Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Behandling av personuppgifter om

totalförsvarspliktiga

S TIME Betänkande av Pliktregisterutredningen Stockholm 1997

i

Öccwfm/

l Statens offentliga utredningar WW 1997: 101 w Försvarsdepartementet

Behandling av

personuppgifter om

totalförsvarspliktiga

Betänkande av Pliktregisterutredningen Stockholm 1997

och kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar SOU Ds Publikationer, på uppdrag Regeringskansliets forvaltningsavdelning. Fritzes, Offentliga av

Beställningsadress: F ritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 9l 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. liten broschyr underlättar arbetet for den skall svara på remiss. En som som - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets Förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 1010 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20645-5 AB. Göteborg 1997 ISSN 0375250x GraphicSystems

Till statsrådet och chefen för Försvarsdepartementet

Regeringen beslutade den 15 februari 1996 att tillsätta särskild en utredare med uppdrag att utreda och lägga fram förslag om den

författningsreglering av personregister över totalförsvarspliktiga som

behövs för den verksamhet skall bedrivas Totalförsvarets som av pliktverk dir. 1996: 14.

Den 16 april 1996 förordnade dåvarande chefen för Försvars-

departementet, statsrådet Peterson, f.d. justitierâdet Inga-Britt Tömell

att vara särskild utredare.

Som experter förordnades fr.o.m. samma dag systemutvecklaren Leif Alfredsson, hovrättsassessom Maria Hedegård, överstelöjtnanten

Lars Krönmark, överstelöjtnanten Thomas Lövgren, hovrättsassessom

Thomas Stiber Strömgren och avdelningsdirektören Hans Wehlin. Den

17 september 1996 förordnades även hovrättsassessom Henrik Kjellin

som expert i utredningen. Som sekreterare förordnades den 22 april 1996 hovrättsassessom

Stefan Olsson.

Utredningen har antagit namnet Pliktregisterutredningen. Härmed överlämnas utredningens betänkande Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Utredningens experter har i allt väsentligt ställt sig bakom förslagen.

Utredningsuppdraget är härigenom slutfört.

Stockholm i juni 1997

Inga-Britt Tömell

/Stefan Olsson

Innehållsförteckning

Förkortningar 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

I INLEDNING

1 Uppdraget

2 Utredningsarbetet 33

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

NUVARANDE ORDNING OCH PÅGÅENDE UTVECKLING

3 Inledning Personregister och den enskildes integritet 35 - .

4 Gällande reglering 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Datalagen 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.1.1 Lagens tillämpningsområde och vissa

definitioner 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.2 Licens och tillstånd till inrättande och förande

av personregister 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.3 Den registeransvariges skyldigheter och Data-

inspektionens tillsyn 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.1.4 Övriga bestämmelser 45

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Särskilda registerförfattningar 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Offentlighet och sekretess 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.1 Inledning 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.2 Begreppet allmän handling 48 . . . . . . . . . . . . . . 4.3.3 Allmänt om sekretessbestämrnelsema och deras

uppbyggnad 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3.4 Sekretess rörande totalförsvarspliktiga 52

. . . . . . .

4.3.5 Sekretess för personuppgift i personregister 53

. . . 4.3.6 Försvarssekretess 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.7 Sekretess vid framställning av statistik 53 . . . . . . . 4.3.8 Sekretess mellan myndigheter 54 . . . . . . . . . . . .

Innehållsförteckning

4.3.9 Överföring av sekretess 55

. . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.l0 Meddelarfrihet 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.4 Kort om förhållandet mellan datalagstiftningen, tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen 56

. . . . . . . . . . . .

4.5 Bevarande och gallring 58

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Internationella överenskommelser 61 . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Inledning 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2 Europarådets dataskyddskonvention 62

. . . . . . . . . . . . . .

5.3 OECD:s rekommendation och riktlinjer för dataskydd 62

. .

5.4 Europarådets rekommendationer 63

. . . . . . . . . . . . . . . .

5.5 EG-direktivet personuppgifter 63

om . . . . . . . . . . . . . . .

Datalagskommitténs förslag till persondatalag m.m. 67

. . . . 6.1 Inledning 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2 En generell och teknikoberoende lag 67

. . . . . . . . . . . . .

6.3 Förutsättningar för att behandling av personuppgifter

skall tillåten 68 vara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Ansvaret för behandlingen och den ansvariges

skyldigheter 69

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.5 Arkivering och gallring 71

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6 Anmälan och tillsyn 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.7 Kompletterande reglering 72

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.8 Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser 73

. . . . . . . . .

6.9 Datalagskommitténs övriga förslag till författnings-

ändringar 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.9.1 Regler i datalagen föreslås flyttade till

som andra lagar 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.9.2 Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen 75

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.9.3 Regeringsformen 76

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.9.4 Sekretesslagen 76

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.9.5 Arkivlagen 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Totalförsvaret och dess personal 77

. . . . . . . . . . . . . . . .

Totalförsvarspliktens innebörd och omfattning 77

. . . . . . .

Utredningar de totalförsvarspliktigas förhållanden 80

om . . 7.2.1 Inledning 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.2 Mönstring, mindre omfattande utredning annan

och antagningsprövning 81

. . . . . . . . . . . . . . . .

7.2.3 Inhämtande uppgifter om den enskildes

av

personliga förhållanden från myndigheter m.fl. 83

.

sou 1997:101 Innehållsförteckning

7.3 Åtgärder efter utredning Inskrivning, grundutbildning

och krigsplacering 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.4 Personal inom totalförsvaret som inte är iansprâktagen

med värnplikt eller civilplikt 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Närmare om Totalförsvarets pliktverk och dess

verksamhet 89 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.1 Inledning 89

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Pliktverkets organisation 89 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.3 Pliktverkets uppgifter 90

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4 Registerverksarnheten 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4.1 Inledning 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4.2 Datainspektionens tillstånd och föreskrifter för

PLIS 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.4.3 Beträffande vilka personer kan uppgifter

registreras i PLIS 94 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.4.4 Typer av personuppgifter i registret och flödet

av uppgifter 95 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.4.5 Åtkomst och skydd 97

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4.6 Information till den enskilde 97 . . . . . . . . . . . . . 8.4.7 Bevarande och gallring 98 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4.8 Socialstyrelsens register över hälso- och

sjukvårdspersonal i krig INTEGER 98 - . . . . . . .

ÖVERVÄGANDEN FÖRSLAG

III OCH

9 Inledande ställningstaganden och allmänna

utgångspunkter 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.1 Förslaget till persondatalag och Pliktverkets register-

verksamhet 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1.1 Förhållandet mellan EG-direktivet, förslaget

till persondatalag och de särskilda registerför-

fattningarna 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1.2 Persondatalagens normer bör tjäna som

utgångspunkt 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.1.3 Ett samspel mellan central lagstiftning och

särskilda författningar som reglerar hanteringen

av personuppgifter bör eftersträvas 104

. . . . . . . . . 9.1.4 Typen av hantering som regleras och terrnino-

login bör vara desamma i en särskild författning

som i persondatalagen 105

. . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1.5 Datainspektionens tillsyn bör omfatta Plikt-

verkets hantering av personuppgifter 107 . . . . . . . .

Innehållsförteckning

9.1.6 Förslagen reglering Pliktverkets register-

om av verksamhet bör anpassas till förslaget till

persondatalag 107

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.2 Författningsreglering av behandlingen av personuppgifter totalförsvarspliktiga 108

om . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.2.1 Författningsinnehåll 108

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.2.2 Författningsteknisk lösning 110

. . . . . . . . . . . . . .

10 Lagens tillämpningsområde 113

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.1 Reglerna skall avse automatisk behandling av person-

uppgifter och behandling av personuppgifter som

annan

ingår i eller skall ingå i ett register 113

. . . . . . . . . . . . . .

10.2 Reglerna skall Pliktverkets behandling av person-

avse

uppgifter totalförsvarspliktiga och om andra personer

om

med uppgifter inom totalförsvaret vid höjd beredskap 114

.

10.3 Tillämpningsområdet skall anknytas till ändamålen med

behandlingen 118 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.4 Behandling faller utanför tillämpningsområdet 119

som . . . .

ll Behandling personuppgifter om totalförsvarspliktiga

av -

Avvikelser och preciseringar i förhållande till bestämmeli den föreslagna persondatalagen 123

serna . . . . . . . . . . .

11.1 Inledning 123

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11.2 Ändamålen med behandlingen 123

. . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2.1 Pliktverkets behov av att behandla person-

uppgifter 124

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2.2 Behandling för andra ändamål än dem som

uppgifterna ursprungligen insamlades för 128

. . . . . ll.2.3 Särskilt behandling för forskning och om statistik 130 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11.3 Vilka personuppgifter skall få behandlas 131

. . . . . . . . . .

11.4 för uppgifterna 136 Skydd

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11.5 Information till den registrerade och rättelse av felaktigt behandlade uppgifter 137

. . . . . . . . . . . . . . . . . 11.6 Ansvaret för behandlingen 140 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.7 Anmälan och tillsyn 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11.7.1 Anmälan till Datainspektionen 143

. . . . . . . . . . . .

11.7.2 Datainspektionens tillsyn och befogenheter 146

. . . . 149

11.8 Övriga bestämmelser i persondatalagen

. . . . . . . . . . .

12 Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga 153

. . . . 12.1 Inledning 153 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12.2 Registerinnehåll 153

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehållsförteckning

12.2.1 Allmänt om vad som bör få antecknas i ett ADB-

register över totalförsvarspliktiga 154

. . . . . . . . . . 12.2.2 Beträffande vilka personer skall det få

förekomma uppgifter i registret 155 . . . . . . . . . . 12.2.3 Vilka personuppgifter skall fâ antecknas i

registret 159 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.2.4 Ytterligare begränsningar av vad får föresom

komma i ADB-register över totalförsvarspliktiga 168

12.3 Vem skall föra in uppgifter i registret 169 . . . . . . . . . . 12.4 Terminalâtkomst 171 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.5 sökbegrepp 174 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.6 Sambearbetning 177 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.7 Utlämnande av uppgifter ADB-medium 178 . . . . . . . . .

13 Arkivering och gallring 181 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . .

14 Sekretessfrágor 189

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

14.1 Inledning 189

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

14.2 Pliktverkets möjligheter att ta del av sekretessbelagda personuppgifter från andra myndigheter 189

. . . . . . . . . . .

14.3 Sekretess för uppgifter om totalförsvarspliktiga hos

Pliktverket 191 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

14.4 Sekretess hos dem som tar emot personuppgifter från

Pliktverket 195 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15 Skadestånd och strajj 199 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15.1 Skadestånd 199 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15.2 Straff 200 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16 Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser 201 . . . . . . . . . 16.1 Ikraftträdande 201 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16.1.1 Lagen om behandling av personuppgifter om

totalförsvarspliktiga 201

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

16.1.2 Ändringar i andra författningar 202

. . . . . . . . . . .

16.2 Övergångsbestämmelser 202

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16.2.1 Registrering av uppgifter om personer vars

tjänstbarhet utretts före den 1 januari 1999,

men som vid den tidpunkten inte tagits i

anspråk för totalförsvarets räkning 202 . . . . . . . . . 16.2.2 Förhållandet till den föreslagna persondata-

lagens Övergångsbestämmelser 203 . . . . . . . . . . . . 16.2.3 Behandling av personuppgifter om totalförsvars-

pliktiga hos andra än Pliktverket 205 . . . . . . . . . .

Innehållsförteckning

17 Konsekvenser förslagen 209 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17.1 Prövning offentliga åtaganden 209 av . . . . . . . . . . . . . . .

17.2 Regionalpolitiska konsekvenser, jämställdhet mellan

könen och brottsförebyggande arbete 209 . . . . . . . . . . . . .

17.3 Kostnader för förslagens genomförande 209

. . . . . . . . . . .

18 INIEGER-delen Pliktverkets ADB-register över total-

av

försvarspliktiga En sammanfattning 211

- . . . . . . . . . . . .

Fözfattningskommentar 215

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Bilaga 1 Utredningens direktiv 237 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 2 Datalagskommitténs förslag till persondatalag 245

. . . . .

Förkortningar

ADB Automatisk databehandling CLA Centrala läkarhandlingsarkivet Dir. Direktiv Ds Departementsserien EG Europeiska gemenskapen EU Europeiska unionen FFS Försvarets författningssamling KU Konstitutionsutskottet OECD Organisation for Economic Co-operation and Development Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling Pliktverket Totalförsvarets Pliktverk PLIS Pliktverkets informationssystem Prop. Proposition RA-FS Riksarkivets författningssamling RF Regeringsformen Rskr. Riksdagsskrivelse SOU Statens offentliga utredningar TF Tryckfrihetsförordningen YGL Yttrandefrihetsgrundlagen

ÖCB Överstyrelsen för civil

beredskap

Sammanfattning

Bakgrund

Totalförsvarets personalförsörjning tryggas genom en plikt för svenska medborgare och för utlänningar som är bosatta i riket att tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som hans eller hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter. Tjänstgöringen fullgörs värnplikt, som civilplikt eller allmän tjänsteplikt. För uttagning av pliktpersonal med värnplikt och civilplikt samt för redovisning denna och övrig av personal med uppgifter inom totalförsvaret Totalförsvarets svarar pliktverk Pliktverket. Förutom pliktpersonal finns inom totalförsvaret olika personalkategorier av anställda och frivilliga. För att klara uppgifterna med uttagning och redovisning har Pliktverket ett omfattande datorstöd med ADB-baserade register över totalförsvarets personal. Registren innehåller uppgifter är som av känslig karaktär såväl för den enskilde som från försvarssynpunkt. Registren regleras idag dels av datalagens allmänna bestämmelser om personregister, dels av föreskrifter som meddelats Datainspektionen av i samband med att tillstånd givits för registren. Förändringar är förestående såväl vad gäller registrens faktiska utformning som beträffande de legala förutsättningarna för att behandla personuppgifter med automatik. Pliktverket är inne i teknisk utvecklingsfas en som bl.a. innebär att personuppgifterna om totalförsvarets personal skall samlas i ett enda stort register PLIS Pliktverkets infonnationssystem, med stora möjligheter till elektronisk kommunikation med olika enheter inom totalförsvaret. Samtidigt är Sverige på väg att implementera ett EG-direktiv om personuppgifter som kommer att innebära förändringar såvitt avser tillåtligheten att hantera personuppgifter i register och/eller på automatisk väg.

Uppdraget

Behovet av en författningsreglering av Pliktverkets personregister uppmärksammades redan i samband med att lagen 1994:1809 om totalförsvarsplikt arbetades fram. Regeringen valde då emellertid att avvakta tills det stod klart vilka uppgifter i framtiden borde finnas som

Sammanfattning

med i registret. I direktiven för vår utredning som lades fram under

våren 1996 att tiden nu var mogen för att lagreglera ett av angavs

landets största befolkningsregister. Uppdraget har kort sarmnanfattat

-

bestått i att lägga fram förslag om den författningsreglering av

-

personregister över totalförsvarspliktiga som behövs för den verksamhet skall bedrivas Pliktverket. Arbetet har i stora delar gått ut

som av

på att finna lämplig avvägning mellan, å ena sidan, kraven på en

en ändamålsenlig och effektiv verksamhet och, å andra sidan, den

enskildes intresse av skyddad personlig integritet.

Betänkandet

l detta betänkande lägger vi fram förslag till en lag om behandling av personuppgifter totalförsvarspliktiga. Med totalförsvarspliktiga

om

jämställes i lagen de har uppgift inom totalförsvaret vid höjd

som en

beredskap utan att skyldigheten att fullgöra uppgiften grundar sig på totalförsvarsplikt. De överväganden och förslag vi redovisar rör

främst:

ändamålen med behandlingen av personuppgifterna,

-

vilka uppgifter som skall få behandlas,

-

vem som skall få tillgång till uppgifterna och på vilket sätt,

-

för att uppgifterna är korrekta och aktuella m.m.,

- ansvar vilka sökbegrepp skall få användas i Pliktverkets register över - som

totalförsvarspliktiga, gallring av registeruppgifterna samt

sekretess. -

Förslagen

Vårt förslag till lag behandling personuppgifter om totalförsvar-

om av

spliktiga bygger det förslag till persondatalag som nyligen lagts fram Datalagskomrnittén i betänkandet Integritet Offentlighet

av - - Informationsteknik SOU 1997:39. Persondatalagen, som i sin tur

bygger på EG-direktivet om personuppgifter Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG, skall enligt förslaget i princip ersätta från och med den 1 januari 1999. I vårt lagförslag vi datalagen anger de preciseringar och undantag från persondatalagens bestämmelser

av

vi ansett motiverade vid Pliktverkets behandling av personuppgif-

som

totalförsvarspliktiga och med totalförsvarspliktiga jämställd

ter om

personal.

SOU 1997: 101 Sammanfattning

Persondatalagen reglerar inte, till skillnad från datalagen, enbart ADB-registrering av personuppgifter utan all behandling sådana

av

uppgifter som är automatisk samt behandling personuppgifter

annan av

som ingår i eller är avsedda att ingå i ett register. Med behandling avses varje åtgärd som vidtas beträffande personuppgifter. Vårt förslag följer persondatalagens tillämpningsområde i denna del. Vi har dock

ansett att registrering av uppgifter med hjälp ADB alltjämt utgör av en särskilt riskfylld hantering uppgifterna för den registrerades del och av därför föreslagit särskilda bestämmelser för Pliktverkets ADB-register

över totalförsvarspliktiga. Det rör sig om för registerförfattningar

sedvanliga bestämmelser registerinnehåll, terrninalåtkomst och om

sökmöjligheter m.m. Lagen om behandling av personuppgifter totalförsvarspliktiga är

om

med ett par undantag endast tillämplig i Pliktverkets verksamhet.

- -

Lagen ger t.ex. i princip inga föreskrifter vad den emottar

om som personuppgifter från Pliktverket har att iaktta. I konsekvens med detta

anges i lagen Pliktverket som ansvarigt persondataansvarigt för den behandling av personuppgifterna som verket utför. Hur ansvaret kan

vara fördelat bland andra som behandlar uppgifter tar vi inte samma

ställning till. Svaret på den frågan får sökas i persondatalagen i varje

särskilt fall.

Enligt den nya ordning som kommer att bli gällande i och med persondatalagen krävs inte längre tillstånd för registrering eller för annan behandling av personuppgifter. Vi föreskriver därför inte att Pliktverket får behandla personuppgifter för vissa ändamål

utan anger istället vad som gäller när Pliktverket behandlar personuppgifter för vissa ändamål. Ändamålen med

behandlingen som enligt personda-

talagens bestämmelser skall redan då personuppgifterna samlas anges

in avgränsar därmed lagens tillämpningsområde och uttrycks i lagen

-

med utgångspunkt i Pliktverkets arbetsuppgifter med att mönstra

m0tsv., skriva in, krigsplacera och redovisa personal för totalförsvaret. För dessa ändamål, som bärs upp av ett mycket starkt kollektivt

intresse, bör Pliktverket ha rätt att behandla de personuppgifter

som

krävs och då även i den mån det är nödvändigt känsliga

- - person-

uppgifter som t.ex. uppgifter om hälsa och religiös övertygelse. Vårt förslag till lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga följer detta resonemang. När det gäller frågan vilka uppgifter

om som skall antecknas i Pliktverkets ADB-register över totalförsvars-

pliktiga finns det enligt vår uppfattning anledning precis

att vara mer och uttömmande ange vad är tillåtet registerinnehåll. Att som

uppgifterna ordnas i ett ADB-register innebär att möjligheterna att söka bland dem och med hjälp olika sökbegrepp göra

av samman-

ställningar av olika slag är betydligt större än uppgifterna hanteras

om

Sammanfattning

på sätt. Till skydd för den enskildes personliga integritet lämnar

annat vi därför i vårt förslag till lag uttömmande uppräkning av vilka en

får registreras och vilka uppgifter som får antecknas om

personer som

dem. I syfte att särskilt skydda uppgifter i ADB-register

samma - -

lämnar vi förslag till begränsningar sökbegrepp och av terminalât-

av

komst till registret för andra än Pliktverket. Vi föreslår också bestämmelser när personuppgifterna i ADB-registret skall

som anger

gallras förstöras.

I övrigt innehåller vårt lagförslag erinran sekretesslagens en om bestämmelser, bestämmelse innebär viss inskränkning av en som

Datainspektionens tillsynsmyndighetens befogenheter vid den tillsyn inspektionen skall utöva enligt persondatalagen samt föreskrifter som medför persondatalagens bestämmelser om rättelse m.m. av

att

personuppgifter och skadestånd blir tillämpliga även när uppgifter

om

behandlats i strid med lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga eller föreskrifter meddelats med stöd därav.

som

Vi föreslår att lagen skall träda i kraft samma dag som persondatala-

gen den 1 januari 1999.

Slutligen lämnar vi förslag till ändringar i sekretesslagen och till vissa sekretessbrytande bestämmelser i andra författningar, allt för att

personuppgifterna de totalförsvarspliktiga skall vara lagligen

om skyddade obehöriga får del dem medan de som behöver mot att av

uppgifterna skall kunna fâ ut dem utan hinder av sekretessen.

Föreskrifter i förordningsform

Vi har föreslagit regeringen skall ha möjlighet att utfärda närmare

att

föreskrifter i följande fall.

Regeringen får till skydd för de registrerades personliga integritet

-

föreskriva ytterligare begränsningar vad får antecknas i ADB-

av som

register över totalförsvarspliktiga.

får föreskriva än Pliktverket får ha terminalât-

Regeringen att annan

-

till ADB-register över totalförsvarspliktiga samt i vilken

komst omfattning.

fâr föreskriva än Pliktverket fär föra in och

Regeringen att annan

-

rätta uppgifter i ADB-register över totalförsvarspliktiga samt i vilken

omfattning.

Regeringen får föreskriva ytterligare begränsningar av sökbegrepp.

-

sou 1997:101 Sammanfattning

Regeringen får föreskriva kortare tid för gallring samt undantag från skyldigheten att gallra personuppgifter när det gäller bevarande av material för forskningens behov.

Författningsförslag

1 Förslag till lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

Härmed föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag tillämpas vid behandling personuppgifter

av om

totalförsvarspliktiga i den verksamhet Totalförsvarets pliktverk

bedriver för att

ta fram underlag för beslut om inskrivning, krigsplacering eller annat ianspråktagande av personal till totalförsvaret,

2. redovisa personal med uppgifter inom totalförsvaret,

säkerställa att den registrerade fortlöpande erhåller ändamålsenlig

utbildning och lämplig placering inom totalförsvaret,

4. tillse att den registrerade fullgör sina skyldigheter såvitt

avser

totalförsvarsplikten, tillgodose den registrerades rättigheter och trygghet i hans eller hennes egenskap av totalförsvarspliktig och 6. planera, följa upp och utvärdera den verksamhet i

som anges 1-5. I de fall det anges särskilt gäller lagen även i verksamhet som bedrivs än Totalförsvarets pliktverk. av annan

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatisk

eller om personuppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i ett register.

Med totalförsvarspliktiga jämställes vid tillämpningen denna lag

av personer som har en uppgift inom totalförsvaret vid höjd beredskap

utan att skyldigheten att fullgöra uppgiften grundar sig totalför-

svarsplikt.

Författningsförslag

Definitioner

2 § Med behandling, blockering, register, den registrerade, persondataansvarig, personuppgifter, känsliga personuppgifter, tillsynsmyndigheten och tredje förstås i denna lag detsamma som i persondatala-

man gen 1998:000. Med utredning i denna lag mönstring och annan utredning om avses den totalförsvarspliktiges förhållanden som kan utföras enligt lagen

1994:1809 totalförsvarsplikt samt särskild antagningsprövning

om

enligt lagen 1994:1810 möjlighet för kvinnor att fullgöra

om

värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning. Med ADB-register över totalförsvarspliktiga avses register med personuppgifter totalförsvarspliktiga som förs av Totalförsvarets

om med hjälp automatisk databehandling för de ändamål som

pliktverk av

anges i 1 § första stycket.

Förhållandet till persondatalagen

3 § Om inget annat följer denna lag eller av föreskrifter som av

meddelats med stöd härav, tillämpas persondatalagen vid behandling

personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

av

Ändamålen med behandlingen

4 § Personuppgifter samlats in Totalförsvarets pliktverk skall

som av insamlade för de ändamål i l § första stycket om inte anses som anges

Totalförsvarets pliktverk vid insamlingen uttryckligen angett att denna

sker för andra ändamål.

Behandling av känsliga personuppgifter

5 § Känsliga personuppgifter får behandlas det är nödvändigt för

om de ändamål anges i 1 § första stycket. som Första stycket gäller även kommuner, landsting, kyrkliga kommuner och de statliga myndigheter i 4 kap. 5 § andra stycket som anges förordningen 1995:238 totalförsvarsplikt, om uppgifterna behövs om

för utredning den totalförsvarspliktiges personliga förhållanden

om med stöd 2 kap. l § lagen om totalförsvarsplikt. av

Fönfattningsförslag

Ansvaret för behandlingen

6 § Totalförsvarets pliktverk är persondataansvarigt för den behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga som verket utför.

Registerirmehåll

7 § I ADB-register över totalförsvarspliktiga får antecknas

personuppgifter endast om den som

är aktuell för utredning enligt 2 § andra stycket, genom avtal, beslut om krigsplacering eller på amat sätt är tagen

i anspråk för totalförsvaret, skall utföra särskild uppgift vid höjd beredskap eller grund av viss kompetens är viktig för totalförsvaret, 4. av en redan registrerad uppgetts som närstående eller nämns bland de uppgifter som antecknas med stöd 8 § första av stycket 13. Uppgifter om en person som avses i första stycket får antecknas

i registret endast vid höjd beredskap.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får personuppgifter antecknas i registret om den som fattat beslut eller handlagt ärende rörande den registrerade hos Totalförsvarets pliktverk eller hos annan som utför utredning som avses i 2 § andra stycket. Detsamma gäller

personuppgifter om den som gjort journalanteckning i samband med sådan utredning eller i samband med den registrerades tjänstgöring

inom totalförsvaret.

8§ I ADB-register över totalförsvarspliktiga fâr endast följande

personuppgifter antecknas: personnummer, namn, adress, telefonnummer och folkbok-

föringsort,

2. hinder för genomförande av utredning i 2 § andra som avses stycket, för utbildning och för krigsplacering eller annat ianspråktagande av den registrerade för totalförsvarets räkning,

boende- och familjeförhållanden samt försörjning, uppgiften

om

behövs för att Totalförsvarets pliktverk skall kunna fullgöra sina åligganden enligt förordningen 1995:239 om förmåner till totalförsvarspliktiga, 4. utbildning, anställning, kunskaper, färdigheter, anlag och intressen som har betydelse för bedömningen den registrerades

av användbarhet inom totalförsvaret,

fysisk och psykisk hälsa och förmåga jämte de uppgifter

som

ligger till grund för bedömningen härav,

Författningsförslag

om den registrerade är svensk medborgare eller inte, utgången i mål om ansvar för brott mot totalförsvarsplikten, att den registrerade har dömts till påföljd för brott som anges i 19 § femte stycket polisregisterktmgörelsen 1969:38, att den registrerade genomgått säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen 1996:627, vilken säkerhetsklass prövningen avsett och resultatet av denna, 10. vad som bestämts vid inskrivning enligt lagen om totalförsvarsplikt eller lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning, ll. krigsplacering, annat ianspråktagande av den registrerade för totalförsvaret eller särskild uppgift som han eller hon skall utföra vid höjd beredskap, 12. tjänstgöring inom totalförsvaret samt betyg, vitsord, förordnanden och utmärkelser som är att hänföra till denna samt 13. personliga förhållanden i övrigt som åberopas av den registrerade, de rör hans eller hennes tjänstgöring inom totalförsvaret. om Utan hinder av vad som sägs i första stycket får beslut som rör totalförsvarsplikten, tidpunkter och tidsperioder för registrerade förhållanden samt erforderliga administrativa och tekniska uppgifter antecknas. Beträffande den antecknas i registret med stöd av 7 § första som stycket får endast adressuppgifter och relation till den som namn, uppgett honom eller henne som närstående föras in i registret. Beträffande handläggare och andra personer som avses i 7 § tredje stycket får endast namn, titel och tjänsteställe antecknas.

9 § Regeringen får till skydd för de registrerades personliga integritet föreskriva ytterligare begränsningar av vad som får antecknas i ADBregister över totalförsvarspliktiga.

Terminalåtkomst

10 § Totalförsvarets pliktverk har terminalåtkornst till ADB-register över totalförsvarspliktiga. Regeringen får föreskriva att även annan får ha sådan åtkomst samt i vilken omfattning.

Författningsförslag

Registrering av uppgifter

11 § Regeringen får föreskriva att även annan än Totalförsvarets pliktverk får föra in och och rätta personuppgifter i ADB-register över totalförsvarspliktiga samt i vilken omfattning.

sökbegrepp

12 § Personuppgifter som avses i 8 § första stycket 2-3 och 5-9 får inte användas som sökbegrepp annat än om det behövs för tillsyn, uppföljning eller utvärdering av Totalförsvarets pliktverks verksamhet eller för framtagande av material för forskning eller statistik. Detsamma gäller uppgifter om resultat från kunskapsprov och anlagstester som utförts vid sådan utredning som avses i 2 § andra stycket. För åtkomst av personuppgifter om närstående till en totalförsvarspliktig, om den som handlagt ärende, fattat beslut eller gjort journalanteckning får endast den totalförsvarspliktiges personnummer användas som sökbegrepp. Detsamma gäller för åtkomst av personuppgifter som antecknats med stöd av 8 § första stycket 13. Utan hinder av vad som sägs i första och andra styckena får nödvändigt sökbegrepp användas under den tid det behövs för rättelse eller för att avhjälpa fel som uppkommit till följd av brister i ett dataprogram. Regeringen får föreskriva ytterligare begränsningar av sökbegrepp.

Gallring

13 § En personuppgift i ett ADB-register över totalförsvarspliktiga skall gallras så snart uppgiften inte längre behövs för de ändamål som anges i 1 § första stycket. Personuppgifter beträffande dem som avses i 7 § första stycket 1-3 skall gallras senast vid utgången av det kalenderår den registrerade fyller 70 år, om inte han eller hon även därefter har en uppgift inom totalförsvaret vid höjd beredskap. Uppgifter om närstående, beslutsfattare, handläggare, den som gjort joumalanteckning samt om personer som nämns bland vad som antecknats med stöd av 8 § första stycket 13 skall härvid anses som uppgifter om den totalförsvarspliktige. Regeringen får föreskriva kortare tid för gallring än vad som följer av detta stycke. Regeringen får föreskriva undantag från skyldigheten att gallra personuppgifter i fråga om bevarande av material för forskningens

Författningsförslag sou 1997; 101

behov. Sådana uppgifter skall dock avföras från registret vid den

tidpunkt skulle ha gallrats enligt första stycket. de annars

Sekretess

14 § För utlämnande av personuppgifter om totalförsvarspliktiga gäller

de begränsningar följer av sekretesslagen 1980: 100. som

Inskränkning i tillsynsmyndighetens befogenheter

15 § Tillsynsmyndigheten får inte förbjuda Totalförsvarets pliktverk

att behandla personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

Korrigering av uppgifter

16 § Persondatalagens bestämmelser om den persondataansvariges skyldighet att begäran av den registrerade rätta, blockera eller utplåna personuppgifter och att underrätta tredje man, till vilken uppgifterna har lämnats sådana åtgärder skall gälla även då

ut, om

personuppgifter behandlats i strid med denna lag eller föreskrifter som

utfärdats med stöd av denna lag.

Skadestånd

17 § Persondatalagens bestämmelser om skadestånd skall gälla även

då personuppgifter behandlats i strid med denna lag eller föreskrifter

meddelats med stöd av denna lag. som

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Vid sådan behandling personuppgifter för vilken lagen gäller och som redan pågår vid

av ikraftträdandet skall persondatalagens bestämmelser tillämpas utan

hinder vad sägs i 2 i övergångsbestämmelsema till den

av som p lagen. Bestämmelsen i 5 § andra stycket i denna lag skall emellertid inte börja tillämpas förrän den 1 oktober 2001.

Författningsförslag

De personer, som vid lagens ikraftträdande har varit föremål för sådan utredning som avses i 2 § andra stycket men som inte tagits i anspråk för totalförsvarets räkning genom avtal, beslut krigsplaceom ring eller annat sätt, får utan hinder vad sägs i 7§ av som

antecknas i ett ADB-register över totalförsvarspliktiga.

Författningsförslag

2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen 1980:100

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 12 § sekretesslagen 1980:100

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. Sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds personliga förhållanden

Sekretess gäller i ärende om Sekretess gäller i ärende om

inskrivning totalförsvarsplik- utredning om totalförsvarsplik-

av

tiga och i ärende om antagning tigas personliga förhållanden, i

kvinnor till befattningar inom ärende om antagning av kvinnor av totalförsvaret kräver längre till befattningar inom totalförsom

grundutbildning än 60 dagar för svaret som kräver längre grund-

uppgift enskilds personliga utbildning än 60 dagar samt i om förhållanden, det kan antas ärende om inskrivning och om

att den enskilde eller någon krigsplacering av totalförsvarhonom närstående lider men om spliktiga för uppgift om enskilds uppgiften röjs. Motsvarande personliga förhållanden, om det

sekretess gäller i ärende kan antas att den enskilde eller som angår antagning till utbildning någon honom närstående lider

vid Försvarsmakten, skyldighet uppgiften röjs. Mot-

men om att tjänstgöra med totalförsvars- svarande sekretess gäller i plikt samt uppskov med och ärende som angår antagning till

avbrott i sådan tjänstgöring. utbildning vid Försvarsmakten,

Sekretessen gäller dock inte skyldighet att tjänstgöra med

beslut i ärende som avses i detta totalförsvarsplikt samt uppskov stycke. med och avbrott i sådan tjänst-

göring. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende avses i som detta stycke.

Sekretess gäller inom personalvárd med avseende på den som tjänstgör med totalförsvarsplikt för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om enskilds personliga

förhållanden hos konsulent eller befattningshavare som särskilt annan

har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter,

Författningsförslag

om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Sekretess gäller inom verk-

samhet som avser utbildning för

totalförsvarsändamål med avseende pá den som tjänstgör

med totalförsvarsplikt för upp-

gift som hänför sig till psykolo-

gisk undersökning och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos befattnings-

havare som har till uppgift att utbilda den totalförsvarspliktige, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst

femtio år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

Författningsförslag sou 1997;101

3 Förslag till förordning om ändring i förordningen 1995:238 om tötalförsvarsplikt

Härigenom föreskrivs att det i 3 kap. 15 § skall införas en ny paragraf med följande lydelse.

3 kap. Uppgiftsskyldighet

Utbildningsenheter inom totalförsvaret

15 § De organisatoriska enheter där grundutbildning genomförs för värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning än 60 dagar skall, senast då den totalförsvarspliktige rycker ut, lämna journalhandlingar upprättats under utbildningen till Totalförsvarets som pliktverk.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1998.

Författningsförslag

4 Förslag till förordning om ändring i förordningen 1995:648 med instruktion för totalförsvarets pliktverk

Härigenom föreskrivs att 3 § förordningen 1995:648 med instruktion för Totalförsvarets pliktverk skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Totalförsvarets pliktverk skall Totalförsvarets pliktverk skall i samband med att en totalför- i samband med att en totalförsvarspliktig rycker in för värn- svarspliktig rycker in för värnplikt eller civilplikt med längre plikt eller civilplikt med längre grundutbildning än 60 dagar grundutbildning än 60 dagar lämna de joumalhandlingar som lämna de joumalhandlingar som upprättats vid mönstringen till upprättats vid mönstring eller hälso- och sjukvårdspersonalen särskild antagningsprövning vid den organisatoriska enhet enligt lagen 1994:1810 om hos en myndighet, en kommun, möjlighet för kvinnor att fullett landsting eller en kyrklig göra värnplikt eller civilplikt kommun, där grundutbildningen med längre grundutbildning till skall genomföras. hälso- och sjukvårdspersonalen vid den organisatoriska enhet hos en myndighet, en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun, där grundutbildningen skall genomföras. Totalförsvarets pliktverk skall vid samma tidpunkt och till samma enheter som anges i första stycket lämna uppgifter om den totalförsvarspliktiges psykiska funktionsförmåga, fysiska arbetsförmåga, allmänna begåvning och hälsotillstånd till befattningshavare som har till uppgift att utbilda honom eller henne. Uppgifterna skall anges kortfattat.

Författningsförslag sou 1997:101

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1998. 30

I INLEDNING

1 Uppdraget

Genom beslut den 15 februari 1996 bemyndigade regeringen chefen för Försvarsdepartementet att utreda och lägga fram förslag om den

författningsreglering av personregister över totalförsvarspliktiga

som behövs för den verksamhet skall bedrivas Totalförsvarets som av pliktverk. I direktiven dir. 1996:14 anförs bl.a. följande. Totalförsvarets personalförsörjning tryggas totalförsvarsgenom en plikt som gäller för varje svensk medborgare från början av det kalenderår när han eller hon fyller år till slutet det kalendersexton av är när han eller hon fyller sjuttio år. Totalförsvarsplikten gäller också under motsvarande tid för och var en som utan att vara svensk medborgare är bosatt i Sverige. För att hantera och bearbeta all

information om de är totalförsvarspliktiga har Totalförsvarets som pliktverk ett omfattande datorstöd. På grund av att totalförsvarsplikten omfattar i stort sett hela befolkningen och alla svenska av att män i åldern arton till och med tjugofyra års ålder är skyldiga att mönstra är Totalförsvarets pliktverks register landets ett av största befolknings-

register. Behovet författningsreglering detta register

av av uppmärksammades redan i samband med arbetet med den pliktlagstiftnya ningen. Tiden är för sådan åtgärd. nu mogen en De uppgifter som registreras om de totalförsvarspliktiga kan mycket vara av känslig karaktär, vilket ställer särskilda krav på integritetsskydd. Ju mer information som behövs och kan bearbetas och lagras desto blir större risken för intrång i den enskildes integritet. Det bör därför uppdras en särskild utredare att utarbeta förslag till de författningsregler som behövs.

Utgångspunkten för utredarens arbete skall den enskilde vara att skall tillförsäkras ett fullgott integritetsskydd samt att register som innehåller ett stort antal registrerade och har personer ett integri-

tetskänsligt innehåll skall vara författningsreglerade. Intresset

av ett starkt integritetsskydd får inte hämma användningen teknik av ny och möjligheterna för Totalförsvarets pliktverk att så effektivt och ändamålsenligt som möjligt bedriva sin verksamhet. Personregistreringen får dock inte medföra otillbörlig kränkning den enskildes en av personliga integritet. Konsekvenserna för andra intressen som

Uppdraget

insynsbehov, rättssäkerhet, forskning och totalförsvarets behov måste

också beaktas. Utredaren bör främst lämna förslag till reglering av följande frågor

direkt hänger samman med den personliga integriteten: som registerändamål registerinnehåll registeransvar och förfoganderätt terminalåtkomst uppgiftslämnande på ADB-medium bevarande och gallring begränsningar av bearbetningsmöjligheter krav på krypteringssystem eller andra skyddsmekanismer för viss användning.

Utredaren skall i de förslag som lämnas också beakta att skydd för

uppgifter omfattas sekretess enligt 2 kap. 2 § sekretesslagen som av 1980:100 kan förekomma i aktuellt personregister. Utredaren skall

i sitt arbete utgå ifrån den erfarenhet som Totalförsvarets pliktverk och

dess föregångare Värnpliktsverket har byggt upp.

Utredningens direktiv finns i sin helhet intagna som bilaga

2 Utredningsarbetet

Vi påbörjade vårt arbete i maj 1996 och inledde med att kartlägga den gällande regleringen för personregisterverksamhet enligt nationella författningar och internationella konventioner. Samtidigt undersökte vi Totalförsvarets pliktverks arbetssätt och behov av personuppgifter om de totalförsvarspliktiga. I augusti företog vi ett studiebesök vid Totalförsvarets pliktverks huvudkontor i Karlstad, bl.a. för att skaffa oss en bild av hur mönstringsförrättningar är uppbyggda och av hur personuppgifterna hanteras i praktiken. Vi tog i ett tidigt skede kontakt med Datainspektionen, Riksarkivet Krigsarkivet och Socialstyrelsen, vilka myndigheter vi kontinuerligt fört dialog med och lämnat tillfälle att komma med synpunkter. Vårt förslag har under arbetets gång kommit att inriktas att följa det förslag till en ny persondatalag som utarbetats av Datalagskommittén SOU 1997:39. Vi har haft regelbundna kontakter med kommittén, dels sekretariatsnivå och dels genom sammanträffanden med kommitténs ordförande och sekreterare i anslutning till ett par av våra sammanträden. Vi har genom sekretariatets försorg vidare hållit oss underrättade om Registerutredningens dir. 1995:38 arbete och överväganden.

ORDNING

NUVARANDE

OCH PAGAENDE

UTVECKLING

3 Inledning - Personregister och

den enskildes integritet

Det allmänna har i olika sammanhang behov samla in, registreav att ra, behandla och bevara uppgifter om enskildas förhållanden. Uppgif-

terna används i verksamheter som t.ex. folkbokföring, skattläggning, bidragsberäkning, sjukvård och placering totalförsvarspliktiga.

av

Polis, åklagare, domstolar och krirninalvårdsväsende

är av effektivitets- och rättssäkerhetsskäl beroende att vissa uppgifter av om

misstänkta och dömda kontinuerligt finns tillgängliga. Även

personer

privata subjekt, t.ex. företag och föreningar, behöver ha tillgång till

uppgifter om anställda, kunder, medlemmar m.fl. Uppgifter om

enskilda utgör också en viktigt del den statistik och forskning

av som

behövs för kartläggning av vilka behov finns och kommer

som att

finnas i samhället och utgör underlag för planeringen det

som av allmännas verksamhet. Den enskilde å sin sida har intresse ett av att hans privata sfär hans personliga integritet är skyddad från insyn - -

och inblandning från det offentliga och från andra. Den grundläggande bestämmelsen skydd för den enskildes

om

personliga integritet återfinns i 1 kap. 2 § tredje stycket regerings-

formen RF, vari bl.a. sägs att det allmänna skall värna den om

enskildes privatliv och familjeliv. Bestämmelsen har inte karaktären av en rättsligt bindande föreskrift utan utgör ett målsättningsstadgande för den offentliga verksamheten. I samband med bestämmelsen

att

infördes uttalade föredragande statsrådet att grundsatsen den

om enskildes rätt till en fredad sektor så väsentlig betydelse i var av en demokratisk stat att den borde komma till uttryck i regeringsformen

prop. 1975/76:209 s. 131. Av förarbetena framgår vidare

att

integritetsskyddet vid dataregistrering i blickpunkten vid be-

var stämmelsens tillkomst SOU 1975:75 168 f.. s.

Någon rättslig definition av vad som avses med personlig integritet finns inte. Begreppet har diskuterats bl.a. i de utredningar

som

behandlat datalagstiftningen. Sammanfattningsvis kan sägas det är

att

svårt att ge begreppet exakt definition att utgångspunkten är

en men just den enskildes rätt till en fredad sektor privatlivet. En sådan rätt av

Personregister och den enskildes integritet

kan dock inte absolut. Den enskilde måste, med hänsyn till vara

samhällets krav honom själv och till principer om yttrandefrihet och tryckfrihet, acceptera vissa intrång i integriteten. Frågan gäller vilka intrång skall tillåtas och vilka som skall anses som

som otillbörliga; Något allmängiltigt svar på denna fråga ges inte av

lagstiftaren. En översikt av tidigare utredningars och andras uttalanden otillbörlighet i detta avseende ges i Datalagsutredningens

om slutbetänkande SOU 1993: 10 150-158. Det finns inte heller någon s.

rättsligt bindande föreskrift som ger ett allmänt integritetsskydd. I stället regleras detta skydd flera olika bestämmelser i grundlag,

genom vanliga lagar, förordningar och föreskrifter. Skyddets omfattning

varierar beroende situationen. Av stor betydelse vid bedömningen om en åtgärd som innebär integritetsintrång skall tillåtas, är

av

naturligtvis ändamålet med åtgärden. En avvägning mellan den

enskildes och andras intressen mäste alltid göras.

Datalagen 1973:289 innehåller regler om integritetsskydd vid personregistrering utförs med hjälp automatisk databehandling

som av ADB. Lagen under vilka förutsättningar sådana register skall anger

få föras, vad den registeransvarige har för skyldigheter när det gäller skydda uppgifterna nedan under avsnitt 4.1. Datalagen

att m.m. se

3 § andra stycket omständigheter som är av särskild betydelse anger

vid bedömningen om otillbörligt intrång i den registrerades

av

personliga integritet kan uppkomma. Förutom ändamålet med

registreringen skall arten och mängden av uppgifter, hos vem uppgifterna registreras och hur de används, liksom den enskildes inställning till registreringen beaktas. Utfallet bedömningen ligger

av

till grund för Datainspektionens beslut i tillstândsfrågor 3 § första

stycket datalagen. Datalagen kommer inom snar framtid att en

ersättas persondatalag enligt vilken tillstånd till ADB-

av en ny

behandling personuppgifter inte längre kommer att krävas. Den nya

av

lagen grundas ett EG-direktiv som i allt väsentligt överensstämmer med de principer redan gäller enligt svensk rätt. Lagförslaget

som

jämte de överväganden ligger till grund för detta presenteras i

som kap. 6 nedan.

Efter förslag Data- och offentlighetskommittén DOK, Ds Ju

av

1987:8 infördes år 1989 i 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen

följande bestämmelse:

Varje medborgare skall i den utsträckning närmare angives i lag som

skyddas mot att hans personliga integritet kränkes genom att uppgifter

honom registreras med hjälp automatisk databehandling. om av

Personregister och den enskildes integritet

Enligt 2 kap. 22 § första stycket 2 regeringsfonnen är utlänning här i riket likställd med svensk medborgare i detta avseende. Bestämmelsen tillkom efter det att datalagen trätt i kraft och innebar att det skydd som redan fanns genom bl.a. denna lag gavs grundlagsförankring. Enligt uttalande i propositionen prop. 1987/88:57 11 s. slår den nya regeln fast, att det skall finnas datalagstiftning till en skydd för den personliga integriteten men att den närmare omfattningen av skyddet får regleras i vanlig lag. Här föreligger en skillnad i utformningen gentemot flertalet övriga fri- och rättighetsregler i 2 kap. regeringsformen som anger att varje medborgare är skyddad mot åtgärder från det allmännas sida som t.ex. kroppsvisitation, husrannsakan och hemlig avlyssning, att skyddet under vissa men förutsättningar får begränsas genom lag, dvs. åtgärderna får i vissa fall vidtas om lagstöd finnes. Skillnaden består i att regeln skydd om mot dataregistrering inte kan tillämpas direkt av myndigheterna, den kräver ytterligare lagstiftning. Bestämmelser integritetsskydsom ger det innehåll återfinns i första hand i datalagen, sekretesslagen 1980: 100 och i särskilda registerlagar. Regler insyn och kontroll om när det gäller allmänna handlingar varmed även ADB-upp- - avses tagningar ñmts i tryckfrihetsförordningen TF och bestämmelser om myndigheternas arkiv i arkivlagen 1990:782. Dessa regler beskrivs närmare nedan. Kort sammanfattat kan det sägas att varje beslut att inrätta ett om ADB-baserat personregister, liksom utformningen särskilda av registerlagar, måste föregås av bedömningar som innefattar avvägningar mellan kraven på ändamålsenlighet och effektivitet och den enskildes rätt till integritetsskydd. Allt inom de lagstiftaren ramar som satt upp genom central lagstiftning och med beaktande av de konventioner på området Sverige tillträtt. som

4 Gällande

reglering

4.1 Datalagen

4.1.1 Lagens tillämpningsområde och vissa definitioner

Datalagen 1973:289, omtryckt 1992:446 har till syfte att hindra att hantering av personregister som förs med hjälp av automatisk databehandling medför otillbörligt intrång i den enskildes personliga integritet. Lagen skyddar endast fysiska personer och gäller enbart för ADB-baserade register. Juridiska personer och register som förs med annan teknik än ADB faller utanför lagens tillämpningsområde. En utgångspunkt i lagen är att personregister skall få föras men endast under vissa förutsättningar och med iakttagande av vissa regler. I 1 § definieras personuppgift som upplysning som avser enskild person medan personregister anges vara register, förteckning eller andra anteckningar som förs med hjälp av ADB och som innehåller personuppgift som kan hänföras till den som avses med uppgiften. En personuppgift kan ge upplysning om nanm, personnummer, nationalitet, utbildning, familj, bostadsförhållanden, banktillgodohavanden, fastighets- eller bilinnehav m.m. En personupp-

gift kan härledas till en viss person antingen direkt genom uppgiften

i sig eller med hjälp av en identitetsuppgift som också framgår av registret. Även register innehåller identitetsuppgifter som av sådan art att endast den invigde kan tolka dem omfattas av datalagen enligt

lagmotiven prop. 1973:33 s. 118. Registerbegreppet kan enligt

definitionen synas inbegripa all ADB-hantering av identifierbara personuppgifter, t.ex. även datoriserad ordbehandling av löpande text som innehåller personnamn. Av förarbetena till datalagen framgår emellertid att syftet med ADB-hanteringen är av betydelse i samman-

hanget. Departementschefen anförde i denna del följande a prop. s.

1 18.

För att ett register skall anses föreligga måste det emellertid direkt eller indirekt vara fråga om behandling från infomiationssynpunkt av faktiska uppgifter. Ett ADB-register kan således inte anses upprättat bara genom att löpande text lagras i ett datamedium, exempelvis för att sättning skall kunna ske med hjälp av ADB-teknik. Uppenbarligen faller på grund härav åtskillig databehandling av olika slags litteratur, främst skönlitteratur, utanför datalagenstillståndssystem. Först i den mån databehandlingen tar

Gällande reglering

sikte faktiska uppgifter i den litterära framställningen såsom för upprättande av innehållsregister eller liknande föreligger ett register i datalagensmening. Vidare bör ett register anses föreligga, om de lagrade uppgifterna skall användas för att framställa exempelvis en telefonkatalog, ett adressregister eller en taxeringskalender. Den närmare gränsdragningen när det gäller att bestämma registerbegreppets innebörd får göras i praxis.

Datalagsutredningen, som hade till uppgift att se över datalagen från såväl saklig lagteknisk synpunkt dir. 1989:26, framhöll att

som

begreppet register är förâldrat och att varje försök att avgränsa ett rättsligt begrepp personregister med hänsyn till förekomsten av

som tekniska rekvisit är dömt att misslyckas redan med hänsyn till den utvecklingstakt informationsteknologin uppvisar. Utredningen som

föreslog att datalagens tillämpningsområde istället skulle bestämmas med hänsyn till de tekniska möjligheterna att genom ADB-teknik göra personuppgifter tillgängliga SOU 1993:10 s. 100--111. Med övergivande av registerbegreppet föreslog Datalagsutredningen följande definitioner i förslag till ny datalag.

1 § Syftet med denna lag är att skydda den enskilde mot att hans

personliga integritet kränks att personuppgifter behandlas.

genom

3 § Med behandling varje åtgärd som vidtas med personuppgif-

avses ter genom automatisk databehandling.

Med behandling förstås även insamling av personuppgifter, om ytterligare åtgärder skall vidtas med uppgifterna genom automatisk

databehandling.

6 § Denna lag gäller inte vid behandling av personuppgifter om ändamålet med behandlingen är att behandlingen eller uppgifterna

skall

utgöra ett direkt tekniskt hjälpmedel för framställning av tryckta

skrifter eller yttranden som avses i yttrandefrihetsgrundlagen,

utgöra förteckning över dem har lämnat meddelande en som

enligt J kap. I § tryckfrihetsförordningen eller 1 kap. 2 § yttrandefri-

hetsgrundlagen, utgöra arkiv för material som har varit publicerat i periodisk

skrift eller har förekommit i program i ljudradio eller television,

som

ingå i sådana uppgiftssamlingar som lagrade uppslagsverk,

ordböcker eller liknande referensmaterial, eller ingå i löpande text.

Utredningens förslag innebar att syftet med behandlingen av person-

uppgifterna blev direkt avgörande för om lagen är tillämplig eller inte.

Gällande reglering

Regering och riksdag har dock, i avvaktan slutlig utformning av

EG:s direktiv om personuppgifter se nedan avsnitt 5.5, inte tagit

ställning till Datalagsutredningens förslag i nu presenterade delar jfr

prop. 1993/94:2l7 s. 11. Registrerad är enligt 1 § datalagen enskild person beträffande vilken förekommer personuppgifter i personregister och registeransvarig den för vars verksamhet personregister föres, om han förfogar över registret. Enligt förarbetena till datalagen prop. 1973:33 s. 76, 119 skall man anses förfoga över ett register om man har befogenhet och möjlighet att överföra registret till läsbar form. Även den har rätt som

att in i ett register, själv eller genom annan, och påverka innehållet

anses enligt praxis förfoga över detsamma. Enligt lagmotiven skall

definitionen tillämpas sådant sätt att alltid någon kan konstateras

vara registeransvarig. Man får från fall till fall avgöra vem eller vilka som skall vara ansvariga för ett register.

4.1.2 Licens och tillstånd till inrättande och förande av

personregister

Huvudregeln är att personregister endast får inrättas och föras av den som har anmält sig hos Datainspektionen och erhållit licens 2 § första stycket datalagen. Med inrättande förstås även insamling av uppgifter

som skall ingå i registret samma bestämmelse fjärde stycket.

Datainspektionen granskar inte anmälan i sak utan ger endast den

registeransvarige ett bevis om att anmälan gjorts och ett särskilt

licensnummer samt för in beviset licensen i myndighetens eget licensregister. Registret används sedan i Datainspektionens tillsyns-

och infonnationsverksamhet samt som underlag för uppbörd av de särskilda licensavgifter som den registeransvarige är skyldig att

erlägga, se närmare 2-6 dataförordningen 1982:480, omtryckt

1989:254. För att inrätta och föra personregister som skall innehålla särskilt

integritetskänsliga uppgifter om enskilda personer krävs förutom licens

även särskilt tillstånd av Datainspektionen 2 § andra stycket l och 2 med hänvisning till 4 och 6 §§. Som särskilt känsliga anses t.ex. uppgifter om att någon misstänks för eller har dömts för brott eller har avtjänat straff eller undergått annan påföljd för brott, uppgifter om någons sjukdom, hälsotillstånd eller sexualliv, uppgift om att någon

fått ekonomisk hjälp eller vård inom socialtjänsten och uppgifter om

någons ras, politiska uppfattning, religiösa tro eller övertygelse i övrigt.

Gällande reglering

Tillstånd av Datainspektionen krävs också för personregister som skall innehålla uppgifter om personer som saknar sådan anknytning till den registeransvarige följer medlemskap, anställning, kundförsom av hållande eller något därmed jämförligt förhållande eller personuppgifter inhämtas från något annat personregister s.k. samkörning om som inte registreringen uppgifterna eller utlänmandet av dessa sker med av författning, Datainspektionens beslut eller den registrerades stöd av medgivande 2 § andra stycket 3 och 4. För de två sist nämnda kategorierna gäller alltså tillståndsplikt oavsett om uppgifterna kan känsliga integritetssynpunkt eller inte. anses vara ur Undantagna från licens- och tillståndsplikt är personregister som en enskild inrättar eller för uteslutande för personligt bruk 2 § person tredje stycket. Vidare krävs enligt 2 § första stycket inte tillstånd a dock licens från Datainspektionen för personregister vars inrättande beslutas riksdagen eller regeringen s.k. statsmaktsregister eller för av personregister ofta förekommer inom viss verksamhet för ett som en visst ändamål och inrättas och förs enligt föreskrifter som som meddelats regeringen eller Datainspektionen. Den sist nämnda av bestämmelsen infördes den 1 januari 1995 och som exempel på register som kan komma i fråga anges i lagmotiven prop. 1993/942217 s. 16 sjukhusens patientregister, forskningsregister, direktreklamregister samt register inom försäkringsbranschen och bankväsendet. Tillstånd krävs enligt nämnda lagrum inte heller för personregister tagits emot en arkivmyndighet för förvaring. som av Vidare behöver inte vissa sammanslutningar, myndigheter inom hälsooch sjukvården eller inom socialtjänsten, läkare och tandläkare samt arbetsgivare tillstånd för personregister av den anledningen att de innehåller vissa, för respektive verksamhet naturliga, integritetskänsliuppgifter 2 a § andra stycket. I angivet lagrum preciseras vilka ga uppgifter det är frågan och för vilket ändamål personregistren får om föras för att tillstånd skall krävas. Vid sin tillståndsprövning skall Datainspektionen ta ställning till om det finns anledning att anta att otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet skall uppkomma. Bedömningen skall göras med hänsyn till vilka villkor föreskrifter skall gälla för personregistsom ret och tillstånd skall meddelas om det saknas anledning att anta att otillbörligt integritetsintrång skall uppkomma 3 § första stycket. Vid prövningen skall inspektionen särskilt beakta arten och mängden av de personuppgifter skall ingå i registret, hur och från vem uppsom gifterna skall inhämtas samt den inställning till registret som föreligger eller kan antas föreligga hos dem kan komma att registreras. som Vidare skall särskilt beaktas att inte andra uppgifter eller andra registreras än vad står i överensstämmelse med personer som

Gällande reglering

ändamålet med registret 3 § andra stycket. Särskilda skäl krävs för att tillstånd skall kunna meddelas för inrättande och förande av personregister som omfattar andra än medlemmar, anställda eller

kunder hos den registeransvarige eller personer har därmed

som annan jämställd anknytning 3 a §. Särskilda skäl krävs också för tillstånd

till registrering av uppgifter om någons ras, politiska uppfattning,

religiösa tro eller övertygelse i övrigt 4 § tredje stycket samt, för annan än myndighet som enligt lag eller annan författning har att föra

förteckning över sådana uppgifter, för tillstånd till registrering av

uppgifter om någons sjukdom, hälsotillstånd eller sexualliv eller upp-

gift om att någon fått ekonomisk hjälp eller vård inom socialtjänsten eller varit föremål för åtgärd enligt utlärmingslagen 4 § andra stycket. För att andra än myndigheter, som enligt lag eller annan författning har att föra förteckning över sådana uppgifter, skall kunna

erhålla tillstånd att inrätta och föra personregister som innehåller

uppgifter om att någon misstänks eller har dömts för brott, avtjänat

straff eller varit föremål för vissa andra närmare angivna tvångsingripanden krävs synnerliga skäl. I lagmotiven ges exempel på vad som kan utgöra särskilda respektive synnerliga skäl i de aktuella avseendena. I sakens natur ligger enligt motiven att allmänna organ har uppgifter som gör det nödvändigt eller i varje fall befogat att föra relativt omfattande person-

register. Även behoven register för statistik- och forskningsändamâl

av framhålles. Som nämnts ovan faller statsmaktsregistren utanför Datainspektionens tillståndsprövning. Av motiven till datalagen framgår emellertid

att frågan huruvida ett personregister kan medföra otillbörligt

integritetsintrång skall bedömas efter likartade grunder, oavsett om registret inrättas efter tillstånd av Datainspektionen eller efter beslut av statsmakterna prop. 1973:33 s. 120. I propositionen sägs att

Datainspektionen därför, när den skall yttra sig över ett tilltänkt statsmaktsregister, skall anlägga samma synpunkter som vid en tillståndsprövning så långt det är möjligt. Den särskilda skyldighet

som tidigare fanns för statsmakterna att inhämta yttrande från

Datainspektionen inför inrättande av personregister som beslutats av

riksdagen eller regeringen togs emellertid bort genom ändring av 2 a §

per den 1 januari 1995 lag 1994:1485. Ändringen som bl.a.

motiverades med att den medförde arbetsbesparing för Datainspektionen torde dock inte innebära någon begränsning av integritetsskydds-

prövningen i dessa fall se prop. 1993/942217.

Vid tillståndsgivning skall Datainspektionen meddela föreskrift om ändamålet med registret. Föreligger särskilda skäl får tillståndet

begränsas till viss tid 5 §. Lärrmas tillstånd skall Datainspektionen

Gällande reglering

vidare, i den mån det behövs för att förebygga risk för otillbörligt intrång i personlig integritet, meddela föreskrift för registret om inhämtande av uppgifter för personregistret, vilka personuppgifter som får ingå i personregistret, utförandet av den automatiska databehandlingen, 4. den tekniska utrustningen, de bearbetningar personuppgifterna i registret som får göras med av automatisk databehandling, 6. underrättelse till berörda personer, de personuppgifter som får göras tillgängliga, utlämnande och annan användning av.personuppgift, bevarande och gallring av personuppgift, 10. kontroll och säkerhet samt 11. rättelse och andra åtgärder i fråga om oriktiga och missvisande uppgifter. Ang. 8 och dess förhållande till offentlighetsprincipen, se nedan p. under avsnitt 4.4 Vid bedömandet om en föreskrift behövs skall Datainspektionen av särskilt beakta huruvida registret innehåller personuppgift som utgör omdöme eller värderande upplysning den registrerade 6 §. annan om Datainspektionens skyldighet att förebygga otillbörliga integritetsintrång föreskrifter gäller även statsmaktsregister om inte genom regeringen eller riksdagen redan meddelat föreskrifter i samma

hänseende 6 §. Som framgår lagtexten i 3 § se ovan skall

a av redan vid bedömningen huruvida tillstånd kan lämnas med av om hänsyn till risken för integritetsintrång de föreskrifter beaktas som skall gälla för registret. Ett register utan föreskrifter skulle kunna som medföra ett otillbörligt integritetsintrång kan alltså tillåtas om det förenas med erforderliga föreskrifter.

4.1.3 Den registeransvariges skyldigheter och Datainspektionens tillsyn

Den eller de är ansvariga för registret har enligt bestämmelser i som 7-14 §§ datalagen till registret inrättas och föres så att inte att se att otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet uppkommer. Bestämmelserna medför bl.a. ett ansvar för att registret förs för ett bestämt ändamål, uppgifterna i registret överensstämmer med att ändamålet och att de är riktiga. Vidare finns regler om hur registret skall hanteras och skyddas mot obehörig insyn, spridning och förstörelse, om skyldighet för den registeransvarige att på begäran upplysa den registrerade vilka uppgifter registret innehåller om

Gällande reglering

beträffande denne, om när uppgifter skall utgå ur registret och om tystnadsplikt för den registeransvarige och för annan som tagit

befattning med registret eller uppgifter som insamlats för detta. För det allmännas verksamhet regleras dock tystnadsplikten i sekretessla-

gen 1980:100 varom mera nedan. Den registeransvariges skyldigheter gäller med något undantag såväl för register som förs med tillstånd från Datainspektionen som för icke tillståndspliktiga register. Datainspektionens övergripande ansvar upphör inte i och med att tillstånd med erforderliga föreskrifter givits. Datainspektionen har därefter, i enlighet med bestämmelserna i 15-18 §§ att utöva kontinuerlig tillsyn över att automatisk databehandling inte medför otillbörligt

intrång i någons personliga integritet. Tillsynsplikten omfattar även

statsmaktsregister. För detta ändamål har Datainspektionen rätt att erhålla tillträde till lokaler där ADB utförs eller datautrustning m.m. förvaras samt vidare att få del av relevanta handlingar. Inspektionen får även föranstalta om körning av datamaskin. Den registeransvarige eller den som för hans räkning handhar personregister skall lämna Datainspektionen de uppgifter som begärs för tillsynen. Om tillträde till lokal eller tillgång till handling inte länmas kan Datainspektionen utfärda vitesföreläggande 24 §. Om Datainspektionen finner att otillbörligt intrång i personlig integritet förekommit eller kan uppkomma, kan inspektionen meddela eller ändra föreskrifter eller om -

tillräckligt skydd inte kan åstadkommas på annat sätt förbjuda

fortsatt förande av registret eller återkalla meddelat tillstånd. Be-

träffande statsmaktsregister får Datainspektionen meddela eller ändra

föreskrifter endast om åtgärden inte står i strid med beslut av

regeringen eller riksdagen. Statsmaktsregister får inte förbjudas av

Datainspektionen.

411.4 Övriga bestämmelser

Datalagen innehåller vidare bestämmelser om straff och skadestånd vid överträdelser av gällande bestämmelser för personregister och för handhavandet av uppgifterna i dessa 20-23 §§. Datainspektionens beslut överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Om det är en statlig myndighet som är registeransvarig skall talan dock föras direkt hos regeringen. Justitiekanslern JK får överklaga ett beslut för att tillvarata allmänna intressen 25 §. I 26--28 §§ finns särskilda bestämmelser rörande det statliga person- och adressregistret SPAR. Kompletterande bestämmelser om bl.a. licensamnälan, tillståndsansökan m.m. ges i dataförordningen.

