Länsstyrelsernas roll i trafik- och fordonsfrågor : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Länsstyrelsernas roll i trafik- och fordonsfrâgor

SIM 1997:6 slutbetänkande av Länsstyrelse- och traflkutredningen

/rh

l

Statens offentliga utredningar

l 997 6 :

Kommunikationsdepartementet

Länsstyrelsernas roll

i trafik- och fordons-

frågor

Slutbetänkande Länsstyrelse- och trafikutredningen

av Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningzir av SOU och Ds svarar Fritzes. Offentliga Publikationer. uppdrag Regeringskansliets törvaltnittgskontor. av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara pâ remiss. Hur och Varför. Statsrádsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara pâ rentiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

REGERIGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20489-4 1997 ISSN 0375-25OX Stockholm

Till statsrådet och chefen for

Kommunikationsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 21 december 1995 chefen för Kommunikationsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av länsstyrelsernas roll inom områdena fordon, trafik och infrastruktur. Som särskild utredare förordnades den 27 februari 1996 generaldirektör Gunnel Färm. Som experter förordnades den 16 april 1996 länsråd Stig Modig. kansliråd Astrid Nensén Uggla, hovrättsassessor Brita Saxton, departementssekreterare Pär Westerberg och länsråd Erik

Österberg. Den 22 oktober entledigades departementsråd Brita

Saxton som expert. Samma dag förordnades kansliråd Lennart Renbjer expert till utredningen. som Till sekreterare förordnades den 18 mars 1996 civilingenjör Tina Linnakivi. Den 16 september 1996 förordnades vidare kammarrättsassessoi Ewa Hagard Linander och civilekonom .lohan Hallin sekreterare. som Genom beslut den 18juli 1996 har regeringen förlängt tiden för redovisning av dela och slutbetänkandet till den 15 oktober 1996 resp. den l februari 1997. Utredningen har antagit namnet Länsstyrelse- och trañkutredningen. Utredningen har tidigare lämnat delbetänkandet Länsstyrelsernas roll i infirastrukturplaneringen SOU 1996:142.

Länsstyrelse- och trañkutredningen överlämnar härmed sitt slutbetänkande Länsstyrelsernas roll i trafik- och fordonsfrågoi . Utredningens uppdrag är härmed slutfört. Stockholm ijanuari 1997 Gunnel Färm Tina Linnakivi Ewa Hagard Linander Johan Hallin

Sammanfattning

Mitt uppdrag har varit att göra översyn länsstyrelsernas roll en av inom fordons-, trafik- och infrastrukturområdena. l delbetänkandet

Länsstyrelsernas roll i infrastrukturplaneringen SOU 1996:142

presenterade jag förslag till hur länsstyrelsernas roll i infra-

strukturplaneringen kan göras tydligare och hur länsstyrelserna

ett bättre sätt kan bidra till förverkligandet de trañkpolitiska av målen. l detta slutbetänkande lägger jag fram förslag till hur länsstyrelsernas roll i planeringen kollektivtrafik och av trafiksäkerhet kan göras tydligare. Jag lägger också fram olika

förslag till hur körkorts- och yrkestrañkfrågorna kan handläggas.

Jag redovisar dessutom kort utfallet av överföringen bilregisterav och fordonsskatteverksamheterna till Vägverket respektive

skatteförvaltningeit.

Under utredningens arbete har genomgång avslutade och en av

pågående Litredningar samt förslag området gjorts.

Utvärderingen av länsstyrelsernas nuvarande roll inom trañkområdet, jag lät göra i början utredningen, utgör som av också en del av underlaget för slutbetänkandet.

roll inom trafiksäkerhet och

Länsstyrelsernas

kollektivtrafik

Trafiksäkerhet

Jag föreslår att samordningiirollen trafiksäkerhelsarberer på

av

regional nivå skall ligga på respektive trajikverk/myndighel. Den samordningsroll länsstyrelserna haft sedan den l juli

som l99l upphör. Länsstyrelserna föreslås i fortsättningen vara en flera viktiga aktörer i trafiksäkerhetsarbetet, bl.a. som samav

manhållande den trafikslagsövergripande länsplanen, enligt

av 1996/97253 lnfrastrukturinriktning för

regeringens proposition framtida transporter, samt länets högsta polismyndighet.

som

Tiden efter det länsstyrelserna fick samordningsrollen för att trafiksäkerhetsarbetet har präglats att riksdag och regering i av omgångar fattat beslut ändrad strategi för trafiksäkerhetsolika om arbetet. Strategin går att peka ut ett fåtal huvudaktörer ut området och tydliggöra och befogenheter. Vägverket, ansvar polisen och kommunerna har pekats ut huvudaktörer för det som nationella trafiksäkerhetsarbetet vägarna. Vägverket har idag samlat s.k. sektorsansvar, för utett ansvar, vecklingen inom vägtransportsystemet och ett för att trafikansvar säkerhetsarbetet bedrivs resultatinriktat inom hela området. Jag finner det logiskt koppla ett resultatansvar med ett att samman för samordna de insatser krävs för att uppställda ansvar att som mål skall nås. Mot den bakgrunden är det naturligt för mig att förelänsstyrelsernas samordningsansvar för trafiksäkerheten slå att vägar förs över till Vägverket. Även de övriga trafikverken har i likhet med Vägverket ett samlat för respektive transportslags effekter mot de trafikansvar politiska målen. Jag bedömer att motsvarande resonemang som bör kunna tillämpas dessa verk. Därigenom kommer ovan även

samtliga trafikverk att som en del i sektorsansvaret också ha ett ansvar för den samordning av trafiksäkerhetsarbetet som krävs för att de trafikpolitiska målen skall kunna nås i så stor utsträckning som möjligt.

För att stödja länsstyrelserna i deras arbete med vägvalsstyrningsfrågorna och förhöja kvalitén de lokala trafikföreskrifter som avser transporter farligt gods, föreslår jag av att Statens räddningsverk ges bemyndigande att utfärda bindande föreskrifter för länsstyrelsernas föreskriftsarbete på onzrâdet.

Bestämmelserna för transport av farligt gods har beröringspunkter

med många samhällssektorer och samordningsfrågorna har stor

betydelse. Den riskbedömning länsstyrelserna har att göra, i som samband med utfärdande av lokala trafikföreskrifter för transv

porter av farligt gods, är komplicerad och kräver särskild kompe-

tens. Det är av flera skäl viktigt att samma höga krav kan ställas den bedömningen över hela landet. Statens räddningsverk vill få till stånd en enhetlig behandling av vägvalsstyrningsfrägan vad beträffar transporter farligt gods. av Verket lämnade år l993 begäran till Försvarsdepartementet en som gällde bemyndigande om foreskriftsrätt. Regeringen ansåg då att frågan fordrade fortsatta överväganden. Jag har under utredningsarbetet haft fortlöpande kontakter såväl med Räddningsverket som med länsstyrelserna och med berörda departement beträffande frågan om bemyndigande. Samtliga har ställt sig positiva till Räddningsverket denna samordnande att ge roll. Tiden är därför, enligt min mening, mogen för att Räddge ningsverket ett sådant bemyndigande.

l0

Kollektivtrafik

Enligt regeringens proposition 1996/97253 infrastrukturinriktning för framtida transporter skall länsstyrelsen ha samordningsansvaret för arbetet med den trañkslagövergripande länsplanen. l det ansvaret bör ingå att samordna planen med bl.a. kollektivtrafikplaneringen. Länsstyrelsens roll inom kollektivtratikområdet föreslås därför att samordna den vara Irqfikslagsövergripande Iänsplanen med planer för kollektivtrafik.

Behovet bättre samordnad regional bebyggelse- och trafikav en planering, liksom behovet bättre samordning av inveav en steringsbeslut för vägar och järnvägar, med ansvaret för kollektivtrafiken har uppmärksammats tid. Enligt min senare mening är det väsentligt att planeringen infrastruktur, inom av för den trafikslagsövergripande länsplanen, sker samordnat ramen med bl.a. kollektivtrafikplaneringen i länet. Länsstyrelserna har här roll att spela samordnare. en som

Fordons- och vägtrañkfrågor

Jag har valt att lägga fram två alternativa förslag för den framtida verksamheten inom kärk0rt.s- och yrkccsIrajY/conzrådet. Skälen till detta redovisarjag i avsnitt

ll

Körkortsfrågor

Körkortstillstånd/läntplighetsprövning vid körkortsgivning -

Alternativ 1. Den nuvarande organisationen består, men görs effektivare och likartad över landet samordning mera genom

inom länsstyrelserna, mellan de olika länsstyrelserna samt

mellan Vägverket och länsstyrelserna. Ett ökat utnyttjande av ny teknik förutsätts.

Alternativ 2. Handläggningen ansökan körkort förs över av om till Vägverket centralt. Aven med detta alternativ förutsätts att

ny teknik utvecklas för att uppnå en effektiv handläggning.

-Körkortsingripande

Alternativ 1. Den nuvarande hanteringen består, görs men effektivare och mera likartad samma sätt som beträffande

tillståndsgivningen. Den regionala förankringen och ett bibehål-

lande av länsstyrelsens befintliga kompetens att handlägga ärendena framhålls. Handläggningen effektiviseras med hjälp av ny teknik.

Alternativ 2. Handläggningen av samtliga körkortsáågor förs

över till Vägverket centralt. En och samma myndighet prövar därmed ansökan körkort, sköter förarprov, utfärdar körom kortshandlingen och prövar frågan om körkortsingripande inklusive den trañkmedicinska bedömningen. Samma myndighet prövar också såväl körkortsfrågan som bilregisterfrâgan. Handläggningen effektiviseras med hjälp av ny teknik.

Länsstyrelserna vill framhålla kompetensskäl och vikten av de regionala kontakterna med andra myndigheter för att behålla

nuvarande organisation. Därtill kommer rationalisering och

att en effektivisering med teknik kan uppnås även med dagens organy nisation.

Länsstyrelserna pekar vidare länsstyrelsens långa förvaltningsrättsliga erfarenhet. Däri ingår den juridiska kompetensen

är nödvändig vid handläggning ärenden om återkallelse av som av körkort, inte minst eftersom länsstyrelsen är part i sådana mål i förvaltningsdomstolarna. En regional hantering tar också sikte samarbete med andra myndigheter på regional nivå. När det gäller körkortsingripanden samarbetar länsstyrelsens körkortsenheten bl.a. med polisen och med de sociala myndigheterna.

Som skäl för att centralisera körkortshanteringen till Vägverket vill Vägverket särskilt trycka att det uppnås effektiv och

en likformig hantering. Till detta kommer att det, enligt Vägverkets beräkningar, går att åstadkomma betydande årliga besparingar för staten. En fullt genomförd centralisering är dessutom förutsättning en

för att verksamheten regionalpolitiska skäl skall kunna styras

av till viss ort eller vissa orter i landet. en

l3

Yrkestraflkfrågor

Tillståndsgivning och tillsyn -

Alternativ 1: Yrkestrafikhandläggningen hos länsstyrelsen

består. Körkortsärendena förutsätts då bli kvar länsstyr-

elserna, eftersom samordning ärendehandläggningen

en av av körkoits- respektive yrkestrafikfrågor är önskvärd. På samma sätt som beträffande körkortsfrågornas alternativ l måste handläggningen göras effektivare och mera likartad över landet.

Liksom beträffande körkortsingripandena finns den nödvändiga

kompetensen att handlägga yrkestrafikärenden redan hos läns-

styrelserna. Den regionala förankringen och myndighets-

samverkan framhålls.

Alternativ 2. Handläggningen yrkestrafikärendena förs över av Även

till Vägverket centralt. tillsynen förutsätts utövas centralt.

Med den lösningen förutsätts att även körkortsärendena förs över till Vägverket. En centralisering till enda myndighet för en samtliga trafik- och fordonsfrågor uppnås körkort, yrkestrafik

och bilregisterñågor. Även med detta alternativ förutsätts

att ny teknik används för att uppnå en effektiv handläggning.

För länsstyrelsealternativet talar, enligt min mening, samverkan mellan de regionala myndigheterna. Även kompetensskäl kan anföras. Tillsynen av den yrkesmässiga trafiken bygger en samverkan länsnivå mellan olika regionala myndigheter. Regeringen har i regleringsbrev ställt krav sådan samverkan. Det är främst kampen mot den ekonomiska brottsligheten har drivit som på den ordningen. Regionalt i landet är samarbetet redan väl utbyggt och en samordning sker olika myndigheter emellan, dvs. länsstyrelse, skatte-

myndighet, kronofogdemyndighet, polis- och åklagarmyndighet

och i förekommande fall tullmyndighet, med landshövdingen som

sammankallande.

Även vikten personliga kontakter mellan de inblandade

av myndigheternas Företrädare olika nivåer för att snabbt och

enkelt få fram uppgifter underlag för tillsynsartetet bör som framhållas.

Flera län hade tidigare samordnad handläggning ärenden

en av

rörande bilregister och yrkestrañk, och Vägverket anser att man för ytterligare effektivisera och för att få en mer enhetlig

att

trafikadministration och enhetlig rättstillämpning, bör flytta

en mer

handläggningen ärenden rör yrkesmässig trafik till

även av som Vägverket. Fördelarna mindre sårbarhet grund av den av en

större personalstyrkan framhålls.

Frågor överlastavgifter

om

rationalisera verksamheten föreslår jag överföring För att en

länsstyrelserna till skattefärvaltningen ärendena om från av överlastavgift. Såväl den praktiska handläggningen av

ärendetypen den datatekniska hanteringen kan där som samordnas med fordonsskatteärendena.

Överlastavgiftsärendena utgör förhållandevis liten ärende-

en få enhetlig och likformig behandling av dessa mängd. För att en ärenden det fördel de hanteras inom enda myndighet. är en om en Handläggningen ärendena fordonsskatt har flyttats över av om

till Skattemyndigheten i Örebro län. Ärendetyperna överlastavgift

och fordonsskatt skatter och avgifter och båda tillhör Riksrör

skatteverket central förvaltningsmyndighet.

som

Skattemyndigheten har beskattningsmyndighet för for-

som erfarenhet meddela beslut i skatte- och avgiftsdonsskatt av att ärenden. Myndigheten har också direkt förbindelse med bil-

och för uppgifter i bilregistret fordonsskatt. Det kan

registret om

därför finnas rationaliseringsskäl och göras samordningsvinster centralisering till Skattemyndigheten i Örebro län. genom en

Bilregister- och fordonsskattefrågor

Den nyligen genomförda överflyttningen av bilregisterverksamheten från länsstyrelserna till Vägverket måste få någon ytterligare tid för att optimera verksamheten vad avser såväl genomförande som resultat. Såvitt jag i det här skedet kan bedöma har dock omflyttningen fungerat i stort sett tillfredsställande.

Jag kan konstatera att även fordonsskattehanteringen inom

skatteförvaltningen när detta skrivs i allt väsentligt fungerar så som det var avsett.

l Bakgrund

1.1 1988 års

trafikpolitiska beslut och

därefter

utvecklingen

Det övergripande målet med riksdagens trafikpolitiska beslut år

1988 är att erbjuda medborgarna i landets olika delar

en

tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta

samhällsekonomiska kostnader. Riksdagsbeslutet innehåller också fem delmål gäller tillsom gänglighet, effektivitet, säkerhet, god miljö och regional balans. Efter 1988 års trafikpolitiska beslut har det skett utveckling en

med delvis kännetecken. Ökad regionalisering, ökad

nya

miljöhänsyn, förstärkt konkurrens och trafiksäkerhetsstrategi är

ny några exempel. l samband med att den samordnade länsförvaltningen trädde i funktion år l99l fick länsstyrelserna samordningsansvaret för trafiksäkerheten regional nivå. Trafiksäkerhetsverket behöll sitt ansvar på nationell nivå.

År 1993 beslutade riksdagen inriktningen

om av trafiksäkerhetsarbetet inför 2000-talet. Vägverket fick då sektorsansvaret för trafiksäkerheten och i uppdrag att utarbeta ett

nationellt trafiksäkerhetsprogram. Vägverket utarbetade ett sådant

program i samarbete med Svenska kommunförbundet och Rikspolisstyrelsen.

Ökade konkurrensvnojligheter har införts inom den långväga

busstrafiken och för viss järnvägstrafik.

SJ delades år 1988 i Banverket och SJ. SJ blev ett renodlat upp trafikföretag. Järnvägsnätet delades i stomjärnvägar och länsjärnvägar. På länsbanorna fick trafikhuvudmänneii trafikeringsrätten och ansvaret för persontrafiken. Taxitratiken avreglerades år 1990 och tiygtratiken år 1992. Lämplighetsprövning för yrkestrafiken har fått större vikt, medan behovsprövningen begränsats till att omfatta en skadlighetsprövning långväga busstrafik. av Den l januari 1996 flyttades ansvaret för bilregistret från länsstyrelserna till Vägverket. Samtidigt flyttades fordonsskattefrågorna från länsstyrelserna till Skattemyndigheten iÖrebr0 län. Vägverket fick under år 1996 ett förtydligat sektorsansvar för vägtransportsystemet, bl.a. för dess trafiksäkerhet och För frågor rör väginformatik, fordon, kollektivtrafik och yrkestrafik. som Även Banverket tick år 1996 förstärkt sektorsövergripande en roll innebär att Banverket har ett samlat ansvar för hela som järnvägstransportsystemet, bl.a. för dess trafiksäkerhet och frågor som rör kollektivtrafik.

1.2 Trafiksäkerhet och ansvarsfördelning

i dag

Sektorsansvar

Genom riksdagens beslut inriktningen trafiksäkerheten om av vägarna inför 2000-talet prop. 1992/93:161, bet. l992/93TFU29, rskr. 1992/932426 Vägverket det övergripande nationella gavs ansvaret för trafiksäkerheten på vägarna. Genom beslut samma

pekades, förutom Vägverket, polisen och kommunerna ut som

huvudaktörer inom trafiksäkerhetsområdet. Vägverkets ansvar för säkerheten i vägtransportsystemet har sedan preciserats och förtydligats i propositionen Vägverkets sektorsansvar inom vägtransportsystemet prop. 1995/962131, bet. 1995/96:TU18, m.m.

rskr. 1995/962231. Riksdagens beslut med anledning av propositionen innebär att Vägverket statens företrädare på central som nivå har ett s.k. sektorsansvar, för hela vägtranansvar, sponsystemet, bl.a. för dess trafiksäkerhet och för frågor rör som väginformatik och fordon. Av propositionen framgår att Vägverket inom ramen för sitt sektorsansvar bör säkerställa att trafiksäkerhetsarbetet bedrivs resultatinriktat inom hela vägtransportsystemet och att samarbetet samordnas central nivå. Riksdagens beslut med anledning årets budgetproposition av

prop. l996/97:l, bet. l996/97:TUl innebär att Banverket har fått

ett vidgat ansvar för att uppfylla övergripande mål inom järnvägstransportsystemet. Banverket har därigenom ett samlat för ansvar

hela järnvägstransportsystemet, bl.a. för dess trafiksäkerhet och För frågor inom järnvägsområdet som rör fordon. Regeringen att

anser

Banverkets sektorsansvar För järnvägstransportsystemet bör

fördjupas och förtydligas.

Regeringen har i årets budgetproposition redovisat att även

Luftfartsverkets roll centralt sektorsorgan med för hela som ansvar

fiygtransportsystemet bör preciseras, bl.a. vad gäller dess trafik-Å

säkerhet. Sjöfartsverket har ett sektorsansvar För sjöfarten i svenska farleder. Förutom detta har verket också ett for att ansvar ansvar sjöfarten i svenska farvatten kan bedrivas under säkra former. Sjöfartsverket skall också verka för säkerheten ombord svenska

fartyg, oberoende farvatten.

av Vad gäller de tre sistnämnda myndigheterna, Banverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket, har det bildats särskilda inspektioner som bl.a. har till uppgift att utöva tillsyn över trafiksäkerheten inom respektive transportslag.

Samordningsansvar

Nationellt

Den nationella samordningen trañksäkerhetsarbetct inom de av olika transportslagen ligger respektive myndighet. Den sektorsövergripande samordningen trafiksäkerheten förutsätts ligga av riksdag och regering.

Regionalt

Genom riksdagens beslut prop. l988l89zl54, bet. l989l90zBoU4 och l989l90zBoU9, rskr. 1989/90:89 har länsstyrelserna sedan den l juli 1991 ett för att regionalt samordna olika organs ansvar insatser för trafiksäkerhetens främjande. Samordningsansvaret väg-, järnvägs-, luft-, sjöfarts-, post- och telekommunikaavser tioner. Länsstyrelserna skall enligt plan- och bygglagen 1987:10 utöva tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet och samverka med kommunerna i deras planläggning. l sanrâdsförfarandet och yttrande över de planinstitut regleras plan- och som . bygglagen skall länsstyrelsen bl.a. beakta hälsa och säkerhet. Länsstyrelsen är också länets högsta polismyndighet l regeringens proposition trafiksäkerheten vägarna inför om 2000-talet konstaterades att Vägverkets övergripande nationella för trafiksäkerheten och länsstyrelsernas regionala samordansvar ningsansvar gör att innebörden i det regionala Samordningsansvaret närmare bör preciseras.

2l

Lokalt

Kommunerna ansvarar för trafiksäkerheten inom respektive kommuns väghâllningsomrâde.

Transporter av farligt gods

Statens räddningsverk har enligt lagen 1982:821 respektive förordningen 1982:923 transporter farligt gods myndigom av

hetsansvaret för landtransporterna av farligt gods kemikalier

m.m.. Dessa bestämmelser tar sikte själva transporterna och dess utförande samt säkerhetsutrustningen. Räddningsverket har med stöd av bemyndigande i förordningen utfärdat föreskrifter om inrikes väg- och terrängtransporter av farligt gods. Därtill har polismyndigheterna, Sprängämnesinspektionen, tullmyndigheterna, Yrkesinspektionen, Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftsinspektion inom sina ansvarsområden tillsynsansvar över sådana vägtransporter. Enligt bestämmelser i vägtrafikkungörelsen 1972:603 får

länsstyreLveri besluta om lokala trafikföreskrifter för transporter av

farligt gods. Föreskrifterna utgår ifrån bedömning enskilda en av vägavsnitts beskaffenhet och lämplighet att tåla sådana transporter.

