Arbetsförhållanden och attityder professionellas möte med personer med funktionshinder : rapport till Utredningen om bemötande av personer med funktionshinder

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

ARB ETSFÖRHÄLLAN DEN

D ER

OCl-l

ATTlTY

- professionellas möte med

personer med funktionshinder

TÖmEÅ Occ

T8

Statens offentliga utredningar

WW 1998:121

w Socialdepartementet

Arbetsförhållanden och

attityder

möte med

- professionellas personer

med funktionshinder

Dimitris Michailakis

Lars Sundborn

till om bemötande av med

Rapport Utredningen personer

funktionshinder Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds av svarar

Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www. fritzes. se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Omslag: Attack av Daniel Kaller.

Bilden finns hos kulturkansliet INUTI som arbetar utifrån att bilder kan övertyga och förändra attityder. Dessa bilder, gjorda av personer med utvecklingsstörning, kan bidra till att öka förståelsen för olikheter.

NORSTEDTS TRYCKERI ISBN 91-38-21020-7 AB Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

{J

Förord

Våren 1997 bad regeringen mig att utreda frågor kring bemötande av personer med funktionshinder. Den här rapporten, som tar upp anställdas situation, är ett led i det arbetet. En tidigare rapport Kontrollerad och ifrågasatt intervjuer med personer med funktionshinder

- SOU 1998:48 beskriver bemötandet utifrån ett antal funktionshindrade upple-

personers velser och i delbetänkandet När åsikter blir handling SOU 1998:16 görs en kun-

skapsöversikt över forskningen om bemötande/attityder.

I den aktuella rapporten med titeln Arbetsförhållanden och attityder professionellas

nu möten med med svarar drygt 1000 nyckelperso-

personer funktionshinder

inom socialtjänsten, försäkringskassan, hälso- och sjukvården och skolan på frågor om

ner hur de upplever sina arbetsförhållanden och sin allmänna inställning till de funktions-

om hindrade de kommer i kontakt med i sin yrkesutövning. Bakgrunden till rap-

personer som porten är den kritik dåligt bemötande som många personer med funktionshinder riktar

om mot just dessa personalgrupper. Syftet med undersökningen är att bättre kunna förstå vad

kan ligga bakom denna kritik och vad som kan göras för att förbättra situationen. som

Såvitt jag vet är det här den första undersökning som syftar till att ge kunskap om i vilken mån personalens arbetssituation och attityder/inställning till med funktions-

personer hinder kan påverka bemötandet i den eller den andra riktningen. Svarsfrekvensen har

ena varit mycket hög totalt har 87,1% de tillfrågade svarat vilket jag tolkar att frå-

- av - som

känts angelägna och viktiga. Ett stort tack till alla er som hjälpt till att besvara enkägorna ten. Utan medverkan hade denna undersökning inte varit möjlig. Ni har på ett mycket

er generöst sätt låtit mig få del av era åsikter, funderingar och förslag och därmed bidragit till att föra arbetet med dessa viktiga frågor framåt.

Undersökningen har utförts vid Stiftelsen Samhällsvetenskapliga forskningsinstitutet i

Uppsala SAMU. Fil. dr. Dimitris Michailakis har varit projektledare, formulerat enkäten och skrivit rapporten. Fil. lic. Lars Sundbom har utfört den statistiska analysen och framställt tabeller och grafer. Undersökningen har planerats Dimitris Michailakis och Lars

av Sundbom tillsammans. De ansvarar helt och hållet själva för innehållet och tolkningarna av

undersökningsresultaten.

Enkäten kommer att följas i höst i seminarieserie där politiker och chefstjänste-

upp en män inom de undersökta verksamhetsområdena får sin och sina kommentarer till

ge syn vad som kommit fram.

Stockholm i september 1998

Bengt Lindqvist

särskild utredare

Sammanfattning

Inledning

Utredningen bemötande med funktionshinder S 1997:04 i november

om av personer gav

1997 Stiftelsen Samhällsvetenskapliga forskningsinstitutet i Uppsala i uppdrag att under-

söka och på vilket sätt arbetsförhållanden respektive de anställdas på-

om grundinställning

verkar mötet med personer med funktionshinder.

Bakgrunden till uppdraget var att personer med funktionshinder i olika sammanhang vittnat om att de i allt högre utsträckning kände sig dåligt bemötta när de sökte stöd och

hjälp från myndigheter och andra offentliga

organ.

För att få ytterligare kunskap vad kunde ligga bakom upplevelserna

om som av dåligt bemötande ville utredningen ställa ett antal frågor till de nyckelpersoner inom socialtjänsten, försäkringskassan, hälso- och sjukvården och skolan i sitt dagliga arbete hanterar

som olika stöd- och hjälpinsatser riktade till personer med funktionshinder. Frågorna har formulerats så att de ska kunna relateras till funktionshindrade upplevelser be-

personers av mötandet så de förmedlats till utredningen.

som

Det är också viktigt att hålla i minnet att även andra områden inom den offentliga sektorn än dem ingår i denna undersökning utsätts för kritik för bristande förståelse för

som medborgarnas behov och för att inte lyssna på den enskilde. Denna undersökning omfattar emellertid endast ett urval den personal i sin änsteutövning kommer i kontakt med

av som personer med funktionshinder.

Redogörelse av undersökningsresultaten

Undersökningen har genomförts som en postal enkät till personal i sitt arbete kommer

som i kontakt med personer med funktionshinder. Det gäller personal inom fyra sektorer: för-

säkringskassan, socialtjänsten, vården och skolan. När det gäller försäkringskassan

har enkäten riktats till ett slumpmässigt urval 300 individer är representativa för de

av som

handläggare som hanterar handikappfrågor inom försäkringskassans område. När det gäller

de övriga tre sektorerna har enkäten gått ut till personalurval inom tre lån: Dalarnas län, Uppsala län och Hallands län. Inom varje län och sektor har 100 ingått i

ca personer urvalet. Sammantaget omfattar undersökningen således omkring 300 inom varje sek-

personer tor. Det totala urvalet omfattar därmed 1230 individer, utvalda så att de skall

vara representativa för vissa personalkategorier i riket eller i de tre utvalda länen. Enkätundersökningen genomfördes under perioden februari till april 1998. Svarsfrekvensen hög.

var Totalt 1071 87,l% de 1230 utskickade enkätema besvarades.

av

Enkäten innehåller 29 frågor, många innehåller flera delfrågor, grupperade i fyra

varav

avsnitt. Inledningsvis finns ett kortare bakgrundsavsnitt med frågor undersökningsper-

om sonemas kön, ålder, utbildning, befattning etc. Därefter följer ett avsnitt innehåller

som

frågor om arbetsförhållanden, med fokus på aspekter av relevans för bemötandeproblema-

tiken. Ett tredje avsnitt följer därpå, innehållande frågor kontakter med funktionshind-

om rade personer och den bild har funktionshindrade situation och

om man av personers förhållande till myndigheter Slutligen finns ett avsnitt, enbart riktar sig till

m.m. som personal inom skolsektom, med frågor förhållanden betydelse för funktionshindrade

om av elevers situation. I huvudsak består enkäten frågor med fasta svarsalternativ. Men den

av

innehåller även några öppna frågor där

undersökningspersonema fritt kunnat formulera

sina Dessa öppna redovisas och kommenteras, där svar. svar så har ansetts befogat, i

huvudframställningen, men ges en mer fyllig redovisning i bilagedelen.

Av svaren på frågorna i bakgrundsavsnittet de

framgår följande om som besvarat enkä-

ten: De fyra olika sektorerna är eller mindre vad olika

mer homogena gäller personalkate-

gorier som finns representerade i undersökningen. Inom skolan det är nästan bara

rektorer/biträdande rektorer ingår i vilket

som undersökningen, sammanhänger med att vi

av resursskäl nödgades avgränsa undersökningspopulationen inom denna sektor till att

gälla skolledare. Inom försäkringskassan är det också relativ

en homogen personalkategori

som ingår. De är i princip alla handläggare ärenden gäller med funktionsav som personer

hinder, med befattningar försäkringshandläggare, som försäkringskassesekreterare, hand-

läggare av ansökningsärenden/handikappstöd/vårdbidrag,

rehabiliteringsutredare, rehabiliteringshandläggare, utredare av Vårdbidrag etc. När det gäller socialtjänsten är

sammansättningen mindre homogen, och många olika personalkategorier finns

i urvalet.

De mest vanligt förekommande är biståndshandläggare, enhetschefer, föreståndare i grupp-

bostäder, LSS-handläggare, områdeschefer/arbetsledare. När det gäller hälso- och

sjukvår-

den har undersökningen riktat sig till i alla inom

princip yrkeskategorier habilitering- och

rehabiliteringsverksamheten, vilket innebär att det liksom inom socialtjänsten finns en stor yrkesmässig variation. Vanligast förekommande är

arbetsterapeuter, fritidskonsulenter, hjälpmedelskonsulenter, kuratorer, sjukgymnaster, logopeder, psykologer. I det följande

används för enkelhetens skull ordet vården för att beteckna dessa

personalkategorier.

För personalen inom försäkringskassan gäller att nästan inte har

samtliga någon arbets-

ledande funktion, medan det motsatta förhållandet gäller för inom

personalen skolan. För

socialtjänsten gäller att två av tre undersökningspersoner har någon arbetsledande funktion.

Av vårdpersonalen i undersökningen har slutligen ungefär sjätte var en arbetsledande

funktion.

När det gäller frågan hur länge personalen har arbetat i nuvarande finns skill-

befattning

naden mellan de olika sektorerna. Gemensamt för alla sektorer dock det är att är ganska

ovanligt att personalens tid i nuvarande befattning är mindre än ett år. Nästan halva gruppen inom försäkringskassan har arbetat än tio år på nuvarande

mer befattning. I de andra

sektorerna är motsvarande andel betydligt lägre. Men för alla sektorer gäller att merparten

av undersökningspersonema arbetat minst fem år i nuvarande befattning.

F örhållandevis få i undersökningen tillhör de åldersklasserna. yngre Omkring 35% inom

socialtjänsten och vården, 46% inom försäkringskassan och hela 56% inom skolan är 50 år

och äldre.

Det är vanligt inom vårdyrken och i den sociala sektorn den

att övervägande delen

av personalen är kvinnor. Den kvinnliga dominansen bland personalen är i det närmast total; endast 15% inom försäkringskassan, socialtjänst och vården ca är män. Männen är i majo-

ritet inom skolan vilket har sin med tanke förklaring på att frågorna har riktats till skolle-

dama. Fördelningen mellan könen inom skolan är dock ganska jämn. Det är intressant att

notera att inom försäkringskassan och sjukvården där kvinnodominansen

- är som störst är andelen med arbetsledande funktion För personer som lägst. försäkringskassan kan detta

förklaras att enkäten tillställdes endast kassornas Det finns av handläggare. ett samband i

undersökningen mellan arbetsledande befattning och kön indikerar kvinnor har som att arbetsledande befattning i mindre utsträckning än män.

Personalens utbildningsbakgrund varierar naturligt mellan de olika sektorerna. nog Det

är inom försäkringskassan andelen med eller

som grundskoleutbildning motsvarande är

störst. Andelen med högskoleutbildning är störst inom skolan,

åtföljd av socialtjänsten och

därefter vården. Den stora skillnaden när det gäller

utbildningsbakgrund går mellan försäk-

ringskassan, där andelen med högskole-/universitetsutbildning är mindre 30%,

än och de

övriga sektorerna där andelen varierar från knappt 80% till 90%. Man mer än måste emel-

lertid komma ihåg att frågorna gällde vilken fonnell

bakgrund respondenterna hade. Inom

samtliga sektorer och kanske framförallt inom

— försäkringskassan pågår en omfattande

intern utbildning personalen. Resultaten måste därför bedömas den

av mot bakgrunden.

Arbetsförhållanden

Om Verksamhetsmål, handlingsutrymme och kompetensutveckling

Av undersökningspersonerna är det försumbar andel inte alls säger sig känna till de

en som Verksamhetsmål som gäller. Dock finns inom vårdsektorn och inom socialtjänsten

en mindre grupp, ca 8% av undersökningspersonema, som endast till en viss del säger sig känna till verksamhetsmålen. Frågan förankringen verksamhetsmålen inom dessa

är om av sektorer är sämre inom dessa områden än inom försäkringskassan och skolan, eller

om detta beror på andra orsaker. En sambandsanalys indikerar att kunskap verksamhets-

om målen är högre bland anställda med arbetsledande befattning än bland dem med underställda befattningar. Det finns också ett samband med variabel mäter personalens

en som möjligheter att påverka sitt eget arbete, som indikerar att kännedom om verksamhetsmålen

är förenat med möjligheter att påverka.

Andelen bara till viss del eller inte alls instämmer i påståendet att de får det stöd

som

de behöver för att nå uppsatta mål, varierar från ca 20% inom skolan till närmare som upp 60% inom försäkringskassan. Det är således ganska många som bara till viss del eller inte alls vill hålla med om att de får det stöd som de behöver. För att belysa innebörden

av personalens upplevelse av bristande stöd har också ett antal sambandsanalyser gjorts ty-

som der på att upplevelsen bristande stöd sammanhänger med att ledningen inte ställer

av tydliga krav på sina medarbetare, att den inte finns tillgänglig vid behov och att den inte kan styra verksamheten på ett bra sätt.

När det gäller behovet av kompetensutveckling är det flera som menar att behovet idag

enbart delvis är tillgodosett. AV svaren framgår att det är en majoritet av de tillfrågade

inom skolan och vården som anser att de erbjuds bra möjligheter till kompetensutveckling. Det är mindre än 30% inom skolan och knappt 40% inom vården som bara instämmer till

viss del, eller inte alls, i att de erbjuds bra möjligheter till kompetensutveckling, dvs

som

upplever brister vad gäller möjligheter till kompetensutveckling. Samma uppfattning har

drygt hälften försäkringskassans och 60% socialtjänstens personal.

av ca. av

Andelen som inte alls, eller bara till viss del, anser att de stora möjligheter att på-

ges verka sitt eget arbete är högst inom försäkringskassan och lägst inom skolan. Att relativt sett många inom försäkringskassan upplever att så är fallet tror vi har att göra med att deras arbete är starkt reglerat, och med att andelen med arbetsledande befattning är lägst bland dem

När det gäller den egna organisationens intresse att ta tillvara personalens idéer och förslag är svarsmönstret likartat det gäller beträffande möjligheterna att påverka det

som egna arbetet, dvs andelen som upplever brister härvidlag är störst inom försäkringskassan och minst inom skolan. Ca 60% försäkringskassans personal instämmer inte alls, eller bara

av till viss del, i att det finns stort intresse att tillvarata deras idéer och förslag inom den

egna organisationen. Motsvarande andelar inom de andra sektorerna är 47% inom socialtjänsten, 32% inom vården och 6% inom skolan. En analys visar att det finns ett samband mellan intresse för personalens idéer och förslag å sidan och bra kunskaper, bra stöd, och bra

ena styrning från den närmaste ledningen å andra sidan.

Om organisationsförändringar och deras inverkan bemötande på

Ett stort antal av dem som svarat, oavsett sektor, att de fått förändrade arbetsuppgif-

anger ter under de senaste fem åren. Störst har förändringarna varit inom försäkringskassan 84% och inom socialtjänsten och skolan 80%, medan relativt sett färre inom vård-

ca

sektom anger att deras arbetsuppgifter har förändrats 65%. Av dem fått förändrade

som arbetsuppgifter under de senaste fem åren är det få upplever att detta har påverkat de-

som

bemötande med funktionshinder i negativ riktning. Drygt hälften handras av personer av

läggarna inom försäkringskassan och drygt 40% inom socialtjänsten och vården upplever

istället förändringarna har inverkat positivt på deras kontakter med funktionshindrade

att

Inom skolan är motsvarande andel 29%. Majoriteten av rektorema anger

klienter/patienter.

att förändringar inte har haft någon inverkan alls på bemötandet av elever med funktionshinder.

Vi ville också veta arbetsuppgifterna hade utökats under de senaste fem åren. Bero-

om ende på sektor är det mellan 70-90% personalen att de har fått utökade ar-

av som uppger

under de Senaste 5 åren. Andelen är högst inom skolan och

betsuppgifter

försäkringskassan. Inom vårdsektom säger sig 27% inte ha fått utökade arbetsuppgifter. Inom socialtjänsten gäller att de inte har arbetsledande befattning inte fått

personer som utökade arbetsuppgifter i lika stor utsträckning de med arbetsledande befattning. En

som sambandsanalys visar också att utökade arbetsuppgifter är förenad med upplevelse av press i arbetet. För de allra flesta gäller att de utökade arbetsuppgifterna inte tycks ha påverkat bemötandet med funktionshinder i negativ riktning. En negativ påverkan rap-

av personer

i störst utsträckning från socialtj änstens personal där en femtedel anger att utökade porteras

arbetsuppgifter påverkat deras bemötande i negativ riktning.

Personalneddragningar har enligt respondentemas haft större negativ inverkan på

svar bemötandet med funktionshinder. Inom försäkringskassan 95% att det

av personer uppger har skett personalneddragningar under de senaste fem åren, därefter följer skolan med 74% och med 49%. En betydligt mindre andel, 19%, inom vårdsektom anger att

socialtjänsten

har skett. En förklaring till detta kan att habiliterings och reha-

personalneddragningar vara områdena undgått personalminskningar i högre utsträckning än andra områden biliterings inom hälso- och sjukvården. Omkring tredjedel dem som haft personalneddragningar

en av

inom försäkringskassan, socialtjänsten och vården att dessa har inverkat negativt på

uppger bemötandet med funktionshinder. Men det är bara 14% rektorema be-

av personer av som kräftar personalneddragningar har inverkat negativt i detta avseende. Det är bara en liten

att minoritet säger att personalneddragningar har inverkat positivt på deras bemötande.

som

Majoriteten att neddragningarna varken inverkat positivt eller negativt på deras be-

menar mötande.

Upplevelsen av arbetssituationen

När det arbetssituationen har undersökts i vilken utsträckning upplever arbets-

gäller man

tillfredsställelse, i vilken utsträckning arbetet upplevs belastande och i vilken ut-

vara sträckning upplever sig ha den kompetens behövs för att klara arbetet.

man som

När det gäller den sistnämnda aspekten, kompetensfaktorn, visar det sig att den överväl-

digande majoriteten inom alla sektorer upplever sig ha både tillräckliga kunskaper och till-

räcklig information för att klara arbetet. Merparten upplever inte heller i någon större utsträckning att de känner osäkerhet beträffande huruvida de utför sina arbetsuppgifter rätt. Dock ändå 12-13% inom vården och försäkringskassan, 20% inom socialtjänsten

uppger och 24% inom skolan att de i mycket hög eller ganska hög utsträckning upplever osäkerhet

detta. För att försöka utröna vad denna osäkerhet grundar sig på har ett antal sarnbandsom

Resultaten tyder på att upplevelsen osäkerhet utför arbetsupp-

analyser gjorts. av om man

rätt sammanhänger med dåligt förankrade Verksamhetsmål, otydliga krav från

gifterna

närmaste chef, ständiga ändringar regelsystemet, nya arbetsuppgifter som tillkommer,

av avsaknad kompetensutveckling, otydliga regler och press på grund av att inte kunna

av tillmötesgå krav från klienter.

När det gäller arbetstilüfredsställelsefaktorn är variationema mellan de olika sektorerna ganska små, och andelen kan sägas ha dålig arbetssituation i detta är låg inom alla

som en sektorer. En de enkätfrågor hör hemma här handlar om huruvida man får ta eget an-

av som

i sitt arbete. Här överlag positiva svar. Det är bara ett par procent som upplesvar avger man

ll

att inte får ta eget ansvar. Detta resultat svarar inte riktigt emot de svarsfördelningar ver man som föreligger beträffande personalens möjlighet att påverka sitt eget arbete och beträffande organisationens intresse att tillvarata personalens idéer och förslag. Det verkar

som om personalen å ena sidan i stor utsträckning ges ansvar för det egna arbetet men å andra sidan i mindre utsträckning möjlighet att påverka sitt eget arbete och framföra idéer och förslag inom

ges

organisationen.

När det gäller belastningsfaktorn upplever många att de handlägger/åtgärdar för många

frågor, att arbetet ställer för höga krav på uppmärksamhet och att de möter stora

ansvar,

förväntningar och krav från andra, att arbetet är psykiskt påfrestande. När det gäller

psykisk påfrestning svarar mellan 70% och 95% att man i hög eller ganska hög utsträckning upplever arbetet som psykiskt påfrestande. Den högsta andelen 95% gäller för skolan, där närmare hälften att arbetet i mycket hög utsträckning upplevs psykiskt på-

uppger som frestande.

Upplevelse av ledningens roll

Nästan hälften inom socialtjänsten och vårdsektom anser att ledningen inte ställer tydliga krav på sina medarbetare. Inom försäkringskassan är det 32% bedömer att närmaste

som chefen inte gör det. Även inom skolan, där skolledare uttalar sig sina närmaste chefer,

om är andelen stor, 24%.

Det är också relativt många som uppfattar att de inte får stöd från ledningen i tillräcklig utsträckning. Av de tillfrågade inom försäkringskassan anser t.ex. 45% att närmaste chef inte finns tillgänglig behöver råd och stöd.

när man

Cirka tredjedel personalen inom försäkringskassan, socialtjänsten och skolan, och

en av omkring hälften av personalen inom socialtjänsten anser att ledningen inte driver nödvändigt Även vad gäller frågan chefen visar förståelse för arbetssi-

förändringsarbete. om ens

tuation är det relativt många som ger en negativ bild. Mest kritisk på den punkten är

personalen inom försäkringskassan där en tredjedel av personalen att cheferna inte

anser visar förståelse.

Chefens möjlighet att kurma ge återkoppling belyses med frågan om huruvida chefen bedöms ha tillräckliga kunskaper om arbetsområdet. Inom försäkringskassan visar sig två

tre anställda ha ett ganska klent förtroende för chefens kunskaper och inom socialav tjänsten gäller samma sak för drygt hälften av personalen. Inom vården och försäkringskassan är det betydligt färre som inte anser att ens närmaste chef har tillräckliga kunskaper inom arbetsområdet 33% 27%. Personalen inom vården och skolan, över 65% inom

resp dessa sektorer, anser att ledningen har tillräckliga kunskaper. Både när det gäller chefens

handlingskraft ställer tydliga krav på sina medarbetare/driver nödvändigt förändringsar-

bete och dennes kunskaper finns det skillnader mellan sektorerna, vi att den

men anser samlade bilden utgör allvarlig kritik mot ledningen och dess kompetens.

Sambandsanalyser som utförts tyder också på att den närmaste chefens förmåga att stödja och leda har stor betydelse för upplevelse av tillfredsställelse i arbetet: det finns ett mycket starkt samband mellan arbetstillfredsställelse och stöd från den närmaste arbetsled-

ningen dvs att chefen finns tillgänglig, visar förståelse, har tillräckliga kunskaper. Likaså

finns ett tydligt samband innebär att arbetstillfredsställelsen är större bland dem

som som har chefer ställer tydliga krav och driver nödvändigt förändringsarbete.

som

Upplevelsen av i arbetet

press

Andelen upplever stor i arbetet ständigt återkommande förändringar i

som press p.g.a. re-

gelsystemen varierar och är lägst inom vården och högst inom försäkringskassan.

Inom

försäkringskassan är det regel än undantag att upplever sådan Aven

snarare man press.

bland skolledarna är detta mycket vanligt förekommande. En annan vanligt förekommande orsak till att man upplever stor press i arbetet är arbetsuppgifter tillkommer. Detta nya som problem är vanligast inom skolan, där fyra fem detta, och minst av svarspersoner anger vanligt förekommande inom vården, där det gäller för omkring hälften dem har av som svarat. Stor press i arbetet p.g.a. att reglerna är otydliga upplever hälften personalen inom av

socialtjänsten och två tredjedelar av personalen inom försäkringskassan. Lite mindre

vanligt är det att upplever stor i arbetet på grund att tvungen att avslå klienman press av vara ters ansökan eller inte kunna tillmötesgå önskemål från patienter/elever/föräldrar. Det gäller för omkring hälften skolledarna och för två fem inom försäkringskassan. I av av minst utsträckning är detta en orsak till press inom socialtjänsten. Andelen som upplever stor i arbetet avsaknad kompetensutveckling varipress p.g.a. av från omkring 25% inom vården och skolan till omkring 40% inom socialtjänsten, erar upp medan otrygga arbetsförhållanden är mindre vanligt förekommande orsak till att en man upplever stor press i arbetet.

Kontakter med, och attityder till funktionshindrade

personer

I denna del har vi ställt frågor som rör kommunikationen mellan personalen och personer med funktionshinder och deras anhöriga. I de sektorer vi undersöker är kommunikasom tion och kontakter en kämfråga, som får effekter både för möjligheterna att utföra arbetet, på den arbetstillfredsställelsen och inte minst på klienten, patienten eller eleven. egna Den personal som undersökningen omfattar har i stor utsträckning täta kontakter med funktionshindrade Inom försäkringskassan är det fyra fem har dagliga personer. av som kontakter i någon form, inom vården är det tre av fem och inom socialtjänsten två tre. av Inom skolan är det mindre vanligt förekommande med täta kontakter, dock gäller att mer än hälften av skolpersonalen har kontakter med funktionshindrade minst gång i personer en veckan. Att inte större andel skolpersonalen har täta kontakter skall mot bakgrund av ses av

att undersökningen i princip bara omfattar rektorskategorin.

Undersökningen visar att personalen, oberoende inom vilket område den verkar, av upplever att funktionshindrade personer och deras anhöriga under år blivit insenare mer satta och bättre på att tala för sig samtidigt de också blivit krävande. Meningarna som mer är däremot delade om huruvida de blivit mer förstående eller otåliga. Av tradition har mer det funnits en bild av att med funktionshinder är medborgare inte särpersoner som reser skilt stora krav, nöjer sig med de beslut fattas och sällan kommer med kritik som som som och invändningar. Detta har tolkats framförallt forskare ett uttryck för att funkav som tionshindrade skulle ha skuldkänslor över att ligga samhället till last, känna sig personer isolerade, tacksamma och beroende. Den bild funktionshindrade framträav personer, som der hos de personalgrupper vi undersökt, går delvis stick i stäv mot sådan traditionell en bild. De anställda förefaller inte se framför sig hjälplösa, undergivna och tacksamma personer, utan personer som är kompetenta, älvmedvetna och kravställande. Undersökningen visar också att upplevelsen funktionshindrade av personer som mer otåliga och krävande under år tenderar att sammanhänga med personalen har senare om arbeten upplevs belastande eller upphov till stor därför arbetsförsom vara som ger press att hållandena upplevs otrygga eller därför att inte kan tillmötesgå önskemålen från man

patienter/klienter/elever.

Mellan 15% och 27% personalen inom de olika sektorerna att samhällets av anser satsningar på personer med funktionshinder är tillräckliga. Den högsta andelen gäller for för-

säkringskassan och den lägsta för personalen inom vården och skolan. Man kan naturligtvis

spekulera över om detta skulle tyda på negativa attityder från vissa anställdas sida gentemot personer med funktionshinder, eller det kan ligga andra orsaker bakom Att om svaren.

så många försäkringskassomas personal svarat att samhällets är tillräckliga på

av resurser

det här området kan möjligen enligt vår uppfattning förklaras att den s.k. assistensre-

av fonnen, infördes 1994, gett många funktionshindrade möjlighet till ett

som personer

självständigare liv än tidigare. Med tanke på de signaler vi fått bristande och

om resurser otillfredsställda behov finns det emellertid skäl att fundera över vad kan ligga bakom

som svaren på den här frågan. SOU 1998:48

Personalen tillfrågades i undersökningen också direkt de tror att med funk-

om personer tionshinder och deras anhöriga ofta möter negativa attityder när de kommer i kontakt med

vården, skolan, försäkringskassan eller socialtjänsten. Vårdpersonalen i undersökningen

tror i relativt stor utsträckning att så är fallet, både vad gäller kontakter med den sek-

egna torn det tror 25% av vårdpersonalen och kontakter med övriga sektorer 28%- 38%. En

mindre pessimistisk bild därvidlag har undersökningspersonema inom socialtjänsten,

av vilka dock relativt många 36% tror att negativa attityder förekommer inom hälso- och

sjukvården. Bland undersökningspersonema inom försäkringskassan, och i än högre grad

bland dem inom skolan, är det mindre vanligt att man tror på förekomsten negativa at-

av tityder gentemot funktionshindrade personer.

En fråga gäller vad tror är vanliga förklaringar till att med funk-

annan man personer tionshinder känner missnöje över det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga De orsaker stora andelar personalgruppema pekar ut vanliga skäl

organ. som av som till missnöje är framförallt sådana som har att göra med ramarna för de olika offentliga verksamheterna: Att har brist på tid för varje enskild med funktionshinder

man person anges som vanlig orsak av hälften av personalen inom socialtjänsten och skolan och två

tredjedelar personalen inom vården. Att det råder brist på personal pekas ut vanlig

av som orsak häften av vård- och skolpersonalen och drygt 40% personalen inom försäk-

av av av ringskassan. Att det finns bristande ekonomiska i den organisationen vanlig

resurser egna orsak enligt mer än hälften av skolpersonalen, enligt 46% av vårdpersonalen och 40%

av

personalen inom socialtjäns-ten. Att lagar och annat regelverk är otydligt formulerade

bedöms vara vanlig orsak av drygt hälften av personalen inom försäkringskassan och

av

mer än en tredjedel av personalen inom socialtjänsten och vården. Att personalen inte har fått nödvändig kompetensutveckling vanlig orsak enligt närmare häften av vårdpersonalen, och enligt ungefär en tredjedel av per-sonalen inom socialtjänsten och skolan. Förklaringar är knutna till personalens attityder och inställningar är det färre

som mer

pekar ut som troliga vanliga orsaker till missnöje. Inom vården och socialtjänsten är

som det dock 26% respektive 16% som tror att personalens attityder är en vanlig orsak, och

21% respektive 18% som tror att avsaknad lika-rättighets-tänkande är vanlig orsak

av en till funktionshindrade personers missnöje.

Förklaringar som knyts till de funktionshindrade själva, upplevs

personerna av personalen i allmänhet inte vanliga orsaker. Inom försäkringskassan tror dock nära

vara en av fem att orealistiska förväntningar från de funktionshindrade sida är vanlig

personernas en orsak till dåligt bemötande. Bara några få procent inom de olika tror att de funk-

grupperna tionshindrade personemas eget uppträdande är en vanlig orsak, två tredjedelar eller

men fler tror att detta i vissa fall kan orsak.

vara en

Av personalen inom försäkringskassan något mindre än hälften att det händer att

uppger

med funktionshinder klagar på deras bemötande. Ungefär tredjedel att personer en uppger det händer att anhöriga till personer med funktionshinder klagar. Av socialtjänstens

personal är det färre, drygt fjärdedel fått klagomål från funktionshindrade

en som personer, men i stället är det flera, drygt 40% fått klagomål från anhöriga. Även inom vårdsektom

som och bland skolledarna gäller i större utsträckning fått klagomål från anhöriga 29%

att man

respektive 19% än från funktionshindrade 15% respektive 7%. Inom samtliga

personer sektorer gäller att det är mycket få att de ofta får klagomål; de att

som uppger som uppger de fått klagomål säger att det är fråga något händer sällan.

om som

Inom försäkringskassan säger omkring tre fyra dem uppgett att de fått klago-

av av som mål, att de klagomål förekommer i flertalet fall gäller sådant inte själv kan be-

som man stämma över. Detta gäller både klagomålen från funktionshindrade och

personer

klagomålen från anhöriga. Inom socialtjänsten ungefär hälften personalen att

uppger av

flertalet klagomål, sig de kommer från funktionshindrade eller från anhöriga, vare personer sådant ligger utanför det ansvarsområdet. Av den vårdpersonal som fått gäller som egna det nästan lika stor andel 47% att klagomålen från funktionsklagomål är en som menar hindrade i allmänhet gäller saker inte själv kan bestämma över, medan personer som man det är något färre 40% att klagomålen från anhöriga gäller sådant som faller som menar utanför ansvarsområdet. Motsvarande andelar bland skolledama är 60% vad gäller det egna från funktionshindrade och 40% vad gäller klagomålen från anhö-

klagomålen personer,

riga. Vad handlar då klagomålen om När det gäller klagomål från funktionshindrade perso-

mycket stor del personalen inom försäkringskassan 86% dem som fått

ner uppger en av av

klagomål fått klagomål på långa handläggningstider. Man har också i stor ut-

att man

sträckning fått klagomål otillräckligt stöd 67%, uteblivet stöd 48% och klagomål

om klienten inte blivit bedömd med hänsyn till dennes individuella behov 41%. Inom över att socialtjänsten har också många 66% dem fått klagomål från personer med funkav som

fått otillräckligt stöd, långa handläggningstider 46% och

tionshinder klagomål om om

blivit bedömd med hänsyn till de behoven 38%. Inom vården har om att man egna många 74% dem fått klagomål från med funktionshinder fått klagomål av som personer och på otillräckligt stöd 50%. Inom skolan slutligen, är det

på långa handläggningstider

dem fått från funktionshindrade framför allt

många 74% av som klagomål personer som

fått klagomål otillräckligt stöd.

om När det anhörigas klagomål är mönstret likartat, vissa skillnader finns: Dels

gäller men gäller att det inte tycks komma klagomål från anhöriga angående långa handläggningstider.

Dels det, framför allt inom socialtjänsten och vården, i viss mån också inom skolan, är men

relativt vanligare att klagomålen från anhöriga gäller brist på information.

sett Förekomsten från funktionshindrade och/eller från anhöriga, samav klagomål personer varierar med tillfredsställelse, belastning och kompetens i arbetet på så sätt att klagomål fö-

rekommer i utsträckning bland dem med låg arbetstillfredsställelse sambandet gäller större

för och vården, hög belastning och att personalen inte fått nödvändig

försäkringskassan

gäller för socialtjänsten och vården. Förekomsten

kompetensutveckling sambandet av

tenderar också att större bland dem upplever att personer med funk-

klagomål vara som

tionshinder blivit otåliga och krävande under senare år. mer Personalen tillfrågades i enkäten vad de tror är orsakerna till att människor får osäkom erhetskänslor när de träffar med funktionshinder. Av de tänkbara förklaringar som personer ställning till, bedömdes framför allt vid kontakter med funktionshindrade man tog ovana ligga bakom osäkerhetskänslor. Betydligt färre pekade ut orsaker som har att göra personer med rädsla för att såra den funktionshindrade eller med att man uppväcker perpersonen, sonliga känslor sin egen sårbarhet eller hjälplöshet. om Svaren frågan hur ofta upplever sig hamna i moraliska dilemman i sitt arbete på om man i samband med beslut gäller med funktionshinder, visar att andelen som ansom personer de hamnar i moraliska dilemman lägst inom socialtjänsten 6% och högst

ger att aldrig

bland skolledare 29% Att ofta, eller ganska ofta, harrmar i moraliska dilemman är man

vanligast inom socialtjänsten och vården, där detta gäller för drygt en fjärdedel respektive

knappt en fjärdedel av personalen.

Förekomsten moraliska dilemma-situationer samvarierar med belastning i arbetet och av i arbetet att kan tillgodose önskemålen från klienupplevelse stor press p.g.a. man på så sätt att situationer denna typ mer ofta förekommer bland dem

ter/patienter/elever, av

med hård arbetsbelastning och bland dem som upplever stor press.

För att belysa förekomsten negativa värderingar och attityder fick undersöknings-

av ställning till några påståenden handlar funktionshindrade personers personerna ta som om

rättigheter och ställning i san1hället.

Ett lyder: "Personer med funktionshinder har lika rätt till utbildning, sociala

påstående

förmåner, andra". Som påståendet är formulerat är det framför allt de svar som m.m. som inte innebär ett otvetydigt instämmande är intressanta att lyfta fram som indikerande som

negativa attityder, och sådana svar har avgivits mellan 5% och 7% personalen bero-

av av ende på sektor.

Ett annat påstående var: vissa lägen t.ex. vid ekonomisk kris, stor arbetslöshet,

etc

är det befogat att nedprioritera stödet till med ñinktionshinder." Mellan 22% och personer 29% har i olika grad svarat instämmande på detta påstående. Den högsta andelen gäller för

socialtjänstens personal.

Ett tredje påstående lyder: "Stödet till med funktionshinder är idag så personer pass omfattande att det inte är motiverat att göra ytterligare satsningar". Mellan 27% och 49% av personalen har i olika grad instämt i detta påstående. Den lägsta andelen gäller för vården

och den högsta för försäkringskassan. Att så många med instämmanden i just pass svarar

detta påstående ter sig anmärkningsvärt mot bakgrund att de klagomål får från

av man funktionshindrade personer och deras anhöriga oftast handlar otillräckligt stöd eller om uteblivet stöd.

Med reaktionerna på ett fjärde påstående: "Negativt bemötande förstärker funktionsen hindrad handikapp" avsågs att belysa medvetenheten att är relapersons om handikapp ett tivt begrepp och att det är i relation till omgivningen attityder, tillgänglighet etc. - - som funktionshinder omvandlas till handikapp. Mellan 2% och 6% i de olika sektorerna instämmer inte alls i detta påstående, och mellan 5% och 13% instämmer bara till viss del. en

De högsta andelarna gäller för försäkringskassan. Det är svårt att ha någon uppfattning

om vad ligger bakom dessa En förklaring kan att del som svar. vara en av svarspersonema anser att orsaken till handikappet ligger hos individen själv och inte i den omgivande miljön.

En annan orsak kan vara att man inte riktigt förstått frågan eller funderat särskilt mycket

över handikappbegreppet.

I en öppen fråga fick den undersökta personalen möjlighet att sin på det påstådda ge syn problemet med att funktionshindrade personers ärenden "faller mellan stolarna" och nästan alla har valt att ge någon form av kommentar. Man kan urskilja ett tydligt mönster i dessa

svar, t.ex. att ansvarsfördelningen mellan olika offentliga är otydlig. De ekonomiska organ besparingarna är en annan ofta anförd orsak till varför personalen tror att med personer funktionshinder upplever att deras ärenden faller mellan stolama. De två övergripande mest orsaker som anförs är ekonomin och regelverkets utformning. När det gäller vilka grupper som drabbas mest anförs personer med psykiska funktionshinder, med svårdefrpersoner nierade funktionshinder och de inte kan tala för sig, alternativt inte har så starka föresom trädare. Genomgående har i skolorna framhållit att elever med MBD, DAMP, man autismliknande tillstånd, Aspergers syndrom och elever med sociala

gruppen handikapp

har det svårast. I en arman öppen fråga ombads det finns något särman ange om som man anser vara skilt svårt i arbetet på det här området. Rektorema har här ofta framhållit bristen på resurser. Inom vårdsektom är det mest frekventa svaret känslan att inte räcka till. Från av

försäkringskassan framför många att det behövs förstärkning eller en av arbetsstyrkan en

minskning av arbetsmängden för att underlätta arbetet.

Skoldelen

När det gäller de frågor avsedda att besvaras endast rektorer visar resultaten som var av att tyngdpunkten på de förändringar krävs för att elever med funktionshinder skall få som en

likvärdig undervisning med andra elever ligger på och kompetens.

resurser Någon klar bedömning huruvida har ökat eller minskat för elever med om resurserna funktionshinder i relation till hur för andra elever har utvecklats under de resurserna senaste fem åren kunde inte utläsas från rektoremas Flertalet i försvar. menar att resurserna hållande till andra elever är oförändrade. Det är dock fler att för som menar resurserna elever med funktionshinder har minskat än de att de har ökat. som menar

rektoremas bedömning att ha funktionshindrade elever i vanliga klas-

När det gäller av

Både undervisningsmetodiken och klimatet i klassen blir ser var svaret överlag positivt.

bedömer sådan situation också eliminerar fördomar och negabättre. De allra flesta att en

funktionshindrade elever. Däremot bedömer de flesta att det innebär ökad

tiva attityder mot

ha funktionshindrade elever i klassen, endast 4,7% an-

arbetsbelastning för lärarna att men

inverka på andra elevers prestationer. Många skolledare anger att såg att det skulle negativt

funktionshinder och undervisningsmetodik för de skulle behöva veta mer om specifika om

leda för elever med funktionshinder.

att kunna skolgången

Summary

Introduction

In November, 1997 the Committee of Inquiry into Attitudes to Persons with Disabilities S 1997:04 commissioned the Social research Foundation in Uppsala to out study carry a on whether and in what way working conditions and employees general attitudes affect their encounters with with disabilities. persons The for commissioning this study that with disabilities have reason was persons reported in various connections that they increasingly often feel that they met with negative are attitudes and bad approach when they apply for assistance from the authorities and other public bodies. In order to find out more about the underlying of these experiences, the causes Committee wanted to put a number of questions to staff in the social services, social insuoffices, the health- and medical services and schools who in their daily work rance care assist disabled persons in various ways. The questions formulated in such to were a way as relate to persons with disabilities’ experiences of the attitudes of such staff reported to as the Commission. must be bome in mind that public sector services other than those covered by this survey have also been criticized for a lack of understanding of citizens’ needs and for not listening to the individual. This only examines sample of the staff who into survey a come contact with disabled persons in their work.

Report on the results of the

survey

The survey was conducted in the form of postal questionnaire that sent to staff whose a was work brings them into contact with disabled The staff concerned worked in the persons. following four sectors: social insurance offices, the social services, the health and medical care sector and schools. As regards the social insurance ofñces, the questionnaires were sent to a random sample of 300 individuals who representative of the staff who deal were with cases involving disabled in social insurance offices. As regards the other three persons sectors, the questionnaires were sent to sample of staff in three counties: Dalarna a county, Uppsala county and Halland county. About 100 people included in the sample in each were county and sector. Altogether, the survey included about 300 people from each sector. The total sample consisted of 1230 individuals, selected in such to be representative of a way as certain staff categories in the country whole in the three selected counties. The as a or questionnaire survey was carried out during the period February-April, 1998. The response rate was high. Altogether, 1071 87.1% of the 1230 questionnaires that sent out were were answered.

The questionnaire contained 29 questions, not including subquestions, grouped under

four headings. First, there brief background section containing questions the was a on sex, age, education, position etc. of the respondents. This followed by section

was a containing

questions on working conditions, with the focus aspects relevant to the problem of attion tudes to disabled The third section contained questions about with disabpersons. contacts led and about the respondents’ perception of their situation and their relations with persons authorities etc. The last section addressed staff in schools and contained

was exclusively to

2-18-5648

questions matters relevant to the situation of disabled pupils. Generally Speaking, the

on respondents asked to respond to multiple-choice alternatives. But there were also

were

open-ended questions which the respondents a chance to formulate answers of some gave their These open-ended questions referred to and commented on, where appears

own. are relevant, in the main report, but dealt with in greater detail in the appendices.

are

On the basis of the to the questions in the background section, the following

answers conclusions be drawn about the respondents: the four different sectors less

may are more or homogeneous regards the different staff categories that are represented in the survey.

as When to schools, headmasters/deputy heads almost the only staff category

comes are included in the the for which that in this sector we were obliged, due to

survey, reason the scarcity of to limit the population to this category. The staff catego-

resources, survey ries in the adminstration of the social insurance regional and local levels

program on were

also relatively homogeneous. They virtually all administrators dealing with matters

were relating with disabilities, social insurance officers. The staff profile in the social

to persons service sector varied, and the sample included many different staff categories.

was more The most frequent categories administrators, heads of sections, supervisors of

were care shared residential accommodation for the disabled, administrative officers dealing with ca-

under the Act concerning, Support and Service for Persons with certain Functional Imses

pairrnents, and managers/work supervisors. In the health sector the questionnaire

area care

addressed to virtually all types of staff in the rehabilitation services, which, as in the was

social service sector, involved wide of professions. Occupational therapists, youth

a range activities advisers, technical aid advisers, counsellors, physiotherapists, speech therapists

and the categories most widely represented. the sake of simplicity, psychologists were For

all these staff categories referred to as the health care sector.

are

Unlike the school staff, hardly of the social insurance staff held supervisory posts.

any Two-thirds of the social services staff supervisory staff, while about one-sixth of res-

were pondents in the health sector were supervisory staff.

care

The question about the employees’ length of service in their current posts revealed differences between the various sectors. However, feature of all sectors was that

a common the staff had rarely been in their current posts for less than one year. Almost half the staff in social insurance offices had worked for than in their present post. The

more ten years corresponding percentage in other sectors much lower. But in all sectors the majority

was of respondents had been in their present post for at least five years.

Relatively few respondents belonged to the groups. About 35% in the so-

younger age cial services and health care sectors, 46% in social insurance offices and as many as 56% in schools were aged 50 or more.

The majority of the staff in the health and social service sectors tend to be

care women. The dominance of among the staff in the survey sample was overwhelming; only

women about 15% of the staff in social insurance offices and the social service and health

care sectors Men in majority among school staff, which presumable due to

were men. were a the fact that the respondents headmasters. The gender distribution in schools

were was quite well-balanced, however. interesting to note that in social insurance offices and the health sector where female dominance greatest the percentage of supervi-

care — was —

staff lowest. In social insurance offices this because the questionnaires were sory was only sent to staff in the local insurance offices. The survey shows a correlation between supervisory staff and gender which indicates that fewer women than men held supervisory

posts.

For obvious the educational background of the staff in the different sectors va-

reasons, ried. The percentage of staff who had only attended compulsory school largest in

was social insurance ofñces. The percentage of staff with university or college education was largest in schools, followed by the social service and health sectors. The greatest diffe-

care

regards education that between social insurance offices, where the percentage rence as was of staff with university college education less than 30%, and the other sectors,

or was where varied from less than 80% to over 90%. However, must be borne in mind that

the questions related to the respondents’ formal education. Extensive in-service staff training occurs in all sectors, and perhaps most of all in social insurance offices. The results must therefore be considered in this light.

Working conditions

influence the work situation and in-service

Operational goals, on training

A negligible proportion of the respondents stated that they completely of the

were unaware operational goals set for their workplace. However, small in the social service and

a group health care sectors about 8% of respondents admitted that they only partly

— — were aware of these goals. may be asked whether awareness of operational goals lower in these sectors than in social insurance offices and schools, or whether the finding due to other

was

A correlation analysis indicates that familiarity with operational goals greater causes. among supervisory staff than among those in subordinate positions. There also correla-

a tion between this factor and a variable that measures the employees’ for influencing

scope their work which indicates that awareness of operational goals related to influence

over the work situation.

The proportion of staff who agreed only partly not at all with the statement that they

or receive the support they needed to achieve the declared goals varied from about 20% in schools to almost 60% in social insurance offices. Consequently, quite large number of

a respondents agreed only partly or not at all with the statement that they received the

support they needed. Several correlation analyses were carried out in order to explain why the staff felt that they received insufficient support from their superiors, and they revealed that lack of support has to do with the fact that management does not make clear what

expects of its staff, not available when needed and incapable of running operations in

a competent manner.

As regards the need of in-service training, several respondents said that this need

was not fully met. A majority of respondents in schools and the health sector considered

care that they were offered good opportunities to improve their skills. Less than 30% of the

respondents in schools and 40% in the health sector agreed only partly not at all that

care or

they had good opportunities to improve their skills, i.e. they experienced shortcomings in

this respect. This view was shared by than half the social insurance staff and about

more 60% of those in the social service sector.

The proportion of respondents who considered that they only had limited influence,

or none at all, over their own work was highest in social insurance offices and lowest in schools. We believe that the why this view prevalent in social insurance offices

reason so

that their work highly regulated and that the percentage of respondents in supervisory posts was lowest in this

group.

When comes to the organization’s willingness to try out the ideas and suggestions of its staff, the response pattern similar to that concerning the possibility of influencing

was

the work situation, i.e. the proportion of respondents who dissatisfied largest in

were was social insurance offices and smallest in schools. About 60% of the social insurance staff agreed only partly or not at all that their organization showed great interest in trying out their ideas and suggestions. The corresponding percentages in the other sectors 47%

were in the social service sector, 32% in the health sector and 6% in schools. One analysis

care indicates that there correlation between interest in the ideas and suggestions of the staff

a and high standards in terms of knowledge, support and management immediate

among superiors.

in organization and their effects on attitudes to with

Changes persons

disabilities

A large number of respondents irrespective of sector stated that their tasks had changed in the last five The greatest changes have taken place in social insurance offices 84%

years. and the social service sector and schools about 80%, while fewer respondents in the health sector stated that their tasks had changed 65%. Few of those who have been as-

care signed duties in the last five felt that this had adverse effect their

new years an on behaviour towards with disabilities. On the contrary, over half the staff in social

persons insurance offices and than 40% in the social service and health care sectors stated that

more the changes had had favourable effect their contacts with disabled clients/patients. The

a on corresponding proportion in schools 29%. The majority of headmasters stated that the

was changes had effect the they related with disabilities.

no on way to persons

We also asked whether there had been increase in work duties during the last five

an ye-

Depending the sector, 70-90% of the staff stated that their duties had increased in ars. on the last five The percentages highest in schools and social insurance offices.

years. were 27% of respondents in the health care sector stated that they had not been assigned new duties. In social services, the duties of non-supervisory staff had not increased to the same extent for supervisory staff. One correlation analysis shows also that a broader range of

as duties leads to of at work. The great majority did not feel that increased

a sense pressure duties had. adverse effect their relations with disabled The most significant

an on persons. effects reported by the social services staff, one-fifth of whom stated that increased

were duties had had adverse effect their relations with disabled persons.

an on

Judging by the respondents’ replies, staff cuts have negative impact when

a more

attitudes towards disabled 95% of respondents in social insurance offices comes to persons. stated that there had been staff cuts in the last five the figure for schools was 74%

years; and for the social service sector 49%. The figure for the health care sector was much lower, 19%. One for this be that there have been fewer staff cuts in rehabilitation

reason may services than in other health fields. About one-third of those who had witnessed staff cuts

care in social insurance offices and the social service and health sectors stated that these

care had adverse effect their relations with disabled persons. But only 14% of the

an on headmasters confirmed that staff cuts had had adverse effect in this respect. Only

an a small minority stated that staff cuts had had favourable effect. The majority view that

a was staff cuts had effect attitudes to clients/patients way or the other.

no on one

Perception of the work situation

The questions about the work situation concerned the respondents’ assessment of job satisfaction, their workload and their qualifications for the work they doing.

were

As regards this last aspect, the competence factor, the overwhelming majority of respondents in all sectors considered that they had sufficient knowledge and information to

with their work. Nor did the majority have great doubts about their work perforcope any

Nevertheless, 12-13% of respondents in the health care sector and social insurance mance. offices, 20% in the social service sector and 24% in schools stated that they were very or rather doubtful in this respect. A number of correlation analyses were performed with a view to identifying the for this uncertainty. The results indicate that the employees’

reasons doubts about whether they performed their duties properly related to uncertainty

were about operational goals, the vaguely defined demands of their immediate superiors, constant changes in the rules, tasks, the lack of in-service training, vague rules and

new

due to inability to meet clients’ demands. pressure

As regards the job satisfaction factor, there little variation between the various

was sectors, and the proportion of respondents who complained about their work situation was low in all sectors. A relevant question in this connection concerned the element of responsibi-

lity at work. Responses to this question generally positive. Only few cent of

were a per respondents stated that they were not trusted with any responsibility at all. This finding not consistent with the distribution of responses to the question about the possibility of influencing work and the organization’s interest in the staff’ s ideas and suggestions. On the

one hand, the staff were expected to take great responsibility for their work, but the other

on they did not have much influence over their work situation much opportunity to present

or

ideas and suggestions within the organization.

As regards the workload factor, many respondents felt that they had too many matters to deal with, that their work demanded too much attention and responsibility of them, that they had to deal with great expectations and demands and that the work involved mental stress. 70-90% stated that they found that their work involved high high degree of

a or very mental stress. The largest percentage 95% of respondents was to be found in schools; almost half the respondents in this sector stated that the degree of mental stress in their work was very high.

Perception of the role of management

Almost half the respondents in the social service and health care sectors stated that

management did not make clear what expected of the staff. 32% of respondents in social insurance offices stated that this was true of their immediate superior. The percentage of headmasters who said the of their immediate superiors also high: 24%.

same was

A comparatively large proportion also felt that they did not get sufficient support from management. For example, 45% of respondents in social insurance offices stated that their immediate superior was not available when they needed advice and support.

About one-third of the staff in social insurance offices, the social service sector and schools, and about half the staff in the social service sector did not think that the

management made the necessary effort to implement changes. A relatively high proportion of

res-

pondents also painted pessimistic picture of their superiors’ appreciation of their work

a situation. The social insurance staff most critical in this respect, one-third of

were respondents considering that their superiors did not show appreciation of their work.

any

Superiors’ ability to give feedback illustrated by the question whether they knew enough about the field of work. Two-thirds of employees in social insurance offices had little confidence in their superiors’ knowledge, and more than half the staff in the social service sector agreed. The number of respondents in the health sector and in social in-

care surance offices who did not feel that their immediate superiors knew enough about their work was much lower 33% and 27%, respectively. More than 65% of the staff in the health sector and schools considered that the management sufficiently knowledge-

care was able. There differences between the sectors both regards superiors’ ability to get

were as things done make clear what was expected of the staff and make the effort to

necessary bring about changes and their knowledge, but consider that the overall picture

we represents a serious criticism of the management and their competence.

Correlation analyses also indicate that the ability of immediate superiors to support and guide their staff have significant effect job satisfaction: there strong correla-

a on a very tion between job satisfaction and support from immediate superiors i.e. they available,

are show understanding and have the relevant knowledge. There also clear indication that

a job satisfaction greater among those whose superiors make well-defined demands

on their staff and make the necessary effort to bring about changes.

