Finansieringen av det civila försvaret

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Finansieringen av försvaret civila

det

1996:58 Betänkande av GFF-utredningen V

l

Statens offentliga utredningar 1996:58

Försvarsdepartementet

Finansieringen av

det försvaret

civila

Betänkande av CFF-utredningen

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrádsberedningen,1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 24 81

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20244-1 Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

Till

Statsrådet och chefenför Försvarsdepartementet

Genom beslut den 30 november 1995 bemyndigade regeringen chefen för Försvarsdepartementet, statsrådetPeterson, att tillkalla en särskild utredaremed uppgift att föreslå vilka principer som skall gälla för finansieringen av beredskapsåtgärder inom det civila försvaret samt att föreslå vad som skall ingå i den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret.

tillkallade departementschefenden 12 februari Med stöd av detta bemyndigande generaldirektören Gunnel Färm. Som förord- 1996 som särskild utredare experter Ove Hall, direktören Olle Jonsson, kanslirådet Åke nades departementssekreteraren Sundin och departementssekreteraren Per Östensson.

Till sekreterare förordnadesden 12februari 1996konsulten Ulf Wennerberg.

Utredningen har antagit namnet GFF-utredningen.

Utredningen överlämnar härmed betänkandet Finansieringen av det civila försvaret.

Stockholm mars i 1996

Gunnel Färm

/ Ulf Wennerberg

6 Genomförandefrågor 6.1 Fortsatt arbete .40 6.2 Behov av lagstiftning ..41 6.3 Ekonomiska konsekvenser, ..41

Bilagor:

Utredningens direktiv 1995:152 2. Anslag och kostnader inom det civila försvaret prop. 1994/952100, bil. avsnitt 7.1 7.2 -

SAMMANFATTNING

Den särskildeutredarenskall enligt direktiven föreslåvilka principer som skall gälla för finansieringen av beredskapsåtgärderinom det civila försvaret. Jag skall också överväga vad som skall ingå i den ekonomiska planeringsramenför det civila försvaret. Härutöver skall vissa frågor om finansieringen av reservanordningari kommunalteknisk och sjukhustekniskförsörjning belysas.

Principema för finansiering av det civila försvaret behandlasi kapitel Jag framhåller där att den s.k. ansvarsprincipenbör vara vägledande också vid fördelningen av kostnadsansvaretför beredskapsåtgärderna. Av detta skäl och med hänsyn till behovet av att avlastastatsbudgeten förordar jag en ökad användning av avgifts- och egenfinansieringinom det civila försvaret.

I kapitel 3 framläggs följande förslag:

Ansvarsprincipen bör vara vägledandeockså vid fördelningen av kostnadsansvaret för det civila försvarets beredskapsåtgärder.Beredskapbör inte betraktas som en tjänst som det ankommer statenatt upphandla från andra samhällsaktörer.

Vid tillämpningen av ansvarsprincipeninom det finansiella området måste hänsyn tas till faktorer som branschensoch den verksamhetsansvarigesekonomiska bärkraft, konkurrens- och rättviseaspekter, etc. En helhetsbedömning måste därför göras i varje särskilt fall.

Beredskapsåtgärder kan finansieras med statlig skatt, avgifter eller direkt av den verksamhetsansvarigeegenfinansiering. I konsekvens med den grundsyn som har redovisats och av hänsyn till det statsfinansiellaläget bör av- - gifts- och egenfinansieringanvändasi större utsträckning än nu. Statlig skatt bör användas då det av olika skäl är omöjligt eller olämpligt att egen- eller avgiftsfinansiera beredskapsåtgärden eller då staten har ett behov av att kunna detaljstyra hur beredskapsmedlenskall användas.

4. För de statliga förvaltningsmyndighetemamedför de föreslagnafinansieringsprincipema att den anslagsstruktur som tillämpas vad gäller beredskapskostnademabör ses över. Antalet fristående beredskapsanslag bör minskas och småanslag räknas i myndighetens ordinarie förvaltningsanslag motsvarande. De medel som används för att bestrida civilbefälhavamas och länsstyrelsemasberedskapskostnaderbör inordnas i ett nytt anslag för regional

totalförsvarsverksamhet. Detta anslag böri sin helhet avvägas inom den ekonomiska planeringsramen.

För de statliga affärsverkenoch för de statligaaktiebolag som bedriver beredskapsverksamhet medför fmansieringsprincipema att avgifts- eller egenñnansiering bör användas som huvudsaklig ñnansieringsmetod.Endast om särskilda skäl föreligger bör skattefinansiering användas. Avgiftsfmansiering föreslås för telekommunikationsq rundradio- och elbranschema. Egenfmansiering föreslås beträffande Sjöfartsverket och PostenAB.

Transponsektorns beredskapskostnader bör finansieras med hjälp av avgifter knyts till utnyttjandet av respektive infrastrukturella system vägar, jämsom vägar och flygplatser. Utformningen av avgiftssystemen bör utredas i särskild ordning.

Beträffandekommuner och landsting konstateras att dessai jämförelse med andrasektorer har givits en förmånlig behandlingvid finansieringen av beredskapsåtgärdema.Med hänsyn till de överenskommelser som har nåtts föreslåsdock inte någraförändringari de ñnansieringsprinciper som gäller för nu denna sektor.

Näringslivet bär redan nu kostnadsansvaret för sektorns beredskapsverksamhet. Några förändringar i de grundläggande fmansieringsprinciper som gäller för denna sektor föreslåsinte.

Det civila försvarets ekonomiska planeringsram behandlas i kapitel Jag framhåller planeringsramens betydelse avvägningsinstrument och föreslår vissa åtgärsom der i syfte att utveckla i detta avseende. Bl. a. föreslårjag en översyn av anramen slagsstrukturen inom det civila försvaret i syfte att göra denna mer lättöverskådlig. Jag föreslår också att beredskapsinvesteringar skall låneñnansieras genom investeringslån i Riksgäldskontoret, Vidare föreslår jag vissa förändringar i den ekonomiska planeringsramens sammansättning.

I kapitel 4 framläggs följande förslag:

anslagsstrukturen inom det civila försvaret bör göras. Över- En översyn av bör syfta till att minska antalet friståendeberedskapsanslag, till en bättre synen koppling mellan funktionsindçlningen och anslagsstrukturen och till att anslagsmässigt hålla isär drifts-, underhålls-och investeringskostnader.

Kostnadernaför beredskapsinvesteringar bör lånefinansieras genom investeringslån i Riksgäldskontoret. Åtgärder bör vidtas för definiera begreppet att beredskapsinvesteringoch för att fastställa lämpliga avskrivningstider för olika typer av beredskapsinvesteringar.

De årliga uttagen från de beredskapsfonder som bildas inom rundradio-, telekommunikations- och elförsörjningsområdena bör avvägas inom den ekonomiska planeringsramen.Däremot bör det inte vara möjligt att omfördela medel från fonderna till andra ändamål inom det civila försvaret.Nivån beredskapsavgiftemabör ligga fast under en femårsperiodoch fastställasi försvarsbesluten.

Vad gäller den ekonomiskaplaneringsramens sammansättning föreslår jag följande förändringar:

Följande anslag bör läggas in i den ekonomiska planeringsramen:

l Kostnaderför beredskapslagring av livsmedel, m.m. Jo/G4 2 Del av länsstyrelserna, m.m. C/Al

Följande anslag bör inordnas något i annat anslag inom eller utom den ekonomiskaplaneringsramen:

3 Kompetensutvecklingoch stödtill länsstyrelsernaFö/C4 4 ÖCB: industriella åtgärder Fö/F2 5 Arbetsmarknadsverketdel: FörvaltningskostnaderA/Al

Följande anslag bör utgå helt:

6 Ersättning för fritidsbåtsändamål, m.m. Delpost för beredskapsåtgärder inom totalförsvaretK/B l 7 Upphandling av särskilda samhållsåtaganden K/D2 8 Åtgärder inom elförsörjningen N/E2

Frågan om finansieringen av reservanordningarför kommunalteknisk och sjukhusteknisk försörjning behandlasi kapitel I detta kapitel behandlas också vissa frågor om bolagisering och privatisering av kris- och krigsviktig kommunal och landstingskommunalverksamhet.

I kapitel 5 framläggs följande förslag:

Nuvarande finansieringssystemför reservanordningarbör bibehållas tills statens avtal med Svenska kommunförbundet skall omförhandlas år 1999.

Genomförda bolagiseringaroch privatiseringar av primär- och landstingskommunal verksamhet synes inte ha lett till några större problem från beredskapssynpunkt.I nulägetkrävs därför inga åtgärder inom detta område.

Genomförandet av mina förslag behandlas i kapitel Den korta tid som har stått till buds för utredningsarbetet medför att vissa frågor måste utredas vidare. Detta gäller framförallt den närmare utformningen av de avgiftssystem som jag har föreslagit beträffanderundradio-, telekommunikations-och elförsörjningsområdena.

Mina förslag förutsätter ny lagstiftning inom vissa områden. Lagstiftningsbehovet är framförallt knutet till de avgiftssystem som jag har föreslagit. Med hänsyn till att denna fråga måste utredas vidare lägger jag inte här fram något förslag till författningstext.

Mina förslag leder till en utgiftsminskning statsbudgeten drygt 300 miljoner kronor per år.

1 Uppdraget

1 Direktiven

Enligt direktiven Dir. 1995:152 skall den särskilde utredaren föreslå vilka principer som skall gälla för finansieringen av beredskapsåtgärder inom det civila försvaret. Den särskildeutredaren skall också överväga vad som skall ingå i den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret. Vägledandeskall därvid vara ramens funktion som avvägningsinstrument.

Vidare skall den särskilde utredaren överväga hur finansieringen av kommunaltekniska och sjukhustekniska reservanordningarskall utformas i framtiden, Därvid skall prövas om skyldighet att installera reservanordningarskall införas. Vidare skall den särskildeutredaren redovisavilka problem från beredskapssynpunkt som kan uppstå vid bolagisering och privatisering av primär- och landstingskommunal verksamhet.

1.2 Arbetets uppläggning

Den korta tid som har stått till buds för utredningsuppdraget ungefär en och en halv månad har medfört att det har varit nödvändigt att koncentreraarbetet till principfrågorna. Det har inte har funnits tid att ta upp detaljfrågor eller frågor som i första hand har teknisk karaktär. Inom vissa områden krävs därför fortsatt utredningsarbete.Förslagom dettalämnasi kapitel

Den korta utredningstidenhar också medfört att jag har ansett det nödvändigt att begränsa kartläggningsarbetettill ett absolut minimum. Detta har varit möjligt med hänsyn till att det redanfinns ett relativt omfattande faktamaterial att tillgå från tidigare utredningar ochi annan dokumentation. Den osäkerhet som kan finnas vad gäller vissa kostnadsuppgifter påverkar inte heller de slutsatser som jag drar av materialet.

Under utredningsarbetethar jag samrått med den särskilde utredare som ser över uppgifterna central nivå för det civila försvaret och räddningstjänsteninom Försvarsdepartementets verksamhetsområdeDir. 1995:153. Samråd har också hållits med den särskilde utredare som ser över ansvarsfördelningoch organisation inom elberedskapsområdetDir. 1996:23.

Jag har inhämtat underlag för mina bedömningar genom intervjuer och samtal med företrädare för regeringskansliet samt för vissa myndigheter och organisationer. tagits med Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB, Statens Kontakt har bl. a. räddningsverk SRV, Post- och telestyrelsen PTS, Socialstyrelsen SoS och Jordbruksverket JV. Härutöver har diskussioner förts med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Med organisationernahar i första hand frågor respektivesektors beredskapsverksamhet berörts. Vissa fråom finansieringenav riksdagens roll har diskuterats med företrädare för Försvarsutskottets gor om kansli.

1.3 Tidigare utredningar

De finansieringsprinciper som nu tillämpas bygger till största delen ett förslag som utarbetades år 1986 av generaldirektör Gunnar Petri. Petris utredning genomfördes uppdrag regeringenoch syftade till att ta fram underlag för ett ställav ningstagande till finansieringsprincipernai 1987 års försvarsbeslut. Riksdagengodtog grundprinciperna i Petris förslag men beslöt att affärsverken skulle finansiera sina beredskapskostnader med driftmedel.

Petri föreslog att de s.k. administrativa beredskapskostnadema kostnader för krigsplanläggning, utbildning av personal i krigsorganisationen, övningsverksamhet, skall bäras den verksamhetsansvarigemedan investeringskostnamm. - av dernasamt kostnaderna för drift och underhåll av beredskapsanläggningarnormalt skall bäras av staten. Motiveringen var att de administrativa beredskapskostnadema är relativt små ochjämnt fördelade de som bedriver beredskapsverksamhet.

Investeringskostnadernakan däremot vara stora och fördelar sig dessutom ojämnt olika sektorer och verksamheter.Staten kan då behöva träda med särskilda medelför att orättvisor och snedvridningseffekterinte skall uppstå. Petri tillämpade ett liknande resonemang vad gäller drift- och underhållskostnadema. Om en beredskapsåtgärd är till nytta för den verksamhetsansvarige också under fredsförhållanden bör kostnadenför åtgärdenenligt Petri fördelasi proportion till åtgärdensfredsrespektive krigsnytta.

Försvarets forskningsanstalt FOA genomförde 1991 uppdrag ÖCB av en studie kostnaderna för det civila försvaret. Några medarbetare vid FOA föreslog av därefter i en särskild rapport vissa förändringar i de finansieringsprinciper som fastställts statsmaktema. I rapporten framhölls att det civila försvaret bör betraktas av som en kollektiv nyttighet och att hänsyn måste tas till såväl rättvise- som effektivitetsaspektervid utformningen finansieringsprinciperna. Mot denna bakgrund av föreslogs att finansieringen beredskapskostnadema i första hand bör ske med av

skattemedelöver statsbudgeten.Andra fmansieringsfonner bör endast väljas om särskildaskäl föreligger, ex. att man vill styra konsumtionen av en vara en i för beredskapengynnsam riktning.

Då riksdagen år 1994 antog en ny lag om civilt försvar utarbetades ett nytt system för finansiering av primärkommunemas beredskapsverksamhet.Systemet bygger att den statliga ersättningen görs beroende av kommunens riskutsatthetunder kriser och i krig. Inom ramen för detta system fördelades landets kommuner fem olika riskklasser som sinsemellanhar en starkt differentierad statlig ersättning. Storstadsområdenatilldeladesden högsta ersättningen räknat per innevånare. Kommunernas uppgifter och ersättningens storlek regleras närmare ett i avtal mellan staten och Svenska kommunförbundet. Lagen lägger fast att kommunerna har rätt till ersättning från staten för de beredskapsuppgifter som de åläggs av staten.

2 Nuvarande förhållanden

2.1 Det civila försvarets uppgifter

Det civila försvaret utgår från den grundläggande förmåga som finns hos olika aktörer och verksamheter det i fredstida samhället.Denna förmåga kompletteras vid behov med tilläggsåtgärder som syftar till att ge samhället en förmåga att klara krig och säkerhetspolitiskakriser. I krig omfattar totalförsvaret all samhällsverksamhet som skall bedrivasunder dessa förhållanden.