Gällande reglering

4.2 Särskilda registerförfattningar

Personregister inrättande riksdagen eller regeringen beslutar, om vars de s.k. statsmaktsregistren, är enligt 2 a § datalagen undantagna från kravet på tillstånd från Datainspektionen. Datainspektionen kan dock meddela beslut om villkor även för dessa register, i den mån inte regeringen eller riksdagen har meddelat villkor i samma hänseende 6 a och 18 §§ datalagen. Vidare gäller datalagens bestämmelser om den registeransvariges skyldigheter, om Datainspektionens tillsyn samt om straff och skadestånd även för statsmaktsregistren. Det fimis numera ett stort antal personregister som regleras genom särskilda registerförfattningar. Författningamas innehåll varierar beroende på vid vilken tidpunkt de kommit till och den uppfattning om vad borde regleras som då var rådande. En del registerförfattsom ningar fanns redan när datalagen infördes. Dessa äldre författningars primära mål var inte att värna om den enskildes integritet. De innehåller främst regler om vad som skall registreras och hur information får spridas. Nyare registerförfattningar kompletterar dock, eller ersätter delvis, datalagens integritetsskydd och innehåller bestämmelser registerändamål, registeransvar, sökbegrepp dvs. om eventuella begränsningar i sökmöjligheterna, utlämnande av uppgifter och gallring Som exempel på sådana senare författningar kan m.m. nämnas lagen 1994: 1517 socialförsäkringsregister, förslaget till om vissa personregister inom kriminalvården Ds 1996:19 och lag om förslaget till lag om personregister för forskning och utvecklingsarbete inom rättspsykiatrin SOU 1996:72. Registerförfattningarna ersätter sålunda inte datalagen fullt ut. Datalagen skall fortfarande tillämpas beträffande dessa personregister i de delar bestämmelser inte finns i den särskilda registerförfattningen.

4.3 Offentlighet och sekretess

4.3.1 Inledning

Den enskildes intresse av integritetsskydd skall i förevarande sammanhang inte bara ställas mot myndigheters och andras behov av personverksamheter. Även den i vårt land rådande register för olika typer av offentlighetsprincipen, som ger allmänheten rätt till insyn i statlig och kommunal verksamhet, måste beaktas. Offentlighetsprincipen innebär bl.a. att medborgarna har rätt att ta del av allmänna handlingar handlingsofentligheten och att de har rätt att närvara vid domstols-

sou 1997:101 Gällande reglering

förhandlingar och vid sammanträden i beslutande statliga och

kommunala församlingar förhandlingsojfentligheten. Som ett utslag av offentlighetsprincipen kan också regeringsformens föreskrifter

om

yttrande- och informationsfrihet betraktas. Vad gäller tryckfrihet och

motsvarande frihet att yttra sig i radio och television m.m. finns

särskilda bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa bestämmelser behandlas inte i denna framställning. Avvägningen mellan den enskildes integritet och offentlighetsprincipen

berördes i propositionen om offentlighet, integritet och ADB där föredragande statsrådet uttalade följande prop. 1990/9l:60 14: s.

Offentlighetsprincipen ställs naturligtvis ofta mot önskemålet att skydda den enskildes integritet. Det är i regel lätt att motivera undantag från offentlighetsprincipen vilka för enskilda situationer kan te sig välgrundade. Man måste emellertid alltid hålla det övergripande värdet av offentlighetsprincipen i minnet när man gör den awägning som är nödvändig mellan offentlighet och integritetsskydd och akta sig för att genom de många små stegens utveckling göra alltför stora undantag från principen. Man måsteockså komma ihåg att själva offentlighetsprincipen utgör ett viktigt inslag i skyddet för den enskilda individen mot rättsövergrepp och annat som skulle kunna ske genom brist insyn i det allmännas verksamhet. Det är också viktigt att framhålla att lika litet som offentlighetsprincipen kan vara undantagslöskan något fullständigt skydd för den enskildes privata sfär upprätthållas.

Grundläggande bestämmelser om offentlighetsprincipen finns i tryckfrihetsförordningen TF. Där uttrycks medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar 2 kap. l § och där allmänt vilka skäl

anges av

begränsningar får göras i denna rätt, dvs. i vilken utsträckning handlingar får hållas hemliga. Av möjliga skäl till begränsningar kan redan här nämnas hänsyn till skyddet för enskilds personliga eller

ekonomiska förhållanden. Närmare bestämmelser om begränsningar

i rätten att ta del av allmänna handlingar, liksom i rätten att röja vissa uppgifter m.m. återfinns i sekretesslagen 1980: 100. Framställningen

närmast nedan behandlar översiktligt gällande regler om offentlighet och sekretess med koncentration på de delar är relevanta för som

utredningsuppdraget. I avsnitt 6.9 redovisas de ändringar av bl.a. tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen som av Datalagskommittén ansetts påkallade i samband med införandet av EG-direktivet om personuppgifter i svensk rätt. Vissa för uppdraget aktuella sekretessfrågor genomgås ytterligare i

avsnittet om utredningens överväganden.

Gällande reglering

4.3.2 Begreppet allmän handling

Med handling förstås enligt 2 kap. 3 § första stycket tryckfrihetsför-

ordningen framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan

läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handlingsbegreppet omfattar alltså inte bara papper med text eller bild på utan också t.ex. bandupptagningar och upptagningar

för ADB. En handling är enligt samma lagrum allmän om den förvaras hos myndighet och enligt särskilda regler härom anses en

inkommen eller upprättad där. När det gäller handlingar i traditionell

mening, varmed här förstås med skrift eller bild på, är det som papper regel inga problem att avgöra den förvaras hos myndigheten eller om

inte. Beträffande ADB-upptagningar blir bedömningen svårare. För

handlingar finns det särskild regel i 2 kap. 3 § andra denna typ av en

stycket tryckfrihetsförordningen som innebär att en ADB-upptagning

förvarad hos både den myndighet där själva upptagningen finns anses

och den myndighet har terminalåtkomst till upptagningen om det

som är tekniskt möjligt att "komma åt den. I lagtexten anges detta förhållande som att upptagningen:

förvarad hos myndighet om upptagningen är tillgänglig för

anses

myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar

för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller på annat

sätt uppfattas.

Med begreppet tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar" vad gäller ADB-upptagningar datorkraft. Begreppet

avses - -

innefattar även de tekniska hjälpmedel som finns hos en servicebyrå myndigheten anlitar eller hos sido-, över- eller underordnad

som

myndighet, liksom den utrustning annat sätt står till myndig-

som

hetens förfogande. Däremot kan, efter lagändring 1991, inte

en

längre den enskilde att själv ställa datorkapacitet till förfogande

genom

påverka området för insyn med stöd av offentlighetsprincipen, se

l990/91:60 27 ff. Lagrummet innehåller vidare en viktig prop. s. begränsning. Hindrar föreskrifter i lag eller förordning eller särskilt en

beslut grundar sig på lag, att myndighet för egen räkning gör

som en

överföring till läsbar form upptagning som ingår i ett

en av en

personregister förs med ADB, anses inte upptagningen vara

som

förvarad hos myndigheten. En begränsning av rätten att göra sådan

överföring i registerlag eller enligt ett beslut av Datainspektiot.ex. en medför alltså att upptagningen inte utgör allmän handling även om nen

de tekniska möjligheterna att ta fram den i läsbar form finns. Enligt 2 kap. 10 § tryckfrihetsförordningen år en handling dvs.

-

även ADB-upptagning förvaras hos en myndighet som bara

en - som

Gällande reglering

har till uppgift att lagra eller tekniskt bearbeta handlingen för annans

räkning inte allmän hos den myndigheten jfr även 2 kap. 6 § 3 st

TF.

En handling anses enligt huvudregeln ha kommit in till myndig-

en het när handlingen anlänt till myndigheten eller tagits behörig emot av

person. Upprättad är en handling i princip när den fått sin slutliga utformning hos myndigheten antingen genom att den då expedieras

eller, beträffande handlingar som inte skall expedieras, när det ärende den hör till är slutbehandlat hos myndigheten. Det finns flera särskilda

regler om när olika typer av handlingar skall inkomna eller

anses upprättade innebär avsteg från de nämnda principerna

som nu se 2

kap. 6-8 §§ TF.

4.3.3 Allmänt om sekretessbestämmelserna och deras

uppbyggnad

Utgångspunkten är att allmänna handlingar är offentliga och skall lämnas ut till den som begär det. Det finns dock områden där behovet

av skydd mot insyn anses väga tyngre än offentlighetsprincipen. I 2 kap. 2 § första stycket tryckfrihetsförordningen räknas de fall i

upp

vilka allmänna handlingar får hållas hemliga, nämligen det är

om påkallat med hänsyn till:

rikets säkerhet eller dess förhållande till stat eller mellanannan

folklig organisation,

2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik,

myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller tillsyn, annan

4. intresset att förebygga eller beivra brott,

det allmännas ekonomiska intresse,

skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden,

7. intresset att bevara djur- eller växtart.

Uppräkningen är uttömmande. Begränsningar av rätten att ta del av

allmänna handlingar skall anges noga i särskild lag, dvs. sekretesslagen, eller annan lag dit sekretesslagen hänvisar. Syftet är att man i

varje särskilt fall skall kunna se i sekretesslagen allmän

om en

Gällande reglering

handling är hemlig. Regeringen kan, efter bemyndigande i lag, ge kompletterande föreskrifter vad gäller en sekretessbestämrnelses

tillämplighet. Vidare kan regering och riksdag i samma ordning tilläggas befogenheter att medge dispens från sekretess. Enligt sekretesslagen förstås med sekretess förbud att röja uppgifter, sig det sker muntligen eller genom att allmän handling länmas ut vare eller på annat sätt. Förbudet att röja uppgifter gäller alltså varje form röjande och innefattar därmed såväl handlingssekretess som av tystnadsplikt 1 kap. 1 §. Sekretesslagen gäller för all verksamhet bedrivs det allmänna, i första hand hos myndigheter men även som av

hos vissa andra skall jämställas med myndigheter vid

organ som tillämpningen sekretesslagen samt hos bolag, föreningar och av stiftelser, där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämrnan-

de inflytande 1 kap. 8 och 9 sekretesslagen. Lagen

se närmare

innehåller inte bara bestämmelser om sekretess i förhållande till

enskilda utan också bestämmelser sekretess mellan myndigheter

om

och mellan olika självständiga verksamhetsgrenar inom en och samma myndighet. Lagens uppbyggnad följer uppräkningen i tryckfrihetsför-

ordningen de fall då allmänna handlingar får sekretessbeläggas av 2-10 kap. sekretesslagen. Bestämmelserna är utformade på det sättet det att sekretess gäller i viss verksamhet eller hos viss att anges

myndighet för viss typ uppgifter etc. Att sekretess gäller för en

en av

viss uppgift innebär som sagts ovan att uppgiften inte får röjas.

Bestämmelser skyddar den enskildes integritet återfinns i första som hand i sekretesslagens 7-9 kap. rör sekretess med hänsyn till som

skyddet för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden. Sekretess gäller enligt dessa regler t.ex. inom sjukvården och socialtjänsten, hos allmän försäkringskassa, arbetarskyddsmyndigheter, skolor, polismyndigheter m.m. för uppgifter om bl.a. hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt. Förutom rekvisit som rör

föremålet för sekretessen innehåller bestämmelserna också rekvisit sekretessens styrka". De sist nämnda rekvisiten är dels som anger sådana vissa konkreta undantag t.ex. undantas ofta som anger formella beslut i ärenden dels skaderekvisit, dvs. villkor som kräver

viss sannolikhet för att skada skall uppstå uppgift lämnas ut, för

om en att sekretess skall gälla. Skaderekvisiten är av två slag. Det raka skaderekvisitet innebär att sekretessfrågan i första hand inte behöver

knytas till skadebedömning i det enskilda fallet. Avgörande är i

en stället uppgiften sådan är den arten att ett utlärrmande om som av typiskt sett kan ägnat att medföra skada för den enskilde. Om vara uppgiften är sådan att den genomsnittligt sett måste betraktas som harmlös, skall den alltså normalt anses falla utanför sekretessen. l

förarbetena nämns uppgifter om adress eller civilstånd som exempel

Gällande reglering

på uppgifter av detta slag. Skulle uppgiften vara sådan att den lätt kan komma att missbrukas, t.ex. den rör någon känslig om mera personuppgift om den enskilde, skall den i stället omfattas anses av sekretessen. Ett exempel på en bestämmelse med rakt skaderekvisit ges i 7 kap. 8 § sekretesslagen:

Sekretess gäller hos myndighet, har till särskild uppgift verka som att för arbetarskydd, i ärende enligt lagstiftningen arbetsskadeförsäkom ring, arbetsmiljön eller reglering arbetstid eller i ärende av annars om arbetarskydd, för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider men om personuppgiften rojs.

Det omvända skaderekvisitet utgår från att sekretess är huvudregel. Sekretess gäller det inte står klart att uppgiften kan röjas om utan skada. Detta innebär att tillämparen har ett ganska begränsat utrymme för sin bedömning. I praktiken innebär detta myndighet många att en gånger inte kan lämna ut en uppgift som omfattas sådan av en sekretessregel utan att ha kännedom om mottagarens identitet och om dennes avsikter med uppgiften. 7 kap. 4 § första stycket sekretesslagen innehåller en sekretessregel med omvänt skaderekvisit:

Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift enskilds personliga om förhållanden, det inte står klart att uppgiften kan röjas om utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.

Sekretesslagen innehåller flera bestämmelser med generella undantag från sekretessens tillämplighet. Sekretess gäller t.ex. regel inte i som förhållande till den enskilde själv 14 kap. 4 §. Sekretess hindrar enligt huvudregeln "aldrig" att part i mål eller ärende tar del dom av eller beslut i målet eller ärendet eller fråntas sin i rättegångsbalken stadgade rätt att få del av alla omständigheter som läggs till grund för avgörandet av ett mål eller ärende 14 kap. 5 § andra stycket. Jfr dock 7 kap. 17 § som i sin tur undantag från undantagetl. Handanger lingssekretessen är ofta tidsbegränsad vilket anges i anslutning till de särskilda bestämmelserna sekretess för olika sorters uppgifter. Vad om gäller uppgifter om enskildas personliga förhållanden gäller sekretessen för uppgift i allmän handling normalt i 50 eller 70 år.

Gällande reglering

4.3.4 Sekretess rörande totalförsvarspliktiga

I 7 kap. 12 § sekretesslagen stadgas att sekretess gäller i ärende om

inskrivning totalförsvarspliktiga och i ärenden om antagning av

av kvinnor till befattningar inom totalförsvaret som kräver längre

grundutbildning än 60 dagar för uppgift om enskilds personliga

förhållanden, det kan antas att den enskilde eller någon honom om

närstående lider uppgiften röjs.

men om Bestämmelsen är i första hand tillämplig för Totalförsvarets

pliktverk för och handlägger mönstring och

Pliktverket som ansvarar

andra utredningar beträffande de totalförsvarspliktiga och fattar beslut

om inskrivning m.m.

Som framgår skall ett rakt skaderekvisit tillårnpas. Som exempel på vad kan sekretessbeläggas kan nämnas uppgifter som kommer

som fram vid de hälsoundersökningar sker vid mönstringen och som viss utbildning lämnas till Pliktverket

uppgifter om t.ex. m.m. som

från andra myndigheter angående överföring av sekretess mellan

myndigheter, nedan avsnitt 4.3.9. Uppgifter från de medicinska

se undersökningar hälsotillstånd och fysiska kvalifikationer i övrigt av

vid mönstringen eller motsvarande utredning har ett

som äger rum starkare skydd än vad framgår 12 eftersom även bestämsom av melserna i 7 kap. 1 § sekretesslagen skall tillämpas. Dessa stadgar

sekretess inom hälso- och sjukvården och i annan medicinsk verksamhet rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning för

som t.ex.

enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden i uppgifter om övrigt det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den

om enskilde eller någon honom närstående lider "Annan medicinsk men. verksamhet omfattar t.ex. hälsoundersökning vid mönstring och för

dessa uppgifter gäller sålunda ett omvänt skaderekvisit.

Vidare har regeringen, med stöd 7 kap. 15 § första stycket 1 p. av sekretesslagen förordnat, sekretess generellt skall gälla för Pliktveratt

totalförsvarets personal 1 b§ sekretessför-

kets register över se

ordningen 1980:657. Denna möjlighet har regeringen tillagts beträffande verksamheter som avser registrering av betydande del av

befolkningen. Skyddet är emellertid än enligt de tidigare under svagare detta avsnitt nänmda sekretessbestämmelserna eftersom sekretess

endast gäller för uppgifter enskildas personliga förhållanden om

om det särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom av

närstående lider om uppgiften röjs.

men

Gällande reglering

4.3.5 Sekretess för personuppgift i personregister

Sekretess gäller enligt 7 kap. 16 § första stycket sekretesslagen för

personuppgift i personregister som avses i datalagen det kan antas om att utlärrmande skulle medföra att uppgiften används för automatisk

databehandling i strid mot datalagen. Bestämmelserna är tillämpliga vid sådana myndigheter som är registeransvariga eller som armars har tillgång till personuppgifter i personregister. Förbudet gäller oavsett

på vilket sätt uppgifterna lämnas ADB-medium eller ut, genom genom utskrifter på vanligt papper. Med de skaderekvisit används i som paragrafen innefattar sekretessen inte någon tystnadsplikt i egentlig

mening. Risk för skada som anges aktualiseras nämligen bara vid

massuttag i någon form av uppgifter från registret. Det är viktigt att hålla i minnet att andra bestämmelser sekretess kan tillämpom vara liga beträffande uppgifterna i registret.

Sekretess gäller vidare enligt 9 kap. 7 § sekretesslagen i myndighets verksamhet för enbart teknisk bearbetning eller teknisk lagring för

annans räkning av personregister, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

4.3.6 Försvarssekretess

Sekretess gäller enligt 2 kap. 2 § sekretesslagen för uppgift angår

som verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller i övrigt rör totalförsvaret, som om det kan antas att det skadar landets försvar eller annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. Som framgår av

ordalydelsen omfattar det sekretessbelagda området alla verksamheter

som är av betydelse för landets samlade försvar. Sekretessen är inte

begränsad till att avse uppgifter hos en viss myndighet utan gäller

inom det allmärmas hela verksamhet.

4.3.7 Sekretess vid framställning statistik

av

Enligt 9 kap 4§ sekretesslagen gäller sekretess i sådan särskild

verksamhet hos en myndighet framställning statistik

som avser av för uppgift som avser enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Denna sekretess är

absolut, dvs. den är inte beroende av någon skadeprövning. Enligt

paragrafen har regeringen möjlighet att föreskriva samma sekretess för

Gällande reglering

sådana uppgifter i med statistikfrarnställning jämförbar annan undersökning som utförs av myndighet. Så har skett genom 3 § sekretessförordningen bl.a. i fråga om vissa medicinska och be-

teendevetenskapliga eller samhällsvetenskapliga studier hos utbildningsanstalter och forskningsinrättningar. Dessutom har uppgifter om

enskildas personliga förhållanden som framkommer i vissa statliga utredningars verksamhet, t.ex. utredningar om praxis i asylärenden och bidragsfusk, sekretessbelagts med stöd av dessa bestämmelser. Enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen gäller fem undantag från regeln att sekretessen skall vara absolut. Uppgift får i dessa fall länmas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon som står honom nära lider skada eller men. Ett av undantagen gäller uppgifter som behövs för forskningsändamâl. Ett

annat undantag gäller uppgifter som inte genom nanm, annan identitetsbeteckning eller därmed jämförligt förhållande är direkt hänförliga till den enskilde. Med uttrycket "jämförbart förhållande åsyftas biltelefonnummer, anställningsnummer o.d. men inte uppgifter

nummer,

som genom s.k. bakvägsinformation kan hänföras till viss person.

4.3.8 Sekretess mellan myndigheter

I princip gäller sekretessreglerna även mellan myndigheter och mellan olika självständiga verksamhetsgrenar inom samma myndighet. Myndigheterna kan alltså sägas vara jämställda med enskilda personer när det gäller att fâ ta del uppgifter och allmänna handlingar från andra av myndigheter. En rad undantag finns dock från denna huvudregel. Enligt l kap. 5 § sekretesslagen utgör sekretess inte hinder mot att uppgift lämnas ut, det är nödvändigt för att den utlämnande en om myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet. Som exempel fall där denna bestämmelse kan vara tillämplig har i lagmotiven nämnts att

myndighet behöver ge en annan myndighet del av hemlig informa-

en tion till grund för ett remissyttrande. Av motiven framgår dock också att bestämmelsen skall tillämpas restriktivt och att den inte får

åberopas för att hjälpa myndighet t.ex. den mottagande

en annan att fullgöra sin verksamhet. Om en myndighet enligt lag eller -

förordning har skyldighet att lämna vissa uppgifter till annan myndighet gäller inte sekretessen 14 kap. 1 § sekretesslagen. Som exempel

kan närrmas 3 kap. förordningen 1995:238 om totalförsvarsplikt som

ålägger Skattemyndigheten, Kriminalvårdsstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens skolverk, Vägverket m. fl. myndigheter att lämna uppgifter till

Pliktverket totalförsvarspliktigas förhållanden. Bestämmelser om om sekretess hindrar enligt lagrum i sekretesslagen inte att samma

Gällande reglering

uppgifter lämnas till regeringen eller riksdagen. Enligt 14 kap 2 § hindrar inte heller sekretess uppgiftslänmande från myndighet till en en annan i vissa särskilt uppräknade fall, som då uppgiften behövs vid

förundersökning i brottmål, rättegång, omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet där uppgiften förekommer eller tillsyn eller

revision hos denna myndighet m.m. I 14 kap 3 § första stycket

sekretesslagen återfinns den s.k. generalklausulen som stadgar att sekretessbelagd uppgift får lämnas till myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse

som sekretessen skall skydda. I andra stycket undantas flera sekretess-

bestämmelser till skydd för den enskildes personliga och ekonomiska

förhållanden från generalklausulens tillämpningsområde, bl.a. den

ovan nämnda sekretessregeln inom hälso- och sjukvården. Vidare

anges att generalklausulen inte heller får tillämpas utlänmandet om strider mot lag eller förordning eller, såvitt angår uppgift i personregister enligt datalagen, föreskrifter som meddelats med stöd den av lagen. Sekretess till skydd för en enskild kan enligt 14 kap. 4 § första

stycket helt eller delvis efterges av den enskilde själv. En myndighet

kan alltså efter samtycke från den enskilde lämna ut uppgifter om

denne till myndighet. Även sk. presumerade samtycken

en annan tysta

som framgår av den enskildes beteende får godtas. Som nämnts ovan

finns undantag från tillämpligheten av bestämmelserna i 14 kap. se

t.ex. 7 kap. 17 §.

4. 3.9 Överföring av sekretess

Sekretessen följer inte en hemlig uppgift som lämnas ut om inte det

finns en särskild regel om detta. Sekretess som till följd av en sådan regel förs över till en annan myndighet brukar kallas för sekundär sekretess hos den mottagande myndigheten. Den sekundära sekretessen

innebär att en handling som är hemlig hos en utlämnande myndighet

också är hemlig hos den myndighet som tar emot handlingen. Den sekundära sekretessen gäller också i fråga om handling till vilken har

förts över uppgifter från den överlämnade handlingen. I sekretesslagens 11-13 kap. ges bestämmelser om överföring av

sekretess. 11 kap. innehåller särskilda bestämmelser om sekretessbelagda uppgifter som överlämnats till regeringen, riksdagen, riksdagens ombudsmän och justitiekanslern medan 12 kap. behandlar sekretessbe-

lagda uppgifter som erhållits av domstol i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet. I 13 kap. räknas särskilda fall i övrigt

upp då sekretessen överförs mellan myndigheter. Sekundär sekretess

Gällande reglering

gäller enligt dessa bestämmelser bl.a. om en myndighet i sin forsk-

ningsverksamhet från en annan myndighet erhåller uppgift som är

sekretessbelagd där 3 § och hos arkivmyndighet för sekretessbelagda uppgifter som lämnats till arkivmyndigheten för arkivering 4 §. Om sekretess till skydd för samma intresse ändå är tillämplig hos

den mottagande myndigheten har denna företräde. Sekretess förs då inte över från den myndighet som lämnar uppgifterna, vilket innebär

att skyddet kan förstärkas eller försvagas vid ett överlämnande.

Om sekretessbelagd uppgift lämnats ut till enskild har denne inte

en

tystnadsplikt om det inte följer av särskilda föreskrifter se t.ex. lagen

1975:689 tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare eller om utlänmandet förenats med förbehåll som inskränker rätten att föra

uppgiften vidare se 14 kap. 9 och 10 §§ sekretesslagen.

4. 3 10 Meddelarfrihet .

För länmande uppgifter för offentliggörande i tryckt skrift eller för

av framställning i ñlm eller radio gäller särskilda regler enligt tryck-

frihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Här är, något förenklat uttryckt, utgångspunkten att uppgiftslärrmande utom såvitt

utlånmande av en hemlig handling är tillåtet även om avser uppgiften är sekretessbelagd. 16 kap. 1 § sekretesslagen anger i vilka fall tystnadsplikten har företräde framför sådan meddelarfrihet.

4.4 Kort om förhållandet mellan datalagstiftningen,

tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen

Informationsflödet mellan myndigheter, den enskildes rätt till skyddad

integritet och rätt till insyn i det offentligas verksamhet regleras genom ett flertal författningar och föreskrifter av olika slag. Regelverket är

inte okomplicerat och stundtals kan konflikter mellan olika regler

uppkomma. Nedan mycket kort beskrivning av förhållandet ges en mellan de i rubriken angivna författningarna jämte de föreskrifter Datainspektionen kan utfärda. Vad nedan sägs framgår i huvudsak som redan av texten ovan i detta kapitel.

Datalagen har till syfte att hindra att hantering av personregister förs med hjälp ADB medför otillbörligt intrång i den enskildes

som av integritet. Lagen i vilka situationer och under vilka villkor den anger

enskilde får finna sig i registrerad. Strängare villkor gäller

att vara

generellt då det är fråga registrering av för den enskilde

om

Gällande reglering

"känsliga personuppgifter. Datalagen kompletteras och ersätts i vissa delar av särskilda registerlagar för statsmaktsregistren, dvs. de register som beslutats av regeringen eller riksdagen. Datalagstiftningen varmed här avses såväl datalagen de särskilda registerlagama som behandlar dock inte sekretess i det allmännas verksamhet. En myndighet som för ett personregister har främst att söka ledning i sekretesslagen när det gäller frågor om utlämnande av uppgifter ur registret. Som tidigare redovisats innebär ett förbud för myndighet en att överföra viss upptagning t.ex. ADB-upptagning till läsbar eller annan form som kan uppfattas, att upptagningen handlingen inte anses förvarad hos myndigheten 2 kap. 3 § andra stycket TF. Detta är inte en sekretessregel. Bestämmelsen innebär helt enkelt att upptagningen inte utgör en allmän handling. Enligt datalagen skall Datainspektionen, i den mån det behövs för att förebygga risk för otillbörligt intrång i personlig integritet, meddela föreskrift för personregister om bl.a. utlämnande och annan användning av personuppgift 6 § datalagen, se ovan 4.1.2. Enligt lagmotiven prop. 1973:33 s. 129 f. är det i många fall uppenbarligen påkallat att meddela föreskrift om utlämnande och annan användning av personuppgifter. Datainspektionen kan härvid begränsa de ändamål för vilka uppgifter får användas i den registeransvariges verksamhet och föreskriva skyldighet för denne att ställa villkor i fråga om användningen av uppgifter som lämnas ut till någon annan. I 6 § tredje stycket anges uttryckligen att Datainspektionens föreskrifter inte får inskränka en myndighets skyldigheter enligt tryckfrihetsförordningen. Datainspektionen kan därmed inte meddela ett förbud mot

utlänmandet av allmänna handlingar om inte förbudet är begränsat till

utlämnande datormedium eller via tenninalanslutning eller liknande. Om de aktuella uppgifterna är belagda med sekretess skall förutom föreskrift från Datainspektionen naturligtvis de särskilda bestämmelserna om sekretess tillämpas. Härvid kan bl.a. 7 kap. 16 § sekretesslagen bli aktuell, som föreskriver sekretess för personuppgifter i personregister om det kan antas att utlämnande skulle medföra att uppgiften används för ADB i strid mot datalagen, t.ex. av någon utan erforderligt tillstånd. I den ovan behandlade sk. generalklausulen 14 kap 3 § sekretesslagen, anges som ett undantag för dess tillämpning att utlämnandet skulle strida mot lag eller förordning eller, såvitt personregister, avser föreskrift som meddelats med stöd datalagen. Har det t.ex. i lag av föreskrivits att en viss myndighet för sin verksamhet på angivna villkor kan få ta del även av hemliga uppgifter hos en annan myndighet kan det inte komma i fråga att, när de angivna villkoren inte är uppfyllda, lämna ut uppgifterna med stöd av generalklausulen i stället.

Gällande reglering

Datainspektionen kan inte meddela föreskrifter som står i strid med särskilda lagar och förordningar om utlämnande av uppgifter myndig-

heter emellan. Däremot bör hinder inte möta mot föreskrift som en

bara innebär att utrymmet för registerföraren att tillämpa generalklau-

sulen krymps eller utesluts helt jfr 1979/80:2, del A, s. 328. prop.

Datalagsutredningen har pekat på problem som kan uppstå då personuppgifter behandlas på områden där tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets grundlagen YGL är tillämpliga. Enligt utredningen kan konflikter uppstå vid tillämpningen de båda grundlagama och

av

datalagstiftningen, dels att den kan verka försvårande

genom senare

för framställningen olika yttranden och dels till följd av grund-

av

lagarnas regler anonymitetsskydd. För närmare studier av dessa

om

frågor hänvisas till Datalagsutredningens slutbetänkande SOU

1993:10 s. 113-147.

4.5 Bevarande och gallring

Grundläggande regler offentliga arkiv fimis i arkivlagen

om 1990:782 och i arkivförordningen 1991:446. Bestämmelserna

omfattar arkiv hos såväl statliga kommunala myndigheter och

som

författningarna innehåller regler vad som ingår i en myndighets

om

arkiv, vård arkiv och gallring av arkiv. Arkivlagens utgångspunkt

av allmänna handlingar skall bevaras. I arkivlagens 3 § uttalas att är att myndigheternas arkiv är del det nationella kulturarvet och att en av arkiven skall bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser del allmänna handlingar, behovet information för rätten att ta av av rättskipningen och förvaltningen och forskningens behov. Av 10 §

framgår emellertid att allmänna handlingar får gallras, dvs. förstöras

förstöring räknas även överförande till andra databärare om

som

överföringen medför infonnationsförlust, Riksarkivets föreskrifter se

och allmänna råd arkiv hos statliga myndigheter RA-FS 1991:1

om 2 kap. 1 §. Dock skall, enligt lagrum, det arkivmaterial som samma återstår kunna tillgodose de ändamål anges i 3 Om det finns som

avvikande bestämmelser gallring vissa allmänna handlingar i

om av

lag eller förordning gäller dock dessa bestämmelser med

annan undantag för 12 § datalagen, strax nedan. I de särskilda förse

fattningar reglerar olika integritetskänsliga register dvs.

som

statsmaktsregister föreskrivs i regel att materialet skall förstöras efter

viss tid, det inte finns direkta föreskrifter om bevarande. För en om

dessa fall är sålunda principen den omvända, dvs. att gallring skall

ske. I motiven till arkivlagen prop. 1989/90:72 s. 50 ff. sägs att

principen är rimlig med hänsyn till de integritetsaspekter som kan

Gällande reglering

föreligga på de särskilda registerlagarnas områden. Vidare anförs att undantag från gallringsskyldigheten i dessa fall, som kan förestavas av hänsyn till insynsaspekten, myndigheternas informationsbehov och rättssäkerhetsaspekter, som regel bör tas in direkt i den särskilda

registerlagen. Däremot bör konkreta avgöranden av vilka handlingar

som skall bevaras med hänsyn till forskningens behov, i princip överlåtas till facklcunniga inom arkivmyndighetema. Av den

an-

ledningen anges i propositionen att, beträffande statliga myndigheters

arkiv, det i den särskilda registerlagen också borde slås fast att, utöver

de undantag från gallringsplikten som anges direkt i den lagen,

ytterligare undantag får föreskrivas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestärmner. Dessa bemyndiganden får enligt propositionen förutsättas bli använda enbart för att bevara material med hänsyn till forskningens behov och då främst ett representativt urval av material. Prövningen av gallringsfrågor beträffande uppgifter i personregister

som regleras genom särskilda registerlagar följer därmed teoretiskt följande modell:

Utgångspunkten enligt arkivlagen är att handlingar som behövs för de i lagen uppräknade syftena skall bevaras.

Om det i den särskilda registerlagen angetts att materialet skall förstöras efter viss tid gäller dock denna bestämmelse före arkivlagen.

Beträffande material som behövs för forskningsändamål kan i den

-

särskilda registerlagen ges bemyndigande för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att meddela undantag från gallringsplikten. Om sådana bestämmelser meddelats gäller dessa. I

annat fall gäller den särskilda registerlagens bestämmelser om gallringsplikt även detta material.

Ett exempel gallringsbestänunelse i en registerlag utgörs av 10 §

i förslaget till lag om vissa personregister inom kriminalvården Ds

1996: 19:

En uppgift i ett kriminalvárdsregister skall gallras så snart uppgiften

inte längre behövs och senast fem år efter det att den senast registrerade kriminalvárdspåföljden eller åtgärden till fullo verkställts eller

annars har upphört. Regeringen får i förordning bestämma kortare tid för gallring. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva undantag från första stycket i fråga om bevarande av ett

Gällande reglering

urval material för forskningens behov. Sådant material skall av överlämnas till arkivmyndighet.

Den myndighet regeringen utses att utfärda särskilda besom av stämmelser gallring i dessa fall är som regel Riksarkivet. om För de register inte är statsmaktsregister gäller delvis en annan som ordning. Här måste skilja register som enbart kräver licens man licensregister och sådana kräver såväl licens som tillstånd från som Datainspektionen tillståndsregister. Enligt 12 § datalagen skall

personuppgift utgå registret då uppgiften inte längre behövs med

ur hänsyn till ändamålet med registret, inte uppgiften även därefter om skall bevaras grund bestämmelse i lag eller annan författning av eller enligt myndighets beslut meddelats med stöd av författning. som Enligt uttrycklig bestämmelse i arkivlagen 10 § gäller arkivlagens bestämmelser gallring före 12 § datalagen. Detta innebär att om licensregister hos myndigheter därmed skall gallras enligt arkivlagens normsystem, dvs. huvudregeln är att uppgifterna skall bevaras i de delar det krävs för de i arkivlagen angivna syftena. För tillståndsregisternas del skall Datainspektionen, i den mån det behövs för att förebygga risk för otillbörligt intrång i den personliga integriteten, meddela föreskrift bevarande och gallring personuppgifter 6 § om av första stycket 9 datalagen. Datainspektionens föreskrifter, som enligt 12 §dataförordningen skall lämnas efter samråd med Riksarkivet, blir då gällande, dvs. bestämmelsen i 6 § datalagen gäller före arkivlagens regler närmare 1989/90:72 48 ff..

se prop. s.

5 Internationella överenskommelser

5.1 Inledning

Den enskildes behov av skydd för den personliga integriteten behandlas i flera internationella överenskommelser och rekommendationer. Som följer av framställningen nedan liknar bestämmelserna i de olika internationella dokumenten om behandling av personuppgifter varandra i hög grad. Det rör sig om regler som tar sikte på att registrering och annan behandling av uppgifter om enskildas personliga förhållanden skall vara begränsad till situationer då sådana åtgärder framstår som befogade ur samhällets eller den enskildes perspektiv. Vissa känsliga uppgifter erhåller regelmässigt särskilt skydd. Vidare intar bestämmelser om att uppgifterna skall vara korrekta och om den enskildes rätt till insyn en central roll. Europarådets dataskyddskonvention och OECD:s rekommendation och riktlinjer för dataskydd har länge utgjort en grund för den svenska data- och registerlagstiftningen. EG-direktivet om personuppgifter har ännu inte implementerats i svensk rätt. Regeringen beslutade i juni 1995 att tillsätta en särskild kommitté med uppgift att analysera på vilket sätt ett kommande EG-direktiv om skydd för personuppgifter skall införlivas i svensk lagstiftning samt lägga fram förslag till ny lag området. Kommittén, som antog namnet Datalagskommittén, har

lämnat förslag till persondatalag se bilaga 2 i mars 1997 SOU

1997:39; Integritet Offentlighet Informationsteknik samt

- - förslag till de ändringar i tryckfrihetsförordningen, regeringsforrnen, sekretesslagen och arkivlagen som av kommittén bedömdes motiverade för att regleringen skall vara anpassad till EG-direktivet och den nya tekniken på dataområdet. Datalagskommitténs förslag redovisas nedan i kapitel Hänvisningar till Datalagskommitténs betänkande sker fortsättningsvis genom angivande av kommitténs namn jämte hänvisning till det aktuella avsnittet, i kursiv stil, t.ex: Datalagskommittén, avsnitt x.x.x

Internationella överenskommelser

5.2 Europarådets dataskyddskonvention

År 1980 antog Europarådets ministerkommitté konvention till en skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, den s.k. dataskyddskonventionen. Konventionen trädde i kraft år 1985 och har tillträtts Sverige. Syftet med konventionen är att säkerställa av respekten för grundläggande fri- och rättigheter, särskilt den enskildes rätt till personlig integritet i samband med automatisk databehandling personuppgifter. Konventionen gäller för automatiserade personav register och för automatisk databehandling av personuppgifter i allmän och enskild verksamhet. En central del av konventionen innehåller bestämmelser om krav på beskaffenheten av de personuppgifter som undergår automatisk databehandling. Kraven innebär bl.a. att uppgifterna skall hämtas och behandlas på ett korrekt sätt och vara relevanta med hänsyn till ändamålet. Vissa typer av uppgifter får inte undergå automatisk databehandling om inte nationell lagstiftning ger ett ändamålsenligt skydd. Detta gäller uppgifter om ras, politiska åsikter, religiös tro eller övertygelse, hälsa, sexualliv samt amian brott. Lämpliga åtgärder skall vidtas för att skydda personuppgifter gentemot oavsiktlig eller otillåten förstörelse m.m. Det föreskrivs också vissa ytterligare skyddsåtgärder för registrerade personer, bl.a. att alla är registrerade i ett personregister skall ha möjlighet till som insyn i registret och möjlighet att få felaktiga uppgifter rättade. Vissa undantag från kraven på uppgiftemas beskaffenhet får dock göras om de har stöd i nationell lagstiftning och om undantagen är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle för att skydda statens säkerhet e.d. eller för att skydda den registrerade personen eller andra personers fri- och rättigheter. Rätten till insyn och rättelse får också i vissa fall inskränkas i fråga personregister för statistikändamål eller forskom ningsändamål.

5.3 OECD:s rekommendation och riktlinjer för

dataskydd

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD har utarbetat vissa riktlinjer för integritetsskyddet och persondataflödet över gränserna. Medlemsländerna, däribland Sverige, har åtagit sig att följa den rekommendation som antogs tillsammans med riktlinjerna av OECD:s råd år 1980. Medlemsländerna skall enligt rekommendationen i sin lagstiftning beakta de principer personlig integritet och om individens grundläggande rättigheter som anges i riktlinjerna. De

Internationella överenskommelser

grundläggande riktlinjerna liknar bestämmelserna i Europarådets dataskyddskonvention liksom bestämmelserna i EG-direktivet om

personuppgifter, se nedan. Riktlinjerna bl.a. att uppgifterna anger skall inhämtas på ett lagligt och korrekt sätt med när det är skäligt den registrerades kännedom eller samtycke, att de skall - vara

relevanta och ändamålsenliga samt riktiga och fullständiga, att

ändamålet med insamlingen av uppgifter skall preciserat när vara uppgifterna samlas in, att uppgifterna inte får användas för andra

ändamål än de vid insamlingen preciserade samt att de skall skyddas från otillåten användning och förstörelse Riktlinjerna innehåller

m.m. vidare bestämmelser om den registrerades rätt att få reda på vilka

uppgifter den registeransvarige har registrerade om honom eller henne och om den registeransvariges skyldigheter att rätta felaktiga uppgifter

m.m.

5.4 Europarådets rekommendationer

Inom Europarådet har det tagits fram ett antal rekommendationer om

dataskydd för personuppgifter inom olika områden. Som exempel kan nämnas rekommendationerna om skydd för personuppgifter vid forskning och framställning av statistik Recommendation No. R 83

10 och om skydd för personuppgifter för anställningsändamål

Recommendation No. R 89 2 samt rekommendationen om

utlänmande av personuppgifter som innehas det allmänna "public av

bodies" till tredje man Recommendation No. R 91 10.

5.5 EG-direktivet personuppgifter

om

Den 24 oktober 1995 antogs inom EU Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda med avseende på personer

behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. Fortsättningsvis EG-direktivet eller direktivet. Direktivet utgör, enligt vad som uttrycks i dess ingress, en precisering och en förstärkning av Europarådets dataskyddskonvention. Direktivet

benämns ibland "dataskyddsdirektivet". Enligt ingressen till direktivet skall det fria flödet personuppgifav

ter inom gemenskapen underlättas till gagn för den inre marknaden med fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. Detta skall ske genom att det i samtliga medlemsstater skapas likvärdig, hög

en skyddsnivå när det gäller enskilda fri- och rättigheter, personers

Internationella överenskommelser

särskilt rätten till privatliv. När de enskilda medlemsländernas lagstiftning området harmoniserats skall staterna inte längre kunna hindra det fria flödet personuppgifter inom gemenskapen med

av

hänvisning till skyddet för enskilda personers fri- och rättigheter. Direktivet behandling personuppgifter är alltså inte av det slaget

om av

det uppställer miniminivâ för den enskildes skydd. Det är inte

att en

tillåtet föreskriva eller behålla sig ett sämre eller bättre skydd

att vare

för den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter eller för det fria flödet sådana uppgifter än vad följer av direktivet.

av som Medlemsstaterna dock ett visst spelrum vid införandet av ges

direktivet i nationell rätt. Bl.a. är det därvid enligt Datalagskommit-

-

tén möjligt att ta hänsyn till principen om allmänhetens rätt att ta

-

handlingar Datalagskommittén, kap. 9.

del av allmänna

Direktivet gäller för behandling personuppgifter som helt eller

av

delvis företas automatisk väg oavsett uppgifterna ingår i ett

om register eller ej. Direktivet omfattar också icke-automatisk behandling

då endast uppgifterna ingår i eller är av personuppgifter men om avsedda att ingå i ett register. Med behandling av personuppgifter varje åtgärd eller serie åtgärder vidtas beträffande

avses av som

uppgifterna, oavsett det sker automatisk väg eller inte, t.ex.

om

insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, sammanställning, förstöring eller utlänmande. Med register varje strukturerad samling personuppgifter vilka är till-

avses av för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

gängliga Direktivet gäller inte behandling av personuppgifter som utgör ett i verksamhet inte omfattas gemenskapsrätten. Som

led en som av exempel verksamhet i avdelning V och VI i Föranges som avses draget Europeiska unionen bestämmelser om en gemensam om

utrikes- och säkerhetspolitik respektive bestämmelser om samarbete i

och inrikes frågor unionsfördragets andra och tredje rättsliga -

"pelare". Vidare uttryckligen att direktivet inte gäller be-

anges handlingar rör allmän säkerhet, försvar, statens säkerhet och som verksamhet straffrättens område. statens Medlemsstaterna får under vissa närmare angivna omständigheter,

undantag är nödvändiga med hänsyn till försvaret, allmän t.ex. om

säkerhet eller förebyggande brott, begränsa omfattningen av vissa

av

bestämmelserna i direktivet. Detta gäller bl.a. bestämmelserna om

av

vissa grundläggande krav uppgiftsbehandlingen.

Medlemsstaterna skall vidare besluta undantag och avvikelser om

från bestämmelser i direktivet för behandling av personuppgifter som uteslutande för journalistiska ändamål och konstnärligt eller

sker

litterärt skapande.

Internationella överenskommelser

I direktivet föreskrivs ett anmälningsförfarande till tillsynsmynen

dighet när det gäller helt eller delvis automatiserad behandling

av

personuppgifter. När det gäller icke-automatiska behandlingar

av personuppgifter är det tillåtet för medlemsstaterna att föreskriva ett förenklat anmälningsförfarande. Den svenska regeringen har beslutat

att utse Datainspektionen till svensk tillsynsmyndighet.

Medlemsstaterna är skyldiga att anpassa sina respektive nationella

lagar och förordningar till direktivet den 24 oktober 1998.

senast per

När det gäller sådan behandling av personuppgifter då redan

som

pågår skall denna bringas i överensstämmelse med direktivet och

-den nya nationella lagstiftningen senast tre år därefter, dvs. senast -

den 24 oktober 2001. Vissa längre frister gäller för det faktiska

genomförandet av delar av direktivet.

Bestämmelser i EG-direktiv måste införas i svensk råttsordning för

att bli gällande rätt här. Hur EG-direktivet om personuppgifter föreslås

implementerat i svensk rätt beskrivs i nästa kapitel, där en mer utförlig bild ges av den ordning som kommer att gälla framöver.

6 Datalagskommitténs förslag till

persondatalag m.m.

Inledning

Datalagskommittén lämnade sitt betänkande i mars 1997 SOU 1997:39. Betänkandet, som är omfattande, innehåller förslag till den nya lag persondatalagen genom vilken EG-direktivet

- - om personuppgifter skall implementeras i svensk rätt. Lagen, följer som noga EG-direktivet, ersätter på sikt datalagen. Datalagskommittén föreslår

också ändringar i tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen, regeringsformen, sekretesslagen och arkivlagen. I denna framställning lämnas inte någon fullständig redovisning Datalagskommitténs

av överväganden. Här ges en översikt över den nya ordningen med

koncentration på de delar bedömts centrala för utrednings-

som vara

uppdraget. Våra egna förslag utgår ifrån att förslaget till persondatalag

kommer att bli gällande rätt i Sverige inom framtid. De en snar

närmare analyser av persondatalagens bestämmelser därmed är

som

nödvändiga redovisas under våra överväganden i kap. 9 och framåt. Förslaget till persondatalag bifogas till detta betänkande bilaga

som

Hänvisningar till aktuella avsnitt i Datalagskommitténs betänkande ges kursiverat i framställningen nedan ex; Datalagskommittên,

avsnitt/kap. x.x.x

6.2 En generell och teknikoberoende

lag

EG-direktivet gäller inte behandling personuppgifter utgör led

av som i en verksamhet inte omfattas gemenskapsrätten. som som av

Direktivet är därmed t.ex. inte tillämpligt på behandlingar utförs

som

för försvarsändamål. Persondatalagen är enligt förslaget däremot

generellt utformad och gäller till sin lydelse i princip för all be-

handling av personuppgifter, med undantag för rent privat hantering Datalagskommittén, kap 7. Persondatalagen innehåller emellertid

en

föreskrift 2 § om att bestämmelser i lag eller förordning avviker

som från lagen skall gälla. Avvikelser skall kunna förekomma, inte minst inom verksamheter som inte omfattas EG-direktivet. Kommittén av uttalar att den enskilde bör kunna förvänta sig att de lagar och

Datalagskommitténs förslag till persondatalag m.m.

förordningar är i kraft överensstämmer med EG-direktivet och som framhåller att översyn nationell lagstiftning måste göras, t.ex. en av vad gäller de särskilda registerförfattningarna Datalagskommittén,

avsnitt 8.2.2. Den föreslagna persondatalagen omfattar all automatisk behandling

personuppgifter samt även annan behandling om personuppgifterna

av avsedda ingå i register 5 §. Med behandling ingår i eller är att ett varje åtgärd vidtas med uppgiften 3 §. Lagens tillavses som ämpningsområde blir därmed vida större än datalagens som i princip bara gäller vid registrering personuppgifter med ADB. Vad som av med "automatisk definieras varken i EG-direktivet eller i avses persondatalagen.

6.3 Förutsättningar för att behandling av

skall tillåten

personuppgifter vara

Datalagen bygger ett system med licenser och tillstånd. Register med integritetskänsliga personuppgifter kräver regelmässigt Dataintillstånd medan det i andra fall är tillräckligt för den spektionens lösa licens. För statsmaktsregistrens del tillstånd ansvarige att ges beslut regering eller riksdag ett registers inrättande. Den genom av om är Licens eller formellt föreslagna persondatalagens system ett annat. tillstånd krävs inte för behandling inkl. registrering av person- Persondatalagen under vilka förutsättningar beuppgifter. anger handling personuppgifter är tillåten och vad den som behandlar av uppgifterna skall iaktta. Den som avser att behandla personuppgifter har huvudregeln ändamål för sin behandling, enligt att ange ett - anmäla sin verksamhet till Datainspektionen samt därefter hålla sig inom de persondatalagen och anknytande författningar och ramar som andra föreskrifter anvisar. Huvuddragen i persondatalagens bestämmelser om när och på vilket sätt personuppgifter får behandlas är följande Datalagskommittén,

kap. 12, se särskilt I2.4-12.5:

får endast ske när den enskilde lämnat

Behandling av personuppgifter

sitt samtycke eller när behandlingen är nödvändig för vissa uppräknade -ändamål, t.ex. för att arbetsuppgift av allmänt intresse en skall kunna utföras 10 §. Behandling vissa uppgifter, i persondaav talagen benämnda känsliga personuppgifter, är förbjuden 13 §. Det sig uppgifter avslöjar religiös eller filosofisk rör t.ex. om som övertygelse eller rör hälsa eller sexualliv. Från förbudet mot som

Datalagskommitténs förslag till persondatalag m.m.

behandling av sådana uppgifter finns en rad undantag. Behandling är t.ex. tillåten om den enskilde samtycker, eller behandlingen är

om

nödvändig för hälso- och sjukvård eller för forsknings- och statistikän-

damål 14-20 §§. Vidare finns bestämmelser att uppgifter om om lagöverträdelser eller om domar och säkerhetsåtgärder i brottmål endast får behandlas av myndigheter, inte regeringen eller om myndighet som regeringen bestämmer föreskriver annat 21 §, samt om att personnummer bara får behandlas om det är klart motiverat av vissa skäl 22 §.

När uppgifter behandlas får detta i princip endast ske för de ändamål för vilka uppgifterna samlades in, och endast den behandling som är nödvändig är tillåten 9 §. Den ansvarige är skyldig att tillse

att inte fler uppgifter behandlas än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen och att uppgifterna inte heller bevaras längre än nödvändigt med hänsyn till dessa ändamål. En behandling för historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål skall inte anses oförenlig med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in. För sådana ändamål får uppgifter också bevaras under längre tid än

vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka de ursprungligen

insarnlades.

Behandlingar som är skyddade enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen eller som annars sker uteslutande för journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande omfattas inte av bestämmelserna när och vilket sätt uppgifter

om får behandlas 7 § och bestämmelserna i persondatalagen skall över huvud taget inte tillämpas i den utsträckning det skulle inskränka en

myndighets skyldigheter enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen att

lämna ut personuppgifter 8 §.

6.4 Ansvaret för behandlingen och den ansvariges skyldigheter

Enligt förslaget till persondatalag är den som ensam eller tillsammans

med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen

av personuppgifter persondataansvarig 3 § Datalagskommittén,

avsnitt 12.2.6. Som huvudregel bör enligt Datalagskommittén bara fysiska -- personer, juridiska personer, utländska filialer eller myndigheter i

Sverige kunna betraktas som persondataansvariga, inte andra "organ"

som saknar rättskapacitet. Av definitionen följer att flera kan vara

persondataansvariga för samma behandlingsåtgärd.

Datalagskommitténs förslag till persondatalag m.m.

Persondataansvaret innebär bl.a. att den ansvarige skall tillse 9 §1:

att personuppgifter behandlas bara när det är lagligt, att personuppgifter alltid behandlas ett korrekt sätt, att personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål, att personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilka uppgifterna samlades in, att de personuppgifter behandlas är adekvata och relevanta i - som förhållande till ändamålen med behandlingen, att inte flera personuppgifter behandlas än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen, att de personuppgifter behandlas är riktiga och, om det är - som nödvändigt, aktuella, att alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter är felaktiga, missvisande eller ofullständisom med hänsyn till ändamålen med behandlingen och ga att personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen.

Det åligger vidare den persondataansvarige:

att lämna information till den registrerade rörande behandlingen - 23-27 §§, att på begäran den registrerade, rätta, blockera eller utplåna - av personuppgifter som inte behandlats i enlighet med persondatalagen 28 §, att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter behandlas 31 § och som anmäla automatisk behandling personuppgifter till Datainatt av spektionen 36 §. Det finns dock undantag från denna skyldighet, se nedan under avsnitt 6.6

Den persondataansvarige är skyldig att ersätta den registrerade för den skada lagstridig behandling av personuppgifter fört med sig som en Datalagskommittén, avsnitt 12.13. Den persondatansvarige kan dock undgå skadeståndsskyldighet om han eller hon kan visa att felet inte berodde på honom eller henne 43 §. Den persondataansvarige skall utfärda instruktioner för de personer arbetar under hans eller hennes ledning liksom för persondatabisom träden den som behandlar personuppgifter för den persondatansvariräkning, 3 § och dem arbetar under biträdenas ledning 30 § ges som Datalagskommittén, avsnitt 12. 10. 2.

Datalagskommitténs förslag till persondatalag m.m.

6.5 Arkivering och gallring

Den i förra avsnittet berörda regeln om att uppgifter inte får behandlas

för ändamål som är oförenliga med dem för vilka de samlades in

skulle kunna tolkas som att uppgifterna i princip måste förstöras när ändamålet är uppfyllt eller behovet i förhållande till ändamålet annars upphör. Behandling för historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål skall emellertid inte anses oförenlig med de ändamål för vilka

uppgifterna insamlades se ovan, avsnitt 6.3 och enligt Datalagskom-

mittén Datalagskommittén, avsnitt 9.4 och 12.4.6.2 kan ändamål

som myndighetsarkiv skall tillgodose hänföras just under "historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål". Det är därmed inte nödvändigt att myndigheter, redan när personuppgifterna samlas in, uttryckligen

anger arkivering och bevarande som ett ändamål för behandlingen.

Datalagskommittén har föreslagit en uttrycklig bestämmelse i

persondatalagen som anger att lagen inte hindrar att en myndighet bevarar sina allmänna handlingar eller att en arkivmyndighet tar hand om arkivmaterial 8 § 2 st.

6.6 Anmälan och tillsyn

Den föreslagna persondatalagen kräver inte till skillnad från

-

datalagen att tillstånd inhämtas för viss hantering av personuppgif-

ter. Persondatalagen bygger i stället på ett system med skyldighet för

den persondataansvarige att anmäla behandling av personuppgifter till en tillsynsmyndighet Datainspektionen som också utövar tillsyn över

verksamheter där behandling av personuppgifter förekommer Datalagskommittén, avsnitt 3.13.2-3, 3.17, 12.12 och 12.14.

Behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatisk skall enligt huvudregeln skriftligen anmälas till Datainspektionen 36 §

1 st.. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer Datainspektionen får dock föreskriva undantag från anmälningsskyldigheten för sådana typer av behandlingar som sannolikt inte kommer att leda till otillbörligt intrång i den personliga integriteten

36 § 2 st.. Vidare behöver anmälan till Datainspektionen inte göras om den persondataansvarige utser ett persondataombud och offent-

liggör vem det är 37 §. Ett persondataombud har till uppgift att

övervaka och se till att den persondataansvarige behandlar personupp-

gifter på ett korrekt och lagligt sätt och påpeka eventuella brister för denne. Om den persondataansvarige inte vidtar rättelse efter påpekande skall persondataombudet anmäla förhållandet till Datainspek-

Datalagskommitténs förslag till persondatalqg m.m.

tionen 38 §. Bland persondataombudets uppgifter ingår även att hjälpa enskilda att fâ rättelse felaktiga och ofullständiga uppgifter av 40 §. Ett persondataombud kan enligt Datalagskommittén vara anställd hos den persondataansvarige men får inte ha en "alltför underordnad ställning med hänsyn till att persondataombudet måste kunna självständigt Datalagskommittén, avsnitt 12.12.2.4. agera Datainspektionens verksamhet kommer efter persondatalagens ikraftträdande i huvudsak att bestå i renodlad tillsyn. Datainspektionen kommer enligt förslaget till persondatalag dock även om regeringen bestämmer det att ha möjligheter att utfärda närmare föreskrifter bl.a. om 51 §:

i vilka fall behandling av personuppgifter är tillåten, vilka krav som ställs på den persondataansvarige vid behandling av personuppgifter, vilken information skall länmas till den registrerade och hur - som länmandet av information skall till samt anmälan till Datainspektionen och förfarandet när anmälda uppgifter har ändrats.

Vid sin tillsyn har Datainspektionen i princip samma befogenheter som myndigheten har enligt datalagen i dag, dvs. rätt att få del av handlingar, tillträde till lokaler m.m. 45 §. Om Datainspektionen upptäcker oegentligheter skall inspektionen i första hand söka åstadkomma rättelse påpekanden. Om det är brådskande eller genom rättelse inte går att få på annat sätt får Datainspektionen vid vite om förbjuda den persondataansvarige att behandla uppgifterna annat sätt än att lagra dem 47 §. Om uppgifter behandlats på ett genom olagligt sätt får Datainspektionen ansöka hos länsrätt om att uppgifterna skall utplånas 49 §.

6.7 Kompletterande reglering

Enligt Datalagskommittén Datalagskommittén, avsnitt 12.1 .2 är avsikten att persondatalagen skall innehålla alla grundläggande regler, principer och undantagsmöjligheter och att regeringen och Datainspektionen inom den och med beaktande av vad EG-direktivet ramen tillåter och kräver närmare skall precisera regleringen, till viss del verkställighetsföreskrifter. En genomläsning av den föreslagna genom lagtexten utvisar att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer har ett betydande utrymme att precisera regleringen.

Datalagskommittén.: förslag till persondatalag m.m.

En uppställning över aktuella bestämmelser ser ut så här:

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får:

föreskriva undantag från förbudet att behandla känsliga personupp- gifter 20 §, föreskriva undantag från förbudet för andra än myndigheter att behandla personuppgifter om lagöverträdelser eller om domar och säkerhetsåtgärder i brottmål 21 §, föreskriva undantag från huvudregeln att det är förbjudet att föra -

över personuppgifter till tredje land tredje land en stat som inte ingår i Europeiska unionen eller är ansluten till Europeiska ekonomis-

ka samarbetsområdet 35 §,

föreskriva undantag från skyldigheten att anmäla behandling av

-

personuppgifter till Datainspektionen 36 § och

meddela närmare föreskrifter om i vilka fall behandling av -

personuppgifter är tillåten och vilka krav som ställs på den personda-

taansvarige m.m. 51 §.

Regeringen får:

föreskriva att vissa behandlingar som kan innebära särskilda risker -

för otillbörligt intrång i den personliga integriteten skall anmälas till Datainspektionen för förhandskontroll 41 §.

Datainspektionen får:

besluta om vilka skyddsåtgärder den persondataansvarige skall vidta för att skydda de personuppgifter som behandlas 32 §.

Datalagskommitténs närmare överväganden i författningstekniska

frågor redovisas i avsnitt 12.1 i deras betänkande.

6.8 Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser

Enligt EG-direktivet skall den svenska lagstiftning som inför direktivet träda i kraft senast den 24 oktober 1998. Datalagskommittén föreslår

dock med hänsyn till att de grundlagsändringar de också föreslår

-

bör träda i kraft samtidigt som den nya persondatalagen att

-

ikraftträdandedatum sätts till den l januari 1999. Datalagskommittén anser att denna lösning är möjlig, trots Sveriges åtagande gentemot

Datalagskommitténs förslag till persondatalag m.m.

EU. Behandling personuppgifter som påbörjats före den 1 januari

av 1999 skall dock inte omfattas bestämmelserna i den nya lagen av förrän den 1 oktober 2001, i enlighet med vad som är tillåtet enligt EG-direktivet. Därmed finns det tid, menar Datalagskommittén, att

de särskilda registerförfattningarna till EG-direktivet. Med

anpassa

hänsyn till att manuell behandling av personuppgifter inte tidigare reglerats i Sverige i vart fall inte av persondataskyddslagstiftningen

--

finns det enligt Datalagskommittén starka skäl för att den respit till

i oktober 2007 EG-direktivet medger för sådan behandling bör som

utnyttjas, vilket också föreslås i 3 i övergångsbestämmelserna. När den lagen träder i kraft bör enligt Datalagskommittén de

nya

tillstånd och föreskrifter Datainspektionen kan ha meddelat

som beträffande behandlingar som tidigare omfattades av datalagen dvs.

ADB-registrering förlora sin verkan ikraftträdandedagen.

anses per

De Övergångsbestämmelser Datalagskommittén föreslagit i övrigt,

bl.a. rör personuppgifter som arkiverats och samtycken som

som

lämnats före persondatalagens ikraftträdande samt tillämpligheten av

skadeståndsbestämmelsen, framgår bilaga 2 till detta betänkande. av

Se även Datalagskommittén, avsnitt 12.15.

6.9 Datalagskommitténs övriga förslag till författningsändringar

6.9.1 Regler i datalagen som föreslås flyttade till andra

lagar

Datalagskommittén har föreslagit Datalagskommittén, kap 13:

att datalagens bestämmelse 14 § om att myndigheter som

-

använder upptagning för ADB för handläggning mål eller ärende

av

skall överföra upptagningen till läsbar form och tillföra den till

handlingarna i målet eller ärendet, överförs till 15 kap. sekretesslagen, att datalagens bestämmelse straff för dataintrång 21 § överförs om till brottsbalken samt

att datalagens bestämmelser det statliga person- och adress-

om -

registret SPAR, 26-28 §§ bryts ur den generella persondataskyddslagstiftningen och placeras i en särskild registerförfattning.

Datalagskommitténs förslag till persondatalag m.m.

6.9.2 Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen

Datalagskommittén föreslår en ny begreppsapparat i tryckfrihetsförordningen Datalagskommittén, kap 16. Offentlighetsinsynen skall inte längre vara knuten till myndighetens handlingar utan till dess uppgifter. Förändringen innebär enligt Datalagskommittén inte något nytt i grunden utan en anpassning till en ny teknik där det inte längre är självklart att uppgifter finns att hämta i handlingar i ordets traditionella betydelse. Med uppgift menas varje sakupplysning som kan uppfattas av en människa, antingen direkt eller med hjälp av tekniska hjälpmedel. En uppgift är enligt förslaget allmän om den förvaras hos en myndighet och förekommer i en handling pappershandling eller elektronisk handling eller i en databas. En handling skall ha ett bestämt innehåll varmed avses ett en gång för alla bestämt innehåll. Det som är typiskt för en databas är att den inte har ett på förhand bestämt innehåll. Exempel på databaser är journaler, register, dagboksblad och andra förteckningar där det förs in uppgifter efter hand. En databas kan precis som en handling vara manuell eller ha elektronisk form. Liksom en handling kan den bestå av en enda uppgift. För att uppgifterna i en handling eller databas skall vara allmänna krävs, liksom vad gäller för sådana handlingar som tryckfrihetsförordningen omfattar enligt gällande rätt, att de kan göras uppfattbara med hjälp av den utrustning som myndigheten själv förfogar över. Liksom enligt gällande rätt innebär eventuella sökbegränsningar för myndigheten i lag eller annan författning att också allmänhetens rätt att ta del av uppgifterna omfattas av en sådan begränsning. För frågor om när en uppgift skall anses förvarad hos en myndighet, när den skall anses inkommen, hur den skall lämnas ut m.m. enligt de nya teknikanpassade bestämmelserna hänvisas till Datalagskommitténs betänkande för en sammanfattning se Datalagskommitténs författningskommentar. För att anpassa även yttrandefrihetsgrundlagen till den nya ord-

ningen föreslås en ändring i 5 kap. 3 § första stycket 2 i den lagen,

som behandlar oriktigt utlämnande av uppgifter handlingar, enligt nuvarande lydelse via radioprogram, film eller ljudupptagning.

Datalagskommitténs förslag till persondatalag m.m.

6.9.3 Regeringsformen

Enligt 8 kap. 7 § regeringsformen kan regeringen efter bemyndigande i lag förordning meddela föreskrifter om bl.a. skydd för genom personlig integritet vid registrering av uppgifter med hjälp av automatisk databehandling. Datalagskommittén föreslår att regeringen i stället rätt att meddela föreskrifter om skydd för personlig ges integritet vid behandling av personuppgifter. Syftet är att regeringen och Datainspektionen regeringen så bestämmer skall kunna om meddela föreskrifter på hela det område som omfattas av den föreslagna persondatalagen Datalagskommittén, föjattningskommentaren och avsnitt 12.1.2.

6.9.4 Sekretesslagen

I konsekvens med att persondatalagen reglerar behandling av personuppgifter föreslår Datalagskommittén att sekretessbestämmelsen i 7 kap. 16 § sekretesslagen ändras till att avse sekretess för personuppgifdet kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften ter om behandlas i strid med persondatalagen jfr avsnitt 4.3.5 ovan. Vidare föreslås att andra stycket i paragrafen upphävs eftersom det redan av persondatalagen framgår vilka förutsättningar som gäller för över-

föring personuppgifter till tredje land se aktuellt lagrum samt

av 33-35 §§ persondatalagen. Beträffande den ändring 9 kap. 6 § sekretesslagen som föreslås av hänvisas till Datalagskommitténs betänkande Datalagskommittén, författningskommentaren och avsnitt 12.14.1.3. I övrigt är de föreslagna ändringarna i sekretesslagen i huvudsak föranledda av den begreppsapparat och terminologi som föreslås för tryckfrihetsförnya ordningen.

