Rapport från Klimatdelegationen : årsrapport från Klimatdelegationen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

RAPPORT FRÃN

KLIM

DELEGATIO

|995 KLIMATRELATERAD FORSKNING

m

LVL

Statens offentliga utredningar

WW 1996:39

w Miljödepartementet

Rapport

från

Klimatdelegationen

Klimatrelaterad forskning

Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och inforrnationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08—790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

TRYCKERI AB ISBN 91-38-20209-3 NORSTEDTS Stockholm 1996 ISSN 0375-25OX

Förord

Klimatdelegationen inrättades i oktober 1993 med uppdrag att:

samordna den nationella forskningen inom klimatornrådet, -

ge råd till regeringen hur FoU-resultaten bör utnyttjas inför nationella beslut och inför internationella förhandlingar i klimatfrågoma,

svara för samordningen av svenska insatseri IPCC samti övrigt - vara pådrivande för att öka det internationella samarbetet vad gäller forskning inom klimatornrådet

vara rernissorgan i viktigare frågor inom klimatområdet, -

svara för en sammanhållen rapportering om klimatforskning -

Delegationens första sammanträde ägde rum 24 november 1993.

I propositionen Åtgärder mot klimatpåverkan m m 1992/93: 179 ñamhålls bl

a vikten av ökade forskningsinsatser kring konsekvenserna klimatförändringar. av Vidare understryks vikten av att en samhällsrelaterad klimatforskning stöds och utvecklas. Det gäller inte minst samhällsekonomiska analyser och värderingar av effekter av klimatförändringar och nödvändiga motåtgärder.

Forskning och finansiering av forskning om klimatfrågor är fördelad på många olika forskningsinstitutioner, forskningsråd och sektorsorgan. Det ñnns, enligt klimatdelegationens direktiv, starka skäl att samordna klimatrelaterade forskningsinsatser inom olika områden, inte minst mot bakgrund ldimatproblemaav tikens internationella karaktär och att frågan berör alla sarnhällssektorer. Även den åtgärdsinriktade forskningen bör samordnas med andra forslcningsdiscipliner.

Genom en sådan samordning skapas förutsättningar för sammanhållen en klimatpolitik.

Härmed överlämnas klimatdelegationens rapport 1995 klimatrelaterad om forskning. En uppdelning är gjord på tre områden: naturvetenskaplig, teknisk och samhällsvetenskaplig klimatforskning. För vart och ett av dessa områden har en genomgång gjorts av prioriterade frågor, Sveriges roll internationellt samt vilka luckor kan identifieras och vilka prioriteringar bör göras i framtiden. som som Viktiga aspekter syntes och samverkan mellan olika forskningssfärer som samt det internationella perspektivet berörs även. Den genomgång pågående ldimatav relaterad forslming som gjordes i Klimatdelegationens rapport 1994 bifogas som bilaga Rapporten är tänkt att utgöra ett underlag för 1996 års forsloringspolitiska proposition.

Klimatdelegationen har sedan 26 oktober 1993 bestått av följande ledamöter, Bolin, ordförande, professor Sten Bergström, kanslichef Björn professor Bert Anna-Lisa Lindén, professor Sune Linder, fil dr Kerstin Lövgren,

Brandt, docent

Nyman, enhetschef Birgitta Palmberger, professor Henning Rodhe,

direktör Hans

enhetschef Uno Svedin samt generaldirektör Anders Wijkman t o m 950331.

Tom Hedlund och biträdande sekreterare Lena Svärdsjö. Sekreterare är

ställer sig bakom föreliggande rapport. I de delar rör Delegationen som

rekommendationer svensk kompetens inom klimatmodellering har de berörda, om Sten Bergström, Henning Rodhe och Kerstin Lövgren deltagit.

Stockholm i december 1995

Innehåll

Förkortningar

l Sammanfattning och förslag 1

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Bakgrund 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.2 Miljöforskningens betydelse och dess komplexitet 1

. . . . . . . . . . . . .

1.3 Naturvetenskaplig klimatrelaterad forskning 3

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.4 Teknisk klimatrelaterad forskning 4

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.5 samhällsvetenskaplig klimatrelaterad forskning 6

. . . . . . . . . . . . . . .

1.6 Tvärvetenskaplig forskning och samordning 8

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.7 Slutsatser 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Naturvetenskaplig forskning 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Inledning 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2 IGBP-relaterad forskning 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3 WCRP-relaterad forskning 16

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.4 Källor och sänkor för växthusgaser 17

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.5 Effekter av klimatförändringar 18

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Teknisk forskning och utveckling 20

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1 Inledning 20

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2 FoU med inriktning på åtgärder i ett kort och medellångt

perspektiv 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Biobränslen 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.2 Förbrännings och förgasningsforskning 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.3 Termodynamiska processer för elproduktion 23 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.4 Vänne- och kylteknik 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.5 Energianvändning inom industrin 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.6 Energianvändning inom transportsektorn 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.7 Användning av energi i byggnader och bostäder 25 . . . . . . . . . . . . . .

3.3 FoU med inriktning på åtgärder i ett längre perspektiv 26

. . . . . . . . . 3.3.1 Solceller 26 3.3.2 Bränsleceller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 3.3.3 Vätgas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.4 Artiñciell fotosyntes 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.4 Infrastruktur och systemfrâgor 28

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Internationell FoU 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.1 EUs forskningsprogram 29 Internationella . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.2 FoU-satsningar 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.6 Svenska satsningar

31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 samhällsvetenskaplig forskning

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Inledning 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Huvudområden 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.1 styrmedel och institutionella frågor 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Systemlnmskap 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.3 Värderingar i samhället / Livsstilsfrågor 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.4 Miljö och samhällsplanering 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.5 I-världens roll i det internationella perspektivet 39 . . . . . . . . . . . . . .

4.3 Prioriteringar 40

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Internationella exempel 42

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.1 Klimatforskning i Nederländerna 42

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2 Några exempel från andra länder 47

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 för klimatdelegationens verksamhet 49 Redogörelse

. . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Svensk klimatrelaterad forskning

Klimatforslming i Nederländerna, av Ingar Palmlund, Linköpings universitet

Förkortningar

AFR Avfallsforslmingsradet BAHC Biosphere Aspects of the Hydrological Cycle BALTEX The Baltic Sea Experiment BFR Byggforskningsrédet CICERO Centre for International Climate and Energy Research Oslo CLIVAR Climate Predictability and Variability CFC Klorfluorkarboner ENRICH European Network for Research Into Global Change FRN Forslmingsradsnamnden GCM General Circulation Models Global Change and Terrestrial Ecosystems GEWEX The Global Energy and Water Cycle Experiment HCF C klorfluorkolvéiten "mjuka freoner" Human Dimensions of Global Environmental Change Program

HSFR Humanistisk-samhallsvetenskapliga forskningsrådet

IEA International Energy Agency IGAC The International Global Atmospheric Chemistry Project IGBP International Geosphere Biosphere Program IPCC FN expertpanel for klimatfrågor Intergovernmental Panel :s on Climate Change ITEX The International Tundra Experiment

JGOFS Joint Global Ocean Flux Study

Kommunikationsforskningsberedningen

KVA Kungliga vetenskapsakademin

LOICZ Land Ocean Interactions in the Coastal Zone

MISTRA Miljöstrategiska stiftelsen

Naturvetenskapliga forskningsrådet

NOCLIIVIP Nordic Climate Modelling Project NOPEX Northern Hemisphere Climate Processes Landsurface Experiment Nederländernas National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change

NUTEK Närings- och teknikutvecklingsverket

Naturvårdsverket OECD Industriländemas organisation för ekonomiskt samarbete och

utveckling Organization for Economic Co-operation and Development

PAGES Past Global Changes

PH Potsdam Institut für Klimafolgenforschung

SILMU Finnish Research Programme on Climate Change

SJFR Skogs- och jordbrukets forskningsråd

SMHI Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut SNV Statens naturvårdsverk SOU Statens offentliga utredningar TFR Teknikvetenskapli ga forskningsrådet

VOC Volatile Organic Compounds

WCRP World Climate Research Program WEC World Energy Council WOCE World Ocean Circulation Experiment

l Sammanfattning och förslag

l.l Bakgrund

Behovet av ökad kunskap inför hotet att klimatet förändras genom människans snabbt växande aktiviteter jorden har medfört att klimatforskningen under senare år vuxit fram som ett mer vittomfattande begrepp. Det innefattar inte bara grundläggande naturvetenskaplig forskning om det globala klimatiska systemet och hur det kan påverkas av människan. Viktiga delar är också sökande efter vidgad kunskap om hur terrestra och marina ekosystem och människor skulle påverkas av en klimatförändring och de förändrade möjligheter att utnyttja naturens resurser som skulle följai dess spår. Vad skulle vidare en klimatförändring innebära för vår hållbar utveckling i världen, "sustainable strävan mot en development" Vilka möjligheter har att genom tekniska och socioekonomiska åtgärder förändra utvecklingen och minska klimatpåverkan Även Sverige om troligen har mindre att frukta i form av direkt påverkan klimatförändring än av en många andra länder, är i hög grad beroende av omvärlden och skulle utan tvekan påverkas negativt om utvecklingen där inte blir fredlig och positiv. Klimatdelegationen ser på svensk klimatforskning i ett sådant vidgat perspektiv.

1.2 Miljöforskningens och betydelse dess komplexitet

Det klimatiska systemet, som innefattar lufthavet, med deras växter oceanerna och djur, kontinenterna med mark, och vatten och en mångfald terrestra av ekosystem, är ett komplext och i vissa avseenden kaotiskt system. Våra kunskaper om det är ofullständiga och gemensamma ökade satsningar inom forskningen krävs av världens länder för att skapa en mer detaljerad och samtidigt övergripande bild av hur klimatsystemet fungerar och hur det påverkas nu av människan. Intensifierade detaljstudier av såväl de olika delsystemen för sig var som deras samspel i den biosfär som utvecklats under ånniljoner kommer ändå knappast att kunna ge definitiva och detaljerade förutsägelser vad kommer av som att hända, men kommer att bättre kunna förstå och tolka de förändringar som troligen kommer att bli allt påtagliga. Forskningen kan på detta sätt mer successivt ge ett underlag för diskussioner och överenskommelser mellan världens länder om olika åtgärder. Genom ökad kunskap blir det lättare att skapa en saklig politisk debatt. Det sista årtiondets utveckling av klimatfrågan som en del av internationell politik understryker denna uppfattning.

Det globala samhället kommer att ställas inför serie komplexa en av frågeställningar i strävan att finna vägar mot en hållbar utveckling i världen. En

av människan förorsakad klimatförändringinnebär därvidlag allvarlig

en

i flera avseenden kan komma att begränsa våra framtida

komplikation, som redan uppenbart energibehovet för växande möjligheter. Det är att en

världsbefollcning inte kommer kunna tillgodoses fossila bränslen grund att av återverkningama på jordens klimat. Naturvetenskapli g/tekni sk forskning och av utveckling kommer bli allt viktigare för att finna alternativa lösningar. att

framtida klimatförändring kan innebära ökade konflikter såväl Hotet om en internationellt inom länder. Bättre insikt olika länders och människors som om reaktioner och beteendemönster i sådana situationer kommer att få ökad bety-

Samhällsvetenskaplig/hurnanistisk forskning kommer att kunna vikti ga

delse. ge

bidrag den kunskapsbank behövs för att kunna handla rationellt inför en

som klimatförändring.

Slutligen kräver utformningen svensk klimatpolitik kunskap om Sveriges av en

faktiska situation i frågan risker och potentiella möjligheter och att dessa

om beskrivs i så klara tenner möjligt. Svenska forskningsinsatser med denna som

inriktning har hittills i viss mån varit splittrade. Innovationer och förnyelse i detta

avseende är viktiga.

åtgärder krävs för hejda klimatförändringen är mycket omfattande och De som att

genomgripande för samhällsutvecklingen i stort. Kraven på beslutsunderlag är

därför mycket En ökad forskning på klimatområdet berör därför ett mycket stora. antal ärrmen, inom naturvetenskap och teknik lika väl inom stort som samhällsvetenskap och humaniora.

För jämförelse har klimatdelegationen sökt bilda sig uppfattning om klimaten en

forskningens organisation i andra länder. Övriga nordiska länder har genomgå-

ende skapat samordnade än vad som varit fallet i Sverige. Vidare mer program har EU byggt ett omfattande klimatprogram årlig budget SEK 2,26 milupp ca

jarder i form ett antal projekt med avsikt att främja samverkan mellan de

av europeiska länderna. Svenska forskare har kommit in i detta samarbete först

under de allra sista åren.

I antal länder finns särskilda institut har klimatforskningen som det ett som centrala temat för sin verksamhet. Exempelvis har Max Planck-institutet för meteorologi i Hamburg och Hadley Centre i Bracknell stora resurser för forskning inom klimatområdet och forskningen där ligger i den internationella forsk-

ningsfronten. I Potsdam upprättas ett nytt forskningsinstitut som är inriktat på

studier konsekvenser klimatförändring. Nederländerna har en i förav av en

hållande till landets storlek ganska omfattande klimatforskning, framför allt

som

knuten till centralt statligt forskningsinstitut. I USA finns ett utpräglat plu-

är ett

ralistiskt system för forskningsstöd. Ett antal betydande forskningsinstitut är

verksamma, många knutna till universiteten både med stöd från olika delstater

och från privata källor, andra stöds näringslivet. Den sammanlagda satsningen

av

i USA utgör troligen mellan tredjedel och hälften all forskning i världen en av inom områdena "Climate Research and Global Change". Den nuvarande kongressen har dock avsevärt minskat de statliga satsningama inom dessa områden.

Klimatfrågans komplexitet innebär att det är svårt att ge en samlad bild av pågående klimatforskning. Det är inte heller särskilt meningsfullt för Klimatdelegationen att ge förslag till annat än övergripande priorite-ringar. ställningstaganden vad gäller mer detaljerade prioriteringar bör även i fortsättningen vara ett ansvar för befintliga för forslmingsplanering och organ finansiering. Behovet av en ökad samverkan dem emellan är emellertid uppenbart och detta diskuteras mer i detalj nedan. Det är slutligen viktigt att understryka

Klimatdelegationens entydiga uppfattning att människans framtida påverkan

av

jordens klimat och vad detta kan komma att innebära för länder och folk i ett

längre perspektiv kommer att bli en av de kanske allvarligaste miljofrågorna som

vi kommer att konfronteras med under 2000-talet.

I det följande redovisas först pågående forskning, vissa prioriteringar inför framtiden och behov av resurser inom de tre områdena

o naturvetenskaplig klimatrelaterad forskning teknisk klimatrelaterad forskning och utveckling och 0 o samhällsvetenskaplig/humanistisk klimatrelaterad forskning.

Därefter följer diskussion samverkan och integration insatser inom och en om av mellan dessa tre delområden.

1.3 Naturvetenskaplig klimatrelaterad forskning

Den naturvetenskaplig forskningen om globala miljöförändringar Global

Change samordnas genom två internationella International Geosphere program: Biosphere Programme IGBP och World Climate Research Programme WCRP. IGBP är framför allt inriktat mot de biologiska och kemiska processerna, medan WCRP är fokuserat på fysikaliska relaterade till processer klimatförändringar. I Sverige samordnas forskningen den Svenska genom Nationalkommittén för IGBP och WCRP knuten till Kungliga Vetenskapsakademien. Finansieringen denna forskning sker framför allt via Naturvetenav skapliga Forskningsrådet NF R, Naturvårdsverket NV, Skogs- och jordbrukets forskningsråd SJF R och Närings- och Teknikutvecklingsverket NUTEK. För närvarande satsas årligen sammanlagt 45 milj kr. Anslagen är fördelade mellan ca dessa finansiärer med 20, 10, 55 och 15%. Därtill kommer anslag via Nordiska ca ministerrådet och EUs "Environment Programme" till nordiska och europeiska projekt med svensk medverkan till belopp 3,5 respektive 10 milj kr. Forskom ca

ningen i Sverige bedrivs huvudsakligen vid universiteten samt Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut SMI-II, dessutom har ansvar för klimatsom data

De större satsningama 65% relaterade till IGBP och studier de

ca är avser av

terrestra ekosystemen, dels deras fysiologi, dels strukturförändringar hos ekosystem på regional, kontinental och global nivå ett resultat av klimatförändsom ringar, dels biosfärens roll i det hydrologiska kretsloppet. Stöd ges också till studier naturliga källor och sänkor för växthusgaser särskilt avseende skogens av roll i sammanhanget, och effekter globala miljöförändringar inklusive förav av ändrad UV-B-strålning. Andra betydelsefulla insatsområden är global atmosfärskemi, havets och kustzonens biologi och klimatförändringar i gången tid, särskilt under tiden sedan den senaste nedisningen.

De svenska satsningama studiet de fysikaliska processer som är av betyav delse för förståelse av det nuvarande klimatet och pågående och eventuellt

framtida förändringar är å andra sidan förhållandevis små ca 10% av de totala

satsningama. Många dessa bedrivs i nordisk eller europeisk samverkan och av omfattar utveckling numeriska modeller N OCLIMP, Nordic Climate av Modelling Project och CLIVAR, Climate Predictability and Variability, studier

av Östersjöregionens hydrologi BALTEX, the Baltic Sea Experiment och studier utbytet vatten i Nordatlanten del WOCE, World Ocean

av av av Circulation Experiment.

Det är Klimatdelegationens uppfattning av studiet av grundläggande fysikaliska i klimatsystemet, vilka grunden för djupare förståelse av processer ger en klimatproblematiken i sin helhet har relativt små resurser i Sverige. Ett ökat antal svenska forskare på området skall inte bara ses som bidrag till den internationella utvecklingen, utan skulle också ge en bättre vetenskaplig bas för studier av effekterna klimatförändring på ekosystem och olika klimatkänsliga samav en hällssektorer, särskilt jordbruk, skogsbruk och fiske.

1.4 Teknisk klimatrelaterad forskning

Svenska satsningar inom klimatrelaterad teknisk FoU är viktiga av flera skäl. För det första kräver den svenska omställningen av energisystemet i flera fall teknik som inte ännu är kommersiell till en tillräckligt låg kostnad och där man inte alltid kan. förlita sig på utländsk teknik För det andra krävs en viss nivå inom energi- och transportforskning på olika områden för att Sverige skall hänga med i den tekniska utvecklingen och kunna ta till sig teknik utvecklats internany som tionellt och applicera den enligt svenska förhållanden. För det tredje finns en

potential att utveckla teknik kan stora möjligheter för svensk industri i ny som ge framtiden. Det är därför viktigt att upprätthålla en bred energiforskning i Sverige.

Betydande genombrott har skett inom ett flertal energitekniska områden, vad gäller såväl energieffektivitet, miljöprestanda som kostnadsnivåer. Utvecklingen har skett successivt över en längre period. Denna utveckling kan väntas fortsätta även om utvecklingstakten är svårbedömd inom flera teknik-områden. Svensk forskning ligger långt framme kunskapsmässigt inom många områden. Både svenska utrustningstillverkare och energiföretagen medverkar också aktivt inom flera områden då det gäller teknisksk utveckling och teknik-demonstration

Särskilda insatser bör göras på områden som är väsentliga för den svenska omställningen energisystemet liksom på områden där det finns frontlinjeav forskning Sverige.

o En nyckelfråga för att klara en omställning av det svenska energisystemet och samtidigt begränsa koldioxidutsläppen fortsatt och intensifierad är en biobränsleintroduktion i Sverige. Det är därför motiverat att upprätthålla och intensifiera svenska FoU-insatser på biobränsleornrådet.

o För att långsiktigt klara energiproduktionen och samtidigt minska användningen av fossila bränslen krävs utveckling av nya energikällor. En mer långsiktig kompetensutbyggnad krävs om Sverige skall kunna vara med i en sådan utveckling. Särskilda insatser bör göras på områden där det idag finns svensk forskning som ligger långt framme, detta gäller särskilt FoU om solceller.

o Stora förändringar kommer att krävas för att transportsystemet skall bli mer energieffektivt och miljövänligt. Förändringarna spänner över hela området från fordonsutveckling, bränsletillförsel till transportsystemets utfonnning. Från klimatsynpunkt bör forskning och utveckling koncentreras till alternativa drivmedel, motorer och alternativa drivsystem samt utfonnning av transportsystemet och övergång till mer energisnåla och miljövänliga transportslag.

Dessutom bör satsningar på energihushållning och vägar för energio nya effektivisering prioriteras. FoU bör för att ge resultat kombineras med styrmedel som syftar till en minskad användning av energi och fossila bränslen. Forskning om energisystemets utveckling och samspel mellan teknik-ekonomi-beteende är väsentli för att potentialen för teknisk utveckling skall kunna realiseras.

För att få till stånd en övergång från fossila bränslen till alternativa energikällor krävs en hög innovationshastighet i energisektorn liksom inom transportområdet.

Trenden de senaste åren har dock varit minskade investeringar i energirelaterad forskning och utveckling, såväl inom den privata som den offentliga Det offentliga fou-stödet har halverats de senaste fem åren. Dessutom har de offentliga insatserna i allmänhet fokuserats på icke-förnybara energikällor. Mindre än 10% IEA-ländemas fou-stöd går till förnybara energikällor, se tabell 1.1. av Under 1994 fördelade sig IEA-ländemas FoU-budget enligt följande:

Tabell 1.1 EA-ländernas FoU budget 1994

ses som en framtiden. Fusionslcraftens möjligheter är mycket osäkra, det är dessutom osäkert eventuell kommersiell elproduktion i fusionsanläggningar kan accepteras om en politiskt. T ex skulle en ny fusionsanläggning kunna bli besvärlig att lokalisera i Europa eller USA på grund motstånd och motvilja från allmänna opinionen. av För att få till stånd minskning användningen av fossila bränslen krävs en av därför en avsevärd ökning av de globala forslcningsresursema till energihushållning och förnyelsebar energi. För att forskningen skall resultat marknaden ge krävs dessutom att demonstrationsprojekt genomförs och att styrmedel introduceras parallellt.

1.5 samhällsvetenskaplig klimatrelaterad forskning

Det totala stödet till samhällsvetenskaplig och humanistisk miljöforslcning i Sverige är fortfarande relativt litet, 40 milj la under 1993/94, varav ca 10 milj ca kr gick till direkt klimatrelaterad samhällsvetenskaplig forskning. Detta område är dock mycket viktigt a när det gäller att öka förståelsen for samhällets förändringsmekanismer och samverkande system.

samhällsvetenskaplig klimatforskning delas här upp i fem huvudområden:

styrmedel systemkunskap värderingar i samhället / livsstilsfrågor miljö- och samhällsplanering i-världens roll i det internationella perspektivet

Utifrån dessa har behov av fortsatt och intensiñerad forskning diskuterats.

Styrmedel kan ses som katalysatorer för mer grundläggande förändringar av beteenden. Mer kimskap behövs om vilka kombinationer av styrmedel som förstärker och håller samman arbetet mot ett miljöanpassat samhälle. Insikten om att det nu också gäller att påverka hela system snarare än specifika delar i dem bidrar till behovet av nya typer av styrmedel och nya sätt att använda dem redan prövat.

Transportsystemet är ett exempel på klimatpåverkande system. Andra exempel är energisystem samt lokalisering boende och arbetsplatser. Det är viktigt att av tydliggöra samspelet mellan olika ekonomiska aktiviteter och tillståndet i miljön. Detta eftersträvas vid utveckling av s k integrated assessment models, ett forskningsområde som tillämpar en helhetssyn på miljöproblemen och involverar de många påverkande faktorerna i olika system. Systemsynen är något bör som genomsyra alla områden när det gäller klimatforskning Vi vill betona vikten av att ha ett helhetsperspektiv och därmed kunna hur olika faktorer samverkar. se

Bakom politiska beslut och genomförande åtgärder finns visioner hur av om samhället bör fungera Forskningsområdet värderingar i samhället/ livsslilsfidgor syftar till att undersöka vilka värderingar och mål ñnns bakom som beslut och handlingar som syftar till miljöhänsyn. Förståelse förändringsav processer, på både individ- och hushållsnivå samt i kollektiva sammanhang, med rniljöanpassning som grundläggande motiv är även viktig del här. en

Inom området miljö och samhällsplanering undersöks former för a nya samhällsplaneringi urban miljö där såväl människors livskvalitet ekologisk som uthållighet vägs in. Forskning som behandlar det ömsesidiga beroendeförhållandet mellan transportinfrastrukturen och staden i övrigt särskild betydelse. är av Metoder och modeller behövs för att beskriva hur olika drivkrafter i samhället påverkar resande och transporter.

Vad gäller i-världens roll i det internationella perspektivet bör fokus ligga på vad i-länder kan betyda internationellt. Flera i-ländemas roller är intressanta: den av

politiska t ex internationella förhandlingar; konventioner, relationerna inom

handel och utveckling av. teknik samt de informella relationerna mellan och u-

ländema t förmedling förebilder och trender via film och TV.

ex av

Slutligen bör vikten av interdisciplinära ansträngningar inom universitetsvärlden,

även inom den samhällsvetenskapliga sfären, betonas. Klimatforslmingen

genomsyrar många discipliner vilket gör att den bör bedrivas tvärvetenskaplig och flexibelt över institutionsgränsema för att värdefull. Ökad vikt bör läggas vara på

forskning lösningar med helhetsperspektiv där tekniska lösningar utgör en del om ökad tyngd läggs vid system, värderingar, beteende, planeiingsmetoder, men att internationellt arbete och stynnedel. Generellt behöver miljöforslmingen en bredare vetenskaplig bas inom samhällsvetenskap och humaniora. Samhällsvetenhumanistisk forskning skall kunna spela större roll än hittills i skaplig och en problemorienterade, tvärvetenskapliga program på miljöområdet.