Grunden för samhällets förmåga att klara ett krig eller andra allvarliga påfrestningar är således den stryktålighet och anpassningsförmåga som finns i det fredstida samhället. Endast inom det militära försvaret tillskapas resursersom uteslutande avsedda att användas för krig. Det civila försvaret däremot beroende av att fredssamhällets ordinarie resurser kan anpassas till och utnyttjas för de behov som uppstår under kris- eller krigsförhållanden.

I strikt mening omfattar det civila försvaret i fred endastde kompletterande beredskapsåtgärder som är nödvändiga för att uppgifterna skall kunna utföras under krisoch krigsförhållanden. Årets försvarsbeslut medför dock att det civila försvaret ställs inför kravet att kunna stärka samhällets förmåga att hantera ett bredarespektrum av hot och påfrestningar än tidigare. Hänsyn till dettakrav skall tas vid dimensionering och utformning av totalförsvarets resurser. Denna utveckling medför att det blir allt svårare att dra tydliga gränser mellan det som i traditionell mening är säkerhetspolitiskahot och sådana hot som genereras underfredstida förhållanden.

Försvarsbeslutetinnebär att det civila försvaret ges följande uppgifter:

a värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning, säkerställade viktigaste samhällsfunktionerna samt bidra till det militära försvarets förmåga vid ett väpnat angrepp och vid ett krig i vår omvärld kunna genomförainternationellafredsfrämjandeoch humanitärainsatser stärkasamhälletssamlade förmåga att möta svåra nationella påfrestningar i fred

Regeringen betonar att en central uppgift för det civila försvaret skall vara att öka säkerhetenför bl. a. elförsörjningen, telekommunikationerna,informationssystemen och samhällets ledningssystem så att en tillräcklig förmåga kan garanteras vid ett väpnat angrepp.

Samtidigt innebär de nya uppgifterna en väsentlig utökning av det civila försvarets arbetsfält.Den internationellauppgiften innebär att det civila försvaret beaktamöjligheten av fredsfrämjande och humanitärainsatserutomlands. Genomförandet av sådanainsatserbeslutasdock i särskild ordning och ligger utanför de ordinarie uppgifterna.

Uppgiften att stärka samhälletssamlade förmåga att möta svåra nationella påfrestningar i fred medför att det civila försvaret vid utformningen av de beredskapsförberedelser som avser ett väpnade angrepp skall ta hänsyn till de påfrestningar som kan uppstå i fred. Därmed förbättras möjligheterna att utnyttja det civila försvarets samlade resurser i hela hotspektratfred kris krig - -

2.2 Ledning och samordning inom det civila försvaret

Det civila försvaret består av ett ston antal samhällsaktörer vars beredskapsförberedelser och verksamhet under kris och krigsförhållanden måste samordnaseller ledas för att uppställda mål skall kunna nås. I fred svarar ÖCB och de funktionsansvarigamyndigheternaunder regeringenför samordningen av beredskapsförberedelserna central nivå inom det civila försvaret. På regional nivå tillkommer motsvarande ansvar civilbefälhavarna och länsstyrelserna.I krig anpassas organisationentill de speciella förhållanden som då råder. Ambitionen är att fredsorganisationen skall ändras så litet som möjligt.

Den s.k. ansvarsprincipen har länge varit styrandeför ansvarsfördelningen inom det civila försvaret. Försvarsbeslutetinnebäringen ändring i detta förhållande. Tvärtom får ansvarsprincipenökad aktualitet i en situation då ett bredarespektrum av hot

skall hanteras och då krav ställs en integrering av de resursersom kan användas för hanteringav allvarliga påfrestningar i fred och krig.

Ansvarsprincipeninnebäratt den som har ansvar för en samhällsverksamheti fred också har ansvar för verksamheten i krig om verksamhetenskall upprätthållas under dessa förhållanden.I ansvaret ingår också att vidta de beredskapsförberedelser som erfordras för att verksamhetenskall kunna hållas igång under kris- och krigsförhållanden.

Ansvarsprincipen bygger synsättetatt totalförsvaretär en angelägenhetför hela samhället.En konsekvent tillämpning av ansvarsprincipen torde också vara en förutsättning för att ett komplicerat samhälle som det svenskaskall kunna ställas om från freds- till krigsförhållanden. Det finns en strävanatt undvika omorganisationer medför att ansvaret i ett skärpt lägeoch kort tid överföras från en samhällssom aktör till Ansvarsprincipen därför grundläggande för uppgiftsfördelen annan. ningen inom det civila försvaret.

2.3 Nuvarande principer för finansiering av det civila försvaret

Nu gällande principer för finansiering av beredskapsåtgärder inom det civila försvaret tillkomi huvudsak genom 1987 års försvarsbeslut.Som tidigare har nämnts innebär ñnansieringsprincipema att kostnadsansvaret för beredskapen delas mellan staten och icke-statliga organ som helt eller delvis har ansvar för den aktuella verksamheten i fred.

Kostnadsansvaret delas så sätt att den som skall upprätthålla en verksamhet under säkerhetspolitiskakriser och krig själv skall svara för de administrativa beredskapskostnadema. Huvudregeln beträffande beredskapsinvesteringar är att staten skall för dessa kostnader.En uppdelning kan dock komma ifråga om investesvara ringarna är till väsentlig nytta för den verksamhetsansvarigei dennes fredsverksamhet.För drifts- och underhållskostnadernaför olika typer av beredskapsanläggningar gäller i huvudsak samma regler som för investeringskostnaderna.

Beredskapsåtgärder som avser störningar i fred skall genomföras och bekostas av de svarar för den fredstida verksamheten. Statens kostnaderför beredorgan som skapen inför störningar i fred är begränsat till situationer mot vilka den verksamhetsansvarigesaknar reella möjligheter att skydda sig och där det finns ett säkerhetspolitiskt intresse att verksamheten kan upprätthållas.

Utöver dessagenerella principer finns beslut om ersättning för beredskapsåtaganden som avser enskilda sektorereller verksamheter. Dessa bestämmelser utgår från särskild lagstiftning som reglerar olika organs skyldighet att medverka i beredskapsförberedelserinom det civila försvaret.De beslut som har tagits i dessa sammanhangöverensstämmer inte alltid medde finansieringsprinciper som fastställdes i 1987 års försvarsbeslut.

Följande finansieringsprinciper tillämpas för olika sektoreroch verksamheter:

A. Statliga förvaltningsmyndigheter

De statliga förvaltningsmyndigheternadisponerar regel i särskilda beredskapsanslag för beredskapsinvesteringar samt för drift och underhåll av beredskapsanläggningar. De administrativa beredskapskostnademafinansierasvanligen med medel från myndighetensordinarie förvaltningsanslag.

B. Statliga affärsverk

Antalet statliga affärsverk har minskat genom de bolagiseringar som genomfördes under början av 1990-talet.De kvarvarandeaffarsverken får anslag eller bidrag för större delen av sin beredskapsverksamhet. SJfinansierarsin beredskapsverksamhet med ett bidrag från Banverket. Övriga affarsverk disponerar beredskapsanegna slag. Affärsverket svenska kraftnät finansierar dock sina beredskapskostnadermed driftmedel.

C. Statliga aktiebolag

För de statliga aktiebolagengäller samma bestämmelser som för övriga aktiebolag. Utöver de generellaregler som gäller för aktiebolagfinns särskild lagstiftning som gäller för vissa områden, ex. telekommunikationsornrådet. Lagstiftningen gäller för samtliga företag inom branschen oavsett ägare. De statligaaktiebolag som bedriver verksamhet som skall upprätthållas under kriser och i krig får i regel ett bidrag från ägaren för sin beredskapsverksamhet.Bolagets beredskapsåtaganden regleras i lag och/elleri ett avtal mellan staten och bolaget.

D. Primärkommuner, landsting och kyrkliga kommuner

Skyldigheten för primärkommuner, landsting och kyrkliga kommuner att vidta beredskapsförberedelserregleras i lagen1994: 1720 om civilt försvar. Kommunerna

övertog den 1 juli 1995 vissa beredskapsuppgifter från staten och kompenserades särskild ersättning.Som nämnts innebär systemetatt ersättningen för detta genom till kommunerna differentierasmed hänsyn till dessas riskutsattheti krig. Ersättning utgår enligt gällandeavtal mellan staten och Svenska kommunförbundet också nu för vissa administrativa beredskapskostnader.

Härutöver tilldelar staten efter prövning i varje särskilt fall kommunerna investeringsbidrag för ledningsplatser, sarnbandsmedeloch reservanordningar reservkraft för vattenverk, m.m.. Kostnadenför anläggningen eller utrustningen fördelas vanligen mellan staten och berörd kommun i förhållande den bedömda freds- respektive krigsnyttan av investeringen.

Landstingen tilldelas bidrag för vissa utbildningskostnader för hälso- och sjukvårdspersonal samt för reservanordningar för sjukhusteknisk försörjning. Med reservanordningar i detta fall bl. a. reservkraftverk för sjukhusens kraftavses försörjning. Vad gäller reservanordningama sker en fördelning av kostnadernamellan staten och berört landsting med hänsyn till bedömdfreds- respektivekrigsnytta.

E. Kommunala och landstingskommunala aktiebolag

Beredskapsviktig primärkommunal och landstingskommunal verksamhet bedrivs i vissa fall i bolagsform. Bolagsdrift är särskilt vanlig inom den tekniska försörjningen. Under de senaste åren har dock även verksamhet som vård och omsorg i begränsad omfattning bolagiserats.

Några särskilda ñnansieringsregler för kommunal beredskapsverksamhet som bedrivs i bolagsfonn har inte utformats. Om bolagsverksamheten tillhör kommunerobligatoriska uppgiftsornråde gäller i princip samma bestämmelser som för nas kommunal förvaltningsverksamhet. För bolagsverksamhetinom det frivilliga områdetgäller vad ägaren beslutar i det enskilda fallet.

F. Privata aktiebolag, m.

Näringsidkare och arbetsmarknadsorganisationer har enligt lagen 1982:1004 en skyldighet att delta i totalförsvarsplaneringen. Någon särskild ersättning utgår inte för detta.De organ som berörs av lagen är såledeshänvisadetill att själva bekosta sina administrativa beredskapskostnader.

I övrigt gäller att oljehandeln genom lagstiftning har ålagts att svara för beredskapslagringen av oljeprodukter inför säkerhetspolitiska kriser och krig. Ingen er-

sättning utgår för detta. Vidare har elbranschen genom frivilliga åtagandentagit sig del branschens beredskapskostnader utöver vad som framgår av näringsen av idkarlagen.

Enskilda företag åtar sig ibland att utföra beredskapstjänster för en civil totalförsvarsmyndighets räkning. Det kan vara fråga om att företagetförbinder sig att upprätthålla produktions- eller lagringskapacitet som inte är företagsekonomiskt en motiverad. I dessa fall utgår alltid ersättning enligt det avtal som tecknas mellan myndigheten och företaget.

2.4 Den ekonomiska planeringsramens nuvarande utformning

Regeringen anger i de årliga planeringsanvisningama en ekonomisk ram för anslagsframställningarna från myndigheter inom det civila försvaret. Syftet med planeringsramen är att skapaenhetliga förutsättningarför resursprioriteringarna inom det civila försvaret. Det nuvarande systemet med ekonomiska planeringsramarinfördes genom 1987 års försvarsbeslut.

Det ankommer ÖCB att årligen utarbeta ett förslag till fördelning av den ekonomiska planeringsramen olika funktioner och myndigheterinom det civila försvaret. Detta sker inom ramen för den s.k. programplaneringen. Programplaneringen rullande resursinriktad planering som omfattar en femårsperiod. Vid fördelen ekonomiska planeringsramen skall ÖCB sträva efter uppnå den ningen av den att fördelning som ger den bästa totaleffekten sett från beredskapssynpunkt.

Ett stort antal myndigheter deltar i programplanearbetet. De viktigaste av dessa är det tiotal funktionsansvarigamyndigheter som disponerar anslag som ingår i den ekonomiska planeringsramen. Under arbetets gång överlägger ÖCB med dessa myndigheter men har sedan någotår tillbaka inte längreskyldighet att inhämta samråd från myndigheterna vad gäller förslaget till ramfördelning. ÖCB skall istället se till helhetsintresset inom det civila försvaret.

l sammanhanget kan nämnasatt regeringeni prop. 1994/95:100,bil. 5 har uttalat att det är stor vikt att ÖCB tydligt uttrycker sin uppfattning i avvägningsfrågorna då av förslag lämnas till inriktning och prioritering av beredskapsåtgärdema i de årliga programplanerna.I regel följer regeringen det förslag till rarnfördelning ÖCB som lämnar.

Det viktigaste kravet den ekonomiska planeringsramen är att den skall möjligeffektiv avvägning mellan olika behov inom det civila försvaret. Ramens göra en

sammansättningär därför av stort intresse. Om avvägningenskall bli effektiv bör ramen omfatta alla större beredskapskostnader inom det civila försvaret. Omvänt bör den inte omfatta kostnader som avser rent fredstidabehov.

Exempel kostnader som n. inte ingår i den ekonomiska planeringsramen kostnaderna för olje- och livsmedelsberedskapen. Regeringenhar dock i 1995 års budgetproposition föreslagit att kostnadernaför livsmedelsberedskapenskall läggas i ramen. Statens kostnaderför oljeberedskapenminskar i takt med att kvarvarande statliga lager och anläggningaravvecklas. Regeringen har därför uttalat att dessa kostnader även i fortsättningen skall ligga utanför den ekonomiska planeringsramen.

Kostnaderna för fredsräddningstjänsten ingår f.n. i den ekonomiska planeringsramen. Detta strider mot principen att planeringsramenendast skall omfatta beredskapsåtgärder som avser säkerhetspolitiska kriser och krig. Det har dock visat sig svån att ett rättvisande sätt dela upp SRV:s kostnader i sådant som avser renodlad fredsverksamhet och sådant som avser beredskapsåtgärder inför säkerhetspolitiska kriser och krig. Detta beror att arbetetmed dessa områden inom myndighetensker integrerat i syfte att uppnå de samordningsvinster som kan nås genom ett sådantarbetssätt.

Frågan låneñnansiering av beredskapsinvesteringar har berörts i flera sammanom hang. Bl. föreslog ÖCB för några sedan att vissa beredskapskostnaderinom a. funktionen Försörjning med industrivaror borde låneñnansieras. Utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret LEMO tog fasta detta förslag och förordade att investeringskostnader inom försörjningsfunktionerna generellt skulle finansieras lån Riksgäldskontoret. i ÖCB utreder f.n. uppgenom drag av regeringen frågan om lånefmansiering av beredskapsinvesteringar.

2.5 Kostnader för det civila försvaret

Staten finansierar direkt eller indirekt en mycket stor del av de totala beredskapskostnadernainom det civila försvaret. Aktuella uppskattningar av samhällets totalkostnaderför den civila beredskapensaknas. Statens andel av dessa kostnader torde dock idag med god marginal överstiga90%.

Beredskapskostnadema för det civila försvaret tas f.n. upp ett fyrtiotal anslag statsbudgeten. Härtill kommer att mångamyndigheterendast har kostnaderför planerings-, utbildnings- och övningsverksamhet.Som tidigare har nämnts finansieras dessa kostnader i flertalet fall över myndighetens ordinarie förvaltningsanslag.

