Tullagens överklaganderegler m.m. vid en omorganisation av Tullverket : delbetänkande
Hänvisat till av
- Prop. 1998/99:79: Tullagens överklaganderegler, m.m., avsnitt 104
- Prop. 1999/2000:126: En ny tullag, avsnitt 3
- Prop. 1999/2000:9: Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m., avsnitt 2
- SOU 1999:54: En ny tullag slutbetänkande, avsnitt 1.2, 7.1.1, 7.2.1, 214 och 1998
- Lagrådsremiss, avsnitt 4.3
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
auf/rf Occ 50
Tullagens överklaganderegler m.m. vid en omorganisation av Tullverket
SM 1998: 127 Delbetänkande av Tullagsutrednmgen
l
Statens offentliga utredningar B82 BLI 1998: 127
E83 F inansdepanementet
Över-
klaganderegler
m.m.
vid
en omorganisation
av Tullverket
Delbetänkande av Tullagsutrednin gen Stockholm 1998
SOU och Ds kan köpasfrån Fritzes kundtjänst. För rcmissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavtlelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.0rder@liber.se Internet: wwwfritzesse
Svarapå remiss. Hur och Varför. Statsrádsberedningen,1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss, - Broschyren kan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25
Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-21034-7 Stockholm 1998 ISSN 0375-250x
Till statsrådet och chefen för
Finansdepartementet
Genom beslut den 19 december 1996 dir. 1996:103 bemyndigade regeringen det statsråd hade till uppgift att föredra tullärenden som att tillkalla särskild utredare uppgift skulle att över en vars vara se huvuddelen av den tullagstiftning faller inom Finanssom departementets ansvarsområde. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades särskild som utredare f.d. regeringsrådet Bertil Voss från och med den 1 mars 1997. Till experter förordnades från den 25 februari 1997 juristen Elvy Svennerståhl, Sveriges lndustriförbund, vilken entledigades från den 31 maj 1997, från den 1 1997 chefsjuristen Per mars Kjellsson, Generaltullstyrelsen, kammarrättsassessorn Johan Montelius, tullrådet Ulf Rolander och chefsjuristen Carin Lindunger, Svensk Handel, vilken entledigades från den 1 januari 1998, från den 3 1997 hovrättsassessorn Hans Levén, från mars den l april 1997 professorn Hans-Heinrich Vogel, från den 1 juni 1997 Rune Henäng, Sveriges lndustriförbund, vilken entledigades från den ljuni 1998, från den 1 augusti 1997 Sören Sundberg, Transportindustriförbundet, vilken entledigades från den 1 januari 1998, från den 1 oktober 1997 Bo Svensson, Svensk Handel, från den 27 oktober 1997 Carl Ström, Sveriges lndustriförbund, samt från den 1 januari 1998 Holger Gustavsson, Transportindustriforbundet. Till sekreterare förordnades från och med den 1 maj 1997 kammarrättsassessorn Lena Gustafson. Utredningen har antagit namnet Tullagsutredningen.
Den 1 oktober 1998 beslöt regeringen att utredningen skall i delbetänkande lämna förslag till b1.a. nya bestämmelser om
överklagande i tullagen 1994;15501.
Utredningen överlämnar härmed delbetänkandet Tullagens överklaganderegler m.m. vid en omorganisation av Tullverket.
Stockholm i oktober 1998
Bertil Voss
/Lena Gustafson
Dir. 1998:86.
SOU l998: I27
Innehåll
Sammanfattning 7
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
F örfattnittgsfönvlag
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag til Lag ändring i tullagen 1994:1550 ll om . . . . . . . . . l Imednittg 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Gdllattde ratt 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3 Öierväigctttderz och förslag 31
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 lnstansordningen 3l . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2 Tullmyndighets beslut revision 36
om . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Diiåjsmålstalan 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Beslut beträffande skatt än tull 44 annan . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Allmänt ombud 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Utlömande vite 47 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Kostnader 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Ikraftträdande 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 De generella direktiven 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Fárfctttttingskomtnentar 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 1
Tilläggsdiiektiven 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2
Andra Författningar med bestämmelser överklagande
om
som behöver ändras 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 3
Övriga förattningar där hänvisning görs till Generaltullstyrelsen
eller tullmyndighet 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Sammanfattning
Tullagsutredningen har i uppdrag att göra en allmän översyn av huvuddelen av den tullagstiftniitg som faller inom Finansdepartementets ansvarsområde. l detta delbetänkande lämnas förslag till nya bestämmelser om överklagande i tullagen 1994:1550. Dessa bestämmelser har i enlighet med det uppdrag utredningen fått genom tilläggsdirektiv utformats utifrån förut- sättningen att Tullverkets organisation ändras så att verket utgör en enda myndighet. Vi lämnar också vissa andra förslag till lagändringar som är nödvändiga för att genomföra sådan en omorganisation. Den tänkta omorganisationen av Tullverket innebär bl.a. att det inte längre kommer att finnas regionala tullmyndigheter. Generaltullstyrelsen som central förvaltningsmyndighet kommer också att försvinna. Detta gör att begreppen Generaltullstyrelsen och tullmyndighet inte längre kan användas. Begreppen används i ett stort antal paragrafer i tullagen. Med hänsyn till att i vårt huvudbetänkande, som skall lämnas före utgången av april månad 1999, kommer att lämna förslag till en ny tullag samt till den begränsade tid vi har haft till förfogande för utarbetandet detta av delbetänkande, har vi valt att inte göra ändringar i alla berörda paragrafer. Vi föreslår i stället att det i ingressen till lagen om ändring i tullagen anges att vad som sägs om Generaltullstyrelsen och tullmyndighet i paragraferna i stället skall gälla Tullverket. Vi har inte heller haft möjlighet att göra ändringar i de många andra författningar där orden Generaltullstyrelsen eller tullmyndighet förekommer. Vi föreslår att detta tills vidare regleras i över-
8 Sammanfattning SOU 1998: 127
gångsbestämmelserna så att hänvisning till Generaltullstyrelsen och tullmyndighet i andra Författningar skall gälla Tullverket. I tilläggsdirektiven sägs att det inte ingår i uppdraget att lämna förslag till hur den nya organisationen av Tullverket skall vara utformad. Vi har dock funnit att det i vissa fall måste framgå av lagtexten huruvida befogenheten ligger regional eller central nivå inom Tullverket. Vi har i dessa sammanhang använt oss av begreppen regional tullenhet och central enhet inom Tullverket. Vad gäller instansordningen vid överklagande Tullverkets av beslut kan den nuvarande ordningen, enligt vilken beslut av en regional tullmyndighet överklagas hos Generaltullstyrelsen, inte behållas när Tullverket blir en enda myndighet. l linje med den allmänna regeln om domstolsprövning förvaltningsbeslut, av som nyligen infördes 22 § förvaltningslagen 1986:223, genom a föreslår vi att beslut av Tullverket, oavsett beslutsnivå, skall överklagas hos länsrätten, utom vad avser beslut i administrativa ärenden och beslut som avses i 20 § första stycket 5 förvaltningslagen. Eftersom domstolsprövningen enligt förvaltningslagen skall föregås av en omprövning hos myndigheten, menar vi att den föreslagna ordningen inte är oförenlig med kravet ett tvåstegsförfarande vid överklagande i artikel 243 i förordning EEG 2913/92 den 12 oktober 1992 nr av om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen tullkodexen, varvid det första steget skall ligga hos tullmyndigheten. Vi föreslår dock en särskild ordning för omprövning vid överklagande av Tullverkets beslut; normalt skall den regionala tullenhet som fattat beslutet göra omprövningen, men om beslutet rör en fråga av principiell betydelse eller annars av större vikt, skall om-
prövningen göras av en central enhet inom Tullverket.
Vi föreslår vidare att möjlighet till dröjsmålstalan skall införas; om Tullverket i ett ärende som har väckts skriftligen av enskild inte har meddelat beslut inom månader från det att ärendet sex väckts eller inom den förlängda tidsfrist som kan medges enligt
SOU l 998: l 27 Sanzmanfatlrzing 9
artikel 6.2 tredje stycket i tullkodexen. skall det att anses som
framställningen har avslagits. Rätt till överklagande föreligger då.
Institutet allmänt ombud fyller enligt vår mening ingen funktion i den organisationen Tullverket och bör därför bort. Det nya av tas allmännas talan kommer då i stället att föras Tullverket. av För närvarande får en tullmyndighets beslut revision inte om
överklagas. Vi att detta inte är förenligt med tullkodexens
menar krav att varje beslut tillämpning tullagstiftningen skall om av kunna överklagas. Upphör förbudet måste emellertid tullagens bestämmelser om revision över, vilket inte haft möjlighet ses att göra i detta delbetänkande. Vi återkommer till frågan i vårt slutbetänkande. Vi föreslår att det klarare skall komma till uttryck i överklagandebestämmelserna att dessa även gäller beträffande beslut om annan skatt än tull och avgift skall tas ut vid import. som Vi föreslår slutligen att frågor utdömande vite skall av av
prövas av allmän förvaltningsdomstol.
Författningsförslag
Förslag till
lag om ändring i tullagen 1994:1550
Härigenom föreskrivs beträffande tullagen 1994: 1550
dels att vad sägs Generaltullstyrelsen och tullmyndighet i
som om 9-16. 19-21. 23. 25, 26, 31. 37, 40, 41, 47, 48, 52, 55-57a, 58-62, 66- 71, 75. 77, 78, 94, 96. 98,111,113,118 och 119 skall gälla Tullverket, dels att 100 och 107 skall upphöra gälla, att dels att 57 57 64, 91, 99,101-105 och 108-110 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 § l denna lag förstås med det svenska tullområdet: Sveriges landområde och sjöterritorium samt luftrummet däröver, EGzs tullområde: de områden i artikel 3 i förordning som anges EEG nr 2913/92, EG:s skatteområde: det område inom vilket gemenskapens bestämmelser viss skatt är tillämpliga, om en tullklarering: tullmyndig- tullklarering: Tullverkets en hets åtgärder i fråga åtgärder i fråga om en om en vara vara som angetts till en som angetts till godkänd en godkänd tullbehandling, tullbehandling,
l 2 F örfaltnin gsfönvlczg
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
förtullning: tullmyndighers förtullning: Tullverkets en åtgärder i fråga om en vara åtgärder i fråga om en vara som deklarerats för övergång som deklarerats för övergång till fri omsättning. till fri omsättning. I Övrigt har uttryck används i denna lag innebörd som samma som i förordning EEG nr 2913/92. Vid tillämpning Med tullagstiftningen forav tullagstiftningen förstås med stås såväl EGzs bestämmtullmyrzdighet Generaltull- elser som svenska tullförfattstyrelsen och zmdersIál/cla ningar. myndigheter. Med tullagstiftningen förstås såväl EG:s bestämmelser som svenska tullförfattningar.
57b§ Beslut öppnande med stöd Beslut öppnande med stöd om om 57 § brev och andra 57 § brev och andra av a av av a av sådana försändelser kan sådana försändelser som kan som antas innehålla förtroliga antas innehålla förtroliga meddelanden får fattas endast meddelanden får fattas endast
Iullmyndigheleizs chef eller den regionala tal/enhetens
av av
efter dennes förordnande av chef eller efter dennes
någon tjänsteman vid förordnande av någon annan annan myndigheten. tjänsteman vid tal/enheten.
57d§ Under de förutsättningar som Under de förutsättningar som i andra stycket får anges i andra stycket får anges chefen för tal/myndighet chefen för regional en en besluta att postförsändelse ul/enhet besluta att postväntas till viss post- försändelse som väntas till som anstalt, och kommer från viss postanstalt, och som som
Förfartningsförslag 13
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
tredje land, skall hållas kvar kommer från tredje land, skall
av postbefordringsföretaget hållas kvar av postbeford-
när försändelsen kommer ringsföretaget när försändtill postanstalten. Ett beslut elsen kommer till postskall meddelas att gälla viss anstalten. Ett beslut skall angiven, kortare tidsrymd. meddelas att gälla viss angiven, kortare tidsrymd. Förutsättningarna för ett beslut kvarhållande är om att det finns anledning anta att sådan postförsändelse innehåller narkotika kan tas i beslag enligt lagen 1960:418 som om straff för varusmuggling,
att ett sådant beslut är nödvändigt för att det avsedda
resultatet skall uppnås. Ett beslut om kvarhållande Ett beslut kvarhållande om får verkställas omedelbart får verkställas omedelbart, men skall snarast prövas skall snarast prövas av men av en Generalullstvrelsen. central enhet inom Tullverket.
64§ Om det finns anledning att Om det finns anledning att anta att en uppgift som anta att uppgift en som lämnats enligt tullagstift- lämnats enligt tullagstiftningen inte är riktig, får ningen inte är riktig, får tal/myndigheten anlita sär- Tullverket anlita särskild sakskild sakkunnig för att få fram kunnig för att få fram den den upplysning som behövs. upplysning behövs. Om som Om uppgiften visas uppgiften visas oriktig, är vara vara oriktig, är den lämnat den lämnat uppgiften som som uppgiften skyldig att stå för skyldig att stå för kostnaden kostnaden för den sakkunnige. för den sakkunnige. Sådan
Sådan skyldighet föreligger skyldighet föreligger dock
dock inte, om den oriktiga inte, den oriktiga om uppuppgiften avser varans tull- giften tullavser varans
14 F Örfattningsfärslag
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
eller skattepliktiga värde och eller skattepliktiga värde och det slutligen fastställda värdet det slutligen fastställda värdet inte överstiger det uppgivna inte överstiger det uppgivna med mer än tio procent. med mer än tio procent. En tullmyndighet får, med Tullverket får anlita Generaltztllstyrelsens med- särskild sakkunnig även när
givande, anlita särskild sak- uppmaning att lämna
en kunnig även när en upp- uppgift eller handling rörande maning att lämna uppgift eller inte har följts. Den en vara handling rörande inte som rätteligen skulle ha en vara har följts. rätteligen lämnat uppgiften eller hand- Den som skulle ha lämnat uppgiften lingen skall stå för kostnaden, eller handlingen skall stå for om verket inte beslutar annat.
kostnaden, styrelsen inte
om beslutar annat. Om Tullverket haft Om Tullverket haft kostnad enligt forsta eller kostnad som enligt första eller som andra stycket någon andra stycket någon annan annan skall stå för, skall denne enligt skall stå för, får verket besluta beslut tullmyndighet ersätta att denne skall ersätta staten av staten dess kostnad. Vad dess kostnad. Vad som sägs i som sägs i 37 § indrivning 37 § indrivning av tull om av om tull skall gälla även sådan skall gälla även sådan ersättning. ersättning.
9l§ Frågor tulltillägg och Frågor om tulltillägg och om
förseningsavgift prövas av förseningsavgift prövas av
tullmyndigheten. Allmän för- den regionala tullenheten.
valtningsdomstol prövar dock, Allmän förvaltningsdomstol
talan det allmänna prövar dock, talan av en av ombudet i 100 central enhet inom Tullverket, som avses frågor tulltillägg grund frågor om tulltillägg på grund om
Färfattningsförsilag 15
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
av oriktiga uppgifter i mål om av oriktiga uppgifter i mål om tull. Sådan talan får föras, om tull. Sådan talan får föras, om den oriktiga uppgiften inte har den oriktiga uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak godtagits efter prövning i sak eller inte har prövats i målet. eller inte har prövats i målet. Talan skall väckas inom ett år Talan skall väckas inom ett år från utgången den månad från utgången den månad av av då domen eller det slutliga då domen eller det slutliga beslutet i målet har vunnit beslutet i målet har vunnit laga kraft. laga kraft.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Den tzill.slcylclige.s' yrkande i fråga om tiil/tillägg eller förseningscivgift skall utan hinder vad av sam annars gäller om Överklagande prövas, om beslutet den om tull som tal/tillägget eller förseningsavgifteti crvser inte har vunnit laga kraft. Detsamma galler, om det allmzinrta ombudet fanns/allt ett .sådant yrkande till förmån för den tullskyldige. Om yrkandet fatnställs först i domstol, kan danLsto/en förordna att det skall tas upp och vidare handlägga av tullmyndigheten.
Innan beslut fattas om påföring av tulltillägg eller förseningsavgift skall den tullskyldige möjligt tillfälle att om ges yttra sig.
l 6 F Örfattningsjförslctg
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Underrättelse att tull- Underrättelse om att Tullom myndigheten överväger att verket överväger att påföra påföra tulltillägg eller för- tulltillägg eller förseningsseningsavgift får ske genom avgift får ske genom överöverföring elektroniskt föring av elektroniskt dokuav dokument. ment.
