Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Lampliglzetspröz/ning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg

a

tnAal REGE§WG sigÃNsuáF Utbildningsdepartementet

Oct.

.SOU 4

/""Z°8";é7

rm

m Statens offentliga utredningar

WW 1998:69

w Utbildningsdepartementet

Lämplighetsprövning

av personal inom förskoleverksamhet,

skola och

skolbarnomsorg

Betänkande

av Lämplighetsprövningsutredningen

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer pâ uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordenel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara pâ remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 lO 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20934-9 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Ylva Johansson

Regeringen beslutade den 24 april 1997 att tillkalla särskild utredare

en med uppdrag att analysera arbetsgivare bör ökade möjligheter

om ges eller skyldighet att kontrollera och pröva lämpligheten hos

personer som skall anställas eller redan är anställda inom förskole-

som verksamhet, skola eller skolbarnsomsorg. Syftet med lämplighetsprövningen skulle vara att stärka bams och ungdomars skydd mot främst sexuella övergrepp.

F.d. förbundsordföranden Solveig Paulsson förordnades till särskild utredare fr.o.m. den 1 juni 1997.

Som sakkunniga har i utredningen deltagit departementssekreteraren Agneta Björklund fr.o.m. den 23 december 1997 hovrättsassessom Cathrine Lilja Hansson, departementssekreteraren Elisabeth Norrby t.o.m. den 30 november 1997, hovrättsassessom Klas Reinholdsson och kammarrättsassessorn Magnus Åhammar.

Hovrättsassessorn Anders Ingman har tjänstgjort sekreterare i

som utredningen fr.o.m. den 18 augusti 1997.

Utredningen har tagit namnet Lämplighetsprövningsutredningen.

Härmed överlämnas utredningens betänkande. Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm den 26 maj 1998

Solveig Paulsson

Anders Ingman

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Författningsförslag 11

Uppdraget och utredningsarbetet 35 1.1 Uppdraget och dess avgränsningar 35 1 Utredningsarbetet 37

Förekomsten av övergrepp 39 2.1 Inledning 39 2.2 Kriminalstatistiken 39 2.3 Brottsförebyggande rådet 40 2.4 Barnens rätt i samhället 41 2.5 Stockholms Skolförvaltning 41 2.6 Samrådssamtal och utredningsarbetet i övrigt 42

3. Internationella och utländska förhållanden 45 3.1 Internationella förhållanden 45

1 Barnkonventionen 45 3.1.2 Europeiska unionen 47

1 Europakonventionen 48 3.2 Utländska förhållanden 48 3.2.1 Inhämtandet av information 48 3.2.2 Norge 49 3.2.3 Danmark och Finland 51 3.2.4 England och Wales 51 3.2.5 Australien 53 3.2.6 USA 54 3.2.7 Kanada 54 3.2.8 Frankrike, Tyskland, Belgien, Nederländerna 55

2 Innehållsförteckning

Den rättsliga regleringen 57 1 Inledning 5 7 4.2 Skollagen 58 4.2.1 Allmänt 58 4.2.2 Verksamhet bedrivs det allmänna 58 som av 4.2.3 Enskild verksamhet 59 4.2.4 Särskilda skolformer 60

4.3 Registerlagstiftningen 61

4.3.1 Nu gällande regler 61 4.3.2 Föreslagna register 66 nya 4.4 Arbetsrätten 70 4.4.1 anställningsskydd 70 Lagen om 4.4.2 Kollektivavtal 72 4.5 Polisanmälan och anmälan till socialnämnden 73 4.5.1 Polisanmälan och sekretess 73 4.5.2 Anmälan till socialtjänsten 75 m.m.

5. Metoder för registerkontroll 79

5.1 Inledning 79 5.2 Olika metoder för registerkontroll 79 5.3 Områden där registerkontroll förekommer 81 5.3.1 Allmänt 81 5.3.2 Anställningssökande inom vissa vårdområden 81

5.3.3 Serveringstillstånd 83

5.3.4 Säkerhetsskyddslagen 84

Registerkontroll bör införas 87 6.1 Inledning 87 6.2 Registerkontroll kan stärka skyddet mot övergrepp 88 6.2.1 Syftet med registerkontroll 88 6.2.2 Uppgifter sexualbrott mot barn 89 om 6.2.3 Uppgifter andra sexualbrott 91 om 6.2.4 Uppgifter andra brott 93 om 6.3 Den personliga integriteten 94 6.3.1 Synen på personlig integritet 94 6.3.2 Integritetsaspekter på möjlighet respektive skyldighet att kontrollera 96 6.3.3 Integritetsaspekter på kontroll av den som redan är anställd 98 6.3.4 Integritetsaspekter på uppgifter misstankar 99 om

6.4 Praktiska frågor 100 6.4.1 Kontroll av rätten att få registeruppgifter 100 6.4.2 Urvalet av uppgifter lämnas i registerutdrag 102

som 6.5 ställningstagande 104

Förslag om registerkontroll 107

Alla aktuella Verksamheter bör omfattas,

allmänna såväl enskilda 107

som 7.2 Regler om kontroll arbetssökande 108

av 7.2.1 Alla yrkeskategorier bör kontrolleras 108 7.2.2 Skyldighet att kontrollera arbetssökande 110 7.2.3 Arbetssökande bör själva inhämta registerutdrag 111 7.2.4 Belastningsuppgifter om sexualbrott och vissa

andra brott 117 7.2.5 Uppgifter om misstankar 122 7.2.6 Anställningsförbud bör inte införas 123 7.3 Personer som driver enskild verksamhet 124 7.4 Anställda 124 7.4.1 Redan anställda bör inte kontrolleras 124 7.4.2 Expediering av domar till arbetsgivare 126 7.5 Registerkontroller inom verksamheter

som

drivs på entreprenad m.m. 127 7.6 Personer som nyligen flyttat till Sverige 130 7.7 Genomförandet av förslaget 131

Andra förslag 135 8.1 Lämplighetsprövning arbetssökande 135

av 8.1.1 Registerkontrollen är bara en del av

lämplighetsprövningen 135 8.1.2 Anställningsförfarandet 136 8.1.3 Riktlinjer för aställningsförfarandet 138 8.2 Förebyggande övergrepp 139

av 8.2.1 Inledning 139 8.2.2 Arbetsledningens 139

ansvar 8.2.3 Organisation av verksamheten 141 8.2.4 Barns självkänsla 142 8.3 Polisanmälan och skyldighet att anmäla till

tillsynsmyndighet m.m. 142 8.3.1 Allmänt 142 8.3.2 Polisanmälan och sekretess 143

4 Innehållsförteckning

8.3.3 Skyldighet att anmäla 144 8.4 Synpunkter på den arbetsrättsliga regleringen 145 8.5 Utbildningar till yrken inom de aktuella verksamhetsområdena 146 8.5.1 Lärarutbildningskommittén 146 8.5.2 Lämplighetsprövning vid antagningen och under utbildningen 146 8.5.3 Innehållet i utbildningen 147

Övriga frågor 149 1 Jämställdhetsaspekter 149 9.2 Konsekvenser för andra verksamheter 150 9.3 Brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet 151

9.4 Återanpassningen av dömda 152

9.5 Konsekvenser för den personliga integriteten 153 9.6 Kostnader 153

10. Författningskommentar 155 10.1 Förslaget till ändring i skollagen 1985:1100 155 10.2 Förslaget till ändring i förslaget till lag om belastingsregister 160 10.3 Förslaget till ändring i förslaget till lag om misstankeregister 161 10.4 Förslaget till ändring i sekretesslagen 1980:100 161 10.5 Förslaget till ändring i lagen 1993:802

entreprenadförhållanden inom skolan 162

om 10.6 Förslaget till ändring i förordningen 1991:1080 162 riksintematskolor om

Litteraturförteckning 163

Bilagor Bilaga Kommittédirektiv 165 1 .

Sammanfattning 5

Sammanfattning

Utredningsuppdraget

Utredningen har haft i uppdrag att överväga om arbetsgivare bör ges ökade möjligheter eller skyldighet att kontrollera och pröva lämpligheten hos arbetssökande eller redan anställda inom förskoleverksamhet, skola eller skolbarnsomsorg. Syftet med lämplighetsprövningen skall

att stärka barns och ungdomars skydd mot främst sexuella övervara

Utredningsarbetet har till övervägande delen kommit att handla grepp.

frågor om registerkontroll. Våra förslag till lagändringar rör denna om fråga. I övrigt har vi framhållit vikten av olika moment ianställningsförfarandet och lämnat vissa andra synpunkter på vad man kan göra för att förebygga övergrepp.

bör införas arbetssökande m.fl.

Registerkontroller av

Med lämplighetsprövning avses hela den delen av rekryteringsarbetet

syftar till att anställa lämplig personal. En registerkontroll är inte som detsamma som en lämplighetsprövning men den kan utgöra en del av prövningen. När ett anställningsförfarande avslutats är också lämplighetsprövningen i egentlig mening avslutad. Frågan om personalens lämplighet måste emellertid följas upp också därefter.

Det register för närvarande finns och som kan användas för re-

som gisterkontroller och belastningsregistret. Detta register skall

är personemellertid, enligt propositionen Polisens register prop. 1997/98297

under våren lämnats till riksdagen, ersättas av två nya register, som belastningsregistret och misstankeregistret. Vårt förslag tar sikte på de nya registren.

Vår bedömning är att registerkontroller kan bidra till en förbättrad lämplighetsprövning arbetssökande inom förskoleverksamhet, skola

av och skolbarnsomsorg. Om registeruppgifter inhämtas om vissa typer av brott kan barns och ungdomars skydd mot övergrepp stärkas. Det intresse väger emot införandet registerkontroller är skyddet för

som av den personliga integriteten. Vi anser emellertid att intresset att skydda barn och ungdomar mot övergrepp är så starkt att den personliga integriteten måste vika. Vi föreslår alltså att det skall införas regler om re-

gisterkontroll av arbetsökande. Reglerna bör emellertid utformas på sådant sätt att integritetsintrånget blir så litet möjligt utan att ef-

som fektiviteten i kontrollen går förlorad.

Med utgångspunkt i barns och ungdomars behov av skydd finns det inte anledning att göra någon skillnad mellan verksamheter som drivs i offentlig regi och sådana som drivs av enskilda. Vi föreslår därför att registerkontroller av arbetssökande skall äga rum inom både offentligt och enskilt bedrivna verksamheter. I princip alla personalkategorier inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg kommer i kontakt med bam eller ungdomar. Registerkontroll bör därför utföras beträffande arbetssökande inom alla yrkeskategorier.

Registerkontroll skall emellertid endast utföras beträffande dem som erbjuds anställning. Alla som söker ett arbete skall alltså inte kontrolle-

Registerkontrollen skall utgöra det sista momentet ianställningsras. förfarandet. Meningen är att en av eventuellt flera arbetssökande skall erbjudas anställning med förbehåll för att registerkontrollen inte ger anledning till en annan bedömning. Därefter skall den arbetssökande inhämta registerutdrag och lämna dem till arbetsgivaren.

Likaväl som arbetssökande kontrolleras bör kontroll äga rum av fysiska söker tillstånd att själva bedriva en förskola, ett fri-

personer som tidshem, verksamhet som motsvarar förskoleklassen eller en fristående skola. Också företrädare för juridiska personer som söker tillstånd bör kontrolleras. Vi föreslår alltså att de nämnda kategorierna av personer skall omfattas av regler om registerkontroll.

En kommun kan träffa entreprenadavtal med enskilda fysiska eller juridiska personer om utförande av kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten, skolbamsomsorgen eller förskoleklassen. Kommuner och landsting kan också träffa entreprenadavtal om utförande av viss undervisning inom främst gymnasieskolan. På samma sätt som vid tillståndsgivning för bedrivande av enskild verksamhet skall kontroll äga rum innan ett entreprenadavtal ingås. I dessa fall föreslår vi dock vissa undantag.

Även den erbjuds anställning hos någon enligt ett entrep-

som som renadavtal bedriver någon aktuell verksamhet bör, med vissa undantag, omfattas av regler om registerkontroll.

Personer som anställs för endast en kortare tid skall vara undantagna från registerkontrollen. Vi föreslår att den som anställs sammantaget högst en månad under ett års tid inte skall kontrolleras.

Vi föreslår inte några regler om registerkontroll av personer som redan är anställda av huvudmannen för någon aktuell verksamhet. Enligt vår mening skulle en kontroll av anställda innebära ett större integritetsintrång än kontroll i de andra fallen.

Metod för kontrollen

Vi föreslår att registerkontrollen genomförs på så sätt att den som erbjuds anställning själv inhämtar ett registerutdrag som han lämnar till arbetsgivaren. Därigenom får den som kontrolleras fullständig insyn i uppgiftslämnandet. Han eller hon behöver aldrig känna någon osäkerhet om vilka uppgifter arbetsgivaren får tillgång till. Metoden underlättar också Rikspolisstyrelsens RPS arbete. När någon begär att få registeruppgifter någon än sig själv måste RPS vanligtvis

om annan kontrollera att den som begär uppgifterna också har rätt att dem. Nå-

sådan kontroll behövs inte med den föreslagna metoden för gon av oss

registerkontroll.

Beträffande övriga kategorier av personer som skall omfattas av kontrollregler skall kontrollen till på samma sätt. De som söker tillstånd eller motsvarande för en verksamhet skall lämna utdragen till den myndighet beslutar tillstånd. När ett entreprenadavtal ingås

som om lämnas utdragen till kommunen eller landstinget.

I huvudsak har två andra metoder för registerkontroll diskuterats under utredningsarbetet. Den ena innebär att arbetsgivaren ges rätt att hos RPS inhämta registerutdrag beträffande arbetssökande. I de flesta andra fall där registerkontroll för närvarande förekommer tillämpas denna metod. Ett andra sätt att genomföra kontrollen är att låta arbetsgivaren vända sig till central myndighet, närmast Statens Skolverk,

en

inhämtar registeruppgiftema från RPS och vidarebefordrar dem till som arbetsgivaren. På så sätt kan det förhindras att ett stort antal små arbetsgivare får direkt tillgång till integritetskänsliga registeruppgifter. Skolverket skulle också kunna ha till uppgift att vidarebefordra endast sådana uppgifter som bedömdes som relevanta för lämplighetsprövningen eller att utfärda ett lämplighetsintyg.

Vår slutsats är att den föreslagna metoden tar avgjort störst hänsyn till skyddet för den personliga integriteten. Den framstår också som den praktiskt mest lätthanterliga.

Uppgifter i registerutdragen

Enligt vårt förslag skall varken från belastnings- eller misstankeregist-

inhämtas fullständiga utdrag. Utdragen skall i stället endast inneren hålla uppgifter sådana brottstyper är relevanta för en lämplig-

om som hetsprövning i syfte att förebygga övergrepp. Enligt vår mening bör uppgifter lämnas sexualbrott och andra brott innebär allvarliga

om som kränkningar andra människor. Förutom sexualbrott bör det alltså

av

8 Sammanfattning

övervägas att låta utdragen omfatta mord, dråp, grov misshandel, människorov, grovt rån och bampornografibrott.

Uppgifter om misstankar skall lämnas endast i fall åtal väckts med anledning av misstankarna.

Förslaget om registerkontroll i övrigt

När det gäller verksamhet som bedrivs i offentlig regi föreslår vi inte några särskilda sanktioner för upprätthållande av arbetsgivamas skyldighet att kontrollera registerutdrag. Det får anses vara ett tjänsteåliggande för den som ansvarar för rekryteringen att fullgöra kontrollskyldigheten. Beträffande verksamhet som bedrivs av enskilda skall den statliga respektive kommunala tillsynen innefatta en granskning av att skyldigheten uppfylls. Allvarliga brister i detta avseende föreslås kunna medföra att tillståndet eller motsvarande för verksamheten återkallas. En kommun eller ett landsting som lagt ut verksamhet på entreprenad bör i entreprenadavtalet tillförsäkra sig möjlighet att kontrollera att registerkontroller utförs.

Vi föreslår inte att det skall vara förbjudet att anställa den som begått något sådant brott som omfattas av registerkontrollen. Arbetsgiva-

skall i stället själv få göra en bedömning av eventuella uppgifter om ren brottslighet.

Vi föreslår att det i offentligt bedriven verksamhet skall gälla sekretess för uppgifter i de registerutdrag som lämnas. I enskilt bedriven verksamhet skall tystnadsplikt gälla.

Andra synpunkter

Registerkontroll är bara del den lämplighetsprövning som alltid

en av bör innan någon anställs. Andra moment ianställningsförfara-

äga rum det är minst lika viktiga för att, så långt det är möjligt, försäkra sig om att personen är pålitlig och lämplig.

Det är stor vikt att anställningsförfarandet är noggrant och om-

av sorgsfullt. I princip bör inte någon anställas utan att först ha intervjuats vid ett personligt sammanträffande. Arbetssökande bör alltid uppmanas att lämna meritförteckning och att ange referenser. Arbetsgivarens

en samtal med referenspersonema bör vara utförliga. Enligt vår mening skulle det vara av stort värde med riktlinjer för anställningsförfarandet. Sådana skulle kunna utarbetas av arbetsgivarorganisationema i samarbete med de fackliga organisationerna.

Sammanfattning 9

Arbetsledningen har ett ansvar för att förebygga övergrepp. I rimlig utsträckning skall organiserar arbetet beakta att det kan

man när man förekomma att anställda begår övergrepp mot barn eller ungdomar. Om arbetet präglas öppenhet och insyn minskar troligen risken för över-

av

Det är också viktigt att det finns tydliga rutiner för hur personagrepp. len skall vid misstankar att någon anställd begått övergrepp

agera om mot barn eller ungdomar. På så sätt ökar möjligheterna att på ett tidigt stadium upptäcka övergrepp. Därmed kan fortsatta övergrepp förhind-

Även obefogade misstankar kan snabbt redas ut. ras.

Ett medvetet arbete med att stärka barns och ungdomars självkänsla kan också ett led i förebyggandet av övergrepp.

vara

Vi också att det bör vidare övervägas att införa lämplig-

anser hetsprövningar i samband med högskoleutbildningar leder till yr-

som ken inom de aktuella verksamheterna.

Ett nyanserat förhållningssätt

Våra förslag innebär att uppmärksamhet riktas mot frågor om personals övergrepp mot barn och ungdomar. Vi vill emellertid framhålla att det är viktigt med ett nyanserat och balanserat förhållningssätt till frågor

risken för att personal begår övergrepp. om

Förekomsten övergrepp skall inte överdrivas. De moment i an-

av ställningsförfarandet vi pekat på bör ha ett vidare syfte än att undvika

som kan komma att begå övergrepp. Anställningsförfarandet personer skall givetvis syfta till att anställa den på alla sätt är bäst

person som lämpad för det aktuella arbetet. Också åtgärder inom för det

ramen dagliga arbetet måsta ha ett vidare syfte än att förebygga övergrepp. Förebygganndet övergrepp bör del ett ständigt fortgående

av vara en av arbete med att förbättra verksamheten.

10 Sammanfattning

F

örfattningsförslag

l Förslag till ändring i skollagen

1985:1100

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. Allmänna föreskrifter

2§ Alla barn och ungdomar skall, oberoende kön, geografiskt hemvist

av samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.

Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever med särskilda behov. Verksamheten i skolan skall ut- Verksamheten i skolan skall utfonnas i överensstämmelse med formas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska grundläggande demokratiska värderingar. Var och värderingar. Var och en som

en som verkar inom skolan skall främja verkar inom skolan skall främja aktning for varje människas aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår egenvärde och respekt för vår

miljö. Särskilt gemensamma miljö. Särskilt gemensamma skall den verkar inom sko- skall den verkar inom sko-

som som lan lan

främja jämställdhet mellan främja jämställdhet mellan könen samt könen samt

aktivt motverka alla former aktivt motverka sexuella

kränkande behandling såsom övergrepp och alla andra former av mobbning och rasistiska beteen- av kränkande behandling såsom den. mobbning och rasistiska beteen-

den.

12 Författningsförslag

Registerkontroll av arbetssäkande m.fl. inom det offentliga skolväsendet för barn

och ungdom

18 § En huvudman inom det ojfentliga skolväsendet för barn och ungdom skall till att den

se som erbjuds en anställning inom skolan lämnar ett utdrag be-

ur lastningsregistret och ett utdrag ur misstankeregistret till huvudmannen. Utdragen skall

vara särskilt utformade för detta ändamål enligt 9 § lagen 1998:000 om belastningsregister och 8 a § lagen 1998:000 om misstankeregister samt föreskrifter med-

som delats med stöd av dessa bestämmelser.

Den som inte lämnar registerutdrag enligt första stycket får inte anställas.

Första och andra stycket gäller inte beträffande den

som under ett års tid sammantaget anställs för kortare tid än 30 dagar.

19 § Innan en kommun eller ett landsting med en jjøsisk person trä/far ett sådant avtal som avses i 1 och 2 §§ lagen 1993:802 om entreprenadförhållanden inom skolan, skall kommunen eller landstinget

se till att den jjøsiska läm-

personen nar sådana registerutdrag

som avses i 18 § till kommunen eller landstinget. Innan ett sådant

avtal träffas med en enskild juridisk person skall kommunen

se till att samtliga

som ensamma eller gemensamt med andra har rätt att företräda den juridiska personen lämnar sådana registerutdrag till kommunen.

Första stycket gäller endast när avtal träffas med en enskild fysisk eller juridisk

person vars verksamhet huvudsakligen är inriktad på undervisning.

20 § En enskild fysisk eller juridisk person som har träffat ett sådant avtal som avses i 1 och 2 §§ lagen 19935802 om entreprenadförhållanden inom skolan skall se till att den under

som en löpande avtalsperiod erbjuds en anställning som innefattar pedagogiska uppgifter lämnar sådana registerutdrag som avses i 18 Registerutdragen skall lämnas till den enskilda fysiska eller juridiska personen.

Första stycket gäller endast en enskild fysisk eller juridisk person vars verksamhet huvudsakligen är inriktad på undervisning.

Vad som sägs i 18§ andra och tredje stycket gäller också för de enskilda fysiska och juridiska personer som avses i första stycket.

21 § Den som tagit emot registerutdrag enligt 18, 19 eller 20 § skall förstöra utdragen senast sedan ett år förflutit från det att utdragen tagits emot.

14 F ötfattningsförslag

2 a kap. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 14 § Tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 13 § får beviljas verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet. endast om

Innan en fysisk person beviljas tillstånd skall han eller hon lämna sådana registerutdrag som avses i Jkap. 18 § till kommunen. Innan en juridisk person beviljas tillstånd skall samtliga som ensamma eller gemensamt med andra har rätt att företräda den juridiska personen lämna sådana registerutdrag till kommunen.

Tillstånd får förenas med villkor av betydelse för kvalitet och säkerhet i verksamheten. Om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas, skall nytt tillstånd sökas.

14 a § En kommun som bedriver förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg skall se till att den som erbjuds en anställning inom verksamheten lämnar sådana registerutdrag som avses i 1 kap. 18 § till kommunen. Detsamma gäller en enskild fysisk eller juridisk person som driver

förskola eller ett fritidshem. en Utdragen skall dock lämnas till den enskilda fysiska eller juridiska personen.

Den som inte lämnar registerutdrag enligt första stycket får inte anställas.

Första och andra stycket gäller inte beträjfande den som under ett års tid sammantaget

Författningsforslag 15

anställs för kortare tid än 30 dagar och inte heller inom verksamhet som bedrivs enligt 4

14 b § Innan en kommun träffar ett sådant avtal som avses i 5 § andra stycket med fysisk person,

en skall kommunen se till att den fvsiska lämnar sådana

personen registerutdrag som avses i 1 kap. 18 § till kommunen. Innan ett sådant avtal träjfas med en enskild juridisk person skall kommunen se till att samtliga

ensamma eller gemensamt som med andra har rätt att företräda den juridiska personen lämnar sådana registerutdrag till kommunen.

14 c § En enskild jj/sisk eller juridisk

har träffat ett sådant person som avtal som avses i 5 § andra stycket skall till att den som

se under löpande avtalsperiod

en erbjuds en anställning inom förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen lämnar sådana registerutdrag som avses i 1 kap. 18 Registerutdragen skall lämnas till den enskilda jj/siska eller juridiska personen.

Vad som sägs i 14 a § andra och tredje stycket gäller också för de enskilda Ãøsiska och juridiska personer som avses i första stycket.

16§ Om det föreligger något missförhållande i sådan verksamhet som avses i 13 skall kommunen förelägga den som ansvarar för verksamheten att avhjälpa missförhållandet.

Om missförhållandet är allvar- Om missförhållandet är allvarligt och kommunens föreläggan- ligt och kommunens föreläggande inte följs, får kommunen de inte följs, får kommunen återkalla tillståndet. återkalla tillståndet. Tillståndet

får också återkallas den som

om

bedriver verksamheten inte till-

sett att registerutdrag lämnats

enligt § och underlåtelsen

14 a

är allvarlig.

1s§ Den är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild

som förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått enskildas personliga förhållanden.

veta om

Vad sägs i första stycket

som

gäller också för uppgifter i ett

registerutdrag som lämnats en-

ligt 14 a

§

18 a

Den jjzsiska person som tagit

emot registerutdrag enligt 14 c §

får inte obehörigen röja uppgif-

ter i utdragen. Detsamma gäller

den är eller har varit verk-

som

sam hos en enskild Ålsisk eller

juridisk person som tagit emot

registerutdrag.

18 b §

Den som tagit emot registerut-

drag enligt 14, 14 a, 14 b eller

14 c § skall förstöra utdragen

senast sedan ett år förflutit från

det att utdragen tagits emot.

2 b kap. Förskoleklassen 7 § Tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 6 § får beviljas endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet.

Innan en fysisk person beviljas tillstånd skall han eller hon lämna sådana registerutdrag som avses i J kap. 18 § till kommunen. Innan en juridisk person beviljas tillstånd skall samtliga som ensamma eller gemensamt med andra har rätt att företräda den juridiska personen lämna

sådana registerutdrag till kom-

munen.

Tillståndet får förenas med villkor av betydelse för kvalitet och säkerhet i verksamheten. Om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas, skall nytt tillstånd sökas.

7 a § En enskild jjøsisk eller juridisk

driver verksamhet person som som motsvarar förskoleklassen skall till att den erbjuds

se som en anställning inom verksamheten lämnar sådana registerutdrag som avses i 1 kap. 18 Utdragen skall lämnas till den som bedriver verksamheten.

Den som inte lämnar registerutdrag enligt första stycket får inte anställas.

Första och andra stycket gäller inte den under ett års

som tid sammantaget anställs för kortare tid än 30 dagar och inte heller inom verksamhet som bedrivs enligt 4

7 b § Innan en kommun träffar ett sådant avtal som avses i 2 § tredje stycket med jâ/sisk

en person, skall kommunen se till att den fysiska personen lämnar sådana registerutdrag som avses i 1 kap. 18 § till kommunen. Innan ett sådant avtal träffas med en enskild juridisk person skall kommunen till att samtliga

se som ensamma eller gemensamt med andra har rätt att företräda den juridiska personen lämnar sådana registerutdrag till kommunen.

7 c § En enskild fysisk eller juridisk person som har trájfat ett sådant avtal som avses i 2 § tredje stycket skall se till att den som under en löpande avtalsperiod

erbjuds en anställning inom för-

skoleklassen lämnar sådana

registerutdrag som avses i 1 kap. 18 Registerutdragen skall lämnas till den enskilda jjzsiska eller juridiska personen.

Vad som sägs i 7a § andra och tredje stycket gäller också för de enskilda fysiska och juridiska personer som avses i första stycket.

9§ Om det föreligger något missförhållande i sådan verksamhet som avses i 6 skall kommunen förelägga den som ansvarar för verksamheten att avhjälpa missförhållandet.

Om missförhållandet är allvar- Om missförhållandet är allvarligt och kommunens föreläggan- ligt och kommunens föreläggan-

F örfattningsförslag 19

de inte följs, får kommunen de inte följs, får kommunen återkalla tillståndet. återkalla tillståndet. Tillståndet

får också återkallas om den som

bedriver verksamheten inte till-

sett att registerutdrag lämnats

enligt 7 a § och underlåtelsen är

allvarlig.

11§ Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven verksamhet som motsvarar förskoleklassen får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden.

Vad som sägs i första stycket

gäller också för uppgifter i ett

registerutdrag som lämnats en-

ligt 7 a

§

1 I a

Den jjøsiska som tagit

person

emot registerutdrag enligt 7 c §

får inte obehörigen röja uppgif-

ter i utdragen. Detsamma gäller

den som är eller har varit verk-

hos enskild fysisk eller

sam en

juridisk person som tagit emot

registerutdrag.

11 b § Den som tagit emot registerutdrag enligt 7a, 7 b eller 7 c § skall förstöra utdragen senast sedan ett år förflutit från det att utdragen tagits emot.

9 kap. Fristående skolor 2 §

En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive specialskolan skall förmedla, skall godkännas, om

20 Författningsförslag

skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan,

skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal,

skolan, om den motsvarar Särskolan eller specialskolan, bereder eleverna de omsorger som behövs, och

skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor.

En fristående skola drivs

som av

en fysisk person får inte godkän-

nas innan den som driver skolan

lämnat sådana registerutdrag

som avses i 1 kap. 18 § till Sta-

tens skolverk. En fristående

skola som drivs av en juridisk

person får inte godkännas innan

samtliga som ensamma eller

gemensamt med andra har rätt

att företräda den juridiska per-

sonen lämnat sådana registerut-

drag till Skolverket.

En fristående skola i denna paragraf får inom ramen för vad

som avses som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.

Ett godkännande kan avse vissa årskurser.

3§ Om en fristående skola lämnar utbildning som ger kunskaper och fardigheter till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och

som färdigheter som gymnasieskolan skall förmedla på nationella eller specialutforrnade program, skall Statens skolverk förklara skolan berätti-

Föifattningsförslag 21

gad till bidrag i 8 § i fråga utbildningen. Förklaring får som avses a om dock lämnas endast om

skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, som

2. skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till motsvarande utbildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag för sådana ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, och

skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och om ledningen av sådana skolor.

En förklaring enligt första stycket skall inte lämnas i fråga om utbildning skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i som den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner.

En förklaring enligt första stycket får inte lämnas beträffande en skola som drivs av en fysisk perinnan den som driver skolan son lämnat sådana registerutdrag som avses i 1 kap. 18 § till Statens Skolverk. En förklaring får inte lämnas beträffande en skola som drivs av en juridisk person innan samtliga som ensamma eller gemensamt med andra har rätt att företräda den juridiska personen lämnat sådana registerutdrag till Skolverket.

En fristående skola i denna paragraf får inom ramen för vad som avses sägs i första stycket l ha en konfessionell inriktning. som

8b§

Om fristående skola lämnar utbildning kunskaper och fären som ger digheter till art och nivå väsentligen mot de kunskaper och som svarar färdigheter gymnasiesärskolan skall förmedla, skall Statens skolsom

22 Författningsförslag

verk förklara skolan berättigad till bidrag som avses i 8 § i fråga

c om utbildningen. Förklaring får dock lämnas

endast om

skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till utbildning i gymnasiesärskolan, med undantag för sådana ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, och

skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor.

En förklaring enligt första stycket skall inte lämnas i fråga om utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner.

En förklaring enligt första styck-

et får inte lämnas beträffande en

skola som drivs av en fysisk per-

son innan den som driver skolan

lämnat sådana registerutdrag

som avses i 1 kap. 18 § till Sta-

tens Skolverk. En förklaring får

inte lämnas beträffande skola

en

som drivs av en juridisk person

innan samtliga ensamma

som

eller gemensamt med andra har

rätt att företräda den juridiska

personen lämnat sådana regis-

terutdrag till Skolverket.

En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket l ha en konfessionell inriktning.

Författningsförslag 23

Registerkøntroll av arbetssökande

m.fl. inom fristående skolor

10 a §

Huvudmannen för en fristående

skola som avses i detta kapitel

skall se till att den som erbjuds

en anställning inom skolan läm-

nar sådana registerutdrag som

avses i 1 kap. 18 § till honom.

Den som inte lämnar regis-

terutdrag enligt första stycket får

inte anställas inom skolan.

Första och andra stycket

gäller inte beträffande den som

under ett års tid sammantaget

anställs för kortare tid än 30

dagar.

11§ Fristående skolor som avses i 1 och 5 skall i fråga om sin utbildning för skolpliktiga elever stå under tillsyn av Statens skolverk och vara skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Skolverket.

Skolverkets tillsyn skall också

omfatta kontroll av att register-

utdrag lämnats enligt 10 a

I fråga fristående skolor får bidrag enligt 6 eller 6 a § skall den

om som kommun där skolan är belägen ha rätt till insyn i verksamheten. Sådana skolor är skyldiga att i den utsträckning som kommunen bestämmer delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende.

Fristående skolor som avses i 1 § är vidare skyldiga att delta i riksomfattande i den utsträckning föreskrivs regeringen eller

prov som av den myndighet som regeringen bestämmer. Skolorna är också skyldiga att informera eleverna och deras vårdnadshavare om elevens resultat vid sådana prov.

24 Fötfattningsförslag

12§

Om fristående skola Om fristående skola som av-

en som av- en

i 1 och 5 inte längre upp- ses i 1 och 5 inte längre uppses fyller kraven för godkännande fyller kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen, påpekande för huvudmannen, skall godkännandet återkallas. skall godkännandet återkallas. Detsamma gäller friståen- Detsamma gäller om en friståen-

om en de skola trots påpekande inte de skola trots påpekande inte iakttar sin skyldighet enligt 11 § iakttar sin skyldighet enligt 11 § att delta i den uppföljning och att delta i den uppföljning och utvärdering genomförs utvärdering som genomförs av

som av Statens skolverk samt riksom- Statens skolverk samt riksomfattande Detsamma gäller fattande prov. Detsamma gäller

prov. också skolan åsidosätter sin också skolan åsidosätter sin

om om skyldighet att lämna information skyldighet att lämna information

Godkännandet får om proven. om proven.

också återkallas om huvudman-

inte tillsett att registerutdrag

nen

lämnats enligt 10 a § och un-

derlåtelsen är allvarlig.

Om verksamheten vid fristående skola har rätt till bidrag enligt

en som 6 eller 6 § förändras i sådan utsträckning att det innebär påtagliga ne-

a gativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen, skall rätten till bidrag återkallas. Rätten till bidrag skall också återkallas, om

skolan tar ut avgifter i strid med 7 eller

skolan, den har rätt till bidrag enligt 6 inte erbjuder kostnads-

om fria skolmåltider.

Återkallande beslutas den myndighet som beslutar om godkännande

av eller rätt till bidrag.

om

Författningsförslag 25

13§ Fristående skolor som får bidrag för viss utbildning enligt 8 eller 8 b § skall, i fråga om den utbildningen, stå under tillsyn av Statens skolverk och vara skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Skolverket.

Skolverkets tillsyn skall också

omfatta kontroll av att register-

utdrag lämnats enligt 10 a

I fråga om fristående skolor som får bidrag enligt 8 eller 8 b § skall, i fråga om den utbildningen, den kommun där skolan är belägen ha rätt till insyn i skolans verksamhet. Sådana skolor är skyldiga att i den utsträckning kommunen bestämmer delta i den uppföljning och ut-

som värdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende.

Fristående skolor som avses i 8 § är vidare skyldiga att delta i riksomfattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

som

14§ Om fristående skola har Om fristående skola som har

en som en rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b § rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b § inte längre uppfyller kraven för inte längre uppfyller kraven för att bidrag och bristerna inte att få bidrag och bristerna inte avhjälps efter påpekande för avhjälps efter påpekande för huvudmannen, skall förklaringen huvudmannen, skall förklaringen

rätt till bidrag återkallas. om rätt till bidrag återkallas. om Detsamma gäller friståen- Detsamma gäller om en friståen-

om en de skola trots påpekande inte de skola trots påpekande inte iakttar sin skyldighet enligt 13 § iakttar sin skyldighet enligt 13 § att delta i den uppföljning och att delta i den uppföljning och utvärdering som genomförs av utvärdering som genomförs av Statens skolverk. Statens skolverk. Förklaringen

rätt till bidrag får också

om

återkallas om huvudmannen inte

tillsett att registerutdrag lämnats

enligt 10 § och underlåtelsen

a

är allvarlig.

26 F örfattningsförslag

Om verksamheten vid en fristående skola som har rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b § förändras i sådan utsträckning att det innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner, skall Statens skolverk återkalla rätten till bidrag.

16a§ Ingen som är eller har varit Ingen som är eller har varit verksam i en fristående skola verksam i en fristående skola

i detta kapitel får som avses i detta kapitel får som avses obehörigen röja obehörigen röja

vad han eller hon i den vad han eller hon i den elevvårdande verksamheten har elevvårdande verksamheten har fått fått veta någons personliga förhål- veta om någons personliga förhål-

om landen, landen,

uppgifter i ett ärende uppgifter i ett ärende om

om tillrättaförande elev eller tillrättaförande elev eller

av en av en

skiljande av en elev från vi- om skiljande av en elev från viom dare studier. dare studier eller

uppgifter i ett registerut-

drag lämnats enligt 10 a

som

16 b §

Den som tagit emot registerut-

drag enligt 8 b eller 10 a §

skall förstöra utdragen senast

sedan ett år förflutit från det att

utdragen tagits emot.

10 kap. Särskilda utbildningsformer

1 d §

Huvudmannen för en riksinter-

natskola skall se till att den som

erbjuds en anställning inom sko-

lan lämnar sådana registerut-

drag som avses i 1 kap. 18 § till

honom.

Den inte lämnar regis-

som

terutdrag enligt första stycket får

inte anställas inom skolan.

Första och andra stycket

F örfattningsförslag 27

gäller inte betrajfande den som under ett års tid sammantaget anställs för kortare tid än 30 dagar.

1 e § Ingen som är eller har varit verksam i en fristående skola som har getts ställning av riksinternatskola får obehörigen röja uppgifter i ett registerutdrag som lämnats enligt J d

1f § Den som tagit emot registerutdrag enligt 1 d § skall förstöra utdragen senast sedan ett år förflutit från det att utdragen tagits emot.

28 F örfattningsförslag

2 till i till lag om

Förslag ändring förslaget

belastningsregister

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ändamål

2 § Belastningsregistret skall föras för att ge information om sådana belastningsuppgifter behövs i verksamhet hos

som

polis- och tullmyndigheter för att förebygga, upptäcka och utreda brott,

åklagarmyndigheter för beslut om förundersökning och åtal samt för

utfärdande av strafföreläggande,

allmänna domstolar för straffmätning och val av påföljd och

polismyndigheter och andra myndigheter vid sådan lämplighetspröv-

ning, tillståndsprövning eller annan prövning som anges i författning.

Registret får användas också för att Registret får användas också för att till enskild lämna uppgift som är av till enskild lämna uppgifter som är särskild betydelse i dennes verk- av särskild betydelse i dennes samhet. verksamhet eller som denne behö-

enligt bestämmelser i skollagen

ver

1985:1100.

Rätt att få uppgifter från registret

Enskilda

9 § En enskild har rätt att på begäran skriftligen få ta del av samtliga uppgifter ur registret om sig älv. Sådana uppgifter skall på begäran lämnas ut utan avgift en gång per kalenderår.

En enskild som behöver ett re- En enskild som behöver ett registerutdrag om sig själv för att gisterutdrag om sig själv för att kunna ta tillvara sin rätt i ett kunna ta tillvara sin rätt i ett främmande land eller få tillstånd främmande land eller få tillstånd att resa in, bosätta sig eller ar- att resa in, bosätta sig eller arbeta där, har rätt att få ett utdrag beta där, har rätt att få ett utdrag vars innehåll är begränsat enligt vars innehåll är begränsat enligt föreskrifter som regeringen eller föreskrifter som regeringen eller den myndighet regeringen be- den myndighet regeringen be-

F örfattningsförslag 29

stämmer meddelar. stämmer meddelar. Detsamma gäller när en enskild behöver ett registerutdrag om sig själv enligt bestämmelser i skollagen 1985:1100.

Ett registerutdrag som är avsett för användning enligt skollagen 1985:1100 får endast innehålla sådana uppgifter om brott som kan vara av betydelse vid en lämplighetsprövning med syfte att förebygga övergrepp mot barn och ungdomar.

En begäran om uppgifter ur registret skall vara skriftlig och undertecknad av den sökande själv.

2 18-0960

30 Fötfattningsförslag

3 Förslag till ändring i förslaget till lag om

misstankeregister

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ändamål

2 § Misstankeregistret skall föras för att underlätta tillgången till sådana uppgifter skälig misstanke brott behövs i verksamhet hos om om som polis- och tullmyndigheter för att samordna förundersökningar mot en och för att förebygga, upptäcka och utreda brott, person åklagarmyndigheter för beslut förundersökning och åtal och om polismyndigheter och andra myndigheter vid sådan lämplighetsprövning, tillståndsprövning eller prövning i författning. annan som anges

Registret får användas också för att Registret får användas också för till enskild lämna uppgift är att till enskild lämna uppgifter som av särskild betydelse i dennes verk- är särskild betydelse i som av samhet. dennes verksamhet eller som denne behöver enligt bestämmelser i skollagen 1985:1100.

Rätt att få uppgifter ur registret

Enskilda 8 a § En enskild som behöver ett registerutdrag om sig själv enligt bestämmelser i skollagen 1985:1100, har rätt att få ett utdrag vars innehåll är begränsat enligt föreskrifter som regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar. Ett registerutdrag som är avsett för användning enligt skollagen 1985:1100 får endast innehålla uppgifter om misstankar brott som kan vara av 0m betydelse för lämpligen

hetsprövning med syfte att förebygga övergrepp mot barn och ungdomar. Sådana uppgifter får tas med endast åtal väckts i

om anledning av misstankarna.

32 Författningsförslag

4 Förslag till ändring i sekretesslagen

1980: 100

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. § 9 a Sekretess gäller i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen,

förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, Särskolan, spe-

cialskolan och sameskolan samt kommunal riksinternatskola i en för uppgift enskilds personliom

förhållanden i registerutdrag

ga lämnats enligt 1 kap. 18 som 2 kap. 14 § eller 10 kap. a a 1 d§ skollagen 1985:1100, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men. Sekretess gäller hos en komoch hos Statens skolverk för mun uppgift enskilds personliga om förhållanden i registerutdrag lämnats enligt 1 kap. 19 som 2akap. 14 eller 14b 2 b kap. 7 eller 7 b § eller 9 kap. 8 eller 8 b§ skollagen 1985:1100, om det inte står klart att uppgiften kan rojas utan att den enskilde eller någon hoeller henne närstående linom der men. I fråga uppgift i allmän om handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

5 till i

Förslag ändring lagen 1993:802

om entreprenadförhållanden inom

skolan

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 § Den som är eller har varit verksam inom enskild verksamhet be-

som drivs med stöd av 1 eller 2 § får inte obehörigen röja vad han i den elevvårdande verksamheten har fått någons personliga förhål-

veta om landen. Han får inte heller obehörigen röja uppgift i ärende tillrätta-

om förande av en elev eller skiljande elev från vidare studier.

om av en

Vad sägs i första stycket

som

gäller också för uppgifter i ett

registerutdrag som lämnats en-

ligt 1 kap. 20 § skollagen

1985:1100.