Kostnaderna för beredskapsåtgärdema sårredovisas ibland i myndighetens årsredovisning.

Inom det civila försvaret finns 18 funktioner. Kostnaderna för den beredskapsverksamhet bedrivs inom dessa funktioner varierar från någonmiljon kronor per år som till än halv miljard kronor per år. Under budgetåret1995/96 beräknas84% mer en den totalkostnad som redovisas över statsbudgeten för det civila försvaret av komma att hänföra sig till åtta funktioner. Dessa funktioner är Befolkningsskydd och räddningstjänst, Civil ledning och samordning, Försörjning med industrivaror, Telekommunikationer, Hälso- och sjukvård, m.m., Transponer, Livsmedelsförsörjning och Energiförsörjning.

Av det belopp avsattes för det civila försvaret under innevarande budgetår ligsom drygt 70% inom den ekonomiska planeringsramen. 98% av de anslag som omger fattas avser verksamhet inom sju av de åtta funktioner som räknades upp av ramen Den åttonde är funktionen Livsmedelsförsörjning vars kostnader f.n. ligger ovan. utanför ramen.

De statliga beredskapsanslagens fördelning de ekonomiskt tyngsta funktionerna redovisas i tabellen på nästa sida.En fullständig förteckning över de aktuella anslagen finns i bilaga

Tabell Anslag till det civila försvaret. Budgetåret1995/96. 18-månadersbelopp. Miljoner kronor.

Källa: Prop. 1994/95:l00, Bil. sid. 156 161. -

Tabellen visar dels den förväntade totalkostnaden för respektive funktion under budgetåretdelsde anslag som funktionen disponerar inom det civila försvarets planeringsram. Uppgifterna avser budgetåret1995/96.Detta budgetåromfattar IS-månadersperioden1.7. 1995 31.12.1996.Den uppgift som lämnas för funktionen Be- folkningsskydd och räddningstjänst inkluderar kostnaderna för fredsräddningstjänsten. Dessa kostnaderutgör ungefärhälften av funktionens totalkostnad.

3 Principer för finansiering av civila beredskapsåtgärder

3.1 Grundläggande synsätt

Jag har tidigare konstaterat att det civila försvaret utgår från den grundläggande förmåga finns hos olika aktörer och verksamheter i det fredstida samhället. De som civila beredskapsåtgärdema utgörs av de tilläggsåtgärder som är nödvändigaför att samhället förmåga att klara krig och andra allvarliga nationella påfrestningar. ge en

Avgörande för hur dessa beredskapsåtgärderskall finansieras är hur man ser ansvaret för den civila beredskapen. I debatten framförs olika ståndpunkteri denna fråga. En uppfattning går ut att totalförsvaret är en statlig angelägenhet och att övriga samhällsaktörer medverkar i totalförsvaret i egenskap av producenter av de samhällstjänster som staten har beställt.En naturlig konsekvens av detta synsätt är att staten skall bekostaall beredskapsverksamheti samhället som har inriktning säkerhetspolitiska kriser och krig.

Ansvarsprincipen uttryck för ett annat synsätt. Som tidigare har nämnts innebär ger denna princip den har för samhällsverksamhet i fred också har att som ansvar en för verksamheten under krig och vid andra svåranationella påfrestningar om ansvar verksamheten skall upprätthållas under dessa förhållanden. Ansvarsprincipen tilldelar således rad samhällsaktörer vid sidan av staten ett självständigt ansvar en - för den civila beredskapen. Med denna utgångspunkt det naturligt att dessa aktöockså har för att helt eller delvis bekostade beredskapsåtgärder som rer ett ansvar erfordras.

Frågan hanteringen s.k. samhällsåtagandenhar aktualiseratsi sambandmed om av affärsverk. Jag konstaterar statsmakternahar tillämpat bolagiseringenav vissa att olika principer i detta sammanhang. Vid bolagiseringen av affärsverket Vattenfall åladesAffarsverket svenska kraftnät och Vattenfall AB att själva svara för vissa beredskapskostnader. Samtidigt finansieras vissa beredskapskostnader inom elför-

sörjningen genom ett anslag till Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK. Då affärsverken Televerket och Posten bolagiserades valde man istället att fullt ut finansiera dessa organs beredskapsverksamhet genom ett anslag till PTS. Denna myndighet fördelar i sin tur medel från detta anslag olika aktörer inom respektive bransch. I detta sammanhang betraktades beredskap som ett av flera samhällsåtagandensom anförtrotts den bolagiserade verksamheten.

Exemplen visar att det inte finns någonenhetlig uppfattning om hur samhällsåliggandena skall hanteras i samband med statlig affärsverksamhet.Man kan också ifrågasätta genomförandet av beredskapsåtgärder är en uppgift som har samma om karaktär de samhällsåtaganden som f.n. diskuteras inom teleområdet.Vad gälsom ler teletjänster definieras statens ansvar i §2 telelagen där det bl. a. stipuleras att var och skall ha möjlighet att från sin stadigvarandebostadeller sitt fasta verksamen hetsställe utnyttja telefonitjänsterinom ett allmänt tillgängligt telenät. Europeiska unionens EU råd har definierat begreppet universal service som ett krav att alla användare skall ha tillgång till ett definierat minimiutbud av tjänster med specificerad kvalitet och med hänsyn till nationella villkor ett rimligt pris. Enligt min me- - ning det uppenbart att dessa definitioner inte är tillämpbara beredskapsverksamheten. Vad i dessa sammanhang är istället vilken servicenivå som som avses skall erbjudas konsumentgrupper som grund av geografisk belägenheteller av andra skäl inte kan betaladet pris för tjänsterna som operatören uppfattar som företagsekonomiskt motiverat.

Behov beredskapsåtgärder uppstår då en verksamhet medsina ordinarie resurser av inte klarar de krav som ställs under krig och vid andra allvarliga nationella påfrestningar. I vissa fall är dessakrav så speciellaeller så svåra att förutse att den verksamhetsansvarigesaknar reella möjligheter att vidta åtgärder mot den ökade sårbarhet eller andra för samhället negativa konsekvenser som kan följa en verksamhetsförändring. andra I situationerkan man med relativt enkla medel förhindra att fredstida verksamhetsförändringar får konsekvenser som är oacceptabla för samhället under kris- eller krigsförhållanden. Underlåtenhet att göra dettakan medföra att samhället i onödan drabbas av stora kostnader för kompletterandeberedskapsåtgärder.Det är då motiverat att kräva att den verksamhetsansvarige genomför och bekostar åtgärder som syftar till att begränsa de negativaeffekterna av verksamhetsförändringen.

Enligt min mening att är det inte rimligt att betrakta beredskapsåtgärder som en tjänst som staten skall upphandla från andra samhällsaktörer.I kraft av ansvarsprincipen bör genomförandeoch finansiering av beredskapsåtgärder istället betraktas ett åliggandeför alla samhällsaktörer som har att bedriva en verksamhet som under krig eller vid andra allvarliga nationella påfrestningar.Samtidigt står det klart att det finns situationer då det varken är möjligt eller lämpligt att utkräva ett fullstän-

digt finansieringsansvar av en samhällsaktör. Hänsyn måste tas till ekonomisk bärkraft och andraomständigheter

Min grunduppfattning är således att kostnadsansvaret för beredskapsåtgärderna bör delasmellan staten och den verksamhetsansvarige. I dennabedömning ansluterjag mig till det synsätt som låg till grund för 1987 års försvarsbeslutoch har varit som styrandeför statsmakternashandlandeinom dettaområde sedandess.Jag dock inte beredd att koppla kostnadsansvaretför beredskapsåtgärdema till en viss typ av kostnader det sätt som skeddei 1987års försvarsbeslut.Som nämnts kopplades ñnansieringsansvaretdå till kostnadsgruppemaadministrativakostnader,drifts- och underhållskostnaderoch investeringskostnader.Enligt min mening är förutsättningama inom det civila försvaret alltför varierandeför att det skall vara möjligt eller Önskvärt göra en sådankoppling. Erfarenheternafrån tillämpningen hittills gälav lande finansieringsprincipervisar också att man i vissa fall har tvingats att göra betydande avsteg från de grundprinciper som har gällt. Det finns således ett behov av tillämpa finansieringsprincipemaflexibelt.

De finansieringsprinciper som fastställdesår 1987innebarockså att kostnadsansvaret för en beredskapsåtgärdskulle fördelas mellan den verksamhetsansvarigeoch staten i proportion till beredskapsåtgärdens freds- respektivekrigsnytta om bered- skapsåtgärdenförväntas vara till väsentlig nytta i såväl fred som krig. Enligt min mening bör dennaprincip vara vägledandeockså i fortsättningen.Jag konstaterar dock att den helhetssyn som regeringenhar givit uttryck för i totalförsvarspropositionen prop. 1995/96:12 gör principen svårare att tillämpa. Helhetssyneninnebär att samhällets åtgärderi krig och fred skall integreras. Det är då inte lika meningsfullt som tidigare att göra en skarp åtskillnad mellan åtgärder primärt är till som nytta i fred och åtgärder som primärt till nytta i krig. I vissa fall är det inte ens möjligt att göra en sådanåtskillnad. Också i dettafall krävs därför en flexibel tilllämpning av finansieringsprinciperna.

Jaghar i dettaavsnitt utvecklat en grundsyn finansieringen av det civila försvaret. Det viktigaste inslaget i dennagrundsyn är uppfattningen att ansvarsprincipenbör vara vägledande också vid fördelningen av kostnadsansvaretför de beredskapsåtgärder som är nödvändigai krig och vid andra svåra nationella påfrestningar. Att genomföra och bekosta sådanaåtgärder kan enligt min mening inte betraktassom en renodladstatlig angelägenhet.Samtidigt konstaterarjag att olika samhällsaktörer har varierande förutsättningar för att ta sitt grundläggande beredskapsansvar. Grundsynen måste därför tillämpas flexibelt och under hänsynstagandetill faktorer som ekonomisk bärkraft, konkurrensneutralitet,rättvisekrav, styrningsbehov, etc. Man får därför accepteraatt det kan uppståskillnader mellan olika sektorervid den praktiska tillämpningen av grundsynen. Konsekvensernaför olika sektorer av den grundsyn som jag har utvecklat i dettaavsnitt belyseslängrefram i dettakapitel.

3.2 Alternativa finansieringsmetoder

I princip står tre metodertill budsför finansiering av civila beredskapsåtgärder:

0 statlig skatt 0 avgiftsfinansiering 0 egenfinansiering

Finansiering genom statlig skatt innebär att beredskapsåtgärdema finansieras över statsbudgeten och att den verksamhetsansvarige direkt eller indirekt tilldelas ett - anslageller ett bidrag för att finansiera beredskapsverksaniheten.

Finansiering genom avgifter innebär att en sektors beredskapsåtgärder helt eller delvis finansieras med en statligt reglerad avgift som knyts till produktion eller nyttjande de produkter som sektorn tillhandahåller. De medel som avgiften inbringar av skall reserveras för sektorns beredskapsåtgärder.

Egenfinansiering innebär att staten åläggerden verksamhetsansvarige att själv finansiera beredskapsåtgärdema.Hur detta sker är beroende av vilka finansieringskällor som den verksamhetsansvarigeförfogar över. Ett företag kan bero- ende marknadssituationen välja mellan att vältra över kostnaderna konsu- menterna eller att acceptera en sänkning av vinsten. En kommun kan finansieraberedskapsåtgärdemamed kommunalskatt eller genom kommunalt fastställda avgifter.

Den största skillnaden mellan de beskrivna finansieringsmetodema är graden av finansieringsansvaret. Om finansieringen sker med statlig skatt står spridning av samtliga skattebetalareför kostnaderna. Om finansieringensker med en avgift fördelas finansieringsansvaret de som utnyttjar branschens produkter. Om egenfinansiering tillämpas läggs hela finansieringsbördan den samhällsaktör som har att genomföraden aktuella beredskapåtgärden.

Om vill dela finansieringsansvaret mellan staten och en sektor är det givetvis man möjligt att kombinera skattefinansiering med avgifts- eller egenfinansiering.Däremot är det inte lämpligt att kombinera avgifts- och egenfinansieringför en och samma verksamhet.

jag uttryck för i föregåendeavsnitt innebär att statsmakterna i Det synsätt som gav ökad utsträckningbör använda sig av avgifts- och egenfinansieringför att finansiera beredskapsåtgärderinom det civila försvaret. Svårighetema att över statsbudgeten finansiera ökade satsningar inom vissa områden, elberedskapen, gör det också ex. nödvändigt att utnyttja andra finansieringskällor än skatt. De praktiska möjligheanvändasig avgifts- eller egenfinansiering varierar dock mellan olika terna att av

verksamheter. Det finns därför anledning att preciserai vilka situationer som de olika finansieringsmetodemabör användas.Enligt min mening bör man ha följande utgångspunkter för sådana beslut.

Egenfinansiering bör användas om kostnadenför den aktuellaberedskapsåtgärden är låg och om den är någorlunda jämnt fördelad de organ som har att utföra beredskapsåtgärdema.Kostnadenför beredskapsåtgärden får inte vara så hög att den verksamhetsansvarigesekonomiska överlevnadhotas.Det är inte heller rimligt att konkurrenseninom en bransch tillåts att snedvridas.

Egenñnansiering kan också komma ifråga om den aktuella beredskapsåtgärden till väsentlig nytta för den verksamhetsansvarigei hans fredsverksamhet och om merkostnadenför de krigsrelaterade åtgärderna är begränsad. Av betydelse är också freds- respektivekrigsanvändningen deneller de produkter till av vars framtagande beredskapsåtgärden kopplad. Egenfinansiering är bör i första hand komma ifråga om användningen av produkteninte skiljer sig alltför mycket mellan fred och krig. Såkan vara fallet om stora delar av befolkningen är beroende eller tjänsten av varan i såväl krig som fred. Omvänt bör egenfinansieringinte komma ifråga kostnaom den för beredskapsåtgärden är hög i förhållande till den verksamhetsansvariges ekonomiska bärkraft, om beredskapskostnadema drabbar berörda samhällsaktörer mycket ojämnt eller slumpartat och om helt andra grupper använderprodukten i krig än vad som sker i fred.

Avgiftsfinansiering bör enligt min mening användas då man anser att branscheneller sektornbör bekostaberedskapsåtgärdema men då det av konkurrens- eller rättviseskäl vore orimligt att låta enskilda aktörer inom branscheneller sektorn bära hela kostnadenför de beredskapsåtgärder som de var för sig åläggs att utföra. En avgift produktionen eller konsumtionen inom branscheneller sektorn gör det möjligt att fördela kostnaderna samtliga aktörer inom denna.Det är därför möjligt att ta ut relativt stora belopp genom beredskapsavgifter detta av slag. Enligt min mening är det inte heller rimligt att bygga upp ett bransch- eller sektoromfattande avgiftssystem för att finansiera mindre beredskapskostnader. sådana I situationer ligger det närmare till hands att användasig av egenfinansiering.Avgiftsñnansiering bör i första hand komma ifråga då det är aktuellt att finansiera samtliga eller huvuddelen av beredskapskostnadema inom en bransch eller sektor och då dessa kostnader av betydandeomfattning.

