Elberedskapen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

lberedskapen

Organisation, ansvarsfördelning och finansiering

. KK

72%

:ÖJ

C155

tar/as; Statens 30

offentliga utredningar WW 1996:78 W Näringsdepartementet

Elberedskapen

Organisation, ansvarsfördelning och finansiering

Betänkande av Elberedskapsutredningen Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets forvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara pâ remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20276-X Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Näringsdepartementet

Den 1996 bemyndigade regeringen chefen för Närings- 7 mars departementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå ansvarsfördelning och organisation inom elberedskapsområdet.

Med stöd bemyndigandet förordnade chefen för Närings-

av departementet den 7 1996 generaldirektören Gunnar mars Holmgren särskild utredare. Som experter förordnades ensom hetschefen Margareta Bergström, säkerhetschefen Lars Johansingenjören Kerstin Keereweer-Höglund, läraren Britt Kjelson, lin, direktören Folke kanslirådet Åke Sundin, direktö- Pärnerteg,

ren Eva Sylvén, departementssekreteraren Andreas Zsiga. Den

9 april 1996 förordnades Helene Blomberg som expert i utredningen.

Som sekreterare utsågs konsulten Ulf Wennerberg. Som ansva-

rig för utredningens administration utsågs Jeanette Lindström

vid Statens oljelager.

Utredningen har antagit namnet Elberedskapsutredningen N 1996:2.

Utredningen får härmed överlämna betänkandet Elberedskapen .

Stockholm i maj 1996

Gunnar Holmgren

/ Ulf Wennerberg

Sammanfattning

Den särskilda utredaren skall enligt direktiven lämna förslag till:

myndighetsorganisation för det fredstida arbetet med elberedskapen ansvarig myndighet för den centrala ledningen av elförsörjningen i krig och vid höjd beredskap fördelning av ansvar och arbetsuppgifter inom elberedskapen mellan myndigheter och näringsidkare inom elförsörjningen behövlig lagstiftning avgiftssystem för finansiering av elberedskapen.

Vissa övergripande frågor vad gäller elberedskapen behandlas i kapitlen 5 och Ikapitel 5 behandlas grundläggande frågor om

rollfördelningen mellan olika aktörer inom elberedskapen. I kapitlet föreslås att:

funktionen energiförsörjning även i fortsättningen skall

hållas ihop Närings- och teknikutvecklingsverket även i fortsättningen skall funktionsansvarig myndighet för funktionen vara energiförsörjning Närings- och teknikutvecklingsverkets uppgifter i egenskap funktionsansvarig myndighet för funktionen av energiförsörjning bör koncentreras till uppgifter som är för funktionen gemensamma

uppgiften att prioritera samhällets behov av elkraft under

regeringen läggs de civila ledningsorgan som har ett -

områdesansvar Överstyrelsen för civil beredskap, civil-

befälhavarna, länsstyrelserna och kommunstyrelserna

elförsörjningsuppgiften bör ha ställning som delfunktion

inom funktionen energiförsörjning.

I våra direktiv har regeringen lagt fast att elberedskapsuppgifter bör anknytas till Svenska kraftnät. I kapitel 6 behandlas olika sätt göra detta. I kapitlet föreslås att:

uppgiften att svara för delfunktionsansvaret för elförsörj- ningen läggs Svenska kraftnät särskilda insyns- och inflytandeformer skapas vid Sven- ska kraftnät för utomstående intressenter möjlighet att ge

att påverka beredskapsarbetet

den personal som skall arbeta med beredskapsuppgiftema skall vara anställd vid Svenska kraftnät och i alla avseenden vara underställd denna myndighets ledning.

Myndighetsstrukturen och ansvarsfördelningen inom elbered-

skapen i fred behandlas i kapitel I kapitlet föreslås att Näringsoch teknikutvecklingsverket, Svenska kraftnät och Statens kämkraftsinspektion i fortsättningen skall ha uppgifter central nivå inom elberedskapen. Detta innebär att Elförsörjningsnänmden och Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar kan avvecklas. Beträffande den regionala organisationen föreslås inga förändringar. I kapitlet föreslås att:

Närings- och teknikutvecklingsverket, Svenska kraftnät och Statens kärnkraftsinspektion skall ha uppgifter inom elberedskapen i fred Elförsörjningsnämnden avvecklas - Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar avvecklas -

Statens strålskyddsinstitut inte längre skall ha uppgifter

inom funktionen energiförsörjning

ett beredskapsråd med företrädare för elindustrin och vissa

myndigheter knyts till Svenska kraftnät

ledamöterna av beredskapsrådet utses av regeringen

antalet elområden sikt minskas till tre eller fyra med gränser som så långt som möjligt sammanfaller med civilområdenas gränser

elbefälhavama inte heller i fortsättningen ges myndighets-

status i fred

beredskapsförberedelsema inom elbefálhavarorganisatio-

-

även i fortsättningen skall skötas av vissa företag

nen

Svenska kraftnät skall sluta avtal med de företag som

-

sköter beredskapsförberedelsema inom elbefálhavarorga-

nisationen.

Motsvarande frågor beträffande myndighetsstrukturen och an-

svarsfördelningen under säkerhetspolitiska kriser och i krig be-

handlas i kapitel Krigsorganisationen överensstämmer enligt våra förslag i huvudsak med fredsorganisationen. På regional

nivå dock elbefälhavama inom för Svenska kraftges - ramen

myndighetsstatus. I kapitlet föreslås näts krigsorganisation att:

-

myndighetsstrukturen central nivå inom elförsörjningen

-

inte ändras vid en övergång till krigsorganisation samma

myndigheter bör ha uppgifter under säkerhetspolitiska krioch i krig som i fred

ser

Närings- och teknikutvecklingsverkets krigsuppgift bör

-

att hålla regeringen underrättad om läget inom funk-

vara

tionen energiförsörjningoch föreslå regeringen de åtgärder

läget kräver

som

Svenska kraftnäts krigsuppgift bör vara att leda och sam-

-

ordna elförsörjningen samt att vidtaga de åtgärder i elsystemet krävs för att prioriterade behov skall kunna

som

tillgodoses

Statens kämkraftsinspektion bör ha samma uppgifter

-

under säkerhetspolitiska kriser och i krig som myndig-

heten har i fred

elbefálhavama skall ingå i Svenska kraftnäts krigsorga-

nisation

elbefalhavamas krigsuppgift bör vara att leda och sam-

-

ordna den verksamhet regional nivå som krävs för att

prioriterade behov elkraft skall kunna tillgodoses.

av

SOU 1996.78

Elföretagens beredskapsansvar behandlas i kapitel Vi föreslår

att elföretagen skall vara skyldiga att upprätthålla verksamheten under säkerhetspolitiska kriser och i krig samt genomföra de beredskapsförberedelser som detta kräver.

Finansieringen av beredskapsförberedelsema behandlas i kapitel

10. Vi föreslår att myndigheternas och företagens beredskaps-

kostnader skall finansieras med elberedskapsavgift och att de

en

medel som avgiften inbringar skall samlas ett räntebärande

konto i Riksgäldskontoret. Avgiftens nivå bör fastställas i försvarsbesluten. I kapitlet föreslås att:

myndigheternas och företagens kostnader för beredskapsförberedelser inom elförsörjningsområdet finansieras med

en elberedskapsavgift

-

avgiftsnivån fastställs i försvarsbesluten

elberedskapsavgiften uttas som en offentligrättsligt regle-

rad nätägaravgift administreras sätt som samma som den befintliga nätövervakningsavgiften

elberedskapsavgiften utformas som en fast avgift som utgår med olika belopp för hög- och lågspänningsabonne-

mang

proportionen mellan hög- och lågspänningsavgiften bör

vara 600/11

de medel som inflyter elberedskapsavgiften samlas

genom på ett räntebärande konto med kreditmöjligheter i Riksgäldskontoret

behållningen kontot i Riksgäldskontoret endast får användas för att bekosta beredskapsåtgärder inom delfunk-

tionen elförsörjning kontot i Riksgäldskontoret disponeras Svenska kraftnät av regeringen i regleringsbrev eller annat sätt meddelar an-

visningar för hur behållningen kontot i Riksgälds-

kontoret får användas

Svenska kraftnät årligen utarbetar ett förslag till

disponering av medlen kontot i Riksgäldskontoret och

att detta förslag behandlas i det civila försvarets pro-

gramplanearbete.

De förslag vi har lämnat behöver ges lagstöd. I kapitel 11 som

föreslår vi att grundläggande bestämmelser om elberedskapen

skall samlas i lag elberedskap. Vidare bör vissa fören om ordningar över. I kapitlet föreslås att: ses

grundläggande bestämmelser elberedskapen samlas i om en ny lag om elberedskap

den Ellagstiftningsutredningen föreslagna lagen om be-

- av

redskapsåtgärder vid vissa elektriska anläggningar arbetas

in i lagen om elberedskap

hänvisning till lagen elberedskap tas in i den nya en om ellagen

vissa myndighetsinstruktioner ändras i enlighet med det

-

förslag till ändrade myndighetsuppgifter tidigare har

som lagts fram i detta betänkande

reglerna energiransonering över i syfte att mo-

om ses dernisera regelverket

utarbetandet ett förslag till ny lag om elberedskap, m.m. - av

bör ske inom ramen för ett fortsatt utredningsarbete.

Vi föreslår den organisationen skall träda i kraft den 1 att nya

januari 1997. Fortsatt utredningsarbete krävs vad gäller vissa

författningsfrågor.

Våra förslag avlastar statsbudgeten med 71 miljoner kronor

räknat med utgångspunkt från budgetåret 1995/96 12 månader.

negativa konsekvenser bedöms uppstå från regionalpolitisk

Inga

eller jämställdhetspolitisk synpunkt.

1 Bakgrund

1.1 Direktiven

Enligt direktiven Dir. 1996:23 skall den särskilde utredaren lämna förslag till

myndighetsorganisation för det fredstida arbetet med el-

beredskapen

ansvarig myndighet för den centrala ledningen av elför- sörjningen i krig och vid höjd beredskap

fördelning och arbetsuppgifter inom elbered-

av ansvar mellan och näringsidkare inom elför-

skapen myndigheter

sörjningen

behövlig lagstiftning

avgiftssystem för finansiering av elberedskapen. -

I direktiven vissa förutsättningar för uppdraget. En av anges

dessa är att det övergripande ansvaret för beredskapsuppgiftema

också i fortsättningen skall hållas ihop

inom energiområdet

inom funktion. Det är således inte aktuellt att bryta ut en elförsörjningen och denna verksamhet status som självge ständig funktion. Ytterligare en förutsättning är att Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK skall vara funktionsansvarig

myndighet för funktionen energiförsörjning.

I direktiven betonas också att uppgifterna inom elberedskapen

bör samlas myndighet och att denna myndighet bör knytas en

till Svenska kraftnät SvK. Olika sätt att utforma anknytningen

till SvK skall belysas i utredningsarbetet.

Vad finansieringen beredskapsförberedelserna bör

gäller av

utgångspunkten enligt direktiven vara att beredskapskostnadema

inom elförsörjningen skall avgiftsñnansieras. Avgiftssystemet bör konkurrensneutralt. Så långt som möjligt bör befintliga

vara uppbördssystem inom elornrådet utnyttjas.

Allmänt skall behovet förändringar i lagstödet för

av

elberedskapen övervägas. En förutsättning för arbetet skall dock

vara att nu gällande krigsskyddslag skall ersättas med

ny

lagstiftning i enlighet med Ellagstiftningsutredningens ELU

förslag.

Utredningens direktiv redovisas i bilaga

1.2 Arbetets uppläggning

Uppläggningen av utredningsarbetet har präglats av att relativt

kort tid har stått till buds för uppdraget drygt två månader.

Tyngdpunkten i arbetet har därför lagts överläggningar med

de myndigheter och branschintressen är närmast berörda som av

frågorna. Samråd har också hållits med den särskilde utredare

som har sett över principerna för finansiering beredskapsav

åtgärder inom det civila försvaret. Denne utredare har redovisat

sina förslag i betänkandet Finansieringen det civila försvaret

av SOU 1996:58. De förslag lämnas i detta betänkande har som

fungerat som en utgångspunkt för våra överväganden om finansieringen av elberedskapen.

Arbetet har också präglats av att ELU nyligen har utrett de

aktuella frågorna. ELU har sammanställt ett omfattande fakta-

material som har kunnat utnyttjas grund för vårt arbete. som en Kompletteringar har dock behövt göras beträffande den regionala organisationen. Denna nivå belystes mycket knapphändigt i ELU:s betänkande. I övrigt har visst material beträffande

kostnaderna för elberedskapen inhämtats från NUTEK. Material

har också erhållits från Svensk Elberedskap AB.

överläggningar i intervju- och samtalsform har hållits med

företrädare för ett stort antal myndigheter, branschorganisationer och företag. Bland myndigheterna har överläggningar hållits

med Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB, SvK, NUTEK,

Riksgäldskontoret och samtliga civilbefälhavarkanslier. I övrigt

har diskussioner förts med företrädare för Svensk Elberedskap AB, flertalet elområdeskanslier, Svenska Kraftverksföreningen,

Svenska Elverksföreningen, Vattenfall AB, Sydkraft AB samt

Stockholm Energi AB.

En sammanfattning de förslag lämnas i Finansieringen

av som

det civila försvaret SOU 1996:58 finns i bilaga av

1.3 Vissa begrepp

Med beredskapsförberedelser avser vi de förberedelser som en

i fred för verksamheten skall

verksamhetsansvarig genomför att under säkerhetspolitiska kriser och i krig. kunna upprätthållas

Förberedelser för s.k. fredskriser omfattas därmed inte av be-

greppet beredskapsförberedelser.

höjd beredskap definieras i lagen 1992:1403 om Begreppet beredskap. Enligt denna lag består höjd beredskap av höjd

beredskapstillstånden skärpt beredskap och högsta beredskap.

Då landet i råder högsta beredskap. Vid krigsfara råder är krig skärpt eller högsta beredskap.

I texten har vi valt att inte använda begreppet höjd beredskap. används under säkerhetspolitiska kriser och i Istället uttrycket med detta begrepp. Detta uttryck torde mer krig synonymt vara

lättillgängligt för den genomsnittlige läsaren.

Med i det följande elproduktionsföretag, elhan-

elföretag avses delsföretag och ägare till elnät. Elindustrin omfattar samtliga dessa företag.

2 Tidigare utredningar

2.1 Ellagstiftningsutredningen SOU 1995:51

ELU har under åren 1992 1995 utrett frågor om en ny ellag,

koncessionsbestämmelser för starkströmsledningar och elberedskapen. Utredningens förslag beträffande elberedskapen redovisades i delbetänkandet Elförsörjning i ofred SOU 1995:51.

ELU föreslog i korthet att funktionen energiförsörjning skulle

på två funktioner: bränsle- och drivmedelsförsörjning

delas upp samt elförsörjning. NUTEK föreslogs få funktionsansvar för den nya funktionen bränsle- och drivmedelsförsörjning och

dessutom ha ansvaret för övergripande frågor vid energi-

ransoneringar. Funktionsansvaret för den nya funktionen el-

försörjning föreslogs läggas Elförsörjningsnämnden EFN. EFN föreslogs också få till uppgift att i fred förbereda el-

ransoneringar. Inga förslag till förändringar i EFN:s krigsuppgifter framlades.

Härutöver förslog ELU att lagen 1942:335 särskilda om

skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar, m.m. skall ersättas

med lagstiftning beredskapsåtgärder vid vissa elektriska ny om

anläggningar, EFN föreslogs bli prövningsmyndighet

m.m. enligt den lagen. Som ett resultat härav föreslogs att Krigsnya skyddsnämnden för kraftanläggningar KSN skall avskaffas.

ELU föreslog vidare att elindustrins medverkan i beredskapsarbetet skall säkerställas avtal. EFN förutsattes genom bedriva sin verksamhet i nära samarbete med elkraftsbranschen.

Enligt förslaget borde i EFN ingå företrädare för såväl allmänna

som branschanknutna intressen.

Beträffande finansieringen föreslog ELU att elberedskapen under det första året skall finansieras med medel över statsbudgeten i ungefär nuvarande omfattning. Utredningen förut-

satte att elindustrin -liksom hittills skall finansiera huvuddelen -

av sina beredskapskostnader med medel. Ett definitivt

egna mer underlag skulle tas fram vid ett senare tillfälle för att belysa den

fortsatta kostnadsfördelningen.