Det är med andra ord fråga om vägvalsstyrning. I praktiken

initieras frågan lokala trafikföreskrifter oftast kommunen. om av Räddningsverket har inte något bemyndigande att föreskriva hur länsstyrelsernas lokala trafikföreskrifter skall utformas. Verket har däremot, i samarbete med bl.a. Boverket, utfärdat allmänna rekommendationer som går ut att länsstyrelsen, kommunerna och näringslivet bör samarbeta i dessa frågor. På departementsnivå är frågorna uppdelade mellan Kommunikationsdepartementet, för författningsregleringen, som ansvarar och Försvarsdepartementet, som är ansvarigt för själva sakområdet. Räddningsverket sorterar under Försvarsdepartementet.

1.3 Kollektivtrafikplanering i dag

Hur kollektivtrafiken organiseras och planeras varierar från län till

län. Efterfrågan olika typer kollektivtrafik och samhället av av betalda färdtjänst. sjukresor m.m. varierar också. l storresor stadslänen domineras kollektivtrafiken av privata, enskilda resor, medan kollektivtrafiken i glesbygd till betydande del består av samhällsköpta tjänster, Skolresor och färdtjänst. l några län är ex. godstransporterna med kollektiva fárdmedel omfattande. Enligt lagen 1978:438 huvudmannaskap for viss kollekom tivtrafik skall det i varje län finnas huvudman som ansvarar for en den lokala och regionala linjetrafiken för persontransporter väg och järnväg. l vissa län trafikhuvudmannen även för ansvarar

linjetrafik med båt och flyg. Syftet med huvudmannareformen, genomfördes år 1978, att samla det politiska ansvaret för

som var

den lokala och regionala kollektivtrafiken till ett och samma organ.

Huvudman är enligt lagen landstinget och kommunerna i länet gemensamt, eller antingen landstinget eller kommunerna i länet. Trafikhuvudmannens uppgifter är bl.a. att samordna, planera,

fastställa trafikutbud och taxor, avgöra hur driften bör ske i egen regi eller entreprenad och att upphandla entreprenad-

genom kontrakt. Landstinget och kommunerna har finansieringsansvaret för kollektivtrafiken. Landsting och kommuner, i de flesta län, delar

ansvaret för den lokala och regionala kollektiva persontrafiken, inklusive regional tågtrafik, medan SJ for den nationella

ansvarar tågtrafiken. Vägverket för planering och utbyggnad av vägar ansvarar den nationella nivån. Sedan år 1992 är Vägverket statens företrädare central nivå for frågor berör kollektivtrafik väg. som l Vägverkets sektorsansvar ingår att se till att kollektivtrafikresenärernas behov beaktas inom hela vägtransportsystemet. Väg-

verket skall i sin planerings- och utredningsverksamhet för väg-

trafiken särskilt beakta kollektivtrafik väg, inte minst i de delar landet där kollektivtrafiken för betydande del av av svarar en transportarbetet.

Banverket ansvarar för planering och utbyggnad spår. l av Banverkets sektorsansvar ingår bl.a. att verka för samordning en

av den lokala, regionala och interregionalajärnvägstrañken. Länsstyrelserna för planeringen länstrañkanlägg-

ansvarar av ningar, dvs. länsjärnvägar, länsvägar, regionala kollektivtrafik-

anläggningar, kommunala flygplatser och kajanläggningar för regional sjötrafik. l ansvaret för planeringen länstrafikanlägg-

av ningar ingår att samordna dessa planer med planerna för trafikeringen. Konzmunerna har med stöd plan- och bygglagen i praktiken av monopol planering av hur marken skall användas, för såväl

bebyggelse som infrastruktur, inom detaljplanelagt område.

Samråd skall clock ske med dem som är väsentligt berörda av planeringen, t.ex. grannkommuner, länsstyrelsen och statliga sektorsverk.

Handläggningsgången vid planeringen av kollektivtrafikanlägg-

ningar är att trafikhuvudmännen, i samband med upprättandet av

länstrañkanläggningsplaner och regionala bärighetsplaner, hemställer om att få omfattning och principutformning ett objekt

av

godkänt. Hemställan lämnas avseende spåranläggningar till Banverket, avseende tlygplatsanläggningar till Luftfartsverket och

avseende övriga objekt, bl.a. väg- och gatuanläggningar, stationer och terminaler till Vägverket.

1.4 Fordons- och

vägtrañkfrågornas handläggning i dag

1.4.1 Allmänt

lnom fordonsområdet körkorts- och yrkestrañkärenden, bilryms registerfrågor, fordonsskatteärenden samt ärenden överom lastavgift. l den trafikadministrativa verksamheten innefattas att föra bil-, körkorts- och yrkestrañkregistren samt att handlägga

ärenden enligt olika trafikförfattningar, att telefonservice, ge underrättelser m.m. Fordonskungäirelsen 1972:595 innehåller regler om utform-

ning, utrustning och kontroll fordon. Bilregisterkungörelsezz

av 1972:599 reglerar registreringen fordon och därmed sammanav hängande frågor. Bestämmelser körkort finns huvudom m.m. sakligen i körkortslagen 1977:477 och körkorlsfärordnirzgeir

1977:722, medan yrkestrafklagen 1988:263 resp. förord-

1988:1503 reglerar förutsättningarna för att få bedriva ningen yrkesmässig trafik.

Myndighetsorganisationen

Vägverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om körkort,

förarutbildning och förarprov, för blivande taxiförare, frågor prov

fordons beskaffenhet och utrustning samt för yrkestrafikfrågor.

om Verket också för de trañkadministrativa registren. svarar Vägverket är geografiskt indelat i sju väg- och trafikregioner. Trajikregzlslret i Örebro är del Vägverket och svarar för en av

registerhållningen i fråga bil-, körkorts- och yrkestrafik-

om

registren. Numera är Vägverket i Örebro, tillsammans med enheter i Arjeplog och Visby, även förvaltningsmyndighet för bilregister-

frågor. All kontroll personbilar, lastbilar, bussar m.m. utförs i dag av AB Svensk Bilprovning. av Rikspolisstyrelsen central förvaltningsmyndighet for polisär väsendet, medan länsstyrelsen är länets högsta polisorgan. Länspolismästaren utövar dock ledningen över den operativa ensam

verksamheten. Inom varje län finns trafikavdelningar för regional

trañkövervakning och tillsynen vägarna. Vägverkets bilinspek-

törer har förts över till polisväsendet och utgör en expert-

numera funktion och stöd för trafikpolisen vid den tekniska fordonsett kontrollen.

Riksskatteverket är central förvaltningsmyndighet i fråga om

bl.a. beskattning och uppbörd skatt samt för landets kronoav fogdenryndigheter, skall driva obetalda skatter och avgifter. som

Lämuvtyrelsverna är regionala myndigheter för körkorts- och

yrkestrafikfrågor. Länsstyrelsernas verksamhet författningsregleras genom förordningen 1990:1510 med länsstyrelseinstruktion. Länsstyrelsen beslutar själv sin organisation. Körkorts- och yrkestrafikärenden utgör en stor del av länsstyrelsernas handläggningsvolym, räknat i antal inkomna ärenden mellan 60 och 80 procent. En betydande del av ärendena, främst körkortssidan, är dock av förhållandevis rutinmässig beskaffenhet. l många län, bl.a. i de tre storstadslänen, har man inrättat särskilda enheter för körkorts- resp. yrkestrafikfrågor. Landets länsstyrelser har, i syfte att samordna ärende-

handläggningen, bildat frivilliga samverkansgrupper för olika

funktioner. Medlemmar i Körkortsföreningen länsstyrelsernas

Förening för körkortsfrågor, KKF är samtliga handläggare av körkortsärenden. Länsstyrelsernas samrådsgrupp för yrkestrafk-

frågor består av representanter för yrkestrafikenheterna inom länsstyrelserna. Under 1996 har länsstyrelserna bildat LAKY, Länsstyrelsernas arbetsgrupp för körkortsfrågor och yrkesmässig trafik. Arbets-

gruppen har i uppdrag att samordna länen i frågor som rör trafik-

ärendenas handläggning och se till att sådana frågor prioriteras. Det gäller att samordna de tekniska hjälpmedlen i form av dataystem m.m. och att få till stånd enhetliga ansökningsblanketter, beslutsmeddelanden o.dyl.

De administrativa trafikregistren

Inom den trafikadministrativa verksamheten drivs, genom Vägverkets försorg, flera olika register med hjälp av datateknik. Bilregisterkungörelsen reglerar registreringen av fordon i bilregistret. Information från registret ges till myndigheter, organisationer och företag som underlag för olika verksamheter. Särskilda

bestämmelser reglerar Vägverkets rätt att sälja uppgifter ur

registret till myndigheter och enskilda. Körkortsregistret ingår i ett integrerat, rikstäckande ADBsystem för körkortskontroll och administration av körkorten.

Rikspolisstyrelsen för i sitt ADB-system sådana uppgifter om brott, enligt körkortsförordningen skall ingå i körkortssom registrets belastningsdel, KKBEL. KKBEL ingår i rättsväsendets informationssystem. Uppgifter KKBEL sänds veckovis till ur Vägverket och utgör underlag för produktionen registerblad. av Dessa sänds till länsstyrelserna för bedömning av eventuellt

körkortsingripande. l körkortsregistret finns identitetsuppgifter, körkortsuppgifter

och belastningsuppgifter. Registret har en utpräglad karaktär av

besluts- och ärendediarium. Det är i huvudsak bara polisen och länsstyrelsen utnyttjar informationen i körkortsregistret. som

Uppgifterna är integritetskänsliga och vissa uppgifter är

sekretessbelagda. Förordningen l979z785 yrkestrafikregister gäller

om

registrering tillståndsinitehav enligt yrkestrafikförfattningarna i

av

för landet gemensamt yrkestrafkregister. l registret förs

ett

uppgifter tillståndshavaren, den myndighet som har meddelat

om

tillståndet, slag tillstånd, uppgift den eller dem har

av om som för verksamheten samt vilka fordon som enligt ansvaret om

anmälan används i yrkesmässig trafik.

1.4.2 Körkortsfrågor

Vägverket är central körkortsmyndighet och skall verka för en enhetlig rättstillämpning. Verket får i vissa angivna avseenden meddela föreskrifter för tillämpningen körkortslagstiftningen av och medge undantag från denna. Vägverket utövar bl.a. tillsyn över törarutbildningen i trafikskolor och har för förarproverna för blivande ansvar körkortshavare. Ett förarprov skall i de flesta fall avläggas inför en särskilt förordnad och det kan avläggas i Vägverkets, person

Försvarsmaktens, gymnasieskolans eller komvux regi. Förarprovet

består ett kunskapsprov och ett körprov. av Länsstyrelsen har det regionala ansvaret för körkortsfrågorna.

Riksdagen har nyligen tagit ett principbeslut att den

om

organisationsmodellen skall bibehållas. Skälet härtill var främst den regionala förankringen och myndighetskontakterna regional och lokal nivå. Även kompetensskäl prop. angavs 1994/95:l26 Den framtida trafikadministrativa verksamheten, bet. 1994/95TU:23, rskr. 1994/952356.

Körkortsärendena delas i två huvudgrupper, körkortstillstånd och körkortsingripande. Ca 100 årsarbetskrafter handlägger kör-

kortstillstånd och körkortsvillkor, medan ca 148 årsarbetskrafter

arbetar med körkortsingripanden länsstyrelsernas egna uppgifter,

våren l996. När en ansökan om körkortsrtillstånd kommer till länsstyrelsen kontrolleras att sökanden uppfyller de i lag ställda medicinska och personliga kraven. l de fall de medicinska och/eller personliga kraven föranleder någon närmare utredning hos länsstyrelsen hämtar myndigheten utdrag från Rikspolis-

styrelsens register, domar, forundersökningsprotokoll, socialutredning, läkarintyg, syntest, hälsodeklaration etc. Ett beslut om att

bevilja tillstånd matas i körkortsregistret. Länsstyrelsens handläggning av ärendet tar i normalfallet två dagar från det att ärendet kom till myndigheten. Under år 1995 avgjordes ca 192 000 ärenden rörande körkortstillstånd. Någon form av närmare utredning krävdes i uppskattningsvis 20 procent av fallen, dvs. ca 40 000 ärenden. Vägverket sänder en underrättelse till sökanden om att tillstånd meddelats. Sedan sökanden betalat avgiften for körkortstillståndet, för förarprovet samt för själva körkortshandlingen, framställer Vägverket körkortstillståndshandlingen, som sänds till sökanden. Den i stort automatiska hanteringen hos Vägverket samt postgång för beslutsmeddelande, inbetalningsavi, betalningstransaktion och tillståndshandling tar omkring tre veckor. Körkortsingrzpande kan ske i form av återkallelse eller varning. Antalet beslut om sådant ingripande uppgår årligen till drygt 50 000. Återkallelse kan i princip ske grund bristande av personlig lämplighet- med anledning av brott mot trafikreglerna eller av allmän personlig olämplighet eller till följd av att de -

medicinska kraven inte är uppfyllda. Prövning sådana ärenden

av

kräverjuridisk och socialrättslig kompetens.

1.4.3 Yrkestrafikfrâgor

Vägverket är central förvaltningsmyndighet för den yrkesmässiga trafiken och uppgiften vad gäller tillsynen är av övergripande Verket även för registerhållning och information

karaktär. svarar

till de regionala tillsynsmyndigheterna, länsstyrelserna. Vägverkets uppgift är också att stödja länsstyrelserna genom

föreskrifter och allmänna råd samt utbildning och genom information rörande bl.a. rättstillämpning och få till stånd en tillämpning hos länsstyrelserna statsmakternas beslut. enhetlig av Vidare skall verket allmänt följa tillsynen över den upp trafiken 1995/96:l3l Vägverkets

yrkesmässiga se närmare prop.

inom vägtransportsystemet m.m., bet. sektorsansvar 1995/96:TU l rskr. 1995/962231. regionala myndigheter området för Länsstyrelserna är och handlägger ärenden rörande tillstånd till

yrkestrafikfrågor yrkesmässig trafik, tillstånd till biluthyrning resp. transportförmedärenden beträffande den särskilda förarlegitirrationen för

ling samt dock tillståndsmyndighet för länsgräns-

taxi. Vägverket är

överskridande linjetrafik. Länsstyrelsen är sedan den l juli 1995

i mål enligt yrkestrafiklagen och för det allmännas talan

även part

hos allmän förvaltningsdomstol. Vägverket är dock part i mål som återkallelse tillstånd till linjetrafik berör flera län.

rör av som

Vägverkets uppgifter länsstyrelsernas enkätsvar till

Enligt länsstyrelserna under år 1995 54 årsarbetskrafter

verket avsatte för handläggning yrkestrafikärenden. Motsvarande siffra för år

av 52 ârsarbetskrañer. 1994 var

De flesta ärenden yrkesmässig trafik rör ansökan om

om trafiktillstånd, utbyte trafikansvarig, utökning antalet fordon, av av

taxiförarlegitimation och tillsynsärenden. Lämplighetsprövningen

tillståndhavaren har skärpts, liksom den ekonomiska prövav

SOU I997:6 29

ningen av förutsättningarna att bedriva yrkesmässig trafik. Kraven handläggarnas kompetens har därmed ökat. Av stor betydelse för tillsynen av den yrkesmässiga trafiken är åtgärder för att komma till rätta med olika former av ekonomiska oegentligheter. Även här har länsstyrelserna roll. l förordningen en 1995:736 om regional myndighetssamverkan för bekämpning av ekonomisk brottslighet föreskrivs att det i varje län skall finnas ett regionalt samverkansorgan mot ekonomisk brottslighet. Organet skall ledas av landshövdingen och vara knutet till länsstyrelsen. Organets uppgift är att verka för en effektivisering av kampen mot den ekonomiska brottsligheten genom informationsutbyte, överläggning och samordning beträffande verksamhetsplanering för statliga myndigheter inom länet.

1.4.4 Bilregisterfrågor

Uppgifterna i bilregistret används vid uppbörd av skatt och kontroll av fordonsbeståndet. Vem som äger ett fordon är av central betydelse i registreringssammanhang. Ett fordon som omfattas av registreringsplikt får endast brukas om fordonet är registrerat och en ägare till fordonet därmed förts i registret. Registreringen har även en direkt rättslig verkan då det gäller ansvar för fel och brister i fordonets trafiksäkerhets- och miljöegenskaper samt skyldighet att göra föreskrivna besiktningar, skyldighet att betala fordonsskatt samt skyldighet att betala felparkeringsavgift. Tidigare hade Vägverket uppgiften central registreringssom myndighet och länsstyrelserna som regionala sådana myndigheter. Länsstyrelsen prövade frågor om registrering eller avregistrering, ägarbyten och frågor om avställning eller upphörande av avställning. Uppskattningsvis l70 180 personer arbetade med bil- registerfrågor hos länsstyrelserna. l prop. 1994/952126 föreslogs en rationalisering av bilregisterverksamheten bet. l994/95:TU23, rskr. 1994/95356. Länsstyrelsens uppgifter enligt bilregisterkungörelsen har i enlighet

30 SOU l997:6

härmed förts över till Vägverket, som fr.o.m. den l januari 1996

har fått ett samlat för alla frågor som rör fordonsansvar registrering SFS l995zl358. Vägverket är registreringsmyndighet och prövar frågor rör bestämmelserna i som kungörelsen. Ny teknik används för att effektivisera verksamheten.

lnmatniiig uppgifter i registret sker med hjälp av bildfångst-

av tekniken. Med denna kan alla enkla ärenden med kompletta anmäl-

ningar registreras automatiskt. Ägarutredningar och utredningar

och påställning förväntas minska att nya och om av- genom enklare blanketter kommer i bruk. Vägverket utvecklar även talsvartjänst, där kunden via en telefon skall kunna beställa ett registerutdrag via telefax med de efterfrågade uppgifterna, såsom står som ägare till ett vem som visst fordon och fordonsskatten är betald. Numera kan också om avställt fordon ställas ett telefonsamtal med ett genom talsvartjänst. lnom framtid skall även anmälan om en snar en avställning kunna göras per telefon. Handläggningen bilregisterärenden och telefonservicen av koncentreras till tre platser i landet, nämligen Arjeplog numera med 60 Visby med 40 och Örebro med 20 personer. personer, ca När det gäller telefonservice framhöll regeringen i propositionen det finns fördelar med arbeta i större enheter för att utveckla att att

specialistkunskaper, öka möjligheterna att hålla bemanning under

kvällar och helger samt att viss tolkservice. ge

Syftet med organisationsförändringen har varit att förbättra servicen och korta handläggningstiderna inom ramen för en

ekonomisk besparing. Nettobesparingen beräknades till 40 mil-

joner kronor helt år.

1.4.5 Fordonsskattefrågor

Uppgifterna i bilregistret och är registrerad ägare till ett vem som fordon är avgörande betydelse för fordonsskattefrågan. av Fordonsskatt betalas till staten enligt fordonsskattelagen

1988:327. Beskattningsmyndighet tidigare länsstyrelsen,

var

medan Vägverket beslutade uppdrag av länsstyrelsen om sådan

skatt och dröjsmålsavgift samt verkställde uppbörd av skatt och

avgifter, skattetillägg och ränta. Hos länsstyrelserna arbetade ca 35 årsarbetskrafter med fordonsskatteärenden. Bilregisterverksamheten flyttade, nämnts, över från som ovan

länsstyrelserna till Vägverket fr.o.m. den l januari 1996. I prop. 1994/95:126 framhöll regeringen, att eftersom Vägverket kommer

att för all fordonsregistrering finns det inte längre samma svara motiv tidigare att länsstyrelserna skall beskattningssom vara myndighet. Riksskatteverket, RSV, lämnade i RSV Rapport 1995:3 förslag till framtida organisation m.m. för fordonsbeskattningen. l prop. 1995/96:24 föreslogs, med rapporten som underlag, att länsstyrelsens uppgifter som beskattningsmyndighet fordonsbeskattningens område skulle föras över från länsstyrelserna till skatteförvaltningen bet. l995/96:SkU4, rskr. 1995/96:12. Fr.o.m. den l januari 1996 SFS 1995:1201 är Skattemyndigheten i Örebro län fordonsbeskattningsmyndighet för hela landet.

Riksskatteverket är, som tidigare, central förvaltningsmyndighet i

fråga fordonsskatt. Skattemyndigheten för ärendeom svarar handläggning samt telefonfrågor beträffande specifika ärenden. För närvarande arbetar 14 personer med fordonsskatteärenden. När länsstyrelserna beslutade om såväl registrering av fordon beskattning följdes ärendena och dubbla beslut förekom i som

stor utsträckning. l de fall en begäran om omprövning gäller både

registrerings- och skattefrågan, skall Vägverket först besluta i registreringsfrågan och därefter överlämna ärendet till skattemyndigheten. Riksskatteverket hade beräknat det totala antalet beslut avseende fordonsskatt till ca 15 000. Under de första tre kvartalen år 1996 kan konstateras ett mindre antal ärenden.

Vägverket är uppbördsmyndighet för fordonsskatt och svarar

för den allmänna telefontjänsten beträffande både bilregister och fordonsskatt.