1.6 Tvärvetenskaplig forskning och samordning

Det uppenbart att klimatforskning måste tvärvetenskaplig. Det behöver är vara dock inte innebära att varje enskilt projekt nödvändigtvis skall vara det. Satsningar inom enskilda centrala discipliner förblir av grundläggande betydelse och samlande övergripande analyser kan aldrig bli bättre än vad kunskapen inom enskilda delområden tillåter. Å andra sidan är det viktigt med tidiga försök till övergripande studier, inte i första hand för att ge svar på konkreta frågor, men dels för skapa bild helheten och dels för att nå fram till en bättre att en grov av förståelse vad krävs precisa och detaljerade studier för att överav som av mer gripande analyser skall bli trovärdiga. Det finns många exempel från grundläggande naturvetenskaplig klimatforskning styrker denna syn. som

Samverkan inom klimatforskningen mellan olika forskare och institutioner är inte tillräckligt utvecklad i Sverige, sig inomvetenskapligt eller tväryetenskapligt. vare Klimatdelegationen vill understryka vikten att främja sådan samverkan. Mot av bakgrund Sveriges begränsade del den totala forskningen på detta område av av är i detta sammanhang internationell samverkan helt nödvändig. Delegationen konstaterar de mest framgångsrika projekten inom grundläggande klimatatt forskning i dag i hög grad återfinns bland dem har väl utvecklad internasom en tionell kontaktyta, dels mot övriga EU-länder också mot forskare i exempelmen vis USA och andra ledande länder på området.

Svenska forskare har inte utvecklat klimatrnodeller för integration av de delinsatser gjorts i landet. Genom samarbete, framför allt med Max Plancksom institutet för meteorologi i Hamburg, också med andra institutioner utommen lands, har dock möjligheter givits att ändå i viss män deltai och bidra till en sådan utveckling. Det finns emellertid flera skäl till att stärka de svenska nu modellinsatsema:

Möjligheten att i Sverige bygga kompetens för att utföra globala o upp en

modellberäkningar skulle innebära en utökning av gruppen forskare som

är förtrogna med globala klimatmodeller, såväl vad avser deras möjligheter deras begränsningar. Detta skulle stabil bas för klimatsom ge en

forskning i Sverige och även ge ett bättre stöd till svenska deltagare i internationella förhandlingar berör klimatfrågan. Det är viktigt att en som sådan satsning sker i nära samverkan med någon eller några ledande forskargrupper i främst Europa En sådan utbyggnad av svensk forskning på klimatornrådet skulle betydelsefull i flera avseenden: vara

Tillgång till en global klimatmodell skulle skapa ett svenskt "testlaboratorium" för de svenska forskare som engagerat sig for delstudier av processer som är viktiga arbetet med globala modeller.

Kunskap om klimatets påverkan på terrestra och marina system samt på mänsklig verksamhet är av central betydelse för politiska och andra ställningstaganden i frågan om eventuella åtgärder mot befarad en klimatförändring. I och med att klimatmodellerna successivt förbättras kommer det att finnas möjligheter att nå bättre kunskap om dessa frågor och då särskilt vad gäller skogs- och jordbruk etc. En samordning av för närvarande oftast enskilda studier av detta slag kring en sådan klimatmodell vore en naturlig utveckling.

Under det senaste åren har internationellt en utveckling av s k integre-

rade modeller integrated assessment models inletts internationellt.

Avsikten är att koppla samman modeller som beskriver klimatsystemet, människans resursanvändning framför allt landanvändning och det globala socio-ekonomiska systemet. Ett omfattande arbete krävs innan sådana försök kommer att vara i någon mening "användbara" arbetet men med att försöka skapa sådana "verktyg" kommer säkerligen att ge en betydligt bättre insikt om konsekvenserna av att människan i allt högre grad exploaterar jordens naturtillgångar. Erfarenheter från arbete med komplexa klimatmodeller kommer att vara av betydande värde för att svenska forskare på ett meningsfullt sätt skall kunna delta i internaen tionell utveckling av integrerade modeller.

Även systeminriktad samhällsvetenskaplig forskning behöver förstärkas. Det är viktigt att tydliggöra sambanden mellan samhällets olika verksamheter och miljön. Sambanden kan analyseras på olika nivåer och med olika ansatser och modeller. Vad gäller ekonomi och miljö pekar inte minst erfarenheterna från det internationella klimatarbetet mot stora svårigheter att uttrycka många viktiga miljövärden i lcronor. Vi menar mot denna bakgrund att forskningen samt utvecklingsarbetet vid a Konjunkturinstitutet och Statistiska Centralbyrån med renodlade fysiska räkenskapssystem och monetär värdering av miljöeffekter bör kompletteras med en utveckling av modeller som tydliggör samspelet mellan mer snävt avgränsade ekonomiska storheter och tillståndet i miljön. Med sådana modeller skulle kunna besvara viktiga frågor olika sektoman om

roll för miljöbelastningen, kostnadseffektiviteten i olika strategier för

rers

att uppnå angivna miljömål osv.

De årliga satsningama till klimatforslming i Sverige uppgår till uppemot SEK

300 miljoner. Av detta SEK 230 miljoner forskning inom energi- och

är ca

transportområdet är klimatrelaterad. Denna forskning är dock inte primärt

som

inriktad på klimatproblemet utan har ett vidare syfte.

Den grundläggande principen i svensk forskningspolitik har varit att endast i undantagsfall skapa separata statliga forskningsinstitut. Klimatdelegationen delar denna uppfattning, vill understryka behovet ökad samverkan mellan de

men av en

forskare och institutioner som i dag har klimatforskningen på sitt program. Klimatdelegationen har uttalat sitt stöd för projektförslag till MISTRA, den miljöstrategiska forskningsstiftelsen, som innebär en organiserad nära samverkan mellan forskare vid SMHI, Stockholms Universitet, Uppsala Universitet och

Göteborgs Universitet för att skapa ökad kompetens inom området för klimat-

modeller. Med sådan utbyggd satsning på den grundläggande klimatforsk-

en

ningen bas skulle studier biologiska/ekologiska konsekvenser av ldimat-

som av

förändringar kunna samordnas bättre organisation nätverk mellan

genom av forskare och institutioner är aktiva på detta område. Klimatdelegationen som att detta skulle till såväl för den biologiskt inriktade forskningen anser vara gagn

för samhällets behov systematiskt sammanställda Översikter av effekterna

som av av en klimatförändring.

Ansvaret för forskning effekterna klimafiriindring berör närmast om av en

NVs forskningsnämnd, NFR, SJF R och NUTEK. Även forskningen om städers

utveckling urban policies i FRNs insatser på miljö- och naturresursområdet har

relevans här. Framtida insatser också på detta område skulle främjas fastare

av en struktur. Samverkan med de internationella programmen IGBP/W CRP gemensam

och HDP Human Dimensions of Global Environmental Change Programme är

väsentliga för dessa insatser.

Ansvaret för teknisk klimatrelaterad forskning finns hos KFB, BFR och NUTEK. Ett samlat för den FoU bedrivs skulle värde. program som nu vara av Den framtida utvecklingen kommer sannolikt att vara karaktäriserad av betydande insatser inom näringslivet, när väl bilden börjat klarna om hur världens länder kommer att ta sig klimatfrågan inom klimatkonventionens ram. Klimatdelean

gationen kommer att följa denna utveckling och ta initiativ till närmare

en

samverkan mellan statlig FoU på området och de initiativ som kan komma från

näringslivet.

Vissa strukturella förändringar kan behöva göras för att förbättra förutsättningarna för den svenska samhällsvetenskapliga klimatforskningen. Här bör den gemensamma satsning som nu görs av nio forskningsfinansiärer inom kompetensprogrammet "Vägar till uthållig utveckling" kunna spela en viktig roll.

De problemorienterade och tvärvetenskapliga program som stöds av respektive finansiär är viktiga komplement till den grundläggande kompetensuppbyggnaden. Forskningsprogrammen skapar nätverk av forskare med placering vid många olika universitet. Universiteten kan härutöver satsa på temamiljöer inom det egna universitetet där kreativa personer kan samlas och få resurser för gemensamma projekt. De olika slagen av tvärvetenskapliga miljöer bör skapa grund för kontinuitet och vidareutveckling av forskningsinsatser. Detta är svårt att uppnå med traditionella ansökningar och bedömningar av dessa.

Det är angeläget att fortsätta ansträngningarna att etablera interdisciplinära arbetssätt inom universitetsvärlden. Det akademiska systemet främjar idag inte arbetet med syntes och värdering kunskapsläget. Det behövs ett flexibelt av mer arbetssätt över institutionsgränsema för att dels skapa breda projekt, dels dra till sig rätt kompetens. Då kan forskningen lättare sättas i samband med de stora akuta miljöproblemen. De krav som finns för att åstadkomma detta har hittills inte lett till några radikala omtänkanden. För att stärka grundkompetensen inom miljöområdet för samhällsvetare kan forskarskolor anordnas där tillåter t ex man sig vara ämnesöverslcridande och bred. På detta sätt kan man på sikt få fram forskare som bättre än nu kan överskrida gränser.

1.7 Slutsatser

Sammanfattningsvis anser Klimatdelegationen att den klimatrelaterade forskningen i Sverige bör förstärkas och vidareutvecklas i föjande avseenden.

0 Studiet av grundläggande fysikaliska processer i klimatsystemet bör ges större utrymme.

En satsning på uppbyggnad av svensk kompetens inom o klimatmodellering bör genomföras med följande element:

i kompetens på globala klimatrnodeller stärks

studier av delprocesser i de globala modellerna

iii samordning med studier av terrestra och marina system iv utveckling mot integrerade modeller klimat, resursanvändning, markanvändning, socioekonomi

effekter klimatförändringar i bör förstärkas

Forskningen om av Norden

och fastare struktur, särskilt påverkan på Ostersjön, andra

ges en naturliga ekosystem samt skogsbruket.

Vid sidan satsningar på energihushållning och vägar för

av nya

energieffektivisering bör FoU-insatser på biobränsleornrådet upprätthållas och intensiñeras, särskilt vad gäller elproduktion med

förgasningsteknik.

Fortsatta och ökade FoU-satsningar bör göras på utvecklingen av nya

energikällor, särskilt solceller.

Forskningen inom transportornrådet bör koncentreras till alternativa

drivmedel, motorer och alternativa drivsystem samt utformning av transportsystemet.

Den systerninriktade samhällvetenskapliga forskningen bör förstärkas med bl utveckling modeller tydliggör samspelet mellan ekonomi

a av som och miljö.

Den tvärvetenskapliga klimatforskningen bör förstärkas. Detta kan göras

genom bl a följande insatser.

i En uppbyggnad av tydliga strukturer och samverkansfonner mellan

forskningsråd och andra forskningsfinansierande organ,

stöd till breda lösningsinriktade program,

iii satsningar på temamiljöer universiteten och iv skapande forskarskolor av gränsöverskridande och interdisciplinär

av karaktär.

En stark svensk forskning är viktig både för möjligheterna att påverka innehållet i EUs forskningsprogram och för svenska gruppers möjlighet

att delta i internationella forskningssarnarbeten.

2 Naturvetenskaplig forskning

2.1 Inledning

Den naturvetenskapliga forskningen om globala miljöförändiingar Global

Change samordnas två internationella International Geosphere genom program: Biosphere Programme IGBP och World Climate Research Programme

WCRP. IGBP är framför allt inriktat mot de biologiska och kemiska procesmedan WCRP är fokuserat på fysikaliska relaterade till klimat-

serna processer förändringar. I Sverige samordnas forskningen genom den Svenska Nationalkom-

mittén för IGBP och WCRP knuten till Kungl. Vetenskapsakademien. Finansieringen denna forskning sker framför allt via Naturvetenskapliga

av

forskningsrådet NF R, Statens naturvårdsverk SNV, Skogs- och jordbmkets

forskningsråd SJF R och Närings- och telmikutvecklingsverket NUTEK. Forskning bedrivs huvudsakligen vid universiteten samt vid Sveriges

Meteorologiska och Hydrologiska Institut SMHI, som har ansvar för klimatdata.

I tabell 2.1 visas fördelningen medel till den naturvetenskapliga av

klimatforskningen i Sverige under budgetåret 1994/95. Projekten har så långt möjligt fördelats på de olika områdena inom IGBP och WCRP. Till detta kommer

de anslag förmedlas genom Nordiska ministerrådet och genom EU:s Ensom

vironment-program. Ca 10 miljoner har fördelats senaste året till projekt med svensk medverkan i Nordiska ministerrådets klimatforskningsprogram. Till svensk medverkan inom Environment-programmet har ca 10 miljoner gått till klimatrelaterade projekt främst inom område 1.1 Climate Change under år

1 996.

Tabell 2.1 Översikt över finansiering naturvetenskaplig klimatrelaterad av

forskning i Sverige, 1994/95, Mkr

Projektområde NFR NUTEK SJFR SNV NMR EU Totalt

1995 1996

Global atmosfärkemi, IGAC 1 L6 1,5 0,1 0,5 5,0

Globala flöden i haven, JGOFS 0,6 0,7 13 7

Utbyte mellan land och hav i kustzoner, LOICZ 0,2 06 08 9

Biosfären i den hydro-

logiska cykeln, BAHC 1,3 45 0,4 1,9 2,1 103

Källor/sänkor växthusg. 391 2,4 54

Effekter UV-ljus 1,6 1,9 35 av 3

Effekter av klimatför. 2,1 21 7

Globala förändringar markekosystem, GCTE 0,2 L6 15; 21 1,6 210 9

Historiska globala för-

ändringar, PAGES 4,6 0,1 2,1 68 7 Globala klimatforskningsprogr., WCRP 0,4 0,7 1,3 2,4

Cirkulation i världshaven, WOCE 0,5 0,03 0,5

Stratosfärsprocesser klimat, SPARC 0,1 0,1

Övrigt Q4 Lo 37 13 0,5 69

9 3

Summa 9,6 42 28 12,0 3,5 10,0 66,1

1 SJFRs anslag 3 miljoner kr klumpsumma inkluderar forskning både är en som om källor och sänkor för växthusgaser, effekter av UV-ljus och effekter av klimatförändring.

2.2 IGBP-relaterad forskning

Sverige har inom IGAC The International Global Atmospheric Chemistry

Project särskilt betonat projekt som har samband med utbytet av växthusgaser och andra spårgaser mellan biosfären och atmosfären. Studierna avser ekosystem både på nordliga breddgrader och i tropikema.

Svenskt deltagande spelar en central roll i det EU-ñnansierade projektet SlNDI- CATE Study of the indirect and direct influences on climate of anthropogenic trace gas emissions. En klimatmodell utgör käman och i denna är kemiska ämnen och kemiska omvandlingsprocesser inkluderade. Det svenska bidraget är fokuserat kring simuleringar av den globala svavelcykeln och särskilt aerosolbildning från antropogena svavelutsläpp och aerosolpartiklarnas påverkan på klimatet.

Inom JGOFS Joint Global Ocean Flux Study samarbetar svenska forskare med forskare från andra nordiska länder. Det pågående nordiska projektet om studier av utbytet av C02 mellan atmosfären och Norska havet är relaterat till JGOFS. Svenska forskare arbetar med en högupplösande regional atmosfärsmodell för denna region. En mätstation på Spetsbergen ger högkvalitativa mätningar C02 av och andas atmosfärskomponenter. Denna mätstation del det globala utgör en av i detalj registrerar ölcningstalcten i atmosfärens CO2-halt. nätet som

Svenska forskare har under de senaste decennierna ägnat stort intresse att

integrera ekologiska och hydrologiska studier i Östersjön. Denna forskning har kunnat användas inom LOICZ Land Ocean Interactions in the Coastal Zone.

Särskilda studier har utförts omsättningen organiskt kol i kustzonen och av av kustzonens funktion som näringskälla, liksom de biologiska återkopplingsav

mekanismerna i Östersjön.

Inom BAHC Biosphere Aspects of the Hydrological Cycle deltar Sverige med

ett projekt NOPEX Northern Hemisphere Climate Processes Landsurface

Experiment. Projektet syftar till att öka förståelsen för de hydrologiska och meteorologiska förhållanden som styr utbytesprocessema energi, vatten och av kol i gränsytan mark-vegetation-atrnosfär.

Inom GCTE Global Change and Terrestrial Ecosystems svensk forskning

ger avsevärda bidrag inom två områden. Det första är "Ekosystems fysiologi" där fältexperiment på den boreala skogens ekosystem utförs. Dessa studier kompletteras av studier av spårgaser och av hydrologiska studier inom BAHC.

Det andra prioriterade området för svenska forskningsinsatser inom GCTE är modellering strukturförändringar hos ekosystem på regional, kontinental och av global nivå resultat klimatförändringar. Denna forskning har etablerat som av

nära samband med den paleoklimatologiska forskningen inom PAGES Past

Global Changes och är särskilt inriktad på ett globalt angreppssätt för att utveckla dynamiska modeller som syftar till att bestämma hur klimatiska förhållanden sätter gränser för jordens biota, både idag och i det förflutna.

De svenska aktiviteterna inom PAGES fokuseras förändringar under de 20 000 åren. Svenska forslmingsinsatser görs även i Arktis och Antarktis senaste den svenska Polarforskningskommittén. genom

2.3 WCRP-relaterad forskning

Svenska forskningsprioriteringar inom WCRP-relaterad forskning finns beskrivna

i rapporten A Proposal for Strengthening Climate Modelling in Sweden KVA,

Documenta Nr 59, 1994. Nedan följer en beskrivning av de viktigaste svenska klimatelaterade forskningsinsatsema inom ramen för WCRP.

GEWEX the Global Energy and Water Cycle Experiment är en kombination av

fältexperiment och teoretisk modellbildning, är inriktat på att studera hydrosom logi- och energiutbyten i klimatsystemet.

Ett inom GEWEX är särskilt svenskt intresse är BALTEX the

program som av Baltic Sea Experiment. De viktigaste vetenskapliga målen för BALTEX är att bestämma de olika mekanismer som bestämmer variabiliteten hos flödena av

energi och vatten över tid och rum inom Östersjöns tillrinningsområde och att

koppla dem till atmosfärens och havens globala cirkulationssystem. BALTEX-

projektets genomförande har nu inletts i samarbete mellan Östersjöländema.

Sverige spelar en viktig roll med deltagande från ett flertal forskargrupper och att bidraga med meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska data. genom Genom SMHI och KVA stod Sverige som värd för den första vetenskapliga BALTEX-konferensen som hölls på Gotland i augusti 1995 med ett 150-tal deltagare. Finansieringen BALTEX-programmet sker genom nationella bidrag av och EU-medel, främst inom ramen för programmen Environment and Climate och MAST III.

NOCLIMP Nordic Climate Modeling Project är ett sanmordiskt projekt

finansierat av Nordiska ministerrådet. Projektet har relevans för GEWEX eftersom en av målsätt-ningarna är att studera känsligheten hos stora klimat-

modeller, GCMs General Circulation Models för fuktighet-moln-strålnings-

processer. Inverkan av dessa processer på lågfrekvent atmosfärisk vanabilitet

undersöks också En storskalig global modell används av svenska forskare i detta arbete. Denna senare uppgift ligger inom målsättningen för WCRP projektet

CLIVAR Climate Predictability and Variability.

Inom CLIVAR faller även arbetet med att samla in och analysera data. Databaser med meteorologiska, hydrologiska och oceanografrska data är nödvändiga för att förstå variationer i klimatsystemet. SMI-H arbetar med att skapa sådana databaser. På sätt är insamlandet av paleoklimatiska data väsentliga för att förstå samma klimatets variationer i ett längre tidsperspektiv.

Ett tredje större WCRP-projekt vid sidan av GEWEX och CLIVAR är WOCE

World Ocean Circulation Experiment. Svenska insatser sker här i nordiskt

samarbete som koncentreras på utbytet av yt- och djupvatten i Nordatlanten över ryggen mellan Grönland och Skottland.

Nyligen har ett förslag lagts fiam om att skapa en svensk kapacitet för klimatmodellering KVA Documenta nr 59, 1994; L. Bengtsson: Förslag till handlingsprogram för SlVlI-II, SMHI, 1994. Ett svenskt program för klimatmodellering skulle syfta till att bygga upp svensk kompetens och modellverktyg för att kunna göra detaljerade bedömningar av tänkbara utvecklingar av klimatet framför allt i den Nordiska regionen. Ett sådant program bör knytas till, och utgå från, redan existerande klimatrelaterad forskning och utveckling vid SMHI och universiteten. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning MISTRA är en tänkbar finansiär för ett svenskt klimat-modelleringsprogram. MISTRA har givit ett planeringsanslag för ett svenskt klimatrnodelleringsprogram. En fullständig ansökan har lämnats till MISTRA i december 1995.

2.4 Källor och sänkor för

växthusgaser

Naturvårdsverket finansierar forslcningsinsatser kring konsekvenser av klimatför-

ändringar pa nordliga ekosystem. Forskningsprogrammet Förändrat klimat och

U V-B-s trålning har följ ande delområden på sitt program:

Avgång och upptag av växthusgaser - Effekter av globala ldimatförändringar på nordliga landekosystem - Effekter av ökad UV-B-strålning på nordliga ekosystem -

Prioriterade frågor är hur klimatförändringar påverkar nedbrytning och omsättning av organiskt material samt hur kväve reglerar kolomsättningen. För olika framtida klimatscenarier simuleras förändringen av vattenbalansen samt markklimatet hos barrskogsekosystem. Likaså görs försök att uppskatta kvävemineralisering och nitrifrkationens klimatberoende. Försök görs också att genom

processtudier förklara reglering av emission av N20 från skogsmark Av stor betydelse för framtida strategiska markanvändningsbeslut är kunskap om hur flödet växthusgaser från organogena åkerjordar påverkas av förändrad markav användning. Studier av hur man kan minska N20 emissionen från stallgödsel genomförs också.

Särskilda insatser görs för att uppskatta metanflödet från svenska våtmarker med syfte att förutsäga hur nedbrytningen organiskt material i myrar kommer att av påverkas klimatförändring samt ökade belastningar av svavel och kväve. av en

Forskning flöden av växthusgaser med tonvikten hur mänskliga aktiviteter om påverkar dessa bedrivs inom NUTEKs program Bioenergi/klimat, Skogsekosystem och inom projektornrådet Bränsleteknik.

2.5 Effekter av klimatförändringar

Inom SNVs FoU-program Förändrat klimat och U V-B-strålning prioriteras studier av effekter av globala miljöförändringar på växtsamhällen och populationer i fjällornrådet. Vid Abisko Naturvetenskapliga Station, Lappland, bedrivs studier av effekterna av ökad temperatur, förhöjd CO2-halt samt ökad UV-B-strålning på arktisk hedvegetation. Resultaten kommer att erbjuda framtida möjligheter att förutsäga effekterna av en samtida förhöjd temperatur och CO2 -halt samt möjliga återkopplingar till atmosfären. Utvalda växtarters reproduktion följs under en flerårsperiod inom försök med experimentella klimatförändringar. Studien är en

fördjupning av ITEX The International Tundra Experiment inom vilket en

klimatförändring avseende förhöjd temperatur simuleras med hjälp av "open-top charnbers" och sex utvalda cirkumpolära arter studeras.

Som grund för uppskattningar av hur stora effekterna av en klimatförändring kan bli på skogen behövs en ökad förståelse för hur fort naturlig skog anpassar sig till klimat-förändringar. Denna process studeras genom modellsimulering av naturliga löv-, bland-och barrskogars rumsliga dynamik Paleodata används för att Validera modellresultaten.

Underlag till en modell avseende klimatbetingad utbredningsdynarnik för den boreala barrskogens nordgräns hämtas in genom studier av olika marginala trädpopulationers ålderstrukturer. Dessa data jämförs med de oberoende klimatrekonstruktioner som framkommit genom årsringsstudier.

En betydande satsning har gjorts på studier av effekter av förhöjd CO2, förhöjd temperatur samt ändrad näringstillförsel på skogen. Modeller har också utvecklats där biosfärens reaktion på förhöjd C02 halt i atmosfären simuleras.

Ett omfattande projekt pågår vad gäller torskreproduktion i Östersjön och dess

beroende av miljön, bl.a förändringar i klimatet.