2.2 Remissyttrandena över Ellagstiftningsutredning-

ens delbetänkande

ELU:s delbetänkande om elberedskapen remissbehandlades under sommaren 1995. I det följande redovisas ett kort sammandrag av remissinstansernas synpunkter.

Remissopinionen var delad i frågan om en uppdelning av

funktionen energiförsörjning i två funktioner. Antalet nya

remissinstanser tillstyrker förslaget är ungefär lika många

som som de som avstyrker eller inte tydligt tar ställning. Detsamma gäller förslaget att EFN skall inrättas i fredstid med funk-

tionsansvar för funktionen elförsörjning. I detta fall finns det

dock en tydlig uppdelning av remissinstanserna såtillvida att nästan samtliga myndigheter inom det civila försvaret avstyrker förslaget att ge EFN funktionsansvar för en ny funktion

elförsörjning. Det är i första hand organ utanför det civila

försvaret som tillstyrker detta förslag.

Några remissinstanser har hämtöver ifrågasatt EFN:s möj-

ligheter att hävda sin myndighetsställning mot bakgrund av bl. a. nämndens sammansättning, frånvaron lagstadgade krav av elföretagens medverkan i beredskapsarbetet och de föreslagna samverkansformema mellan nämnden och branschen.

Huvuddelen av remissinstanserna kommenterar inte frågan

om den regionala organisationen. De som kommenterar frågan understryker att den regionala organisationen är viktig. Huvud-

delen av de remissinstanser kommenterar frågan att

som anser utredningen inte tillräckligt har belyst de regionala organens roll i beredskapsarbetet. SvK pekar vikten av att även den regionala

eftersom det där delar det organisationen beaktas är som stora av praktiska beredskapsarbetet utförs. Den regionala organisatioroll måste enligt SvK framgå tydligt. nens

ELU:s förslag lag vad gäller beredskapsåtgärder vid om en ny vissa elektriska anläggningar tillstyrks av flertalet remissinstanser. Många kommenterar dock inte förslaget i detalj. Förslaget att lägga ned Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar då den lagen införs tillstyrks de remissinstanser som nya av kommenterar frågan.

Flertalet remissinstanser tillstyrker ELU:s förslag att kostnaderna för elberedskapen skall skatteñnansieras. I vissa fall är det dock oklart i sitt ställningstagande avser alla kostom man nader för elberedskapen eller endast de kostnader som tidigare har anslagsfinansierats.

En kort sammanfattning remissvaren redovisas i bilaga av

3 Nuvarande förhållanden

redovisas i detta kapitel har hämtats från De faktauppgifter som

ELU:s delbetänkande Elförsörjning i ofred SOU 1995:51.

mycket kortfattad. Den läsare vill

Nulägesbeskrivningen är som

ha utförlig beskrivning de förhållanden som redovisas

en mer av

i detta kapitel hänvisas till ELU:s delbetänkande.

3.1 Produktion och överföring elkraft i Sverige

av

totala uppgick år 1993 till 140 Twh. Sveriges elproduktion

Produktionen är koncentrerad till ett begränsat antal kraftföretag.

De åtta största kraftföretagen svarade år 1993 för 92% av den

totala Omfattande strukturförändringar sker f.n.

elproduktionen.

inom elindustrin.

Vattenkraften under ett norrnalår för ungefär hälften av

svarar i huvudsak kärnkraftsel.

landets elproduktion. Resten utgörs av

vattenkraften utvinnes de fyra största älvar-

Ungefär 60% av ur I landet finns fyra kärnkraftverk med totalt 12 reaktorer.

na.

Största delen vattenkraften utvinnes i Norrland medan huvudav

delen elförbrukningen sker i Syd- och Mellansverige. Kraft-

av

överföring måste därför ske över långa sträckor. Överföring

mellan olika delar landet sker det s.k. Storkraftnätet. Detta av

omfattar kraftledningar med spänning 220 400 kV.

en - Storkraftnätet ägs staten genom SvK. av

Från storkraftnätet transformeras elkraften ned till lägre spän-

och överförs därefter regionala nät. Spänningen de

ning

varierar mellan 130 kV och 30 kV. Därefter sker

regionala näten transformering till lägre spänning och överföring en ytterligare

med varierar mellan 20 kV och

lokala nät en spänning som

V. till delen de större elföre-

400 Regionnäten ägs största av

tagen. Lokalnäten ägdes 1993 till 70% kommuner eller av kommunägda bolag.

El kan inte lagras. Elproduktionen måste därför i varje stund

vara i balans med förbrukningen. SvK har det övergripande

ansvaret för att balans kan upprätthållas kort sikt i elnätet. Detta

ansvar benämns systemansvar. Balans i elsystemet uppnås

genom kortsiktig in- och urkoppling av produktion och förbrukning av elkraft.

3.2 Myndigheter och andra har uppgifter organ som

inom elberedskapen

NUTEK är funktionsansvarig myndighet för funktionen energi-

försörjning. Myndigheten har också det övergripande samord-

ningsansvaret för landets energiförsörjning under säkerhetspolitiska kriser och i krig. Dessutom har NUTEK ett övergri-

pande ansvar för att förbereda förbrukningsregleringar inom energiområdet.

KSN har till uppgift att pröva ärenden enligt lagen särskilda om

skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar, m.m. KSN är knu-

ten till NUTEK.

EFN träder i verksamhet i krig eller när regeringen annars bestämmer det. EFN leder och samordnar elförsörjningen under säkerhetspolitiska kriser och i krig. EFN:s beredskapsförberedelser utförs i huvudsak av Svensk Elberedskap AB.

SvK driver och förvaltar det svenska storkraftnätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna. SvK är ett affärsverk som säljer överföringskapacitet storkraftnätet. Härutöver har SvK som nämnts systemansvaret för det svenska elnätet. - -

Statens kämkraftsinspektion är tillsynsmyndighet för säkerheten i Olika Kärnteknisk verksamhet. Uppgiften är oförändtyper av rad under säkerhetspolitiska kriser och i krig.

tillsynsmyndighet enligt strål- Statens strålskyddsinstitut är skyddslagen. Verket granskar bl. a. strålskyddet vid kärnkraftverken.

Svensk Elberedskap AB Svenska kraftverksföreningen är ett av med uppgift bedriva beredskapsverksamhet inom ägt bolag att elförsörjningen. Bolaget organiserar dessutom den beredskapsverksamhet sker inom de s.k. elområdena. Detta sker gesom avtal med vissa större kraftföretag. I krig leds elornrådena nom elbefálhavare som fungerar som regionala organ EFN. av Elbefalhavama är således myndigheter under säkerhetspolitiska kriser och i krig.

3.3 Lagstiftning som har tillämpning på elberedskapen

I det följande beskrivs kortfattat viss lagstiftning som har tillämpning elberedskapen. Framställningen är intet sätt fullständig. För utförlig genomgång gällande regler hänen av visas till ELU:s tidigare omnämnda delbetänkande. Huvuddelen de bestämmelser gäller för elberedskapen finns dessav som samlade i Totalförsvarets författningshandbok 1995/96. utom

Den lagstiftning reglerar inom totalförsvarets generella som verksamhet gäller även för elberedskapen. Företagens ansvar för medverka i beredskapsarbete regleras i den s.k. näringsatt idkarlagen 1982:1004. Enligt denna lag har näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer. fl. skyldighet att medverka i m. totalförsvarsplaneringen.

Under säkerhetspolitiska kriser och i krig kan bl. a. ransoneringslagen 1978:268 och förfogandelagen 1978:262 sättas i tillämpning. Båda dessa lagar ger samhället långtgående befo-

genheter att reglera produktion, överföring och förbrukning av

elkraft. Förfogandelagen tillåter i princip statligt

Övertagande av den egendom som behövs för totalförsvarets behov.

Av betydelse är också lagen 1990:217 skydd för samhällsom viktiga anläggningar. Lagen innehåller bl. a. bestämmelser om

skyddsobjekt och om företagens skyldighet att vidtaga åtgärder för att skydda totalförsvarsviktiga anläggningar sabotage,

mot terrorism, m.m.

Utöver den generella lagstiftningen finns viss lagstiftning som har särskild inriktning elkraftsornrådet. Hit hör bl. den a.

tidigare Omnämnda krigsskyddslagen 1942:335. Enligt denna lag har ägare av större kraftanläggningar skyldighet att vidtaga åtgärder för att skydda anläggningen mot vapenverkan,

m.m.

3.4 Samhällets kostnader för elberedskapen

ELU har gjort ett försök att uppskatta samhällets totalkostnader för elberedskapen. Detta är inte helt okomplicerat då vissa

uppgifter är osäkra och en del kostnader ingår delar i anslag

som som är avsedda också för andra ändamål. På år har senare skillnaden dessutom varit stor mellan de belopp har som anslagits för elberedskapen och det faktiska kostnadsutfallet för detta ändamål. Av olika skäl har anslagen inte kunnat utnyttjas fullt ut.

Statens kostnader för elberedskapen utgörs i första hand av planerings-, utbildnings- och övningskostnader samt projekt-

medel för beredskapsinvesteringar och andra åtgärder i

elsystemet. Huvuddelen av kostnaden bärs av NUTEK och SvK. NUTEK:s kostnader finansieras över vissa anslag medan SvK:s kostnader i huvudsak finansieras med driftmedel. Statens

anslag till elberedskapen uppgick budgetåret 1995/96 till 71 miljoner kronor räknat årsbasis inklusive kostnader för

utbildning av civilpliktiga. Utfallet anslaget under föregående

dock väsentligt anslagsbeloppet. Den faktiska

understeg

kostnaden kan därför komma att understiga anslagsbeloppet

också för detta budgetår. SvK:s kostnader för beredskapskan uppskattas till 11 miljoner kronor 1995. åtgärder per

Elindustrins kostnader för elberedskapen exklusive kostnaden

för beredskapslagring olja uppgick år 1994 till 118 miljoner

av kronor. Av denna kostnad svarade verksamheten vid Svensk Elberedskap AB och vid elområdeskansliema för totalt 19 Kostnaderna för beredskapslagring olja kan miljoner kronor. av uppskattas till 62 miljoner kronor per 1995. Denna

beredskapslagring i första hand drift gasturbiner och

avser av kondenskraftverk reservanläggningar. Till detta kommer vissa kostnader för lagring kämbränslen. Kämbränslelagringen är av dock främst avsedd för andra ändamål än användning under krig

och bör därför inte räknas som en beredskapskostnad. Totalt

branschens kostnader för elberedskapen således till 180

uppgår

miljoner kronor.

innebär samhällets totalkostnad för elberedskapen kan Detta att

uppskattas till 225 260 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.

fjärdedel denna kostnad utgörs kostnader för En dryg av av beredskapslagring av olja.

En detaljerad redovisning kostnaderna för elberedskapen mer av finns i bilaga

4 Förutsättningar för en ny organisation inom elberedskapen

4.1 Problem med nuvarande organisation

Nuvarande organisation inom elberedskapen tillkom då affärsverket Vattenfall bolagiserades år 1992. Frågan om beredskapsorganisationen löstes då inte slutgiltigt. Varken elindustrins eller myndigheternas ansvar för beredskapsfrågoma klargjordes fullt ut. Flera de problem som finns med nuvarande organisation av får ses mot denna bakgrund.

De intervjuer har genomförts under utredningsarbetets som uppfattning de problem och brister gång har givit oss en om finns i nuvarande organisation. Enligt vår uppfattning bör som nedanstående omständigheter framhållas särskilt.

Nuvarande organisation inom elberedskapen präglas av otydi vissa avseenden. Detta gäller särskilt den centrala nivån. lighet Otydligheten beror delvis att alltför många myndigheter och andra är engagerade i beredskapsfrågoma. Berörda organ organ har dessutom ofta haft olika uppfattningar om ansvarsfördelningen. Denna situation har skapat osäkerhet om vem som för vad. ansvarar

Den s.k. ansvarsprincipen är grundläggande för ansvarsfördelningen inom det civila försvaret. Denna princip tillämpas inte fullt ut inom elberedskapen. I krig överförs väsentliga myndighet Elförsörjningsnämnden inte uppgifter till en - - som bedriver någon egentlig verksamhet i fred. En strikt tillämpning av ansvarsprincipen innebär att man utgår från den myndighetsstruktur och uppgiftsfördelning finns i fred och ändrar som denna i så liten utsträckning som möjligt.

Väsentliga delar beredskapsuppgiftema inom elförsörjningen av sköts Svensk Elberedskap AB. Detta bolag sattes upp av elav

26 SOU 1996.78

industrin för att sköta de branschinriktade beredskapsuppgifterna

då Vattenfall bolagiserades 1992. Det finns ingen anledning att rikta kritik mot det sätt vilket detta företag har skött sina uppgifter. Däremot det från principiell synpunkt tveksamt att

beredskapsuppgifter av det slag som Elberedskap utför skall

utföras av ett privatägt aktiebolag.

Den regionala organisationen består f.n. sju elornråden med av i krig var sin elbefalhavare. Varje civilbefälhavare måste därför samverka med två, tre eller i ett fall fyra elområden/elbefal- - havare. Ytterst beror detta att elornrådena är uppbyggda med

utgångspunkt från elsystemets tekniska struktur medan indel-

ningen i civilornråden följer indelningen i militärornråden. De

senare har givetvis byggts upp med utgångspunkt från helt andra principer än elornrådena. Bristen överensstämmelse mellan

de regionala indelningama skapar vissa problem. Färre elornråden skulle bidra till att effektivisera samarbetet mellan elornrådena och civilbefalhavarna.

Beredskapsförberedelserna inom elförsörjningen har hittills byggt ett omfattande och aktivt engagemang från elindustrin. Bl. a. har branschen tagit sig betydande del kostnaderna en av

för elberedskapen. Detta är givetvis tillgång.

engagemang en Vissa inslag i utvecklingen medför dock att detta engagemang kan komma att minska i framtiden. Avregleringen elmarkav naden och hårdnande konkurrens mellan företagen kan en ge sådana effekter. Detsamma gäller det ökade inslaget utländskt av ägande inom elindustrin.

4.2 Krav på en ny organisation

Av föregående avsnitt framgick att erfarenheterna nuvarande

av organisation inom elberedskapen delvis är negativa. Det är väsentligt att de brister som har konstaterats kan undanröjas vid

övergången till en ny organisation. Enligt vår uppfattning är det

angeläget att följande principer iakttas vid utformningen av den

nya organisationen:

Ansvarsprincipen bör tillämpas konsekvent. Det är olämpligt

0 att föra över från en myndighet till en annan vid ett ansvar krigsutbrott. Det är inte heller lämpligt att sätta upp nya

myndigheteri ett kris- eller krigsläge. Organisationsförändringarna vid övergång från freds- till krigsorganisation bör

en därför vara så små som möjligt.

0 Organisationen utsätts för de största påfrestningarna i ett krig

berör stora delar landet och medför en omfattande som av bekämpning infrastrukturella mål. Denna hotsituation bör av

därför vara dimensionerande för den krigsorganisation som

byggs upp inom elförsörjningen.

Krigsorganisationen bör ha sådan flexibilitet att den i

0 en tillämpliga delar kan fungera också i andra lägen fullt krig. Möjlighet måste finnas att anpassa organisationen till de

behov uppstår i mindre påfrestande lägen. Övergången

som från freds- till krigsorganisation bör kunna ske stegvis.

Uppgifter med starka inbördes samband bör inte splittras upp 0 flera myndigheter. Inom elförsörjningen innebär detta att

de behovsprioriterande uppgifterna bör hållas åtskilda från

uppgiften att styra elsystemeti kris och krig. En tydlig gräns bör dessutom dras mellan funktionsansvaret för funktionen energiförsörjning och ansvaret för elberedskapen.

Antalet myndigheter och andra organ som har uppgifter inom 0 elberedskapen bör begränsas. En tydlig relation måste finnas mellan huvuduppgiftema inom elberedskapen och myndig-

hetsstrukturen. Detta bör gälla såväl beredskapsuppgifterna

verksamheten under säkerhetspolitiska kriser och i krig. som

0 Elföretagen bör ha skyldighet att upprätthålla sin verksamhet

också under säkerhetspolitiska kriser och i krig och för att genomföra de beredskapsförberedelser som krävs för att

detta skall vara möjligt. Myndigheternas uppgift bör vara att stödja, prioritera och i extrema lägen leda och samordna - företagens verksamhet.