99§ När tal/myndighet med stöd När Tullverket med stöd av en tullagstiftningen förelägger tullagstiftningeii förelägger av tullskyldig eller annan att tullskyldig eller annan att vidta åtgärd behövs för vidta åtgärd behövs för som som förtullning eller tull- förtullning eller annan tullannan klarering eller för Tullverkets klarering eller för Tullverkets kontrollverksamhet, kan vite kontrollverksamhet, kan vite föreläggas. föreläggas. Vite kan även föreläggas, någon underlåtit att lämna uppgift om eller inge handling enligt föreskrift i tullagstiftningen eller att fullgöra skyldighet som föreskrivs i 62 § eller med stöd av 65 Vite får inte fastställas till lägre belopp än femhundra kronor eller högre än femtusen kronor. Frågor om utdömande av vite prövas av Generaltullstyrelsen. Bestämmelsen i 36 § tillämpas även i fråga om viten.
l0l§ Beslut, någon Ett beslut Tullverket enligt som annan av tullmyndighet än General- tullagstiftningeri eller enligt tullstyrelsen har meddelat bestämmelser meddelats som enligt denna lag eller enligt med stöd av tullagstiftningen bestämmelser meddelats får överklagas hos allmän som med stöd lagen eller enligt förvaltningsdornstol. av
SOU l998: 127 F irfattningsfärslag l 7
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
til/lagstiftningen i övrigt, får överklagas hos Generaltull- .styrelsen Tullmyndighets beslut Beslut i administrativa om revision enligt 70 § får inte ärenden och i ärenden som överklagas. i 20 § första stycket 5 avses
förvaltningslagen 1986:223
överklagas dock hos regeringen. Tullverkets beslut om revision enligt 70 § får inte överklagas. Har Tullverket i ett ärende som har väckts skriftligen av en enskild inte meddelat beslut inom sex månader från det att ärendet väckts eller inom den tid som i artikel 6.2 avses tredje stycket i förordning EEG nr 2913/92, skall det anses som att framställningen har avslagits. Rätt till överklagande föreligger då enligt första stycket. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
102§
Om överklagande enligt l0l § Om överklagande enligt l0l §
gäller beslut vid tulltaxering i gäller beslut vid tulltaxering i en fråga som kan ha betydelse fråga kan ha betydelse en som för fastställelse av tull skall för fastställelse tull eller av överklagandet ha kommit beslut fastställelse om av
18 FörfamNinas/anslag SOU l998rl37
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
till den myndighet .xkall an tull samt avgift som Innan
meddelat beslutet inom tre år enligt lll v andra .stycken skall
från den dag då tullskyldig- överklagandet ha kommit heten uppkom. Om tull- till den tullen/tet som meddelat taxeringsbeslutet meddelats beslutet inom tre år från den än två och ett halvt år dag da tullskyilclighetcn eller senare efter den dag då tullskyldig- mnictlningslrilcliyglieten uppheten uppkom får överklag- kom. Om tulltaxeringsandet dock, tiden för beslutet eller beslutet enligt 0m överklagandet därigenom blir ll § andra .stycket har medlängre, komma inom två delats än två och ett senare månader från den dag då den halvt år efter den dag då tullskyldige fick del tullskyldigheten eller emmalav beslutet. ningsslrldiglzeten uppkom, får överklagandet dock. om tiden för överklagande därigenom blir längre. komma inom två månader från den dag då den tullskyldige eller runnit/ningsvlçylclige fick del av beslutet. Om beslut i Om beslut avses i som avses 50m första stycket omprövats får första stycket har omprövatsx
omprövning.sbe.slzttet galler de dar utgivna tids-
även
överklagas inom :lar angiven fiislernci iven för Över-
treårsjfrist. Om 1prv1ing.s- klagande av omprö beslutet Ineddelatv an beslutet. senare
två och ett halvt år efter den
dag då tal/skyldigheter: uppkom, får Överklagande dock. tiden Överklagande om därigenom blir längre. komma in inom två ttzåtzaclerjiciii elen dag då den tullslçyldigejiclc
SOU l998zl27 F orfctttningsförslag l 9
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
del av omprövnittgssbeslzttet. Den tullskyldigcas eller anmalningsskyldiges yrkande i fråga om tal/tillägg eller firseningsairgift skall, oavsett
tidsfristerna i första och
andra styckena. provas. om beslutet om den tull som tulltillägget eller forseningsavgiften avser inte har vunnit laga kraft. Detsamma gäller, om Tullverket Aframställt ett
sådant yrkande till förmån for
den tullskyldige. Om yrkandet
framställs fors i donzstol, kan
domstolen förordna att det skall tas upp och vidare handläggas av Tullverket. Den tal/skyldige får över- En ful/skyldig eller anmälklaga ett tulltczxeringsbeslut ningsskyldig får överklaga ett även om det inte gått honom beslut som avses i första och emot. andra styckena även om det inte gått denne emot.
l03§ Beslutsmyndighet som avses i T ullenhet som i 102 § avses 102 § skall pröva om den skall pröva den tullskylom tullskyldiges överklagande har diges eller den artmalkommit i rätt tid. Har över- ningsskvldiges överklagande klagandet kommit för sent, har kommit i rätt tid. Har skall myndigheten avvisa det, överklagandet kommit för om inte annat följer av andra sent, skall enheten avvisa det, eller tredje stycket. inte annat följer andra om av eller tredje stycket.
20 Fötfattningsförslag SOU 1998: l 27
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Överklagandet skall inte Överklagandet skall inte
avvisas, förseningen beror avvisas, förseningen beror om om att beslutsmyndigheten har att tal/enheter: har lämnat lämnat den tullskyldige en en felaktig underrättelse om felaktig underrättelse om hur hur man överklagar. man överklagar.
Överklagandet skall inte Överklagandet skall inte
heller avvisas, det inom heller avvisas, det inom om om
överklagandetiden kommit överklagandetiden kommit
till tullmyndighet än till en annan tullenhet än den en annan den fattat beslutet. Över- fattat beslutet eller till som som
klagandet skall då omedelbart allmän förvaltningsd0n1st0l.
översändas till den tull- Överklagandet skall då myndighet fattat beslutet omedelbart översändas till den
som med uppgift den dag då ful/enhet meddelat om som handlingen kom till tull- beslutet med uppgift om den myndigheten. dag då handlingen kom till tullenheten eller domstolen.
104§ Om överklagandet inte Om överklagandet inte avavvisas enligt 103 skall visas enligt 103 skall den beslutsmyndigheten snarast tullenhet som meddelat ompröva det överklagade beslutet snarast ompröva det beslutet. överklagade beslutet. Har
beslutet fattats av en regional
ul/enhet och rör det en fråga
principiell betydelse eller
av större vikt, skall annars av omprövningen göras av en central enhet inom Tullverket. Ett överklagande förfaller, Ett överklagande förfaller, tullmyndigheten ändrar beslutet vid omprövningen om 0m beslutet så den tull- ändras så som den tullsom
Förjattningsförslag 21
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
skyldige begär. skyldige eller amma/ningsskyldige begär. Om myndigheten indrar Om beslutet ändras på beslutet på annat .si/tt än den annat sätt än vad begärts som tullskyldige begär, skall över- skall överklagandet anses klagandet anses omfatta det omfatta det beslutet. Finns nya nya beslutet. Finns skäl för skäl för det, får den tulldet, får :Myndigheten lämna skyldige eller anmälningsden tullskyldige tillfälle att skyldige lämnas tillfälle att återkalla överklagandet. återkalla överklagandet.
105§ Om överklagandet inte Ett överklagande inte som avvisas enligt 103 § eller avvisas enligt 103 § eller förfaller enligt 104 skall förfaller enligt 104 § skall tullmyndigheten överlämna tillsammans med handlingöverklagandet, sitt ompröv- i ärendet överlämnas till arna ningsbeslut och övriga behörig allmän förvaltningshandlingar i ärendet till Gene- domstol. Om det finns särraltullstyrelsen. Om det finns skilda skäl, får överklagandet särskilda skäl får överklag- överlämnas utan föregående andet överlämnas till General- omprövning. tullstyrelsen utan föregående omprövning.
108§ Om en part har överklagat ett Om part har överklagat ett en beslut i ett sådant mål eller beslut enligt 101 § första ärende vari enligt 100 § det stycket får också motparten, allmännas talan skall föras utom i mål gäller eller av som ett allmänt ombud får också har samband med inskränkmotparten överklaga beslutet. ning i rätten att förfoga över även om den för honom överklaga beslutet, varor, föreskrivna tiden för över- även den för motparten om
22 Föifattningsfirslcig
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
klagande har gått ut. ;Vot- föreskrivna tiden för Överpartens .skrivelse skall ha klagande hur gått ut. kommit in till den myndighet .ll/Iotpartens .skrivelse skall ha meddelade beslutet inom kommit in till den tullenhet som två månader. öirerklctg- meddelade beslutet om .som ande görs enligt 1 12 § eller inom två månader om 106 inom vecka i mål överklagandet görs enligt l2 en om bindande klasxsificerings- eller 106 besked och i Övrigt inam två inom vecka i mål om en veckor från den dag då han bindande klct.s.sijic'eri1g.s-
fck del den först ingivna besked och
av skrivelsen med överklagande i övrigt inom två veckor
eller, han inte fick del fån den dag då motparten
om av
den före utgången den tid fek del den först ingivna
av av inom vilken den senast skulle .skrivelsen med Överklagande ha kommit in, från utgången eller, :no/parten inte fått om denna tid. del av den före utgången av av den tia inom vilken den .senast skulle ha kommit in, från utgången denna tid. av Återkallas eller förfaller annat sätt det första överklagandet, är även det överklagandet förfallet. senare
l09§ Bestämmelserna i 6 kap. l3 Bestämmelserna i 6 kap. och 18-24 taxeringslagen 9-10, 12-13 och 15-24 §§ 1990:324 gäller i tillämpliga taxeringslagen l990z324 delar vid överklagande gäller i tillämpliga delar vid av beslut i 102 och överklagande av beslut som som avses 106 §§. Vad i nämnda i 102 och 106 §§. Vad som avses bestämmelser sägs Riks- i nämnda bestämmelser om som skatteverket skall gälla det Riksskatteverket skall sägs om allmänna ombudet och vad gälla central enhet inom en sägs länsrätten Tullverket och vad som sägs som om
F örfattningsförslag 23
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
General tul lst vre en. om skattemyndighet skall
galla regional tullenhet.
l 10 § Beslut enligt 20. 21, 23 och Enligt artiklarna 7 och 244 2-1 §§ samt beslut om första stycket i förordningen tiil/tillägg och försenings- EEG 2913/92 skall ett nr avgift skall gälla onzedelbart. Överklagande inte medföra att Detsamma gäller annat beslut verkställigheten det ifrågaav av tullmyndigltet. med- satta beslutet uppskjuts. Av som delats enligt denna lag eller artikel 244 andra stycket enligt föreskrifter som utfärd- framgår dock att tullmyndig-
ats med stöd av lagen och som heterna i vissa fall skall inte innebär att målet eller uppskjuta verkställigheten helt
ärendet avgörs. eller delvis. Beslut om skönstulltaxering, tulltillägg och jbrseningsavgift skall gälla omedelbart. Detsamma gäller annat beslut av Tullverket som meddelats enligt til/lagstiftningen eller enligt föreskrifter som utfärdats med stöd tullav lagstiftningen och inte som innebär att målet eller ärendet avgörs.
Övergångsbestämmelser
Denna lag träder i kraft den Äldre bestämmelser gäller dock ---. beträffande överklaganden kommit till Generaltullstyrelsen som
före ikraftträdandet. Överklagande som har kommit till
24 F Örfaltningsförslag SOU 1998: l 27
Generaltullstyrelsen skall handläggas den certrala enhet inom av Tullverket som avses i 91 Om det i lag eller någon författnng hänvisas till en annan Generaltullstyrelsen eller tullmyndighet. skall hänvisningen i stället gälla Tullverket.
SOU l998zl27 25
l Inledning
Utredningens tilläggsdirektiv dir 1998:86 fogas bilaga l till
som detta betänkande. Tullagens regler om överklagande innebär att ett beslut av en regional tullmyndighet överklagas hos Generaltullstyrelsen
lOl §. Vissa beslut av Generaltullstyrelsen överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol medan dess övriga beslut överklagas hos regeringen, om inte annat är särskilt föreskrivet 107 §. Lagen innehåller också bestämmelser tullmyndighets skyldighet om att ompröva ett överklagat beslut 104 och lO5 §§. Vid tillkomsten tullagen uttalades att bl.a. rättssystematiska av skäl talade för ordning liknande den genomförts för att en som omprövning och överklagande på hela området För inrikes beskattning genomfördes beträffande tulltaxeringsbeslut i samband med att tullkodexens omprövningsregler blev gällande för tull prop. l994/95z34. 109. s. Ordningen för överklagande enligt tullagen skiljer sig från den ordning som gäller enligt 22 § lagen 1996:701 Tullverkets om befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen inregränslagen bl.a. så till vida att ett beslut av en regional tullmyndighet enligt den paragrafen skall överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol och inte hos Generaltullstyrelsen.
Enligt Lagrådets mening det inte tillfredsställande att var ordningen för överklagande inte är likartad i de två lagarna. Lagrådet förutsatte att denna fråga togs i samband med upp en kommande översyn tullagen prop. l995/96: l 66, 159. av s. Som framgår tilläggsdirektiven påbörjade utredningen av en översyn av tullagens överklagandebestämmelser redan innan
26 Inledning SOU 1998: l 27
direktiven utfärdades. Skälet härtill var att utredaren av Finansdepartementet under hand underrättats om den tänkta omorganisationen Tullverket och att denna skulle kunna av genomföras innan utredningen slutredovisat sitt uppdrag. l avsaknad närmare uppgifter hur den nya organisationen av om skulle ut, blev det nödvändigt att utredningsarbetet grundades se den nuvarande organisationen. Enligt tilläggsdirektiven framläggs förslag utgår från att Tullverket kommer att utgöra en nu som myndighet. Förutom tullagens överklaganderegler skall utredningen också lämna förslag till andra lagändringar som är nödvändiga För att genomföra sådan organisation; förslagen i en den delen behöver dock inte vara fullständiga i den meningen att de omfattar alla lagändringar som kan bli aktuella. Vi vill betona .att den tid stått till buds för att detta delbetänkande som avge har det inte varit möjligt att överväga sådana lagändringar med den noggrannhet som vore önskvärd. Om våra Förslag godtas, krävs ändringar i vissa andra författningar. Vilka dessa är framgår bilagorna 2 och av
SOU 1998127 27
2 Gällande rätt
Enligt artikel 243 i tullkodexen skall varje ha rätt att person överklaga beslut som fattats av tullmyndigheterna i fråga om tillämpningen av tullagstiftningen och berör denne direkt och som personligen. Vidare skall varje hos tullmyndigheterna person som gjort framställning om ett beslut i fråga om tillämpningen av tullagstiftniiigeii också ha rätt att överklaga, om beslutet inte fattats
inom den tid som anges i artikel 62. Överklagandet skall ges i
den medlemsstat där beslutet fattats eller framställningen gjorts.
Överklagandet sker i första instans hos de tullmyndigheter
som utsetts för detta medlemsstaterna och i andra instans hos ett av oberoende organ som kan vara en rättslig myndighet eller ett motsvarande specialiserat organ enligt gällande bestämmelser i medlemsstaterna. Enligt artikel 244 i tullkodexen skall överklagande inte medföra att verkställigheten av det ifrågasatta beslutet uppskjuts. Tullmyndigheterna skall dock uppskjuta verkställigheten av beslutet helt eller delvis. om de har goda skäl att anta att beslutet är oförenligt med tullagstiftningen eller att den person det gäller riskerar att åsamkas skada som inte kan repareras. Om det ifrågasatta beslutet medför att import- eller exporttull skall debiteras, får verkställigheten av beslutet uppskjutas, förutsatt att säkerhet ställs eller har ställts. Säkerhet behöver emellertid inte krävas, om detta krav sannolikt skulle medföra allvarliga
l artikel 6.2 anges bl.a. att beslut om tillämpningen av tullagstiftningen skall fattas och underrättelse om beslutet ges till sökanden så snart som möjligt. Se vidare avsnitt 3.3.