En betydande satsning görs på studier klimatförändringars effekt på struktur av och funktion av boreala skogsekosystem. Ett storskaligt fältexperiment genomförs i granskog i Västerbotten och innefattar bland långvarit behandling en ung annat av träd med förhöjd C02 och och förhöjd marktemperatur. Behandlingama utföres vid "naturlig" och optimerad näringstillgång. Simuleringsmodeller avseende skogs reaktion på förhöjd C02 och förändrat klimat har vidareutvecklats och testats för boreala förhållanden. Experimentet utgör "modell" avseende uppläggning, behandlingar, matprogram och modellering för ett internationellt nätverk av liknande skogliga experiment inom GCTE. Verksamheten har i huvudsak stötts av SJF R och SNV men den framtida finansieringen är osäker. Allt finansimer av eringen sker numera med hjälp EU-projekt Environment. av

3 Teknisk forskning

3.1 Inledning

utsläpp s.k växthusgaser befaras leda till att den globala Antropogena av kommer stiga med betydande störningar i klimatet och medeltemperaturen att enskilt viktigaste källan för antropogena emissioner miljön som följd. Den av förbränning fossila bränslen. Koldioxid beräknas för världen växthusgaser är av helhet för 60% den antropogena växthuseffekten och förbränning som svara ca av fossila bränslen för 80 % denna andel. Långtgående åtgärder är av svarar ca av därför motiverade för att minska koldioxidemissionema. Sverige bidrar endast med 0,25% de totala koldioxidutsläppen. De svenska utsläppen per capita ca av är lägre än för flertalet andra I-länder.

koldioxidutsläppen för cirka 80% de antropogena emissio- I Sverige svarar av växthusgaser och förbränning fossila bränslen utgör den helt nerna av av dominerande andelen. Transportsektom för 40% de totala utsläppen. svarar av Emissionema kan minskas effektivisering av energiproduktionen och genom övergång till bränslen små eller inga energianvändningen samt en som ger nettoemissioner koldioxid. Elproduktionen i Sverige baseras i huvudsak på av vattenkraft och kärnkraft, inte några utsläpp koldioxid, vilket gör att som ger av för åtgärder är förhållandevis begränsade jämfört med många andra utrymmet länder inom Europa

i Sverige kan komma öka under de närmast kommande Energianvändningen att betydande effektivisering En ökning förutses framförallt för industriåren, trots och I det fallet rör det sig nästan uteslutande ökad transportsektorn. senare om användning oljeprodukter. Detta kommer att ge upphov till ökade utsläpp av av bl.a. koldioxid. Det riksdagen fastställda målet för koldioxidutsläpp, dvs en av Stabilisering utsläppen år 2000 på 1990 års nivå och en minskning därefter av kommer knappast kunna uppnås energianvändningen utvecklas i nuvaatt om rande takt. En ersättning delar kärnkraften med fossilbaserad kraft kompliav av cerar situationen ytterligare.

genombrott har skett inom flertal energitekniska områden, vad Betydande ett energieffektivitet, miljöprestanda kostnadsniväer. Det bekräftas gäller såväl som flera internationella studier och sammanställningar avseende framtida av NUTEKs Genombrottsteknikenz, teknologier samt av rapport om

2 IEA/OECD: "Energy and environmental technologies to respond to global climate change

concems", Paris 1994

Utvecklingen har skett successivt och stegvis över en längre period. Denna

utveckling kan väntas fortsätta även om utvecklingstakten är svårbedömd inom flera telmikområden. Svensk forskning ligger långt framme kunskapsmässigt inom många områden. Både svenska utrustningstillverkare och energiföretagen

medverkar också aktivt inom flera områden då det gäller teknisk utveckling och

teknikdemonstration.

En stark och uthållig energiforskning är av central betydelse som bas en för teknisk, miljömässig och ekonomisk utveckling. Från svenska utgångspunkter bör energiforslcningen i ett klimatperspektiv inriktas på:

Åtgärder på kortare sikt:

Biobränslen -

Förbränningsteknik

-

Tennodynarniska processer för elproduktion

-

Värme- och kyltelcnik

- Användning av energi inom industriella - processer Användning av energi i byggnader och bostäder -

Användning av energi inom transportsektorn

- Insatser i tredje land -

Åtgärder på längre sikt :

Solceller - Bränsleceller - Vätgas - Artificiell fotosyntes -

3.2 FoU med

inriktning på åtgärder i ett kort och

medellångt perspektiv

3.2.1 Biobränslen

Biobränslen och naturgas kommer sannolikhet att spela viktig roll i de elpro-

en

duktionsanläggningar som byggs i Sverige under det närmast kommande årtiondet. Biobränsleanvåndningen har ökat kontinuerligt i Sverige

sedan början av

1980-talet och den teoretiskt möjliga utnyttningsbara potentialen på medellång sikt kan uppskattats till över ZOOTWH. En ökad biobränsleanvändning under de närmaste decennierna kommer till den helt dominerande delen baserad på

att vara

ett ökat utnyttjande av bränsleråvara från skogen.

3 IPCC Second WG assessment report, Impacts, adaptation and mitigation options Genombrottstekniker, NUTEK R1995:42

potential för öka uttaget biobränslen från skogen. Det finns en betydande att av nuvarande tillväxten i skogen långt större än avwerkningen, och dels Dels är den i betydligt större utsträckning än vad som sker idag. kan avverlmingsrester tas ut dagens awerkningsnivå och gällande ekologiska restriktioner kan man ta ut Med

avverlcningsrester motsvarande 22-24 TWh. Med kompensationsåtgärder efter biobränsleuttag, förändringar i skogsindustrins kvalitetslcrav samt ett ökat uttag av gallringsvirke för energiändamål ökar den tekniska potententialen med ytterligare

25-3 5 TWH.

området bränsleproduktionfrån skogen bör därför förstärkas. Syftet

Insatsema på säkerställa ökat utnyttjande biobränslen från skogen kan ske inom är att att ett av långsiktigt uthålligt skogsbruk Insatsema bör omfatta miljökonseramen för ett

kvenser bränsleuttag liksom möjligheterna till kompensationsåtgärder som ask-

av återföring och skogsvitalisering

ändrade skogsskötselsystem med intensivare gödsling och bevattning Pa sikt kan förhöjd biomassaproduktion i skogen och förhöjd biobränsleinnebära en häftigt kan då komma uppstå med andra miljömål såsom biodipotential. Konflikter att versitet. Det kan i framtiden bli aktuellt med intensivare skogsbruk på vissa arealer samtidigt ett ökat skydd till andra arealer. Det är angeläget att klarsom ges vilka biobränslekvantiteter blir tillgängliga vid en sådan skogsskötsel göra som och vilka negativa miljökonsekvenser kan uppstå vid detta utvecklingsaltersom nativ.

På längre sikt kan också energiskog få ökat intresse. Detta gäller i synnerhet om det kommer att läggas ytterligare miljörestriktioner på biobränsleuttag från skogen eller den europeiska jordbrukspolitiken förändras mot minskade om subventioner till livsmedelsproduktion.

för ökande andel koldioxidernissionemai Sverige. Transportsektorn svarar en av således angeläget att ta fram biomassabaserade alternativ till de fossila Det är bränslena även inom denna sektor. De mest lovande alternativen utvecklings-

nettoeffekt koldioxidredulctionen förefaller att utnyttja

potential, pa att vara

cellulosarika råvaror för att producera etanol eller metanol. Biokemisk nedbrytcellulosa till etanol lovande teknik dock behöver utvecklas for ning av är en som bli ekonomiskt konkurrenskraftig Uthållig finansiering kommer att krävas att under 5-10 år för driva denna utvecklingslinje.

3.2.2 Förbrännings- och förgasningsforskning

centralt och strategisk viktigt kompetensornråde för stora delar

Förbränning är ett svensk energiindustri. Här återfinns hela spektrat tillverkande företag från av av

och gasturbintillverkare till små panntöretag samt energiföretagen från

motor-

kraftindustrin till mindre energiverk Förbrännings och förgasningsforskning har bedrivits under lång tid i Sverige och kompetensen är hög. Forskningen i Sverige omfattar ett stort antal vetenskapliga och tekniska discipliner, bl a kemiska och fysikaliska förlopp, strömning, modellering, diagnostik och mätteknik, katalytisk förbränning, ñuidiserad förbränning, förgasning, småskalig förbränning, motorre laterad förbränning och rökgas/avgasrening.

I framtiden kommer förgasningstekniken att introduceras i större skala både som kraftvärme kopplat till fjärrvärmenäten och svartlutförgasning inom som massaindustrin. Bioenergi får ökad relevans inom motorrelaterad förbränning och en starkare länk mot alternativa bränslen är att vänta Kraven på vedeldningi små anläggningar av typen villor kommer att skärps. Katalytisk förbränning är ett utvecklingsområde med stora framtida tillämpningar, inte minst med hänsyn till möjligheterna att begränsa utsläppen av kväveoxider och VOC från bl a transportsektom.

Förbränningsforskningen bör ges en central ställning med inriktning mot både långsiktig grundläggande forskning och tillämpade forsknings- och utvecldingsinsatser avseende för Sverige viktiga teknologier i ett klimatperspektiv.

3.2.3 Termodynamiska processer fir elproduktion

En utbyggnad av ny kraft i Sverige måste på kort sikt i huvudsak baseras på termisk omvandling av olika bränslen till och kombinerad el- och värmeproduktion. Det mesta talar för att framför allt olika avancerade termoctjznamiska cykler kommer att bli strategiskt viktigt i ett klimatperspektiv och därmed också ett nyckelområde för forskning och utveckling

I Sverige bedrivs omfattande forskning och utveckling kring ett antal processer för lcraft- och värmeproduktion, tex förgasning och avancerade cykler. Efterfrågan på fördjupade klmskaper bränslebaserad elproduktionsteknik ökar om inom energiföretagen i takt med behovet elkapacitet och allt strängare av ny miljökrav.

Satsningama bör ha sådan inriktning att de bidra till utvecklingen miljöa av vänliga och energieffektiva Detta innebär strävan efter hög verkprocesser. en ningsgrad samt minskade utsläpp koldioxid, kväveoxider och VOC. Det är av viktigt att biobränslen får en framskjuten roll i utvecklingen. Grundförutsättningen för effektivare arbetsprocesser är högre temperaturer, vilket i sin tur förutsätter materialutveckling. A

2 16-0306

3.2.4 Värme- och kylteknik

Konkurrenskraften för fidrrvdrme har stor betydelse för möjligheten att bygga ut elproduktion baserad på kraftvärme. Skall fjärrvärmen kunna expandera i ny mindre värmetäta områden krävs och kostnadseffektiv distiibutionsteknik. ny mer

Sverige är världens mest värmepumptäta länder. Under åttiotalets energien av kampanjer installerades ett stort antal värmepumpar i svenska småhus. En av de centrala frågorna är idag problemen med HCFC/CFC. Kyl- och värmepumptekniken är strategiskt viktig med tanke på möjligheten till energieffektivisering.

Solvärmeområdet karakteriseras av ett flertal och relativt svaga aktörer. Satsningen bör koncentreras till de områden och nischer som har bäst förutsättningar att kort sikt uppvisa lönsamma applikationer med solvärme.

3.2.5 Energianvändning inom industrin

Till de energiintensiva industriema i Sverige räknas i första hand pappers-, massa-, järn-,stål- gruv-, mineral och kemiindustrin. Dessa industrier svarar för den övervägande delen av energianvändningen och som följd av detta de energirelaterade miljöproblemen.

Sedan oljekrisema har den energiintensiva industrin främst minskat specifika oljeanvändningen medan den specifika elanvändningen ökat Totalt sett har dock den specifika energianvändningen minskat. Denna trend kan förväntas fortsätta. Det finns dock ett antal områden med betydande potential till minskad elanvändningen. Det gäller bl a områden som lcrossning/ malning/sönderdelning, gjutning, torkning/koncentrering, katalys, separationsteknik. Inom den energiintensiva industrin finns också en potential till ökad elproduktion, främst inom sulfatmasseindustrin. Ökade elpriser och aweckling kärnkraften ställer elanvändningen en av inom den energiintensiva industrin i fokus. Detta bör avspeglas i forsknings- och utvecklingsinsatserna.

Svartlut är en viktig del av sulfatprocessen, där kemikalier återvinns i det s k sodahuset. Sodahuset kan ses som både energiproducerandeanläggning och en en kemisk fabrik I dagens sodahus produceras endast några få TWh eLVid en framtida introduktion av trycksatt svartlutsfbrgasning skulle ett tiotal TWh kunna produceras i massaindustrin. Tekniken med svaitlutsförgasning befinner sig dock fortfarande på forsknings- och utvecklingsstadiet. Området kommer att kräva mycket betydande forsknings- utvecklings och demonstrationsinsatser under de närmaste tio åren.

3.2.6 Energianvändning inom transportsektorn

Transporterna svarar för drygt 30% av totala energibehovet inom OECDländerna I Sverige uppgår energianvändningen till ca 90 TWh, inkl. utrikes sjöfart. Vägtrañken svarar för ca 75% och övriga trañkslag för resterande 25%. Fossila drivmedel utgör 97% av energibasen.

Stora förändringar kommer att krävas för att transportsystemet skall bli mer energieffektivt och miljövänligt. Förändringarna spänner över hela området från fordonsutveckling till bränsletillförsel. Ett antal mål för bl a begränsning av emrnissioner har lagts fast nationellt och internationellt. Transportsektom står således inför stora utmaningar i val av strategi för forskning och utveckling

Sverige har en omfattande utveckling och tillverkning av transportmedel, fordon och farkoster. Transportmedelsindustrin kännetecknas av betydande forskningsoch utvecldingsbehov, avancerade teknologier och ökad internationell samverkan mellan företagen i strategiska allianser

Insatsema inom transportornrådet bör ha ett brett perspektiv och kräver en samordnad finansiering från olika aktörer. Möjligheten att begränsa koldioxidutsläppen i Sverige berör i hög grad transportornrådet. Från energi- och miljömässiga utgångspunkter bör forskning och utveckling koncentreras till:

Drivmedel: Bränsle och drivmedelsteknik - Produktionstelcnik för drivmedel inklusive distribution och lagring av -

Alternativa drivmedel bioalkohol samt el/väte

-

Fordonsteknik: Motorer - Alternativa drivsystem -

3.2.7 Användning av energi i byggnader och bostäder

Uppvärmning av byggnader och bostäder samt utveckling av systern för att åstadkomma ett sunt inomhusklimat är två områden som utvecklats på olika håll med i viss utsträckning för få och svaga beröringspunkter. De ökade krav som i dag ställs på bättre klimat-hygienska lösningar för bostäder och lokaler är i bland svåra att förena med långtgående krav på energieffektivisering Forskning kring effektivisering och inneklimatfrågor bör ha hög prioritet. Den långa livslängden hos byggnader medför att system för underhåll, strategi för utbyte system och av effektivisering i befintliga hus är centrala områden.

3.3 FoU med inriktning på åtgärder i ett längre perspektiv

De tekniker är intressanta i ett kort och medellångt perspektiv kommer som sannolikt att vidareutvecklas så att de även spelar en viktig roll i ett längre tidsperspektiv. De tekniker diskuteras i det följande kan bli viktiga komplesom ment i ett diversiñerat energisystem.

3.3.1 Solceller

Solcellstekniken innebär att solenergin direktomvandlas till elektricitet. Det sker utan rörliga delar eller konsumtion av något material. Egenförsörjda solcellssystem är etablerad teknik med många användningsområden. Några exempel på sådana är satelliter, fyrar, sommarstugor, belysning och kylskåp. Nätanslutna solcellssystem är ännu ekonomiska men tekniken har demonstrerats i ett stort antal program och projekt.

På lång sikt är det få tekniker kan konkurrera med solceller för elgenerering i som ett globalt perspektiv. Solinstrålningen på jorden under två veckor motsvarar den totala energireserven av fossila bränslen och uran. Den yta som krävs för att producera motsvarande dagens totala världsproduktion uppgår till 0,01% av jordytan eller 0,1% av öknar och liknande områden. Som jämförelse kan nämnas att den odlade arealen upptar 3% och byggnader, vägar etc 0,5% av jordytan.

För att nätansluten elgenerering med solceller skall bli ekonomisk intressant krävs dock att priset på solcellsmoduler kraftigt reduceras jämfört med idag För närvarande kostar solceller från fabrikant 4-5 USD/W och priset skulle behöva reduceras med en faktor 3 för att de skall bli ekonomiska i de fördelaktigaste nätanslutna tillämpningama. Vid en kostnadsreduktion om en faktor 10, vilken förväntas på sikt, blir solceller ekonomiska för elgenerering i de flesta sammanhang där lagring av krävs.

Den idag dominerande tekniken för solcellsmoduler är baserad på loistallint kisel.

Tekniken är mogen och fortsatta kostnadsreduktioner kommer att bli begrän-

sade även om betydande minskningar kommer att ske i takt med att produktionsvolymema ökas. För att möjliggöra ett tillräckligt lågt pris för storskalig nätansluten elproduktion kommer i praktiken tunnñlmssolceller att ersätta solcellema lcristallint kisel. En typ av tunnñlmssolceller baserade på amorft kisel finns av sedan 6-7 på marknaden men verkningsgraden är låg och livslängdsproblem existerar. Forskningsmässigt ligger två andra material långt framme. Dessa är

CdTe och CIS CulnSez, som båda har nått över 15% verkningsgrad.

Forskningen i Sverige rörande CIS-solceller är hittills mycket framgångsrik både vetenskapligt och tekniskt. Svenska forskare är i vissa avseenden världsledande. Solcell sforskningen bör ges ökad omfattning i Sverige. Möjligheterna till kommersialisering är central och häver särskild uppmärksamhet.

3.3.2 Bränsleceller

Forskning och utveckling kring bränsleceller pågår över hela världen, speciellt i länder med höga elpriser och en stor andel fossileldad elproduktion. Utvecklingen går snabbt genom de stora satsningar görs främst i USA och Japan. Mot som denna bakgrund är det viktigt att bygga erfarenheter och kunskap tekupp om niken i Sverige. Bränsleceller producerar elektricitet med högre elverkningsgrad än konventionella lcraftproduktionssystem och värme vid temperaturer mellan 80°C och 1000°C. Bränsleceller har goda dellastegenskaper, är lätta att driva och lqäver relativt lite underhåll, eftersom inga rörliga delar ingår. Det är ett intressant alternativ för småskalig 1 MW decentraliserad elproduktion speciellt för kraftvärme. Tekniken är dock än så länge för dyr och tillförlitligheten måste demonstreras. I Japan är man dock optimistisk och har målet att installera 200 MW PAF C-anläggningar till år 2000 idag finns 8 MW i Japan.

Tekniska och ekonomiska genombrott för bränsleceller kan väntas få stor betydelse för en framtida decentraliserad elproduktion och för fordonsdrift. Den internationella marknaden för bränsleceller bedöms på sikt omfattande. Energivara mässiga och framtida industrimässiga skäl talar sammantaget för uthålliga svenska FoU-satsningar inom detta område

3.3.3 vätgas

Väte kan användas inom mångfald energitillämpningar inom industrin, en transport- och bostadssektom och för produktion och värme. Ett energiav system som bygger på väte producerat med förnybara energikällor kan utformas så att det medför mycket liten påverkan på omgivningen. Detta förhållande utgör grunden för alla ansträngningar att introducera väte i stor skala i energisystemet.

Väte kan framställas från vatten antingen elektrolys eller termisk genom genom sönderdelning. Elektrolytiska metoder är kommersiellt väletablerade och under stark utveckling, medan de terrniska metoderna betraktas mindre intressanta. som El för elektrolysen kan komma från kärnkraft, vattenkraft, vind, sol, En hållmm. bar utveckling skulle kunna bygga på den dominerande väte som energibäraren. Väte skulle då kunna framställas elektrolys vatten med producerad genom av från solenergi, t i solceller. Kostnaden för solel måste dock minska ex väsentligt,

elektrolysen måste bli effektiv för att skall kunna bli samtidigt som mer processen konkurrenskraftig i energisammanhang

En generell slutsats är att kostnaderna ännu är alldeles för höga for att göra det ekonomiskt möjligt att införa vätgas energibärare. Sannolikt dröjer det minst som 40-50 år innan takten för introduktion väte i energisystemet kan bli betydande. av Problemen kring introduktionen väte energibärare gäller framför allt storav som koldioxidfii framställning till rimliga kostnader. Ett genombrott i skalig, av väte framtiden kan komma med utvecklingen metoder och tekniker för direkt av produktion väte från solenergi. Fotobiologiska systern med genmanipulerade av bakterier, fotokatalytiska artificiell fotosyntes utgör spektakulära nya processer, forskningsområden intresse i sammanhanget. av

Den svenska forskningen bör i första hand inriktas mot grundläggande forskning inom områdena produktion, lagring samt användning vätgas samt insatser av kortare utvecklingsprojekt, systemstudier och utredningar. Internabestår av tionellt samarbete bör ges särskild uppmärksamhet.

3.3.4 Artiñciell fotosyntes

Genom framsteg inom olika forskningsdiscipliner har kunskapen om den nu naturliga fotosyntesen i växter kommit så långt att förhoppningarna att efterlikna naturen i ett artificiellt system kan betraktas som mer realistiska, även om mycket stora insatser fortfarande återstår att utföra

Svensk forskning fotosyntesområdet måste anses ligga i forskningsfronten med framstående forskare vid landets större universitet. Den svenska forskningen när det gäller att utnyttja kimskaper från fotosyntesforslmingen för att skapa artiñciella system kan sägas följa två inriktningar. Den ena söker vägar att producera elektrisk ström, medan den andra syftar till att producera kemiska föreningar som kan användas som energibärare.

3.4 Infrastruktur och systemfrågor

Beskrivningen är inriktad på tekniska förändringar i anläggningar, fordon ovan etc. Förutom denna forskning behövs även forskning kring systemfrågor. T.ex. är det inte tillräckligt att förändra delarna i energisystemet, dvs produktionsanläggningar, enskilda värmepannor mm. Energisystemet är ett samspel mellan tillförsel och användning där de olika delarna interraktivt påverkar varandra Förändringar användarsidan leder till omstruktureringar inom hela energisystemet. Ändrade på konsurntionsmönster och ett genomtänkt system som gynnar energihushållning är

viktiga faktorer för att minska koldioxidutsläppen i framtiden. Forskning om den framtida energiutvecklingen på systemnivå är viktigt för att kunna finna handlingsvägar.

Den omreglering som nu sker av elmarknaden ger en ny situation för elproducenter och konsumenter. Framtida utvidgningar fn elmarknad till EU-nivå och av en också utvidgningar till friare energimarknad i stort leder till ytterligare föränden ringar. Här kan nämnas de nya möjligheterna att använda miljödeklarationer och miljömärkningssystem som "Grön el". Av stor betydelse är också de institutionella förhållandena ex. bolagiseringen av Vattenfall. Studier styrmedel, av institutionella förändringar och teknisk anpassning till förändrade marknadssituationer är därför väsentliga Detta gäller även transportsystemstudier.

Infrastruktursatsningar har en avgörande betydels för hur framtida transport- och energisystem kommer att se ut. Utbyggnaden vägnätet, järnvägsnätet av mm

liksom gasledningar och internationella elöverföringsledningar styr och låser

utvecklingen för lång tid framåt. Studier av konsekvenserna sådana utbyggav nader är därför väsentliga.

3.5 Internationell FoU

3.5.1 EUs forskningsprogram

Området icke nukleär energi inom EUs fjärde för forskning ramprogram är

indelat i F 0U-programmet Joule och demonstrationsprogrammet Thermie. Verk-

samheten omfattar de tre områdena; rationell användning av energi, förnybar energi och fossila bränslen. Programmen har total budget på 967 MECU, en varav 27% faller på det första området, 45% på område 2 och 28% på område Andel FoU motsvarar 45% budgeten och demonstration 55%. av

Joule- och Thermieprogrammen har stor bredd och berör klimatfrågorna i flera avseenden. Det är dock viktigt att notera att EU-prograrnrnen inom vissa områden bara bristfälligt fångar frågor är centrala från ett svenskt energiperspekupp som tiv. Detta gäller särskilt satsningar rörande biobränslen, alternativa drivmedel, kraftvärme och avancerade cykler för elproduktion baserade på förbränning/förgasning av biobränslen, förgasning, fjärrvärme, energiintensiv industri Massaoch papper, energianvändningi byggnader.

F AIR-programmet är EUs forskningsprogram för jordbruksindustriell forskning i det fjärde ramprogrammet. Det är särskilt de delar berör bioenergi som som är av intresse från energi- och ldimatsynpunkt.

forskning viktig både för möjligheterna att påverka innehållet i

En stark svensk är

och för svenska möjlighet att delta i intematio-

EUs forskningsprogram gruppers

nella forskningssamarbeten.

3.5.2 Internationella F oU-satsningar

få till stånd övergång från fossila bränslen till alternativa energikällor

För att en

innovationshastighet i energisektorn liksom inom transportområdet.

krävs en hög

Trenden de senaste åren har dock varit minskade investeringar i energirelaterad forskning och utveckling, såväl inom den privata som den offentliga sektorn. Det

fou-stödet har halverats de senaste fem åren. Dessutom har de offent-

offentliga liga insatserna i allmänhet fokuserats på icke-lömybara energikällor. Mindre än 10% IEA-ländemas fou-stöd går till förnybara energikällor, se figur 3.1.

av

Figur 3.1 Rapporterad fou-budget fir IEA-ländema i stort sett samma

länder OECD. Miljarder USD i 1994 års priser och BNP. som Källa: IPCC

I3 Övrig I Fbmyelsebar energi I Energi-hushållning I Fusions- energi Cl KAm- energi I Fossil energi

V å OI .- År

Tabellen visar att de satsade FoU inom energiområdet

ovan resurserna

succesivt minskar. Tabellen visar också hur de satsade resurserna fördelar sig mellan olika typer energi. Det kan noteras att 1994 stod konventionell

av

kärnenergi och fusionsenergi för än hälften de satsade resurserna

mer av

Flera av de teknologier kan reducera emissioner till kostnader är som som jämförbara med framtida kostnader för fossila bränslen såsom bränsleceller och de flesta förnybara energikällor kräver relativt små investeringar i FoU. Detta speglar i stort småskaligheten och möjligheten till decentraliserade lösningar hos dessa teknologier, samt det faktum att de allmänt sett är säkra och Det ör rena därför på ett internationellt plan vara möjligt att stödja varierad satsning på en

olika teknologie även med begränsade resurser. Det har uppskattats World

Energy Council 1994 att forskning och utveckling av förnybar energi skulle kräva i storleksordningen 10 miljarder USD.