5 Rollfördelning inom elberedskapen

Nuvarande organisatoriska brister inom elberedskapen beror i väsentlig utsträckning att man inte har lyckats precisera rollerna för berörda organ. Kopplingen mellan huvuduppgifterna inom elberedskapen och den befintliga myndighetsstrukturen är Idetta kapitel definieras de huvuduppgifter enligt vår svag. som mening bör styrande för rollfördelningen inom elberedvara skapen. De roller uppgifterna emot bör hållas isär som svarar organisatoriskt. Syftet med detta kapitel är att lägga fast vissa

principer för rollfördelningen mellan olika organ. Berörda myn-

digheters uppgifter beskrivs närmare i kapitlen 7 och Elföre-

tagens ansvar definieras i kapitel

5.1 Funktionsansvaret för funktionen energiförsörjning

I våra direktiv lägger regeringen fast att det övergripande

ansvaret för beredskapsuppgiftema inom energiområdet även i fortsättningen skall hållas samman i en funktion. Någon upp-

delning verksamheten i en funktion för elförsörjning och en av funktion för övrig energiförsörjning bör därför inte ske. Däremot kan det bli aktuellt att dela upp funktionen energiförsörjning i delfunktioner varav elförsörjningen kan vara en. Regeringen lägger också fast att NUTEK i egenskap av central förvaltnings-

myndighet inom energiområdet också i fortsättningen bör vara

funktionsansvarig myndighet för funktionen energiförsörjning.

I utredningsarbetet har ingenting framkommit som ger oss

anledning att ifrågasätta den bedömning som regeringen gör vad

gäller sammansättningen av funktionen energiförsörjning. De samband finns mellan olika energislag gör det motiverat att som hålla ihop funktionen. Inte heller finns det anledning att lägga

ansvaret funktionen energiförsörjning en annan myndighet än den centrala förvaltningsmyndigheten inom energiområdet. Be-

redskapsuppgiftema inom detta område bör ses som en naturlig del av energimyndighetens uppgifter.

Innebörden av en myndighets funktionsansvar definieras i be-

redskapsförordningen 1993:242. I fred omfattar funktions-

ansvaret enligt förordningen följande uppgifter:

utarbeta underlag för statsmakternas beslut om målen för

funktionen i krig i samråd med andra myndigheter inom funktionen

samordna beredskapsförberedelsema inom funktionen S samordna planering och budgetering av de beredskapsförberedelser som utförs inom funktionen samordna och genomföra krigsplanläggning inom funktionen svara för att personal utbildas svara för att övningar genomförs regelbundet till regeringen redovisa beredskapsläget inom funktionen.

Vid skärpt beredskap skall den funktionsansvariga myndigheten samordna verksamheten inom funktionen. Vid behov skall verksamheten samordnas också med verksamhet inom annan totalförsvaret.

Vid högsta beredskap skall den funktionsansvariga myndigheten hålla regeringen underrättad om händelseutvecklingen, det aktuella tillståndet och den förväntade utvecklingen inom funktionen. Regeringen skall också hållas underrättad de om åtgärder som har vidtagits eller planeras inom funktionen.

I syfte att åstadkomma en tydlig ansvarsfördelning inom funktionen energiförsörjning finns det anledning att precisera vissa inslag i det fredstida funktionsansvaret. Att i detalj göra detta ankommer berörda myndigheter. I detta sammanhang vill dock betona att NUTEK:s uppgifter i egenskap av funktionsansvarig myndighet bör renodlas till att avse för funktionen ge-

frågor. Det är också lämpligt att funktionen energimensamma

försörjning delas upp i delfunktioner varav elförsörjningen bör vara en.

Enligt vår uppfattning innebär detta att NUTEKrs uppgifter i egenskap av funktionsansvarig myndighet för funktionen

energiförsörjning bör koncentreras till följande områden:

utarbeta underlag för statsmaktemas beslut om inriktningen funktionens verksamhet under säkerhetspolitiska kriser av

och i krig i samverkan med elberedskapsmyndigheten

utarbeta programplan och andra för funktionen gemensamma planeringsdokument samlat för funktionen redovisa beredskapsläge och de resultat

som har uppnåtts i verksamheten

4. samordna funktionsgemensamma beredskapsförberedelser

och krigsplanläggningen inom funktionen i den utsträckning

som detta behövs svara för sådan utbildnings- och övningsverksamhet som bör gemensam för funktionen. vara

5.2 Prioritering behovet av elkraft av

Den behovsprioriterande uppgiften innebär att man identifierar och avväger samhällets behov av elkraft under säkerhetspolitiska

kriser och i krig. I fred innebär uppgiften att man så långt som

möjligt förbereder de prioriteringar måste göras under som säkerhetspolitiska kriser och i krig. Detta kan göras genom framtagning av grundprioriteringar, m.m. De organ som svarar för denna uppgift kan betraktas samhällets beställare av som elkraft under säkerhetspolitiska kriser och i krig. Denna uppgift

bör hållas åtskild från uppgiften att tillhandahålla elkraft under

dessa förhållanden.

Inom det civila försvaret har ledningsorganen respektive nivå regeringen, civilbefälhavama, länsstyrelserna och kommun- -

2 16-0590

styrelserna ansvar för behovsprioriteringama inom de verk-

samheter som bedrivs respektive nivå. Regeringen inanger riktningen i stort. Det ankommer ÖCB att vid behov preciden övergripande inriktningen. ÖCB samverkar då med övsera riga myndigheter inom det civila försvaret.

5.3 Styrning av elsystemet

Elsystemet omfattar de produktions- och överföringsanläggningar som behövs för att tillgodose samhällets behov av elkraft. Under säkerhetspolitiska kriser och i krig är uppgiften för berörda organ att styra elsystemet ett sådant sätt att de behov av elkraft som prioriteras av regeringen och övriga

ledningsorgan så långt möjligt kan tillgodoses. De

som organ som svarar för denna uppgift har således en utförarroll inom elförsörjningen.

I fred omfattar uppgiften att styra elsystemet alla de beredskapsförberedelser som krävs för att kris- och krigsuppgiften skall klaras. Detta innebär att de beredskapsuppgifter som har en direkt koppling till elsystemets funktion under säkerhetspolitiska kriser och i krig bör hållas ihop. Avsteg från denna princip bör endast göras om starka skäl talar för det.

Uppgiften att styra elsystemet under säkerhetspolitiska kriser och i krig med tillhörande beredskapsuppgifter bör - - som nämnts ha ställning som en delfunktion inom funktionen energiförsörjning. En sådan lösning tillgodoser både behovet av samordning inom energiförsörjningen i stort och behovet av att hålla ihop de beredskapsförberedelser som avser elförsörjningen under säkerhetspolitiska kriser och i krig.

5.4 Förslag

I detta kapitel har föreslagits:

att funktionen energiförsörjning även i fortsättningen skall hållas ihop att Närings- och teknikutvecklingsverket även i fortsättningen skall vara funktionsansvarig myndighet för funktionen energiförsörjning att Närings- och teknikutvecklingsverkets uppgifter i egenskap funktionsansvarig myndighet för funktionen av energiförsörjning bör koncentreras till uppgifter som är gemensamma för funktionen att uppgiften att prioritera samhällets behov av elkraft under regeringen läggs de civila ledningsorgan som har ett -

områdesansvar Överstyrelsen för civil beredskap, civil-

befálhavarna, länstyrelsema och kommunstyrelserna att elförsörjningsuppgiften bör ha ställning som delfunktion inom funktionen energiförsörjning.

6 Organisationsalternativ vad gäller elberedskapen på central nivå

6.1 Förutsättningar

De förslag lämnades ovan innebär att funktionsansvaret för som funktionen energiförsörjning preciseras och ges en tydlig organisatorisk hemvist. Detsamma gäller den behovsprioriterande uppgiften. Dessa förslag innebär i huvudsak en precise-

ring gällande förhållanden. Däremot är det en öppen fråga

av nu vilken myndighet bör ha för delfunktionen elförsörjsom ansvar ning elförsörjningsuppgiften.

I sammanhanget kan erinras om att ELU föreslog att EFN skulle ha funktionsansvar för en nyinrättad funktion elförsörj- ning och bedriva verksamhet i egenskap av funktionsansvarig myndighet för denna funktion redan i fred. EFN skulle därmed

bli den enda renodlade beredskapsmyndigheten utanför För-

svarsdepartementets ansvarsområde. Regeringen har inte tagit ställning för detta förslag.

I våra direktiv understryker regeringen att en anknytning till SvK

bör eftersträvas för beredskapsuppgiften inom elförsörjnings-

området. Detta kan ske olika sätt. Syftet med detta kapitel är att beskriva och värdera de alternativ som finns för en anknyt-

ning det vi har benämnt elförsörjningsuppgiften till

av som SvK. Mot bakgrund hur direktiven har utformats i denna av

fråga har inte funnit anledning att pröva att anknyta uppgiften till

någon myndighet än SvK.

annan

I sammanhanget bör understrykas att SvK redan nu har det s.k. systemansvaret för elsystemet. Systemansvaret innebär att SvK har det övergripande ansvaret för att anläggningar som är anknutna till elsystemet samverkar ett sådant sätt att balans

inom hela eller delar av landet kortsiktigt kan upprätthållas mel-

lan produktion och förbrukning av elkraft.

Enligt vår uppfattning har det vi har benämnt elförsom

sörjningsuppgiften en nära koppling till systemansvaret. Denna

koppling är ett väsentligt skäl till att delfunktionsansvaret för elförsörjningen bör läggas SvK. Av betydelse är också att SvK har en oberoende ställning i förhållande till branschens företag och är den enda aktör som har en rikstäckande organisation.

6.2 Modeller för anknytning till Svenska kraftnät

Anknytningen till Svenska kraftnät kan ske olika sätt. Följ de alternativ är möjliga:

Delñmktionsansvaret för elförsörjningen läggs på fristå-

en ende myndighet med egen instruktion, egen budget och egen personal. Anknytningen till SvK består i att den nya myndigheten köper administrativa tjänster från SvK.

Delfunktionsansvaret för elförsörjningen läggs på fristå-

en ende myndighet med egen instruktion och budget. Uppegen giften att fungera som kansli den nya myndigheten läggs SvK. Denna myndighet svarar för beredning och verkställighet av de beslut som den nya myndigheten fattar.

Delfunktionsansvaret för elförsörjningen läggs SvK. SvK:s instruktion kompletteras med bestämmelser att om vissa beslut vad gäller den nya uppgiften i fred skall fattas

efter hörande av ett beredskapsråd. Den personal som skall arbeta med elberedskapsfrågorna anställs vid SvK och år i

alla avseenden underställd SvK:s ledning. Myndigheten tilldelas medel för att sköta beredskapsuppgiftema.

4. Delfunktionsansvaret för elförsörjningen läggs på SvK utan att några nya insyns- eller beslutandefonner tillskapas vid

myndigheten. I SvK:s instruktion anges endast att myndigheten har de uppgifter som följer av delfunktionsansvaret för

elförsörjningen. Den personal som skall arbeta med beredskapsuppgiftema anställs vid SvK och är i alla avseenden underställd SvK:s ledning. Myndigheten tilldelas medel för att sköta beredskapsuppgiftema.

Alternativ 1 innebär i allt väsentligt fristående beredskapsatt en myndighet inrättas. Det krav anknytning till SvK som regeringen har uttalat i våra direktiv tillgodoses därmed inte. För övrigt finns det ingen anledning att den nya myndigheten skall köpa sitt administrativa stöd från just SvK. En möjlighet som ligger närmare till hands är Kammarkollegiet som inom ramen för sin uppdragsverksamhet svarar för administrativt stöd små och medelstora myndigheter.

Alternativ 2 har nackdelen att oklarhet skapas om vem som har ansvar för den personal som fungerar som kansli beredskapsmyndigheten och för de åtgärder som denna personal vidtar i egenskap kanslipersonal. Erfarenheterna från liknande konav struktioner andra håll inom statsförvaltningen visar att kompetenstvister ibland uppstår mellan värd- och gästmyndighetemas ledningar om vem som skall leda personalens arbete, vilken kompetens som skall efterfrågas vid nyrekryteringar, etc. Det är m.a.o. svårt att ett entydigt sätt avgränsa värd- och gästmyndighetemas ansvar från varandra.

I alternativet 3 läggs ansvaret för beredskapsuppgiftema helt SvK. Samtidigt tillskapas beredningsforrner som ger elindustrin och andra intressenter insyn i och möjligheter att påverka såväl beredskapsförberedelsema som verksamheten i krig. Detta alternativ tillgodoser både kravet tydlighet i ansvarsfördelm.a.o. ningen och kravet insyn och inflytande från branschen och vissa myndigheter.

Också alternativ 4 tillgodoser kravet tydlighet. Delfunktionsansvaret för elförsörjningen läggs också i detta alternativ helt SvK. Däremot tillgodoses inte kravet insyn och inflytande

38 SOU 1996.78

från utomstående intressenter beredskapsförberedelserna och verksamheten i krig. Detta är en väsentlig nackdel då sådana möjligheter såvitt vi kan bedöma har stor betydelse för elindu-

strins engagemang i beredskapsfrågorna.

Enligt vår uppfattning är alternativ 3 den modell för anknyt-

ningen till SvK som bäst tillgodoser de krav som man bör ställa den nya organisationen. Den närmare innebörden av detta

alternativ framgår då SvK:s beredskapsuppgifter beskrivs ingå-

ende i nästa kapitel.

6.3 Förslag

I detta kapitel har föreslagits:

att uppgiften att svara för delfunktionsansvaret för elförsörjningen läggs Svenska kraftnät att särskilda insyns- och inflytandefonner skapas vid Svenska kraftnät för utomstående intressenter möjlighet att ge

att påverka beredskapsarbetet

att den personal som skall arbeta med beredskapsuppgiftema skall vara anställd vid Svenska kraftnät och i alla avseenden vara underställd denna myndighets ledning.

7 Myndighetsstruktur och ansvarsfördelning

inom elberedskapen ifred

7.1 Central nivå

Tre myndigheter bör ha uppgifter central nivå inom elbered-

skapen i fred: NUTEK, SvK och Statens kärnkraftsinspektion. NUTEK:s bör begränsas till sådant som har en direkt ansvar koppling till funktionsansvaret för funktionen energiförsörjning.

SVK bör ha ansvar för delfunktionen elförsörjning och svara för beredskapsåtgärder vad gäller storkraftnätet. Statens kärnkrafts-

inspektion bör även i fortsättningen ha ställning som bered-

skapsmyndighet och genomföra de beredskapsförberedelser

krävs för att myndigheten skall kunna ta sitt ansvar för som kärnkraftssäkerheten i under säkerhetspolitiska kriser och i krig.

Detta medför att två myndigheter som nu har uppgifter inom

elberedskapen i fred kan avvecklas. Detta gäller EFN och KSN.

EFN bedriver normalt ingen verksamhet i fred men kan träda i funktion regeringen beslutar detta. I krig har EFN ett om om övergripande för elförsörjningen. KSN är knuten till ansvar NUTEK och handlägger ärenden enligt lagen 1942:335 om

särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar, m.m. De frågor närrmden f.n. handlägger vad gäller gasledningar bör

som

efter nämndens nedläggning skötas av NUTEK.

Statens strålskyddsinstitut har enligt beredskapsförordningen uppgifter inom funktionen energiförsörjning. Någon krigs-

uppgift inom elberedskapen dock inte ha fastställts för insynes stitutet. Det är tveksamt verksamheten har sådan koppom en ling till elberedskapen att institutet bör kvarstå som beredskaps-

myndighebmed uppgifter inom funktionen energiförsörjning.

övervägande skäl talar för att så inte bör vara fallet.

NUTEK:s beredskapsuppgifter i egenskap av ansvarig myndighet för funktionen energiförsörjning deñnierades i avsnitt 5.1.

Uppgifter som inte har en direkt koppling till funktionsansvaret bör följd härav överföras till den myndighet som en som tilldelas ansvaret för delfunktionen elförsörjning SvK. Detta gäller i första hand nedanstående uppgifter:

0 prövning av skyldigheten att genomföra beredskaps- och

skyddsåtgärder vid elkraftsanläggningar enligt särskild lag-

stiftning

0 myndighetsuppgifter inklusive förmånshantering för civil-

- pliktig personal som i krig avses utnyttjas för reparation och

drift av elkraftsanläggningar

0 uppgiften av vara personalkontrollmyndighet för personal

som är anställd eller krigsplacerad inom elförsörjningen.