SOU l997:6

1.4.6 Frågor om överlastavgift

Överlastavgift tas ut om ett fordon framförs väg med högre

axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt än vad som

är tillåtet for fordonet eller vägen. Lagen 1972:435 om överlastavgift lägger ansvaret for överträdelse viktbestämav melserna fordonet. ägaren av Det är länsstyrelsen i det län där den i bilregistret antecknade ägaren fordonet har sin adress enligt registret som beslutar om av överlastavgift för fordon är registrerade här i landet. För som andra fordon påfors avgiften Länsstyrelsen i Stockholms län. av Länsstyrelsen får rapport med underlag for ärendet från polisen. en Underlaget bearbetas i länsstyrelsens databaserade beräkningssystein, varefter beslut fattas. Härvid beräknas själva avgiften. Fråga kan också uppkomma nedsättning eller eftergift av olika om skäl i och for sig riktigt beräknad avgift, dvs. en prövning av av en ärendet ställer helt andra krav exempelvis juridiska som kunskapen

Överlastavgiftärendena samordnades tidigare rent organisa-

toriskt med bilregisterhanteringen. l dag sköter yrkestrafikfunk-

tionen de flesta håll ärendegruppen. Ärendetillströmningen är

ojämnt fördelad över året och över landet, eftersom den hänger med polisens övervaknings- och kontrollfrekvens olika samman håll. T.o.m. juli månad 1996 hade under året 697 beslut om överlastavgift fattats med sammanlagd 5 262 700 kr. en summa om

SOU l997:6 33

1.5 Avslutade

utredningar och förslag

1.5.1 Trafiksäkerhet och kollektivtrafik

Statens räddningsverks lägesrapport om transporter av farligt gods

På begäran av Försvarsdepartementet gav Statens räddningsverk i mars l993 en lägesrapport med åtgärdsprogram, Transport av farligt gods. Räddningsverket begär att få ett bemyndigande att ge ut före-

skrifter för länsstyrelsernas rätt att besluta om lokala trafikföre-

.skri/ier. Syftet är att få till stånd en enhetlig behandling över landet av de riskbedömningar som åligger länsstyrelserna. Räddningsverket anger bl.a. att det vid vägvalsstyrningen skall finnas rekommenderade vägar för farligt gods, kompletterade med punktvisa förbud mot passage förbi särskilt skyddsvärda objekt, liksom ett program med kartframställning och förbudsskyltning i trafiken. Räddningsverket föreslår också att länsstyrelsernas bemyndigande att ge ut lokala trafikföreskrifter för transporter av farligt gods borde ges genom förordningen om transport farligt gods, av och inte som nu genom vägtrafikkungörelsen.

Regeringens skrivelse 1992/93:258 Farligt gods m.m.

l skrivelsen lämnas en redogörelse för läget inom områdena beredskap för kemikalieolyckor och transporter farligt gods. av Den bygger bl.a. på Statens räddningsverks lägesrapport, Transport av farligt gods. Regeringen uttalar att frågan om Räddningsverkets rätt att utfärda föreskrifter för länsstyrelsernas befogenhet att ge ut lokala trafikföreskrifter, med stöd av

förordningen av farligt gods, fordrar fortsatta överväganden.

Regional samhällsplanering för ett miljöanpassat

transportsystem RES -

Länsstyrelserna gjorde uppdrag regeringen regionala miljö-

av

och trafikanalyser och förslag till lokala och regionala åtgärder

gav kunna miljöanpassa transporterna. Boverket sammanställde för att redovisade det samlade resultatet till regeringen i analyserna och

september 1995. länsstyrelser planeringen investeringarna för

Flera anser att av

bör samordnas med planeringen och driften av

infrastrukturen kollektivtrafiken. Boverket delar den bedömningen. Boverket ser

möjligheter till hur samordning bör ske. Om två principiella en förslag genomförs och landstingen får en roll i regionberedningens

skulle landstingen automatiskt bli den

infrastrukturplaneringen

l fall bör samordningen kunna ske naturliga samordnaren. annat avtal upprättas mellan parterna, s.k. att civilrättsliga genom Kontraktet innebär i ett första steg i en

plankontrakt. att man översiktsplan kommer fram till hur eller flera regional- eller en skall lokaliseras och hur dess omgivande bebyggelse

anläggningar Därefter reglerar i ett civilrätsligt avtal skall utformas. man

parternas åtaganden för genomförandet.

Boverket föreslår denna form samverkan med hjälp av att av skall utredas närmare. Länsstyrelserna bör, enligt

plankontrakt kunna spela central roll vid upprättandet av sådana

Boverket, en avtal.

revisorers förslag angående samordnad

Riksdagens länsförvaltning

revisorer har granskat reformen samordnad läns-

Riksdagens l995/96:RR3. Granskningens syfte i första hand förvaltning var

kartläggning länsstyrelsernas organisation och

att göra en av arbete med bl.a. kommunikationsfrågor. Revisorerna konstaterar att vissa oklarheter råder i ansvarskommunikationsområdet mellan sektorsmyndigfördelningen

heterna och länsstyrelserna. Detta förefaller främst avse ansvaret för trafiksäkerheten.

Utvärdering av tratiksäkerhetsarbetet

På uppdrag Vägverket har konsultföretaget Sinova utvärderat

av Vägverkets arbete med trafiksäkerhet. Utvärderingen har i huvudsak gällt Vägverkets samarbete med andra aktörer och intressenter. Sinova redovisade sitt resultat i rapporten Utvärdering av trafiksäkerhetsarbetet, l 995- 12-20. Sinova skriver i sin rapport bl.a. att både inom Vägverkets regioner och länsstyrelserna är medveten om att det råder man

oklarhet rall- och ansvarsfördelningen, vad betrafar trafik-

om säkerhetsarbetet, mellan Vägverket och länsstyrelserna. I praktiken hålls samarbetet sparlåga. Sinova att Vägverket måste bli mer aktivt mot anser kommunerna och lokal nivå utveckla fungerande nätverk. Sinova också att Vägverket i samverkan med trafikpolisens anser ledning länsplanet bör arbeta med den del av polisorganisationen inte tillhör trafikpolisen, dvs. ordningspolis som och närpolis.

Förslag till ändring av vägtrafikkungörelsen m.m.

Vägverket har upprättat ett förslag till ändring av nuvarande regler trafik väg och i terräng. Förslaget bygger underlag som om tagits fram i samarbete med Rikspolisstyrelsen och Svenska kommunförbundet. Förslaget innebär att en ny författning trafikförordningen - ersätter bl.a. vägtratikkungörelsen 1972:603. En av förändringarna som föreslås är att Vägverkets väg- och trafkregioner ersätter länsstyrelserna när det gäller att besluta onz vissa lokala trafikföreskrifter, dock inte när det gäller rätten att meddela föreskrifter om transporter av farligt gods. Den foreskriftsrätten föreslås ligga kvar länsstyrelsen.

Kommunikationskommittén

Kommunikationskommittén lämnade ett första delbetänkande Ny

kurs i trafikpolitiken SOU 1996:26, i mars 1996.

Kommittén har analyserat fem alternativa inriktningar av

och underhåll, grundalternativ där infrastrukturens utbyggnad ett

bedömts samhällsekonomiskt

alla åtgärder ingår som som för miljö, ett för trafiksäkerhet, ett för regional

lönsamma, ett Alternativen har jämförts med

balans och ett för näringslivsfrågor. alternativ enbart omfattar åtgärder som beräknas vara

ett som

eller påbörjade vid årsskiftet 1997/98. genomförda

resultaten från analyserna de alternativa Med ledning av av inriktningarna har kommittén utarbetat ett förslag till inriktning av

under perioden 1998-2007. Kommittén infrastrukturplaneringen föreslår, vad beträffar trafiksäkerhet, att trafiksäkerhetsarbetet av skäl inriktas på genomföra åtgärderna i

samhällsekonomiska att

det nationella trafiksäkerhetsprogrammet. Åtgärderna i vägsys-

koncentreras punktinsatser särskilt olycks-

temet skall drabbade korsningar och sträckor i stället för på större väg-

investeringar. Kommittén har i sitt delbetänkande vidare redovisat analyser av målen i de beslut riksdagen fattade åren

hur de trafikpolitiska som

1988 och 1991 har uppfyllts. Vad beträffar trafiksäkerheten menar

kommittén trafiksäkerhetsarbetet måste breddas. Det är angeatt utveckla den s.k. nollvisionen, dvs. visa hur målet att läget att helt få bort dödsolyckorna i vägtrafiken kan förverkligas. Under hösten 1996 lämnade Kommunikationskommittén en till regeringen. Kommittén redovisade där sir. bedömning skrivelse

statligt stöd till den regionala kollektivtrafikens

av behovet av infrastruktur. Kommittén ansåg att ytterligare 9 mdkr borde av-

till stöd för den regionala kollektivtrafikens infrastruktur.

sättas november 1996 lämnade kommittén ett delbetänkande om I

beskattning vägtrafiken SOU 1996:165. I delbetänkandet

av

kommittén hur vägtrafikbeskattningen, dvs främst kol-

analyserar energiskatten på drivmedel och den årliga dioxidskatten,

fordonsskatten, kan användas ekonomiska styrmedel för att

som utvecklingen i riktning mot bl.a. samhällets mål för miljö och styra .

SU l997:6 37

säkerhet. Kommittén föreslår bl.a. att fordonsskatten för de lättaste och de tyngsta fordonen skall höjas, för att styra mot en jämnare viktfördelitin g av fordonsparken och därmed öka trafiksäkerheten. För att driva utvecklingen mot trafiksäkrare fordon föreslår Kommunikationskommittén att Vägverket bör i uppdrag att

utarbeta ett underlag för ett system för klassning fordonens

av

.väkerhetsegenskaper.

Delegationen för Transporttelematik

Delegationen för transporttelematik har i uppdrag att "utreda

frågor om informationsteknologins trafikpolitiska konsekvenser

och behovet av att utforma ett regelverk kring informationstek-

nologins användning i trafiken samt bereda förslag till särskilda

insatser för att främja användningen sådan teknologi i av transportsektorn". Delegationen har i sitt delbetänkande Bättre trafik med väginformatik SOU l996:l7 bl.a. belyst väginformatikens trafkpolitiska ejjekter. Delegationen att det finns många tillämpanser ningar inom vägtrafikområdet, kan bidra till att infria de som trafikpolitiska målen. Bättre trafiksäkerhet kan t.ex. uppnås genom olika fordonsbaserade system reducerar hastigheten i vissa som situationer. Delegationen i delbetänkandet förslag till organisation för ger

vägtrafk/edniøvg. Vägtrafikledning handlar om åtgärder för att

hålla vägen säker och tillgänglig för trafiken, att styra och leda trafik samt informera trafikanterna väg- och trafiksituationen. om Delegationen föreslår att ansvaret för vägtrafikledningen i storstadsregionema läggs organisation med berörda en kommuner och Vägverket huvudman. Vägverket skall som ansvara för vägtrafikledningen på det nationella vägnätet. l förslaget ingår även att vägtrafikledningen skall samverka med ett flertal olika intressenter i trafiken, inte minst polisen.

Utvärdering järnvägssektorns förändringar

av

Statskontoret har regeringens uppdrag utvärderat i vilken grad

järnvägens konkurrenskraft har förändrats sedan riksdagen tog

beslut 1988 års trafikpolitik. l uppdraget ingick även att

om

utvärdera de trafikpolitiska målens uppfyllelse.

Statskontorets slutsatser att utvecklingen av järnvägens var konkurrenskraft sedan år 1989 har bidragit till oförändrad eller en

bättre måluppfyllelse av de trañkpolitiska målen.

Uppdelningen järnvägens aktörer i SJ, Banverket och länsav bedömer Statskontoret ha stärkt järnvägens konkurtrafikbolag

till trafkföretag, Banverket

renskraft. SJ har utvecklats ett effektivt

förmågan bygga och underhålla järnvägar och har utvecklat att

har utnyttjat möjligheten att samordna den länstrafikhuvudmännen regionala trafiken.

1.5.2 Fordon och vägtrañk

Om taxi och annan yrkestrafik

har uppdrag regeringen lämnat förslag till

Statskontoret av syftar till att effektivisera tillsynen av förbättringar som redovisades i rapporten Om taxi och

yrkestrafiken. Uppdraget

1993215. Förslagen gick ut att få till stånd

annan yrkestrafik .sanzverkan mellan tillsynsmyndigheten och andra

en fördjupad Statskontoret ansåg också att länsstyrelserna borde myndigheter.

organisatoriskt samordna yrkestrafik, bil- och kör-

överväga att i syfte öka den interna samverkan och

kortsfunktionerna att

informationsutbytet.

Den yrkesmässiga trafiken samordnings- och

genomförandefrågor Ds 1994:100

För att följa upp avregleringen av yrkestrafiken tillsatte Kommunikationsdepartementet ledningsgrupp för yrkestrafikfrågor. en Gruppens uppgift var bl.a. att föreslå åtgärder som kunde effektivisera tillsynen över trafiken samt att kartlägga behovet av ytter-

ligare lagstiftning området. Inom ledningsgruppen bildades fyra

arbetsgrupper. För att Öka .samarbetet mellan myndigheter och organisationer föreslog grupp l att länsstyrelserna skulle få regeringens uppdrag att ta erforderliga initiativ till samverkan mellan berörda regionala myndigheter, i första hand Skattemyndigheten, kronofogdemyndigheten, polisen och Tullverket.

l det dagliga arbetet borde dessutom samrådsgrupper bildas för

att samverka i löpande frågor mellan de regionala myndigheterna. Länsstyrelserna borde få ett ansvar när det gäller erfarenhetsutbyte med de regionala organisationerna yrkestrañkområdet.

För att effektivt kunna genomföra statsmakternas beslut ansåg

grupp 2 att det är av vikt att man får synpunkter från användarna och att användarna får information. Det behövs tydliga och enkelt

utformade regler, information om regeländringar i god tid och

reglerna skall träda i kraft först när förutsättningarna för

tillämpningen i praktiken föreligger. Vidare ansåg gruppen att man

måste tilldela tillräckliga för tillämpning och övervakning, resurser sanktionerna som tillämpas måste vara effektiva, de inblandade

myndigheterna måste samverka och det måste finnas en central

myndighetsfunktion med tillräckliga ekonomiska och kunskapsmässiga resurser. Grupp 3 lämnade synpunkter behov av översyn av yrkestrafiklagstiftningen, som låg till grund för direktiv till 1995 års yrkestrañkutredning, se nedan. Grupp 4 slutligen lämnade förslag till verksamhetsplan, organisation m.m. för yrkestrafken inom Vägverket.

40 SOU l997:6

Framtida organisation för fordonsbeskattningen m.m.

Riksskatteverkets 1995:3 Framtida organisation m.m. för i rapport fordonsbeskattningen Riksskatteverket bl.a. att frågor om anser överlastavgifter inte hör hemma hos länsstyrelserna när de inte

längre handlägger bilregisterärenden. Inom ramen för Vägverkets

skulle ärendena, enligt Riksskatteverket, kunna

organisation handläggas Vägverket centralt eller av Vägverkets regioner.

av

till framtida körkortshantering avseende Förslag

körkortstillstånd/lämplighetsprövning

LAKY länsstyrelsernas arbetsgrupp för körkortsfrågor och yrkeshar i promemoria, ställd till 1994 års mässig trafik en

körkortsutredning, redovisat ett utkast till ett tänkt scenario om

dagens körkortstillstånd ersätts med den lämplighetsprövning som

Körkortsutredningen föreslår.

särskild ansökningsblankett för optisk läsning tillhandahålls

En

sökanden. När begäran lämplighetsprövning jämte en even-

en om

tuell ansökningsavgift kommer till länsstyrelsen scannas upp-

i datasystemet inom kort kommer att användas gifterna som

gemensamt samtliga länsstyrelser. Registeruppgifter hämtas

av automatiskt från andra berörda register för kontroll mot sökandens Ett positivt beslut fattas automatiskt och skickas till

uppgifter.

sökanden inom två till dagar, eller lämnas direkt till sökanden tre disk. Inför förarprovet erläggs kostnaden härför direkt till över

Vägverket. l de fall den automatiska läsningen ansökningshandlingen

av och kontrollen mot aktuella register inte ger den förutsatta informationen, dvs. sökanden har någon form belastningsav körkortshandläggaren. Ärendet uppgifter, ställs ärendet i kö till

handläggs då sedvanligt sätt med ett väl utvecklat kringstöd.

blir till del beroende yttre omständig-

Handläggningstiden stor av heter och andra myndigheters medverkan polismyndigheten, socialförvaltningen, frivården, sjukvården, trafikinspektören.

konsultläkaren, Trafikmedicinska rådet, domstolarna mil.

Enligt LAKY:s uppfattning kan kommande lämplighetsen prövning i samband med ansökan körkort handläggas om av länsstyrelserna rationellt, effektivt, rättssäkert och resurssnålt. Där

finns redan erforderlig kompetens och teknikutvecklingen talar väl

för den lösningen. En sådan ordning skulle enligt också gruppen renodla rollerna mellan Vägverket och länsstyrelserna såtillvida att Vägverket har hand förarprov och utfärdande körkortsom av

handling medan länsstyrelsen för bedömningen

ansvarar av

sökandes personliga och medicinska lämplighet att erhålla och

behålla en körkortsbehörighet.

1995 års yrkestrañkutredning

Uppdraget till 1995 års yrkestrañkutredning gick ut

att se över

yrkestrañklagstiftningen och övrig författningsreglering för

yrkestrafiken, samt att utarbeta förslag till sammanhållen en ny törfattningsstruktur området. l utredningens betänkande Ny

yrkestrañklagstiftning SOU 1996:93 lämnas förslag till

en ny

yrkestrafiklag respektive förordning, biluthyrningslag

samt en ny respektive förordning.

Mvndighetsorgczrzisationen

Yrkestrafkutredningen föreslår, med utgångspunkt i den riks-

av dagen beslutade 1994/952126 Den framtida trafikadminiprop. strativa verksamheten bet. 1994/95:TU23, rskr. 1994/952356 att frågor om trafiktillstånd skall prövas, sökanden är fysisk om en person, av länsstyrelsen i det län där vederbörande är folkbokförd. Om sökanden är en juridisk skall frågorna prövas länsperson av styrelsen i det län där verksamhetens ledning finns. Vägverket skall dock, liksom hittills, pröva frågor tillstånd för linjetrañk om som berör flera län.

För att få en smidig hantering körkort och taxiförar-

av

legitimation, föreslås att hanteringen sådana frågor samordnas.

av

Utredningen föreslår att såväl ansökan taxiförarlegitimation

om

frågor återkallelse, respektive varning, av sådan

som om länsstyrelsen i det län där sökanden eller legitimation prövas av

innehavaren legitimationen är folkbokförd.

av

Frågor internationell trafik

om

l fråga handläggningen internationella yrkestrañkärenden,

om av trafiken går över gränsen till ett annat land, föreslår dvs. där

yrkestrafikutredningen renodling myndighetsorganisationen

en av

effektivisering tillståndsprövningen. Förslaget

och därmed en av bör handlägga samtliga ärenden till-

går ut att Vägverket om till medan länsstyrelserna handlägger

stånd persontransporter,

tillstånd för godstrafiken inom EES Europeiska eko-

ärenden om samarbetsområdet. Generaltullstyrelsen föreslås handnomiska

lägga tillstånd för godstrafiken utanför EES.

Registerfrågor, samkörning m. m.

förs det uppgifter tillståndshavaren, l yrkestrafikregistret om

har meddelat tillståndet, slag tillstånd,

den myndighet som av

eller dem har ansvaret för trafikutövningen

uppgift om den som

varning, återkallelse tillstånd

eller uthyrningsverksamheten, av

m.m. 1986:617 finns bestämmelser om ett

l utsökningsregisterlagen

utsökningregister, det s.k. REXför hela landet gemensamt hand skall användas inom exekutionsregistret, som i första väsendet. Registret får användas även andra myndigaeter utanav exekutionsväsendet, bl.a. för tillsyn över innehavare av trafikför

trafikansvariga enligt yrkestrafiklagen 1988:263.

tillstånd och REX-registret sambearbetas därför med relevanta Vissa uppgifter i Registren samkörs tre gånger per

uppgifter i yrkestrafikregistret. sammanställer uppgifter för information till länsår och Vägverket Yrkestrafikutredningen föreslår att persontretsen för

styrelserna. sambearbetning, inte direktåtkomsten, till utsökningsregistret men utvidgas.

l polisregisterkungörelsen l969:38 föreskrivs att länsen styrelse får ha terminalåtkomst till polisregister för upplysning i ärenden körkortstillstånd och trafiktillstånd. Åtkomsten är om om begränsad till uppgift huruvida förekommer att avse om en person i registret eller inte. Utredningen föreslår att åtkomsten till polisregister utvidgas till att omfatta. förutom ärenden vid ansökan, även tillsyn tillståndshavare samt vidare personkrets än av en nu. Även ärenden taxiförarlegitimation föreslås bli omfattade om av registeråtkomsten. Patent- och registreringsverket, PRV, är registermyndighet för

aktiebolagsregistret. För handelsbolagen finns motsvarande handelsregister som också förs hos PRV. Utredningen föreslår

en

.samkörning mellan PR V:s register och yrkestrafikregistret, enligt

samma modell som införts för samkörning mellan yrkestrafik- och utsökningsregistren för avisering till länsstyrelserna.

Vägverkets redovisning av uppdrag i fråga effektivisering

om av handläggningen av körkorts- och yrkestrafikärenden

Regeringen gav i december 1995 Vägverket i uppdrag att, i samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län och Länsstyrelsen i Örebro län, utreda handläggningen av körkorts- och yrkestrafikärenden samt att föreslå de tekniska och administrativa förändringar som behövs för att effektivisera den. Utredningen skulle ske med

utgångspunkt från nuvarande fördelning och uppgifter

av ansvar mellan Vägverket och länsstyrelserna enligt l994/95:l26. prop.

l redovisningen den 26 juni 1996 presenterade arbetsgruppen

sina förslag, varav några nämns nedan.

Arbetsgruppen har i första hand riktat sig åtgärder som

kan effektivisera länsstyrelsernas handläggning körkorts- och av yrkestrafikärenden och kan genomföras inom tvåårsperiod. som en Gruppen pekar vissa åtgärder som behöver utredas ytterligare och möjligheter den moderna tekniken redan i dag. som ger

Länsstyrelserna bör ta över det datornätverk Vägverket har - som hos länsstyrelserna och fungerande kommunikation bör en upp-

rättas med Vägverkets centrala register. Hela handläggningen bör ske i datormiljö så att manuella överföringar undsamma viks. Länsstyrelserna och Vägverket bör formalisera samarbetet och

bl.a. fram enhetliga dataprofiler, ansökningsblanketter och

ta beslutsmallar. En snabbare och enklare tillgång till nödvändiga och relevanta

registeruppgifter från olika myndigheter är nödvändig för läns-

styrelserna.

Antalet framställda körkortsregisterblad bör begränsas, efter-

endast 25 % dessa blad föranleder körkortsinsom ca av

Ändringar föreslås i 84 § i körkortsförordningen

gripande.