Perception of at work

pressure

The proportion of respondents who experienced great at work account of

pressure on constant changes in the rules varied; lowest in the health sector and highest in

was care

social insurance ofñces. In social insurance offices was the rule rather than the exception.

was also very common among headmasters. Another common reason for the sense of

at work the addition of duties. This problem greatest in schools, pressure was new was where mentioned by four out of five respondents, and least in the health care sector,

was where mentioned by about half the respondents.

was

Great at work account of vague rules was experienced by half the staff in

pressure on the social service sector and two-thirds of the social insurance staff. The incidence of great

at work account of being obliged to reject clients’ applications or not being

pressure on able to fulfil the wishes of patients/pupils/parents slightly less frequent. mentio-

was was ned by about half the headmasters and 40% of social insurance staff. This of

cause pressure

least significant in the social service sector. was

The proportion of respondents who experienced great pressure on account of the lack of in-service training varied between about 25% in the health sector and schools and

care about 40% in the social service sector, while job insecurity was a less common cause of

pressure.

Contacts with and attitudes to with disabilities

persons

In this section we asked questions relating to the communications between staff and per-

with disabilities and their relatives. In the sectors studied in the survey, communicasons tion and contacts of the they affect job performance, job satisfaction and, not

are essence as least, clients, patients and pupils.

The staff included in the had frequent contacts with disabled In social

survey persons. insurance offices, four out of five had daily contacts in some form, in the health care sector three out of five and in the social service sector two out of three. Frequent contacts

were less in schools, although than half the school staff had contacts with disab-

common more led at least week. The why respondents in schools had less frequent

persons once a reason contacts than the other categories that virtually all the staff included in the survey were headmasters.

The shows that staff, regardless of the sector in which they work, considered that

survey in recent with disabilities and their relatives have become of

years persons more aware their rights and better at presenting their case, at the same time as they are more de-

are manding. However, there differences of opinion to whether they have become

are as more understanding impatient. The conventional wisdom that persons with disabilities

or more do not make great demands, accept the decisions that made and seldom criticize

very are or make objections. Generally speaking, the reason that given by researchers for this behaviour that with disabilities have of guilt for being burden society,

persons a sense a on they feel isolated, grateful and dependent. The picture of persons with disabilities presented by the staff categories studied in the survey very different. The staff are not dealing with helpless, submissive and grateful clients, but with competent, confident and demanding

persons.

The survey also reveals that the staffs perception of persons with disabilities as more impatient and demanding in recent tends to be related to whether they think they

years have jobs that cause stress or pressure because of insecure conditions or because they can-

not fulfil the wishes of patients/clients/pupils.

Between 15% and 27% of the staff in the various sectors said that they thought society’s efforts behalf of with disabilities sufficient. The highest proportion to

on persons were was be found among social insurance staff and the lowest among staff in the health care sector and schools. Naturally, be asked whether this indicates negative attitudes the part

may on of certain employees in relation to persons with disabilities or whether there are other rea-

for these responses. The fact that so many of the social insurance staff replied that sons resources are adequate in this area may, in our view, be a result of the Assistansce Benifit

Act that was introduced in 1994, which has made possible for with disabi-

many persons lities to lead a more independent life than before. However, in view of the lack of

resources and unsatisfied needs mentioned by some respondents, well wonder what lies be-

one may hind the answers given to this question. SOU 1998:48

The staff were also asked directly whether they thought that with disabilities

persons and their relatives often encountered negative attitudes in their contacts with the health

care sector, schools, social insurance offices the social service sector. Respondents in the he-

or alth care sector often considered this to be the both regards contacts with their

case, as own sector 25% of health care sector staff and contacts with other sectors 28-3 8%. The

respondents in the social service sector less pessimistic picture in this respect, although

gave a quite a large proportion 36% believed that negative attitudes in the health

occur care sector. Not many respondents in social insurance offices, and fewer in schools,

even thought that attitudes towards disabled persons sometimes negative.

were

Another question concerned the why disabled dissatisfied with the

reasons persons are way they are treated by authorities and other public bodies. Many respondents thought that the main cause of dissatisfaction had to do with the conditions prevailing in the public sector; the fact that the staff do not have sufficient time for each disabled individual

was mentioned by half the social insurance staff and schools and by two-

as a common reason thirds of staff in the health care sector. The shortage of staff mentioned by half the he-

was alth sector and school staff and than 40% of the social insurance staff. The

more organization’s lack of economic mentioned by half the school staff,

resources was over 46% of the health sector staff and than 40% of the staff in the social service

care more sector. The vagueness of the regulatory framework was mentioned by than half the

more social insurance staff and than one-third of the staff in the social service and health

more

sectors. The lack of in-service training mentioned by almost half of the care necessary was staff in the health sector and about one-third of the social insurance staff and schools.

care

Fewer respondents mentioned staff attitudes for dissatisfaction.

as a common reason 26% of respondents in the health care sector and 16% of respondents in the social service sector mentioned staff attitudes, while 21% and 18%, respectively, believed that the ab-

of an equal rights philosophy of dissatisfaction

sence was a common cause among persons with disabilities.

Explanations involving disabled themselves not generally considered

persons were a common reason by staff. However, almost 20% of social insurance staff believed that the unrealistic expectations of persons with disabilities for the

are a common reason poor reception they sometimes given. Only small percentage of the various staff categories

are a considered disabled persons’ behaviour a common although two-thirds

reason, or more believe that this might be the reason in

some cases.

Slightly less than half the social insurance staff stated that with disabilities

persons sometimes complained of the they treated. About one-third stated that relatives of

way are persons with disabilities sometimes complained. Fewer of the respondents in the health care sector had received complaints; one-fourth had received complaints from

over persons with disabilities, but more than 40% had received complaints from relatives. In the health care sector and headmasters the number of complaints received from relatives 29%

among and 19%, respectively was greater than that from the disabled themselves 15%

persons and 7%, respectively. Very few respondents in of the sectors said that they had recei-

any ved complaints; those who had done so stated that they

were a rare occurrence.

About 75% of the staff in social insurance offices stated that they had received

complaints and that in the majority of cases they about things beyond the staffs control.

were This applies both to complaints from with disabilities and complaints from relati-

persons ves. In the social service sector about half of the respondents stated that complaints, whether from disabled from their relatives, about things beyond their control.

persons or were Almost respondents in the health sector 47% who had received complaints

as many care stated that they were about matters beyond their control, while fewer 40% stated that complaints from relatives concerned matters beyond their control. The corresponding figu-

res for headmasters were 60% as regards complaints from disabled and 40% persons as regards complaints from relatives. What these complaints about When comes to complaints from with disaare persons bilities large percentage of social insurance staff 86% of those who had received a complaints said that these related to long processing times. A large number of complaints had also been received for insufficient assistance 67%, failure to provide assistance 48% and complaints that the client had not been assessed in relation to his/her individual needs 41%. Many respondents in the social service sector 66% of those who had received complaints from persons with disabilities received complaints about insufficient assistance, long processing times 46% and complaints that the client had not been assessed in relation to his/her individual needs 38%. In the health care sector, many respondents 74% of those who had received complaints from with disabilities had received persons complaints about long processing times and insufficient assistance 50%. Finally, in schools respondents 74% of those who had received complaints from with many persons disabilities had received complaints mainly about insufficient assistance. The picture similar when comes to complaints from relatives, but there are some differences: there appear to be less complaints from relatives about long processing times. Furthermore, particularly in the social service and health care sectors, and also to some extent in schools, for relatives to complain about the lack of informamore common tion. The incidence of complaints from disabled persons and/or relatives covaries with job satisfaction, stress and competence in such that complaints received by a way more are staff who experience low job satisfaction the correlation applies to social insurance offices and the health care sector, great stress and a lack of necessary training the social service and health sectors. More complaints also tend to be received by those who find that care disabled persons have become more impatient and demanding in recent years.

The staff asked to give for the uncertainty experienced by people in

were reasons some contacts with disabled The lack of experience of such contacts considered persons. was one of the main reasons. The number of respondents who mentioned the fear of offending the person or a feeling of one’s own vulnerability or helplessness was much smaller. The answers to the question how often respondents find themselves in moral dilemmas in their work in connection with decisions concerning persons with disabilities shows that the proportion of respondents who never experience such dilemmas was lowest in the social service sector 6% and highest headmasters 29%. Moral dilemmas ofamong arose ten, or quite often, in the social service and health care sectors, where they were

experienced by 25% and just under 25% of the staff, respectively.

Experience of moral dilemmas covaries with the workload and of due a sense pressure to inability to fulfil the wishes of patients/clients/pupils; in other words, such situations are experienced frequently by staff with heavy workload and those who under great more a are pressure. In order to find out more about the causes of negative values and attitudes, the respondents asked to react to statements about the rights and social status of were some persons with disabilities. One of these statements "Persons with disabilities have the rights to educawas: same tion, social welfare benefits etc. as others". In view of the formulation of this statement, the answers that indicate less than total agreement are the ones that are interesting indicators as of negative attitudes, and such answers were given by 5-7% of the staff depending the on sector. Another statement was: "In some situations e.g. economic crises, widespread

unemployment giving lower priority to assistance with disabilities justified".

to persons 22-29% agreed with this statement in varying degrees. The highest percentage to be was found in the social service sector. A third statement "Nowadays the assistance given to disabled sufficiwas: persons ently great as to make further measures unnecessary". 27-49% of the staff agreed with this

statement in varying degrees. The lowest figure that for the health sector and the was care highest for social insurance offices. The fact that respondents agreed with this so many statement was surprising in view of the fact that the complaints received from with persons disabilities and their relatives usually mentioned insufficient non-existent assistance. or The fourth statement was: "Disparaging treatment makes the disability harder to bear". The purpose of this statement was to test respondents’ of the fact that disability awareness a relative concept and that functional impairments are perceived handicaps in relation as to the response attitudes, accessibility of other people. 2-6% in the various sectors did — — not with this statement, and 5-13% only partly agreed. The higher figure related to agree staff in social insurance offices. difficult to explain such One explanation answers. might be that some respondents consider that the individual himself rather than the people around him the cause of the disability. Another explanation might be failure to understand the question or the fact that the respondents had not given much thought to what a

disability involves. An open-ended question was asked to give the respondents the opportunity to give their

views on the alleged problem that involving with disabilities "fall between cases persons two stools"; comments were given by almost all respondents. An obvious pattern was apparent in these answers, e.g. the absence of clearcut division of responsibilities between a public bodies. Cutbacks were often mentioned by staff why with disaas a reason persons bilities feel that their fall between two stools. The two mentioned most cases reasons frequently were the economy and the regulatory framework. Persons with mental disabilities, with diffuse functional disabilities, and those who cannot speak for themselves or or do not have articulate spokesmen are assumed to be the that hardest hit. There groups are a consensus among school staff that pupils with MBD, DAMP, autistic conditions, Asperger’s syndrome and pupils with social handicaps have the greatest problems.

Another open-ended question offered respondents the opportunity to state whether they

experienced any particularly difficult problems in this The headmasters often mentioarea. ned the lack of resources. The comment most frequently made in the health sector care was the feeling of insufficiency. Many of the social insurance staff stated that the number of staff must be increased or the workload reduced in order to improve working conditions.

about schools

Questions

As regards the questions addressed to headmasters only, the results show that the main areas in which changes needed in order to provide disabled pupils with education are an that with that enjoyed by other pupils and on a par are resources competence. The replies given by the headmasters do not allow unambiguous of whetan assessment her the resources allocated to disabled pupils have increased decreased with

or compared

resources for other pupils during the last five The majority stated that in years. resources relation to other pupils have remained unchanged. However, the number of

respondents

who considered that for with disabilities had decreased than resources persons was greater those who thought they had increased. The headmasters stated that having disabled pupils in normal classes generally

was a positive experience. Teaching methods and the classroom atmosphere improved. A large

majority

claimed that this situation also tends to eliminate prejudice and negative attitudes towards

disabled pupils. On the other hand, the majority stated that also increased the teachers’ workload, while only 4.7% thought had adverse effect the performance of other an on pupils. As regards the question what headmasters needed to be able to supervise the of

schooling

disabled pupils, stated that they did not know enough about specific functional

many impair-

ments or about appropriate teaching methods.

1 OCH

ATTITYDER ARBETSEÖRHÅLLANDEN -

UNDERSOKNING OM BEMOTANDE AV

PERSONER MED FUNKTIONSHINDER

1.1 Inledning

Utredningen om bemötande av personer med funktionshinder S 1997:04 i november

gav

1997 Stiftelsen Samhällsvetenskapliga forskningsinstitutet i Uppsala SAMU i uppdrag att

undersöka om och på vilket sätt arbetsförhållanden respektive de anställdas grundinställning påverkar mötet med med funktionshinder. Utredningen ville mot bakgrund

personer

den kritik dåligt bemötande många med funktionshinder har riktat till av om som personer

anställda inom bl.a. socialtjänsten, försäkringskassan, hälso- och sjukvården och skolan, få

kunskap huruvida sådana faktorer kunde påverka bemötandet i eller

om en annan riktning.

Personer med funktionshinder har de senaste årtiondena fått allt större social

en upprättelse och ett erkännande att de är medborgare andra med rättigheter. De har

som samma rätt att ställa krav och att få god service. I och med att de själva tar kontakter, utbildar sig, för sin talan och ställer sina rättmätiga krav kommer allt fler människor i kon-

egen daglig

takt med med funktionshinder. De har rätt till och de förväntar sig att bli bemötta

personer som personer som av olika skäl råkar ha ett eller flera funktionshinder. De är medbor-

- gare med lika rättigheter som andra och vill inte betraktas några stackare eller andra

som

rangens medborgare.

Intresset för bemötandet med funktionshinder och andra utsatta har

av personer grupper också under de senaste åren hamnat i fokus ett resultat att funktionshindrade

som av personer i högre utsträckning än tidigare vågar framföra direkta klagomål på det bemötande de får av myndigheter och offentliga organ. Men kravet på ett gott bemötande kan också

ses som positiv bekräftelse på flera decenniers medvetet drivna politik och opinionsbild-

en ning. Vid sidan grundläggande frågor rätten att arbeta, bo och leva andra, har

av som som nu rätten till ett gott bemötande lyfts fram. Samtidigt har under det senaste årtiondet

genomförts nedskärningar inom vård, skola och social service; nedskärningar inneburit

som att även resurserna för funktionshindrade minskats. Den offentliga sektorn har

personer skurits ned och många de förmåner medborgarna vant sig vid har reducerats eller

av som förändrats i betydande avseenden vilket naturligtvis fler än de funktionshindrade medbor-

har fått känna Å sidan å andra sidan el-

garna av. ena mer långt gångna krav, försämringar

ler hot om försämringar i grundläggande stöd och service. Tendenserna kan

tyckas peka

diametralt motsatta håll.

I en sådan situation kan det uppstå spänning mellan subjektiva krav de förvänt-

en

ningar människor med funktionshinder med rätta har och de förväntningarna

- ramar som

skall förverkligas inom. En spänning mellan skapade förväntningar och förfönnåga att

verkliga intentionerna både ekonomiska och organisatoriska skäl. En spänning

av som olika yrkesgrupper i sitt arbete kommer i kontakt med med funktionshinder i

som personer sådana fall kan känna mer än andra.

Kraven på myndigheter och andra offentliga att flexibla i sin service har

organ vara accentuerats under de senaste åren. Kontinuerlig förnyelse och anpassning till förutsätt-

nya ningar och omvärldskrav har lett till påfrestningar för personalen. och

Omställnings

förändringstakten i arbetslivet har generellt sett varit snabb det senaste decenniet, så även

inom den offentliga sektorn. Försäkringskassa, socialtjänst, skola och hälso- sjukvård har

förutom allmänna förändringar i form av övergång från regel- till målstyrning, decentralisering, anpassning verksamheten till teknik, också fått utökade uppgifter. Att möta de

av ny

kraven med minskad personal och minskade ekonomiska resurser leder med stor nya sannolikhet till ökad stress bland personalen och försämring av arbetsförhållanden.

Rationalisering tvingar fram Standardisering arbetet med behov ökad intern speci-

av av

alisering. Det omfattande förnyelsearbetet som pågått i kommuner och landsting och

som

bl.a. inneburit ökad målstyrning, avreglering, beställare-producent-roll och självstyrande

enheter har lett till ytterligare förändringar i detta avseende. Den ekonomiska situationen för kommuner och landsting har blivit märkbart försämrad. Hur påverkar sådana förändringar personalens bemötande av personer med funktionshinder Vi tror att när personalen utsätts för inre och yttre press att tillmötesgå ledningens krav på återhållsamhet och kli-

entens krav ökar risken för dåligt bemötande. Vi tror också att dåligt bemötande kan här-

röra från kvardröjande fördomsfulla uppfattningar, bristande kunskap och omoget

förhållningssätt från myndighetspersonens/tjänstemannens/vårdgivarens sida.

Genom de målsättningar och formulerats för handikappolitiken bibringas

program som medborgare med funktionshinder idealiserad föreställning om hur verkligheten fungerar.

en När individen sedan kommer i personlig kontakt med myndigheterna, visar det sig inte sällan att de erfarenheterna inte stämmer med förväntningarna. Avståndet mellan

egna deklarerade mål och faktiska förhållanden präglar debatten om hälso- och sjukvården,

skolan, socialtjänsten och försäkringskassan. För att ta ett exempel: när de handikappoli-

tiska deklarerar personer med funktionshinder som medborgare med lika

programmen rättigheter i samhället, förväntar sig den enskilde att i kontakt med myndigheter

personen bli behandlad och bemött därefter. Tjänstemännen å sin sida som skall omsätta målen i praktisk handling, styrs de ekonomiska ramar och beslut som fattas inom den egna or-

av

ganisationen och många gånger präglas ett förhållningssätt inte alltid överens-

som av som stämmer med de officiella handikappolitiska målen.

Värdigt/icke-värdigt bemötande kan resultat individers val att handla på ett

ses som av visst sätt i bestämda situationer. Men vad bestämmer valet av handling Säkert är att individens attityder och värderingar styr detta val. Men också andra faktorer arbetsför-

som

hållanden och har betydelse i sammanhanget. För överansträngd socialarbetare

resurser en exempelvis, kan klienterna framstå som en anonym massa, och man har varken tid, eller orkar, informera sig den enskilde individens situation och sätta sig in i den på ett sätt

om

gör det möjligt att bedöma individen med hänsyn till dennes egna specifika behov. Ett som sådant förhållande undenninerar älva tanken på att bemötande skall vila på en relation där personalen klienten människa, inte ett ärende skall åtgärdas. Detta är

ser som som som ännu en påminnelse om det ofta framförda kravet att personalen måste ha ett rimligt antal

klienter. Det är också påminnelse att politiker är delaktiga i och medansvariga för

en om hur bemötandesituationen utvecklar sig. Hur relationen mellan personalen och klienter/patienter/elever kommer att utvecklas bestäms nämligen indirekt också de politiska

av och ekonomiska prioriteringar görs. Att dessa prioriteringar också har etisk dimen-

som en sion tränger ända in i bemötandesituationen, tas alltför sällan med i beräkningen.

som

Syftet med detta arbete är att få kunskap i vilken mån personalens arbetssituation

om och attityder/inställning till personer med funktionshinder kan påverka bemötandet i den

eller andra riktningen. I undersökningen analyseras den inställning anställd personal

ena inom skola, hälso- och sjukvård, försäkringskassa och socialtjänst har till funktionshinder och funktionshindrade personer liksom personalens arbetsförhållanden i olika avseenden. Faktorer kan ha betydelse för bemötande är sådana konstituerar den psykosociala

som som milj stress, överkrav från chefer och arbetskamrater, dåliga möjligheter att själv påverka

arbetet och arbetsprocessen, liksom konflikter på arbetsplatsen kan ge upphov till negativt

bemötande.

Med personalens attityder/inställning till personer med funktionshinder avser vi den uppfattning personalen har om dessa personer i deras roll som patienter/klienter/elever.

Utifrån en enkätundersökning kommer vi att lägesbeskrivning hur personalen

ge en av själv ser på sin kunskap, sina möjligheter att fatta beslut, arbetsförhållanden och sin inställning till funktionshinder och funktionshindrade Genom enkäten har vi studerat personer.

kvalitetsaspekter är synliga för mottagaren, exempelvis beredvillighet att service

som ge och information. Vi har också studerat kvalitetsaspekter inte är synliga för mottagaren, som

exempelvis arbetsklimat och ledarskap. Mot bakgrund att personalen har nyckelroll i

av en mötet med sina klienter, patienter, elever relation inte helt jämlik har denna under- - en -

sökning ägnat ganska stort utrymme att belysa personalens arbetssituation, hur de

uppfattar sin arbetssituation samt önskemål och behov dessa har.

som personalgrupper

Personalens arbetssituation beskrivs med utgångspunkt från deras upplevelser egna av ar-

betet med personer med funktionshinder, målsättningarna i arbetet och utbildningens bety-

delse för arbetet. Undersökningen syftar också till att identifiera fördomar samt kritiska faktorer i personalens upplevelse kontakten med med funktionshinder. När av personer människor på grund handikapp drabbas nedsatta funktioner behövs stödinsatser av av av olika slag. Hur dessa utformas beror till stor del på vilka värderingar råder i samhället. som Det är viktigt att understryka att var och en av de fyra sektorerna undersöks har som olika förutsättningar, olika arbetskultur, olika metodik och olika regelverk att arbeta efter. Det är t.ex. skillnad att handlägga ärenden Vårdbidrag, handikappersättning och om

assistansersättning på försäkringskassan och att arbeta med habilitering och rehabilitering

inom hälso- och sjukvårdsområdet. Varje område har sin profession, sin organisation och

sitt arbetssätt. Detta måste hålla i minnet när bedömer man man svaren.

Undersökningen är oss veterligen den första empiriska studien i Sverige försöker

som förstå bemötandeproblematiken från ett perspektiv där både personalens arbetsförhållan-

den/arbetsorganisation och personalens attityder fokuseras, och baseras på personalens

som

dvs på dem som utpekas ett dåligt bemötande uppgifter hur de uppfattar

- ge - egna om

funktionshindrade Avsikten är ett få bemötandeproblematiken ordentligt

personer. genomlyst. Undersökningen förväntas leda till ökade kunskaper i vilken utsträckning om personalens inställning, respektive arbetsförhållanden kan antas påverka bemötandet av med funktionshinder i positiv eller negativ riktning. personer

1.2 Människa stöd- och

- medborgare - servicetagare

Grundläggande för all service/omsorg är på funktionshindrade medsynen personer som borgare med mänskliga behov andra och med rätt till respekt för sin samma som samma person. Insikten att människor har olika funktionsförmåga måste ligga till grund för om samhällsplaneringen. Erfarenheten visar att åtgärder inriktade på såväl generella indisom viduella insatser bidrar till att med funktionshinder bättre kan utnyttja sina personer resurser och sin egen förmåga. I de undersökta verksamheterna där människors värdighet och integritet alltid berörs, kan människovärdet tjäna orienteringspunkt för handlandet. Vi det som en anser att är märmiskovärdet, inte nyttan eller mål-medel-analys, bör stå i centrum. Det

en som betyder

att alla handlingar också måste värderas mot märmiskovärdet. Personalen inom försäk-

ringskassan, socialtjänst, hälso- och sjukvården, skolan och andra inom den offentliga sektorn måste inte bara i ord uttrycka betydelsen att nå subjektrelationer med klienter,

av patienter, elever, medborgare. Det måste finnas en strävan att nå överensstämmelse en mellan de övergripande principerna och det faktiska handlandet. Det vill försäga att man mår att respektera motparten, kan henne ett subjekt, med potentiella möjligheter se som att kunna påverka sina och andras levnadsförhållanden. Dåligt bemötande sig ofta i egna yttrar den mycket subtila kränkning ligger i att misstro klienten, att ned på klienten eller som se att behandla klienten ett ting, ett "ärende". som Först och främst måste på det klara med vilken människosyn och vilken förman vara hållningssätt man har. Hur ser du på människor med funktionshinder Det finns

en inbyggd

obalans i relationen mellan tjänstemannen och den söker stöd och service

som som personalen måste reflektera över. Det är ett ojämnt maktförhållande mellan den söker in-

som en sats något slag och den har mandat och därmed makt att bevilja eller avslå

av som en ansökan.

Värdigt bemötande är ett grundläggande krav riktat till personal i sitt arbete kom-

som

i kontakt med med funktionshinder och med andra söker stöd och hjälp. mer personer som

Hur påverkar personalens grundläggande inställning och människosyn samt deras arbets-

förhållanden deras möjlighet att ge ett värdigt bemötande Dessa frågeställningar härrör från vår övertygelse att bemötande formas och är ett uttryck för såväl sociala indi-

av som viduella faktorer. Bemötande går att påverka genom att skapa bättre eller sämre förutsättningar för människors möte.

1.3 Metod

All forskning innebär att ett utsnitt av verkligheten beskrivs och analyseras ett visst

ur perspektiv och med hjälp av vissa metoder. I denna undersökning har vi närmat bemö-

oss

tandeproblematiken med utgångspunkt från personalens arbetsförhållanden och inställning

till med funktionshinder. Vår strävan har emellertid inte varit att enbart beskriva

personer utan också att söka förstå den situation personalen har och de problem man möter. Därför har vi som har skrivit denna rapport försökt tolka personalens erfarenheter och beskrivningar sitt arbete på det här området mot bakgrund av annan forskning om arbetsmiljö, arbetsorganisation och inställning till personer med funktionshinder

På grund studiens karaktär valdes datainsamlingsmetod postal enkät huvud-

av som en sakligen baserad på frågor med strukturerade fasta svarsalternativ. Intervjuer med undersökningsgruppens personer skulle behöva vara mycket ingående och långa för att få fram upplevelser av arbetsförhållanden, kontakter med personer med funktionshinder och inställningen till funktionshindrade De skulle också bli mycket tidskrävande med

personer.

tanke på undersökningens omfattning. Men surveymetoden valdes också med tanke på att

den garanterar respondentens anonymitet. Den påverkan intervjusituation kan inne-

som en bära uppstår inte; situationen när man sitter som helt med ett enkätfonnulär

anonym person

bör öka möjligheterna att inte blir tillrättalagda och anpassade till vad tror är

svaren man "politiskt korrekt" etc. En annan fördel med denna metod är att respondenten har god tid på sig att tänka igenom frågan innan den besvaras. En enkät är vidare lättadministrerad och

resultaten förhållandevis lätta att analysera och beskriva statistiskt.

1.4 Urval

Undersökningssyftet är avgörande för vilket typ urval vill göra. I sin tur är urvalet

av man bestämmande för vilken typ slutsatser kommer att kunna dras på basis insamlade

av som av

data. Flera avgränsningar gjordes, dels geografisk avgränsning, dels sektorsmässig,

en en dels en avgränsning med avseende på kontakten med med ñanktionshinder.

personer

Tre län valdes, nämligen Uppsala län, Dalarnas län, och Hallands län. Dessa län är sinsemellan olika och fångar ganska väl in den spärmvidd finns inom landet mellan stad

som och landsbygd och olika typer kommuner. Inom de tre länen ingick 27 kommuner i

av undersökningen kommuner i Uppsala län, sex kommuner i Hallands län och femton

sex

kommuner i Dalarnas län. För Försäkringskassan gjordes ett urval från försäkringskassor i

hela landet eftersom underlaget i de tre länen inte tillräckligt stort.

var

De sektorer undersöktes försäkringskassan, hälso- och sjukvården, socialtjäns-

som var ten och skolan. Inom dessa sektorer valdes vissa yrkeskategorier ut att ingå i studien. I princip eftersträvades därvid personalkategorier i sitt arbete ofta kommer i kontakt

som med personer med funktionshinder. På grund av praktiska svårigheter fick emellertid även

andra hänsyn tas. De överväganden gjordes ledde fram till urvalsramen består som att av

följ ande befattningskategorier:

Skolan: rektorer

Socialtjänsten: personal inom gruppboende, socialsekreterare, assistenter, SoL- och LSS-

handläggare. Vården: personal inom hjälpmedelsverksamheten, inom personal rehabiliterings- och habiliteringsverksamheten.

Försäkringskassan: de som handlägger ärenden rörande med funktionshinder. personer Se bilaga IV för en detaljerad redovisning vilka de individer har

av befattningar som ingår i undersökningen.

För samtliga sektorer gäller att det inte farms tillgång till några

färdiga register, perso-

nalförteckningar etc, som kunde tjäna urvalsramar. I studiens inledande skede fick som därför ett relativt omfattande arbete läggas ned sådana urvalsramar.

på att skapa I princip

gick detta till så att vi telefon- och brevkontakter med lokala

genom förvaltningar och

myndigheter i de tre länen samlade in förteckningar över personal inom de aktuella

katego-

nerna. För skolans del innebar detta sätt att ta fram urvalsram för

en undersökningen att vi av

kostnads- och tidsmässiga skäl fick begränsa till låta enbart rektorer i oss att ingå studien. Att skapa en urvalsram som skulle inkludera även speciallärare och elevassistenter skulle ta lång tid eftersom personalförteckningar för dessa inte kunde tillhandahållas från grupper kommunernas skolförvaltningar. Inte heller kunde dessa tillhandahållas från

förteckningar

kommunernas löneadministration. Det enda sättet att urvalsram med dessa skapa en perso-

nalkategorier i dagens decentraliserade system skulle att ta fram

vara egna förteckningar

genom att ringa separat till varje skola. Det kunde tillhandahållas från Skolförvaltsom ningar var förteckningar över rektorer. En urvalsram omfattande 387 rektorer i de aktutre ella länen skapades att ringa till kommuner i Uppsala län, kommuner genom sex sex i Hallands län, och femton kommuner i Dalarnas län. Från denna drogs

ram ett slumpmäs-

sigt urval om 100 individer från varje län, dvs totalt 300 individer. Man kan vårt val mot av befattningshavare inom skolan invända att rektorerna inte så ofta kommer i direkt kontakt med funktionshindrade elever. Detta stämmer i många fall. Å andra sidan det rektorerna är som i mångt och mycket fonnar verksamheten i skolan och har det övergripande ansvaret och den överblick behövs, för att göra kvalificerad situationen i

som en bedömning av

skolan för elever med funktionshinder.

Samma procedur för att skapa urvalsram, dvs telefonkontakter med de kommunala förvaltningarna, följdes även för socialtjänsten. Eftersom antalet individer detta som på sätt kunde ringas in för socialtjänstens del inte uppgick till fler

än sammanlagt 330, hade vi

möjlighet att låta samtliga ingå i undersökningen. D.v.s. för socialtjänstens del det såtill-

är vida fråga om en totalundersökning den personal vi med vår metod urvalsav att skapa en ram kunde förteckna i de tre aktuella länen. omfattar således

Undersökningen för

socialtjänstens del totalt 330 individer, lll från Uppsala län, 112 från Hallands län varav och 107 från Dalarnas län

När det gäller hälso- och sjukvården begärdes förteckningar in över från

personal

huvudmannen för habiliterings-, rehabiliterings- och i hjälpmedelsverksamheten respektive

län. Detta resulterade i urvalsramar omfattande 209 i personer Uppsala län, 140 personer i Hallands län och 158 i Dalarnas län. Från dessa gjorde urval

personer slumpmässiga om

100 individer i varje län.

För försäkringskassan är situationen annorlunda. Den inom

personalgrupp försäkrings-

kassan handlägger handikappärenden i de valda länen Visade inte som tre sig vara tillräckligt stor. Urvalsram fick istället bli rikstäckande population, kartlades/förtecknades en som via telefon- och brevkontakter med länskontoren i samtliga län. Urvalsramen

så skapad

omfattar 526 individer och består alltså den

av försäkringskassepersonal i Sverige

som

handlägger handikappärenden. Ur denna population gjordes ett slumpmässigt urval 300

om individer. Således är undersökningen när det gäller

försäkringskassan rikstäckande, medan

den för de övriga sektorerna täcker in tre särskilt utvalda län.

Sammanfattningsvis kom därmed undersökningen att omfatta totalt 1230 individer, utvalda på det sätt angivits. I tablån nedan finns en sammanställning av urvalsra-

som ovan

och urvalens storlek inom olika sektorer och län. mens

Försäkringskassan,

hela riket 526 300

Totalt 1750 1230

1.5 Enkätkonstruktion

Enkäten diskuterades vid ett antal tillfällen med utredningens sekretariat och med sakkunniga i utredningen. En utgångspunkt att med funktionshinder inte bör be-

var personer handlas och kategoriseras i Följaktligen skiljer inte enkäten ut olika

grupp.

handikappgrupper. En utgångspunkt var att ta fasta på personalkategoriemas upple-

annan velser mötet med funktionshindrade klienter/patienter/elever. sekretariatet ville nå kun-

av

skap hur handläggaren upplever motparten med utgångspunkt i de signaler som

om

utredningen fått vad brister i bemötandet genom intervjuer, brev till utredningen,

om som

kunskapsöversikten och handikapporganisationemas erfarenheter. En tredje utgångspunkt

att frågorna i enkäten skulle ha sin utgångspunkt i de klagomål funktionshindrade var som

har på bemötandet och som utredningen har fått kännedom om genom brev, interpersoner vjuer och andra kontakter.

Eftersom syftet är både att beskriva hur personalen upplever faktiska förhållanden arbetsförhållanden och deras upplevelser kontakten med personer med funktionshinder

av har frågorna konstruerats för att vara både beskrivande och värderande. Frågor ställs om

olika arbetsförhållandekomponenter t.ex. utbildning, ekonomiska ledningens roll,

resurser, stimulans i arbetet och ansvarsfördelning. När det gäller upplevelsen av kontakten ställs frågor berör dels attityder till med funktionshinder dels hur med

som personer personer funktionshinder upplevs i mötet med myndigheter och andra offentliga organ.

Varje aspekt i de frågor ställdes till personalen bildar utgångspunkt för dis-

som en en kussion där vi tar de organisatoriska förhållanden som upplevelsen uttrycker. Avsikten

upp

är att belysa relationen mellan personalens upplevelser i arbetet och organisationen på en Viss arbetsplats, arbetsuppläggning och stymingsförhållanden. Genom att utgå från perso-

nalens upplevelser får också anknytning till de anställdas kunskaper och krav.

man en

Enkäten delades in i fyra huvuddelar: bakgrundsfrågor, frågor om arbetsförhållanden, frågor funktionshinder och kontakt med funktionshindrade personer samt frågor riktade

om

enbart till skolpersonal. Spridningen av befattningskategorier som ingår i undersökningen

är stor, därför skapades Gel med frågor att besvaras alla, i några få fall

en gemensam av av alla med undantag för skolpersonal och en del att besvaras enbart av personal verksam

inom skolan skolledare.

I slutet den gemensamma delen ingick också tre öppna frågor. Den typ av enkät

av som används här har också vissa nackdelar, bl.a. den begränsning ligger i att frågorna är

som utrustade med fasta svarsalternativ. Genom att lämna utrymme för egna kommentarer i s.k. öppna frågor kan man avhjälpa denna begränsning. Dessa svar kan inte enkelt bearbetas statistiskt, å andra sidan möjlighet till att skönja tendenser och "lyssna av" stäm-

men ger ningar. De öppna frågorna utgör således ett komplement till frågorna med fasta svarsalternativ.

1.6 Undersökningens genomförande

Innan undersökningen genomfördes godkände Datainspektionen enligt datalagen 1973:289

5127-97 att uppgifter insamlas om aktuella personkategorier, val av medium för in-

Dnr

hämtande uppgifter samt typ av dataframställning. Ansökan avsåg tillstånd att inrätta

av och föra ett personregister under namnet "Tjänstemän möter funktionshindrade

personer inom för sitt arbete".2

ramen

I februari månad skickades enkäten ut med följebrev från den särskilde utredaren Bengt Lindqvist till de 1230 respondenterna. Datainsamling skedde under februari och

mars 1998. Ett påminnelsebrev sändes ut inom två veckor om enkäten inte besvarats. Ytterligare ett påminnelsebrev sändes efter vecka till de inte besvarat enkäten efter första

en som

påminnelsebrevet.

Av de 1230 ingick i undersökningen besvarade 1071 enkäten,

personer som personer dvs hela 87,1%. Bortfallet är inte än 12,9%, vilket är en låg siffra i den här typen

mer av undersökningar. I tabell 1 framgår hur stor del av respektive sektor och län som har svarat

enkäten. Bortfallet är inte systematiskt i den meningen att någon eller några speciella personalkategorier har vägrat att besvara enkäten. Vad gäller bortfallet i de olika länen finns det inte heller här några tendenser till att bortfallet är systematiskt i den meningen att någon eller några län har markant lägre svarsfrekvens. Förutom att bortfallet är ganska jämnt fördelat mellan länen är det också jämnt fördelat mellan de olika sektorerna. Det är skolan har ett något större bortfall, men Svarsfrekvensen även för denna ligger

som grupp inom ramen för vad som normalt i enkätsammanhang anses vara ett mycket bra resultat.

Av de avstått från att besvara enkäten har enbart ett fåtal angett skäl för detta. Skäl

som

för att inte medverka är vanligtvis i sådana här enkätundersökningar att frågorna upplevs

för personliga eller inte har tid eller intresse. Intembortfallet, dvs bortfall inom

att man enkäten frågor hoppas över, lämnas obesvarade, är också mycket lågt. Det låga bortfallet

pekar på att respondenterna upplevt undersökningen både angelägen och lätt att besvara. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att bortfallet i undersökningen ligger på mycket

en låg nivå, och att det inte finns skäl att tro att dess eventuellt snedvridande effekt nå-

är av

gon större betydelse när undersökningsresultaten skall tolkas.

2 Ändamålet med registreringen motiverades följande sätt: Utredningen bemötande med

om av personer funktionshinder inom Socialdepartementet har uppdragit SAMU att genomföra en enkätundersökning riktad till handläggare av ärenden gällande personer med funktionshinder inom försäkringskassan och socialtjänst samt till anställda inom skola och sjukvård som har kontakter med funktionshindrade personer. Syftet med enkätundersökningen är att få en förbättrad kunskap om nämnda tjänstemäns attityder till funktionshindrade personer och om deras arbetsbelastning, kompetens, etc. Undersökningen omfattar ca 1200 personer inom de nämnda sektorerna i tre län. Insamlade data skall endast användas för statistisk presentation. Det också

angavs att uppgifter om den registrerades befattning i organisationen skulle insamlas genom direkta kontakter

per telefon och brev med respektive organisation.

3-13-5648

34 Tabell 1 Population urval och svarsfrekvenser

2 BESKRIVNING AV POPULATIONEN ENLIGT

BAKGRUNDSDATA

frågorna 1-5

2.1 Inledning

Bakgrundsdata är till för att beskriva undersökningsgruppens sammansättning och för att

göra analyser med avseende på eventuella skillnader i upplevelser bland personalen med olika befattningar i olika län, i olika sektorer, olika kön, olika åldrar, olika tider inom

av av

nuvarande befattning och med olika utbildningsbakgrund. Nedan följer redovisning

en av

hur undersökningspersonerna fördelar sig efter de olika bakgrundsvariablema. Längre fram

presenteras skillnader i både deras upplevelser av kontakten med funktionshindrade

personer och med avseende på arbetsförhållanden i det mån signifikanta skillnader finns.

De 1071 individer besvarat enkäten kan sammanfattningsvis beskrivas med hjälp

som av medelvärden och procentuella fördelningar. I redovisningen nedan förekommer därvid ofta tabeller där svarsfördelningar redovisas för och de olika sektorerna

var en av

försäkringskassan, socialtjänsten, vården, skolan. De redovisade svarsfördelningama är i

dessa fall beräknade med vikter i förekommande fall, beaktar de variationer finns

som, som i urvalssarmolikhet för individer inom viss sektor i olika län De bastal N i

en som anges tabellerna är oviktade tal.

Som tidigare nämnts var enkätema riktade till den personal inom försäkringskassan, socialtjänst, skolan och hälso- och sjukvården i sitt arbete kommer i kontakt med

som personer med funktionshinder. I tabell 1 visades att 95,0% inom försäkringskassan, 84,3% inom hälso- och sjukvården, 88,5% inom socialtjänsten och 80,3% inom skolan har besvarat enkäten.

2.2 Nuvarande

befattning

De personalkategorier finns representerade i undersökningen framgår i IV.‘ som bilaga

Inom skolan är det som tidigare sagts nästan bara rektorer/biträdande rektorer ingår i

som

undersökningen. Det är också en relativ homogen personalkategori tjänstemän inom för-

av

säkringskassan som ingår i undersökningen, nämligen handläggare ärenden gäller

av som

personer med funktionshinder assistansersättning, bidrag till arbetshjälpmedel, till bidrag bil för handikappade, reseersättning, Vårdbidrag och handikappersättning samt försäk-

3 Av redogörelsen för urvalet i inledningskapitlet framgår att urvalssannolikheten varierar mellan de tre länen när det gäller individerna inom skolan och vården. Viktningen används baseras på dessa

som urvalssannolikheter och syftar till att göra den sektorsvisa redovisningen vård, skola "länsneutral". 4Det interna bortfallet i denna fråga relativt stort, det många inte besvarade frågan. Därför, för

var var som att kunna få en så fullständig bild som möjligt, har använt både uppgifterna vi har respondentemas

som om befattning enligt urvalsramen och befattningsuppgiftema enligt deras i enkäten. En anledningar

svar av till att relativt många inte besvarade frågan om befattning kan vara att de ansåg den överflödig. I det medföljande

vara brevet till enkäten skrev vi: Från försäkringskassan i samtliga län, och från socialtjänst, skola samt hälso- och sjukvård i tre län/landsting har insamlats personalförteckningar från vilka gjorts slumpmässiga urval. Det kan dock vara av intresse för läsaren att se vilka personalkategorier från respektive sektor har ingått i undersökningen.

När det gäller socialtjänsten är de vanligaste personalkategoriema biringssekreterare. ståndshandläggare, enhetschef, föreståndare i gruppbostäder, LSS-handläggare,

områdeschef/arbetsledare. Variationen olika yrkeskategorier är mycket stor inom social-

av

När det gäller hälso- och sjukvården är det liksom socialtjänsten stor variation

tjänsten. en mellan befattningarna. Vanligaste befattningama är arbetsterapeuter, fritidskonsulenter,

hjälpmedelskonsulenter, kuratorer, sjukgymnaster, logopeder och psykologer. I det fol-

används för enkelhetens skull ordet vården for att beteckna dessa personalkategorier.

jande

Data inhämtas i denna fråga är inte intressant i sig utan i kombination med andra

som data. Finns det exempelvis skillnader mellan olika yrkeskategorier befattningar och

upplevelsen arbetsförhållanden/inställning till funktionshinder och funktionshindrade per-

av soner Finns det skillnader i möjligheterna till kompetensutveckling mellan olika grupper

anställda beroende på vilken befattning de har och därmed vilken position de har i den av professionella hierarkin Vilka är i så fall dessa skillnader Osv.

2.3 Arbetsledande funktion

Den andra frågan i enkätens första del att beskriva personalen inom de olika

som avser sektorerna med utgångspunkt från konventionella bakgrundsdata kartlägger i vilken ut-

sträckning undersökningspersonerna har arbetsledande befattning. Som framgår av ta-

en bellen nedan är variationen stor inom de olika sektorerna. Av de som handlägger

inom försäkringskassan har 97% inte någon arbetsledande funktion vil-

handikappärenden

ket inte är förvånade eftersom frågorna riktades till enbart handläggarna, medan det mot-

för skolans del, vilket också är ett förväntat resultat eftersom bara

satta gäller

rektorer/biträdande rektorer tidigare redovisade skäl ingick i urvalet Vilka effekter

av detta i kombination med andra variabler kommer vi att i redovisningen längre fram.

ger se Även det hälso- och sjukvården är andelen med arbetsledande befattning relativt

när gäller

låg 17%. När det gäller socialtjänsten så är det cirka tvåtredjedelar som har en arbetsle-

dande funktion.

Tabell 2: Andel inom olika sektorer har arbetsledande befattning

som

2.4 Anställningstid

När det gäller frågan hur länge arbetat i sin nuvarande befattning finns skillnader

om man mellan de olika sektorerna. Vad är gemensamt for alla sektorer är att det är ganska

som ovanligt att personalens tid i sin nuvarande befattning är mindre än ett år. Nästan halva

inom försäkringskassan har arbetat än tio år på nuvarande enhet. Medan den gruppen mer största 60 till 70%, inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och skolan har ar-

gruppen,

5För samtliga tabeller gäller att de är beräknade med viktning. Detta innebär att alla tabeller är viktade med en vikt korrigerar for olika urvalssannolikhet inom samma organisationstyp i olika län. Vi betraktar alltså

som urvalsförfarandet att vi gjort ett stratiñerat urval efter län i t.ex. populationen Anställda inom

som habiliteringen i C, N, och W län, och därvid haft olika urvalssannolikhet for urvalspersonema i de olika länen, vilket alltså viktningen syftar till att korrigera för. ° Fullständig svarsfordelning redovisas i tabell l itabellbilagan.

betat i nuvarande befattning mindre än tio år. I alla gäller att merparten arbetat i

grupper minst fem år i nuvarande befattning. För försäkringskassans del är det tre av fyra som gjort

så. Detta är bra med tanke på undersökningsresultatens relevans. Respondenterna uttalar

sig i kraft av en längre erfarenhet. Med tanke på de stora förändringar som skett organisa-

tionsmässigt och resursmässigt, åtminstone inom vissa sektorer, är ett längre perspektiv

värdefullt. Anställda med lång erfarenhet bör i allmänhet med större säkerhet kunna uttala sig förändringar arbetsförhållandena och förändringar rör med funk-

om av som personer tionshinder.

Diagram 1.7

efter antal år i nuvarande

Fördelning befattning

100%

I svar

90%

30% 1

70% 1-5 år

50% 5-1 O år

50% 10-1 5 år

40% I 15 år

30%

20%

10%

0%

Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan

kassan

2.5 Ålder och kön.

Åldersfördelningen ser ut som följer i tabell nedan. Förhållandevis få i undersökningen tillhör de åldersklasserna. Hela 42,2 procent i den totala populationen är 50 år och

yngre

äldre. Nedskärningar har medfört att medelåldern på personalen inom försäkringskassan är

över 50 år. De besparingar som hittills genomförts under 90-talet har till stort del gått ut över personaltätheten. När det gäller skolan är det naturligt att inga rektorer i åldrarna yngre är 29 år finns. Andelen "fyrtiotalister" är också störst inom detta område.

7 Diagrammet baseras på tabell 2 i tabellbilagan.

Diagram 2.

Fördelning efter åldersgrupp

100% 90% IEj svar 80% El 50- år 70% 50°/° $30-49 år 50% I-29 år 40% 30% 20% 10% 0% Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan kassan

Det vanligt inom vårdyrken och i den sociala sektorn att den övervägande delen av perär sonalen kvinnor Den kvinnliga dominansen bland personalen är i det närmaste total, är endast 15% inom försäkringskassan, socialtjänsten och vården är män. Männen är i ca majoritet inom skolan, dock är fördelningen mellan könen inom skolan ganska jämn.

Diagram 3.1°

Fördelning efter kön

100% 90% 8°% Män 70% 60% I Kvinnor 50% 40% 30% 20% 10% 0% Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan kassan

Jämställdhet mellan kvinnor och män är fråga berör alla delar av samhället. Inom en som viktiga områden, bl.a. inom vård och råder alltjämt olika villkor för kvinnor och omsorg män. Maktbalansen mellan könen är ojämn mellan kvinnor och män som grupper. Män har överordnad ställning och kvinnor underordnad. Detta mönster går igen också i vår

generellt

undersökning. Könsfördelningen inom de fyra sektorer vi undersöker tyder på att de

som gjorts ännu inte lyckats utplåna detta mönster: En analys av

jämställdhetsinsatser som

sambandet mellan arbetsledande befattning och kön visar att andelen med arbetsledande

3Diagrammet baseras på tabell 3 i tabellbilagan. 9För variabeln kön fanns det rätt många enkäter där uppgift saknas. Därför har förteckningen över urvalspersoner gåtts igenom och med ledning personnamnen har det varit möjligt att koda man/kvinna för av uppgivit detta i enkäten. Därmed kvarstår inget bortfall för denna variabel. dem som ° Diagrammet baseras på tabell 4 i tabellbilagan.

befattningar är lägre bland kvinnor än bland män inom försäkringskassan, socialtjänst och vården. För skolans del gäller, såsom urvalet gjorts, att samtliga har arbetsledande been fattning och inom försäkringskassan har de flesta ingen arbetsledande befattning, vilket också beror på urvalskriteriema. Inom vården är dock sambandet statistiskt signifikant i

vårt undersökningsmaterial.

2.6 Utbildning

Personalens utbildningsbakgrund redovisas i diagram 4 nedan. Det vi har efterfrågat är den formella utbildningen. Som tidigare nämnts pågår det, t.ex. inom

försäkringskassans om-

råde, en omfattande intern personalutbildning syftar till att komplettera personalens

som grundutbildning och ge personalen ökad kunskap och kompetens inom arbetsområdet. Inom försäkringskassan, är andelen med grundskoleutbildning eller motsvarande störst.

Andelen med högskole-/univeritetsutbildning är störst inom skolan åtföljd socialtjänsten

av och därefter vården. Den stora skillnaden när det gäller den formella utbildningsbakgrunden är mellan försäkringskassan, där andelen med

högskole-/universitetsutbildning är

mindre än 30%, och de övriga sektorerna, där andelen varierar från knappt 80% till än mer 90%. En analys av det statistiska sambandet mellan arbetsledande befattning och

utbildnings-

nivå visar att det inom socialtjänsten är jämförelsevis vanligt med lägre utbildatt personer ning har arbetsledande befattning, vilket förklaras att det finns många arbetsledare på av lägre nivå i urvalet t.ex. föreståndare för gruppbostäder.

Diagram 4."

Fördelning efter utbildningsnivå

100% 909 o I svar 8096 70% D Universitet 60% EI Högskola 5096 40% Gymnasium 30% I Grund- 20% /Realskola IFoIkskoIa 10% 0% Försäkrings- Social-tjänsten Vården Skolan kassan

Utbildnings- och kompetensfrågor antas i dag allmänt ha avgörande betydelse för

en mer

utvecklingen inom såväl privat som offentlig sektor än någonsin tidigare. Som grund för

detta antagande framhålls ofta införandet informationsteknologi inom allt fler yrkesomav råden, en ökad marknads- och serviceorientering samt ett ökat brukarinflytande. Ett flertal

av personalen anger också i frågorna där det farms möjlighet att uttrycka synpunkter

egna att önskar utbildning för att bättre klara de och förändrade

man av nya arbetsuppgifterna.

Flera dem besvarat enkäten skriver att de fått fler och omfattande

av som mer arbetsuppgifter samt arbetsuppgifter som de saknar kunskaper för.

Diagrammet baseras på tabell 5 i tabellbilagan.

3 ARBETSFÖRHÅLLANDEN

frågorna 6-12

3.1 Inledning

Hur bemöter klienten/patienten/eleven är resultatet värderingar, främst människo-

man av

och samhällssyn. Men personalens handlingsutrymme är inte obegränsat deras faktiska

möjligheter att välja sker inte i ett vakuum organisationen med dess regler, och - resurser målsättning ger vissa ramar inom vilka tjänstemännen verkar. Syftet med denna undersökning som det formulerades i kapitel 1 är att identifiera och kartlägga och i vilken om omfattning de anställdas arbetsförhållanden respektive deras påverkar

grundinställning

bemötandet av personer med funktionshinder. Utgångspunkten har varit att bemötandet inte är enkel effekt attityder, utan att sociala och organisatoriska faktorer i samvariaen av tion med attityder inverkar på bemötandet.

Arbetsförhållanden används här i en mycket vid bemärkelse och inkluderar bl.a. infly-

tande och beslutstagande, självständighet, upplevelse och stimulans i arbetet

av press samt

tillgång till nödvändig kompetensutveckling och ledning. Eftersom syftet i denna under-

sökning både är att beskriva faktiska förhållanden och att fånga in den berörda personalens

upplevelse av hur det är att arbeta med personer med funktionshinder har frågorna konstruerats för att vara både beskrivande och värderande. I denna del ställs frågor rör arbetssom

förhållandeaspekter arbetsuppgifternas omfattning, personalneddragningar, etc. och

upplevelse av arbetssituationen ansvarstagande, trivsel, etc. Undersökningen vill press,

alltså kartlägga både sk mjuka aspekter i organisationen och sk hårda aspekter.

När man talar om brister i arbetsförhållanden på änstemarmasidan refererar till såman dana faktorer som kontakt och kommunikation mellan människor i arbetsorganisationen,

möjlighet till kompetensutveckling, makt- och inflytandevillkor, Om rationaliseringar osv.

en organisation är utpräglat byråkratisk och hierarkisk återspeglas det t.ex. på olika sätt i de anställdas attityder till inflytande och beslutstagande i arbetet. När individen

upplever

brister i arbetsförhållanden kan detta ta sig olika uttryck. Vanligt är med att man reagerar vad som brukar kallas stress. Andra reaktioner är känsla maktlöshet och i

av främlingsskap

förhållande till arbetet. Alla de sektorer ingår i denna undersökning har alltsedan 80-talet som början av genomgått stora förändringar jämför fråga 7 där det framgår 77% instämmer i påståenatt ca det att deras arbetsuppgifter har förändrats under de fem för senaste åren, försäkringskassans del instämmer 84% i påståendet. Från att tidigare ha varit verksamca heter med fast organisation och med trygga arbets- och har såväl

anställningsvillkor vår-

den, försäkringskassan, socialtjänsten och skolan successivt förändrats i rad

en viktiga avseenden. En rad åtgärder har vidtagits också besparingsskäl.

av Kritik har framförts från med funktionshinder/deras bemötandet personer anhöriga om från anställda inom dessa sektorer. Kritiken har t.ex. gällt att handläggaren alltför ofta i sin bedömning lägger stödet på en så låg nivå att folk måste bråka och det finns

överklaga; att

2 Förklaringar arbetsförhållanden kan indelas i två huvudgrupper. En om som lägger vikt vid de informella, mjuka, subjektiva och kvalitativa aspekterna i organisationer, såsom värderingar gruppnorrner, och känslor och en som betonar de formella, hårda, objektiva, synliga och lättkvantiñerbara aspekterna, såsom mer mer resurser och strukturella variabler. Även dessa aspekter inte behöver utesluta om varandra finns det ofta en tendens att antingen betona den eller den andra typen variabler i studier arbetsförhållanden ena av av Lampou 1992.

mycken rädsla och okunskap; att aldrig får tag på handläggarna; att handläggarnas

man jobb värderas med utgångspunkt i hur litet de beviljar. Det vill säga kritiken har gällt både omfattningen och innehållet i den service och hjälp erbjudits. Därtill kommer att

av som

från personalens sida i olika sammanhang framfört att arbetet ofta är förenat med stora man

psykiska påfrestningar och brist på såväl personella som materiella

resurser.

