Campus för konst betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

CAMPUS FÖR KONST

Betänkande au om sarnlokalisering

Utredningen

och eventuell zøerksanilzetsiiaassig integrering av de

konstnärliga högskolorna i Stockholm

IAIl

REGERINGSKANSLIET Utbildningsdepartementet .

ning -

Öcc 5a

min

m Statens offentligautredningar

WW 1998:10

W Utbildningsdepartementet

för konst

Campus

Betänkande av Utredningen om samlokalisering och eventuell verksamhetsmässig integrering av de konstnärliga högskolorna i Stockholm Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall pâ remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI ISBN 91382°812'1

AB Stockholm 1998 ISSN 0375-250x

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 3 april 1997 Chefen för Utbildningsdestatsrådet Carl Tham att särskild utredare i uppdrag partementet ge en i samråd med de konstnärliga högskolorna i Stockholm, Kungl. att Konsthögskolan undantagen, dels analysera lokalbehovet och föreslå en lämplig samlokalisering dessa högskolor, dels överväga eventuell av en verksamhetsmässig integrering utbildningarna. Samtidigt fastställdes av direktiven för utredningen dir. 1997:47. Med stöd bemyndigandet utsågs den 13 maj 1997 undertecknad av Leif Andersson till särskild utredare. förordnades direktören Svante Holgersson, Statens lo- Som experter kalförsörjningsverk och biträdande Stadsdirektören Kjell Karlsson,

Stockholms stad.

Som sekreterare anställdes programansvarige vid Högskoleverket

Lena Eriksson och kommittéassistent har Karin Karlsson varit besom hjälplig. Under utredningsarbetet har jag haft ett nära samarbete med utreda- Jana Robeznieks, Statens lokalförsörjningsverk och projektansvariren Peter Lundevall, Stockholms stad. ge Samråd har förevarit med berörda högskolor, med Statens lokalförsörjningsverk samt med Riksrevisionsverket. Jag har också haft överläggningar med företrädare för berörda kommuner. Utredningsarbetet slutfört och jag får härmed överlämna beär nu tänkandet SOU 1998: 10 Campus för konst.

Stockholm den 15 januari 1998

Leif Andersson

lena Eriksson

.i

SOU 1998: 10 Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 7

2 Bakgrund 9

2.1¶Organisationsfrågan 9

2.1.1 U 68 och utbildningarna inom kulturområdet 9 2.1.2 Utredningen konstnärlig högskoleutbildning 15 om 2.2 Lokaliseringsfrågan 19 2.2.1 En arbetsgrupp för samlokalisering 19 2.2.2 1994 års Stockholmskommitté 22 2.2.3 Eget initiativ från fyra konstnärliga högskolor 25

3 Utredningens uppdrag och arbete 27

4 De konstnärliga högskolorna 29

5 Utgångspunkten för mina förslag 33 5.1 Direktiven 33 5.2 Högskolomas synpunkter 36 egna 5.3 Statsmaktemas tidigare behandling 37

6 Campusidén 39 6.1 Campus ett konstnärligt kraftcentrum 39 - 6.2 De konstnärliga högskolornas inställning i campusfrågan 40 6.3 Slutsatser 42

Möjliga lokaliseringsalternativ 45 / 7.1 Konstfackornrådet 46 7.2 Hammarby Sjöstad 48 7.3 Kvarnholmen 49 7.4 Högskolomas synpunkter på lokaliseringsaltemativen 51 7.5 Allmänna synpunkter 53

8 Förslag 55 8.1 Ett konstnärligt campus 55 8.2 Tre lokaliseringsalternativ 56

Innehållsförteckning SOU 1993:10

8.3 Övriga frågor 59 8.3.1 Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut 59 8.3.2 Den högre teaterutbildningen i Stockholm 63

9 Plan för genomförande 67

Bilagor

Bilaga 1 Kommittédirektiv 71 Bilaga 2 Katta med tre lokaliseringsalternativ 75 Bilaga 3 Idéskisser över tre lokaliseringsalternativ 77 Bilaga 4 Remiss till de konstnärliga högskolorna avseende tre

lokaliseringsalternativ 79 Bilaga 5 Högskolomas yttranden 81

1 Sammanfattning 7

1¶Sammanfattning

Jag föreslår att ett byggs för de konstnärliga högskolorna campus sex Danshögskolan, Dramatiska institutet, Konstfack, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm och Teaterhögskolan i Stockholm. Med utgångspunkt i redovisade förhållanden och högskolornas egna synpunkter är jag beredd att ett visst förord för att detta campus skall ge lokaliseras till Konstfackområdet. Inledningsvis har jag gjort grundlig genomgång det historiska en av förloppet vad gäller såväl organisationsfrågan som lokaliseringsfrågan avseende de konstnärliga högskolorna i Stockholm. Detta redovisas i bakgrundskapitlet. Jag har under mitt arbete haft omfattande kontakter med berörda högskolor, deras ledningar, styrelser och representanter för studenterna. I dessa kontakter har jag kunnat notera att inställningen är splittrad både vad gäller campusidén sådan och lokaliseringen av ett konstsom närligt campus. Jag har i enlighet med mina direktiv undersökt möjligheterna att lokalisera till Konstfackområdet. Jag har funnit att detta är ett campus möjligt. Jag har också i enlighet med direktiven undersökt andra om lokaliseringsaltemativ kan bättre förutsättningar för ett konstnärligt ge Efter grundlig genomgång av ett antal lokaliseringsaltemacampus. en tiv har jag funnit att två andra områden är både tänkbara och lämpliga, nämligen Hammarby Sjöstad i södra Stockholm och Kvarnholmen i Nacka kommun. Dessa lokaliseringsaltemativ har remitterats till de berörda tre konstnärliga högskolorna vilka inkommit med synpunkter på dem. Även jag ett visst förord för Konstfackalternativet bör enligt om ger min uppfattning alla tre lokaliseringsaltemativen finnas med i den fort- Ett slutligt ställningstagande till förmån för ett av altersatta processen. nativen bör anstå tills hyresnivåerna kan redovisas någorlunda realistiskt. Detta kan inte ske inom för mitt arbete. Jag föreslår att en ramen organisationskommitté tillsätts får till uppgift att ansvara for den som fortsatta hanteringen av projektet. Jag har inte funnit anledning att föreslå någon sammanslagning eller verksamhetsmässig integrering. I framtid bör, enligt min mening, en

1 Sammanfattning

sådana förändringar endast komma till stånd på begäran de berörda

av högskolorna, i varje fall inte mot deras önskan. Jag har särskilt behandlat frågan om den högre teaterutbildningen i Stockholm och

problematiken kring uppdelningen av denna på Teaterhögskolan och Dramatiska institutet. Jag att den samlokalisering jag föreslår för-

anser ger utsättningar för samarbete och samband mellan skådespelarutbildningen och övrig teaterutbildning.

2

Bakgrund

Som framgår direktiven till denna utredning har frågan om organiav sation och lokalisering de konstnärliga högskolorna i Stockholm av varit föremål för rad utredningar och propositioner sedan början av en l970-talet. Jag redovisar därför inledningsvis frågans behandling med i U 68-utredningen. Jag har valt att bakgrund redovisa de start som en viktigaste förslagen och framför allt de berörda högskolornas uppfattningar och synpunkter på dessa förslag. Syftet med denna redovisning få uppfattning varför de olika förslagen avseende organiär att en om sation och lokalisering de konstnärliga högskolorna i Stockholm i de av flesta fall inte lett till beslut i enlighet med förslagen.

2.1¶Organisationsfrågan

2.1.1¶U 68 och inom kulturområdet

utbildningarna

U68

1968 års utbildningsutredning U 68 föreslog i sitt betänkande Högskolan SOU 1973:2 att landet skulle indelas i 19 högskoleområden och den statliga grundläggande högskoleutbildningen inom varje att högskoleområde, Stockholm utgjorde ett, skulle inordnas i en varav organisation under ledning och styrelse. gemensam av en samma Vidare föreslog U 68 att ett nytt verk för den statliga högskoleutbildningen inom Utbildningsdepartementets område skulle inrättas, universitets- och högskoleämbetet OJHÄ, skulle ersätta bl.a. unisom versitetskanslersämbetet UKÄ. U 68 ansåg att övervägande skäl talade för att även utbildningarna inom kulturområdet skulle inordnas i den lokala organisationen för den statliga högskoleutbildningen. De utbildningar inom kulturområdet U 68 betraktades högskoleutbildning bedrevs i Stockholm som av som vid

10 2 Bakgrund

dramatiska institutet konstfackskolan med teckningslärarinstitutet konsthögskolan

musikhögskolan i Stockholm

statens dansskola numera Danshögskolan statens musikdramatiska skola numera Operahögskolan statens scenskola numera Teaterhögskolan

U68-beredningen

Sex sakkunniga tillkallades i mars 1974 för att inom utbildningsdepartementet medverka i beredningen U 68:s förslag. Beredningen

av överlämnade i september 1974 ett betänkande Högskolereform DsU 1974:6

U 68-beredningen ansåg att U 68:s förslag borde genomföras vad gällde sammanförande av befintlig statlig högskoleutbildning inom ett högskoleområde i administrativ enhet under styrelse. Beredning-

en en en ansåg dock att enstaka undantag borde göras från U 68:s förslag. För de största högskoleområdena föreslog beredningen att det skulle finnas flera självständiga enheter, som var och utgjorde myndighet med

en en egen styrelse. Beredningen förordade, liksom U 68, att indelningen i enheter närmare skulle övervägas av berörda organisationskommittéer.

Remissynpunkter på U 68:s förslag

I propositionen Refonnering av högskolan prop. 1975:9 redovisades remissynpunkter på U 68:s förslag. Förslaget att inordna respektive konstnärlig utbildning i den av U 68 föreslagna högskoleorganisationen, dvs. högskoleenhet i Stockholm, avstyrktes TMR teater-

en av och musikrâdet med stöd av scenskoloma, statens dansskola och statens musikdramatiska skola, OMUS organisationskommittén för högre musikutbildning med stöd av de tre musikhögskolorna, dramatiska institutet samt konstakademin med konsthögskolan. Som skäl för

avstyrkandena anförs främst att det här är fråga så små utbildningsen-

om heter att deras intressen skulle svårt att hävda sig inom för

ramen en större lokal organisation och att kontakten mellan respektive utbildningar och yrkeslivet skulle försvåras.

Vidare redovisades i propositionen följande remissynpunkter: Dramatiska institutet finner att U 68:s förslag i förhållande till nuläget måste leda till en försvagning av det kulturpolitiska inflytandet över kulturutbildningama. TMR är negativt också till att dessa utbildningar

samordnas med övrig högskoleutbildning på central nivå. Rådet anser att konstnärsutbildningarna bör sortera under ett kulturpolitiskt, inte utbildningspolitiskt förslagsvis det nya kulturrådet. organ synpunkten kan jämföras med vad OMUS och styrelsen Den senare för konstfackskolan hade redovisat enligt remissammanställningen: Enligt OMUS är U 68:s helhetssyn på högskoleutbildningen ett värdefullt led i naturlig strävan att skapa likvärdighet mellan olika en utbildningar. OMUS att enhetligare organisation inom utbildanser en ningsområdet ökar möjligheterna att bl.a. bryta igenom värderingar kring olika utbildningar. Styrelsen för konstfackskolan framhåller värdet för utbildningen inom det område skolan representerar att på ett av klart definierat sätt inordnas i det högre utbildningssystemet. Detta betyder enligt styrelsens mening förutsättningar för ett organiserat samarbete med högre utbildning liksom möjligheter till produktutannan veckling och forskning inom ett i detta hänseende försummat område." I propositionen sammanfattades de lämnade remissynpunktema från berörda så att TMR och konstakademin avstyrkte U 68:s förslag organ helt, medan OMUS och styrelserna för dramatiska institutet och konstfackskolan intog något nyanserad hållning i fråga om de been mera rörda utbildningamas förhållande till annan högskoleutbildning. De betonade dock utbildningamas särart och de krav på hänsyn i skilda

avseenden den ställer.

Propositionen reformering av högskolan om

När det föredragande statsrådet i propositionen reformering av högom skolan prop. 1975:9 behandlade U 68:5 förslag avseende det vidgade högskolebegreppet noterade han att vissa berörda remissinstanser hade utbildningarna på kulturområdet borde lämnas utanför eller i ansett att varje fall endast delvis beröras den föreslagna högskolereforrnen. På av denna punkt anslöt sig föredraganden helt till U 68:s förslag. Det är enligt min mening viktigt att de berörda utbildningarna på kulturområdet inte isoleras från den fortsatta utvecklingen av högskoleutbildning helhet. De bör därför tillhöra högskolan. som När föredraganden längre fram i propositionen behandlade frågan indelningen i högskoleenheter han dock inte beredd att följa U om var 68:s förslag fullt ut. Han ansåg att i varje fall för Stockholms och Göteborgs del inte fördelarna en helt sammanhållen organisation envar av tydiga. "Jag utgår från att det även fortsättningsvis skall finnas fler än högskoleenhet både i Stockholm och Göteborg." Vidare påpekade en han beträffande vissa utbildningar inom kulturområdet kan det vara att motiverat i avvaktan på resultatet pågående utredningsarbete inte att av

12 2 Bakgrund SOU 1998: 10

ta upp frågan om förändringar i den enhetsindelning som för närvarande gäller.

Berörda remissinstansers och U 68-beredningens synpunkter hade uppenbarligen betydelse för föredragandens ställningstagande i denna fråga.

I propositionen föreslogs att en central och sex regionala organisationskommittéer skulle inrättas. De regionala organisationskommittéerna fick bl.a. till uppgift att utarbeta förslag beträffande indelning i högskoleenheter.

Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag UbU 1975:17, rslcr 1975:179.

H 75-S

Organisationskommittén för Stockholms högskoleregion H 75-S hade följ ande mål för sitt arbete med högskoleindelningen inom regionen:

att minska antalet enheter inom regionen och uppnå en institutionell -

samordning mellan dem att varje högskoleenhet skulle ha rimlig storlek ur effektivitets-,

-

inflytande- och förankringssynpunkt

att uppnå stora gemensamma resurser genom att slå samman små -

enheter med större. H 75-S föreslog fem högskoleenheter: universitetet i Stockholm, tekniska högskolan i Stockholm, karolinska institutet, högskolan för lärarutbildning i Stockholm och högskolan för konstnärliga utbildningar i Stockholm.

Remissynpunkter på organisationskommitténs förslag

I propositionen utbildning och forskning inom högskolan prop.

om 1976/77159 redovisades remissynpunkter på organisationskommittéernas förslag. Flertalet berörda skolor framhävde liksom tidigare kulturutbildningarnas särart.

Ett antal skolor, bl.a. statens scenskola i Stockholm, dramatiska institutet och konstfackskolan förordade, bl.a. med hänvisning till pågående utredningar, att ställningstagandet till organisation för utbildningen på kulturområdet borde skjutas upp.

Statens musikdramatiska skola avvisade förslagen. Detsamma gjorde akademien för de fria konstema, som dock ansåg att den under vissa förutsättningar kunde godta organisationslösning där varje skola

en inom enheten hade en egen linjenämnd med utvidgad funktion. Statens

2 Bakgrund 13

dansskola accepterade en högskola för konstnärlig utbildning, där dansskolan ingick som en arbetsenhet med linjenämnd.

en

Musikhögskolan i Stockholm ansåg att ett uppskjutande av högskolereformen för dess del kunde medföra praktiska svårigheter men anslöt sig till krav från andra skolor i Stockholm om att uppskjuta reformen ett år. Det kan vara värt att i detta sammanhang notera att musikhögskolorna i Göteborg och Malmö anslöt sig till förslagen att de skulle

om inordnas i högskoleorganisationen den l juli 1977, men att en förutsättning dock var att samtliga musikhögskolor fick likartad organisato-

en risk anknytning på respektive ort.

Organisationskommittén för Stockholms högskoleregion anförde att den i sitt förslag om att samla kulturutbildningarna till en särskild högskoleenhet utgått från skolornas egna krav på bevarande av det kulturpolitiska inflytandet över utbildningen Inom denna enhet skulle

m.m. förhållandevis stor frihet ges de enskilda arbetsenhetema. Kommittén avstyrkte därför förslag från flera av skolorna att delvis skjuta upp genomförandet av reformen ett år för dessa utbildningars del.

UHÄ ansåg, bl.a. mot bakgrund de önskemål hade fram-

av som kommit, att ytterligare överväganden för den lokala organisationen för utbildningarna i Stockholm var motiverade.

Propositionen om utbildning och forskning inom högskolan

Högskolerefonnen och dess genomförande fortsatte att behandlas efter regeringsskiftet 1976 av det nya statsrådet. I propositionen om utbildning och forskning inom högskolan prop. 1976/77:59 anförde föredraganden att han ansåg att regionkommittéemas förslag till indelning i högskoleenheter var väl avvägda. Han förordade att högskoleenheter borde inrättas i huvudsak enligt den indelning som regionkommittéerna hade föreslagit.

Föredraganden ansåg dock att det på en punkt krävdes ytterligare överväganden, nämligen vad gällde förslaget om en högskola för konstnärlig utbildning i Stockholm. Han noterade att vissa av skolorna hade ansett att de inte borde inordnas i högskolan. Föredragande statsråd ansåg dock, liksom sin företrädare, att utbildningarna inom kulturområdet borde föras till högskolan med hänvisning till 1975 års beslut samt den övergripande karaktär högskolebegreppet skulle komma att ha i framtiden. "Samtidigt är det uppenbart att dessa i vissa avseenden har speciella förhållanden som ibland kan motivera särordningar." Han ansåg därför att skolornas organisatoriska ställning borde ses över ytterligare. Han hänvisade till remissbehandlingen och att några av de berörda skolorna ansåg att ställningstagandet till organisationen av ut-

bildningama på kulturområdet borde skjutas "Den föreslagna högupp. skolan för konstnärlig utbildning i Stockholm bör således inte inrättas den ljuli 1977. Föredraganden redovisade att han avsåg att föreslå regeringen att uppdra universitets- och högskoleämbetet UHÄ att, i samverkan med bl.a. de berörda skolorna, överväga organisationen inom högskolan från och med den 1 juli 1978 för kulturutbildningama i stockholmsregionen. Han påpekade att det i uppdraget borde ingå att pröva även andra organisatoriska lösningar än den organisationskommittén för som Stockholms högskoleregion hade föreslagit. UHÄ:s förslag redovisas nedan. Riksdagens beslutade i enlighet med regeringens förslag UbU 1976/77:20.

Budgetpropositionen 1977/78

Regeringen föreslog slutligt ställningstagande i organisationsfrågan i budgetpropositionen 1977/78 prop. 1977/781100 bil.12. redovisades resultatet det uppdrag UHÄ hade fått I propositionen av finna organisatorisk lösning tog hänsyn till såväl den nya att en som högskoleorganisationens principer de konstnärliga utbildningamas som och de önskemål hade framförts från de berörda högskolorsärart som Enligt föredraganden hade UHÄ efter omfattande diskussion na. en föreslagit de åtta konstnärliga skolorna i Stockholm skulle bestå som att

självständiga högskoleenheter. /

Vidare redovisade föredraganden att UHÄ ursprungligen hade föreslagit högskola för de konstnärliga utbildningarna i en gemensam Stockholm. Syftet med den föreslagna gemensamma organisationen hade varit för utveckling utbildningarna, att ge stöd att ge en ram av och administrativ service enheterna samt att skapa ett organ som kunde företräda de konstnärliga utbildningarna i Stockholm inom högskolan och i kulturpolitiken. Enligt UHÄ skulle dock organisationens funktionsduglighet beroende att arbetsenheterna utnyttjade den vara av med innehåll; i fall ansåg UHÄ att risken stor och fyllde den annat var organisationen enbart skulle bli administrativ överbyggnad på de att en befintliga enheterna. Diskussionen med de berörda skolorna hade visat att förslaget om organisation inte hade vunnit stöd hos flertalet av dem. en gemensam UHÄ hade därför gjort den bedömningen att förutsättningen for att bilda högskoleenhet för de konstnärliga utbildningarna i en gemensam Stockholm saknades. UHÄ hade samtidigt betonat att de berörda sko-

SOU 1998: 10 2 Bakgrund 15

loma nu borde få arbetsro för att ägna sig utbildning och utvecklingsarbete.

Föredraganden påpekade efter denna redovisning att han ansåg att det är viktigt att den organisatoriska lösning som nu kommer till stånd för dessa utbildningar har stöd från de berörda skolorna själva. Han ville därför inte gå emot förslaget och förordade därför att åtta enheter skulle finnas i Stockholm från den l juli 1978. Han förutsatte samtidigt att de konstnärliga högskoleenhetema i Stockholm själva skulle söka former för att bl.a. samordna de administrativa funktionerna i syfte att frigöra resurser för pedagogik och konstnärligt utvecklingsarbete.

Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag UbU 1977/78:22, rskr 1977/782338. Utbildningsutskottet anförde dock att det inte var tillfredsställande att organisationen blev så helt olika i Lund/Malmö och Göteborg, å sidan, och Stockholm, å andra sidan.

ena De konstnärliga utbildningarna i Lund/Malmö och Göteborg hade inordnats i Lunds respektive Göteborgs universitet från den l juli 1977. Utskottet ansåg vidare att det organisationsaltemativ som regeringen hade föreslagit inte överensstämde med de tankar som varit vägledande för reforrneringen av högskolan. Utskottet betonade Vikten av att informationen om utbildningarna på de olika orterna utformades så att det klart framgick att det var frågan om helt jämställda och likvärdiga utbildningar samt att likabehandling ett ovillkorligt krav vad gällde

var medelsanvisningar. Utskottet anförde slutligen att det "inte ville utesluta att riksdagen inom överskådlig tid kunde anledning att ånyo behandla frågan organisationen av den konstnärliga högskoleut-

om bildningen i Stockholm."

Denna genomgång skeendet från U 68:5 förslag fram till beslutet att

av det skulle finnas åtta fristående konstnärliga högskolor i Stockholm visar att de berörda högskolornas inställning och synpunkter i organisationsfrågan har varit avgörande för statsmakternas beslut. Endast på en punkt, nämligen att inordna utbildningarna inom kulturområdet i högskolan, har regering och riksdag gått emot vissa de berörda sko-

av lornas numera högskolornas uppfattning.

2.1.2¶Utredningen konstnärlig

om

högskoleutbildning

År 1990 tillkallades särskild utredare med uppgift att göra över-

en en syn av den konstnärliga utbildningen i högskolan dir. 1990:55. Den särskilda utredaren, Gunilla Lagerbielke, lämnade sitt betänkande Konstnärlig högskoleutbildning SOU 1992: 12 i februari 1992.

16 2 Bakgrund

Syftet med översynen var, enligt direktiven, att ge underlag för en samlad utvecklingsplan för högskolans konstnärliga utbildning. Bland annat ingick i uppdraget att bedöma ansvaret för utbildningen var

om fördelat på ett riktigt sätt mellan olika högskoleorter och högskoleenheter.

Lagerbielke konstaterade i sitt betänkande att det hade varit ett stöd för de konstnärliga högskoleutbildningarna i Göteborg, Malmö, Umeå och Piteå att ingå i ett större sammanhang inom universiteten. De hade därigenom administrativ kunskap och inte minst den tyngd

fått del av ett universitet besitter. Hon ansåg att de konstnärliga högskoleutbildningarna utanför Stockholm skulle haft svårt att agera som fristående enheter att de är få i varje fall i Malmö, Umeå och Piteå.

genom -

Lagerbielke ansåg dock att förhållandena i Stockholm var annorlunda på grund den långa tradition och storlek de större konstnärli-

av som

utbildningarna hade. Hon konstaterade att såväl samarbetet mellan ga de konstnärliga högskolorna mellan dessa och andra högskolor

som hade ökat. Det finns ingen anledning att anta att en hopläggning av de konstnärliga högskoleutbildningarna i enhet skulle stärka den fort-

en satta utvecklingen dessa kontakter. Tvärtom skulle en sammanslag-

av ning kunna motverka sådan utveckling att försvåra en önsk-

en genom värd profilering vissa utbildningar. Hon ansåg inte heller att en

av sammanläggning skulle medföra några administrativa vinster.

Lagerbielke ansåg dock att för de minsta utbildningsenhetema kunde behovet utbildningsmässiga samband tala för en ökad samord-

av ning med andra utbildningar. Hennes förslag till organisation var fyra fristående högskolor i Stockholm, nämligen

Konstfackskolan -

Konsthögskolan -

Scen/mediehögskolan Dramatiska institutet och Teaterhögskolan -

Musik/dans/operahögskolan Musikhögskolan, Danshögskolan och -

Operahögskolan.

Grafiska institutet och institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning GI/IHR förslogs ingå i Stockholms universitet.

De generella skälen för sammanslagning vissa de befintliga

av av högskolorna att alltför små enheter blir mycket sårbara samtidigt

var

dessa enheters administrativa och beslutande överbyggnad blir som oproportionerligt stor i förhållande till utbildningen. Ytterligare en aspekt att små enheter kan bli alltför slutna världar utan möjlighet till

var reell insyn och påverkan från omvärlden.

Förslaget att föra Dramatiska institutet DI och Teaterhög-

samman skolan motiverades med att de båda högskolorna redan hade ett utvecklat Samarbetsprogram och att de tillsammans lämnat förslag om en

undervisningsteater. Lagerbielke bedömde att det fanns tillgemensam

SOU 1998: 10 2 Bakgrund 17

räcklig grund för att de två högskolorna skulle ingå i en gemensam organisation, trots att det i första hand var teaterdelen vid DI som samarbetade med Teaterhögskolan.

Här finns anledning att nämna något om förslaget om en gemensam undervisningsteater. Lagerbielke beskrev detta förslag i sin utredning. Förslaget hade framförts skrivelse från rektorerna vid DI och Tea-

i en terhögskolan och innebar ett samarbetsprojekt mellan de båda högskoloma i samverkan med någon eller några teatrar. Målet var att teaterstuderande vid de båda högskolorna skulle möta professionella skådespelare och regissörer i ett gemensamt arbete med gestaltningsproblem. Vidare framgick skrivelsen att samarbete skulle initieras med andra

av konstnärliga högskoleutbildningar, exempelvis i dans, mim, opera, musik och bildkonst och göra det möjligt för unga konstnärer att arbeta och formulera sig tillsammans. Lagerbielke konstaterade att möjligheterna till samarbete skulle öka ytterligare om hennes förslag att organisatoriskt föra de två enheterna i scen/mediehögskola skulle

samman en förverkligas.

Förslaget att föra Musikhögskolan, Danshögskolan och

samman Operahögskolan motiverades med att alla tre har musiken som självklar utgångspunkt. Lagerbielke ansåg att goda möjligheter till utbyte och samverkan fanns mellan till exempel koreografer och kompositörer liksom mellan de olika lärar/pedagogutbildningama inom musik och dans. Operahögskolan hade enligt Lagerbielke tydliga samband med stora delar musikerutbildningen. Hon påpekade dock att gemen-

av

lokaler med anledning den föreslagna sammanslagningen samma av inte var aktuella.

