En särskild utsatthet om personer med funktionshinder från andra länder : rapport till Utredningen om bemötande av personer med funktionshinder

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EN SÄRSKI LD

UTSATTHET

Om med funktionshinder

personer från andra länder

SOU l 998: I 39

S i

Occ

Statens offentliga utredningar WW

1998: 139

w Socialdepartementet

En särskild

utsatthet

Om med funktionshinder

personer

från andra länder

Rapport till Utredningen bemötande

om av personer med funktionshinder Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fntzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

Omslag:AttackavDanielKaller.

Bilden finns hoskulturkanslietINUTI somarbetar utifrån attbilder kanövertygaochförändraattityder. Dessabilder, gjordaav personermedutvecklingsstörning,kanbidra till attökaförståelseför olikheter.

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-21047-9 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Förord

Våren 1997 fick jag i uppdrag av regeringen att kartlägga och

analysera frågan om bemötande av personer med funktionshinder. I den här rapporten fokuseras de särskilda problem som kan möta funktionshindrade personer med invandrarbakgrund. För att ge en bild hur bemötandesituationen ut idag har jag tidigare

av ser presenterat ett delbetänkande och två rapporter. Delbetänkandet

När åsikter blir handling kunskapsöversikt bemötande

- en om av personer med funktionshinder SOU 1998:16 tar upp forskning kring attityder och bemötande.

Den första rapporten heter Kontrollerad och ifrågasatt

intervjuer med med funktionshinder SOU 1998:48 och

personer den beskriver bemötandet utifrån ett antal funktionshindrade

personers upplevelser.

Den andra rapporten har namnet Arbetsförhållanden och

attityder professionellas möten med med funktions-

- personer hinder SOU 1998:121.Syftet med den rapporten är att försöka förstå vad som ligger bakom den kritik som personer med funktionshinder ofta uttalar gentemot samhällets representanter.

Enligt mina direktiv skall jag särskilt belysa bemötandet

av funktionshindrade personer med invandrarbakgrund. Det finns lite kunskap och få studier om livsvillkoren för människor som både har ett funktionshinder och en annan språklig och kulturell bakgrund än den svenska. I den här rapporten bär titeln En

som särskild utsatthet Om personer med funktionshinder från andra

-

länder har journalisten Malena Sjöberg på utredningens uppdrag gjort en sammanställning och analys av den

kunskap som finns på det här området idag. Rapporten visar på många och stora problem som möter människor med både funktionshinder och utländsk bakgrund, men också på de möjligheter finns att komma tillrätta med dem. Malena

som Sjöberg skriver i rapporten att många upplever dubbel

en diskriminering, dels för att de är invandrare och dels för att de har ett funktionshinder. Därför blir det extra viktigt att samhällets stöd till och bemötande av personer med funktionshinder och

invandrarbakgrund fungerar. Jag hoppas att rapporten skall

användas i många olika sammanhang där dessa frågor behöver diskuteras och åtgärdas.

Stockholm i november 1998

Bengt Lindqvist

En särskild utsatthet

När samhället brister i sitt sätt att bemöta människor med funktionshinder får det ofta ännu större konsekvenser för dem som är funktionshindrade och dessutom kommer från ett annat land. Organisationen försvårar många gånger arbetet för offentligt anställda vill åstadkomma ett bra bemötande, och den som är

som invandrare har många gånger ännu svårare än andra att kompen-

samhällets brister. sera

När handläggningen fråga och samarbetet mellan myn-

av en digheter inte fungerar är det sannolikt att ärendet faller mel-

mer lan stolarna det gäller person som invandrat än om det

om en gäller infödd svensk. Människor tvingas bli samordnare, admi-

en nistratörer och budbärare mellan myndigheter. Många infödda svenskar klarar det, även det oacceptabelt mycket tid och

om kraft, medan många invandrare inte klarar det. När informationen

insats inte fungerar är invandrare med säkerhet sämst om en informerade, och när skärs är det stor risk att

resurserna ner invandrare får sin hjälp beskuren, eftersom de inte kan tala för sin sak som många svenskar.

Att inte behärska svenskan ordentligt och inte känna till hur samhället fungerar gör tillvaron besvärlig för många invandrare med funktionshinder och deras familjer. För att få det stöd man behöver krävs det ofta själv driver sitt ärende, vilket är

att man mycket svårt att göra när man inte har grepp om hur samhället är organiserat och hur ansvaret är uppdelat mellan olika huvudmän och myndigheter. Man kan inte begära de insatser man behöver

inte vet att de finns eller vart ska vända sig. Det har om man man blivit ett allt större problem idag när människor själva ska begära insatser, motivera sitt hjälpbehov och ofta överklaga ett första avslag. Det är fler invandrare än svenskar inte känner till

som rätten att överklaga, eller rätten att få hjälp med sin överklagan av

den myndighet som avslagit ansökan.

Att människor från andra länder är mer utlämnade till samhällets stöd och till tjänstemännens goda vilja än infödda svenskar

innebär också att varje förbättring i handläggning och bemötande

betyder särskilt mycket för dem.

De flesta som möter invandrare med funktionshinder i sitt yrke har antingen specialkunskap om funktionshinder eller om kulturmöten och invandrares situation. Det är få som har den dubbla kompetensen. Det saknas också studier på området. Därför finns det inte mycket kunskap om livsvillkoren för människor

som både har ett funktionshinder och en annan språklig och kulturell bakgrund än den svenska. Det finns inte heller mycket kunskap om hur mötet mellan myndigheter och invandrare med funktionshinder fungerar, och hur de upplever att de blir bemötta.

Kunskapskällor till rapporten är allmän statistik om invandrare

och flyktingar, samt några skrifter och projektrapporter

om kulturmöten och om livsvillkoren för flyktingar med funktionshinder. Viktiga källor är också samtal med flyktingfamiljer och med personer som har yrkeserfarenhet av möten med flyktingar.

Fokus på flyktingar

Den här rapporten handlar framför allt om situationen för människor med funktionshinder har kommit till Sverige

som som asylsökande flyktingar de senaste 25 åren, eller tillhör en familj som flytt hit. De flesta kommer ursprungligen från södra och östra Europa, Latinamerika, Asien eller Afrika. Rapporten fokuserar hur samhället bemöter dem som har ett funktionshinder när de kommer till Sverige, de som får ett funktionshinder sedan de kommit hit samt de familjer som har eller får ett barn med funktionshinder

Mellan åren 1984 och 1996 kom de flesta asylsökande från forna Jugoslavien, cirka 130 000 Från Iran kom 35 000

personer. personer, från Irak 21 000 och från Libanon och Chile 12 000 personer vardera för att söka asyl. Totalt sökte cirka 321 .000 personer asyl i Sverige och under ungefar samma tid, 1985-1996,

beviljades cirka 275 000 personer uppehållstillstånd. Antalet asylsökande och antalet beviljade uppehållstillstånd är inte jäm-

förbara. Bland dem fått uppehållstillstånd ingår fler

som grupper

än bland de asylsökande, bland annat anhöriga till asylsökande.

Det är inte bara människor från avlägsna länder har

som invandrat till Sverige de senaste 25 åren. För medborgare i de nordiska länderna är det helt fritt att flytta inom Norden och att arbeta och studera var man vill. Sedan 1994 finns också ett avtal

inom EU som innebär att medborgarna får uppehållstillstånd i det

medlemsland de önskar, om de kan försörja sig. Det kan natur-

ligtvis besvärligt att ha kontakt med svenska myndigheter

vara

exempelvis kommer från ett land i Mellaneuropa. Be-

om man mötandet kan påverkas inte kan svenska och inte kän-

av att man

till ansvarsfördelningen mellan myndigheterna. Men om man

ner kommer från ett land i den västliga kultursfären är det svenska samhället och den svenska kulturen inte helt främmande för en. Man förstår sig på den svenska handikappolitiken och det svenska stödet till med funktionshinder. Människor från de indu-

personer strialiserade västländema uppfattas inte heller som främmande och deras kultur är inte svårbegriplig för de tjänstemän de möter

på svenska myndigheter och i svensk sjukvård. Rapporten kom-

därför dessa invandrarsituationer. mer inte att ta upp

Rapporten handlar inte heller de flyttade till

om personer som

Sverige under arbetskraftsinvandringen på 1950- och 60-talen. De kom huvudsakligen från Finland och Sydeuropa och idag kan de

flesta svenska och har eller har haft yrkesarbete. När det gäller hälsan är det dock stor skillnad på dem och infödda svenskar, vilket jag kommer att beröra.

Rapporten kommer alltså främst att handla flyktingar med

om funktionshinder har en kulturbakgrund som skiljer sig

som mycket från den svenska.

Hur många invandrare har funktionshinder

Det finns ingen säker uppgift antalet invandrare med funk-

om tionshinder. Däremot visar olika studier att invandrares hälsa generellt är sämre än födda svenskars. Det gäller också skador och

sjukdomar funktionshinder. Samarbetsorgan för

som ger

invandrarorganisationer i Sverige, SIOS, och Statens institut för

handikappfrågor i skolan, SIH, uppskattar att det kan röra sig om 80 000 90 000 personer SIOS och SIH 1998. Beräkningen

utgår från att fem, procent befolkningen har funktionshin-

sex av der och att drygt och halv miljon har invandrar-

en en personer bakgrund. Man har då räknat in både är födda

personer som utomlands och är födda i Sverige och ena eller

personer som vars båda föräldrar är födda utomlands. Omsorgsnämndens habilite-

ring i Stockholms läns landsting gjorde 1994 en kartläggning som

visade att 22 procent barnen hade invandrarbakgrund.

av

Socialstyrelsen har nyligen gjort några studier av kommuner-

stöd till med funktionshinder och utländsk bakgrund. nas personer En studierna är enkät till 85 kommuner, som bland annat

av en

fick frågan de kartlagt hur många med funktionshinom personer der och utländsk bakgrund bor i kommunen. I stort sett ingen som

av kommunerna har gjort någon kartläggning, sig social-

vare tjänsten eller LSS-handläggningen. Ett fåtal kommuner har kartlagt grupper från enskilda länder. I kommun har LSSen verksamheten till exempel kartlagt flyktingar från Bosnien-

Hercegovina och Kurdistan, och i från Syrien,

en annan personer Libanon och Irak. Någon kommun har kartlagt med så personer

kallat posttraumatiskt stressyndrom.

Olika bakgrund

Människor med funktionshinder från andra länder har mycket olika bakgrund och skilda förutsättningar. Vuxna kommer som till Sverige och redan har ett funktionshinder har erfarenhet att av leva i ett land där människor med funktionshinder generellt har dåliga livsvillkor. Det är sällsynt att någon har fått specialunder-

visning, habilitering eller rehabilitering. Många har påverkats

av en negativ på funktionshinder. Det gäller mest dem har syn som ett funktionshinder från barndomen, och särskilt kvinnor. Kvinnor med funktionshinder har det generellt mycket svårt i de flesta av världens fattiga länder. I del länder möter män med krigsskaen dor positiv attityd, rent praktiskt är deras liv lika besvären men

ligt som andras, utan anpassning och hjälpmedel. De får ett

som funktionshinder när de kommit till Sverige kan ha som vuxna lättare att få tillgång till rehabilitering och annat stöd, särskilt om de bott här ett antal år och hunnit bli bekanta med det svenska samhället. På många sätt är deras situation ändå svårare än för personer som är födda i Sverige och får ett funktionshinder. Detsamma gäller familjer får ett barn med funktionshinder sedan som

de kommit till Sverige. För många är myndighetskontakterna det

första riktiga mötet med det svenska, den första insikten hur mycket det är som skiljer deras bakgrund från den svenska.

Kvotflyktingar

Bland de så kallade kvotflyktingar kommer till i

som Sverige

samarbete med FN:s flyktingkommissarie, fanns det tidigare ett bestämt antal personer med funktionshinder år. Den bestämper melsen finns inte längre. Enligt uppgift från Invandrarverket prö-

ll

med funktionshinder på samma sätt som andra när vas personer

verket på plats, i regel i något internationellt flyktingläger, väljer

ut de ska få uppehållstillstånd i Sverige. Ett fysiskt

personer som funktionshinder ska inte något hinder för uppehållstillstånd,

vara däremot kan allvarlig psykisk sjukdom vara det. Invandrarver-

en ket gör också tillfälliga insatser för människor som skadats i krig

och får komma till Sverige för operationer och behandling som de

inte kan få där de befinner sig. De får inte uppehållstillstånd, utan

återvänder efter rehabiliteringen.

Att invandra innebär kris

Att flytta till ett annat land innebär nästan alltid kris. De flesta en människor upplever sådan migrationskris även de flyttar en om frivilligt, till exempel för att få bättre materiella livsvillkor. Ge-

för alla byter land är att lämnar känd miljö mensamt som man en där har relationer med många människor. I den miljön har man identitet i familjen, i släkten, på arbetet, bland grannarna man en

Omgivningen känner till bakgrund och personlighet, ens

osv. ens

kunskaper och kompetens. Söderlindh, 1990.