3.2 Om Verksamhetsmål, handlingsutrymme och kompetensutveckling.

Under det senaste decenniet har det skett en övergång från regelstyrning till mål- och

resultatstyming inom den offentliga sektorn. Det har inneburit att det ställts ökade krav på

konkreta målformuleringar, och möjligheter till utvärdering, uppföljning, rapportering och

kontroll den verksamheten. En effekt detta har blivit att myndigheterna utveck-

av egna av lat sina styrsystem.

egna

I allt arbete med organisationsutveckling framhålls betydelsen att tydliga mål för

av verksamheten fastställs och förankras hos personalen. Chefema har här ett särskilt

ansvar för att de anställda görs medvetna innebörden i målformuleringama och stöd och

om ges

utbildning för att kunna omsätta målen i praktisk handling. Förändringen från regelstyrning

till mål- och resultatstyming har också inneburit en resultatfokusering samtidigt som det

skett delegering av befogenhetema nedåt i organisationerna. Detta ställer stora krav på

en chefernas förmåga att förankra verksarnhetsmål och beslutsprocessen samt att stödja, inspi-

och handleda personalen. Fråga 6 handlar om hur väl personalen känner till sina verkrera samhetsmål och hur de uppfattar chefens roll och ansvar i detta hänseende.

I fråga 6 ställdes ett antal påståenden vilka respondenten skulle instämma i eller

ta avstånd ifrån utifrån vad bäst med hans/hennes uppfattning. Det första påståendet

som svarar

"Jag kärmer väl till de Verksamhetsmål som gäller i mitt arbete". var:

Diagram 5.13

"Jag känner väl till de Verksamhetsmål

i mitt arbete"

som gäller

100%

90%

I svar

80%

70% instämmer helt

60%

Instämmer till

50%

stor del

4° o V I Instämmer till

.

30% i viss del

A

20% A I Instämmer inte

alls

10%

0%

Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan

kassan

Resultaten varierar mellan de olika sektorerna. Bäst är det för skolan respondenter med bara arbetsledande funktion med 98% instämmer helt eller till stor del i att de känner

som sig säkra på de Verksamhetsmål som gäller i arbetet. Det är bara 1% av rektorerna in-

som stämmer till viss del och därmed uttrycker tveksamhet i hur väl de känner till de verksamhetsmål gäller för deras arbete. Andelen personer som inte alls instämmer i att de väl

som

3 Diagrammet baseras på tabell 6 i tabellbilagan.

känner till de Verksamhetsmål som gäller för deras arbete, är försumbar inom alla sektorer. Däremot är andelen dem endast till viss del känner till de Verksamhetsmål av som som gäller 8% både inom vårdsektom och inom socialtjänsten. Förankringen verksamca av hetsmålen hos personalen inom dessa sektorer tycks mindre bra. vara Det är rimligt att förvänta sig att kunskap om Verksamhetsmål är högre bland anställda med arbetsledande befattning än bland andra befattningshavare. När vi analyserar sambandet mellan arbetsledande befattning och kunskap om Verksamhetsmål finner vi också ett samband i förväntad riktning inom alla sektorer. Sambandet är dock inte signifikant med

undantag för vårdsektom.

Det andra påståendet i fråga 6 är: min organisation ges personalen det stöd de behöver för att de skall kunna nå uppsatta mål". Avsikten var att se hur tydliga och välförankrade målen

Diagram 6.15

min det stöd de

organisation ges personalen

behöver för att de skall kunna nå mål"

uppsatta

100% . 90% I svar 80% El Instämmer helt 70% 60% Instammer.. tull. 50% stor del 40% I Instämmer till 30% viss del 20% Ilnstämmer inte 10% alls 0% Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan kassan

Andelen som inte alls instämmer, dvs. som inte anser sig få något stöd alls, är i och för sig mycket låg, andelen är också låg för de som instämmer helt, dvs. f°ar allt det stöd de men behöver för att kunna nå de uppsatta målen. Både för försäkringskassan och socialtjänsten är andelen lägre än 10%, medan den för vården och skolan 18%. Andelen bara är ca som till viss del eller inte alls instämmer i påståendet att de får det stöd de behöver för att som nå uppsatta mål varierar från ca 20% inom skolan upp till närmare 60% inom försäkringskassan. Enligt vår uppfattning måste resultaten tolkas så att det här finns ett stort behov av engagemang från den politiska ledningen för att förankra målen i organisationen och tillsammans med de anställda hitta en metod för att arbeta mot dessa mål.

3.2.1 stöd till och andra variabler

Sambandsanalyser av personalen

När vi analyserar sambandet mellan variabeln som mäter kännedom om de Verksamhetsmål gäller i arbetet och variabeln som mäter personalens möjligheter att påverka sitt eget som arbete, finner vi ett samband indikerar att kännedom verksamhetsmålen förenad som om

Sambandet mellan variabeln som mäter förekomst av arbetsledande befattning och variabeln som mäter kännedom om verksamhetsmålen är signifikant nivån. 01 vad gäller personal inom vårdsektom. Kendall’s tau C .14 5 Diagrammet baseras tabell 7 i tabellbilagan.

med möjligheter att påverka. Ett samband i denna riktning föreligger inom alla organisa-

tionstyper, starkast inom vården.

När vi analyserar sambandet mellan personalstöd och en variabel som mäter om närmaste chef ställer tydliga krav på sina medarbetare på vad de skall göra fråga 11 finner

se

vi ett samband indikerar att personalstöd är förenat med att ledningen ställer tydliga

som krav. Ett samband i denna riktning föreligger inom alla organisationstyper, starkast inom vården.

När vi analyserar sambandet mellan personalstöd och variabel mäter när-

en som om maste chef finns tillgänglig när personalen behöver stöd och råd fråga 11 finner vi att

se

ett samband finns indikerar att personalstöd är förenat med att ledningen finns till-

som gänglig vid behov. Ett samband i denna riktning föreligger inom alla organisationstyper, starkast inom vården.

När vi analyserar sambandet mellan personalstöd och den närmaste chefens stödförmåga

index över chefens stödförrnåga i fråga 11 finner vi att ett samband finns som indikerar

se

att personalstöd är förenat med bra chefsstöd. Ett samband i denna riktning föreligger inom alla starkast inom vården.

organisationstyper,

När vi analyserar sambandet mellan att personalstöd och den närmaste chefens styrförmåga index över chefens styrförmåga i fråga ll finner vi att ett samband finns som in-

Se

dikerar att personalstöd är förenat med bra styrning från närmaste chef. Ett samband i

denna riktning föreligger inom alla organisationstyper, starkast inom vården.

Det tredje påståendet i fråga 6 var: min organisation erbjuds personalen bra möjlig-

heter till kompetensutveckling" Vi ville med frågan få belyst vilken möjlighet till kompetensutveckling i de olika sektorerna kan få. Bakgrunden till frågan är att både

personer funktionshindrade själva och handikapporganisationema menar att ett dåligt be-

personer mötande ofta har sin grund i dåliga kunskaper hos anställda hur lagar och regelverk bör

om tillämpas och vad det innebär att leva med ett funktionshinder. Det visar sig att uppfattningarna utbildningsmöjlighetema skiftar starkt mellan de olika sektorerna. Inom flera

om

dem att behovet i dag är dåligt tillgodosett även fråga 12 huruvida uppav menar man se levelsen stor i arbetet beror på avsaknad kompetensutveckling. Av tabellen

av press av nedan framgår att de tillfrågade inom skolan och vården upplever sig ha ganska bra möjligheter till kompetensutveckling. Det är mindre än 30% de tillfrågade inom skolan och

av knappt 40% dem inom vården som bara instämmer till viss del eller inte alls i det påstå-

av endet. Bland försäkringskassans personal är det drygt hälften och bland socialtjänstens personal 60% upplever sådana brister. Personalen upplever med andra ord att deras behov

om

kompetensutveckling enbart delvis är tillgodosett.

av

Enligt vår mening finns det ett otal uppfattningar vad kompetens egentligen

om Kompetens har blivit något av ett modeord. Det används i så många olika sammanhang och i så många betydelser att älva ordets innehåll förflackats. För oss är kompetens helt enkelt förmågan att klara av en uppgift, en skicklighet om man så vill, dvs. innebär att man har

‘6 Sambandet är signifikant på nivån .001 inom försäkringskassan Kendall’s tau C .2l, socialtjänsten Kendall’s tau C .31 och vården Kendall’s tau C .37, och på nivån .01 inom skolan Kendall’s tau C .12. 7 Sambandet är signifikant nivån .001 inom socialtjänsten Kendall’s tau C .32 och vården Kendall’s tau C .42, resp signifikant på nivån .01 inom försäkringskassan Kendall’s tau C .l8, och skolan Kendall’s tau C.l8. 18Sambandet är signifikant nivån .001 inom vården Kendall’s tau C .25 och skolan Kendall’s tau C .19, resp signifikant på nivån .01 inom försäkringskassan Kendall’s tau C .20, och socialtjänsten Kendall’s tau c .20. ‘° Sambandet är signifikant på nivån .001 inom försäkringskassan Kendall’s tau C .23, socialtjänsten Kendall’s tau C .24, vården Kendall’s tau C .30 och skolan Kendall’s tau C .23. 2° Sambandet är signifikant nivån .001 inom försäkringskassan Kendall’s tau C .24, socialtjänsten Kendall’s tau C .33, vården Kendall’s tau C .40 och skolan Kendall’s tau C .22.

den kunskap, erfarenhet, färdighet, kontakt- och kommunikationsfönnåga, inställning och

vilja krävs för att klara just den aktuella situationen. Arbetslivet kräver kompetens som av och kompetensutveckling. För den enskilde anställde är möjligheterna att bibehålla och utveckla den kompetensen avgörande för trygghet och konkurrenskraft på arbetsmarkegna

naden. Kompetensutveckling i arbetslivet är alltså nödvändig många perspektiv. För

ur människorna i arbetslivet är kompetensutveckling inte bara ett villkor för att klara trycket från ökade krav, att trygga sysselsättningen i ett föränderligt arbetsliv. De anställdas allt starkare krav på kompetensutveckling har också dimension. Det handlar möjen annan om lighetema till intressantare, bredare och mer stimulerande arbetsinnehåll att framför sig - se

goda möjligheter till förändring och utveckling. Med kompetens i arbetslivet vi både

menar

faktakunskaper, fönnågor, personliga förhållningssätt och kännedom verksamheten,

om t.ex. verksamhetsidé och mål. Kompetens är ett relativt begrepp, alltid ska i relasom ses tion till en uppgift. Kompetensen är inte given en gång för alla, den måste underhållas och utvecklas. Varje verksamhet i dag utsätts också för ett förändringstryck, i sin tur skasom

par behov av kompetensutveckling.

Diagram 7.21

min organisation erbjuds personalen bra

möjligheter till kompetensutveckling"

100% I svar 90% 80% Dlnstämmer helt I 70% . . 60% Instämmer till v 50% stor del 7 I Instämmer till 40% viss del 30% I Instämmer inte 20% alls 10% 0% Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan kassan

Kompetensutveckling är också viktig med tanke på personalens tillfredsställelse i arbetet. Att mellan 30 och 60% av personalen, beroende på sektor, bara instämmer till viss del eller inte alls i att de får bra möjligheter till kompetensutveckling, dvs att så många att de anser inte får tillräcklig kompetensutveckling är något vi måste särskilt beaktas i arbetet anser med ett bättre bemötande. Att personalens önskan och behov någon form fortbildning av av är stort framgår också i personalens egna kommentarer.

Det fjärde påståendet i fråga 6 följande min organisation personalen stora

var ges möjligheter att påverka sitt eget arbete". Vägledande för detta påstående har varit antagandet att om personalen fick ökat inflytande och handlingsutrymme skulle deras förutsättningar Ska att tillhandahålla funktionshindrade personer bättre service, flexibla vara mer till olika lösningar och känna större tillfredsställelse med sitt arbete.

2 Diagrammet baseras på tabell 8 i tabellbilagan.

Diagram 8.

min organisation ges personalen stora

att sitt arbete"

möjligheter påverka eget

100% I svar 90% 30% EI Instämmer helt 70% 60% Instämmer till stor del 50% I Instämmer till 40% viss del 30% I Instämmer inte 20% alls 10% 0% Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan kassan

Resultatet visar att skolan har den högsta andelen 96% som instämmer helt eller instämmer till stor del i att de kan påverka sitt eget arbete. Den lägsta andelen har försäkringskassan. Där är det 65% instämmer helt eller till stor del. För socialtjänsten är som motsvarande siffra 75% och för vården 80%. Ungefär fördelning finner vi vi ca. samma om granskar hur stor del personalen instämmer helt. Skolan har den högsta och försäkav som

ringskassan den lägsta andelen.

Enligt vår uppfattning är resultatet väntat, i varje fall för skolans del, eftersom de som svarat, dvs. skolledarna, själva har ledande befattning och därmed stor möjlighet att påen verka sitt arbete. Om vi emellertid granskar synvinkel, nämligen hur svaren ur en annan stor andel rektorema svarat att de inte helt kan påverka sitt arbete finner vi att ca av som 56% har denna åsikt. Vad ligger bakom detta är svårt att säga. Snäva budgetramar kan som orsak, tidsbrist annan. vara en en Analysen det statistiska sambandet mellan arbetsledande befattning fråga 2 och av att påverka sitt eget arbete visar att liten möjlighet att påverka eget arbete är

möjlighet

vanligare bland dem utan arbetsledande befattning och vice versa. För socialtjänsten och vården finns klara samband i denna riktning. De med arbetsledande befattning har där

oftare ett större handlingsutrymme.

När vi analyserar sambandet mellan variabeln som mäter huruvida organisationen ger personalen möjligheter att påverka sitt eget arbete och variabel mäter en som om personalen upplever att de f°ar ta eget i sitt arbete fråga 10 finner vi ett klart samband ansvar se innebärande att eget är förenat med att organisationen ger möjligheter att påverka." ansvar

Ett samband i denna riktning föreligger inom alla organisationstyper.

Det sista påståendet i denna fråga är: min organisation finns stort intresse för att ta

tillvara personalens idéer och förslag". Syftet här vilken återkoppling personalen

är att se f°ar för idéer och förslag de har verksamheten och hur den kan förbättras. som om

22Diagrammet baseras på tabell 9 i tabellbilagan. n Sambandet är signifikant på nivån .01 inom socialtjänsten Kendall’s tau C .l8, resp på nivån .05 inom vården Kendall’s tau C l. 2"Sambandet är signifikant på nivån .001 inom försäkringskassan Kendall’s tau C .l9, socialtjänsten Kendall’s tau C .2l, och vården Kendall’s tau C .l5, resp signifikant på nivån .05 inom skolan Kendall’s tau C .08.

Diagram 9.25

min organisation finns stort intresse för att ta

tillvara personalens idéer och

förslag"

100% I svar 90% 80% Ellnstämmer helt 1 70% 60% El Instämmer till 50% stor del 40% I Instämmer till 30% viss del 20% I Instämmer inte , alls 10% 0% Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan kassan

Endast 39% från försäkringskassan instämmer helt eller instämmer till stor del i det att finns stort intresse att tillvarata deras idéer och förslag. bör kanske påpekas det Det att är denna grupp som i fråga 25 mer än alla andra har kommenterat och kommit med olika förslag om hur bemötandet med funktionshinder kan förbättras. Detta kan jämföav personer ras med skolan, där 95% har denna uppfattning. Vi tror att det kan finnas flera förklaringar till skillnaderna i uppfattning. Försäkringskassans ansvarsområde i

är t.ex. hög grad regel-

styrt och därmed svårt att påverka. Det gäller också i viss mån Där beho-

socialtjänsten. är

vet av återkoppling från chefen stort. En orsak kan brist från

annan vara på kunskap

chefernas sida försäkringspersonalens arbete, något de anställda också till om som gett känna i fråga 11 där 66% personalen inom försäkringskassan och 53% inom socialav tjänsten anser att chefen saknar kunskaper arbetsområdet. Störst är andelen inom skoom lan, 95%, där det verkar finnas ett stort sådant intresse. Att andelen positivt som svarat är så hög inom skolan beror med stor sannolikhet på att respondentemas arbetsledande befattning har spelat viss roll. Att personalens förslag och idéer beaktas tror vi också kan indikation på olika vara en karaktär i verksamhetens organisation. Exempelvis att arbetet är organiserat som ett teamarbete eller att arbetet är reglerat olika starkt. Ett team kan inte fungera tillvaratautan gande av varandras idéer och förslag medan det i ett starkt reglerat arbete finns mindre be-

hov av tillvaratagande varandras idéer och förslag.

av

3.2.2 Sambandsanalyser att ta tillvara idéer och och

av personalens förslag

andra variabler

När vi analyserar sambandet mellan intresse för att ta tillvara personalens idéer och

förslag

och om personalen upplever att de f°ar ta eget i sitt arbete 10 finner vi ansvar se fråga att ett samband finns innebär att intresse att ta tillvara personalens idéer och

som förslag är

eget ansvar. Ett samband i denna riktning föreligger inom alla sektorer

förenatzåned utom

skolan. När vi analyserar sambandet mellan intresse för att ta tillvara personalens idéer och förslag och variabel mäter personalen att närmaste chef har kun-

en som om anser tillräckliga

Diagrammet baseras på tabell 10 i tabellbilagan. 2° Sambandet är signifikant på nivån .00l inom försäkringskassan Kendall’s tau C .13, och socialtjänsten Kendall’s tau C .21, resp signifikant på nivån .01 inom vården Kendall’s tau C .13.

skaper arbetsområdet fråga finner vi ett samband som innebär att intresse att ta

om se ll

tillvara förslag är förenat med bra kunskaper hos närmaste chef. Ett samband i denna rikt-

inom alla sektorer skolan. Sambandet är starkast inom vården.

ning föreligger utom

När vi analyserar sambandet mellan intresse för att ta tillvara personalens idéer och för-

slag och ledningen har förmåga att stöd index över bedömningen om ledningens

om ge se stödförmåga i fråga ll finner vi ett samband finns som innebär att intresse att ta tillvara förslag är förenat med bra ledningsstöd. Ett samband i denna riktning föreligger inom alla

starkast inom vården.

organisationstyper,

När vi analyserar sambandet mellan intresse för att ta tillvara personalens idéer och för-

slag och ledningen har förmåga att styra index över bedömningen om ledningens

om se

styrförrnåga i fråga finner vi ett samband innebär att intresse att ta tillvara förslag

ll som är förenat med bra styrning från Ett samband i denna riktning föreligger inom

ledningen.

alla skolan. Även här gäller att sambandet är starkast inom vår-

organisationstyper utom

den.

3.3 Om och deras inverkan på bemö-

organisationsförändringar

tandet

Rationaliseringar och strukturförändringar har på många områden i samhället skapat en

förändrad situation för de anställda. Rationaliseringar har medfört förändrade arbetsupp-

gifter och lägre personaltäthet. Arbetsuppgifter har försvunnit, arbetsuppgifter har till-

nya

kommit med andra kunskapskrav jämför krav på kompetensutveckling i föregående fråga.

del fall innebär detta för personalen omplaceringar inom organisationen, och i andra

I en

fall ökad arbetsbelastning.

en

Om till några de senaste årens förändringar inom de olika sektorer som ingår

man ser av

i undersökningen framgår följande: Inom försäkringskassan har det skett stora personaloch rationaliseringar. Samtidigt har statsmakterna skärpt kraven för att få

neddragningar

ersättning från försäkringen. Detta har inneburit omfattande handläggning med ett ut-

mer förligare beslutsunderlag än tidigare. Det har gjort att kostnaderna per ärende ökat och att handläggningstidema tenderat att bli längre. De administrativa har blivit mindre

resurserna och det saknas fortfarande modernt IT-stöd. Sammantaget har detta ökat belastningen på

personalen. Jfr RFV:s årsrapport 1997.

Inom den sociala sektorn har de utvecklingstendenser som beskrivits ovan i kombination med ett utökad verksamhetsfält inneburit ett ökat för kommunerna. När den s.k.

ansvar

handikappreformen bl.a. innehöll lagstiftning på det handikappolitiska området

som en ny lagen stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS genomfördes, fick kommu-

om -

ett uttalat för stöd och service för med funktionshinder också för den nerna ansvar personer

tidigare omsorgslagens personkrets.

Som följd handikappreformen tillkom två nya paragrafer 3a och 18a §§ i hälso-

en av

och sjukvårdslagen HSL 1982:763 som förtydligar sjukvårdsmännens ansvar för habilitering, rehabilitering, hjälpmedel samt för landstingens del även tolktj änst.

—

Vad gäller skolan skall kommunerna enligt skollagen 1 kap 2 § i den utbildning som

anordnas ta hänsyn till elever med behov särskilt stöd, t.ex. elever med funktionshinder.

av

27Sambandet är signifikant nivån .001 inom försäkringskassan Kendall’s tau C .21, och vården Kendall’s tau C .37, resp signifikant på nivån .01 inom socialtjänsten Kendall’s tau C .13. 28Sambandet är signifikant på nivån .001 inom försäkringskassan Kendall’s tau C .21 och vården Kendall’s tau C .33, resp nivån .01 för socialtjänsten Kendall’s tau C .l4, och på nivån .05 för skolan Kendall’s tau C .13. 29Sambandet är signifikant på nivån .001 inom försäkringskassan Kendall’s tau C .26, socialtjänsten Kendall’s tau C .29, och vården Kendall’s tau C .38. 3°Med rationalisering i allmänhet sådana åtgärder kan leda till ökad effektivitet. Sådana åtgärder

menas som avser förändringar av organisation och arbetsmetoder.

Fråga 7 ställdes på följande vis: "Har Dina arbetsuppgifter i Din nuvarande anställning förändrats under de senaste 5 åren eller, om Du inte varit anställd så länge, under den tid Du varit anställd Om respondenten svarade skulle följande följdfråga besvaras. "Har det påverkat Ditt bemötande av personer med funktionshinder" Som framgår nedan

anger ett stort antal oavsett sektor att förändringar i arbetsuppgifterna förekommit. Mest utsatt för

förändringar har försäkringskassan 84% varit och dämäst socialtjänsten och skolan

ca

80%, medan förändringar har varit något mindre vanliga inom vårdsektorn där två tredjedelar att deras arbetsuppgifter har förändrats.

anger

Tabell 3: Andel inom olika sektorer fått sina arbetsuppgifter förändrade. 3

som

Sektor f~AndeImed .förändrade arbetsupp ifter

~~

.

Av tabell fyra framgår att drygt hälften av handläggarna inom försäkringskassan upplever

att förändringar har inverkat positivt på deras kontakter med funktionshindrade klienter. Inom socialtjänsten och vården är andelen 42% som upplever att förändringar har inverkat positivt när det gäller mötet med funktionshindrade klienter. Inom skolan är andelen endast 29%. Majoriteten av rektorerna anger att förändringar inte har haft någon inverkan alls på bemötandet elever med funktionshinder. Av de som instämmer i att deras arbetsuppgif-

av ter har förändrats de senaste fem åren är det få som upplever att detta har påverkat deras bemötande personer med funktionshinder i direkt negativ riktning.

av

Diagram 10.32

Påverkan bemötande att

på p. g.a arbetsupp-

förändrats under senaste de fem åren

gifterna

100% I

svar

90%

30% Varken positivt

70% eller negativt

50% Positivt

50%

40°/0 I Negativt

30%

20%

10%

0%

Försäkrings- Social- Vården Skolan

kassan tjänsten

3.4 Om utökade och deras inverkan bemötandet

arbetsuppgifter på

I fråga 8 ville vi veta om personalen upplever att de har fått utökade arbetsuppgifter under de senaste åren och påverkat deras bemötande med funktionshinder. Frågan

av personer formulerades på följande vis: "Har Du fått utökade arbetsuppgifter under de senaste 5 åren eller, om Du inte varit anställd så länge, under den tid Du varit anställd Om responden-

Fullständig svarsfördelning redovisas i tabell ll itabellbilagan. 32Diagrammet baseras tabell 12 i tabellbilagan.

448-5648

ten svarade skulle följande följdfråga besvaras. "Har det påverkat Ditt bemötande

av personer med funktionshinder"

Under de senaste åren har den kommunala verksamheten, och inte minst skolan, utsatts för ekonomiska påfrestningar: Behovet av specialpedagogisk insatser har ökat liksom elevantalet samtidigt som resurserna varit oförändrade eller minskat. Under perioden 1990/91 t.o.m. 1994/95 har elevantalet i grundskolan ökat med 4% medan antalet lärarveckotimmar i specialundervisning minskat med cirka 28%, från 275 000 till 198 679 Tideman 1997.

Som framgår av tabellen nedan är det mellan 70 90% personalen instämmer att

- av som de har fått utökade arbetsuppgifter under de senaste 5 åren. Allra mest gäller detta inom skolan och försäkringskassan. Minst drabbad i detta avseende är vårdsektom, där 27% säger sig inte ha fått utökade arbetsuppgifter. Vid analysen av det statistiska sambandet mellan arbetsledande befattning och utökade arbetsuppgifter framkommer att de utan arbetsledande befattning inte fått utökade arbetsuppgifter i lika stor utsträckning de

som med arbetsledande befattning. Ett samband med denna innebörd framträder för socialtjänsten och vården, det är dock signifikant vad gäller sistnämnda sektorn.

Tabell 4: Andel inom olika sektorer fått utökade arbetsuppgifter. 34

som Sektor.. Andel mediütökâdefarbetsu

.

man under de senaste fem åren, men att man relativt ofta upplevt att detta inverkat positivt på bemötandet av personer med funktionshinder. Enligt vår mening kan förklaring att

en vara de utökade arbetsuppgifterna troligtvis har medfört att arbetet uppfattas som vari-

mera ationsrikt vilket är viktigt på dagens arbetsmarknad och personalen ett större fält att

- - ger överblicka och därmed förbättrar deras möjligheter att ett gott bemötande. För de allra

ge flesta har dock de utökade arbetsuppgifterna inte spelat någon roll i bemötandet

av perso-

med funktionshinder. Drygt 90% skolledama har svarat att skolan fått utökade ner av arbetsuppgifter, medan drygt 75% anger att denna utökning inte haft någon helst effekt

som på bemötandet.

33För socialtjänsten kan redovisas sambandsmåttet Kendall’s tau C .23, för vården gäller att Kendall’s tau C

34Fullständig svarsfördelning redovisas i tabell 13 i tabellbilagan.

Diagram 11.35

Påverkan bemötande att

på g.a arbetsupp-

utökats under senaste de fem åren

gifterna

100% I

svar

90%

80% EIVarken positivt

70% eller negativt

50°/0 Positivt

50%

40% I Negativt

30%

20%

10%

0%

Försäkrings- Social- Vården Skolan

kassan tjänsten

Mest negativ tycks utökningen av arbetsuppgifter varit för socialtjänstens personal där

en femtedel att det påverkat deras bemötande i negativ riktning. Enligt vår mening kan

anger detta bero på att kommunerna fått en rad nya uppgifter i samband med olika huvudmanna-

skapsförändringar. Förändringar som det tar tid för organisationerna att förbereda,

genomföra sig till.

och anpassa

3.5 Om och deras inverkan bemötandet

personalneddragningar på

För att kunna undersöka i vilken utsträckning personalneddragningar har skett inom de

sektorer ingår i undersökningen ställde vi följande fråga fråga 9: "Har det varit

som personalneddragningar på Din arbetsplats under de senaste 5 åren eller, om Du inte varit anställd så länge, under den tid Du varit anställd" Om respondenten svarade skulle följande följdfråga besvaras: "Har det påverkat Ditt bemötande av personer med funktionshinder"

Av de områden vi undersökt är det inom försäkringskassan flest personalneddrag-

som ningar har ägt rum. Här säger 95% av de tillfrågade att neddragningar har skett på den

egna arbetsplatsen. Därefter följer skolan 74% och socialtjänsten med 49%. Inom vårdsektom är det däremot endast 19% de tillfrågade att neddragningar har ägt

av som anger rum på den egna arbetsplatsen. Det råder alltså stor skillnad mellan de olika sektorerna.

en Se

tabell 5

På frågan om personalneddragningar har inverkat positivt eller negativt på bemötande

av personer med funktionshinder diagram 12 är det cirka tredjedel inom vardera försäk-

en ringskassan, socialtjänsten och vården som bekräftar att detta har inverkat negativt på bemötandet av personer med funktionshinder. Men det är bara 14% rektorema

av som

35Diagrammet baseras på tabell 14 i tabellbilagan. 36Fullständig svarsfördelning redovisas i tabell 15 i tabellbilagan.

bekräftar att personalneddragningar har inverkat negativt på bemötande av funktionshindrade elever. Hela 74% rektorema har angett att personalneddragningar förekommit, och

av

81% att denna neddragning varken haft positiv eller negativ påverkan på

av dem menar bemötande. Aven inom de övriga sektorerna har majoriteten uppgett att personalneddragningar varken inverkat negativt eller positivt på bemötandet av personer med funktionshin-

der mellan 56-68%.

I skolledarnas på de öppna frågorna framkommer emellertid varierande uppfatt-

svar ningar besparingseffektema. Några menade att det blivit svårare att tillmötesgå önske-

om mål och behov av t.ex. assistenter specialpedagogiska resurser, individanpassad skolgång

särskilt för funktionshindrade elever. Se bilaga II m.m.

Diagram 12.37

Påverkan på bemötande g.a personal-

under senaste de fem åren

neddragningar

100% I svar

90%

30% EIVarken positivt

70% eller negativt

50% Positivt

50%

40% I Negativt

30%

20%

10%

0%

Försäkrings- Social- Vården Skolan

kassan tjänsten

Vi tycker det är förvånansvärt många, mellan 50 80% inom alla sektorer, att

ca - som anser varken förändrade eller utökade arbetsuppgifter och inte heller stora personalneddragningar har påverkat deras sätt att bemöta personer med funktionshinder. Vi hade inte förväntat oss

sådant resultat. Även ansåg att det fanns viss "luft i systemen" har

ett om man tidigare enligt mångas uppfattning personalneddragningama och minskade ekonomiska resurser nu

medfört att kvalitén i arbetet riskerar att äventyras. Vid jämförelse med frågorna 18 och 19 "Händer med funktionshinder/deras anhöriga klagar på ditt bemötande" är det

att personer t.ex. cirka 50% inom försäkringskassan och socialtjänsten som anger att med

personer funktionshinder och/eller deras anhöriga klagar på bemötande för vården och skolan är andelen 34% och 22% respektive. Detta tyder på att personalen å ena sidan och personer med funktionshinder å andra sidan upplever situationen helt olika. Det är ett faktum att många funktionshindrade och deras anhöriga klagar på det bemötande de får från

personer myndigheter och andra offentliga organ. Men av svaren här att döma har inte

personalneddragningar och/eller utökade arbetsuppgifter påverkat bemötandet i negativ

riktning för merparten av personalen. Vi tror att personalen uppfattar klagan på bemötandet

missriktad, eller att orsaken ligger i de funktionshindrade personer/deras anhöriga som själva. Detta skulle överensstämma med att personalen upplever personer med funktions-

hinder oförstående, otåliga, krävande jämför fråga 14.

som mer mer mer

Enligt vår uppfattning måste resultaten tolkas så att en stor del av personalen anser att de förändrade villkoren i arbetet till följd av omorganisation, rationalisering, nya arbetssätt inte har påverkat deras bemötande. Förändringar i ramfaktorema för verksamheten tycks av många inte uppfattas att de drabbar andra än personalen. Vi tolkar det så att de

som anställda anser att deras förhållande till objektet för hela verksamheten eleven, patienten,

-

37Diagrammet baseras på tabell 16 i tabellbilagan.

klienten inte påverkas av de yttre betingelser inom vilket mötet sker. Vi tror att förkla-

- en ring kan att vill framhålla sin professionalism: dvs. trots försämrade arbetsvillkor

vara man klarar man av att utföra sitt arbete på ett tillfredsställande vis.

Vid analys sambandet mellan rationaliseringar fråga "Har Du fått utökade arbets-

av uppgifter under de senaste 5 åren", fråga "Har det varit personalneddragningar på Din arbetsplats under de senaste 5 åren" och andra variabler har vi funnit att det finns

ett samband mellan belastning "Ditt arbete ställer för höga krav på uppmärksamhet och ansvar",

"Du handlägger/åtgärdar för många frågor", "Du möter stora förväntningar och krav från

andra", "Ditt arbete är psykiskt påfrestande" se fråga 10 och utökade arbetsuppgifter.

Sambandet innebär att utökade arbetsuppgifter är förenade med upplevelsen arbetsför-

av hållanden belastande. Sambandet föreligger för alla sektorer utom skolan.

som

3.6 Om av arbetssituationen

upplevelsen

De förändringar genomförts på år inom den offentliga sektorn har ställt

som senare personalen inför nya och även mer komplicerade krav. En av de mest framträdande riktlinjerna för organisationsförändringar under de år är att sökt effektivisera verksamhe-

senare man ten. Det skulle ske bl.a. genom att bättre ta tillvara medarbetarnas kompetens.

Press i arbetet uppstår när individens strävanden och behovstillfredställelse hindras

genom de krav och förväntningar som chefen, arbetsgruppen eller organisationen ställer och när individen uppfattar situationen som belastande utan att kunna handla på ett adekvat sätt för att minska frustrationen.

Syftet med fråga 10 är att få kunskap hur inom de olika myndighe-

om personer ter/offentliga organ upplever sin arbetssituation. För att på ett allsidigt sätt kunna bedöma personalens upplevelse av sin arbetssituation ställdes 12 påståenden rörande arbetssituationen, som man i varierande grad kunde instämma Utgångspunkten är att ett bra bemötande kan uppnås genom utbildad personal, ansvar och inflytande, rimlig arbetsbörda och

förstående/uppmuntrade chefer. Områden särskilt uppmärksammas är därför

som persona-

lens kunskaper att klara sitt arbete, stressen, förväntningar, trivsel och andra psyko-sociala

förhållanden, deras synpunkter på samarbete med såväl klienten med överordnade

som inom organisationen. Slutligen frågas också efter relationer med arbetskamrater.

Jämförelserna mellan de olika sektorerna visar att skillnaderna med avseende på hur

arbetet och arbetssituationen upplevs är få och för de flesta påståenden är skillnaderna relativt små. I genomgången nedan kommer vi att kommentera de fall där det ändå finns större skillnader.

Tabell 6 fördelningen i procent på frågan "Ange i vilken utsträckning Du i Din

anger arbetssituation upplever att Du har tillräckliga kunskaper för att klara Ditt arbete". I hela

undersökningsgruppen är det bara ett procent inom de olika sektorerna sig i

par som anser ganska liten utsträckning ha tillräckliga kunskaper för att klara sitt arbete. Den överväldi-

gande majoriteten anser sig ha i mycket hög eller i ganska hög utsträckning kunskaper för

att kunna klara sitt arbete. En fjärdedel, något fler inom skolan, att de har i mycket

anger

hög utsträckning och tre fjärdedelar i ganska hög utsträckning tillräckliga kunskaper, vilket

måste tas ett gott betyg på upplevd kompetensnivå. Inga större skillnader mellan de

som olika områden har således framkommit vad gäller denna aspekt. Att så många sig ha

anser goda kunskaper om sitt arbete förefaller rimligt med tanke på att de flesta har lång erfa-

en renhet i arbetslivet och att de flesta har relativ lång erfarenhet arbetet i den nuvarande

av

befattningen. Jämför med fråga 3.

38Sambandet är signifikant på nivån .01 inom socialtjänsten Kendall’s tau C .18 och vården Kendall’s tau C

.18, resp på nivån .05 inom försäkringskassan Kendall’s tau C .14.

Tabell 6. Fördelning i procent efter svar på fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbetssitua-

tion upplever att Du har tillräckliga kunskaper för att klara Ditt arbete".

:søciaiiiåiéis

Inte alls

svar .7 1.2

Samma mönster, att relativt få upplever problem, framgår även av svaren i tabell 7

som av-

frågan i vilken utsträckning Du i Din arbetssituation upplever att Du har tillräcklig inser formation för att klara Ditt arbete". Det är personalen inom socialtjänsten avviker

som något i svarsmönstret. Bland dem är det färre att de i mycket hög utsträckning

som svarar upplever att de har tillräcklig information, och fler som svarar att de i ganska liten utsträckning eller inte alls upplever att de har tillräcklig information, än inom de andra sekto-

rerna.

Tabell 7. Fördelning i procent efter svar på fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbetssitua-

tion upplever att Du har tillräcklig information för att klara Ditt arbete".

i i

Det stora flertalet av personalen inom de fyra undersökta sektorerna upplever således att de har tillfredsställande kunskaper och får tillräcklig information för att klara sitt arbete. Sam-

tidigt säger många 32% att de i mycket hög eller i ganska hög grad upplever i

ca press arbetet avsaknad kompetensutveckling. Jämför fråga 12 "Ange i vilken grad du

p.g.a. av upplever stor press i arbetet på grund av avsaknad av kompetensutveckling". Det är svårt att finna någon tillfredsställande Å sidan skulle det kunna indikera

förklaring. ena en över-

tro på kompetensutveckling kanske pressen i arbetet inte skulle bli mindre även med

-

kompetensutveckling och tendens att vilja lösa strukturella problem med indivimera - en duella lösningar. Å andra sidan kanske inte upplever tydligt samband mellan ha

man ett att tillfredsställande kunskaper och information för att klara sitt arbete och möjligheten till vi-

dareutveckling i arbetet.

Vad gäller nästa aspekt "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbetssituation upplever att Du känner Dig nöjd med Din arbetssituation" har inga större skillnader framkommit mellan de olika sektorerna. Av tabell 8 framgår att det är 70% de anställda inom samtliga sekto-

av

rer som känner sig i mycket hög eller i ganska hög utsträckning nöjda med sin arbetssitua-

tion. Och det är således relativt stor andel, än 20% inom samtliga sektorer, i

en mer som ganska liten utsträckning eller inte alls är nöjda med sin arbetssituation. Svaren inom denna

kategori grundar sig på personalens egna upplevelser av arbetssituationen, inte på faktiska

förhållanden. Arbetsförhållandena och upplevelsen av dem behöver inte densamma.

vara Vi att det i vilket fall är värt att notera att minst fem inte är nöjd med sin

menar en av arbetssituation, speciellt med tanke på att de arbetar med människor och service, vård och

ger

för undervisning.

ansvarar

Tabell 8. Fördelning i procent efter svar på fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbets-

situation upplever att känner Dig nöjd med Din arbetssituation".

Nästa aspekt gäller eget ansvarstagande: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbetssituation upplever att Du f°ar ta eget ansvar i Ditt arbete". Tabell 9 De skillnader finns

som mellan de olika sektorerna géi1lerhuruvida man upplever att man får ta ansvar i mycket hög

eller i ganska hög utsträckning. Overlag personalen att de får ta i mycket hög

anser ansvar eller i ganska hög utsträckning för sitt arbete. Det är bara ett par procent som anser att de i ganska liten utsträckning eller inte alls får ta för sitt arbete. Enligt vår mening är

ansvar detta en mycket låg andel. Resultatet stämmer inte med de resultat som vi tidigare redovisat för fråga 6 om huruvida personalen får möjlighet att påverka sitt eget arbete och

om personalens idéer och förslag tillvaratas i organisationen fråga 6. Det förefaller som

se

personalen å ena sidan i stor utsträckning ges ansvar för det egna arbetet men å andra om sidan i mindre utsträckning ges möjlighet att påverka sitt eget arbete och framföra idéer

och förslag inom organisationen.

Tabell 9. Fördelning i procent efter svar på fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbetssitua-

tion upplever att Du får ta eget ansvar i Ditt arbete".

svar

Nästa delaspekt gäller arbetets krav på individen: "Ange i vilken utsträckning Du i Din

arbetssituation upplever att Ditt arbete ställer för höga krav på uppmärksamhet och ansvar". Här framträder en markant skillnad mellan skolan å sidan och försäkringskassan,

ena socialtjänsten och vården å den andra Tabell 10. Personalen inom skolan upplever än

mer den i de övriga områdena att arbetet ställer för höga krav. Mer än hälften skolledarna

av

upplever i mycket hög utsträckning att arbetet ställer för höga krav på uppmärksamhet och

ansvar. Motsvarande andel inom övriga undersökningsgrupper varierar från drygt

en fjärdedel inom vården upp till knappt en tredjedel inom socialtjänsten. Räknar vi

samman dem i ganska hög och mycket hög utsträckning upplever för stora krav, finner vi att

som

drygt 80% skolledama att kraven är för stora, vilket kan jämföras med 57% vad

av anser

gäller vårdpersonalen, 62% vad gäller försäkringskassans personal och 65% vad gäller

personalen inom socialtjänsten. Nämnas bör att det är inom skolan och socialtjänsten den

som högsta andelen personer som har en arbetsledande funktion finns. Med tanke på de signaler som förekommit om att alltfler rektorer väljer att sluta sin anställning är vi inte förvånade över de tillfrågade rektoremas svar på den här frågan.

Tabell 10. Fördelning i procent efter svar på fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du iDin arbetssitua-

tion upplever att Ditt arbete ställer för höga krav på uppmärksamhet och ansvar".

, . ä .

2:‘

i.Ä

Följande delaspekt handlar om osäkerhet i arbetet: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbetssituation upplever att Du känner osäkerhet huruvida Du utför Dina arbetsuppgif-

om ter rätt" Tabell 11. Andelen som i mycket hög eller ganska hög utsträckning känner osäkerhet om de utför sina arbetsuppgifter rätt är 12-l3% inom vården och försäkringskassan, medan den är något högre inom socialtjänsten 20% och skolan 24% Inom alla sektorer är det alltså så att den stora merparten inte upplever några större problem i detta avseende. Med hänsyn till de undersökta utbildningsnivå, ålder, antal år i befatt-

personemas samma ning är det ändå, särskilt inom socialtjänsten och skolan, ganska hög andel känner

en som osäkerhet om de utför arbetsuppgifterna rätt. Vi undrar varför denna osäkerhet uppstår.

Från personalens egna uppgifter framgick tidigare att de inte i någon större utsträckning

upplever att de saknar kunskaper eller information för att klara sitt arbete. Kan osäkerheten bero på motstridiga krav från klienter och överordnade I den öppna frågan 24, där

man skall redogöra för om det finns något är särskilt svårt för i arbetet, förekommer ofta

som en kommentarer handlar dåliga arbetsförhållanden, stress, splittrade

som om arbetsuppgifter,

dåligt formulerade mål och för stor arbetsbelastning.

Tabell 11. Fördelning i procent efter svar på fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbetssitua-

tion upplever alt Du känner osäkerhet om huruvida Du utför Dina arbetsuppgifter rätt".

. ,. , . .. . . W .

svar

I de öppna frågorna har alla personalkategorier och särskilt skolledama rädsla för

uttryckt hur det skulle gå vid ytterligare besparingar på respektive verksamhetsområde.

Många an-

ser att besparingarna redan varit så stora att den tid kan ägna varje ärende eller elev är

man otillräcklig se Bilaga II. Man menar emellertid att tiden ärende inte påverkar inne-

per

l

hållet i arbetet. Om ett pressat tidsschema beror enbart ekonomiska

på nedskärningar eller

om det också hänger med brister i organisation och kan samman arbetsledning diskuteras. Men kort handläggningstid skapar olust och påverkar arbetsklimatet

negativt.

Nästa delaspekt handlar just i vilken

om tidspress/arbetsbelastning: "Ange utsträckning

Du i Din arbetssituation upplever att Du för

handlägger/åtgärdar många frågor". Som framgår av tabell 12 upplever betydande andel personalen i eller

en av mycket hög ganska

hög utsträckning press i arbetet att de handlägger/åtgärdar för

p.g.a. många frågor. Den högsta andelen 90% gäller för skolan därnäst kommer socialtjänsten med cirka 65%. Av vårdsektorns personal upplever 58% att de för i

handlägger många frågor mycket hög eller ganska hög utsträckning, medan motsvarande andel för försäkringskassans

personal stannar

vid 50%. Att 80% skolledama upplever att arbetet ställer för krav av höga och 90% menar att de handlägger för många frågor kan enligt vår ha med de vitt uppfattning att göra skilda

uppgifter som numera åvilar skolledare och enligt vår mening allt en som skapar en annat

än god arbetssituation. Att rektor för skola innebär ha vara en att ett övergripande ansvar

för en mångfacetterad verksamhet, till skillnad från den mer specialiserade inriktning

som personalen i andra sektorer kan ha. Detta förklarar kanske "enbart" att t.ex. hälften inom

försäkringskassan upplever att de handlägger för många frågor trots personalneddragningar och utökade arbetsuppgifter.

Tabell 12. Fördelning i procent efter svar på fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbetssituation upplever att Du handlägger/åtgärdar för många frågor".

När yrkesområden och arbetsinnehåll inventeras och diskuteras, det

är vanligt talar

att man

i tenner yrkesroller. Yrkesroll är såväl

av någonting mer än yrket som yrkesinnehavaren.

Yrkesrollen sätter in individen i ett organisatoriskt och

mellanmänskligt sammanhang, ett

socialt system. När innehar viss position i förväntas en person en yrkeslivet han bete sig på

ett visst sätt. Roll definieras de förväntningar riktas viss som som mot en position i ett socialt system, exempelvis mot befattningshavare i eller

en en organisation förvaltning. För-

väntningarna på rollen kan eller mindre klara och Inom vara mer likformiga. rollteorin

använder också begreppet rollkonflikter. Om de skilda

man förväntningarna på yrkesroll

en

är oförenliga, inkonsekventa eller kanske helt motstridiga, kan tala inre konflikt man om en

eller en "korstryckssituation". Konflikter kan också uppstå om en person innehar två olika

roller som inte är förenliga, eller rollinnehavarens och om egna omgivningens förvänt-

ningar är motsägelsefulla. Dessa rollkonflikter kan uppstå rollen inte senare när är väl defi-

nierad Mead 1976.

När det gäller följande del fråga 10: "Ange i vilken av utsträckning Du i Din arbetssitu-

ation upplever att Du möter stora och krav från förväntningar andra" har resultaten vi som

ser det blivit anmärkningsvärt samstämmiga Variationerna Tabell 13. mellan de olika

sektorerna är små och nästan alla instämmer i de

påståendet att upplever stora förvänt-

ningar och krav från andra. Det gäller för så mycket 99% rektorerna som av och omkring

90% av dem i övriga sektorer. upplever de flesta de trivs Samtidigt att på arbetet och att ar-

betsgemenskapen är bra. Det behöver, enligt vår inte utesluta det

ena uppfattning, andra.

Krav och förväntningar kan ofta positiva faktorer bidrar vara som till ett bra klimat på ar-

Men effekten kan också den motsatta. Enligt vår uppfattning skulle det

betsplatsen. vara

intressant att få den här frågan belyst ytterligare. vara

Tabell 13. Fördelning i procent efter svar på fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbetssitua-

tion upplever att Du möter stora förväntningar och krav från andra".

Inte alls

.4 8

svar

Med följande del fråga 10 "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbetssituation upplever

av

Du får stimulans i Ditt arbete" ville vi fånga viktig aspekt kvaliteten i att en annan av arbetsförhållandet nämligen den stimulans och känsla får av att åstadkomma något

man

14. En majoriteten upplever i hög eller ganska hög utsträckning stimulans i

Tabell stor

arbetet. Variationema mellan de olika sektorerna är mycket små. Att arbetet upplevs som

stimulerande i eller ganska hög utsträckning 82% från försäkringskas-

mycket hög menar

81% från socialtjänsten, och 87% från vårdsektom och skolan. Den positiva bilden san, förstärks ytterligare andelen, än 90% inom alla sektorer, instämmer i mycket

av mer som hög eller hög utsträckning i det enkla och summerande påståendet att man: det

ganska

hela trivs med sitt arbete"se vidare nedan. Möjligtvis kan reflektera över att de stora man sektorer där personal med arbetsledande befattning finns inte har högre andel som upplever stimulans i arbetet i mycket hög utsträckning. Det är inom vården flest har angett att

som

de stimulans i mycket hög utsträckning, vilket bekräftar bilden av återkopplingen

upplever

inom Vården mellan det arbete utför och den nytta/det goda arbete andra.

man ens ger

Tabell 14. Fördelning i procent efter svar på fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbetssitua-

tion upplever att Du får stimulans i Ditt arbete

svar

Upplevelsen arbetet psykiskt påfrestande kartlades genom frågan "Ange i vilken ut-

av som sträckning Du i Din arbetssituation upplever att Din arbetssituation är psykiskt påfrestande" Svarsfördelningarna framgår tabell 15 nedan. En mycket stor andel av persona-

av len upplever det psykiskt påfrestande. Hela 95% rektorema upplever att arbetet i

som av

mycket hög eller ganska hög utsträckning är psykiskt påfrestande, medan motsvarande

andel är cirka 85% inom försäkringskassan och socialtjänsten. Vården har här den lägsta andelen 70% vilket troligtvis kan förklaras de specifika yrkesgrupper ingår i urvalet.

av som Rektorernas understryker vad tidigare kommit fram vad gäller deras arbetsför-

svar som hållanden. Se bilaga II.

Tabell 15. Fördelning i procent efter svar på fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbetssitua-

tion upplever att Ditt arbete är psykiskt påfrestande".

.§3

arbetsglädje

effektivitet. När det gäller den aspekten: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbetssituation upplever att Dina relationer med arbetskamrater inte är bra" 16 svarade

Tabell

personalen nästan samstämmigt och utan någon större variation mellan de olika sektorerna att man bara i ganska liten utsträckning eller inte alls upplever att relationerna med arbetskamraterna inte är bra. Den andelen är omkring 90% eller högre i sektorer. Ande-

samtliga

len som inte alls upplever problem med arbetsgemenskapen är högst inom

försäkringskassan 70% och lägst inom skolan 50%.

Tabell 16. Fördelning i procent efter svar på fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbetssitua-

tion upplever att Dina relationer med arbetskamrater inte är bra".

situation upplever att Du i det stora hela trivs med Ditt arbete"

Tabell 17 framgår som

nämndes ovan att den helt övervägande delen personalen inom alla sektorer i eller

av hög

ganska hög utsträckning trivs med sitt arbete i det stora hela. Detta trots tidigare uttalanden

om att man upplever för höga krav, att arbetet är psykiskt påfrestande, En

m.m. jämförelse

av andelen som uppgivit att de upplever stimulans i mycket hög utsträckning respektive

trivsel i mycket hög utsträckning visar att de förra andelarna är än de inom

högre senare alla sektorer, och att differenserna därvidlag är störst vad gäller och

försäkringskassans

socialtjänstens personal.

Tabell 17. Fördelning i procent efter svar på fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbetssitua-

tion upplever att Du i det stora hela trivs med Ditt arbete".

I mycket hög utsträckning

I ganska hög utsträckning

I ganska liten utsträckning

Inte alls

svar

3.6.1 Tre arbetsförhållandeindex baserade 10

på fråga

Ett gemensamt drag kännetecknar organisationer arbetar med utbildning, sjuk-

som som vård och socialvård är att anställda arbetar för och med andra människor elever, patienter,

klienter. Denna medmänskliga kontakt upphov till rad processer på individ- och

ger en gruppnivå. Det är stor skillnad mellan att producera varor och att "producera" tjänster och service undervisning, vård och behandling. Arbete med märmiskor upplevs ofta

genom mycket innehållsrikt. Upplevelsen missnöje med arbetssituationen kan antas på som mer av goda grunder stark faktor påverkar mötet med personer med funktionshinder.

vara en som

På basis faktoranalys de 12 variablema i fråga 10 med variabelvärdena diko-

av en av tomiserade så att mycket hög utsträckning" förts med ganska hög utsträck-

samman ning" och ganska liten utsträckning" förts samman med "inte alls" har tre olika dimensioner arbetssituationen identifierats:

av Tillfredsställelse "Du känner Dig nöjd med Din arbetssituation", "Du får ta eget an- 0

i Ditt arbete", " Du får stimulans i Ditt arbete", "Dina relationer med arbetskamsvar rater inte är bra" omvänd riktning, "Du i det stora hela trivs med Ditt arbete" Belastning "Ditt arbete ställer för höga krav på uppmärksamhet och ansvar", "Du 0

handlägger/åtgärdar för många frågor", "Du möter stora förväntningar och krav från andra", "Ditt arbete är psykiskt påfrestande"

Kompetens "Du har tillräckliga kunskaper för att klara Ditt arbete", "Du har tillräck-

0 lig information för att klara Ditt arbete", "Du känner osäkerhet huruvida Du utför

om Dina arbetsuppgifter rätt" sistnämnda i omvänd riktning

den

Med utgångspunkt i detta har tre summerade index skapats: tillfredsställelse har värden 0-5 där lågt värde är låg tillfredsställelse och högt 0 som värde är hög tillfredsställelse.

belastning har värden 0-4 där lågt värde är hög belastning och högt värde är låg

0 som

belastning kompetens har värden 0-3 där lågt värde är låg kompetens och högt värde är hög

0 som

kompetens.