6.9.5 Arkivlagen

De föreslagna ändringarna i arkivlagen syftar i huvudsak till att begreppen och terrninologin allmänna uppgifter i handlingar och databaser skall överensstämma med vad som föreskrivs tryckfrihetsförordningen enligt föreslagna ändringar i denna.

7 Totalförsvaret och dess

personal

7.1 Totalförsvarspliktens innebörd och omfattning

Begreppet totalförsvar, som finns definierat i 1 § första stycket lagen

1992: 1403 om totalförsvar och höjd beredskap, avser den verksam-

het som behövs för att förbereda Sverige för krig jfr även beredskaps-

förordningen l993:242. Totalförsvaret består av det militära

försvaret vars huvuduppgift är att möta väpnade angrepp mot - Sverige och det civila försvaret, som bl.a. skall värna civilbe- -

folkningen under krig, trygga nödvändig försörjning och även i övrigt

upprätthålla viktiga samhällsfunlctioner. För det militära försvaret ansvarar i huvudsak Försvarsmakten, medan ansvaret för det civila

försvaret åvilar statliga myndigheter, kommuner, landsting, företag,

organisationer och enskilda.

Sedan den 1 juli 1995 gäller lagen 1994: 1809 om totalförsvarsplikt prop. 1994/95:6. Genom denna lag har de grundläggande bestämmelserna om tjänstgöringsskyldighet inom landets totalförsvar samlats

i en författning. Totalförsvarsplikten innebär en skyldighet för varje svensk medborgare och i viss utsträckning för utländska med- borgare som är bosatta i Sverige att tjänstgöra inom totalförsvaret -

i den omfattning som hans eller hennes kroppskrafter och hälsotill-

stånd tillåter. Skyldigheten gäller från och med det kalenderår då personen fyller 16 år till utgången av det år när han eller hon fyller

70 år. Tjänstgöringen kan fullgöras som värnplikt, civilplikt eller

allmän tjänsteplikt. Värnplikt och civilplikt omfattar grundutbildning,

repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring. I vissa fall kan en totalförsvarspliktig skrivas in för civilplikt och krigsplaceras utan grundutbildning om det är uppenbart att utbildnings-

behov saknas. Den allmänna tjänsteplikten innebär endast en skyldighet för den som är totalförsvarspliktig att tjänstgöra under höjd beredskap. Höjd beredskap är, enligt lagen om totalförsvar och höjd

beredskap, antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Under

högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då skall bedrivas.

Värnplikten fullgörs hos Försvarsmakten. Skyldigheten att fullgöra sådan plikt omfattar endast svenska män och gäller från början av det

kalenderår de fyller 19 år till slutet av det kalenderår de fyller 47 år.

Totalförsvaret och dess personal

De som är ianspråktagna med värnplikt utgör den helt dominerande delen av de totalförsvarspliktiga som genomgår grundutbildning och

repetitionsutbildning. Alla mellan 16 och 70 år, som inte är ianspråktagna med vämplikt, är skyldiga att efter anmodan fullgöra civilplikt. Det är emellertid endast svenska män är skyldiga att fullgöra civilplikt med längre

som

grundutbildning än 60 dagar. Civilplikten kan, enligt bilaga till förordningen 1995:238 totalförsvarsplikt, för närvarande

om

fullgöras i följande verksamheter:

A. Verksamheten det civila försvaret

Polisverksamhet .

Befolkningsskydd

.

Hemskydd

.

Räddningstjänst inklusive räddningstjänst vid flygplatserna

.

Hälso- och sjukvård

. Tandvård . Kommunal tillsyn inom miljö- och hälsoområdet .

Underhåll och reparationer av järnvägar och vägar

. Veterinärverksamhet .

Flyktingmottagning

.

Drift och underhåll inom elproduktion och nätverksamhet

. Kommunal teknisk verksamhet . Kommunal informationsverksarnhet .

Barn- och familjeomsorg

.

Handikapp- och äldreomsorg

.

Själavård och sociala insatser

.

Begravningsverksamhet

.

p Verksamheter i Försvarsmakten

Hälso- och sjukvård

. Tandvård . Veterinärverksamhet .

Posthantering

.

Gränsövervakning

.

Väghållning

.

Flygtrañkledning

.

Det är att märka att civilplikten kan fullgöras såväl inom det civila inom det militära försvaret. Civilplikten får dock inte omfatta

som

Totalförsvaret och dess personal

annan verksamhet som är förenad med egentliga stridsuppgifter än ordnings- eller bevakningsuppgifter. När det råder höjd beredskap får regeringen ge föreskrifter om allmän tjänsteplikt, om det behövs för att verksamhet som är av särskild vikt för totalförsvaret skall kunna upprätthällas. Allmän

tjänsteplikt gäller alla mellan 16 och 70 år som inte redan är

krigsplacerade med stöd av lagen om totalförsvarsplikt och innefattar en skyldighet att tjänstgöra i en ordinarie anställning eller fullfölja ett uppdrag, eller att efter anvisning av en myndighet utföra vissa uppgifter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer Arbetsmarknadsstyrelsen eller, efter bestämmande av Arbetsmarknadsstyrelsen, en länsarbetsnämnd skall besluta hos vilka arbetsgivare som allmän tjänsteplikt skall fullgöras och vilka arbetstagare och uppdragstagare som skall omfattas av allmän tjänsteplikt. Statliga myndigheter där allmän tjänsteplikt skall fullgöras beslutar dock själva om vilka arbetstagare och uppdragstagare som skall omfattas av tjänsteplikten. De närmare föreskrifterna om tjänsteplikten kan tas in i anställningsavtalet med den enskilde. Ett beslut om att en totalförsvarspliktig skall fullgöra allmän tjänsteplikt får inte omfatta den som redan är krigsplacerad med stöd av lagen om totalförsvarsplikt. Kvinnor är inte skyldiga att göra värnplikt eller att fullgöra civilplikt som kräver längre grundutbildning än 60 dagar. Kvinnor har dock möjlighet att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning om de så önskar och bedöms lämpliga. Till grundutbildning för värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning än 60 dagar fär kvinnor antas som är svenska medborgare och som vid den antagningsprövning som skall göras har fyllt 18 år. Om en kvinna efter ansökan och prövning skrivs in för värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning omfattas hon av samma bestämmelser som en man som med stöd av lagen om totalförsvarsplikt skrivits in för motsvarande utbildning. Hon blir således enligt lag skyldig att fullgöra delsgrundutbildning,delsrepetitionsutbildning,beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring. Dessa särskilda bestämmelser om kvinnor i totalförsvaret ges i lagen 1994:1810 om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning och förordningen 1995:240 med samma nanm. I samband med att lagen om totalförsvarsplikt och lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning infördes, upphävdes bl.a. värnpliktslagen 1941:967, allmärma tjänstepliktslagen 1959:83 och lagen 1980:1021 om militär grundutbildning för kvinnor. Dessutom upphävdes lagen 1981:292 om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. Skyldigheten enligt den senast nämnda lagen

Totalförsvaret och dess personal

för vissa personalkategorier att delta i utbildning och övning för tjänstgöring under höjd beredskap regleras därmed inte längre i en särskild lag. De hälso- och sjukvårdspersonalen som är anställda i

av

verksamheter skall upprätthållas under höjd beredskap t.ex.

som

landstingens sjukvård deltar i utbildnings- och övningsverksamhet i enlighet med vad i deras anställningsavtal. Utbildning och

som anges övning för dessa sker arbetsgivarens försorg. I de fall personer genom

något anställningsförhållande inte föreligger mellan det bemanningsansvariga organet och den hälso- och sjukvårdspersonal som detta organ önskar i anspråk för övning och utbildning, kan inskrivning med

ta civilplikt i stället tillämpas. Inskrivning med civilplikt kan bli aktuell

bl.a. beträffande dem ur hälso- och sjukvårdspersonalen som är

anställda inom den privata sektorn eller slutat arbeta men alltjämt som omfattas av totalförsvarsplikten.

Även lagen 1966:413 vapenfri tjänst upphävdes då lagen om

om

totalförsvarsplikt infördes. Vapenfri tjänstgöring äger nu istället rum inom för civilplikten. Enligt 3 kap. 16 § lagen om totalförsvars-

ramen

plikt skall totalförsvarspliktig efter ansökan rätt att vara vapenfri

en

han eller hon kan antas ha "en så allvarlig personlig övertygelse

om rörande bruk mot annan att övertygelsen är oförenlig med en av vapen

tjänstgöring är förenad med bruk vapen". Närmare be-

som av

stämmelser prövningen i dessa fall ges i 3 kap. 17--22 §§ lagen

om om totalförsvarsplikt.

7.2 Utredningar om de totalförsvarspliktigas

förhållanden

7.2. 1 Inledning

För att de totalförsvarspliktigas möjligheter att fullgöra värnplikt eller

civilplikt skall kunna bedömas och för att de skall kunna placeras på "rätt ställe inom totalförsvaret krävs att beslutsfattarna har ett

underlag innefattar uppgifter de enskildas förhållanden i olika

som om

avseenden. Uppgifter är relevanta är bl.a. sådana som rör hälso-

som

tillstånd och civil utbildning. Uppgifterna inhämtas i princip på två sätt. Dels den enskilde själv, dels genom att myndigheter och

genom

andra t.ex. skolor och vårdinrättningar lämnar uppgifter till den

- har att fatta beslut den enskilde. Den enskilde är enligt som om

generella bestämmelser i lagen om totalförsvarsplikt skyldig att medverka i utredning sina personliga förhållanden och att lämna

om

uppgifter sig själv 1 kap. 3 § 1 och 2 kap. 1 § Ansvaret för att

om

Totalfärsvaret och dess personal

samla in personuppgifter och att grundval av dessa ta beslut om de totalförsvarspliktiga åvilar i första hand Totalförsvarets pliktverk nedan Pliktverket.

7.2.2 Mönstring, annan mindre omfattande utredning och antagningsprövning

En man som är svensk medborgare är skyldig att mönstra om det inte är uppenbart att han saknar förutsättningar att fullgöra såväl värnplikt civilplikt. Skyldigheten inträder det kalenderår mannen fyller 18

som

år eller, för den som förvärvar svenskt medborgarskap senare, från och med den dag han blir svensk medborgare. Om det inte finns särskilda skäl, är ingen skyldig att genomgå mönstring efter det kalenderår när han fyller 24 år. Den som är skyldig att mönstra skall

inställa sig personligen vid något av Pliktverkets kontor för medicinska och psykologiska undersökningar samt annan utredning om personliga förhållanden 2 kap. lagen om totalförsvarsplikt. Pliktverket har med stöd 9 kap. 1 § förordningen 1995:238 om totalförsvarsplikt av utfärdat närmare föreskrifter om vad som skall ske vid mönstringen

enligt följande 2 kap. 4-8 §§ Totalförsvarets pliktverks föreskrifter om totalförsvarsplikt:

Vid mönstringen skall den totalförsvarspliktige uppmanas att lämna

uppgifter om

boende- och familjeförhållanden, 2. utbildning, studieinriktning och arbetslivserfarenhet, idrotts- och fritidsintressen, 4. kunskap i telegrafering, maskinskrivning, fotografering, teckning, simning samt intresse för sjukvård och matlagning, att använda fordon och arbetsmaskiner, vana

6. fjäll- och sjövana samt vana att vistas i skog och mark, 7. språkkunskaper,

särskilda kunskaper och färdigheter i övrigt,

deltagande i frivillig försvarsutbildning och militärt praktikantläger

och 10. föreningsuppdrag.

Den medicinska undersökningen skall syfta till att utreda den totalför-

svarspliktiges fysiska förutsättningar att fullgöra värnplikt eller

civilplikt och får omfatta

kontroll av hörsel, syn och färgseende, 2. bedömning av bullerskaderisk,

Totalförsvaret och dess personal

bestämning av förekomst av socker, äggvita eller blod i urinen, 4. kontroll av blodtryck och hjärtverksamhet under vila, 5. vägning, mätning av längd och muskelkraft och annan undersökning som är nödvändig för att bedöma tjänstbarheten.

Den psykologiska undersökningen skall syfta till att utreda den totalförsvarspliktiges begåvning, personlighet, anlag, intressen och önskemål samt hans psykiska funktionsförmåga, tjänstbarhet och ledarfömiäga. Den psykologiska undersökningen får omfatta psykologiska test, 2. inhämtande av uppgifter om den totalförsvarspliktiges personliga förhållanden och

intervju med den totalförsvarspliktige

Dessutom får den totalförsvarspliktige fotograferas som underlag för legitimations- och resehandlingar. Enligt 2 kap. 9 § i nyss nämnda föreskrifter kan Försvarsmakten

eller Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB anmäla behov

av ytterligare utredning förnyad mönstring av den totalförsvarspliktige om någon av myndigheterna finner att placering i viss befattning förutsätter detta. Ansvaret för att mönstring genomförs åvilar Pliktverket. Mönstring eller för kvinnor antagningsprövning, se nedan är en förut- - sättning för att någon skall tas ut till värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning än 60 dagar. På grundval av en mindre omfattande utredning än mönstring kan totalförsvarspliktig tas i anspråk för civilplikt med grundutbildning en under högst 60 dagar. En sådan utredning kan vara begränsad till att den totalförsvarspliktige efter anmaning lämnar uppgifter om sig själv eller genom att uppgifter om honom eller henne inhämtas från olika register e.d. Huvudansvaret ligger även beträffande denna utredningsverksamhet på Pliktverket. Utredningen kan dock efter överenskommelser mellan Pliktverket och kommuner, landsting eller kyrkliga

kommuner utföras hos någon av de sist nämnda se prop. 1994/95:6

s. 130. Enligt 2 kap. 1 § lagen om totalförsvarsplikt jämförd med 4 kap. 5 § andra stycket förordningen om totalförsvarsplikt är den totalförsvarspliktige också skyldig att lämna uppgifter om sina personliga förhållanden till länsstyrelserna, Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Post- och telestyrelsen, Banverket, Vägverket, Luftfartsverket, Statens Jordbruksverk, Statens invandrarverk, Närings- och teknikutvecklingsverket samt Affärsverket svenska kraftnät. På grundval av dessa och andra uppgifter kan därmed en

Totalförsvaret och dess personal

mindre omfattande utredning än mönstring utföras även hos de nu uppräknade myndigheterna. Om en annan myndighet än Pliktverket genomfört utredningen skall kopior av handlingar inkommit till som

den myndigheten tillställas Pliktverket tillsammans med begäran

om

att den totalförsvarspliktige skrivs in enligt 3 kap. 3 § Totalförsvarets

pliktverks föreskrifter om totalförsvarsplikt. Av 2 kap. 12 § nämnda föreskrifter framgår att en mindre omfattande utredning kan genomföras skriftligen, per telefon eller vid personlig inställelse samt att en utredningen inte skall vara mer omfattande än vad som behövs för att den totalförsvarspliktiges förutsättningar att fullgöra civilplikt i viss en befattning skall kunna bedömas. En kvinna som ansökt att få fullgöra värnplikt eller civilplikt om med längre grundutbildning skall genomgå antagningsprövning vid en Pliktverket som motsvarar den för svenska män obligatoriska mönstringen 3 § lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning samt 1 § förordningen härom.

7.2.3 Inhämtande av uppgifter den enskildes personliga

om

förhållanden från myndigheter m.fl.

Uppgifterna från mönstringen eller antagningsprövningen behöver kompletteras med uppgifter inhämtade i andra sammanhang för att en så fullständig och korrekt bild som möjligt den totalförsvarspliktige av skall kunna erhållas. Det finns vidare ett behov för ansvariga myndigheter att kontinuerligt hålla sig informerade om förändringar av redan inskrivna totalförsvarspliktigas förhållanden. Lagen om totalförsvarsplikt och förordningen härom innehåller därför bestämmelser om skyldighet för myndigheter och andra att förse Pliktverket med relevant infomiation i dessa avseenden. 2 kap. 4 § lagen om totalförsvarsplikt tar sikte den information som behövs vid mönstringen, vid mindre omfattande utredning annan eller vid antagningsprövningen och stadgar att kommuner, landsting och enskilda vårdinrättningar skall lämna de uppgifter till Pliktverket om en totalförsvarspliktigs hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt som behövs för att bedöma hans eller hennes förutsättningar för att fullgöra värnplikt eller civilplikt. 3 kap. förordningen om totalförsvarsplikt innehåller uppräkning en av myndigheter och andra som är skyldiga att lämna uppgifter till Pliktverket:

Totalförsvaret och dess personal

Skattemyndigheten skall före den 1 juli varje år lämna uppgift om svensk är folkbokförd i länet och under året fyller varje man som som 17 år 1 §. Uppgifterna utgör underlag för kallelser till mönstring. När skattemyndighet har registrerat en uppgift som är av en betydelse för inskrivning eller redovisning av dem som är skyldiga att eller skrivits in för värnplikt eller civilplikt eller i mönstra som utbildningsreserven nästa avsnitt, skall Pliktverket underrättas om

se

uppgiften 3 §.

Den eller de nämnder i ett landsting eller i en kommun som ansvarar verksamhet enligt lagen 1993:38ñ stöd och service till vissa för om chefsöverläkare vid vårdinrättning där vård

funktionshindrade samt en

meddelas med städ lagen 1991:1128 om psykiatrisk tvångsvård av eller lagen 1991:1129 rättspsykiatrisk vård, skall före den 1 juni om varje år lämna uppgifter varje svensk man som under året fyller om 17 år och den 15 maj erhöll viss insats enligt lagen om stöd och som service till vissa funktionshindrade, eller var intagen på värdinrättning med stöd de nämnda lagarna psykiatrisk vård 5 §. av om Samma skyldighet åligger den förestår vården vid hem som som i 12 § lagen 199052 vård beträffande där intagna avses om av unga män 6 §. lämnas enligt dessa bestämmelser kan medföra att Uppgifterna som vissa inte kallas till mönstring, nämligen om det av uppgifterna framgår att vederbörande saknar förmåga att fullgöra värnplikt eller

civilplikt.

Kriminalvårdsstyrelsen skall lämna uppgifter, enligt kungörelsen 1970:517 rättsväsendets informationssystem, om intagning eller om avgång från kriminalvârdsanstalt 7 §.

Socialstyrelsen och Statens jordbruksverk skall på begäran lämna uppgifter totalförsvarspliktigas examina och legitimationer 8 §. om

Statens skolverk, Högskoleverket och rektorn för en utbildningsanstalt eller skola drivs staten, kommun eller ett landsting skall på som av en begäran lämna uppgift totalförsvarspliktigas studieförhållanden om 9 §.

skall på begäran lämna uppgifter körkortsregistret 10 §. Vägverket ur

Post- och telestyrelsen skall begäran länma uppgifter om utfärdade certifikat inom radioomrâdet 11 §.

Totalförsvaret och dess personal

Sjöfartsverket skall pâ begäran lämna uppgifter ur ömansregistret om adresser till totalförsvarspliktiga samt om deras olika behörighet och

tjänstgöring fartyg 12 §.

Luftfartsverket skall på begäran lämna uppgifter om utfärdade certifikat

inom luftfartens område 13 §.

Kommuner, landsting och vårdgivare som bedriver enskild verksamhet

skall på begäran lämna de uppgifter om anställd hälso- och sjukvårdspersonal behövs för Pliktverkets planeringsarbete 14 §.

som Även vissa andra författningar innehåller bestämmelser om upp-

giftslärnnande till Pliktverket:

Allmänna domstolar har skyldighet att sända lagakraftvunna domar rörande brott mot totalförsvarsplikten m.m. till Pliktverket 7 kap. 5 §

förordningen om totalförsvarsplikt

Rikspolisstyrelsen skall enligt 17 §polisregisterkungörelsen 1969:38

under vissa förutsättningar lämna utdrag av sina register på framställning Pliktverket även på framställning av Försvarsmakten i av fråga totalförsvarspliktiga som skrivs in för värnplikt. I utdragen om

får inte tas med uppgifter andra brott än de som särskilt uppräknas

om

våldsbrott, tillgreppsbrott, narkotikabrott, brott mot vapenlagen m.m.. Angående de närmare förutsättningarna se 17-19 §§ Polisregisterkungörelsen. Om det är fråga att den enskilde skall delta

om

i verksamhet som är säkerhetsklassad skall registerkontroll mot polisregister göras. Det blir då aktuellt att kontrollera även andra polisregister än Rikspolisstyrelsens, t.ex. det som förs av Säkerhetspolisen SÄPO. Denna kontroll regleras i säkerhetsskyddslagen

typ av 1996:627. .

7.3 Åtgärder efter utredning - Inskrivning,

grundutbildning och krigsplacering

Om den totalförsvarspliktige efter mönstring eller motsvarande utredning bedömts ha förutsättningar att tjänstgöra inom totalförsvaret

skall han eller hon skrivas in av Pliktverket, som handhar registreringall pliktpersonal. Om resultatet av mönstringen visar att den

en av totalförsvarspliktige saknar förutsättningar att fullgöra värnplikt och civilplikt skall Pliktverket besluta att han inte är skyldig att fullgöra

sådan tjänstgöring.

Totalförsvaret och dess personal

Män mönstrat och bedömts ha erforderliga förutsättningar skall som skrivas in för värnplikt eller civilplikt eller i en utbildningsreserv. Den som endast genomgått en mindre omfattande utredning än mönstring får skrivas in för civilplikt som förutsätter grundutbildning under högst 60 dagar. Kvinnor som genomgått antagningsprövning för värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning kan efter samtycke skrivas in för värnplikt eller civilplikt. De kan också efter samtycke skrivas in i utbildningsreserven. Samtycket skall i samtliga fall vara skriftligt. Vid inskrivningen skall det, för den som skrivs in med värnplikt eller civilplikt, bl.a. bestämmas vilken befattning eller befattningsgrupp han eller hon skall placeras tid och plats för grundutbildningen och utbildningens längd. Efter avslutad grundutbildning skall den som förvärvat tillräckliga kunskaper och färdigheter för en krigsuppgift krigsplaceras i en befattning eller i en viss verksamhet som han eller hon är lämplig för. Den som inte krigsplaceras får i stället skrivas in för civilplikt utan grundutbildning eller med en grundutbildning som inte överstiger 60 dagar. Beslut om krigsplacering enligt lagen om totalförsvarsplikt fattas av Pliktverket efter framställning från statliga myndigheter, kommuner, landsting, kyrkliga kommuner, bolag, föreningar, samfälligheter eller andra enskilda. En totalförsvarspliktigs krigsplacering kan komma att ändras flera gånger under den tid han eller hon omfattas av totalförsvarsplikten. Bestämmelser om inskrivning och krigsplacering av pliktpersonal återfinns i 3 kap. lagen om totalförsvarsplikt och i 4 kap. förordningen om totalförsvarsplikt.

7.4 Personal inom totalförsvaret som inte är

ianspråktagen med värnplikt eller civilplikt

Totalförsvarspliktens omfattning framgår av avsnitt 7.1 ovan. De som är inskrivna med värnplikt eller civilplikt eller är placerade i utbildningsreserv brukar benämnas pliktpersonal. Pliktpersonalen utgör huvuddelen av den grupp som Pliktverket hanterar uppgifter om och det är endast beträffande dessa personer verket fattar beslut om inskrivning och krigsplacering m.m. Avsnitt 7.2 och 7.3 behandlar i första hand pliktpersonalen.

Övrig personal inom totalförsvaret kan vara krigsplacerad eller på

annat sätt iansprâktagen för totalförsvaret på grund av anställningsavtal, avtal med frivilliga försvarsorganisationer eller andra avtal som

Totalförsvaret och dess personal

grundar sig på frivillighet. Regler härom återfinns bl.a. i förordningen 1994:524 om frivillig försvarsverksamhet, förordningen FFS

1987:8 om frivillig tjänstgöring vid Försvarsmakten, förordningen

FFS 1987:12 om krigsfrivilliga vid Försvarsmakten, hemvämskungörelsen 1970:304, beredskapsförordningen och i lagen 1994:1720 om civilt försvar. Yrkesofficerama tillhör dem som

tjänstgör inom totalförsvaret med skyldighet att göra detta enligt

anställnings- avtal. Som exempel på personer med mycket be-

gränsade och speciella uppgifter inom totalförsvaret kan nämnas

ledamöter i lokala värderingsnämnder som, efter beslut av länsstyrel-

se, har till uppgift att besluta om ersättning till ägare av egendom som

tas i anspråk för statens eller annans räkning t.ex. vid krigsfara enligt förfogandelagen 1978:262. Även de nämnda omfattas nu personerna

fonnellt av totalförsvarsplikten om de är mellan 16 och 70 år. Deras skyldighet att delta i utbildning och tjänstgöra i övrigt grundar sig emellertid det avtal de ingått med sin arbetsgivare eller annan och inte totalförsvarsplikt. Det kan bli aktuellt att ta vissa av dem i anspråk med stöd av den allmänna tjänsteplikten vid höjd beredskap men i normalfallet fortsätter de även då att tjänstgöra med avtalet som

grund. Det finns vidare personer som har ålagts vissa begränsade uppgifter vid höjd beredskap, utan att skyldigheten att fullgöra dessa är knuten till totalförsvarsplikten. Det gäller t.ex. dem som skall ställa egendom

till förfogande enligt förfogandelagen. Enligt förordningen 1992:391 om uttagning av egendom för totalförsvarets behov skall förfogandet

i vissa fall förberedas i fred genom uttagning av egendom som

kommer att behövas vid bl.a. krig eller krigsfara.

8 Närmare Totalförsvarets

om pliktverk

och dess verksamhet

1 Inledning

Lagen om totalförsvarsplikt och den nya förvaltningsmyndigheten Totalförsvarets pliktverk Pliktverket har inneburit en koncentration av inskrivningsförfarandet. Pliktverket har övertagit uppgifter vad gäller pliktpersonal som tidigare skötts av bl.a. Värnpliktsverket, Vapenfristyrelsen, Räddningsverket och länsstyrelserna. Pliktverket har en i huvudsak verkställande roll gentemot de myndigheter och andra organ som ansvarar för bemanningen av totalförsvaret. De centrala uppgifterna består i att pröva, välja ut, placera och olika sätt redovisa pliktpersonal. Försvarsmakten fastställer de befattningstyper för vilka grundutbildning med värnplikt skall ske, vilka krav som skall gälla för de olika befattningarna och utbildningstidens längd.

Pâ motsvarande sätt fastställer Överstyrelsen för civil beredskap, efter

hörande av berörda myndigheter, befattningstyper m.m. avseende de totalförsvarspliktiga som skall tjänstgöra med civilplikt. Försvarsmakten och andra funktionsansvariga myndigheter avgör själva, inom ramen för statsmakternas beslut, hur många som skall grundutbildas per år för olika befattningar. De bemanningsansvariga organen; Försvarsmakten, kommuner, landsting, m.fl. fastställer behovet av krigsplacerad personal för sin respektive krigsorganisation och beställer personal, eller som det uttrycks i 3 kap. 2 § Totalförsvarets pliktverks föreskrifter om totalförsvarsplikt; underrättar Pliktverket om hur många och till vilka befattningar totalförsvarspliktiga skall skrivas in för värnplikt eller civilplikt.

8.2 Pliktverkets organisation

Pliktverket är en central förvaltningsmyndighet under Försvarsdepartementet och består av den centrala ledningen, med säte i Karlstad, samt fem regionkontor. Den centrala ledningen utgörs av verkschefen och hans ställföreträdare, en produktionsledning som planerar, samordnar och leder verkets produktion och samverkar med andra myndigheter på central nivå samt av staber för ekonomi och

personal. Regionkontoren i Norrland Östersund och Boden, Karlstad,

Närmare om Totalförsvarets pliktverk

Stockholm, Göteborg och Kristianstad svarar för arbetet med mönstring och inskrivning, stöd till de bemanningsansvariga under tjänstgöringen och personalredovisning. De geografiska områdena för inskrivning och personalredovisning är inte identiska. Inskrivningsområdena är anpassade till var de mönstrande bor och redovisningsområdena till hur Sverige skall skyddas eller försvaras i händelse av olyckor, kris eller krig. Regionkontoret i Norrland har platskontor för stöd under grundutbildning samt för personalredovisning både i Östersund Boden. Pliktverket har cirka 400 anställda

och personer ca

350 heltidstjänster.

8.3 Pliktverkets uppgifter

Enligt 2 § förordningen 1995:648 med instruktion för Totalförsvarets pliktverk skall verket mönstra, skriva in och krigsplacera totalförsvarspliktiga. Denna verksamhet har redovisats ovan i avsnitten 7.2 och 7.3. Pliktverket skall också, enligt 1 § nämnda instruktion, svara för att myndigheter och andra som har bemarmingsansvar skyldighet att till att krigsorganisationen är uppfylld med personal som kan lösa se tilldelade uppgifter under höjd beredskap inom totalförsvaret får stöd och service i frågor avseende bemanning med totalförsvarspliktiga som skrivs in för värnplikt eller civilplikt och i fråga om totalförsvarspliktitjänstgöring. Det framgår inte närmare av instruktionen vilket gas sätt Pliktverket skall lämna de bemarmingsansvariga stöd och service. I denna del är Pliktverkets uppgifter till stor del avhängiga vad som överenskommes med de bemanningsansvariga. Generellt kan sägas att samarbetet mellan Pliktverket och övriga myndigheter och andra organ inom totalförsvaret är omfattande.

Fram till och med att den totalförsvarspliktige krigsplacerats utför

Pliktverket uppgifter som att:

tillsammans med de berörda myndigheterna ta fram planerings- underlag för inskrivningsverksarnheten,

kalla de totalförsvarspliktiga till mönstring eller annan utredning av de totalförsvarspliktigas förmåga att fullgöra värnplikt eller civilplikt,

genomföra mönstringen alternativt annan utredning mindre

omfattande utredning kan genomföras av amran, se ovan avsnitt 7.2.2.,

Närmare om Totalförsvarets plikrverk

i förekommande fall fatta beslut om rätt för den enskilde att - vara vapenfri,

genom beslut om inskrivning placera de totalförsvarspliktiga i lämplig befattningsgrupp m.m.,

utfärda inkallelse till grundutbildning, -

hantera uppskovsärenden, frågor om tillgodoräknande tjänst- - av göringstid, mil. frågor som rör den enskilde t.o.m. genomförd grundutbildning,

ta fram statistik och utföra analyser avseende grundutbildningen, bl.a. såvitt gäller avgångar avbruten utbildning eller avhopp mellan inskrivningen och grundutbildningen samt

fatta beslut om den totalförsvarspliktiges krigsplacering efter genomförd grundutbildning.

Efter grundutbildningen svarar Pliktverket för stöd och service genom att utföra uppgifter som att:

ta fram planeringsunderlag och statistik samt utföra analyser i olika former till stöd för de bemanningsansvarigas förbättringsåtgärder

m.m.,

utfärda inkallelser till repetitionsutbildning, -

redovisa pliktpersonal genom att lämna uppgifter till de be-

manningsansvariga om vilken personal som finns disponibel,

omfördela pliktpersonal vid behov. -

Pliktverket skall enligt myndighetens instruktion även lämna stöd och service till de bemanningsansvariga i fråga redovisning om av annan personal inom totalförsvaret än dem som skrivs in med värnplikt eller civilplikt 1 §. Sådan personal är t.ex. de som är fast anställda inom Försvarsmakten och medlemmar i frivilligorganisationer. Pliktverket svarar vidare för information till andra myndigheter och till allmänheten om frågor rör plikttjänstgöring samt för som m.m. viss utbildning. Vid höjd beredskap tillkommer uppgifter för Pliktverket t.ex. som i krig registrering och rapportering av krigsfângar. - -

Närmare om Totalförsvarets pliktverk

8.4 Registerverksamheten

8.4. 1 Inledning

Pliktverkets arbete med att mönstra, skriva in, krigsplacera och vid olika tillfällen redovisa totalförsvarets personal förutsätter att verket ständigt har ordnad och aktuell information dessa personer. Pliktom verket har därför behov att föra relativt omfattande personregister. av Registerverksamheten vid Pliktverket befinner sig i ett övergångsskede mellan två olika ADB-system. Det äldre systemet, som övertogs från Vämpliktsverket, omfattar fyra personregister: Inskrivningsarkivregistret med uppgifter från mönstring m.m., Avgángsarkivregistret med sammanställningar personuppgifter vilka upprättats i samband av med att person avregistrerats, Statistikregistret med personuppgifter en för statistiska ändamål, samt Arkivregistret med uppställning över den enskildes tjänstgöringstillfällen och eventuella förordnanden. Den nya ordningen innebär, enligt Pliktverkets planering, att uppgifterna om de totalförsvarspliktiga samlas i ett enda register. Den beskrivning som nedan det systemet; PLIS Pliktverkets infomiationsges avser nya i vissa delar redan tagits i bruk på parallellt med system, som prov, det äldre. Det nya systemet innebär också att pappershanteringen" sikt kan minska att fler handlingar läggs in direkt i datorn samt genom genom att informationsutbytet med andra myndigheter m.fl. kan ske via terminal. Samtliga Pliktverkets register förs med tillstånd av Datainspektio-

nen. Eftersom totalförsvarsplikten omfattar mycket stor del av en befolkningen kommer PLIS att vara ett av landets största personregister. Mängden uppgifter varje person blir också betydande om eftersom registret förutom att tjäna som källa för enkel information om ålder och adress etc. skall utgöra underlag för olika lämplignamn, hetsbedömningar och därför innehåller material från undersökningar och prov liksom uppgifter från hälso- och sjukvårdsmyndigheter m.fl. Registret är därmed också känsligt ur integritetssynpunkt. I PLIS registreras beträffande pliktpersonalen vad som framkommer vid de utredningar de enskildas personliga förhållanden som om beskrivits i avsnitt 7.2, uppgifter från deras utbildning inom ovan försvaret samt beslut rör deras tjänstgöring, t.ex. om inskrivning som för viss befattning, krigsplacering etc. Typen och mängden av uppgifter som registreras om varje person varierar naturligen något, beroende på vilken kategori av pliktpersonal han eller hon tillhör. Av avsnitt 7.2 och 7.3 framgår vilka utredningar som kan göras, ovan

Nämtare om Totalförsvarets pliktverk

vilken information som i dessa sammanhang kan hämtas in och vilka beslut som kan tas beträffande den totalförsvarspliktige enligt gällande författningar. Nedan i detta kapitel ges en beskrivning av verksamheten i praktiken med utgångspunkt i den kontinuerliga registrering av personuppgifter som sker om den totalförsvarspliktiges personliga förhållanden och av omständigheter som rör hans eller hennes tjänstgöring inom totalförsvaret. Först dock en redovisning av vilka närmare föreskrifter som gäller för Pliktverkets register.

8.4.2 Datainspektionens tillstånd och föreskrifter för PLIS

Datainspektionen meddelade den 26 juni 1996 tillstånd för Pliktverket att inrätta och föra personregistret PLIS. Datainspektionen fastställde ändamålet med registret enligt följande:

Registret skall utgöra ett hjälpmedel i administrationen av personalförsörjningen för totalförsvarets behov

Beslutet förenades med följande föreskrifter:

Registret fâr endast innehålla uppgifter av den art som angivits i Pliktverkets ansökan personnummer, namn, adressuppgifter, mönstringsdata, medicinska testdata, psykologiska testdata, kunskapsdata, skola/förband, utbildningstider, vitsord, bevakningsuppgifter, ärendetyp och beslut samt enligt tjänsteanteckning som bifogats beslutet uppgifter från Riksförsäkringsverket, vårdinrättningar, kriminalvårdsmyndighet, Rikspolisstyrelsen, Vägverket, Skolverket, Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen samt från utbildningsförbanden och skolorna. Enligt kompletterande beslut av Datainspektionen, den 8 januari 1997 får även fotografi för utfärdande legitimations- och resehandav ling registreras. Fotografier skall dock gallras vid tidpunkt då

Värnpliktig ryckt in till grundutbildning". Pliktverket har hos

Datainspektionen ansökt om att gallringstidpunlcten för fotografier ändras till; "då grundutbildningen slutförts".

Ãtkomsten uppgifterna skall begränsas till de enligt av personer som arbetsordning har att behandla uppgifterna.

För åtkomst uppgifter i hälsodeklaration och därtill kopplat av läkarintyg får endast personnummer användas som sökbegrepp förutom för framställning av statistik.

Närmare om Totalförsvarets pliktverk

Inhämtande och utlämnande av uppgifter får ske med hjälp av automatisk databehandling till respektive från de myndigheter som angivits i bilaga till beslutet Riksskatteverket, Riksförsäkringsverket, vårdinrättningar, kriminalvårdsmyndighet, Rikspolisstyrelsen, Vägverket, Skolverket, Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen och Räddningsverket. I bilagan anges förutom myndigheter även utbildningsförband/skolor samt PK-banken

Den registeransvarigeskallpa lämpligt sätt informera den registrerade

om förekomsten av registret, dess ändamål och huvudsakliga innehåll samt rätten till utdrag enligt 10 § datalagen.

Härutöver har Datainspektionen lämnat föreskrifter om vad som skall iakttas beträffande ADB-säkerheten när det gäller åtkornstskydd, behörighetskontroll, loggning, datakommunikation, utplåning samt reparation och service.

8.4.3 Beträffande vilka personer kan uppgifter registreras i PLIS

PLIS kan enligt nuvarande föreskrifter från Datainspektionen i princip innehålla uppgifter om samtliga personalkategorier inom totalförsvaret. Den stora gruppen registrerade utgörs av dem som mönstrat,

genomgår antagningsprövning kvinnor eller annan utredning för

inskrivning, dvs. de som prövas för tjänstgöring med värnplikt eller civilplikt. Totalt mönstrade cirka 50 000 personer år 1995. Härav skrevs cirka 33 000 in för värnplikt och närmare 2 000 för civilplikt med lång grundutbildning medan cirka 14 000 placerades i utbildningsreserven. Av de senare var cirka 12 000 endast lämpliga för civilplikt med kortare grundutbildning. Omkring 1 000 av dem som mönstrat varje år har sådan hälsa att de inte är tjänstgöringsskyldiga, vare sig med värnplikt eller civilplikt. I enlighet med Pliktverkets uppgift att också redovisa annan personal inom totalförsvaret än pliktpersonal innehåller registret också uppgifter om anställda inom Försvarsmakten, anställda i olika civila verksamheter som på grund av sina anställningsavtal är skyldiga att delta i övningar och utbildning för försvarsändamâl och/eller är iansprâktagna av sina arbetsgivare för deras respektive krigsorganisation samt medlemmar i frivilligorganisationer m.fl. Totalt kan PLIS komma att innehålla uppgifter om närmare 2 miljoner människor som på grund av bestämmelser i författningar eller till följd av ingångna avtal har uppgifter att sköta under höjd beredskap.

Närmare om Totalförsvarets pliktverk

8.4.4 Typer av personuppgifter i registret och flödet av

uppgifter

Uppgifter om svenska män som mönstrat är dominerande i PLIS. Beskrivningen närmast nedan avser detta typfall. Den är summarisk och bygger på direkt information från Pliktverket om förfarandet. Jfr avsnitt 7.2 Och 7.3.

Pliktverket får varje år uppgift från Riksskatteverket om nanm, personnummer, adress och medborgarskap på de män som är bosatta i Sverige och som under året fyller 17 år. Uppgifterna registreras av Pliktverket och utgör underlag för kallelser till mönstring. Riksskatteverket aviserar därefter adressändringar, förändrat medborgarskap, dödsfall m.m. varje vecka till Pliktverket, som med ledning härav uppdaterar registret. Aviseringar sker också från Kriminalvårdsstyrelsen intagning i eller avgång från kriminalvårdsanstalt om fråga är om längre fängelsestraff, Vägverket körkortsuppgifter samt från vissa vårdinrättningar bl.a. uppgifter om intagna.

Inför mönstringen tillställs den enskilde ett frågeformulär angående -

sin medicinska hälsa Medicinsk hälsodeklaration. Formuläret in

ges vid mönstringen där den enskilde också genomgår medicinsk en prövning för bedömning av hans förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt, jämte en psykologisk prövning för fastställande av bl.a. hans psykiska tjänstbarhet. Härutöver utförs ett s.k. inskrivningsprov för bedömning av den mönstrandes begåvning och anlag. Han får också lämna uppgifter om färdigheter, intressen, utbildning m.m. Den prövning som utförs omfattar datoriserade frågeformulär och samtal med såväl läkare som psykolog. Resultaten översätts till kapacitetssiffror avseende förmåga och lämplighet i olika avseenden. Såväl själva provresultaten som kapacitetstalen registreras, liksom relevanta uppgifter om färdigheter, utbildning m.m. t.ex. uppgifter om körkortsinnehav, telegrañcertiñkat, förarintyg för segel- eller motorbåt, fartygsmekanikerbrev, avlagd skepparexamen, genomförd militär ungdornsutbildning m.m.. En nyhet i PLIS i förhållande till äldre system är att journalhandlingar med läkar- och psykologutlåtanden kan läggas in direkt i dataregistret, liksom att ifyllda blanketter kan skannas optiskt läsas in in i detsamma.

Mönstringen avslutas med att den enskilde har ett personligt samtal med en inskrivningsförrättare. Inskrivningsförrättaren har tillgång till de dittills insamlade uppgifterna om den enskilde och redogör mot bakgrund av provresultat m.m. för lämpliga befattningar för denne.

Närmare om Totalförsvarets pliktverk

Efter diskussion, där den enskilde får framföra sina synpunkter och en önskemål, fattar inskrivningsförrättaren ett beslut om inskrivning placering i befattningsgrupp och typ av befattning, bestämmande av utbildningsenhet och ungefärlig tid för inryckning m.m. vilket registreras.

När den enskilde sedan rycker in till grundutbildningen får den utbildningsansvarige, utöver basdata som adress, personnummer osv., tillgång till de uppgifter honom rör kompetens, hälsa och om som tjänstbarhet Uppgifterna lämnas idag i form av ett grundutbildm.m. ningskort jämte utskrivnajournalhandlingar kan i framtiden göras men tillgängliga för den utbildningsansvarige genom direkt terrninalâtkomst

till relevanta delar av PLIS.

Under grundutbildningen kompletteras registeruppgifterna med under utbildningen förvärvad kompetens, innefattande uppgifter om uppgifter om ev. befordran, fullgjorda tjänstgöringsdagar m.m. samt , slutligen med lämnade vitsord. Dessa uppgifter sammanfattas i dag

skriftlig utryckningsrapportsom tillställs Pliktverket. Rapporten kan en i framtiden ersättas med att den utbildningsansvarige själv via egen terminal för in uppgifterna i PLIS. -

Efter grundutbildningen krigsplaceras den totalförsvarspliktige beslut Pliktverket. Krigsplaceringen registreras. genom av

Uppgifter från repetitionsutbildningstillfällen registreras i enlighet

med vad som sker efter genomförd grundutbildning.

När det gäller pliktpersonal med kortare utbildning är de registrerade

uppgifterna i princip natur de nyss beskrivna men av av samma som naturliga skäl är de oftast inte lika omfattande. Den enskilde har t.ex.

då inte alltid genomgått mönstring. Informationen i registret om de

anställda inskränker sig till basdata

fast rena som namn, personnum-

och adress samt uppgifter befattning, utbildning m.m. vilka mer om konkret anknyter till anställningen och krigsplaceringen. Beträffande

dem förekommer i registret enbart den anledningen att de som av tillhör frivilligorganisation finns endast uppgifter om namn, personen den organisation vederbörande är medlem nummer etc. samt om

Närmare om Totalförsvarets pliktverk

8.4.5 Åtkomst och skydd

Personuppgifterna hanteras till övervägande del inom Pliktverket och

då som underlag när verket skall ta beslut om inskrivning och

placering av totalförsvarspliktiga eller redovisa personal inom

totalförsvaret. Grundprincipen för hanteringen av uppgifterna inom Pliktverket är att endast de befattningshavare som i sitt arbete har

behov av personuppgifterna har tillgång till PLIS och då endast till de för arbetsuppgifterna relevanta delarna av registret. PLIS är uppbyggt

så att användarna som loggar in" i systemet med en personlig kod tilldelas en "användarroll", knuten till den personliga koden, vilken öppnar de delar av systemet som de anses behöva för att lösa sin uppgift. Som exempel kan nämnas att den som planerar resor för mönstring endast får tillgång till information om personnummer, namn, adress och andra basuppgifter om den enskilde som han behöver för att kalla denne till förrättningen medan en inskrivningsförrättare som skall ta beslutet om inskrivning i princip har - -

obegränsad tillgång till den mönstrandes personuppgifter. Den

personliga koden kan också spåras i systemet så att det kan utläsas

vem som gjort sökningar, genomfört ändringar m.m. Utanför Pliktverket är det i första hand de utbildnings- och

bemanningsansvariga myndigheterna inom det militära och civila försvaret som kan ha ett befogat intresse av uppgifterna i PLIS mot bakgrund av ändamålet med registret. Härutöver kan andra myndigheter ha behov av vissa uppgifter. T.ex. lämnas uppgifter om in- och utryckningstider till Riksförsäkringsverket.

8.4.6 Information till den enskilde

Den enskilde får efter genomförd mönstring del av inskrivningsbeslutet i form av en skriftlig handling där förutom själva beslutet vissa

provresultat finns redovisade. Utformningen av inskrivningsbeslutet är

under övervägande inom Pliktverket. Om den enskilde begär inforrnation om vad registren innehåller om honom eller henne handläggs denna begäran enligt särskilda rutiner.

Närmare om Totalförsvarets pliktverk

8.4.7 Bevarande och gallring

Riksarkivet har, efter förslag från Krigsarkivet, tidigare utfärdat föreskrifter bevarande och gallring för uppgifter i Vämpliktsverom kets olika register. Föreskrifterna gäller enligt särskilda beslut för Pliktverket beträffande de register som övertagits från Värnpliktsverket. Olika föreskrifter gäller för de olika registren och för olika typer uppgifter i dessa. Huvudprincipen beträffande Inskrivningsav

arkivregistret med bl.a. uppgifter från mönstringen är att uppgifterna

skall föras över till mikroñlm efter viss tid vanligen 5 år och därefter gallras databasen. Två exemplar mikrofilmen skall ur av sändas till Krigsarkivet medan ett exemplar behålles av Pliktverket så länge verket behöver uppgifterna för sin verksamhet. För PLIS saknas särskilda föreskrifter från arkivmyndighet eller vad gäller arkivering och gallring personuppgifter, vilket annan av innebär att arkivlagens generella bestämmelser är tillämpliga.

8.4.8 Socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal i krig INTEGER

--

Socialstyrelsen är enligt beredskapsförordningen 1993:242 funktionsansvarig myndighet för hälso- och sjukvården framgår av bilagan till förordningen. I denna funktion har Socialstyrelsen, i enlighet med ett regeringsuppdrag år 1988, upprättat ett register över hälsosom gavs och sjukvårdspersonal INTEGER. Registret är ett personalförsörjningsregister för krig och innehåller uppgifter om läkare, tandläkare, sjuksköterskor, operations-, röntgen- och laboratorieassistenter, undersköterskor, sjukvårdsbiträden, barnsköterskor, medicintekniker, drifttekniker, arbetsterapeuter, kuratorer, psykologer och sjukgym- Uppgifter de registrerades personnummer, nanm, anställnaster. om ningsform och kompetens lämnas till Socialstyrelsen från sjukvårdshuvudmännen. Socialstyrelsen för att registret kompletteras med ansvarar folkbokföringsuppgifter, uppgifter om utbildning och legitimation samt disponibilitet dvs. uppgifter om huruvida den registrerade är om iansprålctagen för försvarsändamål eller inte. Enligt regeringens beslut den 1 februari 1996 skall Socialstyrelav alltjämt för att det finns ett erforderligt register över hälsosen svara och sjukvârdspersonalen i krig. Regeringen uppdrog emellertid Socialstyrelsen att, under förutsättning att godtagbara ekonomiska villkor kan uppnås, träffa överenskommelse med Pliktverket om driften av registret.

Närmare om Totalförsvarets pliktverk

Enligt den överenskommelse som sedermera träffats skall IN TEGER

överföras till PLIS och utgöra integrerad del detta system. Det

en av

skall finnas möjligheter att skilja ut INTEGER-personalen

genom en

kod som åsätts hälso- och sjukvårdspersonal. Uppdatering och ändring

av uppgifter i INTEGER-delen av registret skall skötas centralt av Pliktverket.

111 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

9 Inledande ställningstaganden och

allmänna

utgångspunkter

9.1 Förslaget till persondatalag och Pliktverkets

registerverksarnhet

Bedömning: Regleringen av Pliktverkets verksamhet, såvitt avser hanteringen av personuppgifter, bör anpassas till bestämmelserna i den föreslagna persondatalagen och utformas så att den kan fungera i samspel med dessa. Detta innebär bl.a. att våra förslag utgår från persondatalagens tillämpningsområde, begrepp och terminologi.

9.1.1 Förhållandet mellan EG-direktivet, förslaget till persondatalag och de särskilda re gisterförfattningama

Införlivandet av EG-direktivet om personuppgifter i svensk lagstiftning innebär relativt genomgripande förändringar av de centrala bestämmelserna på området. De största förändringarna består i att det integritetsskyddade området utvidgas och att tillståndskravet för personregisterverksamhet upphör. Det senare medför bl.a. att Datainspektionens roll förändras. Den registeransvariges med persondatalagens terminologi; den persondataansvariges skyldigheter påverkas också i viss utsträckning av den nya ordningen. Det är svårare att se om nivån på integritetsskyddet ändras. En närmare beskrivning av Datalagskommitténs förslag till persondatalag ges ovan i kap. Enligt punkt 12 i ingressen till EG-direktivet måste de principer för skyddet av den enskildes fri- och rättigheter som direktivet innehåller gälla för all behandling av personuppgifter, som utförs av en person vars verksamhet regleras av gemenskapsrätten. Medlernsstaternas försvar militärt som civilt regleras inte av denna rätt, liksom inte - heller annan verksamhet som avses i avdelningarna V och VI i

lOl

Inledande ställningstaganden utgångspunkter

Fördraget om den Europeiska unionen. Annan sådan verksamhet är t.ex. den som rör statens säkerhet och statens verksamhet på straffrät-

tens område. Punkt 13 i ingressen. De undantag som nämns där rör

särbehandling av utländska medborgare, ömsesidiga erkännanden av examens- och utbildningsbevis m.m. samt harmoniseringsåtgärder till stöd för den gemensamma marknadens upprättande och funktion. Pliktverkets hantering av personuppgifter syftar till att tillgodose det svenska totalförsvarets behov av pliktpersonal och att möjliggöra redovisning av denna och övrig personal inom totalförsvaret. Det faller som ovan nämnts utanför EG:s kompetens att reglera sådan verksamhet. I artikel 3.2 anges dessutom särskilt att direktivet inte under några omständigheter gäller för behandling av personuppgifter som rör försvar. Teoretiskt kan därför bortses från direktivet vid utformningen av bestämmelser för behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. EG-direktivet skall enligt föreliggande förslag införas genom nationella författningar den 1 januari 1999 jfr. dock artikel 32.1 första stycket i direktivet. Datalagen kommer att upphöra att gälla, i vart fall efter den övergångsperiod om tre år inom vilken redan pågående verksamhet, som innefattar behandling av personuppgifter,

enligt direktivet har att ställa om till de nya bestämmelserna artikel

32.2 första stycket. Enligt föreliggande förslag till persondatalag är lagen generell i den betydelsen att den till sin lydelse omfattar även sådan verksamhet som faller utanför gemenskapsrätten, t.ex behandling av personuppgifter inom totalförsvaret. Det går alltså inte att bortse från persondatalagen vid en författningsreglering av behandling personuppgifter, den verksamhet skall regleras inte av även om som omfattas av EG-direktivet. Så länge inte något annat uttryckligen föreskrivs gäller persondatalagen för behandling av personuppgifter inom alla verksamheter utom sådana som är av privat natur. En generell författningsföreskrift om att persondatalagens bestämmelser inte är tillämpliga Pliktverkets registerverksamhet är tillåten och fullt möjlig. Enligt vår uppfattning finns det emellertid ingen anledning att välja en sådan lösning. Det finns flera tungt vägande skäl för att även författningar som reglerar hantering av personuppgifter inom sådan verksamhet som inte omfattas av EGdirektivet anpassas till de nya bestämmelserna. En annan sak är att det finns utrymme för att i dessa författningar göra avvikelser från persondatalagen och från EGdirektivet. De skäl som talar för en anpassning till den nya persondatalagen och som enligt vår mening särskilt bör framhållas redovisas nedan i avsnitt 9.1.2-9.1.5. Först dock något om det fortsatta behovet av särskild reglering för olika verksamheter där personuppgifter hanteras.

Inledande ställningstaganden utgångspunkter

Den gällande datalagen förutsätter i princip att kompletterande bestämmelser för respektive registerverksamhet ges genom föreskrifter Datainspektionen, såvitt avser de tillståndspliktiga registren.

av Datalagens bestämmelser är till stora delar riktade till Datainspektiooch i vilka situationer tillstånd skall ges, hur bedömningen nen anger skall till och vilka föreskrifter kan och skall meddelas. Med som

persondatalagens införande upphävs kravet tillstånd och bestämmeli persondatalagen anger i stället direkt när och hur personuppgif-

serna

ter får behandlas, vilka förbud som gäller etc. Persondatalagen är

därmed omedelbart tillämpbar för den som avser att behandla

personuppgifter i sin verksamhet. Något tillstånd av myndighet eller

i särskild författning krävs Som skäl för tidigare införda särskilda registerlagar har inte sällan åberopats uttalanden från riksdagen om nödvändigheten av sådan

lagstiftning se Konstitutionsutskottets betänkande 1990/91 :KU11 som

behandlar prop. 1990/91:60 om offentlighet, integritet och ADB.

Utskottets betänkande godtogs av riksdagen, se rskr. 1990/91:160.

Dessa uttalanden förlorar dock i och med persondatalagens införande mycket i aktualitet, eftersom de i huvudsak gjordes mot bakgrund av att vissa stora statsmaktsregister då i princip var oreglerade. Persondatalagen är tillämplig även på sådana register och avhjälper till stor del den uppmärksammade bristen med sin i förhållande till datalagen

-

direkta reglering av behandlingen av personuppgifter. Persondatala-

-

gen är emellertid mindre utförlig än de särskilda registerförfatt-

ningarna.

Det kan mot bakgrund av vad som nu konstaterats med visst fog ifrågasättas om det kommer att finnas behov av särskilda registerlagar

efter persondatalagens ikraftträdande. Klart torde stå att behovet blir

mindre efter denna tidpunkt. Persondatalagen är emellertid en generell

produkt avsedd att passa all slags verksamhet där behandling av

personuppgifter utförs och det finns därför anledning att undersöka om inte preciseringar och särregleringar är nödvändiga på många

områden. Detta gäller särskilt verksamhet som inte omfattas av EG-

direktivet och när fråga är om behandling av känsliga personuppgifter.

Också Datalagsutredningen förutsatte att särskilda bestämmelser skulle komma att erfordras vid sidan av dem som direkt införs från EG-

direktivet. Se SOU 1993:10 s. 171 f. Datalagsutredningen erinrade

dock om att kravet särskild författningsreglering enbart tar sikte

några aspekter informationsbehandlingen och att det alltså inte blir

av tal om några fullständiga registerförfattningar. Vår uppfattning är att viss särskild reglering vid sidan av persondatalagen är nödvändig. Persondatalagen förutsätter också närmast att sådan reglering sker, i vart fall i vissa situationer. Det finns dock

Inledande ställningstaganden utgångspunkter

anledning att överväga vilken omfattning särregleringen skall ha och i vilken form den skall ges.

1 .2 Persondatalagens normer bör tjäna som utgångspunkt

Det är självklarhet att de avvikelser från allmänt gällande been

stärmnelser om integritetsskydd och från centrala regler om den enskildes rättigheter och den ansvariges skyldigheter, som är påkallade inom viss verksamhet, endast aktualiseras som undantag. Det är naturligt och lämpligt att bestämmelserna i persondatalagen tjänar som utgångspunkt när särskilda författningar som rör hantering av personuppgifter utformas. Awikelser från persondatalagens bestäm-

melser bör göras endast om det finns goda skäl härför. Det skall här

åter erinras om vad som sägs i punkt 11 i ingressen till EG-direktivet om att detta utgör en förstärkning och precisering av Europarådets dataskyddskonvention. EG-direktivet bygger på en ordning inom vars

ramar gällande svensk datalagstiftning är utformad. Direktivet och -

förslaget till persondatalag har inte tillkommit därför att de rådande

värderingarna på området ändrats utan främst för att ytterligare harmonisera EU:s medlemsstaters bestämmelser. Även den om

föreslagna persondatalagen innehåller många nyheter på området för hantering personuppgifter så överensstämmer den med grund-

av

läggande principer om integritetsskydd i svensk rätt.

9.1.3 Ett samspel mellan central lagstiftning och särskilda författningar som reglerar hanteringen av personuppgifter bör eftersträvas

Statsmaktsregistren kräver inte Datainspektionens tillstånd. Dessa register kan i stället såvitt avser frågor om registerändamål,

-

registerinnehâll, fastställande av registeransvar m.m. regleras

särskilda författningar. Bestämmelserna i de särskilda förgenom fattningama, som i stora delar motsvarar Datainspektionens före-

skrifter för de tillståndspliktiga registren, ersätter dock inte datalagen.

Datalagens bestämmelser om den registrerades rättigheter, den

registeransvariges skyldigheter, förutsättningarna för skadeståndsskyl-

dighet och straffansvar samt om Datainspektionens tillsyn gäller i allt väsentligt även för statsmaktsregistren. Alternativet hade varit att de

nu nämnda, mycket centrala och för behandlingen av personuppgifter

Inledande ställningstaganden utgångspunkter

i stort sett gemensamma bestämmelserna upprepades i varje särskild registerlag. De särskilda registerförfattningar som finns i dag och som reglerar verksamhet som omfattas av EG-direktivet måste inom en nära framtid ses över och bringas i överensstämmelse med direktivet. Den koppling som nu finns mellan dessa författningar och datalagen får då ersättas med en koppling till den nya persondatalagen, om fördelarna med systemet att ha vissa grundläggande bestämmelser samlade i en central författning skall kvarstå. Fördelarna är enligt vår uppfattning uppenbara och en författning som reglerar verksamhet som inte omfattas av EG-direktivet bör inte bryta ett sådant mönster.

9.1.4 Typen av hantering som regleras och terminologin bör desamma i särskild författning som i

vara en

persondatalagen

En de stora skillnaderna mellan förslaget till persondatalag och av datalagen är tillämpningsområdet. Medan datalagen endast gäller ADB-baserade register föreslås persondatalagen omfatta all behandling av personuppgifter som företas på automatisk väg liksom manuell behandling personuppgifter som ingår i eller kommer att ingå i ett av register I EG-direktivet anges detta i artikel 3.1.

Som ovan redovisats avsnitt 4.1.1 framhöll redan Datalagsutred-

ningen att registerbegreppet var föråldrat och föreslog därför att den nya datalagens tillämpningsområde i stället skulle bestämmas med hänsyn till de tekniska möjligheter som finns att göra personuppgifter tillgängliga med ADB-teknik. Konkret innebar Datalagsutredningens förslag att all automatisk databehandling av personuppgifter, utom vissa särskilt undantagna åtgärder, skulle omfattas av lagens bestämmelser. Det kan, som Datalagsutredningen anförde, inte anses ändamålsenligt att låta svaret på frågan huruvida en personuppgift ingår i ett register eller vara avgörande för på vilket sätt uppgiften skall få behandlas med ADB-teknik. Automatisk behandling av personuppgifter kan medföra otaliga möjligheter att lagra, ändra, sprida och utföra andra operationer med uppgifterna. Avgörande för tillåtligheten av automatisk behandling bör vara ändamålet med åtgärderna ställt emot den enskildes intresse av integritetsskydd. En något svårare fråga är möjligen om även manuell behandling av personuppgifter som ingår i eller skall ingå i ett register automatiserat eller manuellt skall regleras. Skäl som att den som vill använda personuppgifter på ett

Inledande ställningstaganden utgångspunkter

otillbörligt sätt annars skulle kunna göra detta för hand för att undgå skyddsreglerna eller att användningen av ny teknik i samhällsutvecklingen inte hämmas om samma regler gäller för såväl automatisk som manuell behandling personuppgifter, saknar inte bärkraft men är av kanske inte helt övertygande. Utan automatikens hjälp är möjligheterna till effektiv lagring, bearbetning och spridning av uppgifterna kraftigt begränsade liksom även möjligheterna att ur ett stort underlag ta fram olika sammanställningar personuppgifter. Detta innebär att av manuell behandling framstår som långt mindre farlig från den enskildes synpunkt. Dock är det naturligtvis i grunden riktigt att personuppgifterna i sig är lika skyddsvärda oavsett om de behandlas manuellt eller automatiskt. Resonemanget är giltigt vare sig behandlingen sker inom verksamhet som omfattas av EG-direktivet en eller ej. Därmed och då det inte synes finnas något beaktansvärt motstående intresse bör också de bestämmelser som reglerar - Pliktverkets verksamhet följa persondatalagens tillämpningsområde i detta avseende. Härtill kommer att ett enhetligt tillämpningsområde tjänar ett visst självändamål eftersom den samlade regleringen då är lättare att överskåda och tillämpa än vid motsatt förhållande. Förslaget till persondatalag innehåller i enlighet med vad EG- direktivet föreskriver vissa för den svenska ordningen nya begrepp t.ex. mottagare och registerförare. Dessutom definieras en del som begrepp, som t.ex. personuppgifter och register, på ett annat sätt än i datalagen. Vidare byts registeransvarig ut mot persondataansvarig och det är inte bara fråga ändring terminologin utan också om en av

om en delvis ny innebörd av begreppet. Definitioner återfimis i

direktivets artikel 2. De särskilda registerlagar som reglerar verksamhet som omfattas av direktivet kommer i framtiden att vara hänvisade till persondatalagens begreppsvärld. Om författningar som reglerar behandlingen av personuppgifter totalförsvarspliktiga skall ha den koppling till om persondatalagen som ovan förordats, krävs att grundläggande begrepp och terminologi är identiska, i annat fall blir samspelet onödigt komplicerat. Det skall anmärkas att anledning att behålla och använda datalagens begrepp och definitioner annat än av skäl som att de är invanda egentligen saknas eftersom den lagen skall upphöra att gälla.

Inledande ställningstaganden utgångspunkter

9.1.5 Datainspektionens tillsyn bör omfatta Pliktverkets hantering av personuppgifter

Enligt förslaget till persondatalag skall behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatisk anmälas till en särskild myndighet. Denna myndighet i lagtexten kallad tillsynsmyndigheten skall - också utöva tillsyn över tillämpningen av bestämmelser i lag eller annan författning om behandling av personuppgifter. Regeringen har beslutat att Datainspektionen skall vara tillsynsmyndighet. Skäl att undanta Pliktverkets verksamhet från Datainspektionens tillsyn saknas. Regleringen av Pliktverkets behandling av personuppgifter bör därför anpassas till tillsynssystemet i persondatalagen.

9.1.6 Förslagen om reglering av Pliktverkets registerverksarnhet bör anpassas till förslaget till persondatalag

Pâ de skäl som ovan anförts anser vi att regleringen av Pliktverkets hantering av personuppgifter bör följa persondatalagens bestämmelser utom i de fall awikelser är befogade på grund av verksamhetens särskilda karaktär. Persondatalagen föreligger för närvarande endast i förslagsform vilket egentligen talar emot vårt inledande ställningstagande. Vi har emellertid under utredningen, så som förutsätts i våra direktiv, följt Datalagskommitténs arbete och vi har lämnats tillfälle att diskutera lösningar med kommitténs ordförande och sekretariat. Detta gör att vi har kunnat anpassa våra förslag till den nya ordningen. Vi är medvetna om att den slutliga texten i den nya lagen kan komma att skilja sig ifrån Datalagskommitténs förslag, men vi gör den bedömningen att eventuella justeringar inte blir större än att vårt förslag kan anpassas till dessa utan alltför stora arbetsinsatser.

Inledande ställningstaganden utgångspunkter

9.2 Författningsreglering av behandlingen av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

Bedömning: Bestämmelser om behandling av personuppgifter om

totalförsvarspliktiga bör i huvudsak ges i lag och vara utformade

så att de utgår från persondatalagen och anger de undantag och preciseringar i förhållande till denna som är motiverade.

Det bör finnas särskilda bestämmelser i lagen som reglerar

ADB-register över totalförsvarspliktiga som förs av Pliktverket.

9.2. l Författningsinnehåll

Förslaget till persondatalag innehåller grundläggande bestämmelser för behandling personuppgifter och gäller i princip oavsett inom vilken

av typ av verksamhet behandlingen äger rum. Särskilda författningar som reglerar behandling av personuppgifter inom en viss verksamhet, bör endast innehålla sådana preciseringar, utfyllnader och undantag som är påkallade med hänsyn till de behov som följer av verksamhetens speciella karaktär. I annat fall skapas onödig dubbelreglering och risk

för tillämpningssvårigheter.