Remissynpunkter på förslagen i Konstnärlig högskoleutbildning

Lagerbielkes förslag att sammanföra Dramatiska institutet och Teaterhögskolan till scen/mediehögskola avstyrktes båda berörda hög-

en av skolor.

Dramatiska institutet DI ansåg att de fristående, små högskolorna är uppbyggda och organiserade utifrån sin särart, vilket medger den flexibilitet konstnärlig verksamhet ofta kräver. Vad DI främst ef-

som tersträvade pedagogisk samverkan med Teaterhögskolan, i un-

var en dervisning och i vissa projekt. En organisatorisk sammanslagning skulle enligt DI kunna orsaka motsättningar och därigenom

om resurser försvåra ett samarbete. DI ansåg i stället att frågan om samlokalisering var viktigare än organisationsformen.

Teaterhögskolan kunde, enligt remissyttrandet, inte finna att utreda-

redovisat några helst bärande konstnärliga, pedagogiska eller ren som

18 2 Bakgrund SOU 1998: 10

ekonomiska skäl för att inrätta en scen/mediehögskola och avstyrkte bestämt förslaget. På punkt efter punkt bemötte Teaterhögskolan de argument som Lagerbielke presenterat. Högskolan hade inte vid något tillfälle upplevt sig som sårbar, dess administration minimal, den

var saknade inte kompetens och utgjorde inte heller någon sluten värld utan insyn och möjligheter till påverkan utifrån.

Av de tre högskolor som berördes av Lagerbielkes förslag om en musik/dans/operahögskola avvisades detta av såväl Danshögskolan som Operahögskolan.

Danshögskolan ansåg att dess ställning skulle försvagas som enbart en institution bland flera i en ny enhet. Högskolan framförde också, i likhet med Teaterhögskolan, att utredningen inte visat några pedagogiska, konstnärliga eller ekonomiska fördelar med sammanslagningen. Danshögskolan ansåg att det inte är nödvändigt med organisatoriska sammanslagningar för att åstadkomma samarbete. "Frivilligheten hos självständiga konstnärliga högskolor är oftast den bästa grunden för ett väl fungerande samarbete." Vidare påpekade Danshögskolan att man fått lokaler vid Gärdet som var helt anpassade till verksamheten

nya och att det därför skulle vara ett oförsvarligt slöseri att överge dessa för nybyggda lokaler vid Nacka Strand dit Musikhögskolan enligt då aktuella planer skulle flytta.

Operahögskolan såg inga administrativa eller andra synergieffekter av en sammanslagning. Operahögskolan kan inte heller bortse från det faktum att generella policy-motsättningar hittills visat att samarbete med Musikhögskolan alls inte är givet." Däremot stödde högskolan helt tanken på samarbete mellan de konstnärliga högskolorna i Stockholm avseende ickekonstnärliga gemensamma behov.

Musikhögskolan såg goda skäl för den Lagerbielke föreslagna

av organisationen, dock under en mycket väsentlig praktisk förutsättning nämligen samlokalisering. Högskolan ansåg att det utan gemensamma lokaler varken administrativt eller utbildningsmässigt skulle att göra sådana vinster att en sammanslagning var motiverad. Musikhögskolan beklagade att utredningen inte alls hade tagit upp frågan om en ökad samverkan mellan de konstnärliga högskolorna eftersom man ansåg att en organisation innebar att vissa frågor och uppgifter behandlades

som gemensamt skulle vara intressant. Dessutom påpekades att en sådan organisation skulle kunna fylla en funktion som plattform för gemensamt uppträdande utåt från de konstnärliga högskolornas sida i kulturoch utbildningspolitiska frågor. Musikhögskolan föreslog därför att regeringen skulle låta utreda frågan samverkansorganisation för

om en de konstnärliga högskolorna i Stockholm.

Av Musikhögskolans remissyttrande framgick också att högskolan tillsammans med Byggnadsstyrelsen undersökte förutsättningarna för

omlokalisering sin verksamhet till Nacka Strand. en av

Propositionen Högre utbildning för ökad kompetens

I propositionen Högre utbildning for ökad kompetens prop. l992/93:169 behandlades betänkandet Konstnärlig högskoleutbildning. Vad gällde organisationen för de konstnärliga utbildningarna i Stockholm ansåg föredragande statsråd att dessa tills Vidare borde fort-

självständiga enheter, med undantag för GI/IHR som föresätta som slogs ingå i Stockholms universitet från och med den 1 juli 1994. Föredraganden motiverade sitt ställningstagande på följande sätt: "På grund

remissopinionen förordar jag inte någon sammanslagning av konstav närliga högskolor i Stockholm." Dock ansåg han att dessa högskolor hade i förhållande till sin storlek stor administration, samt att de en-

en skilda högskolorna periodvis behövde specialistkompetens i form av ekonomisk och juridisk expertis. Därför ansåg föredraganden att någon form samarbete mellan de konstnärliga högskolorna i Stockholm var

av motiverat.

Riksdagen beslutade enhälligt att lägga propositionen i denna del till handlingarna bet. 1992/93:UbUl4, rskr. 1992/93:363.

Frågan att organisatoriskt sammanföra alla eller vissa konstnär-

om liga högskolor i Stockholm tycks i och med behandlingen frågan i

av

1992/93:169 avslutad. Något utredningsförslag eller propoprop. vara sitionsförslag i denna fråga har inte lagts därefter.

Däremot blev frågan samlokalisering på allvar aktuell under

om hösten 1993.

2.2¶Lokaliseringsfrågan

2.2.1¶En för samlokalisering

arbetsgrupp

december 1993 tillsattes inom Utbildningsdepartementet arbets- I en

för samlokalisering de konstnärliga högskolorna i Stockholm. grupp av Av bilagan till departementsprotokoll 1993-12-09 § P 95 framgår att departementsledningen i samråd med rektorerna för de konstnärliga högskolorna i Stockholm tagit initiativ till att undersöka förutsättning-

för samlokalisering. Arbetsgruppen bl.a. bestod av represenarna som

för de olika högskolorna skulle ta fram beslutsunderlag i form av tanter

20 2 Bakgrund SOU 1998: 10

lokaliseringsförslag och kostnadsbedömningar för ett ställningstagande om en samlokalisering. Konsthögskolan omfattades inte utredningen

av med hänvisning till den pågående och tillbyggnaden högskolans

om- av lokaler på Skeppsholmen.

Beslutet att tillsätta arbetsgruppen föregicks skrivelse från det

av en konstnärliga rektorskonventet. Av denna skrivelse framgår att statssekreterare Bjarne Kirsebom vid ett möte i september hade informerat

om planerna på att föreslå byggandet ett för de konstnärliga

av campus högskolorna. Vidare framgår skrivelsen att rektorerna utom rek-

av torn för Teaterhögskolan i princip ställde sig bakom förslaget. De

ansåg att ambitionen som den presenterades att bygga på ett områ-

- de av betydande skönhetsvärde och i miljö med goda kommunika-

en tioner åt alla håll i Stockholmsområdet var mycket tilltalande." I slcrivelsen framhölls en rad positiva effekter samlokalisering, bl.a. att

av en den skapar förutsättningar för gränsöverskridanden och konstnärlig förnyelse, för möten mellan studenter, lärare, planerare, omvärlden och utbildningen, för koncentration kring samverkansprojekt- kraftsamling och för att odla den egna specialiteten och behålla de olika enheterna som självständiga högskolor. Inom parentes dock att Dramatis-

angavs ka institutet ställde sig bakom eventuell sammanslagning med Tea-

en terhögskolan.

Rektorskonventet uttryckte samtidigt farhågor för det höga tempot i beredningen och beslutsfattandet och även för att kostnader för

nya lokaler skulle komma att minska för utbildningen.

resurserna

Avslutningsvis framhölls att absolut enighet råder bland rektorerna om att området i anslutning till Konstfack och Filmhuset inte är attraktivt bl.a. beroende på total avsaknad skönhetsvärden. Miljön utgör

av enligt rektorerna inte den inspirationskälla statssekreteraren fram-

som höll som en viktig ingrediens i planerna."

Teaterhögskolan, vars rektor inte stödde förslaget att bygga ett campus för de konstnärliga högskolorna, förklarade i särskild skrivelse

en skälen till detta. Teaterhögskolan nöjd med sina lokaler fullt ut

var som tillgodosåg högskolans behov. Nya lokaler i omfattning skulle

samma innebära avsevärt högre hyreskostnader. I skrivelsen framhölls också att utbildningens viktigaste samarbetspartners inte är andra konstnärliga högskolor utan den svenska och internationella teatern. Högskolan ville slå vakt om skådespelarutbildningens och skådespeleriets traditioner och särart och ansåg att risken stor att de konstnärliga högskolornas

var självständighet på sikt skulle gå förlorad i den föreslagna

campusorganisationen.

Teaterhögskolan uttryckte också över att det i skrivelsen från

en oro det konstnärliga rektorskonventet införts mening med innebörd att

en Dramatiska institutet var för en sammanslagning med Teaterhögskolan.

SOU 1998: 10 2 Bakgrund 21

Teaterhögskolans representanter hade enligt skrivelsen inte inforrnerats

detta och högskolan påpekade att den bestämt emot sådan om var en sammanslagning.

Arbetsgruppen redovisade i promemoria 1994-03-29 olika lokali-

en seringsaltemativ. Totalt hade åtta alternativ undersökts, varav tre hade avförts arbetsgruppen. De fem återstående alternativen var

av

Kristinebergs slott och området kring detta -

Kulturhuset med P-huset Elefanten och Wahrenberg samt delar av -

Stadsteatern I detta alternativ kunde Konstfack inte inrymmas

Om- och tillbyggnad av Konstfackkvarteret -

Gamla Filmstaden i Solna Konstfack ingick inte -

Södra Hammarbyhamnen - Därutöver redovisade arbetsgruppen att man tagit del av infonnationsmaterial avseende utbyggnad Kvarnholmen, men arbetsgruppen

en av konstaterade att läget begränsade möjligheter att få publik och bristande kommunikationer samt oklarheter i allmänhet utbyggnaden ha-

om de medfört inte närmre hade studerat detta alternativ.

att man

Arbetsgruppen redovisade för- och nackdelar med de fem olika alternativen tog inte ställning för något av dem.

men

Propositionen Utbildning och forskning Kvalitet och

konkurrenskraft

I propositionen Utbildning och forskning Kvalitet och konkurrens-

kraft prop. 1993/94:l77 informerade regeringen skrivelsen från

om det konstnärliga rektorskonventet samt arbetsgruppens arbete.

Av propositionen framgår att regeringen ansåg "att det nu finns skäl att skapa ekonomiska och övriga planeringsförutsättningar som behövs för samlokalisering konstnärliga högskolor i Stockholm. Den av-

en av sedda samlokaliseringen innebär inte någon ändring högskolornas

av ställning självständiga högskolor." Vidare samlokali-

som angavs att en sering möjlig att genomföra i anslutning till de lokaler Konstfack

var och Dramatiska institutet förfogade över och att det på sikt skulle gå att samla samtliga konstnärliga högskolor utom Konsthögskolan till detta

område.

Därefter presenterade regeringen ett helt nytt alternativ. I propositionen hade regeringen redovisat resultatet den förstudie som gjorts

av

CAMPUS FÖR MÅNGFALD rörande ett nytt i Stockholm

- campus för högre utbildning och forskning. Förstudien behandlade inte konstnärlig högskoleutbildning. Enligt regeringen skulle dock ett attraktivt alternativ att lokalisera de konstnärliga utbildningarna tillsammans

vara med utbildning i södra Stockholmsområdet. Detta alternativ

annan

22 2 Bakgrund SOU 1998: 10

skulle enligt regeringens uppfattning kunna stimulera till utveckling

av nya utbildnings- och forskningsinriktningar. Därför ansåg regeringen att den organisationskommitté regeringen avsåg tillsätta för att ta

som fram planerings- och beslutsunderlag för den universitetsstrukturen

nya i Stockholm borde pröva sådan lokalisering för de konstnärliga hög-

en skolorna.

Ett lokalförsörjningsprojekt som möjliggjorde en samlokalisering av de konstnärliga högskolorna med den nya universitetsstrukturen behövde dock enligt regeringen genomföras i någon form.

gemensam Därför ansåg regeringen att organisationskommittén också skulle få i uppgift att samverka med de konstnärliga högskolorna vad gällde dessas lokalförsörjning. En särskild tillfällig beslutsordning för lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet, innebär att regeringen har

som möjlighet att avvika från den eljest gällande principen, är nödvändig för att hanteringen av lokalfrågorna i området skall bli ändamålsenlig. Detta innefattar ett visst avsteg från den princip för myndigheters lokalförsörjning som nu gäller. Den ordning här föreslås bör därför

som godkännas av riksdagen.

I riksdagsbehandlingen föreslog socialdemokratema i partimo-

en tion att riksdagen skulle avslå regeringens förslag vad gällde den särskilda beslutsordningen. I motionen konstaterades att ansvaret för befintlig verksamhet och dess lokalisering i huvudsak ligger hos de berörda högskoloma. Vidare anfördes i motionen att Stockholmskommittén borde få i uppdrag att bereda frågor om möjligheten till samlokalisering av konstnärliga högskolor i Stockholm, om det bedömdes lämpligt av berörda högskolor.

Utskottet noterade att fullständig enighet inte rådde bland de konstnärliga högskolorna om värdet av en samlokalisering, men att regeringen hade redovisat tungt vägande skäl för att avvika från den grundläggande principen om varje högskolestyrelses ansvar för sin lokalförsörjning. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399.

2.2.2 1994 års Stockholmskommitté

I maj 1994 tillsattes 1994 års Stockholmskommitté med uppdrag att utreda törutsättningama for en ny universitetsstruktur i södra Storstockholm dir. 1994:34.

Kommittén föreslog i sitt betänkande Kronan Spiran Äpplet SOU 1994:127 att en ny struktur skulle etableras för högre utbildning i Stockholm. Verksamheten föreslogs organiseras som ett nätverksuniversitet med tre campus varav ett var Campus Kronan i anslutning till

SOU 1998: 10 2 Bakgrund 23

Stockholms södra innerstad och med inriktning på kulturvetenskap, språk och Östeuropa. Campus Kronan skulle enligt förslaget bestå av Lärarhögskolan i Stockholm, de konstnärliga högskolorna utom Konsthögskolan samt viss utbildning och forskning inom filosofisk fakultet. I betänkandet framgick viktig utgångspunkt för komatt en mitténs förslag möjligheterna till samverkan mellan lärarutbildvar ningen och de konstnärliga utbildningarna. Kommittén anförde i särskild skrivelse till regeringen att de alen ternativ tillgodosåg kraven på tillräcklig lokalyta, närhet, kommusom nikationer och estetik Södra Hammarbyhamnen och Kvarnholmen. var Kommittén anhöll i skrivelsen regeringens medgivande att hyom resavtal med hyrestid 20 år skulle få tecknas för berörda högen om lämnades i september 1994. Även betänkandet, där skolor. Skrivelsen skrivelsen bilades, överlämnades i september 1994. I betänkandet redovisades de konstnärliga högskolornas synpunkter på de aktuella alternativen. Samtliga betonade att självständig och en profil måste kunna bibehållas, att kommunikationer måste vara egen tillfredsställande och expansionsutrymme finnas. Danshögskolan och Operahögskolan förordade Kvarnholmen. Konstfack och Teaterhögskolan avvisade såväl Kvarnholmen Södra Hammarbyhamnen. De som högskolor hade akuta lokalproblem Dramatiska institutet, Opesom rahögskolan och Kungl. Musikhögskolan betonade behovet av en snar lösning.

Remissynpunkter på Kronan Spiran Äpplet

De synpunkter de konstnärliga högskoloma framförde till 1994 års som Stockholmskommitté återkom i de flesta fall i remissyttrandena på förslaget i Kronan Spiran Äpplet. Danshögskolan avstyrkte Stockholmskommitténs förslag till regeringen få teckna hyresavtal för berörda konstnärliga högskolor i att Campus Kronan. Högskolan framhöll att ett för konstnärliga högskolor i campus grunden måste bygga på att det finns vilja hos berörda högskolor att en ingå i sådant. Det går inte att tvinga in högskolor i ett campus. ett Med hänvisning till de synpunkter högskolorna lämnat till 1994 som års Stockholmskommitté ansåg Danshögskolan att förslaget om Cam- Kronan saknade tillräcklig förankring. Vidare ansåg Danshögskopus lan att förslaget kommit långt från det ursprungliga förslaget om ett gemensamt för de konstnärliga högskolorna när dessa nu förecampus slogs ingå i ett för dem alltför stort campus.

24 2 Bakgrund SOU 1998: 10

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm KMH påpekade att det förslag som Stockholmskommittén lämnat var något helt nytt i förhållande till det lilla campus diskuterats i arbetsgruppen inom Utbildningsde-

som partementet.

KMH ansåg att förslaget Södra Hammarbyhamnen var bra under förutsättning att alla konstnärliga högskolor och Lärarhögskolan flyttade dit. Om eller flera konstnärliga högskolor inte lokaliserades till

en Södra Hammarbyhamnen föll intresset från KMH. Själva campusidén är således överordnad önskemålet om en absolut citylokalisering.

KMH betonade nödvändigheten av en snabb lösning med hänvisning till sin lokalsituation.

Operahögskolans akuta behov av större och mer ändamålsenliga lokaler gjorde det angeläget, enligt högskolans yttrande, att även granska andra alternativ än Kvarnholmen. Detta alternativ hade förordats av Operahögskolan framför Södra Hammarbyhamnen när högskolan lämnade synpunkter till Stockholmskommittén.

Operahögskolan ansåg också borde undersöka förutsätt-

att man ningarna för samlokalisering av de konstnärliga högskolor som hade de starkaste behoven lokaler, även för samlad lösning för

av nya men en de som bedrev undervisning inom de sceniska konstarterna.

Även Dramatiska institutet DI framhöll sitt behov större loka-

av ler. DI hade, enligt remissyttrandet, förstått att planerna på ett storcampus fått minskad aktualitet, och i det fall att Stockholmskommitténs förslag inte skulle förverkligas måste lokalbehovet tillgodoses på annat sätt. Anledningen till DI:s förmodan sannolikt det regeringsskifte

var som skett efter valet i september.

DI ansåg dock att tanken samlokalisering i Stock-

om campus som holmskommittén framfört var framsynt och fortsatt giltig.

Konstfack avvisade såväl en lokalisering till Kvarnholmen som till Södra Hammarbyhamnen. Konstfack ansåg att läget var för perifert. I stället framhöll Konstfack att en egen identitet hade skapats i de nuvarande lokalerna; verksamheten och läget väl inarbetade delar

var som av Stockholms kulturliv. Därför ville Konstfack aktualisera detta område som ett alternativ dit även övriga konstnärliga högskolor skulle kunna lokaliseras.

Teaterhögskolan vidhöll tidigare redovisade ställningstagande som innebar att högskolan bestämt avvisade att den skulle ingå i vare sig Kvamholms- eller Hammarby Sjöstadsprojektet.

Teaterhögskolan hänvisade till de värden man såg i den nuvarande lokaliseringen och de farhågor man hyste för att tvingas offra dessa fördelar vid en samlokalisering.

Så gott som alla berörda högskolor framförde att de borde återfå det lokalförsörjningsansvar som fråntagits dem.

2 Bakgrund 25

Det är uppenbart att det fanns stark hos vissa av de konstnär-

en oro liga högskolorna för att en samlokalisering också skulle leda till en organisatorisk samordning. Både Danshögskolan och Teaterhögskolan påpekade att det i betänkandet inte nämnts att de konstnärliga högskoloma skulle förbli organisatoriskt självständiga högskolor i ett campus. Danshögskolan första villkor att de berörda högskolorna

angav som skulle fristående Teaterhögskolan uttryckte farhågor

vara i ett campus. för att inordnandet i ett kunde bli ett första steg mot att avskaf-

campus fa de konstnärliga högskolornas i Stockholm självständighet.

Budgetpropositionen 1994/95

Efter riksdagsvalet i september 1994 ersattes den borgerliga fyrpartiregeringen med socialdemokratisk regering. I den nya regeringens

en första budgetproposition prop. 1994/95:10O Bilaga 9 föreslog regeringen högskola skulle inrättas på Södertörn. Högskolan före-

att en ny slogs lokaliseras i anslutning till Huddinge sjukhus. Regeringen följde således inte förslaget i 1994 års Stockholmskommitté att etablera ett nätverksuniversitet med Vad gällde verksamhetens inrikt-

tre campus. ning borde den enligt regeringens förslag i huvudsak ämnen inom

vara de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakultetsområdena. I propositionen sades ingenting lärarutbildningar eller konstnärliga ut-

om bildningar. Dock föreslog regeringen att den tillfälliga beslutsordningen för lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet som godkänts av riksdagen inte längre skulle gälla.

Riksdagen beslutade enhälligt i enlighet med regeringens förslag 1994/95:UbU 15, rskr 1994/95:353. I och med detta beslut och den ändrade inriktningen vad gäller den högskolan på Södertörn hade

nya frågan samlokalisering de konstnärliga högskolorna avförts för

om av denna gång.

2.2.3 initiativ från konstnärliga högskolor Eget fyra

När regeringen lagt sitt förslag i budgetpropositionen 1994/95, påbörjades diskussion mellan rektorema för Konstfack, Kungl. Musikhög-

en skolan, Dramatiska institutet och Operahögskolan med företrädare för Akademiska utbyggnad på Konstfacktomten. Fyra arkitekt-

Hus om en kontor inbjöds att utforma ett campusområde för dessa högskolor, där det för Dramatiska institutets och Operahögskolans del handlade om kompletterande lokaler, medan Kungl. Musikhögskolan skulle flytta hela sin verksamhet till området. Det vinnande förslaget fick bearbetas

26 2 Bakgrund SOU 1998: 10

ytterligare för att dels minska lokalytan, dels minska de kostnader som hade beräknats av Akademiska Hus.

När ärendet behandlades första gången i stadsbyggnadsnämnden i mars 1996 ställde sig nämnden tveksam till en samlad placering av de konstnärliga högskolorna till Konstfacktomten, då det innebar en mycket kraftig exploatering. Nämnden beslöt att återremittera förslaget till startpromemoria och att uppdra stadsbyggnadskontoret att undersöka de konstnärliga högskolornas intresse för en alternativ lokalisering till city.

Ärendet behandlades på nytt i stadsbyggnadsnämnden i september 1996. Av stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande framgick att stadsbyggnadskontoret haft överläggningar med rektorema för de fyra berörda högskolorna för att klarlägga möjligheten eller flera av

om en dem skulle kunna lokaliseras till city, vilket högskolorna ansåg inte vara möjligt. Av utlåtandet framgick vidare att Akademiska Hus tillsammans med högskolorna undersökt möjligheterna att minska lokalbehovet och därmed anläggningens storlek med 10 000 kvm. Stadsbyggnadskontoret ansåg att lokalisering av de konstnärliga högskolorna

en till kvarteret Tre Vapen var möjlig efter den minskning av exploateringen genomförts. Stadsbyggnadsnämnden beslutade att uppdra

som kontoret att dels påbörja detaljplanearbete för fastigheten Tre Vapen dels i samråd med Akademiska Hus m.fl. utarbeta ett miljöprogram. Beslutet togs med knapp majoritet sju och sex nej.

Projektet avbröts eftersom regeringen beslutade att tillsätta en utredning, dvs. det uppdrag som jag har haft.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att rektorema för de konstnärliga högskolorna, med undantag för Teaterhögskolan, inledningsvis

eniga fördelarna med samlokalisering. 1994 års Stockholmsvar om en kommitté föreslog ett gemensamt campus för de konstnärliga högskolorna, Lärarhögskolan i Stockholm och viss annan utbildning och forskning lokaliserat till Kvarnholmen eller Södra Hammarbyhamnen. Detta förslag avvisades, förutom av Teaterhögskolan, även av Danshögskolan och Konstfack.

Därtill kommer att de konstnärliga högskolorna starkt ogillade riksdagens beslut att frånta dem beslutanderätten över sina lokaler.

Min slutsats av denna genomgång är att även när det gäller lokaliseringsfrågan, liksom organisationsfrågan, har statsmaktemas slutliga ställningstagande varit starkt beroende av enskilda högskolors inställning.

SOU 1998: 10 3 Utredningens uppdrag och arbete 27

3 och arbete

Utredningens uppdrag

Enligt mina direktiv skall jag i samråd med de konstnärliga högskolor-

i Stockholm, Kungl. Konsthögskolan undantagen, dels analysera na lokalbehovet och föreslå lämplig samlokalisering, dels överväga en

en eventuell verksamhetsmässig integrering. Jag skall vidare, i samråd med berörda högskolor, upprätta en plan för genomförandet av försla-

get.

Av direktiven framgår att syftet med uppdraget är att skapa förutsättningar för ett nytt konstnärligt centrum. Eftersom dessa högskolor har relativt omfattande publik verksamhet är det också enligt direktiven

vikt att lokaliseringen underlättar samverkan med andra kulturella av instanser samt att det finns goda kommunikationer till den tilltänkta lokaliseringen.

I direktiven specifikt att jag skall överväga om en om- och

anges tillbyggnad nuvarande Konstfackkvarteret eller kringliggande områ-

av den är lämplig eller andra lokaliseringsaltemativ ger bättre förut-

om sättningar för ett konstnärligt centrum. Direktiven bifogas detta betän-

kande som bilaga

I mitt arbete har jag inledningsvis träffat rektor och kanslichef motsvarande m.fl. för respektive högskola för att orientera mig om deras på utredningsuppdraget samt aktuell lokalsituation. Jag har

syn vidare träffat styrelserna för de högskolorna samt representanter för

sex studenterna. Samtliga högskolor har fått tillfälle att lämna skriftliga

sex synpunkter på de lokaliseringsaltemativ jag redovisar nedan i ka-

som pitel

Statens lokalförsöijningsverk har bistått mig i arbetet med att analy-

berörda högskolors lokalbehov. Jag har under utredningsarbetet sera haft återkommande kontakter med Stockholms stad och även vissa kontakter med Nacka kommun, berörda fastighetsägare samt några arkitekter. Därtill har jag samrått med Riksrevisionsverket.

Regeringen har till utredningen överlämnat ett förslag från rektor Göran Malmgren angående samordning verksamheten vid Stiftelsen

av Edsbergs Musikinstitut med Kungl. Musikhögskolans i Stockholm verksamhet samt framställning från Teaterhögskolan i Stockholm

en

samlad högre teaterutbildning i Stockholm. Med anledning av om en ärendet angående Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut har jag haft kon-

28 3 Utredningens uppdrag och arbete

takter med styrelseledamöter, styrelsens ordförande samt rektor och övrig personal vid Edsbergs Musikinstitut.

Till utredningen har inkommit skrivelser från Teaterhögskolan i Stockholm om synpunkter på en promemoria som behandlats i Dramatiska institutets styrelse, Stadsbyggnadsborgarrådet i Stockholms stad angående Konstcampus i Stockholm, Stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad, Östermalms stadsdelsförvaltning och SISAB angående konstnärliga högskolor inom kvarteret Tre Vapen i stadsdelen Ladugårdsgärdet i Stockholm och från Dramatiska institutet ett svar på Teaterhögskolans skrivelse till Utbildningsdepartementet en samlad

om högre teaterutbildning i Stockholm.

