Elberedskapen : författningsfrågor : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Elberedskapen Författningsfrågor sou mezm

i . i .1

MKB

Occ Sot l Møé E Statens offentliga utredningar WW 29 1996:149 §7 Närings- och handelsdepartementet

Elberedskapen

Författningsfrågor

Slutbetänkande Elberedskapsutredningen av Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20394-4 Stockholm 1996 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen för

Närings-

och handelsdepartementet

Den 7 mars 1996 bemyndigade regeringen chefen för Näringsoch handelsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå ansvarsfördelning, organisation och de lag-

ändringar som behövs inom elberedskapsområdet.

Med stöd av bemyndigandet förordnades den 7 1996 mars finansrådet Gunnar Holmgren särskild utredare. numera som Som experter förordnades enhetschefen Margareta Bergström, säkerhetschefen Lars Johansson, ingenjören Kerstin Keereweer- Höglund, läraren Britt Kjellin, direktören Folke Pämerteg, kanslirådet Åke Sundin, direktören Eva Sylvén, departementssekreteraren Bengt Toresson och departementssekreteraren Andreas Zsiga. Den 9 april 1996 förordnades Helene Blomberg som expert i utredningen.

Utredningen redovisade i maj 1996 sitt första betänkande Elberedskapen organisation, ansvarsfördelning och finansiering - SOU 1996:78.

Genom beslut den 13 juni 1996 förlängde regeringen utredningstiden till den 30 september 1996. Den 1 juli 1996 entledigades experterna Bergström, Blomberg, Johansson, Keereweer-Höglund, Kjellin, Sundin, Sylvén och Toresson. Samma dag förordnades hovrättsassessorn Maj Johansson och hovrättsassessorn Bertil Persson att vara experter i utredningen

Utredningens sekretariat har bestått av konsulten Ulf Wennerberg och fr.o.m. den 13 augusti 1996 kammarrättsassessorn - - Dag Valinder. Jeanette Lindström vid Statens oljelager har svarat för utredningens administration.

SOU 1996. 149 Utredningen har antagit namnet Elberedskapsutredningen N 1996:02. Utredningen får härmed överlämna sitt slutbetänkande Elbered-

skapen -författningsfrågor .

Utredningens uppdrag är härmed slutfört. Stockholm i oktober 1996

Gunnar Holmgren

/ Dag Valinder

Ulf Wennerberg

7 Författningskommentarer

7.1 Elberedskapslagen 65 7.2 Lagen 1984:1049 om beredskapslagring av olja och koi 87 7.3 Lagen 1971:309 om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa måi 89 7.4 Lagen 1994:1720 om civilt försvar ,.89

Büagon

Utredningens direktiv Dir. 1996:23 2. Remissmöte den 26 juni 1996 om utredningens första betänkande 3. Ellagstiftningsutredningens förslag till lag om beredskapsåtgärder vid vissa elektriska anläggningar SOU 1995:51 4. Den norska beredskapsiagstiftningen inom elomrádet

SOU 1996: 149

Sammanfattning

Den särskilda utredaren skall enligt direktiven lämna förslag till:

myndighetsorganisation för det fredstida arbetet med el- beredskapen ansvarig myndighet för den centrala ledningen av elför- sörjningen vid höjd beredskap fördelning av ansvar och arbetsuppgifter mellan myndig- heter och näringsidkare inom elberedskapen avgiftssystem för finansiering av elberedskapen behövlig lagstiftning. -

Frågor om organisationsstruktur, ansvarsfördelning och finan-

siering av elberedskapen behandlades i utredningens första be-

tänkande Elberedskapen organisation, ansvarsfördelning och finansiering SOU 1996:78. I detta betänkande behandlas be-

hovet av lagstiftning och övriga författningsändringar inom el-

beredskapen.

I betänkandet föreslår viatt de grundläggande bestämmelserna

om elberedskapen samlas i en elberedskapslag. Tillämpnings-

området för lagen bör omfatta beredskapsförberedelser som

syftar till att ge elförsörjningen erforderlig förmåga att motstå de påfrestningar som uppstår vid höjd beredskap eller i andra

situationer då elförsörjningen är allvarligt hotad. Lagen annars

föreslås bli tillämplig på produktion, överföring och handel med

el.

Uppgiften att tillämpa lagen föreslås läggas en särskild myndighet elberedskapsmyndigheten. I vårt första betänkande

föreslog vi att denna uppgift skall läggas Affärsverket sven-

ska kraftnät Svenska kraftnät. Elberedskapsmyndigheten bör

ha vissa befogenheter gentemot elföretagen och de övriga organ som omfattas av lagen. Myndighetens beslutanderätt bör avse de beredskapsförberedelser som dessa organ skall genomföra för

SOU 1996. 149

att erforderlig förmåga skall kunna uppnås vid höjd beredskap eller annars då elförsörjningen är allvarligt hotad. Regeringen bör elberedskapsmyndigheten rätt att meddela verkställighetsge föreskrifter inom detta område.

Beredskapsåtgärder avser fredstida hot och risker bör enligt som vår mening inte berättiga till ersättning. Av detta skäl bör elberedskapsmyndighetens befogenheter att tvinga elföretagen att genomföra åtgärder mot fredstida hot och risker begränsas. I elberedskapslagen föreslår vi därför en regel som innebär att elberedskapsmyndigheten inte bör tvinga företagen att genomföra åtgärder mot fredstida hot och risker om dessa åtgärder framstår oskäligt betungande. som

Elberedskapslagen bör inte i detalj ange vilka beredskapsåtgärder elföretagen bör vidta. Det är enligt vår mening inte som möjligt uppräkning eller annat sätt exakt definiera att genom de beredskapsåtgärder som behöver vidtas. Det bör istället ankomma elberedskapsmyndigheten att inom ramen för de beslut som statsmakterna har fattat precisera vilka bered- skapsåtgärder behöver vidtas för att elförsörjningen skall som kunna upprätthållas vid höjd beredskap och i de övriga situationer som åsyftas i lagen. I sammanhanget bör understrykas att elberedskapsmyndigheten inte kan besluta om mer långtgående beredskapsåtgärder än vad kan finansieras med medel från som det särskilda beredskapskonto står till myndighetens som förfogande. Vad gäller fredstida åtgärder föreslår vi som nämnts en särskild begränsningsregel.

Vi föreslår vidare att bestämmelser om anmälningsskyldighet vid förändringari anläggningar och verksamhet tas in i elberedskapslagen. Syftet med dessa bestämmelser är att elberedskapsmyndigheten i god tid skall få reda vilka förändringar som planeras och vid behov kunna vidta åtgärder. Anmälningsskyldigheten föreslås gälla dels för fysiska åtgärder i elektriska anläggningar dels vad gäller väsentliga verksamhetsförändringar

SOU 1996. 149

i övrigt. Elberedskapsmyndigheten föreslås befogenhet att i vissa situationer bevilja undantag från anmälningsskyldigheten.

Som nämnts föreslår att rätten till ersättning för beredskaps-

åtgärder skall begränsas till åtgärder som syftar till att tillgodose

elförsörjningen vid höjd beredskap. Beredskapsåtgärder som

de övriga situationer som omfattas av lagen förutsätts inte avser bli ersättningsberättigade. Också i övrigt föreslås vissa begränsningar i rätten till ersättning.

I vårt första betänkande har vi föreslagit att elberedskapen skall finansieras med en elberedskapsavgift. I elberedskapslagen andärför att avgift för detta ändamål får tas ut från den ges en som innehar nätkoncession. Avgiften får användas för att finansiera

ersättningsberättigade beredskapsåtgärder samt den tillsynsverk-

samhet som elberedskapsmyndigheten skall bedriva.

I övrigt föreslår vi att lagen 1984:1049 beredskapslagring om olja och kol ändras i syfte att göra det möjligt att ersätta inneav havare av vissa elproduktionsanläggningar för de kostnader som uppstår vid beredskapslagring av bränslen för elproduktion vid höjd beredskap. De anläggningar som berörs av vårt förslag är i

första hand gasturbiner, oljekondensverk och kraftvärmeverk.

I övrigt innebär de förslag som vi har redovisat att en rad författningar måste ändras. Detta gäller bl.a. vissa myndigheters instruktioner samt förordningen 1995:1296 om elsäkerhetsavgift och nätövervakningsavgift. I kapitel 6 förtecknas de författningar berörs våra förslag. som av

u; mziapm

SOU 1996. 149

Författningsförslag

1 Förslag till elberedskapslag

Härigenom föreskrivs följ ande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om elberedskap vid produktion och överföring av samt vid handel med el. Syftet med bestämmelserna är att tillgodose elförsörjningen i landet vid höjd beredskap eller då elförsörjningen annars är allvarligt hotad.

2 § Bestämmelser om tillträdesskydd finns i lagen 1990:217 om skydd för vissa samhällsviktiga anläggningar m.m. och i säkerhetsskyddslagen 1996:627. i Bestämmelser om verkskydd finns i lagen 1994:1720 om civilt försvar.

Definitioner

3 §Med beredskapsåtgärder avsesi denna lag åtgärder som behövs för att verksamheten avseende produktion och överföring av samt handel med skall kunna upprätthållas vid höjd beredskap eller då elförsörjningen annars är allvarligt hotad. Med höjd beredskap avses detsamma som i lagen 1992:1403 om höjd beredskap samt med elektriska anläggningar och handel med el detsamma som i ellagen 1997:000.

Beslutande myndighet

4 § Beslut om beredskapsåtgärder meddelas av den myndighet som regeringen bestämmer elberedskapsmyndigheten.

Beredskapsåtgärder

Skyldighet att vidta beredskapsåtgärder

5 § Den som driver sådan verksamhet som anges i l § skall vidta

de beredskapsåtgärder som behövs för att tillgodose elförsörj-

ningen i landet vid höjd beredskap. Bestämmelser om ersättning för kostnader för beredskapsåtgärder som vidtas i syfte att tillgodose elförsörjningen vid höjd beredskap finns i ll

6 § Skyldigheten enligt 5 § första stycket att vidta beredskapsåtgärder gäller även åtgärder som har till syfte att tillgodose elförsörjningen vid andra allvarliga hot än när höjd beredskap råder. Sådana beredskapsåtgärder får dock inte göras mer ingripande än vad som är skäligt med hänsyn till en verksamhets ekonomiska förutsättningar och dess betydelse för elförsörjningen.

7 § Regeringen eller efter regeringens bemyndigande elberedskapsmyndigheten får meddela föreskrifter om beredskapsåtgärder.

Anmälningsskyldighet

8 § En elektrisk anläggning får inte uppföras, byggas om eller på annat sätt ändras innan anmälan härom gjorts till elberedskaps-

myndigheten och denna beslutat om beredskapsåtgärder.

Elberedskapsmyndigheten får för vissa slag av elektriska anläggningar eller ändringar visst slag av sådana anläggningar av medge undantag från anmälningsskyldigheten.

9 § Den som driver en elektrisk anläggning som inte undantagits från anmälningsskyldigheten enligt 8 § skall till elberedskapsmyndigheten anmäla verksamheten överlåts, läggs ned eller om ändras annat sätt, om verksamhetsförändringen är av väsentlig betydelse för elförsörjningen. Anmälan skall göras innan verksamhetsförändringen vidtas. Det sägs i första stycket gäller också när annan sådan verksom samhet som anges i 1 § startas eller ändras.

10 § En ändring eller åtgärd som anmälts enligt 8 eller 9 § annan

skall påbörjas inom två år från det att elberedskapsmyndigheten

meddelade sitt beslut.

Ersättning för kostnader för beredskapsåtgärder

11 § Om inte annat följer av andra stycket utbetalas skälig er-

sättning för kostnader för beredskapsåtgärder som vidtas med stöd

denna lag i syfte att tillgodose elförsörjningen vid höjd beredav skap. Ersättning betalas inte ut för kostnader för åtgärder enligt 12 § skall vidtas egen bekostnad, som

för uppgiftslämnande och medverkan vid planeringen av eg-

uppgifter inom totalförsvaret, eller na som kan anses som ringa.

Ersättning för kostnader för beredskapsåtgärder beslutas av el-

beredskapsmyndigheten.

12 § Om anmälningsskyldigheten enligt 8 § inte iakttagits, får elberedskapsmyndigheten förelägga den som driver anläggningen eller verksamheten att på bekostnad vidta nödvändiga beredegen

skapsåtgärder. Om föreläggandet vidta beredskapsåtgärder inte följs, får åt-

att gärderna genomföras elberedskapsmyndigheten den förav sumliges bekostnad.

Tillsyn

13 § Elberedskapsmyndigheten har tillsynen över att denna lag och de föreskrifter meddelats med stöd av lagen följs. som

14 § Elberedskapsmyndigheten har rätt att för tillsynen på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, där verksamhet som omfattas av denna lag bedrivs. Elberedskapsmyndigheten har rätt att få verkställighet hos kronofogdemyndigheten beslut åtgärder för tillsynen av som avser enligt första stycket och då det skall vidtas åtgärder som beslutats enligt 12 § andra stycket eller 15 § andra stycket.

15 § Elberedskapsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd lagen skall följas. av

Om ett föreläggande att vidta beredskapsåtgärder inte följs, får

åtgärderna genomföras elberedskapsmyndigheten. av

16 § Ett föreläggande eller förbud enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får förenas med vite.

17 § Vid ändrade förhållanden får elberedskapsmyndigheten, utan hinder av vad som tidigare bestämts, besluta att nya eller ändrade beredskapsåtgärder skall vidtas.

Avgift

18 § Den som innehar nätkoncession enligt ellagen 1997:000 skall betala avgift elberedskapsavgzft för finansiering av de beredskapsåtgärder som ersätts enligt 11 och elberedskapsmyndighetens verksamhet enligt denna lag. Avgiften skall grundas det antal elabonnenter som är anslutna till den avgiftsskyldiges nät. En högre avgift får tas ut för

högspänningsabonnemang än för lågspänningsabonnemang. Elberedskapsavgift påförs av elberedskapsmyndigheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om elberedskapsavgift.

Tystnadsplikt

19 § Den som grund bestämmelser i denna lag eller föreav skrifter som meddelats med stöd av lagen får kännedom om enskilds affärs- eller driftförhållanden eller förhållande är som av betydelse för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet får inte obehörigen röja eller utnyttja uppgifterna. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen 1980:100.

Överklagande

20 § Elberedskapsmyndighetens beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter regeringen har meddelat med stöd av lagen som

får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd

krävs vid överklagande till kammarrätten.

Ett beslut inte påförande av avgift, gäller omedelbart

som avser om inte annat bestäms i beslutet.

Övriga bestämmelser

21 § Mål tillstånd enligt vattenlagen 1983:291 till anläggom ning omfattas bestämmelserna i denna lag eller till väsom av sentlig ombyggnad, ändring eller utvidgning sådan anläggav en ning får inte avgöras innan prövning enligt denna lag har skett. Första stycket äger motsvarande tillämpning för ärende om nätkoncession enligt ellagen 1997:000 anläggningen omfattas om av bestämmelserna i denna lag.

22 § Den ökning i byggnadskostnadema föranleds åtgärsom av der enligt denna lag skall inte räknas med vid den prövning som avses i 3 kap. 4§ vattenlagen 1983:291. Vid meddelande tillstånd i 21 § första stycket skall av som anges beaktas de föreskrifter om vattenanläggningars utförande som meddelats med stöd av denna lag.

Denna lag träder i kraft den l juli 1997. Genom lagen upphävs lagen 1942:335 om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m. I ärenden och mål har anhängiggjorts före ikraftsom trädandet skall äldre bestämmelser fortfarande tillämpas.

SOU 1996: 149

2 Förslag till lag om ändring i lagen 1984:1049 om beredskapslagring av olja och kol

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1984:1049 bered-

om om skapslagring olja och kol av dels att 19 och 20 §§ skall upphöra att gälla, dels att 16, 18, 18 a och 25 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§2

Denna lag tillämpas inte kol annat än såvitt avser kol annat än såvitt avser lagringsskyldighet för värme- lagringsskyldighet för värmeverk och kraftvärmeverk en- produktion i värmeverk och ligt 18 a kraftvärmeverk enligt 18 a bränsle som utvinns inom landet eller framställs råvara som ur som har utvunnits inom landet, bränsle som säljs för utförsel, bränsle som förbrukas för drift av fartyg i utrikes trafik eller som införs i landet annat transportmedel för detta transportmedels drift, gasol som används som råvara i petrokemisk industri, bränsle som används för elproduktion. Att lagringsskyldigheten i Att lagringsskyldigheten i

vissa fall kan annat än vissa fall kan än

avse avse annat

lagringsbränsle framgår av 14 lagringsbränsle framgår 14

av och 19 21 §§. och 21 §§. -

Senaste lydelse av 19 § 1995:921 20§ 1995:921. 2 Senaste lydelse 1995:921.

8§3

Storleken det beredskapslager som en lagringsskyldig skall av hålla beräknas på grundval av mängden sålda eller, för förbrukare infört lagringsbränsle till landet, förbrukade bränslen bassom mängden. Basmängden motsvarar den mängd försålda bränslen som med-

för lagringsskyldighet enligt 7 § med avdrag för bränslen som

sålts direkt till eller för leverans till någon under kalenderåret närmast före försäljningen sålt som bränsle inom varuslag i sådan omfattning att lagringssamma skyldighet uppkommit enligt 7 någon vid tiden för någon som vid tiden för som försäljningen lagrings- försäljningen var lagringsvar skyldig enligt 18, 18 19, 20 skyldig enligt 18, 18 a eller a, eller 21 21 någon statlig myndighet vid tiden för försäljningen som enligt beslut regeringen skyldig att lagra bränsle inom av var varuslag, bränslet enligt beslutet får dras av. samma om För förbrukare infört lagringsbränsle till landet motsvarar som basmängden den mängd förbrukade bränslen som medför lagringsskyldighet enligt 7

Till ledning för tillsynsmyndighetens beslut enligt 15 § skall

den är lagringsskyldig enligt 7 § eller 18 § tredje stycket före

som den l februari närmast efter basåret en deklaration rörande avge sin försäljning eller förbrukning under basåret av lagringsbränslen. Till ledning för beslut om Till ledning för beslut om lagringsmängder skall den lagringsmängder skall den

är lagringsskyldig enligt som är lagringsskyldig enligt

som 18 20 §§ inom tid 18 a § inom samma tid lämna a - samma lämna deklaration deklaration avseende dels en avseen- en de dels förbrukningen under förbrukningen under basåret

basåret av lagringsbränslen av lagringsbränslen och natur-

och naturgas, dels behovet dels behovet av bränsle av gas, bränsle och energi för och energi för att driva annan annan att driva anläggningen. anläggningen.

Senaste lydelse 1995:921. 4 Senaste lydelse 1995:921.

Deklarationen skall avges heder och samvete.

För värmeverk och kraft- För värmeverk och kraftvärmeverk, gasturbinanlägg- värmeverk samt anläggningar ningar för framställning av för framställning stadsgas av elektrisk kraft, oljekondens- gäller 18 och 21 §§ i stället a verk och anläggningar för för vad i 7 11 och som framställning av stadsgas 15 §§ samt 17 § första stycket gäller 18 a 21 §§ i stället är föreskrivet lagrings- - om för vad som i 7 11 och skyldighetens omfattning, - 15 §§ samt 17 § första stycket fullgörande och fastställande. är föreskrivet om lagrings- För anläggningar för framskyldighetens omfattning, ställning stadsgas fullgörs av

fullgörande och fastställande. och fastställs lagringsskyldig-

För anläggningar för fram- het enligt 21 ställning av stadsgas fullgörs och fastställs lagringsskyldighet enligt 21 Regeringen beslutar med Regeringen beslutar med

utgångspunkt i beredskapsbe- utgångspunkt i beredskapsbe-

hovet för anläggningar som hovet för anläggningar som anges i 18 a 20 §§ om rikt- i 18 20 §§ rikt- - anges a - om linjer för fastställande av linjer för fastställande av lagringsskyldigheten för dem. lagringsskyldigheten för dem. Den som är lagringsskyldig Den som är lagringsskyldig

eller har ålagts lagringsskyl- eller har ålagts lagringsskyl-

dighet enligt 18 19, 20 eller dighet enligt 18 a eller 21 § 21§ och som under basåret och som under basåret har sålt har sålt annat lagringsbränsle annat lagringsbränsle än kol än kol är också skyldig att är också skyldig att under under lagringsåret hålla be- lagringsåret hålla beredskapsredskapslager för motsvaran- lager för motsvarande mängd de mängd bränsle inom bränsle inom samma varuslag samma varuslag med avdrag med avdrag för bränsle som för bränsle som sålts till sålts till någon i som anges någon som anges i 8 § andra 8 § andra stycket l stycket 1 -

5 Senaste lydelse 1995:921.

SOU 1996.149 17

18 a§°

Den vid basårets utgång innehar ett värmeverk får av som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

åläggas att under lagringsåret hålla i lager sådant bränsle som

behövs för att driva verket, vid anläggningen under basåret om förbrukats minst 5 000 kubikmeter eldningsolja eller dieselbrännolja, minst 4 000 ton gasol, minst 8 000 ton kol, minst 5 miljoner kubikmeter naturgas eller bränsle anges i l 4 motsvarande minst 5 000 kubiksom meter olja. Vid beräkning förbrukningen av bränslen enligt första av stycket 5 skall 1 kubikmeter olja motsvara 0,8 ton gasol, 1,6 anses ton kol eller l 000 kubikmeter naturgas. Den vid basårets ut- Den vid basårets utsom som

gång innehar ett kraftvärme- gång innehar ett kraftvärme-

verk med installerad elekt- verk med en installerad elekten risk effekt minst 5 mega- risk effekt av minst 5 megaav watt får regeringen eller watt får av regeringen eller av den myndighet som regering- den myndighet som regeringbestämmer åläggas att en bestämmer åläggas att en under lagringsåret hålla i under lagringsåret hålla i lager sådant bränsle som lager sådant bränsle som behövs för att driva verket. behövs för att driva verket avseende värmeproduktion.

Lagringsskyldigheten en- Lagringsskyldigheten en-

ligt första och tredje stycket ligt första och tredje stycket skall olja, gasol eller kol- skall avse olja, gasol eller kolavse bränslen. Lagringsmängden bränslen. Lagringsmängden bestäms regeringen eller bestäms av regeringen eller av den myndighet regering- den myndighet som regeringsom

bestämmer med utgångs- bestämmer med utgångs-

en en punkt i värmeverkets eller punkt i värmeverkets eller kraftvänneverkets eget bered- kraftvänneverkets eget beredskapsbehov. skapsbehov avseende värmeproduktion.

6 Senaste lydelse 1995:921.

18 SOU 1996. 149

Om till följd av allvarlig försörjningskris tillförseln lagringsav bränsle till landet eller viss del landet avbryts eller försvåras, får av regeringen medge att beredskapslager tas i anspråk den av lagringsskyldige iden utsträckning är påkallad med hänsyn som till rådande förhållanden. Vid höjd beredskap får sådant medgivande lämnas även av den myndighet regeringen bestämsom mer.

Om i andra fall än

som anges i första stycket särskilda skäl föreligger, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medge att beredskapslager för oljekondensverk tillfälligt tas i anspråk för anläggningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Ett beslut om att hålla beredskapslager bränsle av som används för elproduktion som har meddelats enligt äldre be-

stämmelser skall fortsätta att gälla enligt dessa till dess att frågan

om lagringsskyldighet prövats på nytt.