28 Gällande ratt
ekonomiska eller sociala svårigheter grund gäldenärens av förhållanden. I artikel 245 i tullkodexen sägs att de närmare bestämmelserna om överklagande skall fastställas av medlemsstaterna. Vidare skall, enligt artikel 246 i tullkodexen, ovannämnda bestämmelser inte tillämpas om överklagandet givits i syfte att ett beslut, som tullmyndigheterna fattat grundval straffrätten, av ogiltigförklarat eller ändrat. l l0l l lO tullagen finns bestämmelser överklagande - om av beslut enligt tullagen. Enligt l0l § får beslut, som någon annan tullmy1dighet än Generaltullstyrelsen har meddelat enligt tullagen eller enligt bestämmelser som meddelats med stöd av tullagen eller tullagstiftningen i övrigt, överklagas hos Generaltullstyrelsen. Tullmyndighets beslut om revision får dock inte överklagas. l 102 § finns en bestämmelse om överklagandetid. Om överklagande enligt l0l § gäller beslut vid tulltaxering i fråga en som kan ha betydelse för fastställelse av tull, skall överklagandet ha kommit till den myndighet meddelat beslutet inom tre år som från den dag då tullskyldigheten uppkom. Om tulltaxeringsbeslutet meddelats senare än två och ett halvt år efter den dag då tullskyldigheten uppkom, får överklagandet dock, om tiden for Överklagande därigenom blir längre. komma inom två månader från den dag då den tullskyldige fick del beslutet. Detta gäller av även omprövningsbeslut. Den tullskyldige får överklaga ett tulltaxeringsbeslut även om det inte gått honom emot. Av 103 § framgår att det är den beslutsmyndighet i som avses 102 § som skall göra rättidsprövningen. Har överklagandet kommit för sent, skall myndigheten avvisa det, utom då förseningen beror att beslutsmyndigheten har lämnat er felaktig besvärshänvisning eller om överklagandet inom rätt tid kommit till en annan tullmyndighet. I 104 § finns en bestämmelse om omprövning. Om överklagandet inte avvisas enligt lO3 skall tullmyndigheten genast ompröva det överklagade beslutet. Ett överklagande förfaller om tullmyndigheten ändrar beslutet så som den
Gällande rätt 29
tullskyldige begär. Om myndigheten ändrar beslutet annat sätt, skall överklagandet anses omfatta det nya beslutet. Finns skäl för det får myndigheten lämna den tullskyldige tillfälle att återkalla överklagandet. Om överklagandet inte avvisas eller förfaller. skall enligt 105 § tullmyndigheten överlämna överklagandet, sitt omprövningsbeslut och övriga handlingar i ärendet till Generaltullstyrelsen. Om det finns särskilda skäl. får överklagandet överlämnas till Generaltullstyrelsen utan föregående omprövning. Det som sägs i 102-105 §§ gäller enligt 106 § också överklagande av beslut om ränta, dröjsmålsavgift, tulltillägg och förseningsavgift. l 107 § finns bestämmelse vilka Generaltullstyrelsens en om av beslut som får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. 1 övrigt överklagas Generaltullstyrelsens beslut enligt tullagstiftningen hos regeringen. om inte annat är särskilt föreskrivet. Det krävs prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten. l 108 § finns bestämmelser om motparts överklagande. Om part överklagat ett beslut i sådant mål eller ärende vari det allmännas talan skall föras av ett allmänt ombud, dvs enligt 100 § de mål och ärenden som avses i 107 § första stycket, får också motparten överklaga beslutet, den för honom föreskrivna tiden för även om överklagande har gått ut. Motpartens skrivelse skall ha kommit till den myndighet som meddelade beslutet inom två månader, om överklagande görs enligt 102 eller 106 inom vecka i mål en om bindande klassificeringsbesked och i övrigt inom två veckor från den dag då han fick del av den först ingivna skrivelsen med överklagande eller, om han inte fått del av den före utgången av den tid inom vilken den senaste skulle ha kommit in, från utgången av denna tid. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller annat sätt, är även det senare överklagandet förfallet. l 109 § sägs att bestämmelserna i 6 kap. 13 och 18-24 taxeringslagen 1990:324 gäller i tillämpliga delar vid överklagande av beslut i 102 och 106 §§. Vad i de som avses som nämnda bestämmelserna Riksskatteverket skall gälla det sägs om
30 Gällande rätt
allmänna ombudet och vad sägs länsrätten Generalsom om tullstyrelsen. Enligt l l0 § skall beslut enligt 20, 2l, 23 och 211§§3 samt beslut tulltillägg och förseningsavgift gälla omedelbart. Detsamma om gäller annat beslut tullmyndighet. meddelats enligt tullagen av som eller enligt föreskrifter utfärdats med stöd av lagen och som som inte innebär att målet eller ärendet avgörs. Vem får överklaga ett tullmyndighetsbeslut regleras av den sotn återgivna bestämmelsen i artikel 243 i tullkodexen. ovan l 91 § tullagen finns särskilda bestämmelser om beslut om tulltillägg och förseningsavgift. Av första stycket framgår att frågor tulltillägg och förseningsavgift prövas av tuIlom myndigheten, att allmän domstol talan av det allmänna men ombudet prövar frågor tulltillägg grund oriktiga uppgifter om av
i mål tulltillägg. l andra stycket anges att prövningstillstånd
om krävs vid överklagande till kammarrätten. l tredje stycket finns en överklagandebestätnmelse; den tullskyldiges yrkande i fråga om tulltillägg eller förseningsavgift skall utan hinder av vad som gäller överklagande prövas, beslutet den tull annars om om om tillägget eller avgiften inte har vunnit laga kraft. som avser Detsamma gäller det allmänna ombudet har framställt ett om sådant yrkande till förmån för den tullskyldige. Om yrkandet framställs först i domstol, kan domstolen förordna att det skall tas och vidare handläggas av tullmyndigheten. upp l 99 § tullagen finns bestämmelser vite. Av paragrafens om fjärde stycke framgår att frågor utdömande av vite prövas av om Generaltullstyrelsen.
3 Det vill säga beslut tulltaxering, omprövning av sådant beslut samt om beslut om skönstulltaxering.
SOU l998zl27 31
överväganden och förslag
3.1 Instansordningen
Grundläggande for tullagens överklaganderegler är artikel 243 i tullkodexen. Enligt punkt l skall varje ha rätt att överklaga person beslut som fattats av tullmyndigheterna i fråga tillämpningen om av tullagstiftningen och som berör denne direkt och personligen. I punkt 2 sägs att överklagandet sker i första instans hos de tullmyndigheter som utsetts för detta medlemsstaterna och i av andra instans hos kan rättslig myndighet ett organ som vara en eller ett motsvarande organ enligt gällande bestämmelser i medlemsstaterna. Ordalydelsen vid handen att förstager
instansprövningen utan undantag skall ske hos därtill utsedd
en tullmyndighet. Tullkodexen är EG-forordning och sådan en som gällande svensk rätt. 101 § tullagen överensstämmer med artikel 243; Generaltullstyrelsen är första instans vid överklagande av en regional tullmyndighets beslut. Däremot är det tveksamt lO7 § om är förenlig med artikeln; Generaltullstyrelsens beslut i ett icke
överklagat ärende överklagas hos allmän förvaltningsdomstol eller
regeringen. Det kan emellertid ifrågasättas om artikel 243 skall så ges en strikt tolkning som ordalydelsen ger vid handen. Eftersom det är fråga om EG-rättsliga bestämmelser finns det inte några förarbeten eller motsvarande dokumentation, visar skälen for att förstasom
32 Överväganden och förslag SOU 1998: l 27
instansprövningen alltid skall ske hos därtill utsedd en tullmyndighet. Av intresse i sammanhanget är jämförelse mellan den en svenska till artikel 243 och dess lydelse andra språk. l texten den engelska versionen sägs under punkt the right of appeal be exercised initially, before the aJthorities
may a customs
designated for that b subsequcntly, before an
purpose - - independent body -. Den franska texten lyder: Le droit de - - -
peut être exercé: a dans premiere phase. devant
recours une
lautorité douaniere désignée a cet effet b dans seconde
- - - - une phase, devant instance indépendante -. På tyska lyder une - - -
artikel 243.2: Ein Rechtsbehelf kann eingelegt werden: a auf
einer Stufe bei der den Mitgliedstaaten dafur ersten von
bestimmten Zollbehörde; b auf einer zweiten Stufe bei einer
unabhängigen lnstanz -. - - -
Det kan hävdas dessa språkversioner har en mer takultativ
att karaktär än den svenska; överklagandet i första instans "may be exercised, peut être exercé respektive kann eingelegt werden. tysk kommentar till tullkodexen det ovisst om de i l en anses artikel 243.2 lämnade möjligheterna att överklaga i första steget hos bestämd tullmyndighet och i andra steget hos en domstol en ordalydelse utesluter undantag. Å andra sidan redan genom sin framhålls även det inte följer den tyska ordalydelsen att att, om av varje måste den engelska och den franska steg passeras, ordalydelsen är entydiga. Genom användningen av begreppet phase i den franska versionen blir tidsförloppet tydligt. l den engelska versionen betonas beteckningen initialljø för det genom första och subsequently för det andra steget än starkare ett steget enhetligt rättsmedelsförfarande i steg. Enligt kommentaren framstår det försvarbart mot bakgrund den endast som av regleringen rättsmedlen i tullkodexen att, trots det i rudimentära av
artikel 243.2 bestämda tvåstegsförfarandet, inte kräva avslutande
Peter Witte, Zollkodex Kommentar, 2 AufLVerlag C.H. Beck, München, Linde Verlag Wien. 1998.
SOU l998zl27 Överväganden och förslag 33
av ett förförfarande utom den vanliga rättegångsordningen för alla rättsmedel. Av tillgängligt material kan det inte med säkerhet avgöras om artikel 243.2 i tullkodexen innebär att ett överklagande undantagslöst skall ske hos en bestämd tullmyndighet som första instans. En sådan precisering ankommer i sista hand på EGdomstolen. Vid analysen av artikelns innebörd bör emellertid beaktas bestämmelsen i artikel 244. Enligt denna skall ett överklagande inte medföra att verkställigheten av det överklagade beslutet uppskjuts. Tullmyndigheterna skall dock uppskjuta verkställigheten helt eller delvis, de har goda skäl att anta att om beslutet är oförenligt med tullagstiftningen eller att den person det gäller riskerar att åsamkas skada som inte kan För att repareras. kunna ta ställning till om ett sådant inhibitionsbeslut skall meddelas, måste tullmyndigheten givetvis pröva beslutet och de skäl som anförts i överklagandet. Detta borde kunna tillgodoses, om överklagandet ställs till domstol ges till men beslutsmyndigheten med skyldighet för denna att ompröva det överklagade beslutet. Det skulle med andra ord kunna hävdas att den egentliga innebörden av artikel 243.2 är att tullmyndigheten skall få tillfälle att ompröva beslutet, vilket är förutsättning för en att inhibitionsbeslut enligt artikel 244 skall kunna meddelas. Under alla förhållanden måste det finnas ett tvåstegsförfarande för prövningen av en tullmyndighets överklagade beslut. Hur tvåstegsförfarandet utformas bör dock medlemsländerna själva kunna bestämma med stöd av artikel 245 i tullkodexen. Vad så angår svenska förhållanden bör uppmärksammas att det inte är endast inom tullväsendet besvärsordning inom som en myndighetsorganisationen förekommer, så är fallet inom t.ex. det statliga lantmäteriet, se 3 och 24 förordningen l995zl4l8 med instruktion för det statliga Iantmäteriet. Detta hindrar dock inte verksledningens strategiska ledningsfunktioner. Den omständigheten att Generaltullstyrelsen är besvärsinstans kan därför inte vara anledningen till den påstådda olikheten i de regionala tullmyndigheternas rättstillämpning. Med en organisation där Tullverket består av en chefsmyndighet och tolv självständiga regionala
3 4 hervágaøzderz c/7fÖr./uq
myndigheter är det naturligt att Gcneraltullstyrelsen är besvärsinstans i fråga om överklagande av regionala beslut. Vid en omorganisation av Tullverket så att detta blir en enda myndighet kommer saken i ett annat läge. Det går då inte att utse en tullmyndighet" till besvärsinstans. lnte heller skulle det kunna tänkas att en central enhet inom Tullverket ges en besvärsinstans funktioner, det är hela tiden fråga om samma myndighet. Däremot är det inget som hindrar att Tullverket regional eller central nivå omprövar ett beslut som överklagats till allmän förvaltningsdoinstol. Detta är tvärtom helt i konsekvens med 22 § förvaltningslagen. Sammanfattningsvis menar att det i vart fall inte är uppenbart att det finns något EG-rättsligt hinder mot att ett beslut av en regional tullenhet överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, men ges till Tullverket som har att ompröva beslutet, antingen regional eller central nivå: se vidare forfattningskommentaren till 104 Tvärtom får det anses föreligga övervägande skäl för att ordning av detta slag är väl en förenlig med grundtankarna i artiklarna 243 och 244. En sådan ordning är också väl förenlig med den allmänna regel om överklagande forvaltningsbeslut som kommer till uttryck i 22 a § av förvaltningslagen. Härigenom skulle vidare undanröjas det, som Lagrådet påpekade, otillfredsställande i att tullagen och inregränslagen har olika regler för överklagande. Mot bakgrund av dessa överväganden föreslår sådana ändringar i tullagens överklaganderegler att förstainstansprövningen vid ett överklagande regional tullenhets beslut av en meddelas enligt tullagstiñningen skall ske hos allmän som förvaltningsdomstol. En annan bestämmelse som måste övervägas vid översynen av tullagens överklaganderegler är den i 107 § sista stycket att de beslut Generaltullstyrelsen, inte överklagas hos allmän av som forvaltningsdomstol, överklagas hos regeringen. om inte annat är föreskrivet. Den ovan nämnda regeln i 22 a § förvaltningslagen skall inte gälla, om något annat är särskilt föreskrivet. Regeln är inte avsedd
Överväganden och förslag 35
att ersätta de Föreskrifter om överklagande till allmän förvaltningsdomstol som finns i den förvaltningsrättsliga lagstiftningen; särskilda regler om överklagande till förvaltningsdomstol bör därför bibehållas och även i fortsättningen föras i ny förvaltningsrättslig lagstiftning. Däremot innebär den nya regeln att det i författning måste anges i vilka fall talan mot ett beslut hos allmän förvaltningsdomstol skall vara utesluten grund av överklagandeförbud eller i vilka fall beslutet i stället skall överklagas hos regeringen. 1 tullagstiftningen finns särskilda föreskrifter beträffande överklagande. Den nya regeln kommer därför inte att gälla där. Det finns dock skäl att vid översynen av tullagens överklagandebestämmelser beakta de grundläggande principer som ligger till grund för den nya regeln i förvaltningslagen. Bestämmelserna i tullkodexen torde inte lägga hinder i vägen, snarare tvärtom. 1 stället bör ifrågasättas om den nuvarande ordningen enligt vilken vissa beslut får överklagas till domstol och övriga till regeringen
kan bibehållas. l artikel 243.2 b i tullkodexen stadgas att
överklagandet i andra instans sker hos ett oberoende organ som kan vara en rättslig myndighet eller ett motsvarande specialiserat organ enligt gällande bestämmelser i medlemsstaterna. Domstol är givetvis en rättslig myndighet. Däremot kan regeringen inte anses vara ett oberoende organ och än mindre ett mot rättslig myndighet
svarande specialiserat organ. Artikel 243.2 b synes därför kräva
att alla överklaganden av Tullverkets beslut, även de som meddelats central nivå, skall prövas av allmän förvaltningsdomstol. Beslut i administrativa ärenden och nonngivningsärenden bör dock liksom för närvarande överklagas hos regeringen. Vid ett införande av en ny instansordning vid Överklagande av Tullverkets beslut måste också Iänsrätternas forumregler beaktas.
Den l januari 1998 lades Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs
län och delar av Skaraborgs län till ett län, Västra samman Götalands län. Bildandet av det nya länet aktualiserade bl.a. frågan om Iänrätternas verksamhetsområden i västra Sverige, eftersom länsindelningen låg till grund för länsrättsorganisationen. Detta ledde till att bl.a. bestämmelserna i 1 och 14 lagen 1971:289
36 Överväganden och förslag
allmänna förvaltningsdomstolar ändrades så att det blev möjligt om att ha flera länsrätter i varje län. l l § fjärde stycket denna lag sägs att det finns länsrätt i varje län, att regeringen kan en men bestämma att det i ett visst län kan finnas fler än en länsrätt samt vidare att regeringen förordnar Iänsrätternas domkretsar. l 14 § om andra stycket sägs att ett beslut skall överklagas till den länsrätt inom domkrets ärendet först prövats, om inte regeringen för vars ett visst slag av mál föreskriver något annat. Det sagda torde innebära att ett överklagande av ett beslut av en regional tullenhet skall prövas den länsrätt inom vars domkrets av den regionala tullenheten ligger, inte regeringen föreskriver om något annat. Vilken ordning är lämpligast är givetvis beroende som av hur organisationen av Tullverket kommer att se ut.
3.2 Tullverkets beslut om revision
Enligt 101 § andra stycket tullagen får tullmyndighets beslut om revision enligt 70 § inte överklagas. Bestämmelsen kommenteras i 1994/95:34 s.159 enligt följande. prop.
När det gäller beslut revisi0n...bör den nuvarande om bestämmelsen i tullagen behållas. Till en början kan diskuteras sådana beslut skall beslut rörande tillämpningen om anses som "tu/lagstiftningen " i den mening i artiklarna I och av som avses 243 i tullkodexen. En rätt att överklaga sådana beslut skulle inte ha någon praktisk betydelse. Besluten är enligt artikel 7 i tullkodexen omedelbart verkställbara och ett överklagande skall enligt artikel 244 första stycket i tullkodexen inte medföra att verkställigheten det ifrågasatta beslutet uppskjuts. Den av instans prövar överklagandet kan dock medge inhibition som under de förutsättningar i andra stycke i artikel 244 som anges i tullkodexen.
Enligt artikel l i tullkodexen skall tullagstiftningen bestå av tullkodexen och de bestämmelser på gemenskapsnivå eller
SOU l998zl27 herváganden och förslag 37
nationell nivå som antas för att genomföra den. Enligt artikel 243.1 första stycket i tullkodexen skall varje person ha rätt att överklaga beslut som fattas av tullmyndigheterna i fråga om tillämpningen av tullagstiftningen och som berör denne direkt och personligen. Bestämmelserna i den svenska tullagen utgör sådana bestämmelser nationell nivå som omfattas av begreppet tullagstiftningen i artikel l i tullkodexen. Ett beslut om revision enligt 70 § tullagen är därför ett beslut i fråga om tillämpningen av tullagstiftningen. Av detta följer att beslut om revision är överklagbart enligt artikel 243.1 i tullkodexen. Redan av denna anledning kan förbudet mot överklagande av revisionsbeslut i 101 § tullagen inte behållas. Vad så gäller den i propositionen uttryckta uppfattningen att ett överklagande av ett revisionsbeslut inte skulle ha någon praktisk betydelse, kan först konstateras att en tullmyndighets beslut om vitesföreläggande är överklagbart, trots att överklagbarheten i samma proposition inte ansågs ha någon praktisk betydelse. Det
som gör att frågan praktisk betydelse rätten att överklaga
om av kommer upp är bestämmelsen i artikel 244 första stycket i tullkodexen; överklagandet skall inte medföra att verkställigheten av beslutet uppskjuts. Detta gäller emellertid alla slag av beslut som meddelas enligt tullagstiftningen. Artikel 244 andra stycket medger dock att verkställigheten uppskjuts, om tullmyndigheterna har goda skäl att anta att beslutet är oförenligt med tullagstiftningen eller kan medföra irreparabel skada för den som revisionen berör. Om ett revisionsbeslut inte är överklagbart, skulle inhibitionsfrågan komma att prövas endast av den tullenhet som meddelat beslutet. För den enskilde måste det vara väsentligt att så snart som möjligt kunna få inhibitionsfrågan prövad av en rättslig instans. Så skulle bli fallet, revisionsbeslut blir överklagbara. om inhibitionsfrågan skulle då med den föreslagna ordningen av oss för överklagande prövas av allmän förvaltningsdomstol, om inte tullenheten vid omprövningen återtar beslutet eller meddelar inhibition. Vi anser med stöd av det anförda att förbudet i lOl. § tullagen mot att överklaga revisionsbeslut bör upphävas. Innan så sker bör emellertid övervägas om detta medför behov av ändringar i
38 Överväganden ochfönslag
tullagens revisionsbestämmelser, en fråga som inte bör behandlas isolerad från övriga regler rörande Tullverkets kontrollverksamhet. Vi anser oss dock inte i förevarande sammanhang kunna ta upp denna fråga, utan återkommer till den i det fortsatta utredningsarbetet. Vi föreslår därför att förbudet mot att överklaga revisionsbeslut behålls tills vidare.
