsbyggen.

Länsstyrelserna bör förbättra sin samordning internt och med andra länsstyrelser.

Det behövs en helhetssyn på regional nivå

Kommunikationer har beröring med många samhällsområden och är ett medel för att uppnå mål inom flera politikområden såsom

närings-, regional-, arbetsmarknads-, utbildnings-, och miljöpolitik.

46 Förtydligande av länsstyrelsernas roll "

Bra kommunikationer förutsättning för att skapa tillväxt och är en sysselsättning inom en region.

Det är i dag svårt att få totalbild av hur de trafikpolitiska målen en förverkligas på regional nivå. Det regionala inflytandet är splittrat och begränsat, vilket i sin tur medför små möjligheter att styra trafikpolitiken mot de uppsatta målen. En samordnad regional med helhetssyn infrastruktursatsningar för transportplan en trafik, kombinerad med ett utökat för anslagen, regional ansvar ger den bra grund och ökade möjligheter att själv regionala nivån en hur på bästa sätt, utifrån länets behov och förutfå avgöra man sättningar, kan nå de trafikpolitiska målen. Därtill kommer att all trafik är lokal och regional. Det gäller både merparten av persontrafik och godstrafik. Vad beträffar det totala personresandet är endast 5 % längre än 50 km. av resorna

I förutsättningarna små att besluta infrastrukturlösningar dag är om

med helhetssyn regional nivå. Åtgärder för underhåll och

en investeringar kan för närvarande ses i ett samlat perspektiv endast på nationell nivå. Medel fördelas enligt sektorsgrunder, utan tillräcklig samordning mellan trafikslagen och utan tillräcklig sammanvägning med övrig samhällsplanering, lokal och Sektorsintressena är starka och länsstyrelsen har inte regional nivå. tillräckligt mandat för att samordna trafikverken. Mitt forslag, att regionala transportplaner med helhetssyn den regionala upprätta trafikens infrastruktur, utgår ifrån att det är länets intressenter, som innefattar trafikverken, själva tillsammans skall göra även som mellan olika trafiklösningar och trafikslag. På så sätt prioriteringar kan bättre tillgodose de regionala behoven och förutsättman ningarna samt styra insatserna så att de uppsatta trafikpolitiska

målen uppfylls.

En regional transportplan med helhetssyn på infrastrukturplaneen ringen, ett sammanhängande system, möjliggör utbytbarliet som och samplanering mellan olika trafikslag och mellan nyinvestering

SOU 1996: 142 Förtydligande av länsstyrelsernas roll 47

och underhåll. Underlag för avvägningar mellan olika planer för väg- och järnvägsinvesteringar, knutpunkter, terminaler och

hamnar blir tydligare. En samordnad regional transportplan

underlättar också samordningen med övrig samhällsplanering och medför att ett bra underlag for miljökonsekvensbeskrivning

en av transporterna och dess infrastruktur kan tas fram ett tidigt

stadium i planeringsprocessen.

Länsstyrelserna svarar i dag för beredning och beslut rör

som

investeringar i länstrañkanläggningar. Länstrañkanläggningar

om-

fattar länsvägar, länsjärnvägar, anläggningar för regional kollektivtrafik, regionala flygplatser och kajanläggningar för regional sjötrafik. Det finns möjlighet att prioritera mellan olika trafikslag inom ramen för anslaget. I dag är anslagen för länstrafikanläggningar ca 10 % av det totala anslaget for infrastrukturinvesteringar.

Om länet, med länsstyrelsen förhandlare, samordnare och som

beslutsfattare, framgångsrikare skall kunna styra insatserna i

trafikens infrastruktur så att de bidrar till att uppfylla de trafik-

politiska målen, måste länet utökad del anslagen för

ges en av

infrastrukturinvesteringar med återrapporteringsskyldighet

till regeringen.

Länsstyrelserna har redan i dag har bred kompetens inom

en

samhällsplanering. Länsstyrelserna, som är statens företrädare i

länen, har en tvärsektoriell organisation, vilket innebär att de har

förutsättningar att samordna flera sektorers verksamhet på den

regionala nivån. Länsstyrelserna kan vidare utifrån helhetssyn en göra avvägningar mellan regionala och lokala intressen och mellan

olika trafikslag. Länsstyrelserna inrättar redan i dag berednings-

grupper för arbete med länstrañkanläggningsplaneringen. I

samband med ett utökat och anslag för den regionala

ansvar trafikens infrastruktur, med tanke på den kompetens och roll som

48 Förtydligande länsstyrelsernas roll av

länsstyrelserna har, föreslår jag länsstyrelserna som

sammanhållande i arbetet med den regionala transportplanen.

Länsstyrelsen har i dag dubbla roller, vilket ibland leder till konfliktsituationer. Den rollen är statens företrädare i ena att vara länet och bl.a. föra nationell trafikpolitik gentemot kommuner en och trafikhuvudmän. Den andra rollen är att vara en företrädare

för den regionala trañkpolitiken gentemot trafikverken. Rollerna

kan ibland svåra att förena och kan leda till att länsstyrelserna vara hamnar i konfliktsituationer mellan de nationella och regionala målen. I sådana situationer bör rollen statens företrädare väga som

tyngst i länsstyrelsernas överväganden.

Vägverket fördelar i dag anslag till länstrafikanläggningar mellan länen. En samordnad regional transportplan skall omfatta samtliga trafikslag. Det finns därmed ett behov för länsstyrelserna av en direktkontakt med den nationella uppdragsgivaren, regeringen. Detta talar för att anslag för de regionala satsningarna på

infrastrukturen bör fördelas regeringen direkt till länen. av

I dag fördelas anslagen för länstrafikanläggningar ett år i taget.

Detta försvårar och omöjliggör ibland satsningar som kräver större

investeringar, exempelvis upprustning länsjärnvägar eller

som av

större systemförändringar. En längre tidsram för anslaget underlättar planering och prioritering olika investeringar och

av

åtgärder.

Gränserna och organisationerna behöver bli flexiblare

Vägar och järnvägar slutar inte vid länsgränsen. Infrastrukturfrågor behöver lösning låter sig inte inrymmas inom en i förväg som en

definierad geografisk gräns. Även huvuddelen av det totala

om trafikarbetet är regionalt och lokalt har rörligheten generellt sett ökat i vårt land under 1900-talet. De senaste årtiondena har bl.a.

kännetecknats kraftigt ökad långväga pendling. Detta har lett

av en

Förtydligande länsstyrelsernas roll 49 av

till att de geografiska områdena för boende, arbete, utbildning, service och fritid har ökat. Orter och kommuner vävs i samman nya regionala mönster. Detta ställer ökade krav samverkan över

länsgränserna.

Sveriges medlemskap i EU och det utökade samarbetet med

regioner utanför våra gränser, t.ex. Östersjöregionen, bidrar till att

nya samarbetsformer växer fram. Detta transnationella samarbete förutsätter en flexibilitet när det gäller samverkan mellan exempelvis länen.

Det har framkommit ur den utvärdering, jag låtit göra, att som

samordning mellan länsstyrelser många gånger är ett problem i

dag. För att bl.a. kunna lösa speciella regionala transportbehov och för att kunna samutnyttja kompetens behöver länsstyrelserna bli bättre att samarbeta över gränserna.

Det framkom också utvärderingen att samordningen mellan

ur kommunerna ofta upplevs bristfällig. Kommunerna drar som

olika håll och länsstyrelsen har viktig roll att få kommunerna

en

att samarbeta effektivare kring trañkfrågor. Kommunernas länsförbund har här viktig uppgift att fylla för att underlätta

en samordningen.

3.2.3 Hur och

när förslaget skall genomföras

Förslaget medför inga förändringar i resurser totalt, varken i

investeringsmedel eller personal. Däremot krävs planeen annan

ringsprocess och en annorlunda fördelnings- och beslutsprocess för

medel till den regionala infrastrukturen.

Jag föreslår att regeringen några länsstyrelser, förslagsvis

ger

länsstyrelserna i Hallands, Östergötlands och Västerbottens län, i

uppdrag att, i samverkan med företrädare för trafikverken, kommuner och landsting, ge förslag till hur utformningen den

av

50 Förtydligande länsstyrelsernas roll av

regionala transportplanen och arbetet med planerings- och sam-

verkansprocessen skall läggas Förslaget bör utgå ifrån att upp. för skall kunna till de olika behov formerna processen anpassas förutsättningar finns i landets olika län. l uppdraget bör och som förslag till vilka infrastruktursatsningar kan också ingå att ge som betraktas och lokala intressen och skall

som regionala som omfattas den regionala transportplanen, samt precisering av vad

av

underhåll respektive nyinvestering och vad

som skall räknas som bör behandlas i planen. som

samordnas med förslagen i proposition 1996/97:36,

Förslaget bör

samhällsorganisationen och med de förslag som

Den regionala kommissionens och Kommunika-

följer av Förvaltningspolitiska

arbete, den kommande infrastrukturprotionskommitténs samt av

positionen.

3.3 Konsekvenser och effekter av

förslaget

innebär ökat regionalt inflytande över infrastruktur-

Mitt förslag ett ligger väl i linje med den s.k. subsidiaritets-

planeringen. Detta

innebär beslut inte skall fattas högre nivå

principen, som att en

absolut nödvändigt med hänsyn till frågans art. än vad som är

länen, med länstyrelserna initiativ- Konsekvenserna av att som förhandlare och beslutsfattare, upprättar samordnade transtagare, trafikens infrastruktur kombinerat med

portplaner för den regionala utökat anslag blir att roller ändras och nya planeringsprocesser

ett måste utarbetas.

Förslaget medför totalt sett inga statsñnansiella konsekvenser. krävs fördelnings- och beslutsprocess vad Däremot en annan

beträffar medel till den regionala infrastrukturen.

Förtydligande länsstyrelsernas roll 51 av

En samordnad regional transportplan, med helhetssyn, utgör ett en underlag som möjliggör effektivare användning och en av resurser därmed en förbättrad samhällsekonomi. Hur samhällsekonomin slutligen påverkas är omöjligt att uttala sig innan det förslagna om systemet har fått verka under tid. en

Direkt och indirekt berörda förslaget av

Länets företrädare för trafikverken, landstingen, trafikhuvudmännen, SJ, kommunerna, hamnägare, flygplatsägare, företrädare

för trañkutövare, industri och näringsliv berörs förslaget och

av kommer att ges större möjligheter att påverka utformningen av

länets infrastruktursatsningar.

Länsstyrelserna får en samordningsroll i större och omfatten mer ande planeringsprocess och att, tillsammans med länets ansvar aktörer, ta ställning till ett utvidgat anslag för den regionala trafikens infrastruktur. Länsstyrelsen får även ett övergripande budgetansvar för planens genomförande, med återrapporteringsskyldighet till regeringen. Visst merarbete kan förväntas för

länsstyrelserna, bl.a. beroende budgetansvaret. Förslaget medför

för övrigt inga förändringar vad beträffar personal, samtliga men trafikverk måste bistå länsstyrelserna med underlag och experthjälp.

Trafikverken behöver ändra sina planeringsrutiner och via bered-

ningsgrupperna för de regionala transportplanerna påverka utveck-

lingen och bevaka sina regionala intressen att delta i genom arbetet med att utarbeta den regionala transportplanen. Vägverkets och Banverkets sektorsansvar inom väg- respektive bantrans-

portsystemet se avsnitt 1.4 bedöms inte påverkas förslaget.

av

Vägverket och Banverket skall via beredningsgruppen verka för

att vägsystemet respektive bansystemet i den regionala planen utformas så att de trafik- och miljöpolitiska målen uppfylls. Vid oenighet mellan länsstyrelse och trafikverken planens innehåll om

52 Förtydligande Länsstyrelsernas roll

av

och utformning kan planen, enligt förslaget, hänskjutas till regeringen.

Helhetssynen och kopplingen till övrig samhällsplanering och samhällsutveckling i den regionala transportplanen kräver att

landsting, kommuner, trafikhuvudmän och företrädare för större trafikutövare, aktivt deltar i arbetet med planen och ges reella

möjligheter att påverka dess innehåll.

Fler i plan- och beslutsprocessen blir fler inblandade på ett tidigt stadium och under hela Det Detta ställer ökade krav samarbete,

planeringsprocessen.

och vilja tillsammans arbeta för länets och regionens samråd att bästa.

för boende, arbete, service och fritid har

De geografiska områdena

utvidgats under de senaste årtionden. Detta leder till att många i dag och i framtiden måste lösas till-

transportlösningar redan

mellan flera län, vilket ställer ett ökat krav samverkan sammans över länsgränserna.

initiativtagare och förhandlare med

Länsstyrelsernas roll, att vara länets aktörer i arbetet med upprättandet av den regionala trans-

ställer höga krav smidighet och förmågan att

portplanen,

stimulera samarbetet för att bl.a. bryta sektorstänkandet. Att samarbetet fungerar och sker ett smidigt sätt är ett villkor för

förslagets genomförande skall medföra positiva konsekvenser.

att

Regeringen skall fatta beslut fördelning anslag till länen om av och sin bedömning bl.a. utifrån de nationella trafikmålens göra

uppfyllelse i den samordnande regionala transportplanen. Detta

medför samarbetet mellan Kommunikationsdepartementet och att länsstyrelserna måste bli mer aktivt.

SOU 1996: 142 Förtydligande länsstyrelsernas roll 53 av

Miljökonsekvenser

För att uppnå syftet med miljökonsekvensbeskrivningar måste

frågan om påverkan på miljön tas på ett tidigt stadium och ingå

i beslutsunderlaget under hela planprocessen fram till beslut

om planens genomförande.

En samordnad regional transportplan, innefattar samtliga som transportslag, möjliggör att underlag för miljökonsekvensbeen skrivning av olika trafiklösningar kan tas fram ett tidigt stadium. Regionala transportplaner för samtliga trafikslag,

samordnade med övrig samhällsplanering, kommer sannolikt att

bidra till ett bättre underlag för förverkligandet ett miljöav mer

anpassat transportsystem. Miljökonsekvensbeskrivningar innehållande riskanalyser för människors säkerhet kommer likaså att

bidra till ökad säkerhet för såväl trafikanter kringboende. som

Regionalpolitiska konsekvenser

Den regionala planen skall bygga länets speciella

förutsättningar och behov. De flesta resor, både vad beträffar

person och gods, är lokala och regionala och aktörerna i länet har god kännedom om förhållandena i den regionen. Detta talar egna för bättre regional balans och regional utveckling uppnås i att en landets olika delar länen större möjlighet och frihet om man ger att själva bestämma hur man på bästa sätt skall uppnå de nationella trafikmålen.

Jämställdhet

Det finns statistik som visar att resmönstren i dag skiljer sig åt för kvinnor och män. Kvinnorna i genomsnitt kortare sträckor än reser män. De reser också kollektivt än männen. Resmålen och mer orsakerna till varierar också. Kvinnor lämnar och hämtar resorna

54 Förtydligande länsstyrelsernas roll av

barn dagis i större utsträckning än män, medan männen i större omfattning gör de längre tjänsteresorna.

En samordnad regional plan för trafikens infrastruktur gör det

lättare att tydliggöra och därmed kunna tillgodose olika typer av resebehov.

Sedan den 1 juli 1994 finns det särskild tjänst som jämställd-

en hetsexpert i varje länssyrelse. Denna expert har bl.a. i uppdrag att

bevaka jämställdhetsaspekterna i samhällsplaneringen.

SOU 1996: 142 55

4 Utredningens uppdrag och arbete

Genom beslut den 27 februari 1996 regeringen mig i uppdrag gav att göra en översyn av länsstyrelsernas roll inom fordons-, trafik

och infrastrukturområdena dir 1995: 160. Direktiven bifogas

som bilaga till delbetänkandet. Genom beslut den 18 juli 1996 har

regeringen förlängt tiden för redovisning del- och slut-

av betänkandet till den 15 oktober 1996 och den l februari 1997.

Rollerna inom trafikomrâdet regional nivå är i många fall

oklara och ansvarsfördelningen mellan nationell och regional nivå fungerar inte tillfredsställande.

Det övergripande målet för denna utredning är att förtydliga och precisera länsstyrelsernas roll inom trafikområdet och att ge

förslag till eventuella förändringar underlättar förverkligandet

som

av de trafikpolitiska målen.

Utredningens förslag skall bl.a. grundas utvärdering

en av nuvarande villkor för länsstyrelsernas arbete.

Ett slutbetänkande, avseende länsstyrelsernas roll inom fordons-

och trafikområdet, kommer att lämnas senast den 1 februari 1997.

Arbetet med delbetänkandet

Arbetet inför delbetänkandet koncentrerades i början till att göra en utvärdering länsstyrelsernas nuvarande villkor inom trafik-

av

området. Konsultföretaget Sinova AB fick uppdraget

att göra

56 Utredningens uppdrag och arbete

utvärderingen. Denna presenterades och överlämnades till utred-

ningen den 15 juli 1996.

Utvärderingen genomfördes i form telefonintervjuer och en

av

uppföljande hearing. Utredningen, med dess experter och referens-

deltog i arbetet med att bl.a. föreslå intervjupersoner och personer,

frågeformuleringar samt med del praktiskt arbete. Utvärde-

en ringen omfattade länsstyrelsernas roll inom hela trafikområdet. Sinovas sammanfattning utvärderingens resultat presenteras i av

kapitel två i delbetänkandet. Sinovas redovisning till utredningen

biläggs i sin helhet till delbetänkandet.

Med underlag utvärderingen samt avslutade och pågående

av området i avsnitten

utredningar och förslag inom som presenteras

1.5 och 1.6 i delbetänkandet har förslaget till precisering och

förtydligande länsstyrelsernas roll inom infrastrukturplaneringen

av arbetats fram.

I utredningsarbetet har ett stort antal medverkat olika

personer

sätt. Dels har regeringen utsett särskilda experter, nämligen Stig

Modig, f.d. länsråd, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Brita Saxton,

hovrättsassessor, Kommunikationsdepartementet, Astrid Uggla, kansliråd, Finansdepartementet, Pär Westerberg, departements-

sekreterare, Inrikesdepartmentet och Erik Österberg, länsråd,

Länsstyrelsen i Hallands län. En länsstyrelsegrupp, med tio kommunikationsdirektörer, har också varit knuten till utredningen. Dessutom har jag utnyttjat referensgrupp har bestått av en som från den centrala nivån för Vägverket, Banverket representanter och SJ. Vidare har i referensgruppen ingått representanter för

Boverket, Räddningsverket, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, länstrafikhuvudmännen samt länsstyrelserna.

Utredningens uppdrag och arbete 57

Det forsatta arbetet med slutbetänkandet

Inför slutbetänkandet skall planering av kollektivtrafik och trafiksäkerhet utredas. Vidare skall hanteringen av körkortsfrågor, yrkestrafikfrågor, bilregistret och fordonsskatt belysas.

Som underlag för arbetet med slutbetänkandet kommer jag att använda den utvärdering som gjordes i början av utredningen samt avslutade och pågående utredningars förslag inom området.

Bilaga Referenser

ArbetstagarkonsultAB, Länsstyrelsen 2000, Regionala kunskapskontor på statligt uppdrag, 1996

Banverket och Vägverket, Uppdrag att redovisa hur de nationella planerna för riksvägar och stomjärnvägar ska förankras regionalt. Redovisning till Kommunikationskommittén och Kommunikationsdeparetmentet 1996-06-13.

Byggforskningsrådet, Knut Strömberg, Planera med osäkerheter En metodik för tvärsektoriell planering tilkimpad på kommunal bostadsförsörjning, T7: 1986

Boverket, Regional samhällsplanering för ett miljöanpassat transportsystem, Rapport 1995:1 1

Civildepartementet, Utvecklingsgruppen för länsstyrelsefrågor, Länsstyrelsernas roll och uppgifter inom kommunikationsplaneringen, 1996

Landstingsförbundet, Landstingens engagemang i kollektivtrafiken, 1994

NordREFO, Lena Ramfeldt, Framtidens tudelade regionalpolitik, 1995:4

NordREFO, Lena Ramfeldt Carl Eckerdal, Tvärsektoriellt arbete i länsstyrelserna, 1996:1

60 Bilagor SOU 1996: 142

NordREFO, Lena Ramfeldt, Regionalpolitiska hänsyn i sektorspolitiken, 1996:6 Regeringens proposition 1988/89:154, En statlig förvaltning ny 1994/952230, Kommunal översikts- Regeringens proposition planering enligt plan- och bygglagen, m. m.

Regeringens proposition 1995/96: 13 Vägverkets sektorsansvar

proposition 1996/97:1, Banverkets sektorsansvar Regeringens Riksdagens revisorer, Riksdagens revisorers förslag angående samordnad länsförvaltning, 1995/96:RR3

revisorer, Länsstyrelsernas tillämpning plan- och Riksdagens av bygglagen, Informationsrapport 96-06-11

Riksrevisionsverket, MKB i praktiken, RRV 1996:29

Riksrevisionsverket, Yttrande över Vägverkets utredning "Statsbidrag till enskild väghållning", 1996-07-25

Utvärdering planeringsprocessen för väghållning 1994- Sinova, av 2003, Slutrapport till Vägverket, oktober 1994

1995:19, Ett säkrare samhälle, Huvudbetänkande av Hot- SOU och Riskutredningen SOU 1995:27, Regional framtid, slutbetänkande av Regionberedningen SOU 1995:27, Regional framtid, Bilagor

SOU 1996: 142 Bilagor 61

SOU 1996:17, Bättre trafik med väginformatik, Delbetänkande

från Delegationen för Transporttelematik

SOU 1996:26, Ny kurs i trafkpolitiken, Delbetänkande Komav munikationskommittén

SOU 1996:26, Ny kurs i trafikpolitiken, Bilagor

SOUl996:46, Enskilda vägar, Betänkande av Utredningen om översyn av lagstiftningen om enskilda vägar

SOU 1996:103, Miljöbalken, Huvudbetänkande av Miljöbalksutredningen

Statskontoret, Länsstyrelsernas roll regionalpolitisk sektors-

som samordnare på kommunikationsområdet förstudie, 1992 -

Statskontoret, Statsvetenskapligfirvaltningsforskning,

PM 1996-03-11

Statskontoret, Järnvägens konkurrenskraft, 1996:13

Statskontoret, Ansvarsfördelning i samordnad planerings-

en process på nationell nivå, 1996:14

SOU 1996: l 42 Bilagor 63

Bilaga Utredningens direktiv

Kommittédirektiv

Översyn av länsstyrelsernas roll inom Dir.

områdena fordon, trafik och infrastruktur 1995:160

Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 1995

Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillsätts med uppdrag att göra en översyn av länsstyrelsernas roll inom fordons-, trafik- och infrastrukturonuádena. Utredaren skall bl.a. som grund för översynen göra en utvärdering av nuvarande villkor för länsstyrelsernas arbete inom områdena. Utvärderingen skall avse länsstyrelsernas möjligheter att bidra till förverkligandet de trafikpoliav tiska målen samt möjligheter att effektivt verka för och samordna olika nationella och regionala intressen. Utredaren skall i ett delbetänkande överväga och precisera länsstyrelsernas roll inom infrastrukturplaneringen. Som underlag i denna del bör bl.a. ett den 1 mars 1996 från Kommunikationskommittén kommande delbetänkande användas. Utredaren skall lämna ett slutbetänkande med förslag för fordom- och trafikomrádet senast den l december 1996.