34 Författningsförslag

6 Förslag till ändring i förordningen

199 l : 1080 om riksintematskolor

42§

skolhuvudman inte fullgör sina skyldigheter enligt lag eller and- Om en

författningar i fråga om skolan, får regeringen efter anmälan av stara tens skolverk besluta att del statsbidraget enligt denna förordning

en av skall hållas inne i avvaktan på att rättelse sker. Om rättelse ändå inte sker, får regeringen förordna att det innehållna beloppet skall dras av från statsbidraget.

Regeringen får också förordna att ett belopp skall dras av från statsbidraget huvudmannen för skolan inte tillsett att registerutdrag

om lämnats enligt 10 kap. 1 d § skollagen 1985:1100 och underlåtelsen är allvarlig.

Uppdraget och utredningsarbetet 35

1 och

Uppdraget utredningsarbetet

1.1 och dess

Uppdraget avgränsningar

Utredaren har fått i uppdrag att ta ställning till arbetsgivare bör

om ges ökade möjligheter eller skyldighet att kontrollera lämpligheten hos

anställda och personer som kan komma ifråga för anställning inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Syftet med eventuell

en kontroll skall vara att stärka barns och ungdomars skydd mot främst sexuella övergrepp. Detta framgår direktiven, bilaga

av se

För samtliga verksamhetsområden som omfattas uppdraget finns

av sedan den l januari 1998 bestämmelser i skollagen 1985:1100. Utifrån skollagen kan de olika verksamheterna definieras på följande sätt.

Förskoleverksamhet: förskola, familjedaghem eller öppen förskola. -

Skolbarnsomsorg: fritidshem, familjedaghem eller öppen fritids- -

verksamhet. Skola: förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola, special-

-

skola och sameskola. Detta framgår av l kap. 1 § och 2 kap. 2 Vi har här beaktat de änd-

a ringar som föreslås i propositionen Läroplan för förskolan",

prop. 1997/98:93. De nämnda lagrummen gäller verksamheter bedrivs

som av det allmänna. Utredningsuppdraget omfattar emellertid också motsvarande verksamheter bedrivs enskilda. Även de så kallade

som av internationella skolorna och riksintematskoloma omfattas uppdraget.

av Vad som avses med sådan skolor definieras i skollagen 9 kap. 5 §

respektive 10 kap. 1 §. Utbildningar för omfattas däremot inte.

vuxna

Direktiven anger några centrala frågor för att ta ställning till. Vi

oss skall bedöma vilka möjligheter den arbetsrättsliga regleringen

ger en arbetsgivare att mot anställda sitt sexuella beteende

agera som genom eller på något liknande sätt visat sig olämpliga för arbete med barn och ungdomar. Vidare skall vi analysera i vad mån ökad kontroll

en av anställda och personer som söker anställning kan medverka till att stärka barns och ungdomars skydd mot sexuella övergrepp. Slutligen skall vi utifrån integritetsskyddsaspekter analysera för- och nackdelar med olika avgränsningar av en eventuell registerkontroll. De nämnda frågorna utgör viktiga utgångspunkter för vårt ställningstagande till ökade

om kontrollmöjligheter bör införas. I uppdraget ingår också att lämna för-

36 Uppdraget och utredningsarbetet

slag till nödvändiga författningsändringar, för det fall ett behov av ökad kontroll skulle anses föreligga.

Det är inte närmare känt i vilken omfattning personal inom de aktuella verksamhetema begår sexuella övergrepp mot bam. Däremot finns det uppgifter som visar att övergrepp förekommer och som ger vissa indikationer omfattningen, se kapitel Vi har inte ansett att det för

om utredningsarbetet varit nödvändigt att göra någon kartläggning av förekomsten övergrepp. Vårt slutliga ställningstagande utgår alltså inte

av från statistiska uppgifter eller uppgifter från empiriska undersökningar. Utgångspunkten är istället att övergrepp förekommer och att varje övergrepp får allvarliga konsekvenser för det barn som utsätts.

En viktig del utredningsuppdraget har utgjorts av frågor rörande

av kontroll inhämtande av registerupplysningar om brottslighet och

genom

brottsmisstankar. Huruvida bestämmelser om registerkontroll skall om införas har framstått huvudfråga att ta ställning till. Det har

som en emellertid stått fritt att överväga andra metoder för att öka skyddet

oss mot övergrepp.

Uppdraget har alltså avsett barns och ungdomars skydd mot olika former övergrepp. Det har huvudsakligen varit inriktat på skyddet

av mot sexuella övergrepp. Med sådana övergrepp bör främst förstås sexualbrott enligt 6 kap. brottsbalken. Men även andra former av olämpligt beteende med sexuella inslag har vi i detta sammanhang betraktat som övergrepp. Det gäller handlingar och yttranden där den vuxne utnyttjar sin ställning för beteenden kan kränkande för barnen eller

som anses ungdomarna. Ett exempel är sexuella kommentarer eller anspelningar från lärare riktade till elever i övre tonåren. Andra typer av övergrepp än sexuella kan olika former fysisk och psykisk misshandel.

vara av

Skyddet mot de nämnda formerna övergrepp har utgjort ramen

av för utredningsuppdraget. I detta har inte ingått att stärka skyddet mot

andra synvinklar är olämpliga för arbete med barn och personer som ur ungdomar. Exempelvis har det legat utanför uppdraget att överväga kontroll i syfte att hindra dömda för narkotikabrott att få an-

personer ställning i de aktuella verksamheterna.

Angående uppdragets avgränsning bör slutligen poängteras att detta avsett frågan utökade möjligheter att kontrollera personal och per-

om

söker anställning. Vi har däremot inte haft i uppdrag att ta soner som ställning till hur arbetsgivare skall då en olämplig person

en agera upptäcks. Ändå har det tett sig naturligt att i vissa sammanhang beröra detta.

Uppdraget och utredningsarbetet 37

Utredningsarbetet

Under utredningsarbetet har vi haft ett stort antal kontakter med myndigheter och organisationer. Kontaktema har varit ett sätt för oss att inhämta kunskaper om förhållandena inom de olika verksamheterna och på risken för övergrepp mot barn och ungdomar. Genom

om synen kontakterna har myndigheterna och organisationerna å sin sida fått tillfälle att framföra synpunkter. Samtalen har rört ett brett spektrum av frågor runt utredningsuppdraget. Vi har diskuterat i vilken utsträckning övergrepp kan antas förekomma och vad man kan göra för att förebygga övergrepp. Särskilt har frågan huruvida registerkontroll kan vara ett sätt att stärka skyddet mot övergrepp diskuterats liksom frågan om det lämpliga i att införa kontroller. Vi har också fått konkreta och delvis detaljerade synpunkter på hur registerkontroll kan och bör utformas. Även i övrigt har frågor rekrytering personal tagits

om av upp.

Vi har alltså träffat representanter för rad myndigheter: Statens

en skolverk, är central förvaltningsmyndighet för de verksamheter

som

omfattas utredningsuppdraget, Socialstyrelsen, som hade motsom av svarande funktion för förskoleverksamheten fram till den l januari i år, och Barnombudsmannen. Vi har också träffat representanter för och studerande vid Lärarhögskolan i Stockholm och samrått med Lärarutbildningskommittén. Vi har träffat de tjänstemän på Rikspolisstyrelsen

för och belastningsregistret och tjänstemän som som ansvarar personarbetar med att utveckla de belastnings- och misstankeregistren. Vi

nya har även haft kontakter med Brottsförebyggande rådet.

Vi har haft sammanträden med representanter för arbetsgivare inom de aktuella verksamhetsornrådena: Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svensk Handel och Uänsteföretagen, och Kooperatio-

F örhandlingsorganisation. Vi har också träffat en representant för nens branschorganisationen Friskolornas Riksförbund. Likaså har vi haft sammanträden med fackförbund organiserar arbetstagare inom de

som aktuella verksamheterna: Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Svenska Kommunalarbetareförbundet och Skolledarna.

Vi har träffat företrädare för organisationer arbetar för att till-

som varata barns intressen: Riksförbundet Hem och Skola och Barnens Rätt i Samhället. Samråd har också ägt rum med representanter för Handikapporganisationernas samarbetsorgan.

Vi har också haft kontakter med en grupp manliga förskollärare och barnskötare i Rinkeby och med enskilda daghem.

Vid ett sammanträde i Oslo arrangerades Barne- familje-

som av og departementet träffade vi representanter för detta departement och för

Kirke-, utdannings og forskningsdepartementet samt Oslo politikam-

Vid sammanträdet fick vi ingående information om det norska mer.

38 Uppdraget och utredningsarbetet

systemet för registerkontroll av personer som söker arbete inom barn-

omsorgen. Vi ñck också skriftligt material. I Oslo träffade vi även

en

representant för Norsk Lazrarlag.

Förekomsten övergrepp 39

av

2 Förekomsten av

övergrepp

l Inledning

Det finns inga svenska vetenskapliga undersökningar som särskilt behandlar förekomsten av övergrepp på barn och ungdomar inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Däremot finns det undersökningar som visar att övergrepp Förekommer och som ger en antydan om problemets omfattning. Också genom våra samrådssamtal med myndigheter och organisationer har vi sökt bilda oss en uppfattning om problemets vidd.

2.2 Kriminalstatistiken

Den officiella kriminalstatistiken framställs Brottsförebyggande

av rådet. I statistiken finns bl.a. uppgifter om antalet anmälda brott och uppgifter om antalet personer som lagförts for brott. Med lagförd person avses den som dömts i tingsrätt, godkänt strafföreläggande eller som har meddelats åtalsunderlåtelse. I statistiken finns inte någon särskild redovisning av brottslighet inom de aktuella verksamheterna. De nedan presenterade siffrorna ur den officiella statistiken har hämtats från Kriminalstatistik 1995, BRÅ-rapport 1997:5.

År 1995 anmäldes enligt den officiella statistiken drygt 7 700 sexualbrott, dvs. brott mot 6 kapitlet brottsbalken. Lite drygt 2 700 av dessa avsåg brott mot personer under 15 år. Antalet anmälda brott mot liv och hälsa, dvs. brott enligt 3 kapitlet brottsbalken, var 1995 drygt 57 000. Av dessa var den helt dominerande brottstypen misshandel som utgjorde drygt 54 000 av anmälningarna. I siffran ingår inte misshandel med dödlig utgång. I anmälningsstatistiken avseende misshandel särredovisas brott mot barn mellan O och 6 år samt brott mot barn mellan 7 och 14 år. Den förstnämnda gruppen utgjorde drygt 800 av anmälningarna och den sistnämnda utgjorde knappt 4 400.

I den officiella lagföringsstatistiken redovisas inte brott mot barn särskilt. Enligt denna statistik lagfördes under åren 1988 till 1995 varje år mellan ca 600 och 700 personer för sexualbrott. Antalet lagförda för brott mot liv och hälsa var under samma tidsperiod mellan ca 7 000 och

40 Förekomsten av övergrepp

ca 9 700 personer per år. De helt dominerande brottstypema var misshandel och grov misshandel som tillsammans stod för mellan ca 6 500 och ca 9 000 lagföringar per år.

Enligt statistik från Statistiska centralbyrån KR info 1995:3 lagfördes under åren 1988 till 1994 varje år mellan 170 och knappt 300 personer för brott mot 6 kap. l-6 brottsbalken mot barn under 15 år. Med lagförd person avses här en person som dömts eller som fått åtalsunderlåtelse. De angivna lagmmmen behandlar brotten våldtäkt, sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande, sexuellt utnyttjande av underårig, sexuellt umgänge med barn samt sexuellt umgänge med avkomling eller syskon. Brottet sexuellt ofredande ingår alltså inte i siffrorna.

2.3 rådet

Brottsförebyggande

Brottsförebyggande rådet har genomfört en undersökning om sexualbrott mot bam. Undersökningen har presenterats av docenten Peter Martens bl.a. iBRÅ-rapport 1990:6 och 1991:1. Även i BRÅ-PM 1992:4 har han behandlat undersökningen. De följande uppgifterna har hämtats från dessa publikationer.

Undersökningen omfattade alla sexualbrott mot personer under 15 år utom exhibitionism, som polisanmäldes under år 1984. Antalet anmälda förövare var 682. Antalet utsatta barn var 886, varav 75 procent flickor och 25 procent pojkar.

var

De misstänkta förövarna delades i undersökningen in i fyra kategorier: barnets far, vuxen bekant, vuxen obekant och ung förövare. Kategorin barnets far inkluderade både biolgisk far och fadersersättare. Även de biologiska mödrama ingick i denna eftersom de för

grupp, var få 4 stycken för att bilda kategori. I kategorin vuxen bekant

en egen fanns flera olika grupper av personer, bl.a. sådana som stod i ett auktoritetsförhållande till barnet, t.ex. lärare och fritidsledare. Med unga förövare avsågs i huvudsak personer under 21 år.

Den största gruppen anmälda förövare var vuxna obekanta, ca 40 procent av anmälningarna. Den näst största var barnets far som anmäldes i närmare 30 procent av fallen. Därefter kom gruppen vuxna bekanta utgjorde 18 procent. De unga förövama utgjorde ca 14

som procent.

Det finns också en redovisning av relationen mellan barnet och den anmälde förövaren. Redovisningen anger antalet barn som utsatts av en viss typ förövare. En kategori förövare i denna redovisning utgörs

av av lärare etc. Enligt anmälningarna hade 38 barn utsatts av personer ur denna kategori. Av barnen var 28 flickor och 10 pojkar. Detta

Förekomsten av övergrepp 41

innebär att 5 procent alla barn i undersökningen hade anmält att ca av de utsatts för övergrepp av lärare etc. I undersökningen berörs också frågan i vad mån de anmälda förövama tidigare lagförts dels för brott i allmänhet, dels för sexualbrott bam. Med begreppet lagförts avsågs att de dömts, att straffmot föreläggande utfärdats eller att åtalsunderlåtelse meddelats. Av alla identifierade misstänkta hade tidigare 13 procent lagförts för sexualbrott. 8 hade lagförts för sexualbrott mot barn. En stor del av de procent obekanta och förövama hade aldrig kunnat identifieras av polisen, unga varför uppgifter i denna del saknades beträffande dessa. de olika kategorierna andelama anmälda för återfall För var som var följande. Omkring tredje de misstänkta fädema hade tidigare var av lagförts för brott. 5 procent hade lagförts för sexualbrott mot barn. Mer hälften de obekanta hade tidigare lagförts. 15 procent av än av vuxna samtliga i kategorin hade lagförts för sexualbrott mot bam. I gruppen bekanta, bl.a. inkluderar lärare etc., hade drygt 40 procent vuxna som lagförts. 10 procent hela bekanta hade tidigare av gruppen vuxna lagförts for sexualbrott mot bam. Ingen de förövama hade av unga tidigare lagförts för sådana brott.

2.4 Barnens rätt i samhället

Organisationen Barnens Rätt i Samhället, BRIS, har hjälptelefon för en Under år 1997 inkom 10 345 samtal till hjälptelefonen kunde barn. som bearbetas statistiskt. Statistiken redovisas i "BRIS-rapporten 1997". statistiken handlade 8,2 procent samtalen sexuella Enligt av om etc. Statistiken innehåller särskild redovisning av vilka övergrepp en förövare. Den näst största förövare personer som uppgetts som gruppen vuxen i skolan eller motsvarande". Denna grupp angavs som var förövare i 18 fallen. Den största barnets far som procent av gruppen var fallen förövaren. Andelen män bland det i 23 procent av uppgavs vara antalet förövare sexuella övergrepp 88 procent och totala av var andelen kvinnor 13 procent. Andelen kvinnor således inte helt var försumbar.

2.5 Stockholms Skolförvaltning

Stockholms stads centrala Skolförvaltning har genomfört enkäten undersökning för att kartlägga förekomsten sexuella trakasserier mot av flickor inom skolan. Resultatet undersökningen har presenterats av av Stockholms stad i rapport med namnet "Stopp för sexuella trakasen

42 Förekomsten övergrepp av

serier, nr 1996:2. I undersökningen ingick 10 procent alla flickor av som var inskrivna i årskurs nio och 18 procent alla flickor av som var inskrivna i årskurs två på gymnasiet. Sammanlagt tillfrågades 762 flickor varav 714 svarade. Undersökningen avsåg såväl trakasserier från kamrater från som personal. Enligt rapporten 47 procent att de utsatts för uppgav trakasserier. Trakasserierna hade bestått i ovälkomna sexuella kommentarer, ovälkomna telefonsamtal, ovälkommen ryktesspridning, ovälkommet tafsande etc. och ovälkomna förslag etc. Närmare 40 procent svarade att de fått ovälkomna sexuella kommentarer. Omkring 30 procent hade utsatts för ovälkommet tafsande. Enligt rapporten hade ingen utsatts för våldtäkt eller våldtäktsförsök i skolan. Flickorna i undersökningen tillfrågades i vilken årskurs de gick då den händelse inträffade som de ansåg mest allvarlig. Ca 15 procent av samtliga flickor svarade mellanstadiet och 25 procent högstadiet. ca Siffrorna för årskurs ett och två i gymnasiet låg under 10 procent. Vidare tillfrågades flickorna om vem som trakasserat dem. På denna fråga svarade 8 procent av samtliga flickor att de trakasserats av lärare. Detta motsvarar i reella tal 57 stycken. 33 procent svarade att de utsatts av manliga studiekamrater, vilka alltså utgjorde den största gruppen. Här kan vidare noteras att 16 procent flickorna i högstadiet och 8 av procent av flickorna i gymnasiet angett att sexuella skämt ofta eller ibland förekom från lärarnas sida.

2.6 Samrådssamtal och i

utredningsarbetet

övri

Under utredningsarbetet har vi samrått med myndigheter och organisationer, se avsnitt 1.2. Vi har då bl.a. tagit frågan upp om förekomsten sexuella övergrepp inom de aktuella verksamheterna. av På detta sätt har vi fått del av de erfarenheter funnits inom som myndigheterna och organisationerna. De uppgifter lämnats har som varit översiktliga och ungefärliga. Det rör sig alltså inte någon form om av vetenskaplig undersökning utan ett sätt för att få indikationer om oss om problemets vidd. Samrådssamtalen har gett vid handen att sexuella övergrepp mot barn och ungdomar inte förekommer i så stor utsträckning inom de aktuella verksamheterna. I huvudsak tycks två typer övergrepp av förekomma. För det första förekommer det att manliga lärare säger saker med sexuell innebörd till tonårsflickor eller utsätter dem för sexuell beröring. Detta är den vanligaste formen övergrepp. För det av

Förekomsten övergrepp 43 av

andra förekommer övergrepp mot mindre barn. Dessa övergrepp kan ibland allvarligare art, dvs. de kan innefatta avancerade vara av mer handlingar. Vårt intryck är emellertid att övergrepp mot yngre barn över huvud taget är mycket ovanliga. I synnerhet de allvarligare övergreppen har framstått ytterst ovanliga. Här kan även påpekas som vi fått uppgifter att det förekommit att manliga medlemmar i att om dagbamvårdares familjer begått övergrepp. Det kan inte uteslutas att det inom skolan förekommer grövre sexualbrott, t.ex. våldtäkt, mot elever i tonåren. Under som utredningsarbetet har vi emellertid inte fått indikationer på att denna typ brott skulle förekomma. Detta kan givetvis inte tas till intäkt for att av sådana brott inte förekommer, även intrycket stämmer överens med om den undersökning genomförts Stockholms Skolförvaltning. Men som av omfattningen de grövre brotten är troligen liten. av Som tänkbar förklaring till att de allvarliga övergreppen upplevts så sällsynta har under samrådssamtalen framförts att dessa som övergrepp kanske inte kommer till de centrala organisationemas kännedom. Detta eftersom det är uppenbart hur saken arbetsrättsligt skall hanteras, nämligen avskedande. Varken arbetstagare eller genom arbetsgivare har i regel något behov att då kontakta sin centrala av organisation. Erfarenheten hos myndigheterna och organisationerna har Varit att de flesta fall där polisanmälan gjorts beträffande sexuella övergrepp slutat med förundersökningen lagts ned eller att åtalet har lämnats att bifall. Endast i undantagsfall har åtal lett till fällande dom. utan Utredningsuppdraget omfattar även andra typer av övergrepp än sexuella, varmed främst fysisk misshandel. Det är känt att det avses förekommer barn misshandlas inom de aktuella att verksamhetsområdena. Detta torde dock endast förekomma i liten

utsträckning.

44 Förekomsten övergrepp

av

1998:69 Internationella och utländska förhållanden 45

3 Internationella och utländska

förhållanden

3.1 Internationella förhållanden

1 l Barnkonventionen

.

Barnkommitttén Konventionen barnets rättigheter, Barnkonventionen, antogs av

om FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige ratificerade konventionen under 1990 och den kom att gälla i förhållande till Sveri-

den 2 september år. Under 1996 tillsatte regeringen en ge samma kommitté hade i uppdrag att bl.a. göra översyn hur svensk

som en av lagstiftning och praxis förhöll sig till Bamkonventionens bestämmelser. Kommittén tog sig namnet Bamkommittén. Dess huvudbetänkande heter Barnets bästa i främsta rummet och har beteckningen SOU 1997:116.

Barnets bästa En grundprincipema i Barnkonventionen är principen om barnets

av bästa. Den kommer till uttryck i artikel har följ ande lydelse.

som

Vid alla åtgärder rör barn, sig de vidtas av of-

som vare

fentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domsto-

lar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ,

skall barnets bästa komma ifrämsta rummet.

Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant

skydd och sådan omvårdnad behövs för dess välfärd

som

med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som

tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra per-

har lagligt för barnet, och skall för detta

soner som ansvar

46 Internationella och utländska förhållanden 1998:69

ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder.

Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar för vård eller skydd som ansvarar av barn uppfyller behöriga myndigheter fastställda av normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn.

Artikel 3.1 innebär att barnets bästa skall beaktas inom alla samhällsområden när beslut fattas på olika nivåer. Principens giltighet är alltså inte begränsad till verksamhetsområden direkt berör bam. Även som o1n principen alltid skall beaktas behöver den inte alltid utslagsgivara vände. Men då barnets bästa vägs mot andra intressen skall barnets bästa tungt vägande faktor. I situationer då låter andra invara en man tressen väga tyngre skall den beslutande myndigheten kunna Visa att en sammanvägning av relevanta intressen har gjorts. SOU 1997:116, s. 127 f.f. Vad som med barnets bästa definieras inte i konventionen. avses Men de artiklar i konventionen som behandlar olika sakområden kan sägas ge uttryck för hur de olika grundprincipema skall återspeglas på olika områden. Artikeln innehåller också i övrigt bestämmelser är särskild som av betydelse för frågan lämplighetsprövning personal inom de om av verksamhetsområden som berörs vårt utredningsuppdrag. I artikel av 3.2 stadgas att barnet skall tillförsäkras sådant skydd behövs för som dess välfärd. Detta stadgande måste innebära att barnet skall tillanses försäkras skydd mot sexuella övergrepp. Bestämmelsen i artikel 3.3 gäller alla typer av institutioner som ansvarar för vård och skydd av barn, inklusive olika former bamomav sorg. I artikeln bör kunna inläsas en skyldighet för konventionsstaterna att tillse att barnens intresse säkerhet och lämplig personal tillgoav av doses. SOU 1997:116, s. 139

Skydd mot sexuella övergrepp

Artikel 34 behandlar barns skydd mot sexuellt utnyttjande. Artikeln utgör en del av bakgrunden till tillsättandet av förevarande utredning, se direktiven, bilaga Artikeln har följande lydelse.

Konventionsstaterna åtar sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. För detta ändamål skall konventionsstaterna särskilt vidta alla

1998:69 Internationella och utländska förhållanden 47

lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder

för att förhindra

barn förmås eller tvingas att delta i olaglig a att ett en sexuell handling; barn utnyttjas för prostitution eller annan olaglig b att sexuell verksamhet;

barn utnyttjas i pornografiska föreställningar och i

c att

pornografiskt material.

Artikeln innefattar ett åläggande för konventionsstatema att vidta sådana åtgärder tillgodoser syftet att skydda barn mot sexuellt utsom nyttjande och sexuella övergrepp. Här måste särskilt framhållas stadgandet åtgärder för att hindra att barn förrnås eller tvingas delta i om olagliga sexuella handlingar. En åtgärd kan och måste övervägas i som detta sammanhang är införandet bestämmelser syftar till att av som hindra gjort sig skyldiga till sexualbrott mot barn från att personer som få arbeta med bam. Bamkommittén frågan i sitt huvudbetäntog upp kande. Där sägs att utifrån Bamkonventionens perspektiv är skyddet för barnet det helt övergripande intresset i förhållande till vilket den integritet och andra intressen måste komma i andra vuxnes hand s. 432.

3.1.2 Europeiska unionen

Det saknas EG-rättsliga regler särskilt rör frågan om lämpligsom hetsprövning personal inom förskolan, skolan och skolbarnsomsorav Emellertid har kommissionen utfärdat ett memorandum om Eurogen. peiska unionens bidrag till förstärkning kampen mot sexuellt missav bruk och utnyttjande barn C4-O556/96. I anledning meddelandet av av har Europaparlamentet antagit resolution sexuellt utnyttjande av en om barn A4-O306/97. I resolutionen medlemsstaterna att utfäruppmanas da föreskrifter förbjuder befunnits skyldiga till som personer som "pedoñlhandlingar" att utöva verksamheter, inom vilka de kommer i

kontakt med minderåriga. I resolutionen tas också frågan om skyldighet att polisanmäla upp misstankar bl.a. sexuella övergrepp mot barn. Medlemsstaterna om att kriminalisera underlåtenhet att till rättslig instans rapporuppmanas handlingar eller allvarliga indicier pedofili eller dålig behandtera bam. ling av

48 Internationella och utländska förhållanden 1998:69

l Europakonventionen

Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihetema, europakonventionen, gäller som lag i Sverige. Konventionen innehåller bestämmelse skydd

en om för den personliga integriteten. I artikel 8.1 anges att envar har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. En myndighet får göra ingrepp i rättigheterna endast med stöd i lag och om det är nödvändigt av hänsyn till vissa angivna intressen, bl.a. förebyggandet av oordning eller brott. Detta sägs i artikel 8.2. Innebörden

av konventionstexten har preciserats avgöranden den europeiska

genom av domstolen för de mänskliga rättigheterna, Europadomstolen.

Vårt utredningsuppdrag rör frågor om registerkontroll av arbetssökandes och anställdas brottslighet. En sådan kontroll innebär att uppgifter hos myndigheter om enskilda sprids, vilket måste betraktas som ett intrång i den personliga integriteten se avsnitt 6.3.1. Utifrån europakonventionen kan emellertid inte grundas några långt gående krav på sekretess om enskildas personliga förhållanden. Konventionsstaterna har istället stort handlingsutrymme i denna fråga. Utifrån artikel 8 krävs förmodligen inte mer än att särskilt känslig information inte i onödan görs tillgänglig för andra än dem som har ett berättigat intresse av att få del av informationen. Se Hans Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, s. 237

3.2 Utländska förhållanden

3.2.1 Inhämtandet av information

Information om det norska systemet för lämplighetsprövning har vi inhämtat genom ett Sammanträffande med representanter för Bame- og familiedepartementet, Kirke-, utdannings- och forskningsdepartementet samt Oslo Politikammer. Vid sammanträffandet fick vi också del av skriftligt material. Beträffande England och Wales har informationen inhämtats direkt från ett cirkulär som reglerar frågorna om avstängning och kontroll av personal i dessa länder. Beträffande övriga länder har information inhämtats de svenska ambassadema i respektive

genom land.

Internationella och utländska förhållanden 49 1998:69

3.2.2 Norge

I Norge finns bestämmelser syftar till att hindra att personer som som sexualbrott barn får arbete ibamehagar. Reglerna finns i dömts för mot Bamehageloven mai 1995 19 och i 7 kap. i föreskrif- 20 § lov nr. till lagen. Med bamehagar närmast sådana verksamheter terna avses de i Sverige innefattas i begreppet förskoleverksom motsvarar som bl.a. förskolor och familjedaghem. I det följande används ordet samhet, förskola istället för barnehage. Bestämmelserna föreskriver att alla skall arbeta på förskola som en skall kunna visa tillfredställande politiattest. Detta gäller inom upp en såväl kommunal privat verksamhet. En politiattest kan sägas vara som register innehåller anteckningar brott och ett utdrag ur ett som om brottsmisstankar. Med tillfredställande politiattest avses en attest som innehåller några anteckningar misstankar, åtal eller domar avinte om sexualbrott bam. Av de attester utfärdas med stöd av seende mot som bamehageloven framgår inte det föreligger misstankar eller domar om brott. Om det i registret inte finns några anteckningar om andra typer av sexualbrott barn är attesten således blank, dvs. den innehåller om mot anteckning det inte finns något att anföra beträffande endast en kort att den omfrågade personen. skall i attest är uppräknade i föreskrif- De brottstyper som anges en bamehageloven. Sexualbrott mot barn är i Norge reglerade i terna till särskilda lagrum och det är sådana brott skall upptas i attesten. som olika former sexuellt utnyttjande under Brotten omfattar av av personer inklusive handlingar ungefär motsvarar de svenska bestäm- 16 år, som sexuellt ofredande. Det kan anmärkas att den norska motmelserna om inte skall leda till någon anmärk-

svarigheten till barnpomografibrott

strafföreläggande och vissa andra ning i de ifrågavarande attestema. likställs inte med domar och leder därför inte heller till någon

påföljder

anmärkning i en attest. skall visas innan arbetsgivaren fattar sitt slutliga beslut Attesten upp anställningsfrågan. Alla söker anställning skall inte avkrävas i som en utgör istället det sista momentet ianen attest. Uppvisandet av attesten När arbetsgivaren bestämt sig för anställnings-

ställningsförfarandet. en

denne arbete med villkoret att han eller hon måste

sökande erbjuds

tillfredställande attest. Den arbetssökande begär sedan själv uppvisa en få från polismyndigheten och måste då visa ett intyg om att att en attest anställning. När den arbetssökande får attesten lämnar han erbjudits en arbetsgivaren. Arbetsgivaren är sedan skyldig att förhan den själv till den tjänat sitt ändamål. Den attest får störa attesten när som genom en kännedom uppgifter någon har tystnadsplikt. När en om om annan

50 Internationella och utländska förhållanden 1998:69

tjänst annonseras ut skall det att politiattest kommer att kräanges en vas. Skyldigheten att visa upp en attest gäller för alla personalkategorier. Främst avses fast anställd personal direkt arbetar med barnen. som Andra personalgrupper omfattas är kökspersonal, som personer som gör vapenfri värnplikt på en förskola samt långtidsvikarier och andra vikarier är knutna till verksamheten i etablerad ordning. som en mer Även ägaren till privat förskola en som avser att arbeta i verksamheten omfattas kravet att uppvisa attest. En förälder tillfälligt ryckav en som er in och arbetar på en förskola omfattas däremot inte kravet. av Attesten skall visas upp för den myndighet anställer personal. som På privata förskolor skall attesten företes för ägaren eller föreståndaren. Kommunen granskar i sin egenskap tillsynsmyndighet ägares av en attest. Förutom de som är skyldiga att förete attest kan sådan krävas en en av andra som regelmässigt upphåller sig på förskola. De här en som avses är personer som inte arbetar på förskolan upphåller sig men som där i sådan utsträckning att de kan upprätta ett förtroendefullt förhållande till barnen. Bestämmelsen omfattar till exempel ägare till en en privat förskola som inte arbetar på förskolan ändå ofta uppehåller men sig i lokalerna. Även familjemedlemmar närvarande under av som är ett familjedaghems öppettider kan en attest krävas. Personer som är dömda för sexuella övergrepp mot barn är för all framtid utestängda från arbete på förskolor. Det är alltså fråga ett om yrkesförbud på livstid. Personer är misstänkta eller står under åtal som får inte anställas innan saken slutligt avgj orts. Om sedan frikännande en dom meddelas finns inget hinder mot ifråga anställs. att personen Kommunen kan vägra att godkänna privat förskola ägaren inte en om kan lägga fram en tillfredställande attest. Politikammaren i Oslo utfärdade drygt tusen attester enligt 20 §barnehageloven under första halvåret 1997. Samtliga tillfredställande. var I Norge pågår lagstiftningsarbete för att utöka användandet poliav tiattester. Krav på politiattest har föreslagits för personal på institutioner som tar emot barn för olika former av vård och för fosterföräldrar. De regler som håller på att utarbetas motsvarar i stort reglerna ibamehageloven. Tidigare pågick också lagstiftningsarbete för införande av krav på politiattester beträffande skolpersonal. Arbetet avbröts på grund av regeringsskiftet under hösten 1997. Förmodligen kommer lagstiftningsarbetet att återupptas i någon form. Slutligen kan anmärkas att det även i den norska universitetsloven lov 12 mai 1995 finns bestämmelser företeende politiattest. om av Studenter under studierna kommer i kontakt med bl.a. förskolesom

1998:69 Internationella och utländska förhållanden 5l

barn och skolelever kan avkrävas attest visar de är missen som om tänkta, åtalade eller dömda för sexual-, vålds- eller narkotikabrott.

3.2.3 Danmark och Finland

Danmark

I Danmark finns inte några centralt beslutade regler för kontroll av perarbetar eller söker arbete inom förskolan eller skolan. soner som Vanligtvis sker alltså inte någon kontroll anställda eller arbetssöav kande. Men det kan i enskilda fall förekomma att det i offentligt bedriverksamhet ställs krav på uppvisande så kallad straffeattest. ven av en En sådan kan inhämtas den med attesten eller med av person som avses dennes samtycke. En attest innehåller uppgifter domar och vissa om andra påföljder de senaste tio åren meddelats mot personen ifråga. som Krav på uppvisande attest kan förekomma t.ex. beträffande perav arbetar med barn eller då det finns skäl för särskilsoner som ensamma da misstankar mot en person. Privata utbildningsinstitutioner fastställer själva sina regler för an-

ställande av personal.

Finland

I Finland förekommer inte någon särskild lämplighetsprövning eller kontroll personal med syfte att förebygga övergrepp inom dagvård av barn, förskola eller grundskola. av Inom utbildningssystemet förekommer lämplighetsprövning av persöker till lärarutbildningar och utbildningar för vård av barn. soner som förekommer syftar emellertid endast till att utreda den De tester som sökandes lämplighet och motivation för arbete i verksamheten.

3.2.4 England och Wales

I England och Wales finns ett system för kontroll anställda och perav söker anställning i arbete med barn eller ungdomar. Systesoner som består två komponenter: dels kan avstängas från armet av en person bete med barn och ungdomar, dels förs ett register över personer som Uppgifterna systemet har vi hämtat från circular 11/95 avstängts. om från Department for Education and Employment. Av cirkuläret framgår att det finns tre syften med att avstänga någon

från arbete med barn eller ungdomar:

52 Internationella och utländska förhållanden 1998:69

Att skydda barn och ungdomar från kontakt - med personer som utgör en risk för deras säkerhet eller är dåliga föredömen. som Att upprätthålla en hög standard på uppträdandet hos lärare. - Att skydda skolor och undervisningsorganisationen i stort mot brott.

Reglerna om avstängning omfattar såväl lärare andra personalkasom tegorier inom skolväsendet anställning regelbunden kontakt vars ger med personer under 19 år. Frågor om avstängning handläggs utbildnings- och arbetsav marknadsdepartementet. Formellt är det den ansvariga ministern som har beslutanderätten. Ministem kan utfärda bindande order till en en arbetsgivare att avstänga eller avskeda Vidare kan ministern en person. förbjuda att anställs för arbete med barn eller ungdomar. Det en person finns också möjlighet att föreskriva särskilda villkor för en en persons anställning. Ett förbud att anställa gäller bara såvitt anställen person ningen avser arbete med bam eller ungdomar. Förbudet hindrar alltså inte att personen ifråga arbetar med t.ex. undervisning av vuxna. I vissa fall skall avstängning ske automatiskt utan någon prövning av omständigheterna i det särskilda fallet. Detta gäller beträffande personer som dömts för vissa allvarliga sexualbrott mot barn under 16 år. De brott som leder till automatisk avstängning finns upptagna i sären skild förteckning. Som exempel kan nämnas våldtäkt eller våldtäktsförsök, incest samt framställande eller distribution pomograñska fotoav grafier. I andra fall av olämpliga beteenden är det inte obligatoriskt att avstänga personen ifråga. En prövning skall göras omständigheterna i av det särskilda fallet. Det finns inte någon strikt begränsning de beteav enden som i dessa fall kan leda till avstängning. Ett olämpligt beteende kan leda till denna påföljd oavsett om handlingen är straffbar eller inte. Som exempel på beteenden som torde leda till avstängning nämns följande: våld mot barn och ungdomar, sexuella eller olämpliga annars förbindelser med elever, sexualbrott över 16 år, allvarlimot personer gare våldsbrott, narkotikabrott, stöld av skolans egendom, lämnande av vilseledande uppgifter vid anställning i skola, varje dom på fängelse en i tolv månader eller samt upprepat olämpligt beteende eller mer upprepade mindre allvarliga brott. I de fall då avstängning inte skall ske automatiskt skall utredning en göras. Den person skall tillfälle att yttra sig. Ett beslut som avses ges om avstängning kan inte överklagas och det är inte tidsbegränsat. Dock är det möjligt att dra tillbaka ett förbud. Detta görs normalt bara efter ansökan av den som avses med förbudet.

1998:69 Internationella och utländska förhållanden 53

Uppgifter förhållanden kan leda till att en person stängs av om som lämnas till departementet polisen och arbetsgivare. Polisen rapporteav all brottslighet, utom mindre trañkbrott, begås av lärare och rar som andra skolanställda. Arbetsgivare är skyldiga att rapportera alla fall då

lärare avskedas på grund olämpligt uppträdande. En rapport skall en av också lämnas någon skulle kunna komma att avskedas säger om som sig själv. Institutioner utbildar lärare och andra skall arupp som som beta med barn kan också rapportera till departementet. Rapporter skall

emellertid lämnas endast då student dömts eller annars uppträtt en som olämpligt önskar fortsätta sin utbildning. Alla avstängs från arbete med bam eller ungdomar personer som förs särskilt register. Registret förs utbildnings- och arbetsin i ett av marknadsdepartementet. Arbetsgivare inom skolväsendet har möjlighet innan anställs kontrollera ifråga finns anatt en person om personen tecknad i registret. Kontrollen kan göras lokala skolmyndigheter genom och vissa organisationer representerar privata skolor. En arbetsgisom kan också vända sig direkt till departementet. vare Det finns också möjlighet för arbetsgivare att kontrollera huruvida arbetssökande dömts för brott utan att detta förts in i det särskilda en registret. På detta sätt kan upptäcka någon dömts innan han man om eller hon hörde till någon de skall rapporteras till deav grupper som partementet. I cirkuläret finns också uppmaning till arbetsgivarna att vara en i anställningsförfarandet. Det framhålls att det är viktigt att noggranna inhämta referenser från tidigare arbetsgivare och att kontrollera att den

söker anställning har de kvalifikationer han påstår. som

3.2.5 Australien

Ansvaret för utbildningsfrågor i Australien ligger primärt på delstatema och territoriema. Delstaten New South Wales är den har det mest som utvecklade systemet för lämplighetsprövning av lärare. Innan någon i New South Wales anställs i skola som drivs av det en allmänna kontrolleras ifråga har straffats eller står under om personen misstanke för brott. Kontrollen gäller alla personalkategorier inom skolan. Om det visar sig att arbetssökande har anteckning om en en brottslighet får han tillfälle att diskutera saken med tjänsteman hos en den myndighet för det register används. Därefter som ansvarar som utfärdar tjänstemännen rekommendation huruvida personen är en lämplig anställa eller inte. Beslut i anställningsfrågan fattas emelleratt tid den skoltj änsteman har ansvaret för detta. av som

54 Internationella och utländska förhållanden 1998:69

Den som anses olämplig att anställa förs upp på en lista, som regelbundet distribueras till skolorna.

Ett beslut att vägra någon anställning på grund av brottslighet kan omprövas av en överordnad myndighet. Om beslutet grundar sig på att personen dömts för sexualbrott kan det dock inte omprövas.

3.2.6 USA

I USA är det möjligt att genomföra fingeravtrycksbaserade kontroller i nationella register över brottslighet. I en federal lag, National Child Protection Act, uppmuntras delstatema att anta bestämmelser gör

som det möjligt att genomföra sådana kontroller av personal inom skola, barnomsorg och ungdomsföreningslivet. Lagen gäller också personer som utför frivilligt arbete. Bestämmelser har införts i 37 delstater.

Den amerikanska motsvarigheten till Riksrevisionsverket, United States General Accounting Office, har gjort en översyn av hur bestämmelser om registerkontroller genomförts. Resultatet presenteras i en rapport, Fingerprint-based Background Checks -Implementation of the National Child Protection Act of 1993 GAO/GGD-97-32. Genomgången omfattar fem delstater som alla infört bestämmelser om kontroll: Kalifornien, Florida, Tennesee, Texas och Virginia. Kontrollens omfattning varierar stort mellan staterna. I vissa av staterna gäller reglerna för ett stort antal tjänster medan de i andra endast gäller ett fåtal. I vissa stater omfattar bestämmelserna endast arbetssökande medan de i andra gäller även för redan anställda. Och i vissa stater är registerkontroller obligatoriska och i vissa är de möjliga men inte obligatoriska.

Förutom kontroller i nationella register förekommer kontroller idelstatliga register.

3.2.7 Kanada

I Kanada ankommer det på provinsema att införa eventuell lagstiftning om kontroll av personer som har tillsyn över barn och ungdomar. För närvarande är det endast British Columbia som har sådan lagstiftning. I Ontario pågår arbete för införande av en lag som kan komma att föreskriva någon form av lämplighetsprövning.

I British Columbia regleras frågor om registerkontroll av personer som arbetar med barn under 19 år i en särskild författning, Criminal Records Rewiew Act. Där föreskrivs att en arbetsgivare måste försäkra sig om att en registerkontroll utförs av alla som skall anställas för arbete med bam. Genom kontrollen kan inhämtas uppgifter straff

om som

1998:69 Internationella och utländska förhållanden 55

den ifrågavamde ådömts och det finns någon aktuell an-

personen om klagelse mot personen.

Innan erbjuds anställning skall personen lämna sitt med-

en person givande till att registerkontroll utförs. Kontroll utförs inte av alla

en

söker ett visst arbete utan endast av de som verkligen kan komma som ifråga för anställning. Om arbetssökande är antecknad i registret be-

en dömer därtill särskilt utsedd person om den arbetssökande utgör en

en risk han eller hon arbetar med bam. En person som bedöms utgöra

om

risk får inte anställas för arbete med barn. Det finns även ett motsvaen rande kontrollsystem för redan anställda personer. Följden av att en anställd riskperson är att han inte får arbeta med bam.

anses som en

Även lagstiftning fråga för provinsema finns det på den

om är en federala nivån uttalad policy att uppmuntra arbetsgivare att bedriva

en så kallad screening", här närmast kan översättas med lämplig-

som hetsprövning, när olika tjänster tillsätts. Bland annat bedrivs en kampanj med detta syfte. Som ett led i kampanjen har handbok utarbe-

en tats. Ett moment i den screening som rekommenderas består av kontroll i vissa polisregister. Det betonas emellertid särskilt att registerkontroll ensamt inte är tillräckligt. Andra åtgärder som arbetsgivare rekommenderas vidta är riskbedömning den aktuella tjänsten, infö-

av rande rutiner i anställningsförfarandet, utvärderingar av

av noggranna de anställdas arbete och införande rutiner för feed-back från bar-

av nen och deras familjer.