3.3 smålstalan
Dröj
Det finns inte någon bestämmelse beträffande överklagande av myndighets underlåtenhet att fatta beslut inom föreskriven tid i den svenska tullagstiftningen. Tullanpassningsutredningen anförde i sitt betänkande SOU 1994:89 Tullagstiftningen och EG s. 152 följande om denna rättsfigur.
Svensk förvaltningsrätt tillhandahåller inte någon möjlighet att "överklaga" myndigheters passivitet, och har aldrig gjort det. Den som är missnöjd med en myndighets passivitet är hänvisad till att framföra sina klagomål ex. till en överordnad myndighet eller till Justitieombudsmannen eller ge offentlighet på annat sätt åt sin uppfattning. Vad ett sådant "överklagande" skulle gå ut på, om den överordnade instansen skall fatta ett beslut i sak i den passiva myndighetens ställe, eller vilket annat beslut som den överordnade instansen skulle fatta kan vi inte utläsa ur gemenskapsreglerna. Sannolikt finns det regler om detta i nationell förvaltningsrätt i vissa av de nuvarande medlemsstaterna. Vi föreslår inga nationella bestämmelser med anledning av nyssnämnda regel i tullkodexen. Om rättsfgziren "överklagande av myndighets underlåtenhet att fatta beslut" skall införas i svensk rätt är en fråga som berör hela förvaltningsrätten och inte endast tullrätten. Att utreda den frågan anser vi ligga utanför ramarna
för våra direktiv. Vårt ställningstagande kan även formellt
försvaras med att de återgivna artiklarna sammantaget innebär att
beslut skall fattas inom en tid som fastställs enligt gällande
bestämmelser" för att underlåtenheten att fatta beslutet inom den tiden skall vara överklagbart. Vi känner emellertid inte till några
SOU 1998: 127 Överväganden och förslag 39
sådana "ga/lande bestämmelser" på ul/verksamhetens område, varken gemenskapsbeslämme/ser eller svenska bestamnzelser. Denna de av artikel 6.2 kommer dar/ör att sakna tillämpning i Sverige.
1 l994/95z34 sägs i denna del endast s. 110 att regeringen prop. liksom utredningen inte finner det lämpligt eller nödvändigt att införa rättsfiguren överklagande myndighets underlåtelse att av fatta beslut". Fri- och Rättighetskommittén behandlade frågan om talan mot myndighets passivitet i sitt slutbetänkande SOU 1994:117 Domstolsprövning förvaltningsärenden. Här benämndes av institutet "dröjsmålstalaifÅ Kommittén hade vid studium av den tillsynsverksamhet bedrivs Justitiekanslern, Riksdagens som av ombudsmän och Konstitutionsutskottet funnit ett visst underlag för att kunna konstatera att myndigheterna ibland inte fattar beslut inom rimlig tid. Kommittén konstaterade också att en lagreglerad generell rätt till dröjsmålstalan fanns i Tyskland, Frankrike och Österrike. Vidare påpekade kommittén i svensk rätt att man grund EG-direktiv nyligen infört rätt till dröjsmålstalan i av en vissa lagar det finansiella området, exempelvis i bankrörelselagen 1987:617. Kommittén föreslog att enskild part skulle ha generell möjlighet till dröjsmålstalan i sådana en förvaltningsärenden hade väckts parten och som avsåg som av myndighetsutövning. Om myndigheten inte hade avgjort det aktuella ärendet inom månader från det att det väckts, skulle sex parten få begära att länsrätten prövar om ärendet onödigt
uppehållits. Om domstolen fann att så var fallet, skulle den
förelägga myndigheten att avgöra ärendet inom en bestämd tid. Om myndigheten inte följde föreläggandet, skulle domstolen begäran parten få förordna att ärendet överlämnades för av avgörande till den myndighet som skulle ha prövat ett överklagande. Om sådan överinstans saknades, fick domstolen själv överta ärendet eller förordna att det skulle prövas annat sätt.
40 Överväganden och förslag SOU 1998: l 27
Fri- och rättighetskommitténs förslag i denna del har inte lett till lagstiftning. Flera tunga remissinstanser avstyrkte Förslaget. Regeringen yttrande i 1995/96:l33 s. l 3 följande. prop.
I svensk rätt finns krav på att myndigheterna skall handlägga sina
ärenden med skyndsamhet. Enligt 7 § förvaltningslagen 1986:223 skall ett förvaltningsärende där någon enskild är part handläggas så enkelt, snabbt och billigt som nzojligt utan att
säkerheten eftersätls. Även i vissa specialfötfattningar finns
bestämmelser skyndsam l1andläggning. I samband med om tillkomsten förvaltningslagen uttalade konstitutionsutskottet att av det med hänsyn till de skiftande förhållanden som råder inom förvaltningen torde vanskligt att i förvaltningslagen införa vara
några preciserade bestämmelser tidsfrister i hand-
mera om läggningen bet. l 985/86sKU2l s. 10. l artikel 6./ av Europakonventionen, som avser domstolarnas handläggning av mål, ges rätt till förhandling inom skälig tid. Det krävs varken enligt EGrätten eller Europakonventionen att det skall finnas en allmän rätt till drojsmålstalan i förvaltningsärenden. En grundläggande förutsättning för att införa en rätt till drojsmålstalan är att det
verkligen finns ett behov av ett sådant institut. Såsom flera av
remissinstanserna har påpekat, har vi i Sverige medel mot långsam handläggning, främst genom JO.s och JKJS tillsynsverksamhet. Kommitténs redogörelse för vissa tillsynsärenden hos JO, JK och konstitutionsutskottet visar i och för sig att det ibland förekommer oacceptabelt långa handläggningstider hos förvaltningsmyndigheterna och även hos regeringen. Därav kan man dock inte dra den slutsatsen att långsam ärendehandläggning är ett omfattande problem. l de fall långa handläggningstider förekommer är det inte klarlagt vad detta i allmänhet beror på. Är hög arbetsbelastning hos myndigheterna huvudorsaken, är det tveksamt om handläggningstiderna totalt sett blir kortare, om det ges en rätt till drojsmålstalan. Det skulle tvärtom kunna resultera i längre handläggningstider både hos förvaltningsmyndigheterna och hos de länsrätter som skall pröva drojsmålstalan. Det kan inte heller uteslutas att bestämda handläggningstider och rätt till dröjsmålstalan skulle kunna få en en negativ inverkan på noggrannheten i ärendehandläggningen.
Det är även osäkert vilka kostnadseffekter ett införande av en
Överväganden och förslag 41
generell ratt till drá/Ãsniålvtalan skulle Med hänsyn till det negativa remiszsut/allet och mot bakgrund av det anförda anser regeringen kommitténs förslag drQ/svtiålstalan inte här att om geimmjörczs.
Regeringen gjorde således bedömningen att någon generell möjlighet till dröjsmålstalan i förvaltningsärenden inte borde införas. Regeringen uttalade härvid bl. att det varken enligt EGa. rätten eller enligt Europakonventionen krävs att det skall finnas en allmän rätt till dröjsmålstalan i förvaltningsärenden. Konstitutionsutskottet delade regeringens bedömning utskottsbetänkande l995l96zKU25. Någon generell rätt till dröjsmålstalan har därför inte införts. Däremot har det i vissa lagar det finansiella området införts bestämmelser enskild rätt att klaga att som ger förvaltningsbeslut inte fattats inom viss tid. Enligt 7 kap. 25 § bankrörelselagen 1987:617 får sökanden i de fall då regeringen i ett ärende oktroj inte fattat beslut inom sex månader efter det om att ansökan in. begära förklaring av kammarrätten att ärendet gavs onödigt uppehålls. Om regeringen inte har meddelat beslut inom månader efter det sådan förklaring avgivits, skall det sex att en att ansökningen har avslagits. Härvid skall de generella anses som reglerna överklagande tillämpas. Det finns motsvarande om bestämmelser i 19 kap. 13 § försäkringsrörelselagen 1982:713, a 46 § lagen 1990:1114 värdepappersfonder och 6 kap. 2 § om lagen 1992:1610 kreditmarknadsbolag. Dessa bestämmelser om infördes år 1992 eftersom Sverige EES-avtalet åtagit sig att genom införliva vissa EG-direktiv, bl.a. rådets direktiv 77/780/EEG av den 12 december 1977 om samordning av lagar och andra författningar rätten att starta och driva verksamhet i om kreditinstitut första banksamordningsdirektivet. Artikel 13 i detta rådsdirektiv lyder:
Medlelnsstaterna skall för att beslut, som rör kreditinstitut svara och fattas med stad lagar och andra författningar, som av utfärdade i enlighet med detta direktiv, kan prövas av domstol. En nzojlighet till domstolsprävning skall finnas också förfall då inget beslut har fattats inom månader från det att en sex
42 Överväganden och förslag SOU l998:l27
auktorisationsansökan, som innehåller alla de uppgifter som krävs enligt gällande bevtä/mnelser. har givits in.
Också i konkurrenslagen 1993120 finns en bestämmelse om att beslut i vissa fall skall fattas inom bestämd tid. Ett företag kan, en om det vill att undantag från förbudet om konkurrensbegränsningar skall beviljas, anmäla ett avtal som innehåller konkurrensbegränsningar till Konkurrensverket. Enligt l3 § konkurrenslagen skall, om Konkurrensverket inte har fattat beslut med anledning av en sådan anmälan inom tre månader från det att anmälan kom till verket, undantag från förbudet anses beviljat i enlighet med anmälan för en tid av fem år räknat från tidpunkten då avtalet ingicks. Denna bestämmelse har sin förebild i EG-rättens invändningsförfarande. Avtal som innehåller konkurrensbegränsningar som inte uttryckligen tillåts i gruppundantags- Förordning kan anmälas till EG-kommissionen som har sex månader sig att göra invändning mot avtalet. Görs ingen invändning inom denna tid anses avtalet omfattas av gruppundantaget och undantag är därmed beviljat. Det finns i artikel 243.1 andra stycket i tullkodexen en bestämmelse som ger varje person som hos tullmyndighet gjort framställning om ett beslut i fråga om tillämpningen av tullagstiftitingen rätt att överklaga, om beslut inte fattats inom den tid som avses i artikel 6.2. Artikel 6.2 i tullkodexen lyder:
Beslutet skall fattas och underrättelse om beslutet ges till sökanden så snart som nzöjligt. Om en framställning om ett beslut görs skriftligen, skall beslutet fattas inom en tid som fastställs enligt gällande bestämmelser med början den dag då framställningen mottas av tullmyndigheterna. Sökanden skall skriftligen underrättas om beslutet. Denna tid får dock överskridas om tullmyndigheterna inte kan
fullgöra sin uppgift inom denna tid l så fall skall dessa
myndigheter underrätta sökanden om detta innan tiden gått ut. ange de skäl som berättigar till överskridande och ange den
SOU 1998: l 27 Överväganden och förslag 43
,vtlerligare tid som de bedömer nödvändig för att kunna fatta ett beslut rörande framställningen.
Som nämnts anförde regeringen i prop. 1994/9534 s. 110 ovan att regeringen inte fann det lämpligt eller nödvändigt att då särskilt för tullområdet införa rättsfiguren överklagande av myndighets underlåtelse att fatta beslut. Bestämmelserna i tullkodexen behöver dock inte och får inte heller införas for att bli gällande rätt; de är direkt tillämpliga i medlemsstaterna. Dessutom är artikel 243.1 inte fakultativ bestämmelse. En rätt till dröjsmålstalan en finns således redan. En annan sak är att bestämmelsen är omöjlig att tillämpa i Sverige eftersom det inte i den svenska tullagstiftningen finns några bestämmelser om inom vilken tid beslut skall ha fattats. Det närmaste man kan komma torde vara bestämmelsen i 7 § forvaltningslagen, enligt vilken varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Den bestämmelsen uttryck for samma tanke som den i artikel 6.2 ger första stycket i tullkodexen. Bestämmelserna i artikelns andra och tredje stycken är tillämpliga, när en framställning om ett beslut har gjorts skriftligen, vilket torde vara det normala. Beslutet skall då meddelas inom en tid som fastställs enligt gällande bestämmelser. Frågan blir då Sverige, som inte har några gällande om bestämmelser tidsgräns for beslutfattande tullområdet, om måste införa sådana eller om artikel 6.2 andra och tredje styckena, som TuIlanpassningsutredningen ansåg, inte är tillämpliga i Sverige. Mot det första alternativet kan invändas att uttrycket fastställs enligt gällande bestämmelser synes avse att sådana bestämmelser redan finns. De engelska och franska texterna a period laid down accordance with the existing provisions respektive un délai ñxé conformément aux dispositions en
vigeur stöder en sådan invändning. Tolkas artikel 6.2 andra
stycket på det sättet, skulle överklaganderegeln i artikel 243.1 andra stycket inte bli tillämplig i länder som inte har någon bestämmelse tidsgräns för beslutsfattande tullområdet. Detta om svårt att förena med tullkodexens syfte att tullförfarandet i synes
44 Överväganden och förslag SOU 1998: l 27
medlemsländerna skall vara enhetligt i grundläggande frågor, till vilka överklagandereglerna bör hänföras. Regeringens och konstitutionsutskottets ovan redovisade invändningar mot att införa möjlighet till dröjsmålstalan i förvaltningsärenden avsåg generell sådan möjlighet. l fråga om en dröjsmålstalan inom tullområdet ansåg regeringen att detta inte var lämpligt eller nödvändigt. Institutet dröjsmålstalan har emellertid införts det finansiella området och i konkurrenslagen till följd EG-rättens bestämmelser. Även ordalydelsen i artikel 6.2 av om andra stycket i tullkodexen inte direkt vid handen att en ger tidsfrist För beslutsfattande måste finnas, kan det dock antas att detta är bestämmelsens innebörd. Det kan i sammanhanget noteras att bestämmelser om dröjsmålstalan, utöver i de länders lagstiftning som Fri- och rättighetskommittén nämnde, också finns i bl.a. dansk och nederländsk tullagstiftning. Det således enligt vår mening bäst förenligt med synes tullkodexen att, när framställning beslut har skett skriftligen, en om Tullverket skall meddela sitt beslut inom bestämd tid och att om en den tiden försitts, rätt till överklagande skall föreligga. Vi återkommer i Författningskommentaren till den närmare utformningen av en sådan bestämmelse.
3.4 Beslut beträffande annan skatt än
tull
Enligt 9 § första stycket första meningen tullagen är den, som till landet för eller låter föra en vara från ett område som ligger inom EG:s tullområde men utanför EG:s skatteområde, skyldig att anmäla införseln till tullmyndigheten. l vissa fall skall skatten betalas till tullmyndigheten. Enligt 10 § tullagen är den tullskyldige skyldig att betala skatt eller avgift skall tas ut vid annan som import eller export. Vidare är den lämnar anmälan eller bort som lämna anmälan enligt 9 § skyldig att betala skatt eller avgift annan
SOU 9982127 Överváganden och förslag 45
skall vid in- eller utförsel. Skatt och avgift enligt 10 § som tas ut skall fastställas och betalas i den ordning gäller för tull, om som inte föreskrivits. Det är således Tullverket skall fatta annat som taxeringsbesltnt i dessa fall. trots att tulltaxering inte skall ske. Avsikten torde att dessa taxeringsbeslut skall kunna vara överklagas i den ordning gäller enligt l0l-l 10 tullagen. l som l § tullagen sägs att vad i lagen sägs tull även gäller bl.a. som om andra skatter, inte annat uttryckligen anges eller framgår av om sammanhanget. l02 § tullagen har utformats så sätt att det måste framgå sammanhanget att den inte omfattar alla anses av beslut enligt lO § tullagen; det måste för att 102 § skall gälla vara fråga beslut vid tulltaxering i fråga kan ha betydelse för om en som fastställelse tull. Detta innebär att treårsfristen for överklagande av
i 102 § endast gäller beslut tulltaxering. Överklagandetiden vid
om andra beslut regleras inte. Detta medföra att beslut enligt synes l0 § inte tulltaxering skall överklagas senast tre veckor som avser efter delfåendet, dvs. 23 § förvaltningslagen gäller. Skattebetalningslagen 1997:483 och lagen punktskatter och om prisregleringsavgifter l984:l5l är inte tillämpliga skatter och avgifter skall betalas till Tullverket. En sådan extremt kort som tidsfristjämfört med fristen for överklagande av tulltaxeringsbeslut och beslut enligt skattebetalningslagen och lagen om punktskatter
och prisregleringsavgifter synes inte rimlig.
102 § tullagen utgör vidare för bestämmelserna i 103ramen 105 §§; begränsningen gäller därför även for dessa paragrafer. Bestämmelserna torde, med hjälp av l § tullagen, kunna anses omfatta beslut skatt i de fall tull skall utgå; dessa beslut om annan ingår i tulltaxeringsbeslutet. l l0 §-fallen skall i vissa fall tull inte utgå, det är då inte fråga tulltaxeringsbeslut. Bestämmelserna om överklagande bör utformas så sätt att det framgår att de om bestämmelser finns i 102-105 §§ tullagen gäller också vid som nu överklagande beslut taxering i fall i l0 § tullagen av om som avses i situationer då tulltaxering inte sker.
