Regionreform på försök : första stegen mot en ny regional samhällsorganisation : rapport från Jörgen Johansson till Den parlamentariska regionkommittén (PARK)

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Jörgen Johansson

RAPPORT TlLL DEN PARLAMENTARISKA REG|ONKOMMITTEN PARK REGEHNGSKANSLIET SOU 1999: l 03

WN

W Statens offentligautredningar BMW 1999:103

w Justitiedepartementet

försök

Re gionreform på

första mot

- stegen en ny

regional samhällsorganisation

Rapport från Jörgen Jpiiansson till Den parlamentariska regionkommittén PARK Stockholm l 999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice Box 6430, 113 82 Stockholm Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71 E-post order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91-7610-825-2 ElandersGotab,Stockholm1999 ISSN 0375-25OX

Förord

Den parlamentariska regionkommittén In 1997:08, dir. 1997:80 har till

uppgift att dels följa och utvärdera den försöksverksamhet med ändrad

upp

regional ansvarsfördelning mellan stat och kommun riksdagen har be-

som slutat prop. 1996/97:36, KU4, rskr. 77, dels utforma vissa förslag om om

den framtida regionala samhällsorganisationen. Som ett led i arbetet har kommittén lämnat ut uppdrag i syfte att ta

fram underlag för kommitténs ställningstaganden i olika frågor. Upp-

dragen redovisas i rapporter, som i vissa fall publiceras separat.

I denna rapport redovisas den första etappen i utvärdering av en

försöksverksamheten med regional samhällsorganisation i Skåne,

en ny Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län. Huvudsyftet med rapporten är att diskutera och analysera demokrati-, decentraliserings- och samordningsaspekter i försöksverksamheten. Rapporten bygger dels på intervjuer med ledande företrädare i de fyra försökslänen samt två s.k. referenslän Halland och Västerbotten dels - -

enkätundersökning bland politiker och kommunchefer i dessa län.

på en

Ansvarig för undersökningens genomförande och tillika författare till

rapporten är statsvetaren och sekreteraren i kommittén, universitetslektor Jörgen Johansson. Författaren ansvarar själv för innehållet. Kommitténs avsikt med att publicera denna rapport är att dels förmedla aktuell bild de förändringar sker i de fyra försöksen av som nu

länen, dels stimulera till debatt om den regionala samhällsorganisationens

framtida utfonnning. Rapporten kommer att utgöra ett viktigt underlag i kommitténs fortarbete med det slutbetänkande skall överlämnas till regeringen satta som den 1 oktober år 2000.

Karin Starrin Ordförande

2 Regionreform på försök SOU 1999: 103

Enkätformulär till kommunpolitiker 127 Litteratur 131

Regionreform på försök 3

Författarens förord

Med denna rapport redovisas resultaten den första etappen i en statsav

vetenskaplig utvärdering försöksverksamheten med en ny regional sam-

av

hällsorganisation i Skåne, Kalmar, Gotland och Västra Götalands län.

Huvudsyftet med rapporten är att belysa frågor om politisk organisering,

främst demokrati-, decentraliserings- och samordningsaspekter på försöks-

verksamheten. En andra etapp utvärderingen kommer att lämnas i samav

band med det slutbetänkande den parlamentariska regionkommittén ska

lägga fram mot slutet år 2000. Med tanke på den korta utvärderingstid av råder ska denna rapport preliminär. Dess värde ligger främst i som ses som

att den pekar ut frågor och problem som bör få ytterligare uppmärksamhet

i det kommande utvärderingsarbetet. Rapporten bygger på tvâ huvudkällor: Dels på intervjuer med ledande

företrädare i berörda län. Dels på en enkätundersökning bland politiker

och kommunchefer. Utvärderingen har genomförts i de fyra försökslänen och med två s.k. referenslän, Halland och Västerbotten, som jämförelse-

punkter. Då utvärdering samhällsprocesser detta slag är både kom-

av av

plicerad och dynamisk är det nära nog omöjligt att lämna entydiga svar.

Det bör alltså redan inledningsvis göras klart att rapporten främst bygger på utsagor från involverade och på den tolkning och bedömning personer författaren gjort av försöksarbetet. Jag vill här på att tacka alla dem tagit sig tid till att bli interpassa som vjuade och besvarat enkätfrågor. Jag vill också tacka de som bidragit som

med kritiska synpunkter -ingen nämnd och ingen glömd.

Halmstad i augusti 1999

Jörgen Johansson

Regionreform på försök 5

l Att utvärdera regionförsök

1.1 Inledning ett historiskt beslut

-

Många har hävdat att riksdagens beslut försöksverksamhet med en om en

regional samhällsorganisation är ett historiskt beslut. Efter 30 år av ut-

ny redande länsdemokrati fattade riksdagen under 1996 beslut om att om

överföra del statliga uppgifterna inom området regional utveckling till

en

regionala självstyrelseorgan. Till detta beslutar riksdagen också nybildade

för första gången på mycket länge göra större förändringar i länsindelatt ningen bilda två storlän; Skåne och Västra Götaland. genom att nya Huvudargumentet för förändrad regional samhällsstruktur har handlat en

demokratisera Sverige Inrikesminister Jörgen Andersson säger

om att följande i riksdagen i december 1996:

För mig är regionfrågan i första hand en fråga om demokrati. Frågan måste ställa sig är: Om det man stämmer att den regionala planeringen blir viktigare för att åstadkomma tillväxt och utveckling, bör då inte de regionalt verksamma förtroendevalda få en starkare ställning För mig är svaret givet. Jag tycker att det är viktigt att demokratin förstärks på alla samhällsområden. Härvidlag skiljer sig inte regionfrågan från några andra frågor.

Från den l/7 1997 till och med utgången år 2002 genomförs en försöks-

av verksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i Skåne, Kalmar och Gotlands län. Från den 1/1 1999 inleddes försöken i det fjärde länet, Västra Götalands län. I huvudsak innebär försöken att det statliga ansvaret

för vissa politiska sakområden överförs till självstyrelseorgan i försöks-

länen. Det gäller följande uppgifter: Ansvaret för att ta fram strategi för länets långsiktiga utveckling,

I en dvs. framtagandet regional utvecklingsplan för länet. av en

l En bakgrundsteckning försöksverksamheten lämnas i SOU 1998: 166. av

6 Regionreform på försök SOU 1999: 103

Beslut om användningen av vissa regionalpolitiska medel.

i Beslut om en långsiktig plan för den regionala transportinfrastrukturen

- Fördelning av statsbidrag till regionala kulturinstitutioner gäller

Västra Götaland. I Ledning och samordning arbetet med regionala tillväxtavtal. av

Utöver dessa områden arbetar försökslänen med något olikartade verksamhets- och organisationsstrukturer. I Skåne och Västra Götaland, fullvars

mäktige väljs i allmänna val, har de tidigare landstingens verksamhet förts

till de nybildade regionorganen. Detta är inte fallet i Kalmar län där lands-

tinget fmns kvar enligt den gamla ordningen. I Kalmar län utses fullmäktige indirekt genom att länets kommuner tillsätter 30 och landstinget

15 platser i fullmäktige. I Gotlands län övertar Gotlands kommun det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen. På Gotland inleds dessutom en försöksverksamhet med utvidgad samordnad statlig förvaltning

en

genom att länsarbetsnämnden och skogsvårdsstyrelsen inordnats i länssty-

relsen. I samtliga försökslän utom då Gotland överförs dessutom olika

uppgifter från kommunsektom, t.ex. del miljöfrågor, turism- och kultur-

en

frågor, kollektivtrafiken m.m.

Riksdagens beslut kan sägas ha två avsikter. För det första det

att ge

regionala utvecklingsarbetet fördjupad demokratisk förankring. Det

en

gäller medborgares, folkrörelsers, landsting och kommuners möjligheter

att påverka och besluta i frågor berör den regionens utveckling. som egna För det andra betonas i riksdagsbeslutet vikten att det finns effektiv av en och väl sammanhållen statlig organisation på regional nivå. Syftet med denna rapport är i första hand att uppmärksamma demokratifrågoma. Det

är dock omöjligt att betrakta demokratifrågoma isolerat från hur andra

organisatoriska gestaltar sig i försökslänen. Jag kommer därför processer

att utöver demokratifrågoma att ägna denna rapport även frågor

om

regionfrågan i stort, om försökens framväxtprocesser, decentralisering och

samordning.

1.2 Försök med

en ny regional samhällsorganisation en bakgrund

- Försöksverksamheten med regional samhällsorganisation bör en ny ses

mot bakgrund av att en särskild regionfrâga etablerats på den politiska dagordningen i svensk såväl som europeisk politik. Bakgrunden till

initiativen att reformera den svenska länsnivån kan spåras i de ökande

spänningar och problem som mötte svensk länsförvaltning från början

av

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 7

1980-talet. I april 1991 tillsatte regeringen, efter ett önskemål från komoch landstingsförbunden, utredning för att göra en analys av den mun- en offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad samt att göra en perspektivstudie med olika alternativ för framtida struktur Regionutredningen en publicerade sina resultat i juni 1992 och skisserade tre alternativa scenarier för den framtida regionala samhällsorganisationen i Sverige De tre alternativa scenariema kan sammanfattas med följande:

Statligt regionalt Alternativet innebär att staten kraftsamlar ansvar.

sina regionala uppgifter inom en organisation, nämligen länsstyrelsen.

Länsstyrelserna får starkare ställning i att företräda det statliga inen tresset i regionerna och ska verka för att nationella mål får ett starkare genomslag. Kommuner i samverkan. Kommunerna kommer i denna modell att för merparten den offentliga servicen i regionerna. Det innesvara av bär att landstingen avvecklas och att kommunerna blir ansvariga för uppgifter såsom hälso- och sjukvård, kommunikationer, regional nya kulturpolitik, miljöfrågor etc. Kommun-övergripande frågor löses geatt kommunalförbund bildas inom olika områden. Dessa kommunom nalförbund kan utses indirekta val via kommunfullmäktige. genom Länsstyrelserna behåller i detta alternativ sina rättsvårdande uppgifter Regionalt folkstyre. Alternativet innebär att ansvaret för de offentliga uppgifterna på regional nivå läggs på självstyrande och direktvalda regionala organ regionfullmäktige. Regionfullmäktige, som tillskrivs beskattningsrätt, övertar uppgifter från dagens landsting och uppgifter från länsstyrelserna vad gäller t.ex. miljövård, trafik, utbildning, näringslivspolitik.

Det hör till bilden att regeringen, samtidigt med Regionutredningen och med utredare, tillsatte utredning med uppdraget att samme en annan särskilt studera Västsveriges regionala samhällsstruktur och utvecklingstendenser. Denna, s.k. Västsverigeutredning", avlämnade sitt betänkande samtidigt Regionutredningen och förordade att ett särskilt regionsom förbund, omfattande fyra västsvenska län, skulle bildas. Utredningsarbetet präglades, särskilt i Regionutredningen, av mer övergripande resonemang och perspektivstudier. Resultatet utredandet bildade underlag för en av parlamentarisk utredning, den s.k. Regionberedningen, med uppdraget att konkret utforma förslag den offentliga verksamhetens uppbyggnad mer om

2 Dir 1991:31. 3 SOU 1992:63 4 SOU 1992:66

8 Regionreform på försök SOU 1999: l 03

och indelning på regional nivå Regionberedningen publicerade sitt slutbetänkande under 1995 vari fanns förslag att skapa regioner i om nya Skåne och Västsverige Utredningsförslagen har under 1996-97 följts upp med riksdagsbeslut som i sammanfattning innebär bl.a. följande:

0 Skåne län bildades den 1/1 1997 sammanslagning genom en av Malmöhus och Kristianstads län. Från valet år 1998 etableras ett direktvalt regionfullmäktige för hela Skåne. Skåne län omfattar 33 kommuner och 1,1 miljoner invånare.

O Västra Götalands län bildades den 1/1 1998 sammanslagning genom

av tre län: Göteborgs- och Bohus län, Älvsborgs län Skaraborgs

samt län och omfattar 49 kommuner med 1,5 miljoner invånare. Direkta val till regionfullmäktige hölls första gången i september 1998.

0 Försöksverksamhet med regional samhällsorganisation inleds i en ny Skåne, Kalmar, Gotland och Västra Götalands län i huvudsak insom nebär att uppgifter inom regionalpolitik, trafikplanering och kulturpolitik överförs från statligt till regionkommunalt huvudmannaskap. Nya demokratiska arbetssätt etc. kommer att prövas. En detalj i sammanhanget är att länsstyrelsens lekmannastyrelse tas bort i samtliga försökslän

Försöksverksamheten, som pågår från år 1997 till 2002, ska utvärderas av

en särskild parlamentarisk kommitté den Parlamentariska regionkommit-

tén, PARK. En av kommitténs viktigaste uppgifter är att pröva refonnernas betydelse ur demokratisynpunkt. Det kan på ytan att det rör synas som sig om små reformsteg, men jag att det är viktiga maktmässiga och menar principiella förändringar som genomförs. Jag har i denna första etapp av utvärderingen av försöken haft med mig frågeställning regionfrågan en om i stort. Jag ska fortsättningsvis presentera huvudfrågor och den första sex följer alltså nedan:

Varför har en regionfråga ånyo placerats på dagordningen i svensk politik under 1990-talet Beror detta på att vi under det senaste decenniet sett ökande regionalisering i samhällslivet, dvs

en att fler samhällsuppgifter och funktioner kräver åtgärder och politisk organi-

sering på regional nivå eller år regionfrågan placerad på dagordningen av andra skäl E U-jiågan, storstadspolitik, symb0lpolitik

5 Dir 1992:86. 6 SOU 1995:27. se 7 1996/97 236. se prop.

Regionreform på försök 9

det följande, dvs. i delavsnitten 1.3 och 1.4 nedan, presentera och Jag ska i

denna studies viktigaste frågeställningar. I nästkommande avsnitt

motivera

några perspektiv på försöksverksamhet som politisk reform-

presenteras strategi. I det därpå följande delavsnittet fokuseras intresset vid själva ut-

värderingens teoretiska utgångspunkter och frågeställningar. Kapitlet av-

slutas med att utvärderingens metoder presenteras.

Försöksverksamhet reform-

1.3 som politisk

strategi

blivit allt vanligare i västerländsk politik att bedriva refonnarbete

Det har

försöksverksamhet Kännetecknande för politisk försöks-

med hjälp av

verksamhet ofta reformarbetet präglas osäkerhet och att det berör

är att av

organisations- och verksarnhetsstmkturer. Ofta finns det komplicerade också uttalad vilja att pröva sig fram och att, i händelse av misslyck-

en till den tidigare ordningen. Försöksverksamhet kan till anden, kunna återgå

resultat politisk kompromiss. Olika intressen talar

detta ses som ett av en för sin sak och försöksverksamheten fungerar då som en sorts skiljedomare mellan dessa intressen.

offentlig försöksverksamhet mångfasetterad före-

Sammantaget är en teelse. mina inledande studier försöksverksamheten med en ny regio- I av

nal samhällsorganisation har jag riktat uppmärksamheten mot två huvudproblem rörande just försöksverksamhet politisk reformstrategi. Den

som

första frågeställningen lyder:

Hur försöksverksamhetens framväxtprocesser ut Vem var initia-

2. ser

till det blev försöksverksamhet i just Skåne, Västra Göta-

tivtagare att

land, Kalmar och Gotland Hur upplever de politiska aktörerna framvad gäller deras delaktighet och hur de på

växtprocesserna egen ser

olika förhandlingskonjlikter vid utformningen av försöken

forskningen försöksverksamhet politisk reformstrategi hävdas att

I om som

försöksverksamhet ofta sätts igång i politisk beslutsprocess där många

en har del i initiativet. Ofta är flera intressen involverade och det aktörer

gäller inte bara centralstatliga reformintressen utan såväl privata intressen intressen flera nivåer i det politiska systemet. Försöksverksamhet

som

alltså från initiativet och vidare framåt angelägenhet för många

är en aktörer. Enligt Hagen och Rose innebär försöksverksamhet, i de allra flesta

fall, samspel mellan centralstatliga aktörer och andra intressenter,

ett

3 Hagen-Rose 1989

se

10 Regionreform på försök 103 SOU 1999:

antingen dessa befinner sig på lokal eller regional nivå. Men hur kommer det sig då att försöksverksamhet alls utnyttjas reformstrategi som Då

kommer vi över på den andra frågeställningen:

Vilka motiveringar anförs från statsmaktens sida för att starta försöks-

verksamhet med en ny regional samhällsorganisation

Jag ska försöka besvara dessa frågor utifrån antal olika perspektiv på

ett

försöksverksamhet. I forskningslitteraturen diskuteras motiven bakom

försöksverksamhet i åtminstone fyra perspektiv:

1.3.1 Försöksverksamhet

som politisk styrning

Reformarbete försöksverksamhet kan uttryck för genom ses som ett

svårigheterna att politiskt styra samhällsutvecklingen. Det har den

sagts att

tid är förbi när från centralstatligt håll kan introducera och genomföra

man

stora program eller reformpaket. Försöksverksamhet är alltså uttryck

ett för en sorts kris för den traditionella och målrationellt grundade reformmodellen. Det ha blivit allt svårare genomföra

anses att standardlösningar

eller att tillämpa reformmallar för helt land. Reformema gemensamma ett måste anpassas efter lokala förhållanden och med möjligheter revidera att reforrnambitionema under gång. Politiskt

processens förändringsarbete är komplicerat och oförutsägbart och försöksstrategier bygger på stegvisa och flexibla förslag. Försöksverksamhet också bidra till inhämta

anses att erfarenheter utan att beslutsfattarna investerar allt för mycket prestige i

reformresultaten. Misslyckanden i

politik-utformningen kostar mindre

politisk prestige då beslutsfattarna kan hänvisa till faktiskt lärt sig att man

något nytt och nyttigt refonnarbetet. F örsöksstrategier har därför

av ansetts

som särskilt fördelaktiga i tider ekonomisk kris. Mindre omfattande

av

törsöksballonger kostar alltså något mindre än fullskalereformer i händelse

av att reformen misslyckas. Detta för över till andra perspektiv på oss ett motiven bakom att igångsätta försök.

1.3.2 Försöksverksamhet

som innovationsstrategi

Försöksstrategier kan också vara en väg att få till stånd nytänkande inom

ett visst politikområde. Genom att tillåta exempelvis län eller myndigheter att sköta sina angelägenheter ett kanske flexibelt sätt incitament mer ges

att verkligen visa på att man kan åstadkomma förändringar. De aktuella försöksorganisationema får så att säga ögon på sig, vilket kan stimulera till

1999:103 Regionreform på försök ll SOU

innovationer vad gäller arbetssätt och verksamhetsutveckling. Det blir då också få fram olikartade arbetssätt i försöksområdena som i sin en väg att kan bidra till ett bättre underlag inför kommande reformbeslut. Förtur söksverksamhet kan alltså sägas representera strategi en försiktig en som

för nytänkande och stimulans för olika typer innovaplantskola som av

tioner.

1.3.3 Försöksverksamhet som ideologi

Försöksverksamhet kan inte bara stymingsstrategi, utan också

ses, som ideologi, arbetssätt med ett eget värde, något i sig som en typ av ett som

viktigt. perspektiv har tradition varit stark inom exempel-

Den typen av av

vis vissa fackprofessioner med stark betoning praxis som t.ex. lärare

av

och socialarbetare. Försöksverksamhet blir då inte bara en väg att uppnå

mål också arbetsfilosofi eller rent livsstil för yrkes-

givna utan en av en mässig utveckling och förnyelse. Det har emellertid alltid funnits, och finns, ådra ett allmänt samhällstänkande som betraktat fören av mer

söksprocesser på detta sätt. Det gäller exempelvis politiska rörelser som deltagardemokrati och regional självtillit i strävandena att vitali-

betonat

exempelvis glesbygdsområden eller tidigare bruksorter etc. De som

sera skon klämmer bör också få styra sig själv och få lära av sina vet var misstag.

1.3.4 Försöksverksamhet som symbol

Försöksverksamhet kan så slutligen förknippas med behovet av att visa på politisk handlingskraft. Den offentliga sektorns finansiella problem har

omöjliggjort kostnadskrävande reformer och ett alternativ har blivit att mer på mindre omfattande försöksstrategier. Detta ger intryck av att man satsa handlar, alls inte dämpat sina reformambitioner, men i realiteten att man väldigt lite. Det kan också så att reformaktören inte vill åstadkoms vara kanske känsliga, reformförslag. Försöksverksamheten

genomföra vissa,

blir undvika handla ändock retorik och välen väg att att men genom formulerade utspel illusion att Det är med andra ord ge en av man agerar.

ett sätt att visa på handling utan att egentligen göra något.

behöver inte detta enbart tolkas något negativt. Det är möjligt Nu som inte skapar några förändringar på kort sikt. På

att symbolhandlingar stora sikt kan det dock sätt att påverka opinionen och åsikter inom

lång vara ett

politikområde. En begränsad försöksverksamhet, måhända ursprungsvis

ett

12 Regionreform på försök SOU 1999: l 03

formulerad symbolpolitik, kan hamna på sluttande som ett plan och i slut-

ändan leda till stora omvälvningar.

Ett delsyfte med denna rapport är diskutera och problematisera att försöksverksamhet politisk strategi. Jag ska studera de

som motiveringar,

både central nivå och i respektive försökslän, anförts som för en försöksverksamhet. Jag kommer lite då och då i

framställningen och i det

avslutande kapitlet att diskutera dessa teoretiska aspekter på försöksmer

verksamhet i relation till utvecklingen i försökslänen. Det kan

nu vara dags

att närmare beskriva själva utvärderingens utgångspunkter och huvudfrågor.

1.4 Utvärderingens utgångspunkter och viktigaste frågor

Det är värt att inledningsvis notera att utvärderingsarbetet genomförs

som

en statsvetenskapligt färgad analys av den regionpolitiska utvecklingen i de aktuella försökslänen I fokus för det statsvetenskapliga intresset

står i

det här fallet frågor rörande politisk organisering och politisk

aktivitet, dvs

främst hur frågor demokrati,

som decentralisering och samordning på-

verkar villkoren för det politiska arbetet i försökslänen. Det huvudsakär

ligen tre områden som ska prövas i undersökningen:

1.4.1 Regiondemokratiska förhållanden

Utvärderingens första och viktigaste fråga gäller hur olika demokrati-

värden påverkas till följd försöksverksamheten. av Utvärderingen syftar i denna del att pröva hur den demokratiska förankringen, deltagandemöjlig-

heterna och det demokratiska ansvarsutkrävandet påverkas av försöksverksamheten. Många bedömare har hävdat svensk

att länsförvaltning inkluderar även landstingen varit och att den demokratiska för-

anonym ankringen och legitimiteten varit Det råder, kanske i alla demosvag. kratiska system, spänning mellan behovet å sidan, en av att, ena ha ett

aktivt medborgerligt deltagande och öppen debatt,

en och å den andra, att

kunna uppnå effektiva lösningar förhandlingar och genom kompromisser. I mycket har svensk länsförvaltning präglats väldigt mycket den slutna

av

förhandlingskulturen och något mindre den öppna av opinionsbildningskulturen. Ett huvudsyfte med försöksverksamheten med

en ny regional

° En viktig utgångspunkt för analysen tas i utredningsdirektiven Dir 1997:80.

SOU 1999: l 03 Regionreform på försök 13

samhällsorganisation är just att utveckla opinionsbildningskulturen och det

medborgerliga deltagandet. Utvärderingens huvudfrågor i denna del lyder:

4. På vilka sätt arbetar försökslänen med att förstärka den demokratiska

förankringen det regionala utvecklingsarbetet Analysen omfattar

av fågor rörande medborgarnas deltagande-, insyns- och kontrollmoj-

ligheter, de politiska partiernas och politikernas roll och betydelse, folkrörelsers deltagande samt mediernas betydelse i försöksverksamheten. 10 En specifik fråga gäller här vilken betydelse borttagan-

som

det av länsstyrelsens lekmannastyrelse haft vad betrafar demokrati-

aspekterna.

makt- och styrnings-

1.4.2 Decentralisering

relationer mellan olika nivåer

Huvudfrågan i denna del handlar på vilka sätt maktrelationer längs om

axeln internationell nivå, centralstat, län och kommun påverkas av försöks-

verksamheten. Huvudtesen i forskningen regioner och regional utveckom ling har varit att nationalstatsnivån förlorar i makt, dels uppåt till EU, dels nedåt till regioner och kommuner. Utvärderingen att pröva hur maktavser

och stymingsrelationema mellan centralstat och län/kommuner påverkas de förutsättningarna att bedriva regionpolitik i försökslänen.

av nya

Studiens femte frågekomplex lyder:

Hur påverkas makt- och resursberoenden mellan olika politiska nivåer

till följd försöksverksamheten Det gäller särskilt relationerna mel-

av lan regionorgan och kommunerna i länet samt mellan regionorgan och central statsmakt. Till detta ska relationen mellan region och den internationella nivån belysas.

1.4.3 Samordning en fråga om regional

kraftsamling och effektivitet

Hur har forutsättningama for regionpolitisk samordning påverkats av

försöksverksamheten Samordningsfrågoma, dvs hur ett län kan samla viktiga intressen, både offentliga och privata, i gemensam strategi och en

1° Folkrörelsers och mediers betydelse kommer att få marginell betydelse i en denna rapport, kommer att behandlas utförligt i etapp två i men mer utvärderingen.

14 Regionreform på försök

för regional utveckling, har utgjort huvudfråga i svensk regionalpolitik en sedan lång tid tillbaka. Syftet med att överföra för det regionala ansvaret utvecklingsarbetet från länsstyrelsen till de reformerade regionorganen i försökslänen har motiverats samordnings- och effektivitetsskäl. av Dagens länspolitik kännetecknas av en hög grad komplexitet, med oklara av ansvarsförhållanden och med många olika intressen involverade. Många talar om en "regional administrativ röra". Utvärderingen att belysa hur avser förutsättningarna för samordning, regional kraftsamling och effektivitet påverkas av försöksverksamheten. Länsstyrelsens roll och stymingsmöj-

ligheter utgör här en viktig fråga. Frågeställningen lyder:

Hur har grundförutsättningama t.ex. historiska traditioner, problemuppfattningar, projektorganisatiøner, förhandlingskultur för regional samordning förändrats till följd av försöksverksamheten. Har försöksverksamheten inneburit förbättrade möjligheter utveckla de regioatt nala nätverkskontakterna Hur relationerna mellan regionorser ut gan och länsstyrelsen i respektive försöks- och referenslän

1.5 Utvärderingens metoder

Utvärdering av politiska refonner är en ur olika synvinklar mycket problematisk och svårhanterlig verksamhet. Vedung menar att utvärdering i politik och förvaltning...