När flyttar från sitt land lämnar ett sammanhang med man man och handlingsmönster, och framför allt ett gemensamma vanor språk, sådant bidrar till att människan hennes gemensamt som ge identitet. Man kommer till miljö är främmande, förlorar en som och kontinuiteten finns i det kända och har inte

tryggheten som

bra för det sociala samspelet på det stället.

några verktyg nya

uppstår bland annat därför att man själv inte längre

Otryggheten

känd den är. Ingen vet där hemma. Man är som man vem man var förlorar de flesta sina identiteter och betraktas bara som inav vandrare eller asylsökande de flesta man möter. av En har invandrat hamnar gång på gång i situatioperson som där han känner sig forbarnsligad. Han förstår inte vad männiner

och kan inte själv uttrycka sig på den språkliga och

skor säger intellektuella nivå han kan på sitt eget språk. Han förstår inte all-

händer i omgivningens samspel därför att han inte kan tid det som

de svenska sociala koderna. Han blir beroende, och behöver hjälp

med sådant brukar klara på hand. som vuxna egen Medan de kommit till vårt land letar efter och som normer ideal gångbara i det samhället utsätts deras dittillssom är nya varande för kraftig påverkan, ofta nedvärderande, skrinormer en Denho Özmen i boken Att inte stöpt i samma form ver vara

Özmen, D m.fl., 1997 och fortsätter:

Den kultur de har tyckt den enda naturliga upplever de vara otidsenlig och inte i mönstret. De söker

nu som passande

därför efter mellanidentitet där de kan känna sig som en en ny del samhället, och trygga, samtidigt de

av accepterade som

försöker behålla kontakten med och respekten för sina egna traditioner utan att stämplas annorlunda. som

Två kriser in i varandra

griper

Att ha lämnat sitt land och kanske ha svåra upplevelser bakom

sig

i hemlandet kan innebära kris går över.

en som aldrig riktigt Att

få ett funktionshinder eller att få ett barn med funktionshinder sedan kommit till det landet innebär ännu kris man nya en som kan försvåra och fördjupa migrationskrisen. Två kriser in i

griper

varandra. Om båda händelserna inträffar nära varandra i tid kan det bli mycket stor påfrestning. Människor utvandrat eller en som flytt från sitt land lever ofta med hoppet att kunna återvända. Om man själv eller någon i familjen får ett funktionshinder ändras omständigheterna. Man måste kanske acceptera inte kan att man flytta tillbaka därför att det är för svårt att leva med funktionsett hinder i hemlandet. I mötet med människor i denna situation är det alltså nödvändigt att vara medveten att tidigare svåra händelser kan påom

verka upplevelsen både funktionshindret, vården och

av behandlingen. När människor från andra länder inte beter sig och reagerar som förväntat handlar det ofta skillnader i kultur och om tradition det längre fram, det kan också handla mer om men om

upplevelser i samband med utvandringen och invandringen. Per-

sonal möter invandrare med funktionshinder och deras fasom miljer är inte alltid medvetna denna migrationskris. Bristande om kunskap är en orsak. För det flesta infödda svenskar är det helt okända erfarenheter, vi har svårt att leva in i hur sådana oss upplevelser kan påverka människor. Det är vanligt att personal möter har som flyktingar som traumatiska upplevelser bakom sig är rädda att göra ännu skada mer

genom att tala om upplevelserna och ställa frågor. Experter på

området är dock eniga att den oftast är

om oron obefogad. Många

som arbetar med att stöd och service till med funkge personer tionshinder skulle troligen ha lättare att nå samarbete med ett gott invandrare de hade bättre kännedom de kon-

om om psykologiska

sekvenserna att byta land. av

Hälsa

Bland människor är födda i andra länder finns det fler som är

som sjuka och har funktionshinder än bland dem är födda i Sve-

som

Störst är skillnaden jämför infödda svenskar med

rige. om man

kommer från länder utanför Europa. Det är åtta propersoner som

fler bland de utomeuropeiska invandrarna tycker att de cent som har dåligt allmäntillstånd jämfört med åldersgrupp i

ett samma hela befolkningen. Sju procent fler att de har en långvarig

uppger

Sex procent fler att de har höggradigt nedsatt

sjukdom. uppger en

arbetsförmåga jämfört med åldersgrupp i hela befolk-

samma ningen. Två procent fler invandrare från länder utanför Europa bedömer att de har ett rörelsehinder. Nedsatt hörsel har däremot tre procent färre än hela befolkningen.

Det är större skillnad i hälsa mellan kvinnor är födda

som utomlands och kvinnor i hela befolkningen än mellan männen. Bland invandrarna blir skillnaderna mellan könen också tydligare

i hela befolkningen. Av kvinnorna från andra länder 28 än uppger

de har någon sjukdom i rörelseorganen, jämfört med

procent att 19 procent av männen.

Sjukskrivning och förtidspension

År 1990 hade infödda svenskar i genomsnitt 24,9 sjukpenningda-

med invandrare hade 41,7 dagar. Personer från

gar jämfört som

inklusive Turkiet hade flest sjukpenningdagar, särskilt

Sydeuropa

kvinnorna, hade 73 dagar. Skillnaderna berodde mest på

som

långtidssjukskrivning. När jämförde som hade

man personer ingen eller bara några få dagars sjukskrivning skillnaderna

var betydligt mindre. Efter 1990 finns det inte några uppgifter om

Uppgifterna i detta avsnitt är främst hämtade från Invandrares hälsa och sociala förhållanden, Socialstyrelsen 1996, Kindlund, Hannelotte Invandrarna isocialförsäkringen, Riksförsäkringsverket 1996, och Mångfald och ursprung, Statens invandrarverk 1997.

sjukskrivning uppdelat på födelseland eller medborgarskap. Sjuk-

skrivningama har också minskat kraftigt sedan dess på grund av att arbetslösheten har ökat, mest bland människor från andra län-

der, och på grund att sjukskrivningsreglerna har ändrats.

av

Många som varit långtidssjukskrivna har blivit förtidspensione-

rade. Statistiken från 1990 gäller människor har arbete och som alltså är sjukpenningförsäkrade. Då 88 procent de infödda var av

svenska medborgarna sjukpenningförsäkrade, bara 65

men procent av dem kommit från Asien och 54 procent dem som av som kommit från Afrika. År 1992 omkring 18 födda

var procent av förtidspensionärerna

utomlands. Bland invandrare från de nordiska länderna och

Sydeuropa finns det procentuellt sett mycket fler förtidspension-

ärer än bland infödda svenskar, bland människor från andra men länder finns det betydligt färre.

Vad beror skillnaderna på

Anledningen till att det är vanligare med sjukskrivning och förtidspension bland invandrare är bland annat att de har övertagit de mest riskfyllda arbetena. Arbetsvillkoren och arbetsmiljön är viktiga för hälsan, och det är stor skillnad mellan svenskar och utlänningar när det gäller detta, och ännu större skillnad mellan olika invandrargrupper. Män från västasiatiska länder Iran som och Irak, och kvinnor från Sydeuropa har de mest riskfyllda jobben. År 1990 arbetade exempelvis 35 kvinomkring procent av norna från Jugoslavien i industrin mot procent de svenska sex av kvinnorna. Svenska män och svenska kvinnor lever i parförhållanden som har båda lägre sjukfrånvaro än ensamstående. Så är det inte bland de flesta invandrargrupper. Medan svenska kvinnor med familj

har lägre sjukfrånvaro och sällan är förtidspensionerade än

mer både ensamstående och frånskilda, så har gifta invandrarkvinnor högre sjukfrånvaro än ensamstående. För de svenska kvinnorna är förklaringen troligen att många arbetar deltid när familjen kräver mer tid. Så tycks det inte i invandrarfamiljer. Kanske har invara vandrare som lever i parrelationer andra livsmål. Om de drömmer om att flytta tillbaka till hemlandet vill. de kanske så mycket spara pengar som möjligt, och det kan framför allt kvinnan för ge en stor arbetsbörda Invandrares hälsa och sociala förhållanden.

Socialstyrelsen 1994.

Det finns fler tänkbara skäl till att det är vanligare med sjukdom och funktionshinder bland invandrare. Att invandrare särbehandlas och diskrimineras i arbetslivet är ett skäl. Det är inte heller givet att invandrare får stöd infödda svenskar

samma som för att få ett arbete och kunna behålla det om de får ett funktionshinder. En studie från år 1994 visar exempelvis att långtidssjukskrivna utländska medborgare från Asien, Afrika och Sydeuropa

får betydligt mindre yrkesinriktad rehabilitering än andra lång-

tidssjukskrivna Om de har stora problem med att tala

personer. svenska är det svårt för dem att få del arbetsförmedlingens och

av arbetsmarknadsinstitutets åtgärder för arbetssökande. De asylsökande har skador när de kommer till Sverige har i

personer som stort sett aldrig fått någon rehabilitering i sitt hemland och får det inte heller när de väntar på uppehållstillstånd. Själva invandringssituationen och stressen att sig till den svenska kulturen

anpassa bidrar också till sämre hälsa, liksom bostadssegregering och

trångboddhet.

Främlingsfientlighet

Främlingsfientligheten i Sverige, framför allt mot flyktingar från

utomeuropeiska länder, påverkar människors trygghet och där-

med också deras hälsa. Det förekommer diskriminering både mot

med funktionshinder och mot personer från andra länder. personer Diskrimineringen mot de två tar sig delvis olika

grupperna

uttryck, den grundar sig i båda fallen avståndstagande

men från det är främmande. Det finns ingen kunskap om hur dis-

som krimineringen och avståndstagandet yttrar sig mot människor som har både funktionshinder och invandrarbakgrund.

Ååøgi . eataxáån t ru;

:rv w ,in 51%, gr., : m.. §1

Trauma skador

ger psykiska

baklänges in i Sverige, med blicken på mitt hemland.

Jag går

På natten kommer jag alltid tillbaka dit.

beskriver sina känslor efter att ha flytt från sitt land. Så en person har traumatiska upplevelser bakom sig när de

Många flyktingar till Sverige. Om de får sakkunnig psykologisk och

kommer från början kan många dem slippa framtida

psykiatrisk hjälp av

funktionshinder, långt ifrån alla får den hjälp de

psykiska men

behöver. En del de läkare är aktiva idag saknar utstor av som

bildning på området.

Det finns flera studier visar att det är vanligt att flyktingar som så kallat stressyndrom, PTSD. En studie vid

har posttraumatiskt

i ett invandrartätt område i

en psykiatrisk öppenvårdsmottagning

Stockholm visade att det gällde 40 procent av invandrarpatien-

I studie gjorts vid Centrum för tortyr- och traumaterna. en som skadade i Stockholm hade 49 procent patienterna PTSD. av Diagnosen är vanligare hos män än hos kvinnor. Läkartidningen

13 1998.

nr

den viktigaste orsaken till PTSD. Stressyndromet kan Tortyr är

också följden fängelsevistelse, att ha blivit hotad till livet vara av och ha bevittnat våld mot andra. I studie som nyligen av att en i kommuner i Stockholmstrakten 25 procent av gjorts tre uppgav

de nyanlända kommunplacerade flyktingarna att de hade utsatts

Enligt Psykiatriutredningen finns det tiotusentals flyk-

för tortyr. tingar har psykiska eller fysiska men av tortyr, krigsskador som och andra traumatiska händelser. Så länge de inte får den hjälp de har det konsekvenser både för individerna och behöver enorma samhället. Stressen människors förmåga att fungera bra

påverkar

föräldrar, att arbeta och fungera socialt. som

Rätt till akut sjukvård

har rätt till så kallad akut sjukvård. Lands-

Vuxna asylsökande

har för sjukvården, och staten betalar dem schatingen ansvar en

blonersättning för kostnaderna. För ansöker personer som om

uppehållstillstånd som anhöriga får landstingen ingen statlig

ersättning. Vad som är akut bestäms landstingen och läkaren av av som behandlar personen. Ofta är det tidsfråga eftersom många en skador och sjukdomar förr eller blir akuta tillstånd de senare om

inte behandlas. Begränsningen sjukvård för asylsökande blir

av en tydlig etisk och moralisk fråga när det gäller med personer funktionshinder. Habilitering och rehabilitering bedöms sällan

som akut behandling. F lyktingförläggningarna är i stort sett aldrig

anpassade för personer med funktionshinder, och så länge

man bor kvar där görs sällan någon utredning behov beom ens av

handling, träning, sjukgymnastik, hjälpmedel osv. Det kan inne-

bära att lever i flera år utan exempelvis hörapparat i väntan man på uppehållstillstånd eller avvisningsbeslut. Ett argument för att inte inleda behandling är att den kan till skada en vara om personen sedan utvisas och behandlingen avbryts. Men i många fall tar det flera år innan beslutet uppehållstillstånd eller avvisning om kommer, och då skadar det oftast inte får någon mer om personen

behandling.

Barn och ungdomar

Asylsökande barn under arton år ska enligt beslut ha rätt till samma sjukvård som andra barn i Sverige. Rätten till sjukvård för alla barn som vistas i ett land är också entydigt formulerad i FN:s barnkonvention. Men praktiken stämmer inte med teorin. Många gånger får barn inte den habilitering eller de hjälpmedel de behöver. Orsaken är ofta att ansvarsfördelningen är otydlig, bland an-

nat mellan omsorgsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden.

Både inom habiliteringen och den psykiatriska vården för barn och ungdomar förekommer det att asylsökande barn inte får hjälp med hänvisning till att de saknar de fyra sista siffrorna i sitt per-

sonnummer, att familjen inte har någon stadigvarande adress, att

personalen inte har någon kunskap barn i den situationen eller om inte är att arbeta med tolk. van

Bristen på samordning, djungeln regler och de nyanlända

av familjemas stora svårigheter att hitta rätt instans drabbar både barn med fysiska funktionshinder och barn behöver hjälp som att bearbeta traumatiska upplevelser. När barn har det svårt eller har svåra upplevelser bakom sig behöver de hjälp. Barn kan fara illa utan att visa symtom, och det finns inte tid att vänta tills de börjar

2l

visa Barn i asylsökande familjer försakar ofta sin egen symtom. gömma sina känslor. Det viktigaste för dem

utveckling genom att

skydda föräldrarna så att de klarar sin situation. Insikten är att av många barn hanterar sin ångest på det sättet måste finnas om att

hos på varje flyktingförläggning, så att de ser när ett personalen

barn behöver hjälp. Det är sedan läkares och psykologers uppgift att avgöra vilken hjälp barnen behöver. Den grundläggande hjäl-

i regel få möjlighet att uttrycka sina känslor och upplepen är att velser i miljö, och att barnen vet att det som de berättar en trygg inte kan skada föräldrarna. Om i barnens omgivning inte vuxna barnens problem tidigt och hjälper dem att hantera

upptäcker

dem, blir det ofta skolan måste göra det utan att ha som senare, den kunskap och de som behövs. resurser haft svåra upplevelser behöver också hjälp.