3.2.8 Frankrike, Tyskland, Belgien, Nederländerna

Frankrike

I Frankrike sker all antagning till lärarutbildningar genom inträdesprov. I samband med kontrolleras också de sökande förekommer i

proven om straffregistret. Den antecknats i registret kan hindras att komma in

som på utbildningen, beroende på vilket brott han dömts för. De olika tester

äger vid intagningen emellertid enbart fallenhet, dugligsom rum avser het och lämplighet i allmänhet för yrket. Dessa kriterier följs sedan upp under praktik ute i skolorna. Under utbildningstiden hålls fortlöpande personliga intervjuer med de blivande lärarna.

Förutom den kontroll sker i samband med utbildningen finns i

som Franlqike inte något särskilt system för lämplighetsprövning av de som arbetar eller som söker arbete med bam.

56 Internationella och utländska förhållanden 1998:69

Tyskland I Tyskland sker registerkontroll av personal inom barn- och ungdomsomsorgen. Kontrollen sker i samband med anställningsförfarandet. De register som kontrolleras innehåller anteckningar om eventuell brottslighet.

Belgien I Belgien måste en person som anställs inom barnomsorg eller förskola som bedrivs av det allmänna lämna ett intyg om att han fört en hederlig vandel. I privat verksamhet måste man underteckna ett intyg på heder och samvete.

I den franskspråkiga delen av Belgien håller ett lagförslag på att utarbetas som innebär att lärare som misstänks för pedofili eller andra allvarliga förseelser mot barn kommer att avstängas från undervisning.

Nederländerna I Nederländerna förekommer, såvitt vi kunnat inhämta, ingen särskild prövning av personer som arbetar eller söker arbete med barn i syfte att förebygga övergrepp.

Den rättsliga regleringen 57

4 Den rättsliga regleringen

l Inledning

Utredningsuppdraget rör personal inom förskoleverksamhet, skola och

skolbarnsomsorg. Sedan den l januari 1998 omfattas samtliga dessa verksamheter skollagen 1985:1100. Varken i denna eller i andra av författningar finns någon rättslig reglering direkt rör lämpligsom hetsprövning personal inom verksamheterna. av I avsnitt 4.2 lämnas grundläggande redogörelse för skollagens en bestämmelser olika skolforrner och andra verksamheter. Huvuddraom i bestämmelserna godkännande och tillsyn enskilda verkgen om av samhet gås också igenom. Hos Rikspolisstyrelsen fors olika register innehåller uppgifter som dömts eller misstänkts för brott. Som framgår av diom personer som rektiven registerkontroll viktig fråga för utredningen. En redogöär en relse därför för den gällande polisregisterlagstiftningen och för ges nu de förslag till registerlagar under våren lämnats till riksdagen nya som prop. 1997/98:97. Den anställd inom förskoleverksamhet, skola eller skolsom är barnsomsorg kan sitt sexuella beteende eller andra liknande genom av orsaker, visa sig olämplig för arbete med barn eller ungdomar. I vara vårt uppdrag ingår att bedöma arbetsgivares möjligheter att agera i en sådana fall. Möjligheterna att vidta direkta åtgärder mot den anställde regleras lagen l982:80 anställningsskydd LAS och gällande av om kollektivavtal. I LAS bestämmelser uppsägning och avskedanges om de. Bestämmelserna behandlas i korthet. Vi tar också de relevanta upp kollektivavtalen. anställd misstänks för att ha begått ett övergrepp i tjänsten När en måste arbetsgivaren ta ställning till polisanmälan skall göras. om en Frågan huruvida misstankar övergrepp polisanmäls är av betydelse om olika synvinklar. En polisanmälan kan för det första ses som ett sätt ur för arbetsgivaren att mot den anställde. Frågan är också av betyagera delse för möjligheterna att förebygga övergrepp genom registerkontroll.

Om övergrepp inte anmäls kommer gärningsmannen inte heller att ett lagföras och således kommer inte heller någon registeranteclming att Det finns alltså anledning att beröra frågor möjligheter och göras. om

58 Den rättsliga regleringen

skyldigheter att göra polisanmälan. Även frågan skyldighet om att göra anmälan till socialtjänsten tas upp.

4.2

Skollagen

4.2. l Allmänt

Skollagen innehåller bestämmelser såväl offentlig enskild om som verksamhet. Förutom de olika skolforrnema behandlar lagen förskoleverksamhet och skolbamsomsorg. När det gäller verksamhet besom drivs av det allmänna ges i lagen grundläggande bestämmelser om organisationen av och om de övergripande målen för verksamheten. Beträffande enskild verksamhet innehåller lagen främst bestämmelser om godkännnade respektive tillstånd till verksamheten samt rätten av om till bidrag. Det finns också bestämmelser det allmännas tillsyn om av den enskilt bedrivna verksamheten. De lagrurn som anges i de närmast följande avsnitten skollaavser gen om inte något annat sägs. De ändringar som föreslås i prop. 1997/98:93 har beaktats.

4.2.2 Verksamhet bedrivs det allmänna

som av

I 1 kap. 1 § anges att förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, Särskolan, specialskolan och sameskolan utgör det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Från höstterminen det år ett barn fyller sex år till dess det skall börja fullgöra sin skolplikt skall barnet anvisas plats i förskoleklassen. Kommunerna är huvudmän för förskoleklassen liksom för grundskolan och gymnasieskolan. Även landsting är huvudmän för gymnasieskolor. Särskolan är avsedd för barn och ungdomar inte kan gå grundskosom lan och gymnasieskolan för att de är utvecklingsstörda. Kommunerna är huvudmän också för särskolan. Efter överenskommelse med en kommun kan ett landsting huvudman för viss utbildning inom vara särskolan. Specialskolan är till för barn inte kan i grundskolan som eller särskolan på grund synskada, dövhet, hörselskada eller talskaav da. Staten är huvudman för specialskolan. Som alternativ till grundskolan finns sameskolan, för vilken staten är huvudman. Se l kap. 4- 7 och 2 b kap. 2 §. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg utgör inte del det en av offentliga skolväsendet. Förskoleverksamheten barn inte går avser som

Den rättsliga regleringen 59

i skolan. Den kan bedrivas i form förskola, familjedaghem eller av kompletterande förskoleverksamhet, så kallad öppen förskola. Skol-

barnsomsorgen barn till och med tolv års ålder som går i skolan. avser Under den del dagen då barnen inte vistas i skolan skall de tas emot av skolbarnsomsorgen. Den kan bedrivas i form fritidshem eller faav av miljedaghem. För barn i åldern tio till tolv år kan den också bedrivas

öppen fritidsverksamhet. Varje kommun svarar för att barn som är som bosatta i Sverige och vistas i kommunen erbjuds förskoleverksamsom het och skolbamsomsorg. Se 2 kap. 1 och 2 och prop. a 1997/98:93.

4.2.3 Enskild verksamhet

Fristående skolor

Skolor inte drivs det allmänna enskilda fysiska eller som av utan av juridiska kallas fristående skolor. I 9 kap. skollagen finns bepersoner stämmelser fristående skolor. Skolplikten får fullgöras i en sådan om skola endast skolan godkänts. Statens skolverk prövar ärenden om om godkännande fristående skolor motsvarar grund- eller särskoav som lan. När det gäller fristående skolor som motsvarar specialskolan pröfrågan godkännade styrelsen för den specialskola som anvas om av för utbildning handikappgrupp där skolan är belägen. svarar av samma Det sagda framgår 9 kap. l I 2 § vilka förutsättningar som av anges skall uppfyllda för att skolan skall godkännas. vara I 9 kap. 5 § finns bestämmelser internationella skolor. Med en om internationell skola fristående skola som har en annan internaavses en tionell inriktning än den får finnas i grundskolan eller fristående som skolor motsvarar denna. Den endast kortare tid bor i Sverisom som en eller den har andra skäl att få utbildning i internationell skola ge som en får fullgöra sin skolplikt i sådan skola, den godkänts av Skolveren om ket. Godkända fristående skolor motsvarar grund- eller särskolan är som huvudregel berättigade till bidrag från elevernas hemkommuner som 9 kap. 6 och 6 a §§.

se

För fristående skolor motsvarar gymnasieskolan finns inga särsom skilda bestämmelser godkännade. Däremot kan Skolverket förklara om sådan skola berättigad till bidrag elevernas hemkommuner se 9 en av kap. 8 och 8 §§. En förklaring rätt till bidrag förutsätter att vissa a om villkor är uppfyllda. Förklaringen kan därför sägas motsvara en form av

godkännande. Motsvarande regler gäller för fristående skolor som mot-

gymnasiesärskolan se 9 kap. 8 b och 8 c §§.

svarar

60 Den rättsliga regleringen

Fristående skolor som motsvarar grund- eller särskolan står i fråga om sin utbildning under tillsyn Skolverket. Dessutom har den kom-

av mun där skolan är belägen rätt till insyn i verksamheten. Detsamma gäller för internationella skolor. Om skolorna inte längre uppfyller kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter påpekande skall godkännandet återkallas. Även vissa andra skäl kan godkännadet

av återkallas. Också rätten till bidrag kan återkallas. Skolverket beslutar om återkallande av godkännande eller rätt till bidrag. Se 9 kap. 11 och 12 §§-

Fristående skolor som motsvarar gymnasie- eller gymnasiesärskolan och som förklarats ha rätt till bidrag står under tillsyn Skolverket.

av Kommunen skall ha insyn i verksamheten. Förklaringen om rätt till bidrag kan återkallas om skolan inte längre uppfyller kraven för att få bidrag och bristerna inte avhjälpts efter påpekande för huvudmannen. Även vissa andra skäl kan förklaringen återkallas. 9 kap. och

av Se 13 14 §§-

Förskoleklass, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Den enskilda fysiska eller juridiska yrkesmässigt vill bedri-

person som va verksamhet som motsvarar förskoleklassen måste ha tillstånd den

av kommun där verksamheten skall bedrivas. Verksamheten står sedan under kommunens tillsyn. Kommunen har rätt att inspektera verksamheten och att inhämta de upplysningar och ta del de handlingar

av som behövs för tillsynen. Om det föreligger något missförhållande i verksamheten skall kommunen förelägga den för verksamhe-

som ansvarar ten att avhjälpa detta. Vid allvarliga missförhållanden får kommunen återkalla tillståndet, om ett föreläggande avhjälpande inte följs. Se

om 2 b kap. 6-9 §§.

Motsvarande regler gäller för förskolor och fritidshem som drivs

av enskilda. Se 2 a kap. 13-16 §§.

4.2.4 Särskilda skolformer

Regeringen kan intematskola ställning riksinternatskola.

ge en av Kommuner och enskilda kan vara huvudmän för sådana skolor. En riksintematskola skall ha till uppgift att anordna utbildning, motsva-

som rar grund- och gymnasieskolan, för i första hand utlandssvenska elever. Se 10 kap. l §.

Skolpliktiga barn som vistas i ett sådant hem i 12 § lagen

som avses 1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av unga skall fullgöra

Den rättsliga regleringen 61

sin skolplikt vid hemmet, om den inte lämpligen kan fullgöras på annat sätt. Verksamhet innefattar utbildning vid ett sådan hem omfattas

som inte av vårt utredningsuppdrag.

För elever i grund-, sär-, special- och sameskolan som på grund av sjukdom eller liknande under längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete skall undervisning ordnas på sjukhus, i elevens hem eller på annan lämplig plats. Undervisningen skall anordnas av skolhuvudmannen. Men denne kan överlåta till sjukvårdshuvudmannen eller annan att ordna undervisningen. Se 10 kap. 3 §. I den mån undervisningen bedrivs av personal från någon annan organisation än skolan omfattas verksamheten inte av utredningsuppdraget.

Skolpliktiga elever kan under särskilda förutsättningar också fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i skollagen. Se 10 kap. 4 §.

4.3 Registerlagstiftningen

4.3.1 Nu gällande regler

Person- och belastningsregistret används vid lämplighetsprövning

För inhämtande av registeruppgifter för lämplighetsprövning används idag främst och belastningsregistret. Registrets användning

personregleras lagen l965:94 polisregister m.m. och polisregister-

av om kungörelsen 1969:38. Polisregister är avsedda att tjäna till upplysning

brott för vilka någon har misstänkts, åtalats eller dömts eller om om någons personliga förhållanden i övrigt. Se 1 § polisregisterlagen

Säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen 1996:627 kan ses

form lämplighetsprövning. Vid en säkerhetsprövning hämtas som en av uppgifter från person- och belastningsregistret. Dessutom hämtas uppgifter också från andra register, bl.a. sådana som förs av Säkerhetspolisen. Registerkontroll av personal inom de för oss aktuella verksamheterna kan inte införas inom säkerhetsskyddslagens ramar. Den berörs därför inte vidare i detta avsnitt. En redogörelse den i lagen före-

av skrivna metoden för registerkontroll lämnas däremot i avsnitt 5.3.4.

Det allmänna kriminalregistret skall främst tillgodose de allmänna domstolarnas behov av uppgifter för tillämpning av vissa av brottsbalkens bestämmelser påföljder. Registret innehåller i huvudsak upp-

om gifter om personer som dömts till fängelse, Villkorlig dom eller skyddstillsyn. De författningar som reglerar registrets användning är lagen 1963:197 om allmänt kriminalregister och kriminalregisterkungörel-

1973:58. Registret används inte vid lämplighetsprövningar och sen

3 18-0960

62 Den rättsliga regleringen

det behandlas inte närmare här. Vissa frågor rörande enskildas rätt till utdrag registret kommer dock att beröras.

ur

Det kan anmärkas att kriminalregistret i praktiken utgör en del av

och belastningsregistret. Olika bestämmelser gäller emellertid personför registrets användning som polisregister och dess användning som kriminalregister.

Innehållet i person- och belastningsregistret

Polisregisterkungörelsens bestämmelser vilka uppgifter som skall

om antecknas i registret är tämligen detaljerade. Registret innehåller dels uppgifter brottspåföljder och vissa därmed sammanhängande be-

om slut, dels vissa uppgifter brottsmisstankar.

om

Uppgifter skall först och främst antecknas om den som dömts till påföljd eller godkänt strafföreläggande bötfällts för brott mot

genom brottsbalken och rad andra lagar och förordningar. Undantag häri-

en från gäller i olika fall då penningböter är föreskrivet eller har dömts ut för brottet och i del andra fall. Vissa fall då en åklagare beslutat att

en inte åtalats för brott skall antecknas. Även andra uppgifter skall anteck-

Bestämmelser när anteckning skall göras om den som dömts nas. om en till en påföljd finns i 2 § och 3 § polisregisterkungörelsen.

Uppgifter brottsmisstankar antecknas endast om misstanken

om uppnått sådan styrka att den betecknas skälig misstanke se 6 §

som en

polisregisterkungörelsen.

Uppgifter och belastningsregistret skall utgå om miss-

ur persontanke brott inte längre föreligger. Också om domstol genom dom

om eller beslut vunnit laga kraft frikänt den tilltalade eller inte dömt

som honom eller henne till sådan påföljd som skall antecknas i registret

en skall uppgifterna huvudregel utgå. Vidare skall en anteckning om

som ett strafföreläggande utgå föreläggandet undanröjs. Uppgifter skall

om också utgå registret när åttio år förflutit från den registrerades födel-

ur seår. Även i vissa andra fall skall anteckningar utgå ur registret. Bestämmelserna när uppgifter skall utgå finns i 14 §polisregisterkun-

om görelsen.

Rätt att få registerutdrag

Av 7 kap. 17 § sekretesslagen 1980:100 följer att sekretess gäller för uppgifterna i och belastningsregistret. Enligt stadgande

person- samma gäller sekretess också för uppgifterna i kriminalregistret. Uppgifter ur

Den rättsliga regleringen 63

registren får lämnas ut endast i de fall som särskilt anges i registerförfattningarna och i säkerhetsskyddslagen.

Möjligheterna att få utdrag eller upplysningar om innehållet i per-

och belastningsregistret regleras i polisregisterlagen och polisresongisterkungörelsen. Vissa angivna myndigheter har en generell rätt att på begäran få utdrag av eller upplysningar ur ett polisregister. Detta gäller bl.a. justitiekanslem, Justitieombudsmannen, länsstyrelser, polismyndigheter och allmäna åklagare. Vidare stadgas att regeringen kan tillåta att andra myndigheter än de i lagen angivna skall få tillgång till uppgifter från registret för visst slag av ärenden eller för visst fall. Se 3 § polisregisterlagen.

Det finns inte någon generell rätt för enskilda till insyn i polisregister. Enligt 3 § polisregisterlagen kan regeringen medge att enskilda får utdrag ur polisregister om detta behövs for vissa angivna syften. Detta gäller bl.a. om utdraget behövs för vissa ändamål i främmande stat, för att pröva fråga om anställning eller uppdrag i verksamhet som avser

en vård eller för förebyggande av brott. Med vård torde i detta sammanhang avses hälso- och sjukvård och liknande jfr. prop. 1965:18, sid. 79. Upplysningar får också lämnas till en enskild om han styrker att hans rätt är beroende av upplysning ur registret och regeringen medger att upplysningar lämnas.

I polisregisterkungörelsen har regeringen meddelat närmare föreskrifter om vilka som kan uppgifter ur polisregister, förutom de myndigheter som enligt lagen har en generell rätt därtill.

I vissa fall har särskilt angetts i vilka typer av ärenden eller för vilka ändamål utdrag kan lämnas. De myndigheter som har möjlighet att få registerutdrag för lämplighetsprövning av personal eller personer som skall bedriva viss verksamhet och liknande är t.ex. Finansinspektionen, Fastighetsmäklamämnden, Lotteriinspektionen, Revisorsnämnden, Sprängämnesinspektionen, Luftfartsverket och Vägverket. Kriminalvårdsstyrelsen kan få utdrag beträffande den som söker vissa anställningar och Riksbanken kan få utdrag beträffande bevaknings- och transportpersonal. Vidare har Totalförsvarets pliktverk och Försvarsmakten rätt till utdrag ifråga om totalförsvarspliktiga som skrivs in eller är inskrivna för värnplikt. Försvarsmakten kan också få registerutdrag beträffande den som söker anställning i utlandsstyrkan. En socialnämnd kan få utdrag i vissa typer av ärenden, bl.a. när det gäller medgivande att ta emot barn i vissa angivna fall. Se 17 och 21 polisregisterkungörelsen.

I 17 § fjärde punkten polisregisterkungörelsen finns ett stadgande som ger både vissa myndigheter och enskilda rätt att få registerutdrag. Utdrag ur polisregister skall lämnas till statlig, kommunal eller landstingskommunal eller enskild sammanslutning eller person som beslutar

64 Den rättsliga regleringen

anställning personal inom psykiatrisk sjukvård, vård av utveckom av lingsstörda eller vård barn och ungdom, den som söker

av i fråga om sådan anställning. Stadgandet torde avse olika former av vård och kan alltså inte omfatta personal inom förskolan, skolan och skol-

anses bamsomsorgen ovan. Detta fall registerkontroll tas även upp i

se av

avsnitt 5.2.2.

De enda enskilda, förutom de nyss nämnda arbetsgivarna inom vissa Vårdområden, som har möjlighet att få registerutdrag om andra än sig

älva är vissa larminstallationsföretag. Dessa kan få utdrag beträffande personer som söker sådana anställningar som innefattar befattning med lanninstallationer 17 § tredje punkten polisregisterkungörelsen.

Också möjligheterna för enskilda att utdrag om sig själva ur

om

och belastningsregistret finns närmare bestämmelser i kungöpersonrelsen. Möjligheterna till detta är starkt begränsade. Enskilda kan få utdrag sig själva endast då de är beroende av utdraget for att ta till

om

sin rätt i främmande stat eller för att beviljas inresetillstånd och vara en liknande 17 § åttonde punkten polisregisterkungörelsen. Därtill kornmer att man kan få utdrag om sig själv om man styrker att ens rätt är beroende upplysning ur registret och regeringen medger att utdrag

av lämnas 3 § första stycket tredje punkten polisregisterlagen.

Till skillnad från vad som gäller beträffande person- och belastningsregistret har varje enskild ovillkorlig rätt att få utdrag om sig

en själv kriminalregistret 9 § kriminalregisterlagen. Syftet är att var

ur och skall kunna få insyn i vilka uppgifter som finns antecknade om

en honom eller henne. Utdragen är inte avsedda att användas vid någon form lämplighetsprövning. När rätten för enskilda att få utdrag om

av sig själva infördes ansågs sådan användning som ett missbruk av

en utdragen. I propositionen angavs t.o.m. att man kunde få överväga att straffbelägga förfaranden innebär att exempelvis arbetsgivare eller

som hyresvärdar utnyttjar den enskildes rätt till registerutdrag för att avkrä-

arbets- eller bostadssökande sådana utdrag prop. 1987/882122, va s. 18 f.f..

Avslutningsvis kan i denna del sägas att den nu gällande registerlagstiftningen inte innehåller några särskilda bestämmelser om att registeruppgifter får lämnas för att användas vid lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.

Innehållet i registerutdragen

De myndigheter som enligt polisregisterlagen har en generell rätt att få uppgifter registret kan på begäran i särskilda fall få fullständiga re-

ur

Den rättsliga regleringen 65

gisterutdrag 7 § polisregisterlagen. Annars gäller olika begränsninga beträffande vilka uppgifter som skall lämnas. ar Förutom i de nämnda fallen gäller alltid begränsning beträfovan en fande hur gamla uppgifter får tas med i utdragen. En uppgift om som böter får inte tas med sedan fem år förflutit från domen eller motsvarande. När det gäller Villkorlig dom, skyddstillsyn, överlämnande till särskild vård och vissa andra påföljder är tiden tio år. För fängelse är tiden tio år räknat från frigivningen. Om någon döms eller annars antecknas för påföljd inom de angivna tiderna skall även de gamla en ny brotten tas med i registerutdragen. Det nyss sagda framgår av 7 §polis-

registerlagen och 19 § polisregisterkungörelsen.

Vissa myndigheter kan få utdrag endast är begränsade på det som nämnda sättet med hänsyn till uppgiftemas ålder. I andra fall skall nyss utdragen också begränsas på så sätt att vissa bötespåföljder inte skall framgå. I del fall skall utdragen begränsas till att avse uppgifter om en vissa uppräknade brott. Vidare skall i många fall uppgifter om brottsmisstankar endast tas med åtal väckts. Det sagda framgår av om

6 § polisregisterlagen och 19 § polisregisterkungörelsen.

Vandelsintyg

Innan den nuvarande polisregisterlagen trädde ikraft det vanligt var förekommande att polismyndighetema utfärdade olika former av vandelsintyg. Bland annat kunde enskilda få så kallade laglydnads- och strafflöshetsintyg beträffande sig själva. Såväl inom allmän som enskild verksamhet uppställdes i stor utsträckning krav på uppvisande av sådaintyg i samband med anställningsförfaranden. När polisregisterlagen na infördes avsikten att användandet vandelsintyg skulle begränsas. var av Detta motiverades främst att det utbredda användandet av intygen av kunde försvåra återanpassningen personer som dömts för brott se av 1965:18, sid. 26 f.f. och 77 f.f.. prop. I polisregisterlagen regleras frågan om vandelsintyg i 8 Där anges polismyndighet får lämna intyg eller utlåtande omnågons vandel, att en redbarhet eller lämplighet för viss Verksamhet eller liknande om annan omständighet till de myndigheter har en generell rätt till utdrag ur som polisregister. Även till andra myndigheter och enskilda får vandelsintyg lämnas sådan skyldighet följer av lag eller författning. Regeringom en kan också tillstånd till att vandelsintyg lämnas till myndighet eller en ge enskild. Vandelsintyg i ordets urspungliga betydelse förekommer inte idag. Det finns alltså inte några bestämmelser att enskilda har rätt att få om sådana intyg sig själva. Däremot förekommer i några författningar om

66 Den rättsliga regleringen

bestämmelser om att myndigheter kan få intyg om en persons lämplighet i vissa avseenden. En sådan bestämmelse finns i alkohollagen 1994:1738. Där stadgas att en ansökan om serveringstillstånd i vissa fall inte får bifallas utan att polismyndighetens yttrande inhämtats. Polismyndigheten skall därvid särskilt yttra sig om sökandens allmänna lämplighet för verksamheten se 7 kap. 14 §. Alkohollagens bestämmelser i denna del behandlas utförligare i avsnitt 5.3.3. Även i körkortsförordningen 1977:722 finns bestämmelser om denna typ av vandelsintyg. I vissa fall skall länsstyrelsen inhämta en personutredning från polismyndigheten innan körkortstillstånd beviljas ll §. Utredningen skall innehålla yttrande om sökandens personliga lämplighet. Också beträffande den som hos Vägverket ansökt om att bli godkänd som utbildningsledare eller trafiklärare skall polismyndigheten lämna intyg den personliga lämpligheten 64 §. Bestämmelserna om per-

om sonutredning i ll § körkortsförordningen gäller även vid personutredning i samband med ansökan luftfartscertifikat m.m. Detta framgår

om av 29 § luftfartsförordningen 1986:171. I övrigt torde det inte förekomma några bestämmelser vandelsintyg i lagstiftningen.

om

Användning av registerutdrag respektive vandelsintyg

Polisregisterlagen medger två metoder för utlämnande av uppgifter för användning vid lämplighetsprövning, registerutdrag och vandelsintyg. Valet metod bestämmer vem som avgör vilka uppgifter som skall

av tillmätas betydelse i ett särskillt fall. En myndighet eller enskild som får ett registerutdrag avgör själv vilka uppgifter som skall läggas till grund för t.ex. ett beslut anställning en person. När iställetvandelsintyg

om av utfärdas ligger avgörandet hos polismyndigheten såtillvida att denna uttalar sig den ifrågavarande personens lämplighet. Det kan också

om anmärkas att utvecklingen gått från användande av vandelsintyg mot användning av registerutdrag.

4.3.2 Föreslagna register

nya

Lagstiftningsarbetet

För närvarande pågår ett lagstiftningsarbete som bl.a. syftar till att ersätta och belastningsregistret. Istället skall två nya register upp-

personrättas, belastningregistret och misstankeregistret. Regeringen har under våren lämnat proposition med förslag till ny registerlagstiftning,

en Polisens register", prop. 1997/98:97. Avsikten är att propositionen skall behandlas Riksdagen under våren. Propositionen föregicks av

av

Den rättsliga regleringen 67

Registerutredningens slutbetänkande Polisens register, SOU 1997:65. Enligt propositionen skall kriminalregister- och polisregisterlagama upphöra att gälla när de nya registerlagarna träder ikraft.

Innehållet i registren

Belastningsregistret skall, som framgår av namnet, innehålla belastningsuppgifter. I propositionen föreslås att alla påföljder för brott skall antecknas i registret. Det innebär att uppgifter om alla som genom dom, straffföreläggande, beslut eller ordningsbot har ålagts en påföljd skall registreras. Även den fått åtalsunderlåtelse skall enligt lagförslaget

som registreras i belastningsregistret. Registret skall också innehålla uppgifter om den som har ålagts förvandlingsstraff för böter, den som med tillämpning 30 kap. 6 § brottsbalken förklarats fri från påföljd, den

av

utvisats eller utlämnats enligt någon utlänningslagama och den som av

meddelats besöksförbud. Se prop. 75 f.f. som a. s.

Misstankeregistret skall innehålla uppgifter om brottsmisstankar. Uppgifter misstankar skall antecknas beträffande den som fyllt 15

om år och är skäligen misstänkt för brott mot brottsbalken eller för

som något annat brott för vilket svårare straff än böter är föreskrivet. Uppgifter skall också registreras om den som är skäligen misstänkt för ett motsvarande brott utomlands, frågan om lagföring för brottet skall

om avgöras i Sverige. Regeringen eller den myndighet regeringen bestäm-

föreslås få möjlighet att föreskriva att registreringen skall bemer en gränsas. Även vissa andra uppgifter än de nämnda skall antecknas i registret. Se s. 92 f.f.

a. prop.

Utlämnande av uppgifter ur registren

För närvarande gäller absolut sekretess för uppgifter i polisregister. Uppgifter registren kan lämnas ut endast i fall då det är särskilt före-

ur skrivet att så får ske. För belastningsregistrets del föreslås i propositio-

att den absoluta sekretessen skall finnas kvar, utom i förhållande nen till den registrerade själv. En enskild skall enligt förslaget till

person belastningsregister alltid ha rätt att ut de uppgifter som finns registrerade om honom eller henne. Det föreslås också att en enskild som behöver ett utdrag för att ta tillvara sin rätt i ett främmande land och liknande skall ha rätt att få ett utdrag vars innehåll är begränsat enligt föreslcrifter regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer

som meddelar. Se a. prop. s. 84

68 Den rättsliga regleringen

När det gäller möjligheterna för myndigheter och enskilda att uppgifter om andra belastningsregistret föreslås att bestämmelserna i

ur princip skall motsvara vad som gäller idag enligt polis- ochkriminalregisterlagstiftningen. Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Datainspektionen, polis-, tull- och åklagarmyndigheter samt allmänna domstolar skall enligt förslaget till lag belastningsregister ha rätt att

om uppgifter ur registret. Övriga myndigheter få tillgång till uppgif-

avses ter i den utsträckning regeringen föreskriver eller beslutar i ett särskilt fall. Se 82

a. prop. s.

Om det behövs för att pröva fråga anställning eller ett

om en uppdrag i verksamhet vård eller är betydelse för att

en som avser som av förebygga eller beivra brott, skall enskild ha rätt att uppgifter

en ur belastningsregistret enskild i den utsträckning regeringen

om en annan föreskriver. Uppgifter om en enskild skall även kunna lämnas till

en annan enskild, om denne styrker att hans eller hennes rätt är beroende av en uppgift ur registret och regeringen medger att uppgiften lämnas ut. Se a. prop. s. 85

Beträffande misstankeregistret skall det enligt lagförslaget inte gälla någon absolut sekretess. Istället föreslås att det i sekretesslagen 1980: 100 skall införas en bestämmelse innebär att sekretess skall

som gälla för uppgifterna i registret det inte står klart att de kan röjas

om utan att den som avses med uppgifterna, eller någon närstående, lider men. Detta innebär alltså att en skadeprövning skall göras enligt

en modell som redan används i sekretesslagen.

Polis, tull, åklagarmyndighet och allmän domstol skall kunna uppgifter misstankeregistret utan prövning enligt sekretesslagen.

ur Uppgifter skall också lämnas till myndigheter i övrigt i den utsträckning regeringen för vissa slag av ärenden föreskriver det eller för ett särskilt fall ger tillstånd till det. Det föreslås också att uppgifter skall få lämnas till andra enskilda än den registrerade enligt regler motsva-

som rar vad som i denna del gäller för belastningsregistret. Se 5 § i förslaget till lag om misstankeregister, a. prop. s. 12

Förslaget innebär vidare att sekretesslagens bestämmelser i övrigt blir tillämpliga på uppgifter imisstankeregistret. Uppgifter skall således kunna lämnas ut med stöd av 14 kap. sekretesslagen. Detta innebär att en enskild i princip kommer att ha rätt till uppgifter sig själv

om ur misstankeregistret enligt 14 kap. 4§ sekretesslagen. Denna rätt kan emellertid begränsas av den så kallade förundersökningssekretessen som skyddar uppgifter med hänsyn till polisens arbete 5 kap. 1 §

se

sekretesslagen. Justitiekanslern, Justitieombudsmannen och Datainspektionen kommer att kunna få ut uppgifter med stöd 14 kap.

av l och 2 sekretesslagen. En uppgift får vidare lämnas till

annan myndighet om det är uppenbart att intresset att uppgiften lämnas ut har

av

Den rättsliga regleringen 69

företräde framför det intresse sekretessen skall skydda, 14 kap. 3 § som sekretesslagen. I lagrummets görs vissa undantag och begränsningar beträffande det nyss sagda. Se a. prop. s. 63 f.f. och 94 Förslaget innehåller inte någon särskild bestämmelse vandelsom eller lämplighetsintyg. Enligt Registerutredningen är avsikten att intyg skall kunna lämnas i utsträckning för närvarande men med samma som stöd 14 kap. l § sekretesslagen. Denna bestämmelse medger att av uppgifter lämnas till regeringen och riksdagen samt till andra myndigheter uppgiftsskyldighet följer lag eller förordning. Detta innebär om av alltså att intyg inte kommer att kunna lämnas på begäran av enskild. Se Registerutredningens slutbetänkande sid. 169. Förslagen till registerlagar innehåller inte några särskilda benya stämmelser utlämnande uppgifter för användning vid lämpligom av hetsprövning personal inom förskoleverksamhet, skola och skolav bamsomsorg.

Gallring

Enligt propositionen skall uppgifter i belastningsregistret gallras när förutsättningarna för registrering inte längre föreligger, t.ex. om den registrerade frikänns efter överklagande eller ett strafföreläggande undanröjs. Det föreslås också att uppgifter skall gallras när viss tid förflutit, i regel tio år. Uppgifter fängelse skall således gallras tio år efter om frigivningen och uppgifter överlämnande till rättspsykiatrisk vård om tio år efter utskrivningen. Uppgifter böter skall gallras fem år efter om domen eller beslutet. Se a. prop. s. 89 Om det före utgången de tidigare angivna tiderna görs en ny anav teckning beträffande skall ingen av anteckningama gallsamma person så länge någon dem skall finnas kvar. Detta gäller dock inte om ras av den anteckningen penningböter. Se 18 § i förslaget till lag nya avser belastningsregister, s. 11. om a. prop. När det gäller misstankeregistret skall gallring enligt förslaget ske förundersökning avslutas utan att åtal väckts, om åtal lagts ned om en eller dom eller ett beslut vunnit laga kraft. Se 95 f . om en a. prop. s.

70 Den rättsliga regleringen

4.4 Arbetsrätten

4.4.1 Lagen om anställningsskydd

Uppsägning och avskedande

Lagen 1982:80 om anställningsskydd gäller för såväl offentliganställda som privatanställda. De bestämmelser i lagen är intresse i

som av förevarande sammanhang är 7 § som anger när uppsägning kan komma ifråga och 18 § som anger villkoren för avskedande. De nämnda lagrumen är tvingande, dvs. de kan inte åsidosättas genom kollektivavtal.

I 7 § första stycket stadgas att en uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad. I andra stycket anges att en uppsägning inte är sakligt grundad om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Förutom stadgandet i andra stycket saknas i lagen precisering av begreppet saklig grund. Begreppet har istället utvecklats och fått sitt egentliga innehåll Arbetsdom-

genom stolens praxis.

Saklig grund kan utgöras av antingen arbetsbrist eller förhållanden hänförliga till arbetstagaren personligen. När det gäller uppsägningar grundade på personliga förhållanden har begreppet inte någon gång

en för alla given innebörd. Av praxis framgår att en nyanserad bedömning skall göras där olika faktorer vägs in såsom t.ex. arbetsplatsens storlek, arbetstagarens ställning och anställningstid. Vidare har i förarbetena anförts, beträffande olika fall av misskötsamhet, att bedömningen inte så mycket bör inriktas på det inträffade utan istället på de slutsatser om arbetstagarens lämplighet som kan dras därav se prop. 1981/82:71, s. 65 med där gjord hänvisning.

I 18 § anges att avskedande får ske om arbetstagaren grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Till skillnad från en uppsägning innebär ett avskedande att anställningen avbryts omedelbart utan att någon uppsägningstid behöver iakttas. När förutsättningar för avskedande föreligger har arbetsgivaren inte någon omplaceringsskyldighet. Avskedande kan endast komma ifråga vid avsiktliga eller grovt vårdslösa förfaranden. Brott som begås i tjänsten eller riktas mot

som annars arbetsgivaren kan utgöra grund för avskedande. Även brott utom änsten kan i vissa fall ligga till grund för avskedande brottet är sådant

om att det är ägnat att allvarligt skada förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Se Lars Lunning, Anställningsskydd, s. 328 f.f.

Den rättsliga regleringen 71

Praxis

Arbetsdomstolens avgörande AD 1990 nr 101 rör i och för sig inte förskoleverksamhet, skola eller skolbarnsomsorg men kan ändå belysa anställningsskyddslagens tillämpning på dessa områden. I målet tog Arbetsdomstolen ställning till om grund förelegat för avskedande av en behandlingsassistent inom socialvården som sexuellt ofredat en minderårig flicka omhändertagits för vård. Assistenten hade i ett

som brottmål dömts för sexuellt ofredande enligt 6 kap. 7 § andra stycket brottsbalken. Ofredandet hade bestått i att han berört flickans bröst och könsorgan. Flickan var vid tillfället 14 år. Arbetsdomstolen ansåg att assistentens handlande måste betraktas som ett mycket allvarligt åsidosättande vad ålåg honom i hans egenskap av behand-

av som lingsassistent. Domstolen ansåg emellertid att om man beaktade att det var fråga om ett kortvarigt impulshandlande och att assistenten inte var i god psykisk form, skulle det kunna anses tillräckligt med omplacering. Detta hade emellertid förutsatt att assistenten sett till att lämpliga åtgärder vidtogs på grund det inträffade. Han hade emellertid inte

av anmält händelsen och några åtgärder hade således inte kunnat vidtas. Underlåtenheten att anmäla sammantagen med händelsen som sådan fann domstolen så allvarlig att kommunen ansågs ha haft fog för avskedande. I domskälen framhöll således Arbetsdomstolen både omständigheter innebar att det inträffade skulle bedömas som mindre

som allvarligt och andra som talade i motsatt riktning.

I de följande avgörandena är fråga om anställda som fällt yttranden med sexuellt innehåll. I AD 1996 85 prövade Arbetsdomstolen om

nr ett avskedande syo-konsulent var lagligen grundat. Domstolen

av en fann att det i målet styrkt att konsulenten vid tre skilda tillfällen fällt

var yttranden bestående kränkande förslag av sexuellt innehåll till

av kvinnliga elever i tonåren. Yttrandena beskrevs som synnerligen anmärkningsvärda. Enligt domstolen det av särskild betydelse att en

var syo-konsulent i olika sammanhang hade att föra individuella samtal med eleverna. Konsulenten ansågs ha grovt åsidosatt vad som ålegat honom anställd och avskedandet bedömdes som lagligen grundat.

som

Även yttranden kan således utgöra grund för avskedande. De särskilda omständigheterna skall beaktas i varje fall, vilket även belyses av följande avgörande.

I AD 1996 nr 55 tog domstolen ställning till om en kommun hade haft giltig grund för att avskeda en lärare under påstående att han sexuellt trakasserat kvinnliga elever i tonåren. I målet ansågs styrkt att lära-

vid tre tillfällen fällt anstötliga yttranden till två elever. Domstolen ren fann att läraren uppträtt olämpligt och omdömeslöst men att det var uppenbart att han inte på ett så grovt sätt åsidosatt sina åligganden att

72 Den rättsliga regleringen

det förelåg grund för avskedande. Inte heller ansågs det ha förelegat saklig grund för uppsägning. Detta motiverades med att det inte fanns något som tydde på att läraren inte skulle ha ändrat sitt beteende

om han hade fått en allvarlig tillsägelse.

Det bör poängteras att yttrandena i det sistnämnda fallet framstår som betydligt mindre kränkande än i det föregående.

Den som är anställd inom förskoleverksamhet, skola eller skolbarnsomsorg kan genom sitt sexuella beteende, eller på annat liknande sätt, utom tjänsten visa sig vara olämplig för sitt arbete. Arbetsdomstolen har i ett avgörande AD 1981 nr 5l gjort principiella uttalanden om avskedande på grund av brott utanför arbetet. Av avgörandet framgår att ett förfarande utanför tjänsten som innebär att en arbetstagare inte kan fortsätta att utföra sina hittillsvarande arbetsuppgifter inte utan vidare medför att arbetstagaren kan avskedas. Ytterligare krävs att arbetstagaren kan ha allvarligt skadat förhållandet mellan sig och

anses arbetsgivaren. I mindre allvarliga fall kan uppsägning eller omplacering komma ifråga.

Som exempel på ett fall då avskedande på grund brott utanför

av tjänsten ansetts befogat kan nämnas AD 1979 nr 143. En arbetstagare hade fått tidsbegränsad anställning hos en kommun vikarierande

som socialassistent. Innan arbetstagaren tillträtt tjänsten kom det till kommunens kännedom att hon tidigare dömts för medhjälp till grovt narkotikabrott och att hon därefter återfallit till brottslighet av samma slag. Brotten ansågs ha varit ägnade att allvarligt skada förhållandet mellan henne och kommunen. Grund för avskedande ansågs därför ha förelegat.

4.4.2 Kollektivavtal

För kommunalt anställd personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg gäller ett kollektivavtal benämnt AB 95. För de privat anställda finns ett kollektivavtal där arbetsgivarsidan representeras av HAO Tjänsteföretagens Arbetsgivarförbund Svensk Handel

numera

och Tjänsteföretagen och ett där Kooperationens Förhandlingsorganisation är arbetsgivarpart. Endast det förstnämnda avtalet innehåller bestämmelser om en arbetsgivares möjligheter att agera mot en arbetstagare som gör sig skyldig till fel eller försummelser. Bestämmelserna finns i avtalets § 10.

Den minst ingripande åtgärd som föreskrivs är möjligheten att tillfälligt försätta en arbetstagare ur tjänstgöring. Åtgärden kan tillgripas vid en förseelse av arbetstagaren, t.ex. om arbetstagaren är berusad på arbetsplatsen. Mer ingripande är en avstängning. Det är denna åtgärd

Den rättsliga regleringen 73

kan komma ifråga vid misstankar om sexuella övergrepp av arsom betstagare inom de aktuella verksamheterna. I avtalet föreskrivs att en arbetstagare är på sannolika skäl misstänkt för eller beträds med som fel eller svårare försummelse i anställningen kan avstängas i avvaktan på ärendets avgörande. Även vid brott kan medföra fängelse eller som vid svårare förseelse utom anställningen kan avstängning tillgripas. Också det i andra fall föreligger vägande skäl kan en arbetstagare om En avstängning får beslutas för högst 30 dagar i sänder. Har avstängas. polis- eller åklagarmyndighet inlett utredning angående förseelse en en gäller avstängningen dock till dess beslut i åtalsfrågan eller lagakraftägande dom föreligger. Enligt § ll i AB 95 kan arbetstagare gjort sig skyldig till fel en som eller försummelse åläggas disciplinpåföljd. En sådan kan vara antingen skriftlig varning eller, vid svårare eller upprepad förseelse, löneaven drag.

4.5 Polisanmälan och anmälan till

socialnämnden

4.5.1 Polisanmälan och sekretess

Varken inom allmän eller enskild förskoleverksamhet, skola eller skolbarnsomsorg föreligger någon skyldighet att polisanmäla misstankar personal gjort sig skyldig till övergrepp mot barn eller ungdoom att Frågan huruvida polisanmälan kan göras beror således sekremar.

tessbestämmelser och lämplighetsöverväganden.

Allmän verksamhet

För allmän verksamhet regleras sekretessfrågor i sekretesslagen 1980: 100. Inom samtliga skolformer, inklusive förskoleklassen, gäller sekretess för bl.a. uppgift hänför sig till psykologisk undersökning som eller behandling samt för uppgift enskildas personliga förhållanden om hos psykolog eller kurator. En uppgift får röj endast det står klart as om detta kan göras utan att den uppgiften rör eller någon honom att som närstående lider Detta framgår 7 kap. 9 § första stycket sekremen. av tessslagen. I andra stycket regleras sekretessen inom skolans elevvårdande verksamhet i övrigt och i ärenden om tillrättaförande eller avskiljande elever. I dessa fall är sekretessen Sekretess gäller av svagare.