Enligt min uppfattningligger det nära till hands att användaavgiftsfmansiering som ett sätt att finansieraberedskapsåtgärder inom det infrastrukturella området. Det rör sig i detta fall om verksamheter där området som helhet ofta har en betydandeekonomisk bärkraft men där risken för snedvridning av konkurrensen är stor om finansieringsansvaretläggs en enskild aktör. Det finns därför ett behov av att för-

dela kostnaderna så rättvist möjligt branschens aktörer. Ett avgiftssystem som dessa möjligheter. Det infrastmkturella området är dessutom ett område inom ger vilket allt större beredskapssatsningar kan förutses grund av den ökade sårbarhet blir följden verksamhetsförändringar som branschaktörema genomför. Ensom av ligt min mening är det inte rimligt att skattebetalamai ett ansträngt ekonomiskt läge skall behöva skjuta till de medel erfordras för att kompensera effekterna av som branschens åtgärder.

Skattefinansiering bör användas då avgifts- och egenñnansiering av någon anledning inte har bedömts lämplig eller då staten har ett stort behov av att kunna detaljberedskapsåtgärdemainom ett område. Anslag och bidrag är i flertalet fall styra kraftfulla styrmedel och bör väljas då stymingsbehovetär stort. För beredskapsverksamhet bedrivs statliga förvaltningsmyndigheterär skattefinansiering i som av mångafall den enda möjliga finansieringsmetoden.

Sammanfattningsvis jag att statsmakterna i ökad utsträckningbör använda sig anser och avgiftsfinansiering ett sätt att finansiera beredskapskostnader av egen- som inom det civila försvaret. Såväl principiella som statsfinansiella skäl talar för detta. genomföra beredskapsåtgärder liksom rätten att ta ut avgifter Skyldigheten att - kan i dessa fall behöva lagregleras. Egenfinansiering böri första hand användas för mindre beredskapskostnader och i situationer då snedvridningseffekter inte behöver befaras. Avgiftsñnansiering bör användas då det är fråga om större beredskapskostnader och då det är angeläget att tillse att konkurrensneutraliteten inom en bransch eller sektor inte rubbas. Enligt min mening bör avgiftsfinansiering i stor utsträckning kunna användas för att finansiera beredskapskostnader inom det infrastrukturella området. Skattefinansiering bör användas då övriga finansieringsmetoder olika skäl inte går att använda eller då staten har ett behov av att kunna av detaljstyra beredskapsförberedelsema inom ett område.

3.3 Finansieringen av beredskapsåtgärder inom vissa sektorer

3.3.1 Inledning

Jag har hittills redovisat min grundsyn vad gäller ansvaret för finansiering av beredskapsåtgärderinom det civila försvaret. Jag har också redovisat vissa principer för finansieringsmetodema statlig skatt, avgiftsñnanisering och egenfinansiering när användas.I detta avsnitt redovisar jag min hur beredskapsåtgärdema bör syn inom olika sektorer bör finansieras.

Beträffande det statliga området finns det anledning att noteraatt beredskapsviktig verksamhet bedrivs i olika verksamhetsforrner.Dessa är förvaltningsmyndighet, affärsverk och aktiebolag. För dessa verksamhetsformer gäller olika regelsystem. Förvaltningsmyndigheteroch affärsverk är inte självständigarättssubjekt utan är en del av staten som juridisk person. Konkret innebär detta att de underställda regeringen med de inskränkningar som följer av lagstiftning och förvaltningspraxis. De statliga aktiebolagen är däremot självständigarättssubjekt vars ställning regleras i aktiebolagslagenoch annan lagstiftning. Om staten vill ställaspeciellakrav dessa organ är den därför hänvisadtill att göra det i form av lagstiftning eller avtal. Så har också skett inom en rad områden.

3.3.2 Statligaförvaltningsmyndigheter

Det ligger närmast till hands att finansiera de statliga förvaltningsmyndigheternas beredskapsförberedelser med skattemedel. Verksamheten har ofta en sådan karaktär att någon annan ñnansieringsmetodinte är möjlig. Avgiftsñnansiering är dock tänkbar för beredskapsmyndigheter som har intäkter från uppdragsverksamhet.Vid en genomgång av myndigheternasberedskapsverksamhethar jag dock inte funnit anledning att föreslå avgiftsñnansiering av någon uppdragsmyndighetsberedskapsverksamhet. Jag anser därför att förvaltningsmyndighetemas beredskapsverksamhet normalt bör skattefinansieras.

Det finns ett samband mellan de tidigare föreslagnafinansieringsprincipernaoch den anslagsstruktur som bör tillämpas för förvaltningsmyndighetemasberedskapsverksamhet.I korthet innebärdettasamband att förvaltningsmyndigheternabör disponera särskilda beredskapsanslagför kostnadskrävande beredskapsåtgärder och för beredskapsåtgärder som statsmakterna andraskäl har av ett särskilt behov av att kunna styra. Mindre kostnadskrävande beredskapsåtgärder bör däremot ingå i myndighetensordinarie förvaltningsanslagmotsvarande. Detta svarar mot de krav egenfinansiering som i vissa fall aktualiserasför andra sektorers beredskapsverksamhet.

Dessa principer överensstämmer stor i utsträckningmed den ordning som hittills har tillämpats vad gäller finansieringen av förvaltningsmyndighetemasberedskapsförberedelser.Jag ser dock ett behov av att minska antaletberedskapsanslagi syfte att göra området mer överblickbart från avvägningssynpunkt.Förändringar kan ocksåbehöva göras i själva anslagsstrukturen.Nuvarandeanslagsstruktur är resultatet av beslut som oberoende av varandrahar tagits under mycket lång tid. Någon samlad prövning har inte gjorts i syfte att underlättaavvägningenmellan olika behov. Jag återkommer till dessa frågor i kapitel

Jag vill dock redan beröra fråga som berör anslagsstrukturen. Anledningen är nu en denna fråga enligt min mening har stor betydelse för möjligheterna att förverkatt liga statsmakternas ambitioner att ge kommunerna ett ökat ansvar för den civila be-

redskapen.

Länsstyrelsernas medel för totalförsvarsverksamhetavvägs nu mot annan förvaltningsverksamhet inom länsstyrelsen.Detta gäller trots att totalförsvarsverksamheten i särskilt stor utsträckning har att utgå från nationella prioriteringar vid uppläggning och genomförande verksamheten. De hotbilder somnu ligger till grund av för totalförsvarsplaneringen framhåller dessutom mycket starkt vissa delar av landet, storstadsområdenaoch Övre Norrland. Resultatet av den avvägning som ex. sker inom länsstyrelserna har vissa håll blivit mycket kraftiga nedskärningar nu totalförsvarsverksamheten. I vissa fall har omfattande nedskärningar skett vid av länsstyrelser ligger i de delar landet som är högst prioriterade från totalförsom av svarssynpunkt. Dessa nedskärningar kan enligt min mening äventyra möjligheterna kommunerna det underlag och stöd som erfordras för att de skall klara den att ge roll de har tilldelats lagen om civilt försvar. Jag vill också erinra nya som genom att riksdagens försvarsutskott nyligen starkt har framhållit länsstyrelsemas beom länk mellan statsmakternas övergripande beslut i försvars- och beredtydelse som skapsfrågor och den beredskapsplanering som kommunerna svarar för

l994l95zFöU2.

Mot denna bakgrund föreslårjag att statsmakterna inrättar ett nytt anslag för regio-

nal totalförsvarsverksamhet. Till anslaget bör föras de medel som nu tas upp under det särskilda anslaget för civilbefälhavama Fö/C3 och de medel som avsätts för totalförsvarsverksamhetinom det ordinarie länsstyrelseanslaget C/Al. I anslaget bör även ingå medel för fredsräddningstjänstoch beträffandevissa län för kärn- - kraftssäkerhet. Kostnaderna för länsstyrelsernas totalförsvarsverksamhet uppskattas i 1995 års budgetproposition till 240 miljoner kronor för 18-månadersperioden 31.12.1996.Räknat årsbasisskulle således160miljoner kronor behö- 1.7.1995till det anslaget. Till dettakommer 36 miljoner kronor också va föras över nya cza räknat årsbasis från anslaget Fö/C3. -

Det anslaget bör omfattas av det civila försvarets ekonomiska planeringsrarn. nya Detta gör det möjligt att styra de regionala totalförsvarsresursema till de delar av landet högst prioriterade från totalförsvarssynpunkt.En samordning kan då som är ske med den riskrelaterade prioritering som görs vad gäller kommunernas beredskapsverksarnhet. Därmed skapas goda möjligheter för ett kraftfullt stöd från läns-

styrelsemassida till kommunernas totalförsvarsverksamhet.

3.3.3 Statliga ajfärsverk

Det finns idag fyra statliga affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfartsverket,Statensjärnvägar och Affarsverket svenska kraftnät. Med ett undantag Statensjärnvägar - förvaltar dessa myndigheter landsomfattandeinfrastrukturella system. Vad gäller järnvägama har Banverket som inte är affärsverk dennauppgift. Infrastrukturella - systern förvaltas också av Vägverket som inte heller är affärsverk.

Som framgick av nulägesbeskrivningentillämpas idag olika ñnansieringsprinciper för affärsverkens beredskapsförberedelser.Några får särskilda anslag för dessa kostnader, andra får bidrag eller tvingas att egenfmansierasina beredskapskostnader. Samtidigt finns stora variationer mellan affärsverken vad gäller beredskapskosmademasstorlek. De största kostnadernahar Luftfartsverket 70 miljoner kronor per år och Statensjärnvägar 30 35 miljoner kronor per år. De övriga har avsevärt lägre beredskapskostnader.

En tillämpning av de fmansieringsprinciper som jag har lagt fast tidigare i dettakapitel medför att affársverkensberedskapskostnaderbör avgifts- eller egenfinansieras. I princip bör detta även gälla för Banverketsoch Vägverkets beredskapskostnader. Dessaförvaltningsmyndigheterbedriver en verksamhet som har samma karaktär som de infrastrukturförvaltande affärsverkens.Dessutom talar konkurrensskäl för att de bör behandlas samma sätt som övriga transportmyndigheter.

Egenñnansiering bör i första hand komma ifråga för Sjöfartsverket. Detta organs beredskapskostnader obetydliga och är bör därför kunna finansieras med driftmedel. Svenskakraftnäts beredskapskostnader också är relativt små och egenfinansieras idag. I nästa avsnitt föreslås avgiftsfrnansiering av elbranschens beredskapskostnader.Avgiftssystemet bör då även omfatta Svenskakraftnäts beredskapskostnader.

Jag anser att transportsektomsberedskapskostnader generelltbör avgiftsfrnansieras. Undantagbör endast göras för Sjöfartsverket av skäl som framgick av föregående stycke. Beredskapsavgifternabör lämpligt sätt kopplas till utnyttjandet av de infrastrukturella system som verksamheten är uppbyggd kring. I princip bör även Banverketsoch Vägverkets beredskapskostnader i enlighet med vad - som framfördes ovan avgiftsfmansieras. Jag är dock inte beredd att nu föreslå hur de olika avgiftssystemenbör utformas. Hänsyn måste bl. a. tas till de varierandeorganisationsfonnema inom transportsektorn. Avgifterna bör dock vara offentligrättsligt regleradeoch samlas i beredskapsfonder av den typ som beskrivs i avsnitt 4.3. Fortsattutredningsarbetekrävs innan denslutliga utformningen av avgiftssystemen kan fastställas.

3.3.4 Statliga aktiebolag

Från beredskapssynpunkt följande är statliga aktiebolag av särskilt intresse:Posten AB inklusive dotterbolag, SverigesRadio AB, Teracom Svensk Rundradio AB, Telia AB inklusive dotterbolag samt Vattenfall AB. Postenoch Telia får ersättning för sina beredskapskostnadervia ett anslag som disponeras av PTS. Rättentill ersättning reglerad i post- och telelagama.Sveriges Radios beredskapskostnader finansieras med medel ur radiofondenlicensmedel. Vattenfall AB får vissa bidrag via ett anslag som disponeras av NUTEK.

Ovan nämnda bolags beredskapskostnaderbör enligt min mening avgifts- eller egenfinansieras.Postensberedsskapskostnader omfattar endast några tiotal miljoner kronor per år. Att bygga upp ett särskilt avgiftssystemför att avgiftsñnansiera dessa kostnader är enligt min mening onödigt. Statsmakterna bör besluta att Postenskall finansiera sina beredskapskostnader med driftmedel.

Sveriges Radio AB:s beredskapskostnader och indirekt även Teracoms bered- skapskostnader finansieras redanidag med avgifter licensmedel. Enligt min me- ning bör dock fortsättningen i en fast del av licensavgiften avsättas för beredskapsändamål och samlasi en särskild beredskapsfond.Medel från fonden bör användas för att finansiera SverigesRadios och Teracoms beredskapskostnader.Ytterligare beredskapskostnaderkan tillkomma om andraradio- och TV-företag än Sveriges Radio åläggs beredskapsuppgifter. Denna fråga utredsf.n. av utredningen om radio och television vid krig och krigsfara.

Beredskapsandelen av licensavgiften för radio och TV bör fastställasi försvarsbesluten. De årliga uttagenur fonden bör omfattas av det civila försvarets ekonomiska planeringsram.Beredskapsfondenkan förvaltas av SverigesRadio eller Styrelsen för psykologiskt försvar SPF. Någon omfördelning till andra ändamål än beredskapsverksamhetinom rundradioområdet bör inte tillåtas.

Teleoperatörernasberedskapskostnaderbör enligt min mening avgiftsfinansieras. Branschendomineras av Teliakoncemen som också förfogar över det fasta telenätet. Övriga teleoperatörer i är större eller mindre grad beroende av att ha tillgång till det fasta telenätet för att kunna bedriva sin verksamhet. Av praktiska skäl och av hänsyn till de avtal som finns med de mindre teloperatörema anser jag att beredskapsavgiften v. bör knytas till användningen av det fastatelenätet.Denna lösning är inte helt konkurrensneutral men bör kunna användas övergångsvis. Förfarandet förutsättersannolikt att telelagenändrasoch att bestämmelser om beredskapsavgifter skrivs in i statens avtal med Telia AB. Detta avtal går ut i år. På sikt kan andra lösningar bli aktuella.Det är dock för tidigt att nu uttala sig om hur dessalösningar kan komma att utformas.

De medel som tas in genom beredskapsavgiften bör samlas i en särskild beredskapsfond. Fonden bör förvaltas av PTS och användasför att bekosta branschens beredskapskostnader. Beredskapsavgiftens storlek bör för den kommande fem- årsperioden fastställasi höstensförsvarsbeslut.De årliga uttagen ur beredskaps- fonden bör omfattas av det civila försvaretsekonomiska planeringsram. Omfördelning till andra ändamål än telebranschens beredskapsförberedelser bör inte vara tilllåten.

Jag har tidigare nämnt att den särskilde utredarenför elberedskapenhar att pröva frågan om en avgiftsñnansiering av elbranschensberedskapskostnader.En avgiftsfinansiering av dessa kostnaderligger i linje meddet allmänna synsätt som jag tidigare har givit uttryck för. Från mina utgångspunkter anser jag därför att en beredskapsavgift bör införas för att finansieraelbranschens beredskapskostnader. Avgiften bör sättas en sådan nivå att den också finansierarde kostnader som centrala statliga organ har för elberedskapen.