46 Överväganden och förslag SOU 1998: 127
3.5 Allmänt ombud
Enligt 100 § tullagen skall det finnas ett allmänt ombud som för det allmännas talan i mål och ärenden som avses i 107 § första stycket. dvs. sådana där Generaltullstyrelsens beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Undantag görs dock för sådana mål och ärenden som gäller eller har samband med inskränkning i rätten att förfoga över varor. Det allmänna ombudet bedömer enligt 13 § instruktionen för Tullverket om beslut av någon annan tullmyndighet än Generaltullstyrelsen skall överklagas. Bestämmelserna i 100 § tullagen har överförts från 1987 års tullag. Som skäl för att behålla det allmänna ombudet anfördes i 1994/9534 109 prop. Generaltullstyrelsens roll som besvärsinstans. Om vårt förslag att även beslut av en regional tullenhet skall överklagas hos allmän förvaltningsdomstol godtas, kommer det inte att finnas någon besvärsinstans inom Tullverket. Något behov av ett allmänt ombud för det allmännas talan torde inte finnas. Av 7 a § som Förvaltningsprocesslagen 1971:291 följer att Tullverket är den enskildes motpart. Efter omorganisationen förs det allmännas talan av Tullverket, vilket bör kunna ske antingen genom en för ändamålet inrättad enhet, som för enkelhetens skull i det fortsatta kallar för prövningsenhet, eller efter delegation genom en regional tullenhet; jämför hänvisningen i 109 § till 6 kap. 15 § taxeringslagen. Det allmänna ombudet får enligt 100 § tullagen föra talan för den tullskyldige eller annan enskild part. Om institutet allmänt ombud upphävs, bör denna möjlighet läggas på Tullverkets prövningsenhet motsvarande sätt som gäller för Riksskatteverket enligt 6 kap. 17 § taxeringslagen.
SOU l998zl27 Överväganden och förts/ag 47
3.6 Utdömande vite
av
Enligt 99 § fjärde stycket tullagen skall frågor utdömande om av vite prövas av Generaltullstyrelsen. Detta innebär avvikelse från en lagen 1985:206 om viten; enligt 6 § denna lag är huvudregeln att
frågor om utdömande av vite prövas av länsrätt. l och med den
tänkta omorganisationen av Tullverket och våra Förslag att det inte längre skall finnas någon besvärsinstans inom Tullverket framstår det inte längre som lämpligt att ha ordning än den en annan som gäller enligt lagen viten. Vi föreslår därför att frågor om om utdömande av vite skall prövas enligt huvudregeln i lagen om viten.
4 Kostnader
Våra förslag instansordning medför givetvis viss
om en ny en
kostnad för länsrättema. l gengäld innebär de minskning
en av kostnaderna för Tullverket. Det är svårt att de exakta ange
kostnaderna för förslagen. Generaltullstyrelsen har dock gjort en beräkning av de ekonomiska effekterna den föreslagna
av
ändringen av instansordningen. Styrelsen har härvid utgått ifrån
att antalet överklaganden regionala beslut inte påverkas av av
förändringen. Som underlag för beräkningen har styrelsen tagit
fram statistik över antalet besvärsärenden inkommit till som styrelsen samt hur många därav överklagats vidare till som länsrätt under åren 1995-1997.
Tariffbyrån Trañkbyrån Jur. sekr. Summa
| 1995 | 77 | 30 | 12 | l 19 |
| 1996 | 125 | 39 | 20 | 184 |
| 1997 | 150 | 14 | 84 | 248 |
| Summa | 352 | 83 | 116 | 551 |
För samma år har antalet inkomna besvärsärenden hos det allmänna ombudet varit 29, 44 respektive 79, det vill säga totalt 152 st. Det är således 152 ärenden 551 inkomna av som överklagats till länsrätt. 399 ärenden, eller i snitt 133 ärenden per år, har inte gått vidare till länsrätt. Som synes har antalet besvärsärenden ökat markant från år till år. Detta anses
sammanhänga med Sveriges inträde i den Europeiska unionen.
Generaltullstyrelsen räknar med att läget har stabiliserats och
50 Kos/nader
har för beräkningen gjort antagandet att antalet besvärsärenden kommer att vara 200 per år. Styrelsen gör också antagandet att tidsåtgången för handläggningen av ärendena är densamma vid länsrätten som vid styrelsen. För det juridiska sekretariatet har antalet besvärsärenden och ärenden om utdömande av vite nedlagda timmar for år 1997 beräknats till l 800. Antalet besvärsärenden var 84 och ärendena om vitesutdömande 81. totalt 165 st. Detta innebär att nedlagd tid per ärende var ca l l timmar. För samma period har det allmänna ombudets arbetsinsats beräknats till 800 arbetstimmar. Antalet ärenden hos allmänna ombudet år 1997 var totalt 104 st. Detta ger åtta timmar i nedlagd tid per ärende. Vid Tariffbyrån har under år 1997 totalt 5 767 timmar lagts ned 193 avgjorda ärenden. Detta innebär tidsåtgång om ca 30 timmar per ärende. en Motsvarande beräkning för det forsta halvåret 1998 ger en tidsåtgång 43 timmar per ärende 2 838 timmar för 65 om ca avgjorda ärenden. Generaltullstyrelsen påpekar att de överklagade ärendena är av olika svårighetsgrad och att det finns felkällor i beräkningsmaterialet. Styrelsen har i sina fortsatta beräkningar använt sig av en genomsnittlig tidsåtgång 32 timmar per besvärsärende och 16 timmar per ärende hos det allmänna ombudet. Kostnaden för länsrättema har således beräknats till 200 ärenden 32 arbetstimmar/ärende 6 400 arbetstimmar 4 x årsarbetskrañer. Tullverket skulle göra en motsvarande vinst som dock skall reduceras med det antal timmar som företrädare for Tullverket måste lägga ned besvärsärendena, 200 ärenden x 16 arbets- timmar/ärende 3 200 arbetstimmar. Vinsten för Tullverket blir således 6 400 arbetstimmar 3 200 arbetstimmar 2 årsarbetskrafter. Generaltullstyrelsen har också gjort en beräkning beträffande förslaget att länsrätt skall pröva frågor om utdömande vite istället for Tullverket. Antalet ärenden om utdömande av vite var 239 st år 1995, 102 st år 1996 och 81 st år 1997; i snitt 146 ärenden per år. Antalet ärenden hos
SOU l 998: l 2 7 Kostnader 5 l
allmänna ombudet. dvs ärenden överklagades till länsrätt. som
var 14. 4 och eller i snitt 7 ärenden per år. Ökningen av
ärenden hos länsrätten skulle således bli 146 7 l39. eller avrundat l-lO. Detta skulle innebära en kostnadsökning For länsrätterna om 140 ärenden x 32 arbetstimmar/ärende 4 480 arbetstimmar 2.8 årsarbetskrafter. Besparingen för Tullverket kan beräknas till 4 480 140 l6 arbetstimmar/ärende 2 240 - x arbetstimmar 1.4 årsarbetskrafter.
Sammantaget skulle kostnaderna för länsrätterna vara ca 7
årsarbetskrañer och vinsten för Tullverket 3.5 årsarbetsvara ca krafter. Beräkningarna är dock gjorda utifrån uppskattningar och kan inte göra anspråk större exakthet; de indikerar den
ungefärliga storleksordningen För kostnaderna.
Vid beräkningen har Generaltullstyrelsen inte beaktat det ofta omfattande arbete läggs ned laboratoriet vid som av General- tullstyrelsen avseende undersökningar av Varuprover i samband med tulltaxeringsärenden. Det har förutsätts att dessa uppgifter även i fortsättningen kommer att utföras av Tullverket.
5 Ikraftträdande
Den föreslagna ordningen för överklagande sammanhänger med den tänkta omorganisationen av Tullverket. Har denna inte beslutats innan utredningsarbetet har avslutats, torde skäl saknas att ta ställning till förslagen; dessa kan då ingå i vån slutbetänkande. Sker omorganisationen tidigare, bör de föreslagna lagändringarna, de godtas i sak, träda i kraft om samtidigt med att den nya organisationen genomförs.
6 De
generella direktiven
Regeringen har i dir. 1996:49 uppdragit samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa hur deras förslag, direkt eller indirekt, kan förväntas påverka
brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet. Regeringen
har vidare givit direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att beskriva lämnade förslags effekter jämställdhetspolitiken dir. l994:l24 och regionalpolitiken
dir. 1992:50. Enligt vår uppfattning påverkar våra förslag
inte dessa områden.
Förününngskonnnenun
Förslaget till lag om ändring i tullagen
1994:1550
Vårt förslag främst ändringar i tullagens överklagandeavser bestämmelser. Dessa förslag kommenteras närmare nedan. Den planerade omorganisationen Tullverket kräver dock ytterligare av ändringar i tullagen. Samtliga bestämmelser där begreppet Generaltullstyrelsen förekommer måste ändras. Även bestämmelser där begreppet tullmyndighet förekommer måste över. ses Vi har emellertid, med hänsyn till att vårt huvudsakliga uppdrag, som skall redovisas före utgången april 1999, är att skriva av en ny tullag, valt att föreslå så ändringar möjligt. Det är som exempelvis inte meningsfullt att i detta sammanhang överväga att skriva om alla de bestämmelser där begreppet tullmyndighet används. Vi föreslår i stället att definitionen tullmyndighet i 2 § av tredje stycket utgår samt att det i ingressen till den här föreslagna lagen om ändring i tullagen att vad sägs beträffande anges som Generaltullstyrelsen och tullmyndighet i lagen skall gälla Tullverket. Det finns emellertid några paragrafer där ändring måste göras trots detta. 1 57 b § och 57 d § första stycket talas om tullmyndighets chef och tjänsteman vid myndigheten, annan respektive chefen för en tullmyndighet. Tullmyndighet bör här bytas ut mot regional tullenhet. l 57 d § tredje stycket har en
58 F ir/ärmingskmn/nenar SOU l 998: l 27
ändring gjorts föranleds den föreslagna nya organisationen som av Tullverket. Enligt den nuvarande bestämmelsen skall ett beslut av kvarhållande postförsändelser snarast prövas av Generalom av tullstyrelsen. Vi föreslår att denna prövning i stället skall göras av central enhet inom Tullverket. Även i 64 § föreslås ändringar en har med Tullverkets föreslagna omorganisation att göra; i dag som sägs i andra stycket att tullmyndighet får, med Generalen tullstyrelsens medgivande. anlita sakkunnig i visst angivet fall. Eftersom föreslår att det sägs Generaltullstyrelsen och som om tullmyndighet skall gälla Tullverket, måste en redaktionell ändring göras i denna bestämmelse; det bör stå att Tullverket får anlita sakkunnig.
3§
I denna lag förstås med det svenska tullområdet: Sveriges landområde och sjöterritorium samt luftrummet däröver, EG:s tullområde: de områden som anges i artikel 3 i förordning EEG nr 2913/92, EG:s skatteområde: det område inom vilket gemenskapens bestämmelser om en viss skatt är tillämpliga, tullklarering: Tullverkets åtgärder i fråga om en vara som angetts till en godkänd tullbehandling, förtullning: Tullverkets åtgärder i fråga om en vara som deklarerats för övergång till fri omsättning. I övrigt har uttryck som används i denna lag samma innebörd som i förordning EEG nr 2913/92. Med tullagstiftningen förstås såväl EG:s bestämmelser som svenska tullförfattningar.
Förutom att Tullverket ersätter en tullmyndighet i definitionerna tullklarering och förtullning föreslås som nämnts ovan av att definitionen tullmyndighet utgår. Tullmyndigheter är enligt av art. 4 3 i tullkodexen myndigheter som bl.a. har ansvar för
SOU 1998: l 27 För/arv:ingçvkor;zmcntur 59
tillämpningen tullagstiftningeii. Tullverket har såväl central av som regional nivå givetvis ansvar för tillämpningen tullagav stiftningen. Detsamma gäller regeringen, enligt RF är som en myndighet, dock inte en förvaltningsmyiidigliet. Regeringen får efter bemyndigande av riksdagen förordning meddela genom föreskrifter om tull införsel 8 kap. 9 § RF. Några av vara andra myndigheter skulle kunna ha för tillämpningen som ansvar av den del tullagstiftningen behandlas i tullagen torde inte av som finnas.
91§
Frågor om tulltillägg och förseningsavgift prövas den
av regionala tullenheten. Allmän förvaltningsdomstol prövar
dock, på talan av en central enhet inom Tullverket, frågor
om
tulltillägg på grund av oriktiga uppgifter i mål tull. Sådan
om talan får föras, den oriktiga uppgiften inte har godtagits om efter prövning i sak eller inte har prövats i målet. Talan skall
väckas inom ett år från utgången den månad då domen eller
av det slutliga beslutet i målet har vunnit laga kraft. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Innan beslut fattas om påföring tulltillägg eller av förseningsavgift skall den tullskyldige möjligt tillfälle om ges att yttra sig. Underrättelse att tullenheten överväger att påföra om tulltillägg eller förseningsavgift får ske genom överföring av elektroniskt dokument.
Frågor om tulltillägg och förseningsavgitt prövas i dag de av regionala tullmyndigheterna. Det framstår naturligt att dessa som frågor i den organisationen Tullverket prövas de nya av av regionala tullenheterna. Den befogenhet det allmänna som ombudet har i dag att i allmän förvaltningsdomstol föra talan om
60 F özjázrlzzingskunzzø:en/ar SOU 1998: l 27
tulllillägg och förseningsavgift bör tas över lämplig central av enhet inom lullv'erket. Bestämmelsen i det nuvarande tredje stycket är en överklagandebestämmelse; den har flyttats till l02
99§
När Tullverket med stöd tullagstiftningen förelägger av
tullskyldig eller att vidta åtgärd som behövs för
annan förtullning eller tullklarering eller för Tullverkets annan kontrollverksamhet, kan vite fdreläggas.
Vite kan även föreläggas, om någon underlåtit att lämna
uppgift eller inge handling enligt föreskrift i tullagstiftningen eller att fullgöra skyldighet som föreskrivs i 62 § eller med stöd av 65 Vite får inte fastställas till lägre belopp än femhundra kronor eller högre än femtusen kronor. Bestämmelsen i 36 § tillämpas även i fråga om viten.
Paragrafens nuvarande fjärde stycke har Litgått. Huvudregeln i 6 § vite utdöms länsrätt blir då tillämplig. Även viteslagen att av paragrafens sista stycke föreslås utgå. Viteslagens övriga bestämmelser blir tillämpliga utan att det behöver anges här.
101§
Ett beslut Tullverket enligt tullagstiftningen eller enligt av bestämmelser meddelats med stöd tullagstiftningen får som av överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Beslut i administrativa ärenden och i ärenden som avses i 20 § första stycket 5 förvaltningslagen 1986:223 överklagas dock hos regeringen. Tullverkets beslut revision enligt 70 § får inte om överklagas.
SOU 1998: l 27 F ärfatrningskorizrøzentczr 6 l
Har Tullverket i ett ärende som har väckts skriftligen av en enskild inte meddelar beslut inom sex månader från det att ärendet väckts eller inom den tid som avses i artikel 6.2 tredje stycket i förordning EE nr 2913/92, skall det att anses som framställningen har avslagits. Rätt till överklagande föreligger då enligt första stycket. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Skälen till den föreslagna ordningen för överklagande har utvecklats i avsnitt 3.1. De beslut i nuvarande l0l § som avses första stycket är sådana som har meddelats enligt denna lag eller
enligt bestämmelser med stöd lagen eller enligt tullagstifftningen
av i övrigt. Eftersom med tullagstiftningeii förstås såväl EG:s bestämmelser som svenska tullförfattningar 2 § tredje stycket. får hänvisningen till beslut som har meddelats enligt denna lag" anses överflödig. Bestämmelsen i andra stycket har hämtats från 22 § a förvaltningslagen i dess lydelse den l oktober 1998. per Bestämmelsen i paragrafens tredje stycke behandlasi avsnitt 3.2. Genom det föreslagna fjärde stycket införs rätt att föra s.k. dröjsmålstalan. Detta förutsätter att det också, i enlighet med artikel 6.2 i tullkodexen. införs tidsram för beslut i anledning en av en skriftlig framställning ett beslut. För närvarande det om synes inte finnas någon lämplig plats för sådan bestämmelse i en tullagen. Vi föreslår därför att den tas i l0l § och utformas så nu att en försummelse att iaktta tidsramen skall innebära detsamma som ett avslag framställningen och därmed rätt till ge överklagande samma sätt i fråga ett meddelat beslut. som om Visserligen följer sådan rätt redan artikel 243.1 andra stycket en av i tullkodexen, men för tydlighetens skull får det lämpligt att anses på detta sätt markera att underlåtenhet att meddela beslut i överklagandehänseende skall ha verkan ett avslagssamma som beslut.