3.6 Svenska

satsningar

Svenska satsningar inom klimatrelaterad teknisk FoU är viktiga flera skäl. För av det första kräver den svenska omstälningen energi i flera fall teknik av som inte ännu är kommersiell till tilräckligt låg kostnad och där inte alltid en man kan förlita sig på utländsk teknik För det andra krävs viss nivå inom energien och transportforslcning på olika områden för att Sverige skall hänga med i den tekniska utvecklingen och kunna ta till sig teknik utvecklats intemany som tionellt och applicera den enligt svenska förhållanden. För det tredje finns en potential att utveckla ny teknik kan stora möjligheter för svensk industri i som ge framtiden. Det är därför viktigt att upprätthålla bred energiforslming i Sverige. en Särskilda insatser bör göras på områden där det är väsentligt för den svenska omställningen av energisystemet och vidare på områden där det finns frontlinjeforslcning i Sverige.

o En nyckelfråga för att klara omställning det svenska energisystemet en av och samtidigt begränsa koldioxidutsläppen fortsatt och intensifierad är en biobränsleintroduktion i Sverige. Det är därför motiverat att upprätthålla och intensifiera svenska FoU-insatser på biobränsleornrådet.

0 För att långsiktigt klara energiproduktionen och samtidigt minska användningen av fossila bränslen krävs utveckling av nya energikällor. En mer långsiktig kompetensutbyggnad krävs om Sverige skall kunna vara med i sådan utveckling Särskilda insatser bör göras på områden där en det idag finns svensk forskning ligger långt framme, detta gäller som särskilt FoU om solceller.

o Stora förändringar kommer att krävas för att transportsystemet skall bli mer energieffektivt och miljövänligt. Förändringarna spänner över hela området från fordonsutveckling, bränsletillförsel till transportsystemets utformning Från klimatsynpunkt bör forskning och utveckling koncentreras till alternativa drivmedel, motorer och alternativa drivsystem samt

utformning transportsystemet och övergång till mer energisnåla och av miljövänliga transportslag.

4 Samhällsvetenskaplig forskning

4.1 Inledning

Åtgärder för att bemästra risken för klimatförändring ställer stora krav på

en medborgare, politiker och samhällsinstitutioner. Det handlar att hantera om komplicerad vetenskaplig information och att ställa system bärs om som upp av starka ekonomiska intressen. Forskning kan bidra till ökad förståelse som av samhällets förändringsmekanismer är mot denna bakgrund minst lika viktig som ökad teknisk och naturvetenskaplig ktmskap.

samhällsvetenskaplig och humanistisk miljöforskning har etablerat sig under 1970- och 1980-talen, men det totala riktade stödet till samhällsforskning inom miljöområdet är fortfarande relativt litet. För den samhällsvetenskapliga forskningen rörande de globala nriljöförändringama finns på det internationella planet programmet Human Dimensions of Global Environmental Change. Enligt beräkningar inom Svenska Human Dimensionskommittén vid FRN överstiger för budgetåret 1993/94 det sammanlagda svenska stödet till socioekonomisk miljöforskning inte 40 milj kr. Stödet till direkt klimatrelaterad samhällsvetenskaplig miljöforskning uppskattades till ca 10 miljoner kr. Det är emellertid svårt att dra en tydlig gräns mellan klimatrelaterad och övrig samhällsvetenskaplig och humanistisk miljöforskning. Tre typer klimatrelaterad forskning kan dock av urskiljas:

En "käma" bestående direkt klimatforskning exempelvis sarnhällso av vetenskaplig energi- eller trañlcforskning uttryckligen tar frågan som upp om hur klimateñekter kan begränsas.

o "Omgivande" forskningsaktiviteter bestående "nästan direkt" klimatav forskning exempelvis åtgärds- eller sektorsinriktad forskning som kopplar mot flera miljöproblem.

o Forskningsinsatser som består av mer allmänt inriktad miljöforskning exempelvis forskning om hur människors livsstilar kan påverkas.

Projekt som kan sägas tillhöra den första kategorin är redovisats ganska som ovan fåtaliga Däremot finns det åtskilliga som kan placeras i de två övriga kategori-

ema.

Vi har valt att diskutera behoven klimatrelaterad samhällsvetenskaplig och av humanistisk forskning inom följande inriktningar.

styrmedel och institutioner o o systemkunskap värderingar i samhället/ livsstilsfrågor o miljö- och samhällsplanering o i-världens roll i det internationella perspektivet o

Problemformulering

samhälles funktioner uppträder på många olika nivåer. Funktionerna ingår Ett dessutom i olika delsystem. Där finns enskilda individer, hushåll, organisationer, samhälleliga institutioner och företag Verksamhet på olika nivåer kräver energi och innebär användning fossila bränslen. Det är på dessa brukarnivåer .den av samhällsvetenskapliga delen klimatforskningen måste fokuseras. Livsstilar, av yrkeskulturer och politiska värderingar och framförallt förändhandlingsmönster, ringen dessa högre grad miljöanpassning bör studeras. För att få till av mot en av förändring behövs kimskap och metoder att sprida kunskap till olika stånd en i samhället. Med olika styrmedel påverkas människors beteende och grupper livsstil. Här krävs omfattande utvärderingar av skilda styrmedels effektivitet mera och acceptans.

En miljöanpassad livsstil är inte bara viktig för vårt eget samhälle. Spridning av livsstilar, i form trender fortplantar sig även till andra länder och kulturer som av påverkan den globala situationen. Den telmologi, den industriella världen som sprider, påverkas i sin utformning av den grad av miljöanpassning som råder i det samhället. Sammanfattningsvis kan sägas att med styrmedel av skilda slag är egna det i princip möjligt att påverka såväl individuella beteenden och livsstilar som

organisationer och utveckling i hela samhällssystem.

4.2 Huvudområden

4.2.1 styrmedel och institutionella frågor

Hittills forskningen i hög grad behandlat varje styrmedels målsätthar man inom ning och effekter för sig För framtiden är det viktigt att för olika problemvar områden nå insikt hur skilda styrmedel kan samverka för att minska skador om miljön. Detta är ett område bör lyftas fram forskningsfält inte enbart när som som det gäller ekonomisk forskning utan inom hela fältet av samhällsvetenskaplig forskning. I ett större perspektiv kan man resonera om fem grupper av styrmedel,

nämligen

traditionell regelstyrning, dvs lagar, normer ekonomiska stynnedel, dvs skatter/priser/avgifter aktörsmedverkan genom miljömärkning och miljörevision m m information och utbildning -

fysiska styrmedel samhällsplanering

-

Dessa styrmedel och kombinationer av dem kan ha olika effekt i olika problemsituationer. De kan också stödja eller motverka varandra Exempelvis kan ekonomiska styrmedel ofta fungera som katalysator för mera grundläggande förändringar av beteenden, dvs vara ett sätt att påverka människors sätt att Mer agera. kimskap behövs om vilka kombinationer av styrmedel som förstärker förändring mot och utveckling av ett miljöanpassat samhälle.

Kärnan i miljöpolitikens medelsuppsättning är ännu till betydande del traditionell regelstyrning. Ekonomiska styrmedel har fått ökad användning. En trend såväl i Sverige som globalt är att satsa på utökat individuellt och sektoriellt/industriellt ansvar. Det är dock fâ inslag i den traditionella regleringsstrategin syftar till som att stimulera egenansvar. Insikten att det också gäller att påverka hela om nu system såväl som specifika delar och enskilda aktörer bidrar till behovet av nya typer av styrmedel och nya sätt att använda dem redan prövat.

De styrmedel som kan påverka de större systemens "miljöprestanda" är svagt utvecklade och intressekonfliktema är många Forskningsprograrn styrmedel om för hantering av olika miljöproblem bör ha vetenskaplig bredd och innehålla inslag av rättsvetenskaplig, samhällsvetenskaplig, ekonomisk och beteende-

vetenskaplig forskning Styrmedelsforslcningen bör samverka med teknisk forskning för att ge underlag för beslut om styrningsriktning. För att skall man kunna utveckla väl frmgerande styrmedel krävs ökad förståelse beteenden, en av värdesystem och samhällsorganisation. För klimatfrågorna är den internationella dimensionen särskilt viktig Vilka för- och nackdelar har exempelvis harmoni-

serade system inom t EU jämfört med lösningar på nationell nivå

ex

Grundläggande för en utvecklad styrmedelsforslcning är utvärdering och uppföljning av befrntliga stynnedel. Försök bör göras att kvantifiera kostnaderna för de miljöförbättringar som uppnåtts liksom också att beskriva förbättringarna i sig och analysera det studerade styimedlets relation till den konstaterade förändringen. Detta ger utgångspunkter för bedömning olika aktörers reaktioner på av skilda typer av styrmedel, dvs i vilka situationer den eller andra vägen bör ena

4.2.2 Systemkunskap

Omställningarna system, exempelvis transportsystem och energisystem, av stora strategiska från klimatsynpunkt. Förutsättningarna för systemen har ändrats i är viktiga avseenden under de senaste decennierna och en ny infrastrukturpolitik håller fram i många länder. Vissa system, t telekommunikationema på att växa ex expanderar snabbt medan andra system stagnerar. lVIiljölcraven växer inte minst den internationella sammanflätningen systemen. Med en målmedveten miljöav strategi finns möjligheter till stora rniljövinster. En sådan strategi kräver god kunskap såväl de tekniska förändringsmöjlighetema som möjligheterna att om uthållig färdriktning. gynna en mer

Om vill tydliggöra klimataspektema i system måste forslmingsproblem man anknyta till systemets delar. Ett samhällssystem kan exempelvis studeras utifrån

sin infrastruktur inom skilda problemområden. Ur ldimatsynpunkt är transportexempel på möjlig infallsvinkel för att studera klimateffekter. systemet ett en Delproblem inom transportornrådet kan behandla råvaruförsörjning, distribution färdiga produkter, konsumentens väg att nå fram till varan och omhänderav tagande restprodukter/avfall. Med likartad infallsvinkel kan man analysera av en den del samhällets infrastruktur som gäller service/transporter arbetsresor/friav tidsresor/inköpsresor, dvs lokalisering boende, arbetsplatser och transportav system.

Forskningen bör omfatta skilda nivåer inom systemet, de nationella institutionerna, regionala och kommunala organ, organisationema/företagen, hushållen/individema likaväl att knyta samman nivåer. Forskningsbehovet som innefattar studier hinder och möjligheter, drivkrafter och motkrafter för att om åstadkomma skiften i såväl små som stora system. Klimateflekter uppstår oftast

resultat skeenden på många nivåer i samhälleliga system. som av

Det är viktigt att tydliggöra sambanden mellan samhällets olika verksamheter och miljön. Ett sätt är att modeller knyta samman ekonomiska aktiviteter inom genom olika samhällssektorer med tillståndet i miljön. Sverige har ännu till mycket begränsad del bidragit till att uveckla övergripande sådana s k integrated assessment models. Länder t Holland och Norge har hunnit betydligt längre i att som ex med ekonomiska bedömningar på nationell nivå knyta samman miljöbedömningar och på sektornivå

I Sverige påbörjades för några år sedan ett arbete att utveckla miljöekonorniska systern, där miljö och ekonomi kopplas ihop på två sätt:

Sambanden mellan ekonomiska aktiviteter i samhället och miljöpåverkan 0 i fysiska termer skall belysas i s k miljöräkenskaper

Ekonomiska värderingsmetoder skall vidareutvecklas så att miljöpåvero kan och skador i miljön så långt som möjligt kan uttryckas i ekonomiska termer.

Avsikten är att systemen skall vara användbara vid utformning av miljöpolitik och ekonomisk politik Ett långsiktigt mål är att beräkna en miljöjusterad nettonationalprodukt. Arbetet bedrivs vid Konjunkturinstitutet, Statistiska Centralbyrån och Naturvårdsverket.

4.2.3 Värderingar i samhället/ Livsstilsfrågor

Bakom politiska beslut och implementering åtgärder finns visioner hur av om

samhället bör fungera t ex demolqati, välfärd för alla, god livsmiljö. Vilka

värderingar, normer, mål och samhällsñreställningar finns bakom de beslut som syftar till miljöhänsyn Hur uppfattar samhällets aktörer företag/kommuner/l1ushåll dessa övergripande värderingar Finns konsensus, dissonans eller korstryck och vad leder dessa situationer till i aktörers agerande

Hur utvecklas trender på miljöområdet Är trender dagsländor eller leder de nya till mera långsiktiga förändringar som kan vara mer eller mindre betydelsefulla för överlevnad Nya trender införlivas i "gamla" system via informationsprocesser, förebilder och andra sätt att åstadkomma beteendeförändringar. På längre sikt påverkas både individuella värderingar och samhällsvärderingar i riktningar som kan vara mer eller mindre gynnsamma för miljön. Forskning behövs beskrisom ver och klarlägger dessa värdeiingsförändringar. Dessa bygger i sin tur på fördjupad kunskap om och förståelse av hur och under vilka förutsättningar tar till oss ny kunskap och nya värderingar om vad är välfärd och livskvalitet, hur som som individer kan inse och fönnås ändra livsföring, göra "uppoffrande" insatser och hur vi överför miljövänliga livsstilar till icke miljöaktiva individer. nya,

Forskningsområdet livsstil/beteende och miljö kräver nya ansatser i form av vad som kan kallas riktad grundforskning Det gäller att stärka ett fält bygger på som samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning Det är dessutom viktigt att utgå från naturvetenskapligt och medicinskt konstaterade miljöhot och miljökonsekvenser. De centrala forslcningsuppgifiema inom området handlar vad om som styr och formar vårt beteende, såväl på individ- och hushållsnivå i kollektiva som sammanhang Avsikten med en politik för en miljöanpassad samhällsutveckling är i första hand att ändra riktning Den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen kan därvid förväntas ge viktiga bidrag för förståelse förändringsav processer med miljöanpassning som grundläggande motiv. Frågor incitament om är av central betydelse och då inte bara i termer effektivitet: forskningen av om incitament och instrument verktyg måste inkludera laing demokraresonemang tiska, moraliska och etiska aspekter.

4.2.4 Miljö och samhällsplanering

En bärkraftig stad innebär sannolikt stora förändringar i fråga om livsstil, beteende och bebyggelsemönster, den även skall ge invånare möjlighet att om realisera mål, önskningar och hög livskvalitet. egna

Urbaniseringsfrågan bör undersökas i samband med klimatfrågan. Varför utvecklas städer de gör Vilka krafter styr lokalisering boende, arbete, som av service och offentlig och fritidi skilda geografiska lägen Resul-

kommersiell

denna lokalisering för med sig att olika hushållstyper disponerar sin tid tatet av olika i förhållande till dessa vardagssfarer. Skilda hushållstyper och åldersgrupper är bosatta i skilda geografiska områden i städer. Denna typ av segregering påverkar klimatet bl de mellan olika vardagssfárer hushåll behöver utföa genom resor För att ändra på nuvarande förhållanden behövs nya former för samhällsplara. nering urban miljö där såväl människors livskvalitet som ekologisk uthållighet av vägs in. Städernas koncentration av människor och på lång sikt ohållbara tekniska system har även lyfts fram problem som måste få en lösning. Detta har marsom kerats vid flera FN-konferenser.

Forskning behandlar det ömsesidiga beroendeförhållandet mellan transportsom infrastrukturen och staden i övrigt är av särskild betydelse. De samlade effekterna för trafik, bebyggelse, människa och miljö behöver klarläggas en övergripande nivå Här framgår vikten att ha systemsyn som involverar alla väsentliga av en delar samhället. Metoder och modeller behövs för att beskriva hur olika drivav krafter i samhället påverkar resande och transporter. Det finns dock ett antal konkurrerande intressen och konflikter som försvårar utvecklingen av miljöanpassade kommunikationer. Ett dessa är krav på minskade transporter och samtidigt av ökad efterfrågan på rörlighet. Ett tillväxtsamhälle med hög materiell konsumtion leder ofta till livsstilar medför ökad transport- och trafikvolym. När det som gäller persontransporter är rörligheten nära förknippad med livsstil. Vilka faktorer är det påverkar människors resbeslut och val av färdmedel Hur påverkas som resmönstret förändringar i välfärd och livsstil Vad betyder privatekonomi och av Samhällsekonomi för efterfrågan på transporter

Frågor hur infrastruktursatsningar fattas och hur olika aktörer

om beslut om

påverkas är centrala för miljöanpassning av kommunikationerna I ett kort en tidsperspektiv 5-10 år är det svårt att genomföra strukturella förändringar som kan minska transportbehoven. Redan genomförda eller beslutade satsningar i

infrastrukturer kan innebära bindningar för mycket lång tid upp till 50 år.

En miljöanpassning samhället upphov till rad målkonflikter mellan av ger en materiell välfärd och naturens hälsa, mellan invanda levnadsmönster och långtgående förändringslqav, mellan individens frihet och det gemensamma

bästa Behovet kunskap om hur sådana målkonflikter kan lösas, hur livsstil och av värderingar kan förändras med bibehållen upplevelse av livskvalitet kommer att central i att miljöanpassa samhället. vara processen

Samhällsplanering handlar även om maktfrågor. Dagens situation i samhället speglar gårdagens problem. Man tänker oftare bakåt än framåt. För att kunna förändra behövs en förändrad arbetsfördehiing Man måste fråga sig vad som kommer inträffa och vilka som kommer att beröras i framtidsprocess. Utgå en från ett mål, vision den miljökvalitet bör nå eller upprätthålla för varje en om man enskilt miljöproblem och därefter gå till nuläget och se vad som kan göras med de medel har idag Man får då en kritisk belysning av vad en omställning kräver av sarnhällssektorer, hushåll, individer, företag och organisationer.

4.2.5 I-världens roll i det internationella perspektivet

För att förstå de samhälleliga processerna som är av relevans för ldimatfrågan krävs ett globalt perspektiv som studeras både från u-lånder och i-länder. Vilken låndergrupp som överväger ifråga om problem har med utvecklingen av klimatfrågan i tiden att göra I det rådande läget är den centrala frågan i-ländernas generering av klimatgaser eftersom deras utsläpp capita är stora i förhållande till per utsläppen per capita i u-ländema och eftersom i-ländemas mönster i hög grad präglar den närmast liggande utvecklingen även i u-ländema Det är viktigt att inte enbart koncentrera sig på u-landsperspektivet och biståndsforslming utan att analysera vad i-länders handlingar kan betyda internationellt. I-ländemas roll kan i forskningen inriktas på tre olika nivåer.

Den politiska nivån handlar om internationella förhandlingar, konven- tioner och överenskommelser mellan länder och de konsekvenser/effekter det f°ar på utvecklingen inom respektive land och mellan länder.

Den andra nivån handlar om relationer mellan delsystem inom olika länder, exempelvis företagens inköp av råvaror, export produkter, av teknik eller kunskap. Vilka miljöhånsyn/ldimathänsyn finns i dessa relationer Vilka miljökrav ställer man i i-landet på varor man köper Vilken uppföljning har man av de sålda produkternas vidare öde Används de på fel sätt Vad händer med den teknik exporteras från som i-länder till u-länder står den still eller följer den med vår utveckling - Hur omhändertas avfallet från produkterna tar företagen sitt ansvar -

Den tredje nivån rör informella relationer. Hur förmedlas i-världens värderingar, trender och moden till u-länders befolkning via reklam, film, TV, idoler Hur ser förutsättningar för accepterande mottaglighet och kritisk mottaglighet ut i skilda länder, i urbana och rurala områden samt i

skilda samhällsgrupper Hur dessa processer ut när det gäller ser klimatpåverkande konsumtion, bilar/bilism eller vitvaror Här finns t ex problem rör samhällets organisation och styrmedel, kultur/religion som och välfärdsfördelning

4.3 Prioriteringar

Eftersom ldimatforskningen så ofta är en del av annan forskning och genomsyrar så många discipliner är det naturligt att den skall innebära tvärvetenskapliga och problemorienterade arbetssätt. Flera projekt av integrerad karaktär, med t ex jurister, ekonomer och samhällsvetare forskar tillsammans, behövs. Man kan som t tänka sig projekt styrmedel med denna sammansättning för att få fram en ex om allsidig belysning och andra aspekter än enbart de ekonomiska när det gäller styrmedels inverkan. Klimatfrågor bör tacklas simultant med andra miljöfrågor. Vi behöver bredare perspektiv för urskilja hur klimatfrågan berörs. Ökad ett att vikt bör läggas på forskning lösningar med helhetsperspektiv där tekniska om lösningar utgör del men att ökad tyngd läggs vid system, värderingar, beteen ende, planeringsmetoder, internationellt arbete och styrmedel. Generellt behöver miljöforskningen en bredare vetenskaplig bas inom samhällsvetenskap och humaniora och ett större inslag av väletablerade forskare, dvs stärkt inomvetenskaplig kompetens. Många forskare finansierar sin forskning enbart med korta projektanslag En långsiktig kunskapsuppbyggnad är viktig

Vissa strukturella förändringar kan behöva göras för att förbättra förutsättningarna för den svenska klimatforskningen. Här bör den gemensamma satsning som görs nio forskningsfinansiärer inom kompetensprogrammet "Vägar till utnu av hållig utveckling" kunna spela en viktig roll. Målet är att bygga upp kompetens så att samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning skall kunna spela en större roll i problemorienterade, tvärvetenskapliga program på miljöområdet, i miljödebatt, utbildning osv. Det är de lcritiska problemen vid en omställning till en uthållig utveckling som kommer att vara styrande för forskningen inom programmet. Det övergripande temat täcker både individnivån, strukturerna och systemen i samhället. Det behandlar drivkrafter för förändring, motkrafter och det allmänmöjligheter till påverkan. Bakom programmet står AFR, BFR, FRN, HSFR, nas KFB, Naturvårdsverket, NUTEK, SJFR och NIISTRA

De problemorienterade och tvärvetenskapliga program som stöds av respektive finansiär är viktiga komplement till den grundläggande kompetensuppbyggnaden. Tillkomsten av MISTRA har förbättrat möjligheterna att stödja breda, lösningsinriktade med tvärvetenskaplig inriktning Även hos andra forskningsprogram finansiärer prioriteras temaområden som ansluter sig till sektoremas ökade miljö-

ansvar och frågor om uthållighet i ett långt perspektiv. De problemorienterade

forskningsprogrammen skapar nätverk forskare med placering vid många olika av universitet. Universiteten kan härutöver satsa på temarniljöer inom det egna universitetet där kreativa personer kan samlas och få resurser för gemensamma projekt. De olika slagen tvärvetenskapliga miljöer bör skapa grund för kontinuitet av och vidareutveckling forskningsinsatser. Detta är svårt att uppnå med traditioav nella ansökningar och bedömningar av dessa

Det är angeläget att fortsätta ansträngningarna att etablera interdisciplinära arbetssätt inom universitetsvärlden. Det akademiska systemet främjar idag inte arbetet med syntes och värdering kunskapsläget. Det behövs ett mer flexibelt av arbetssätt över institutionsgränsema för att dels skapa breda projekt och dels dra till sig rätt kompetens. Man måste hitta arbetsformer som passar miljöproblemens speciella karaktär och då är det inte optimalt att arbeta inom en disciplin i taget. Vetenskap och styrmedel måste sättas i samband med de stora akuta miljöproble- De krav som finns för att åstadkomma detta har hittills inte lett till några men. radikala omtänkanden.

Framtida forskare måste lära sig att tänka bortom sina ursprungliga discipliner för att få ett brett perspektiv som så väl behövs för att tänka innovativt när det gäller miljöskydd. För att stärka grundkompetensen inom miljöområdet för samhällsvetare kan t ex forskarskolor anordnas där man tillåter sig vara gränsöverskridande och bred. På detta sätt kan man på sikt få fram forskare som bättre än nu kan överskrida gränser.

Också systeminriktad forskning behöver förstärkas. Det är, som redan framhävts, viktigt att tydliggöra sambanden mellan samhällets olika verksamheter och miljön. Sambanden kan analyseras på olika nivåer och med olika ansatser och modeller. Vad gäller ekonomi och miljö pekar inte minst erfarenheterna från det internationella klimatarbetet mot stora svårigheter att uttrycka många viktiga miljövärden i lqonor. Vi menar mot denna bakgrund att forskningen samt utvecklingsarbetet vid a Konjunkturinstitutet och Statistiska Centralbyrån med renodlade fysiska räkenskapssystem och monetär värdering miljöeffekter bör av kompletteras med en utveckling av modeller som tydliggör samspelet mellan mer snävt avgränsade ekonomiska storheter och tillståndet i miljön. Med sådana modeller skulle man kunna besvara viktiga frågor om olika sektorers roll för miljöbelastningen, kostnadseffektiviteten i olika strategier för att uppnå angivna miljömål osv.