Ungdomar som

Om de inte får stöd att bearbeta sitt trauma när de plågas av det

mest, måste de hantera det på något annat sätt. Ungdomarna som gömmer och förtiger upplevelserna och risken är stor att de tar sig

i missbruk och kriminalitet När ungdomarna nått

uttryck senare.

dit det mycket svårt att hjälpa dem. Med handläggningstider på är år går det inte att vänta med hjälpen till efter beslutet. mer än ett Det finns inte klart och entydigt skrivet vem som har anom barn får den vård de behöver. Landstingen har avtal svar för att med sjukvården för asylsökande, men oklarheterna gör staten om ibland hänvisar till varandras ansvar. Det är oacceptabelt att man barn det sättet kan hamna mellan olika huvudmäns ansvar. att på och avtalen försätter också personal i sjukvården och

Reglerna

i svåra moraliska situationer. omsorgen

för stöd och rehabilitering Projekt

År 1995 anslog regeringen 50 miljoner kronor som Socialstyrel-

fördelat till projekt för stöd och rehabilitering till tortyrskasen

dade flyktingar. Projekten har gällt forskning, metodutveckling,

information Nästan hälften anslaget har gått

utbildning, mm. av till för tortyrskadade flyktingar, en del till psyki-

specialenheter

atri, och tandvård, och mindre del till kommu-

allmänsjukvård en

och högskolor. I sin redovisning fördelningen konstaterar

ner av Socialstyrelsen att det fortfarande saknas forskning om specifika der När det gäller både forskning och metodutveckfölj av tortyr. finns det många projekt gäller barn. Däremot saknas

ling som

nästan helt ett kvinnoperspektiv. Bara två de 74 projekt som av

fått pengar handlar specifikt kvinnor. Det är önskvärt och om angeläget med projektansökningar handlar torterade och som om svårt traumatiserade kvinnor, skriver Socialstyrelsen, delar som ut projektmedel till och med år 1999. Det har också inrättats allmännyttig ideell förening, Kansen liet för tortyr- och traumaskadade, KANTT, där Socialstyrelsen och Landstingsförbundet är parter. KANTT ska bland annat in-

formera om följdverkningar tortyr och behandlingsmeto-

av om der, undersöka om den rehabilitering finns motsvarar som behoven och personalen har den kunskap behövs. om som

De som avvisas

De flesta som söker asyl i Sverige avvisas. Om de fick hjälp att bearbeta upplevelserna från hemlandet skulle det bli mindre ångestladdat för många att återvända till hemlandet. Då skulle kanske inte så många välja det smärtsamma alternativet att leva kvar i

flykt och hålla sig gömda i Sverige.

Bland dem stannar kvar i Sverige trots att de fått ett som avvisningsbeslut finns också människor med funktionshinder. Landstingen är enligt lag skyldiga att ge alla människor akut sjukvård, men kan kräva att patienten betalar vad vården kostar. De flesta har inte råd med det, och många vågar inte heller vända sig till ett sjukhus därför att de är rädda att bli avslöjade. Organisationen Läkare i världen består läkare, barnmorskor och av

sjuksköterskor som på sin fritid ger sjukvård människor

som inte har rätt att vistas i landet. De använder olika sätt att hjälpa. Personer med diabetes kan exempelvis få insulin att någon genom annan som har diabetes lånar ut sitt och hämtar ut dubbla namn, doser från apoteket under tid. Läkare i världen bygger kontinuen erligt upp ett nätverk av läkare med olika specialområden dit de kan remittera patienter. Sjukvårdspersonalen hanterar rätten till sjukvård och behandling för människor i den här situationen på olika sätt. Det förekommer att människor saknar de fyra sista siffrorna i sitt som personnummer inte får vård, särskilt när det handlar insatser om kostar mycket och måste redovisas. När det handlar som pengar om enstaka besök har många förhållningssätt barnsamma som morskan som säger: Vi kan gott ta emot några i veckan, det kommer inga strida strömmar. På ett habiliteringscenter deklarerar man en klar policy: Vi frågar inte efter människor har om

uppehållstillstånd eller de är här på ogiltiga grunder. Det hän-

om der också att människor kommer hit med ett barn som inte är de-

eget, eftersom de har tagit med sig någon släktings barn när de ras fått chans att fly. Det bryr vi inte vi hjälper de barn som

oss om, behöver hjälp.

Livsvillkor

Utbildning

Hur märmiskor från andra länder förhåller sig till det svenska samhället och vilka förutsättningar de har att förstå sig det, beror mycket på vilken utbildning och social situation de har. Det

oftast kommer från landsbygden eller betyder mer om en person från storstaden än vilket land han kommer ifrån. Många flyktingar

kommer från fattig landsbygd och har ingen utbildning. De har

från både och utbildningsmöjligheter och levt långt sjukvård

många kan inte läsa och skriva. För människor med den bakgrunden det svenska samhället, myndigheterna och deras represen-

är

främmande och svårbegripliga. Det behövs alltså en stor tanter öppenhet och inlevelseförmåga från båda parter när en person från exempelvis den irakiska landsbygden och en svensk tjänste-

ska mötas i så viktiga frågor att stöd vid funktionsman som ge hinder.

Det finns också många flyktingar har hög utbildning och

som

kännedom kulturen i västerländska industrisamhällen.

god om

Men de har ofta svårt att få plats i samhället som motsvarar

en deras bakgrund och utbildning i hemlandet.

Arbetslöshet

Arbetslösheten bland invandrare från länder utanför Norden är trettio högre än bland infödda svenskar. Skillnaderna är

procent

beroende på varifrån människor kommer. De har komstora som mit till under 1980- och 1990-talen har svårast att få

Sverige ar-

bete. Anledningarna till arbetslöshet bland invandrare är välkända. och bristande kunskaper i svenska är

Lågkonjunktur

Människors kompetens stämmer ofta inte med kraven på

några.

den svenska arbetsmarknaden. Olikheterna i kultur och bakgrund leder också till diskriminering. Det är fler invandrare än svenskar

inte får arbete efter kompetens, trots att de kan svenska och som

har en utbildning.

Invandrare med funktionshinder hör till dem har allra svåsom rast att få arbete. Många får inte något arbete därför att de möter för låga förväntningar, dels från samhället, dels från sin nära omgivning. Den syn på funktionshinder som råder i många de av länder som flyktingarna kommer ifrån innebär att det inte förväntas att en person med funktionshinder kan ta ansvar för sin försörjning. Många invandrare med funktionshinder tar till egen

sig den synen på sig själva och accepterar förtidspension. Andra

vill inte nöja sig med att bli Omhändertagna föräldrar, syskon av och släkt, utan försöker skaffa sig försörjning, lyckas en men ändå inte komma in och hålla sig kvar på arbetsmarknaden. Invandrare har också svårare än infödda svenskar med arbets-

handikapp att få del av arbetsmarknadsåtgärder. Av alla registre-

rade personer med arbetshandikapp i april 1998 var 7,6 procent arbetslösa utomnordiska medborgare. Men bara 3,2 procent av dem som farms i så kallade handikappåtgärder, det vill säga lönebidrag eller offentligt skyddat arbete, invandrare. Invandrare var

med arbetshandikapp får inte heller så kallade konjunkturberoende åtgärder lika ofta som svenskar. Två slags konjunkturbero-

ende åtgärder var dock vanligare bland invandrare än bland

svenskar, nämligen Starta Eget-bidrag, där drygt tio procent av

alla var invandrare och så kallad Ami-åtgärd, där drygt åtta procent var invandrare.

Introduktionsplaner

Kommunerna får en statlig schablonersättning för varje flykting

bosätter sig i kommunen under förutsättning att det upprättas som

en så kallad introduktionsplan. Introduktionsplanen ska bland an-

nat syfta till arbete och utformas i samarbete med arbetsförmed-

lingen. Socialstyrelsens undersökning om hur kommunerna stöder

personer med funktionshinder och utländsk bakgrund visade att kommunerna hade upprättat en så kallad introduktionsplan för bara femton procent av flyktingarna med funktionshinder. För många flyktingar med sjukdom eller funktionshinder får kommuform ersättning det finns ett läkarintyg och nerna en annan av om

en rehabiliteringsplan. Anledningen till att det finns två olika

ersättningsformer är bland annat att det inte förväntas att invandrare med funktionshinder ska yrkesarbeta. Många skulle med all sä-

kerhet få bättre möjligheter på arbetsmarknaden om kommunerna

oftare än idag upprättade introduktionsplaner även för dem. Introduktionsplanema är i själva verket minst lika viktiga för perso-

med funktionshinder för andra, eftersom de har ännu ner som svårare att få arbete.

Ekonomi

Människor från andra länder tjänar mindre än infödda svenskar. Flyktingar från Latinamerika, Afrika och Asien har det sämst ekonomiskt. Deras inkomster ligger sextio procent under svenskarnas. Den dåliga ekonomin har samband med låg utbildning, arbetslöshet, bristande kunskaper i svenska och ett svagt stöd från samhället över huvud taget. Tillsammans är allt detta en hälsorisk för varje enskild människa.

För fyra år sedan tjänade svenska män i genomsnitt 160 000 kronor året. Invandrannän tjänade 126 000 kronor, svenska

om kvinnor 106 000 kronor och invandrarkvinnor 80 000 kronor. Skillnaderna mellan kvinnor och män med funktionshinder följer ett liknande mönster. Hur inkomsterna ser ut för kvinnor respektive män har funktionshinder och kommer från andra länder

som är okänt, men man måste förmoda att de är mycket lägre än genomsnittet i landet. Statens invandrarverk 1997.

Slitsam vardag

Invandrares livsvillkor är många sätt sämre än infödda svenskars. Många sliter hårt med att bli integrerade i sitt nya land. De har sämre hälsa och ekonomi. Invandrarfamiljer har dessutom svårare än infödda svenskar att få del samhällets stöd till

av per-

med funktionshinder. Invandrare har ofta arbeten som både soner sliter hårt på krafterna och ger dålig lön. Detta gäller båda könen,

i synnerhet kvinnorna. Kvinnor som har förvärvsarbete och men familj och dessutom ett funktionshinder har ofta alldeles för

en tung arbetsbörda.

Den arbetsamma vardagen gör också att föräldrar till barn med funktionshinder kan ha svårare än infödda svenska föräldrar att orka med allt det extraarbete som barnets funktionshinder kan innebära. Om förälder dels inte riktigt förstår varför

man som ens barn ska träna kroppen, rida, bada i bassäng osv., dels har dåligt

med tid och ork är det svårt att visa det intresse som habiliterings-

personal ofta väntar sig. En del familjer nöjer sig med lite hjälp. De jämför kanske sina

och familjens möjligheter till ett bra liv med det liv de skulle haft om de hade bott kvar i hemlandet. De är tacksamma över att ha fått komma till Sverige och få hjälp och begär inte att få det stöd de har möjlighet till här. Tacksamheten blir ett hinder för att få det stöd de behöver och borde ha. Många gånger är det föräldrar till barn med funktionshinder inte använder de möjligheter

som samhället erbjuder för barnen. Barnen får därför inte den hjälp till utveckling och stimulans som de behöver.

Språksvårigheter

I den utsatta situation det innebär att vända sig till en myn-

som dighet för att ansöka om hjälp, blir man ännu mer utsatt om man är invandrare och inte kan svenska bra. Det kan vara ett problem

även har bott i Sverige i många år. Många gånger är det

om man också svårt för de anställda att bedöma vilka svenskkunskaper en besökare har. En kan klara ett vardagligt samtal bra,

person men ha svårt att förstå och uttrycka sig när samtalet kommer in på känslomässiga områden. Modersmålet förblir känslospråket långt efter det att lärt sig det landets språk hjälpligt. Så

man nya här kvinna bott i Sverige i många år: Förut kunde jag

sa en som

bara gråta på spanska. Nu kan jag också gråta på svenska. SIOS

och SIH 1998.