7 Senaste lydelse 1995:921.

SOU 1996.149 19

3 Förslag till lag om ändring i lagen 1971:309 behörighet för allmän förvaltningsdomstol

om

att pröva vissa mål

Härigenom föreskrivs l § lagen 1971:309 behörighet för att om allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l

Om besvär beslut, vilket meddelats med stöd av lag eller mot

författning utfärdats före den l januari 1972, enligt

annan som vad hittills gällt skall anföras hos Konungen, skall besvären, i den mån föreskrives i 2 i stället anföras hos kammarrätt i annat följande mål: mål val till befattning eller uppdrag, mål om val för uppom rättande förslag till befattning eller uppdrag, av mål ersättning enligt författning utgår av statsom annan som

medel, såvida författningen hänvisar den som gör anspråk på

ersättning att vid tvist anhängiggöra talan hos allmän domstol eller

expropriationsdomstol eller ersättning enligt författningen utgår

till kommun eller kommunal förvaltningsenhet eller fråga annan ersättning eller hittelön enligt lagen 1942:350 om fornär om minnen eller ersättning enligt naturvårdslagen 1964:822, om mål beslut tullmyndighet i samband med in- eller om av utförsel med undantag dock för sådant beslut om befrielse av vara från eller nedsättning eller återbetalning av tull, skatt eller annan avgift meddelats med stöd regeringens bemyndigande, som av

mål tillstånd att hålla provianteringsfrilager,

om mål beslut rörande statens, kommunens eller annan om kommunal förvaltningsenhets uttagande enligt gällande föreskrift

skatt eller avgift, såvida beslutet avser nedsättning eller av annan

befrielse och meddelats med stöd av regeringens bemyndigande

eller fråga är oljeavgift eller avgift, vars uttagande genom om utmätning förutsätter beslut allmän domstol, av mål beslut rörande återbetalning utskylder, böter eller om av andra allmänna medel, såvida beslutet meddelats med stöd av

Senaste lydelse 1994:1728.

20 SOU 1996. 149

regeringens bemyndigande eller avgift uttagande avser vars genom utmätning förutsätter beslut av allmän domstol, anmärknings- och avkortningsmål, mål tillsyn över stifom telser, mål beslut enligt författning eller föreskrift rörande om som den allmänna hälsovården, rörande förebyggande eller bekämpande av djur- eller växtsjukdomar eller rörande djurs vård eller behandling i särskilt fall meddelats angående förbud, föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännande eller angående

omhändertagande, smittrening, oskadliggörande eller liknande åtgärd, såvida fråga är om skyldighet, enligt författning

som

åvilar kommun eller kommunal förvaltningsenhet, eller

annan om

beslut enligt arbetarskyddslagen 1949:l eller med stöd därav

meddelade föreskrifter, allmänna ordningsstadgan 1956:617, lagen 1956:618 allmänna sammankomster eller strålskyddsom lagen 1958:110 eller i ärende i skogsförläggsom avses ningslagen 1963:246, 11. mål om föreläggande 11. mål föreläggande om vid vite, såvida fråga är vid vite, såvida fråga är om om skyldighet, som enligt författ- skyldighet, enligt författsom ning åvilar kommun eller ning åvilar kommun eller an- annan kommunal förvaltnings- kommunal förvaltningsnan enhet, eller om föreläggande enhet, eller föreläggande om enligt lagen 1919:240 enligt lagen 1919:240 om om fondkommissionsrörelse och fondkommissionsrörelse och fondbörsversamhet, lagen fondbörsversamhet, lagen

1942:335 särskilda 1948:433 försäkrings-

om om skyddsåtgärder för vissa rörelse, lagen 1950:272 om kraftanläggningar, lagen rätt för utländsk försäkrings- 1948:433 om försäkrings- anstalt att driva försäkringsrörelse, lagen 1950:272 om rörelse här i riket, lagen rätt för utländsk försäkrings- 1950:596 rätt till fiske, om anstalt att driva försäkrings- lagen 1955:183 bankom rörelse här i riket, lagen rörelse, lagen 1955:416 om 1950:596 om rätt till fiske, sparbanker, lagen 1956:216 lagen 1955:183 om bank- om jordbrukskasserörelsen, rörelse, lagen 1955:416 om lagen 1959:73 med vissa sparbanker, lagen 1956:216 bestämmelser inländsk om om jordbrukskasserörelsen, försäkringsrörelse vid krig lagen 1959:73 med vissa lagen 1959:118 m.m., om

bestämmelser inländsk krigsansvarighet för liv- och

om

försäkringsrörelse vid krig invaliditetsförsäkring, lagen

lagen 1959:118 1963:76 om kreditaktiem.m., om

krigsansvarighet för liv- och bolag, jordförvärvslagen

invaliditetsförsäkring, lagen 1965:290, förordningen 1963:76 kreditaktie- 1968:576 om Konungariket om bolag, jordförvärvslagen Sveriges stadshypotekskassa

1965:290, förordningen och om stadshypoteksföre-

1968:576 Konungariket ningar, miljöskyddslagen om Sveriges stadshypotekskassa 1969:387, jordhävdslagen och stadshypoteksföre- 1969:698, lagen 1970:65 om ningar, miljöskyddslagen om Sveriges allmänna hypo- 1969:387, jordhävdslagen teksbank och om landshypo- 1969:698, lagen 1970:65 teksföreningar, lagen Sveriges allmänna hypo- 1970:596 om förenklad om teksbank och landshypo- aktiehantering eller lagen om teksföreningar, lagen 1971:827 om registrering av 1970:596 förenklad aktieinnehav, om aktiehantering eller lagen 1971:827 registrering av om aktieinnehav, 12. mål utdömande av vite, om 13. mål beslut i särskilt fall meddelats angående beom som handlingen häktad eller den som anhållits eller gripits för brott av eller eljest hålles i förvar tillfälligt eller angående verksom

ställighet straff eller annan brottspåföljd eller av intagning i

av arbetsanstalt, 14. mål handräckning. om

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. I mål har anhängiggjorts före ikraftträdandet skall äldre som bestämmelser fortfarande tillämpas.

4 Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1720

om civilt försvar

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § lagen 1994:1720 civilt om försvar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 4 § Vad som föreskrivs i denna Vad föreskrivs i som lag gäller inte om annat sägs i denna lag gäller inte annat om lagen 1942:335 om särskil- följer elberedskapslagen av da skyddsåtgärder för vissa 1997:000. kraftanläggningar m.m.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

1 Bakgrund

1.1 Utredningsuppdraget

Enligt direktiven Dir. 1996:23 skall den särskilde utredaren

lämna förslag till organisation, ansvarsfördelning, lagstiftning samt avgiftssystem för finansiering av elberedskapen. Frågor

organisationsstruktur, ansvarsfördelning och finansiering av om elberedskapen behandlades i utredningens första betänkande Elberedskapen Organisation, ansvarsfördelning och finan- siering SOU 1996:78. En sammanfattning av de förslag som lämnades i detta betänkande finns i avsnitt 1.3.

Vad gäller lagstiftningsfrågorna framhålles i direktiven att

utredaren skall överväga om det ansvar och de befogenheter följer med det centrala ledningsansvaret för elberedskapen som vid höjd beredskap behöver lagfästas. Motsvarande överväganden skall göras beträffande behovet av en central ledning i

samband med svåra påfrestningar på elförsörjningen i fredstid.

Enligt direktiven skall utredaren också bedöma behovet av förändringar i lagen 1982:1004 om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer fl. att delta i totalm. försvarsplaneringen. Detta skall ske i syfte att säkerställa elföretagens medverkan i beredskapsarbetet. I sammanhanget framhålles att utredaren bör beakta erfarenheterna av hur dessa

frågor hanterats i den norska ellagstiftningen.

Utredaren skall också uppmärksamma om gällande författningar

inom beredskapsornrådet behöver ändras till följd av de förslag

redovisas under utredningsarbetet. Vidare framhålles i som

direktiven att utredaren skall utgå från att lagen 1942:335 om

särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m. ersätts med lagstiftning i enlighet med Ellagstiftningsutred-

ny

ningens förslag i betänkandet Elförsörjning i

ofred SOU

1995:51.

Regeringen förlängde genom beslut den 13 juni 1996 tiden för slutredovisning av utredningens uppdrag till den 30 september 1996.

Utredningens direktiv redovisas i bilaga

1.2 Arbetets uppläggning

Utredningsarbetet har koncentrerats att utarbeta ett förslag till en ny elberedskapslag. I det lagförslag som redovisas har vi samlat de grundläggande bestämmelserna elberedskapen. Vi om

föreslår dock även ändringar i vissa andra författningar.

Detta gäller bl.a. lagen 1984:1049 beredskapslagring

om av olja och kol samt vissa myndigheters instruktioner. Också den förordning som reglerar uttaget av avgifter för myndighetstillsynen inom elområdet behöver ändras.

Under arbetets gång har vi haft anledning att sätta in i det

oss

övriga lagstiftningsarbete som pågår inom elområdet. Vi har försökt att så långt möjligt våra förslag till det

som anpassa

övriga arbete som pågår.

Vi har också haft underhandskontakter för diskussion vissa av

frågor med företrädare för Överstyrelsen för civil beredskap

ÖCB,

Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK samt

Svenska kraftnät.

Vidare har vi yttrat oss över Elbörsutredningens betänkande

Regler för handel med SOU 1996:49.

1.3 Etapp I av utredningsarbetet

Etapp I av utredningsarbetet avsåg som nämnts organisation,

ansvarsfördelning och finansiering av elberedskapen. I detta avsnitt lämnas sammanfattning av de förslag som redoen visades i betänkandet.

Beträffande rollfördelningen inom elberedskapen föreslog vi att funktionen energiförsörjning även i fortsättningen skall hållas samman med NUTEK som funktionsansvarig myndighet. NUTEK:s uppgifter i egenskap av funktionsansvarig myndighet borde enligt förslaget koncentreras till uppgifter som är för funktionen energiförsörjning. gemensamma

Elförsörjningsuppgiften borde enligt förslaget ges ställning som

delfunktion inom funktionen energiförsörjning. Med elförsörjningsuppgiften avsåg vi uppgiften att vid höjd beredskap styra elsystemet i landet ett sådant sätt att det blir möjligt att tillgodose de elbehov regeringen och övriga ledningsorgan i som samhället prioriterar. Till denna uppgift räknade vi också

ansvaret för att se till att erforderliga beredskapsåtgärder vidtas

av företag och andra berörda. Vi föreslog att elförsörjningsuppgiften skulle läggas Svenska kraftnät.

Uppgiften att vid höjd beredskap prioritera samhällets behov av

elkraft borde enligt förslaget hållas isär från övriga uppgifter

inom elberedskapen. Vi konstaterade att prioriteringsuppgiften

enligt gällande ansvarsfördelning inom totalförsvaret åvilar regeringen och under denna de civila ledningsorgan som har - ett områdesansvar civilbefälhavama, länsstyrelserna och

kommunstyrelsema. På central myndighetsnivå omfattar

ÖCB:s samordningsansvar också frågor resursprioritering. om

Med utgångspunkt från denna rollfördelning föreslog vi en myndighetsstruktur inom elberedskapen som på central nivå bör

bestå NUTEK, Svenska kraftnät och Statens kärnkraftsav

26 SOU 1996. 149

inspektion. Den sistnämnda myndigheten föreslogs få samma uppgifter vid höjd beredskap i fred. NUTEK:s och Svensom ska kraftnäts uppgifter har redan defmierats.

Beträffande Svenska kraftnäts inre organisation föreslog vi att ett beredskapsråd skall inrättas. Rådet föreslogs bestå av företrädare för elkraftsindustrin och vissa beredskapsmyndigheter. Rådets ledamöter bör i enligt förslaget utses av regeringen.

Vad gäller den regionala organisationen föreslog vi att antalet elområden sikt skall minskas till tre eller fyra med gränser så långt möjligt sammanfaller med civilområdenas som som gränser. Elbefälhavarorganisationen bör behållas. Några förändringar i elbefálhavamas ställning i fred föreslogs inte.

Våra förslag till myndighetsstruktur för elberedskapen innebär att Elförsörjningsnämnden och Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar kan avvecklas. Förslaget innebär också att Statens strålskyddsinstitut inte längre skall ha uppgifter inom funktionen energiförsörjning.

Elföretagen föreslogs åläggas ett ansvar för att vidta de beredskapsåtgärder som erfordras för att verksamheten skall kunna upprätthållas vid höjd beredskap. Vi föreslog också att detta ansvar skall regleras i en särskild lag elberedskap. Vidare om bör enligt förslaget ersättning utgå för alla större kostnader som elföretagen åsamkas genom sin medverkan i beredskapsarbetet.

Vad gäller finansieringen av elberedskapen föreslog vi att en elberedskapsavgift införs i syfte att täcka myndigheternas och

företagens kostnader för tillsyn och beredskapsåtgärder inom

elberedskapen. Elberedskapsavgiften föreslogs uttas som en nätägaravgift som bör administreras samma sätt som den befintliga nätövervakningsavgiften. Olika avgifter föreslogs utgå för hög- och lågspänningsabonnemang i proportionen 600: 1 l.

SOU 1996.149 27

Avgiftsmedlen bör enligt förslaget samlas ett räntebärande konto med kreditmöjligheter i Riksgäldskontoret.

Det är inte vår uppgift att föreslå en ambitions- och kostnadsnivå för elberedskapen. Däremot gjorde vi vissa beräkningar i syfte att ta reda vilken kostnadsnivå som nuvarande ambitionsnivå inom elberedskapen svarar emot. Vi kom fram till att elberedskapen med dagens ambitionsnivå kostar 237 miljoner kronor

per år. De kostnader som ingår i detta belopp specificeras i

bilaga 4i utredningens första betänkande. Ett beslut om ekonomiska ramar för elberedskapen kommer att tas i höstens försvarsbeslut.

Vi föreslog att den nya organisationen bör träda ikraft den l januari 1997. Svensk Elberedskap AB kommer att avvecklas vid denna tidpunkt. Svenska kraftnät föreslogs regeringens uppdrag att förbereda genomförandet av den nya organisationen.

1.4 Remissmöte om utredningens första betän-

kande

För att få synpunkter utredningens betänkande anordnades ett remissmöte den 26 juni 1996 med deltagande av företrädare för berörda myndigheter, organisationer och andra intressenter. I det följande lämnas en kort sammanfattning av de synpunkter som redovisades mötet. Minnesanteckningama från mötet redovisas i bilaga

Samtliga deltagande myndigheter och organisationer ställde sig

bakom utredningens överväganden och förslag i stort. De påpe-

kanden som gjordes gällde enskildheter i betänkandet.

Vad gäller organisationsfrågoma kommenterades särskilt det beredskapsråd utredningen föreslår skall inrättas vid

som Svenska kraftnät. Från branschföreningamas sida underströks

28 SOU 1996: 149

att beredskapsrådet måste ha ett reellt inflytande myndig-

hetens beslut vad gäller beredskapen. Svenska kraftnät ställde sig bakom utredningens förslag men betonade att myndigheten måste kunna fatta beslut också i situationer då rådet inte kan samlas.

Beträffande finansieringen anförde NUTEK att lagregleringen av elföretagens ansvar måste anpassas till de finansieringsprinciper som finns i näringsidkarlagen. Sydkraft AB och El-

verksföreningen påpekade att det bör framgå av lagstiftningen att elberedskapsavgiften får föras vidare till elabonnentema. Några

deltagare bl.a. Svenska kommunförbundet ansåg att elbered-

- skapen i egenskap av kollektiv nyttighet borde skatteñnansieras.

Beträffande lagstiftningen diskuterades i övrigt frågan om den

föreslagna elberedskapslagen bör vara tillämplig samtliga elföretag eller endast företag över en viss storlek. Kravet

konkurrensneutralitet ansågs tala för den förstnämnda lösningen.

Vad gäller genomförandet av utredningens förslag betonade de närmast berörda Svenska kraftnät, Kraftverksföreningen och - Svensk Elberedskap AB att det är angeläget att förberedelse- arbetet kan inledas i sådan tid att organisationsförändringama kan träda ikraft den 1 januari 1997.

2 Nuvarande

reglering

2. 1 Allmänt

Den beredskapslagstiftning som är tillämplig elförsörjningen

utgörs dels av generell beredskapslagstiftning dels av lagstiftning som endast eller huvudsakligen är tillämplig elförsörjningen. Den generella beredskapslagstiftningen är omfattande och gäller verksamheten inom flera totalförsvarsfunktioner i vissa fall verksamheten inom hela totalförsvaret.

I det följande beskrivs kortfattat den med hänsyn till elförsörj-

ningen viktigaste lagstiftningen inom dessa båda områden.

Framställningen bygger i stor utsträckning den beskrivning

som finns i Ellagstiftningsutredningens betänkande Elförsörj-

ning i ofred SOU 1995:51.

2.2 Den generella beredskapslagstiftningen

Lagen 1992:1403 om höja beredskap

Denna lag reglerar förutsättningarna för beredskapshöjningar inom totalförsvaret. Lagen är tillämplig då Sverige är i krig eller krigsfara eller då andra utomordentliga förhållanden råder. Med det sistnämnda uttrycket avses att krig råder i Sveriges närhet eller att landet har varit i krig eller krigsfara. Lagen gäller inte vid fredskriser.

Lagen omfattar två beredskapsnivåer: skärpt beredskap och

högsta beredskap. Högsta beredskap råder då Sverige är i krig oavsett om detta har meddelats av regeringen eller Myndigheter och andra organ som kan konstatera att landet är i krig skall agera som om ett regeringsbeslut föreligger om att högsta beredskap skall gälla. Skärpt beredskap kan anbefallas i mindre

30 SOU 1996: 149

allvarliga lägen än krig och krigsfara. Ett beslut om höjd beredskap kan gälla hela landet eller endast en del av detta eller alternativt en viss verksamhet.

Lagen 1982:1004 om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer att delta i totalförsvarsplanem. ringen

Näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m. fl. är skyl-

diga att begäran av totalförsvarsmyndighet delta i totalförsvarsplaneringen. Bestämmelser om detta finns i lagen 1982:1004 om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m. fl. att delta i totalförsvarsplaneringen samt i tillämpningsförordningen till denna lag.

Enligt lagen skall näringsidkare m. fl. lämna de upplysningar

om produktionsförhållandena i den egna verksamheten som

totalförsvarsmyndighetema behöver för sitt arbete. Skyldighet föreligger också att medverka vid planeringen de egna av uppgifterna inom totalförsvaret.

T0talförsvarsmyndighetema får utfärda de förelägganden som behövs för att lagen skall följas samt har möjlighet att sätta ut vite. Den grund bestämmelserna i lagen har fått som av utföra ett arbete har medfört betydande kostnader har som möjlighet att få ersättning för detta av allmänna medel.

Lagen innehåller även bestämmelser om sekretess samt straffbestämmelser.

Ransoneringslagen 1978:268

Regeringen får med stöd av ransoneringslagen 1978:268 meddela föreskrifter om försäljning, användning m.m. av

förnödenheter som har betydelse för totalförsvaret eller folk-

försörjningen. Regeringen kan exempelvis förbjuda försäljning

av vissa varor eller ange de villkor som skall gälla för försäljning i sådana fall 6§.

Ransoneringslagen kan till skillnad mot förfogandelagen tillämpas såväl vid säkerhetspolitiska kriser och krig som vid fredskriser. De fredstida händelser som kan föranleda ransoneringslagens tillämpning skall dock vara av undantagskaraktär. I lagen används begreppet utomordentlig händelse.

Ransoneringslagen innehåller även vissa bestämmelser om förfogande, 13 17 §§. Dessa bestämmelser bör ses mot bakgrund av att förfogandelagen har ett snävare tillämpningsområde än ransoneringslagen. Ransoneringslagens bestämmelser om förfogande är av särskilt intresse för elförsörjningen.

Förfogande enligt ransoneringslagen får ske enbart när det är oundgängligen nödvändigt för att ransonering skall kunna genomföras. Därigenom markeras att förfogande får ske först när andra rimliga utvägar inte står till buds. Det bör observeras att förfogande enligt ransoneringslagen enbart kan rikta sig mot näringsidkare. Näringsidkarbegreppet skall emellertid fattas i vidsträckt bemärkelse, dvs. varje fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art faller under tillämpningsområdet.

Den från elberedskapssynpunkt mest intressanta möjligheten till förfogande regleras i 13 punkt Enligt denna punkt är

det möjligt att ålägga näringsidkare som i sin rörelse innehar

bl.a. industrianläggning att utöva verksamhet eller annat sätt medverka till framställning av förnödenhet som omfattas av regleringen.

2 16-1272

32 SOU 1996. 149

I samband med ransonering av elektricitet kan särskilda avgifter uttas för att hindra att än tillåten mängd energi förmer brukas. I detta syfte har en bestämmelse om överförbrukningsavgift tagits in i 38 § ransoneringslagen.

Den mest effektiva sanktionsformen mot överförbrukning av ledningsbunden energi är givetvis avstängning. Avstängning är

en långtgående åtgärd men lagstiftaren har ansett det nödvän-

digt att denna möjlighet finns tillgänglig, bl.a. vid upprepad överförbrukning. Myndighet som regeringen bestämmer ges därför i 39 § möjlighet att stänga förbrukare från ytterligare av tilldelning eller att tilldela honom mindre än han annars skulle ha fått.

F örfogandelagen 1978:262

Förfogandelagen är endast tillämplig vid höjd beredskap. Lagens 4 6 §§ träder automatiskt i kraft då landet är i krig. I denna del lagen finns de grundläggande bestämmelserna av förfogande. Förfogande innebär att egendom genom beslut om

av en myndighet tas i anspråk för att tillgodose totalförsvarets

eller folkförsörjningens ofrånkomliga behov.

Inom för förfogandelagen får endast försörjningsramen politiska intressen tillgodoses. Detta innebär att förfogande endast får omfatta egendom som har betydelse för totalförsvaret eller folkförsörjningen. Förfogande får inte ske om totalförsvarets eller folkförsörjningens ofrånkomliga behov av egendom eller tjänster utan olägenhet kan tillgodoses på annat sätt.

Förfogande får inte riktas mot staten. Egendom som ägs av staten juridisk kan således inte omfattas av som person förfogande. Hur förfogandet skall ske regleras i 5 Här

stadgas bl.a. att fastighet skall tas i anspråk genom nytt-

janderätt. Annan egendom skall tas i anspråk genom ägande-

rätt eller nyttjanderätt.

Enligt 7 § förfogandelagen är det regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer som beslutar om förfogande. Förfogande skall riktas mot en bestämd ägare eller innehavare av egendomen. Vid högsta beredskap krig eller krigsfara får - regeringen meddela generella förfogandebeslut, dvs. beslut som avser alla eller viss krets av ägare eller innehavare av den aktuella typen av egendom.

2.3 Beredskapslagstiftning inom elområdet

Frågor om beredskapslagring av olja och kol regleras i lagen

1984:1049 om beredskapslagring av olja och kol. Denna lag

berör även lagring av bränslen för elproduktionsändamål. Detta

har betydelse för innehavare av gasturbiner, oljekondensverk m. fl. anläggningar. Vi återkommer till lagen beredskapsom lagring av olja och kol i kapitlen 5 och

Lagen 1942:335 om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraft-

anläggningar m.m.

Endast lagen om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m. krigsskyddslagen är exklusivt inriktad skyddet av elektriska anläggningar. Genom komplettering en gjordes år 1978 är lagen dock även tillämplig rörledsom ningar för olja och gas.

Lagens tillämpningsområde framgår av l Där anges att

lagens bestämmelser skall gälla beträffande anläggning av

väsentlig betydelse för energiförsörjningeni fråga om åtgärder

till skydd mot skada genom luftanfall eller krigsannan handling eller sabotage.

andra karakteristika för 12 § anges storleksgränser och anläggningar som omfattas av lagen. Storleksgränserna har höjts

flera gånger. Lagen kan numera sägas omfatta större kraftverk

och vattenregleringsanläggningar samt storkraftnätet. Redan

vid lagens tillkomst anfördes att det inte enbart är storleken av anläggning avgör vilken betydelse den har. Också en som anläggningens funktion i elsystemet har betydelse.

När det gäller omfattningen av skyldigheten att vidta skydds-

åtgärder ansågs det omöjligt att precisera vilka enskilda åtgär-

der skall vidtas. I 3 § anges därför endast att en anläggsom ning i lagen skall utföras ett med hänsyn till försom avses hållandena i varje särskilt fall lämpligt sätt. Detsamma gäller ombyggnad, ändring eller utvidgning sådan anläggning. av en

Vad gäller befintliga anläggningar anges i 4 § att ägaren är

skyldig att vidta erforderliga åtgärder till minskandet av faran för sådan skada som avses i 1 § samt åtgärder för att begränsa

verkningarna uppkomna skador. av

En anläggning som prövats enligt 3 § skall vara lämpligt utfor-

mad från skyddssynpunkt. Denna bedömning torde kunna ändras efterhand tiden går och förhållandena ändras. En

som

anläggning lämpligt utformad med hänsyn till den

som var militära teknik fanns och de hotbilder som gällde som 1950-talet är inte för den skull lämplig för 1990-talets beredskapskrav. Den skall då kunna prövas enligt 4 § även om den inte byggs om, ändras eller utvidgas.