5 Internationella exempel

5.1 i Nederländerna

Klimatforskning

På uppdrag delegationen har Ingar Palmlund gjort en översikt över av klimatforslmingen i Nederländerna sammanfattas här. som

Raonorten Klimatforskning i Nederländerna En översikt utarbetad åt - Delegationen tär klimatfrågor

Forskning kring klimatrelaterade problem

Nederländerna ett de första länderna i världen beslöt att skapa ett var av som sammanhållet för forskning globala luftföroreningar och ldimatprogram om förändringar. Sedan 1985 har Nederländerna haft en sammanhållen planering av den inom landet bedrivna forskningen C02 i atmosfären. Syftet med denna om sammanhållna forskningsplanering att stimulera forskningen orsaker och var om verkningar CO2-halten i atmosfären samt att utveckla ett långsiktigt forskav ningsprogram. Programmet har i huvudsak rört kolcykeln, dess effekter på det abiotiska systemet klimat, cryosfär och oceaner, dess effekter för biota samt de samhälleliga verkningarna variationer i kolcykeln. I ett särskilt program för att av stimulera CO2-forslcning 1987-1991 riktades undersökningar mot speciella frågeställningar inom denna ram.

Forskningen om klimatrelaterade problem bedrivs vid universitet, myndigheter och privata forskningsinstitut. En uppskattning våren 1995 av antalet forskningsprojekt med inriktning på klimatproblematiken visade på omkring 250 forskningsprojekt, exklusive tekniskt inriktade forsknings- och utvecklingsprojekt. Ca 40% dessa forskningsprojekt är inriktade på olika aspekter av klimatsystemet och ca av 15% rör orsakerna till ldimatförändring. Forskningen om effekter av klimatförändring bedrivs i huvudsak del forskningsprogramrnen vid universitet och som av nationella forskningsinstitut. Forskningen om möjliga lösningar på problem med anknytning till klimatförändringar är multidisciplinär och rör såväl tekniska lössociala faktorer och beteendeförändringar. Vissa forskningsmedel ningar som satsas därtill att skapa för att integrera resultaten från olika forskningsen ram samt för att utveckla vetenskapligt underbyggda miljöstandards och strategrenar gier för att i enlighet med åtagandet i klimatkonventionen reducera utsläppen av växthusgaser.

Den klimatrelaterade forskningen finansieras dels direkt genom universiteten och staten, dels indirekt av staten genom anslag och kontrakt för speciella nationella och internationella forskningsprogram. Tre särskilda nationella forskningspro-

gram har bäring på problem som sammanhänger med global klimatförändring. De är framför allt National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change NRP, men även Global Change Programme NWO, Remote Sensing Programme samt National Support Programme for Earth Observation. Nederländerna bidrar också finansiellt stöd till att utvecklingsländerna ska genom kunna uppfylla sina åtaganden enligt klimatkonventionen.

Nederländemas National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change NRP

Ett speciellt nationellt forskningsprogram om globala luftföroreningar och klimatförändring NRP startades 1989 i syfte att undersöka globala luftföroreningar och klimatförändringar. Syftet var tvåfaldigt: dels att lägga grund för en utvecklingen av en klimatpolitik, dels att stärka forskarsamfundets engagemang i frågan, nationellt såväl som internationellt. NRP är ett brett, multidisciplinärt, policyorienterat program. Grundprincipen för forskningsfinansiering via NRP är målstyming.

NRP drivs av en programbyrå och en programkommitté som arbetar under över-

inseende av en styrgrupp se figur 5.1. Styrgruppen består av representanter för

sju ministerier, miljöorganisationer samt nederländsk industri.

NRP-I innebar uppbyggnad av ett forskningskonsortium, omfattande 141 forskningsprojekt. Planeringen av programmet skedde i en särskild programkomrnitté som i kontakt med programgmpper arbetade fram en plan för koncentrerade forskningsinsatser inom ett begränsat antal fält. Forskningen skulle koncentreras på ett tjugotal kluster inom fem forskningsteman. Arbetsinsatsema motsvarade ca

800 personår av forskningsarbete. NRP-I delade ut ca SEK 242,5 miljoner dvs

ca SEK 50 nrilj/år och täckte mindre än 50% av ñnansieringsbehoven för projekten inom konsortiet. Detta har inneburit att NRP-I inte bara utnyttjat befintlig forskningskapacitet utan också bidragit till att ny forskningskapacitet byggts upp.

Resultatet av den första fasen av forskningsprogammet, NRP-I utvärderades av en internationell expertgrupp som bedömde arbetet som positivt. Dock betonades att den socioekonomiska sidan programmet hade anknytning till interav svagare nationell policyutveckling än den biofysiskt inriktade forskningen. Forskningen rörande socio-ekonomiska effekter och möjligheterna till anpassning till klimatförändringar ansågs svag.

Figur 5.1 Organisation Nederländemas National Research Programme

av Global Air Pollution and Climate Change NRP. on

Källa: I Palmlund

4 . w u . . n i a

3 N a

I A

: . i 4

u L u . u . u : .x

I l

v .

u .o

E

. I I

En andra fas, NRP-H, inleddes 1995, och sträcker sig fram till 2000 och har en

budget på SEK 322,6 miljoner för hela perioden dvs ca SEK 65 rnilj/år. NRP-H

har organiserats omkring fyra teman. Denna struktur ansluter bättre än strukturen i NRP-I till arbetet under IPCC samt till den forskning som samordnas av HDP, WCRP och IGBP. Det planerade innehållet i dessa fyra tema innefattar förändringar i klimatsystemet helhet och dess ingående beståndsdelar, naturliga och som sociala systems sårbarhet för klimatförändring, samhälleliga orsaker och lösningar på klimatproblematiken samt utvärdering av krmskap, policyaltemativ i dialog mellan forskarsamfund, regering och samhälle.

Den policy-orienterade karaktären på NRP-H har inneburit ansatser inom olika områden, från grundforskning om funktioner i det globala klimatsystemet till samhällsvetenskaplig forskning om möjliga policy-lösningar på de problem som väcks av global klimatförändring. NRP-H skall sikta på att ge underlag för strategiska policyfrågor på medellång och lång sikt 2-5 och 5-10 år och också formulera kvalitetsmål för den långsiktiga klimatpolitiken. Kommunikationen mellan forskare, regering och samhället ska bli mer aktiv beträffande klimatförändring och möjligheterna till preventiva åtgärder och anpassning i form av ekonomiska, sociala och teknologiska åtgärder ska beaktas.

De institutioner som deltar i programmet har uppmanats att integrera forskning som stöds av NRP i sina reguljära forsknings- och forskarutbildningsprogram då NRP avslutas.

Reflektioner

För vissa typer av problem är forskning för ökad krmskap en möjlighet står som till buds för att undanröja osäkerhet och skapa underlag för beslut handling. I om fråga om andra typer av problem räcker emellertid inte forskning, än aldrig så om god ur vetenskaplig synvinkel, som underlag för politiska beslut. Detta är del en av innebörden i de reflektioner som Ingar Palrnlund gör i sin rapport.

När det gäller klimatförändringar så kan forskning bidra till att undanröja osäkerheten om de naturlagsbundna förloppen, ökad ktmskap faktiska fysiska men om förhållanden är bara en av flera resurser som behövs för de politiska uppgörelserna om åtaganden för att begränsa oönskade effekter. Politiken om global klimatförändring präglas också av intressekonflikter. Förutom den naturvetenskapliga forskningen kan andra kimskapsstrategier krävas som komplement om man vill nå hållbara uppgörelser för kontroll av utvecklingen.

Tonvikten i Nederländernas satsning klimatforskning har hittills legat på

naturvetenskaplig forskning klimatsystemet i syfte att nå policyföråndringar.

om

Denna ansats bygger på upplysningsidéns premiss: mer kunskap leder till upplysta, "riktiga" politiska beslut. Det faktum att politiska värderingar kan

mer

driva forskning till val vissa problem och till att bortse från andra, till tillgång

av

till för att genomföra vissa undersökningar men inte andra samt påverka

resurser

analytisk ansats och utvärdering resultat ökar behovet av mer forskning om

av samband mellan klimatförändringar och samhälleliga förhållanden. Denna bidrar

till ökad förståelse samband mellan miljö och säkerhet, globalt och regionalt.

av

Fortsatt forskning stöd för policyutformning i fråga global klimat-

som om

förändring bör vara mindre målstyrd och mer öppen för olika problemfonnuler-ingar och forslcningsinsatser. Undersökningar själva intressekonfliktema

av kring risken för global klimatförändring är väsentliga för att olika parter ska

kunna nå samförstånd åtgärder. Rollfördelningen mellan olika intressenter

om

globalt, regionalt och lokalt och möjligheterna för olika grupper att medverka i strategiska miljöval år också betydelsefulla Detta synes vara viktiga frågor för en

nationell och internationell klimatforskning som siktar till att skapa bättre

underlag för policyutfonnning, inte minst i små, exportberoende, europeiska

länder som Nederländerna och Sverige.

Slutsatser

Nederländerna har sammanhållen / centraliserad klimatforskning.

o en mer

Styrgruppen består representanter för sju ministeriet, miljöorganisa-

av tioner och industri.

Satsningarna på klimatforskning Nederländerna är större än de i Sverige. o

Problemet upplevs med sannolikhet som mer angeläget då Nederländerna riskerar att utsättas för en havsnivåhöjning.

Detta har resulterat i en större satsning framförallt integrerade

o modeller, värdering av policyaltemativ m m.

Huruvida den holländska modellen ger mer användbara forskningso resultat i förhållande till satsade resurser är inte klart.

En sammanhållen klimatforskning har dock fördelen att resultaten blir 0

mer överblickbara och tillgängliga. Synteser och kimskapssanunanställningar kan lättare göras. Dessutom kan brister och luckor lättare identifi-

eras.

5.2 Några exempel från andra länder

För att kartlägga hur klimatforskningen organiseras internationellt har en genomgång gjorts av samtliga OECD-länders nationalrapporter till ldimatkonventionen. Denna utgör underlag till detta avsnitt kortfattad översikt. som ger en

Några länder har organiserat klimatforskningen på så sätt att de har etablerat någon form av samlat program for global miljöforslcning eller ibland specifikt klimatforskning. Dessa program styr inriktningen av och finansierar forskning på området. Australien, Japan, Kanada och USA är länder som har denna typ av organisation.

Finland, Norge och har gått ytterligare ett steg längre och etablerat nationella organ/institut för klimatforskning.

I Finland har man ett nationellt organ som finansierar och planerar all klimatforskning: Finnish Research Programme on Climate Change, SILMU. SILMU samordnar forskare i multidisciplinära arbetsgrupper och rapporterar interdisciplinärt. SILMU planeras att pågå under 1990-95 på försök Man får årligen medel från statsbudgeten på ca SEK 23,4 miljoner.

F orskningsinrilctningen kan indelas

a kvantiñering av växthuseffekten

b effekter på ekosystem och

c åtgärdsstrategier.

Dessutom finns fyra interdisciplinära underprogram: atmosfär, vatten, terrestra ekosystem och mänskliga interaktioner.

CICERO-institutet Centre for International Climate and Energy Research Oslo samt The Norwegian Climate and Ozone Research Programme inom Norges

forskningsråd är de organ som har samlat ansvar för klimatrelaterad forskning i Norge.

Inom CICERO är forskningsverksamheten koncentrerad runt tre projektgrupper:

1 Kostnadseffektivitet, energipolitiska och fördelningsmässiga verkningar av olika avtal och åtgärder. 2 Internationella institutioner och förhandlingsprocesser. 3 Modellering av antropogena ändringar i atmosfären som grund för politiska beslut.

I Tyskland finns sedan 1970—talet ett internationellt väl renommerat institut för klimatforskning inom för Max-Planck-forskningsorganisationen. 1992 ramen inrättades ett klimatforskningsinstitut, Potsdam Institut fiir Klimafolgenforschung GIK. Det finansieras till hälften av utbildnings- och forskningsministeriet och till hälften Brandenburgs kultur- och forskningsministerium. Institutet har 70 av medarbetare 50 vetenskapsmän. Institutet skall vid sina forskningsaktivivarav teter i såväl grundforskning som tillämpad forskning fokusera på en gränsöverskridande och tvärvetenskaplig förhållandet mellan människa och natur för syn av att få en integrerad analys.

Institutet samarbetar med de internationella forskningsprogrammen IGBP och HDP vad gäller de kopplingen mellan naturvetenskaplig och socioekonomisk omvärldsforskning.

Organisatoriskt är PIK uppdelat i avdelningarna klimatforskning, global förändring och naturliga system, integrerad Systemanalys samt data och beräkningar. Nio "kärnprojekt" finns planerade varav ett rör utveckling av en dynamiskt atmosfär-biosfärmodell.

Andra länder som har en mer pluralistisk hållning till forskningen, som t ex

Sverige, är bl Frankrike, Nya Zeeland, Schweiz och Storbritannien. Ett väl

a etablerat forskningsinstitut för naturvetenskaplig klimatforskning, Hadley Centre, är knutet till den brittiska vädertjänsten. Här initieras forskningen på traditionellt sätt av olika forskningsråd, departement eller myndigheter. I några av dessa länder finns kan sägas motsvara den svenska klimatdelegationen, dvs organ som de har samordnande roll men någon finansieringsfunktion vad gäller en klimatforskningen.

Slutligen bör EUs program Environment and Climate nänmas. Detta miljöforskningsprogram finns inom EUs fjärde ramprogram och innehåller fyra huvudområden varav ett är av relevans för klimatfrågan, "Theme Research into the natural environment, environmental quality and global change". Dessa område delas i sin i två delområden: "Climate change and impacts" och "Atrnotur upp spheric physics and Chemistry, biosphere processes". Budgeten för detta område är 226,54 miljoner ECU, dvs ca SEK 2,26 miljarder. Värt att nämna är även ENRICH European Network for Research into Global Change som handhar forskning globala förändringar inom EU. Denna forskning skall följa riktlinjer om uppställts av IGBP, WCRP och HDP. som

6 Redogörelse

för

klimatdelegationens

verksamhet

Regeringen beslutade 1993-07-01 att i enlighet med förslaget i propositionen

Åtgärder mot klimatpåverkan m m 1992/93: 179, bet. 1992/93:JoU19, rskr.

1992/932361 utse en delegation för klimatfrågor. I propositionen framhålls bl a vikten av ökade forslcningsinsatser kring konsekvensema klimatförändringar. av Vidare understryks också vikten att samhällsrelaterad klimatforskning stöds av en och utvecklas. Det gäller inte minst samhällsekonomiska analyser och värderingar av effekter klimatförändringar och nödvändiga motåtgärder. Mot den bakav grunden förordades att vetenskaplig samrådsgmpp skulle försöka samordna en klimatrelaterade forslcningsinsatser. Riksdagen godkände vad regeringen senare anfört i propostionen.

Delegationen har enligt direktiven följande uppgifter.

A. Delegationen skall den svenska klimatrelaterade forskningen. Detta innefattar den naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och ekonomiska forskningen samt de tekniska utvecklingsprogram som kan anses vara av väsentlig betydelse för utvecklingen inom klimatområdet. Delegationen skall också sprida information och följa om upp de svenska forskningsresultaten internationellt.

B. Delegationen skall ge råd till regeringen hur forsknings- och utvecklingsresultaten bör utnyttjas inför nationella beslut och inför internationella överläggningar i klimatfrågorna. Vidare skall delegationen följa upp utvecklingen, föreslå ändringar inriktningen forsknings- och av av utvecklingsprogrammen och uppmärksamma regeringen på andra frågor inom klimatområdet. Detta bör ske årlig till regeringen. genom en rapport

C. Delegationen skall för svenska insatser i IPQQ och ansvara samordningen av granskningen av delrapportema.

D. Delegationen skall vara remissgrgan i viktigare frågor gäller som klimatområdet.

E. Delegationen skall för sammanhållen svara en om klimatforskning.

Delegationen som består av tio ledamöter utsågs slutligt 1993-10-27. Till sin hjälp har delegationen en sekreterare och en biträdande selcreterare. Under 1995 har delegationen haft sammanträden. Förutom den samordning sex av

ldimatrelaterad forskning gjorts i denna rapport kan följande aktiviteter

som under året nämnas.

andra utvärdering har blivit klar och godkändes i december. Tre

IPCCs o

delrapporter och syntesrapport är sammanställda Klimatdelegationen

en

har ansvarat för Sveriges granskning och spridning av dessa rapporter

och finansierat fem lead authors insatser i IPCCs arbetsgrupsamt utsett anordnades ett seminarium med forskare och beslutsfatper. Dessutom

inför granskningen syntesrapporten i anslutning till delegationens

tare av

sammanträde i augusti.

Klimatdelegationen ñck tillsammans med Naturvårdsverket i uppdrag av

o

regeringen att analysera vissa frågor i anslutning till klimatkonventionen, särskilt effekterna olika utformning ett framtida klimatprotokoll.

av av

Detta regeringsuppdrag har redovisats i SOU 1995:96, Jordens klimat

förändras.

Som underlag för denna rapport har en konsultrapport tagits fram:

Developing Countries and the Climate Convention potential for

- Swedish action Semida Silveira, Stockholm Environment Institute. av

Innan första partsmötet med klimatkonventionen hölls i Berlin i o

mars/april 1995 anordnade klimatdelegationen en nmdabordskonferens för näringsliv och organisationer. Miljödepartementet informerade där de frågor skulle behandlas på partsmötet och diskussion hölls.

om som en

En rapport från seminariet Sveriges växthusgasbudget i november o om

1994 färdigställdes och gavs ut, rapport 1/95.

I februari samlade klimatdelegationen ett antal forskare och experter för

o att diskutera kostnadsbedömningar i ldimatarbetet på ett seminarium.

Utgångspunkten rapportutkastet "Second Assessment Report" från

var

IPCCs arbetgrupp III. Seminariet syftade till att ge underlag för svenska synpunkter på denna rapport. En rapport från seminariet, "Kostnadsbedömningar i klimatarbetet", rapport nr 2/95, färdigställdes och gavs ut.

Som underlag för lctmskapssarmnanställningen inför denna rapport om

o klimatrelaterad forskning har konsultrapport av Ingar Palmlund, en

Linköpings universitet, tagits fram: Klimatforskning i Nederländerna.

Delegationen har tillsammans med Nutek varit en av bidragsgivarna till

o

en rapport som gjorts av Ingenjörsvetenskapsakadenrin: Miljöanpassad energi marknadsmöjligheter, av Katja Wahlsten.

- nya

Delegationen har under året svarat på följande remisser.

Grönbok energipolitik för Europeiska Unionen

- om

SOU 1995:31, Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU

-

EU-kommissionens energi- och koldioxidskatteförslag

-

SOU 1995:64, Klimatförändxingar i trafikpolitiken

-

E w 1 i 1

BILAGOR

BILAGA 1

Svensk klimatrelaterad forskning

Sammanfattning av underlag från SOU 1994: 138,

Rapport från klimatdelegationen 1994

4 I6-0306

Svensk klimatrelaterad forskning

Klimatdelegationen genomförde 1994 omfattande kartläggning av pågående

en svensk klimatrelaterad forskning. Resultatet denna finns i Klimatdelegationens av rapport 1994, bilaga Kartläggningen sammanfattas här nedan.

Klimatrelaterad forskning är inte klart avgränsad del svensk forskning. Den en av

innefattar såväl satsningar är klart inriktade mot problem och frågeställningar

som

direkt praktisk och politisk betydelse, grundläggande naturvetenskaplig

av som

forskning inom meteorologi, oceanografi, terrestrisk och marin ekologi m.fl.

vetenskapsområden, skogs- och jordbruksforskning, teknisk forskning och

utveckling framför allt gällande energi, byggnadsverksamhet och transporter samhällsforskning. Dessa områden har stor betydelse för samt senare

frågeställningar aktualiserats farhågoma framtida klimatförändringar,

som av om bör endast till del klimatforskning. På grund av den men en ses som klimatrelaterade forskningens karaktär kan ekonomiska sammanställningar av den

pågående forskningens omfattning lätt bli missvisande, eftersom definitionen av

vad skall innefattas inte är entydig. som

Tabell 1 Anslag till klimatrelaterad forskning i Sverige 1993/94.

Område miljoner kr

Naturvetenskapli forskning 43 g Energiforskning 180

Transportforskning 52

Samhällsvetenskaplig forskning ca 10

Den naturvetenskapliga forskningen i denna tabell inkluderar inte anslag från Nordiska ministerrådet och EU.

Klimatförändringar

Forskning hur klimatsystemet på förändringar i omsättningen av om reagerar växthusgaser mellan luft, hav och de terrestra systemen och jordens

strålningsbalans är grundläggande för en bedömning av klimatproblemet. Det är

vikti att öka kunskapen om förväntade eller möjliga förändringar av temperatur, nederbörd, havsnivå, stonnfrekvens m.m. Noggranna analyser av pågående förändringar klimatet jorden, liksom utvärderingar förändringar kliav av av

matet under och efter den sista istiden är också central betydelse. Forskning

av kring dessa problem bedrivs till stor del inom för de internationella forskramen

ningsprogram om globala miljöförändringar benämnts "Global Change".

som

Den naturvetenskapliga forskningen samordnas "Intemational genom Geosphere

Biosphere Program, IGBP" och "World Climate Research Programme, WCRP".

Det förra omfattar biologiska och kemiska

processer, medan WCRP är fokuserat

det fysikaliska samspelet mellan atmosfär, hav och land. I Sverige samordnas forskningen genom Vetenskapsakademiens Svenska Nationalkommitté för IGBP och WCRP. Finansiering sker framför allt NFR, SNV, SJFR och NUTEK.

genom

Forskningen bedrivs huvudsakligen vid universitet och högskolor vid

samt

Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut SMHI,

som har ansvar för klimatdata.

Källor och sänkorfär växthusgaser

Naturvårdsverket finansierar forskningsinsatser kring konsekvenser

av

klimatförändringar på nordliga ekosystem. Forskningsprogrammet Förändrat

klimat har följande delområden:

Avgång och upptag växthusgaser

- av

Effekter globala klimatförändringar på nordliga

- av landekosystem Effekter ökad UV-B-strålning på nordliga - av ekosystem

Forskning om flöden växthusgaser med tonvikten av på hur mänskliga aktiviteter

påverkar dessa bedrivs inom NUTEKs

program Bioenergi/klimat, Skogsekosystem och inom projektområdet Bränsleteknik.

Effekter av klimatförändringar

Inom SNVs FoU-program Förändrat klimat och U V-B-strålning prioriteras studier av globala miljöförändringars effekter på

växtsamhällen och populationer i Fjällområdet -

Skogsmiljön

samt påverkan på Fisket - SJF Rs stöd inom detta område avser påverkan på

Jordbruk - Skogsbruk. -

Energiforskning

utsläpp koldioxid det största bidraget Förbränning fossila bränslen och av ger av

Forskning och teknisk utveckling är därför avgörande

till utsläpp växthusgaser. av fossila bränslen och för att få fram alternativ för att minska användningen av

och trañkområdena. En drastisk minskning av

inom framför allt energi

innebär genomgripande förändring bland

användningen fossila bränslen en av

av liksom omfattande förändring av

annat konsurntions- och produktionsmönster, en kunna välja strategier för sådana åtgärder måste

transportsystemet. För att

belysas. Följande områden har bedömts möjligheterna att optimera dessa system

väsentliga som

besparingar/effektivisering

biobränslen -

övriga förnyelsebara energikällor.