Bakgrund

Med anledning av regeringens proposition 1987/88:50 bil. l om trañkpolitiken inför 1990-talet beslutade riksdagen bet. TU 1987/88:13, rskr. 1987/881159 mål och inriktning for om trafikpolitiken. Riksdagen beslutade vidare bet. TU l987/88:19, rskr. l987/88:260 att dela in järnvägsnätet i länsjärnvägar och stomjärnvägar samt bet. TU 1987/88:20,

64 Bilagor sou 1996:142

rskr. 1987/88:297 att inrätta ett särskilt anslag for länstralikanläggningar. Länsstyrelserna ñck i uppgift att prioritera och avväga olika investeringsobjekt samt att fastställa en plan för länstrañkanläggningar. Denna plan kan omfatta investeringar i statliga länsvägar, länsjärnvägar samt andra anläggningar for kollektivtrafikändamål. Enligt förordningen 1990:1510 med länsstyrelseinstruktion har länsstyrelserna till uppgift att verka för att de fastställda nationella målen inom olika sarnhällssektorer får genomslag i länet. Samtidigt skall länsstyrelserna samordna de olika sektorerna inom sina ansvarsområden och därvid beakta de aspekter som är av betydelse för den regionala utveckling- Vidare skall länsstyrelserna med beaktande av fastställda, en. nationella mål verka för att statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhet i länet samordnas och anpassas efter de övergripande miljö- och regionalpolitiska målen samt kravet på långsiktig, god hushållning med naturresurserna. en Länsstyrelserna har enligt väglagen 1971:948 och vägkungörelsen 1971:954 uppgiften att godkänna miljökonsekvensbeskrivningar för vägarbetsplaner och att samråda med Vägverket vid utarbetandet och fastställelsen av dessa planer. Enligt lagen 1987:l2 om hushållning med naturresurser skall länsstyrelsen sammanställa och till myndigheter m.m. och kommuner tillhandahålla utredningar, program och annat planeringsunderlag har betydelse för hushållningen med som naturresurser. Enligt plan- och bygglagen l987:l0 har länsstyrelsen tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet och skall samverka med kommunerna i deras planläggning. Vidare får länsstyrelsen, enligt vägtrañkkungörelsen 1972:603, meddela lokala trafikföreskrifter för transport av farligt gods. Sedan den l juli 1991 har länsstyrelserna ansvar for att regionalt samordna olika organs insatser för traliksäkerhetens främjande prop. 1988/89:154, bet. l989/90:BoU4 och 1989/90:BoU9, rskr. 1989/90:89. I 1993 års proposition om trafiksäkerheten på vägarna inför 2000-talet prop. l992/93:16l, bet. 1992/93:TU29, rskr. 1992/932426 konstaterades att Vägverkets övergripande nationella ansvar för

Bilagor 65

trafiksäkerheten på vägarna och länsstyrelsens regionala samordningsansvar gör att innebörden i det regionala samordningsansvaret närmare bör preciseras. Regeringen beslöt den 22 december 1994 att en parlamentarisk kommitté med uppdraget att utarbeta nationell plan en för kommunikationerna i Sverige skulle tillkallas. Kommittén, som har antagit namnet Kommunikationskommittén K 1995:01, skall i ett delbetänkande den 1 1996 lämna mars förslag till inriktning av infrastrukturinvesteringarna i Sverige 1998-2007. Kommittén skall vidare analysera behovet av förändringar av den politiska förankringen av planförslagen på såväl nationell, regional lokal nivå. Vidare skall Kommusom nikationskommittén överväga det behövs förändring i om en fråga om den nuvarande ansvarsfördelningen mellan statliga myndigheter som deltar i kommunikationsplaneringen. Regionberedningen C 1992:06 har lämnat ett slutbetänkande SOU 1995:27 innehåller ñrslag till reformesom ring av den offentliga organisationen på regional nivå. Betänkandet är för närvarande på remiss. Vid årsskiftet 1995/96 flyttas ansvaret för bilregistret från länsstyrelserna till Vägverket SFS 1995:1358. Inom 1995 års yrkestrafikutredning K 1994:12 pågår översyn också en som kan komma att påverka länsstyrelsernas framtida arbetsuppgifter. Regeringen har denna dag beslutat Vägverket i att ge uppdrag att i samråd med länsstyrelserna i Stockholms och Örebro län utreda handläggningen av körkorts- och yrkestrafikärenden och att föreslå de tekniska och administrativa ñrändringar som behövs för att effektivisera den. Inom Kommunikationsdepartementet bereds för närvarande frågor rör som bl.a. ansvaret för överlastavgifter. Regeringen har denna dag även beslutat att ge Statskontoret i uppdrag att utvärdera i vilken grad järnvägens konkurrenskraft har förändrats sedan riksdagen tog det trafikpolitiska beslutet 1987/88 samt om förändringarna är i överensstämmelse med de trafikpolitiska målen. I Statskontorets uppdrag ingår bl.a. att särskilt granska betydelsen den organisaav nya

66 Bilagor sou 1996: 142

tionen och ansvarsfördelningen mellan SJ, Banverket och trafikhuvudmärmen samt de nya principerna för finansiering deras verksamhet skapades till följd av riksdagens av som tralikpolitiska beslut 1987/88. Innan större förändringar länsstyrelsernas arbetsuppgifav inom trafikområdet kan beslutas bör nuvarande förhållanter den utvärderas, pågående utredningar beaktas och det samlade förändringar analyseras. behovet av

Uppdraget Den särskilda utredarens uppdrag skall vara att göra en överlänsstyrelsernas nuvarande roll inom fordons-, trafiksyn av

och infrastrukturområdena. Översynen skall bl.a. grundas på

utvärdering nuvarande villkor för länsstyrelsernas arbeen av te. Utredaren skall utvärdera länsstyrelsernas möjligheter att, med nuvarande organisation och ansvarsfördelning, resurser, bidra till förverkligandet de trañkpolitiska målen. Utredaav skall vidare utvärdera hur länsstyrelserna har utövat sin ren sarnordningsroll avseende nationella och regionala intressen, sin roll tillhandahålla sektorsövergripande underlagsmateatt rial till infrastrukturplaneringen samt sin roll som planmyndighet för länstrañkanläggningar. Utredaren skall analysera hur länsstyrelsernas avvägningar skiljer sig i ärenden för vilka olika regionala och institutionella förutsättningar föreligger och vilka länsstyrelsernas möjligheter är att effektivt verka för och samordna olika nationella och regionala intressen. Ansvarsfördelningen mellan Vägverkets regionala organisation och länsstyrelserna skall analyseras, bl.a. vad gäller sarnordningsansvaret för trafiksäkerheten. Om utredaren finner att det inom handläggningen av ärenden inom fordons- och trafikområdet finns behov av förändringar, skall utredaren utarbeta förslag till samt en tidsplan för genomförandet förslagen. Förslagen skall konsekvensbeav skrivas.

sou 1996:142 Bilagor 67

Utredaren skall hålla sig underrättad Kommunikationsom kommitténs K 1995:01 arbete. Utredaren skall analysera Kommunikationskommitténs eventuella förslag rörande Ritändrad regional beslutsordning ñr åtgärder i transportinfrastrukturen. Utredaren skall vidare med Kommunikationskommitténs delbetänkande som underlag samt utifrån resultat egna och med hänsyn till Statskontorets uppdrag inom området överväga och precisera länsstyrelsemas roll i infrastrukturplaneringen. l detta sammanhang bör utredaren beakta samordningsbehovet med andra sektorer inom den statliga sektorn på regional nivå.

Övrigt

Utredaren skall samråda med företrädare för länsstyrelserna och andra berörda myndigheter samt med 1995 års yrkestraiikutredning K 1994:12, Kommunikationskommittén K 1995:01 och Förvaltningspolitiska kommissionen

Fi 1995:13. Utredaren skall inhämta synpunkter från be-

rörda intressetöreträdare, såsom Landstingsñrbundet, Svenska

kommunförbundet och Svenska lokaltrañktöreningen.

Utredaren skall beakta regeringens direktiv för samtliga kommittéer och särskilda utredare offentliga om att pröva åtaganden dir. 1994:23, att redovisa regionalpolitiska kon-

sekvenser dir. 1992:50 samt att redovisa jämställdhetspoli-

tiska konsekvenser dir. 1994:124. Förslagen fär inte medföra ökade statsñnansiella utgifter eller minskade inkomster. Uppdraget skall redovisas senast den 2 december 1996 till regeringen. Ett delbetänkande skall lämnas den senast 15 augusti 1996 med överväganden rörande länsstyrelsernas

roll i infrastrukturplaneringen.

Kommunikationsdepartementet

SOU 1996: 142 Bilagor 69

Bilaga

3 LÄNSSTYRELSE- OCH

TRAFIKUIREDNINGEN LARFT

UTVÄRDERING AV

LANSSTYRELSERNASO ROLL

INOM TRAFIKOMRADET

Rappon

Per Arvidsson

Björn Eriksson

Sinova AB

Stockholm den 15 juli 1996

Hornsgatan 24.Box 17707,11893Stockholm. Telefon:087714 0440 Telefax: 08-7 48003

70 Bilagor

SAMMANFATTNING

Länsstyrelserna spelar en viktig roll inom trafikpolitiken. De flesta aktörer anser att länsstyrelserna skulle kunna och bör spela en än viktigare roll. Detta förutsätter en rad åtgärder:

Regeringen bör utforma en tydlig verksamhetsidé för länsstyrelserna, speciellt med avseende pä trafikpolitiken. Fordon, trafik, infrastruktur, fysisk planering och samhällsplanering bör därvid ses som en sammanhängande kedja. Länsstyrelsemas roll vad gäller regionala utvecklingsfrägor måste tydliggöras.

Detta ställer krav på en intern samordning inom regeringskansliet.Ansvar mäste kopplas till befogenheter, resurser och uppgifter. Samordningsansvar är viktigt, men resultatansvar är viktigare.

Trafikverken sköter inte samordningen av sig själva. Det behövs både på central och regional nivå starka motparter med kompetens och behörighet att integrera infrastrukturfrågor i samhällsplaneringeni stort.

Kommunikationsdepartementet och länsstyrelserna måste ha ett aktivt och förebyggande samarbete.

Länsstyrelserna bör få en tyngre roll ekonomiskt och organisatoriskt inom - - LTA-planeringen. Medel bör tas från Vägverket och Banverket. Konsekvenser nationella väg- och jämvägsbyggen bör följdinvesteringar av flygplats-, hamn-, hanteras regionalt. LTA-planeringen mäste ges stadga genom fasta och långsiktiga Då upphör spelet där aktörerna fungerar som kravmaskiner. ramar.

Länsstyrelsemas samordningsroll vad gäller trafiksäkerheten bör inskränkas till samråd vad gäller frågor som berör länsstyrelsernas kärnverksamhet.

Samarbetet inom länsstyrelsernahar utvecklats mycket på senare år, men mycket återstår när det gäller samordnad länsförvaltning. Länsráden bör ges/avkrävas ett tydligt för att bryta sektorstänkandet, t ex en precisering av relationerna till ansvar landshövding respektive länsexperterna.

Ett ökat samarbete mellan länsstyrelserna kan ge ökad effektivitet och kreativitet, kostnadsminskningar samt ökad tyngd i diskussionerna med trafikverken.

Länsstyrelserna måste fortsätta att utveckla sin kompetens inom projektledning, modern teknik, näringslivets villkor. samhällsekonomisk analys. riskanalyser m m för att ta fram bättre planeringsunderlag för alternativa inriktningar och för att kunna gå vidare från utredning till implementering.

Länsstyrelsens styrelse bör agera som styrelsen för ett börsbolag. Landstinget som agerar som motpart bör inte utse representanter. Medlemmarna bör utses av regeringen i kraft av personlig kompetens och inte som partsföreträdare. Styrelsen måste ges reella förutsättningar att påverka.

Sirxova.

Mnrimmm n rlwtnm/rrr

sou 1996:142 Bilagor

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 2

Bilagor: 1 Aktörer i intervjuundersökningen 2 Frågeguide för aktörsintervjuer 3 Citalsammanställning från aktörsintervjuer 4 Sammanfattning av länsstyrelsernas utvärdering av länsstyrelsernas roll inom trafikomrádet 5 Observationer och förslag frán omvärldsanalys, intern analys samt hearing

Sirxova

Manaâzmzntkønmlter

72 Bilagor SOU 1996: 142

SINOVAS UPPDRAG OCH METODIK

Ansvaret och arbetet på trafikomrádet berör idag flera aktörer och intressenter, a trafikverken, landstingen, kommunerna, polisen, friviIligorganisationernaoch länsstyrelserna. Länsstyrelsernas roll är enligt instruktionen att samordna den statliga länsförvaltningen. Många utredningar och rapporter vittnar dock samstämt om att rollfördelningen är otydlig och att den samordnade förvaltningen inte fungerar i praktiken.

Länsstyrelse- och trafikutredningen LÄRFT har fått i uppdrag att göra en översyn av länsstyrelsemas roll inom fordons-. trafik- och infrastrukturomrádena. Målet med utredningen är att precisera och förtydliga länsstyrelsemas roll inom trafikområdet och att ge förslag till ev förändringar som underlättar förverkligandet av de trafikpolitiska målen.

Som grund för översynen har LÃRFT givit Sinova i uppdrag att göra en nulägesbeskrivning. Huvudsyftet med utvärderingen har varit att besvara frågeställningen:

Vilka är Iänstyrelsernas möjligheter att bidra till att förverkliga de trafikpolitiska målen och att effektivt verka för att samordna nationella och regionala intressen

Uppdraget har genomförts i fem steg:

1 Planeringsmöte

Först preciserades uppdraget tillsammans med uppdragsgivaren, LÄRFT. Projektplanen fastställdes och samarbetsformer mellan Sinova, sekretariatet, experter och referensgrupp klargjordes. Därefter formulerades frågehypoteser med utgångspunkt från LÃRFTS arbetsplan. Planeringsmötet ägde rum 28 maj.

2 Datainsamling och analys

Datainsamlingen har bestått av omvärldsanalys och intern analys. Syftet med omvärlsanalysen var att ta reda på ett antal aktörers uppfattning om länsstyrelsernas roll inom trafikområdet. Huvudfrågan var att ta reda på vilka möjligheter länsstyrelserna idag har att bidra till förverkligandet av de trafikpolitiska målen.

Metodvalet har varit djupintervjuer i huvudsak över telefon med personer med - särskilt viktiga uppgifter i andra organisationer än länsstyrelsen: trafikverk, andra verk. landstingen, kommunerna, branschorganisationer, frivlligorganisationer. Urvalet av intervjupersoner se bilaga 1 skedde i samråd med LARFT. Intervjuerna har gjorts med hjälp frágeguide se bilaga 2. Tina Linnakivi, LÄRFTs av en utredningsekretare, har assisterat Sinova i en del av intervjuarbetet. Intervjuerna har dokumenterats och anonymiserats se bilaga 3.

Sinova.

Mana mmtkønxultzr

SOU 1996: l 42 Bilagor 73

l den interna analysen i länsstyrelserna har syftet varit att ta reda pá viktiga aktörers syn pá de länsstyrelsespecifikafrågorna. Metodval har varit djupintervjuer - i huvudsak över telefon samt brevenkät. intervjuerna finns dokumenterade i bilaga 3. Arbetet med brevenkäten se resultat i bilaga 4 har utförts av Leif Jonsson. kommunikationsdirektöri Östergötlands län, samt Erik Österberg, Iänsrád i Hallands län.

Omvärldsanalysen och den interna analysen utfördes under perioden 30 maj till 12 juni.

3 Hearing

Efter datainsamling och analys genomfördes en hearing med inbjudna deltagare. Dessa var aktörer pá trafikomrádet intervjupersonerna ovan samt LARFTs expertoch referensgrupper. Sammanlagt 44 personer deltog i hearingen.

Syftet med hearingen var att fördjupa analysen av intervjumaterialet och att låta deltagarna bidra med förslag till åtgärder.

Efter att Gunnel Färm, LÄRFTs utredare, redovisat syftet med hearingen presenterade Sinova de preliminära resultaten frán datainsamlingen. Ett särskilt dokument lämnades. Därefter redogjorde Erik Österberg, medlem i LÄRl-Ts expertgrupp och Leif Jonsson, medlem i LÄFlFTs referensgrupp,för länsstyrelsemas egen syn pá länsstyrelsemas roll inom trafikomrádet.

Sinova fungerade som processledare och presenterade ett antal diskusssionsuppgifter som deltagarna arbetade med i tvärgrupper. Därefter följde en redovisning från varje grupp.

Resultatet av hearingen dokumenterades av Sinova och har inarbetats i denna rapport.

Hearingen ägde rum förmiddagen den 17 juni.

4 Avstämningsmöte

Vid avstâmningsmötet presenterade Sinova resultaten från datainsamling. analys och hearing inför LÄRFT. dess expert- och referensgrupper. En preliminär rapport lämnades i bilaga 5 redovisas analysen av intervjumaterialet samt förslag till åtgärder under rubriken "observationer och förslag frän omvärldsanalys.intern analys samt hearing".

Erik Österberg presenterade resultaten av länsstyrelsemas utvärdering av länsstyrelsernas roll inom trafikomrádet se bilaga 4.

Sinova.

Mønagrmmtkønynlrer

Därefter följde en diskussion med utgångspunkt frán redovisningen. Innehållet i diskussionen dokumenterades och inarbetades i slutrapporten.

Avstämningsmötet ägde rum den 25 juni.

5 Slutrapport

I denna slutrapport finns resultatet av utvärderingen. Sinova lämnar rapporten till utredningens sekretariat den 15 juli. Rapporten distribueras till alla som deltagit i utvärderingen: intervjupersoner. relerens- och expertgrupper. Dessa har sedan möjlighet att lämna synpunkter till LÄRFTs sekretariat och till Sinova.

Uppdragsarbetet har präglats av en mycket aktiv dialog med uppdragsgivaren. Synpunkter pá utvärderingen har lämnats under processens gång. Tempot i arbetet har varit högt. intresset för denna utvärdering har varit stort bland aktörer och intressenter och både Sinova och LÄRFT har haft rad kontakter med en aktörerna under arbetets gång.

Sinova

Mnnaznnzntlzønru/:tr

STARKA SIGNALER I lNTERVJUMATERlALET l intervjumaterialet finns en rad förhållanden som många aktörer väljer att särskilt kommentera. Dessa redovisas frágeomráde för frágeomráde under rubriken "starka signaler.

1 Problem för länsstyrelserna att förverkliga de trafikpolitiska målen Aktörema anger en rad olika problem och hinder för länsstyrelsernalst att förverkliga de trafikpolitiska målen: Länsstyrelsen har tvá ansikten Lst företräder en regional trafikpolitik mot trafikverken och en nationell trafikpolitik mot kommuner och trafikhuvudmän. Många aktörer accepterar bara den ena rollen. §ektorisgringen styr medglstilldelningen Det saknas en samordnande instans på nationell nivá. Departementenär splittrade. Det råder en brist på helhetssyn pá trafikomrádet p g a sektorsindelningen av Sverige. Det är svårt att få en totalbild av de trafikpolitiska målen. Lst har svårt att rá på trafikverken. Medlen fördelas enligt sektorsgrunder utan sammanvägning med samhällsplaneringen på lokal och regional nivå. Länssgrelsen saknar politisk glattfomt Politikerna i lsts styrelse lever bara upp till en av lsts roller: den regionala. Politikerna i lsts styrelse år vana vid att tjänstemännen i kommunerna inte lägger sig Lsts tjänstemän överprövar de lokala politikernas beslut pá juridiska och tekniska grunder. Motparten landstinget tar gisslan i lsts styrelse.

Silxova

Ma nairmmtkønxialrer

76 Bilagor SOU 1996: 142

2 Roller Aktörerna ger exempel pá en rad ansvars- och rolloklarheter på trafikområdet, men även kompetensen och förmågan att spela den roll man faktiskt har kommenteras. Rglloklamgter mellan nationella niván och länsnivån Lst saknar statsmaktemas mandat att ansvara för den regionala trafikplaneringen. Det förekommer att Kommunikationsdepartementet hellre vänder sig till trafkverken än till lst. Trafiksäkerheten är ett exempel på detta. Lsts regionala samordningsansvar gavs inte något konkret innehåll. Lsts sätt att fungera skiljer sig åt landet. i Norrlandslänenär mer beroende av vad som sker på nationell nivå än storstadslänen.De lst som har stora medel för regional utveckling får hög status i länet. Tra ikv rken har "v na t Trafikverkens sektorsroller är starkare än lsts samordningsroll.Vägverket gör samhällsawägningar mellan sektorsintresset och andra samhällsintressen. Vägverket följer upp sin egen verksamhet etc. Kgmmgnema är positiva till länssgrglsens roll Staten har ett ansvar för infrastrukturen oberoende av lokala opinioner. Landstingen har gått på för många områden utan att ha kompetens. Det behövs inget nytt regionparlament. Lsts samordnande roll borde vara ännu starkare. Övriga riksvägar kan läggas på länen. Maktkamp mellan länsstyrelse och landsting Landstingen anser att lst borde renodlas som myndighet. Trafikpolitiken borde flyttas över till ett regionalt och politikerstyrt organ, ett länsparlament. Lst och övriga aktörer utanför landstingen föreslår att lst skulle kunna ta åt sig mer vad gäller planeringen av infrastruktur och trafikering. På tjänstemannanivån finns stora inslag av pragmatism. Man anser att detta är Regionberedningens bord.