...handlar att i efterhand noggrant kartlägga och om bedöma offentliga åtgärders genomförande och resultat i syfte att åstadkomma självreflexion, fördjupad förståelse och välgrundade beslut.

Utvärderingsarbete syftar till att lämna systematiska iakttagelser för att politiska beslutsfattare skall kunna utveckla och förbättra sina möjligheter att åstadkomma förändringar. Nu bör även, Vedung, utvärderingsinmenar satser vara till medborgarnas eller ett sätt att stärka demokratigagn vara värdena i samhället. En utvärdering kräver alltså hög grad systematik av vad gäller datainsamling, resultatredovisning och dokumentation. Det krävs också kriterier utvärderingen prövas mot. Det kort som är, sagt, ett både mångfacetterat och komplicerat företag att ägna sig åt utvärdering av offentlig politik. En allmän definition utvärdering är av

" Vedung 1991, s. 13. Z Vedung 1991, s. 14.

Regionreform på försök 15

efterhandsbedömning av genomförande, prestationer

en noggrann och utfall i offentlig politik, vilken avses spela en roll i praktiska

handlingssituationer.

Utvärdering offentlig politik kan sägas, förenklar en smula,

av om innehålla fyra olika komponenter. För det första finns ett beslut eller en

bildar utgångspunkt för utvärderingen. Ofta, inte

reforminsats som men

alltid, är ett beslut försett med mål, medel och regler för genomförandet av

refonnen. En andra komponent i en utvärdering utgörs av utfall, ejfekter

eller resultat reforminsatsen. Den tredje komponenten ären tidsfaktor.

av

Med vilken tidsutdräkt ska utvärderingen genomföras En fjärde kompovilka bedömningskriterier utvärderaren ska utnyttja för att be-

nent rör stämma reformarbetets kvalitet.

kanske överflödigt att påpeka svårigheterna i att hantera dessa

Det är

fyra komponenter. Ett huvudproblem gäller i vilken grad det råder ett

mellan reforminsats och effekter. Det kan tänkas att orsakssamband

effekterna hade uppstått även utan ett reformbeslut och vi kan tänka oss att det uppstår helt oförutsedda effekter. Ett annat problem handlar om tids-

faktorn. Hur lång tid bör innan det är rimligt att anta att det uppstår mätbara effekter. Sammantaget är utvärderingens bedömningsmoment behäftat med stor osäkerhet.

En utvärdering försöken med en ny regional samhällsorganisation

av härvid inget undantag. Reformbeslutets mål, att t.ex. stärka den utgör demokratiska förankringen det regionala utvecklingsarbetet, är både av

och mångtydigt. Reforrninsatsema och dess eventuella effekter är

vagt

också mångfacetterade då den berör många politiska sektorsområden och flera nivåer i det politiska systemet. Till detta är utvärderingsarbetets tids-

horisont mycket kort. Försöksverksamheten inleds under 1997-98 och pågår fram till år 2002. Utvärderingsarbetet ska dock slutrapporterat i vara oktober år 2000 vilket i realiteten innebär att endast två års försöksverk-

samhet ingår i utvärderingen i Västra Götaland endast ett års tidshorisont. Utvärderingsuppgiftens komplexitet och det korta tidsperspektivet

gör bedömningsmomentet i det här fallet mycket osäkert. Vilka kriterier och metoder ska då utnyttjas i bedömningen av försöksverksamheten Den huvudsakliga metoden är att kartlägga utsagor om försöksverksamheten bland berörda aktörer i försökslänen. Jag arbetar med intressentutvärdering där åsikter, farhågor, förhoppningar, en typ av frågor och tolkningar från de berördas sida dokumenteras. I denna första

3 33. Vedung 1991, s. se Nilstun-Hermerén 1984.

16 Regionreform på försök

etapp har fokus främst riktats mot politiker och tjänstemän i offentlig

förvaltning enstaka företrädare för intresseorganisationer har också intervjuats. Intressentmodellen betonar ofta kvalitativa metoder

som bygger på att utvärderaren i hög grad arbetar med intervjusamtal med berörda aktörer. Dialogen och det öppna sökandet kännetecknar intres-

sentutvärderingen. I mitt fall har ett antal djupintervjuer genomförts i försökslänen och dessa har gjorts på plats i relativt öppna och diskuterande

fonner. Intervjupersonema har fått stort utrymme uttrycka åsikter, att

farhågor och förhoppningar. Intervjupersoner och grundstomme för intervjuformulär finns presenterad i bilagedelen längst

bak i denna rapport.

Intervjusamtalen har kompletterats med tre typer övrigt material.

av

För det första har en enkätundersökning genomförts bland dels försökslä-

nens politiker, dels bland ledande tjänstemän i kommunerna kommun-

chefer eller motsvarande. Sammanlagt har 332 politiker och 90 kom-

ca munchefer besvarat enkätema vilket utgör svarsfrekvens på 80% i en över

båda grupperna. Enkätfrågoma, kommer redovisas i kommande

som att

kapitel, har behandlat regionfrågan i stort, försökens framväxtprocesser samt frågor rörande demokrati, decentralisering, samordning och länsindelning. Enkätema innehåller också frågor belyser politikernas/-

som kommun-chefemas kontakter med andra aktörer i länen. Politikerna och kommunchefema har fått hur ofta de har kontakter med exempelvis uppge

medborgare, företrädare för länsstyrelsen, centrala myndigheter Detta

osv.

ger information om kontaktfrekvenser och tätheten i de regionpolitiska

nätverken i försökslänen. Politikerenkätens utseende framgår bilaga. av

För det andra har intervjusamtalen kompletterats med omfattande

ett

skriftligt underlagsmaterial från försökslänen. Det gäller olika dokument som regionala utvecklingsprogram, RTI-planer, kulturprogram, budgetdokument, protokoll m.m. För det tredje kompletteras undersökningen

av

annat forskningsmaterial om försöken. En rad forskningsprojekt har initi-

erats kring försöksverksamheten och resultat från dessa studier utnyttjas

även i denna utvärdering. Sammantaget kommer utvärderingen foku-

att

seras mot fyra typer bedömningskriterier:

av

a. Bedömningar av vilka insatser hittills gjorts i försökslänen vad

som

gäller demokratifrågor, planerings- och organisa-

programprocesser,

tionsmodeller, aktiviteter/projekt Insatsbedömningen görs i första

osv.

hand som en översiktlig beskrivning och i mycket liten utsträckning

görs värderingar om insatserna varit lyckade eller misslyckade.

Bedömningar av aktörernas utsagor försöksverksamheten. I denna

om del värderas försöksverksamheten på grundval aktörernas både i av

intervjuer och enkäter utsagor. I fokus står i denna etapp frågor

om

Regionreform på försök 17 SOU 1999: 103

försökens framväxtprocesser, demokratifrågor, decentralisering och

samordning.

Bedömningar och tolkning försökslänens aktörsnätverk genom den

c. av

kontaktfrekvensundersökning är del politiker- respektive

som en av komunchefsenkäten.

Bedömningar försökslänen i jämförelse med två referenslän;

av

Hallands och Västerbottens län. Jag har, för att skaffa mig ett jämförande perspektiv, genomfört analyser länsdemokrati och regionut-

av

veckling etc. i två icke-försökslän. Jag har genomfört både djupinter-

vjuer och enkätstudier i desa två län på ungefär sätt som i för-

samma sökslänen.

bör denna första etapp är begränsad i så motto att relativt få

Det sägas att

blivit intervjuade. I andra etapp kommer en betydligt större

personer en

bli föremål för djupintervju.

grupp personer

Rapporten disponeras i fem kapitel. I nästa kapitel, Regionfrågan i och hur försöken växte fram, behandlas de mer övergripande aspek-

stort kring regionfrågan i stort och försöksverksamhetens framväxttema om I kapitel Försöksverksamhetens första tid, behandlas de processer. viktigaste resultaten utvärderingens intervju- och enkätundersökning. I av

det fjärde kapitlet, kallat Nätverkskontakter och samarbetsmönster i för-

sökslänen, redovisas och diskuteras resultaten kontaktfrekvensunderav sökningen indikationer på samarbetsmönstret i de fyra försökssom ger

länen jämförelse med de två referenslänen. I det avslutande femte

och i

kapitlet rapporten i några övergripande slutsatser. summeras

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 19

i och hur för-

2 Regionfrågan stort

söken växte fram

2.1 Inledning en regionñåga på dag-

-

ordningen

I den omfattande forskningslitteratur som ägnat intresse åt regionfrågan har det att regionemas roll i europeisk politik ökat under de senaste

sagts

decennierna. Över hela Europa har regionen politiskt och demo-

som

kratiskt projekt fått mycket stor uppmärksamhet. Europas framtid har av

många politiker och bedömare just beskrivits som ett regionemas Europa.

Den politiska formeln har varit enkel: Nationalstatens traditionella makt har kommit att undergrävas dels ökande globalisering, dels av ökande

av

regionalisering, dvs. utökning regionemas eller länens politiska makt

en av

och betydelse. Tanken ett regionemas Europa har inspirerat ett brett fält av poli-

om tiska rörelser, alltifrån revolutionära separatister i Sydeuropa till prag-

matiska reformister i nordisk politik. Regionfrågan har väckt entusiasm ur många synvinklar. För regionalister i Wales, Flandern, Katalonien och Sardinien har utsikterna för ett ökat regionalt självstyre givit ny politisk

inspiration. På andra håll har regionfrågan fått ett nytt och spännande innehåll att ett stort antal gränsregionala samarbetsprojekt, t.ex. genom

över Östersjön, har kunnat etableras.

Nu har emellertid den europeiska regionentusiasmen också mötts av

skeptiska röster. Är det så självklart att nationalstatema tappar makt På vilka skulle regionerna ha bättre förutsättningar än nationalstaten att sätt

ökande globalisering Och är det givet att regionala reformer kan

möta en bidra till minska det demokratiska underskottet Oberoende av hur vi att besvarar dessa frågor har den europeiska regiondebatten fokuserat det

politiska intresset mot frågor rörande samhällsorganisationens framtida

utformning. Huvudfrågan gäller hur den politiska makten ska fördelas och

5 Forskningen inom området är omfattande, Sharpe 1993, Gidlund-Sörlin se 1993, Johansson 1995.

20 Regionreform på försök

några av debattfrågoma är: Vilken roll ska den centrala statsmakten spela

gentemot regioner och kommuner Vilket handlingsutrymme bör tillåtas på den regionala nivån Hur ska medborgarnas tas tillvara i

engagemang

regionpolitiken Och är det möjligt för exempelvis regioner och kommuner att utveckla en egen utrikespolitisk roll

2.2 Regionfrågan i stort

Jag har i mina intervjuer och genom enkätfrâgor försökt få fram bild

en av

hur i försöks- och referenslänen betraktar regionfrågan i Jag ska

man stort.

börja denna redovisning genom att visa hur politikerna och kommunchefema ställer sig till ett antal påståenden regionfrågan i Låt

om stort. oss

studera svarspersonernas åsikter betydelsen ökande om av regionalisering:

Tabell 2.1 Regionfrågan i stort

Påstående om regionalisering: "Att region/råga placerats på den politiska en

dagordningen beror på att alltfler politiska frågor och samhällsproblem inte kan

åtgärdas eller lösas av vare sig centralstaten iSthlm eller kommuner" av

i

E

1 Balansmâttet har beräknats genom att subtrahera andelen "Instämmer helt" som svarar eller "Instämmer i stort sett" från de "I stort sett motsatt åsikt" eller "Helt som svarar motsatt åsikt". Ju högre balansmått desto mer positiv till påståendet. Balansmåttet kan variera mellan +100 och -100. Siffror inom parentes är andelen "vet ej" svar.

Det finns, om vi får tro politiker och kommunchefer, starkt ökande ett

behov av att hantera politiska frågor på den regionala samhällsnivån. Regionfrågan har också, enligt de svarande, tydlig koppling till

en sam-

hällets intemationalisering:

i sou 1999:103 Regionreform på försök 21

Tabell 2.2 Regionfrågan i stort

Påstående internationalisering: "Regionjrågan är ett uttryck för ökande om en internationalisering, dvs svensk politik kommit att bli alltmer sammanlänkad att med internationella frågor och problem. u

-Västerbotten

Samtliga " +59 ö

. vi

1 Balansmåttet har beräknats att subtrahera andelen som svarar "Instämmer helt" genom eller "Instämmer i stort sett" från de "l stort sett motsatt åsikt" eller "Helt som svarar åsikt". Ju högre balansmått desto positiv till påståendet. Balansmåttet kan motsatt mer variera mellan +100 och -100. Siffror inom parentes är andelen "vet ej" svar.

De politiska aktörerna i Skåne och Kalmar län tenderar att i högre grad än i andra län betona regionfrågans koppling till samhällets intemationalisering. Vi kan alltså så långt i redovisningen notera att ganska bred

en

majoritet de svarande att regionfrâgan utvecklats på grundval

av menar

det dels finns ett ökande behov av politisk organisering på

av att

regionnivån och dels att regionfrâgan har en koppling till den internationella politiken. I drag kan vi här ett tänkande ligger

stora se som regionemas Europa, dvs att nationalstaten utmanas från två nära tesen om

håll; underifrån regioner och uppifrån av internationell politik. Hur

av förhåller det sig då med demokratifrågoma

Betraktas regionfrâgan ett uttryck för politisk vilja att åstad-

som en komma ökad demokrati i samhället Den följande tabellen ger ett svar:

22 Regionreform på försök SOU 1999: 103

Tabell 2.3 Regionfrågan i stort

Påstående om demokrati: "Regionfiågan är ett uttryck för politisk vilja en att åstadkomma ökad demokrati och medborgarinflytande isvenskt samhällsliv. "

sstyrelseelletjlands-

. e

1 Balansmâttet har beräknats genom att subtrahera andelen "Instämmer helt" som svarar eller "Instämmer i stort sett" från de som svarar "I stort sett motsatt åsikt" eller "Helt motsatt åsikt". Ju högre balansmâtt desto mer positiv till påståendet. Balansmåttet kan variera mellan +100 och -100.Siffror inom parentes är andelen "vet ej" svar.

Regionreform på försök 23

Tabellen innehåller flera intressanta uppgifter. För det första är det kanske aning förvånande att attitydema inte är positiva lägg dock märke en mer

till att kommunchefema är positiva än politikerna. Hela reformidén

mer bygger demokratiseringsambition. Den relativt negativa hållen ningen i Västra Götaland är intressant och det finns anledning att i kom mande avsnitt, återvända till detta. För det andra kan konstateras att

försökslänens politiker ser en tydligare koppling mellan regionfrågans placering dagordningen och demokratiaspektema jämfört med politiker i de två referenslänen. Jag tolkar detta att försökslänens politiker, med

som undantag Västra Götalands län, kommit bit längre i medvetenhet om av en

regionfrågans refonnpolitiska betydelse. Motståndare eller skeptiker till

reformen, t.ex. moderata politiker och företrädare för Västerbottens som

län, uppenbarligen inte regionfrågan del i demokratiserings-

ser som en en

politik. Intressant är också att notera centerpartistemas attityder i denna del. Centerpartiet har under lång tid varit anhängare av ett stärkt folkstyrelseperspektiv i frågor om regional utveckling. Centerpartiets politiker

är följaktligen i högre grad än andra partier mer benägna att betrakta

regionfrågans utveckling som betingad av demokratiaspekter.

Vi kan också att landstingspolitikerna är benägna än sina kollese mer

i kommunerna att koppla regionfråga och demokrati. Detta

ger samman

speglar ganska väl det faktum att landstingen i mycket gått i spetsen för argumentation där regionalt folkstyre utgjort en av drivkrafterna bakom

en

framväxten regionfråga i 1990-talets politik. Det är tydligtvis också

av en så att kvinnor är något skeptiska till demokratifrågomas betydelse för mer

regionfrågans utveckling jämfört med männen. I mycket har regionfrågan varit kopplad till frågor om framtidens länsindelning. Följande tabell belyser denna aspekt:

Regionrceform på försök SOU 1999: 103

Tabell 2.4 Regionfrågan i stort

Påstående: "Regionfrâgan är ett uttryck för att det finns för många län i Sverige "

1 Balansmåttet har beräknats genom att subtrahera andelen som svarar "Instämmer helt" eller "Instämmer i stort sett" från de som svarar "I stort sett motsatt åsikt" eller "Helt motsatt åsikt". Ju högre balansmått desto mer positiv till påståendet. Balansmâttet kan variera mellan +100 och -100. Siffror inom parentes är andelen "vet ej" svar.

Vi kan här sannolikt se ett sorts önsketänkande i enkätsvaren. I de län där

det finns en relativt starkt motstånd mot länssammanslagningar, Got-

t.ex.

land och Halland, vill man ogärna se regionfrågan ett uttryck för att

som det finns för många län. Det har i både Hallands och Gotlands län förts

intensiva diskussioner länsindelningsfrågor och i Gotlands fall finns

om ett

mycket starkt motstånd mot att bli inkorporerade i något annat fast-

landslän. I Kalmar län, har utvecklat ett omfattande kontaktnät över som

länsgränsen både mot Östergötland och Kronoberg och inte minst inom

ramen för samarbetsorganet Sydsam finns också stor öppenhet för att i

en framtiden ingå i en ny länskonstellation.

Om vi för en stund lämnar enkätmaterialet och vänder till djupin-

oss

tervjundersökningen kan vi konstatera att intervjupersonerna, tämligen entydigt, menar att intemationaliseringen och europeiseringen varit den viktigaste faktorn bakom att vi fått regionfråga på dagordningen.

en Flertalet intervjuade också, precis i enkätrnaterialet, ett ökande ser som

behov politisk organisering på regionnivån. Ökande av internationalisering och ökande regionalisering har alltså tillsammans bidragit till att skapa

en

regionfråga.

Intervjumaterialet pekar emellertid på andra förhållanden ett par som

inte riktigt fångas enkätema. För det första betonar de intervjuade,

upp av

särskilt i försökslänen, att behoven demokratisk förankring det

av av

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 25

regionpolitiska arbetet varit avgörande faktor bakom framväxten av en en svensk regionfråga. Många intervjupersoner pekar på den historiska bakgrunden och på det utredningsmaterial som tagits fram i regionfrågan på 1990-talet. Det finns dock andra åsikter representerade i intervjumaterialet är tveksamma till denna koppling. Kritikerna här att demosom menar kratifrågoma finns med sorts legitimerande kuliss för att kunna som en genomföra andra, maktbetingade, förändringar. Intervjupersonema mer betonar dock genomgående demokratifrågomas betydelse starkare än vad

som framkommer i enkätema.

Intervjumaterialet pekar emellertid också på en annan bakgrundsfaktor inte alls fångats upp med hjälp av enkätema. Flertalet intervjuade talar som makt- eller suveränitetspolitisk faktor i sammanhanget. Jag låter en om en intervjupersonerna få komma till tals: av

När vi talar regionalisering måste vi i rättvisans om tala om politisk makt. Framförallt har regionnamn frågan handlat om att ge landstingspolitiken högre status och betydelse eller mer rakt på sak den - räddade landstingen från avveckling. Ska vi förklara varför det finns regionfrâga måste vi nog tala en en del om politisk makt

Om jag rekonstruerar intervjuutsagoma i denna del framträder följande berättelse: I mycket har den svenska regionfrågan drivits fram starka av primär- och landstingskommunala intressen fortsättningsvis kommer jag att tala regionkommunala intressen. Det ena regionkommunala om intresset finns, naturligt nog, inom landstingskretsen och med landstingsförbundet starkaste drivkraft. Det andra regionkommunala intresset som finns bland storstadskommunema. De intervjuade pekar här på att det under 1980-talet existerat en hotbild mot landstingen. En del hävdade, kanske tydligast inom moderata samlingspartiet, att landstingen kunde styckas mellan kommuner upp primär/närsjukvård, utbildning, stat specialistsjukvård och bolagiseringar. Tankegångama från den europeiska debatten om ett regionemas Europa, med stärkta och direktvalda regionparlament, tilltalade naturligtvis det landstingskommunala intresset. Landstingen kunde i den utvecklingen få spela huvudrollen i politiska reformer mot ett ökat regionalt folkstyre. Landstingsintresset möttes, i vart fall inledningsvis, av en betydande skepsis bland kommunerna och hos Svenska kommunförbundet. Kommunförbundet såg fara i att skapa ett starkt regionparlament som en

26 Regionreform på försök SOU 1999: 103

skulle kunna fungera som en sorts överkommun visavi de mindre kommunerna i ett län. Bland storstadskommunema dock denna skepsis mindre uttalad. I var Stockholm, Göteborg och Malmö hade det redan sedan lång tid tillbaka

förekommit försök med olika typer regionala samarbetsarrangemang.

av Exempel på sådana utgörs av Mälardalsrâdet, Göteborgsregionens kom-

munalförbund och Sydsam i Sydsverige. Storstadspolitiken hade också sedan tidigare fått ett relativt stort utrymme på den politiska dagordningen genom exempelvis särskilda storstadsutredningar och stora infrastruktur-

projekt. Till detta, vilket många av mina intervjupersoner påpekar, har

storstadspolitiken befolkats av starka politiker. Ofta nämns enskilda per-

soner som drivande i regionfrågan. Dessa politiker haft stark

anses en

ställning, inte bara på hemmaplan, utan även dagordningsskapare i

som svensk politik i sin helhet.

Landsting och storstadskommunema är intresserade att få makt

av mer

och inflytande över statlig politik inom områden regional utveckling,

som

miljöfrågor, arbetsmarknadspolitik, kulturfrågor etc. I de regionutredningar som gjordes under 1990-talet blev också striden hård främst mellan detta regionkommunala intresse och företrädare för länsstyrelserna. De tre scenarier som presenterades i regionutredningen blev också till samlingspunkter för regionfrâgans huvudantagonister: Länsstyrelserna med landshövdingama i spetsen talade för Statligt regionalt kommunerna och

ansvar, Kommunförbundet engagerade sig för Kommuner i samverkan och lands-

tingen och Landstingsförbundet pläderade för ökat Regionalt folkstyre.

Med de riksdagsbeslut som fattades under år 1997 förändrades situationen ett intressant sätt. Försöksverksamheten innebar regionatt kommuner övertar del viktiga statliga verksamheter från främst länsen

styrelsen. Riksdagsbeslutet har emellertid sänt ut signaler även till övriga län där främst kommuner och landsting skapat typer samarbetsfora

nya av vad gäller regionala utvecklingsinsatser. I mitt undersökningsmaterial, vad avser förhållandena i Halland och Västerbotten, visar sig också gradvis en

mobilisering av landsting och kommuner i syfte att ta över alltfler statliga uppgifter. Den förändring som skett under de två senaste åren innebär att

kommunerna och även Kommunförbundet öppnat samarbetskanalema

med landstingen. Invändningama att ett regionfullmäktige skulle

om utgöra ett överkommunhot har, åtminstone för tillfället, tystnat. Mitt in-

tervjumaterial pekar alltså, sammanfattningsvis, på att vi tycks stå inför

en

ökande suveränitetspolitisk konflikt i svensk politik.

Sammanfattningsvis kan sägas att aktörsutsagoma i denna del innebär att den svenska regionfrågan hamnat på dagordningen följande skäl:

av

6 programskrift från Svenska Kommunförbundet se Kommuner isamverkan.

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 27

Det finns ett ökande sakpolitiskt behov av att organisera politik på regional nivå. Antalet samhällsuppgifter varken kommuner eller som centralstat klarar att hantera har ökat under de senaste decennierna. av

Regionfrågan korresponderar till ökande behov av politiska lösningar

regional nivå. Regionfrågan är också, enligt utsagoma i materialet, ett uttryck for samhällets ökande internationalisering. EU-integrationen och det svenska EU-medlems-skapet har varit viktiga i sammanhanget.

Strävandena att stärka demokrativärdena i politiken har bidragit till att etablera regionfrågan på den politiska dagordningen. I materialet finns emellertid en viss typ av demokratiskepsis representerad. Långt ifrån alla kommunpolitiker betraktar regionfrågan som ett utpräglat demo-

kratiprojekt.

4. Den svenska regionfrågan betingas också av en suveränitetspolitisk

konflikt mellan statliga och regionkommunala intressen.

2.3 Försökens

framväxtprocesser

Regionberedningen förordade i sitt slutbetänkande en helhetslösning på

regionfrågan i så motto att förslagen skulle äga tillämpning i hela landet.

Det regionala utvecklingsansvaret skulle exempelvis överföras från länsstyrelsen till landsting i samtliga län. Regeringens beredning av propositionen slutade emellertid i ett förslag att inleda försöksverksamhet i om en

ett begränsat antal län. Arbetet med att ta fram propositionen kom då också

att innefatta process rörande vilka län som skulle ingå i försöken. Det en kom därmed igång ett antal beslutsprocesser ute i flera län för att få ingå i den framtida försöksverksamheten. I detta avsnitt ska vi söka svar på två huvudfrågor:

Vilka motiveringar anförs från riksdag och regering att bedriva det aktuella reformarbetet som försöksverksamhet 2. Vem initiativtagare till att det blev försöksverksamhet i just Skåne, var Kalmar, Gotland och Västra Götalands län Hur upplever de politiska aktörerna försökens framväxtprocesser vad gäller aktörernas delta-

gande/medverkan i processen Vilka konflikter fanns vad för-

avser handlingar rörande organisatoriska och verksamhetsmässiga frågor under framväxtprocessen

28 Regionreform på försök SOU 1999: 103

2.3.1 Varför försöksverksamhet

Hur motiverar de centrala statsmakterna beslutet att driva reformarbetet i

regionfrågan som försöksverksamhet Sammantaget är propositionen och utskottsbetänkande relativt fåordiga vad gäller motiveringar i denna fråga. Vi kan väl inledningsvis åter få lyssna till den förre inrikesministem i riksdagsdebatten om försöksverksamheten i december 1996:

Regeringen har inte med denna proposition tagit slutlig ställning till vilken modell bör gälla. Vi som har beskrivit en försöksverksamhet som, när den har

utvärderats, skall ge oss ett bättre underlag för det slutliga ställningstagandet."