Enligt mina direktiv skall jag beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att pröva offentliga åtaganden dir.

om 1994:23, om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 och att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det

om brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49. Jag har funnit att dessa direktiv inte är relevanta för denna utredning.

Enligt direktiven skall uppdraget redovisas till regeringen senast den 1 november 1997. Därefter har regeringen den 18 september beslutat

förlängning uppdraget så att arbetet får redovisas senast den om av 15 januari 1998.

SOU 1998: 10 4 De konstnärliga högskolorna 29

4 De

konstnärliga högskolorna

De konstnärliga högskolor som omfattas av denna utredning varierar i storlek både vad gäller antal studenter och personal samt disponerade lokalytor. I nedanstående tabell redovisas översikt över respektive

en högskolas storlek vad gäller studenter, personal och hyrd lokalarea. Uppgifterna om antal helårsstudenter och antal personår är hämtade

ur Högskoleverkets Årsrapport for universitet och högskolor 1995/96. Uppgifterna om hyrd area har lämnats av respektive högskola.

Högskola Helårs- Personal Hyrd area

studenter personår m2 LOA

l Exklusive tillfälliga scenforhymingar

I budgetpropositionen för 1998 prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 16, bet. l997/98zUbUl har regeringen föreslagit en utökning av uppdragen till de berörda högskolorna med följande antal helårsstudenter: Danshögskolan Dramatiska institutet Konstfack 14, Kungl. Musikhögskolan 14, Operahögskolan 1 och Teaterhögskolan 1 helårsstudent.

Flera högskolorna har idag lokalproblem. Dessa sig sakna

av anser ändamålsenliga lokaler i tillräcklig omfattning och har också problem med att kunna skapa en tillfredsställande arbetsmiljö för studenter och lärare. Nedan redovisas kortfattat respektive högskolas verksamhet och nuvarande lokalsituation samt de önskemål som och en framfört

var avseende framtida lokalbehov.

30 4 De konstnärliga högskolorna

Danshögskolan

Danshögskolans största utbildning är danspedagogutbildningen. Därutöver Danshögskolan koreografutbildning, dansarutbildning, folkger dansutbildning och kurser för fortbildning och vidareutbildning. Danshögskolans lokaler ligger på Sehlstedtsgatan vid Gärdet. Hyresvärd är John Mattson fastighets AB. Hyrd uppgår till 4 414 m2 area LOA, årshyran är 3,6 miljoner kronor och hyresnivån är 825 kronor/m Danshögskolan är nöjd med sina nuvarande lokaler men har trots detta önskemål om ytterligare lokaler.

Dramatiska institutet

Vid Dramatiska institutet DI ñlm/TV-utbildningar, radioutbildges ning och teaterutbildningar. Teaterutbildningama vid DI inkluderar inte skådespelarutbildning. Sådan vid Teaterhögskolan. ges Dramatiska institutet hyr lokaler i Filmhuset vid Gärdet samt i kvarteret Tre Vapen 2 Konstfack vid Valhallavägen intill Gärdet. Hyresvärd Svenska filminstitutet respektive Akademiska Hus. Hyrd är uppgår till 8 220 m2 LOA, årshyran är 10,3 miljoner kronor och area hyresnivån 1 250 kronor/m DI idag saknar lokaler för sin teaterutbildning och uppger att man har därmed önskemål ytterligare lokaler. om

Konstfack

Konstfack utbildning inom områdena konst, design och fonngivger ning, konsthantverk och bildpedagogik. Konstfacks lokaler ligger vid Valhallavägen i kvarteret Tre Vapen Hyresvärd är Akademiska Hus. Hyrd uppgår till 25 590 m2 LOA, area årshyran är 24,4 miljoner kronor och hyresnivån 953 kronor/må Konstfack att har behov att utöka för bl.a. stuuppger man av arean denternas arbetsplatser samt komplettera med lokaler för plastegna verkstad, datalaboratorier Dessutom behöver komma till m.m. man rätta med vissa problem främst när det gäller verkstäderna och med bristen på funktionella hörsalar.

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Inom Kungl. Musikhögskolan KMH musiker- och diplomutbildges ningar i sång/instrument, kyrkomusikerutbildning, dirigentutbildningar,

4 De konstnärliga högskolorna 31

kompositionsutbildningar, musiklärarutbildning, utbildning i musikterapi samt fortbildningskurser.

KMH:s lokaler ligger vid korsningen Valhallavägen- Lidingövägen och är delvis inrymda i f.d. Statens Nonnalskola. Hyresvärd är Akademiska Hus. KMH hyr även lokaler i kvarteret Tre Vapen 2 Konstfack. Hyrd area uppgår till 14 186 m2 LOA, årshyran är 11,8 miljoner kronor och hyresnivån 830 kronor/m

KMH uppger att det är brist främst på lärararbetsrum och övningsrum för studenter, samt att lokalerna i f.d. Statens Normalskola är olämpliga for musikutövning bl.a. på grund dålig ljudisolering.

av

Operahögskolan i Stockholm

Operahögskolan ger musikdramatisk utbildning, operarepetitörutbildning och operaregiutbildning.

Operahögskolans lokaler ligger vid Strandvägen f.d. ambassad-

i en byggnad. Hyresvärd är Akademiska Hus. Högskolan hyr även lokaler i Råsunda och uppspelningsscen samt lokaler for scenframställning i bl.a. Södra Teatern och Kägelbanan. Hyrd uppgår till l 910 m2

area LOA exklusive tillfälliga scenförhymingar, årshyran är 1,9 miljoner kronor och hyresnivån 1 013 kronor/m

Operahögskolan är nöjd med sina lokaler på Strandvägen men vill komplettera dessa med en egen scen och med rum for scenframställning.

Teaterhögskolan i Stockholm

Vid Teaterhögskolan skådespelarutbildning, mimutbildning samt

ges fortbildning för yrkesverksamma skådespelare.

Teaterhögskolan har lokaler i f.d. skola Katarina Realskola på

en Södennalm. Hyresvärd är Akademiska Hus. Hyrd area uppgår till 5 977 m2 LOA, årshyran är 5,4 miljoner kronor och hyresnivån 936 kronor/mz.

Teaterhögskolan är mycket nöjd med sina lokaler.

U 1998: 10 5 Utgångspunkter för mina förslag 33

5 för mina

Utgångspunkter förslag

Innan jag redovisar mina överväganden och förslag jag det som an-

ser geläget att beskriva hur jag har uppfattat utredningsuppdraget samt lyfta fram vissa utgångspunkter för förslagen. Den första och för alla utredare självklara utgångspunkten är kommittédirektiven. En andra och för mig viktig utgångspunkt är de berörda högskolornas egna synpunkter. En tredje utgångspunkt är statsmakternas behandling av tidiga-

förslag både vad gäller de aktuella konstnärliga högskolornas organire satoriska koppling till varandra och till universitets- och högskoleväsendet och, framför allt, den fysiska lokaliseringen högskolorna.

av

De båda senare utgångspunkterna hänger dessutom nära samman. En genomgång de olika förslag, som väckts sedan U 68:s betänkan-

av de 1973, visar att ingen regering och ingen riksdagsmajoritet har velat genomföra några avgörande förändringar vad gäller de organisatoriska frågorna eller lokaliseringsfrågoma mot de berörda högskolornas egna önskemål.

5.1¶Direktiven

Kommitténs direktiv återges i bilaga Jag vill i detta sammanhang framhålla vad för mig framstår som centralt och som avgörande

som för utredningsarbetet och för mina förslag.

Uppdraget omfattar konstnärliga högskolor i Stockholm, nämli-

sex

Danshögskolan, Dramatiska institutet, Konstfack, Kungl. Musikgen högskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm samt Teaterhögskolan i Stockholm. Dessutom har regeringen till mig överlämnat dels ett av rektor Göran Malmgren utarbetat förslag angående samordning

verksamheten vid Stiftelsen Edsbergs musikinstitut med Kungl. Muav sikhögskolan i Stockholm, dels skrivelse från Teaterhögskolan i

en Stockholm med synpunkter på en samlad högre teaterutbildning i Stockholm.

Uppdraget innebär att jag i samråd med de konstnärliga högskolorna i Stockholm skall dels analysera lokalbehovet och föreslå en lämplig samlokalisering av de sex nämnda konstnärliga högskolorna, dels överväga en eventuell verksamhetsmässig integrering.

2 17-1548

34 5 Utgångspunkter för mina förslag

Fonnuleringen samråd med, som dessutom återges i portalmeningen i sammanfattningen av direktiven, betyder enligt gängse tenninologi att det skall finnas en enighet med de berörda högskolorna om de förslag, framläggs. Det är alltså betydelsefull skillnad mellan

som en uttrycket samråd med " och efter samråd med. Å andra sidan sägs i direktiven att jag skall samarbeta med och samråda med berörda högskolor, vilket påminner om uttrycket efter samråd med. Jag har

mera därför dragit den slutsatsen att jag skall presentera ett förslag eller flera alternativ för att förverkliga den i direktiven framförda idén om ett konstnärligt även någon eller några av högskolorna skulle

campus, om inta en avvisande hållning till förslaget.

Av intresse i sammanhanget kan också vara vad som saknas i direktiven. Från och med budgetåret 1993/94 fick de statliga konstnärliga högskolorna liksom alla andra statliga högskolor och myndigheter själ-

för sin lokalförsörjning inom för tilldelade medel. va ansvara ramen Men våren 1994 ändrade riksdagen, på förslag från den dåvarande regeringen i 1993/941177, denna ordning och införde en särskild

prop. och tillfällig beslutsordning för lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet bet. l993/94zUbUl2, rslcr. l993/94:399. Den praktiska innebörden att regeringen skulle ha möjlighet att avvika från den

var gällande principen. 1994 års Stockholmskommitté fick sedan i uppdrag att företräda de konstnärliga högskolor i Stockholm för vilka det kunde

aktuellt att flytta större delen av verksamheten till en gemensam vara lokalisering.

Stockholmskommittén hade alltså ett uttalat mandat att själv handlägga lokalförsörjningsfrågoma och exempelvis genomföra erforderliga förhandlingar för högskolornas räkning. Den regeringen, som till-

nya trädde efter riksdagsvalet 1994, föreslog i budgetpropositionen i januari 1995 att den tillfälliga beslutsordningen för lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet skulle upphöra från och med den l juli 1995. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.

Något motsvarande mandat Stockholmskommittén har jag

som gavs inte tilldelats. Naturligtvis är det möjligt för regeringen att föreslå riksdagen att åter tillfälligt ta ifrån högskolorna bestämmanderätten över sina lokaler det skulle visa sig nödvändigt för att genomföra cam-

om pusidén för samtliga konstnärliga högskolor i Stockholm. I mitt

sex utredningsarbete har jag dock att utgå från de förutsättningar som nu gäller, dvs att högskolorna själva formellt har att bestämma över sina lokaler inom för tilldelade medel. Jag återkommer till denna frå-

ramen ga i kapitel 9 Plan för genomförande.

Av direktiven framgår att jag skall överväga om- och till-

om en byggnad nuvarande Konstfackkvarteret eller kringliggande områden

av är lämplig eller andra lokaliseringsaltemativ ger bättre förutsätt-

om

U 1998:10 5 Utgångspunkter för mina förslag 35

ningar för ett konstnärligt centrum. Jag har med stöd denna formule-

av ring i första hand sökt åstadkomma en enig uppslutning kring idén om ett konstnärligt kraftcentrum i området kring Konstfack. Jag redovisar också två alternativa lokaliseringsmöjligheter, annars blir det inte möjligt att bedöma andra lokaliseringsaltemativ ger bättre förutsätt-

om ningar för ett konstnärligt centrum.

Den avsedda samlokaliseringen förutsätter enligt direktiven inte någon ändring av högskolornas ställning som självständiga högskolor; om det bedöms lämpligt utredaren kan dock sådan ändring föreslås.

av en Jag har inte funnit anledning att föreslå någon sådan ändring. Tvärtom har jag under utredningsarbetets gång blivit övertygad om att det ligger ett stort värde i att de berörda högskolorna har självständig ställning,

en vilket naturligtvis inte utesluter eller mindre nära samarbete

ett mer mellan högskolorna.

I direktiven framhålls att de kostnader för förslaget som avser lokaler inte bör överstiga de kostnader för lokaler högskolorna har för

som närvarande samt att eventuella merkostnader skall finansieras inom givna anslagsramar. Eftersom hyreskostnadema för lokaler i nybyggda fastigheter kan förutsättas bli högre än för lokaler i äldre fastigheter samt att några högskolorna har påtagliga behov av tillkommande

av utrymmen jag ingen möjlighet att presentera ett förslag som totalt

ser sett inte blir kostnadskrävande än de nuvarande lokalerna. Dess-

mer utom avgör och högskolorna, i likhet med övriga statliga

var en av myndigheter, hur de samlade högskolan förfogar över

resurser som skall fördelas mellan olika kostnadsslag, dvs. mellan löner, lokalhyror, investeringskostnader och övriga kostnader. Om nya lokaler skall byg-

och förhyras de konstnärliga högskolorna och om merkostnagas av derna helt skall finansieras inom givna anslagsramar innebär det att kostnaderna för undervisningen får skäras ned i motsvarande mån.

I budgetpropositionen för år 1998 prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 16 framför regeringen att den avser att föreslå riksdagen att de konstnärliga högskolorna i Stockholm vid eventuell samlokalisering och

en verksamhetsmässig integrering bör erhålla 8,3 miljoner kronor för ökade hyreskostnader. Den aktuella blir alltså de resurser respektive

ramen högskola sig kunna avsätta för hyreskostnader plus 8,3 miljoner

anser lcronor. Det är ogörligt att uppskatta kostnaderna för de olika altemati-

med så stor precision att det blir möjligt att konstatera om förslagen ven

inom denna En sådan precisering kan ske först sedan statsryms ram. makterna bestämt sig för skall byggas, ett detaljerat lo-

om ett campus kalprogram och utredningsskisser tagits fram och kostnadskalkyler gjorts.

Det finns också ett annat viktigt skäl för att i detta betänkande inte precisera några kostnader. Jag kommer i det följande att presentera

36 5 Utgångspunkter för mina förslag

några alternativa lokaliseringar med olika markägare. Innan ett beslut fattas om att igångsätta byggandet av ett konstnärligt campus måste förhandlingar äga rum med markägaren/tilltänkt hyresvärd, och det vore enligt min mening helt fel att redan försöka uppskatta utfallet

nu av sådana förhandlingar. Förhandlingar kan också bli aktuella med flera markägare innan beslut fattas om den slutliga utformningen av ett konstnärligt campus och var det skall lokaliseras. Vidare behöver de nya lokalerna beskrivas mer detaljerat i byggnadsprogram och ritningar innan realistiska kostnadsberäkningar kan göras och hyreskostnadema uppskattas. Det är alltså varken möjligt eller önskvärt att i detta skede försöka precisera kostnaderna för projektet. Därtill kommer att regeringen ännu inte har tagit ställning till utredningsförslaget i betänkandet Lokalförsöijning och fastighetsägande SOU 1997:96 som lämnades i juni 1997. Om regering och riksdag följer utredningens förslag får detta betydelse för myndigheternas framtida hyreskostnader i de fall myndigheterna disponerar s.k. ändamålslokaler. Statsmakternas ställningstagande kan eventuellt komma att påverka såväl hyreskostnadema som principerna för hanteringen av lokalfrågoma för högskolorna.

5.2¶Högskolornas egna synpunkter

Som framgått av det föregående har jag ingående studerat de synpunk-

de konstnärliga högskolorna i Stockholm i olika sammanhang ter, som har framfört sedan 1973. Jag har också under utredningsarbetet tillsammans med kommitténs sekreterare haft överläggningar separat med dels styrelserna för högskolorna, dels de operativa led-

var och en av ningarna samt dels företrädare för studenterna för de sex högskolorna. Jag har därigenom kunna bilda mig en god uppfattning om hur man olika håll ser på tanken om ett konstnärligt centrum kring Konstfackområdet, alternativt lokaliserat till något annat område.

Jag återkommer till de olika högskolornas synpunkter på idén om ett gemensamt campus och platsen för ett sådant campus. Jag vill i detta sammanhang endast framhålla att det finns viss oenighet mellan

en högskolorna vad gäller älva campusidén och en än större oenighet vad gäller lokaliseringen. Dessutom är det uppenbart att den positiva inställningen från några av högskolorna till ett konstnärligt campus förutsätter att lokaliseringen sker till viss plats. Det har inte varit möjligt

en att nå enighet mellan samtliga aktuella konstnärliga högskolor om värdet av att skapa ett konstnärligt centrum, ett campus, och därmed inte heller nå enighet om var ett campus lämpligen bör lokaliseras.

Om det inte heller i den fortsatta beredningen denna fråga visar

av sig möjligt att åstadkomma en enig uppfattning hos samtliga högskolor

U 1998:10 5 Utgångspunkter för mina förslag 37

är det naturligtvis möjligt att åstadkomma en samlokalisering av några

de konstnärliga högskolorna. Det skulle möjliggöra en lösning för de av konstnärliga högskolor, har akuta lokalproblem. Visserligen skulle

som det innebära att de värden och synergieffekter, som ett sammanhållet

med konstnärliga högskolorna skulle kunna innebära, campus de sex blir mindre påtagliga. Men det bästa får inte bli det godas fiende; även i

samlokalisering några de konstnärliga högskolorna kan en av av många campusidéns goda egenskaper förverkligas samtidigt som de

av ingående högskolorna får sina lokalfrågor lösta på ett tillfredsställande sätt. Jag kommer dock inte att redovisa några sådana reducerade campusaltemativ.

5.3¶Statsmakternas tidigare behandling

Som har framgått det föregående har de aktuella konstnärliga hög-

av skolorna i Stockholm olika på värdet samlokalisering. Redo-

syn av en visningen i kapitel 2 visar att statsmakterna tillmätt högskolornas synpunkter stor för att inte säga avgörande betydelse vad gäller de slutliga ställningstagandena. Det har gällt inte bara campusidén och lokaliseringen ett eventuellt utan också de konstnärliga högskolor-

av campus

inställning till att ingå i Stockholms universitet, att bilda en gemennas

konstnärlig högskola och att lägga några högskolorna sam samman av som har en närbesläktad verksamhet.

Bilden kompliceras att några av högskolorna över tid har haft

av olika uppfattning i campusfrågan. Det finns uppenbar rädsla för att

en

samlokalisering innebär ett första steg till en organisatorisk samorden ning högskolorna och att högskolorna alltså mister sin självständig-

av het. En och ofta betonad synpunkt är misstanken att nya lokaler

annan kommer att innebära fördyrade hyreskostnader, som inte fullt ut kom-

att kompenseras och alltså innebära att högskolorna tvingas finanmer siera de ökade lokalkostnadema med minskning av undervisningen.

en

Självfallet kan förutsättningarna komma att ändras. Det finns möjlighet för statsmakterna att återigen införa en tillfällig beslutsordning,

innebär att högskolornas rätt att själva för sin lokalförsörjsom svara ning temporärt tas över av något annat organ. En annan möjlighet är naturligtvis att de högskolor är emot en samlokalisering kan över-

som tygas värdet ett konstnärligt även jag inte har lyc-

om av campus, om kats i det stycket. En sådan förändrad inställning skulle stimuleras om det från ansvarigt håll kunde klargöras att ambitionen är att de sex konstnärliga högskolorna i Stockholm även i fortsättningen skall vara självständiga högskolor. Jag återkommer närmare till dessa frågor i kapitel

U 1998:10 6 Campusidén 39

6

Campusidén

6.1¶Campus ett konstnärligt

-

kraftcentrum

Syftet med uppdraget är att skapa ett nytt konstnärligt kraftcentrum. Vad innebär ett konstnärligt kraftcentrum Vilka positiva effekter kan uppstå att samla de konstnärliga högskolorna i ett gemensamt av campus Vad kan inträffa där inte kan inträffa så länge de konstsom närliga högskolorna ligger där de ligger idag Jag vill börja med att konstatera att ett konstnärligt kraftcentrum inte skapas enbart att ett antal konstnärliga högskolor ligger samlade genom inom ett område. En avgörande förutsättning är ett intresse och engafrån studenter, lärare och ledning inom respektive högskola för gemang att utnyttja de möjligheter samlad lokalisering kan innebära. en Inom den högre utbildningen och forskningen sker idag en utveckling innebär gränsöverskridande och framväxt tvärvetenskaplig som av utbildning och forskning. En viktig orsak till detta är de ökade kraven i arbetslivet vad gäller tvärvetenskaplig kompetens. Denna utveckling gäller även inom det konstnärliga området. Den högre konstnärliga utbildningen har traditionellt syftat till att förbereda för ett kommande specifikt yrke, framför allt genom färdighetsträning. Men utbildningen samtidigt skall förberedelse om vara en kommande konstnärlig verksamhet i vidare mening ställs även för en andra krav på utbildningen. Den framtida arbetsmarknaden innebär att behovet av kontakter mellan de olika konstnärliga utbildningarna är stor och växande beav tydelse, inte minst för kommande projekt efter studietigemensamma den. Sådan kontakt samtidigt rent konstnärliga utvecklingsmöjligger heter. Dessa kontakter grundläggs och prövas naturligt under studietiden, förutsatt att studenterna har möjliga kontaktpunkter både formellt och informellt att utbildningarna lokalmässigt ligger nära vargenom andra. Ett konstnärligt erbjuder sådana kontaktmöjligheter för såcampus väl studenter lärare och övrig personal. Samtidigt ges möjligheter som för framväxt utbildningskombinationer, gemensamma projekt en av nya

40 6 Campusidén

och gränsöverskridande men resultatet är, som jag redan påpekat, beroende intresset och engagemanget från respektive högskola.

av

Om detta intresse och engagemang finns, kan ett campus ge förutsättning för mycket intressant utveckling högre konstnärlig ut-

en av bildning och konstnärligt utvecklingsarbete. Ett campus kan då bli ett utbildnings- och utvecklingscentrum med t.ex. gemensamma professorskollegier, föreläsningar för studenter vid valda till-

gemensamma fällen, projekt och samverkan kring att öppna kurser för

gemensamma varandras studenter samtidigt och de konstnärliga hög-

som var en av skolorna bibehåller sin speciella utbildning och utvecklar sin egen särart. Detta konstnärliga utbildnings- och utvecklingscentrum skulle givetvis också kunna erbjuda möjligheter för övriga studenter i Stockholmsområdet att bredda sin utbildning att delta i kurser eller

genom föreläsningar.

KU-nämnd konstnärlig utveckling skulle kunna bil-

En gemensam das, Vilket skulle kunna medföra gemensamma seminarier, gemensam-

gästföreläsare, gästprofessorer, work-shops som skulle kunna ma m.m. öka både inspiration och kunskapsutveckling.

Ett kan också bli ett kulturcentrum som erbjuder teater-,

campus opera- och dansföreställningar, konserter och utställningar. Campuset skulle därmed bli ett kulturcentrum med betydelse för allmänheten. Det skulle dessutom möjlighet för tydligare internationell profil på de

ge en olika utbildningarna. Internationella konferenser och symposier kunde anordnas där.

6.2¶De konstnärliga högskolornas

inställning i campusfrågan

I skrivelsen från det konstnärliga rektorskonventet i oktober 1993, som samtliga rektorer utom rektor för Teaterhögskolan stod bakom,

- framhölls följ ande positiva effekter av en samlokalisering:

Förutsättningar skapas för gränsöverskridanden och konstnärlig förnyelse

-

innehållslig expansion -

möten mellan studenter, lärare, planerare, omvärlden och utbild- -

ningen allt i samklang med idén att den nya högskolan skall

- om kunna erbjuda studenterna ett brett utbud koncentration kring samarbetsprojekt kraftsamling

- -

effektivisering fastighetsdrift, växel/reception, lokalvård, dator- - av

användning/administrativa system, teknikutnyttjande ljus, ljud och

U 1998:10 6 Campusidén 41

vissa verkstäder, reproduktion samt skalskydd och bevakning, re-

staurang stora publiklokaler stor scen för synfoniorkester, opera, dans etc

-

ändamålsenliga och tillräckliga lokaler -

ett förnämligt bibliotek -

att odla den egna specialiteten och behålla de olika enheterna som -

självständiga högskolor." Dessa synpunkter redovisades alltså hösten 1993. I mitt utredningsarbete har jag inhämtat de berörda högskolornas aktuella inställning i

nu campusfrågan samtal med högskolornas ledningar, styrelser och

genom studentrepresentanter. Uppfattningarna går isär. Dramatiska institutet, Konstfack och Kungl. Musikhögskolan har redovisat en positiv inställning till samlokalisering. Danshögskolan ansluter sig till campustanken under vissa bestämda förutsättningar. Operahögskolan och Teaterhögskolan inte några fördelar med en samlokalisering. Från Teaterhög-

ser skolans sida har inställningen varit direkt avvisande.

I anslutning till att de konstnärliga högskolorna har lämnat synpunkter på olika lokaliseringsaltemativ, vilka jag redovisar nedan i kapitel har Konstfack i sitt yttrande utförligt redovisat vilka positiva värden kan medföra. Kungl. Musikhögskolan har i sitt ytt-

ett campus rande angett kompletterande motiv för ett campus, utöver de som lämnades i rektorskonventets skrivelse i oktober 1993. Såväl Konstfacks

Kungl. Musikhögskolans synpunkter framgår bilaga 5 som fosom av gas till detta betänkande.

Trots och högskolorna, med undantag för Teaterhög-

att var en av skolan, har intagit något varierande hållning över tiden, kan man se ett visst mönster vad gäller grundsynen hos de olika högskolorna. Operahögskolan och Teaterhögskolan har sina ursprung i respektive kulturinstitution. De betraktar fortfarande kulturinstitutionerna opera och teater naturliga samarbetspartners än andra konstnärliga hög-

som mer skolor. Det finns ett uttalat behov att genomföra utbildningen i en avskild och intim miljö. Den egna personlighetsutvecklingen och övning-

är viktig. Eftersom utbildningen i stor utsträckning är inriktad på en individens utveckling och fardighetsträning ser man inte något större behov samarbete och samverkan med andra högskolor med undan-

av tag för Teaterhögskolans samarbete med Dramatiska institutets teateravdelning.

Den utbildning bedrivs inom Konstfack, Kungl. Musikhögsko-

som lan och Dramatiska institutet är också till viss eller ibland stor del yrkesutbildning och färdighetsträning men man orienterar sig i större utsträckning mot den akademiska världen, betonar forskningens betydel-

och dessutom har den tekniken stor och växande betydelse se nya en för dessa högskolors utbildning och utveckling. Dessa tre högskolor har

42 6 Campusidén

ett stort intresset för samlokalisering eftersom man ser de framtida

en möjligheterna till samarbete, utveckling och gemensamma projekt.

Danshögskolan, som i grunden är positiv till ett gemensamt campus, betonar samtidigt att högskolan inte är beredd att ingå i ett sådant om dess framtida ställning fristående högskola på något sätt riskeras.

som Oron för att den identiteten skall försvinna i ett campus delas av

egna Danshögskolan, Operahögskolan och Teaterhögskolan.