-

för klimatfrågan utgörs till övervägande delen

NUTEKs forskning med relevans

Energiforskningsprogrammet och den energirelaterade s.k. åtgärdsforskning.

av

utsträckning motiverad rniljöskäl och då inte transportforslcningen är i stor av

klimatfrågan och att minska emissionen av koldioxid genom minst av strävan

fossila bränslen. NUTEK finansierar också forskning minskad användning av

källor och sänkor för växthusgaser inom ramen för

som gäller kartläggning av

Dessutom finansieras forskning och teknisk utveckling som

bioenergiforskningen. och andra ozonnedbrytande ämnen i många fall

gäller ersättning av freoner som

även frmgerar som växthusgaser.

bedrivs idag dels inom för olika forskningsprogram

Energiforskningen ramen

inriktning, dels inom olika projektområden med en vidare

med deñnierad

NUTEK stöder även ett antal sammanhållna utvecklingsprogram på

inriktning.

med stöd från energiteknikfonden. I dessa program svarar energiområdet

för 60% finansieringen och NUTEK för 40% via

näringslivet av

Flera dessa bedöms ha relefans för klimatfrågan.

energitelmilcfonden. av program

stöder NUTEK även tekniskt utvecklingsarbete på energiområdet

Utöver FoU

energiteknikfonden. NUTEK genomför även särskilda

framför allt genom

området effektivare energianvändning och administrerar olika typer program på introduktionsstöd för ny energiteknik.

av

Biobränslekommissionen, tillsattes 1991 ett resultat av som som

energipolitiken, initierade ett syftar

trepartiöverenskommelsen om program som

få till stånd ökad biobränsleanvändning för elproduktion. Detta program

till att en

FABEL Främjande biobränsle-el startade 1992, är femårigt

som nu kallas av

total budget 625 Mkr. Programmet omfattar främst stöd till projekt

och har en

tekniker för produktion med hög verkningsgrad, vilka kan

som skall demonstrera

kommersiellt i slutet 1990-talet. Ett krav på de teknikema är bli tillämpade av nya

att de också skall uppvisa goda rniljöegenskaper i andra avseenden. Även teknisk

demonstration inom övriga delen biobränslekedjan kan få stöd. villkor av Ett för detta är att den demonstrerade tekniken kan komma till användning vid en omfattande produktion med hjälp biobränslen. av av

Sverige deltar i ett stort antal internationella samarbetsprojekt. Det sker inom

ramen för olika EU-projekt som Joule, Drive, Brite-Eu-Ram, AIR, etc. och lEAs

Greenhouse Gas RD Program. Det har till uppgift klargöra senare att

förutsättningarna för avsldljning, hantering och lagring/deponering koldioxid

av

från fossileldade förbränningsanläggningar. Av intresse också

är programmet

GREENTIE Greenhouse Gases Technology Information

Exchange som syftar till att sprida kunskap internationellt energitekniker och speciellt om system till

icke-OECD-länder som kan minska emissionen av ldimatpåverkande

gaser.

Byggforslcningsrådçts verksamhet definieras på följande sätt:

"Forskning, utveckling och experiment kring förändringen och utformningen av den byggda miljön med hjälp planering, byggande och av förvaltning Ansvarsområdet omfattar också energihushållning och energiteknik".

Insatsema gäller tre projektornråden:

Bebyggelse och infrastruktur - Energieffektiva byggnader - Ny energiteknik. -

T ransportforskning

Fossila bränslen är den dominerande energikällan också inom transportornrådet. Det är därför viktigt att prioritera FoU för förbättra att motorernas effektivitet och att få fram alternativa energikällor. Minskad nya användning av fossila bränslen kan innebära storskaliga förändringar av transportsystement. Studier av möjligheterna att optimera trafiksystemet är därför intresse. Nyckelområden av inom transportforskningen är därför

infrastrukturfrågor ny fordonsteknik alternativa bränslen -

Kommunikation forsknin berednin KFB har n ett övergripande ansvar för i Sverige. Det gäller bland forskning annat rörande kommunikationernas betydelse för miljön. Kopplingen till klimatets påverkan berörs därvid ofta del i ett större perspektiv i relevanta som en projekt. KF B stöder vidare utveckling och demonstration av användning av motoralkoholer och biogas samt el- och hybridfordon.

5 16-0306

närvarande två demonstrationsprograrn har till syfte att KFB har för som användningen alternativa drivmedel och därigenom minska introducera av för öka användningen kollektivtransporter. koldioxidutsläppen, samt ett att av

för insatsområdet energiteknik för forskning och NUTEK svarar inom ramen rörande och drivsystem. Syftet är att utveckla effektivare utveckling motorer skapa ökad kimskap förbättring alternativa miljövänliga motorer och att om av drivmedel. Det särskilda Etanolutvecklingsprogrammet, som är planerat för en utveckla teknik för framställning etanol ur treårsperiod, syftar till att ny av cellulosarika råvaror.

stöder bland annat forskning rörande förändring och utformning den byggda miljön på grund markanvändning. av av

Samhällsvetenskaplig lclimgrfgrslcning

och humanistisk miljöforskning har etablerat sig på allvar samhällsvetenskaplig två decennierna. Det gäller inom exempelvis nationalekonomi, under de senaste Statskunskap, sociologi, kulturgeograñ, psykologi och historia Miljöfrågomas komplexa karaktär har stimulerat till viktiga tvärvetenskapliga ansatser, som humanekologi vid Göteborgs universitet, Temaforskningen vid Linköpings vid Stockholm Environment Institute, Stockholms universitet, ekonorni-ekologi universitet och Beijerinstitutet vid Vetenskapsakademin.

Huvudñnansiärer socio-ekonomisk och humanistisk miljöforsloiing är AF R, av HSFR, KFB, NUTEK, RJ, SAREC, SJFR och SNV. Det totalt BFR, FRN, till denna forskning är fortfarande litet. Den klimatrelaterade riktade stödet typ av miljöforslmingen uppskattas för närvarande få ett stöd på samhällsvetenskapliga kronor. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning MISTRA bör i ca 10 miljoner framtiden också kunna avsevärt stöd till forskning av detta slag. ge

Samhällsvetenskapemas uppgift är framför allt att identifiera och bearbeta frågor i naturvetenskaperna. Hur förhåller sig samhället till som ligger gränssnittet mot Vilken insikt och vilket medvetande finns bland människor rörande sina resurser fungerar politiska och andra samhälleliga institutioner när det gäller miljön Hur att påverka samhället i bärkraftig riktning

därför mötesplatser mellan forskare från de "två kulturerna" kring Det behövs önskvärt i form arbetsseminarier skapa

konkreta problemområden. Det är att av

möjligheter till interaktion.

BILAGA 2

Klimatforskning i Nederländerna

Ingar Palmlund, Linköpings universitet

199510-04

Klimatforskning i Nederländerna En översikt utarbetad åt Delegationen för klimatfrågor

Ingar Palmlund, Ph.D.

Docent vid Tema Teknik och social förändring

Linköpings Universitet

Klimatforskning i Nederländerna

En översikt utarbetad åt Delegationen fir klimatfrågor

Sammanfattning

Nederländerna och risken för global klimatförändring

2. Nederländsk forskning klimatrelaterade problem om 2.1 Forskning i Nderländema 2.2 Forskning kring klimatrelaterade problem

Nederländemas National Research Programme Global Air Pollution and Climate on Change NRP Nederländemas National Research Programme Global Air Pollution and Climate 3.1 on Change: Fasl NRP-l 3.1.1 Klimatsystemet funktioner, modellering och övervakning av det globala klimatsystemet. 3.1.2 Orsaker underliggande orsaker till förändringar i klimatsystemet. -

3.1.3 Verkningar de socioekonomiska verkningarna och de fysiska effekterna av

förändringar i klimatsystemet 3.1.4 Integration och standardsättning integerade modeller - Hållbara lösningar lösningar för att så långt möjligt begränsa och hindra förändringar i 3.1.5 klimatsystemet och deras verkningar 3.1.6 Uppnådda resultat

3.2 Nederländemas National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change: Fas NRP-II Förändringar i klimatsystemet helhet och dess ingående beståndsdelar 3.2.1 som 3.2.2 Naturliga och sociala systems sårbarhet för klimatförändring 3.2.3 samhälleliga orsaker och lösningar Utvärdering: Syntes och utvärdering kunskap, policyaltemativ och dialog mellan 3.2.4 av forskning, regering, och samhälle 3.2.5 Genomförande

4. Reflektioner

Källor

Appendix Nederländemas National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change NRP fas I 1989-1994: Projektförteckning

Appendix Nederländemas National Research Programme Global Air Pollution and on Climate Change NRP fas I 1989-1994. Fördelningen av medel till olika teman per budgetår samt forskningsprojektens varaktighet.

Appendix 3. Organisationer utför forskning global klimatförändring i Nederländerna som om

Klimatforskning i Nederländerna En översikt utarbetad åt Delegationen för klimatfrågor Sammanfattning

Nederländemas klimatpolitik innefattar medveten satsning på klimatforskning. en Landet har a ett särskilt forskningprogram globala luftföroreningar och klimatförändring. Syftet om med detta program är tvåfaldigt: dels att lägga grund för utvecklingen klimatpolitik, en av en dels att stärka det nederländska forskarsamfundets engagemang i problem i samband med global klimatförändring, nationellt såväl internationellt. Programmets som första fas avslutades 1994. Den positiva utvärderingen av programmet ledde till andra fas 1995-2000 en som ska ge underlag för landets klimatpolitik samt stärka Nederländemas bidrag till internationell klimatforskning.

Klimatforskning i Nederländerna. En översikt utarbetad åt Delegationen för klimatfrågor

Risken för global klimatförändring hari många länder lett till Ökad forskning om hur klimatförändringar, särskilt sådana sammahänger med den s k växthuseffekten, uppstår som och hur de påverkar miljön globalt och regionalt samt hur icke önskvärda förändringar ska förhindras och bemötas. I Sverige har den regeringen tillsatta klimatdelegationen i uppgift av samordna den nationella forskningen inom klimatområdet, ge råd till regeringen om hur att forsknings- och utvecklingsresultat inom klimatornrådet bör utnyttjas inför nationella beslut och inför internationella förhandlingari klimatfrågorna, svara för samordningen av svenska insatser i lntergovemmental Panel on Climate Change IPCC och i övrigt a vara pådrivande för att öka det internationella samarbetet vad gäller forskning inom klimatområdet.

Denna översikt klimatforskningen i Nederländerna har utarbetats som underlag för av klimatdelegationens överväganden.

Nederländerna och risken för global klimatförändring

Nederländerna jordens tätast befolkade länder. Landents yta inkl. vattendrag och är ett av

4l 526 kmz. Själva landytan är bara 34 000 km2, d ungefär areal

kustvatten är v s samma Jämtland i Sverige. År 2000 kommer Nederländerna att ha 16 miljoner som upptar ca invånare med 90% dem boende i stadsområden. Befolkningskoncentrationen är högst i ca av Randstad längs västkusten, det område omkring mynningama för tre av de stora europeiska flodsystemen där Amsterdam, Rotterdam, Haag och Utrecht och flera mindre städer ligger.

Namnet Nederländerna är geografisk karakteristik. En betydande andel av landets yta är en lågt liggande områden under århundraden erövrats från havet. De väsentligaste som miljöproblemen i landet är luftföroreningar, vattenföroreningar, sur nederbörd, övergödning jorden och växande grundvattenbrist. Landets högsta punkt, gränsen till Belgien och av Tyskland, är 321 över havsytan. Inom de 27% av Nederländemas yta som ligger under m den lägsta punkten 7 under havets nivå. Om de mest drastiska scenariema havsytan är ca rn för katastrofala verkningar varmare global temperatur blir verklighet, kan av en Nederländemas befolkning drabbas hårt.

Nederländemas ambition att spela aktiv roll i formuleringen av internationell politik, inte en minst i miljöfrågor, speglas i landets aktiva nationella klimatpolitik. Den befarade risken för global klimatförändring i form av genomsnittligt varmare temperatur globalt ledde i i slutet l980talet till olika nationella och internationella initiativ. Nederländerna av Nederländerna värdland för ett par betydelsefulla konferenser som bidrog till att var a

5 frågan om global klimatförändring identifierades ett viktigt i internationell politik. som tema Nederländemas regering har också aktivt verkat för att den internationella klimatkonventionen skulle komma till stånd och för konkreta åtgärder för begränsa att utsläppen av drivhusgaser.

Nederländerna undertecknade den internationella klimatkonventionen UNFCCC vid United Nations Conference for Environment and Development i Rio 1992, då industriländema åtog

sig att till år 2000 stabilisera sina COz-utsläpp den nivå de hade år 1990. Efter

genomförande av pågående och planerade åtgärder för att uppfylla åtagandena i klimatkonventionen återstår för Nederländerna att eliminera 13 million

ca ton C02 för att nå

klimatkonventionens mål. Nederländerna stöder i princip införandet europeisk av en energiskatt för att minska utsläppen växthusgaser och kommer införa sådan av att beskattning i Nederländerna när den Europeiska Unionens beslut därom föreligger.

Hur olika samhällssektorer Nederländerna under senare år bidragit till emissionema de av gaser främst koldioxid, metan, dikväveoxid och chlorofluorocarboner identifierats - - som som växthusgaser med effekt att höja den genomsnittliga globala framgår temperaturen av ñ De största antropogena källorna är industri, trafik och kraftproduktion. Jordbruk och boskapsskötsel är också av betydelse. I detta sammanhang kan nämnas att Nederländemas energiproduktion i huvudsak är baserad naturgas. Översikter Nederländemas av utsläpp av växthusgaser visas i tabellerna 1 och

2. Nederländsk forskning klimalrelaterade problem om

2.1. Forskning i Nederländerna

Nederländemas satsning forskning och utveckling i termer andel GDP låg i av av är förhållande till motsvarande andel i t Sverige, Tyskland, USA, och Japan

ex se fig. 2.

Vetenskaplig forskning i Nederländerna finaniseras till 40% ca av staten och 60% av privat

industri. Av statens bidrag 1994 NFL 4,8 bilj SEK 20,8 bilj gick

ca NFL 1,8 bilj SEK 7,8 bilj direkt till de statliga universiteten och NFL 500 milj SEK 2,2 bilj till Nederlandse Organisatie voor Wetenschappleijk Onderzoek NWO; Netherlands Organization for

Scientific Research}. De ledande nederländska forskningsinstituten

finansieras med de återstående NFL 2,5 bilj SEK 10,8 bilj. Nederländemas medverkan i internationellt forskningssamarbete motsvarar NFL 600 milj SEK 2,6 bilj och samfinansieras ca av regeringen, NWO och privata sektorn.

Valutaomräkningen här och senare bygger valutakursen 1995-10-01.

Relative contribution of different sectors to the greenhouse effect. The Netherlands, Fig. 1988. Source: National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change, Climate Research in the Netherlands Bilthoven:RlVM.

Other 3%

E"°"3Y ct 8-9%

Transport |5.l%

Waste 2.2%

Households 8.3%

I Agriculture 8.3%

mdustry 39% Business 4.8%

Tabell Nederländemas inventering C02, CH4 och N20 emissioner 1990.

av

Tabell Totala emissioner NOX, CO, NMVOC, PFCS och HFCs, 1990. av

Källa: Netherlands National Communication on Climate Change Policies: Prepared for the

Conference of the Parties under the Framework Convention on Climate Change, August 1994.

Table ES.1 Netherlands’ inventory of

CO2, CH., and N20 emissions,

1 990 Gg

Greenhouse GasSource and CO2 CO2 CH. N20 SinkCategories Actual room

TotalNational Emissions 167,600 174.000 1,067 59.6 AllEnergy 1T7 6.1

AFuelCombustion 164.800 171.200 28 6.1

- EnergyTransformation a 51.400 51.400 NE 0.5 - Industry 33.400 34.100 NE 0.1 - Transport 26.900 26.900 NE 5.4 - Commerciavlnstitutional 9.500 10.900 NE 0.04 - Residential 19.200 22.300 NE 0.06 - Agriculture/Forestry 8.600 9.700 NE NE - Actual emissions fromleedstocks 14.800 14.800 NA NA - Statistical differences; rounding 1.000 1.100 NA NA

BFugltlveFuelCombustion NA NA 149 NA - Crude oilandNatural Gas NA NA 149 NA - CoalMining NA NA NO NA

2.Industrial Processes 1,900 1.900 NO 16.4 AIron and Steel NO NO NO NO BNon-Ferrous Metals NO NO NO NO CInorganic Chemicals NO NO NO 14,6 DOrganic Chemicals NO NO NO 1.7 ENon-Metallic Mineral Products 1.900 1.900 NO NO

SolventandOtherProductUse NO NO NO NO

Agriculture NA NO 508 22.1 AEnteric Fermentation NA NA 402 NA BAnimal Waste NA NA 106 NA CRiceCultivation NA NA NO NA DAgricultural Soils NA NA NA 22.1 EAgricultural WasteBurning NA NO NO NO FSavannah Burning NA NO NO NO

LandUseChange andForestry -120 -120 NA NA

Waste 900 900 302 4.1 ALandlills NA NA 377 NA BWaste water/Sewage treatment NA NA 53 4.0 CWaste lncineration 900 900 0 0.1

Other 10.9‘

NO NotOccurring; - NA NotApplicable; - NE NotEstimated - ‘ CO2emissions corrected tortemperature influences

2 NotincludedtotalCO2emissions

3 including CH. emissions1rom drinking watertreatment 4 N20emissions frompolluted inlandandcoastal water

Table ES.2 Total emissions of NOX, CO, NMVOC, PFCs and HFCs,

1990 Gg

gas NOX NMVOC co CF4 c2l6 HFCs

emission Gg 576 459 1,029 0.516 0.052 O

Några länders forsknings- och utvecklingsutgifter i procent av GDP, 1981, 1985 och Fig. 1991. Källa: Netherlands Organization for Scientific Research. NWO Now.

of GDP 1981, 1985 and 1991

RD expenditures as percentage

France

l

Germany

The Netherlands

Sweden

United Kingdom

USA

Japan

2.4 2.6 2.8 3 1.8 2 2.2 % GDP

131981 E1985 -1991

6 NWO har särskilda forskningsråd för de traditionella faktultetsonrrådena, nio självständiga forskningsstiftelser samt finansierar dessutom ett antal särskilda forskningsprogram. Den forskning som finansieras NW O initieras i princip forskarna själva och projekt av av godkänns för finansiering med hänsyn till deras vetenskapliga värde och forskarnas kompetens. NWOs fmansieringstrategi bygger således på "bottom up" en process, snarare än den "top-down"- styming som är vanlig inom t ex svensk sektorsforskning.

2.2 Forskning kring klimatrelaterade problem

Nederländerna var ett av de första länderna i världen beslöt att skapa sammanhållet som ett program för forskning om globala luftföroreningar och klimatförändringar. Sedan 1985 har Nederländerna haft en sammanhållen planering den inom landet bedrivna forskningen av om

C02 i atmosfären. Syftet med denna sammanhållna forskningsplanering att stimulera

var

forskningen om orsaker och verkningar CO2-halten i atmosfären utveckla

av samt att ett långsiktigt forskningsprogram. Programmet har huvudsakligen rört kolcykeln, dess effekter det abiotiska systemet klimat, cryosfär och oceaner, dess effekter för biota de samt samhälleliga verkningarna av variationer kolcykeln. l ett särskilt för stimulera program att

COZ-forskning 1987-1991 riktades undersökningar mot speciella frågeställningar inom denna

ram.

Forskningen om klimatrelaterade problem bedrivs vid universitet, myndigheter och privata forskningsinstitut. En uppskattning våren 1995 antalet forskningsprojekt med inriktning av klimatproblematiken visade omkring 250 forskningsprojekt, exklusive tekniskt inriktade forsknings- och utvecklingsprojekt.

Omkring 40% dessa forskningsprojekt är inriktade olika aspekter klimatsystemet. av av Vissa projekt rör utveckling av klimatmodelleri samarbete med forskare i Tyskland, Storbrittannien coh USA. Cirka 15% av projekten rör orsakerna till klimatförändring. Nederländerna har bidragit till den av IPCC och OECD ledda inventeringen växthusgaser, av

a med uppskattningar av utsläpp av CH4 och N20. Forskningen effekter

om av klimatförändring bedrivs i huvudsak del forskningsprogrammen vid universitet och som av nationella forskningsinstitut. Forskningen möjliga lösningar på problem med anknytning om till klimatförändringar är multidisciplinär och rör såväl tekniska lösningar sociala som faktorer och beteendeförändringar. Vissa forskningsmedel därtill skapa satsas att en ram för att integrera resultaten från olika forskningsgrenar samt för att utveckla vetenskapligt underbyggda miljöstandards och strategier för att i enlighet med åtagandet i UNFCCC reducera utsläppen av växthusgaser.

Den klimatrelaterade forskningen finansieras dels direkt universiteten och dels genom staten, indirekt av staten anslag och kontrakt för speciella nationella och internationella genom

7 Tre särskilda nationella forskninsprogram har bäring problem som forskningsprogram. med global klimatförändring. De är National Research Programme on Global sammanhänger Pollution and Climate Change NRP, Global Change Programme NW O, Remote Sensing Air Programme National Support Programme for Earth Observation. Av dessa samt forskningsprogram NRP särskilt intrese i detta sammanhang. En redogörelse för detta är av inriktning och omfattning lämnas därför i följande avsnitt. programs

Internationellt medverkar Nederländerna i den forskning bedrivs inom International som Biosphere Programme IGBP, World Climate Research Programme WCRP, Geosphere Dimensions of Global Environmental Change Programme HDP, EPOCH EU, Human lntergovemmental Panel Climate Change lPCC, och Global Climate Observing System on GCOS. Nederländerna bidrar också finansiellt stöd till att utvecklingsländerna ska genom UNFCCC. I Samarbetsprogram med flera länder i Östkunna uppfylla sina åtaganden enligt Europa och inom CIS har projekt satts upp i syfte att öka effektiviteten och förbättra infrastrukturen i energiproduktion och energianvändning.

Nederländernas National Research Programme Global Air Pollution and Climate 3. on Change NRP

Ett speciellt nationellt forskningsprogram om globala luftföroreningar och klimatförändring NRP startades 1989i syfte att undersöka globala luftföroreningar och klimatförändring. Syftet tvåfaldigt: dels att lägga grund för utvecklingen av en klimatpolitik, dels att var en stärka forskarsamfundets i frågan, nationellt såväl som internationellt engagemang

NRP upplagt inom de för den internationella klimatforskningen som formats genom är ramar forskarsamarbetet i lntergovemmental Panel Climate Change IPCC, World Climate on Research Program WCRP, International Geosphere—Bisopere Program IGBP och Human Dimensions of Global Environmental Change HDP. Det är ett brett, policy-orienterat i syfte att bidra till att formulera svar på följande frågor: program Vilka förändringar har inträffat i klimatsystmet och vilka processer ingår 0 Vilka de fysiska och socio-ekonomiska orsakerna till förändringar i klimatsystemet 0 är Vilka är effekterna förändringar i klimatsystemet - av Vilka hållbara lösningar finns och hur kan de åstadkommas - Hur kan forskning inom NRP och resultaten denna forskning kombineras och vilka 0 av policy-altemativ kan formuleras

Grundprincipen för forskningsfinansering via NRP är målstyming således en annorlunda ansats än den som tillämpas av NWO.

NRP drivs programbyrå och programkommittee som arbetar under överinseende av av en en

en styrgrupp se fig. 3. Styrgruppen består representanter för sju ministerier,

av miljöorganisationer samt nederländsk industri.

Detta multidisciplinära nationella forskningsprograms första fas, NRP-I, inleddes 1989-10-30 och avslutades vid utgången av 1994. Resultaten från NRP-l utvärderades av en internationell expertgrupp som bedömde arbetet postivt. En andra fas NRP inleddes av 1995 och sträcker sig till år 2000.

3.1 Nederländemas National Research Programme Global Air Pollution and Climate on Change: Fas I NRP-I

Programmets policy-orienterade karaktär har inneburit ansatser inom olika områden, från grundforskning om f unktioneri global klimatsystemet till samhällsvetenskaplig forskning om möjliga policy-lösningar de problem väcks global klimatförändring. som av

Planeringen av programmet skedde i särskild programkommitte i kontakt en som med programgrupper arbetade fram en plan för koncentrerade forskningsinsatser inom ett begränsat antal fält. Forskningen skulle koncentereras ett tjugotal kluster inom fem forskningsteman. Här ges en kortfattad redogörelse för innehållet. En förteckning som visar hur dessa fem forskningsteman indelats i subteman och forskningsprojekt inom NRP-I redovisas i appendix

3.1.1 Klimatsystemet funktioner, modellering och övervakning det globala - av klimatsystemet.

Detta forskningstema inbegriper forskning oceancirkulationen och utväxlingen om av värme, fuktighet etc. med atmosfären samt biokemi och flöden organiskt av material i oceaner och hav, särskilt från södra Nordsjön till norra Djuphavet. Inom luftvårdsforskningen har tyngdpunkten legat på studier och modellering särskilt aerosoler och spårgaser av gaser, som är av betydelse for balansen i jordvärme och strålning. Vissa forskningsaktiviteter har också rört interaktionen mellan vegetation och mark skapa samt ansatser att en diagnostik för klimatsystemet.

3.1.2 Orsaker underliggande orsaker till förändringar i klimatsystemet. -

Emissioner drivhusgaser och sänkor för sådana har av gaser getts prioritet. Beträffande emissioner av drivhusgaser har undersökningar främst riktats mot emissioner av metan och kvävedioxid i våta gräsmarker. Forskningen inom detta tema har sin tyngdvikt i undersökningar av kapaciteten i jord och markbiomassa binda

att C02.

Fi 3 Organisation Nederländemas National Research Programme on Global Air av Pollution and Climate Change NRP

——----------—---—----

. u I A

. .

+ u .

å å

a

:

a

G 8 m ö .