Jörgen Andersson företräder i citatet ett utpräglat stymingsperspektiv på

försöksverksamheten jfr avsnitt 1.3.. I mycket handlar det ett konsenom

susmotiv. Det råder oenighet hur de regionala frågorna ska skötas och

om regeringens strategi blir att styra genom försök och att undvika att för

tillfället ta strid för viss modell. I propositionen konstateras följande:

en

En framgångsrik samverkan på regional nivå kan en-

ligt regeringens mening inte skapas om de offentliga organen i regionen motsätter sig föreslagna former

för samverkan. Regeringen bedömer därför att Regionberedningens förslag inte kan genomföras. En försöksverksamhet bör i stället genomföras i ett begränsat antal län för att i praktisk verksamhet pröva olika former för samverkan.

Regeringen ser dock framför sig ett slutgiltigt ställningstagande där

en

modell kommer att gälla för framtidens regionala samhällsorganisation. Om vi mer i detalj granskar riksdagstrycket i frågan framträder ytterligare ett par motivtyper bakom valet av försöksverksamhet som reformstrategi. En andra motivtyp är ett sorts bottom-up-motiv. Regeringens strategi

har varit att inte uppifrån fram regional samhällsmodell i hela pressa en ny

landet. Regeringen vill, i ett begränsat sammanhang, pröva sig fram

men med länen själva som intresserad part. Regeringen skriver i propositionen att representanter för nâgra län anmält intresse för en försöksverksamhet.

Dessa framställningar har utgjort grunden för urvalet försökslän. Man

av

kan nog säga att denna strategi präglat reformarbetet i regionfrågan i Sverige. Regeringen sig inte kunna driva igenom varken länsindel-

anser

7 Prot. 1996/97:38 s Prop. l996/97:36, s. 36.

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 29

ningsförändringar eller politikförändringar om det finns ett betydande motstånd utifrån det regionpolitiska fältet. En annan motivering är vad jag skulle vilja kalla patentlösningsmotivet innebär grundläggande kritik mot att, i vart fall inledningsvis, som en

lägga fram enda patentlösning för samtliga län. Argumentationen

en bygger på att det råder stora olikheter mellan länen vad gäller förutsättningar etc. att bedriva regionalt utvecklingsarbete. Storstadsregionema har helt olikartade förhållanden att arbeta med jämfört med exempelvis skogslänen I riksdagsdebatten finns ett sådant perspektiv representerat av osv.

Håkan Holmberg fp som säger:

Inte desto mindre måste man i ärlighetens namn inse att det uppstår problem om man försöker införa en patentlösl ning som skall gälla generellt i hela landet, oavsett vilken företräder. linje man

Även i regeringens proposition sägs att avsikten med försöksverksamheten

är att få ett brett underlag av erfarenheter för olika stora län och län med

olika förutsättningar för regional utveckling. Det finns i denna motivtyp ett stymingsperspektiv, men den kan också kopplas till både ett innova-

tionsperspektiv och ett ideologiperspektiv på försöksverksamheten. Om vi tillåter skilda modeller i olika länstyper kan de gjorda erfarenheterna leda till nytänkande och innovationer. Olika modeller kan, i bästa fall, leda till att försökslänen s.a.s. sporrar varandra i en vilja att Visa på nydanande arbetssätt och aktiviteter. Viljan att skapa möjligheter till regionalt hänsynstagande kan till detta ses som ett intresse för att låta en ideologiskt betingad strategi få dominera i reformarbetet. Det fanns exempelvis an-

satser till detta i de försök som påbörjades med ett Jämtforum i Jämtlands

län och mycket den skånska regiontanken bygger på ett identitetsav projekt med skånska särdrag osv. Försöksverksamheten kan här sägas skapa utrymme för regionala ideologier och regionalism olika sätt. Jag har däremot svårt att hitta den typen av ansatser i riksdagsdebatten försöksverksamheten. Partiemas företrädare i debatten synes denna om gång vara upptagna av att diskutera mer tekniska detaljer, t.ex. synpunkter på kommunalförbundsmodeller och huvudmannaskapsfrågor. Några mer

ideologiskt orienterade synpunkter eller för den delen i motioner lyser i

stort sett med sin frånvaro i samband med riksdagens behandling av

frågan.

Jag ska återkomma till frågan om försöksverksamhet som refonnstra-

tegi i kommande kapitel. Sammanfattningsvis kan sägas att regeringen

9 Prot. 1996/97:38. 2° Prop. 1996/97:36, s. 37.

30 Regionreform på försök SOU 1999: 103

anför två huvudmotiveringar bakom strategin att bedriva refonnarbetet med försöksverksamhet. För det första rådde relativt stor oenighet om reformens innehåll mellan tunga intressen, främst mellan de modeller som företräddes av landsting respektive länsstyrelser, också mellan det men kommunala intresset och landstingen. Försöksverksamheten är tänkt att få visa vilken modell som är att föredra. För det andra ville regeringen låta länen själva få drivande, dvs. vara att få reformen att så att säga växa underifrån. Det ansågs inte meningsfullt att påtvinga något län viss modell. Det fanns intresse för att få bli

en

försökslän från fler län än de som till slut blev utvalda. Intressant är att regeringen är relativt fåordig när det gäller att närmare motivera varför det blev just Skåne, Kalmar, Gotland och Västra Götalands län skulle som ingå i försöken. Vi kan riksdagstrycket egentligen bara utläsa att ur regeringen byggde sitt ställningstagande till detta utifrån län som anmält sitt in-

tresse till regeringen. Utifrån dessa framställningar regeringens enda

var utgångspunkt att begränsa antalet län, med olikartad karaktär för att därmed få till stånd en försöksverksamhet i stora drag förankrad som var underifrån. Nu bör det väl genast sägas att enigheten mellan olika intressen i försökslänen inte var så stor. Det kan därför finnas goda skäl att något nu närmare beskriva hur framväxtprocessema i de fyra försökslänen gestaltade sig.

2.3.2 och

Initiativtagare deltagare i försökslänen

Jag har under mina intervjuer med berörda aktörer i försökslänen ställt frågor om hur det aktuella länet kom att bli försökslän. Vem initiativvar tagare till att det blev försöksverksamhet i just Skåne, Västra Götaland, Kalmar och Gotland Hur upplever de politiska aktörerna framväxtprocessema vad gäller deras egen delaktighet och hur de ser på olika förhandlingskonflikter vid utformningen försöken De fyra länens vägar till att av bli försökslän skiljer sig på flera sätt. Olikhetema betingas att av respektive län har skilda traditioner, organisationsstrukturer och aktörsrela-

tioner. Den kommande beskrivningen försökslänens framväxtprocesser

av

syftar främst till att skapa ingångsvärden för den fortsatta utvärderingen.

De olikartade skeenden som präglat försöksverksamhetens framväxt i

respektive län utgör alltså en viktig utgångspunkt för hur försöken fortsätt-

ningsvis ska värderas.

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 31

Skåne

I Skåne inleddes en regionprocess redan mot slutet av 1980-talet då en diskussion regionalt samarbete och kraftsamling initierades. Den om

skånska regionprocessen har, enligt intervjumaterialet, haft sin viktigaste

drivkraft i det som kommit att benämnas den regionala administrativa röran i Skåne. Det har gällt frågan om den onaturliga administrationsgränsen mellan Malmöhus- och Kristianstads län som existerat sedan tiden för försvenskandet Skåne på l600-talet. Detta har lett till ett dubbelav kommando vad gäller den statliga såväl landstingskommunala verksom samheten i Skåne. Sjukvårdens, den statliga administrationens och kollek-

tivtrañkens uppsplittring på flera huvudmän har alltså varit en viktig del i den skånska regionprocessen. Det finns till detta kopplat en stark betoning

identitetsfaktorer med det skånska landskapet som grund. Vi kan av

exempelvis till Utvecklingsprogram för Skåne läsa i en remissupplaga

följande:

Skåne har vid 90-talets slut trots alla förändringar bevarat mycket av den skånska identiteten. Det gäller den decentraliserade bebyggelse- och ortsstrukturen som utvecklats under lång tid. Alla kulturhistoriska minnesmärken. Språket. Traditionerna. Matkulturen. Sillen och snapsen. Den omväxlande och vackra naturen. Slätten. Det böljande öppna och vänliga landskapet. Bokskogama, havet, stränderna. Men också sjöarna och de täta barrskogarna. Allt detta utgör väsentliga inslag i landskapets karaktär och i den livskvalitet som Skåne kan erbjuda sina invånare och som ska tas tillvara i regionens utveckling.

En annan drivkraft i den skånska regionprocessen rör ett ökande behov av att profilera ett enat Skåne i internationella sammanhang, både i gräns-

regionala aktiviteter som i Öresundsregionen och i EU-sammanhang. År

1992 formaliserades dessa strävanden i den s.k. fempartsgruppen bestående de båda landstingen, kommunförbundets länsavdelningar i av Malmöhus- respektive Kristianstads län samt Malmö stad. Fempartssamarbetet resulterade redan tidigt i ett förslag till regeringen om att få starta

försöksverksamhet förändrad regional uppgiftshantering inom

en med en landskapet Skåne.

Fempartssamarbetet fördjupades från 1995 genom att den s.k. Skåne-

styrelsen bildades. Skånestyrelsen bestod företrädare från de fem av

2 ur Utvecklingsprogram för Skåne, remissversion, Regionförbundet Skåne i oktober 1998.

32 Regionreform på försök SOU 1999: 103

parterna och med de politiska partierna i ledningen. I juli 1997 avveckla-

des Skånestyrelsen och samtidigt bildades Regionförbundet Skåne ett

regionförbund med kommunerna och landstingen i Skåne medlemsom mar. Det är också inom ramen för Regionförbundet den formella som delen av försöksverksamheten inleds. Efter valet 1998 konstitueras det nya Region Skåne med ett eget direktvalt regionfullmäktige. Sammantagetkan

framväxtprocessen sägas kännetecknas av följande skånska särdrag:

För det första har de politiska partierna haft drivande roll i hela en

processen. Det har sagts under såväl intervjuer i andra sammanhang

som att de politiska partierna så att säga i Skåne. När de fem ägt processen parterna haft svårt att komma överens, exempelvis i konflikter mellan landsting och kommunförbunden, har partiföreträdama tagit tag i processen och kunnat överbrygga eller desarmera konflikterna. Enligt samstäm-

miga utsagor i intervjumaterialet har försökens framväxtprocess fört med

sig att en helt ny samarbetsanda skapats mellan de politiska partierna i Skåne. En viktig punkt i den fortsatta utvärderingen blir därför att följa

upp partiernas roll i den fortsatta försöksverksamheten och vad hänt

som efter valet 1998. Ett andra särdrag i Skåne är att processen präglades mycket tydav en lig konfliktdimension kring frågan regionen skulle byggas regionom som

förbund eller som ett direktvalt regionfullmäktige. Förespråkama för ett

regionförbund, främst företrätt av de båda kommunförbunden, under var

processen mycket tveksamma till den direktvalda modellen i deras språk-

dräkt benämnd storlandstingsmodellen. Argumentationen från kommunförbundens sida handlade i hög grad risken för att det skulle uppstå om olika kompetenstvister mellan regionorgan och kommuner. Inom ett regionförbund regleras uppgiftsfördelningen i förbundets stadgar och det är upp till huvudmännen, i det här fallet kommuner och landsting, att från

fråga till fråga nå förhandlingsuppgörelser förändrad uppgifts-

om en fördelning. Ett direktvalt fullmäktige kan, kritikerna, komma att menar fungera som en överkommun tar på sig politiska uppgifter i strid med som kommunerna i regionen. Motståndet mot ett direktvalt fullmäktige var emellertid inte tillräckligt starkt. Huvuddelen de politiska partierna ville av

ett direktvalt regionfullmäktige för Skåne. Även i denna del finns

se en

viktig uppföljningsfråga för den kommande utvärderingen försöken.

av Ett tredje särdrag i skåneprocessen utgörs relativt betydelsefull av en

konflikt mellan Regionförbundet/Region Skåne och länsstyrelsen kring

överföringen av det regionala utvecklingsansvaret. Företrädare för det nybildade regionorganet upplevde, i vart fall under den första tiden förav söksverksamhet, svårigheter att hitta renodling vad gäller ansvaret för en de regionala utvecklingsfrågoma visavi staten och länsstyrelsen. Länsstyrelsen å sin sida pekar på den osäkerhet förelåg i samband med som

Regionreform på försök 33

starten försöksverksamheten, dels vad gäller den egna organisationens av förändring två länsstyrelser integrerades till en ny, dels vad gäller formella oklarheter i regeringens beslut angående ansvarsfördelningen mellan självstyrelseorgan och stat.

Västra Götaland

Det finns klara paralleller mellan den skånska framväxtprocessen och

utvecklingen Västra Götalandsregionen. Precis som i Skåne utgjorde av

den regionala administrativa viktig utgångspunkt för de

röran en ansträngningar initierades vid 1990-talets början för att reformera som länspolitiken i Västra Götaland. Inom ramen för den s.k. Västsverige-

utredningen SOU 1992:66 föreslogs att ett regionförbund skulle bildas av

kommunerna i de s.k. NORP-länen med uppgift att från länsstyrelsen överta ansvaret för ett antal övergripande utvecklingsfrågor. I det fortsatta

utredningsarbetet, med koppling till regionberedningen, bildades en

referensgrupp med tre ledamöter och en ersättare för varje politiskt parti i NORP-länen även företrädare för Värmlands län ingick så småningom i gruppen. Denna referensgrupp presenterade under 1993 synpunkter och förslag för den regionala på en framtida organisation och ansvarsområden samhällsorganisationen i Västsverige. Referensgruppen föreslog bildandet

av ett regionförbund med kommuner och landsting som medlemmar

bestående av de fyra länen och med möjlighet för Värmlands län att ansluta sig Det markerades tydligt i förslaget att regionförbundet senare. inte skulle kunna fungera som överkommun i relation till kommunerna och landstingen skulle vara kvar under en begränsad övergångsperiod. Huvuduppgiften för det regionförbundet skulle vara att ansvara för inomnya regional samordning, planerings- och utvecklingspolitik samt ansvaret för regionens internationella kontakter. En majoritet av deltagarna i referensuttalade sig också för att verksamheten på sikt borde föras till ett gruppen

direktvalt regionfullmäktige.

Regionberedningen, som presenterade sitt slutbetänkande under 1995, anammade i stora drag detta förslag. Regionberedningens förslag innebar att det regionala utvecklingsansvaret skulle överföras från länsstyrelse till landsting. Den stora skillnaden dock att merparten av politikaktörer i var Halland ställde sig avvisande till att ingå i samarbetet. Regionberedningens förslag kom därför att endast omfatta ORP-länen samt Kungsbacka komi Halland. Trots att huvuddragen var klara redan 1995 blev regionmun försenad till följd av olika oenigheter om den geografiska processen

22 NHallands län, OGbg/Bohus län, RSkaraborgs län och PÄlvsb0rgs län.

34 Regionreform på försök

indelningen. Kungsbacka kommun ville i slutändan inte ingå i storlänet och det fanns kommuner även på andra håll tveksamma. Regesom var

ringen tillsatte under 1996 en särskild utredare för att klarlägga de

geogra-

fiska gränserna. Slutresultatet blev en region med de tre ORP-länen

inklusive Göteborgs kommun men utan Habo och Mullsjö kommuner i

Skaraborgs län som i folkomröstningar istället bestämde sig för att ansluta sig till Jönköpings län. Det fanns därutöver stor tveksamhet inför

en an-

slutning till storlänet bland ytterligare ett antal kommuner i främst Skaraborgs län.

I de fortsatta förberedelserna av försöksverksamheten bildades under

1996 den s.k. Väststyrelsen. Den bestod 27 politiker utsågs

av som av

partiorganisationema och som kom från både kommuner och landsting.

Under våren 1997 organiserades arbetet i ett stort antal styrgrupper som skulle förbereda den kommande försöksverksamheten inom olika sakområden. Väststyrelsen ombildades i december 1997 till interimistiskt funen

gerande fullmäktigeförsamling, sammanläggningsdelegerade, med 103 ledamöter med formellt mandat att fatta förberedande beslut angående

försöksarbetet. Precis i Skåne har de politiska partierna dominerat som

framväxtprocessen, ofta utan att tjänstemän lämnat några beredande förslag. intervjupersonerna i mitt material intygar tämligen samstämmigt att

processen varit konstruktiv och resultatinriktad. I likhet med skåneprocessen har viktig konfliktdimension gällt en relationerna mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna. En huvudstrategi i att hantera detta problem har varit ett försök att involvera kommunerna i de arbetsgrupper etc. förberett försöket. Detta har som sedan utvecklats till beredningsorganisation där kommunala en represen-

tanter finns med i beredningsgrupper till de viktigaste nämnderna i Västra

Götalandsregionens organisation mer detta i kommande kapitel. Hur

om samarbetet mellan kommuner och region utvecklas blir något huvudav en

fråga för den kommande utvärderingen. Till skillnad från förberedelseprocessema i Skåne, Kalmar och Gotlands län har relationen mellan regionorgan och länsstyrelse i Västra Götaland präglats av relativt smärtfritt utbyte. Visserligen har det funnits

en rad svårlösta teknikaliteter och del rollkonflikter, intervjuen men personerna pekar här på att det funnits konstruktiv anda mellan de en

personer som skött förhandlingarna. En viktig faktor är att Västra

annan

Götaland låg steget efter de andra försökslänen när det gällde överföringsfrågorna av det regionala utvecklingsansvaret. I mycket kom därför överföringsförhandlingama att bli resultatinriktade och utan några alltför

seg-

slitna diskussioner om vilka delar av det regionala utvecklingsansvaret

som inte skulle överflyttas osv.

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 35

Kalmar län

Framväxtprocessema i Kalmar- respektive Gotlands län är av en delvis karaktär jämfört med de två storlänen. I Kalmar och Gotland beannan tingas regionprocessen i sin helhet av de förslag och det utredningsarbete

som genomfördes inom ramen för regionberedningen. I Kalmar län, som

traditionellt haft inom-regional konflikt mellan norra och södra länsdeen len, inleddes under 1995 diskussioner mellan landstings- och kommunföreträdare i syftet att öka samarbetsytoma och med den konkreta uppgiften att formulera ett remissvar på regionberedningens slutbetänkande. Trots att hel del meningsskiljaktigheter fanns lyckades man enas kring en ett gemensamt yttrande vari man också uttrycker intresse för att ingå i en försöksverksamhet. I den fortsatta behandlingen av frågan konkretiserades förslaget om en försöksverksamhet och ett antal möten ägde rum där företrädare för regeringen informerades intresset för att bli försökslän. Trots att det regioom nala samförståndet aldrig varit direkt iögonfallande lyckades man alltså övertyga regeringen att få ingå i försöksverksamheten. Enigheten mellan kommuner och landsting fanns beträffande försökens huvudprinciper och avgörande förutsättning var att försöken skulle bedrivas inom ramen för en

ett regionförbund med indirekt valda politiker från landsting och

kommuner. I mitt intervjumaterial framträder i övrigt följande karakteristika för framväxtprocessen i Kalmar län: För det första är kommunförbundet i Kalmar län en viktig drivkraft och sammanhållande aktör för regionprocessen. I mitt intervjumaterial sägs också att det i mycket varit ett antal enskilda personer, däribland Roger Kaliff tidigare ordförande i Kommunförbundet i Kalmar län och

s

Håkan Brynielsson, idag direktör för regionförbundet, som varit drivande i framväxtprocessen. För det andra rådde enighet mellan partierna och kommunerna att bli försökslän. Kommunerna och kommunpolitikema om i länet anses av en del intervjupersoner ha varit drivande i processen. Vissa invändningar förekom, i huvudsak är det bred uppslutning i länet men en för medverkan i försöken. Framväxtprocessen har med detta inneburit, en

enligt flera röster i intervjumaterialet, att samarbetet mellan länets kom-

muner utökats och förbättrats. Ett tredje karaktärsdrag för Kalmarprocessen är att länsstyrelsen spelat bakgrundsroll. Det finns en grundkonflikt under processen mellan länsen

styrelsen och företrädare för det framväxande regionorganet. Trots dessa konflikter har ändock processen, enligt samstämmiga uppgifter under intervjuerna, kännetecknats av en hyggligt konstruktiv dialog mellan de

inblandade parterna, dvs. länsstyrelse, kommuner och landsting.

36 Regionreform på försök SOU 1999: 103

Gotland

På Gotland rådde enighet i kommunfullmäktige i samband med att remissvaret till regionberedningens slutbetänkande behandlades. Kommunen tillstyrker då regionberedningens förslag om att låta det regionalpolitiska utvecklingsansvaret föras över från länsstyrelsen till kommunen. I yttran-

det betonade kommunfullmäktige också att Gotlands län skulle förbli orört som län, med egen länsstyrelse och andra länsfunktioner. I detta yttrande anmäler Gotlands kommun även ett intresse att få bli försökslän. om

I samband med att regeringen under hösten 1996 lägger sin proposi-

tion om försöksverksamheten inträffar dock det intressanta att centerpartiet

och moderaterna vänder på klacken och ställer sig delvis negativa till

en försöksverksamhet på Gotland. Med detta skapas intensiv debatt och en

företrädare för länsstyrelse, näringsliv, fackliga organisationer och medier

ställer sig kritiska och frågande. På Gotlands Allehandas ledarsida stod exempelvis följande att läsa:

Förslaget om ändrad regional ansvarsfördelning på Gotland är så dåligt genomtänkt och så dåligt lokalt förankrat att riksdagen måste avslå det. Det vore rena katastrofen för Gotland om förslaget blir verklighet.

Demokratiargument kom att ställas mot effektivitetsargument i debatten

och kommunstyrelsens ordförande Jan Lundgren vidhöll

s att Gotland i

och med reformen stärker de demokratiska inslagen i regionalpolitiken då ett minskat expertstyre ersätts av ett ökat folkstyre. Enigheten med var denna debatt som bortsopad och det fanns i detta skede, och befinner vi nu

oss hösten 1996, en risk eller då alternativt möjlighet att Gotland

en

skulle förlora sin status som försökslän. Regeringen accepterade dock i

propositionen att försöksverksamhet borde ske. Vi kan dock konstatera att det i stort sett endast är på Gotland där den politiska debatten varit intensiv och brännande rörande ett deltagande i försöksverksamheten.

Sammanfattningsvis uppvisar framväxtprocessen på Gotland flera särdrag jämfört med övriga försökslän. För det första slutade framväxt-

processen i politisk oenighet. Det är särskilt överraskande att centerpartiet

på Gotland kom att ställa sig delvis kritisk till ett deltagande i försöken. Det är överraskande med tanke på att centerpartiet i övriga Sverige och i de andra försökslänen varit stark anhängare att låta det regionala

en av

utvecklingsansvaret övergå från länsstyrelserna till folkvalda regionorgan. I mitt intervjumaterial finns ett antal olika förklaringar till centerpartiets agerande. Några antyder maktpolitiska aspekter mellan socialdemokra-

23citat Åström 1997, 34. ur s.

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 37

terna och den politiska oppositionen. En annan förklaring som antyds är att den förre landshövdingens personliga motstånd mot försöksverksamheten bidragit till att göra del centerpartistema på Gotland osäkra. En en av tredje förklaring handlar rädsla för att Gotland, genom att länsstyom en relsen avlövas del uppgifter, på sikt skulle kunna förlora hela sin en

länsstyrelseförvaltning. Vaktslåendet olika länsfunktioner är starkt

om

bland partierna på Gotland. En del resonerade i termer av att om man accepterade att liten del länsstyrelsen förlorades så skulle kanske

en av nu hela kakan gå förlorad lite längre sikt.

I detta sistnämnda ligger ett andra särdrag i den gotländska regionpro-

De territoriella aspekterna finns med under hela framväxtprocessen cessen. i rädsla för att Gotland ska fogas i ett storlän med fastlandet. Det är en

också mot denna bakgrund Gotlands specifika försök med en samordnad

statlig länsförvaltning ska En del företrädare för länsstyrelsen hävdade ses. här länsarbetsnämnden och skogsvårdsstyrelsen byggs under att om länsstyrelsens tak skulle starkare statlig förvaltningsenhet skapas på en Gotland. Detta skulle i sin tur, enligt relativt samstämmiga uppgifter i mitt

intervjumaterial, kunna utgöra förutsättning för egen gotländsk

en en statsförvaltning även i framtiden.

2.3.3 Deltagande i framväxtprocesserna en

-

summering

Vi har så här långt beskrivit framväxtprocessemas viktigaste utvecklingsdrag i de fyra försökslänen. Även det finns flera nämom gemensamma är det ändock stora variationer mellan i framväxtprocesserna. Vi kan nare också ett varierat mönster vad gäller olika länsaktörers deltagande i se framväxtprocesserna. En viktig utvärderingsfråga för PARK är att pröva i vilken utsträckning kommun- och landstingspolitiker, politiska partier, organisationer, företag och enskilda medborgare deltagit i försöksverksamheten. Det material jag hittills samlat inget besked om hur som ger

medborgare, organisationer och andra privata aktörer deltagit i försökens

framväxtprocesser. Kännetecknande är ändock att framväxtprocesnog

aldrig, med undantag möjligtvis för Gotland, varit något kontroversi-

serna ellt stoff i massmedierna. Det medborgerliga deltagandet i de första och historiska regionvalen i Skåne och Västra Götaland vittnar inte heller om framväxtprocesserna skapat sig entusiasm eller misstro hos allatt vare mänheten. Dessa frågor kommer dock att bli utförligt belysta i kommer mande utvärderingsinsatser.