SvK:s beredskapsuppgifter bör omfatta ansvaret för delfunktionen elförsörjning och ansvaret för de beredskapsförberedelser

som SvK har att genomföra i egenskap ägare till storkraftav nätet.

Delfunktionsansvaret innebär att SvK ett övergripande ges ansvar för att elsystemet skall kunna tillgodose prioriterade behov

under kriser och i krig. Följande uppgifter bör i fred ingå i del-

funktionsansvaret:

0 medverka i planeringsarbete och studieverksamhet som genomförs inom funktionen energiförsörjning

0 samverka med den funktionsansvariga myndigheten vid utarbetandet funktionens programplan och beredskapsav lägesredovisning 0 ha dispositionsrätten till det konto i Riksgäldskontoret som inrättas för den beredskapsavgift föreslås finansiera elsom

beredskapen

0 samordna och inrikta elindustrins beredskapsförberedelser 0 sluta erforderliga avtal beredskapsförberedelser med elom företag

SOU 1996.78 41

pröva ärenden enligt särskild lagstiftning beredskaps- och

0 om

skyddsåtgärder vid elkraftsanläggningar

utbilda och öva krigsplacerad personal inom elförsörjningen

inklusive civilpliktiga

medverka i funktionsövningar och andra för funktionen

gemensamma övningar

anskaffa och lagra reservmateriel och annan utrustning som

behövs för reparationer elsystemet i krig i regi eller

av egen

avtal med olika företag

genom

0 handlägga vissa myndighetsuppgifter vad gäller personal-

kontroll, civilpliktiga, m.m.

SvK bör vidare huvudman för elbefälhavarorganisationen. I

vara

fred bör beredskapsförberedelsema inom denna organisation

-

skötas vissa företag. SvK bör sluta avtal med dessa

som nu - av

företag inriktningen och omfattningen av beredskaps-

om

förberedelsema. I krig bör elbefälhavarna med kanslier ingå i

SvK:s krigsorganisation.

Ett beredskapsråd bör knytas till SvK. Beredskapsrådet bör regeringen och ha rådgivande uppgifter. Bestämmelser

utses av bör in i SvK:s instruktion att rådet skall höras innan tas om

beslut tas i viktigare frågor om inriktningen av beredskaps-

förberedelsema. Syftet med beredskapsrådet bör vara att ge

företrädare för elindustrin samt vissa myndigheter insyn i och

möjligheter påverka beredskapsförberedelsema inom del-

att

funktionen elförsörjning.

Beredskapsrådet bör sammansättas av experter beredskaps-

Bland bör ÖCB,

frågor och elförsörjning. myndigheterna

NUTEK och Försvarsmakten företrädda. Elindustrin bör vara

bl. företrädas branschföreningarna. I rådet bör också finnas

a. av

företrädare för den regionala och lokala organisationen såväl

myndighetssidan som på företagssidan.

7.2 Regional nivå

I fred består den regionala myndighetsorganisationen civilav befälhavare och länsstyrelser.

Civilbefälhavama utfärdar anvisningar för krigsplanläggningen

regional nivå och utarbetar grundprioritering för behovet en av elkraft i olika kris- och krigslägen. Det sker i samråd senare med berörda länsstyrelser och kommuner samt med elområdeskansliema.

Elbefälhavarna finns inte som myndigheter i fred. Beredskapsförberedelserna utförs av ett elområdeskansli i enlighet med ett avtal mellan Svensk Elberedskap AB och ett av företagen inom elområdet. Detta sätt att arbeta har hittills fungerat tillfredsställande.

Enligt vår mening finns det ingen anledning att elbefal-

ge havama myndighetsstatus i fred. Fredstida störningar i samband med snöstormar och annat kan hanteras inom ramen för ett informellt samarbete mellan företagen. Detta sker redan idag. Ingenting hindrar att företagen eget initiativ utvecklar sam-

arbetet. Några ytterligare åtgärder behöver inte genomföras i

fred.

Ett utredningsarbete pågår inom Svensk Elberedskap AB med

inriktning mot att minska antalet elornråden. Det är önskvärt att

indelningen i elornråden så långt som möjligt bringas att

sammanfalla med indelningen i civilornråden. På sikt bör antalet elornråden kunna minskas till tre eller fyra. Ytterligare utredningsarbete krävs dock innan detta kan genon1föras.

Som nämnts bör SvK i fortsättningen huvudman för elvara befälhavarorganisationen. Det bör ankomma SvK att slutföra

det utredningsarbete som har påbörjats beträffande elbefäl-

havarorganisationen. SvK bör också ta över uppgiften att sluta

avtal med de företag i fred svarar för elbefälhavarsom organisationens beredskapsförberedelser.

7.3 Förslag

I detta kapitel har föreslagits:

att Närings- och teknikutvecklingsverket, Svenska kraftnät och Statens kärnkraftsinspektion skall ha uppgifter inom elberedskapen i fred att Elförsörjningsnänmden avvecklas att Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar avvecklas att Statens strålskyddsinstitut inte längre skall ha uppgifter inom funktionen energiförsörjning att beredskapsråd med företrädare för elindustrin och vissa ett myndigheter knyts till Svenska kraftnät att ledamöterna av beredskapsrådet utses av regeringen att antalet elområden sikt minskas till tre eller fyra med gränser så långt möjligt sammanfaller med civilsom som områdenas gränser att elbefälhavarna inte heller i fortsättningen ges myndighetsstatus i fred att beredskapsförberedelsema inom elbefálhavarorganisatioäven i fortsättningen skall skötas av vissa företag nen att Svenska kraftnät skall sluta avtal med de företag som sköter beredskapsförberedelsema inom elbefálhavarorganisationen.

8 Myndighetsstruktur och ansvarsfördelning inom elförsörjningen under säkerhetspolitiska kriser och i krig

8.1 Allmänt om krigsorganisering

Säkerhetspolitiska kriser och krig kan ha mycket varierande förlopp och varaktighet. De kan också skilja sig med hänsyn till vilka delar landet berörs. I 1996 års försvarsbeslut av som ställs krav att det civila försvaret skall bidra till att stärka samhällets förmåga att hantera svåra nationella påfrestningar. Ett väpnat dock även i fortsättningen vara det allangrepp anses varligaste hotet. Denna hotsituation bör därför vara styrande vid utformningen av krigsorganisationen. Mindre påfrestande situationer får hanteras med den flexibilitet som bör byggas in i organisationen.

Allmänt är det önskvärt att organisationen inom verksett en samhet skall upprätthållas i under säkerhetspolitiska kriser som och i krig undergår så små förändringar som möjligt vid en Omorganisationeri samband med ett krigskrigsorganisering. utbrott kan leda till störningar som allvarligt sätter ned myndigheternas ledningsfönnåga i ett läge ställer extremt höga som krav i detta avseende. Av detta skäl har inom det civila förman svaret senare strävat efter att krigsorganisationen för en verksamhet så långt möjligt skall överensstämma med som fredsorganisationen.

Det finns också tydlig trend inom det civila försvaret att man en så möjligt vill försöka leda verksamheten från länge som myndigheternas fredsuppehållsplatser. Man vill så sätt i det längsta undvika en flyttning av verksamheten till krigsuppehållsplats i läge då betydande förvirring kan råda i landet till följd av ett en begynnande stridshandlingar. Den betoning som senare har skett korta och snabba krigsförlopp har förstärkt dessa av tendenser.

Ansvarsprincipen är grundläggande för ansvarsfördelningen inom det civila försvaret. Ansvarsprincipen innebär den att som har ansvar för en samhällsverksamhet i fred också har ansvar för verksamheten i under säkerhetspolitiska kriser och i krig om den skall upprätthållas under dessa förhållanden. I ingår ansvaret också att vidta de beredskapsförberedelser erfordras för som att verksamheten skall kunna hållas igång under säkerhetspolitiska kriser och i krig. Ansvarsprincipen är ytterligare sätt ett att understryka kravet en nära överensstämmelse mellan fredsoch krigsorganisationen.

8.2 Organisation på central nivå under säkerhetspolitiska kriser och i krig

I kapitel 7 föreslogs att EFN skall avvecklas. Nämndens uppgifter bör överföras till SvK. Denna åtgärd medför att det inte längre finns något behov av att ändra myndighetsstrukturen central nivå inom elförsörjningen under säkerhetspolitiska kriser och i krig. Samma myndigheter kan verka under dessa förhållanden som i fred. Med hänsyn till vad framfördes som ovan är detta stor fördel. f en

Myndighetsstrukturen central nivåi krig bör således bestå av NUTEK, SvK och Statens kärnkraftsinspektion. Dessa myndigheter bör ha nedanstående krigsuppgifter.

NUTEK:s krigsuppgift bör att hålla regeringen underrättad vara om läget inom funktionen energiförsörjning samt att föreslå regeringen de åtgärder som läget kräver. I övrigt bör NUTEK utföra de uppdrag regeringen kan komma lämna till som att myndigheten.

SvK:s krigsuppgift i egenskap delfunktionsansvarig myndigav het för elförsörjningen bör att leda och samordna den vara verksamhet som bedrivs inom elförsörjningen i krig. Myndigheten bör ha ett övergripande för de åtgärder krävs ansvar som

för att elsystemet under säkerhetspolitiska kriser och i krig skall kunna tillgodose prioriterade behov. SvK bör vidare besluta om omfördelning av reparationspersonal, reservmateriel och andra resurser mellan olika delar av landet. Härutöver bör SvK leda och samordna elbefälhavamas verksamhet. Elbefálhavarna med

kansliet bör ingå i SvK:s krigsorganisation.

SvK bör i egenskap av ägare till storkraftnätet vidtaga de åtgär-

der som krävs för att detta nät skall fungera under säkerhetspolitiska kriser och i krig. Denna uppgift är nära kopplad såväl till SvK:s systemansvar som också består under säkerhets- politiska kriser och i krig som till myndighetens övergripande uppgift att vara delfunktionsansvarig myndighet för elförsörjningen.

SvK:s beredskapsråd bör kvarstå under säkerhetspolitiska kriser

och i krig. Rådet bör således ingå i SvK:s krigsorganisation.

Med hänsyn till att vissa uppgifter övertas från EFN kan dessutom delar av denna myndighets krigsorganisation behöva över-

tas av SvK. Denna fråga bör prövas i särskild ordning av SvK.

Statens kärnkraftsinspektion bör också i krig pröva frågor om

säkerheten vid landets kärnkraftverk. Myndighetens bedömningar måste dock anpassas till den speciella riskrniljö som råder under säkerhetspolitiska kriser och i krig.

8.3 Organisation på regional och lokal nivå under

säkerhetspolitiska kriser och i krig

I krig bör den regionala organisationen bestå av civilbefälhavare, elbefälhavare och länsstyrelser. Elbefálhavama bör som nämnts

ingå i Svenska kraftnäts krigsorganisation.

Civilbefálhavarnas krigsuppgift bör att prioritera behovet

vara av elkraft inom civilområdet med utgångspunkt från de anvisningar regeringen lämnar. Civilbefälhavaren svarar också för som

lägesrapportering till regeringen och centrala myndigheter. Dessutom skall civilbefälhavaren hålla elbefalhavaren underrättad om de militära operationer kan komma att beröra civilornrådet. som

Elbefälhavarens krigsuppgift bör vara att leda och samordna de

åtgärder krävs inom elförsörjningen regional nivå för att

som prioriterade behov av elkraft skall kunna tillgodoses. Om storkraftnätet inte längre fungerar och om kommunikationerna med centrala myndigheter är brutna skall elbefälhavaren kunna svara för regional ledning och samordning av elförsörjningen.

Länsstyrelsemas uppgift inom elförsörjningen under säkerhetspolitiska kriser och i krig bör vara att utarbeta underlag för civil-

befälhavarens prioriteringar av behovet av elkraft. De länsvisa

prioriteringarna bör utarbetas i samråd med kommunerna. Kommunernas krigsuppgift bör att lämna underlag för vara behovsprioriteringarna och att tillse att verksamheten vid de egna

energiföretagen kan hållas igång.

8.4 Förslag

l detta kapitel har föreslagits:

att myndighetsstrukturen central nivå inom elförsörjningen

inte ändras vid en övergång till krigsorganisation samma

myndigheter bör ha uppgifter under säkerhetspolitiska

kriser och i krig som i fred

att Närings- och teknikutvecklingsverkets krigsuppgift bör vara att hålla regeringen underrättad om läget inom funk-

tionen energiförsörjning och föreslå regeringen de åtgärder

som läget kräver att Svenska kraftnäts krigsuppgift bör vara att leda och

samordna elförsörjningen samt att vidtaga de åtgärder i

elsystemet krävs för att prioriterade behov skall som kunna tillgodoses

att Statens kämkraftsinspektion bör ha samma uppgifter under säkerhetspolitiska kriser och i krig som myndigheten har i fred

att elbefalhavama skall ingå i Svenska kraftnäts krigsorgani-

sation att elbefálhavarnas krigsuppgift bör vara att leda och

samordna den verksamhet på regional nivå som krävs för

att prioriterade behov av elkraft skall kunna tillgodoses.

9 Elföretagens beredskapsansvar

Elföretagens medverkan i beredskapsarbetet är avgörande för möjligheterna att uppnå en god elberedskap. Med elföretag avses i detta sammanhang elproduktionsföretag, elhandelsföretag, ägaelnät, fl. F.n. regleras elföretagens medverkan i beredre av m. skapsarbetet i den s.k. näringsidkarlagen 1982:1004 samt i viss speciallagstiftning främst gäller för elkraftsornrådet. som

Det är väsentligt att det läggs fast att elföretagen har en skyldighet upprätthålla sin verksamhet också under säkerhetspolitiska kriser och i krig. Av detta följer att de bör ha ett ansvar för att vidtaga de beredskapsförberedelser som behövs för att detta skall möjligt. Det bör ankomma SvK att precisera omvara fattningen och karaktären av de beredskapsförberedelser som företagen bör genomföra. Som nämnts bör avtal om detta slutas med elföretagen.

Vi föreslår att företagens ansvar för att upprätthålla verksamheten under säkerhetspolitiska kriser och i krig lagregleras. Denna skyldighet bör gälla alla elföretag. Därmed kan den kompetens och kännedom anläggningar och nät som finns hos om företagen utnyttjas också under säkerhetspolitiska kriser och i krig. SvK:s uppgift i fred bör vara att prioritera företagens och kontrollera överenskomna åtberedskapsförberedelser att att gärder har utförts. Under säkerhetspolitiska kriser och i krig leder och samordnar SvK företagens verksamhet.

Företagen bör även i fortsättningen vara skyldiga att genomföra fysiska skyddsåtgärder i elkraftsanläggningar av större betydelse. ELU har föreslagit en ny lag som reglerar omfattningen och karaktären av dessa åtgärder. Enligt förslaget bör företagen också ha skyldighet att till den myndighet som regeringen bestämmer enligt vårt förslag SvK anmäla en planerad ny- eller - -

52 SOU 1996.78

ombyggnad eller annan väsentlig förändring i den typ av anläggning som åsyftas i lagen.

De praktiska möjligheterna att ålägga företagen att genomföra beredskapsförberedelser är beroende av att ñnansieringsfrågan löses. Det avgiftssystem som vi föreslår i nästa kapitel innebär att bidrag utgår till alla större kostnader som företagen åsamkas genom sin medverkan i beredskapsarbetet.

Ikapitel 11 föreslår vi lag elberedskap. Bestämmelser en ny om om företagens skyldighet att upprätthålla verksamheten under säkerhetspolitiska kriser och i krig samt att genomföra beredskapsförberedelser bör tas in i denna lag.

10 Finansiering av beredskapsförberedelserna

10.1 Förutsättningar

Enligt direktiven bör vi utgå från att elförsörjningsområdet skall

för sina egna beredskapskostnader. Vi bör därför överväga svara att införa ett avgiftssystem för att finansiera beredskapskostnadema inom elförsörjningen. Avgiftssystemet bör enligt direktiven vara konkurrensneutralt.