Också i dettafall bör medlen tillföras en beredskapsfond som bör förvaltas av den funktionsansvarigamyndigheten. Samma utformning som för beredskapsavgiften inom teleområdet bör eftersträvas vad gäller kopplingen till försvarsbeslutenoch det civila försvarets ekonomiskaplaneringsram.Med hänsyn till det arbete som utförs av den särskildeutredarenför elberedskapen avstår jag dock från att föreslå en teknisk konstruktion för beredskapsavgiften.

3.3.5 Kommunal och landstingskommunalverksamhet

Ett nytt ñnansieringssysteminfördes år 1995 då lagen om civilt försvar trädde ikraft. Statenoch Svenska kommunförbundetingick då ett avtal som bl. a. reglerar vilken ersättning som kommunerna skall för de beredskapsuppgifter som överfördes från staten till kommunerna. Avtalet har en löptid om fem år.

En strikt tillämpning av de frnansieringsprinciper som jag har föreslagit skulle medföra att kommuner och landsting åläggs ett större ansvar för beredskapskostnadema än vad de har idag. Jag konstaterar också att kommuner och landsting har behandlats gynnsammare än näringslivet vid fördelningen av kostnadsansvaretför de civila beredskapsåtgärdema. Samtidigt konstaterar jag att en överenskommelse om beredskapskostnademanyligen har ingåtts mellan berörda parter. Enligt min mening saknasdärför förutsättningar for att nu föreslånågraförändringar i de principer som gäller för finansieringen av kommunernas och landstingens beredskapskostnader.

Frågan om investeringsbidrag till reservanordningar för kommunalteknisk och sjukhusteknisk försörjning behandlasi kapitel

3.6 Näringsverksamhet

Jag konstaterar att näringslivet har ålagts att utan ersättning medverka i totalförsvarsplaneringen.Oljebranschenhar ocksåålagts att svara för beredskapslagringen av oljeprodukter för krigsändamål utan att statlig ersättning utgår. Dessutom har näringslivet hittills frivilligt svarat för en del av kostnadernaför elberedskapen.

Genom dessa åtaganden tar näringslivet redan nu ett större kostnadsansvarför beredskapsverksamheten än vissa andrasektorer.Jag finner därför ingen anledning att föreslå några förändringar i de grundläggandeprinciper som gäller för finansieringen av näringslivets beredskapskostnader.Vissa branscher berörs dock av de förslag till avgiftsñnansiering som jag tidigare har framlagt beträffande statlig affärsverksamhet. För telebranschensdel kan beredskapsavgifternas koppling till utnyttjandet av det fasta telenätet innebäravissa begränsadekostnadsökningar.För elbranschensdel blir effekten av ett avgiftssystem av den typ som har skisserats att kostnadenfördelasjämnare branschensaktörer.

3.4 Förslag

I detta kapitel harjag framfört följande förslag:

Ansvarsprincipen bör vara vägledande också vid fördelningen av kostnadsansvaret för det civila försvarets beredskapsåtgärder. Beredskapbör inte betraktas som en tjänst som det ankommer statenatt upphandla från andra samhällsaktörer.

Vid tillämpningen av ansvarsprincipen inom det finansiella området måste hänsyn tas till faktorer som branschensoch den verksamhetsansvarigesekonomiska bärkraft, konkurrens- och rättviseaspekter, etc. En helhetsbedömning måste därför göras i varje särskilt fall.

Beredskapsåtgärder kan finansierasmed statlig skatt, avgifter eller direkt av den verksamhetsansvarige egenfinansiering. l konsekvensmed den grundsyn som har redovisats och av hänsyn till det statsfinansiellaläget bör av- - gifts- och egenfinansieringanvändasi större utsträckning än nu. Statlig skatt bör användas då det av olika skäl är omöjligt eller olämpligt att egen- eller avgiftsfinansiera beredskapsåtgärden eller då staten har ett behov av att kunna detaljstyra hur beredskapsmedlenskall användas.

För de statliga förvaltningsmyndighetemamedför de föreslagnafinansieringsprincipema att den anslagsstruktur som tillämpas vad gäller beredskapskostnademabör ses över. Antalet fristående beredskapsanslagbör minskas och småanslag räknas in i myndighetens ordinarie förvaltningsanslag motsvarande. De medel som används för att bestrida civilbefalhavamas och länsstyrelsemasberedskapskostnader bör inordnas i ett nytt anslagför regional totalförsvarsverksamhet. Detta anslag bör i sin helhet avvägas inom den ekonomiskaplaneringsramen.

För de statliga affarsverken och för de statliga aktiebolag som bedriver beredskapsverksarnhetmedför finansieringsprincipema att avgifts- eller egenñnansiering bör användas som huvudsaklig fmansieringsmetod.Endast om särskilda skäl föreligger bör skatteñnansiering användas. Avgiftsfmansiering föreslås för telek0mmunikations-,rundradio- och elbranschema.Egenñnansiering föreslås beträffandeSjöfartsverketoch PostenAB.

Transportsektomsberedskapskostnader bör finansieras med hjälp av avgifter som knyts till utnyttjandet av respektiveinfrastrukturella system vägar, järnvägar och flygplatser. Utformningen av avgiftssystemenbör utredas i särskild ordning.

Beträffande kommuner och landsting konstateras att dessai jämförelse med andra sektorerhar givits en förmånlig behandlingvid finansieringen av beredskapsåtgärdema. Med hänsyn till de överenskommelser som har nåtts föreslås dock inte nu några förändringari de finansieringsprinciper som gäller för dennasektor.

Näringslivet bär redannu kostnadsansvaretför sektorns beredskapsverksamhet. Några förändringar i de grundläggande ñnansieringsprinciper som gäller för dennasektor föreslås inte.

4 Den ekonomiska planeringsramen

4.1 Hesursprioritering inom det civila försvaret

Det civila försvaretomfattar ett stort antal verksamheter som olika sätt bidrar till samhällets förmåga att klara ett krig och andranationella påfrestningar. Sambanden mellan olika verksamheterinom det civila försvaret är starka. Många verksamheter

är beroende av varandra för att kunna fungera.Det tydligaste exemplet på detta är det höga elberoende som flertalet verksamheter uppvisar. De starka verksamhetssambanden medför att det inte är meningsfullt att ta ställning till de olika verksamheterna inom det civila försvaret var för sig. En samlad bedömning måste göras med inriktning att åstadkomma ett balanserat totalresultat för hela det civila försvaret.

Sambanden mellan olika verksamheter inom det civila försvaret är det främsta skälet till att man bör använda sig av en ekonomisk planeringsramvid avvägningen mellan olika ändamål inom detta verksamhetsområde. En lämpligt utformad planeringsram skapar överblick över verksamhetsområdet och gör det möjligt att i ett sammanhangväga olika satsningar mot varandra.Om processen fungerar effektivt blir marginalnyttan av en satsadkrona ungefär densamma inom hela det civila försvaret. Därmed utnyttjas de samlade resurserna bästa sätt.

Betydelsen att förfoga över en planeringsram ökar i ett ansträngt resursläge. Enav ligt min mening finns det därför anledning att bibehålla planeringsrarnen och att utavvägningsinstrument. Dettabör liksom hittills ske inom det civila veckla den som försvarets programplanering. Programplaneringenhar under de senaste åren utvecklats metodmässigt i syfte att ge statsmakterna ett bättre underlag för resursavvägningama inom det civila försvaret. Detta arbete bör enligt min mening fortsätta.

För att fungera som ett effektivt avvägningsinstrument måste den ekonomiska planeringsramen vara uppbyggd ett sådant sätt att relevanta prioriteringar tydliggörs och ställs emot varandra.Det måste vara möjligt att göra detta olika nivåer och i olika dimensioner, Det är inte lämpligt att begränsa avvägningamatill att endast avvägningar mellan olika funktioner. Avvägningar måste också kunna göras avse mellan det civila försvarets huvuduppgifter samt mellan olika behov inom funktio- I årets programplan valde man att lyfta fram tre s.k. prioriterade områden: nema. ledningssystemet, personalförsörjningenoch infrastrukturen.Dessa områden berör ett stort antal funktioner och förutsätter att avvägningar också kan göras inom funktionema.

Av det hittills har framförts följer att den ekonomiska planeringsramen för att som ett effektivt avvägningsinstrument måste uppfylla vissa krav. Följande krav vara bör ställas:

Ramen bör omfatta så stor del möjligt av de totala resurser som står till en som det civila försvarets förfogande. 2. Ramen bör i princip endast omfatta resurser som är avsedda för beredskapsändamål.

Ramenbör vara uppbyggd ett sådant sätt att statsmakterna lätt kan överblicka de mest relevantaavvägningsaltemativen.

Med dessautgångspunkter anser jag att det finns vissa brister i den ekonomiska planeringsramensuppbyggnad och sammansättning.I det följande kommer jag därför att föreslå en del förändringar inom dessaområden. Innan jag gör detta vill jag dock ta upp vissagenerellafrågor anslagsstruktureninom det civila försvaom ret.

4.2 En rationell anslagsstruktur

Som tidigare har framgått finns det ett fyrtiotal anslag inom det civila försvaret. Storleken dessaanslag varierar från någon miljon kronor till än halv mer en miljard kronor. Rubriceringen av anslagen är dessutom ofta sådan att det är svårt för en utomstående att avgöra vilka ändamål som anslagen är avseddaför. Ibland är det dessutomsvårt att avgöra till vilken funktion ett anslaghänför sig. Dessa som förhållandenförsvårarenligt min mening avvägningeninom detcivila försvaret.

Det är inte möjligt att den korta tid står till mitt förfogande ingåendepröva som uppbyggnadenoch konstruktionen av alla de anslag ingår i det civila försvaret. som Jag nöjer mig därför med att göra vissa påpekanden som enligt min mening bör beaktasi det fortsatta arbetet.Jag anser också att regeringenbör ta initiativet till en genomgripandeöversyn av anslagsstruktureninom det civila försvaret. De förändringar av budgetprocessen som nu sker medför enligt min mening att tidpunkten för att göra en sådan översyn är lämplig.

Friståendeberedskapsanslagbör enligt min mening främst användasför ändamål som har relativt stor ekonomisk omfattning. Det finns f.n. ett halvdussin anslag som omfattar belopp som understigerfem miljoner kronor år. I något fall förper svinner sådanaanslag genom de förslag till egenfrnansiering av beredskapskostnader som jag har redovisat.Resterandeanslag av dennastorleksordning borde kunna inordnas något i annat beredskapsanslageller i ett anslag den berörda som avser myndighetens ordinarie fredsverksamhet.Detta är en relativt enkel åtgärd som skulle göra det lättare att överblicka dentotalaanslagsbilden.

Som nämnts är det ibland svårt att avgöra till vilken funktion visst anslag som ett hänför sig. Enligt min mening bör anslagenutformas ett sådant sätt att de entydigt kan hänföras till en viss funktion. Det bör också av anslagsbeteckningen framgå till vilken funktion som anslagethänför sig. Man kan också överväga att inrätta funktionsvisa sarnlingsanslag som sedanunderindelasi poster för olika ändarnål.

Enligt min mening är det angeläget att man vid uppbyggnaden av anslag och anslagsposter tydligt skiljer ändamål som ger upphov till löpande utgifter och ändamål beredskapsinvesteringar. Beredskapsinvesteringar inom det civila som avser försvaret direktavskrivs f.n. Detta kan i vissa fall ge upphov till felprioriteringar mellan olika ändamåloch bör därför undvikas.

Beredskapsinvesteringama inom det civila försvaret uppgår till avsevärdabelopp. Framförallt gäller detta investeringarna i skyddsrum, ledningsplatser, beredskapslager och sambandssystem samt de investeringar som inom vissa funktioner görs i s.k. krigsskyddsanordningar. Enligt min uppfattning är det väsentligt att man tar enhetlig definition begreppet beredskapsinvestering och dessutom fastfram en ställer lämpliga avskrivningstider för olika typer av beredskapsinvesterin gar.

ÖCB frågan lånefinansiering beredskapsinvesteringar. Även utreder f.n. om av om vissa övergångsproblemkan uppstå då man går över från ett system till ett annat talar starka skäl för i fortsättningen bör låneñnansieradet civila försvarets att man beredskapsinvesteringar. Resultatet blir då att dessa kostnader årligen redovisas i form kapitalkostnad fördelar sig beredskapsinvesteringens bedömda av en som livslängd. Avvägningen mellan löpande utgifter och investeringar inom det civila försvaret blir härigenom mer rättvisande.Den finansieringsmetod som bör användas är investeringslån i Riksgäldskontoret. Det är den finansieringsmetod som normalt användsför investeringar inom den civila statsförvaltningen.Jag kan inte något skäl till varför den inte skulle kunna tillämpas också inom det civila försvase ret.

4.3 Vissa frågor om beredskapsfonder

Jag har tidigare föreslagit att beredskapskostnadema inom vissa områden skall finansieras med avgifter. Detta gäller i första hand telekommunikationer, elförsöijning och rundradioverksamhet.Det kan finnas anledning att här någotutförligare än gjorts kommentera hur fondmedlen bör avvägas och vilken vad som tidigare har dessa medelbör ha till den ekonomiska planeringsramen. relation som

Enligt min mening bör omfördelning av fondmcdel till beredskapsåtgärderinom andra sektorerinte tillåten. För att få acceptans inom branschen för avgiften är vara det väsentligt att de medel inkommer reserveras för branschens egna beredsom skapsåtgärder. Detta begränsar givetvis möjligheterna att göra omfördelningar mellan olika ändamål inom det civila försvaret. Denna nackdel måste enligt min mening vägas mot de svårigheter kan uppstå att uppbådaerforderliga medel gesom nom skattefmansiering.

Jag har tidigare nämnt att de årliga uttagen beredskapsfonderna bor ur avvägas inom den ekonomiska planeringsramen.Avvägningen bör inte endastomfatta beloppen utan också hur medlen skall användasinom berörda funktioner. Underlag för dennaavvägning bör tas fram av den funktionsansvariga myndighet försom valtar beredskapstonden.Efter beredning i programplanearbetetbör regeringen övergripande ta ställning till hur fondmedlen skall användas.Det bör sedan ankomma den funktionsansvarigamyndigheten att slutligt fördela medlen olika ändamålinom funktionen.

Nivån beredskapsavgiftenbör inte ändrasalltför ofta. Det är väsentligt att man kan skapa en viss långsiktighet i den ekonomiska planeringeninom berörda funktioners beredskapsverksamhet.Enligt min mening bör nivån de olika beredskapsavgifterna uttagsprocenten fastställasi försvarsbesluten och ligga fast under - den aktuella försvarsbeslutsperioden.Förslag om en lämplig avgiftsnivå bör framläggas ÖCB i den programplanför det civila försvaret av som närmast föregår försvarsbeslutet.