74 Den rättsliga regleringen

endast om det kan antas att den uppgiften rör, eller någon närstående, lider men om uppgiften röjs. Sammantaget kan sägas att skolsekretessen är begränsad till elevvården och vissa disciplinära ärenden.

För skolbamsomsorgen gäller enligt sjunde stycket det ifrågava-

av rande lagrummet detsamma som enligt första stycket gäller för skolan. Där anges vidare att sekretess inom skolbamsomsorgen gäller för andra uppgifter om enskildas personliga förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider uppgiften röjs. Den-

men om na sekretess är alltså inte begränsad till vissa områden eller vissa typer av ärenden.

Inom förskolan gäller sekretess för alla uppgifter enskildas

om personliga förhållanden, om det inte står klart att en uppgift kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider

men. Denna bestämmelse finns i 7 kap. 38 § sekretesslagen.

För skolhälsovårdens del gäller hälso- och sjukvårdssekretessen i 7 kap. l § sekretesslagen. Där stadgas att sekretess gäller för uppgifter om enskildas personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde, eller närstående, lider

men.

Sekretess utgör inte alltid ett hinder mot att misstankar om brott polisanmäls. I 14 kap. 2 § fjärde stycket sekretesslagen att sekretess

anges inte hindrar att uppgift om misstanke om brott lämnas till polis- eller åklagarmyndighet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda annan påföljd än böter. För personal inom hälso- och sjukvården, inklusive Skolhälsovården, gäller att de är oförhindrade att anmäla brott enligt och 6 kapitlet brottsbalken mot personer under 18 år se 14 kap. 2 § femte stycket sekretesslagen.

Enskild verksamhet

Sekretesslagen gäller inte för enskild verksamhet. Istället finns särskilda bestämmelser om tystnadsplikt införda i skollagen. Personal inom den enskilda Skolhälsovården omfattas vanligtvis av bestämmelserna i lagen 1994:953 om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården.

Tystnadsplikten för personal inom de fristående skolorna gäller inom samma områden som den skolsekretess som gäller för allmän verksamhet. Således får den är eller varit verksam i fristående skola

som en inte obehörigen röja vad han eller hon i den elevvårdande verksamheten fått veta om någons personliga förhållanden. Detsamma gäller för uppgifter i ärenden om tillrättaforande eller avskiljande av elev. Se 9 kap. 16 a § skollagen.

Den rättsliga regleringen 75

Bestämmelser tystnadsplikt finns också för enskild förskoleom verksamhet, skolbarnsomsorg och verksamhet motsvarar förskosom leklassen. Den är eller varit verksam inom dessa områden får inte som obehörigen röja vad han eller hon därvid fått veta enskildas personom liga förhållanden. Bestämmelserna härom finns i 2 kap. 18 § och 2 b a kap. 11 § skollagen. En motsvarande bestämmelse om tystnadsplikt finns för personal inom hälso- och sjukvården i 8 § lagen åligganom den för personal inom hälso- och sjukvården. Där anges också att det inte ett obehörigt röjande om någon fullgör en uppgiftsskylanses som dighet följer lag eller förordning. som av Det saknas särskilda bestämmelser reglerar frågan om persosom nalens möjligheter att utan medgivande från den skall skyddas av som tystnadsplikten polisanmäla misstankar övergrepp jfr. avsnitt om 8.3.2. Den i 71 § socialtjänslagen föreskrivna skyldigheten att göra anmälan till socialtjänslagen gäller emellertid även inom enskilt bedri-

verksamhet följande avsnitt. ven se

4.5.2 Anmälan till socialtjänsten m.m.

Anmälningsskyldighet

Myndigheter verksamheter berör barn och ungdom samt andra vars myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga

till socialnämnden anmäla kännedom sådant kan innebära att om som socialnämnden behöver ingripa till underårigs skydd. Anmälatt en gäller inte enbart myndigheten sådan utan också

ningsskyldigheten som

de anställda. Även de är verksamma inom yrkesmässigt bedriven som enskild verksamhet inom motsvarande områden har anmälningsskyl-

dighet. Anmälningsskyldigheten är reglerad i 71 § andra stycket social-

tjänstlagen 1980:620. Lagrummet i första hand sikte på situationer då förhållandena i tar den underåriges hem är sådana att socialnämnden kan behöva ingripa till den underåriges skydd jfr. propositionen med förslag till socialtjänstänstlag, 1979/80:1 del A, sid. 537 och propositonen Ändring prop. i socialtjänstlagen, 1996/97:124, sid. 105. Men enligt ordalydelprop. omfattas också andra förhållanden innebär att socialnämnden sen som kan behöva ingripa. I 71 § första stycket finns uppmaning till och att till socien var en alnämnden anmäla kännedom sådant kan innebära att nämnden om som behöver ingripa till underårigs skydd. Uppmaningen omfattar alltså en situationer den i andra stycket stadgade anmälningsskylsamma som digheten. I förarbetena till första stycket några exempel på förhålges

76 Den rättsliga regleringen

landen utanför hemmet bör anmälas. Dessa exempel torde också som kunna anses gälla för den i andra stycket stadgade anmälningsskyldigheten. Exemplena är knutna till den eget beteende såsom vistelse unges i missbrukarrniljö eller prostitution prop. 1996/97: 124, sid. 189 f.. Huruvida anmälningsskyldighet föreligger i fall då myndighet en eller annan organisation misstänker att personal inom den verkegna samheten gjort sig skyldig till övergrepp mot barn eller ungdomar är däremot inte tydligt. Detta gäller särskilt om den misstänkte genom t.ex. avstängning genast skiljs från sitt arbete. Något behov skydd av för den underårige föreligger då inte längre. Däremot kan det finnas behov av stöd och hjälpinsatser, vilket inte omfattas anmälningsav skyldigheten. Frågan om anmälningsskyldighet föreligger då personal misstänks för övergrepp har inte berörts i förarbetena.

Polisanmälan från socialnämnden

För det fall misstankar sexuella övergrepp mot ett barn anmäls till om socialnämnden har nämnden att ta ställning till polisanmälan skall om göras. Den sekretess som gäller inom socialtjänsten hindrar i de flesta fall inte sådan anmälan 7 kap. 4 § och 14 kap. 2 § fjärde och

en se

femte stycket sekretesslagen. Socialstyrelsen har i allmänna råd nr 1991:3, Sexuella övergrepp mot barn, behandlat frågan. Där att anges huvudregeln är att polisanmälan skall göras. Enligt råden kan undantag göras när underlaget är så vagt eller tunt att det inte skulle kunna föranleda ett beslut hos polis eller åklagare att inleda förundersökning. Dock anges att ett beslut att inte polisanmäla i dessa fall bör fattas först efter konsultation av polis eller åklagare. Vidare sägs att anmälan kan underlåtas om synnerliga skäl föreligger. Vad kan utgöra synnerlisom ga skäl berörs inte närmare. Här kan även nämnas att JO uttalat att det i allmänhet måste anses åligga socialnämnden att polisanmäla misstänkta övergrepp mot barn se JO:s beslut den 13 juni 1995, dnr 3360-94.

Samråd mellan socialnämnden och andra myndigheter

Ärenden sexuella övergrepp barn och barnmisshandel inom mot om volverar många olika myndigheter förutom socialtjänsten. Det är nödvändigt att myndigheterna samarbetar och att olika insatser och utredningar samordnas. För detta ändamål har ett system med samrådsgrupper utvecklats. I det samrådsförfarande äger brukar som rum representanter för socialtjänsten, den psykiatriska barn och ungdomsvården, polismyndigheten, och åklagarmyndigheten ingå. Även andra kan ingå

Den rättsliga regleringen 77

i t.ex. representanter för barnomsorgen. Systemet med sam-

grupperna, rådsgrupper beskrivs i "Sexuella övergrepp mot barn, allmänna råd från Socialstyrelsen 1991:3 sid. 62 f.f. Ett organiserat samrådsförfarande mellan olika myndigheter finns numera i de flesta kommuner och tillämpas både i ärenden barnmisshandel och sexuella övergrepp

om mot barn 1996/97: 124 om ändring i socialtjänstlagen, s. 106.

se prop.

Ett samrådsförfarande kan användas i konsultationssyfte så snart det uppstår misstankar att ett barn utsatts för övergrepp. Det förekom-

om

att samråd sker i konsultativt syfte utan att identiteten på det utsatta mer barnet röjs i inledningsskedet. Samråd för att klargöra ansvarsfrågor och samordna olika myndigheters agerande kan mycket väl förekomma för den händelse personal inom t.ex. förskolan eller skolan misstänks för övergrepp.

Underrättelse till andra barns föräldrar

En särskild fråga då anställd misstänks för övergrepp mot barn eller

en ungdomar föräldrarna till andra än det eller de utsatta barnen el-

är om ler ungdomarna skall underrättas. Justitieombudsmannen har i ett par beslut rört övergrepp mot barn på daghem ansett att föräldrar till

som andra barn bör informeras, beslut den 30 mars 1994, dnr 4292-1993

se och den 13 juni 1995, dnr 3360-1994. JO uttalade i båda fallen att uppgifterna misstankarna ansågs direkt angå barnens förhållande på

om daghemmet. Vidare sade JO att tidpunkten för när informationen skulle lämnas borde bestämmas i samråd med polis och åklagare om förundersökning inletts. Det framhölls också från sekretessynpunkt

att man måste försiktig med vilken information som lämnades ut.

vara

78 Den rättsliga regleringen

1998:69 Metoder för registerkontroll 79 SOU

5 Metoder för registerkontroll

l Inledning

I detta avsnitt skall olika metoder för lämplighetsprövning genom re- Först behandlas de olika metoder som är tänkba-

gisterkontroll tas upp.

bakgrund den nuvarande och den föreslagna registerlagstiftra mot av Därefter redogörs för de områden där registerkontroll föreningen.

led i olika lämplighetsprövning. Därvid be-

kommer som ett typer av handlas den kontroll förekommer anställningssökande inom som av vissa vårdområden utförligare liksom kontrollen den som söker eller av serveringstillstånd. Även säkerhetsskyddslagens bestämmelser om har Avsikten är att exempel på hur bestämmel-

registerkontroll tas upp. ge registerkontroll kan utformas.

ser om

5.2 Olika metoder för registerkontroll

kan utföras på olika sätt. För det första kan ett utdrag

Registerkontroll

aktuella registret inhämtas från den myndighet för det aktfrån det som uella registret. En andra metod är att ett vandels- eller lämplighetsintyg från polismyndigheten eller någon myndighet. Ett inhämtas annan inhämtar registeruppgifter någon central tredje sätt är att man genom myndighet. Ett ytterligare sätt är att den skall utföra en viss typ av som kontroll direkt tillgång till registret via datorer, så kallad direktåtges komst. Utdragen eller intygen kan inhämtas antingen den skall geav som kontrollen eller den skall kontrolleras. Till exempel nomföra av som arbetsgivare möjlighet att få ett registerutdrag beträffande kan en ges den söker viss anställning. Alternativt kan den arbetssösom en typ av kande möjlighet att få ett utdrag sig själv för att förete för arges om betsgivaren. I den gällande registerlagstiftningen tillämpas endast nu den förstnämnda metoden, dvs. att den skall utföra kontroll insom en Det förekommer alltså inte att enskilda skall

hämtar ett registerutdrag.

till intyg eller utdrag sig själva för att använda vid lämpligha rätt om hetsprövning. De enda undantagen från det sagda finns beträffannyss de utdrag skall användas i någon stat och liknande se avsom annan

80 Metoder för registerkontroll

snitt 4.3.1. I dessa fall lämnas utdragen till den enskilde. Dessutom har var och en rätt att få ett utdrag om sig själv ur kriminalregistret men dessa utdrag är inte avsedda att användas vid lämplighetsprövning se avsnitt 4.3.1 och 7.2.4.

När registerkontroll görs någon central myndighet får den

genom som skall utföra en viss typ av lämplighetsprövning vända sig till en sådan myndighet. Den centrala myndigheten inhämtar sedan registeruppgifter och vidarebefordrar dessa till den som begärt dem. På detta sätt kan antalet myndigheter eller enskilda som har direkt tillgång till register med integritetskänsliga uppgifter begränsas. Istället för att var och en som skall utföra en viss typ av lämplighetsprövning eller kontroll själv kan komma registret, får endast den centrala myndigheten tillgång till detta. En variant är att den centrala myndigheten inte direkt lämnar vidare registeruppgiftema utan gör en bedömning av vilka uppgifter är relevanta i ett visst fall. Endast de relevanta uppgifterna

som lämnas visare. En ytterligare variant är att myndigheten uttalar sig om den omfrågade personens lämplighet för viss verksamhet, dvs. utfärdar

form lämplighets- eller vandelsintyg. Både inom alkohollagens en av och säkerhetsskyddslagens tillämpningsområden förekommer metoden med central myndighet som vidarebefordrar registeruppgifter.

en

Förslagen till registerlagar prop. 1997/98:97 innebär i princip

nya inte några förrändringar när det gäller möjligheterna att använda registerupplysningar vid lämplighetsprövningar. Enskildas möjligheter att få ta del av uppgifter i registret om sig själva kommer visserligen att att öka. Syftet med detta är att förbättra insynen i registren och inte att registerutdrag skall användas vid lämplighetsprövningar.

Tullmyndigheter och länsstyrelser får ha terminalåtkomst till polisregister. Detta i 16 och 16 ipolisregisterkungörelsen. Ordet

anges a terminalåtkomst motsvarar begreppet direktåtkomst, som används i förslagen till registerlagar. Tullmyndighetemas åtkomst är begränsad

nya till uppgifter vissa brott. Länsstyrelsemas åtkomst får användas för

om vissa typer lämplighetsprövningar och är begränsad till att avse upp-

av gift förekommer i registret eller inte. I de fall personen

om en person förekommer får alltså länsstyrelsen vidare och begära ett utdrag eller ett lämplighetsintyg.

Metoder för registerkontroll 81

5.3 Områden där registerkontroll

förekommer

5 l Allmänt . Det register används vid lämplighetsprövningar är person- och som belastningsregistret. Enligt polisregisterkungörelsen kan registerutdrag meddelas för bl.a. olika fall lämplighetsprövning. I fyra olika fall av kan utdrag meddelas beträffande personer som söker vissa anställning- Det gäller söker anställning inom kriminalvården, visar. personer som anställningar i larminstallationsföretag, anställning inom vissa typer sa vård och anställning inom Försvarsmaktens utlandsstyrka. I samtliga av dessa fall är det arbetsgivaren, och inte den arbetssökande, som kan inhämta utdrag. Vidare kan Riksbanken registerutdrag beträffande bevaknings- och transportpersonal. Se 17 § polisregisterkungörelsen. Även den registerkontroll görs enligt säkerhetsskyddslagens besom stämmelser kan prövning kan komma ifråga för avse av personer som vissa anställningar. I övriga fall där registerkontroll används vid lämplighetsprövning är det fråga tillstånd att bedriva vissa verksamheter eller utöva vissa om yrken. Till den första kan hänföras körkortstillstånd, trafiktillgruppen stånd, tillstånd att bedriva biluthymingsrörelse, tillstånd att anordna vissa typer spel och serveringstillstånd. Till den andra gruppen kan av hänföras prövning för att bli godkänd eller auktoriserad revisor, prövning för att bli auktoriserad fastighetsmäklare, prövning för vissa befattningar inom trafikskolor samt förarlegitimation för att köra taxi. Se

16 a, 17 och 21 polisregisterkungörelsen.

5.3.2 inom vissa vårdområden

Anställningssökande

Det följande exemplet har valts för att det rör ett område som ligger nära det är föremål for vår utredning. Exemplet illustrerar också de som olika bestämmelser finns rörande utlämnande av uppgifter ur persom son- och belastningsregistret.

Både myndigheter och enskilda kan få registerutdrag

Utdrag polisregister skall lämnas till statlig, kommunal eller landsur tingskommunal myndighet eller enskild sammanslutning eller person beslutar anställning personal inom psykiatrisk sjukvård, som om av

82 Metoder för registerkontroll SOU 199869

vård av utvecklingsstörda eller vård av barn och ungdom, i fråga om den som söker sådan anställning 17 § fjärde punkten polisregisterkungörelsen. Bestämmelsen har tidigare berörts i avsnitt 4.3.1.

Utdrag skall lämnas endast om tillfredställande utredning om den sökandes lämplighet för den aktuella befattningen inte utan avsevärd olägenhet kan inhämtas på annat sätt. I de fall en myndighet skall pröva någons lämplighet har myndigheten att själv ta ställning till om utdrag bör inhämtas. enskild begär utdrag ankommer denna prövning

När en på Rikspolisstyrelsen. Det är alltså inte fråga om någon ovillkorlig skyldighet för Rikspolisstyrelsen att lämna ett utdrag till enskilda. Det sagda följer av 18 § polisregisterkungörelsen. Lagmmmet gäller även för inhämtande av utrag med stöd av andra bestämmelser än 17 § fjärde punkten.

Rikspolisstyrelsen har upplyst att det i praktiken endast är kommuner som begär utdrag enligt 17 § fjärde punkten.

En ansökan ett utdrag skall alltid göras på en blankett som Riks-

om polisstyrelsen fastställer.

I utdragen lämnas inte uppgifter om alla anteckningar i registret

I 19§ polisregisterkungörelsen ges bestämmelser om vilka uppgifter

får ingå i registerutdrag. Där anges att det i utdrag enligt 17 § fjärsom de punkten inte får tas med uppgifter andra påföljder än de som

om särskilt Bestämmelsen innebär i huvudsak att alla uppgifter om

anges. fängelse, Villkorlig dom och skyddstillsyn får ingå i utdragen medan begränsningar finns avseende böter. Sålunda får uppgifter om dagsböter över fyrtio tas med om de avser misshandelsbrott eller annat brott

innefattar våld eller hot mot Detsamma gäller om de avser som person. brott mot 9 eller 14 kap. brottsbalken. I 8 kap. behandlas stöld, rån och andra tillgreppsbrott, i 9 kap. bedrägeri och annan oredlighet samt i 14 kap. förfalskningsbrott. Vidare får i utdragen tas med uppgift om alla bötespåföljder för sexuellt ofredande och otillåtet förfarande med pornografisk bild, 6 kap. 7 § respektive 16 kap. 11 § brottsbalken. Detta gäller även vissa andra fall då böter dömts ut. Däribland kan nämnas böter för brott mot narkotikastrafflagen l968:64 och vapenlagen 1996:67.

De registerutdrag som lämnas enligt 17 § fjärde punkten är alltså i princip inte begränsade till vissa typer brott. Avgörande är istället

av den påföljd som dömts ut. Detta innebär att ett utdrag kan innehålla uppgifter som har mindre eller helt saknar betydelse för bedömningen

huruvida person är lämplig för en anställning inom de aktuella av en områdena. Det kan anmärkas att möjligheten för arbetsgivare att ut-

Metoder för registerkontroll 83

drag i dessa fall motiverats främst av behovet att förebygga att människor utsätts för fara till liv och hälsa till följd av olämplig personalrekrytering Se prop. 1965:18, s. 79.

.

Uppgifter om brottsmisstankar skall lämnas ut endast i fall då åtal väckts. Om någon har frikänts för en gärning får uppgift om gärningen inte lämnas. Se 19 § polisregisterkungörelsen och 6 § polisregisterlagen.

Uppgifter om påföljder får inte tas med i utdragen sedan vissa tider förflutit se avsnitt 4.3.1.

På ett utdrag som lämnas till en enskild skall antecknas det ändamål för vilket utdraget utfärdats.

Belastnings- och misstankeregistren

Enligt förslagen till registerlagar kommer regeringen även i fort-

nya sättningen kunna föreskriva att arbetsgivare inom de aktuella vårdområdena skall ha möjlighet att få registerutdrag för användning i anställningsförfaranden se avsnitt 4.3.2.

5.3.3 Serveringstillstånd

I alkohollagen 1994:1738 finns bestämmelser om tillverkning och handel med alkoholdrycker. Vi tar här lagens bestämmelser om

upp kontroll personer som söker eller har serveringstillstånd. Utmärkan-

av de för bestämmelserna är dels att kontrollen innefattar inhämtande av lämplighetsintyg, dels den roll som spelas av den centrala myndigheten Alkoholinspektionen.

Endast den har ett serveringstillstånd får servera sprit, vin och

som starköl 6 kap. 1 §. Tillstånd meddelas av den kommun där serveringsstället är beläget. Det är också kommunen kan återkalla tillstånd

som 7 kap. 13 och 19 §§. En förutsättning för att tillstånd skall meddelas är att sökanden visar att han med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten 7 kap. 7 §. Det är alltså den som söker tillstånd

har bevisbördan för sin lämplighet. Enligt propositionen till alkosom hollagen bör det krävas utredning som gör det sannolikt att sökan-

en den kommer att bedriva servering i enlighet med lagens bestämmelser prop. 1994/95:89, s. 102.

Vid tillståndsprövningen skall särskild hänsyn tas till bl.a. om sökanden är laglydig. En ansökan om annat än tillfälligt serveringstillstånd får bifallas endast om polismyndighetens yttrande inhämtats. Po-

84 Metoder för registerkontroll

lismyndigheten skall redovisa de omständigheter som ligger till grurd för yttrandet och då särskilt yttra sig om sökandens allmänna lämplighet. Se 7 kap. 14 §. Detta innebär att polismyndigheten skall redovisa registeruppgifter om brottslighet om uppgifterna anses vara sådana at de bör inverka på bedömningen av frågan om serveringstillstånd se prop. s. 108. Polismyndigheten är alltså inte skyldig att upplysa on alla brott eller brottsmisstankar som finns registrerade beträffande ei viss person. Kommunerna har inte själva möjlighet att inhämta regi:terutdrag för bedömning av en ansökan om serveringstillstånd utan äri denna del hänvisade till polismyndighetens yttrande.

Den omedelbara tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna on servering utövas av kommunerna och polismyndighetema. Länsstyresema utövar tillsyn inom länet och skall även lämna råd till kommunena. Alkoholinspektionen utövar central tillsyn över efterlevnaden av alkohollagen. Se 8 kap. l §. Inspektionen för ett register över perscner som har eller har haft olika typer av tillstånd enligt lagen, däriblarrl serveringstillstånd. Även ansökt tillstånd förs in i

personer som om registret. I registret antecknas också vissa företrädare för tillståndspliktga verksamheter. Uppgifterna i registret är avsedda att användas vü handläggning av ärenden om tillstånd och vid tillsyn. Registret inn:håller uppgifter bl.a. om domar i brottmål och om förekomst av ärenden hos polis eller åklagarmyndighet. Se 12 kap. 1-4 §§. Fyra gånger per år skall Alkoholinspektionen inhämta utdrag ur polisregistret avseende de som har tillstånd och företrädare för sådana verksamheter 9 § alkholförordningen 1994:2046.

För uppgifterna i registret gäller sekretess enligt 9 kap. 24 § sekrttesslagen 1980: 100. Men Alkoholinspektionen är skyldig att på begåran lämna ut uppgifter till en kommun eller länsstyrelse om uppgifterra

betydelse för tillståndsprövning eller tillsyn. 12 kap. 9 §. Polisär av myndigheten är skyldig att underrätta de andra tillsynsmyndigheterra om förhållanden som är av betydelse för dessas tillsyn 8 kap. 2 §.

Sammantaget kan sägas att den som söker eller har ett serveringstilstånd är föremål för en tämligen omfattande kontroll. Genom kombinationen Alkoholinspektionens register och polisens uppgiftsskyldighct torde kommunerna vid varje tidpunkt ha goda möjligheter att få information om varje tillståndshavare.

5.3.4 Säkerhetsskyddslagen

Säkerhetsskyddslagen 1996:627 rör frågor om skydd mot brott son kan hota rikets säkerhet, skydd av uppgifter som rör rikets säkerhet oci skydd mot terrorism.

Metoder för registerkontroll 85

En del av säkerhetsskyddet utgörs av så kallad säkerhetsprövning. Den skall förebygga att personer som inte är pålitliga ur säkerhetssynpunkt deltar i verksamhet av betydelse för rikets säkerhet 7 § tredje punkten säkerhetsskyddslagen. Säkerhetsprövningen innefattar en registerkontroll och i vissa fall också en särskild personutredning. Här lämnas en beskrivning av säkerhetsskyddslagens och säkerhetsskyddsförordningens 1996:633 bestämmelser som rör registerkontroll. De lagrum som anges i de följande avser säkerhetsskyddslagen om inte något annat sägs.

Vid registerkontroll enligt säkerhetsskyddslagen inhämtas uppgifter från polisregister 12 §. Registerkontroll skall göras när någon skall anställas eller på annat sätt delta i verksamheter som placerats i säkerhetsklass enligt lagens bestämmelser detta. Även i vissa andra fall

om får registerkontroll göras. 13-15 §§

Innan registerkontroll genomförs skall den som säkerhetsprövningen gäller ge sitt samtycke 19 §. Det uttryckliga kravet på samtycke syftar till att göra systemet öppnare och mindre integritetskränkande se propositionen Säkerhetsskydd, prop. 1995/962129, s. 54. Som huvudregel får registerkontroll endast göras om den som säkerhetsprövningen avser kan antas bli anställd eller på annat sätt komma att delta i den aktuella verksamheten 23 § säkerhetsskyddsförordningen. Detta innebär alltså att kontroll inte skall ske av alla som t.ex. söker en viss anställning.

Den som beslutat om registerkontroll skall göra en framställan hos Rikspolisstyrelsen RPS om utlämnande av uppgifter. RPS lämnar sedan ärendet till ett särskilt organ, Registernämnden 29 § säkerhetsskyddsförordningen. Registernämnden har en utmärkande roll i säkerhetsskyddslagens systern för registerkontroll. Det är nämnden som beslutar huruvida tillgängliga uppgifter i polisregister skall lämnas ut 31 § säkerhetsskyddsförordningen. Nämnden inrättades speciellt för denna uppgift. Avsikten var att stärka insynen i Säkerhetspolisens verksamhet, vilket ansågs vara mycket viktigt för rättssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten i ärenden om registerkontroll a. prop., s. 62 f..

Avgörande för vilka uppgifter som får lämnas ut är för det första frågan om i vilken säkerhetsklass som den anställning eller verksamhet som kontrollen avser har placerats Det finns tre olika säkerhetsklasser

2 och När det gäller verksamheter som placerats i säkerhetsklass l får uppgifter från alla tillgängliga polisregister lämnas ut medan det finns begränsningar för de övriga klasserna 21 §. Dessutom finns en generell begränsning av vilka uppgifter som får lämnas ut. Sålunda får en uppgift lämnas ut endast om den kan antas ha betydelse för prövningen den kontrollerades pålitlighet från säkerhetssynpunkt 24 §.

av

86 Metoder för registerkontroll

Innan en uppgift som har kommit fram vid registerkontroll lämnas ut skall den som uppgiften avser ges tillfälle att yttra sig över uppgiften 25 §. Undantag från detta kan förekomma på grund av sekretess. Rätten att yttra sig tillkom för att att skapa insyn i kontrollsystemet. Meningen var också att på detta sätt försöka få ett så korrekt underlag

möjligt för säkerhetsbedömningen. Detta ansågs viktigt för såväl som den enskilde som för myndigheterna se a. prop. s. 61.

Den beslutat att registerkontroll skall äga rum avgör självstän-

som digt om den person som prövats skall få anlitas 27 §. Det förekommer alltså inte någon form av förbud mot att t.ex. anställa en viss person. Sedan ett beslut fattats med anledning av säkerhetsprövning skall de handlingar som lämnats ut från RPS återställas dit 28 §.

Registerkontroll bör införas 87

6 bör införas

Registerkontroll

l Inledning

Med lämplighetsprövning arbetet med att rekrytera lämplig

avses personal. Registerkontroll är bara en del av lämplighetsprövningen.

Syftet med den lämplighetsprövning vi har att överväga är att stärka barns och ungdomars skydd mot främst sexuella övergrepp. Med lämplighetsprövning avses i detta sammanhang hela det arbete som syftar till att rekrytera lämplig personal. Lämplighetsprövning är alltså inte liktydigt med registerkontroll. En sådan kontroll kan endast utgöra en del av lämplighetsprövningen. Andra minst lika viktiga moment i denna prövning är anställningsintervjuer, referenstagningar och kontroller av meritförteckningar. I detta och följande kapitel behandlas frågor rörande registerkontroll. Andra delar lämplighetsprövningen tas i ka-

av upp pitel

I lagstiftningen finns inte några särskilda bestämmelser om registerkontroll av personal eller anställda inom förskoleverksamhet, skola eller skolbarnsomsorg. Förslagen till registerlagar innehåller inte

nya heller några sådana bestämmelser. Vi diskuterar i detta kapitel inledningsvis frågan i vad mån registerkontroll kan medverka till att förebygga övergrepp på barn och ungdomar inom de aktuella verksamheterna. Därefter tar vi upp den främsta invändningen mot registerkontroll, nämligen skyddet för den personliga integriteten. Därvid diskute-

vad kan med personlig integritet. Även några särskilda ras som avses aspekter på integritetsfrågan tas upp.

Vissa frågor av närmast praktisk natur måste beaktas när man överväger att införa registerkontroll avseende brott och brottsmisstankar. Dessa frågor tas upp i avsnitt 6.4.

Slutligen redovisar vi vårt ställningstagande till frågan införande

om av bestämmelser om registerkontroll arbetssökande och/eller

av anställda inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.

6.2 kan stärka mot

Registerkontroll skyddet

övergrepp

6.2.1 Syftet med registerkontroll

Genom registerkontroll skulle en arbetsgivare kunna få uppgift om

en

arbetssökande eller anställd har dömts för ett brott eller vid tillfället en för kontrollen är föremål för misstanke om brott. För att förhindra sexuella övergrepp på barn och ungdomar är det främst uppgifter om sexualbrott är intresse. När det gäller skydd mot andra övergrepp än

som av sexuella är det främst uppgifter våldsbrott kan av betydel-

om som vara se.

Om arbetsgivare får upplysningar arbetssökandes eller an-

en om en ställds tidigare brottslighet kan upplysningama utgöra underlag för arbetsgivarens agerande. Arbetsgivaren kan välja att inte anställa den arbetssökande. Det är också tänkbart att införa förbud mot att anställa

dömts för vissa typer av brott, jfr. avsnitt 7.2.6. Gentemot personer som

redan anställd kan åtgärder vidtas inom de ramar som sätts upp av en den arbetsrättsliga regleringen, om det anses nödvändigt, jfr. avsnitt 7.4.

Från många utgångspunkter kan det givetvis anses olämpligt att per-

dömts för sexual- eller våldsbrott arbetar med barn eller soner som ungdomar. Detsamma gäller också för många andra typer av brott. En

begått ett visst brott kan ha visat dåligt omdöme eller brisperson som tande respekt för de som gäller i samhället och därför vara

normer olämplig. Vårt utredningsuppdrag innefattar dock inte att överväga en allmän lämplighetsprövning arbetar med barn. Den

av personer som lämplighetsprövning vi har att överväga skall, som sagts, ha till syfte att stärka skyddet mot främst sexuella övergrepp. Frågan måste därför ställas tidigare begått ett sexual- eller våldsbrott ut-

om en person som gör riskfaktor han arbetar med barn eller ungdomar. Eller med

en om andra ord: Innebär det att skyddet mot övergrepp stärks om personer

dömts för sådana brott kan hindras från att arbeta med barn eller som ungdomar

Registerkontroll bör införas 89

6.2.2 sexualbrott mot barn

Uppgifter om

Barns och ungdomars skydd mot övergrepp stärks om det är möjligt att förhindra att personer som dömts för eller står under misstanke för sexualbrott mot barn får arbeta med bam. Registeruppgifter om sådana brott kan alltså medverka till att stärka skyddet mot övergrepp.

Bestämmelser om sexualbrott finns i 6 kap. brottsbalken BrB. Av kapitlet följer att sexualbrotten utgörs av följande brottstyper:

Våldtäkt och grov våldtäkt, -

sexuellt tvång och grovt sexuellt tvång, -

sexuellt utnyttjande och grovt sexuellt utnyttjande, -

sexuellt utnyttjande av underårig och grovt sexuellt utnyttjande av -

underårig,

sexuellt umgänge med avkomling, -

sexuellt umgänge med syskon, -

sexuellt ofredande, -

koppleri och grovt koppleri samt -

förförelse av ungdom. -

I detta avsnitt tar vi upp betydelsen av registeruppgifter om vuxna

sexualbrott mot bam. Med barn avser vi personer som är i personers förpuberteten men också de som befinner sig i puberteten. Detta innebär att i varje fall alla som är under 15 år i detta sammanhang anses som bam. Det som sägs tar emellertid inte sikte på t.ex. en l7-årings övergrepp mot en 15-åring. Ett sådant kan istället jämställas med en vuxen persons övergrepp mot en annan vuxen. Däremot gäller det som sägs för 17-åringens övergrepp mot ett litet bam.

De personer som dömts för sexualbrott mot barn skulle med hjälp av

registerkontroll kunna hindras från att få arbete med barn eller ungen domar. Vid bedömningen av om dessa personer utgör en riskfaktor måste beaktas att ett sexualbrott riktat mot ett barn i förpuberteten alltid innefattar sexuellt avvikande beteende. Även sexualbrott

ett ett mot ett barn i puberteten kan många gånger anses innefatta en sexuell avvikelse.

Om förövaren är en person som sexuellt attraheras enbart av barn kan förövaren betecknas som pedofil. Antalet personer som verkligen kan definieras pedofiler är förmodligen litet och de flesta pedofiler

som lever antagligen inte ut sitt sexuella beteende se Peter Martens, SOU 1997:29, bilaga s. 355 f.. Sexualbrott mot barn har säkerligen oftast andra orsaker än att förövaren har en pedofil läggning. Det kan röra sig t.ex. om störda familjerelationer eller andra sociala eller psykologiska förklaringar.

90 Registerkontroll bör införas

En vanlig uppfattning med pedofil läggning söker sig

är att personer till arbeten som ger kontakt med barn. Det är i och för sig tänkbart att det förhåller sig på det viset. Men det måste betonas att det inte finns någon undersökning visar att det faktiskt är så att pedofiler skulle

som söka sig till sådana yrken. Det kan också förmodas att de som eventuellt gör det har god självinsikt och kan kontrollera sina impulser. En pedofil skulle förmodligen inte heller söka sig till ett yrke som ger kontakt med barn för att förgripa sig på dem. Motivet skulle snarast

att få utlopp för sitt behov av social och känslomässig kontakt med vara bam. Se a.a., s. 373

Sexualiteten är grundläggande mänsklig drift. Om den som be-

en gått ett sexualbrott mot ett barn har en pedofil läggning måste risken för återfall förhållandevis stor. Sexuella avvikelser pedofili är

anses som också svåra eller kanske omöjliga att behandla se a.a. s. 380 f.f.. Slutsatsen blir att med pedofil läggning alltid kan bedömas utgöra

personer

riskfaktor om de arbetar med bam. en

I det enskilda fallet går det vanligtvis inte att utifrån uppgifter om tidigare brottslighet bedöma huruvida förövaren är pedofil. Men varje sexualbrott mot barn innefattar en allvarlig kränkning av barnet och visar att förövaren är kapabel att bortse från barnets behov och de skador barnet tillfogas. Det finns därför redan av denna anledning skäl

som att ifrågasätta det lämpliga i att den som begått ett sådant brott arbetar med barn. Därtill kommer att ett sexualbrott mot ett barn också kan va-

ett tecken på att gärningsmannen är pedofil, även om detta långtifrån ra alltid är fallet. Om alla dömts för sexualbrott mot barn hindras från

som att arbeta med barn hindras givetvis också de förövare som har en pedofil läggning.

Vår slutsats är att det är möjligt att förhindra att personer som

om dömts för eller står under misstanke för sexualbrott mot barn får arbeta med barn så stärks barnens skydd mot sexuella övergrepp. En registerkontroll skulle således kunna bidra till att stärka skyddet mot sexuella övergrepp.

Registerkontroll bör införas 91

6.2.3 Uppgifter om andra sexualbrott

Barns och ungdomars skydd mot övergrepp stärks det är möjligt att

om förhindra att personer som dömts för eller står under misstanke för

sexualbrott får arbeta med barn. Registeruppgifter om sådana brott kan alltså medverka till att stärka skyddet mot övergrepp.

Allmänt om sexualbrott mot vuxna

Genom en registerkontroll kan upplysningar inhämtas inte bara

om sexualbrott mot barn utan om alla sexualbrott. Ett sådant brott riktat mot en vuxen person behöver inte i sig innefatta ett avvikande sexuellt beteende. Sådana brott skiljer sig alltså på detta sätt från sexualbrott mot barn, vilka redan i sig utgör en sexuell avvikelse. Möjligheterna att dra några slutsatser om förövaren utifrån sexualbrott mot måste

vuxna därför anses mindre än när det gäller brott mot bam.

Med utgångspunkt i ett sexualbrott mot en vuxen person kan det inte bedömas i vad mån gärningsmannen utgör en risk i ett arbete med barn i förpuberteten. Vårt utredningsuppdrag innefattar emellertid inte bara verksamheter för yngre bam. Uppdraget innefattar hela grundskolan och gymnasieskolan, dvs. verksamheter där det finns ungdomar

i puberteten och även sådana som passerat denna. Huruvida

en person som begått ett sexualbrott utgör en risk för dessa kan knappast diskuteras i generella termer. En bedömning måste göras av omständigheterna i det enskilda fallet. Men efter en sådan bedömning är det i och för sig tänkbart att personen ifråga kan anses utgöra en riskfaktor. Det kan t.ex. röra sig någon dömts för upprepade sexualbrott. Å andra sidan

om som kan vissa brott säkert framstå som engångsföretelser.

Här måste också framhållas att varje sexualbrott innebär att förövaren visar brist på hänsyn och likgiltighet för andra människor och deras integritet. Detta kan i sig utgöra skäl att ifrågasätta det lämpliga i att förövaren arbetar med barn eller ungdomar.

Uppgifter om sexualbrott mot vuxna ger möjlighet att beakta brottet vid bedömningen av personens lämplighet för arbete med barn eller ungdomar. Registerkontroll kan säkerligen särskilt medverka till att stärka skyddet för äldre bam och ungdomar. Men det måste framhållas att allvarligare sexualbrott mot äldre barn och ungdomar tycks förekomma mycket sällan inom skolan, se avsnitt 2.5 och 2.6.

92 Registerkontroll bör införas

Sexuellt ofredande och andra mindre grova kränkningar

Den typ övergrepp som enligt våra samrådssamtal är den vanligaste

av inom skolan är yttranden till och sexuella beröringar flickor i ton-

av åren. Några aspekter på möjligheterna att genom registerkontroll förhindra beteenden bör belysas här.

denna typ av

Det finns knappast skäl att anse ett sådant övergrepp som ett avvikande sexuellt beteende. De utför dessa handlingar kan istället

som förmodas personer med nomial sexuell läggning som utnyttjar sin

vara ställning för sexuella ändamål. Det kan också fråga om personer

vara

helt enkelt inte inser det olämpliga i sitt beteende. som

Denna typ beteenden rör sig säkerligen ofta i ett gränsområde

av mellan vad är straffbart, olämpligt men inte straffbart och accepta-

som belt. I många fall kan beteendet att bedöma som ett brott, närmast

vara sexuellt ofredande enligt 6 kap. 7 § BrB eller ofredande enligt 4 kap. 7 § BrB. Det är också tänkbart att i varje fall vissa i och för sig olämpliga yttranden faller utanför det straffbara området, dvs. de utgör sexuella trakasserier inte är straffbara. Det förhåller sig förmodligen

som också så att många handlingar av eleverna kan uppfattas som sexuellt motiverade kränkningar trots att de objektivt sett är acceptabla.

Med hänsyn till övergreppens karaktär kan det antas att de polisanmäls sällan än grövre övergrepp. De som utför dessa handlingar

mera kommer då heller inte att finnas i något register, såvida de inte dömts för något annat brott. Genom en registerkontroll kan givetvis de som dömts för sexuellt ofredande eller ofredande förhindras från att få arbete med barn eller ungdomar. Men många av dem som på detta sätt uppträder olämpligt skulle inte upptäckas vid en registerkontroll. Det kan också ifrågasättas hur stor återfallsrisken är. Det är tänkbart att många ändrar sitt beteende när de fått klart för sig att det uppfattas som olämpligt och rent straffbart. Såväl möjligheten att genom register-

av kontroll upptäcka den som tidigare begått denna typ av av övergrepp

risken för återfall kan alltså bedömas vara mindre än när det gäller som de allvarligare övergreppen. Det kan ändå antas att skyddet mot de mindre övergreppen skulle stärkas om de som tidigare dömts för

grova sådana kunde upptäckas genom registerkontroll. Det kan inte heller bortses från att ett mindre grovt sexualbrott någon gång kan vara ett tecken på att gärningsmannen också är kapabel att begå allvarligare övergrepp.

Registerkontroll bör införas 93

6.2.4 andra

Uppgifter om brott

Barns och ungdomars skydd mot övergrepp stärks det är möjligt om att förhindra att personer som dömts för eller står under misstanke för grova våldsbrott och vissa andra brott såsom människorov och barnpomo-

grafibrott, får arbeta med barn. Registeruppgifter sådana brott kan om alltså medverka till att stärka skyddet mot övergrepp. Uppgifter om misshandel som inte bedömts saknar förmodligen betydelse i som grov de flesta fall.

När det gäller barns och ungdomars skydd mot andra övergrepp än sexuella är det främst upplysningar misshandel och andra brott om som innebär kränkningar av en annan människa skulle kunna ha betysom delse.