Silxova.

Managrmzntlzønsulrtr

SOU 1996: 142 Bilagor 77

Fa rgllgklarheter inom iorgonsgmrádet Överflyttningen bilregistret till Vägverket har inte medfört försämrad service för av allmänheten. Denna uppfattning delas inte av lst själva enligt enkäten. Ansvaret för yrkestratik, körkortsfrågor och tordonsskatt bör inte ändras.

3 Samordning V I erin skansli t På centrala nivån anser aktörerna att samordninginte är ett stort problem. Lst har ofta helhetsperspektiv men det finns motsättningari regeringskansliet. Tgafilggrken sköter samordningen själva Det är svårt för lst att samordna trafikverken. Sektorsintressena är starka. Samordningen mellan järnväg och landsväg kan förbättras. Vissa lst bryr sig inte om att samordna utan överlåter det till Vägverket trafiksäkerheten. Svan ag samordna över länsgränsema Samordningen mellan lst är ett större problem än inom lst. Varje länsstyrelse vill ha sin egen profil. Lst har övat för lite på samordning över länsgränsema. Det är ovanligt med generositet mellan länen beträffande LTA-planering. Trafikverkens olika regionindelningar försvårar samordning. rn rdnin n v rier r mellan l"n r I rn Samspelet inom lst skiljer sig i riket. Enheter inom vissa lst driver sina frågor hårt medan andra samordnar mellan enheterna. Vissa lst redovisar olika bedömningar inför styrelsen. andra har beredningar under landshövdingen där man sammanväger ett förslag. I vissa lst försöker planenheten sätta sig som samordningsorganöver de andra. utomstående har svårt att förstå att det är först när man begär lsts yttrande man får den sammanvägda meningen. En sektortöreträdares yttrande är inte lsts mening.

Sirxova.

Mnnagemznrkønrultrr

78 Bilagor SOU 1996: 142

L"nsr sberednin ilänsst relsen

Lsts organisation försvårar samordning. Enheterna är ofta självständiga. Samordningsfunktionen är otillräcklig. En särskild Iänsrádsberedning i lst kan vara en lösning.

Kommuner efterfrågar samordning

Samordningen mellan kommuner är bristfällig. Kommunerna drar át olika håll. Kommunerna är även de sektorsindelade.Lst är den enda organisation som kan samordna kommunerna. Lst bör sköta samordningen bättre. Lst bör inbjuda kommunerna till samarbete. Lst viktig roll i att lá kommunerna att samarbeta effektivare. Samordningsrollen har en bör stärkas.

4 Trafiksäkerhet

Många aktörer tar spontant upp trafiksäkerhetsarbetet som ett exempel på oklar roll- och ansvarsfördelning. Lsts samordningsrollär omtvistad och samarbetet mellan lst och de tre huvudaktörerna VV, polisen och kommunerna hålls praktiken i pá sparlága. Men det är ingen entydig bild.

Dubbelt ansvar lör trafiksäkerheten

Vägverket har nationellt inget sägs om regionerna. medan lst har ansvar. samordningsansvar för länet.

Polisen och Vägverket upprättar en trafikövervakningsplan för länet. Sedan skall polisen och lst fastställa regional trafiksäkerhetsplan. Det blir dubbla budskap. en Lst och Vägverket ser ut att stå med samma ansvar.

Lst saknar styrmedel för trafiksäkerheten.

Traliksäkerhetsarbetet varierar mellan länsstyrelserna

Det varierar mellan lst hur tydligt man vill markera sin roll som samordnare för trafiksäkerheten. Vissa konstaterar att Vägverketstyr detta. nu ägnar oss ät annat, andra driver hårt att Vägverket inte får köra över lst p g a att lst har samordningsrollen.

Sirxova.

Mnnuqrmm tknnxulrtr

SOU 19962142 Bilagor

Kommunerna har otillräckli a resur er för trafiksäk r n Kommunerna är särskilt utpekade i trafiksäkerhetsarbetet men frågan är sällan intressant pá politisk nivå. Samarbetet mellan lst och kommuner maste förbättras. Kommunerna ansvarar för den fysiska planeringen. Kommunerna är sektorsindelade och har samma problem som lst. Pelisgrgenisetignen befinner sig i stark förändring Trafikpolisen får minskad bemanning. I stället ökar resurserna inom när- och ordningspolisen. Polisen möter lst inom yrkestrafiken.där lst fattar myndighetsbeslut,och som samordnare av trafiksäkerheten. Det är i det senare fallet det blir bekymmer. Trefiksäkerheten ar eftersatt i länssggrelsen Lsts roll som samordnare mellan central och regional nivå fungerar inte. Trafiksäkerheten är det område där lst orkat med minst. Det fordras mer resurser för att lst skall orka mer. Lst bryr sig inte att samordna utan överlåter det till Vägverket. Är det om oföretagsamhet eller prestige Starkt samband mellan msisk glanering yrkestrafikfrågor och trafiksäkerhet Lst spelar en viktig roll inom den fysiska planeringen och inom yrkestraflkomrádet myndighetsbeslut. Lst har därmed indirekt möjligheter att minska olycksriskema i trafiken. 5 Länstrafikanläggningar LTA-medlen är knagpa Det finns ett stort reinvesteringsbehov. Ramama för Iänsjämvägar är otillräckliga. Busstrafiken får mycket pengar. Det behövs kanske inte fullt så många hállplatskurar. Det är för lite medel, inte minst när det skall vara resecentra överallt.

Silxova.

Ma rmgtrutntkønsitltrv

80 Bilagor SOU 1996: 142

Bygglitik i LTA Problemet är lsts styrelse. Pengar skall fördelas rättvist, inte effektivt. Lst företräder kommunerna i stället lör regering och riksdag. Det är inte längre lika generöst mellan länen och kommunerna. Klargg" rollerna r LTA skall skötas av en regional instans. Om Vägverket får pengarna blir det bara motorvägar. Kommunerna drar olika håll. Lst skall samordna. Samordningen med järnvägsinvesteringama behöver förbättras. När man bygger en stomjärnväg bör man bygga en anslutning lör personresande och gods. Vägverket skall inte ha sektorsansvar lör kollektivtrafik på väg. Prioriteringar skall göras regionalt Om lst skall ta LTA-beslut måste de ta del politikernas syn på länets utveckling. av Prioriteringar mellan väg och järnväg skall göras regionalt. Får man pengarna måste man själv ta ansvar. Ökar regionens ansvar skall regionen även lösa fler regionala intressekonilikter. Det saknas en politiskt styrd instans på regional nivå som ligger över kommunerna, men under den nationella nivån. Det är Regionberedningens område.

6 Vad behöver länsstyrelserna bli bättre på

Aktörema

anger en rad Utvecklingsområden för lst. De viktigaste är: "ra samhäll "mnin ar Fördjupa den långsiktiga tralikekonomiska kompetensen och ta fram underlag. Ta fram argument och samhällsekonomiska bedömningar för näringslivets vinster av jämvägsinvestenngar. Lära sig mer gm näringslivet Lst klarar myndighetsrollen men har svårt att nå ut till transportörema. Utveckla kompetens kring vägnätets nyttoeffekter för näringsliv och län.

Sirxova.

Mønugzmtn rkønrulter

SOU 1996: 142 Bilagor 8 l

utvidga samarbetet med trafikverken Viktigt att lst kan fatta fler beslut inom länet i samverkan med trafikslagen. Samarbete med trafikslagen är en förutsättning för att uppnå de traiikpolitiska målen. Det är fråga om att ta fram underlag, diskutera förslag med kommunerna och nå samstämmighet. Qå vidare från utredning till implementering Utredningarna blir hyllvärmare. Lst kan inte själv genomföra vad de föreslår. Lst är bra på utredningar men dåliga på att följa upp. Lst skulle kunna ta mer initiativ i framtidsfrågoma. öra tvärderin ar Lst ska kunna ha ett uppdrag att granska hur effektiv trafikpolitiken år. Idag utvärderar Vägverket sig själv. Lst ska kunna utvärdera projekt över sektorsgränsema. Leda projekt Lst skall vara stödjande projektledare. inte detaljgranskande byrákrater. utveckla lT-kompetens lT-hanteringen av underlagsmaterialkan förbättras.

Silxova.

Mnua :rxzknruultrr

82 Bilagor SOU 1996: l 42

Råd/förväntningar på LÄRFT 7 Ge sakunderlag lör diskussion om resursanvändning i lst. Svara pá frågan varför det inte finns en rak linje i lsts agerande Ge förslag på hur de olika rollerna kan förtydligas. Blottlägga de konflikter som finns mellan lst och landsting. Tydligare roller mellan lst och trafikverk. Bättre styrning av de olika rollerna. Lägg alla regionövergripande frågor pá lst. Om lst skall ha en samordningsroll bör man ha resultatansvar. Ge lst ett tydligare samhällsansvar, ett regionalt riksrevisionsverk pá tralikomrädet. Viktigt att förtydliga ansvaret för trafiksäkerheten. Klargöra vem som har beslutanderätten för LTA. Hur hantera en regional förankring av investeringarna

Sirxova.

Mn ;tantmtntknvnnxltrr

SOU 1996: 142 Bilagor 83

SAMMANFATTANDE ANALYS

Sinovas uppdrag har varit att hjälpa LÄRFT att beskriva och analysera vilka möjligheter länsstyrelserna idag har att medverka till ett förverkligande av de trafikpolitiska målen. Detta har gjorts under en månad i ett antal steg som byggt pá varandra. Den huvudsakliga datainsamlingen bygger på två delar, dels intervjuer med ca 40 aktörer utanför länsstyrelserna,dels en enkät till samtliga länsstyrelser, kompletterad med personliga intervjuer. Vid analysen visar det sig att dessa tvá bilder huvudsak överensstämmer, i men det finns ett antal intressantaskillnader. Sammantaget har därför valt att strukturera várt material i tre områden:

A En nulågesbeskrivning varom i stort enighet råder.

B En förslagsdel som bygger på vad en klar majoritet anser vara önskvärd utveckling för att länsstyrelserna ska kunna fullgöra den roll de tilldelats.

C En sammanställningav områden där inte har något entydigt underlag, men där tror det är viktigt med en fördjupad analys.

För att illustrera vårt arbetssätt kan se på vår frágeomráde 6 i viss mening kan detta sägas belysa även frågeområdena 1-5:

Vad behöver länsstyrelserna bli bättre på

Några typiska svar från aktörer utanför länsstyrelserna:

Att ta fram argument och samhällsekonomiskabedömningar, t ex näringslivets vinster av järnvägsinvesteringar.

Lyssna på kommunerna och inte skriva historiebokensjälv. - Lst är bra pá utredningar, men dåliga på att följa upp. - Lst har mycket pengar att göra utredningar för och tar fram en massa ambitiösa trafikpolitiska program, men frågan är hur kraftfullt man kan agera.

De ska vara stödjande projektledare och inte byråkrater. - De behöver lära sig mer om näringslivets förutsättningar. - De är alldeles för mycket generalister. - Lst skulle kunna ta ett mer aktivt grepp om framtidsfrágorna. Driva på, ta initiativ. -

Sinova.

Ma nngtmnitkanrizltn

84 Bilagor SOU 1996: 142

Länsstyrelserna själva anser att de har bra kompetens, men för fá personer. Det finns dock vissa områden där även kvalitativ utveckling anses viktig. Listan kan göras läng, men det finns ett antal återkommandeområden, varav huvuddelen anknyter till den tvärsektoriella funktionen:

Former och metoder för tvärsektoriella analyser och systemtänkande - internationellt nationellt regionalt lokalt med tyngdpunkter i samhällsstruktur, - - miljö och ekonomi.

System- och utvecklingsfrágor. -

Metodutvecklingför att förbättra bedömningsunderlag av olika effekter vid kommunikationsplanering, där näringslivsutvecklingoch regional balans samt miljöfrågor kan vägas i en helhetsbild.

Utveckla system för presentation av regionala analyser. -

Samspelet mellan olika trafikslag. -

Näringslivets behov av väl fungerande Iogistiklösningar. -

Miljökonsekvenser av olika trafiklösningar. Miljökonsekvensbeskrivningar. -

Traflkekonomiska konsekvenser, ekonomi, kalkylering etc. -

Sambandet mellan transportsystem och samhällsutveckling, främst med avseende pá utveckling av ett miljöanpassat transportsystem.

Beställarkompetens gentemot trafikverken. -

- Att hantera awägningsrollen.

Kunskaper i språk och förhållanden i andra länder. -

Kunskap om hur EU-projekt drivs. -

- Trafikteknik och jämvägsteknik.

Trafikplanering. - Sjö- och luftfartsfrágor. -

lT och GlS. -

Sinovas kommentar:

Samstämmigheten är stor när det gäller kvalitativ utveckling. Medan lst vill ha mer av allt, bli stage kan man säga att omvärlden vill ha en vassare länsstyrelse. - 15

Sinova.

Manaqtmtnrkønsulrtr

SOU 1996: 142 Bilagor 85

A + B Nulägesbeskrivning och förslag

Länsstyrelserna spelar en viktig roll inom trafikpolitiken därom är alla eniga. - Vilken denna roll g och framför allt bör vara är man dock inte lika enig om. De flesta aktörerna anser att rollen bör förtydligas och utvecklas. Det råder stor osäkerhet om vad som egentligen gäller. Vad vill regeringen med sina länsstyrelser Vad menas med samordning

Förväntningarna pá länsstyrelsernaär stora frán samtliga aktörer intervjuat, dock med undantag av landstingen närstående personer.

Kämfrágan i hela vårt intervjumaterialär just denna existentiella fråga: vad en länsstyrelse egentligen är till för. De svar fått pá våra frågor huruvida länsstyrelsen kan bidra till förverkligandet av de trafikpolitiska målen har klar en tendens att bli värderande, dvs huruvida länsstyrelsenbör bidra. Att länsstyrelsen har och bör ha flera roller är alla eniga om. Däremot är man inte enig om prioriteringar, beslutsfattande och genomförande.

För att förtydliga diskussionen kan dela länsstyrelsensroll i ett antal upp dikotomier:

Statens förlängda regionens företrädare arm -

Tillsyn rådgivning -

Förvaltning utveckling - Passiv aktiv -

Strateg operatör -

Beställare utförare - Några beskriver länsstyrelsen som en organisation för att författa remissvar. Länsstyrelsen har duktiga utredare, men är ganska kraftlös när det gäller att åstadkomma verklig utveckling.Andra tycker de år alldeles för aktiva, att de ensidigt för länets talan "det är märkligt att landshövdingen agiterar mot regeringen".

Vissa anser att länsstyrelserna har en oklar eller omstridd roll, medan andra anser att det mer handlar om kompetens och arbetssätt.

Gemensamt är dock kravet pá större tydlighet klara spelregler, roller, mandat. -

Sinova

Mn rinøtmm rkønrultrr

86 Bilagor SOU 1996: 142

Det finns också en viktig skärning mellan teori och praktik. Det kanske är rätt tänkt vad gäller trafiksäkerhet, bilregister, yrkestrafik, LTA osv, men i praktiken hjälper det inte om inte alla spelarna klarar sin roll "Vägverket har gapat över för mycket" eller ens har rimliga förutsättningar att göra det länsstyrelserna och trafiksäkerheten.

En annan tydlig signal är att trafikpolitik är alltför viktigt för att överlåtas till trafikpolitiker och -tjänstemän. Det är samhällsplanering talar om. Det är för lite systemsyn och helhetstänkandesäger alla men menar olika saker. - Ett tredje område där man också säger samma sak. men menar olika är den regionala förankringen. Eller det regionala självstyret, av en del tolkat som ett folkvalt parlament, av andra som ett statligt organ som ska se till att statens pengar används sä effektivt som möjligt med hänsyn till regionens behov.

Om sammanställer dessa iakttagelser till tre tänkbara verksamhetsområden 3Un" för länsstyrelserna kan konstatera:

1 Uppföljning

Vad gäller tillsyn, övervakning, kontroll, revision, upgfölning och utvärdering av hur statens medel faktiskt används råder enighet om att detta år länsstyrelsen roll. Detsamma gäller efterlevnad av lagar, förordningar, regelverk rn m. Betydelsen av denna traditionellt viktiga del har knappast minskat efter EU-inträdet. Här har länsstyrelsen enligt de flesta bedömare en viktig roll som pätalare av hur saker och ting faktiskt fungerar och hur de borde fungera. -

2 Utredning

Länsstyrelsen skall göra utredningar, ta fram beslutsunderlag inte minst för trafikverken, analysera alternativa scenarier och handlingsvägar. Man måste ha hög fackkompetens inom en rad områden. Här är dock inte enigheten lika stor om hur mycket av denna kompetens som måste finnas på varje länsstyrelse.Att man har mycket hög miljökompetensär bra och oomstritt, men skall man skaffa kompetens som redan finns hos t ex Banverket, en annan länsstyrelse, högskola eller konsulter Detta är för de flesta inte en principfråga, utan en kostnadsfråga. i viss mån gäller detta även föregående punkt, som i viss utsträckning också kan upphandlas det viktiga är styrningen. -

3 Utveckling

Vi kunde kallat detta den politiska nivån. Detta är förstås den mest omstridda nivån. Här handlar det om vad en länsadministration bör göra. Vem företräder man i första hand Hur pådrivande ska man vara när det gäller länets utveckling

Det som krävs för att gå vidare pá linjen tydlighet, samhällsplaneringoch regional förankring är ett antal åtgärder:

Sirxov

Mnnluymmr zknnmlrrr

SOU 1996: l 42 Bilagor 87

Regeringen bör utforma en tydlig verksamhetsidé för länsstyrelserna,speciellt med avseende på traflkpolitiken. l en sådan verksamhetsidé måste ansvar kopplas till befogenheter, resurser och uppgifter. Samordningsansvarär viktigt men rgsultatansvar är viktigare.

Länsstyrelsernas roll vad gäller regionala utvecklingsfrägor måste tydliggöras. Regeringens förväntningar på länsstyrelsernavad gäller initiativ och drivkraft måste framgå av verksamhetsidén.

Trafik, infrastruktur, fysisk planering och samhällsplaneringbör därvid ses som en sammanhängande kedja eller - som en länsstyrelseföreträdareuttrycker det i materialet: trafikpolitiken är och måste vara ett kitt i sammhällsbyggandet".

Detta ställer krav på en intern samordning inom regeringskansliet. Sektoriseringen inom länsstyrelserna har visserligen minskat på senare år, men för att komma vidare måste länsstyrelserna få stöd av en sampratad uppdragsgivare som inte sänder dubbla budskap via de centrala verken.

Trafikverken sköter inte samordningen själva. De säger att de gör det, men har fått många exempel på att så inte sker. Vägverket och Banverkethar inte haft ekonomiska incitament. Dessutomvisar det sig att sjö- och luftfartsfrágor ofta hamnar i skymundan. Samordning sker möjligen på objektnivå för att minska miljökonsekvenser och för att uppnå samordningsvinstervid byggandet.

Det behövs både på central och regional nivå starka motpaggr, med kompetens och behörighet att integrera infrastrukturfrågor med samhällsplaneringeni stort. På central nivå saknar många ett organ som kan spela rollen av övergripande trafikverk. Samtidigt vill knappast någon tillskapa ett sådan hybrid mellan trafikverken och Kommunikationsdepartementet.Lösningen bör i stället sökas i ett mer aktivt departement och ett betydligt bättre samarbete mellan länsstyrelserna och Kommunikationsdepartementet.

LTA-planeringen fungerar i stort, men alla klagar på bristande resurser. Länsstyrelsen bör lå en tyngre roll ekonomiskt och organisatoriskt inom - - LTA-planerlngen. Medel bör tas från Vägverket och Banverket. Konsekvenser följdlnvesteringar av tlygplats-. hamn-, nationella väg- och jämvägsbyggen bör hanteras regionalt. LTA-planenngen måste ges stadga genom fasta och långsiktiga vilket även bör medföra ett slut pá spelet, den lokala ramar kravmaskinen.

Länsstyrelsens roll vad gäller tonas ned. Länsstyrelsensroll bör inskränkas till samråd vad gäller frågor som berör länsstyrelsensverksamhet i övrigt. Här finns en rad gränsdragningsfrågor som inte kunnat fördjupa oss i p g a tidplanen.

Silxova.

Mn nngrmmrkømulrrr

88 Bilagor

Samarbetet inom länsstyrelsen har utvecklats mycket på senare år, men mycket återstår när det gäller samordnad länsförvaltning. Länsråden bör ges/avkrävas ett tydligt ansvar för att bryta sektorstänkandet precisering av relationerna till landshövding respektive länsexperter. Detta är en huvuduppgift för länsråden redan idag, för att komma vidare här måste det utvecklas mål, mått och men mätmetoder som stöd för länsråden.

samarbetet mellan länsstyrelserna har också utvecklats, men även här kan mycket mer göras. Länsstyrelserna själva hävdar att allt fungerer mycket bra, en uppfattning inte delas av alla aktörer. När det gäller trafik- och som infrastrukturfrågor kan ett ökat samarbete innebära ökad effektivitet och kreativitet, kostnadsminskningar samt ökad tyngd i diskussionerna med trafikverken.

Länsstyrelsen måste fortsätta att utveckla sin kompetens. Det gäller projektledning, modern teknik t ex IT, GIS, näringslivet villkor, samhällsekonomiska analyser, konsekvensbeskrivningar av alternativa beslut, riskanalyser m rn allt detta för att ta fram bättre planeringsunderlagför alternativa inriktningar och för att kunna gå vidare från utredning till implementering. Cirkulationstjänstgöring inom och mellan länsstyrelser är ett sätt att utveckla de två föregåendestyckena. Se vidare den tidigare förteckningen över utvecklingsomráden.

Länsstyrelsens styrelse bör agera som styrelsen för ett börsbolag. Landstinget som agerar som motpart bör inte utse representanter. Medlemmarna skall utses regeringen i kraft av personlig kompetens och inte som partsföreträdare. av Styrelsen måste ges reella förutsättningar att påverka få material. vara pålästa, kunna ställa frågor. Länsstyrelsens tjänstemän får då förhoppningsvis en annan inställning till sin styrelse än den en expert uttryckte på följande sätt: "Riskerna är stora med politiskt utsedd styrelse. Spontanakrav i styrelserumet av partipolitisk en karaktär kan då spoliera en omsorgsfull sammanvägning mellan tjänstemän."