Vad gäller de skyddsåtgärder skall vidtas vid befintliga

som

anläggningar ansågs det mest ändamålsenligt att utforma be-

stämmelserna så att en skälighets- och lämplighetsbedömning är möjlig i varje enskilt fall. I 4 § finns exemplifiering där en

några av de viktigaste åtgärderna anges för att minska faran för

och verkningarna av krigshandlingar.

I 5 § krigsskyddslagen anges att åtgärderna inte får

vara oskäligt betungande. Detta måste enligt förarbetena bedömas

med hänsyn till ett företags avkastning. Åtgärderna fick inte

vara så kostsamma att ett företags tillkomst eller utveckling

hindrades. Det ansågs bättre från totalförsvarets och folk-

vara försörjningens synpunkt att en oskyddad anläggning byggdes

än att det överhuvudtaget inte byggdes någon anläggning. I de fall önskvärda skyddsåtgärder inte helt kunde bäras av en

anläggnings ägare borde därför enligt förarbetena statsbidrag

kunna utgå.

För prövning av bl.a. frågor om vilka åtgärder som bör ut-

föras vid en anläggning finns inom NUTEK en särskild nämnd, Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar. Nämndens verksamhet regleras i NUTEK:s instruktion 38 44 §§. -

Den som skall bygga en anläggning som i krigsavses skyddslagen eller verkställa väsentlig ombyggnad, ändring eller utvidgning av sådan anläggning skall enligt ll § anmäla

anläggningen för prövning till Krigsskyddsnämnden. Om anmälningsskyldigheten försummas kan den försumlige dömas

till böter eller fängelse i högst månader. sex

Inhämtande Krigsskyddsnämndens utlåtande är obligatoav riskt i vissa mål om tillstånd enligt vattenlagen 1983:291 och vid koncessionsprövning för starkströmsledning enligt ellagen.

Krigsskyddsnämnden får enligt 16 § krigsskyddslagen före-

lägga den som skall utföra en åtgärd att göra detta. Vite kan annars kan dömas ut. Om åtgärden ändå inte utförs kan den

enligt samma paragraf utföras den försumliges bekostnad. Krigsskyddsnämnden kan då begära handräckning länsav styrelsen.

Tidigare Iagstiftningsförslag inom elberedskapsomrâdet

3. 1 Förslag till lag om beredskapsâtgärder vid vissa elektriska anläggningar SOU 1995:51

Ellagstiftningsutredningen behandlade elberedskapsfrågoma un-

der utredningsarbetets andra etapp. Utredningen redovisade sina

förslag i betänkandet Elförsörjning i ofred SOU 1995:51. I

detta sammanhang behandlas endast det förslag till lag om

beredskapsåtgärder vid elektriska anläggningar som redovisades

av utredningen.

Den föreslagna lagen avses ersätta lagen 1942:335 särom

skilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar krigs-

m.m. skyddslagen. Utredningen ansåg att denna lag är föråldrad bl.a. med hänsyn till hotbildens förändring och den ökade tekniska integrering som skett av elsystemet. Den nya lagen föreslås

ett vidare tillämpningsområde vad gäller anläggningstyper och

funktionskrav än den gamla lagen.

Syftet med den lag som föreslogs av utredningen är att den skall

möjliggöra beslut om beredskapsåtgärder vid de elektriska an-

läggningar som omfattas av lagen. Lagen gäller för anläggningar som bedöms vara av väsentlig betydelse för elförsörjningen i landet. För anläggningar av viss storlek föreslogs dessutom anmälningsplikt vid uppförande eller ändring av anläggningen.

I lagförslaget finns bestämmelser om att en anläggning skall vara utformad ett sådant sätt att dess funktion vid störda förhållanden underlättas. Anläggningen bör också utformas på ett sådant sätt att reparations- och underhållsåtgärder underlättas. Samtidigt föreslogs en begränsningsregel innebärande att ett

beslut beredskapsåtgärder inte får göras omfattande

om mer

eller ingripande än vad skäligen kan krävas med hänsyn till som anläggningens omfattning och betydelse.

Beredskapsåtgärd som genomförs i samband med att en anlägg-

ning uppförs, byggs eller ändras skulle enligt förslaget inte om

vara ersättningsberättigad. Den ovan nämnda begränsnings-

regeln är dock avsedd att fungera som en spärr mot alltför kostnadskrävande förelägganden från prövningsmyndighetens sida.

Den föreslagna författningstexten redovisas i bilaga

3.2 Remissinstanserna

De remissinstanser som yttrade sig i frågan är i huvudsak

positivt inställda till lagförslaget. NUTEK ansåg dock att lagen

bör kompletteras med en bestämmelse om anmälningsskyldighet vid nedläggning eller avstängning av en elektrisk

anläggning. ÖCB ansåg det inte kan uteslutas att det också

att kan behövas lagstiftning beredskapsansvar hos producenter om och leverantörer av elström.

Huvuddelen av de som yttrade sig om utredningens betänkande berörde inte alls lagförslaget utan begränsade sina yttranden till andra delar av utredningens förslag.

4 Tidigare Iagstiftningsförslag inom el-

området

4.1 Förslag till ny ellag SOU 1995:108

Ellagstiftningsutredningen har redovisat ett förslag till ny ellag i betänkandet Ny ellag SOU 1995:108. Den nya lagen föreslås ersätta den gällande ellagen l902:71 som har blivit förnu åldrad.

Den ellagen föreslås gälla vid produktion, överföring och nya användning av el samt vid handel med m.m.

Kapitel 2 i lagförslaget innehåller bestämmelser om nätkoncession. I författningstexten stadgas att nätkoncession skall kräför byggande och användning av en elektrisk starkströmsvas anläggning. Nätkoncession kan för linje eller område och får ges beviljas anläggningen är lämplig från allmän synpunkt och om uppfyller vissa andra villkor.

Kapitel 3 innehåller bestämmelser om nätverksamhet. Bestämmelserna innebär att juridisk person som bedriver nätverken

samhet inte får bedriva produktion eller handel med el.

av Vidare finns bestämmelser om skyldighet för nätkoncessionsinnehavare att skäliga villkor ansluta elektrisk anläggning en till nätet och att överföra till de som är anslutna till nätet.

Kapitel 4 innehåller bestämmelser om nättariffer. Bl. a. stadgas att nättariffema skall skäliga och utformas sakliga grunvara der. I övrigt detaljbestämmelser hur nättariffema skall ges om utformas och beräknas.

Kapitel 8 innehåller bestämmelser om systemansvar och balansansvar. I kapitlet stadgas att den systemansvariga myndigheten har rätt att beordra ett elföretag att mot ersättning öka, minska

40 SOU 1996.149

eller helt stänga av produktionen av om frekvenshållningen

inom elsystemet kräver detta.

Kapitel 9 innehåller bestämmelser om elsäkerhet. I kapitlet stadgas att en elektrisk anläggning och anslutna elektriska anordningar skall vara beskaffade och placerade samt brukas ett sådant sätt att betryggande säkerhet erhålles mot skadeverkningar av el. I övrigt innehåller kapitlet bestämmelser som syftar till att precisera vem som i olika situationer har ansvar för att

vidta och bekosta skyddsåtgärder.

Kapitel 10 innehåller bestämmelser om skadeståndsansvar för skador orsakade av elektrisk ström.

Kapitel 11 innehåller bestämmelser tillsyn över efterlevom naden av lagen och om befogenhet för tillsynsmyndigheterna att meddela förelägganden och förbud. Föreläggande och förbud får förenas med vite.

Förslaget till ny ellag bereds för närvarande inom regeringskansliet. Lagen kan tidigast träda i kraft den 1 juli 1997.

4.2 Förslag till ny lag om handel med el m.m. SOU

1 996:49

Elbörsutredningens förslag redovisas i betänkandet Regler för handel med el SOU 1996:49. Förslaget omfattar två delar. Den dessa innehåller regler för elbörsverksamhet. Den andra ena av innehåller bestämmelser om Utrikeshandel med el. Utredningens förslag vad gäller elbörsverksamheten har samlats i ett förslag till ny lag om elhandel. De bestämmelser som gäller utrikeshandel med föreslås föras in i den befintliga lagen 1994:618 om handel med m.m.

föreslås Den nya lagen om elhandel - del I i betänkandet - gälla för handel med el, mellanhandsverksamhet elmarknaden och elbörsverksamhet. I lagen finns bestämmelser tillstånd till om elmarknadsrörelse samt olika villkor som skall vara uppfyllda för att ett sådant tillstånd skall beviljas. Som ett generellt krav för handel med anges att denna verksamhet skall bedrivas ett sådant sätt att allmänhetens förtroende för elmarknaden upprätthålls och att elhandeln i övrigt sker i enlighet med god sed elmarknaden.

Elbörsverksamhet föreslås endast bedrivas efter tillstånd av regeringen. Som förutsättning för tillstånd att den avsedda anges verksamheten inte får antas komma att rubba allmänhetens förtroende för elmarknaden, medföra risker för elförsörjningen eller vara till skada för elmarknaden. Vidare anges som förutsättning för tillstånd att sådant endast får meddelas företag som uppfyller de villkor som enligt lagen 1992:543 om börsoch clearingverksamhet gäller för auktorisation som börs.

Också clearingverksamhet avseende görs tillståndspliktig.

Clearingverksamhet föreslås endast få bedrivas företag av som fått tillstånd för clearingverksamhet enligt ovan nämnda lag om börs- och clearingverksamhet.

Tillsyn över efterlevnaden av lagen föreslås utövas av en eltillsynsmyndighet och vad gäller företag som har tillstånd att bedriva elbörsverksamhet av Finansinspektionen. -

Beträffande utrikeshandeln med del i betänkandet före- - slås vissa ändringari lagen 1994:618 om handel med m.m. Dessutom föreslås vissa ändringar i ellagen l902:7l.

De lagändringar föreslås är relativt begränsade. I lagen om som handel med föreslås en bestämmelse om att regeringen under perioder då den svenska försörjningstryggheten är hotad skall ha möjlighet att införa krav koncession för export av el.

I ellagen föreslås ändring till största delen utgår från

en som

Ellagstiftningsutredningens förslag till ny ellag. Elbörsutred-

ningen har dock gjort tillägget att man vid prövning av konces-

sion för utlandsförbindelse särskilt skall beakta hur sökanden

avser att säkerställa att ledningen kommer att upplåtas på icke-

diskriminerande villkor.

SOU 1996. 149 43

5 Ny lagstiftning inom elberedskapen

5.1 Ny elberedskapslag

U tgångspunkter

I Vårt första betänkande föreslog att de grundläggande be-

stämmelserna elberedskapen bör samlas i en elberedskapsom

lag. Med grundläggande bestämmelser avser en reglering av skyldigheten att vidta beredskapsâtgärder, elberedskapsmyndig-

hetens befogenheter, rätten till ersättning för de kostnader som

beredskapsverksamheten upphov till samt grunderna för det

ger avgiftssystem bör skapas för finansieringen av beredsom skapskostnadema inom elornrådet. Vi föreslog också att uppgiften att fungera elberedskapsmyndighet bör ligga som Svenska kraftnät och att administrationen av elberedskapsavgiften bör skötas av Elsäkerhetsverket.

I utredningsarbetet har vi haft att beakta Ellagstiftnings-

utredningens förslag till lag beredskapsåtgärder vid vissa

om elektriska anläggningar SOU 1995:51. I våra direktiv m.m.

uttalar regeringen att vi skall utgå från att lagen 1942:335 om

särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m. ersätts med ny lagstiftning i enlighet med Ellagstiftningsutred-

ningens förslag. Vi har också tagit del den norska lagav

stiftningen ledningsförhållandena inom elförsörjningen i

om

krigssituationer. Ett utdrag den norska lagstiftningen finns i

ur bilaga

Ellagstiftningsutredningens förslag till ny ellag SOU 1995: 108

bereds för närvarande inom regeringskansliet. I våra övervägan-

den har vi utgått från att den befintliga lagstiftningen ersätts med ny lagstiftning i huvudsak enligt Ellagstiftningsutredningens

förslag. De förslag vi framlägger är dock inte beroende av som detta. Om den fortsatta beredningen förslaget till ellag leder av till lagstiftning bör hänvisning till elberedskapslagen införas i en

ellagen. En sådan sammanlänkning lagarna är angelägen för

av

att markera att beredskapsfrågoma är betydelsefull del den

en av

samlade regleringen inom elområdet. Hänvisningen kan dock

införas oavsett vilken lag kommer att gälla. Då vi i det

som

följ ande använder uttrycket ellagen avser vi om ingenting annat

-

sägs Ellagstiftningsutredningens förslag till ny ellag.

-

I denna etapp av utredningsarbetet har vi nytt övervägt frågan

om de grundläggande bestämmelserna elberedskapen bör

om

arbetas in i det förslag till ellag har utarbetats Ellag-

ny som av

stiftningsutredningen eller om bestämmelserna bör samlas i

en

särskild lag elberedskapslag. Allmänt sett det önskvärt

vore

med en längre gående samordning lagstiftningen inom

av

elområdet. Flera olika lagförslag har redovisats så

gott som

samtidigt av olika utredningar. Detta har resulterat i viss

en

överlappning mellan de bestämmelser som föreslås. Det finns

därför anledning att i anslutning till beredningen förslaget till

av

ny ellag överväga om alla bestämmelser inom elområdet bör

samlas en gemensam lag. Det ankommer dock inte att

oss

pröva denna fråga.

Elbörsutredningen har föreslagit att möjligheter till reglering av

utrikeshandeln med skapas i situationer då landets försörj-

ningstrygghet är hotad SOU 1996:49. Detta förutsätts ske

genom ett latent koncessionssystem för export el. Bestäm-

av

melser om detta föreslås tas in i lagen 1994:618 handel

om

med m.m. Den reglering Elbörsutredningen föreslår

som

tillgodoser enligt vår mening även de behov kan tänkas

som

uppstå vid höjd beredskap eller då elförsörjningen annars är

allvarligt hotad.

Mot bakgrund vad anförts i det föregående finns det

av som

enligt vår mening inte anledning att inordna de grund-

nu

läggande bestämmelserna om elberedskapen i ellag.

en ny

Kravet tydlighet och överskådlighet torde istället bäst till-

godoses om bestämmelserna inom elberedskapen i det här

skedet samlas i särskild lag. Vi står därför fast vid vårt uren sprungliga förslag att dessa bestämmelser bör samlas i en särskild lag en elberedskapslag. -

Vissa avgränsningsfrågor

Vid utfornmingen förslaget till elberedskapslag har vi strävat av efter så långt möjligt bygga den reglering som finns i att som den generella beredskapslagstiftningen. Särbestämmelser för elberedskapsområdet bör införas endast då detta är nödvändigt. Förfogandelagen 1978:262, ransoneringslagen 1978:268, la- 1982:1004 skyldighet för näringsidkare, arbetsmarkgen om nadsorganisationer m. fl. att delta i totalförsvarsplaneringen samt viss generell beredskapslagstiftning är kraftfulla styrmeannan del som medger en långtgående reglering av beredskapsverksamheten. Behovet särbestämmelser är därför begränsat. av

Elberedskapslagens tillämpningsområde kan avgränsas olika sätt. En möjlighet är att lagen samma eller i huvudsak samma ge tillämpningsområde den ellag som har föreslagits av som nya Ellagstiftningsutredningen. En möjlighet är att knyta laannan tillämpningsområde till ägande eller innehav av en elektrisk gens anläggning.

I denna fråga bör framhållas att det är en brist att den nu gällande beredskapslagstiftningen inom elornrådet är så starkt inriktad åtgärder i fysiska anläggningar kraftverk, transformatorstationer m.m.. Enligt vår mening är det väsentligt att tillämpa ett mer systerninriktat synsätt enligt vilket rad olika verksamheter en måste bidra till elförsörjningen förmåga till att motstå de att ge påfrestningar kan uppstå i samband med ett krig eller andra som allvarliga påfrestningar elsystemet.

Vi föreslår därför att det förstnänmda avgränsningsaltemativet väljs. Elberedskapslagen bör därför med ett undantag ges - -

46 SOU 1996. 149

samma tillämpningsområde som den nya ellagen. Undantaget gäller användningen av el. I linje med det förslag till ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter som lämnades i vårt första betänkande bör elberedskapsmyndighetens ansvarsområde inte omfatta prioritering behovet vid höjd beredav av skap. Denna uppgift bör skötas av andra myndigheter med stöd av den generella beredskapslagstiftningen.

Vissa särbestämmelser kan behövas beträffande elektriska anläggningar med hänsyn till dessas betydelse för elförsörjningen. Vi har valt att ta in de dessa bestämmelser i vårt förslag till elberedskapslag. Därvid har vi i huvudsak utgått från Ellagstiftningsutredningens förslag till lag om beredskapsåtgärder vid vissa elektriska anläggningar. I de delar finansiesom avser ringen av beredskapsåtgärdema finns emellertid grundläggande skillnader jämfört med vad Ellagstiftningsutredningen har föreslagit.

En annan fråga är om elberedskapslagen endast bör omfatta påfrestningar som uppstår vid höjd beredskap eller om den även bör omfatta andra allvarliga påfrestningar elsystemet. Med det senare avser vi hot och risker inte har någon som säkerhetspolitisk bakgrund. Den breddning av totalförsvarets uppgifter som har skett genom etapp I av försvarsbeslutet prop. 1995/96:12, bet. FöU1, bet. UFöUl, rskr. 44-46 talar för att lagens tillämpningsområde bör omfatta även andra situationer än höjd beredskap. De beredskapsförberedelser som vidtas med stöd av lagen bör därför kunna också andra allvarliga hot avse mot elförsörjningen än krig och krigsfara. Det kan ex. vara fråga om naturkatastrofer, kärnkraftsolyckor, terrorism m.m.

Det är dock inte rimligt att ersättning utgår för åtgärder som ligger inom ramen för elföretagens fredstida verksamhetsansvar. Sådana åtgärder ersätts inte enligt gällande regler och bör inte nu heller ersättas i framtiden. Statsmaktemas avsikt med att bredda totalförsvarets uppgifter torde inte att fredstida säkerhetsvara

åtgärder skall bekostas med allmänna medel. Mot denna bakgrund föreslår vi att ersättningsrätten begränsas till beredskapsåtgärder som avser påfrestningar vid höjd beredskap. Beredskapsåtgärder fredstida hot och risker bör som avser således inte berättiga till ersättning. Samtidigt innebär detta att elberedskapsmyndighetens befogenheter att tvinga elföretagen att genomföra åtgärder mot fredstida hot och risker bör begränsas. Av detta skäl föreslår vi att elberedskapsmyndigheten inte bör få tvinga företagen att genomföra beredskapsåtgärder mot fredstida hot och risker om dessa åtgärder framstår som oskäligt betungande.

Några huvudfrågor i elberedskapslagen

Inledningsvis nämndes att elberedskapslagen bör innehålla grundläggande bestämmelser om skyldigheten att vidta beredskapsåtgärder, elberedskapsmyndighetens befogenheter, rätten till ersättning för de kostnader som beredskapsverksamheten ger upphov till samt grunderna för det avgiftssystem som skapas för att finansiera beredskapsåtgärdema. I det följande kommenteras vissa av dessa frågor.

Elberedskapslagen bör inte i detalj ange vilka beredskapsåtgärder elföretagen bör vidta. Det är inte möjligt att genom som uppräkning eller på annat sätt exakt definiera de beredskapsåtgärder behöver vidtas. Det bör istället ankomma som elberedskapsmyndigheten att inom ramen för de beslut som statsmakterna har fattat precisera vilka beredskapsåtgärder som behöver vidtas för att elförsörjningen skall kunna upprätthållas vid höjd beredskap och i de övriga situationer som åsyftas i lagen. I sammanhanget bör understrykas att elberedskapsmyndigheten inte kan besluta om mer långtgående beredskapsåtgärder än vad kan finansieras med medel från det särskilda som beredskapskonto som står till myndighetens förfogande.

48 SOU 1996. 149

Elberedskapsmyndigheten bör ha vissa befogenheter gentemot

elföretagen och de övriga organ som omfattas av lagen. Myndighetens beslutanderätt bör avse de beredskapsförberedelser

som dessa organ skall genomföra för att erforderlig förmåga skall kunna uppnås vid höjd beredskap eller då elförsörj-

annars

ningen är allvarligt hotad. Regeringen bör ge elberedskapsmyn-

digheten rätt att meddela verkställighetsföreskrifter inom detta

område. Detta innebär att företagens åligganden i enskilda fall

bestäms genom beslut som fattas av elberedskapsmyndigheten

inte genom avtal som sluts med företagen.

Vi har valt att inte ta in bestämmelser verksamheten vid höjd om beredskap i lagen. Enligt vår bedömning är de bestämmelser

som finns i ransoneringslagen och förfogandelagen tillräckliga

för den reglering som behöver ske vid höjd beredskap. Ran-

soneringslagen är tillämplig också i andra situationer än vid höjd

beredskap. Regeringen kan då med stöd av lagen besluta att - ge den myndighet som regeringen finner lämplig befogenhet att

vidta ransoneringsåtgärder. Vi har dock i vårt första betänkande

föreslagit att det regelverk som styr genomförandet av en energiransonering bör ses över. Detta förslag kvarstår.

Då förändringar planeras i elektrisk anläggning har en som

betydelse från beredskapssynpunkt är det angeläget att elbered-

skapsmyndigheten får reda detta i så god tid att bered-

skapsåtgärder kan vidtas vid genomförandet av förändringen.

Beredskapsåtgärderna avser i regel fysiska åtgärder fortiñkato-

riskt skydd, dubblering av vissa funktioner, etc. som inte alls eller endast till mycket stor merkostnad kan genomföras vid andra tillfällen än vid en ny- eller ombyggnad av en anläggning. I syfte att ge elberedskapsmyndigheten möjlighet att pröva

behovet av sådana åtgärder föreslår vi att anmälningsskyldighet

skall gälla vid förändringar i elektriska anläggningar. Bestämmelser om detta har tagits in i förslaget till elberedskapslag. Möjlighet bör också finnas att undanta förändringar har som mindre betydelse från anmälningsskyldigheten.

Också viktigare förändringar i elföretagens verksamhet i övrigt

bör omfattas av anmälningsskyldigheten. Det bör ankomma elberedskapsmyndigheten att precisera vilka verksamhetsföränd-

ringar skall anmälas. Vi föreslår att bestämmelser om ansom mälningsskyldighet också i dessa fall tas in i elberedskapslagen.

Grundprincipen bör att elföretagen beviljas ersättning för vara

beredskapsåtgärder som syftar till att säkra elförsörjningen vid

höjd beredskap. I vårt första betänkande har vi föreslagit att

vissa undantag görs från rätten till ersättning. Dessa gäller bl.a.

åtgärder omfattas av lagen om skyldighet för näringsidkare,

som arbetsmarknadsorganisationer fl. att delta i totalförsvarsm. planeringen och beredskapskostnader får ringa. som anses vara

Rätten till ersättning bör även omfatta de beredskapsåtgärder

elberedskapsmyndigheten förutsätts vidta i sin egen som verksamhet. Också kostnaderna för den tillsynsverksamhet som elberedskapsmyndigheten skall bedriva bör täckas med avgiftsmedel.

Avgiftssystemets utfomning behandlades utförligt i vårt första betänkande SOU 1996:78, 53 59. I linje med vad vi då s. föreslog bör i elberedskapslagen tas in bestämmelser om att nätkoncessionsinnehavare skall skyldiga att betala elberedvara

skapsavgift, att avgiften skall utgåi proportion till antalet ansluthögspännings- och lågspänningsabonnemang och att en hög-

na

avgift får tas ut för högspänningsabonnemang än för låg-

re spänningsabonnemang. Regeringen bör meddela närmare be-

stämmelser om elberedskapsavgifteni den förordning som reg-

lerar övriga avgifter inom elområdet.

Några särskilda straffbestämmelser bör inte tas i elbered-

skapslagen. Det borde tillräckligt med de konsekvenser vara som blir följden om en anläggning uppförs eller ändras utan att detta har anmälts till elberedskapsmyndigheten. Elberedskapsmyndigheten har också möjlighet att utfärda vite som stöd för de förelägganden och förbud som utfärdas.