Studentrepresentanterna från respektive högskola har inte alltid haft

inställning överensstämt med ledningens och styrelsens inställen som ning. Generellt har inställningen hos studenterna varit mer positiv till ett med de möjligheter ett sådant kan innebära, än vad som i

campus, vissa fall redovisats från ledningens sida. Studenterna från flera av högskolorna har deklarerat ett stort intresse för att delta i samarbetsprojekt och i de andra konstnärliga högskolornas kurser, samtidigt har de

men påpekat att möjligheterna är ytterst begränsade på grund den hårt

av schemalagda undervisningen täcker hela dagarna. Samarbete och

som gemensamma projekt måste således planeras.

6.3¶Slutsatser

De högskolor enligt direktiven kan aktuella för en samlokali-

som vara sering är de konstnärliga högskolorna Danshögskolan, Dramatiska

sex institutet, Konstfack, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm samt Teaterhögskolan i Stockholm. Av redovisningen framgår att några de nämnda högskolorna inte är intres-

ovan av serade samlokalisering till Jag har dock tolkat mitt

av en ett campus. uppdrag så att förslaget skall omfatta samtliga sex högskolor. Självfallet går det att bygga ett med färre högskolor, men eftersom det

campus finns så många kontaktytor mellan högskolorna blir de positiva effekterna samlokalisering framträdande fler högskolor som

av en mer ingår i campus.

Det sägs uttryckligen i direktiven att Kungl. Konsthögskolan inte skall eventuell samlokalisering. Motivet för detta undantag är

ingå i en att Konsthögskolan fått nya och uppfräschade lokaler på Skeppshol-

Om blir ett betydande konstnärligt kraftcentrum men. ett campus mer fler högskolor samlokaliseras borde rimligen även Konsthögskolan

som ingå. Denna högskola har dessutom med Konstfack besläktad verk-

en samhet och har delvis samma utbildning. Samma argument, som anförts beträffande undantag för Konsthögskolan, kan för övrigt också hävdas t Teaterhögskolan, som också har fått sina lokaler renove-

av ex rade och är helt tillfreds med sina nuvarande lokaler. Trots vad jag

som här har anfört kommer jag ändå, med hänsyn till direktiven, att föreslå

U 1998:10 6 Campusidén 43

att ett konstnärligt campus skall omfatta just de sex högskolor, som räknas upp i direktiven.

Jag har viss förståelse för den uttalade rädslan för att förlora den eg-

identiteten och möjligen också fruktan att den självbestämna en egna manderätten kommer att naggas i kanten. Det måste därför vara en viktig uppgift att försöka organisera ett konstnärligt campus på ett sådant sätt att samtliga högskolors egen identitet och självständiga ställning kan bevaras även vid en samlokalisering. Jag har svårt att inse att en samlokalisering i sig skulle behöva innebära ett hot mot någon av högskolorna i dessa hänseenden. Det måste strävan att högskolorna

vara en själva får komma fram till vilka funktioner som skall utföras gemensamt, i vilken mån och på vilket sätt utbildningar kan integreras, gemensamma föreläsningar anordnas, lärare användas i flera av högskolorna etc.

Ett innebär också att förutsättningar ges för att samordna

campus och samutnyttja vissa funktioner som telefonväxel, Vaktmästeri och liknande. Jag tror inte skall överskatta de rationaliseringseffekter

man detta kan innebära, men jag vill peka på en viktig förutsättning som ges i ett campus.

Den nya tekniken kommer att bli, och är delvis redan, mycket betydelsefull for många de utbildningar som ges inom de konstnärliga

av högskolorna. Denna kräver avsevärda investeringar och specialkompetens för underhåll Var och en av de konstnärliga högskolorna har

m.m. sannolikt inte ekonomiska förutsättningar att göra dessa investeringar, reinvesteringar och kontinuerliga underhåll av utrustningen. En samverkan och ett samutnyttjande i ett campus medför att de konstnärliga högskolorna kan utveckla arbetsmetoder och ny undervisning med

nya hjälp av den nya tekniken.

En samlokalisering i sig innebär inte att de ofta framförda synergieffektema uppstår automatiskt lika litet samlokalisering innebär

som en att högskolornas identitet påverkas negativt eller försvinner. Allt beror på hur verksamheterna vid högskolorna planeras och utvecklas, som jag har understrukit i det föregående. Det är viktigt att det finns ett för samtliga högskolor gemensamt planeringsorgan, med representation från samtliga högskolor på hög nivå, där campusgemensamma frå-

sex

diskuteras. Självfallet skall varje högskola behålla beslutanderätten gor

angelägenheter och alltså inte kunna tvingas till samarbetsproi egna jekt, som de inte ser något positivt

Jag har i mitt arbete besökt Göteborgs universitet där teater/operaoch musikutbildningama ligger samlade i byggnad, Ar-

en gemensam tisten. När Artisten byggdes grundidéema att man skulle upp-

var en av nå integrationsvinster. De nämnda konstnärliga utbildningarna lokaliserades till Artisten dit också ämnena dramatik, kulturvetenskap och mu-

44 6 Campusidén SOU 1998: 10

sikvetenskap lokaliserades, dvs. ämnen med nära anknytning till de konstnärliga utbildningarna. Ämnesinstitutionema flyttar Ar-

nu ut ur tisten för att ge mer plats de konstnärliga utbildningarna. Enligt studenterna har närheten till varandra inte inneburit särskilt mycket samarbete eller gemensamma projekt. Studenterna skulle gärna se mer av sådant, detta förutsätter planering och intresse från lärare och led-

men ning. De för denna utredning viktigaste erfarenheterna från samlokaliseringen i Artisten är bl.a. att respektive utbildning har haft behov att hävda sin identitet och därför eftersträvar att lokalmässigt inom Artisten avgränsa sin verksamhet medan kaféet och biblioteket fungerar som mötespunkter.

7 Möjliga lokaliseringsalternativ 45

7 lokaliseringsalternativ Möjliga

Enligt direktiven skall utredaren överväga om en om- och tillbyggnad

nuvarande Konstfackkvarteret Kv. Tre Vapen eller kringliggande av områden är lämpliga eller andra lokaliseringsaltemativ ger bättre

om förutsättningar för ett konstnärligt centrum. Jag har efter en grundlig genomgång ett antal tänkbara lokaliseringsaltemativ valt att utreda

av tre alternativ, nämligen just Konstfackområdet samt dessutom Hammarby Sjöstad och Kvamholmen. En översiktlig karta med de tre lokaliseringsaltemativen angivna fogas bilaga 2 till betänkandet.

som

För vart och de tre lokaliseringsaltemativen har idéskisser ta-

ett av gits fram, vilka några fogas till betänkandet bilaga

av som

Det lokalprogram utgjort underlag för skissema redovisas i

som nedanstående tabell. Programmet har angivits i lokalarea för verksamhet och personalutrymmen LOA:V+P dvs. exklusive kommuni-

m.m. kationsytor Programmet är uppskattning som bygger dels på

m.m. en uppgifter lämnats från respektive högskola, dels på förutsättningen

som att vissa lokaler kan campusgemensamma. Programmet innebär

vara således inget ställningstagande till omfattningen lokalarean för re-

av spektive högskola utan har sammanställts med syfte att utgöra underlag

I Uppgiften bygger schablonmässig omräkning nuvarande lokalarea

av

Förutsätter samutnyttjande lokaler för teaterutbildning

av

46 7Möjliga lokaliseringsalternativ

I de följande avsnitten beskrivs de tre lokaliseringsaltemativen med avseende på området, omgivningar och kommunikationer. Därtill kommenteras respektive campusförslag såsom de utfonnats i skissema. Lokaliseringsaltemativen har skickats ut på remiss till de sex konstnärliga högskolorna. Remissen fogas till betänkandet som bilaga Högskolornas synpunkter på förslagen redovisas i avsnitt 7.4 och fogas i sin helhet till betänkandet som bilaga Av de skäl som jag redovisat ovan i avsnitt 5.1 har det inte varit möjligt att ange framtida hyreskostnader för respektive lokaliseringsalternativ.

7.1¶Konstfackornrådet

Området Konstfackområdet omfattar i detta förslag fastigheten Tre Vapen där Konstfack ligger, del den intilliggande Gärdesskolans tomt.

samt en av Norr Konstfack ligger Filmhuset där Dramatiska institutet har mer-

om parten sina lokaler. I öster avgränsas området av Lindarängsvägen

av och Ladugårdsgärdet, i söder Valhallavägen och i väster av Gärdes-

av skolan. En etablering ett konstnärligt campus till detta område inne-

av bär att två de berörda högskolorna Konstfack och Dramatiska in-

av stitutet kan bli kvar på nuvarande adresser.

Områdets läge vid gränsen till Nationalstadsparken innebär att särskilda krav gäller för hur nybebyggelse får utfonnas. Delar av konstfackbyggnaden har Stadsmuseet klassificerats särskilt värde-

av som fulla från kulturhistorisk och miljömässig synpunkt, dvs. klassen under byggnadsminnesklass.

Omgivningar Konstfackornrådet ligger i utkanten Stockholms stenstad ändå

av men förhållandevis nära de olika kulturinstitutionema i centrala staden. I omedelbar närhet finns förutom Filmhuset också TV-huset, Radiohuset och Berwaldhallen. Läget innebär också närhet till konstgallerier, kyrkor och vissa specialbutiker. I närheten till området ligger Fältöversten, stadsdelscentrum för denna del Östermalm med sina butiker och

av kommunal service.

Området gränsar till Ladugårdsgärdet och Nationalstadsparken med de möjligheter detta innebär vad gäller olika slag samt

evenemang av rekreation.

En campusetablering samtliga konstnärliga högskolor i

av sex Konstfackornrådet innebär att Danshögskolan, Operahögskolan och Kungl. Musikhögskolan blir kvar i den stadsdel där de etablerat sig sedan många år. Danshögskolan finns idag på fem minuters gångavstånd

över Ladugårdsgärdet, Operahögskolan vid Strandvägen och Kungl.

Musikhögskolan vid Valhallavägen.

Kommunikationer Flera busslinjer förbi området dels på Valhallavägen, dels på passerar Lindarängsvägen. Turtätheten är hög och bussarna går för närvarande

till kl. 01 på natten. Närmaste tunnelbanestation är Karlaplan som ca ligger 500 meter från området. Stadions tunnelbanestation ligger drygt

kilometer längre bort från Konstfackområdet. en

Förslaget

g Förslaget, redovisas i bilaga har ritats av Scheiwiller Svensson som Co Arkitektkontor AB på uppdrag Akademiska Hus. Det innebär av gestaltning ett i stadsmiljö som i skala och utformning en av campus ansluter till den omgivande stadens karaktär. Byggnaderna, som är i fyra till fem våningar, kring ett internt stråk, kallat Corso, grupperas förbinder Konstfack och Gärdesskolan. som Varje högskolas identitet och karaktär markeras i arkitekturen. Förm.fl. lokaler förläggs i stor utsträckning under mark likråd och scener parkering. Högskolornas entréer orienteras kring Corso, där också som de lokalerna finns för att underlätta och uppmuntra tvärgemensamma kontakter mellan utbildningarna. Det samlande stråket Corso har många

entréer och utifrån så att utställningslokaler, kaféer och scener passager blir lätta nå för publik och allmänhet. Både högskolorna och staden att

berikas Ladugårdsgärdets grönområde kan nås via Corso och

genom att alléstråk intill Borgvägen blir bilfritt Gärdesskoett grönt som norr om lan. Tunga går via underjordisk servicegata når alla transporter en som högskolor. Här finns också parkering. Mot bakgrund att regeringen arbetar med ett handlingsprogram av stärka arkitektur och design är det viktigt att karaktär och kvaliför att för Konstfack bevaras. Även lä-

teter hos den ursprungliga byggnaden

alldeles i kanten Nationalstadsparken och begränsningar i form get av befintliga byggnader inom angränsande fastigheter ger restriktioner av för hur tillkommande bebyggelse kan utformas. Dessa restriktioner in-

nebär för närvarande expansionsmöjlighetema är begränsade. I för-

att slaget har hänsyn till detta tagits att stor del de höga lokagenom en av lerna delvis har förlagts under marknivån.

48 7 Möjliga lokaliseringsalternativ

7.2¶Hammarby Sjöstad

Området Hammarby Sjöstad är ett stort samlat område runt Hammarby Sjö och kanal i anslutning till Södermalm. Delar av sjöstaden har redan uppförts utmed Södermalms södra kaj, och byggnationen på den södra sidan om vattnet har inletts. Projektet har presenterats i FN vid femårsuppföljningen av Riokonferensen som spjutspets i miljöanpassat storstadsbyggande.

Stockholms stads Projekt Hammarby Sjöstad har tagit fram ett förslag till ett campus för de konstnärliga högskolorna i Lugnet inom Hammarby Sjöstad. Stockholms stad äger marken inom Lugnet. Enligt förslaget anläggs centralt i Lugnet en större kvadratisk plats- ett torg

som öppnar sig med mot en strandpark med Hammarby Sjö i väster.

vy Mellan torget och den östligt liggande trafikleden planeras tre kvarter för bebyggelse kan rymma upp emot 100 000 kvadratmeter lämp-

som liga för de konstnärliga högskolorna. Det vackra läget vid vattnet ger området en särskild dimension.

Omgivningarna Hammarby Sjöstad är en utvidgning av innerstaden. Karaktären blir en öppen kvartersstad med byggnader i fyra till sju våningar. Området är Sveriges för närvarande största utbyggnadsområde för bostäder och verksamheter. Fullt utbyggd kommer stadsdelen att bebos av minst 15 000 människor och ha mängd nya arbetslokaler. Här kommer att

en fonnas stadsbygd på gränsen mellan stenstad och ytterstad i ome-

en delbar närhet till Nackareservatet.

Läget vid vattnet kommer att utnyttjas med varierande strandutformning, broar och parkanläggningar. Tre nya broar kommer att byggas över kanalen, bland annat en öppningsbar gång- och cykelbro till Södermalm över Hammarbykanalen vilket påtagligt ökar tillgängligheten till denna stadsdel. Inom området ligger nya Fryshuset.

Inom Lugnetområdet eller i den omgivande bostadsbebyggelsen kan studentbostäder anordnas.

Kommunikationer En viktig förutsättning för hela Hammarby Sjöstadsprojektet är att Södra länken byggs. Med Södra länken leds biltrafiken öster om området och vidare i tunnel Henriksdalsberget. Den planerade snabb-

genom Spårvägen, skall förbinda Gullmarsplan med Slussen via Södra

som Hammarbyhamnen och knytas ihop med Saltsjöbanan, kommer att gå

området, och hållplats är planerad vid Lugnet. Restiden till genom en Slussen alternativt Gullmarsplan beräknas bli drygt fem minuter. Enligt

7M0jliga lokaliseringsalternativ 49

nuvarande planer kommer snabbspårvägen att byggas mellan Gullmarsplan och Lugnet åren 2002-2003 och fortsättningen från Lugnet till Slussen åren 2006-2008. Under mellantiden försörjs området med buss. Man kan även nå området med bil från bland annat den angränsande Södra länken.

Förslaget Förslaget, ritats Nyréns arkitektkontor på uppdrag Projekt som av av Hammarby Sjöstad, framgår bilaga Det innebär att högskolorna av kommer att del i nybyggd utvidgning innerstaden. Från vara en en av knutpunkten Sjötorget vid Lugnet där alla trafikströmmar möts, där affärer och service finns, når Kulturtorget. Högskoloma annan man kring Kulturtorget där varje högskola får egen entré. De stora grupperas publika salama nås från kulturtorget där högskolorna får egna kaféer med uteservering. Galleriema och kaféema blir naturliga foajéer vid

publika evenemang. Byggnaderna har tre till fem våningar och runt gallerier grupperas och gårdar. Ljusa kommunikationsytor gör det lätt att orientera sig och ljusa gårdar samlar respektive högskola. I våningen trappa upp kan en högskolorna bindas i ett invändigt foajésystem som mynnar i samman gemensamt bibliotek, kårhus och restaurang vid Sjötorget. I sett alla lokaler kommer att ligga mark. Parkering komstort ovan att finnas i den östra delen området. Varje högskola kan ges en mer av identitet och utblicksmöjligheter mot Hammarby Sjö. Genom att egen stadsdel byggs finns goda möjligheter att skräddarsy uten ny upp fommingen av högskolorna. I och med att inplaceringen sker på obebyggd mark kan området planläggas med möjlighet till framtida utbyggnad. Byggnaderna kan också utformas så delar kan avskiljas för annat ändamål om högatt skolornas behov minskar.

7.3¶Kvarnholmen

Området Kvarnholmen i Nacka kommun ligger vid inloppet till Stockholm. Kvarnholmen är cirka 27 ha till ytan ägs Kooperativa förbundet som av och har under större delen 1900-talet spelat viktig industriell roll i av en livsmedelsproduktionen i Stockholmsområdet. Kvarnholmen erbjuder mycket särpräglad miljö sitt specien genom ella läge, sin historia, sin spännande bebyggelse och sin unika plats i landskapet. Från Kvarnholmen har utsikt mot stadens centrum, man södra Djurgården och utloppet mot skärgården.

En idé för det framtida innehållet på Kvarnholmen har presenterats av Kooperativa Förbundet. I denna beskrivs Kvamholmens förutsättningar att bli en viktig nod i Östersjöregionens utveckling med bl.a. högskolor, handels- och kulturinstitutioner, opera, hotell och kongressanläggning och företag med inriktning mot handel inom Östersjöregionen.

Omgivningar Omedelbart öster om Kvarnholmen ligger Nacka Strand är i det

som närmaste fullt utbyggd till en modern stadsdel med bostäder och

arbetsplatser, restauranger m.m. En broförbindelse från Kvarnholmen till Nacka Strand utreds för närvarande.

Finnboda varv väster om Kvarnholmen förvärvades nyligen HSB

av

planerar att bygga cirka 700 lägenheter inom området. Även i som nu Saltsjökvamsområdet och vid Danviksstrand planeras för bostäder liksom på själva Kvamholmen. Studentbostäder kan även byggas här.

På Kvamholmens platå har bageribyggnaden tillfälligt byggts till

om TV-studior för TV4-produktionen Skilda världar. I det tidigare

av kafferosteriet vid Svinderviken inryms nu ateljéer och verkstäder för Operan och Dramaten. Här har också en stor publik repetitionslokal för dessa teatrar nyligen fárdigställts, och ytterligare en är under byggnad.

I Nacka finns bl.a. en musikskola med lång tradition och ett barnkulturcentrum.

Kommunikationer På kort sikt kommer kollektivtrafiken att utgöras busstrafik. Med

av direktbussar blir restiden från Slussen cirka tio minuter. Bussar med hög turtäthet kan ansluta till knutpunkter Slussen, Södra station,

som Gullmarsplan etc.

Inom arbetet med fördjupad översiktsplan har en snabbspårvägsanslutning studerats.

Förslaget Förslaget, som ritats av BSK arkitekter AB på uppdrag KF Fastig-

av heter AB, framgår bilaga Det innebär att campusornrådet kommer

av att få en stark identitet genom den karaktärsfulla industriella bebyggelsemiljön och dramatiska topografin samt läget på gränsen mellan stad och skärgård.

Högskolorna kommer att ligga på olika nivåer i den bergssluttning som industriområdet utgör. Högskolorna kan och inrymmas i sin

var en egen byggnad med en tydlig identitet. De areamässigt mindre högskolorna placeras i de befintliga byggnader goda förutsättningar

som ger för deras speciella verksamheter: Danshögskolan i den välkända hav-

SOU 1998: 10 7Möjliga lokaliseringsalternativ 51

rekvamen funktionalismens märkesbyggnader, Operahögskolan - en av i den klassicistiska silon vid kajen samt Teaterhögskolan i makaronifabriken med sitt funktionalistiska trapphus och vackra utblick över Kungl. Musikhögskolan har placerats närmast Vattnet i den

Djurgården. huvudbyggnaden Tre Kronor med flygelbyggnader och ursprungliga

magasin. Stora lokaler kan uppföras bakre tillbyggnad mot som en bergväggen. För Dramatiska institutet kan nya byggnader uppföras centralt området. För Konstfack uppförs byggnad på Kvamholi en ny platå, alternativt kan Konstfack placeras utefter norra kajen väster mens Kungl. Musikhögskolan. om Nivåskillnadema lokaler kan förläggas ljust eller mörkt efter gör att vad kan lämpligt. Parkering ordnas i under Konstfack som vara garage nås från kajplanet. Alla högskolorna får utblick eller i bergrum som över inloppet till Stockholm.

Expansionsmöjligheter finns i området.

7.4¶Högskolornas synpunkter på

lokaliseringsalternativen

Samtliga berörda högskolorna har inkommit med synpunkter på de tre lokaliseringsaltemativen. I följande avsnitt redovisas översiktligt dessa synpunkter. Yttrandena i sin helhet fogas till betänkandet som bilaga Tre de högskolorna Konstfack, Kungl. Musikhögskolan av sex - Teaterhögskolan har rangordnat de tre alternativen. Av denna och rangordning framgår att både Konstfack och Kungl. Musikhögskolan Konstfackområdet är det bästa, Kvarnholmen är det näst bästa anser att Hammarby det minst goda alternativet. Teaterhögsko-

och Sjöstad är

lans rangordning är den motsatta, dvs. med Teaterhögskolans egen terminologi Hammarby Sjöstad det minst dåliga alternativet, Kvarnär holmen kommer på andra plats och Konstfackområdet är oacceptabelt. Danshögskolan förordar alternativet Hammarby Sjöstad, men rangordnar inte inbördes de två övriga alternativen. Dramatiska institutet ställer sig principiellt inte avvisande till något alternativen. Dock har DI i ett reviderat remissvar gjort tillägget att av förordar Konstfackområdet. DI rangordnat inte de två övriga institutet alternativen inbördes. Kvarnholmen och Konstfackområdet är de

Operahögskolan anser att

medan alternativet Hammarby Sjöstad rönt begränsat mest intressanta, intresse. har också framfört synpunkter på förslagen till högskolorna Flera av

de campusaltemativen. Dessa synpunkter redovisas

utformning av tre

52 7 Möjliga lokaliseringsalternativ

inte här eftersom förslagen endast är idéskisser och inga slutliga förslag vad gäller byggnademas storlek och placering.

Konstfackområdet

De fördelar som främst framhållits avseende Konstfackområdet är det centrala läget med närhet till centrum och till rad olika kultur-, en medie- och utbildningsinstitutioner och dessutom till kommersiell och annan service. Därtill kommer närheten till Nationalstadsparken. Kungl. Musikhögskolan har dessutom pekat på att det i detta område etableras alltfler företag med anknytning till IT och underhållning, alltså tänkbara samarbetspartners till deltagarna i ett konstnärligt campus. Området har goda kommunikationer, vilket enligt högskolorna är mycket betydelsefullt. De konstnärliga högskolorna använder i stor utsträckning lärare på deltid, gästföreläsare och tillfälligt anställda timlä- Även för studenterna och den publik skall besöka högskolorrare. som na är goda kommunikationer väsentliga. Enligt Konstfack har området det bästa publikunderlaget de tre av förslagen. Konstfacks nuvarande läge är välkänt för stockholmarna och har skapat en egen identitet åt området konst- och kulturcentrum. som De huvudsakliga nackdelarna som framförts är att utbyggnadsmöjlighetema på kort sikt är begränsade och att förslaget innebär viss en överexploatering. En inte obetydlig del lokalerna måste därför förav läggas under jord, något såväl Danshögskolan Teaterhögskosom som lan har kraftiga invändningar mot. Danshögskolan också att anser området helt saknar skönhetsvärde.

Hammarby Sjöstad

De fördelar med Hammarby Sjöstad framförts är främst att lokasom lerna kan utformas efter högskolornas önskemål eftersom det är fråga om nybyggnation för samtliga högskolor. Området erbjuder goda utvecklingsmöjligheter och expansionsmöjligheter samt närhet till leen vande stadsmiljö. Danshögskolan, förordar detta område, att som anser området har ett mycket fint läge vid Hammarby Sjö och uppfyller kravet på skönhetsvärde. Därtill påpekar Danshögskolan att förutsättningen för samarbete redan vid planeringen de berörda högskolorna ger en gemensam start som kan bli positivt. Teaterhögskolan framför att den relativa närheten till Teaterhögskolans nuvarande lokaler gör att "man med lite god vilja kan hitta både en rationell, praktisk och ekonomisk lösning, där Teaterhögskolan i

7Möjliga lokaliseringsalternativ 53

sin nuvarande utformning och placering betraktas som en västlig utpost i ett framtida konstnärligt högskolecampus i Hammarby Sjöstad. Nackdelarna flera högskolorna framfört är att läget är perisom av fert och kommunikationerna är osäkra. Därtill kommer att det föreslagligger på gammalt industriområde med eventuella giftna campuset ett i marken, varför sanering detta kan antas bli dyrt och tidsrester av ödande.

Kvarnholmen

Kvamholmens främsta fördel är, enligt vad framförts, dess natursom sköna läge vid inloppet till Stockholm samt dess spännande topografi. Flera högskolorna har också framhållit den positiva inställningen av från Nacka kommun samtidigt innebär snabb planprocess. Ett som en utlovat snabbt byggande är givetvis också en fördel. främsta nackdelarna är det perifera läget och osäkerheten vad De kommunikationer. Eftersom dessa två faktorer är de framför gäller som allt framförts till förmån för Konstfackområdet anses de vara de avgörande nackdelarna för Kvarnholmen och även för Hammarby Sjöstad. Därtill har både Kungl. Musikhögskolan och Danshögskolan framhållit problem kan uppstå vid ombyggnad av befintliga byggnader som att uppförts för helt andra ändamål än de nu aktuella.

7.5¶Allmänna synpunkter

de synpunkter högskolorna framfört avseende de tre lokali- Utöver som seringsalternativen, har de också gjort vissa påpekanden av mer gene-

rell karaktär. sammanfattar sina villkor för att högskolan skall in-

Danshögskolan

i campus i följande punkter Danshögskolan skall självständig högskola, att vara en - Danshögskolan får lokaler med dagsljus och stor luftvolym att större i arkitektoniskt estetisk utformning med hänsyn till den lcreativitetsskapande verksamhetens behov att Danshögskolan får huskropp med övningsscen en egen - Danshögskolan får full kostnadstäckning för samtliga merkostatt nader som uppkommer Dramatiska påpekar att kostnadsaspekten för de tre lokaliinstitutet redovisade. Därför kan Dramatiska institutet

seringsaltemativen inte är

konstatera endast Konstfackaltemativet är ekonomiskt överblickbart, att

medan alternativen Kvarnholmen och Hammarby Sjöstad, ekono-

ur miska aspekter, är svårare att bedöma.

Konstfack framför att oavsett hur lokaliseringsfrågan for ett eventuellt campus löses, uppstår avsevärda svårigheter att inom givna

ramar betala den högre hyra, såväl ett ombyggnadsaltemativ ett

som som nybygge skulle medföra. Särskilt för olika funktioner, så-

gemensamma som bibliotek, restaurang, hörsal erfordras ett tillskott medel.

m.m. av Sådana satsningar är samtidigt nödvändiga delar och

gemensamma av karaktäristiska for ett samlat campus. Konstfack att samlad

menar en lokalisering av de berörda högskolorna i sig utgör sådan kreativ

en lcraftsamling, att redan detta utgör ett starkt motiv för att etablera ett

campus.