38 Regionreform på försök SOU 1999: 103

I mitt enkätmaterial har jag emellertid haft med fråga belyst en som kommun- och landstingspolitikemas samt kommunchefemas på delsyn tagandeaspektema. Tabellen på sid 39 bekräftar i flera avseenden de förhållanden som

beskrivits i detta kapitel. För det första är kommunpolitikemas bedömning av den egna kommunens delaktighet i relativt

processen negativ i de två storlänen, medan den är mycket positiv i Kalmar län. Det är dock inte alla kommunpolitiker i storlänen är lika negativa. som Politiker i residensstadskommunema är starkt positiva och även i de

större kommunerna råder positiv grundsyn på kommunens delaktighet

en

i framväxtprocessen. Detta måste betecknas sorts vamingsklocka

som en för de ansvariga i Skåne och Västra Götaland. De båda storlänen har många kommuner inom sina gränser och det är tydligt att många

kommunpolitiker, särskilt i de mer perifera delarna, inte känt sig särskilt

delaktiga i processen. I mina intervjuer med företrädare för regionsstyrelsema i de båda storlänen betraktas kommunernas intresse och engagemang strategiska faktorer för försöken ska lyckas. som om Om kommunernas stöd och medverkan minskar tappar regionen både vad gäller effektivitet och legitimitet. Betraktar vi tabellen för politikerna i Kalmar län framträder helt en annan bild. Politikerna i Kalmar län upplever att den kommunen varit egna

mer delaktig i framväxtprocessema jämfört med kollegorna i storlänen. I Kalmar län, som har endast 12 kommuner, byggs försöksverksamheten

som ett regionförbund där kommunerna kan sägas delägare i vara processen. Detta bidrar sannolikt till att politikerna upplever den kommunen egna som delaktig i processen. Vi kan också tabellen utläsa att såväl modeur rater som kristdemokrater är de partiföreträdare är mest negativa i som denna del. Moderaternas allmänna kritik mot regionfrågan speglas sannolikt här, men vad betingar kristdemokraternas attityder i denna del är som mera svårförklarat. Kommunchefemas åsikter avviker i två avseenden i denna fråga. Kommunchefema i Skåne är betydligt positiva till sin kommuns delmer

aktighet i regionprocessen jämfört med skånepolitikerna. I Västra Götaland förhåller det sig tvärtom. De verkliga kritikerna finns bland kommun-

chefema dock i skaraborgsområdet i högre grad än vad gäller

som som för politikerna i Västra Götaland inte upplever sin kommun delaktig i som processen.

SOU 19992103 Regionreform på försök 39

Tabell 2.5 Delaktighet i regionprocessen

Påstående kommunens delaktighet: "Jag upplever att vår kommun/vårt om landsting i hög grad varit delaktig i med att bygga upp en ny processen västsvensk/skånsk/i Kalmar/ region. "

Skaraborgskommune

landsüget ifld nu Skaraborgs län - v-

l i Ledamot-i

Ilandsiingkspolitiker

landsiings-styrelse +28 - .- . V eller landstingsfull- - l e -. . V

+.65:.. , ;I.-+-137 TL -

1 Balansmåttet har beräknats att subtrahera andelen som svarar "Instämmer helt" genom eller "Instämmer i stort sett" från de "I stort sett motsatt åsikt" eller "Helt som svarar åsikt". Ju högre balansmâtt desto positiv till påståendet. Balansmâttet kan motsatt mer variera mellan +100 och -100. Siffror inom parentes är andelen "vet ej" svar.

40 Regionreform på försök SOU 1999: 103

Framväxtprocessema och den fortsatta

utvärderingen

Beskrivningen av försöksverksamhetens framväxtprocesser har tjänat syftet att fä fram ett antal ingångsvärden inför den fortsatta utvärderingen.

Av det som hittills sagts i detta kapitel är det särskilt tre huvudfrågor som

kommer att följas upp i det fortsatta utvärderingsarbetet:

Om vi betraktar försöksverksamhetemas framväxtprocesser på ett

övergripande plan kan vi dra slutsatsen att de politiska partierna haft

en framträdande roll i samtliga fyra län. Ett återkommande uttryck

un-

der mina intervjuer har varit att partierna ägt regionprocessema. En

särskilt framträdande roll har partierna haft i de två storlänen, men även i Kalmar och Gotland är försöksverksamheten i hög grad affär en

för de politiska partierna. En viktig del i den fortsatta utvärderingen blir därför att följa partiernas roll i de fortsatta försöken. Är det

upp

så att partierna fortfarande är drivande i och ägare det regionpoli-

av tiska arbetet i försökslänen

Den andra huvudfrågan gäller det nybildade regionorganets relationer

till kommunerna i regionen. Framväxtprocessen innehöll i såväl Skåne som Västra Götaland en betydelsefull konfliktdimension mellan det kommunala intresset och det intresse företräds regionen och som av

dess direktvalda fullmäktige. Företrädare för kommunförbunden i för-

sökslänen varnade ett tidigt stadium framväxtprocessen för av en s.k. överkommunrisk med direktvald regionorganisation. Den forten satta utvärderingen kommer att uppmärksamma denna konfliktdimen-

sion. På vilka sätt har Region Skåne och Västra Götalandsregionen

hanterat relationerna till kommunerna Upplever de kommunala intressena ett problem med olika typer kompetenstvister gentemot av Regionorganen 1 Skåne respektive Västra Götaland Har relationerna i regionförbundets Kalmar karaktär jämfört en annan med de två storlänen

Den tredje huvudfrågan gäller det fortsatta samarbetsmönstret mellan

regionorgan och länsstyrelsen. Framväxtprocessema har i samtliga fall, delvis med undantag av Västra Götaland, kännetecknats av en

grundkonflikt med länsstyrelsen. Det är viktigt att följa hur denna

upp relation gestaltat sig under försöksverksamheten.

Till detta finns även en rad andra frågor väckts under framväxt-

som processema. Det gäller exempelvis den speciella utvecklingen på Gotland,

om samarbetsmönstret i Kalmar län mellan landsting och kommuner och i

frågan om hur olika identitetsfaktorer utnyttjats i försöksarbetet.

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 41

3 Försöksverksamhetens första tid

1 Inledning

Försöksverksamheten med regional ansvarsfördelning startade den l en ny

juli 1997 i Skåne, Kalmar och Gotlands län och den 1 januari 1999 i

Västra Götalands län. Den följande analysen bygger på ett material som insamlats inom ett, eller i bästa fall, ett och ett halvt år från det att försöks-

verksamheten inleddes. Det är givetvis mycket problematiskt att göra analyser efter så kort tid. Försökens första tid har präglats av olika typer av inkömingsproblem. Inblandade är sina positioner, en rad

personer nya

verksamhetsmässiga och organisatoriska detaljer återstår ännu att finslipa

och de regionorganen har ännu inte blivit fullt färdiga med den lokalnya mässiga situationen. Jag har vid mina intervjubesök i försökslänen bokstavligen snubblat på flyttkartonger och jag har ibland haft svårt att hitta till möteslokal De ytterst snäva tidsramar lagts fast i utredrätt osv. som ningsdirektiven nödvändiggör emellertid att det redan i ett tidigt stadium genomförs analyser. Den följande analysen bör därför betraktas med stor reservation. Det lägesrapport hur försöken utvecklats under dess allra första tid. är en om Likväl har det ett värde att göra tidig lägesrapport. Den har, som en kommer framgå fortsättningsvis, bidragit till att utveckla utvärdeatt

ringens frågeställningar och till att skärpa uppmärksamheten mot specifika

problem i försöksarbetet.

förhållanden

3.2 Regiondemokratiska

Utvärderingens första och viktigaste fråga gäller hur olika demokrativärden påverkas till följd försöksverksamheten. Utvärderingen syftar i av

denna del att pröva hur den demokratiska förankringen, deltagandemöjligheterna och det demokratiska ansvarsutkrävandet påverkas försöks-

av verksamheten. Den huvudfråga ska besvaras lyder: På vilka sätt som

arbetar försökslänen med att förstärka den demokratiska förankringen av

42 Regionreform på försök SOU 1999: 103

det regionala utvecklingsarbetet Analysen omfattar frågor rörande medborgarnas deltagande-, insyns- och kontrollmojligheter, de politiska parti-

ernas och politikernas roll och betydelse i försöksverksamheten. En speci-

fik jråga gäller här vilken betydelse som borttagandet av länsstyrelsens lekmannastyrelse haft vad betrafar demokratiaspekterna.

3.2.1 Olika demokratimodeller

Det bör inledningsvis noteras att de fyra försökslänen arbetar med olika

demokratiska grundmodeller. Vi har tidigare konstaterat de både att stor-

länen, Skåne och Västra Götaland, tillämpar direktval till regionfull-

ett

mäktige. Nyheten i detta sammanhang är att det varit val till fullmäktige

ett

som omfattar länsindelning samt att det fullmäktige fått

en ny nya en

bredare kompetens jämfört med de tidigare landstingsvalen. Pâ Gotland

är

kommunen och kommunfullmäktige den instans för det

som ansvarar

regionala utvecklingsarbetet. I mycket är det på Gotland fortsättning på

en en styrelseforrn som tidigare, utöver de kommunala uppgifterna, även

innefattat sjukvårdsfrågor. I Kalmar län tillämpas regionförbunds-

en

modell där kommunfullmäktigeförsamlingama i länet respektive lands-

tingsfullmäktige utser representanter till regionförbundets förbundsfull-

mäktige. Det sker alltså inga direktval politiker till regionförbundets av

fullmäktige i Kalmar län.

Detta innebär att försöken omfattar två olika typer representationsav system. I de båda storlänen samt på Gotland är det de politiska partierna

som svarar för nomineringar och rangordning kandidaterna på valsedlar

av

väljarna har ett visst inflytande rangordningen personvalsyste-

av genom

met. I Kalmar län är det istället kommunerna och landstinget i

som egenskap av att vara huvudmän för regionförbundet de politiska utser representantema. Detta bygger i sin tur på politisk i respektive en process kommun samt inom landstinget.

Det har påtalats i debatten försöken att direktvalsmodellen i Skåne om

och Västra Götaland riskerar att alltför dominerande ställning för de

ge en större kommunerna i regionen och då särskilt för storstäderna Malmö och

Göteborg. Medborgama kan komma att uppfatta regionfullmäktige

som en tummelplats för de stora kommunerna. I Kalmar län uppstår istället s.k. ett småpartiproblem. Här får samtliga kommuner relativt

en jämbördig

representation och det är t.0.m. så att de stora kommunerna är under-

representerade om vi jämför med befolkningsunderlaget. Vad där-

som emot kan bli ett problem är att de mindre partierna blir underrepresenterade, då respektive kommun endast utser företrädare för de större partierna

i kommunen. Medborgama kan i detta fall uppfatta regionfullmäktige

som

1999: 103 Regionreform på försök 43 SOU

tummelplats för de partiema. Om vi granskar nedanstående

en stora

tabell får vi ett besked vad beträffar representationen i Kalmar län:

Tabell 3.1 Jämförelse andel platser i regionförbundets fullav mäktige med andel röster i landstingsvaleti Kalmar län 1998.

beräknat på de ordinarieplatserna i fullmäktige

Mandatfördelningen i regionförbundets fullmäktige ger en viss överrepresentation för socialdemokraterna och centerpartiet och motsvarande

en

underrepresentation för kristdemokraterna och vänsterpartiet om vi jämför med utfallet i landstingsvalet. Inget parti står dock utan representation i fullmäktige vi jämför resultaten i landstingsvalet. Möjligtvis kan sägas

om

de småpartier, lokal karaktär, fått plats runt om i kommun-

att av mer som

fullmäktigeförsamlingama i Kalmar län inte givits någon plats i region-

förbundets fullmäktige. Den samlade bilden är trots detta ändå att region-

förbundets fullmäktige givits formell representation som ganska väl

en motsvarar medborgarnas röstande i Kalmar län.

Hur förhåller det sig då med kommunernas representation i de båda

storlänen Först och främst bör sägas att syftet inte är att skapa en

kommunvis representation i regionfullmäktige församlingarna i Skåne och Götaland. Det blir i mycket partiernas nomineringar kan bädda

Västra som för jämn fördelning över kommunerna. Om vi studerar valstatistiken en

efter 1998 års val för Skåne och Västra Götaland erhålls följande bild: De 149 ordinarie fullmäktigeledamötema i Skåne fördelar sig på ett innebär att det finns minst fullmäktigeledamot i samtliga

sätt som en

skånska kommuner. Flest politiker, 30 har sin hemort i

ca personer,

Malmö följt de större städerna Lund, Helsingborg, Kristianstad, Hässle-

av

u jfr Gidlund 1998

44 Regionreform på försök SOU 103 1999:

holm och Ängelholm. Men även samtliga de allra minsta kommunerna

av

har regionfullmäktigeledamot boende i kommunen. I Västra Götaland,

en som har 49 kommuner, är det handfull kommuner saknar en som

regionpolitiker med adress i kommunen. Göteborgspolitikema hand

tar om

över 40 av de 149 platserna i regionfullmäktige. Risken för småkom-

att munerna upplever sig marginaliserade därför något i som synes vara större Västra Götaland jämfört med Skåne. Detta beror på kommunstrukturen att i Västra Götaland har större demografisk spännvidd Skåne. Göteen än

borgs stad, med dess förortskommuner, representerar mycket starkt

ett

regioncentrum i relation till de många och ofta mycket små kommuner

som finns i Västra Götaland. Av de 49 kommuner i finns i Västra som Götaland har hela 12 kommuner ett invånarantal understigande 10.000

personer. I Skåne är visserligen Malmö stad ett starkt regioncentrum, men kommunstrukturen i Skåne innehåller härutöver antal andra starka ett

kommuner främst Lund, Helsingborg och Kristianstad. Skåne har dessutom relativt få riktigt små kommuner endast 2 kommuner

av 33 har ett

invånarantal som understiger 10.000 invånare. I mina intervjusamtal med företrädare för regionstyrelsema i Skåne

och Västra Götaland är starkt medveten denna problematik. man om

Sammanhållningen i regionen bygger på att dra det starka region-

nytta av centrum som finns i respektive län utan att de små kommunernas intressen åsidosätts. Vi ska i kommande avsnitt återvända till

relationen mellan regionorgan och kommunerna i försökslänen. Särskilt i storlänen

utgör

dessa relationer, enligt min mening, strategiskt viktig punkt för försö-

en kens utveckling i stort.

3.2.2 Valresultatet 1998

Valet år 1998 kom att bli det första valet till de regionfullmäktigeför-

nya samlingarna i Skåne och Västra Götaland. Den massmediala bevakningen

av de nya regionvalen relativt stor i de regionalt förankrade medisynes

erna men kanske inte i samma grad i riksmediema. I Kalmar län och på

Gotland skedde inga förändringar i valhänseende då val till landsting och

kommuner genomfördes tidigare. Jag har inte haft studera som resurser att valrörelsema i de försökslänen än på ett mycket ytligt plan. Jag nya mer ska dock i den nästkommande etappen genomföra

en undersökning av de

politiska partiernas dess läns/distriktsorganisationer aktiviteter

i region-

politiska frågor. I denna etapp kommer alltså valrörelsearbetet under

1998 att spela en större roll i analysen. Till detta ska sägas att statsvetarna i Göteborg kommer att ägna delstudie det första regionvalet där en

olika valrörelseaspekter kommer att belysas.

SOU 1999: l 03 Regionreform på försök 45

I denna etapp ett av utvärderingen får vi tillsvidare nöja oss med att

studera befintlig statistik rörande valresultaten i försökslänen. I den följande tabellen belyses andel röster och mandatfordelningen i de fyra försökslänen:

Tabell 3.2 Mandatfördelningen och andel röster i regionvalen 1998

Gotland resultat i kommunfullmäktigevalet, Kalmar

avser län är andelen mandat i regionfullmäktige

Antal mandat Gotlandspartiet Gotlands framtid "Avser valdeltagande i landstingsvalet i Kalmar län

I såväl Skåne Västra Götaland fick ett litet parti, Skånes Väl respek-

som

tive Sjukvårdspartiet Folkets Vilja, sorts vågmästarställning och de

en

följande förhandlingarna om majoritetskonstellation och om vem som skulle få besätta ordförandeposten i regionsstyrelsen blev besvärliga och

stundtals dramatiska. Skånes Väls inträde i Region Skåne fick mycket

starkt genomslag i medierna även riksmediema precis som Sjukvårds-

partiets betydelse för kom att få besätta ordförandeposten i

vem som

regionstyrelsen i Västra Götaland. I Kalmar län behöll socialdemokraterna, Roger Kaliff, ordförandeposten i regionförbundets ledning trots att

genom socialdemokraterna gjorde stora valförluster i såväl kommunal- landssom

tingsvalen i Kalmar län. På Gotland återtog Centerpartiets Hans Klintbom

posten som kommunstyrelseordförande. Det har varit mycket debatt kring det låga valdeltagandet i 1998 års val. I drag kan sägas att Valdeltagandet i försökslänen sjönk i ungefär

stora

46 Regionreform på försök SOU 1999: l 03

samma grad som i övriga landet. Vi kan i vart fall de s.k. histonotera att riska regionvalen i Skåne respektive Västra Götaland inte innebar högre

valdeltagande än på andra håll i landet. Även i denna del kommer valforskningen att presentera analysresultat och vi får tillsvidare avvakta med

mer omfattande slutsatser i denna del.

En annan debattpunkt har gällt vilken typ politiker, kommunpoliti-

av

ker eller landstingspolitiker, tagit plats i regionfullmäktige i Skåne

som

respektive Västra Götaland efter valet. Det har funnits debattörer i region-

frågan som efterlyst fler regionpolitiker, dvs politiker står för

som ett mer

renodlat regionpolitiskt perspektiv och är relativt obundna i förhållande till både kommunalpolitiska och sjukvårdspolitiska perspektiv. I tabellen nedan visas vilka politiker tagit plats i regionfullmäktige

som

Tabell 3.3 Politikerna i regionfullmäktige. Politisk bakgrund och könsför-

Fdemgtg i rbundsrmg

25Uppgiñema om politikemas bakgrund i kommun- eller landstingspolitiken har hämtats från PM från Svenska Kommunförbundet respektive en gemensam Landstingsförbundet rubricerad Val till självstyrelseorgan i Skåne län och Västra Götalands län daterad 1998-10-05. Man kan dock, enligt min mening, ifrågasätta om den gjorda operationaliseringen mäter det den mäta, dvs avser att om exempelvis en kommunfulhnälctigeledamot nödvändigtvis också är en person som identifierar sig och har en bakgrund just kommunpolitiker. som

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 47

Regionfullmäktigeförsamlingama i Skåne respektive Västra Götaland har majoritet politiker med tidigare uppdrag i kommunfullmäktige

en av något starkare i Skåne jämfört med Västra Götaland. Gruppen som varken suttit i landstings- eller kommunfullmäktige utgör ca 20% av de invalda och det är kanske i denna som vi ska söka efter den renodgrupp

lade regionpolitikem. Tabellen även besked om den formella kvinno-

ger

representationen i fullmäktige och i del av nämnder/styrelser. Svagast

en

kvinnorepresentation i Kalmar län vilket kan ha med den organisato-

finns

riska forrnen göra. Ett annat förhållande bör noteras att kvinnorna att som

har mycket stark representation i kultumämndema och en motsvarande

en

representation i nämnderna med för de regionala utvecklings-

svag ansvar frågorna.

Med detta sättes punkt för beskrivningen aspekter med koppling

av till valet 1998. I den nästkommande etappen utvärderingen ska en något av

fylligare bild kring valresultatet och frågor med koppling till

presenteras valrörelsen.

3.2.3 Den länspolitiken problembilder i

anonyma -

försökslänen

Mina intervjufrågor har haft syftet att inledningsvis belysa hur intervjuuppfattar läns- eller regiondemokratins kvalitet och förändring

personerna under de senaste 5-10 åren. De med några få undantag, att det menar,

existerar ett demokratiunderskott i läns- eller regionpolitiken. Om jag

intervjupersonemas utsagor är det fyra orsaker bakom de sviksummerar tande demokrativärdena i länspolitiken:

Först och vanligast förekommande. Länspolitik har traditionellt kännetecknats hög grad anonymitet och slutenhet. Intervju-

av en av pekar här på två förhållanden. Det första gäller länsstyrelpersonema

arbete med främst med de regionala utvecklingsfrågoma som

sens

dominerats tjänstemannakultur där det medborgerliga och parti-

av en

politiska engagemanget varit litet. Det andra förhållandet gäller landstingspolitikens anonymitet och slutenhet. Landstingen uppfattas av flertalet intervjuade som en relativt svårtillgänglig, komplicerad samt starkt professions- och tjänstemannastyrd organisation.

en

Länspolitiken är uppsplittrad på väldigt många organisationer. Läns-

styrelse, landsting, länsarbetsnämnd, ALMI, kommunalförbund etc arbetar ibland med likartade frågor. Det är svårt för medborgaren att

sätta sig i den rådande myndighetsstrukturen på regional nivå. Ut-

Regionreform på försök

trycket om en regional administrativ röra används flitigt intervjuav personerna för att beskriva denna komplexitet.

Många intervjupersoner, även bland intervjuade partipolitiker, pekar på att de politiska partierna försvagats under de tio åren. Trots

senaste

att det i hög grad varit partierna ägt och drivit regionaliserings-

som

processerna i försökslänen de intervjuade ändock de poli-

menar att

tiska partiernas organisationer, medlemsengagemang och aktiviteter

försvagats under tid. Många partierna hamnat i senare menar att en

djupgående kris. De intervjuade, särskilt bland partipolitikema, hoppas

på att försöksverksamheten ska innebära organisatorisk en och verk-

samhetsmässig renässans för partiernas läns- respektive distriktsorga-

nisationer.

Några intervjupersoner att länspolitik alltid byggt på relativt

menar en hög grad av samsyn och samförstånd. De regionpolitiska frågorna blir

sällan föremål för politisk polarisering och mycket konflikterna

av

hanteras i förhandlingsuppgörelser mellan de ledande politiska

aktö-

rerna i länet. Detta gör regionpolitiken osynlig och föga kontroversiell.

Sammantaget pekar intervjumaterialet på existensen relativt

av en anonym

och förhandlingsbaserad länsdemokrati. I stort samtliga de in-

sett av

tervjuade att opinionsbildningskulturen, dvs debatter,

menar öppna mass-

mediakritik och ökande politisering, i stora stycken saknats i de länsdemokratiska politikprocessema. En intervjuperson

får summera:

"Hela länspolitiken är fruktansvärt Det är anonym. komplicerade frågor och organisationsstrukturen är rörig. I stora stycken är det dessutom tjänstemanen naprofession som dominerar. Demokratin har det ganska besvärligt i länspolitiken idag."

3.2.4 Olika

demokratiperspektiv i försökslänen

De uttalade ambitionerna från företrädare för de nybildade regionorganen

är mycket stora vad gäller försöken att fördjupa den demokratiska förankringen av det regionpolitiska arbetet. Om jag försöker

summera intervju-

personemas utsagor om demokratifrågoma är det en oerhört mångfacetterad bild som växer fram. Många de intervjuade vill börja samtalet

av om demokrati genom att diskutera innebörden i själva

demokratibegreppet.

Vad är det vi menar när vi säger att det regionala utvecklingsarbetet ska

ges en starkare demokratisk förankring Gäller det i första hand medbor-

garnas inflytande Eller är det partiernas eller kommunernas betydelse

1999:103 Regionreform på försök 49 SOU

ska stå i fokus Och är inte regionpolitikens handlingskraft, dvs

som förmågan åstadkomma resultat, den viktigaste demokratiska utgångsatt

punkten osv När jag och tolkar mina intervjuer kan jag sortera

summerar

utsagoma i tre huvudperspektiv: För det första finns i intervjumaterialet relativt stark ådra av mål-

en rationellt tänkande kring länsdemokratwågorna. Länsdemokratins kvali-

blir i detta perspektiv beroende i vilken utsträckning regionpolitiken

tet av

förmår leverera service, infrastruktur, god miljö, sjukvård osv till medbor- Demokratins beror hur väl regionpolitikens mål

garna. kvalitet pass

tillgodoses. Om vi betraktar svensk länspolitik i backspegeln finns ett sådant målrationellt perspektiv i framväxten den fysiska riksplane-

av

och länsplaneringssystemet 1970-talet. Vi kan också med

ringen nog

hävda det funnits ett utpräglat leveransperspektiv inom svensk

rätta att

sjukvård under efterkrigstiden.

Denna leveranstänkande spelar fortfarande viss roll i debattyp av en

sjukvårdens ekonomiska kris i Skåne och Västra Götaland. Sjuk-

ten om vårdssidan i de nybildade regionerna lider ekonomiska underskott som av undergräva försöksverksamheten i sin helhet. Det har sagts i mitt hotar att

intervjumaterial att ambitionerna att stärka regiondemokratin i Skåne och Götaland är beroende sjukvårdskrisen kan lösas. Om sjuk-

Västra av om vårdsservicen försämras, t.ex. nerläggning sjukhus, kommer genom av

regionorganens legitimitet bland medborgarna att sjunka snabbt. Även bland länsstyrelseföreträdama i mitt intervjumaterial hävdas ett målrationellt leveransperspektiv. De exempelvis att det regio-

sorts menar nala utvecklingsarbetet har haft demokratisk grund i riksdagsbeslut och en i de gängse kontrollfunktioner staten arbetar under. Utvecklingsarbesom

har härutöver, enligt del länsstyrelseföreträdare, grundats i mål-

tet en en

rationell ordning byggd expertis med professionella kunskaper om att bedriva regional- och näringslivspolitiska analyser. Länsstyrelseföre-

trädare hävdar i detta sammanhang också ett behov att fokusera eller av

prioritera det regionalpolitiska utvecklingsarbetet och de näringspolitiska

insatserna. Detta sker mest effektivt den demokratiska förankringen är om nationellt baserad dvs. från riksdag och regering och med ett statligt länsnivå. I regionalt grundad demokrati riskerar, enligt ansvar även en

detta fokuseringen på regionutvecklingsfrågoma att bli svag och

synsätt,

del länsstyrelseföreträdare talar om en utsmetningsrisk. De nybildade

en regionorganen vill hålla sig väl med samtliga länsintressen och risken

finns de begränsade för den demokratiska sammanhåll-

att resurserna, ningen skull, till alla. Detta leder så småningom, och då fortfasmetas ut

rande i enlighet med detta synsätt, till urholkad demokratisk legitimitet

en för länsorganen. De fortsatta försöken får visa om länsstyrelsemas var-

ningar för en sådan utsmetningsrisk föreligger.