50 SOU 1996. 149

Lagen 1942:335 om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m. är även tillämplig rörledningar för transport av råolja, naturgas och produkter av råolja eller naturgas. Behovet av skyddsåtgärder för sådana anläggningar bör enligt vår mening kunna tillgodoses i samband med utformningen av villkor för koncession för rörledningar detta slag. Koncession av krävs enligt lagen 1978: 160 om vissa rörledningar.

Elberedskapslagens innehåll och disposition

Bestämmelserna i elberedskapslagen bör sammanföras i några huvudområden. Dessa bör vara:

Tillämpningsområde och definitioner

Här preciseras lagens tillämpningsområde. Vidare anges innebörden av vissa begrepp är centrala för lagens tillärnpsom ning beredskapsåtgärder, höjd beredskap, elektrisk anläggning m. fl. Tillämpningsornrådet bör med ett undantag överens- - stämma med det tillämpningsområde som har föreslagits för den nya ellagen. Detta innebär att alla som är verksamma inom elförsörjningen kommer att åläggas att genomföra beredskapsåtgärder om detta behövs. Det närmare innehållet i dessa åtgärder bör regleras i en förordning eller efter bemyndigande av regeringen i föreskrifter som meddelas av elberedskaps- myndigheten.

Skyldighet att vidta beredskapsåtgärder

Här preciseras elföretagens skyldighet att vidta beredskapsåtgärder och att underkasta sig de föreskrifter som elberedskapsmyndigheten meddelar för beredskapsåtgärdema. Däremot finns inga bestämmelser om att elföretagens och övriga berördas skyldighet att upprätthålla verksamheten vid höjd beredskap. Som

nämnts är det tillräckligt med den reglering som finns i den

generella beredskapslagstiftningen. Det viktiga är att beredskaps-

förberedelser har genomförts. Om detta har gjorts kan förfogandelagen 1978:262 tillämpas om ett företag skulle välja att lägga ned verksamheten vid ett krigsutbrott.

Skyldighet att anmäla planerade förändringar av elektriska anläggningar och viss verksamhet vid elföretagen av

Här bör tas in bestämmelser om anmälningsskyldighet vid förändringar i elektriska anläggningar och för viss verksamhet bedrivs elföretagen. Syftet med bestämmelsen är att som av

skall reda planerade förändelberedskapsmyndigheten ringar i sådan tid att behovet beredskapsåtgärder kan prövas

av

och ett beslut fattas om vilka kompletteringar som anläggningsägaren eller den som driver verksamheten skall genomföra. El-

beredskapsmyndigheten bör ha möjlighet att begränsa anmäl-

ningsskyldigheten till viktigare anläggningar, ex. produktions-

anläggningar viss storlek, transforrnatorstationer och andra av

överföringsanläggningar i de delar av nätet som har störst bety-

delse för att tillgodose prioriterade behov, större driftcentraler

och kommunikationsanläggningar, etc. Beträffande verksamhetsförändringar föreslås anmälningsskyldigheten redan i lagen begränsas till att förändringar som har väsentlig betydelse avse för elförsörjningen.

Tillsyn över beredskapsverksamheten

Här finns olika bestämmelser den tillsyn efterlevnaden av om av

lagen elberedskapsmyndigheten förutsätts utöva. Avsnittet

som innehåller också bestämmelser om rätt för elberedskapsmyndigheten att meddela förelägganden och förbud. Myndighetens förelägganden och förbud bör kunna förenas med vite.

Dessutom finns bestämmelser om att elberedskapsmyndigheten i egenskap tillsynsmyndighet har rätt att få de upplysningar

av

52 SOU 1996: 149

från företag och andra krävs för som att tillsynsuppgiften skall kunna fullgöras.

Ersättning for beredskapsåtgärder samt avgifter för finansiering av beredskaps- och tillsynsåtgärder

Här regleras frågor ersättning och avgifter. Bl.a. om anges att rätt till ersättning föreligger för beslutade och genomförda beredskapsåtgärder. Vidare preciseras vilka beredskapsåtgärder som inte berättigar till ersättning enligt lagen samt grunderna för beräkning av elberedskapsavgiften. Ersättningens storlek i det enskilda fallet fastställs elberedskapsmyndigheten. av

5.2 Beredskapslagring olja och kol för av elproduktionsändamål

Ivårt första betänkande föreslog vi SOU 1996:78, sid 54 55 att elberedskapsavgiften också skall kunna användas för att finansiera kostnaderna för den beredskapslagring olja av m.m. som sker för att möjliggöra elproduktion vid höjd beredskap. Det rör sig bl.a. beredskapslagring syftar till om som att möjliggöra drift av gasturbiner och oljekondensverk under dessa förhållanden.

Motivet för vårt förslag är att snedvridningseffekter mellan olika typer av elproduktionsanläggningar kan uppstå om ersättning inte kan erhållas för beredskapslagring elproduktionssom avser ändamål. Kostnaden för denna beredskapslagring är betydande. Det finns därför risk för att viss reservkapacitet avvecklas om inte ersättning utgår. Detta enligt vår uppfattning vore olyckligt från beredskapssynpunkt.

Mot denna bakgrund föreslår vi att lagen 1984:1049 beredom skapslagring av olja och kol med tillhörande förordning ändras ett sådant sätt att beredskapslagring bränslen för elprodukav

tionsändamål undantas från lagen. Det bör ankomma elberedskapsmyndigheten att bedöma hur mycket bränslen som be-

höver beredskapslagras för elproduktionsändamål och att be-

kosta denna lagring med medel som täcks av elberedskapsavgiften.

Vårt förslag berör i första hand lagringen av bränslen vid

oljekondensverk och kraftvärmeverk. Den sistgasturbiner,

nämnda typen anläggningar producerar såväl som värme. av Förslaget innebär att den del av bränslelagringen som avser från lagen. I samtliga fall måste

elproduktionsändamål undantas

samråd ske mellan elberedskapsmyndigheten och den myndig-

het är tillsynsmyndighet enligt lagen om beredskapslagring

som olja och kol för närvarande NUTEK. av

5.3 Förslag

I detta kapitel har föreslagits:

att bestämmelser om elberedskapen vid produktion, över-

föring och handel med samlas i en elberedskapslag att syftet med bestämmelserna i elberedskapslagen skall vara att tillgodose elförsörjningen i landet vid höjd bereskap eller då elförsörjningen än allvarligt hotad annars

att beredskapslagring av bränslen för elproduktionsändamål

undantas från lagen beredskapslagring olja och kol. om av

SOU 1996. 149 55

6 Övriga författningsfrågor

6.1 Allmänt

De förslag presenterats i vårt första betänkande motiverar som ändringar i ett antal författningar. Inledningsvis har föreslagits en

ny lag om elberedskapsåtgärder en elberedskapslag. Genom

-

den lagen upphävs lagen 1942:335 om särskilda skyddsåtgär-

der för vissa kraftanläggningar Vidare har lagts fram förm.m. slag ändringar i lagen 1984: 1049 om beredskapslagring av om olja och kol, lagen 1971:309 behörighet för allmän förvaltom ningsdomstol att pröva vissa mål och lagen 1994:1720 om civilt försvar.

I det följande förtecknas ytterligare författningar som berörs av våra förslag. Härutöver behöver ändringar göras i ett antal för-

fattningar som utfärdats av de förvaltningsmyndigheter som har uppgifter elberedskapsområdet. Dessa författningar behand-

las emellertid inte här.

I vårt första betänkande föreslog vi att det regelverk som styr genomförandet energiransonering bör ses över då bestämav en melserna inom detta område är föråldrade SOU 1996:78 s. 63. Vi vill i detta sammanhang nytt understryka behovet av en sådan översyn.

6.2 Ellagstiftningsutredningens förslag till ellag

I våra överväganden med förslag till elberedskapslag har vi ut-

gått från att det förslag till ellag som presenterats i Ellagstift-

ningsutredningens slutbetänkande Ny ellag SOU 1995:108

leder till lagstiftning. Någon ändring föreslås därför inte i lagen

l902:71 s.1 innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar. Samtidigt har framhållits att en ny ellag inte är en förutsättning för att vårt förslag till elberedskapslag skall kunna

sättas i kraft. Vad som däremot bör göras oavsett vilken grundläggande lagstiftning elornrådet som gäller är att det i den aktuella lagen bör tas in hänvisning till elberedskapslagen. På en så sätt tydliggörs sambandet mellan lagarna och det görs klart att det i annan lagstiftning finns särskilda bestämmelser skylom

dighet att vidta beredskapsåtgärder för den som driver verksam-

het avseende produktion el, överföring eller handel med av av el.

Som också påpekats i det tidigare är ett annat alternativ att ta in

bestämmelserna om elberedskap i ellagen. Möjligheterna att

det sättet samordna en del av regleringen elområdet bör lämp-

ligen prövas i samband med beredningen Ellagstiftningsav utredningens förslag till ellag och vårt förslag till elberedskapslag.

6.3 Instruktioner för vissa myndigheter

Förordningen 1988:520 med instruktion för Elförsörjningsnämnden

I vårt tidigare betänkande SOU 1996:78 39 har föreslagits s.

att Elförsörjningsnämnden avvecklas. Med hänsyn härtill bör

förordningen 1988:520 med instruktion för Elförsörjningsnämnden upphävas.

Elförsörjningsnämndens uppgifter enligt förordningen bör tas över av Svenska kraftnät. Denna myndighets uppgifter i egenskap av delfunktionsansvarig myndighet för elförsörjningen bör regleras i förordningen 1991:2013 med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät.

Förordningen 1988:1041 med instruktion för Totalförsvarets chefsnämnd

Enligt 3 § förordningen 1988:1041 med instruktion för Totalförsvarets chefsnämnd är ordföranden i Elförsörjningsnämnden ledamot i chefsnämnden. Med hänsyn till förslaget att avveckla Elförsörjningsnämnden och den föreslagna ändrade ansvars-

fördelningen bör generaldirektören i Svenska kraftnät ingå i

chefsnämnden.

Förordningen 1988: 1 12 1 med instruktion för civilbefälhavare

I förordningen 1988:1121 med instruktion för civilbefalhavare regleras civilbefalhavarnas ansvar och uppgifter m.m. Förordningen bör ändras med anledning av de förslag som lagts fram i vårt tidigare betänkande SOU 1996:78 s. 47 48. I7 § förord- ningen bör tilläggas att civilbefälhavaren inom elförsörjningen skall ägna särskild uppmärksamhet att ange områden och verksamheter som skall prioriteras såvitt avser leverans av elkraft.

Förordningen 1990: 151 0 med länsstyrelseinstruktion

Som föreslagits i vårt första betänkande bör länsstyrelsernas uppgift inom elförsörjningen vid höjd beredskap vara att utarbeta underlag för civilbefälhavarnas prioriteringar av behovet elkraft. Bestämmelser härom bör lämpligen tas in i 56 § av förordningen 1990:1510 med länsstyrelseinstruktion, jfr. förordningen 1988:1121 med instruktion för civilbefälhavare.

58 SOU 1996. 149

Förordningen 1991:810 med instruktion för Närings- och teknikutvecklingsverket

NUTEK:s roll som ansvarig myndighet för funktionen Energi-

försörjning framgår av 10 12 §§ förordningen 1991:810 med

instruktion för Närings- och teknikutvecklingsverket.

Förordningen bör ändras med anledning de förslag vi av som

tidigare redovisat om att delfunktionsansvaret för elförsörj-

ningen bör läggas Svenska kraftnät SOU 1996:78 37 s. - 38.

I 10 § första stycket förordningen bör uttryckligt föreskrivas att NUTEK skall samråda med Svenska kraftnät för att säkerställa totalförsvarets krav avseende energiförsörjning.

Vidare kan det övervägas det i denna förordning bör om anges

att ansvaret för beredskapsplanering inom delfunktionen Elkraft skall ligga Svenska kraftnät. I så fall bör i förordningen sägas

även att det är Svenska kraftnät som har ansvaret för att vid höjd

beredskap leda och samordna elförsörjningens resurser.

Ändringar i förordningen bör vidtas även såvitt avser nuvarande

reglering rörande Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar.

Således bör 28 § ändras och 38 45 §§ upphävas. -

Förordningen 1991:2013 med instruktion för Ajjfärsverket svenska kraftnät

Förordningen 1991:2013 med instruktion för Affársverket svenska kraftnät bör ändras i enlighet med de förslag till ändrade uppgifter m.m. för Svenska kraftnät som vi har redovisat i vårt

tidigare betänkande. Av förordningen bör vidare framgå att

Svenska kraftnät är elberedskapsmyndighet enligt elberedskapslagen.

Svenska kraftnäts ansvar som delfunktionsansvarig myndighet energiområdet bör regleras i förordningen. Således bör anges att ansvaret för beredskapsplanering inom delfunktionen Elkraft skall ligga Svenska kraftnät, jfr. 2 § förordningen. Det bör också framgå förordningen att Svenska kraftnät har ansvaret av för att vid höjd beredskap leda och samordna elförsörjningens resurser.

Som föreslagits i vårt tidigare betänkande bör ett beredskapsråd knytas till Svenska kraftnät. Beredskapsrådet skall ha råden givande funktion. Rådet bör höras innan beslut tas i frågor om beredskapsåtgärder som är av större betydelse. Syftet med denordning berörda intressenter insyn i och möjligheter na är att ge att påverka beredskapsplaneringen och utformningen av de beredskapsåtgärder vidtas inom delfunktionen Elkraft. I som beredskapsrådet bör ingå experter beredskapsfrågor och el- Företrädare för Försvarsmakten, ÖCB, NUTEK försörjning. och elindustrin bör ingå i rådet.

Beredskapsrådets funktion och sammansättning m.m. bör regleras i förordningen med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät. Bland annat bör att andra ledamöter i delegaanges tionen än generaldirektören utses av regeringen för en bestämd tid. Det bör också framgå vilka ärenden om beredskapsåtgärder skall tas i rådet, dvs. frågor om beredskapsåtgärder som upp som är av större betydelse. Beredskapsrådet bör emellertid höras i varje fråga beredskapsåtgärder och ersättning för sådana om rör Svenska kraftnät med det undantaget att brådskande som ärenden bör få avgöras utan att rådet hörs. Om ett ärende avgjorts att beredskapsrådet hörts, bör det anmälas rådets utan nästkommande sammanträde.

6.4 Bestämmelser om vissa avgifter inom elområdet

Förordningen 1995:1296 om elsäkerhetsavgift och nätövervakningsavgift innehåller bestämmelser avgifter avsedda att om finansiera statlig elsäkerhetsverksamhet elsäkerhetsavgift och verksamheten vid nätmyndigheten nätövervakningsavgift.

Som anförts i vårt första betänkande SOU 1996:78 63 bör s. förordningen kompletteras med bestämmelser om den elberedskapsavgift som skall betalas enligt förslaget till elberedskapslag.

Avgiftens konstruktion som nätägaravgift och närmare utformning i övrigt har behandlats i vårt första betänkande SOU 1996:78 s. 56 59. Vissa i sammanhanget centrala begrepp har definieras i betänkandet Ny ellag SOU 1995: 108 s. 205 207. -

I samband med ändringarna i förordningen bör övervägas om den i stället bör rubriceras förordning vissa avgifter elom området.

6.5 Ändringar av vissa övriga författningar

Förordningen 1982:551 om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m.

Förordningen 1982:551 om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m. ansluter till lagen 1942:335 om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar Liksom m.m. lagen bör förordningen, som innehåller bestämmelser om Krigsskyddsnärrmden för kraftanläggningar, upphävas när elberedskapslagen sätts i kraft.

SOU 1996. 149 61

Som föreslagits i vårt första betänkande bör Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar avvecklas SOU 1996:78 s. 39.

I en ny förordning en elberedskapsförordning bör tas in - -

bestämmelser om ansvarig myndighet elberedskapsområdet

och ges de normgivningsbemyndiganden m.m. som behövs för elberedskapslagens tillämpning. Som tidigare nämnts har föreslagit att Svenska kraftnät skall vara elberedskapsmyndighet.

Totalförsvarets folkrättsförordnin 1 990: 12 g

I 24 § totalförsvarets folkrättsförordning 1990: 12 föreskrivs att NUTEK skall se till att kärnkraftverkens reaktorbyggnader märks ut med det internationella kännetecknet för anläggningar innehållande farliga krafter. Den uppgiften bör tas över av Svenska kraftnät och förordningen ändras i enlighet härmed.

Förordningen 1990:1334 om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.

Förordningen 1990:1334 om skydd för samhällsviktiga anläggningar innehåller bestämmelser om verkställigheten m.m. av lagen 1990:217 om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.

I 3 § förordningen sägs att länsstyrelsen innan ett beslut fattas om att egendom, till vilken staten har äganderätt eller nyttjanderätt, skall vara skyddsobjekt skall ge den myndighet som disegendomen tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan att ponerar beslutet onödigt fördröjs. I ärenden rörande egendom som dis-

både myndigheter som bedriver militär verksamhet

poneras av och myndigheter bedriver civil verksamhet föreskrivs att som Försvarsmakten skall höras.

I paragrafen bör göras ett tillägg innebärande att samråd med Svenska kraftnät skall ske i ärenden rörande elektriska anläggningar.

Beredskapsförordnin gen 1993:242

Beredskapsförordningen 1993:242 innehåller bestämmelser

om bl.a. indelning av myndigheters funktionsansvar inom olika samhällssektorer, se 14 16 §§. I bilagan till förordningen för- tecknas berörd funktion, ansvarig myndighet och i förekommande fall övriga myndigheter med uppgifter inom funktionen.

Bilagan till förordningen bör ändras så till vida att Elförsörj-

ningsnämnden och Statens strålskyddsinstitut inte skall kvarstå

som övriga myndigheter med uppgifter inom funktionen SOU 1996:78 s. 39.

Förordningen I 995 .23 8 om totalförsvarsplikt

I4 kap. 5 § förordningen 1995:238 om totalförsvarsplikt finns bestämmelser om skyldigheten att lämna uppgifter begäran vissa angivna myndigheter. En sådan skyldighet bör finnas av även begäran av Svenska kraftnät. e

Förordningen 1995:971 om beredskapslagring av olja och kol

Idet tidigare har föreslagits vissa ändringar i lagen 1984:1049

om beredskapslagring av olja och kol avsnitt 5.2. I konsekvens

härmed bör även förordningen 1995:971 om beredskapslagring av olja och kol ändras. Tillsynsmyndighetens, dvs. NUTEK:s, befogenhet i 3 § att besluta om lagringsskyldighet bör således inte längre avse kraftvärmeverk avseende dessas

SOU 1996. 149 63 elproduktion och inte heller gasturbinanläggningar eller oljekondensverk.

6.6 Förslag

I detta kapitel har föreslagits:

att en hänvisning till den av oss föreslagna elberedskaps-

lagen införs i ellagen att Elförsörjningsnärnndens instruktion upphävs att instruktionerna för Totalförsvarets chefsnämnd, civilbefalhavarna, länsstyrelserna, Närings- och teknikutvecklingsverket samt Affärsverket svenska kraftnät ändras att förordningen om elsäkerhetsavgift och nätövervakningsavgift kompletteras med bestämmelser om den elberedskapsavgift som vi har föreslagit

att vissa övriga förordningar inom beredskapsområdet änd-

ras.

3 16-1272

7 Författn ingskommentarer

7.1 Elberedskapslagen

Den föreslagna regleringen innehåller bestämmelser bered-

om

skapen på elornrådet och syftar till att tillgodose elförsörjningen i

riket vid höjd beredskap eller då elförsörjningen är all-

annars

varligt hotad. De bestämmelser om elberedskapen som behövs

har tagits in i en ny lag en elberedskapslag.

-

Ett alternativ som övervägts och som bör prövas vidare i sam-

band med beredningen av detta förslag är att arbeta bestäm-

melserna om elberedskap i det förslag till ellag Ellagstift-

som

ningsutredningen presenterat i betänkandet Ny ellag SOU 1995:108. Beredningen detta förslag pågår för närvarande

av

inom regeringskansliet. I detta skede har vi emellertid valt att

samla bestämmelserna elberedskap i särskild lag. Häri-

om en

genom görs det tydligt vilka föreskrifter som det finns behov

av

för att trygga elförsörjningen. Ett motiv för tydlighet i nämnda

hänseende är bl.a. den förändrade situationen elmarknaden

med nya aktörer, ökad konkurrens och ett ökat inslag ut-

av

ländskt ägande.

Den nya marknadssituationen har vidare ansetts motivera att

även regleringen i sig görs tydlig främst i fråga om vilka uppgifter och befogenheter den elberedskapsområdet ansvariga

myndigheten har.

Den nya lagen ersätter lagen 1942:335 särskilda skydds-

om

åtgärder för vissa kraftanläggningar m.m.

Inledande bestämmelser

1§

I paragrafen anges lagens innehåll och syfte. Bestämningen i

första stycket i fråga innehållet i lagen utgår från den

om som används i Ellagstiftningsutredningens förslag till ellag SOU 1995:108. Att som i nämnda lagförslag med tillägget "m.m."

särskilt peka ut verksamheten vid kommunala elföretag har inte

ansetts nödvändigt i förevarande lag. Någon skillnad i sak i detta

hänseende är emellertid inte avsedd.

Som bestämmelser om elberedskap anses föreskrifter om de förberedelser av olika slag som görs i fred i syfte att trygga elförsörjningen vid bl.a. höjd beredskap. Särskild betydelse har då de elektriska anläggningarna och funktionen hos dessa. Men även verksamheten i övrigt elområdet såvitt produktion avser

och överföring av samt handel med har inte sällan väsentlig

betydelse för elförsörjningen.

Hur den faktiska verksamheten vid produktion och överföring av och vid handel med samt användningen av vid bl.a.

höjd beredskap skall styras är inte frågor som bestämmelserna i

förevarande lag reglerar. Termen användning finns därför inte

med när det anges vad lagen innehåller. En annan sak är att

beredskapsåtgärder olika slag indirekt kan få betydelse för

av

verksamheten elområdet och användningen av el. I fråga

om den direkta styrningen av verksamheterna och användningen vid höjd beredskap och andra situationer då elförsörjningen är allvarligt hotad finns bestämmelser i bl.a. ransoneringslagen 1978:268, jfr. även 8 kap. 2 § förslaget till ellag SOU 1995:108 samt 2 a § förslaget till lag om ändring i lagen 1994:618 om handel med el, m.m. SOU 1996:49 s. 201, 214 215 och 245.

Andra stycket anger regleringens syfte och gränserna för dess

tillämpningsområde. Bestämmelserna i lagen syftar till att

elförsörjningen i Sverige skall kunna tillgodoses i situationer när denna är allvarligt hotad. De beslut fattas med stöd lagen som av måste alltid kunna återföras till syftesbestämmelsen.

Med elförsörjningen i landet inte enbart landet helhet avses som utan även elförsörjningen inom en viss ort eller ett visst område.

Som anges uttryckligt i paragrafen är elförsörjningen allvarligt

hotad vid höjd beredskap, dvs. när höjd beredskap beslutats

enligt lagen 1992: 1403 om höjd beredskap, se kommentarerna till 3 § andra stycket.

Som andra allvarliga hot mot elförsörjningen kan bl.a.

anses terrorism, dvs. brott som innebär användning våld, hot eller av

tvång för politiska syften även om brotten inte hotar rikets

säkerhet, omfattande sabotage eller skadegörelse, bojkotter och ekonomiska sanktioner, större naturkatastrofer, omfattande bränder, extrem torka och andra extrema väderförhållanden samt stora tekniska störningar i delar av elförsörjningssystemet oavsett anledningen till störningarna, jfr ransoneringslagen 1978:268.

Till en del är de beredskapsåtgärderi form fysiskt skydd och

av planering m.m. som inriktas förhållandena vid höjd beredskap tillräckliga för att trygga elförsörjningen även under fredstida kriser, alltså då elförsörjningen är allvarligt hotad. Av annars naturliga skäl skiljer sig emellertid i väsentliga hänseenden det krigstida scenariot med luftanfall mot centrala anläggningar från det skyddsbehov som motiveras av exempelvis bojkotter, ekonomiska sanktioner, extrema väderförhållanden eller större tekniska rnissöden. Effekter av krigshandlingar bedöms uppkomma i de högre spänningssystemen medan störningarna i fred, t.ex. grund av extrema väderförhållanden, regelmässigt drabbar lägre spänningssystem. Ytterligare skillnader i skydds-

68 SOU 1996. 149

behovet har sin grund i att det anläggningsskydd som vidtas för

krigssituationer leder till att sabotage och skadegörelse i fred

riktas mot andra enheter i elförsörj ningssystemen.