I möten som gäller så viktiga frågor som att ge hjälp på grund

funktionshinder behöver parterna förstå varandra helt och fullt. av Men i det dagliga arbetet uppstår det missförstånd gång på gång. Ibland blir missförstånden uppenbara och kan redas ut. Andra gånger båda parter samtalet går vidare fast man vet att

ger upp,

inte riktigt har förstått varandra. En fara med språkman svårigheterna är att den bristande kommunikationen i stället förklaras med kulturskillnader och att båda parter betraktar varandra

främmande än de i älva verket är. som mer

Problem i kommunikationen handlar inte bara att förstå det

om

sägs, utan också att veta vad orden och begreppen står som om för. I flyktingarnas hemländer finns det varken färdtjänst, hem-

tjänst, habilitering eller personlig assistans, så till början är det

en

obegripliga ord för dem som kommer hit. Många begrepp på

handikappområdet kan naturligtvis också för infödda

vara nya svenskar får ett funktionshinder, de har till skillnad från

som men nykomna flyktingar referensram, en kunskap om det svenska

en samhället, gör det lättare att förstå vad begreppen innebär.

som Till skillnad från den invandrat känner de också till de

som myndigheter har ansvar för olika insatser.

som

Svenska för invandrare

Undervisningen i svenska för invandrare, Sfi, ska det första

vara viktiga steget på väg in i det svenska samhället och arbetslivet. För många fungerar undervisningen inte bra som detta första viktiga steg, och särskilt inte för personer med funktionshinder. I en del fall med rörelsehinder inte delta i undervis-

kan personer ens ningen därför att lokalerna är otillgängliga. Andra deltar kanske i

undervisningen, kan inte tillägna sig den därför att de har

men en hörselskada eller en synskada och det saknas läroböcker, hjälpmedel och pedagogiska resurser. Elever med läs- och skrivsvårigheter eller andra inlärningsproblem kan i regel inte heller

tillgodogöra sig undervisningen. Lärarna förväntas inte ha någon

kunskap vilken pedagogik som kan vara lämplig för personer

om med olika funktionshinder. Lärarna har sällan tillgång till vidare-

utbildning och handledning. Många flyktingar som haft traumatiska upplevelser innan de

kom till Sverige behöver särskilt stöd i Sfi-undervisningen därför att stressen efter dessa trauman påverkar deras förmåga att lära. De behöver kanske också personligt, psykologiskt stöd och vänder sig till sin Sfi-lärare, som ofta är en av de få svenskar som nykomna flyktingar har kontakt med. För lärarna blir det lätt

en övermäktig situation, med klasser som är så stora att det är omöjligt att ägna särskild uppmärksamhet elever behöver extra

som stöd.

I sina hemländer har många människor fått lära sig att försöka dölja sitt funktionshinder. De flesta har inga hjälpmedel, och

många har aldrig ens fått en diagnos på sin skada. Det är vanligt

att de inte säger något sin skada när de kommer till Sverige

om och ska lära sig svenska. De har därför mycket svårt att delta och får sällan tillfälle att träna sig i att tala svenska. Det händer alltför ofta att personer med funktionshinder läser både en och två tusen timmar svenska utan att tillägna sig särskilt mycket.

Små för döva, och

Sfi-grupper synskadade

hörselskadade

På flera håll i landet har man prövat att bilda små

grupper av per-

med funktionshinder får lära sig svenska och annat soner som

med hjälp av lärare med specialkompetens. Sveriges dövas riks-

förbunds folkhögskola i Västanvik i Leksand har kurser i bland

annat svenskt teckenspråk, svenska och samhällskunskap för döva invandrare. De sedan vill kan fortsätta studera

som på folkhög-

skolans allmänna kurs. Vid stiftelsen Brukarhuset i Stockholm kan blinda och synskadade invandrare lära sig bland annat svenska och punktskrift och få kunskap det svenska samhället. Just pågår projekt om nu ett med ambitionen att några elever efter utbildningen ska kunna arbeta som kulturförmedlare mellan synskadade landsmän och det svenska samhället. Arbetsmarknadsinstitutet i Eslöv har ordnat kurser där hörselskadade personer från Sverige och andra länder studerat svenska, matematik, engelska och samhällskunskap. De har också lärt sig en del teckenspråk och fått kunskap hörselskador och det om om stöd finns i samhället. Deltagarna kunde också få psykosom logisk hjälp att bearbeta traumatiska upplevelser från hemlandet. De som kom från andra länder hade varit i Sverige i minst ett par år och kunde alltså del svenska, inte för få

en men tillräckligt att

ett arbete. Grupperna har bestått cirka tio elever, hälften födda av i Sverige och hälften från andra länder. Det naturligtvis var stora skillnader i kunskaper i svenska mellan dem hade svenska som som modersmål och dem korn från andra länder. som

Förkunskaperna skilde sig mycket även i invandrargruppen.

Detta löste man genom att individualisera undervisningen. Kursen var 36 veckor lång och följdes några veckors

av vägledning

och arbetsprövning. Idag har nästan hälften deltagarna arbete

av och flera studerar.

De tre nämnda exempel på fungerande undervisning för döva,

synskadade och hörselskadade skulle kunna användas personer som inspiration och modell för undervisning vänder sig till som personer även med andra funktionshinder.

Information på andra språk

Idag har Sverige en ganska lång tradition skriven samhällsinav formation. Medborgarna är vid att få information och majo- Vana riteten har den kunskap behövs för information som att ta emot som är adekvat och användbar för dem, antingen den kommer

som broschyr i brevlådan, i tidningarna eller finns i

som annons väntrummet på vårdcentralen. Ändå är det svårt för få

många att

del den information de behöver. Trots informationsansvaret av att är fastslaget och betonat ibland annat socialtjänstlagen och LSS

visar det sig att människor ofta får den mest värdefulla informa-

tionen handikapporganisationerna och andra människor

genom med funktionshinder.

För kommer från andra länder är både behoven

personer som

information och problemen att få tillgång till information för av det mesta större än för infödda svenskar. Invandrare är i regel inte

medlemmar handikapporganisation, känner ingen svensk med

i en

funktionshinder och kan inte använda telefonen för att samma

fråga sig fram hos de ansvariga myndigheterna på samma sätt

talar obehindrad svenska. Många läser inte som man kan om man svenska, särskilt inte text som handlar om komplicerade ämnen och är skriven på svårtillgänglig svenska. Många kan inte läsa på sitt eget språk heller, utan måste få muntlig information eller hjälp någon anhörig med att läsa. Det finns flera funktionshin-

av der blir kommunikationshandikapp när informationen inte

som

Invandrare med exempelvis hörselskada, dövhet, synanpassas.

skada, utvecklingsstörning, tal- och språkstörningar eller dyslexi

behöver särskilt tillrättalagd information för att inte bli dubbelt

handikappade. I vissa språk har det aldrig utvecklats något regel-

rätt skriftspråk därför att de varit förbjudna i långa tider och de människor bara talar ett sådant språk har över huvud taget

som

ingen skriftspråklig tradition.

Men problemen med att nå invandrare med skriven information får inte förevändning för att inte översätta skriftlig

vara en information till invandrarspråken. Det behövs tydlig, förklarande och lättillgänglig information det stöd finns för

om som personer med funktionshinder, där det också framgår vart man ska ringa

behöver fråga något. När informationen framställs är det om man värdefullt att arbeta tillsammans med personer som har kunskap

den språkgrupp materialet ska översättas för. Vissa föreom som teelser eller begrepp kan kanske behöva en särskild kommentar på vissa språk for att bli begripliga för läsarna.

Den myndighet som har ansvar för en insats har också ansvar för att alla kan behöva insatsen får veta att den finns. När det

som gäller vid skriftlig information är det sär-

personer som är ovana skilt viktigt hur informationen distribueras. Det räcker inte att det

ligger broschyrer i väntrummet på sjukhuset, på apoteket eller

försäkringskassan. Den skrivna informationen ska helst överläm-

tillsammans med en muntlig förklaring.

nas

God samhällsinformation är inte bara lättillgänglig skriven in-

formation. Det handlar också exempelvis om lyhörda tjänstemän

försöker leva sig in i vad som kan vara svårt att förstå för den som

kommer från ett annat land. Det är också viktigt att de som som

arbetar i växeln hos myndigheterna talar sakta och tydligt och hjälper till lite extra när de talar med någon är osäker på

som svenska.

Kommunernas information

Socialstyrelsen har granskat kommunernas stöd till med

personer invandrarbakgrund och funktionshinder. Studien visar att

var femte kommun, 16 76, hade producerat information social-

av om

änstlagen på något annat språk än svenska. Åtta kommuner hade översatt information till finska och arabiska, kommuner till

sex

spanska och fyra till engelska. Ytterligare tio språk farms

representerade. Fyra kommuner hade haft informationsmöten hos

invandrarorganisationer och en hos handikapporganisationer.

Bara tio procent kommunerna svarat hade informerat

av som skriftligt om LSS på något annat språk än svenska. Flera arbetade just med att framställa infonnation. 35 procent hade informerat invandrare om LSS på andra sätt. Mer än hälften de kommuner

av som hade informerat hade haft informationsmöten i invandraror-

ganisationema. Socialstyrelsen 1998.

2 18-6051

Barn och ungdomar

Skolan

Det är mycket i den svenska skolan är främmande och svårsom begripligt för nykomna elever från andra kulturer och framför allt för deras föräldrar. I de flesta länder är skolan auktoritär än i mer Sverige. Den svenska ambitionen att betrakta föräldrarna som

samarbetspartners, att försöka göra dem delaktiga i skolarbetet, är

till exempel främmande för många. När lärare frågar förälden rarna något om skolans arbete kan de lätt uppfatta det att läsom inte kan sitt jobb. raren Antalet elever som är inskrivna i Särskolan har ökat drastiskt på senare år. Bland de inskrivna tycks invandrarbarnen på många

håll klart överrepresenterade. En möjlig förklaring är att

vara grundskolan inte har tillräckliga för att hjälpa barn med resurser inlärningssvârigheter. Barn med olika problem skrivs in i särskolan för att få tillgång till de särskilda och den kompetens resurser som finns där, även de inte har utvecklingsstörning. För om en barn har svårigheter med det svenska språket utöver andra som svårigheter blir särskolan kanske utväg i dagens skola med en minskande resurser.

Modersmålsundervisning, som tidigare kallades hemspråksun-

dervisning, finns i särskolans läroplan, det är många elever men

med invandrarbakgrund och utvecklingsstörning eller autism

som inte får del av den. Bara femtedel de elever i särskolan en av som

är berättigade till modersmålsundervisning deltar. Motsvarande

siffra i grundskolan är ungefär hälften. Ofta bedömer både lärare och föräldrar att särskoleeleven inte klarar modersmålsunderav visningen utöver det andra skolarbetet. Att träna sitt modersmål kan också tyckas onödigt inte kan tala, det finns om man men viktiga argument mot det synsättet. Barnen behöver föräldrarnas språk, det språk talas hemma. Även de inte kan tala har som som glädje av språket, både för identiteten och kommunikationen. Modersmålslärarnas arbetsvillkor har brister, särskilt när det gäller elever med funktionshinder. Den ska undervisa ett som barn med funktionshinder behöver vidareutbildning, har men

sällan möjligheter klassläraren att exempelvis få ut-

samma som bildning på de kunskapscenter finns om olika funktionshin-

som der.

Många barn med funktionshinder behöver mer stöd av logoped än de får idag. För invandrarbarn kan det särskilt allvarligt

vara

att miste den träningen eftersom språksvårigheterna ofta

om blir komplikation utöver eventuella språkstömingar eller tal-

en störningar. Ett annat problem uppstår ibland är att invandrar-

som föräldrar till barn är döva, gravt hörselskadade, har

som talsvårigheter eller utvecklingsstörning har ett motstånd mot att

lära sig teckenspråk.

för stöd till barn och föräldrar

Projekt

Vid Statens institut för handikappfrågor i skolan, SIH, finns en konsulent for invandrarelever med funktionshinder. Han samarbetar med SIH:s övriga konsulenter samt råd och handled-

ger ning, information och föreläsningar kulturskillnader. SIH

om producerar också särskilda läromedel för invandrarelever med funktionshinder.

Tillsammans med SIOS, Samarbetsorgan för invandrarorgani-

sationer i Sverige, och enskilda handikapporganisationer och in-

vandrarorganisationer har SIH genomfört ett stort projekt för att

förbättra stödet till invandrarelever med funktionshinder och de-

Projektet avslutades 1998 och har haft ambitio-

ras familjer. man

att skapa ett samarbete mellan handikapporganisationer och nen

invandrarorganisationer. Tillsammans med myndigheter har man

försökt nå invandrarfamiljer med barn med funktionshinder. Många familjer är isolerade och har Varken kontakt med någon

handikapporganisation eller invandrarorganisation.

Projektet har ordnat kurser för föräldrar, främst LSS, till-

om

med Föräldrautbildningen i Stockholms län, kommunsammans

samarbetsgrupp för funktionshindrade invandrarbarn i ens

Göteborg och Barn- och ungdomshabiliteringen i Malmö. l

Stockholm ordnades sådana kurser på åtta olika språk. För några

har följt den första kursen med information om grupper man upp speciella frågor föräldrarna önskat. I projektet kunde man

som konstatera att det är svårt att nå invandrarföräldrar, men att det ändå går är enträgen och dels skickar inbjudan på fa-

om man en miljens språk, dels ringer och förklarar syftet med kursen och hur den är upplagd. Bland kursdeltagarna fanns också personer som

talade god svenska, men ändå behövde få viktig information på sitt eget språk och, vilket var minst lika värdefullt, behövde få tala med andra föräldrar från sitt ursprungsland. Efter projektet

har det bildats en samtalsgrupp för Spansktalande

mammor.

Parallellt med kurserna för föräldrar har SIOS och SIH i sitt projekt ordnat utbildning på funktionshinder i andra

om synen länder för personal i skolan och omsorgen. Man konstaterar att

föräldrautbildningen och vidareutbildningen för personalen har

kompletterat varandra och förstärkt varandras effekter.

Tillsammans med Sigtuna kommun och Föräldrautbildningen i Stockholms län har SIH också genomfört ett projekt for att förbättra skolans och läramas förståelse för invandrarfamiljers situation och för deras på funktionshinder. Projektet har framför

syn allt ordnat möten och tillfällen till samtal mellan skolan och föräldrarna och därigenom gjort det lättare för föräldrarna att ta del av både skolans arbete och samhällets stöd.

Att få bli vuxen

Människor med funktionshinder har samma rätt att bestämma över sitt eget liv, och att delta i samhällslivet andra männi-

som skor. Detta ska vara den grundläggande synen i samhällets och omgivningens bemötande. Enligt svensk på funktionshinder

syn betyder det att barn och ungdomar ska få utveckla sin integritet samt sin förmåga att fatta beslut och sina förutsättningar att

egna leva ett utåtriktat liv. Denna syn kolliderar ibland med invandrar-

familjers syn dels på barnuppfostran, dels på funktionshinder.

Barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder får inte alltid det

utrymme de behöver for att nå integritet, jämlikhet och självbe-

stämmande. Beskydd blir lätt överbeskydd, baksida föräld-

en av

omtanke. Det händer i svenska familj också, tendensen rars er men förstärks lätt när ens barn ska växa och bli i ett

upp vuxen samhälle där känner sig osäker förälder. Särskilt flickor och

man som kvinnor kan få utrymmet för ett eget aktivt liv mycket beskuret, både på grund sitt kön och sitt funktionshinder.

av

Många barn och ungdomar med funktionshinder

är ensamma på fritiden. Det gäller barn med svenska föräldrar, det tycks

men gälla ännu mer för barn, vars föräldrar kommer från andra länder. Att låta utomstående personer ta hand barn känns främ-

om ens mande för många. Jämfört med svenska familjer är det få invand-

rarfamiljer som använder korttidshem, kontaktperson,

avlösarservice, läger, kolonivistelser och andra insatser som innebär att barnen lämnar föräldrarna en kort tid. Föräldrarna är osäkra och ställer frågor: Vem tar hand barnen när de själva

om inte är med Kan någon kommunicera med barnet Vem skyddar barnet så att det inte råkar ut för något Om barnet är en flicka är det också komplikation det finns manlig personal. Föräld-

en om

gör att barnet får avstå och att föräldrarna själva får rarnas oro färre tillfällen att deras barn kan ha det bra hos andra, vilket

att se skulle kunna hjälpa dem att vänja sig vid tanken att deras barn ska flytta hemifrån i ålder. Föräldrarnas svårigheter att släppa

vuxen iväg sina barn har att göra med inställningen att ett funktionshinder bara är familjens angelägenhet. Men det har också samband med hur på barns behov att få lämna famil-

man ser av jen, lära känna jämnåriga och ha egna upplevelser då och då. Ett annat hinder är traditionen att inte flyttar hemifrån förrän

man

gifter sig, i synnerhet inte kvinnor.

man

För svensk personal möter familjerna är detta ofta en

som

komplicerad fråga. Hur ihärdigt ska personalen hävda den

svenska Hur förklarar man begrepp som oberoende,

synen

självständighet och lika villkor Och är det givet att situa-

tionen blir bättre för den unga personen om personalen försöker förmå föräldrarna att förhålla sig på ett sätt inte överens-

som stämmer med deras tradition Anställda som försöker arbeta med förståelse och vidsynthet är också medvetna hur lätt det är att

om oreflekterat hävda att det svenska synsättet är modernare och bättre än andra.

Dilemma för döva ungdomar

En del invandrarungdomar med funktionshinder skaffar sig ett eget liv utanför familjen och tar till sig ett svenskt förhållningssätt till funktionshinder och annat. Det kan leda till att de inte som sina syskon tar del den kultur familjen har med sig från

av som hemlandet. När det exempelvis gäller döva ungdomar kan det resultera i ett avstånd blir svårt att hantera för både ungdo-

som

och deras föräldrar Danielsson, 1991. Barnen lär sig marna svenskt teckenspråk och får ofta stark tillhörighet bland döva

en och teckenspråkskunniga hörande svenskar. Många döva ungdo-

bor i stad än föräldrarna under veckorna för att mar en annan kunna gå på ett gymnasium för döva och kontakten med familjen blir mindre. Särskilt när det gäller flickor kan detta bli en svår

konflikt för invandrarfamiljer. Traditionen att välja partner

en inom den och religionen till sitt barn kan också bli

egna gruppen konfliktfylld när det handlar om en döv människa har sin

ung som identitet och sitt språk i den svenska dövkulturen.

Så här berättar en döv flicka som var sju år när hon kom till

Sverigeoch i tjugoårsåldern när hon intervjuades:

Jag har nästan bara svenska vänner. Det kan bli jobbigt med

mina föräldrars krav. Jag vill gå ut och ha kul, samtidigt

men

förstår jag dem. De vill mig väl. Men nu känner jag att jag

utvecklar mig själv och kan skilja å vad som är rätt och fel.

Jag vill gärna följa mina föräldrars ultur. Då blir de glada och

stolta över mig. Jag är mycket tacksam över att min pap a tog

till Sverige för att jag ska få bra skolutbildning. gmvi

oss

hade bott kvar i Marocko skulle jag inte ha utvecklats som

människa. Jag ser fram emot att börja arbeta och bilda familj.

Hennes mamma kan svenskt teckenspråk och kan kommunicera med sina två döva döttrar, men säger ändå:

Vi är muslimer och vi är inte nöjda med våra döva flickors sätt att leva. De vet inte riktigt hur man gör i vår kultur. I döv-

skolan får de lära sig mycket om det svenska samhället. De har

en hemspråkslärare som ska informera dem om vår kultur, men

det räcker inte. Våra hörande barn medvetna den

är mer om

muslimska kulturen, eftersom de kan ta emot information på

ett annat sätt. Danielsson, L 1991.

Döva invandrares situation är speciell jämfört med andra funktionshindrade invandrares eftersom de utgör en språklig minoritet. Om de får kontakt med andra döva och lär sig

personer

det svenska teckenspråket får de en självklar tillhörighet. Om de

däremot inte får kontakt med döva personer när de kommit hit kan de bli mycket isolerade. Många har inte lärt sig något tecken-

språk alls i hemlandet. I många länder är det långtifrån självklart att familjer med en döv medlem lär sig teckenspråk.

Louise Danielsson konstaterar i sin rapport Att vara invandrare och döv en dubbel utmaning att gemenskapen och identi-

fikationen med döva svenskar i regel blir viktigare för döva invandrare än deras etniska och religiösa Det är alltså

ursprung. viktigt för döva invandrare att så fort som möjligt få kontakt med

döva i Sverige. Personal på flyktingförläggningar behö-

personer ver ha kunskap om detta och veta hur de ska hjälpa till med den kontakten.

Kulturkrockar och kulturmöten

När från andra länder möter anställda på myndigheter

personer uppstår det lätt missförstånd och kommunikationen blir ofta

komplicerad. När bemötandet från myndigheterna och sjukvården inte blir bra beror det naturligtvis ofta på språksvårigheter. Men

det beror också mycket ofta på att besökaren och tjänstemannen har helt olika kunskap och uppfattning om det de talar om. De har olika kultur, tradition och religion, och därmed olika syn på samhället, myndigheter, familjen, könsrollerna och inte minst på funktionshinder.

I Stockholms län, där en stor del av landets invandrare bor, talas än hundra olika språk. Även kulturema hos många

mer om

språkgrupper i exempelvis mellanöstern har gemensamma drag,

så är det ändå en mångfald av traditioner och synsätt som exempelvis lärare i särskolan och tjänstemän i kommunen, omsorgen,

sjukvården och på försäkringskassan kan möta i sitt arbete. Ingen

anställd kan ha kunskap alla olika traditioner.

om

Ett interkulturellt synsätt

I mötet med invandrare med funktionshinder är förhållningssättet

viktigare än kunskapen enskilda kulturer. Förhållningssättet

om benämns olika, några talar om att ha ett interkulturellt synsätt, en kulturell dialog eller insikt kulturkrockar, andra kallar det

om kulturmöteskunskap, tanken är densamma: Det är nödvändigt

men att vara medveten om att även det svenska sättet att se på exempelvis funktionshinder har sin grund i tradition och kultur. Kulturella skillnader blir tydliga i synen på funktionshinder och i vår uppfattning individen och samhället, sjukdom, integritet

om om och människovärde.

Det är nödvändigt att ha öppenhet gentemot andra synsätt för att inte betrakta sig själv och sin arbetsplats som företrädare för en kulturneutral verksamhet. l boken Exotiskt eller oetiskt där

vårdpersonal intervjuas sitt arbete med invandrarpatienter

om skriver Karin Lövgren och Ann Runfors: Fram tonar möten mellan det objektivt riktiga och det oriktiga. De anställdas uppfattningar blir lätt kulturlösa sjukvårdskunskaper medan invandra atienternas uppfattningar kan framstå som felaktiga och föipiegadeeller som utslag tradiav tioner vi i vårt industrialiserade samhälle förlorat. Ett interkulturellt synsätt innebär att man försöker möta människor utan förutfattade meningar. Man lyfter fram likheter och förklarar olikheter. Man ser inte människor från andra länder som en grupp, utan är medveten om att en person från Kurdistan som har bott i Sverige i några år har gemensamt med infödda mer svenskar än med en person som just kommit från Somalia. Man frågar till exempel: Hur ser man på detta i ditt hemland eller Hur skulle du ha gjort om du hade bott kvar i ditt land Många offentliganställda som möter människor med funktionshinder och deras anhöriga har kunnat konstatera att den sortens öppenhet och respekt ger kontakt och bättre samarbete.

Individuell och örelaterad

milj handikappsyn

I de länder de flesta flyktingar kommer från betraktas funksom tionshinder som en individuell fråga, medan den svenska handi-

kappsynen idag är mer miljörelaterad. Den individuella synen går

ut på att problemet ligger hos individen och är mer eller mindre statiskt, det vill säga en skada eller sjukdom kan antingen botas helt, eller också kan man inte göra mycket situationen. Den officiella svenska synen funktionshinder betonar relationen mellan miljön och människors funktionshinder. Samhället anses ha ansvar för att minska människors handikapp genom bland annat stöd, habilitering och anpassning. Samhällen har som en miljörelaterad syn på funktionshinder och betonar samhällets ansvar är samtidigt mer individinriktade. Det är individens rätt som hävdas, rätten till integritet, självbestämmande och oberoende gentemot familjen. Samhällen som har en individuell på syn

funktionshinder gruppinriktade. Gruppens, familjens och

är mer

släktens sammanhållning och heder är viktig. Familjen är mycket

beroende av individen, och individen av familjen. Det är familjemedlemmarnas plikt att hjälpa varandra. I länder där samhället

inte tar något för medborgarna till exempel vid sjukdom

ansvar och funktionshinder är detta självklarhet och trygghet. en en

I många invandrarfamiljer är det därför självklart att den

som har ett funktionshinder ska få vård och försörjning av föräldrarna och i livet syskonen och deras familjer. Det betyder att

senare av personer med funktionshinder blir Omhändertagna, men att den personliga utvecklingen ofta blir lidande. Detta strider mot den svenska där varje människa har rätt till integritet och att

synen

lämna föräldrarna och leva sitt eget liv. som vuxen

Även i Sverige har familjen ett stort för anhörig med

ansvar en funktionshinder, men i välfärdssamhällen som det svenska har det funnits ekonomiska och politiska förutsättningar att utveckla en

att samhället har ett grundläggande ansvar för gemensam syn om att alla medborgare, även personer med funktionshinder, ska kunna delaktiga i samhällslivet. Den synen är dock ganska

vara ny, och den har varit svårerövrad. Det finns skäl att minnas det när möter invandrade på funktionshinder och

man personers syn på samhällets ansvar. Den svenska historien om institutioner för barn med olika slags funktionshinder är exempelvis inte ärorik. När de började stängas lades i stort sett allt ansvar för barnen på föräldrarna. Och det är fortfarande långt kvar innan samhället tar

för den tillgänglighet och anpassning som behövs för att

ansvar människor med funktionshinder ska kunna helt delaktiga.

vara

Oberoendet viktigt i Sverige

Synen på funktionshinder som ett statiskt, individuellt problem kolliderar med den svenska och med svenska insatser. Ha-

synen

bilitering, rehabilitering, hjälpmedel, bostadsanpassning, person-

lig assistent, korttidshem, avlösarservice, gruppbostäder och

en rad andra stödformer syftar till att minska konsekvenserna av människors funktionshinder och göra det möjligt att leva ett självständigt och bra liv. Många människor från andra länder, framför allt personer med låg utbildning, behöver tid på sig att ta till sig den ambitionen. Det finns mycket i deras tradition

som talar emot att utnyttja insatserna.

Hjälpmedel, exempelvis, gör funktionshindret synligt, och det är svårt för många att acceptera. I den svenska traditionen är den vita käppen ett hjälpmedel för att kunna orientera sig och ta sig fram på egen hand. Käppen ger ett oberoende av andra människor, självklar vinst enligt det svenska synsättet. Men

en om en

familj från mellanöstern låter en synskadad familjemedlem ut

på hand med vit käpp är de oroliga att det ska uppfattas som

egen

att de inte vill hjälpa honom eller henne. En från Iran ville

man inte att hans synskadade hustru skulle använda ledsagarservice. Du har oss, sa han. Men hon stod på sig eftersom hon inte ville vara beroende av familjen mer än nödvändigt. Hon visste att de inte alltid hade tid att hjälpa henne när han behövde hjälp.

Imamen eller psykologen

Psykologens och kuratorns roll är svår att förstå för många

som kommer från andra länder. Tanken att vända sig till en utomstående person med svårigheter och funderingar är främmande. Sådant hand i familjen eller talar med prästen,

tar man om om imamen eller medicimnannen. Religionen och den religiösa företrädaren är centrala i många människors liv även sedan de flyttat till Sverige. När någon i familjen får ett funktionshinder är det självklart att gå till sin präst för att få vägledning. Det gäller särskilt människor med låg utbildning och stark religiositet, men även för många högutbildade är ritualen och den religiösa företrädarens ord viktiga i svåra skeden.