1977:722 innebär att underrättelse sker först vid som

överstiger 800 kr, mot tidigare 600 kr. Detta penningböter som gäller vid upprepade förseelser då det är den samman-

även lagda under femårsperiod skall uppgå till summan en som minst 800 kr för att underrättelse skall lämnas. Effekten av höjningen bör utvärderas för att eventuellt höja beloppet senare ytterligare till 1 000 kr.

För underlätta effektiv tillsyn av den yrkesmässiga tra-

att en

fiken föreslås närmare utredning ett författningsreglerat

en av

system med registerblad även i yrkestrafiklagstiftningen.

framhåller det finns fördelar att vinna från såväl Arbetsgruppen att effektivitets- och rättssäkerhetssynpunkt från sårbarhetssynsom

punkt med samordning körkorts- respektive yrkestrafik-

en av verksamheterna och förordar sådan samordning. en

1994 års körkortsutredning

1994 års körkortsutredning hade i uppdrag att göra en Iagteknisk

körkortsförfattningarna för att få dem tydliga och översyn av

lättöverskådliga samt för att främja enhetlig praxis i

en

körkortshanteringen. Efter tilläggsdirektiv hade utredningen också

i uppdrag lämna förslag till förenkling av länsstyrelsernas att hantering körkortsfrågor. Utredningen har i sitt slutoetänkande av

SOU |997:6 45

En körkortsreform SOU 1996: l4 behandlat dessa frågor. En ny

körkortslag respektive förordning föreslås. De av Körkortsutredningens förslag som berör denna utredning redovisas kort nedan.

Myndighetsorganisationen

Utredningen föreslår att körkortsärenden skall handläggas läns-

av styrelsen i det län där körkortsinnehavaren är folkbokförd, och inte som i dag av den länsstyrelse som har meddelat körkortstillståndet. Förslaget sammanfaller med vad som sägs i den av riksdagen beslutade prop. 1994/95: l 26.

Hanteringen av körkortstillstånd

Utredningen föreslår att körkortstillstånd inte längre skall

vara en

förutsättning för att erhålla körkort, utan att prövningen av en

körkortssökandes personliga och medicinska förhållanden skall

ske i samband medförarprovet.

l dag är det länsstyrelserna handlägger körkortstillstånden, som medan det är Vägverket som är ansvarig myndighet för förarproven. Utredningen förordar att prövningen sker hos en enda myndighet, Vägverket, och närmare bestämt Vägverkets regionala

enhet, där lörarprovsstationen finns. Detta skulle innebära

en

genomgripande förändring av kompetensfördelningen mellan Väg-

verket och länsstyrelserna och kräva organisatoriska och administrativa överväganden Körkortsutredningen bedömt som inte legat inom ramen för dess uppdrag.

Registerblad från Vägverket på grundval av begångna brott

Rikspolisstyrelsen skall underrätta Vägverket om dom, beslut,

strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot rör som en körkortshavare och vissa i körkortsförordningen som avser uppräknade brott som körkortshavaren har gjort sig skyldig till.

46 SOU l997:6

När Vägverket emot sådan underrättelse skall verket tar en

framställa registerblad, vari de i underrättelsen och i

ett anges

körkortsregistret upptagna registeruppgifterna. Vägverket skall

sända till den berörda länsstyrelsen. Allmän domstol

registerbladet skall därutöver, beträffande vissa i förordningen uppräknade brott.

sända kopia dom eller beslut till länsstyrelsen. Litredningen en av föreslår sådan underrättelse skall lämnas för brott som att en

föranlett penningböter med sammanlagt minst 800 kr under senaste

Motsvarande beloppsgråns föreslås också gälla vid fem åren. upprepade förseelser.

Scenario för framtida hantering trafikärenden av

LAKY länsstyrelsernas arbetsgrupp för körkortsfrågor och

yrkesmässig trafik har låtit ta fram förslag till hur länsstyrelsernas

trañkärenden kan handläggas i framtiden med hjälp av lT-stöd. Uppdraget har utförts.av konsultföretaget Frontec. Rapporten beskriver hur länsstyrelserna med modernt ADB-stöd 96-09-18 kvalitativ och säker hantering trafik-

kan få en så effektiv, av

ärendena som möjligt.

Modellen bygger att körkortsärenden och yrkestrafikärenden integreras. Ansökningsförfarandet måste förenklas och informationen till sökanden måste bli lättillgänglig. Handläggningstiden

rutinärenden måste kortas till ett minimum och möjlighet till för ge expediering direkt över disk. Handläggaren skall snabbt serveras relevanta fakta för ärendet. Modernt ADB-stöd skall vara integrerade delar i trafikärendesystemet och snabbare kommuen nicering med sökanden och med andra myndigheter måste vara

möjlig.

inom trafikenheten måste planeras för att klara

Arbetet

arbetstoppar, för tillsynsärenden som rör yrkesmässig trafik.

t.ex. måste därför effektivt kunna fördela och omfördela Systemet

interna kontrollen uppgifter hanteras i

arbetet. Den av som systemet måste också säkerställas.

Belastningen trafikenheten kan tillfälligt kräva samplanering

med övriga enheter inom länsstyrelsen. Systemet måste därför vara

utformat så att länsstyrelseledningen enkelt kan få en överblick över den totala verksamheten och kunna periodvis tillföra resurser till de enheter som har hög belastning. Vägverkets samordningsansvar är av vikt för att en likformig hantering skall ske över landet.

Uppföljning av utvecklingsmöjligheter av trafikärenden inom länsstyrelsen

Länsrådsföreningen har gett LAKY länsstyrelsernas arbetsgrupp

för körkortsfrågor och yrkesmässig trafik i uppdrag att följa upp

den trafikadministrativa verksamheten körkorts- och yrkestrafikfrågor inom länsstyrelserna. LAKY framhåller i rapporten 1996-10-23 länsstyrelsernas långa förvaltningsrättsliga erfarenhet och gedigna juridiska, ekonomiska samt numera även höga lT-kompetens. Kompetensen är nödvändig vid handläggning av ärenden om återkallelse körav kort, inte minst eftersom länsstyrelsen är part i sådana mål i förvaltningsdomstolarna. Detta gäller även ärenden om tillstånd till yrkesmässig trafik och tillsynsfrågor i sådana ärenden. Rapporten trycker också länsstyrelsernas sammanhållande uppgifter när det gäller kampen mot den ekonomiska brottsligheten det regionala planet och dess uppgift inom konkurrensområdet.

Branschsanering och andra åtgärder mot ekonomisk brottslighet

Branschsaneringsutredningen föreslår i delbetänkandet Licensavgift en principskiss SOU 1996:172 att en månatlig licens- avgif, en sorts schablonskatt, införs för i första hand taxibranschen. Som villkor för att driva taxirörelse ställs ett lägsta krav betalning av skatter och avgifter i verksamheten. Skattemyndigheten underrättar länsstyrelsen i de fall avgiften inte betalats in, så att länsstyrelsen kan utreda orsakerna härtill och om förutsättningar föreligger, återkalla trañktillståndet.

1.6 Pågående utredningar

REKO-STAT utredningen

utredare tillkallad för att kartlägga och analysera de En särskild är konsekvenserna Förändringar i den statliga sektorn A

regionala av 1995:14. Utredaren skall bl.a. belysa hur olika organisatoriska lösningar och geografiska indelningar som valts påverkat samordningsmöjligheterna. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag

till regeringen i slutet januari 1997.

av

Kommunikationskommittén

Kommunikationskommittén K 1995:01 skall lämna sitt slutbetänkande den 1997. Kommittén skall då redovisa ett l mars förslag till nationell kommunikationsplan som bygger en en

Förslaget skall ligga till grund för ett samlat förslag till

helhetssyn.

trafikpolitik och nationell kommunikationsplan.

en ny en

Förvaltningspolitiska kommissionen

Förvaltningspolitiska kommissionen Fi 1995:13 skall bl.a. lämna på hur det långsiktiga arbetet med strukturförändringar

synpunkter statliga Förvaltningen bör bedrivas. Förslaget skall innefatta i den

central regional och lokal nivå. En sammanfattande

såväl som skall lämnas till regeringen i april 1997. rapport

Utredningen om vägtrañkens samlade beskattning

Utredningen om vägtrafikens samlade beskattning Fi 1996:11

skall göra en översyn inom området skall omfatta såväl lätta som

som tunga fordon. Översynen skall koncentreras till vad är

som den lämpligaste avvägningen mellan forsäljningsskatt, fordonsskatt, energi- och koldioxidskatt i syfte att förbättra den samlade styreffekten med avseende trafiksäkerhet och miljö. Utredningen skall ta sin utgångspunkt i de principöverväganden Kommunikationskommittén har lämnat i sitt delbetänkande om beskattning av vägtrafiken SOU 1996:165.

Branschsanering och andra åtgärder mot ekonomisk

brottslighet

Branschsaneringsutredningen Ju 1995:11 skall bl.a. överväga

frågor om vandelsprövning och andra åtgärder för att sanera branscher som är särskilt utsatta för ekonomisk brottslighet. Utredningen skall också lämna förslag hur främst det förebyggande om arbetet mot den ekonomiska brottsligheten kan effektiviseras genom kontroll i samband med tillstånds- eller bidragsgivning.

2 Utvärdering av länsstyrelsernas

nuvarande roll inom

trañkområdet

Konsultföretaget Sinova AB har uppdrag utredningen

av genomfört utvärdering länsstyrelsernas nuvarande roll inom en av trafikområdet. Hur utvärderingen genomfördes och Sinovas egen sammanfattning av utvärderingen presenterades i delbetänkandet. Sinovas redovisning utvärderingen bilades i sin helhet av delbetänkandet. Sinova anger i sin utvärdering att vissa signaler i intervjumaterialet är starka. En dessa är att det råder få rollaklarheter av inom fordonsonzråder. Enligt utvärderingen bör ansvaret för yrkestrafik och körkortsfrågor inte ändras. Nedan presenteras Sinovas redogörelse för vad egen som

framkom om ansvarsfördelningen i trafiksäkerhetsarbetet.

Trafiksäkerhet Sinovas redogörelse - egen

Många aktörer tar spontant trafiksäkerhetsarbetet upp som ett exempel på oklar roll- och ansvarsfördelning. Länsstyrelsens sainordningsroll är ointvistad och samarbetet mellan länsstyrelsen och de tre andra huvudaktörerna, Vägverket, polisen och kommunerna, hålls i praktiken sparlåga. Men det är ingen entydig bild.

Dubbelt för trafiksäkerheten

ansvar

inget sägs regionerna, medan Vägverket har nationellt ansvar, om länsstyrelsen har samordningsansvaret för länet. Vägverket upprättar trafikövervakningsplan för Polisen och en

skall polisen och länsstyrelsen fastställa en regional

länet. Sedan blir dubbla budskap. Länsstyrelsen och trañksäkerhetsplan. Det

Vägverket ut att stå med samma ansvar.

ser

saknar styrmedel för trañksäkerhetsarbetet.

Länsstyrelsen

mellan länsstyrelserna

Trafiksäkerhetsarbetet varierar

hur tydligt vill markera sin

Det varierar mellan länsstyrelserna man

samordnare för trafiksäkerheten. Vissa konstaterar att roll som något annat, andra driver

Vägverket styr detta, nu ägnar oss Vägverket inte får köra över länsstyrelsen grund av att

hårt att

länsstyrelsen har samordningsrollen.

har otillräckliga för trafiksäkerheten

Kommunerna resurser

särskilt utpekade i trañksäkerhetsarbetet men

Kommunerna är

sällan intressant politisk nivå.

frågan är kommuner och länsstyrelsen måste för- Samarbetet mellan

för den fysiska planeringen. Kom-

bättras. Kommunerna ansvarar

sektorsindelade och har problem som läns-

munerna är samma

styrelsen.

sig i stark förändring

Polisvrganisationen befinner

får minskad bemanning. l stället ökar resurserna Trafikpolisen inom när- och ordningspolis.

länsstyrelsen inom yrkestrafiken. där läns-

Polisen möter och samordnare trafik-

styrelsen fattar myndighetsbeslut, som av

säkerhetsarbetet. Det i det fallet det blir bekymmer. är senare

Trq/iksäkerlzeten är eftersatt i länsstyrelsen

Länsstyrelsens roll som samordnare mellan centrala och regionala nivån fungerar inte. Trañksäkerhetsarbetet är det område där länsstyrelsen orkat med minst. Det fordras mer resurser för att länsstyrelsen skall orka med det. Länsstyrelsen bryr sig inte om att samordna utan överlåter det

till Vägverket. Är det oföretagsamhet eller prestige

Starkt samband mellan fysisk planering, yrkestrafilqrågor och trafiksäkerhet

Länsstyrelsen spelar en viktig roll inom den fysiska planeringen och inom yrkestrañkområdet myndighetsbeslut. Länsstyrelsen har därmed indirekt möjligheter att minska olycksriskerna i trafiken.

SOU l997:6 55

3 Förtydligande av länsstyrelsernas roll inom

trafiksäkerhet och kollektivtrafik

3.1 Länsstyrelserna och trafiksäkerhet

3 1 1 Förslagens innehåll

. .

Länsstyrelsernas samordningsroll

Jag föreslår att samordningsrollen trafiksäkerhetsarbetet på av regional nivå skall ligga på respektive trafikverk/myndighet. Den samordningsroll som länsstyrelserna haft sedan den l juli 1991 upphör. Länsstyrelserna föreslås i fortsättningen vara en av flera viktiga aktörer i trafiksäkerhetsarbetet, bl.a. som

sammanhållande av den trafikslagsövergripande länsplanen,

enligt regeringens proposition 1996/97:53 Infrastrukturinrikt-

ning för framtida transporter, och som länets högsta polismyndighet.

Transporter av farligt gods

För stödja länsstyrelserna i deras arbete med vägvalsatt styrningsfrågorna och förhöja kvalitén de lokala trafikföreskrifter transporter farligt gods, föreslår jag att som avser av Statens räddningsverk bemyndigande att utfärda bindande ges

föreskrifter för länssryrelscrnas föreskrifnsarbete på området.

3.1.2 Motiv till förslagen

Länsstyrelsernas samordningsroll

l juli 1991 trädde reformen regional statlig Den om en ny förvaltning i kraft. Motivet bakom reformen bl.a. att en statlig var regional myndighet skulle bildas ett allsidigt och som kompetent sätt kan väga olika sektoriella intressen mot varandra till regionala förhållanden. Fr.o.m. denna tidpunkt och ta hänsyn fick länsstyrelserna också för regionalt samordna ett ansvar att olika insatser för trafiksäkerhetens främjande. Ansvaret organs väg-, järnvägs-, luft-, sjöfarts-, post- och telekommunikaavser tioner. Tiden efter den l juli 1991 har präglats att riksdag och regeav ring i olika omgångar fattat beslut ändrad strategi för trafikom säkerhetsarbetet, dels vad gäller organisatoriska förutsättningar, dels vad gäller ansvar och befogenheter. Genom riksdagens beslut, enligt förslag i prop. 1992/9322,

Vissa organisationsfrågor inom trafiksäkerhetsområdet bet.

1992/93 TU4, rskr. 1992/93:58, lades Trafiksäkerhetsverket ned from. den l januari 1993 och dess uppgifter fördes över till

Vägverket. Bakgrunden till den organisatoriska förändringen av

trafiksäkerhetsarbetet bl.a. att trafikolyckorna under en längre var tid ökat. Med denna förändring menade regeringen att det

skapades bättre organisatoriska förutsättningar för ett framtida

SOU I997:6 57

offensivt och effektivt trafiksäkerhetsarbete. Kraven effektiv en och samordnad verksamhet skulle i första hand nås att genom samla de uppgifter har anknytning till väghållaransvaret till som en och samma organisation. Vägverket fick härigenom det övergripande nationella ansvaret för trafiksäkerheten vägarna. l prop. l992/93:6l om trafiksäkerheten vägarna inför 2000-talet bet. l992/93:TU26, rskr. 1992/932426 konstaterade regeringen och riksdagen och befogenheter för trañkatt ansvar säkerhetsarbetet hittills varit spritt på ett stort antal myndigheter och organisationer, att nedläggningen Trafiksäkerhetsmen av verket och överförandet av dess uppgifter varit ett steg i riktning mot en mer sammanhållen organisation. Bl. att begränsa a. genom antalet aktörer och ge dem nödvändiga befogenheter skapas entydiga signaler till trafikanterna. Mot denna bakgrund pekades Vägverket, polisen och kommunerna ut som huvudaktörer for det nationella trañksäkerhetsarbetet vägarna. Det betonades också att de frivilliga organisationerna med sina regionala och lokala organisationer bör kunna utnyttjas för ett effektivt trafiksäkerhetsarbete. l propositionen påtalades också att länsstyrelsernas samordningsansvar, till följd av Vägverkets övergripande nationella ansvar för trafiksäkerheten vägarna, närmare bör preciseras. l regeringens proposition 1995/961131, Vägverkets sektorsansvar inom vägtransportsystemet bet. 1995/96:TUl8, rskr. m.m. 1995/961231 preciseras och förtydligas Vägverkets för ansvar utvecklingen av vägtransportsystemet. Bl.a. framhålls att Vägverket inom ramen för sitt sektorsansvar bör säkerställa att trafiksäkerhetsarbetet bedrivs resultatinriktat inom hela vägtransportsystemet och att arbetet samordnas central nivå. Utöver de möjligheter Vägverket redan tidigare erhållit att teckna överenskommelser med polisen, kommuner och frivilliga organisationer, anser regeringen att Vägverket även bör möjlighet att ges teckna sådana överenskommelser med andra aktörer inom trañksäkerhetsoinrådet. Förslag till ny roll för länsstyrelserna måste beakta de förändrade förutsättningar för trafiksäkerhetsarbetet riksdag som och regering beslutat om sedan länsstyrelserna erhöll sin samord-

trafiksäkerheten. Enligt min mening har riksdag och ningsroll för

sina beslut under de senaste åren redovisat en regering genom

för trafiksäkerhetsarbetet. Strategin går ut att tydlig strategi

huvudaktörer området och att tydliggöra ansvar peka ut ett fåtal

samordnad länsförvaltning och befogenheter. Reformen om

länsstyrelserna för sig skulle ha ett syftade bl.a. till att de 24 var

det gäller länets angelägenheter. Mot helhetsperspektiv när

förhållanden råder enligt min mening oklarhet

bakgrund av dessa länsstyrelsernas respektive Vägverkets roll

när det gäller

också något bekräftas i den trafiksäkerhetsområdet. Detta är som

presenterade utvärderingen av läns-

konsultföretaget Sinova av trafikområdet. Av de tillfrågade tar många styrelsernas roll inom

exempel oklar rolltrafiksäkerhetsarbetet som ett spontant upp

ansvarsfördelning. Länsstyrelsens samordningsroll är om-

och

samarbetet mellan länsstyrelsen och tvistad och många menar att

Vägverket, polisen och kommunerna i de tre huvudaktörerna,

praktiken "hålls sparlåga".

ett resultatansvar med Jag finner det logiskt att koppla samman

samordna de insatser krävs för att uppställda

ett ansvar for att som

beslut fattats riksdag och regering mål skall nås. Genom de som av

sektorsansvar, för Vägverket skall ha ett samlat ansvar, s. om att resultatansvar för trafiksäkerhetsarbetet. bl.a. trafiksäkerhet och ett

för mig föreslå att länsstyrelsernas är det därför naturligt att

trafiksäkerheten vägar förs över till samordningsansvar för

baseras delvis den utvärdering som Vägverket. Denna hållning

i huvudsak pekar nackdelar med gjorts Sinova och som av länsstyrelsen. Även

delade mellan Vägverket och

dagens ansvar

i sin rapport 1995/96:RR3 att det riksdagens revisorer konstaterar

ansvarsfördelningen för trafiksäkerheten mellan råder oklarheter i

länsstyrelserna tidigare avsnitt 1.5.

sektorsmyndigheterna och se

i dag samordningsansvaret för Vägverket har redan

den nationella nivån. Bl.a. mot den trafiksäkerhetsarbetet

tillsammans med de båda andra huvud-

bakgrunden har Vägverket

trafiksäkerhetsarbetet, polisen och kommunerna, aktörerna inom

trafiksäkerhetsprogram för perioden 1995

utarbetat ett nationellt -

grund har var och en av

2000. Med det nationella programmet som

Vägverkets sju regioner utarbetat regionala trañksäkerhetsprogram tillsammans med polisen, kommunerna och frivilliga organisa-

tioner i regionen. Därutöver tecknar Vägverkets regioner länsvisa

överenskommelser med polisen, landstingen och lokalt med

kommunerna. Jag har erfarit att det är inom en strävan Vägverket att i stor utsträckning bedriva trañksäkerhetsarbetet lokalt i syfte att skapa ett nära förhållande till de människor berörs. Mot som bakgrund dessa förhållanden drar jag slutsatsen Vägverkets av att regioner i praktiken redan i dag i stor utsträckning har tagit sig ett regionalt samordningsansvar för trañksäkerhetsarbetet vägarna. Mitt förslag kan därmed sägas innebära formell en renodling av länsstyrelsernas respektive Vägverkets roller. Några

väsentliga förändringar till följd mitt förslag avseende

av resursoch kompetensbehov vid länsstyrelserna respektive Vägm.m. verket är därmed inte att förvänta.

Mitt förslag innebär emellertid inte att länsstyrelserna fråntas

ett ansvar för att verka för trafiksäkerheten. l delbetänkandet

Länsstyrelsens roll i infrastrukturplaneringen SOU 1996:142 och regeringens proposition l996/97:53 .Infrastrukturinriktning for

framtida transporter föreslås att länen får för ett ansvar att upprätta

en trafikslagsövergripande länsplan, med helhetssyn

en

regionala infrastruktursatsningar. I arbetet med upprättandet

av planen är det länsstyrelsens uppgift bl.a. beakta trafikatt

säkerheten. Länsstyrelsen är således även i fortsättningen viktig

en aktör i trañksäkerhetsarbetet. Länsstyrelsen har dessutom rollen högsta polismyndighet i som länet, vilket också innebär för trafiksäkerheten. ett ansvar Även de övriga trañkverken har i likhet med Vägverket, i någon mån, ett samlat för respektive transportslags effekter ansvar mot de trafikpolitiska målen. Jag bedömer att motsvarande resonemang som ovan, vad gäller motiv för att Vägverket bör ha

ett länssamordningsansvar for trafiksäkerhetsarbetet, även bör

kunna tillämpas dessa verk. Därigenom kommer samtliga trañkverk att del i sektorsansvaret också ha för som en ett ansvar den samordning som krävs i syfte att de trafikpolitiska målen skall kunna nås i så stor utsträckning möjligt.- Behoven och som av

förutsättningarna för den länsvisa samordningen skiljer sig

emellertid mellan län och transportslag.