C Fördjupad analys

Innan departementen kan förväntas ta ställning till vad de vill med länsstyrelserna behöver några alternativa verksamhetsidéer konsekvensbeskrivas.

Som antytt ovan är länsstyrelsemas roll inom trafiksäkerhetsområget kanske inte helt obetydlig och bör inte vara det. Innan man avskriver länsstyrelsens samordningsroll måste kopplingar till angränsande områden kartläggas. Trafiksäkerhet kan inte ses som endast en fråga för Vägverket, polisen och kommunerna, även här är det en del av samhällsplaneringen, där länsstyrelserna alltfort kommer att ha en tung roll.

Konsekvenser att ta medel från trafikverkentill att öka på LTA-gotten är inte av självklara. Hur påverkas väg- och jämvägssystemen i stort. dvs hur ska man säkerställa nödvändig samordning över länsgränserna

Sirxova.

Mnnagtmzn rkøuxulrer

sou 1996: 142 Bilagor 89

Länsstyrelsens styrelse dess roll, kompetens,tillsåttningsprinciper,arbetsformer m m behöver utredas kopplat till de tre styckena ovan. Kan den regionala förankringen öka samtidigt som styrelsen kan sätta sig över lokala opinioner

Enkäten till länsstyrelserna har knappast utsatts för någon kritisk granskning. Bilden av lânssgrelsemas inre arbete, speciellt hur långt det tvärsektorlella arbetet faktiskt gått kan vara värt att pröva i några fallstudier.

Till sist:

Vår datasammanställning, analys och speciellt våra hypoteser och förslag har endast delvis prövats vid möten med utredningenoch vid hearingen. Nästa steg i utredningen kan vara att sända ut denna rapport till ett brett antal enskilda personer samtliga som varit inblandade hittills samt några nya. Det skall inte vara en formell remiss, somláser positionerna, utan personliga synpunkter frán initierade bedömare. Vad är nytt och intressant, vad är tvivelaktigt eller fel och vad saknas

Silxova.

Mn nal-mun: rlumrulrrr

90 Bilagor

AKTÖRER l lNTEFlVJUUNDERSÖKNINGEN Bilaga 1 Omvärldsanalys antal Kommuner Kommunalråd 5 Kommundirektör 1 Förvaltningschef 1 Landsting Landstingsrád 4 Tjänstemän 3 Kommunförbundet Tjänsteman 1 Landstingsförbundet Tjänsteman 1 Trafikverk Regionchef 2 Avdelningschef 3 Tjänsteman 2 Polismyndigheten Poliskommissarie 1 Länspolismästare 2 Trafikpolischef 2 Qvriga statliga verk Regionchef 2 Enhetschef 1

Silxova.

.Vmxnnvnurvi :hamn/nr

Bilagor 91

l Lafik§äkgrheg§lömgng Konsulent 2 Lanstrafikfömund Vd 1 Utredare 1 i n Vd 2

Experter 2

Intern analys antal r l r Lånsråd 1 Kommunikationsdirektör 2 Planeringsdirektör 2 Länsantikvarie 1 Chef, trafikenheten 1 Chef, miljöenheten 1

1 Utöverdenna datainsamling utförqes internanalys av Erik Österberg. länsrád i Hallands lån,och Leif Jonsson, kommunikatlonsexpen i Ostergötlands lån 2

Sinova.

Mannzementkønsulrzr

92 Bilagor SOU 1996: 142

FRÅG§GUIDE FÖR AKTÖRSINTERVJUER Bilaga 2 OM LANSSTYRELSERNAS ROLL mom TRAFIKOMRÅDET

Huvudfrågan Vilka möjligheter har länsstyrelserna lst idag att bidra till förverkligandet av de trafikpolitiska målen

Problematisering Vad är egentligen problemet Vilka är de största flaskhalsarna idag när det gäller att förverkliga de trafikpolitiska målen

Vilka hinder finns det för lst att spela en mer aktiv/effektiv roll inom trafikpolitiken Vilka möjligheter har man Vilka möjligheter borde man ha Vilka möjligheter vill man ha

Vilka intressanta konflikter finns det central regional samordning sektorsfön/altning samordnad förvaltning trafikplanering - samhällsplanering investering drift och underhåll trafikpolitik regionaIpolitik/arbetsmarknad/näringsliv/miljö osv infrastruktur fordon och trafik -

Länsstyrelsespecifika frågor L1 fungerar ansvarsfördelningen pá trafikomrádet infrastruktur, trafiksäkerhet, yrkesmässigtrafik, LTA, körkort mellan lst - kommun landsting - - trafikverken

L2 fungerar den interna organisationen Pá vilket sätt är sektorssynen ett problem för organisationen Hur skulle lst kunna förbättra sitt arbetssätt

L3 hur har lst utövat sin roll som samordnare mellan nationella och regionala intressen Vilka frågor och intressen har fått för stort utrymme Dzo litet

L4 hur har lst klarat att tillhandahålla sektorsövergripande underlagsmaterial Eftertrágas detta material

L5 har lst klarat sin roll som planmyndighetför LTA

L6 finns det olikheter i lst awägningar i ärenden regionalt

Sinxova.

Ma iraqtrutntknnJu/rrr

SOU 1996: 142 Bilagor 93

L7 använder lst sina nuvarande resurser på ett för trafikpolitiken optimalt sätt

L8 vilken roll spelar lst styrelse

L9 inom vilka områden är det viktigt att utveckla lst kompetens

L1O hur har överflyttningen av bilregistret inverkat på allmänhetens servicegrad

L 11 hur hanterar lst nödvändig samordning över länsgränserna

Roller/ansvarsfördelning R1 Vilka uppgifter bör flyttas Lil lst från trafikverken - - från andra centrala verk - från landsting -frán kommuner andra -

R2 Vilka uppgifter bör flyttas än lst Till vilka

Samordning S1 Hur kan man förbättra samordningenmellan infrastruktur och samhällsplanering

S2 Hur kan man förbättra samordningen mellan infrastruktur-och trafikplanering

S3 Hur kan samarbetet mellan trafikslagen utvecklas

S4 Hur kan samarbetet mellan trafikverk, trafikhuvudmän,landsting, kommuner utvecklas

S5 Hur kan motstridiga intressen behandlas mindre schablonartat

Framtidsfrågor Konsekvenser för lst och övriga tralikpolitiska aktörer av EU - -IT

Råd/förväntningar Vad är viktigast för dig när det gäller framtidenstrafikpolitik Vad hoppas du ska hända Vilka förväntningar har du pá Länsstyrelse- och tralikutredningen LAFlFT

Sirxova.

Mnnnrrrnitnrkaumlrrr

94 Bilagor SOU l 996: 142

CITAISAMMANSTÄLLNING FRÅN Bilaga 3 AKTORSINTERVJUEH 1 Vad är egentligen problemet Kommunalråd Vi behöver mer av beslutanderätt i länet. Som det fungerar nu är det alltför mycket uppvaktningar av verk och departement. Kommunalråd ordf Kommunförbundeti länet Länsstyrelsens re-urser för kommunikationer är underdimensionerade. Lst kommer lätt på mellanhand i förhållande till VVs och Banvs regioner, i synnerhet det senare. Tänsteman kommun - Problemet är sektorssynen. Vi har kontakter med 60-70 statliga verk. Pengarna fördelas enligt sektorsambitioner som inte vägs ihop med regionalpolitiska ambitioner. Landstingsrád - Min grundmurade uppfattning är att lst skall vara kunglig befallningsman. Punkt slut Jag vänder mig mot den dubbla rollen lst har. Det är fel när en landshövding säger att han företräder länet mot regeringen.Lst skall vara en myndighet och det behövs. Landstingsrád - Problemet ör organisatoriskt. Lst har ingen samlad regional bedömning som sträcker sig över tralikslagen och länkas över till andra sektorer. Hindren är formella. Staten har valt en sektorsindeladorganisation. Lsts roll är begränsad till att ha synpunkter inom resp sektor. Landstingsrád Det är många aktörer och en splittrad trafikpolitik. Lst har infrastrukturfrágorna. - Tralikhuvudmännen ska svara för trafikplaneringen. Jag tycker det är konstigt att landshövdingenförsöker få mer pengar till regionen. - Lst ska svara för statens kontroll av att som verkställare lever upp till kraven.

Sitxova

:Wanngnnmtkønxulrtr

SOU 1996: 142 Bilagor 95

Landstingsråd

- Ett problem är att de centrala verken VV, SJ, BanV, LFV, Posten, Telia har litet för stor frihet att organisera sig. Det finns massor av regionindelningar. Vi skulle behöva ungefär likadana samhällsregioner.

Tjänsteman, landsting

Det är bakvänt att de lokala politiska besluten vägs ihop av tjänstemän på juridiska och tekniska grunder. Det borde vara tvärtom.

- Lst fastställer mål som de inte kan påverka, t ex miljöplanen med mål för trafikverksamheten. Det borde vara en tydligare koppling mellan mål och verksamhet.

liänstgman, landsting

Flaskhalsarna: Man förfogar bara över delar av instrumenten den politiska beslutskraften och ekonomin och måste prata sig till möjligheterna att påverka. Länsstyrelserna är beroende av att ha drivande, trevliga Iandshövdingar.

Tiänsteman, trafikverk

- Ett problem är Ists styrelse. Politikernaär "bypolitiker"och det märks i LTA: pengar skall fördelas rättvist, inte effektivt. Lst blir företrädareför kommunerna stället för i att vara regering och riksdags förlängda arm.

- Det finns rollklarheter mellan lst och trafikverk. Lsts roll är att se till att statsmaktemas mål tränger igenom i länet. Lst skall alltså inte vara inne och peta i myndigheternas verksamhet.

- Lsts politiker är vana vid att tjm i kommunernainte lägger sig men i lst är det många beslut som tjm tar.

Tjänsteman, trafikverk

Det finns en osäkerhet om vem som har ansvaret för trafiksäkerheten.Det finns även en konflikt mellan vårt sektorsansvar och Ists roll att förena nationell trafikpolitik och regionala intressen. Lst kan ibland vara en begränsning eftersom infrastrukturen omfattar större områden än länet och en mindre organisation har svårighet att bära tillräcklig kompetens.

Lst företräder inte första i hand en nationell trafikpolitik. Lst är mer som en regional trafikföreträdare. Men de har två ansikten. De företräder regionens intresse gentemot trafikverken och mot kommunerna företräder de staten.

Silxova.

Managementlzønxulrtr

96 Bilagor SOU 1996: 142

Tänsteman trafikverk Jag ser lst som regionensföreträdare. Om lst känner att det gagnar länet, gör de avsteg från reglerna. Tjänsteman, trafikverk - Min största kritik mot lst är att de inte uppträder som det statliga organ de faktiskt är. De uppträder som representant för regionen. Statens organ borde hjälpa oss. Tiänsteman statligt verk - Samordnade tillsyner möter svagt intresse från många lst. Trafikverken, polisen och tullen samordnar sig, länspolismästaren är sammankallande. Lst verkar pressade och deprimerade efter alla nedskärningar och blir ganska aggressiva mot oss som central myndighet. Tjänsteman, polismyndigheten Lst har två roller. Pá yrkesmässiga trafikomrádet fattar lst myndighetsbeslut. - Sedan har lst samordningsansvaret på tratlkområdet. Det är i det senare fallet det blir bekymmer. Tjänsteman länstrafikförbund - Problemet är det politiska beslutsfattandet.Lst har ingen politisk plattform, inget mandat och inga pengar, ändå ska de samordna. Lst styrelse är gisslan. Åtgärderna styrs medlen via trafikverken eller landstinget. Vad är statens av ansvar och vad är kommunernas ansvar Ar statens roll att agera regionalt Vd, intresseorganisation - Det finns ingen helhetssyn, trafikpolitiken är fragmentiserad. Lst saknar överblick i länet. - Problem uppstår genom VVs regionalisering. Lst har svårt att hänga med. Tratikfrágorna har låg status nationellt, i länet och lokalt. Trafikpolitiken ligger inte fast. Politiker tycker det är roligt att riva i tratikpolitiken.

Silxova.

Man :mentzønxulttr

SOU 1996: 142 Bilagor 97

Expert

- Lst har ingen rådighet över den planering som trafikplaneringen behöver samordnas med.

- Trafikplaneringen är en statlig verksamhet medan samhällsplaneringsker på lokal och regional nivå. Staten har svån att acceptera att flera av de viktigaste frågorna i trafikplaneringen ligger utom räckhåll för staten.

Expert

Det nationella och det regionala planeringssystemetför vägar är två olika system. - Problemet är vad som skall ligga på nationell nivå och vad skall ligga på regional nivå

- På nationell nivå finns uppfattningen att kan ha det som idag med trafikverk som har ansvar för sitt trafikslag. Problemen bör inte överdrivas. En minoritet anser att det krävs ett pardigmskifteeftersomtrafikverken, Sika och Kommuniken är så insyltade med varandra.

- Det sägs ofta att det är konflikter mellan trafikplanering och samhällsplanering. Men skrapar man på ytan för att få idéer för organisatoriskaförändringar, backar man och säger att problemen går att hantera.

Tänsteman, länsstyrelse

- Huvudspåret för lst de senaste årtiondena har varit den regionala utvecklingen. Myndighets/förvaltningsrollen har alltmer tonats ned. Under förre Iandshövdigen fick ett återfall till förvaltning. Han ville banta lst och göra den till ett revisionsorgan, statens förlängda arm. Det gav landstingetmöjligheter att ta initiativ i utvecklingsfrågor. Konfliktema ligger inom andra områden. Sektorisering och centralisering är den svenska sjukan, Nu driver 60 generaldirektörersin sektorspolitik. Vi måste se vad kan lägga ut regionaltoch processa politiskt. Ett exempel är att VV inte förstår betydelsenför turism av att lägga till litet rastplatser vid europavägarna.

Tjänsteman länsstyrelse

Problemet är den anslagsfördelning som sker efter sektorsgrunder.Det är svårt att få en totalbild av de trafikpolitiska målen. Det finns många aktörer: lst med LTA, VV, BanV etc. Omvärlden, å andra sidan, har en sundare inställningoch ser kommunikationerna som ett system.

Silxova.

Mnnagon Ãnkøusult;

98 Bilagor SOU 1996: 142

Tie" nstemgn, länsstyrelse

Huvudproblemet är kanske inte bristande sektorssamordning utan bristande helhetssyn. Ett beslut av VV eller LFV kan få förödande konsekvenserför ett företag eller en kommun. En större regional pengapåse är inte säkert lösningen. Det måste ske en nationell samordning av inlrastruktursatsningar, men trafikverken måste också se till sitt regionala ansvar.

Tig" nsjgmgn, länsstyrelse

-Sektorsansvaret är problemet. Vi vet inte om man är överens i Borlänge och Orebro trafikregistret. Jag har svårt att förstå varför VV i Borlänge inte sammanför yrkesmässig trafik och körkort. För oss blir det svårt med kontaktskapandet.

Sirxova.

Illanagzmøntiønxulrer

SOU 1996: 142 Bilagor 99

2 Roller

Kommunalråd

Lsts styrelse får en underordnadroll genom att landstinget väljer sina politiker. - Jag tycker att regeringenska utse styrelsen. Man ska vara personligenvald.

- Man ska inte blanda något nytt jädra organ inom trafikpolitiken Landstinget kan inte bidra ett skvatt. Staten måste kunna bestämma.Jag vill betona den nationella nivåns ansvar för infrastrukturen,oberoenda av lokala opinioner. Det gäller speciellt järnvägsutbyggnad.

- Vi ska utveckla ansvaret för kommun, länsstyrelseoch trafikverk. Det räcker med två nivåer stat och kommun. Lst ska samordnaoch prioritera. Det är attityden som är det viktiga.

Kommunalråd

Det mesta fungerar bra pá trafikområdet men lst har lätt att ta på sig överrrocken och bli pappa åt kommunerna. Och sedan förväntar de sig en klapp på huvudet av Stor-pappa Stockholm. i P g a Ists papparoll har en rival dykt upp, landstinget, som väl närmast fått en mammarolloch pratar med oss småsyskon om kommunikationer och busstrafik.

Personligen tycker jag att landstingen kunde läggas ned. Primärvårdenkunde ligga i kommunerna. Specialistsjukhusen kan läggas under staten. Landstingen har gått på för många områden och har snart inte råd att operera sjuka. Kommunerna kommer aldrig att tillåta att landstingen har planeringsansvaretför dem.

Kommunalråd

Det finns motsatsförhállanden mellan landsting och kommun, mellan landsting och lst. Även om landstingetsuppgift är sjukvård blir det lätt så i en politisk organisation och även med tjänstemännenatt man vill vara med och diskutera samhällsutvecklingen.

Lst och landshövdingenär kungens befallningshavare för länet men de flesta lst och landshövdingarblir påtryckare från länet. Mandatet i Ists styrelse är statligt men jag är vald av landstinget.Jag känner att jag representerar medborgarna länet i eller kommunen.

Det kan uppstå motsättningar mellan statliga mandatet och länets intresse om det gäller fördelning av pengar och ser att ligger lågt förhållande i till andra län. Då hävdar länets rätt.

Silxova.

Mnnainnzntkønsultrr

100 Bilagor

Kommunalråd Kommunförbundeti länet

Vägverket gapar över allting: trafiksäkerhet,körkort, yrkesmässigtrafik. Det år tveksamt om de skall ha allt, a av rättsäkerhetsskäl.

- Lsts samordnande roll borde vara ännu starkare. Vi har sett till att förtroendemännen haft något att säga till om, har arbetsgrupper som bereder ärenden. Vi har tonat ned landshövdingensroll. Styrelsen år delaktig i Iänsutvecklingen.Med ett Iänsparlament, som vissa förespråkar, skulle det inte vara någon större skillnad.

Kommunerna motsätter sig flyttar frågor från lst till trafikverken. Övriga - att man riksvägar kunde gott läggas pá lånen eftersom det hamnar mittemellan. Körkort, yrkestrafikärenden och lokala trafikföreskrifter skall ligga pá länsstyrelsen.

Trafiksäkerheten är det område där lst har orkat med minst. Det fordras mer resuser för att lst skall kunna klara det.

Tjänsteman, kommun

- Det år duktigt folk i lst. Vi står inte pá landstingets sida. De ska sköta sjukhusen.

Tig" nsteman kommun

Vi vill inte ha ett regionparlament som tar över kommunernas roll. - Landstinget har ingen kompetens. Vi måste lita pá lst som har kompetens och en relativt bra politisk förankring i sina styrelser. Landstingen vill dränera kommunernas makt. Det är ur demokratisksynvinkel dödfött.

Landstingsrád

Lsts största nytta är att de är en motvikttill VV. För mig som sitter mittemellanär det bra att ha två myndigheter. Det gäller vágplaneringen. inte trafiksäkerhet och kollektivtrafik.

Regionerna Sverige i håller på att växa fram. Skall man få någon förankring bland människorna måste de få påverka och genom direktval fá välja dem som skall representera dem.

Lst skulle renodlas som myndighet. resten skulle flyttas över till kommuner och regionala organ obs dagens landsting.

Sirxova.

Ma un/ynumtkøixrazltn

SOU 1996: 142 Bilagor 101

Langstingsråd

- Jag har en egen framtidsbild. där lst inte spelar någon större roll. Vi har beskattningsrätt. Om de statliga pengarna inte räcker är det enda organet som kan gå in. Dessutom är en demokratiskt vald organisation. som väljarna kan ställa till svars. man kan ringa sin politiker även i smáfrågor. Lsts tjänstemän går inte att komma åt.

n rå

Ansvarsfördelningen är oklar. Länet äger inte trafikpolitiken. På den nationella nivån skall målen bestämmas och resurserna fördelas, regionerna skall sedan kunna göra prioriteringar. Sektorsorganen skall stå för produktionskunskapen. Problemet i den statliga organisationen är att man kopplat ihop produktionsansvaret med prioriteringsansvaret.

- Lsts inflytande är begränsat. Det är en organisationför att författa remissvar. Skarpa lägen uppstår sällan. Från statlig synpunkt förvandlas alla lokala och regionala nivåer till kravmaskiner. Ett exempel är kustjärnvägendär alla säger: investera här. Med ett ökat regionalt ansvar skulle själva behöva göra prioriteringarna.

Lst är en representant för de regionala intressena. Skälet till det är a att styrelsen är folkvald. Lsts bild av sig själv är att den skall företräda länets intressen gentemot statsmakterna.

Konflikter som uppstår mellan regional och nationell nivå löses aldrig. Staten styr genom administrativa regler. Parterna är aldrig on speaking terms med varandra. Om landstinget företrädde den regionala nivån, skulle konflikter lösas genom förhandlingar mellan landstingsförbundet och regeringen. Vi lappar över bristerna i statens val av samhällsorganisation med lsts styrelse och staten fixar gränssnittet med administrativa regler.

- Lst skall vara statens länsförvaltning.Trafiken är ett område som bör överföras till ett regionalt organ. regionfullmäktige eller länsparlament. Lsts eventuella roll på trafikområdet är den roll staten ger den regionala förvaltningen, t ex myndighetsutövning.

- Flera av de statliga verken sitter på tillsynsuppgifter som lst skulle kunna utföra bättre.

Tjänsteman langsting

Flen myndighetsutövning och att bevaka att de nationella målen genomförs ska vara kvar. Resten kanske kan flyttas till ett direktvalt regionalt organ.

Sirxova.

Mnrmgtmtntlrønxultrr

102 Bilagor SOU 1996: 142

Tjänsteman landsting

Lst spelar ingen stark roll. Det sitter inte några tunga politiker i styrelsen. Tror inte att Iänsstyrelsemas tjänstemän upplever att de arbetar för en politikerstyrd organisation.

Tjänsteman, trafikverk

Politisk förankring på Iänsnivá fordrar landsting eller nya regioner. Men frågan är om det är förankring eller beslutsfattande, det är stor skillnad. Om nu lst skall ta LTA-beslut. måste de ta del av politikernas syn pá hur länet skall utvecklas.

Trafiksäkerhetskompetetensen skall ligga i VV men samordningsrollen skall lst ha. Vi försökte gå i clinch med lst om vad gör ni-vad gör vi, men det ledde ingenstans. Det är det gemensamma målet som är viktigt och för lst handlar det om att få igång aktörerna.

Trafiksäkerhet och miljö är två viktiga testområden att pröva rollerna på. På ena området har VV djup kompetens, pá andra området har lst den breda kompetensen eftersom det handlar om alla samhällsektorer.