De olika personalkategoriemas fördelning enligt dessa sammanfattande index redovisas

nedan i tre diagram. En fullständig redovisning fördelningama återfinns i tabellbilagan.

av

I diagrammen har vi försökt göra redovisningen överskådlig och lättbegriplig genom för-

dela indexvärdena i tre kategorier, som får representera bra, helt bra och dåliga arbetsförhållande med avseende på arbetstillfredsställelse, belastning och kompetens När det gäller arbetstillfredsställelse har vi därvid betecknat arbetssituationen som bra

svarat ganska hög utsträckning" eller mycket hög utsträckning" på samtliga

om man

de fem underliggande frågorna. Som helt bra har arbetssituation betecknats för dem som svarar så på tre eller fyra av frågorna, medan vi betecknat arbetssituationen for

som dålig

övriga. För de sistnämnda gäller alltså att de bara givit positiva på högst två fråsvar av gorna om ansvar, stimulans, trivsel, etc.

Diagram 13.

Arbetssituationen vad gäller tillfredsställelse i arbetet enligt summerat index

Skolan

Vården

Socialtjänsten

Försäkringskassan

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 Andel inom resp sektor med viss arbessituation vad gäller tillfredställelse %

.Dålig arbetssituation Ej helt bra arbetssituation UBra arbetssituation

Av diagrammet framgår att variationerna mellan de olika personalkategoriema är relativt små vad gäller arbetstillfredsställelse. Andelen har dålig arbetssituation i detta som en avseende är låg inom alla sektorer, och varierar från 4% bland skol- och vård personalen upp till 8% bland personalen inom socialtjänsten. Andelen har bra arbetssituation vad som en gäller tillfredsställelse är något högre inom vården än inom övriga sektorer. När det gäller belastningsindex har vi gjort tredelningen på följande sätt: Vi har betecknat arbetssituationen som bra svarat ganska liten eller "inte alls"

om man utsträckning"

på samtliga de fyra underliggande belastningsfrågoma. Som helt bra har arbetssituationen betecknats för dem som så på eller två eller frågorna, medan vi betecknat svarar en av arbetssituationen dålig för övriga, dvs för dem inte på någon

som som av belastningsfirå-

gorna svarat liten utsträckning" eller "inte alls".

Diagram 14.

Arbetssituationen vad gäller belastning i arbetet

enligt summerat index

Skolan

Vården

Socialtjänsten

Försäkringskassan

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 % Andel inom resp sektor med viss arbessituation vad gäller belastning .Dålig arbetssituation Ej helt bra arbetssituation UBra arbetssituation

Som framgår diagrammet är det när det gäller denna aspekt mycket vanligt förekom-

av mande att arbetssituationen är dålig. Andelen med dålig arbetssituation i detta avseende är lägst inom försäkringskassan och vården där det ändå gäller för drygt en tredjedel av de undersökta Inom vården gäller motsvarande för drygt hälften, och inom skolan

personerna. för tre fjärdedelar de undersökta I den sistnämnda kategorin, bland skolle-

av personerna dama, finns nästan inga l% enligt vårt sätt att redovisa, kan sägas ha bra arbets-

som, en situation arbetsbelastningssynpunkt. Inom de andra sektorerna är det omkring 10%,

ur inom vården något fler, har bra arbetssituation vad gäller belastning.

som en

När det gäller kompetensaspekten har vi betecknat arbetssituationen som bra om man

ganska hög utsträckning" eller mycket hög utsträckning" på samtliga de tre un-

svarat derliggande frågoma. Som helt bra har arbetssituation betecknats för dem som svarar så på två frågorna, medan vi betecknat arbetssituationen dålig för övriga. För de sist-

av som nämnda gäller alltså att de bara givit positiva på högst de tre frågorna till-

svar en av om räckliga kunskaper, tillräcklig information, osäkerhet Vid arbetets utförande.

Diagram 15.

Arbetssituationen vad gäller kompetens

enligt summerat index

Skolan

Vården

Socialtjänsten

Försäkringskassan

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100

%

Andel inom resp sektor med viss arbessituation vad gäller kompetens

arbetssituation HEj helt bra arbetssituation UBra arbetssituation

lIDålig

Enligt denna klassificering gäller, framgår diagrammet, att det är få som har en då-

som av lig arbetssituation med hänsyn till kompetensaspekten. Andelen är mindre än 5% i samtliga undersökta Andelen med bra arbetssituation när det gäller kompetensen varierar

grupper. från 75% inom skolan och socialtjänsten till 83% inom vården och 86% inom

ca upp

försäkringskassan.

3.6.2 osäkerhet utför arbetsuppgifterna rätt

Sambandsanalyser av om man

och andra variabler

För att kunna förstå i denna osäkerhet grundar sig har vi utfört ett antal sambandsanaly-

var

Sambanden vi har hittat redovisas nedan. ser. som

När vi analyserar sambandet mellan upplevelsen osäkerhet huruvida utför

av om man sina arbetsuppgifter rätt och kännedom de Verksamhetsmål som gäller fråga 6 finner

om vi ett samband indikerar att osäkerhet huruvida man utför arbetsuppgifterna rätt är

som om förenad med att inte känna till verksamhetsmålen. Ett tydligt samband i denna riktning,

föreligger för samtliga organisationstyper.

3° Sambandet är signifikant på nivån .001 inom försäkringskassan Kendall’s tau C -.14, social-tjänsten Kendall’s tau C -.l8, vården Kendall’s tau C 17, och skolan Kendall’s tau C -.l5.

-.

När vi analyserar sambandet mellan upplevelsen osäkerhet huruvida av om man utför sina arbetsuppgifter rätt och personalen chef ställer om anser att närmaste tydliga krav på sina medarbetare fråga 11 finner vi ett samband indikerar osäkerhet huruvida som att om man utför arbetsuppgifterna rätt är förenad med inte ställer att ledningen tydliga krav. Ett

samband i denna riktning, föreligger inom socialtjänsten och vården.

När vi analyserar sambandet mellan upplevelsen osäkerhet huruvida av om man utför

sina arbetsuppgifter rätt och ledningens styrförrnåga index se över ledningens styrförinåga

i fråga ll finner vi ett samband indikerar osäkerhet huruvida som att om man utför arbetsuppgifterna rätt är förenad med att ledningen har styrning. Ett samband dålig i denna rikt-

ning, föreligger för försäkringskassan, socialtjänsten och vårdenf

När vi analyserar sambandet mellan upplevelsen osäkerhet huruvida av om man utför sina arbetsuppgifter rätt och upplevelsen återkommande

press p.g.a. ständigt förändringar i

regelsystemen fråga ll finner vi ett samband indikerar osäkerhet huruvida som att om man utför arbetsuppgifterna rätt är förenad med återkommande press p. g.a. ständigt förändringar. Ett samband i denna riktning föreligger inom vården och skolan.

När vi analyserar sambandet mellan upplevelsen osäkerhet huruvida av om man utför

sina arbetsuppgifter rätt och upplevelsen

press p.g.a. nya arbetsuppgifter som tillkommer fråga ll finner vi att det finns ett samband indikerar osäkerhet huruvida som att om man utför arbetsuppgifterna rätt är förenad med press p.g.a. nya arbetsuppgifter. Ett samband i

denna riktning föreligger inom socialtjänsten samt vården och skolan.

När vi analyserar sambandet mellan upplevelsen osäkerhet huruvida av om man utför

sina arbetsuppgifter rätt och upplevelsen avsaknad

av press g.a. av kompetensutveckling

fråga 11 finner vi ett samband indikerar att osäkerhet huruvida utför som om man arbetsuppgifterna rätt är förenad med avsaknad Ett samband

press p. g.a. av kompetensutveckling. i denna riktning föreligger inom alla organisationstyper.44

När vi analyserar sambandet mellan upplevelsen osäkerhet huruvida av om man utför

sina arbetsuppgifter rätt och upplevelsen reglerna

av press p.g.a. att är otydliga fråga 11 finner vi ett samband indikerar att osäkerhet huruvida utför

som om man arbetsuppgifterna

rätt är förenad med att är Ett samband i denna

press p.g.a. reglerna otydliga. riktning före-

ligger inom alla organisationstyper, starkast för vården.

När vi analyserar sambandet mellan upplevelsen osäkerhet huruvida av om man utför

sina arbetsuppgifter rätt och

upplevelsen av press p.g.a. att vara tvungen att avslå klienters ansökan/inte kunna tillmötesgå önskemål finner vi fråga 11 ett samband som indikerar osäkerhet om huruvida utför arbetsuppgifterna rätt är förenad med man press p.g.a. att kunna tillgodose klienters önskemål. Ett samband i denna

riktning föreligger inom alla

organisationstyper.

Med andra ord tyder vår analys på att upplevelsen osäkerhet av om man utför arbets-

uppgifterna rätt, sammanhänger med dåligt förankrade Verksamhetsmål, otydliga krav från

° Sambandet är signifikant på nivån .01 inom vården Kendall’s C -.19, på tau resp nivån .05 inom socialtjänsten Kendall’s tau C -.13. 4 Sambandet är signifikant på nivån .01 inom socialtjänsten Kendall’s C -.13 tau och vården Kendall’s tau C -.13, resp pa nivån .05 inom försäkringskassan Kendall’s C -.11. tau ‘Z Sambandet är signifikant på nivån .001 inom skolan Kendall’s C .17, tau resp pa nivån .05 inom vården Kendall’s tau C .10. ‘3 Sambandet är signifikant på nivån .001 inom vården Kendall’s C .17 och skolan tau Kendall’s tau C .19, resp på nivån .05 inom socialtjanstenKenda11’s tau C .11. ‘4 Sambandet är signifikant pa nivån .001 inom socialtjänsten Kendall’s tau C .23 och skolan Kendall’s tau C .l8, resp på nivån .01 inom vården Kendall’s C .l2, och på nivån tau .05 inom försäkringskassan Kendall’s tau C .11. ‘S Sambandet är signifikant pa nivån .001 inom försäkringskassan Kendall’s tau C .16, social-tjänsten Kendalls tau C .17, vården Kendall’s tau C .217, och skolan Kendall’s tau C .19. w Sambandet är signifikant på nivån .001 inom försäkringskassan Kendall’s tau C .19 resp på nivån .01 inom socialtjänsten Kendall’s tau C .12 och vården Kendall’s C .l5, och på tau nivån .05 inom skolan Kendall’s tau C .10.

närmaste chef, ständiga ändringar regelsystemet, nya arbetsuppgifter som tillkommer,

av avsaknad kompetensutveckling, otydliga regler och press på grund av att inte kunna

av tillmötesgå krav från klienter.

3.7 Om upplevelsen av ledningens roll

En viktig förutsättning för att utveckla organisation är till för att lösa problem är att

en som alla har lust och möjligheter att under det dagliga arbetet påverka arbetssituationen även i

ansvarstagande och ömsesidig hjälp. Många chefer har svår mellanställbeslut genom en ning och känner sig klämda mellan olika krav, ofta motstridiga, från t.ex. organisationsledning, arbetskamrater och allmänhet.

Trots att chefer ofta upplever sig mycket duktiga på att beröm och kritik, upple-

som ge

medarbetaren ofta motsatsen. Medarbetare är angelägna att få återkoppling hur ver om om

deras arbete lyckats. Återkoppling är en utav de viktigaste organisatoriska förutsättningar

främjar lärande. Vid sidan att verksamhetens mål måste vara tydliga och kända, som om måste de också kunna diskuteras och omprövas. För allt detta behöver chefen goda insikter

förutsättningar främjar lärande och förmågan att förmedla dessa. Det är oerhört om som viktigt medarbetarna får stöd för sina uppgifter. Det är inte enbart relationer till arbets-

att kamrater är väsentliga utan också arbetsklimatet, förhållandet mellan chef och medar-

som betare. Vi har ställt fem frågor till personalen för att undersöka hur de uppfattar kontakten och samarbetet med den närmaste chefen.

För att kunna fastställa upplevelsen ledningen ställde vi ett antal frågor om hur de an-

av ställda sin närmaste chef fråga ll. Frågorna och framgår tabellerna

upplevde svaren av

18-22. Den bild vi får fram kan sammanfattas på följande vis.

Nästan hälften personalen inom socialtjänsten och vårdsektorn anser att ledningen

av inte ställer tydliga krav på sina medarbetare. Inom försäkringskassan är det 32% som be-

chefen inte ställer krav på sina medarbetare. Även inom skolan dömer att närmaste tydliga där skolledare uttalar sig sina närmaste chefer är andelen stor, 24% tabell 18.

om

Tabell 18. Fördelning i procent efter svar på fråga 11: "Anser Du att Din närmaste chef ställer tydliga

krav på sina medarbetare vad de skall g6ra".

Sbçialfänsten

som anser

Tabell 19.

Tabell 19. Fördelning i procent efter svar på fråga 11: "Anser Du att Din närmaste finns tillgänglig när Du behöver stöd och råd". Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan kassa", .- vga 2 . . ~. Ja 54.4 66.8 71.5 73.3

Nej 44.6 30.1 26.9 23.5

svar 1.1 3.1 1.6 3.3 ASUMMA/ i

.W1oo M100 ,A100 ,100

''''''m i

"553 292 241

En mycket kritisk bild framträder i på frågan närmaste chef driver det utvecksvaren om

lings- och förändringsarbete är nödvändigt". Andelen kritiska därvidlag är

som ca en

tredjedel av personalen inom försäkringskassan, socialtjänsten och skolan, och omkring hälften personalen inom socialtjänsten 20.

av Tabell

Tabell 20. Fördelning i procent efter svar på fråga 11: "Anser Du att Din närmaste chef driver det utvecklings- och förändringsarbete som är nödvändigt".

,Försäkrings-o socialpifaânstenoieVården

Skolan

kassan, . i . p g n. . Ja 63.5 49.3 64.0 63.8

35.4 47.9 33.6 32.5

1.1 2.7 2.4 3.7 i 190 100 a

mwioow W100-

M 292

;W7 E33 253 ;E4155

. ..

Många anser också att chefen inte visar förståelse för arbetssituation. Mest kritisk på ens

den punkten är personalen inom försäkringskassan där tredjedel personalen

en av anser att cheferna inte visar förståelse. Detta är tydlig kritik mot ledningen med tanke på den bild en

har framkommit tidigare när det gäller personalens arbetsförhållanden, där både

som ut-

ökade arbetsuppgifter och personalneddragningar har noterats 21.

Tabell

Tabell 21. Fördelning i procent efter svar på fråga 11: "Anser Du att Din närmaste chef visar förståelse för Din arbetssituation".

ÃljiFörsäkringss; Socialtjänsten §‘..~yfVérdehW T Wlan

kassan

Mn, V

Många har ett ganska klent förtroende för chefens kunskaper: inom försäkringskassan gäller detta för två av tre och inom socialtjänsten gäller det för drygt hälften personalen.

av Inom vården och skolan är det betydligt färre inte att närmaste chef har till-

som anser ens

räckliga kunskaper inom arbetsområdet, 33% 27% 22.

resp Tabell

Både när det gäller chefens handlingskraft ställer tydliga kunskaper på sina medarbetare/driver nödvändigt förändringsarbete och dennes kunskaper finns det skillnader mellan sektorerna, vi uppfattar att den samlade bilden inrymmer klar kritik

men en mot ledningen och dess kompetens.

548-5648

Personalen inom vården och skolan upplever sin ledning mera kompetent, över 65% anser att ledningen har tillräckliga kunskaper. Detta tror vi kan förklaras med att chefer re-

kryteras denna professionen, de delar med nödvändighet

ur egna en gemensam

yrkeserfarenhet med sina medarbetare, till skillnad från försäkringskassa och socialtjänst

där kan ha skiftande yrkesbakgrund. Man kan skicklig administratör och man en mera vara

därför få en chefsposition budgetarbete, löneförhandlingar etc. men kanske inte alls

- kunna verksamheten i detalj.

I pressad arbetssituation nedskärningar och förändrade organisationsmål

en - p.g.a. ökar nog förväntningarna och kraven på ledningen att få det hela att fungera, trots allt.

Tabell 22. Fördelning i procent efter svar på fråga 11: "Anser Du att Din närmaste chef har tillräckliga kunskaper om arbetsområdet .

,Försäkrings- Socialtjänsten i Vården ::issâ§i:iiSkolan: L__ kassan , . p Ja E 32.6 43.8 65.2 68.3

i

Nej 66.0 53.1 33.2 27.2

svar 1.4 3.1 1.6 4.5

3.7.1 Index för att samband mellan ledningsfunktioner 1 analysera fråga l

och arbetstillfredsställelse fråga 10.

De variabler gäller ledningsfunktionen alla delfrågor i fråga 11 har sammanfattats i

som

två index som avser ledningens förmåga att ge stöd respektive ledningens förmåga att

styra. De har konstruerats som enkla summerade index enligt följ ande: stöd från ledning, räknar antalet Nej-svar på variablema "f1nns tillgänglig när 0 som Du behöver stöd och råd", "visar förståelse för Din arbetssituation", "har tillräckliga kunskaper arbetsområdet", och alltså bildar ett index med värdena 0-3, där 3 står om för dåligt stöd och 0 för bra stöd från ledningen. ledningens förmåga att styra, räknar antalet Nej-svar på variablema "ställer 0 som tydliga krav på sina medarbetare vad de skall göra", "driver det utvecklings- och förändringsarbete som är nödvändigt", och alltså bildar ett index med värdena 0-2, där

2 står för dålig styrning och 0 för bra styrning från ledningen.

I de två följande diagrammen visas hur undersökningspersonerna inom de olika sektorerna

fördelar sig efter dessa index. En fullständig svarsfördelning redovisas i tabellbilagan. När det gäller det första index, gäller vilket stöd i arbetet kan erhållas från den närsom som maste arbetsledningen, har vi betecknat stödet som "dåligt" för dem har tre skalpoäng, som dvs som besvarat samtliga tre underliggande frågor nekande den närmaste chefen finns tillgänglig, visar förståelse, har tillräckliga kunskaper. Som "bra" har vi betecknat stödet för dem som har noll skalpoäng, dvs för dem som inte besvarat någon de av underliggande tre frågorna negativt. För dem som hamnar däremellan, med ett eller två skalpoäng, har vi betecknat stödet som "ej helt bra".

Diagram 16.

Stöd från närmaste chef

enligt summerat index

Skolan

Vården

Socialtjänsten

Försäkringskassan

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100

%

Andel inom resp sektor med olika bra stöd

.Dålig stöd Ej helt bra stöd UBra stöd

Enligt denna klassificering finner vi, som framgår av diagrammet, att andelen med dåligt

stöd från närmaste chefen är lägst inom skolan 6%, och högst inom försäkringskassan där hela 22% har dåligt stöd. Andelen med bra stöd är omvänt högst inom skolan och lägst

inom försäkringskassan.

När det gäller styrningen av arbetet från den närmaste chefen, har vi benämnt den

som "dålig" för dem som har två skalpoäng, dvs för dem som besvarat båda de underliggande frågorna negativt. Den närmaste chefen ställer tydliga krav, och driver nödvändigt förändringsarbete. "Bra" betecknas styrningen för dem har O skalpoäng, dvs för dem

som

besvarat någon de två frågorna negativt. För övriga, dvs för dem besvarat som av som en av frågorna negativt, anses här styrningen vara "ej helt bra".

Diagram 17.

Styrning från närmaste chef

enli summerat index

Skolan

Vården

Socialtjänsten

Försäkringskassan

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100

D

Andel inom resp sektor med olika bra styrning

.Dålig styrning Ej helt bra styrning UBra styrning

Utifrån denna klassificering kan vi, diagrammet visar, konstatera att dålig styrning är

som

relativt vanligt förekommande, i synnerhet inom socialtjänsten, där detta gäller för drygt

en

tredjedel i undersökningsgruppen. Andelen med dålig styrning är lägst

av personerna ca 20% inom skolan och försäkringskassan. Omvänt gäller att andelen med bra styrning är

högst inom skolan drygt 60% och lägst inom socialtjänsten 38%.

Vi har också undersökt huruvida det föreligger några statistiska samband mellan

å ena sidan stöd och styrning enligt dessa båda index och å andra sidan arbetstillfredsställelse

och belastning i arbetet enligt de index tidigare redovisade vid genomgången fråga

av 10.

Resultaten visar att det föreligger ett mycket starkt samband mellan arbetstillfredsställelse och stöd från den närmaste arbetsledningen: de har bättre stöd har högre arbets-

som tillfredsställelse och omvänt. Ett mycket tydligt samband, om än inte fullt lika starkt, finns också mellan arbetstillfredsställelse och styrning från den närmaste chefen: de med bättre styrning har bättre arbetstillfredsställelse och omvänt."

När det gäller sambandet mellan stöd från närmaste chefen och upplevelse arbetet

av som belastande har detta samma riktning som de nyss nämnt, dvs. de med bättre stöd upplever i mindre utsträckning arbetet som belastande och omvänt. Detta samband är dock signifikant bara inom socialtjänsten och vården, medan det är mycket svagt inom försäk-

ringskassan och skolan.

Sambandet mellan styrning från närmaste chefen och upplevelse av arbetet belas-

som tande har även det innebörd, dvs de har bra styrning upplever i mindre ut-

samma som sträckning arbetet som belastande och omvänt. Detta samband är dock signifikant endast vad gäller vården.

3.8 Om upplevelsen av i arbetet

press

Genom fråga 12 ville vi få reda på i vilken utsträckning faktorer som: förändringar i regelsystemen, nya arbetsuppgifter, avsaknad av kompetensutveckling, otydliga regler, otrygga anställningsförhållanden samt om rollen som nej-sägare leder till en pressad arbetssituation.

Som utgångspunkt för denna fråga har vi antagit i arbetslivet i hög grad hänger

att press

med organisatoriska förhållanden på arbetsplatsen. Återkommande förändringar i

samman

regelsystemen, arbetsuppgifter som tillkommer samt svårtolkade regler ökar de

nya anställdas upplevelse av press. Stress och vantrivsel har ofta samband med andra tecken på

belastning i arbetet, exempelvis upplevelsen att arbetet är tråkigt, att det råder likgiltighet

inför kvaliteten på det utförda arbetet, att det finns ointresse för initiativ. Några fakta kan här på plats för att belysa situationen för de anställda inom försäkringskassan. Landets

vara cirka 13,500 anställda på försäkringskassoma hanterar 43 olika bidragstyper. Reglerna för olika socialförsäkringar har hittills under 90-talet ändrats 340 gånger. På tre år genomför-

des nedskärningar på försäkringskassoma samtidigt som många ärenden har blivit

mer

komplicerade. Hög arbetstakt, konkurrens, högt ställda förväntningar är andra exempel på

stressfaktorer. Allt detta är förhållanden som i hög grad försvårar den anställdes utveckling och förhindrar bra relation till klienten/patienten/eleven.

en

På frågan om personalen upplever stor press i arbetet p.g.a. "ständigt återkommande

förändringar i regelsystemen" varierar andelen uppgivit att de upplever i mycket

som press hög eller i ganska hög grad p.g.a. ständigt återkommande förändringar från 36% inom vår-

" Sambandet arbetstillfredsställelse-ledningsstöd är signifikant nivån .001 inom alla sektorer. Med sambandsmåttet Pearson’s gäller för försäkringskassan att r -.24, för socialtjänsten r -.42, för vården -.47,

r för skolan r -.34. Sambandet arbetstillfredsställelse-ledningsstyming är signifikant nivån .001 inom socialtjänsten r -.32 och vården r -.36, respektive på nivån .01 inom skolan r -.l9 och nivån .05 inom försäkringskassan r

- .14. 4 Sambandet är signifikant på nivån .001 inom socialtjänsten r -.24 resp. På nivån .01 inom vården r

- .l8. 49Sambandet är signifikant på nivån .01 inom vården r -.18 5°Justitieombudsmannen Jan Pennlöv har slagit fast att felen i handläggningen har blivit fler och att rättssäkerheten därmed hotas Dagens Nyheter 97-09-04.

den till 85% inom försäkringskassan. Inom försäkringskassan är det alltså regel

upp snarare än undantag att upplever sådan Även bland skolledama är detta mycket

man press. vanligt förekommande, där har 67% uppgivit att de i ganska hög grad eller mycket hög grad

upplever stor i arbetet ständigt återkommande förändringar i regelsystemen. Dessa

press g.a. siffror bekräftar redan känd bild. Flera respondenterna har i fråga 24 handlar

en av som om "det finns något är särskilt svårt för Dig i Ditt arbete" betonat att detaljlagstiftningen

som delvis är ett hinder för att förbättra servicen. Lättnader i regelverken är ett ofta framfört önskemål. Se bilaga II.

Tabell 23. Fördelning i procent efter svar på fråga 12: "Ange i vilken utsträckning Du upplever stor

press i arbetet på grund av ständigt återkommande förändringar i rage/systemen".

I mycket hög grad 16.5

.

l ganska hög grad 51.9

l ganska liten grad 28.8

Inte alls 1.6

. . .

svar 1.2

. . .

En fråga vi ställde för att finna faktorer påverkar upplevelsen i

annan som som av press arbetet är "Ange i vilken grad Du upplever stor press i arbetet på grund av nya arbetsuppgifter som tillkommer". Förändrade arbetsuppgifter, nya målgrupper, ändrad lagstiftning och nya synsätt inom andra sektorer avspeglas som förändrade förutsättningar för arbetet. Samtliga yrkesgrupper anger att de fått fler och förändrade arbetsuppgifter.

Som tabell 24 Visar så är det i de olika sektorerna lägst omkring 50% och

som som

högst så mycket som drygt 80% personalen i mycket hög eller i ganska hög grad

av som upplever stor press i arbetet p.g.a. att nya arbetsuppgifter tillkommit. Högst är andelen inom skolan där detta gäller för hela 83% därefter följer socialtjänsten och försäkringskassan där motsvarande andel ligger omkring 60% och vårdsektorn där andelen är omkring 50%. Resultaten i fråga 12 kan jämföras med svaren i fråga 8 där betydligt färre upplever att utökade arbetsuppgifter leder till ett sämre bemötande än de upplever att

som nya arbetsuppgifter leder till Det finns olika möjliga tolkningar detta. Det är inte nöd-

press. av våndigtvis så att press upplevs leda till dåligt bemötande. En tolkning är,

annan om man

ändå att leder till dåligt bemötande, att känner sig pressad "nya

menar press man mer av arbetsuppgifter" än "utökade arbetsuppgifter" och därför får så olika resultat i dessa

att man

båda frågor.

Tabell 24. Fördelning i procent efter svar på fråga 12: "Ange i vilken utsträckning Du upplever stor press

i arbetet på grund av nya arbetsuppgifter som tillkommer".

I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska liten grad Inte alls

svar

Vi ställde följande fråga för att avgöra personalen upplever att kompetensen räcker till

om för att de skall uppfylla de krav och förväntningar som de ställs inför: "Ange i vilken grad Du upplever stor i arbetet på grund avsaknad av kompetensutveckling". Som

press av

framgår tabell 25 varierar andelen i mycket hög eller i ganska hög grad upplever

av som

i arbetet avsaknad kompetensutveckling från omkring 25% inom vården och press g.a. av

skolan till omkring 40% inom socialtjänsten. Denna problematik är alltså mest vanligt

upp förekommande inom socialtjänsten, och näst mest vanligt förekommande inom försäk-

ringskassan enligt våra data. Behovet av kompetensutveckling är störst inom socialtjänsten

och försäkringskassan. Det har också framkommit i de öppna frågorna att många upplever avsaknad adekvat kompetens orsak till att arbetet känns särskilt svårt.

av vara en

Tabell 25. Fördelning i procent efter svar på fråga 12: "Ange i vilken utsträckning Du upplever stor

press i arbetet pa grund av avsaknad av kompetensutveckling".

I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska liten grad Inte alls

svar

Tydligare regler är ett önskemål som väldigt ofta förekommer bland svaren i de öppna frå-

24 och 25 För att kunna fastställa betydelsen för upplevelsen av press i arbetet på gorna

.

grund otydlighet i regler ställde vi följande fråga: "Ange i vilken grad Du upplever stor

av

i arbetet på grund av att reglerna är otydliga". Som framgår av tabell 26 nedan finns press stora skillnader mellan de olika sektorerna när det gäller svaren på denna fråga. Problematiken är aktuell för särskilt många inom försäkringskassan där två av tre uppgett att de i

mycket hög eller i ganska hög utsträckning upplever i arbetet därför att reglerna

stor press

är otydliga. Inom socialtjänsten gäller motsvarande för drygt hälften av undersökningsper-

inom vården för två fem och inom skolan för mindre tredje undersöksonema, av än var ningsperson. I del på de öppna frågorna framkommer att försäkringskassan,

en av svaren

socialtjänsten och vården ibland kan ha olika uppfattningar om gällande regelverk. Detta

gäller framförallt i handläggningen av LSS-ärenden. Det samarbete mellan myndigheterna

är nödvändigt och ofta fungerar mycket bra kan ibland försvåras av att de olika aktösom

inte har samma uppfattning om hur regelverket skall tolkas. En annan förklaring kan rerna

att har olika uppfattningar vilket regelverk som skall tillämpas. vara man om

Tabell 26. Fördelning i procent efter svar på fråga 12: "Ange i vilken utsträckning Du upplever stor

press i arbetet på grund av att reglerna är otydliga".

ältjânåtené :Vården

.

i

svar

i S

En fråga vi ställde "Ange i vilken grad Du upplever stor i arbetet på

annan som var: press

grund av otrygga anställningsförhållanden". Som framgår svarstördelningama i tabell

av

27 tycks otrygga arbetsförhållanden vara relativt sett mindre vanligt förekommande

en orl

sak till att man upplever stor press i arbetet. Inom skolan är det bara 4% i ganska hög

som l

eller i mycket hög grad upplever stor otrygga arbetsförhållanden. Inom vården

press p.g.a.

är motsvarande andel cirka 14%, inom socialtjänsten är den 16% och inom försäkringskasl

san är den 23%. Försäkringskassan är alltså den sektor där denna problematik är relativt l

sett mest vanligt förekommande. Vilket sannolikt, enligt vår mening, har sin bakgrund i fö-

rekomsten nedskärningar och personalminskningar.

l av

Tabell 27. Fördelning i procent efter svar på fråga 12: "Ange i vilken utsträckning Du upplever stor

press i arbetet pa grund av otrygga anställnin

svar

Den sista frågan handlar upplevelse i arbetet följande: "Ange i vilken

som om av press var grad Du upplever stor press i arbetet på grund av att vara tvungen att avslå klienters ansö-

kan/inte kunna tillmötesgå önskemål från patienter/elever/föräldrar". Som framgår tabell

av 28 nedan är upplevelse av stor press av denna orsak vanligast inom skolan. Av undersökningspersonema inom denna sektor omkring hälften att de i mycket hög eller i

uppgav ganska hög grad upplever stor press i arbetet att de inte kan tillmötesgå krav från ele-

p. g.a. ver/föräldrar. Inom försäkringskassan gäller motsvarande för två fem, medan det bara

av gäller för var tredje person inom vården och för ännu färre inom socialtjänsten. Detta stämmer också med att neddragningar har varit störst inom de två förstnärrmda sektorerna. Vi upplever att det har blivit mycket vanligt att folk klagar över att de är "överansträngda". Det tas ofta som någonting självklart, att överansträngning beror på för mycket arbete. En påfrestning av jämförbar storlek kan även ligga i att individen tvingas fatta beslut eller ta

i högre grad än utifrån sin kompetens orkar med. Detta gäller väl framförallt ansvar man inom olika yrkesgrenar inom vård och Men också när det "bara" gäller att avslå

omsorg. klientens ansökan, eller att välja mellan olika möjligheter, även då kan många människor känna det som en tung börda.

gm

Tabell 28. Fördelning i procent efter svar pá fråga 12: "Ange i vilken utsträckning Du upplever stor

press i arbetet pa‘ grund av att vara tvungen att avsla klienters ansökan/inte kunna tillmötesgå

önskemål från patienter/eIever/föräldrar".

ngs-

En del forskare hävdar att handlingar, attityder och teoretiska perspektiv inte är tillräckliga för att skapa förändringar i en organisation. Inom skola, sjukvård och socialvård fokuserar

ofta på rambetingelsema. Mer pengar och fler medarbetare betraktas som en förutsättman ning för att skall kunna förbättra organisationen. Vi är av samma uppfattning. Många

man verksamheter har reellt sett för dåliga villkor för att de uppgifter som de utifrån lagar och politiska beslut ålagts ska kunna lösas på ett bra sätt. Det är emellertid inte säkert att utvid-

gade budgetramar alltid utgör lösning på problemen. Som framgår av svaren i fråga 12

en

är otydlighet i regelverket, ständigt återkommande förändringar i regelsystemen,

nya arbetsuppgifter tillkommer etc, faktorer som upplevs som mycket pressande av en stor

som del personalen. De är, enligt vår uppfattning, därmed också faktorer som på olika sätt får

av återverkningar på hur personalens möten med funktionshindrade personer kommer att gestaltas: Allt annat lika, borde mötet mellan den funktionshindrade och tjänste-

personen

i varje fall ha bättre förutsättningar att bli lyckat, mindre den sistnämnde känner mannen sig hårt pressad faktorer dessa.

vara p.g.a. som

4 FUNKTIONSHINDER OCH KONTAKTER MED

FUNKTIONSHINDRADE PERSONER

frågorna 13-25

4.1 Inledning

Ett gott bemötande är betydelsefullt i många verksamheter där det professionella inslaget i

så hög utsträckning handlar om ett tydligt förhållningssätt och kvalificerade bedömningar. Myndigheterna lyckas respektive misslyckas redan i det förhållningssätt finns internt

som och genom de attityder handläggarna förmedlar. De står ofta inför svåra bedömningar med krav på snabba beslut. Därför är kompetensfrågoma och servicetänkande avgörande för hur

skall lyckas i sitt arbete. En bra utformad arbetsorganisation är ett instrument för kvaman

litets- och kompetensutveckling. Tillgänglighet i den fysiska miljön viktig service-

är en faktor.

I denna del tas upp frågor som rör kommunikationen mellan personalen och

personer med funktionshinder/deras anhöriga. I de fyra sektorer vi undersöker är kvaliteten på

som kommunikation och kontakter en kämfråga. Det handlar kvaliteten på det utförda

om arbetet, den arbetstillfredsställelsen och inte minst bemötandet klien-

om egna om av ten/patienten/eleven. En av våra utgångspunkter har varit att de anställdas inställning till sitt arbete och till de människor de skall biträda har avgörande betydelse för hur mötet

en kommer att gestalta sig. Även i denna del handlar det faktiska förhållanden och

om om upplevelsen av situationer. Syftet med denna del är att undersöka hur personalen upplever mötet med funktionshindrade personer, att utröna deras attityder till funktionshindrade

personer samt att inhämta uppgifter bemötandesituationen får de klagomål och vad hand-

om lar i så fall klagomålen om.

4.2 Kontakter med med funktionshinder

personer

Den första frågan fråga 13 i denna del gäller frekvensen och typen kontakt mellan

av personer med funktionshinder och personalen. Resultaten sammanfattas i diagram 18. Full-

ständiga svarsfördelningar redovisas i tabellbilagan. Av diagrammet framgår att stor

en

majoritet av personalen inom samtliga fyra undersökningsområden har direktkontakt med

personer med funktionshinder dagligen eller eller flera gånger i veckan. Därmed kan

en slutsatsen dras att undersökningen har träffat rätt i urvalet respondenter.

av

Att dagligen ha kontakt i direkta möten är vanligast inom vården där detta gäller för två av tre och inom socialtjänsten där det gäller för drygt hälften personalen. Inom försäk-

av ringskassan är daglig kontakt i direkta möten mindre vanligt. Där gäller i stället för flertalet, närmare två av tre, att man har direktkontakt någon eller några gånger vecka.

per Vanligast med glesa direkta kontakter är det bland skolledama. Av dem är det ungefär

mer var tredje som inte har sådana kontakter än några gånger årligen.

mer

Diagram 18.

Kontakter med funktionshindrade

-Direkt möte

Skolan

Vården I svar

UMer sällan Socialtjänsten eller aldrig Någon/några ggr/månad Forsak rings 8558"k .Någon/några ggr/vecka 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 10¢ -Dagliga" Andel inom resp sektor med olika kontakttäthet

-Per telefon

Socialtjänsten

Försäkringskassan

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 % Andel inom resp sektor med olika kontakttäthet

-Via brev

Skolan

Vården

Socialtjänsten

Försäkringskassan

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 % Andel inom resp sektor med olika kontakttäthet

Dagliga telefonkontakter med funktionshindrade personer är mycket vanliga inom försäk-

ringskassan 78%. Lägger till dem har telefonkontakter något mindre ofta, någon

som

eller några gånger per vecka, har vi ringat in 95% av försäkringskassans personal. Motsva-

rande andel inom vården är cirka 80% och inom socialtjänsten cirka 60%. Inom skolan gäller för flertalet telefonkontakter är sällan förekommande. Även brevkontakter är att mer ofta förekommande för merparten av försäkringskassans personal. Ungefär fyra av fem inom den sektorn har sådana kontakter dagligen eller minst någon gång varje vecka. Mot-

svarande andel inom vården är 40% och inom socialtjänsten drygt 20%. Inom skolan är det bara hos en mindre del, cirka 12%, som brevkontakter är aktuella mindre än gång i en månaden. Om man ser på mötet oberoende av typ av kontakt direkt möte, telefon eller brev - per gäller, som framgår av tabell 29, att täta kontakter med med funktionshinder är personer vanligast inom försäkringskassan, dämäst inom vården och socialtjänsten. Inom försäkringskassan är det fyra av fem som har dagliga kontakter i någon form, inom vården är det tre fem och inom socialtjänsten två tre. Inom skolan är det mindre vanligt förekomav av mande med täta kontakter, dock gäller att mer än hälften av skolpersonalen har kontakter med funktionshindrade personer minst gång i veckan. Att inte större andel skolpersoen av nalen har täta kontakter skall mot bakgrund att undersökningen i princip bara ses av om-

fattar rektorskategorin. Hade vi haft möjligheter att också vända till speciallärare och

oss elevassistenter hade resultatet med största säkerhet sett ut på ett annat sätt. Sarnrnanfattningsvis kan vi ändå konstatera att respondenterna, med viss reservation således för skolledama, i hög grad har frekvent kontakt med funktionshindrade Vi undersöker en personer.

alltså verkligen personalgrupper vars attityder, förhållningssätt och handlande är relevanta i

en diskussion om hur personer med funktionshinder blir bemötta olika samhällsorgan. av

Tabell 29. Fördelning i procent efter hur ofta man kommer i kontakt med funktionshindrade personer i direkt möte eller per telefon eller via brev variabeln är baserad på fråga 13.

Dagligen

Någon eller några gånger/vecka 15.1

Någon eller några gånger/månad 4.9

Någon eller några gånger/år

Mer sällan eller aldrig 9.1

4.3 av med funktionshinder och deras anhö-

Upplevelsen personer riga

För att belysa personalens bild med funktionshinder och deras anhöriga ställde av personer vi följande fråga. vilken utsträckning Du att med funktionshinder och deanser personer ras anhöriga under år generellt sett blivit... bättre på att tala för sig; insatta; senare mer mer

förstående; mer otåliga; mer krävande"fråga 14.

Med dessa frågor ville vi försöka i vilken utsträckning personalens bild se av personer med funktionshinder dvs av dem som ibland klagar på det bemötande de får från - perso-

nalen präglas av en syn på dessa allt kravställande, otåliga, skickliga på att "ta för

som mer

sig" etc.

Som tabell 30 visar anser den stora merparten personalen, 80% eller strax därunder, av i alla fyra sektorerna med funktionshinder och deras anhöriga i mycket hög att personer eller ganska hög utsträckning blivit bättre på att tala för sig under år. senare

Tabell 30. Fördelning i procent efter svar på fråga 14: "I vilket utsträckning anser Du att personer med

funktionshinder och deras anhöriga under senare år generellt sett blivit bättre på att tala för

sig".

l mycket hög utsträckning

I ganska hög utsträckning

I ganska liten utsträckning

Inte alls

svar

Cirka 75% personalen i samtliga fyra grupper anser också att personer med funktions-

av hinder under senare år i mycket hög eller ganska hög utsträckning blivit mer insatta.

Tabell 31

Tabell 31. Fördelning i procent efter svar på fråga 14: "I vilket utsträckning anser Du att personer med

funktionshinder och deras anhöriga under senare år generellt sett mer insatta

I mycket hög utsträckning l ganska hög utsträckning l ganska liten utsträckning Inte alls

svar

På frågorna om funktionshindrade personer och deras anhöriga blivit mer förstående och

de blivit mer otåliga under senare år Tabellerna 32 och 33, är svarsmönstren fortfaom rande tämligen lika i alla fyra sektorer, men samtidigt framgår att det här råder delade

meningar bland personalen om hur verkligheten ser ut.

Som tabell 32 visar är det 44-50% av personalen inom de olika sektorerna att

som anser personer med funktionshinder och deras anhöriga i mycket hög eller ganska hög utsträckning blivit mer förstående under senare år. Andelen som tvärtom upplever att de i ganska liten utsträckning eller inte alls har blivit förstående på år är alltså ungefär lika

mer senare stor.

Tabell 32. Fördelning i procent efter svar pá fråga 14: vilket utsträckning Du att med anser personer funktionshinder och deras anhöriga under senare år generellt sett fbrstaende. mer

I mycket hög utsträckning

l ganska hög utsträckning

I ganska liten utsträckning

Inte alls

svar

Ett liknande svarsmönster gäller för frågan upplever att funktionshindrade

om man persooch deras anhöriga blivit otåliga under år 33. Andelen ner mer senare Tabell som sva-

rat är något högre speciellt inom vården och skolan. Det är knappt 45% personalen

av

inom socialtjänsten, vården och skolan, och något drygt 50%, inom försäkringskassan

mer, som anser att personer med funktionshinder och deras anhöriga i mycket eller i ganska hög utsträckning blivit otåliga generellt sätt. Andelen istället att funktionshindmer som menar rade personer och deras inte alls eller bara i liten utsträckning blivit

anhöriga mer otåliga

ligger ungefär på samma nivå. Aven här finns alltså skilda uppfattningar inom alla sektorer samtidigt som skillnaderna mellan sektorerna är obetydliga.

Tabell 33. Fördelning i procent efter svar på fråga 14: "I vilket utsträckning anser Du att personer med funktionshinder och deras anhöriga under senare år generellt sett otaIiga. mer

I mycket hög utsträckning

l ganska hög utsträckning

l ganska liten utsträckning

Inte alls

svar

När det gäller uppfattningen att funktionshindrade och deras anhöriga skulle ha blivit mer

krävande under år Tabell 34 majoritet personalen inom samtliga sek-

senare menar en av torer att så är fallet: Att de i mycket hög eller ganska hög blivit krävande

utsträckning mer

anser ca 70% inom försäkringskassan, 60% inom skolan och 55% inom

ca ca socialtjänsten

och vården. Här råder alltså inte i utsträckning delade meningar bland

samma personalen

inom de olika sektorerna vi kunde konstatera beträffande förståelse och

som nyss otålighet.

I stället framträder kritisk bild funktionshindrade och deras en mer av personer anhöriga.

Tabell 34. Fördelning i procent efter svar på fråga 14: "I vilket utsträckning anser Du att personer med

funktionshinder och deras anhöriga under senare år generellt sett mer krävande".

F

l mycket hög utsträckning

l ganska hög utsträckning

I ganska liten utsträckning

Inte alls

svar

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att den bild merparten av personalen i denna undersökning oberoende inom vilket område de verkar ger av funktionshindrade personer

- av och deras anhöriga, är att dessa under år blivit insatta och bättre på att tala för

senare mer sig samtidigt de också blivit krävande. Meningarna är däremot delade om huru-

som mer vida de blivit förstående eller mer otåliga. I de öppna frågorna finns kommentarer som

mer går ut på att funktionshindrade personer vill ha allt här och nu, och att de i princip inte vill förstå att detta inte kan ske.

Hur kan vi sammantaget tolka dessa resultat Enligt vår mening ger resultaten anledning till rad frågor och reflektioner. Håller det på att växa fram ett gemensamt synsätt på

en ex

med funktionshinder och deras anhöriga bland de anställda sinom de här sektopersoner rerna Resultaten är så samstämmiga. Om det skulle så vilken betydelse har det i

vara — så fall för bemötandet Om den övervägande delen av personalen, kanske pressade av resursbrist och krav från olika håll, uppfattar personer med funktionshinder som krävande, oförstående och överlag besvärliga får det naturligtvis konsekvenser i mötet, där så mycket handlar kommunikation, att lyssna varandra och om att informera och förklara.

om om Men kan också tolka resultaten så att personer med funktionshinder håller på att för-

man ändra sin roll i mötet med t.ex. myndighetspersoner i kraft av ökad kunskap, självtillit och medvetenhet sina rättigheter Båda förklaringarna kanske gäller samtidigt. I vilket fall

om drar vi den slutsatsen att det tycks något håller på att förändras.

som om

Traditionellt har det funnits bild med funktionshinder är medborgare

en av att personer

inte särskilt stora krav, nöjer sig med de beslut som fattas och som sällan som reser som kommer med kritik och invändningar. Detta har tolkats forskare som ett uttryck för att

av många med funktionshinder skulle ha skuldkänslor över att ligga samhället till

personer last, lida isolering, känna tacksamhet och ha känsla att beroende. Den bild

av en av vara av hur funktionshindrade är, framträder hos de personalgrupper vi undersökt,

personer som går delvis stick i stäv mot en sådan traditionell bild. De förefaller inte se framför sig hjälplösa, undergivna och tacksamma personer, utan personer som är alltmer kompetenta, självmedvetna och kravställande. Vi tror att detta delvis kan bero på att kunskapen vad

om det innebär att leva med ett funktionshinder ökat, på handikappreformen som lyft fram

handikappfrågorna i ljuset och på handikapporganisationernas informations- och opinions-

bildande arbete.

Vi har gjort analys i vilken mån det finns samband mellan upplevelsen

en av av perso-

med funktionshinder och deras anhöriga som otåliga och krävande och andra variabler. ner Analysen baseras på ett enkelt summerat index av dikotomiserade variabelfördelningar "i

mycket hög utsträckning" och ganska hög utsträckning" å ena sidan och ganska liten

utsträckning" och "inte alls" andra sidan löper från 0 till Värdet 0 har de

a som som varken upplever att personer med funktionshinder och deras anhöriga blivit mer otåliga eller krävande. Värdet 1 har de upplever antingen att de bivit mer otåliga eller

mer som mer krävande, och värdet två de upplever att de både blivit otåliga och krävande.

som mer mer

m;

När vi så undersöker sambandet mellan upplevelsen med

av personer funktionshinder

och deras anhöriga otåliga och krävande å sidan och

som ena personalens upplevelse av

stor press i arbetet på grund "otrygga arbetsförhållanden" respektive "att av vara tvungen att avslå klienters ansökan/inte kunna tillmötesgå önskemål från

patienter/elever/föräldrar"

se fråga 12 å den andra sidan, finner följande: Inom försäkringskassan och socialtjäns-

ten samvarierar uppfattningen funktionshindrade otåliga och krävande med

av som upplev-

elsen stor i arbetet otrygga arbetsförhållanden. Inom alla sektorer av press p.g.a. samvarierar uppfattningen funktionshindrade otåliga och krävande med

av som upplevel-

sen stor press p.g.a. att är tvungen avslå klienters ansökan. man Sambandsanalys har också gjorts beträffande de tre index gällande arbetsförhållande-

situationen konstruerades på basis fråga 10, dvs. tillfredsställelse i belast-

som av arbetet,

ning, kompetens. När det gäller arbetstillfredsställelse och kompetens är sambanden

mycket svaga med undantag för socialtjänsten, där upplevelse med funktions-

av personer hinder otåliga och krävande tenderar att förenad med och

som vara låg kompetens låg

arbetstillfredsställelse.53 När det sambandet

gäller belastning är betydligt starkare och

signifikant i alla sektorer utom skolan. Sambandet innebär att med

uppfattning av personer

funktionshinder krävande och otåliga under år bland dem som mer mer senare är vanligare med hög belastning i arbetet och omvänt ovanligare bland dem med

låg belastning.

4.4 Negativa attityder finns dom

-

Syftet med fråga 15 bl.a. att hur personalen uppfattar attitydema till funktionshindvar se rade inom det arbetsområdet visavi andra områden. Tror funktionsvara egna man t.ex. att hindrade personer blir sämre bemötta inom andra sektorer än inom den De resultat vi

egna

fått kan sannolikt tolkas på många sätt. Många har besvarat denna med "vet i

fråga ej",

synnerhet när det gällt att bedöma andra sektorer än den är själv verksam inom. Anman delen som svarat "vet ej" beträffande områdena utanför det varierar från 30%

egna knappt

upp till än 60%. Särskilt skolledarna har i hög utsträckning valt "vet bemer att svara ej" träffande förhållandena inom andra områden än skolan. Inom och vården

socialtjänsten är

det också förhållandevis många 25% svarat vet beträffande det området. ca som egna I diagram 19 visas hur stor andel personalen inom sektor tror negativa av resp som att attityder mot personer med funktionshinder är vanliga inom de fyra olika områdena. De

svarta staplarna visar således andelen inom sektor tror att negativa attityder resp som är

Vanligt förekommande inom försäkringskassan. De mörkgråa staplarna

representerar andelen inom resp sektor att negativa attityder är inom

som menar vanliga socialtjänsten osv.

Fullständiga svarsfördelningar redovisas i tabellbilagan.

För det första kan vi, diagrammet visar, konstatera det finns variationer som att stora mellan personalen i de olika sektorerna vad gäller förekomsten

uppfattningen om av nega-

tiva attityder mot med funktionshinder. Bland personer skolledarna, som också hade största andelen "vet "- är sådan kritisk bild mycket ovanlig, medan den svar en är relativt vanlig inom vårdsektom och socialtjänsten. Vi tror att svarsmönstret bland skolledarna nog skall ses i ljuset den jämförelsevis låga frekvensen möten med med funkav av personer

tionshinder fråga 13. Många forskningsresultat

se tyder nämligen på att längre man är

5 Sambandet är signifikant på nivån .001 inom försäkringskassan Kendall’s tau C .19 på nivån - resp .05 inom socialtjänsten Kendall’s tau C -.11. 52Sambandet är signifikant på nivån .01 inom försäkringskassan Kendall’s tau C .16, vården Kendall’s - tau C -.l8, och skolan Kendall’s tau C -.l9, på nivån .05 inom socialtjänsten Kendall’s C 12. resp tau -. 5’ Sambandet med arbetstillfredsställelse är signifikant på nivån .05 inom socialtjänsten Pearson’s .15. r - Sambandet med kompetens är signifikant nivån .05 inom socialtjänsten r .13. - 5‘ Sambandet är signifikant på nivån .001 inom socialtjänsten Pearson’s .23 och vården -.27 , på r - r resp nivån .05 inom försäkringskassan r 14. -.

från de direkta kontakterna med med funktionshinder desto mer positiva är deras

personer

attityder.

Uppfattningen att negativa attityder mot personer med funktionshinder är vanligt förekommande, är vanlig inom vårdsektom. Och det gäller då inte bara åsikter om förhållanden inom verksamhetsområden utanför det Här finns också i stor utsträckning kritisk

egna. en självbild: fjärde anställd inom vårdsektom tror att personer med funktionshinder ofta

var möter negativa attityder när de kommer i kontakt med hälso- och sjukvården. Men ännu

en

större andel vårdpersonalen tror att sådana negativa attityder är vanligt förekommande

av inom andra områden. 38% vårdpersonalen tror att så är fallet vad gäller försäkringskas-

av

35% tror att så är fallet vad gäller skolan, och 28% tror att så är fallet beträffande socisan,

altjänsten.

Diagram 19.

Uppfattning om huruvida personer med funktionshinder

ofta möter negativa attityder inom olika områden

ör

i

Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan

kassan

.Åsikt beträffande försäkringskassan HÅsikt beträffande socialtjänsten

UÅsikt och sjukvården ElÃsikt beträffade skolan

beträffande hälso-

Personalen inom socialtjänsten har i stor utsträckning negativ bild de attityder gent-

en av emot med funktionshinder som finns inom vården och försäkringskassan. 36% av

personer socialtjänstpersonalen tror att funktionshindrade personer ofta möter en negativ attityd när de kommer i kontakt med hälso- och sjukvården, och 22% dem tror att negativ attityd

av en

är vanligt förekommande inom försäkringskassan. Inom försäkringskassan har man i mindre utsträckning en negativ bild av vilka attityder

är förhärskande inom andra sektorer. Mest "pessimistisk" är man där beträffande försom hållandena inom skolan. Drygt 20% av personalen inom försäkringskassan tror att funktionshindrade ofta möter negativa attityder när de kommer i kontakt med skolan.

personer

Inom socialtjänsten tror 16% av försäkringskassepersonalen att det är vanligt med negativa attityder.