Konstfack har också, liksom Kungl. Musikhögskolan, i sitt yttrande angivit de fördelar som en samlad campuslösning erbjuder. Dessa

synpunkter har jag delvis använt underlag i min beskrivning

som av campusidén i kapitel Synpunkterna framgår i sin helhet yttrandena i

av bilaga

Operahögskolans allmänna uppfattning är att en lokalisering till ett campus inte nödvändigtvis är den bästa lösningen på högskolans lokalproblem. Operahögskolan förutsätter också att eventuellt ökade lokalkostnader inte påverkar förutsättningarna för att bedriva kvalitativ

en undervisning.

Teaterhögskolan framhåller att dess grundläggande inställning beträffande förslaget att infoga Teaterhögskolan i ett gemensamt

campus inte har förändrats. Teaterhögskolan ser inte några fördelar som tillnärmelsevis skulle uppväga de pedagogiska, konstnärliga, praktiska och ekonomiska nackdelar som campusförslaget skulle innebära för Teaterhögskolan. Högskolan pekar särskilt på de ekonomiska konsekvenserna nybyggda lokaler antingen skulle innebära kraftig

av som en minskning av högskolans lokaler eller en väsentlig överföring av utbildningsresurser for att täcka de högre lokalkostnadema.

8Förslag 55

8¶Förslag

8.1¶Ett konstnärligt campus

det föregående visar är inställningen bland de ak- Som redovisningen i

konstnärliga högskolorna splittrad både vad gäller campusidén

tuella och lokaliseringen ett konstnärligt Sammanfattsom sådan av campus. inställning till själva campusidén, utifrån de

ningsvis är högskolornas

synpunkter jag inhämtat löpande under utredningsarbetet tillsammans

högskolorna redovisat i sina yttranden över de

med de synpunkter som tre lokaliseringsaltemativen, följ ande.

Konstfack, Dramatiska institutet och Kungl.

Tre av högskolorna

är mycket positiva till ett campus. Danshögskolan

Musikhögskolan

till campustanken under vissa bestämda förutsättningar. ansluter sig tidigare under utredningsarbetet redovisat att de

Operahögskolan, som

fördelar med har något modererat sin ininte kan se några ett campus, ställning i sitt yttrande. Där framgår attden allmänna uppfattningen är

till inte nödvändigtvis är den bästa lösatt en lokalisering ett campus

ningen på Operahögskolans lokalproblem.

liksom tidigare negativt inställd till att ingå i

Teaterhögskolan är nu

och har svårt att fördelarna med ett sådant. ett konstnärligt campus se viktigt observera att Teaterhögskolan i och för sig inte Det är dock att invändning konstnärligt byggs, men höghar någon mot att ett campus del inga fördelar. De motiv, Teaterhögskolan skolan ser för egen som framför, till del desamma de övriga konstnärliga högskoär stor som eller mindre självklara förutsättningar för att Ioma redovisar som mer självständigheten bevaras, att lokalsituationen inte ingå i ett campus: att medlen för själva utbildningen inte minskar. Betrakförsämras och att inställningen till campusidén inte så olika som tad i detta perspektiv är det kan förefalla. Dock är jag medveten att Teaterhögskolan inte är om i även de här redovisade farhåintresserad av att ingå ett campus om Teaterhögskolan ett värde i att också kan undanröjas. ser vara gorna fristående med närhet till den teaterpublik, som lärt sig lokalmässigt föreställningar. Högskolan är mycket tillfredsställd hitta till högskolans lokalsituationen och inga helst fördelar med den nuvarande ser som

med att ingå i ett campus.

56 8 Förslag

Med hänsyn till direktiven och till de synpunkter jag redovisat i det föregående föreslår jag att ett konstnärligt byggs omfattande de

campus sex konstnärliga högskolor i Stockholm har angivits i direktiven.

som De allmänna motiven för ett campus har redovisats i kapitel Med hänsyn till synpunktema från de berörda högskolorna vill jag samtidigt understryka att en förutsättning bör att kostnaderna för högskolor-

vara na blir sådana att ingen väsentlig minskning medlen för undervis-

av ningen blir följden. Det är också viktigt att högskolorna får behålla sin självständiga ställning högskolor. I ett framtida där

som egna campus, högskolorna är lokaliserade till område, ökar förutsättningarna

samma för ett fruktbärande samarbetet dem emellan.

En eventuell verksamhetsmässig integrering mellan eller

en sammanläggning av några av högskolorna i framtid bör endast komma

en till stånd på begäran de berörda högskolorna, i varje fall inte mot

av deras önskan.

Jag anser vidare att följande lokalmässiga förutsättningar bör gälla för ett konstnärligt

campus.

Varje högskola bör ha en egen byggnad. Den egna byggnaden är viktig för respektive högskolas identitet och för att respektive utbildnings speciella krav skall kunna tillgodoses.

Vissa lokaler kan med fördel vara gemensamma för samtliga högskolor. Till dessa lokaler hör restaurang/café, bibliotek, Vaktmästeri, vissa föreläsningssalar och kårlokaler. Att dessa lokaler

är gemensamma är en förutsättning för att studenter, lärare och personal kan

annan mötas. Kombinationen av egna lokaler och gemensamma lokaler ger möjlighet till både avskildhet och samarbete. Vidare bör hela utforrnningen av campus inbjuda till kontakter mellan högskolorna, bidra till att skapa intrycket av kraftcentrum för konstnärlig verksamhet och

vara estetiskt tilltalande.

8.2 Tre

lokaliseringsaltemativ

Enligt mina direktiv skall jag överväga om en om- och tillbyggnad

av nuvarande Konstfackkvarteret eller kringliggande område är lämplig för ett campus. Jag har i föregående kapitel visat att det är möjligt att bygga för alla konstnärliga högskolor på Konstfackom-

ett campus sex rådet. Jag skall också enligt direktiven överväga andra lokalise-

om ringsaltemativ ger bättre förutsättningar för ett konstnärligt centrum. För att kunna göra denna bedömning har jag, vilket redovisats ovan, undersökt två andra lokaliseringsaltemativ nämligen Hammarby Sjöstad och Kvarnholmen. Min bedömning av dessa tre alternativ är följande.

8Förslag 57

Konstfackområdet utpekas särskilt i direktiven. Fördelarna med detta alternativ är att Konstfack och Dramatiska institutet redan ligger där och det är praktiskt möjligt att förlägga de övriga fyra högskolorna till området. Därtill kommer att detta område är relativt centralt beläget med närhet till Filmhuset, TV-huset, Radiohuset och Berwaldhallen och till andra kulturinstitutioner i centrala staden, till kyrkor vilket har betydelse för Kungl. Musikhögskolan och specialbutiker samt till Fältöversten med sina butiker och kommunal service. Kommunikationema är goda och området är lättillgängligt för publik. Det förhållandevis centrala läget underlättar också tillgängligheten för de timlärare som undervisar vid de konstnärliga högskolorna och har sin huvudsakliga arbetsplats i centrala staden. Området gränsar till Ladugårdsgärdet och Nationalstadsparken med de möjligheter detta innebär vad gäller eveolika slag samt rekreation. nemang av I föregående kapitel har de olika högskolornas inställning till Konstfackområdet redovisats. Av redovisningen framgår det att området har förordats det bästa Konstfack, Kungl. Musikhögskolan och som av Dramatiska institutet medan Operahögskolan att området är inanser tressant utan att göra någon rangordning. Ett problem med Konstfackalternativet är att det förutsätter att en del Gärdesskolans tomt kan disponeras. Detta finns det ännu inga av beslut skrivelse från Stadsbyggnadskontoret i Stockholms om. I en stad, Östermalms stadsdelsförvaltning och SISAB Skolfastigheter i Stockholm AB uttrycks dock positiv inställning till att förlägga ett en med de konstnärliga högskolorna till kvarteret Tre Vapen. campus En nackdel är de ytterst begränsade expansionsmöjlighetema annan i området, med de förutsättningar gäller. Därtill kommer att som nu läge vid till Nationalstadsparken innebär särskilda områdets gränsen krav och restriktioner för hur nybebyggelse får utfonnas. De två andra lokaliseringsaltemativen i det sistnämnda avseenger det betydligt bättre förutsättningar. Såväl i Hammarby Sjöstad som på Kvarnholmen finns goda expansionsmöjligheter och därtill möjligheter bygga studentbostäder i omedelbar närhet till ett campus. Hammaratt Sjöstadsalternativet erbjuder dessutom möjligheten att tillgodose de by olika högskolornas krav och önskemål utan hänsynstagande till befintliga byggnader. Kvamholmsaltemativet innebär att vissa befintliga byggnader ianspråktas, möjligheterna är stora att anpassa dem inmen vändigt till högskolornas önskemål. Kvarnholmens främsta fördel är, enligt min bedömning, det unika läget vid inloppet till Stockholm samt den intressanta framtidsvision presenterats för Kvarnholmen, som som nod i Östersjöregionens utveckling. Även alternativet Hammarby en enligt min uppfattning, ett spännande alternativ med den Sjöstad är,

58 8 Förslag

tilltänkta placeringen vid vattnet i helt nybyggd stadsdel innebär

en som en utvidgning av innerstaden.

Nackdelarna med båda dessa alternativ är att de rent geografiskt ligger på längre avstånd från Stockholms city, vilket också innebär att avståndet till de viktigaste kulturinstitutionema och den stora publiken är längre än vad som är fallet för Konstfackområdet. Man kan inte heller bortse från osäkerheten vad gäller framtida kommunikationer trots presenterade planer vad gäller utbyggnad.

Två av högskolorna, Danshögskolan och Teaterhögskolan, har i sin bedömning ansett att Hammarby Sjöstad är det bästa alternativet. Som framgått tidigare vill dock Teaterhögskolan för del inte ingå i nå-

egen got campus. Ingen av högskolorna har förordat Kvarnholmen framför de övriga, men samtidigt har inte heller någon av högskolorna ansett att Kvarnholmen är det sämsta alternativet.

Redovisningen visar med all tydlighet att det inte finns någon entydig uppfattning från högskolorna själva. För del jag att alla

egen anser tre alternativen är möjliga och att vart och dem skulle kunna

ett av erbjuda ett tillfredsställande Redovisningen visar också på de

campus. för- och nackdelar, som finns i de tre alternativen. En viktig och kanske avgörande fråga för det slutliga valet av lokaliseringsaltemativ är vad det skulle innebära i kostnadshänseende för högskolorna. Jag har,

som framgår kapitel inte haft möjlighet att göra några kostnadsberäk-

av ningar och kan därför inte redovisa effekterna på hyresnivåema de

av tre alternativen. I mina är därför utgångspunkten att kost-

resonemang naderna är i stort lika.

Mot bakgrund av vad jag här har anfört bör alla tre alternativen finnas med i den fortsatta processen. Ett slutgiltigt ställningstagande till förmån för ett av alternativen bör anstå tills hyresnivåema kan redovisas någorlunda realistiskt. Det framgår också av högskolornas synpunkter att hyreskostnadema spelar en mycket viktig roll för bedömningen av lokaliseringsaltemativen.

Med utgångspunkt i kända förhållanden och högskolornas

egna synpunkter är jag beredd att ge ett visst förord för Konstfackalternativet. Motivet är de synpunkter, som jag redovisade det relativt

ovan: centrala läget, bra och kända kommunikationer, närheten till andra kulturella institutioner och inte minst det förhållandet att två hög-

av skolorna, Konstfack och Dramatiska institutet, redan finns i området och alltså inte behöver flytta. Jag delar i och för sig uppfattningen att båda Hammarby Sjöstad och Kvarnholmen erbjuder betydligt

mer av skönhetsvärde än Konstfackområdet. Vad gäller avstånden är det självklart att bedömningen beror på från vilken punkt mätningen görs. Av allt att döma skulle det, när kommunikationerna är utbyggda, gå snabbare att förflytta sig med kollektivtrafikens hjälp till Hammarby Sjöstad

8Förslag 59

och Kvarnholmen än till Konstfack man utgår från Slussen eller om södra delen Stockholm. Jag har också förståelse för de kritiska synav punkter har framförts mot att så många lokaler måste förläggas som under jord i Konstfackalternativet. Å andra sidan är det fråga lokaom skall mörklagda, och det bör inte innebära någon avgöranler som vara de nackdel att de inte ligger ovan jord. Jag alltså sammanfattningsvis ett visst förord för Konstfackalger ternativet vill åter understryka att de båda andra alternativen också men skulle innebära bra och i vissa avseenden till och med bättre lösningar. Inget alternativen bör därför avföras på nuvarande stadium. En närav analys och beräkning de framtida hyreskostnadema måste vämare av in och kan då få avgörande betydelse för det slutliga ställningsgas en tagandet.

8.3¶Övriga frågor

8.3.1¶Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut

Regeringen har till utredningen överlämnat ett förslag angående samordning verksamheten vid Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut med av Kungl. Musikhögskolans i Stockholm verksamhet. Förslaget har utarbetats rektor för Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Göran Malmav pâ uppdrag av chefen för Utbildningsdepartementet. gren, Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut har funnits i nuvarande form sedan 1986 då dåvarande Edsbergs Musikinstitut ombildades till stiftelse. Stiftare Kungl. Musikaliska Akademien, Sveriges Riksradio AB var och Stiftelsen Institutet för Rikskonserter. Före 1986 Sveriges Ravar dio huvudman för Edsbergs Musikinstitut. Edsbergs Musikinstitut, när det bildades år 1958 hette Sveriges som Radios musikskola, tillkom med syfte att dels utveckla utbildningen av kammarmusiker, dels få fram förstklassiga musiker till Sveriges Radios Symfoniorkester. Enligt stadgarna för Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut, som beslutades regeringen år 1986, är stiftelsens ändamål "att komplettera den av högre musikutbildningen och fortbildningen i landet fördjupade, genom specialiserade och främjande insatser i solist- och ensembleverksamhet samt att bedriva avancerad försöksverksamhet med anknytning till stiftelsens uppgifter. Utbildningen är förlagd till Edsbergs slott i Sol-

lentuna kommun.

60 8 Förslag

Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut får sedan budgetåret 1986/87 statsbidrag för sin verksamhet. För budgetåret 1998 är statsbidraget 4 208 000 kronor. Det finns inget avtal mellan staten och Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut som reglerar statsbidraget, redovisningsskyldigheter m.m.

Lagerbielke föreslog i sin utredning Konstnärlig högskoleutbildning SOU 1992:12 att utbildningen vid Edsbergs Musikinstitut skulle bli en påbyggnadsutbildning vid Musikhögskolan i Stockholm. Motiveringen var att en sådan lösning skulle ge god grund för utbildning på hög internationell nivå koncentration av påbyggnadsutbildning

och en för kammarrnusiker i Stockholm. Någon sammanslagning med Musikhögskolan föreslogs inte i propositionen Högre utbildning för ökad kompetens prop. 1992/93: 169, sid 69 när frågan behandlades. I stället föreslog föredragande höjning statsbidraget till Stiftelsen Eds-

en av bergs Musikinstitut med en miljon kronor för att möjliggöra ett genomförande av det program som Edsbergs musikinstitut föreslagit.

Styrelsen för Edsbergs Musikinstitut, som består av företrädare för stiftarna samt ordförande som utses av regeringen, beslutade i april

en 1994 att ändra dels stiftelsens namn till Stiftelsen Edsbergs Kammarmusikakademi, dels ändamålet till att bedriva kammannusikaliskt inriktad utbildning. Något godkännande från regeringens sida korn dock aldrig till stånd eftersom Kammarkollegiet avstyrkte bifall till ansökan. Kammarkollegiet påpekade i sitt yttrande att det krävs permutation för ändring av stiftelsens ändamål.

På styrelsens uppdrag gjordes en intern utredning och utvärdering i maj 1996. Av denna framgick att stor del eleverna studerade på

en av grundnivå, trots styrelsens beslut år 1990 att utbildningen framöver endast skulle bedrivas på påbyggnadsnivå. Fortbildning bedrevs inte trots styrelsens beslut år 1990 att Edsbergs Musikinstitut skulle erbjuda etablerade musiker kvalificerad fortbildning. Vidare framgick av

en utredningen att Edsbergs Musikinstitut bildades vid en tidpunkt då många ansåg att utbildningen vid landets musikhögskolor inte hade en tillräcklig nivå för musiklivets behov. Utvecklingen under senare år hade dock inneburit att musikhögskoloma kraftfullt förändrat sin utbildning och att de generellt sett numera låg på en mycket hög nivåäven vid en internationell jämförelse. Edsbergs Musikinstitut hade under period inte förverkligat de riktlinjer styrelsen hade fast-

samma som slagit beträffande institutets inriktning. Enligt utredningen var risken uppenbar att Edsbergs Musikinstitut omvärlden kunde komma att

av betraktas som en parallell musikhögskola men utan en högskolas resurser eller formella status.

I utredningen presenterades fyra alternativa framtidsscenarier. Ett av dessa var ett inlemmande av Edsbergs Musikinstitut i KMH, vilket

8Förslag 61

styrelsen förordade. Styrelsen föreslog i skrivelse till Utbildningsde-

en partementet i november 1996 att en organisatorisk och ekonomisk samordning med Kungl. Musikhögskolan skulle prövas.

Det kan på sin plats att notera att enighet inte råder mellan sty-

vara relsen för Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut å sidan och rektor, lära-

ena

och elever å andra sidan vad gäller institutets framtid. När styrelsen re lämnade utredningen och sitt förslag departementet inlämnades också

skrivelse enligt vad som angavs i skrivelsen, rektor, intendent, en som, lärarkår och elevkår stod bakom. I skrivelsen ifrågasattes vad som framkommit i styrelsens utredning, och sammanfattningsvis angavs att utredningen alltför bristfällig för att ligga till grund för ett beslut om

var Edsbergs framtid. Bland annat redovisades i skrivelsen resultatet av en enkät visade att det inte fanns något som helst stöd bland lärarna

som för förslaget att inlemma Edsbergs Musikinstitut i KMH.

Utbildningsministem 1997 Göran Malmgren i uppdrag

gav i mars att, efter samråd med styrelsen för Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut samt styrelsen för Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, lämna förslag till samordning och samlokalisering Stiftelsen Edsbergs Musikinsti-

av tut med Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

Malmgren föreslår i sin utredning att Edsbergs Musikinstitut och KMH slås från och med den l januari 1998, att samtliga an-

samman ställda vid Edsbergs Musikinstitut erbjuds tjänst vid KMH samt att en professur i kammarmusik inrättas med för hela KMH:s kam-

ansvar marmusikverksamhet. Påbyggnadsutbildningen i kammarmusik föreslås förläggas till Edsbergs slott. Därtill föreslår Malmgren vissa andra förändringar och resursförstärkningar till KMH. Malmgrens utredning överlämnades till Utbildningsdepartementet i maj 1997.

Jag har i mitt arbete sammanträffat med såväl styrelsens ordförande

styrelserepresentanter för de tre stiftama. Dessa har framhållit att som styrelsen är mycket positiv till Malmgrens förslag. Även rektor och lärare vid institutet ställer sig, med de givna förutsättningarna, positiva till Malmgrens förslag. Styrelsen att det är olyckligt att Malm-

anser

utredning har överlämnats till mig eftersom detta innebär att grens Malmgrens förslag inte kunde genomföras den l januari 1998, vilket styrelsen hade förväntat sig.

Slutsats

För min del jag inte att jag har anledning att ta ställning

egen anser till ett eventuellt organisatoriskt samgående. Malmgrens utredning ger ett tillräckligt underlag för beslut. Däremot anser jag att, om ett samgående blir realiserat, även den verksamhet bedrivs i Edsbergs slott

som

62 8 Förslag

skall inrymmas i ett nytt campus. Det skulle te sig synnerligen underligt

några de konstnärliga högskolor, idag inte vill ingå i en om av som samlokalisering med övriga konstnärliga högskolor i Stockholm, mot sin vilja kommer att förläggas i ett nytt samtidigt som en del av

campus KMH skall ligga kvar i Edsberg i Sollentuna kommun. Flertalet av de argument framförts från bl.a. KMH mot en lokalisering till Ham-

som marby Sjöstad eller Kvarnholmen kan med än större styrka hävdas just beträffande Edsberg.

Enligt min mening måste således KMH:s lokaler i ett nytt campus dimensioneras så att även utbildningen vid Edsbergs Musikinstitut kan rymmas där.

Innan ett nytt står klart bör dock lokalerna i Edsbergs slott

campus användas i enlighet med Malmgrens förslag vilket innebär att slottet används några år in på ZOOO-talet.

Eftersom Malmgrens utredning har överlämnats till mig, vill jag gö-

följande kommentar avseende de två sista avsnitten i utredningen ra vilka behandlar tidsplan för sammanläggning och upplösning av stiftelse.

Malmgren föreslår att sammanslagningen skulle ha skett från och med den 1 januari 1998, vilket inte skedde. Jag har dock erfarit att ett avtal mellan KMH och Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut kommer att tecknas med innebörden att KMH för utbildningen vid Eds-

ansvarar berg fr.o.m. den 1 april 1998. En sammanslagning kan ske tidigast den l januari 1999. Såvitt jag har kunnat utröna är den enda möjliga proceduren den att regeringen i budgetpropositionen för 1999 inte föreslår att statsbidrag skall anvisas till Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut. I stället kan regeringen föreslå ett utökat uppdrag och därmed höjt anslag till KMH, lösning har stöd hos samtliga stiftare. Under förutsätt-

en som ning att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag, kommer Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut inte att ha några ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet från den 1 januari 1999. Proceduren är i princip den den procedur tillämpas för att över-

samma som som nu föra verksamheten vid Stiftelsen Svenska Institutet till den nya myndigheten Svenska Institutet.

8Förslag 63

8.3.2¶Den högre teaterutbildningen i Stockholm

Skrivelse från Teaterhögskolan i Stockholm

Regeringen har till utredningen överlämnat en skrivelse från Teaterhögskolan i Stockholm med synpunkter på samlad högre teateruten bildning i Stockholm. I skrivelsen behandlas problematiken kring förhållandet att Teaterhögskolan utbildar skådespelare, medan övrig teaterutbildning, exempelvis utbildning regissörer, scenografer och som av dramaturger, är förlagd till Dramatiska institutet DI. Enligt skrivelsen har det mest iögonenfallande problemet åren varit att regigenom eleverna vid DI utbildas utan tillräcklig kontakt med skådespelarelevema vid Teaterhögskolan. Som framgår i kapitel 2 föreslog Lagerbielke i sitt betänkande ovan Konstnärlig högskoleutbildning SOU 1992:12 att DI och Teaterhögskolan skulle föras till scen/mediehögskola. Lagerbielkes samman en motivering att det fanns tillräcklig grund för att de två högskolorna var i sin helhet skulle ingå i organisation, trots att det i första en gemensam hand teaterdelen vid samarbetat med Teaterhögskolan. Förvar DI som slaget avstyrktes båda högskolorna och ledde inte heller till något av förslag från regeringen. En översyn verksamheten vid DI gjordes i slutet 1980-talet av av av särskild utredare och redovisades i betänkandet En högskola i uten veckling SOU 1990:104. Utredaren drog slutsatsen att någon sammanslagning teaterutbildningen vid DI och skådespelarutbildningen av vid Teaterhögskolan inte borde genomföras. Utredaren ansåg däremot samarbetet mellan de båda högskolorna borde fastare och mer att ges långsiktigt planerade former. Enligt Teaterhögskolans skrivelse har fastare och långsiktiga arbetsformer inte kunnat förverkligas. Från Teaterhögskolans sida har man ofta valt att prioritera kontakten med teaterlivet utanför utbildningsväsendet, och framstående regissörer har anlitats som lärare och iscen- Sättare vid högskolans produktioner. Dock har, enligt Teaterhögskolan, flera ambitiösa samarbetsprojekt genomförts. Styrelsen för Teaterhögskolan föreslår i skrivelsen att en ny teaterhögskola bildas under fortlöpande arbete får möjlighet att praktiskt som utforma sina pedagogiska metoder, formulera sina konstnärliga mål och bygga organisation. Denna teaterhögskola skulle i ett upp en ny nya inledningsskede bestå två institutioner: institutionen för skådespeav larutbildning, dvs. den nuvarande Teaterhögskolan, och institutionen för regi, scenografi och övrig teaterutbildning, dvs. den nuvarande tea-

teravdelningen vid DI. Det skulle bli den nya högskolestyrelsens uppgift att verka för en samordning av undervisningen mellan de två eller eventuellt tre en tredje institution för fortbildning och vidareutbildning institutionema. I avvaktan på lösningen de för den nya teater-

av högskolan gemensamma lokalfrågoma skulle de lokaler som för närvarande finns på DI och Teaterhögskolan utnyttjas.

Styrelsen föreslår samtidigt att en ny film- och mediehögskola skapas av det som skulle återstå av DI. Man påpekar att avsikten med förslagit är att den nya uppdelningen av arbetsuppgifter mellan Teaterhögskolan och DI skulle innebära en ny och fruktbar utgångspunkt för arbetet inte bara inom Teaterhögskolan utan också inom DI. "Film- och medieområdet förefaller oss står på tröskeln till en helt ny värld med helt nya tekniska och konstnärliga möjligheter. Här kan en ny film- och mediahögskola stå inför en utmaning som pekar i helt andra riktningar än de som är aktuella inom teaterutbildningen, som måste vara en utbildning som syftar till kommunikation i rummet människa till människa.

Skrivelsen avslutas med följande slutord. Styrelsen för Teaterhögskolan hoppas få möjlighet att diskutera dessa frågor med styrelse och ledning för Dramatiska institutet och med dess lärare, elever och övrig personal. En snabb lösning av en omfördelning av utbildningsansvaret på våra områden, skulle göra det möjligt att därefter mycket snart och med en helt annan konkretion diskutera en eller flera lösningar av de konstnärliga högskolornas lokalproblem när man också vet hur den nya teaterhögskolans lokalbehov ser ut."

Skrivelse från Dramatiska institutet

Dramatiska institutet DI har inkommit med en skrivelse till utredningen där DI bemöter Teaterhögskolans skrivelse. Skrivelsen har behandlats i DI:s styrelse.

DI börjar med att konstatera att det är orimligt att teaterutbildningen är uppdelad på två högskolor. Detta är de båda högskolorna överens

DI har dock uppfattning än Teaterhögskolan om lösningom. en annan en på detta problem. DI anser att den enda rimliga lösningen är ett samgående mellan högskolorna eftersom konstformema ñlm/TV/media och teater har en gemensam kultur, arbetsmarknad och kunskapsutveckling. Detta hindrar inte att grundutbildningama skall drivas under stor självständighet och till viss del oberoende varandra. DI utveck-

av lar närmare skälen till sitt ställningstagande.