Tjänsteman trafikverk

Min största kritik mot lst är att de inte uppträder som det statliga organ de faktiskt är. De uppträder som representant för regionen. Statens organ borde hjälpa oss. Ett exempel är järnvägen Oslo -Gbg. Vi mötte ingen förståelse Bohuslän. Man i överklagade vårt beslut.

Jag är principiellt för regionalisering.Ju större de regionala enheterna är desto större tyngd har de. Jag skulle gärna se större lst, men måste också ha det nationella perspektivet, speciellt på järnvägar.

Tjänsteman trafikverk

Det är viktigt att förtydliga ansvaret för trafiksäkerheten. Som det fungerar idag är det inte bra med dubbelt ansvar: sektorsansvarför VV, regionalasamordningsansvar för lst. Konkret skulle man kunna föra över lokala trafikföreskriftertill dem som har väghállaransvaret: kommunerna och VV.

T|änsteman trafikverk

Landstingen kunde gott läggas ned. Sjukvården skulle kommunernakunna ta hand om och kollektivtrafikenskulle lst ta ansvar för.

Länskungörelserna skulle kunna flyttas över från lst till VV eftersom VV redan sköter allt arbete. Lokala trafikföreskrifter bör föras över till kommuneroch VV.

Sirxova.

.Manaøzmmtkunxultn

SOU 1996: 142 Bilagor 103

Tänsteman, statligt verk - Lst är mycket olika. Vissa lst blir förbannade om man gär direkt pá kommunerna, andra om man inte gör det Tiänsteman polismyndigheten - Det finns ingenting som tyder pá att övertlyttningen av bilregistret uppfattats som försämrad service av allmänheten. - Det ansvar som lst har idag är bra. Vad som krävs är att de bättre backar upp och fungerar som konsulter kommunerna. Tjänsteman, polismyndigheten - Samordning över Iänsgränsernaär ovanlig. Där har nog VV tagit över mycket p g a att de ändrade sin organisation. Lst skulle ha ett uppdrag från riksdag och regering att som granskare gá och undersöka hur effektiv tralikpolitiken är. Det är ingen som gör det idag. VV utvärderar sig själv. - Jag tycker det i grunden är sunt att yrkesmässigtrafik ligger pá lst, inte pá VV. Det finns en koppling till näringslivet. Tiänsteman, polismyndigheten - Det är ingen idé att ge lst pengar. De är väldigt stillsamma. Tiänsteman, trafiksäkerhetsförbund - Landstingen borde läggas ned. De agerar som VV, dvs störtar på de mest omöjliga områden. Tjänsteman, länstrafikförbund - Jag tror pä ett regionalt organ med politisk förankring, som lår en större pott från trafikverken. Prioriteringar mellan väg och jvg ska göras regionalt. Fár man pengarna måste man själv ta ansvar. Nu är det så lätt att uppvakta staten. Verken har också egna intressen. Det behövs en statlig regional samordning men behövs en styrelse över länet - -

Sixxova.

Mønagtmentlzønrulrer

104 Bilagor

Expen

Lsts sätt att fungera skiljer sig i olika delar av Sverige. Den lst som har mycket pengar för regional utveckling får hög status i länet, t ex lokaliseringsstöd i skogslänen.

Lst har ingen initiativrâtt. Tjm kan välja vilka ärenden man vill ta upp. -

Lsts roll är att bevaka statens intressen. Det är riksintressen i den fysiska planeringen. Lst arbetar även med mellankommunala frågor i den mån kommunerna inte kommer överens. Lst har ingen annan uppgift vad gäller fysisk planering än att fungera som informationsbankoch att bevaka statens intressen.

Det fanns ett exempel där kommunernaoch BanV var överens om - Västkustbananssträckning. Lst rev upp detta och det var uttryck för rent särintresse som finns inom Ists organisation.

LTA-planeringen borde flyttas från lst till ett regionalt självstyrelseorgan. -

Expert

Många säger att tjänstemännen i praktiken bestämmer och att en kommitté är så långt man kan komma i att skapa ett forum där politikerna kan få inflytande.

Jag har uppfattningen att länen både vill vara statens och regionens företrädare och att de inte är särkilt bekymrade för det. Centrala företrädare för verken och Kommuniken anser inte sällan att lst är regionensföreträdare och kravställare.

Norrlandslänen förefaller mer beroende av vad som sker på nationell nivå än storstadslänen. Gränsdragningenverkar viktigare i det senare fallet.

Jag har svårt att se att Sverige skulle kunna ha så manga naturliga regioner med beslutanderätt. StorstadsomrádenaStockholm, Göteborg och Malmö kanske. Man bör avvakta och se vad försöksverksamhetennästa planeringsomgáng ger innan man genomför några större förändringar.

55m

Kommunerna måste stärka sin ställning. De har både kompetens. kunnande och står nära problematiken. Dra ned Iänsadministrationen till förmån för kommunerna. Lst ska ägna större kraft än idag att se till hur kommunerna använder de statliga pengarna.

Sirxova.

Ma naøtmtntkønsulrtr

SOU 1996: 142 Bilagor 105

T|änsteman länsstyrelse

- Sedan bilregistret försvann är det få som vänder sig till lst. Men jag har hört att VV har svårt att besvara alla samtal som kommer in. man kör mycket övertid där facken säger nej etc.

- Lst skulle kunna lämna körkortstillstándeneftersom det inte är någon trafiksäkerhetsfrága. Men sá fort det blir en prövning måste det vara kvar pá lst med hänsyn till överklagningsrättenför lst och den enskilde.

- Det är även lite oklart vad lst gör med överlastavgifterna.Dessa kanske skulle läggas pá Orebro.

Tjänsteman länsstyrelse

Lsts styrelse tar ställning vid kontroversiella projekt. Visst är det möjligt att RAÄ och Ists styrelse kan komma fram till olika slutsatser.

Jag tycker det vore bra om hade större bestämmandeöver väg- och järnvägsfrágor. Vi ser ex t järnvägar som oerhört viktigt.

Tiänsteman länsstyrelse

Jag har accepterat det faktum att VV gör samhällsavägningenmellan vägbyggarintresset och andra samhällsintressen.Aven om det verkar underligt att en sektor gör detta har de ändå ansvaret för pengamas användning.

- Vi som representerar naturvärden hålls olika långt borta frán de verkliga frågorna. Det kan vara landshövdigens och kommunikationsexpertens huvudintresse att bygga vägar och dá får alla andra rätta sig efter det. Det kan även förekomma att naturvárdarna används som gisslan för att döva lokala opinioner.

Tiänsteman, länsstyrelse

Vad gäller planeringen av infrastruktur och planeringen av trafikeringen av kollektivtrafiken skulle lst kunna ta åt sig mer. Det gäller även bärigheten och de regionala vägpengarna där länen skulle kunna arbeta tillsammans.

- På tjänstemannanivá har försökt undvika frågan om maktbalans med landstingen. Om man kommer pá att Sverige skall ha federalism i stället för nationalstat, då behöver Ists kunskap flyttas över till landstingeneftersom de saknar den idag utom i Stockholm. Men frågan om statsskick får avgöras pá politisk nivá.

Delar av myndighetsutövning pá trafikomrádet, t ex lokala trafikföreskrifter, skall - VV ha, inte vi.

Silxova.

Mn rmømizri ilmum lrrr

106 Bilagor SOU 1996: 142

Tiänsteman länsstyrelse Jag tror inte det skulle gynna den regionala utvecklingen om landstinget skulle öka sina ambitioner att driva regionalpolitik.Det är trevligt att dela ut pengar, men de ska hálla sig till det de knappt klarar av idag,

Silxova.

.lln z/uyrvnrritbønnølrrr 44%

SOU 1996: 142 Bilagor 107

3 Samordning

Kommunalråd

Samordningen i regionen måste lst hålla bättre Det är därför talet om landsting och regionparlament blivit så starkt.

Det finns exempel på att BanV och lst tillsammansgjort trafikutredningarsom berört vår kommun men som inte sett skymten av.

- Samordning över lánsgränsernaär svårt. Det visade sig när hade Mål 2-arbete. Vi upplevde det andra länet som utbölingar.

- Lst har en viktig roll i samhällsplaneringen att fá oss kommuner att jobba ihop, eftersom är dåliga på att samarbeta.

Det är nödvändigt med gemensam planering för trafikslagen och pengarna är bästa gemensamma nämnaren.

Kommunalråd

Vi ska utveckla ansvaret för kommun, länsstyrelseoch trafikverk. Det räcker med två nivåer, stat och kommun. Lst ska samordna och prioritera. Det är attityden som är det viktiga.

- Ibland har lst djävligt svårt att ena sig, t ex när det gäller vilken riksväg som ska prioriteras.

Kommunalråd

Lst har en hyfsad samordning. Jag har ett exempel på en bro som byggs här. - Projektet har berört många instanser inom lst: miljö, plan, kultur. Ibland råder mer byråkrati mellan kommuner och lst än mellan sektorer inom lst. Många gånger har kommunen kompetens, t ex inom miljö",och dubbelarbeteförekommer. Men lst lägger också ut uppgifter på kommunen.

Kommunalråd Kommunförbundet i länet

Åtta av Ists fjorton programområden berör trafiktrågorna. Det samarbetetfungerar bra.

- Lst klarar samordningen internt. Mellan kommuneroch lst fungerar det bra, t ex att lst tar fram underlag för den kommunala planeringen.

Tjänsteman, kommun

Lst är det enda tänkbara organet som kan samordna. -

Silxova.

Mnnnøtmtnlkanmlrrr

108 Bilagor SOU 1996: 142

Tjänsteman kommun

- Mälardalsrådet med 40 kommuner är ett bra och dynamiskt forum för framtidsfrågor.

Landsjingsråd

Lst har övat för litet på samordning över länsgrânsema. Det har inget record att visa upp. Det är nog svårt för adm organisationer att leva upp till detta. De är så regelorienterade. Politiken är mer resultatorienterad.Men om den regionala, statliga nivån inte klarar av att samordna sig, så äger regeringen problemet.

Samordningen mellan infrastrukturplanering och samhällsplanering skulle effektiviseras om den direktvalda. regionala nivån fick ett resultatansvar. Planering och prioritering behöver en planhalva, organisation av produktionen en annan.

Landstingsråd

Ett problem är att de centrala verken VV, SJ, BV, Lfv, Posten.Telia m har litet för stor frihet att organisera sig. Det finns massor av regionindelningar. Vi skulle behöva ungefär likadana samhällsregioner.

Tjänsteman, landsting

- Största bristen i dagens trafikpolitik framgår av regionberedningen.Det demokratiska inflytandet är för dåligt. Samordningeninom trafikområdet skulle underlättas om det var färre händer. Ett regionaltforum räcker.

- Landstingen har lättare att samarbeta över länsgränserän lst. Vi måste av ekonomiska skäl.

För att ná framgång i EU måste man kraftsamla inom regionen.EU förväntar sig att möta politiker som förträdare för regionen.

Även när det gäller IT är det naturligare att det är landstinget än lst driver - som utvecklingsfrágoma. Inom landstinget har utvecklat interna lT-nät eftersom har verksamhet över hela lanet. Detta nät börjar nu kommunernaanvända.

Tjänsteman, Iangstigg

För att kunna utöva sin roll som samordnare måste lst slåss mot den som gett dem uppdraget.

Silxova.

Manngtmzn kunna/nr

Bilagor 109

Tjänsteman landsting

Lst har ingen stark roll. Det sitter inte några tunga politiker i styrelsen. Tror inte att länsstyrelsernas tjänstemän upplever att de arbetar för en politikerstyrd organisation.

Låt länstrafikbolagen ta ansvaret för samtliga av samhället betalda transporter. -

T|änsteman trafikverk

Samspelet inom lst varierar inom regionen liksom prioriteringarna. Enheter inom vissa lst driver sina frågor väldigt hårt medan andra lst har samordning mellan enheterna.

Lsts organisation går på tvärs mot samordnarrollen. Enheternaär ofta starka och självständiga. Samordningsdelen är landshövdingen Iänsråd och ibland någon , byråchef. Visst behövs expertområden men det fordras också en samordningsfunktion. en statsrádsberedning" i lst.

Samordningen mellan lst har förbättrats i regionen. Men det är ovanligt med generositet mellan länen i t ex LTA. Jag har hittills bara sett ett exempel där nyttan ligger i ett län och pengarna i ett annat. Men på länsjärnvägssidanär det möjligt att fördela till objekt.

Tjänsteman trafikverk

Samordningen mellan trafikverken sköter bra själva, både på nationell, regional och projektnivå. Svårigheterna med samplanering härrör från den politiska beslutsprocessen och dess kortsiktighet.

Tjänsteman trafiksäkerhetsförbund

Samordningen mellan jvg och landsväg haltar litet. SJ och busstrafikentycker olika.

Samordningen mellan kommuner är dålig. Det är stor risk för bypolitik och snuttifiering. Varje kommun har sina behov och prioriteringar och tar gärna pengarna till något annat. Vägstandarden kan ändras kraftigt när man passerar kommungränsen. Risken med nuvarande modell är att helheten går förlorad. Den gamla modellen med en central disposition av pengarna var bättre.

Lst sköter sin samordnarroll bra idag, dvs man gör så gott man kan. Det är hela systemet som behöver ses över. Lst sliter hårt, men remisstidernaär orimligt korta.

Sinova.

Mnnaaemznrkønrultzr

l 10 Bilagor SOU 1996: 142

Tjänsteman polismyndigheten

Lst bryr sig inte om att samordna utan överlåter det till andra, t ex VV. l samband med starten av ett trafiksäkerhetsprojekti länet fanns ingen från lst med. Ar det oföretagsamhet eller har det gått prestige i frågan

Jag tycker man skulle styra över till mer spárbundentrafik och inte ha så mycket på vägarna. Det fordras även en maximal anpassning av trafikslagen, inte minst av miljöskäl. Makt och medel skall finnas i varje län för att hantera frågorna.

Tjänsteman polismyndigheten

Lsts roll som samordnare mellan central och regional nivå fungerar inte när det gäller trafiksäkerhet.

Jag vet att det varierar mellan länen hur tydligt lst vill markera sin roll som samordnare inom trafiksäkerheten. Det finns de som konstaterar att VV styr detta, nu ägnar oss ät andra frågor, och det finns landshövdingaroch lst som driver ganska hårt att VV inte fár köra över lst p g a lst är ansvarig för samordningen.

Samordning över länsgränserna är ovanlig. Där har nog VV tagit över mycket p g a att de ändrade sin organisation.

Tjänsteman trafikverk

Samordningen inom lst fungerar bra. Det är förstås personberoende.De fixar och samordnar.

Lst har en viktig roll när det gäller samordningenmellan trafikverken och över kommungránsema. LTA ska skötas av en regional instans. Om VV fár alla pengar blir det bara motorvägar. Kommunernadrar olika háll. Det är ett väldigt schackrande. Lst ska samordna, men det får inte bli en stor byråkrati.

Tjänsteman, trafikverk

Det handlar om personliga kontakter. Vet jag inte vem jag ska kontakta ringer jag länsstyrelsens planenhet och frågar vem jag ska kontakta.

Silxova.

Mnnnarmm rkmuulnr

SOU 1996: 142 Bilagor 1 1 1

Tjänsteman, trafikverk

Samordningen mellan lånen är ovanlig. Dá diskuterade ett gemensamt planeringsunderlag för två vägverksregionerville lst inte det i vár region. Man ville ha sin egen profil.

Inom lst arbetar man olika. Vissa gör en poäng av de olika sektorerna och gör olika bedömningar och redovisar dem för styrelsen. Andra har beredningar under där man sammanväger ett förslag.

Samordningen mellan lst är ett större problem än inom lst. Det varierar starkt i VVs regioner.

Samordningen mellan trafikverken har blivit bättre under denna planeringsomgáng. Vi träffar t ex kommunerna tillsammans med BanV.

Tia" nsteman, trafikverk

VV har ett stort behov att träffa kommunerna. Vi måste bli bättre på att effektivisera träffarna med kommunerna, det gäller även trafikslagen.

Tignsteman, statligt verk

Våra kontakter sker mest med beredskapsenhetema. Lst är väldigt sektoriserade. - Att är överens med en enhet betyder inte att andra enheter bryr sig.

Det är stora skillnader mellan lst. Storstadslänen har mer kompetens. men det beror också mycket pá person. Pá vissa lst finns eldsjälar.

Samordnade tillsyner möter svagt intresse från många lst. Trafikverken, polisen och tullen samordnar sig, länspolismästarenär sammankallande.

Tjänsteman, statligt verk

Lst försöker så gott de kan och har ofta helhesperspektivet, men det stupar ofta p g a motsättningar inom regeringskansliet.

Tia" nsteman, trafiksäkgrhetsfg"rbgnd

De olika regionala indelningama skapar problem för lst i deras samordnarroll. -

V inr s ranati n

Lsts syn på kollektivtrafikenvarierar starkt i landet. l vissa län tror man att kollektivtrafiken löser alla problem, i andra län diskuterar man hur arbetskraften skall kunna jobb-pendla med bil och hur skogsbolagen skall kunna köra timmer till hamnama.

Silxova.

Mn nagzmzrztkurzxultrr

1 12 Bilagor SOU 1996: 142

Expen

I detta län väger miljö och kulturmiljö lika tungt som samhällsekonomin.Balansen mellan olika enheter och experter i lst är dålig. Kommunikation väger lätt.

- Lst använder sannolikt resurserna på ett icke optimalt sätt eftersom sektorsintressena bekämpar varandra. lnvesteringesprojketförsenas och fördyras.

- Samordning kan aldrig bli en självständig uppgift för lst.

Expert

På centrala nivån anser aktörema att samordningeninte är ett ston problem. En inllytandearena kan räcka för att diskutera de problem som uppkommer. På den regionala nivån upplevs problemet som större men försöksverksamheten kan förhoppningsvis ge underlag för ändringar.

Utbytbarhetspotentialenmellan olika trafikslag förefaller vara ganska liten. Det har även skett en förbättring sedan förra planeringsomgången:Sika, Samplan etc.

- Motstridiga intressen kan hanteras genom ömsesidigt lärarande,en arena där man lyssnar på varandra. Det handlar inte om att organisera om. Aven om många kritiserar KomKom har den ändå fungerat som en arena där man kunnat träffas och diskutera.

Tjänsteman, länsstyrelse

- Samordningen över länsgränsernakan förbättras. Det håller på att ändras. Det är fråga om överlevnad. Flg någonsin samproducerar just nu en video om körkortingripanden.

- Samarbetet mellan lst och vägverksregionenkan förbättras vad gäller körkort och yrkestrafikfrågor. Det gäller även nationella målen för trafiksäkerheten.

Tjänsteman länsstyrelse

Vi har all kompetens inom huset för att uppnå resultat. Vi kan sammanväga de olika aspekterna när de ställs mot varandra.

- Samordningen mellan trafikslagen kan förbättras. Godstrafiken i detta län skulle kunna gå på järnväg i stället för på väg.

Sirxova.

Mrmagtmmrkørtxrølttr

SOU 1996: 142 Bilagor 1 13

Tjänsteman. länsstyrelse

- Kultunniljövården och miljövárden. bevarandeintressena,har växt ihop mycket tillsammans tack vare utvecklingen pá vägverkssidan.

- l vissa län försöker planenheten sätta sig som samordningsorganöverallt. Jag gillar inte det. Här spelar var och en sin roll utan samordning. Planeringensker objektorienterat och den som kan bidra gör det. Vi har gått ifrån det formella.

Tiängeman, länsstyrelse

Lst har hög prioritet på kommunikationer.Det är en viktig del i samhällsbyggandet. Sektorssynen kan leda till konflikter inom lst. Vi kan ha olika synpunkter. Men frågorna skall stötas och blötas här. Tillsammans blir resultatet den regionala meningen.

Ett beymmer är att när någon som upprättar planer kontaktar en sektorsföreträdare för ett underlag om kulturmiljötolkas ofta resultatet som lsts mening. Först når man begär lsts yttrande får man det sammanvägda yttrandet. Utomstående har svårt att förstå detta.

Det år viktigt att utveckla rollerna inom lst. Vi arbetar med interna beredningsgrupper där även tralikverken deltar. Står t ex kultur och miljö emot varandra tas alltid frågan upp i verksledningen.

Samarbetet med kommunerna mäste förbättras. De ansvarar för den fysiska planeringen. Även kommunerna är sektorsindeladeoch har samma problem som lst. Alla aktörer har ett intresse av sektorssamverkan.

Sirxova.

Mnnøønnentkønnølttr

1 14 Bilagor SOU 1996: 142

4 Trafiksäkerhet

Kommunalråd

Trafiksåkerhetsfrágoma som är jordnära borde läggas mycket mer pá kommunerna. Mer av pengarna skulle gá till kommunerna, eftersom kan frågorna.

rn nalr d

En konflikt uppstår när mycket betoning läggs på miljö och trafiksäkerhet på bekostnad av regional balans. På vissa håll bygger man motorvägar medan här i länet har vägar där det knappt går att mötas utan att riskera liv och lem.

Kommunalråd, ordf i Kommunförbundeti länet

Trafiksäkerheten är det område där lst har orkat med minst. Det fordras mer resuser för att lst skall kunna klara det.

Trafiksäkerheten är viktig. Men det fordras resurser för att bygga bort trafikfällor. -

Tjänsteman, trafikverk

Det är viktigt att förtydliga ansvaret för trafiksäkerheten. Som det fungerar idag är det inte bra med dubbelt ansvar: sektorsansvar för VV, regionala samordningsansvar för lst. Konkret skulle man kunna föra över lokala trafikföreskriftertill dem som har väghállaransvaret, kommunerna och VV.

Tiänsteman. trafikvgrk

Lst är inte direkt involverade i trafiksäkerhetsarbetet.Det är myndigheterna runt omkring som arbetar.

Lsts kompetens är att de har juridisk kompetens. Jag ser inget behov av att lst blir aktivare i trafiksäkerhetsarbetet.

Sirxova

Mnrm/yrmru rluzrunltrr

Bilagor 115

Tjänsteman trafikverk

inom trafiksäkerheten är rollerna oklara. VV har samlat ansvar nationellt, inget sägs om regionerna, medan lst har ansvar för länet. Lst vill ha en operativ roll men de har ingen kompetens på området. Däremot skall de säkerställa att kommuner, polis och VV arbetar för samma mål.