62 F irjfalnzizz gs/ammlerztar SOU 1998: 127
Den föreslagna tidsramen för beslutsfattande har hämtats från motsvarande bestämmelser i bankrörelselagen mfl. Den i dessa lagar gällande ordningen innebär att sökanden först skall begära domstolsförklaring att beslutet onödigt uppehålls och att, om sådan förklaring och beslut inte meddelas inom månader därefter, ges sex ansökningen skall ha avslagits. Vi menar att en sådan anses ordning inte är motiverad beträffande de beslut som det kan bli fråga tullområdet och att den skulle medföra en icke om önskvärd tidsutdräkt innan ärendet kan bli föremål för domstolsbehandling. Med den föreslagna ordningen för överklagande behövs nu ingen motsvarighet till 107 § nuvarande tullag.
l02§
Om överklagande enligt 101 § gäller beslut vid tulltaxering i en
fråga kan ha betydelse för fastställelse av tull eller beslut
som fastställelse skatt än tull samt avgift enligt 10 § om av annan andra stycket, skall överklagandet ha kommit in till den tullenhet meddelat beslutet inom tre år från den dag då som tullskyldigheten eller anmälningsskyldigheten uppkom. Om tulltaxeringsbeslutet eller beslutet enligt 10 § andra stycket har meddelats än två och ett halvt år efter den dag då senare tullskyldigheten eller anmälningsskyldigheten uppkom, får överklagandet dock, tiden för överklagande därigenom blir om längre, komma in inom två månader från den dag då den tullskyldige eller anmälningsskyldige fick del av beslutet. Om beslut som avses i första stycket har omprövats, gäller de där angivna tidsfristerna även för överklagande av omprövningsbeslutet. Den tullskyldiges eller anmälningsskyldiges yrkande i fråga tulltillägg eller fdrseningsavgift skall, oavsett tidsfristerna i om första och andra styckena, prövas, om beslutet om den tull som tulltillägget eller förseningsavgiften avser inte har vunnit laga kraft. Detsamma gäller, Tullverket framställt ett sådant om
Följ/irlIingzskmrznlølnlczr 63
yrkande till förmån för den tullskyldige. Om yrkandet framställs först i domstol, kan domstolen förordna att det skall tas upp och vidare handläggas av Tullverket. En tullskyldig eller anmälningsskyldig får överklaga ett beslut som avses i första och andra styckena även om det inte
gått denne emot.
Tullkodexen innehåller inga bestämmelser tidsfrister för om överklagande. Den i nuvarande 102 § angivna treårsfristen är enligt författningskommentaren prop. 1994/9534, 160 s. densamma som gäller för omprövning av tull enligt artiklarna 221.3 och 236.2 i tullkodexen. Utgångspunkten för beräkning av treårsfristen är emellertid inte densamma i de två artiklarna, som närmast behandlar andra frågor än omprövning av tull. Artikel 236 behandlar återbetalning av import- och exporttullar i den utsträckning som det fastställts att tullbeloppet, då tullen betalades, inte var det som lagligen skulle betalas eller att beloppet
bokförts i strid med bokföringsreglerna. Återbetalning skall ske
ansökan som skall ha kommit inom tre år från den dag då gäldenären underrättades tullbeloppet. om Artikel 221 reglerar när underrättelse om tullbeloppet till gäldenären skall ske. Det är således inte fråga tidsfrist för om omprövning av tull. Gäldenären skall enligt zirtikelns punkt l underrättas så snart tullbeloppet bokförts. Om beloppet har tagits upp i tulldeklarationen för kännedom, får enligt punkt 2 tullmyndiglteterna närmare ange att underrättelse inte skall ske, utom i de fall då det angivna tullbeloppet inte överensstämmer med det belopp tullmyndigheterna fastställt. l punkt 3 att som anges underrättelse till gäldenären inte skall ske senare än tre år efter den dag då tullskulden uppkom. Viss möjlighet till förlängning av treårsfristen ges dock. Artikel 221 får anses bättre lämpad att ligga till grund för tullagens överklagandefrister än artikel 236. Huvudregeln i artikel 221 är således att gäldenären skall underrättas om tullbeloppet så snart det har bokförts. l normalfallet torde detta kunna antas ske i så nära anslutning till tullskyldighetens uppkomst att en
64 Följ/ctrl;Ii:Igx/rrmmzarllczz SOU 1998: 127
överklagandefrist tre år från den tidpunkten är godtagbar. Om om emellertid fullverket fastställer ett annat tullbelopp än det som gäldenären angett i tulldeklarationen och inte underrättas om avvikelsen förrän i slutet den treårsfrist anges i artikel av som 221.3. kan överklagandefristen bli orimligt kort. Detsamma gäller, när tullskuld uppkommer enligt artiklarna 202-205 i en tullkodexen. Bestämmelsen i l02 § om förlängning av överklagandefristen. när fullverket fastställt tullbeloppet senare än två och ett halvt år efter tullskyldighetens uppkomst, har tillkommit för sådana situationer. l författningskommentaren till 102 § sägs att paragrafen motsvarar 8 kap. 2 § lagen punktskatter och prisregleringsom avgifter. Enligt den paragrafen skall, i de fall skatteredovisningen inte gäller redovisningsperioder. den skattskyldiges överklagande ha kommit inom år efter det att den skattepliktiga händelsen sex har inträffat. Om beskattningsbeslutet har meddelats efter den 30 juni sjätte året efter det att den skattepliktiga händelsen inträffade och den skattskyldige får del beslutet efter utgången oktober av av år, får överklagandet dock komma inom två månader samma från den dag då den skattskyldige fick del av beslutet. De nuvarande bestämmelserna i 102 § tidsfristen för om överklagande får förenliga med såväl tullkodexens anses vara bestämmelser det system för överklagande som gäller som beträffande den inrikes beskattningen. Mot bakgrund av det anförda föreslås att bestämmelserna ändras endast så att överklagandetiden blir densamma för tulltaxeringsbeslut och beslut enligt 10 § inte tulltaxering. Skälen härför har redovisats som avser under avsnitt 3.4. l tredje stycket har de bestämmelser yrkande beträffande om tulltillägg och förseningsavgift i dag finns i 9l § tredje stycket som tagits in. l övrigt föreslås vissa redaktionella ändringar.
1 i SOU i 1998:127 FáijfattniHgS/rJHIIIIeHIc/r 65 1 z 1 1 lO3§
Tullenhet som avses i 102 § skall pröva om den tullskyldiges eller den anmälningsskyldiges överklagande har kommit in i rätt tid. Har överklagandet kommit in for sent, skall enheten avvisa det, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.
Överklagandet skall inte avvisas, om förseningen beror på
att tullenheten har lämnat en felaktig underrättelse hur om man överklagar.
Överklagandet skall inte heller avvisas, om det inom
överklagandetiden kommit in till en annan tullenhet än den fattat beslutet eller till allmän förvaltningsdomstol. Översom klagandet skall då omedelbart översändas till den tullenhet som meddelat beslutet med uppgift den dag då handlingen om kom in till tullenheten eller domstolen.
Paragrafen motsvarar nuvarande 103 § med vissa redaktionella ändringar och följdändring i anledning av förslaget till 102
104§
Om överklagandet inte avvisas enligt 103 skall den tullenhet som meddelat beslutet snarast ompröva det överklagade beslutet. Har beslutet fattats av regional tullenhet och rör det en fråga av principiell betydelse eller större vikt, annars av skall omprövningen göras av en central enhet inom Tullverket. Ett överklagande förfaller, om beslutet vid omprövningen ändras så som den tullskyldige eller anmälningsskyldige begär. Om beslutet ändras på annat sätt än vad begärts, skall som överklagandet anses omfatta det nya beslutet. Finns skäl för det, får den tullskyldige eller anmälningsskyldige lämnas tillfälle att återkalla överklagandet.
Med den av oss föreslagna ordningen för överklagande kommer det inte att finnas någon besvärsinstans inom Tullverket, men dess
66 F ;fcillning.vkonnøramar SOU 1998: 127
roll som övervakare och främjare av en enhetlig rättstillämpning måste givetvis kvarstå. Vi föreslår därför att, när ett beslut av en regional tullenhet överklagas. mnprövningen skall göras av Tullverkets prövningsenhet. om beslutet rör en fråga av principiell betydelse eller annars är av större vikt. Det kan tex. gälla en inte tidigare uppkommen rättsfråga eller ett avgörande som kan få allvarliga ekonomiska konsekvenser för den enskilde. Tullverket bör med stöd 84 § tullförordiiingen kunna meddela närmare av föreskrifter vilka överklaganden som bör överlämnas till om prövningsenheten för omprövning. Paragrafen motsvarar i övrigt nuvarande 104 § med vissa redaktionella ändringar och följdändringar i anledning av förslaget till 102
105§
Ett överklagande inte avvisas enligt 103 § eller förfaller som enligt 104 § skall tillsammans med handlingarna i ärendet överlämnas till behörig allmän förvaltningsdomstol. Om det finns särskilda skäl. får överklagandet överlämnas utan föregående omprövning.
Paragrafen motsvarar nuvarande 105 § men har med vissa redaktionella ändringar utformats i överensstämmelse med vad som föreslagits i l02 och 104
108§
Om en part har överklagat ett beslut enligt 101 § första stycket, får också motparten, utom i mål som gäller eller har samband med inskränkning i rätten att förfoga över varor, överklaga beslutet, även om den för motparten föreskrivna
tiden för överklagande har gått ut. Motpartens skrivelse skall
ha kommit in till den tullenhet som meddelat beslutet
SOU l998zl27 Hit/almingskornrnental 67
inom två månader om överklagandet görs enligt 102 eller 106 2. inom vecka i mål bindande klassificeringsbesketl en om och 3. i övrigt inom två veckor från den dag då motparten fick del den först ingivna av skrivelsen med överklagande eller, om motparten inte fått del
av den före utgången av den tid inom vilken den senast skulle ha kommit in, från utgången denna tid.
av
Återkallas eller förfaller på sätt det första över-
annat klagandet, är även det senare överklagandet förfallet.
108 § tullagen handlar om anslutningsöverklagande. Om en part har överklagat ett beslut i ett sådant mål eller ärende vari det allmännas talan skall föras av det allmänna ombudet, får också motparten överklaga beslutet, även om den för honom föreskrivna tiden för överklagande har gått ut. Som framgår av 100 § tullagen för det allmänna ombudet det allmännas talan i alla de mål eller ärenden som räknas upp i 107 § första stycket tullagen, utom de mål och ärenden som gäller eller har samband med inskränkning i rätten att förfoga över varor. Enligt våra förslag försvinner det allmänna ombudet. Bestämmelsen om anslutningsövcrklagande måste därför skrivas Rätt om. till anslutningsöverklagande bör föreligga om en part har överklagat ett beslut enligt 101 § första stycket, dvs till allmän förvaltningsdomstol, utom då målet gäller eller har samband med inskränkning i rätten att förfoga över varor. Vidare har med hänsyn till Tullverkets planerade nya organisation ändring gjorts så att motpartens skrivelse skall komma till den beslutande tullenheten.
l09§
Bestämmelserna i 6 kap. 9-10, 12-13 och 15-24 §§ taxeringslagen 1990:324 gäller i tillämpliga delar vid
68 Förfaltningskonzrøzenlczr
överklagande beslut avses i 102 och 106 §§. Vad som i av som nämnda bestämmelser sägs om Riksskatteverket skall gälla en central enhet inom Tullverket och vad som sägs om skattemyndighet skall gälla regional tullenhet.
Paragrafen motsvarar nuvarande 109 men vissa ytterligare hänvisningar till bestämmelser i taxeringslagen har gjorts, bl.a. till följd den planerade omorganisationen av Tullverket. Metoden av att hänvisa till bestämmelser i lag är inte en annan tillfredsställande. Vi att i slutbetänkandet överväga att i avser stället föra de relevanta bestämmelserna direkt i tullagen. l 6 kap. taxeringslagen finns bestämmelser överklagande. om Genom hänvisning i 109 § tullagen har vissa av dessa en bestämmelser gjorts tillämpliga vid överklagande enligt tullagen, nämligen bestämmelsen tid för överklagande länsrätts eller om av kammarrätts beslut i 6 kap. l3 § samt bestämmelserna om handläggning vid domstol i 6 kap. 18-24 §§. Vi anser, som nyss nämnts, att hänvisning bör göras till ytterligare bestämmelser i 6 kap. taxeringslagen, särskilt om bestämmelserna om det allmänna ombudet i 100 § tullagen utgår. Av 6 kap. l § framgår bl.a. att skattemyndighets en taxeringsbeslut i fråga kan ha betydelse för beskattningen en som eller annat ekonomiskt mellanhavande med det allmänna får överklagas hos länsrätten av den skattskyldige och Riksskatteverket. Motsvarande bör gälla en regional tullenhets taxerings-
beslut; beslutet bör få överklagas såväl den tullskyldige och i
av förekommande fall den anmälningsskyldige som Tullverkets prövningsenhet. Enligt 6 kap. 9 § taxeringslagen skall, Riksskatteverket har om överklagat ett taxeringsbeslut, därav föranledd talan särskild om avgift föras samtidigt. Samma princip bör gälla då Tullverkets prövningsenhet har överklagat ett taxeringsbeslut, som for övrigt med hänsyn till 10 § tullagen inte alltid är tulltaxeringsbeslut. Enligt 6 kap. 10 § taxeringslagen får länsrättens beslut avseende
skattemyndighets beslut att avvisa en begäran om omprövning
såsom för sent inkommen inte överklagas. Det torde inte finnas
Förfalmingskornrnentar 69
skäl att ha en annan ordning tullområdet. Det bör emellertid uppmärksammas att det i Ds 1998:42 föreslås att 6 kap. 10 § taxeringslagen skall upphöra att gälla, då en bestämmelse med motsvarande innehåll föreslås bli införd i 33 § fjärde stycket förvaltningsprocesslagen. Om detta förslag godtas bör givetvis hänvisningen till 6 kap. 10 § taxeringslagen utgå. l 6 kap. ll § taxeringslagen stadgas att Skattemyndigheten, om den skattskyldige hos länsrätten överklagat myndighetens beslut, får överklaga länsrättens beslut, det innebär att den om skattskyldige har fått helt eller delvis bifall till sin talan. Denna bestämmelse torde vara överñödig: 7 a § förvaltningsprocessav lagen följer att myndigheten är den enskildes motpart. Enligt 33 § samma lag får bl.a. länsrätts beslut överklagas av den som det angår, om det gått honom emot. Någon hänvisning i tullagen till 6 kap. 1 1 § taxeringslagen behövs därför inte. Enligt 6 kap. 12 § taxeringslagen får Riksskatteverket överklaga ett beslut av länsrätten eller kammarrätten även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i målet. Detsamma bör gälla för Tullverkets prövningsenhet. 6 kap. 15-17 taxeringslagen innehåller bestämmelser om företrädare för det allmänna. Enligt 6 kap. 15 § förs det allmännas talan i länsrätten och kammarrätten av Skattemyndigheten då en skattskyldig överklagar ett beslut, men av Riksskatteverket om verket överklagar; i Regeringsrätten förs talan alltid av Riksskatteverket. 6 kap. 16 § ger skattemyndighet möjlighet att uppdra åt annan skattemyndighet att i allmän förvaltningsdomstol föra det allmännas talan i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, om den andra myndigheten medger det. Vidare fastslås att Riksskatteverket får ta över talan och även delegera tjänsteman vid skattemyndighet att företräda verket i allmän förvaltningsdomstol. En motsvarande ordning bör gälla tullsidan. Enligt 6 kap. 17 § taxeringslagen får Riksskatteverket inom den för verket gällande tiden för överklagande föra talan till den skattskyldiges förmån. Verket har då samma behörighet som den skattskyldige. En motsvarande bestämmelse finns i dag i 100 § tullagen. Eftersom den bestämmelsen, det allmänna som avser
70 FÖrjfiz/Iningitkrzzrlmerzlczz SOU l 998: l 27
ombudet, med vårt förslag försvinner behövs i stället en hänvisning till taxeringslagens bestämmelse.
IIO§
Enligt artiklarna 7 och 244 första stycket i förordningen EEG 2913/92 skall ett överklagande inte medföra att verknr ställigheten det ifrågasätta beslutet uppskjuts. Av artikel av 244 andra stycket framgår dock att tullmyndigheterna i vissa fall skall uppskjuta verkställigheten av beslutet helt eller delvis. Beslut skönstulltaxering, tulltillägg och förseningsavgift om skall gälla omedelbart. Detsamma gäller annat beslut av Tullverket meddelats enligt tullagstiftningen eller enligt som föreskrifter utfärdats med stöd tullagstiftningen och som av inte innebär att målet eller ärendet avgörs. som
Syftet med nuvarande l 10 § är att täcka beslut som inte omfattas tullkodexen prop. 1994/9534 5.163. 20 21, 23 och 24 §§, till av , vilka hänvisas i l 10 beslut tulltaxering, omprövning av avser om sådana beslut och skönstulltaxering. Tulltaxerings- och omprövningsbeslut omfattas artiklarna 7 och 244 i tullkodexen och bör av därför inte regleras i tullagen; en hänvisning till de artiklarna synes dock lämplig. lnstituten skönstulltaxering, tulltillägg och förseningsavgift finns inte i tullkodexeit. De behandlas därför i andra stycket.
Övergångsbestämmelser
Denna lag träder i kraft den Äldre bestämmelser gäller ---. dock beträffande överklagande som har kommit in till Generaltullstyrelsen eller regeringen före ikraftträdandet.
Överklagande som har kommit in till Generaltullstyrelsen skall
SOU l 998: l 27 Följ/i:III1i;1g.skInncIIIcII 7 l
handläggas av den centrala enhet inom Tullverket i som avses 91 2. Om det i lag eller någon författning hänvisas till en annan Generaltullstyrelsen eller tullmyndighet, skall hänvisningen i stället gälla Tullverket.