Det viktigaste skälet är, enligt DI, att studenterna kommer att arbeta gränsöverskridande mellan teater, radio och film/TV. Skådespelaryrket

8Förslag 65

riktar sig för varje år allt starkare mot medierna. Kontakt- och kunskapsbehovet mellan teater och medier är därför självklart också för skådespelarutbildningen, även basen naturligtvis domineras av teaom ter. Mellan de två konstanterna finns starka samband. De främsta konstnärerna har ofta varit framstående inom båda konstformema. DI anser verkligheten inte sätter gränser, bör inte utbildningarna göra det. att om Personliga kontakter inom den konstnärsgenerationen är avgöranegna de för studenternas fortsatta möjligheter. Dessa kontakter grundläggs och prövas naturligt under studietiden. Att denna kontakt ger rent konstnärliga utvecklingsmöjligheter är lika självklart. Vidare framhålls att högskolans är större än då institutioansvar nu och branschen tillhandahöll övningsmöjligheter. Utbildningen är nerna därför, enligt DI, avgörande än förr vad gäller bredd på kunskamer nu och förmåga att utbilda begåvade studenter inom mer än ett avperna gränsat område. Utöver den kulturen och den gemensamma arbetsgemensamma marknaden framhåller DI i skrivelsen rad andra skäl till att sammanen föra de två högskolorna. Det pekas på den nackdel två små högskolor innebär vad gäller minskad dynamik och flexibilitet för och en. En var liten högskola är sårbar för förändringar i omvärlden, medan en större högskola innebär möjligheter till omprioriteringar mellan utbildningarvilket är till fördel både vid kris och utveckling. En sammanslagning na innebär också kansli med och därför tillett gemensamt gemensamma räckliga personella resurser för administrativa uppgifter. En sammanhållen högskola för film och teater ökar möjligheterna att tillgodose behovet fortbildning och att klara den tredje uppgiften, av dvs. den samhällsinriktade verksamheten. Slutligen pekar DI på den överbyggnad kunskap, forskning och av samhällsnytta förväntas högre utbildning, och som blir ganssom av en ka i mindre högskola. En liten högskola med få och högspeciasvag en liserade utbildningar får ofta karaktären av yrkesskola. Dessa argument framförs således för sammanläggning av de två en högskolorna. I skrivelsen framhålls också de nackdelar det skulle innebära för DI helhet teaterutbildningarna separeras från DI. Teasom om terutbildningamas samband med utbildning inom DI redovisas annan utbildning för utbildning. DI konstaterar avslutningsvis att det i Teaterhögskolans skrivelse några pedagogiska, konstnärliga eller ekonomiska aspekter inte anges och inte heller några kultur- eller utbildningspolitiska skäl, som inte bättre till i samordnad högskola än i Teaterhögskolans förtas vara en slag. Med bibehållande utbildningarnas självständighet, anser DI, att av de skäl redovisats motiverar att de två högskolorna samordnas till som högskola. Den teaterhögskola i denna gemensamma högen som ryms

3 17-1548

skola bör, enligt DI, ha en egen identitet och en egen byggnad: Ett teaterhus med ett ansikte ut mot publiken i form av scen och studior.

Skrivelsen avslutas med följande kommentar. Självständighet och oberoende är ett självklart värde för teaterutbildningama. Det finns

en tradition och särart inom teatern, som inte kan eller bör säljas ut till media. Det gemensamma i kultur, arbetsmarknad och framtida utveckling gör det dock olämpligt med skilda högskolor. självständigheten i en samordnad högskola kan väl kombineras med det uppenbart

gemensamma. Alla till glädje, framför allt för studenterna och därmed för den framtida konsten.

Slutsats

Av de ovan redovisade skrivelserna framgår att Teaterhögskolan och Dramatiska institutet är helt överens om att uppdelningen av teaterutbildningen på de två högskolorna är ett problem. Men det framgår också, med all önskvärd tydlighet, att de två högskolorna har helt olika

syn på hur bör lösa problemet.

man

För min egen del anser jag att en samlokalisering i ett campus, där både DI och Teaterhögskolan ingår, förutsättningar för att uppnå

ger vad båda högskolorna eftersträvar. En samlokalisering, som dessutom innebär att de båda högskolorna placeras intill varandra, medger såväl en samverkan mellan skådespelarutbildningen och den övriga teaterutbildningen som ett fortsatt samband mellan teaterutbildningen inom DI och DI:s övriga utbildningar. Denna lösning är densamma DI

som anförde i sitt yttrande över Lagerbielkes utredning vilket framgår i

ovan avsnitt 2.1.2.

Jag anser däremot inte att det nu är aktuellt att föreslå någon organisatorisk förändring, varken utifrån Teaterhögskolans eller Dramatiska institutets förslag. Om förutsättningar ges för det önskade samarbete och samband mellan utbildningarna som anges i de båda skrivelserna, är det också enligt min uppfattning klokt att avvakta med en eventuell organisatorisk förändring i den ena eller andra riktningen. Den utveckling som en samlokalisering medför bör, enligt min uppfattning, få bli vägledande för en eventuell framtida organisatorisk förändring.

9¶Plan för

genomförande

De konstnärliga högskolor berörs denna utredning avgör, i lik-

som av het med andra universitet och högskolor och övriga statliga myndigheter, vilka resurser som skall avsättas för hyror av de samlade resurser högskolan förfogar över och beslutar själva om vilka lokaler de skall ha. De har således eget lokalförsörjningsansvar. Förutsättningen för en samlokalisering är därför att berörda högskolor själva vill ingå i ett campus.

I föregående kapitel har jag redovisat högskolornas inställning till campusidén. Där framgår att framför allt Teaterhögskolan avvisar tanken på att ingå i ett Om samtliga sex högskolor skall ingå i ett

campus.

krävs ett nytt riksdagsbeslut avsteg från den princip för campus, om myndigheters lokalförsörjning nu gäller.

som

Om ett sådant beslut fattas bör enligt min mening en organisationskommitté tillsättas. Samtliga berörda högskolor bör vara representerade i organisationskommittén.

Organisationskommitténs uppgift bör att ansvara för den fort-

vara satta hanteringen projektet samt ges rätten att fatta beslut avseende

av lokalisering och även teckna hyreskontrakt för de berörda högskolornas räkning i den utsträckning som behövs för att etablera ett campus.

Flertalet de berörda högskolorna har påpekat att kostnadsaspek-

av ten har avgörande betydelse för ett slutligt ställningstagande till de

en

olika lokaliseringsaltemativen. Mer preciserade kostnadsuppskattningar

har inte varit möjliga att göra skäl som jag redovisat ovan i avsnitt

av 5.1. Som underlag för kostnadsbedömningar erfordras ett detaljerat lokalprogram tillsammans med genomarbetade utredningsskisser för de alternativa lokaliseringama. Ett sådant program föreligger ännu inte.

Organisationskommitténs första uppgift bör därför vara att se till att ett detalj erat lokalprogram arbetas fram. Arbetet måste ske med förankring i tillgängliga ekonomiska ramar och utgå från en beskrivning av den verksamhet respektive högskola skall bedriva i lokalerna under den närmaste femårsperioden. Respektive högskola måste vara klar över konsekvenserna för såväl verksamhet som ekonomi av programmets genomförande. När ett detaljerat lokalprogram föreligger kan organisationskommittén välja olika vägar för att gå vidare mot hyresavtal för nya lokaler.

En väg att gå är att organisationskommittén med programmet som grund begär in fördjupade utredningsskisser från de tre hyresvärdarna/möjliga hyresvärdama. Skisser och beskrivningar skall vara utformade på så ett sådant sätt att de kan utgöra grunden för den kostnadsuppskattning som antingen organisationskommittén låter utföra eller som begärs av respektive hyresvärd. I anslutning till denna process sker också förhandlingar om pris för tomtmark m.m. Därefter väljer kommittén ett av alternativen utifrån de kriterier som kommittén ställt upp.

Med detta tillvägagångssätt vägs kostnadsaspekten in i valet av det fördelaktigaste alternativet liksom gestaltningsfrågor och funktionalitet. Jag förordar denna ordning.

En väg kan vara att organisationskommittén väljer lokalise-

annan ring utifrån kända förhållanden och kan då, efter utarbetande av ett

nu detaljerat låta den utsedda hyresvärden svara för fortsatt ut-

program, redningsarbete/skisser och arkitekturtävling. Alternativt kan kommittén själv svara för arkitekturtävling, låta kalkylera kostnader och först därefter låta hyresvärden fortsätta projekteringen och lämna offert. Givetvis är det möjligt att istället för tävling låta några arkitektkontor utarbeta skisser parallellt. Att själv svara för tävlingen ger organisationskommittén och högskolorna ett större inflytande över det färdiga resultatet.

Med detta tillvägagångssätt bortser från de ekonomiska förde-

man lar konkurrenssituation mellan hyresvärdarna kan ge till förmån för

en det tillskott tävlingsmomentet eventuellt kan för gestaltning och

ge funktionalitet.

I samtliga fall kommer organisationskommittén att behöva anlita konsulthjälp för att utarbeta det detaljerade programmet, göra kostnadskalkyler, utvärdera alternativen etc. Genomförandet av en arkitekturtävling eller parallella uppdrag medför också kostnader.

För att förbereda för det kommande detaljplanearbetet i respektive kommun bör organisationskommittén inleda en dialog redan i samband med att arbetet med det detaljerade programmet inleds. Planprocessen i respektive kommun inleds med ett förberedande internt utrednings- och planarbete som också innebär samråd och remisshantering.

När organisationskommittén beslutat om ett av alternativen går kommunen vidare med detaljplanearbetet. Detta utgår från utredningsskissen/det vinnande förslaget och leder till att kommunen beslutar om att detaljplanen skall ställas ut för att allmänheten skall få möjlighet att lämna synpunkter enligt plan- och bygglagen. Efter att inkomna synpunkter bearbetats godkänner stadsbyggnadsnämnden motsvarande detaljplaneförslaget.

SOU 1998: 10 9 Plan för genomförande 69

Parallellt med processen i kommunen kan arbetet med planering av projektet och viss projektering ske. Slutligen beslutar kommunfullmäktige om detaljplanen. Efter en överklagandetid träder planen i kraft. Först därefter kan byggstart ske.

4 174548

Bilaga 71

Kommittédirektiv

Dir 1997:47

Utredning samlokalisering och eventuell verksamhetsmässig

om

integrering de konstnärliga högskolorna i Stockholm

av

Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 1997

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare i uppdrag att i samråd med de konstnärliga

ges högskolorna i Stockholm, Kungl. Konsthögskolan undantagen, dels analysera lokalbehovet och föreslå lämplig samlokalisering av dessa

en högskolor, dels överväga eventuell verksamhetsmässig integrering av

en utbildningarna. Utredaren skall, i samråd med berörda högskolor, upprätta

plan för genomförandet av förslaget. en

Bakgrund

Riksdagen beslutade med anledning budgetpropositionen är 1978 att

av inrätta åtta konstnärliga högskolor i Stockholm prop. 1977/782100, 1977/78:UbU22, rskr. 1977/781338. De åtta högskolorna var Danshögskolan, Dramatiska institutet, Grafiska institutet och institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning GI/IHR, Konstfackskolan, Konsthögskolan, Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm samt Teaterhögskolan i Stockholm. De konstnärliga högskolorna i Stockholm förblev vid inträdet i högskolesystemet fristående enheter medan motsvarande utbildningar i Göteborg och Malmö, liksom senare även de i Umeå och Piteå, inordnades institutioner i universiteten i

som Göteborg, Lund, Umeå respektive högskolan i Luleå.

Hur den konstnärliga högskoleutbildningen i Stockholm bör vara lokaliserad och organiserad har diskuterats i flera sammanhang sedan början

l970-talet. Diskussionerna har gällt samlokalisering också samav men verkan eller sammanslagningar utbildningsorganisation och administra-

av tiva stödfunktioner. Viktiga motiv för ändrad organisation och verk-

en samhet har varit att sammanslagning till eller flera större enheter

en en skulle innebära fördelar bl.a. i form utvidgat utbyte och samarbete,

av

72 Bilaga 1 SOUl998:l0

rationaliseringsvinster, ökad administrativ och ekonomisk kompetens ;aimt ett effektivare utnyttjande av lokaler.

Utredningen om konstnärliga högskoleutbildningar föreslog i betänkandet Konstnärlig högskoleutbildning SOU 1992:12 vissa organiiatoriska förändringar och en administrativ samordning utbildningar emellan. Antalet högskolor för konstnärlig utbildning i Stockholm skulle mirskas till fyra genom att Dramatiska institutet och Teaterhögskolan fcrdes

till enhet och att Musikhögskolan, Operahögskolan och samman en genom Danshögskolan bildade enhet. Konstfackskolan och Konsthögskolan

en föreslogs kvarstå separata enheter och Grafiska institutet och institutet

som för högre kommunikations- och reklamutbildning föreslogs inordras i Universitetet i Stockholm.

I sina yttranden över förslaget var det stora flertalet remissinstanser negativa till utredningens förslag. En rad instanser föreslog dock en närmare bindning mellan samtliga konstnärliga högskolor i Stockholm än vad utredningen hade föreslagit.

Efter förslag i regeringens proposition Högre utbildning för ökad iompetens prop. l992/93:169, 1992/93:UbUl4, rslcr. 1992/93:363 finns idag sju fristående konstnärliga högskolor i Stockholm sedan Grafiska institutet och institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning GI/IHR den 1juli 1994 inordnades i Stockholms universitet. Med anledning av uttalanden i propositionen gjordes inom Utbildningsdepartementet en översyn frågan administrativ samverkan mellan de konstnärliga

av om högskolorna Stockholm.

1994 års Stockholmskommitté föreslog i delbetänkandet Kronan Spiran Äpplet SOU 1994: 127 att samlokalisering de konstnärliga högsko-

en av lorna i Stockholm skulle ske och att arbetet med planeringen av lokaler för de konstnärliga högskolorna därmed borde fortsätta i samverkan med Lärarhögskolan i Stockholm.

Inom Utbildningsdepartementet sammanställde en arbetsgrupp ett beredningsunderlag för samlokalisering av de konstnärliga högskolorna i

en Stockholm. I underlaget presenterades översiktligt åtta olika lokaliseiingsalternativ.

Med anledning förslagen från 1994 års Stockholmskommitté infor-

av merade regeringen i propositionen Utbildning och forskning; kvalitez och konkurrenskraft prop. 1993/942177, 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399

två möjliga alternativ till samlokalisering samt begärde att regeringen om skulle få avvika från principen myndigheternas för lokalför-

om ansvar sörjningen för att hanteringen av lokalfrågoma för de konstnärliga högskoloma skulle bli ändamålsenlig.

Sammanfattningsvis har det under relativt lång tid funnits en övertygel-

i olika sammanhang fördelarna med en samlokalisering av en eller se om

Bilaga 1 73

flera de konstnärliga högskolorna i Stockholm. De konstnärliga högav skolorna i Stockholm, med undantag Kungl. Konsthögskolan och av Teaterhögskolan i Stockholm, har också ställt sig positiva till en samlokalisering verksamheterna. Flera högskolorna, bl.a. Kungl. Musikhögav av skolan i Stockholm, har i olika sammanhang framhållit att deras lokalförsörjningsproblem är omfattande och behöver långsiktig lösning inom en en framtid. Trots relativt stark övertygelse fördelarna med en snar en om samlokalisering har det dock ännu inte varit möjligt att finna formerna för

ett praktiskt genomförande. De konstnärliga högskolorna i Stockholm har verksamhet av unik en bredd är stor betydelse för kulturlivet i Sverige och för Sveriges som av internationella position inom kulturområdet. Flera av de konstnärliga högskolorna har emellertid lokalförsörjningsproblem vilka inverkar negativt på verksamheten. En samlad lokalisering och eventuell verksamhetsmässig integrering skulle kunna lösa de enskilda högskolornas problem samtidigt det skapar förutsättningar för ett nytt konstnärligt som kraftcentrum.

Utgångspunkter

Syftet med uppdraget är att samlokalisering och eventuell genom en verksamhetsmässig integrering de konstnärliga högskolorna i Stockav holm skapa förutsättningar för ett nytt konstnärligt centrum. För att skapa tyngd åt sådant område är det vikt att så många möjligt av ett av som berörda högskolor kan samlas till ett område. Med anledning högskoav lomas relativt omfattande publika verksamhet är det också av vikt att lokaliseringen underlättar samverkan med andra kulturella institutioner. Vidare det viktigt det finns goda kommunikationer till den tilltänkta är att lokaliseringen. En förutsättning för samlokalisering och eventuell verksamhetsmäsen sig integrering de konstnärliga högskolorna i Stockholm är att varje av utbildnings krav på funktionella lokaler och stimulerande miljö kan en tillfredsställas.

Uppdraget

Utredarens huvuduppgifter är att i samråd med de konstnärliga högskolori Stockholm, Kungl. Konsthögskolan undantagen, dels analysera na loicalbehovet och föreslå lämplig samlokalisering, dels överväga en en eventuell verksamhetsmässig integrering. Utredaren skall, i samråd med berörda högskolor, upprätta plan för genomförandet förslaget. en av

74 Bilaga J SOU 1998: 10

Utredaren skall överväga om en om- och tillbyggnad av nuvarande Konstfackkvarteret Kv. Tre Vapen 2 eller kringliggande områden är lämplig eller om andra lokaliseringsalternativ ger bättre förutsättningar för ett konstnärligt centrum.

De högskolor som kan vara aktuella för en samlokalisering och eventuell verksamhetsmässig integrering är Danshögskolan, Dramatiska institutet, Konstfack, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm samt Teaterhögskolan i Stockholm.

Den avsedda samlokaliseringen förutsätter inte någon ändring av högskolornas ställning som självständiga högskolor. Om det bedöms lämpligt av utredaren kan dock en sådan ändring föreslås.

Utredaren skall samarbeta och samråda med berörda högskolor. Samråd bör också ske med Statens lokalförsörjningsverk och Riksrevisionsverket. Arbetet förutsätter därtill kontakter med berörda kommunala organ.

Utredaren skall beräkna och närmare precisera samtliga kostnader för förslaget. Även kostnader för eventuell verksamhetsmässig integrering

en bör inräknas. De kostnader för förslaget som avser lokaler bör inte överstiga de kostnader för lokaler som högskolorna har för närvarande. Eventuella merkostnader skall finansieras inom givna anslagsramar.

Ramar för utredarens arbete

Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 och om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den l november 1997.

Utbildningsdepartementet

4 Å . vika. Lily lappkåmbørøv k S 9"" , barken nuh-uøv.udnnI J 2- z ø .,...N4 - .. 4 x o

Kaumnpxbarken Im yåei%znr v V ; V3. F5. . -

:x L. x .m x

-xggÅAfåuaAnnsnÅnET

" .jhvnninuøxvr . nu . äshuká" p . . v autumn astmrsmømugw E A - , r - .

aqqnmAazu

lkm|

-

Bilaga3 77 I Bilaga 3. Idéskisser över tre lokaliseringsalternativ Blad 1 och Konstfackområdet Blad 3 och 4: Hammarby Sjöstad Blad 5 och Kvarnholmen

5 17-1548

å

T I c

,9

§TR/ 4

i

i

F . fw M BORGVÃGEN

O . 1

Sh H i

m i u-g-j i , NHH :mun

;nmulmlllh

1 E

bnnngunuus . å I

sTåÅKETx

:smguräauznltmt: 8.

.

. GYMNASTIK SAL a

I

KUNGL. SKOLAN

Y MUSiKHF

HÖ OLAN E KONS TSAL

H

I

21

i z

Å Q KONSTNÄ H u

eiopj/o

ö

.. ..:;;T§ZT

. TUATIO i . V

Q:

x

rr--S--j

T""1/T"TFTTI

é k iåøliy

Åxwâ: /fø/ä

x J x k

;CL

\\\ Ä

ö C5 Ä §45 x

p, :.§ L x q t .il/A

8.

J DRAMATISKA INSTRTUTET . TEATER HÖGSKOLAN

m

knutpunkt; Siölorget vid Torget blir också en entréplats för de nya högskolorna som grupperar sig runt en ny De konstnärliga högskolorna ligger vid Siöstadens östra

Svindersviken platsbildninglcampus, här kallad Kulturlorget. Varia högskola kan ges en egen Lugnet Hör möts alla spårvagnslinjer. Hör- når purkslrükei från

identllel och med utblicksmöiligheler mal Hammarby Siö. Hammarby Sjö där ell stort bud planeras. Siötorgel ligger sidoordnal den nya

Esplanaden år Siöslodens pulsöder. Vid torget ligger butiker, restauranger och En eventuell framtida expansion av högskolorna kan ska öl lre olika håll.

som annan service.

HÖGSKOLOR HAMMARBY SJÖSTAD OKTOBER 1997

KONSTNÄRLIGA l

KONST

TR. TlLL

PARKERtNG

ENTRéPLAN

entréer

Vid Siötorget ligger butiker, restauranger och service men också till högskolornas bibliotek, kårhus och restaurang som ligger i ett övre plan. l väster ligger spörvagnsstotionen där tre linjer möts. l öster ligger uppgången från parkeringsonlöggningen. Det ör enkelt och smidigt att nå högskolorna med bil, kollektivtrafik och cykel till gagn för lärare, elever och publik. Högskolorna grupperas runt Kulturtorget dör varie skola får egen entré. Skolorna kan internt samlas kring överbelysta gallerier och mindre interna gårdar. De stora publika salarna nås från kulturtorget dör skolorna får egna caféer med uteservering. Gollerierna och caféerna blir naturliga fooiéytar vid publika evenemang. Skissen visar en möjlig placering och utformning av högskolorna, andra uttormningar och inbördes lägen är naturligtvis möjliga.

KONSTNÃRUGA HÖGSKOLORI HAMMARBYSJÖSTAD OKTOBER 1997

HÖGSKOLOR KVARNHOLMEN KOMMUN

i

NACKA

KQNSTNÄRLIGA

..,.,...t ,z

.

. .

-iUvbo,.4_____Äm "a" f.. mv.-1

.

Nov 1997 BSK Arkitekter

1a Fastigheter

LTñÅFA "E üåTiMWEEGIAT/a

Iänüäai - :Kåt-Wifi

wwmw%ámwm mmvsønwwksamwm

aámäzüg

mmmmwáwzawi

M

KF 1997 BSK

Fastigheter Nov Arkitekter

Utredningen om samlokalisering REMISS och eventuell verksamhetsmässig 1997.1.07 integrering av de konstnärliga högskolorna iStockholm, K 97

Till rektoremaför

Danshögskolan Dramatiskainstitutet Konstfack Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Operahögskolani Stockholm Teaterhögskolani Stockholm

Alternativa möjligheter för samlokalisering avde sexkonstnärliga högskolorna i Stockholm

I har genomfört dendel av utredningsarbetet,somharbeståttavöverläggningar med de ag nu berördakonstnärligahögskolornasledningar, styrelserochstudenttepresentanterför att inhämtasynpunkterpå.utredningsuppdraget.Med biståndfrån fana Robeznieks, Lokalfötsörjttingsverket harjag ocksåinhämtat ytterligareuppgifter omhögskolornasaktuella lokalsituation samtbedömning framtida lokalbehov för att underlagför olika av lokaliseringsalternativ.

Enligt direktiven är uppgitterna ñr kommittén att föreslåen lämplig samlokaliseringav en av konstnärliga högskolor i Stockholm. Vidare sägsi direktiven att "utredarenskall överväga sex och tillbyggnad av nuvarandeKonstfackkvarteretKv. Tre Vapen eller om enomkringliggandeområdenär lämplig eller andralokaliseringsalternativger bättre om förutsättningarför ett konstnärligt centrum".

I har i enligt med direktiven och efter grundlig genomgångavett antaltänkbara ag en lokaliseringsalternativvalt att utredatrealternativ, nämligenjust Konstfackområdetsamt dessutomHammarby Sjöstadoch Kvarnholmen.De trealternativenpresenterasnärmarei det bilagdamaterialet. rutan jag formulerarde slutgiltiga ställningstagandenaärjag angelägen om att tadel av erasynpunkter på detrealternativen.

Det ärviktigt att påpekaatt detinte harvarit möjligt att i nuvarandelägegöranågra kostnadsberälctingar,varför det inte går attjämföra hyreskostnademaför deolika alternativen.

Efter allaöverläggningar med företrädareför desexaktuellakonstnärligahögskolornaärjag naturligtvis medveten attdet ñnnsbetydandeskillnadermellan deberördahögskolorna om vad gäller intressetför ensamlokalisering till ett konstnärligtcampus.Men detär angeläget ävende högskolorsominte någon fördel medensamlokaliseringändågör envärdering att ser de alternativen. Det ärviktigt för utformningen mina förslag,och detärviktigt för av tre av

6 17-1548

regeringoch riksdag att vetahur högskolornavärderarde olika alternativen statsmakterna

om beslutaratt ett konstnärligt campus.omfattandesamtliga konstnärligahögskolor

sex Stockholm. skall byggas.

Avsikten är attredovisade inkomna synpunktemai betänkandet.Om yttrandenainte äralltför omfattandehögst 5-6 normala A4-sidor kan deeventuellttas sombilagor i betänkandet, eljest kommerjag att redovisadem redigeratskick.i

Iag emotsertacksamtsynpunkter från samtliga berördahögskolorvad gäller de tre lokaliseringsaltemativen.Det bör därvid framgåvilka tör- och nackdelar i de olika

ser alternativensamtvilket avalternativen förordaroch motiveringenför detta. Det är angelägetattpåpekaatt de skissersomtagits fram endast idéskisscrär och inte någraslutliga förslag vad gäller byggnadernasstorlek och placering. Syftet medskissemaärendastatt åskådliggöravaden lokalisering till respektiveområdeskulle kunna innebära.

I betänkandetkommer att ingåett avsnittom självacampusidén.Iagutgår från att de positiva effektersom angavsi skrivelsen från rektorskonventetDnr 1993/213 i oktober 1993 fortfarandeärgiltiga hos de fem högskolor,somstod bakomskrivelsen.

Jagbifogarocksåett utkast till deinledandekapitlen i betänkandetsombehandlarbakgrund, utredningensuppdragoch arbetesamtdekonstnärligahögskolornasstorlek, verksamhetoch lokaler. JagärtacksamFörsynpunkter dessaavsnitt.inte minst för att undvika felaktiga beskrivningar.

För att utredningenstidplan skall kunna hållasbehöverjag erasvarbådepå lokaliseringsaltemativenoch kapitelutlcastensenastunder fredagenden28 november 1997.

Var vänlig skickasvarentill

LenaEriksson Utbildningsdepartementet Regeringsgatan30-32 103 33Stockholm

Med vänliga hälsningar

Leif Andersson

Kopior för kännedom till utredningensexperter

I

OANSHOGSKOLAN

1997-11-27 Regnr 13-191-97

Utredningenomsamlokaliseringoch eventuellversanüietsmassigintegrering :lvdekonstnärligahögskolornai Stockholm

Danshögskolanssynpunkterpåutredningensutkasttill förslagomsamlokaliseringocheventuellverksamhetsmäsigintegreringavdekonstnärligahögskolorna iStockholm.

Danshögskolan:styrelsefinnerauutredningenintearfullständigochdärförärad betraktasomettutkast. Utredningensaknarviktigaavsnittsomgäller: Analys verksamhetsmkig integreringavdekonstnärligahögskolorna. - av Beräkningochnärmarepreciseringavsamtligakostnaderför förslageti enlighetmeddirektiven. Ställningstagandetill organisatiblxsfonnen. - Danshögskolansstyrelseförutsätterdärförattutredarensslutligaförslag remitteras.