Utredningen det civila försvarets finansiering har nyligen om avlämnat ett betänkande SOU 1996:58. I betänkandet föreslås att beredskapskostnadema inom elförsörjnings-, telekommunikations- och rundradioområdena avgiftsñnansieras. Vad gäller rundradioverksamheten bör detta enligt utredningen ske genom avsättning fast del licensavgiften för radio och TV till av en av

beredskapsändamål.

I sammanhanget kan nämnas att statens verksamhet vad gäller elsäkerhet och nättillsyn finansieras med avgifter. Elsäkerhets-

avgiften är konstruerad som en abonnentavgift. En lågspän-

ningsabonnent betalar f.n. 6 kronor per i avgift. Högspänningsabonnenter betalar 500 kronor per år.

Avgiften för nättillsynen nätövervakningsavgiften tas ut av

- innehavare av nätkoncession. Avgiften beräknas efter antalet el-

abonnenter och utgår år med 600 kronor per högspännings-

per

abonnemang och 3 kronor per lågspänningsabonnemang.

10.2 Finansieringsmetod

Utredningen det civila försvarets finansiering har föreslagit om vissa generella principer för finansieringen av beredskapsförberedelser inom det civila försvaret. Dessa innebär i korthet att ansvarsprincipen bör vägledande också vid fördelningen vara

54 SOU 1996.78

av kostnadsansvaret för de beredskapsförberedelser behövs som

för att klara krig och andra svåra nationella påfrestningar.

Avgifts- och egenfinansiering bör enligt utredningen därför användas i större utsträckning än nu för finansieringen av beredskapsförberedelser inom det civila försvaret. Utredningen anför också statsfinansiella skäl för att avgiftsfinansiering bör komma

ifråga.

Vi ansluter oss till utredningens principiella synsätt vad gäller avgiftsfinansieiing av beredskapsförberedelser. Enligt vår

uppfattning talar flera skäl för att avgiftsfinansiering är en lämp-

lig finansieringsform för beredskapskostnadema inom elförsörjningen. Ett skäl är att är en förnödenhet som så gott som alla samhällsmedborgare är beroende i såväl fred krig. av som Brukarkollektivet överensstämmer därför relativt väl med kollektivet av skattebetalare. Ett annat skäl är att avgifter redan

används inom elförsörjningen för finansiering av statliga åtaganden inom elsäkerhets- och nättillsynsområdena. Fungerande

avgiftssystem finns således att tillgå. Ytterligare ett skäl är att statens kostnader för elberedskapen skulle öka kraftigt om de kostnader som nu bärs av näringslivet skulle behöva skattefinansieras.

10.3 Utformning avgiftssystemet av

I princip bör samtliga beredskapskostnader inom delfunktionen elförsörjning finansieras med en beredskapsavgift. Detta gäller oavsett om det är myndigheter eller företag som utför bered-

skapsåtgärdema. Undantag bör endast göras för de adminis-

trativa beredskapskostnadema, dvs. kostnaderna för företagens egen krigsplanläggning samt utbildnings- och övningsverksamhet. Dessa kostnader bör i enlighet med gällande lag- stiftning bäras av företagen själva. -

Beredskapsavgiften bör också finansiera kostnaderna för den beredskapslagring av olja som sker för att möjliggöra elproduk-

tion under säkerhetspolitiska kriser och i krig. Det rör sig om

beredskapslagring syftar till att möjliggöra drift av gas-

som turbiner och kondenskraftverk under dessa förhållanden. Också kostnaderna för företagens driftvämsverksamhet samt kostna-

derna för utbildning och förmåner till de civilpliktiga som

av

avses få uppgifter inom elförsörjningen under säkerhetspolitiska

kriser och i krig bör finansieras med hjälp av beredskapsavgiften.

Av bilaga 4 framgår att elberedskapen exklusive de kostnader

företagen enligt skall bära själva f.n. kostar 237 milsom ovan kronor år. Detta belopp den ambitionsnivå joner per svarar mot som just nu gäller inom elberedskapen. Om beredskapsavgiften

skulle beräknas med utgångspunkt från dagens kostnader och

ambitionsnivå skulle därför beloppet 237 miljoner kronor per år utgöra beräkningsunderlag.

De medel avgiften inbringar bör samlas ett räntebärande som konto i Riksgäldskontoret. Kreditmöjligheter bör finnas kontot. Kontot bör disponeras SvK i egenskap av delfunktionsav ansvarig myndighet för elförsörjningen. De medel som finns kontot förutsätts inte kunna användas för andra ändamål än för beredskapsförberedelser inom delfunktionen elförsörjning.

Nivån på beredskapsavgiften bör fastställas i försvarsbesluten.

Avgiften bör i princip ligga fast under hela försvarsbeslutsperioden. Eventuella över- och underskott kontot vid försvarsbeslutsperiodens slut får regleras då avgiften fastställs för den därefter kommande försvarsbeslutsperioden.

Regler för hur beredskapskontot får disponeras bör meddelas av

regeringen i regleringsbrev eller annat sätt. Förslag om årliga uttag samt inriktning beredskapsförberedelsema bör utarbetas

av

SvK och behandlas i det civila försvarets programplane-

av arbete.

10.4 Beredskapsavgiftens konstruktion

Beredskapsavgiften kan tekniskt konstrueras olika sätt. Fyra grundkonstruktioner är möjliga. Dessa är:

Del av avgiften för storkraftsnätet Producentavgift Nätägaravgift Abonnentavgift

Vid valet av avgiftskonstruktion bör flera aspekter beaktas. En är kravet att avgiften skall konkurrensneutral. Detta krav vara tillgodoses bäst av alternativen 3 och Alternativ l är olämpligt från denna synpunkt då endast del den totala elförbruken av ningen transporteras storkraftsnätet. I vissa fall utnyttjas endast regionoch lokalnäten för överföring elkraften från av producent till konsument. Anknytning till avgiften för storkraftnätet är olämplig också av andra skäl.

En annan aspekt avgiftssystemet är att det måste vara lättadministrerat och helst kunna anslutas till ett redan befintligt avgiftssystem. Detta talar emot en producentavgift. Det finns f.n. inget system som möjliggör direktuttag avgifter från av såväl elkraftsproducenter och från producenter nätsom av tjänster. Att bygga upp och administrera ett sådant system kan bli kostnadskrävande.

Det avgiftssystem som torde vara lättast att administrera och som samtidigt tillgodoser kravet konkurrensneutralitet är en nätägaravgift. Ett sådant system kan konstrueras sätt samma som det system som f.n. används för nätövervakningsavgiften. Administrationen kan skötas av Elsäkerhetsverket.

En abonnentavgift av den typ som används inom elsäkerhets-

området har nackdelen att den berör många fler aktörer än

en nätägaravgift. Abonnentavgiften berör samtliga elabonnenter.

N ätägaravgiften berör endast de företag som innehar en nätkoncession.

Vi föreslår att beredskapsavgiften utformas nätägarsom en avgift. Regler om avgiften bör tas in i den lag om elberedskap vi föreslår i nästa kapitel. I lagen bör stå att nätkoncessom sionsinnehavaren har rätt att ta ut avgiften och att den i sin helhet skall betalas in till den statliga myndighet som regeringen bestämmer skall förvalta avgiftssystemet. Närmare bestämmelser om avgiften kan meddelas i den förordning som reglerar utformningen av elsåkerhets- och nätövervakningsavgiftema 1995:1296. Enligt förordningen förvaltas avgiftssystemet f.n. av Elsäkerhetsverket.

10.5 Fast eller rörlig avgift

Såväl nätövervakningsavgiften som elsäkerhetsavgiften är fasta

avgifter, dvs. de utgår med ett fast belopp per abonnemang eller

abonnent och år. Båda avgifterna har olika belopp för högspän-

ningsabonnemang/högspänningsabonnenter respektive lågspän-

ningsabonnemang/lågspänningsabonnenter. Avgiftssystemen

skiljer sig dock vad gäller betalningsskyldigheten. Nätkoncessionsinnehavaren är betalningsskyldig för nätövervakningsavgiften medan elabonnenten är betalningsskyldig för elsäkerhetsavgiften.

En rörlig avgift är volymberoende i den meningen att den utgår

med ett visst belopp kilowattimme. Tekniskt föreligger inga per hinder mot att konstruera beredskapsavgiften som en rörlig

avgift. Inte heller från administrativ synpunkt föreligger några

egentliga hinder. Ett avgiftssystem med rörliga avgifter är inte

krångligare att administrera än ett avgiftssystem med fasta av-

gifter. Det starkaste argumentet mot ett avgiftssystem med rörliga avgifter är istället att det slår mycket hårt mot storkonsumenter av elström. Vid en totalkostnad för elberedskapen 300 miljoner kronor per år skulle de största industrikunderna

betala en avgift 3,5 4 miljoner kronor per företag och år. - Detta är oacceptabelt med tanke att flera av dessa företag med stor sannolikhet skulle stängas av vid störningar den omfatav

tning som kan förväntas under krigsförhållanden.

Tabellen redovisar de beredskapsavgifter som skulle utgå vid

olika kostnadsnivâer för elberedskapen. Den fasta avgiften har delats upp i en avgift högspänningsabonnemang och avgift en

lågspänningsabonnemang. Med lågspänningsabonnent avses

i detta sammanhang en abonnent som är ansluten till nät med spänningar 1000 V och lägre. Vid fördelningen av avgiften har proportionen 600/11 använts. Det är den fördelning mellan

hög- och lågspänningsabonnenter som användes i det förslag

som ELU utarbetade då utredningen övervägde alternativ till skatteñnansiering.

Kostnader för Fast avgift Rörlig avgift elberedskapen Högspännings- Lágspänningsabonnemang abonnemang 100 Mkr 980 kr/år 18 kr/år 0,08 öre/kWh 200 Mkr 1960 kr/år 36 kr/år 0,15 öre/kWh 300 Mkr 2940 kr/år 54 kr/år 0,23 öre/kWh

Källa: NUTEK

Vi föreslår att beredskapsavgiften utformas som fast avgift en

med olika nivåer för hög- och lågspänningsabonnemang. För-

delningen mellan dessa avgiftsnivåer bör överensstämma med

den fördelning som ELU använde i sina beräkningar 600/11.

Det ankommer inte oss att föreslå en ambitionsnivå för elberedskapen. Vi konstaterar endast att dagens ambitionsnivå i nuläget svarar mot en viss kostnadsnivå 237 miljoner kronor

år. Frågan lämplig kostnadsnivå för elberedskapen

per om en och därmed för elberedskapsavgiften bör behandlas i höstens -

SOU 1996.78

försvarsbeslut. Underlag för ett beslut i denna fråga finns i

NUTEK:s programplan för perioden 1997 2001. -

10.6 Förslag

I detta kapitel har föreslagits:

att myndigheternas och företagens kostnader för beredskaps-

förberedelser inom elförsörjningsområdet finansieras med

en elberedskapsavgift

- att avgiftsnivån fastställs i försvarsbesluten

att elberedskapsavgiften uttas som en offentligrättsligt regle-

rad nätägaravgift som administreras samma sätt som den befintliga nätövervakningsavgiften

att elberedskapsavgiften utformas som en fast avgift som utgår med olika belopp för hög- och lågspänningsabonne-

mang

att proportionen mellan hög- och lågspänningsavgiften bör

vara 600/ 11 att de medel som inflyter genom elberedskapsavgiften samlas ett räntebärande konto med kreditmöjligheter i Riksgäldskontoret

att behållningen kontot i Riksgäldskontoret endast får användas för att bekosta beredskapsåtgärder inom delfunk-

tionen elförsörjning att kontot i Riksgäldskontoret disponeras av Svenska kraftnät att regeringen i regleringsbrev eller annat sätt meddelar anvisningar för hur behållningen kontot i Riksgäldskontoret får användas

att Svenska kraftnät årligen utarbetar ett förslag till dis-

ponering medlen kontot i Riksgäldskontoret och att av detta förslag behandlas i det civila försvarets programplanearbete.

1 1 Behov av ny lagstiftning

11.1 Ellagstiftningsutredningens förslag

ELU föreslog bl. a. att lagen 1942:335 om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar, m.-m. skall ersättas med en ny lag. I våra direktiv anger regeringen att vi skall utgå från att krigsskyddslagen ersätts med ny lagstiftning i enlighet med ELU:s förslag.

Som framgår nästa avsnitt har vi funnit att grundläggande av bestämmelser om elberedskapen bör samlas i en ny lag om elberedskap. Vi anser att den av ELU föreslagna lagen om beredskapsåtgärder vid vissa elektriska anläggningar bör arbetas in i den nya lagen om elberedskap.

11.2 Lag om elberedskap

Grundläggande bestämmelser om elberedskapen bör således samlas i en ny lag om elberedskap. Denna lag bör reglera elföretagens och vissa myndigheters åligganden inom detta område. Vidare bör generella bestämmelser den foreom av oss slagna elberedskapsavgiften tas in i lagen.

Vad gäller elföretagen bör lagen elberedskap innehålla beom stämmelser om att dessa har skyldighet att upprätthålla produktion och distribution av elkraft under säkerhetspolitiska krioch i krig. Det bör också att elföretagen skall ser anges genomföra de beredskapsförberedelser som erfordras för att verksamheten skall kunna upprätthållas under säkerhetspolitiska kriser och i krig.

Av lagen bör vidare framgå att elföretagen skall ha rätt till ersättning för de kostnader som beredskapsverksamheten ger upphov till med de undantag som angavs i kapitel 10. Detta -

förutsätter att lagen 1984:1049 om beredskapslagring av olja och kol ändras. Vidare bör anges att omfattningen och inriktningen av beredskapsförberedelsema bör regleras i ett avtal mellan elföretaget SvK eller annat sätt framgå av de anvisningar som denna myndighet lämnar.

Vad gäller elberedskapsavgiften bör anges att denna skall erläggas av nätägama i proportion till det antal hög- och lågspänningsabonnemang som dessa förvaltar. Det bör framgå att avgiften skall utgå som en fast avgift per abonnemang och och att olika avgifter skall tas ut beroende om det är fråga om ett hög- eller lågspänningsabonnemang. Vidare bör framgå att nätägaren skall betala in avgiftsmedlen till den myndighet som regeringen bestämmer.

Vad gäller myndigheternas ansvar bör framgå att SvK skall leda och samordna elförsörjningen under kriser och i krig och att denna myndighet samordna och inrikta de beredskapsförberedelser som krävs för att elförsörjningen skall kunna upprätthållas under säkerhetspolitiska kriser och i krig.

I övrigt bör lagen elberedskap innehålla tillämpliga delar om av den av ELU föreslagna lagen om beredskapsåtgärder vid elektriska anläggningar. Detta lagförslag behöver dock arbetas över i olika avseenden.

Frågan om en ny ellag bereds inom regeringskansliet. Enligt vår mening måste arbetet med lagen om elberedskap samordnas med arbetet med en ny ellag. Bl. a. finns det anledning att överväga vilka bestämmelser som bör finnas i den generella lagstiftningen och vilka bestämmelser som bör tas in i beredskapslagen. Vi föreslår därför ett fortsatt utredningsarbete vad gäller dessa frågor.

11.3 Ändring av vissa förordningar

De förslag vi har lämnat får konsekvenser för vissa försom ordningar. Dessa konsekvenser beskrivs kortfattat i det följ

Förordningen 1995: 1296 om elsäkerhetsavgift och nätövervakningsavgift bör kompletteras med bestämmelser om elberedskapsavgiften.

Förordningen 1991:2013 med instruktion för Affarsverket svenska kraftnät bör ändras i enlighet med de förslag till förändrade uppgifter för SvK som tidigare har framlagts i detta betänkande.

Förordningen 1991:960 med instruktion för Närings- och teknikutvecklingsverket bör ändras i enlighet med de förslag till förändrade uppgifter för NUTEK som tidigare har framlagts i detta betänkande.

Vidare bör övervägas om Elsäkerhetsverket genom en ändring av beredskapsförordningen 1993:243 bör ges ställning som beredskapsmyndighet.

Vi anser också att det regelverk som styr genomförandet av en energiransonering bör ses över. Reglerna inom detta område är

föråldrade och bör uppdateras. Vidare bör möjligheterna att an-

föra besvär över ransoneringsbeslut ses över.

Översynen av ovan nämnda förordningar bör ske inom ramen

för det fortsatta utredningsarbete som nämndes i föregående av-

snitt.