4.4 Den ekonomiska planeringsramens sammansättning

I dettaavsnitt redovisarjag mina förslag till sammansättning av den ekonomiska planeringsramen.Många av dessaförslag är direkt följd de en av resonemangsom tidigare har redovisatsoch motiveras då inte närmare. Utgångspunkten för förslagen är den sammansättning av den ekonomiska planeringsramen gäller under som innevarandebudgetår1995/96. En sammanställning över de anslagsom nu omfattas av den ekonomiskaplaneringsramenfinns i bilaga

Innan jag går den ekonomiska planeringsramenssammansättningfinns det anledning att konstatera att de förslag jag har framlagt medför det civila försom att svaret i fortsättningen kommer att tillföras medel följande sätt: l anslag genom for löpandeutgifter, 2 genom investeringslåni Riksgäldskontoretoch 3 genom medel från olika beredskapsfonder.Som tidigare har framgått förändrar detta avvägningssituationeninom det civila försvaret.Det blir därför nödvändigtatt anpassa programplanearbetettill de nya förutsättningarna.

Följande anslag bör läggas in i den ekonomiskaplaneringsramen:

1 Kostnaderför beredskapslagring av livsmedel, m.m. Jo/G4

2 Del av länsstyrelserna, C/Al m.m.

Motivering:

Regeringen har i prop. l994l95zlOO. bil. 5 uttalat att livsmedelsberedskapen skall inordnasi den ekonomiska planeringsramen.Anslaget Jo/G4 bör därför läggasin i planeringsramen. I avsnitt 3.3.2 föreslog jag att ett nytt anslag för regional totalförsvarsverksamhet skall inrättas.Den del av anslagetC/Al som avser länsstyrelsertotalförsvarsverksamhetbör inordnas i detta anslaginklusive fredsräddningsnas tjänst, m.m..

Följande anslag bör inordnas i något annat anslag inom eller utom den ekonomiskaplaneringsramen:

3 Kompetensutvecklingoch stödtill länsstyrelsernaFö/C4 4 ÖCB: industriella åtgärderFö/F2 5 Arbetsmarknadsverket del: Förvaltningsk0stnaderA/A1

Motivering:

Samtliga dessa anslag avser småbelopp. Anslaget Fö/C4 bör inordnas i det nya anslaget för regional totalförsvarsverksamhet. Anslaget Fö/F2 borde kunna samordmed övriga anslag industriella åtgärdervid ÖCB som en delpost nas som avser eller annat sätt. Anslaget A/Al omfattar delar av Arbetsmarknadsverketsadministrativa kostnader för beredskapsverksarrtheten. I linje med vad som tidigare har framförts bör dessa kostnader inte omfattas av den ekonomiska planeringsramen.

Följande anslag bör utgå helt:

6 Ersättning för fritidsbåtsändamål, m.m. Delpost för beredskapsåtgärder inom totalförsvaret K/B 1 7 Upphandling av särskilda samhällsåtagandenK/D2 8 Åtgärder inom elförsörjningen N/E2

Motivering:

Dessa anslag utgår med hänvisning till tidigare framlagda förslag om avgifts- eller egenfmansiering. Enligt avsnitten 3.3.2 och 3.3.3 egenfinansieras Sjöfartsverkets och Posten AB:s beredskapskostnader.Detta berör anslagenK/Bl och K/D2. Vi-

dare avgiftsñnansierastele- och elbranschemas beredskapskostnader. Detta berör anslagenK/D2 och N/E2.

Anslagen för funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst finansierar såväl renodlad fredsverksamhet som beredskapsverksamhet som avser säkerhetspolitiska kriser och krig. Framförallt gäller detta anslaget befolkningsskydd och räddningstjänst Fö/D1. Enligt min mening är det olyckligt att medel som inte avseddaför beredskapsändamål omfattas av den ekonomiska planeringsramen.Jag kan dock inte anvisa någon metod för att dela upp anslagetFö/Dl i en fredsdel och en del som avser beredskapsåtgärder för säkerhetspolitiska kriser och krig. Jag avstår därför från att föreslånågra förändringarvad gäller detta anslag.

Itabell 2 sammanfattaskonsekvensernaför den ekonomiska planeringsramenoch för statsbudgeten de av förslag som har framlagtsi detta avsnitt. Siffervärdena utgår från 1995/96 års anslagsnivåer som omräknats till årsvisa belopp.

Tabell Konsekvenserför den ekonomiska planeringsramenoch statsbudgeten. Budgetåret 1995/96. 12-månadersbelopp. Miljoner kronor.

planeringsramen statsbudgeten

4.5 Förslag

I dettakapitel harjag framlagt följ ande förslag:

En civila försvaret bör Överöversyn av anslagsstruktureninom det göras. synen bör syfta till att minska antalet fristående beredskapsanslag, till en bättre

koppling mellan funktionsindelningen och anslagsstrukturenoch till att anslagsmässigt hålla isär drifts-, underhålls- och investeringskostnader.

Kostnaderna för beredskapsinvesteringarbör låneñnansieras genom investeringslån i Riksgäldskontoret. Åtgärder bör vidtas för att definiera begreppet beredskapsinvesteringoch för att fastställa lämpliga avskrivningstider för olika typer av beredskapsinvesteringar.

De årliga uttagen från de beredskapsfonder som bildas inom rundradio-, telekommunikations- och elförsörjningsotnrådenabör avvägas inom den ekonomiska planeringsramen.Däremot bör det inte vara möjligt att omfördela medel från fonderna till andra ändamål inom det civila försvaret. Nivån beredskapsavgiftemabör ligga fast under en femårsperiod och fastställas i försvarsbesluten.

4. Den ekonomiska planeringsramens sammansättningbör förändras i enlighet med de förslag som redovisades i avsnitt 4.4. Förändringarnas ekonomiska konsekvenser för planeringsramen och statsbudgeten framgår av tabell

5 Särskilda frågor

5.1 Reservanordningar för kommunalteknisk och sjukhusteknisk försörjning

Enligt direktiven skall jag överväga hur finansieringen av kommunaltekniska och sjukhustekniska reservanordningar i fortsättningen skall utformas. Jag skall också pröva om en skyldighet att installera reservanordningarbör införas.

Med reservanordningar avses i detta sammanhangutrustning som installeras i kommunernas eller hälso- och sjukvårdens tekniska försörjningssystem i syfte att öka funktionssäkerhetenhos dessaunder säkerhetspolitiskakriser och i krig. ÖCB har sedan år 1988 bidragit med ungefär 20 miljoner kronor per år till primärkommunernas anskaffning av reservanordningar.SoS bidrar med omkring 10 miljoner år till reservanordningar inom hälso- och sjukvården. kronor per

Enligt uppgift från ÖCB och SoS har en stor del av pengarna satsats att förse berörda verksamheter vattenverk, tryckstegringsstationer, akutsjukhus, m. fl. - med reservkraftverk, reservbrunnar, omkopplingsledningar och liknande utrustning. Det är i regel fråga om utrustning som också bidrar till anläggningensfunk-

tionssäkerheti fred. Av dettaskäl har ñnansieringsansvaretvanligen delats mellan staten och berördakommunereller landsting.

Det särskilda finansieringssystemetför reservanordningarinfördes i ett läge då tillgången reservkraft inom den kommunaltekniska försörjningen och vid landets akutsjukhus var helt otillräcklig. Läget är nu betydligt bättre om än inte helt tillfredställande. Enligt ÖCB och SoShar tillgången till särskilda medel för investeringari reservanordningarbetytt mycket för de resultat som har uppnåtts. Medlen har enligt myndigheterna ofta använts som en slags Stimulansbidrag som totalt sett har givit en större effekt än vad man kan förvänta sig av beloppen som sådana.

Som framgått ovan är reservanordningarofta till nytta för berörda huvudmän också i fred. Det är i regel endast fråga om att anskaffa viss tilläggskapacitetför att tillgodose de behov som kan uppstå under säkerhetspolitiskakriser och i krig. Hotbildens förändring medför också att det blir allt svårare att klarlägga hur stor del av investeringen som är främst avseddför den ena eller den andra hotsituationen.Mot dennabakgrund anser jag att det är tveksamt om staten även i fortsättningen bör bidra till kommunernas och landstingensanskaffning av reservanordningar av den typ som här avses. Det bör ankomma respektive huvudman att svara för anskaffningen av reservanordningar och att ombesörja att utrustningen har en sådan kapacitet att den även klarar påfrestningen under ett krig. Merkostnaden för att göra detta är i regel begränsad.

Trots denna principiella ståndpunktavstår jag dock från att nu föreslå att de aktuella anslagenbör tas bort. Ett skäl är att en sådanåtgärd om den kombineras med en skyldighet för kommuner och landsting att anskaffa reservanordningar skulle rubba förutsättningarnaför den ekonomiskauppgörelse som nyligen har nåtts mellan staten och kommunerna om beredskapskostnaderna. Ett annat skäl är att det har visat sig svårt rent tekniskt att lagreglera skyldigheten att anskaffa reservanordningar. Man ställs inför en rad definitions- och avgränsningsproblem då man skall utforma en sådan lagtext.

Jag föreslår därför att man behåller nuvarande fmansieringssystemför reservanordningar tills statens avtal med kommunerna skall omförhandlas 1999. Det kan dock finnas anledning att innan dessuppdra ÖCB och SoS att samlat redovisa hur medlen har använts och vilka effekter som har uppnåtts.

5.2 Bolagisering och privatisering av kris- och krigsviktig kommunal och Iandstingskommunal verksamhet

Enligt direktiven skall jag redovisa vilka problem från beredskapssynpunkt som kan uppstå vid fortsatta bolagiseringar och privatiseringar inom det primär- och landstingskommunala området. Jag skall också lämna förslag till hur dessa problem skall lösas.

Stora delar av den verksamhet som kommuner och landsting bedriver är väsentlig från beredskapssynpunkt.Det är dock endastbegränsadedelar av verksamheten som bedrivs i bolagsfonn. Bolagsdrift är vanligast inom det kommunaltekniska området och vad gäller landstingen inom trafiken. Dessa bolagsbildningar är - dock i många fall av gammalt datum. På senare har bolagsdrift också börjat användas inom de mjuka sektorernabam- och äldreomsorg samt skola och undervisning. Inom dessa områden har också privatiseringarförekommit under de senaste åren.

De från beredskapssynpunkt mest intressanta bolagiseringamafinns vad gäller inom det kommunaltekniska området. De mjuka sektorerna primärkommunema har inte så stor betydelse från beredskapssynpunkt och kan därför lämnas därhän i detta sammanhang. Energiverkenbedrivs i regel i bolagsform och är ibland privatägda. Inom vattenförsörjningen är det ovanligt med privat drift. Däremot är det vanligt med bolagsdrift. Båda dessa områden har stor betydelse från beredskapssynpunkt.

Inom det landstingskommunala området har hälso-och sjukvården störst betydelse från beredskapssynpunkt. Akutsjukvården har dock endast begränsad i omfattning berörts av bolagiseringar. Då bolagisering har skett har landstingeni regel behållit ett dominerande ägarinflytandeöver verksamheten.Privatisering av hela akutsjukhus har inte förekommit i Sverige. I sammanhanget bör också nämnas att hälsooch sjukvårdspersonalens tjänstgöringsskyldighet i krig regleras i pliktlagstiftningen. Detta gäller oavsett vem som äger verksamheten.

Riksdagensförsvarsutskott genomfördenyligen en utvärdering av den kommunala beredskapen 1993/94:URD3. Studien tog även upp beredskapskonsekvensema av de bolagiseringar och privatiseringar som har genomförts inom det primärkommunala området. Av studien framgår att de tillfrågade kommunerna inte upplever bolagiseringama som något problem från beredskapssynpunkt så länge som de nya bolagen stannar i kommunens ägo. Man upplever sig då ha tillräckliga möjligheter att styra verksamheten trots att den bedrivs i bolagsfonn. I praktiken håller kommunens beredskapssamordnareihop beredskapsplaneringenför all kommunal verksamhetoavsettom dennaverksamhetbedrivs bolags- i eller myndighetsform.

Däremot kan problem uppstå om verksamhetenprivatiseras. Kommunen har då svårt att kräva att beredskapskravenskall beaktas om detta inte följer av lagstiftning eller andratvinganderegler.

Försvarsutskottetsstudie antyder att bolagiseringen av kris- och krigsviktig kommunal verksamhet inte vållar några större problem sett från beredskapssynpunkt. Privatisering har inte förekommit särskilt ofta inom de delar av verksamheten som är av särskilt intresse från beredskapssynpunkt. Det förekommer dock att kommunala energiverk privatiseras. Detta behöver dock inte innebära att beredskapsverksamhetenupphör. Energiverken deltar oavsettvem som äger dem i de bered- - skapsförberedelser som genomförs inom elbranschen.Denna branschhar traditionellt haft en positiv inställning till att beaktaberedskapskrav.

Sammanfattningsvis harjag inte uppfattat att genomförda bolagiseringar och privatiseringar av primär- och landstingskommunalverksamhethar lett till några större problem sett från beredskapssynpunkt.Jag avstår därför från att föreslå några åtgärder inom detta område.

5.3 Förslag

I dettakapitel harjag framlagt följande förslag:

Nuvarandefinansieringssystem för reservanordningarbör bibehållas tills statens avtal med Svenskakommunförbundetskall omförhandlas år 1999.

Genomförda bolagiseringar och privatiseringar av primär- och landstingskommunal verksamhet synes inte ha lett till några större problem från beredskapssynpunkt.I nulägetkrävs därför inga åtgärder inom detta område.

6 Genomförandefrågor

1 Fortsatt arbete

Många av de förslag som jag har redovisat i detta betänkande är principiellt hållna. Med den korta tid som har stått till budsför uppdragethar det inte varit möjligt att ta fram detaljförslag inom alla de områden som berörs av utredningsuppdraget. Fortsatt utredningsarbete krävs därför inom vissa områden.

Detta gäller bl. a. de avgiftssystem som har föreslagits inom transportsektorn. Ocksådetaljernai de avgiftssystem som har föreslagits inom rundradi0-, telekommunikations- och elförsörjningsområdena behöver utredas ytterligare. Beträffande elförsörjningsorrtrådet har regeringenredanuppdragit den särskilde utredaren för elberedskapen att överväga hur ett sådant avgiftssystembör vara utformat.

Fortsatt utredningsarbetekrävs också beträffandeanslagsstrukturoch anslagskonstruktioner inom det civila försvaret. Också utformningen av ett system för lånefinansiering av beredskapsinvesteringarinom det civila försvaret behöver utredas närmare. Vissa av dessa frågor kan dock komma att klargöras genom den utredning som ÖCB f.n. genomför.

6.2 Behov av lagstiftning

Enligt direktiven skall jag pröva om det finns behov av ny lagstiftning inom det område som berörs av mina förslag.

Lagstiftningsbehovetär framförallt knutet till de avgiftssystem som har föreslagits. Mot bakgrund av att jag har föreslagit att detaljutforrnningen av avgiftssystemen skall utredasnärmare finns det dock ingen anledning att här vilken lagstiftning som kan erfordras i dessa sammanhang.

6.3 Ekonomiska konsekvenser, m.m.

Enligt direktiven skall jag redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna av mina förslag, pröva de offentliga åtagandena inom området samt beaktajämställdheten mellan könen. Vidare skall de ekonomiskakonsekvenserna av förslagenbelysas.

Jaghar svårt att se att de förslag som jag redovisar har någranegativaregionalpolitiska konsekvensereller att de påverkar jämställdhetenmellan könen. En prövning av de offentliga åtagandena inom området gjordes i kapitel De ekonomiska konsekvenserna av mina förslag redovisadesi kapitel 4. Av detta kapitel framgår att förslagen leder till en utgiftsminskning statsbudgeten något över 300 miljoner kronor per år .