Persondatalagen är, enligt föreliggande förslag, generell till sin

utfomuning och avvikelser från dess bestämmelser är tillåtna endast om

de har stöd i annan författning. Verksamhet som rör totalförsvaret

omfattas emellertid inte av det EG-direktiv som ligger till grund för

persondatalagen och utrymmet för särreglering är därför stort när det

gäller behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Detta

förhållande rubbar emellertid inte slutsatsen att undantag från

persondatalagens bestämmelser skall göras endast i den omfattning som verksamheten motiverar. EG-direktivet om personuppgifter

-

och därmed persondatalagen bygger på europeisk rättstradition på

-

integritetsskyddsområdet och avsteg från hävdvunna principer bör inte

göras om det inte finns starka skäl.

överväganden om innehållet i författningar som rör behandling av

personuppgifter om totalförsvarspliktiga bör i första hand omfatta

frågan om avvikelser eller preciseringar är motiverade i förhållande

till persondatalagens bestämmelser om: när behandling av personuppgifter är tillåten,

-

grundläggande krav på behandling av personuppgifter,

-

förbud mot behandling av känsliga personuppgifter,

villkor för behandling av uppgifter om lagöverträdelser och om personnummer,

Inledande ställningstaganden utgångspunkter

information till den registrerade, säkerheten vid behandlingen, den persondataansvariges skyldigheter, tillsynsmyndighetens uppgifter och befogenheter samt skadestånd. -

Persondatalagens bestämmelser skall sålunda gälla även vid behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga om inte annat följer av de särskilda författningar som reglerar just denna behandling. Den föreslagna persondatalagen innehåller inga särskilda regler för register förs med hjälp ADB. Även personuppgift kan som av om en anses lika skyddsvärd om den behandlas helt manuellt som om den behandlas med datorteknik, är det svårt att bortse från de särskilda risker i integritetshänseende som automatiserade register för med sig. Möjligheterna att effektivt söka bland uppgifterna och på kort tid sammanställa stora mängder av information är oändligt mycket större uppgifterna förekommer i ett ADB-baserat register än om de är om förvarade i pärmar eller på annat icke elektroniskt sätt. Användningen av datorteknik underlättar också spridningen av uppgifter. Andra krav måste därför ställas på säkerheten vid automatisk lagring och överföring av uppgifter än vid helt manuell hantering. Det är därför, och särskilt med hänsyn till att ett ADB-register över totalförsvarspliktiga enligt vår bedömning måste innehålla en mängd uppgifter av känslig karaktär för att vara ändamålsenligt, befogat att undersöka behovet av reglering av frågor som: registerinnehåll, terminalâtkomst eller, med ett annat uttryck; direkt åtkomst, -begränsningar av sökbegrepp, uppgiftslämnande på ADB-medium och sambearbetning samkörning med andra register. -

I en författning om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga bör också de ändamål för behandlingen anges som enligt persondatalagen skall uttryckas då uppgifterna samlas in. Dessutom bör i lagen pekas ut vem som är ansvarig persondataansvarig för behandlingen. Efter persondatalagens ikraftträdande krävs inte tillstånd för registrering eller amian behandling av personuppgifter. Detta innebär bl.a. att någon bestämmelse om att ett register över totalförsvarspliktiga får föras endast om regeringen beslutat att inrätta ett sådant inte är aktuell.

Inledande ställningstaganden utgångspunkter

9.2.2 Författningsteknisk lösning

Nonngivningskompetensen regleras i 8 kap. regeringsformen RF. En

skiljelinje går härvid mellan privaträttslig och offentligrättslig normgivning. Med privaträttslig normgivning menas föreskrifter om

enskildas personliga ställning och inbördes ekonomiska och personliga förhållanden. Offentligrättslig normgivning avser dels föreskrifter om myndigheternas interna angelägenheter, dels föreskrifter om för-

hållandet mellan myndigheter och enskilda. Pâ det privaträttsliga

området skall föreskrifter meddelas genom lag, dvs. riksdagen har exklusiv normgivningsrätt 8 kap. 2 § RF. Vad gäller den offent-

ligrättsliga nonngivningskompetensen är bilden mer splittrad. Offentligrättsliga föreskrifter skall ha lagform om de innebär åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden 8 kap. 3 § RF. Enligt 8 kap. 13 § första stycket 2 regeringsformen får regeringen genom förordning besluta

föreskrifter som skall meddelas genom lag. Härav följer att regeringen kan meddela offentligrättsliga föreskrifter om myndigheternas interna angelägenheter, som t.ex. bestämmelser om handläggning ärenden. Regeringen kan också med stöd av denna sk. av "restkompetens" genom förordning meddela offentligrättsliga

föreskrifter i övrigt så länge de inte är betungande för den enskilde

på sätt som anges i 8 kap. 3 § regeringsformen se ovan.

Registerförfattningar syftar ofta till att skydda den enskildes integritet och föreskrifter med sådant skyddssyfte kan knappast anses som betungande för honom eller henne. I 2 kap. 3 § regeringsfonnen

anges emellertid att medborgarna den utsträckning som närmare

angives i lag" skall skyddas mot att deras personliga integritet kränks genom att personuppgifter registreras med hjälp av ADB. Ordalydel-

sen ger utrymme för tolkningen att det är riksdagens sak att genom

lagstiftning utfärda de erforderliga bestämmelserna. Av förarbetena

framgår dock att syftet inte varit att hindra regeringen att meddela bestämmelser om dataskydd, utan endast att ange att riksdagen måste vara aktiv genom att stifta och vidmakthålla en dataskyddslagstiftning

som utgör en verklig och allvarligt menad skyddslagstiftning prop.

1987/88: 57 s. ll. Bestämmelser det statliga området som syftar

till att tillgodose integritetsskyddsintressen omfattas alltså av regering-

restkompetens. Av 8 kap. 13 § andra stycket regeringsformen ens framgår dock att detta inte innebär att regeringen har rätt att meddela föreskrifter som avser riksdagen eller dess myndigheter. Sådan rätt

kan i stället ges till regeringen genom bemyndigande i lag. Möjlig-

heten för riksdagen att delegera norrngivningskompetensen i denna del

infördes år 1994 genom en ny punkt 8 i 8 kap. 7 § första stycket

Inledande ställningstaganden utgångspunkter

regeringsformen, som anger att regeringen efter bemyndigande i lag kan meddela föreskrifter genom förordning såvitt avser skydd för personlig integritet vid registrering av uppgifter med hjälp av automatisk databehandling. Tillägget i 7 § tillkom närmast för att möjliggöra vidare delegation från regeringen till Datainspektionen av rätten att meddela föreskrifter även det kommunala och lands-

tingskommunala området samt för viss privat verksamhet se prop.

1993/94: 1 16. Datalagskommittén har föreslagit att lagrurmnet ändras till att avse skydd för personlig integritet vid behandling av personuppgifter. Sammantaget har regeringen stora möjligheter, ofta redan utan bemyndigande från riksdagen, att i förordning meddela föreskrifter som rör behandling av personuppgifter. Utöver vad som ovan sagts om regeringens rätt att meddela föreskrifter om myndigheternas handläggning av ärenden och andra interna angelägenheter och föreskrifter om integritetsskydd har regeringen vilket följer av 8 kap. - 13 § första stycket 1 regeringsformen rätt att meddela föreskrifter om verkställighet av lag. Möjligheten att meddela verkställighetsföreskrifter anses, även om rättsläget är långt ifrån klart, innebära en relativt långt gående rätt att "fylla ut lagar, och då även sådana lagar som innehåller regler på områden där riksdagen har exklusiv normgivningskompetens. Utfyllnaden får dock inte innebära att regleringen tillförs något väsentligen nytt genom den av regeringen beslutade

föreskriften se prop. 1973:90 s. 211.

Datalagskommittén har dragit slutsatsen att gällande rätt vad avser normgivningskompetensen inte hindrar att det överlåts till regeringen och Datainspektionen att precisera reglerna i persondatalagen. Kommittén förordar också en sådan lösning framför en ordning som innebär att varje liten justering i regelverket kräver en sedvanlig lagstiftningsprocess via regering och riksdag..." som, enligt kommittén, framstår som onödigt omständlig och ohanterlig. Datalagskommitten, avsnitt 12.1 .2 En uppställning över Datalagskommitténs förslag till vilka föreskrifter som skall kunna meddelas av regeringen och/eller Datainspektionen, med hänvisning till lagrum i förslaget till persondatalag, ges ovan i avsnitt 6.7. Mot bakgrund av vad som nu anförts kan det konstateras att det skulle vara möjligt att ge en mycket stor del av de regler som bör gälla vid behandlingen av personuppgifter om totalförsvarspliktiga i förordningsform. Frågan är om detta också är lämpligt. När ovan berörd möjlighet till delegering av normgivningskompetensen infördes genom 8 kap. 7 § första stycket 8 regeringsformen uttalade föredragande statsrådet följande prop. 1993/942116 s. 16:

lll

Inledande ställningstaganden utgångspunkter

Regeringen vill poängtera att möjligheten till en delegerad norrngivningskompetens integritetsskyddsområdet inte kommer att förändra den nuvarande inriktningen i syfte ta fram särskilda registerförfattningar för integritetskänsliga personuppgifter. I att proposition 1990/91:60 offentlighet, integritet och ADB uttalas att en målsättning om bör register med ett stort antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll skall vara att regleras i lag prop. 58. När propositionen behandlades av konstitutionsutskottet i s. betänkandet 1990/91 :KUII anförde utskottet att det allmänt sett är av stor betydelse att författningsreglering ADB-register kommer till stånd i syfte att stärka skyddet för en av de registrerades integritet i samband med nödvändig registrering av känsliga uppgifter i myndighetsregister. Utskottet delade den uppfattning som framfördes i propositionen

register hos kommunerna, landstingskommunema, Riksförsäkringsverket och att Socialstyrelsen bör regleras i särskilda registerlagar. Likaså ansåg utskottet att det krävs ingående överväganden i fråga vilka register inom dessa områden som bör om lagregleras bet. s. ll.

Registret över totalförsvarspliktiga kommer att bli ett av landets mest omfattande personregister och det kommer att innehålla många uppgifter känslig karaktär. Persondatalagens tillkomst utgör inte

av

tillräckligt skäl att frångå den uppfattning som riksdagen givit uttryck

för; att stora personregister med känsliga uppgifter skall lagregleras. Av våra direktiv följer också att vi skall lämna förslag till lagreglering frågor registerinnehåll, terminalåtkomst, förfoganderätt m.m.

av som

I lag behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

en om bör de gränserna för verksamheten dras upp i de fall dessa inte yttre

överensstämmer med vad som gäller redan enligt persondatalagen. Det bör emellertid överlåtas regeringen eller i vissa fall Datain-

-

meddela de närmare föreskrifter är påkallade till spektionen att som

-

skydd för de registrerades personliga integritet. Bestämmelser av detaljkaraktär, kan förutses bli omprövade med mer eller mindre

som täta mellanrum i takt med att samhället förändras och tekniken

utvecklas, bör i form än lag, eftersom ändringar av lagtext ges annan är en relativt omständlig process.

I lag reglerar behandling personuppgifter om totalför-

en som av

svarspliktiga bör i konsekvens med vad som utvecklats i avsnitt

-

9.2.1 intas bestämmelse att persondatalagens bestäm-

en som anger -

melser skall tillämpliga inget annat följer av lagen eller av

vara om föreskrifter som meddelats med stöd härav.

10 Lagens tillämpningsområde

10.1 Reglerna skall avse automatisk behandling

av

personuppgifter och annan behandling av personuppgifter som ingår i eller skall ingå i ett register

Förslag: Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga skall liksom persondatalagen gälla för sådan - behandling som är helt eller delvis automatisk och för annan behandling om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i ett register.

Bakgnmd: Med behandling av personuppgifter avses enligt definitionen i förslaget till persondatalag; varje åtgärd som vidtas beträffande sådana uppgifter 3 §. l EG-direktivet artikel 2 b exemplifreras behandlingsåtgärder med insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhärntande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning eller förstoring. Persondatalagen gäller för sådan behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatisk. Begreppet automatisk definieras inte i EG-direktivet eller i persondatalagen. Enligt Datalagskommittén står det klart att behandling av personuppgifter som finns i datorformat

binär form inklusive överföringen till ett sådant format

- - som regel bör anses som automatisk behandling i direktivets mening, medan det är osäkert om och i vilken utsträckning direktivets regler om automatisk behandling skall tillämpas t.ex. bilder och ljud som lagrats på något analogt format, exempelvis på ett negativ eller på ett vanligt ljud- eller videoband Datalagskommittén, avsnitt 12.2.I2. Persondatalagen gäller också för annan behandling än automatisk, om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i ett register. Med register avses varje strukturerad samling av personuppgifter vilka är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier 5 § förslaget till persondatalag.

Lagens tillämpningsområde

överväganden: En förändring som följer med införandet av EG-

direktivet om personuppgifter i svensk rätt, jämfört med gällande ordning enligt datalagen, är att även annan behandling av personuppgifter än registrering med hjälp av ADB, blir reglerad och kringgärdad

av bestämmelser om integritetsskydd. Ändringen som i vissa delar

-

efterlystes redan av Datalagsutredningen se ovan, avsnitt 4. 1 är

oavsett EG-direktivet om personuppgifter påkallad, bl.a. med hänsyn till den tekniska utvecklingen som medfört att uppgifter kan behandlas med automatik i mycket stor utsträckning och på sätt som innebär risker för integritetsintrång, utan att uppgifterna för den skull behöver ingå i ett register. En annan sak är att registrering av personuppgifter medelst ADB alltjämt framstår den åtgärd som medför de största som riskerna för otillbörliga integritetsintrång, och att strängare föreskrifter därför i vissa fall bör gälla för sådan registrering än för övrig behandling. Det utvidgade integritetsskyddet bör gälla även vid behandling av personuppgifter totalförsvarspliktiga. En föreskrift som tydligt om att lagen gäller för sådan behandling som är helt eller delvis anger automatisk samt för annan behandling om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i ett register, bör därför tas in i lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Avgränsningen av tillämpningsområdet i det här avseendet är så central att en upprepning är att föredra framför en hänvisning till persondatalagen.

10.2 Reglerna skall avse Pliktverkets behandling av

totalförsvarspliktiga och personuppgifter om om

andra med uppgifter inom

personer

totalförsvaret vid höjd beredskap

Förslag: Lagen skall tillämpas vid behandling av personuppgifter totalförsvarspliktiga. Med totalförsvarspliktiga jämställes om har uppgift inom totalförsvaret vid höjd bepersoner som en redskap utan att skyldigheten att fullgöra uppgiften grundar sig på totalförsvarsplikt. Lagen skall vidare tillämpas i Pliktverkets verksamhet. För ett fall, bl.a. vad gäller behandling av känsliga personuppgifpar ter, bör det dock övervägas lagen skall innehålla bestärmnelom för verksamhet som bedrivs av amian än Pliktverket. ser

Lagens tillämpningsområde

Bakgrund: Pliktverket har enligt sin instruktion bl.a. till uppgift att mönstra, skriva in och krigsplacera totalförsvarspliktiga samt att svara för att de bemanningsansvariga får stöd och service i fråga de om totalförsvarspliktigas tjänstgöring. Pliktverket skall dessutom kunna redovisa annan personal inom totalförsvaret. De personuppgifter behövs för uttagning och placering som m.m. av totalförsvarspliktiga kommer i relativt stor utsträckning Pliktverket tillhanda från andra organ, företrädesvis andra myndigheter. Efter Pliktverkets behandling skall vissa uppgifter lämnas vidare, till t.ex. de enheter inom försvaret skall utbilda den enskilde. Det är som således flera myndigheter och andra utanför Pliktverket i organ som sina respektive verksamheter behöver behandla uppgifter totalförom svarspliktiga, även om Pliktverkets roll är helt central i sammanhanget.

överväganden: Enligt våra direktiv skall vi lägga fram förslag

om den författningsreglering personregister över totalförsvarspliktiga av som behövs för den verksamhet skall bedrivas Pliktverket. som av Demia verksamhet består i huvudsak i att mönstra motsv., skriva in och krigsplacera den personal omfattas värnplikt eller civilsom av

plikt. Totaltörsvarspliktiga är emellertid alla svenska medborgare och

utlänningar som är bosatta i Sverige, från och med det kalenderår de fyller 16 år till utgången av det år de fyller 70 år ang. totalförsvarspliktens innebörd se avsnitt 7.1. I fredstid, och även i vissa fall vid höjd beredskap, grundas skyldigheten att tjänstgöra för del en stor av totalförsvarets personal andra omständigheter än värnplikt och civilplikt. Detta gäller Försvarsmaktens fast anställda personal, arbetstagare som är ianspråktagna av sina arbetsgivare för uppgifter vid höjd beredskap, medlemmar i frivilligorganisationer och vissa personer med begränsade uppgifter, t.ex. enligt förfogandelagstiftningen. De sist nämnda är inte personal i egentlig mening de men har uppgifter att lösa vid höjd beredskap ibland tidigare och de - måste finnas förtecknade i någon typ register för att det skall av vara möjligt att ta deras tjänster i anspråk vid behov. Härtill kommer hälsooch sjukvårdspersonalen som Pliktverket, enligt överenskommelse med Socialstyrelsen, skall hålla ett personalförsörjningsregister över. Pliktverkets arbetsuppgifter enligt verkets instruktion förutsätter en möjlighet att behandla personuppgifter om all personal inom totalförsvaret, dvs. såväl pliktpersonal som personal skyldighet att vars tjänstgöra grundar sig på annat än totalförsvarsplikt. För ett effektivt system för redovisning totalförsvarets personal är av det närmast nödvändigt att kunna ta fram uppgifter de olika om personalkategorierna i ett sammanhang. Mot bakgrund härav utformar

Lagens tillämpningsområde

vi vårt förslag så att lagens tillämpningsområde omfattar behandling personuppgifter totalförsvarets hela personal. Dock med den

av om begränsningen att det skall fråga om personer som har en uppgift vara lösa vid höjd beredskap. Till dessa personer räknas också hälsoatt

och sjukvårdspersonalen även de inte redan i fredstid är krigspla-

om

cerade eller motsvarande på särskild plats inom totalförsvaret. Eftersom den behandling personuppgifter beträffande totalförsvarets

av

personal Pliktverket behöver kunna utföra till helt övervägande

som

pliktpersonal, föreslår vi den författningstekniska lösningen

del avser

att har en uppgift inom totalförsvaret vid höjd beredskap

personer som

jämställes med totalförsvarspliktiga vid tillämpning av lagen om behandling personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

av

Anpassningen till persondatalagen medför att vårt förslag omfattar även behandling av personuppgifterna än registreringen av dem.

annan

Övergången från att reglera register till att reglera behandling medför

att gränserna för uppdraget måste övervägas ytterligare något eftersom det till skillnad för vad som gäller för själva registreringen av

totalförsvarspliktiga är många olika organ som behandlar upp- gifterna. Dessutom är behandling ett i viss mån flytande begrepp såtillvida att flera aktörer kan inblandade samtidigt. Enligt vara definitionen behandling i EG-direktivet är t.ex. såväl inhämtande av

utlämnande personuppgift en behandlingsåtgärd. När

som av en

Pliktverket mottar en uppgift från en annan myndighet är båda kontrahenterna åtminstone för kort period inblandade i

- en behandling. Vi har emellertid inte funnit skäl att reglera den samma behandling myndigheter och andra utanför totalförsvaret utför som

innan och när de lämnar ut personuppgifter totalförsvarspliktiga till

om

Pliktverket med undantag för att vissa kan ges möjlighet att lämna

uppgifter till Pliktverket att själva lägga in dem direkt i

genom

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga, se nedan avsnitt 12.3. De personuppgifter andra myndigheter m.fl. förfogar över

som regel inte insamlade för Pliktverkets räkning och utformningen är som

det skydd för uppgifterna bör finnas hos den utlämnande

av som myndigheten ankommer därför inte på oss.

En särställning intar de myndigheter och andra utför mindre

som omfattande utredningar än mönstring i syfte att fastställa den totalför-

svarspliktiges förmåga att fullgöra civilplikt med grundutbildning

under högst 60 dagar se avsnitt 7.2.2. Erhållna uppgifter i form av

kopior handlingar skall efter sådan utredning tillställas Pliktverket av tillsammans med begäran att den totalförsvarspliktige skrivs in en om 3 kap. 3 § Totalförsvarets pliktverks föreskrifter om totalförsvars-

plikt. Vad sker i praktiken är att den utredande myndigheten tar

som fram underlag och föreslår ett inskrivningsbeslut med visst ett

Lagens tillämpningsområde

innehåll. Personuppgifterna den utredande myndigheten härvid som behandlar är inte så omfattande och inte heller den känsliga natur av

som de som framkommer vid en mönstringsförrättning. Behandlingen

hos de utredande myndigheterna är än så länge i huvudsak manuell.

I den utsträckning automatisk behandling förekommer, kommer den i framtiden att omfattas av persondatalagens bestämmelser och därmed

av Datainspektionens tillsyn. Persondatalagens bestämmelser så - som de är utformade enligt föreliggande förslag och de föreskrifter - som kan emotses från Datainspektionen, bör därvid enligt vår mening ge uppgifterna ett tillräckligt skydd vid den utredande myndigheten. Att det behövs en särskild lag för Pliktverkets behandling personuppgifav

ter om totalförsvarspliktiga vid sidan av persondatalagen, beror främst

på att Pliktverkets register är mycket omfattande med integritetskänsli-

ga uppgifter och därför kräver tydliga föreskrifter i lagform och en

hög skyddsnivå. Det saknas skäl till motsvarande särskild reglering för verksamheten hos de myndigheter som utför mindre utredningar och

endast behandlar ett begränsat antal personuppgifter.

Bemannings- och utbildningsansvariga enheter inom totalförsvaret

behandlar också personuppgifter om totalförsvarspliktiga. För

uppgifter som dessa emottar från Pliktverket gäller enligt den -

föreslagna persondatalagens bestämmelser att de inte får behandlas

sätt som är oförenligt med de ändamål som angavs när Pliktverket

samlade in uppgifterna. Som framgår av kap. 11 nedan föreslår vi att dessa ändamål anges i lagtexten. Denna begränsning, jämte vad

som

följer av persondatalagsförslaget i övrigt, bedömer som en

tillfredsställande reglering för berörda enheters behandling av

mottagna personuppgifter. Här skall också tilläggas att föreskrifter om

hur uppgifter får lämnas från Pliktverket, vilka som får ha direkt åtkomst till registret via terminal m.m., är sådant påverkar som

mottagarnas behandlingsmöjligheter. överväganden sådana

föreskrifter redovisas nedan i kap. 12.

Sammanfattningsvis är det inte som utgångspunkt betraktat

- motiverat att låta en lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga omfatta annan verksamhet än den som bedrivs av Pliktverket. Våra direktiv anger också att det är behoven i denna

verksamhet som skall tillgodoses med våra förslag. Som anmärktes

ovan är det främst anpassningen till persondatalagens behandlingsbegrepp som fått oss att överväga ett vidare tillämpningsområde än vad våra direktiv egentligen anvisar. Slutsatsen att lagen skall tillämpas bara på Pliktverkets behandling

av personuppgifter skall ses som en huvudprincip. För ett par

situationer finns det anledning att överväga lagen också skall om innehålla bestämmelser som delvis rör verksamhet som utövas av

Lagens tillämpningsområde

arman. Det gäller främst frågor om undantag från persondatalagens bestämmelser om att behandlingen inte får vara oförenlig med de ändamål för vilka uppgifterna insamlades och om förbud mot behand-

ling av vissa känsliga personuppgifter. Övervägandena i dessa delar

återfinns nedan i avsnitt l1.2.2 och 11.3.

10.3 Tillämpningsområdet skall anknytas till ändamålen med behandlingen

Förslag: Lagen skall tillämpas vid behandling av personuppgifter för vissa i lagen angivna ändamål. Pliktverket skall anses ha samlat in personuppgifterna för dessa ändamål om inte annat uttryckligen angivits av Pliktverket vid insamlingen.

överväganden: Enligt förslaget till persondatalag skall ändamålen

med behandlingen av personuppgifter vara uttryckligt angivna när uppgifterna samlas in. Uppgifterna får därefter enligt huvudregeln inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med dessa 9 § första stycket c och d. De sålunda angivna ändamålen utgör därmed en gräns för hur uppgifterna får behandlas. En bestämmelse som anger ändamålen är därför central och viktig vid särskild författningsreglering av behandling av personuppgifter inom en viss verksamhet. En sådan särskild författning bör inte vara utformad så att den hindrar den ansvarige att behandla personuppgifter för andra ändamål. Författningen kan därför inte uttömmande ange när och hur ett visst subjekt får behandla personuppgifter. Det skulle strida mot grunderna för persondatalagen, enligt vilken tillstånd till behandling av personuppgifter inte krävs. Den särskilda författningen skulle behöva ändras varje gång vederbörande behövde behandla personuppgifter för andra ändamål än de ursprungligen angivna, även om behandlingen var tillåten enligt persondatalagens bestämmelser och särskild även om en reglering av den nya behandlingen annars inte var påkallad. En särskild lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga bör endast reglera vad som skall gälla vid den behandling av uppgifterna som sker för vissa i lagen angivna ändamål. Tillämpningsområdet för lagen bör därför knytas till dessa så att det framgår att lagen bara gäller vid behandling för dem. Vidare bör det framgå att Pliktverkets insamling av personuppgifter skall anses ha skett för de i lagen angivna ändamålen om inget annat uttryckligen uppgivits vid denna insamling. Detta för att tydligt visa att behandling för andra

Lagens tillämpningsområde

ändamål än dem som anges i lagen är tillåten, men endast om Pliktverket vid insamlingen av uppgifterna angett att de skall användas för dessa andra ändamål. Vilka ändamål lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga bör avse och hur dessa skall uttryckas behandlas i avsnitt 11.2.

10.4 Behandling som faller utanför tillämpningsområdet

Sammanfattningsvis föreslår vi att lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga skall tillämpas i Pliktverkets verksamhet för vissa i lagen angivna ändamål, under förutsättning att behandlingen är helt eller delvis automatisk eller att personuppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i ett register. Skälen har redovisats ovan i avsnitt 10.1-10.3. Det är viktigt att lagens tillämpningsområde är klart och

tydligt angivet. Övergången från ett invant system med regler om

ADB-register och tillståndsgivning till ett med övergripande regler om behandling av personuppgifter är inte okomplicerat. Det kan därför vara på sin plats med ett ytterligare förtydligande av vad vi avser reglera med den nya lagen. Vad som sägs i detta avsnitt följer i huvudsak redan av de tidigare avsnitten i detta kapitel. Här redovisar vi andra sidan av myntet genom att ange vad som inte avses falla under lagens tillämpningsområde samt berör kort vad som då gäller i stället. Här finns anledning att erinra om att persondatalagens bestämmelser så som förslaget till den lagen är utformat skall gälla vid - -

behandling av personuppgifter om inte annat följer av lag eller annan

författning, se ovan avsnitt 9.2.

Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga gäller inte manuell behandling av personuppgifter som inte ingår och inte heller är avsedda att ingå i ett register. Lagens tillämpningsområde följer i dethär avseendet persondatalagens bestämmelser om vilka behandlingsåtgärder som omfattas. För Pliktverkets del torde det vara mycket få behandlingar av personuppgifter som kommer att falla utanför de bägge lagarnas tillämpningsområden på grund av den här

begränsningen. I princip är alla uppgifter som inhämtas från den

enskilde själv och från andra myndigheter m.fl. ämnade för registret över totalförsvarspliktiga. I den mån uppgifterna, på grund av

föreskrifter om vilka uppgifter som får tas in i registret se nedan

Lagens tillämpningsområde

avsnitt 12.2, inte kan antecknas där, ankommer det på Pliktverket att ta ställning till om uppgiften skall behandlas helt manuellt utanför registerverksamheten, så att vare sig persondatalagen eller lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga blir tillämplig, eller om uppgiften t.ex. genom att tas in i ett manuellt register, skall underkastas viss del av regleringen i dessa lagar.

Som utvecklats i avsnitt 10.2 föreslås att lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga i princip endast skall gälla sådana behandlingar som utförs i Pliktverkets verksamhet. Myndigheter m.fl. som lämnar personuppgifter till eller tar emot personuppgifter från Pliktverket är underkastade persondatalagens bestämmelser, inte vad som föreskrivs i den särskilda lagen om behandling av men personuppgifter totalförsvarspliktiga dock avsnitt 12.3 vad

om se

gäller möjligheter för dem som lämnar uppgifter till Pliktverket att göra detta genom att lägga in uppgifterna direkt i Pliktverkets register. Mottagande myndigheters möjligheter att behandla uppgifterna begränsas dock indirekt genom vad denna lag föreskriver, dels

om ändamålen med behandlingen eftersom behandling inte får ske för

ändamål som är oförenliga med dem för vilka uppgifterna en gång

insamlades dels om sättet för utlämnande skall mottagaren ha direkt

åtkomst via egen terminal etc..

Lagen gäller endast behandling av personuppgifter om totalförsvars- pliktiga och med dessa enligt lagen jämställda personer i denna - -deras egenskap. Pliktverkets eventuella behandling av uppgifter om andra personer eller beträffande personer som i och för sig är totalförsvarspliktiga men där behandlingen inte grundas på detta förhållande, faller utanför lagens tillämpningsområde. Som exempel kan nämnas sådan registrering krigsfångar som Pliktverket skall av sköta under krigsförhållanden och eventuell behandling av uppgifter om den egna personalen, t.ex. för löneutbetalningar. Fråga har uppkommit om behovet i vissa fall att registrera uppgifter anhöriga till totalförsvarspliktiga. Våra överväganden i denna del om återfinns i avsnitt 12.2.2. Här skall bara framhållas att även en uppgift om att den totalförsvarspliktige har en relation till en amian person är att anse som en personuppgift om den totalförsvarspliktige. Att uppgiften dessutom utgör en personuppgift om en annan person den anhörige innebär inte att behandlingen faller utanför tillämpnings- området för lagen.

Lagen gäller vidare endast då personuppgifter om totalförsvarsplik- tiga behandlas för vissa ändamål som också skall anges i lagen.

Lagens tillämpningsområde

Pliktverket kan samla in och behandla uppgifter för andra ändamål så länge åtgärderna är förenliga med persondatalagens bestämmelser och så länge Pliktverket också anger dessa ändamål vid insamlingen. För sådan behandling gäller inte lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

Persondatalagen innehåller, enligt förslaget, vissa bestämmelser som begränsar den lagens tillämpningsområde, utöver vad som angetts ovan i avsnitt 10.1; Den gäller inte för sådan behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur 6 § och den gäller bara för sådana persondataansvariga är etablerade i Sverige eller om den persondataansvarige som är etablerad i tredje land om denne använder sig av utrustning som finns i Sverige för behandling av personuppgifter 4 §. Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga gäller enligt vårt förslag endast vid behandling för vissa ändamål i Pliktverkets verksamhet. Härav följer att inte heller den av oss föreslagna lagen gäller i verksamhet av privat natur eller för någon med persondataansvar utanför riket.

Bestämmelserna i persondatalagen gäller, med vissa undantag som avser säkerheten vid behandlingen av personuppgifter, inte för spridning av personuppgifter och andra förfaranden som är skyddade enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihets grundlagen och inte heller för annan behandling som sker uteslutande för journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande 7 §. Persondatalabestämmelser skall inte tillämpas i den utsträckning det. skulle gens inskränka myndighets skyldighet enligt 2 kap. tryckfrihetsfören ordningen att lämna ut personuppgifter offentlighetsprincipen 8 §. Sådana behandlingsåtgärder som avses i 7 och 8 i persondatalafaller utanför tillämpningsområdet för vårt lagförslag så som vi gen dragit gränserna för detta. I den mån det blir aktuellt för upp Pliktverket att behandla personuppgifter om totalförsvarspliktiga för ändamål som skyddas av principer om tryckfrihet, yttrandefrihet och offentlighet gäller tryckfrihetsförordningens, yttrandefrihetsgrundlagens och sekretesslagens bestämmelser och inte med de undantag som anges i 7 § i förslaget till persondatalag persondatalagen eller lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

ll Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga - Avvikelser och preciseringar i

förhållande till

bestämmelserna i den

föreslagna

persondatalagen

11.1 Inledning

Som utvecklats ovan anser vi att en lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga i princip endast bör innehålla sådana preciseringar och undantag i förhållande till persondatalagens bestämmelser som motiveras av verksamheten. Vidare anser vi att det finns anledning att ge särskilda bestämmelser för behandlingen av personuppgifter i ADB-register över totalförsvarspliktiga, eftersom registrering med hjälp av ADB-teknik framstår som en särskilt riskfylld hantering av personuppgifter från integritetsskyddsynpunkt i vart fall då fråga är om en så stor mängd uppgifter av känslig karaktär som kommer att finnas i Pliktverkets register. I detta kapitel redovisar vi de preciseringar av persondatalagsförslagets allmänt hållna bestämmelser och de avvikelser från förslaget som vi anser motiverade. I kapitel 12 redovisas våra överväganden vad gäller Pliktverkets register över totalförsvarspliktiga.

11.2 Ändamålen med

behandlingen

Förslag: Ändamålen med Pliktverkets behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga formuleras med utgångspunkt i Pliktverkets arbetsuppgifter och åligganden gentemot uppdragsgivarna inom totalförsvaret enligt följande. Lagen är tillämplig när ändamålen med behandlingen är: att ta fram underlag för beslut om inskrivning, krigsplacering eller annat ianspråktagande av personal till totalförsvaret, att redovisa personal med uppgifter inom totalförsvaret, att säkerställa att den registrerade fortlöpande erhåller ända- målsenlig utbildning och lämplig placering inom totalförsvaret, att tillse att den registrerade fullgör sina skyldigheter såvitt avser totalförsvarsplikten,

Behandling av personuppgifter om totalfärsvarspliktiga

att tillgodose den registrerades rättigheter och trygghet i hans eller hennes egenskap av totalförsvarspliktig samt

att planera, följa upp och utvärdera den verksamhet som nu

nänmts.

11.2.l Pliktverkets behov av att behandla personuppgifter

Bakgnmd: I 10 § i förslaget till persondatalag anges när behandling av personuppgifter är tillåten. Enligt bestämmelsen får personuppgifter

behandlas bara om den registrerade lämnat sitt samtycke till behandlingen eller när behandlingen är nödvändig

a för att fullgöra ett avtal med den registrerade,

b för att på den registrerades begäran vidta åtgärder innan ett avtal

träffas,

c för att den persondataansvarige skall kunna fullgöra en rättslig

skyldighet, d för att skydda vitala intressen för den registrerade,

e för att utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse, f för att den persondataansvarige eller en tredje man till vilken

personuppgifter lämnas ut skall kunna utföra en arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning eller

g för ändamål som rör ett berättigat intresse hos den persondataan-

svarige eller hos sådana tredje män till vilka personuppgifterna -

lämnas när detta intresse väger tyngre än den registrerades

ut intresse.

Om inte samtycke från den enskilde inhämtats måste något av de

övergripande ändamål anges i punkterna a-g vara för handen för

som

att det över huvud taget skall vara tillåtet att behandla personuppgifter med automatik, eller manuellt om personuppgifterna ingår i eller är

avsedda att ingå i ett register.

Den persondataansvarige skall själv ange konkreta ändamål för sin behandling av personuppgifterna. I 9 § första stycket c beskrivs detta så att den persondataansvarige skall se till att personuppgifter

"...samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade

ändamål,..". Enligt Datalagskommittén Datalagskommittén, avsnitt

12.4.3 innebär kravet att ändamålen skall vara särskilda att en alltför allmänt hållen ändarnålsangivelse inte godtas. Att ändamålen

skall berättigade torde, enligt Datalagskommittén, inte innebära

vara

något annat än att ändamålen skall hålla sig inom de ramar persondata-

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

lagen och anknytande lagstiftning anvisar. Det finns inget krav på att

ändamålen skall nedtecknas av den persondataansvarige. Ändamålen med behandlingen så de angivits den persondasom av taansvarige sätter gränser för hur uppgifterna får behandlas sedan de samlats in. I 9 § persondatalagen anges de grundläggande kraven på

behandlingen av personuppgifter. Enligt detta lagrum skall den

persondataansvarige bl.a. se till

d att personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med de för vilka uppgifterna samlades in,

e att de personuppgifter som behandlas är adekvata och relevanta i

förhållande till ändamålen med behandlingen,

f att inte flera personuppgifter behandlas än som är nödvändigt med

hänsyn till ändamålen med behandlingen,

h att alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller utplåna

sådana personuppgifter som är felaktiga, missvisande eller ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen och

i att personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen.

överväganden: Lagen om behandling av personuppgifter om totalför-

svarspliktiga skall tillämpas i viss av Pliktverket bedriven verksamhet. De ändamål som denna verksamhet skall tjäna bör anges i lagen. Ändamålen bestämmer i visst avseende lagens tillämpningsområde

se

ovan avsnitt 10.3 och gör att de ovan redovisade bestämmelserna i

persondatalagens 9 § går att tillämpa. Våra förslag förutsätter att

ändamålen är givna och det kan därför inte överlåtas Pliktverket

eller annan att uttrycka dessa.

För att uppfylla persondatalagens krav att ändamålen skall vara

särskilda måste de vara preciserade. Samtidigt bör de inte vara så

skräddarsydda till rutinerna att de hindrar varje förändring av

verksamheten. En lösning, som innebär att ändamålen fonnuleras med utgångspunkt i de uppgifter som det åligger Pliktverket att utföra, är

enligt vår bedömning lämplig. Metoden innebär att ändamålen anges på ett heltäckande sätt och att detaljeringsnivån blir rimlig. Det är viktigt att de ändamål som uttrycks i lagtexten är tillräckliga och omfattar såväl de uppgifter som Pliktverket skall dvs. är skyldiga -

att utföra, som sådana uppgifter som Pliktverket efter begäran från

organ inom totalförsvaret skall kunna dvs. på mer eller mindre frivillig grund åta sig inom ramen för sin allmänna servicefunktion. -

Som framgår av kap. 7 och 8 ovan har Pliktverket mer än en

funktion att fylla, och behov av att kunna behandla information om de totalförsvarspliktigas och annan med dessa enligt vårt lagförslag - -

jämställd personals förhållanden uppkommer i flera fall.

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

En genomgång av Pliktverkets verksamhet visar att personuppgifter behöver behandlas för de ändamål som anges nedan i punkterna 1-6.

Behandling av personuppgifter för att ta fram underlag till beslut

om inskrivning, krigsplacering eller annat ianspråktagande av personal till totalförsvaret.

Under denna punkt faller till att börja med Pliktverkets huvuduppgift att mönstra, skriva in och krigsplacera totalförsvarspliktiga. Här ryms också Pliktverkets hantering av personuppgifter i samband med annan mindre omfattande utredning än mönstring enligt lagen om totalförsvarsplikt, och vid särskild antagningsprövning enligt lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning. Pliktverkets personregister utgör i dag en källa till information även för de myndigheter och andra organ inom totalförsvaret som själva kan besluta om krigsplacering eller andra former av ianspråktagande av personal till sin organisation, för verksamhet under höjd beredskap. Här avses t.ex. frivilligorganisationer och myndigheter som är beredskapsmyndigheter. Även det inte framgår direkt Pliktverkets om av instruktion att verket skall förse andra myndigheter m.fl. med uppgifter till stöd för deras beslut om krigsplacering eller annat ianspråktagande av personal för totalförsvarsändamâl, anser vi att de personuppgifter Pliktverket innehar skall kunna användas för detta ändamål om det begärs. Här är det viktigt att framhålla att sekretesslagens bestämmelser ger ett skydd mot att information som är känslig lämnas ut av Pliktverket. Syftet med INTEGER-registret över hälso- och sjukvårdspersonal

se ovan, avsnitt 8.4.8 täcks också av ändamâlsbeskrivningen i denna

punkt.

2. Behandling av personuppgifter för redovisning av personal med uppgifter inom totalförsvaret.

Pliktverket har enligt sin instruktion till uppgift att redovisa i princip

all personal inom totalförsvaret. Vad gäller annan personal än

pliktpersonal förutsätter möjligheten att redovisa denna att det organ som förfogar över den enskilde anmält detta till Pliktverket.

Behandling personuppgifter för att säkerställa att den registreraav de fortlöpande erhåller ändamålsenlig utbildning och lämplig placering inom totalförsvaret.

Behandling av personuppgifter om tøtalförsvarspliktiga

I sin verksamhet skall Pliktverket inte bara utreda och en gång för alla placera den enskilde inom totalförsvaret. Det är viktigt att uppgifter om hans eller hennes kunskaper och lämplighet i övrigt hålls aktuella i relevanta delar. För detta ändamål krävs en kontinuerlig behandling av personuppgifterna.

4. Behandling av personuppgifter för att tillse att den totalförsvarspliktige fullgör sina skyldigheter såvitt avser totalförsvarsplikten.

Personuppgifter behöver behandlas av Pliktverket för att kalla den enskilde till t.ex. mönstring och grundutbildning samt för att pröva frågor om hämtning, föreläggande av vite m.m., allt i avsikt att tillse att den totaltörsvarspliktige fullgör vad som ankommer på honom eller henne enligt gällande bestämmelser.

5. Behandling av personuppgifter för att tillgodose den enskildes rättigheter och trygghet i hans eller hennes egenskap av totalförsvarsplikzig.

Totalförsvarsplikten är inte enbart förenad med skyldigheter för den enskilde. Han eller hon har också rättigheter. Behandling av personuppgifter krävs även för att tillgodose dessa. Ofta är rättigheterna en spegelbild av skyldigheterna. Skyldigheten att tjänstgöra kan upphävas av en rättighet att befrias från plikttjätrstgöring under vissa förutsättningar. Rätt till vapenfri tjänstgöring eller till uppskov kan föreligga i vissa fall, liksom rätt till ekonomiskt bistånd. Sådan hälsoundersökning som utförs t.ex. vid mönstringen syftar till att utröna den totalförsvarspliktiges tjänstbarhet ur medicinsk synpunkt. Undersökningen sker inte enbart i försvarets intresse; ändamålet är i lika hög grad att tillse att den enskilde inte utsätts för påfrestningar under tjänstgöringen som han eller hon inte har förutsättningar att klara. Detsamma gäller den psykologiska undersökningen. Vid inryckningen tillställs sjukvårdspersonalen vid förbandet eller motsvarande utbildningsenhet uppgifter från undersökningarna. Detta sker bl.a. för att skapa garantier för att den enskilde blir behandlad på ett sätt som hans eller hennes hälsa och förmåga kräver samt för att ett medicinskt underlag finns i händelse av olycka eller om det annars skulle bli aktuellt med sjukvårdsinsatser.

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

6. Behandling av personuppgifter för att planera, följa upp och utvärdera sådan verksamhet som nämnts ovan.

Pliktverket behöver också använda personuppgifter t.ex. för att planera mönstringsförrättningar, undersöka om urvalsmetodema fungerar m.fl. åtgärder som syftar till praktiska arrangemang för verksamheten och för analyser av om förändringar är påkallade. Dessa ändamål följer

inte med självklarhet vad som räknats upp i p. 1-5 och bör därför av anges särskilt.

De angivna ändamålen avser att omfatta alla arbetsuppgifter

ovan åligger Pliktverket eller Pliktverket enligt sin instruktion bör som som kunna utföra på begäran och som förutsätter sådan behandling av

personuppgifter som omfattas av den föreslagna persondatalagens bestämmelser. Mängden personuppgifter som Pliktverket måste hantera medför att annan behandling än automatisk i princip är utesluten. Vi bedömer att samtliga nu angivna ändamål år berättigade, i betydelsen att de inte står i strid med vad persondatalagen anger om när behandling personuppgifter är tillåten 10 § förslaget till

av

persondatalag, under Bakgrund. Behandlingen är nödvändig

se ovan för att den verksamhet det åligger Pliktverket att bedriva skall kunna utföras. Denna verksamhet, som i huvudsak består i att mönstra motsvarande, skriva in och krigsplacera totalförsvarspliktiga, lämna stöd till de bemanningsansvariga samt redovisa personal inom totalförsvaret, måste vara av allmänt intresse. Samtycke från den anses enskilde till att uppgifterna behandlas med automatik och/eller

registreras krävs därför

11.2.2 Behandling för andra ändamål än dem som

uppgifterna ursprungligen insamlades för

Bakgrimd: Av 9 § första stycket d i förslaget till persondatalag följer att personuppgifter inte får behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in. Pliktverket får i sin verksamhet personuppgifter från flera myndigheter och andra organ som samlat in uppgifterna för helt andra

ändamål än dem Pliktverket skall använda uppgifterna för se

som avsnitt 7.2.3.

överväganden: Datalagskommittén framhåller att även ett utlämnande

till annan av personuppgifter måste vara förenligt med de ursprungli-

angivna ändamålen. Det bör därför, enligt kommittén, inte vara gen möjligt att kringgå kravet på en fortsatt ändamålsenlig behandling

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

genom att en persondataansvarig lämnar ut uppgifterna till en annan, som vid sin insamling bestämmer ändamål som är oförenliga med de

ursprungliga Datalagskommittén, avsnitt 12. 4.3. Den lämnar ut som uppgifterna skulle i denna situation i vart fall med vetskap - om mottagarens avsikter göra sig skyldig till otillåten behandling i - en och med utlämnandet. Konflikt kan här uppstå mellan persondatalagens bestämmelser om en alltigenom ändamålsenlig behandling och

bestämmelser i andra författningar som föreskriver skyldighet för vissa myndigheter att lämna uppgifter till andra. Motsvarande konflikt uppkommer inte vad gäller myndigheternas skyldighet att lämna ut

uppgifter till allmänheten eftersom persondatalagen inte innebär någon

inskränkning av offentlighetsprincipen. Se 8 § första stycket förslaget

till persondatalag och avsnitt 6.3 ovan. Bestämmelser skyldighet om

för en myndighet att lämna uppgifter till en annan myndighet har ofta

tillkommit för att sekretess som gäller för uppgiften skall brytas se 14

kap. 1 § sekretesslagen och avsnitt 4.3.8, ovan. Bestämmelserna har

däremot knappast föregåtts av några överväganden huruvida om

mottagarens behandling är förenlig med de ändamål för vilka

uppgiften ursprungligen samlats in. Datalagskommittén har upp-

märksammat problemet och anfört, att bestämmelserna skyldighet

om

att lämna ut uppgifter måste ses över, något som kommittén inte har

ansett att dess uppdrag omfattat Datalagskommittén, avsnitt 8.2.2. För Pliktverkets del skulle ovan redovisade problem kunna lösas genom en föreskrift om att personuppgifter får lämnas till Pliktverket för de i lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga angivna ändamâlen, även om uppgiften ursprungligen insamlats för andra ändamål. Eftersom bestämmelser i andra lagar och för-

ordningar har företräde framför bestämmelserna i persondatalagen se

2 § förslaget till persondatalag innebär emellertid redan en föreskrift i författning om att en uppgift skall lämnas ut, att utlämnande också

kan och skall ske, även om åtgärden skulle strida mot de ändamål för

vilka uppgiften ursprungligen samlats in. Detta förhållande, jämte en sådan bestämmelse som vi föreslagit ovan om att de uppgifter som

Pliktverket samlar in skall anses insamlade för de i lagen angivna

ändamålen så länge inte annat uttryckligen angivits vid Pliktverkets

insamling, medför att persondatalagens bestämmelser ändarnålsenom lig behandling inte hindrar vare sig utlärrmande av uppgifter till Pliktverket, i de fall skyldigheten att lämna uppgiften följer av

författning, eller Pliktverkets egen behandling av dessa uppgifter.

En särskild föreskrift om att utlärrmande och behandling är tillåten i dessa situationer är därmed inte nödvändig. Det skall framhållas att

den översyn av bestämmelserna om skyldighet att lämna ut uppgifter

som Datalagskommittén förordar, och som också får anses påkallad

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

allmänt sett, inte behöver omfatta de regler som föreskriver skyldighet att lämna personuppgifter till Pliktverket så länge skyldigheten motiveras av totalförsvarets behov eftersom bestämmelser som rör försvar inte behöver bringas i överensstämmelse med EG-direktivet. Slutligen skall påpekas att det i dag inte går att säga var gränserna går för när en behandling blir oförenlig med ändarnålen. Enligt Datalagskommittén Datalagskommittén, avsnitt 12. 3 får detta bestämmas genom praxis och de mer preciserade regler som regeringen och Datainspektionen kan utfärda.

11.2.3 Särskilt om behandling för forskning och statistik

överväganden: Som nämnts generellt inte behand-

ovan anses - ling för historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål oförenlig med

de ändamål för vilka uppgifterna samlats in avsnitt 6.3. Detta följer

uttryckligen av 9§ andra stycket i förslaget till persondatalag. Personuppgifter från t.ex. mönstringsförrättningar utgör ett viktigt underlag för statistik och forskning och vi ser inga skäl att göra undantag från persondatalagens bestämmelser, eller på annat sätt begränsa eller förbjuda behandling av uppgifterna för sådana ändamål. De personuppgifter Pliktverket samlat in kan alltså användas för forskning och statistik trots att detta inte angivits vid insamlingen av uppgifterna. Någon särskild bestämmelse om detta i lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga erfordras inte. Den lag vi föreslår reglerar inte behandling för forsknings- och statistikändamål. Vi föreslår emellertid vissa särbestärmnelser när det gäller möjligheter till sökning av personuppgifter i Pliktverkets ADBregister över totalförsvarspliktiga och beträffande bevarande av uppgifter i registret för dessa ändamål. Se avsnitt 12.5 och kap. 13.

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

11.3 Vilka personuppgifter skall få behandlas

Förslag: Pliktverket skall behandla känsliga personuppgifter om det är nödvändigt för något av de i lagen angivna ändamålen. Även de myndigheter och andra kan utföra mindre som omfattande utredningar om de totalförsvarspliktigas förhållanden enligt lagen om totalförsvarsplikt, skall få behandla känsliga

personuppgifter om uppgifterna behövs i sådan utredningsverk-

samhet. Bedömning: I övrigt är inga avvikelser från persondatalagens

bestämmelser om vilka personuppgifter som får behandlas pâ-

kallade allmänt sett.

De begränsningar vi föreslår av vilka uppgifter som skall få

behandlas genom att registreras i Pliktverkets ADB-register över

totalförsvarspliktiga redovisas i avsnitt 12.2, nedan.

Bakgnmd: Enligt förslaget till persondatalag skall den persondataansvarige tillse att inte flera personuppgifter behandlas än som är

nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen 9 § första stycket f.. Lagen innehåller också förbud mot behandling av vissa

känsliga personuppgifter 13 § och mot att andra än myndigheter behandlar personuppgifter om lagöverträdelser eller om domar och säkerhetsâtgärder i brottmål 21 §. Enligt 22§ får uppgifter om

personnummer bara behandlas när det är klart motiverat med hänsyn

till ändamålen med behandlingen, vikten av en säker identifiering eller

av något annat beaktansvärt skäl. Pliktverket behöver i sin verksamhet kunna behandla såväl sådana

uppgifter som enligt persondatalagens definition är känsliga, som

uppgifter om lagöverträdelser och personnummer.

överväganden: Vad gäller de personuppgifter om totalförsvarspliktiga

som Pliktverket skall kunna behandla, är det, bortsett från de begränsningar som bör göras vad gäller ADB-registrering av uppgifterna, enligt vår bedömning tillräckligt med den föreslagna persondatalagens

allmänt hållna bestämmelse om att inte fler uppgifter får behandlas än

vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen. I avsnitt 12.2

nedan anges vilka personuppgifter som bör fâ införas i Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga.

Inte heller persondatalagens bestämmelser om behandlingen av uppgifter om lagöverträdelser m.m. och av personnummer, föranleder

några förslag till undantag eller förtydliganden från vår sida. Uppgifter om lagöverträdelser kan tas in av Pliktverket från olika polisregister

Behandling personuppgifter om totalförsvarspliktiga

av

för att förhindra att kriminellt belastad person harrmar i en från en säkerhetssynpunkt olämplig befattning. Vidare får Pliktverket uppgifter från Kriminalvårdsstyrelsen intagningar och avgångar från om kriminalvårdsanstalter, främst underlag för beslut om kallelser till som

mönstring och repetitionsövningar, och från domstolar om domar i

mål brott mot totalförsvarsplikten se ovan, avsnitt 7.2.3. Som

om

myndighet har Pliktverket också rätt att behandla sådana uppgifter så

länge behandlingen är nödvändig med hänsyn till ändamâlen. De

villkor persondatalagen ställer för att personnummer skall få behandlas är uppfyllda i Pliktverkets verksamhet. Vikten av en säker identifiering är ett skäl till varför Pliktverket måste kunna behandla uppgifter

om personnummer. Persondatalagens bestämmelser om förbud mot behandling av

känsliga personuppgifter föranleder emellertid närmare överväganden. I 13 § första stycket persondatalagen anges att det är förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar

a ras eller etniskt ursprung,

b politiska åsikter,

c religiös eller filosofisk övertygelse,

d medlemskap i fackförening.

Enligt andra stycket i 13§ är det också förbjudet att behandla

personuppgifter rör hälsa eller sexualliv.

som

De uppräknade kategorierna av uppgifter betecknas med

nu

persondatalagens terminologi som känsliga 3 § persondatalagen. Det är självklarhet att ett förbud mot behandling dessa uppgifter inte

en av kan absolut. Inte minst med hänsyn till den enskildes egna vara

intressen måste även känsliga personuppgifter kunna behandlas i vissa fall, t.ex. inom sjukvården. 15--19 §§ i persondatalagen innehåller också rad undantag från förbudet. Känsliga personuppgifter fär

en enligt dessa lagrum behandlas

efter den enskildes samtycke eller eget offentliggörande av upp-

gifterna, när behandlingen är nödvändig i vissa fall, t.ex. för att rättsliga anspråk skall kunna göras gällande, ideella organisationer inom deras verksamhet såvitt avser med- - av lemmar och vissa andra personer, inom hälso- och sjukvården samt för forskning och statistik. -

Dessutom får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriva ytterligare undantag från förbudet mot behandling av

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

känsliga personuppgifter, om det behövs med hänsyn till ett allmänt intresse. Pliktverket behöver kunna behandla uppgifter om den enskildes hälsa i stor utsträckning. Resultaten från de medicinska och psykologiska undersökningar som föregår ett beslut om inskrivning av den totalförsvarspliktige utgör det viktigaste underlaget vid bedömningen hans eller hennes tjänstbarhet. Även uppgifter religiös eller av om filosofisk övertygelse tillhör sådant som Pliktverket i vissa fall behöver för att få underlag för beslut om hur den enskilde skall användas inom totalförsvaret. En allvarlig personlig övertygelse rörande bruk av vapen kan t.ex. grunda en rätt till vapenfri tjänstgöring och en anslutning till den religiösa sekten Jehovas vittnen kan innebära att den

totalförsvarspliktige tills vidare inte skall kallas till mönstring se 3

kap. 16 § och 10 kap. 8 § 2 lagen om totalförsvarsplikt samt 7 kap.

3 § förordningen om totalförsvarsplikt. Dessutom kan det förekomma

att andra känsliga uppgifter åberopas av den enskilde själv som skäl för befrielse från tjänstgöring eller för särskild typ av tjänstgöring.

De undantag från förbudet mot behandling av känsliga personupp-

gifter som anges i persondatalagen omfattar inte Pliktverkets verksamhet i nu aktuellt avseende. Inte heller kan bestämmelser i andra för-

fattningar om att myndigheter och de totalförsvarspliktiga själva skall

lämna känsliga uppgifter till Pliktverket, anses innebära att Pliktverket

också har rätt att vidta åtgärder med uppgifterna i strid med personda-

talagens förbud. Här är det viktigt att hålla i minnet att vad persondatalagen förbjuder inte är all sorts behandling av känsliga personuppgifter utan vilket följer av lagens tillämpningsområde behandling - som helt eller delvis år automatisk samt även annan behandling om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i ett register. Pliktverket

har således rätt att behandla känsliga uppgifter manuellt, förutom

genom att registrera dem, utan särskilda föreskrifter om undantag från persondatalagens förbud. Pliktverket behöver emellertid kunna registrera känsliga personuppgifter med hjälp av ADB och i viss utsträckning även i övrigt kunna behandla dem med automatik. Vi föreslår därför att en bestämmelse tas in i lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga som generellt medger Pliktverket att behandla känsliga personupp-

gifter om det är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som anges i

lagen. Eftersom det inte går att förutse vilka uppgifter den enskilde själv kan komma att åberopa bör undantaget inte begränsas till vissa

känsliga uppgifter.

Förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter medför problem också för de myndigheter och andra organ som kan utföra

annan mindre omfattande utredning än mönstring. Se 2 kap. 1 § lagen

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

om totalförsvarsplikt och 4 kap. 5 § andra stycket förordningen om totalförsvarsplikt avsnitt 7.2.2, ovan. Även sådan samt om en utredning inte skall vara mer omfattande än vad som behövs för att den totalförsvarspliktiges förutsättningar att fullgöra civilplikt i en viss befattning skall kunna bedömas, utgör uppgifter om hälsotillstånd en del av det underlag som behövs. Det torde vara i det närmaste omöjligt att hantera uppgifterna utan att föra dem i någon typ i av -

vart fall manuellt register och även om uppgifterna i dag vidare-

-

befordras till Pliktverket per brev, är det rimligt att anta att för-

sändelsema i en nära framtid kommer att ske i elektronisk form. Det finns alltså ett behov av bestämmelser som ger de aktuella

myndigheterna rätt att behandla känsliga personuppgifter. Det kan med

visst fog invändas att den lag vi föreslår endast bör vara tillämplig på Pliktverkets verksamhet och att de avvikelser från persondatalagen som är motiverade för andras verksamhet bör undersökas särskilt och tas in i andra författningar. De mindre omfattande utredningarna tjänar emellertid samma syften som Pliktverkets egen utredningsverksarnhet och är mycket nära förknippade med denna sådant sätt att överenskommelser myndigheterna emellan om samordning ofta är nödvändig.

Praktiskt går det inte sällan till så att en myndighet först ber Pliktverket om ett underlag som omfattar vissa uppgifter, varefter myndigheten älv kompletterar uppgifterna genom frågor till den totalförsvarspliktige. Underlaget tillställs därefter Pliktverket tillsammans med en

begäran att den totalförsvarspliktige skall skrivas in. Pliktverkets om och den andra myndighetens åtgärder kan därmed sägas vara förenade i samma utredningsärende. De undantag från persondatalagens

bestämmelser som ärendet motiverar kan enligt vår uppfattning därför med fördel ges i samma författning, på samma sätt som reglerna för

utredningar den totalförsvarspliktiges förhållanden, för såväl om

Pliktverket som andra myndigheters vidkommande, ges i lagen om totalförsvarsplikt och i förordningen därom. Vi föreslår att be-

stämmelser som ger de aktuella myndigheterna m.fl. rätt att behandla

känsliga personuppgifter tas in i lagen om behandling av personuppgif-

ter om totalförsvarspliktiga. I lagtexten bör markeras att detta är ett

undantag från lagens tillämpningsområde i övrigt, och vilket är en

mycket viktig begränsning att undantaget från persondatalagens -

förbud mot behandling av känsliga personuppgifter för de berörda myndigheterna endast gäller i deras verksamhet för att utreda totalförsvarspliktigas förhållanden som sker med stöd av bestärnrnelserna i lagen om totalförsvarsplikt. Känsliga personuppgifter skall också kunna kommuniceras mellan Pliktverket och de enheter inom totalförsvaret som är ansvariga för pliktpersonalens utbildning. Pliktverket skall tillställa den utbildnings-

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

ansvarige uppgifter om den enskildes hälsa i samband med att denne rycker in till grundutbildning. Efter avslutad grundutbildning skall Pliktverket få tillbaka uppgifterna, med eventuella tillägg som införts iden enskildes journal. Enligt 18 § andra stycket persondatalagen får den som är yrkesmässigt verksam inom hälso- och sjukvårdsområdet och har tystnadsplikt alltid behandla känsliga personuppgifter. En förbandsläkare motsvarande är underkastad förbud att röja uppgifter om enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden i enlighet med sekretesslagens föreskrifter 7 kap. l och 3 §§, och får därmed enligt den föreslagna persondatalagen behandla de aktuella uppgifterna. Så länge det är hälso- och sjukvårdspersonal som behandlar känsliga personuppgifter hos den utbildningsansvarige behövs sålunda inte några särskilda bestämmelser som ger tillåtelse till behandlingen. Hos den utbildningsansvarige torde härutöver endast de som tar befattning med det grundutbildningskort som översänds i samband med inryckningen ha ett behov av att behandla känsliga personuppgif-

ter se ovan avsnitt 8.4.4. I grundutbildningskortet förekommer

sifferkoder som anger hälsa och psykisk funktionsfömiåga. Det torde redan nu finnas ett behov för den utbildningsansvarige att behandla grundutbildningskortet genom att ordna in det i någon form av register och det kan förutses bli vanligt att uppgifterna skickas elektroniskt från Pliktverket till den utbildningsansvarige. Skulle det anses nödvändigt med särskilda bestämmelser som anger att utbildningsansvariga enheter inom försvaret får behandla känsliga personuppgifter, bör dessa ges i annan författning än i lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Det är här frågan om behandlingsåtgärder som behöver kunna utföras av Pliktverkets kunder, sedan dessa tagit emot uppgifterna från Pliktverket. De bestämmelser som kan vara nödvändiga bör övervägas särskilt. Vårt uppdrag omfattar inte en sådan översyn, men vi vill framhålla att en översyn kan bli nödvändig i och med att användandet av datakommunikation ökar. En lösning som kan visa sig lämplig är att regeringen, med stöd av 20 § persondatalagen, ger en generell föreskrift om att behandling av känsliga personuppgifter är tillåten i verksamhet som avser utbildning av personal inom totalförsvaret. .

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

11.4 Skydd for uppgifterna

Bedömning: Persondatalagsförslagets allmänna bestämmelser om skyddsåtgärder och om att Datainspektionen kan meddela närmare skyddsföreskrifter skall gälla även vid behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Ytterligare föreskrifter i lag eller förordning om skydd för uppgifterna är inte påkallade.

Bakgrund: Enligt 31 § i förslaget till persondatalag skall den persondataansvarige vidta lämpliga tekniska och organisatoriska

åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas. Åtgärderna

skall åstadkomma säkerhetsnivâ som är lämplig med beaktande av en

a de tekniska möjligheter som finns,

b vad det skulle kosta att genomföra åtgärderna,

c de särskilda risker som finns med behandlingen av personuppgifter-

na och

d hur pass känsliga de behandlade personuppgifterna

Tillsynsmyndigheten får enligt 32 § besluta om vilka skyddsåtgärder den persondataansvarige skall vidta. Tillsynsmyndighetens beslut som kan förenas med vite 47 § persondatalagen.

överväganden: Pliktverket behandlar en stor mängd personuppgifter,

i betydande delar av känslig Kraven på skydd för uppgifterna måste därför ställas högt. Personliga kort med tillhörande koder för varje befattningshavare, som ger åtkomst endast till de uppgifter som han eller hon får behandla och logg-in system där användaren kan spåras, jämte skydd mot intrång utifrån genom kryptering vid överföring uppgifter mellan regionkontoren, är exempel på sådana av åtgärder som framstår som absolut nödvändiga. Den kunskap som krävs för att avgöra vad är rimlig skyddsnivå med hänsyn till som en befintlig teknik och kostnader finns hos Datainspektionen. Den lösning som anvisas i förslaget till persondatalag är därför enligt vår uppfattning den lämpligaste också när det gäller Pliktverkets verksamhet. Härtill kommer att den snabba tekniska utvecklingen medför att det framstår olämpligt att i lag eller förordning binda Pliktverket vid som en viss metod. Vi föreslår sålunda inga avvikelser från persondatalagen i denna del. Vi har vid detta ställningstagande förutsatt att Datainspektionen utnyttjar sina möjligheter och säkerhetsföreskrifter för Pliktverkets ger behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

11.5 Information till den registrerade och rättelse av felaktigt behandlade uppgifter

Bedömning: Den föreslagna persondatalagens bestämmelser om den persondataansvariges inforrnationsplikt är tillräckliga. Några ytterligare föreskrifter för Pliktverkets behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga behövs inte i detta avseende. Förslag: Persondatalagens bestämmelser om den persondataansvariges skyldighet att begäran av den registrerade rätta, blockera eller utplåna personuppgifter och att underrätta tredje man till vilken uppgifterna har lämnats ut om sådana åtgärder, skall gälla även då personuppgifter behandlats i strid med lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den lagen.