11.4 Förslag

I detta kapitel har föreslagits:

3 16-0590

64 SOU 1996.78

att grundläggande bestämmelser om elberedskapen samlas i

en ny lag om elberedskap att den av Ellagstiftningsutredningen föreslagna lagen om

beredskapsåtgärder vid vissa elekriska anläggningar arbe-

tas in i lagen om elberedskap att hänvisning till lagen om elberedskap tas in i den nya elen lagen

att vissa myndighetsinstruktioner ändras i enlighet med det

förslag till ändrade myndighetsuppgifter som tidigare har lagts fram i detta betänkande

att reglerna energiransonering ses över i syfte att m0-

om demisera regelverket

att utarbetandet av ett förslag till ny lag om elberedskap, m.m. bör ske inom ramen för ett fortsatt utredningsarbete.

12 Särskilda frågor

12.1 Driftvärn vid elföretagen

Chefen för Svensk Elberedskap AB har f.n. Rikshemvärnschefens uppdrag att samordna frågor om elkraftsföretagens driftväm. Frivilliga driftväm finns vid femtiotal företag inom elkraftsindustrin. Enligt bilaga 4 uppgår de totala kostnaderna för företagens driftväm till ungefär 30 miljoner kronor år. per

Driftvärnens framtid kommer att behandlas i 1996 års försvarsbeslut. Om driftvämen behålles och krav ställs att verksamheten skall hållas samman som hittills bör uppgiften att samordna driftvämsverksamlneten övertas SvK. Det bör också av ankomma SvK att bedöma hur stora bidrag som bör utgå till företagen för deras driftvämsverksamhet.

12.2 Skydd och bevakning vid elkraftsanläggningar

Lagen 1990:217 skydd för samhällsviktiga anläggningar, om m.m. innehåller bestämmelser om åtgärder som skall vidtas till skydd mot spioneri, sabotage, terrorism, m.m. Lagen reglerar vilka anläggningar som får utses till skyddsobjekt, företagens skyldigheter att vidta särskilda skyddsåtgärder vid känsliga anläggningar, m.m. Länsstyrelserna är f.n. tillämpningsmyndigheter för lagen. Det ankommer således länsstyrelserna att fatta beslut vilka elkraftsanläggningar som skall vara om skyddsobjekt, vilka skyddsåtgärder som det enskilda elföretaget skall vidta vid olika anläggningar, m.m.

Enligt vår mening är det angeläget att den myndighet som har ansvaret för elberedskapen enligt vårt förslag SvK har möj- - lighet att påverka länsstyrelsernas beslut om bevaknings- och skyddsåtgärder. Under utredningsarbetets gång har det framkommit att samverkan mellan vissa länsstyrelser och de organ

som nu sköter elberedskapen i vissa fall inte fungerar tillfredsställande. Därmed försämras möjligheterna att göra en helhetsbedömning av skyddssituationen vid en elkraftsanläggning.

Vi vill inte föreslå någon ändring i gällande ansvarsfördel-

nu ning inom detta område men vill starkt understryka betydelsen att länsstyrelserna i framtiden samråder med SvK vilka av om

bevaknings- och skyddsåtgärder som elföretagen bör åläggas att

vidtaga. Med det ñnansieringssystem som vi har föreslagit ankommer det dessutom SvK att med avgiftsmedel finansiera

de bevaknings- och skyddsåtgärder som genomförs med stöd lagen åtgärderna är så långtgående att företagen är berät-

av om tigade till ersättning från staten.

13 Vissa genomförandefrågor

13.1 Genomförandeprocessen

Svensk Elberedskap AB kommer att avvecklas den 31 december 1996. Den nya organisationen för elberedskapen bör därför träda ikraft den l januari 1997. För att detta skall vara möjligt

bör följande beslut tas av statsmakterna före utgången inne-

av varande år:

Beslut om förändrade uppgifter för NUTEK och SvK

Beslut om inrättande av ett beredskapsråd vid SvK

Beslut om ny huvudman för elbefálhavarorganisationen

Beslut om nedläggning av EFN och KSN Beslut om införande ett avgiftssystem för finansieav ring av beredskapskostnadema inom elförsörjningen Fastställande av en lämplig ambitions- och kostnadsnivå för elberedskapen under den kommande försvarsbeslutsperioden Beslut om ny lag om elberedskap

Ändring av vissa myndighetsinstruktioner och andra

förordningar

Överföring av vissa anslagsreservationer och projekt-

medel till SvK.

Regeringen bör uppdra SvK att förbereda genomförandet av

den nya organisationen. SvK bör bl. a. bemyndigas att påbörja

rekrytering av personal till den beredskapsenhet vid myndigheten som skall ha ansvaret för de nya uppgifterna. Detta kan ske så snart som regeringen har lagt fram propositionen i ärendet. Det bör ankomma SvK att dimensionera beredskapsenheten.

4 16-0590

EFN och KSN saknar anställd personal. Detta underlättar avvecklingen av dessa myndigheter. Regeringen bör uppdra SvK respektive NUTEK att genomföra det avvecklingsarbetet som erfordras arkivering av handlingar, m.m..

Som nämnts krävs ett fortsatt utredningsarbete beträffande en ny lag elberedskap, m.m. Detta arbete bör vara klart under hösom ten 1996 nämnda tidsplan skall kunna hållas. om ovan

13.2 Ekonomiska konsekvenser

Etableringen av ett avgiftssystem för finansieringen av elberedskapen medför att statsbudgeten avlastas vissa kostnader. Det

gäller kostnader som budgetåret 1995/96 finansieras med medel

från tolfte huvudtiteln, anslaget E2, tolfte huvudtiteln, anslaget

E1 del och fjärde huvudtiteln, anslaget G16 del. Totalt avlastas statsbudgeten 71 miljoner kronor genom denna åtgärd räknat

på årsbasis.

Tidigare har nämnts att det inte ankommer att föreslå

oss en ambitionsnivå för elberedskapen. Vi konstaterar dock att kostnadsnivån för den ambitionsnivå tillämpas inom elsom nu

beredskapen är 237 miljoner kronor år. Frågan den

per om framtida arnbitions- och kostnadsnivån för elberedskapen kommer att behandlas i höstens försvarsbeslut.

Det underlag som f.n. finns i denna fråga är NUTEK:s pro-

gramplan för perioden 1997 2001. I programplanen föreslås - en kostnadsnivå för elberedskapen för den kommande försvars-

beslutsperioden 257 miljoner kronor för periodens första år.

Denna nivå är för försvarsbeslutsperiodens sista år ungefär 330 miljoner kronor. Jämfört med den kostnadsnivå som nu gäller innebär dessa belopp viss höjning ambitionsnivån. en av

De angivna beloppen innefattar kostnaderna för beredskaps-

lagring av olja för vissa elproduktionsändamål samt kostnaderna

för civilpliktig personal förutsätts uppgifter inom elförsörjningen under säkerhetspolitiska kriser och i krig. Kostnaderna

för beredskapslagring av olja uppgår f.n. till 62 miljoner kronor år. Kostnaden för den civilpliktiga personalen uppgår till

per ungefär 24 miljoner kronor per år.

13.3 Övriga konsekvenser

Enligt regeringens generella direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare skall vi redovisa de regionalpolitiska och jämställdhetspolitiska konsekvenserna av våra förslag samt

pröva de offentliga åtagandena inom det område som berörs av

utredningsarbetet.

Vi kan inte att våra förslag har några negativa regional-

se politiska eller jämställdhetspolitiska konsekvenser. Prövningen

av de offentliga åtagandena inom elberedskapen har skett i sam-

band med vi har tagit ställning till ansvarsfördelningen

att mellan

elkraftsindustrin och de statliga myndigheter föreslås få som uppgifter inom detta område.

sou 1996:78 Bilaga 1 Sid 1

än

E

Kommittédirektiv

E W

w

Ansvarsfördelning och organisation inom Dir. elberedskapsområdet 1996:23

Beslut vid regeringssammanträde den 7 1996 mars

Sammanfattning uppdraget av En särskild utredare skall lämna förslag till myndighetsorganisation för det fredstida arbetet med elberedskapen, ansvarig myndighet för den centrala ledningen elförsörj- - av ningen i krig och vid höjd beredskap, fördelning och arbetsuppgifter inom - av ansvar elberedskapen mellan myndigheter och näringsidkare inom elförsörjningen, den lagstiftning kan behövas, och - som system för avgiftsñnansiering elberedskapen. - av Uppdraget skall vara slutfört senast den 31 maj 1996.

Ellagstiftningsutrcdningen

Nuvarande organisation och ansvarsfördelning inom beredskapen på elförsörjningens område

Enligt beredskapsförordningen 1993:242 är Närings- och

teknikutvecklingsverket NUTEK ansvarig myndighet för

funktionen Energiförsörjning inom totalförsvarets civila del.

Funktionen omfattar försörjning med bränslen, drivmedel och elkraft. Inom NUTEK finns särskild beslutande nämnd, en Krigsskyddsnämnden KSN, prövar ärenden enligt lagen som

Bilaga 1 Sid 2

1942:335 om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanlâggningar krigsskyddslagen. NUTEK har i krig eller vid m.m. höjd beredskap samordningsansvaret för landets energiförsörjning och ett direkt ansvar för försörjningen med bränslen

och drivmedel. Övriga myndigheter med uppgifter inom funktionen är Affärsverket svenska kraftnät Svenska kraftnät,

Statens kämkraftinspektion SKI, Statens strålskyddsinstitut SSl, Statens oljelager SOL och Elförsörjningsnämndcn EFN. Av dessa myndigheter träder EFN i verksamhet endast i krig eller när regeringen annars bestämmer det för att planera, leda och samordna elförsörjningen. Nämnden övertar då NUTEK:s totalförsvarsuppgifter inom elförsörjningsomrädet. Svenska kraftnät har till uppgift att utöva systemansvaret för elektrisk ström enligt 15 a § lagen l902:7l s.l, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar ellagen.

Svenska kraftnät har dämied det övergripande ansvaret för att

elektriska anläggningar samverkar driftsäkert sa att balans inom hela eller delar av landet kortsiktigt upprätthålls mellan produktion och förbrukning av el. NUTEK ansvarar för de fredstida bcredskapsuppgiftcma inom elförsörjningen. Huvuddelen av beredskapsarbetet utförs av bolaget Svensk Elberedskap AB i enlighet med ett avtal med NUTEK. Svensk Elberedskap AB ägs och finansieras av Svenska Kraftverksföreningen. Bolaget är frcdskansli EFN. Pa regional nivä svarar sju s.k. elomrädeskanslier lör beredskapsförberedelserna i enlighet med avtal med Svensk Elberedskap AB. Kanslierna är knutna till enskilda företag inom elförsörjningen och finansieras delvis ax dessa.

lillagslifiningsulredningens förslag

Ellagstiftningsutredningen ELU redovisade i delbetänkandet Elförsörjning i ofred SOU 1995:51 förslag till ändringar av bl.a. beredskapsorganisationen på elförsörjningens område. Enligt förslaget delas funktionen Energiförsörjning i tvá nya funktioner, nämligen Bränsle- och drivmedelsförsörjning samt Elförsörjning NUTEK föreslas behålla funktionsansvaret för

Bilaga 1 Sid 3

Bränsle- och drivmedelsförsörjning samt ansvaret för övergripande frågor vid energiransoneringar. Vidare föreslås, med hänvisning till den s.k. ansvarsprincipen, att EFN inrättas som en myndighet i fredstid med ansvar för den funktionen Elförsörjning. EFN:s nya huvudsakliga arbetsuppgifter i fredstid skall enligt förslaget vara planläggning, utbildning och övning. EFN:s uppgifter i krig föreslås vara oförändrade. Svenska kraftnät skall i krig eller vid höjd beredskap utöva sina operativa uppgifter som systemansvarig myndighet under EFN:s ledning. Därutöver skall SKI ingå i funktionen. Elbransehens medverkan i beredskapsarbetet i såväl fred som krig bör enligt ELU i första hand säkerställas genom avtal. EFN förutsätts bedriva sin verksamhet i nära samarbete med elkraftbranschen. I EFN skall enligt förslaget ingå företrädare för såväl allmänna branschanknutna intressen. som ELU föreslår att elberedskapen skall finansieras med medel över statsbudgeten i ungefär nuvarande omfattning. Det förutsätts att elbranschen liksom hittills skall finansiera huvuddelen av sina beredskapskostnader. ELU föreslår vidare en ny lag om beredskapsåtgärder vid vissa elektriska anläggningar skall ersätta m.m. som krigsskyddslagen. Enligt förslaget skall KSN avvecklas och dess uppgifter övertas EFN. av

Remissinstanserna

Delbetänkandet har remissbehandlats. Beträffande förslaget att dela upp funktionen Energiförsörjning i två funktioner är nya remissopinionen delad. Flera remissinstanser har förordat att funktionen hålls samman. Förslaget att inrätta EFN i fredstid har tillstyrkts av flera remissinstanser, däribland Försvarsmakten, Riksrevisionsverket, Svenska Elverksföreningen och Svenska Kraftverksföreningen. Andra instanser,

bl.a. Överstyrelsen för civil beredskap och NUTEK, har anfört

att nuvarande ordning bör behållas. Några remissinstanser har framhållit att den verksamhet som EFN enligt förslaget skall

Bilaga 1 sou 1996:78 Sid 4

bedriva i fred skiljer sig väsentligt fran EFN:s centrala ledningsuppgifter i krig. Några remissinstanser har ifrågasatt EFN:s möjligheter att hävda sin myndighetsställning mot bakgrund av bl.a. nämndens sammansättning, frånvaron av lagstadgade krav på elföretagens

medverkan i beredskapsarbetet och de föreslagna samverkans-

fonnema mellan nämnden och elbranschen. Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget att avveckla KSN och förslaget till ny lag om beredskapsåtgärder vid vissa elektriska anläggningar. Majoriteten av remissinstansema har tillstyrkt ELU:s förslag till finansiering. Flera remissinstanser har dock ansett att den föreslagna anslagsnivån är för låg.

Utgångspunkter för uppdraget

Funktionsvndelningen inom energiförsärj/ningsområdet

Det finns en viss utbytbarhet mellan energislagen i energisystemel. Denna flexibilitet bör tillvaratas i samband med långvariga försörjningsproblem inom energiområdet i fred och krig. Det förutsätter viss samordning av försörjningen med en sidan bränsle- och drivmedel och å andra sidan elkraft. ä ena Även i det fredstida beredskapsarbetet inom energiområdet finns det behov samordning. Det övergripande ansvaret för av beredskapsuppgiftema inom energiområdet bör därför även i fortsättningen hållas samman inom en funktion Energiförsörjning. Genom uppdelning funktionen Energiförsörjning i två en av delfunktioner, Bränsle- och drivmedelsförsörjning samt Elförsörjning, skapas förutsättningar för en tydligare ansvarsfördelning. Samtidigt tillgodoses behovet av samordning. Som central förvaltningsmyndighet inom energiområdet bör NUTEK ha ansvaret för funktionen Energiförsörjning. En utgångspunkt för utredaren bör att NUTEK för delfunktionen vara ansvarar Bränsle- och drivmedelsförsörjning.

Bilaga 1 Sid 5

Det fredslida ansvaret för de/jimklionen Elförsörjning

Arbetet med de fredstida beredskapsuppgifterna inom elförsörjningsområdet förutsätter ett nära samarbete med företagen inom elbranschen. Svenska kraftnät har genom systemansvaret operativa uppgifter inom elförsörjningen och samarbetar med företagen inom elbranschen i systemanknutna frågor. Av detta följer att Svenska kraftnät har viktiga uppgifter i det fredstida beredskapsarbetet inom elförsörjningen. Det bör råda en klar boskillnad mellan den ansvariga myndigheten och de företag som bedriver kommersiell verksamhet inom elförsörjningen. Myndighetsarbetet inom elberedskapsområdet bör organiseras så att det kan bedrivas oberoende av andra intressen. Det motiverar att ansvaret för det fredstida elberedskapsarbetet läggs särskild en myndighet. Myndigheten bör dock organiseras så att det skapas förutsättningar för att kompetensen inom Svenska kraftnät och det redan etablerade samarbetet med företagen inom elbranschen tas till vara. ELU bedömer att den centrala fredstida organisationen för clberedskapen behöver ha en personalstyrka på ca 10 personer. Remissinstanserna instämmer i huvudsak i denna bedömning. Utredningens bedömning bör kunna ligga till grund för ett mer detaljerat förslag till organisation för den centrala myndighet som skall arbeta med elberedskapsfrägor i fredstid.