. a I

3.1.3 Verkningar de socioekonomiska verkningarna och de fysiska effekterna - av förändringar klimatsystemet

Forskningen inom detta tema inriktades i första hand mot de fysiska effekterna av klimatförändring och därmed förknippad höjning av havsytans nivå. Av vikt för Nederländerna är givetvis barriärerna mot havet i de nederländska kustområdena. Detta kustförsvar undersöks särskilt av Ministeriet för Offentliga Arbeten Public Works utan direkta insatser från NRP. Arbetet inom temat har inriktats delproblem. Ett sådant sex delproblem är effekterna av UV-B strålning människa, ekosystem och phytoplankton i havet. Inom området jordbruk och ekosystem har tonvikten lagts transport och lagring av kol i komplexa, serni-naturliga vegetationssystem. Viss grundforskning kolbudgeten i om plantor och mark har också tagits med. Eftersom Nederländerna ligger omkring mynningarna

av de stora europeiska flodsystemen Schelde, Meuse och Rhen är den regionala hydrologin i låglänta flodsystem av betydelse. Projekten i programmet riktades inledningsvis utflöde mot och transport av sediment i flodsystemen. Forskning Wadden-havet ett unikt kustområde om av betydelse för såväl flyttfåglar som fortplantningen många fiskarter i Nordsjön och av Atlantiska oceanen och om hur Waddenhavet skulle påverkas geomorfologiskt och ekologiskt av en förhöjning av havsytan ingår också. De socio-ekonomiska verkningarna av klimatförändringar skulle också undersökas.

3.1.4 Integration och standardsättning integerade modeller

-

De tre forskningsteman som behandlats klimatsystemet, orsakerna till ovan klimatförändringar och verkningarna sådana förändringar syftade till öka kunskaperna av - att om orsak-verkan samband och de därmed förenad osäkerhet beträffande och rumstidsdimensionema i global klimatförändring. Detta fjärde forskningstema rör forskning i syfte

att belysa tekniska, ekonomiska och politiska medel för att kontrollera orsakerna till global klimatförändring. Arbetena integrationsstudier, utveckling integrerad avser av en simuleringsmodell IMAGE, riskanalys och standardsättning, utveckling av scenarier samt policyanalys och policyaltemativ nationellt, inom Europa och globalt.

3.1.5 Hållbara lösningar lösningar för att så långt möjligt begränsa och hindra förändringar i klimatsystemet och deras verkningar

Nederländsk klimatpolitik är baserad försiktighetsprincipen. Den nederländska klimatforskningen har därför inte enbart omfattat klimatsystemet även åtgärder för utan att hindra och dämpa riskerna av global klimatförändring. Som nktlinje för forskningen om hållbara lösningar gjordes inledningvis en distinktion mellan lösnings-orienterad forskning dvs policyanalys och forskning genomförbarhet och implementering tänkbara om av

6 16-0306

10 lösningar och klimatforskning med diagnostisk inriktning genom förstärkning av grundforskningen. Inom NRP-I ligger tyngdvikten policy-orienterad forskning rörande a energiförsörjning, energi- och materialförbrukning, förflyttningar och transport samt konsumtions- och livsstilsmönster.

3.1.6 Uppnådda resultat

NRP-I innebar uppbyggnad ett forskningskonsortium, omfattande l4l forskningsprojekt. av Arbetsinsatsema motsvarade 800 personår forskningsarbete. NRP-l delade ut ca NFL ca av 56 milj SEK 242.5 milj. NRP-l täckte mindre än 50% av frnansieringsbehoven för projekten inom forskningskonsortiet. Medverkande forskningsinstitutioner täckte i genomsnitt 60% projektkostnadema budget eller genom anslag från andra av genom egen forskningsfrnansierande Detta har inneburit att NRP-l inte bara utnyttjade befintlig g organ. forskningskapacitet utan att NRP-l också bidragit till att ny forskningskapacitet byggs upp. Av Appendix 2 framgår fördelningen inom NRP-I av medel per budgetår till programmets fem olika tema samt forskningsprojektens tidslängd. Merparten av de medel som satsats NRP, Fas I gick till forskning klimatsystemet tema l. Inom det forskningstemat har om oceanforskning erhållit mest medel.

En utvärdering NRP-l företogs 1994 internationell expertgrupp. Resultatet vari av av en huvudsak positivt. Utvärderingsgruppen fann emellertid att den policyorienterade forskningen kunde ha förstärkts genom bättre kommunikation och genom ansträngningar att förse olika målgrupper med information. Resultaten från forskningsprogrammet borde kunna tas och användas i utvecklingen av en klimatpolicy. Samordningen av olika projekt och upp otillräcklig. I utvärderingen betonades särskilt den socioekonomiska sidan subteman var att programmet hade anknytning till internationell policyutveckling än den biofysiskt av svagare inriktade forskningen. Forskningen rörande av socio-ekonomiska effekter och möjligheterna till anpassning till klimatförändringar ansågs svag.

Utvärderingen utmynnade i ett antal rekommendationer inför NRP-ll, a föl jande: Styrningen NRP och den periodiskt återkommande granskningen av programmet skulle - av kunna stärkas betydligt Standardisering av rapporteringen från forskningsprojekten. genom en Resultaten från NRP-I borde sammanställas i syntes i syfte att öka effektivitet och 0 en kommunikation inom NRP. Sambanden mellan projekt inom varje subtema och sambanden mellan subtema skulle kunna förbättras avsevärt, regelbundna möten mellan ledningen i NRP och a genom forskarna. Arbetet icke-lineär klimatförändring borde inte fortsättas isolerat från andra forskningsaktiviteter utan resultaten borde göras tillgängliga för arbetet med IMAGEmodellen.

1l 0 NRP borde sträva efter en starkare roll i framtida internationella aktiviteter och forskningskprogram, inklusive inom IPCC. 0 Forskarna inom N RP borde uppmuntras att öka sin rapportering vid forskarkonferenser, nationellt och internationellt, liksom genom publikationer i tidskrifter med refereebedömning. 0 Bättre samordning skulle eftersträvas med NWO i vissa projekt där policyinriktningen var vagt formulerad. Samverkan med NWO borde formaliseras.

° NRPs mål borde definieras tydligare vad gäller urvalskriterier för forskingen. Man borde a för varje enskilt projekt specificera om forskningen ska utmynna i användbara resultat eller ska syfta till att bygga upp expertis inom ett visst område.

3.2 Nederländemas National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change NRP: Fas

Mot bakgrund av utvärderingen startades NRP-Il med följande uttalade policymål för forskningen: ° NRP-ll skulle stärka och stödja Nederländernas politik beträffande klimatförändring som en konsekvens av globala luftföroreningar ° NRP-II skulle stärka och stödja Nederländernas bidrag till internationell klimatpolitik ° NRP-ll skulle stärka och stödja Nederländemas bidrag till internationell forsking grundforskning, tillämpad forskning och utvärdering klimatförändring. om

NRP-ll är liksom NRP-l inriktat att reducera den vetenskapliga osäkerheten om klimatförändring. Där osäkerhet kvarstår, ska forskningen bidra till att hantera riskerna, speciellt inom områden där Nederländerna har internationellt erkänd expertis. Direkta länkar till internationella program är därför av vikt. NRP-Il ska sikta att underlag för ge strategiska policyfrågor på medellång och lång sikt 2-5 och 5-10 år och också formulera kvalitetsmål för den långsiktiga klimatpolitiken. Kommunikationen mellan forskare, regering och samhälle ska bli mer aktiv beträffande klimatförändring och möjligheterna till preventiva åtgärder och anpassning i form av ekonomiska, sociala och teknologiska åtgärder ska beaktas. NRP-ll ska dessutom stärka forskningsstrukturen i Nederländema beträffande klimatförändring samt främja dess förankring i internationell forskning.

NRP-Il har orgniserats omkring fyra teman. Denna struktur ansluter bättre än strukturen i

NRP-l till arbetet under IPCC samt till den forskning som samordnas HDP, WCRP och av IGBP. Det planerade innehållet i dessa fyra terna innefattar förändringar i klimatsystemet som helhet och dess ingående beståndsdelar, naturliga och sociala systems sårbarhet för klimatförändring, samhälleliga orsaker och lösningar klimatproblematiken samt utvärdering av kunskap, policyaltemativ i dialog mellan forskarsamfund, regering, och

samhälle.

3.2.1 Förändringar i klimatsystemet helhet och dess ingående beståndsdelar som

Inom detta ska prioritet studier den storskaliga omsättningen av drivhusgaser tema ges av

CO2, CH4, N20 och CFC i klimatsystcmct, inklusive den hydrologiska cykeln. Detta nya

kombination de tidigare tema 1 och Användbarheten forskningsresultaten tema är en av av i samhället ska ökad tyngd. Speciell uppmärksamhet ska ges att översätta nu ges osäkerheter i kvantitativa mått sannolikhet beträffande effekter och de vidare risker dessa

effekter förknippas med. Inom följande delteman har Nederländerna god expertis och

internationella kontakter:

ocean/atrnosfár-interaktion land/hav-interaktion vegetation inklusive mark/atmosfair-interaktion atmosfarkemi inklusive aerosoler/moln —

atmosfärfysik inklusive moln/strålning/UV-B

hydrologiska cykeln glaciologi och paleoklimatologi materialcykler och koncentrationsscenarier klimatscenarier och prediktionsmöjligeter beträffande klimatsystemet. -

3.2.2 Naturliga och sociala systems sårbarhet för klimatförändring

På grund osäkerheten storlek och manifestation i tid och rum av klimatförändringar av om måste effekterna sådana förändringar studeras i tenner risk och sannolikhet. Sårbarhet av av delvis funktion adaption till förändring över tid. NRP är i huvudsak inriktat på är en av process-orienterad forskning beträffande delar av system, t ex de hydrologiska processerna

inom avrinningsområdena för Rhen, Meuse etc., ekosystem och naturskyddsområden

inklusive Wadden, folkhälsa och lantbruk. Följande tre delteman studeras:

landanvändning och terrestra ekosystem regional hydrologi hållbar utveckling i kustområden inklusive effekter av klimatförändringar i Wadden- området

Dessutom ska följande utvärderingsstudier göras:

effekterna UV-B strålningen för Nederländerna - av effekterna klimatförändring landanvändning/förändringar i landanvänding inklusive - av effekter för biologisk mångfald effekterna klimatförändring sociala system - av effekterna klimatförändringar för sårbara regioner i världen. - av

3.2.3 samhälleliga orsaker och lösningar

nom detta tema ska diagnostisk och terapeutisk forskning kombineras. Forskning beträffande orsaker och drivkrafter i klimatförändringar ska inriktas inte enbart

C02 emissioner utan även emissioner metan och N20 hållbar markanvändning.

av samt Större uppmärksamhet ska ägnas sociala och ekologiska effekter olika handlingsalternativ av och möjligheterna att genomföra dem. Policy-orienterad forskning ska bedömas utifrån dess användbarhet för policyformulering.

Projekt inom temat bör länkas till HDP. Forskningen inom temat bör omfatta demografi och markanvändning energi och material kultur-, konsumtions- och livsmönster mobilitet och transport perceptioner, attityder och grad socialt stöd - av strukturer, institutioner, strategier och instrument -

3.2.4 Utvärdering: Syntes och utvärdering kunskap, policyaltemativ av och dialog mellan forskning, regering, och samhälle

Inom NRP-II ska tyngdvikten flyttas från integration till utvärdering. Avsikten är att få till stånd bättre kommunikation mellan de forskare som arbetar inom NRP och samhället i övri

samt att anpassa forskningen till frågeställningar från politiker och samhälle. IMAGE-

modellen, som utvecklats under NRP-I, ska användas för utveckla och att utvärdera policyscenarier, inte minst internationellt.

Forskningen inom detta tema har delats i fyra delteman upp

- syntes inklusive modell- och databasutveckling

scenarier riskanalys, inklusive operationalisering hur koncentrationen - av av drivhusgaser i atmosfären kan stabiliseras på nivå skulle kunna förhindra farlig en som antropogen interferens med klimatsystemetA1t. 2 i UNFCCC dialog med politik och samhälle för att utveckla och besvara strategiska policyfrågor, särskilt av internationell karaktär.

3.2.5 Genomförande

NRP-ll genomförs i två etapper. I första en etapp baseras valet av forskningsprojekt inlämnade ansökningar inom NRP-lls ram. l andra etapp, 1996, väljs en som startar projekten

14 med utgångspunkt i utvärdering tidigare programarbete och startade projekt. Denna en av utvärdering ska göras hösten 1995.

Budgeten för NRP-II för åren 1995-2000 ligger på NFL 74,5 milj SEK 322,6 milj, varav ca NFL 4 milj SEK 17,3 milj medverkan i WCRP, IGBP, HDP program och andra avser internationellt organiserade studier. I budgeten har NFL 27,5 milj SEK 119 milj avsatts för beslut under 1995-1996 första forskningsprojekt och NFL 15 milj SEK 65 milj om en grupp för finansieringsbeslut under 1997. NFL 20 milj SEK 216,5 milj har avsatts som reserv. Så långt möjligt vill tillämpa regeln att 50% av projektkostnadema inom NRP-II ska man bestridas universitetsinstitution eller forskningsfinansiär. Internationell expertis av av annan kan anlitas inom tema 3 och tema 4 med finansiering från NRP.

De institutioner deltar i progammet har uppmanats att integrera forskning som stöds av som NRP i sina reguljära forsknings- och forskarutbildningsprogram då NRP avslutas.

4. Reflektioner

Risken för oönskad global klimatförändring identifierades först inom meteorologisk och klimatologisk forskning. I samband med att kunskapen denna risk under 1980-talet fördes om från vetenskapliga till politiska domäner i flera industrialiserade länder nämndes också möjliga orsaker: historiska val i fråga om energiproduktion, transportteknologi, industrialisering, utveckling infrastruktur, produktionsmönster och beteenden. Eftersom av snabb klimatförändring skulle sätta stora värden spel är det naturligt att säkerheten i global klimatförändring fått strategisk betydelse. Den forskning som startats i utsagoma om många länder för att undanröja osäkerheten om huruvida klimatet förändras globalt och regionalt så att nuvarande produktions- och sarnhällsmönster kan komma att störas, orsakerna till klimatförändring, hur förändringarna manifesteras och vad klimatförändringar kan leda till har därför blivit väsentlig. Ett syfte har varit att förbättra kunskapen om globala klimatförändringar. Ett annat ofta uttalat syfte har varit att ge underlag för nationell och internationell policy för att hantera globala och regionala klimatförändringar.

Att undanröja osäkerhet verklighetens beskaffenhet genom att förtydliga och fördjupa om beskrivningar den klassisk forskningsuppgift. Inom naturvetenskapen angrips den av är en uppgiften hypotestestning där verklighetens beskaffenhet undersöks empiriskt via genom mätningar, experiment och modellering och ansatser att finna kvantitativa mått som genom gör det möjligt att spåra utveckling olika fenomen över tid. Angreppssättet ger värdefulla av resultat när undersökningarna rör få, väl valda, lagbundna variabler som avgörande sätt påverkar de fenomen studeras. Men experimentell forskning och lineära antaganden är som mindre praktiskt värde när de fenomen studeras är komplexa, med många variabler av som inte identifierbara naturlagar motsägelsefulla, ibland subtila försantsom styrs av utan av

hållanden", värderingar, traditioner, stämningar och assymetriska maktförhållanden.

Osäkerheten i fråga global klimatförändring, om dess orsaker och verkningar samt hur dessa

verkningar kan förhindras eller utnyttjas i utvecklingssyfte inte är enbart bestämd av brist

kunskap. Uppfattningar om risk och osäkerhet formas i samspelet mellan människor och

grupper i ständigt pågående hurdan verkligheten och hur processer om är den ska vara

beskaffad. Samhällsvetama Mary Douglas och Aaron Wildavsky publicerade 1983 sin

kontroversiella bok "Risk and Culture", där de argumenterar att vad som uppfattas risk i som ett visst samhälle vid en viss tidpunkt är resultatet kulturellt betingade av val. De för a ett

resonemang om sambandet mellan risk, osäkerhet och samförstånd bäst illustreras som

genom en matris se fig. 4. Deras diskurs är kritik upplysningsidéns

en mot tron essens -

att om människor bara har rätt kunskap verkligheten så följer det om rätta handlandet. De

visar att för vissa typer problem är forskning för ökad kunskap av en möjlighet som står till

buds för att undanröja osäkerhet och skapa underlag för beslut om handling. l fråga andra om

typer av problem räcker emellertid inte forskning, än aldrig så om god ur vetenskaplig

synvinkel, som underlag för politiska beslut

Risken för global klimatförändring och mänsklighetens olika strategier för att få kontroll över

utvecklingen är väl värda att betrakta de olika perspektiv de fyra ur som rutorna i matrisen

ger. Forskning kan visserligen bidra till undanröja osäkerheten om de naturlagsbundna

förloppen, men ökad kunskap faktiska fysiska förhållanden om är bara en av flera resurser

som behövs för de politiska uppgörelsema åtaganden för begränsa oönskade om att effekter

av klimatförändringar. Politiken global klimatförändring

om präglas inte enbart av brist

kunskap om fysiska förlopp utan också intressekonflikter. av Den naturvetenskapliga

forskningens bidrag till att lösa de intressekonflikter upp som finns såväl inom nationer som

internationellt beträffande hur global klimatförändring

ska hanteras är betydelsefulla men begränsade. Andra kunskapsstrategier krävs som komplement vill nå hållbara om man

uppgörelser för kontroll av utvecklingen. En väsentlig utmaning är att skapa samförstånd om

global klimatförändring som ett problem och dess potentiellt allvarliga om konsekvenser. I

viss mån har ett sådant samförstånd i princip stadfästs i UNFCCC. Så länge övertygelsen inte

räcker till handfasta förändringar i produktions-, transport-, och konsumtionsmönster förblir

frågan global klimatförändring dock inslag om ett av nästan eskatologisk karaktär i nationell

och internationell miljöpolitik.

Tonvikten i Nederländemas stora satsning forskning rörande risken för global

klimatförändring har hittills legat naturvetenskaplig forskning om klimatsystemet i syfte

att nå policyförändringar. Den är säkerligen

att gott bidrag till kunskapsökningen om globala

klimatförhållanden och sambanden mellan klimat och ekologiska förändringar. Den fysiska

verkligheten är emellertid typ fenomen; våra uppfattningar en av om den är en annan typ av

fenomen. Satsningen klimatforskning i tex det välorganiserade nederländska nationella

F1 4. Risk, osäkerhet och samförstånd g

FOUR PROBLEMS OF RISK

Knowledge

Certain Uncertain

Problem: Problem:

Technical Information

o.. ä

Solution: Solution:

U

calculation Research

Q å

U Problem: Problem:

d:sAgreement Knowledge and

§ Consent

Solution:

g

U Coercion or Solution: Dicussion .

Source: M. Douglas andAJWildnvsky.RI.s£a:IdCultwc:‘Au may on tbcselection teebnicalaudnwiromta¢aldaugcn.’Be;kel:y;Univeui:yofC:flfomia Press.

16 programmet för klimatforskning synes ha samma ansats social ingenjörskonst vi i av som Sverige också ofta anlägger. Det är en ansats baserad på upplysningsidéns premiss: mer kunskap leder till upplysta, mer "riktiga" politiska beslut. Det förefaller medvetandet som om om att det omvända förhållandet är möjligt inte fått stort utrymme i planeringen av programmet att politiska värderingar kan driva forskning till val vissa problem och till - av att bortse från andra, till formulering av problemställning, till val teoriram och av undersökningsmetodik, till tillgång till för att genomföra vissa undersökningar resurser men inte andra samt påverka analytisk ansats och utvärdering resultat. Med andra ord: politik av kan driva forskning lika väl som forskning kan driva politik och att det inte alltid klart är vilken kraft som är starkast.

Tesen att en global klimatförändring pågår som innebär viss uppvärmning i vissa regioner i världen och avkylning i andra är nu vetenskapligt accepterad. Detta ökar behovet vidta att politiska åtgärder internationellt såväl nationellt för att hejda icke önskvärd som en utveckling. För att skapa samförstånd inför sådana beslut krävs ytterligare forskning med annan disciplinär inriktning än den naturvetenskapliga.

Mer forskning behövs sålunda samband mellan klimatförändringar och samhälleliga om förhållanden. Merparten samhälleli forskning i anslutning till klimatproblematiken g har under det senaste decenniet varit inriktad på ekonomiska styrmedel samtidigt som man kan konstatera att mycket få politiska beslut fattats att ta sådana styrmedel i anspråk. om

Jag menar att fortsatt forskning stöd för policyutforrnning i fråga som om global klimatförändring bör vara mindre målstyrd och öppen för olika problemforrnuleringar mer och forskningsansatser. Det förefaller mig den tydligare borde inriktas som om att öka förståelse av samband mellan miljö och säkerhet, globalt och regionalt. Verkningama empiriskt belagda eller prognosticerade klimatförändringar - av behöver studeras i en social kontext och infogas i en helhetsbild vad rniljöförändringar och deras förlopp innebär för av människors möjligheter till någorlunda gott liv. Då behövs bl studier hur olika a av folkgrupper och näringssektorer i olika regioner jordklotet kan drabbas av klimatförändringar, vilka möjligheter de har att sig till förändringarna anpassa och att utnyttja möjligheter som erbjuds, samt vilka begränsningar hindrar positiv utveckling. som en En del väsentliga globala och regionala problem är redan kända och kräver forsknings- och utvecklingsinsatser för att konstruera socialt acceptabla alternativa teknologier och utveckla gynnsam infrastruktur. Ett exempel kända problem är de utsläpp växthusgaser av som den förutsedda dramatiska ökningen av världens bilpopulation i samband med utvecklingen i Öst-

och Centraleuropa och Asien kommer att medföra. Andra

problem återstår förmodligen att upptäcka.

Jag anser också att undersökningar själva intressekonfliktema av kring risken för global

17 klimatförändring är väsentli för att olika parter ska kunna nå samförstånd om åtgärder. ga Ökad olika intressenters hot- och framstegsbilder är ett steg i riktning mot att kunskap om finna den minsta nämnaren i intressekonflikter, inte bara i de salar där gemensamma internationella miljöförhandlingar bedrivs. En intressentgrupp är olika länder. De strategiska länder Indien och Kina står inför vad gäller utvecklings- och miljöpolitik val som t ex som avgörande sätt prägla utvecklingen, regionalt såväl som globalt. En annan kommer att intressentkrets är de sarnhällsägda eller privata företag som påverkar vilken teknologi som ska tillhandahållas och användas för Iransportväsende, energiproduktion och annan infrastruktur. Deras strategier för upphandling och försäljning kommer att avsevärt forma regional och global utveckling inför framtiden. Rollfördelningen mellan olika intressenter globalt, regionalt och lokalt och möjligheterna för olika att medverka i strategiska grupper miljöval också betydelsefulla. Detta viktiga frågor för en nationell och är synes vara internationell klimatforskning siktar till att skapa bättre underlag för policyutformning, som inte minst i små, exportberoende, europeiska länder Nederländerna och Sverige. som

Källor

Douglas, Mary och Aaron Wildavsky. 1982. Risk and Culture: An Essay the Selection

on of

Technological and Environmental Dangers Berkeley: University of California Press.

Dutch National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change. 1994. Project Abstracts: October 1992. Report No. 00-07 Bilthoven:RIVM.

Dutch National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change. 1994.

Main Features, Second Phase 1995-2000. Report No. 11-3 Bi1thoven:RIVM.

Dutch National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change. 1994. Programming Memorandum, Second Phase 1995-2000. Report No. II-4 Bilthoven:RIVM.

Ministry of Housing, Special Planning and Environment. 1994. The Netherlands National Environmental Policy Plan The Environment: Todays Touchstone. The Hague: Ministry of Housing, Special Planning and Environment.

Ministry of Housing, Special Planning and Environment. 1994. Netherlands National Communication on Climate Change Policies The Hague: Ministry of Housing, Special Planning and Environment.

National Research Programme Global Air Pollution

on and Climate Change. 1994. Climate Research in The Netherlands Bilthoven: RIVM.

Nederlandse Organisatie voor Wetenschappleijk Onderzoek. 1995. Eindverslag en evaualtie van de ZWO/NOW Werkgemeenschap CO 2-problematiek 1985-1994. 0tryckt dokument.

Nederlands Organization for Scientific Research. 1994. NWO Now The Hague: NWO. Dutch National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change. l99. Climate Research in the Netherlands BilthovenzRlVM.

Netherlands, Ministry of Housing, Spatial Planning and Environment, Ministry of Economic Affairs, Ministry of Transport, Public Works and Water Management, Ministry of Agriculture, Nature Management and Fisheries, Ministry of Foreign Affairs and Development Cooperation, Ministry of Education and Sciences. 1994. Netherlands’ National Communication Climate Change Policies: Prepared

on for the Conference of the Parties

under the Framework Convention on Climate Change. The Hague: Ministry of Housing, Spatial Planning and Environment.

Science Policy Associates, Inc. 1995. "Dutch National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change. NRP Final Review. Conclusions NRP Phase I and on Recommendations for Phase II." Otryckt dokument.

United Nations. 1993. United Nations Framework Convention Climate Change New on York: United Nations.

Appendix National Research Programme Global Air Pollution and Climate Nederländernas on Change NRP fas I 1989-1994: Projektförteckning

National Research Programme Global Air Pollution and Climate Change. Källa: Dutch on Abstracts: October 1992. Report No. 00-07 Bilthoven:RIVM. 1994. Project

-ix.

THEME A THE SYSTEM -

5J.ll2Ih£m9la.l§. 850003 Phytoplankton and the oceanic carbon cycle; Emiliana I-Iuxleyi as a model system; University of Leiden; P. Westbroek. 850005 VIERS-1 Preparation Interpretation ERS-1 field experiment; W.A. Oost; Royal

Netherlands Meteorological Institute KNMI.