STYRELSENSVILLKOR FÖR ATI DH SKALL INGÅ I CAMPUS

Danshögskolansstyrelsesammanfattarsinavillkor förattDH skallingåi campus i följandepunkter: at: danshöçkolanskall vara ensjälvständighögskola. att DHfår störrelokalermeddagsljusochmr lunvolym i arkitektoniskt steáskutformningmedhänsyntill denkrutivitemkapnnde verksamhetensbehov. att DH får enegenhuskroppmedövningsscen. 4. att DH får full kostnadstäckningför samtligamerkostnadersomuppkommer.

DANSENSOCH DANSHÖGSKOLANS UTVECKLING OCH BETYDEIÅE

Koteograñskainstitutetgrundades1963ochnågraårsenarebildadesCullbergbaletten.. 1986öppnadeModernaDansteaterrt.och 1991ñck dansenytterligareettpartillskott: DansensHusi StockholmochFakiren numeraDansstationeni Malmö.Underdenkorta tid detfunnitssjälvständigadansinstitutionerhardanskonstenhaftenenastående som utveckling.liksomdenistorgradkommitanpåverkaandrakonstforrner.

Danshögskolanärbådedrivandeochinvolveradi utvecklingsarbetetmedkonstnärliga ochkrearivaarbetsformerinomgrundskolaochgymnasium.Dansenär ettypperiigt pedagogisktochsocialtredskap:barnochungdomarsutveckling beroendeär avde processerFörinlärningochintellektuellutvecklingsomuppstárisambandmedestetisk. rytmiskochfysiskträning.

Sqnlrtedttqalan4.Sex27043,S102 Stockholm.Sweden m, -46 05.4590502.Fax:-46 08-459OS10 ortqiroz404323-3

82 Bilaga 5 SOU 1998: 10

Kraven Danshögskolani dennadynamiskautvecklingsprocess

blir allt större. Danshögskolansutbildadekoreografer.pedagoger.dansareochdansterapeuterefterfrågas i regionerfrånnorrtill söder.Ansvarsomrádet såledesiir omfattande.

DANSHÖGSKOLANS INSTÄLLNING TILL CAMPUSIDEN

Utredarenutgårfrånattdepositivaeffektersomangavsi skrivelsenfrånkonstnärliga rektorskonventeti oktober1993fortfarande giltiga.är Underdentid somgåtthardeekonomiskaförutsättningarnaförändrats.Konstarternas ställning hotad.är trotsdenstort efterfrågan kreativitetinomallasamhällssektorer

som konstnärligtskapandestårmodellför. Konstformemamåstekunnafortsättautvecklas egnavillkor. Detta viktigtär om ettfruktbartsamarbeteskakunnakommatill stand.

Danshögskolan grundenpositiväri till ettför allaberördakonstnärligahögskolor

gemensamtcampus.En sarnlokaliseringskullekunnaökamöjligheternatill mötenmellanstudenternaochlärarnaochdärmedgränsöverskridandesamarbeten.

2 BAKGRUND

Utredningensbeskrivningavbehandlingen organisationsfrågan lokaliseringsftâganav och i olika skedensedan1968årsutbildningsutredningU6S framtill deni tillsattautredningensamtredovisningenavdeberördahögskolornasuppfattningarochsynpunkter skildaförslag enligt Dl-lzsär meningutförlig,korrektochobjektiv.

2; ORGANISATIONSFRÃGAN

Utredningensbeskrivningavorganisationsfrågansbehandling årenvisar det

genom att finnskraftersomgärnaskulleseenannanorganisation dekonstnärligahögskolornaav i Stockholm dennuvarande.än

Vid tvåavgörandetillfällen har högskolornadocklyckatsbevarasin självständighet.

Detfinnsenklar uppfattninghosdanshögskolansstyrelse.personalochstudenter. attstatsmaktemasavgörandebesluti organisationsfrágan framsyntaochrätta.

var Danshögskolanhar enbart ptsitiva erfarenheteravat: vara enhelt självständighöçkola. BesluisvägarnainomDH ärkortaochsnabba.Medelsanvisningenkommerdirekt från regeringen.DH disponerarmedlenfritt ochbeslutarsjälv hurlokalernainkl övnings-

om scenenskallutnyttjas.UnderdennittonårsperiodsomDH varit högskolahar fått

man gehörförolikaönskemålsomvaritavstorbetydelseför DHzsutvecklingochexpansion i frågaombådegrundutbildningenoclrdetkonstnärligautvecklingsarbetet.Genomsin självständighetharocksådanshögskolansprofileringochidentitetblivit tydligare,

l direktiventill utredarenanförsbl följande:a "Denavseddasamlokaliseringenförutsätterintenågonändring högskolornasav ställning somsjälvständigahögskolor.Omdetbedömslämpligt utredarenkandock sådanav

en ändringföreslås." Dettageroroväckandemakar omorganisationsförändring.

Dartshägsltølans.rtyreLsemenaratt organisationsfrâgan denviktigasteär när detgäller att taställning till förslagetomsamloltalisering.Danshögskolanär inteberedd ingå

art i ettgemensamtcampusomDH:s frumdda ställningsomftirráendehögskolapå något sättriskerar.Detärfråga arnenfull självständighetutankompromisser.StyreLsen

anser attfriståendehögskolorutgördenbästagrundenför ettpositivtsamarbetsklünat.

Bilaga 5 83

Ettavgörandebeslutomsamlokaliseringbär innehålla garantifrån statsmakterna en omatt deingåendekonstnärligahögskolornaskall friståendehögskolor.Styrelvara senframhåller samtidigtattomsjälvständighetengaranterasärdanshägskolanpositiv till att varamedi ettframtida campus.

3 UTREDNINGENS UPPDRAG OCH ARBETE

Redani utredningensnamnfinns"evenmellverksamhetsmässigintegrering"med. Enligtutredningensdirektivskallensådanövervägas. DH frågarsig vadsomavsesmeddettaochhur långtdetskallföras. DH saknarövervägandeni utredningenomvad verksamhetsmässigintegreringi praktiken kankommaatt innebära.

Danshögskolanstyrelseanseratt verkligsamverkanmellan utbildningarsomsyftar till ömsesidigfördjupning måstebyggapa detförtroende endastkan uppståmellan som självständigaparter.

LOKALER, LOKALKOSTNADER

Danshögskolanäri stortnöjdmedde lokalersommanidagförfogaröver.Samtidigthar DH hardockbristpålokalutryrnrnenvilket redovisadesi detlokalprogramsomlämnades till utredaren.Bristenberorpåekonomin.Danshögskolankan anslutningtill nuvarandei lokaler lätt få ökadeutrymmentill rimliga kostnader..

direktiven till utredarensägsatt enmotsättningärattvarjeutbildningskrav funktionellalokalerochenstimulerandemiljö kantillfredställa. DH harunderutredningsarbete uppmaninglämnatett nytt lokalprogram är som en revidering detav lokalprogramsomlarmades1993.Detnyalokalprogmmmetinnefattar enkraftigutvidgningavlokalernai förhållandetill dennuvarandelokalarean.

DH harlokalñirsörjningsamvurmenhar redannu ekonomisktingenreellmöjlighet att utnyttja det.

DH harefteromtörhandlingarmedhyresvärdenenlåghyraförsinanuvarandelokaler. DH bedömerattflyttningtill ettcampuskommerattökalokalkosmademaväsentligt. l utredningenståringetomhurdetärtänktautlösas.Denedskärningarverksamheten somskullebli.Följdenavendastnågotökadelokalkosuiadetskulle Rsrödande. vara

Danshögskolan.:styrelsevillframhålla attDH inte har någonmöjlighet medi att vara ettcampusommanmåstefinansierade ökadelokalkostnademainomramenför oförändraderesurser.StyrelsenmenaratrDH måste enekonomisktstödfrån statsmakterna somgerfull artslagstäckningjörsamtligamerkostnadersomuppkommer.I dessakostnaderska delsskillnadenmellan DH.: lolulkostnaderochde lokalkostnya nadernai ettcampus.delsalla de merkostnadersomplanering,flyttning, extrapersønal medförochalla tillkommandekostnadersomofta glömsbortLex:;är hyllor, kliühängare,draperier, skyltar. telefoner.lås.

Merkostnadema lokalernakandelsFör utgöraskillnadenmellandenbefintligakostnaden ochdennyakostnadenperm3.delshelanyakostnadenperm for utökadlokalarea.

Danshögskolanhardåligaerfarenheter flyttningentill nuvarandelokaler1990.dåav otillräckligkosmadstäclciingleddetill underskottsproblem.

84 Bilaga 5

x

GEMENSAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR

FÖR DE TRE ALTERNATIVEN Pragramunderlag Utredningenanger3.800m för Danshögskolan programunderlagför idéskisser

som för de treloknliseringsaltemativcn. Danshögskolanvill starktframhållaattäven denangivnalokalarean verksam-

om avser hetenochpersonalutrymmenexkl kommunikationsytor.innervaggar såligger den

m m. långt underdenprogramarea6 730m1 somDH beräknati sitt lokalprogram För framtida verksamhet.

Utredningenhar inte tagit hänsyntill debehovdanshögskolan i lokalpro-

presenter-at grammet.DenFöreslagnaytanavhjälperinte nuvarandeakuta brister och inte möj-

ger ligheteratt tillföra för danskonstennödvändiga utbildningsområden.

nya

Föratt motsvaraomvärldenskrav räknar Dl-lrsstyrelsemedett behov expansion.

av

UtredarenberdeberördahögskolornagöraenvärderingavdetreFöreslagnalokaliseringasaltemativen.ävendehögskolorsomintesernågonfördelmed samlokalisering.

en

DHsvärderingbyggerfrämst behovet estetiskavärden denkreativitetsska-

av som pandeprocessenlcräver.

Danskonstenhar endastkroppen,tiden ochrummettill sitt förfogande. Dessatreenklaverktygärdestoviktigare.Kroppenskänslighetparetmedteknisktkrävandeprecision.Tidensomenergi.vila ochanspänning.Rummet.dessvolymdess

estetiskanärvaroochstarkapåverkan denmänskligakroppen. Danshögskolansstuderandeochpersonalkanintearbetaheladagarnaunderjord i lokalerutanfönster.Utandagsljussvararkroppenmedentyngdocholust inteärkreativ,

som ochsomäroförenligmedettskapandearbete.

Danshögskolanhar mycketstorsamverkanmeddetomgivandesamhället. Mångapedagoger.koreograferochmusiker deltidsanställdaär och De harandra arbeten.oftast centralaStockholm.i ochbehöverkunna lättmellansinaolika arbets-

resa platser.om inteskaförloraRörskolanviktiga lärare,dansare,musikerochandrakonstnätet. Flerahundrabam.ungdomarochvuxnasomvarjeveckaundervisasi Dl-Izsstoraövningsskolan kvälls-ochhelgridermåstelättkunnanåskolan.Sceniskaproduktionermåste kunna ennå publik.

r HAMMARBY SJÖSTAD

Dettaalternativharettmycketñntläge HammarbySjö.Uppfyllerkravet skönhetsvärde. FörutsättningenFörsamarbeteredanvid planeringen skolorna

ger engemensamstartsom kanbli positivtomdetsatsat:ekonomiskt estetisktintressant

en arkitektur.därskolorna kanprofilerasigmotdengemensammaöppnaplatsen.Alternativetärdet

endadärdetär frågaomnybyggnationför samtligahögskolor.vilket DH ñrdel För skapa

sersomen att ändamålsenligalokaler. Denmöjligatotalalokalareanär störst dettaområdeochhuskropparnai ligger jord.

ovan Detgerbramöjlighetertill expansion.FörutsättningarnaFörspännandearkitekturoch luftighetfinns.

Ytomaochtörbindelsemamellanhögskolornakanutvecklademötesplatsersom enavär degrundläggandetankamamedettcampus.Studenternasbehov

avett gemensamtkårhussynsbästkunnatillgodosesinomdettaorru-åde.

sou 1998: 10 Bilaga 5 85

OmmanserSlussensomencentraluaftkknutpunktsågårdetredan Värmdöbussar

nu medstorturtathetsomstannarganskanäraomradet.Enförutsättning ändåär kommu-

att nikationernaförbättrasväsentligt.DentänktasnabbspârvagenSlussen HammarbySjö-

stad Gullmarsplanmasteforcerassåattdenblir klar tidigareänplanerat.

-

Viktiga villkor är att kommunentar ansvarfdr genomgripandemiljömässig

en sanering avområdet.ochatt kommunikationernabyggs

ut. Markenmåstesanerasefterdekemiskautsläpp kanñnnaskvarefter

som detgamla industriområdet.

Z KVARNHOLNIEN

Kvarnholmenharmedsitt friaochöppnalägevid inloppettill Stockholmdet"betydande skönhetsvärde"somfrånbörjanangavssomettavhuvudkravenfördenframtidalokaliseringen deav konstnärligahögskolorna.

Holmensgeografiskabegränsningochdenenklauañktillfartengördock områdetär

att isolerat.EnfömtsämiingföralternativetKvarnholmenär attkommunikationernablir betydligtbättreänidag.

Kvarnholmem starktkuperadär medolikahöjdnivåer.Långarullttappssystemenligt tidigareförslag kanmotverka förväntadeatt mötenmellanhögskolornaskauppstå.

I dettaalternativblir detenfrågaomstoraombyggnadenochdärmedosäkert detkan

om bli funktionelltbraför DHzsverksamhet bygga sigiatt enbeñnligbyggnad.

3 KONSTFACKSONIRÃDET

Bedömshadetmest"centrala"lägetoch detalternativär somliggernärmastolika kulmrirtstimtioner.OmmanserTcetmalensomdenmestcentralatrañkknutpunkteni Stockholm detär frågaomettpartunnelbanestationerdärifrånochsedanfemminuters gångväg.Dessutomgårflerabussartill området.

Områdetsaknarheltskönhetsvärde.Byggnationenblir blandning ombyggnaden

en av ochnyabyggnader. Meddenbegränsadetotalaytasomstårtill förfogande detut at:bli förtrångtför

ser framtidaexpansion. Danshöçkolan rinner det oacceptabeltat: arbetsloltalerplanensunderjord.

Av deskälsomDH angettunder alternativ 1 förordar damhögskolamstyrelseenhälligt alternativetHammarby

SjöstadEr ett gemensamtampus.

Beslut i dettaärendeharfattatsavdanshögskolartsstyrelse l997-l 1-25.beslutet hardeltagit Kari Sylwanordförande. Görel Bohlin. Lars Farago.Cecilia Olsson. SvenGunnarRuins. Bert Persson.MargarethaÅsberg.Carl Olof Berg Sylvia

och Ström. PersonaltöreträdarnaAnnette LarssonochAnna Karin Ståhle-Varneyhar varit närvarande.

//áza-MBA/ÄLMagnus roklev

Bilaga 5 87

SVAR PÅ REMISS 19974241

Till Utredningen om samlokalisering och eventuell verksamhetsmässig integrering av de konstnärliga högskolorna i Stockholm, K 97

DIs synpunkter på lokaliseringsalternativ

Campustartken

DI har under flera år konsekvent ställt sig bakom tanken på samlokalisering av de konstnärliga högskolorna i Stockholm. Dl att ett campustanken är framsynt. menar En samlokalisering av konstnärlig utbildning kommer att befordra utvecklingen inom och mellan konstforrnerna samt förbättra möjligheterna till framgång och försörjning för morgondagens konstnärliga yrkesutövare. Ett campus för konstnärlig högskoleutbildningar i Stockholm kommer också att skapa internationell lyskraft.

DIs lokalsituation

DIs lokalbehov, i första hand för teaterverksamheten, är gammalt och sedan flera år erkänt utbildningsdepartementet. Lokalbristen är dock fortfarande akut. Realisav tiska förslag till lösning lokalprobleinet har funnits under senare år, men frågan av

7¶Dramatiska Institutet Hage/rampEhn.Rudin.EløuwnudTeaterñlmhusct.Born-nen.Stockholm JuvnnçvTal/tg: Film.Rudin.Televtnan77mm:und .la|l .nddrcsszBox370911SE-llfl 3l. Stockholm.Sin-dm c-rmul:kansli@dr:mirlst.sc Telephone+6 RG651300.Tulcliix+6 R6452 3+l-l OrLLur.202100-1506VATnr.SE.l'2lll)l'.$06ll

88 Bilaga 5

om det framtida förhållandet till teaterutbildningen vid Teaterhögskolan

resp frågan om ett större campus har gjort att lokalfrágan ständigt tvingats in i

ett större smmanhang och därmed förblivit olöst. Tres

en mycket positiv syn samlokalisenng, anser DI det oacceptabelt att campusfrågan Dls lokalbehov

gör att åter hamnar i bakgrunden.

Lokalis eringsaltemativen

Kostnacisaspekter för de tre lokaliseringsförslagen är inte redovisade.

Dls bedömning av förslagen får ske med med denna utgångspunkt och utifrån

egna erfarenheter.

Dl har enskilt utrett ett antal lokaliseringsalternativ, bl på Kvarnholmen

a och i Södra l-larnmarbyhamnen.

Tillsammans med Konstfack, Musikhögskolan och Operahögskolan har DI deltagit i projektering av en utbyggnad inom kv Tre Vapen

Med ansvar för utbildningarnas nuvarande omfattning och kvalitetsnivå,

kan Dl konstatera, är endast lokaliseringen

på Gärdet ekonomiskt överblickbar. DI tror att en utbyggnad för DIs teater-utbildningar i kvarteret med tillgängliga

och redovisade ekonomiska resurser, helt möjlig för DI fullfölja.

att

Gärdesalternativet blir emellertid trångt. Kapaciteten för all framtida

expansion inom området är osäker om än inte omöjlig.

Alternativen Kvarnholmen Hammarby Sjöstad

resp är, ur ekonomiska aspekter, svårare att bedöma. Båda lokaliseringsalternativen medger framtida expansion, men avstånden till innerstaden innebär försvarande hinder. Med hänsyn till oklarheterna beträffande de ekonomiska konsekvenserna och de framtida kommunika-.

tionerna vad gäller både Kvarnholmen och Hammarby Sjöstad, är det därför inte möjligt att för närvarande bedöma huruvida dessa lokaliseringar

utgör fullgoda alternativ.

DI har förstås detaljsynpunkter på de olika förslagen. Det på nuvarande stadium,

är, inte meningsfullt dessa till diskussion.

att ta upp

Eftersom denna skrivelse mer ger uttryckför attityd, vill styrelsen för Drama-

en tiska institutet dock framhålla, att den inte ställer sig principiellt

avvisande till något av förslagen.

För Dramatiska institutet

Staffan Sjöberg, adm dir

Bilaga 5 89

I

YTTRANDE i997-l l-28

Lena Eriksson Utbildningsdepartementet Regeringsgatan30-32 10333STOCKHOLM

Alternativa möjligheter för samlokalisering avde sexkonstnärliga högskolorna i Stockholm Remiss1997-11-07

Rektoremaför desexkonstnärliga högskolornai Stockholmhar ombettsyttra sig över nu från K 97-utredningenföreliggandetre alternativaförslagtill samlokaliseringavhögskolorna. inom Konstfackhar valt att dessutomlåtahögskolestyrelsenta ställningtill förslagen. Konstfackshögskolestyrelseoch rektor avgerhärmedföljande gemensammayttrandeöver de preliminära förslag, som nu föreligger från utredningen.Ett meradefinitivt ställningstagande får anståtill dessattutbildningsdepartementetremitteratdet färdiga utredningsresultateti januari 1998.

Vi haruppfattat remissensåatt i första handskall taställning till och rangordnadetre föreslagnalokaliseringsaltemativen för desexkonstnärligahögskolorna Vi har tolkat detre förslagensomidéskisser,inte somfärdigaförslagtill utformning avhögskolorna i de angivna lägena.Vi menarattförslagennärmastäratt sesomexempel hur skolorna skulle kunna placerasin dei olika lokaliseringarna.Dettaärutgångspunktenför vårasynpunkter de tre förslagen.

DÄRFÖR CANIPUS

Ensamlokalisenngavde konstnärliga högskolornai Stockholm till ett centralt beläget campuskommer att medföraen mängdpositiva värden:för högskolorna,för staden.för samhälleti stort.Ett campusför dessahögskolorinnebäretableringavett dynamiskt kraftcentrumför ungkultur i huvudstaden,ett vitalt inslag i Stockholmsinternationellaprofil.

Ensamladcampuslösningför de konstnärligahögskolornaerbjuder:

informella ochformella mötesplatserför studenterochlärareöver konstforrnernasgränser. -

Inspirerandeoch ömsevis befruktandemiljöer. där oväntademötenkan uppståspontant. -

Flexibilitet i samutnyttjandeav lokaler, kursutbudoch administrativaoch tekniskaresurser. -

Ett samlatutbud avutställningar, konserter.föreställningar,debatteroch andra kulturupplevelser,därkoncentrationenförstärkerde ingåendedelarnasattraktionskraft.

90 Bilaga 5 SOU 2998210

Storamöjligheter till nyakurser och nya kombinationer kurserinom de olika

av konstartema,t ex i multimedia. Dessutomerbjudsnyamöjligheter till fort och vidareutbildning.

Möjlighet för en tydlig internationell profil de ingåendeutbildningarna. vilket blir allt viktigare i en öppenoch rörlig värld. Internationellakonferenser.symposieretc kan anordnas.

Möjligheter att ytterligare utveckla samarbetetmellan de konstnärliga högskolorna och övriga campusområdeni Stockholm: Kungl Tekniska högskolan,Stockholms universitet. Lärarhögskolan.

Bättre möjligheter till konstnärligt utvecklingsarbeteoch forskning enskilt och gemensamt. -

Möjlighet till ett gemensamtrektors-och professorskollegiummed tänkbartansvarför konstnärligt utvecklingsarbeteoch forskning.

Ökadattraktionskraft för lokalisering olika kulturella med anknytning till - av organ högskolornasverksamhet.tex Filmmuseum,Design-och konsthantverksmuseum,Design Center.

Uppbyggnadavett gemensamtkulturbibliotek, ett offentligt mediacenter,somkan bli en stor tillgång för studenter, lärare, forskareoch allmänhet.

Somoffentligt naven hörsal/konsertsal/aulasomett centrumför allaslagsgemensamma aktiviteter.

Möjlighet till etableringav en ambitiösteoriundervisning,kanskedelvis gemensamför högskolorna.somharsin utgångspunkti detgemensammabiblioteket och föreläsningssalar och seminarierumi anslutningdärtill.

Ökademöjligheter till en ömsesidigtutvecklandesamverkanmellanhögskolornaoch närståendekulturinstitutioner.

DE TRE FÖRSLAGEN

A Konstfackområdet

Fördelar:

Konstfacks nuvarandelägeärvälkäntavstockholmarnaochhar skapatenegenidentitet områdetsomkonst-och kulturcentrum Konstfack, Filmhuset.SverigesRadio-TV etc.

- Konstfackomrádet har goda kommunikationer flera busslinjer, tunnelbana. Detta är en väsentlig förutsättning för såvällärareoch studenterinom högskolornasomden publik som skall besökaskolornasoffentliga arrangemang,dvs utställningar, konserter,föreställningar. De konstnärligahögskolornaarwänderi hög utsträckning lärare deltid. gästföreläsareoch tillfälligt anställdatirnlärare.

Konstfackområdet har god belägenhet förhållandei till omkringliggandeverksamhetinom närbesläktadeområden,med vilka de konstnärligahögskolornaregelbundethar olika former avsamarbetet exandrahögskolor: Kungl Tekniska högskolan.Stockholms universitet.

Bilaga 5 91

loumalistik/Medier/Kommunikation. Grafiska Institutet/Institutet för Högre Reklam- och kommunikationsutbildning, andra kulturinstitutioner: Filminstitutet. SverigesRadio/TV. Hera museer.konstgallerier. Berwaldhallen. företaginom multimediabranschenoch närliggande områden:TV 4 m fl.

Konstfackområdet har redangenomsitt lägedet bastapublikunderlagetavde tre förslagen.

Närhetentill Nationalstadsparkengör Konstfackområdetunikt dettagör områdettill en internationell attraktion.

Konstfackområdeterbjuderstorafördelarur ekologisk synvinkel: och personvarutransporterblir korta.

Konstfackområdet har god närhettill kommersiell och annanservice. -

l närhetenav Konstfackområdet Frihamnen finns industrilokaler med relativt låghyra, - - vilket ären förutsättning för etableringavtex företagmed anknytning till de konstnärliga högskolornasverksamhet.

Den föreslagnasamlokaliseringen Konstfackområdetmöjliggör en öppenoch överskådlig, menändåsamladlösning för deberördahögskolorna

Varje högskola kan sin egenidentitetgenomdenföreslagnalösningenmedvarsitt hus för varje skola.

Engodcampusmiljö medgröna ytor kan skapasav förslaget. God kontakt medGärdets grönområdenNationalstadsparken kanerhållasmeden genomtänktplaceringavbyggnader och gångstråkinomområdet.

Detföreslagnagangstråketgenomområdet Corson utgörbådeenbra mötesplatsochen - - sammanhållandepulsåderi Campus.Valhallavägenbör dockvaraden naturliga entrégatan från stadentill Campusomrádetspublika lokaler. Corsonbör varaden interna kommunikationen.

EnombyggnadavKonstfackmedför betydligt lägre kostnader ochdärmedlägreframtida - hyra än ennybyggnad. -

Ettombyggnadsprogramkan genomförasi den takt och i den omfattning, som kan förutseatt har råd med. OmbyggnadenavKonstfackkan dessutomskeoberoendeav om och när nybyggnaderför övriga högskolor uppförs.

Helacampusprogrammetkan genomförasi etapper:vill någonhögskola inte varamedfrån början,bör planeringenavområdetgörassåatt markfinnasreserveradför nybyggesenare.

Nackdelar:

Utbyggnadsmöjlighetemaärpå kort sikt begränsade. -

Förslagetkännetecknasav en viss överexploatering,särskilt Konstfacksdel avomrâdet. - Särskilt Dlzs infällning i Konstfacksnuvarandeverkstadsdelsamt skulptur, keramik mm skulle förstörabra lokaler och bra ljusförhållanden för Konstfack. Detta går att lösa.om mant

92 Bilaga 5

ex flyttar gymnastikbyggnadenvästerutoch låter

den tänktabyggnadenför de gemensamma funktionerna följa efter.

De föreslagnanybyggnadema gårdarna inkl utgrävning - - avbottenplanetför att ner ljus åstadkommer mångai fall sämreljus i de lokaler

- somgränsartill gårdarna.

Med en begränsningav lokalprogrammetskulle dessa

nybyggnaderinte alls bli nödvändiga.

Det kanbli svårareatt helt ändamålsenliga - lokaler vid ombyggnad än vid nybyggnad.

Planprocessenkan tatid. men Konstfack kan och ärberett bygga snabbareinom

- - att om ramenför befintlig detaljplan.