En muslimsk familj som får ett barn med funktionshinder kan hämta trygghet och stöd både hos imamen och på habiliteringen. Båda är viktiga delar av deras liv, och det skulle med säkerhet vara lättare för dem att hitta sammanhang och kontinuitet för livet i Sverige om de två delarna inte var så åtskilda. Det vore värdefullt för dem lokala svenska myndigheter och invandrargrup-

om pernas religiösa företrädare hade kontakt med varandra för att samtala om synen på funktionshinder och sjukdom, individen och familj beroende och oberoende mm.

I många invandrares hemländer är psykologer bara tillgängliga

för rika människor i storstäderna. När personer som flytt till Sve-

rige får kontakt med psykolog eller kurator i exempelvis sjuk-

en

vården, habiliteringen eller rehabiliteringen behöver de få veta

vilka arbetsuppgifter psykologen eller kuratorn har och vad deras

tystnadsplikt innebär. Även sjukgymnasters, arbetsterapeuters och

logopeders roller och arbetsuppgifter kan svåra att begripa

vara för människor som aldrig ens hört begreppen.

Lek och träning

Mycket är bekant för infödda svenskar kan behöva förklaras

som för den kommer från ett land med traditionen. I många

som annan länder har till exempel syn på barns lek än i vår del

man en annan

världen. Det är inte självklart att leken utveckling och av se som

leksaker verktyg i den utvecklingen. I Sverige används leken

som

ett viktigt inslag i barns habilitering, något kan verka

som som obegripligt för föräldrar från andra länder. Rehabilitering för

med rörelsehinder kan också verka besynnerligt för persovuxna

kommer från landsbygden och har arbetat med jordbruk ner som och använt kroppen i allsidiga rörelser varje dag. I ett sådant samhälle söker sjukvård blir sjuk eller skadad och

man när man förväntar sig att läkaren ska ordinera en tids vila. Man kan ha svårt att förstå att skulle bli friskare av speciella kroppsrörel-

man ser.

Personligt och privat

Det är också främmande för många invandrare att utveckla en så nära och personlig kontakt med representanter för myndigheter

de många gånger kan göra i Sverige. Det sker särskilt i exsom

empelvis barnhabiliteringen och specialsjukvården där man träf-

far personalen ofta, berättar hur har det, får stöd att tala om

man sina känslor Efter ett tag kuratorn eller sjukgymnas-

osv. ser man ten vän, därför att ingen har berättat att svenska tjänste-

som en män arbetar med vård, och sociala frågor försöker

som omsorg

personliga inte privata, att det ingår i professionaliteten

vara men att visa värme och empati, inte bli vän. Invandrare, som blir

men glada över att ha nära kontakt med svensk person, bjuder kan-

en ske hem sin kurator och blir ledsna och förvirrade när de får ett vänligt nej tack till svar.

Gott bemötande kräver tid

I kommunikationen mellan myndigheternas representanter och invandrare med funktionshinder handlar det inte bara om att översätta från ett språk till ett annat. Ett problem är också att inte

man

har gemensamma begrepps- och tankevärldar. Det första besom hövs för att överbrygga den klyftan och få kommunikation och en ett gott bemötande är tid. Ett samtal med från ett annat en person land måste ofta få ta längre tid än ett samtal med infödd en svensk. Särskilt om personen har kommit till Sverige nyligen kan det behövas flera möten där tjänstemännen i lugn och förklarar ro sin roll och sitt arbete.

Samtala tolk genom

Många gånger är det nödvändigt att använda tolk. I Stockholms läns omsorgsnämnd får alla anställda utbildning i att använda tolk. De får bland annat information att de aldrig ska använda om anhöriga som tolk. Det händer då och då att människor vill få tolkhjälp av någon i familjen, men eftersom frågor funktionsom hinder ofta berör det djupt personliga är det, åtminstone med svenskt synsätt, bäst att använda utomstående tolk med tysten nadsplikt. Det ger större trygghet för båda parter att allt om som sägs blir tolkat. I den nämnda studien, där sjukvårdspersonal intervjuas om möten med patienter från andra länder, säger många av de intervjuade att det finns risk att det de anställda vill som förmedla till patienten vinklas och förändras släkting tolom en kar.

Infonnationen kan svår för anhörig att översätta vara en om den innehåller saker som är tabu att tala patientens och om ur den anhöriges synvinkel eller på andra sätt kommer i konflikt med deras synsätt. Om en tolk frågar de här känsliga - - - om sakerna svarar atientema alltid. Men med anhöri tolk vet en man inte om et är den anhörige inte frågar ler som e som kanske inte berättar vad patienten svarade.

Lövgren, K och Runfors, A,l993

De som intervjuas i studien betonar också att det är viktigt att förklara för både patienten och släktingen varför behöver man en yrkestolk. Den anhörige ska inte behöva känna sig diskvalificerad.

De flesta de intervjuade ansåg att professionella tolkar är

av

skickliga. Ändå tyckte några tolkarnas ibland att översättningar

verkar innehålla budskap är längre eller kortare jämfört med som det de själva eller de möter har sagt. Några tyckte som personen också att tolkarna ibland har ett kulturellt filter budskapet som passerar igenom. När det gäller tolkuppdrag har med funksom tionshinder att göra kan detta kulturella filter exempelvis att vara

tolken inte är bekant med svensk handikappsyn, med samhällets organisation för att stöd eller med de begrepp används i

ge som

Sverige. Synen på med funktionshinder uttrycks i hög

personer grad ordvalet. För tolk inte är insatt i svensk

genom en som handikappsyn kan det komplicerat att översätta ett 0rd eller

vara

med rätt valör och rätt värdering. Den tolkar ett resonemang som mellan svenska och spanska ska exempelvis veta att det har bety-

delse välj begreppet minusválidos eller discapacitados

om man er när talar med funktionshinder. Många länder

man om personer har inte några motsvarigheter till de svenska begreppen och företeelserna på handikappområdet och då har landets språk inte heller några ord. Tolkar löser ibland sitt problem genom att bara använda de svenska orden för begrepp försäkringskassa, ha-

som bilitering eller LSS. Det betyder att invandraren som får tolkhj älp lär sig de svenska orden, kanske aldrig får någon information

men

vad orden står för. Det är god tolksed att vara neutral, att tolka om det sågs och inte göra några kommentarer, vilket kan

som egna bli ett dilemma. Många tolkar väljer att försöka förklara när nå-

parterna inte verkar förstå. gon av

För att skapa förutsättningar för ett förtroendefullt samtal är det nödvändigt att respektera önskemål tolk från den besö-

om kande En muslimsk kvinna vill kanske ha en kvinnlig

personen.

för beslöjad under samtalet. Önskemålen kan tolk, att slippa vara också ha direkt politisk bakgrund. En tolk som talar samma språk tillhör kanske betraktas fiende i hemlandet. Att

en grupp som som använda tolk från kan också ha kompli-

en personens egen grupp kationer. Människor kan känna sig hämmade och inte vilja berätta allt sin sjukdom eller hemsituation tolken kommer från

om om deras invandrargrupp. Ibland finns det rädsla att det man

egen en berättar ska spridas i trots att tolken har tystnadsplikt.

gruppen,

I samtal med möter invandrare med funktions-

personer som hinder i sitt arbete framgår det att man gärna tar en tvåspråkig

kollega till hjälp med tolkning och kulturöversättning. Det är ofta

enkelt kollegan finns på plats, känner till verksam-

att arrangera, heten bättre utomstående tolk och är till skillnad från tolken

än en oförhindrad att delta i samtalet. Att ta hjälp kollega kan

av en

bra lösning i enstaka fall, ska inte vara en reguljär vara en men ordning för tolkning. Det har ett mycket stort värde att det finns tvåspråkiga i alla yrken i arbetslivet, men inte för att de

personer ska hjälpa sina kolleger att tolka, utan därför att deras kunskaper behövs och ska användas i det svenska samhället. Det gäller även tvåspråkiga med olika funktionshinder. För invandrare,

personer med eller utan funktionshinder, har det en psykologisk betydelse

att se människor från sina länder exempelvis på de myndigegna heter de besöker.

Samarbete mellan myndigheter

Det behövs ett särskilt gott samarbete mellan olika huvudmän och myndigheter för att stödet till invandrare med funktionshinder ska bli bra. För invandrare är det också särskilt viktigt att det upprättas individuella planer i samarbete mellan den det gäller person och de inblandade myndigheterna. På en del platser har man formaliserat samarbetet mellan myndigheter med särskild tanke på invandrarfamiljer. Det kan vara

exempelvis omsorgen, barnomsorgen, socialtjänsten, LSS-hand-

läggningen, försäkringskassan, invandrar- och flyktingmottag-

ningen samt särskolan har eller mindre nära kontakt med som mer varandra. Ett habiliteringscenter i ett område i Stockholm där det bor många invandrare har möten med sina närmaste samarbetspartners en gång varje termin. De har också gemensamma utbildningsdagar och samarbetar i stödet till enskilda familjer.

Habiliteringspersonalen och LSS-handläggaren gör ofta

gemensamma hembesök. De anställda anser att det är nödvändigt att alla som möter en familj vet vad de andra gör, så att de kan familge jen samma budskap. Det har blivit lättare för familjerna att få kontakt med rätt och de behöver inte så ofta råka ut för person, budskap som: Det där har inte vi ansvar för. Du får ringa kommunen.

Är det likadant för svenskarna

När en person med funktionshinder från ett annat land råkar ut för dåligt bemötande kan det ligga nära till hands för att personen tolka det diskriminering på grund ursprunget, även det som av om i själva verket är ett bemötande många människor med funksom tionshinder, även svenskar, utsätts för. En invandrarfamilj som har ett barn med Downs syndrom sökte helt Vårdbidrag. Familjen fick ett halvt Vårdbidrag med beskedet att inte kan få ett helt man när har barn med Downs syndrom. Senare träffade man mamman en grupp svenska mammor som hade barn med diagnos samma och alla hade helt Vårdbidrag. Varför hade invandrarmamman fått mindre Berodde det på att hon inte kan föra sin talan och egen

göra en skriftlig beskrivning av barnets och familjens på samma

sätt många svenska familjer kan Det är naturligt den

som om mamman känner sig diskriminerad, även om hon vet att många svenskar har liknande erfarenheter.

Samtal med invandrare tyder på att det är viktigt för många att få klarhet i orsakerna till dåligt bemötande, och att de därför försöker tänka sig in i hur det är för svenskar i situation.

samma

En kvinna från Kurdistan säger med hjälp tolk:

av

Jag har hört att svenskar också får ta reda på vilka rättigheter deras barn har och sedan ringa och tjata for att barnen-ska få det stöd de behöver. Jag förstår att det är jobbigt för dem också, men de kan i alla fall ringa och tjata. Jag kan inte det. Våra ärenden hamnar sist därför att vi inte hör av oss och tjatar. Om vi hade

kontakt med svenska familjer skulle veta mer. Jag tror att mer vi skulle behandlas jämlikt och bli tagna på allvar då.

mer mer

En man från Turkiet berättar att han känner sig hemma här i Sverige utom de gånger han försöker tala med oförstående myn-

dighetspersoner:

Då känner jag mig utlänning, för de använder ett språk

som

jag inte förstår och det känns som om de inte förstår mig som heller. Jag tror inte att de vill förstå eller bli förstådda. Men många människor som är födda i Sverige kanske också känner sig

utlärmingar i sådana situationer som

Handikapp- och invandrarorganisationerna

Det är mycket få invandrare med funktionshinder som är med-

lemmar i handikapporganisationema. En förklaring är att det inte

finns någon folkrörelsetradition i de länder de flesta kommer

som från. Det kan svårt för människor från dessa länder att över

vara

huvud taget få vad handikapporganisation är och

grepp om en förstå innebörden i intressepolitiskt arbete. Många har svårt att

skilja på intresseorganisationer och myndigheter. I många länder

är det dessutom farligt, eller till och med förbjudet, att organisera

sig för att driva politiska eller intressepolitiska frågor.

Det är långt ifrån givet att människor som kommer till Sverige och har ett funktionshinder eller har ett barn med funktionshinder får veta att det finns organisation arbetar med frågor som

en som är viktiga för dem. Det krävs att någon de få svenskar de får

av kontakt med berättar det och hjälper dem till en kontakt. Detta

sker sällan på flyktingförläggningarna eller i Stl-undervisningen.

När familjen sedan bosätter sig i en kommun är vardagen fylld av att lära sig svenska, skaffa arbete, ha kontakt med myndigheter för att få det stöd behöver och att lära sig allt behövs för

man som att tillvaron ska fungera.

För människor får ett funktionshinder sedan de bosatt sig i

som Sverige är situationen lite annorlunda. De får ofta, inte alltid,

men kontakt med rehabilitering, hjälpmedelscentral osv. och träffar

kanske på det sättet medlemmar i någon handikapporganisation.

Den har bott i Sverige ett antal år har också hunnit bli bekant

som med det svenska samhället.

Det är inte lätt för de få invandrare som söker sig till handikapprörelsen att få kontakt med de svenska medlemmarna. Språ-

ket, organisationskulturen, umgängesformerna, allt år främmande.

På år har det startats flera projekt där handikapporganisa-

senare

tioner och invandrarorganisationer samarbetat för att stödja in-

vandrare och intressera dem för att bli medlemmar i ett

handikappförbund. De projektansvariga har känt av att det är

svårt att nå människor, och i ett fall valde att lämna tillbaka

man projektpengarna därför att man inte uppnådde det man ville med arbetet. Att det är svårt att nå invandrare beror bland annat på att

varken handikapporganisationerna eller invandrarorganisatio-

nerna känner till vilka invandrarna är och var de finns. Det är också svårt att få hjälp av kommuner och landsting för att få kontakt med enskilda personer. Handikapporganisationer och invandrarorganisationer är inte bekanta med varandras arbetssätt och har än så länge ingen tradition i att samarbeta med varandra. Men båda är viktiga för invandrare med funktionshinder. I handikapprörelsen får de bland annat möjlighet att lära känna svenskar med funktionshinder och delta i det svenska handikappolitiska arbetet. Organisationerna för invandrare och personer med funktionshinder behöver fortsätta att pröva olika samarbetsformer. Några aktuella projekt på området ska nämnas här.