Också den beredskapsplanering inriktas förhållandena

som

vid höjd beredskap skiljer sig från den planläggning och de öv-

riga förberedelser tar sikte fredskriser. Den krigstida

som

regleringen elförbrukningen i första rummet effekt-

av avser

ransonering, dvs. bortkoppling av abonnenter i syfte att fördela

momentant disponibel elkraft enligt civilbefälhavarnas priori-

teringar. Den fredstida regleringen avser däremot främst ranso-

nering av elkraft, dvs. långsiktiga regleringsåtgärder i syfte att

ett så likabehandlande sätt som möjligt minska användningen av

under viss period. Beredskapsplaneringen för sistnämnda

en

fredstida störningar inte inom den planläggning som sker

ryms

inriktad förhållandena vid höjd beredskap.

2§

Regleringen i förevarande lag tar sikte bl.a. fysiska åtgärder

hänför sig till byggnadskonstruktioner och utrustning som

som

tillhör elektriska anläggningar. Den emellertid inte åtgärder

avser

gäller anordnande bevakning eller av verkskydd. I dessa

som av

hänvisas därför till den särskilda lagstiftning finns frågor som

skydd för samhällsviktiga anläggningar samt de särskilda

om

bestämmelserna om verkskydd.

Definitioner

3§

I första stycket anges vad som menas med beredskapsåtgärder. I princip är varje åtgärd beslutas i enlighet med lagens syfte

som

att tillgodose elförsörjningen i riket vid höjd beredskap eller då elförsörj ningen annars är allvarligt hotad en beredskapsåtgärd.

Bland olika åtgärder kan nämnas fysiska skyddsåtgärder vid elektriska anläggningar, t.ex. anläggnings placering, val en av byggnadsmaterial, dimensionering av grund, väggar och tak, inhägnad och larm, anskaffande och lagring reservdelar, av komplettering med systemtekniska delar, utbildning av reparationspersonal, utbildning och övning av egen och krigsplacerad personal, krigsplanläggning av driften vid en elektrisk anläggning samt krigsplanläggning av annan verksamhet omfattas som av lagens bestämmelser.

För mindre elektriska anläggningar torde det inte annat än i undantagsfall vara befogat med åtgärder avseende s.k. fortifikatoriskt skydd, medan detta kan komma i fråga vid större anläggningar som i krig kan väntas bli utsatta för stridshandlingar. Även mindre anläggningar kan emellertid spela en stor roll för elsystemet varför tekniska kompletteringar leder till ökad leveranssäkerhet. Framhållas bör att det vid elektriska anläggningar är så att många åtgärder att förstärka grundkonstruksom avser tionen och öka motståndskraften mot brand och sprängskador svårligen och endast till stora kostnader kan vidtas sedan anläggningen väl uppförts. Det är därför angeläget att frågan om beredskapsåtgärder prövas redan ett inledande stadium, se 8 § och kommentarerna till denna paragraf.

Åtgärder för att öka produktions- och överföringssystemens ut-

hållighet under höjd beredskap eller därmed jämförbara förhållanden genomförs i dag inte enbart i form traditionella av skyddsåtgärder mot brand- och sprängverkan. Exempelvis är det en strävan att förbättra möjligheterna att starta och driva separata delsystem i händelse av att storkraftnätet skulle sättas ur

funktion. Åtgärder som här kommer i fråga omfattar bl.a.

tekniska förstärkningsåtgärderi kontroll- och fjärrstymings- system,

förberedelser vid produktionsanläggningar för dödnätsstart,

-

husturbindrift och drift separata delsystem vilket kräver

av

installation av frekvensregleringsutrustning, dieselaggregat,

komplettering regionala och lokala nät, komplettering av

av

driftövervakningsutrustning samt manualer, utbildning och

övning för drift under höjd beredskap och andra förhållanden

då elförsörjningen är utsatt för störningar,

åtgärder i ledningsnät för säkrare matning,

-

anskaffning reservkomponenter till vissa produktions- och

av -

distributionsanläggningar samt installation styr- och reglerteknik för målinriktade leveran-

- av ser.

Andra exempel beredskapsåtgärder som kan nämnas är beredskapslagring olja och kol för elproduktion, jfr lagen

av

1984: 1049 beredskapslagring olja och kol.

om av

Mängden beredskapsåtgärder kan aktualiseras är stor och

som

kan förväntas variera över tiden. Att ytterligare precisera eller

exemplifiera förekommande beredskapsåtgärder är därför mind-

lämpligt, vidare 5 § och kommentarerna till denna paragraf.

re se

Vilka åtgärder somi det enskilda fallet skall genomföras vid en

anläggning eller i verksamhet kommer det elbered-

en an

skapsmyndigheten att besluta om, se 4 och 5 §§. Avgörande är

då bl.a. förhållandena vid den aktuella anläggningen, anlägg-

ningens placering och roll i elsystemet samt anläggningens be-

tydelse för användarna. Myndigheten skall härvid skaffa sig det

underlag behövs för att kunna göra en riktig bedömning.

som

Att inte alla kostnader för beredskapsåtgärder som skall vidtas

ersätts framgår av ll

I syfte åstadkomma tydlighet i andra stycket att inne-

att anges

börden vissa uttryck i förevarande lag har samma betydelse

av

i lagstiftning. Enligt 1 § lagen 1992:1403 om höjd

som annan

beredskap är höjd beredskap antingen skärpt beredskap eller

högsta beredskap. Om Sverige är i krigsfara råder högsta beredskap. Om Sverige är i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara kan det råda skärpt eller högsta beredskap. Beslut här-

om fattas av regeringen. I fråga om vad som avses med elek-

trisk anläggning och handel med hänvisas till SOU 1995:108 s. 167 169 resp. s. 72 och 199 200, jfr. beträffande handel - med förslaget till lag om elhandel SOU 1996:49 s. 182 - 183.

Beslutande myndighet

4§

Paragrafen anger den enligt lagen elberedskapsornrådet beslu-

tande myndigheten i lagen kallad elberedskapsmyndigheten. - Det ankommer regeringen att ta ställning till vilken myndighet som skall vara elberedskapsmyndighet.

Vilka specifika uppgifter som myndigheten har i egenskap

av

elberedskapsmyndighet framgår av lagen i Övrigt. Ytterligare

preciserade uppgifter kan tillkomma grundval av föreskrifter som meddelas av regeringen.

Elberedskapsmyndighetens beslut skall kunna återföras till lagens syfte att tillgodose elförsörjningen i riket vid höjd beredskap eller då elförsörjningen är allvarligt hotad. annars

I fred och i övrigt under förhållanden då elförsörjningen inte är allvarligt hotad har myndigheten att besluta om beredskaps-

åtgärder, finansieringen av dessa, utöva tillsyn, etc. Det är emel-

lertid inte elberedskapsmyndighetens uppgift att bestämma om prioriteringen mellan olika behov av vare sig vid höjd beredskap eller då elförsörjningen är allvarligt hotad. Vid höjd annars

72 SOU 1996.149

beredskap görs sådana prioriteringar av regeringen eller av de myndigheter under regeringen som har att svara för ledning och samordning av totalförsvarets verksamhet. Motsvarande gäller i andra fall då elförsörjningen är allvarligt hotad och ransoneringslagen 1978:268 satts i kraft.

Beredskapsåtgärder

Skyldighet att vidta beredskapsåtgärder

5§

I första stycket regleras den grundläggande skyldigheten i fråga

om fredstida åtgärder för dem som omfattas av lagens bestämmelser. Beredskapsåtgärder skall vidtas i verksamhet avseende

produktion och överföring samt handel med el. Skyldigav

heten att vidta åtgärder vilar den som driver den verksamhet

är aktuell, dvs. ägaren eller i förekommande fall nyttjandesom rättshavaren.

Atti lag ange vilka beredskapsåtgärder som skall genomföras i

olika fall låter sig inte göras. Mängden förekommande bered-

skapsåtgärder kan bli aktuella att vidta är stor. Det är också

som

så att formerna för beredskapsåtgärder varierar över tiden med vad för närvarande kan betecknas övergång från ett

som som en objektsorienterat till ett systemorienterat synsätt. Självfallet har den tekniska utvecklingen betydelse. Ändrade synsätt och stor tekniker gör att det i dag inte kan förutses vad som i framnya

tiden krävs för en tillräcklig elberedskap. Den ständigt pågående

utvecklingen gör det därför mindre lämpligt att i lagtexten låsa

fast eller ens exempliñera vilka specifika beredskapsåtgärder

kan bli aktuella i olika fall. som

De beredskapsåtgärder beslutas skall givetvis kunna åter-

som

föras till lagens syfte. Det innebär att beredskapsåtgärderna skall

vara inriktade att tillgodose elförsörjningen dels vid höjd beredskap, dels under andra förhållanden då elförsörjningen är

allvarligt hotad se 6 §.

Beslut om beredskapsåtgärder i enskilda fall fattas av elberedskapsmyndigheten. Det är således elberedskapsmyndigheten som i första instans avgör både vad för ett visst företag som skall betecknas som en beredskapsåtgärd och omfattningen av de beredskapsåtgärder som företaget har att vidta. Elberedskapsmyndigheten beslutar också kostnadsersättning med anledom ning av vidtagna beredskapsåtgärder, se ll

Självfallet är det av yttersta vikt att alla behövliga beredskapsåtgärder vidtas för att trygga elförsörjningen vid höjd beredskap. Det är ett av skälen för att det utgår ersättning för de kostnader som det för med sig att genomföra åtgärderna. För att framhålla sambandet mellan skyldigheten att vidta beredskapsåtgärder och rätten till kostnadsersättning har i andra stycket tagits in en upplysning om ersättningsbestämmelsemai ll Samtidigt bör påpekas att en beredskapsåtgärd skall vidtas endast om den skyddar mot det allvarliga hot mot elförsörjningen som kan förväntas i situationer då höjd beredskap råder. I det sammanhanget är det av betydelse bl.a. hur väsentlig en anläggning eller verksamhet är för elförsörjningen. Det ligger vidare i sakens natur att beredskapsåtgärdema inte får förfela sitt syfte genom att hindra en verksamhets funktion i elförsörjningssystemet.

6§

I fråga om beredskapsåtgärder inriktade fredstida kriser av skilda slag, dvs. då elförsörjningen annars är allvarligt hotad se

l §, utgår inte någon kostnadsersättning. Beträffande sådana förhållanden kan konstateras att varje tänkbart hot mot elförsörjningssystemet i dess olika delar inte motiverar en komprornisslös skyldighet att vidta beredskapsåtgärder. Redan att det

74 SOU 1996: 149

skall vara fråga om ett hot mot elförsörjningen som är allvarligt innebär inskränkning området för de beredskapsåtgärder en av som elberedskapsmyndigheten kan lägga företagen att vidta. Genom förevarande paragraf markeras ytterligare att nyttan av beredskapsåtgärd för fredstida kriser noga måste vägas mot en de kostnader och övriga olägenheter som åtgärden för med sig för det företag som skall vidta den. De kostnader som läggs den driver den aktuella verksamheten måste stå i rimlig som proportion till de fördelar från beredskapssynpunkt som vinns beredskapsåtgärdema genomförs. Beredskapsåtgärderna får om således inte ingripande för den enskilde än vad som är vara mer skäligt att kräva med hänsyn till en anläggnings eller verksamhets ekonomiska förutsättningar och betydelse för elförsörjningen.

7§

I paragrafen anges uttryckligt att regeringen eller efter regeringens bemyndigande elberedskapsmyndigheten får meddela föreskrifter om beredskapsåtgärder. Genom generella men preciserade föreskrifter som har sin grund i lagens syfte och i övrigt vad sägs i förevarande paragraf kan en god förutsebarhet som skapas i fråga om skyldighetema i beredskapshänseende för den driver verksamhet som omfattas av lagens bestämmelser som eller att starta sådan verksamhet. som avser

Anmälningsskyldighet

8§

Första stycket innehåller föreskrifter om anmälningsskyldighet i fråga fysiska förändringar av elektriska anläggning. om

Innebörden av att en elektrisk anläggning omfattas av denna

skyldighet är att de krav beredskapsåtgärder som beredskaps-

myndigheten beslutar måste iakttas. Ytterst är det den som drielektrisk anläggning skall ändras eller som avser att ver en som uppföra elektrisk anläggning som har ansvaret för att en anen mälan görs, dvs. ägaren eller i förekommande fall nyttj anderättshavaren.

Särskilt vid större anläggningar är det så att åtgärder avser

som att exempelvis förstärka grundkonstruktionen och öka mot-

ståndskraften mot brand och sprängskador svårligen och endast

till stora kostnader kan genomföras sedan anläggningen upp-

förts. Det är därför angeläget att det ett tidigt stadium prövas

vilka beredskapsåtgärder behövs. Förutsättningar härför

som finns anmälningsskyldigheten iakttas. Som anges i regleom

ringen får den aktuella byggnadsåtgärden inte vidtas förrän elberedskapsmyndigheten prövat vilka beredskapsåtgärder som

skall genomföras. Uppförandet av en anläggning eller ett ändringsarbete får således inte påbörjas före myndighetens beslut.

Enligt 12 § kan den som utan att anmäla det uppför, bygger om eller på annat sätt ändrar elektrisk anläggning själv få stå för en

kostnaderna för nödvändiga beredskapsåtgärder.

De förändringar skall anmälas skall givetvis ha sådan betysom

delse för beredskapen att anmälningen tjänar något syfte. I and-

stycket elberedskapsmyndigheten därför utrymme att

ra ges medge undantag från anmälningsskyldigheten. Härigenom skamöjligheter för elberedskapsmyndigheten att från området pas för anmälningsplikt undanta vissa anläggningstyper liksom mindre ändringar eller ändringar som av annat skäl inte bedöms

påverka elberedskapen. Det kan exempelvis vara fråga om an-

läggningar eller ändringar i anläggningar som endast har lokal betydelse eller inte berör abonnenter med beredskapssom uppgifter och därför generellt kan undantas från anmälsom

ningsskyldigheten. Påpekas bör emellertid att även mindre kraft-

anläggningar kan ha ett särskilt beredskapsvärde dels genom att de försörjer viktiga försvarsanläggningar, dels att de kan genom fungera som s.k. startmotorer för andra kraftstationer.

Innebörden att undantag från anmälningsskyldigheten medav ges är att beredskapsåtgärder inte behöver vidtas vid anläggningen.

Bestämmelserna i paragrafen är avsedda att kompletteras med verkställighetsföreskrifter. Efter bemyndigande av regeringen kan elberedskapsmyndigheten meddela sådana föreskrifter. Härigenom kan dels generella undantag från anmälningsskyldigheten föreskrivas, dels meddelas föreskrifter om formerna för anmälningar m.m.

Strykas under bör att det blir elberedskapsmyndighetens uppgift att skapa former för ett smidigt fungerande anmälningsförfarande. Exempelvis kan anmälningsskyldigheten till stor del komma att fullgöras i samband med den löpande beredskapsplaneringen, vilken förutsätts ske i dialog med företagen på elmarknaden. På så sätt och möjligheten till undantag från genom skyldigheten att göra anmälningar kan det betungande inslaget i denna skyldighet begränsas.

9§

Genom paragrafen markeras betydelsen av att också andra större förändringar i verksamheten vid elektrisk anläggning eller i en övrigt av produktions- eller överföringsverksamhet eller verksamhet avseende handel med anmäls. Det gäller både när en verksamhet startas och när en pågående verksamhet förändras eller läggs ned. Det är härvid tillräckligt att den åtgärd som planeras anmäls innan den vidtas. Ett beslut av elberedskapsmyndigheten om nya eller ändrade beredskapsåtgärder behöver inte avvaktas.

SOU 1996.149 77

Främst är syftet med att dessa förändringar anmäls att elberedskapsmyndigheten skall kunna följa de ändringar elmarknaden är större betydelse från beredskapssynpunkt. som av Anmälningsskyldigheten enligt förevarande paragraf är därför inskränkt till verksamhetsförändringar som är av väsentlig bety-

delse för att möta allvarliga hot mot elförsörjningen. Några

sanktioner som tar sikte särskilt om anmälningsskyldigheten i dessa fall inte fullgjorts har för närvarande inte ansetts moti-

verade. Till stor del kommer anmälningsskyldigheten att kunna

fullgöras vid den löpande beredskapsplaneringen och övriga

kontakter mellan elberedskapsmyndigheten och elföretagen. En

förändring kan omfattas anmälningsskyldigheten kan som av exempelvis nedläggning eller överlåtelse eller en väsentlig vara neddragning eller utvidgning av verksamheter som har en central roll i elförsörjningssystemet.

Anmälningsskyldigheten kommer att gälla bl.a. den som driver dels större elektriska anläggningar, dels mindre kraftanläggändå 8 Även ningar vilkas beredskapsvärde är stort, se omfattande verksamhet avseende handel med kan ha väsentlig betydelse för elförsörjningen inte minst från planeringssynpunkt.

Bestämmelserna i första och andra styckena är avsedda att kompletteras med verkställighetsföreskrifter, jfr 8

10§

Paragrafen innehåller bestämmelser om giltigheten av en an-

mälan. Om åtgärd anmälts inte påbörjats inom före-

en som skriven tid skall anmälan göras. I så fall gäller således 8 en ny och 9 §§.

Ersättning för beredskapsåtgärder

11 §

Första stycket innehåller huvudregeln ersättning för kost-

om

nader för beredskapsåtgärder som vidtas med stöd lagen,

av

dvs. beredskapsåtgärder och kostnader för varit föremål för

som

elberedskapsmyndighetens prövning och beslut.

En första förutsättning för att kostnadsersättning skall betalas ut

är att de beredskapsåtgärder som är i fråga är inriktade på de

förhållanden råder vid höjd beredskap. Kostnader för åt-

som

gärder som saknar betydelse för verksamheten elornrådet

under sådana förhållanden ersätts alltså inte. Rätten till ersättning

är härigenom snävare än lagens tillämpningsområde, eftersom en skyldighet finns att även vidta beredskapsåtgärder tar

som

sikte vad kan kallas fredstida kriser, 1 § andra stycket.

som se

Ibland går det inte att säga viss beredskapsåtgärd tjänar sitt

att en

syfte enbart i fredstid eller enbart vid höjd beredskap. Åtgärder

kan inte sällan ha dubbla funktioner. Beträffande sådana sam-

mansatta beredskapsåtgärder får en proportionering göras mel-

lan fredsnyttan av åtgärden och behovet åtgärden vid höjd

av

beredskap. Proportioneringen får härefter ligga till grund när

ställning tas till hur stor del av kostnaderna som skall ersättas.

Vidare kan det i vissa fall svårt att i förväg kost-

vara ange

naderna och därmed ersättningens storlek annat sätt än

att en

kostnadsram För att den praktiska hanteringen skall under-

ges.

lättas anges därför att skälig ersättning skall betalas ut för kost-

naderna i fråga. Innebörden härav är således inte att den aktuella

ersättningen inte skall täcka samtliga kostnader för åtgärder som

vidtagits enligt lagens syfte.

I andra stycket räknas de undantagsfall i vilka ersättning inte

upp betalas ut.

Som framgår 12 § kan beslut fattas om att bl.a. den som

av producerar eller överför elektrisk kraft bekostnad skall egen

genomföra annars ersättningsgilla beredskapsåtgärder. Som

förutsättning härför gäller att anmälningsskyldigheten i 8 § försummats. Undantaget i punkt 1 nämnda situation. avser

Enligt punkt 2 betalas ersättning inte ut för kostnader för upp-

giftslämnande och medverkan vid planeringen av egna uppgifter inom totalförsvaret. Däremot kan liksom i fråga andra

- om näringsidkare i vissa fall ersättning betalas ut enligt 2 § lagen - 1982:1004 skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsom organisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen. Enligt den lagen kan ersättning betalas ut till ägare eller innehavare av industriella anläggningar och andra näringsidkare för arbete

avseende uppgiftslämnande personal, lokaler, maskiner och

om

utrustning, produktion, förbrukning energi, råvaror och

annan av

andra förnödenheter, lagerhållning, inköp, leveranser och annat

dylikt totalförsvarsmyndighetema behöver för sitt planesom

ringsarbete. Ersättning kan utgå också för medverkan vid plane-

ringen de uppgifterna inom totalförsvaret. För att ersättav egna skall betalas krävs emellertid enligt nämnda lag att arbening ut tet medfört betydande kostnader.

Enligt förevarande lag skall kostnader för företagens egen krigs-

utbildnings- och övningsverksamhet inte planläggning samt er-

får bäras företagen själva. Om emellertid elberedsättas, utan av skapsmyndigheten beslutar exempelvis särskild övningsom verksamhet kan ersättning komma att betalas ut under förutsättning att kostnaderna inte är ringa.

I syfte förenkla den administrativa hanteringen föreskrivs i att punkt 3 kostnader är ringa inte ersätts. Vad som i det att som enskilda fallet kan anses som ringa är det elberedskapsmyndighetens sak ställning till. I vissa situationer kan kostnaderna att ta i absoluta tal. Det kan också så att kostanses som ringa vara naderna ställda i relation till den aktuella verksamheten anses

80 SOU 1996. 149

som ringa även om de i sig inte är obetydliga. Givetvis behöver inte de kostnader i ett fall bedöms ringa som som anses som ringa i ett annat.

För att vinna tydlighet föreskrivs i tredje stycket att det är elberedskapsmyndigheten som beslutar om ersättning för beredskapsåtgärder.

Bestämmelser om betalning av avgift för finansiering kostav naderna för beredskapsåtgärder finns i 18

12§

Som framgår av 11 § skall med vissa undantag ersättning - betalas ut för kostnader för de beredskapsåtgärder beslutas som av elberedskapsmyndigheten. Rätten till kostnadsersättning kan emellertid förlorad anmälningsskyldigheten i 8 § inte om iakttas. Har således en anläggning uppförts eller ändrats utan att föreskriven anmälan gjorts och visar det sig efter prövning att åtgärder enligt lagen borde ha vidtagits kan enligt första stycket den som driver anläggningen föreläggas att vidta åtgärderna på egen bekostnad. Detta gäller även om det är föregående innehavare som varit försumlig, vilket innebär att ägare bör en ny kontrollera sådana förhållanden innan ett förvärv görs.

Följs inte ett sådant föreläggande som avses i första stycket ges genom föreskrifterna i andra stycket elberedskapsmyndigheten möjlighet att genomföra beslutade beredskapsåtgärder. Den som driver anläggningen eller verksamheten kan då tvingas att stå för kostnaderna och dessutom betala vite sådant satts ut. Det om effektivaste sättet att få åtgärder genomförda torde i regel att vara just sätta ut ett lämpligt avpassat vite.

Bestämmelser som ger elberedskapsmyndigheten befogenhet att låta genomföra beredskapsåtgärder i andra fall finns i 15

Tillsyn

13 och 14 §§

I 13 och 14 §§ finns bestämmelser om tillsyn.

I 14 § föreskrivs skyldighet för den som innehar en anläggen ning eller driver verksamhet som omfattas av som en annan lagen att begäran lämna de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Det kan exempelvis fråga om att tillvara handahålla ritningar och andra handlingar som behövs för att

elberedskapsmyndigheten skall få det underlag som behövs för

sitt beslut vilka åtgärder skall vidtas. Ett föreläggande

om som lämna handlingar kan förenas med vite, 15 och 16 §§. att ut se

har också rätt att tillträde till områ-

Elberedskapsmyndigheten

den, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, där verksamhet omfattas förevarande lag bedrivs, t.ex. i syfte att som av

besiktiga eller kontrollera en anläggning eller i övrigt vidta åtgär-

der enligt lagen. Besiktningen eller kontrollen skall ha samband med tillämpningen lagen och kunna återföras till regleav ringens syfte. Ett motiv för att kräva tillträde till en anläggning

kan undersöka anläggningen i syfte att bedöma vilka

vara att

åtgärder som bör komma i fråga.