När den föreslagna ordningen för överklagande träder i kraft, kommer det att hos Generaltullstyrelsen finnas antal ett överklagade ärenden som ännu inte har avgiorts. Frågan är om Generaltullstyrelsen bör avsluta dessa ärenden eller överlämna dem till allmän förvaltningsdontstol. Har handläggningen ett av ärende kommit så långt att det praktiskt taget endast återstår att meddela beslut. vore det olämpligt att överlämna ärendet till domstolen. För att inte komplicera övergångsbestämmelserna anser att samtliga ärenden som överklagats till Generaltullstyrelsen men inte avgiorts före ikraftträdandet bör slutligt handläggas hos styrelsen. Av motsvarande skäl bör även regeringen slutföra
handläggningen av ärenden som avses i 107 § tredje stycket
tullagen. Som framgår bilagorna 2 och 3 till detta delbetänkande finns av det ett stort antal författningar, där hänvisning sker till Generaltullstyrelsen eller tullmyndighet. Hänvisningarna skall efter ikraftträdande de föreslagna ändringarna i tullagen i stället av nu gälla Tullverket. Förslag till de nödvändiga ändringarna i dessa andra författningar har inte hunnits med under den tid stått till som buds för avgivande delbetänkandet. Om arbetet med av
följdlagstiftning inte har avslutats i samband med ikraftträdandet
av ändringarna i tullagen, bör frågan kunna regleras det sätt
föreslagit i punkt Ändringar i överklagandereglerna i de
författningar som nämns i bilaga 2 behöver dock göras vid ikraftträdandet.
Kommittédirektiv
Tilläggsdirektiv till Tullagsutredningen
Dir
Fi 1997:03 1998:86
Beslut vid regeringssammanträde den l oktober 1998
Sammanfattning av uppdraget
Tullagsutredningen Fi 1997:03 skall i delbetänkande lämna förslag
till nya bestämmelser överklagande i tullagen 1994:1550. om Bestämmelserna skall utformas utifrån förutsättningen att Tullverkets organisation ändras så att verket utgör enda myndighet. en Utredningen skall vidare lämna förslag till andra lagändringar är som nödvändiga för att en sådan omorganisation skall kunna genomföras.
Bakgrund
Med stöd regeringens bemyndigande den 19 december 1996 av tillkallade det statsråd har för tullväsendet särskild som ansvar en utredare med uppdrag att göra översyn den tullagstiftning en av som faller inom Finansdepartementets ansvarsområde dir. 1996:103. Utredningsarbetet skulle enligt direktiven slutfört före den l juli vara 1998. Genom beslut regeringen den 4 juni 1998 förlängdes tiden av för slutredovisning av uppdraget till utgången april 1999. Enligt av direktiven bör delar av uppdraget redovisas tidigare när så är lämpligt. Utredaren har antagit namnet Tullagsutredningen. Den 30 januari 1998 redovisade Utredningen om utvärdering av EU-medlemskapets effekter för Tullverkets dimensionering och organisation sitt slutbetänkande En gräns myndighet SOU - en 1998:18. l betänkandet påpekas att kritik har riktats mot att de olika regionala tullmyndigheterna inte tillämpar tullbestämme-lserna
74 Bilaga 1
likformigt. Förhållandet har accentuerats i och med det svenska EUmedlemskapet, eftersom myndigheterna numera har att tillämpa ett omfattande och komplicerat regelverk som ger utrymme för olika tolkningar. Av bl.a. den anledningen konstaterar utredningen att Generaltullstyrelsens roll som strategiskt ledningsorgan för hela Tullverket behöver utvecklas. Vidare anmärks att den nuvarande ordningen för överklagande av beslut i tullärenden hämmar styrelsens möjligheter att mer aktivt påverka beslutsprocessen. l betänkandet föreslås därför att Tullagsutredningen bör göra en översyn av bestämmelserna om överklagande och därvid överväga möjligheten att avskaffa den nuvarande ordningen, där regionala tullmyndigheters beslut överklagas till Generaltullstyrelsen, till förmån for en ordning där överklagandet sker direkt till allmän förvaltningsdomstol. Med hänvisning till utredningens slutsatser har Generaltullstyrelsen hemställt att regeringen vidtar de åtgärder som behövs för att Tullverket skall kunna omorganiseras från den nuvarande formen med en chefsmyndighet och tolv regionala tullmyndigheter till en enda myndighet. nom den myndigheten nya skall det finnas en central och en regional nivå. Styrelsen har särskilt pekat behovet av att ändra bestämmelserna om överklagande så att beslut fattade regional nivå inte längre skall överklagas till det centrala organet inom myndigheten. Efter samråd med Finansdepartementet har Tullagsutredningen redan påbörjat arbetet med ett delbetänkande med förslag till ändringar i tullagens bestämmelser om överklagande.
Uppdraget
Utredningen skall i delbetänkande lämna förslag till nya bestämmelser om överklagande i tullagen. Bestämmelserna skall utformas utifrån förutsättningen att Tullverkets organisation ändras så att verket utgör en enda myndighet. Utredningen skall vidare lämna förslag till andra lagändringar som är nödvändiga för att en sådan omorganisation skall kunna genomföras. Förslagen i den senare delen
Bilaga 75
behöver inte vara fullständiga i den meningen att de omfattar alla iagändriitgar som kan bli aktuella. Utredningen skall också lämna förslag till hur förfarandet för omprövning beslut bör vara utformat inom Tullverket l uppdraget av ingår inte att lämna förslag till en ny organisation för Tullverket.
Redovisning av uppdraget Arbetet enligt dessa tilläggsdirektiv skall redovisas före utgången av oktober 1998.
Finansdepartementet
Bilaga
2 Andra författningar med bestämmelser om
överklagande som behöver ändras
De här uppräknade författningarna innehåller bestämmelser om överklagande av tullmyndighets beslut som måste ändras våra om förslag beträffande instansordning godtas.
Lagen 1988:328 om fordonsskatt utländska fordon Exportvagnskungörelsen 1964:39 Turistvagnskungörelsen 1972:601 Kungörelsen 1973:766 om interimslicens för fordon Förordningen 1991:1524 med instruktion för Tullverket Förordningen 1994:1605 om tullfrihet m.m. Förordningen 1994: 1694 om viss proviantering m.m. Förordningen 1995:525 behöriga myndigheter, i fråga om m.m. om internationella transporter inom EU
l Förordningen har upphört att gälla den 1 oktober 1998, skall men fortfarande tillämpas förhållanden som hänför sig till den tid under vilken förordningen varit i kraft; se övergângsbestämmelserna till förordningen 1998:786 om behöriga myndigheter m.m i fråga om internationella transporter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES.
Bilaga 3
Övriga författningar där hänvisning görs till
Generaltullstyrelsen eller tullmyndighet
Behovet av ändring avser hänvisning till Generaltullstyrelsen eller tullmyndighet.
Lagar
Lagen 1960:418 om straff för varusmuggling Lagen 1960:419 om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker Lagen 1962:120 om förbud i vissa fall för oriktigt ursprungsintyg m.m. Lagen 1969:200 om uttagande utländsk tull, skatt, av annan avgift eller pålaga Lagen 1971:309 behörighet för allmän förvaltningsdomstol om att pröva vissa mål Lagen 1972:266 skatt och reklam om annonser Lagen 1973:431 om utredning angående brott mot utländsk tullag Lagen 1973:980 om transport, förvaring och förstoring av införselreglerade varor, m.m. Sekretesslagen 1980:100 Containerlagen 1980: 152
80 Bilagan
Lagen 1980:424 åtgärder mot vattenfororening från fartyg om Lagen 1982:821 transport farligt gods om av Lagen 1985:206 om vite Förvaltningslagen 1986:223 Fartygssäkerhetslagen l988:49 Lagen 1988:328 vägtrafikskatt utländska fordon om Tullregisterlagen 1990:137 Läkemedelslagen 1992:859 Lagen 1992:860 om kontroll av narkotika Lagen 1994:466 särskilda tvångsåtgärder i beskattningsom förfarandet Lagen 1994:1551 frihet från skatt vid import, m.m. om Lagen 1994:1552 tullkontroll av varumärkesintrång m.m. om Lagen 1994:1563 om tobaksskatt Lagen 1994:1564 om alkoholskatt Alkohollagen 1994:1738 Lagen 1994:1776 om skatt energi Lagen 1995:439 beskattning, förtullning och folkbokföring om under krig eller krigsfara m.m. Vapenlagen l996:67 Lagen 1996:701 Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns om mot annat land inom Europeiska unionen Lagen 1997: 1058 register i Tullverkets brottsbekämpande om verksamhet Yrkestrafiklagen 1998:490 Lagen 1998:506 om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter Lagen 1998:527 det statliga personadressregistret om Lagen 1998:620 om beslagsregister Lagen 1998:621 misstankeregister om Polisdatalagen 1998:622
Bilaga 3 81
Förordningar
KK 1959:591 om gränstullsamarbete med Norge KK 1963:2 om gränstullsamarbete med Finland Exportvagnskungörelsen 1964239 KK 1964:724 angående skyldighet för domstol att underrätta generaltullstyrelsen om dom i vissa brottmål Ordningsbotskungörelsen 1968: 199 Polisregisterkungörelsen 1969:38 KK 1969:475 om uppbörd av särskilda avgifter genom tullverkets försorg Strafföreläggandekungörelsen 1970:60 Förordningen 1970:517 om rättsväsendets informationssystem Livsmedelsförordningen 1971:807 KK 1972:115 med anledning konventionen den 9 februari av 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning KK 1972:1 16 om tull- och skattefrihet vid uppförande och underhåll av vissa stängsel för renar Fordonskungörelsen 1972:595 Bilregisterkungörelsen 1972:599 Turistvagnskungörelsen 1972:601 KK 1973:766 om interimslicens för fordon Förordningen 1976:929 tillämpning avtal mellan Sverige om av och Förbundsrepubliken Tyskland om ömsesidigt bistånd i tullfrågor Förordningen 1977:1 1 18 om fyravgift gäller avgifter som tagits ut före 1998-01-01 Förordningen 1977:1119 om farledsavaruvgift gäller avgifter som tagits ut före 1998-01-01 Bötesverkställighetsförordningen 1979:197 Förordningen 1979:1091 om gränsövervakningen i krig m.m. Förordningen 1980:628 om rättsdatasystemet Containerförordningen 1980:640 Sekretessforordningen 1980:657 Förordningen 1980:849 om tillämpning av GATTöverenskommelsen om statlig upphandling
82 Bilaga 3 SOU 1998: 127
Förordningen 1982:801 tillämpning avtal mellan Sverige, om av Danmark, Finland, lsland och Norge ömsesidigt bistånd i om tullfrågor Förordningen 1982:914 om lotsavgifter Förordningen 1982:923 om transport av farligt gods Förordningen 1983:682 tillämpning av en internationell om konvention ömsesidigt administrativt bistånd for att förhindra, om utreda och beivra tullbrott, m.m. Förordningen 1985:79 tillämpning av en överenskommelse om mellan Sverige och Frankrike om ömsesidigt bistånd i tullfrågor Förordningen 1985:654 med bemyndigande för Riksskatteverket att meddela föreskrifter verkställigheten lagen 1985:146 om av avräkning vid återbetalning skatter och avgifter om av Förordningen 1986:17 om tillämpning av en överenskommelse mellan Sverige och Nederländerna ömsesidigt administrativt om bistånd i tullfrågor Luftfartsförordningen 1986:171 Sjöfartsförordningen 1986:300 Svävarfartsförordningen 1986:305 Förordningen 1986:710 om tillämpning av en överenskommelse mellan Sverige och Storbritannien och Nordirland om ömsesidigt bistånd i tullfrågor Förordningen 1987:27 fordon i internationell vägtrafik i om Sverige Förordningen 1988:146 tillämpning av en överenskommelse om mellan Sverige och USA ömsesidigt bistånd i tullfrågor om Förordningen 1988:1066 om uppbörd m.m. av fordonsskatt utländska fordon Utlänningsförordningen 1989:547 Förordningen 1989:698 tillämpning överenskommelse om av en mellan Sverige och Spanien ömsesidigt administrativt bistånd i om tullfrågor Tullregisterförordningen 1990:179 Förordningen 1991:1524 med instruktion för Tullverket Tillträdesforordningen 1992:1 18 Förordningen 1992:1303 om krigsmateriel
SOU 1998: 127 Bilaga 3 83
Förordningen 1992: l 554 om kontroll av narkotika Förordningen 1993:986 om tillämpning överenskommelse av en mellan Sverige och Ungern ömsesidigt bistånd i tullfrågor om Förordningen l993:1 162 om tillämpning av en överenskommelse mellan Sverige och Estland om ömsesidigt bistånd i tullfrågor Förordningen 1993:1 166 om tillämpning av ett i EES-avtalet intaget protokoll om ömsesidigt bistånd i tullfrågor Förordningen 199428 om tillämpning överenskommelse av en mellan Sverige och Ryska federationen ömsesidigt bistånd i om tullfrågor Förordningen 1995:736 om tillämpning av en överenskommelse mellan Sverige och Litauen ömsesidigt bistånd i tullfrågor om Mervärdesskatteförordningen 1994:223 Förordningen 1994:542 utförsel levande djur om av m.m. Tullförordningen 1994:1558 Förordningen 1994:1559 om tullkontroll av varumärkesintrång m.m. Förordningen 1994:1605 om tullfrihet m.m. Förordningen 1994:1606 om vissa tullförfarartden med ekonomisk verkan, m.m. Förordningen 1994:1613 om tobaksskatt Förordningen 1994:1614 om alkoholskatt Förordningen 1994:1615 om beskattning privatinförsel av av alkoholdrycker och tobaksvaror från land är medlem i som Europeiska unionen Förordningen 1994.1694 viss proviatttering om Förordningen 1994:1784 om skatt energi Förordningen 1994:1830 om införsel av levande djur m.m. Förordningen 1995:521 om behöriga myndigheter, i fråga m.m. om kör- och vilotider Förordningen 1995:681 om växtskydd Förordningen 1995:701 om gränsöverskridande transporter av avfall Förordningen 1996:473 om tillämpning av en överenskommelse mellan Sverige och Lettland om ömsesidigt bistånd i tullfrågor Säkerhetsskyddsförordningen 1996:633
84 Bilaga 3
Förordningen 1996:702 Tullverkets befogenheter vid om Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen m.m. Förordningen 1996:877 tillämpning av en överenskommelse om mellan Sverige och Tjeckien ömsesidigt bistånd i tullfrågor om Förordningen 1997:899 myndighetssamverkan mot om ekonomisk brottslighet Förordningen 1997:902 register över strafförelägganden om Förordningen 1997:969 om import- och exportreglering Förordningen 1997:1064 register i Tullverkets om brottsbekämpande verksamhet Förordningen 1997: 1 140 vägavgift för vissa tunga fordon om Förordningen 1997:1 121 farledsavgift om Förordningen 1998:64 tillämpning Europeiska unionens om av tullintormationssystem Artskyddsförordningen 1998: 179 Förordningen 1998:277 tillämpning överenskommelse om av en mellan Sverige och Slovakien om ömsesidigt bistånd i tullfrågor Förordningen 1998:279 med instruktion för Kommerskollegium Förordningen 1998:400 strategiska produkter om Förordningen 1998:518 om punktskattekontroll av transporter alkoholvaror. tobaksvaror och mineraloljeprodukter m.m. av Yrkestrañkförordningen 1998:779 Förordningen 1998:786 behöriga myndigheter i fråga om m.m internationella transporter inom Europeiska ekonomiska om samarbetsområdet EES
Statens offentliga utredningar 1998
Kronologisk förteckning
Omstruktureringar ochbeskattning. Fi. 2O l976års lag om immunitet ochprivilegier i vissa Tänderhelalivet fall- en översyn. UD. nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 30 Utlandssryrkan. Fö. - . välfärdens genusansikte. A. 3l. Detgällerlivet. Stöd ochvårdtill barn och Män passar alltid Nivå- och organisationsspeciñka ungdomar medpsykiska problem.Bilaga. + processer med exempel från handeln. A. w Rättssäkerhet. vårdbehov ochsamhällsskydd vid . Vårt liv som kön.Kärlek. ekonomiska resurser och psykiatrisktvångsvård. maktdiskurser. A. 33.Historia.ekonomi ochforskning. Ty makten din Myten är om detrationella Fem rapporter om idrott.ln. arbetslivet ochdetjämställdaSverige. A. 34.Företagare restarbetsfomiåga. med Översyn rörelse-ochtillsynsregler av forkollektiva 3 Förordningartillmiljöbalken.+ Bilagor.M. . försäkringar. 36.Identifiering ochidentitetdigitalamiljöer i Alkoholreklam. Marknadsföringalkoholdrycker av - Referatfrån hearing en den12november 1997, ochSystembolagets produkturval. S. lT-kommissionens rapport 4/98.K. lntegritet- Effektivitet Skattebrott. Fi. Denframtidaarbetsskadeforsäkringen. . 10.Campus förkonst.U. Vadfår förpengama Resultatstyming - av . ll. Fristående utbildningar medstatligtillsyn statsbidrag till vissaorganisationer inom det sociala inom olikaområden. U. området. 12.S jälvdeklaration ochkontrolluppgif ter 39, Det finsk-svenska gränsålvssamarbetet. M, förenklade förfaranden. Fi. 40.BROTTSOFFER. l3.Säkrare kemikaliehantering. Fö Vadhargjorts VadbörgörasJu. 14.E-pengar - näringsrättsliga frågor. Fi. 41.Läkemedelsinformation föralla. 15. Grönanyckeltal Indikatorer - lör ett ekologiskt 42 Försvarsmakisgemensam utbildning for . hållbartsamhälle. M. framtida krav.Fö. 16.Näråsikterblirhandling. kunskapsöversikt En om 4 Hurskall Sverige må bättre bemötande avpersoner medfunktionshinder. - forsta stegetmot nationella folkhälsomål. l7. Samordning digitalmarksänd TV. Ku. 44.Ensamlad vapenlagstiftmng. Ju. 18.En gräns - en myndighetFi. 45. Somingi framtiden. Fö. 19.IT och regionalutveckling 46.Ombuggning ochandrahemliga tvångsmedel. Ju. lloexempeltrânSveriges län.K. 47. Bulvaner och annat. Ju. 20. lT-kommisionens hearing infrastrukturen om 48.Kontrollerad ochifrågasatt fordigitala medier.Andrakammarsalen. -intervjuer med personer medfunktionshinder. S. Riksdagen 997-10-24. K. 49.Konsekvenser av att taxfreeforsäljningen avvecklas 2 Problem med inbäddade system inforZOOO-skiftet. inom EU.K. . Hearing anordnad av lT kommissionen i De39 stegen. Läkemedelsutredningar under , samverkan medlndustriforbundet ochStatskontoret I900-talet och annat underlagsmaterial till 1997-1 l-l4.K. Läkemedel i vård ochhandel. SOUl998:2S. S, 22. Försäkringsgaranti. 5 Vuxenutbildning livslångtlärande. och , Ettgarantisystem forsäkringsersättningar. for Fi. Situationen inforochunderförsta året med 23.Staten exponfinansieringen. och N. kunskapslyftet. U. 24.Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. 52.Utstationering arbetstagare. av A. Översyn av ñskeriadministrationen Jo. m.m. 53.Ta vara möjligheterna i Östersjöregionen. N. 7.5.Trestäder.Enstorstadspolitik forhelalandet. S4.Hur offensiv lT-användning skapatillväxt kan + st 4 bilagor.S. formindre företag. rådslag Ett anordnat av 26. Från hembränt Mariakliniken. till IT-kommissionenuppdrag Kommunikations- av fakta om ungdomar ochsvartsprit. depanementet. Närings- och handelsdepartementet - Nya ledningsregler forbankaktiebolag och ochlndusrriförbundet. .. . försäkringsbolag. Fi. Rotundan. Rosenbad 1997-1I 8.K. 28.Läkemedel i vårdochhandel. Om en säker. flexibel 55, Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett ochsamordnad läkemedelsforsörjning. seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. SB.