50 Regionreform på försök SOU 1999: 103

De flesta jag talat med instämmer i regionpolitiken måste att visa

handlingskraft för att vinna medborgarnas stöd och legitimitet. Men det finns stor intervjupersoner detta inte en grupp som menar att är tillräckligt. Demokrati får inte reduceras till att enbart leveranspolitik. De

vara en sorts politiska aktörer varit drivande bakom försöksverksamheten i som respektive län har uppmärksammat behovet att utveckla formerna for det av

medborgerliga deltagandet i länspolitiken. I huvudsak har uppmärksam-

heten riktats mot stärkt representativ och partibaserad

en demokratiform,

vilket också utgör det

andra demokratiperspektivet i mitt intervjumaterial.

I intervjuerna med företrädare för de nybildade självstyrelseorganen både bland politiker och tjänstemän betonas behovet

av att det regionala

utvecklingsansvaret är starkt förankrat i den regionens politiska och

egna

ekonomiska förhållanden. I samtliga försökslän har det varit väsentligt att tillskapa ett representativt där förtroendevalda politiker får

organ ett avgörande inflytande över det regionala utvecklingsarbetet. Grunden i försöksverksamheten är alltså representativ och partibaserad demoen kratimodell. Till detta finns det dock också, och refererar

nu jag till utsagor från intervjupersoner hos de nybildade regionorganen, ambition

en att

komplettera grundmodellen med olika typer nydanande demokratipro-

av jekt. Försökslänens demokratiska ambitioner handlar och

om, om jag gör en tolkning av intervjuutsagoma, att utifrån representativ demo-

en mer kratimodell som grund bedriva nydanande och experimenterande demokratiförsök. Låt mig dock först få beskriva det representativa och partiba-

serade perspektivet något ytterligare. I detta perspektiv betonas betydelsen medborgarna i allmänna

av att val får möjlighet att utse partipolitiska i regionñallmäkrepresentanter ett tige. Den formella och representativa organisationen, dvs.

fullmäktige,

styrelse och nämnder, ställs i fokus för reformambitionema, precis som

vikten av partiernas och politikernas roller. Det bygger på idé

en om att det

råder en sorts jämvikt mellan politikens inputsida och dess outputsidaf°l ett flöde in förs medborgarnas problem och behov in i den demokratiska

processen som sedan utmynnar i politiska beslut. Inputsidan utgörs av

formulering, sammanvägning och vidareföring olika idéer och förslag

av

som medborgarna riktar mot de politiska representantema. Viktigaste

rollen spelas här de politiska partierna av som utgör en länk mellan med-

borgarna och det politiska systemet. I ett flöde eller på outputsidan,

ut, verkställs de politiska beslut det representativa

som organet, fullmäktige,

fattat. Tanken är att det ska råda balans eller en överensstämmelse mellan

input och output. Medborgama ska, väljare, kunna utvärdera och

som utkräva politiskt för den förda politiken allmänna ansvar genom val.

26jfr Held 1991, Montin 1998.

Regionreform på försök 51

I försökslänen återfinns det representativa och partibaserade perspek-

tivet tydligast i Skåne, Västra Götaland och Gotland. I Kalmar län arbetar

med indirekt vald representation med konstitutionell ordning

man en en

där uppgifter och organisation regleras i stadga med kommuner och

en

landstinget huvudmän. I mycket har den politiska organisationen i

som

Skåne och Västra Götaland formats utifrån en traditionell representativ folkstyrelsemodell med ett direktvalt fullmäktige, styrelse och nämnder. Det finns traditionell uppdelning i politiker- respektive tjänste-

en en

mannaorganisation och det partipolitiska arbetet påminner en del om hur det ut i ett nonnallandsting. Försöken att bygga en regeringsduglig

ser

konstellation i Skåne och Västra Götaland innehöll partiförhandlingar om

med inslag oväntade vändningar är vanliga i det kommunän av som demokratiska systemet i övrigt. Det finns relativt intervjupersoner, företrädesvis i de nya en stor grupp regionorganen, diskuterar olika möjligheter att utveckla eller komsom

plettera den representativa modellen. Jag låter intervjupersonerna få

en av komma till tals:

Man kan säga att den demokratiska förankringen av

det regionala utvecklingsarbetet sker i två delar. En

del är att stärka den etablerade representativa modellen där partierna och även kommunerna utgör den viktigaste basen. Den andra delen bygger på ickekonventionella metoder i försök att nå grupper som vanligen inte engagerar sig i regionala frågor, t.ex. ungdomar och invandrare.

Det finns i samtliga försökslän demokratidiskussion som innebär ett en vaktslående formell demokratikäma bestående ett fullmäktige om en av denna formella kärna utövas det övergripande ansvaret och en styrelse. I för det politiska arbetet i regionen. Till detta ska då läggas en experimente-

rande och förändringsorienterad ambition med demokratifrâgoma. Tydliär dessa nydanande ambitioner i Kalmarförsöket. I Kalmar län arbetar

gast

det nybildade Regionförbundet med formell kärna bestående av ett

en

fullmäktige valda politiker från länets kommuner och

med indirekt

landsting jämte styrelse. Därutöver kännetecknas den organisationen

en av bl.a. följande:

Organisationen förändras kontinuerligt efter politiska uppgifter och

behov. Huvuddelen de politiska aktiviteterna bedrivs i projektform

av

och i arbetsgrupper som formeras utifrån de uppgifter som ska lösas. Det finns ingen fastlagd nämndsorganisation utöver styrelsen och

dess arbetsutskott

52 Regionreform på försök 1999:103 SOU

0 Förtroendevalda politiker engageras inte bara beslutsfattare som utan får även arbeta med beredande uppgifter. 0 Det regionpolitiska arbetet ska utgå från den lokala nivån. Regionen

har en endast en samordnande och kompletterande roll.

0 Styrelsens sammanträden är öppna för allmänheten.

Men det pågår alltså rad nydanande aktiviteter även i de övriga fören

sökslänen. De nydanande aktiviteterna fångar det tredje demokrati-

upp perspektivet i mitt intervjumaterial det jag skulle vilja kalla för - ett

kommunikativt demokratiperspektiv. Företrädama för regionförbundet i

Kalmar, och i viss mån även i de andra försökslänen, utvecklar demoett

kratiperspektiv som utöver den representativa kärnan också betonar samtalet, kommunikationen och dialogen mellan olika intressen i det regionpolitiska arbetet. Det finns alltså uttalad ambition i Kalmar län

en att

satsa på en demokratifonn där samtalet eller dialogen uppfattas led

som ett

i demokratiseringsprocessen. En intervjupersonerna i Kalmar län

av uttrycker det följande sätt:

Vi vill utveckla politikerroH betonar betydel-

en ny som

sen av att det förs en kontinuerlig dialog och på medve-

tenheten om att demokratin är ständigt pågående en process. Det är först med flexibel politisk organisation en som denna demokratimodell kan fungera. Det handlar om att lösgöra kraft för att både formulera visioner och

att peka ut konkreta framkomstvägar för de problem

som länspolitiken har att lösa.

Det samtalande och kommunikativa demokratiperspektivet kommer alltså

till starkast uttryck i Kalmarförsöket det finns sådana i men ansatser samtliga försökslän. I Skåne har exempelvis inom för samrådsproman ramen

cessen kring det regionala utvecklingsprogrammet genomfört överlägg-

ningar med samtliga 33 kommuner, det har genomförts dialogkonferenser på olika teman och det har gjorts försök via internet

att genom en tävling

engagera gymnasieungdomar om regionala utvecklingsfrågor I Västra

osv. Götaland genomförs också liknande aktiviteter. Till detta bör nämnas att Västra Götalandsregionen arbetar med nämndsmodell för de en tre nämnder som ansvarar för regional utveckling där politiska företrädare

för kommunerna deltar i beredningsarbetet med regionala utvecklingsfrå-

gor. På Gotland pekar de intervjuade på att dialogdemokrati alltid varit

ett kännetecken för gotländsk politik. Avstånden är korta på Gotland och

mycket av kommunpolitiken förs i dialoger med föreningsliv, projektgrupper, sockenutvecklingsgrupper osv.

SOU 1999: l 03 Regionreform på försök 53

Sammantaget har relativt rikhaltig flora demokratiexperiment en av igång i försökslänen. En viktig del i den fortsatta utvärderingen blir satts följa resultaten dessa aktiviteter. Under försökens första tid att upp av

präglas det politiska arbetet runt de regionorganen av en påtaglig

nya

entusiasm när det gäller satsningama på en dialogbaserad och icke-konventionell regiondemokrati. Det ska bli intressant att följa fortsättningen i

dessa avseenden.

3.2.5 Demokratifrågoma i referenslänen

Försöksverksamheten har på ett intressant sätt påverkat den politiska utvecklingen även i icke-försökslänen. I både Västerbottens och Hallands

län har samarbetsmönstren mellan de viktigaste politiska aktörerna, dvs

kommuner, landsting och länsstyrelse, förändrats på ett markant sätt. För det första har det i de båda referenslänen bildats nya samarbetsorgan mellan kommuner och landsting. I Hallands län bildades mot slutet av 1998 är ett samrâdsorgan där ledande kommun- och landsn-gruppen som

tingspolitiker vill utöka samarbetsytoma vad gäller regionala utvecklingsfrågor. I ett pressmeddelande från landstinget i Halland säger landstingsdirektör Stanley Brodén att det finns ett antal, dagsaktuella och lång-

siktiga, områden där organisationerna behöver utbyta gemensamma information och samråda. Vid ungefär tidpunkt som i Halland samma bildas i Västerbottens län ett Västerbottenråd bestående av 24 ordinarie ledamöter utsedda landstinget 7 ledamöter respektive Kommunav förbundet i Västerbotten 17 ledamöter. I förslaget till verksamhetsplan för Västerbottenrådet går det att läsa:

möjligen nygamla området regional På det nya - eller utveckling gäller det att förbereda kommuner, landsting, partier och medborgare för förändrad situation där en ett regionalt politiskt perspektiv tar över efter den statliga styrningen på regional nivå. Vilka former och uttryck ska denna förberedelseprocess ta sig i vårt län

Kännetecknande för dessa samarbetsformer är att länsstyrelsen, i vart nya fall formellt plan, ställts utanför de samarbetsorganen. Detta ett nya

pekar också att relationerna mellan landstingsvärlden och kommun-

intresset kommit att förändras i förhållande till den diskussion som exem-

pelvis präglade regionberedningens arbete. Det fanns då kommunal

en

27 Förslag till verksamhetsplan for samverkan mellan kommunerna och landstinget 1999-2002, Kommunförbundet i Västerbotten och Västerbottens läns landsting.

54 Regionreform på försök SOU 1999: 103

rädsla för att ett stärkt regionalt folkstyre skulle kunna bli

en sorts kommunal överrock. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser rörande

dessa nya samrådsorgan utvecklats i länen utanför försöksverksam-

som heten. Vi kan i vart fall dra slutsatsen försöksverksamheten att sänt ut

signaler över landet som innebär att kommuner och landsting inlett förbe-

redande samtal om att i framtiden få axla ett större för de regionala ansvar

utvecklingsfrågoma. Ett andra intressant utvecklingsdrag i de två referenslänen läns-

är att

styrelserna ökat sina ansträngningar vad gäller den demokratiska förankringen av det regionala utvecklingsarbetet. I arbetet med länsstrategi i

en

Västerbotten har länsstyrelsen förändrat sitt arbetssätt i riktning

mot en

mer omfattande förankrings- och beredningsprocess detta arbete. Även

av arbetet med de s.k. regionala tillväxtavtalen har i både Västerbotten och Halland skett inom för ett brett partnerskap med omfattande ramen ett

deltagande från olika länsintressen. Försöksrefonnen alltså i någon

synes

mån ha påverkat länsstyrelserna i icke-försökslän i riktning öka

mot att

ansträngningama för att åstadkomma bredare förankring

en av det regio-

nala utvecklingsarbetet.

Sammanfattningsvis kan sägas att försöksverksamheten fått politisk

och demokratisk betydelse även i länen inte är försökslän.

som Viktigast är

kanske att nya samarbetsmönster uppstått mellan kommuner och landsting.

En andra faktor är att länsstyrelserna utökat sina ambitioner vad gäller att

demokratisera arbetet med länsutvecklingsfrågor. En av intervjuperso-

nerna i icke-försökslänen summerar:

På sätt och vis är det kanske ännu intressantare att följa det politiska beteendet i icke-försökslän. Lands-

tinget har ökat sitt intresse för länsutveckling och lä-

nets kommuner har blivit intresserade mer av samarbete med landstinget. Det är också tydligt att länsstyrelsen tappat delar sin legitimitet i länspolitiken. av

Några demokratiaspekter ur enkätmaterialet

Vi ska avsluta demokratiavsnittet visa del data genom att en ur enkätmaterialet, dvs. hur politiker och kommunchefer betraktar demoett par

kratiaspekter. Det gäller dels hur på medborgarnas inflytande över

man ser den regionens politik och dels hur på

nya man ser frågan om den demo-

kratiska betydelsen att länsstyrelsens styrelse slopats i försökslänen. av En

första enkätfråga demokrati rör i vilken grad politikerna och kommun-

om

chefema tror att medborgarens inflytande kommer öka i den

att nya

regionpolitiken jämfört med den gamla. Tabell

på sid. 55 ger svar:

SOU 1999: l 03 Regionreform på försök 55

Tabell 3.4 Medborgarnas inflytande

Påståendez Jag den enskilde medborgaren kommer att få ett större intror att flytande den kommande Skåneregionens/ Västra Götalandsregionens över /Kalmar-regionens/ politik jämfört med den tidigare organisationen för politik

på länsnivå. "

Balansmåttet har beräknats att subtraheraandelen som svarar Instämmer helt" eller genom Instämmer i sett från de stort sett motsatt åsikt" eller Helt motsatt åsikt". Ju stort som svarar balansmått desto positiv till påståendet. Balansmáttet kan variera mellan +100 och -l00. högre mer Siffror inom parentes är andelen "vet ej" svar.

56 Regionreform på försök SOU 1999: l 03

Det råder bland politiker och kommunchefer rejäl dos skepsis en av mot att den nya ordningen för regionpolitik kommer att leda till att den enskilde medborgaren kommer att få ett större inflytande jämfört med hur

det förhöll sig tidigare. Det är bara bland gotlandspolitiker och bland residensstadspolitiker som har ett positivt i denna del. Residens-

svar stadspolitikemas positiva och periferipolitikemas negativa grundsyn på

denna fråga antyder ett sorts spänningsförhållande mellan centrum och periferi som återkommer i nästan samtliga frågor i enkäten. Går vi till

kommunpolitiker i forna Skaraborgs län råder mycket stark skepsis

en

mot tanken att försöken skulle befrämja medborgarens inflytande i regionpolitiska frågor. Resultaten i denna del är både förvånande och svårförklarliga.

En av

regeringens huvudmotiveringar bakom försöksverksamheten att refor-

var

mema skulle bidra till att öka det medborgerliga inflytandet. Ytterst få

av

de berörda aktörema, bortsett från residensstadspolitikema och politikerna på Gotland, uppenbarligen att den föreslagna försöksverksamheten

anser kan tillgodose detta. Försöken kommer inte att bidra till att öka det med-

borgerliga inflytandet om vi får tro politiker och kommunchefer i de berörda försökslänen med undantag för Gotland. Hur ska då detta

förklaras Först och främst är det värt att lägga märke till att en stor grupp svarar vet ej på denna fråga. Var femte politiker är osäker och jag tolkar

detta som ett uttryck för att många uppfattar att ett stärkt medborgarinflytande i länspolitiken är förknippat med många svårigheter och hinder. Jag

tror att det till detta finns en utbredd skepsis mot just denna aspekt dvs. medborgarinflytandet på demokratifrågoma, inte för andra demokramen tifrågor. Försöken kan bidra till att skapa ett starkare bland engagemang olika länsintressen och man kan tänka sig att partier och politiker får en

starkare roll etc. försöken. Däremot är det uppenbarligen relativt få

genom som tror att försöken kommer att den enskilde medborgaren i engagera någon större utsträckning.

Detta bör dock uppfattas ett problem inför fortsättningen. Det är

som

anmärkningsvärt att så pass få politiker i försökslänen tror på riksdagens

intentioner i denna del. Jag tror att det hälsosamt för i synnerhet partivore organisationerna och även för andra involverade i försöksverksamheten att

uppmärksamma detta. Flera debattörer och forskare har uttryckt kritik mot

att den svenska regionfrågan i stort alltså inte bara gällande försöks-

verksamheten i allt för liten grad varit en angelägenhet för den enskilde

medborgaren. Många pekar på att länssammanslagningama i Skåne och

Västra Götaland genomfördes utan att medborgarna tillfrågades i exem-

pelvis folkomröstningar. Regionfrågan har, enligt min mening, varit

en angelägenhet för en mycket begränsad politiska beslutsfattare. grupp av

Enkätsvaren om medborgarinflytandet bekräfta detta. När region-

synes

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 57

frågan blivit till försöksverksamhet med regional ansvarsfördelning en ny är det ytterst få politiska företrädare tror att detta kommer att leda till som

starkare medborgarinflytande. De fortsatta utvärderingsinsatsema bör

ett

därför ägna frågan medborgarnas deltagandemöjligheter ytterligare

om

uppmärksamhet. Om jag istället för enkätema beaktar mitt intervjumaterial blir tongångama vad gäller medborgarnas deltagande något mer optimistiska. Den skepsis finns företrädd i enkätmaterialet saknar motsvarighet i de

som

intervjuer jag gjort med företrädare för de nybildade regionorganen. Här

att frågan medborgarnas inflytande visserligen är en proanser man om

blematisk fråga, den organisationen anses skapa förutsättningar

men nya

för ett bredare medborgerligt engagemang i länspolitiken. En viss skepsis mot dessa ambitioner finns emellertid även i intervjumaterialet bland

utanför de nybildade regionorganen. personer

Till detta återstår att redovisa vad politiker och kommunchefer anser

det demokratiska värdet länsstyrelsens lekmannastyrelse. I intervjuom av materialet råder relativt samstämmig bild att lekmannastyrelsen inte en av

haft särskilt stor demokratisk betydelse. Mest positiva till styrelsen är,

en inte oväntat, företrädare för länsstyrelserna. De upplever att det har funnits

ett visst värde i att länsstyrelsens ledning haft ett sorts bollplank i länssty-

relsens styrelse. En länsstyrelseföreträdare uttrycker det följande sätt:

Ingen kommer väl att sakna styrelsen, men det finns ett förankringsbehov för länsledningen i en del frå- Det handlar att testa vissa idéer och insatgor. om av med länets tunga politiker. ser

I övrigt är det i intervjumaterialet mest kritiska, och ibland rent av raljanta,

röster styrelsens funktion och betydelse för länspolitiken. Många om att länsstyrelsens styrelse från början varit en felkonstruktion och menar för beskriva styrelsen. Även i

ofta utnyttjas uttrycket en papperstiger att

enkätmaterialet är den dominerande bilden att länsstyrelsens styrelse knappast betyder något demokratisynpunkt: ur

58 Regionreform på försök SOU 1999: 103

Tabell 3.5 Länsstyrelsens styrelse Påstående: " Jag tycker att borttagandet av länsstyrelsens styrelse är dåligt ur demokratisynpun "

Balansmâttethar beräknats genom att subtraheraandelen som svarar "Instämmer helt eller "Instämmer i stort sett" från de somsvarar I ston settmotsatt åsikt" eller "Helt motsatt åsikt". Ju högre balansmåttdesto mer positiv till påståendet.Balansmåttetkan variera mellan +100 och - 100.Siffror inom parentesär andelen vet ej svar.

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 59

Det är endast ett fåtal kategorier av svarspersoner som tycker att borttagandet länsstyrelsens styrelse demokratiförlust. Politikerna i f.d. av är en Skaraborgs län är de allra starkast markerar borttagandet av styrelsen som demokratiförlust. Liknande tongångar finns också bland gotlandssom en

politikerna och i flertalet glesbygdsområden. Bland de politiska partierna är det miljöpartistema och vänsterpartistema som uppenbarligen anser att

ett borttagande av styrelsen är dåligt ur demokratisynpunkt. Tydligast på den motsatta kanten finns i Kalmar län där relativt få politisvarspersoner

ker sig sakna styrelsen demokratisynpunkt. På samma sätt förhål-

anser ur ler det sig med landstingsledamöter respektive ledamöter i de nya region-

organen. Det är också intressant att notera att de s.k. presidiepolitikema,

dvs. främst kommunalråden, inte uppfattar borttagandet av länsstyrelsens styrelse demokratiförlust. Kommunchefemas åsikter i denna fråga som en är än markerad jämfört med politikernas. Ytterst få av kommunchemer fema något demokratiskt värde i att bibehålla länsstyrelsens styrelse. ser Sammantaget kan alltså konstateras att förhållandevis få ser något demokratiskt värde i att bibehålla länsstyrelsens styrelse. I intervjumaterialet finns dock del röster talar för ett värde att i någon form ha en en som av rådgivande representation knuten till länsstyrelsen. Det kan finnas, hävdar dessa intervjupersoner, ett behov av att ha tillgång till en grupp som kan fungera diskussionspart och kompetenskälla för länsstyrelsens aktisom viteter inom del övergripande områden. Det kan nu vara dags att en de viktigaste iakttagelsema vad gäller demokratifrågoma under summera Försökens första tid.

3.2.7 Försökens första tid summering av

- en

demokratiaspekterna

Beskrivningen vi gör övergripande tolkning, en bild av att ovan ger, om en

försökens första tid dominerats av tre demokratiperspektiv. För det första

finns det ett inslag målrationell och leveransorienterad syn av en demokrati. Region- och länspolitikens demokratiska legitimitet är enligt detta perspektiv avhängigt i vilken grad olika medborgerliga behov

sysselsättning, god miljö, infrastruktur, service kan tillgodoses. Detta

synsätt finns särskilt starkt foreträtt bland länsstyrelseföreträdare, men jag möter likartade perspektiv även bland politikerkåren. Demokratidebatten i

Skåne och Västra Götaland har till detta åtminstone delvis präglats av ett leveranstänkande i så motto att många pekat att sjukvårdens ekonomiska underskott riskerar att överflygla försökens demokratiambitioner i

stort. Fördjupas sjukvårdskrisen uppstår en legitimitetskris for det demo-

kratiska systemet.

60 Regionreform på försök SOU 1999: l 03

För det andra har demokratiambitionema, från framväxtprocessema och vidare framåt, varit starkt orienterad mot ett partibaserat partierna

sägs ha ägt framväxtprocessen och representativt demokratiperspektiv.

Företrädama för detta perspektiv har ansett att det regionala utvecklings-

arbetet och andra regionpolitiska frågor bör samlas under ett politiskt styre

som baseras antingen direkta eller indirekta val i regionen självt. Det är detta perspektiv som utgör den demokratiska kärnan i hela försöksrefor-

men och i försökslänen är den uttalade ambitionen att bygga

upp en

representativ och formell demokratikäma som sedan kan kompletteras

med andra typer av perspektiv och experiment.

För det tredje har samtliga försökslän, än kanske tydligast i Kalmar

om

län, utvecklat en rad demokratiska experiment med inriktning mot att

en betona dialog, kommunikation och processtänkande. Det har i första hand

handlat om att igångsätta en dialog med kommunerna i länet idéseminarier, kommunbesök, gemensamma beredningsorgan osv, att finna samtals-

fora med näringslivsintressen och att hitta kommunikations- och fören

ankringsform runt arbetet med de regionala utvecklingsprogrammen. Vad som emellertid ännu utgör ett stort problemområde är frågan hur

om

medborgarnas deltagande och inflytande ska utvecklas i de regionpolitiska beslutsprocessema i försökslänen.

Även det finns sådana ambitioner t.ex. chat-forum, om genom sats-

ningar på ungdomsparlament menar de flesta av intervjupersonerna att

detta är försökens riktigt stora svårighet. Mitt enkätmaterial visar att politiker och kommunchefer i försökslänen inte tror att försöken kommer att förbättra medborgarnas inflytande jämfört med hur det förhöll sig

tidigare. Andra undersökningar visar också på påfallande stor okunskap

en

vad gäller regionfrågor bland medborgarna. I försökslänen finns alltså många uttalade ambitioner i deltagardemokratisk riktning i realiteten

men

är det ett synnerligen svårbearbetat område. En intervjupersonerna

av uttrycker det på följande sätt:

Den stora utmaningen i försöksverksamheten är hur vi ska få fler medborgare att engagera sig i de här

frågorna. Problemet är att regionfrågan ligger på

långt avstånd från folks vardagsliv. Skola och äldreomsorg har alla åsikter om, men det regionala ut-

vecklingsarbetet är något betydligt okänt

mer

svårigheterna att stärka medborgarnas demokratiska ställning i regionpolitiken är många och svårlösta. När jag mitt utvärderings-

summerar material är det åtminstone tre olika faktorer kommer fram: som

0 regionpolitik kan bara i liten grad förknippas med vad kallats ett

som

socialt medborgarskap

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 61

0 regionpolitiken har blivit alltmer organisatoriskt komplicerad där ett

växande antal organisationer blandas och integreras i flera nivåer i det

politiska systemet 0 regionpolitikens geografiska bestämning är flytande, länsgränser betyder allt mindre för olika regionpolitiska sakfrågor

Jag ska mycket kort utveckla mina slutsatser i denna del. För det första bör

konstateras att den enskilde medborgarnas kunskaper om regionpolitik är, i

relation till riks- och lokalpolitik, ganska skrala." I bästa fall känner folk till att landstingen är huvudansvariga för sjukvården och att länsstyrelserna

är en statlig förvaltningsorganisation. Jag tror att detta huvudsakligen

beror att de regionpolitiska frågorna, med undantag av primärsjukvården, inte på ett direkt sätt berör människornas sociala medborgarskap. Regionfrågoma är av relativt teknisk art och av mer långsiktig betydelse.