På frågan personalen tror att personer med funktionshinder möter negativa attityder

om inom försäkringskassan är försäkringskassans personal inte alls kritisk mot den egna organisationen. Det är bara 9,1% personalen inom försäkringskassan som att

av anser personer med funktionshinder möter negativa attityder när de kommer i kontakt med försäkringskas-

medan hela 82,1% besvarar frågan med ett nej. Det är däremot betydligt flera från både san socialtjänsten och vårdsektom, 21,9% respektive 37,9%, som anser att funktionshindrade

möter negativa attityder när de kommer i kontakt med försäkringskassan.

personer

jg

å

Också resultaten i fråga 15 vi, anledning till rad frågor och reflektioner. ger, anser en Vad beror det på att t.ex. vårdpersonalen i så stor utsträckning tror med funkatt personer tionshinder möter negativa attityder inom andra sektorer än deras Baserar de sin be-

egen

dömning på vad funktionshindrade själva upplevt i sina kontakter utanför personer vårdsektom eller på andra erfarenheter På motsvarande sätt kan fundera över varför man socialtjänstens personal i så hög grad har kritisk bild attityderna inom hälso- och en av

sjukvården. Kan det bero på huvudmannaskapsförändringar S.k. "medicinskt färdigbe-

handlade" patienter inom psykiatrin skrivs ut till öppna vård- och boendeforrner i kommudärmed får ansvaret för ofta mycket svårt psykiskt sjuka människor det kan nen som som vara svårt att hitta lösningar för.

4.5 Satsar vi tillräckligt med funktionshinder

på personer

När människor på grund skada eller sjukdom drabbas nedsatta funktioner behövs av av stödinsatser av olika slag för att kompensera funktionshindret. Hur dessa utformas beror till stor del på vilka värderingar som råder i samhället. Vi vet att med funktionshinder personer är bland de mest utsatta grupperna, de fattigaste, de samhället ofta och i olika som sammanhang försummar jämför t.ex. hur många har ett arbete eller genomgår utbildsom en ning. Samhällets stöd eller brist på stöd kan avgörande för med - - vara om en person ett funktionshinder skall kunna leva ett någotsånär värdigt liv eller hon eller han tvingas in om i isolering och beroende. Fråga 16 ställdes mot den bakgrunden. Som tabell 35 visar instämmer mellan 44% och 65% personalen i de olika sektorerna av i påståendet att samhället inte satsar tillräckligt på med funktionshinder. Mellan personer omkring 15% och 27% i de olika sektorerna att samhällets satsningar på anser personer

med funktionshinder är tillräckliga. Den högsta andelen gäller för försäkringskassan och

den lägsta för personalen inom vården och skolan.

Tabell 35. Fördelning i procent efter svar på fråga 16: "Anser Du att samhället satsar tillräckligt på personer med funktionshinder.

ngskassan

3.6 2.1 .

253 2

Vi kan notera att det också är hög procentandel de inte stödet en som anser att vet om samhället till funktionshindrade är tillräckligt eller inte. Det 38% rektorerna ger personer är av som säger vet ej, jämfört med t.ex. ca 16% de svarande inom socialtjänsten. av Längre fram i enkäten finns liknande fråga. I fråga 22 ville vi bl.a. hur en veta många som instämde i påståendet "Stödet till med funktionshinder är i dag så personer pass omfattande att det inte är motiverat att göra ytterligare Av

satsningar". svaren framgår att

mellan 50% och 69% i de olika sektorerna instämmer i påståendet. Det är naturligtvis svårt att veta vad ligger bakom i fråga 16. Enligt vår som svaren mening är andelen tillfrågade att stödet är tillräckligt från samhällets sida personer som anser och dem att det inte är motiverat att göra ytterligare satsningar som anser högre än väntat.

Det är anmärkningsvärt med tanke på hur olika personalkategorier på andra svarat frågor.

Detta antyder att det inte är ovanligt att det förekommer oenighet mellan

personalen å ena

sidan och klienterna/patientema/eleverna å andra sidan behovet

om av ytterligare sats-

6 l‘‘-56-124

ningar. Det är ännu svårare att dra några slutsatser om i vilken utsträckning resultaten kan tyda på förekomsten negativa attityder hos del den har svarat. Fråga 16

av en av som hänger delvis samman med fråga 22. I fråga 22 har vi bl.a. frågat om det i vissa lägen kan

skäl att nedprioritera stödet till personer med funktionshinder och om man anser att vara stödet idag är så pass omfattande att det inte är motiverat att göra ytterligare satsningar

en

delfråga. Där instämmer 20 30% av de tillfrågade helt, till stor del eller till viss del annan i påståendet att det i vissa fall kan befogat att nedprioritera stödet till med

vara personer funktionshinder. Vidare instämmer 27 48% i påståendet att det inte är motiverat att göra

-

ytterligare satsningar. Enligt vår mening inger resultaten av svaren i dessa frågor oro med

tanke på funktionshindrade personers redan utsatta ställning.

4.6 Varför är med funktionshinder missnöjda med det

personer

bemötande de får

För att belysa vad personalen uppfattar orsak till att med funktionshinder är

vara personer missnöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga organ, ställde vi följande fråga fråga 17. "Det har framkommit att det finns med funktionshinder

personer

är mindre nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga orsom

Vad tror Du det beror på" Därefter formulerades 11 olika tänkbara orsaker och sist gan. lämnades även utrymme för att ange andra orsaker än de föreslagna. Nedan redovisas svarsfördelningar för de olika orsakerna och i slutet redovisas också "andra orsaker"

som

personalen uppgav.

På frågan huruvida tror att missnöje med bemötandet hos med funktions-

man personer hinder beror på att lagar och regelverk är otydligt formulerade uppger nästan 95% av de tillfrågade inom försäkringskassan att detta är ett problem. Motsvarande siffror för socialtjänsten är nästan 90%, för vården 81% och för skolan ca 78%. Det är således en stor majoritet inom alla undersökta områden som anser att otydligt regelsystem kan vara en väsentlig orsak till att funktionshindrade personer klagar på det bemötande de får. Bara mellan fem och åtta procent inom försäkringskassan, socialtjänsten och vården att de att

uppger anser detta sällan eller aldrig är en orsak. Bland försäkringskassans personal anser drygt hälften att detta är en orsak i många fall. Att otydliga lagar och regler är en orsak till missnöje i

många fall tror i mindre utsträckning bland personalen inom socialtjänsten, där detta

man

gäller för lite än tredje 37%. Otydliga lagar och regler är inte orsak till

mer var person missnöje i lika stor utsträckning enligt skolledare. Det är bara 12% av skolledarna som an-

att det är orsaken i många fall Tabell 36. ser

Ta bell 36. Fråga 17: "Det har framkommit att det finns personer med funktionshinder som är mindre

nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga organ. Vad tror Du att

det beror Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att orsak till missnöje är

att lagar och annat regelverk är otydligt formulerade.

.Försäkrings- Socialtjänsten

i

Orsak i många fall

Orsak i vissa fall 42.1 52.1

Sällan eller aldrig orsak 4.9 7.5

På frågan om huruvida man tror att missnöje med bemötande bland personer med funktionshinder beror på att personalen inte har fått nödvändig kompetensutveckling Tabell

37 är bilden annorlunda. Bara 15% personalen inom försäkringskassan tror att detta i

av många fall är orsak till missnöje hos personer med ñinktionshinder. Motsvarande andel för de övriga sektorer är betydligt högre. Högst är den inom vården 47%, därefter kommer

socialtjänsten 36% och skolan 33%.

Tabell 37. Fråga 17: "Det har framkommit att det finns personer med funktionshinder är mindre

som

nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga organ. Vad tror Du att

det beror Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att orsak till missnöje är

att personalen inte har fått nödvändig kompetensutveckling.

Orsak i många fall Orsak i vissa fall Sällan eller aldrig orsak

svar

På frågan tror att missnöje med bemötandet beror på att det råder avsaknad

om man av servicetänkande Tabell 38 menar 10% av personalen inom försäkringskassan att detta kan vara orsak i många fall. Motsvarande andel för de övriga sektorer är betydligt högre. Högst är den inom vården, 30%, därefter kommer skolan 26% socialtjänsten 22%. Tron

och

att missnöje kan bero på bristande servicetänkande är alltså mest vanligt förekommande inom vårdsektom och skolan.

Ta bell 38. Fråga 17: "Det har framkommit att det finns personer med funktionshinder är mindre

som

nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga organ. Vad tror Du att

det beror på". Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att orsak till missnöje är

att det råder avsaknad av servicetänkande. å Försäkrings- Socialtjänsten Vården "

g .skolan

personer tabell 39 visar är andelen högst bland vårdpersonalen där hela 64% tror att brist på tid i många fall kan orsak till missnöje. Inom socialtjänsten och skolan tror omkring

vara hälften personalen att brist på tid i många fall kan orsaken till Medan

av vara missnöje. en-

bart 39% bland personalen inom försäkringskassan tror att tidsbrist kan orsak i

vara en många fall. Som tabell 39 visar är det bara liten del 4% och 7% personalen

en mellan av

inom socialtjänst, vård och skola tror att brist på tid sällan eller aldrig kan orsak

som vara till missnöje. I inom försäkringskassan är motsvarande andel cirka 15%.

Tabell 39. Fråga 17: "Det har framkommit att det finns personer med funktionshinder som är mindre

nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga organ. Vad tror Du att

det beror pá". Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att orsak till missnöje är

att det föreligger brist på tid för varje enskild person med funktionshinder.

Orsak i många fall 38.9 64.0

Orsak i vissa fall 45.3 28.5

Sällan eller aldrig orsak 15.1 4.7

.

svar 2.8

.

På frågan att det missnöje med bemötandet som personer med funktionshin-

om man anser der känner beror på att det finns avsaknad lika-rättighets-tänkande visar att

en av svaren

än hälften de anställda inom socialtjänsten, vården och skolan tror att orsaken i mer av vissa fall kan avsaknad av lika-rättighets-tänkande. En femtedel av vårdpersonalen

vara

att det är orsak i många fall. Bland de anställda inom socialtjänsten tror 18% att anger en avsaknad lika-rättighets-tänkande kan orsak till missnöje i många fall, medan

av vara en motsvarande andel bland rektorema är 14%.

Undantaget här är försäkringskassans personal där närmare hälften hävdar att det sällan

eller aldrig är någon orsak till missnöje.

Tabell 40. Fråga 17: "Det har framkommit att det finns personer med funktionshinder som är mindre

nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga organ. Vad tror Du att

det beror på". Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att orsak till missnöje är

att det finns en avsaknad av Iika-rättighets-tänkande.

Orsak i många fall

Orsak i vissa fall

Sällan eller aldrig orsak

svar

På frågan att missnöje med bemötandet kan bero på att den missnojde har

om man anser

orealistiska förväntningar Tabell 41 är den vanligaste uppfattningen uppemot 70%

inom alla sektorer att detta kan orsak i vissa fall. Att uppfatta orealistiska förvänt-

vara en ningar hos funktionshindrade som en orsak till missnöje i vissa fall är således lika

personer vanligt inom alla sektorer. Däremot finns vissa skillnader mellan sektorerna när det gäller andelen tror att orealistiska förväntningar är en orsak i många fall resp som tror att

som orealistiska förväntningar sällan eller aldrig orsak. Det är nämnare femtedel för-

är en en av säkringskassans anställda som tror att det här är en orsak i många fall, jämfört med bara en tiondel de anställda inom vården och skolan, där i stället närmare en femtedel tror att

av orealistiska förväntningar sällan eller aldrig är en orsak till missnöje.

Tabell 41. Fråga 17: "Det har framkommit att det finns personer med funktionshinder är mindre

som nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga Vad tror Du att

organ. det beror pa. Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att orsak till missnöje är

att den missnöjde har orealistiska förväntningar.

.

Av tabell 42 framgår att stor majoritet de tillfrågade inom vården, 91,4%, och skolan

en av 92,2% anser att de bristande ekonomiska inom respektive område i många och i

resurserna vissa fall är orsak till klagomål från funktionshindrade sida. Också inom de två

personers övriga områdena är siffran hög, ca 75% för försäkringskassan och nästan 78% för socialtjänsten Tabell 42. Det är 55% inom skolan och 46% inom vården att detta är

som anser orsak i många fall. Inom dessa sektorer är det också bara cirka 5% att bristande

som anser ekonomiska resurser sällan eller aldrig är orsak till missnöje. Också inom socialtjänsten tror relativt stor andel 39% att ekonomins roll i många fall är betydelse för

en av missnöje

med bemötandet. I minst utsträckning 22% uppfattas detta vanlig orsaksfaktor

vara en

bland personalen inom försäkringskassan. Nästan fjärdedel inom försäkringskassan

en anser att bristande ekonomiska resurser sällan eller aldrig är orsak till missnöje.

Tabell 42. Fråga 17: "Det har framkommit att det finns personer med funktionshinder är mindre

som

nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga Vad tror Du att

organ.

det beror på". Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att orsak till missnöje är

att det finns bristande ekonomiska resurseri den egna organisationen.

Försäkrings- socialtjänsten Várdéh f

kassan w

~ p

I många myndigheter och offentliga har organisationsförändringar uti-

organ genomförts

från visionen att även inom offentlig verksamhet skall marknadskraftema utveckla effektivitet och kostnadsbesparingar. Det kärva ekonomiska läget är viktig faktor påverkar

en som organisationernas storlek, trots ökat behov tjänster inom vård och och i skolan

av omsorg på grund av elevökningen. På frågan funktionshindrade missnöje med be-

om personers mötande beror på brist på personal är det, tabell 43 visar, framförallt inom vården och

som skolan och försäkringskassan tillskriver denna faktor stor betydelse. Inom vården

som man och skolan tror hälften personalen att brist på personal i många fall ligger bakom funk-

av tionshindrade missnöje med bemötande, och inom försäkringskassan har

personers drygt två femtedelar uppfattning. Motsvarande andel inom 29%.

samma socialtjänsten är Jämför

också med försäkringskassans på fråga 9.

svar

Tabell 43. Fråga 17: "Det har framkommit att det finns personer med funktionshinder som är mindre

nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga organ. Vad tror Du att

det beror på". Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att orsak till missnöje är

brist på personal.

Orsak i många fall

Orsak i vissa fall

Sällan eller aldrig orsak

svar

På frågan tror att missnöje kan bero på personalens attityder är den vanligaste

om man uppfattningen inom alla personalgrupper att attityderna i vissa fall är orsak Tabell 44.

en Att personalens attityder i många fall skulle vara en orsak till missnöje tror en fjärdedel av vårdpersonalen och personalen inom socialtjänsten. Inom skolan 12% och försäk-

16% av ringskassan 9% sådan uppfattning ännu mindre vanligt förekommande. Det är också

är en

inom försäkringskassan 34% och skolan 25% som man i högst utsträckning anser att

personalens attityder sällan eller aldrig är orsak till missnöje med bemötandet. Som vi ser det kan detta kanske förklaras att försäkringskassans personal sin roll regelstyrd

av ser som och inte beroende subjektiva faktorer tjänstemannens egna attityder. Det kvarstår

av som dock att förklara varför så mycket mellan 65% och 85% personalen i de olika sek-

som av torerna tror att personalens attityder i vissa eller i många fall kan vara orsak till funktionshindrade missnöje med bemötandet hos myndigheter och andra offentliga organ.

personers

Tabell 44. Fråga 17: "Det har framkommit att det finns personer med funktionshinder som är mindre

nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga organ. Vad tror Du att

det beror pa. Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att orsak till missnöje är

personalens attityder.

Orsak i många fall

Orsak i vissa fall

Sällan eller aldrig orsak

svar

När det gäller frågan personalen tror att missnöje med bemötandet har sin grund i funk-

om tionshindrade eget uppträdande visar det sig att variationema är små mellan

personers olika sektorer 45. Det är cirka 25% att detta sällan eller aldrig är orsak

Tabell som anser till missnöje medan mellan 69% och 74%anser att funktionshindrade personers eget uppträdande är orsak i många eller i vissa fall. Detta kan jämföras med resultaten på frågan 14

uppfattningen av med funktionshinder som mer otåliga och mer krävande un-

om personer

der år, där vi kunde konstatera att mellan 43% och 53% ansåg att otåligheten ökat i

senare

ganska hög eller mycket hög utsträckning, och mellan 51% och 69% ansåg att funktions-

hindrade i ganska hög eller mycket hög utsträckning blivit mer krävande.

personer

Tabell 45. Fråga 17: "Det har framkommit att det finns personer med funktionshinder är mindre som

nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga Vad tror Du att organ.

det beror på". Fördelning i procent efter hur vanligt tror det är att orsak till missnöje är man

funktionshindrade personers eget uppträdande.

Socialtjänsten Vården i

Försäkrings- Skolan

, - :kassan A A i r s . u

På frågan om man tror att missnöje kan bero på språksvårigheter eller kulturella skillnader framkommer att omkring 70% inom alla sektorer att detta i vissa fall kan anser vara en orsak. Andelen som tror att detta är orsak i många fall varierar från 5% inom skolan en upp till 18% inom vården, medan andelen tror att detta sällan eller aldrig är orsak Variesom en mellan 10% inom vården och 18% inom skolan. Att denna faktor i så stor utsträckning rar

uppfattas vara en orsak till missnöje vissa fall omkring 70% är enligt vår mening förvå-

nande. Tabell 46 Det skulle betyda att stor del de tillfrågade skulle uppleva just en av denna statistiskt sett lilla särskilt problematisk. grupp som

Tabell 46. Fråga 17: "Det har framkommit att det finns personer med funktionshinder är mindre som nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga Vad tror Du att organ. det beror pa°. Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att orsak till missnöje är språksvårigheter eller kulturella skillnader.

Orsak i många fall 18.2 . Orsak i vissa fall 68.8

Sällan eller aldrig orsak 9.9

svar 3.2 . .

Personalen kunde också de tror att missnöje med bemötandet kan bero på andra ange om orsaker än de nämnda. Nedan följer på fråga 17 för dem sådana ovan svar som angivit

andra orsaker grupperade efter organisationstyp.

svaren

Försäkringskassan:

Avsaknad empati. av

Handikapporganisationema generaliserar behoven.

Funktionshindrade ställer höga krav. Bristande samordning mellan hos olika myndigheter/organ. resurser

Dålig privatekonomi.

Man har fått ett negativt beslut. Komplicerat i många fall att flera myndigheter handlägger saker har samband. som

Handläggningstidema för långa.

Funktionshindrade ofta har en falsk bild av hur friska har det. Att den funktionshindrade erhållit avslag på en förmån. Dålig tillgänglighet, svårt att komma fram till toaletten m.m. Vår kultur prisar ungdom, skönhet, friskhet, det är skrämmande att se handikapp.

Onödig byråkrati.

Funktionshindrade får information sjukvårdspersonal, kuratorer.

av

Försämring av olika förmåner mindre ersättning/pengar.

-

Accepterar inte att inte tillhör bidragsberättigade. Ofta grund: dålig allmän

personen ekonomi. Man söker hjälp till sin försörjning.

Att för många handläggare kan vara inkopplade i samma ärende.

Indragningar, förändringar av lagar. Fått felaktig information bl.a. från handikapporganisationema.

Man vet hur skall bemöta en funktionshindrad.

man Tidsbrist. Man är bitter då upplever att myndigheterna förstår.

man

Oklara regler mellan kommun, landsting, försäkringskassa.

Hårdare praxis och lagar. Besparingseffekter.

Grundläggande människosyn har större betydelse än kunskaper.

Okunskap många funktionshinder.

om Funktionshindrades ofta svåra ekonomiska situation som gör att de blir besvikna när samhället inte ställer upp. Att viljan att förstå regler saknas. Vissa är alltid missnöjda.

personer Dålig kunskap och förståelse för att det tar tid att utreda förmåner. Stress hos personalen, man hinner inte med arbetet längre.

Socialtjänsten:

Kunskap, empati, respekt.

För mycket makt och myndighetsutövning. Ser den funktionshindrade kund så

man som

också därefter. agerar man Besparingar i samhället. Risk att göra med skattemedel, spräcka budgeten, inte uppfylla sitt kontrakt.

av

Mer utbildning i etik, delaktighet.

Även icke funktionshindrade upplever säkert visst missnöje med nämnda myndigheters bemötande, frågan är om funktionshindrade upplever mer missnöje, hur mäts det

Somliga myndigheter använder ett maktspråk. För stora förväntningar.

Har svårt att ställa krav, funktionshindrade vet inte alltid vilka rättigheter de har. Resursbrist, tidsbrist.

Man har dåligt handikappmedvetande.

Kommunikationssvårigheter och den funktionshindrades svårigheter att precisera sina

behov.

Bristfälliga kunskaper om handikapp av olika slag.

Utseende, lyte. Okunskap och rädsla.

Negativa beslut. Brist på samordning. Fritt fram för LSS-handläggama att tolka lagar och regelverk.

Aggressiva.

Att de tror att de är de enda med svårigheter. Oklarheter i organisationen för vad.

om vem som ansvarar

Kommunaliseringen, olika kommundelar.

Att samma behov bedöms olika beroende på kommun, försäkringskassa, kommundel. Många har äldre föräldrar inte vet sina rättigheter.

som Avsaknad av en humanistisk märmiskosyn.

Myndigheters mambo jambo intern jargong.

Vården:

Bristande ekonomiska resurser som gör att personalen inte orkar visa förståelse. Avsaknad empati hos viss personal.

av Att personal g.a. tidspress, utmattning inte kan följa upp kontakt höj kvaliteten.

som er Personalen är överbelastad. Det finns ingen smidighet, flöde, ingen vet och man hänvisas runt och runt, ibland lyckas man ändå inte. Efterlyser ett samarbete som gör allt smidigare. Att man inte ser till helheten. Brist på kunskaper funktionshinder och dess konsekvenser för individen.

om

Rädsla, okunskap.

Diskriminering av fascistoid karaktär. Brister i utbildningen hos vissa handläggare. Man är rädd för tystnaden och vågar vänta på svar. Jag inte bemötande är kopplat till mängden kontakter utan till kvaliteten i varje

anser enskilt möte.

Dålig organisation, förvaltningsledning.

Oförmåga till inlevelse.

Okunskap om det speciella handikappets natur.

Det finns personer anställda att arbeta med döva, de kan teckenspråk saknar ade-

men kvat utbildning i övrigt. De kör över döva med mycket negativt bemötande. Jag har

många exempel.

Undanhållande av infonnation.

tolkanvändning. texttelefon. Kommunens Övertagande av LSS, för många som är okunniga.

Avundsjuka.

Lag och regelverk ses ofta som vackra ord medan en krass ekonomisk realitet får legitimera att man inte lever upp till bestämmelserna i lagen.

Brist på regelbunden handledning för personal.

Kulturella skillnader i vid bemärkelse. Ibland är det olika världar möts.

som Deras svåra situation väcker ångest/rädsla.

Skolan:

Samordning brister mellan myndigheter.

Ekonomiska neddragningar då projekt går att genomföra. Penningbrist.

Att det tar tid att fatta beslut. Rädsla.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att en stor majoritet dem svarat inom de fyra

av som sektorerna anser att otydliga regler, brist på tid, och personal, orealistiska förvänt-

resurser ningar från funktionshindrade sida, språksvårigheter samt kulturella skillnader

personers kan bidra till att bemötandet upplevs som dåligt.

Som tidigare nämnts är det ca 95% av de tillfrågade inom försäkringskassan som

anser

att socialförsäkringssystemets regelverk är alltför komplicerat. Det framgår också

av svaren på de öppna frågorna. De anställda känner i arbetet på grund de många och ofta

press av

återkommande regeländringar som görs i socialförsäkringssystemet och i framförallt LASS lagen om assistensersättning.

Inom vårdsektorn tror många som svarat att orsaken till funktionshindrade

personers missnöje med bemötandet kan sökas i brist på kompetens hos personalen eller att den sak-

servicetänkande. Enligt vår mening kan en sådan uppfattning spegla de anställdas nar egna

erfarenheter vilken stor betydelse kompetensutvecklingen har för att personalen inom

av t.ex. habilitering och rehabilitering skall kunna möta funktionshindrade personers önskemål och rätt till adekvat vård och behandling. Vi tycker också att det är intressant att

en notera att det är inom vårdsektom som det är den högsta andelen av de tillfrågade 30%

att bristande servicetänkande kan vara orsak till missnöje. Vi hade förväntat oss som anser att försäkringskassans anställda skulle ha den högsta Svarsfrekvensen här bl.a. därför att verksamheten där kan sägas ha en så utpräglad servicekaraktår.

Brist på tid står i relation till mängden arbetsuppgifter och personaltätheten. När vi

av

jämför med svaren på fråga 8 personalen har fått utökade arbetsuppgifter de senaste 5

om

åren liksom med svaren på fråga 9 personalneddragningar har drabbat arbetsplatsen

om

de senaste 5 åren, vi att personalen inom försäkringskassan i stor utsträckning fått ut-

ser ökade arbetsuppgifter och att de mest av alla varit föremål för personalinskränkningar. De borde därmed också rimligtvis än andra kunna förväntas anse att brist på tid i många

mer fall kan orsak till missnöje bland personer med funktionshinder, men siffrorna nedan

vara visar snarast det motsatta. Det vill säga de upplever att de fått de största

som personalminskningama tillskriver brist på tid minst betydelse. Vid sidan av skolpersonalen är det

också personalen inom försäkringskassan som i minst utsträckning bedömt att utökade ar-

betsuppgifter och personalneddragningar negativt har påverkat deras sätt att bemöta

per-

med funktionshinder fråga 8 och 9. soner se

Lika förvånade är vi över att det är personalen i den sektor som har haft de minsta

per-

sonalneddragningarna vårdsektom som i högsta utsträckning upplever att brist på tid är

- en vanlig faktor bakom missnöje med bemötandet. Detta kan tolkas som att trots att drastiska personalneddragningar inte har skett inom den del sjukvården vi undersökte är

av brist på tid där ändå en realitet. Mötet mellan vårdgivare och patient är i och för sig ofta efterlängtat och informationen föder många frågor med följden att varje besök med

nya lätthet kan förlängas. Men det kan också så att vårdpersonalens indikerar att

vara svar man handhar en växande patientgrupp inom existerande ramar, dvs. personalstyrka och arbetsuppgifter oförändrade men med en växande arbetsmängd. Jämför fråga 10: arbetsförhållandeindex om belastning.

När det gäller frågan om lika-rätts-tänkandet anser mer än hälften av respondenterna inom socialtjänsten, vården och skolan att den frågan i vissa fall kan ha betydelse för bemötandet. Detta tror vi kan tas som en indikation på att man anser att det inom dessa

myndigheter/verksamheter finns medarbetare som är främmande för lika-rättstänkandet. De pågående prioriteringsdiskussionema inom vården kan också ha haft betydelse för framför-

allt "vårdpersonalens" uppfattning. Mot bakgrund på den här frågan finns det,

av svaren enligt vår uppfattning, visst fog för den kritik som framförts av personer med funktionshinder. Undantaget här är försäkringskassan där närmare hälften den tillfrågade

av personalen hävdar att avsaknad av lika-rätts-tänkande sällan eller aldrig är orsak till missnöje. Vi antar att det kan bero på att lagstiftningen på området är utformad utifrån lika-råtts-principen, dvs. om man uppfyller villkoren för de olika stödåtgärdema, har man rätt enligt lag att få stödet.

Av svaren att döma är det en vanlig uppfattning hos de tillfrågade att funktionshindrade personer har orealistiska förväntningar inför mötet. Det kommer också fram i de öppna frå-

Det är svårt att ha någon mening vad detta kan bero på. Möjligen har de gorna. om som svarat ansett att funktionshindrade personer borde veta bättre eller själva ta reda på vad som gäller. En annan förklaring kan vara att man anser att vederbörande begär för mycket i

förhållande till vad andra får. Det är emellertid intressant att konstatera att det är nästan lika många tillfrågade som anser att dåligt bemötande kan ha sin orsak i funktionshindrade personers orealistiska förväntningar som dem som anser att orsaker kan ligga i funktionshindrade personers eget uppträdande.

I den offentliga debatten har resursbristen inom skola, vård och omsorg varit huvudfrå-

under de senaste åren. Ofta har skolan tagits ett varnande exempel på vad kan gan som som hända när ekonomin får styra i alltför hög utsträckning. Enligt vår uppfattning finns det

en viktig förklaring till att så många skolledare 55% anser att resursbristen kan medföra att elever och föräldrar blir dåligt bemötta. Det resultatsenhetstänkande präglar offentlig

som verksamhet i dag innebär att varje enhet, som t.ex. ett område inom skolan, har eget budgetansvar. Detta kan leda till intern konkurrens inom kommunen och inom för-

en samma valtning. Om en kostnadskrävande insats som t.ex. specialundervisning eller assistent till

elev på skola kan belasta resultatenhet än den är detta ekonomiskt en en en annan egna en vinst. Man kan då klara ett besparingskrav alternativt använda pengarna till andra behov inom skolan. När är knappa ökar benägenheten att "lasta över" kostnader på

resurserna andra så är möjligt. När det gäller svagbegåvade elever visar olika studier att inskriv-

om ning i särskolan är sådan möjlighet. Aven kommunala kassa betalar finns det

en om samma

vinst i att lägga kostnader på Särskolan. Genom att låta särskolans budget betala de extra en insatser dessa elever behöver kan de gå kvar i sin ordinarie klass, men som särskolelev.

4.7 Varför med funktionshinder

klagar personer

Det finns många exempel på med funktionshinder inte känner sig respekterade,

att personer inte blir informerade, inte blir hörda eller inte blir bemötta utifrån den person de är. Vi ville med fråga 18 få reda på det händer att med funktionshinder klagar på bemö-

om personer tandet, i vilken utsträckning klagomål förekommer och vad man klagar på. Här handlar det om att mäta existerande klagomål, inte att kartlägga olika föreställningar och attityder som i föregående fråga. Förutom redovisning av förekomst och frekvens av klagomål och av i

vilken utsträckning klagomål gäller sådant som ligger innanför ens befogenhetsområde

hamnar rätt, presenteras förekomsten av olika slags klagomål, inklusive ett öppet svarsalternativ där andra typer klagomål än de i enkäten angivna kunnat

av uppges.

På frågan "Händer det att personer med funktionshinder klagar på Ditt bemötande"

Tabell 47 majoriteten av personalen att klagomål aldrig förekommer. När klagomål

anger förekommer sker det inte särskilt ofta. Förekomsten av klagomål ganska ofta eller mer

sällan är störst inom försäkringskassan 47%, därefter kommer socialtjänsten 26%, och

vården 15%. Klagomål förekommer i minst utsträckning i skolan där motsvarande andel endast är 7%.

Tabell 47. Fördelning i procent efter svar på fråga 18: "Händer det att personer med funktionshinder

klagar på Ditt bemötande".

Nej

Ja, det händer ganska ofta

Ja, men det händer sällan

svar

På frågan vilken utsträckning gäller sådana klagomål sådant som Du själv inte kan bestämma över" Tabell 48 anger personalen i stor utsträckning att de klagomål finns

av som

gäller flertalet dessa sådant som de inte kan bestämma över. Detta gäller framför allt

av försäkringskassan där en mycket stor del av personalen 78% anger att de klagomål de får gäller sådant faller utanför det egna ansvarsområdet. Inom socialtjänsten och vården

som förekommer sådana klagomål i betydligt mindre grad.

Tabell 48. Fördelning i procent efter svar på fråga 18: "I vilken utsträckning gäller sådana klagomål

sådant som Du inte själv kan bestämma 6ver. Frågan ställd till dem som svarat nej en-

ligt redovisning i tabell 65.

Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan

kassan

y

man

49-52. Inom varje sektor visas klagomålen sorterade efter hur ofta de rapporterats

Tabell

förekomma. Av den första tabellen framgår att de klagomål som man i störst utsträckning

mött inom försäkringskassan gäller långa handläggningstider/väntetider. Drygt två fem

av inom försäkringskassan har fått sådana klagomål. Och av den personal som fått klagomål

hela 85% att det gällt långa handläggningstider den högra kolumnen i tabellen. Det anger klagomål är näst mest vanligt förekommande inom försäkringskassan gäller att stödet

som

är otillräckligt. Närmare tredjedel av försäkringskassepersonalen har fått sådana klago-

en mål. Och dem som alls fått klagomål gäller att typ av tre fått klagomål beträffande otill-

av

räckligt stöd. Andra klagomål som relativt många inom försäkringskassan mött, gäller

klagomål över uteblivet stöd och klagomål över inte blivit bedömd med hänsyn till

att man, individuella behov. 35%. Inom den enda sektor där klagomål förekommer relativt fre-

ca

kvent, försäkringskassan, handlar således klagomålen i första hand långa handlägg-

om

ningstider och otillräckligt stöd.

Tabell 49. Andel i procent av försäkringskassans personal som haft olika typer klagomål från

av personer med funktionshinder. Andel i procent av samtliga inom försäkringskassan och andel i procent av dem som haft klagomål. Klagomålen sorterade efter förekomst.

Andel av samtliga. Andel

A

;.7j; .-

maa

Att inte ha blivit bedömd med hänsyn till ens

20D 41.3 individuella behov

Inom socialtjänsten där klagomål är betydligt mindre vanligt förekommande, handlar de klagomål fått liknande spörsmål. 18% socialtjänstens personal har fått klago-

man om av

mål på otillräckligt stöd, 12% har fått klagomål på långa handläggningstider och 10% på

inte blivit bedömd med hänsyn till individuella behov. Av dem alls fått att man ens som klagomål anger 66% att de fått klagomål om långa handläggningstider, 46% att de

anger fått klagomål otillräckligt stöd och 38% anger att de fått klagomål på att inte blivit

om man bedömd med hänsyn till individuella behov.

ens

Tabell 50. Andel i procent av socialtjänstens personal som haft olika typer av klagomål från personer

med funktionshinder. Andel i procent av samtliga inom socialtjänsten och andel i procent av

dem som haft klagomål. Klagomålen sorterade efter förekomst.

Andel av samtliga i "i

Q i 1:4 i Tuu

f intim v

/ Klagatjvå . sqcialtiäñs.

.. . K

individuella behov

Bristande kunskap om andra kulturers värderingar

summgu

Inom vården där klagomålen ännu färre är det återigen långa handläggningstider och

var otillräckligt stöd som flest rapporterat att de fått klagomål om. Det förstnämnda klagomålet har nått 12% av vårdpersonalen medan det sistnämnda nått 8%. Av dem som alls fått kla-

gomål anger 74% att de fått klagomål om långa handläggningstider och 50% att de

anger

fått klagomål om otillräckligt stöd.

Tabell 51. Andel i procent av vårdpersonalen som haft olika typer av klagomål från personer med furk-

tionshinder. Andel i procent av samtliga inom vården och andel i procent av dem som haft

klagomål. Klagomålen sorterade efter förekomst.

Att inte ha blivit bedömd med hänsyn till ens

36 214 individuella behov

W

Även inom skolan, där klagomålen allra minst förekommande, gäller att de klagomål

var som ändå finns oftast handlar om otillräckligt stöd. Av skolledama har 6% mött sådana klagomål. Och av dem som alls fått klagomål har 74% fått klagomål beträffande otillräck-

ligt stöd. Till skolpersonalen ställdes frågorna klagomål på upprepade granskningar,

om

otillfredsställande handläggning och långa handläggningstider.

Tabell 52. Andel i procent av skolpersonalen som haft olika typer av klagomål från personer med fmk-

tionshinder. Andel i procent av samtliga inom skolan och andel i procent av dem som haft

klagomål. Klagomålen sorterade efter förekomst.

Otillräckligt stod 5.8 73.7

Att inte ha blivit bedömd med hänsyn till ens indivi-

21 263

duella behov

Brist på information 1.7 21.1

Uteblivet stöd 0.8 10.5

Bristande förståelse 0.8 10.5

Bristande kunskap om andra kulturers värderingar 0.4 5.3

"Annat" 0.0 0.0

Det är genomgående relativt liten andel upplevt klagomål gäller bristande in-

en som som formation och ännu färre upplevt klagomål handlar bristande kunskaper

som som om om

andra kulturers värderingar jämför här personalens föreställning den betydelse om språk-

svårigheter och kulturella skillnader har för uppkomsten missnöje,

av se fråga 17. På frågan om personalen ansåg att klagomålen på deras bemötande kan bero andra på

orsaker än de redan hade listats framgår tabellerna mellan 2% som angav, som av ovan, och 4% inom vården, socialtjänsten och försäkringskassan att de upplevt sådana andra kla-

gomål. Nedan följer en listning dessa på fråga 18 grupperade efter

av svar svaren sektor:

Försäkringskassan:

Får inte den ersättning själv sig berättigad till.

man anser vara Bristande empati. Förstår inte att beslut fattas nämnd. av Missnöje med att utredaren inte medicinska bedömningar. gör egna

Otydliga regler. "Synnerliga skäl". Vad är det

Negativa beslut.

Klagar på bedömningar från andra.

Att lagar/praxis stämmer med hänsyn till sökandes behov. Svårt att acceptera att eget funktionshinder inte är så omfattande

att man enligt lagen

blir berättigad till det man själv sig berättigad till. anser Att man inte kan få något stöd inte får LASS, t.ex. när får allvarligt om man man ett funktionshinder kortare tid i sitt liv. en Svårt att nå, ofta borta på hembesök m.m.

Skyddsnätet är dåligt. Förstagångssökare tror att systemen är frikostiga och utan

mer provning.

Socialtjänsten:

Mer byråkratiskt.

Avslag på insatser.

Det klart vanligaste klagomålet är att jag är svår att nå på telefon.

Önskar stödsamtal. mer Tidspress på arbetet svårt att göra bra. -

Felbehandlingar inom landstingets psykiatri. avlastning i den utsträckning önskar.

man När det gäller arbete i den öppna arbetsmarknaden. Orealistiska förväntningar på andra funktionshindrade och våra insatser.

Vården

Kroniska sjukdomar, t.ex. MS-patienter utvecklar psykos, kan svåra en som vara att hantera. Bristande resurs för behandling. Långa väntetider avseende behovet diverse intyg har ökat. av

Man önskar hjälpmedel som är godkända landstinget samt

av bostadsanpassningar utan-

för Boverkets regelverk För få behandlingstider, behovet större än vad tillåter Små barn resurserna att ge. prioriteras.

Svaren på fråga 18 anledning till några reflektioner från vår sida. Det de ger ser ut som om flesta av de tillfrågade inte tycker att med funktionshinder särskilt

personer klagar mycket

på bemötandet. Kommer klagomålen inte fram till berörda parter Klagar med

personer funktionshinder istället till sina organisationer Finns det ett tyst missnöje Eller kan man tolka dessa tecken på att personalen vill slå vakt om sin prestige det kan

svar som vara svårt att medge att ens eget arbete utsätts för klagomål. Den låga andelen klagomål mellan 51% och 90% i de olika sektorerna besvarar frågan med ett nej stämmer inte heller så bra med bilden av de funktionshindrade som krävande, otåliga och mera insatta som vi tidigare visat vara relativt vanligt förekommande bland personalen jämför fråga 14.

Det också ut de tillfrågade att de får ta emot många klagomål rör

ser som om anser som andra ansvarsområden än deras eget. Vi tror att möjlig slutsats på denna fråga

en av svaren

har att göra med olika ärenden hör hemma är att många ärenden "faller - som var - som mellan stolarna" kan ha sitt ursprung i tolkningen av socialförsäkringssystemen, alternativt att försäkringskassan är den instans dit många vänder sig i första hand. Vad som faller inom det ansvarsområdet kan kanske inte tas för givet att utomstående skall känna till;

egna

det ansvarsområdet börjar och slutar kan vara en intern definitionsfråga var egna som

grundas på organisationens uppbyggnad, ett komplicerat regelverk, osv. se fråga 17. Det största problemet tycks att handläggningstiderna är för långa och att stödet är

vara otillräckligt. Relativt vanligt är också att man klagar över att inte bli bedömd med hänsyn till ens individuella behov.

När det gäller handläggningstider kan det finnas skäl att nämna att förvaltningslagen

1987 bl.a. syftar till att förbättra myndigheternas service gentemot allmänheten. La-

som

skall leda till snabbare avgöranden genom att motverka att ärenden prövas i för många gen instanser. Myndigheterna skall således 1 motverka krångel, 2 förkorta väntetiderna, 3

underlätta för medborgarna när de har med myndigheterna att göra. Förvaltningslagens regler om serviceskyldighet och samverkan mellan myndigheter gäller all verksamhet i

statlig eller kommunal förvaltning. Det behöver alltså inte bara röra sig om handläggning

ärenden, utan det kan också fråga att ta hand patient på ett sjukhus. av vara om om en Handläggningen ärenden bör vara så snabb att problem och olägenhet för den sökande

av undviks.

När det gäller klagomål om att bli bedömd efter ens individuella behov berör de en

särskild svårighet i arbetet med att handlägga handikappärenden, nämligen dilemmat som

ligger i att ta hänsyn till de individuella behoven och att samtidigt följa ett på förhand utformat regelverk. Organisationerna strävar efter att åstadkomma rättssäkerhet och likartade bedömningar, samtidigt skall utgå från individer. Risken är att dessa båda mål

som man kommer i konflikt med varandra. Att använda ordet "klient" om individer söker stöd

som och hjälp är ett sätt att försöka skapa en situation som är hanterlig för bedömning Johansson 1992. Individen avpersonifieras genom att kallas klient och kan därmed behandlas som ett fall, ett ärende som kan jämföras med andra ärenden. Målet om lika behandling tillämpning lagar kan därmed uppnås, Johansson. Individen

genom av anser "avskaffas", blir till ett objekt, för att åstadkomma större rättssäkerhet och möjliggöra lika

behandling.

4.8 Varför klagar de anhöriga

När på grund funktionshinder inte längre klarar vardagen på hand, måste

man av egen man

få hjälp. Detta uppfattas allmänt som självklart och utgör utgångspunkten för samhällets

åtgärder på handikappområdet. De allra flesta vänder sig till familjen eller andra närstående när hjälp behövs. För en del anhöriga kan detta leda till ett omfattande och

omsorgsvårdåtagande. För att kunna hjälpa, behöver de anhöriga stöd och hjälp. Det är först på

se-

nare år som de anhörigas insatser som vårdgivare har uppmärksammats. Tidigare fokuse-

rades intresset främst till samhällets åtgärder och insatser för dem behöver hjälp. Så

som

sker givetvis också i dag, men betydelsen av de anhörigas hjälpinsatser framhålls allt oftare. Resultatet från olika undersökningar pekar mot att anhörigomsorgen överstiger

sam-

hällets samlade hjälpinsatser flera gånger Utan skulle

om. anhöriginsatsema inte handikappomsorgen fungera.

I tider av ekonomisk åtstramning finns risk för att familjen och de får axla

en anhöriga

ett allt större ansvar för närstående. Om detta sker mot anhörigas vilja kan det få dåegen liga konsekvenser. Konkret innebär detta att de anhörigas behov och stöd måste få

av hjälp

stor uppmärksamhet. För många anhöriga är det svårt att veta vilken hjälp finns få som att från samhällets sida och hur kan göra anspråk på hjälpen. man Syftet med fråga 19 är att fastställa dels hur vanligt det är med klagomål från

anhöriga

till med funktionshinder, dels att i vilken dessa klagomål

personer se utsträckning gäller

sådant som personalen får klagomålen själva inte kan bestämma över och dels fastsom att ställa Vad klagar på. man Som framgår av tabell 53 anger majoriteten att klagomål aldrig förekommer. Och när klagomål förekommer sker det inte särskilt ofta. Förekomsten klagomål inom av är störst socialtjänsten, 43% och försäkringskassan 34%, därefter kommer vårdsektom 29% medan man i minst utsträckning fått klagomål inom skolan 19%. Om jämför andelen man som fått klagomål från anhöriga med andelen fått klagomål från de funktionshindrade som själva visar det sig att andelen fått klagomål från är större vad social-

som anhöriga gäller

tjänsten, vårdsektom och skolan. Däremot är förhållandet det motsatta vad gäller försäk-

ringskassan där andelen som fått klagomål från anhöriga är lägre än andelen fått som klagomålen från de funktionshindrade själva. Att klagomålen inom skolan personerna måste komma från de anhöriga än från den funktionshindrade eleven

mer är förståeligt,

men kanske inte att detsamma gäller socialtjänsten och vården urval

undersökningens är

gjort så att det inte omfattar den personal sysslar med som personer som på grund av hög

ålder blivit funktionshindrade.

Tabell 53. Fördelning i procent efter svar på fråga 19: "Händer det att anhöriga till med funkpersoner tionshinder klagar på Ditt bemötande".

‘

Nej 64.9 55.1 68.0 78.9

Ja, det händer ganska ofta .4 1.4 .4

Ja, men det händer sällan 34.0 41.1 28.1 19.0

svar 2.4 3. 2.1

i1.99

På frågan klagomålen från anhöriga gäller förhållanden utanför det om egna ansvarsområdet anser även här stor del personalen att så är fallet Från får

en av Tabell 54. anhöriga

i något mindre utsträckning klagomål på förhållanden faller utanför det man som egna ansvarsområdet än man får från de funktionshindrade själva, skillnaden därpersonerna men vidlag är liten i alla sektorer utom skolan. Där är det betydligt färre från får

som anhöriga

klagomål som gäller förhållanden utanför det ansvarsområdet jämfört med vad egna man får från de funktionshindrade själva. personerna

7—S-5648

Tabell 54. Fördelning i procent efter svar på fråga 19: "I vilken utsträckning gäller sådana klagomål sådant som Du inte själv kan bestämma över". Frågan ställd till dem som svarat nej enligt redovisning i tabell 77. i i

Förs ggringgg gjgggsociåltjåñstenh

san .

“““ WW

På samma sätt som i föregående fråga skall vi redovisa vad de anhörigas klagomål gäller i

fyra tabeller, en för varje sektor, där klagomålen sorterats efter hur stor andel av personalen som mött dem Tabell 55-58. Av den första tabellen framgår att det man i störst ut-

sträckning fått klagomål från anhöriga om inom försäkringskassan är otillräckligt stöd.

23% försäkringskassans personal har fått sådana klagomål från anhöriga. Av dem

av som

alls fått klagomål från anhöriga har två tredjedelar fått klagomål otillräckligt stöd

om högra kolumnen i tabellen nedan. Relativt många har också fått klagomål från anhöriga om uteblivet stöd och om att man inte blivit bedömd med hänsyn till de individuella beho-

ven. Av all personal inom försäkringskassan gäller detta för 18% respektive 13%. Och av

dem som alls fått klagomål gäller det för 52% respektive 38%.

Tabell 55. Andel i procent av personalen inom försäkringskassan som haft olika typer av klagomål från

anhöriga till personer med funktionshinder. Andel i procent av samtliga inom försäkringskas-

san och andel i procent av dem som haft klagomål. Klagomålen sorterade efter förekomst.

ndela

I V

;låg

individuella behov

Bristande kunskap om andra kulturers värderingar

Långa handlä gningstider/väntetider

SUMM

Även inom socialtjänsten otillräckligt stöd är det i fått

gäller att man störst utsträckning

klagomål från anhöriga om. Nästan fjärde inom socialtjänsten har råkat ut för

var person detta. Och dem alls fått klagomål från anhöriga har 56% fått klagomål denna

av som av

typ. Andra typer av klagomål från anhöriga som relativt många inom socialtjänsten mött

handlar om brist på information gäller 18% all socialtjänstpersonal och klagomål över

av att ha blivit bedömd efter individuella behov gäller 15% all socialtj

av

Tabell 56. Andel i procent av personalen inom socialtjänsten som haft olika typer av klagomål från

an-

höriga till personer med funktionshinder. Andel i procent av samtliga inom socialtjänsten och

andel i procent av dem som haft klagomål. Klagomålen sorterade efter förekomst.

Otillräckligt stöd 23.6 55.6 Brist på information 17.8 41.9

Att inte ha blivit bedömd med hänsyn till ens

151 35.5 individuella behov

sådana klagomål från anhöriga. Och av dem som alls fått klagomål från anhöriga har 71%

fått klagomål om sådana spörsmål. 11% av vårdpersonalen och 38% av den vårdpersonal

alls fått klagomål har mött klagomål från anhöriga, gäller brist på information. som som

Tabell 57. Andel i procent av vårdpersonalen som haft olika typer av klagomål från anhöriga till personer

med funktionshinder. Andel i procent av samtliga inom vården och andel i procent av dem som haft klagomål. Klagomålen sorterade efter förekomst.

individuella behov

Vi kan slutligen konstatera att det också för skolpersonalens del gäller att det är anhörigas klagomål om otillräckligt stöd som den relativt sett största andelen råkat ut för. 16%

av skolledama har fått sådana klagomål otillräckligt stöd. Och dem alls fått kla-

om av som

gomål från anhöriga har 85% fått klagomål otillräckligt stöd.

om

Tabell 58. Andel i procent av skolpersonalen som haft olika typer av klagomål från anhöriga till personer

med funktionshinder. Andel i procent av samtliga inom skolan och andel i procent av dem

som haft klagomål. Klagomålen sorterade efter förekomst.

i Andel av samtliga. Andel av deifêiålsomfliaftg.

A Klagatpäg v inom skolan j klagomåiinom skolan

j .

v A Otillräckligt stöd 16.1 84.8

Att inte ha blivit bedömd med hänsyn till ens

7o 37.0 individuella behov

"241

Det är inom alla sektorer relativt sett ovanligt att klaga på att någon blivit föremål för

upp-

repande granskningar eller otillfredsställande handläggning/åtgärdande. Klagomål från

an-

höriga på långa handläggningstider/väntetider överhuvudtaget tycks till skillnad från

funktionshindrade älva inte alls förekomma.

personer Liksom i den föregående frågan fanns det även här möjlighet för respondenten att i ett öppet det förekommer andra klagomål än de specificerade alternativen.

svar ange om

Nedan följ listning av svaren grupperade efter sektor:

er en

Försäkringskassan:

Föräldrar med handikappade barn ofta att de ska kompenseras ekonomiskt för att

anser de haft oturen att få ett handikappad barn därav mångas "girighet". Bristande empati. Bristande förståelse för gällande regelverk.

Negativa beslut.

Inte få maximal bidragsnivå. Att inte kan ta beslut utan väl underbyggda underlag.

man Svår att nå p.g.a. t.ex. hembesök.

Det klagar på är när de inte får de vill, lång handläggning. fått klagomål på

man som bemötandet.

Socialtjänsten:

Otillräckligt stöd.

Kommunens tolkningar av LSS. Avslag på insatser. Olika åsikter om den funktionshindrades behov.

Otillräckliga resurser.

Svårt att nå, det är många som ringer.

avlastning i den utsträckning man önskar. Platsbrist. Bristande

resurser.

Verkställighet av beviljade insatser.

Meningsskilj aktigheter om beslutet av stöd.

Negativa beslut för den enskilde.

Anhörigas egna bekymmer och förs över på mig chef.

oro som

Orealistiska förväntningar.

Vården:

Hur jag uttryckt mig vid diagnoser som utvecklingsstörning.

För låg frekvens på träningstillfallen/hahiliteringstillfállen tidsbrist.

p.g.a.

Val av tekniska hjälpmedel möbler, färg, funktion, urval, gamla hjälpmedel.

- nya - Att livet är så hopplöst svårt att det lättar lite att klaga.

Tillgänglighet på telefon.

4.9 Är det skillnad vem som

klagar

För fråga 18 och 19 har även beräknats sammantagna, det vill säga avseende svaren svaren både klagomål från personer med funktionshinder och/eller klagomål från anhöriga. Det kan vara intressant att se i vilken utsträckning olika klagomål förekommer oavsett vem det är som klagar. Detta ger därtill möjlighet att redovisa korstabeller mot organisationstyp baserade på lite större bastal. Det också möjlighet att lättare överblicka vidden ger av problemet med hur personalen ser på klagomålen från med funktionshinder och deras personer

anhöriga.

Tabell 59 visar att cirka 50% av personalen inom försäkringskassan och socialtjänsten uppger att de får klagomål av personer med funktionshinder/deras anhöriga, dock inte ofta. Motsvarande andel för vården och skolan är 33% och 22% respektive.

Tabell 59. Klagan på bemötande från personer med funktionshinder och/eller anhöriga till personer med funktionshinder. Andel i procent av alla inom respektive sektor som i olika utsträckning fått klagomål.

Försäkringsa

5 g kassan j V . ,V , A j, Ofta klagomål fran funktionshindrad .7 1.0 0.0 person och/eller anhörig

Ibland klagomål från funktionshindrad 48.4 50.0 33.2 21.8 person och/eller anhörig

Varken klagomål från funktionshindrad 49.5 46.9 62.8 75.3 person och/eller anhörig

svar på en och nej på en av frågorna .7 1.2 2.1

svar på båda frågorna

När det gäller frågan klagomål förhållanden utanför det ansvarsornrådet från om om egna personer med funktionshinder eller anhöriga, mycket stor del försäkringssvarar en av kassans anställda 79% haft klagomål, att det är flertalet klagomålen faller som av som utanför. Likaså uppger en stor del de anställda inom socialtjänsten 54% haft klaav som gomål att flertalet klagomålen faller utanför. Bland de anställda inom vården haft av som klagomål är det däremot lika många att flertalet klagomålen faller utanför, som uppger av som det är att bara vissa klagomålen faller utanför 45%. Inom skolan som uppger av cirka

55Procenttalen är beräknade på dem har besvarat delfrågoma, därför blir de relativt Delfrågorna har som stora. besvarats av dem som svarat Nej på den första delfrågan i frågan 18 och 19.

det större andel 49% dem fått klagomål att de bara i vissa fall är en av som som uppger faller utanför, än det är att de i flertalet fall gäller sådant som är utanför det

som uppger

kan bestämma över. Det är således framförallt försäkringskassan och i viss mån

man själv

också tillfrågade personal upplever att klagomålen är "missriktade".

socialtjänstens som

vår kan förklaring till det att tjänstemännen ser sig älva relativt

Enligt uppfattning en vara

hårt ansvarsområdets regelverk och verksamhetsramar och med små möjligheter

styrda av

sig i ärenden inte strikt ligger inom det ansvarsområdet. Det kan att engagera som egna också så från de tillfrågades sida uppfattar att den klagat är dåligt insatt i

vara att man som

har ansvar för vad. vem som

Av tabellen nedan framgår att det klagomål i störst utsträckning möter från

som man

med funktionshinder och/eller anhöriga gäller otillräckligt stöd. Mellan 60% och personer 83% dem fått klagomål inom de olika sektorerna har mött klagomål just detta.

av som om

Inom försäkringskassan är det också mycket vanligt att klagomålen gäller långa handlägg- 83% försäkringskassepersonalen fått klagomål har råkat ut för att handningstider. av som

kritiserats. Andra typer klagomål relativt sett många mött gäller

läggningstidema av som

det närbesläktade på uteblivet stöd 55% inom försäkringskassan, att ha bli-

klagomålet

vit bedömd med hänsyn till individuella behov omkring 40% inom försäkringskassan,

ens

och och brist på information 41% inom socialtjänsten och 36%

socialtjänsten skolan inom vården.