Nätverk for invandrare med funktionshinder

Genom det projekt som SIOS och SIH drivit för att stödja invandrarbarn med funktionshinder och deras familjer har det bildats nätverk inom olika språkgrupper med funktionshinder

av vuxna och föräldrar. Det finns nätverk för personer från Kurdistan, Iran, Eritrea, Somalia, Turkiet, Latinamerika, El Salvador och Bosnien. Nätverken har få medlemmar och svårt att nå ut till personer med funktionshinder från sina respektive länder. De har inte heller några resurser att bedriva verksamhet. I handikapporganisation-

finns det enstaka nätverk för invandrargrupper, exempelvis

erna intressegruppen för kurder inom Synskadades riksförbund. Sedan många år finns det också grekisk förening för personer med

en funktionshinder.

Gemenskapen i nätverken kan göra det lättare för enskilda per-

att så småningom få kontakt med de svenska handikapporsoner

ganisationema. Men nätverken har ingen självklar hemvist i

någon särskild handikapporganisation eftersom medlemmarna har olika funktionshinder. Nätverken bygger på att medlemmarna har ett gemensamt språk, medan svenska handikapporganisationer utgår från ett gemensamt funktionshinder.

Några projekt

Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, FUB, har haft ett projekt där man börjat bygga upp ett nätverk av

i sina länsföreningar för att nå invandrare med utveckpersoner

lingsstörning och deras familjer. Under projektarbetet

konstaterade att informationen till invandrare med funk-

man tionshinder är dålig. De föräldrar projektet fått kontakt med

som har varit mycket tacksamma över att få kännedom det sam-

om hällsstöd finns. I projektet har sammanställt information

som man

de vanligaste samhällsinsatserna för personer med utveckom

lingsstöming, vad utvecklingsstörning är och om hur FUB

om arbetar. Det har översatts till tio språk och beställs bland annat

av

kommuner, sjukvården, habiliteringen och FUB-föreningarna.

Projektet har fått en del ringar på vattnet.

Allmänna arvsfonden fördelade 1994 tio miljoner kronor till

för att förbättra delaktigheten i samhället för människor

projekt

med funktionshinder från andra länder. Några studieförbund, Handikappförbundens samarbetsorgan, Kurdiska riksförbundet, Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, Riksförbundet för social och mental hälsa, Svenska epilepsiförbundet, Sverigefinska riksförbundet och Synskadades riksförbund mfl. fick Synskadades riksförbund har också in-

projektanslag. rättat granskat de speciella svårigheter invand-

en grupp som som

med har i Sverige och nyligen föreslagit förbundet

rare synskador rad frågor att arbeta intressepolitiskt med.

en

Behov, men också resurser

Människor har funktionshinder och kommer från andra län-

som

der möter många svårigheter. Det är nödvändigt att peka på pro-

blemen så att livsvillkoren kan göras bättre. De förändringar i bemötande behövs är först och främst desamma behövs

som som för alla människor med funktionshinder, till exempel större lyhördhet hos myndigheterna för människors egna uppfattningar

sina hjälpbehov. Skillnaden mellan invandrare och infödda om svenskar är att invandrare ofta är ännu mer utsatta när stödet inte

fungerar och att varje förbättring därför betyder för dem. Det

mer gäller myndigheternas respekt för domar ger rätt till insatser,

som informationen samhällets stöd, rätten att slippa vänta i måna-

om der på att få den hjälp behöver, förbättringar i skolan, så att

man alla barn kan få det pedagogiska stöd de behöver osv.

Andra förändringar behövs särskilt för invandrare med funk-

tionshinder. Ett bättre mottagande för asylsökande, kunskaper om funktionshinder på flyktingförläggningarna, undervisning i

svenska tar hänsyn till människors olika behov är bara några

som

exempel.

Men det är också nödvändigt att vända perspektivet, så att

inte bara problemen och behoven. Hos människor med man ser funktionshinder från andra länder finns mängder med kompetens

och styrka. Inte minst deras tvåspråkighet skulle exempelvis

kunna komma samhället till godo i olika sammanhang. Många har både yrkesutbildning och arbetserfarenhet från sitt hemland

de kan bidra med i Sverige om de praktiska omständighe-

som terna De varit här ett antal år kan bli lotsar in i det

anpassas. som svenska samhället för nyanlända flyktingar från land. Det

samma bästa sättet att förbättra bemötandet och minska utsattheten och diskrimineringen för människor med funktionshinder är att öppna

samhället för delaktighet i alla sammanhang, och det gäller både

dem är födda i Sverige och dem har ett annat ursprung.

som som

Meiá

aüêzimsa

Referenser:

Ett samhälle för alla, Handikapputredningens slutbetänkande SOU 1992:52. Danielsson, Louise, Att invandrare och döv dubbel utvara - en maning Sveriges invandrarinstitut och 1991. museum Daun, Åke och Ehn, Billy, Blandsverige. Kulturskillnader och kulturmöten Carlsons bokförlag 1988.

F lyktingbarnens behov stödinsatser. Socialstyrelsen redovisar

av 1988:22.

Får invandrare med handikapp rätt hjälp Omsorgsnämndens

distriktskontor i Södertälje 1994. God tolksed. Vägledning för auktoriserade tolkar. Kommerskol-

legium 1987.

Invandrare i vård och fråga bemötande äldre. omsorg - en om av Rapport till Utredningen bemötande av äldre SOU om 1997:76.

Invandrare med funktionshinder. Slutrapport om projektet Sam-

arbete invandrar- och handikapporganisationer i stödet till invandrarelever med funktionshinder. SIOS och SIH 1998. Invandrares hälsa och sociala förhållanden. Socialstyrelsen 1995. Kindlund, Hannelotte, invandrarna i socialförsäkringen. Sjuk-

skrivning, rehabilitering och förtidspensionering under

1990-talet. Riksförsäkringsverket 1996.

Kommunens stöd till med har ut-

personer funktionshinder som

ländsk bakgrund. Socialstyrelsen 1998.

Källstigen, Gun, Rivera, Trinidad, Özmen, Denho, Att inte vara stöpt i form. Om kulturmöten och funktionshinder. samma Statens Institut för Handikappfrågor i skolan 1997.

Levnadsförhållanden hos jj/ra invandrargrupper födda i Chile,

Iran, Polen och Turkiet. Socialstyrelsen 1998. Lövgren, Karin och Runfors, Ann, Exotiskt eller oetiskt Vård-

personal talar sitt arbete med invandrarpatienter.

om Stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum i Bot-

kyrka 1993.

Mannerfeldt, Charlotte, Kropp, handikapp, hälsa i ett mångkulturellt perspektiv. Mångkulturellt centrum Botkyrka 1995. Mångfald och Rapport från ett multietniskt Sverige.

ursprung.

Statens invandrarverk 1997.

Rapport och förslag till beslut. SRFss invandrargrupp. Synska-

dades riksförbund 1998.

Statligt stöd till rehabilitering av tortyrskadade flyktingar

m

Rapport från Socialstyrelsen 1997.

Sundquist, Jan och Johansson Sven-Erik, Sämre somatisk hälsa

hos utlandsfödda. Läkartidningen nr 10 1998.

Söderlindh Elsie, Invandringens psykologi. Natur och Kultur

1990. Söndergaard, Hans Peter och Ekblad, Solvig, När ohälsan tiger

still eller talar bruten svenska. Läkartidningen 13 1998.

nr

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976årslagomimmunitetochprivilegier i vissa . Tänderhelalivet fall- enöversyn.UD. .

nytt ersättningssystemför vuxentandvård.S. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - Välfärdensgenusansikte.A. 31.Detgällerlivet. Stödochvårdtill barnoch . Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.+ . processermedexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid

Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård. . maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning. Ty makten dinär Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott.In. . arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsfönnåga.

Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva 35.Förordningartill miljöbalken.+ Bilagor. M. .

försäkringar.Fi 36.Identifieringochidentiteti digitalamiljöer

X Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdrycker Referatfrånenhearingden 12november1997. . och Systembolagetsprodukturval.S. IT-kommissionensrapport4/98.K.

Integritet- Effektivitet- Skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeförsälcringen.S. . 10.Campusfor konst.U. 38.Vad fårvi för pengarna Resultatstymingav

l 1 Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala . inom olika områden.U. området.

12.Självdeklarationochkontrolluppgifter 39.Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.M.

förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTTSOFFER. - 13.Säkrarekemikaliehantering.Fö Vad hargjorts Vadbör göras Ju.

näringsrättsligafrågor.Fi. 41.Läkemedelsinformationför alla.S. 14.E-pengar- 15.Grönanyckeltal Indikatorerförettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildning för

hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö.

l6. Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom 43. Hur skall Sverigemåbättre

bemötandeav personermedfunktionshinder. förstastegetmotnationellafolkhälsomål.

- 17.Samordning digital marksändav TV. Ku. 44. Ensamladvapenlagstiftning.Ju.

18.En gräns enmyndighet Fi. 45. Sotningi framtiden.Fö.

- 19.IT ochregionalutveckling. 46. Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju.

120exempelfrånSverigeslän.K. 47.Bulvanerochannat.Ju.

20.IT-kommisionenshearingominfrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt

för digitala medier.Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder.

- Riksdagen1997-10-24.K. 49.Konsekvenseravatttaxfreeförsäljningenavvecklas

2 Problemmedinbäddadesysteminför ZOOO-skiftet. inom EU.K. . HearinganordnadavIT kommissioneni 50.De39stegen.Läkemedelsutredningarunder

samverkanmedIndustriförbundetochStatskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill

1997-11-14.K. Läkemedeli vårdochhandel,SOU 1998:28.S.

22. Försåkringsgaranti. 5 Vuxenutbildningochlivslångtlärande.

. Ettgarantisystemför försäkringsersättningar.Fi. Situationeninför ochunderförstaåretmed

23.Statenochexportfinansieringen.N. kunskapslyftet.U.

24.Fiskeriadministrationeni ettEU-perspektiv. 52.Utstationeringavarbetstagare.A. Översyn ñskeriadministrationen Jo. 53.Ta vara möjligheternai Östersjöregionen.N.

av m.m. 25.Tre städer.Enstorstadspolitikför helalandet. 54.Hur offensivIT-användningkan skapatillväxt

+ st4 bilagor. S. för mindreföretag.Ettrådslaganordnatav

26.Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kommissionen uppdragavKommunikations-

faktaomungdomarochsvartsprit.S. departementet,Närings-ochhandelsdepartementet - 27.Nya ledningsreglerförbankaktiebolagoch ochIndustriförbundet.

försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-11-18.K.

28. Läkemedeli vårdochhandel.Omensäker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett

och samordnadläkemedelsförsörjning.S. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.

SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdrag för ökadelevnadskostnader tjänsteresavid 83 DUKOM Distansutbildningskornmittén.

.

ochtillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning,undervisningochlärande. 57.DUKOM Distansutbildningskomrnittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U.

Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed 84.DUKOM Distansutbildningskomrnittén. IT-stöd. U. Flexibelutbildning distans.U.

58. IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. 85.Att röstamedhänderna.Omstor-möten,

IT-kommissionensrapport6/98.K. folkomröstningarochdirektdemokratii Schweiz. 59.Räddningstjänsteni Sverige SB.

RäddaochSkydda.Fö. 86.Utvecklingssamarbetepårättsområdet.

- 60.Kring Hallandsåsen.M. Östeuropa.Ju. 61.Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. 87.Premiepensionsmyndigheten.Fi. 62. Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om 88.DomarenochBeredningsorganisationen

kämavfallsomröstningeni Malå kommun 1997.M. utbildningocharbetsfördelning.Ju.

- 63. Engod affär i MotalaJoumalistemasavslöjanden 89.Greppet attvändaenregionsutveckling.

ochläsarnasetik.Demokratiutredningensskriftse- Rapportfrån Söderhamnskommittén.N. rie. SB. 90.Stegetföre.Nedslag det lokalai

64. Bättreochmertillgänglig information. brottsförebyggandearbetet.Ju.

Småföretagsdelegationensrapport N. 9 Nya kommunalförnyelseochkompetens-

. grepp- 65.Nyatider,nyaförutsättningar... utveckling.In.

IT-kommissionensrapport8/98.K. 92.Godaidéeromsmåföretagochsamverkan. 66. FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U. Småföretagsdelegationensrapport N.

- 67.Socialavgiftslagen.S. 93.Kapitalförsöijningtill småföretag. 68. Kunskapslägetpåkämavfallsornrådet1998.M. Småforetagsdelegationensrapport N. 69.Lämplighetsprövningavpersonalinom 94.Förslagskatalog.

förskoleverksamhet,skolaochskolbamornsorg.U. Småföretagsdelegationensrapport N. 70.Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. 95.Förstärktskyddavskogsmarkförnaturvård.M.

Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav 96.NaziguldetochRiksbanken.Interirnrapport.UD.

ochIT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, 97.Görbarntill medborgareOmbarnochdemokrati

IT-kommmissionensrapport7/98.K. under1900-talet.SB. 71. Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt 98.Konkurrenslagensregleromföretags-

-

kontrollinstrument.In. koncentration.+ Bilaga.N. 72.Kommunalafinansförbund.Fi. 99.accepteraBetänkandefrån dennationellasam- 73.OrganisationerMångfaldIntegration Ett framtida ordningskommitténför Europaåretmotrasism.ln.