De tunga delarna i regionpolitiken, t.ex. specialistsjukvård, näringslivspolitik, infrastrukturfrågor, miljötillsyn, trafikplanering, är i jämförelse med

de mest betydelsefulla lokalpolitiska frågorna t.ex. skola, barn- äldreomsocialvård inte föremål för medborgarnas direktkontakter eller sorg, vardagsdialog. Regionala makthavare är inte heller närbyråkrater i den mening som en lärare eller socialsekretare är. De offentliga organisationer som är involverade i det regionpolitiska arbetet har till detta en lång tradition bakom sig av att verka i en anonym förhandlingskultur. Jag tror det tar mycket lång tid att förändra denna kultur i riktning mot att skapa ett

starkare deltagardemokratiskt klimat i regionpolitiken.

För det andra har regiondemokratins problem diskuterats utifrån vad som benämnts den regionala administrativa röran. Jag har under mina

intervjuer försökt fånga upp intervjupersonemas problemsyn på olika

regionpolitiska frågor och i summerad form kan sägas att svaren präglas, för det första, mycket starkt av vilken organisatorisk miljö intervjupersonerna är verksamma inom. Kommunfolk uppehåller sig vid problem i kommunsektom, landstingens problem dominerar hos landstingsföreträdare och länsstyrelsesfárens människor tecknar problembilden utifrån sin organisations verksamhet. Den egna organisationens traditioner, språkbruk och normer färgar av sig i intervjupersonemas utsagor. Vi skulle åtminstone kunna tala om en Kommunkultur, en Landstingskultur och en

Länsstyrelsekultur. Det är oerhört svårt för demokratins övriga deltagare,

dvs. medborgare, folkrörelser, medier m.fl., att överblicka och förstå dessa olika organisationskulturer. Jag tror exempelvis inte att genomsnittsmedborgaren riktigt kan begripa det kontroversiella i förslaget att överföra

28jfr exempelvis undersökningar av SOM-institutet SOM-institutet är ett centrum för forskning kring samhälle, opinion och massmedia vid Göteborgs universitet.

62 Regionreform på försök SOU 1999: 103

ansvaret för den regionala utvecklingspolitiken från länsstyrelser till regionkommuner. När jag därefter ber intervjupersonerna vidga utöver den vyema egna organisationens förändringar framkommer en gemensam nämnare i intervjupersonemas utsagor. Huvuddelen av de intervjuade pekar på drama-

tiska förändringar i den offentliga sektorns organisation under de senaste

tio åren. Intervjupersonema beskriver hur den kommunala verksamheten utvecklats, hur den regionala nivån förändrats och hur den statliga organi-

sationen omvandlats under senare år. Det handlar uppgifter,

om nya om

budgetmässiga nedskärningar, nya organisationsmodeller och en ny geo-

grafisk indelningsstruktur inom det statliga omrâdet. Intervjupersonema vittnar om att den organisatoriska strukturen blir alltmer omfattande och

komplicerad. Kännetecknande för organisationsbyggandet är att den skett

både vertikalt, i linjen från internationell nivå till lokal nivå, och ner horisontellt, dvs. i kontaktskapande mellan organisationer samma nivå, t.ex. mellan offentliga och privata organisationer. Demokratins stora

utmaning i regionpolitiken handlar alltså om att kunna bemästra ett fler-

nivåsystem med inte bara ett stort antal organisationer utan dessutom med olikartade organisationskulturer. Ett tredje problemområde vad gäller demokratifrågoma är politikens territoriella förändringar. Det är tydligt rad politikens funktioner, att en av t.ex. sjukvård, utbildningsfrågor, miljöinsatser, EU-stöd, allt oftare sker i länsöverskridande sammanhang. Politiker och tjänstemän intygar, nära nog samstämmigt, att de under de senaste tio åren utvecklat fler kontakter över läns- och kommungränser. Territoriet spelar alltså mindre roll för en politikens sakfrågor. Samtidigt har intresset för regional identitet ökat starkt, dvs. de politiska aktörerna talar gärna och ofta betydelsen att om av känna samhörighet med sitt landskap eller sin region. Geografins betydelse minskar i sakfrågor, men ökar vad gäller identitetsförhållanden.

Detta indikerar en principiellt viktig fråga för demokratin. Kan vi

tänka bort territoriet när vi ska utforma framtidens regiondemokrati Vår

demokratiuppfattning bygger i hög grad på fastlagda geografiska gränser.

Vi utser våra politiska representanter genom val i Valkretsar till geografiskt avgränsade kommuner, landsting och hela stater. Om nu politikens verksamheter och funktioner blir alltmer flytande i förhållande till geografiska gränser uppstår en sorts demokratisk dissonans. Politiker väljs och ställs till svars för en verksamhet som de bara delvis är ansvariga för och som utvecklats i samarbete med beslutsfattare är utsedda och ansvariga som inför helt väljare. en annan grupp av

Det vilar alltså ett betydande demokratiproblem i det faktum att politi-

kens geografiska gränser förändras. Vi kan redan idag skönja tillen tagande territoriell komplexitet på den regionala samhällsnivån. Partiemas

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 63

läns- och distriktsorganisationer har på de flesta håll inlett omfattande

samarbetsprojekt över länsgränsema, de statliga myndigheterna har för

längesedan övergivit länet som indelningsgrund för sina regionala underenheter, landstingen är involverade i ett flertal länsöverskridande verksamheter och bland intresseorganisationema myllrar olikartade det av geo-

grafiska distriktindelningar. Politikens regionala geografi är under omstöpning på dess sakfrågenivå, men är alltså ännu oförändrad vad avser

den ordning som tillämpas vid de allmänna valen och i det politiska ansvarsutkrävandet. Jag menar, för att summera, att det i detta ligger en betydande svårighet i strävandena att stärka regiondemokratin. Sammanfattningsvis visar alltså försöksverksamheten redan inledningsvis att det finns stora ambitioner att utveckla demokrativärdena i

regionpolitiken. Det bör sägas att detta ingalunda är en lättköpt uppgift. Demokratins utveckling bör ses i ett långsiktigt perspektiv och det finns

flera faktorer som försvårar demokratirefonnema. En del svårigheterna handlar om ekonomiska restriktioner. Sjukvårdens ekonomiska bekymmer i Skåne och Västra Götaland riskerar att undergräva regionorganens demokratiska legitimitet i sin helhet. Andra problem handlar om politikens

ökande komplexitet, om internationellt beroende och i ett medborgerligt

missnöje med partipolitiken i stort. I mycket bör försökslänens arbete med demokratirefonner uppfattas i

termer av försöksverksamhet som innovationsstrategi. Man har ögon på

sig och det finns ett yttre tryck att visa på nydanande förslag. I mycket är också försökslänen en sorts experimentverkstäder i demokrati. Det finns

dock också ett inslag som handlar om ideologiaspekter i försöksverksam-

heten i denna del. Försökslänen vill hävda en sorts självtillitsstrategi gentemot den centrala statsmakten. Vi vill, vi som känner de regionala förhållandena bäst, få arbeta med en egen utvecklingspolitik baserad på regionalt förankrad demokrati. Därmed är det dags att byta ämne och ta tag i decentraliseringsaspektema som till en del handlar om de nybildade regionorganens relationer till den centrala statsmakten.

3.3 Decentralisering de vertikala makt-

-

och styrningsrelationema

En av de principiellt sett intressantaste frågorna i försöksverksamheten

handlar ytterst om maktfördelningen i det svenska politiska systemet och

med viktiga kopplingar även till detta internationella systemet. Försöks-

verksamheten innefattar en överföring statlig makt eller statliga

av resurser till kommunala självstyrelseorgan inom sektorer rörande regional utveck-

64 Regionreform på försök SOU 1999: 103

ling, infrastrukturplanering och kulturpolitik. I propositionen om försöksverksamheten diskuterar regeringen dessa principfrågor och konstaterar följande:

Den kommunala självstyrelsen och den decentralisering av beslut som skett under en längre tid har gjort de lokala och regionala nivåerna till betydelsefulla aktörer inom allt fler politikområden. Denna utveckling vill regeringen nu förstärka. Fördelningen av

uppgifter bör emellertid utgå från förutsättningen att

Sverige alltjämt skall vara en enhetsstat och att någon federalistisk utveckling inte skall eftersträvas.

Regeringen menar att den kommunala självstyrelsen ska förstärkas men

vill alltså skynda långsamt. Man vill dels pröva sig fram genom försök, dels låta försöken omfatta en makt- eller resursöverföring till region-

kommuner inom ett begränsat antal sektorsområden. Det är framgår

som

av citatet också explicitgjort i propositionen att det alls icke är frågan om

en federalisering av Sverige. Den centrala statsmakten behåller sin lag-

stiftningskompetens i hela Sverige och kan när som helst, genom ny

lagstiftning, ta tillbaka decentraliserad makt för kommuner och landsting. I mycket har emellertid den svenska regionfrâgan drivits fram av starka

regionkommunala intressen inte minst i storstadsområdena och inom

landstingsvärlden. Dessa har haft ambitionen att låta en större grupp

frågor, huvudsakligen rörande regional utveckling, bli angelägenheter för en regionalt och underifrån förankrad politik. Den pågående försöksverk-

samheten innehåller följaktligen en sorts dragkamp mellan ett statligt intresse och ett regionkommunalt intresse. Till detta finns, om vi söker oss vidare neråt i det politiska systemet, en betydelsefull relationsaspekt

mellan kommuner och självstyrelseorgan. Utvärderingen av försöksverksamheten innefattar därför ett analysområde som prövar hur maktrelationema längs axeln internationell politik, centralstat, län och kommun påverkas av försöksverksamheten. Frågan lyder: Hur påverkas makt- och resursberoenden mellan olika politiska nivåer till följd av försöksverksamheten Det gäller särskilt relationerna mellan regionorgan och kommunerna i länet samt mellan regionorgan och central statsmakt. Till detta ska relationen mellan region och den internationella nivån belysas. Jag tänker, för åskådlighetens skull, börja med den

internationella nivåns relationer visavi de politikprocesser som utspelar sig

i försökslänen. Därefter följer i tur och ordning relationerna till centralsta-

29 1996/97:36, Den regionala samhällsorganisationen prop

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 65

ten och kommunerna. I en del fall kommer jämförelser att göras med referenslänen.

3.3. l Försöksverksamhetens

internationalisering

Låt mig inledningsvis få 0rd själva intemationaliseringsbesäga ett par om greppet. I den samhällsvetenskapliga litteraturen kan vi finna uttryck som att internationalisering är ett honnörsord°, one of the hallmarks of human

history och rent av som ett mytiskt begrepp. På ett övergripande plan

har internationalisering definierats som en samlingsbeteckning på proces-

ser som manifesterar sig i en framväxt av olika slags nätverk av kom-

munikation, transaktion och organisation över statsgränsema. Kjell Goldmann skiljer på tre typer av internationalisering

Beslutsinternationalisering- rör nya former av internationellt beslutsfattande, t.ex. inom ramen för EU-systemet.

Samhällsinternationalisering rör kommunikationer, resor, impulser etc. som sker mellan människor/organisationer och över statsgränsema

Probleminternationalisering som avser de problem, t.ex. miljö- problem, valutaoro etc, som har spridning över statsgränsema.

Jag menar, i likhet med exempelvis den danske förvaltningsforskaren Lars-Thore Jensen, att dessa definitioner är alltför allmänna och till föga

gagn vid empiriska studier av exempelvis ett läns intemationalisering. Det krävs ytterligare precisering av begreppet för att göra det användbart

för analyser av konkreta politiska aktiviteter. Lars-Thore Jensen har i detta sammanhang vidareutvecklar deñnitionsfrâgan och preciserat intemationalisering som:

"beslutninger, der enten traeffes med den hensigt at forøge antallet eller intensiteten af transaktioner på tvaers af landegraenserne, eller beslutninger, der traef-

3° se Jensen 1995. 3 Hansson-Stenelo 1990. se 32Goldmann 1993 33 l5ff. Jensen 1995, s.

66 Regionreform på försök SOU 1999: 103

fes som konsekvens af øgede eller mere intense trans-

aktioner på tvaers af landegraenserne/M

Denna definition ser internationalisering som dels antalet politiska av beslut, kontakter relationer, aktiviteter etc. som sker över nationsgränsen och dels som intensiteten, dvs. vilken betydelse dessa beslut eller kontakter har. Definitionen skiljer dessutom på om de politiska besluten antingen innebär att en region utvecklar egna strategier eller insatser för att påverka internationella förhållanden eller om besluten fattas som en följd av politiska beslut i omvärlden. Jag kommer att förenkla definitionen i denna

utvärdering i så motto att endast intemationaliseringens frekvens och

intensitet ska beaktas. Det innebär att jag kommer att pröva mitt material, främst utsagor från intervjupersoner och i enkätrnaterial, att studera genom

om det i försökslänen skett en ökning av antalet politiska beslut med internationell anknytning respektive om dessa beslut tenderar att bli allt

viktigare.

Intervjumaterialet pekar entydigt på att det internationella kontaktska-

pandet är en av de viktigaste delarna i den regionala utvecklingsstrategin i försökslänen. Intervjupersonema redovisar i samtliga försökslän ett stort antal projekt och aktiviteter med internationell anknytning. Det gäller bl.a.

gränsregionala samarbetsprojekt över Östersjön och Öresund, det gäller

påverkansstrategier visavi EU, det gäller arbetet med EU:s stödformer och det gäller olika typer av marknadsföringsaktiviteter av länet utomlands. Försökslänen utvecklar detta arbete dels inom för den regionramen egna

organisationen och dels med hjälp av länsöverskridande samarbetsorgan

Sydsam och West Sweden.35 Min

som bedömning är att företrädarna för

de nybildade regionorganen betraktar internationaliseringsarbetet som

mycket betydelsefullt för den egna regionens framtida utveckling.

Intervjupersonema upplever dock, också tämligen entydigt, att internationaliseringsarbetet rymmer ett stort antal svårigheter. Intervjupersonema redovisar en lång provkarta på hinder i detta arbete. Utöver mer praktiska svårigheter som handlar om brist på pengar, språkkunskaper och inte minst tidsåtgång finns ett par mer principiella hinder: För det första

redovisar flera intervjupersoner svårigheter att få legitimitet i länet för ett

ökande antal utlandsresor och internationella projekt. Utlandsresor har fått ett dåligt rykte och det finns en stor misstänksamhet i medierna runt detta. Det finns också i intervjumaterialet de som menar att de politiska partierna

3 Jensen 1995, s. 45. 35 Sydsam är ett samarbetsorgan för kommuner, landsting, kommunförbund och regionförbund i en region bestående av sex län och 75 kommuner. West Sweden är Västsveriges EU och representationskontor för 68 kommuner och landsting i Värmlands, Hallands och Västra Götalands län.

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 67

inte alltid prioriterar dessa frågor. Partierna uppfattas av dessa intervjuper-

soner som defensiva och bidrar därmed inte till att stärka legitimiteten för regionorganens internationella arbete. I mina intervjuer med partiföreträdare sägs också, i en självkritisk anda, att partierna hittills haft svårigheter att möta samhällets ökande internationalisering. En andra svårighet är att antalet internationella propåer till regionorganen ökar mycket snabbt. Det handlar om en ständigt växande mängd av inbjudningar till internationella konferenser, förfrågningar om medlemskap i olika internationella organ, om internationella samarbetsprojekt osv. Det är svårt, menar en stor grupp av de intervjuade, att kunna prioritera

rätt sätt och veta vilka aktiviteter som gagnar den regionala utvecklingen bäst. De intervjuade understryker här behovet av att professionalisera det

internationella arbetet genom att ytterligare stärka regionorganens sekretariatsfunktioner i internationella frågor.

Ett tredje huvudproblem berör en suveränitetspolitisk aspekt. Vem ska

egentligen representera länet utomlands; landshövdingen eller regionstyrelsens alternativt regionfullmäktiges ordförande Det kan i del fall en uppstå en sorts kompetenstvist mellan ett nationalstatligt intresse och ett

regionkommunalt intresse i samband med internationella samarbetsprojekt.

Ett delproblem här är att de utländska aktörerna inte är riktigt säkra på vem som företräder regionen. Landshövdingen har delvis olika uppgifter i försökslänen jämfört hur det är i icke-försökslän och detta är svårt att hålla i sär för utländska aktörer. Hittills har, enligt intervjupersonerna, inte dessa problem varit mer än marginella för hur de internationella frågorna i

praktiken hanterats. I takt med att intemationaliseringen ökar och att

regionorganen får fler uppgifter kan dock denna konflikt bli mer framträdande. Vi kan alltså konstatera att intervjumaterialet pekar på ökande been tydelse för internationaliseringsaspektema i försökslänens regionpolitiska arbete. Internationaliseringsfrågoma finns också representerade i mitt enkätmaterial. Tabellen nedan visar hur regionpolitikemas och kommunchefemas kontakter med företrädare internationella och från andra organ länder gestaltar sig.

68 Regionreform på försök SOU 1999: l 03

Tabell 3.6 Kontaktfrekvenser mellan politiker och företrädare för internationella organ eller för andra länder. lndexvärden. Indexvärden. Ingen kontakt är värdet kontakt så gott som dagligen är lika med 200

° Svarspersonema har fått besvara cnkätfråga lyder: Hur ofta har du kontakt med en som företrädareför internationella organ ellerfrån andra länder och med fem svarsaltemativfi stort sett varje dag", Varje vecka", Varje månad, "En eller ett par gånger om året" samt "Sällan/aldrig". Indexvárdenahar konstrueratspå så vis att exempelvis värdet"4" motsvararatt politikerna i fråga ägnat i genomsnitt fyra dagar per år kontakter med företrädare lör internationella organ eller från andraländer.

Trots de uttalade ambitionerna om vikten internationellt arbete av synes

regionpolitikemas kontakter utomlands vara ytterst sporadiska. Visserligen är politikerna i de nybildade regionorganen genomsnittligt något mer

aktiva än andra politiker, men totalt sett är kontaktfrekvensema förvånansvärt låga. Gotlandspolitikema når högst i kontakter med internationella företrädare och under mina intervjuer på Gotland betonades särskilt

samarbetet över Östersjön som en viktig del i den gotländska regionpoliti-

ken. Intressant är att Hallands län, som inte precis profilerat sig vad gäller

internationellt kontaktarbete når relativt höga värden i tabellen. Det kan

förklaras av att Hallands kommuner och även landstinget medverkat i

relativt många vänortskontakter utomlands. Om vi tittar på kommunchefernas kontaktnät utomlands timer vi även i denna sporadiska grupp kontakter.

Jag vill tolka ovanstående resultat som att det internationella arbetet visserligen står högt på den politiska dagordningen i försökslänen, men att

det i praktisk politik ännu är en verksamhet i sin linda. Resultaten synes

35 i en undersökning bland Sveriges landshövdingar nåddes ett motsvarande

indextal 14 för deras internationella kontaktfrekvenser se Ehn 1998, jämfört

med i genomsnitt 6,2 för kommunchefsgruppen.

Regionreform på försök 69

dock överensstämma med iakttagelsen att partierna och politikerna har svårigheter att utveckla sitt engagemang internationella miljöer. Jag har för avsikt att mäta politikernas internationella kontaktfrekvenser även i nästkommande etapp utvärderingen. Det ska bli intressant att se om de högt av ställda ambitionerna inom detta område också resulterar i att fler parti-

politiker och även kommunchefer ökar sina kontaktytor utomlands.

3.3.2 Relationerna med den centrala statsmakten

Om vi tar nivå i det politiska systemet hamnar vi hos den oss ner en centrala statsmakten. Ur flera olika synvinklar är de nybildade region-

relationer till den centrala statsmakten avgörande för utfallet av

organens försöksverksamheten. Vi kunde i kapitel två visa att försöksverksamhetens framväxtprocesser innehöll ett tydligt moment av politisk mobilisering från försökslänens sida för att få komma med i försöken. I stor utsträckning denna mobilisering riktad mot de centrala statsmakterna i syftet var

att visa på lämplighet att få delta i försöken. Hur har då dessa relationer

utvecklats efter det att försöken inleddes Inledningsvis vill jag belysa denna relation med hjälp fråga i enkätmaterialet. I nedanstående av en tabell visas hur upplever statens makt och inflytande i svarspersonema

respektive län under de senaste fem åren.

Tabellen på sid 70 bör läsas mot bakgrund av vad regeringen uttalade i propositionen om försöksverksamheten:

Den kommunala självstyrelsen och den decentralisering av beslut som skett under en längre tid har gjort de lokala och regionala nivåerna till betydelsefulla aktörer inom allt fler politikområden.

70 Regionreform på försök SOU 1999: l 03

Tabell 3.7 Centralstatens makt och inflytande

Påstående: "Jag upplever att staten, dvs riksdag, regering och ämbetsverk, har fått alltmer makt och inflytande över politiska frågor i mitt hemlän under de

senaste fem åren "

1 Balansmåttet har beräknats genom att subtrahera andelen "Instämmer helt" som svarar eller "Instämmer i stort sett" från de som svarar "I stort sett motsatt åsikt" eller "Helt motsatt åsikt". Ju högre balansmått desto positiv till påståendet. Balansmâttet kan mer variera mellan +100 och -100. Siffror inom parentes är andelen "vet ej" svar.

Tabellen ovan visar att region- och kommunpolitikema inte upplever att centralstaten överlåtit alltmer makt och inflytande över politiska frågor till den kommunala självstyrelsen. Man instämmer istället i påståendet att

staten fått mer makt under de senaste fem åren. Jag dock detta menar att

resultat inte är överraskande. Det råder idag, vilket även kommer fram i mitt intervjumaterial, ett utbrett missnöje med vad flera intervjupersoner kallar statens klåfingrighet inom rad politiska sakområden.

en Oña nämns

statens politik vad gäller skatteutjämningsfrâgoma, olika typer special-

destinerade bidrag inom vård och kretsloppsmiljard, bibliotekslag

omsorg,

etc som ett uttryck för sådan klåfingrighet. Tabellen bör alltså en med en del undantag läsas ett missnöjesuttryck. Jag de flesta som tror att politiker är medvetna om att trenden i stort gått mot ökad kommunal självständighet, men att det i enskilda sakfrågor gjorts nerslag från statsmaktens sida

37 kritisk metodanmärkning är här kanske en att svarspersonema tenderar att s.a.s. instämma i påståenden som är formulerade på detta sätt.

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 71

skapat osäkerhet och missnöje. Störst missnöje i detta avseende finns som i så fall i de två referenslänen, medan det i försökslänen finns en mer återhållsam inställning. Kanske uppfattar politikerna försöksverksamheten

ett uttryck för en mer tillåtande statsmakt. Gotlandspolitikema är

som avvikande i att i genomsnitt inte anser att statens makt ökat över man

gotländsk politik under de senaste åren. Residensstadspolitikemas utsagor

i enkäten är också intressanta och kan sannolikt tolkas som att man uppfattar sin makt som växande i förhållande till den centrala statsmakten.

I mitt intervjumaterial framkommer sorts dubbelhet bland de inter-

en

gäller på den centrala statsmaktens betydelse. Å vjuade när det synen ena

sidan finns uttalad vilja att så att säga stå på ben och att hävda en egna betydelsen av en ökad autonomi för regionnivån. Den centrala statsmakten

uppfattas i detta perspektiv hindrande kraft och det finns flera

som en

i intervjumaterialet är kritiska mot den centrala statsmaktens

personer som agerande under försökens första fas. En person uttrycker om regeringen

följande:

Vi kan i alla fall säga att Regeringskansliets föreüädare knappast varit några entusiastiska supportrar för försöksverksamheten. Ofta har det istället funnits en bromsande attityd från det hållet.

Å den andra sidan är företrädarna för de nybildade regionorganen måna att ha goda kontakter med den centrala statsmakten i allmänhet och om

med Regeringskansliet i synnerhet. Man känner att det finns folk i Rege-

ringskansliet håller ögon på utvecklingen i försökslänen och det finns som vilja att visa på positiva resultat. Det anses också angeläget att, inför en framtida reformbeslut, upprätthålla goda förhandlingsrelationer med regeringsföreträdare och riksdagsmän. Flera intervjupersoner pekar på att det på kort sikt och i enskilda sakfrågor uppstått olika typer av slitningar mellan region och centralstat. Ett genomgående problem i det kortsiktiga

perspektivet är, enligt nära nog samtliga intervjupersoner, att Regerings-

kansliet inte varit tillräckligt samordnat för att hantera olika sakfrågor ute i försökslänen. Intervjupersonema menar att företrädare för olika departement har haft varierande kunskaper om försöksverksamhetens innehåll etc. En de intervjuade uttrycker sig på följande sätt: av

Jag vill beskriva regeringens attityd med ordet frågande. Ibland verkar företrädare för regeringen ha kunskaper om försökens innebörd. svaga

Men i det långa tidsperspektivet anser företrädarna för de nybildade regionorganen att kontakterna med Stockholm sannolikt kommer att ut-

72 Regionreform på försök SOU 1999: l 03

vecklas på olika sätt. Graden ömsesidighet mellan stat och region av

kommer, enligt en del intervjupersoner, att ökas framöver. Detta beror både pâ att statens beroende av regionerna främst näringslivspolitisk

ur

synpunkt ökar och att regionemas beroende statsmaktens bidrag och

av stöd kommer att växa. En osäkerhetsfaktor är emellertid hur de centrala

verken kommer att anpassa sin verksamhet till de förutsättningarna i

nya

försökslänen. En del intervjupersoner pekar på att det inom för

ramen

arbetet med tillväxtavtalen kan komma att uppstå slitningar mellan de

nybildade regionorganen och berörda statliga sektorsmyndigheter. Detta

blir då en viktig problematik att belysa i det fortsatta utvärderingsarbetet.

3.3.3 Kommunernas roll i försökslänen

nya

När regionfrågan återfördes på den politiska dagordningen i svensk politik i början 1990-talet existerade betydande konflikt mellan företrädare

av en

för perspektivet regionalt folkstyre och perspektivet kommuner i

om samverkan. Representanter för kommunerna, främst kanske inom Kommunförbundet, varnade för risken att ett direktvalt och breddat regionfullmäktige skulle kunna komma att fungera sorts överkommun i som en förhållande till den kommunala nivån. Det sades att kommuner och lands-

ting hittills varit sidoordnade ur kompetenssynpunkt och stärkt

att en regional självstyrelse skulle innebära ett brott mot denna princip i den

svenska folkstyrelsemodellen.

Under senare år, låt säga sedan 1997, har denna debatt tonats ner.