Bakgnmd: Bestämmelser om vilken information den registrerade har rätt till då personuppgifter beträffande honom eller henne behandlas ges i 23-27 §§ i förslaget till persondatalag. När uppgifter om en person samlas in från denne själv skall den persondataansvarige alltid självmant lämna information om behandlingen. Om personuppgifter samlas in från någon annan skall information lämnas när uppgifterna antecknas eller om uppgifterna är avsedda att lämnas ut till tredje man när de lämnas ut för första gången. Om uppgifterna har samlats in från amian än den registrerade behöver dock inte information lämnas om det finns bestämmelser om registrerandet eller om utlämnandet av uppgifterna i en lag eller någon amian författning. Information behöver inte heller länmas om det visar sig omöjligt eller skulle innebära en oproportionerligt stor ansträngning för den persondataansvarige. I de sist nämnda fallen skall information i stället lämnas senast i samband med att uppgifterna används för att vidta åtgärder beträffande den registrerade. Den information som skall lämnas till den registrerade är enligt 25 § persondatalagen

a uppgift om den persondataansvariges identitet,

b uppgift om ändamälen med behandlingen och c all övrig information som behövs för att den registrerade skall

kunna ta tillvara sina rättigheter, såsom information om mottagarna av uppgifterna, skyldighet att lämna uppgifter och rätten att ansöka om infomiation.

Information behöver dock inte länmas om sådant som den registrerade redan känner till.

Behandling av personuppgifter om totalfärsvarspliktiga

Den persondataansvarige är vidare skyldig att efter skriftlig ansökan länma information, gratis en gång per kalenderår, om huruvida personuppgifter som rör sökanden behandlas eller inte. Behandlas uppgifter om honom eller henne skall information också lämnas om

a vilka uppgifter som behandlas

b varifrån dessa uppgifter hämtats c ändamålen med behandlingen och d till vilka mottagare eller kategorier av mottagare som uppgifterna

lämnas ut.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer Datainspektionen får enligt 51 § persondatalagen meddela närmare föreskrifter om vilken information som skall lämnas till den registrerade och hur detta skall till. Bestämmelser om sekretess gäller före persondatalagens föreskrifter informationsskyldighet och kan hindra att uppgifter lämnas ut till om den registrerade 27 § persondatalagen. Enligt 28 § persondatalagen är den persondataansvarige skyldig att på begäran den registrerade rätta, blockera eller utplåna sådana av personuppgifter som inte har behandlats i enlighet med lagen eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den. Blockering varje åtgärd kan vidtas för att personuppgifterna i alla sammanhang skall vara som förknippade med tydlig information om att de är spärrade och om anledningen till spärren och för att personuppgifterna inte skall lämnas ut till tredje man annat än med stöd av 2 kap. tryckfrihetsförordningen se 3 § persondatalagen Den persondataansvarige skall vidare, under vissa förutsättningar, också underrätta dem till vilka uppgifterna har lämnats ut om åtgärden.

överväganden: För Pliktverkets del innebär reglerna om information

till den registrerade bl.a. att sådan självmant skall lämnas vid mönstringen och vid motsvarande utredningar, där den totalförsvarspliktige själv lämnar uppgifterna till Pliktverket. Det torde inte vara förenat med några större svårigheter eller orimliga ansträngningar att t.ex. ordna det så att den mönstrande inför mönstringsförrättningen får den i förslaget till persondatalag föreskrivna informationen. Det torde inte tillräckligt att information lämnas först i samband med vara beslutet inskrivning, dvs. efter det att uppgifterna samlats in och om redan behandlats till viss del. Det kan vara lämpligt att Datainspektionärmare föreskrifter hur Pliktverket skall uppfylla sin nen ger om informationsskyldighet. Information behandling personuppgifter som Pliktverket om av hämtat från myndighet eller annat behöver inte ges till amian organ

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

den registrerade om det framgår av lag eller förordning att dessa uppgifter skall lämnas ut till Pliktverket. Detta undantag från

infonnationsskyldigheten följer av 24 § andra stycket i förslaget till persondatalag, som i sin tur grundar sig på artikel 11 p. 2 i EG-

direktivet, där det också anges att medlemsstaterna skall föreskriva lämpliga skyddsåtgärder, bl.a. när denna undantagsregel är tillämplig. Datalagskommittén har uttalat Datalagskommittén, avsnitt 12. 7.2.4 att när det finns bestämmelser om registrering eller utlärrmande i en författning, torde det också finnas mekanismer eller föreskrifter som

förhindrar missbruk och som fär anses vara tillräckliga för att uppfylla

direktivets krav på lämpliga skyddsåtgärder. Enligt vår bedömning

innebär de föreskrifter som finns om utlämnande av uppgifter till

Pliktverket, tillsammans med vad som följer av vårt förslag om de ändamål för vilka dessa uppgifter får behandlas, ett tillräckligt skydd mot missbruk.

Sammantaget anser vi att det saknas skäl att göra undantag, vare sig

genom utvidgning eller genom inskränkning, från den informationsskyldighet gentemot den registrerade som föreskrivs i persondatalagen. Reglerna i persondatalagen om rätt för den registrerade att få personuppgifter rättade, blockerade eller utplánade gäller enligt 28 § endast uppgifter som inte behandlats i enlighet med persondatalagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen. Uppgifter som behandlats i strid mot föreskrifter i särskilda registerförfattningar omfattas sålunda inte om inte behandlingen också strider mot persondatalagen eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av

denna. Enligt vår uppfattning saknas skäl till att göra någon skillnad härvidlag. Den registrerade bör ha samma möjlighet att få personupp-

gifter rättade eller korrigerade på annat sätt om behandlingen strider mot bestämmelserna i en särskild registerförfattning som i andra fall.

För att detta skall uppnås krävs, att det i lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga tas in en bestämmelse om att persondatalagens regler i denna del gäller även då uppgifterna har

behandlats i strid med förstnämnda lag eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den lagen.

Det skall anmärkas att den persondataansvarige torde ha rätt att välja lämplig korrigeringsmetod Datalagskommittén, avsnitt

12. 8.2. 3. Enligt Datalagskommitténs tolkning av EG-direktivet bör

den persondataansvarige också kunna välja andra åtgärder för att "läka" brott mot vissa föreskrifter Datalagskommittén, avsnitt

12. 8.2.1. Har personuppgifter behandlats utan att en nödvändig

anmälan till tillsynsmyndigheten gjorts se nedan, avsnitt 11.7. 1, bör

den persondataansvarige kunna undvika "rättelse, utplånande eller blockering av uppgifterna genom att skyndsamt lämna in en anmälan.

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

På motsvarande sätt bör man, enligt Datalagskormnittén, kunna resonera när personuppgifter har behandlats i strid med de bestämmelfinns lämplig säkerhetsnivå vid behandlingen eller om ser som om en den information om behandlingen som skall lämnas till den registrerade. Det bör i sammanhanget uppmärksammas att den persondataansvarihar ett eget ansvar enligt persondatalagen 9 § första stycket h, att ge tillse att alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana uppgifter är felaktiga, missvisande eller ofullständiga med som hänsyn till ändamålen med behandlingen.

11.6 Ansvaret för behandlingen

Förslag: Pliktverket skall vara persondataansvarigt för de behandlingar av personuppgifter om totalförsvarspliktiga som verket utför. Pliktverket skall inte ansvara för behandling som annan utför innan Pliktverket mottagit uppgifterna eller sedan uppgifterna lämnats ut.

Bakgnmd: Persondataansvarig är enligt den definition som ges i förslaget till persondatalag den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandling av personuppgifter 3 §. Av definitionen följer att fler än en person kan ansvarig för behandlingsåtgärd. Persondataansvaret innebär: vara en

Skyldighet för den persondataansvarige att se till 9 § första stycket: personuppgifter bara behandlas när det är lagligt, särskilt att

a att

samtycke inhämtas när så krävs,

b att personuppgifter alltid behandlas ett korrekt sätt,

personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna

c att

och berättigade ändamål,

d att personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är

oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in, de personuppgifter behandlas är adekvata och relevanta i

e att som

förhållande till ändamålen med behandlingen, inte flera personuppgifter behandlas än är nödvändigt med

t att som

hänsyn till ändamålen med behandlingen,

g att de personuppgifter som behandlas är riktiga och, om det är

nödvändigt, aktuella,

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

h att alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som är felaktiga, missvisande eller ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen, och i att personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen.

2. Den persondataansvarige skall lämna information till den registrerade om behandlingen 23-27 §§. Se ovan, avsnitt 11.5.

Den persondataansvarige är skyldig att på begäran av den registrerade rätta, blockera eller utplåna personuppgifter som inte behandlats i enlighet med persondatalagen 28 §. Se ovan, avsnitt 11.5.

4. Den persondataansvarige skall vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas 31 §. Se ovan, avsnitt 11.4.

Den persondataansvarige skall enligt huvudregeln amnäla all automatisk behandling av personuppgifter till Datainspektionen 36 §. Se nedan, avsnitt 11.7.1.

Den persondataansvarige skall ersätta den registrerade för den skada en lagstridig behandling av personuppgifter fört med sig 43 §. Se nedan, avsnitt 15.1.

Enligt Datalagskommittén Datalagskommittén, avsnitt 12.2.6 bör huvudregeln vara att endast fysiska personer, juridiska personer, utländska filialer eller myndigheter i Sverige skall kunna betraktas som persondataansvariga, inte några andra organ som saknar rättskapacitet. Den persondataansvarige kan anlita någon som utför behandlingen personuppgifter för hans eller hennes räkning. Denne är då att av betrakta persondatabiträde 3 § persondatalagen. I dessa som situationer skall det, enligt 30 § andra stycket persondatalagen, upprättas ett skriftligt avtal om persondatabiträdets behandling av personuppgifter för den persondataansvariges räkning. I avtalet skall det särskilt föreskrivas att persondatabiträdet får behandla personuppgifterna bara i enlighet med instruktioner från den persondataansvarige och att persondatabiträdet är skyldigt att vidta de skyddsåtgärder som

följer av persondatalagen se ovan, avsnitt 11.4. En persondataansva-

rig anlitar ett persondatabiträde skall förvissa sig om att biträdet som kan genomföra de säkerhetsåtgärder som måste vidtas och också se till att denne verkligen vidtar åtgärderna 31 § persondatalagen.

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

Överväganden: Ändamålen med Pliktverkets behandling av person-

uppgifter bestäms enligt vårt förslag i en särskild lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. I de fall behandling av personuppgifter inom viss verksamhet regleras i en särskild författning, bör också den persondataansvarige pekas ut Definitionen i förslaget till persondatalag av vem som är ansvarig den som bestämmer ändamålen och medlen kan armars leda tanken fel. EG- direktivet tillåter att den persondataansvarige anges i en nationell författning när ändamål och medel för behandling av personuppgifter

också bestäms på det sättet artikel 2 d.

Vid behandling av personuppgifter i Pliktverkets verksamhet är det självklart Pliktverket som skall bära persondataansvaret. Någon annan kan fullgöra de skyldigheter som följer med detta ansvar finns som inte. Ansvaret kan emellertid endast omfatta Pliktverkets egen behandling personuppgifter. De myndigheter och andra som lämnar av uppgifter till Pliktverket ansvarar för behandlingen till dess att uppgiften är överlänmad. På samma sätt är de organ inom totalförsvaerhåller uppgifter från Pliktverket ansvariga för sin behandling ret som från det att de tagit emot uppgiften. I lagen bör därför anges att Pliktverket är persondataansvarigt för den behandling av personuppgifter totalförsvarspliktiga som verket uçför. Pliktverket skall alltså om inte anses ansvarigt för sådan behandling av personuppgifterna som utförs någon annan. Vare sig de som lämnar uppgifter till Pliktverav ket eller de som får uppgifter därifrån intar ställning som uppdragstagare persondatabiträden till Pliktverket. Det är inte Pliktverket som fastställer ändamål och medel för dessa myndigheters och andra organs behandling av uppgifterna. Vi får i avsnitt 12.3 anledning att ta upp frågan om vissa organ skall ges möjlighet att lämna personuppgifter till Pliktverket genom att lägga in dem direkt i Pliktverkets register över totalförsvarspliktiga. Den förfar på detta sätt har självfallet ett ansvar för att uppgiften som är korrekt. När uppgiften är införd i registret behandlar" Pliktverket uppgiften genom att lagra den och har då också i enlighet med den bestämmelse vi föreslagit ett persondataansvar vid den benyss handlingen. Detta förefaller rimligt eftersom Pliktverket har de praktiska möjligheterna att korrigera uppgiften, bevaka att den inte bevaras längre än nödvändigt, lämna information till den registrerade på begäran m.m. Pliktverkets ansvar i denna situation fråntar emellertid inte uppgiftslämnaren dennes ansvar. Denne har alltjämt en skyldighet att t.ex. skydda uppgifterna vid behandlingen vid sin egen terminal, vidta åtgärder för att rätta dem om det framkommer att de är felaktiga m.m. Detta behöver emellertid inte uttryckas särskilt i lagtexten. Bestämmelsen om att Pliktverket bär persondataansvaret för

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

sina behandlingsåtgärder, syftar till att klarlägga att ingen annan ansvarar för vad Pliktverket gör med uppgifterna och registrerad att en alltid skall kunna vända sig till Pliktverket för att få information och för att felaktigheter rättade såvitt uppgifter m.m., avser som Pliktverket behandlar. Bestämmelsen utesluter emellertid inte att annan bär ett ansvar för sin behandling av samma uppgift.

11.7 Anmälan och tillsyn

Förslag: Pliktverkets behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga skall vara underkastad Datainspektionens tillsyn. Datainspektionen får dock inte förbjuda Pliktverket att behandla personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

11.7.1 Anmälan till Datainspektionen

Bakgrund: Införandet av EG-direktivet i svensk rätt innebär bl.a. att nuvarande system med obligatoriska licenser och tillstånd för ADBbaserade personregister ersätts med en ordning där behandling av personuppgifter inte kräver annat än en anmälan till Datainspektionen. Den persondataansvarige måste givetvis följa de föreskrifter om behandling av personuppgifter som ges i lagar och förordningar samt av Datainspektionen, men något formellt tillstånd för verksamheten behövs inte. EG-direktivet föreskriver skyldighet för den persondataansvarige att före genomförandet av en behandling, eller en serie behandlingar, som helt eller delvis företas på automatisk väg och har eller som samma flera närbesläktade ändamål underrätta tillsynsmyndigheten, dvs. -

för svenskt vidkommande Datainspektionen artikel 18. Direktivet

ger dock medlemsstaterna vissa möjligheter att föreskriva undantag från anmälningsplikten. Datalagskommittén, i sitt betänkande som argumenterar för att skyldigheten att anmäla behandlingar till Datainspektionen skall begränsas till ett minimum Datalagskommittén, avsnitt 12.12, ger i sitt förslag till persondatalag stort utrymme för sådana undantag. Persondatalagens bestämmelser anmälningsom skyldighet återfinns i 36-42 §§. Här föreskrivs som huvudregel att behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatisk skall anmälas skriftligen till tillsynsmyndigheten fortsättningsvis Datainspektionen. Icke automatisk behandling personuppgifter skall inte av Den persondataansvarige kan undgå amnälningsskyldighet

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

även för automatiska behandlingar om han utser ett persondataombud och offentliggör det är. Persondataombudet skall se till att den vem persondataansvarige behandlar personuppgifter på ett korrekt och lagligt sätt och påpeka eventuella brister för denne. Har persondataombudet anledning att misstänka att den persondataansvarige bryter mot de bestämmelser som gäller för behandlingen av personuppgifter och vidtas inte rättelse så snart det kan ske efter påpekande, skall persondataombudet anmäla förhållandet till Datainspektionen. Persondataombudet skall även i övrigt samråda med Datainspektionen vid tveksamhet hur de bestämmelser som gäller för behandlingen om personuppgifter skall tillämpas samt hjälpa registrerade personer att av få rättelse när det finns anledning att misstänka att behandlade personuppgifter är felaktiga eller ofullständiga. Regeringen eller Datainspektionen efter regeringens bemyndigande får föreskriva ytterligare undantag från anrnälningsskyldigheten, bl.a. för sådana typer behandlingar som sannolikt inte kommer att leda av till otillbörligt intrång i den personliga integriteten. Datalagskommittén exempel vad som bör kunna undantas från anmälningsanger som skyldighet föreskrifter meddelas med stöd av denna genom som bestämmelse sådana behandlingar som i dag endast omfattas av Datainspektionens generella föreskrifter eller föreskrifter om ett förenklat ansökningsförfarande Datalagskommittén, avsnitt 12.12.2. 3. I de fall anmälan till Datainspektionen skall ske, ankommer det enligt 51 § f persondatalagen regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer Datainspektionen att meddela närmare föreskrifter anmälan och om förfarandet när anmälda uppgifter om ändras. Enligt EG-direktivet artikel 19 skall en anmälan till en tillsynsmyndighet åtminstone innehålla den persondataansvariges registeransvariges och dennes eventuella

a

företrädares namn och adress, b ändamålen med behandlingen,

c beskrivning av den eller de kategorier av registrerade som berörs

en och de uppgifter eller kategorier uppgifter som hänför sig till dem, av d mottagarna eller de kategorier av mottagare till vilka uppgifterna kan komma att lämnas ut, föreslagna överföringar uppgifter till tredje land,

e av f allmän beskrivning som gör det möjligt att preliminärt bedöma

en lämpligheten de åtgärder vidtagits för att trygga säkerheten i av som behandlingen.

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

överväganden: Att behandlingen av personuppgifter om totalförsvars-

pliktiga, enligt vårt förslag, regleras i en särskild lag kan användas som ett argument för att Pliktverket skall befrias från skyldigheten att

anmäla automatiska behandlingar till Datainspektionen. I denna lag

regleras behandlingen av personuppgifterna relativt noggrant och

eftersom verksamheten inte omfattas av EG-direktivet finns det

möjlighet att föreskriva undantag från anrnälningsskyldigheten oavsett

hur bestämmelserna i persondatalagen tolkas. En anmälan av Pliktver-

kets behandlingsâtgärder till Datainspektionen kan tjäna det syftet att

vissa uppgifter om verksamheten, som inte framgår av lagen om

behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga, görs till-

gängliga för såväl Datainspektionen som för allmänheten. Det gäller enligt vad som följer av EG-direktivet om vad anmälan skall en

innehålla adressen till den persondataansvarige, uppgifter om kategorier av mottagare av personuppgifterna och allmän be-

en

skrivning av de säkerhetsåtgärder som vidtagits. Härutöver kan regeringen eller Datainspektionen utfärda generella föreskrifter att

om en anmälan skall innehålla ytterligare uppgifter. Allmänhetens intresse av information tillgodoses emellertid även om Pliktverkets behandling

undantas från anmälningsskyldighet. Enligt 42 § i förslaget till

persondatalag skall nämligen den persondataansvarige, till var och en

som begär det, skyndsamt och pá lämpligt sätt lämna upplysningar om sådana automatiska eller andra behandlingar av personuppgifter som inte anmälts till Datainspektionen. Upplysningama skall omfatta det

som en anmälan annars skulle ha omfattat. Fördelarna med att

Pliktverket lämnar in en anmälan till Datainspektionen därmed

synes

små. Ett sådant konstaterande utgör dock inte tillräckligt skäl för att persondatalagens huvudregel om anmälningsskyldighet skall frángás.

Förutom den fördelen att Datainspektionen utan anmaning därom får uppgifter om Pliktverkets behandling av personuppgifter, torde en amnälningsskyldighet innebära ett incitament för Pliktverket att utse ett persondataombud. Om Pliktverket väljer att utse ett persondataombud bortfaller anmälningsskyldigheten, men persondataombudet skall föra en förteckning över de behandlingar som den persondataansvarige genomför och som skulle omfattats av anmälningsskyldighet om ombudet inte funnits. Förteckningen skall omfatta åtminstone de

uppgifter som en anmälan skulle ha innehållit 39 § persondatalagen.

Persondataombudet får i enlighet med vad som beskrivits ovan - ställning som länk mellan Datainspektionen och Pliktverket och även mellan Pliktverket och de registrerade, vilket framstår som ett lämpligt sätt att samla kompetens i frågor som rör Pliktverkets behandling av

personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Enligt EG-direktivet skall ett

persondataombud "på ett oberoende sätt kunna kontrollera den

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

persondataansvarige. Enligt Datalagskomntittén Datalagskommittén, avsnitt I2.I2.2.4 kan persondataombudet vara anställd hos den persondataansvarige får inte inneha alltför underordnad men en ställning med hänsyn till de krav på självständighet som måste ställas. Det ankommer på Pliktverket att avgöra persondataombud skall om utses eller inte. En sådan ordning framstår emellertid som fördelaktig såväl för Pliktverket som för de registrerade.

11.7.2 Datainspektionens tillsyn och befogenheter

Bakgrund: Artikel 28 i EG-direktivet föreskriver att det skall finnas eller flera nationella tillsynsmyndigheter som har till uppgift att en inom varje medlemsstats territorium övervaka de bestämmelser som medlemsstaterna antar till följd av direktivet. Regeringen har genom beslut den 18 januari 1996 Dnr. Ju 96/ 176 utsett Datainspektionen till tillsynsmyndighet. Datalagskonunittén har föreslagit att reglerna Datainspektionens uppgifter förs in i myndighetens instruktion och om att det i persondatalagen bara tas in bestämmelser om inspektionens befogenheter med tillsynsverksamheten Datalagskommittén, avsnitt 12.14.J.3. I förslaget till persondatalag föreskrivs rätt för Datainspektionen att för sin tillsyn på begäran få tillgång till de uppgifter som behandlas, upplysningar och dokumentation rörande behandlingen av personuppgifter och säkerheten vid denna samt tillträde till sådana lokaler som har anknytning till behandlingen personuppgifter 45 §. Om av Datainspektionen inte efter sådan begäran kan få tillräckligt underlag för att konstatera att behandlingen är laglig, får myndigheten vid vite förbjuda den persondataansvarige att behandla personuppgifter på annat sätt än genom att lagra dem 46 §. Om Datainspektionen konstaterar att personuppgifter behandlas eller kan komma att behandlas ett olagligt sätt, skall myndigheten genom påpekanden eller liknande förfaranden försöka åstadkomma rättelse. Går det inte få rättelse på annat sätt eller är det riskfyllt att vänta, får myndigatt heten vid vite förbjuda den persondataansvarige att fortsätta behandla personuppgifterna på ett annat sätt än att lagra dem 47 §. Datainspektionen får också hos länsrätten i det län där myndigheten är belägen ansöka att sådana personuppgifter som behandlats på ett om olagligt sätt skall utplånas. Beslut om utplånande får inte meddelas om det är oskäligt 49 §. Datainspektionens beslut i tillsynsverksamheten får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. För att ett överklagande kammarrätt krävs prövningstillstånd 50 §. skall tas upp av

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

Datainspektionens möjligheter att meddela föreskrifter i olika avseenden, t.ex. säkerhetsföreskrifter har redovisats För ovan. en sammanställning se avsnitt 6.7.

överväganden: Vi har ovan utgått från att Datainspektionen skall

utöva tillsyn över Pliktverkets behandling personuppgifter av om

totalförsvarspliktiga se bl.a. avsnitt 9.1.5. Så är fallet i dag och

något bärande skäl att i framtiden undanta-demia verksamhet från Datainspektionens kontroll kan vi inte fimia. Enligt gällande datalag har Datainspektionen vid sin tillsyn rätt att erhålla tillträde till lokaler där ADB utföres, att få tillgång till handlingar som rör ADB och föranstalta "körning datamaskin". om av Vidare skall den registeransvarige lämna de uppgifter rörande ADB som Datainspektionen begär för sin tillsyn 16 och 17 §§ datalagen. Inspektionens rättigheter enligt datalagen är alltså i stort sett desamma som föreskrivs i förslaget till persondatalag. Vad gäller Datainspektionens befogenheter föreligger viss skillnad mellan gällande ordning och vad som föreslagits av Datalagskommittén. Om förandet av personregister lett till otillbörligt intrång i personlig integritet eller det ñmis

anledning att anta att sådant intrång kan uppkomma, får Datainspektio-

nen idag, enligt 18 § första stycket datalagen, meddela olika typer av föreskrifter för registret 6 § datalagen

se ang. vilka föreskrifter som

kan meddelas. Om inte integritetsskydd kan åstadkommas på annat sätt får Datainspektionen förbjuda fortsatt förande personregistret av eller återkalla meddelat tillstånd 18 § andra stycket datalagen. Datainspektionens föreskrifter och förbud får förenas med vite 18 § tredje stycket datalagen. När ett register förs i strid mot ett meddelat förbud skall det förklaras förverkat inte sådan åtgärd framstår om en som uppenbart obillig 22 § datalagen. Skillnaderna mellan "förbud mot fortsatt förande registret" och ett förbud behandling av mot av personuppgifterna på annat sätt än att lagra dem" förefaller marginell, liksom skillnaden mellan ett beslut "förverkande registret och om av ett som innebär att personuppgifterna skall utplånas". Datalagen och persondatalagen skiljer sig emellertid vad gäller Datainspektionens möjligheter att ingripa mot de sk. statsmaktsregistren. Enligt datalagen får Datainspektionen meddela föreskrifter för statsmaktsregistren endast i den mån det inte står i strid med beslut regeringen eller av riksdagen. Datainspektionen får aldrig förbjuda fortsatt förande av ett statsmaktsregister. Om Datainspektionen anser att en av riksdagen eller regeringen beslutad föreskrift bör ändras eller statsmaktsatt registret inte längre bör föras, har inspektionen göra framatt en

ställning om detta se prop. 1973:33 s. 144. I förslaget till personda-

talag görs ingen skillnad på behandlingar personuppgifter av som

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

beslutats statsmakterna och andra. Datainspektionens befogenheter

av är desamma oavsett beslutat att verksamheten skall förevem som

komma. De inskränkningar för närvarande finns i Datainspektio-

som befogenheter vad gäller statsmaktsregistren bottnar i att det inte nens

lämpligt att inspektionen kan överpröva statsmakternas beslut

ansetts

se 1973:33 s. 93 ff..

prop. Vi inte att generell bestämmelse om att Datainspektionen anser en inte får meddela föreskrifter som står i strid med vad statsmakterna

beslutat är nödvändig. Om Datainspektionen finner missförhållanden

endast kan rättas till ändringar i statsmaktemas beslut, bör som genom

inspektionen i dag hänvisad till att göra framställningar

- som - vara till regeringen om detta.

Pliktverkets registrering och övriga behandling av personuppgifter totalförsvarspliktiga är nödvändig för att totalförsvarets personal-

om

försörjning skall klaras. Det är inte rimligt att Datainspektionen skall ha möjlighet att förbjuda behandling personuppgifter i en statlig

av verksamhet sådan vikt, även om inspektionen skulle finna att av

uppgifterna behandlades ett olagligt sätt. Det förefaller inte troligt

behov skulle uppkomma för Datainspektionen att förbjuda att ett

Pliktverket att behandla personuppgifter. En sådan åtgärd förutsätter i praktiken dels att Pliktverket behandlat uppgifterna ett olagligt sätt, dels att verket inte rättat sig efter påpekanden från Datainspektio- Med tanke den betydelse Pliktverkets behandling av person-

nen.

uppgifter har för Sveriges totalförsvar vi dock att lagstiftningen

anser

inte bör Datainspektionen möjlighet att stoppa verksamheten.

ens ge

Vi föreslår därför undantagsbestämrnelse det innehållet i lagen

en av

behandling personuppgifter totalförsvarspliktiga. Ett sådant

om av om undantag avviker i från vad EG-direktivet föreskriver, vilket också är möjligt för verksamhet rör totalförsvaret dvs. för en en som verksamhet som inte omfattas av direktivet.

Datainspektionens möjligheter att hos länsrätten ansöka om utplåning uppgifter behandlats ett olagligt sätt bör gälla

av som

även för uppgifter totalförsvarspliktiga. Skulle det vara fråga om

om

utplåning uppgifter sådan omfattning eller karaktär att totalför-

av av

svaret är hotat verksamhet, torde ett beslut om utplåning anses

som

oskäligt och därför inte komma att meddelas se 49 § andra

som

stycket persondatalagen.

Slutligen bör det uppmärksammas att Datainspektionens befogen-

heter enligt persondatalagen gäller vid all olaglig behandling av personuppgifter och inte bara vid behandling i strid med persondatala-

bestämmelser. Sålunda omfattas till skillnad mot vad som gens -

gäller för den enskildes möjligheter att fâ felaktigt behandlade uppgifter korrigerade även behandling som i och för sig över-

-

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

ensstärnmer med vad persondatalagen föreskriver men står i strid med bestämmelser i en särskild registerförfattning jfr avsnitt 11.5 ovan.

Övriga

11.8 bestämmelser i

persondatalagen

överväganden som rör bevarande och gallring av personuppgifter,

sekretess, sanktioner straff och skadestånd samt Övergångsbe-

stämmelser, redovisas nedan i kap. 13-16. Förslaget till persondatalag innehåller utöver vad som ovan redovisats i detta kapitel och utöver vad som vi enligt förra stycket återkommer till, spridda bestämmelser om behandling av personuppgifter som vi inte funnit anledning att gå in på närmare, antingen därför att de inte berör Pliktverkets verksamhet eller därför att det saknas anledning att överväga undantag för Pliktverkets del. För fullständigheten redovisas här vilka bestämmelser i persondatalagen detta gäller:

11 § Förbud mot direkt marknadsföring

Personuppgifter får inte behandlas för ändamål som rör direkt

marknadsföring sedan den registrerade hos den persondataansvarige

skriftligen har anmält att han eller hon motsätter sig sådan behandling.

12 § Rätt att återkalla samtycke till behandling l de fall där behandling av personuppgifter bara är tillåten efter samtycke har den registrerade rätt att när som helst återkalla ett lämnat

samtycke. Därefter får ytterligare personuppgifter om den registrerade inte behandlas. En registrerad har inte utöver vad som nu sagts och

vad som följer av 11 § rätt att motsätta sig sådan behandling av

personuppgifter som är tillåten enligt persondatalagen.

29 § Rätt att slippa automatiserade beslut

Ett beslut som har rättsliga följder för en fysisk person eller annars märkbart påverkar denne får grundas enbart på automatisk behandling av personuppgifter, vilka är avsedda att bedöma egenskaper hos den berörda personen, bara om den som berörs av beslutet har möjlighet

att på begäran få beslutet omprövat på manuell väg.

I kommissionens förklaring till artikel 15.1 i EG-direktivet, som ligger till grund för denna bestämmelse i persondatalagen, framhålls att det skall vara fråga om ett beslut som grundar sig enbart på

automatisk databehandling. Det som är förbjudet, enligt Datalagskom-

mittén Datalagskommittén, avsnitt 3.8, är att slaviskt följa det resultat som har producerats av ett system för automatisk databehandling. Den automatiska databehandlingen kan vara ett stöd vid

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

beslutsfattandet, men behandlingen får inte utgöra slutresultatet utan det måste finnas utrymme för en mänsklig bedömning. Pliktverkets beslut om inskrivning av totalförsvarspliktiga grundas till stor del på vad som framkommit vid de i och för sig databaserade undersökningarna av den enskilde, men inslaget av mänsklig bedömning från t.ex. läkare, psykologer och inskrivningsförrättare är betydande. Pliktverkets arbetssätt strider inte mot förbudet mot automatiserade beslut, såvitt framkommit under utredningen.

33-35 §§ Överföring av uppgifter utanför EG

Huvudregeln är att det är förbjudet att föra över personuppgifter som behandlas till tredje land, dvs. en stat som inte ingår i Europeiska unionen eller är ansluten till Europeiska ekonomiska sarnarbetsområdet. En rad undantag timis angivna i persondatalagen och såväl regeringen som om regeringen så bestämmer Datainspektionen - får föreskriva ytterligare undantag. Något utflöde av personuppgifter från Pliktverket till tredje land förekommer enligt uppgift inte i dag. Skulle det utökade internationelsamarbetet på det militära eller civila området motivera undantag från persondatalagens bestämmelser finns det utrymme i persondatalagen för regeringen och Datainspektionen att föreskriva sådana

undantag se 35 § persondatalagen.

41 § Obligatorisk anmälan för särskiltintegritetskänsliga behandlingar Regeringen får föreskriva att vissa behandlingar av personuppgifter som kan innebära särskilda risker för otillbörligt intrång i den personliga integriteten skall anmälas för förhandskontroll till tillsynsmyndigheten tre veckor innan behandlingen påbörjas. Sådan anmälan skall ske även om persondataombud utsetts. Bestämmelsen anmälan för förhandskontroll innebär att beom handlingen inte får sättas i gång förrän Datainspektionen lämnats tillfälle att kontrollera den. Om Datainspektionen vid sin förhandskontroll kommer fram till att personuppgifter kan komma att behandlas på ett olagligt sätt, kan inspektionen ingripa, ytterst genom att vid vite förbjuda den persondataansvarige att påbörja behandlingen. Enligt Datalagskommittén Datalagskommittén, avsnitt 12.12.2.5 kan en förhandskontroll sägas ske i samband med att särskilda registerförfattningar beslutas av riksdagen eller regeringen eftersom Datainspek- tionen regelmässigt hörs i samband med att sådana författningar beslutas Jfr 7 kap. 2 § RF samt prop. 1993/941217. Vi utgår ifrån att även de förslag detta utredningsarbete utmynnar kommer att som tillställas Datainspektionen för synpunkter. Bestämmelser om förhandskontroller förefaller därför inte aktuella vid Pliktverkets

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga som omfattas

av vårt lagförslag.

12 Pliktverkets

ADB-register över totalförsvarspliktiga

12.1 Inledning

Den stora mängd personuppgifter som Pliktverket skall behandla i sin verksamhet medför att ADB måste användas. När registrering av

personuppgifter sker med hjälp av ADB uppkommer särskilda risker

för intrång i de registrerades personliga integritet. Den som har

tillgång till ett ADB-register har i princip obegränsade möjligheter att

söka bland uppgifterna och göra sammanställningar av olika slag. Särskilda föreskrifter, som begränsar möjligheterna att anteckna

personuppgifter i ADB-register och som skyddar de uppgifter som

finns där, är därför motiverade.

12.2 Registerinnehåll

Förslag: I lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga anges uttömmande beträffande vilka personer anteckningar får göras i Pliktverkets ADB-register över totalför-

svarspliktiga och vilka typer av personuppgifter som får an-

tecknas.

Personuppgifter skall få antecknas i ADB-register över totalför-

svarspliktiga endast beträffande den som är aktuell för mönstring

motsv., har tagits i anspråk för totalförsvarets räkning genom avtal, beslut om krigsplacering eller annat sätt, skall utföra särskild uppgift vid höjd beredskap eller på grund av viss kompetens är viktig för totalförsvaret. Dessutom skall vissa uppgifter få

antecknas om den som uppgetts som närstående av en redan registrerad, nämns bland uppgifter som åberopats av en registre-

rad eller fattat beslut, handlagt ärende eller gjort joumalanteckning rörande den registrerade. I 13 punkter anges i lagen vidare de olika typer av personuppgifter som får förekomma i ADB-register över totalförsvarspliktiga, allt under förutsättning att Pliktverket behöver uppgifterna för

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

de ändamål som fastställts ovan avsnitt 11.2. Regeringen skall ha möjlighet att föreskriva ytterligare begränsningar av vad som

får registreras.

12.2.1 Allmänt vad bör få antecknas i ett ADBom som

register över totalförsvarspliktiga

Bakgnmd: Vid uttagning av personal till totalförsvaret är det nödvändigt att den ansvarige i första hand Pliktverket har - -

tillgång till ett omfattande underlag av personuppgifter beträffande de totalförsvarspliktiga. Förutom basuppgifter som namn och adress m.m. måste uppgifter finnas om de enskilda personernas hälsa och förmåga

i olika avseenden. Säkerheten kräver t.ex. att kriminellt belastade

personer inte ges känsliga befattningar. Pliktverket måste vidare känna

till den enskildes egna intressen och önskemål liksom faktiska hinder för hans eller hennes tjänstgöring. Beträffande den personal som har

en uppgift inom totalförsvaret vid höjd beredskap utan att skyldigheten att fullgöra uppgiften grundar sig på totalförsvarsplikt se avsnitt

- 10.2 torde det emellertid oftast vara tillräckligt med vissa ovan --

basuppgifter om nanm, personnummer, adress, befattning, kompetens

etc. Det är lätt att inse att Pliktverkets intresse av att samla in och ordna uppgifter i ADB-register kan komma i konflikt med den enskildes krav

på skydd för den personliga integriteten.

överväganden: Pliktverkets verksamhet är nödvändig för att de

bemarmingsansvariga enheterna skall erhålla personal som har kapacitet att fullgöra sina uppgifter i krig och andra krissituationer.

Verksamheten syftar till att garantera rikets skydd och till att säkra att

viktiga samhällsfunktioner upprätthålls även under exceptionella

förhållanden. Det kollektiva intresset av att denna verksamhet fungerar

är mycket starkt. En utgångspunkt är därför att Pliktverket måste tillåtas behandla de personuppgifter som krävs för att verksamheten skall kunna upprätthållas en kvalitativt hög nivå. Pliktverket måste också kunna behandla uppgifterna på ett effektivt och funktionellt sätt, vilket innebär som tidigare nämnts att uppgifterna måste kunna

- hanteras automatiskt, i ADB-register. Även för redovisning av

totalförsvarspersonal inte är uttagna med plikt krävs det ADB för

som

att hålla uppgifterna ordnade och aktuella samt för att de snabbt skall

kunna tas fram vid behov.

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

Vad som nu sagts innebär inte att kravet skydd för den registrerades personliga integritet skall åsidosättas. Tvärtom är det viktigt att register av det slag som Pliktverket för register med känsliga uppgifter om en stor del av befolkningen regleras noggrant vad gäller innehållet. En generell fullmakt till den persondataansvarige att bestämma registerinnehållet kan på sikt resultera i att registret kommer att innehålla uppgifter som inte är nödvändiga men som bedöms vara "bra att ha". Så får det inte vara. Visserligen tillåter förslaget till persondatalag inte behandling av fler uppgifter än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen 9 § första stycket Denna bestämmelse är emellertid enligt vår mening inte tillräcklig för att det på ett från integritetsskyddssynpunkt säkert sätt skall kunna fastställas, var gränserna går för vad som får registreras av Pliktverket. Vi föreslår därför att det i lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga preciseras och i princip uttömmande anges vilka uppgifter eller kategorier av uppgifter - som får förekomma i Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga. Detta register planeras bli synonymt med PLIS, dvs. utgöra ett enda register. Det förefaller emellertid olämpligt att i lag nämna registret i bestämd form. I framtiden kan en lösning med flera register komma att väljas. Det skall återigen framhållas att vi i vårt lagförslag med totalförsvarspliktiga jämställer personer som har en uppgift inom totalförsvaret vid höjd beredskap, utan att deras skyldighet att fullgöra uppgiften grundar sig på totalförsvarsplikt. Kraven på skydd för uppgifter i ett ADB-register över totalförsvarspliktiga måste självfallet vara mycket högt ställda. Att Pliktverkets verksamhet kräver omfattande registrering av personuppgifter medför att skyddet för den enskildes personliga integritet måste tillgodoses genom såväl tekniska åtgärder som legala begränsningar av åtkomsten till uppgifterna. Även försvarssekretessen motiverar starkt skydd, ett t.ex. för uppgifter om vissa registrerades befattningar och krigsplaceringar.

12.2.2 Beträffande vilka personer skall det fâ förekomma

uppgifter i registret

Bakgnmd: Totalförsvarsplikten omfattar alla personer mellan 16 och

70 år som är bosatta iSverige se avsnitt 7.1. En stor del av dessa är

emellertid inte förhand tagna i anspråk för uppgifter inom totalförsvaret. Det finns vidare personal inom totalförsvaret som grund av avtal eller bestämmelser i författning som inte avser totalförsvarsplikt är skyldiga att tjänstgöra eller utföra vissa uppgifter vid höjd be-

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

redskap. Den sist nämnda personalkategorien kan ha passerat den övre åldersgränsen för totalförsvarsplikten t.ex. medlemmar av frivilligor-

ganisationer som kvarstår efter 70 års ålder och som har vissa uppgifter i organisationens krigsorganisation.

överväganden: Pliktverket behöver för sin verksamhet inte hålla ett

allmänt befolkningsregister med uppgifter om alla som kan komma att tas ut till tjänstgöring i händelse av krig. Uppgifter om vilka som tillhör det åldersintervall som kan komma i fråga kan hämtas från Riksskatteverket vid behov. ADB-register över totalförsvarspliktiga bör begränsas till att innehålla uppgifter om sådana personer som på ett eller annat sätt är tagna i anspråk för totalförsvarets räkning eller ännu inte skrivits in men är aktuella för mönstring, särskild som antagningsprövning eller annan mindre omfattande utredning. Det är

enligt vår bedömning tillräckligt att uppgifter finns om dessa personer

för att Pliktverket skall kunna utföra sina huvudsakliga arbetsuppgifter, nämligen att mönstra, skriva in och krigsplacera totalförsvarspliktiga samt att redovisa totalförsvarets personal. Uppgifter om de nu berörda kan i sin tur utgöras av vissa begränsade uppgifter om andra personer. Mot bakgrund det nu anförda bör uppgifter om en person få av antecknas i ett ADB-register över totalförsvarspliktiga i följande fall:

Om han eller hon är aktuell för mönstring eller mindre omfattande

utredning enligt lagen om totalförsvarsplikt eller särskild antagningsprövning enligt lagen möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt om

eller civilplikt med längre grundutbildning.

Pliktverket behöver kunna registrera uppgifter om pliktpersonalen redan när ett personärende påbörjas, vilket normalt sker genom avisering från Riksskatteverket. Ett ärende kan också inledas genom att den enskilde själv tar kontakt med Pliktverket och lämnar upplysningar, t.ex. att han eller hon är förhindrad att inställa sig till om mönstring eller annan utredning under en viss period eller om

särskilda önskemål beträffande sin tjänstgöring. En sådan kontakt kan

medföra krav på åtgärder från Pliktverkets sida och därmed senare

innebära att personuppgifter behöver Med "aktuell för

sparas. mönstring etc. här alla personer som inom en inte allt för avses avlägsen framtid skall eller kan bli föremål för sådan utredning som nämns i punkt 1 och på något sätt aktualiserats för en åtgärd eller som ett ställningstagande från Pliktverkets sida. Naturligtvis krävs det också att det finns ett behov av registrering i varje enskilt fall. Enbart förfrågan från enskild, t.ex. angående innehållet i en viss en en

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

utbildning eller om förutsättningarna för vapenfri tjänst, skall inte

föranleda att han eller hon antecknas i registret.

Om han eller hon genom avtal, beslut om krigsplacering eller på

annat sätt tagits i anspråk för totalförsvaret.

Härmed avses anställda inom Försvarsmakten, anställda inom civil

verksamhet som krigsplacerats eller motsvarande av sin arbetsgivare

anställningsavtalet, medlemmar i frivilligorganisationer med stöd av

mil., har tagits i anspråk genom att ställas till visst organs

som förfogande för försvarsändamål. Flertalet av dessa personer har någon

gång varit aktuella för utredning avses i punkt l och har därmed

som kunnat antecknas i registret redan med stöd av den punkten. För att

kunna anteckna uppgifter också om personer som tagits i anspråk för totalförsvaret utan att ha genomgått en sådan utredning, krävs

emellertid detta tillägg. Det kan t.ex. gälla kvinnor som är ianspråktagna sin arbetsgivare eller av en frivilligorganisation, men som av inte är inskrivna med civilplikt och inte varit aktuella för utredningsâtgärder. Även vissa andra utlänningar eller före detta personer, som t.ex. -

utländska medborgare som erhållit en placering i totalförsvaret utan

-

att ha genomgått sådan utredning som avses i punkt fångas upp"

av förevarande punkt.

Om han eller hon skall utföra särskild uppgift vid höjd beredskap eller på grund av viss kompetens är viktig för totalförsvaret

Personer som avses i första ledet i denna punkt är sådana som har

ålagts eller frivilligt åtagit sig begränsade uppgifter vid höjd

- -

beredskap, som t.ex. att ställa viss egendom till totalförsvarets förfogande enligt förfogandelagen och med stöd av den lagen

meddelade förordningar.

Andra ledet i första hand de personer som i dag förekommer avser

i Socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal INTE-

GER, avsnitt 8.4.8. Pliktverket skall överta driften av detta se ovan register såvitt nu kan bedömas, kommer att föras som en del av som, PLIS och sålunda integrerat med Pliktverkets ADB-register över vara

totalförsvarspliktiga i övrigt. I "INTEGER-delen av Pliktverkets

register kan det nödvändigt att uppgifter om personer antecknas vara enbart grund deras yrkeskompetens, dvs. utan att formellt beslut av

fattats att ta dem i anspråk för viss huvudmans räkning. Upp-

om

gifterna denna personalkategori kan sägas utgöra en inventarieför-

om

teckning skall kunna användas för att i en krigssituation sätta in

som

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

hälso- och sjukvårdspersonal, där den bäst behövs. Registrering av en person enbart på grund av hans eller hennes kompetens bör endast förekomma då det framstår som synnerligen viktigt för totalförsvarets funktion att ha uppgifterna tillgängliga. Den bestämmelse som vi

föreslår nedan avsnitt 12.2.4 om att regeringen skall kunna begränsa

innehållet i ett ADB-register över totalförsvarspliktiga bör bl.a. utnyttjas för att ge föreskrifter om i vilka fall registrering som här avses får förekomma.

Om han eller han av en redan registrerad uppgetts vara närstående till denne och höjd beredskap råder.

I ofredstider behöver uppgifter om närstående till dem som tjänstgör inom totalförsvaret finnas tillgängliga. Detta för att besked skall kunna lämnas till rätt person om någon skadats eller stupat och för att personliga tillhörigheter m.m. skall kunna sändas till rätt mottagare. Ett visst behov av uppgifter om närstående finns redan vid grundutbildningen. Behovet är dock inte så framträdande i fredstid att det är motiverat att uppgifter om vem eller vilka som står den totalförsvarspliktige närmast antecknas i Pliktverkets ADB-register. Det är tillräckligt att sådana uppgifter då finns hos den utbildningsansvariga enheten. Uppgifter om närstände i ADB-register över totalförsvarspliktiga bör skyddas på det sättet att de inte är åtkomliga annat än med den totalförsvarspliktiges personnummer som sökbegrepp.

Om han eller hon nämns bland uppgifter som åberopas av den registrerade.

Det är inte ovanligt att en totalförsvarspliktig inför mönstringen eller när det är dags att rycka in till grundutbildning begär anständ och härvid åberopar t.ex. familjeskäl eller hänvisar till situationen på sin arbetsplats. I dessa sammanhang kan det bland de uppgifter som lämnas av den totalförsvarspliktige förekomma namn och andra uppgifter om andra personer, t.ex beträffande familjemedlemmar eller i form av ett intyg från arbetsgivaren. Det kan också vara fråga om intyg från läkare eller från Även dessa uppgifter en utbildningsanstalt. bör kunna sparas i Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga skall kunna åstadkommas. för att en rationell och säker handläggning Som utvecklas nedan i avsnitt 12.5 bör det inte vara tillåtet att använda uppgifterna som sökbegrepp. De är intressanta i Pliktverkets verksamhet enbart som uppgifter hänförliga till en viss registrerad totalförsvarspliktig.

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

Om han eller hon handlagt ärende, fattat beslut eller gjort

journalanteckning beträjjünde den registrerade.

I vissa fall måste uppgifter om namn och titel m.m. personer som utfärdat intyg, ställt diagnoser, handlagt ärenden eller vidtagit liknande åtgärder rörande den totalförsvarspliktige kunna tas fram. Det ligger

inte minst i den totalförsvarspliktiges eget intresse att tillförlitligheten och värdet av dessa åtgärder kan kontrolleras och bedömas. Det är naturligt och följer oftast av de aktuella personernas yrkesroller att handlingar som de utfärdar kan komma att registreras och/eller

behandlas med automatik. I ett ADB-register över totalförsvarspliktiga

bör uppgifter om vem som handlagt ärenden och fattat beslut rörande den registrerade hos Pliktverket och andra myndigheter som utför

utredningar om de totalförsvarspliktigas förhållanden kunna antecknas. Dessutom bör uppgifter om vem som gjort journalanteckningar vid utbildningsenheterna kunna tas in i registret jfr avsnitt 12.3.

Det skall framhållas att det naturligtvis rör sig om mycket begränsade uppgifter som nanm, titel och tjänsteställe, jämte tidsangivelser

för eventuella beslut se nästa avsnitt. I likhet med vad som gäller för

uppgifter om anhöriga m.fl. bör uppgifter om de nu aktuella personerna i princip endast vara åtkomliga genom att den totalförsvars-

pliktiges personnummer används som sökbegrepp i ADB-registret.

12.2.3 Vilka personuppgifter skall få antecknas i registret

Bakgnmd: Av avsnitt 7.2 ovan framgår omfattningen av de utredningar som görs i dag och vilka personuppgifter som därvid inhämtas av Pliktverket för bedömningen av de totalförsvarspliktigas tjänstbarhet och lämplighet i olika avseenden. Härutöver lämnas det på den registrerades eller andra personers initiativ, in ytterligare personuppgifter. Dessutom behövs vissa uppgifter som rör administration m.m. för handläggningen av ärenden som rör de registrerades

tjänstgöring.

överväganden: Sammanfattningsvis gör vi den bedömningen att i

stort sett alla de uppgifter som inhämtas måste antecknas i ADBregister för att Pliktverkets verksamhet skall kunna utföras pâ ett effektivt sätt. Till skydd för den registrerades integritet är det ändå angeläget att i lag ange ramarna för registreringen av uppgifter så noggrant som möjligt. Verksamheten får dock inte låsas fast på sådant sätt att varje justering eller tillägg måste godkännas av riksdagen. Utvecklingen det tekniska området kan t.ex. innebära att de

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

egenskaper en viss befattningshavare skall ha i dag inte är desamma i morgon. Nya befattningar med nya kravproñler kan tillskapas och egenskaper som i dag inte tillmäts någon betydelse kan visa sig vara väsentliga för tjänstbarhetsbedömningen i framtiden. En målsättning bör vara att i lagen ange de typer av uppgifter som skall få registreras.

I vissa fall, där fråga är om specifika och från den enskildes synpunkt känsliga uppgifter, kan lagen vara mera exakt, som t.ex. när det gäller uppgifter ur polisens register eller om medborgarskap. Mot bakgrund av dessa överväganden vad gäller innehåll i stort och detalj eringsnivå, bör en uppställning över de uppgifter som Pliktverket

får anteckna i ett ADB-register över totalförsvarspliktiga för de i avsnitt 11.2.1 angivna ändamålen se ut följande sätt:

Uppgifter om personnummer, namn, adress, telefonnummer och

folkbokföringsort.

Uppgifterna är sk. basuppgifter som behövs för att den enskilde skall

kunna identifieras, informeras, delges kallelser m.m.

Uppgifter om hinder för mönstring eller annan utredning, för

utbildning eller för krigsplacering eller annat iansprâktagande av den

registrerade för totalförsvarets räkning.

Här i princip alla hinder som kan förekomma, temporära eller avses

permanenta; sjukdom, utlandsresa, förtidspension, intagning på

kriminalvârdsanstalt eller vårdinrättning m.m. Uppgifterna är

nödvändiga för att de bemarmingsansvarigas personalförsörjning skall

kunna garanteras och för Pliktverkets planering av mönstringsför-

rättningar och inryckningsresor till grund- och repetitionsutbildningar.

Uppgifter om boende- och familjeförhållanden samt om den registrerades försörjning, om uppgiften behövs för att Pliktverket skall

kunna fullgöra sina áligganden enligt förordningen 1995:239 om förmåner till totalförsvarspliktiga.

Utöver dagersättning har en totalförsvarspliktig under vissa förut-

sättningar rätt till ekonomisk ersättning i form av familjepenning,

bostadsbidrag, näringsbidrag och begravningsbidrag familjebidrag

enligt 7 kap. förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga.

Pliktverket har skyldighet att förse beslutsfattande myndigheter med de uppgifter behövs för bedömningen av rätten till familjebidrag.

som Pliktverket kan också besluta om och betala ut viss bidragsersättning

ekonomiskt stöd enligt 8 kap. 3 § närrmda förordning.

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

Det skall anmärkas att det krävs att den enskilde ansöker bidrag om

för att frågan skall tas upp. En registrering av uppgifter med stöd

av

denna punkt förutsätter sålunda att fråga om bidrag initierats av den

totalförsvarspliktige själv.

Uppgifter om utbildning, anställning, kunskaper, färdigheter, anlag och intressen som har betydelse för bedömningen den registrerades av användbarhet inom totalförsvaret.

Uppgifterna skall tjäna som underlag för att avgöra den totalförom

svarspliktige fyller kraven för en viss befattning eller uppgift,

rent kunskapsmässigt och om han eller hon har de anlag och den motivation som krävs. Här avses t.ex. uppgifter om formell utbildning

som viss examen eller avlagt körkortsprov, kunskaper i övrigt simkunskaper, språkkunskaper etc. vana från viss verksamhet t.ex.

sjövana eller från viss yrkesverksamhet, fritidsintressen som kan vara

relevanta t.ex. orientering, skidåkning, engagemang i frivillig

försvarsorganisation samt även resultat från de kunskapsprov och

anlagstest som utförs vid mönstringsförrättningen motsv.. En fullständig uppräkning av vad som kan rymmas under denna punkt är

omöjlig att göra. Avgörande för om uppgiften får registreras är att den

har betydelse för bedömningen av vilka uppgifter den totalförsvar-

spliktige kan utnyttjas för.

För den personal som är ianspråktagen av arbetsgivaren, eller som

kan tänkas bli det i en krigssituation, t.ex. hälso- och sjukvårdsperso-

nal INTEGER, se ovan 8.4.8 och under punkt 3 i föregående avsnitt, är det nödvändigt att uppgift om anställning finns tillgänglig.

Personer inom denna personalkategori är som regel inte skyldiga att tjänstgöra grund av totalförsvarsplikt utan på grund av vad som sägs i deras anställningsavtal. Som redovisas ovan i avsnitt 10.2 jämställer vi emellertid sådan personal med totalförsvarspliktiga i vårt

lagförslag.

Uppgifter om fysisk och psykisk hälsa och förmåga jämte de

uppgifter som ligger till grund för bedömningen i denna del.

Uppgifterna om den enskildes hälsa och psykiska och fysiska status tillhör de allra viktigaste vid bedömningen av vilken befattning han eller hon är lämpad för. Tjänstgöringen inom totalförsvaret är ofta förenad med påfrestningar utöver det vanliga av såväl fysisk som psykisk natur. Inte minst för den totalförsvarspliktiges egen skull är det nödvändigt att ett fullständigt och tillförlitligt material finns i dessa delar. Utöver slutsatserna behövs ett underlag som visar vad be-

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga SOU 1997: 101

dömningama grundar sig på, för det fall det blir aktuellt med vårdinsatser under tjänstgöringen.

Uppgift den registrerade är svensk medborgare eller inte.

om

Uppgiften behövs för att fastställa i vilken utsträckning den registrera-

de är skyldig att tjänstgöra grund av bestämmelserna om totalför-

svarsplikt se ovan, avsnitt 7.1. Det är för Pliktverkets verksamhet

tillräckligt med information om den registrerade är svensk medborgare

eller inte. Vilket medborgarskap en registrerad utlärming innehar

saknar betydelse i sammanhanget och skall därför inte heller föras in

i registret.

Uppgifter utgången i mål om ansvar för brott mot totalförsvars-

om

plikten brott mot 10 kap. I-5 lagen om totalförsvarsplikt.

Uppgifterna behövs underlag i Pliktverkets verksamhet dels vid

som beslut att någon inte skall kallas till mönstring eller plikttjänstom göring därför att det kan antas att han eller hon inte kommer att

fullgöra den värnplikt eller civilplikt inskrivningen avser se 10

som

kap. 8 § första punkten lagen om totalförsvarsplikt, dels vid bedömningen huruvida i fråga är lämplig för viss befattning.

av personen

Uppgifter att den registrerade dömts för brott som anges i 19 §

om

femte stycket polisregisterkungörelsen 196938.

Pliktverket får på begäran utdrag ur Rikspolisstyrelsens register beträffande totalförsvarspliktiga som skrivs in eller är inskrivna för

värnplikt. Utdragen omfattar endast vissa brott våldsbrott, tillgreppsbrott, narkotikabrott, brott mot vapenlagen m.m. och behövs som underlag vid bedömningen den totalförsvarspliktiges lämplighet. I av

Pliktverkets ADB-register bör endast få antecknas att den registrerade dömts för något dessa brott. Anteckningen bör inte få utvisa vilket

av

brott det är frågan om eller vilken påföljd som utdömts. Anteckningen

skall tjäna som en varning och/eller förklaring till varför vederbörande inte skrivits in med värnplikt.

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

Uppgifter om att den registrerade genomgått säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen 1996:627, för vilken säkerhetsklass prövningen skett samt resultatet av denna.

För tillträde till vissa befattningar inom totalförsvaret krävs att den totalförsvarspliktige genomgått säkerhetsprövning. Prövningen syftar till att klarlägga om personen i fråga kan antas vara lojal och pålitlig från säkerhetssynpunkt. Prövningen sker för verksamheter i tre olika klasser, där säkerhetsklass l avser den från säkerhetssynpunkt mest känsliga verksamheten verksamhet där den som deltar i stor omfattning får del av uppgifter som omfattas sekretess och är av av synnerlig betydelse för rikets säkerhet. Prövningen som förutsätter samtycke från den enskilde består i kontroll mot polisregister och, för säkerhetsklass l och särskild personutredning. Pliktverket behöver information om huruvida prövning har ägt för vilken rum, klass prövningen skett och om den registrerade klarade prövningen eller inte, allt för att upprätthålla en kontinuerlig kontroll och minska riskerna för onödiga omprövningar. Däremot behövs inte de uppgifter som legat till grund för bedömningen.

10. Uppgifter om vad som bestämts vid inskrivning enligt lagen om totalförsvarsplikt eller lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning.

Vid inskrivningen bestäms vilken befattning eller typ av befattning som den totalförsvarspliktige skall utbildas till, tid och plats för

grundutbildning som regel samt grundutbildningens längd. Alterna-

tivt kan inskrivningsbeslutet innebära att den registrerade placeras i en utbildningsreserv. Uppgifterna är grundläggande för Pliktverkets verksamhet och självklara i ett ADB-register över totalförsvarspliktiga.

11. Uppgifter om krigsplacering, annat ianspráktagande av den registrerade för totalförsvaret eller särskild uppgift som han eller hon skall utföra vid höjd beredskap.

Dessa uppgifter är nödvändiga för Pliktverkets redovisning av totalförsvarets personal. uppgifterna är, liksom de i 10 angivna, p. centrala och givna i ett register av förevarande slag.

12. Uppgifter om tjänstgöring inom totalförsvaret samt betyg, vitsord, förordnanden och utmärkelser som är att hänföra till denna.

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga SOU 1997: 101

Uppgifterna är betydelse vid den kontinuerliga bedömning av den av registrerades tjänstbarhet och lämplighet som är nödvändig inför beslut om krigsplacering, vidareutbildning m.m.

13. Uppgifter om personliga förhållanden i övrigt som åberopas av den registrerade, de rör hans eller hennes tjänstgöring inom om totalförsvaret.

Utöver de i 1-12 angivna uppgifterna, som låter sig fastställas p. relativt konkret, tar Pliktverket del av personuppgifter av skiftande slag kan ha betydelse vid handläggningen av ärenden som gäller som de registrerades tjänstgöring. Det rör sig i första hand om uppgifter som åberopas av de registrerade själva som grund för olika typer av framställningar, t.ex. om befrielse från tjänstgöring, uppskov eller önskemål uttagning till viss befattning. Uppgifterna kan teoretiskt om bestå i vad helst. De kan vara upprättade av den enskilde själv som eller utgöras intyg från arbetsgivare, läkare eller annan person, av t.ex. förälder. För att framställning av detta slag skall kunna en en behandlas på ett säkert och effektivt sätt är det i praktiken nödvändigt att uppgifterna registreras. Detta bör också vara tillåtet med tanke att uppgifterna lämnats till Pliktverket på den registrerades eget initiativ. Vid granskning kan det visa sig att många av de uppgifter som en åberopas den enskilde i praktiken saknar betydelse för bedömav ningen hans eller hennes skyldigheter eller möjligheter att tjänstav göra inom totalförsvaret. I och med att uppgifterna åberopats av den enskilde själv är det dock svårt att påstå att de saknar relevans i förhållande till de ändamål för behandlingen som angetts ovan. I den enskildes rättigheter ligger att han eller hon skall få framföra sina synpunkter och få sina yrkanden prövade. För att dessa rättigheter skall kunna tillgodoses är det nödvändigt att Pliktverket behandlar de åberopade uppgifterna ett rationellt och säkert sätt. De bör därför också få antecknas i ADB-register över totalförsvarspliktiga.

Särskilt om registrering av vissa känsliga personuppgifter

Vi föreslår bestämmelse ger bl.a. Pliktverket rätt att behandla en som sådana personuppgifter som enligt förslaget till persondatalag

betecknas känsliga se avsnitt 11.3, ovan. Bestämmelsen utgör

som ett undantag från det i persondatalagen stadgade förbudet mot behandling sådana uppgifter. Pliktverket måste kunna hantera av uppgifter bl.a. de registrerades hälsa och i vissa fall religiösa om - -

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

övertygelse på ett rationellt sätt. Det kan dessutom förekomma att en

registrerad själv åberopar andra känsliga uppgifter, t.ex. sådana som rör sexuell läggning, för att bli befriad från viss typ av tjänstgöring inom totalförsvaret. Sådana uppgifter bör kunna behandlas på samma sätt. Den föreslagna bestämmelsen om undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter innebär att den enskildes samtycke inte krävs för att uppgifterna skall få behandlas. Utfonnningen av punkterna 1-13 ovan medför att känsliga personuppgifter också får behandlas genom att registrerasi Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga utan samtycke från den registrerade. Registrering av känsliga uppgifter som inte rör hälsa uppgifter om ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening och sexualliv se 13 § persondatalagen förutsätter emellertid i princip att den registrerade

själv åberopat dessa se 13 ovan. Vi anser att det förhållandet att

den enskilde själv åberopat uppgifterna, jämte det skydd som erbjuds

genom att uppgifterna inte får användas som sökbegrepp i registret se

avsnitt 12.5, nedan, medför att registrering utan samtycke till en sådan åtgärd bör vara tillåten. Effektivitetsskäl talar för att upp- gifterna skall behandlas i registret tillsammans med övriga uppgifter om den registrerade. Vi är medvetna om att invändningar kan framföras mot detta synsätt. Det förhållandet att en enskild själv åberopat t.ex. medlemsskap i en religiös sekt som skäl för befrielse från plikttjänstgöring, innebär inte med nödvändighet att han också accepterat att uppgiften införs i ett ADB-register hos myndigheten. Vi har övervägt en bestämmelse som hindrar registrering av vissa känsliga uppgifter om inte den enskilde länmar sitt samtycke:

Uppgifter om ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller

filosofisk övertygelse, eller sexualliv antecknas i ett ADB-register

över totalförsvarspliktiga endast om den registrerade lämnat sitt samtycke till en sådan åtgärd.

Av skäl som ovan anförts har vi dock avstått från att föreslå en sådan begränsning av möjligheterna att registrera de aktuella uppgifterna. Det skall noga framhållas att varje medborgare enligt grundlag 2 kap. 2 § och 3 § första stycket RF är skyddad mot tvång att tillkännage sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende samt mot att bli antecknad i register enbart grund av sin politiska åskådning utan samtycke. Vårt förslag ändrar naturligtvis inte eller rättare sagt; kan inte ändra på detta förhållande. - -

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga SOU 1997: 101

Administrativa uppgifter m.m.

De uppgifter som skall kunna registreras enligt punkterna 1-13 ovan måste i många fall förses med information om vilken tidpunkt eller tidsperiod de är hänförliga till. I annat fall är det omöjligt att värdera uppgifterna. För tydlighetens skull bör detta anges särskilt i lagen. Vidare bör i registret kunna införas beslut som Pliktverket tar i olika avseenden rör den totalförsvarspliktige samt de rent adminisom strativa och tekniska uppgifter som behövs för en rationell och säker handläggning och behandling av personuppgifterna. Med administrativa uppgifter t.ex. uppgifter om vilket lokalkontor som avses handlagt ett ärende, att handlingar expedierats, att vissa kontrollâtgärder vidtagits eller att ett ärende avslutats utan att formellt beslut fattats En teknisk uppgift kan t.ex. vara en hänvisning till att m.m. andra uppgifter finns att hämta i ett annat register eller i ett arkiv.

Begränsningar vilka uppgifter som skall registreras beträffande av dem förekommer i registret orsak än att de själva är som av annan totalförsvarspliktiga eller jämställda med totalförsvarspliktiga vid tillämpning lagen om behandling av personuppgifter om totalförav svarspliktiga

Det är självklart bara sådana uppgifter Pliktverket behöver i sin som verksamhet skall antecknas i ADB-register. Olika typer av som uppgifter behövs för olika personalkategorier inom totalförsvaret jfr. nedan angående kravet på nödvändighet och relevans vad som anförs i avsnitt 12.2.4. Beträffande dem skall kunna förekomma i ADBsom register över totalförsvarspliktiga i egenskap av närstående till en registrerad eller i egenskap beslutsfattare, handläggare eller därför av att vederbörande fört joumalanteckningar om en registrerad, bör begränsningar vad får antecknas anges i lag. Vad gäller av som närstående är det tillräckligt adress och relation till den att nanm, registrerade antecknas. Beslutsfattare och övriga i den kategorin bör endast förekomma med nanm, titel och tjänsteställe.