Våldsbrott anmäls och leder till fällande domar i långt större utsträckning än sexualbrott. Av våldsbrotten är misshandel inte som är grov 3 kap. 5 § BrB den helt dominerande brottstypen. En uppgift om att en arbetssökande eller anställd gjort sig skyldig till sådan misshan-

del skulle troligen i de flesta fall inte tillåta några bedömningar av personens lämplighet för arbete med barn eller ungdomar. Det kan t.ex. gälla beträffande vid något enstaka tillfälle gjort sig en person som skyldig till misshandel mindre allvarlig art. Även sådant enstaka av ett brott innefattar visserligen hänsynslöshet mot Beroen annan person. ende på omständigheterna kan brottet ändå framstå isolerad som en händelse som det inte finns anledning att anta kommer En att upprepas. uppgift om brottet skulle vara utan betydelse för förebyggande överav grepp inom de aktuella verksamheterna. Självfallet kan det också förekomma att uppgifter misshandel kan betydelse. Om om vara av en person tidigare dömts för att i tjänsten ha misshandlat ett barn kan det givetvis finnas anledning till försiktighet. Detsamma kan gälla vid upprepade fall av misshandel. När det gäller gjort sig skyldiga till de grövsta forpersoner som merna av våldsbrott såsom mord, dråp och misshandel 3 kap. 2 grov resp. 6 BrB. förhåller det sig annorlunda. Den begått sådant som ett brott kan generellt sägas ha visat likgiltighet för andras liv, hälsa och

integritet. Dessa personer kan redan detta skäl olämpliga av anses som för arbeten med barn och ungdomar. Detsamma kan den sägas om som begått vissa andra grova brott har karaktär övergrepp eller som av som innehåller sådana moment. De brott är människorov 4 kap. som avses l § BrB och grovt rån 8 kap. 6 § BrB. Till det nyss nämnda kommer att ett mord kan ha innefattat sexuali-

serat våld utan att detta kommer till uttryck i rubriceringen brottet. av

4 18-0960

Den i samband med att han begår ett mord också begår sexuella som mot offret döms inte särskilt för något sexualbrott. övergrepp Ett ytterligare brott kan sägas innebära allvarlig kränkning är som en bampomografibrott 16 kap. 10 § BrB. Brottet kan bestå i skildrande a i pornografisk bild eller spridande sådana bilder. Varje av barn av av bampornografisk bild skildrar ett sexuellbrott riktat mot ett bam. Den deltagit i framställningen sådan bild måste ha deltagit i som av en anses Enligt vårt synsätt innebär varje spridande av bilden att övergreppet. övergreppet fortsätter. Vår bedömning är att barns och ungdomars skydd mot övergrepp stärks det möjligt att förhindra att som dömts för eller om är personer misstanke för de allvarligaste våldsbrotten, dvs. mord, dråp står under misshandel, får arbeta med barn eller ungdomar. Detsamma och grov det blir möjligt hindra de dömts för människorov, gäller om att som olaga frihetsberövande, grovt rån och barnpomografibrott från att grovt med bam. Registerkontroll avseende de nämnda brotten skulle få arbeta alltså kunna bidra till att stärka skyddet mot övergrepp. Detta gäller dömts för försök, förberedelse och stämpling till de också de som nämnda brotten utgör riskpersoner på sätt som de som dömts samma för fullbordade brott. Registerupplysningar misshandel inte bedömts som grov om som skulle visserligen kunna ett utökat underlag för bedömningen av en ge lämplighet för arbete med barn eller ungdomar. I de flesta fall persons upplysningama emellertid inte tillåta några slutsatser om de arskulle eller anställdas lämplighet. En registerkontroll rörande betssökandes misshandel kan alltså inte förmodas ha någon större betydelse för sådan förebyggande av övergrepp.

6.3 Den personliga integriteten

6.3.1 Synen på personlig integritet

Personlig integritet innefattar såväl rätt till en privat sfär skyddad en utomståendes insyn rätt att bestämma över kunskap om sig från som en själv.

Kontroll inhämtande uppgifter ur dataregister av personer genom av allmänt stå i strid med skyddet för den personliga integribrukar anses dock diskussionen det befogade i ett integritetsinteten. Ofta förs om det klargörs vad med personlig integritetet. trång utan att som avses

Registerkontroll bör införas 95

Utan ett sådant klargörande kan knappast ta ställning till man om en viss kontroll verkligen innebär kränkning. Ett klargörande är också en nödvändigt för att ta ställning till den avvägning många gånger som måste göras mellan den personliga integriteten och det motstående intresse som skall tillgodoses genom registerkontroll jfr. avsnitt 3.1.1. I l kap. 2 § tredje stycket regeringsformen finns grundläggande en bestämmelse om skyddet för den personliga integriteten. Där sägs att det allmänna skall värna den enskildes privatliv och familjeliv. Men varken i regeringsfonnen eller någon annanstans i lagstiftningen finns någon definition av begreppet personlig integritet. När begreppet personlig integritet skall bestämmas brukar ofta rätten att ha en personlig sfär över vilken själv har kontroll och man som är skyddad mot insyn från utomstående ett moment. INatioanges som nalencyklopedin t.ex. sägs att med integritet, i den bemärkelse som nu är ifråga, avses rätt att få sin personliga egenart och inre sfär respekterade och att inte utsättas för personligen störande ingrepp. Här kan i korthet nämnas en dom från Arbetsdomstolen där frågor om personlig integritet var uppe till bedömning. Avgörandet, AD 1991 nr 45, rörde krav från arbetsgivare på arbetstagarna att de skulle en lämna urinprov för kontroll eventuellt missbruk cannabis. Domav av stolen ansåg detta ett intrång i den personliga integriteten besom men dömde intrånget ringa. AD:s synsätt kan sägas uttryck för som ge tanken att kontrollen sådan är ett intrång i integriteten. som Vid preciseringar av vad som avses med personlig integritet brukar inte bara rätten till personlig sfär nämnas. Som ett viktigt en moment anges ofta också varje persons rätt att bestämma över kunskap sig om själv. Detta gäller dock inte all kunskap utan endast sådan som anses vara integritetskänslig. Såsom integritetskänslig kunskap kan såanses dana uppgifter som de flesta i ett visst samhälle inte vill skall personer spridas dem. Som exempel på information antagligen de flesta om som i vårt samhälle anser integritetskänslig kan nämnas uppgifter hälsa om och sexualliv. Uppgifter om en viss kan också integriperson anses tetskänsliga utifrån dennes subjektiva uppfattning, det finns någon om rimlig grund för uppfattningen. Som exempel nämns har att en person någon form handikapp han inte vill berätta Däremot kan av som om. inte upplevelser av kränkningar bygger på felaktig information som anses uppfylla kravet på rimlig grund. Det kan alltså inte betraktas som en kränkning om en person felaktigt tror att någon sprider känsannan lig information honom. Angående det sagda, jfr. Göran om nyss Collste i Datalagskommitténs betänkande SOU 1997:39, bilaga s. 794 Vi har i utredningen att ta ställning till huruvida arbetsgivare skall kunna få tillgång till registeruppgifter brottslighet beträffande om an-

ställda och arbetssökande. Redan förekomsten ett register med sådaav integritetskänsliga uppgifter enskilda personer kan uppfattas som na om integritetskränlcning. Utifrån de förda resonemangen kan också en ovan kontrollförfarandet i sig ett intrång i den personliga integrianses som oavsett ifråga förekommer i registret eller inte. En teten, om personen registerkontroll skulle inte i ett första led att som en kränkvara anse ning på grund att någon särskild kunskap inhämtas. Kränkningen av skulle istället utgöras ett intrång i den sektor enligt vars och ens av som berättigade anspråk skall vara skyddad mot insyn. En uppgift innehållet i ett register kan innebära en upplysning om viss inte antecknats för någon brottslighet. Utlämnade om att en person sådan upplysning kan knappast någon nämnvärd integav en anses som ritetslqänkning. Men registeruppgift kan också innehålla uppgifter en begått ett brott. Detta är uppgift som de flesta om att en person en knappast skulle vilja att skulle spridas om dem. En sådan upplysning är

alltså utan vidare att betrakta som integritetskänslig. Med det förda resonemanget finns det alltså egentligen två integri-

tetsskyddsaspekter skall beaktas vid övervägande om införande av som registerkontroll. Dels intresset för samtliga anställda och arbetssökande

slippa bli kontrollerade, dels intresset från dem som antecknats i det att aktuella registret slippa att information detta sprids. Det är dessa att om integritetsskyddsaspekter skall vägas mot intresset att stärka barns som och ungdomars skydd mot övergrepp. Om målsättningen är att minime-

antalet integritetsintrång bör så få registerkontroller som möjligt ge-

ra nomföras. minimera kränkningen i de fall kontroll görs bör så För att lite information möjligt lämnas ut i varje enskilt fall. som

6.3.2 Integritetsaspekter på möjlighet respektive

skyldighet att kontrollera

finns skyldighet att kontrollera samtliga arbetssökande eller Om det en anställda innebär kontrollen inte att den kontrollerade misstänkliggörs.

Integritetskränkningen blir alltså mindre alla kontrolleras än om om kontrolleras. endast vissa personer

det fall bestämmelser registerkontroll införs kan föreskriva För om man antingen skyldighet eller möjlighet för arbetsgivare att utföra en en en kontroll. Utifrån integritetsskyddsaspekter kan olika synpunkter läggas

på vad är lämpligt i detta hänseende. som utgångspunkt är att varje kontroll innebär ett intrång i den per- En sonliga integriteten. För att åstadkomma så få intrång som möjligt bör

Registerkontroll bör införas 97

det inte föreskrivas någon skyldighet att alltid kontrollera. Istället bör kontroll endast förekomma när det är särskilt påkallat. Här kan jämen förelse göras med de uppgifter vi fått förhållandena i Danmark

om se

avsnitt 3.2.3. Där inhämtas normalt inte något registerutdrag. Men det kan förekomma att utdrag begärs bl.a. skall arbeta av personer som ensamma med bam. Ett annat exempel på situation då kontroll kan en en vara påkallad är det finns brister i arbetssökandes meritförteckom en ning, dvs. att personen ifråga inte med intyg eller referenser kan styrka vilka sysselsättningar han haft tidigare. Det finns med andra ord tidsperioder då man inte vet vad ifråga gjort. personen Vid de samrådssamtal vi haft med myndigheter och organisationer har framförts att eventuella regler registerkontroll bör innefatta om en skyldighet för arbetsgivare att kontrollera. Detta har motiverats med att kontroll av endast vissa personer innebär att dessa utpekas misssom tänkta sexualbrottslingar. Det har också framförts farhågor att om endast män kommer att kontrolleras, vilket ansetts negativt jämställdur hetssynpunkt. Kontroll av enbart män har antagits kunna avhålla män från att söka sig till arbeten med barn och ungdomar. De synpunkter som kan läggas på frågan möjlighet eller skylom dighet att kontrollera talar således mot varandra. Vi delar i och för sig den uppfattningen att det kan tolkas ett utpekande endast vissa som om personer kontrolleras. Detta förstärker givetvis den upplevelse avintegritetsintrång redan kontrollen i sig innebär. Å andra sidan kan detta som motverkas genom att kontroll utförs endast när vissa objektiva förutsättningar föreligger. En kommun, eller arbetsgivare, skulle en annan således kunna fastslå under vilka förutsättningar skall utnyttja man en möjlighet till kontroll. Det kan t.ex. gälla avseende personer med luckor i meritförteckningen eller första gången anställs i arbete personer som med barn eller ungdomar. Med i förväg fastlagda objektiva kriterier för kontrollen kan integritetsintrånget anses mindre än vid kontroller som kan tolkas som uttryck för misstankar tidigare brottslighet. om Sammantaget anser vi att kontroll utförd endast i vissa fall i och för sig kan anses integritetskränkande än generellt utförd kontroll. mer Men intrånget kan anses mindre om det i förväg fastställs när kontroll skall utföras. Här har frågan om skyldighet eller möjlighet att kontrollera endast behandlats integritetssynpunkt. Självfallet måste denna fråga också ur ses ur andra synvinklar, främst effekterna för skyddet mot övergrepp. Vi återkommer i avsnitt 7.2.2 till frågan skyldighet eller möjlighet om att kontrollera.

98 Registerkontroll bör införas

6.3.3 Integritetsaspekter på kontroll av den som

redan är anställd

Den arbetssökande vill undvika registerkontroll kan avstå från

som en att söka arbeten innebär att kontroll utförs. Om det är möjligt att

som utföra kontroller anställda kommer dessa i praktiken inte att ha något

av inflytande över huruvida de skall kontrolleras. Detta innebär att kontroller anställda är integritetskränkande än kontroller av arbets-

av mer sökande.

Var och kan fritt välja han eller hon vill söka ett visst arbete.

en om Den vet att registerkontroll kan eller kommer att utföras,

som om en kan väga in detta i sin bedömning huruvida han eller hon skall söka

av ett arbete. Den vet med sig att han eller hon förekommer i det re-

som gister kontrolleras kan avstå från att söka arbetet. Personen kan

som också välja att söka arbetet och sedan för den tilltänkta arbetsgivaren försöka förklara anteckningen i registret och hoppas på att ändå få an-

ställningen.

Situationen för den redan är anställd är annorlunda. Risken att

som

när helst kan kontrolleras eller vid viss tidpunkt kommer man som en att kontrolleras kan upplevas integritetskränkande. En anställd som

som vill undvika registerkontroll skulle tvungen att byta yrke. Möjlig-

vara heterna att byta yrke är för de flesta i praktiken ganska små. Regler om kontroll anställda skulle alltså lätt leda till en situation där den an-

av ställde inte har något inflytande över huruvida han skall kontrolleras. Registerkontroller redan anställda är därför mer integritetskränkande

av än kontroller arbetssökande.

av

Det kan här hävdas, vid alla typer registerkontroll, att den

som av

inte har något att dölja inte heller behöver uppfatta kontrollen som som

hot. Men tidigare anförts kan kontrollen i sig anses som ett inett som tegritetsintrång. Av stor betydelse är också vilka uppgifter som arbetsgivaren får tillgång till. Ju färre brott arbetsgivaren får upplysning om, desto mindre integritetsintrånget. Även arbetsgivaren endast

är om skulle få tillgång till uppgifter t.ex. sexualbrott skulle förmodligen i

om praktiken stor osäkerhet råda bland de anställda om vilka uppgifter arbetsgivaren har tillgång till, såvida inte den kontrollerade har full insyn i uppgiftslämnandet. Detta gäller givetvis främst anställda som straffats för brott. Dessa skulle förmodligen känna för att arbetsgivaren fick

oro kännedom även brottslighet saknar betydelse för bedömning

om som

deras lämplighet för arbete med barn eller ungdomar. av

Registerkontroll bör införas 99

Integritetsaspekter på uppgifter om misstankar

Uppgifter om misstankar är minst lika integritetskänsliga belast-

som ningsuppgifter. Den enskildes intresse att uppgifter misstankar

av om inte lämnas ut måste anses än mer berättigat än när det gäller belastningsuppgifter.

Registerkontroll av brottslighet kan i princip innefatta utlämnande

av både belastningsuppgifter, dvs. uppgifter domar och godkända

om straff- och ordningsförelägganden, och uppgifter misstankar

om om brott. Misstankar kan ha olika styrka. Det kan röra sig allt från fall

om där en polisanmälan gjorts på kanske lösa grunder till fall då den misstänkte häktats eller åtalats. I person- och belastningsregistret förs

uppgifter om misstankar in först när misstanken är så stark att den kan betecknas som en skälig misstanke. Detsamma gäller enligt det förslag till nytt misstankeregister som håller på att utarbetas. När misstanke

av denna grad föreligger skall den misstänkte också underrättas miss-

om tanken, 23 kap. l8 § första stycket rättegångsbalken. I praktiken torde det i varje fall inte kunna komma ifråga att lämna ut uppgifter

om misstankar som inte förts in i och belastningsregistret alter-

ens personnativt misstankeregistret.

Såväl belastningsuppgifter som uppgifter brottsmisstankar är

om ytterst integritetskänsliga. Det finns huvudsakligen två aspekter

som gör sig särskilt gällande beträffande uppgifter misstankar.

om

För det första kan det Visa sig att en sådan uppgift är ogrundad eller att misstanken i varje fall inte är så stark att den räcker för fallande

en dom. Det kan förstås också inträffa att misstanken inte tillräcklig

anses för att väcka åtal även om det ansetts att skälig misstanke föreligger. Det måste också framhållas att en nedlagd förundersökning eller

en frikännande dom, som grundar sig på bevisvärdering, normalt inte innebär ett konstaterande av att den misstänkte inte begått det påstådda brottet. I dessa fall brukar endast konstateras att åklagaren inte kunnat styrka brott. Om uppgifter misstankar lämnas ut är det svårt, eller

om omöjligt, för den misstänkte att i efterhand bevisa sin oskuld

även om han frikänns.

För det andra skall var och en i princip betraktas oskyldig till

som dess en domstol funnit att brott är styrkt. Men uppgifter miss-

om om tankar lämnas ut till arbetsgivare kommer den uppgifterna

som avser säkerligen i praktiken att behandlas han skyldig. Den

som om var arbetssökande blir inte anställd och den redan anställde kan bli omplacerad eller avstängd.

Var och en har ett berättigat intresse av att uppgifter honom rö-

om rande brottslighet inte offentliggörs. Ibland får detta intresse vika för

100 Registerkontroll bör införas

motstående intressen. De aspekter på uppgifter om misstankar som tagits innebär att intresset att sådana uppgifter inte görs tillgängli-

upp av

måste ha särskild tyngd. Intresset av att uppgifterna inte lämga anses

ut kan sägas än berättigat än beträffande uppgifter om nas vara mer utdömda påföljder. Och misstanken är desto mer berättigat

svagare är intresset att uppgiften inte lämnas ut. Sammantaget är alltså uppgifter

misstankar minst lika integritetskänsliga som uppgifter om fallande om domar och liknande.

6.4 Praktiska

frågor

6.4.1 Kontroll rätten att få registeruppgifter

av

När Rikspolisstyrelsen får begäran upplysningar ett polisre-

en om ur gister måste alltid kontrollera att den som begärt att få upplysning-

man

också har rätt till detta. Ju fler har rätt att få uppgifter om andarna som

än sig själva desto större svårigheter kan kontrollen medföra. ra

Det register kan användas vid lämplighetsprövning av arbetssö-

som kande och anställda inom de aktuella verksamhetsområdena är personoch belastningsregistret PBR eller de register som avses ersätta detta, dvs. belastnings- och misstankeregistren, avsnitt 4.3. Uppgifterna i

se PBR är skyddade sekretess och får endast lämnas ut till vissa särskilt

av angivna myndigheter och enskilda. I del fall när utlämnande är till-

en

också för vilket ändamål uppgifterna får lämnas ut. Även låtet anges uppgifterna i de register kan komma att införas istället för PBR

som kommer att vara skyddade av sekretess.

När Rikspolisstyrelsen RPS får en begäran om ett registerutdrag

måste det alltid säkerställas att den har begärt uppgifterna också

som har rätt att få dem. Också när någon begär uppgifter om sig själv måste det kontrolleras att det finns rätt att få de uppgifter som begärs. I

en övrigt behöver det i dessa fall inte göras någon kontroll. Om någon däremot begär uppgifter någon annan kontrolleras att de bestäm-

om melser gäller för registret och bestämmelserna i sekretesslagen

som tillåter att just den fysiska eller juridiska personen har rätt att få uppgifterna. Om den begär uppgifterna inte är en fysisk person utan en

som myndighet eller någon juridisk person måste också en behörig-

annan hetskontroll göras. Det måste klarläggas att den som för myndighetens eller den juridiska räkning begär uppgifterna är behörig att

personens företräda denna.

Registerkontroll bör införas 101

För närvarande är kretsen av dem som faktiskt begär registerutdrag om andra än sig älva tämligen begränsad. Kontrollfrågoma vållar därför sällan några svårigheter. Visserligen skulle bl.a. ett stort antal kommuner och enskilda kunna begära registerutdrag enligt l7 § fjärde punkten polisregisterkungörelsen, som avser utdrag avseende personer som söker anställning inom vissa vårdområden se avsnitt 5.3.2. Men enligt uppgifter vi inhämtat från RPS begärs för närvarande utdrag enligt denna bestämmelse i liten omfattning och endast av kommuner. Kontrollfrågoma utgör därför inget problem.

I de samrådssamtal vi haft med RPS har framhållits att det med hän-

till behörighetskontrollen är önskvärt att det är så få som möjligt syn som har rätt att få registeruppgifter beträffande andra än sig själva. Ju fler har rätt att få registerutdrag, desto större är risken för fel.

som

Om ett stort antal fysiska och juridiska personer kan inhämta utdrag

andra finns det två tänkbara sätt att kontrollera behörigheten hos om dem begär att få registeruppgifter. Ett sätt är att föra en förteckning

som över vilka är behöriga. Om t.ex. varje kommun skulle få möjlighet

som att begära registerutdrag avseende personer som kan komma ifråga för anställning inom de aktuella verksamheterna, skulle man upprätta listor över de behöriga tjänstemännen inom varje kommun. I den praktiska hanteringen skulle det antagligen bli svårt att hålla en sådan lista aktuell. Särskilt antalet förfrågningar är stort skulle inaktuella och av

om andra skäl felaktiga uppgifter kunna orsaka mycket merarbete. Än svå-

skulle det bli om ett stort antal enskilda arbetsgivare skulle föras rare

sådan lista. upp på en

Det andra sättet att göra en behörighetskontroll är att uppställa krav på att varje begäran uppgifter åtföljs av handlingar som Visar att den

om

undertecknat begäran är behörig. När det gäller kommuner kan som detta ofta visas en delegationsordning eller liknande tillsammans

genom med handlingar visar att den begärt uppgifter har en viss

som som tjänst. Enskilda arbetsgivare är oftast juridiska personer. Ett registreringsbevis för den juridiska visar då som är behörig att

personen vem företräda denna. Men för en säker behörighetskontroll beträffande enskilda arbetsgivare skulle det också krävas handlingar som visade att arbetsgivaren ifråga verkligen bedriver verksamhet inom ett sådant område där registerkontroll får äga Detta kan visas genom handlingar

rum.

utvisar att arbetsgivaren har tillstånd till eller godkännande för som verksamheten.

Båda de ovan nämnda sätten för behörighetskontroll kan komplette-

med ett krav på att ett skriftligt samtycke från den som skall konras trolleras skall in. På så sätt skulle risken för att registeruppgifter

ges lämnades ut till andra än behöriga minskas. Ett skriftligt samtycke skulle också positvit integritetssynpunkt. Arbetsgivaren skulle

vara ur

102 Registerkontroll bör införas

inte kunna gå bakom ryggen på den arbetssökande och den arbetssökande skulle aktivt få ta ställning till om han ville att en kontroll skall utföras.

6.4.2 Urvalet av uppgifter som lämnas i

registerutdrag

Det är möjligt att göra registersökningar som endast visar personer som finns antecknade för brott enligt vissa utvalda lagrum. Beträffande de personer som har anteckningar rörande det eller de sökta brotten kan antingen lämnas ett fullständigt utdrag eller utdrag som bara innehåller uppgifter om det aktuella brottet.

Möjligheter att söka fram olika uppgifter

I PBR finns uppgifter om personer som befunnits skyldiga till eller misstänks för vissa typer av brottslighet se avsnitt 4.3.1. Avsikten är att motsvarande uppgifter i framtiden skall finnas i det föreslagna belastnings- respektive misstankeregistret. Uppgifter om brotten är, och kommer att vara, begränsade till angivande av datum för brottet och lagrum. I de fall någon dömts antecknas datum för domen och vilken domstol som meddelat denna. Därutöver finns uppgifter om påföljderna.

Enligt registerlagstiftningen skall registerutdrag i Vissa fall endast innehålla uppgifter om vissa angivna typer av brott. När registerutdrag skall lämnas i dessa fall utförs en registersökning som ger träff om den aktuella personen finns antecknad för något av de angivna brotten. Att utföra sådana registersökningar är enligt uppgifter från RPS inte förenat med några speciella svårigheter.

En särskild fråga är om det vid en registersökning går att skilja ut brott riktade mot bam. De flesta sexualbrotten så de definieras i

som brottsbalken tar inte hänsyn till målsägandens, dvs. brottsoffrets, ålder. Våldtäkt enligt 6 kap. 1 § brottsbalken kan alltså begås såväl mot en vuxen person som ett bam. En annan sak är att målsägandens ålder skall beaktas vid bedömningen av om brottet är grovt eller inte. Enbart en upplysning om att en person dömts för våldtäkt säger alltså inget om målsägandens ålder. Detsamma gäller för brotten mord, dråp och misshandel.

PBR innehåller inte några direkta uppgifter om målsäganden. Men uppgifterna om de olika brotten antecknas enligt vissa så kallade brottskoder. När det gäller sexualbrotten finns särskilda brottskoder för fall

Registerkontroll bör införas 103

då målsäganden är under 15 år. För brottet misshandel finns särskilda koder för målsäganden mellan O och 7 år och mellan 8 och 14 år. En sökning i PBR beträffande dessa brott skulle därför kunna inskränkas till att endast avse brott mot personer under 15 år.

Systemet med brottskoder kommer emellertid att förändras. Förändringarna innebär att det inte längre kommer att möjligt att urskilja

vara brott under 15 år. Å andra sidan har vi från RPS inhämtat

mot personer att det i och för sig skulle vara möjligt att i de nya föreslagna registren anteckna om ett brott riktats mot en person under t.ex. 15 år. På så sätt skulle det även fortsättningsvis vara möjligt att göra sökningar endast beträffande brott mot personer under denna ålder. Emellertid måste poängteras att en uppgift om målsägandens ålder skulle kunna betecknas som artfrämmande i registren, som i övrigt endast innehåller uppgifter om gärningsmännen. RPS har också ansett det olämpligt att föra in sådana uppgifter i registret.

Uppgifter till det föreslagna belastningsregistret kommer främst att lämnas av domstolarna. Enligt vad som upplysts från Domstolsverket skulle det vara tekniskt genomförbart att i domstolarnas datoriserade målhanteringssystem, MÅHS, föra in uppgift att målsäganden är

en om under viss ålder. Vid fällande dom skulle uppgiften kunna föras över till belastningsregistret samtidigt med andra uppgifter om domen. Införandet av en sådan uppgift skulle, som sagt, emellertid utgöra ett avsteg från vad som annars avses att gälla för registret.

Uppgifter i registerutdrag

I fall då fullständiga registerutdrag skall lämnas beträffande en viss

kan utdragen framställas på helt datoriserad väg. Det behövs person alltså inte någon manuell hantering. Om det visar sig att personen ifrå-

finns antecknad i registret är det alltså inte några särskilda svårigga heter förenade med att lämna ett fullständigt registerutdrag. Om det istället visar sig att personen inte förekommer i registret kan uppgift lämnas om detta.

Om det vid en sökning avseende en viss brottstyp, t.ex. sexualbrott, framkommer att den sökta personen finns antecknad för endast sådan brottslighet kan ett registerutdrag utan vidare innehålla uppgift om detta. Annorlunda förhåller det sig i fall då ett utdrag endast skall innehålla uppgifter om vissa brott som en person antecknats för. I sådana fall krävs för närvarande en manuell hantering då utdragen skall framställas. Om sökning visar att en person begått flera olika typer av brott

en men utdraget endast skall innehålla uppgifter om vissa av dessa kan utdragen alltså inte framställas automatiskt. Det sagda gäller

även om

104 Registerkontroll bör införas

sökningen endast avsett en viss brottstyp och det visar sig att den omfrågade personen antecknats såväl för det sökta brottet som andra typer

brott. RPS har emellertid för avsikt att utveckla datasystemen så att av det i framtiden skall vara möjligt att automatiskt framställa utdrag med uppgifter om endast vissa typer av brott.

Av uppgifterna i de föreslagna belastnings- och misstankeregistren kommer inte att framgå huruvida målsäganden vid misshandel och sexualbrott är under en viss ålder. Med den tänkta utformningen av regist-

kommer registeruppgifterna alltså inte ensamma att vara tillräckliga ren för att skilja ut brott mot personer under t.ex. 15 år. Om ett utdrag skall innehålla uppgift endast om brott mot sådana personer måste således uppgifter inhämtas också från annat håll, t.ex. från domen eller förundersölmingsprotokollet. Självfallet skulle det vara arbetskrävande och därmed också kostnadskrävande att på detta sätt komplettera uppgifterna i registret. I den mån registerutdrag skall innehålla uppgifter endast

brott mot under en viss ålder framstår det som ett enklare om personer alternativ att låta uppgifterna direkt framgå av registren.

6.5 ställningstagande

Avgörande för frågan registerkontroll skall införas är avvägningen

om mellan å sidan intresset att stärka skyddet mot övergrepp och å and-

ena

sidan främst den personliga integriteten. Enligt vår bedömning väger ra skälen för en kontroll så tungt att skyddet för den personliga integriteten måste vika. Vi alltså att det bör införas bestämmelser om re-

anser gisterkontroll i syfte att stärka barns och ungdomars skydd mot över-

personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbamsomgrepp av sorg.

En registerkontroll kan ge tillgång till uppgifter huruvida en arbetssökande eller anställd inom förskoleverksamhet, skola och skol-

en barnsomsorg har dömts för eller står under misstanke för brott. Om det är möjligt att förhindra att personer som har registeranteclcningar om sexualbrott, våldsbrott och vissa andra brott arbetar med barn

grova eller ungdomar, så stärks barns och ungdomars skydd mot övergrepp. Det finns alltså starka skäl för att införa bestämmelser om registerkontroll.

Det intresse står emot införande registerkontroll är främst

som av hänsynen till den personliga integriteten. Som vi tidigare framhållit kan redan en registerkontroll i sig anses som ett integritetsintrång. Detta intrång kan emellertid inte anses vara av sådan art eller tyngd att det

skulle motivera att kontrollmöjligheter inte skulle införas. När det sedan gäller de vid kontroll befinns vara antecknade för personer som en brott eller brottsmisstankar är integritetsintrånget självfallet allvarligt. Men enligt vår mening måste skyddet för integriteten i princip vika för intresset att skydda barnen och ungdomarna. Här måste särskilt framhållas Sveriges åtagande enligt Barnkonventionen att vidta alla lämpliåtgärder för att förhindra att barn fönnås eller tvingas att delta i ga olagliga sexuella handlingar. Också Bamkommitténs synpunkt bör framhållas: Utifrån Bamkonventionens perspektiv är skyddet för barnet det övergripande intresset och bl.a. den vuxnes integritet får stå tillbaka för detta. Om Barnkonventionen, avsnitt 3.1.1. Ett sådant synsätt står se inte heller i strid med det skydd för den personliga integriteten som ställs i artikel 8 i den europeiska konventionen angående skydd for upp de mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihetema se avsnitt 3.1.3. Ett ytterligare intresse står emot införande av kontroll är intressom återanpassning dömts för brott. Detta är för det set av av personer som första viktigt mänsklig synvinkel. För det andra är återanpasssett ur ning sexualförbrytare kombinerad med någon form av behandling av en säkerligen ett bra sätt att förebygga framtida övergrepp. Men personer på grund tidigare brottslighet bedöms som riskpersoner måste som av ändå så långt det är möjligt hindras från att arbeta med barn eller ungdomar. Skyddet för barnen och ungdomarna får inte riskeras i återanpassningens intresse. De praktiska frågor vi berört innebär inte något avgörande hinder bestämmelser registerkontroll. Däremot har de praktiska fråmot om betydelse för hur bestämmelser registerkontroll bäst utformas gorna om i vissa avseenden. Sammanfattningsvis vi alltså att det bör införas bestämmelser anser registerkontroll i syfte att stärka barns och ungdomars skydd mot om personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbamsövergrepp av I det följande kapitlet redogör vi närmare för vårt förslag om omsorg.

registerkontroll.

106 Registerkontroll bör införas

7 om registerkontroll Förslag

7.1 Alla aktuella verksamheter bör omfattas,

allmänna såväl som enskilda

Registerkontroller bör införas inom Förskoleverksamheten eftersom små barn har ett stort behov skydd mot olämplig personal. Också av inom grundskolan och gymnasieskolan finns det starka skäl att förbättskyddet mot övergrepp. Registerkontroller bör därför införas också ra inom dessa verksamheter. Det finns inte anledning att göra någon skillnad mellan offentligt bedriven verksamhet och verksamhet som bedrivs enskilda. av

Ju barn är, desto mindre möjligheter har det att själv försvara yngre ett sig mot övergrepp. Behovet skydd mot övergrepp gör sig därför särav skilt gällande beträffande små bam. Barn i förskoleåldem är helt bero-

ende de har hand dem. Lämplighetsprövningen av de

av vuxna som om arbetar med små barn bör därför så grundlig möjligt. Det som vara som finns alltså starka skäl för att låta prövningen innefatta en registerkontroll för att på så sätt stärka skyddet för barn inom förskoleverksamhe- Det sagda gäller självfallet för alla typer förskoleverksamhet ten. av och även för förskoleklassen. Även bam i grundskolans lägre årskurser liksom barn i skolbamsomsorgen är starkt beroende de i sin omgivning. Ett av vuxna stort skyddsbehov finns också för dessa barn. När det gäller barn och ungdomar i grundskolans högre årskurser och inom gymnasieskolan gör sig skyddsbehovet inte lika starkt gällande. Det kan hävdas att dessa barn och ungdomar har större möjligheter freda sig själva än de mindre barnen. Mot detta kan anföras att en att elev alltid befinner sig i viss beroendeställning gentemot sin lärare, en vilket kan utnyttjas olämplig lärare. Detsamma kan sägas beträfav en

fande andra personalkategorier t.ex. syo-konsulenter, skolkura-

som torer m.fl. Det finns ett starkt intresse att skolan kan erbjuda en trygg och av säker miljö så långt det är möjligt. På grund skolplikten gör sig detta av argument visserligen starkast gällande beträffande grundskolan. Men

108 Förslag om registerkontroll

idag fortsätter de allra flesta ungdomar sin utbildning i gymnasieskolan. Det finns därför inte något skäl att beträffande för tillhandaansvaret hållande av en säker miljö göra olika bedömningar beträffande grundoch gymnasieskolan. En grupp som har ett särskilt stort behov skydd är barnen inom av sär- och specialskolan. De är många gånger beroende än mer av vuxna än andra barn. Det föreligger därför ett särskilt starkt intresse av att personer som arbetar inom sär- och specialskolan är lämpliga. Så långt det är möjligt måste man undvika att utgör riskfaktorer personer som med avseende på övergrepp får arbeta inom dessa verksamheter. Starka skäl talar alltså för att en registerkontroll införs även här Det sagda leder till att det finns skäl att införa särskilda regler om registerkontroll för att skydda barn och ungdomar både inom grundoch gymnasieskolan. Vad som sagts grundskolan gäller på om samma sätt inom sameskolan. Med utgångspunkt i barnens och ungdomarnas behov skydd finns av det inte någon anledning att göra skillnad mellan verksamhet bedriven av det allmänna och enskilda. av Sammantaget är vår inställning att registerkontroll bör införas inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg, oavsett bevem som driver verksamheten. Bestämmelserna kontroll bör emellertid om utformas så att alla rimliga hänsyn tas till skyddet för den personliga integriteten. Varje integritetsintrång skall göras så litet möjligt med som bibehållande effektiviteten i kontrollen. Kontrollen skall således av endast avse registeranteckningar brott kan ha direkt betyom som anses delse vid en lämplighetsprövning tar sikte på att förhindra sexuella som och andra övergrepp.

7.2 kontroll arbetssökande

Regler om av

7.2.1 Alla bör kontrolleras

yrkeskategorier

Registerkontrollen bör omfatta sökande till alla arbeten inom typer av förskoleverksamheten, skolan och skolbamsomsorgen.

Vi har att ta ställning till det bör införas regler registerkontroll om om både för arbetssökande och redan är anställda. Lämpligpersoner som hetsprövningen i egentlig mening äger under anställningsförfaranrum det. En registerkontroll ett värdefullt bidrag till lämplighetsprövger

Förslag om registerkontroll 109

ningen i övrigt. Enligt vår mening är det klart att arbetssökande skall omfattas av de regler om kontroll vi föreslår.

Vi tar här först upp olika delfrågor rörande registerkontrollen av arbetssökande. Våra överväganden om kontroll av redan anställda personer tas upp nedan i avsnitt 7.4.

Utgångspunkten är att registerkontrollen skall bidra till att skydda barn och ungdomar som vistas i de aktuella verksamheterna mot övergrepp av vuxna. Registerkontrollen bör därför omfatta alla som söker arbeten inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg som ger möjlighet att knyta kontakter med barn eller ungdomar. I första hand avses sökande till anställningar vars huvudsakliga arbetsuppgifter innebär direkt kontakt med barn eller ungdomar. Som exempel kan nämnas barnskötare, förskollärare, särskilda assistenter, lärare, elevassistenter, syo-konsulenter och skolsköterskor. Men även annan personal kommer i kontakt med barnen eller ungdomarna. Generellt sett finns det inte någon personalkategori inom verksamheterna som aldrig kommer i kontakt med barn eller ungdomar. Många gånger kan till exempel administrativ personal, skolvaktmästare och kökspersonal knyta nära kontakter med elever.

Det sagda leder till att alla som söker arbete inom verksamheterna bör omfattas av en registerkontroll. Det skulle visserligen i enskilda fall kunna tänkas att det saknas skäl att kontrollera en person som söker en viss typ av anställning. Men om inte alla kontrolleras uppkommer genast gränsdragningsfrågor. Troligen är det endast ett fåtal personer som det inte finns skäl att kontrollera med de inledningsvis angivna utgångspunktema. En bestämmelse om kontroll av samtliga personalkategorier kan alltså endast i undantagsfall antas leda till att personer som inte har någon kontakt med barn eller ungdomar kontrolleras.

Vi föreslår alltså att sökande till alla typer av arbeten inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg skall omfattas av regler om registerkontroll. Långtidsvikarier bör också omfattas av regler om kontroll. Däremot bör korttidsvikarier undantas av praktiska skäl, såvida de inte vid upprepade tillfällen anställs i sådan omfattning att de sammantaget arbetar hos en viss arbetsgivare i större utsträckning.

110 Förslag om registerkontroll

7.2.2 att kontrollera arbetssökande

Skyldighet

Arbetsgivare bör vara skyldiga att kontrollera arbetssökande innan de anställs. Kontrollen skall emellertid inte omfatta alla som söker en viss anställning utan endast den som erbjuds anställning.

Regler om registerkontroll kan tänkas antingen innebära en skyldighet eller en möjlighet för en arbetsgivare att kontrollera personer som kan komma ifråga för anställning. En skyldighet att utföra kontroll utgör en garanti för att ingen anställs som med hänsyn till tidigare brottslighet kan anses olämplig. Detta innebär att skyddet för barnen blir starkare och mer heltäckande än om endast vissa kontrolleras. Ett systern där alla kontrolleras innan de anställs har också den fördelen att det är lätt att tillämpa. En arbetsgivare behöver inte i ett enskilt fall göra den kanske omöjliga bedömningen om en viss person bör kontrolleras. Inte heller behövs det några särskilda föreskrifter om när kontroll skall äga rum.

Kontrolleras endast vissa arbetssökande kan dessa känna sig utpekade kontrollen. Denna konsekvens undviks om samtlig perso-

genom nal kontrolleras innan den anställs. Varje enskilt integritetsintrång blir mindre om samtliga kontrolleras.

Om arbetsgivare själv får avgöra när registerkontroll skall äga

en

kan denne undvika att göra kontroller när han eller hon anser det rum omotiverat. En kontrollskyldighet innebär däremot att kontroll kommer äga att oavsett kontrollen i det enskilda fallet framstår som

rum om motiverad. En skyldighet att kontrollera innebär således att antalet kontroller ökar.

Vid övervägandet om en skyldighet att utföra registerkontroll skall införas måste också beaktas att detta innebär ett åliggande för enskilda fysiska och juridiska personer.

En ytterligare aspekt som måste beaktas i detta sammanhang är möjligheterna att vidta åtgärder mot arbetsgivare som brister i skyl-

en digheten att kontrollera. När det gäller verksamhet i offentlig regi måste utgångspunkten att arbetsgivarna följer de föreskrifter som gäller

vara för verksamhetens bedrivande. Det får anses vara ett tjänsteåliggande för den ansvarar för rekryteringen att fullgöra kontrollskyldighe-

som ten. Det är i och för sig också möjligt att straffbelägga underlåtelse att utföra kontroll. Även när det gäller enskilt bedriven verksamhet kan skyldigheten att utföra kontroll sanktioneras ett straff. Vi anser

av emellertid att det inte är lämpligt att straffbelägga underlåtelse att utföra registerkontroll.

Beträffande enskilt bedriven verksamhet skulle kommunerna respektive Statens skolverk kunna åläggas att inom ramen för tillsyns-

Förslag om registerkontroll lll

verksamheten granska att arbetsgivarna verkligen genomför registerkontroller se avsnitt 4.2.3. För arbetsgivare som inte uppfyller en skyldigheten att utföra registerkontroll skulle fråga kunna uppkomma om tillståndet, godkännandet eller rätten till bidrag påverkas.

Vid avvägning skälen för och emot att införa en skyldighet att

en av utföra kontroll finner vi att intresset att skydda barnen väger över. Vi föreslår därför att arbetsgivare skall vara skyldiga att utföra registerkontroller. Kontrollen bör emellertid inte omfatta samtliga som söker

viss anställning utan endast de som erbjuds anställning. I detta avseen ende bör alltså ordning motsvarande den som gäller i Norge införas.

en Gången i anställningsförfarandet är lämpligen att person erbjuds en

en anställning med villkoret att registerkontrollens utfall inte ger anledning till någon annan bedömning.

När det gäller enskilt bedriven verksamhet bör skyldigheten att utfö-

registerkontroll omfattas den kommunala och statliga tillsynen ra av jämför avsnitt 7.7. Underlåtelse att utföra kontroll bör kunna utgöra skäl att återkalla tillstånd, godkännande respektive förklaring av rätt till bidrag. Detta bör emellertid bara komma ifråga i undantagsfall när underlåtelsen framstår som särskilt allvarlig. Det kan vara fallet t.ex. vid upprepade underlåtelser. Ett annat exempel kan att underlåtelsen

vara sammanfaller med andra allvarliga brister ianställningsförfarandet. En underlåtelse bör givetvis också kunna beaktas i ärenden om återkallelse som initierats av andra skäl.

En konsekvens att arbetsgivare är skyldig att genomföra en

av en kontroll blir att den arbetssökande inte kontrollerats inte heller kan

som anställas.

7.2.3 Arbetssökande bör inhämta

själva registerutdrag

Registerkontroll kan genomföras på olika sätt. Ju bättre insyn den arbetssökande i uppgiftslämnandet, desto mindre är integritetsin-

ges trånget. Registerkontrollen bör därför genomföras på så sätt att den arbetssökande själv inhämtar ett registerutdrag han eller hon lämnar

som till arbetsgivaren.

Möjliga metoder för inhämtande av registeruppgifter

En registerkontroll arbetssökande kan genomföras på flera olika sätt

av

kapitel 5. En möjlighet är att arbetsgivarna själva inhämtar regis-

se

terutdrag direkt från Rikspolisstyrelsen RPS. En annan metod är att

l 12 Förslag om registerkontroll

låta arbetsgivarna vända sig till en polismyndighet för att få ett utlåtande om en arbetssökandes lämplighet för arbete med barn eller ungdomar. Polismyndigheten utfärdar sedan på grundval registeruppgifter

av ett vandelsintyg. Åter metod är att låta arbetsgivarna vända

en annan sig till central myndighet, närmast Statens skolverk, sedan in-

en som hämtar registerupplysningar från RPS. Skolverket skulle sedan antingen vidarebefordra uppgifterna eller uttala sig om den arbetssökandes lämplighet. För enskild verksamhet är det också tänkbart att arbetsgivarna skulle få vända sig till den kommun där verksamheten bedrivs. Kommunen skulle alltså inhämta och föra vidare registeruppgifterna till arbetsgivaren.

De nämnda metoderna bygger på att det är arbetsgivaren som inhämtar registeruppgifterna. Det är också möjligt att låta den arbetssökande själv inhämta registerutdrag eller någon form av lämplighetseller vandelsintyg från en polismyndighet, Skolverket eller en kommun.

När det gäller valet av tillvägagångssätt kan det inledningsvis sägas att det enligt vår mening inte är en bra lösning att använda vandelsintyg från polismyndigheten. Detta gäller oavsett om arbetsgivaren eller den arbetssökande inhämtar intyget. Det är inte meningsfullt att låta polismyndigheten uttala sig om någons lämplighet för anställning i verksamheter med bam eller ungdomar. Att införa en ny form av vandelsintyg skulle också innebära ett steg i riktning mot den utveckling som varit. Användandet av vandelsintyg har minskat till förmån för rena registerutdrag. I de flesta fall där registerkontroll förekommer används numera endast rena registerutdrag.