850007 Variability of the North Atlantic Sea Surface Temperature; A. Kattenberg; Royal Netherlands Meteorological Institute KNMI. 850021 CO2 exchange between ocean and atmosphere; H.J.W. de Baar; Netherlands

Institutefor Sea Research.

850025 Ocean circulation and climate; W.P.M. de Ruijter; Institute for Marine and Atmospheric Research, University of Utrecht RUU/IMAU. 850026 Air.Sea Exchange of Dimethylsulphide DMS; R. Guicherit; TNO Institute of Environmental Sciences TNO-IMW. 850027 Water/atmosphere exchange of N ;O in marine systems; W. I-lelder; Netherlands Institute for Sea Research NIOZ.

Sulzthemeland

852069 Contribution to the international HAPEX-II-SAHEL project; H.A..R. de Bruin; Agricultural University Wageningen LUW. 852077 Determination of soil-vegetation-atmosphere exchange the landscape scale 10 at km; the SLIMM project Surface Layer Integration Measurements and Modelling; W. Klaassen; University of Groningen RUG; Department of Physical Geography. 91-165 Fluxes of C and S containing the atmosphere sediment interface tidal trace gases

zones; L.J. Stal; University of Amsterdam.

91-169 Effects of climatic change on the mineralisation of organic matter boreal a

ecosystem; N. van Breemen; Agricultural University Wageningen LUW.

91-179 Determination of the fluxes of momentum, heat, water and CO2 in the vapour

surface layer on a regional scale; l-l.A.R. de Bruin; Agricultural University

Wageningen.

850018 Research into the Interaction between UV Radiation and Clouds Influence on Tropospheric Chemistry; P.J.H. Builtjes; Institute for Marine and Atmospheric research RUU/IMAU.

0x-

the International Network for the Detection of Stratospheric 850024 Dutch Participation D.P.J. Swart; National Institute of Public Health and Change NDSC; Environmental Protection RIVM.

851050 Meteorological Aspects of Global Modelling of Atmospheric Chemistry GLOMAC;

Netherlands Meteorological KNMI.

H. Kelder. Royal Institute

851058 Clouds-Radiation-I-Iydrolic interactions lirnited-area model; dr.G.J. Prangsma

a principle investigator drs. AJ. Feijt; Royal Netherlands Meteorological Institute

KNMI. role of aerosol of anthropogenic origin in the radiation balance of the 852066 The atmosphere; HM. Brink; Netherlands Energy Research Foudation ECN. ten Measurement of tropospheric and I .P. Beck; National Institute of 852094 ozone precursors; Public Health and Environmental Protection RIVM.

852094 Analysis and modelling of ozone concentrations over Europe.

852070 of global 3~D model; I .P. Beck; National Institute of Public Health and

Application a

Environmental Protection RIVM. 852072 Application of 2-D global models; M.G.M. Roemer, TNO Institute of Environmental Sciences.

852082 ASGASEX Air-Sea Gas Exchange Experiment; W.A. Oost; Royal Netherlands

Meteorological Institute KNMI. 852087 Coordinated approach the determination of the UV-B climate: spectral to monitoring and modelling; H. Slaper RIVM / W.I-l. Slob KNMI; measurements. National Institute of Public I-lealth and Environmental Protection RIVM Royal Netherlands Meteorological Institute KNMI.

Suhmsminalazz

and level; Oerlemans; Institute for Marine and Atmospheric Research, 850016 Land ice sea Utrecht University IMAU/RUU. Estimating the magnitude of climate variability across deglaciations by modelling 166 hydrographic in the Mediterranean Sea and Red Sea/Gulf of Aden; J.E.

variations

Meulenkarnp; University of Utrecht. modelling of neotectonic vertical motions of the lithospere with

192 Quantitative

glaciations and global change; S.A.P.L. Cloetingh; Free University implications for of Amsterdam VU.

Palaeoclirnate

of tropical Africa and its relation the paleao-oceanography of the

206 to

south-eastem resolution study of sediments; J.I-I.F. Jansen;

Atlantic; a high ocean Netherlands Institute for Sea Research NIOZ.

-xi-

850004 Computer Infrastructure KNMI; R. Lier; Royal Netherlands Meteorological van Institute KNMI. 850035 Climatic Scenarios; G.P. Konnen; Royal Netherlands Meteorological Institute. 91-177 Non-linear dynamics of the equatorial ocean-atmosphere; H.A. Dijkstra; University of Utrecht RUU; Institute of Marine and Atmospheric Research; Department of Physics and Astronomy. 852075 Assimilation of wind data produce global flux fields; P.A.E.M. Janssen; wave to Royal Netherlands Meteorological Institute KNMI.

-xii-

THEME B THE CAUSES -

S.u.bLhs.mLCI:I4 850008 Quantification of methane emissions due to natural gas losses and petroleum production; R.J. Nielen; IMET-TNO. 850009 The influence of soil parameters the production and emission of methane in/by on

rice paddies; N. van Breemen; Agricultural University Wageningen LUW.

wet 850023 from landfills in The Netherlands; C. Verschut; IMET-TNO. Greenhouse gases 852068 Programming study methane research; I-l.S.M.A. Diederen; Department of Environmental Chemistry, TNO Institute of Environmental Sciences IMW-TNO.

Su.b.th.em:C.Qz

852062 The seasonal cycle of the C02 exchange between atmosphere and vegetated surfaces; Goudriaan; Agricultural University Wageningen LUW. 852063 Quantification of carbon fluxes in grassland; PJ. Kuikman; Institute for Soil Fertility Research IB-DLO. 852065 A feasibility study for aircraft bases flux measurements of C02; W. Ruijgrok; KEMA. 852067 The development of a geographically explicit dynamic carbon cycle model; R. Leemans; National Institute of Public Health and Environmental Protection RIVM.

85207 l Quantification of carbon fluxes Dutch forests pan Desk study; G.M.J.

Mohren; Institute for Forestry and Nature Research IBN-DLO. 852076 Determining relative importance of sources and sinks of carbon dioxide using carbon W.M. Kieskamp; Netherlands Energy Research Foundation isotope measurements; ECN.

S.ulzth2met‘lzQ

850006 N20 emission from fossil fuel combustion in power plants; H. Spoelstra; KEMA. 850012 Preliminary study N20 flux measurements; H.S.M.A. Diederen; Department of on Environmental Chemistry, TNO Institute of Environmental Sciences IMW-TNO. 850030 Investigation of the contribution of traffic to N20 emissions both now and the

future; R. Bosman; TNO Institute of Environmental Sciences.

852073 Effects of fertilization and grazing on the N20 emission from grassland; O. Oenema;

Institute for Soil Fertilityukesearch NMI.

xiii - - 852074 Factors influencing the ratio N2/N20 as nitrate removed from the soil by denitrif1cations;P.A. Leffelaar, Agricultural University Wageningen LUW. 852078 The emission of N20 from grassland; I-I.G. van Faassen; Institute for Soil Fertility Research IB-DLO. 852079 Modelling of soil emissions of nitrous oxide for global studies; A.F. Bouwman; National Institute of Public Health and Environmental Protection RIVM.

Sumhsmulmahases

850032 Proposal to set up a global emission database; J .M. Berdowski; TNO Division of Technology for Society IMW-TNO. 851039 Geographic quantification of soil factors and soil that control fluxes of processes

greenhouse gases Currently used acronym: WISE, World Inventory of Soil factors

and processes that control Emissions of greenhouse gases; E.M. Bridges / N.H. Batjes; International Soil Reference and Information Centre ISRIC.

851060 Emission Database for Global Atmospheric Research EDGAR; phase data

collection and implementation; J .GJ Olivier, National Institute of Public Health and . Environmental Protection RIVM.

s l l . .

850019 Social Causes of the Greenhouse Effect and Emissions Inventories; R.J. Swart; National Institute of Public Health and Environmental Protection RIVM.

-xiv-

THEME C THE CONSEQUENCES

.

Snhthsmelllbh

850017 Influence of UV-B the immune system and the related resistance to infections and on H. Loveren / F. de Gruyl; National Institute of Public Health and tumors; van Environmental Protection RIVM; Laboratory for Pathology.

850022 Effects of increased UV-B radiation on the competitive relationships between plant

species in natural ecosystems; Rozema; Free University Amsterdam VU; Department of Ecology and Ecotoxicology. 851054 Effects of increased UV-B radiation on structure and function of algal communities

in different climatic zones: risks of a global decrease in stratospheric ozone; L. van

Liere; National Institute of Public Health and Environmental Protection RIVM.

mm

850010 The role of organic soil profiles in the effects of climate changes on the availability of woodland; W. Bouten; University of Amsterdam UVA; Laboratory of water Physical Geography and Soil Science. 850014 Phenological reactions of the main Dutch tree species to climate change described simulation of the annual cycle; G.M.J. Mohren; Institute for Forestry and Nature a Research IBN-DLO. 850020 The interaction between atmospheric CO2 concentration and environmental factors the relation between photosynthesis, distribution of assimilates and development on in three agricultural crops; A.l-l.C.M. Schapendonk; Centre for Agrobiological Research CABO-DLO. 850029 Distribution of carbon over plant and soil compartments during the growthof perennial plants at elevated atmospheric CO2-concentrations; A. Gorissen; Institute for Soil Fertility IB-DLO. 85 057 l Potential impact of climatic changes on the ecology and distribution of malaria W. Takken; Agricultural University Wageningen LUW; Department of vectors; Entomology.

S.u.b.themsu:£isznal.hxdr.Qls2gy

850001 Impact of climate change the discharge of the river Rhine; M.A.M. Mann;

on Institute for Inland Water Management and Waste Water Treatment RIZA.

-xv- 850002 Influence of climate change on the sedimentation of the rivers Rhine and Meuse, especially on the embanked floodplains; H.J.A. Berendsen; University of Utrecht RUU, Geographical Institute. 850015 Effect of increase of carbon dioxide on the water balance of the forested land surface; A.W.L. Veen; University of Groningen RUG, Department of Physical Geography. 851041 Effect of climate challenge on groundwater and surface hydrology in the low-coastal regions of The Netherlands; P. Kabat / L.C.P.M. Stuyt; The Winand Staring Centre for Integrated Land, Soil and Water Research SC-DLO. 851059 The effects of climatic change on transport and sedimentation of suspended load of the rivers Rhine and Meuse in The Netherlands; I-l.J.A. Berendsen / J.H. van den Berg; University of Utrecht RUU; Geographical Institute. 852089 The impact of temperature and rainfall changes on land degradation in source areas of the suspended sediment load of the Rhine; A.C. lmeson and F.J.P.M. Kwaad; University of Amsterdam UVA; Laboratory of physical geography and soil science.

Sul2themsMaddm 850011 Effects of an increased se level rise on geomorphology and ecological functioning of the Wadden Sea; J.P.M. Mulder; Rijkswaterstaat Tidal Waters Division RWS- DGW. 850033 Salt marshes and sea level rise: plant dynamics relation to accretion processes and accretion enhancement techniques; J.H.J. Terwindt; State University of Utrecht RUU; department of Physical Geography. 850034 Effects of climatic change on bird migration strategies; C.J. Smit; Institute for Forestry and Nature Research IBN-DLO. 851053 Winter temperature and reproductive success in bivalves living on tidal flats in Western Europe; J.J. Beukema; Netherlands Institute for Sea Research NIOZ.

-xvi-

THEME D THE INTEGRATION -

851037 IMAGE subproject: international applications; J.M. Alcamo; National Institute of Public Health and Environmental Protection RIVM.

851040 IMAGE subproject: regionalization of the climate module of IMAGE; B.J. dc Haan;

J.M. Alcamo; National Institute of Public Health and Environmental Protection

RIVM. 851042 IMAGE project; J .M. Alcamo; National Institute of Public Health and core Environmetal Protection RIVM. 851044 IMAGE" subproject: development of an integrated emissions model; A. Olivier, J.M. Alcamo; National Institute of Public Health and Environmental Protection RIVM. 851045 IMAGE subproject: feedback mechanisms; J.M. Alcamo; National Institute of Public Health and Environmental Protection RIVM. 852080 Review of the IMAGE model; L. I-lordijk; Agricultural University Wageningen LUW; Centre for Environment Studies. 852083 Negotiating about greenhousegas emissions: a policy exercise about global warming; H.J.M. de Vries; National Institute of Public Health and Environmental Protection RIVM.

xvii - -

THEME E SUSTAINABLE SOLUTIONS -

S.ul2tl1smunsr£Lsu2Dlx

850028 Energy and material use scenarios EMS for the limitation of emissions of C02 and other greenhouse gases; P.A. Okken; Netherlands Energy Research Foudation ECN/ESC. 850031 Programming study theme E; E.I-1. Lysen; Lysen Consulting Engineer; Technical University Eindhoven- TU Eindhoven. 851043 Management of SOP C02 SOP C02 means: Integrated research programmae on carbon dioxide removal and storage; P.W. Renaud; PME. 851046 Evaluation study of SOP C02 removal and storage; K. Blok; University of Utrecht UU. 851047 C02 removal intensive industries; K. Blok; University of Utrecht UU. at energy 851048 Investigations regarding the storage of carbon dioxide in aquifers in The Netherlands; EC. Dufour; TNO Institute of Applied Geoschiences TNO-IGG. 851049 Definition and control of the boudary conditions of the system studies in the SOP- C02; L.J.M.J. Blomen / J.E. Hille; KTI Group. 852091 Anaerobic digesting processes to reduce emissions of greenhouse as means gases; G. Zeeman; Agricultural University Wageningen LUW.

flm

852095 Energy Conservation and Investment Behaviour of Finns; J.B. Opschoor; Free University Amsterdam VU: Department of Spatial and Environmental Economics.

mmm

850013 Attitudes and behaviours towards the environment; D. Kreveld; Section of van Social and Organisational Psychology V SOP and Interdisciplinary Social Scientific

Research Institute ISOR, both of the University of Utrecht RUU.

852081 A behavioral analysis of private car use households; Rouwendal; Agricultural University Wageningen LUW. 852092 Environmentally relevant differences and the effectiveness of among car user groups

policy L. Hendrickx; State University of Groningen RUG; Centre for

measures; Energy and Environmental.

xviii - -

s . E l

851038 Conditions for a moral code of moderation; Goudsblom; Graduate School for Social Science University of Amsterdam. 852085 Analysis of the social significance. acceptability and feasibility of longterm lowenergy/low-CO; scenarios for The Netherlands; W. Biesiot; University of

Groningen RUG; Centre for Energy and Enviromnental Studies IVEM.

852086 Reduction of CO; emissions by lifestyle changes; W. Biesiot;University of

‘Groningen RUG; Centre for Energy and Enviromnental Studies IVEM.

SH . m .1.

851051 The Feasibility of an Ecological Tax Reform in The Netherlands; J.G. Backhaus; State University of Limburg RU Limburg; Faculty of Economics and Business Adminisuation.

851052 Tradeable ‘CO2 emission permits; A. Nentjes; University of Groningen RUG.

851055 Socio-economic aspects of the greenhouse effect: climate fund; I-l.M.A. Jansen; Free

University/Institute for Environmental Studies VU/IVM.

851061 Socio-economic aspects of the greenhouse effect: Applied General Equilibrium Model; H.M.A. Jansen; Free University; Institute for Environmental Studies VU/IVM.

5.. .1 rn .

850036 Programming study climate change and developing countries; F.D.J. Nieuwenhout; Netherlands Energy Research Foundation ECN. 852056 Local actors and global tree cover policies; W.T. de Groot / EM. Kamminga; State University of Leiden RUL; Centre for Environmental Studies. 852064 Compatability of CO2 Emission Reduction Targets with Long-term Economic Development China; 1-1.Folmer; Agricultural University Wageningen LUW; Department of General Economics.

Appendix 2. Nederländernas National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change NRP fas I 1989-1994. Fördelningen av medel till olika teman budgetår per samt forskningsprojektens varaktighet.

Källa: Dutch National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change. 1994. Main Features, Second Phase 1995-2000. Report No. Il-3 BilthovenzRlVM.

Figure 1

I i Duration of execution of NHP Phase Iprojects. Number of projects per category and contribution from the NRP. Total Mf 54,578; 141 projects; 28 institutions, 27 April 1994.

s9 Q. Ix S.

v VI ä Å

Figure 2

Contractua/ commitments NRP Phase Total Mf 54,578; 141 projects; 28 institutions per year, per theme, 27 April 1994.

Theme E: Mf 9,721/33 proj. E Theme D: Mf 4,372/19 proj. ä Theme c: MI 13,043/20 pro. C Theme B: Mf 9,102/33 proj. I Theme MI 17,840/36 A: proj.

Appendix 3.

Organisationer utför forskning om global klimatförändring i Nederländerna som

Källa: National Research Programme Global Air Pollution and Climate Change. 1994. on Climate Research in The Netherlands Bilthoven: RIVM.

Dutch Research on Global Climate Change

List of Research Organisations

National Programme NRP: National Research Programme on Global Air Pollution and Climate Change NWO: Netherlands Organisation for Scientific Research

Research Institutes CABO-DLO: Centre for Agrobiological Research IB-DLO: Institute for Soil Fertility Research IBN-DLO: Institute for Forestry and Nature Research KNMI: Royal Netherlands Meteorological Institute NIOZ: Netherlands Institute for Sea Research RIVM: National institute of Public Health and Environmental Protection RWS: Department fo Public Works and Water Management/ RIKZ Institute for Coast and Sea lnstitute for Inland Water Management and Waste Water Treatment RIZA SC-DLO: Winand Staring Centre for Integrated Land. Soil and Water Research Large Technical Institutes ECN: Netherlands Energy Research Foundation TNO: Organization for Applied Scientific Research lnstitute of Applied Geosciences IGG lnstitute of Environmental Sciences IMW

Universities KUB: Tilburg University LUW: Agriculture University Wageningen Centre for Environmental Studies Department of Entomology Department of General Economics Department of Mathematics Department of Soil Science and Geology institute for Soil and Fertility Research NMI RUG: University of Groningen Centre for Energy and Environmental Studies IVEM Department of Physical Geography

Department fo Social and Organizational Psychology RUL: University of Leiden Centre for Environmental Studies E8-M RUU: University of Utrecht Department of Science. Technology and Society NWS Department of Physical Geography Institute for Marine and Atmospheric Research IMAU Institute of Earth Sciences Laboratory for Paleobotany and Palynology Social and Organizational Psychology TUD: Technical University of Delft TUE: Technical University of Eindhoven TUT: Technical University of Twente UL: University of Limburg Faculty of Economics and Business Administration MERIT UvA: University of Amsterdam Graduate School for Social Science Institute for Pre- and Prohistorical Archeology Laboratory of Physical Geography and Soil Science Social Geographic Institute VU: Free University of Amsterdam Department of Ecology and Ecotoxicology Department of Spatial and Environmental Economics Institute of Earth Sciences Institute for Environmental Studies IVM

Other Organisations Centre for Energy Conservation and Environmental Technology Delft Hydraulics International Soil Reference and Information Centre ISRIC KEMA KTI Group PME

Statens

offentliga utredningar

1996 Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. K. . - Samverkansmönster i svensk forsknings- . 27. En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande. finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapeti Norden . Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. l990-ta1et. U. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. . regeringskonferensen 1996.UD. 30. Borgenärsbrotten översyn ll kap. - en av Politikomrädenunderlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. . pelareinför regeringskonferensen 1996.UD. 31. Attityder och lagstiftningi samverkan Ett är med EU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter av arbeteti EU. UD. 32. Möss och människor.Exempelpå bra Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och IT-användningblandbarn och ungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. UD. 33. Banverketsmyndighetsroll K. m.m. Batterierna en laddadfråga. M. 34. Aktiv - arbetsmarknadspolitik expertbilaga.A. + Omjärnvägenstrafikledning m.m. K. 35. Kriminalunderrättelseregister .Forskning för vår vardag.C. DNA-register. Ju. .EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravto; 36. Högskolai Malmö. U. tvâ- och trehjuliga motorfordon.K. 37. Sverigesmedverkani FN:s familjeår. S. .Kommuner och landstingmedbetalnings- 38. NationalstadsparkenM. svårigheter.Fi. 39. Rapportfrån klimatdelegationen1995. Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M. Budgetlag regeringensbefogenheterpå finansmaktensomrâde.Fi. Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte utvidgning. UD. Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga rättigheteri EU. UD. .Bättre trafik medväginformatik.K. .Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, försäkringar. Fö. .Sverige, EU och framtiden. EU 96-komrrtitténs bedömningarinför regeringskonferensen 1996. UD. .Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. U

.Reform

och förändring. Organisationoch verksamhetvid universitetoch högskolorefter 1993års universitets-och högskolereform.U. Inflytandepå riktigt Om elevers rätt till inflytande, delaktighetoch ansvar. U. .Kartläggning och analys av den offentliga sektorns upphandling av varor och tjänstermed miljöpåverkan.N. .Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga EU-ländersförslag och debattinför regeringskonferensen1996.UD. .Från massmediatill multimedia att digitaliserasvensktelevision. Ku.

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Finansdepartementet

och människor. Exempel bra Kommuner och landsting med betalnings- Möss lT-användning bland barn och ungdomar. 32 svårigheter.12 befogenheter Budgetlagregeringens Justitiedepartementet finansmaktens område. 14 Kriminalunderrättelseregister Borgenärsbrotten en översynav 11 kap. - DNA-register. 35 brottsbalken. 30

Utrikesdepartementet Utbildningsdepartementet

spelregler inför Den nya gymnasieskolan hur går det 1 Vem bestämmer vad EUzs interna - Sarnverkansmönster i svensk forskningsfinansiering. 2 regeringskonferensen 1996. 4 Frågor EU:s första Samordnad rollfordelning inom teknisk forskning. 20 Politikområden under lupp. om Reform och förändring. Organisationoch verksamhet pelare inför regeringskonferensen 1996.5 statstjärtstemäns vid universitetoch högskolorefter 1993års Ett år medEU. Svenska arbeteti EU. 6 universitets-och högskolereforrn. 21 erfarenheterav utrikes- och Inflytande på riktigt Om elevers rätt till Av vitalt intresse. EU:s — regeringskonferensen. 7 inflytande, delaktighetoch ansvar. 22 säkerhetspolitik infor rättsliga En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande. 27 Union för både öst och väst. Politiska, EU:s sjätte Det forskningspolitiska landskapet i Norden på och ekonomiska aspekter av utvidgning. 15 1990-talet.28 rättigheter. Om folkomrösmingar, Forskningoch Pengar. 29 Förankring och utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga Högskolai Malmö. 36

rättigheter i EU. 16 Jordbruksdepartementet Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs bedömningar inför regeringskonferensen 1996. 19 Offentlig djurskyddstillsyn.13

Från Maastricht till Turin. Bakgrundoch övriga Arbetsmarknadsdepartementet EU-länders förslag och debatt inför regeringskonferensen 1996. 24 Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga.34

Försvarsdepartementet Kulturdepartementet

Totalförsvarsplilctigam95. Förslag om jobb/studier Från massmediatill multimedia efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, att digitalisera svensk television. 25

försäkringar. 18

Näringsdepartementet

Socialdepartementet Kartläggning och analys den offentliga sektorns av Sveriges medverkani FN:s familjear. 37 upphandling av varor och tjänster med miljöpåverkan. 23 Kommunikationsdepartementet 9 Civildepartementet Om järnvägens trañkledning m.m. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för Fritid i förändring två- och trehjuliga motorfordon. l l Om kön och fördelning av fritidsresurser. 3 Bättre trafik med väginformatik. 17 Forskningför vår vardag 10 Ny kurs i traftkpolitiken + Bilagor. 26 Attityder och lagstiftning i samverkan

Banverkets myndighetsroll m.m. 33 + bilagedel. 31

Miljödepartementet

Batterierna en - laddadfråga. 8 Nationalstadsparker. 38 Rapport från klimatdelegationen 1995. Klimatrelaterad forskning. 39

i L IE

3 m s.

rf Behovet ökad inför hotet klimatet förändras av kunskap att genom människans snabbt växande aktiviteter har medfört på jorden att fram vittomfatklimatforskningen under senare år vuxit som ett mer tande begrepp. Det innefattar inte bara grundläggande naturvetenskaplig forskning det globala klimatiska systemet och hur det kan om människan. delar också sökande efter vidgad påverkas av Viktiga är och och människor kunskap om hur terrestra marina ekosystem sku||e påverkas klimatförändring och de Förändrade möjligheter av en -att utnyttja naturens resurser som skulle följa i dess spår.

fördelade Forskning och Finansiering av forskning om klimatfrågor är på olika forskningsinstitutioner, forskningsråd och sektormånga Det finns starka skäl att samordna k|imatre|aterade forskningsorgan. klimatinsatser inom olika områden, inte minst mot bakgrund av karaktär och frågan berör alla

problematikens internationella att

samhällssektorer. den forskningen bör Aven åtgärdsinriktade samordnas sådan samordmed andra forskningsdiscipliner. Genom en för sammanhållande klimatpolitik. ning skapas förutsättningar en kommitté under Miljö- Klimatdelegationen, som är en statlig departementet, lämnar här i sin slutrapport förslag prioriteringar och för och tvärvetenskapliga främja samordning insatåtgärder att inom den k|imatre|aterade forskningen. ser

FRITZE§ 1,,