Andelen alla fått klagomål från med funktionshinder och/eller anhö-

av som personer

till fått för bristande förståelse varierar mellan 19% och 27% i de

riga dessa som klagomål

olika sektorerna. för blivit föremål för upprepade granskningar är inte

Klagomål att man

heller det så förekommande, och har främst drabbat personalen inom försäkrings-

vanligt

kassan 24% den personal alls fått klagomål. Det är också ett relativt ringa

cirka av som

frekvens att döma, att med funktionshinder och deras

problem, av klagomålens personer

handläggning/åtgärdande varit otillfredsställande. Andelen dem som

anhöriga anser att av

alls fått varierar från 12% inom försäkringskassan till cirka 20% inom social-

klagomål

och vården. grundar sig på bristande kunskaper andra kulturers

tjänsten Klagomål som om

förekommer i liten utsträckning 2% och 6% i de olika

värderingar mycket mellan perso-

nalgruppema att de får klagomål av denna typ.

anger

Tabell 60. Klagan på bemötande från personer med funktionshinder ochleller anhöriga till

personer med funktionshinder. Andel som fått klagomål av olika typ, dem inom respektive sektor fått

av som klagomål från funktionshindrad person ochleller anhörig. Procent

i I

till ens individuella behov

Bristande kunskap om andra kulturers 6 4 5 2 värderingar

Att man blir föremål för upprepade 24 15 7 granskningar

otillfredsställande handlägg- 12 19 20 ning/åtgårdande

Långa handläggningstider/väntetider 83 24 37 - "Annat" 11 13 13 0

Enligt vår uppfattning förefaller det som om klagomålen på uteblivet stöd eller långa handläggningstider snarare beror på resursbrist än på dåligt bemötande. Å andra sidan är det mycket möjligt att de klagomål som når fram verkligen handlar det absolut om man inte kan utan t.ex. ekonomiskt stöd eller förutsätter olika typer stödinsatser vara som av för att vardagen skall kunna fungera. Vi tror inte att det här handlar att

om klaga på

"bristande förståelse".

4.9.1 Analys samband mellan och andra variabler

av klagomål

Frågorna 18 och 19 kombinerade i ett index med värdena 3 och där 1 innebär att person med funktionshinder eller anhörig ofia klagar, 2 innebär med funktionsatt person hinder eller anhörig ibland klagar, och 3 innebär att varken eller med funk-

anhörig person

tionshinder klagar. Lågt värde är alltså ofta klagan och högt värde En

aldrig klagan.

sambandsanalys med ett antal andra variabler visade följande:

Ett samband föreligger med upplevelsen

av funktionshindrade personer som mer otåliga

och krävande under år mätt enligt det index i Sam-

senare som presenterades fråga 14.

bandet som innebär att uppfattningen med funktionshinder krävande av personer som mer och otåliga under år samvarierar med förekomsten vill mer senare av klagomål, det säga de som upplever personer med funktionshinder otåliga och krävande har i som större utfått klagomål än de inte gör det, är signifikant för alla sektorer vårsom utom

stréicsléming

den.

Ett samband föreligger med upplevelse tillfredsställelse i arbetet mätt det inav enligt

dex som presenterades i fråga 10: Sambandet indikerar att med arbetstillpersoner låg fredsställelse oftare upplever klagomål och omvänt, och är inom

signifikant försäkringskassan och vården.

5° Sambandet är signifikant på nivån .01 inom försäkringskassan Pearson’s .16 och skolan -.18 , r - r resp på nivån .05 inom socialtjänsten r -.14. 57Sambandet är signifikant på nivån .05 inom försäkringskassan Pearson’s .12 och vården .17 .

r r

Ett samband föreligger också med belastning i arbetet mätt enligt det index

som presenterades i fråga 10. Sambandet innebär att personer med hög arbetsbelastning i större ut-

än dem med låg fått klagomål. Sambandet föreligger för socialtjänsten och för

sträckningg

vården. Ett samband föreligger slutligen också med kompetens i arbetet mätt enligt det index

presenterades i fråga 10. Sambandet innebär att personer med låg kompetens i större som

utsträckning än dem med hög kompetens fått klagomål. Sambandet föreligger signifikant för socialtjänsten och för vården.59

4.10 Vad bakom osäkerhetskänslor i kontakten med

ligger personer

med funktionshinder

I forskning framhålls att funktionshinder skapar osäkerhetskänslor hos som inte

personer har funktionshinder. Att uppleva sig själv osäker i situationer i arbetet har givetvis återverkningar på den upplevelse man har av klienten och kan färga mötet. Det är bakgrunden till att vi ställde följande fråga: "Många människor påstås få en känsla av osäkerhet när de träffar med funktionshinder. Hur vanligt tror Du att det är att följande orsaker lig-

personer

bakom sådan osäkerhetskänsla fråga 20 Därefter formulerades sju tänkbara ger en osäkerhetsanledningar för att finna vad mest framkallar känslan av osäkerhet i

som kontakten med med funktionshinder. En fullständig redovisning svarsfördel-

personer av ningarna finns i tabellbilagan. Här redovisas i diagrammet nedan en sammanställning av

beträffande vad i många fall tror är orsak till osäkerhetskänslor i kontakten svaren man med funktionshindrade personer:

5‘ Sambandet är signifikant på nivån .05 inom socialtjänsten Pearson’s .13 och på nivån .001 inom vården

r r .26 . 59Sambandet är signifikant på nivån .01 inom socialtjänsten Pearson’s .15 och vården r .29 .

r

20°°. Diagram

Uppfattning om orsaker till att människor får en känsla av

osäkerhet när de täffar personer med funktionshinder

Ovana med kontakt -1

Rädslan att säga fel/inte

veta vad skall säga |

man

Känsla av hjälplöshet

och maktlöshet

.Försäkringskassan

Rädsla att ställa för

Hsocialtjänsten

personliga. frågor.

Vården

Rädsla överbetona

funktlonshlndret n

n Skolan

Påminns om egen

sårbarhet

Rädsla att visa

medlidande

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Andel i procent som tror

att orsaken gäller i många fall

Den orsak inom alla sektorer framhåller i första hand är ovana att ta kontakt med

som man funktionshindrade. Andelen tror att detta i många fall är en orsak till osäkerhetskänslor

som varierar från 43% inom försäkringskassan till 74% inom vården. Här finns alltså

upp en

relativt stor spridning i bedömningen.

En orsak många tror är vanlig är rädsla för att säga något fel och/eller inte

annan som veta vad skall säga. Andelen som menar att detta i många fall är en orsak varierar från

man 32% inom försäkringskassan till 59% inom vården. Aven här kan vi således konstatera

upp att gör ganska olika bedömning inom de olika sektorerna och liksom i föregående

man en fall är skillnaden särskilt stor mellan försäkringskassepersonalens bedömning och vårdpersonalens.

Att en vanlig orsak till osäkerhet skulle vara att man får en känsla av hjälplöshet och maktlöshet eller att det har att göra med en rädsla för att ställa för personliga frågor tror mellan omkring 20% och 35% i de olika sektorerna. När det gäller den förstnämnda

orsaken är skillnaden även här särskilt stor mellan just försäkringskassan 20% och vården 35%. När det gäller den sistnämnda orsaken, rädsla för att ställa för personliga frågor, är det skolledama som oftast lyfter fram denna 3 2%.

Något färre, mellan 12% och 27% tror att en vanlig orsak är rädsla för att överbetona funktionshindret. Också denna orsak nämns oftast av skolledama, medan den lägsta ande-

len gäller för försäkringskassan.

De orsaker som man minst ofta pekar ut är de som handlar om att man påminns sin

om

sårbarhet och om rädsla för att Visa medlidande. Den förstnämnda orsaken nämns egen

°° Diagrammet baseras tabellerna 89-95 i tabellbilagan.

främst av personalen inom vården 21% och inom socialtjänsten 17%. Medan den sistnämnda orsaken, rädsla att visa medlidande, i störst utsträckning framförs skolledama av

l 5% och vårdpersonalen 13%.

Försäkringskassans anställda har flest alla angivit "sällan eller aldrig orsak" på de av alternativa orsaker till osäkerhetskänslor nämnts i formuläret. De verkar dessutom ha som kunnat bedöma de olika alternativen med största säkerhet. Till skillnad från andra sektohar de ett obefintligt eller minimalt intembortfall i denna fråga socialtjänstens och rerna vårdens personal har ett intern bortfall på 3-4%. En slutsats vi drar är att försäkringskassans personal inte i någon större utsträckning upplever att osäkerhetskänslor är realitet. en Kanske de uppfattar att deras arbete ligger på neutralt plan. ett mer Den allra största majoriteten har dock besvarat de flesta påståendena med "orsak i vissa fall" vilket vi tyder på att personalen helhet inte verkar uppleva de påstådda osäanser som kerhetskänsloma som föds vid mötet med personer med funktionshinder något större som problem. De allra flesta ansåg att en orsak till osäkerhetskänslor är ovana att ta kontakt. Rädsla för att såra, och rädsla för att väcka personliga känslor är några orsaker ovana som har betydelse for bemötandet och för människors attityder till personer med funktionshinder. Många forskare Andersson 1990, Fishbein och Azjen 1980 intresserat sig för som frågan menar att negativa attityder kan utvecklas ur just sådana känslor. Vi tycker att detta är viktigt att ha i minnet när vi studerar de tre indexen i detalj nedan.

10.1 Tre index osäkerhetskänslor inför funktionshindrade

om personalens klienter/patienter/elever

Variablerna de sju orsaksaltemativen i fråga 20 har sammanfattats i tre index enligt föl-

jande:

0 Rädsla för att såra, som baseras på "Rädsla för att visa medlidande", "Rädsla för att ställa för personliga frågor", "Rädsla för att överbetona funktionshindret" och har värden mellan 1 och där lågt värde står för att man inte tror att osäkerhet beror på "rädsla for att såra-faktorema" och högt värde står för att tror att osäkerhet beror man på dessa. 0 Ovana, som baseras på "Rädsla för att säga något fel och/eller inte veta vad man skall säga", "Man är att ta kontakt med funktionshindrade personer" och har ovan värden mellan 1 och där lågt värde står för att inte tror att osäkerhet beror på man "ovanefaktorema" och högt värde står för att man tror att osäkerhet beror på dessa. 0 Rädsla för att väcka personliga känslor, som baseras på "Man får känsla en av

hjälplöshet och maktlöshet", "Man påminns sin sârbarhet" och har värden

om egen mellan l och där lågt värde står för att inte tror att osäkerhet beror på de man personliga "känslofaktorema" och högt värde står för att tror att osäkerhet beror på man dessa.

Här redovisas dessa index i tre tabeller med procentfördelningar för de olika organisa-

tionstypema.

Tabell 61. Fördelning i procent efter i vilken utsträckning man tror att osäkerhetskänslor vid kontakter

med funktionshindrade personer beror på rädsla för att såra:

Fäiásäiâiings- soéiäitjâri

kassan

A , - - v

.. .. . Skalvärde 1 Tror att detta är

74 3.5 3.3 13 en orsak

Skalvärde 5 Tror i hög grad att 28 3.6 5.0 7.1 detta är en orsak

Det är bara relativt få som tillskriver faktorn "rädsla för att såra" stor betydelse bakom osäkerhetskänslor i kontakten med med funktionshinder. Majoriteten oberoende personer av sektor tillskriver denna faktor relativt låg betydelse.

Tabell 62. Fördelning i procent efter i vilken utsträckning man tror att osäkerhetskänslor vid kontakter med funktionshindrade personer beror på ovana:

Skalvärde

1 Tror att detta är 6.3 25 4 en orsak

Skalvärde 5 Tror i hög grad att

225 433 522 351

detta är en orsak

M

Däremot är det många inom samtliga sektorer tillskriver faktorn "ovana" stor bety-

som delse bakom osäkerhetskänslor. Störst betydelse tillskrivs denna faktor personalen inom

av vården och socialtjänsten. Det är personalen i dessa sektorer oftare än andra har daglig

som kontakt med funktionshindrade vid direkt möte. fråga 13 För personalen

personer Se

inom försäkringskassan som att de ofta har telefonkontakter än kontakter vid

uppger mer direkt möte med funktionshindrade klienter framstår att ta kontakt med funktions-

ovana hindrade personer inte i utsträckning viktig faktor. Kanske formas denna

samma som en bedömning av vanan med kontakter telefon är mycket

per som mer anonyma.

Tabell 63. Fördelning i procent efteri vilken utsträckning man tror att osäkerhetskänslor vid kontakter

med funktionshindrade personer beror på rädsla för att väcka personliga: känslor

Skalvärde 1 Tror att detta är en orsak

Skalvärde 2

Skalvärde 3

Skalvärde 4

Skalvärde 5 T ror i hög grad att detta är en orsak

Det är framför allt personalen inom vården, som lyfter fram "rädsla för att väcka personliga känslor" som orsak till osäkerhetskänslor vid kontakter med personer med funktionshinder. Den här typen av orsak tror man i minst utsträckning på inom försäkringskassan.

4.11 Om moraliska dilemman

Byråkratins instrumentella rationalitet och hänsyn till klienten/patient utgör en vanlig konflikt. Den offentliga förvaltningens regelstyming och kraven på rättssäkerhet och förutsäg-

barhet står i motsättning till klientens/patients krav på närhet, flexibilitet, personlig

kontinuitet och individuell bedömning. Som system bygger byråkratin på en instrumentell rationalitet kännetecknas mål-medel-logik och som medför relationer präglas

som av som av anonymitet och saklighet och där pengar är en stark stymingsfaktor. Omsorgsarbetet å andra sidan bygger på en kommunikativ rationalitet som styrs av en ömsesidig förståelse mellan omsorgsgivaren och omsorgstagaren. Den instrumentella rationaliteten kommer till uttryck i relation till organisationen och dess målsättning, medan den kommunikativa rationaliteten kommer till uttryck i relation till klienten/patienten/eleven. I relationen ut-

som vecklas mellan personalen och den funktionshindrade personen försöker aktörerna nå förståelse och samförstånd genom att samtidigt referera till de lagar och regler gäller i

som syfte att förhandla fram definition den specifika situationen. Kommuni-

en gemensam av kationen mellan personal och personer med funktionshinder förutsätter ömsesidig och

en jämlik dialog. Moraliska konflikter kan uppkomma när personalen måste handla korrekt både visavi de regler och förordningar och Verksamhetsmål som organisationen har att följa och samtidigt handla utifrån en förståelse den funktionshindrade individen.

av Michailakis

1995, 1997

Att personal i dessa sektorer ibland måste hamna i situationer omöjliga val och

av mo-

raliskt svåra positioner är ganska troligt, speciellt med tanke på begränsad budget. Fråga

en 21 ställdes för att undersöka hur vanligt detta är.

Som tabell 64 visar är andelen personalen att de aldrig hamnar i moraliska

av som anger dilemman, i samband med beslut som gäller med funktionshinder, minst inom

personer socialtjänsten och högst bland skolledare. Om man till vilka upplever att de ganska

ser som ofta och ofta hamnar i moraliska dilemman visar det sig att drygt fjärdedel

en av persona-

len inom socialtjänsten och knappt fjärdedel personalen inom vården att så är

en av anger

fallet. Enligt vår mening är det ganska mycket. En förklaring kan att personalen

vara upplever att regelverket såsom det är utfonnat, eller de uppsatta målen, är sådan karaktär

av en att de drabbar klienten; dvs. när tjänstemännen gör rätt så gör han ändå fel.

109 Tabell 64. Fördelning i procent efter svar på fråga 21: "Hur ofta händer det att Du hamnari moraliska

dilemman i Ditt arbete i samband med beslut som gäller personer med funktionshinder.

Vid analysen av statistiska samband mellan moraliska dilemman fråga 21 och andra variabler har vi funnit att det finns ett samband indikerar att arbetssituation med stora

som en förväntningar och krav från andra fråga 10 är förenad med att ofta hamna i moraliska

se

dilemman. Ett visst, särskilt starkt, samband, i denna riktning, föreligger för social-

om tjänsten och skolan.

Ett annat samband föreligger mellan moraliska dilemman och belastning i arbete mätt

enligt de belastningsindex som presenterades vid genomgången fråga 10. Det samban-

av det indikerar att arbetssituation med hög belastning är förenad med att ofta hamna i

en moraliska dilemman, och gäller för socialtjänsten, vården och skolan.

Ett tredje samband kan påvisas mellan moraliska dilemman och stor i arbetet på

press grund av att t man är tvungen att avslå klienters ansökan/inte kan tillmötesgå önskemål från

med funktionshinder/deras anhöriga. Det sambandet indikerar att upplevd personer press p.g.a. att kunna tillgodose klienters önskemål är förenad med att ofta hamna i moraliska dilemman. Sambandet föreligger för samtliga organisationstyper.

4.12 Om grundläggande inställning till med

personer

funktionshinder

Med fråga 21 ville vi belysa personalens grundläggande inställning till med funk-

personer tionshinder. Vi är naturligtvis medvetna om att det är svårt att mäta något så komplext och

svårdeñnierat som "grundläggande inställning". Inom samhällsvetenskapen använder

man sig ofta termen attityd för att beskriva de värderingar i situation styr individs

av som en en inställning gentemot individ eller Attityder grundas på den information in-

en annan grupp. dividen har om sin motpart. På grundval av informationen skapar sig individen käns-

en lomässig inställning till den möter. Med denna inställning bakgrund utvecklar

man som individen en handlingsberedskap gentemot sin motpart situationen är sådan, bör

som, om

utlösa handlingar i någon riktning.

Forskare som studerat bemötandaspekter och attityder har på olika sätt försökt förklara

förhållandet mellan begreppen beteende, bemötande, attityd och fördom med eller

mer mindre framgång SOU 1998:16. De flesta tycks emellertid överens att attityder

vara om

6‘ Sambandet är signifikant nivån .05 inom socialtjänsten Kendall’s tau C .10 och skolan Kendall’s tau

- C -.09. 52Sambandet är signifikant på nivån .001 inom socialtjänsten Kendall’s tau C .16 och vården Kendall’s tau

- C 16, resp på nivån .05 inom skolan Kendall’s tau C .08.

-. - 63Sambandet är signifikant på nivån .001 inom försäkringskassan Kendall’s tau C .18 och socialtjänsten

- Kendall’s tau C -.19, resp nivån .01 inom vården Kendall’s tau C -.l5 och inom skolan Kendall’s tau C .13.

-

till alltid är förknippade med föreställningar, åsikter och värderingar. När viss

en person en inställning övergår till aktiv handling har attityder blivit bemötande.

en

Människosynen inom organisationen påverkar relationen både till dem arbetar och

som till dem organisationen skall betjäna. Personalen inom de fyra sektorer vi undersökt

som utgör integrerad del samhället. Som alla andra antar de och förkastar värderingar i

en av en

ständig interaktionsprocess med den närliggande omgivningen och med samhället i stort

och de trender och opinioner bildas befästs och förtydligas.

som

I många sammanhang är "grundläggande inställning" inte klart formulerad

en persons

själv och därmed inte heller medvetandegjord hos i fråga. Hos ens av personen personen andra kan den mycket tydligt utsagd, halvt uttalad eller halvt formulerad. Samma för-

vara hållanden gäller på de flesta arbetsplatser. Det utvecklas ett internt språk, jargong, in-

en en ställning till märmiskor och företeelser som inte alltid överensstämmer med målen och inriktningen för arbetet. Upplever dessutom pressad arbetssituation kan det gå ut

man en över dem är satta att arbeta för.

man

De frågor följer rör, tidigare nämnts, personalens attityder/inställning till

som som per-

med funktionshinder. Utan att föregripa svaren kan vi dock konstatera att majoriteten soner

undersökningsgruppen uttrycker en positiv attityd till personer med funktionshinder.

av Det är förväntat. Det goda bemötandet skall vara det nonnala, det vi alla förväntar oss i kontakten med socialtjänsten, hälso- och sjukvården, försäkringskassan och skolan. Vi för-

väntar att sjukgymnast eller arbetsterapeut skall ha en positiv inställning till de

oss en en klienter de möter. Vi har motsvarande förväntningar på t.ex. den LSS-handläggare, den anställda inom försäkringskassan och den rektor vi möter. Vad är intressant att fånga in i

som den här frågan är dem som uttrycker något annat.

Frågan formulerad på följande vis: "Nedan följer ett antal påståenden som gäller

var

med funktionshinder. Markera i vilken grad Du instämmer i dem genom att kryssa personer

för i en ruta för varje påstående".

Det första påståendet personalen skulle ta ställning till "Personer med funk-

som var tionshinder har lika rätt till utbildning, sociala förmåner, andra" tabell 65. I

m.m. som detta påstående instämmer förväntat de allra flesta helt. Men mellan 4% och 7% i de

som olika sektorerna inte ett helt instämmande, utan instämmer till stor del eller till viss del.

ger jämför här fråga 17 där mellan 50% och 73% tror att missnöje hos personer med funktionshinder kan bero på att det finns avsaknad av lika rättighets-tänkande. Socialtjänsten har här de lägsta siffrorna, enbart 91% instämmer helt i påståendet, resterande instämmer till stor del, till viss del eller har valt att inte svara.

Tabell 65 Fördelning i procent efter olika grad av instämmande i följande påstående i fråga 22: "Perso-

ner med funktionshinder har lika rätt till utbildning, sociala förmåner, m.m. som andra".

i i U H i

Instämmer inte alls

svar .4 2.1 2.4 1.2

Det andra påståendet var: vissa lägen t.ex. vid ekonomisk kris, stor arbetslöshet, etc är det befogat att nedprioritera stödet till personer med funktionshinder" Tabell 66. Här har mellan 22% och 29% svarat instämmande i olika grad, dvs "helt", "till stor del", "till viss del". Socialtjänsten har här de högsta siffrorna.

Tabell 66. Fördelning i procent efter olika grad av instämmande i följande påstående i fråga 22: "I vissa

lägen t.ex. vid ekonomisk kris, stor arbetslöshet, etc är det befogat att nedprioritera stödet

till personer med funktionshinder"

Instämmer helt 1.8 3.8 2.8 3.3

Instämmer till stor del 1.1 2.4 1.6 3.3

Instämmer till viss del 18.9 22.9 18.2 16.0

Instämmer inte alls 77.5 68.8 74.7 75.7

svar .7 2.1 2.8 1.6

Det tredje påståendet som personalen skulle ta ställning till lyder "Stödet till med

personer funktionshinder är i dag så pass omfattande att det inte är motiverat att göra ytterligare

satsningar" Tabell 67. Här det 51% inom försäkringskassan 57% inom socialtjänsten,

var 69% inom vården och 58% inom skolan som helt tog avstånd från påståendet att

genom

"instämmer inte alls". Det är alltså mellan 27% och 49% personalen i variesvara av som rande grad att ytterligare satsningar på med funktionshinder är motive-

anser personer

rade. Hela 14% försäkringskassans personal och 11% socialtjänstens personal

av av

uttrycker en stark uppfattning instämmer helt eller till stor del.

Tabell 67. Fördelning i efter olika grad av instämmande påstående fråga

procent i följande i 22: "Stödet

till personer med funktionshinder är i dag så pass omfattande att det inte är motiverat att göra

ytterligare satsningar

Instämmer helt 4.2

Instämmer till stor del 9.8

Instämmer till viss del 34.7

Instämmer inte alls 50.5

svar .7

Det fjärde påståendet "Negativt bemötande förstärker en funktionshindrad handi-

persons kapp" avsåg att ta reda på om de iörfrågade kände till de faktorer kan orsaka eller för-

som

stärka ett handikapp. Den miljörelaterade handikappsyn präglat tänkandet under

som senare år är väsentlig. Enligt denna är handikapp inte någon egenskap hos den enskilde utan ett förhållande mellan skadan eller sjukdomen och omgivning. Ett handikapp

personers

uppkommer den omgivande miljön inte är anpassad eller tillgänglig. Det gäller såväl

om

tillgänglighet i den fysiska miljön som tillgängliga serviceåtgärder. Men ett handikapp kan

också uppkomma eller förstärkas om den enskilde möts fördomar, negativa attityder och

av ett nedlåtande bemötande. Flera forskare har studerat det relativa handikappbegreppets betydelse för bemötande SOU 1998:16. Kerr 1980 anser t.ex. att ansvaret för att minska handikapp ligger på samhället. Det finns också ett sedan länge kartlagt samband mellan in-

dividens uppfattning sig själv och omgivningens attityder. Om med funk-

om en person tionshinder utsätts för upprepat negativt bemötande påverkar detta hans eller hennes

uppfattning om sig själv i negativ riktning.

På detta påstående har majoriteten svarat instämmande. Men det är mellan 2% och 6% i de olika sektorerna som inte alls instämmer i påståendet att negativt bemötande förstärker

handikapp. Och därtill kommer sedan att mellan 5% och 13% bara till viss del vill instämma i påståendet. Troligtvis ansluter de sig till ett s.k. "medicinskt synsätt" som innebär att orsaken till handikapp förläggs till individen. Det är bland försäkringskassans personal

vi hittar flest 18% inte alls eller bara till viss del instämmer i detta påstående. som som Inom övriga sektorer är motsvarande andel 10% eller något lägre.

Resultatet respondentemas uppfattning i den här frågan visar, enligt vår mening, att

av

flera de tillfrågade inte känner till det miljörelaterade handikappbegreppet. Vi tycker att

av det är viktigt att det finns kunskap hos de anställda om att effekterna av ett funktions-

en hinder kan mildras och i vissa fall undanröj as genom förändringar i den omgivande miljön. Detta gäller både generellt och individuellt. Generella insatser kan ex skapa bättre levnadsvillkor och minska behovet individuella stödinsatser. Vi kan inte finna annat än att det

av finns ett stort behov kompetensutveckling inom det här området.

av

Tabell 68. Fördelning i procent efter olika grad av instämmande i följande påstående i fråga 22:

"Negativt bemötande förstärker en funktionshindrad persons handikapp".

Sammantaget visar undersökningen att mellan 91 och 96% anser att personer med funktionshinder har rätt till utbildning, sociala förmåner andra. Mellan 69 och

samma m.m. som 77% tycker inte alls att det är befogat att dra ned stödet till funktionshindrade personer och mellan 50 och 69% tycker att samhället satsar för lite.

Enligt vår uppfattning inger dessa siffror en viss oro. Visserligen uttrycker en majoritet

dem svarat positiv inställning till lika-rätt-principen. Men det är ändå mellan 20

av som en och 30% tycker att det är befogat med nedskärningar och 27-48% som tycker att stö-

som det är tillräckligt, dvs instämmer helt, instämmer till stor del och instämmer till viss

som

del. Det tyder på vi, att de handikappolitiska målen, likarättstänkandet, människorätt-

anser sprincipen och FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionshinder delaktighet och jämlikhet ännu inte slagit igenom inom den offentliga sektorn. Det har givetvis betydelse för det bemötande funktionshindrade personer får i sina kontakter med

myndigheter och andra offentliga organ.

Resultaten är oroande också synpunkt. De senaste årens budgetsanering har

ur en annan i hög grad drabbat de människor som p.g.a. funktionshinder eller andra skäl varit beroende

olika stöd- och hjälpinsatser från det generella välfärdssystemet. Från ett generellt sett

av dåligt utgångsläge jämfört med de flesta andra människor har många funktionshindrade

fått ännu sämre situation. Samtidigt har den s.k. ekonomismen och utilitarispersoner en

fått breda ut sig på bekostnad av den s.k. människovärdesprincipen, dvs. uppfatt-

men ningen att alla människor har lika värde oavsett kön, ålder, hudfärg, nationalitet och funktionshinder. Människovärdesprincipen bildar hörnstenar i ett demokratiskt

en av samhälle hävdar allas lika rätt till utbildning, sociala förmåner, trygghet etc.

som

Den slutsats vi drar är att det finns tecken på negativa attityder bland en del av de tillfrågade i denna undersökning. Det framgår också del i de öppna frågorna.

av en av svaren Men där ser vi också exempel på engagemang, värme, intresse och omsorg för de personer man möter. De kommentarerna är i absolut majoritet.

21;

4.13 Att "falla mellan stolarna"

Vid analysen av svaren på de öppna frågorna fråga 23-25 det tydligt att det

var förelåg ett

par intressanta mönster i materialet. Kommentarernas karaktär varierar sinsemellan; några lyfter fram mer situationsspecifika förhållanden medan andra allmängiltiga orsaker. mer Personalens beskrivningar sitt arbete med med funktionshinder är varierande, av personer men ett stort antal framförde mycket likartade kommentarer. Personalens inte svar var en-

bart begränsade till kartläggning myndighetens huvuduppgift och eller en av målsättning,

en beskrivning av arbetsförhållanden, svårigheterna att handlägga vissa ärenden, regelver-

kets utformning och de svårigheter det leder till. De innehöll också information som om relationerna till andra myndigheter och offentliga information relationer till organ, om överordnade, samt en hel del attityder och värderingar funktionshinder och om personer

med funktionshinder. Att och respondenterna uppmärksammade och

var en av en annan av dessa aspekter var inte oväntat. Varje individ har tillgång till del den totala informaen av

tionsmängden och kan se saker utifrån sitt eget perspektiv. Åsikternas samstämmighet bör

inte uppfattas som slumpmässig. Men de kan inte heller uppfattas ett uttryck för några som framträdande objektiva egenskaper hos den och den organisationen och den och den sek- Åsikternas samstämmighet står för och för

torn. personalens självuppfattning en gemensam

förståelse av den organisationen och dess relation till omgivningen. Denna förståelse egna av organisationen och dess roll representerar verkligheten, samtidigt den innehåller som

värderingar som i hög grad formas komplicerad kommunikationsprocess där

genom en

personalen inom en specifik organisation uppfattar och förmedlar information hur den

om

egna och övriga organisationer fungerar.

Fråga 23 som handlar om synen på funktionshindrade upplevelse att deras personers av ärenden "faller mellan stolarna" valde nästan alla att kommentera. Man kan urskilja ett tydligt mönster i dessa svar, t.ex. att ansvarsfördelningen mellan olika offentliga är organ otydligt. Resursbrist är en annan ofta anförd orsak till varför personalen tror att personer med funktionshinder upplever att deras ärenden faller mellan stolarna. De två mest övergripande orsaker anförs är ekonomin och regelverkets utformning. När det gäller vilka som grupper som drabbas mest anförs personer med psykiska funktionshinder, med personer svårdefinierade funktionshinder och de inte kan tala för sig, alternativt inte har så som som starka företrädare. Genomgående har i skolorna framhållit att elever med fysiska hanman

dikapp rörelsehinder, synhandikapp, hörselhandikapp är relativt liten i jämfö-

en grupp relse med gruppen elever med olika medicinska handikapp MBD, DAMP, dyslexi,

allergier, autismliknande tillstånd, Aspergers syndrom och elever med sociala gruppen handikapp. Det är också dessa sistnämnda elever med medicinska och sociala hangrupper dikapp som tycks ha det svårast. Det rör sig här stora elevgrupper och

om vars svårigheter

behov många verksamma inom skolområdet inte eller förstår. Många de här eleverna ser av har heller inte fått någon diagnos vilket inte gör deras situation lättare.

Det hör till undantagen att inte instämmer i att ärenden faller mellan stolarna. Den man överväldigande majoriteten oberoende det sektor arbetar i de kän- - av som man säger att ner igen och instämmer i denna beskrivning. Det är oftast från mindre kommuner personer som säger att de ställer sig tveksamma eller har inte kommit i kontakt med denna problematik. Det skäl de anför är att personlig kännedom betyder del i de mindre kommuen nerna. "De som är funktionshindrade och bor på mindre orter tror jag klarar sig bättre tack

vare kortare beslutsvägar och fungerande nätverk samt helhetssyn." De yrkesgrupper som

mest har kommenterat denna fråga är dem från försäkringskassan och socialtjänsten. Minst

har frågan kommenterats rektorerna. Svaren på denna fråga visar tydligt orsakerna av att som anförs är strukturella; det är sällan det har nämnts sådant inställ-

som handläggarens ning o.d.

De som inte instämmer i att ärenden faller mellan stolarna med för dem från

undantag

små kommuner har en tydlig benägenhet, det framgår nedan, att subjektifiera - som problemet, de tenderar att förklara det med hänvisning till den funktionshindrade perso-

8—1S-5648

nens/dennes anhörigas egna förhållningssätt, t.ex. att personer med funktionshinder inte vill eller inte fönnår att ta emot infonnation. Enligt vår mening tycks det finnas personer

verkar se sig själva enbart som administratörer av ett fast gällande regelsystem. som

4.l3.l Personalens förslag till lösningar

Några de mest återkommande åtgärderna föreslås av personalen för att kunna und-

av som vika att ärenden "faller mellan stolarna" är samarbete, samverkan mellan myndigheter,

ge-

kassa, ökad kompetens, tydligare infonnation, att sökanden skall vara insatt. Hur mensam

samarbetar och delar ett gemensamt ansvar och arbetsuppgifter varierar såväl mellan man kommunerna inom kommunerna. Flertalet av den personal som ingått i studien angav

som att samarbete och arbetsfördelning inte fungerar bra, det finns också de är

men som av motsatt uppfattning t.ex. de som bor i små kommuner.

Sammantaget framgår undersökningsmaterialet att kommunalanställd personal

av anser

att de utför arbetsuppgifter borde utföras av landstingsanställda och landstingsanställd

som personal att de utför arbetsuppgifter kommunalanställd personal borde utföra. Detta

som

tyder på ett djupgående gränsdragningsproblem. Detsamma gäller mellan försäkringskas-

handläggare och handläggare inom socialtjänst. Se bilaga I där ett antal representativa

sans

svar återges. Det är många har påtalat att de riksdag och regering antagna handikappolitiska

som av målen inte fått den genomslagskraft i samhället som hade förväntats på grund av den fragmentering och bristande helhetssyn råder inom myndigheter och andra offentliga or-

som

Det är också uppmärksammad tendens att med funktionshinder hänvisas gan. en personer till olika myndigheter med olika former för människor med funktionshinder. Den

av ansvar

Förvaltningspolitiska kommissionens definition på fragmentering den statliga verksam-

av

heten fångar på ett mycket precist sätt de kommentarer som följer nedan. "Fragmentering

kan definieras ett brist på sammanhang mellan olika verksarnhetsgrenar, tendens till

som

splittring samt oförmåga att till helheten och övergripande mål." Hänvisning görs till en

se ESO-rapport tendens som numera utgör regel snarare än undantaget inom välfärds-

om en politiken: "En allvarlig iakttagelse är att det är oklart enskild människas problem

om en faller mellan stolarna eller bollas mellan olika myndigheter. Personer som egentligen borde hanteras den individinriktade socialtjänsten hålls kvar i socialförsäkringen med

av

hjälp diffusa diagnoser. På likartade sätt samlas många fall med arbetsmarknadsproblem

av

hos försäkringskassoma i stället för hos arbetsmarknadsmyndighetema."

4.14 Vad är särskilt svårt i arbetet det här området

på

Personalens uppfattning det är särskilt svårt i arbetet kartlades i fråga 24. Bortfal-

om som let är något större här än på de frågorna med fasta svarsalternativ. Det mest frekventa svaret när det gäller svårigheterna i arbetet rektorema anför, är bristen på Det mest

som resurser. frekventa svaret inom vårdsektom är känslan av att inte räcka till. Kravet som kommer från

många bland personalen inom försäkringskassan är förstärkning av arbetsstyrkan eller

minskning av arbetsmängden. Jämför också med fråga 12 som gäller orsakerna till varför

upplever stor i arbetet. Det är så många som ca 60% som instämmer att så är man press fallet bl.a. beroende på att nya arbetsuppgifter tillkommer ständigt. En annan aspekt som framhållits är att arbetet kan psykiskt ansträngande svårt att meddela föräldrar att bar-

vara net år begåvningshandikappat, svårt att meddela att inget stöd ges, osv. Att arbete med människor kan psykiskt påfrestande är känt framförallt där mämiiskor drabbats av

vara problem eller sjukdomar och svaren bekräftar denna bild. Se bilaga där ett antal repre-

sentativa svar återges.

4.15 Övriga

synpunkter

Med fråga 25 ville vi få respondenternas synpunkter på bemötandefrågan vi inte kun-

som nat fånga in i enkätens fasta svarsalternativ. Många betonar att det är oerhört viktigt med mer kunskap om funktionshinder och om hur ett bra bemötandet skall uppnås. Kompetens-

höjande åtgärder ses av många som ett måste. Det är också mycket vanligt att responden-

terna skriver att man skall bemöta andra så som man själv vill bli bemött. De flesta, oberoende av sektor, önskar mera resurser. Svaren på denna öppna fråga på varia-

ger prov tionsrika synpunkter och positiva likväl som negativa attityder som, och därför utgör

kommentarerna en viktig läsning. Se bilaga III där ett antal representativa svar återges.

5 SÄRSKILDA FRÅGOR

frågorna 26-29

5.1 Inledning

De senaste årens utveckling inom skolan har kännetecknats reformer lett fram till av som utökat ansvar för kommunerna. Besluten ansvarsfördelning och ett nytt styrsystem om ny på skolområdet innebär sammantaget kraftigt förändrade förutsättningar för skolans utveckling. Staten anger vad skolans arbete skall inriktas mot och leda till, samtidigt som vägarna att nå uppsatta mål samt resursfördelning blivit lokal angelägenhet. en De villkoren och förutsättningarna ställer stora krav på skolledarrollen. Att leda nya en lärande organisation skiljer sig avsevärt från att administrera traditionell förvaltningsen organisation. Rektors roll är att vara chef och ledare för den pedagogiska verksamheten. Men administrativa uppgifter och budgetansvar tar många gånger mycket rektors tid och av hindrar vederbörande från att fungera fullt pedagogisk chef och arbetsledare. ut som I dag är det självklart att de flesta barn med funktionshinder skall gå i skolan tillsammans med andra barn. Det finns emellertid undersökningar tyder på att det inte är som självklart att dessa elever helt och hållet räknas in i Tendenser till segregerade gruppen. lösningar blir allt tydligare och bristen på god utbildning gör att många elever med en funktionshinder riskerar att slås ut redan under skoltiden. Får de inte god utbildning efen ter sina förutsättningar och det stöd de behöver på grund sina funktionshinder, finns det av stor risk att de som kommer att hamna i underläge och få besvärligare situation vuxna en än många andra medborgare. Skolan har i dag stora ekonomiska problem. Om elev kräen ver omfattande assistans kan skolan ibland ha svårt att bistå med detta i den utsträckning det skulle behövas. Specialundervisningen skall räcka till alltfler elever och läromedlen och hjälpmedel tar lång tid att få och är inte alltid anpassade efter individuella behov. Det händer att elever med komplicerade funktionshinder hänvisas till andra skolor än dem de normalt skulle ha gått i därför att skolorna inte är tillgängliga eller saknar

tillräcklig

specialistkompetens. Det händer också att funktionshindrade elever, inte är utvecksom lingsstörda, hänvisas till särskolan än så länge har bättre Sammantaget försom resurser. svårar detta funktionshindrade elevers möjligheter att få valfrihet och

undervisning

likvärdig med andra elever. Frågorna till skolledama har ställts mot denna bakgrund.

5.2 Om behovet av i skolan

förändringar

Syftet med fråga 26 var att fastställa ett antal ramfaktorer. Vi ville veta det krävdes förom ändringar och om så fallet inom vilka områden. Som resultatet visar majo- - var - anser en ritet de skolledare svarat, att det behövs bättre och för av som resurser kompetens att åstadkomma en förändring för att förbättra möjligheterna för funktionshindrade elever i skolan.

Tabell 69. Fördelning i procent efter svar på fråga 26 ställd endast till personal inom skolan: "l vilken utsträckning Du att det krävs förändringar på följande områden inom den/de skolor där

anser Du verkar, för att elever med funktionshinder skall få en likvärdig undervisning med andra elever".

skolan för att elever med funktionshinder skall få likvärdig undervisning med andra ele-

en

Det är 18% att stor förändring krävs hjälpmedelssidan. Det är 17% ver. som menar som

att stor förändring krävs när det gäller läromedel för att elever med funktionshinder anger skall få likvärdig undervisning med andra elever. Det är 15% som anger att stor förändring

krävs när det gäller assistenthjälp.

Vi kan inte det på annat sätt än att skolan måste få bättre ekonomiska resurser för att

se garantera att funktionshindrade elever får det stöd de behöver i undervisningen.

5.3 Om resurser

I fråga 27 ville vi undersöka det är det riktigt att elever med funktionshinder drabbas i

om högre grad än icke-funktionshindrade elever nedskärningar. Som framgår av rektorernas

av

är det fler bedömer att till funktionshindrade elever har minskat 23% svar som resurserna än de att de har ökat 8%. Flertalet 41% emellertid att resurserna i för-

som anger l anger hållande till för andra elever är oförändrade.

resurserna

Tabell 70 Fördelning i procent efter svar på fråga 27 ställd endast till personal inom skolan: "Har

resurserna för undervisning av elever med funktionshinder under de senaste 5 åren ökat,

minskat eller är de oförändrade, i förhållande till hur resurserna för andra elever utvecklats

under samma period.

j

13.9 3.7

Enligt vår mening är dessa resultat kanske något förvånande. Vi hade möjligen väntat

oss att ännu fler de tillfrågade skolledama skulle pekat på minskande resurser för elever

av med funktionshinder visavi andra elever. Många undersökningar vi läst har just fram-

som hållit att det är elever med särskilda behov som fått sitta emellan i de besparingar som genomförts. Skolverket konstaterar t.ex. i Bilden skolan 1996 att det ofta saknas en samlad

av dokumentation och åtgärdsprogram för elever med funktionshinder. Elever med behov av särskilt stöd är dessutom extra utsatta när till skolan skärs ned. I en något äldre

resurserna rapport framhåller dåvarande Statens handikappråd 1993 att numera går alla barn med funktionshinder i vanliga skolor, långtifrån alla kan delta i skolarbetet som andra barn.

men De största hindren är ofta inte deras funktionsnedsättning, utan brist på anpassning, hjälpmedel, läroböcker och kompetent personal. Det fattas bra läroböcker och lämpliga arbets-

redskap för många bam med funktionshinder. Synskadade barn råkar exempelvis ofta för

ut att få vänta på en lärobok på kassett tills resten klassen redan har arbetat med bo-

av färdigt

ken. Undersökningen visar bl.a. att det finns klar tendens att bristen på ekonomiska

en resurser undergräver den handikappade elevens speciella situation.

5.4 Om till att ha elever med funktionshinder i

inställningen

klassen

I denna fråga fråga 28 har vi velat undersöka hur uppfattar att effekterna blir, när det

man finns elever med funktionshinder i vanlig klass. Hur skolledarna på

en ser principen om en skola för alla Frågan ställdes på följande vis: "Det finns olika uppfattningar vilka

om effekterna blir när det finns elever med funktionshinder i klass. I vilken

en utsträckning

anser Du att detta medför.." Därefter formulerades tio olika alternativ respondenten i

som varierande grad kunde instämma eller helt ta avstånd från.

Vi ställde frågan bl.a. mot bakgrunden att det börjar höjas röster för att svårt funk-

av tionshindrade elever borde sammanföras i särskilda klasser eller specialskolor för att på det sättet, antar få bättre Vi har också sett, tidigare nämnts, överström-

man, resurser. som en ning av elever till särskolan. Vi anser att det här är oroande utveckling. Målet "en skola

en för alla" måste enligt vår mening stå fast. Om ett samhälle utvecklas mot integration eller segregation visar sig främst i hur det behandlar de medborgare, har svårast komma

som att till sin rätt och vilkas möjligheter är beroende det stöd de kan få från samhället hel-

av som het.

I tabellen nedan visas fördelningen beträffande hur bedömer effekten

av svar man av att undervisa funktionshindrade elever tillsammans med andra elever. Svaren visar mycket otvetydigt att detta bedöms generellt för alla elever.

som gynnsam

Drygt hälften av rektorerna ansåg att fick förbättrad undervisningsmetodik i

man en mycket hög eller ganska hög utsträckning det fanns funktionshindrade elever i klassen.

om På frågan om det förhållandet också ger ökad pedagogisk kompetens så många

svarar som 66% att så är fallet i mycket hög eller ganska hög utsträckning. Så svarade också 71%

av rektorerna på frågan detta skulle medföra förbättrad självkänsla hos

om funktionshindrade

elever. På frågan om funktionshindrade elever bidrog till bättre klimat i klassrummet

svarar 61% att så är fallet i mycket hög eller ganska hög utsträckning. Om detta ökad tolerans

ger bland eleverna svarar så många som 89% rektorerna att så är fallet i mycket hög eller

av

ganska hög utsträckning. Att det skulle ge förbättrade skolprestationer hos funktionshind-

rade elever är det bara något än hälften rektorerna att så är fallet i mycket

mer av som anser hög eller ganska hög utsträckning, och bara 2% rektorerna i utsträckning

av anser samma att fördomarna befästs och förstärks funktionshindrade elever skulle undervisas till-

om sammans med andra elever. På frågan om sådana förhållanden försämrade resultat hos

ger elever som har lätt för att lära sig är det bara 5% att så är fallet i mycket

som anser hög eller ganska hög utsträckning medan hela 65% att det orsakar stor

anser arbetsbelastning

för lärarna. Däremot är det väldigt få instämmer i att det skulle leda till att det blir för

som många i klassrummet.

vuxna

Inställningen till ha funktionshindrade elever i skolan måste således överlag

ses som positiv. Det är bara 5% rektorerna att detta skulle hindra eller på sätt

av som anser annat vara negativt för de andra elevernas möjligheter att ta till sig undervisningen. De allra flesta

anser också att umgänge med funktionshindrade elever inverkar positivt på attitydema.

Tabell 71 Fördelning i procent efter svar på fråga 28 ställd endast till personal inom skolan: "Det finns olika uppfattningar om vilka effekterna blir när det finns elever med funktionshinderi en klass. I vilken utsträckning anser Du att detta medför..."

l mycket hög lganska hög lganska liten .inte ;Ej : . utsträckning utsträckning 1 .SUMMA N utsträckning alls svar - . . ...förbättrad undervisnings- 54 473 35.5 53 4.4 100 241 metodik -uökad Peda9°9i$k °mPete5 10.0 55.9 24.8 6.3 3.0 100 241 hos lärare ...förbättrad självkänsla hOS 51 19.5 3.1 6.7 100 241 125 elever med funktionshinder

förbättrar sina skolprestationer

...att fördomar befästs och 15 32A 027 34 100 241

förstärks

...att skolresultaten hos elever

som har lätt för att lära

försämras eftersom läraren 4.0 45.0 47.6 2.7 100 241

måste avsätta mycket tid

elever med funktionshinder

i

...stor arbetsbelastning för lärare 13.2 51.6 29.4 2.6 3.3 100 241

...att det blir för många vuxna i 5 41 329 597 27 100 241

klassrummet

5.5 Om behovet av m.m.

kunskap

Syftet med fråga 29 är att förutsättningar föreligger för en pedagogik utifrån den

se om funktionshindrade elevens behov. Arten och graden av de enskilda elevernas behov är självfallet skiftande, och lättare funktionshinder påverkar ofta inte skolsituationen särskilt

mycket.

En stor del rektorerna uppger att de saknar eller har begränsade kunskaper och färdig-

av heter att leda skolgången för funktionshindrade elever. En femtedel svarar direkt nej på

frågan de har de kunskaper och färdigheter behövs. Och ytterligare 56% säger att

om som de bara har sådana kunskaper och färdigheter till viss del.

Tabell 72 Fördelning i procent efter svar på fråga 29 ställd endast till personal inom skolan:

"Anser Du att Du har de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna under

Det dessa sammanlagt drygt tre fjärdedelar av rektorerna menar sig vara i behov av att

som veta är först och främst kunskap specifika funktionshinder. 75% av dem som

mera om, om har otillräcklig kunskap anför att de behöver veta mer om sådant. Många av dem behöver också veta undervisningsmetodik 56%, om var man kan få mer information

mer om 52%, och lagstiftning utanför skolområdet 42%. Minst behov verkar finnas

om annan angående kunskaper det regelverket. Det: är bara 22% av dem som har behov av

om egna

ytterligare kunskap, att de behöver veta det regelverket.

som anger mer om egna

Tabell 73 Fördelning i procent efter svar på fråga 29 ställd endast till personal inom skolan: "Vad skulle Du behöva veta mer om". Frågan ställd endast till dem som svarat "Nej" eller "Till viss del" på frågan som redovisas i tabell 104

"Biéhfiyer Behöver veta/mer SUMMA i N

e veta mer x . , i

området

Undervisningsmetodik 44.4 55.6 100 181

Var man kan mer information 48.1 51.9 100 181

Resultaten frågorna till skolledama tyder enligt vår uppfattning på att stödet för elever

av

med funktionshinder i skolarbetet är otillräckligt. De övergripande målforrnuleringar som

skall styra skolans verksamhet tycks inte tillräckliga för att värna elever med

vara om funktionshinder. Detta visar sig ännu tydligare i tider då skolorna måste göra besparingar i sin verksamhet. Det är troligt att också elever med funktionshinder som har särskilda behov

stödinsatser kommer i kläm vid besparingar. Fler elever kommer till, klasserna ökar i av storlek och speciallärartjänsterna räcker inte. Neddragningar i skolans budget är en viktig faktor problemen kan inte förklaras bara utifrån neddragningar av resurser i skolan. En

men

betydelsefull faktor är att kunskapen dessa elevers behov och vilka insatser annan om om

kan och behöver göras behöver öka bland rektorerna. som

Slutord

Två teman har utgjort grunden i denna studie, dels personalens möte med funktionshindrade dels hur detta möte kan påverkas arbetsförhållanden, resursbrist etc. personer, av Nedan några personliga reflektioner med utgångspunkt i den utförda undersökningen.

följ er

Att möta den andre

Man måste klar över att relationen mellan tjänstemännen och klienten inte är jämbörvara dig. Tjänstemännen har ett övertag, grundad på formell och informell maktposition. Klien-

ten är hjälpsökande. Tjänstemännen har när det gäller att

problemformuleringsföreträde

definiera klientens livssituation och behov. Overtaget har också sin grund i de känslor av skuld och skam och ofta finns hos klienten. Eftersom arbetar med människor som som man

är beroende försäkringskassan, socialtjänst, vården finns det redan från början in-

av en byggd obalans i relationen måste reflektera över. Personalen är i grunden också som man beroende sina klienter/patienter/elever det yrke de valt; deras beroende är av p.g.a. men lättare att bortse från och framför allt individoberoende.

Personalens attityder påverkar klientens/patientens/elevens uppfattning om sig älv. Det

handlar ett möte med Vi ser oss själva även i andras ögon. Detta lägger ett om en annan.

utomordentligt stort ansvar på personalen. Handläggarens, vårdpersonalens, skolpersona-

lens attityder kan ha mycket stark genomslagskraft på med funktionshinder en personer därför att det handlar täta kontakter och väldigt viktiga kontakter. Att möta en negativ om attityd från någon på gatan går att leva med, men inte att möta den från en professionell

myndighetsföreträdare är beroende av.

som man

Personalen måste uppmärksam på att inte ge patienten/klienten/eleven bilder av

vara

henne själv kan verka nedbrytande på självkänslan. Negativa attityder går inte att

som

dölj De finns där och färgar handläggarens, vårdpersonalens, skolpersonalens arbete

a. som riktar sig till den har ett funktionshinder. Den dessutom kommer från ett annat som som land kan mötas negativa attityder som blir för omfattande för att vara hanterliga. I unav

dersökningen framgår att relativt många har föreställningen att språksvårigheter och kultu-

rella skillnader i vissa fall är orsaken till missnöje och i de öppna frågorna finns ett par

kommentarer uttrycker väldigt negativa attityder till invandrare. Handläggning av ett

som ärende bygger bl.a. på den uppfattning bedömaren bildar sig klientens beteende som om och berättelse. Det finns risk för missuppfattningar när parterna tillhör olika kulturer och uttalar sig och bedömer saker enligt sina egna referenser och normer. Hos personalen kan föreställningar utvecklas på grund fördomar kring klientens nationalitet. Dessa av egna

förutfattade meningar kan positiva eller negativa, de färgar attityden redan innan

vara men mötet med klienten ägt Att hjälpsökande är att vara i en beroendesituation och rum. vara

kan lätt upplevas som att man avgivit en "svaghetsförklaring".

Tengström 1998 framhåller i sin betraktelse över våra förändrade livsvillkor att möten med människor från främmande kulturer är del livet i krympande värld och att vi en av en därför måste börja förvärva sådana insikter att på ett konstruktivt sätt kan hantera dessa möten. Detta behovet att skaffa sig insikter för att möta den andre, till resonemang - som sin definition just är annorlunda gäller inte bara mötet med personer från andra kulturer, kan lika med med funktionshinder. Även de kan utan gärna appliceras på mötet personer verka komma från värld; värld där ingenting går lätt och ingenting är själven annan en

klart. I kommentarer framgår också att det är svårt att förstå med funktionshinder

personer därför att deras livsvillkor är så annorlunda. En slutsats måste att utbildad och insikts-

vara full personal är ett måste för att lagstiftning, handikappolitik och FN:s standardregler skall bli omsatta i praktiken.