Vår uppfattning är att det egentligen finns tre tänkbara huvudalternativ. Ett alternativ är att arbetsgivaren får vända sig till RPS för att få tillgång till upplysningar, ett annat är att han eller hon får vända sig till Skolverket. Ett tredje alternativ är att den arbetssökande själv inhämtar ett registerutdrag han eller hon lämnar till arbetsgivaren.

som

Den arbetssökande inhämtar själv ett registerutdrag från RPS

Det finns flera skäl för metoden att låta arbetssökande själva inhämta registerutdrag. Om den som skall kontrolleras inhämtar utdragen har han fullständig kontroll över vilka uppgifter som arbetsgivaren får tillgång till. Någon osäkerhet i detta avseende behöver inte råda. För det fall utdraget innehåller uppgifter som den arbetssökande inte vill lämna ut kan han eller hon avstå från att anta ett erbjudande om anställning. Kontrollen över uppgiftslämnandet innebär att integritetsintrånget kan anses mindre än om utdragen inhämtas av någon annan.

Förslag om registerkontroll 113

En ordning där den arbetssökande själv får inhämta utdrag underlättar också i ett avseende den praktiska hanteringen hos RPS. Några problem med kontroll behörigheten hos den begär att utdrag av som uppkommer inte avnitt 6.4.1. Men istället uppkommer en annan

se

praktiskt viktig fråga: Skall utdrag endast lämnas till den som på något sätt kan visa att han verkligen erbjudits relevant anställning Om en utdrag lämnas utan sådana krav kan följden bli att utdragen kommer till användning för andra ändamål än de avsedda, t.ex. vid ansökan om helt andra arbeten. Detta måste olämpligt; bruket av registerutdrag anses bör enligt vår mening så litet möjligt. Samtidigt kan risken för vara som användning än den avsedda inte särskilt stor. I synneren annan anses het utdragen endast innehåller uppgifter ett begränsat antal om om brottstyper är de mindre nytta utanför det avsedda området. De flesta av andra arbetsgivare än de avsedda och exempelvis hyresvärdar skulle inte få den information de kan förväntas vara intresserade av. Däremot finns risk vi bedömer större. Om det en annan som som blir vedertaget att arbetssökande erbjuds anställning inom förskosom leverksamheten, skolan och skolbamsomsorgen avkrävs registerutdrag kan sådan ordning sprida sig till andra delar av arbetsmarknaden. en Arbetsgivare inom helt andra verksamhetsområden kan då komma att avkräva arbetssökande utdrag inhämtas med stöd av den rätt var som och har att få utdrag sig älv. En sådan rätt finns för närvarande en om beträffande det allmänna kriminalregistret. Också enligt de lagförslag håller på att utarbetas kommer och att ha möjlighet att få som var en utdrag sig själv både belastnings- och misstankeregistren. De om ur verksamheter där vi föreslår registerkontroll utgör inte obetydlig del en den svenska arbetsmarknaden, i runda tal finns det ca 340 000 anav ställda inom verksamheterna. Det går därför inte att bortse från risken förfarandet sprider sig. En sådan utveckling är inte önskvärd. Konatt sekvenserna för återanpassningen personer som dömts för brott av skulle mycket negativa. vara I Norge sker kontroll att den som begär en politiattest erbjuen av dits ett arbete, avsnitt 4.2.2. När någon där begär en attest måste han se visa kopia ett erbjudande anställning. En motsvarande upp en av om ordning kan införas här beträffande utdrag särskilt utformats för som lämplighetsprövning inom de aktuella verksamheterna. Alternativt kan det begäras att arbetsgivaren på särskild blankett intygar att den aren betssökande erbjudits anställning. Ett oriktigt intygande skulle vara straffbart osant intygande enligt 15 kap. ll § brottsbalken. Detta som kan även bidra till att inskärpa att krav på företeende av registerutdrag endast bör förekomma i fall då det är särskilt tillåtet. På detta sätt minskas risken för att registerutdragen används på andra områden än de av-

sedda.

114 Förslag om registerkontroll

Arbetsgivaren inhämtar registerutdrag från RPS

Genom metoden att låta arbetsgivare vända sig till RPS undviks i möjligaste mån att företeende registerutdrag blir ett förfarande spri-

av som der sig till andra delar arbetsmarknaden. Detta är ett tungt vägande

av skäl för denna metod. En ordning där arbetsgivare inhämtar registerutdrag passar väl in i såväl den nuvarande den föreslagna regis-

som nya terlagstiftningen. Metoden står också bäst i överensstämmelse med vad som gäller på andra områden. l de fall där registerkontroll för närvarande förekommer inhämtas registeruppgiftema den skall utföra

av som kontrollen. Det enda undantaget är utdrag enskild i vissa fall

som en kan behöva för användning i andra länder.

En nackdel med en ordning där arbetsgivarna inhämtar registerutdrag är de tidigare skisserade problemen med behörighetskontrollen, se avsnitt 6.4.1. Enklaste sättet att lösa problemen är förmodligen att behörighetshandlingar alltid bifogas en begäran registerutdrag. När

om det gäller enskilda arbetsgivare skulle det också nödvändigt att

vara bifoga handlingar som visar att man verkligen driver sådan verk-

en samhet som ger rätt att få utdrag arbetssökande.

om

Beträffande enskilda arbetsgivare tillkommer att det kan ifrågasättas om det är lämpligt att ett tämligen stort antal friskolor 300 stycken,

ca

kooperativa daghem och andra enskilda arbetsgivare skulle få möjlighet att inhämta integritetskänsliga registeruppgifter. Ju fler kan in-

som hämta registeruppgifter, desto större är risken för missbruk denna

av möjlighet. Risken för att obehöriga skulle försöka få tillgång till registeruppgifter skulle emellertid kunna minskas ett krav på den

genom arbetssökandes skriftliga samtycke till registerkontroll. Ett krav på samtycke skulle också innebära att den arbetssökande aktivt får ta ställning till om kontroll skall utföras eller inte. Detta skulle bidra till att minska integritetsintrånget.

En möjlighet är att låta kommuner inhämta utdrag såväl för

egen räkning som för enskilda arbetsgivare. Problemen med behörighetskontrollen hos RPS skulle då minska de skulle kvarstå beträf-

även om fande kommunernas företrädare. En nackdel är att det hos kommunerna skulle krävas särskild organisation för uppgiftslämnandet till de

en enskilda arbetsgivama. Dessutom skulle de integritetskänsliga uppgifterna passera via fler personer vilket framstår betänkligt, särskilt i mind-

som re kommuner.

Arbetsgivaren inhämtar uppgifter genom Skolverket

Också metoden att låta arbetsgivare vända sig till Skolverket har den fördelen minskar risken för att förfarandet att avkräva arbetsöatt man kande registerutdrag kommer till användning på andra delar av arbetsmarknaden. Men den har även nackdelar. De skisserade problemen med behörighetskontroll uppkommer hos Skolverket istället för hos RPS, Mot detta kan anföras att det borde ligga närmare till se ovan. hands för Skolverket att hålla sig ajour med vilka arbetsgivare som finns inom de aktuella verksamheterna, vilket skulle kunna underlätta kontrollen. Metoden skulle kräva särskild administration hos Skolverket. Inen hämtandet uppgifter skulle visserligen kunna genomföras så sätt av att verket fick datoriserad direktåtkomst till det eller de aktuella regist- Men särskild organisation skulle ändå behövas för att inhämta ren. en och vidarebefordra uppgifterna. Metoden skulle alltså vara förenad med kostnader. En ytterligare nackdel är att förfarandet skulle framstå som omständligt. I den mån Skolverket endast vidarebefordrar uppgifter är det svårt några större fördelar med metoden jämfört med att arbetsgivarna att se får vända sig direkt till RPS. En variant är emellertid att Skolverket inte vidarebefordrar registeruppgifterna. Skolverket skulle istället uttala sig den omfrågade lämplighet för arbete med barn eller ungom personens domar, dvs. utfärda form vandels- eller lämplighetsintyg grundat en av på registeruppgifter. En fördel är nyanserad bedömning då kan att en åstadkommas. Detta innebär i sin tur att registersökningama skulle kunnat omfatta fler brottstyper varje registeranteckning lämnas än om vidare till arbetsgivaren. Om registeranteckningama lämnas vidare bör utdragen endast innehålla uppgifter brott som redan i sig tyder på om olämplighet. En särskild fördel med användandet av lämplighetsintyg är att integritetskänsliga registeruppgifter inte sprids till arbetsgivarna. Den avgörande nackdelen med att låta arbetsgivare inhämta registeruppgifter Skolverket är att det ligger helt utanför verkets nugenom varande arbetsuppgifter att befatta sig med anställningsfrågor. Skolverkets uppgifter består idag främst att följa upp och utvärdera skolväav sendet och barnomsorgen tillsyn över skolväsendet, bamomsamt av och undervisningen vid fristående skolor, se förordningen sorgen 1991:1121 med instruktion för Statens skolverk omtryckt i SFS 1997:1217. Om Skolverket skulle uttala sig arbetssökandes om lämplighet skulle verket dessutom i praktiken få vetorätt beträffande en Varje anställning inom de aktuella verksamheterna. Detta skulle vara en återgång till ett centraliserat anställningsförfaranade. Beträffande lärare har utvecklingen gått i motsatt riktning, dvs. mot decentralisering av

116 Förslag om registerkontroll

beslut i anställningsfrågor. Därtill kommer att i vart fall Skolverkets

om uttalande grundade sig på bedömningar, skulle det krävas möjlighet

en för arbetstagaren att överklaga Skolverkets beslut att förklara honom eller henne olämplig. Dessutom skulle förfarandet både tids- och

vara resurslcrävande.

Ett ytterligare alternativ är att Skolverket istället för att utfärda ett lämplighetsintyg gör en bedömning av vilka registeruppgifter skall

som lämnas vidare. I de fall då det fanns registeranteckning

en om en person skulle Skolverket närmare utreda om uppgiften i det enskilda fallet hade någon betydelse för lämplighetsprövningen. Om så ansågs fallet skulle uppgiften lämnas till arbetsgivaren, inte. På detta sätt

annars undviks att Skolverket får en vetorätt i anställningsfrågor. I övrigt har metoden samma för- och nackdelar som den ovan skisserade varianten med lämplighetsintyg.

Vårt ställningstagande är att arbetssökande själva skall inhämta utdrag

Metoden att låta arbetssökande själva inhämta utdrag är det enklaste sättet att genomföra registerkontroll. Den kontrollerade får därmed fullständig kontroll över uppgiftslämnandet vilket gör denna metod till den minst integritetskränkande. Båda de skisserade metoderna där arbetsgivarna inhämtar utdrag framstår betydligt omständliga och

som mer arbetskrävande. Den enda påtagliga fördelen, såvitt kan bedöma, med dessa metoder är att risken för ett utökat användande av registerutdrag därigenom blir mindre. Enligt vår uppfattning är inte detta tillräckligt för att införa en sådan ordning. Vi anser således att skälen för att de arbetssökande själva skall inhämta utdrag som lämnas till arbetsgivaren överväger.

Om användandet av registerutdrag sedan sprider sig till delar av arbetsmarknaden där det inte är särskilt föreskrivet att kontroller skall göras, kan det övervägas att straffbelägga eller på något annat sätt ingripa för att förhindra sådana förfaranden. Risken för att utnyttj andet

av registerutdrag sprider sig kanske inte heller skall överdrivas. Möjligheterna för enskilda att få registerutdrag om sig älva har funnits under många år. Såvitt framkommit vid våra samarbetssamtal förekommer ändå inte i någon nämnvärd omfattning att denna rätt missbrukas. I detta sammanhang kan det framhållas vad som anfördes i propositionen Polisens register om oönskad användning av registerutdrag och möjlighetema att ingripa mot sådan. Där sägs att det inte hittills framkommit något som tyder på att missbruk förekommer i sådan omfattning att det föranleder regeringen att överväga rätten för den enskilde att ta

om

del de uppgifter finns om honom eller henne bör lösas på något av som annat sätt än registerutdrag se prop. 1997/98:97, s. 84 genom jfr.även avsnitt 4.3.1. Vi föreslår alltså ordning där arbetssökande själva inhämtar reen gisterutdrag och sedan lämnar dessa till arbetsgivaren. Frågan om kontroll att den enskilde verkligen erbjudits arbete bör lösas genom föav reskrifter utfärdas av RPS. som

7.2.4 Belastningsuppgifter om sexualbrott och vissa

andra brott

Utdragen bör endast innehålla sådana belastningsuppgiñer som är nödvändiga för lämplighetsprövning arbetssökande inom förskoleverkav samhet, skola och skolbarnsomsorg. Utdragen skall alltså innehålla uppgifter sexualbrott och andra brott innefattar allvarliga om som kränkningar andra människor såsom mord, dråp, misshandel av grov och bampornografibrott. Uppgifter sådan misshandel inte beom som dömts bör inte framgå av registerutdragen. som grov

En typ av begränsade registerutdrag bör införas ny

Av de olika delfrågoma rörande registerkontrollens omfattning och utförande är frågan utdragens innehåll den kanske viktigaste. Fråom rör å sidan effektiviteten i kontrollen. Ju fler brottstyper och gan ena och äldre uppgifter tas med i registerutdragen, desto bättre unsom derlag får arbetsgivaren for sitt beslut i anställningsfrågan jfr. avsnitt 7.2.6 och 8.1. Å andra sidan är frågan grundläggande betydelse för av integritetsintrångets omfattning och möjligheterna för dömda personer att återanpassas. Ju fler brott skall anges i ett utdrag, desto större är som integritetsintrånget. Varje uppgift brottslighet försvårar, eller gör om det omöjligt, för straffad att få ett arbete. en person I den allmänna debatten och även i de samråd vi haft med myndigheter och organisationer har det påpekats att det redan för närvarande är möjligt att kräva att den söker anställning skall förete ett utdrag ur som kriminalregistret avseende sig själv. Utdrag ur registret är inte begränsade och kan inte heller med nuvarande regler begränsas till att avse vissa typer brott. Ett kriminalregisterutdrag kan således innehålla av uppgifter brott saknar betydelse för bedömning av en persons om som lämplighet for arbete med barn och ungdomar. Med hänsyn till den personliga integriteteten är det därför direkt olämpligt att begära att persosöker anställning skall visa sådana utdrag. Utdragen är inte ner som upp

118 Förslag registerkontroll

om

heller avsedda att användas för lämplighetsprövning. När rätten för enskilda att få utdrag om sig själva infördes ansågs en sådan användning som ett missbruk se avsnitt 4.3.1.

Även beträffande de föreslagna belastnings- och misstankeregistren kommer enkilda att kunna få utdrag om sig själva se avsnitt 4.3.2. Syftet är också i dessa fall att ge insyn i registren och inte att utdragen skall användas vid lämplighetsprövningar se prop. 1997/98:97, s. 47 f.f. och 67 f.. Såvitt framgår av propositionen kommer de utdrag som lämnas för att bereda insyn i registren inte att kunna begränsas till vissa typer av brott.

Som vi redan framhållit måste utgångspunkten vara att skyddet för barnen och ungdomarna skall sättas i första rummet. Med detta för ögonen bör de uppgifter som lämnas vid registerkontrollen begränsas så långt det är möjligt utan att kontrollens effektivitet går förlorad. En ny typ av registerutdrag bör alltså införas. Innehållet i utdragen skall vara särskilt avpassat med hänsyn till att arbetsgivare skall vara skyldiga att kräva att arbetssökande skall överlämna ett utdrag. Utdragen skall därför endast innehålla sådana uppgifter som är nödvändiga för lämplighetsprövning av arbetssökande inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.

Med belastningsuppgifter avses uppgifter om domar, godkända strafförelägganden, godkända förelägganden om ordningsbot och andra fall då någon ålagts påföljd för brott. I det följ ande ger vi synpunkter vilka belastningsuppgifter man bör överväga att ta med i de registerutdrag som skall lämnas av arbetssökande. Belastningsuppgifter finns för närvarande i person- och belastningsregistret men avsikten är att uppgifterna i framtiden skall finnas i det särskilda belastningsregistret. Så som förslaget till lagen om belastningsregister är uppbyggt skall det inte i lag föreskrivas i vilken utsträckning uppgifter för lämplighetsprövning i olika fall skall lämnas ur belastningsegistret jfr. 6 och 9 i lagförslaget, prop. 1997/98:97. Istället ankommer det på regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, att föreskriva i vilken utsträckning uppgifter skall lämnas se avsnitt 4.3.2. I detta avseende bör i princip inte något annat gälla för utdrag avsedda för lämplighetsprövning inom de för oss aktuella verksamheterna. Det bör dock i lag anges att sådana utdrag endast skall innehålla uppgifter som kan vara av betydelse vid lämplighetsprövning med syfte att förebygga övergrepp mot barn och ungdomar.

De föreskrifter som reglerar person- och belastningsregistrets användning kommer, av allt att döma, att ersättas av den nya registerlagstiftningen. Vi avser därför inte att lämna något förslag till ändringar i föreskrifterna rörande person- och belastningsregistret. Eftersom det ännu inte finns något förslag till förordning om det nya belastningsre-

Förslag om registerkontroll 119

gistret lämnar vi inte heller något direkt förslag i denna del. Istället ger vi, sagt, i detta avsnitt synpunkter på vilka uppgifter som enligt vår

som mening bör ingå i registerutdragen.

Frågor uppgifter om brottsmisstankar behandlas i följande av-

om snitt.

Registeranteckningar om alla sexualbrott bör framgå

Om arbetsgivare kan uppgifter arbetssökandes eventuella regis-

om teranteckningar sexualbrott mot barn stärks barnens skydd mot sex-

om uella övergrepp se avsnitt 6.2.2. Det står därför enligt vår mening helt klart att uppgifter om alla sexualbrott mot barn bör framgå av registerutdragen.

När det sedan gäller sexualbrott mot kan det inte lika gene-

vuxna rellt sägas att ett sådant brott innebär att man visat sig olämplig för arbete med bam eller ungdomar. Men registerkontrollen omfattar

om även sådana brott kommer också olämpliga personer att fångas in, t.ex.

som i tidigare anställningar i arbete med ungdomar uppträtt personer olämpligt och dömts härför. Det måste här framhållas att de verksamheter där vi föreslår registerkontroll av arbetssökande också innefattar gymnasieskolan. Uppgifter sexualbrott mot vuxna kan säkerligen

om ofta bidra till bedömningen av en persons lämplighet för arbete med ungdomar i grundskolans högre årskurser och i gymnasiet. Här bör också beaktas att sexuellt ofredande mot tonårsflickor synes vara den vanligaste formen sexuellt övergrepp inom de aktuella verksamhe-

av terna. Sammantaget vi att det finns tillräckliga skäl för att regis-

anser terutdragen skall innehålla uppgifter alla sexualbrott och om försök

om till sådana brott jfr. avsnitt 6.2.3.

Registeranteckningar om vissa andra brott bör framgå

Härefter är frågan vilka brott i övrigt som bör framgå av utdragen. När det gäller uppgifter om misshandel finns det anledning att skilja på grov misshandel 3 kap. 6 BrB och misshandel som inte bedömts som grov 3 kap. 5 § BrB. Uppgifter om den senare typen kan troligen endast i undantagsfall bidra till bedömningen av en persons lämplighet för arbete med bam eller ungdomar, se avsnitt 6.2.4. Det måste också beaktas att antalet döms för misshandel är avsevärt mycket

personer som större än antalet döms för sexualbrott. Om uppgifter lämnas även

som

misshandel skulle det alltså förekomma betydligt oftare att registerom utdragen innehöll någon anteckning. Varje anteckning försvårar för

120 Förslag om registerkontroll

personen ifråga att få arbete. Detta gäller oavsett anteckningen i det

om enskilda fallet har någon betydelse för bedömningen

av personens lämplighet eller inte.

Uppgifter misshandel inte ansetts skulle innebära

om som som grov många integritetsintrång och försvåra återanpassning ett relativt stort

av antal dömda. Samtidigt skulle de sällan bidra till att stärka skyd-

mera det för barn och ungdomar. Vår bedömning är att det inte finns tillräckligt starka skäl för att låta registerutdragen innefatta uppgifter miss-

om handel som inte bedömts som grov.

Annorlunda förhåller det sig med personer som dömts för vissa andra brott som innefattar allvarliga kränkningar andra människor. Här

av avses de grövsta formerna våldsbrott, dvs. mord 3 kap. l §BrB,

av dråp 3 kap. 2 § BrB och grov misshandel samt människorov 4 kap. 1 § BrB, grovt rån 8 kap. 6 § BrB och barnpornografibrott 16 kap. 10 a § BrB. Om uppgifter om dessa brott tas med i registerutdragen stärks enligt vår mening barns och ungdomars skydd mot övergrepp

se

avsnitt 6.2.4. Eftersom endast ett mindre antal döms för

personer brottstypema innebär utlämnandet av uppgifterna inte något stort antal integritetsintrång. Uppgifter om dessa brott bör därför framgå av registerutdragen.

Övrigt synpunkter på registerutdragens innehåll

Vid en registersökning avseende sexualbrott kan det Visa sig att den omfrågade personen straffats för såväl sexualbrott som andra brott vilka inte omfattats av registersökningen. I ett sådant fall är det tekniskt sett enklast att låta utdraget omfatta samtliga anteckningar om brottslighet se avsnitt 6.4.2. Ett sådant fullständigt utdrag skulle i och för sig kunna bidra till arbetsgivares möjligheter att bilda sig helhets-

en en uppfattning av personen ifråga. Det kan också anföras att redan det förhållandet att ett registerutdrag innehåller uppgift sexualbrott kan

en om förmodas leda till att den arbetssökande avstår från att söka arbete inom de aktuella verksamheterna. Uppgifter om eventuell ytterligare brottslighet har då mindre betydelse. Dessa skäl är enligt vår mening ändå inte tillräckliga för att låta fler uppgifter än nödvändigt ingå i utdragen. På grund integritetshänsyn bör uppgifterna i utdragen begränsas så

av långt det är möjligt med beaktande registerkontrollens syfte.

av

Sammanfattningsvis anser vi att registerutdragen endast skall innehålla uppgifter om sexualbrott samt mord, dråp, misshandel,

om grov människorov, grovt rån och bampomografibrott samt försök till

om sådana brott, i den mån försök är straffbart.

Förslag om registerkontroll 121

Här bör påpekas att det i utdrag från person- och belastningsregistret inte tas med uppgifter om anteckningar sedan vissa tider förflutit. En anteckning böter tas inte med sedan fem år förflutit från domen, om beslutet eller godkännande av strafföreläggande eller ordningsbot. När det gäller bl.a. Villkorlig dom och skyddstillsyn är tiden tio år från doeller beslutet. För uppgifter fängelse är tiden tio år från frigivmen om ningen. Om det före utgången de angivna tiderna anteckav görs en ny ning beträffande får dock båda anteckningarna tas med i samma person utdraget så länge någon dem får tas med. Det sagda framgår av 7 § av polisregisterlagen. Förslaget till nytt belastningsregister innebär i detta avseende inte några förändringar i vilka uppgifter som kommer att framgå registerutdragen. Uppgifterna skall emellertid enligt förslaav get gallras registret istället för som för närvarande endast utelämnas ur från utdragen. Detta framgår i 17 § i förslaget till belastningsregister, 1997/98:97. Frågorna har behandlats i avsnitt 4.3. prop. De flesta de brott vi bör framgå registerutdragen har enav anser av dast fängelse i straffskalan. Detta innebär att påföljden för den som döms normalt skall fängelse, skyddstillsyn eller Villkorlig dom. vara Beträffande brotten sexuellt ofredande, förförelse av ungdom och barnpornograñbrott ingår både böter och fängelse i straffskalan. Påföljden kan då bli antingen böter eller någon av de tidigare nämnda. En konsekvens reglerna om gallring är att den tid en viss typ av av uppgift finns med i belastningsregistret kan variera. Uppgiften finns med längre än upprepade gånger döms för brott. Beträfannars om man fande den t.ex. döms för ett sexualbrott och efter avtjänat fängelsesom straff döms för något helt annat brott kommer registeranteckningen om sexualbrottet att finnas kvar längre än tio år från frigivningen. Uppgiften sexualbrottet kommer då att under längre tidsperiod i om synas en ett registerutdrag än motsvarande uppgift för den som endast dömts för ett sexualbrott. För att undvika denna skillnad kan det särskilt föreskriatt uppgifter överstigande viss ålder inte i något fall skall tas vas en med i registerutdrag avsedda för anställningsförfaranden inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Det är viktigt att den i ett anställningsförfarande får ett registersom utdrag får klart för sig att registerutdragen inte innehåller uppgifter om t.ex. alla domar sexualbrott. Man måste känna till att domarna inte om i utdragen sedan de angivna tiderna förflutit. Detta bör anges syns ovan i utdragen. På så sätt kan det undvikas att felaktiga slutsatser dras av ett blankt registerutdrag. Här bör anmärkas att valet vilka brott skall ingå i utdragen av som också har konsekvenser för hur registerkontrollen i övrigt utfonnas. Om endast brott mot barn skall måste det i registren föras in uppanges

122 Förslag om registerkontroll

gifter om målsägandens ålder. Alternativt måste RPS vid utfärdandet av utdragen utreda målsägandens ålder.

7.2.5 Uppgifter om misstankar

Arbetssökande skall lämna registerutdrag som innehåller uppgifter om brottsmisstankar som lett till att åtal väckts. I andra fall skall uppgifter om misstankar inte framgå.

Om uppgifter om brottsmisstankar inte framgår de registerutdrag

av en arbetssökande skall lämna kan följden bli att en person som står under misstanke för t.ex. ett sexualbrott får arbete med barn eller ungdomar. Det kan sedan visa sig att han döms. Sådana händelseförlopp bör så långt som möjligt undvikas. Det måste emellertid poängteras att uppgifter om misstankar är minst lika integritetskänsliga som uppgifter om domar, strafförelägganden och liknande, se avsnitt 6.3.4.

lntegritetsskyddsaspektema skall här, liksom i övrigt, vägas mot intresset att stärka skyddet för barnen och ungdomarna. Utfallet av en sådan avvägning är långt ifrån självklart. Vi föreslår en lösning som innebär att arbetssökande skall lämna registerutdrag som innehåller uppgifter om misstankar som lett till att åtal väckts. I andra fall skall uppgifter om misstankar inte framgå av utdragen. När åtal väckts har en åklagare gjort bedömningen att det finns så starka bevis för brott att han kan motse fällande dom. Detta innebär att en kontroll av uppgifterna

en gjorts. Uppgifterna om misstankarna kommer dessutom att framgå av utdragen endast under en begränsad tid, från åtal till dom.

Uppgifter om misstankar skall gallras ur det nya misstankeregistret sedan en domstol meddelat en frikännande dom som vunnit laga kraft. Enligt förslaget till lag om misstankeregister skall en uppgift gallras också bl.a. om en förundersökning lagts ned utan att åtal väckts och när ett väckt åtal lagts ned. Detta framgår av 13 § i förslaget till lag om misstankeregister se prop. 1997/98:97. För närvarande gäller för person- och belastningsregistret att uppgifter skall utgå vid frikännande dom. En uppgift som tagits in i ett polisregister skall också utgå bl.a. om en misstanke som antecknats inte längre föreligger. Se 14 §polisregisterkungörelsen 1969:38. Frågorna har behandlats i avsnitt 4.3.

När det gäller urvalet av brottstyper som skall framgå av registerutdragen bör bedömningen givetvis vara densamma för misstanke- som belastningsregistret. På samma sätt som beträffande belastningsregistret ankommer det på regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, att föreskriva i vilken utsträckning uppgifter ur misstankeregistret skall lämnas, jfr. föregående avsnitt.

Förslag om registerkontroll 123

Av utdragen bör framgå i vilken utsträckning uppgifter misstan-

om kar finns med, se avsnitt 6.6.

7.2.6 bör inte införas

Anställningsförbud

Det bör inte vara förbjudet att anställa personer som har registeranteckningar om de aktuella brottstyperna. Arbetsgivaren bör alltid ha frihet att göra sin egen bedömning av eventuella registeranteckningar.

Följden av att en arbetssökande har en registeranteckning om ett brott skulle kunna vara ett förbud mot anställning. I Norge gäller en sådan ordning. Där råder ett förbud att anställa personer som någon gång dömts för ett sexualbrott mot bam. Inte heller personer som står under misstanke för ett sådant brott får anställas.

Som antytts tidigare i framställningen bör enligt vår mening ett anställningsförbud inte införas. Alternativet till anställningsförbud är att låta uppgiften om brottet utgöra en del av arbetsgivarens underlag för bedömningen av anställningsfrågan. Ett system med anställningsförbud framstår som alltför stelbent och kan i vissa fall leda till orimliga konsekvenser. Detta gäller särskilt som vårt förslag innebär att uppgifter inte skall lämnas bara om sexualbrott mot barn.

Det kan förutsättas att personer som har registeranteckningar om sådana brott framgår av de utdrag som skall lämnas till arbetsgivaren

som sällan kommer att söka arbeten som innebär att utdrag måste företes. I de fall där en person med en anteckning ändå söker ett arbete kan det

så att omständigheterna i det enskilda fallet är sådana att man kan vara bortse från registeranteckningen. Arbetsgivaren bör ha en möjlighet att göra den bedömningen. Detta är knappast förenat med någon risk för att olämpliga personer som annars inte fått anställning får det. Det kan förutsättas att arbetsgivare kommer att vara utomordentligt försiktiga när det gäller att anställa personer dömda för sexualbrott.

124 Förslag om registerkontroll

7.3 Personer som driver enskild verksamhet

Fysiska personer som avser att bedriva en förskola, ett fritidshem, verksamhet som motsvarar förskoleklassen eller en friskola måste lämna registerutdrag innan de får tillstånd eller motsvarande för verksamheten. Företrädare för juridiska personer som avser att driva en sådan verksamhet skall också lämna utdrag innan tillstånd beviljas.

Det kan förekomma att enskilda fysiska personer driver förskolor, skolor och skolbarnsomsorg. Den som själv driver en verksamhet är inte anställd och kommer inte att kontrolleras enligt de regler om registerkontroll arbetssökande som vi föreslår. Däremot omfattas de

av som anställs av enskilda fysiska personer av dessa regler. Den som dri-

verksamheten arbetar normalt sett också i denna. Det är därför lika ver angeläget att den som driver verksamheten kontrolleras som att arbetssökande kontrolleras. Vi föreslår därför att det införs regler om registerkontroll av fysiska personer som avser att driva förskoleverksamhet, skola eller skolbarnsomsorg.

Reglerna bör utformas som krav på att registerutdrag skall lämnas innan tillstånd, godkännande respektive förklaring om rätt till bidrag meddelas. Detta innebär att det ankommer på kommunerna att kontrollera registerutdrag beträffande personer som vill bedriva förskolor och skolbarnsomsorg medan Skolverket skall kontrollera dem som vill driva friskolor se avsnitt 4.2.3.

Vi föreslår vidare att företrädare för juridiska personer som söker tillstånd eller motsvarande skall kontrolleras på samma sätt som fysiska

söker tillstånd. Den situationen kan annars uppkomma att personer som

styrelseledamot i ett aktiebolag endast blir kontrollerad av sig själv en innan han eller hon börjar arbeta i verksamheten.

7.4 Anställda

7.4.1 Redan anställda bör inte kontrolleras

Av hänsyn till främst den personliga integriteten bör redan anställda inte kontrolleras.

Ovan har behandlats frågor om kontroll av arbetssökande och personer som avser att driva olika verksamheter. Frågan huruvida kontroll skall

Förslag registerkontroll om 125

genomföras, och i så fall hur, ställer sig något annorlunda när det gäller personer som redan är anställda.

Lämplighetsprövning äger rum i samband med rekryteringen

av personal. Sedan någon anställts måste lämplighetsprövningen i princip anses avslutad. Förmodligen skulle registerkontroller därefter upplevas som mycket integritetskränkande. Den är anställd har inte, som som en arbetssökande, någon möjlighet att avstå från att kontrolleras. Vår bedömning är att registerkontroller anställda kan skapa dåligt av ett arbetsklimat där de anställda känner sig ständigt misstänkliggjorda. När det gäller frågan skyldighet att kontrollera redan anställda om får också praktiska frågor en annan vikt än när det gäller arbetssökande. För närvarande finns i grova tal omkring 340 000 anställda personer inom de aktuella verksamheterna. Att genomföra kontroll alla en av som är anställda skulle därför kräva ett omfattande arbete. Enligt RPS skulle det krävas att begäran registerkontroll lämnades om i ett sammanhang för samtliga i någon datoriserad fonn. Registerutpersoner dragen skulle sedan knappast heller kunna begränsas till vissa att avse brottstyper. Om registersökningen genomfördes beträffande vissa typer av brott skulle fullständiga registerutdrag lämnas avseende de som finns antecknade för de brotten. Till detta kommer att det framstår som närmast orimligt att genomföra en sådan masskontroll det skulle som bli fråga om. Om arbetsgivare i stället för skyldighet skulle möjlighet att i vissa fall kontrollera anställda uppstår andra svårigheter. För det fall den anställde själv skall inhämta registerutdrag måste det bedömas vilken följden blir för den vägrar. Särskilda sanktioner skulle kunna infösom ras. Det skulle också möjligt att avstå från detta. En arbetsgivare vara skulle då få dra de slutsatser och vidta de åtgärder inom arbetsrättens ramar som ansågs befogade i anledning vägran. Om i stället av en arbetsgivaren ges möjlighet att själv inhämta utdrag uppkommer de praktiska svårigheterna som är knutna till behörighetskontrollen avsnitt

se

6.4.1. Därtill kommer att osäkerhet kan uppstå runt vilka uppgifter arbetsgivaren får tillgång till. Det måste också övervägas det särskilt skall regleras i vilka fall om kontroll får äga Detta skulle innebära svåra gränsdragningsfrågor rum. och framstår därför inte lämpligt. Alternativt kan det lämnas som arbetsgivaren att i varje enskilt fall avgöra kontroll skall äga om rum, vilket inte heller framstår bra lösning. som en Det finns i huvudsak två situationer då det skulle kunna säranses skilt berättigat med registerkontoll anställda. Den det av ena är om uppkommer anledning att anta att anställd dömts eller misstänks för en övergrepp utanför tjänsten eller i en tidigare anställning. Det andra är om en viss anställd inte tidigare kontrollerats i stor utsträckning som

5 8-0960

126 Förslag om

skall arbeta med barn under sådana förhållanden att andra inte ensam har någon insyn i arbetet. Det förstnämnda fallet torde inte utgöra skäl för att möjliggöra konanställda. Uppstår konkreta misstankar att anställd dömts troll av om en för brott utanför sin nuvarande anställning är det föreller misstänks också möjligt att ta reda på hur det förhåller sig med detta, modligen till registeruppgifter. Det är i sådan situation arbetsledutan tillgång en det befogat, ta frågan med den som ningens ansvar att, om anses upp utpekats och försöka bringa klarhet i saken. det kanske någon gång finnas behov att kontrollera Däremot kan av arbeta med barn och inte kontrollerats förnågon som skall ensam som emellertid i princip undvikas att någon arbetar ensam med ut. Det bör någon har insyn i verksamheten. Arbetet bör så långt det barn utan att möjligt organiseras på ett sådant sätt främjar öppenhet se avär som snitt 8.2. vår inställning att det finns starka skäl både mot en Sammantaget är och möjlighet för arbetsgivare att kontrollera redan skyldighet mot en Även det någon gång kan finnas ett behov av anställda personer. om de inledningsvis anförda integritetshänsynen tyngre. Vi kontroll väger föreslår därför inte några regler kontroll redan anställda. om av

7.4.2 Expediering av domar till arbetsgivare

skyldighet expediera domar mot anställda Domstolarna bör inte ges att förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg till den dömdes inom arbetsgivare.

för kontroll anställda inom de aktuella verksam- Ett alternativt sätt av till arbetsgivarna får veta anställd döms för heterna är att se att om en brottt. Detta kan göras att domstolarna åläggs att vissa typer av genom vissa brott till arbetsgivarna eller till nåexpediera domar om typer av tillsynsmyndighet. En motsvarande ordning gäller för vissa gon central inom hälso- och sjukvården. Domar rörande

legitimerade yrkesutövare

sådana yrkesutövare skall expedieras till Socialstyrelbrott i änsten av

sen. vi fått från Domstolsverket finns det stora brister i

Enligt uppgifter

domar till Socialstyrelsen. Det kan därför inte anses expediering av lämpligt införa särskilda regler för expediering av domar mot anatt förskolan, skolan och skolbamsomsorgen. En särskild svåställda inom det i varje enskilt fall skulle krävas utredning om den dömrighet är att enbart i syfte att utröna en eventuell

des anställningsförhållanden om

expedieras till arbetsgivaren eller till tillfallande dom skall en

Förslag registerkontroll om 127

synsmyndighet. Domstolama skulle också ta ställning till arbetsom givaren ifråga hör till dem skall ha del domar. som av

7.5 Registerkontroller inom verksamheter som drivs på entreprenad m.m.

Den som erbjuds anställning hos någon enligt entreprenadavtal som ett utför kommuns uppgifter inom förskoleverksamheten, skolbamsomen sorgen eller förskoleklassen bör omfattas regler registerkontroll. av om Detsamma bör i vissa fall gälla den erbjuds anställning hos som en arbetsgivare bedriver undervisning enligt avtal ingåtts med stöd som som av lagen om entreprenadförhållanden inom skolan. Även fysiska personer och företrädare för juridiska träffar ett entreprenapersoner som davtal med kommun eller landsting bör kontrolleras. en

Lika väl som det finns anledning att utföra registerkontroll den av som erbjuds anställning hos huvudmannen kan det finnas skäl att kontrollera vissa andra kategorier Det gäller av personer. personer som utan att vara anställda av huvudmannen uppehåller sig där någon aktuell verksamhet bedrivs under verksamhetens öppettider.

En grupp utgörs av personer som utför uppgifter offentliga som organ lagt ut på entreprenad. Det är vanligt att städning, fastighetsservice och liknande utförs på entreprenad enskilda fysiska och juridiska av personer. De som utför arbetsuppgifterna är inte anställda huvudav mannen för verksamheten utan den träffat entreprenadavtalet av som med huvudmannen. En kommun kan också sluta avtal med någon att utföra annan om kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten, skolbamsomsorgen och förskoleklassen 2 akap. 5§ andra stycket och 2bkap. 2§

se

tredje stycket skollagen. Genom ett sådant avtal kan kommunen lägga

ut hela de nämnda verksamheterna på entreprenad. En verksamhet som en enskild fysisk eller juridisk utför på entreprenad faller inte person under skollagens bestämmelser enskilt bedrivna verksamheter. om Kommunen anses fortfarande driva verksamheten. De arbetar i som verksamheten är emellertid inte anställda kommunen utan den av av som har träffat avtalet med kommunen.

Undervisning inom skolan kan bedrivas på entreprenad enligt lagen 1993:802 om entreprenadförhållanden inom skolan. Med stöd laav gen kan kommuner och landsting träffa avtal innebär enskilda som att fysiska eller juridiska skall bedriva viss undervisning inom personer främst gymnasieskolan l och 2 i den nämnda lagen. Det före-

se

om

kommer att stora delar undervisningen på vissa gymnasieprogram av bedrivs enskilda har sin verksamhet huvudsakligen inriktad på av som bedriva undervisning. Praktiskt orienterad undervisning kan också att bedrivas på företag verksamhet inte är särskilt inriktad på undervars visning, t.ex. verkstadsföretag. Den erbjuds anställning någon bedriver undervisning som av som eller verksamhet på entreprenad omfattas inte av de regler om annan registerkontroll vi föreslår beträffande som erbjuds ansom personer ställning inom offentlig verksamhet. De omfattas inte heller reglerna av kontroll inom verksamhet enskilda bedriver i egen regi. De om som redan är anställda inom ett företag utför verksamhet på entsom som reprenad omfattas givetvis inte heller. Det finns också helt andra kategorier av personer som utan att vara anställda uppehåller sig där förskoleverksamhet, skola och skol-

barnsomsorg bedrivs. Det kan studenter på lärararhögskolor som vara När det gäller föräldrakooperativa daghem förekommer

gör sin praktik.

det föräldrar i större utsräckning regelbundet arbetar inom verksamatt under dess öppettider. Vuxna familjemedlemmar hos den som heten driver familjedaghem kan också uppehålla sig i hemmet under tider ett då barnen vistas där. De här nämnda kategorierna av personer omfattas

inte de regler registerkontroll vi föreslår. av om Vi det skulle föra for långt att införa regler om kontroll av anser att samtliga de nämnda kategorierna personer. Ur integritetssynpunkt av särskilt betänkligt att kontrollera föräldrar med barn på skulle det vara kooperativa daghem och medlemmar i familjen hos den som driver ett familjedaghem. Också beträffande redan är anställda i personer som företag enligt avtal utför uppgifter i de aktuella verksamheterna ter som

sig registerkontroller särskilt integritetslcränkande. Den som är är an-

städföretag och städar på ett kontor har kanske inte nåställd i ett t.ex. inflytande huruvida han eller hon istället skall börja städa på got över skola. Därmed är det inte heller möjligt att förutse att man skall unen

derkastas en registerkontroll.

En rimlig avgränsning är enligt vår mening att kontrollregler skall gälla för verksamheter är jämförliga med de kommunerna och som som andra offentliga driver i regi. Reglerna skall motsvara dem organ egen vi föreslår för andra verksamhetsforrner. Vi föreslår därför att ensom

fysiska och juridiska på entreprenad utför en

skilda personer som kommuns uppgifter inom förskoleverksamheten, skolbamsomsorgen eller förskoleklassen skall kontrollera registerutdrag beträffande persoerbjuder anställning inom verksamheten. Detsamma skall ner som man gälla för arbetsgivare utför undervisning inom gymnasieskolan som

entreprenadförhållanden inom skolan. I dessa fall

enligt lagen om det emellertid gälla viktig begränsning. Skyldigheten skall måste en

Förslag registerkontroll 129

om

bara gälla om arbetsgivarens verksamhet huvudsakligen är inriktad på undervisning. Detta innebär att t.ex. ett verkstadsföretag tar emot

som ungdomar för praktisk undervisning inte skall behöva kontrollera

personer som man avser att anställa.

Kontrollen bör genomföras på samma sätt beträffande andra

som arbetssökande, dvs. den kontrollerade skall själv inhämta registerutdrag med begränsat innehåll som han lämnar till arbetsgivaren. Den kommun eller det landsting ingår ett avtal med enskild fysisk eller

som en juridisk person bör i avtalet tillförsäkra sig möjligheter att granska att registerkontroller verkligen äger Det bör också möjligt att

rum. vara formulera avtalet så att bristande kontroll innebär ett avtalsbrott

som berättigar kommunen eller landstinget att omedelbart det.

säga upp Skyldigheten att utföra registerkontroller skall endast gälla under perioder då ett entreprenadavtal löper.

I andra fall än de nyss nämnda skall kontroll inte förekomma inom företag som utför arbetsuppgifter på entreprenad. De erbjuds

som anstsällning inom t.ex. städföretag skall alltså inte kontrolleras. Det ankommer på Lärarutbildningskommittén att ta ställning till regis-

om terkontroller bör införas beträffande studenter på lärarhögskolor

se

avsnitt 8.5.2.