Transporter farligt gods av

landtransporter farligt gods i Sverige inte som en Frågan om av ses

i första hand trafiksäkerhet utan som en uppgift att

fråga om sannolikheten för och konsekvenserna en kemikalieminska av

Reglerna skall förebygga sådan olycka och är ägnade

olycka. en trafikolycka utvecklas till kemikalieolycka. att förhindra att en en

Bestämmelserna för transport farligt gods har beröringspunkter

av samhällssektorer och samordningsfrågorna har stor med många

betydelse. Hanteringen frågan transporter av farligt gods

av om

underlag vid regional och kommunal

bör också framhållas som till räddningstjänsten är därvid

samhällsplanering. Kopplingen

viktig.

har enligt lagen respektive förordningen Statens räddningsverk farligt gods myndighetsansvaret för sådana trans-

om transport av

har med stöd bemyndigande i förordporter. Räddningsverket av

ningen utfärdat föreskrifter inrikes väg- och terrängtransporter om

av farligt gods. Till grund för bestämmelserna ligger den europeiska överens-

kommelsen internationell transport farligt gods väg om av medverkar med experter i olika

ADR. Räddningsverket

internationella där dessa regler utvecklas och beslutas. Detta organ starkt skäl till verkets föreskriftsrätt bör utökas är för mig ett att

och dess kompetens bör komma länsstyrelserna till del. riskbedömning länsstyrelserna har att göra är kompli-

Den som särskild kompetens. Det är flera skäl viktigt att cerad och kräver av ställas den bedömningen över hela höga krav kan samma Räddningsverket vill få till stånd enhetlig behandling av landet. en

Verket att generella förbud bör vägvalsstyrningsfrågan. anser

och punktvisa förbud i stället bör utfärdas där det anses undvikas motiverat. innebär i sig kommunikationsproblem, där

Vägvalsstyrning ett

bestämmelser skall meddelas till fordonsförarna. Det

komplicerade

är därför viktigt att utvidga satsningarna informationsöverföring. Rekommendationer och förbud bör utmärkas via trafikmärken samtidigt som redan påbörjade satsningar utnyttjande av kartor och modern informationsteknik fullföljs. Efter den begäran som Statens räddningsverk år 1993 lämnade till Försvarsdepartementet när det gällde bemyndigande om föreskriftsrätt ansåg regeringen att frågan fordrade fortsatta överväganden. Vid den efterföljande utskottsbehandlingen poängterades betydelsen av att förstärka och förtydliga Räddningsverkets samordningsroll. Jag har under utredningsarbetet haft fortlöpande kontakter såväl med Räddningsverket som med länsstyrelserna och med berörda departement beträffande frågan om bemyndigande och samtliga har ställt sig positiva till att ge Räddningsverket denna samordnande roll. Tiden är därför, enligt min mening, mogen för att ge Räddningsverket ett sådant bemyndigande. Ett bemyndigande för Statens räddningsverk bör ges så snart som det kan ske och meddelas inom ramen för förordningen 1988: l 040 med instruktion för Statens räddningsverk.

3.1.3 Konsekvenser och effekter förslagen

av

Länsstyrelsernas samordningsroll

Mitt förslag kan inte förväntas några statsfmansiella konsekvenser. Jag bedömer att förslaget är regionalpolitiskt neutralt och att det inte har några effekter på vare sig jämställdhet eller ekonomisk brottslighet. Länsstyrelserna kommer att beröras i någon mån. De resurser som i dag finns avsatta länsstyrelserna för samordningsrollen bedöms variera mellan olika län. Jag bedömer emellertid att mitt förslag inte får några väsentliga konsekvenser vad avser resursoch kom petensfördelnin g mellan länsstyrelserna och trafikverken.

Mitt förslag innebär renodling rollerna inom en av trafrksäkerhetsarbetet. Den osäkerhet jag under utredningen som fått insikt att det råder kring som bör driva om vem samordningsarbetet den regionala nivån upphör. Mot den bakgrunden kan det förväntas uppstå positiva effekter möjligheten uppfylla riksdagens beslutade trafiksäkerhetsmål. att

Transporter av farligt gods

Förslaget får bedömas statsfrnansiellt neutralt. som direkta konsekvensen förslaget blir effektivisering Den av en länsstyrelsernas verksamhet. Detta sker att Räddningsav genom redan befintliga kompetens bättre tas tillvara. En positiv verkets effekt också likartad hantering över landet uppnås. är att en mer Genom Räddningsverket redan i dag i samverkan med att Vägverket och Boverket ut allmänna råd för länsstyrelsernas ger verksamhet. ökar inte kretsen berörda i mitt förslag. av

Jag bedömer att förslaget är regionalpolitiskt neutralt. Någon kompetensöverföring skall inte ske mellan berörda myndigheter

och någon reell utökning lääddningsverkets verksamhet är inte av heller aktuell. Syftet med Räddningsverkets bemyndigande att ut förege

länsstyrelserna är bl.a. att vägvalsstyrningen i hela

skrifter för skall förbättras. Detta gäller inte minst styrningens positiva landet effekter miljön och trafiksäkerheten. indirekta

3.2 Länsstyrelserna och kollektivtrafik

3.2.1 Förslagets innehåll

Enligt regeringens proposition 1996/97:53 Infrastrukturinriktning För framtida transporter skall länsstyrelsen ha samord-

ningsansvaret för arbetet med den trafikslagsövergripande läns-

planen. I det ansvaret bör ingå att samordna planen med bl.a.

kollektivtrañkplaneringen. Länsstyrelsens roll inom kollektiv-

trañkområdet föreslås därför att samordna den trafikvara

.slagsövergripande länsplanen med planer för kollektivtrajik.

3.2.2 Motiv till

Förslaget

Behovet av en bättre samordnad regional bebyggelse- och

trañkplanering, liksom behovet av bättre samordning

en av

investeringsbeslut för vägar och järnvägar med ansvaret för

kollektivtrafiken har uppmärksammats tid. senare Enligt min mening är det väsentligt att planeringen infraav

struktur. inom ramen för den trafikslagsövergripande Iänsplanen, sker samordnat med bl.a. kollektivtrafikplaneringen i länet. Läns-

styrelserna har här roll att spela samordnare. en som

3.2.3 Hur och när

förslaget skall genomföras

Förslaget hänger ihop med genomförandet förnyad regional av en

investeringsplanering, enligt propositionen Infrastrukturinriktning

för framtida transporter.

3.2.4 Konsekvenser och effekter av förslaget

statsñnansiella konsekvenser och inte heller Förslaget får inga konsekvenser för den ekonomiska brottsligheten.

tratikslagsövergripande länsplanens koppling till kollek-

Den

och övrig samhällsplanering kräver att landsting,

tivtrafikplanering kommuner, trafikhuvudmän och företrädare för trafikutövare deltar i arbetet med planen och reella möjligheter att aktivt ges påverka planens innehåll.

.Jämställdhet

planering infrastruktur och trafikering bör göra En samordnad av olika resebehov. Det finns det lättare att tydliggöra typer av kvinnors och mäns resemönster skiljer sig statistik som visar att Kvinnor bl.a. kollektivt än män. En starkare i dag. reser mera

kollektivtrañkplaneringen till planeringen av infra-

koppling av borde det lättare att tillgodose kollektivtrafikanstrukturen göra behov och därmed öka kvalitén kollektivtrafiken. ternas konsekvenser, utredningens delbetänkande Läns- För övriga se

roll i infrastrukturplaneringen SOU 1996:142.

styrelsernas

4 Förtydligande av länsstyrelsernas roll inom och

fordons- och

vägtrafikfrågor

4.1 Allmänt

Mitt uppdrag är att göra översyn länsstyrelsernas roll inom

en av fordons- och trañkområdet och därvid såväl utvärdera nuvarande förhållanden analysera det samlade behovet framtida som av förändringar när det gäller handläggningen trafikärenden. av En enkel, effektiv och rättssäker hantering bör eftersträvas, oavsett vilken myndighet för verksamheten. Det som ansvarar gäller därvid att ta tillvara den administrativa och informationsteknologiska Litvecklingen. lnformationsdatabaser och andra uppgiftslämnare måste integreras i verksamheten. Det är en önskvärd utveckling, oavsett organisatorisk lösning,

att registeruppgifter förs över automatiskt och att olika register

samkörs. Tekniken medger i dag att uppgifter fors över papperslöst till den myndighet efterfrågar uppgifterna. Samtidigt som måste hänsyn tas till kravet skydd för den personliga

integriteten.

Fordons- och trafkärendena kan i viss utsträckning handläggas integrerat för att samordningsvinster skall göras. Rationaliseringen kan dock enligt min uppfattning drivas endast till viss punkt. en När det är fråga juridiska bedömningar fakta och rättsliga om av

förutsättningar är kompetens och erfarenhet viktiga faktorer.

Rättssäkerhetsaspekten är samtidigt central i ett större perspektiv. l den trafikadministrativa verksamheten bör en

mellan registerfrågor och ärendehandläggning, dvs.

skiljelinje dras

myndighetsutövning gentemot den enskilde.

i det senare fallet hanteras bättre centralt, medan ardra lämpar sig väl Vissa frågor

hantering därför det krävs regional och lokal för en regional att en

finns också behov för den enskilde av att förankring. Det ett

personligen kunna komma till tals med myndigheten. Vägverket har ett samlat för hela vägtransportsystemet,

ansvar

bl.a. för frågor rör fordon och vägtrafik. Vägverket ansvarar

som hela det :rafikadministrativa

redan i dag för registerhållningen

området.

har i allt väsentligt förvaltningstradition och

Länsstyrelserna en

handlägga förvaltningsärenden inom flera olika

en kompetens att rättssäkert sätt. Den moderna tekniken har ställt områden ett länsstyrelserna intensivt arbeta lör teknik- och krav på att en

systemutveckling också medför bl.a. gemensam upphandling

som lT-stöd för att knyta landets länsstyrelser. av samman

Inledningsvis vill jag knyta till de tankar som regeringen för

an

i 1996/97:36 Den regionala samhällsorgafram propositionen

och bl.a. behandlar vissa frågor om länsnisatioiten som

roll och organisation. Regeringen framhåller att de

styrelsernas

låg till grund för länsförvaltningsreformen år l99l

motiv som

aktuella och utgör utgångspunkt för utvecklingen av den

alltjämt är

statliga regionala förvaltningen.

då framfördes för den samordnade länsför- Motiven som bl.a. minska sektoriseringer och att stärka den valtningen var att överblicken. Länsstyrelsernas verksamhet borde

regionala

breddas för på så sätt bidra till en fortsatt dessutom att decentralisering den statliga verksamheten. Enligt regeringens av

det behov fortsatt reformering av den

mening finns ett stort av

förvaltningen beträffande arbetet i Förvaltningspoli-

statliga se

tiska kommissionen avsnitt 1.6. vidare vikten sammanhållen och Regeringen betonar av en

regional nivå kan for kompetent statlig organisation som svara

och rättstillämpning samt följa och utvärdera tillsyn upp statsmakternas beslut.

Uppfattningen grundas bedömningen att man inom en och

samma organisation. länsstyrelsen, klarar av att hantera balansen mellan sektorsperspektivet och tvärsektoriell samordning. Många olika faktorer påverkar mina förslag. Jag är medveten om att riksdagen helt nyligen har tagit ctt principbeslut att körom korts- och yrkestrañkverksamheterna skall behållas inom länsstyrelseorganisationen. Skälen för detta är såväl allmänhetens krav närhet till beslutande myndighet att dessa myndigheters som länsstyrelsernas kompetens tas till och utvecklas. Detta vara stämmer väl överens med de ovan nämnda tankarna en sammanhållen och kompetent statlig organisation regional nivå. Samtidigt hotas hela områden av statlig verksamhet nedläggav ning vissa orter. Möjligheten regionalpolitiska skäl föra att av över annan statlig verksamhet till sådana orter bör därför övervägas även i det här sammanhanget. Erfarenheterna Vägav verkets decentralisering bilregisterverksamheten till tre orter av bör därvid tas tillvara. Av bl.a. nu redovisade skäl har jag valt att lägga fram två alternativa förslag för den framtida verksamheten inom fordonsoch vägtrafikområdet. En organisatorisk översyn av länsstyrelsernas uppgifter på området inom ramen för denna inredning kan dock inte utmynna i

en detaljbeskrivning av den framtida indelningen och

organisationen. Mina förslag skall ett underlag för ett uppdrag ses som från regeringen till de berörda myndigheterna att utifrån de övergripande riktlinjer jag drar i detalj utforma upp en organisation som mot det mina förslag valet svarar av som slutligen faller på.

4.2 Körkortsfrågor

innehåll

4.2.1 Förslagens

Körkortstillstånd/lämplighetsprövning vid körkortsgivningen

Alternativ Den nuvarande organisationen består, men görs

effektivare och likartad över landet samordning mera genom inom länsstyrelserna, mellan de olika länsstyrelserna samt mellan Vägverket och länsstyrelserna. Ett ökat utnyttjande av teknik förutsätts. ny

Alternativ 2. Handläggningen ansökan körkort förs över

av om till Vägverket centralt. Även med detta alternativ förutsätts att

teknik utvecklas för att uppnå effektiv handläggning.

ny en

Körkortsingripande

Alternativ Den nuvarande hanteringen består, men görs effektivare och likartad sätt beträffande mera samma som

tillståndsgivningeri. Den regionala förankringen och ett bibe-

hållande länsstyrelsens befintliga kompetens att handlägga av

ärendena framhålls. Handläggningen effektiviseras med hjälp

av ny teknik.

Alternativ 2: Handläggningen samtliga körkortsfrågor förs av över till Vägverket centralt. En och samma myndighet prövar därmed ansökan körkort, sköter förarprov, utfärdar om

körkortshandlingen och prövar frågan om körkortsingripande inklusive den trafikmedicinska bedömningen. Samma

myndighet prövar också såväl körkortsfrågan bilregisterfrågan. som Handläggningen effektiviseras med hjälp av ny teknik.

4.2.2 Motiv till förslagen

Allmänt

Mål om återkallelse körkort flyttades över från länsrätten till av länsstyrelsen den l oktober 1994 prop. 1993/94:l33 lnstansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna, bet. l993/94zluU24, rskr. 1993/941319. l nämnda proposition framhöll

regeringen att de personer i länsstyrelserna handlägger kör-

som kortsärenden ofta har stor erfarenhet och besitter god kompetens på området samt att tillämpningen förvaltningslagen garanterar av

en rättssäker handläggning. Därtill medförde överflyttningen att det blev en myndighet som prövar samtliga körkortsfrågor, vilket

framhölls som värdefullt. Regeringen pekade vid behandlingen körkortsärendenas av organisatoriska hemvist i den riksdagen beslutade propositionen av 1994/951126 Den framtida trafikadministrativa verksamheten bet. l994/95:TU23. rskr. 1994/952356 den lokala förankringen som

skäl för att handläggningen av körkortsärenden bör ligga kvar

länsstyrelsen. Regeringen påminde att kontakter då kan behöva om tas med olika regionala och kommunala myndigheter såsom

polisen, socialnämnden och hälso- och sjukvårdsförvaltningen

samt att det kan krävas kontakter med andra enheter inom

länsstyrelsen såsom sociala enheten och de enheter som

handlägger yrkestrafikärenden. Även för regeringens uppfattning i kompetensskäl angavs

ärendena kräver stor sakkunskap om frågan, dvs. att en

och därmed juridisk och socialpolitisk körkortslagstiftningen

för sin övriga verksamhet

kompetens, som länsstyrelsen även Regeringen menade då att det inte var lämpligt att

besitter.

aktualisera överflyttning körkortsärendena till Vägverket.

en av

propositionen nämndes också att Vägverkets uppgift som

l

central körkortsmyndighet är att stödja andra myndigheter som är

körkortsområdet och bl.a. verka för enhetlig verksamma inom en

rättstillämpning.

Körkortstillstånd/lämplighetsprövning vid körkortsgivningen

Behålla nuvarande organisation med länsstyrelserna Alternativ

regionala körkortsmyndigheter

som

sker i 80 procent ärendena i princip med Körkortsgivningen ca av

någon ytterligare utredning krävs inte efter

automatik och ansökan jämte hälsodeklaration. Det är den del av

granskning av fordons- och vägtrafiksidan till största

ärendehanteringen som masshantering. Denna lämpar sig väl för delen har karaktär av handläggning och rationalisering genom ny teknik, datamässig

optisk läsning ansökningshandlingarna.

t.ex. genom av

hanteringen bibehålls inom länsstyrelserna förutsätts att en

Om kommer till stånd. Jämför LAKY:s förslag sådan effektivisering avsnitt 1.5. Länsstyrelserna har också framhållit att man 96-05-24 länsrådsnivå redan enats lT-samordning som spänner om en

landets länsstyrelser och över länsstyrelsernas hela

över samtliga

verksamhetsområde. Även upphandlingar, avtal, utbildnings-

samordnas. insatser m.m.

7l

Det åligger därvid Vägverket såsom sektorsmyndighet att bistå länsstyrelserna när det gäller föreskrifter, teknikutveckling och

teknikövertöring. liksom beträffande utbildningsiitsatser.

De resterande ca 20 procenten ansökningarna kräver förav

djupad granskning och därmed sådan handläggarkompetens

som redan i dag finns hos länsstyrelserna. Nuvarande ordning renodlar således rollerna mellan Vägverket och länsstyrelserna såtillvida att Vägverket har hand förarprov om och utfärdande av körkortshandling medan länsstyrelsen ansvarar för bedömningen sökandens personliga och medicinska av lämplighet att erhålla körkortsbehörighet. Även i dessa ärenden en för länsstyrelsen det allmännas talan i förvaltningsdomstol. l dag sker i ca 20 procent ärendena medicinsk bedömning av en av en blivande körkortshavare och i många fall föreskrivs villkor för vederbörandes körkortsinnehav. l dessa fall sker samarbete med främst polisen, sjukvården och de sociala myndigheterna det lokala eller regionala planet. Kontakter tas också med kriminalvården och med frivilligorganisationer, t.ex. när det gäller personer med drogproblem. Ett sådant samarbete förenklas givetvis betydligt genom att beslutsmyndigheten finns ute i landet. Länsstyrelserna har pekat på att tyngdpunkten den av medicinska prövningen sker med hörande länsstyrelsens av konsultläkare och endast i undantagsfall att sändas till genom Trafikmedicinska rådet vid Vägverket i Borlänge. Rådet yttrar sig i dag i vissa komplicerade körkortsärenden remiss av länsstyrelserna. Jag har valt att dela körkortsärendena i två grupper,

körkortstillstånd/lämplighetsprövning respektive körkortsingrip-

anden. Det finns dock även en grupp av "övriga körkortsärenden"

som ligger utanför den indelningen. Jag tänker då dispens-

ärenden och ärenden rör utländska körkort, t.ex. frågor som om EES-körkort och prövning av utländska körkorts äkthet. Vidare finns det sedan den l juli 1996 ärendekategori, gäller en ny som körkoitshavare fyllt 65 år och innehar tyngre behörighet och som som vid förnyande körkortet skall visa att de medicinska kraven av för innehavet är uppfyllda. Länsstyrelserna framhåller att även dessa ärendegrupper kräver individualiserad prövning, vilket en

antalet årsarbetskrafter för måste beaktas vid beräkningen av

körkortshanteringen.

uppgifter till Vägverket våren

Enligt länsstyrelsernas egna

årsarbetskrafter handlägger körkorts- 1996 är det ca 100 som

körkortsvillkor Länsstyrelserna bedömer att en tillstånd och m.m.

rationalisering inom femårsperiod kan ge fullt genomförd en betydande besparingseffekter. särskilt framhålla kompetensskäl och

Länsstyrelserna vill

kontakterna med andra myndigheter för att

vikten de regionala av

nuvarande organisation. Därtill kommer att en

behålla

och effektivisering med teknik kan uppnås även

rationalisering ny

vilket den samordning som redan

med dagens organisation,

samtliga länsstyrelser är ett bevis på. påbörjats mellan landets

2. Flytta korkortsgivningeri till Vägverket.

Alternativ iver

körkortsutredning föreslår att körkortstillståndet l994 års

i samband med

avskaffas och ersätts med en lämplighetsprövning

sker vid förarprovskontoret i stället för att som nu

förarprovet, som

länsstyrelsen. Körkortsutredningens förslag bygger göras av

från länsstyrelserna till

tanken en kompetensöverföring

om

till förarprovskontoren. Mitt alternativ 2 Vägverket regionalt, dvs. körkortsgivningen utgår från utredningsförslaget,

när det gäller

modifieringen verksamheten läggs Vägverket

med den att men

centralt i stället för att föras över till regionerna.

utredningsarbetet fört dialog med Vägverket Jag har Linder en

körkortshanteringen och förutsättningarna att föra över om hand skisserat överföring av Vägverket har under en

tillståndsgivningeii till verket.

ansökan jämte hälsodeklaration vid

Vägverket föreslår att

maskinellt. Automatiskt sorteras ut de

körkortsgivningen granskas

krävs, dvs. vid förekomst i

ärenden där "mänsklig handläggning"

och/eller läkarintyg i samband med ansökan.

polisregister

ansökningar år 190 000 Av det totala antalet per om ca

80 procent lämpar sig för en beräknar Vägverket att ca

beslutsrutin. Ca 20 procent ansökningarna automatiserad av

förutsätter en individualiserad och kvalificerad bedömning,

t.ex. av

de läkarintyg som krävs för en högre körkortsbehörighet.

Vägverket har beräknat resursbehovet för central handen

läggning av körkortsgivningen till omkring 30 årsarbetskrafter mot

dagens ca 100 ärsarbetskrafter. Beräkningarna bygger Trafikregistrets statistik åren 1994 och 1995 över antal debiterade körkortstillstånd med krav förarprov, utlämnade körkort och avslagsbeslut.