Traflksäkerhetskompetetensen skall ligga i VV men samordningsrollen skall lst ha. Vi försökte gå clinch med lst i om vad gör ni-vad gör vi, men det ledde ingenstans. Det är det gemensamma målet som är viktigt och för lst handlar det om att få igång aktörerna.

Trafiksäkerhet och miljö är två viktiga testområden att pröva rollerna på. På ena området har VV djup kompetens, pá andra området har lst den breda kompetensen eftersom det handlar om alla sarnhällsektorer.

Tjänsteman, polismyndigheten

Problemet polisiärt är omorganisationen.Man kan inte bestämma i varje län hur det ska vara. Nu styr man trafikpolisen och tolkar lagstiftningen olika. Det är speciellt när det gäller internationella transporter genom landet som det haltar.

Lst spelar en mycket obetydlig roll inom trafiksäkerhetesarbetet.Det är polis, VV och kommuner som verkar genom trafiksäkerhetsrådet.Lst är inte med i trafiksäkerhetsprogram 2000. Att landshövdingenär högste polischef och länsrádet ordförande i rådet märks inte alls. Det är underligt att de inte deltar.

Huvudproblemet är att pengarna inte räcker. En större pott regionalt vore bäst. - Det görs många utredningar, men sen händer inget. Ett exempel är svåra trafikolyckor på motorväg. Vi vet att wirar i mitten är bra, men VVs regionkontorhar inga pengar till sådant.

Jag vet inte vem som är kommunikationsdirektör.Det är inte viktigt. Jag önskar inte en mer aktiv lst. Vi har bra kontakt med väghállama.

Tänsteman i

- Lsts roll har försvunnit i trafiksäkerhetsarbetet.VV har tagit över. Hur lst sköter sin samordning är obekant för mig. Men VV skulle kunna föra över mer till lst. Och länets trafiksäkerhetstörbund. som lyder under landstinget,skulle även det kunna föras över till tst.

Lst bryr sig inte om att samordna utan överlåter det till andra, t ex W. I samband med starten ett trafiksäkerhetsprojketi länet fanns ingen från lst med. År det av oföretagsamhet eller har det gått prestige i frågan

Silxova.

Ma ntmtmzmkønsultrr

1 16 Bilagor SOU 1996: 142

Tiänsteman, polismyndigheten

Lst har tvá roller. Pá yrkesmässiga trafikomrádetfattar lst myndighetsbeslut. - Sedan har lst samordningsansvaret på trafiksäkerhetsomrádet. Det är i det senare faller det blir bekymmer.

Exempel på konflikt Jag upprättar en trafikövervakningsplanmed VV för länet, sedan skall jag med lst och landshövdingen fastställa en regional trafiksäkerhetsplan. Dessa planer kommer inte i takt med varandra, det blir dubbla budkskap. Lst och VV ser ut att stå med samma ansvar.

Lsts roll som samordnare mellan central och regional nivå fungerar inte när det gäller trafiksäkerhet. - Jag vet att det varierar mellan länen hur tydligt lst vill markera sin roll som samordnare inom trafiksäkerheten. Det finns de som konstateraratt VV styr detta, nu ägnar oss at andra frågor. och det finns landshövdingar och lst som driver ganska hårt att VV inte lår köra över lst p g a att lst är ansvarig för samordningen.

Tänt n trafi " d

Lst borde kunna ta över en hel del inom trafikomrádet. Det gäller inte minst trafiksäkerhet. W driver trafiksäkerhet som en affär, man får lämna offerter. Det har blivit hemskt bökigt. VV flummar runt. Utbildningenhar blivit en total katastrof W tar pá sig uppgifter man inte klarar. OBS detta gäller centralt inte regionalt. -

| nggmgn, trafiksäkerhgtsfgmgng

Egentliga problemet: sedan Vägverket tog över trafiksäkerhetsfrågoma har länsstyrelsemas roll blivit mycket konstig. De saknar styrmedel. länsstyrelsemas förslag blir bara skrivbordsprodukter.

Hinder för länsstyrelsema: de saknar styrmedel vad beträffar trafiksäkerheten - Möjligheter: De kan anpassa den regionala vägverksplanen för trafiksäkerhet till länet.

IT: kommer att göra mycket nytta inom trafiken med ex. hastighetsbegränsningar och framkomlighet. Men man får se upp och inte svälja allt som kommer. Människan måste få tänka själv och ta ansvar.

Vi. ..

Trafiksäkerhetsaibetet är ineffektivt. Det saknas en koppling mellan det ideella arbetet och det formella sektorsansvaret.

Silxova.

Manøgemøntknnxulrør

SOU 1996: 142 Bilagor l l7

Tjänsteman länsstyrelse Trafiksäkerhetsfrágan är speciell. Statsmaktema har inte lyckats förklara vad Ists roll innebär. Lst skall ha ett regionalt samordningsansvar. Men huvudansvariga är VV. polisen och kommunerna.Vad blir det kvar Men VV har gjort det mycket bra. Samarbetet rned kommunerna måste förbätlras. De ansvarar för den fysiska planeringen. Aven kommunerna är sektorsindeladeoch har samma problem som lst. Alla aktörer har ett intresse av sektorssamverkan.

Silxova.

Milnnqtmrn Ilunxxullrr

l 18 Bilagor SOU 1996: 142

5 Länstrafikanläggningar Kommunalråd - Problemet är LTA-anslagen som länsstyrelsenfördelar. Förslagen är ensidigt fixerade till residensstaden. Men jämvägsknutpunktenär här, inte där. Länet kommer inte att överleva om man bara ser till residensstaden. Kommunalr d Jag är inte säker på att LTA-pengarna ska ökas pá. - Kommunalråd, ordf Kommunförbundeti länet Vi pratar oss samman om prioriteringari LTA. Men det är för lite medel, inte minst när det skall vara resecentra överallt. Landstingsrád Lsts styrelse är ett statligt mandat, utsedd av landstinget, företrädande sin egen by. Det kan inte vara riktigt. Det är inte längre lika generöst mellan länen eller för all del mellan kommunerna. - När krubban är tom bits hästarna. Landstingsrád Mitt intryck är att ofta har en gemensamsyn i regionen även om det finns lokala konflikter. Politiken är ofta samlad i synen pá trafikpolitiken. Okar regionens ansvar, skall regionen även lösa fler regionala intressekonflikter. Tjänsteman trafikverk Problemet är främst att det finns ett oerhört stort reinvesteringsbehov.Ramama för länsjärnvägar är helt otillräckliga. Med tanke på de ekonomiska villkor som gäller sköter sig lst i huvudsak bra. - Det är klan att det skulle vara en fördel att Banverketfick hela ansvaret för för LTA-nätet, så att det verkligen blir en upprustning. Det största behovet av förändring när det gäller LTA avser dock modellen för fördelning av resurser. Det är för plottrigt.

Sirxova.

Mnnnarmrntkuvzsulrrr

SOU 1996: 142 Bilagor l 19

T" m n r ikv rk

Ett problem är Ists styrelse. Politikernaär bypolitikef och det märks i LTA: pengar skall fördelas rättvist, inte effektivt. Lst blir företrädare för kommunernai stället för att vara regering och riksdags förlängda arm. Regeringen borde tillsätta styrelsen. Statens mål för trafiksektom skall i lika hög grad tränga igenom i LTA-delen.

Politisk förankring pá länsnivå fordrar landsting eller nya regioner. Men frågan är om det är förankring eller beslutsfattande,det är stor skillnad. Om nu lst skall ta LTA-beslut. måste de ta del av politikernas syn på hur länet skall utvecklas.

Samordningen mellan lst har förbättrats i regionen. Men det är ovanligt med generositet mellan länen i LTA. Jag har hittills bara sett ett exempel där nyttan ligger i ett län och pengarna i ett annat. Men pá länsjämvägssidanär det möjligt att fördela till objekt.

n m r fikv rk

Problemet: vem i regionen har pengar att satsa pá infrastmktur. Verket fick inte fram pengar. Vi vände oss till landstinget. där fanns pengar. De satsade 60 Mkr, kommunen 80. Från LTA fanns inte mycket att hämta.

Lst har en viktig roll när det gäller samordningenmellan trafikverken och över kommungrânserna.LTA ska skötas av en regional instans. Om VV får alla pengarna blir det bara motorvägar. Kommunerna drar olika håll. Det år ett väldigt schackrande. Lst ska samordna, men det får inte bli en stor byråkrati.

l nstgman, trafilggrk

Det saknas politisk styrd instans pá regional nivå som ligger över kommunerna men under den nationella nivån. Det är regionsberedningens omrâde.

Bristerna LTA i beror a på storleken i förhållande till behoven. Samordningen med jåmvägsinvesteringama behöver förbättras. När man bygger en stomjämväg borde man bygga en anslutning för personresandeoch gods.

- Det finns en osäkerhet om LTA-instrumentet: vem har egenligen beslutanderätten

Sirxova.

Mnnngzmentkanxultzr

120 Bilagor SOU 1996: 142

Tjänsteman, Iänstrafikförbund

Jag tror på ett regionalt organ med politisk förankring. som får en större pott från trafikverken. Prioriteringar mellan väg och järnvägar ska göras regionalt. Får man pengarna måste man själv ta ansvar. Nu är det så lätt att uppvakta staten. Verken har också egna intressen.

Hela LTA-planeringen har ett löjets skimmer. Regional tågtrafik på långa avstånd allt vanligare. Kräver storregionai hantering. Mer systemtänkande. Om man vill att kollektivtrafikenska öka måste man styra på nationell nivå, men låta regionerna prioritera inom sina ramar. Det är inte klokt att VV har sektoransvar för kollektivtrafik på väg

Tjänsteman, trafiksäkerhggsförbund

Vi har en väl fungerande samrådsgrupp för LTA-planeringen där kan få och ge information. De enda skevheter jag ser är att det lyfts väldigt mycket pengar till busstrafiken. Det kanske inte behövs fullt så många hållplatskurar.

vg, intresseorganisatign

Lst har klarat rollen som planmyndighetför LTA dåligt. Det har handlat om politisk opportunism. LTA-anslaget stoppas sist för att tillgodose någon del av länet.

Bypolitiken kommer tydligt fram i LTA-hanteringen. Vägnätet i länet är dåligt. - Staten har styrt genom att ge mer pengar om länet har kollektivtrafik med järnväg. Det görs ingen värdering av vad pengarna skall användas till.

LTA-anslaget blir oftare busshållplatser med plastskänntak än ett eller annat gruslass för att lägga igen kälhål.

Expert

Lägg ihop LTA och MOF mindre omläggnings- och förbättringsarbeten som VV har till en påse som är politiskt styrd.

Emm

LTA-planeringen borde flyttas från lst till ett regionalt självstyrelseorgan. -

Sinova.

Marxaøzmzntlzønrxilter

SOU 1996: 142 Bilagor 121

Tjänsteman, länsstyrelse - Lst har begränsade medel och kan inte göra en systemomvandling pá transportsidan med stöd av LTA-medel. Till det krävs extra medel från regeringen. Många synpunkter som riktar sig till staten lämnas till lst. Kritik mot lst kan vara kritik av statens otillräckliga roll. Vad gäller LTA har följt VVs föreskrifter på ett bra sätt men resultatet kunde varit bättre. De som sitter i lsts styrelse representerar ofta sin egen kommun. - Samarbetet mellan den statliga och den kommunala nivån behöver utvidgas. Det gäller det kommunala systemet för infrastrukturanläggningaroch även kollektivtrafiken.

Sirxova.

.lin :inørmrnrkiznxultrr

122 Bilagor SOU 1996: 42 l

6 Vad behöver länsstyrelserna bli bättre på

Komm

I lst styrelse handlar diskussionerna mest om älgjakt. Men jag vet att nye landshövdingen kommer att ändra pá detta.

- Det viktigaste för lst är att lyssna på kommunerna i länet och inte skriva hela historieboken själv.

Kommunalråd

- Det är viktigt att man kan fatta fler beslut inom ett län och i samverkan med de trafikslag som finns.

Kommunalråd

- Lst kompetens De vill vara så djävla bra på miljö. De är litet väl drivande. Vi har inte råd att vara världsmästare pá miljö. Med PBL har det blivit bättre.

Kommun ordf Kommunförbundet i länet

Lsts samordnande roll borde vara ännu starkare. Vi har sett till att förlroendemännen haft något att säga till om, har arbetsgrupper som bereder ärenden. Vi har tonat ned landshövdingensroll. Styrelsen är delaktig i Iänsutvecklingen. Med ett Iânsparlament, som vissa förespråkar, skulle det inte vara någon större skillnad.

Landstingsrád

Lst behöver fördjupa den långsiktiga trafikekonomiska kompetensen genom att ta fram underlag etc. Lst är en byråkrati och deras fönnåga att umgås med den operativa verkligheten är ganska begränsad. Med ett ökat ansvar behöver denna förmåga utvecklas.

Tjänsteman trafikvgrk

Lst behöver utveckla kompetens kring vågnätets nyttoeffekterför näringsliv och länets utveckling, regionalpolitisk kompetens. De behöver även samordningskompetens som statens samordnare i länet.

Trafiksäkerhet och miljö är två viktiga testområden att pröva rollerna på. På ena området har VV djup kompetens, på andra området har lst den breda kompetensen eftersom det handlar om alla samhällssektorer.

Med det nya miljöanpassade transportsystemet skulle lst än mer kunna arbeta inom samhällsplaneringen med t ex MKB. MKB skulle kunna vara en kvalitetsäkring för hur sektorsintressena sköter miljöfrågoma.

Sinova.

.Va Im/rrmm lkanmltrr

SOU 1996: 142 Bilagor 123

Tjänsteman, trafikverk

Förutsättningen för lst att uppnå de trafikpolitiska målen år samarbete med trafikverken. Det är fråga om att ta fram underlag, sätta dagordningen, diskutera olika förslag med kommunerna och nå samstämmighet.

Det finns en sårbarhet inom kommunikationsenheteneftersom det ofta endast kommunikationsdirektören, arbetar med trafikfrågorna. Även om en person, som det fungerar bra på flera håll fordras förstärkningar, a för att kunna samarbeta med trafikverken.

Tjänsteman, trafikverk

Lst som underlagslämnarekunde vara bättre. Framför allt tycker jag att lst borde vara bättre på att ta fram argument och samhällsekonomiska bedömningar, t ex näringslivets vinster av jämvägsinvesteringar.

Tjänsteman, trafikverk

Som underlagslämnare gör de ett bra jobb. När det gäller mer övergripande utredningar typ trafikpolitik är jag mer tveksam. De är bra på utredningar, men de år dåliga på att följa upp.

Några experter har ibland fel inställning. Lst ska inte detaljreglera utan vara ett stöd till oss. Lånsarkitekten hade invändningar mot utseendet. Ett bra exempel på hur det ska vara är miljövárdarna. De är stenhårda kravställare, men ger bra stöd. Det är en attitydfråga ser man svårigheter eller möjligheter -

Lst har god kompetens i sak. Vad som behöver utvecklasär servicegraden. De ska vara stödjande projektledareoch inte byråkrater. De behöver lära sig mer om näringslivets förutsättningar.

Tjängeman, statligt verk

När det gäller lsts kunskapsnivåfinns mycket att klaga på, men inte när det gäller deras vilja och ambition. De är alldeles för mycket generalister

Det är stora skillnader mellan lst. Storstadslänenhar mer kompetens, men det beror också mycket på person. På vissa lst finns eldsjälar.

Lst har en dålig tillsynskultur. De är ointreseradeoch saknar kompetens. - Företagen vill visa sig på styva linan när det gäller miljöfrågor. De upprättar planer och gör riskanalyser, men kommunernaoch lst frågar inte efter det.

Tän rn n r fikv r

Skall lst ha en aktiv roll inom trafiksäkerheten måste kompetensenöka. De har juridisk kompetens men det räcker inte.

Silxova

Mønnzzmentkanxultn

124 Bilagor SOU 1996: 142

T|änsteman, polismyndigheten - Kontakterna med tjänstemannasidanfungerar bra. Men kompetensen på lst vad gäller trafikfrágor skulle kunna vara bättre, t ex yrkesmässiga trafiken, lokala trafikföreskrifter där kommunerna har brister och juridisk kompetens. Tjänsteman polismyndigheten - Lst skulle ha ett uppdrag från riksdag och regering att som granskare gå och undersöka hur effektiv trafikpolitiken är. Det är ingen som gör det idag. VV utvärderar sig själv. Tiänsteman, trafiksäkerhetsförbund - Lst skulle kunna ta ett mer aktivt grepp om framtidsfrágoma. Driva på, ta initiativ. liänsteman, länstrafikförbund Det finns stora skillnader mellan olika lst hur man jobbar i nätverk. som - katalysator, hur man samverkar och hur man styr. Vd, intresseorganisation Glappet mellan näringslivets krav på transporter och samhällets syn på infrastruktur måste minskas. Expert Lst är bra på utredningar om hur det borde vara. Man har länge skickat buntar till kanslihuset. De blir bara liggande. Lst måste själva lösa problemen. Expert Lst tar fram material som ibland är bra, ibland dåligt. Men det blir inget av det. Det blir hyllvärrnare. Lst kan inte själva genomföra vad de föreslår. De har inte rådighet över planeringen. Lst använder sannolikt resurserna på ett icke optimalt sätt eftersom sektorsintressena bekämpar varandra. Investeringesprojketförsenas och fördyras. Tjänsteman. länsstyrelse Vi har mycket pengar att göra utredningarför. Vi är lika många personer som för - 15 år sedan, men har 100 ggr mer pengar.

§i1ova.

mthømulxcr

SOU 1996: 142 Bilagor 125

Tänsteman, länsstyrelse

Lst har bred kompetens på många områden. Det som saknas är den direkta kopplingen till trafikeringen, t ex kollektivtrafiken som kommunerna och landstinget gemensamt behärskar. En bredare beredningsgrupp skulle kunna vara lösningen som vid infrastrukturplaneringen.

Arbetet har blivit mindre sektorsbundet på senare tid. Men vissa intressen ges mindre vikt vid vägningen. Mönstretfinns även i samhället i övrigt: T ex att miljö är viktigt medan näringslivsutvecklingär mindre viktigt. Vi klarar myndighetsrollen bra medan har svårt att nä ut till transportörerna.

Kopplingen mot näringsliv behöver förbättras. Där har otillräcklig kompetens. - Tyvärr är anslagen till kompetensutveckling för små. Å andra sidan behöver inte lst ha all kunskap själv. Det går att lägga ut uppdrag.

- Det är viktigt att utveckla rollerna inom lst. Vi arbetar med interna beredningsgrupper där även trafikverken deltar. Står t ex kultur och miljö emot varandra tas alltid frågan upp i verksledningen.

Tjänsteman, länsstyrelse

Det finns skäl till självkritik i lst. Vi har varit för inátvända. Nu gäller det att hålla ihop trafikärendena, se till yrkestrafik och körkort håller samman, bredda kompetensen och driva frågorna i domstolar där det är viktiga avgöranden.

Det fordras ett förändrat arbetssätt i lst. Jobbar man som jurist i lst skall man kunna hela tratiklagstiftningen, handlägga ärenden och kunna gå upp i domstol. Det vore intressant med cirkulationstjänstgöringpå lst så att man fick se helheten.

- lnom yrkestrafikområden måste lst höja kompetensen.Det handlar om samarbete med polis, åklagare, skatteexpertis, kronofogde.

Vi behöver utveckla kompetens hur man uppträder i domstol som jurist, utbildning i våra ärenden, serviceutbildning, lT-utbildning.

T|änsteman, länsstyrelse

- underlagsmaterial efterfrågas ofta och om skulle få mer att säga till om finge skärpa till oss. MKB, däremot, sköts illa. De görs av konsulter medan servar. Där skulle behöva bli bättre. Betr lT har inte kommit så långt med digitalisering av underlagsmaterial.

Sinova.

Mn rmgznzmtkavixialrzr

126 Bilagor SOU 1996: 142

7 Råd/förväntningar på LÄRFT Kommunalråd Det är viktigt att kommunernas erfarenheter tas tillvara i LÄRFT. Det gäller både små och stora kommuner. Kommu l d Det är en intressant utredning om infrastruktur m m. Problemet är att få de centrala verken att släppa ifrån sig någonting. Langstingsrád Förväntningen pá LÄRTF är att konflikter och problem som har blottläggs. - Kommunalråd, ordf Kommunförbundeti net Trafiksäkerheten är viktig. Men det fordras resurser för att bygga bort trafikfällor. - Min förväntan är att man inte avlövar lst utan att man snarare går andra hållet. - La r Jag förväntar mig en renodling av Ists roll till att vara en myndighetsroll. - Landstingsrád Varför så många utredningar Rädsla för förändring Men nu börjar det röra sig - Skåne, Kalmar, Jämtland. Kartlägg spretigheten. Vad tycker olika aktörer Finns det någon gemensam linje Tjänsteman, landsting Hur man klarar av mixen av olika motsättningar mellan olika sektorer. Hitta en organisationsmodell som tar tillvara de resurser som finns. Att man på allvar orkar ta tag i dessa problem. Att LÄRFT kommer med sakunderlag som gör ett bra inslag i denna debatt. T"n e n r rk Min förväntan på lÅRl-l är att det skall bli mycket tydligare roller mellan lst-verk. - De politiker skall föra en dialog med skall vara representativaför länet och kommunerna. Lst måste forma en organisation som gör att de klarar samordning och samspel, annars är de chanslösa.

Sinova.

Managzmmrlnnxulter

Bilagor 127

Tjänsteman trafikverk Det viktigaste LÄRFT kan bidra med är att lst fár ett tydligt om det blir - ansvar större eller mindre är inte lika viktigt. Tiänsteman, trafikverk Samla resurserna där de hör hemma och ge dem möjligheter att agera. - Lägg alla regionövergripande frågor på lst infrastruktur, länstrafik, kultur, turism osv. Låt lst sammanhálla och äska pengar. Tjänsteman. statligt verk Klarlägg vilket ansvar lst ska ha om man skär ned ytterligare. - Tiäuggmgn, statligt verk Att LÄRFT kommer med förslag på hur rollerna kan förtydligas. - Tjänsteman, grafikverk Eftersom det fungerar bra här har jag inga speciella förväntningar pá LÄRFT. sammanslagningen av lst kan leda till att den nya stora lst tappar kontakten med verkligheten. Tja" nsteman, trafikverk Det är viktigt att klara ut rollerna och ansvaret. Om lst skall ha en samordningsroll bör de ha ett resultatansvar. Som det är nu är de helt utanför. Det är viktigt att utnyttja de resurser som finns i samhälleteffektivt. lignstgmag, trafikverk Det viktigaste är att förtydliga ansvaret. Vem har ansvaret för trafiksäkerheten - En konflikt kan även uppstå om miljöansvaret.Vad skall VV göra, vad skall lst göra Det finns en osäkerhet om LTA-instrumentet: vem har egenligen beslutande- rätten n h Att LÄRFT ska komma med förslag till bättre styrning de olika rollerna. - av m l n i n - Min förväntan handlar om att det skall bli klara gränser mellan ansvarsomrádena.