I undantagsfall kan det förekomma att elberedskapsmyndigheten tillträde till anläggning. I sista hand, liksom i brådvägras en skande fall, kan myndigheten det är nödvändigt få verk- - om -

ställighet hos kronofogdemyndigheten beslut som avser

av Detsamma gäller medgivande till till-

åtgärder för tillsynen. om

träde till anläggning inte ges i de fall elberedskapsmyndigen

heten skall låta genomföra beredskapsåtgärder med stöd av 12 §

andra stycket eller 15 § andra stycket.

82 SOU 1996. 149

15§

Första stycket ger elberedskapsmyndigheten generell befoen genhet att meddela de förelägganden och förbud som i enskilda fall behövs för lagens tillämpning.

I praktiken kommer förelägganden, ytterst kan förenas med som vite, att användas enbart i de fall det inte är möjligt för elberedskapsmyndigheten att lösa sina uppgifter i samförstånd med el-

företagen. I fråga om exempelvis det uppgiftslämnande som kan

bli aktuellt enligt lagen förutsätts att detta kan ske vid formlösa

kontakter mellan elberedskapsmyndigheten och aktörerna

marknaden.

Bestämmelser om vite finns i 16

Föreskrifterna i andra stycket gör det möjligt för elberedskaps-

myndigheten att genomföra beredskapsåtgärder i de fall exem-

pelvis en anläggningsinnehavare vägrar att utföra dem. Om i behörig ordning ändringar av en anläggning anmälts till elberedskapsmyndigheten skall ersättning betalas ut för de beredskaps-

åtgärder som elberedskapsmyndigheten låter utföra. Den som

förelagts att vidta aktuella åtgärder drabbas således i detta fall

endast att betala vite sådant förelagts. av om

I 12 § finns särskilda bestämmelser elberedskapsmyndigom

hetens möjligheter att vidta åtgärder för annans räkning när

anmälningsskyldigheten i 8 § inte iakttagits.

I6§

Alla förelägganden enligt lagen skall kunna förenas med vite. Vite bör således kunna sättas ut även i de fall där den som

försummar att vidta beslutade åtgärder riskerar att drabbas att

av

åtgärderna utförs egen bekostnad. Om vitet sätts tillräckligt

SOU 1996.149 83

kan detta förmå innehavaren anläggningen eller verkhögt av samheten själv genomföra åtgärderna, vilket kan vara en

att

snabbare väg att få åtgärder vidtagna än att elberedskapsmyndig-

heten exempelvis anlitar särskild entreprenör för byggnads-

en arbeten.

17§

motsvarande bestämmelse verkan ändrade förhållan- En om av

i 1942:335 särskilda skyddsåtgärder för

den finns lagen om

vissa De skäl då anfördes och

kraftanläggningar m.m. som som fortfarande är giltiga bl.a. att det torde, inte minst med hän-

var

till kraven anläggnings luftskydd kunde ändras till

syn att en

erfarenheter, nödvändigt att det fanns följd av nyvunna vara

meddela eller ändrade föreskrifter.

möjlighet att nya

Avgift

18 §

innehåller bestämmelser elberedskapsavgift. Av-

Paragrafen om

dels finansiera de beredskapsåtgärder kostnads-

giften skall som

täcka kostnaderna för elbered-

ersättning skall utgå för, dels skapsmyndighetens verksamhet enligt lagen.

har avgränsats till de innehar

Den avgiftsskyldiga kretsen som

nätkoncession enligt det förslag till ellag för närvarande

som

bereds inom regeringskansliet SOU 1995: 108.

konstruktion nätägaravgift har behandlats i SOU

Avgiftens som

1996:78 56 57. s. -

skall utformas fast avgift grundad antalet

Avgiften som en

är anslutna till den avgiftsskyldiges nät SOU

elabonnenter som

84 SOU 1996.149

1996:78 57 59. Avgiften s. - per högspänningsabonnemang skall kunna vara högre än avgiften lågspänningsabonneper mang. Se vidare SOU 1995:108 205 207 och SOU 1996:78 s. s. 57 58 i fråga relationen mellan avgifterna, jfr. förord- - om ningen 1995:1296 om elsäkerhetsavgift och nätövervakningsavgift som innehåller föreskrifter avgifter avsedda om att finansiera statlig elsäkerhetsverksamhet elsäkerhetsavgift och verksamheten vid nätmyndigheten nätövervakningsavgift.

Kostnaderna för elberedskapsmyndighetens tillsynsverksamhet enligt lagen kan antas bli begränsade. Avgift för detta ändamål kan därför tas ut efter grunder tillämpas i fråga samma som om avgiften för finansiering av beredskapsåtgärder.

För den närmare utformningen avgiftssystemet i tredje av ges stycket regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ett bemyndigande att meddela föreskrifter om elberedskapsavgift. Som redovisats i SOU 1996:78 kan, regeringen beom stämmer det, Elsäkerhetsverket komma att ha del i att adrninistrera avgiften.

Tystnadsplikt

19 §

Den som driver kraftanläggning eller verksamhet en annan som omfattas av lagens bestämmelser kommer att vidta beredskapsåtgärder av betydelse för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet. Av just försvarshänsyn är det avgörande betydelse av att uppgifter om beredskapen inte röjs. Föreskrifter härom finns i första stycket. Motsvarande gäller i förhållande till enskilda i de fall någon i samband med att beredskapsåtgärder vidtas eller vid höjd beredskap får del av uppgifter enskilds affärs- eller om driftförhållanden. Särskilt olika företag samordningsskäl om av används i beredskapsplaneringen regional nivå kan dessa

komma få del uppgifter inte i något fall får utnyttjas

att av som eller föras vidare.

Bestämmelserna omfattar är eller har varit verkpersoner som

inom sådana företag omfattas av lagen, främst

samma som

grundval av anställning eller uppdrag.

Endast den obehörigen för en uppgift vidare bryter mot

som

tystnadsplikten. Att exempelvis till elberedskapsmyndigheten el-

ler domstol lämna uppgifter tystnadsplikt gäller för inne-

som

bär inte att uppgifterna lämnas obehörigen.

Som framgår upplysningen i andra stycket gäller sekretess-

av

lagens 1980:100 bestämmelser i det allmännas verksamhet.

Verksamheten hos elberedskapsmyndigheten omfattas således

sekretesslagens bestämmelser. Inom ramen för den myndig-

av

hetens arbete blir härmed sekretesslagen tillämplig också

ledamöterna i beredskapsrådet SOU 1996:78 s. 41.

Bestämmelser om straff för den som bryter mot tystnadsplikten

i förevarande paragraf finns i 20 kap. 3 § brottsbalken.

Överklagande

20 §

I första stycket regleras rätten att överklaga beslut som har

meddelats i särskilda fall enligt lagen och enligt föreskrifter som

regeringen har meddelat med stöd lagen. Häri innefattas bl.a.

av

beslut avseende skyldigheten att vidta beredskapsåtgärder, förelägganden att på bekostnad genomföra sådana åtgärder,

egen

beslut elberedskapsmyndigheten att låta utföra beredskaps-

av

åtgärder, beslut ersättning för kostnader för beredskaps-

om

åtgärder, förelägganden och förbud i övrigt samt beslut om på-

förande av avgift.

På sätt som föreskrivs i andra stycket är huvudregeln el-

att

beredskapsmyndighetens beslut förutom i fråga om påförande

-

av avgift skall gälla omedelbart. Annorlunda kan förordnas i

-

visst fall om exempelvis myndigheten att så kan ske utan

anser

fara i beredskapshänseende.

Övriga bestämmelser

21 §

Motsvarande bestämmelser finns i lagen 1942:335 sär-

om

skilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar Skälet

m.m.

till att den finns där och inte i vattenlagen 1902 års ellag har

resp.

ansetts vara fördelen att ha alla bestämmelser skydds-

om

åtgärder samlade i en lag. Likalydande bestämmelser har tagits

in i förevarande lag.

22§

Förevarande paragraf innehåller bestämmelser

som har sin mot-

svarighet i lagen 1942:335 om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar

m.m.

Enligt 3 kap. 4 § vattenlagen gäller att ett vattenföretag får

komma till stånd endast fördelarna från allmän och enskild om

synpunkt av företaget överväger kostnaderna samt skadorna och

olägenhetema av det. Vid beräkningen av dessa kostnader skall

således inte beaktas kostnader föranletts

som av åtgärder enligt

förevarande lag.

Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser

Den nya lagen föreslås träda i kraft den l juli 1997.

SOU 1996. 149 87

Elberedskapslagen ersätter lagen 1942:335 särskilda om för vissa kraftanläggningar Äldre bestäm-

skyddsåtgärder m.m.

skall emellertid fortfarande tillämpas i ärenden och mål melser har anhängiggjorts före ikraftträdandet. som

7.2 Lagen 1984:1049 om beredskapslagring av

olja och kol

hålla beredskapslager i förevarande lag omfattar Skyldigheten att

bl.a. bränsle för elproducerande anläggningar, dvs. framför allt

och kondenskraftverk. Denna skyldighet fort-

gasturbiner avses

elberedskapslagen 1997:000 med sättningsvis regleras genom till ersättning för de kostnader lagringen för med sig rätt som

avsnitt 5.2.

6§

vissa undantag från lagens tillämpnings-

I paragrafen anges område. Av bestämmelserna följer att lagen i fråga om kol gäller

värmeverk och kraftvärmeverk. Ändenbart kol används i som

ringarna i paragrafen har sin grund i att någon lagringsskyldighet

avseende bränsle för elproduktion inte skall föreskrivas enligt

förevarande lag. Detta framgår tillägget i första stycket

av

8§

Andra 2 har ändrats med hänsyn till att 19 och 20 §§ stycket

med bestämmelser elproducerande anläggningar upphävs.

om

88 SOU 1996.149

16§

Andra stycket har ändrats med hänsyn till 19 och 20 §§ med

att

bestämmelser elproducerande anläggningar upphävs.

om

18§

Eftersom lagen inte skall reglera

lagringsskyldighet av bränsle

för elproduktion, har första stycket ändrats i enlighet härmed.

Andra och tredje styckena har ändrats med hänsyn till 19 och att 20 §§ med bestämmelser elproducerande

om anläggningar

upphävs.

18a§

Tredje stycket, som innehåller bestämmelser kraftvärmeom

verk, har ändrats, eftersom lagringsskyldigheten bränsle för

av

sådana anläggningars elproduktion inte

längre skall regleras genom förevarande lag.

Fjärde stycket har ändrats motsvarande sätt.

19 och 20 §§

Paragrafema, som reglerar lagring av bränsle för att driva gas-

turbinanläggningar resp. oljekondensverk, upphävs. Motsvarande lagringsskyldighet i stället kunna beslutas med stöd

avses

av elberedskapslagen 1997:000.

SOU 1996. 149 89

25§

Andra stycket slopas med hänsyn till att frågor om bered-

skapslager för oljekondensverk inte längre skall regleras genom förevarande lag.

Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser

De föreslagna lagändringama träda i kraft samtidigt som avses elberedskapslagen 1997:000, dvs. den 1 juli 1997. Av praktiska skäl skall beslut om lagringsskyldighet enligt äldre bestämmelser gälla till dess att elberedskapsmyndigheten hunnit pröva

frågan beredskapslagring av bränsle för elproduktion nytt

om med tillämpning bestämmelserna i elberedskapslagen. Syftet av är att elberedskapsmyndigheten den tid som behövs för utge

redning och beslut om beredskapsåtgärder m.m.

7.3 Lagen 1971:309 om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål

I konsekvens med att lagen 1942:335 om särskilda skydds-

åtgärder för vissa kraftanläggningar m.m. upphävs och då hän-

visningen till lagen även i övrigt blivit inaktuell slopas nämnda hänvisning.

7.4 Lagen 1994:1720 om civilt försvar

I paragrafen har tagits in en hänvisning till elberedskapslagen

ersatt lagen 1942:335 särskilda skyddsåtgärder för

som om

vissa kraftanläggningar m.m. Någon ändring i sak är inte av-

sedd. Bestämmelsernai elberedskapslagen och föreskrifter som

meddelats med stöd av lagen samt det beslutas med stöd

som av

nämnda bestämmelser skall alltså gälla framför lagen civilt

om försvar.

Bilaga 1 Sid 1

Kommittédirektiv

Dir.

Ansvarsfördelning och organisation inom 1996:23 elberedskapsområdet

Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 1996

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall lämna förslag till

myndighetsorganisation för det fredstida arbetet med elbered-

skapen, ansvarig myndighet för den centrala ledningen elförsörjav ningen i krig och vid höjd beredskap, fördelning och arbetsuppgifter inom elbered- - av ansvar skapen mellan myndigheter och näringsidkare inom elförsörjningen, den lagstiftning som kan behövas, och -

system för avgiftsfinansiering av elberedskapen.

- Uppdraget skall slutfört senast den 31 maj 1996. vara

Ellagstiftningsutredningen

Nuvarande organisation och ansvarsfördelning inom beredskapen på elförsörjningens område

Enligt beredskapsförordningen 1993:242 är Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK ansvarig myndighet för funk-

Bilaga 1 Sid 2

tionen Energiförsörjning inom totalförsvarets civila del. Funktionen omfattar försörjning med bränslen, drivmedel och elkraft. Inom NUTEK finns en särskild beslutande nämnd, Krigsskyddsnämnden KSN, som prövar ärenden enligt lagen 1942:335 om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m. krigsskyddslagen. NUTEK har i krig eller vid höjd beredskap samordningsansvaret för landets energiförsörjning, och ett direkt

ansvar för försörjningen med bränslen och drivmedel. Övriga

myndigheter med uppgifter inom funktionen är Affärsverket

svenska kraftnät Svenska kraftnät, Statens kärnkraftinspektion

SKI, Statens strålskyddsinstitut SSI, Statens oljelager SOL

och Elförsörjningsnämnden EFN. Av dessa myndigheter träder EFN i verksamhet endast i krig eller när regeringen annars bestämmer det för att planera, leda och samordna elförsörjningen. Nämnden övertar då NUTEK:s totalförsvarsuppgifter inom elförsörjningsområdet. Svenska kraftnät har till uppgift att utöva systemansvaret för elektrisk ström enligt 15 a § lagen 1902:71 s.1, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar ellagen. Svenska kraftnät har därmed det övergripande ansvaret för att elektriska anläggningar samverkar driftsäkert så att balans inom hela eller delar av landet kortsiktigt upprätthålls mellan produktion och förbrukning av el. NUTEK ansvarar för de fredstida beredskapsuppgifterna inom elförsörjningen. Huvuddelen av beredskapsarbetet utförs av bolaget Svensk Elberedskap AB i enlighet med ett avtal med NUTEK. Svensk Elberedskap AB ägs och finansieras av Svenska Kraftverksföreningen. Bolaget är fredskansli EFN. På regional nivå svarar sju s.k. elområdeskanslier för beredskapsförberedelserna i enlighet med avtal med Svensk Elberedskap AB. Kansliema är knutna till enskilda företag inom elförsörjningen och finansieras delvis av dessa.

Ellagstzjiningsutredningens förslag

Ellagstiftningsutredningen ELU redovisade i delbetänkandet Elförsörjning i ofred SOU 1995:51 förslag till ändringar av bl.a. beredskapsorganisationen på elförsörjningens område.

Bilaga 1 Sid 3

Enligt förslaget delas funktionen Energiförsörjning i två nya funktioner, nämligen Bränsle- och drivmedelsförsörjning samt Elförsörjning. NUTEK föreslås behålla funktionsansvaret för Bränsle- och drivmedelsförsörjning samt ansvaret för övergripande frågor vid energiransoneringar. Vidare föreslås, med hänvisning till den s.k. ansvarsprincipen, att EFN inrättas som en myndighet i fredstid med ansvar för den nya funktionen Elförsörjning. EFN:s huvudsakliga arbetsuppgifter i fredstid skall enligt förslaget vara planläggning, utbildning och övning. EFN:s uppgifter i krig föreslås vara oförändrade. Svenska kraftnät skall i krig eller vid höjd beredskap utöva sina operativa uppgifter som systemansvarig myndighet under EFNzs

ledning. Därutöver skall SKI ingå i funktionen.

Elbranschens medverkan iberedskapsarbetet i såväl fred som krig bör enligt ELU i första hand säkerställas genom avtal. EFN förutsätts bedriva sin verksamhet i nära samarbete med elkraftbranschen. I EFN skall enligt förslaget ingå företrädare för såväl allmänna som branschanknutna intressen. ELU föreslår att elberedskapen skall finansieras med medel över statsbudgeten i ungefär nuvarande omfattning. Det förutsätts att elbranschen liksom hittills skall finansiera huvuddelen av sina beredskapskostnader. ELU förslår vidare en ny lag om beredskapsåtgärder vid vissa elektriska anläggningar m.m. som skall ersätta krigsskyddslagen. Enligt förslaget skall KSN avvecklas och att dess uppgifter övertas av EFN.

Remissinstanserna

Delbetänkandet har remissbehandlats. Beträffande förslaget att dela upp funktionen Energiförsörjning i två nya funktioner är remissopinionen delad. Flera remissinstanser förordar att funktionen hålls samman. Förslaget att inrätta EFN i fredstid tillstyrks av flera remissinstanser, däribland Försvarsmakten, Riksrevisionsverket, Svenska Elverksföreningen och Svenska Kraftverks-

föreningen. Andra instanser, bl.a. Överstyrelsen för civil bered-

skap och NUTEK, anför att nuvarande ordning bör behållas. Några remissinstanser framhåller att den verksamhet som EFN

Bilaga 1 Sid 4

enligt förslaget skall bedriva i fred skiljer sig väsentligt från EFN:s centrala ledningsuppgifter i krig.

Några remissinstanser ifrågasätter EFN:s möjligheter att hävda

sin myndighetsställning mot bakgrund av bl.a. nämndens sammansättning, frånvaron lagstadgade krav elföretagens medav verkan i beredskapsarbetet och de föreslagna samverkansformerna mellan nämnden och elbranschen. Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget att avveckla KSN

och förslaget till ny lag om beredskapsåtgärder vid vissa elektriska

anläggningar. Majoriteten av remissinstansema tillstyrker ELU:s förslag till finansiering. Flera remissinstanser anser dock att den föreslagna anslagsnivân är för låg.

Utgångspunkter för uppdraget

F unktionsindelningen inom energiförsörjningsområdet

Det finns en viss utbytbarhet mellan energislagen i energisystemet. Denna flexibilitet bör tillvaratas i samband med långvariga försörjningsproblem inom energiområdet i fred och krig. Det förutsätter viss samordning försörjningen med å ena sidan en av bränsle- och drivmedel och å andra sidan elkraft. Även i det

fredstida beredskapsarbetet inom energiområdet finns det behov

av samordning. Det övergripande ansvaret för beredskapsuppgifterna inom energiområdet bör därför även i fortsättningen hållas samman inom en funktion Energiförsörjning. Genom uppdelning funktionen Energiförsörjning i två en av delfunktioner, Bränsle- och drivmedelsförsörjning samt Elförsörjning, skapas förutsättningar för en tydligare ansvarsfördelning. Samtidigt tillgodoses behovet av samordning. Som central förvaltningsmyndighet inom energiområdet bör NUTEK ha ansvaret

för funktionen Energiförsörjning. En utgångspunkt för utredaren

bör vara att NUTEK ansvarar för delfunktionen Bränsle- och drivmedelsförsörjning.

Bilaga 1 Sid 5

Det fredstida ansvaret för delfunktionen Elförsörjning

Arbetet med de fredstida beredskapsuppgiftema inom elförsörjningsområdet förutsätter ett nära samarbete med företagen inom elbranschen. Svenska kraftnät har genom systemansvaret operativa uppgifter inom elförsörjningen och samarbetar med företagen

inom elbranschen i systemanknutna frågor. Av detta följer att

Svenska kraftnät har viktiga uppgifter i det fredstida beredskapsarbetet inom elförsörjningen. Det bör råda en klar boskillnad mellan den ansvariga myndigheten och de företag som bedriver kommersiell verksamhet inom elförsörjningen. Myndighetsarbetet inom elberedskapsområdet bör organiseras så att det kan bedrivas oberoende av andra intressen. Det motiverar att ansvaret för det fredstida elberedskapsarbetet läggs på en särskild myndighet. Myndigheten bör dock organiseras så det skapas förutsättningar för att kompetensen inom Svenska kraftnät och det redan etablerade samarbetet med företagen inom elbranschen tas till vara. ELU bedömer att den centrala fredstida organisationen för elberedskapen behöver ha personalstyrka 10 en ca personer. Remissinstansema instämmer i huvudsak i denna bedömning. Utredningens bedömning bör kunna ligga till grund för ett mer detaljerat förslag till organisation för den centrala myndighet som skall arbeta med elberedskapsfrågor i fredstid.

Den centrala ledningen elförsörjningen i krig och höjd av beredskap

I krig och vid höjd beredskap finns ett omfattande och mer

långtgående behov av central ledning och samordning av el-

försörjningen än under normala förhållanden. Enligt nuvarande ordning skall EFN inrättas i krig eller då regeringen så bestämmer för att utöva den centrala ledning som behövs. Ett alternativ är att den myndighet som skall för ansvara elberedskapen i fred också är central ledningsmyndighet för elförsörjningen i krig och vid höjd beredskap. Svenska kraftnäts uppgift att utöva systemansvaret för elekrisk ström har likheter med de uppgifter en central ledningsmyndighet skall fullgöra i krig och vid höjd beredskap. Det kan motivera att

4 16-1272

Bilaga 1 Sid 6 i

Svenska kraftnät skall vara central ledningsmyndighet i dessa situationer. ELU föreslår i slutbetänkandet SOU 1995:108 Ny ellag att det i lagen uttryckliga möjligheter för den systemges ansvariga myndigheten att beordra innehavare av nätkoncession att avbryta eller begränsa leveransen av till en elkonsument. Det bör övervägas det kan finnas behov av att i samband om

med svåra påfrestningar inom elförsörjningen i fredstid införa en

central ledning motsvarande den i krig eller vid höjd beredskap.

Behov lagstöd inom elberedskapsområdet av

ELU:s förslag innebär inga förändringar av EFN:s uppgifter i krig. EFN:s befogenheter är inte reglerade i ellagen till skillnad från exempelvis Svenska kraftnäts befogenheter när det gäller systemansvaret. ELU lämnar inget förslag till reglering. Det bör övervägas det finns behov av att i lag föreskriva om ledningsom

och befogenhetsförhållandena i krig och andra situationer som

kräver central ledning av elförsörjningen. Bestämmelser om medverkan i totalförsvarsplaneringen finns i lagen 1982:1004 om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen

näringsidkarlagen. Det bör övervägas om det finns behov av

kompletteringar till näringsidkarlagen för att säkerställa elföretagens medverkan i elberedskapsarbetet.

I Norge regleras ledningsförhållanden inom elförsörjningen i

krigsituationer i lagstiftningen. Lagstiftningen ställer bl.a. krav på

att kraftföretagen i krig skall ingå i en gemensam beredskaps-

organisation.

Finansiering elberedskapen av

Enligt krigsskyddslagen kan ägaren till en anläggning över en viss

storlek åläggas att anläggningen ett utförande som är lämpligt

ge

från skyddssynpunkt. Likaså kan ägare till vissa större elprodu-

cerande anläggningar åläggas att hålla vissa oljelager med stöd av

lagen 1984:1049 beredskapslagring av olja och kol. För

om

vissa andra slag beredskapsåtgärder lämnas statsbidrag sedan år

av 1987. Företag inom elbranschen svarar därutöver för vissa kostnader för elberedskapen.

Bilaga 1 Sid 7

Inom oljeförsörjningsområdet kommer de lagringsskyldiga från den 1 juli 1996 med stöd lagen 1984:1049 beredav om

skapslagring av olja och kol att åläggas ansvaret för lagringen

av olja för det civila försvarets behov i krigssituationer prop. l994/95:l76, bet. 1994/95:NU25, rskr. 1994/95:393. De lagringsskyldiga skall därmed också svara för finansieringen av lagringen i likhet med vad som gäller för lagringen för fredstida oljekriser.

En utgångspunkt bör vara att även elförsörjningsområdet bör

svara för sina beredskapskostnader. Ett avgiftssystem för att finansiera elberedskapens kostnader bör övervägas. Avgiftssystemet bör vara konkurrensneutralt. För närvarande avgiftsfinansieras statens verksamhet med elsäkerhet och nättillsyn. Avgifterna regleras i förordningen 1995:1296 om elsäkerhetsavgift och nätövervakningsavgift. Uppbördssystemet administreras av Elsäkerhetsverket. Efter bemyndigande av regeringen tillkallade chefen för Försvarsdepartementet nyligen en särskild utredare med uppdrag

att se över principerna för finansiering av beredskapsåtgärder

inom det civila försvaret dir. 1995:152.