Den centrala ledningen av e/försör/ningen i krig och vid höjd beredskap

l krig och vid höjd beredskap finns omfattande och ett mer Iangtgaende behov central ledning och samordning av av elförsörjningen än under nonnala förhållanden. Enligt nuvarande ordning skall EFN inrättas i krig eller då regeringen sa bestämmer för att utöva den centrala ledning behövs. som Ett alternativ är att den myndighet skall för som ansvara clberedskapen i fred ocksa är central ledningsmyndighet för

Bilaga 1 Sid 6

elförsörjningen i krig och vid höjd beredskap. Svenska kraftnäts uppgift att utöva systemansvaret för elekrisk ström har likheter med de uppgifter en central ledningsmyndighet skall fullgöra i krig och vid höjd beredskap. Det kan motivera att Svenska kraftnät skall vara central ledningsmyndighet i dessa situationer. ELU föreslår i slutbetänkandet SOU 1995:108 Ny ellag att det i lagen ges uttryckliga möjligheter för den system ansvariga myndigheten att beordra innehavare av nätkoncession att avbryta eller begränsa leveransen av till en elkonsument. Det bör övervägas om det kan finnas behov att i samband av med svåra påfrestningar inom elförsörjningen i fredstid införa en central ledning motsvarande den i krig eller vid höjd beredskap.

Behov av lagslöc/ inom elleredskapsomrac/er

ELU:s förslag innebär inga förändringar av EFN:s uppgifter i krig. EFN:s befogenheter är inte reglerade i ellagen till skillnad frän exempelvis Svenska kraftnäts befogenheter när det gäller systeinansvaret. ELU lämnar inget förslag till reglering. Det bör övervägas om det finns behov av att i lag föreskriva om lednings- och befogenhetsförhållandena i krig och andra situationer som kräver central ledning av elförsörjningen. Bestämmelser om medverkan i totalförsvarsplaneringen finns i lagen l982:IOU4 om skyldighet för näringsidkare. arbersinarknadsorganisationer 111.11. att delta i totalförsvarsplaneringen náringsidkarlagen. Det bör övervägas om det finns behov kompletteringar till näringsidkarlagcn för att av säkerställa elföretagens medverkan i elberedskapsarbetet. l Norge regleras ledningsförhållanden inom elförsörjningen i krigsituationer i lagstiftningen. Lagstiftningen ställer bl.a. krav pä att kraftföretagen i krig skall inga i en gemensam beredskapsorganisation.

Bilaga 1 Sid 7

Finansiering av elberedskapen

Enligt krigsskyddslagen-kan ägaren till en anläggning över en viss storlek åläggas att anläggningen ett utförande är ge som lämpligt frän skyddssynpunkt. Likaså kan ägare till vissa större clproducerande anläggningar åläggas att hälla vissa oljelager med stöd av lagen 1984:1049 om bercdskapslagring av olja och kol. För vissa andra slag beredskapsåtgärder lämnas av statsbidrag sedan år l987. Företag inom elbranschen svarar därutöver för vissa kostnader för elberedskapen. lnom oljeförsörjningsområdet kommer de lagringsskyldiga från den l juli 1996 med stöd lagen 1984:1049 av om bercdskapslagring olja och kol att åläggas ansvaret för av lagringen av olja för det civila försvarets behov i krigssituationer prop. l994/95zl76, bet. l994/95zNU25, rskr. l994/9ñz393. De lagringsskyldiga skall dämied också för svara finansieringen av lagringen i likhet med vad gäller för som lagringen för fredstida oljekriser. En utgångspunkt bör vara att även elförsörjningsom rådet bör svara lör sina beredskapskostnader. Ett avgiftssystem för att finansiera elberedskapens kostnader bör övervägas. Avgiftssystemet bör vara konkurrensneutralt. För närvarande avgiftsfmansieras statens verksamhet med elsäkerhet och nättillsyn. Avgifterna regleras i förordningen 1995:1296 om elsäkerhetsavgift och nätövervakningsavgift. Uppbördssystemcl administreras Elsäkerhetsverket. av Efter bemyndigande regeringen tillkallade chefen för av .

Försvarsdepartementet nyligen en särskild utredare med

uppdrag att se över principerna för finansiering av beredskapsåtgärdcr inom det civila försvaret dir. 1995:152.

Utrcdningsuppdraget

Allmän

En särskild utredare tillkallas för att lämna förslag till fördelning av ansvar och arbetsuppgifter inom elberedskapen

Bilaga 1 Sid 8

mellan myndigheter och näringsidkare inom elförsörjningen. Utredaren skall lämna förslag till den lagstiftning som kan behövas. Utredaren skall vidare föreslå organisation för den myndighet som skall ha ansvaret för elberedskapen i fredstid. Utredaren skall överväga var niyndiglietsansvaret för den centrala ledningen av elförsörjningen i krig och vid höjd beredskap bör läggas Utredaren skall även lämna förslag till ett konkurrensneutralt system för avgiftsftnansiering av elberedskapcn.

Organisation av en myndighet för e/beredskap

Ansvaret för uppgifterna inom elberedskapen i fred bör samlas på en myndighet. En utgångspunkt skall vara att myndigheten knyts till Svenska kraftnät. Utredaren bör pröva lämpligheten av att lägga verksamheten inom eller utanför Svenska kraftnäts organisation. En uppgift för utredaren är att lämna förslag till organisation. ledningsform och beslutsordning för verksamheten. Vidare skall utredaren överväga var myndighetsansvaret för den centrala ledningen av elförsörjningen i krig och vid höjd beredskap bör läggas. Utredaren skall i detta sammanhang överväga och beakta det eventuella behovet av central ledning i samband med omfattande påfrestningar inom elförsörjningen i fredstid. Utredaren bör i första hand pröva tre alternativ. Det första alternativet är att dagens ordning med EFN som centralt ledningsorgan behålls. Det andra är att den myndighet som skall ha ansvaret för det fredstida arbetet med clbcredskap ocksa ges ansvaret for den centrala ledningen av elförsörjningen I krig eller andra extraordinära situationer. Det tredje är att ansvaret läggs helt pa Svenska kraftnät. Utredaren bör överväga vilket alternativ som är mest ändamalsenligt. Utredaren skall därvid lämna förslag till de ändringar i ledningsform och beslutsordning vid berörda myndigheter som följer av utredarens överväganden. Därvid bör även behovet av ändringar i de berörda myndigheternas instruktioner beaktas.

Bilaga 1 Sid 9

Utredarens förslag till organisation för elberedskapen skall även omfatta den regionala nivån.

Ansvarsjördelning inom området för elberedskap

Utredaren skall hur och arbetsfördelningen för ange ansvarsuppgifter inom elberedskapen bör fördelas mellan å ena sidan den myndighet skall ha för elberedskapen i fredstid som ansvar och å andra sidan övriga myndigheter och näringsidkare inom elförsörjningen, såsom NUTEK, Svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, elproducenter och nätföretag. Motsvarande förslag skall lämnas för ansvars- och arbetsfördelning i krig, höjd beredskap eller andra situationer som kräver en central ledning elförsörjningen. av l uppdraget ingår att föreslå ansvars- och befogenhetstörhållanden bör gälla för elberedskapens regionala som organisation. Utredaren skall beskriva de uppgifter som ligger i sainordningsansvarel inom funktionen Energiförsörjning. l uppdraget ingår också att lämna förslag till ansvarsfördelning i fråga om ransonering av elkraft.

Behov av lagslöd inom elberedskapsområciet

Utredaren skall överväga det och de befogenheter om ansvar följer med det centrala ledningsansvaret för elförsörjningen som i krig och vid höjd beredskap bör lagfästas. Utredaren skall göra motsvarande överväganden i fråga om det eventuella behovet central ledning i samband med svåra påfrestningar av inom elförsörjningen i fredstid. Utredaren skall lämna förslag till den reglering bedöms nödvändig. som Utredaren skall även bedöma behovet av förändringar i näringsidkarlagen för att säkerställa elföretagens medverkan i beredskapsarbetet inom elförsörjningen. I uppdraget ingår att lämna förslag till den reglering bedöms nödvändig. som Utredaren bör härvid beakta erfarenheterna av hur dessa frågor hanteras i den norska .ellagstiftningen Även i övrigt bör

Bilaga 1 sou 1996:78 Sid 10

utredaren uppmärksamma eventuella behov ändringar i av gällande författningar inom beredskapsområdet till följd sina av överväganden och förslag. Utredaren skall utgå från att krigsskyddslagen ersätts med lagstiftning i enlighet med ny ELU:s förslag.

Finansiering av elberedskapen

l uppdraget ingår att lämna förslag till ett konkurrensneutralt system för avgiftsfmansiering elberedskapen. Även förslag av till den lagreglering som behövs i sammanhanget skall redovisas. Utredaren bör i första hand överväga lösningar som innebär att befintliga uppbördssystem inom elområdet kan utnyttjas.

Tidsplan, arbetsformer m.m.

Utredaren bör vara fri att ta upp även andra frågor som utredningsarbetet kan föranleda. För utredaren gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att pröva om offentliga åtaganden dir. 1994:23 samt att beakta jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. l994:l24. l tillämpliga delar skall utredaren också beakta principerna i regeringens beslut den l september 1994 ordning för om en systematisk genomgång i regeringskansliet företagsregler. av

Särskilt skall beslutet beaktas vad gäller marknadseffektiviteten

och de i beslutet nämnda checklistoma. Utredaren skall i fråga finansiering samråda med den om särskilda utredare som nyligen tillkallats av chefen för Försvarsdepartementet för att se över principerna för finansiering av beredskapsåtgärder inom det civila försvaret dir. 1995:152. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 3l maj 1996. Näringsdepartementet

Bilaga 2 Sid 1

SOU 1996:58

Sammanfattning av

Den särskilde utredaren skall enligt direktiven föreslå vilka prin-

ciper som skall gälla för finansieringen av beredskapsåtgärder inom det civila försvaret. I uppgifterna ingick också att överväga

skall ingå i den ekonomiska planeringsramen för det

vad som

civila försvaret. Hänitöver skall vissa frågor om finansieringen reservanordningar i kommunalteknisk och sjukhusteknisk

av försörjning belysas.

Principema för finansiering det civila försvaret behandlas i av

kapitel I kapitlet framhålles att den s.k. ansvarsprincipen bör

vägledande också vid fördelningen kostnadsansvaret för vara av

beredskapsåtgärdema. Av detta skäl och med hänsyn till beho-

att avlasta statsbudgeten förordas en ökad användning av vet av -

avgifts- och egenfinansiering inom det civila försvaret.

I kapitel 3 framläggs följ ande förslag:

bör vägledande också vid fördel- Ansvarsprincipen vara

kostnadsansvaret för det civila försvarets beredningen av

skapsåtgärder. Beredskap bör inte betraktas som en tjänst

det ankommer staten att upphandla från andra som sarnhällsaktörer.

Vid ansvarsprincipen inom det ñnan-

tillämpningen av

siella området måste hänsyn tas till faktorer som branschens och den verksamhetsansvariges ekonomiska bärkraft, konkurrens- och rättviseaspekter, etc. En helhetsbedömning måste därför göras i varje särskilt fall.

Beredskapsåtgärder kan finansieras med statlig skatt, av-

gifter eller direkt av den verksamhetsansvarige egenfinan-

siering. I konsekvens med den grundsyn har redosom visats och hänsyn till det statsfinansiella läget bör av- - av -

Bilaga 2 Sid 2

gifts- och egenñnansiering användas i större utsträckning än nu. Statlig skatt bör användas då det av olika skäl är

omöjligt eller olämpligt att egen- eller avgiftsñnansiera

beredskapsåtgärden eller då staten har ett behov av att kunna detalj styra hur beredskapsmedlen skall användas.

För de statliga förvaltningsmyndighetema medför de föreslagna ñnansieringsprincipema att den anslagsstruktur som tillämpas vad gäller beredskapskostnadema bör ses över. Antalet fristående beredskapsanslag bör minskas och småanslag räknas in i myndighetens ordinarie förvaltningsanslag motsvarande. De medel som används för att bestrida civilbefälhavamas och länsstyrelsernas beredskapskostnader bör inordnas i ett nytt anslag för regional totalförsvarsverksarnhet. Detta anslag bör i sin helhet avvägas inom den ekonomiska planeringsramen.

För de statliga affärsverken och för de statliga aktiebolag som bedriver beredskapsverksamhet medför finansieringsprincipema att avgifts- eller egenñnansiering bör användas som huvudsaklig ñnansieringsmetod. Endast om särskilda skäl föreligger bör skattefmansiering användas. Avgiftsfmansiering föreslås för telekommunikations-, rundradio- och elbranschema. Egenñnansiering föreslås beträffande Sjöfartsverket ochvPosten AB.

Transportsektorns beredskapskostnader bör finansieras med hjälp av avgifter som knyts till utnyttjandet respekav tive infrastrukturella system landsvägar, järnvägar och flygplatser. Utfommingen av avgiftssystemen bör utredas i särskild ordning.

Beträffande kommuner och.. landsting konstateras att dessa i jämförelse med andra sektorer har givits förmånlig en behandling vid finansieringen av beredskapsåtgärdema. Med hänsyn till de överenskommelser har nåtts föresom

Bilaga 2 Sid 3

slås dock inte några förändringar i de finansieringsnu principer som gäller för denna sektor.

Näringslivet bär redan kostnadsansvaret för sektorns nu beredskapsverksamhet. Några förändringar i de grundläggande fmansieringsprinciper gäller för denna sektor som föreslås inte.

Det civila försvarets ekonomiska planeringsrarn behandlas i kapitel I detta kapitel understryks planeringsramens betydelse avvägningsinstrument. Vidare föreslås vissa åtgärder i som syfte att utveckla planeringsrarnen i detta avseende. Bl. a. föreslås översyn anslagsstrukturen inom det civila fören av svaret i syfte att göra denna struktur mer lättöverskådlig. Vidare föreslås att beredskapsinvesteringar skall lånefmansieras genom investeringslån i Riksgäldskontoret. Dessutom föreslås vissa förändringar i den ekonomiska planeringsramens sammansättning.

I kapitel 4 framläggs följande förslag:

En översyn av anslagsstrukturen inom det civila försvaret

bör göras. Översynen bör syfta till att minska antalet fri-

stående beredskapsanslag, till en bättre koppling mellan funktionsindelningen och anslagsstrukturen och till att anslagsmässigt hålla isär drifts-, underhålls- och investeringskostnader.

Kostnaderna för beredskapsinvesteringar bör lånefman-

sieras genom investeringslån i Riksgäldskontoret. Åtgär-

der bör vidtas för att definiera begreppet beredskapsinvestering och för att fastställa lämpliga avskrivningstider för olika typer av beredskapsinvesteringar.

Bilaga 2 Sid 4

De årliga uttagen från de beredskapsfonder bildas

som inom rundradio-, telekommunikations- och elförsörjningsområdena bör avvägas inom den ekonomiska planeringsramen. Däremot bör det inte vara möjligt att omfördela medel från fonderna till andra ändamål inom det civila försvaret. Nivån beredskapsavgiftema bör ligga fast

under en femårsperiod och fastställas i försvarsbesluten.

Vad gäller den ekonomiska planeringsramens sammansättning framläggs följande förslag:

Följande anslag bör läggas in i den ekonomiska planeringsramen: 1 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel, m.m. J0/G4

2 Del av länsstyrelserna, m.m. C/Al

Följande anslag bör inordnas i något annat anslag inom eller utom den ekonomiska planeringsramen:

3 Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna Fö/C4

4 ÖCB: industriella åtgärder Fö/F2

5 Arbetsmarknadsverket del: Förvaltningskostnader

A/Al

Följande anslag bör utgå helt:

6 Ersättning för fritidsbåtsändamål, Delpost för beredm.m.

skapsåtgärder inom totalförsvaret K/B 1

7 Upphandling av särskilda samhällsåtaganden K/D2

8 Åtgärder inom elförsörjningen N/E2

SOU 1996.78 Bilaga 2 Sid 5

Frågan finansieringen av reservanordningar för komom munalteknisk och sjukhusteknisk försörjning behandlas i kapitel

I detta kapitel behandlas också vissa frågor om bolagisering

och privatisering av kris- och krigsviktig kommunal och landstingskommunal verksamhet.