1998 Statens offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
Avdragfor ökade levnadskostnader vid tjänsteresa S3,DUKOM Distanstitbildningskommittén. och tillfälligtarbete. Pådistansutbildning. undervisning och lärande. DUKOM Distansutbildningskommitten. Kostnadseffektiv distansutbildning. U. . Distansutbildningskommittén. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med DUKOM . lT-stöd.U. Flexibel utbildning distans. U. 58. lT och nattonalstaten. Fyra framtidsscenarier. . Att rösta med händerna. Om stomiöten, lT-kommissionens rapport 6/98,K. folkomröstningar och direktdemokrati iSchweiz. SB 5 O Räddningstjänsten i Sverige 86.Utvecklingssamarbete rättsområdet. Rädda och Skydda. Fö. Östeuropa. Ju. - 60.Kring Hallandsåsen. M. 87. Premiepensionsmyndigheten. Fi, 61. Livsmedelstillsyn Sverige. Jo. 88. Domaren och Beredningsorganisationen l 62. Kampanj med kunskaper ochkänslor.Om utbildningoch arbetsfördelning. Ju. kämavtallsomröstningeniMalå kommun 1997.M. 89.Greppet att vända en regions utveckling. - 63.En godaffäri MotalaJoumalistemas avslöjanden Rapport från Söderhamnskommittén. N. ochläsamas etik. Demokratiutredningens skriftse- 90.Stegetfore.Nedslag i det lokala rie.SB. brottsförebyggande arbetet. Ju. Bättre och mertillgängliginfomiation. 9 Nya kommunal förnyelse ochkompetens- . . grepp- Småförctagsdelegationens rapport N, utveckling.In. , Nya tider. Förutsättningar... 92.Goda idéer om småföretag och samverkan. nya lT-kommissioiteits rapport 8/98.K. Småforetagsdelegationens rapport N. FUNKIS funktionshindrade eleveri skolan.U. 93. Kapitalförsörjningtillsmåföretag. Socialavgiftslagen. Småtöretagsdclegationens rapport N. . Förslagskatalog. Kunskapsläget kärnavfallsomrâdet 1998.M. Lämplighetsprövning personal inom Småforctagsdelegationens rapport N. av förskoleverksamhet. skolaoch skolbarnomsorg. U. 95.Förstärktskydd av skogsmark for naturvård. M. Skolan. IT ochdet livslånga lärandet. 96.Naziguldet och Riksbanken. lnterimrapport. UD. . 97. Görbarntill medborgare Ombarnoch demokrati Hearinganordnad av Utbildningsdepartementet och lT-komtnissionen. Rosenbad 1997-l 2-04. under 1900-talet. SB. IT-kommmissionens rapport7/98. K. 98. Konkurrenslagens regler om företags- 7 Den kommunala revisionen ett demokratiskt koncentration. + Bilaga. N. , kontrollinstrument, ln. 99.acceptera Betänkande fråndennationella sam- 72.Kommunala tinansförbund. Fi. ordningskommittén för Europaåret rasism.ln. mot 73. Organisationer MångfaldIntegrationEtt framtida 100. Harrasismen tagit slut nu Bilaga till betänkande - För statsbidrag till invandrarnas fråndennationella samordningskontmitten för system riksorganisationer ln. Europaåret rasism. mot ln. polisen.Ju. 10 Det unga medborgarskapet. Dokumentation från 74. Styrningen av . 75, DjurforsökJo. ett seminarium. SB. 76. Idrott ochmotionför livet.Statens stöd till idrotts- 102. Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation rörelsen och friluftslivets organisationer. ln. från ett seminarium. SB. Kompetens i småföretag. Småforetagsdelegalionens 103.Bemäktiga individerna. Om domstolama. lagen oc N. deindividuellarättigheterna i Sverige. SB. rapport 78. Regelförenkling forframtiden. Småföretags- 104.Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. S. delegationens N. 105. Minskaregleringen av kommuner och landsting. rapport T och regionalutveckling. ln, erfarenheter tre från liearingar under mars 1998. 106.Unga i ohälsoforsäkringen. lT-kommmissionens rapport 9/98.K. Tid Föraktivitetoch utveckling. 80. BostadsrättsregisterJu. 107.Främjandelagen översyn. en A. - 81, Användningen av vissa statsflygplan, m.m. SB. 108. Analysera mera. Jo. 82. Försäkrings foreningar-ett formerat rege 109.Rättsinfonnation ochIT. Rapport fråntvåsemire Fi. narier1996och1998. T-kommissionens rappon 10/98.K.
Statens offentliga utredningar 1998
Kronologisk förteckning
lll0. Makes arvsrätt. dödsboforvaltare dödforkla- och ring.Ju. llll. E-plikt. Att säkradet elektroniska kulturarvet. U. lll2. Resurser lika villkor U. lll3. I God Tro.Samhället ochnyandligheten. S. lll4. Svenskan i EU.Hurvi kanfrämjakvaliteten dc svenska EU-textema. SB. lll5. Distansarbete. A. lll6. Stoppreglema. Fi. ll17. Utgå H18. "Sustainable Sweden" SUCCESS - a slory. MöjligheterochhinderFören internationalisering av ett svensktmiljöanpassat näringsliv. + Bilaga.N. lll9. Kommunal uppdragsverksamhet 1998.ln. 1120. EfterlevandepensionEn anpassning till detrefor merade âlderspensionssystemet. 112 Arbetsförhâllanden ochattityder. . - professionellas möten med personer med funktions-ltindcr. 1122. E-pengar civilrältsligafrågor m.m. Fi. - 1123. Folkrättslig status m.m. Fö. 1124. Demokrati europeisk nivå Demokratiutredningens skriftserie. SB. 1125. Statens museer Forvärldskultur. Ku. H26. Beskattning taxfree.Fi. utan 1.127. Tullagens överklaganderegler m.m. vid en omorganisationTullverket.Fi. av
Statens 1998
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Statsrådsberedningen Räddningstjänsten i Sverige Räddaoch Skydda.59 - Folkrättslig statusm.m. 123 Demokratiiis räckvidd.Dokumentation från ett
seminarium. Demokratititretlningens skriftserie, 55 Socialdepartementet
En god afFariMotala. lournalisternas avslöjanden och länderhelalivet läsamas etik, Demokratiutredningens skriftserie. 63 nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 2 Användningen av vissa statsflygplaii. m.m. 81 Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker och Attrösta medhändema. stormöteii. Om Systembolagets produkrurval. 8 folkomröstningar direktdcmokrati i Schweiz, S13. S5 När åsikterblirhandling. En kunskapsöversikt om Görbarntill medborgare Ombarn och demokrati under bemötande personer av medfunktionshinder. 16 1900-talet. 97 från Trestäder.En storstadspolitik förhela landet, Det unga medborgarskapet. Dokumentation ett 101 + st 4 bilagor.25 seminarium. i tid.Dokumentation från Från hembrånttill Mariakliniken. Lekmannastyre experternas fakta om ungdomar ochsvartsprit. 26 ettseminaritim. 102 - Läkemedel i vårdochhandel. Omen säker. flexibel Bemäktiga individenia. Om domstolama. lagen och i Sverige.103 ochsamordnad läkemedelsforsörjning. 28 dc individuella rättigheterna i FU. kan främjakvaliteten de Detgällerlivet.Stöd och vård till barn och Svenskan Hur EU-iextcma. l H ungdomarmed psykiska problem. + Bilaga.3 l svenska Demokrati europeisk nivå Demokratiutredningens Rättssäkerhet vårdbehov och samhällsskydd vid
skriftserie. 124 psykiatrisk tvångsvård. 32
Företagare med restarbetslönnâga. 34
Justitiedepartementet Den framtida arbetsskadeforsäkringen. 37
Vad får vi lörpengarna Resultatstyming av BROTISOFFER. statsbidrag till vissaorganisationer inom detsociala Vadhargjorts Vadbör göras40 området, 38 En samlad vapenlagstiftniiig. 44 Läkemedelsinformation föralla. 4 1 Ombuggning ochandra hemliga tvångsmedel, 46 Hur skallSverige bättre må Bulvaner annat. och 47 Forsta steget mot nationella folkhälsomål. 43 Styrningen av polisen,74 - Kontrollerad och ifrågasatt BostadsrättsregisterS0 Utvecklingssamarbete rättsområdet, -intervjuermedpersoner med funktionshinder. 48
Östeuropa De39stegen. Lâikemedelsutredningar under 86 1900-talet ochannatunderlagsmaterial till DOMAREN OCH lål-iRl-LDNINGSORGANISATIONEN Läkemedelivård och handel, SOU1998:28. 50 utbildningoch arbetsfördelning, 88 7- Socialavgiftslagen. 67 Steget fore.Nedslagdet I lokala brottsförebyggande Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. 104 arbetet. 90 ochdödfdrklaring. Ungai ohålsoforsâkringen. Makes arvsrätt. dödsbotörvaltare Tid foraktivitetoch utveckling. 106 1 10 l God Tro. Samhället ochnyandligheten. l 13
Utrikesdepartementet Efterlevandepension. Enanpassning till det reformerade
ålderspensionssystemet. 120 1976årslag om immunitet ochprivilegierivissaall Arbetsforhâllanden ochattityder.
en översyn. 29 professionellas med med funktions - - möten personer Naziguldeloch Riksbanken. liiterimrapport. 96 hinderr121
Försvarsdepartementet
Säkrare kemikaliehuntering. 13 Kom munikationsdepartementet
Utlandsstyrkan. 30 ITochregionalutveckling. Försvarsmakisgemensam utbildningfor 120exempel Sveriges från län.19 framtidakrav. 42 IT-kommisionens hearing infrastrukturen om Sotning i framtiden. 45
Statens offentliga utredningar 1998
Systematisk förteckning
fordigitalamedier.Andrakammarsalen, Beskattning taxfree.126 utan Riksdagen 1997-10-24. 20 Tullagens överklaganderegler vid m.m. en Problem medinbäddade system införZOOO-skiftet. omorganisationTullverket.127 av Hearing anordnad lT kommissionen av i samverkan medlndustriforbundet ochStatskontoret Utbildningsdepartementet
1997-11-14. 21 Campus förkonst10 Identifiering ochidentitetidigitalamiljöer. Fristående utbildningar medstatligtillsyn Referatfrån hearingden en 12 november 1997. inomolika 1 1 lT-kommissionens rapport 4/98.36 Vuxenutbildning livslångt och lärande. Konsekvenser av att taxfreeforsäljningen avvecklas Situationen inforoch under forstaåret med inomEU. 49 kunskapslyftet. 5 l Hur offensivlT-användning kanskapatillväxt DUKOMDistansutbildningskommittén. förmindreFöretag. Ett rådslag anordnat av Utvärdering distansutbildningsprojekt med av 1T-kommissionenuppdrag Kommunikations- av lT-stöd.57 departementet, Närings- ochhandelsdepanementet FUNKIS funktionshindrade eleveriskolan,66 ochlndustriforbundet. Rotundan. Rosenbad 1997-1 Lämplighetsprövningpersonal inom av 18. 54 förskoleverksamhet. skolaochskolbamomsorg. 69 lT ochnationalstaten. Fyraframtidsscenarier. DUKOMDistansutbildningskommittén. IT-kommissionens rapport 6/98.58 Pådistansutbildning,undervisning ochlärande. Nya tider. nya tömtsättningar... Kostnadseffektiv distansutbildning. 83 lT-kommissionens rappon 8/98.65 DUKOMDistansutbildningskommittén. Skolan.lT ochdet livslånga lärandet. Flexibelutbildning distans. 84 Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och E-plikt. An säkradetelektroniska kuturarvct. l 11 lT-kommissionen, Rosenbad 1997-12-04, Resurser likavillkor 1 12 lT-kommmissioncns rapport 7/98.K. 70 lT och regionalutveckling. Jordbruksdepartementet erfarenheter från tre hearingar under mars 1998. Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. IT-kommmissionens rapport 9/98.80 Översyn ñskeriadministrationen24 av m.m. Rättsinformation ochlT, Rapport fräntvå seminarier Livsmedelstillsyn iSverige. 61 1996och1998.lT-kommissionens rapport 10/98.109 Djurförsök.75
Analysera mera. 108 Finansdepartementet
Omstmktureringar ochbeskattning. 1 Arbetsmarknadsdepartementet Översyn rörelse-ochtillsynsregler av förkollektiva välfärdens genusansikte. 3 försäkringar. 7 Män alltid Nivå-ochorganisationsspeciñka passar Integritet Effektivitet skattebrott. 9 medexempel frånhandeln. 4 - processer Självdeklaration ochkontrolluppgifier Vårtliv kön.Kärlek.ekonomiska och som resurser - förenklade förfaranden. 1 2 maktdiskurser. 5 E-pengarnäringsrättsliga - frågor. 14 Ty makten din Myten detrationella är om En gräns en - myndighet18 arbetslivet ochdetjämställda Sverige. 6 Försäkringsgaranti. Utstationering arbetstagare. 52 av Ett garantisystem for försäkringsersättningar. 22 Främjandelagen översyn. 107 - en Nyaledningsregler bankaktiebolag for och Distansarbete. 115 försäkringsbolag. 27 Avdrag forökade levnadskostnader vid tjänsteresa Kulturdepartementet ochtillfälligt 56 Samordning digitalmarksänd 17 TV. av Kommunala linansförbund. 72 Statens forvärldskultur. 125 museer Försäkringsföreningar-ett reformerat regelsystem 82 Premiepensionsmyndigheten. 87 Närings- och handelsdepartementet Stoppreglema. l 16 Statenoch exportñnansieringen. 23 E-pengar civilrättsliga frågor m.m. 122 - Ta vara möjlighetema i Östersjöregionen. 53
1998 Statens offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Bättre och mer tillgänglig infonnation. Småforetagsdelegalionens rapport 64 Kompetens i småföretag, Smâforctagsdelegalionens rapport 77 Regclforenkling För framtiden. Smålöretagsdelegationens rapport 78 Greppetatt vända en regions utveckling. - Rapport från Söderhamnskommittén. 89 Goda ideer om småföretag och samverkan. Småföretagsdelegationens rapport 92 Kapitalforsörjning till småföretag, Smâforetagsdelegationens rapport 93 Förslagskatalog. Smâforetagsdelegutionens rapport 94 Konkurrenslagens om regler företagskoncentration. + Bilaga.98 "Sustainable Sweden" a SUCCESS story. - Möjligheter ochhinder lör en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv. Bilaga.l + 18
Inrikesdepartementet Historia. ekonomi ochlorskning. Femrapporter om idrott. 33 Den kommunala revisionenett demokratiskt kontrollinstrument. 71 Organisationer Mångfald IntegrationEtt - framtida system for statsbidrag till invandrarnas riksorganisationermfl. 73 Idrott och motion lör livet. Statens stödtill idrottsrörelsen och friluftslivets organisationer. 76 kommunal Förnyelse ochkompetens- Nyagrepputveckling. 9 l acceptera Betänkande den från nationella samordningskommittén lör Europaâret mot rasism. 99 Harrasismen tagit slut nu Bilaga till betänkande från den nationella samordningskommittén för Europaâret mot rasism. 100 Minska regleringen av kommuner ochlandsting. 105 Kummunal uppdragsverksamhet 1998.l 19
Miljödepartementet Gröna nyckeltal Indikatorer for ett ekologiskt hållbart 4 samhälle. 15 Förordningartill miljöbalken. + Bilagor.35 Det ñnsk-svenska gränsälvssamarbetet. 39 Kring Hallandsåsen. 60 Kampanj med kunskaper känsloi". Om kämavfallsomröstningen i Malå kommun 1997. 62 Kunskapslägetpâ kâimavfallsomrâdet 1998, 68 Förstärkt skydd av skogsmark för naturvård. 95
ämne åä§ä
FRITZES
JPIJ-ENTLI GA
PUBLIKJXTIONIER
POSTADRESS 106 47 STOCKHOLM FAX 08-690 91 9ITEL.EFON 08-690 9190 E-POSTñitzes.order@liber.se INTERNETwwvmñitzesse 91-38-21034-7 ISSN O375-250X