Elektroniska akter

Pliktverket planerar ett system för ärendehandläggning med elektroniska akter. En sådan akt skapas genom att inkomna handlingar optiskt läses skannas in i ett datasystem. Handläggaren kan också upprätta beslut, tjänsteanteckningar och promemorior direkt i den elektroniska

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

akten via sin terminal. Även utkast till beslut kan föras direkt m.m. i datasystemet. Elektronisk akthantering medför att bruket av pappershandlingar avsevärt kan reduceras vid handläggningen av ärenden. Sökandet bland dokument i en sådan akt och kommunikationen med andra underlättas också med hjälp av elektroniken. Elektro-

nisk akthantering främjar effektiviteten och möjligheterna härtill bör

tas tillvara även i Pliktverkets verksamhet.

Så länge fråga är om de uppgifter som anges i punkt 1-13 ovan

eller anteckningar om beslut och administrativa eller tekniska uppgifter kan de elektroniska akterna hanteras inom ramen för ett ADB-register

över totalförsvarspliktiga tillsammans med övriga uppgifter. Alla

handlingar som kommer in med sådana uppgifter t.ex. alla hand- -

lingar med uppgifter som åberopas av den enskilde kan skannas in

-

i registret utan begränsningar. Vad som inte kan tas in är tjänsteanteckningar och handlingar med uppgifter som inte omfattas av punkterna 1-12 och som inte heller åberopats av den enskilde. Enligt vår uppfattning bör sådana uppgifter inte fâ förekomma i ADB-register över totalförsvarspliktiga. Det eller de register vårt lagförslag avser

förs för vissa ändamål. Ett okritiskt införande av alla handlingar som inkommer till Pliktverket och som har anknytning till en registrerad person skulle innebära risk för att registret korn att innehålla sådana

uppgifter som inte har med ändamålen att göra eller som i det vart fall

inte är befogat att behandla genom att anteckna i ADB-register.

Behandling av uppgifter som inte är relevanta för ändamålen, eller av fler uppgifter än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamâlen,

strider mot den föreslagna persondatalagen se 10 § i förslaget till

persondatalag. Risk föreligger också för att känsliga personuppgifter behandlas genom att registreras i ADB-register trots att uppgiften är

ointressant med hänsyn till de ändamål vi angivit för verksamheten.

Det skall framhållas att vårt lagförslag inte i sig hindrar Pliktverket att

föra elektroniska akter vid sidan av ADB-register över totalförsvars-

pliktiga.

Särskilt om fotografier

Pliktverket har i dag Datainspektionens tillstånd att registrera

fotografier för utfärdande av legitimations- och resehandlingar. Fotograferingen sker Försvarsmaktens begäran och handlingarna

skall användas till styrkande av den registrerades identitet vid

subventionerade resor liksom vid in- och utpassering vid utbildnings-

enheten m.m., under grundutbildningen. Försvarsmakten betalar

Pliktverket för denna tjänst och det innebär en besparing att låta

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

Pliktverket sköta detta jämfört med om fotograferingen utförs

förbanden efter inryckningen. Fotograferingen ligger utanför Pliktverkets ordinarie arbetsuppgifter

och handhas Pliktverket enbart av praktiska skäl och av kostav nadsskäl. Fotografierna behövs inte för de ändamål vi ansett motivera

Pliktverkets behandling personuppgifter. Det förefaller visserligen

av praktiskt och kostnadseffektivt med en ordning som den rådande men sådana skäl kan inte tillräckliga för att ADB-register med ett anses

stort antal personuppgifter, varav många av mycket känsligt slag,

kompletteras med ett foto av den registrerade. Vårt förslag om vad

som skall förekomma i ADB-register över totalförsvarspliktiga omfattar därför inte fotografier de registrerade.

12.2.4 Ytterligare begränsningar av vad som får förekomma i ADB-register över totalförsvarspliktiga

Kravet på nödvändighet och relevans

Persondatalagens bestämmelser om att inte fler personuppgifter får

behandlas än vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål de insamlats för och att uppgifterna skall vara adekvata och relevanta i förhållande till ändamål gäller även vid Pliktverkets behandling samma

personuppgifter totalförsvarspliktiga och därmed enligt vårt

av om lagförslag jämställd personal. Bestämmelserna om vad som får registreras i Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga skall sålunda inte läsas som att dessa uppgifter får införas i sådana register

sig det faktiskt behövs eller inte. Det är t.ex. självklart att det

vare

behövs fler och andra typer personuppgifter om den som tas i

av anspråk med värnplikt än beträffande som förekommer i en person registret endast därför att han eller hon i händelse av krig är tagen i

anspråk för frivilligorganisations räkning. Detta behöver inte

en understrykas särskilt i lagen.

Regeringen bör ha möjlighet att införa ytterligare begränsningar av vilka uppgifter som får registreras

En uppställning i lag över vilka personuppgifter som skall få förekomma i ett register måste innehålla vissa generaliseringar för att inte

systemet skall bli alltför tungrott. Det kan finnas anledning att göra

begränsningar vilka uppgifter som skall få antecknas i registret,

av utöver vad framgår våra förslag. Som angivits i avsnitt 12.2.2 som av

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

ovan bör det t.ex. nämnare övervägas i vilka fall uppgifter om en person skall få registreras i Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga enbart på grund av att han eller hon har viss kompetens. För att undvika missförstånd bör möjligen också vissa uppgifter om den totalförsvarspliktiges intressen uttryckligen undantas från vad som får registreras. T.ex. är det olämpligt att medlemsskap i organisationer som inte har ren försvarsanknytning antecknas. Det torde visserligen följa av att intresset skall ha betydelse för bedömningen av den registrerades användbarhet inom totalförsvaret, men det är svårt att undvika att en gråzon uppkommer. Innehållet i föreskrifter av nämnd karaktär kan behöva ändras relativt ofta, t.ex. i takt med att personer med olika typer av specialistkompetens efterfrågas av totalförsvaret. Föreskrifterna bör därför ges i förordning. Vi föreslår mot bakgrund av vad som nu anförts att regeringen i lagen rätt att meddela ytterligare begränsningar av vilka uppgifter ges som får registreras.

Att uppgift får antecknas säger inget om när den skall gallras en

I detta kapitel har vi endast tagit ställning till när uppgifter om vissa personer får antecknas i ADB-register över totalförsvarspliktiga och vilka uppgifter som då får antecknas. Det är en amian sak att avgöra när uppgifterna skall gallras ur ett sådant register. En del uppgifter behövs endast under en kortare tid, på grund av att de förlorar sin praktiska betydelse eller därför att de snabbt blir inaktuella och därmed felaktiga, medan andra står sig och behövs i stort sett så länge den registrerade omfattas av totalförsvarsplikten. Gallringsfrågor behandlas nedan i kapitel 13.

12.3 Vem skall få föra in uppgifter i registret

Förslag: Regeringen skall få föreskriva att även annan än Pliktverket får föra in och rätta personuppgifter i ADB-register över totalförsvarspliktiga samt i vilken omfattning.

Bakgnmd: Pliktverket har planerat för ett papperslöst system där vissa inom totalförsvaret skall kunna lägga in uppgifter om sin organ personal direkt i Pliktverkets ADB-register, från egen terminal. Enligt planerna är det i första hand tre olika typer anteckningar som skall av kunna göras på detta sätt:

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

joumalanteckningar som under grundutbildningen förs av läkare eller annan sjukvårdspersonal vid en utbildningsenhet, utryckningsrapporter med uppgifter om antalet fullgjorda tjänstgöringsdagar, vitsord m.m. som lämnas till Pliktverket från den ansvariga utbildningsenheten efter det att den totalförsvarspliktige fullgjort sin grundutbildning samt anteckningar om att en person tagits i anspråk för ett organs krigsorganisation.

Tekniken tillåter i princip att alla som skall lämna uppgifter till Pliktverkets register, och som har terminalåtkomst till detta, gör det genom att föra in uppgifterna i registret. Det är sålunda möjligt att anteckningar utöver dem som avses i p. 1-3 ovan kommer att ske det sättet i framtiden, om det bedöms lämpligt.

Överväganden: I dag lämnas de uppgifter som beskrivits ovan i

punkterna l-3 i handlingar som översänds till Pliktverket och där skrivs in i Pliktverkets ADB-register av en tjänsteman. En ordning som innebär att de som lämnar uppgifter själva för in dem direkt i registret sparar självfallet tid och arbetskraft. Risken för att uppgifterna blir felaktigt antecknade i registret torde minska eftersom ett led i behandlingen avskrivning från pappershandlingen till ADB- register på Pliktverket försvinner. Med det beskrivna systemet följer emellertid vissa säkerhetsrisker. Möjligheterna att direkt påverka innehållet i registret sprids utanför Pliktverkets lokaler och kontroll. Tillfállena att föra in felaktiga uppgifter i registret kan därmed öka för personer med sådant uppsåt. Effektivitetsskäl talar för att ett system där uppgiftslämnare lämnar uppgifterna genom att själva föra in dem i mottagarens ADB-register skall tillåtas. En förutsättning är emellertid att säkerhet kan garanteras mot att obehöriga personer påverkar registerinnehållet. Sådan säkerhet kan enligt vår uppfattning skapas genom att endast vissa befattningshavare hos uppgiftslämnaren ges access till registret. Personliga användarkort med koder måste utfärdas och möjligheterna för den behörige att föra in uppgifter måste begränsas till den art av uppgifter som vederbörande skall lämna till Pliktverket. Säkerheten vid terminalen hos uppgiftslämnaren måste vara hög, utrustningen bör t.ex. vara inlåst när terminalen är obemamtad. Pliktverket måste ta på sig ett för att utbilda och informera uppgiftslämnama i ansvar säkerhetsfrågor. De säkerhetsmässiga överväganden som bör föregå ett tillstånd för annan att föra in uppgifter i Pliktverkets register kan inte göras generellt. Varje organ eller i vart fall typ av organ t.ex. - Försvarsmaktens utbildningsenheter bör prövas för sig. Det är -

Pliktverket.: ADB-register över totalförsvarspliktiga

därför lämpligt att överlåta till regeringen att i förordning ange vilka organ, utöver Pliktverket, som skall ha rätt att föra in uppgifter i Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga. Av förordningen bör framgå såväl vem som har rätt att föra in uppgifter i registret som vilken art av uppgifter denne har rätt att lämna till Pliktverket på detta sätt. Säkerhetsföreskrifter för behandlingen hos uppgiftslänmarna bör i likhet med vad som skall gälla för behandlingen hos Pliktverket ges av Datainspektionen jfr ovan, avsnitt 11.4. De som medges att föra in personuppgifter i Pliktverkets ADBregister bör också ges behörighet att rätta uppgifter som blivit felaktigt antecknade. Däremot bör det vara Pliktverkets sak att se till att inaktuella uppgifter gallras efterhand. Angående persondataansvaret då annan än Pliktverket för in uppgifter i ADB-register över totalförsvarspliktiga, se ovan avsnitt 11.6.

12.4 Tenninalåtkomst

Förslag: Pliktverket skall ha terminalåtkomst till ADB-register över totalförsvarspliktiga. Regeringen skall få föreskriva att även får ha sådan åtkomst samt i vilken omfattning. annan För att understryka att sekretesslagens bestämmelser måste beaktas innan uppgifter görs tillgängliga för någon utanför Pliktverket, skall det anges i lagen att sekretesslagen är tillämplig när det gäller utlämnande av uppgifter om totalförsvarspliktiga.

Bakgnmd: Den har terminalåtkomst till ett ADB-register kan, som när han eller hon själv bestämmer, ta del av registerinnehållet med hjälp bildskärm. Åtkomsten kan hela registret eller del av avse en av detta. Terminalåtkomst ger i sig inte möjlighet att påverka innehållet i registret. Idag kommuniceras en stor mängd handlingar med personuppgifter totalförsvarspliktiga och annan personal inom totalförsvaret mellan om Pliktverket och enheter inom totalförsvaret. Det finns hos de inblandade önskan att ersätta utväxlingen pappershandlingar med en av datakommunikation. I föregående avsnitt behandlades frågan om möjlighet för dem skall lämna uppgifter till Pliktverket att göra som detta att själva föra in dem direkt i Pliktverkets register. När genom det gäller de handlingar som skickas från Pliktverket till de bemanningsansvariga bemanningsansvar: skyldighet att tillse organen att krigsorganisationen är uppfylld med personal som kan lösa tilldelade uppgifter under höjd beredskap och till utbildningsenheterna

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

skulle kommunikationen kunna ske genom att mottagarna fick hämta

uppgifterna i Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga via

egen terminal.

Frivilligorganisationerna rekryterar i dag personal med Pliktverkets

hjälp. Pliktverket kan begäran ta fram listor ur sina register på personer som har sådana färdigheter som efterfrågas T.ex. kan en lokal bilkår söka personer i ett visst áldersintervall med viss körkortsbehörighet i ett län. Enligt uppgift finns det önskemål från frivilligorganisationema att få tenninalåtkomst till Pliktverkets register så att de kan utföra dessa sökningar själva.

överväganden: Av hänsyn till kravet på skydd för den registrerades

personliga integritet bör terminalåtkomsten till Pliktverkets ADBregister över totalförsvarspliktiga hållas begränsad. Direkt åtkomst till registret via terminaler utanför Pliktverket innebär ökade risker för att

obehöriga skall komma uppgifterna. Av effektivitetsskäl bör dock

terminalåtkomst tillåtas i de fall ett verkligt behov därav föreligger, under förutsättning att erforderligt skydd för uppgifterna kan garante-

ras. Av stor betydelse vid bedömningen är naturligtvis vilka personuppgifter som användaren skall kunna tillgång till från sin terminal. Det är självklart att Pliktverket skall ha full terminalåtkomst till egna

ADB-register. Att handläggarna på Pliktverket endast skall kunna ta del av sådana uppgifter som är relevanta för deras respektive verksamhetsområden är självklart och behöver inte uttryckas i lag. Ansvaret i denna del vilar på Pliktverkets ledning och skulle särskilda föreskrifter anses nödvändiga kan de med fördel meddelas av

Datainspektionen se ovan, avsnitt 8.4.5 och 11.4. Vid övervägande

av vilken personal inom Pliktverket som skall få ta del av olika personuppgifter har verket att beakta att sekretess också kan gälla mellan olika verksamhetsgrenar inom myndigheten, om verksamhetsgrenarna är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra

se 1 kap. 3 § andra stycket sekretesslagen.

Bemanningsansvariga myndigheter och organ bör ha terminalåt-

komst till uppgifter om den egna personalen. Detsamma gäller de myn-

digheter och andra organ som genomför utbildning av totalförsvars-

pliktiga, såvitt avser dem som antagits till utbildningen. Effektiviteten

torde främjas avsevärt om t.ex. utbildande förband inom Försvarsmakten kan ta del av de uppgifter de behöver om de inryckande via terminal i stället för att hålla egna pappersarkiv" med handlingar,

som skall återställas till Pliktverket efter grundutbildningen. De personuppgifter de bemanningsansvariga organen behöver om sin egen personal är relativt få och som regel inte av känslig karaktär för den

registrerade. Det torde vara en fördel för de bemanningsansvariga om

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

de kan få relevant information kontinuerligt uppdaterad och omedelbart tillgänglig via terminal. Inom de bemannings- och utbildningsansvariga enheterna bör skyddet för personuppgifter kunna hållas en hög nivå. Det kan ifrågasättas om det är nödvändigt att frivilligorganisationerna i sin rekryteringsverksamhet har direkt åtkomst till Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga. Införandet av ett sådant system skulle utan tvivel innebära en effektivitetsvinst för såväl berörda organisationer som för Pliktverket. Till skillnad mot vad som gäller för utbildningsenheter och bemanningsansvariga organ inom totalförsvaret är det här fråga om ett fritt sökande bland personer som inte har någon naturlig anknytning till den som utför sökningen. Det torde också, generellt sett, vara svårare att upprätthålla och kontrollera säkerheten vid terminalema hos frivilligorganisationerna. De personuppgifter som, med hänsyn till bestämmelser om sekretess, kan länmas ut till frivilligorganisationema för rekryteringsändamål är emellertid inte av känslig natur. Med en mycket stark begränsning av

de sökbegrepp som får användas se nästa avsnitt och säkerhetsåtgär-

der i form av krypterad överföring av information, tekniska hinder för åtkomst av fler uppgifter än dem som är relevanta m.m., torde ett visst utrymme kunna ges frivilligorganisationema att med terminalåtkomst använda Pliktverkets register i sin rekryteringsverksamhet. Om Socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal INTEGER skall integreras med Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga behöver Socialstyrelsen och andra berörda bl.a. sjukvårdshuvudmärmen och civilbefálhavama tenninalåtkomst till dessa uppgifter. Sammanfattningsvis är det många utanför Pliktverket som är betj änta av terrninalåtkomst till ADB-register över totalförsvarsplikti- Enligt vår bedömning måste det övervägas från fall till fall vilka ga. uppgifter var och en av de nu uppräknade skall få ta del av via egen bildskärm. Bestämmelserna om terminalåtkomst måste i praktiken vara relativt detaljerade och det är inte uteslutet att de behöver ändras med relativt täta mellanrum. Tenninalåtkomsten regleras därför lämpligen i förordningsform. Vi föreslår att regeringen ges möjlighet att bestämma i vilken omfattning andra än Pliktverket skall ha terminalåtkomst till ADB-register över totalförsvarspliktiga. Det är viktigt att framhålla att en föreskrift om terminalåtkomst inte bryter reglerna om sekretess. En första förutsättning för att någon skall ha rätt att ta del av personuppgifter om totalförsvarspliktiga eller andra personer i Pliktverkets register är att uppgifterna inte är sekretessbelagda i förhållande till den som vill ha ut dem. Först därefter kan det övervägas hur uppgifterna lämpligast kan överbringas.

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga SOU 1997: 101

För att klargöra detta förhållande bör det föras in en bestämmelse i

lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga med

erinran om att sekretesslagen är tillämplig när det gäller utlärrmande

av uppgifter om totalförsvarspliktiga. Frågor om sekretess för personuppgifter om totalförsvarspliktiga hos

Pliktverket och andra inblandade behandlas i kap. 14, nedan.

12.5 Sökbegrepp

Förslag: Det skall vara förbjudet att som sökbegrepp använda vissa personuppgifter som ensamma eller tillsammans med andra

kan bedömas känsliga från den enskildes synpunkt när det

som inte behövs för Pliktverkets verksamhet. De förbjudna sökbe-

greppen räknas upp i lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Förbudet skall emellertid inte gälla då

sökbegreppen behöver användas för åtkomst av uppgifter för

forskning eller statistik, för Datainspektionens tillsyn eller för uppföljning och utvärdering av Pliktverkets verksamhet. Personuppgifter om närstående till en registrerad totalförsvars-

pliktig och om vem som handlagt ärende, fattat beslut eller gjort journalanteckning rörande en totalförsvarspliktig, skall endast eftersökas med hjälp av den totalförsvarspliktiges personnummer.

Detsamma skall gälla vid eftersökning av uppgifter som anteck-

nats i registret därför att de åberopats av den totalförsvarspliktige.

Regeringen skall ha möjlighet att föreskriva ytterligare be-

gränsningar av de sökbegrepp som får användas.

Utan hinder av meddelade förbud skall nödvändiga sökbegrepp

alltid få användas under den tid det behövs för rättelse eller för att

avhjälpa fel som uppkommit till följd av brister i ett dataprogram.

Bakgnmd: Olika ord och beteckningar används som sökbegrepp för

att ta fram enstaka uppgifter eller sammanställningar av uppgifter ur ADB-register. Vilka sökbegrepp som får användas för att ta fram

uppgifter ur personregister hos en myndighet har betydelse för frågan

om vad som är att anse som allmänna handlingar i registret och vad därmed kan bli tillgängligt för utomstående. Föreligger förbud för som myndigheten att använda vissa sökbegrepp för egen räkning innebär

detta också att sammanställningar som grundas på sådana sökbegrepp inte utgör allmänna handlingar eftersom sådana upptagningar inte anses förvarade hos myndigheten 2 kap 3 § 2 st. TF. Se ovan, avsnitt

4.3.2. Begränsningar av sökbegrepp utgör ett skydd för den registre-

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

rades personliga integritet på så sätt att vare sig den registerförande myndigheten eller utomstående tillåts ta del av uppgiftssarnrnanställningar som i och för sig är tekniskt möjliga men inte motiverade för myndighetens egen verksamhet. Datalagskommitténs förslag till ändringar itryckfrihetsförordningen

innebär ingen förändring i detta avseende.

överväganden: Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

kan användas till att ta fram sammanställningar av de mest skilda slag.

Det är t.ex. möjligt att ta fram listor över personer med viss sjukdom, som dömts för brott eller som har nedsatt psykisk funktionsförrnåga. Sådana sammanställningar saknar intresse för Pliktverket. Möjlig-

heterna att använda registret detta sätt bör begränsas. Utgångs-

punkten är härvid att endast sammanställningar eller upptagningar

som är befogade i Pliktverkets verksamhet bör vara tillåtna. - Förenklat uttryckt behöver Pliktverket i första hand använda sökbegrepp av två slag förutom personnummer då uppgifter om en bestämd individ skall tas fram. Det rör sig dels om uppgifter om de registrera-

des utbildning, kunskaper, färdigheter, vitsord och liknande, för att krigsorganisationens behov av kompetent personal skall kunna tillgodoses ett effektivt sätt, dels om uppgifter om innehållet i formella beslut om inskrivning och krigsplacering eller annat ianspråktagande av den registrerade, för redovisning av vilken personal olika

enheter förfogar över eller utbildar vid olika tillfällen. Pliktverket behöver emellertid inte kunna söka på uppgifter avseende resultat från prov som genomförs vid mönstring eller annan motsvarande utredning eftersom en sökning på innehållet i inskrivningsbeslutet visar vilka

individer som bedömts som lämpliga för viss befattning. Om enskilda

provresultat skulle vara relevanta kan de tas fram genom att person-

numren på dessa individer används som sökbegrepp. Utöver vad som nu nämnts behöver vissa uppgifter om adresser, för reseplanering m.m., och om anställning för hälso- och sjukvårdspersonalen i INTEGER kunna användas som sökbegrepp i begränsad omfattning. Med hänsyn till att Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

är mycket omfattande går det knappast att i en lagtext exakt ange vilka

sökbegrepp som skall få användas. Det viktiga är att de uppgifter som

enskilt eller tillsammans med andra kan anses som känsliga från den registrerades synpunkt, förbjuds som sökbegrepp i den utsträckning

användningen inte är nödvändig. Mot bakgrund av vad som anförts föreslås följande uppgifter omfattas av ett sådant förbud Jfr upp-

ställningen över tillåtet registerinnehåll i avsnitt 12.2.3, ovan.

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

Uppgifter hinder för mönstring eller motsvarande utredning, för - om utbildning eller för krigsplacering eller annat ianspráktagande av den registrerade.

Uppgifter boende- eller familjeförhållanden eller om för- - om sörjning.

Uppgifter om resultat från kunskapsprov eller anlagstester som utförts vid mönstring eller motsvarande utredning.

Uppgifter fysisk och psykisk hälsa och förmåga. - om

Uppgifter om medborgarskap. -

Uppgifter som rör ansvar för brott. -

Uppgifter säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen. - om

I lagtexten kan förbudet mot användande av dessa sökbegrepp utformas hänvisning till den bestämmelse som anger vilka som en uppgifter får registreras. Undantag från förbuden att använda de som uppräknade sökbegreppen bör göras för de fall sökbegreppen behöver användas vid Datainspektionens tillsyn eller vid uppföljning och utvärdering Pliktverkets verksamhet. av Pliktverkets register är unikt såtillvida att det innehåller uppgifter stor del befolkningens hälsotillstånd vid en given tidpunkt om en av och det utgör bl.a. därför ett mycket viktigt underlag för forskningen. Ytterligare undantag från förbuden mot att använda de uppräknade sökbegreppen bör därför göras för forskningens behov och för framställning statistik. Vad gäller användning för statistikändamâl av skall det framhållas att absolut sekretess gäller för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden hos statistikmyndigheten 9 kap. 4 § sekretesslagen. Vissa uppgifter saknar rimligen intresse också för forskningen och för Pliktverkets uppföljning och utvärdering. Det gäller uppgifter egen

närstående till de totalförsvarspliktiga och om vilka som fattat

om beslut, handlagt ärende eller gjort journalanteckning rörande de totalförsvarspliktiga. För åtkomst till dessa uppgifter bör sökbegreppen vara begränsade till de totalförsvarspliktigas personnummer. Något skäl till att kunna söka efter de nu nämnda uppgifterna pâ annat sätt finns i princip inte. Också uppgifter som antecknats enbart därför att de áberopats den registrerade totalförsvarspliktige bör vara av skyddade på det sättet att de endast kan eftersökas med hjälp av den

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

registrerades personnummer. Här kan det finnas personuppgifter av mycket känslig natur för den registrerade samt även uppgifter om andra personer än honom eller henne själv. De nu aktuella uppgifterna

behöver såvitt vi kan bedöma inte heller kunna användas som sökbegrepp vid Datainspektionens tillsyn. Generella undantag från samtliga förbud att använda vissa sökbegrepp bör gälla då sökbegreppen behövs för rättelse av uppgift eller för åtgärdande av programfel. Det går inte att på förhand avgöra vilka sökbegrepp som måste användas vid den här typen av nödvändiga korrigeringsåtgårder.

I likhet med vad vi föreslagit beträffande bestämningen av innehållet i Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga, bör regeringen ges möjlighet att ytterligare begränsa de sökbegrepp som får användas.

12.6 Sambearbeming

Bedömning: Någon föreskrift om förbud mot sambearbetning av uppgifter i Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

med uppgifter i andra ADB-register är inte påkallad.

Bakgrund: sambearbetning maskinell samköming av uppgifter från två ADB-register innebär i praktiken att ett nytt register upprättas. Av det skälet behövs enligt gällande rätt formellt tillstånd alternativt

-

författningsstöd för sambearbetning. Integritetsskyddsaspekter kan

motivera att sambearbetning inte bör tillåtas. Förslaget till persondatalag bygger ett tillståndslöst system och sambearbetning är sålunda tillåten så länge behandlingen är förenlig med de ändamål som angavs då respektive uppgifter samlades in och i övrigt häller sig inom de ramar persondatalagen anger bl.a. om nödvändighet och relevans.

överväganden: Vårt lagförslag bygger på förslaget till persondatalag

och sålunda behövs ingen bestämmelse som ger Pliktverket tillstånd

till att sarnbearbeta uppgifter i sitt ADB-register över totalförsvarsplik-

tiga med uppgifter från andra ADB-register, för att en sådan åtgärd skall få vidtas. Vi gör vidare den bedömningen att den registrerade erhåller ett tillräckligt integritetsskydd genom persondatalagens bestämmelser om att personuppgifterna skall behandlas ändamålsenligt. I och med att ändamålen med Pliktverkets behandling av uppgifterna finns angivna har den registrerade också viss möjlighet att förutse hur

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

uppgifterna kommer att användas. Någon bestämmelse om förbud mot sambearbetning är därför inte motiverad. Det skall påpekas att uppräkningen av vilka personuppgifter som får antecknas i ADB-registret över totalförsvarspliktiga begränsar möjligheterna att samköra registeruppgifter genom att ta in nya uppgifter i det registret.

12.7 Utlämnande ADB-medium

av uppgifter

Bedömning: Förbud mot utlämnande av uppgifter på ADBmedium är inte motiverat.

Bakgnmd: Bestämmelser om sekretess hindrar att uppgifter lämnas ut från Pliktverket till obehöriga. Om inte annat följer av särskilda bestämmelser väljer Pliktverket i vilken form uppgifterna skall tillhandahållas dem, som har rätt att få del av dessa Jfr avsnitt 12.4 terminalåtkomst, ovan. Nuvarande bestämmelse i 7 kap. 16 § om sekretesslagen stadgar sekretess för personuppgifter i personregister i datalagen det kan antas att utlämnande skulle medföra som avses om att uppgiften används för automatisk databehandling i strid mot datalagen. Bestämmelsen innebär i praktiken att ett utlämnande på ADB-medium kräver att mottagaren har tillstånd av Datainspektionen eller författningsstöd för att föra ett personregister med de uppgifter som lämnas ut. Till skillnad från vad datalagen föreskriver kräver persondatalagen, enligt föreliggande förslag, inte tillstånd för behandling inklusive registrering av personuppgifter. Den - -

nämnda bestämmelsen i sekretesslagen som av Datalagskommittén

föreslås ändrad till att avse situationer då ett utlämnande kan antas medföra att uppgiften behandlas i strid med persondatalagen kommer därmed inte längre att hindra utlämnande på ADB-medium. Datalagskommittén har dessutom föreslagit en ändring i tryckfrihetsförordningen som innebär att den som begär det har rätt att mot en

fastställd avgift i utskrift, kopia eller elektronisk form få ut en handling

eller uppgifter ur en databas, allt till den del uppgifterna får lämnas ut. Enligt gällande rätt är en myndighet inte skyldig att lämna ut upptagning för ADB i annan form än utskrift 2 kap. 13 § TF.

överväganden: Som framgår av vad som nyss anförts kommer det

efter persondatalagens ikraftträdande inte att krävas någon särskild bestämmelse för att mottagare så önskar skall kunna få en som uppgifter från Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga på

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

ADB-medium. Utgångspunkten är inte längre att tillstånd att föra ett register behövs för mottagaren i dessa situationer utan möjligen i stället att Pliktverket är skyldigt att lämna ut uppgifterna på ADBmedium om så begärs. Datalagskommittén motiverar sitt förslag till ändring av den berörda bestämmelsen om formerna för utlänmande i tryckfrihetsförordningen på följande sätt Datalagskommittén, avsnitt 18. 6.1:

Bestämmelsen om att upptagningar inte behöver tillhandahållas i annan form än utskrift infördes samtidigt med datalagen. Som tidigare nämnts var syftet med bestämmelsen att undvika otillbörliga intrång i den personliga integriteten. Man befarade nämligen att uppgifterna kunde bli föremål för vidare behandling i strid mot datalagens bestämmelser. Offentlighets- och sekretesslagstiftxiingskommitténsförslag som låg till grund för bestämmelsen mötte kritik redan på den tiden. En rad remissinstanseransågbl.a. att det med hänsyn till den tekniska utvecklingen borde te sig alltmer naturligt och praktiskt att låta offentlighetsprincipen inrymma också direkt tillgång till datamedier. Det framhölls även från vissa att den föreslagna spärren var bristfällig, eftersom man med hjälp av optisk läsning Skanning skulle kunna bygga upp sådanadataregister enbart med hjälp av utskrifter av upptagningar som myndigheterna är skyldiga att lämna ut. Vi anser att tiden nu är mogen att lämna pappershanteringen även när det handlar om att lämna ut uppgifter enligt offentlighetsprincipen. Myndigheterna bör i princip ha en skyldighet att, inte bara visa utan även, lämna ut allmänna handlingar ochandra uppgifter i elektronisk form. Det bör vara upp till den enskilde beställaren att välja i vilken form han vill ha uppgifterna.

Vi utgår i våra förslag ifrån att Datalagskommitténs förslag till persondatalag kommer att antas av riksdagen utan omfattande förändringar. Den slutsatsen bygger vi i huvudsak på att EG-direktivet om personuppgifter är utformat det sättet att möjligheter till nationella avvikelser är begränsade. Med Datalagskommitténs förslag till ändring av bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen i nu aktuell del förhåller det sig annorlunda. Den skyldighet som föreslås för myndigheter att lämna ut uppgifter i elektronisk form följer inte av vårt medlemskap i EU eller av andra internationella åtaganden. Det är därför svårare att förutse hur ett sådant förslag kommer att emottas av lagstiftaren. Vi delar dock den uppfattning som Datalagskommittén redovisar att den som vill ha uppgifter ADB-medium och som förfogar över rätt utrustning är oförhindrad att genom sk. skanning föra över innehållet i de pappershandlingar han eller hon med laga stöd utfått från en myndighet, till en hårddisk eller en diskett. Sammantaget anser vi att en bestämmelse som begränsar möjligheterna till utlämnande av uppgifter på ADB-medium i princip inte fyller någon funktion. Det legala skydd den enskilde erhåller genom att personuppgifter med mer eller mindre känsligt innehåll är sekretessbelagda och genom persondatalagens bestämmelser om när

Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga

och hur personuppgifter får behandlas får anses utgöra ett tillräckligt

skydd. Vi föreslår med hänsyn till vad som nu anförts, och med

beaktande av den ändring Datalagskommittén föreslagit av tryck-

frihetsförordningens bestämmelse i vilken form uppgifter skall om lämnas ut myndigheter, inte någon bestämmelse som begränsar av

möjligheterna att lämna ut uppgifter på ADB-medium.

13 Arkivering och gallring

Förslag: En personuppgift i Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga skall gallras så snart den inte behövs för de ändamål den insamlats för av Pliktverket och senast vid utgången av det kalenderår den registrerade totalförsvarspliktige fyller 70 år om inte han eller hon även därefter har en uppgift inom totalförsvaret vid höjd beredskap. Regeringen skall få föreskriva kortare tid för gallring. Undantag från gallringsskyldigheten skall få göras genom föreskrifter av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer beträffande personuppgifter som skall bevaras för forskningens behov. Sådana uppgifter skall avföras från registret när skyldigheten att gallra annars inträtt. Bedömning: Särskilda föreskrifter för joumalhandlingar som enligt patientjournallagen 1985:562 skall bevaras viss minsta tid behövs ej.

Bakgnmd: Enligt 9 § första stycket i i förslaget till persondatalag skall den persondataansvarige tillse att personuppgifter inte bevaras längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen. Därefter måste personuppgifterna avidentifieras eller förstöras Datalagskommittén, avsnitt 12.4.5. Enligt en uttrycklig bestämmelse i 8 § andra stycket i förslaget till persondatalag hindrar dock inte övriga bestämmelser i lagen att en myndighet arkiverar eller bevarar sina allmänna handlingar eller att arkivmaterial tas om hand av en arkivmyndighet. Datalagskommittén har motiverat denna bestämmelse med att de ändamål som myndighetsarkiven skall tjäna kan hänföras till vad som i EG-direktivet om personuppgifter kallas "historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål. Sådana ändamål skall inte anses oförenliga med de ändamål för vilka uppgifterna insamlades och behandling som tjänar dem är i princip alltid tillåten.

Se avsnitt 6.5 ovan och Datalagskommittén, avsnitt 9.4. Data-

lagskommittén anför bl.a. att om en myndighets primära hantering av uppgifterna är tillåten, kan det inte anses oförenligt med den primära hanteringen att bevara uppgifterna. Arkivlagen och de bestämmelser i övrigt som reglerar myndigheternas bevarande av allmänna handlingar behöver därför i princip inte ändras grund av att EG-

Arkivering och gallring

direktivet om personuppgifter implementeras i svensk rätt. Datalagskornmittén föreslår dock att begreppet allmän handling ersätts med allmän uppgift i arkivlagen samt att uppgifter i handlingar och databaser skall ses som en del av myndighetens arkiv så snart uppgifterna är att anse som allmänna enligt 2 kap. tryckfrihetsför-

ordningen se Datalagskammittén, avsnitt 22.1.

Arkivlagen föreskriver som huvudregel att allmänna handlingar skall bevaras. För personuppgifter i register som regleras av särskilda registerförfattningar är principen som regel i stället den omvända, nämligen att uppgifterna skall gallras efter en bestämd tid om det inte finns någon uttrycklig bestämmelse i den särskilda författningen, eller i bestämmelse som är meddelad med stöd av demia, att uppgiften skall

bevaras. Se ovan avsnitt 4.5 och prop. 1989/90:72 s 50 ff. Principen

med gallring som huvudregel för personuppgifter i ADB-register förestavas av integritetsskäl. För journalhandlingar ñmis särskilda bestämmelser i patientj lagen 1985:562. Med journalhandlingar avses de anteckningar som görs och de handlingar som upprättas eller inkommer i samband med

vård med vård avses även undersökning och behandling och som

innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden och om vårdåtgärder. Som joumalhandling anses framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel, dvs. även uppgifter lagrade på datamedium. I patientj oumallagen finns bestämmelser om patientjournalers utformning och innehåll, skyldighet för viss hälso- och sjukvårdspersonal att föra journal och om bevarande av journalhandlingar m.m.

överväganden

Vad innebär gallring

I dag är det möjligt för en myndighet att bevara uppgifter från ett ADB-register även när tidpunkten för gallring av uppgifterna är passerad. Föreskrifter om att uppgifter skall gallras vid en viss tidpunkt hindrar nämligen inte att de först förs över på ett annat medium och lagras på annat ställe än i registret av myndigheten. Att uppgifterna handlingarna, enligt nuvarande lydelse av arkivlagen skall gallras innebär visserligen att de skall förstöras

se t.ex. prop.

1989/90:72 s. 39. Förstöring behöver dock inte betyda att uppgiften utplånas fysiskt så att den inte kan återfinnas. Enligt 2 kap. 1 § Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om arkiv hos statliga

Arkivering och gallring

myndigheter RA-FS 1991:1 räknas som förstöring av handlingar/uppgifter även överförande till annan databärare fysiskt underlag för handlingar/uppgifter om överföringen medför infomiationsförlust förlust av möjliga informationssanmianställningar förlust av sökmöjligheter eller förlust av möjligheten att fastställa informationens autencitet. -

Personuppgifter i ett ADB-register kan sålunda anses förstörda gallrade de förs över till mikrofilm innan datamediet t.ex. en om diskett raderas eller utplånas, om möjligheter till informationssammanställningar eller att söka i materialet gått förlorade i och med överföringen. Vi anser inte att det är vår sak att ta ställning till om en ordning som den nyss beskrivna är tillfredsställande. Vi kan bara konstatera att definitionen gallring förstöring är ägnad att skapa viss förvirring. av Vi använder inte gallringsbegreppet i någon annan betydelse än den redovisats vilket är viktigt att påpeka inför den fortsatta som nu framställningen. Det väsentliga är enligt vår mening att särskilda bestämmelser finns som anger hur länge olika personuppgifter får finnas kvar i Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga. En föreskrift om att en uppgift skall gallras innebär alltid att den skall tas bort från registret.

För uppgifter som inte registrerats krävs inga särskilda bestämmelser

För personuppgifter som Pliktverket behandlar utan att registrera dem i ADB-register över totalförsvarspliktiga, krävs enligt vår bedömning inga särskilda bestämmelser om gallring. Här är arkivlagens huvudregel om att handlingarna skall bevaras och de möjligheter arkivmyndigheten Riksarkivet har att lämna föreskrifter tillräckliga.

Huvudregeln skall gallring efter bestämd tid för uppgifter i

vara registret

Vi delar den uppfattning som uttrycks i prop. 1989/90:72 s 50 ff, om att integritetsskyddet motiverar en i förhållande till arkivlagen omvänd gallringsprincip för ADB-register med personuppgifter. För personuppgifter i Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga bör utgångspunkten därför vara att uppgifterna skall gallras efter en bestämd tid. Behovet av uppgifterna för de ändamål som Pliktverket

Arkivering och gallring

samlade in dem för, bör vara vägledande vid bedömningen av hur länge uppgifterna skall bevaras i registret. Det finns som regel inte skäl att hålla uppgifterna ordnade i register, med de sökmöjligheter och möjligheter till att ta fram olika sammanställningar av uppgifter som detta innebär, när detta inte längre behövs för de ändamål för vilka registren skapats. När uppgifterna inte längre behövs för något av dessa ändamål så skall de därför gallras, om inte särskilda skäl talar för att de skall bevaras. De uppgifter Pliktverket samlar in och registrerar skilda slag. En del dem förlorar mycket snabbt i är av av värde medan andra behövs under hela den tid den registrerade är

totalförsvarspliktig. En stor del av underlaget från mönstringen eller

motsvarande undersökning torde t.ex. vara ointressant med hänsyn till de angivna ändamålen efter det att grundutbildningen genon1förts. Uppgifter om vilken utbildning den totalförsvarspliktige erhållit och vilka färdigheter han därvid förvärvat är däremot intressanta under en längre tid. Det är svårt att avgöra när en viss uppgift förlorar sin relevans. Vi föreslår att den yttersta gränsen för ett bevarande i ADBregistret över totalförsvarspliktiga anges i lagen, vilket kan uttryckas så att en uppgift skall gallras så snart den inte längre behövs för något av de ändamål som den insamlats för och som framgår av lagen. Uppgifterna skall därvid som huvudregel gallras senast vid - utgången av det kalenderår den registrerade totalförsvarspliktige fyller 70 år dvs. senast då totalförsvarsplikten upphör. I vissa fall kan det förekomma att personer har uppgifter att fylla inom totalförsvaret även efter det att totalförsvarsplikten upphört för deras del. T.ex. kan medlemmar i frivilligorganisationer kvarstå som medlemmar efter det att de fyllt 70 år och därvid också behålla sina krigsuppgifter inom organisationen. De som skall ställa egendom till förfogande vid höjd beredskap, de som ingår som ledamöter i värderingsnämnder och vissa andra personer med mer eller mindre särpräglade uppgifter, är skyldiga att utföra sina åligganden oavsett om de är över eller under sjuttio år. Som utvecklats i avsnitt 10.2 jämställs dessa personer med totalförsvarspliktiga i vårt lagförslag. I gallringsbestämmelsen behövs därmed också ett undantag från sjuttioårsgränsen för dem som även därefter har en uppgift vid höjd beredskap. Uppgifter om närstående och andra personer beträffande vilka uppgifter antecknats i registret som personuppgifter hänförliga till en viss registrerad totalförsvarspliktig, skall naturligtvis inte kvarstå i registret längre än uppgiften behövs som infomrationsunderlag om den totalförsvarspliktige. Detta bör framgå av lagtexten. Det bör ankomma regeringen ge närmare föreskrifter om när olika personuppgifter skall gallras.

Arkivering och gallring

Undantag från gallringsskyldighet skall göras för forskningens behov

Många de personuppgifter Pliktverket registrerar har ett mycket av

stort värde för forskningen. Uppgifterna innehåller allsidig information

beträffande en stor del av befolkningen företrädesvis män vid en - viss ålder. Samma slag uppgifter insamlas år efter år och förändav ringar t.ex. folkhälsan kan härigenom kontinuerligt följas. Det är av

lätt att inse att undantag från skyldigheten att gallra uppgifter bör

göras med hänsyn till forskningen. Ett sådant undantag medför att

uppgifterna inte behöver överföras till annan databärare med någon typ

inforrnationsförlust som följd, vilket torde vara en stor fördel för av forskningen. Avgörandet vilka uppgifter som skall bevaras med av hänsyn till forskningens behov bör överlåtas till Riksarkivet jfr prop. 1989/90:72 s. 52.

Det torde vara såväl nödvändigt som tillräckligt att i lagtexten ange att regeringen äger föreskriva undantag från gallringsplikten för forskningens behov. Gallringsföreskrifter för myndigheter faller under

regeringens sk. restkompetens se avsnitt 9.2.2, ovan. I och med att

riksdagen enligt vårt förslag går in och ger föreskrifter om

- gallring, måste kompetensen återföras genom att det i lagen anges att

regeringen får föreskriva kortare tid för gallring än vad som följer av lagen. Regeringen kan därefter utan särskilt bemyndigande i

-- -

förordning överlåta myndighet Riksarkivet att meddela bestämrnelser ärrmet", enligt 8 kap. 13 § tredje stycket regeringsformen. Det skall påpekas att sådana uppgifter som enligt förslaget till

persondatalag betecknas som känsliga, får behandlas för forsknings-

ändamål om behandlingen är nödvändig och samhällsintresset av att

projektet genomförs klart väger över den risk för otillbörligt intrång

i enskildas personliga integritet som projektet kan innebära se

19 § i förslaget till persondatalag.

Patientjournallagens bestämmelser

En del av de uppgifter som Pliktverket registrerar omfattas av bestämmelserna i patientjournallagen 1985:562. Det gäller t.ex. joumalanteckningar som förs av hälso- och sjukvårdspersonal vid totalförsvarets utbildningsenheter. För journalhandlingar föreskrivs en minsta bevarandetid om tre år efter det att den sista uppgiften fördes in i handlingen 8 §. Regeringen eller myndighet som regeringen

bestämmer får föreskriva att vissa slags journalhandlingar skall bevaras minst tio år. I övrigt gäller såvitt avser de joumalhand- lingar som utgör allmän handling arkivlagens bestämmelser och de -

Arkivering och gallring sou 1997:101

bestämmelser som utfärdats med stöd av den lagen. Kraven på vissa minimitider för bevarandet av journalhandlingar motiveras av

säkerheten och rättssäkerheten i vården se prop. 1984/85: 189.

De ovan föreslagna gallringsföreskrifterna i lagen om behandling av personuppgifter totalförsvarspliktiga hindrar inte en tillämpning av

om

patientjoumallagens bestämmelser minsta tid för bevarande av

om

journalhandlingar. Innan en joumalhandling gallras ur ett ADB-

register över totalförsvarspliktiga kan den tas ut i utskrift och bevaras

på annat ställe än i registret. Någon särskild bestämmelse som gör undantag från gallringsplikten för journalhandlingar är därför inte

nödvändig.

Förvaring handlingar undantagna från gallring av

Enligt arkivlagen 1990:782 svarar varje myndighet för vården av sitt arkiv 4 § Normalt innebär ett överlämnande av en myndighets arkivmaterial till arkivmyndighet viss förstärkning av skyddet en en

för uppgifterna. Föreskrifter om att sådana uppgifter som är undantagfrån gallringsplikt skall överlämnas till arkivmyndighet är därför

na

inte sällsynta i särskilda registerförfattningar. Arkivmyndighetens uppgift är koncentrerad förvaring och den myndigheten har också normalt andra resurser för en effektiv och säker lagring av uppgifter

inte skall behandlas i det dagliga arbetet. I dag bevaras Pliktversom

kets läkarhandlingar journalhandlingar i praktiken utgör det

- som centrala materialet för forskningens behov genom att uppgifterna -

finns på papper kopieras mikrofilmas och förs över till det som av

Pliktverket förda Centrala läkarhandlingsarkivet CLA. I CLA finns

i dag journalhandlingar för dem som är födda åren 1946- 1976 medan Krigsarkivet del Riksarkivet förvarar journalhandlingar för dem

av är födda före 1946. Att hålla de mest aktuella delarna av arkivet som är förenat med ett relativt omfattande arbete med att svara frågor

från allmänheten, försäkringskassor och försäkringsbolag m.fl. Pliktverket har med Riksarkivets föreskrifter i bakgrunden byggt

-- -

organisation och ett kunnande för att klara denna uppgift. Vi

upp en ingen anledning att ändra på detta förhållande. Det skall påpekas ser att Riksarkivet har möjlighet att föreskriva att statliga myndigheter skall överlänma sina arkiv helt eller i vissa delar till annan - -

myndighet eller till arkivmyndighet 9 § arkivlagen. Det finns alltså möjlighet för Riksarkivet att ta över hela CLA, och andra uppgifter skall sparas, om en sådan åtgärd skulle anses lämplig.

som

Även uppgifterna skall finnas kvar hos Pliktverket saknas det

om

skäl för att låta uppgifter bevarats enbart för forskningens behov

som

Arkivering och gallring

kvarstå i Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga. Vi föreslår därför en bestämmelse som anger att detta material skall avföras, dvs. tas bort, från registret.

Sammanfattning

En tillämpning av vårt förslag, jämte Riksarkivets föreskrifter om vad

som avses med gallring förstöring ger följande resultat:

Uppgifter som skall gallras skall vid tidpunkten för gallringen

-

utplånas registret. En föreskrift om gallring hindrar dock inte att

ur uppgiften dessförinnan mikrofilmas, skrivs ut på papper eller sparas

på annat sätt av myndigheten under förutsättningen att överföringen

till den andra databäraren medfört förlust av sökmöjligheter eller

annan förlust som nämns i Riksarkivets definition av förstöring.

Uppgifter som Riksarkivet bestämt skall sparas för forskningens behov, behöver inte gallras dvs. behöver inte "förstöras" men skall avföras från ADB-registret över totalförsvarspliktiga. Eftersom gallring inte är föreskriven kan uppgifterna föras över till ett annat

ADB-register utan att möjligheterna att söka bland uppgifterna eller

göra sammanställningar reduceras.

Uppgifter som skall gallras men ändå bevaras av hänsyn till be-

-

stämmelserna i patientjournallagen, skall före gallringen överföras till databärare för lagring annat ställe än i ADB-registret över

annan totalförsvarspliktiga.

14 Sekretessfrågor

14.1 Inledning

Sekretesslagstiftningen måste genomgående beaktas vid tillämpningen särskilda registerförfattningar. Terrninalåtkomst, utlämnande på av ADB-medium m.fl. bestämmelser som ger mottagare möjlighet att ta del av registerinnehåll ett visst sätt begränsas alltid av gällande föreskrifter om sekretess. För att undvika missförstånd har vi därför föreslagit en uttrycklig bestämmelse med erinran om att sekretesslagen är tillämplig när det gäller utlärmiande av uppgifter om totalförsvar-

spliktiga se avsnitt 12.4.

Uppgifter totalförsvarspliktiga skall kunna överlämnas mellan om de myndigheter och andra inblandade som behöver ta del av dem för att totalförsvarets och den registrerades behov skall kunna tillgodoses. Uppgifterna är till stor del av känslig karaktär och det framstår som angeläget att ett sekretesskydd finns mot obehöriga utomstående. Kort sammanfattat bör reglerna vara utformade så att sekretessen inte hindrar dem som behöver uppgifterna från att ta del av dessa medan den skall utgöra ett effektivt legalt skydd mot att uppgifterna hamnar i orätta händer. I avsnitt 4.3 ovan lämnas en redogörelse för gällande sekretessbestämmelser.

14.2 Pliktverkets möjligheter att ta del av sekretessbelagda personuppgifter från andra

myndigheter

Förslag: De organisatoriska enheter där grundutbildning för värnplikt eller civilplikt genomförs skall, senast då den totalförsvarspliktige rycker ut, lämna joumalhandlingar som upprättats under utbildningen till Pliktverket.

Bakgrund: De uppgifter som lämnas till Pliktverket från andra myndigheter är inte sällan sekretessbelagda hos dessa. Av den anledningen finns en "katalog" av sekretessbrytande bestämmelser -

Sekretessfrágor SOU 1997: 101

föreskrifter om uppgiftsskyldighet se ovan, avsnitt 4.3.8 i 3 kap.

förordningen om totalförsvarsplikt. Under utredningsarbetet har det uppmärksammats att någon särskild föreskrift som gör det möjligt för Riksförsäkringsverket att lämna uppgifter om förtidspensioner till Pliktverket utan att företa skadeprövning inte finns. Förhållandet är detsamma vad gäller utlänmande till Pliktverket av de journalanteckningar som gjorts utbildningsenheterna under grundutbildningen.

överväganden: Pliktverket behöver uppgifter om huruvida någon av

dem skall kallas till mönstring eller andra utredningar för som fastställande av totalförsvarsplikten är förtidspensionerad. Förtidspension innebär som regel hinder för tjänstgöring och det är en fördel för såväl Pliktverket som den enskilde om förhållandet uppmärksaminnan kallelse till t.ex. mönstring utfärdas. Enligt 7 kap. 7 § mas sekretesslagen gäller sekretess hos Riksförsäkringsverket i ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Eftersom sekretessbrytande bestämmelser saknas innebär detta stadgande att Riksförsäkringsverket i princip har att göra en skadeprövning varje gång Pliktverket begär att få sådana uppgifter. Detta är inte en tillfredsställande ordning. Vi har övervägt att föreslå att en bestämmelse tas in i förordningen om totalförsvarsplikt med innebörden att Riksförsäkringsverket, begäran av Pliktverket, skall lämna uppgifter om beslutade folkpensioner i form av förtidspensioner

och sjukbidrag se 7 kap. lagen 1962:38l om allmän försäkring.

Pliktverket har dock redan agerat och framställt en begäran till Försvarsdepartementet om en motsvarande ändring i förordningen om totalförsvarsplikt. Vi avstår av den anledningen från att lägga fram ett förslag från utredningens sida. Under grundutbildningen förekommer det att förbandsläkare och hälso- och sjukvårdspersonal vid utbildningsenheterna för annan journalanteckningar beträffande pliktpersonal. Detta blir aktuellt om åtgärder i form vård och behandling förekommer under utbildningstiden. Pliktverket behöver dessa journalanteckningar som underlag vid bedömningen av hur den totalförsvarspliktige bäst skall kunna användas inom totalförsvaret efter genomförd grundutbildning. Uppgifterna i journalerna är emellertid belagda med sekretess enligt 7 kap. 1 § första stycket sekretesslagen och de får därmed inte lämnas ut från hälso- och sjukvårdsenheten på t.ex. ett förband om det inte står klart att de kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Detta innebär i princip att den ansvarige har att göra en skadeprövning varje gång en journalhandling skall lämnas till

Sekretessfrágor

Pliktverket. För att möjliggöra ett smidigare förfarande föreslår vi en sekretessbrytande bestämmelse med innebörden att utbildningsenheterna, senast vid utryckningen, skall lämna de joumalhandlingar som upprättats under utbildningstiden till Pliktverket. Bestämmelsen förs lämpligast in i förordningen om totalförsvarsplikt. I övrigt har vi inte funnit några hinder i form av sekretess för att Pliktverket skall kunna de uppgifter verket behöver från andra myndigheter. Härvid har vi bedömt att bestämmelsen i 4 kap. 6 § förordningen om totalförsvarsplikt får anses som sekretessbrytande vad gäller de personuppgifter som skall lämnas till Pliktverket från de myndigheter som kan utföra mindre omfattande utredningar angående de totalförsvarspliktigas personliga förhållanden. I nämnda lagrum anges att den som vill få totalförsvarspliktiga inskrivna skall lämna Totalförsvarets pliktverk det underlag som behövs för inskrivningen.

14.3 Sekretess för uppgifter om totalförsvarspliktiga

hos Pliktverket

Förslag: Uppgifter om en enskilds personliga förhållanden i journaler som upprättats vid utbildningsenheten under utbildningstiden skall vara sekretessbelagda även hos Pliktverket. Pliktverkets skyldighet att överlämna joumalhandlingar till hälso- och sjukvårdspersonalen vid totalförsvarets utbildningsenheter, när de totalförsvarspliktiga rycker in, skall omfatta även sådana joumalhandlingar som upprättats vid särskild antagningsprövning enligt lagen 1994:1810 om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre gmndutbildning. Pliktverket skall dessutom ha skyldighet att lämna uppgifter om den totalförsvarspliktiges psykiska funktionsförrnåga, fysiska arbetsförmåga, allmänna begåvning och hälsa till befattningshavare vid utbildningsenheten som har till uppgift att utbilda den totalförsvarspliktige. Dessa uppgifter skall anges kortfattat.

Bakgrund: Personuppgifter om totalförsvarspliktiga skyddas av bestämmelserna i 7 kap 12§ sekretesslagen och såvitt avser uppgifter från medicinska undersökningar av 1 § i samma kapitel -

en utförligare redovisning ges ovan i avsnitt 4.3.4. Härtill kommer

sekretesslagens särskilda bestämmelser om sekretess för personuppgif-

ter i personregister se avsnitt 4.3.5 jfrt med Datalagskommitténs

förslag som redovisas i avsnitt 6.9.4 och för uppgifter som angår

verksamhet för att försvara landet se avsnitt 4.3.6.

Sekretessfrágor

Bestämmelser som bryter sekretessen hos Pliktverket bortsett från sekretesslagens generella bestämmelser om begränsningar i sekretess 14 kap. sekretesslagen finns i förordningen 1995:648 med instruktion för Totalförsvarets pliktverk. I nämnda förordning föreskrivs följande:

3 § Totalförsvarets pliktverk skall i samband med att en totalförsvarspliktig rycker in för värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning än 60 dagar lämna de journalhandlingar som upprättats vid mönstringen till hälso- och sjukvárdspersonalen vid den organisatoriska enhet hos en myndighet, en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun, där grundutbildningen skall genomföras.

Bestämmelsen infördes den l januari 1997 sedan det upptäckts att Pliktverket på grund av gällande sekretessbestämmelser i princip var förhindrade att lämna ut journalhandlingar till de utbildningsansvariga enheterna inom totalförsvaret utan samtycke från den enskilde.

överväganden: Vi har i förra avsnittet föreslagit en sekretessbrytande

bestämmelse som gör det möjligt för Pliktverket att ta del av de journalhandlingar som upprättats under de totalförsvarspliktigas grundutbildning. Någon bestämmelse som skyddar sådana uppgifter sedan de inkommit till Pliktverket finns för närvarande inte Förutom det mycket skydd för uppgifter i Pliktverkets register svaga som ges över totalförsvarets personal, 1 b§ sekretessförordningen och se avsnitt 4.3.4, ovan. 7 kap. 1 § första stycket sekretesslagen gäller endast för uppgifter inom hälso- och sjukvården och 7 kap. 12 § första stycket avser uppgifter i ärenden om inskrivning av totalförsvarspliktiga samt antagning av kvinnor till befattningar inom totalförsvaret som kräver längre grundutbildning än 60 dagar. Det är uppenbart att uppgifter den enskildes hälsa och personliga förhållanden i övrigt om återfinns ide aktuella journalerna bör åtnjuta ett likvärdigt skydd som hos Pliktverket som de uppgifter som framkommer vid mönstringen och motsvarande förrättningar. Vi föreslår därför att 7 kap. 12 § första stycket sekretesslagen ändras till att omfatta sekretess även i ärenden krigsplacering av den totalförsvarspliktige. Av lagrummet om följer redan att sekretess för uppgifterna gäller bl.a. i ärende som angår skyldighet att tjänstgöra med totalförsvarsplikt och avbrott i sådan tjänstgöring. Tillsammans med den ändring vi föreslår torde därmed sekretessen omfatta de ändamål för vilka Pliktverket innehar dessa uppgifter. Skaderekvisitet i lagrummet är rakt, dvs. uppgifterna får inte lämnas det kan den enskilde eller någon honom ut om antas att närstående lider om uppgiften röjs. Med hänsyn till att de men

Sekretessfrágor

joumalanteckningar som förs vid en utbildningsenhet normalt är av relativt enkel beskaffenhet torde ett sådant skydd vara nog. I övrigt är sekretesskyddet för personuppgifter hos Pliktverket tillräckligt enligt vår bedömning. Ovan lämnad redovisning visar att det inte sällan finns flera Sekretessregler gäller för som samma uppgift. Möjligen kan det sägas vara en brist att uppgifter från psykologiska undersökningar som utförs vid mönstring motsv. endast är skyddade enligt en bestämmelse med ett rakt skaderekvisit 7 kap. 12 § första stycket sekretesslagen hos Pliktverket. Till skillnad från vad som gäller de medicinska undersökningarna är nämligen inte 7 kap. 1 § första stycket sekretesslagen tillämpligt personuppgifter

från dessa undersökningar se ovan avsnitt 4.3.4. Vår översyn

av aktuella Sekretessregler har dock inte omfattat omprövningar av tidigare överväganden vad gäller sekretessens styrka i olika fall. Vi vill med den gjorda anmärkningen endast fästa uppmärksamhet på förhållandet. Bestämmelser som bryter sekretessen för personuppgifter hos Pliktverket är få. Den enda som specifikt inriktar sig uppgifter som behandlas av Pliktverket är den redovisade i myndighetens ovan instruktion. Behovet av sekretessbrytande föreskrifter är dock inte heller stort. De flesta uppgifter är den karaktären att de inte som av kan lämnas ut med hänsyn till sekretess, behöver inte heller utges till annan för att verksamheten med att placera och redovisa totalförsvarspliktig personal skall fungera. Vi har uppmärksammat två fall där föreskrifter som bryter sekretessen är påkallade:

Utlämnande av joumalhandlingar till utbildningsenheterna betrajfande de kvinnor som genomgått särskild antagningsprövning.

Den ovan redovisade bestämmelsen i Pliktverkets instruktion gäller endast joumalhandlingar som upprättats vid mönstring. Behovet av joumalhandlingar hos hälso- och sjukvårdspersonalen utbildningsenheten är lika stort beträffande de kvinnor antas till grundutbildsom ning efter sådan särskild antagningsprövning motsvarar mönstring som

se 3 § lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller

civilplikt med längre grundutbildning. Ett tillägg bör därför göras till 3 § i förordningen med instruktion för Totalförsvarets pliktverk så att även joumalhandlingar upprättade vid antagningsprövning för kvinnor omfattas av bestämmelsen om utlänmande.

Sekretessfrâgor

Utlämnande av uppgifter om psykisk funktionsförrrtága och fysisk arbetsförmåga m.m. till utbildningsenheten.

Det är inte bara hälso- och sjukvårdspersonalen vid utbildningsenheten behöver uppgifter den totalförsvarspliktiges psyke och hälsa som om under grundutbildningen. Ansvarigt befäl eller motsvarande bör också tillgång till basuppgifter i detta avseende jfr vad som finns med på det sk. grundutbildningskortet, avsnitt 8.4.4. Vi föreslår därför en bestämmelse att Pliktverket i samband med att den totalförsom anger svarspliktige rycker in skall lämna kortfattade uppgifter om hans eller hennes psykiska funktionsförmåga, fysiska arbetsförmåga, allmänna begåvning och hälsa till utbildningsenheten. Personuppgifterna lämnas lämpligen till befattningshavare har till uppgift att utbilda den som totalförsvarspliktige. Bestämmelsen kan införas som ett andra stycke i 3 § förordningen med instruktion för Totalförsvarets pliktverk. Det förekommer att utbildning av totalförsvarspliktiga som skall tjänstgöra med civilplikt genomförs hos ett organ som inte är en myndighet. Bestämmelser som bryter sekretess genom att uppgiftsskyldighet föreskrivs i lag eller förordning är endast tillämpliga myndigheter emellan. Se 14 kap. 1 § sekretesslagen. Se även 1 kap. 8 § enligt vilket lagrum vissa andra organ skall jämställas med myndigheter vid tillämpningen av sekretesslagen. Något generellt behov av att armars sekretessbelagda uppgifter lämnas ut till annan än myndighet under grundutbildningen har inte framkommit. Vi vill dock peka på att utlämnande sådana uppgifter inte kan ske med stöd av av 3 § förordningen med instruktion för Totalförsvarets pliktverk i dessa fall. Efter skadeprövning i det enskilda fallet torde nödvändiga en personuppgifter emellertid kunna lämnas ut även till enskilda utbildningsanordnare, i vart fall med förbehåll om att uppgifterna inte får lämnas vidare 14 kap. 9 § första stycket sekretesslagen.

se

Med hänsyn till att det i nuläget förefaller något oklart vem som skall stå mottagare av personuppgifter om de totalförsvarspliktiga som i krigssituation har vi inte övervägt vilka sekretessbrytande en bestämmelser som härvid kan vara nödvändiga.

Sekretessfrâgor

14.4 Sekretess hos dem

som tar emot personuppgifter

från Pliktverket

Förslag: Sekretess skall gälla för uppgifter om den totalförsvarspliktiges personliga förhållanden inom verksamhet som avser utbildning för totalförsvarsändantål, hos befattningshavare som har till uppgift att utbilda honom eller henne. Uppgifterna skall inte få lämnas ut om det inte står klart att de kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men.

Bakgnmd: Sekretessen följer inte en uppgift lämnats ut det som om inte finns särskild regel detta avsnitt 4.3.9.

en om se ovan

överväganden: Det är viktigt att en sekretessbelagd uppgift som kan

lämnas ut från Pliktverket till annat organ inom totalförsvaret grund av en sekretessbrytande bestämmelse inte står oskyddad hos mottagaren. För uppgifter om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som lämnas till de utbildningsansvariga enhetemas hälsooch sjukvårdspersonal gäller sekretessbestämmelserna i 7 kap. 1 § första stycket sekretesslagen även hos mottagaren. I kommentaren till sekretesslagen Corell mil; Sekretesslagen Kommentar till 1980 års lag med ändringar, 3 uppl. 1992 uttalas i anslutning till denna , bestämmelse följande:

Hälso- och sjukvård behöver inte bedrivas i organisatoriskt självständiga former utan kan utgöra inslag i annan förvaltning, t.ex. inom skolväsendet, socialtjänsten, kriminalvården eller försvarsmakten. Också företagshälsovården i det allmännas verksamhet faller under paragrafens tillämpningsområde. Avsikten är att i dessafall den del av verksamheten som är att räkna till hälso- eller sjukvård skall falla under den nu aktuella sekretessregleringen,inte under den reglering som gäller för värdmyndigheten. I den mån uppgifterna kommer att hanteras i demia myndighets egentliga verksamhet, blir emellertid den senare regleringen att tillämpa.

Uppgifter om t.ex. den enskildes hälsa som kan komma att lämnas av Pliktverket till andra delar av utbildningsenheten än hälso- och sjukvårdspersonalen, omfattas sålunda inte av sekretess enligt 7 kap 1 § första stycket sekretesslagen. Det gäller i första hand det ovan nämnda grundutbildningskortet med uppgifter bl.a. den enskildes om psykiska funktionsförmåga. Paragrafen i övrigt är inte heller tillämplig hos den utbildande enheten. Enligt 7 kap. 12 § andra stycket sekretesslagen gäller sekretess: .inom personalvård med avseende på den . .