Sinova.

Manøgemenrkonrulter

128 Bilagor SOU 1996: 142

Tjänsteman, polismyndigheten

Jag förväntar mig en tydlig ansvarsfördelning mellan oss som har uppgifter på trafikomrádet. Jag vill se att lst har ett tydligare samhållsansvar, ett slags riksrevisionsverk pá trafikomrádet.

Tän teman rafiksäkerh tsf"r nd

Förväntningar på LÄRFT Det är väldigt viktigt att titta på lsts roll. Det finns ingen rak linje i deras agerande. de är väldigt olika. Varför finns det ingen styrning och samordning av lst. Sätt dem under luppen då och då så att de inte drar iväg som landstingen.

Tiänsteman trafiksekerhetsförbung

Att LÄFlFT ger svar på om lst ska arbeta med trafikfrågor och isåfall förtydliga deras roll.

Tjänsteman, länstrefikförbund

Hur hantera en regional förankring av investeringarna Fokusera pá planeringsprocessen. Andra regelverket. Borra i LTA-processen. Lägg mer pengar i påsen och se över formerna för samverkan. Kartlägg vem som beslutar om vad.

Expeg

Direktiven är oklara. Ska väl se över det regionala beslutsfattandet. -

Expert

Att utredningen konstaterar att lsts roll är att tillgodose statens intressen och att regionen själv måste tillgose sina intressen och att det inte är samma sak.

Expert

Det är viktigare att betona kontinuiteten än att komma med radikala förändringar. - Min första reaktion då jag såg direktiven till LÄFlFl var att det var kritik mot - KomKom från Kommuniken. Hela området förefaller överutrett. KomKom har lagt ut uppdrag åt olika háll etc.

Tiänetemen, länsstyrelsen

Det behöver klarläggas om den regionala nivån skall ha dessa ärenden. Vi är trötta på ständiga utredningar där man skall ta ifrån lst ärenden. Vi har ett bra samarbete med VV och det vill fortsätta med. Till sist vill arbeta tillsammans med andra lst och strunta i den prestige som finns, t ex att stora lst dominerar.

Sirxova.

Mn nugrmzntkansultrr

SOU 1996: 142 Bilagor 129

Bilaga L LÄNSSTYRELSEN 15 HALLANDSLAN g. l länsrâdet 1996-06-24

SAMMANFATTNINGAV LÄNSSTYRELSERNAS UTVÄRDERING AV LÄNSSTYRELSERNAS ROLLNOM TRAFIKOMRÅDET

Som en deli utredningen om länsstyrelsemas roll inom områdenafordon,trafik och infrastmkturhar länsstyrelserna ombetts att besvara antal ett frågor, som utarbetats av konsultföretaget Sinova uppdrag den av särskildautredaren Gunnel Färm. Svar har inkommit från samtliga länsstyrelser utom dei Stockholmsoch Uppsalalän.Företrädare för länsstyrelseni Stockholmslänhar emellertidintervjuatsdirekt genom Sinova försorg. Från Länsstyrelsen i Uppsalalänhar Synpunkter redovisats underhand.

I detföljandelämnas en sammanställning deinkomna av svaren. Sammanställningen ger inte en komplettbild av allade synpunkter som framkommit men väl en bild av de huvudspår som länsstyrelserna lägger ut.

Ll Fungerar ansvarsfördelningen trafikområdet mellan länsstyrelserna och Övriga intressenterkommuner, landsting och trafikverk

Nardet gällerinfrastrukturplaneringen anser länsstyrelserna ansvarsfördelning att och samordningi huvudsakfungerarbra.Förarbetetfinns delsfasta samverkansoch bercdningsgrupper för infrastrukturfrågor t ex planberedningar och kommunikationsråd samt tillfälligt sammansatta projektgrupper förstörre investeringsobjekt.l dessasamverkansgrupper ingårregelmässigt företrädare för kommuner, trafikverk.Iansstyrelsen ochövriga berörda regionalaorgan.

När detgallerLTA-planeringen ansvarsfördelningen är regleradi förordningen om riksvagsplaner planerför länstrafikanläggningar och SFS 1988:1015 med ändringar.l varjelän finns en särskildberedningsgrupp bestående av företrädare för trafikverken.trafikhuvudmännen, länsstyrelsen och kommunerna. Planen fastställs länsstyrelsens av styrelseefter remisstill kommunerna. Enligt flertalet länsstyrelser fungeraransvarsfördelning ochsamordningtillfredsställande se mer under fråga5.

Postadress Besöksadress Telefoni Telefax Postgiro Landsstatshuset 301 86HALMSTAD Hospitalsgatan l 035-132000 035-15 75 12 3 5183-3

130 Bilagor

LANSSTYRELSEN 25 HALLANDSLAN Lansrådet l9.-0-24

På trafiksäkerhetsområdet råderdetoklarhet i ansvarsfördelningen mellan Vägverket och länsstyrelsen. l samband med1991 årslänsförvaltningsrefonn uttaladeregeringen att länsstyrelsen skullefungera som samordnare trafik- av säkerhetsarbctet i länenprop. 1988/8954. Vägverkethar å sin sida ett nationellt för trafiksäkerhctsarbetet. l de flesta länhar k s trafiksakerhetsråd inrättats ansvar meduppgiftatt samordna trafiksäkerhetsarbetet i länen.l dessa ingårregelmässigt företrädareför landsting,kommuner, länsstyrelse, trafikverk och trafiksäkerhetsförbund. Flertalet länsstyrelser uppger att ansvarsfördelningen mellanlänsstyrelserna och Vägverketär otydligoch att detta påverkar trafiksäkerhetsarbetet menligt, Några länsstyrelser har till följd härav valt att nedprioriterasina insatser trafiksäkerhetsområdet.

När det gäller yrkesmässig trafik och körkortsfrågor är ansvarsfördelningen mellan länsstyrelsema ochVägverket regleradoch några större friktioner föreliggerinte, Någralänsstyrelser har emellertid uttalat att de gärna settatt Vägverket varit aktiv i sin nationella samordningsroll. Behov av sådan mer samordning föreligger a vaddet gäller teknikutveckling samt rådoch anvisningarför arbetet. För att råda bot dettahar länsstyrelserna själva tagit och yrkesmässig trafik. initiativ till en samrådsgrupp för körkort

Fungerar den interna organisationen På vilket sätt är sektorsynen ett problem för organisationen Hur skulle länsstyrelserna kunna förbättra sitt arbetssätt

Länsstyrelserna anser genomgående länsstyrelsemas att organisation är väl anpassad för att göra deavvägningar som krävsi infrastrukturplaneringen. Ingen annan myndighethar motsvarande bredd sin kompetens.

Länsstyrelsen har successivt utvecklatdet tvärsektoriellaarbetssättet, a till följd av att regeringeni senare års regleringsbrev betonat vikten av detta. Som nämnts ovan harlänsstyrelserna organiserat tvärscktoriella beredningsgrupper tillfälliga eller permanentaför infrastrukturfrågoma. gällerkunskaper Vad ochmetoder för tvärsektoriellt arbete finnsdock ett ständigtbehov av utveckling,

Hur har länsstyrelserna utövat sin roll som samordnare mellan nationella och regionala intressen Vilka frågor och intressen har fått för stort utrymme Dito för litet

Länsstyrelsen har en dubbelroll när det gällersamordningen mellan nationella och regionalaintressen.För detförstaskall länsstyrelsen företräda statens intresseni denplanering som sker i länen.Fördet andra skalllänsstyrelsen föra framregionensintressen att så dessablir beaktadeiden nationella planeringen.

h:kansltl:na\90fl90l

Bilagor 131

LÄNSSTYRELSEN 35 HALLANDSLAN Länsrådet 1996-06-24

Samordningsrollen utövas framförallt i de samordnings-ochprojektgrupper som länsstyrelsen medverkarisamtgenom utarbetande av planeringsunderlag. Länsstyrelsen har också en naturlig samordningsroll i stratcgiarbete av olika slag som sker länsnivå.

De intressen som senare fått allt större betydelse för infrastrukturplanenngen är natur- och miljövårdsfrågoma. Detta framgår a av det k s RES-uppdraget ochi KomKom-arbetet.

Hur har länsstyrelsenklarat att tillhandahålla sektorövergripande underlagsmaterial Efterfrågas detta material

Samtligalänsstyrelser utarbetar vid behovunderlagsmaterial för kommunernas översiktsplanering. Detta material efterfrågas ävenav trafikvcrkcn.Materialets omfattningoch kvalitet varierar mellandeolika länen. Trafikverken och de konsulterdessaanvänder efterfrågar i första handmaterialavseende natur, miljö, kultunniljö och fysiskplanering.

Hur har länsstyrelsernaklarat sin roll som planmyndighet för LTA

Länsstyrelserna anser sig ha klaratrollen som planmyndighetför LTA ett bra sätt. Någralänsstyrelser ifrågasätter emellertid om intelänsstyrelsen även borde ha ansvaret för medelsförvaltningen, som nu handhas Vägverket. av Somdet nu är får Vägverket en tyngre roll än övrigasektorföreträdare. Någralänsstyrelser anser också att det bör övervägas om inte LTA-planeringenborde utökade medel sättsom föreslås i KomKom-utredningen för länsstyrelserna i Västernorrlands ochJämtlands län.

Använder länsstyrelsen sina resurser ett optimalt sätt

Flertaletlänsstyrelser uppger att infrastrukturfrågoma är ett prioriterat område inom länsstyrelsen, vilket innebär nödvändiga att resurser avsätts. Det betonas att länsstyrelserna intebarautnyttjarkommunikationsdirektörema i arbetetutan den samladeexpertis som finnsinomlänsstyrelsen.

L7 Vilken roll spelar länsstyrelsensstyrelse

De flestalänsstyrelser anger att länsstyrelsemas styrelse visar ettstort intresseför infrastrukturfrågoma. Styrelsen beslutar sålunda alla i större infrastrukturfrågor. VidarefastställsLTA-planeni styrelsen.

hühnslñlenawámlwl

132 Bilagor

LANSSTYRELSEN 4 5 HALLANDS LÄN Länsrådet 1996-0624

Några länsstyrelser har utsett särskilda utskott/delegationer för frågor som rör infrastruktur och/eller regionalpolitiska frågor,

Någralänsstyrelser har ifrågasatthur länsstyrelsemas styrelse utses. Enligtdessa länsstyrelser borde styrelsema regeringen för att undvika en alltför utsesav kraftig bevakning av de kommunalaintressena.

Rena trafikärenden yrkesmässig trafik och körkort är av den arten att demycket sällan behandlas i styrelsen.

lnom vilka områden är det viktigt att utveckla länsstyrelsernas kompetens

Flera länsstyrelser anser att IT-kompetensen bör utvecklasinom länsstyrelsen. Andra anser att EU-kompetensen måsteförstärkas. Blandandrakompetensområden som bör uppmärksammas nämns a metoder för utarbetande av transponckonomiska och samhällsekonomiska kalkyler.

L9 Hur har överflyttningen av Bilregistret inverkat allmänhetens servicegrad

Flertalet länsstyrelser anger att dedagligen får taemot klagomål om den lågatillgängligheten vid Bilregistret i Örebro. Folkringeri sin nödtill länsstyrelserna och frågar dessakan hjälpa till. Detta innebär en onödig belastning länsom styrelsemas växlar.

L10 Hur hanterar länsstyrelserna nödvändig samordning över länsgränserna

Samtliga länsstyrelser redovisar dearbetar att över länsgränsema i olika konstellationer. Gemensamma kommunikationsstrategier har a utarbetats i Västsverige S, N, O. R ochP län ochi sydlänen E, G, H, K, Loch M län. Det länsövergripande samarbetet betraktas somen naturligdel i arbetet medhänsyn till att vägar ochjärnvägar oftast sträckersig genom fleralän. Någotproblem medlänsöverskridande samarbete anses föreligga.

Framtidsfrågor

EU-medlemskapet anses genomgående hamedfört en ny dimension i länsstyrelsemas arbete. Kommunikationsfrågoma utgör härvidinget undantag.

h:kansl|Iena\9606l90l

SOU 1996: 142 Bilagor 133

LÄNSSTYRELSEN 55 HALLANDS LÅN Länsrådet 1996-06-24

Närdet gäller lT ser länsstyrelserna en stor framtidapotentialför informationsspridningoch infonnationsinhämtning.några l länhardet bildatssärskilda samverkansgmpper för lT-frågor, oftamed företrädareför länsstyrelserna, högskolan, kommunerna, landstinget ochnäringslivet.l några länharstrategier

för infrastrukturen lT-områdetutarbetats.

Råd/förväntningar

Många länsstyrelser framhåller vikten av att länsstyrelsemas samordningsroll infrastrukturområdet bibehållsochförstärks.Dettvärsektoriellaarbetssättet innebär länsstyrelsema att harmycketgodaförutsättningar att hantera dessa frågor ett för samhälletoptimaltsätt.lngen annan organisationkanersätta länsstyrelsen detgäller när att väga samman motstående intressen.

Några länsstyrelser föreslår att LTA-ramama utvidgas sätt som föreslås i KomKom.Detbör varaupp till beredningsgruppen för LTA att besluta om fördelningen mellan underhålls- och investeringsåtgârder.

Som ett alternativtill LTA-planeringenföreslårnågralänsstyrelser läns- att styrelsema bör en uttaladroll som beställare infrastrukturinvesteringar. av Dettaskullekunnaske genom att länsstyrelserna fårtill uppgift att samordna regionala och lokala intresseni en länsplan för infrastruktur trafikområdet. Dessaplanerskullesedanläggastill grundför infrastrukturbeställningar. Pådetta sätt skullelänsstyrelsemas roll som regeringens kommunikationsdepanementets företrädareförstärkas.ldagverkardet somom kornmunikationsdepartemcntet hellreverkar genom trafikverken.För ett ökatinflytande över infrastrukturinvesteringarna talardetfaktum att huvuddelen dettotalatrafikarbetetsker av lokal ochregional nivå.

Ansvaretför trafiksäkerhetsarbetet måstetydliggöras. Nuvarande oklarheterleder till dubbelarbete ochineffektivitet. Några länsstyrelser ifrågasätter läns- om styrelsernaskallhakvarsinsamordningsroll.

Någralänsstyrelser betonarbetydelsen av ökad långsiktighet och stabiliteti trafiplaneringen.

h:kan:Irlena\9606 1901

134 Bilagor

OBSERVATIONER OCH FÖRSLAG FRÅN Bilaga 5 OMVÄRLDSANALYS, INTERN ANALYS SAMT HEARING Vid hearingen redovisades en preliminär analys av intervjumaterialet. Deltagarna lämnade synpunkter på denna analys och bidrog med förslag till åtgärder. Detta material redovisades vid avstämningsmötet med LARFT den 25 juni.

1 Vad är egentligen problemet Länsstyrelserna lst har en dubbelroll som förvirrar. Är lst regeringens förlängda arm eller företräder lst de regionala intressena Sektorisering och centralisering är den svenska sjukan. Nu driver 60 generaldirektörer sin sektorspolitik. Pengarna fördelas enligt sektorsambitioner som inte vägs ihop med regionalpolitiska ambitioner. och vad är kommunernas ansvar Är statens lsts roll att Vad är statens ansvar agera regionalt Det finns inget centralt verk för infrastrukturlrágor. De lokala politiska besluten överprövas av tjänstemän pá juridiska och tekniska grunder. Motstridiga trafikpolitiska delmål. Helhetssyn saknas. Hur stor är konflikten mellan trafikplanering och samhällsplanering Verksamhetsansvaret har kommit bort. Förslag: Medelstilldelning på längre sikt och med helhetssyn. Kraftfulla regionala aktörer med mandat och kompetens. Kvalitativt förstärkt lst eller annat forum

Sinova.

Man mentlmnsult;

Bilagor 135

2 Roller Staten saknar affärsidé för lst. Någon måste statens acceptans att ansvara för den regionala transport- och trafikplaneringen. Fel att trafikverken både är beställare och själva följer upp sin verksamhet. Lst fastställer mäl som de inte kan påverka. Kommuniken lyssnar mer på trafikverken än pá lst. Dra ned länsadministrationentill förmån för kommunerna.Lst ska ägna större kraft än idag att se till hur kommunerna använder de statliga pengarna. Lägg alla regionövergripandefrågor på länsstyrelsen: infrastruktur, länstrafik, kultur. turism osv. Det behövs en statlig regional samordning men behövs en styrelse över länet - Inga skäl ändra ansvaret för yrkestrafik, körkort, fordonsskattoch bilregistret. Förslag: Skapa en jämbördig motpart till sektorsintressena. Regeringen maste vara tydlig med vad den vill med lst. Förstärk lsts roll som länk mellan trafikverken. Ge lst större del av investeringsmedlen.

3 Samordning Lst har ingen politisk plattform. inget mandat och inga pengar. ändå ska lst samordna. Åtgärderna medlen via trafikverken eller landstinget. styrs av Samordningen mellan trafikverken sköter verken bra själva. Lst har svårigheter att samordna över länsgränserna. Lst har en viktig roll när det gäller samordningen mellan trafikverken och över kommungränsema. Samordnade tillsyner möter svagt intresse från lst.

Silxova.

Mana mentluznxulrør

136 Bilagor

på central nivå utvecklas. Yrkestrafik samspel Miljöfrágorna integreras i den interna lst-processen. Tratikverkens olika regionindelningar samordnas. Kortare planeringshorisont än 10 år för vissa åtgärder. Gemensamma lT-hjälpmedel, t ex GIS. samarbetskulturen vägverk länsstyrelser körkort, yrkestrafik. Utveckla -

4 Trafiksäkerhet Sedan W tog över traiiksâkerhetstrágomahar Ists roll blivit mycket konstig. Lst saknar stynnedel. Lsts förslag blir bara skrivbordsprodukter. mycket obetydlig roll inom trafiksâkerhetsarbetet. Det är polis, W och Lst spelar en kommuner som verkar genom traiiksäkerhetsrádet. Det görs många utredningar, men sen händer inget. trafiksäkerhetsarbetet âr nätverksorienterat. Flera aktörer och intressenter Det nya än lst söker sina roller. Det finns samband mellan ansvaret för yrkestrafik och trafiksäkerhet. Eåälâg; Lst bör inte ha något samordningsansvar för trafiksäkerheten.

5 Lânstrafikanlâggnlngar Politiker är bypolitikef och det märks i LTA. Pengarna ska fördelas rättvist, inte effektivt. för tungt. Det är inte klokt att W har sektoransvar för kollektivtrafik Ws syn väger på väg. Om Banverket fick hela ansvaret för LTA-nâtet, skulle det verkligen blir en upprustning. Fördelning av resurser är för plottrig.

Sinova.

Managnnmrinnrulter

Bilagor 137

Prioriteringar mellan väg och järnvägar ska göras regionalt. Får man pengarna måste man själv ta ansvar. Det är uppenbart att om lst ska ha ansvaret för LTA-planen så måste ansvaret klargöras och utökas till att omfatta alla insatser som görs på det regionala statliga väg- och järnvägsnätet. Förslag: Länspotter nuvarande LTA + anslag av investeringskaraktär. Använd nuvarande LTA-beredningsgrupper för beredningen av fördelningen nya länspotterna. Se över riks- och länsvägsindelningen. Förbättra samordningen med järnvägsinvesteringarna.

6 Vad behöver länsstyrelserna bli bättre på Att ta fram argument och samhällsekonomiska bedömningar, t ex näringslivets vinster av jämvägsinvesteringar. Lyssna på kommunerna och inte skriva historiebokensjälv. Lst är bra pá utredningar, men dåliga på att följa upp. Lst har mycket pengar att göra utredningarför tar fram en massa ambitiösa trafikpolitiska program, men frågan är hur kraftfullt man kan agera. Lst skall vara stödjande projektledareoch inte byrákrater. Lst behöver lära sig mer om näringslivets förutsättningar. Lst är alldeles för mycket generalister. Lst skulle kunna ta ett mer aktivt grepp om framtidsfrágoma. Driva pá, ta initiativ. Utvidga samarbetet med trafikverken. Utveckla lT-kompetens.

Sirxova.

Managzmtntzønxulrn

138 Bilagor SOU 1996: 142

"r : Bättre förmåga att prioritera. Högre kompetens och resurser att ta fram planeringsunderlagför alternativa inriktningsbeslut. Sika nyttjas regionalt. Länsrådsberedning på lst. Samspel Kommuniken lst ökas. utvärderingar på trafikområdet.

7 Det viktigaste LÄRFT kan bidra med Att lst får ett tydligt om det blir större eller mindre är inte lika viktigt. ansvar väldigt olika. Varför finns det ingen styrning och samordning av lst Sätt Lst agerar dem under luppen då och då, så att de inte drar iväg som landstingen. Ge underlag för att forma en lst-organisation som klarar samordning. Hur hantera regional förankring av investeringarna en Fokusera pá planeringsprocessen. Andra regelverket. Borra i LTA-processen. Lägg pengar i påsen och se över formerna för mer samverkan. Kartlägg vem som beslutar om vad. Ett ansvarigt regionalt tralikorgan måste tillskapas. Klargörande av rollerna i trafiksåkerhetsarbetet. medel för LTA samt ökat intresse och ökad förankring. Två Utökat ansvar och nivåer räcker: nationell plan och länsplan.

BISL lo

min 5

wübâøv

Silxova.

Mu nagtmmt :mm m

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. 26.Ny kursi trañkpolitiken Bilagor. + K. . - Samverkansmönster i svenskforsknings- .En strategiför kunskapslyft ochlivslångtlärande. . finansiering. U, U.