Jag bygger alltså mitt alternativ 2 på Körkortsutredningens förslag, men anser att en helt central handläggning enligt

Vägverkets modell måste ske om centraliseringstanken skall få

väga över. Dels menarjag att det är fördel att tekniskt samordna

en

körkortsgivningen med bilregisterhanteringen, dels kräver likformighet och effektivisering det. Därtill kommer fullt

att en genomförd centralisering är förutsättningen för att verksamheten av regionalpolitiska skäl skall kunna styras till viss eller vissa en orter i landet.

Jag vill också stryka under att de redovisade sifferuppgifterna

är osäkra och bör analyseras ytterligare.

Körkortsingripanden

Alternativ 1: Behålla nuvarande organisation med länsstyrelserna som regionala körkortsmyndigheter

Länsstyrelsernas arbetsgrupp för körkortsfrågor och yrkesmässig

trafik, LAKY, har redovisat hur länsstyrelsernas trafikärenden kan

handläggas i framtiden med hjälp av lT-stöd för att effektiv,

en

kvalitativ och säker handläggning. En integration ärenden

av rörande körkort respektive yrkestrafik förutsätts också ske. Vikten

av gemensam handläggning av dessa ärendetyper framhålls

särskilt vid hanteringen av körkort och taxiförarlegitimation. Arbetet inom trafikenheten planeras därvid utifrån tanken på en samplanering med övriga enheter inom länsstyrelsen för att t.ex.

tillfälligt föra resurser till enheter har hög belastning, dvs.

som en

och omfördelning arbetet. Även tillfällig effektiv fördelning av en

överföring personal mellan olika länsstyrelser skall kunna ske

av

för ytterligare öka effektiviteten inom länsstyrelseorganisa-

att tionen och for att bidra till utbyte erfarenheter och kompetens. av rutiner arbetar 148 årsarbetskrafter med ärenden Med dagens

körkortsingripanden. Länsstyrelserna bsräknar att en fullt

om effektivisering inom femårsperiod kan medföra en

genomförd en

kraftig minskning antalet årsarbetskrafter. av framhåller länsstyrelsens långa förvaltnings- Länsstyrelserna

rättsliga erfarenhet. Däri ingår den juridiska kompetensen som är

nödvändig vid handläggning ärenden om återkallelse av av körkort, inte minst eftersom länsstyrelsen part i sådana mål i

förvaltningsdomstolarna.

Därtill kan konstateras den tidigare nännda överföringen av att från länsrätterna till länsstyrelserna slagit väl

körkortsingripandena Antalet överklagade ärenden rörande lörkortsingripande är

ut. mindre än 10 procent, mot vid övertagandet beräknade 20 procent.

Ärenden körkortsingripanden kan inivieras olika sätt. l

om

fall börjar ärende att polisen omhändertagit ett

många ett genom grund misstänkt brott, vilket länsstyrelsen då får körkort av ett snabb information Länsstyrelserna erhåller också veckovis om.

registerblad från Vägverket grundval av belastningsuppgifter i polisens belastningsregister, underrättelser om LOB-omhänder- Läkare har vidare anmälningsskyldighet till läns-

taganden m.m. styrelsen patienten är olämplig att inneha körkort. när Mitt alternativ 1 behåller således den nuvarande organisationen

för körkortsingripandena och tar tillvara den höga kompetens som

i dag finns inom länsstyrelserna. Härigenom fullföljs också redan

det riksdagen tidigare fattade beslutet om myndighetsorga-

av nisationen på körkortsområdet. En regional hantering tar också sikte samarbete med andra

myndigheter regional nivå. När det gäller körkortsingripanden

samarbetar körkortsenheten bl.a. med polisen och med de sociala

myndigheterna. Vid den medicinska bedömningen krävs även ett med sjukvården. De personliga kontakterna mellan samarbete tjänstemännen framhålls viktiga exempelvis när det gäller som

omhändertagande av körkort, delgivning länsstyrelsens beslut

av m.m.

Alternativ 2: Flytta över hanteringen körkortsingripandena till

av Vägverket

l min dialog med Vägverket har diskussionen gällt förutsättningarna för en centraliserad handläggning körkorts-

av

ingripandena till Vägverket. En sådan lösning förutsätter att viss kompetens, som i dag saknas hos Vägverket, byggs inom

upp

verkets organisation. Den centraliserade handläggningen innefattar

användande av modern teknik och kraftfulla system för beslutsoch informationsstöd.

Enligt Vägverkets modell skall verksamheten förläggas centralt och handläggningen skall ske i förslagsvis två lokaliserade

grupper skilda orter i landet. Ett riksgemensamt telefonnummer för

telefonservice med väsentligt förlängda öppettider kan användas,

liksom automatiserade telefonitjänster.

Ärenden körkortsingripanden

om initieras, som ovan nämnts, i många fall via de registerblad framställs Vägverket som av

grundval av belastningsuppgifter i polisens belastningsregister, underrättelser LOB-omhändertaganden, anmälan från läkare

om m.m. Ca 160 000 underrättelser årligen resulterar i utredning en av

förutsättningarna för körkortsinnehav och 60 000 ärenden

ca

kräver närmare utredning. Vägverket beräknar att det totalt, dvs. för lämplighetsprövning och körkortsingripanden, krävs i storleksordningen 130 årsarbets-

krafter. Länsstyrelserna, i dag tar i anspråk 248 årssom ca

arbetskrafter totalt för körkortshanteringen, räknar med

att

rationaliseringar inom en femårsperiod kan leda till mot-

en svarande neddragning. .

Som skäl för att centralisera körkortshanteringen till Vägverket

vill verket särskilt trycka på att det uppnås effektiv och en

likformig hantering. En sådan överföring till Vägverket centralt med placering

på en ort eller ett fåtal orter i landet skulle visserligen medföra de att av

riksdagen nyligen beslutade principerna för körkortsverksamheten

de främst regionalpolitiska skäl jag rivs upp. Mot bakgrund av som redovisat vill jag ändå möjlighet föra fram

ovan som en

centraliseringstanken. Till detta kommer att det, enligt Vägverkets går åstadkomma betydande årliga besparingar för

beräkningar, att staten.

4.3 Yrkestrañkfrågor

4.3. 1 F örslagens innehåll

Tillståndsgivning och tillsyn

Alternativ 1: Yrkestrañkhandläggningen hos länsstyrelsen Körkortsärendena förutsätts då bli kvar länsbestår.

styrelserna, eftersom samordning av ärendehandläggningen

en

yrkestrafikfrågor är önskvärd. På av körkorts- respektive

beträffande körkortsfrågornas alternativ l samma sätt som handläggningen göras effektivare och mera likartad över måste

Liksom beträffande körkortsingripandena finns den

landet.

nödvändiga kompetensen att handlägga yrkestrafikärenden

länsstyrelserna. Den regionala förankringen och

redan hos

myndighetssamverkan framhålls.

Alternativ 2. Handläggningen yrkestrafikärendena förs över av till Vägverket centralt. Även tillsynen förutsätts centralt. utövas Med den lösningen förutsätts att även körkortsärendena förs över till Vägverket. En centralisering till enda myndighet för en samtliga trafik- och fordonsfrågor uppnås körkort, yrkestrafik

och bilregisterfrågor. Även med detta alternativ förutsätts

att

ny teknik används för att uppnå effektiv handläggning.

en

4.3.2 Motiv till

förslagen

Allmänt

De principförslag regeringen förde fram angående yrkes-

som trafiken i I994/95:126 Den framtida trafikadministrativa prop. verksamheten har antagits riksdagen. Länsstyrelsens uppgift av som tillstånds- och tillsynsmyndighet för yrkestrafiken skulle därmed bibehållas och tillsynen effektiviseras genom ett systematiskt samarbete med andra myndigheter på länsnivå och med Vägverket. Verket fick också i uppdrag att utveckla och samordna datorstöd för bl.a. ärendehandläggningen. Som skäl framhöll regeringen att huvuddelen innehavarna av av yrkestrafiktillstånd är små och bedriver sin verksamhet inom en

kommun eller ett län. Vidare pekades ärendehandläggningens

inriktning på juridisk/ekonomisk granskning och sådan att kompetens i dag finns inom länsstyrelserna. Även ärendenas

anknytning till körkortshanteringen nämndes.

Med detta som bakgrund kan jag konstatera att såväl

tillståndsgivning som tillsyn av befintliga tillståndshavare inom

yrkestrafikområdet måste kännetecknas snabbhet och likav formighet, kvalitet och rättssäkerhet. Diarieföring och ärendehandläggniitg bör integreras och datorstöd användas för få att

verksamheten effektiv till så låg kostnad som möjligt. Detta en inom vilken myndighet verksamheten bedrivs. gäller oavsett

Yrkestrafiktillstånd form näringstillstånd och den som

är en av hindras alltså från att bedriva näring. Från vägras tillstånd rättssäkerhetssynpunkt är det därför vital betydelse att av beslutande myndighet besitter kompetens att bedöma relevanta

fakta. kontakter jag haft med branschutövarna har framhållits Vid de

avgörande kompetenshöjning sker oavsett vilken

att det är att en

handlägger yrkestrafikfrågorna. Detta kan uppnås myndighet som

de redan befintliga samarbets- och inte minst genom att

sambearbetningsmöjligheterna utnyttjas på ett effektivare sätt än

dag. vad som sker i

Tillståndsgivning och tillsyn

Alternativ l Behålla nuvarande organisation med länsstyrelserna

.

regionala tillstånds- och tillsynsmyndigheter

som

Eftersom Vägverket central sektorsmyndighet har ansvaret att som föreskrifter, allmänna råd bör verket inte självt agera ge ut m.m. tillståndsmyndighet vad redan i dag sker, dvs.

som mer än som

beträffande länsgränsöverskridande linjetrañk. Själva myndig-

bör i stället ligga regionalt, dvs. länsstyrelserna. hetsutövningen

Körkorts- och yrkestrafikfrågor hänger till viss del samman.

gäller inte minst hanteringen taxiförarlegitimationen, men Detta av beröringspunkter finns. Utvecklingen inom länsäven andra går också i dag mot bred samordning av dessa styrelserna en Från länsstyrelsernas sida framhålls att effekterna ärendegrupper. denna redan har kunnat märkas. av 54 årsarbetskrafter hos länsstyrelserna med l dag arbetar

femårsperiod räknar länsstyrelserna yrkestrafikfrågor. lnom en fullt genomförd effektivisering och rationalisering kan

med att en stora besparingar. generera

SOU l997:6 79

lnom yrkestrañkområdet har änrp/ighelsprövningen tillav ståndshavaren fått en ökad betydelse. Handläggarkompetensen måste därvid tillmätas särskild vikt. lnom länsstyrelserna finns redan i dag den kompetensen. Vid tillsynsarbetet samverkar yrkestrañkenheten också med andra enheter inom länsstyrelserna. exempelvis när det gäller bevakning konkurrensområdet. Tillsynen av den yrkesmässiga trafiken bygger en samverkan länsnivå mellan olika regionala myndigheter. Regeringen har i regleringsbrev ställt krav sådan samverkan. Det är främst kampen mot den ekonomiska brottsligheten som har drivit den ordningen. Regionalt i landet är samarbetet redan väl utbyggt och en samordning sker olika myndigheter emellan, dvs. länsstyrelse, skattemyndighet, kronofogdemyndighet, polis- och åklagarmyndighet och i förekommande fall tullmyndighet, med landshövdingen som sammankallande. Samarbetet omfattar även yrkesutövarnas organisationer, främst Svenska Bussbranschens Riksförbund, Svenska Taxiförbundet, Svenska Transportarbetareförbundet och Svenska Åkeriförbundet. Även vikten personliga kontakter mellan de inblandade av myndigheternas företrädare olika nivåer för att snabbt och enkelt få fram uppgifter underlag för tillsynsarbetet bör som framhållas. Ett praktiskt samarbete sker också vid s.k. riktade kontroller tillståndshavares verksamhet när det gäller skatter, av en

arbetsgivaravgifter, arbetstidsbestämmelser, A-kassa, socialbidrag

o.dyl. Branschföreträdare har pläderat för samverkans betydelse och att den förutsätter regionala kontaktytor och därmed kännedom om förhållandena inom ett avgränsat område, dess företagare och tillståndshavare. Branschsaneringsutredningen har vid underhandskontakter pekat det regionala samarbetets betydelse för att bromsa det ökande antalet ekonomiska brott. Även Vägverket har i sin årliga Tillståndet inom den rapport yrkesmässiga trafiken i Sverige publ. 1996:056 framhållit den regionala samverkans effekter på tillsynen. l rapporten konstaterar Vägverket att en majoritet av landets länsstyrelser har initierat

samarbete med olika regionala myndigheter och att tillsynen det

märkbart har förbättrats tack detta. Verket senaste året vare

kontakter förutom med nämnda myndigheter även

nämner ovan med försäkringskassan och arbetsförmedlingen.

november 1996, ett ytterligare led i

Regeringen har i som

förbättra tillsynen, uppdragit Vägverket ansträngningarna att och Rikspolisstyrelsen att, i samverkan med länsstyrelserna,

genomföra och vidareutveckla tillsynen yrkestrafikområdet inom för förordningen om regional myndighetssamverkan

ramen för bekämpning ekonomisk brottslighet. av

länsstyrelsealternativet talar, enligt min mening, med viss

För myndigheterna. Även

tyngd just samverkan mellan de regionala

kan anföras. Därigenom byggs också vidare de

kompetensskäl

riksdagen slagit fast i l994/95:l26 om

principer som prop. myndighetsorganisationen området.

2. Flytta yrkestrajikhanteringen till Vägverket

Alternativ över

l samband med överflyttningen bilregisterfunktionen från

av

länsstyrelserna till Vägverket har verket skisserat vilka

konsekvenser överflyttning även av yrkestrafikhandläggningen

en till Vägverket skulle få. hade tidigare samordnad handläggning ärenden Flera län en av

rörande bilregister och yrkestrafik, och Vägverket anser att man

effektivisera och för att få enhetlig för att ytterligare en mer trafikadministration och enhetlig rättstillämpning, bör flytta en mer

ärenden rör yrkesmässig trafik till

även handläggningen av som Vägverket. Fördelarna mindre sårbarhet grund av den av en

större personalstyrkan framhålls. Den lokala förankringen föreslås bli tillgodosedd genom verkets regionala och lokala organisation och bestå av t.ex. att

lämna ut blanketter och att enklare frågor. svara

Tillståndsgivning och tillsyn kan, enligt Vägverksförslaget, bedrivas ett bättre utnyttjande registerteknikens

genom av

rationaliseringsmöjligheter och genom storskalig tillämpning.

8l

Däremot Vägverket att det inte finns några direkt påtagliga menar fördelar med att integrera körkorts- och yrkestrafikfrågorna. Den centrala enheten vill Vägverket bemanna med kvalificerad personal med erfarenhet från ekonomi, skatteförvaltning, brotts-

förebyggande verksamhet samt ADB, liksom med personal med

branscherfarenhet. l dag arbetar 54 årsarbetskrafter hos länsstyrelserna med

yrkestrafikfrågorna och Vägverket beräknar att omkring 30 års-

arbetskrafter skulle klara av dessa ärenden de flyttades över till om verket. Sammanfattningsvis vill jag således framhålla en förbättrad

likformighet vid tillämpningen samt effektivitetsvinster skäl

som för att förlägga hanteringen yrkestrafikfrågorna till Vägverket. av

4.4 Hur och när skall

förslagen

genomföras för körkorts- och yrkestrañkområdena

När det gäller alternativ 1 har den effektivisering mitt förslag som bygger redan påbörjats och, enligt vad jag under utredningsarbetet har förstått, kommit bit på väg. en Om trafik- och fordonsfrågorna behålls inom länsstyrelseorganisationen innebär det att Vägverkets uppgift, att som sektorsmyndighet stödja länsstyrelserna för att över landet få en

enhetlig rättstillämpning, måste utvecklas ytterligare. Vidare måste

verkets ansvar för att utveckla och underhålla datorstöd för

ärendehanteringen fördjupas. .lag förutsätter därvid att länsstyrelserna och Vägverket

ytterligare förstärker sin dialog för att samordna och effektivisera verksamheten. Detta samarbete bör, enligt min mening, ske under överinseende berörda departement. av l fråga om alternativ 2 kan det av praktiska skäl såväl som av lagtekniska skäl inte överblickas vilken tid nu som en organisationsförändring skulle kräva.

En Överföring verksamhetsgrenar från länsstyrelserna till av Vägverket måste dock genomföras successivt och kan beräknas ta

relativt lång tid i anspråk. Överflyttning av personal alternativt

ske och särskilda insatser för utbildning och

nyrekrytering får praktiktjänstgöring blir aktuella. Vägverket får, valet faller detta alternativ, ges i uppdrag

om i samråd med länsstyrelsernas samarbetsorgan utarbeta ett att fullständigt förslag för överförandet.

4.5 Konsekvenser och effekter av

för körkorts- och

förslagen

yrkestrafikområdena

Statsfinansiella konsekvenser

Jag bedömer det mig föreslagna alternativ 1 ligger inom att av för de i dag finns för fordons- och ramen resurser som tratikfrågorna. Jag trycker särskilt vikten effektivisering av en samarbetet mellan Vägverket och länsstyrelserna när det gäller av

körkorts- och yrkestrafikhanteringeit i stort. Den strävan bedömer jag får till följd frigörs för ökad tillsynsverksamhet

att resurser

yrkestrafikområdet.

När det gäller de ekonomiska följderna alternativ 2 är progav naturliga skäl osäker. Mycket tyder dock att nosen av mera betydande rationaliseringsvinster kan göras. l det här sammanhanget vill jag också nämna, att en av de faktorer jag centrala värdet den regionala samverkan anser - av mellan olika myndigheter inte så lätt låter sig direkt mätas i -

ekonomiska termer. De resultat hittills har kunnat påvisas

som olika håll i landet pekar dock mot att den samhällsekonomiska

vinsten olika myndigheter utbyter information och

av att erfarenheter i kampen mot den ekonomiska brottsligheten är

betydande.

Exempelvis har vid granskning av vissa taxiföretag i Stockholms län nyligen konstaterats skatteundandraganden

omkring 150 miljoner kr. l Västmanlands län har myndighets-

samverkan vid aktioner mot taxinäringen resulterat i intäkter för staten 2,8 miljoner kr. Liknande aktioner vid samverkan mellan berörda myndigheter i Malmöhus län har lett till en ökning av debiterade skatter och avgifter med drygt l6 miljoner kr. Vägverket anser att stora samordningsvinster kan uppnås om såväl lämplighetsprövning som ingripandefrågor körkortssidan hanteras inom en och samma organisation, inte minst vad beträffar teknikstöd och övriga stödsystem. Länsstyrelserna påminner om att även ett bibehållande av den

nuvarande myndighetsorganisationen förutsätter en effektivisering

och ett ökat teknikutnyttjande, hos länsstyrelserna. Därtill men framhålls att det åligger Vägverket att som central myndighet området bistå länsstyrelserna i den utvecklingen. Hos länsstyrelserna arbetar i dag ca 248 årsarbetskrafter med körkortsärenden och ca 54 årsarbetskrafter med yrkestrafikärenden. Enligt Vägverkets beräkningar kan vid en överföring av hela körkorts- och yrkestrafikhanteriitgen till Vägverket antalet årsarbetskrafter ned till 130 + 30. ca Vägverket framhåller dock att beräkningarna av naturliga skäl innehåller ett stort mått osäkerhet. Exempelvis kan en kompeav

tenshöjning centralt hos verket i Borlänge behöva ske, utöver det

antal årsarbetskrafter som angetts ovan. Länsstyrelserna anser att rationaliseringspotentialen för länsstyrelsernas del inom en femårsperiod uttryckt i årsarbetskrafter hamnar på motsvarande nivå. En förändrad myndighetsorganisation skulle initialt medföra rad olika kostnadsposter för en

hanteringen hos den nya myndigheten i form av investeringar i

lokaler, utrustning och teknikstöd, utbildning personal av ny m.m. Därtill skulle komma kostnader för avveckling samt för omställning av den personal som av olika skäl inte kan ta plats i den nya organisationen. Kostnaderna härför har inte lagts i Vägverkets centraliseringsförslag. Dessa beräkningar beaktar inte heller kostnaderna för

regionala myndighetssamverkan respektive de samhälls-

den

ekonomiska vinster framgångsrika sådana insatser medför.

Regionalpolitiska konsekvenser

överföring hanteringen till Vägverket kommer att få

En av

konsekvenser för residensstäderna att länsstyrelsepersonal

genom

Därtill kommer förvaltningsdomstolarna att i viss

blir övertalig. mån beröras.

De regioner väljs för Vägverkets faktiska placering av

som kommer däremot att Genom att enligt verksamheten gynnas.

alternativ 2 centralisera all körkorts- och yrkestrafikhantering till Vägverket kan regionalpolitiskt önskvärt stöd ges till en eller ett

ett

regioner i landet efter modell av bilregisterlokali-

par utsatta till Arjeplog, Visby och Örebro. seringen

Jämställdhet

effekt alternativ 2 kan ha i jämställdhetshänseende får hän-

Den

föras till den faktiska personalsammansättningen hos läns-

styrelserna. l övrigt kan förslaget inte påverka de allmänna

anses

järnställdhetssträvandena.

Brottsbekämpning

upprätthålla allmänhetens förtroende för myndighetsutöv-

För att ningen trafik- och fordonsområdet måste såväl körkorts- som

yrkestrafikhanteringen präglas effektivitet, likformighet och

av rättssäkerhet oavsett fattar besluten. vem som

När det gäller placeringen körkortshandläggningen bedömer

av

jag att effekterna för brottsbekämpningen inte påverkas i nämnvärd utsträckning central eller regional placering.

av en

l fråga tillstånds- och tillsynsverksamheten för den yrkes-

om mässiga trafiken är förutsättningarna annorlunda från brotts-

bekämpningssynpunkt. Som framgår är ett tungt vägande

ovan

skäl till att behålla hanteringen ute i länen just den regionala samverkan mellan myndigheterna för att komma den ekonomiska brottsligheten. Det samarbetet är uppbyggt kring länsstyrelsen sammanhållande länk. Jag har under utredningssom arbetet förstått att många länsstyrelser också under framför allt det senaste året påbörjat framgångsrik tillsyn till följd av detta. en Branschsaneringsutredningen föreslår i delbetänkandet Licensavgift en principskiss SOU 1996:172 att taxiföretagare skall betala en månatlig licensavgift, en sorts schablonskatt, för att inneha trafiktillstånd och därmed ha tillstånd att bedriva taxirörelse. Enligt utredningens förslag skall Skattemyndigheten underrätta länsstyrelsen i de fall avgiften inte betalas in, så att länsstyrelsen kan utreda orsakerna härtill och, om Förutsättningar föreligger, återkalla trafiktillståndet. Jag konstaterar att en sådan modell förutsätter ett nära samarbete mellan länsstyrelsen och Skattemyndigheten.