Konflikten mellan företrädare för regionalt folkstyre och kommuner i samverkan har tappat sin intensitet och istället pekar de intervjuade

på ett nytt sorts samarbetsklimat mellan företrädare för kommuner och lands-

tingsintresset se tidigare avsnitt. En del pekar på att Kommun- och

Landstingsförbunden inlett samtal att gå eller att på olika om samman

vägar öka samarbetsytoma. Det finns dock fortfarande ett fåtal röster i mitt

intervjumaterial som pekar på risker i sammanhanget. De nybildade regionorganen kan komma att ta sig fler och fler sakuppgifter på som sikt leder till att kommunerna får underordnad roll jämfört med en mer

tidigare. Relationerna mellan kommuner och regionorgan utgör därför ett viktigt ämne för utvärderingen. Låt inledningsvis studera några data

oss ur

enkätmaterialet. Jag har i enkäten till politiker och kommunchefer ställt

en

fråga om risken för att de nybildade regionorganen kommer att fungera

som en överkommun visavi kommunerna i länet:

Regionreform på försök 73

SOU 1999: 103

Tabell 3.8 Överkommunrisk

Påstående: "Jag risk i att /aktueII region/ kommer att bli en sorts ser en överkommun får för mycket makt gentemot kommunerna i länet" som

Presidie oIitiker o

Lands edamot ;§6 3

g

.

1 Balansmåttet har beräknats att subtrahera andelen som svarar "Instämmer helt" genom eller "Instämmer i stort sett" från de "l stort sett motsatt åsikt" eller "Helt som svarar åsikt". Ju högre balansmått desto positiv till påståendet. Balansmåttet kan motsatt mer variera mellan +100 och -100, Siffror inom parentes är andelen "vet ej" svar.

Tabellen flera intressanta bilder. För det första är politikerna och

ger oss

kommunchefema i Kalmar län, vi gör länsvis jämförelse, de som i

om en

någon mån risken för att regionorganet blir till överkommun. tonar ner en

Kalmar län tillämpar regionförbund där kommunerna själva är huvud-

ett

med direktintlytande över vilka uppgifter förbundet ska arbeta

män ett

74 Regionreform på försök SOU 1999: 103

med. På den andra kanten finns Västra Götalands län där relativt en stor grupp politiker upplever att det finns överkommunrisk med den en nya

ordningen. Det framgår också tydligt att det främst är politikerna i Skara-

borgsområdet lyfter fram denna risk. Detta ska relateras till politisom kerna i residensstadskommunema, i sig är resursstarka, och som som

inte alls upplever någon överkommunrisk. Det är tydligt att Västra Göta-

land har en mer problematisk relation mellan kommuner och

regionorgan

jämfört med de andra försökslänen observera dock också kommunche-

att fema i Skåne mycket betonar

starkt överkommunrisken. Det finns i vissa

delar Västra Götaland kommuntöreträdare av en grupp av som är kritiska mot försöksarbetet på olika sätt. Vi kan alltså tolka enkätmaterialet på så

vis att det i vissa kommunsegment fortfarande existerar en farhåga för att de nybildade regionorganen kan komma att bli till överkommun.

en

Bland de politiska partierna skiljer sig moderaterna på påtagligt

ett sätt

från övriga partier att mycket starkt betona överkommunrisken.

genom Detta ligger i moderaternas allmänna åsikter i

regionfrågan där man

förordar enbart två nivåer i det politiska systemet alltså ingen

självständig

regionnivå. Det är också intressant och kanske något oväntat socialatt demokratiska politiker i mycket hög grad vill överkommunrisken. tona ner

Det finns om vi istället konsulterar intervjumaterialet vi-

utsagor som sar att de allra flesta politiska aktörer är medvetna

om relationsproblemen visavi kommunerna. Ett gemensamt drag i intervjuerna med företrädare för

de nybildade regionorganen är deras starkt uttalade vilja att upprätthålla en

kontinuerlig dialog med länets kommuner. En rad aktiviteter har igångsatts med idéseminarier, kommunbesök, beredningsgrupper i syftet

m.m. att

åstadkomma god förankring och kontakt med kommunerna. I det konkreta arbetet med att ta fram regionala utvecklingsprogram och RTI-planer har ett brett kontakt- och förankringsarbete bedrivits från regionorganens

sida. Medvetenheten om att relationen med kommunerna är strategisk faktor en för ett framgångsrikt försök är stor. En företrädarna för de nybildade av

regionorganen säger exempelvis:

Våra kontakter och utbyte med kommunerna är en av

de allra viktigaste verksamhetsmässiga bitarna. Utan

legitimitet bland kommunfolket finns inga möjligheter att bedriva ett effektivt utvecklingsarbete i vår region..

I intervjusamtalen med företrädare för kommunerna är det en försiktigt positiv och avvaktande hållning präglar utsagoma. Osäkerheten

som om hur kontakterna med regionorganen ska utvecklas relativt är nog stor. I

enkätmaterialet har kommunpolitikema givit följande bedömningar for

försökens första tid:

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 75

Tabell 3.9 Kommunernas synpunkter

Påstående: "Jag upplever att de synpunkter vår kommun hittills fört fram till

Regionstyrelsen också beaktats på ett tillfredsställande sätt"

1 Balansmåttet har beräknats att subtrahera andelen som svarar "Instämmer helt" genom eller "Instämmer i stort sett" från de "I stort sett motsatt åsikt" eller "Helt som svarar motsatt åsikt". u högre balansmått desto mer positiv till påståendet. Balansmåttet kan variera mellan +100 och -100. Siffror inom parentes är andelen "vet ej" svar.

Överlag alltså företrädarna för de nybildade regionorganen ha

synes

lyckats hyggligt vad gäller att skapa känsla delaktighet bland kom-

en av

munpolitikema och kommunchefema. Vi kan notera att mest positiva i detta avseende är politikerna och kommunchefema i Kalmar län och mest kommunpolitiker/kommun-chefer i Västra Götaland. Åter-

negativa är

igen fmns mycket kritisk inställning bland kommunalpolitiker i Skara-

en

76 Regionreform på försök SOU 1999: 103

borgsområdet. Det är också tydligt att residensstadspolitikema be-

är

tydligt positivt inställda till regionorganen i detta avseende

mer än på andra håll. Värt att notera är också att kommunalråden i högre grad än

suppleantema i kommunstyrelsen att regionstyrelsen tagit hänsyn

menar till kommunens synpunkter. Detta kan tyda på

att regionorganens förankrings- och kontaktskapande med kommunerna skett i huvudsak på

kommunalrådsnivå. Jag har i enkätmaterialet preciserat frågorna i denna

del genom att fokusera intresset mot hur kommunpolitikema upplever

att

kommunens synpunkter beaktats vad gäller arbetet med de regionala utvecklingsprogrammen. I stora drag överensstämmer svarandet på denna fråga med före-

gående. Överlag blir omdömena något positiva för regionorganen.

mer

Möjligen kan sägas att det insmyger sig ökande osäkerhet i denna

en

fråga. Andelen vet svar ökar del och för suppleanter i

en gruppen

kommunstyrelsen uppger 40% att de inte vet regionstyrelsen tagit

om hänsyn till kommunens synpunkter på programarbetet.

I den känsliga frågan kommunernas relationer till de nybildade

om regionerna kan, for att sammanfatta, konstateras de nybildade regionoratt

ganen uttrycker en stark vilja att upprätthålla kontinuerliga och omfattande

kontakter med kommunerna. I stora drag denna strategi synes hittills

fungerat väl när vi studerar utsagor från kommunpolitiker och kommunchefer. Genomsnittligt sett upplever kommunfolket sig som delaktiga och

att deras synpunkter beaktas av regionorganen. Mest positiva är kommunpolitiker/kommunchefer i Kalmar län där regionförsöken byggs med upp hjälp av en organisation där kommunerna själva är med ansvariga som huvudmän. Även i Skåne är kommunföreträdamas uppfattningar övervä-

gande positiva angående regionorganens förankringsarbete visavi kommu-

nema.

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 77

Tabell 3.10 Kommunernas synpunkter på regionalt utvecklingsprogram

Påstående: " upplever att Regionstyrelsen tagit hänsyn till vår kommuns .synag punkter i samband med framtagandet regional utvecklingsplan/program av en i ...aktuellt län. "

uggleanter 1 KS

1 Balansmåttet har beräknats att subtrahera andelen som svarar "Instämmer helt" genom eller "Instämmer i stort sett" från de som svarar "I stort sett motsatt åsikt" eller "Helt motsatt åsikt". Ju högre balansmâtt desto mer positiv till påståendet. Balansmåttet kan variera mellan +100 och -100. Siffror inom parentes är andelen "vet ej" svar.

Möjligtvis kan vi säga att relationerna mellan regionorgan och kommuner problematiska i Västra Götalands län. Det finns kommunföreträdare

är mer uttrycker kritik mot att deras synpunkter inte beaktats och som inte som

känner sig delaktiga i regionstyrelsens olika aktiviteter. Det gäller särskilt kommunföreträdare i det gamla Skaraborgs län. De något mer problematiska relationerna mellan kommuner och regionstyrelse i Västra

78 Regionreform på försök

Götaland hänger ihop med det enkla faktum att det finns relativt många kommuner i länet och det i realiteten är svårt att tillgodose alla kommunintressen. Det har också påpekats i mina intervjuer att engagemanget för regionbildningsprocessen i Västra Götaland inte varit särskilt stort hos en del kommuner främst kanske i Skaraborgsdelen. Den stora skillnaden mellan Skåne och Västra Götaland i detta avseende är att den regionala

identiteten är starkare i skånelandskapet. Detta kan bidra till att skapa

en

starkare kommunal uppslutning bakom regionbildningen i Skåne jämfört

med i Västra Götaland.

Ett viktigt inslag V skapa kommunalt att engagemang och förankring i

Västra Götalandsregionens regionala utvecklingsarbetet är bildandet av

särskilda beredningsorgan med koppling till de politiska nämnderna för

regionutveckling, miljö och kultur. Nämndema, består 15 ledasom av

möter, har fått tillgång till en beredningsgrupp bestående 12 ledamöter

av med företrädare för kommunerna i regionen. Beredningsmötena där alltså ledamöterna sammanträffar med företrädare för har

kommunerna ingen

beslutsrätt, men fungerar avstämnings- och samtalsplats för de

som en

frågor som den politiskt tillsatta nämnden senare ska fatta beslut Detta

om.

är delvis en innovation som Västra Götalandsregionen lanserar i försöksverksamheten och enligt de intervjuade hoppas på detta sätt få

man en starkare kommunal förankring av regionens arbete. Problemet är, som några av de intervjuade påpekar, att kommunernas företrädare saknar en

förankring bakåt ute i kommunlandskapet. Fortfarande är exempelvis

kommunförbundsstrukturen orubbad, dvs. de gamla Kommunförbunden i

Skaraborg-, Älvsborg- och Göteborg- Bohuslän finns fortfarande kvar och

det är svårt för kommunpolitikema i regionens beredningsgrupper att finna en samlande part att förankra sina ställningstaganden

Till detta bör också sägas, och det gäller samtliga försökslän utom

Gotland, att kommunernas kontakter med regionorganen i hög grad tycks

ske genom de ledande politikerna i respektive kommun. Enkätmaterialet

visar att suppleantema i kommunstyrelsema inte är lika positiva i sina

utsagor om regionorganen som kommunalråden. Suppleantema uppvisar till detta, i högre grad än kommunalråden, osäkerhet kring hur en man ser på regionorganens arbete så långt. Om jag spetsar till slutsatsen aning en synes relationerna mellan kommuner och regionorgan upprätthållas elitav

politiker i kommunlandskapet. Jag vågar också dra slutsatsen att

regionorganens verksamhet är förhållandevis okänd och oklar även för de

flesta kommunpolitikema. Det är talande att så aktiva politiker

pass som

kommunstyrelsesuppleanter tycks ha en mycket oklar uppfattning

om

regionorganens verksamhet. Man kan då fråga sig vilka kunskaper övriga politiker i kommunlandskapet har försöksverksamheten. För att inte

om

tala om de enskilda medborgarnas kunskaper.

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 79

Den fortsatta utvärderingen har i denna del en viktig uppgift. I takt

med att regionorganen konsolideras och får fler uppgifter påverkas relatiotill kommunerna. Mitt material visar så långt att relativt få av de nerna involverade aktörerna i försökslänen tror att regionorganen riskerar att fungera överkommun i förhållande till kommunerna. Jag menar dock som att detta förhållande mycket snabbt kan förändras. Kommunlandskapet i respektive försökslän kan komma att förändras genom att olika kom-

försöker samarbeta för att påverka regionstyrelsen i olika

mungrupper avseenden. Det är i fall inte otänkbart att vi kan komma att ökad

vart se

politisk mobilisering bland kommunerna exempelvis i skaraborgsområdet i syfte att hävda sig ännu starkare på den regionala arenan. I mycket

är detta beroende av hur kommunerna uppfattar att regionorganen lyckas i

sitt regionala utvecklingsarbete.

3.3.4 Försökens första tid en summering av

-

decentraliseringsaspekterna

Jag har i detta delavsnitt beskrivit försökens vertikala makt- och styrningsrelationer. De nybildade regionorganen har i olika sammanhang

tydliggjort givit hög prioritet åt att dels utveckla det internationella

att man kontaktarbetet, dels etablera bred och omfattande dialog med länets en kommuner. Till detta önskar regionorganen få en ökande grad av regionalt

självbestämmande utan att därmed ifrågasätta den svenska folkstyrelse-

modellens utformning enhetsstat. Under försökens första tid har som regionorganen i huvudsak lyckats med föresatsen att etablera konstruktiva

och dialogorienterade relationer med kommunerna. Sammantaget är

kommunpolitikema också försiktigt positivt inställda till regionorganens

verksamheter. Särskilt positiva i denna del är kommunpolitikema i Kalmar

län. Det finns dock undantag från den positiva grundbild och det är kanske främst i Västra Götalands län relationerna mellan kommuner och som

regionorgan problematiska och konfliktladdade. Försökens fort-

synes sättning blir intressanta i denna del. De nybildade regionorganen har kritiska ögon på sig från kommunhåll och det fortsatta stödet är beroende

38 Femandez 1999 beskriver på ett intressant sätt hur kommunerna i nordvästskåne inlett en ny typ av samarbete inom ramen for NOSAM - Nordvästra Skånes Samarbetskommitté. Femandez konstaterar i slutsatsdelen att NOSAM uppkom som ett svar på omvälvningarna i Skåne och

Öresundsregionen. Det nya regionala beslutsorganet, regionfullmäktige, väcker

frågor det kommunala självstyret och kommunernas möjligheter att utöva om inflytande sid 44.

80 Regionreform på försök

av hur kommunerna upplever resultaten det regionala utvecklingsarbeav tet. Regionorganens relationer med den centrala statsmakten har dock, ur olika synvinklar, varit konfliktladdade. Företrädare för regionorganen har upplevt Regeringskansliet som splittrat och i vissa delar även hindrande för försöksarbetet. Tongångarna i denna del blir dock optimistiska mer om

ett mer långsiktigt tidsperspektiv anläggs. Intervjupersonema uppfattar i

allmänhet att konflikterna kommer att minskas och avlösas ett ökande av och ömsesidigt beroende mellan centralstat och region. Arbetet med och genomförandet av de s.k. tillväxtavtalen kan dock, enligt del i en personer

intervjumaterialet, leda till nya slitningar mellan regionorgan och central-

stat.

Den tredje relationsaspekten gällde regionorganens intemationalise-

ring. Regionorganens ambitioner är här högt ställda vad gäller deltagande i olika gränsregionala aktiviteter, deltagande i EU-politiken i marksamt nadsföringsaktiviteter utomlands. Det är dock tydligt att dessa ambitioner ännu inte fått ett starkare praktiskt politiskt genomslag. Det faktiska kontaktskapandet på den internationella koncentrerad till arenan synes vara en relativt liten grupp tjänstemän och ledande politiker i försökslänen. Regionpolitikemas kontakter utomlands är totalt sett mycket sporadiska,

vilket intryck att internationaliseringsaspektema ännu i mycket

ger av befinner sig i sin linda.

Samordning - regional kraftsamling och

effektivitet

Vid sidan av huvudmålet att stärka demokratin är målet med försöksverksamheten även att skapa effektiv regional utvecklingspolitik. en mer Tanken är att renodla den politiska organisationen på regional nivå för att på olika sätt uppnå samordningsvinster. Regionpolitiken har bedrivits i en alltför uppsplittrad och oöverskådlig organisationsmiljö. Förekomsten av

en s.k. administrativ röra har varit ett huvudargument bakom försöken

att reformera den regionala samhällsnivån under lång tid. Vi kan i propositionen om försöksverksamheten läsa följande:

Regeringen vill genom försöksverksamheten tillmötesgå det intresse som finns i vissa län att pröva nya metoder för att utveckla den regionala verksamheten och ge den en starkare demokratisk förankring. En bred förankring av det regionala utvecklingsarbetet kan bidra till en bättre samordning och därmed till ett

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 81

effektivare utnyttjande av de resurser som finns inom regionen.

Huvuduppgiften är alltså att undersöka hur dessa frågor utvecklats under försökens första tid. Jag ska dock inledningsvis och kortfattat presentera

det samordningsperspektiv jag utnyttjar i utvärderingsarbetet. Samord-

ningsbegreppet är, i likhet med demokrati- och decentraliseringsbegrepomtvistat i forskningslitteraturen. En minimidefinition av samordning pen, kan beskrivas negativt, nämligen politiska aktiviteter som syftar till att som förhindra att beslut i olika sfárer motverkar varandra. Detta indikerar också maktaspekt i samordningsbegreppet. Samordning kan innebära en ingrepp i andra aktörers handlingsfrihet, dvs att förhindra en aktör att

genomföra specifika politiska beslut.

Behovet samordning förknippas ofta med olika typer kriser i det av av

politiska systemet. Det kan vara händelser eller förändringar i regionens omgivning, t.ex. radioaktivt nedfall eller fortlöpande intemationalise-

en ringsprocess. Detta kan leda till krav på samordning mellan aktörerna för inte problemen ska förvärras eller alternativt att förändringarna kan att hanteras på ett effektivt sätt. Andra typer av samordningsbehov kan mer uppstå i att det politiska systemet fungerar dåligt internt, t.ex. genom att kommunikationen mellan aktörerna är bristfällig, att aktörerna saknar en problemsyn eller mål, att systemet splittras av gemensam gemensamma starka organiserade intressen eller starka professioner osv. I svensk av länsförvaltning har sektorsintressen, t.ex. arbetsmarknad, trafik- och miljövårdsområdena arbetat i olika sfarer, ofta med olikartad problemsyn och med skilda målf I utvärderingen försöksverksamheten är det tre variabler som inav tresset huvudsakligen kommer att riktas mot Den första frågan handlar betydelsen historiska traditioner för samordning. I varje län finns om av ett specifikt samordningsklimat, dvs. det finns tradition av både samen ordningskonflikter och strategier för problemlösning. Om betraktar de traditionella svenska länen finns t.ex. traditioner konflikter mellan av kommuner, mellan kommuner och länsstyrelse och konflikter mellan

sektorsintressen, t.ex. mellan arbetsmarknadspolitik och miljöpolitik.

Den andra frågan berör samordningens procedurer eller organise-

ringstekniker. Dessa procedurer rör ett brett spektrum aktiviteter, allt-

av ifrån införande enstaka auktoriserade regler till skapande av helt nya av

förhandlings- eller kommunikationssystem. Den organisationsteoretiska

39 Prop 1996/9736, s. 37. ° Beckman l987zl5ff. ° Beckman 1987. Z jfr Beckman-Johansson 1985, Beckman 1987.

82 Regionreform på försök 103 SOU 1999:

litteraturen uppvisar här nära oöverskådlig mängd instrument eller

en nog

tekniker för samordning. Det kan gälla frågor såsom förekomst

av o regler eller regelsystem respektive finansiella styrmedel

o linking-pin-organisationer, dvs aktörer som fungerar infor-

som

mations- och kommunikationsknutpunkter i ett län.

0 samarbetsprocesser i övrigt, t.ex. specifikt etablerade samord-

ningsorganisationer, skilda typer av informationssystem och förhandlingsfonner.

Det tredje området handlar samordningens beroende

om av en gemensam

problemsyn mellan aktörerna. Organisationsteorin pekar på att olika typer av värderingar kan utgöra barriärer mot samordning. Aktöremas tolkning av fakta i fråga, bedömningar målsättningar, konsekvenser på-

en av etc

verkas av aktörernas utbildningsbakgrund, professionella kompetens, tidigare erfarenheter osv. Aktörema utvecklar specifika filter

genom vilken informationen silas och i organisationslitteraturen talas det ofta om

mentala eller kognitiva barriärer. Utgångspunkten i de analyser

som gjorts är att en region genomkorsas mängd olika uppsättningar av en av

mentala kartor eller problemuppfattningar. Privata företag, intresseorgani-

sationer, olika politiska sektorsområden och kommuner arbetar i sfärer

med delvis olika problembilder, olika värderingar, olika rutiner och olika synsätt vad gäller problemlösning. De kognitiva kartorna är alltså ofta

högst olikartade inom exempelvis kultursektom, sjukvården, eller arbetsmarknadsområdet. När sedan dessa sfärer möts i gränsöverskridande aktiviteter kan olika typer konflikter eller barriärer uppstå förhindrar av som

ett bra samordningsresultat.

Jag tänker alltså utnyttja dessa tre delar, historiska traditioner, proce-

dur- och organiseringstekniker samt problemsyn, i bedömningen

av sam-

ordningsfrågoma i försökslänen. Hur har dessa förutsättningar för regionpolitisk samordning påverkats försöksverksamheten Frågeställningen

av

lyder: Hur har grundförutsättningama historiska traditioner, procedur-

frågor, organiseringstekniker, problemuppfattningar för regional samordning förändrats till följd försöksverksamheten En specifik fråga gäller

av

här hur relationerna mellan regionorgan och länsstyrelse utvecklats

i respektive försökslän.

Låt mig inledningsvis få säga något de historiska traditionerna för

om

samordning som existerar i respektive län. Jag har under mina intervjuresor haft med mig en övergripande fråga betydelsen historiska

om av

traditioner vad gäller samordningssträvandena: Hur vill ni beskriva de

historiska traditionerna i ditt län vad gäller regional

samordning Den

43 Johansson 1995, 76ff. se s.

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 83

följande länsvisa genomgången bygger på hur intervjupersonerna besvarat denna fråga. Det värt att än gång påpeka att försöksverksamheten en försiggår i två helt länsbildningar, Skåne och Västra Götaland samt i nya

två län med längre traditioner av politisk-administrativ samverkan, dvs. Gotlands respektive Kalmar län.

Gotlands län skiljer sig i dessa avseenden från de andra länen i det att det på Gotland endast finns kommun också är sjukvårdshuvudman. en som Gotland saknar därmed en konfliktdimension mellan olika kommuner samt mellan landsting och övriga regionala aktörer. Öns litenhet, både befolk-

nings- och ytmässigt, skapar en påtaglig närhet mellan de involverade

aktörerna. Gotländsk politik och samhällsförvaltning bygger också på att involverade personer känner varandra väl och det förekommer person-

överlappningar mellan olika offentliga organ. Den regionala samordningen Gotland vilar alltså på traditioner av närhet och gemenskap mellan de ledande regionaktörema. I olika programdokument karakteriseras denna

samordningsidé med uttrycket smidiga Gotland och betecknar ett förhållningssätt innebär att politiska beslut ska fattas snabbt och som obyråkratiskt myndigheter i ett väl fungerande samarbete. av I Kalmar län finns en historisk tradition av konflikt mellan länets södra respektive norra delar. Det har stundtals funnits relativt starka spänningar mellan kommunerna i respektive del och Kalmar kommuns ställning regioncentrum har tidigare delvis varit en omstridd fråga i som länet. I mycket betingas dessa spänningar av att Kalmar län tidigare varit delat i två landstingsområden med Oskarshamn och Kalmar som huvudorter. Man kan också rent geografiskt peka på att kommunerna i den norra länsdelen har relativt lång väg för att nå residensstaden nere i Kalmar en och har inom olika områden mer kontakter med Linköping som regioncentrum. Till detta finns det två små ölandskommuner med en specifik

problembild i regionpolitiska avseenden. Vi kan alltså om Kalmar län säga

att samordningsfrågoma historiskt sett befunnit sig i olika spänningsfált och att det ibland lett till olika inom-regionala konflikter. I de två nybildade länen, Skåne och Västra Götaland, utgör samman-

fogningen av de olika länen en särskild samordningsproblematik. I mycket

är det sammanfogning av olika politiskt-administrativa kulturer. Jag har en

i mitt intervjumaterial fått relativt många utsagor att det funnits helt

om olika organisations- och samarbetskulturer i de landsting och länsstyrelser fogats Till detta ska läggas att både Malmö och Götesom nu samman.

4 Citat Strategi 96, Gotlands län, Inriktning av utvecklingsarbetet mot nästa ur årtusende. Länsstyrelsen i Gotlands län, se även dokumentet Vision Gotland 2010.

Översiktsplan, Gotlands kommun.