Fritid i förändring. 28.Det forskningspolitiska landskapet i Norden . Omkönochfördelning fritidsresurser. av C. 1990-talet, U,

Vembestämmer vad EU:sinternaspelreglerinför 29.Forskning ochPengar.U. . regeringskonferensen 1996.UD. 30.Borgenärsbrotten översyn ll kap, - en av Politikomráden underlupp.Frågor om EU:sförsta brottsbalken. Fi. . pelareinfor regeringskonferensen 1996.UD. 3 .Attityderochlagstiftning i samverkan

Ettår medEU.Svenska statstjänstemäns + bilagedel. C. . erfarenheter arbeteti EU.UD. av 32.Mössochmänniskor. Exempel bra Av vitalt intresse.EU:sutrikes-och lT-användning blandbarnochungdomar. SB. . säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. 33.Banverkets myndighetsroll K. m.m. Batterierna en laddadfråga.M. 34,Aktivarbetsmarknadspolitikexpertbilaga. + A. . - Omjärnvägens traftkledning m.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister . 10.Forskningför varvardag,C. DNA-register. Ju. .EU-mopeden Ålders- ochbehörighetskrav för 36.Högskola i Malmö.U.

tvá-ochtrehjuligamotorfordon. K. 37.Sveriges medverkan i FN:sfamiljeår.S.

.Kommunerochlandsting medbetalnings- 38,Nationalstadsparker. M. svårigheter. Fi. 39.Rapportfränklimatdelegationen 1995.

13.Offentligdjurskyddstillsyn. Jo. Klimarrelaterad forskning.M.

14 Budgetlag regeringens befogenheter 40.Elektronisk dokumenthantering. Ju. . finansmaktens omrâde.Fi. 41.Statens maritimaverksamhet. Fö.

.Unionfor bådeöstoch väst. Politiska, rättsliga 42.Demokrati och öppenhet. Om folkvaldaparlament

ochekonomiska aspekter EU:ssjätte av ochoffentlighet i EU. UD.

utvidgning.UD. 43.Jämställdheten i EU.Spelregler och .Förankring och rättigheter. Omfolkomröstningar, verklighetsbilder. UD.

utträdesrâtt, medborgarskap ochmänskliga 44, Översyn av skatteflyktslagen.

rättigheter i EU, UD. Reformerat förhandsbesked, Fi. 17,Bättretrafikmedväginfonnatik. K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen. Ju.

l8. Totalförsvarspliktiga m95.Förslag om jobb/studier 46.Enskilda vägar. K.

eftermuck,bostadsbidrag, dagpenning, 47.Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för

försäkringar.Fö. individochlokalsanthälle. U.

.Sverige,EUochframtiden.EU96-kommitténs 48.Shaping Sustainable Homesin an Urbanizing bedömningar inför regeringskonferensen 1996. World.Swedish NationalReportfor Habitatll. N.

UD. 49.Reglerför handel medel. N. 20.Samordnad rollfördelning inomtekniskforskning. Förbud allmänplats Ju. . motvapen m.m. U 5l. Grundläggande dragi arbetslöshetsförsäkenny 2 Reform och förändring. Organisation och ring alternativochförslag.A, . verksamhet vid universitet ochhögskolorefter 52.Precisering handelsändamálet av i detaljplan.M. 1993årsuniversitets- ochhögskolereform. U. 53, Kalkning sjöarochvattendrag.M. av 22.Inflytande riktigt Omelevers rätt till 54.Kooperativamöjligheter i storstadsomráden. inflytande,delaktighet och ansvar. U. 55.Sverige,framtidenochmångfalden. A. 2b Kartläggning ochanalys denoffentligasektorns av Påväg mot egenföretagande. A. . . upphandling av varor ochtjänstermed 55.Vägar i Sverige. A. miljöpåverkan. N. - 56.Hälften vorenog om kvinnoroch män pá - 24.FrånMaastricht till Turin.Bakgrund ochövriga 90-talers arbetsmarknad. A.

EU-länders förslagochdebattinför. 57.Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst.Fi.

regeringskonferensen 1996.UD. 58,Finansieringen av det civila försvaret.Fö. 25.Frånmassmedia till multimedia att digitalisera svensktelevision.Ku.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikens kunskapsgrund, Utvecklad samordning inomdet civilaförsvaret utifrån . En principdiskussion och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, EU 96-kommitténs erfarenheter. UD. överväganden och förslag. Fö. 60.Miljö och jordbruk. OmEU:s miljöregleroch 87. Tredimensionell fastighetsindelning. Ju. utvidgningens effekter den gemensamma 88. Kameraövervakning. Ju. jordbrukspolitiken. UD. 89.Samverkan mellan högskolan ochde småoch 6 ,Olikaländer olikatakt. Om flexibel integration medelstora företagen. N. och förhållandet mellan stora ochsmå stater i EU. 90. Sammarthållet studiestöd, U. UD. 91.Denprivata vårdens omfattning och framtida 62.EU, konsumenterna och maten ersättningsformer översynav En de nationella - Förväntningar och verklighet.Jo. taxorna för läkare och sjukgymnaster. S. - 63.Medicinska undersökningar i arbetslivet. A. 92.IT i miljöarbetet. M. 64. Försäkringskassan Sverige Översyn av 93. Ny yrkestrañklagstiftning, K. - Socialförsäkringens administration. 94.Nationell teleadresskatalog. K. 6 ,Administrationen av EU:s jordbrukspolitik 95. Botniabanan, K. i Sverige.Jo. 96. Strukturförändring och besparing. 66.Utvärderat personval. Ju. En uppföljning av genomförda förändringar 67, Medborgerlig insyni kommunala entreprenader. inom försvarsmaktens ledningsorganisation. Fö. Fi. 9l Effektivare försvarsfastigheter folkbokföringsfrågor. Fi, , 68.Några Utvärdering aven refonn. Fö. 69.Kompetens och kapital + bilaga. N. 98,Vem styr försvaret Utvärdering av 70. Samverkan mellan högskolan och näringslivet. N. effekterna LEMO-reformen. Fö. av 7l. Lokal demokratioch delaktighet i Sveriges städer 99. Avvecklingmed inlärning, Erfarenheter från och landsbygd. ln. LEMO-reformens avveckling av personal. Fö. 72. Rättspsykiatriskt forskningsregister, S. 100.Ettnyttsystem för skattebetalningar. DelA. 73.Svensk kärnteknisk tillsynsverksamhet, Ettnyttsystem för skattebetalningar. DelB. Volym1 En granskning. M. Författningsförslag, författningskommentarer 73.SwedishNuclear Regulatory Activities. ochbilagor. Fi. Volumel An Assessment. M. 10 .Kärnavfall teknikochplatsval. KASAMs - - 74. Svensk Kärnteknisk tillsynsverksamhet. yttrandeöver SKBsFUD-Program 95, M. Volym 2 Faktaredogörelser. M. 102.TUFF Teckenspråksurbildning för föräldrar. U. - - 74.SwedishNuclear Regulatory Activities. l03. Miljöbalken. skärpt En och samordnad Volume 2 Descriptions. M. miljölagstiftning för en hållbar utveckling. - 75.Värdeni folkhögskolevärlden. U. Del l och M. 76.EU:s regeringskonferens procedurer, aktörer, 104. Konsumentskydd på elmarknaden. C. formalia. Sammanfattning av ett seminarium i 105.Att främja donationer till universitet april 1996.UD. och högskolor. U. 77.Utländska försäkringsgivare med verksamhet i 106.EUoch Sverige från Kiruna till Malmö, - Sverige.Fi. Sammanfattning av fyra regionala möten 78.Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning 1995-96.UD. och finansiering. N. 107.Union utan gränser konsekvenser. möjligheter, - 79. Översyn av revisionsreglerna. Fi. problem. Sammanfattning av ett seminarium i 80.Viktigt meddelande. november 1995.UD, Radiooch TV i Krisoch Krig. Ku. 108.Konsumenterna och miljön. C. 81.Skyddför sparande i sparkasseverksamhet. Fi. 109Frånåkerlotter till Paradis ett delbetänkande . - 82.En översyn av luft-sjö-och spårrrañkens från Utredningen om universitetsfastigheter m.m. tillsynsmyndigheten K. angående överlåtelser och tomträttsupplátelser av 83.Allmänt pensionssparande. vissa högskolefastigheter. Fi. 84. Ekobrottsforskning. Ju, 110.Införett Svensktkulturnät IT och framtiden - 85.Egon Jönsson en kartläggning av lokala sam- inom kulturområdet. Ku. verkansprojekt inom rehabiliteringsområdet. S.

Statens offentliga utredningar

1996 Kronologisk förteckning

.Bevakadövergång. Åldersgränser för 137.Kommunalförbund ungaupp och gemensam nämnd till 30är. C tvåformerför kommunal samverkan. ln. 112.Integrering miljöhänsyn av inomdenstatliga 138.Ny behörighetsreglering pa hälso-ochsjukvardens förvaltningen. M. områdem.m. 113,Enallmänochaktivförsäkringvidsjukdomoch 139.Skattpáavfall.Fi. rehabilitering. Del 1 och S. 140.KO:sbiträde enskilda. ln. ll4. Enkörkortsrefonn. K. l4l. Vårdavgifter vid rättspsykiatrisk vård,m.m. .Barnkonventionen ochutlänningslagen. 142.Länsstyrelsernasi roll infrastrukturplaneringen. K. 116.Artikel6 i Europakonventionen ochskatteutredningen. Fi. 117.Expertrapponer fränSkatteväxlingskommitlén. Fi. 118.StationStockholm Nord.K. ll9. Lättnadi dubbelbeskattningen av mindreföretags inkomster.Fi. 120.Högskolan i Malmö slutbetänkande. U. - .Spár,miljö ochstadsbildi centrala Stockholm. K. 122.Kunskapssyn ochsamhällsnytta i hantverkscirklar ochhantverksutövande. U. 123.iakttagelser ochförslagefteromstruktureringen av försvaretsledningochstöd.Fö. l24.Miljö för en hållbarhälsoutveckling. Betänkande. Förslag till nationellt handlingsprogram. Bilaga Miljörelaterade hälsorisker. Bilaga Aktörerochverktygi miljöhälsoarbetet. S. 125.Drogeri trafiken.Ju. 126.Dopingi folkhälsoperspektiv. DelA ochDelB. .Folkbildningens institutioner. U. 128.Skyddet kulturmiljön. av Enöversyn av kultunninneslagens bestämmelser byggnader om ochkultunniljöer,prästgárdar, kyrkstäder och ortnamn. Ku. 129.Denkommunala självstyrelsen ochgrundlagen. ln. 130.Detväkulmrema. Rapporter KlausRichard av Böhme,BoHuldt,Carl-Einar Stálvant samt Kent Zetterberg. Bilagormedunderlagsmaterial till UTFÖR:sslutbetänkande SOU1996:123. Fö. 13 Externvärdering hot av och fömiága. Bilagormed . underlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande SOU1996:123. Fö. 132.Det stora ochsnabba greppet. OmLEMO-reformens metoder ochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande SOU1996:123. Fö. l33.Jämställd värd.Olikavärd likavillkor. 134.Jämställd vard.Möteni värden ett ur tvärvetenskapligt perspektiv. 135.Fibromyalgi ochDuchennes muskeldystrofr, Kunskapsläge ochbehov framtidaFoU. av 136.Effekter EU:sjordbrukspolitik. av Jo.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen EU:sregeringskonferens procedurer, aktörer, formalia. Sammanfattning av ett seminarium i Möss och människor. Exempel bra april 1996.76 lT-användning blandbarnochungdomar. 32 EU och Sverige - från Kirunatill Malmö.

Justitiedepartementet Sammanfattningfyra regionala av möten

1995-96.106 Kriminalunderrättelseregister Union utan gränser konsekvenser, möjligheter, DNA-register.35 problem. Sammanfattning av ett seminarium i Elektronisk dokumenthantering. 40 november 1995. 107 Presumtionsregeln iexpr0priationslagen.45

Förbud motvapen pa allmän plats m.m. 50 Försvarsdepartementet

Utvärderat personval. 66 Totalförsvarspliktiga m95. Förslagom jobb/studier Ekobrottsforskning. 84 eftermuck bostadsbidrag, dagpenning, Tredimensionell fastighetsindelning. 87 försäkringar. 18 Kameraövervakning. 88 Statens maritimaverksamhet. 41 Drogeri trafiken.125 Finansieringen det av civila försvaret. 58

Utrikesdepartementet Utveckladsamordning inomdetcivilaförsvaret

ochfredsräddningstjänsten. Kartläggning, Vembestämmer vad EU:sinternaspelreglerinför överväganden och förslag.86 regeringskonferettsett 1996.4 Strukturförändring besparing. och Politikotnrádett underlupp.Frågor om EU:sförsta Enuppföljning genomförda av förändringar pelare inför regeringskonferensen 1996.5 inomförsvarsmaktens ledningsorganisation. 96 Ettår medEU.Svenska statstjänstemäns Effektivareförsvarsfastigheter erfarenheter arbetet av i EU. 6 Utvärdering aven reform. 97 Av vitaltintresse. EU:sutrikes och Vem styr försvaretUtvärdering av säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. 7 effekternaav LEMO-reformen. 98 Unionför bade öst och väst. Politiska,rättsliga Avveckling med inlärning.Erfarenheter från och ekonomiska aspekter EU:ssjätte av LEMO-reforrnens avveckling av personal. 99 utvidgning.15 iakttagelser förslagefteromstruktureringen och av Förankring ochrättigheter.Omfolkomröstningar försvarets ledning ochstöd. 123 utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga Detvâkulturerna. Rapporter KlausRichard av rättigheter i EU. 16 Böhme,BoHuldt, Carl-Einar Stálvant samt Kent Sverige,EUochframtiden.EU 96-komtnitténs Zetterberg. Bilagormedunderlagsmaterial till bedömningar inför regeringskonferensen 1996.19 UTFÖR:s slutbetänkande SOU1996:123. 130 FranMaastricht till Turin. Bakgrund och övriga Externvärdering hotochförmåga. av Bilagormed EU-länders förslagochdebattinför underlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande regeringskonferensett 1996.24 SOU1996:123. 131 Demokrati ochöppenhet. Om folkvaldaparlament Det stora ochsnabba greppet. OmLEMO-reformens och offentlighet i EU. 42 metoder ochresultat. Bilagor med underlagsmaterial Jämstâlldheten i EU. Spelregler och till UTFÖR:s slutbetänkande SOU1996:123. 132 verklighetsbilder, 43

Europapolitikens kunskapsgrund. Socialdepartementet

Enprincipdiskussion utifrân Sveriges medverkan i FN:sfamiljeár. 37 EU 96-k0mmitténs erfarenheter. 59 Kooperativa möjligheteristorstadsomräden. 54 Miljö ochjordbruk. Om EU:smiljöregleroch Försäkringskassan Sverige Översyn av utvidgningens effekter dengemensamma - Socialförsäkringens administration. 64 jordbrukspolitiken. 60 Rättspsykiatriskt forskningsregister. 72 Olika länder olika takt. Omflexibelintegration - Allmänt pensionssparande. 83 ochförhállattdet mellan stora ochsma stater i EU. EgonJönsson - en kartläggning lokala av 1611 samverkansprojekt inomrehabiliteringsomrádet. 85

Statens

offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Denprivatavårdensomfattning ochframtida Någrafolkbokföringsfrágor. 68 ersättningsformerEnöversyn denationella - av Utländska försäkringsgivare medverksamhet i taxorna för läkareochsjukgymnaster. 91 Sverige.77 Enallmänochaktivförsäkring vid sjukdomoch Översyn av revisionsreglerna. 79 rehabilitering. Del l och 113 Skyddför sparande i sparkasseverksamhet. 81 Barnkonventionen ochutlänningslagen. 115 Ett för skattebetalningar. nytt system Del A, Miljö för en hållbarhälsoutveckling. Ett för skattebetalningar. nyttsystem Del B. Betänkande. Förslag till nationellt handlingsprogram. 124 Författningsförslag, författningskomnientarer Bilaga Miljörelaterade hälsorisker. 124 ochbilagor,100 Bilaga Aktörerochverktygi miljöhälsoarbetetf Frånäkerlottertill Paradis ett delbetänkande - 124 frånUtredningen universitetsfastigheter om m.m. Dopingi folkhälsoperspektiv. DelA ochDelB. 126 angående överlåtelser ochtomträttsupplåtelser av Jämställd vård.Olikavård likavillkor.133 vissahögskolefastigheter. 109 Jämställd vård.Möteni vården ur ett Artikel 6 i Europakonventionen ochskattetvärvetenskapligt perspektiv. 134 utredningen. 116 Fibromyalgi ochDuchennes niuskeldystroñ. Expertrapporter frånSkatteväxlingskotttmittén. 117 Kunskapsläge ochbehov framtidaFoU.135 av Lättnadi dubbelbeskattningen mindreföretags av Nybehörighetsreglering hälso- och sjukvårdens inkomster.119 område m.m. 138 Skattpåavfall.139 Vårdavgifter vid rättspsykiatrisk vård, m.m, 141 Utbildningsdepartementet Kommunikationsdepartementet Den nya gymnasieskolan hurgårdet 1 Omjärnvägens trafikledning m.m. 9 Samverkansmönster i svenskforskningsfinansiering. EU-mopeden. Ålders ochbehörighetskrav för 121 två-ochtrehjuligamotorfordon.11 Samordnad rollfördelning inomtekniskforskning. Bättretrafikmedväginfomiatik.17 1201 Ny kursi trafikpolitiken Bilagor,26 + Reformochförändring.Organisation ochverksamhet Banverkets myndighetsroll m.m. 33 vid universitet ochhögskolor efter1993års Enskilda vägar. 46 universitets- ochhögskolereform. 21 Enöversyn luft-sjö-ochspártrañkens av inflytande riktigt Omelevers rätt till tillsynsmyndigheter. - 82 inflytande,delaktighet och 22 ansvar. Ny yrkestrañklagstiftning. 93 Enstrategiför kunskapslyft livslångt och lärande.27 Nationellteleadresskatalog. 94 Detforskningspolitiska landskapet i Nordenpå Botniabanan. 95 l990-talet.28 Enkörkortsrefonn 114 ForskningochPengar.29 StationStockholmNord.118 Högskola i Malmö.36 Spår,miljö ochstadsbildicentralaStockholm. 121 Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för Länsstyrelsemas roll i infrastrukturplaneringen. 142 individochlokalsamhälle. 47 Värdeni folkhögskolevärlden. 75 Finansdepartementet Sammanhållet studiestöd. 90 Kommuner ochlandstingmedbetalnings- TUFF Teckenspråksutbildning för föräldrar.102 svårigheter. 12 Att främjadonationer till universitet Budgetlag regeringens - befogenheter på ochhögskolor. 105 ftnansmaktens område.14 Högskolan i Malmö slutbetänkande. 120 - Borgenärsbrotten översyn - en av kap. Kunskapssyn ochsamhällsnytta i hantverkscirklar brottsbalken. 30 ochhantverksutövande. 122 Översyn skatteflyktslagen. av Folkbildningens institutioner. 127 Refonnerat förhandsbesked. 44 Pensionssarnordning för svenskar i EU-tjänst.57 Medborgerlig insyni kommunala entreprenader. 67

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet Konsumentskyddelmarknaden. pá 104

Konsumenterna ochmiljön, 108 Offentligdjurskyddstillsyn. 13 Bevakad övergång. Åldersgränser till EU, konsumenterna ochmaten för ungaupp 30ár. 111 4 Förväntningar ochverklighet.62 Administrationen av EU:s jordbrukspolitik Inrikesdepartementet i Sverige.65 Effekter EU:sjordbrukspolitik. 136 Lokaldemokratiochdelaktighet i Sveriges städeroch av landsbygd. 71 Arbetsmarknadsdepartementet Denkommunala självstyrelsen ochgrundlagen, 129

Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga. 34 Kommunalförbund och gemensam nämnd - + Grundläggande tvâformerfor kommunal samverkan. 137 dragi enny arbetslöshetsförsäkring alternativochförslag.51 KOzsbiträde enskilda. 140

Sverige,framtidenochmångfalden. 55 Miljödepartementet Pa vägmot egenföretagande. 55 Vägar i Sverige.55 Batterierna - en laddadfråga, 8

Hälften kvinnorochman Nationalstadsparker. 38 vorenog om - 90-talets arbetsmarknad. 56 Rapport frånklimatdelegationen 1995.

Medicinska undersökningar i arbetslivet, 63 Klimatrelaterad forskning.39

Precisering av handelsändamálet i detaljplan. 52 Kulturdepartementet Kalkning sjöarochvattendrag av 53

Fránmassmedia Svenskkärnteknisk tillsynsverksamhet. till multimedia w digitalisera television.25 Volym 1 Engranskning. 73 att svensk - Viktigt meddelande, SwedishNuclearRegulatory Activities,

RadioochTV i Kris och Krig, 80 Volume 1 An Assessment. - 73 Inför Svenskt Svensk kärnteknisk tillsynsverksamhet. ett kulturnät lT ochframtiden inomkulturomrádet. 110 Volym2 A Faktaredogörelser. 74

Skyddet kulturmiljön. SwedishNuclearRegulatory Activities. av Enöversyn av Volume2 Descriptions, 74 kulturminneslagens bestämmelser byggnader om kultunniljöer, lT i miljöarbetet. 92 och prästgárdar, kyrkstäder och 128 Kärnavfall teknikochplatsval.KASAMS ortnamn. yttrandeöver SKBsFUD-Program 95. 101

Näringsdepartementet Miljöbalken.En skärpt ochsamordnad

miljölagstiftning för en hållbar utveckling. Kartläggning ochanalys denoffentligasektorns av Del 1och 103 upphandling avvaror och tjänster med Integrering miljöhänsyn av inom den statliga miljöpåverkan. 23 förvaltningen. 112 Shaping Sustainable Homes an Urbanizing

World.Swedish NationalReportfor Habitat 48 11. Reglerför handelmedel. 49

Kompetens kapital bilaga. och + 69

Samverkan mellanhögskolan näringslivet. och 70

Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning och

ñnansiering. 78

Samverkan mellanhögskolan ochdesmåoch

medelstora företagen. 89

Civildepartementet

Fritid förändring. i

Om könoch fördelning fritidsresurscr. av 3

Forskning för vårvardag.10

Attityder och lagstiftning i samverkan

+ bilagedel,31

FRITZES

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX: 08-20 50 21, TELEFON: 08-690 91go ISBN 91-38-20385-5 ISSN 0375-250X