I avsnitt 7.3 diskuterar vi registerkontroll i samband med att enskilda fysiska eller juridiska söker tillstånd eller liknande att driva

personer olika verksamheter. En motsvarande kontroll bör göras innan ett entreprenadavtal ingås. Vi föreslår därför att kommun att

en som avser träffa ett avtal om utförande av kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten, skolbamsomsorgen eller förskoleklassen skall kontrollera registerutdrag. Såväl fysiska personer som företrädare för enskilda juridiska person som kommunen avser att träffa avtal med bör kontrolleras. Kontrollen skall göras innan avtal ingås. Motsvarande skall gälla för kommuner och landsting som avser att träffa avtal enligt lagen

om entreprenadförhållanden inom skolan. Kontroll bör

i dessa sammanhang emellertid endast äga rum om den tilltänkta avtalspartens verksamhet huvudsakligen är inriktad på undervisning.

om

7.6 Personer som nyligen flyttat till Sverige

Personer nyligen flyttat till Sverige skall omfattas av samma regler som kontroll andra. Det bör inte uppställas krav på att registerutom som drag från andra länder än Sverige skall lämnas.

När det gäller nyligen flyttat till Sverige kan det framstå personer som meningslöst eller otillräckligt att endast kontrollera svenska regissom ter. För att kontrollen skall kunna anses heltäckande borde även register i det eller de länder där den ifrågavarande personen tidigare varit bosatt kontrolleras. Det sagda gäller också för som inte är nyinflyttapersoner tidigare under längre perioder bott utomlands. de men som Möjligheterna för att få registerutdrag sig själv varieen person om säkerligen mellan olika länder. I vissa är det kanske inte förenat rar med några svårigheter medan det i andra kan vara omöjligt. Möjligheterna att få utdrag endast innehåller upplysningar om vissa typer som brott varierar säkert också. av När det gäller medborgare i EU-länder måste EG-rättens bestämmelser fri rörlighet för arbetstagare iakttas. Den fria rörligheten inom nefattar förbud mot diskriminering arbetstagare. Förbudet inneett av bär att all diskriminering arbetstagare från medlemsstaterna på av grund nationalitet skall avskaffas vad gäller anställning, lön och övav riga arbets- och anställningsvillkor. Detta framgår Romfördraget av artikel 48.2. Krav på att EU-medborgare skall uppvisa rcgisterutdrag från sina hemländer kan troligen diskriminerande, det är svåanses om för EU-medborgare att få ett registerutdrag om sig själv i sitt rare en hemland än att få ett utdrag i Sverige. I artikel 48.4 finns ett undantag från förbudet mot diskriminering. Där sägs att detta inte skall tillämpas på anställningar i offentlig tjänst. Genom EG-domstolens praxis har emellertid klarlagts att detta undaninte gäller alla offentliga anställningar. Anställningar ställer tag som särskilda krav på loj alitet mot staten kan undantas från diskrimineringsförbudet. Däremot har förbudet mot diskriminering ansetts gälla för bl.a. sjukvårdsbiträden och högstadielärare. Om det nyss sagda, se EU- Kamov, 1996, 290 samt Olof Allgårdh och Sven Norberg, EU och s. EG-rätten, 260 f.f. Anställningar inom förskoleverksamhet, skola s. och skolbarnsomsorg kan troligen bedömas på samma sätt som t.ex. en anställning sjukvårdsbiträde. Sådana anställningar kan alltså antas som omfattas huvudregeln om förbud mot diskriminering. av Mot den angivna bakgrunden vi att det inte är lämpligt att anser uppställa krav på företeende utdrag från andra länder än Sverige. av För nyinflyttade bör således gälla regler som för andpersoner samma

Förslag registerkontroll 131

om

ra. Eftersom nyttan av registerutdragen i dessa fall är begränsad bör man vara särskilt noggrann i anställningsförfarandet i övrigt se avsnitt 8.1.2.

7.7 Genomförandet av

förslaget

Vårt förslag om registerkontroll bör införas genom reglering i skollagen. Förslaget kräver också vissa ändringar i det förslag till ny registerlagstiftning som skall behandlas av riksdagen under våren. Föreskrifter om registerutdragens närmare utformning bör ges av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Sedan den l januari 1998 finns i skollagen 1985:1100 bestämmelser om samtliga de verksamheter som berörs av vårt förslag till registerkontroll. Det är därför naturligt att de nya regler om skyldighet att genomföra registerkontroll vi föreslår förs in i skollagen.

I l kap. 2 § skollagen anges de övergripande målen för det offentliga skolväsendet för barn och ungdom och den värdegrund som verksamheten skall vila på. Där anges också att alla som verkar inom skolan aktivt skall motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Vi föreslår att det i lagrummet också klart och tydligt anges att alla former av sexuella övergrepp skall motverkas. Eftersom lagrummet endast gäller skolan kan det enligt vår mening också vara lämpligt att en motsvarande portalparagraf införs för förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen. Vi lämnar dock inte något konkret förslag i denna del.

Bestämmelserna om registerkontroll bör formuleras så att det tydligt framgår att arbetsgivaren skall se till att den som erbjuds anställning måste lämna registerutdrag. Det bör anges att den som inte lämnar in registerutdrag får anställas.

En gemensam bestämmelse om registerkontroll av personer som erbjuds anställning bör införas för hela det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Bestämmelsen bör få sin plats i 1 kap., som rör hela denna verksamhet. I övrigt bör särskilda bestämmelser införas för varj e verksamhetsområde, dvs. för allmän förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt för de verksamheter som bedrivs av enskilda. De nya bestämmelserna förs då för varje verksamhet in i det kapitel som i övrigt reglerar respektive verksamhet.

Särskilda bestämmelser om registerkontroll i samband med tillståndsprövning av enskilda verksamheter måste också införas. Lagrummen bör få sin plats i de kapitel som reglerar respektive verksam-

om

het. Det krävs även särskilda bestämmelser om kommuners och landstings skyldighet att utföra kontroll när entreprenadavtal ingås. Dessutom krävs bestämmelser entreprenörers skyldighet att kontrollera

om

erbjuds anställning. Lagrummen bör placeras i de kapitel personer som

rör den verksamhet som läggs ut på entreprenad. som

Skyldigheten att genomföra kontroll bör omfattas av den statliga respektive kommunala tillsynen. För att detta klart skall framgå bör tilllägg göras i de lagrum reglerar tillsynen av fristående skolor. Där-

som emot torde det inte behövas tillägg i de lagrum rör tillsynen av

som andra enskilda verksamheter. Vidare bör de lagrum som rör återkallande tillstånd, godkännande respektive förklaring rätt till bidrag

av av ändras. Av dessa skall framgå att underlåtenhet att genomföra registerkontroll i allvarligare fall kan leda till âterkallande av tillstånd etc.

För offentlig verksamhet gäller sekretesslagen. I denna bör införas

nytt lagrum att uppgifterna i registerutdrag som lämnats ett som anger enligt skollagen omfattas selqetess. Selcretesskyddet bör vara starkt.

av Det bör därför föreskrivas att uppgifter ur ett utdrag inte får röjas, om det inte står klart att detta kan ske utan att den som avses med uppgifterna lider men.

I skollagen finns för enskilt bedriven verksamhet bestämmelser om tystnadsplikt. Dessa bör kompletteras så att tystnadsplikten också omfattar uppgifter i registerutdrag lämnats enligt lagens bestämmelser

som

detta. Motsvarande bestämmelser bör införas för verksamhet som om enskilda driver på entreprenad.

Registerutdrag med integritetskänsliga uppgifter bör inte bevaras längre än nödvändigt. Det bör därför, enligt norsk modell, i skollagen föreskrivas att utdragen skall förstöras. Detta skall ske senast sedan ett år förflutit efter mottagandet. En signerad och daterad anteckning om att kontroll genomförts bör istället bevaras. Därigenom är det möjligt

vid tillsynen enskild verksamhet granska att kontroll ägt rum. att av Föreskrifter detta bör kunna meddelas regeringen eller den myn-

om av dighet regeringen bestämmer.

Vårt förslag till registerkontroll kräver också ändringar i registerlagstiftningen. Propositionen rörande den registerlagstiftningen skall

nya behandlas riksdagen under våren. Vi lämnar därför inte några när-

av

förslag till ändringar i polisregisterlagen eller kungörelsen. Vi mare lämnar enbart förslag till ändringar i de nya föreslagna lagtextema.

I förslaget till såväl belastnings- misstankeregister måste änd-

som ringar göras i 2 § respektive registers ändamål. Där bör an-

som anger

att registret också får användas för att till enskild lämna uppgifter ges

behövs för användning enligt skollagen. I 9 § i förslaget till belastsom ningsregistret bör läggas till att enskilda har rätt att få ett registerutdrag

sig själva är begränsat till sitt innehåll, när det behövs enligt om som

om

bestämmelser i skollagen. I förslaget till lag misstankeregister bör

om införas paragraf motsvarande innebörd.

en ny av

Vilket innehåll utdragen skall ha bör nännare i förordning el-

anges ler i föreskrift av den myndighet regeringen bestämmer. Det bör emellertid i båda registerlagama föreskrivas att utdragen endast får innehålla uppgifter av betydelse för en lämplighetsprövning har till syfte att

som förebygga övergrepp mot barn och ungdomar. När det gäller misstankeregister bör det också i lag anges att endast uppgifter brottsmiss-

om tankar som lett till åtal får framgå. Det är också av vikt att det föreskrivs att det av utdragen skall framgå att dessa bara visar resultatet

av en registerkontroll rörande ett begränsat antal brott. Av utdragen bör också framgå de regler som gäller för gallring av registren.

Det är väsentligt att säkerställa att Rikspolisstyrelsen kan hantera de nya arbetsuppgifter vårt förslag om registerkontroll innebär genast då de nya reglerna träder ikraft. Dagen för ikraftträdandet bör därför inte bestämmas i lag. Istället bör det föreskrivas att de bestämmelserna

nya skall träda ikraft den dag regeringen bestämmer.

om

Andra förslag 135

8 Andra

förslag

8.1 av arbetssökande

Lämplighetsprövning

Varje anställningsförfarande bör innefatta en eller flera anställningsintervjuer, referenstagning och genomgång av meritförtecloiing. Registerkontrollen skall ett komplement till anställningsförfarandet i

ses som övrigt. Fastställda riktlinjer för anställningsförfarandet skulle kunna säkerställa noggrannhet i förfarandet.

l Registerkontrollen är bara en del av lämplighetsprövningen

Varje anställningsförfarande tar sikte på att anställa någon som är lämplig för det arbete som skall utföras. När det gäller personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg är det grundläggande att så långt det är möjligt försäkra sig om att den som anställs inte kommer att begå övergrepp. En prövning bör alltid göras ur denna synvinkel innan någon anställs. Det måste emellertid framhållas att saken måste behandlas på ett balanserat sätt. Prövningen bör ses som en del i

helhet syftar till att rekrytera personer som fungerar bra i verken som samheten.

En registerkontroll är bara en del av den lämplighetsprövning som skall förhindra att personer som kan komma att begå övergrepp anställs inom de aktuella verksamheterna. Registerkontrollen skall ses som ett komplement till anställningsförfarandet i övrigt. För att försäkra sig om en pålitlig personal är anställningsintervjuer och kontroll med refe-

lika viktiga instrument. Genom noggrannhet i dessa delar renspersoner kan en arbetsgivare i möjligaste mån undvika att anställa personer som utgör riskfaktorer men som inte har några registeranteclcningar om sådana brott som registerkontrollen avser. Det förhållandet att en registerkontroll genomförs får alltså inte leda till att noggrannheten i övrigt blir mindre.

Lämplighetsprövningen äger i huvudsak rum vid anställningsförfarandet. När någon väl anställts är lämplighetsprövningen avslutad. Men

136 Andra förslag

självfallet bör inte arbetet med att förebygga övergrepp inskränkas till lämplighetsprövning de skall anställas. Vi återkommer nedan av som med några synpunkter på andra faktorer kan bidra till att föresom bygga övergrepp.

l Anställningsförfarandet

Anställningsförfarandet skall vara omsorgsfullt

Även anställningsförfarandet bara till del handlar om att föreom en bygga övergrepp mot de barn finns i verksamheten måste denna som aspekt finnas med vid valet personal. Det är alltså viktigt att den som av

för anställningsförfarandet är uppmärksam på frågan. Redan det

svarar förhållandet att uppmärksamhet riktas åt detta håll kan också förväntas avhålla vissa olämpliga från att söka arbete inom de aktuella personer verksamheterna. Det är inte vår uppgift att preciserade anvisningar för hur ett ange ställningsförfarande bör till. Det ankommer i första hand på arbetsgivarna att utforma anställningsförfarandet, inom de ramar som ges av lagar och andra föreskrifter. Under våra samarbetssamtal har det framförts det inte alltid visas tillräcklig vid anställning av persoatt omsorg nal inom de aktuella verksamheterna. Vi vill därför rikta uppmärksamhet några viktiga moment ianställningsforfarandet som diskuterats mot i samband med våra kontakter med myndigheter och organisationer.

Anställningsintervjun

Anställningsintervjun är grundläggande i varje anställningsförfarande. Det bör endast i mycket speciella undantagsfall förekomma att en arbetsgivare underlåter att vid ett personligt Sammanträffande intervjua någon kan komma att anställas. Undantagssituationer skulle kunna som när den arbetssökande tidigare arbetat hos arbetsgivaren eller vid vara korta tidsbegränsade anställningar. Under utredningsarbetet har vi kommit i kontakt med olika modeller för anställningsintervjuer där den arbetssökandes pålitlighet med avseende på risken för övergrepp särskilt uppmärksammas. Enligt en modell deltog alltid flera i anställningsintervjuema och man höll personer oftast minst två intervjuer. Efter den första intervjun diskuterades om den arbetssökande framstod lämplig att anställa. Om så ansågs som fallet kallades denne till ytterligare intervju. Vid den andra intervjun en gick bl.a. annat vidare med frågan den arbetssökandes pålitligman om het med beaktande av risken för sexuella övergrepp.

Andra förslag 137 ,

Referenser

Referenstagningen kan betydelsfulla upplysningar hur arbetsge om en sökande fungerat på tidigare arbetsplatser. Det är därför viktigt att varje arbetssökande att lämna referenser. Normalt bör flera refeuppmanas Dels chef eller arbetsledare på den arbetsrenspersoner anges. kan en plats där den arbetssökande senast arbetade dels facklig föranges, en troendeman och någon arbetskamrat. Det kan ibland finnas anledning att begära att även från tidigare arbetsplatser lämnas som refepersoner Arbetssökande kommer direkt från en utbildning kan ange renser. som lärare och praktikhandledare som referenser. Det är viktigt att kontakterna med referenspersonema är noggranna och utförliga. Samtalen bör inte ske slentrianmässigt utan syfta till att få del alla de infonnationer finns. Utgångspunkten skall inte vara av som referensperson ändå bara uttalar sig i positiva ordalag. Många att en gånger är ett personligt Sammanträffande med referenspersonema att föredra. Andra gånger kan det kanske tillräckligt med en telefonvara kontakt. För att förebygga övergrepp är det särskild vikt att vid samtalen av med referenserna klarlägga det förekommit något anmärkningsvärt om i den arbetssökandes relationer till barn eller ungdomar. Men även upplysningar relationerna till kollegor och annan personal kan vara om vikt. Särskilt bör poängteras att referenstagningen gör det möjligt att av förhindra att begår övergrepp kan sätta i system att flytta en person som från arbetsplats till så snart misstankar mot honom eller en en annan henne uppkommer. När det gäller nyligen flyttat till Sverige är det av vikt

personersom

att såvitt det är möjligt också kontrollera referenser utomlands. Enligt vårt förslag till bestämmelser registerkontroll kommer det inte av om någon krävas att han företer ett registerutdrag från något annat land än Sverige. De uppgifter inhämtas från referenser får därför beträfsom fande nyinflyttade ännu större betydelse än annars. De kan personer strängt taget utgöra de enda upplysningar den arbetssökande som om arbetsgivaren har att tillgå, förutom uppgifter från den arbetssökande

själv.

Meritförteckning

En arbetsgivare bör alltid begära att den som söker ett arbete lämnar in meritförteclcning. Meritförteckningen ger arbetsgivaren upplysningen arbetssökandes utbildning och arbetslivserfarenhet. Förteckar om en ningens innehåll bör styrkas med examensbevis och tjänstgöringsintyg.

138 Andra förslag

Genom förteckningen får arbetsgivaren möjlighet att ta ställning till om fler eller andra referenser än de som den arbetssökande uppgett bör kontaktas och i så fall vilka kan särskilt intresse. Förteck-

som vara av ningen visar också om den arbetssökande bytt anställningar anmärkningsvärt ofta eller om det finns tidsperioder då det är oklart vilken

sysselsättning han eller hon haft.

Registeruppgifter

Som vi tidigare framhållit bör en kontroll av ett registerutdrag utgöra det sista ledet i anställningsförfarandet. Således bör en arbetsgivare efter genomgång av meritförteclming, anställningsintervjuer och samtal med referenspersoner ta ställning till vilken av eventuellt flera kandidater som framstår som den bäste att anställa. Därefter bör denne erbjudas anställningen under förutsättning att uppgifterna i registerutdraget inte ger anledning till någon annan bedömning.

Det är av stor vikt att den som granskar en arbetssökandes registerutdrag känner till vilka uppgifter som finns i registren och vilka uppgifter som tas med i registerutdragen. Annars kan felaktiga slutsatser dras av ett registerutdrag. Man bör således ha kännedom om vilka brott som registerkontrollen avser. Dessutom är det av stor vikt att veta att en uppgift om en dom inte framgår sedan viss tid förflutit. Enligt vår mening bör dessa uppgifter framgå också av själva registerutdraget se avsnitt 7.2.4 och 7.2.5.

8.1.3 för

Riktlinjer anställningsforfarandet

För att säkerställa noggrannhet i anställningsförfarandet inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg skulle det enligt vår mening

värdefullt med någon typ av fastlagda riktlinjer för förfarandet. vara Medvetenheten om vikten av de olika momenten i anställningsforfarandet skulle därigenom kunna ökas. Och de som ansvarar för anställningsfrågor skulle få stöd för att vidta alla behövliga kontroller och åtgärder i anställningsförfarandet.

För större arbetsgivare som t.ex. stora kommuner kan det finnas möjlighet att utarbeta en egen handbok. För mindre arbetsgivare är detta säkerligen svårare och det kanske inte heller framstår som angeläget. Ett alternativ till att varje arbetsgivare självutarbeter en handbok är därför att respektive arbetsgivarorganisation utarbetar en sådan i samarbete med berörda fackliga organisationer.

Andra förslag 139

8.2 av

Förebyggande övergrepp

Arbetsledningen har ansvaret för förebyggande av övergrepp i verksamheten. Arbetet bör organiseras på ett sådant sätt att risken för övergrepp och därmed också för obefogade misstankar om övergrepp

- blir så liten som möjligt. Ett led i arbetet med att förebygga övergrepp är att stärka barns och ungdomars integritet.

8.2.1 Inledning

Sedan en person anställts är lämplighetsprövningen i egentlig mening avslutad. För att förebygga övergrepp är det emellertid av vikt att arbetsgivaren inte låter sig nöja med att konstatera att man lyckats anställa den mest lämpliga Den registerkontroll vi föreslår om-

personen. fattar endast arbetssökande. Under en lång övergångsperiod kommer det alltså att finnas anställda som inte kontrollerats.

För att undvika övergrepp är det väsentligt att arbetsledningen hela tiden följer verksamheten och varje anställds relationer till de barn och ungdomar som finns där. Detta kan givetvis inte ske enbart eller ens främst för att kontrollera huruvida de anställda begår eller kan tänkas komma att begå någon fonn av övergrepp. En sådan uppföljning kan istället utgöra ett led i ett kontinuerligt arbete med att utveckla och förbättra verksamheten.

Vikten ett nyanserat förhållningssätt till frågor om risken för an-

av ställdas övergrepp mot barn måste betonas. En diskussion av frågor om övergrepp får inte leda till någon överdriven föreställning om förekomsten övergrepp. Och det är viktigt att inte uppmuntra ett kon-

av trollsystem som kan göra mer skada än nytta

I det följande ger vi några synpunkter på arbetsledningens ansvar och på organisationen av verksamheten.

8.2.2 Arbetsledningens ansvar

För det offentliga skolväsendet gäller läroplanerna for det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformema, Lpo 94 respektive Lpf 94. I båda läroplanerna sägs att rektor har ett särskilt ansvar för skolans

för att motverka alla former trakasserier och mobbning program av bland elever och anställda. Vi vill betona att programmet skall omfatta alla former avtrakasserier, vilket också innefattar övergrepp av anställda mot barn eller ungdomar. I propositionen "Förskoleklass och andra skollagsfrågor sägs att regeringen avser att i läroplanerna skärpa rek-

140 Andra förslag

tors och lärares ansvar för arbetet mot kränkande behandling. Bland annat anges att det skall finnas ett handlingsprogram som omfattar rutiner för personalens hantering av frågor som rör kränkande behandling. Programmet skall enligt propositionen omfatta såväl förebyggande

som akuta åtgärder. Det som sägs i propositionen alla typer krän-

avser av kande behandling, även om det främst tar sikte på mobbning. Se

prop. 1997/98:6, s. 68.

De nämnda läroplanema gäller inte för förskoleverksamheten eller skolbamsomsorgen och inte heller för verksamheter som bedrivs

av enskilda. Men även inom dessa verksamheter måste arbetsledningen anses ha ett övergripande ansvar för att förebygga övergrepp. Likaså ankommer det på arbetsledningen att då misstankar över-

agera om grepp uppkommer och att utarbeta riktlinjer för hur man skall handla i sådana situationer. I propositionen Läroplan för förskolan föreslås att en läroplan skall införas för förskolan, prop. 1997/98:93. Enligt vår mening bör det i läroplanen föreskrivas att det skall finnas hand-

en lingsplan för agerandet vid misstankar om att personal begått övergrepp mot bam.

Enligt vår mening är det mycket betydelsefullt att det på varje arbetsplats finns riktlinjer för hur man skall agera om någon anställd misstänks för övergrepp. På så sätt säkerställs att adekvata åtgärder vidtas. Riktlinjerna bör t.ex. ange som för att polisanmä-

vem ansvarar lan görs och när anmälan skall göras, vilka rättsliga regler som gäller för anmälan till socialtjänsten, var och hur den som utsatts kan hjälp, när och hur information skall lämnas till föräldrar som har barn eller ungdomar i verksamheten samt hur man skall agera arbetsrättsligt mot den misstänkte. Om det finns riktlinjer är det säkerligen också lättare för såväl arbetsledningen som andra anställda att verkligen agera när något inträffar som ger anledning till detta. Risken för att misstankar negligeras minskar. En färdig handlingsplan möjliggör också ett snabbt agerande, vilket kan tjäna såväl den utpekades som barnens eller ungdomarnas bästa. Obefogade rykten kan redas ut liksom anklagelser som uppkommit på grund av missförstånd. När en misstanke har fog för sig kan fortsatta olämpliga beteenden och övergrepp förhindras. I den mån det rör sig om brottsmisstankar är det av vikt att en polisanmälan görs så möjligt.

snart som

Det är polis och åklagare som har till uppgift att utreda brott. Det är alltså av största vikt att rektor eller arbetsledare inte sig in

en annan ger på sådana undersökningar som skall utföras av de brottsutredande myndigheterna. Om en anställd misstänks för handlingar som är brottsliga bör arbetsledaren se till att saken polisanmäls. Dock måste bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt iakttas avsnitt 4.5.1.

se

Andra förslag 141

I övrigt kan arbetsgivaren agera mot den misstänkte inom de ramar som ställs upp av den arbetsrättsliga regleringen se avsnitt 4.4.

8.2.3 Organisation av verksamheten

Även helt obefogad eller oriktig misstanke kan få förödande kon-

en sekvenser för den misstänkte. Det kan bli omöjligt att stanna kvar på arbetsplatsen och på en mindre ort kan ryktet om misstanken sprida sig i hela samhället. Såväl av hänsyn till de anställda som till barnen och ungdomarna är det därför värdefullt om arbetet organiseras på sådant sätt att det så långt som möjligt inte finns utrymme för misstankar om övergrepp. Detta innebär med andra ord att det inte skall finnas utrymme att begå övergrepp. Enligt vår mening är det visserligen varken möjligt eller önskvärt att planera en verksamhet helt utifrån att det

ens aldrig skall kunna uppkomma fråga om att en anställd begått ett övergrepp. Men det är något som kan beaktas när man tar ställning till hur arbetet skall läggas upp.

En grundläggande förutsättning för att övergrepp skall kunna ske är att är ensam med ett eller flera barn eller ungdomar. För att

en vuxen förhindra övergrepp bör alltså sådana situationer undvikas så långt det är rimligt. Detta gäller särskilt för de mest skyddslösa barnen, dvs. barn i förskoleåldem, barn i grundskolans lägre årskurser och även utvecklingsstörda bam. Över huvud taget är det lämpligt att undvika att någon ständigt arbetar ensam med barn eller ungdomar. Det är alltid viktigt att det finns andra vuxna som på olika sätt har del i eller varje fall insyn i arbetet.

Ett förhållande som uppmärksammats under våra samrådssamtal med myndigheter och organisationer är att personalstyrkan på en arbetsplats kan bli extremt liten när någon anställd är sjuk eller annars tillfälligt tjänst. För att undvika ensamarbete är det är alltså viktigt att

ur vikarier anlitas. Detta är givetvis inte betydelsefullt bara ur den här aktuella synvinkeln utan är viktigt också för säkerheten i allmänhet och för verksamhetens kvalitet.

Det kan också vara betydelsefullt att det i verksamheten finns ett fo-

för personalen att diskutera förhållningssättet till barnen. På så sätt rum kan var och en av de anställda ge andra på arbetsplatsen insyn i sitt arbete och få insyn i sina kollegers arbete.

Sammantaget anser vi att en arbetsplats som präglas av öppenhet är tryggare både för anställda samt för barn och ungdomar än en sluten arbetsplats.

142 Andra förslag

8.2.4 Barns självkänsla

Ett led i arbetet med att förebygga övergrepp är att stärka barns och ungdomars självkänsla. Barn och ungdomar i alla åldrar måste ha klart för sig vilka beteenden från vuxna som de inte behöver eller skall acceptera. Det är viktigt att de får lära sig att säga ifrån till den som beter sig på ett sätt som inte är acceptabelt. Det är också betydelsefullt att barn vet hur de skall agera om de blir utsatta för ett övergrepp och att de inte skall hemlighålla obehagliga upplevelser. Barn måste också förstå att ett övergrepp alltid är den vuxnes ansvar och att den utsatta inte kan lastas för att det inträffade.

Arbetet med att stärka barns och ungdomars självkänsla kan vara ett led i det pedagogiska arbetet inom förskoleverksamheten och skolan. Föräldrarna har givetvis också ett ansvar i denna del.

Arbetet med att stärka självkänslan måste självfallet ses i ett större sammanhang. Det handlar långt ifrån bara om risken för övergrepp av personal. Återigen vill vi framhålla vikten av att frågor om risken för övergrepp behandlas på ett nyanserat och insiktsfullt sätt. Nor-mala sociala kontakter med vuxna får inte bli omöjliga. En risk som också bör beaktas i detta arbete är att obefogade anmälningar kan komma att användas mot t.ex. lärare som man av någon anledning inte tycker om.

8.3 Polisanmälan och skyldighet att anmäla

till tillsynsmyndighet m.m.

8.3. l Allmänt

Det ligger utanför vårt utredningsuppdrag att föreslå bestämmelser om skyldighet att göra polisanmälan eller att föreslå ändringar i sekretesseller socialtjänstlagen. Trots detta har frågor om anmälningsskyldighet och sekretess kommit upp under utredningsarbetet. Vi har därför ansett det lämpligt att här lämna några synpunkter på dessa frågor. Därvid pekar vi på ändringar i lagstiftningen som vi anser att kan övervägas. Våra synpunkter i dessa frågor utgår från de frågeställningar som varit aktuella för oss, nämligen övergrepp mot barn av personal inom förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen. Frågorna kan dock också behöva övervägas i ett större sammanhang. Några preciserade förslag till författningsändringar lämnas därför inte.

Andra förslag 143

8.3.2 Polisanmälan och sekretess

Det bör övervägas vidare om sekretesslagen skall ändras så att möjligheterna att inom förskolan, skolan och skolbamsomsorgen anmäla brott enligt och 6 kapitlet brottsbalken mot personer under 18 år blir desamma inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. När det som gäller enskilt bedriven verksamhet bör det säkerställas att tystnadsplikten inte hindrar polisanmälan av övergrepp.

I avsnitt 4.5 har vi behandlat frågor om skyldigheter och möjligheter att enligt gällande lagstiftning polisanmäla misstankar om att personal nu gjort sig skyldig till övergrepp mot bam. Vi kunde där konstatera att det inte finns någon skyldighet att göra polisanmälan. Under utredningsarbetet har det inte heller kommit fram att det skulle vara angeläget att införa sådan skyldighet. Såvitt vi kan bedöma så finns det alltså inte en anledning att vidare med sådana överväganden. Över huvud taget spelar förmodligen frågor skyldighet att polisom anmäla, sekretess och tystnadsplikt underordnad roll i dessa samen manhang. Den utsatts för övergrepp, eller dennes vårdnadshavare, som gör vanligen själv polisanmälan eller samtycker till att en anmälan en görs. Men detta utesluter inte att arbetsgivaren alltid bör ha en möjlighet att göra polisanmälan utan hinder av sekretess eller tystnadsplikt. en Om möjligheten alltid finns måste arbetsgivaren vid varje misstanke övergrepp ta ställning till saken skall anmälas. Ansvaret för att om om anmälan görs kan då inte skjutas över till någon annan med hänvisning till att är förhindrad att göra anmälan på grund sekretess eller man av tystnadsplikt. Inom verksamhet bedrivs det allmänna gäller sekretsesslasom av Med den nuvarande regleringen kan det ibland svårt för pergen. vara sonal inom förskoleverksamheten, skolan och skolbamsomsorgen att avgöra misstanke får polisanmälas. För det första måste man ta om en ställning till uppgiften föranleder misstanken förekommer inom som sådan verksamhet där sekretess gäller. Om så är fallet måste ställom ning tas tas till det är fråga ett brott med fängelse i straffskalan om om och påföljden kan antas bli än böter jfr. vad som sagts i avom annan snitt 4.5.1 14 kap. 2 § fjärde stycket sekretesslagen. Beträffande de om flesta sexualbrotten ingår visserligen endast fängelse i straffskalan. I dessa fall uppstår inte några svårigheter. Men när det gäller bl.a. sexuellt ofredande ingår även böter, 6 kap. 7 § brottsbalken. Detta brott se innefattar bl.a. fall då någon sexuellt berör barn under 15 år eller förmår barnet att medverka i någon handling med sexuell innebörd. För personal inom hälso- och sjukvården, inklusive skolhälsovården, gäller att de är oförhindrade att anmäla brott enligt och 6 ka-

144 Andra förslag

pitlet brottsbalken mot personer under 18 år jfr. avsnitt 4.5.1. Detsamma gäller för bl.a. socialtjänsten. Enligt vår mening bör det övervägas att samordna de bestämmelser i sekretesslagen som gäller inom skolan respektive förskoleverksamheten med vad som i denna del gäller för hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

För enskild verksamhet gäller inte sekretesslagen utan de särskilda bestämmelserna om tystnadsplikt i skollagen, se avsnitt 4.5.1. Enligt vår mening skall möjligheterna att göra polisanmälan vara desamma inom enskild som allmän verksamhet. Detta kan säkerställas genom en precisering av bestämmelserna om tystnadsplikt. l dessa kan t.ex. anges att det inte anses som ett obehörigt röjande av uppgifter att polisanmäla misstankar om brott enligt 4 och 6 kapitlet brottsbalken mot personer under 18 år.

8.3.3 att anmäla

Skyldighet

Det bör övervägas vidare att beträffande enskilt bedriven verksamhet införa en skyldighet att till kommunen anmäla misstankar om att personal begått övergrepp mot barn eller ungdomar. Därigenom kan det säkerställas att den som utsatts för övergrepp får information om var stöd och hjälp lämnas.

Den i 71 § socialtjänstlagen föreskrivna anmälningsskyldigheten gäller kännedom sådant som innebär att socialnämnden behöver ingripa

om till underårigs skydd. Vid misstankar att anställd begått över-

en om en

mot barn finns det vanligtvis ett behov av stöd och hjälpinsatser. grepp Däremot är det inte sagt att det finns ett skyddsbehov som skall anmälas till socialnämnden. Detta eftersom det kan förutsättas att den misstänkte skiljs från sitt arbete. Se avsnitt 4.5.2.

Det är angeläget att det barn eller den ungdom som utsatts för övergrepp verkligen får adekvat hjälp. Men enligt vår bedömning skulle det föra för långt att utvidga anmälningsskyldigheten enligt 71 § socialtjänstlagen till situationer då det finns ett behov av stöd och hjälp. Istället måste det säkerställas att den som utsatts för övergrepp eller dennes vårdnadshavare får utförlig information om de insatser socialtjänsten och andra organ kan erbjuda. Det är därför av vikt att det finns en plan for hur man skall agera då misstankar om övergrepp uppkom-

och att det i den planen var och hur stöd och hjälp lämnas mer anges se avsnitt 8.2.2.

När det gäller kommunal verksamhet skall den kommunala nämnd som ansvarar för verksamheten informeras om misstankar om övergrepp. Det får då förutsättas att nämnden vidtar adekvata åtgärder som

Andra förslag 145

bl.a. att försäkra sig att den utsatts för övergrepp fått infonnaom som tion kan få stöd och hjälp. Självfallet är det lika viktigt om var man med sådan information då övergrepp förekommit inom verksamhet som

bedrivs enskilda. För att säkerställa detta kan en skyldighet att göra av anmälan till kommunen övervägas. När det gäller förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skulle anmälan kunna göras till den kommunala

nämnd för tillsynen över verksamheten. När det gäller som svarar friskolor har kommunerna rätt till insyn men inte något tillsynsansvar. Det skulle kunna övervägas att också för friskolorna införa en skyldighet göra anmälan till kommunen. Anmälan skulle då kunna göras att en till den nämnd utövar kommunens rätt till insyn eller till den som som för tillsynen enskild förskoleverksamhet och skolbamsomsvarar av

sorg.

8.4 Synpunkter på den arbetsrättsliga regleringen

I vårt utredningsuppdrag ingår att bedöma vilka möjligheter den gäl-

lande arbetsrättsliga regleringen ger en arbetsgivare att agera mot personal visat sig olämplig att begå övergrepp. Vi skall göra som genom bedömning eventuella brister i regleringen. en av Varken under de samrådssamtal vi haft med myndigheter och orga-

nisationer eller har det framkommit att den arbetsrättsliga regleannars ringen sådan skulle medföra några svårigheter att agera mot persom sonal begått övergrepp mot barn eller ungdomar. När sådana hänsom delser inträffar tycks de arbetsrättsliga reglerna i stort sett tillämpas på

det sätt skisseras de rättsfall behandlats i avsnitt 4.4.1. Det som av som har dock under samrådssamtalen framkommit att reglerna ibland till-

lämpas väl drastiskt. Det förekommer sålunda att avskedande tillgrips

omedelbart vid misstankar sexuella övergrepp, innan saken ens är om utredd. Å andra sidan har även den motsatta erfarenheten funnits, dvs. att det vanliga är att avstängning tillgrips under utredningstiden.

En synpunkt framförts under samrådssamtalen har rört små arsom betsgivares möjligheter att Som exempel kan tas en privat aragera. betsgivare driver endast ett daghem. De har ingenstans att omplasom arbetstagare under den tid då misstankar om övergrepp utreds. cera en Deras ekonomiska möjligheter att avstänga arbetstagare med lön och en samtidigt anställa ersättare är begränsade. Verksamheten kan inte en heller drivas med anställd för lite. Om avskedande tillgrips omedelen bart kan Arbetsdomstolen, vid tvist, förklara att anställningen skall be-

stå tills målet avgjorts.

146 Andra förslag

Någon lösning på det skisserade problemet har inte diskuterats

under våra samrådssamtal. Vi lägger inte heller fram något förslag i den här delen.

8.5 till yrken inom de aktuella

Utbildningar

verksamhetsområdena

Det kan finnas skäl att överväga någon form lämplighetsprövning

av vid antagning till utbildningar som leder fram till yrken inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Under utbildningen bör frågor rörande personals övergrepp mot barn tas upp.

8.5. l Lärarutbildningskommittén

För närvarande pågår arbete inom Lärarutbildningskommittén dir. 1997:54. I kommitténs uppdrag ingår bl.a. att se över frågor om rekryteringen till lärarutbildningen och om utbildningens innehåll och praktikens roll. Det är alltså i första hand en uppgift för kommittén att ta ställning till huruvida någon form av lämplighetsprövning bör införas vid antagningen till eller under lärarutbildningen. Frågan har emellertid ofta kommit upp till diskussion under vårt utredningsarbete. Också vissa frågor om utbildningens innehåll har tagits upp. Vi lämnar därför några synpunkter i dessa delar. Synpunkterna gäller inte bara för lärarutbildningen utan också för andra högskoleutbildningar som syftar till yrken inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.

8.5.2 Lämplighetsprövning vid antagningen och under utbildningen

Enligt vår mening kan det finnas skäl att överväga att införa någon form av lämplighetsprövning vid antagning till utbildningar som leder fram till yrken inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Detta skulle kunna bidra till att stärka skyddet mot övergrepp inom verksamheterna. Om prövningen motsvarar den som vi föreslår för

arbetssökande, kan det undvikas att personer som har små möjligheter att få arbete inom verksamheterna ändå genomgår en lång utbildning.

Sedan en person antagits till en utbildning är det viktigt att lämplighetsfrågan följs upp. Av särskild vikt är att uppmärksamma studentens relationer till barn och ungdomar under praktikperioder.

Andra förslag 147

8.5.3 Innehållet i utbildningen

Under de utbildningar syftar till arbeten inom förskoleverksamhet,

som skola och skolbarnsomsorg är det av vikt att frågor om övergrepp av personal mot barn tas Ett moment bör vara att rikta uppmärksam-

upp. het mot att sådant kan förekomma, även det inte är särskilt vanligt.

om Ett annat moment bör att dra riktlinjer för hur man bör agera

vara upp då misstänker att någon kollega gjort sig skyldig till ett övergrepp.

man Aspekter på hur kan förebygga övergrepp bör också tas upp i ut-

man bildningen.

Vi vill här återigen betona vikten ett nyanserat förhållningssätt

av till frågor övergrepp personal mot bam. Förekomsten skall inte

om av överdrivas och system där anställda kontrollerar varandra skall inte

uppmuntras.

148 Andra förslag SOU 1998269

Övriga frågor 149

9 Övriga

frågor

9.1 J

ämställdhetsaspekter

De förslag vi lämnar bör kunna underlätta rekryteringen av män till de aktuella verksamheterna. Registerkontroller och noggranna anställningsförfaranden minskar risken för att olämpliga personer anställs. Detta bör tillsammans med ett öppet arbetsklimat kunna stärka män-

ställning och bidra till ett starkt förtroende från kollegor, arbetsginens

och föräldrar. Dessutom minskar utrymmet för obefogade missvare tankar.

Regeringen har beslutat direktiv till samtliga kommittéer och sär-

om skilda utredare att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser av de förslag lämnas dir. 1994:124.

som

Inom förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen arbetar till alldeles övervägande delen kvinnor. Enligt uppgifter vi fått från Kommunförbundet är antalet kvinnor i barnomsorgen drygt 143 000 medan antalet män är knappt 8 000. Männen utgör alltså omkring 5 procent av alla anställda inom barnomsorgen. Även inom grundskolan dominerar kvinnorna Antalet kvinnor är drygt 104 000 och antalet män drygt

stort. 35 000, vilket innebär att männen utgör omkring 25 procent. Inom gymnasieskolan är könsfördelningen betydligt jämnare. Männen utgör där nästan hälften alla anställda, antalet kvinnor är drygt 16 000 och

av männen är nästan 15 000. De angivna siffrorna gäller kommunal verksamhet.

En allmän uppfattning är att bör sträva efter en jämnare köns-

man fördelning inom såväl barnomsorgen som grundskolan. Förutom att

positivt för verksamheterna bidrar det till att långsiktigt änddetta anses

könsrollstänkandet. En jämnare könsfördelning kan därför betraktas ra

jämställdhetsfråga. Under de samarbetssamtal vi haft med som en myndigheter och organisationer har det framförts farhågor om att registerkontroll personal kan komma att motverka rekryteringen av

av män till framförallt barnomsorgen. Det har också framförts att det faktum att uppmärksamhet riktas mot problematiken med personal som begår övergrepp mot barn, kan avhålla män från att söka sig till arbeten med bam.

150 Övriga frågor

Även det förekommer att kvinnor begår sexuella övergrepp mot

om barn så är förövarna till alldeles övervägande delen män. Om en arbetsgivare fritt fick välja vilka arbetssökande som skulle kontrolleras är risken därför att endast män skulle kontrolleras. En sådan selektiv kontroll skulle antagligen uppfattas som att man pekade ut den kontrollerade som en potentiell förövare av övergrepp. Detta skulle försvåra rekryteringen män till de aktuella verksamheterna. Enligt vårt förslag

av till bestämmelser om registerkontroll skall emellertid arbetsgivarna vara skyldiga att kontrollera alla arbetssökande som erbjuds anställning. Det blir alltså inte möjligt att i detta avseende göra någon skillnad mellan män och kvinnor.

Redan vårt förslag om registerkontroll innebär att uppmärksamhet riktas mot att det förekommer att personal begår övergrepp mot barn. Det kan inte uteslutas att uppmärksamheten kan påverka rekryteringen

män till framför allt förskolan. För att motverka att förslaget leder av till negativa effekter för rekryteringen av män är det viktigt med ett balanserat förhållningssätt till frågan om risken för övergrepp. Jfr. avsnitt 8.1 och 8.2. Vår förhoppning är emellertid att vårt förslag, om registerkontroll och de synpunkter i övrigt som vi för fram, skall ha motsatt effekt och underlätta rekryteringen av män. Om registerkontroll genomförs, anställningsförfarandet i övrigt är noggrant och arbetsklimatet präglas av öppenhet och insyn minskar risken för att olämpliga personer anställs. Detta bör kunna stärka männens ställning och bidra till ett starkt förtroende från kollegor, arbetsgivare och föräldrar.

Bland de manliga förskollärare vi träffat under utredningsarbetet har funnits rädsla för att utsättas för obefogade misstankar. Även detta

en är aspekt kan avhålla män från att söka sig till framför allt för-

en som skolan. Enligt vår mening leder vårt förslag till att utrymmet för obefogade misstankar minskar. Förslaget bör därför kunna bidra till en ökad rekrytering av män.

Sammantaget kan sägas att våra förslag är könsneutrala och bör kunna bidra till ökad jämställdhet mellan män och kvinnor.

9.2 Konsekvenser för andra verksamheter

En konsekvens ökad kontroll inom vissa verksamheter kan vara att

av personer med ett särskilt sexuellt intresse för barn söker sig till verksamheter där kontroll inte förekommer.