Övrigt

Ett centralt beslut skulle, enligt Vägverkets förslag, kunna överklagas till länsrätten i det län där sökanden eller innehavaren av körkort eller trafiktillstånd är folkbokförd. Detta skulle dock kräva en avvikande Författningsreglering. Enligt de generella reglerna förvaltningsprocessrättens område l4 § lagen 1971:289 om allmänna förvaltnings-

domstolar får en sammanföring av hanteringen av körkorts- och

yrkerstrafikfrågorna för handläggning hos enda myndighet en ort eller ett orter nämligen följande konsekvenser för den en par rättsliga hanteringen. Vid överklagande Vägverkets beslut avslag en av om ansökan om körkort eller trafiktillstånd eller om ifrågasatt innehav av ett sådant skulle landets samtliga körkorts- och yrkestrafikärenden komma att prövas av färre länsrätter respektive kammarrätter. Om verksamheten förläggs till en ort kommer prövningen att ske vid en länsrätt respektive en kammarrätt. Förläggs verksamheten till flera orter kan flera domstolar komma i fråga. Därmed skulle den reella möjligheten försvåras för sökanden eller

personligen komma till tals med beslutsmyndigheten

klaganden att

och domstolen när ärendet avgörs.

4.6 Frågor om överlastavgifter

4.6.1 innehåll

Förslagets

rationalisera verksamheten föreslår jag överföring För att en från länsstyrelserna till skatteförvaltningen ärendena om av

överlastavgift. Såväl den praktiska handläggningen ärende-

av den datatekniska hanteringen kan där samordnas typen som med fordonsskatteärendena.

4.6.2 Motiv till förslaget

förhållandevis liten ärende-

Överlastavgiftsärendena utgör en

mängd, l 440 inkomna ärenden under 1994 och under samma 259 beslut påföring överlastavgift. Av dessa beslut period l om av överklagades 150 till domstol. Under år 1995 avgjordes l 023 ca ärenden, medan 697 ärenden avgjordes under årets första sju fördelade landets 24 länsstyrelser. Ärenden månader 1996, som utländska fordon handläggs Länsstyrelsen i Stockholms berör av

Under år 1995 avgjordes där 283 utlandsärenden av det totala

län.

ärenden i landet l 023 och under januari augusti 1996

antalet fattades beslut i 155 sådana ärenden. Som konstaterats ovan är förekomsten ärenden inte jämnt fördelad över landet och inte av heller året, beroende polisens kontroll och över utan av överlaster. Antalet årsarbetskrafter är därför svårt rapportering av att med exakthet beräkna. samband med länsstyrelsernas hantering av l översynen av fordons- och trafikärenden och överföringen bilregister- och av

l

fordonsskatteverksamheterna från länsstyrelserna till Vägverket respektive skatteförvaltningen har även överlastavgiftsärendenas organisatoriska hemvist kommit att diskuteras. l denna utrednings direktiv efterlyses en renodling av länsstyrelsernas roll inom området. Detta inbegriper även hanteringen av ärenden om överlastavgift. Utgångspunkten är därvid att man genom en mera rationell hantering av den blygsamma ärendemängden borde kunna uppnå besparingseffekter för staten. l dag hanteras flertalet länsstyrelser överlastavgiftsärendena yrkestrafikenheten. Frågor om överlastavgifter hänger också till viss del samman med yrkestrafikärendena. Ett trafiktillstånd kan sättas i fråga när tillståndshavaren gjort sig skyldig till flera och/eller allvarliga överträdelser av överlastbestämmelserna.

Överlastavgiftsärendena har beröringspunkter även med konkur-

rensfrågorna, eftersom överlast utgör illojal konkurrens inom transportsektorn. Det är länsstyrelserna som har det regionala ansvaret for tillsynen de regionala konkurrensförhållandena. av Dessa faktorer talar för att överlastavgiftshanteringen bör stanna på länsstyrelserna under förutsättning av att en överföring av yrkestrafikärendena inte kommer till stånd. Länsstyrelsen i Stockholms lån handlägger i dag samtliga ärenden som rör utländska fordon. Rent teoretiskt skulle ett överförande av landets alla överlastavgiftsärenden till den länsstyrelsen kunna ske. För en sådan lösning talar att Länsstyrelsen i Stockholms län ett stort ärendeantal har god kompetens genom en att handlägga ärendena. Argumentet att samla hanteringen en enda myndighet stöds även med denna lösning. Handläggningen av ärenden om fordonsskatt har flyttats över till Skattemyndigheten i Örebro län. När länsstyrelserna hade hand om den hanteringen förekom hos en del länsstyrelser en organisatorisk samordning mellan överlastavgifts- och bilregisterärenden. medan andra länsstyrelser samordnade överlastavgifts- och

fordonsskatteärendena. Ärendetyperna överlastavgift och

fordonsskatt rör skatter och avgifter och båda tillhör Riksskatteverket som central förvaltningsmyndighet. Det kan därför finnas rationaliseringsskäl och göras samordningsvinster genom en centralisering till skatteförvaltningen och till Skattemyndigheten i

SOU l997:6

Örebro län. Jag har också under hand fått besked om att den myn-

efter ha påbörjat verksamheten med fordons-

digheten, att

beskattningen. förklarat sig positiv till ett sådant Övertagande.

Trafikregistret har tagit fram ADB-rutiner för en Vägverket

förenklad hantering överlastavgiftsärendena. Skattemyndig-

av

Örebro län och Vägverket Trafikregistret har ett nära

heten i handläggningen fordonsskatteärenden. En samarbete för av

vidareutveckling det samarbetet för överlastavgiftsfrågorna

av naturlig. synes

förenkla och effektivisera hanteringen kan uppbörden

För att överlastavgift göras med hjälp ADB i bilregistret samma av av

uppbörden fordonsskatt. Vägverket är uppbörds-

sätt som av

myndighet för fordonsskatt och bör kunna sköta uppbörden även

Även dessa omständigheter talar för centraliöverlastavgift. en av Skattemyndigheten i Örebro län. sering handläggningen till av

Riksskatteverket, föreskrivande myndighet i fråga om

som är överlastavgifter, i framställning till hanteringen av anser en

Kommunikationsdepartementet den 5 april 1995 att frågor om

överlastavgift inte hör hemma hos länsstyrelserna när de inte

bilregistreringsärenden. Riksskatteverket

längre handlägger framställningen att dessa ärenden bör handläggas av förordar i

centralt eller Vägverkets regioner. Riksskatteverkets

Vägverket av

central förvaltningsmyndighet för överlastavgift

funktion som föreslås samtidigt upphöra. utredningsarbetet har jag haft fortlöpande kontakter Under med Riksskatteverket. Sedan

angående överlastavgiftsfrågorna

Skattemyndigheten i Örebro län tagit över fordonsbeskattningen

länsstyrelserna och skapat väl fungerande verksamhet på

från en det området finns det enligt Riksskatteverket skäl att överväga en

överlastavgiftsärendena till skatteförvaltningen i

överföring av stället för till Vägverket. Riksskatteverket framhåller det för att få enhetlig och att en behandling ärendena överlastavgift är en fördel likformig av om inom enda myndighet. Om Vägverket skulle ta att de hanteras en hanteringen och dela den exempelvis regionerna eller över upp

de befintliga bilregisterorterna skulle likformigheten bli tre nu lidande. Riksskatteverket pekar på att Skattemyndigheten som beskatt-

ningsmyndighet för fordonsskatt har erfarenhet av att meddela

beslut i skatte- och avgiftsärenden. Myndigheten har direkt

förbindelse med bilregistret och för uppgifter i bilregistret om

fordonsskatt. Handläggarna är därför väl förtrogna med bilregistrets data, bl.a. tekniska uppgifter om fordon. Därtill finns hos Skattemyndigheten i Örebro län rent faktisk kompetens att en besluta i sådana ärenden, eftersom två handläggare har läns-

styrelseerfarenhet av överlastavgiftsärenden.

Riksskatteverket anser att verket med en sådan överflyttning av organisationen bör kvar central förvaltningsmyndighet. l vara som likhet med vad som gäller fordonsskatt och annan skatt bör då Riksskatteverket ha möjlighet att överklaga beslut om över-

lastavgift. Jag delar den uppfattningen.

Som jag framhållit ovan handlar handläggningen av över- Iastavgiftsärendena inte enbart om en datamässig rutinhantering. En del ärenden inrymmer ett stort mått av juridiska frågor och överväganden, vilka ställer stora krav på handläggarens främst juridiska kompetens. En samordning med fordonsskatteärendena kan enligt min mening naturlig även för att myndigheten skall vara kunna rekrytera sådan kompetens att utnyttjas för båda ärendetyperna. Att samla alla ärenden om överlastavgifter för handläggning hos en myndighet får konsekvenser för den rättsliga hanteringen av ett överklagat ärende. Liksom alla fordonsskatteärenden skulle de överlastavgiftstärenden som överklagas komma att prövas av Länsrätten i Örebro län. Därmed försvåras för samhällets motpart i ärendena, dvs. den påförs avgiften, att personligen komma till som tals med beslutsmyndigheten respektive domstolen när ärendet avgörs.

Överlastavgiftsärendena överklagades till kammarrätt fram till

den 31 mars 1995 och överklagas numera till länsrätt. Under år 1994 överklagades i hela landet 53 ärenden till kammarrätterna. Första kvartalet 1995 var motsvarande antal 22 överklagade ärenden. Av de mål prövats i kammarrätt från år 1994 och som

i något fall förekommit muntlig förhandling. Till framåt har inte första instans kom under de tre resterande kvartalen länsrätt som 43 mål överlastavgift, samt 38 mål de tre första 1995 om 1996. Uppgift muntlig förhandling i de av länsrätt kvartalen om

målen saknas. l det övervägande antalet fallen hos

prövade målen dock förmodas ha handlagts ett skriftligt domstol får genom förfarande.

bakgrund dessa uppgifter bedömer jag att rätts-

Mot av säkerhetsaspekten inte har sådan tyngd att den hindrar den

jag föreslår. Övervägande skäl talar i stället enligt

överföring som

min mening sammantaget för att alla överlastavgiftsärenden bör

handläggas för hela landet skatteförvaltningen, närmare bestämt av Skattemyndigheten i Örebro län.

4.6.3 Hur och när förslaget skall genomföras

Riksskatteverket bör få i uppdrag att, i samråd med Vägverket, fullständigt författningsförslag för den skisserade

utarbeta ett nu

organisationen, liksom plan för den tekniska och praktiska

en överföringen av verksamheten.

4.6.4 Konsekvenser och effekter av förslaget

Statsfinansiella konsekvenser

Förslaget innebär samordning hela ärendehandläggningen en av

vad gäller överlastavgifter till skatteförvaltningen, med placering

vid Skattemyndigheten i Örebro län. Kostnaderna för hantering av ärendena överlastavgift kan delas i tre delposter, nämligen om upp

investeringar, dvs. uppbyggnad den organisationen, 2 l av nya

3 löpande driftkostnader. Förslagets

personalkostnader samt

ekonomiska konsekvenser blir beroende i vilken grad dessa av kostnader kan bäras gemensamt med fordonsskatteorganisationen. Skattemyndigheten i Örebro län kan komma att behöva nyanställa någon personal. inte minst med juridisk kompetens. Den starkt automatiserade ärendehanteringen får dock bedömas hålla nere kostnaderna.

Regionalpolitiska konsekvenser

En överföring hanteringen till Skattemyndigheten i Örebro län av

medför positiva effekter för Örebroregionen. Med tanke den

blygsamma ärendemängden kan dock någon större ökning av sysselsättningsgraden i regionen inte förutspås. På motsvarande sätt kan effekterna för länsstyrelserna inte bedömas bli särskilt stora.

Jämställdhet

Den effekt förslaget kan ha ijämställdhetshänseende får hänföras till den faktiska personalsammansättningen hos länsstyrelserna. I övrigt kan förslaget inte anses påverka de allmänna jämställdhetssträvandena.

Brottsbekämpning

Det kan sättas i fråga om inte ett regionalt samarbete mellan länsstyrelse, polis. åklagare, skattemyndighet, kronofogdemyndighet och tullmyndighet kan underlätta även vid handläggningen av ärendena om överlastavgift. Inte minst gäller detta vad jag ovan anfört om beröringspunkterna med yrkestrafikhanteringen. Jag bedömer dock att dessa positiva effekter brottsbekämpningen när det gäller överlastavgiftshanteringen har lägre dignitet än en vad fallet är för hanteringen av den yrkesmässiga trafiken.

4.7 Bilregisterfrågor

Min slutsats

genomförda överflyttningen bilregisterverk-

Den nyligen av länsstyrelserna till Vägverket måste någon samheten från verksamheten vad såväl

ytterligare tid för att optimera avser

resultat. Såvitt jag i det här skedet kan

genomförande som

fungerat i stort sett tillfredsställande.

bedöma har omflyttningen den beräknade besparingen 40 miljoner kan av

Utfallet av om naturliga skäl ännu inte fastställas.

Grunden för slutsatsen

drivs sedan den 1 januari 1996 av

Bilregisterverksamheten

i landet. Till början konstaterades Vägverket tre platser en

till registret. Från länsstyrelsehåll har också periodvisa telefonköer

körkorts- och yrkestrafikfunktionerna läns-

förts fram att viss omfattning får bistå allmänheten i styrelserna alltjämt i

Även bilhandeln, mot avgift kan kopplas bilregisterfrågor. som

har del brister i hanteringen.

direkt till registret, pekat en Från Vägverkets sida framhålls att dessa problem är av och till del kan förklaras med ny personal, övergående natur en

skapa smidiga rutiner. Mellan 90 och 95 behöver få tid att som

personalen nyanställdes inför organisationsföränd-

procent av dem trädde i tjänst under andra halvåret ringen och flertalet av

räknar Vägverket med att såväl 1995. Efter en inkörningsperiod andra handläggningsmoment skall fungera

telefonservicen som friktionsfritt.

varit all personal skall l inledningsskedet har principen att behärska alla moment, för att komma ifrån nyckelpersons-

kunna fördelning arbetsuppgifterna och en satsning beroendet. En av

specialistfunktioner finns dock med som tänkbart alternativ efter hand. Vid överflyttningen från länsstyrelserna planerade Vägverket att utnyttja alla bemannade kontor inom regionerna för att möta en efterfrågan på direkt personlig service. Efter det att verksamheten nu har varit igång under ca ett år anser verket dock att något uttalat behov av en bibehållen kundmottagning inte finns. Enligt Vägverkets uppfattning har betydande samordningsvinster kunnat göras genom att föra över all registerhantering till verket. Inte minst den nya tekniken. såsom användandet av bildfångsttekniken, har visat sig medföra stora rationaliseringsvinster. Genom den nya ordningen har Vägverket fått uppgiften att som

förvaltningsmyndighet besluta i bilregistreringsärenden. Detta

ställer stora krav på kompetens hos handläggande personal. Samtidigt håller ny teknik att utvecklas och tas i bruk och en mycket stor ärendemängd skall handläggas kort tid. När tekniska fel uppstår kan ett mindre fel få stora konsekvenser för såväl handläggningskvalitet som handläggningstid. Från Skattemyndigheten i Örebro län har initialt också uppmärksammats vissa brister i registreringsbesluten kan antas hänga med som samman dessa faktorer. Ännu återstår att finna de rätta formerna for själva hanteringen. Jag vill samtidigt framhålla vikten att Vägverket vidareav utvecklar rutinerna för verksamheten och strävar efter att förbättra inte minst den förvaltningsrättsliga ärendehandläggningen, men också informationen till allmänheten för att styra frågorna till den nya myndigheten. Regeringen har i prop. l994/95:l26 Den framtida trafikadministrativa verksamheten förutskickat ett uppdrag till

Vägverket att följa upp verksamheten och lämna en fortlöpande

redovisning av förändringens effekter med avseende på måluppfyllelse. Av redovisningen skall framgå kostnadsutvecklingen. personalkonsekvenser och teknisk utveckling. Även konsekvenser för kunderna i fråga om telefonservice och övrig tillgänglighet skall redovisas.

4.8 Fordonsskattefrågor

Min slutsats

med den ändrade organisationen för

Liksom fallet är kan jag konstatera att fordonsskatte-

bilregisterverksamheten

skatteförvaltningen när detta skrivs i allt hanteringen inom väsentligt fungerar så som det var avsett.

Grunden för slutsatsen

fördes till skatteförvaltningen i Fordonsbeskattningen över flyttades från läns-

samband med att bilregisterverksamheten

Vägverket, dvs. den l januari 1996. Inom läns-

styrelserna till beräknades resursåtgången för fordons-

styrelseorganisationen

årsarbetskrafter, medan skatteförvaltningen, skatteärendena till 35 i Örebro län, 14 årsarbetskrafter i

dvs. Skattemyndigheten tar anspråk. Denna resursminskning har varit möjlig genom att

förändrats så sätt att det endast är ärendehandläggningen fordonsskatteärenden handläggs, medan regirenodlade som Vägverket. Därtill kommer att det streringsärendena handläggs av mellan ärendehandläggning och diarieföring skett integration en ADB-teknik används vid beslutsskrivning. samt genom att har daglig telefonservice För fordons- Skattemyndigheten inte några starka reaktioner från skatteärenden och har noterat ordningen. Inte heller har det varit allmänhetens sida mot den nya

besöksfrekvens hos myndigheten. Vägverket är, som

någon större ansvarigt för informationsinsatsen gentemot nämnts ovan, det gäller såväl bilregister- fordonsskatteallmänheten när som

Myndigheterna för dialog för att klara av de problem

frågor. en

i inledningsskedet och de missar i informationen som uppkommit

kunnat märkas av. som

Såväl Riksskatteverket, i egenskap av central förvaltningsmyndighet för fordonsskatteärendena. som Skattemyndigheten i Örebro län har under hand bedömt övertagandet i har att stort fungerat friktionsfritt. Under de första tre kvartalen 1996 har endast ca ett 50-tal ärenden överklagats till domstol, mot en överklagandefrekvens av omkring 300 ärenden helt år under de senaste åren. Riksskatteverket och Skattemyndigheten i Örebro län har i september 1996 gjort första uppföljning överflyttningen och en av kan där konstatera ett i huvudsak positivt utfall. Jag vill stryka under vikten av samarbete mellan Riksskatteverket och Vägverket för att ytterligare förbättra den hantenya ringen. Riksskatteverket bör också vidare följa upp överflyttningen av fordonsskatteverksamheten och till regeringen redovisa Litfallet av denna.

5 Utredningens uppdrag och

arbete

Genom beslut den 27 februari 1996 gav regeringen mig i uppdrag att göra översyn länsstyrelsernas roll inom fordons-, trafiken av

och infrastrukturområdena Dir 1995:160. Direktiven bifogas

slutbetänkandet. Delbetänkandet Länsstyrelsernas roll i infrastrukturplaneringen SOU:142 överlämnades till regeringen den 2 oktober 1996. Det övergripande målet för denna utredning har varit att förtydliga och precisera länsstyrelsernas roll inom trafkområdet och att ge förslag till eventuella förändringar som underlättar förverkligandet av de trafikpolitiska målen. Som grund för utredningens förslag skulle en utvärdering av länsstyrelsernas villkor göras. Utvärderingen är bifogad delbetänkandet. Med underlag av utvärderingen samt avslutade och pågående utredningar inom området har detta förslag till precisering av

länsstyrelsernas roll inom fordons- och trañkområdet tagits fram.

Under arbetets gång har också kontaktpersoner vid berörda myndigheter och organisationer beretts tillfälle att framföra synpunkter.

Särskilt

yttrande av experterna

Lennart Renbjer, Kommunikationsdepartementet och Pär Westerberg, Inrikesdepartementet

l betänkandet föreslås två alternativ till hur den framtida verksamheten inom körkoits- och yrkestrafikområdena kan organiseras, utan att utredaren förordar något alternativen. av

Riksdagen har i beslut prop. 1994/951126, bet. l994/95zTU23,

rskr. l994/95z356 pekat ut länsstyrelserna regionala myndigsom

heter för körkorts- och yrkestrafikfrågor. Till grund för detta

ställningstagande ligger bl.a. vikten av lokal förankring och

kompetensskäl. Någon genomgripande analys kan ligga till grund som för att frångå riksdagens ställningstagande finns enligt vår mening inte. Något reellt underlag för sådan analys har inte varit tillgänglig en för utredaren, bl.a. mot bakgrund den begränsade utredsom av ningstiden inte heller haft möjlighet att ta fram ett sådant underlag. Det finns således enligt vår mening inte grund för lägga fram att

ett alternativ som innebär omfattande förändringar de

mera av aktuella verksamheternas organisation. Härtill kommer att det i betänkandet beskrivna alternativ tvåen centralisering hanteringen inom körkorts- och yrkestrafikav områdena till Vägverket flera skäl framstår mindre - av som lämplig. Såväl kravet rimlig servicenivå allmänen gentemot heten som kravet kunskap lokala och regionala förhållanden om hos myndigheten talar mot det alternativet. Det arbete mot ojämlik konkurrens och andra missförhållanden inom yrkestrafikområdet, som i andra sammanhang ofta har betonats, skulle vid en

l0

verksamhet försvåras. Vilka samhällscentraliserad avsevärt

ekonomiska konsekvenser detta skulle få är inte utrett.