Sekretessfrágor sou 1997:101

tjänstgör med totalförsvarsplikt för uppgift som hänför sig till

som

psykologisk undersökning och för uppgift om enskilds personliga

förhållanden hos konsulent eller annan befattningshavare som särskilt

har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som

om

uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.

Inte heller denna sekretessbestämrnelse torde vara tillämplig de

uppgifter i ett grundutbildningskort som tillställs utbildningsenheten. En utbildningsansvarig chef är knappast sådan annan befattningshavare" nämns där. Uppgifterna i grundutbildningskortet skall

som -

enligt vad vi föreslår vara kortfattade och lämnas i dag i form av

-

siffer- och/eller bokstavskod. Innehållet är mycket känsligt såvitt

en

graderingen av den enskildes psykiska funktionsförmåga och

avser kodning så lättolkat för de initierade, vilket torde vara i stort trots pass sett alla de själva tjänstgjort inom totalförsvaret, att uppgifterna som bör skyddas med sekretessbestärnrnelse även hos mottagaren. Vi en föreslår därför att 7 kap. 12 § sekretesslagen förses med ett nytt tredje stycke där det att sekretess gäller för uppgifter som hänför sig anges

till psykologiska undersökningar och för uppgifter om den totalför-

svarspliktiges personliga förhållanden hos befattningshavare som har

till uppgift att utbilda honom eller henne. De aktuella personuppgifter-

känslighet motiverar ett omvänt skaderekvisit. Uppgifter från nas

psykologiska undersökningar får härmed ett starkare sekretesskydd hos befattningshavaren vid utbildningsenheten än vad uppgifterna har hos Pliktverket. Så är också fallet i dag när sådana uppgifter lämnas från

Pliktverket till förbandsläkare eftersom 7 kap. l § första stycket en sekretesslagen gäller hos förbandsläkaren men inte hos Pliktverket.

Jfr vad uppgifter från psykologisk undersökning i

som sägs om avsnitt 14.3.

Uppgifter i övrigt som lämnas ut av Pliktverket har, såvitt vi kan

bedöma, erforderligt sekretesskydd hos mottagarna. Uppgifter om

krigsplaceringar etc. omfattas av försvarssekretessen om uppgifterna

är känsliga 2 kap. 2 § sekretesslagen. Det skall också erinras om den

absoluta sekretess gäller för uppgifter som används vid fram-

som

ställning statistik 9 kap. 4 § sekretesslagen, se avsnitt 4.3.7 ovan

av

och om att den sekretess som gäller hos Pliktverket enligt 13 kap. 3 och 4 §§ sekretesslagen följer med uppgifterna om de överlämnas till myndighet för forskningsverksamhet eller för arkivering. Om

en

enskild efter särskild skadeprövning enligt sekretesslagen får ta del av

uppgifter för forskningsändamâl kan förbehåll med förbud att lämna uppgiften vidare ställas enligt 14 kap. 9 § sekretesslagen. Sådant upp förbehåll kan också tidigare nämnts användas om det i - som -

Sekretessfrâgor

andra fall skulle vara aktuellt att lämna ut personuppgifter om

totalförsvarspliktiga till andra utbildningsanordnare än myndigheter.

15 Skadestånd och straff

15. 1 Skadestånd

Förslag: Persondatalagens bestämmelser om skadestånd skall gälla även behandlingar som utförts i strid med lagen om behandling av

personuppgifter om totalförsvarspliktiga eller föreskrifter som

meddelats med stöd av den lagen. En föreskrift som anger detta förhållande tas in i lagen eftersom den föreslagna persondatalagens skadeståndsbestärnmelser endast

gäller vid behandling som skett i strid med den lagen eller före-

skrifter som meddelats med stöd därav.

Bakgrund: Enligt förslaget till persondatalag 43 § skall den

persondataansvarige ersätta den registrerade för den skada som en behandling personuppgifter i strid med den lagen eller föreskrifter

av som har meddelats med stöd av lagen fört med sig. Ersättning skall inte bara betalas för person- och sakskada utan också för ren för-

mögenhetsskada samt för den kränkning av den personliga integriteten

som behandlingen har inneburit. Ersättningsskyldigheten kan i den

utsträckning det är skäligt sättas ned eller helt falla bort, om den persondataansvarige visar att felet inte berodde honom eller henne. Skillnaden mellan de särskilda bestämmelserna i förslaget till persondatalag och allmänna bestämmelser i skadeståndslagen

1972:207 består främst i att ersättning enligt persondatalagen kan utgå för ren fönnögenhetsskada och för kränkning av den personliga integriteten även om brottslig gärning begåtts.

överväganden: Datalagskommitténs överväganden har skett mot

bakgrund av EG-direktivet om personuppgifter Datalagskommittén, avsnitt 1213.2. Formuleringen i den föreslagna persondatalagen innebär att behandlingar som strider mot en särskild författning som

reglerar behandling av personuppgifter inom viss verksamhet, men som är tillåten enligt persondatalagen, inte grundar skadeståndsskyldighet annat än enligt allmänna skadeståndsbestämrnelser i skadeståndslagen. Det saknas enligt vår uppfattning skäl att göra sådan

åtskillnad. Skada som uppkommit genom att personuppgifter behand-

Skadestånd och strajf

lats i strid med gällande rätt bör bedömas lika ur skadeståndssynpunkt oavsett i vilken författning de föreskrifter som har åsidosatts förekommer. Vi föreslår därför att persondatalagens bestämmelser om skadestånd skall gälla även behandlingar som utförts i strid med lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga eller föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag.

15.2 Straff

Bedömning: Skäl för avvikelser från de föreslagna bestämmelseri persondatalagen, eller från straffrättsliga föreskrifter i övrigt, na föreligger inte.

Bakgnmd: Datastraffrättsutredningen har föreslagit att datalagens bestämmelser om straff för dataintráng 21 § datalagen flyttas till

brottsbalken se SOU 1992:110 s. 182 ft. Datalagskommittén har

instämt i förslaget. I övrigt har Datalagskommittén föreslagit viss avkriminalisering i förhållande till vad som gäller enligt datalagen i dag. Kommittén anser att vissa av de straffbestämmelser som finns i dag inte är relevanta för det föreslagna systemet och att vite och skadestånd i flera fall utgör tillräckliga sanktioner Datalagskommittén, avsnitt 12. 13. 4. Kommittén föreslår en bestämmelse i persondatalagen 44 § som straffbelägger lärrmande av osarma uppgifter till den registrerade eller tillsynsmyndigheten. Straffet föreslås vara böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet är att betrakta som grovt, fängelse i högst två år.

överväganden: Det saknas skäl för särskilda straffbestämmelser

avseende brott mot föreskrifterna i lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

16 Ikraftträdande och

Övergångsbestämmelser

16.1 Ikraftträdande

Förslag: Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga skall träda i kraft den 1 januari 1999.

Ändringarna i sekretesslagen 1980:100, förordningen

1995:238 om totalförsvarsplikt och förordningen 1995:648 med instruktion för Totalförsvarets pliktverk, skall träda i kraft den I januari 1998.

16.1.1 Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

överväganden: Vårt förslag till lag om behandling av personuppgifter

om totalförsvarspliktiga är skrivet mot bakgrund av den av Datalagskommittén föreslagna persondatalagen SOU 1997:39 och utformad i samspel med den lagens bestärmnelser. Lagen kan således inte träda i kraft före persondatalagen, vilken föreslagits gälla från och med den 1 januari 1999. Då det inte finns skäl att avvakta ytterligare föreslår vi att lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga träder i kraft samtidigt som persondatalagen. Tiden fram till dess torde tillräcklig för övervägande av vilka ytterligare föreskrifter i vara förordningsform som kan behövas. I och med att lagarna träder i kraft samtidigt skall Pliktverket inte behandla personuppgifter i enlighet med datalagen fram till oktober 2001, vilket armars hade varit fallet enligt övergångsbestämmelserna till persondatalagen. Se nedan under

Övergångsbestämmelser, avsnitt 16.2.2.

Tillstånd och föreskrifter som har meddelats av Datainspektionen bör anses förlora sin verkan per ikraftträdandedagen Jfr Datalagskommittén, avsnitt 12. 15.2.5. Föreskrifter från Riksarkivet avseende gallring av ADB-registret över totalförsvarspliktiga finns för närvarande inte. Iden mån sådana föreskrifter behöver utfärdas före den 1 januari 1999 bör de utformas så att de inte strider mot vårt lagförslag.

Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser

16.1.2 Ändringar i andra författningar

överväganden: Vi har föreslagit ändringar i sekretesslagen, för-

ordningen totalförsvarsplikt och förordningen med instruktion för om

Totalförsvarets pliktverk se kap. 14.

Nämnda ändringar är inte beroende av att persondatalagen trätt i kraft, fungerar även tillsammans med gällande föreskrifter. utan nu Bestämmelserna bör införas snarast möjligt, eftersom de reglerar och möjliggör nödvändigt utbyte personuppgifter de inblandade myndigav heterna emellan. Vi föreslår den 1 januari 1998 som datum för införandet.

16.2 Övergångsbestämmelser

Förslag: Personer vid lagens ikraftträdande har mönstrat som motsv. inte tagits i anspråk för totalförsvarets räkning skall, men hinder de begränsningar registerinnehåll som följer av utan av av lagen, också få antecknas i Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga. Persondatalagens bestämmelser skall gälla vid behandling av personuppgifter som omfattas av lagen om behandling av personuppgifter totalförsvarspliktiga från den 1 januari 1999, även om såvitt sådan behandling redan pågår vid den tidpunkten. avser som Bestämmelsen andra än Pliktverket rätt att behandla som ger känsliga personuppgifter skall dock gälla först från och med den 1 oktober 2001.

16.2.l Registrering av uppgifter om personer vars änstbarhet utretts före den l januari 1999, men som vid den tidpunkten inte tagits i anspråk för totalförsvarets räkning

överväganden: Enligt vårt förslag skall uppgifter om totalförsvars-

pliktiga få registreras i Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga när de är aktuella för mönstring, särskild antagningsprövning mindre omfattande utredning med motsvarande syfte. Uppeller annan gifter beträffande personer som genom avtal, beslut om krigsplacering eller sätt är tagna i anspråk för totalförsvaret får också annat övergångsskede faller den har mönstrat motsv. registreras. I ett som

Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser

men ännu inte krigsplacerats, mellan nu angivna punkter. Det gäller t.ex. dem som mönstrat men ännu inte fullgjort grundutbildningen och därför ännu inte kunnat krigsplaceras, och dem som efter mönstringen placerats i en utbildningsreserv. För att åtgärda denna brist bör det i övergångsbestämmelserna anges att uppgifter om dessa personer också får antecknas i registret. Det är självfallet så att uppgifterna endast får antecknas där i den mån de är relevanta för ändamålen med registret och inte om de enligt andra föreskrifter redan fallit för gallringsplikten.

16.2.2 Förhållandet till den föreslagna persondatalagens

Övergångsbestämmelser

överväganden: Nedan anges de föreslagna övergångsbestämmelsema

till persondatalagen i 8 punkter. Under varje punkt följer våra överväganden och kommentarer. Om inget annat sägs föreslår vi inga undantag vad gäller behandlingen av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. För en utförlig redovisning av skälen bakom de föreslagna övergångsbestämmelserna till persondatalagen hänvisas till Datalagskommittén, avsnitt 12.15.

Denna lag träder i kraft den I januari 1999, då datalagen 1973:289 upphör att gälla. Den äldre lagen gäller dock fortfarande

i fråga om överklagande av beslut som meddelats före den 1 januari 1999.

Talan mot Datainspektionens beslut, t.ex.om förverkande av register, skall föras enligt datalagens bestämmelser om beslutet är meddelat med stöd av den lagen.

Betråjfande sådan behandling av personuppgifter som pågår vid ikraftträdandet skall till utgången av september månad 2001 den äldre lagen tillämpas i stället för den nya. Detta gäller även bestämmelserna i den äldre lagen om överklagande.

Enligt Datalagskommittén bör man kunna använda sig av en vid tolkning av begreppet "behandling som redan pågår". Har väl en serie behandlingar påbörjats före ikraftträdandet, bör den behandlingsserien kunna fortsätta oberörd av den nya lagen ända till den l oktober 2001, trots att bara viss typ av behandling t.ex. genom sökningar, -

Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser

ändringar och kompletteringar påbörjas eller återupptas Data- -

lagskommittén, avsnitt 12.15.2.2. I och med att lagen behandling av personuppgifter om totalför-

om

svarspliktiga enligt vad vi föreslår träder i kraft samma dag som

- -

persondatalagen, skall inte denna övergångsbestämmelse gälla för Pliktverkets behandling dessa uppgifter. Pliktverket har att följa

av bestämmelserna i båda de nya lagarna från och med den gemensamma dagen för ikraftträdandet. Det bör därför anges i bestämmelsen om

ikraftträdande för lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga att även persondatalagen skall tillämpas vid

behandlingen, utan hinder vad sägs i 2 p i övergångsbestärnav som melsema till den lagen.

Bestämmelserna i 10, 13, och 21 §§ i den nya lagen skall inte

börja tillämpas förrän den I oktober 2007 betrájfande sådan manuell

behandling av personuppgifter som pågår vid ikraftträdandet.

De uppräknade paragrafema avser grundläggande krav behandlingen personuppgifter, allmäsma förutsättningar när behandling är

av

tillåten, förbud mot behandling av känsliga personuppgifter samt förbud för andra än myndigheter att behandla uppgifter om lagöverträ-

delser. Innebörden är att Pliktverket kan fortsätta ev. manuell

behandling personuppgifter som redan pågår den 1 januari 1999,

av

behöva beakta dessa bestämmelser i persondatalagen fram till

utan att

nämnd datum. Manuell behandling av personuppgifter har tidigare inte reglerats persondataskyddslagstiftningen i Sverige och Datalags-

av kommittén har valt att utnyttja den möjlighet till respit med införandet EG-direktivet avseende sådan behandling som ges i direktivet. av

Respiten bör gälla även i Pliktverkets verksamhet.

Beträffande personuppgifter vid ikraftträdandet lagras för

som

historisk forskning skall bestämmelserna i 10, 13, och 21 §§ i den nya lagen börja tillämpas först när uppgiperna behandlas på något annat sätt. Dessförinnan skall motsvarande bestämmelsen den äldre

lagen tillämpas. De angivna bestämmelserna i den nya lagen skall

dock inte till följd vad som nu sagts börja tillämpas tidigare än vad

av

som följer av punkt 2 eller 3 ovan.

Vi har föreslagit att uppgifter som skall undantas från gallring av

hänsyn till forskningens behov skall avföras från Pliktverkets ADBregister över totalförsvarspliktiga. Den lagring som sker på annat

ställe omfattas denna övergångsbestämmelse. Någon bestämmelse

av

som förtydligar detta förhållande behövs inte i lagen om behandling

Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser

av personuppgifter om totalförsvarspliktiga eftersom den lagen inte

reglerar behandling av personuppgifter som lagras för historisk forskning.

Anmälan enligt 36 § i den nya lagen fär göras före ikraftträdandet.

Det är den anmälan om behandling av personuppgifter som skall göras till tillsynsmyndigheten som avses. Pliktverket kan om verket inte

-

väljer att utse ett persondataombud, vilket innebär att anmälningsskyldigheten bortfaller 37 § förslaget till persondatalag göra en

sådan anmälan före den 1 januari 1999.

Ett samtycke som lämnats före ikraftträdandet skall gälla även efter

ikraftträdandet samtycket uppfyller kraven i den nya lagen.

om

Bestämmelsen föranleder ingen särskild kommentar.

Har en begäran om registerutdrag enligt 10 § i den äldre lagen

kommit in före ikrajtträdandet har utdraget inte expedierats före men

ikraftträdandet skall framställningen anses som en ansökan enligt 26 §

i den nya lagen.

Bestämmelsen föranleder ingen särskild kommentar.

Den lagens bestämmelser om skadestånd skall bara tillämpas nya

om den omständighet som yrkandet hänför sig till har inträffat efter ikraftträdandet. I annat fall tillämpas de äldre bestämmelserna.

Vårt förslag till skadestândsbestärmnelse hänvisar till persondatalagens. Vad som anges i denna punkt i persondatalagens Övergångsbestämmelgäller sålunda även då skadeståndsyrkandena grundas på att

ser

behandling skett i strid mot lagen om behandling av personuppgifter totalförsvarspliktiga eller föreskrifter som meddelats med stöd av

om lagen.

16.2.3 Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga hos andra än Pliktverket

överväganden: Vårt lagförslag berör även andra än Pliktverket. Vi

t.ex. ett utrymme för andra än Pliktverket att lägga in uppgifter i ger ADB-registret över totalförsvarspliktiga och föreskriver om terrninalåt-

komst för andra till registret. Hos dessa andra myndigheter m.fl. skall

Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser

inte persondatalagen börja tillämpas förrän i oktober 2001 beträffande sådan behandling av personuppgifter som redan pågår den 1 januari 1999. Olika regelverk för dem som behandlar uppgifter om totalförsvarspliktiga bl.a. genom att skicka uppgifterna sinsemellan kan - ställa till problem. Automatisk behandling som inte innefattar registrering är t.ex. under en övergångsperiod oreglerad hos den som emottar uppgifter från Pliktverket medan verket är underkastat persondatalagens bestärrunelser. Vi kan dock inte finna att några olösliga konflikter uppstår. I och med att även Pliktverket har respit från persondatalagens bestämmelser såvitt avser manuell behandling av personuppgifter och då datalagens regelverk endast griper in om mottagarna registrerar uppgifterna i ADB-register bör samspelet fungera under den period om två och ett halvt år det är fråga om. Särskilda problem skulle kunna uppstå under övergångsperioden om andra än Pliktverket för in uppgifter i ADB-registret över totalförsvarspliktiga. Dessa andra organ för i praktiken själva ett "register i registret och är därmed underkastade datalagens bestämmelser. En föreskrift i förordning om att t.ex. hälso- och sjukvårdsperannan sonal vid Försvarsmaktens utbildningsenheter får föra in vissa uppgifter i Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga, innebär dock att åtgärderna inte är tillståndspliktiga eftersom de beslutats av regeringen. De föreskrifter som kan utfärdas av Datainspektionen med stöd av datalagen bör kunna utformas så att konflikter mellan regelverken inte uppstår. Läkare har redan grund av särskilt undantag i datalagen rätt att utan särskilt tillstånd föra ett register över någons sjukdom eller hälsotillstånd i övrigt, se 2 a § andra stycket 4 datalagen. En liknande situation som kan uppstå är att Pliktverket enligt den nya ordningen inte är förhindrat att lämna ut uppgifter på ADB-medium, medan mottagaren inte får inneha ett personregister på ADB-medium utan tillstånd enligt datalagens bestämmelser. Som nämnts inledningsvis anser vi dock att problemen bör kunna lösas under den aktuella övergångsperioden. I det här fallet genom att mottagaren ansöker om tillstånd hos Datainspektionen, eller låter sig nöja med att uppgifterna annat medium. Beträffande en särskild bestämmelse i förslaget till lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga är det emellertid befogat att göra ytterligare överväganden. Det gäller det föreslagna undantaget från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter för de myndigheter m.fl. som kan utföra mindre omfattande utredningar enligt lagen om totalförsvarsplikt 5 § andra stycket i vårt lagförslag. Bestämmelsen medför att de berörda myndigheterna även kan registrera dessa uppgifter med hjälp av ADB. Om bestämmelsen träder i kraft före den 1 oktober 2001 innebär detta att en onödig konflikt

Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser

med datalagens regler om tillståndsplikt uppstår. Olika regler kan komma att gälla för olika typer av uppgifter i samma register hos den aktuella myndigheten. Denna bestämmelse bör därför inte träda i kraft förrän persondatalagens bestämmelser i övrigt med undantag för de som gäller manuell behandling gäller för dessa organs behandling av personuppgifter. De kan tillsvidare behandla de uppgifter de finner nödvändiga utan att vara underkastade någon persondataskyddslagstiftning så länge de inte för ett eget ADB-register med uppgifterna. Vi föreslår mot bakgrund av det anförda att 5 § andra stycket i lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga träder i kraft först per den 1 oktober 2001.

17 Konsekvenser

av förslagen

17.1 Prövning av offentliga åtaganden

Enligt generella kommittédirektiv dir. 1994:23 har samtliga

kommittéer och särskilda utredare att förutsättningslöst pröva

offentliga åtaganden inom den verksamhet som utreds. I direktivet uttalas att vissa kollektiva nyttigheter måste garanteras genom

offentliga åtaganden. Försvaret nämns som en av dessa. Prövningen

av ett offentligt åtagande som rör sådana nyttigheter kan enligt direktiven göras översiktligt eller i vissa fall slopas helt. Pliktverkets verksamhet utgör en bas för totalförsvarets personalför-

sörjning och kan inte rimligen garanteras av annan än det offentliga.

Med hänsyn till att kontinuerlig riksomfattande samordning är nödvändig, är staten den lämpligaste huvudmarmen. Med dessa korta konstateranden avslutar vi, med hänvisning till vad som sägs i det aktuella direktivet om kollektiva nyttigheter, vår prövning i denna del.

17.2 Regionalpolitiska konsekvenser, jämställdhet mellan könen och brottsförebyggande arbete

Generella kommittédirektiv föreskriver redovisning av ställda förslags konsekvenser för regionalpolitiken dir. 1992:50, jämställdhetspoliti-

ken dir. 1994: 124 och det brottsförebyggande arbetet 1996:49. Vi

har inte kunnat finna att vad som nu nämns berörs av våra förslag.

17.3 Kostnader för förslagens genomförande

De förslag vi lämnar avser att reglera en redan pågående verksamhet och anpassa reglerna till den nya centrala lagstiftningen området.

Förslagen medför sålunda i sig inga kostnader för samhället.

De begränsningar vi föreslår av vad som skall få förekomma i registret och hur uppgifterna skall få kommuniceras mellan dem som behöver dem, kan innebära merkostnader för de berörda jämfört med

Konsekvenser av förslagen SOU 1997: 101

de lösningar de planerat för. Vi har t.ex. inte medgivit att fotografier

pliktpersonal skall få finnas i ADB-registret över totalförsvarsplikti-

av

se avsnitt 12.2.3. Enligt Pliktverkets beräkningar innebär

ga ovan,

ordning där fotografier och den totalförsvarspliktiges namnteck-

en ning lagras i ett separat register fristående serversystem en

investeringskostnad om ca 450 000 kr. Driften av systemet är

beräknad till ca 50 000 kr/år, inklusive service.

18 INTEGER-delen av Pliktverkets ADB-

register över totalförsvarspliktiga - En sammanfattning

Som redogjorts för ovan avsnitt 8.4.8 skall Socialstyrelsens personalförsörjningsregister över hälso- och sjukvårdspersonal i krig INTEGER överföras till PLIS och utgöra en del av detta system. Pliktverket skall enligt överenskommelse med Socialstyrelsen sköta uppdatering och ändring av uppgifterna även i INTEGER-delen av registret. Vårt förslag till lag om behandling personuppgifter totalförav om svarspliktiga ger utrymme för en lösning som innebär att INTEGERpersonalen registreras tillsammans med de totalförsvarspliktiga i Pliktverkets ADB-register. Vi har vid utformningen av förslaget till lagtext tagit hänsyn till de särskilda krav registerinnehåll, sökbegrepp m.m. som därmed måste ställas. Närmast nedan följer en sammanfattning av dessa överväganden.

Ändamálen med behandlingen

Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga är tillämplig även vid behandling av personuppgifter om INTEGERpersonalen. Detta följer av 1 § första stycket där det anges att lagen tillämpas i den verksamhet Pliktverket bedriver för att ta fram underlag för beslut om inskrivning, krigsplacering eller annat ianspråktagande av personal till totalförsvaret. INTEGER förs för att ett underlag en förteckning skall finnas när hälso- och sjukvårds- - personal skall fördelas över landet i en krigssituation.

Registerinneháll

7 § första stycket 3 i vårt förslag är till viss del utformad särskilt för att de av hälso- och sjukvårdspersonalen som inte är formellt krigsplacerade ändå skall kunna registreras i Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga. Det gäller andra ledet i punkten där det sägs att det får antecknas uppgifter om den som grund av viss kompetens är viktig för totalförsvaret.

INTEGER-delen av Pliktverkets ADB-register

De uppgifter som får antecknas om hälso- och sjukvârdspersonalen och övriga totalförsvarspliktiga anges i 8 Med stöd av detta lagrum kan uppgifter personnummer, nanm, adress, anställning,

om utbildning och kunskaper m.m. antecknas, i den mån det bedöms

erforderligt.

Registrering uppgifter och terminalátkomst

av

Bestämmelserna i 10 och 11 ger regeringen möjlighet att tillåta

Socialstyrelsen m.fl t.ex. sjukvårdshuvudmäxmen och civilbefälhavarna att ha terminalâtkomst till ADB-register över totalförsvarspliktiga och att föra in uppgifter direkt i registret. De bestämmelser

regeringen kan i förordning kan vara utformade så att de som ge

tillåter åtkomst endast till uppgifter om hälso- och sjukvårdspersonal.

Sökbegrepp

Enligt vårt förslag är det tillåtet att använda sökbegrepp som t.ex. anställning, utbildning, kunskaper och färdigheter. Härmed är det t.ex. tillåtet att söka efter "läkare med särskild utbildning som "kirurg" anställd vid ett visst landsting. Vi har bedömt att vårt förslag till begränsning sökbegrepp tillräckligt utrymme för INTEGERav ger funktionen i registret.

Persondataansvar

Enligt 6 § i vårt förslag är Pliktverket persondataansvarigt för den

behandling verket utför. Någon lösning är enligt vår som annan bedömning inte rimlig. Pliktverket för visserligen INTEGER-delen av registret på uppdrag Socialstyrelsen och Socialstyrelsen har också av

ett betydande inflytande vad gäller innehållet i denna del av registret.

Pliktverket dock generellt servicemyndighet i föragerar som en hållande till övriga delar av totalförsvaret. Pliktverket hanterar

personuppgifterna självständigt och det är verkets arbetsuppgift

-

enligt instruktion att redovisa all personal inom totalförsvaret. Det

är självklart att Pliktverket måste föra en dialog med de myndigheter

verket bistår och ingå överenskommelser med dessa. Frågor om vilka uppgifter registret måste innehålla m.m. kan inte avgöras av Pliktver-

ket ensamt. Pliktverket intar dock inte sådan underordnad roll att en

ansvaret för verkets behandling av personuppgifter kan läggas på

INTEGER-delen av Pliktverkets ADB-register

andra myndigheter eller andra organ. Detta gäller även beträffande behandlingen av uppgifter om hälso- och sjukvårdspersonal.

Vad som nu sagts utesluter inte att även andra t.ex. de som -

lämnar personuppgifter till Pliktverkets register har ett eget ansvar

-

för de åtgärder som de vidtar med uppgifterna. Tvärtom är huvud-

regeln att var och en av de inblandade ansvarar för sina "behand-

lingar" se avsnitt 11.6, ovan.

Författningskommentar

Förslag till lag om behandling av personuppgifter om

totalförsvarspliktiga

Lagens tillämpningsområde 1 § Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga i den verksamhet Totalförsvarets pliktverk bedriver för att fram underlag för beslut inskrivning, krigsplacering eller annat ianspråktagande ta om av personal till totalförsvaret, 2. redovisa personal med uppgifter inom totalförsvaret, säkerställa att den registrerade fortlöpande erhåller ändamålsenlig utbildning och lämplig placering inom totalförsvaret, 4. tillse att den registrerade fullgör sina skyldigheter såvitt avser totalförsvarsplikten, tillgodose den registrerades rättigheter och trygghet i hans eller hennes egenskap av totalförsvarspliktig och 6. planera, följa och utvärdera den verksamhet som anges i l-S. upp I de fall det anges särskilt gäller lagen även i verksamhet som bedrivs av annan än Totalförsvarets pliktverk. Lagen gäller endast behandlingen är helt eller delvis automatisk eller om om personuppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i ett register. Med totalförsvarspliktiga jämställes vid tillämpningen av denna lag personer som har uppgift inom totalförsvaret vid höjd beredskap utan att skyldigheten att fullgöra en uppgiften grundar sig totalförsvarsplikt.

Paragrafen lagens tillämpningsområde. Lagen skall tillämpas vid

anger

behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga i den verksamhet Pliktverket bedriver enligt punkterna l-6. Begreppen behandling och personuppgifter definieras i förslaget till persondatalag fortsättningsvis persondatalagen till vilken 2 § hänvisar. Med behandling enligt persondatalagen varje åtgärd som vidtas beträffande

avses

personuppgifter och med personuppgifter avses all slags information

direkt eller indirekt kan hänföras till fysisk person som är i som en

livet 3 § persondatalagen. En personuppgift om en totalförsvarsplik-

tig kan samtidigt utgöra en uppgift om en annan person, t.ex. om en närstående § första stycket 4, tagit ett beslut

se 7 om vem som som rör den totalförsvarspliktige se 7 § tredje stycket eller om en person

nämns bland de uppgifter som åberopats av en totalförsvarspliktig

som

se 7 § första stycket 5.

Författningskommentar

Om Pliktverket behandlar uppgifter om andra personer t.ex. om egen personal eller om totalförsvarspliktiga, för andra ändamål än dem som anges i denna paragraf t.ex. lagring av personuppgifter för forskningsändarnål är lagen inte tillämplig. För att möjliggöra åtkomst till och bevarande av personuppgifter om totalförsvarspliktiga för forskningsändamål finns emellertid särskilda bestämmelser i lagen

se 12 § första stycket och 13 § andra stycket.

Om det särskilt anges gäller lagen också vid behandling av personuppgifter i annan verksamhet än den som bedrivs av Pliktverket. Här avses i första hand bestämmelsen i 5 § andra stycket som ger vissa myndigheter och andra rätt att behandla känsliga personuppgifter. Även bestämmelserna rätt för föra in uppgifter i om annan att Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga 11 § och om terminalåtkomst till detta register 10 § kan hänföras hit. Generellt faller annars behandling av personuppgifter som utförs av dem som lämnar uppgifter till Pliktverket eller tar emot uppgifter därifrån utanför lagens tillämpningsområde. En viktig begränsning ligger i att lagen är tillämplig endast om behandlingen är helt eller delvis automatisk eller om personuppgifterna

ingår i eller är avsedda att ingå i ett register automatiskt eller

manuellt fört. Enligt sista stycket jämställes alla personer som har uppgifter att fylla vid höjd beredskap med totalförsvarspliktiga vid tillämpningen av lagen. De som här avses är personer som på grund av avtal eller bestämmelser i författningar som inte avser totalförsvarsplikt har en skyldighet att tjänstgöra eller utföra en uppgift vid höjd beredskap. Som exempel kan nämnas yrkesofficerare, vissa medlemmar i frivilligorganisationer och ägare till egendom vilken uttagits för totalförsvarets behov med stöd förfogandelagstiftningen. Även behandling av av personuppgifter om dem som inte tagits i anspråk för viss bestämd tjänstgöring eller ålagts viss bestämd uppgift inom totalförsvaret vid höjd beredskap omfattas av lagens tillämpningsområde, under förutsättning att den typ uppgift dessa personer skall fullgöra är bestämd. Lagen är därmed t.ex. tillämplig vid behandling av personuppgifter om hälso- och sjukvårdspersonal oavsett om personerna i fråga är inskrivna med civilplikt, skyldiga att tjänstgöra enligt sina anställningsavtal eller endast kan tas i anspråk med stöd av allmän tjänsteplikt. Dessa personers uppgifter vid höjd beredskap är bestämda med sådan säkerhet att det är motiverat att personuppgifter om dem får behandlas jfr 7 § första stycket 3. Vilka personer som får registreras i Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga anges i 7

Fönfattningskommentar

De ändamål som räknas upp i punkterna 1-6 motsvarar de centrala delarna av Pliktverkets verksamhet. För en närmare beskrivning av vad som avses hänvisas till avsnitt 11.2.1.

För behandling av personuppgifter som faller utanför denna lags tillämpningsområde gäller persondatalagens bestämmelser under förut-

sättning att behandlingen är helt eller delvis automatisk eller att

personuppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i ett register. Denna

lags förhållande till persondatalagen beskrivs i kommentaren till 3

Definitioner 2 § Med behandling, blockering, register, den registrerade, persondataansvarig, personuppgifter, känsliga personuppgifter, tillsynsmyndigheten och tredje man förstås i denna lag detsamma som i persondatalagen 1998:000. Med utredning avses i dennalag mönstring och annan utredning om den totalförsvarspliktiges förhållanden som kan utföras enligt lagen 1994:1809 om totalförsvarsplikt samt särskild antagningsprövning enligt lagen 1994:1810 om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre gmndutbildning. Med ADB-register över totalförsvarspliktiga avses register med personuppgifter om totalförsvarspliktiga som förs av Totalförsvarets pliktverk med hjälp av automatisk databehandling för de ändamål som anges i 1 § första stycket.

I denna paragraf definieras vissa begrepp som förekommer i lagen. I första stycket anges begrepp som införs i och med persondatalagen. I lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

används, av lätt insedda skäl, samma terminologi som i persondatala-

gen. I persondatalagen definieras dessa begrepp på följande sätt definitionerna av behandling och personuppgifter har presenterats i

kommentaren till 1 §:

Bl0ckering varje åtgärd som kan vidtas för att personuppgifterna i

alla sammanhang skall vara förknippade med tydlig information om att de är spärrade och om anledningen till spärren och för att personuppgifterna inte skall länmas ut till tredje man annat än med stöd av

2 kap. tryckfrihetsförordningen. Register: varje strukturerad samling av personuppgifter vilka är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

Den registrerade den som en personuppgift avser. Persondataansvarig: den som ensam eller tillsammans med andra

bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av person-

uppgifter. Känsliga pers0nuppgifter Uppgifter som avslöjar ras eller etniskt

ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse,

medlemskap i fackförening samt uppgifter som rör hälsa eller

sexualliv.

Färfattningskommentar

Tillsynsmyndigheten Den myndighet som regeringen utser Datainspektionen Tredje man Någon annan än den registrerade, den persondataansva- .rige, persondatabiträdet och sådana personer som under den persondataansvariges eller persondatabiträdets direkta ansvar har befogenhet att behandla personuppgifter. Inte heller ett persondataombud anses som tredje man. Begreppen persondatabiträde och persondataombud används inte i lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. För

definitioner hänvisas till persondatalagens 3 § se bilaga 2.

I andra stycket ges mönstring, annan utredning enligt lagen om totalförsvarsplikt samt särskild antagningsprövning för kvinnor samlingsbeteckningen utredning. Skälet härtill är endast att förenkla de fortsatta skrivningarna. I tredje stycket definieras ADB-register över totalförsvarspliktiga. Detta görs för att skilja registret från andra personregister som Pliktverket eventuellt kan komma att föra och för att ge registret ett namn i den fortsatta framställningen. Bestämmelserna i 7-13

gäller endast för personuppgifter i detta eller dessa register.

Förhållandet till persondatalagen 3 § Om inget annat följer av denna lag eller av föreskrifter som meddelats med stöd härav, tillämpas persondatalagenvid behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

Redan av persondatalagen 2 § följer att bestämmelser i lagar och förordningar som avviker från persondatalagen gäller framför denna. I 3 § ovan uttrycks förhållandet mellan persondatalagen och denna lag på det sättet att persondatalagen gäller om inget annat sägs i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd härav. För att ta reda grundläggande bestämmelser för behandling av personuppgifter måste man alltså till persondatalagen, även när det gäller behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga som omfattas av denna lag. Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga utgörs nämligen av föreskrifter som preciserar och i vissa fall gör undantag från persondatalagens allmänt hållna bestämmelser. Förhållandet till persondatalagen har behandlats genomgående i betänkandet

se särskilt kap. 11 och beskrivs också fortsättningsvis i kommen-

tarerna till de följande paragraferna i denna lag i den mån det bedöms erforderligt. Här skall endast strukturen och de viktigaste punkterna upprepas.

Författningskommentar

Persondatalagens bestämmelser om när behandling av personuppgifter är tillåten återfinns i den lagens 10 Där anges att uppgifter får behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke eller när behandlingen i vissa fall är nödvändig, t.ex. för att utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse eller för att den persondataansvarige eller tredje till vilken personuppgifter lämnas ut skall kunna utföra en man arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning. De ändamål som en i 1 § första stycket i denna lag faller inom vad som är att anges bedöma uppgifter av allmänt intresse nämligen att förse landets som totalförsvar med lämplig personal och att redovisa denna. I de delar ändamålen är att tillgodose den registrerades intressen utgör detta arbetsuppgifter i samband med den myndighetsutövning Pliktverket och andra myndigheter inom totalförsvaret utövar gentemot den registrerade. Utgångspunkten är sålunda att den registrerades samtycke inte krävs för behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga för de ändamål som anges i l § i denna lag. Detta följer av en tillämpning 10 § persondatalagen enligt nu redovisat resonemang. av Angående behandling av känsliga personuppgifter; se kommentaren till 5 §. I persondatalagens 9 § grundläggande krav behandling av anges personuppgifter. Av detta lagrum följer bl.a. att den persondataansvarige skall till att de personuppgifter som behandlas är adekvata och se relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen, att inte fler personuppgifter behandlas är nödvändigt med hänsyn till än som ändamålen med behandlingen, att de personuppgifter som behandlas är riktiga och, det är nödvändigt, aktuella samt att personuppgifter om inte bevaras längre än vad är nödvändigt med hänsyn till som ändamålen med behandlingen. Allt detta är tillämpligt även vid behandlingen personuppgifter totalförsvarspliktiga. Av vad som av om sagts följer t.ex. att även uppgift ingår bland dem som får nu om en registreras i Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga enligt

8 § i denna lag, så får behandling inklusive den behandlingsåtgärd

registreringen utgör inte ske uppgiften är överflödig med som om hänsyn till ändamålen. Av bestämmelsen i förevarande paragraf följer vidare att persondatalagens bestämmelser information till den registrerade 23 och om 24 §§ persondatalagen, förbud mot automatiserade beslut 29 § persondatalagen, säkerheten vid behandlingen 30-32 §§ persondatalagen, amnälan till tillsynsmyndigheten 36-41 §§ samt om straff för uppgifter 44 § är tillämpliga även vid behandling av osanna personuppgifter totalförsvarspliktiga. Detta gäller även vad som i om övrigt regleras i persondatalagen så länge inte något annat följer av lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga eller

Författningskommentar

föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag. Som nämnts ovan går också föreskrifter i andra lagar och förordningar före persondatalagens bestämmelser vid en konflikt.

Ändamålen med behandlingen 4 § Personuppgifter som samlats in av Totalförsvarets pliktverk skall anses insamlade för de ändamål som anges i 1 § första stycket om inte Totalförsvarets pliktverk vid insamlingen uttryckligen angett att denna sker for andra ändamål.

Ändamålen skall enligt persondatalagen 9 § första alltid

stycket c

anges när personuppgifter som skall behandlas med automatik eller

genom att antecknas i register samlas in. Ãndamålsangivelsen styr

sedan behandlingen av uppgifterna på det sättet att aiman behandling än den som är relevant och nödvändig i förhållande till dessa ändamål i princip inte får företas. Genom vad som anges i 4 § ovan kan Pliktverket behandla personuppgifter för de ändamål som anges i l § första stycket även i de fall uppgifterna lämnats till Pliktverket från andra myndigheter mil. som ursprungligen samlat in uppgifterna för andra ändamål. Utan en föreskrift av det här slaget hade detta i vart fall i viss utsträckning varit förbjudet eftersom 9 § första stycket d i persondatalagen stadgar att personuppgifter inte får behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in. Av bestämmelsen framgår också att denna lag inte hindrar att Pliktverket behandlar personuppgifter för andra ändamål än dem som uttrycks i lagen. Pliktverket måste emellertid i sådant fall ange dessa andra ändamål senast vid insamlingen av personuppgifterna. Vid behandling för andra ändamål än dem som anges i l § första stycket är denna lag inte tillämplig. Det skall påpekas att behandling för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål inte skall anses som oförenlig med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in 9 § andra stycket persondatalagen. Detta gör att personuppgifter kan behandlas för forskning och statistik även om dessa ändamål inte angavs vid insamlingen av uppgifterna. Behandling av personuppgifter för forskning och statistik omfattas dock inte av bestämmelserna i lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Det skall vidare observeras att detta lagrum inte fritar Pliktverket från skyldigheten att lämna infonnation om behandlingen till den registrerade enligt bestämmelserna i persondatalagen 23-27 §§.

Fötfattningskommentar

Behandling av känsliga personuppgifter

5 § Känsliga personuppgifter får behandlas om det är nödvändigt för de ändamål som anges i l § första stycket. Första stycket gäller även kommuner, landsting, kyrkliga kommuner och de statliga myndigheter i 4 kap. 5 § andra stycket förordningen 1995:238 om som anges totalförsvarsplikt, uppgifterna behövs för utredning om den totalförsvarspliktiges om personliga förhållanden med stöd av 2 kap. 1 § lagen om totalförsvarsplikt.

Paragrafen innebär ett undantag från persondatalagens förbud mot behandling känsliga personuppgifter 13 § persondatalagen.

av

Undantaget medför att samtycke till behandling från den registrerade inte krävs. För markera att känsliga personuppgifter inte får

att

behandlas slentrianmässigt anges det att uppgifterna får behandlas om

det är nödvändigt med hänsyn till något de ändamål som anges i av l § första stycket. Här finns det anledning att påminna om förhållandet mellan lagens allmänna regler behandling och de mer om regler vad får registreras. Denna bestämmelse innebär som anger som

uppgifter får antecknas i ADB-register över totalför-

inte att känsliga

svarspliktiga. För sådan behandlingsåtgärd skall vara tillåten

att en

krävs det dessutom att uppgiften får föras in i registret enligt vad som

följer av 7 och 8 §§. Andra stycket medger att även de myndigheter utför mindre

som

omfattande utredningar de totalförsvarspliktigas förhållanden

om

omfattas undantaget från persondatalagens förbud.

av

Bestämmelserna i denna paragraf utgör självfallet inget undantag från den enskildes grundlagsbefästa skydd mot tvång att tillkännage sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende eller att bli antecknad i register enbart på grund av sin

mot

politiska åskådning utan samtycke 2 kap. 2 § och 3 § första stycket

RF.

Ansvaret fdr behandlingen 6 § Totalförsvarets pliktverk är persondataansvarigt för den behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga som verket utför.

Paragrafen uttrycker närmast självklarhet. Den behövs emellertid

en för att visa att Pliktverket för den egna behandlingen av ansvarar

personuppgifter även den i princip sker uppdrag av olika organ

om inom totalförsvaret. Pliktverket inte för den behandling andra ansvarar

utför innan uppgifterna är överlämnade till Pliktverket och inte heller för den behandling mottagare personuppgifter utför. Om någon

av

än Pliktverket tillåts föra in en uppgift i ADB-registret över

annan

totalförsvarspliktiga har denne för sin åtgärd att anteckna

ett ansvar

Författningskommentar

uppgiften i registret medan Pliktverket har ett ansvar för den be-

handling som består i att lagra uppgiften i ett automatiskt register.

Olika organ kan således ha ansvar för sina respektive åtgärder med

samma personuppgift.

Ansvaret följer av denna bestämmelse endast när behandlingen sker för de ändamål som anges i l § första stycket. I övriga fall får ledning sökas i persondatalagens bestämmelser om persondataansvar. Innebörden av persondataansvaret framgår av persondatalagen. En

sammanställning ges i avsnitt 11.6.

Uppgifter om andra personer än de totalförsvarspliktiga själva kan

komma att behandlas för de ändamål som anges i 1 § första stycket och de kan också antecknas i Pliktverkets ADB-register över totalför-

svarspliktiga enligt 7 Det rör sig om närstående till den totalför-

svarspliktige, vissa beslutsfattare m.fl. samt personer som nämns

bland uppgifter som åberopats av den totalförsvarspliktige. Pliktver-

kets ansvar enligt denna paragraf omfattar också sådana uppgifter

eftersom de är att anse som uppgifter om den registrerade totalförsvarspliktige.

Registerinnehåll 7 § I ADB-register över totalförsvarspliktiga får antecknaspersonuppgifter endast om den som är aktuell för utredning enligt 2 § andra stycket, genom avtal, beslut om krigsplacering eller annat sätt är tagen i anspråk för totalförsvaret, skall utföra särskild uppgift vid höjd beredskap eller på grund av viss kompetens är viktig för totalförsvaret, av en redan registrerad uppgetts som närståendeeller nämns bland de uppgifter som antecknas med stöd av 8 § första stycket 13. Uppgifter om en person som avses i första stycket får antecknas i registret endast vid höjd beredskap. Utan hinder av vad som sägs i första stycket får personuppgifter antecknasi registret om den som fattat beslut eller handlagt ärende rörande den registrerade hos Totalförsvarets pliktverk eller hos annan som utför utredning som avses i 2§ andra stycket. Detsamma gäller personuppgifter om den som gjort joumalanteckning i samband med sådanutredning eller i sambandmed den registrerades tjänstgöring inom totalförsvaret.

I denna paragraf anges beträffande vilka personer uppgifter får förekomma i Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga. Första punkten avser dem som står i begrepp att mönstra, genomgå mindre omfattande utredning enligt lagen om totalförsvarsplikt eller

särskild antagningsprövning. Med "aktuell för" avses även de som

själva anhängiggjort ett ärende hos Pliktverket genom en förfrågan eller upplysning, även om Pliktverket ännu inte aviserats om dem från

Författningskommentar

Riksskatteverket eller de annat sätt aktualiserats för utredning på det allmärmas initiativ. Andra punkten avser dem som olika sätt är ianspråktagna för totalförsvaret. T.ex. genom att vara fast anställda i Försvarsmakten, krigsplacerade m.m. De flesta av dessa personer har någon gång varit föremål för den typen utredning som avses i första punkten, dock av inte alla. Tredje punkten dem utan att vara ianspråktagna tilldelats avser som särskild uppgift vid höjd beredskap, t.ex. att ställa viss egendom en till förfogande samt dem som på grund av sin kompetens behöver finnas listade i en krissituation. Den senare kategorin utgörs i dag i princip hälso- och sjukvårdsperonal i det sk. INTEGERendast av

registret se avsnitt 8.4.8.

Fjärde punkten dem registrerad uppger som närståenavser som en de dvs. de som skall underrättas om något skulle hända den registrerade. Av andra stycket i paragrafen framgår att anteckning om närstående endast får göras vid höjd beredskap. Femte punkten ger möjlighet att anteckna uppgifter om personer nämns bland uppgifter som åberopats av den registrerade. Ett som praktiskt exempel är uppgifter arbetsgivare, när ett intyg från om en denne åberopats vid begäran om uppskov med plikttjänstgöring. en I tredje stycket anges att uppgifter om beslutsfattare, handläggare och dem fört journalanteckningar, hos Pliktverket eller hos annan som får göra utredningar enligt lagen om totalförsvarsplikt eller lagen som möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med om längre grundutbildning, får registreras. Av 8 och 12 framgår att uppgifter om andra än den totalförsvarspliktige själv endast får antecknas i begränsad omfattning och att det i princip är förbjudet att använda uppgifter om dessa personer som sökbegrepp i registret. Avslutningsvis skall erinras om vad som sägs i 1 § fjärde stycket att personer med uppgifter inom totalförsvaret vid höjd beredskap om jämställs med totalförsvarspliktiga enligt denna lag. T.ex. kan den som frivilligt åtagit sig att utföra en sådan uppgift därmed också registreras i ett ADB-register över totalförsvarspliktiga med stöd av 3 p. i 7 trots att hans eller hennes skyldighet att medverka inte grundar sig på totalförsvarsplikt. Personen ifråga behöver inte ens omfattas av totalförsvarsplikten. Han eller hon kan med andra ord vara såväl under sexton år som över sjuttio.

Författningskømmentar

8 § I ADB-register över totalförsvarspliktiga får endast följande personuppgifter antecknas: personnummer, namn, adress, telefonnummer och folkbokföringsort, 2. hinder för genomförande av utredning som avses i 2 § andra stycket, för utbildning och för krigsplacering eller annat ianspråktagande av den registrerade för totalförsvarets räkning, boende- och familjeförhållanden samt försörjning, om uppgiften behövs för att Totalförsvarets pliktverk skall kunna fullgöra sina åligganden enligt förordningen 1995:239 om förmåner till totalförsvarspliktiga, 4. utbildning, anställning, kunskaper, färdigheter, anlag och intressen som har betydelse för bedömningen av den registrerades användbarhet inom totalförsvaret, fysisk och psykisk hälsa och fömiäga jämte de uppgifter som ligger till grund för bedömningen härav, om den registrerade är svensk medborgare eller inte, utgången i mål om ansvar för brott mot totalförsvarsplikten, att den registrerade har dömts till påföljd för brott som anges i 19 § femte stycket polisregisterkungörelsen 1969:38, att den registrerade genomgått säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen 1996:627, vilken säkerhetsklassprövningen avsett och resultatet av denna, 10. vad som bestämts vid inskrivning enligt lagen om totalförsvarsplikt eller lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning, ll. krigsplacering, annat ianspråktagande av den registrerade för totalförsvaret eller särskild uppgift som han eller hon skall utföra vid höjd beredskap, 12. tjänstgöring inom totalförsvaret samt betyg, vitsord, förordnanden och utmärkelser som är att hänföra till denna samt 13. personliga förhållanden i övrigt som åberopas av den registrerade, om de rör hans eller hennes tjänstgöring inom totalförsvaret. Utan hinder av vad som sägs i första stycket får beslut som rör totalförsvarsplikten, tidpunkter och tidsperioder för registrerade förhållanden samt erforderliga administrativa och tekniska uppgifter antecknas. Beträffande den som antecknasi registret med stöd av 7 § första stycket får endast namn, adressuppgifter och relation till den som uppgett honom eller henne som närståendeföras i registret. Beträffande handläggare och andra personer som avses i 7 § tredje stycket får endast namn, titel och tjänsteställe antecknas.

Här anges vilka personuppgifter som får antecknas i ADB-register över totalförsvarspliktiga.

Första punkten avser basuppgifter som behövs för identifikation, delgivning av kallelser, information till den enskilde m.m.

Andra punkten avser alla hinder för genomförande av utredning m.m. som kan förekomma, temporära eller permanenta; sjukdom,

utlandsvistelse, förtidspension, intagning på vârdinrättning m.m. Det skall vara fråga om ett faktiskt hinder som innebär att den registrerade

i praktiken inte kan komma i fråga för de åtgärder som närrms. Om

det är den enskilde som anser att hinder föreligger, t.ex. grund av

att han eller hon har en livsåskådning som enligt honom eller henne utesluter vapentjänst, kan en sådan uppgift inte antecknas med stöd av

denna punkt jfr dock punkt 13 nedan.

Författningskommentar

Tredje punkten avser de uppgifter som Pliktverket behöver för att fullgöra sina åligganden i enlighet med vad som framgår av denna

punkt.

Fjärde punkten avser den registrerades kompetens och intressen såvitt dessa har betydelse för bedömningen av hans eller hennes användbarhet inom totalförsvaret. Uppgift om anställning motiveras främst behovet av att kunna föra en "inventarieförteckning" över av

landets hälso- och sjukvårdspersonal.

Femte punkten avser de undersökningar som görs vid mönstringen

motsv.. Med "de uppgifter som ligger till grund för bedömningen i denna del t.ex. uppgifter om rök- och alkoholvanor, hemför-

avses hållanden m.fl. omständigheter som kan påverka den medicinska och psykiska hälsan och förmågan. Sjätte punkten medger anteckning om medborgarskapet är svenskt

eller inte. Om utländskt medborgarskap föreligger får anteckning inte

göras om vilket land den registrerade är medborgare Uppgiften behövs för att fastställa omfattningen av totalförsvarsplikten.

Sjunde punkten avser anteckningar om brott mot lagen om totalför-

svarsplikt.

Åttonde punkten uppgifter att den registrerade dömts till

avser om

påföljd för vissa brott. Dessa uppgifter kan lämnas ut till Pliktverket från polisregister enligt polisregisterkungörelsen. Anteckning får inte göras vilka brott eller vilken påföljd det är frågan om. Anteck-

om ning om att den registrerade är intagen på kriminalvârdsanstalt kan göras enligt 2 om intagningen utgör hinder t.ex. för inställelse till mönstring.

Nionde punkten avser anteckning om att säkerhetsprövning för viss säkerhetsklass har gjorts och om resultatet av prövningen. Med resultatet prövningen avses en kortfattad uppgift om huruvida den

av

registrerade är godkänd ur säkerhetssynpunkt eller inte.

Tionde till tolfte punkterna avser beslut m.m. som rör den registre-

rades tjänstgöring inom totalförsvaret.

Trettonde punkten innefattar allt som den registrerade själv åberopar förutsatt att vad han eller hon anför rör tjänstgöringen inom totalförsvaret. Härunder faller t.ex. uppgifter om religiös åskådning som åberopas som skäl för befrielse från tjänstgöring. Med stöd av denna

punkt kan även känsliga personuppgifter registreras utan den enskildes

samtycke, liksom uppgifter andra personer än den totalförsvarsom

pliktige själv se kommentarerna till 5 och 7 §§. Begränsningen av

vad som kan registreras ligger i att den enskilde frivilligt måste ha

åberopat uppgifterna.

Av andra stycket framgår att övriga beslut som rör totalförsvarsplik-

ten, tidpunkter och tidsperioder för registrerade förhållanden samt

Författningskommentar

erforderliga administrativa och tekniska uppgifter får antecknas. Beslut som rör totalförsvarsplikten kan t.ex. vara beslut om att förelägga en totalförsvarspliktig att vid vite lämna föreskrivna uppgifter eller om hämtning till en mönstringsförrättning. Administrativa uppgifter kan vara anteckningar om vilket lokalkontor hos Pliktverket som handlagt ett visst ärende eller om att vissa uppgifter begärts in från en registrerad. Som exempel en teknisk uppgift kan nämnas en anteckning om att ytterligare uppgifter om en person finns att hämta i ett annat register eller i ett arkiv. Av tredje och fjärde styckena följer att det endast är vissa begränsade uppgifter som får antecknas om närstående, beslutsfattare, handläggare och om dem som fört journalanteckningar beträffande en registrerad. Beträffande personer som nämns bland uppgifter som åberopats av den registrerade, dvs. som antecknats med stöd av p. 13 i denna paragraf, får självfallet inga andra uppgifter antecknas än dem som sålunda åberopats.

9§ Regeringen får till skydd för de registrerades personliga integritet föreskriva ytterligare begränsningar av vad som får antecknas i ADB-register över totalförsvarspliktiga.

Om ytterligare begränsningar bör göras av vad som får förekomma i ADB-register över totalförsvarspliktiga av hänsyn till den enskildes behov av skydd för den personliga integriteten, kan regeringen med stöd av denna paragraf ge sådana bestämmelser i förordning. Regeringen kan härvid föreskriva begränsningar såväl av personkretsen beträffande vilken anteckningar får göras i registret 7 § som av vilka personuppgifter som får antecknas 8 §.

Terminalåtkomst 10 § Totalförsvarets pliktverk har tenninalåtkomst till ADB-register över totalförsvarspliktiga. Regeringen får föreskriva att även annan får ha sådan åtkomst samt i vilken omfattning.

Pliktverket skall naturligtvis ha tillgång till samtliga uppgifter i ADBregistret över totalförsvarspliktiga. Vilka ur Pliktverkets personal som skall ha tillgång till uppgifterna och i vilken omfattning, är i stor utsträckning en intern fråga för verket. Det ligger i Pliktverkets ansvar för säkerheten att skydda uppgifterna så inte fler personer än nödvändigt får tillgång till dem. Detta gäller särskilt beträffande personuppgifter av känslig karaktär. Vid hanteringen av personuppgifter inom Pliktverket skall det emellertid också beaktas att sekretesslagen

Författningskommentar

kan ställa hinder för ett fritt flöde av uppgifter inom myndigheten

eftersom ett förbud att röja uppgifter också i vissa fall gäller i förhållandet mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet 1 kap. 3 § andra stycket sekretesslagen.

Andra meningen i paragrafen ger regeringen möjlighet att ge organ

utanför Pliktverket rätt till terminalåtkomst till registret. Med stöd av denna bestämmelse kan regeringen föreskriva vem som skall ha sådan

åtkomst och vidare vilka uppgifter åtkomsten skall gälla.

Registrering av uppgifter 11 § Regeringen får föreskriva att även annan än Totalförsvarets pliktverk får föra in och och rätta personuppgifter i ADB-register över totalförsvarspliktiga samt i vilken omfattning.

Om regeringen med stöd av denna paragraf så föreskriver får myndigheter och andra skall lämna uppgifter till Pliktverket

organ som

göra detta att föra in uppgifterna direkt i registret från egen

genom terminal. Regeringen kan också bestämma att dessa organ själva skall

kunna rätta uppgifter i registret. En förutsättning för att någon skall kunna påverka innehållet i registret är självfallet att han eller hon har

terminalâtkomst till detsamma se 10 §.

Denna bestämmelse bryter inte eller påverkar på annat sätt

-- -

eventuell sekretess som kan gälla för uppgifterna.

sökbegrepp 12 § Personuppgifter som avses i 8 § första stycket 2 och 3 och 5-9 får inte användas som sökbegrepp annat än om det behövs för tillsyn, uppföljning eller utvärdering av Totalförsvarets pliktverks verksamhet eller för framtagande av material för forskning eller statistik. Detsammagäller uppgifter om resultat från kunskapsprov och anlagstester som utförts vid sådanutredning som avses i 2 § andra stycket. För åtkomst av personuppgifter om närstående till en totalförsvarspliktig, om den som handlagt ärende, fattat beslut eller gjort journalanteckning får endast den totalförsvarspliktiges personnummer användas som sökbegrepp. Detsamma gäller för åtkomst av personuppgifter som antecknatsmed stöd av 8 § första stycket 13. Utan hinder av vad som sägs i första och andra styckena får nödvändigt sökbegrepp användasunder den tid det behövs för rättelse eller för att avhjälpa fel som uppkommit till följd av brister i ett dataprogram. Regeringen får föreskriva ytterligare begränsningar av sökbegrepp.

Begränsningar av sökbegrepp innebär dels att den registerförande

myndigheten inte får söka i registret eller göra sammanställningar efter

eget godtycke, dels att sammanställningar grundade de förbjudna sökbegreppen inte anses förvarade hos myndigheten och därmed inte

Författningskommentar

utgör allmänna handlingar även om det är tekniskt möjligt att ta fram dem. Genom bestämmelserna i första stycket i denna paragraf förbjuds som sökbegrepp uppgifter om hinder för genomförande av utredning och krigsplacering m.m., boende- och familjeförhållanden samt försörjning, fysisk och psykisk hälsa och förmåga, medborgarskap, domar i brottmål och säkerhetsprövning. Uppgifterna får dock användas vid sökningar i registret om det behövs för tillsyn, uppföljning eller utvärdering av Pliktverkets verksamhet, framtagande av material för forskning eller statistik. Detsamma gäller resultaten från kunskapsprov och anlagstester som utförs vid mönstring eller motsvarande utredning. Uppgifter om kunskaper och anlag kan behövas som sökbegrepp vid uttagning av registrerade till olika befattningar. Själva provresultaten ingår dock inte i vad Pliktverket behöver kunna söka på i registret för att lösa sina uppgifter. De sammanställningar gjorts och som resulterat i skattningar av den som enskildes allmänna duglighet jämte konkreta uppgifter om vissa specialkunskaper är tillräckliga. Skulle det vara nödvändigt att ta fram

resultat från vissa enskilda prov kan detta göras via personnummer på

de registrerade sedan en första sökning gett ett urval av personer att välja bland. Det saknas behov att ta fram uppgifter om dem som antecknats som närstående till en registrerad eller därför att de fattat beslut, handlagt ärende eller gjort journalanteclcning, annat än som uppgifter knutna till en viss registrerad totalförsvarspliktig. Detsamma gäller uppgifter som registrerats enbart därför att de åberopats av den totalförsvarspliktige. Därför föreskrivs det i andra stycket att dessa uppgifter endast får tas fram medden totalförsvarspliktiges personnummer som sökbegrepp. I tredje stycket anges undantag från förbudet att använda vissa sökbegrepp. Alla nödvändiga sökbegrepp får användas under den tid det behövs för rättelse eller för att avhjälpa fel som uppkommit till följd av brister i ett dataprogram. I sista stycket ges regeringen möjlighet att föreskriva ytterligare begränsningar av sökbegrepp. Begränsningarna kan ges generellt eller för ett visst organ som har terminalåtkomst enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 10

Gallring 13 § En personuppgift i ett ADB-register över totalförsvarspliktiga skall gallras så snart uppgiften inte längre behövs för de ändamål som anges i l § första stycket. Personuppgifter beträffande dem som avses i 7§ första stycket 1-3 skall gallras senast vid utgången av det kalenderår den registrerade fyller 70 år, om inte han eller hon även därefter har en uppgift inom totalförsvaret vid höjd beredskap. Uppgifter om närstående,

sou 1997;101 Författningskommentar

beslutsfattare, handläggare, den som gjort joumalanteckning samt om personer som nämns bland vad som antecknats med stöd av 8 § första stycket 13 skall härvid anses som uppgifter om den totalförsvarspliktige. Regeringen får föreskriva kortare tid för gallring än vad som följer av detta stycke. Regeringen får föreskriva undantagfrån skyldigheten att gallra personuppgifter i fråga om bevarande av material för forskningens behov. Sådanauppgifter skall dock avföras från registret vid den tidpunkt de annars skulle ha gallrats enligt första stycket.

En skyldighet att gallra innebär att personuppgifterna skall förstöras när tidpunkten för gallring är inne. Som förstöring avses enligt Riksarkivets föreskrifter även ett överförande av uppgifterna till annan

databärare, om överföringen innebär informationsförlust eller att sökmöjligheter går förlorade i och med överföringen. Ett överförande av uppgifter från ett ADB-register till pappershandlingar innebär

därmed i praktiken uppgifterna gallrats. Även uppgifter enligt

att om bestämmelser i författning skall gallras ur Pliktverkets ADB-register

över totalförsvarspliktiga kan de därför sparas på annan databärare t.ex. för tillgodoseende av patientjournallagens bestämmelser om bevarande av joumalhandlingar. En redogörelse för gallringsbe-

greppets innebörd ges i kap. 13.

I denna paragraf ges inledningsvis en bestämmelse som i princip redan gäller enligt persondatalagen; en personuppgift i registret skall

gallras så snart den inte längre behövs för de ändamål för vilka den

insamlats. För uppgifter om registrerade totalförsvarspliktiga sätts

som huvudregel en yttersta gräns vid utgången av det kalenderår vederbörande fyller sjuttio år. Då upphör totalförsvarsplikten och senast vid denna tidpunkt måste det i normalfallet anses onödigt att ha

uppgiften i registret. Undantag föreskrivs för dem som även efter denna tidpunkt har uppgifter att utföra vid höjd beredskap. Som

exempel kan nämnas medlemmar i frivilligorganisationer som kvarstår i organisationen och har beredskapsuppgifter även efter det att de fyllt sjuttio år. Ett annat exempel är personer i samma ålder vars egendom är uttagen för totalförsvarets behov, t.ex. vissa hundägare vars hundar ingår i Försvarsmaktens krigsorganisation. De sist nämnda personerna skall enligt vad som följer av 1 § fjärde stycket jämställas med totalförsvarspliktiga vid tillämpningen av denna lag. Ytterligare undantag från sjuttioårsgränsen ges beträffande närstående, beslutsfattare m.fl. personer som förekommer i registret på annan grund än

att de är totalförsvarspliktiga eller därmed jämställda enligt denna

lag. Uppgifter om sådana personer är egentligen uppgifter om de totalförsvarspliktiga och skall gallras när de inte längre behövs

beträffande dessa. En yttersta gräns för dessa anteckningar är sålunda

utgången av det kalenderår den totalförsvarspliktige fyller sjuttio år.

Författningskommentar

Genom andra stycket ges regeringen möjlighet att föreskriva kortare tid för gallring. Särskilda gallringsbestämmelser för olika typer av personuppgifter skall ges i förordningsfonn. I tredje stycket ges regeringen möjlighet att föreskriva undantag från skyldigheten att gallra personuppgifter i fråga om material för forskningens behov. Regeringen kan utan att detta föreskrivs särskilt delegera denna kompetens till en annan myndighet, t.ex. -

Riksarkivet se kap. 13 ovan samt 8 kap. 13 § RF. Att uppgifterna

inte behöver gallras innebär att de kan föras över till ett annat ADBregister utan att möjligheter att söka bland uppgifterna går förlorad. Personuppgifter som bevaras för forskningsändamål skall inte ligga kvar i ADB-register över totalförsvarspliktiga utan avföras därifrån när tidpunkten för gallring annars är inne enligt första stycket i paragrafen. Det saknas anledning att tynga registret med uppgifter som inte behövs för de ändamål för vilka de en gång antecknats där.

Sekretess 14 § För utlämnande av personuppgifter om totalförsvarspliktiga gäller de begränsningar som följer av sekretesslagen1980:100.