B Hammarby Siöstad/Lugnet

Fördelar:

Detaljplanen ärstadsmässigoch närhetentill grönområdenhygglig. -

Lokalerna kan utformaseftervåraönskemålnybyggnation. -

Tillgängligheten för persontrafikoch godstrañk kan - antasbli god.

Varje högskola kan sin egenidentitet. -

- Närhetentill studentbostäderbör kunna bli god.

Nackdelar

Läget ärperifert: campusriskerar attbli en isolerad iö bostadsområde. naturlig - ett utan kontaktmed Stockholmskulturliv iövrigt. tex muséer.gallerier. mediaföretag,övriga högskolor etc.

Kommunikationema ärosäkraoch har småförutsättningar bli acceptabla:visserligen - att kan manantaatt turtäthetenblir hygglig för pendeltmftken och kväll.

morgon men högskolornaärberoendeavgoda förbindelserävenandratider för lärare,

studenteroch övrig personal.Gästlärarearbetarofta andraplatserinom staden.Studenternabehöverförflytta sig mellanolika högskolor. mellan uppdragsgivareetc. Publiken behöver lätt kunna sig till

ta och från utställningar. konserter. föreställningar.

Lokalerna kan bli relativtdyra - antas genomnybyggnationen.

Utbyggnadsmöjlighetemaärosäkraoch kan i ett inbyggt läge bli begränsade:viss - antas överyta tycks finnas bottenvåningen.i

Förslagetkänns åtminstone - - i sin nuvarandeutformning alltför slutet, kompakt ochtråkigt.

Det föreslagnaKonstcampusligger ett gammalt industriområde:markförhållandena uppgesibland varaosäkrapgaeventuell förekomstavgamla giftrester Sanering detta

mm. av kan antasbli dyrt ochta tid. Samtidigt finns vissosäkerhethuruvida resultatetblir bra.

C Kvarnholmen

Fördelar:

Förslagettycks erbjuda de bästaexpansionsmöjlighetema. -

Miljön är "spännande" medönsstorahöjdskillnader.de gamla industribyggnadema.ön somport till skärgården.

Området ligger naturskönt. helt omflutet avvatten,medrelativt storagrönaytor. som man tänkersparagrönytorna ärdock inte lika storasomtex Gärdet.

Kvarnholmen erbjuderett koncentreratcampusomrâde.vilket germöjligheter till god koncentration verksamheten/utbildningen.

Vid nybyggeför Konstfack kan manräkna medhelt ändamålsenligalokaler. -

Goda möjligheter till studentbostäder Kvarnholmen eller i näraanslutning. -

Planprocessenutlovas bli snabb,dessutomett snabbtbyggande. -

Kommunikationerna utlovas sikt bli bättre. -

Kommunenspositiva inställning. -

Nackdelar:

Det perifera läget: Konsdackär liksom deflestaavde övriga berördahögskolorna - - mycket beroendeavett centralt läge i staden.Närhettill andrahögskolor. samarbetspartners, Företag,muséer.gallerier etc ärav vital betydelseför skolornasverksamhet.Dettagäller såväl deninåtriktade verksamhetenundervisning, projekt etc somdenutåtriktadeutställningar. konserter,föreställningar.

Kommunikationema är åtminstonei dagslägetdåliga; fråganärom dekonstnärliga högskolornakan erbjudaett såstort underlagatt de kanbli såmycket bättre De berörda högskolornaärmycket beroende godakommunikationerunderstoradelaravdygnetför av lärareochövriga anställda,för studenternaochför publiken. Möten medpublik ärnödvändiga inslag i utbildningen genomutställningar. konserter.föreställningar, debatteretc.

Den Föreslagnauppbyggnadenav campuskännsi Förslagetnågotsluten.trotsden naturskönaplaceringen.Dettaunderstryksavdeofta inglasadepassagernamellan högskolorna

Trots att Konstfack i förslaget placeras önsplatå.tyckshöjden avfi-amförliggande byggnaderuteslutaordentlig utsikt norr. Eventuellt börmanstuderaen annanplaceringav Konstfack. tex kajenvästerom Musikhögskolan.

Tillgängligheten till kommersiell ochannanserviceärdålig. -

94 Bilaga 5

Vid ett nybygge för Konstfackkan kostnadernaochdärmeddenframtida hyran bli

antas höga.

SAMMANFATTAiVDE BEDÖMNING

Efter granskningavde tre föreslagnalokaliseringsaltemativenrinner Konstfackområdet

att utantvekanärdet i särklassbästaförslagettill etableringavett Konstcampusför de

sex konstnärligahögskolorna.

Orsakernahärtill ärflera, a:

Detcentrala läget. Placeringeninom stadenäravvital betydelseför att möjlighet att - ge utvecklaett levandekulturellt centrum, ett kraftfält för kreativitet och förnyelse. Konstfack

är redangenomlång tradition enetableraddel Stockholmskulturliv och har skapat

av en välkänd identitet sin del avGärdet.Konstfack ligger mitt skärningspunkteni för många

av sinaintressenterochavnämare:SverigesRadio/TV, Filrnhuset.museerna.gallerierna,

mediaföretagen.ingen annanavde föreslagna lokaliseringamakan tävla med dettaläge. En samladlokalisering avdekonstnärligahögskolorna Konstfackområdetskulle medföra

en gynnandeoch ömsevisberikande placering för alla.

De godakommunikationerna. inget annatlokaliseringsaltemativkan mätasig med - Konstfackomrádetvad gäller närhetentill kommunikationer. Bra förbindelserär väsentliga för att studenter,lärare och övrig personalenkelt skall kunna kommatill och från högskolorna. Särskilt studenternaarbetarofta underdygnetsalla timmar. Minst lika viktigt ärgoda kommunikationer för denpublik somskall besökaskolorna vid utställningar. konserter, föreställningarosv.

En ombyggnadav Kgnstfackkan ske i denomfattningoch den takti högskolansjälv - som vill. Den kangenomförasi stort settoberoendeav omoch i vilken utsträckningoch i vilket tidsperspektivsomde övriga högskolornaetablerasinom området

Enombyggnadkanantasmedföralägrekostnadersåvälför bygget för denframtida - som hyranänenhelt nybyggnad.

- En mycket ñn campusmiljö kan skapas medbearbetningavFöreliggandeförslag genom

- att grönagängsträkläggsgenomområdet till Gärdetsstora ytor. genomatt helakvarteret öppnasoch helst- genomatt byggnationeninteblir för kompakt.

-

Detnästbästalokaliseringsförslagetärenligt Konstfacksmening Kvarnholmen med hänsyn till att det

erbjudergoda möjligheter till expansion framtiden.i -

kanbli ett väl fungerande.koncentreratcampusområdeien naturskön miljö, -

ger Konstfackhelt ändamålsenligalokaler vid genomförande ett nybygge. - av

innebärensnabbplanprocessi de kommunalaorganen.samt -

kanerbjudanärhettill studentbostäder. -

Bilaga 5 95

Oavsetthur lokaliseringsfråganför ett eventuelltcampusområdeför dekonstnärliga

högskolornalöses.uppståravsevärdasvårigheteratt inom givnaramarbetaladen högrehyra.

såvälett ombyggnadsaltemativsomett nybyggeskulle medföra. Särskilt för olika som

funktioner. såsombibliotek. restaurang,hörsalmm erfordrasett tillskott av gemensamma medel.Sådanagemensammasatsningarärsamtidigtnödvändigadelar avochkaraktäristika

för samlatcampus.Vi menaratt en samladlokaliseringavde berördahögskolorna i sig

ett

sådankreativ kraftsamling, att redandettautgör ett starkt motiv för attgenomföra utgör en

campus.

Beslut i dettaärendeharfattats högskolestyrelsen närvaroi av ordförandenBengt-Påhlsson

av

ledamöternaAnder. Björk. Dahlin, Kühlhorn, Öhrström.Blomdell ochStahre, samt suppleantenBerther personalrepresentantenJacobsson.Därjämte harnärvarit

samt administrativa chefenDahlqvist, arkitektenBrodersensamtplaneringschefenJansson.

Janssl

B rn

Bilaga 5 97

Yttrande

1997-11-27 Dnr 1997/233 Kpulmmnmon

Lena Eriksson

Utbildningsdepartementet

Regeringsgatan 30-32

103 33 STOCKHOLM

vår rangordning de tre förslagen, med Yttrande: avser av endast :ör sig om idéskisser, jämte insk:änkningen att det våra motiveringar härför. vill vi ytterligare understryka behovet Med slutavsnittet och motivera campusidén. av

möjligheter för samlokalisering av de sex Alternativa i Stockholmremiss 97-11-07 konstnärliga högskolorna

högskolorna har i olika konstellationer de senaste De konstnärliga diskuterat möjligheterna till samlokalisering i ett campus. 5 åren en 4 - redovisade förslagen och då KMH har alltså tidigare övervägt de nu Konstfacksomrâdet är det bästa alternativet för en kommit fram till att

sådan lokalisering. Denna ståndpunkt har sedan inte ändrats.

Konstfacksomrâdet:

fördelen finnas i närområdet till Detta alternativ har den viktiga att Konserthuset, Operan, Radio- TV, mm musikinstitutioner andra utbildningsinstitutioner SU, KTH, kyrkor för organismtbildrtingar övriga kulturinstitutioner antal mediaföretag ett stort -

eller kommer bli viktiga samarbetspartners Dvs institutioner som att

för våra studenter och lärare. KMH befinner sig i samma område som nu. Vidare medför detta läge att

98 Bilaga 5

sou 1998:10

Andra givna fördelar är det centrala läget och fungerande kommunikationer. Då det publika mötet är en viktig del verksamheten för musiker är

av detta en väsentlig förutsättning.

l detta områdeGärdet, Frihamnen, Östermalm etableras också alltfler företag med anknytning till lT och underhållning, alltså tänkbara samarbetspartners till deltagarna i ett konstnärligt campus.

Beträffande det nya arkitektförslaget: KMH förutsätter förutom att särskild uppmärksamhet ägnas de rent arkitektoniska frågorna det även sker verksamhetsanpassning

en av byggnaderna samt att hyresnivån är rimlig i förhållande till verksamheten vid tiden för utflyttning.

Kvarnholmen:

Detta alternativ är avsides beläget framför allt i det kulturella Stockholm, samt har dåliga kommunikationer. Detta medför det

att blir svårt eller omöjligt att publik att komma till föreställningarna. Ett problem som kan bli kännbart är att få speciallärare/gästlärare med

timmar att åka hit. Samma sak gäller studenter som går flerämnesutbildningar, de får onödigt långa restider.

Eftersom det i detta fall rör sig om att bygga om gamla industribyggnader vill framhålla att all erfarenhet säger att det är olämpligt och dyrt att försöka bygga om fastigheter byggda för annat än musik till en så för fastigheten krävande verksamhet musikutövning

som

högsta nivå.

Fördelen är att det har kort genomförandetid a tack vare en positiv inställning från kommunens sida.

Hammarby Sjöstad:

Detta lokaliseringsförlag har förutom ovan nämnda problem för publik, studenter och lärare, dessutom nackdelen med den stora osäkerheten i tidplanen för området. Med tanke att ett så stort projekt Hammarby Sjöstad säkerligen

som innehåller förseningar. kan man inte bortse från risken att även campusbygget försenas ett oacceptabelt sätt.

1998:10 Bilaga 5 99 SOU

Sammanfattningsvis:

KNll-lzs rangordning av förslagen är densamma som ordningen i vilken de behandlats. Alla tre förslagen innehåller skönhetsvärden. de kan också betecknas som i sig "riktiga" campus.

Det är framför allt bristerna i kommunikationerna till Kvarnholmen och Hammarby Sjöstad som varit avgörande i valet av rangordning.

Vid analys av den närmaste regionen. med hänsyn tagen till likartad en eller kompletterande verksamhet, finner man att Konstfacksområdet är långt bättre rustat. Den kunskap och kompetens som finns i ett campus finner här avnämare i näraliggande verksamhet, mao. studenterna finner arbete.

För KMH är det viktigast att snarast få tillgång till ändamålsenliga verksamhetsanpassade lokaler som dessutom löser bristen lärararbetsplatser och övningsrum för studenter.

Historieskrivningen visar att det är svårt att skapa enighet bland de sex konstnärliga högskolorna för ett specifikt projekt. Trots detta menar KMH att det är nödvändigt att försöka skapa detta flera skäl, förutom de angavs i skrivelsen från campus av som rektorskonventet 10-93, även:

dagens och morgondagens studenter behöver de resurser ett sådant campus får högskolans så kallade tredje uppdrag konkurrensskäl kunna utnyttja de skalfördelar det ger att vara stor med avseende o konstnärliga utbildningar.

Beslut i detta ärende har fattats av

/kâøø

aáw/

Göran mgren rektor

i .4 gmnøfü 331s Vi;

fd -.

,w .

Bilaga 5 101

OPERAHÖGSKOLAN

YTTRANDE Stockholm 1997-11-27

Lena Eriksson Utbildningsdepartementet Regeringsgatan30 32 - 10333 Stockholm

Alternativa möjligheter För samlokalisering av de sex konstnärliga högskolorna i Stockholm.

OperahögskolanOH har 1997-11-07tagitdelavlokaliseringsaltemativoch kapitelutkasttill utredningenom samlokaliseringocheventuellverksamhetsmässigintegreringavdekonstnärliga högskolornai Stockholm.

Vad gällerfaktauppgifter i utkasttill kapitel 3och 4 i betänkandethar vi ingentingat:erinra.

augusti 1994yttrade sigOH till 1994årsStockholmskommineom devid dentidpunkten aktuella lokaliseringsalternativenSödraHammarbyharnnenochKvarnholmen. Av dessabåda framstoddå Kvarnholmensomdetmestintressantaför vårdel. "Kvarnholmens fantasieggande bebyggelse.lägetvid inloppet till Stockholmochdesstopografiger utrymme for vision och Perspektiv

Någramånadersenare.i november1994.svaradeOH betänkandetKronanSpiran Applet - En struktur Förhögreutbildning i Stockholm.OH ansågdet angelägetatt ävengranskaandra ny alternativ medinriktning snabbaregenomförande.Vidare hettedeti vårt remissvar,att "förutsättningarnaför eventuell samlokaliseringavdekonstnärligahögskolor somstarkast redovisatbehovavändradelokalförhâllandenbör undersökas".

Rektoremafor defyra högskolornamedmestakutalokalproblem började 1995diskuteraen eventuellsamlokaliseringtill Konstfackstomtenkvarteret Tre Vapen 2 medAkademiska Husi Stockholm AB. OH var en avdessahögskoloroch visadedärigenomatt sågden lokaliseringensom enalternativ lösning.

Lokaliseringsaltemativendiskuterades sammanträdemedhögskolestyrelsen1997-11-17. Med utgångspunktfrån det underlagsomståtttill förfogandehardet. medbegränsadtid. varit omöjligt attForetagaobjektivajämförelsermellan presenteradealternativen. Denallmännauppfattningenärattenlokaliseringtill ettcampusinte nödvändigtvisärden bästa lösningen OHs lokalproblem. Detprimäraär attOH erhållerändamålsenligalokaler.

Idag är fortfarande Kvarnholmenoch Konstfackdemestintressantaurvår synpunkt.Under de diskussionersomforts OH haralternativetHammarbySjöstadrönt begränsarintresse.

Avslutningsvis vill vi återigenunderstryka.att förutsätteratteventuellt ökade lokalkostnader inte påverkarförutsättningarnatör att bedrivaenkvalitativ undervisning.

Med vänlig hälsning l i -

i matig

UL- ... Ionny lanc

.. ,á-aoá;w7j//x

Rektor Erik Ljungqvist AdmChet

Raääøiäfiü333.

i ./Ögg.:,§

SOU 1998: 10 Bilaga 5 103

Teaterhögskolan i 1997-11-17 StockholmTl-l Benny Jonsson

Campusutredningen. K 97

Alternativa möjligheter för samlokalisering av konstnärliga högskolor.

1997-11-07 från campusutredningen, K 97 Remiss

anledning utredarens begäran om synpunkter de tre utvalda Med av till placering ett eventuellt framtida campus för de konstnärliga förslagen av högskolorna i Stockholm vill Teaterhögskolans styrelse framföra följande.

Inledningsvis kan vi inte avstå från att framhålla att TH:s grundläggande inställning beträffande förslaget att infoga TH i ett gemensamt campus för samtliga konstnärliga högskolor i Stockholm inte har förändrats. Den inställningen har utredningen tydligt fatt sig redovisad dels i tidigare remisser i denna fraga dels i de överläggningar som skett mellan Tl-lzs styrelse och utredaren del det nuvarande utredningsarbetet. För att uttrycka det som en av milt vi alltså än skeptiskt att det skulle finnas nagra fördelar som ser mer tillnärmelsevis skulle uppvaga de pedagogiska. konstnärliga. praktiska och ekonomiska nackdelar för TH uppenbart vidlåter förslaget. När vi nu ser de som tänkbara lokaliseringsaltemativen tvingas vi dessvärre konstatera att vara farhågor snarare förstärks än reduceras.

En grundläggande invändning mot de tre alternativen är det utrymme som stå till THzs förfogande. TH har idag 5 977 kvm som tillgodoser skolans skulle vad undervisning. administration och spel inför publik. Lokalerna behov avser har under lång period successivt anpassatstill verksamhetens behov. en Akademiska Hus AB har under de tre senasteåren investerat 4 mkr i upprustningar och skolan har självt via bla lan svarat for 1,5 mkr. Genom dessa ombyggnader och renoveringar har mannu tillgång till två relativt stora med nödvändiga. anslutande bitrtrymmen samt en ljudstudio. scener

Skillnaden mellan THzs nuvarande lokaltillgángar och det i förslagen schablonmässigt beräknade3 600 kvm beror dels att vissa lokaler ses som sk dels att kommunikationsutrymmen för publik lyfts ut ur campusgemensamma lokalprogrammet. Det är en för TH Oacceptabellösning. Delar av den sk kornmunikationsytan används TH i verksamheten som foajeer till scenerna. av omklädningsrum och som entréer vid interna uppspel. TH har behov av en tillgång till wa stora scenlokaler med acceptabla biutrymmen, permanent

104 Bilaga 5

Teaterhögskolan i l997-ll-l7 StockholmTH Benny Jonsson

vilket iir en absolut nödvändig förutsättning för att planeringsmässigt klara

av de konstnärliga och pedagogiska behoven och mötet med en publik. Skall

man tillgodose THzs behov i de föreliggande förslagen är det var bedömning att man måste öka lokaltilldelningen för TH med minst 500 kvm med åtföljande ekonomiska och utrymmesmassiga besvar. Den resterande skillnaden mellan nuvarande och föreslagna lokaler kan hänföras till viss överkapacitet på kommunikations-och biutrymmen som möjligen kan elimineras den

även om nuvarande rymden i skolans lokaler maste betraktas positiv miljö-och

som en trivselfaktor.

Det är svårt att se att något av de tre förslagen i utredningsmaterialet skulle

ge möjlighet till den utökning av lokalprogrammet ovanstående

som resonemang ger anledning till. Det minskar inte heller de ekonomiska problem

som en jämförelse mellan kostnaderna

för Tl-Izs nuvarande lokaler och en nybyggnation ger anledning till.

De ekonomiska konsekvenserna för TH inordnandet i nybyggt är

av ett campus ju. som framgått av tidigare remisser och skrivelser. ett annat viktigt argument mot förslagen. Om hyreskostnaden för nya lokaler skall baseras på självkostnadsprincipen och dessa kostnader skall täckas inom nuvarande budgetramar för skolan måste ett genomförande av förslaget innebära antingen en kraftig sänkning av lokaltillgángen eller väsentlig överföring

en av utbildningsmedel tills lokalkostnadstäckning i skolans budget. Direktiven till utredningen minskar inte vara farhågor för att sa blir fallet. Eftersom skolan redan har fullgoda lokaler och trots begränsade befinner sig i

resurser en positiv pedagogisk och konstnärlig utveckling har vi svart att se det förenligt med vart styrelseuppdrag att varna om skolans utbildning att tillstyrka

en överflyttning till ett gemensamt campus. Bakom motiven för denna uppfattning star inte bara högskolestyrelsen utan en enig lärarkar och enig studentkår.

en

Trots denna grundinstallning har vi på utredarens begäran vagt de tre förslagen mot varandra och vill då framhålla följande.

Konstfackomrádet synes genom sin ytbegransning direkt olämpligt. Att lösa bristen pa yta genom att förlägga en stor del av verksamheten under jordar lösningar vi bestämt maste avvisa. Visserligen kräver teaterlokaler möjlighet till mörklaggning men att sa radikalt lösa det problemet som att lagga de centrala och kontinuerligt använda undervisningsrum som utgörs

av scenerna under markytan är helt oacceptabelt. Skolan har ett ansvar framför allt för eleverna men också för en rimlig arbetsmiljö för lärare och övrig personal. Vi har svårt att se hur den dispensansökan till Arbetarskyddsstyrelsen. är

som nödvändig för kontinuerligt arbete under jord. skall se ut. l den man

man överhuvudtaget kan se Konstfackomradet som ett förslag placerar vi det alltsa pá sista plats.

Kvarnholmen är genom sin isolering och jamförelsevisa otillganglighet inte särskilt lämpligt för TH. Skolan har ett behov av en nära och kontinuerlig

Bilaga 5 105

Teaterhögskolan i 1997-11-17 StockholmTH7 Benny Jonsson

kontakt med ett omgivande levande samhälle och en publik utöver de yrkesmässigt intresserade. Man behöver också en snabb och säker kommunikation för de aktiva och teatrarna yrkesverksamma skådespelare och regissörer som är den nödvändiga basen bland scenframställningslärama. Bägge dessa behov är sämst tillgodosedda i detta alternativ. Dessutomsynes de befintliga lokalernas utformning samt utrymmet för nybyggnation göra det svårt att tillgodose skolans lokalbehov ens inom den begränsade schablonramen i lokalprogrammet. Detta sammantagetgör att vi placerar förslaget om Kvarnholmen på andra plats.

Hammarby Sjöstad synes oss vara det minst dåliga av de presenteradeförslagen. De allmänna invändningama beträffande ekonomi och ytor kvarstår. men utvecklingsmöjligheterna av det förslaget synes oss störst. Man har en närhet levande stadsmiljö och kan bättre än i de andra förslagen ge utrymme för till en kompletteringar och justeringar som en eventuell framtida utveckling av det preliminära förslaget kommer att leda till. Dessutom den relativa närheten till - THzs nuvarande lokaler gör att man med lite god vilja kan hitta både en rationell. praktisk och ekonomisk lösning. där TH i sin nuvarande utformning placering betraktas västlig utpost i ett framtida konstnärligt och som en i Hammarby Sjöstad. Man är på ett rimligt cykelavstånd till högskolecampus i sådant TH:s styrelse placerar alltså Hammarby Sjöstad i centrum ett campus. första rummet bland de presenterade förslagen.

Avslutningsvis vill vi ifrågasätta det logiska i de grundläggande förutsättningarna för utredningen. Man hävdar att tanken med ett för de konstnärliga högskolorna i Stockholm är så viktig sammanhållet campus de skolor nackdelar med förslaget bör tas med i gemenskapens att även som ser intresse. Samtidigt undantar man redan från början Konsthögskolan från gemenskapen. tydligen för att Konsthögskolan nyligen fått sina lokalbehov tillgodosedda. Ar det för att TH haft sin tillfredsställande och relativt billiga lokallösning något längre inte vill tillämpa samma resonemang för som man vår verksamhet. -

l debatten kring campusfrågan har framskymtat synpunkter att TH skulle ha några isolationistiska skäl till sin negativa inställning till att ingå ett campus. kan felaktigt. Utredningen har tillgång till det förslag " En ny Inget vara mer teaterhögskola och film-och mediehögskola". som THzs styrelse utarbetat. en ny Dar framförs tankar om en mera samlad teaterutbildning i Stockholm. Utgångspunkten för en sådan utveckling måste vara konstnärliga och pedagogiska och de lokalmässiga konsekvensernamåste då ses som en följd av den diskussionen. THzs styrelse kan förvisso se fördelar med ett lokalt nära samband med framför allt Dl:s teateravdelning. men inte så stora fördelar att de föranleder beslut att lämna skolans nuvarande lokaler.

Samtidigt är vi väl medvetna om att Dlzs teateravdelning brottas med stora lokalproblem. Vill man hitta en bra lösning för ett framtida lokalmässigt Dl:s och Tl-Izs verksamheter vill Tl-Ls styrelse i stället aktualisera ett närmande av tidigare väckt förslag att utnyttja möjligheten att bygga i kvarteret Van Der

106 Bilaga 5 sou 1998: 10

Teaterhögskolan i 1997-11-17 St0ckholmTH Benny Jonsson

Huff i direkt anslutning till Ti-lzs nuvarande lokaler. Där skulle ett rimligt stort campus med tonvikt teaterkonsten kunna utvecklas. Hamnar dessutom de övriga konstnärliga högskolorna i Hammarby Sjöstad har dessutom den vastliga Hanken av utredningsdirektivens konstnärliga campus förstärkts.

Beslut i detta ärende har fattats vid högskolestyrelsenssammanträde 1997-11-17. Närvarande har varit Fred Hjelm. rektor ledamöterna Suzanne Askelöf. Lars Edström. Benny Fredriksson. Lilian Grnssman. Mats Johansson. Leif Nylén. lärarrepresentanterna Gösta Bredefeldt och Karin Rudfeldt. studeranderepresentantema Fredrik Evers och Zara Zimmerman samt de fackliga observatörerna Gunilla Borgström SACO/BIK. Rolf Eke1und Lärarförbundet samt Sven-Olof Bergqvist STATF

/J-

i:

k

Fred Hjelm

.r 7

/ÃD444/%JMF-w/

Benny Jonsson

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringaroch beskattning.Fi. . länder hela livet .

nytt ersättningssystemför vuxentandvård.

välfärdensgenusansikte.A. . Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspeeiñka . processermedexempelfrånhandeln.A.

Vårt liv somkön. Kärlek,ekonomiskaresurseroch . maktdiskurser.A.

ly makten dinär Mytenomdet rationella . arbetslivetoch detiämställdaSverige./. Översyn rörelse-och tillsynsreglerför kollektiva . av försäkringar.l-"i

Alkoholreklam. Marknadsföring alkoholdryckerav . och Systembolagetsprodukturval.S.

Integritet Effektivitet Skattebrott.Fi. . r ll. Campusför konst.U.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Socialdepartementet Tänderhelalivet

nytt ersättningssystemför vuxentandvård.2 - Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdryckeroch Systembolagetsprodukturval.8

Finansdepartementet Omstruktureringaroch beskattning.l Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva försäkringar.7

Effektivitet- skattebrott.9 Integritet-

Utbildningsdepartementet Campusför konst10

Arbetsmarknadsdepartementet Välfärdensgenusansikte.3

alltid Nivå- organisationsspeciñkaV Män passar och processermedexempelfrån handeln.4 Vårt liv somkön, Kärlek,ekonomiskaresurseroch maktdiskurser.5 Ty makten dinär Mytenomdetrationella arbetslivetoch detjämställdaSverige.6

FRITZES

POSTADRESS:10647STOCKHOLM

FAX:0869o 9191,TELEFONI08-690 9190 Ä "