I kapitel 5 framläggs följande förslag:

Nuvarande finansieringssystem för reservanordningar bör bibehållas tills statens avtal med Svenska kommunförbundet skall omförhandlas år 1999.

Genomförda bolagiseringar och privatiseringar av primär-

och landstingskommunal verksamhet synes inte ha lett till några större problem från beredskapssynpunkt. I nuläget krävs därför inga åtgärder inom detta område.

Genomförandet av utredningens förslag behandlas i kapitel Den korta tid som har stått till buds för utredningsarbetet medför

att vissa frågor måste utredas vidare. Detta gäller framförallt den

närmare utformningen av de avgiftssystem som har föreslagits inom rundradio-, telekommunikations- och elförsörjningsområdena.

De förslag som lämnas förutsätter ny lagstiftning inom vissa områden. Lagstiftningsbehovet är framförallt knutet till de avgiftssystem som har föreslagits. Med hänsyn till att denna

fråga måste utredas vidare lägger utredningen inte fram något

förslag till författningstext.

Utredningens förslag leder till en utgiftsminskning statsbudgeten drygt 300 miljoner kronor år. per

Bilaga 3 Sid 1

Sammanställning av remissvar avseende

SOU 1995:51

I det följande redovisas schematisk sammanställning av de

en

remissvar som avgavs vad gäller Ellagstiftningsutredningens

delbetänkande Elförsörjning i SOU 1995:51. En full-

ofred

ständig rentissammanställning finns tillgänglig Närings-

departementet N95/1147/E. Syftet med denna bilaga är att ge

läsaren uppfattning hur de olika remissinstansema har tagit

en

ställning i huvudfrågoma.

Svensk Elberedskap AB och Svenska kraftverksföreningen har

avgivit ett gemensamt remissyttrande.

EL U:s förslag:

Funktionen energiförsörjning bör delas i funktion för brän-

en

sle- och drivmedelsförsörjning och en funktion för elförsörjning

Tillstyrker Avstyrker Tar tydlig Tar ställning

ställning

Försvarsmakten Post- och tele- CB N Kammarrätten i ÖCB styrelsen CB M GBG SPF Lsty C-Iän Statskontoret Räddningsverket CB S Lsty N-län Jordbruksverket FOA Civilförsvars- Lsty X-Iän Svenska kraftnät Konkurrensverket förbundet NUTEK SKI Banverket Kommun- SSI SJ förbundet LRF RRV STOSEB Livsmedelsverket Elsäkerhetsverket ST/SVT Malmö kommun lndustriförbundet HEL Svenska Elverksföreningen Svenska Kraft-

verksföreningen

Bilaga 3 Sid 2

ELU:s förslag:

Elförsärjningsnämnden bör inrättas i fredstid med funktionsansvar för funktionen elförsörjning

Tillstyrker Tillstyrker Avstyrker Tar ställning med

invändningar

Försvarsmakten RRV ÖCB Kammarrätten i Livsmedelsverket Svenska Kraftnät SPF GBG Elsäkerhets- CB S Räddningsverket verket CB N FOA Civilförsvars- CB M Konkurrensverket förbundet Statskontoret SKI Banverket Jordbruksverket SSI SJ NUTEK LRF ST/SVT Kommun- Malmö kommun lndustriförbundet förbundet Fjärrvärme- REL Post- och tele- föreningen Svenska Elverks- styrelsen föreningen Lsty C-Iän Svenska Kraft- Lsty N-lân verksföreningen Lsty X-län STOSEB

Bilaga 3 Sid 3

ELU:s förslag:

Kostnaderna för elberedskapen bör i huvudsak skattefinan-

sieras

Tillstyrker Tveksamma Avstyrker Tar ställning

Försvarsmakten Statskontoret Kammarrätten i ÖCB GBG FOA Räddningsverket CB M CB S Post- och tele- CB N styrelsen SPF Banverket Elsäkerhets- SJ verket RRV Konkurrensverket Jordbruksverket SKI Livsmedelsverket SSI NUTEK SR/SVT Svenska kraftnät Malmö kommun lndustriförbundet LRF Konmmun- Lsty C-Iän förbundet Lsty N-Iän REL Lsty X-län Svenska Elverks- Fjärrvärmeföreningen föreningen Svenska Kraftverksföreningen STOSEB

Bilaga 3 Sid 4

ELU:s förslag:

Den statliga anslagsnivån bör inledningsvis ligga på 62 miljo-

ner kronor år per

Väl avpassad För hög Tar ställning

ÖCB Försvarsmakten Lsty C-Iän Kammarrätten i FOA Civilförsvars- GBG Kommun- förbundet Räddningsverket förbundet Banverket CB S Svenska Kraft- SJ CB N . verksföreningen Livsmedelsverket CB M Elsäkerhets- SPF verket Post- och telelndustriförbundet styrelsen HEL Jordbruksverket Svenska Elverks- Svenska kraftnät föreningen NUTEK Konkurrensverket SKI SSI SFR/SVT Malmö kommun Kommunförbundet LRF STOSEB Lsty N-Iän Lsty X-län

Statskontoret RRV

Statskontoret och RRV förordar att ett bättre underlag tas fram

innan

Bilaga 4 Sid 1

samhällets kostnader för

Sammanställning av

elberedskapen

I det följande redovisas de kostnader staten och elbranschen

som

bedöms ha för elberedskapen. På grund av brister i underlaget

har det ibland varit nödvändigt att redovisa anslagsbelopp istället

för kostnader. Som nämnts kan differensen mellan anslags-

beloppen och det faktiska utfallet ibland vara betydande.

I kapitel 10 föreslås att samtliga kostnadsposter i nedanstående

tabeller utom 7 skall ingå i underlaget för beräkning av den

- nr -

elberedskapsavgift föreslås av utredningen. Avgiftsunder-

som

uppgår således 237 miljoner kronor enligt vad

laget till som

framgår av tabellerna.

Statens anslag, m.m. miljoner kronor

Ansla

1395/96

N Mdamå -budgetåret 12-månadersbelopp 1 Tolfte huvudtitelns anslag E1 17 3 HancMgsberedskap del 2 Tolfte huvudtitelns anslag E2 442

Åtgärder inom elförsörjningen

3 Fjärde huvudtite/s anslag G16 9 1 Utbildninggv civilpliktiga del 4 Beredskapskostnader vid 11 0 Svenska Kraftnät driftmedel SUMMA 1 8 1 6 ,

Källa: NUTEK och Svenska Kraftnät

Noter:

1 Varav 71 miljoner kronor över statsbudgeten.

Bilaga 4 Sid 2

2. Elbranschens kostnader miljoner

kronor

Ändamå. Utgift eller kostnad Nr 1994 eller 1995 1 Svensk Elberedskap AB 8 Elområdenas kanslier 11

Beredskapsplanering hos elkrafts- 25 företagen

8 Åtgärder har genomförts med stöd

som 30 av statliga medel 2

12 Beredskapslagring av olja enligt lag 62 1984:1049 3

S UMMA 1 8 0

Källa: Svensk Elberedskap AB och NUTEK

Noter:

1 Kostnadsposterna 5 11 avser situationen år 1994 - 2 Viss del av detta belopp uppskattningsvis 20 30 % - - - avser fredsnytta 3 Kostnaden för år 1995 enligt uppskattning NUTEK. av

åiå

w l

öoxuoå

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. . - 2. Samverkansmönster i svenskforsknings- 27. En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande. finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapeti Norden Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. l990-talet. U. 4. Vem bestämmer vad EU:s internaspelreglerinför 29. Forskning och Pengar. U. regeringskonferensen 1996.UD. 30.Borgenärsbrotten en översyn av 11 kap. - Politikomrádenunderlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. pelare inför regeringskonferensen 1996. UD. 31.Attityder och lagstiftningi samverkan Ett år med EU. Svenskastatstjänstemåns + bilagedel.C. erfarenheteravarbetet i EU. UD. 32. Möss och människor.Exempel bra 7. Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och IT-användningblandbarn och ungdomar. SB. säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. UD. 33. Banverketsmyndighetsroll m.m. K. Batterierna en laddad fråga. M. 34. Aktiv arbetsmarlcnadspolitik expertbilaga.A. + - Omjärnvägens trafikledning m.m. K. 35. Kriminalunderrättelseregister 10.Forskning for vår vardag.C. DNA-register. Ju. 1l. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför 36.Högskolai Malmö. U. två- och trehjuliga motorfordon. K. 37. Sverigesmedverkani FN:s familjeår. S. 12.Kommuneroch landstingmedbetalnings- 38. Nationalstadsparker. M. svårigheter.Fi. 39. Rapport från klimatdelegationen1995. 13.Offentlig djurskyddstillsyn. Jo. Klimatrelateradforskning. M. 14.Budgetlag regeringensbefogenheterpå 40. Elektronisk dokumenthantering.Ju. fmansmaktens område.Fi. 41. Statensmaritima verksamhet.Fö. 15.Union för både öst och väst. Politiska,rättsliga 42. Demokratioch öppenhet. Om folkvaldaparlament och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte och offentlighet i EU. UD. utvidgning. UD. 43. Jämställdheteni EU. Spelregleroch l6. Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder. UD. utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga 44. Översyn skatteflyktslagen. av rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked. Fi. 17.Bättre trafik med väginformatik. K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen.Ju. 18.Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelser för försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U. 19.Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomesin an Urbanizing bedömningarinför regeringskonferensen 1996. World. SwedishNationalReport for Habitat II. N. UD. 49. Regler för handelmedel. N. 20. Samordnad rollfördelning inom tekniskforskning. 50. Förbud mot vapen allmän plats m.m. Ju. U. 51. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk- 21.Reform och förändring. Organisation och ring alternativoch förslag. A. verksamhetvid universitetoch högskolor efter 52. Precisering av handelsändamålet i detaljplan.M. 1993 års universitets-och högskolereform. U. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M. 22. Inflytande riktigt Om elevers rått till 54. Kooperativa möjligheteri storstadsornråden. S. inflytande, delaktighet och ansvar. U. 55. Sverige, framtiden och mångfalden. A. 23.Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns 55. På väg mot egenföretagande. A. upphandling av varor och tjänstermed 55. Vägar i Sverige. A. miljöpåverkan.N. 56. Hälften vore nog om kvinnor och män - 24.Från Maastrichttill Turin. Bakgnmd och övriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslagoch debatt inför 57. Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. Fi. regeringskonferensen 1996.UD. 58. Finansieringen av det civila försvaret.Fö. 25.Från massmediatill multimediaatt digitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikensktmskapsgnmd. En principdiskussionutifrån EU 96-kommitténserfarenheter.UD. 60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och utvidgningenseffekter den gemensamma jordbrukspolitiken. UD. 6l.Olika länder olika takt. Om flexibel integration och förhållandetmellan stora och små stater i EU. UD. 62. EU, konsumenternaoch maten Förväntningaroch verldighet.Jo. - 63.Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 64. Försäkringskassan Sverige Översyn av - Socialförsäkringens administration.S. 65. Administrationen av EUzsjordbrukspolitik i Sverige.Jo. 66. Utvärderatpersonval.Ju. 67. Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader. Fi. 68. Någrafolkbokföringsfrâgor.Fi. 69. Kompetensoch kapital + bilaga. N. 70. Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet.N. 71. Lokal demokratiochdelaktigheti Sverigesstäder och landsbygd.ln. 72. Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. 73. SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume 1 An Assessment.M. - 74. SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume 2 Descriptions.M. - 75. Värdeni folkhögskolevärlden.U. 76. EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, formalia. Sammanfattning av ett seminariumi april 1996.UD. 77. Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti Sverige.Fi. 78. Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning och finansiering.N.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Försvarsdepartementet

Möss och människor. Exempel bra Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier IT-användningbland barn och ungdomar.32 efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, försäkringar. 18 Justitiedepartementet Statensmaritima verksamhet.41 Krirninalunderrättelseregister Finansieringen det civila försvaret. 58 av DNA-register. 35

Socialdepartementet

Elektroniskdokumenthantering.40 Presumtionsregelni expropriationslagen.45 Sverigesmedverkani FN:s familjeâr. 37 Förbud mot vapen allmänplats m.m. 50 Kooperativamöjligheteri storstadsomräden. 54 Utvärderatpersonval.66 Försäkringskassan Sverige Översyn - av socialförsäkringensadministration.64 Utrikesdepartementet Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 Vem bestämmer vad EU:s interna spelregler inför Kommunikationsdepartementet regeringskonferensen 1996. 4 Politikomrádenunderlupp. Frågor om EU:s första Om järnvägenstrafikledning m.m. 9 pelare inför regeringskonferensen 1996.5 EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför Ett âr med EU. Svenskastatstjänstemäns tvá- och trehjuliga motorfordon. l 1 erfarenheter av arbeteti EU. 6 Bättre trafik med väginformatik. l7 Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. 26 säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7 Banverketsmyndighetsroll m.m. 33 Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga Enskilda vägar. 46 och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte utvidgning. 15 Finansdepartementet Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, Kommuneroch landstingmedbetalningsutträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga svårigheter.12 rättigheter EU. i 16 Budgetlag regeringensbefogenheter - Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs ñnansmaktensområde. 14 bedömningar inför regeringskonferensen 1996. 19 Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. - Fran Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga brottsbalken.30 EU-ländersförslagoch debattinför Översyn skatteflyktslagen. av regeringskonferensen 1996. 24 Reformeratförhandsbesked.44 Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. 57 och offentlighet i EU. 42 Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.67 Jämställdheten i EU. Spelregleroch Några folkbokföringsfrågor. 68 verklighetsbilder.43 Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti Europapolitikenskunskapsgrund. Sverige.77 En principdiskussionutifrån EU 96-kommitténserfarenheter.59 Utbildningsdepartementet Miljö och jordbruk. Om EU:s miljöregler och Den gymnasieskolan hur går det 1 nya utvidgningenseffekter den gemensamma Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering. 2 jordbrukspolitiken. 60 Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. 20 Olika länder olika takt. Om flexibel integration Reform och förändring. Organisation och verksamhet och förhållandetmellan stora och små stater i EU. vid universitetoch högskolor efter 1993års 61 universitets-och högskolereform.21 EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, Inflytande riktigt Om elevers rätt till - formalia. Sammanfattning av ett seminariumi inflytande,delaktighetoch 22 ansvar. april 1996.76 En strategiför kunskapslyft och livslångt lärande.27 Det forskningspolitiska landskapeti Norden 1990-talet.28

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Forskningoch Pengar.29 Inrikesdepartementet Högskolai Malmö. 36 Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäderoch Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför landsbygd.71 individ och lokalsamhälle.47 Värdeni folkhögskolevärlden. 75

Miljödepartementet Jordbruksdepartementet

Batterierna en laddadfråga. 8 Offentlig djurskyddstillsyn.13 - Nationalstadsparker.38 EU, konsumenternaoch maten Rapportfrån klimatdelegationen1995. Förväntningaroch verklighet. 62 - Klimatrclateradforskning. 39 Administrationen av EU:s jordbrukspolitik Precisering av handelsändamálet i detaljplan.52 i Sverige.65 Kalkning av sjöar och vattendrag53 SwedishNuclearRegulatoryActivities. Arbetsmarknadsdepartementet Volume l An Assessment. 73 Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34 - + SwedishNuclearRegulatoryActivities. Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäkring - Volume 2 Descriptions.74 alternativoch förslag.5l Sverige,framtidenoch mångfalden.55 På väg mot egenföretagande. 55 Vägar in i Sverige. 55 Hälften vore nog om kvinnor och män på - 90-taletsarbetsmarknad.56 Medicinskaundersökningari arbetslivet.63

Kulturdepartementet Från massmediatill multimediaatt digitaliserasvensktelevision.25 Viktigt meddelande.

Näringsdepartementet Kartläggningoch analys av denoffentliga sektorns upphandling av varor och tjänster med miljöpåverkan.23 ShapingSustainableHomes an Urbanizing World. SwedishNational Report for Habitatll. 48 Regler för handelmedel. 49 Kompetensoch kapital + bilaga. 69 Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet.70 Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelningoch finansiering.78

Civildepartementet

Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser. 3 Forskningför vår vardag. 10 Attityder och lagstiftning i samverkan + bilagedel.31