Bestämmelsen utgör en erinran om att sekretesslagen är tillämplig vid utlämnande av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Vad som än föreskrivs om tenninalåtkomst och möjligheter för andra att lägga in uppgifter direkt i Pliktverkets ADB-register i denna lag så skall eventuella sekretessbestämmelser beaktas, dvs. beträffande varje uppgift som skall överlämnas via datanätet eller annat sätt måste det först undersökas om den får lämnas ut med hänsyn till vad sekretesslagen föreskriver.

Inskränkning i tillsynsmyndighetens befogenheter 15§ Tillsynsmyndigheten får inte förbjuda Totalförsvarets pliktverk att behandla personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

Om tillsynsmyndigheten Datainspektionen konstaterar att personuppgifter behandlas eller kan komma att behandlas ett olagligt sätt kan myndigheten, om inte rättelse går att få annat sätt eller om det är riskfyllt att vänta, vid vite förbjuda den persondataansvarige att behandla uppgifterna annat sätt än genom att lagra dem 47 § persondatalagen. Genom denna paragraf undantas Pliktverkets behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga från Datainspektionens befogenheter

Författningskommentar

del. I övrigt gäller persondatalagens bestämmelser om Data-

i denna

inspektionens tillsyn och befogenheter.

Korrigering av uppgifter

bestämmelser den persondataansvariges skyldighet att 16 § Persondatalagens om registrerade rätta, blockera eller utplåna personuppgifter och att begäran av den vilken uppgifterna har lämnats ut, om sådana åtgärder skall underrätta tredje man, till personuppgifter behandlats i strid med denna lag eller föreskrifter som gälla även då utfärdats med stöd av denna lag.

bestämmelse medför persondatalagens motsvarande regel

Denna att

då personuppgifter behandlats i strid med

28 § blir tillämplig även

föreskrifter meddelats med stöd härav. Bestämdenna lag eller som

endast då uppgifterna inte

melsen i persondatalagen gäller armars

med den lagen eller föreskrifter som meddelats

behandlats i enlighet

med stöd av den lagen.

Skadestånd

bestämmelser skadestånd skall gälla även då personuppgifter 17 § Persondatalagens om föreskrifter meddelats med stöd av denna lag. behandlats i strid med denna lag eller som

skadeståndsbestämmelse är utformad så att den gäller

Persondatalagens eller föreskrifter meddelats med vid överträdelser av den lagen som

stöd av den lagen.

persondatalagens bestämmelser om Genom förevarade paragraf görs

behandlats i strid med

skadestånd tillämpliga även då personuppgifter

totalförsvarspliktiga eller

lagen behandling av personuppgifter om

om föreskrifter meddelats med stöd av denna lag. som

Övergångsbestämmelser

l januari 1999. Vid sådan behandling av personuppgifter Denna lag träder i kraft den och redan pågår vid ikraftträdandet skall persondatalagens för vilken lagen gäller som hinder vad sägs i 2 i övergångsbestämmelserna bestämmelser tillämpas utan av som p

till den lagen. andra stycket i denna lag skall emellertid inte börja tillämpas Bestämmelsen i 5 § förrän den l oktober 2001.

behandling personuppgifter totalförsvarspliktiga är

Lagen om av om

tillämpas tillsammans med persondatalagen, i princip

utformad för att

korresponderar med

på sätt som befintliga registerförfattningar

samma 3 § i förslaget till lag behandling av

gällande datalagen se om

den nu

Författningskømmentar

personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Ikraftträdandedatum kan därför inte sättas tidigare än för persondatalagen, som enligt föreliggande förslag skall träda i kraft den l januari 1999. Om dagen för ikraftträdandet av persondatalagen skulle bli en annan än vad som föreslagits, skall naturligtvis lagen om behandling av personuppgifter

om totalförsvarspliktiga följa efter i vart fall om ikraftträdandet för

persondatalagen senareläggs. Enligt förslaget till persondatalag p. 2 i övergångsbestämmelserna till persondatalagen skall den lagen inte tillämpas sådan behandling som redan pågår vid ikraftträdandet dvs. som pågår den l januari 1999 förrän den l oktober 2001. Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga skall tillämpas i Pliktverkets verksamhet från den l januari 1999 även beträffande sådan behandling pågår som vid den tidpunkten. Därför föreskrivs ett undantag från persondatalagens övergångsbestämmelse i denna del. Såväl lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga som persondatalagen blir tillämplig vid Pliktverkets behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga från och med den 1 januari 1999 eller annat datum som kan komma att bestämmas för ikraftträdandet av persondatalagen. Bestämmelsen i 5 § andra stycket som ger vissa myndigheter rätt att behandla känsliga personuppgifter undantas dock från vad som nu sagts. I den mån behandling av känsliga personuppgifter redan pågår vid ikraftträdandet bör äldre bestämmelser gälla fram till den 1 oktober 2001. Berörda myndigheter kan annars få en komplicerad situation med olika regelverk för de personuppgifter de hanterar. Bortsett från 2 p. skall övergångsbestämmelserna till persondatalagen tillämpas även vid behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Detta innebär bl.a. att bestämmelserna i9, 10, 13 och 21 §§ persondatalagen inte skall börja tillämpas förrän den 1 oktober 2007 beträffande sådan manuell behandling som pågår vid ikraftträdandet

se 3 p. övergångsbestämmelserna till persondatalagen. Vidare skall

persondatalagens bestämmelser om skadestånd bara tillämpas om den omständighet som yrkandet hänför sig till har inträffat efter ikraftträ-

dandet se 8 p. övergångsbestämmelserna till persondatalagen.

2. De personer, som vid lagens ikraftträdande har varit föremål för sådanutredning som avses i 2 § andra stycket men som inte tagits i anspråk för totalförsvarets räkning genom avtal, beslut om krigsplacering eller annat sätt, får utan hinder av vad som sägs i 7 § antecknasi ett ADB-register över totalförsvarspliktiga.

Andra punkten i övergångsbestämmelserna gör att de som vid ikraftträdandet hamnar mellan punkterna l och 2 i 7 § t.ex. de som har -

Fönfattningskommentar

mönstrat ännu krigsplacerats också kan registreras i men - Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga.

Förslag till lag om ändring i sekretesslagen 1980: 100

7 kap 12 § Sekretessgäller i ärende utredning om totalförsvarspliktigas personliga förhållanden, om i ärende antagning kvinnor till befattningar inom totalförsvaret som kräver längre om av grundutbildning än 60 dagar samt i ärende om inskrivning och krigsplacering av totalförsvarspliktiga för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närståendelider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller i ärende som angår antagning till utbildning vid Försvarsmakten, skyldighet att tjänstgöra med totalförsvarsplikt samt uppskov med och avbrott i sådan tjänstgöring. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende som avses i detta stycke. Sekretess gäller inom personalvård med avseende den som tjänstgör med totalförsvarsplikt för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift enskilds personliga förhållanden hos konsulent eller annan befattningshavare om särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om som det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närståendelider men. Sekretess gäller inom verksamhet som avser utbildning för totalfärsvarsättdatnâl med avseende på den tjänstgör med totalförsvarsplikt för uppgift som hänför sig till som psykologisk undersökning och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos befattningshavare har till uppgift att utbilda den totalförsvarspliktige, om det inte som står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. l fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Den föreslagna ändringen i första stycket syftar i första hand till att de journalanteckningar görs beträffande den totalförsvarspliktige vid

som utbildningsenheterna under utbildningstiden och som sedan lämnas till

Pliktverket skall belagda med sekretess även hos Pliktverket se

vara

förslaget till ändring i förordningen 1995:238 om totalförsvarsplikt. Pliktverket behöver dessa uppgifter som underlag vid beslut om krigsplacering och för bedömning av om och hur den totalförsvarspliktige

skall vidareutbildas inom totalförsvaret. Ändringen består i denna del

i att krigsplacering lagts till i första meningen. Av den nuvarande

lydelsen andra meningen i första stycket framgår att sekretessen

av redan omfattar ärende angår skyldighet att tjänstgöra med som

totalförsvarsplikt. Vidare föreslås att utredning om totalförsvarspliktigas personliga förhållanden läggs till de ärendetyper för vilka sekretessen skall gälla.

Skälet härtill är att undanröja eventuella oklarheter som enligt vår

uppfattning annars kan uppstå. Det är t.ex. inte självklart att en mindre omfattande utredning om en totalförsvarspliktigs personliga

Författningskommentar sou 1997;101

förhållanden som utförs av en annan myndighet än Pliktverket skall anses som ett inskrivningsärende. En fullständig uppräkning där

utredning, antagning av kvinnor och inskrivning av såväl kvinnor som

män tas med undanröjer eventuella tvivel. Med utredning om totalförsvarspliktigas personliga förhållanden avses sådan utredning som kan utföras enligt 2 kap. lagen om totalförsvarsplikt dvs. mönstring eller annan mindre omfattande utredning. Tredje stycket är nytt och avser att skydda de personuppgifter som Pliktverket lämnar till befattningshavare vid totalförsvarets utbildnings-

enheter se förslaget till ändringen i förordningen 1995:648 med

instruktion för totalförsvarets pliktverk. Dessa uppgifter är av mycket känslig natur eftersom de graderar den totalförsvarspliktiges psykiska funktionsförmåga, allmänna begåvning m.m. Formuleringen av tredje stycket följer uppbyggnaden av andra stycket i paragrafen.

Förslag till förordning om ändring i förordningen 1995:238 om totalförsvarsplikt

3 kap. 15 § De organisatoriska enheter där grundutbildning genomförs fär värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning än 60 dagar skall, senast då den totalförsvarspliktige rycker ut, lämna journalhandlingar som upprättats under utbildningen till Totalförsvarets pliktverk.

Ändringen består i en ny paragraf som ålägger utbildningsenheterna

att tillställa Pliktverket journalhandlingar som upprättats under grundutbildningen beträffande de totalförsvarspliktiga. Journalhandlingarna utgör underlag då Pliktverket skall ta beslut om krigsplacering och bedöma hur den enskilde på bästa sätt fortsättningsvis skall utbildas inom totalförsvaret. Utan denna bestämmelse omfattas journalhandlingama av sekretess enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen även gentemot Pliktverket.

Förslag till förordning om ändring i förordningen 1995:648 med instruktion för Totalförsvarets pliktverk

3 § Totalförsvarets pliktverk skall i sambandmed att en totalförsvarspliktig rycker för värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning än 60 dagar lämna de journalhandlingar som upprättats vid mönstring eller särskild antagningsprövning enligt lagen 1994:1810 om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning till hälso- och sjukvårdspersonalen vid den organisatoriska enhet hos

Födattningskømmentar

en myndighet, en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun, där grundutbildningen skall genomföras. Totalförsvarets pliktverk skall vid samma tidpunkt och till samma enheter som anges i första stycket lämna uppgifter om den totalförsvarspliktiges psykiskafraiktionsfömtâga, fysiska arbetsfömzága, allmänna begåvning och hälsotillstånd till befattningshavaresom har till uppgift att utbilda honom eller henne. Uppgifterna skall anges kortfattat.

I första stycket föreslås en ändring som består i att särskild antagningsprövning läggs till mönstring. Hälso- och sjukvårdspersonalen bör del även av de joumalanteckningar som rör kvinnor som rycker in för grundutbildning som är längre än 60 dagar. Andra stycket är nytt och ålägger Pliktverket att tillställa befattningshavare vid utbildningsenhetema som har till uppgift att utbilda de totalförsvarspliktiga vissa personuppgifter som behövs för bedömningen av de enskildas olika kapacitet och förutsättningar i övrigt. Uppgifterna återfinns i dag det grundutbildningskort som Pliktverket översänder till utbildningsenhetema i samband med inryckningen.

Denna bestämmelse bryter gentemot befattningshavama vid utbild- -

ningsenhetema den sekretess som annars gäller för uppgifterna.

-

Uppgifterna bör liksom på grundutbildningskortet i dag anges

- kortfattat.

Det skall påpekas att de sekretessbrytande bestämmelser som denna paragraf innehåller såväl i nuvarande skick som enligt de föreslagna

ändringarna inte bryter sekretess gentemot utbildningsenheter som inte är myndigheter. För det fall det skulle anses nödvändigt att lämna

ut uppgifter till utbildningsenheter inom totalförsvaret som utgörs av andra än myndigheter torde utlänmande av uppgifterna kunna ske efter skadeprövning och med förbehåll enligt 14 kap. 9 § sekretesslagen.

Bilaga I

ah;

Kommittédirektiv WW

W

Utredning om författningsreglering av personregister över totalförsvarspliktiga 1996: 14

Beslut vid regeringssammanträde den 15 februari 1996

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall utreda och lägga fram förslag om den författningsreglering personregister över totalförsvarspliktiga av behövs för den verksamhet som skall bedrivas av som Totalförsvarets pliktverk.

Utredaren skall lämna förslag lill lagrcglering av följande frågor

direkt hänger samman med den personliga integriteten: som registerändamål registerinnehåll registeransvar och förfogandcrätt tenninalåtkoinst uppgiftslämnande ADB-medium bevarande och gallring -

begränsningar av bearbetningsmöjligheter

krav krypteringssystem eller andra skyddsmekanismer för viss användning.

Totalförsvarsplikt

Totalförsvarets personalförsörjning tryggas genom en totalförsvarsplikt gäller för varje svensk medborgare från som början av det kalenderår när han eller hon fyller sexton år till

Bilaga 1

slutet av det kalenderår när han eller hon fyller sjuttio år. Totalförsvarsplikten gäller också under motsvarande tid för var och en som utan att vara svensk medborgare är bosatt i Sverige. En totalförsvarspliktig är skyldig att tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som hans eller hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter. Denna tjänstgöring fullgörs genom värnplikt, civilplikl eller allmän tjänsteplikt. Skyldigheten att fullgöra värnplikt omfattar dock endast män som är svenska medborgare och gäller från början av det kalenderår när den totalförsvarspliktige fyller nitton år till slutet av det kalenderår när han fyller fyrtiosju år. En kvinna kan efter antagningsprövning skrivas för vämplikt eller civilplikt med längre utbildning ochär därefter skyldig att fullgöra värnplikten eller civilpliktcn. För att en totalförsvarspliktigs förutsättningar för att fullgöra värnplikt eller civilplikt skall kunna utredas och bedömas är han eller hon skyldig att skriftligen eller muntligen eller, om det behövs, vid personlig inställelse lämna nödvändiga uppgifter om hälsotillstånd, utbildning, arbete och personliga förhållanden i övrigt till bland annat Totalförsvarets pliktverk. Varje svensk man som är totalförsvarspliktig är för denna utredning skyldig att vid Totalförsvarets pliktverk genomgå mönstring. Om resultatet av mönstringen visar att den totalförsvarspliktige har förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt, skall Totalförsvarets pliktverk placera honom i en eller flera befattningsgrupper samt skriva honom för utbildning till befattning med värnplikt eller civilplikt eller i en utbildningsreserv.

Informationen om de totalförsvarspliktign ger integritetsproblem

För att få bästa möjliga underlag till mönstringen för varje har Totalförsvarets pliktverk lagstiftning getts person genom möjlighet att ta emot mängd information rör den en som enskilde. Folkbokföringsmyndighetema och vårdinrättningar är

Bilaga I

skyldiga att löpande lämna uppgifter om totalförsvarspliktiga. En mängd andra myndigheter är skyldiga att lämna uppgifter om en totalförsvarspliktig på begäran av Totalförsvarets pliktvcrk. För att hantera och bearbeta all denna infonnation har Totalförsvarets pliktvcrk ett omfattande datorstöd. Infonnation om den enskilde samlas både före och under själva mönstringen. Under mönstringens gång finns således en mängd infonnation om den enskilde registrerad och tillgänglig med datorteknik. Efter själva mönstringen finns behov att spara en del av den infom1ation som samlats in. I dag arbetar Totalförsvarets pliktvcrk med Hera register. Efter en datateknisk översyn som pågår för närvarande skall det dock endast finnas ett register.

På grund att totalförsvarsplikten omfattar i stort sett hela av befolkningen och av att alla svenska män i åldern anon till och med tjugofyra års ålder är skyldiga att mönstra är Totalförsvarets pliktverks register ett av landets största befolkningsregister. Registrets storlek är således betydande både till följd av antalet personer som omfattas och grund av den mängd och variation uppgifter finns beträffande varje av som enskild individ. Integritetsproblematiken är uppenbar.

Med dagens tekniska möjligheter finns i princip inte några gränser för hur mycket infonnation man kan samla och ställa samman om en enskild person. Det är lätt att lockas till att utnyttja hela systemets tekniska kapacitet, varvid uppgifter av mer perifer natur kan komma att bli inhämtade, bearbetade och lagrade. En avvägning måste ske mellan den verkliga nyttan av uppgifterna, var för sig och sammanställda, och integriteten.

Redan i samband med att lagen 1994:1809 totalförsvarsom plikt arbetades fram diskuterades frågan om att i lag reglera det dataregister som behövs för Totalförsvarets pliktverks verksamhet. Regeringen valde då att avvakta tills det stod klan vilka uppgifter i framtiden bör finnas med i registret. För tiden som fram till dess att den myndigheten hade hunnit bygga nya upp

Bilaga I

sin verksamhet och det i övrigt syntes lämpligt att ta itu med

denna lagstiftningsfråga var avsikten att verket på samma sätt som Vämpliktsverket hade på sin tid skulle ha tillstånd av - Datainspektionen för sina register.

Bestämmelser om skydd för den enskildes personliga integritet

Grundläggande bestämmelser om skyddet för den enskildes personliga integritet finns i 1 kap. 2 § tredje stycket regeringsfonnen, där det sägs bland annat att det allmänna skall värna den enskildes privatliv och familjeliv. Vidare föreskrivs i 2 kap. 3 § andra stycket regeringsfonnen att varje medborgare i den utsträckning som nämiare anges i lag skall skyddas mot att hans personliga integritet kränks genom att uppgifter om honom registreras med hjälp automatisk databehandling. av

Av betydelse på integritetsskyddsområdet är vidare bestämmelserna i sekretesslagen 1980:100 och dc bestämmelser till skydd för den personliga integriteten som finns i datalagen 1973:289.

Regler om insyn och kontroll när dct gäller allmänna handlingar finns i tryckfrihetsförordningen. Vidare finns bestämmelser om myndigheternas arkiv i arkivlagen 1990:782.

Bland Sveriges internationella åtaganden bör särskilt det så

kallade dataskyddsdirektivet 95/46/EG uppmärksammas.

Direktivet, som antogs den 24 oktober 1995, innebär att alla medlemsstater inom EU skall anta lagar behandling om av personregister som ger en enhetlig nivå integritetsskyddet. Regeringen tillsatte i juni 1995 kommitté med uppgift att en bland annat analysera på vilket sätt dataskyddsdirektivet skall genomföras i svensk lagstiftning samt lägga fram förslag till en ny datalag dir. 1995:91. Denna utrednings arbete skall vara avslutat senast den 31 mars 1997.

Bilaga 1

Sverige har även gjort vissa internationella åtaganden dataområdet utöver vad följer Sveriges medlemskap i som av Europeiska unionen. Sverige har tillträtt Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter och åtagit sig att följa OECD:s riktlinjer fråga om integritetsskyddet för pcrsondataflödet över gränsema.

Uppdraget

Behovet författningsreglering Totalförsvarets pliktverks av av personregister har som ovan nämnts uppmärksammats redan i samband med arbetet med den pliktlagstiftningen. Tiden är nya nu mogen för att lagreglera ett av landets största befolkningsregister. Datorstödet är stor betydelse för effektiviteten i av Totalförsvarets pliktverks arbete. De uppgifter som registreras om de totalförsvarspliktiga kan emellertid mycket vara av känslig karaktär, vilket ställer särskilda krav integritetsskydd. Ju mer infonnation behövs och kan bearbetas och som lagras desto större blir risken för intrång i den enskildes integritet. Det bör därför uppdras at särskild utredare att en utarbeta förslag till de författningsreglcr behövs. som

Utgångspunkten för utredarens arbete skall att den enskilde vara skall tillförsäkras ett fullgott integritetsskydd samt att register som innehåller ett stort antal registrerade och har ett personer integritetskänsligt innehåll skall var författningsreglerade. Intresset av ett starkt integritetsskydd får inte hämma användningen av ny teknik och möjligheterna för Totalförsvarets pliktverk att så effektivt och ändamålsenligt som möjligt bedriva sin verksamhet. Personregistreringen får dock inte medföra en otillbörlig kränkning den enskildes av personliga integritet. Konsekvenserna för andra intressen som insynsbehov, rättssäkerhet, forskning och totalförsvarets behov måste också beaktas. Här är det viktigt att analysera gallringsfrågorna och överväga om de olika urvalsmetoder som anges i propositionen 1989/90:72 om arkiv bör tillämpas. m.ni.

Bilaga I

Den utveckling som skett främst inom det civila försvaret när det gäller ansvaret för beredskapsförbercdclser och verksamhet under höjd beredskap medför behov av ökat infonnationsutbyte mellan å ena sidan Totalförsvarets pliktverk och å andra sidan andra myndigheter och organ. Det är därför angeläget att utredaren behandlar frågor som rör avvägningen mellan behovet av infonnationsutbyte och skyddet för den enskildes integritet.

Utredaren bör främst lämna förslag till reglering av följande frågor som direkt hänger samman med den personliga integriteten: registerändamål registerinnehåll registeransvar och förfoganderätt tenninalåtkomst uppgiftslämnande ADB-medium bevarande och gallring begränsningar av bearbetningsmöjlighetcr krav på krypteringssystem eller andra skyddsmekanismer för viss användning.

Utredaren skall i de förslag som lämnas också beakta att skydd för uppgifter som omfattas av sekretess enligt 2 kap. 2 § sekretesslagen 1980:100 kan förekomma i aktuellt personregister.

Utredaren skall i sitt arbete utgå ifrån den erfarenhet som Totalförsvarets pliktverk och dess föregångare Vämpliktsverket har byggt upp.

Övrigt

Utredningsarbetet bör bedrivas i samverkan med

Datainspektionen, Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil

beredskap, Totalförsvarets pliktverk, Socialstyrelsen och Riksarkivet Krigsarkivet.

Bilaga I

Utredaren bör hålla sig informerad resultatet den om av ovan nämnda kommitté som regeringen tillsatt med uppgift att bland annat analysera på vilket sätt EG:s dataskyddsdirektiv skall genomföras i svensk lagstiftning och att ta fram förslag till en ny datalag. Vid behov skall utredaren samverka med kommittén.

Utredaren bör också hålla sig infonnerad intentionerna i det om lagstiftningsarbete bedrivs i Försvarsdepartementet utifrån som propositionen l995/96:12 Totalförsvar i förnyelse och det lagstiftningsarbete bedrivs med anledning l-lot- och som av riskutredningens betänkande Ett säkrare samhälle SOU 1995: 19.

Vidare bör utredaren hålla sig underrättad de överväganden om som Registerutredningen gör till följd regeringens direktiv av om registrering av påföljder dir.l995:38. m.m.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommitteer och särskilda utredare angáende redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir. l992:5, att pröva om offentliga åtaganden dir. 1994:23 och beakta om att jämställdheten mellan könen dir. l994:l24. Förslag som lämnas av den särskilda utredaren skall belysas även ur ett samhällsekonomiskt och statsñnansiellt perspektiv. Förslag som leder till ökade utgifter eller minskade inkomster för staten skall åtföljas av Förslag till omprioriteringar eller andra

ñnansieringsvägar.

Utredningsarbetet skall avslutat senast den 30 april 1997. vara

Bilaga 2

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Förslag till

Persondatalag 1998:000

Härmed föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser Syftet med lagen l § Syñet med denna lag är att skydda människor mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter. Avvikande bestämmelser lagstiftning i annan 2 § Om det i lag eller i en förordning finns bestämmelser som aven annan viker från denna lag, skall dessa bestämmelser gälla.

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda med avseende behandling av personuppgifter och personer om det fria flödet sådana uppgifter EGT nr L 281, 23.11.1995, s. 31, Celcx av 39.51.0046.

Bilaga 2 s0U 1997:101

Definitioner

3 § l denna lag används Följande beteckningar med nedan angiven betydelse.

Beteckning Betydelse

Behandling av per- Varje åtgärd som vidtas beträffande personuppgif-

sonuppgifter ter.

Blockering av Varje åtgärd kan vidtas för att personuppgif-

per- som sonuppgifter terna i alla sammanhang skall vara förknippade med tydlig information om att de är spärrade och om anledningen till spärren och för att personuppgifterna inte skall lämnas ut till tredje man annat än med stöd av 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Den registrerade Den som en personuppgift avser. Känsliga personupp- Sådana personuppgifter som avses i 13 gifter Mottagare Den till vilken personuppgifter lämnas ut. När personuppgifter lämnas ut för att en myndighet skall kunna utföra sådan tillsyn, kontroll eller revision som åligger den, anses dock inte myndigheten som mottagare. Persondataansvarig Den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter. Persondatabiträde Den som behandlar personuppgifter för den persondataansvariges räkning. Personuppgifter All slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet. Samtycke Varje slag av frivillig, särskild och informerad viljeyttring genom vilken den registrerade godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller henne. Tillsynsmyndigheten Den myndighet som regeringen utser. Tredje land En stat som inte ingår i Europeiska unionen eller är ansluten till Europeiska ekonomiska Samarbetsområdet.

1997:101 Bilaga 2 sou

Beteckning Betydelse Tredje man Någon annan än den registrerade, den persondataansvarige, persondatabiträdet och sådana personer

som under den persondataansvariges eller

persondatabiträdets direkta ansvar har befogenhet att behandla personuppgifter. Ett sådant persondataombud som avses i 37 § anses inte som tredje man.

Tillämpningsområdet

Det territoriella tillämpningsområdet

4 § Denna lag gäller för sådana persondataansvariga som är etablerade i

Sverige.

Lagen tillämpas också när den persondataansvarige är etablerad i tredje

land men för behandlingen av personuppgifter använder sig utrustning av som finns i Sverige. Vad som nu sagts gäller dock inte utrustningen om bara används för att överföra uppgifter mellan ett tredje land och ett annat sådant land.

I det fall som avses i andra stycket skall den persondataansvarige utse

en företrädare för sig som är etablerad i Sverige. Den persondataansvarige skall, innan utrustningen börjar användas, till tillsynsmyndigheten skriftligen anmäla vem som har utsetts och därvid bifoga ett skriftligt medgivande från den utsedde. Vad som anges i denna lag om den persondataansvarige skall också gälla den företrädare som har anmälts på detta sätt.

Vilken behandling av personuppgifter omfattas av lagen

5 § Denna lag gäller for sådan behandling personuppgifter helt av som eller delvis är automatisk. Lagen gäller även for annan behandling av personuppgifter, uppgifom terna ingår i eller är avsedda att ingå i ett register. Med register varje avses strukturerad samling av personuppgifter vilka är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

Undantag för privat användning av personuppgifter

6 § Denna lag gäller inte för sådan behandling av personuppgifter som en fysisk utför ett led i verksamhet rent privat natur. person som en av

Bilaga 2 sou 1997:101

Undantag med hänsyn till yttrandefriheten

7 § Bestämmelserna i 9-29 och 33-46 samt 47 § första stycket och 49 § skall inte tillämpas sådana förfaranden skyddade enligt

a som är tryckfrihetsförordningen

eller yttrandefrihetsgrundlagen,

b spridningen av sådana yttranden som är skyddade enligt tryckfrihets-

förordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, eller

c sådan behandling av personuppgifter som annars sker uteslutande för

journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande.

Förhållandet till ofentlighetsprincipen

8 § Bestämmelserna i denna lag skall inte tillämpas i den utsträckning det

skulle inskränka en myndighets skyldighet enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen att lämna ut personuppgifter. Bestämmelserna hindrar inte heller att en myndighet arkiverar och bevarar sina allmänna uppgifter eller att arkivmaterial tas om hand av en ar-

kivmyndighet. Bestämmelserna i 9 § tredje stycket gäller inte för person-

uppgifter i en myndighets arkiv.

Grundläggande krav på behandlingen personuppgifter

av 9 § Den persondataansvarige skall se till

a att personuppgifter behandlas bara när det är lagligt, särskilt

att samtycke inhämtas när så krävs,

b att personuppgifter alltid behandlas på ett korrekt sätt,

-

c att personuppgifter samlas bara för särskilda, uttryckligt angivna och

berättigade ändamål,

d att personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt

med det för vilket uppgifterna samlades in,

e att de personuppgifter som behandlas är adekvata och relevanta i för-

hållande till ändamålen med behandlingen,

f att inte fler personuppgifter behandlas än som är nödvändigt med hän-

syn till ändamålen med behandlingen,

g att de personuppgifter som behandlas är riktiga och, det är nöd-

om vändigt, aktuella,

sou 1997:101 Bilaga 2

h att alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller Ulplilntl sáidana personuppgifter är felaktiga, missvisande eller ofullständiga som med hänsyn till ändamålen med behandlingen, och

i att personuppgifter inte bevaras under längre tid än vad som är nöd-

en vändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen.

Beträffande första stycket d gäller att en behandling av personuppgifter

for historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål inte skall anses som oförenlig med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in. l fråga om

första stycket i gäller att personuppgifter får bevaras under längre tid :in

sagts där for historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål. som Personuppgifter som behandlas för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål får användas for att vidta åtgärder beträffande den registrerade bara den registrerade har lämnat sitt samtycke eller det finns om synnerliga skäl med hänsyn till den registrerades eller någon vitala annans intressen.

När behandling av personuppgifter är tillåten

Allmänt

10 § Personuppgifter får behandlas bara den registrerade har lämnat sitt om samtycke till behandlingen eller när behandlingen är nödvändig

a för att fullgöra ett avtal med den registrerade,

för på den registrerades begäran vidta åtgärder innan ett avtal

b att

träffas, för persondataansvarige skall rättslig skyl-

c att den kunna fullgöra en

dighet,

d för att skydda vitala intressen for den registrerade,

e for att utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse,

f för att den persondataansvarige eller tredje till vilken person

en man uppgifter lämnas skall kunna utföra arbetsuppgift i samband IIlCtl ut en myndighetsutövning, eller

g for ändamål som rör ett berättigat intresse hos den persondataansvnriin

eller hos sådana tredje män till vilka personuppgifterna lämnas ut niin detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse.

Bilaga 2

Direkt marknadsföring

ll § Personuppgifter får inte behandlas för ändamål som rör direkt marknadsföring, om den registrerade hos den persondataansvarige skriftligen har anmält att han eller hon motsätter sig sådan behandling.

Samtycke återkallas

12 § I de fall där behandling av personuppgifter bara är tillåten när den registrerade har lämnat sitt samtycke enligt 10, 15 eller 34 § har den registrerade rätt att när som helst återkalla ett lämnat samtycke. Ytterligare personuppgifter om den registrerade får därefter inte behandlas. En registrerad har utöver vad som följer av första stycket och 1 l § inte rätt att motsätta sig sådan behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag.

Förbud mot behandling av känsliga personuppgifter

13 § Det är förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar

a ras eller etniskt ursprung,

b politiska åsikter,

c religiös eller filosofisk övertygelse, eller

d medlemskap fackförening.

Det är också förbjudet att behandla sådana personuppgifter rör hälsa som eller sexualliv.

Undantag från förbudet mot behandling känsliga personuppgifter

av

Allmänt

14 § Utan hinder av 13 § är det tillåtet att behandla känsliga personuppgif-

ter i de fall som anges i 15-19 §§. l 10 § finns det bestämmelser om i vilka fall behandling personuppav gifter över huvud taget är tillåten.

Bilaga 2

Samtycke eller ofentliggörande

15§ Känsliga personuppgifter får behandlas, den registrerade har om

samtyckt till behandlingen eller ett tydligt sätt offentliggjort uppgif-

tema.

Behandlingen är nödvändig i vissa fall

16 § Känsliga personuppgifter får behandlas när behandlingen är nödvändig för att

a den persondataansvarige skall kunna fullgöra sina skyldigheter eller

utöva sina rättigheter inom arbetsrätten,

b skydda vitala intressen för den registrerade eller någon och den

annan registrerade inte kan lämna samtycke, eller

c rättsliga anspråk skall kunna fastställas, göras gällande eller försvaras.

Uppgifter som behandlas med stöd av första stycket a får lämnas ut till

tredje man bara om det inom arbetsrätten finns en uttrycklig skyldighet for den persondataansvarige att göra det eller den registrerade har samtyckt till utlämnandet.

Ideella organisationer

17 § Ideella organisationer med politiskt, filosofiskt, religiöst eller fackligt syfte får inom ramen för sin verksamhet behandla känsliga personuppgifter om organisationens medlemmar och sådana andra personer som på grund av organisationens syfte har regelbunden kontakt med denna. Känsliga .personuppgifter får dock lämnas ut till tredje bara den registrerade man om har samtyckt till det.

Hälso- och sjukvård

l8§ Känsliga personuppgifter får behandlas, om behandlingen är nödvändig för

a förebyggande hälso- och sjukvård,

b medicinska diagnoser,

C vård eller behandling, eller

d administration hälso- och sjukvård.

av

Bilaga 2

Den är yrkesmässigt verksam inom hälso- och sjukvårdsområdet och som

har tystnadsplikt får alltid behandla känsliga personuppgifter omfattas

som av tystnadsplikten.

Forskning och statistik

19§ Känsliga personuppgifter får behandlas för forsknings- och statistikändamål, behandlingen är nödvändig och samhällsintresset av det om om forsknings- eller statistikprojekt vari behandlingen ingår klart väger över

den risk för otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet som be-

handlingen kan innebära. Har projektet godkänts forskningsetisk kommitté, skall förutsättav en ningarna enligt första stycket uppfyllda. Med forskningsetisk anses kommitté ett sådant särskilt för prövning av forskningsetiska avses organ frågor har företrädare for såväl det allmänna som forskningen och som är knutet till ett universitet eller högskola eller till någon annan insom en i betydande omfattning finansierar forskning. stans som mera Personuppgifter får lämnas ut för att användas i sådana projekt som avi första stycket, inte något annat följer av sekretesslagen ses om 1980:100.

Bemyndigande att föreskriva ytterligare undantag

20 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föresom skriva ytterligare undantag från förbudet i 13 om det behövs med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse.

Uppgifter om lagöverträdelser

21 § Det är förbjudet för andra än myndigheter att behandla personuppgif-

lagöverträdelser eller domar och säkerhetsåtgärder i brottmål. ter om om Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föresom skriva undantag från förbudet i forsta stycket.

Bilaga 2

Användning av personnummer

22 § Uppgift personnummer får behandlas bara när det är klan motiveom rat med hänsyn till

a ändamålet med behandlingen,

b vikten av en säker identifiering, eller

c något annat beaktansvärt skäl.

Information till den registrerade

Information skall lämnas självmant när uppgifterna samlas in

23 § När uppgifter om en person samlas in från denne själv, skall den persondataansvarige självmant lämna den registrerade information rörande behandlingen.

24 § Om personuppgifterna har samlats från annan källa än den registre-

rade, skall den persondataansvarige självmant lämna den registrerade information rörande behandlingen när uppgiñema noteras. Är uppgiñema avsedda att lämnas ut till tredje man, behöver informationen dock lämnas först när uppgifterna lämnas ut for första gången. Information enligt första stycket behöver inte lämnas, om det finns bestämmelser registrerandet eller utlämnandet av personuppgiftema i en om lag eller någon annan författning. Information behöver inte heller lämnas enligt första stycket, om detta visar sig omöjligt eller skulle innebära en oproportionerligt stor arvara betsinsats. Om uppgifterna används för att vidta åtgärder beträffande den registrerade, skall dock information alltid lämnas senast i samband med att så sker.

Vilken information skall lämnas självmant

25 § Information enligt 23 § eller 24 § första stycket skall omfatta

a uppgift den persondataansvariges identitet,

om

b uppgift om ändamålen med behandlingen, och c all övri information behövs för att den registrerade skall kunna ta

g som till sina rättigheter, såsom information mottagarna av uppgifvara om terna, skyldighet att lämna uppgifter och rätten att ansöka om information.

Bilaga 2

Uppgifter behöver dock inte lämnas sådant den registrerade redan om som känner till.

Information skall också lämnas efter ansökan

26 § Den persondataansvarige är skyldig att till och ansöker var en som om det en gång per kalenderår gratis lämna information, personuppgifter om som rör sökanden behandlas eller inte. Behandlas sådana uppgifter skall skriftlig information lämnas också om

a vilka uppgiñer om sökanden som behandlas,

b varifrån dessa uppgifter har hämtats,

c ändamålen med behandlingen, och

d till vilka mottagare eller kategorier av mottagare uppgifterna läm-

som nas ut.

En ansökan enligt första stycket skall göras skriftligen hos den persondataansvarige och vara undertecknad av den sökande själv. Information enligt första stycket skall lämnas inom månad från det ansökan gjordes. en att Det är dock tillåtet att lämna information bara vid tre över året jämnt fördelade tillfállen, det finns särskilda skäl för det. om Information enligt första stycket behöver inte lämnas beträffande personuppgifter i löpande text inte fått sin slutliga utformning när som ansö-

kan gjordes eller utgör minnesanteckning eller liknande. Vad

som som nu sagts gäller dock inte om uppgiftema har lämnats ut till tredje man, om

uppgiftema behandlas bara för historiska, statistiska eller vetenskapliga

ändamål eller, såvitt gäller löpande text inte fått sin slutliga utformsom ning, uppgifterna har behandlats under längre tid än år. om ett

Undantag från informationsskyldigheten vid sekretess och tystnadsplikt

27§ l den utsträckning det är särskilt föreskrivet i lag eller författannan ning eller i beslut som har meddelats med stöd författning att uppgifter av inte får lämnas ut till den registrerade gäller inte bestämmelserna i 23- 26 §§. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får medge som undantag från bestämmelserna i 23-26 §§, det behövs för skydda om att grundläggande intressen för enskilda eller för att förebygga, undersöka eller avslöja brott.

Bilaga 2

Rättelse

28 § Den persondataansvarige är skyldig att begäran av den registrerade

rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som inte har behand-

lats i enlighet med denna lag eller föreskrifter som har utfärdats med stöd

lagen. Den persondataansvarige skall också underrätta de tredje män till

av vilka uppgiftema har lämnats åtgärden, den registrerade begär ut om om det eller underrättelse skulle kunna undvika mera betydande skada om en

eller olägenhet för den registrerade. Någon sådan underrättelse behöver

dock inte lämnas detta visar sig vara omöjligt eller skulle innebära en om oproportionerligt stor arbetsinsats.

Automatiserade beslut

29 § Ett beslut har rättsliga följder för en fysisk person eller annars som har märkbara verkningar för denne fär grundas enbart automatisk be-

handling personuppgifter, vilka är avsedda att bedöma egenskaper hos

av

den berörda personen, bara om den som berörs av beslutet har möjlighet att

begäran få beslutet omprövat på manuell väg. Var och varit föremål för ett sådant beslut som avses i första en som stycket har rätt att på ansökan få information från den persondataansvarige vilka regler har styrt den automatiska behandling som har lett om som

fram till beslutet. I fråga om ansökan och lämnandet av information gäller i

tillämpliga delar bestämmelsema-i 26

Säkerheten vid behandling

De som arbetar med personuppgifter personer

30 § Ett persondatabiträde och den eller de personer som. arbetar under

dennes eller den persondataansvariges ledning får behandla personuppgif-

ter bara i enlighet med instruktioner från den persondataansvarige. l fråga sekretess och tystnadsplikt i det allmännas verksamhet tillämpas i om stället bestämmelserna i sekretesslagen 1980: 100. Det skall finnas ett skriftligt avtal persondatabiträdets behandling om

personuppgifter för den persondataansvariges räkning. l det avtalet skall

av det särskilt föreskrivas att persondatabiträdet får behandla personuppgif-

terna bara i enlighet med instruktioner från den persondataansvarige och

Bilaga 2 sou 1997:101

att persondatabiträdet är skyldigt att vidta de åtgärder som avses i 31 §

första stycket.

Skyddsåtgärder

31 § Den persondataansvarige skall vidta lämpliga tekniska och organisa-

toriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas. Åtgär-

derna skall åstadkomma säkerhetsnivå som är lämplig med beaktande en i av

a de tekniska möjligheter som finns,

b vad det skulle kosta att genomföra åtgärderna,

de särskilda risker finns med behandlingen personuppgifterna,

c som av

och

d hur känsliga de behandlade personuppgifterna är.

pass

När den persondataansvarige anlitar ett persondatabiträde, skall den per-

sondataansvarige förvissa sig om att persondatabiträdet kan genomföra de

säkerhetsåtgärder måste vidtas och se till att persondatabiträdet verksom ligen vidtar åtgärderna.

Tillsynsmyndigheten får besluta skyddsåtgärder om 32§ Tillsynsmyndigheten får besluta om vilka skyddsåtgärder som den

persondataansvarige skall vidta enligt 31

I 47 § finns det bestämmelser om tillsynsmyndighetens möjligheter att förena beslutet med vite.

Överföring av personuppgifter till tredje land

Förbud mot överföring

33 § Det är förbjudet att till tredje land föra över personuppgifter som behandlas. Förbudet gäller också överföring av personuppgifter för behandling i tredje land.

Bilaga 2

Undantag från förbudet

34§ Utan hinder 33 § är det tillåtet att föra över personuppgifter till

av tredje land, den registrerade har samtyckt till överföringen eller när om överföringen är nödvändig för att

a fullgöra ett avtal mellan den registrerade och den persondataansvarige,

b på den registrerades begäran vidta åtgärder innan ett avtal träffas,

c ingå eller fullgöra ett sådant avtal mellan den persondataansvarige och

tredje som är i den registrerades intresse, man

d rättsliga anspråk skall kunna fastställas, göras gällande eller försvaras,

eller skydda vitala intressen för den registrerade.

e

Det är också tillåtet att föra över personuppgifter för användning enbart i stat har anslutit sig till Europarådets konvention om skydd för enen som skilda vid automatisk databehandling av personuppgifter.

35 § Regeringen får för överföring av personuppgiñer till vissa stater före-

skriva undantag från förbudet i 33 Regeringen får också föreskriva att

överföring personuppgifter till tredje land är tillåten, om överföringen

av regleras ett avtal innehåller vissa bestämmelser till skydd för de av som registrerades rättigheter. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får vidare som medge undantag från förbudet i 33 om det behövs med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse eller det finns tillräckliga garantier till skydd om för de registrerades rättigheter.

Anmälan till tillsynsmyndigheten

A nmälningsskyldighet

36 § Behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatisk

omfattas anmälningsskyldighet. Den persondataansvarige skall innan en av sådan behandling eller serie av sådana behandlingar, som har samma en eller liknande ändamål, genomförs skriftlig anmälan till tillsynsgöra en myndigheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva undantag från anmälningsskyldigheten för sådana typer av behandlingar sannolikt inte kommer att leda till otillbörligt intrång i den persom sonliga integriteten.

Bilaga 2 sou 1997:101

Anmälan behöver inte göras det finns ett persondataombud

om

37 § När den persondataansvarige har offentliggjort en uppgift om att ett

persondataombud utsetts och det är, behöver anmälan enligt 36 § inte

vem göras.

Persondataombudets uppgifter

38 § Persondataombudet skall ha till uppgiñ att självständigt se till att den

persondataansvarige behandlar personuppgifter ett korrekt och lagligt

sätt och påpeka eventuella brister för denne. Har persondataombudet anledning att misstänka att den persondataansvarige bryter mot de bestämmelser som gäller för behandlingen av personuppgifter och vidtas inte rättelse så snart det kan ske efter påpekande,

skall persondataombudet anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten.

Persondataombudet skall även i övrigt samråda med tillsynsmyndigheten vid tveksamhet hur de bestämmelser gäller för behandlingen om som

personuppgifter skall tillämpas.

av 39§ Persondataombudet skall föra förteckning över de behandlingar en

den persondataansvarige genomför och skulle ha omfattats av an-

som som mälningsskyldighet ombudet inte hade funnits. Förteckningen skall om omfatta åtminstone de uppgifter anmälan enligt 36§ skulle ha som en innehållit.

40§ Persondataombudet skall hjälpa registrerade att få rättelse när det finns anledning att misstänka att behandlade personuppgifter är felaktiga, missvisande eller ofullständiga.

Obligatorisk anmälan för särskilt integritetskänsliga behandlingar

41 § Regeringen får föreskriva att vissa behandlingar av personuppgifter kan innebära särskilda risker för otillbörligt intrång i den personliga som integriteten skall för förhandskontroll anmälas till tillsynsmyndigheten enveckor i förväg. Om regeringen har meddelat sådana föreskrifligt 36 § tre ter, gäller inte undantaget från anmälningsskyldigheten enligt 37

sou 1997:101 Bilaga 2

Upplysningar till allmänheten om behandlingar som inte anmälts

42 § Den persondataansvarige skall till var och en som begär det skyndsamt och lämpligt sätt lämna upplysningar om sådana automatiska eller andra behandlingar av personuppgifter som inte har anmälts till tillsynsmyndigheten. Upplysningama skall omfatta det som en anmälan enligt 36 § skulle ha omfattat. Den persondataansvarige är dock inte skyldig att lämna ut uppgifter om vilka säkerhetsåtgärder som har vidtagits.

Skadestånd

43 § Den persondataansvarige skall ersätta den registrerade för den skada som en behandling av personuppgifter i strid med denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen har fört med sig. Ersättning skall också betalas för ren förmögenhetsskada och för den kränkning den av personliga integriteten som behandlingen har inneburit. Ersättningsskyldigheten enligt första stycket kan i den utsträckning det är skäligt sättas ned eller helt falla bort, om den persondataansvarige visar att felet inte berodde på honom eller henne.

Straff för osanna uppgifter

44 § Till böter eller fängelse högst månader eller, brottet är grovt, sex om till fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen eller oaktsamhet av lämnar osann uppgift

a i information till registrerade som föreskrivs i denna lag,

b i anmälan till tillsynsmyndigheten enligt 36 eller

c till tillsynsmyndigheten när myndigheten begär information enligt

Tillsynsmyndighetens befogenheter

45 § Tillsynsmyndigheten har rätt att för sin tillsyn begäran få

a tillgång till de personuppgifter som behandlas,

b upplysningar och dokumentation rörande behandlingen av personupp-

gifter och säkerheten vid denna, och

c tillträde till sådana lokaler har anknytning till behandlingen

som av personuppgifter.

Bilaga 2 sou 1997:101

46 § Om tillsynsmyndigheten inte efter begäran enligt 45 § kan få tillräckligt underlag för att konstatera att behandlingen personuppgifter är lagav lig, får myndigheten vid vite förbjuda den persondataansvarige att behandla personuppgifter annat sätt än genom att lagra dem.

47 § Om tillsynsmyndigheten konstaterar att personuppgifter behandlas eller kan komma att behandlas ett olagligt sätt, skall myndigheten gepåpekanden eller liknande förfaranden försöka åstadkomma rättelse. nom Går det inte att få rättelse på annat sätt eller är det riskfyllt att vänta, får myndigheten vid vite förbjuda den persondataansvarige att fortsätta att behandla personuppgifterna på annat sätt än genom att lagra dem.

Om den persondataansvarige inte frivilligt följer ett beslut om

skyddsåtgärder enligt 32 vunnit laga kraft, får tillsynsmyndigheten som föreskriva vite för att beslutet skall genomföras.

48 § Innan tillsynsmyndigheten beslutar om vite enligt 46 eller 47 skall den persondataansvarige ha fått tillfälle att yttra sig. Om det är riskfyllt att vänta, får myndigheten dock i avvaktan yttrandet meddela ett tillfälligt beslut vite. Det tillfälliga beslutet skall prövas om, när yttrandetiden om har gått ut.

Ett vitesföreläggande skall delges den persondataansvarige. Delgivning

enligt 12 § delgivningslagen 1970:428 får dock användas bara om det finns skäl att anta att den persondataansvarige har avvikit eller håller sig undan på något annat sätt.

49 § Tillsynsmyndigheten får hos länsrätten i det län där myndigheten är belägen ansöka att sådana personuppgifter har behandlats på ett om som olagligt sätt skall utplånas. Beslut utplånande får inte meddelas om det är oskäligt. om

Överklagande

50§ Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag annat än generella om föreskrifter får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Tillsynsmyndigheten får bestämma att dess beslut skall gälla även om det överklagas.

Bilaga 2

Närmare föreskrifter

51 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om

a i vilka fall behandling av personuppgifter är tillåten,

b vilka krav som ställs på den persondataansvarige vid behandling av

personuppgifter, C i vilka fall användning av personnummer är tillåten,

d innehållet i en anmälan eller ansökan till persondataansvarig,

en

e vilken information som skall lämnas till registrerade och hur lämnan-

det av information skall till, och

f anmälan till tillsynsmyndigheten och förfarandet när anmälda uppgifter

har ändrats.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999, då datalagen 1973:289 skall upphöra att gälla. Den äldre lagen gäller dock fortfarande i

fråga

om överklagande av beslut som har meddelats före den l januari 1999. Beträffande sådan behandling personuppgifter pågår vid ikraftav som . trädandet skall till utgången av september månad 2001 den äldre lagen tillämpas i stället för den Detta gäller även bestämmelserna i den nya. äldre lagen om överklagande. Bestämmelserna i 10, 13 och 21 i den lagen skall inte börja nya . tillämpas förrän den l oktober 2007 beträffande sådan manuell behandling av personuppgifter som pågår vid ikraftträdandet. Beträffande personuppgifter vid ikraftträdandet lagras för historisk som . forskning skall bestämmelserna i 10, 13 och 21 i den lagen nya börja tillämpas först när uppgifterna behandlas på något sätt. annat Dessförinnan skall motsvarande bestämmelser i den äldre lagen tillämpas. De angivna bestämmelserna i den lagen skall dock inte till följd nya av vad som nu sagts börja tillämpas tidigare än vad som följer punkt av 2 eller 3 ovan. Anmälan enligt 36 § i den nya lagen får göras före ikraftträdandet. . Ett samtycke som har lämnats före ikraftträdandet skall gälla även efter . ikraftträdandet samtycket uppfyller kraven i den lagen. om nya Har en begäran om registerutdrag enligt 10 § i den äldre lagen kommit . före ikraftträdandet har utdraget inte expedierats före ikraftträmen

Bilaga 2 sou 1997:101

dandet skall framställningen ansökan enligt 26 § i den nya anses som en lagen. Den lagens bestämmelser skadestånd skall bara tillämpas om nya om

den omständighet yrkandet hänför sig till har inträffat efter ikraft-

som trädandet. I annat fall tillämpas de äldre bestämmelserna.

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg för steg. U. 32. Följdlagstiñning till miljöbalken. M. . lnkomstskattelag, del l-lll. Fi. 33. Att lära övergränser. En studie av OECD:s . Fastighetsdataregister. Ju. förvaltningspolitiska samarbete.Fi. . Förbättrad miljöinformation. M. 34. Övervakning av miljön. M. . Aktivt lönebidrag.Ett effektivare stöd för 35, Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. K. . arbetshandikappade. A. 36. Bekämpande av penningtvätt. Fi.

O Länsstyrelsemas roll i trafik- och fordonsfrågor. K. 37. Ett tekniskt forskningsinstituti Göteborg. U. . Byråkratin i backspegeln.Femtio år av förändring 38. Myndighet eller marknad. . törvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsforrner. Fi. sex Rösterom bamsoch ungdomars psykiskahälsa. 39. Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju. . Flexibel förvaltning. Förändringoch verksam- 40. Unga och arbete.ln. . hetsanpassningav statsförvaltningens 41. Staten och trossamfunden

struktur. Fi. Rättsligreglering

10.Ansvaret för valutapolitiken.Fi. Grundlag ll. Skatter, miljö och sysselsättning. Fi. Lag om trossamfund - 12. IT-problem inför ZOOO-skiñet. Referatoch Lag om Svenskakyrkan. Ku. slutsatser från hearing anordnad av 42. Staten och trossamfunden en lT-kommissionenden 18 december. Begravningsverksamheten. Ku.

lT-kommissionens rapport l/97. K. 43. Staten och trossamfunden

13. Regionpolitik för hela Sverige.N. Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen

lT i kulturenstjänst. Ku. ochde kyrkliga arkiven. Ku. . l5. Det svårasamspelet. Resultatstymingens framväxt 44. Staten och trossamfunden

och problematik.Fi. Svenskakyrkans personal.Ku.

Att utveckla industriforskningsinstituten.N. 45. Statenoch trossamfunden . l Skatter, tjänsteroch sysselsättning. Stöd,skatter och finansiering. Ku.

+ Bilagor. Fi. 46. Staten och trossamfunden

Granskning granskning. Statlig medverkanvid avgiñsbetalning.Ku. av . Den statligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47. Statenoch trossamfunden

l9. Bättre information om konsumentpriser. ln. Den kyrkliga egendomen.Ku.

20. Konkurrenslagen1993-1996.N. 48. Arbetsgivarpolitiki staten.

21. Växa i lärande.Förslagtill läroplanför barn och För kompetens ochresultat.Fi.

unga 6-16 är. U. 49. Grundlagsskydd för nya medier. Ju.

Aktiebolagetskapital. Ju. S0. Alternativa utvecklingsvägar för EU:s . Digital demokr@ti.Ett seminarium om Teknik, gemensamma jordbmkspolitik. Jo. . demokrati och delaktighetden8 november1996 51. Brister i omsorg

anordnat Folkomrösmingsutredningen, ITQ en fråga om bemötande äldre. S. av av kommissionenoch Kommunikationsforsknings- 52. Omsorg medkunskap och inlevelse

beredningen. lT-kommissionens rapport 2/97. K. en fråga om bemötande av äldre. - 24. Välfärd i verkligheten Pengar räcker inte. 53. Avskaffa reklamskatten Fi. - 25. Svensk mat- EU-fat. Jo. 54. Ministem och makten.

26. EU:s jordbrukspolitik och den globala livsmedels- Hur fungerarministerstyre i praktiken Fi.

försörjningen.Jo. 55. Statenoch trossamfunden. Sammanfattningarna av

27. Kontroll Reavinst Värdepapper. Fi. förslagenfrån de statligautredningama. Ku.

l demokratinstjänst. Statstjänstemannens roll och 56. Folket som rådgivareoch beslutsfattare. . vårt offentliga etos. Fi. + Bilaga och l Ju.

29. Bampomograñfrågan. 57. l medborgarnas tjänst.

lnnehavskriminalisering m.m. Ju. En samlad förvaltningspolitik för staten. Fi.

30. Europa och staten. Europeiseringens betydelseför 58. Personaluthyrning.A.

svensk statsförvaltning.Fi. Svenskhemmet Voksenåsens törvaltningsfonn. Ku. . 3 Kristallkulan tretton röster om framtiden. 60. Betal-TV inom Sveriges Television. Ku. . - IT-kommissionensrapport 3/97. K.

Statens offentliga utredningar 1997

Kronologisk förteckning

6 Att växa bland betongoch kojor. 90. Ändrad organisationför det statligaplan-, bygg- . Ett delbetänkande om barnsoch ungdomars och bostadsväsendet. ln. uppväxtvillkor i storstädemas utsatta områdenfrån 9 Jaktensvillkor en utredning om vissajaktfrågor. . - Storstadskommittén. Jo. 62. Rosor av betong. 92. Medieföretagi Sverige Ägande och - En antologitill delbetänkandet Att växa bland strukturförändringar i press, radio och TV. Ku. betongoch kojor från Storstadskommittén. 93. Hantering av fel i utjämningssystemetför 63. Sverigeinför epokskiñet. kommuneroch landsting.ln. lT-kommissionens rapport 5/97. K. 94. Konkurrensneutralttransportbidrag. N. 64. Samhall. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd 95. Forum för världskultur + Bilagedel.A en rapport om ett rikare kulturliv. Ku. - 65. Polisensregister. Ju. 96. Lokalförsörjning och fastighetsägande. 66 Statsskuldspolitiken.Fi. En utvärdering av statens fastighetsorganisation.Fi. 67. . Återkallelse uppehållstillstånd.UD. 97. Skydd skogsmark.Behovoch kostnader.M. av av 68. Grannlands-TVi kabelnät. Ku. 98. Skydd av skogsmark.Behovoch kostnader. 69. Besparingari stort och smått. U. Bilagor. M. 70. Totalförsvaret och frivilligorganisationema 99. En ny vattenadministration. Vatten är livet. M. uppdrag,stödoch ersättning. Fö. 100. Nya samverkansfonnerinom den Sjöhistoriska - 7 Politik för unga. museiverksamheten. Ku. . + st 2 bilagor. ln. l0 Behandling av personuppgifter om . 72 En lag om socialförsäkringar. S. totalförsvarspliktiga. Fö. . 73. Inför en svenskpolicy om säkerelektronisk kommunikation.Referatfrån ett seminarium anordnat av IT-kommissionen,Närings-och handelsdepartementet och SElS den l l december 1996.lT-kommissionens rapport 6/97. K. 74. EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional utveckling. Jo. 75. Bosättningsbegreppet. Skatteråttsliga regler för fysiska personer. Fi. 76. Invandrarei vård och omsorg en fråga om bemötande äldre. av - 77. Uppföljning av inkomstskattelagen.Fi. 78. Medelsförvaltning i kommuneroch landsting.ln. 79. F örsälcringsmäklare. En lagöversyn av Försäkringsmäklarutredningen. Fi. 80. Reformerad stabsorganisation.Fi. 81. Allmännyttiga bostadsföretag. + Bilaga. In. 82 Lika möjligheter. ln. . 83. Om makt och kön i spåren av offentliga organisationersomvandling.A. 84. En hållbarkemikaliepolitik. M. 85. Fönnånefter inkomst Samordnatinkomstbegrepp for bostadsstöden och nya kvalifikationsreglerför rätt till sjukpenninggrundandeinkomst. 86. Punktskattekontroll av alkohol, tobakoch mineralolja, m.m. Fi. 87. Kvinnor, man och inkomster. Jämställdhetoch oberoende.A. 88. Upphandlingför utveckling. N. 89. Handeln med skrot och begagnade varor. N.

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kristallkulan -tretton röster om framtiden.

Justitiedepartementet

T-kommissionens rapport 3/97. 31 Fastighetsdataregister. 3 Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. 35 Aktiebolagets kapital. 22 Sverige inför epokskiñet. Bampomografifrågan. IT-kommissionensrapport 5/97. 63 lnnehavskriminaliseringm.m. 29 Inför en svenskpolicy om säker elektronisk Integritet Offentlighet Informationsteknik. 39 kommunikation.Referat från ett seminarium anordnat av Grundlagsskyddför nya medier. 49 Närings- och handelsdepartementet lT-kommissionen, Folketsom rådgivareoch beslutsfattare. och SEISden ll decemberI996. + Bilaga 1 och 56 lT-kommissionensrapport 6/97. 73 Polisens register. 65

Finansdepartementet Utrikesdepartementet lnkomstskattelag, del l-lll. 2 Återkallelse av uppehållstillstånd. 67 Byråkratin i backspegeln. Femtio år av förändring sex

förvaltningsområden.7

Försvarsdepartementet

Flexibel förvaltning. Förändring och verksam- Totalförsvaretoch frivilligorganisationema hetsanpassning av statsförvaltningens struktur. 9 uppdrag,stöd ochersättning. 70 - Ansvaret för valutapolitiken. l0 Behandling av personuppgifter om Skatter, miljö och sysselsättning. 11 totalförsvarspliktiga. 101 Det svårasamspelet. Resultatstymingens framväxt

och problematik.15 Socialdepartementet Skatter,tjänster och sysselsättning. Rösterom barns och ungdomars psykiskahälsa. 8 + Bilagor. 17 Välfärd i verkligheten Pengar räcker inte. 24 granskning. - Granskning av Brister i omsorg Den statliga revisioneni Sverigeoch Danmark. 18

en fråga om bemötande av äldre. 51 Kontroll Reavinst Värdepapper. 27 - Omsorg medkunskapoch inlevelse Statstjänstemannens roll och l demokratinstjänst. en fråga om bemötande av äldre. 52 28 - vårt offentliga etos. Att växa bland betongoch kojor. och Europeiseringens betydelse för Europa staten. Ett delbetänkande om barns och ungdomars 30 svensk statsförvalming. uppväxtvillkor i storstädemasutsatta områden från förvalmings- Att lära över gränser. En studie av 0ECD:s Storstadskommittén. 61 samarbete.33 politiska Rosorav betong. 36 Bekämpandeav penningtvätt. En antologitill delbetänkandetAtt växa bland Myndighet eller marknad. betong och kojor från Storstadskommittén. 62 Statsförvalmingensolika verksamhetsfonner. 38

En lag om socialförsäkringar. 72 Arbetsgivarpolitik i staten. Invandrarei vård och omsorg För kompetensoch resultat. 48

en fråga om bemötande av äldre. 76 - Avskaffa reklamskatten 53 Förmån efter inkomst Samordnat inkomstbegrepp Ministem och makten. för bostadsstöden och nya kvalifikationsregler för i praktiken 54 Hur fungerar ministerstyre rätt till sjukpenninggrundandeinkomst. 85 1 medborgarnastjänst.

En samlad förvaltningspolitik för staten. 57

Kommunikationsdepartementet

Statsskuldspolitiken. 66 Länsstyrelsemas roll i trafik- och fordonsfrågor. 6 Bosatmingsbegreppet. Skatterättsligaregler för

IT-problem inför ZOOO-skiñet. Referatoch slutsatserfrån 75 fysiskapersoner. en hearing anordnad av T-kommissionen den Uppföljning inkomstskattelagen. 77 av 18 december. lT-kommissionens rapport l/97. l2 Försäkringsmäklare.En lagöversyn av Digital demokr@ti. Ett seminarium om Teknik, Försäkringsmäklarutredningen. 79

demokratioch delaktighetden 8 november1996 Reformerad stabsorganisation. 80

anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT- Punktskattekontroll alkohol, tobak och av kommissionen och Kommunikationsforsknings- 86 mineralolja,m.m. beredningen. lT-kommissionens rapport 2/97. 23

Statens offentliga utredningar 1997

Systematisk förteckning

Lokaltörsörjningoch fastighetsägande. Statenoch trossamfunden.Sammanfattningamaav En utvärdering av statens fastighetsorganisation.96 förslagenfrån de statligautredningarna.55 SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfonn. 59

Utbildningsdepartementet Betal-TV inom SverigesTelevision. 60

Den nya gymnasieskolan steg för steg. 1 Grannlands-TVi kabelnät.68 - Växa i lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Medietöretagi Sverige Ägande och unga 6-16 år. 21 strukturförändringari press, radio och TV. 92 Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg.37 Forum för världskultur Besparingari ston och smått.69 en rapport om ett rikarekulturliv. 95 - Nya samverkansfonner inom den Sjöhistoriska

Jordbruksdepartementet museiverksamheten. 100

Svensk mat- EU-fat. 25

Nä rings- och handelsdepartementet

EU:sjordbrukspolitik och denglobala livsmedelsförsörjningen.26 Regionpolitik för helaSverige.13 Alternativa utvecklingsvägarför EU:s Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 gemensamma jordbrukspolitik. 50 Konkurrenslagen1993- 996. 20 l EU:s jordbrukspolitik, miljön och regional Upphandlingför utveckling. 88 utveckling. 74 Handelnmedskrot ochbegagnade varor. 89 Jaktensvillkor utredning vissa 91 Konkurrensneutralttransportbidrag.94 - en om

Arbetsmarknadsdepartementet In rikesdepartementet

Aktivt lönebidrag. Ett effektivarestödför Bättre information om konsumentpriser.19 arbetshandikappade. 5 Ungaoch arbete.40 Personaluthyrning.58 Politik för unga. Samhall.En arbetsmarknadspolitisk åtgärd + st 2 bilagor. 71 + Bilagedel.64 Medelsförvalmingi kommuneroch landsting.78 Om makt och kön i spåren av offentliga Allmännyttigabostadstöretag. organisationersomvandling.83 + Bilaga. 81 Kvinnor, män och inkomster. Lika möjligheter. 82 Jämställdhetochoberoende.87 Ändradorganisationför det statligaplan-, byggoch bostadsväsendet. 90

Kulturdepa rtementet Hantering fel i utjämningssystemetför

av lT i kulturens tjänst.14 kommuneroch landsting.93 Statenoch trossamfunden

Miljödepartementet

Rättsligreglering Grundlag Förbättradmiljöinformation. 4 - Lag om trossamfund Följdlagstittningtill miljöbalken. 32 - Lag Svenskakyrkan. 41 Övervakning av miljön. 34 - om Statenoch trossamfunden En hållbar kemikaliepolitik. 84 Begravningsverksamheten. 42 Skydd av skogsmark.Behovoch kosmader.97 Statenoch trossamfunden Skydd av skogsmark.Behovoch kostnader. Denkulturhistoriskt värdefullakyrkliga egendomenoch Bilagor. 98 de kyrkliga arkiven.43 En ny vattenadministration. Vatten är livet. 99 Statenochtrossamfunden Svenskakyrkanspersonal.44 Statenoch trossamfunden Stöd,skatteroch finansiering.45 Statenoch trossamfunden Statlig medverkanvid avgiñsbetalning.46 Statenochtrossamfunden Den kyrkliga egendomen.47