Vårt utredningsuppdrag omfattar inte andra verksamheter än förskoleverksamheten, skolan och skolbamsomsorgen. Det finns givetvis

Övriga frågor 151

mängder andra yrken och verksamheter där vuxna arbetar eller anav kommer i kontakt med barn eller ungdomar. Som exempel kan nars nämnas sjukvård och institutioner för olika former av vård. Andra exempel är insatser inom för lagen 1993:387 om stöd och service ramen till vissa funktionshindade LSS eller inom idrottsverksamheter, scouting, musikskolor och liknande. En konsekvens av ökad kontroll inom de verksamheter som berörs vårt uppdrag kan att olämpliga personer istället söker sig till av vara andra verksamheter. Det torde då röra sig om personer som har ett särskilt sexuellt intresse av bam. Beträffande andra olämpliga personer finns det förmodligen inte anledning att tro att de i någon större utsträckning skulle söka sig till andra verksamheter. Det skulle föra för långt att införa regler om kontroll av alla som på detta sätt kommer i kontakt med barn. När det gäller rena fritidsverksamheter och verksamheter som bedrivs ideellt måste det istället ligga på föräldrar och ansvariga för verksamheterna att se till att de har insyn i verksamheten. På vissa områden finns det däremot anledning att överväga regler lämplighetsprövning av personal. Det gäller framför allt personer om utanför förskolan, skolan och skolbamsomsorgen på olika som sätt arbetar med funktionshindrade barn, t.ex. personliga assistenter. Många gånger arbetar de med barnen, ofta är än mer skyddslösa ensamma som än andra bam. Det finns enligt vår mening ett behov att över fråav se möjligheterna att stärka funktionshindrade barns skydd mot gan om olika former övergrepp. För övrigt kan detta även gälla för vuxna av med vissa funktionshinder.

9.3 Brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet

Regeringen har beslutat direktiv till samtliga kommittéer och särom skilda utredare att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49. Syftet med den lämplighetsprövning vi föreslagit är att stärka barns och ungdomars skydd mot olika fonner övergrepp. Syftet är med av andra ord att förebygga brott. Utgångspunkten för vårt förslag om registerkontroll är bedömningen sådan kontroll kan medverka till att en förhindra brott barn och ungdomar avsnitt 6.2. Även våra att mot se synpunkter i övrigt kan bidra till att förebygga brott se avnsitt 8.1 och 8.2.

Våra förslag rör vissa verksamheter. I den mån förslagen innebär att

kan komma att begå sexual- eller andra brott förhindras personer som att göra detta inom dessa verksamheter kan det inte uteslutas att dessa

söker sig till andra verksamheter. De brottsförebyggande efpersoner fekterna av förslaget skulle därigenom kunna minskas. Det kan därför finnas anledning att inom angränsande verksamheter uppmärksamma risken för att olämpliga personer söker sig dit. Frågan har berörts i föregående avsnitt.

9.4 Återanpassningen av dömda

Enligt våra direktiv skall vi redovisa vårt förslags konsekvenser för återanpassningen av personer som straffats för sexuella övergrepp mot barn. Frågan har även berörts i avsnitt 6.5.

Vårt förslag rörande registerkontroll syftar till att en arbetsgivare skall få veta huruvida den kan komma ifråga för anställning har

som dömts eller står under åtal för vissa typer av brott. Om detta visar sig

fallet beträffande arbetssökande blir konsekvensen säkerligen vara en oftast att han eller hon inte anställs. Det kan emellertid antas att de som vet med sig att de dömts för något av de brott som omfattas av registerkontrollen inte söker till verksamheter där registerkontroll äger rum så länge registeranteckningen brottet kvarstår. En anteckning om t.ex.

om ett fängelsestraff skall gallras ur registret tio år efter frigivningen se vidare avsnitt 4.3.2 och 7.2.4.

Konsekvensen av vårt förslag om registerkontroll blir alltså att de

har dömts för något de aktuella brotten i praktiken ofta personer som av stängs ute från en del av arbetsmarknaden under en tidsperiod. Vårt förslag gäller alla skall anställas inom allmän såväl som enskild

som förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Verksamheterna utgör

ganska stor del av den svenska arbetsmarknaden. Totalt finns det en omkring 340 000 anställda inom verksamheterna.

Det bör observeras att vårt förslag inte innefattar någon kontroll av

redan är anställda. Anställda som dömts eller står under personer som misstanke för de aktuella brotten påverkas inte direkt av vårt forslag, i den mån brotten begåtts utanför deras nuvarande anställning. Detta ter sig åtminstone synvinkel rimligt. Det finns knappast anledning att

ur en ingripa mot den som dömts för ett brott och sedan fått ett arbete som han kunnat sköta utan anmärkning under kanske lång tid. Förslagets utformning innebär alltså inte direkt några negativa konsekvenser för dem faktiskt har återanpassats. De kan dock få svårigheter att byta

som anställning.

Övriga frågor 153

9.5 Konsekvenser för den

personliga integriteten

Enligt våra direktiv skall vi redovisa våra förslags konsekvenser för skyddet för den personliga integriteten. Frågan har berörts tidigare,

avsnitt 6.3, 7.1, 7.2.2, 7.2.3 och 7.2.4. se

Vi har utformat vårt förslag till bestämmelser om registerkontroll på sådant sätt att integritetsintrånget i varje enskilt fall skall vara så litet

möjligt. Vi har således valt den metod för kontroll bäst tillgosom som doser skyddet för den personliga integriteten. En arbetssökande som till

arbetsgivare lämnar ett registerutdrag utan anteckningar kan knapen past uppleva integritetsintrånget som särskilt stort. Vi har också begränsat det antal brott skall framgå av registerutdragen så långt det

som varit möjligt med hänsyn till kontrollens effektivitet. Antalet personer

har registeranteckningar skall framgå utdragen är tämligen som som av litet.

Enligt vårt synsätt är den största risken för den personliga integriteten att användandet registerkontroll sprider sig till ett stort antal om-

av råden. Detta kan ske på det beskrivits i avsnitt 7.2.3. Det kan

sätt som också från intresseorganisationer och liknande resas krav på lagstift-

registerkontroller på olika områden med hänvisning till att såning om dana förekommer inom Förskoleverksamheten, skolan och skolbamsomsorgen. Frågan huruvida registerkontroll bör användas inom ett visst område måste bedömas utifrån områdets förutsättningar. Man måste ta ställning till vilket skyddsbehov finns och hur detta behov

som kan tillgodoses. Andra metoder än registerkontroll kan då framstå som fullt tillräckliga.

Vi att barn och ungdomar har ett stort behov av skydd mot

anser övergrepp och att det är ett samhällsansvar att erbjuda trygga miljöer inom förskolan, skolan och skolbamsomsorgen. Vår bedömning är att registerkontroller kan bidra till tryggare miljöer inom dessa Verksamhetsområden. På andra områden kan förutsättningarna annorlunda.

vara

9.6 Kostnader

Förslaget till registerkontroll innebär ökat arbete för att Rikspolisstyrel-

Förmodligen kommer detta att kräva ett par årsarbeten. sen.

Vårt förslag till bestämmelser om registerkontroll innebär att den mängd registerutdrag Rikspolisstyrelsen varje år framställer kom-

som

att öka. Hur stort ökningen blir är svårt att bedöma. Antalet regismer

154 Övriga frågor

terkontroller är beroende av personalomsättningen inom de verksamheter som berörs av förslaget. För närvarande finns det omkring 340 000 anställda inom de verksamheter som berörs förslaget. En

av uppskattning av personalomsättningen vi mött under utredningsarbetet har varit tio procent. Detta skulle innebära att minst 34 OOO utdrag skulle komma att begäras. Det är möjligt att det kommer att begäras mer än ett utdrag per anställning eftersom vissa personer förmodligen söker och erbjuds flera arbeten samtidigt.

Vårt förslag innebär att registerutdrag skall lämnas direkt till de

enskilda personer som kontrolleras. För att bedöma vilken arbetsinsats detta kommer att kräva, kan en jämförelse göras med utfärdandet av utdrag ur person- och belastningsregistret för användning i främmande stater, vilka också lämnas direkt till den person som avses med utdraget. Enligt uppgifter från Rikspolistyrelsen lämnas för närvarande omkring 10 OOO sådana utdrag år. För detta går det enligt RPS ett

per och ett halvt årsarbete.

Uppskattningen av antalet utdrag som kommer att begäras enligt de bestämmelser vi föreslår är osäker. Det är också svårt att bedöma i vad mån antalet årsarbeten per utdrag förblir detsamma när antalet utdrag ökar. Rationaliseringar kan kanske göras. Dessutom kommer det förmodligen att i framtiden vara möjligt att automatiskt framställa utdrag som bara visar vissa av eventuellt flera brott se avsnitt 6.4.2. Sammantaget kan därför inte sägas mer än att vårt förslag innebär ökat arbete för RPS och att detta förmodligen kommer att kräva åtminstone ett par årsarbeten.

10 Författningskommentar

10.1 Förslaget till ändring i skollagen

1 100 1985:

1 kap.

2 § Enligt den nuvarande lydelsen andra punkten i paragrafens tredje av stycke skall den verkar inom skolan aktivt motverka alla former av som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Tilllägget till andra punkten innebär att det särskilt framhålls att sexuella övergrepp skall motverkas.

18 § Paragrafen är Den reglerar registerkontrollen av arbetssökande inny. hela det offentliga skolväsendet för barn och ungdom, dvs. inom om förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, Särskolan, specialskolan och sameskolan. Av första stycket framgår att kontrollen inte skall omfatta varje arbetssökande utan endast den erbjuds anställning. Först skall en som arbetssökande erbjudas anställning med förbehåll för vad som kan framkomma vid registerkontrollen. Därefter skall den arbetssökande själv inhämta ett registerutdrag han eller hon lämnar till arbetsgisom Uppdragstagare eller som utför ideellt arbete omfattas varen. personer paragrafen. inte av Registerkontroll skall genomföras beträffande alla erbjuds ansom ställning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Kontroll skall äga oavsett vilken typ arbete det är fråga om och oavrum av sett anställningsforrn. Paragrafen gäller alltså för såväl tillsvidareanställningar tidsbegränsade anställningar. I tredje stycket finns som emellertid ett undantag för kortare tidsbegränsade anställningar. I första stycket att huvudmannen skall till att registerutdrag anges se lämnas. Det är alltså skyldighet för huvudmannen att se till att han en får utdrag den som erbjudits arbete. av Av andra meningen i första stycket framgår att det inte är fullständiregisterutdrag skall lämnas. Utdragen skall istället vara särskilt ga som

utformade för användning i detta sammanhang. Hur de skall vara utformade anges i registerlagama och författningar som utfärdas med stöd av dessa.

I andra stycket anges att den som inte lämnar registerutdrag inte heller får anställas. Vi har inte föreslagit några sanktioner mot den

som bryter mot bestämmelsen.

I tredje stycket finns det enda undantaget från registerkontrollen. Bestämmelsens utformning innebär att den som under ett år sammantaget anställs för högst 29 dagar inte behöver lämna utdrag. Skall sedan samma anställas för ytterligare en dag innan ett år förflutit från

person den förra anställningens början, måste emellertid registerutdrag först lämnas.

19 § Paragrafen är ny. Enligt lagen om entreprenadförhållanden inom skolan kan kommun eller ett landsting träffa avtal om att viss undervisning

en skall bedrivas på entreprenad. I paragrafen regleras frågan om registerkontroll då avtal träffas med enskilda fysiska och juridiska personer.

På samma sätt som när det gäller personer som erbjuds anställning är det en skyldighet för kommunen eller landstinget att kontrollera registerutdrag beträffande dem man träffar avtal med. Kontrollen skall äga innan avtalet ingås. Detta innebär att avtal inte får träffas om

rum inte utdrag lämnas.

Avtalet kan vara skriftligt eller muntligt. Kommunens eller landstingets motpart i avtalet kan vara såväl en fysisk som juridisk person. Om motparten är en fysisk person är det också denne som skall lämna ett registerutdrag. Är det juridisk skall samtliga

en person som ensamma eller tillsammans med andra har rätt att företräda den juridiska per-

lämna registerutdrag. Detta innebär att alla styrelseledamöter och sonen firmatecknare i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening skall lämna registerutdrag. I ett handelsbolag skall utdrag lämnas av samtliga bolagsmän. Utdragen skall vara av det slag som sägs i 18 Utdragen skall lämnas till kommunen eller landstinget.

Andra stycket innehåller en begränsning av vilka som skall kontrolleras. Kontroll skall endast beträffande enskilda fysiska eller

äga rum juridiska personer vars verksamhet huvudsakligen är inriktad på undervisning. Meningen är att kontroll skall genomföras då avtal träffas med företag vars verksamhet går ut på att erbjuda undervisning i en eller annan form. Däremot skall kontroll inte äga rum om avtal träffas med ett företag inom en annan bransch som tar emot elever för viss undervisning. Som exempel kan nämnas verkstadsföretag eller mediaföretag som ger praktiskt orienterad undervisning.

20 § Paragrafen är ny. Den föreskriver en skyldighet för den enskilda fysiska eller juridiska person som ingått ett sådant avtal som avses i 19 § att utföra registerkontroller. Kontroll skall endast utföras

av den som erbjuds anställning under den tid då ett avtal löper och endast omfatta den som anställs för uppgifter som innefattar undervisning.

Av andra stycket framgår att endast de företag som har som sin huvudsakliga inriktning att bedriva undervisning är skyldiga att utföra kontroller, jfr. vad som sägs i kommentaren till 19

I övrigt skall kontrollen motsvara den som föreskrivs i 18

21 § Paragrafen är ny. När utdragen tjänat sitt syfte skall de så snart som möjligt förstöras på ett betryggande sätt. De får enligt paragrafen bevaras i högst ett år.

En daterad och signerad anteckning om att registerutdrag kontrollerats bör bevaras sedan utdragen förstörts se avsnitt 7.7.

2 a kap.

14 § Paragrafen anger vissa villkor för att tillstånd skall beviljas för att bedriva enskilda förskolor och fritidshem. Andra stycket är nytt. Av detta följer att fysiska personer som begär tillstånd att driva en förskola eller ett fritidshem måste lämna registerutdrag innan tillstånd beviljas. Detsamma gäller för företrädare för en juridisk person som sökt tillstånd. Samtliga som ensamma eller tillsammans med andra har rätt att företräda den juridska personen skall lämna registerutdrag jfr. kommentaren till l kap. 19 §. Utdragen skall vara av det slag sägs i l kap. 18

som

Lämnas inte registerutdrag får inte tillstånd beviljas.

14 a § Paragrafen, som är ny, gäller för kommunal verksamhet och tillståndspliktig enskilt bedriven verksamhet. Den omfattar inte huvudmän för sjukhus och andra sådana institutioner som avses i 4 I övrigt motsvarar paragrafen 1 kap. 18 Utdragen skall alltid lämnas till den

som driver Verksamhten.

14 b § Paragrafen är ny. Den reglerar frågan om registerkontroll i samband med att verksamhet läggs ut på entreprenad enligt enligt 5 § andra

6 18-0960

stycket. Den kontroll som då skall äga rum motsvarar den som föreskrivs i l kap. 19 § första stycket.

Någon begränsning motsvarande den som finns i 1 kap. 19 § andra stycket har inte föreslcrivits.

§ 14 c Paragrafen är och gäller för enskilda fysiska och juridiska personer

ny

träffat sådana avtal som avses 5 § andra stycket. Paragrafen motsom svarar 1 kap. 20

16 § I paragrafens andra stycke när tillstånd för enskilt bedriven för-

anges skoleverksamhet eller skolbarnsomsorg kan återkallas. Tillägget till andra stycket innebär att tillstånd skall kunna återkallas om den som bedriver verksamheten inte sett till att registerutdrag lämnats i foreskrivna fall. Tillstånd får återkallas underlåtelsen är allvarlig. Så

om kan fallet vid upprepade underlåtelser, om underlåtelsen samman-

vara faller med andra allvarliga brister ianställningsförfarandet eller om den

i stor utsträckning skall arbeta ensam med bam. avser en person som

18 § I paragrafen föreskrivs tystnadsplikt i enskilt bedriven verksamhet. I ett nytt andra stycke att tystnadsplikten också skall omfatta innehål-

anges let i registerutdrag lämnas enligt de bestämmelser vi föreslår.

som Tystnadsplikten gäller oavsett innehållet i utdragen.

18 a § Paragrafen är och gäller inom verksamhet enskilda bedrivs

ny som av på entreprenad. I övrigt motsvarar den 18

18 b § Paragrafen är och gäller för alla som tagit emot registerutdrag enligt

ny bestämmelser i förevarande kapitel. I övrigt motsvarar paragrafen 1 kap. 21

2 b kap.

Z§,7a§,7b§,7c§,9§, 11 11a§,11b§

Andringama motsvarar ändringarna i 2 a kap.

9 kap.

2 8 8 b § Paragraferna gäller for fristående skolor som motsvarar grund-, säroch specialskolan, gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan. Andra stycket i vardera paragrafen är nytt och motsvarar tillägget till 2 a kap. 14 Registerutdragen skall dock lämnas till Statens skolverk.

10 a § Paragrafen är ny. Den motsvarar 1 kap. 18

11 § I paragrafen anges att att fristående skolor som avses i l och 5 i fråga om sin utbildning för skolpliktiga elever står under Skolverkets tillsyn. För att tydliggöra att tillsynen även skall omfatta kontroll av att registerkontroll utförs föreslår vi ett nytt andra stycke.

Vi har inte lämnat något motsvarande förslag avseende enskild förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och förskoleklass. Enligt vår mening är det klart att den kommunala tillsynen av dessa verksamheter också innefattar granskning av att registerkontrollutförts.

12 § I paragrafen regleras när godkännande för friskolor som avses i 1 och 5 kan återkallas. Vi föreslår ett tillägg i första stycket motsvarar

som det föreslagna tillägget till 2 a kap. 16

13 14 § Paragraferna gäller för bidragsberättigade fristående skolor som motsvarar gymnasie- och gymnasiesärskolan. Vi föreslår ändringar motsvarande dem i ll och 12 §§. När det gäller en huvudman för en skola som motsvarar gymnasie- och gymnasiesärskolan sanktioneras skyldigheten att kontrollera registerutdrag dock att förklaringen rät-

av om ten till bidrag kan återkallas.

160 Författningskommentar

§ 16 a I paragrafen regleras tystnadsplikten for dem som är eller har varit verksamma i fristående skola. Tredje punkten är ny och motsvarar

en det andra stycket i 2 a kap. 18

nya

16 b §

Paragrafen är Den motsvarar 1 kap. 21

ny.

10 kap.

1 d l e 1 f § Paragrafema är De motsvarar 1 kap. 18 2 kap. 18 § respektive

nya. a l kap. 21 §§.

Vi har föreslagit att bestämmelser om sanktioner mot den som underlåter att kontrollera registerutdrag skall införas i förordningen 1991 1080 riksintematskolor.

: om

10.2 Förslaget till ändring i förslaget till lag

om belastningsregister

2 § I paragrafen belastningsregistrets ändamål. Vi föreslår ett tillägg

anges till andra stycket klargör att registret även skall avsett för an-

som vara vändning enligt de bestämmelser vi föreslår i skollagen.

9 § I paragrafen regleras enskildas rätt att få tillgång till registeruppgiftcr

sig själva. Utdrag med begränsade innehåll skall lämnas för vissa om angivna ändamål. Regeringen eller den myndighet regeringen bestäm-

meddelar föreskrifter utdragens innehåll i dessa fall. mer om

Vi föreslår ett tillägg till andra stycket där det föreskrivs att begränsade utdrag skall lämnas också när enskild behöver utdrag för an-

en vändning enligt skollagen. Även i dessa fall skall det ankomma på regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att föreskriva hur utdragen skall begränsas. Vi föreslår dock även ett nytt tredje stycke

innebär att utdragen endast skall få innehålla uppgifter om brott som

kan betydelse vid lämplighetsprövning i syfte att föresom vara av en bygga övergrepp. I avsnitt 7.2.4 har vi diskuterat vilka brott som enligt vår mening bör ingå. De brott vi bör komma ifråga är sexu-

som anser albrott, mord, dråp, misshandel, människorov, grovt rån och barn-

grov

pornografibrott.

Författningskommentar 161

10.3 till i till

Förslaget ändring förslaget lag om misstankeregister

2 § Vi föreslår ett tillägg till andra stycket motsvarar vårt förslag till

som tillägg i förslaget till 2 § lagen om belastningsregister.

8 a § Paragrafen är ny och motsvarar våra förslag till ändringar i förslaget till 9 § lagen om belastningsregister. Dessutom föreslår vi att det att

anges uppgifter om misstankar om brott endast får tas med om åtal väckts i anledning av misstankarna.

10.4 till i

Förslaget ändring sekretesslagen 1980: 100

7 kap.

9 a § Paragrafen är ny. I den regleras frågor om sekretess för uppgifter i registerutdrag inom Verksamhet som bedrivs av det allmänna. I första stycket regleras frågor om sekretess inom Förskoleverksamheten, de olika skolfonnerna och skolbarnsomsorgen. Där föreskrivs ett så kallat omvänt skaderekvisit, vilket innebär ett starkt sekretesskydd. Huvudregeln är att uppgifter i registerutdragen inte får lämnas ut. Endast om det står klart att en uppgift kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men får uppgiften lämnas ut.

I andra stycket föreskrivs sekretess för uppgifter i registerutdrag som lämnats av fysiska personer och företrädare för juridiska personer som ansöker om tillstånd eller motsvarande för att bedriva förskola, fritidshem, verksamhet som motsvarar förskoleklassen eller en friskola. Stycket gäller också för uppgifter i utdrag som lämnats i samband med att en kommun eller ett landsting avser att träffa entreprenadavtal med en enskild fysisk eller juridisk person. Också i dessa fall föreskrivs ett omvänt skaderekvisit.

7 18-0960

10.5 Förslaget till ändring i lagen 1993:802 om entreprenadförhållanden inom

skolan

5 § Vi föreslår ett nytt andra stycke som motsvarar det föreslagna nya stycket kap. 18 § skollagen.

i 2 a

10.6 till ändring i förordningen

Förslaget

99 l : 1080 om riksinternatskolor

l

42 § Vi föreslår ett nytt andra stycke särskilt reglerar frågan om åtgär-

som der mot huvudman för riksintematskola inte sett till att re-

en en som gisterutdrag lämnats i föreskrivna fall.

Med allvarlig underlåtelse detsamma i 2 a kap. 16

avses som

Litteraturförteckning

BRIS-rapporten 1997

BRÅ-PM 1992:4, Domare, läkare,

poliser, socialtjänstemän, te-

rapeuter m.fl. sexuella övergrepp mot barn

om BRÅ-rapport 1990:6, Sexualbrott mot barn, Peter Martens BRÅ-rapport 1991:1, Sexualbrott mot barn, Peter Martens Olof Allgårdh och Sven Norberg, EU och EG-rätten, En läro-

och handbok EU och iEG-rätt, 2 uppl. 1995, Publica

om

Hans Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, En

kommentar till Europakonventionen de mänskliga rättig-

om

hetema, 1 uppl. 1997, Norstedts Juridik EU-Karnov, 1996, Red. Ole Due, Laurids Mikaelsen, Karsten

Hagel-Sörensen

Fingerprint-based Background Checks, Implementation of the

National Child Protection Act of 1993 GAO/GGD-97-32, United States General accounting Office

Lars Lunning, Anställningsskydd, 7 uppl. 1989, Publica

Socialstyrelsen, Sexuella övergrepp mot barn, Allmänna råd

1991:3

Offentligt tryck

SOU 1997:29, Barnpornografifrågan, betänkande av Bamporno-

grañutredningen SOU 1997:39, Integritet, Offentlighet, Informationsteknik, betänkande av Datalagskommittén

SOU 1997:65, Polisens register, slutbetänkande av Register-

utredningen

SOU 1997:116, Barnets bästa, huvudbetänkande av Bamkom-

mittén

Prop. 1965:18 med förslag till lag polisregister

om m.m.

Prop. 1981/82:71, Ny anställningsskyddslag

m.m.

Prop. 1987/88:122, Förslag till lag ändring i lagen

om

1963:197 om allmänt kriminalregister Prop. 1994/95:89, Förslag till alkohollag

Prop. 1995/961129, Säkerhetsskydd Prop. 1995/96:200, Fristående skolor

m.m.

Prop. 1996/ 97: l 24, Andring i socialtjänstlagen Prop.1997/98:6, Förskoleklass och andra skollagsfrågor Prop. 1997/98:93, Läroplan för förskolan

Prop. 1997/98:97, Polisens register

164 Litteraturfbrteckning SOU 1998:000

Bilaga 1 165

Kommittédirektiv

Dir. 1997:69

Lämplighetsprövning av personal inom

förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg

Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 1997.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera om arbetsgivare bör ges ökade möjligheter eller skyldighet att kontrollera och pröva lämpligheten hos en person som skall anställas eller som redan är anställd inom förskoleverksamhet, skola eller skolbarnsomsorg. Syftet med en sådan lämplighetsprövning skall vara att stärka barns och ungdomars skydd mot främst sexuella övergrepp. Finner utredaren att det behövs förbättrade kontrollmöj ligheter skall utredaren lämna förslag till erforderliga författningsändringar.

Bakgrund

FN:s konvention om barnets rättigheter, allmänt kallad bamkonventionen, utgår från följande gmndprinciper:

principen om barnets bästa, principen om rätt till liv och utveckling principen om rätten att framföra sina åsikter och få dem respekterade, samt principen om rätten att skyddas mot övergrepp och diskriminering.

Artikel 34 i barnkonventionen ålägger konventionsstatema att skydda barnet mot alla former sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp.

av

EU-rådet har den 12 december 1996 12173/96 bl.a. förklarat följande. "Alla barn har rätt till en trygg och kärleksfull barndom som ger dem full möjlighet att utvecklas. Den senaste tidens tragiska händelser med fysiska, psykiska och sexuella övergrepp mot barn står emellertid i skarp kontrast med denna rätt. Rådet anser vidare att åtgärder måste vidtas på ett antal områden på nationell, europeisk och internationell nivå för att på ett effektivt sätt skydda barn mot sexuella övergrepp.

166 Bilaga 1

Utbildningsväsendet bör härvid fortsätta att sträva efter att tillhandahålla trygg miljö, där unga människor är skyddade och kan växa upp

en till harmoniska människor kan spela en aktiv roll i samhällsut-

som vecklingen.

Ger lagstiftningen ett tillräckligt effektivt skydd

Det finns redan i dag arbetsrättslig lagstiftning tillsammans med

en som rådande kollektivavtal arbetsgivarna möjlighet att agera mot en an-

ger ställd visar sig olämplig att arbeta med bam. Frågan är

som vara emellertid barn och ungdomar därmed har ett tillräckligt effektivt

om skydd mot att utsättas för övergrepp arbetar med barn

av personer som

arbetar i miljöer där barn vistas. eller som

Det saknas i dag uppgifter om omfattningen av sexuella övergrepp

personal inom förskoleverksamhet, skola eller skolbamsompå barn av

Det är dock väl dokumenterat att sexuella övergrepp får mycket sorg. allvarliga negativa konsekvenser för varje enskilt barn.

Barnombudsmannen har i sin årsrapport 1997 bl.a. framhållit det oacceptabla i att är dömda för sexualbrott mot barn får

personer som fortsätta att arbeta i verksamheter med barn och ungdomar. Bamombudsmannen pekar bl.a. på att det i rad andra yrken krävs tillstånd,

en legitimation, registrering eller liknande för att man skall ha kontroll

yrkesutövamas levnadssätt. Barnombudsmannen hänvisar också över till Norge och USA där det redan finns lagstiftning på området I Norge

den söker arbete vid ett daghem skyldig att Visa s.k. är som upp en politiattest, vilket kan sägas motsvara ett utdrag ur polisregistret. I USA är i varje verksamhet bedrivs eller beställs staten på federal

man som av nivå skyldig att kontrollera arbetar med barn under arton

personer som år. Sexualbrott är därvid ett de brott kan ligga till grund för att

av som neka arbetssökande anställning eller att säga upp en person som re-

en dan är anställd.

I Sverige gäller att Socialstyrelsen skall underrättas om en legitimerad yrkesutövare, står under Socialstyrelsens tllsyn, under utövan-

som de sitt yrke gjort sig skyldig till vissa brott.

av

Utdrag polis- och kriminalregister

ur

Hos Rikspolisstyrelsen förs olika polisregister. I det största av dessa,

och belastningsregistret PBR, antecknas uppgifter om domar person-

i brottmål och brottsmisstankar. För uppgifter i PBR gäller m.m. om sekretess. Om utlämnande sådana uppgifter gäller enligt sekretessla-

av

vad är föreskrivet i de särskilda polisregisterförfattningama.

gen som

Bilaga 1 167

Enligt lagen l965:94 om polisregister m.m. har vissa myndigheter generell tillgång till uppgifter i PBR. Hit hör b1.a. JK, JO och allmän åklagare. Andra myndigheter har rätt till utdrag ur PBR om och i den utsträckning regeringen för vissa slag av ärenden eller för särskilda fall ger tillstånd till det. Med stöd av detta bemyndigande har regeringen i polisregisterkungörelsen l969:38 b1.a. föreskrivit att utdrag ur polisregister får lämnas söker anställning inom psykiat-

ut om personer som risk sjukvård, vård utvecklingsstörda eller vård av barn och ungdom.

av Utdragen får lämnas ut till statliga, kommunala ellerlandstingskommunala myndigheter eller enskilda sammanslutningar eller personer som beslutar anställning av personal.

om

Allmänt kriminalregister innehåller uppgifter om dem som fällts till

för brott och dömts till fängelse, Villkorlig dom eller skyddstillansvar

och vissa andra påföljder, jämför lagen 1963:197 om allmänt syn kriminalregister 2 6 §§. En enskild har rätt att utan kostnad få utdrag

-

registret sig själv. Utdrag ur registret får, efter framställan, lämur om

till b1.a. domstol, allmän åklagare, JK, JO, Rikspolisstyrelsen eller nas Datainspektionen. Till andra myndigheter skall utdrag ur registret läm-

regeringen för ett visst slag ärenden eller för ett särskilt fall nas om av har lämnat tillstånd till det.

På uppdrag regeringen dir. 1995:38 och 1996:22 har en utred-

av ning registerutredningen b1.a. arbetat med att lägga fram förslag till en rättslig reglering ett nytt brottsregister och ett nyttmisstankeregister.

av Utredningens slutbetänkande den 29 april 1997.

väntas avges

Justitiekanslern

Justitiekanslern JK har i ett beslut den 14 juli 1995, dnr 2861-91-40, lämnat några synpunkter på frågor myndigheters arbete med ären-

om den rörande misstanke sexuella övergrepp mot barn och till före-

om byggande sådana brott. JK b1.a. att ordning enligt följande

av anser en bör tas under övervägande. Om person, som kan utgöra en riskfaktor

en på grund sitt avvikande sexuella beteende riktat mot barn, flyttar till

av och söker arbete inom barnomsorgen etc. i en annan kommun, bör socialnämnden, i den kommun hittills varit bosatt, ges möj-

personen lighet att föra vidare objektivt grundad information den arbetssö-

om kande ifråga till den nya kommunen. En sådan ordning skulle

personen enligt JK kunna få en betydelsefull roll för att motverka risk för sexuella övergrepp mot barn inom familjehem, barnomsorg, skola och föreningsliv. JK anser dock att frågan fordrar en rättslig analys.

168 Bilaga 1

Uppdraget

Utredaren skall bedöma vilka möjligheter den gällande arbetsrättsliga regleringen arbetsgivare att mot personal som visat sig

ger en agera olämplig i aktuellt hänseende samt göra en bedömning av eventuella brister i denna reglering.

Utredaren skall analysera på vilket sätt en ökad kontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg kan medverka till att utöka skyddet för barn mot sexuella övergrepp. Frågan om hur långt i åldrarna barnen kan behöva ett extra skydd i form av en

upp ökad kontroll anställda bör också beröras.

av

Utredaren skall utifrån integritetsskyddsaspekter analysera för- och nackdelar med att låta införa en möjlighet eller skyldighet för arbetsgi-

att begära belastningsuppgifter eller uppgifter om misstankar om vare brott avseende kommer i fråga för anställning inom för-

en person som skola, skola eller skolbarnsomsorg. Utredaren skall också behandla frå-

möjligheter till sådan kontroll även efter det att en person gan om en anställts.

Om utredaren finner anledning att lägga fram ett förslag om utökade kontrollmöjligheter skall det klart framgå hur sådana bestämmelser skall utformas och avgränsas. Det gäller t.ex. om registerutdragen skall begränsas till att omfatta endast vissa typer brott och hur arbetsgiva-

av

skall hantera uppgifterna, dvs. hur sekretessreglema och reglerna ren

tystnadsplikt ut och hur uppgifterna skall förvaras före och efter om ser ett beslut i anställningsfrågan.

Utredaren skall vidare ta ställning till om såväl kommunal som enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, respektive offentlig och fristående skola skall omfattas av reglerna.

Inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg arbetar ett flertal olika personalkategorier. Om utredaren väljer att föreslå utökade kontrollmöjligheter skall det framgå om reglerna bör gälla samtliga personalkategorier.

Finner utredaren att det finns tillvägagångssätt som bättre tjänar sitt syfte än exempelvis ett utökat bruk upplysningar kriminalitet vid

av om anställningsförfaranden skall detta redovisas.

Uppdraget inbegriper sin avgränsning inte annan ordnad

genom verksamhet riktar sig mot barn, exempelvis fritidsverksamhet i

som

frivilliga former. Utredaren bör belysa konsekvenserna av denna mer avgränsning. Det står därvid utredaren fritt att redovisa sin bedömning

behovet åtgärder av motsvarande eller mindre ingripande slag för av av andra angränsande områden. Det måste dock betonas att integritetsaspekterna gör sig särskilt starkt gällande beträffande verksamhet där inte det allmänna har ansvar för tillsyn och kontroll.

Bilaga 1 169

Det är viktigt att eventuella förslag kan infogas i lagstiftningen på ett sätt som är förenligt med svensk rättstradition. I det sammanhanget skall utredaren belysa förslagets konsekvenser för möjligheterna till återanpassning till samhället för personer som straffats för sexuella övergrepp mot bam. Utredaren skall även belysa förslagets inverkan på skyddet för den personliga integriteten.

Övrigt

Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50 om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994: 124 och om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Utredningen skall samråda med berörda myndigheter och organisationer.

Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 30 april 1998.

Utbildningsdepartementet

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29.1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissa Tänderhelalivet fall- enöversyn.UD.

nytt ersättningssystemför vuxentandvård. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - Välfärdensgenusansikte.A. 3l.Detgällerlivet. Stödochvårdtill barnoch Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.+ processermedexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård. maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning. Tymakten dinär Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott.In. arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsfönnåga.S. Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva 35.FörordningartiIlmiljöbalken. Bilagor.M.+

försäkringar.Fi 36.Identifieringochidentiteti digitalamiljöer

Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdrycker Referatfrånenhearingden12november1997.

ochSystembolagetsprodukturval. IT-kommissionensrapport4/98.K.

Integritet- Effektivitet- Skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeförsälcringen.S. l0.Campusför konst.U. 38.Vadfår vi för pengarna Resultatstymingav

llJ-riståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala

inomolikaområden.U. området. 12. älvdeklarationochkontrolluppgiñer 39.Detfmsk-svenskagränsälvssamarbetet.M.

förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTISOFFER.

l3.Säkrarekemikaliehantering.Fö Vad hargjorts Vad börgöras Ju. 14.E-pengarnäringsrättsligafrågor.Fi. 41.Läkemedelsinfonnationforalla.

l5.Grönanyckeltal- Indikatorerförettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildningfor

hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö. l6.Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom 43.HurskallSverigemåbättre

bemötandeavpersonermedfunktionshinder. förstastegetmotnationellafolkhälsomål.S.

- 17.Sarnordning digitalmarksändTV. Ku.av 44.Ensamladvapenlagstiñning.Ju. l8.Engräns enmyndighet Fi. 45.Sotningiframtiden.Fö.

l9.IT ochregionalutveckling. 46.0mbuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju.

120exempelfrånSverigeslän.K. 47.Buivanerochannat.Ju. 20.IT-kommisionenshearingominfrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt

fördigitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder.

-

Riksdagen1997-l0-24.K. 49.Konsekvenseravatttaxfreeförsäljningenavvecklas 21.ProblemmedinbäddadesysteminförZOOO-skiñet. inomEU.K.

Hearinganordnad ITav kommissioneni 50.De39stegen.Läkemedelsutredningarunder samverkanmedIndustriförbundetoch Statskontoret l900-taletochannatunderlagsmaterialtill 1997-1l-l4.K. Läkemedelivård ochhandel,SOU1998:28.

22.Försäkringsgaranti. 5l.Vuxenutbildningochlivslångtlärande.

Ettgarantisystemför försäkringsersättningar.Fi. Situationeninför ochunderförstaåretmed 23.Statenochexportfmansieringen.N. kunskapslyñet.U. 24.FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. 52.Utstationering arbetstagare.av A.

Översyn fiskeriadministrationen Jo. 53.Tavara möjligheternaiÖstersjöregionen.N.

av m.m. 25.Trestäder.Enstorstadspolitilcförhelalandet. 54.HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt

+ st4 bilagor. förmindreföretag.Ettrådslaganordnatav 26.Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kommissionen uppdragavKommunikations-

faktaomungdomarochsvartsprit. departementet,Närings-ochhandelsdepartementet

- 27.Nyaledningsreglerförbankaktiebolagoch ochIndustriförbundet.

försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-11-l8.K. 28.Läkemedelivårdochhandel.Omensäker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett ochsamordnadläkemedelsförsörjning. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.SB.

56.Avdragför ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa

ochtillfälligt arbete.Fi

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

57.DUKOMDistansutbildningskommittén.

Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed

lT-stöd.U. 58.ITochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier.

IT-kommissionensrapport6/98.K. 59Räddningstjänsteni Sverige

4RäddaochSkydda.Fö. 60.KringHallandsåsen.M. 61.Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. 62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om

kämavfallsomröstningeniMalå kommun1997.M. 63.Engodaffär iMotala.

Demokratiutredningensskriñserie.SB. 64.Bättreochmertillgängliginformation. Smâforetagsdelegationensrapport2. N. 65.Nya tider,nyaförutsättningar...

IT-kommissionensrapport8/98.K. 66.FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U.

- 67.Socialavgiftslagen.S. 68.Kunskapsläget kämavfallsområdet1998.M. 69.Lämplighetsprövningavpersonalinom

förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.U.

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen HurskallSverigemåbättre

förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43 Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett -

Kontrolleradochifrågasatt seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.55

intervjuermedpersonermedfunktionshinder.48 Engodaffär i Motala. -

De39stegen.Läkemedelsutredningarunder Demokratiutredningensskriftserie.63

1900-taletochannatunderlagsmaterialtill

Justitiedepartementet Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28.50

Socialavgiñslagen.67 BROTISOFFER.

Vadhargjorts Vad börgöras 40 ikationsdepartementet

Kom mun

Ensamladvapenlagstiñning.44

lT ochregionalutveckling. Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46

120exempelfrånSverigeslän.19 Bulvanerochannat.47

lT-kommisionenshearingominfrastrukturen

Utrikesdepartementet fördigitalamedier.Andrakamrnarsalen,

Riksdagen1997-10-24.20 1976årslagomimmunitetochprivilegier vissafalli

Problemmedinbäddadesysteminför2000-skiñet.

enöversyn.29 - HearinganordnadavIT kommissioneni

samverkanmedIndustriförbundetochStatskontoret

Försvarsdepartementet 1997-11-14.21

Säkrarekemikalieantering.13

Identifieringochidentitetidigitalamiljöer. Utlandsstyrkan.3 0

Referatfrånenhearingden12november1997. Försvarsmaktsgemensamutbildningför -

lT-kommissionensrapport4/98.36 framtida 42

Konsekvenser attav taxfreeförsäliningenavvecklas Sotningiframtiden.45

inomEU.49 Räddningstjänsteni Sverige

Hur offensivIT-användningkanskapatillväxt

RäddaochSkydda.59 - för mindreföretag.Ettrådslaganordnatav

Socialdepartementet IT-kommissionen uppdragavKommunikations-

departementet,Närings-ochhandelsdepartementet Tänderhelalivet

ochlndustriförbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11-1

nytt ersättningssystemför vuxentandvård.2 - 54 Alkoholreklarn.Marknadsföringavalkoholdryckeroch

IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. Systembolagetsprodukturval.8

IT-kommissionensrapport 58 Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom

Nya tider,nyaförutsättningar... bemötandeavpersonermedfunktionshinder.16

IT-kommissionensrapport8/98.65 Trestäder.Enstorstadspolitikför helalandet.

+4 stbilagor.25 Finansdepartementet

Frånhembränttill Mariakliniken.

Omstruktureringarochbeskattning.1

faktaomungdomarochsvartsprit.26 - Översyn rörelse-ochtillsynsreglerförkollektiva Läkemedelivårdochhandel. säker,flexibel av

Omen

försäkringar.7 ochsamordnadläkemedelsförsörjning.28

Effektivitet- Skattebrott.9 Detgällerlivet. Stödochvårdtill barnoch Integritet-

älvdeklarationochkontrolluppgiñer ungdomarmedpsykiskaproblem.+Bilaga.3 l

förenkladeförfaranden.12 Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid -

E-pengar-näringsrättsligafrågor.14 psykiatrisktvångsvård.32

Engräns enmyndighet 18 Företagaremedrestarbetsförmåga.34 -

Försäkringsgaranti. Denframtidaarbetsskadeförsäkringen.3 7

Ettgarantisystemförförsäkringsersättningar.22 Vadfarvi för pengarna Resultatstymingav

- Nya ledningsreglerfiürbankaktiebolagoch statsbidragtill vissaorganisationerinom detsociala

försäkringsbolag.27 området.38

Avdragför ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa Läkemedelsinformationföralla.41

ochtillfälligt arbete.56

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Mil j ödepa rtementet

Campusför konst10 Grönanyckeltal Indikatorerför ettekologiskthållbart

- Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn samhälle.15 inomolikaområden.1 l Förordningartillmiljöbalken.+Bilagor. 35 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 Situationeninför ochunderförstaåretmed KringHallandsåsen.60 kunskapslyftet.51 Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om DUKOM Distansutbildningskommittén. kämavfallsomröstningeni Malåkommun1997.62 Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.68 lT-stöd.57 FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.66

- Lämplighetsprövning personalinomav förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.69

Jord b ruksdepa rtementet FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. Översyn ñskeriadministrationenav m.m.24 LivsmedelstillsyniSverige.61

Arbetsmarknadsdepartementet

Välfärdensgenusansikte.3 Manpassaralltid Nivå- ochorganisationsspeciñka processermedexempelfrånhandeln.4 Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch maktdiskurser.5 Ty makten dinär Mytenomdetrationella arbetslivetochdetjämställdaSverige.6 Utstationering arbetstagare.av 52

Kulturdepartementet Samordning digitalmarksändTV. 17av

Närings- och handelsdepartementet Statenochexportñnansieringen.23 Tavara möjligheternaiÖstersjöregionen.53 Bättreochmertillgängliginformation. Småforetagsdelegationensrapport 64

Inrikesdepartementet Historia,ekonomiochforskning. Femrapporteromidrott.33

%çg,szçjççx+á,å%f

u

aW

FRITZES

U1 | 1 . I 1%1;. Pr vn IK lI.l-R

PosT/xlnuzss:106 47 STOCKHOLM FAX08-690 9x 91.TELEFOMOX-ngo 90 91 E-POST:fritzcs.0rder@|iher.sc FRIT/.ESlNTt-:RNETBOKHANDEI.:wwwzfritzesse