-

systemför statsbidragtill invandrarnas 100.Har rasismentagit slut nu Bilagatill betänkande

riksorganisationermil. In. från dennationellasamordningskommitténför 74.Styrningenavpolisen.Ju. Europaåretmotrasism.In. 75.Djurförsök.Jo. 101.Detungamedborgarskapet.Dokumentationfrån 76.Idrott och motion för livet. Statensstödtill idrotts- ettseminarium.SB.

rörelsenoch friluftslivets organisationer.In. 102.Lekmannastyreiexperternastid. Dokumentation 77.Kompetensi småföretag.Småtöretagsdelegation frånettseminarium.SB.

ensrapport N. 103.Bemäktigaindividerna.Omdomstolarna,lagenoch 78.Regelförenklingför framtiden.Småföretags- deindividuellarättigheternai Sverige.SB.

delegationensrapport N. 104.Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar. 79. IT ochregionalutveckling. 105.Minskaregleringen kommunerav ochlandsting.

erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. In. IT-kommmissionensrapport9/98.K. 106.Ungai ohälsoförsäkringen.

80.BostadsrättsregisterJu. Tid för aktivitetochutveckling.S. 81.Användningenavvissastatsflygplan,m.m.SB. 107.Främjandelagenenöversyn.A.

- 82.Försäkringsföreningar-ettreforrneratregelsystem 108.Analyseramera.Jo.

Fi.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

109.Rättsinformationoch IT. Rapportfråntvåsemi-

narier 1996och 1998.IT-kommissionensrapport

10/98.K. 110.Makesarvsrätt,dödsboförvaltareochdödförkla-

ring. Ju. lll. E-plikt. Att säkradet elektroniskakulturarvet.U. 112.Resurserpå lika villkor U. 113.I GodTro. Samhälletochnyandligheten. 114.Svenskani EU. Hur vi kanfrämjakvaliteten de

svenskaEU-textema.SB. 115.Distansarbete.A. 116.Stoppreglema.Fi. 117.Utgått 118."SustainableSweden" aSUCCESSstory.

-

Möjligheter ochhinderfor eninternationalisering

avettsvensktmiljöanpassatnäringsliv. +Bilaga.N.

119.Kommunaluppdragsverksamhet1998.In. 120.EfterlevandepensionEnanpassningtill detrefor

meradeålderspensionssystemet.S. 12 Arbetsförhållandenoch attityder.

.

professionellasmötenmedpersonermed

-

funktions-hinder.S. 122.E-pengar civilrättsligafrågorm.m.Fi.

- 123.Folkrättsligstatusm.m.Fö. 124.Demokratipå europeisknivå Demokrati-

utredningensskriftserie.SB. 125.Statensmuseerfor världskultur.Ku. 126.Beskattningutantaxfree.Fi. 127.Tullagensöverklagandereglerm. m. vid en

omorganisationavTullverket. Fi. 128.Forskningspolitik.U. 129.Svensksjöfartsnäringhot ochmöjligheter.K. 130.Kämavfall och Säkerhet.Rapportfrånett

seminariumomsäkerhetsanalys slutforvaringenav avanväntkämbränsle.M.

131.CSN Enmyndighet ständigförändring.U.i

- 132.EngranskningavEstoniakatastrofenochdess

folder. K. 133.Godetikpånätet.IT-kommissionensrapport

11/98K. 134.Läsarnaochdemokratin ettbrevtill detläsande

-

Sverige.SB. 135.Domstolsorganisationensammanställningav

-

grundmaterialfrån 1995årsDomstolskommitté.Ju. 136.Redovisningochaktiekapitali euro.Ju. 137.Miljö i grundochbotten erfarenheterfrån

-

Hallandsåsen.M. 138.Kvinnor,mänochfunktionshinder. 139.Ensärskildutsatthet.Ompersonermed

funktionshinderfrån andraländer.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Försvarsdepartementet Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett Säkrarekemikaliehantering.13 seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.55 Utlandsstyrkan.30 Engod affär i Motala.Joumalistemasavslöjandenoch Försvarsmaktsgemensamutbildning för läsarnasetik. Demokratiutredningensskriftserie.63 framtidakrav. 42 Användningen vissastatsflygplan,av m.m.81 Sotningi framtiden.45 Att röstamedhänderna.Omstormöten, Räddningstjänsteni Sverige RäddaochSkydda.59

folkomröstningarochdirektdemokrati Schweiz.i SB. Folkrättsligstatusm.m.123 85

Socialdepartementet Görbarntill medborgareOmbarnochdemokratiunder 1900-talet.97 Tänderhelalivet Detungamedborgarskapet.Dokumentationfrånett nyttersättningssystemför vuxentandvård.2

seminarium.101 Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdryckeroch Lekrnannastyreiexperternastid. Dokumentationfrån Systembolagetsprodukturval.8 ettseminarium.102 Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom Bemäktigaindividerna.Omdomstolarna,lagenoch bemötandeavpersonermedfunktionshinder.16 de individuellarättigheterna Sverige.103i Trestäder.Enstorstadspolitikför helalandet. SvenskaniEU. Hur vi kanfrämjakvaliteten de + st4 bilagor. 25 svenskaEU-texterna.114 Frånhembränttill Mariakliniken. Demokrati europeisknivå Demokratiutredningens faktaomungdomarochsvartsprit.26

skriftserie.124 Läkemedelivårdochhandel.Om ensäker,flexibel Läsarnaochdemokratin ettbrev till det läsande ochsamordnadläkemedelsförsörjning.28

- Sverige.134 Detgällerlivet. Stödochvårdtill barnoch

ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.31+ Justitiedepartementet Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid BROTTSOFFER. psykiatrisktvångsvård.32 Vad har gjorts Vad börgöras 40 Företagaremedrestarbetsförmåga.34 Ensamladvapenlagstiftning.44 Denframtidaarbetsskadeforsäkringen.37 Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 Vad fårvi for pengarna Resultatstymingav

- Bulvanerochannat.47 statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala Styrningenavpolisen.74 området.38 Bostadsrättsregister.80 Läkemedelsinformationfor alla. 41 Utvecklingssamarbete rättsområdet. Hur skall Sverigemåbättre Östeuropa.86 förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43

- DOMAREN OCH BEREDNINGS- Kontrolleradochifrågasatt ORGANISATIONEN intervjuermedpersonermedfunktionshinder.48

-

utbildningocharbetsfördelning.88 De 39stegen.Läkemedelsutredningarunder - Stegetföre.Nedslag deti lokalabrottsförebyggande 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill arbetet.90 Läkemedel vårdochhandel,i SOU 1998:28.50 Makesarvsrätt,dödsboförvaltareochdödforklaring. Socialavgiftslagen.67 110 Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar.104 Domstolsorganisationensammanställning grund-av Ungai ohälsoforsäkringen.

materialfrån 1995årsDomstolskommitté.135 Tid for aktivitet ochutveckling. 106 Redovisningochaktiekapitali euro.136 I GodTro.Samhälletochnyandligheten.113

Efterlevandepension.En anpassningtill detreforrnerade Utrikesdepartementet ålderspensionssystemet.120 1976årslag immunitetochprivilegier i vissafall Arbetsförhållandenochattityder.

om

översyn.29 professionellasmötenmedpersonermedfunktions - en - NaziguldetochRiksbanken.Interimrapport. 96 hinder.121

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kvinnor, mänochfunktionshinder.138 Integritet Effektivitet skattebrott.9

- - Ensärskildutsatthet.Om medfunktionshinder Självdeklarationochkontrolluppgiñer

personer frånandraländer.139 förenkladeförfaranden.12

-

näringsrättsligafrågor. 14

E-pengar- Kommunikationsdepartementet myndighet 18

En gräns en- IT ochregionalutveckling. Försäkringsgaranti. 120exempelfrånSverigeslän. 19 Ettgarantisystemfor forsäkringsersättningar.22

infrastrukturen Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch IT-kornmisionenshearingom för digitalamedier.Andrakammarsalen, försäkringsbolag.27 Riksdagen1997-l 0-24.20 Avdrag förökadelevnadskostnadervid tjänsteresa Problemmedinbäddadesysteminför 2000-skiñet. ochtillfälligt arbete.56 Hearinganordnad IT kommissioneni Kommunalafmansförbund.72

av samverkanmedIndustriforbundetochStatskontoret Försäkringsforeningar-ettreformeratregelsystem82 1997-11-14.21 Premiepensionsmyndigheten.87 Identifiering ochidentiteti digitalamiljöer. Stoppreglema.1 16

Referatfrån hearingden 12november1997. E-pengar civilrättsligafrågorm.m.122 - en -

4/98. 36 Beskattningutantaxfree.126 IT-kommissionensrapport

taxfreeforsäljningenavvecklas Tullagensöverklagandereglerm. m.vid en Konsekvenser attav inom EU.49 omorganisationavTullverket.127 Hur offensivIT-användningkanskapatillväxt

Utbildningsdepartementet för mindreföretag.Ettrådslaganordnatav IT-kommissionen uppdragavKommunikations- Campusfor konst10 departementet,Närings-ochhandelsdepartementet Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn ochlndustriforbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11- inomolikaområden.11 18.54 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. Situationeninforochunderförstaåretmed IT-kommissionensrapport6/98.58 kunskapslyftet.51 Nyatider, förutsättningar... DUKOM Distansutbildningskommittén.

nya IT-kommissionensrapport8/98.65 Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. IT-stöd. 57 Hearinganordnad Utbildningsdepartementetoch FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.66

av - IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, Lämplighetsprövningavpersonalinom IT-kornrnmissionensrapport7/98.K. 70 förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.69 IT ochregionalutveckling. DUKOM Distansutbildningskomrnittén. erfarenheterfråntrehearingarunder 1998. Pådistansutbildning,undervisningochlärande.

mars IT-kommrnissionensrapport9/98.80 Kostnadseffektivdistansutbildning.83 RättsinformationochIT. Rapportfråntvåseminarier DUKOM Distansutbildningskommittén. 1996och 1998.IT-kommissionensrapport10/98.109 Flexibelutbildning distans.84 Svensksjöfartsnäringhot ochmöjligheter.129 E-plikt.Att säkradetelektroniskakuturarvet.111 EngranskningavEstoniakatasrofenochdessföljder. Resurser lika villkor 1 12 129 Forskningspolitik.128 God etikpånätet.IT-kommissionensrapport11/98. CSN Enmyndigheti ständigförändring.13 l

- 133

Jordbruksdepartementet Finansdepartementet Fiskeriadrninistrationen EU-perspektiv.

i ett Omstruktureringarochbeskattning.1 Översynavñskeriadntinistrationenm.m.24 Översyn rörelse-ochtillsynsreglerfor kollektiva Livsmedelstillsyni Sverige.61

av försäkringar.7 Djurforsök. 75

Analyseramera.108

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet Nya kommunalförnyelseochkonpetens-

grepp-

utveckling.91 Välfärdensgenusansikte.3

accepteraBetänkandefråndennationelltsamordnings- Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspecifika

kommitténför Europaåretmotrasism.9° processermedexempelfrån handeln.4

Har rasismentagit slutnu Bilagatill betänkandefrån Vårt liv somkön. Kärlek, ekonomiskaresurseroch

dennationellasamordningskommittén Europaåretfo: maktdiskurser.5

motrasism.100 Ty makten dinär Mytenomdetrationella

Minska regleringenavkommuneroch lardsting.105 arbetslivetochdetjämställdaSverige.6

Kummunaluppdragsverksamhet1998.119 Utstationeringavarbetstagare.52

Främjandelagen en översyn.107 Miljödepartementet

- Distansarbete.115

Grönanyckeltal Indikatorerfor ettekologiskthållbart

- Kulturdepartementet samhälle.15

Förordningartill miljöbalken. Bilagor. 35+ Samordning digital marksändTV. 17av

Det fmsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 Statensmuseerfor världskultur.125

Kring Hallandsåsen,60

Närings- och handelsdepartementet Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om

kämavfallsomröstningenMalåi kommun1997.62 Statenochexportfinansieringen.23

Kunskapsläget kärnavfallsområdet1958.68 Ta varapåmöjligheternai Östersjöregionen.53

Förstärktskyddavskogsmarkfornaturvård.95 Bättreochmertillgänglig information.

Kämavfall ochSäkerhet.Rapportfrånettseminarium Smâföretagsdelegationensrapport 64

omsäkerhetsanalys slutförvaringav avanvänt Kompetensi småföretag.

kämbränssle.130 Småforetagsdelegationensrapport 77

Miljö grundochbotteni erfarenheterfrin Regelforenklingför framtiden. -

Hallandsåsen.137 Småforetagsdelegationensrapport4. 78

Greppet attvändaenregionsutveckling.

- Rapportfrån Söderhamnskommittén.89

Godaidéeromsmåföretagochsamverkan.

Småföretagsdelegationensrapport 92

Kapitalförsöijningtill småföretag.

Småforetagsdelegationensrapport 93

Förslagskatalog.

Snråforetagsdelegationensrapport 94

Konkurrenslagensregleromforetagskoncentration.

+ Bilaga.98

"SustainableSweden" aSUCCESSstory.

- Möjligheterochhinderför eninternationaliseringav

ettsvensktmiljöanpassatnäringsliv + Bilaga. 118

Inrikesdepartementet

Historia,ekonomiochforskning.

Femrapporterom idrott. 33

Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt

kontrollinstrument.71

OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida

systemfor statsbidragtill invandrarnas

riksorganisationerm.fl. 73

Idrott ochmotionfor livet. Statensstödtill idrotts-

rörelsenochfriluftslivets organisationer.76

RITZES

OFFENTLIGA PUBLIKATIONER