Stöd och service till personer med funktionshinder ligger på offentligt organiserad verksamhet vilket bl.a. innebär att personalens värderingar skall ha underordnad betydelse i

förhållande till yrkesrollens krav på professionell behandling. Till skillnad från i

omsorg en informell individrelation handlar det formell relation mellan individ i yrkesroll

om en en en

som representant för en myndighet och individ i egenskap patient/klient/elev.

en av Hjälp/stöd/vård är en organiserad verksamhet och den behövande förutsätts att känna till sina rättigheter när han söker älp/stöd/vård. Kontakten med klienten/patienten är formaliserad och han/hon föremål för åtgärder i enlighet med de regler gäller för myndighe-

som ten.

Regelverkets betydelse

Många har i kommentarerna framhållit regelverkets betydelse hinder och gränssättare.

som

Man följer bara regler. Den byråkratiska logiken är på sätt och vis tvingande för såväl mänskligt tänkande som mänskligt handlande. Som enskild handläggare i ett byråkratiskt

uppbyggt system kan man inte undandra sig vissa konsekvenser. Man måste följa organisationens regler. Å andra sidan finns inga kan direkt. Det handlar

regler som appliceras om tillämpning av lagstiftning, om bedömningar och uttolkningar. Handläggarens beslut bygger på professionell bedömning. I begreppet professionell

en bedömning inryms också subjektiva element. Vad beträffar arbetet med andra människor uppstår det inte sällan konflikter, slitningar och irritationer. De känslor och handlingsimpulser, kort sagt det intryck en erfaren handläggare får sin klient är självklart även

av uttryck för en mängd kunskaper om andra liknande klienter eller situationer. Dessa känslor och handlingsimpulser är subjektiva och inte reducerbara i ett formellt regelverk de

men färgar likväl mötet och eventuellt också utfallet ärendet.

av

Enligt Lipsky 1980 kan byråkratiskt arbete aldrig bli så hårt regelstyrt att tjänstemän-

nen bara tillämpar regler. Tolkningen kan aldrig komma ifrån. Lipsky karaktäriserar

man

vissa serviceorganisationer "street-level-bureaucracies" gatunivåbyråkratier. Han

som menar att karaktäristiskt för dessa yrkesgrupper är att de enligt den formella organisationen har en underordnad ställning, men i själva verket är ändå deras reella inflytande över

ar-

betsuppgiften betydande. Ett arbete med klienter, baserat på ingående personlig kontakt,

en kan inte styras och kontrolleras med sedvanliga administrativa kontrollinstrument. Lipsky anser att detta leder till att klientarbetet undandrar sig den formella styrningen och att tjänstemännen istället kan avgöra innehåll och inriktning i sitt arbete efter eget gottfinnande. Lärare kan på samma vis sägas ha ett stort reellt inflytande över arbetsuppgiften.

Kanske är regelverkets ofullkomlighet till viss del beroende den skall tillämpa

av som det, eller mer exakt, graden av brister i regelverket beror på dem skall tolka och admi-

som nistrera det. Ett regelverk kan tjäna skydd mot kritik. Ett regelverk kan användas på ett

som

eller mindre prövande, undersökande sätt. Att mindre kommuner inte har mer samma problem som större kommuner med inkongruenta regelverk samordningen mellan olika

- or-

gan och myndigheter fungerar tillfredsställande pekar på att andra komponenter spelar

roll.

Resursbrist

Generellt sett kan man säga att dåligt bemötande kan ha två orsaker: en grund kan

vara ne-

gativa attityder en annan grund kan vara otillräckliga resurser. Det spel kan iaktta

som man kring arbetet med pengar, menar Pettersson 1991, är påfrestande för båda parter, särskilt om restriktionema är hårda. Och det kan med tiden leda till cynism och klientñentlighet

hos handläggare enbart sysslar med dessa problem.

som

Förutsättningar för den offentliga produktionen tjänster har ändrats radikalt under de

av senaste åren avtagande ekonomisk tillväxt, ñnansieringsproblem med minskade stats-

bidrag och stopp för skattehöjningar. De flesta kommuner och landsting har mot denna bakgrund prövat en rad strategier: anställningsstopp, ökad användning av entreprenörer,

privatisering, avreglering, bolagisering och inte minst interna organisationsförändringar. På

många håll prövas idag former för lokalt politiskt och administrativt beslutsfattande

nya

och produktion av tjänster. Med köp-och-sälj -system verkar bokföringen många gånger bli

viktigare än kvaliteten på den service är satt att Fokus ligger på kostnader och

man ge. kostnadsställen och ingen vill att kostnaden skall komma på den egna enheten, sektorn. Det är i grund och botten inte ärenden som bollas vidare utan kostnader, respondent ut-

som en

tryckte saken.

En är särskilt utsatt för bollande är med psykiska funktionshinder.

grupp som personer Detta tyder bl.a. på ett förhållande har påpekats många gånger, nämligen att inten-

som tionerna bakom den senaste psykiatrireforrnen i många kommuner antingen har stannat på papperet eller att bristerna i verksamheten är påtagliga. Reforrnen förutsatte att den medicinska vård som fortfarande är landstingets ansvar skulle fungera fullt ut och att begreppet "medicinskt färdigbehandlad" alltid skulle ha en strikt medicinsk definition. Nu betonar många respondenter att de ekonomiska motiven har så stor betydelse i bedömningen i

en

vad "färdigbehandlad patient" att det leder till oacceptabla förhållanden.

som anses vara

Det är i tider snabba och dramatiska förändringar den svenska välfärdsmodellen

av av

diskussion, analys och forskning mötet mellan myndighet och medborgare behö-

som om

ver fördjupas. De senaste åren har, som maktutredningen framhållit, präglats av en succes-

siv urholkning begreppet medborgare. Det handlar inte bara övergången från ett

av om samhällsorienterat till ett individinriktat medborgarbegrepp. I allt fler av tidens strömmar

blir medborgaren inte längre medborgare utan kund i ett samhälleligt serviceutbud.

Kvalitet i offentlig verksamhet för såväl personal som brukare är beroende av sådana

- förhållanden som organisation, personalens förhållningssätt till sitt arbete, till det handlingsutrymme som personalen ges m.m. Till stor del styrs emellertid dessa förhållanden i sin tur verksamhetens ekonomiska Även förändringar kan genomföras inom

av ramar. om existerande budgetram, så kan de flesta vara ense om att många förbättringar kräver kost-

nadsökningar.

Ett exempel på hur resursbristen slår hårt är skolans svårigheter att ge stöd till elever

med särskilda behov. Tideman 1997 har i sin forskningsrapport-om utvecklingsstörda

barn i Hallands län kunnat förklara den kraftiga ökningen antalet elever i särskolan

av under perioden 1990-1995 med den försämrade ekonomin i samband med kommunalise-

ringen. Efter kommunövertagandet skedde en kraftig ökning av antalet inskrivna elever i

särskolan. I hela Sverige har antalet elever i den obligatoriska särskolan ökat med 16% samma period. Den undervisningsfonn som ökat kraftigast är den s.k. individuella integreringen som under perioden ökat med 158%. Kommunaliseringen av särskolan skedde

under en period med kraftiga nedskärningar. Besparingama har drabbat skolan särskilt svårt. Detta har lett bland annat till att elever inte längre får den hjälp och det stöd som tidi-

man gare fått via den ordinarie verksamheten. För att få sina behov tillgodosedda tvingas de att,

eller mindre mot sin vilja, söka insatser särskolan. Med andra ord har särskolemer genom verksamheten använts i allt högre utsträckning med lättare, diffusa diagno-

av personer mer

ser som enligt Tideman inte hör till kategorin psykiska funktionshinder, just på grund

av

besparingar i den ordinarie skolan och en tendens att omdeñniera behoven så att de

passar in i det regelsystem gäller för särskolan.

som

Tideman visar att antalet speciallärare minskat med en fjärdedel. Nedskämingar

av specialundervisningen i grundskolan innebär att det är svårare för elever att få hjälp idag än tidigare, färre barn anser att de idag får den hjälp som de önskar. Mindre specialundervisning, färre grupptimmar och större klasser har inneburit klar försämring för svagpreste-

en rande elever. Särskolan har fått ta hand om de elever som grundskolan misslyckas med

p.g.a. resursbrist. Den huvudsakliga förklaringen till denna utveckling är enligt Tideman

nedskärningar i kommunal verksamhet. Det är viktigt att inte dra alltför generella slutsatser

studien eftersom den endast baseras på förhållanden i ett län. av

Samordning

En väl fungerande ansvarsfördelning mellan stat, landsting och kommun är en förutsättning för att bemötande med funktionshinder skall bli bättre. För att kunna föreslå

av personer åtgärder i syfte att förbättra samverkan bör man analysera de stora förändringar som skett inom den offentliga sektorn och konsekvenserna utgiftsminskningama under de senaste

av åren. Faktum är att idag saknar många kommuner och landsting de ekonomiska medel som är avgörande för att kunna uppfylla sina åtaganden inom vård, omsorg och skola. Uppfattningen att det behövs ett bättre fungerande samspel mellan staten, landstingen och kom-

delas personalen inom alla de sektorer som ingår i undersökningen.

munerna av

Ett fungerande samarbete kännetecknas verklig samverkan frågor

av om gemensamma och gemensamma lösningar på problem och inte på att ge och ta emot information. Dessutom bör samarbetet systematiseras så att inte låt-gå-mentalitet infinner sig. Samarbetet

en är viktigt för alla parter. Av resultaten i denna rapport att döma har det framkommit att handläggare och även rektorer upplever att de emellanåt behöver försvara sina behovsbedömningar. De möter oförståelse både från personer med funktionshinder och deras anhöriga. Att samarbeta med varandra är nödvändigt och det samarbetet måste fortgå. Rollema inom de olika sektorerna är olika och målen för de olika verksamheterna är också olika. Att lyfta fram målen och de olika mekanismer som styr verksamheten och göra dem medvetna för personalen inom de olika sektorerna är därför nödvändigt.

Ansvaret för stöd till personer med funktionshinder är de facto fördelat på olika huvudmän. Kommunerna har i allt större omfattning huvudansvaret för att insatserna samordnas,

även landsting och arbetsförmedling är betydelsefulla för den enskildes vård, rehabi-

men litering och möjlighet till arbete. En förutsättning för en fungerande samverkan är goda kunskaper hos varje tjänsteman de generella villkoren för med funktionshin-

om personer der och de olika myndigheternas mål och ansvarsområden. På grund av bland annat en krympande budget har benägenheten hos olika huvudmän att skjuta över ansvaret på

varandra ökat en tendens som omvittnas i enkätsvaren i föreliggande undersökning. För att

ett fungerande samarbete skall existera måste dels ansvarsgränsema göras tydliga för alla inblandade parter. Dels krävs analys och kartläggning de mekanismer i själva syste-

en av met "tvingar" tjänstemärmen till en sådan typ av handläggning som leder till att ären-

som den bollas vidare. Som sociologisk förklaring är idén att tjänstemännen eller mindre

mer godtyckligt skickar ärenden vidare bara för att de inte vill stå för kostnader helt förkastlig.

Att arbeta med med funktionshinder

personer

Respondentemas helhetsintryck sitt arbete med funktionshindrade är inte ode-

av personer lat positivt. Arbetet är stimulerande, vi behövs och vi fyller en funktion säger de. Men arbetet är stressigt, de får i många fall ingen från överordnade i sin tur ofta inte

respons som är insatta i verksan1heten. Det saknas ofta resurser för att tillmötesgå behoven, och man kan

känna att alla försöker lasta över ansvaret till någon Resursbristen framförs också

arman. som ett hinder för kompetensutveckling. Att alltid ha för litet tid och att inte räcka till är dåliga förutsättningar för arbetet. Reglerna bör vara mer flexibla tycker några. Och ett önskemål som man för fram om Verksamheten är att det skall finnas utbildning, bättre

mer samordning och liksom att handläggare bör få tid för att följa

mera resurser, man som mer upp Verksamheten, besöka och upprätthålla kontakt med funktionshindrade klienter.

Trots allt negativt som kom fram i enkäten om tidsbrist, dåliga arbetsförhållanden och bristfälliga kunskaper ansåg nästan alla att de i sitt arbete gav ett gott bemötande, god

service, omsorg, etc. Men av svaren både på de standardiserade frågorna och de öppna frå-

framgår att det finns personal än liten andel samtliga svarat har gorna - om av som - som en

på personer med funktionshinder eller deras anhöriga inte överensstämmer med syn som den lagstiftning som ligger till grund för samhällets stöd och service för personer med

funktionshinder. Det milj handikappbegreppet, likaväl lika-rättighets-

som tänkandet borde vara en grundkvalifikation för att över huvud taget utreda, informera, behandla och undervisa med funktionshinder.

personer

Det finns en inneboende hederlighet i att vara saklig, har Berthold Brecht påpekat, och det kan vara värt att tänka på när man arbetar med människor i behov av stöd och service. De har råkat få ett funktionshinder; detta rår ingen för och det kan lika gärna drabba

vem

helst. Ingen som arbetar med personer med funktionshinder skall ha dåligt samvete som över att själv inte ha något funktionshinder. Det handlar inte om att tycka synd

om, men inte heller att se ned på någon för att denne behöver stöd och service. Ett gott bemö-

om tande är ett respektfullt bemötande, förvisso med den distans yrkesroll kräver

som en men också med det inkännande livserfarenheten människor utifrån insikten att livet

som ger oss är sårbart och bjuder alla till en viss ödmjukhet.

Litteraturreferenser

Abrahamsson, K. 1993 Medborgaren isamhällsdialogen. Om kunskapssyn, byråkrati och

välfärd. Publica Stockholm.

Arbetsmarknadsdepartementet. Översyn av reglerna för utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering Ds 1992:66.

m.m.

Bastöe Öyvind, P. Dahl, K. 1996. Organisationsutveckling i verksamhet. ojfentlig

Studentlitteratur, Lund. Berglind, H. Kristenson, P-O. red 1991 Socialt arbete i utveckling. Allmänna

Förlaget, Stockholm. Börjeson, B. Mether, C. red 1989 Det goda mötet.

Utveckling av

forskningsprogrammet, relationen mellan socialarbetare och klient .

Delegationen för socialforskning. Ekholm, M. 1994 Försäkringskassan i utveckling. En granskning decenniums

av ett

utvecklingsprojekt. RFV, Stockholm. Ellström, P-E. Kock, H. Kompetensutveckling i oflentlig verksamhet. Ds 1993:65, Civildepartementet. Eriksson, Björn. 1998 "Handlingar och utfall. En diskussion samhandlingslogiker" i

av

Sociologisk Forskning, nr.1, 1998.

Eriksson, Bodil 1995 Från omsorg till socialt förändringsarbete analys villkor för - en av

stödgruppsarbete. Stockholm.

Eriksson, Håkan. Bryt tabu de svagbegåvade 25 procent folket har för låg om av intelligens för dagens skola och arbetsmarknad" i Dagens Nyheter 97-05-25.

F emow, N, G. 1994 Behovsbedömning i social hemtjänst. Trollhättan, Synes Tryck.

Förvaltningslagen 1987

Gabrielsson, Ing Britt m.fl. 1988 God vård är god ekonomi. Vård Högskolan i

Göteborg.

Gustafsson, Ch., Hallefors, H., Mollberg, Th. 1995 Att arbetsledare i gruppbostad

vara

för med utvecklingsstörning fråga låta sig

personer - en om att styras.

Conator Förlag.

Gustafsson, G. red 1993 Demokrati iförändring. Svenska kommuner och i det

landsting

lokala välfärdssamhället. Statsvetenskapliga institutionen, Umeå Universitet.

Hansson, J-I, Martinsson, 1994 Verksamhetsmål och nyckeltal. Kommunlitteratur.

Iseskog, T. 1991 Arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar. Allmänna Stockholm. Förlaget,

Jacobsson, B. red 1994 Organisationsexperimentet i kommuner och Nerenius

landsting.

Santérus Förlag, Stockholm. Jenner, Håkan 1989 Att göra nytta eller god Studentlitteratur, Lund. vara Johansson, A. 1993 Varje människa är värd att lyssna på. Socialsekreterare berättar. Stockholm.

Johansson, Roine. 1992 Vid byråkratins gränser. Om handlingsjrihetens organisatoriska

begränsningar i klientorienterat arbete. Arkiv Förlag, Lund. Karlsson, H. Gunzel, M. 1992 Ett helt liv iförändring. Karlskrona.

Kebbon, L. m.fl. 1992 Kom-ut-projektet. Utvärdering

av kommunalisering av omsorger

om utvecklingsstörda. Centrum för Handikappforskning Uppsala.

,

Körge, H., Holmberg, R. Abrahamsson, K. 1994. På jakt serviceprofilen En

efter

kartläggning av servicemätningar inom försäkringskassan år 1988-1992.

RFV, Stockholm.

9-18-5648

Lampou, Konstantin. 1992 Vårt Företag. En empirisk undersökning några

av

organisatoriska självuppfattningar och identiteter. Uppsala Universitet, Företagsekonomiska Institutionen.

Landelius, Ann-Charlotte 1996 Självbestämmande, valfrihet och samtycke inom

socialtjänsten. NS Förlag. Stockholm.

Larsson, L. 1984 Öppna förvaltningen En rapport om bättre information och service i

kommuner och landsting. Demokratiutredningen, Stockholm.

Larsson, P. 1996 Hemtjänsten tre perspektiv studie bland äldre, anställda och

ur - en

ledning. Högskolan i Karlstad. Lindeberg, Maud 1994. Framtiden Världen Yrkesrollen. Folksam, Stockholm.

red

Lindehag, A-G Rudolfsson, A. 1994 Etik, Handikapp, Rehabilitering. Nyköping.

Lipsky, Michael. 1980 Street-Level Bureaucracy. Dilemmas of the Individual in Public

Services. New York: Russel Sage Foundation. Lorentzson, L-E Tideman, M. 1991 När kommunen tar över. Kommunförbundet

Halland.

Lundman, Lars 1981 Forskning lärare. Högskolan for lärarutbildning i Stockholm,

om

Institutionen för Pedagogik. Mead, G.H 1976 Medvetandet, Jaget och Samhället från Socialbehavioristisk ståndpunkt.

Argos forlag. Michailakis, D 1995 Legislating Death. Socio-Legal Studies of the Brain death

Controversy in Sweden. Acta Universitatis Upsaliensis. Almqvist Wiksell International.

Michailakis, D 1997 "When Oppertunity the thing to be Equalised" in Disabiliy

Society, Vol. 12, No. 1997. Pennlöv, Jan. Dagens Nyheter 97-09-04. Pettersson, Ulla. 1991 "Människosyn, organisation och klientarbete" i Berglind, H.

Kristenson, P-O. red Socialt arbete i utveckling. Allmänna Förlaget,

Stockholm.

Proposition 1990/91 17

Rabe, T. Hill, A. 1996 Boken integrering. Idé, teori, praktik. Corona.

om

RFV 1997 Socialförsäkringen. Årsredovisning budgetåret 1997. Stockholm.

RRV 1994 Att återupprätta. Om försäkringskassans rehabiliteringsverksamhet. RRV

1994:18. Rönnqvist, D. 1991 Anställdas möjligheter till kompetensutveckling. En studie av olika

persoanalkategorier inom sjukvården. Universitetet i Linköping.

Sandén, Tideman, M. 1997 Detta är inte politisk fidga. Wigforss Institutet.

red en

Simivici, 1987 Vilka ska arbeta med sjuka, äldre och handikappade Stockholm. Skolverket 1996 Bilden skolan.

av Skolverkets rapport 38. Skolsituationen för elever med jjøsiska handikapp

nr. - en

undersökning i åtta kommuner. Skolverket, 1993.

Socialstyrelsen 1988. Personalförsörjningen inom hemtjänsten. Socialstyrelsen redovisar,

1988:7.

Socialstyrelsen 1997:4. Socialstyrelsen 1997:8. God psykiatrisk vård på lika villkor

SoS-raport 1990.29. Kontinuitet och kvalitet i hemtjänsten. En mätmetod för vårdbiträden

och assistenter. SoS-rapport 1997:17. Värdigt bemötande går det att lära

-

SOU 1991:56. Kompetensutveckling en utmaning.

-

SOU 1994:48. Kunskap för utveckling.

SOU 1997:176. Förbud mot diskriminering i arbetslivet med funktionshinder.

av personer SOU 1997:51. Brister i ;råga bemötande av äldre.

omsorg - en om SOU 1998: 16. När åsikter blir handling.

Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och

jämlikhet. Stockholm 1995.

Statens handikappråd 1993 Vad händer i kommunerna

Statistiska centralbyrån 1987 Lyhörd förvaltning. Att undersöka myndigheters

tillgänglighet och service. SCB, Stockholm.

Ström, P. 1991 Organisationsförändringen i hemtjänsten. Pedagogiska Institutionen,

Lunds Universitet.

Sundström, B. 1995 Skolans personal kliver fiam. Om kunskapsutveckling i skolan.

Göteborg.

Svenska kommunförbundet 1991 Anhöriga tillvaratagen resurs

- en

Thylefors, Persson, O. 1996 Den lärande byråkratin En utvärdering

- av

metodutvecklingsprojektet vid Älvsborgs Läns Försäkringskassa.

Arbetslivsinstitutet.

Tideman, M. 1994 Särskolan och de särskilda omsorgerna i Halland 1990-1993.

Högskolan i Halmstad.

Tideman, M. 1997 Lever som andra Om kommunaliseringen och levnadsförhållanden

för med utvecklingsstörning. Wigforss Institutet för

personer

välfárdsforskning. Halmstad.

Tideman, Magnus. 1997 Lever som andra Om kommunaliseringen och

levnadsförhållanden för med utvecklingsstörning. Rapport

personer nr

Wigforssinstitutet, Högskolan i Halmstad.

Topor, A. 1988 Hemtjänsten, människor och psykiska problem. Vårdbiträdenas samlade

tystnader. Esselte, Studium AB. Wahlberg, 1997 Samhällsarbete Strategier för bevarande eller förnyelse Om

-

möjligheterna att utveckla ett radikalt och humanistiskt socialt arbete.

Pedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet. Viklund, R. 1981 Att arbeta Arbetslivscentrum, Stockholm.

i omsorg.

BILAGA I

Fråga 23. Personer med funktionshinder

säger sig uppleva att deras

ärenden "faller mellan stolarna" och att känner

ingen ansvar för

helheten. Vilken är din

syn på denna problematik

Nedan redovisas ett antal representativa från både de delar funksvar som synen på att tionshindrade ärenden faller mellan stolarna och de inte personers som gör det. Personer , som instämmer i funktionshindrade upplevelse deras ärenden "faller personers att mellan stolarna" antingen orsaken till varför det förhåller detta vis eller

anger sig på specificerar

vilka funktionshinder/vilket område det gäller. En del har också valt vilka

att ange åtgärder

behövs för att avhjälpa detta problem. som Ett antal gemensamma nämnare har identifierats i och dessa har fått svaren ligga till grund för nedanstående indelning dem. Under varje rubrik redovisas av svaren såsom som de avgivits i enkäten, dock med vissa språkliga korrigeringar gjorda för förbättra läsbaratt heten:

REGELSYSTEM / LAGSTIFTNING

Bristande kunskaper varandras regler. om Regelsystemen kan tolkas på olika sätt. Regelverken är ofta komplicerade och svårtolkade med ti-

utveckling av praxis över

den. Detta kan medföra att luckor i reglerna uppstår.

Förändringar av regler medför

ofta nya avgränsningssvårigheter.

Enheterna får ekonomiskt för sin specifika del och driver detta ansvar utan någon överblick helheten. Strikta regler beträffande vad enhet skall av varje göra leder till bedömningar att detta inte är mitt bord. Ingen hänsyn tas till andra faktorer. Vid be-

dömning av rätt till sjukpenning eller förtidspension där enbart ska försäkringskassan

se till strikt medicinska skäl kan hamna mellan stolarna

personer försäkringskassa, arbetsfönnedling.

Ansvaret är de facto uppdelat mellan olika aktörer. Det finns inte alltid heltäckande

lösningar.

Regelsystemet är inte heltäckande. Ärenden kan falla mellan stolarna främst i de

ärenden där sjukpenningrätten ifrågasätts, reglerna. Andra

p. g.a. myndigheter har inte samma uppfattning som försäkringskassan ingen vill ta över ansvaret för - personen

ifråga.

0 Man kan säkert uppfatta det så. Det finns regler och måste

förordningar som följ as.

0 Gränsdragningsproblem finns mellan landstinget och kommunen vad gäller

ansvars-

fördelningen. Även mellan gränsdragningsproblem försäkringskassa och kommunen

vad gäller LASS och LSS. Personer med funktionshinder handläggs ofta flera speciella funktioner.

av Exempel-

vis när det gäller åtgärder i skolan är rektor

ansvarig, men utredning görs av psyko-

log, och rektor är chef för psykologen. När det gäller

hjälp av habiliteringen ligger huvudmannaskapet utanför skolan, etc.

0 Lagar och förordningar kan till och med motverka varandra. 0 Otydligt formulerade lagar.

Flera lagar/reformer har flera huvudmän; om dessa inte samarbetar blir resultatet att 0 ingen vill ta för i fråga. Samverkan mellan myndigheter är en faktisk

ansvar personen förutsättning för att stöd och hjälp till personer med funktionshinder överhuvudtaget

skall fungera. Exempelvis LSS och LASS har två huvudmän: kommunen och försäkringskassan och det betraktas olägenhet eftersom det ökar risken att ingen vill

som en ta ansvaret.

När det gäller assistansersättning kan tre olika instanser, kommun, försäkringskassa,

0 landsting inblandade i ett och samma ärende. Risken blir stor då att ärenden

vara "faller mellan stolarna". Samma händer säger sig ha haft kontakt med

när personen

flera olika exempelvis, kommunen, SOC och LSS-handläggaren, Hab,

personer kurator, läkare m.fl. och alla har enbart tagit tag i begränsad del, sin bit. Kontakt

en med funktionshindrade funktionshindrets karaktär kräver med nödvändighet

p.g.a. samverkan mellan olika instanser. Olika myndigheters regelverk tillåter inte samarbete varför personer med funktions- 0 hinder hamnar i gråzonen. Olika myndigheter har olika regelverk vilket kan innebära

att ett ärenden inte passar någonstans.

Det finns ett flertal grå zoner. 0 LSS är lag blandar in alldeles för många personer. 0 en som Gruppen inte tillhör LSS kan ha svårt att få sina behov tillgodosedda via SoL; 0 som det anses att det finns en handikapplag. Svårt med gränsdragningar. Vem gör vad 0 Samarbetet mellan kommun och landsting är orsak till konflikter där den funktions- 0 hindrade kommer i kläm. Vem som har ansvaret är ofta dåligt utrett.

Sekretess lägger hinder i vägen. 0 Försäkringskassa tar mycket långt tid på sig för beslut. Kommunen sätter in resur- 0

under tiden. De funktionshindrade upplever ibland för hur det skall bli serna stor oro och är rädda att bli med assistansen.

av Tror ändringar sker för snabbt. Kommunala organisationer förberedda på de an- 0 svarsområden de fått.

AVSAKNAD AV HELHETSSYN PARTIKULARISM

-

Tjänstemännen bedömer inte ärenden samhällsekonomiskt utan och en ser till 0 var

sina lagar och förutsättningar, dvs ett fragmenterat synsätt har gjorts sig gällande som

effekt att och för sin ekonomiska situation. Samhället har en av var en ansvarar egen ingen helhetssyn. Lagar och förordningar kan till och med motverka varandra. Den

myndigheten vet inte vilka regler gäller för en annan myndighet. Samarbete

ena som

mellan landsting, kommun, försäkringskassan och arbetsförmedlingen fungerar inte

bra därför att den sökande kontaktar många olika personer med olika syn-

sätt/bedömningsgnmder och penningspåsar. Brist på samordning. Om olika myndig-

heter tar hand olika delar det stöd funktionshindrad söker ökar risken

om av som en för bollande. Alla någon gång hamnat i den situationen blivit ett ärende för samhället o som att man kan vittna känslan att ingen känner ansvar för helheten. Det är alltså inget

nog om

berör endast personer med funktionshinder. som Jag tänker bl.a. på arbetsmarknaden där funktionshindrade hamnar mellan kommunal 0 daglig verksamhet och den öppna arbetsmarknaden. Vem skall ta och har huvudan-

svaret i ett sådant läge Det behövs, för vissa funktionshinder, insatser från många olika håll och då brister 0 sarnordningen. Ingen har den direkta ansvaret. Att få individuell plan inrättad funge-

dåligt. Finns inga bra riktlinjer att arbeta utifrån. rar

Genom samhällets nedskärningar har och tjänster de funktionspersoner som gav hindrade trygghet försvunnit. Ingen har det totala ansvaret

längre.

Boendet och sysselsättningen finns sedan 1996 i kommun och

vuxenhabiliteringen

finns kvar i landstinget. Byråkratin är krångligare i kommunen, och kvaliteten även har blivit olika då boendet finns i olika kommundelar. Jag tycker att de funktionshindrade har alldeles för många myndigpersoner inom heterna som vänder ut och in på deras livssituation. Jag arbetar med barn och ser att föräldrar ofta inte orkar med ett vanligt arbete för de har fullt med barnets konupp takter. Samhället starkt sektoriserat med för täta skott mellan olika

förvaltningar. Arbetsförmedling, AMI, distriktsläkare saknar kompetens till helhetssyn.

Det finns revirtänkande. Psykiatrin vill ofta att kommunen skall ta för behandling vilket är psykiatansvar rins bord Alla tar tag i begränsad del, sin bit. en Strikta regler vad varje enhet skall göra leder till bedömningar att det inte är mitt bord. Ingen hänsyn tas till andra faktorer. Vid bedömning rätt till el-

av sjukpenning

ler förtidspension där försäkringskassan enbart ska till strikt medicinska skäl kan se personer hamna mellan stolarna försäkringskassa, arbetsförmedling. Det bättre var förr när man kunde ta viss hänsyn även till andra aspekter och bedöma helheten. Brister i samordningen för funktionshinder behöver insatser från många olika som håll. Ingen har det direkta ansvaret. Alltför många inblandade med specialiserade kunskaper och personer ansvar.

BESPARINGAR BOLLAR KOSTNADEN VIDARE -

Med det ekonomiska system finns idag slussas för inte som personerna runt att ta av instansens egna budget. Kommunen vill och skjuter därför möjligt över spara om kostnaderna. Människor kan komma i kläm. Det råder spariver från politikernas sida. Myndigheter och andra organ tvingas dra på vilket innebär att det inte ner resurser finns tid över för samordning. Faran är stor att kommun och försäkringskassa hänvisar till varandra då det är ekonomin styr. Vem ska stå för ñolerna. som Det finns en tendens hos alla myndigheter att skicka problempersoner vidare. Till slut hamnar hos socialtjänsten är tvingade att göra något. Slutstationen. man som Att kommunerna inte fattar LSS-beslut personlig assistans i avvaktan på försäkom ringskassans beslut om LASS. Att kommunerna har sina skyldigheter i

enligt lag

barnomsorg och skola för att tillgodose barns behov oftast får de inte de insatser men som krävs m.m. Kommunerna lägger gruppbostäder vilket leder till LASS i vissa ner fall. Kommunernas utökade ansvar för funktionshindrade från landstinget stämmer inte

helt med skatteväxlingen mellan landsting och kommun.

Problemet upplevde jag särskilt starkt när staten lämnade över och ekonoansvaret min för de personliga assistenterna i skolan till kommunerna. Inga med.

pengar följde

Jag hade under år 6-7 personliga assistenter anställda utan att ha fått ekonomiskt täckning för de under pågående läsår. Bakom detta ligger bland vad skulle annat man kurma kalla för renodlingen skolans verksamhet. Tendensen att göra varje skola av till resultatenhet för måste köpa kurators-, psykolog- och assisen som egna pengar tenstjänster har tunnat ut kommunernas I detta system är alla inom skolan ansvar. förlorare; barnen mest. Kommunerna blandar gärna funktionshindrade med äldreomsorg eller andra grupper som har helt skilda behov stöd och insatser. av

0 Sådant händer ofta nu, när kommunen övertagit ansvaret för sådant förr i

som ingick

landstingets åtagande. Kommunen också och har inte råd med sådant sparar pengar som helt klart är vettigt. 0 Beslutsfattaren och den utför talar inte

som samma språk. Exempelvis: lagen säger att

den enskilde skall integreras i samhället, kommunen har med

men dåligt pengar byg-

ger en gruppbostad där det finns tomt. Boendet är inte anpassat för boende

en enligt

LSS. 0 Bristande ekonomiska har lett till att alla myndigheter har mindre resurser pengar och därför vill ingen betala utöver vad de måste. 0 Eftersom flera myndigheter är inblandade, vill både och

socialtjänst arbetsförmedling

gärna styra ifrån sig till försäkringskassan. Detsamma håller på hända det att när gäller vård svårt sjuka. LASS i stället för medicinsk vill betala.

av behandling. Ingen

0 Alla inblandade håller i sina pengar. 0 Kommun och landsting bollar ärenden mellan sig. 0 Det är i första hand landstinget försöker lasta över sitt ekonomiska som ansvar på kommun och försäkringskassa. Detta märks särskilt i LASS-ärenden.

Landstinget

önskar personlig assistent vid sjukvårdande behandling.

0 Om regelsystemen kan tolkas på olika sätt får de ekonomiska förhållandena i en kommun spela avgörande roll, dvs vältrar över någon en man ansvaret annanstans. Det handlar då är det lätt att säga att det är inte vårt bord. om pengar, Kommunerna vill att allt skall betalas LASS FK av Ingen vill betala. Skolans nedskärningar arbete för habiliteringen och, för socialgenererar senare,

tjänsten.

ARBETSBELASTNIN G/ STRESS

0 Stor arbetsbelastning på arbetsplatserna gör att inte hinner eller orkar itu

man att ta med människans helhet vi borde göra utan varje instans gör enbart sin

som uppgift.

0 På grund av personalnedskämingar och därmed ökad arbetsbelastning, finns risk för

ökade umbäranden för personalen och därmed stor risk att de inte har tid eller orkar ha hela ansvaret för ärendet. 0 För många handläggare är i dag tiden bristvara. Större krav på och do-

en utredning

kumentation. Med besparingar och dålig ekonomi också

följer mer betoning på

änstemännens kontrollfunktion. 0 Kombination orsaker: känsla utsatthet och brist

av av hjälplöshet, på information,

tidsbrist.

TJÄNSTEMANNEN

människosyn - kompetens

0 I den mån problemet finns beror det på handläggarens än det

mer inställning nuva-

rande regelverket.

0 Fantasilöshet och rädsla hos alltför bokstavstrogna och ekonomiskt styrda tjänste-

män. Dåliga kunskaper hos lokala politiker.

0 Den människosyn som tjänstemännen har är viktig faktor; är för en man engagerad

medmärmiskoma går det lättare att hjälpa till. 0 Tjänstemännen tillämpar regler utan att ta hänsyn till andra faktorer än de regelsom verket beskriver. 0 Bristande kunskaper hos försäkringskassa och kommunernas hörsel-

handläggare om

nedsättning och dövhet. Uppsökande ansvaret enligt SoL fungerar Instämmer

också när det gäller arbetsförmedling, AMI, distriktsläkare saknar kompetens till hel-

hetssyn. Det beror på att försäkringskassans ledning prioriterar andra ärenden är hög-

som mer

frekventa t.ex. sjukpenning, rehabiliteringsärenden, sjukbidrag, förtidspension, för-

äldrapenning, bostadsbidrag och där inkomstförlust märks omedelbart för individen. Detta bekräftar regeln att allt som har med handikapp och personer med funktions-

hinder att göra har en låg prioritet i dagens samhälle. Handikappforskningen har låg

prioritet, med funktionshinder har låg prioritet inom arbetsmarknaden etc.

personer

Brist på utbildning gör att personalen inte vågar se långt utan håller sig krampaktigt till regelverket. Problem kan uppkomma både på grund av personalens bristande kunskaper och på

grund att den funktionshindrade inte är tillräckligt insatt i den/de förmåner hans

av ärende relaterar sig till. Den funktionshindrade blir dåligt informerad insatser för

om särskild stöd och service enligt LSS, och blir istället hänvisad att söka statlig assi-

stansersättning LASS.

FUNKTIONSHINDRADE SJÄLVA

Beror på den funktionshindrade kan föra sin talan eller Kan inte det, och

om man det inte heller finns anhöriga/vänner, är det lätt att falla mellan stolarna. Ofta beror det på förväntar sig att myndigheten skall göra allt och att det inte behövs ta

att man

initiativ eller eget ansvar. Passivitet hos de sökande ökar risken för bollande. egna Nätverksamheten runt de funktionshindrade är stor, måste född i

enormt man vara rätt familj eller ha goda vänner/godman som hjälp. Aven de som har tuffa föräldrar

vet de skall vända sig får del det som de har rätt till i många fall. som var av

VILKA FUNKTIONSHINDER / VILKET OMRÅDE

drabbas av

att falla mellan stolarna

Barn/ungdom

Barn med särskilda behov i skolan DAMP, ADHD, dyslexi, autismliknande till-

stånd.

Skolan och barnomsorgen ställer inte upp i tillräcklig omfattning för funktionshindrade barn när det gäller att tillgodose barnets speciella behov. De särskilt drabbas är barn med psykologiska handikapp som inte får den hjälp

som

de behöver i skolan. som När det gäller barn uppger föräldrar ibland att det inte finns tillräckliga resurser i skolorna med små och tillräckligt med stöd i form assistans specialut-

grupper av av

bildad personal.

Gäller får merkostnad för och annat när de vill ha

yngre personer som resor samma sociala uteliv som friska ungdomar kostnader som inte alltid kan betalas i handi-

-

kappersättning och inte heller berättigar till exempelvis lämplig socialbidrag.

Det händer när det inte finns en samordnad barnhabilitering, vilket innebär att man har dubbelt så många runt familjen, dvs. barnhabiliteringen och handi-

personer

kappomsorgen.

Psykiskt fuktionshinder

Det stämmer med de psykiskt funktionshindrade inte kan beviljas assistansersom

sättning.

Personer med psykiska funktionshinder inte kan beviljas assistansersättning som men

har ett stor hjälpbehov, kan ha svårigheter att få älpbehovet tillgodosett kommu-

av nen. Det gäller psykiskt funktionshindrade behöver mycket tillsyn för att kunna bo i som eget boende. Ar oftast inte berättigade till assistansersättnig. I skolan kan vi tydligt det när det gäller elever med psykiska handikapp. se 0 Det händer framför allt med med psykiska funktionshinder, då samverkan personer mellan länsvård, primärvård, kommun inte alltid fungerar. Psykiskt funktionshindrade får inte det stöd skulle vilja idag man

Dövblinda

Dövblinda som jag arbetar med hänger mellan landsting kommun och och hör- - syn selvård.

Små och mindre kända funktionshinder

Personer med små och mindre kända funktionshinder faller mellan stolarna och får mindre chans/hj älp idag exempelvis på arbetsmarknaden. De flesta som faller mellan stolarna har ett relativt diffust handikapp/diffus sjukdom. De som har mer rejäla funktionshinder brukar vanligen in bättre i regelsystepassa met. 0 Gruppen som inte tillhör LSS kan ha svårt att få sina behov tillgodosedda via SoL. 0 Händer ofta med dubbla diagnoser. personer 0 Tror det stämmer för dem som har udda svårdiagnostiserade funktionshinder. De som har neuropsykiatrisk diagnos har många gånger svårt att hitta hem. Funktionshinder är av olika karaktär. För vissa inte riktigt hör hemma någonsom stans kan det säkert kännas de hamnar mellan stolar. som

Område

Det kan ibland hända främst i de ärenden där sjukpenningsrätten ifrågasätts p.g.a.

reglerna.

Det brister i samarbete med habilitering och psykiatri.

Stämmer när det gäller hjälpmedel till

vuxna.

PERSONALENS FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR

Nedan redovisas vad personalen behövs för att motverka att ärenden kan "prioriteras anser bort" i de fall flera myndigheter har för olika delar i ärendena. ansvar

Bättre samordning

Det skall finnas huvudansvarig i ärendet, håller i ärendet från start till sluten som mål. Större samverkan mellan myndigheter. 0

Försäkringskassa, arbetsförmedling och socialkontor och eventuella andra myndig-

0 heter skulle sammanföras till myndighet så att de inte kan bolla ärenden fram och en tillbaka mellan sig. Hos försäkringskassan är det stort vikt att den funktionshindrade har samma av handläggare för samtliga fönnåner och inte bollas runt. Viktigt med allmän kompetens, förkunskap att hänvisa till andra myndigheter. Mer samverkan med berörda parter. Gärna med ett möte tillsammans där man tar upp

problematiken.

Gemensamma utredningar/seminarier för att stärka samverkan mellan myndigheter. Det borde i enskilt fall uppmuntras till ett nätverk runt varje enskild person, så

varje

att det framgår gör vad. vem som

Bättre information

Bättre information rättigheterna Vårdbidrag och handikappersättning.

0 om om Den enskilde bör informerad sina rättigheter hos olika myndigheter. 0 vara mer om Borde finnas central i kommunen kan informera de funktions- 0 en person som om var hindrade kan ansöka om olika ersättningar. Viktigt att upparbeta bra samarbete mellan alla berörda parter. Viktigt att vara tydlig.

En myndighet/ en penningpåse

Bättre att ha penningspåse, för att undvika detta problem. gemensam Högre grad finansiell samverkan behövs. av

Huvudmarmaskap för personlig assistent och assistansersättning bör ligga på en

myndighet. Stöden/bidragen till funktionshindrade som Vårdbidrag, handikappersätt-

bilstöd, assistans, socialbidrag, ledsagarservice, avlösarservice etc.

ning, personlig

från kommun och försäkringskassa borde ligga under en tak. Det borde finnas socialenhet eller handikappenhet handlägger allt som gäller en som för de funktionshindrade. Ansvaret för totalsituationen skall ligga hos kommunen. Hos kommunen borde det finnas ekonomiska för att klara allt inte övriga lagstiftningar täcker in. resurser som Det skulle bättre för den funktionshindrade samhällets resurser

troligen fungera om

kom från kassa. Totalt sett skulle det troligen bli både enklare och bilen gemensam

ligare.

Problem med vissa delar ligger organisatoriskt i landstingets regi meav omsorgen dan övrigt är kommunaliserat. Bättre att göra allt kommunalt. SOC har större och borde den hade helheten. LSS egentligen helt ett ansvar vara som

onödig.

Övrigt

Man bör utgå från ett individuell synsätt. Utökat handikappstöd tror jag minskar detta problem t.ex. genom LSS. 0

0 Propositionen om samverkan kan förhoppningsvis bättra på detta. Mer personalkurser behövs. 0 Känsla för etik måste förbättras.

De som inte instämmer i funktionshindrade deras ärenden "faller personers upplevelse att mellan stolarna" anför följande:

Systemet bra

0 Min uppfattning är att på min arbetsplats för vi alltid ingående samtal med våra funktionshindrade. Vilka olika alternativ ersättningar kan aktuella för av som vara den enskilde individen. 0 En del funktionshindrade upplever det kanske så. I vårt arbete informerar vi de om olika förmåner socialförsäkringen Vi försöker även informera som ger. att om samhällets stöd i övrigt och framför allt hänvisar vi till vilka myndigheter och personer som skall kontaktas i olika ärenden. 0 Har svårt att se att någon skulle falla mellan stolama eftersom stödet till funktionshindrade är väl utbyggt. Krävs dock den enskilde att veta sina rättigheter hos olika av

myndigheter.

0 Stämmer vad gäller försäkringskassan. Försäkringskassan samarbetar med kom-

munernas handläggare inom LSS och hemtjänst och försöker uppnå

en helhetssyn.

Innan LSS/LASS kunde ersättning utbetalas från två olika håll för samma sak, t.ex.

Handikappersättning, sjukpenning etc.

0 Känner igen detta. Tycker att samsynen är god mellan FK kommunen och sjuk- vården. Försöker få fram det bästa för med de medel finns. personen som o I den kommun jag arbetar och med motsvarande organisation inte som tror jag att detta inträffar. Vi har organisation är helt integrerad avseende ärendehanden som läggning enligt såväl LSS samt SoL.

0 Jag tycker inte att det stämmer in vad gäller handläggning från försäkringskassan. Vi

gör vad vi kan för att hjälpa inom de vi har att rätta efter. ramar oss o Det tror jag inte. Instämmer inte, alla blir lika behandlade. Har upplevt denna problematik. 0 Jag tror att det har blivit bättre. Det faller mellan stolarna tror skedde vid

som jag nedläggningen av omsorgslagen och övergången till LSS och SoL.

Funktionshindrade/anhöriga orealistiska krav

0 Fel. Deras behov är tillvaratagna. Politiker lyssnar

mera på funktionshindrade än

vanliga "Svensson". 0 Fel. Funktionshindrade har inte enbart rättigheter, de har också De

skyldigheter.

funktionshindrade kan inte kräva allt. 0 Orealistiska krav att få betalt från de funktionshindrades sida. I arbetslöshetens om spår och med dålig ekonomi hos den enskilde ställs kraven mycket på samhället.

högt

0 Ibland kräver personer med funktionshinder alltför mycket och alltför snabbt. 0 Kan vara så. Men behöver inte det. Känslan finns hos alla människor och kan vara

säkert i många fall egocentricitet.

ses som 0 Det jag känner till bäst är skolan. Vi är duktiga på att ta hand funktionshindrade. om Ibland kanske föräldrar till funktionshindrade barn kräver för mycket.

mi;

Det kan finnas förväntan från de funktionshindrade personerna vad gäller bemö- 0 en tande inte alltid är adekvat. Har man blivit negativt bemött tidigare kan ifråga-

som sättandet finnas där innan mötet.

BILAGA

24. Vad är särskilt svårt i ditt arbete

Fråga

Samma redovisningsprinciper tillämpas som för den öppna frågan 23 i bilaga

Regelsystern/ lagstiftning

Det är svårt att förklara att det är skolan som skall ansvara för inlärning när en läkare rekommenderar förälder gå i arbetstid för att intensivt läsa med sitt barn och

en ner

att söka Vårdbidrag. Enligt lagen anses inte t.ex. lässvårigheter motivera Vårdbidrag. Vårdbidrag upphör från och med 16 år. Barnet 16-årigt kan då få handikappersätt-

ning. Bättre vårdbidraget gäller t.o.m. 18 år. Ungdomar som är i behov av vård

om och tillsyn är ofta och kan inte bedömas som vuxna.

omogna När jag kan inte hjälpa den behöver hjälp p.g.a. lagar/praxis. Kan endast hänvisa

som

till myndighet exempelvis kommunen/landstinget. Sekretess mellan myndig-

annan heterna. Allas mål borde vara att hjälpa att de funktionshindrade personerna får vad de behöver för att leva ett bra liv. Småsnålhet för att följa lagpraxis. Ibland kan vi välja bästa och billigaste alternativet, t.ex. kan beviljas färdtjänst för 2000 kr/mån men körkort plus bil-

en person stöd.

Regelsystemet gör att väldigt många får avslag trots att mycket väl förstår den

man enskildes verkliga behov av detta.

Att inte lagar och förordningar är anpassade så att man kan hjälpa på bästa möjliga

sätt, utan en massa krångel.

Dåligt med klara direktiv och regler. Mycket är bedömningar naturligtvis kan bli

som olika i olika kassor. Lagar och regler är tvetydiga och lämnar utrymme för olika bedömningar. Det går inte att handlägga efter någon mall, alla är individer med olika

förutsättningar. Alltid individuell prioritering utifrån lagstiftning och övrig praxis.

Att dra in sjukpenning eller förtidspension med motivering att de är arbetsföra

men

arbetsförmedlingen anser att de är sjuka.

Att olika myndigheters lagar inte passar ihop. Alltför ofta regeländringar.

Att förklara reglerna i en förmån. Jag tänker närmast på LASS och LSS. Det är inte lätt för med funktionshinder att förstå att det finns ett personligt stöd-

en person om behov minst 20 tim/vecka kan LASS beviljas, däremot kan LSS beviljas

om av kommunen, svårt för honom att förstå skillnaden.

Att t.ex. reglerna för assistansersättning har ändrats alldeles för många gånger under

dessa få år som reglerna funnits. Vi hinner aldrig få arbetsro eller förklara reglerna för den enskilde innan det ändras igen. Alldeles för komplicerade regler. Otydliga lagar och regler som förändras ofta. Svåra att förklara. Ingen helhetssyn

mellan olika lagar t.ex. LASS, handikappersättning, Vårdbidrag, LSS-insatser.

Att LASS lämnar utrymme för godtycklig tolkning. Vissa funktionshindrade utnyttjar lagen eller bristerna i den för ekonomisk vinning exempelvis make/maka,

anställda anhöriga, m.fl.

Utformningen av assistansersättningsreformen.

Lagen om assistansersättning är mycket svår att arbeta med. De prejudicerade domar som hittills har kommit från Regeringsrätten inte mycket vägledning. RFV:s all-

ger männa råd är i och för sig bra inte klarhet t.ex. beträffande barn under 16 år.

men ger Att beviljas bilstöd eller är i vissa lägen väl lotteriartat.

Arbete med handläggning av LASS är betungande. Otydliga regler från början.

Känns som om fel kategori funktionshindrade får LASS, behovsprövningen gör att många hamnar utanför t.ex. psykiskt funktionshindrade. Otydlighet i LSS att inte ha delegation på beslut både enligt LSS och SoL, dubbelt

huvudmannaskap vad gäller personlig assistans.

När regelboken säger något egentligen tycker är fel och känner att nå-

som man man got annat egentligen skulle gälla sunt förnuft eller skall det samhälls-

- om man se ekonomiskt. När man måste följa lagar men själv anser att det blir ett felaktigt negativt beslut och sedan skall förklara lagen. Svårt ibland att försvara lagarna. Det är svårt att förklara att reglerna ändrats på ett sätt innebär försämring för den

som

haft det bra under några år som nu.

Ryckigheten hos regering och riksdag, dvs regler ändras omotiverat från dag till

annan. Jag tycker att regering och riksdag fattar snabba beslut, alltid väl genomtänkta.

Organisation/ samordning

Att för vad.

veta vem som ansvarar Svårt att hitta personen skall fatta beslut eftersom helhetssyn saknas.

som Att kommunen försöker ta bort LSS lagen. Kommunens organisation är det svårt att lotsa rätt Känner osäkerhet när det gäller att hänvisa vidare.

Attitydproblem i den organisationen och brist på samordning mellan egna myndig-

heter. Att klara uppföljningen och bra dokumentation. Otydlig organisation i kommu-

en nen, beställare-utförare myndighet, rörigt, ingen tar riktigt för helheten.

ansvar Stor maktkamp mellan olika chefer inom olika förvaltningar, alla är rädda sin

om position inte de funktionshindrade

om personerna.

Kommunaliseringen har stökat till verksamhetsförutsättningarna.

Att principer i köp-och-sälj-systemet gör att med funktionshinder kommer i

personer andra hand. Ibland vet jag inte skall betala för hjälpmedel, eller så krävs arbete

vem som mycket

för att reda på det. Ärenden bollas mellan olika myndigheter. Att LSS:s intentioner har glömts bort, att människor inte f°ar det stöd de behöver. Att det inte finns t.ex. bostäder att erbjuda för vissa funktionshinder att kom-

p.g.a. munen inte riktigt förstår hur vissa funktionshinder fungerar.

Personer med och hörselskador, behöver kommunikationsrehabilitering för

syn som att tillägna sig en alternativ kommunikationsmetod också kan användas

som som tolkmetod, får inte denna rehabilitering. Ingen tar på sig ansvaret.

I dag ges assistansersättning för sådant stöd som egentligen skall ligga på hemtjäns-

ten. Alltför många olika och instanser är inkopplade.

personer Samverkan/förståelse för varandras roll i vår myndighetsutövning. En kan för

vara

frisk för försäkringskassan, för sjuk för arbetsförmedlingen, tar hand helhe-

vem om ten

Jag har upplevt svårigheter i kontakten med andra berörda myndigheter då de inte är insatta i reglerna inom varandras områden och därför ibland ställer orimliga krav. 0 När skolan lämnas med svåra problem psykisk art.

ensam av 0 Samordning av insatser från kommun och psykiatrin. Psykiatem skriver ofta bara

ut medicin och har ingen kontakt med den funktionshindrade. När man pratar om valfrihet och integritet med avseende på psykiskt funk-

gruppen tionshindrade blir det stor lucka mellan lagen och praktiken.

en Att få ut hjälpmedel i rätt tid.

Besparingar

Budgeten är så snäv att den inte utrymme för fler anställningar inom handi-

ger kappområdet överhuvudtaget. Ett bra arbetssätt är att göra hembesök, vi har

men långa sträckor här i Norrland. Inte ovanligt att jag kör 25 mil i ett ärende. Det som är svårt är neddragningar inom vård, skola, kommun vilket gör att

m.m. kostnaderna bollas mellan de olika myndigheterna. Att vissa handläggare lägger ekonomiska aspekter i huruvida ett beslut blir positivt

eller negativt.

Den ekonomiska situationen gör att försöker skjuta över kostnader på något

man annat organ. Kommunens dåliga ekonomi som t.ex. medför att försäkringskassa tvingas betala helt Vårdbidrag därför att kommunen inte kan ordna allergisanerad dagisplats. Stå till svars för politiska nedskärningar.