Utredningsuppdraget

Allmänt

En särskild utredare tillkallas för att lämna förslag till fördelning av ansvar och arbetsuppgifter inom elberedskapen mellan myndigheter och näringsidkare inom elförsörjningen. Utredaren skall lämna förslag till den lagstiftning kan behövas. som Utredaren skall vidare föreslå organisation för den myndighet som skall ha ansvaret för elberedskapen i fredstid. Utredaren skall överväga var myndighetsansvaret för den centrala ledningen av elförsörjningen i krig och vid höjd beredskap bör läggas. Utredaren skall även lämna förslag till ett konkurrensneutralt systern för avgiftsfinansiering av elberedskapen.

Bilaga 1 Sid 8

Organisation myndighet för elberedskap av en

Ansvaret för uppgifterna inom elberedskapen i fred bör samlas på

myndighet. En utgångspunkt skall vara att myndigheten knyts

en till Svenska kraftnät. Utredaren bör pröva lämpligheten av att lägga verksamheten inom eller utanför Svenska kraftnäts organisation. En uppgift för utredaren är att lämna förslag till organisation, ledningsform och beslutsordning för verksamheten. Vidare skall utredaren överväga var myndighetsansvaret för den centrala ledningen elförsörjningen i krig och vid höjd av beredskap bör läggas. Utredaren skall i detta sammanhang överväga och beakta det eventuella behovet av central ledning i

samband med omfattande påfrestningar inom elförsörjningen i

fredstid. Utredaren bör i första hand pröva tre alternativ. Det första alternativet är att dagens ordning med EFN som centralt ledningsorgan behålls. Det andra är att den myndighet som skall ha ansvaret för det fredstida arbetet med elberedskap också ges ansvaret för den centrala ledningen av elförsörjningen i krig eller andra extraordinära situationer. Det tredje är att ansvaret läggs helt Svenska kraftnät. Utredaren bör överväga vilket alternativ som är mest ändamålsenligt. Utredaren skall därvid lämna förslag till de ändringar i ledningsform och beslutsordning vid berörda myndigheter följer utredarens överväganden. Därvid bör som av även behovet ändringar i de berörda myndigheternas av instruktioner beaktas.

Utredarens förslag till organisation för elberedskapen skall även omfatta den regionala nivån.

Ansvarsfördelning inom området för elberedskap

Utredaren skall hur och arbetsfördelningen för ange ansvarsuppgifter inom elberedskapen bör fördelas mellan å ena sidan den myndighet skall ha för elberedskapen i fredstid och å som ansvar andra sidan övriga myndigheter och näringsidkare inom elförsörjningen, såsom NUTEK, Svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, elproducenter och nätföretag. Motsvarande förslag skall lämnas för och arbetsfördelning i krig, höjd beredskap ansvars-

Bilaga 1 Sid 9

eller andra situationer som kräver central ledning elförsörjen av ningen. I uppdraget ingår att föreslå och befogenhetsansvarsförhållanden som bör gälla för elberedskapens regionala organisation. Utredaren skall beskriva de uppgifter som ligger i samordningsansvaret inom funktionen Energiförsörjning. I uppdraget ingår också att lämna förslag till ansvarsfördelning i fråga om ransonering av elkraft.

Behov av lagstöd inom elberedskapsområdet

Utredaren skall överväga det och de befogenheter om ansvar

som följer med det centrala ledningsansvaret för elförsörjningen i

krig och vid höjd beredskap bör lagfästas. Utredaren skall göra

motsvarande överväganden i fråga om det eventuella behovet

av

central ledning i samband med svåra påfrestningar inom

elförsörjningen i fredstid. Utredaren skall lämna förslag till den reglering som bedöms nödvändig. Utredaren skall även bedöma behovet förändringar i av näringsidkarlagen för att säkerställa elföretagens medverkan i beredskapsarbetet inom elförsörjningen. I uppdraget ingår att lämna förslag till den reglering bedöms nödvändig. som

Utredaren bör härvid beakta erfarenheterna hur dessa frågor

av hanteras i den norska ellagstiftningen. Även i övrigt bör utredaren uppmärksamma eventuella behov ändringar i gällande av författningar inom beredskapsområdet till följd sina av överväganden och förslag. Utredaren skall utgå från att krigsskyddslagen ersätts med lagstiftning i enlighet med ELU:s ny förslag.

Finansiering av elberedskapen

I uppdraget ingår att lämna förslag till ett konkurrensneutralt

system för avgiftsfinansiering elberedskapen. Även förslag till av den lagreglering som behövs i sammanhanget skall redovisas. Utredaren bör i första hand överväga lösningar som innebär att befintliga uppbördssystem inom elornrådet kan utnyttjas.

Bilaga 1 Sid 10

Tidsplan, arbetsformer m.m.

Utredaren bör fri att ta även andra frågor som utredvara upp ningsarbetet kan föranleda. För utredaren gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regio-

nalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att pröva offentliga

om

åtaganden dir. 1994:23 samt att beakta jämställdhetspolitiska

konsekvenser dir. 1994: 124. I tillämpliga delar skall utredaren också beakta principerna i regeringens beslut den 1 september 1994 en ordning för om

systematisk genomgång i regeringskansliet företagsregler.

av Särskilt skall beslutet beaktas vad gäller marknadseffektiviteten och de i beslutet nämnda checklistoma. Utredaren skall i fråga finansiering samråda med den om

särskilda utredare som nyligen tillkallats av chefen för För-

svarsdepartementet för över principerna för finansiering av att se beredskapsåtgärder inom det civila försvaret dir. 1995:152. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 1996.

Näringsdepartementet

SOU 1996.149 Bilaga 2 Sid 1

Remissmöte den 26 1996

juni om utredning-

ens första betänkande

Minnesanteckningar från remissmöte i Närings- och handels-

departementet den 26 juni 1996 Elberedskapsutredningens

om delbetänkande Elberedskapen Organisation, ansvarsfördelning och finansiering SOU 1996:78

Remissinstanserna

Näringsdepartementet har inbjudit berörda myndigheter, företag och organisationer till ett remissmöte för att inhämta synpunkter

på Elberedskapsutredningens EBU betänkande Elberedskapen

- Organisation, ansvarsfördelning och finansiering SOU 1996:78. Vid remissmötet, som genomfördes den 26 juni 1996, deltog företrädare för följande myndigheter och organisationer.

Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB, Civilbefälhavaren i

mellersta civilområdet CB M, Statskontoret, Affärsverket svenska

kraftnät Svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Konkurrensverket,

Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK, Statens kärnkraftinspektion SKI, Svenska Kommunförbundet Kommunförbundet, Riksförbundet Energileverantörerna REL, Svenska

Kraftverksföreningen Kraftverksföreningen, Svenska Elverks-

föreningen Elverksföreningen, Svensk Elberedskap AB och Sydkraft AB. De myndigheter, som hade blivit inbjudna till mötet men som inte deltog, är Försvarsmakten, Statens Räddningsverk, Försvarets forskningsanstalt, Riksgäldskontoret, Riksrevisionsverket och Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar.

Allmänna synpunkter

Av dem som deltog vid remissmötet samtliga i huvudsak posivar tiva till utredningens förslag. ÖCB anförde förslaget åstadkoms tydlig att genom en an-

svarsfördelning inom funktionen. ÖCB påpekade åtgärder för

att

Bilaga 2 Sid 2

förbättra elberedskapen även innefattar åtgärder hos elanvänatt

dama och att dessa åtgärder bör i finansieringssammanhang vägas

mot åtgärder hos elföretagen. CB M anförde att förslaget innebär en tydlig ansvarsfördelning med helhetssyn på elberedskapen i fred och krig.

Svenska kraftnät anförde att finansieringsfrågan genom ut-

redningens förslag får tillfredställande och konkurrensneutral en lösning. Verket anförde, tillsammans med Kraftverksföreningen och Svensk Elberedskap AB, att det är angeläget med ett tidigt

beslut så att de organisatoriska förändringar som krävs kan inledas

i god tid före 1 januari 1997.

Elsäkerhetsverket anförde att förslaget innebär att en nära

anknytning mellan det freds- och det krigstida myndighetsarbetet

åstadkoms. NUTEK anförde att NUTEK som funktionsansvarig myndighet har omfattande än det utredningen föreslagit ett mer ansvar

när det gäller frågor om prioriteringar.

SKI instämde i utredningens överväganden och förslag.

Utredningen har enligt inspektionens mening åstadkommit en

tydlig ansvarsfördelning inom elberedskapen. Kommunförbundet och Elverksföreningen anförde att elberedskapen är kollektiv nyttighet bör finansieras med en som skattemedel. Sydkraft AB anförde att utredningens förslag innebär en

balans mellan myndigheternas och företagens ansvar, samt mellan

på central och regional nivå. Vad gäller finansieansvaret ringsförslaget är det enligt Sydkrafts mening angeläget att det tydligt framgår nätföretagen har rätt att föra vidare kostnader att för den föreslagna avgiften.

Förutsättningar för organisation inom elbereden ny skapen

dem deltog i remissmötet tillstyrkte samtliga utredningens Av som förslag. Svensk Elberedskap AB anförde att utredningens förslag att lagstadga elföretagens skyldighet att fortsätta sin verksamhet i om krig skapar goda arbetsförutsättningar för elberedskapsarbetet.

Bilaga 2 Sid 3

4. Rollfördelning inom elberedskapen

Av dem som deltog i remissmötet tillstyrkte samtliga i huvudsak utredningens förslag. NUTEK anförde att verkets ansvar för prioriteringar av behovet av elkraft bör vara mer omfattande än utredningen föreslår. Som funktionsansvarig myndighet med övergripande kunskap om utbytbarhet och samband inom energisystemet bör NUTEK ha till uppgift att prioritera energiförsörjningen och göra avvägningar mellan olika användarkategorier med utgångspunkt i riktlinjer från regeringen och ÖCB. ÖCB anförde att ansvaret för att göra prioriteringar bör ligga hos de organ som har ett ornrådesansvar. Genom att lägga ansvaret hos sektorsmyndighetema riskerar suboptimeringar att uppstå. Sektorsmyndighetema har ett betydande ansvar för analys och information inom sektorns verksamhetsområde. Svensk Elberedskap AB anförde att NUTEK:s roll som funktionsansvarig för funktionen Energiförsörjning bör vara att säkerställa samhällets behov av energi men att ansvaret för prioriteringar av energileveranser mellan olika förbrukarkategorier bör ligga hos de områdesansvariga myndigheterna.

5. Organisationsalternativ vad gäller elberedskapen på

central nivå

Av dem som deltog i remissmötet tillstyrkte samtliga utredningens förslag. Kraftverksföreningen tillstyrkte förslaget att lägga myndighetsansvaret för elberedskapen vid Svenska kraftnät, men betonade vikten av att verksamheten särskiljs i Svenska kraftnäts verksamhet och organisation. Elverksföreningen tillstyrkte utredningens förslag men konstaterade att det föreslagna beredskapsrådet måste vara kraftfullt och ha ett reellt inflytande. Vidare underströk föreningen att den enhet som skall arbeta med beredskapsfrågor bör ha en självständig ställning. Nätmyndighetens ställning inom NUTEK kan enligt föreningen tjäna som förebild i detta sammanhang. Svenska kraftnät anförde att beredskapsarbetet måste särskiljas från verkets övriga verksamhet.

Bilaga 2 Sid 4

6. Myndighetsstruktur och ansvarsfördelning inom elberedskapen i fred

Av dem som deltog i remissmötet tillstyrkte samtliga i huvudsak utredningens förslag.

SKI och Elverksföreningen anförde att beredskapsrådets

ställning i Svenska kraftnäts krigsorganisation är otydlig i utredningens förslag. Svenska kraftnät anförde att strävan bör vara att rådet kan sammankallas i krig och bistå generaldirektören för Svenska kraftnät i beslutsfattandet. Det är dock viktigt att Svenska kraftnät kan fatta beslut även i skeden då rådet inte kan samlas. Rådet bör därför ha en rådgivande ställning. Svensk Elberedskap AB anförde vad gäller beredskapsrådets uppgifter i krig att erfarenheter från övningar med Elförsörjningsnämnden visar att det är viktigt att förankra beslut hos de berörda elföretagen, men att förutsättningarna måste finnas för ett snabb och samlat beslutsfattande. ÖCB föreslog från elföretagen krigsplaceras vid att personer Svenska kraftnät i likhet med den lösning valts inom ÖCB för som funktionen industriell varuförsörjning. Elsäkerhetsverket anförde att Svenska kraftnät enligt utred-

ningens förslag får en passiv ställning när det gäller att påverka

beredskapsåtgärderna. ÖCB anförde att uppgiften att samordna och inrikta medger en stark styrning av elföretagens beredskapsansträngningar från Svenska kraftnäts sida.

7. Myndighetsstruktur och ansvarsfördelning inom elberedskapen under säkerhetspolitiska kriser och i krig

Vid remissmötet framfördes inga synpunkter på utredningens förslag i dessa delar.

8. Elföretagens beredskapsansvar

Vid remissmötet framfördes inga synpunkter utredningens förslag i dessa delar.

Bilaga 2 Sid 5

9. Finansiering av beredskapsförberedelserna

Av dem som deltog i remissmötet tillstyrkte huvuddelen utredningens förslag. NUTEK anförde att den föreslagna lagregleringen elföreav tagens ansvar för att betala administrativa beredskapskostnaderna bör överensstämma med de regler som finns i den s.k. näringsidkarelagen. Vidare anfördes att frågan om vem som skall stå för drift- och underhållskostnader i beredskapsinvesteringar klargöras tydligare än i betänkandet. NUTEK anförde vidare att verket bör uttolka regeringens och ÖCB:s inriktning och i samråd med Svenska kraftnät föreslå inriktning för delfunktionen. Svensk Elberedskap AB anförde att den föreslagna lösningen innebär att elföretag får planeringsuppgifter i proportion till det enskilda företagets storlek, vilket är konkurrensneutralt. Elberedskap anförde vidare att det är ytterst angeläget att de medel som inflyter genom beredskapsavgiften enbart används för åtgärder inom elberedskapen. ÖCB framhöll statsmakterna införa avgiftsatt genom att en finansiering reducerar möjligheterna att göra avvägningar mellan olika funktioner när det gäller civilförsvarsmedlens användning. ÖCB förordade därför elberedskapsavgiftens användningsatt område definieras så brett möjligt. som

Sydkraft och Elverksföreningen anförde att det bör framgå i

lagstiftningen eller annat sätt att den föreslagna beredskapsavgiften får föras vidare till elkundema.

10. Behov av ny lagstiftning

Av dem som deltog i remissmötet tillstyrkte samtliga i huvudsak utredningens förslag. Elsäkerhetsverket anförde när det gäller företagens skyldighet att fortsätta sin verksamhet i krig undre gräns för att en företagsstorlek bör införas i lagstiftningen. Svensk Elberedskap AB anförde att skyldigheten bör omfatta samtliga företag oavsett storlek. Därigenom åstadkoms enligt Elberedskap en konkurrensneutral lösning.

Bilaga 2 Sid 6

Elverksföreningen noterade att det kommande lagstiftningsarbetet rör två frågor; dels lag om elberedskap, dels frågor om en författningsstöd när det gäller ransonering av el. av

11. Särskilda frågor

Vid remissmötet framfördes inga synpunkter utredningens förslag i dessa delar.

12. Vissa genomförandefrågor

Svenska kraftnät, Kraftverksföreningen och Svensk Elberedskap AB anförde att det är angeläget att organisationsförändringama inleds snarast så att de kan genomföras i tid till den l januari 1997. I övrigt anfördes inga synpunkter utredningens förslag.

13. Övriga frågor tillsynsansvaret för beredskapslagring av

olja vid elektriska anläggningar

Kraftverksföreningen och Svensk Elberedskap AB anförde att ansvaret för beredskapslagringen av olja och kol vid elproducerande anläggningar i enlighet med ansvarsprincipen bör föras över från NUTEK till Svenska kraftnät. Därmed får Svenska kraftnät ett helhetsansvar när det gäller elförsörjningen. Man bör

enligt Elberedskap skilja mellan två myndighetsuppgifter när det

gäller bränslelagringen; dels uppgiften att bestämma lagervolymer, dels tillsynen över lagren. Svenska kraftnät bör ha till uppgift att i samråd med NUTEK fastställa bränslelagringens omfattning. NUTEK och ÖCB anförde att NUTEK även fortsättningsvis

bör för de myndighetsuppgifter hänger samman med

ansvara som bränslelagringen vid elproducerande anläggningar. Därigenom underlättas NUTEK:s uppgift att göra avvägningar mellan olika

energianvändningsområden. NUTEK bör ha till uppgift att i sam-

råd med Svenska kraftnät fastställa bränslelagringens omfattning.

Bilaga 3 Sid 1

Ellagstiftningsutredningens förslag till lag

elektri-

om beredskapsåtgärder vid vissa ska anläggningar SOU 1995:51

Förslag till lag om beredskapsåtgärder vid vissa elektriska

anläggningar m.m.

Härigenom föreskrivs följande

1 § Denna lag gäller anläggningar för produktion och överföring samt ledningscentraler för nätdrift och produktion av el, av vilka väsentlig betydelse för elförsörjningen i riket eller är av inom ort eller ett område. I fråga om sådana anläggningar kan en

enligt denna lag beslutas att beredskapsåtgärder mot inverkan av

stridshandlingar skall vidtas. Bestämmelser om tillträdesskydd finns i lagen 1990:217 om skydd för vissa samhällsviktiga anläggningar m.m. Bestämmelser verkskydd finns i lagen 1994:1720 om om civilt försvar.

2 § Regeringen får föreskriva att vissa anläggningar med hänsyn till effekt, spänning, storlek eller funktion är sådana anläggningar som avses i l En anläggning omfattas föreskrift enligt första stycket som av får uppföras, byggas om eller annat sätt väsentligt ändras innan anmälan skett till den myndighet regeringen bestämmer prövningsmyndigheten för prövning enligt 4 Har arbetet inte påbörjats inom två år från det prövningsmyndigheten meddelade sitt beslut, skall ny anmälan göras.

3 § En anläggning som omfattas av föreskrift enligt 2 § första stycket skall utformad med beaktande av kravet på god vara funktion under störda förhållanden. Den skall utföras med sådant

material och på sådant sätt att reparations- och underhållsåtgärder

underlättas.

4 § För anläggning omfattas föreskrift enligt 2 § första en som av stycket kan prövningsmyndigheten utfärda föreläggande angående de åtgärder som krävs för att uppfylla kraven enligt 3 Ett

Bilaga 3 Sid 2

sådant föreläggande får göras omfattande eller ingripande mer än vad som skäligen kan krävas med hänsyn till anläggningens omfattning och betydelse. Avser föreläggandet en anläggning som skall uppföras, byggas om eller väsentligt ändras skall föreläggandet riktas mot den som för egen räkning avser att utföra eller låta utföra arbetena. I annat fall än som avses i andra stycket skall föreläggandet riktas mot den som äger anläggningen. Ett sådant föreläggande får även riktas mot den som bedriver verksamheten.

5 § Prövningsmyndigheten får utfärda föreläggande enligt 4 § även för annan anläggning än som omfattas av föreskrift enligt 2 § första stycket.

6§ Vid ändrade förhållanden får prövningsmyndigheten, utan hinder av vad den förut bestämt, meddela nya eller ändrade föreskrifter.

7 § Mål om tillstånd enligt vattenlagen 1983:291 till anläggning som omfattas av föreskrift enligt 2 § första stycket denna lag eller till väsentlig ombyggnad, ändring eller utvidgning av en sådan anläggning får inte avgöras innan prövning enligt denna lag har skett. Första stycket äger motsvarande tillämpning för ärende nätom koncession enligt lagen 1902:71 s.1, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar om anläggningen omfattas av föreskrift enligt 2 § första stycket.

8 § Den ökning i byggnadskostnaderna som föranleds av åtgärder enligt denna lag skall inte tas i beräkning vid den prövning som avses i 3 kap. 4 § vattenlagen 1983:291. Vid meddelande tillstånd i 7 § första stycket skall av som anges beaktas de föreskrifter prövningsmyndigheten har meddelat i fråga om vattenanläggningars utförande.

9 § Har någon vidtagit åtgärd efter ett föreläggande grundas

som annat än att anläggningen skall uppföras, byggas om eller på annat sätt väsentligt ändras, har han rätt till ersättning av staten för de kostnader som åtgärden föranlett om sådant förhållande som avses i 10 § föreligger. Ersättning enligt första stycket utgår inte om kostnaderna är ringa.

Bilaga 3 Sid 3

10 § Om en anläggning som omfattas av föreskrift enligt 2 § första stycket uppförts, byggts om eller på annat sätt väsentligt ändrats utan att anmälan skett enligt andra stycket samma lagrum kan anläggningens ägare föreläggas att vidta åtgärder egen bekostnad för att anläggningen skall uppfylla de krav som anges i 3

11 § Ett föreläggande enligt denna lag får förenas med vite.

12 § Om ett föreläggande enligt 4 § eller 10 § inte följs, får åt-

gärderna vidtas av prövningsmyndigheten. En sådan åtgärd får

vidtas den försumliges bekostnad.

13 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av förelägganden som har meddelats med stöd av lagen utövas av prövningsmyndigheten.

14 § Prövningsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen samt för klarläggande av vilka åtgärder som är påkallade för att anläggningen skall uppfylla kraven enligt 3 Myndigheten har också rätt att för samma ändamål få tillträde till anläggningen.

15 § Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att tillträde enligt 14 § skall kunna ske och åtgärder med tillämpning av 12 § skall kunna genomföras.

16 § Den som utan att göra anmälan som avses i 2 § andra

stycket påbörjar, uppför, bygger om eller annat sätt väsentligt

ändrar en anläggning som omfattas av föreskrift enligt 2 § första stycket döms till böter eller fängelse högst sex månader.

17 § Beslut av prövningsmyndigheten i frågor enligt 10, 11 eller 12 §§ får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

18 § Ett beslut som prövningsmyndigheten under höjd beredskap meddelar enligt denna lag eller enligt föreskrift som meddelats med stöd av lagen skall gälla omedelbart om inte annat bestäms i beslutet.

Bilaga 3 Sid 4

Denna lag träder i kraft den Genom lagen upphävs lagen 1942:335 om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m. I mål och ärenden som har anhängiggjorts innan den nya lagen träder i kraft skall äldre bestämmelser tillämpas. Beträffande åtgärder som vidtagits eller skolat vidtagas enligt äldre bestämmelser gäller i frågor om rörledningar lagen 1978:160 om vissa rörledningar och i övrigt den nya lagen.

Bilaga 4 Sid 1

Den norska beredskapslagstiftningen inom el-

området

Bestämmelser elberedskap meddelas i den norska energi-

om

lagen Energiloven. Kapitel 6 i lagen behandlar frågor om el-

beredskap. Detaljbestämmelser finns i en förordning som knutits till energilagen Forskrift om produksjon, omformning,

overføring, omsetning fordeling energi, m.m.. I det föl-

og av

jande redovisas författningstexten till kapitel 6 i den norska

energilagen.

Lag om produksjon, omforming, overføring, omsetning fordelning energi, 29 juni 1990 nr. 50

og av m.m.

Kap. Beredskap

§ 6-1. Kraftforsyningens beredskapsorganisasjon

Kraftforsyningen skal under beredskap og i krig underleg- Kraftforsyningens beredskapsorganisasjon. I denne organisagas sjon inngår de enheter som står under kraftforsyningen i fred. Norges vassdrags- energiverk skal samordne beredskapsog planleggingen lede kraftforsyningen under beredskap og i og krig. For å Norges vassdrags- og energiverk råd om planlegging gjennomføring beredskapsarbeidet ifredstid oppnevog av

departementet et beredskapsråd. Departementet gir instruks

ner for rådet.

§ 6-2. Vedtaksmyndighet m.v.