Även ärenden inom de aktuella områdena är rutinmånga om

åtskilliga komplicerade ärenden, vars hand-

betonade finns dock

ekonomisk eller kompetens. De

läggning kräver juridisk, annan ärendenas handläggning kan naturligtvis

rutinmässiga

modern teknik, detta torde kunna rationaliseras med hjälp av men

hanteras centralt eller regionalt. Det bör i sam-

göras vare sig de

särskilt att körkorts- och yrkestrañkärendena

manhanget noteras helt karaktär än exempelvis de till stor del är av en annan

tidigare har överförts från länsstyrelserna till bilregisterfrågor som

föreslagna ändringar i körkoits- resp. yrkes- Vägverket. Nyligen

kan också innebära att kraven trañkregleringen

och rättssäkerhet snarast kommer att öka handläggarkompetens

Även dessa faktorer talar enligt vår uppfattning emot

ytterligare. det i betänkandet föreslagna alternativ två.

således att det för närvarande inte Sammanfattningsvis anser

för förslag förändrad organisation föreligger någon grund om en

verksamheten inom körkorts- och yrkestrafikområdena.

av

I0l

yttrande

Särskilt expert

av

Erik Österberg, Länsstyrelsen i

Hallands län

Utredaren har valt att lägga fram två alternativa förslag för den framtida verksamheten inom körkorts- och yrkestrafikområdena, utan att förorda något dem. Detta är anmärkningsvärt av men återspeglar den oenighet som rått inom utredningen dessa punkter. Det ena alternativet innebär att nuvarande ansvarsfördelning bibehålls, d v s att verksamheterna sköts decentraliserat genom

länsstyrelsernas försorg, att effektiviseringar genomförs

men a genom utnyttjande teknik. av ny Det andra alternativet innebär att verksamheterna centraliseras genom att vägverket centralt övertar länsstyrelsernas uppgifter. Frågan om att centralisera hanteringen körkortsfrågor och av yrkesmässig trafik är ingalunda och behandlades riksdagen ny av så sent som våren 1995 med anledning propositionen av

l994/95:l20 Den framtida trañkadministrativa verksamheten bet

l994/95iTu23, rskr l994/95z356. Vid detta tillfälle fastslogs att verksamheterna skall ligga kvar på länsstyrelserna. I propositionen framhölls att hanteringen körkortsärenden kräver såväl a av

juridisk som socialpolitisk kompetens och att sådan kompetens

bäst utvecklas länsstyrelserna i sin övriga verksamhet som

handlägger ett brett spektrum ärenden förutsätter liknande

av som

kompetens. Vidare har körkortshavarna behov att personligen få

träffa handläggarna körkortsärenden och då särskilt i ärenden av om körkortsåterkallande. Beträffande körkortsregistret konstaterades att detta till skillnad från bilregistret har utpräglad en karaktär av besluts- och ärendediarium. Vissa uppgifter är

dessutom sekretessbelagda integritetsskäl. Bilregistret fungerar

av däremot helt öppen informationsdatabas. som en

Vad beträffar yrkestrañkverksamheten konstaterades i propo-

huvuddelen de åkerier, taxiföretag, bussföretag och sitionen att av

andra transportföretag omfattas av yrkestrafiklagstiftningen är

som och bedriver sin huvudsakliga verksamhet inom kommun små en Verksamheten har betydelse för möjligheterna att eller ett län. stor

bedriva näring och inslaget juridisk/ekonomisk granskning är

av

starkt. Vidare betonades att prövningen av yrkestrañkärenden

väl till hanteringen körkortsärenden och att anknyter av i likhet med körkortsregistret har karak-

yrkestrafikregistret mer

besluts- och ärendediarium än informationsdatabas. tären av ett en

Uppgifterna i registret utnyttjas i huvudsak bara av länsstyrelserna,

vägverket. Härutöver anfördes att tillsynen den polisen och a av trafiken nödvändig för att främja en sund

yrkesmässiga är

inom transportsektorn och att detta ligger nära den nya konkurrens roll allmänt främja konkurrensförhållandena inom länet som att har. Nämnda skäl talade enligt riksdagen och länsstyrelserna redan

regeringen för yrkestrafikfrågorna skulle bli kvar

att länsstyrelserna. Enligt min mening har utredaren inte pekat några nya skäl riksdagens ställningstagande från 1995 bryts som motiverar att

Snarare är det så att länsstyrelserna sedan riksdagsbeslutet

upp. ställning myndighet för körkorts- och yrkesstärkt sin som trafikfrågorna det utvecklingsarbete skett inom LAKY genom som

Länsstyrelsernas arbetsgrupp för körkortsfrågor och yrkesmässig

LAKY medverkat till ökad likformighet i trafik. Bl a har en beslutsfattandet till höjd lT-kompetens. l PM 1996-12-13 samt en har LAKY framhållit att än effektiv och till utredaren en mer enhetlig framtida hantering trañkärendena länsstyrelserna av kommer leda till reducering resursbehoven. l sannolikt att en av

framhåller LAKY det principiellt olämpliga i att

samma PM central sektorsmyndighet med uppgift att ge ut vägverket som råd även skall för den direkta föreskrifter, allmänna m m svara

myndighetsutövningen. Vägverket blir på så sätt tillsynsansvarig

över sin verksamhet. egen

l03

De av vägverket gjorda beräkningarna resursbehoven vid av en centralisering av verksamheterna har brister och kan därför inte direktjämföras med de uppgifter som länsstyrelserna lämnat. Bl a tycks vägverket ha intecknat regelförändringar som ännu inte är beslutade. Vidare har hänsyn inte tagits till de initialkostnader som uppstår vid en flyttning. Enligt min mening behöver centraliserad verksamhet inte med nödvändighet innebära att högre effektivitet uppnås. Med nuvarande lT-teknik kan effektiva lösningar nås vid decentraliserad verksamhet samtidigt då bibehåller som man fördelarna av nära kontakter med berörda privatpersoner, organisationer och myndigheter. När det gäller frågan om likformighet i rättstillämpningen bör det framhållas att vägverket som central tillsynsmyndighet har ett ansvar att på olika sätt verka för detta. l länsstyrelsernas uppgift att främja sunda konkurrensförhållanden inom respektive län ligger att motverka ekonoa misk brottslighet. Den l juni 1995 beslutade regeringen att det i varje län skall finnas ett regionalt samverkansorgan mot ekonomisk brottslighet, skall ledas landshövdingen. som av Genom detta organ skall länsgemena aktioner kunna genomföras inom områden där det finns skäl att anta att ekonomisk brottslighet förekommer. Med anledning härav har det i flera län bildats särskilda aktionsgrupper för att kartlägga och beivra sådan brottslighet inom yrkestrañkområdet. l regleringsbrevet för 1997 har regeringen särskilt betonat att länsstyrelserna skall ta nödvändiga initiativ inom körkorts- och yrkestrafikområdena för att effektivisera verksamheten och förebygga brott. Enligt min Lippfattning skulle länsstyrelsernas arbete med att främja konkurrensen och beivra ekobrottslighet inom yrkestrafikområdet avsevärt försvåras vid centralisering tillstånds- och en av tillsynsverksamheten. En komplikation vid centraliserad hantering körkorts- och av yrkestrafikärendena är att alla överklaganden, enligt nuvarande forumregler, skulle hamna hos enda länsrätt- den i det län där en centralmyndigheten har sitt säte. De av ärendena berörda skulle därigenom tvingas resa till denna länsrätt för att delta vid domstolsförhandlingar. En ändring av de nuvarande

I04

forumreglerna, överklagandena prövas i den länsrätt där de så att berörda har sin hemvist, skulle å andra sidan innebära att centralmyndighetens handläggare tvingades ut till landets resa

olika länsrätten för att delta i muntliga förhandlingar. Ingendera av

de beskrivna modellerna förefaller rationell. anförs för centralisering till

De regionalpolitiska motiv som en vägverket synnerligen motsägelsefulla och talar snarast För ett

är bibehållande nuvarande ansvarsförhållanden. av

Av redovisade skäl är det min bestämda uppfattning att

ovan

körkorts- och yrkestrañkfrågorna hör hemma länsstyrelserna.

Referenser

Arbetstagarkonsult. AB, Länsstyrelsen 2000, Regionala kunskapskontor statligt uppdrag, 1996

Boverket, Regional samhällsplanering för ett miljöanpassat transportsystem, Rapport 1995:1 1

Ds 1994:100, Kommunikationsdepartementet, Den yrkesmässiga trafiken samordnings- och genomförandefrågor -

Frontec, Scenario för framtida hantering trafikärenden, av 1996-06-20

Förordningen 1990:1510, med länsstyrelseinstruktion

Försvarsutskottets betänkande l993/94zFöUl, Farligt gods

LAKY, Förslag till framtida körkortshantering avseende körkortstillstånd/lämplighetsprövning, PM 1996-05-24

LAKY, Uppföljning och utvecklingsmöjligheter trañkärenden av inom länsstyrelsen, Rapport 96-10-23

Landstingsförbundet, Landstingens i kollektivengagemang trafiken, 1994

NUTEK, Problem i gränslandet, Utvärdering Arjeploggruppen, av R 1996:42

l06

Regeringens proposition l988/89:l54 en ny regional statlig

om förvaltning

Regeringens proposition 1992/9312 om vissa organisatoriska

frågor inom trañksäkerhetsområdet

1992/931161 trafiksäkerheten på

Regeringens proposition om

vägarna inför 2000-talet

1993/942133, lnstansordningen i de

Regeringens proposition m.m. allmänna förvaltningsdomstolarna

l994/95zl26, Den framtida trañkadmini-

Regeringens proposition

strativa verksamheten

Regeringens proposition 1995/96224, Framtida organisation m.m.

för fordonsbeskattningen

Regeringens proposition 1995/961131, Vägverkets sektorsansvar

inom vägtransportsystemet m.m.

l996/97:l, Förslag till statsbudget,

Regeringens proposition fmansplan bl.a. Banverkets sektorsansvar

m.m. om

l996/97z36, Den regionala samhälls- Regeringens proposition

organisationen

1996/9753, Infrastrukturinriktning för

Regeringens proposition

framtida transporter

Regeringens skrivelse 1992/932528, Farligt gods m.m.

revisorer, Riksdagens revisorers förslag angående

Riksdagens samordnad länsförvaltning, l995/96:RR3

Riksskatteverket, Framtida organisation för fordonsm.m. beskattning, Rapport 1995:3

Riksskatteverket, Framställning ändringar i lagen överom om lastavgifter, 1995-04-05

Sinova, Utvärdering av trañksäkerhetsarbetet, Rapport till Vägverket, 1995-12-20

Statens räddningsverk, Transport av farligt gods, 1993-03-08

SOU 1995:48, EG-anpassade körkortsregler, Delbetänkande av

1994 års körkortsutredning

SOU 1995:70, Allmänna kommunikationer för alla -

SOU 1996:17, Bättre trafik med väginformatik, Delbetänkande från Delegationen för transporttelematik

SOU 1996:26, Ny kurs i trafikpolitiken, Delbetänkande av Kommunikationskommittén

SOU 1996:26, Ny kurs i trañkpolitiken, Bilagor

SOU 1996:93, Ny yrkestrafiklagstiftning, Betänkande 1995 års

av

yrkestrañkutredning

SOU 1996:114, En körkortsreform, slutbetänkande 1994 års av

körkortsutredning

SOU 1996:165, beskattningen i vägtrafiken, delbetänkande om av Kommunikationskommittén

Statskontoret, Om taxi och annan yrkestrafik, 1993: 15

Statskontoret, Järnvägens konkurrenskraft, 1996:13

Vägverkets förslag till framtida organisation för Vägverket,

hanteringen yrkestrafikfrågor, 1994-05-01 av

Vägverket, Jörslag till ändring av vägtrafikkungörelsen

1972:603 1995-12-21 mm.,

beräkning resursåtgång vid central

Vägverket, Vägverkets av hantering körkortsgivning utan körkortstillstånd, 1996-05-31

av

Vägverket, Redovisning uppdrag i fråga effektivisering av av om

handläggningen körkorts- och yrkestrañkärenden, 1996-06-25

av

Tillståndet inom den yrkesmässiga trafiken i Sverige,

Vägverket, 1996:056

Utrednin ens direktiv

att

Kommittédirektiv , , ,

WW

w

Översyn av länsstyrelsernas roll inom Dir.

områdena fordon, trafik och infrastruktur 1995:160

Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillsätts med uppdrag att göra översyn en av länsstyrelsernas roll inom fordons-, trafik- och infrastrukturomrádena. Utredaren skall bl.a. som grund för översynen göra en utvärdering av nuvarande villkor för länsstyrelsernas arbete inom områdena. Utvärderingen skall länsstyrelseravse nas möjligheter att bidra till förverkligandet de trafikpoliav tiska målen samt möjligheter att effektivt verka för och samordna olika nationella och regionala intressen. Utredaren skall i ett delbetänkande överväga och precisera länsstyrelsernas roll inom infrastrukturplaneringen. Som underlag i denna del bör bl.a. ett den 1 1996 från Kommars munikationskommittén kommande delbetänkande användas. Utredaren skall lämna ett slutbetänkande med förslag för fordons- och trañkomrádet senast den l december 1996.

Bakgrund

Med anledning av regeringens proposition 1987/88:50 bil. 1 om trafikpolitiken infor 1990-talet beslutade riksdagen bet. TU 1987/88:13, rskr. 1987/88:159 mål och inriktning för om trañkpolitiken. Riksdagen beslutade vidare bet. TU 1987/88:19, rskr. 1987/882260 att dela in järnvägsnätet i länsjärnvägar och stomjärnvägar samt bet. TU 1987/8820,

H0

rskr. 1987/88:297 inrätta ett särskilt anslag för länstrañkatt fick i uppgift prioritera och anläggningar. Länsstyrelserna att olika investeringsobjekt samt att fastställa en plan for avväga länstrañkanläggningar. Denna plan kan omfatta investeringar i statliga länsvägar, länsjärnvägar samt andra anläggningar for

kollektivtrafikändamål. Enligt förordningen 1990:1510 med länsstyrelseinstruktill uppgift verka for att de fasttion har länsstyrelserna att ställda nationella målen inom olika samhällssektorer får genomslag i länet. Samtidigt skall länsstyrelserna samordna de olika sektorerna inom sina ansvarsområden och därvid beakta aspekter är betydelse för den regionala utvecklingde som av skall med beaktande fastställda, en. Vidare länsstyrelserna av nationella mål verka for att statlig, kommunal och landstingsverksamhet i länet samordnas och efter de kommunal anpassas miljö- och regionalpolitiska malen samt kravet övergripande långsiktig, god hushållning med naturresurserna. på en enligt väglagen 1971:948 och väg- Länsstyrelserna har 1971:954 uppgiften att godkänna miljökonkungörelsen sekvensbeskrivningar for vägarbetsplaner och att samråda med Vägverket vid utarbetandet och fastställelsen av dessa planer. Enligt lagen 1987:12 hushållning med naturresurser om skall länsstyrelsen sammanställa och till myndigheter m.m. och kommuner tillhandahålla utredningar, program och annat har betydelse for hushållningen med planeringsunderlag som Enligt plan- och bygglagen 1987110 har länsnaturresurser.

plan- och byggnadsväsendet i länet och

styrelsen tillsyn över

med kommunerna i deras planläggning. Vidare

skall samverka får enligt vägtrañkkungörelsen 1972:603, länsstyrelsen, meddela lokala trafikföreskrifter för transport farligt gods. av Sedan den 1 juli 1991 har länsstyrelserna ansvar för att regionalt samordna olika insatser för trafiksäkerhetens organs l988l89zl54, bet. 1989/90:BoU4 och främjande prop. 1989/90:B0U9, rskr. 1989/90:89. l 1993 års proposition om trafiksäkerheten på vägarna inför 2000-talet prop. 1992/932161, bet. 1992/93:TU29, rskr. 1992932426 konsta- Vägverkets övergripande nationella ansvar för terades att

sou 1997:6 H1

trafiksäkerheten på vägarna och länsstyrelsens regionala

sam-

ordningsansvar gör att innebörden i det regionala samord-

ningsansvaret närmare bör preciseras. Regeringen beslöt den 22 december 1994 parlamenatt en tarisk kommitté med uppdraget att utarbeta nationell plan en

för kommunikationerna i Sverige skulle tillkallas. Kommittén,

som har antagit namnet Kommunikationskommittén K 1995:01, skall i ett delbetänkande den l 1996 lämna mars

förslag till inriktning av infrastrukturinvesteringarna i Sverige 1998--2007. Kommittén skall vidare analysera behovet

av

förändringar av den politiska förankringen planförslagen på

av såväl nationell, regional lokal nivå. Vidare skall Kommusom

nikationskommittén överväga det behövs förändring i

om en

fråga om den nuvarande ansvarsfördelningen mellan statliga myndigheter deltar i kommunikationsplaneringen.

som

Regionberedningen C 1992:06 har lämnat ett slutbetänkande SOU 1995:27 innehåller förslag till reforme-

som

ring av den offentliga organisationen på regional nivå. Be-

tänkandet är för närvarande på remiss. Vid årsskiftet 1995/96 flyttas ansvaret för bilregistret från

länsstyrelserna till Vägverket SFS 1995:1358. Inom 1995 års yrkestrafikutredning K 1994:12 pågår en översyn också

som

kan komma att påverka länsstyrelsernas framtida arbetsuppgif-

ter.

Regeringen har denna dag beslutat att ge Vägverket i uppdrag att i samråd med länsstyrelserna i Stockholms och Örebro län utreda handläggningen körkorts- och yrkestrafik-

av ärenden och att föreslå de tekniska och administrativa förändringar som behövs för att effektivisera den. Inom Kommuni-

kationsdepartementet bereds för närvarande frågor rör

som

bl.a. ansvaret för överlastavgifter.

Regeringen har denna dag även beslutat att ge Statskontoret

i uppdrag att utvärdera i vilken grad järnvägens konkurrenskraft har förändrats sedan riksdagen tog det trafikpolitiska beslutet 1987/88 samt förändringarna är i överensstämmel-

om

se med de trafikpolitiska målen. I Statskontorets uppdrag ingår bl.a. att särskilt granska betydelsen den organisa-

av nya

H2

och ansvarsfördelningen mellan SJ, Banverket och tionen

trafikhuvudmärmen de principerna för finansiering

samt nya

deras verksamhet skapades till följd av riksdagens

av som

trafikpolitiska beslut 1987/88. Innan större förändringar länsstyrelsernas arbetsuppgif-

av trafikområdet kan beslutas bör nuvarande förhållanter inom utredningar beaktas och det samlade

den utvärderas, pågående behovet förändringar analyseras.

av

Uppdraget

särskilda utredarens uppdrag skall vara att gön en över-

Den nuvarande roll inom fordo1s-, trafik-

syn av länsstyrelsernas

infrastrukturontrådena. Översynen skall bl.a. grundas på

och

nuvarande villkor för länsstyrelsernas arbe-

utvärdering av en te.

Utredaren skall utvärdera länsstyrelsernas möjligheter att, organisation och ansvarstördelning,

med nuvarande resurser,

trañkpolitiska målei. Utredabidra till förverkligandet av de hur länsstyrelserna har utövat sin

skall vidare utvärdera ren

sarnordningsroll avseende nationella och regionala intressen,

tillhandahålla sektorsövergripande underlagsmate-

sin roll att

rial till infrastrukturplaneringen samt sin roll som planmyndig-

Utredaren skall analysera hur het för länstrafikanläggningar. skiljer sig åt i ärende för vilka länsstyrelsernas avvägningar

institutionella förutsättningar föreligger

olika regionala och

effektixt verka för

och vilka länsstyrelsernas möjligheter är att

intrtssen. An-

och samordna olika nationella och regionala

svarsfördelningen mellan Vägverkets regionala xganisation skall analyseras, bl.a. vad gällar samordoch länsstyrelserna

ningsansvaret för trafiksäkerheten.

Om utredaren finner att det inom handläggningen av ären-

och trafikområdet finns behov förändden inom fordons- av

förslag till samt tidsplan för

ringar, skall utredaren utarbeta en

Förslagen skall korsekvensbe-

genomförandet av förslagen.

skrivas.

Utredaren skall hålla sig underrättad Kommunikationsom kommitténs K 1995:01 arbete. Utredaren skall analysera Kommunikationskommitténs eventuella förslag rörande förändrad regional beslutsordning för åtgärder i transportinfrastrukturen. Utredaren skall vidare med Kommunikationskommitténs delbetänkande som underlag samt utifrån resultat egna och med hänsyn till Statskontorets uppdrag inom området överväga och precisera länsstyrelsernas roll i infrastruktur-

planeringen. I detta sammanhang bör utredaren beakta

samordningsbehovet med andra sektorer inom den statliga sektorn på regional nivå.

Övrigt

Utredaren skall samråda med företrädare ñr länsstyrelserna och andra berörda myndigheter samt med 1995 års yrkestrafikutredning K 1994:12, Kommunikationskommittén K 1995:01 och Förvaltningspolitiska kommissionen

Fi 1995:13. Utredaren skall inhämta synpunkter från be-

rörda intresseföreträdare, såsom Landstingsförbundet, Svenska

kommunförbundet och Svenska lokaltralikföreningen.

Utredaren skall beakta regeringens direktiv för samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga om åtaganden dir. 1994:23, att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50 samt att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124. Förslagen får inte medföra ökade statsñnansiella utgifter eller minskade inkomster. Uppdraget skall redovisas senast den 2 december 1996 till regeringen. Ett delbetänkande skall lämnas senast den 15 augusti 1996 med överväganden rörande länsstyrelsernas

roll i infrastrukturplaneringen.

Kommunikationsdepartementet

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg för steg. U. . lnkomstskattelag, del Hll. Fi.

Faslighelsdalaregisler. Ju. . Förbättrad miljöinforttation. M. . stöd för Aktivt lönebidrag. Ett effektivare . arbetshandikappade. A.

Länsstyrelsernas roll i trañk-och fordonsfrågor. K.

Statens offentliga utredningar

1997 Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Fastighelsdalaregislcr. 3 Utbildningsdepartementet Den nya gymnasieskolan steg för Steg. l - Finansdepartementet Inkomstskaltelag. del l-lll. 2 Kommunikationsdepartementet Länsstyrelsernas i roll trañk-ochfordonsfrágor. 6 Arbetsmarknadsdepartementet AktivtIönebidrag. Eneffektivarestödför arbetshandikappade. 5 Miljödepartementet Förbättrad miljöinfomation.4