Nedskärningar inom socialtjänst har lett till fattigdom.

0 som en ny 0 Brist på personal inom barn- och ungdomspsykiatrin. Brist på till särskilt

pengar stöd. Knappa resurser i skolan gäller t.ex. personlig dator till elever med funktionshinder, anpassad klasstorlek, personlig assistent till elever. Resurser för att kunna tillmötesgå önskemålen och behoven, t.ex. personliga assistenter, stöd av specialpedagog, etc. När är så snäva de är i dag är hind-

ramarna som ren på en liten skola ibland nästan oöverstigliga. Att inte anställa assistent till personer med funktionshinder eftersom budgeten är så stram, och inte utgå från att

en eller flera behöver extra hjälp. Skolans försämrade resurser. Det är mycket svårt att få bra skolsituation för barn

en med funktionshinder där dels har fått sina ekonomiska försämringar och dels har

man haft en omorganisation som trots att skriver motsatsen i skolformen, har mycket

man svårt att erbjuda individanpassad skolgång. Skolorna är trånga, barnen får växla

mellan olika grupperingar och många och pedagogiken med mycket själv-

vuxna, ständigt arbete och planering oftast inte våra bam. Det är sämre i skolan

egen passar nu än för fem år sedan trots att personalen ofta är förstående och välutbildad.

mer Brist på och rigid organisation utformad för fiktiv normalelev inte

pengar en en som finns. Att få familjer att förstå hur systemet fungerar. Att utreda bam med funktionsnedsättningar och veta att de får tillräckligt med stöd i skola, på fritids eller på barnhabilitering. Att inte kunna erbjuda det stöd tror är bra för barnet

man g.a.

ekonomiska nerdragningar.

Att behöva säga nej till en patients önskemål rullstolsväska jag för 20

om en ny som år sedan kunde lämna ut till patienterna. Många saker har strukits ekonomiska

p.g.a.

besparingar inom hjälpmedelshanteringen samtidigt har patienter fått uppgifter i

nya sitt dagliga liv. Våra långa väntelistor för att erhålla hjälpmedel för oprioriterade brukare. Vi har haft väntelista sista 8 åren och det är frustrerande att vi aldrig hinner ikapp.

1048-56418

Bedömning/handläggning

0 Hjärnskador som inte har orsakat något fysiskt hinder i kombination med läkarutlåtanden inte heller är tydliga.

som 0 Att avgränsa när det gäller LASS för personer som skrivs ut från sjukhuset till ett eget boende med arbetstider dygnet runt. Vad är medicinsk vård

o Behovsbedömning gällande assistansersättning, att kartlägga behov aktiv hjälp i

av

timmar, svåra utredningar, otydliga gränser i lagstiftningen.

0 LASS som är en mycket komplicerad lag med höga utredningskrav, ständiga ändringar i lagstiftningen och ett för försäkringskassan komplicerat utredningssystem.

0 Som utredare när det gäller handikappersättning, assistansersättning, Vårdbidrag är

det ofta så att en utredning fokuseras på det är negativt för den berörs. Frå-

som som gorna gäller i hög grad: vad klarar du inte Att finna lösningar kan goda för funktionshindrade. 0 som anses o Den individuella bedömningen. Utreda så att rätt stöd ges till funktionshindrades individuella behov eftersom dessa har så olika förutsättningar att framföra

personer sina behov. Att sätta nivån för den ekonomiska förutsättningen. 0 Man kan få olika besked om förhållandena. T.ex. kan beskriva sitt barn

en mamma på ett sätt, kuratom vid habilitering ett annat och skolan ytterligare på ett sätt. Det verkar saknas samsyn på behandlingen. Vad är bäst för barnet

Att bedöma vad skall inom Vårdbidrag respektive assistansersättning när

0 som vara

föräldrar vill personliga assistenter sina barn; handikappersättning respektive

vara assistansersättning när make/maka vill vara personlig assistent. Att utreda en komplex verklighet utifrån allmänna riktlinjer. o 0 Våra resurser är begränsade, vilket medför att vi bara får en liten extra tilldelning för dessa barn. Då hamnar man i ett moralisk dilemma, dvs. hur mycket skall jag ta från de övriga för att tillgodose dessa barns behov.

0 Skälighetsbedömningar överhuvudtaget är svåra att göra.

Valet mellan att individuellt integrera funktionshindrade eller att skapa där 0 grupper större resurser kan tillskapas. 0 Att förbli känslig. 0 Det är inte roligt att ge avslag när man vet att de har svårigheter att få det tillgodosett på annat sätt.

Tidsbrist

0 Brist på handläggningstid.

0 Jag upplever att problem i bemötandet beror till allra största delen på tidsbrist,

en alltför pressad arbetssituation där det inte finns tid att förvissa sig att bemö-

om ens tande och information inte missuppfattas den funktionshjndrade. Många behöver

av

funktionshindrets art mycket tid till förklaringar. Om sådan möter p.g.a. en person en stressad personal blir det lätt missförstånd och missnöje även när det gäller bemötan-

det. Att personalneddragningar har gjort att vi har inte möjlighet att lyssna på den

funktionshindrade och hjälpa till med att ta fram de uppgifter behövs i utred-

som ningarna i den utsträckning vi skulle vilja och den funktionshindrade har rätt att kräva. För att beslutsunderlagen skall bli så bra möjligt krävs omfattande utred-

som ningar vid personliga kontakter, alternativt hembesök, vilket inte är möjligt. Det kan vara en fara för rättssäkerheten om den som inte kan tala för sig får otillräckligt stöd

vad gäller t.ex. handikappersättning. o Svåra prioriteringar av arbete g.a. hög arbetsbelastning.

i

,

Avsaknad av utbildning/kompetens

Administrera assistansersättning. Jag anser att dessa frågor kräver mycket högre utbildning. Risk att diskutera i det oändliga och att det ändå aldrig blir rättvist. Att handlägga till exempel en del av LASS-ärenden där vi skall besluta saker vi

om

inte har kompetens till t.ex. timersättningens storlek, vi har ingen utbildning

som

ekonomer eller löneadministration. Dåliga kunskaper kring LSS-lagstiftningen hos personal såväl inom landsting

som kommun. Att förklara för kollegor att LSS inte tar hand allt.

om Att ha kunskap alla de skiftande varianter problem ett funktionshinder 0 om av som medför. Kunskap om små, mindre kända funktionshinder. Kunskap hos mig och mina medarbetare. Som arbetsledare är det oftast svårt att förändra personalens attityd ofta går ut på

som

med funktionshinder är till besvär. De vill inte räkna dessa i att personer personer

sammanhanget. För dålig kunskap hos politiker/förvaltningschefer. Svårt att få gehör för vissa frågor.

Olika grupper ställs mot varandra. Största problemet är att det inte finns någon grundläggande hos personal

samsyn oss

då det gäller etik, delaktighet.

Teamarbete är svårt.

Utvecklingsarbetet, att skapa för god kompetensutveckling och god

resurser en en lönepolitik vilket tillsammans skulle kunna skapa mindre personalomsättning och

en höja statusen så att kunskapen starmar. Att få personal som arbetat länge med personer med utvecklingsstörning att förstå sin

nya yrkesroll, och hur viktigt just bemötandet

Att möta okunnighet och dumhet, där man förväntar sig insikt i den funktionshindra-

des situation, hos handläggare i offentlig verksamhet.

Svårt att få tag på rätt folk som verkligen vill engagera sig. Att hålla sig å jour med all ny kunskap inom området för ens egen yrkeskompetens och yrkesutövande är ofta svårt att få och motivera ekonomiskt.

Psykiskt betungande

Kärms ganska svårt när någon avlider där varit inblandad och känner

man personen

ganska väl.

Ja, jag tycker att det särskilt svårt när träffar gett och inte

man personer som upp längre vill leva, särskilt de svårt psykiskt sjuka. De får för litet hjälp samhället.

av Jag förstår inte varför hela tiden drar in på deras De missgynnas i för-

man resurser. hållande till de fysiskt funktionshindrade. Att funktionshindrade mycket ofta har en mycket pressad ekonomisk situation låg

pension, handikappersättning som sänks p.g.a. beviljad assistansersättning, hög hyra

p.g.a. anpassad bostad, underhåll för barn etc.. Det känns svårt att möta detta och inte kurma hjälpa.

Jag upplever det många gånger svårt att vara medmänniska och tjänsteman samtidigt.

Det känns svårt när lagar och regler gör att jag inte fullt ut kan tillgodose önskemål och behov fullt ut.

De ständiga förändringarna som har skett inom assistansersättning ställer till stort

problem känner ofta personligt ansvar när det blir förändringar för den funktions-

hindrade.

Kan i vissa fall svårt att fatta beslut med negativa följder för den funktionshind- 0 vara rade. 0 Ibland kan det vara svårt rent psykiskt när jag skall utreda Vårdbidrag och då tala med föräldrar som har svårt sjuka eller handikappade barn och hela familjen befinner sig i kris.

0 Att kunna frigöra sig problemen på min lediga tid.

Det kan vara svårt att träffa föräldrar och små barn, där barnet lider mycket 0 av en svår sjukdom eller svårt handikapp. Det är alltid jobbigt när små bam är mycket

sjuka.

0 Arbetet med svårt funktionshindrade personer, det kan kännas tungt att ta del de-

av ras livssituation. När att barn far illa. 0 man ser 0 Att sitta och peta i en gravt funktionshindrades mest privata liv räkna minuter känns ibland kränkande för alla berörda. Det känslomässiga planet i samtal med föräldrar upplever besvikelse mot 0 som samhället eller för sitt funktionshindrade barn.

sorg 0 Svårt att komma med information t.ex. om att barnet är utvecklingsstört. Känslan maktlöshet är speciellt svår. Man är bara liten kugge i systemet är 0 av en som

jättestort.

Svårt att dra in ersättning för så väl behöver den.

en en person som

Klienterna

0 De funktionshindrade har ofta en så komplex situation. Svårt att få helhetsbilden. 0 Ibland svårt att sätta sig in i den funktionshindrades situation. Jag möter ibland människor i kris. Ibland är det svårt att veta hur jag skall förhålla 0

mig inte tycka synd om, men känna empati, väga mina ord på guldvåg, inte klampa

in i människors liv. Språksvårigheter i detta område. Svårigheter att få de att förstå våra svenska lagar 0 och bestämmelser. Pressande att i stort sett endast möta handikappade 0 personer. 0 Att få förståelse för de lagar och bestämmelser som jag som tjänsteman måste gå efter i min bedömning av ett ärende. Speciellt vid negativa beslut. Ja, när inte vill

man ta information hur reglerna är, inte vill ta in information varför beslutet blir

om om eller nej, inte vill lyssna. Att förklara att vi arbetar efter lagar och arbetsföreskrifter, jag har ingen personlig vinning att agera på ett visst sätt. Att få förståelse för de lagar och bestämmelser som jag som tjänsteman måste gå efter i min bedömning ett

av

ärende. Speciellt vid negativa beslut.

0 Att försöka på ett så bra sätt som möjligt förklara för den funktionshindrade att han inte är tillräckligt funktionshindrad för att få den ersättning han söker.

som Olika med samma funktionshinder upplever sina hinder totalt olika. Den 0 personer ene kan vara helt invalidiserad och den andre kan nästan arbeta heltid. 0 Att på ett bra sätt förklara vad som är mitt ansvarsområde när det gäller med

personer svåra funktionshinder. Jag förstår att de behöver hjälp det skall både

men ges av

sjukvård/kommun och försäkringskassa, exempelvis LSS och HSO-lagar. Likaså att

de med små funktionshinder inte har rätt till ersättning eller AFL utan skall stöttas

av skola/AMS 0.d. Att förklara för funktionshindrade att även icke-funktionshindrade kan få prioritera 0 vad är viktigast för att få dräglig tillvaro.

som en 0 Kan uppleva en viss oförståelse från funktionshindrade gällande vår lagstiftning. Kontakt med nyskadade förväntar sig att få alla ersättningar och hjälpmedel utan 0 som provning.

Det som är svårast är när funktionshindrade inte kan tala för sig själva utan kommunikationen måste ske via någon Detta gäller särskilt LASS-ärenden

annan. där det är viktigt att det är den funktionshindrade synpunkter kommer

personens egna som fram. 0 Svårigheter då funktionshindrade inte kan föra sin talan.

egen 0 Anhöriga/närstående som vill föra den funktionshindrade talan och det

personens sker mot den funktionshindrade önskan.

personens Anhöriga som inte alltid till den funktionshindrade bästa. Anhöriga

ser personens lyssnar inte alltid på den funktionshindrade utan tror att de älva bestämmer bäst. De som är svenskar har svårt att förstå våra lagar och bestämmelser. De inte kan

som kommunicera. Att bemöta funktionshindrade som låter sina känslor bitterhet/besvikelse styra deras begäran om insatser. En del vill inte förstå, lyssnar helt enkelt inte. Många förstår att vi har lagar att till-

ampa. När den funktionshindrade med familj har orealistiska krav inte socialförsäk-

som ringen kan ersätta, och de absolut inte vill förstå att de inte kan få allt de begär. Att de vill ha allt för att de har ett funktionshinder. Det mångkulturella samhället är svårt. Personer från andra kulturer än vår anser/tror att Sverige kan och skall betala för alla skavanker. Att inte få den kontakt som man önskar med föräldrar till funktionshindrade bam. Flera vill inte erkänna att det är ett funktionshinder.

Orealistiska förväntningar.

Bemötande mot lindrigt utvecklingsstörda svårast ofta begränsad

g.a. en handikappinsikt hos den enskilde. Att förklara för gravt funktionshindrade anhöriga att han/hon nått sitt tak.

personers När funktionshindrade skulle behöva stöd, inte vill ta

man ser personer som men som

emot det självbestämmande.

Att möta så många godemän som nästan helt och hållet intresserar sig för hur huvudmännens ekonomiska situation är och struntar i hur helheten är.

Övrigt

Dolda funktionshinder dyslexi får stöd de med påtagliga fysiska

som samma som

handikapp.

0 Att tidigt få information nödvändiga åtgärder.

om Att skolors fysiska miljö ofta inte är utformad för med funktionshinder.

personer Att det finns så lite att erbjuda. Att arbetslösheten är så hög att människor inte det

ser

positivt att ha arbetsförmåga. Att det är sådan tröghet i systemet. Att männisom en skor inte upplever att de har ansvar för sitt eget liv. Att andra uttalar sig vad vi skall göra.

om

BILAGA III

25 Vilka på frågan om bemötande av

Fråga övriga synpunkter

med funktionshinder har Du

personer

Samma redovisningsprinciper tillämpas för de två tidigare redovisade öppna frågorna

fråga 23 och fråga 24 i bilaga I resp bilaga II.

TJÄNSTEMÄNS VILLKOR...

om

Bemötandet blir sämre beroende på tidspress. Beslutsunderlagen kan bli ofullständiga och den funktionshindrade känner att handläggaren är stressad. Lätt att bli hårdhudad när en stor mängd ärenden skall handläggas snabbt för att leva

till statsmakternas mål. upp Bristen på personal är det största problemet. Arbetssituationen på försäkringskassan

är mycket ansträngd.

Viktigt att beakta behovet av handledning hos personal som arbetar med personer med funktionshinder. Arbetsbördan ökar risken för missförstånd. Att de ekonomiska resurserna helt styr bemötandet av personer med funktionshinder. Att våra politiker är dåligt insatta i verksamheten p.g.a. att våra tjänstemän presente-

det de vill våra politiker skall få veta. Våra chefer värnar om sina chefspositioner. rar De saknar oftast kompetens för den befattning de besitter. Deras attityd

genomsyrar övriga verksamheten. I dag är det svårt att rekrytera rätt personal med rätt kompetens. 0 Professionella människor behövs. Man kan inte anställa kreti och pleti hela tiden,

kompetent ledning.

MÄNNISKSOSYN och

om egen inställning..

Jag tycker skall bemöta människor med respekt. Jag bemöter människor på

att man ett sätt som jag vill bli bemött själv. Det väsentliga är vilken märmiskosyn du har. Om du accepterar allas lika värde

spelar det ingen roll är invandrare, med funktionshinder eller

om personen person Alla har ett värde människa.

som Jag tror att vi behöver prata mer om våra egna värderingar och bemötande. En del kan behöva byta arbete faktiskt. Viktigt att värna om de som har svårt att tala för sig själva. 0 Jag att ett normalt samhälle består av funktionshindrade medborgare likväl som 0 anser

innefattas inom normalkurvan och inte har funktionshinder. Om samhället de som inte har fönnåga/tolerans solidaritet att möta avvikelser vad de än må vara -främlingar, hudfärg, avvikande åsikter, funktionshinder utan detta former

att se som av utanförskap och ononnalitet så saknas en viktig del av ett samhälles fundament.

i

Egentligen olyckligt att en sådan här utredning skall göras, eftersom det borde vara en självklarhet att personer med funktionshinder skall bemötas alla andra i vårt som samhälle. 0 Rätt man på rätt plats. Alla vill inte, kan inte arbeta/bemöta funktionshindrade. 0 Oftast en tacksam grupp att arbeta med. Det krävs dock lyhördhet från utredarens sida. Man måste ha stor kompetens och kunskaper vad de olika funktionshinder om innebär. Etikutbildning saknas. Problemet är oftast att inte för hjälpsam och därmed såra många nog vara som uppfattar älpsamheten om nedvärderande. Skuldfrågan från de icke handikappade gentemot de handikappade måste hela tiden beaktas för att kunna möta den handikappade med respekt. Du måste göra klart för dig att du har rätt att vara frisk. Känslan att inte behövd försvårar handikappet avsevärt. Självständigheten av vara påverkas också. Personer med funktionshinder har mycket att lära andra livet oss om och möten med människor. De har ofta mycket hög social kompetens och empati. Att varje individ måste bemötas utifrån sina förutsättningar. Man måste sluta egna

med kollektiva och generaliserade lösningar och attityder.

upp Jag har svårt att se "personer med funktionshinder" som en egen grupp. De är föräld-

rar, makar, pensionärer under 65 yrkesverksamma, och fullständigt olika. En del

har stridit för sin rätt och känner att de alltid måste slåss. Medan andra är mycket försiktiga och underskattar sin rättigheter. De är så olika att jag har svårt att förstå att de skulle bemötas på något speciellt sätt att de har funktionshinder. g.a.

FUNKTIONSHINDRADE PERSONER... om

Sekretessen mellan myndigheter är bra jag tror att de funktionshindrade vill att men vi ska byta uppgifter. De tycker att de utreds för mycket. Det är svårt att för varje person med funktionshinder bedöma vad är "att leva andra" och vad är som som "jämlika levnadsvillkor". Jag upplever att de känner sig kränkta politiker, massmedia. Många jag träfav som far känner sig belastning och uttalar dödslängtan. som en Upplever att föräldrarna till funktionshindrade barn otroligt Är inte är en tålig grupp. ovänliga mot personalen som måste verkställa de beslut om försämringar stänsom

digt tas från regeringshåll.

Många funktionshindrade måste känna sig väldigt utelämnade eftersom vi personer måste veta så "in på skinnet" hur de lever.

Det är jobbigt att göra ingående utredningar om personliga frågor. De känner sig ut-

satta men vi måste ha underlag för att kunna besluta. 0 Jag ser att elevvården får allt mindre utrymme i skolans trånga läge. 0 Det är långt innan personer med funktionshinder uppnår status övriga samma som

medborgare.

Tycker att det har blivit kyligare i samhället, egoismen drabbar de funktionshindrade situation. personemas När samhället bli snålt förstärks negativa attityder. FN:s konventioner mänskliga rättigheter gäller alla. Många funktionshindrade leom ver i praktiken fortfarande dessa accepterade konventioner inte fanns. som om Varför klassas många hörselskadade idioter personer som Att få eller inte få ersättning styr de funktionshindrade och deras anhörigas attityd till

myndigheten.

Personer med funktionshinder har förväntningar på att skolan skall lösa alla proble- Vilket vi inte kan och då blir berörda/berörde besvikna. men.

att det har blivit BÄTTRE FÖR PERSONER MED

om FUNKTIONSHINDER...

Upplever att bemötandet har blivit bättre när ñmktionshindrade inte göms på institutioner utan finns som en vardagsbild i samhället. Jag tycker att det rent allmänt verkar finnas förståelse för funktionshindrade i

mer samhället. 0 Assistansrefonnen har gett de svårt funktionshindrade ett bättre liv. 0 Det har skett en enorm attitydförändring de senaste 10-15 åren. Rätten att

vara annorlunda är självklar hos de flesta än tidigare. Nonnaliseringen har lyckats till

mer stor del. De barn som växer upp och kamrater med funktionshinder blir toleran-

ser tare. De flesta som jag träffar är positiva. Men det finns alltid liten klick är miss-

en som nöjda och kan måla hotbild inte beslutet för dem blir tänkt.

som upp en om som

behovet BÄTTRE UNDERLAG...

om av

Det borde läggas mer tid på de medicinska underlagen för rättvisare bedömning.

en Det skulle underlätta för beslut både LSS, LASS och VB, samt insatser enligt

om SoL. De funktionshindrade kan ofta inte tala sina behov och tjänstemännen kan

om inte bilda sig en uppfattning om vad som är rimligt för den eller andra.

ena När man startar en ny reform, t.ex. bilstödet eller LASS kör något slags reklam-

man

kampanj som skapar höga förväntningar, inte minst hos de handläggare skall

som sköta reformen. Sedan visar det sig att kraven är betydligt hårdare än vad före-

som speglats. Visst skall en ny reform introduceras med information, hurtiga reklam-

men kampanjer känns lite fel efteråt. Alla har rätt till individuell bedömning, resultatet styrs dock regler och förord-

en av ningar. För att kunna föra sin talan måste kunnig, stark och kommunicera väl i

man vara

kontakten med myndigheter dvs. höga krav på kompetens och förmågor

hos den enskilde då får dessa kanske ett gott bemötande.

-

ÅTGÄRDER... om

Att arbetsgivare privata och offentliga borde ta större att anställa

- - ansvar genom personer med fysiska och psykiska funktionshinder. Strävan efter normalisering är viktigt, vilket också innebär att ställa krav på funktionshindrade efter deras förmåga. Det finns också exempel på att omgivningen bemöter med funktionshinder

personer fullständigt kravlöst och det leder till att får stora problem med

personen om-

givningen.

Bemötandet kan bara förbättras med kompetenshöjning/inforrnation. Samhället och

handikapporganisationerna bär ett stort Problemet är att handikapporganisa-

ansvar. tionerna är för

svaga. Mer kontakt med funktionshindrade ökar förståelsen för deras situation. Mer information till skolorna olika handikapp.

om Information kring ett funktionshinder kan svårt att få ut så att människor i

vara omgivningen får förståelse för problem kan uppstå. Barn med MDB, DAMP kan

som av andra barns föräldrar uppfattas som störande element och ouppfostrade.

0 borde tala mer om delaktighet än integrering.

0 Ökat utrymme i dessa frågor i bl.a. kommunernas handikappråd.

0 Utvecklingsstörda bör göras mer synliga i samhället.

Skulle gärna ha belyst hur anhöriga bemöter sina funktionshindrade. Inte bara o myn-

digheter utövar makt.

Stöd och utbildning till personliga assistenter. 0 0 Tillgängligheten till myndigheten p.g.a. lokalfrågan har blivit sämre.

BILAGA IV

Redovisning av fråga l befattning

-

Befattning inom försäkringskassan:

- Assistent inom området stöd till funktionshindrade Controler Funktionsansvarig Föredragande i socialförsäkringsnämnden Försäkringshandläggare Försäkringskassesekreterare Försäkringsrådgivare Försäkringssekreterare, rehabiliteringsgruppen Försäkringsutredare Handläggare av ansökningsärenden Handläggare av handikappstöd Handläggare och föredragande Handläggning av Vårdbidrag Rehabiliteringssekreterare Rehabiliterings assistent Rehabiliteringshandläggare Rehabiliteringsutredare Sektionschef, försäkringsansvarig Sektionschef, ornrådesansvarig Utredare Utredare av Vårdbidrag Utredare på pension m.m. Utredningsassistent

Befattning inom socialtjänsten:

- Ansvarig för dagverksamhet Arbetsanpassare Arbetsledare Avdelningschef Barnomsorgskonsulent Behovsbedömare enligt LSS och SoL Biståndshandläggare Biståndshandläggare 0-20 år Bostadsanpassningsansvarig Dagcenterföreståndare Distriktschef Enhetschef Enhetschef för hemtj änstdistrikt Enhetschef för kortidshem barn/ungdom Enhetschef för personlig assistent och ledsagarservice

Enhetschef i LSS verksamhet

Enhetschef inom pensionärs- och handikappavdelning.

Enhetschef inom vård och omsorg Enhetschef LSS boende Enhetschef personlig assistans LSS Enhetschef, bostad med särskild service

för vuxna

Enhetschef, daglig verksamhet LSS Enhetschef, elevhem

Fritidskonsulent Fritidskonsulent, arbetsanskaffare Föreståndare Föreståndare dagcenter

Föreståndare for vuxna psykiskt utvecklingsstörda

Föreståndare gruppbostad Föreståndare LSS Föreståndare, boende för barn och ungdom

Föreståndare, dagverksamhet

Föreståndare, korttidshem för barn och ungdom

Föreståndare/LSS-verksamhet, gruppboende

F örskolekonsulent

Handikappkonsulent Handläggare, arbetsledare

Handläggare, samordnare LSS

Heminstruktör för syn/hörselskadade

Hemvårdsassistent Instruktör och hörselskada

syn Kommunal enhetschef Kurator Fritidskonsulent

LSS handläggare Leg. Psykolog Medicinsk ansvarig sjusköterska

Områdeschef

Områdeschef/ärendehandläggare

Planeringssekr.

Platschef Produktionschef Samordnande föreståndare för gruppbostad inom LSS Samordnande föreståndare inom omsorger om utvecklingsstörda

Specialpedagog Talpedagog

Utredningssekreterare

Verksamhetsansvarig

Verksamhetsansvarig enhetschef

Befattning inom vården:

1:a linj echef och kurator 1:e förrådsman

Anpassningslärare

Arbetsterapeut på barnhabilitering Arbetsterapeut, habilitering Arbetsterapeut, vuxenhabilitering

Assistent Assistent/samordnare Audionom

Barnsjuksköterska

Bamhabiliteringsläkare

Barnskötare Bitr. Verksamhetschef Chef Controller Dietist sluten vård

Distriksarbetsterapeut Distrikssjukgymnast

Driftchef Dövblidtolk Enhetschef Fritidskonsulent Förrådsföreståndare Förskolekonsulent

Förskolekonsulent/specialpedagog Habiliteringschef Habiliteringsjukgymnast Habiliteringsöverläkare älpmedelskonsulent älpmedelskonsulent barn

älpmedelstekniker

Hörselpedagog inom rehabilitering

vuxen

Hörselvårdskonsulent, landstinget förskola, skola Höselpedagog

Informatör Ing. Med. Teknik

Ingenjör

Kanslist Konsulent för elever med hörselnedsättning Kurator barn och ungdomshab.

Kurator barnhabilitering

Kurator inom habilitering Kurator inom rehabilitering

Vuxen Kurator, teamledare

Leg optiker Leg sjukgymnast

Leg sjukgymnast på barn och ungdomshabilitering

Leg. Sjukgymnast habiliteringen

Logoped inom barn och ungdoms habilitering Logoped inom habilitering

Läkare Läkarsekreterare

Lärare inom teckenspråk

Med.tekn.ingenj ör Musikterapeut

Ortopedtekniker

Ototekniker Ototekniker/medicintekniker

Psykolog Psykolog habilitering

Psykolog på barnhabilitering

Sekreterare/ assistent

Sjukgymnast Sjukgymnast på habiliteringen

Sjukgymnast vid vuxenhab.

Sjukgymnast, bam

Sjukgymnast, teamledare Sjuksköterska Specialpedagog Specialpedagog inom bam- och ungdomhabilitering Specialpedagog och teamledare Specialpedagog vuxenhabilitering

Tapetsör, älpmedelscentral

Teamsekreterare

Teckenspråkslärare Teckenspråkstolk, dövblindtolk Teckenspråkstolk/dövblindto1k Tekniker hjälpmedelscentralen

Verksamhetschef

inom skolan:

Befattning

Administrativ Chef Bitr. Enhetschef Bitr. Rektor Chef barn och ungdom Enhetschef Områdeschef/rektor

Programrektor

Rektor/Skolledare Tillförordnad rektor Vik. Rektor

Bilaga V Tabeller

Tabell Fördelning procent efter svar på fråga 2: "Har Du en arbetsledande funktion" Ja 3.2 65.4 16.6 97.9 Nej 96.8 31.2 81.4

Tabell 2. Fördelning i procent efter svar på fråga 3: "Hur länge har Du arbetat i denna befattning v

svar Tabell 3. Fördelning i procent efter svar på fråga 4: "Ange ålder och k6n.

Tabell 4. Fördelning i procent efter svar på fråga 4: "Ange ålder och kön".

Man 15.1 3 17.5 14.6 51.9

Kvinna 84.9 82.5 85.4 48.1

Tabell Fördelning i procent efter svar på fråga 5: "Vilken utbildning har Du.

Folkskola Grundskola/realskola Gymnasium Högskola Universitet

svar

Tabell 6. Fördelning i procent efter olika grad av instämmande i följande påstående i fråga 6: "Jag kän-

ner väl till de Verksamhetsmål som gäIIeri mitt arbete".

Försäkringsâ Socialtjänsten Vården b Öffif§sko|an

å g

kassan ‘ . .

j

Tabell 7. Fördelning i procent efter olika grad av instämmande i följande påstående i fråga 6: "I min

organisation ges personalen det stöd de behöver för att de skall kunna nå uppsatta mål".

Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls

svar

Tabell 8. Fördelning i procent efter olika grad av instämmande i följande påstående i fråga 6: "I min

organisation erbjuds personalen bra möjligheter till kompetensutveckling".

Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls

svar

Tabell 9. Fördelning i procent efter olika grad av instämmande i följande påstående i fråga 6: "l min

organisation ges personalen stora möjligheter att påverka sitt eget arbete".

Försäkrings- Socialtjänsten å Vården Skolan

kassan

"""""" ° 285 292 253 241

Tabell 10. Fördelning i procent efter olika grad av instämmande i följande påstående i fråga 6: "I min organisation finns stort intresse för att ta tillvara personalens idéer och förslag". Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan kassan Instämmer helt 7.4 14.4 23.2 44.2 i

Tabell 11. Fördelning i procent efter svar på fråga 7: "Har Dina arbetsuppgifteri Din nuvarande anställ-

ning förändrats under de senaste 5 åren eller, om Du inte varit anställd så länge, under den

tid Du varit anställd 7".

Tabell 12. Fördelning i procent efter svar på fråga 7: "Har det påverkat Ditt bemötande av personer med

funktionshinder" Frågan ställd endast till dem som svarat "Ja" på frågan som redovisas i

tabell 11.

Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan

kassan

11-18-5648

Tabell 13. Fördelning i procent efter svar på fråga 8: "Har Du fått utökade arbetsuppgifter under de senaste 5 åren eller, om Du inte varit anställd så länge, under den tid Du varit anställd 7". Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan kassan . Ja 88.8 85.3 72.0 90.9 H A i i 10.9 13.7 27.2 7.8 i i

Tabell 14. Fördelning i procent efter svar på fråga 8: "Har det påverkat Ditt bemötande av personer med

funktionshinder" Frågan ställd endast till dem som svarat "Ja" på frågan som redovisas i

tabell 13.

Försäkri

Tabell 15. Fördelning i procent efter svar på fråga 9: "Har det varit personalneddragningar på Din ar-

betsplats under de senaste 5 åren eller, om Du inte varit anställd så länge, under den tid Du

varit anställd .

Försäkrings- Socialtjänsten

94.7 49.3

5.3 48.6

Tabell 16. Fördelning i procent efter svar på fråga 9: "Har det påverkat Ditt bemötande av personer med

funktionshinder " Frågan ställd endast till dem som svarat "Ja" på frågan som redovisas i

tabell 15.

Positivt Negativt Varken positivt eller negativt

svar

Tabell 17. Fördelning i procent efter svar på fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbetssituation upplever att Du har tillräckliga kunskaper för att klara Ditt arbete".

Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan ; kassan A A I mycket hög utsträckning 24.6 22.9 24.5 29.9

i i Inte alls svar .7 1.2 suiviMA " 100 100 A 100 i 100 ,

253 i

285 292 241

Tabell 18. Fördelning i procent efter svar på fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du iDin arbetssituation upplever att Du har tillräcklig information för att klara Ditt arbete". Vården

l mycket hög utsträckning 24.9 l ganska hög utsträckning 69.2 l ganska liten utsträckning 5.1 . . Inte alls svar . . 100 253

Tabell 19. Fördelning i procent efter svar på fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbetssituation upplever att känner Dig nöjd med Din arbetssituation". Vården

l mycket hög utsträckning 12.3

i i AA66.4

l ganska hög utsträckning I ganska liten utsträckning 17.8 Inte alls 2.4 . . svar 1.2 . .

Tabell 20. Fördelning i procent efter svar på fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbets-

situation upplever att Du får ta eget ansvar i Ditt arbete".

I mycket hög utsträckning l ganska hög utsträckning l ganska liten utsträckning Inte alls

svar

N Tabell 21. Fördelning i procent efter svar pá fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbets-

situation upplever att Ditt arbete ställer för höga krav på uppmärksamhet och ansvar".

l mycket hög utsträckning l ganska hög utsträckning I ganska liten utsträckning Inte alls

svar

SUMMA

N 285

Tabell 22. Fördelning i procent efter svar på fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du iDin arbets-

situation upplever att Du känner osäkerhet om huruvida Du utför Dina arbetsuppgifter rätt".

l mycket hög utsträckning l ganska hög utsträckning l ganska liten utsträckning Inte alls

svar

Tabell 23. Fördelning i procent efter svar på fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbetssitua-

tion upplever att Du handlägger/åtgärdar för många frågor".

Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan

kassan

1 Tabell 24. Fördelning i procent efter svar på fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbetssitua-

tion upplever att Du möter stora förväntningar och krav från andra".

I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning l ganska liten utsträckning Inte alls

svar

Tabell 25. Fördelning i procent efter svar pá fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbetssitua-

tion upplever att Du får stimulans i Ditt arbete".

I mycket hög utsträckning l ganska hög utsträckning l ganska liten utsträckning Inte alls

svar

Tabell 26. Fördelning i procent efter svar på fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbetssitua-

tion upplever att Ditt arbete är psykiskt påfrestande".

Försäkrings-

kassan

.

Ejsvaatr

100 N 285

Tabell 27. Fördelning i procent efter svar på fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbetssituation upplever att Dina relationer med arbetskamrater inte är bra". Försäkrings-

Tabell 28. Fördelning i procent efter svar pá fråga 10: "Ange i vilken utsträckning Du i Din arbetssitua-

tion upplever att Du i det stora hela trivs med Ditt arbete".

Försäkrings-

kassan l mycket hög utsträckning 40.4 37.0 I ganska hög utsträckning 53.7 56.4 l ganska liten utsträckning 4.6 5.8

. . Inte alls Ii .7

svar

Tabell 29. Fördelning i procent efter svar på fråga 11: "Anser Du att Din närmaste chef ställer tydliga

krav på sina medarbetare vad de skall göra".

Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan

kassan

.

i

.4 2.1 1.2 3.7 svar

SUMMA 100 100 1q0 100

i H 253

N 285 292 241

Tabell 30. Fördelning i procent efter svar på fråga 1 "Anser Du att Din närmaste finns tillgänglig när

Du behöver stöd och rad".

Tabell 31 Fördelning i procent efter svar på fråga 11: "Anser Du att Din närmaste driver det utvecklings-

.

och förändringsarbete som är nödvändigt".

svar Tabell 32. Fördelning i procent efter svar på fråga 11: "Anser Du att Din närmaste chef visar förståelse

för Din arbetssituation.

Tabell 33. Fördelning i procent efter svar på fråga 11: "Anser Du att Din närmaste har tillräckliga kun-

skaper om arbetsområdet

Tabell 34. Fördelning i procent efter svar på fråga 12: "Ange i vilken utsträckning Du upplever stor

press i arbetet på grund av ständigt återkommande förändringar i regelsystemen".

Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan

kassan

Tabell 35. Fördelning i procent efter svar pá fråga 12: "Ange i vilken utsträckning Du upplever stor

press i arbetet på grund av nya arbetsuppgifter som tillkommer".

Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan

kassan

e Tabell 36. Fördelning i procent efter svar på fråga 12: "Ange i vilken utsträckning Du upplever stor

press i arbetet på grund av avsaknad av kompetensutveckling".

Försäkrings- Socialtjänsten Vården :Skolan

kassan

253 N 285 292

169 Tabell 37. Fördelning i procent efter svar på fråga 12: "Ange i vilken utsträckning Du upplever stor

press i arbetet på grund av att reglerna är otydliga".

.

Tabell 38. Fördelning i procent efter svar på fråga 12: "Ange i vilken utsträckning Du upplever stor

press i arbetet på grund av otrygga anställningsförhållanden".

Försäkrings- Socialtjänstens Vården Skolan

..

.

Tabell 39. Fördelning i procent efter svar på fråga 12: "Ange i vilken utsträckning Du upplever stor

press i arbetet på grund av att vara tvungen att avslå klienters ansökan/inte kunna tillmötesgå

önskemål från patienter/elever/föräldrar".

l mycket hög grad I ganska hög grad I ganska liten grad Inte alls

svar

170 Tabell 40. Fördelning i procent efter svar på fråga 13: "Hur ofta kommer Du i Ditt arbete i kontakt i di-

rekt möte, per telefon, via brev med personer med funktionshinder". Fördelning vad gäller

kontakt i direkt möte.

Tabell 41. Fördelning i procent efter svar på fråga 13: "Hur ofta kommer Du iDitt arbete i kontakt i di-

rekt möte, per telefon, via brev med personer med funktionshinder". Fördelning vad gäller

kontakt per telefon.

Tabell 42. Fördelning i procent efter svar på fråga 13: "Hur ofta kommer Du i Ditt arbete i kontakt i di-

rekt möte, per telefon, via brev med personer med funktionshinder". Fördelning vad gäller

kontakt via brev.

W

Tabell 43. Fördelning i procent efter svar pá fråga 14: "l vilket utsträckning anser Du att personer med funktionshinder och deras anhöriga under senare år generellt sett blivit bättre på att tala för sig.

" Fötâåâkfings- Socialflånstenf

kassan i r

V x ,t ‘ 4 l mycket hög utsträckning 15.8 19.2 14.6 14.0 i;

Tabell 44. Fördelning i procent efter svar på fråga 14: "l vilket utsträckning anser Du att personer med

funktionshinder och deras anhöriga under senare år generellt sett mer insatta"

socialtjänsten t

Försäkrings- §

å Å .

kassan e

.. ,

Tabell 45. Fördelning i procent efter svar på fråga 14: "I vilket utsträckning anser Du att personer med

funktionshinder och deras anhöriga under senare år generellt sett mer förstående".

l mycket hög utsträckning l ganska hög utsträckning l ganska liten utsträckning Inte alls

svar

Tabell 46. Fördelning i procent efter svar på fråga 14: "I vilket utsträckning anser Du att personer med

funktionshinder och deras anhöriga under senare år generellt sett mer otaIiga".

Försäkrings- Socialtjänsten

kassan

Tabell 47. Fördelning i procent efter svar på fråga 14: vilket utsträckning anser Du att personer med

funktionshinder och deras anhöriga under senare år generellt sett mer krävande".

i

Tabell 48. Fördelning i procent efter svar pá fråga 15: "Tror Du att personer med funktionshinder ofta

möter negativa attityder när de kommeri kontakt med hälso- och sjukvården, försäkrings-

kassan, socialtjänsten, skoIan. Fördelning vad gäller uppfattning beträffande hälso- och

sjukvården.

Tabell 49. Fördelning i procent efter svar på fråga 15: "Tror Du att personer med funktionshinder ofta möter negativa attityder när de kommeri kontakt med hälso- och sjukvården, försäkringskassan, socialtjänsten, skoIan". Fördelning vad gäller uppfattning beträffande försäkringskassan.

21.9 26.4 49.7 2.1

Tabell 50. Fördelning i procent efter svar på fråga 15: "Tror Du att personer med funktionshinder ofta möter negativa attityder när de kommer i kontakt med hälso- och sjukvården, försäkringskassan, socialtjänsten, skoIan. Fördelning vad gäller uppfattning beträffande socialtjänsten.

Tabell 51. Fördelning i procent efter svar på fråga 15: "Tror Du att personer med funktionshinder ofta möter negativa attityder när de kommer i kontakt med hälso- och sjukvården, försäkringskassan, socialtjänsten, skoIan. Fördelning vad gäller uppfattning beträffande skolan.

35.3 6.2 29.0 34.1 4.5 1.6 2.1

Tabell 52. Fördelning i procent efter svar på fråga 16: Anser Du att samhället satsar tillräckligt på personer med funktionshinder . Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan kassan

A

Tabell 53. Fråga 17: "Det har framkommit att det finns med funktionshinder är mindre

personer som nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga Vad tror Du att

organ. det beror pa. Fördelning i procent efter hur vanligt tror det är att orsak till missnöje är

man att lagar och annat regelverk är otydligt formulerade.

"Fö i

ringt

H

som nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga organ. Vad tror Du att det beror på". Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att orsak till missnöje är att personalen inte har fått nödvändig kompetensutveckling.

Tabell 55. Fråga 17: "Det har framkommit att det finns personer med funktionshinder som är mindre

nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga organ. Vad tror Du att

det beror pa. Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att orsak till missnöje är

att det råder avsaknad av servicetänkande.

Tabell 56. Fråga 17: "Det har framkommit att det finns personer med funktionshinder som är mindre

nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga organ. Vad tror Du att

det beror pa°". Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att orsak till missnöje är

att det föreligger brist på tid för varje enskild person med funktionshinder.

Tabell 57. Fråga 17: "Det har framkommit att det finns personer med funktionshinder som är mindre

nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga organ. Vad tror Du att

det beror på". Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att orsak till missnöje är

att det finns en avsaknad av lika- ättighets-tänkande.

Tabell 58. Fråga 17: "Det har framkommit att det finns personer med funktionshinder som är mindre

nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga organ. Vad tror Du att

det beror pa. Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att orsak till missnöje är

att den missnöjde har orealistiska förväntningar.

Tabell 59. Fråga 17: "Det har framkommit att det finns personer med funktionshinder som är mindre nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga organ. Vad tror Du att det beror pá". Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att orsak till missnöje är att det finns bristande ekonomiska resurseri den egna organisationen.

Orsak i många fall Orsak i vissa fall Sällan eller aldrig orsak

svar

Tabell 60. Fråga 17: "Det har framkommit att det finns personer med funktionshinder som är mindre nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga organ. Vad tror Du att det beror på". Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att orsak till missnöje är brist på personal.

Försäkfings- Socialtjänsten "7jiia‘raenv

i Skolan

W A

svar

Tabell 61. Fråga 17: "Det har framkommit att det finns personer med funktionshinder som är mindre nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga organ. Vad tror Du att det beror pa. Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att orsak till missnöje är personalens attityder.

i Fölfsäkringsei i -Söcialtjänsten7i

Tabell 62. Fråga 17: "Det har framkommit att det finns personer med funktionshinder är mindre

som nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga organ. Vad tror Du att det beror på". Fördelning i procent efter hur vanligt tror det är att orsak till missnöje är

man funktionshindrade personers eget uppträdande.

som nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga organ. Vad tror Du att det beror på". Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att orsak till missnöje är språksvårigheter eller kulturella skillnader.

som

nöjda med det bemötande de får hos myndigheter och andra offentliga organ. Vad tror Du att

det beror på". Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att orsak till missnöje är

andra än ovan nämnda.

Orsak i många fall 8.4 9.6 9.5 Orsak i vissa fall 3.5 2.7 3.2 1.2 Sällan eller aldrig orsak

svar 87.7 87.7 87.4 97.9

12-18-5648 T

Tabell 65. Fördelning i procent efter svar på fråga 18: "Händer det att personer med funktionshinder klagar på Ditt bemötande".

Nej Ja, det händer ganska ofta Ja, men det händer sällan svar

Tabell 66. Fördelning i procent efter svar på fråga 18: vilken utsträckning gäller sådana klagomål sadant som Du inte själv kan bestämma över Frågan ställd till dem som svarat nej enligt redovisning i tabell 65.

Flertalet av klagomålen Vissa av klagomålen Inga av klagomålen 4.3 svar 3.6 1 138

Tabell 67. Fördelning i procent efter svar på fråga 18: "Vad klagar man pa. Frågan ställd till dem som svarat nej enligt redovisning i tabell 65. Andel som angivit, resp som angivit, att klagomålen gäller uteblivet stöd. i § Försäkrings- Socialtjänsten

Vården

, i .Å kassan i g . . angivit 52.2 77.9 47.8 22.1 100 % .106 å 138 3 .-H77 i Tabell 68. Fördelning i procent efter svar på fråga 18: "Vad klagar man på". Frågan ställd till dem som svarat nej enligt redovisning i tabell 65. Andel som angivit, resp som angivit, att klagomålen gäller otillräckligt stöd.

angivit Angivit

Tabell 69. Fördelning i procent efter svar på fråga 18: "Vad klagar man på". Frågan ställd till dem som svarat nej enligt redovisning i tabell 65. Andel som angivit, resp som angivit, att klagomålen gäller bristande förståelse.

Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan

kassan j

Tabell 70. Fördelning i procent efter svar på fråga 18: "Vad klagar man pa. Frågan ställd till dem som svarat nej enligt redovisning i tabell 65. Andel som angivit, resp som angivit, att klagomålen gäller brist på information.

Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan, " i kassan — angivit 86.2 71.4 78.6 78.9 A Angivit 13.8 28.6 21.4 21.1 " 100 100 i

100W 100., .

www , g 138 77 42 1

Tabell 71. Fördelning i procent efter svar på fråga 18: "Vad klagar man pa°. Frågan ställd till dem som svarat nej enligt redovisning i tabell 65. Andel som angivit, resp som angivit, att klagomålen gäller att inte ha blivit bedömd med hänsyn till ens individuella behov. J ÖFörsäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan, v kassan .

Tabell 72. Fördelning i procent efter svar på fråga 18: "Vad klagar man pa’. Frågan ställd till dem som svarat nej enligt redovisning i tabell 65. Andel som angivit, resp som angivit, att klagomålen gäller bristande kunskaper om andra kulturers värderingar.

angivit Angivit

Tabell 73. Fördelning i procent efter svar på fråga 18: "Vad klagar man pa°". Frågan ställd till dem som svarat nej enligt redovisning i tabell 65, heller till skolpersonal. Andel som angivit, resp som angivit, att klagomålen gäller att man blir föremål för upprepade granskningar.

angivit 76.8 Angivit 23.2

Tabell 74. Fördelning i procent efter svar på fråga 18: "Vad klagar man pa. Frågan ställd till dem som svarat nej enligt redovisning i tabell 65, heller till skolpersonal. Andel som angivit, resp som angivit, att klagomålen gäller otillfredsställande handläggning/åtgärdande.

Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan kassan Z

-

.

Tabell 75. Fördelning i procent efter svar på fråga 18: "Vad klagar man på". Frågan ställd till dem

som svarat nej enligt redovisning i tabell 65, heller till skolpersonal. Andel som angivit,

resp som angivit, att klagomålen gäller långa handläggningstider/väntetider.

Tabell 76. Fördelning i procent efter svar på fråga 18: "Vad klagar man pa°. Frågan ställd till dem

som svarat nej enligt redovisning i tabell 65. Andel som angivit, resp som angivit, att kla-

gomålen gäller annat än vad som ovan nämnts.

ngs- Socialtjänsten

Tabell 77. Fördelning i procent efter svar på fråga 19: "Händer det att anhöriga till personer med funk-

tionshinder klagar på Ditt bemötande

Nej Ja, det händer ganska ofta Ja, men det händer sällan

svar

S

Tabell 78. Fördelning i procent efter svar på fråga 19: "l vilken utsträckning gäller sådana klagomål sådant som Du inte själv kan bestämma över". Frågan ställd till dem som svarat nej enligt redovisning i tabell 77.

Försäkrings- Socialtjänsten Vården Skolan

kassan ,

v 99 124 72 48 j V Tabell 79. Fördelning i procent efter svar på fråga 19: "Vad klagar man pa. Frågan ställd till dem som svarat nej enligt redovisning i tabell 77. Andel som angivit, resp som angivit, att klagomålen från anhöriga gäller uteblivet stöd.

Socialtjänsten Vården

angivit 77.4 83.3 Angivit 22.6 16.7

Tabell 80. Fördelning i procent efter svar på fråga 19: "Vad klagar man pa". Frågan ställd till dem som svarat nej enligt redovisning i tabell 77. Andel som angivit, resp som angivit, att klagomålen från anhöriga gäller otillräckligt stöd.

ngs-

Tabell 81. Fördelning i procent efter svar på fråga 19: "Vad klagar man pa. Frågan ställd till dem

som svarat nej enligt redovisning i tabell 77. Andel som angivit, resp som angivit, att kla-

gomålen från anhöriga gäller bristande förståelse.

angivit

Angivit

Tabell 82. Fördelning i procent efter svar på fråga 19: "Vad klagar man på". Frågan ställd till dem som svarat nej enligt redovisning i tabell 77. Andel som angivit, resp som angivit, att klagomålen från anhöriga gäller brist på information.

angivit Angivit

Tabell 83. Fördelning i procent efter svar på fråga 19: "Vad klagar man pa. Frågan ställd till dem som svarat nej enligt redovisning i tabell 77. Andel som angivit, resp som angivit, att klagomålen från anhöriga gäller att inte ha blivit bedömd med hänsyn till ens individuella behov.

angivit Angivit

Tabell 84. Fördelning i procent efter svar på fråga 19: "Vad klagar man på". Frågan ställd till dem som svarat nej enligt redovisning i tabell 77. Andel som angivit, resp som angivit, att klagomålen från anhöriga gäller bristande kunskaper om andra kulturers värderingar.

angivit 96.0 96.8 95.8 100.0 Angivit

Tabell 85. Fördelning i procent efter svar på fråga 19: "Vad klagar man pa. Frågan ställd till dem som svarat nej enligt redovisning i tabell 77, heller till skolpersonal. Andel som angivit, resp som angivit, att klagomålen från anhöriga gäller att man blir föremål för upprepade granskningar.

angivit Angivit

Tabell 86. Fördelning i procent efter svar på fråga 19: "Vad klagar man på". Frågan ställd till dem som svarat nej enligt redovisning i tabell 77, heller till skolpersonal. Andel som angivit, resp som angivit, att klagomálen från anhöriga gäller otillfredsställande handläggning/åtgärdande.

Försäkrings Socialtjänsten i ,Vården

,Skolan

. t

1oo’ 124 i

Tabell 87. Fördelning i procent efter svar på fråga 19: "Vad klagar man pa. Frågan ställd till dem som svarat nej enligt redovisning i tabell 77, heller till skolpersonal. Andel som angivit, resp som angivit, att klagomálen från anhöriga gäller långa handläggningstider/väntetider.

angivit Angivit

Tabell 88. Fördelning i procent efter svar på fråga 19: "Vad klagar man på". Frågan ställd till dem som svarat nej enligt redovisning i tabell 77. Andel som angivit, resp som angivit, att klagomålen från anhöriga gäller annat än vad som ovan nämnts.

angivit 87.9 Angivit 12.1 .

Tabell 89. Fråga 20: "Många människor påstås få en känsla av osäkerhet när de träffar personer med funktionshinder. Hur vanligt tror Du att det är att följande orsaker ligger bakom en sådan osäkerhetskänsIa". Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att osäkerhetskänsla orsakas av rädsla för att visa medlidande.

Orsak i många fall Orsak i vissa fall Sällan eller aldrig orsak svar

Tabell 90. Fråga 20: "Många människor påstås få en känsla osäkerhet när de träffar med

av personer funktionshinder. Hur vanligt tror Du att det är att följande orsaker ligger bakom sådan osä-

en kerhetskänsla". Fördelning i procent efter hur vanligt tror det är att osäkerhetskänsla

man orsakas av rädsla för att säga något fel och/eller inte veta vad skall säga.

man

Försäkrings- Socialtjänsten i i

svar

Tabell 91. Fråga 20: "Många människor påstås få en känsla osäkerhet när de träffar med

av personer funktionshinder. Hur vanligt tror Du att det är att följande orsaker ligger bakom sådan osä-

en kerhetskänsla". Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att osäkerhetskänsla orsakas av rädsla för att ställa för personliga frågor.

Försäkrings- - Social

káâsan;

:

svar SUMMA

i i

Tabell 92. Fråga 20: "Många människor påstås få en känsla av osäkerhet när de träffar med

personer funktionshinder. Hur vanligt tror Du att det är att följande orsaker ligger bakom sådan osä-

en kerhetskänsla". Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att osäkerhetskänsla orsakas av rädsla för att överbetona funktionshindret.

svar

Tabell 93. Fråga 20: "Många människor påstås få känsla osäkerhet när de träffar

en av personer med funktionshinder. Hur vanligt tror Du att det är att följande orsaker ligger bakom sådan osä-

en kerhetskänsla". Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att osäkerhetskänsla orsakas av att man får en känsla av hjälplöshet och maktlöshet.

personer funktionshinder. Hur vanligt tror Du att det är att följande orsaker ligger bakom sådan osä-

en kerhetskänsla". Fördelning i procent efter hur vanligt man tror det är att osäkerhetskänsla orsakas av att man påminns om sin egen sårbarhet.

ma