Bilaga 2

w

Kommittédirektiv

Översyn

för Dir.

av principer finansiering av beredskapsåtgärder samt vissa andra 1995:152

det civila försvaret

frågor inom

Beslut vid regeringssammanträde den 30 november 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall föreslå vilka principer somskall

gälla för finansiering beredskapsátgärder inom det civila av försvaret. Vidare skall utredaren föreslå vad skall ingå i som den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret.

Bakgrund

Allmänna jinaizsierizzgsprinciper

Nu gällande principer för finansiering av beredskapsátgärder

inom det civila försvaret tillkom i huvudsak 1987 års genom totalförsvarsbeslut. Principerna innebär i stort följande.

Kostnadsansvaret tör beredskapen för säkerhetspolitiska

kriser och krig delas mellan staten och de icke-statliga organ helt eller delvis har ansvar för den aktuella verksamheten som i fred. De beredskapsátgärder störningar i fred skall som avser

generellt genomföras och bekostas av de myndigheter,

affarsverk, kommuner, landsting, företag för etc. som svarar den fredstida verksamheten. Statens kostnadsansvar för beredskapen inför störningar i fred är därför begränsat till situationer vilka den verksamhetsansvarige saknar reella mot

möjligheter att skydda sig och där det är ett säkerhetspolitiskt samhällsintresse att verksamheten kan fullföljas.

Således svarar den som skall upprätthålla verksamhet en under säkerhetspolitiska kriser och krig själv för de

administrativa kostnaderna, bl.a. kostnader för planerings-, utbildnings- och övningsverksamhet. Dessa kostnader är vanligen låga.

Kostnader för beredskapsinvesteringar är ofta höga och

drabbar skilda sektorer olika hårt. Huvudregeln detta område är att staten svarar för kostnaderna. Om investeringen

medför väsentlig nytta för vederbörande i den fredstida

organ verksamheten, kan dock uppdelning kostnaderna en av vara motiverad. Fördelningen av driftskostnader avgörs från fall till fall. Även här är frågan

om fredsnyttan av betydelse för kostnads-

fördelningen.

Uppgifterna för det civila försvaret föreslås i prop. 1995/96: 12 Totalförsvar i förnyelse

vara att

värna civilbefolkningen, trygga livsnödvändig

- en

försörjning, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid väpnat och vid

angrepp krig i vår omvärld, kunna genomföra internationella fredsfrämjande och humanitära insatser och stärka samhällets samlade förmåga att möta svåra -

nationella påfrestningar i fred. I propositionen s. 86 sägs beträffande finansieringen

av beredskapsåtgärder inom det civila försvaret bl.a. följande.

"Mer kostnadskrävande beredskapsåtgärder har i hittills-

varande planering grundats på behoven vid ett väpnat angrepp.

Enligt regeringens uppfattning bör emellertid vid val och ut-

formning men även vid dimensionering beredskapsåtgärder av

hänsyn nu också tas till de krav som ställs vid svåra nationella påfrestningar i fred samt vid internationella insatser."

Den ekonomiska planeringsramen

i 1987 års totalförsvarsbeslut fastställda finansierings- De

principerna viktig utgångspunkt För det i samma

var en

Försvarsbeslut införda systemet med ekonomisk planeringsram.

Dessa tillämpas alltjämt, även vissa avsteg har

principer om gjorts Det gäller förvaltningskostnader för vissa

senare. t.ex.

myndigheter. Planeringsramen utgör ett styr- och avvägningsinstrument.

Innebörden detta är regeringen i årliga anvisningar till av att

myndigheterna inom det civila försvaret den totala

anger

ekonomiska gäller för myndigheternas anslagsfram-

ram som ställningar för nästa budgetår.

inom För den s.k. programplaneringen lämnar

ramen

Överstyrelsen för civil beredskap efter överläggningar mellan

myndigheterna förslag till fördelning planeringsramen

ett av

mellan anslagen syftar till bäst effekt från bered-

som att ge

Överstyrelsens förslag utgör grunden för

skapssynpunkt. regeringens förslag i budgetpropositionerna.

I ingår utgifter för investeringar inkl.

planeringsramen

driftskostnader För säkerhetspolitiska kriser och krig. Här ingår inte investeringar inkl. driftskostnader för livs-

medelsberedskapen och för oljeberedskapen. Regeringen har emellertid i 1995 års budgetproposition prop. 1994/95: 100 bil.

5 25 att kostnaderna för livsmedelsberedskapen bör s. sagt läggas in i ramen.

förvaltningskostnader för myndigheter

I ramen ingår vidare inom det civila Försvaret under fjärde huvudtiteln, dvs.

Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk,

Styrelsen för psykologiskt Försvar samt civilbefálhavarna. Regeringen har i 1995/96: 12 s. 92 framfört följande.

prop.

"När det gäller de kompletterande beredskapsåtgärderna utgör den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret effektivt instrument. Inom ramen för planeringsprocessen

ett kan beredskapsåtgärderna styras på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga effekt med hänsyn till behoven inom det tagen civila försvaret.

Enligt regeringens uppfattning är det angeläget pröva

att nu vilka kostnader för det civila försvaret bör ingå i som ramen. I så stor utsträckning som möjligt bör den täcka samtliga

kostnader för den civila beredskapen. Regeringen har i årets budgetproposition uttalat att kostnaderna för livsmedelsberedskapen bör läggas i ramen. De statliga kostnaderna for oljelagringen kommer under den återstående 1990-talet

delen av att successivt minska för att helt upphöra i samband med att

näringslivet övertar ansvaret för lagringen. Det finns därför ingen anledning att nu lägga några kostnader för detta

ändamål i ramen."

Skyldighet för olika organ att medverka i det civila försvarets verksamhet och planering. Finansiering åtgärderna

av

Statliga myndigheter

Ansvaret framgår främst av myndighetsinstruktionerna och av beredskapsförordningen 1993:242. Finansieringen följer de allmänna principer som angetts Med undantag för ovan.

myndigheter som hör till Försvarsdepartementet ingår förvaltningskostnader för civilt försvar inte i den ekonomiska planeringsramen. Detta innebär att myndighetscheferna

bestämmer vilka resurser som skall avsättas för civilt försvar.

Statliga affärsverk I huvudsak överensstämmer ordningen gäller med vad som

for statliga myndigheter. I enstaka fall har affärsverk tilldelats

medel från den ekonomiska planeringsramen. Försvarsbeslutet år 1987 innebar att atiärsverken, med vissa undantag, själva skulle svara för finansieringen investeringar. Bolagiseringen

av av fiera afiärsverk har inneburit att denna inriktning numera saknar praktisk betydelse.

Kommuner, landsting och kyrkliga kommuner

Lagen 1994: 1720 om civilt försvar innebär att kommuner,

landsting och kyrkliga kommuner skall vidta de beredskaps-

förberedelser som behövs för deras respektive verksamheter

under höjd beredskap. Lagen innebär vidare kommunerna

att

from. den l juli 1995 har Övertagit viktiga beredskapsupp-

gifter tidigare vilat på staten. Kommunerna kompenseras

som

för dessa uppgifter med ett belopp som varierar med respektive

kommuns riskutsatthet i krig. Härutöver betalar staten investeringsbidrag till kommunerna

för ledningsplatser, sambandsmedel och reservanordningar i motsvarande krigsnyttan investeringen. Landstingen princip av

ersätts för kostnaderna för sådan utbildning utgör ett led som

i beredskapsförberedelserna och erhåller vissa bidrag för

investeringar bl.a. inom området sjukvårdens säkerhet. De medel utgör ersättning till kommunerna och som statens

landstingen ingår i den ekonomiska planeringsramen.

Kommunala bolag Under de åren har bolagiseringar och i vissa fall senaste

privatiseringar genomförts verksamheter inom bl.a.

även av kommuner har väsentlig betydelse från beredskapssynsom

punkt.

En viktig distinktion är om bolagiseringen/privatiseringen

obligatorisk eller frivillig kommunal verksamhet.

avser en När det gäller obligatorisk verksamhet kvarstår kommunens en

även i krig, vilket innebär att beredskaps-åtgärder måste

ansvar vidtas oavsett i vilken form verksamheten bedrivs. För frivillig verksamhet, t.ex. elförsörjning, upphör en

kommunens verksamheten privatiseras medan det

ansvar om kvarstår vid enbart bolagisering.

BoIag/Näringsidkare

Enligt lagen 1982:1004 skyldighet för näringsidkare, om arbetsmarknadsorganisationer m.ñ. att delta i totalförsvars-

planeringen är ägare eller innehavare av industriella och andra näringsidkare bl.a. skyldiga att medanläggningar verka vid planeringen de uppgifterna inom total-

av egna försvaret. Någon särskild ersättning för denna medverkan utgår

inte. Däremot är det vanligt myndigheter inom det civila

att försvaret ingår avtal med näringsidkare om att dessa mot ekonomisk kompensation skall utföra särskild beredskapsen

tjänst, t.ex. att upprätthålla produktionskapacitet.

På bränsle- och drivmedelsområdet beslutade riksdagen

våren 1994 pr0p.1993/94:141, bet.1993/94:NU19, rskr.

1993/941311 att oljehandeln skall för beredskapssvara

lagringen inför säkerhetspolitiska kriser och i krig.

Statligt ägda bolag har i lagstiftningen inget utöver

ansvar

vad som gäller för bolag i allmänhet. Lagstiftningen på de enskilda områdena kan emellertid innebära särskilda skyldig-

heter. Således gäller t.ex. på teleområdet som krav För att driva televerksamhet att aktörerna beaktar totalförsvarets behov av

telekommunikationer under höjd beredskap. För de åtgärder som vidtas utgår särskild ersättning.

En annan sak är att staten i sin egenskap ägare av naturligtvis har möjlighet att, så bedöms motiverat. via om

bl.a. bolagsstämman påverka ett statligt bolags verksamhet i viss riktning.

Finansiering av investeringar i reservanordningar för

kommunalteknisk och gukhustekniskfärsädiziizg

Överstyrelsen tör civil beredskap har sedan år 1988 bedrivit

en försöksverksamhet med finansiering reservanordningar

av avsedda att öka funktionssäkerheten i de kommunaltekniska systemen i krig. Den årliga kostnaden för verksamheten har uppgått till ca 20 miljoner kronor.

Socialstyrelsen har sedan mitten 1980-talet administrerat

av ett motsvarande systern för att förbättra försörjningssäkerheten hos hälso- och sjukvården i krig. På detta område har den

årliga kostnaden uppgått till ca 10 miljoner kronor.

Bolagisering och privatisering av ojfent/ig verksamhet

Regeringen framhåller i prop. 1994/95: 100 bi1.5 s. 113

att det under de senaste åren har genomförts bolagisering och i vissa fall även privatisering sådana verksamheter inom av

och kommunerna har väsentlig betydelse från

staten som

beredskapssynpunkt. Enligt regeringen är det väsentligt att

konsekvenserna av vidtagna bolagiseringar och privatiseringar

analyseras och åtgärder vidtas för motverka

fortlöpande att att

konsekvenser. Samma uttalande görs i prop.

negativa 1995/96212 Totalförsvar i förnyelse.

Uppdraget

Den särskilde utredaren skall pröva om de olika principer gäller för finansiering beredskapsåtgärder inom det

som nu av civila försvaret är lämpliga och ändamålsenliga. Prövningen skall göras bakgrund vad regeringen uttalat i prop. mot av Totalförsvar i förnyelse vid val och 1995/96:l2 om att

utformning även vid dimensionering beredskapsåtgärder

men av också skall till de krav ställs vid svåra hänsyn tas som

nationella påfrestningar i fred och vid internationella insatser. En grund för prövningen skall också de förändringar som

vara under år inom den statliga förvaltningen

genomförts senare med syfte förbättra styrningen på såväl statsmakts- som

att

myndighetsnivå.

Utredaren skall även överväga vad skall ingå i den som

ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret. Vägledande skall därvid funktion som avvägnings-

vara ramens och I så utsträckning möjligt bör

styrinstrument. stor som

täcka samtliga kostnader för den civila beredskapen. I ramen

detta sammanhang skall hänsyn tas till de nya uppgifter som

föreslås för det civila försvaret.

Utredaren skall hänsyn till det pågående arbetet med att

ta reformera budgetprocessen inom riksdag och regering prop. 1994/95150. bet. l994/95zFi 20, rskr. l994/95z447-455. Utredaren skall överväga hur finansieringen kommunalav tekniska och sjukhustekniska reservanordningar i fortsättningen

bör utformas. Utredaren skall pröva om en skyldighet att

installera reservanordningar bör införas. i fråga den kommunal- Frågan hur beredskapskraven om och siukhustekniska försöriningen skall tillgodoses har tekniska

central betydelse i samband med bolagiseringar och privatiseringar av primär- och landstingskommunal verksamhet.

Utredaren skall redovisa vilka problem från

beredskapssyn-

punkt utöver vad som gäller den tekniska försörjningen - - som

kan uppstå på de primär- och landstingskommunala områdena

vid fortsatta bolagiseringar/privatiseringar. Förslag skall lämnas

till hur de eventuella väsentliga problem framkommer skall

som kunna lösas.

Om lagstiftning bedöms skall vara en lämpligt metod utredaren lämna lagförslag.

Redovisning av uppdraget m.m.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommitteer och särskilda utredare angående redovisning av

regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50. att pröva

om

offentliga åtaganden dir. 1994:23 och om att beakta

jämställdheten mellan könen dir. 1994:124. Förslag

som

lämnas av den särskilda utredaren skall belysas även ett

ur samhällsekonomiskt och statsfinansiellt perspektiv. Förslag som leder till ökade utgifter eller minskade inkomster för staten

skall åtfoljas av Förslag till omprioriteringar eller andra ñnansieringsvägar.

Utredaren skall samråda med Överstyrelsen för civil

beredskap och andra berörda myndigheter och bl.a. när

organ. det gäller de erfarenheter som kan vinnas från den pågående programplaneringen.

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag den l april senast 1996.

Försvarsdepartementet Tryckt a REGERINGSKANSLIFIFS OFFSETClENlR.-L StockholmIQOA

7 Ekonomisk sammanställning Bilaga Prop. 1994/95:100

Bilaga 5 7.1 Anslagstörteckmng för tjarde huvudmeln

Andoqolinern 1995/1996 And. Förslag 1995/99 varav juli1995 ñlldalu 1994/95 typ 1 tkr juni1999 du

A. Fönvnrvmakton m.m. A 1. Försvarsmakten A 59260 534 37175101 36 480 943 Å2. Enlmingu för F kroppukødov 111 297 74 199 74 199

SUMMA A. 59371931 37249 299 36 555141

B. Vinn Fduvnrtmøktcn :sluttande myndigheter Foniñkcüonnvcrkot 0 1 1 1 9 1. Förnamn rnaleriolvsñn O 1 1 1 9 2.

SUMMA 9.