Etter dette kapittel kan Norges vassdrags- og energiverk treffe vedtak forsvarsmessig sikring av kraftforsyningsanlegg om betydning for landets kraftforsyning og av kraftforsyningens av ledelse drift. Viktige og prinsipielle saker skal Norges vassog drags- energiverk forelegge før Beredskapsrådet for kraftforog syningen. Rådets standpunkt skal fremgå av saken. Dersom Norges vassdrags- energiverk treffer vedtak i og

strid med Beredskapsrådets anbefalinger, kan et flertal i Rådet

bringe saken inn for departementet til overprøvning.

Bilaga 4 Sid 2

Vedtak om tiltak for å sikre organisasjonens ledelse drift og ved beredskap og i krig kan treffes både med hensyn til personell, materiell og bygningstekniske sikringstiltak.

§ 6-3. Sikringstiltak

Vedtak etter dette kapittel om tiltak for sikring mot skade ved krigshandling eller sabotasje kan treffes for bestående anlegg, anlegg under bygging eller planlagte anlegg som er eller trolig vil bli av betydning for landets kraftforsyning. Ved anlegg som nevnt i første ledd forstås: a. Kraftverk med generatoreffekt på minst 15.000 kVA. b. Transformator- eller koblingsstasjon med gjennomgangseffekt på minst 2.000 kVA. c. Elektrisk kraftledning, beregnet minst 132 kV nominell spenning. d. Damanlegg eller andre reguleringsanlegg, kan magasisom nere minst 5 millioner kubikmeter vann. e. Fjemvarrneanlegg som har ytelse minst 10 MJ/s en

10.000 kW

Driftssentraler Når saerlige forhold tilsier det, kan Norges vassdragsog

energiverk bestemme at også anlegg som ikke fyller de minste-

krav som er nevnt i andre ledd, skal anses som anlegg betydav ning for landets kraftforsyning.

§ 6-4. Pålegg

Selskaper som driver virksomhet som omfattas av dette

kapittel, kan pålegges for egen regning å sette i verk de sikrings-

tiltak mot krigsskade og sabotasje Norges vassdragssom og

energiverk i hvert enkelt tilfelle finner påkrevd. Medfører gjen-

nomføringen av et pålegg vesentlige utgifter for selskapet som ikke oppveies av motsvarende fordelar, fastsetter Norges vassdrags- och energiverk det vederlag selskapet skal ha.

Når det anses nødvendig og uten hensyn til tidligare pålegg,

kan nye eller endrede tiltak kreves satt i verk. Pålegg kan ikke omfatte anskaffelse av våpen.

§ 6-5. Fordeling av utgifter og vederlag

Når et anlegg ikke drives for eierens regning, kan utgifter og vederlag etter § 6-4 fordeles mellom eler og bruker ut fra hva som anses rimelig. Blir pålegg om sikringstiltak gjennomført vesentlig av hensyn til enkelte avtakere av elektrisk kraft eller vanneenergi, kan de utgifter dette medfører helt eller delvis belastes avtakeme.

Bilaga 4

Sid 3

§ 6-6. Meldeplikt

Den vil bygge, bygge om, endre eller utvide anlegg som som nevnt i §6-3, skal før arbeidet settes igang melde fra till Norges vassdrags- energiverk for å få fastsatt de sikringstiltak ocg som skal gjøres ved anlegget. Meldingen skal vaere vedlagt de planer, beskrivelser, tegninger karter som er nødvendige for at og vedtak kan treffes. Eier eller bruker anlegg er pliktig til å departementet, av Norges vassdrags- och energiverk og de disse gir fullmakt, de opplysninger de ber og adgang til anlegg mot skriftlig om, legitimasjon.

§ 6-7. Gebyr til dekning av utgifter

Kongen kan bestemme at det skal utlignes gebyr til dekning utgifteme ved Norges vassdrags- ocg energiverks arbeid med av kraftforsyningsberedskap. Utgiftema utlignes på eiere og brukere de anlegg dette kapittel omfattar. av

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur gár det U. 26. Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. . - Samverkansmönstersvensk i forsknings- 27. En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande. . finansiering.U. U.

Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapeti Norden . Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. 1990-talet.U.

Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. . regeringskonferensen 1996.UD. 30. Borgenärsbrotten en översyn av 11 kap. - Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. . pelare inför regeringskonferensen 1996. UD. 3 Attityder och lagstiftning samverkan i . Ett är medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter av arbeteti EU. UD. 32. Mössoch människor.Exempel på bra

Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och IT-användningbland barn och ungdomar.SB. . säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. 33. Banverkets myndighetsroll m.m. K.

Batterierna en laddadfråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga. + A. . - Omjärnvägenstrañkledning m.m. K. 35. Kriminalunderrättelseregister . 10.Forskningför vår vardag.C DNA-register. Ju. . 11. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför 36. Högskolai Malmö. U.

tvá- och trehjuligamotorfordon.K. 37 Sveriges medverkani FN:s familjeár. S. . 12.Kommuneroch landstingmedbetalnings- Nationalstadsparker.M. . svárigheter.Fi. 39. Rapportfrån klimatdelegationen 1995.

13. Offentlig djurskyddstillsyn. Jo. Klimatrelateradforskning. M.

14. Budgetlag regeringensbefogenheterpä 40. Elektroniskdokumenthantering.Ju. finansmaktens område. Fi. 41. Statensmaritimaverksamhet.Fö.

15. Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga 42. Demokrati och öppenhet.Om folkvalda parlament

och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte och offentligheti EU. UD.

utvidgning. UD. 43. Jämställdheteni EU. Spelregleroch

16. Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga 44. Översyn skatteflyktslagen. av rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi.

17.Bättre trafik medväginformatik.K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen.Ju.

18.Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K.

efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför

försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U.

19.Sverige, EU och framtiden.EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomesin an Urbanizing

bedömningarinför regeringskonferensen 1996. World. SwedishNationalReport for Habitat ll. N.

UD. 49. Reglerför handelmedel. N.

20. Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbud mot vapen pä allmän plats m.m. Ju.

U 51. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk-

2 .Reform och förändring. Organisationoch ring alternativoch förslag. A. verksamhet vid universitetoch högskolorefter 52. Precisering av handelsändamâlet i detaljplan.M.

1993ârs universitets-och högskolereform. U. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M.

22. Inflytande riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheteri storstadsområden. S. inflytande, delaktighetoch ansvar. U. 55. Sverige,framtidenoch mångfalden.A.

23.Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns 55. Pâ väg mot egenföretagande. A.

upphandling av varor och tjänstermed 55. Vägarin i Sverige.A.

miljöpåverkan. N. 56. Hälften vore nog om kvinnor och män pá - 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrund och övriga 90-taletsarbetsmarknad.A.

EU-ländersförslagoch debatt inför 57. Pensionssamordning svenskar för i EU-tjänst. Fi.

regeringskonferensen 1996.UD. 58. Finansieringen det civila av försvaret. Fö.

25. Frän massmedia till multimedia att digitaliserasvensk television. Ku.

l996

Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikens kunskapsgrund. 86. Utveckladsamordning inom det civila försvaret En principdiskussionutifrân och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, EU 96-kommitténserfarenheter.UD. övervägandenoch förslag. Fö. 60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och 87. Tredimensionell fastighetsindelning.Ju. utvidgningenseffekter den gemensamma 88. Kameraövervakning.Ju. jordbrukspolitiken. UD. 89. Samverkan mellanhögskolan och de småoch 6l.0lika länder olika takt. Om flexibel integration medelstora företagen.N. och förhållandet mellan stora och små stater i EU. 90. Sammanhålletstudiestöd.U. UD. 91. Den privata vårdensomfattningoch framtida 62. EU, konsumenterna och maten de nationella ersättningsformer En översynav - Förväntningaroch verklighet. Jo. taxorna för läkare och sjukgymnaster. S. - 63. Medicinska undersökningari arbetslivet. A. 92. IT i miljöarbetet. M. 64. Försäkringskassan Sverige Översyn av - 93. Ny yrkestrafiklagstiftning.K. Socialförsäkringens administration.S. 94. Nationell teleadresskatalog. K. 65. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik Botniabanan.K. . i Sverige.Jo. 96. Strukturförändringoch besparing. 66. Utvärderat personval.Ju. En uppföljning genomfördaförändringar av 67. Medborgerliginsyn i kommunala entreprenader. inom försvarsmaktens ledningsorganisation. Fö. Fi. 97. Effektivare försvarsfastigheter 68. Några folkbokföringsfrâgor.Fi. Utvärderingav en reform. Fö. .Kompetens och kapital + bilaga. N. 98. Vem styr försvaret Utvärdering av 70. Samverkanmellan högskolanoch näringslivet.N. LEMO-reformen.Fö. effekternaav 71. Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder 99. Avveckling med inlärning. Erfarenheterfrån och landsbygd.In. LEMO-reformens avveckling av personal.Fö. 72. Rättspsykiatriskt forskningsregister.S. 100.Ett nytt system för skattebetalningar.Del A. 73. Svensk kämteknisk tillsynsverksamhet. Ett nytt system för skattebetalningar.Del B. Volym 1 En granskning.M. Författningsförslag,författningskommentarer - 73. SwedishNuclear RegulatoryActivities. och bilagor. Fi. Volume l An Assessment. M. 101. Kärnavfall teknik och platsval. KASAMs - - 74. Svenskkämteknisk tillsynsverksamhet. yttrande över SKBsFUB-Program 95. M. Volym 2 Faktaredogörelser.M. 102.TUFF Teckenspráksutbildning för föräldrar. U. - - 74. SwedishNuclear RegulatoryActivities. 103.Miljöbalken. En skärpt och samordnad Volume 2 Descriptions.M. miljölagstiftning för hållbar utveckling. - en 75. Värden i folkhögskolevärlden.U. Del l och 2. M. 76. EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, 104. Konsumentskydd elmarknaden.C. formalia. Sammanfattning ett av seminariumi 105.Att främja donationertill universitet april 1996.UD. och högskolor. U. 77. Utländskaförsäkringsgivaremed verksamheti 106.EU och Sverige från Kiruna till Malmö. - Sverige. Fi. Sammanfattning fyra regionalamöten av 78. Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning 1995-96.UD. och finansiering.N. 107. Union utan gränser konsekvenser, möjligheter, - 79. Översyn revisionsreglerna.Fi. seminariumi av problem. Sammanfattning av ett 80. Viktigt meddelande. november1995.UD. RadioochTV i Kris och Krig. Ku. 108. Konsumenterna och miljön. C. 81. Skydd för sparandei sparkasseverksamhet. Fi. 109.Från åkerlottertill Paradis delbetänkande - ett 82. En översyn av luft- sjö- och spârtrafikens från Utredningen Lmiversitetsfastigheter om m.m. tillsynsmyndigheter.K. angáendeöverlâtelser och tomträttsupplâtelser av 83.Allmänt pensionssparande. S. vissa högskolefastigheter.Fi. 84. Ekobrottsforskning. Ju. 110.Inför ett Svensktkulturnät IT och framtiden - 85. EgonJönsson en kartläggning av lokala sam- inom kulturområdet.Ku. verkansprojektinom rehabiliteringsområdet.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

lll. Bevakadövergång. Åldersgränserför ungaupp 137.Kommunalförbundoch gemensam nämnd till 30 år. C tvá former för kommunalsamverkan.ln. 112.Integrering av miljöhänsyninom den statliga 138. Ny behörighetsreglering hälso-och sjukvårdens förvaltningen.M. område m.m. S. 113.En allmänoch aktiv försäkring vid sjukdomoch 139.Skatt avfall. Fi. rehabilitering.Del l och 2. S. 140.KO:s biträde enskilda.ln. 114.En körkortsreform.K. 141. Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård, m.m. S. 115.Barnkonventionenoch utlänningslagen. 142.Länsstyrelsemas roll i infrastrukturplaneringen. K. 116.Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- 143.Krock eller Om denmångkulturella möteutredningen.Fi. skolan.U. 117.Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén. Fi. 144. Ökad konkurrensi handelnmedlivsmedel. N. 118.StationStockholmNord. K. 145.Arbetstid längdförläggning inflytande. A. - 119.Lättnadi dubbelbeskattningen mindre företags av 146. Att återerövravardagen.S. inkomster. Fi. 147. Övergångsbestämmelser m1 miljöbalken. M. 120.Högskolani Malmö Slutbetänkande. U. 148. Översyn av förvärvslagen och hyreslagen - 121.Spâr, miljö och stadsbildi centralaStockholm.K. Borgen och pant. Ju. 122.Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar 149.Elberedskapen. Författningsfrágor.N. och hantverksutövande.U. 123.Iakttagelseroch förslag efter omstruktureringenav försvaretsledningoch stöd. Fö. 124.Miljö för en hållbar hälsoutveckling. Betänkande. Förslagtill nationellt handlingsprogram. S. Bilaga Miljörelateradehälsorisker. Bilaga Aktörer ochverktygi miljöhälsoarbetet. S. Environmentfor SustainableHealthDevelopmentan Action Planfor Sweden.S. 125.Drogeri trafiken. Ju. 126.Dopingi folkhälsoperspektiv. Del A och Del B. S. 127.Folkbildningensinstitutioner.U. 128.Skyddet av kulturmiljön. En översyn av kulturminneslagens bestämmelser om byggnader ochkulturmiljöer,prästgárdar,kyrkstäderoch ortnarrm. Ku. 129.Denkommunalasjälvstyrelsenochgnmdlagen.In. 130.De tvâ kulturema.Rapporter av KlausRichard Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStâlvant samt Kent Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterial till UTFÖR:sslutbetänkande SOU 1996:123.Fö. 13 Extern värdering av hot och förmåga.Bilagor med . underlagsmaterial till UTFöRzs slutbetänkande SOU 1996:123.Fö. 132. Det stora ochsnabba greppet. Om LEMO-reformens metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial till UTFöRzs slutbetänkande SOU 1996:123.Fö. 133.Jämställdvård. Olika vård lika villkor. S. 134.Jämställd värd. Möten i vården ur ett tvärvetenskapligt perspektiv.S. 135.Fibromyalgioch Duchennesmuskeldystrofi. Kunskapsläge ochbehov av framtida FoU. S. 136. Effekter av EU:s jordbrukspolitik. Jo.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, -

formalia. Sammanfattning av ett seminariumi Möss och människor.Exempel bra april 1996.76 IT-användningbland barn och ungdomar.32 EU och Sverige från Kiruna till Malmö. - Justitiedepartementet Sammanfattning fyra regionalamöten av

1995-96. 106 Kriminalunderrättelseregister Union utan gränser konsekvenser,möjligheter, DNA-register. 35 problem. Sammanfattning av ett seminariumi Elektroniskdokumenthantering. 40 november1995. 107 Presumtionsregelni expropriationslagen.45

Förbudmot vapen allmänplats m.m. 50 Försvarsdepartementet

Utvärderat personval.66 Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier Ekobrottsforskning.84 efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, Tredimensionellfastighetsindelning.87 försäkringar. 18 Kameraövervakning.88 Statensmaritimaverksamhet.41 Drogeri trafiken. 125 Finansieringen det civila av försvaret. 58 Översyn av förvärvslagenochhyreslagen Utveckladsamordning inom det civila försvaret Borgenoch pant. 148 och fredsräddningstjänsten. Kartläggning,

Utrikesdepartementet övervägandenoch förslag. 86

Strukturförändringoch besparing. Vem bestämmer vad EU:s internaspelregler inför En uppföljning av genomfördaförändringar regeringskonferensen 1996. 4 inom försvarsmaktens ledningsorganisation.96 Politikområden under lupp. Frågor om EU:s första Effektivare försvarsfastigheter pelare inför regeringskonferensen 1996. 5 Utvärdering av en reform. 97 Ett ár medEU. Svenskastatstjänstemäns Vem styr försvaret Utvärdering av erfarenheterav arbeteti EU. 6 effekternaav LEMO-reformen. 98 Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och Avveckling med inlärning. Erfarenheter från säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7 LEMO-reformensavvecklingav personal.99 Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga Iakttagelseroch förslagefter omstruktureringen av och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte försvaretsledningoch stöd. 123 utvidgning. 15 De tvâ kulturema.Rapporter Klaus av Richard Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, Böhme,Bo Huldt, Carl-Einar Stålvant samt Kent utträdesrätt, medborgarskapoch mänskliga Zetterberg.Bilagormed underlagsmaterial till rättigheteri EU. 16 UTFÖR:sslutbetänkande SOU 1996:123.130 Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs Externvärderingav hot och förmåga.Bilagormed bedömningarinför regeringskonferensen 1996. 19 UTFÖR:s underlagsmaterial till slutbetänkande Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga SOU 1996:123.131 EU-länders förslag och debatt inför Det stora ochsnabbagreppet. Om LEMO-reformens regeringskonferensen 1996. 24 metoderochresultat. Bilagor medunderlagsmaterial Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament UTFÖR:s till slutbetänkande SOU 1996:123.132 och offentligheti EU. 42

Jämställdheten EU. Spelregler i och Socialdepartementet

verklighetsbilder. 43 Sverigesmedverkani FN:s familjeâr. 37 Europapolitikenskimskapsgrund. Kooperativa möjligheteri storstadsomrâden. 54 En principdiskussionutifrån Försäkringskassan Sverige Översyn EU 96-kommitténserfarenheter.59 - av socialförsäkringensadministration.64 Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och Rättspsykiatriskt forskningsregister.72 utvidgningens effekter den gemensamma Allmänt pensionssparande. 83 jordbmkspolitiken. 60 EgonJönsson en kartläggning av lokala Olika länder olika takt. Om flexibel integration - - samverkansprojektinom rehabiliteringsområdet.85 och förhållandetmellan stora och små stater i EU.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Den privata vårdensomfattning och framtida Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. 57 ersättningsformer En översynav de nationella - Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.67 taxorna för läkareoch sjukgymnaster.91 Några folkbokföringsfrágor. 68 En allmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch Utländskaförsäkringsgivaremed verksamheti rehabilitering. Del 1 och 2. 113 Sverige.77 Barnkonventionenoch utlånningslagen.115 Översyn av revisionsreglerna.79 Miljö för en hållbarhälsoutveckling. Skyddför sparandei sparkasseverksamhet. 81 Betänkande. Förslagtill nationellthandlingsprogram. 124 Ett nytt system för skattebetalningar.Del A. Bilaga Miljörelateradehälsorisker. 124 Ett nytt system för skattebetalningar.Del B. Bilaga 2. Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet.124 Förfartningsförslag,författningskommentarer Environmentfor Sustainable HealthDevelopment an - och bilagor. 100 Action Planfor Sweden.124 Från åkerlottertill Paradis ett delbetänkande Doping folkhålsoperspektiv. i Del A och Del B. 126 från Utredningen om universitetsfastigheter m.m. Jämställd vård. Olika vårdpå lika villkor. 133 angåendeöverlåtelseroch tomträttsupplâtelserav Jämställdvård. Möteni vården ur ett vissahögskolefastigheter.109 tvärvetenskapligt perspektiv.134 Artikel 6 i Europakonventionen och skatte- Fibromyalgioch Duchennesmuskeldystroñ. utredningen.116 Kunskapslåge ochbehov av framtidaFoU. 135 Expertrapporterfrån Skåtteväxlingskommittén.117 Ny behörighetsreglering hälso-ochsjukvårdens Lättnadi dubbelbeskattningen mindre företags av område m.m. 138 inkomster. 119 Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård, m.m. 141 Skatt avfall. 139 Att återerövra vardagen.146

Utbildningsdepartementet Kommunikationsdepartementet

Den nya gymnasieskolan hur går det 1 Om järnvägenstrafikledning 9 m.m. Samverkansmönster i svenskforskningsfinansiering. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför 21 två- och trehjuligamotorfordon. 11 Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. Bättre trafik medväginformatik. 17 20 Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26 Reform och förändring. Organisation och verksamhet Banverketsmyndighetsroll m.m. 33 vid universitet och högskolorefter 1993års Enskilda vägar. 46 universitets-och högskolereform.21 En översynav luft- sjö- och spârtrañkens Inflytande riktigt Om elevers rätt till tillsynsmyndigheter.82 inflytande, delaktighetoch ansvar. 22 Ny yrkestrafiklagstiftning. 93 En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande.27 Nationell teleadresskatalog. 94 Det forskningspolitiskalandskapeti Norden Botniabanan.95 1990-talet.28 En körkortsreform 114 Forskningoch Pengar.29 StationStockholm Nord. 118 Högskolai Malmö. 36 Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm.121 Cirkelsamliället.Studiecirklarsbetydelserför Länsstyrelsernas roll i infrasttukturplaneringen. 142 individ och lokalsamhälle.47

Värden i folkhögskolevärlden.75 Finansdepartementet Sammanhálletstudiestöd.90 Kommuneroch landsting med betalnings- TUFF Teckenspráksutbildningför föräldrar. 102 svårigheter.12 Att främja donationertill universitet Budgetlag regeringensbefogenheter - och högskolor. 105 finansmaktensomrâde.14 Högskolani Malmö Slutbetänkande.120 - Borgenärsbrotten en översyn av 11 kap. i hantverkscirklar - Kunskapssynoch samhällsnytta brottsbalken.30 och hantverksutövande.122 Översyn skatteflyktslagen. av Folkbildningensinstitutioner.127

Reformeratförhandsbesked.44 Krock eller Om den mångkulturella skolan.143 möte-

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet Civildepartementet Offentlig djurskyddstillsyn. 13 Fritid i förändring. EU, konsumenterna och maten Om kön och fördelning av fritidsresurser.3 Förväntningaroch verklighet. 62 Forskning för vár vardag. 10 - Administrationen av EU:s jordbrukspolitik Attityder och lagstiftningi samverkan i Sverige.65 + bilagedel. 31 Effekterav EU:s jordbrukspolitik.136 Konsumentskydd elmarknaden.104 Konsumenterna och miljön. 108 Arbetsmarknadsdepartementet Bevakad övergång. Åldersgränser för till ungaupp Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga.34 30 år. 111 Grundläggandedrag en ny i arbetslöshetsförsäkring - Inrikesdepartementet alternativoch förslag.51 Sverige, framtidenoch mångfalden.55 Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder och Påväg mot egenföretagande. 55 landsbygd.71 Vägar in i Sverige.55 Den kommunala självstyrelsen ochgrundlagen. 129 Hälften vore nog om kvinnor och män Kommunalförbund och gemensam nämnd - - 90-talets arbetsmarknad.56 tvâ former för kommunalsamverkan. 137 Medicinska undersökningar i arbetslivet.63 KO:s biträde enskilda. 140 Arbetstid längd förläggning inflytande. 145 - Miljödepartementet Kulturdepartementet Batterierna laddad fråga. 8 - en Från massmediatill multimedia Nationalstadsparker.38 att digitaliserasvensk television.25 Rapport från klimatdelegationen 1995. Viktigt meddelande. Klimatrelateradforskning. 39 Radiooch TV i Kris och Krig. 80 Precisering av handelsändamálet i detaljplan. 52 Inför ett Svenskt kulturnät IT och framtiden Kalkning av sjöar och vattendrag53 inom kulturområdet.110 Svenskkärnteknisk tillsynsverksamhet. Skyddet av kulturmiljön.En översynav Volym l En granskning.73 kulturminneslagens bestämmelser om byggnader SwedishNuclear Regulatory Activities. och kulturmiljöer,prästgårdar, kyrkstäderoch Volume 1 An Assessment. 73 ortnamn. 128 Svenskkärnteknisk tillsynsverksamhet. Volym 2 Faktaredogörelser.74 - Näringsdepartementet SwedishNuclear RegulatoryActivities. Kartläggningoch analysav den offentliga sektorns Volume 2 Descriptions.74 upphandling av varor och tjänstermed IT i miljöarbetet. 92 miljöpåverkan.23 Kärnavfall teknik och platsval. KASAMs - ShapingSustainableHomes Urbanizing yttrande över SKBsFUD-Program 95. 101 an World. SwedishNationalReport for Habitat II. 48 Miljöbalken. En skärpt och samordnad Regler för handelmedel. 49 miljölagstiftning för en hållbar utveckling. Kompetens och kapital + bilaga. 69 Del 1 och 2. 103 Samverkanmellan högskolanoch näringslivet.70 Integrering av miljöhänsyninom den statliga Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelningoch förvaltningen. 112 finansiering.78 Övergångsbestämmelser till miljöbalken.147 Samverkanmellan högskolanoch de småoch medelstoraföretagen.89

Närings- och handelsdepartementet Ökad konkurrensi handeln medlivsmedel. 144 Elberedskapen. Författningsfrâgor.149

9 F/ :D50 Q