C. Funktionen Civil och :anordning

C1. OCB: Civilledning och A 119960 79330 99 339 samordning

C2. 0GB: Tokniukn Itglrdori R lodninqnyuomøl 107 710 71 275 92 007 mm. C 3. Civilbevllhavnvnu A 53940 35 739 35550

C4. OCR: Kompetent- A utveckling ochnöd till llnuryvoluma 4 500 3 000

C 5. ÖCE: Enlnning till F kommunerna för 243 121 191 796 borodnknpøförbcrodalual

SUMMA C. 529 231 351 130 219993

D. Funktionen belolkninqnokydd och vldduinquianut

D1. Balotkrinqskydd och A rbddninqsljlnut 994795 952 429 716 603

D2. Skyddsrum F 691 509 450991 453 731 mm.

D3. Förobyqqamit Itgdrdar 0 mot iordokrod ochandra Mtuvolyckov 37500 25000 25 000

D4. Enhlninqförvorknmho F rlddninqnljñnul 1 1 1 vid mm.

SUMMA D. 1 703 905 1 129419 1 195 335

E. Fuduionon Psykologiskt försvar 156

E1. Styrelsen 167 A psykologiskt lövlvar 21814 14 472 14G31

Prop. 1994/95: 100 Bilaga 5 Anoleqdilt 1995/1990 u Am Förslag 1995/96 nav pil 1995 Ulldelal1894/95 m, luni1990 m F. Funktionen Fdruörjainq medindumivurov F1. OCH: Försäljning med A

följd audio: ev berodekapoqerenuev man. 1 1 1 SUMMA F. 357502 237799 271956 G. Owlø veøhanhet G1. Slalom A lbnvmhluorieke muner en201 45247 45300 G2. Kustbevakningen A 512707 339935 319049 GJ. Försvaret: lonkvinqlenetnlt 1 1 1 G4. Føreveulorsluing: A Hlneynneoerxie tillA-,BochC-etridunedol, m.m. 106175 110117 109234

lñnökunetdten: evdfuñneneieted verknmhet 1 1 1

GI. Toummvaøeu püktverk A 314J71 209G34 207 198"

G9. Myndigheten 16e avvecklingvinn w verksamheter Inom toulfönveut 1 1 1

G10.Vienmindre nämnder F 743 492 494

G11. Overldeøendenlmnden A

plenllqgvinq ev eherfonkringsbyvlm verksamhet 309 204 2 E59 G14.Utredøingdumpa ev F olyckor 1 J78 913 890 G15.Stödsu frivilliga o faruvnnomønieeüoner inomlowiöuvuet m.m. 148157 98 771 99771 G16.Umüdringdvilpliklign F av 204574 135214 130 019 ° 157 SUMMA G. 1469805 974794 954978

SUMMA FJÅRDE HUVUDTTTELN 64071737 40 361584 39755 492

Prop. 1994/951100 Bilaga 5

1 R- Reaorvaüonaanalag, 0- Obatocknal anslag,A- Runanalag, F- Föralaqaanalag. Not 1 Mouvaral tidigareanslag 8 3. Vlrnpliklaverkal 153095,D 5. Vapenfriaryrelaon 14103. No 2 Motavarar tidiga analagG 13. Totalföruvaruu tjlnatopliktarsârvurmd 4005,G8. Föravarala peraonalnlmnd 5156. Not3 Motavarav ödiagoramlag D 6. VapeniriaryrelaonsVmenlria ljlnateplikdga 130018.

7.2 Anslagsförteclcriing över den civila planeringsramen Prop 1994/95;100 samt totalförsvarets civila del Bilaga 5

Förslagbudgetåret1995/96 HOOO-talkr l

Dep. Anslagsrubrik Anslag Kapital Övriga Totalt Littera inom ram kostnader kostnader

Ju B 2. Polisverksamheten rörandebrott mot rikets

F6C 1. Överstyrelsen för civil beredskap:Civil ledning och samordning 119 960 119 960 C 2. Överstyrelsen for civil beredskap:Tekniska åtgärderi ledningssystemet m.m. 107 710 107 710 C 3. Civilbefålhavarna 53 940 53 940 C 4. Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna 4 500 4 500 C 5. Ersättningtill kommunernaför beredskapsförberedelser 243 121 243 121 D Befolkningsskyddoch räddningstjänst 984 795 984 795

D Skyddsrum m.m. 681 509 681 509 D 3. Förebyggandeåtgärder mot jordskredoch andra naturolyckor 37 500 37 500 D 4. Ersättningför verksamhetvid räddningstjänstm.m.

E Styrelsenför psykologisktförsvar 21 814 21 814 Sza Transp. 2 217 349 40 503 2 257 852

Prop. 1994/95:l00 Bilaga 5

Dep. Anslagsrubrik Anslag Kapital Övriga Totalt Littera inom ram kostnader kostnader

F Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med industrivaror 102 027 102 027

F 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder 3 549 3 549

F 3. Överstyrelsen för civil bereskap: Kapitalkostnader 251 925 251 925

F 4. Tåckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m. 1 1

S C 3. Funktionen Hålso-och sjukvård m.m. i krig 245 465 245 465

F 3. Socialstyrelsen dell 13 365 13 365

F5. Smittskyddsinstitutet dell 7 770 7 770

K A6. Vägverket: Försvarsuppgifter 43 826 43 826

A 14. Banverket: Försvarsuppgifter 63 486 63 486

B 1. Ersättningför fritidsbåtsåndamålm.m. Delpostför beredskapsåtgårder inomtotalförsvaret 1 942 1 942

C 1 Luftfartsverket: . Beredskapför civil luftfart 106 300 106 300

D 2. Upphandlingav särskilda samhällsåtaganden l del l 385 734 385 734

E 4. ÖCB: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret 3 456 3 456

Sza Transp. 3 173 134 251 925 61 639 3 486 698

Prop. 1994/95: 100 Bilaga 5

Dep. Anslagsrubrik Anslag Kapital Övriga Totalt Uttern inom ram kostnader kostnader A Riksskatteverketdel 325 325 A 2. Skattemyndiqhetema del 1 425 1 425 D 1. Tullverket: del 90 90 0 3. Finansinspektionendel 1 275 1 275 I 3. Kostnaderför vissa nämnder m.m. 135 135 Jo G 4. Kostnaderfor beredskapslagringav livsmedel m.m. 189 589 189 589 A A 1 Arbetsmarknadsverket del Förvaltningskostnader 2 242 68 911 71 153 D 1. Statens invandrarverk 1 350 1 350 -N A 1. Nårings-och teknikutveckiingsverket: Forvaltningskostnaderdel 9 OOO 9 000 E Handlingsberedskap 41 466 41 466 E 2. Åtgärder inom elförsörjningen 66 372 66 372 E 3. Statens oljelager: Förvaltningskostnader 110 900 110 900 E 4. Statens oljelager: Kapitalkostnader 235 490 235 490 C A 1 Llnsstyreisema m.m. del 240 000 240 000 M C 4. Förvaitningskostnader för Lantmäteriet del 6 000 6 000 Sza TOTAL 3 283 214 487 415 690 639 4 461 268

Bun/Gå

§ m .

ocKHm sun

f

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

gymnasieskolanhurgårdet U. 26.Ny kurs i trafikpolitiken Bilagor. + K. . Dennya - Samverkansmönster i svensk forsknings- 27.En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande. . finansiering. U. U. Fritidi förändring. 28.Det forskningspolitiska landskapet i Norden . Omkön och fördelning fritidsresurser. av C. 1990-talet. U.

Vem bestämmer vad EU:sinterna spelregler inför 29. Forskning ochPengar. U. . ll kap. regeringskonferensen 1996.UD. 30. Borgenärsbrotten - en översyn av

Politikområden underlupp. Frågor om EU :s första brottsbalken. Fi. . pelare inför regeringskonferensen 1996.UD. 3 .Attityderoch lagstiftningi samverkan

Ett ár medEU. Svenska statstjänstemäns + bilagedel. C. . erfarenheter av arbeteti EU. UD. 32.Mössoch människor.Exempel pâbra Av vitaltintresse. EU:sutrikes-och IT-användning blandbarnochungdomar. SB. . myndighetsroll K. säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. 33. Banverkets m.m. Batteriernaen laddad fråga. M. 34.Aktiv zirbctsmarknadspolitik + expertbilaga. A. . - Omjärnvägens trafikledning m.m. K. 35. Kriminalunderrättelseregister . Forskning för vårvardag, C. DNA-register. Ju. . Ålders 11. EU-mopeden. och behörighetskrav för 36. Högskola i Malmö.U. tvá-och trehjuliga motorfordon.K. .Sveriges medverkan i FN:sfamiljeár.

.Kommuner och landstingmed betalnings- Nationalstadsparker. M, . svårigheter. Fi. 39.Rapport från klimatdelegationen 1995.

.Offentligdjurskyddstillsyn. Jo. Klimatrelaterad forskning,M. .Budgetlag regeringens befogenheter 40. Elektronisk dokumenthantering. Ju. finansmakiens område.Fi. 41. Statens maritimaverksamhet. Fö.

Union för både öst och väst. Politiska,rättsliga Demokratioch öppenhet. Om folkvaldaparlament . . och ekonomiska aspekter EU:ssjätte av och offentlighetiEU. UD. utvidgning. UD. 4b .Jämställdheten i EU. Spelregler och

.Förankring ochrättigheter. Omfolkomröstningar, verklighetsbilder. UD. utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga 44. Översyn skatteflyktslagen. av

rättigheter i EU.UD. Reformerat förhandsbesked. Fi.

l7. Bättre trafikmed väginformatik. K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen. Ju.

18. Totalförsvarspliktiga m95,Förslag om jobb/studier 46.Enskilda vägar. K. eftermuck, bostadsbidrag, dagpenning, 47. Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för

försäkringar. Fö. individoch lokalsamhälle. U. Sverige,EU ochframtiden.EU 96kommitténs 48. Shaping Sustainable Homes in an Urbanizing

bedömningar inför regeringskonferensen 1996. World. Swedish NationalReport for HabitatIl. N.

UD. 49. Reglerför handel medel. N.

20. Samordnad rollfördelninginomtekniskforskning. 50. Förbud mot vapen allmänplats m.m. Ju. U 5l. Grundläggande dragi enny arbetslöshetsförsäk-

2 Reform och förändring.Organisation och ring alternativoch förslag. A. . verksamhet vid universitetoch högskolorefter Precisering av handelsändamålet i detaljplan. M. . 1993 árs universitets- och högskolereform. U. Kalkning av sjöarochvattendrag.M. . 22. Inflytande riktigt Omelevers rätt till .Kooperativa möjligheter i storstadsområden. S. inflytande, delaktighet och ansvar. U. .Sverige, framtidenoch mångfalden. A.

2 .Kartläggning och analys den av offentligasektorns .Pâ väg mot egenföretagande. A.

upphandling varor av ochtjänstermed .Vägar in i Sverige.A.

miljöpåverkan. N. .Hälften vorenog om kvinnoroch män w 24.Från Maastricht till Turin. Bakgrund ochövriga 90-talets arbetsmarknad. A. EU-länders förslagochdebattinför Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst. Fi. . regeringskonferensen 1996.UD. Finansieringen det av civilaförsvaret.Fö. . 25.Från massmedia till multimedia -

att digitalisera svensktelevision.Ku.

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Kommunikationsdepartementet Mössochmänniskor.Exempel bra Omjärnvägens trañkledning m.m. 9 IT-användning blandbamochungdomar.32 EU-mopeden. Ålders- ochbehörighetskrav för tvá-ochtrehjuligamotorfordon.ll Justitiedepartementet Bättretrafik medväginformatik. 17 Kriminalunderrättelseregister Ny kursi trañkpolitiken Bilagor.26 + DNA-register.35 Banverkets myndighetsroll m.m. 33 Elektroniskdokumenthantering. 40 Enskilda vägar. 46 Presumtionsregeln i expropriationslagen.45 Förbud påallmänplats Finansdepartementet motvapen m.m. 50 Kommuner ochlandstingmedbetalnings- Utrikesdepartementet svårigheter. 12 Vembestämmer vad EU:sinterna spelregler inför Budgetlag regeringens befogenheter pâ regeringskonferensen 1996.4 fmartsmaktens omrâde.14 Politikomráden underlupp.Frågor om EU:s första Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. pelareinför regeringskonferensen 1996.5 brottsbalken. 30 - Ett år medEU. Svenska statstjänstemäns Översyn skatteflyktslagen. av erfarenheter av arbetet i EU. 6 Reformerat förhandsbesked. 44 Av vitalt intresse. EU:sutrikes- och Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst.57 säkerhetspolitik införregeringskonferensen. 7 Unionför både öst och väst.Politiska,rättsliga Utbildningsdepartementet ochekonomiska aspekter EU:ssjätte av Den nya gymnasieskolanhurgårdet 1 utvidgning.15 Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering. 2 Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar, Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning.20 utträdesrätt, medborgarskap ochmänskliga Reformochförändring.Organisation ochverksamhet rättigheteri EU. 16 vid universitet ochhögskolor efter1993års Sverige,EU och framtiden. EU96-kommitténs universitets- ochhögskolereform. 21 bedömningar inför regeringskonferensen 1996.19 Inflytandepåriktigt Omelevers rätt till - FrånMaastrichttill Turin. Bakgrundochövriga inflytande,delaktighet ochansvar. 22 EU-länders förslagochdebattinför Enstrategiför kunskapslyft och livslångt lärande.27 regeringskonferensen 1996.24 Detforskningspolitiska landskapet i Norden Demokratiochöppenhet. Omfolkvaldaparlament 1990-talet. 28 och offentlighet i EU. 42 Forskning ochPengar.29 Jämställdheten i EU. Spelregler och Högskola i Malmö.36 verklighetsbilder. 43 Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för individochlokalsamhälle. 47 Försvarsdepartementet Totalförsvarspliktiga m95.Förslag jobb/studier Jordbruksdepartementet om eftermuck,bostadsbidrag, dagpenning, Offentligdjurskyddstillsyn. 13 försäkringar.18 Statens maritimaverksamhet. 41 Arbetsmarknadsdepartementet Finansieringen detcivilaförsvaret.58 av Aktiv arbetsmarknadspolitikexpertbilaga. + 34 Grundläggande dragi enny arbetslöshetsförsäkring Socialdepartementet alternativochförslag.5l Sverigesmedverkan i FN familjeár.37 :s Sverige,framtidenochmångfalden. 55 Kooperativa möjligheteristorstadsomrâden. 54 På väg mot egenföretagande. 55 Vägar i Sverige.55 Hälften vorenog om kvinnorochmän - 90-taletsarbetsmarknad. 56

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kulturdepartementet Från massmedia till multimedia att digitalisera svensk television. 25

Näringsdepartementet Kartläggning och analys av den offentligasektorns upphandling varor av ochtjänster med miljöpåverkan. 23 Shaping Sustainable Homes in an Urbanizing World.Swedish NationalReport for Habitat Il. 48 Reglerför handel medel. 49

Civildepartementet Fritid i förändring. Omkönoch fördelning av fritidsresurser. 3 Forskning för vár vardag.10 Attityder och lagstiftning i samverkan + bilagedel.31

Miljödepartementet Batteriernaen laddad fråga.8 - Nationalstadsparken 38 Rapport från klimatdelegationen 1995. Klimatrelaterad forskning. 39 Precisering av handelsändamálet i detaljplan. 52 Kalkningav sjöaroch vattendrag 53

POSTADRESS 10647 STOCKHOLM FAX: 08-20 50 21, TELEFON: 08-690 9190 ISBN 91-38-20244-1 ISSN 0375-250X