84 Regionreform på försök SOU 1999: 103

borgs stad arbetat med alldeles specifik politisk organisation en som nu fogats in i helt andra typer av landstings- och länsfunktioner. I Skåne län har det inom dess gränser funnits rad olika konfliktlinen jer. Det har exempelvis alltid funnits sorts rivalitet mellan de två en residensstädema Malmö och Kristianstad, vilket stundtals också kom att

prägla försökens framväxtprocess i Skåne. Mer betydelsefull har kanske

dock spänningama mellan Malmöområdet och Helsingborg varit. Överhuvudtaget har relationerna mellan Malmö och övriga länsdelar kännetecknats av en sorts rivalitet som skapat svårigheter för samarbetet inom

exempelvis länsstyrelse och bland kommungrupper. Skånelandskapet har traditionellt arbetat med rörig samhällsorganisation med sjukvårds-

en tre huvudmän, två komunförbund, ett antal kommunalförbund SSK, MSK,

NSK, NÖSK, två länsstyrelser, flera kollektivtrafikorgan osv. Detta trots att det alltid också funnits gemenskap kring den skånska landskaps-

en identiteten. Den skånska regionfrågan har i hög grad utvecklats i ett spänningsfålt mellan en starkt uppsplittrad politisk organisation och en särpräglad skånsk identitet. Västra Götaland har på samma sätt Skåne präglats att många som av politiska organisationsenheter fogats och med ett särskilt problem samman i förekomsten av ett mycket starkt regioncentrum i Göteborg. Samordningstraditionema i Västra Götalands området är dock än mer mångfasetterade jämfört med Skåne och för att teckna denna bild krävs att vi väger in traditioner i det varit Göteborgs stad, Göteborgs- och Bohuslän, som

Älvsborgs län med åtminstone två huvuddelar och så Skaraborgs län. Det

är alltså en mängd olika identiteter och historiska traditioner fogas som nu samman. I jämförelse med Skåne saknas grundläggande identitet nog en runt begreppet Västergötland, likväl finns traditioner regionalt men av samarbete i området. Orsakerna till att Västra Götalands län bildas bottnar

delvis i att det funnits förlagor länsövergripande samarbete i regionen.

av

Det gäller exempelvis samarbetet inom sjukvården, del länsövergri-

en pande kommunalförbund West-Sweden. samt genom

Det råder alltså olikartade historiska förutsättningar för samordning i

respektive län. Enligt intervjuutsagoma uppfattas försöksverksamheten, i vart fall hos företrädare för de nybildade regionorganen, tillfälle som ett

till nytänkande. De intervjuade att eller aktörs-

menar en ny arena ny konstellation bildats. Företrädare för kommuner, partier och myndigheter möts på ett nytt ställe och på ett nytt sätt. Försöken innebär enligt detta synsätt att man nu skapat nya procedurer och förändrade organisationsförhållanden som innebär sorts nystart samordningssynpunkt. Samen ur mantaget ger intervjumaterialet en bild av att det är på samordningsområdet som försöken kommer att visa på stora resultat. När jag vid frågestäl-

landet om demokratiaspektema möttes stora ambitioner, med

av men

Regionreform på försök 85

många problematiseringar, möts jag när det gäller samordningsfrågoma av

mycket tillförsikt. Argumenten här handlar i hög grad om förändringar stor i olika aktörers tänkande eller i de mentala kartor som aktörerna bär med får tala: sig. En av intervjupersonerna

Många kommunpolitiker gick in i försöken med föresatsen att försvara positioner och Vinna egna fördelar

regionsamarbetet. Redan tidigt har det dock

av kommit islossning. Det gamla tänkandet har en trängts bort till förmån för uppriktig insikt om been hovet ett långsiktigt samarbete i regionen. Jag är av själv överraskad av att dessa attitydförändringar skett så pass snabbt.

Jag kan även i enkätmaterialet finna mycket optimistiska tongångar i

denna del.

Jag vill våga påståendet att politikernas utsagor i tabellen är sensationella. Tilltron till att de nybildade regionorganen ska lyckas samla länets komi regionpolitik är mycket stora. Starkast tilltro i detta

muner en gemensam avseende tillmäts regionorganet i Skåne och därefter kommer Kalmar. De historiskt betingade konflikterna mellan kommunintressen i dessa län alltså på ett effektivt sätt kunna förändras genom försöksverksamanses heten. Optimismen i detta avseende är inte lika hög i Västra Götaland och återigen är det politiker i Skaraborgsområdet är mest tveksamma. Vad som

också är intressant är att politiker i glesbygds- och periferikommuner

som

lämnar optimistiska prognoser i denna del. Politiker i glesbygdsområden är positiva. Bland partierna och mp-politikema de

rent av de mest är m

tveksamma. Vi kan då återigen avläsa moderatpolitikemas avvikande mest åsikter försöksverksamheten. En intressant avvikelse i tabellen är om kommunchefema i Skåne här uttrycker betydligt mer skeptisk som en

inställning jämfört med politikerna i detta län. lag kan även i mitt intervjumaterial hitta ett stort antal utsagor som pe-

kar samarbetet mellan kommunerna förbättrats till följd av försöksatt verksamheten. I främst Kalmar län och Skåne, tidigare haft en hel del som mellankommunala konflikter, försöksreformen bland de intervjuade anses ha bidragit till ett breddat samarbete och ökad ömsesidighet mellan kom-

murema.

45 I följande tabellerna 3.12 och 3.13 är formuleringen av respektive påstående ce sidan karaktär kan tenderar att instämma i högre grad än att av att svarspersonen mantar avstånd från påståendet

86 Regionreform på försök SOU 103 1999:

Tabell 3.11 Politik för hela länet

Påstående: " Jag tror att /aktuell region/ kommer ha goda förutsättningar att att samla regionens kommuner i regionpolitik för hela /aktuellt län / en gemensam

1 Balansmåttet har beräknats genom att subtrahera andelen som svarar "Instämmer helt" eller "Instämmer i stort sett" från de som svarar "I stort sett motsatt åsikt" eller "Helt motsatt åsikt". Ju högre balansmått desto mer positiv till påståendet. Balansmåttet kan variera mellan +100 och -100. Siffror inom parentes är andelen "vet ej" svar.

I den följande tabellen visas aspekt på samordningsfrågan.

en annan

Regionorganens förmåga att samla de privata aktörerna för effektiv

en

näringslivspolitik räknar jag som en samordningsñâga. Vi kommer därmed in en del frågor handlar hur regionorganen lyckats hantera

som om

SOU 1999: l 03 Regionreform på försök 87

olika procedurer och organiseringstekniker i samordningssträvandena. Den

regionala näringslivspolitiken har i försökslänen till stor del överförts från

länsstyrelserna till de nybildade regionorganen. Dessa har under försökens första tid ägnat hel del kraft att utforma instrument, organisationer

en

och förhandlingsfora för regionens nya näringslivspolitik.

Återigen präglas utsagoma i tabellen nedan av stor tilltro till de nybil-

dade regionorganens möjligheter. Genomgående är svaren, i de olika politikerkategoriema, lika positiva gällde för frågan rörande region-

som

förmåga kommunerna i regionpolitik. Än

organens att samla en gemensam

gång finns starkt avvikande uppfattning bland kommunchefema i

en en

Skåne är relativt sett skeptiska till regionorganets förmåga att bedriva

som

effektiv näringslivspolitik i Skåne. Försöksverksamheten innebär att en

en

typ organisering har utvecklats i förhållande till hur det sett ut

ny av tidigare och hur det fortfarande ser ut i de län som inte ingår i försöken.

Tidigare har i hög grad länsstyrelserna varit en organisatorisk samlingspunkt s.k. linking-pin-enhet för närings- och regionalpolitiken i

en ett

län. Med den ordningen i försökslänen skapas en ny arena för detta nya

arbete. Det gäller stödpolitik, strategiarbete, EU-stöd m.m. som nu utvecklas med hjälp av delvis nya procedurer och förhandlingsfonner.

Tabell 3.12 Effektiv näringslivspolitik

Påstående: "Jag tror att /aktuellt regionorgan/ kommer att kunna bedriva en

effektiv näringslivspolitik i/aktuell regi0n/"

1 Balansmåttet har beräknats genom att subtrahera andelen som svarar "Instämmer helt" eller "Instämmer i stort sett" från de som svarar "I stort sett motsatt åsikt" eller "Helt motsatt åsikt". Iu högre balansmått desto mer positiv till påståendet. Balansmåttet kan variera mellan +100 och -100. Siffror inom parentes är andelen "vet ej" svar.

88 Regionreform på försök SOU 1999: 103

Enligt intervjuerna med företrädare för de nybildade regionorganen har ett relativt stort förberedelsearbete gjorts för att organisera näringslivs- och regionutvecklingspolitiken. Det innebär att startat nämnder, man nya

beredningsgrupper, näringslivsråd osv. osv. Jag ska i nästa etapp ut-

av

värderingen mer konkret beskriva hur resultaten av denna organiseringsaktivitet uppfattas. Det är idag för tidigt att dra några säkra slutsatser. Jag

kan bara notera att det under försökens första tid råder tillförsikt och entusiasm vilket också kan avläsas med stor tydlighet i enkätmaterialet. Vi kan emellertid tänka oss att politiker och kommunchefer är allmänt positiva till möjligheterna för regional samordning oberoende det är av om

länsstyrelsen eller nybildade självstyrelseorgan som har huvudansvaret.

Den följande tabellen visar att så inte är fallet. Jag har i mitt enkätmaterial

ställt en fråga där de svarande får över hur de

ge en prognos tror att nyordningen kommer att fungera i förhållande till hur det när länsstyvar relsen hade huvudansvaret.

Vi kan se en mycket stark tilltro till de nybildade regionorganens förmåga att hantera det regionala utvecklingsarbetet då i relation till hur

länsstyrelsen förvaltat detta arbete. Detta indikerar att det råder sorts en grundkritik mot länsstyrelsen bland politiker och kommunchefer i respek-

tive län. Det framkommer även i intervjusamtalen att länsstyrelsen har

förlorat i legitimitet vad gäller den regionala utvecklingspolitiken. En av

intervjupersonerna uttrycker detta på följande sätt:

Samordningsintresset måste födas underifrån, ute bland kommuner och hos näringslivet, och inte från ovan, med statens förlängda arm i länet som pådrivare. Mycket av länsstyrelsens utvecklingspolitik har saknat förankring underifrån.

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 89

Tabell 3.13 Länsstyrelse och regionorgan

Påstående: "Jag tror att /akIueII region/ kommer att vara bättre lämpad än Länsstyrelsen att ansvara för länets regionala utvecklingsarbete.

Ledamot i re onor an +72 4

o u 1 Balansmåttet har beräknats genom att subtrahera andelen som svarar "Instämmer helt" eller "Instämmer i stort sett" från de som svarar "I stort sett motsatt åsikt" eller "Helt motsatt åsikt". u högre balansmâtt desto mer positiv till påståendet. Balansmåttet kan variera mellan +100 och 400. Siffror inom parentes är andelen "vet ej" svar.

Jag har till detta fogat enkätfråga riktats mot länsstyrelsens mer en som

allmänna roll i länspolitiken. I nedanstående tabell har även de två refe-

renslänen lagts in

I stora drag besvarar både politiker och kommunchefer denna fråga

ett negativt sätt. Man tycker med andra ord att det inte är viktigt att länsstyrelsen i framtiden har inflytelserik position i länspolitiken.

en

Särskilt tydliga är politikerna i Kalmar län denna punkt, följda av skånepolitikema. I Västra Götaland är denna uppfattning mer återhållsam

90 Regionreform på försök

och det är tydligt att länsstyrelsen har starkare legitimitet i Västra en

Götaland jämfört med Kalmar och Skåne. Återigen är det kommunerna i

Skaraborgsområdet och även huvuddelen glesbygdskommunema i

av

Västra Götaland som har en alternativ uppfattning. Skaraborgspolitikema

men inte kommunchefema i detta område betonar mycket starkt behovet

av en inflytelserik länsstyrelse i framtiden. Vi kunde iett tidigare kapitel

notera att försökens framväxtprocesser i Västra Götaland inte innehöll samma konfliktnivå vad gäller relationen länsstyrelse och regionorgan

som

gällde i Skåne och Kalmar. Mitt intervjumaterial visar också att det råder en positiv och pragmatisk samtalston mellan länsstyrelseföreträdare och

andra länsintressenter i Västra Götaland.

Politikerna på Gotland har i denna del totalt avvikande uppfattning

en

från övriga län. Den positiva inställningen betingas sannolikt att politi-

av kerna slår vakt länsstyrelsen i syftet att få behålla statlig länsom en egen

förvaltning på ön. Vi kan också se att politikerna i Västerbottens län har

en

betydligt mer positiv inställning till länsstyrelsen än genomsnittet. Detta är inte överraskande. Länsstyrelsens ställning och legitimitet i skogslänen är

starkare än vad som gäller i Sydsverige. I mycket beror detta främst på att länsstyrelserna i skogslänen utrustats med relativt sett stora för resurser olika regionala utvecklingsinsatser. Kommunerna i skogslänen är därmed i

ett starkare beroendeförhållande till länsstyrelsen än vad är fallet i

som t.ex. Skåne och Kalmar län.

Intressant är här också att politiker i glesbygdskommuner har

en mer

positiv syn på länsstyrelsen jämfört med politiker i andra kommuntyper.

Även i detta fall kan tänka sig

man att glesbygdskommunema befinner sig

i ett starkare beroendeförhållande till länsstyrelsen kan gälla stödinsatser

m.m. än vad de större kommunerna gör. Slutligen kan vi, i den partivisa

fördelningen, notera att länsstyrelsen uppenbarligen har sina starkaste påskyndare bland moderatpolitiker och kristdemokrater. Än gång har

en m-politikema en, i förhållande till övriga partier, starkt avvikande

uppfattning.

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 91

Tabell 3,14 Länsstyrelsens position

Påstående: "Jag tycker det är viktigt att Länsstyrelsen även i famtiden har en

inflytelserik position i läns/regionpolitiken. z

i

J å z

i

l

1 Balansmåttet har beräknats genom att subtrahera andelen som svarar "Instämmer helt" eller "Instämmer i stort sett" från de som svarar "I stort sett motsatt åsikt eller "Helt motsatt åsikt". Ju högre balansmâtt desto mer positiv till påståendet. Balansmâttet kan variera mellan +100 och -100. Siffror inom parentes är andelen "vet ej" svar.

92 Regionreform på försök

3.4.1 Försökens första tid

- en summering av

samordningsaspektema

Trots att det i respektive försökslän finns historiska traditioner bär på som betydande inom-regionala konflikter visar utvärderingen så här långt en mycket stor tillförsikt bland viktiga politiska aktörer inför de nybildade

regionorganens samordnings- och kraftsamlingspotential. Relativt stort

arbete, kanske i nivå med insatserna för att stärka demokrativärdena, har ägnats att bygga en ny organisation och verksamhet för näringsen ny

livs- och regionutvecklingsfrågoma. Intervjupersonema med del

en undantag säger att det redan under Försökens första tid skett attitydfören ändring bland olika politiska aktörer i länet. De mentala kartorna har i dessa avseenden påverkats av försöksverksamheten och det finns flera

röster i intervjumaterialet som hävdar att intresset för regional kraftsamling och samarbete ökat kraftigt under senare år. Huvudförklaringen är

att försöksverksamheten inneburit sorts nystart. Nya fora, en nya organisationer och nya arbetssätt har introducerats och bidragit till att föra samman länsaktörerna i nya konstellationer. Jag vill, med samhällsforskarens kritiska glasögon, för överopvarna timism. Det finns mycket entusiasm i försökslänen när det gäller samordningsfrågoma och utsagoma i mitt intervju- och enkätmaterial visa synes på ett genombrott för en ny och mer effektiv regional utvecklingspolitik. Det bör väl dock vara en dygd att vänta ett slag innan vi drar några mer långtgående slutsatser. Med reservation för detta det ändock på synes vara samordningsområdet försöksverksamheten hittills satt de tydligaste spåren. Partier, kommuner, näringsliv, organisationer ha inlett typ synes en ny av regionalt samarbete i försökslänen ska bli intressant att följa inför som framtiden.

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 93

4 Kontaktmönster i försökslänen

Inledning

Det har varit relativt vanligt i samhällsforskningen att försöka karakterisera regional utveckling med hjälp av nätverksteori. Ett nätverk kan

definieras som en samling aktörer som har en viss grad av varaktigt utbyte eller kontakt med varandra. Man kan tala om nätverk inom t.ex. ett politikområde, inom en bransch, inom en särskild profession och även inom ett geografiskt avgränsat område som ett län. Jag har i enkätmaterialet undersökt politikers och kommunchefers kontaktfrekvenser i försöks- och referenslänen. Dessa grupper har i enkäten fått uppge hur ofta de har

kontakter med skilda aktörer eller aktörsgrupper. Vi kan dessa kontakt-

ur mönster avläsa hur pass omfattande kontaktfrekvensema är och hur de utvecklats över tid.

4.2 Kontaktmönster i försöks- och

referenslänen

Materialet kommer att redovisas i tre kategorier: 1 politiskt-administrativa kontakter, 2 kontakt med privata aktörer samt 3 demokratikontakter.

4.2.1 Politiskt-administrativa kontakter

Vår första kontaktfråga gäller politikers och kommunchefers kontakter med riksdagsmän. Den följande tabellen ger svar:

46Johansson 1991. 47 se Johansson 1995.

94 Regionreform på försök SOU 1999: 103

Tabell 4.1 Kontaktfrekvenser mellan politlkerlkommunchefer och riksdagsman. lndexvärden. Ingen kontakt är värdet kontakt så gott som dagligen är lika med 200

es:

A

-eöter/ Q U g

- -Supple ter, v -

än

Svarspersonemahar fått besvara en enkätfräga som lyder: Hur 01%har du kontakt mednågon riksdagsmanfrån ditt län och med fem svarsalternativ: "I stort sett varje dag", "Varje vecka", "Varje månad", "En eller ett par gånger om året" samt "Sällan/ aldrig". Indexvärdena har konstruerats på så vis att exempelvis värdet "4" motsvarar att politikerna i fråga ägnat i genomsnitt fyra dagar per är åt kontakter med riksdagsmän.

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 95

Generellt sett uppger politikerna i både försöks- och referenslänen att de

har kontakt med en riksdagspolitiker 20-25 dagar på ett år. Skillnaderna

mellan länen är liten och vi kan inte se att kontakterna i denna del är högre

i försökslänen jämfört med referenslänen. Skillnaderna mellan olika politikergrupper är dock stora. Politikerna som innehar presidieposter i kommun eller landstingsstyrelsen och politiker i stora kommuner har betydligt mer frekventa riksdagsmannakontakter jämfört med andra politikergmpper. Skillnaderna ur könssynpunkt är små för denna typ av

kontakter. I kommunchefsgruppen är kontakterna med riksdagsmännen

betydligt lägre jämfört med politikergruppen. Den följande tabellen tar fasta på en arman typ av politiskt-administrativa kontakter:

Tabell 4.2 Kontaktfrekvenser mellan poIitiker/kommunchefer och tjänstemän på centrala statliga myndigheter. lndexvärden. Ingen kontakt är värdet kontakt så gott som dagligen är lika med 200

Svarspersonema har fått besvara en enkätüåga som lyder: Hur ofta har du kontakt med tjänstemän centrala myndigheter och med fem svarsalternativ: "I stort sett varje dag", "Varje vecka", "Varje månad", "En eller ett par gånger om året" samt "Sällan/ aldrig". Indexvärdena har konstrueras på så vis att exempelvis värdet "4" motsvarar att politikerna i fråga ägnat i genomsnitt fyra dagar per år åt kontakter med centrala myndigheter.

Politikernas och kommunchefernas kontakter med tjänstemän vid centrala myndigheter är ungefär hälften så omfattande som kontakterna med riksdagsmän. Tabellen visar dock att Skånes politiker har något fler kontakter i detta avseende än vad som gäller i de övriga länen. Spännvidden mellan

96 Regionreførm på försök

Skåne och de övriga försökslänen särskilt Västra Götalands län är relativt stor och det är svårt att förklara detta.

I övrigt, om vi studerar andra politikertyper och kommuntyper, är

skillnaderna mycket små. Det är alltså inte så att politikerna i de stora kommuner eller i residensstadskommunema har fler kontakter med centralstaten än vad som gäller för de små och perifera kommunerna. Lägg märke till att kommunchefema uppger sig ha dubbelt så många kontakter

med centrala myndigheter jämfört med kollegorna i försökslänen. Särskilt

många kontakter synes kommunchefema i Västerbotten ha med tjänstemän

på central nivå. Detta förhållande speglas även i den följande tabellen som belyser länsstyrelsekontakter. Kommunchefema i referenslänen sig uppger ha flerdubbelt så många kontakter med länsstyrelsen jämfört med vad

kommunchefema i försökslänen uppger.

Tabellen på sid 97 bekräftar i mycket det som sades i föregående kapitel om länsstyrelsens ställning i respektive län. Vi kan för det första

se att kontaktytoma med länsstyrelsen är förhållandevis sporadiska, i vart fall om vi betraktar kontakterna i Skåne, Västra Götaland och Kalmar län. Och detta gäller såväl politiker som kommunchefer. Värdena för

kommunchefema är överraskande låga och bara obetydligt fler än vad

som gäller för politikerna. Det är uppenbart att kommunledningama dvs. kommunchefer och presidiepolitiker har ganska sporadiska kontakter med länsstyrelsen och för mig är detta resultat oväntat. Vi kan emellertid notera att kontakterna med länsstyrelsen omfattande är mer bland politikerna i Västerbotten tätt följt Gotland. För Västerbottens av del handlar det sannolikt om en s.k. skogslänsfaktor och länsstyrelsen är, i kraft relativt stora regionalpolitiska attraktiv för av resurser, mer kommunalpolitikema. På Gotland är det den omtalade närheten mellan

politiska institutioner som sannolikt betingar denna relativt sett

omfattande kontaktnivå.

48 Värdena för Hallands del är mycket osäkra rent av intetsägande då endast 5 kommunchefer besvara enkäten.

49 l Peter Ehns studie landshövdingama se Ehn 1998 noteras ett motsvarande

av indexvärde på hela 97 för landshövdingamas kontakter med företrädare för kommunerna.

SOU 1999: l 03 Regionreform på försök 97

Tabell 4.3 Kontaktfrekvenser mellan politiker/kommunchefer och tjänstemän på länsstyrelsen. lndexvärden. Ingen kontakt är värdet kontakt så gott som dagligen är lika med 200

i Presidieledamöter/

Referenslän Su 0 leanter,

Po tiker i stora/ små kommuner,

Referensiän "

Svarspersonema har fått besvara en enkåtfråga som lyder: Hur ofta har du kontakt med tjänstemän länsstyrelsen och med fem svarsalternativ: "I stort sett varje dag", "Varje vecka", "Varje månad", "En eller ett par gånger om året" samt "Sällan/ aldrig". lndexvärdena har konstruerats på så vis att exempelvis värdet "4" motsvarar att politikerna i fråga ägnat i genomsnitt fyra dagar per år åt kontakter med tjänstemän på länsstyrelsen.

Ett intressant förhållande i tabellen är också att politikerna i de små

kommunerna har en betydligt mer omfattande kontaktverksamhet med länsstyrelserna än vad som gäller för de stora kommunerna. En intressant

detalj är till detta att kvinnliga politiker och kommunchefer uppger sig ha

betydligt färre kontakter med länsstyrelsetjänstemän än vad deras manliga kollegor har. Allmänt betraktat uppger kvinnorna i materialet färre kontakter i de allra flesta kategorier och skillnaden är särskilt framträdande när det gäller just länsstyrelsekontaktema. Ett undantag från denna regel visas dock i följande tabell:

98 Regionreform på försök SOU 1999: 103

Tabell 4.4 Kontaktfrekvenser mellan politiker/kommunchefer och företrädare både politiker och tjänstemän för landstinget. Indexvärden. Ingen kontakt är värdet kontakt så gott som dagligen är lika med 200

" Svarspersonema har fått besvara enkâtfråga lyder: Hur ofta har du kontakt med en som företrädare landstinget och med fem svarsalternativ: "I stort sett varje dag", "Varje vecka", "Varje månad", "En eller ett par gånger om året" samt "Sällan/ aldrig". Indexvärdena har konstrueras på så vis att exempelvis värdet "4" motsvarar att politikerna i fråga ägnat i genomsnitt fyra dagar per år åt kontakter med företrädare för landstinget.

Intressant med ovanstående tabell är att kontaktfrekvensema mellan

politiker och landstingsföreträdare är betydligt mer omfattande i försökslänen jämfört med referenslänen. Detta kan ett uttryck för att det, i

vara

samband med framväxten försöksarbetet, skett ett ökande utbyte mellan

av

kommuner och mellan kommuner och landsting på det politiska planet i

försökslänen. Detta borde i sådana fall leda till att kontaktverksamheten

mellan kommunpolitiker från olika kommuner också är större i försökslänen jämfört med referenslänen. Den följande tabellen ger besked:

5° Jag är medveten att landstingen, när enkäterna skickades, på väg att om var avvecklas i Skåne respektive Västra Götalands län.

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 99

Tabell 4.5 Kontaktfrekvenser mellan poIitiker/kommunchefer och företrädare för andra kommuner. Indexvärden. Ingen kontakt är värdet kontakt så gott som dagligen är lika med 200

Svarspersonema har fått besvara en enkätfxåga som lyder: Hur ofta har du kontakt med någonföreträdareför andra kommuner och med fem svarsalternativ: "I stort sett varje dag", "Varje vecka", "Varje månad", "En eller ett par gånger om året" samt "Sällan/ aldrig". Indexvärdem har konstruerats på så vis att exempelvis värdet "4" motsvarar att politikerna i fråga ägnat i genomsnitt fyra dagar per år åt kontakter med företrädare för andra kommuner.

Vi kan inledningsvis notera att kommunchefemas interkommunala kontakter är betydligt mer omfattande än politikernas. Ovanstående antagande om ett intensivare interkommunalt utbyte i försökslänen jämfört med

referenslänen bekräftas. De mellankommunala kontakterna är mer omfat-

tande i försökslänen jämfört med referenslänen. Det stora undantaget är

Gotland som, naturligt nog, inte har samma grad av kontaktfrekvens med andra kommuner. En mycket preliminär slutsats är att det skett ett ökande

100 Regionreform på försök SOU 1999: 103

samarbete mellan kommuner och landsting och mellan olika kommuner i försökslänen som inte har sin motsvarighet i referenslänen. Av ovanstående tabell framgår också att de interkommunala kontakterna är mest omfattande i Västra Götaland och detta gäller särskilt kom-

munchefema emellan. Detta kan men osäkerheten är stor vara ett resultat

av att Västra Götalandsregionen har en nämndsorganisation med ett beredningsförfarande där kommunpolitikema spelar en aktiv roll. I föregående kapitel diskuterades möjligheterna av ett utvecklat samarbete mellan olika grupperingar kommuner inom respektive forsökslän. Vi ska av-

av

sluta beskrivningen av de politiskt-administrativa kontakterna med en fråga kring försöks- och. referenslänens kontakter med andra län:

Tabell 4.6 Kontaktfrekvenser mellan poIitiker/kommunchefer och företrädare både politiker och tjänstemän för andra län. lndexvården. Ingen kontakt är värdet kontakt så gott som dagligen år lika med 200

:Poimglcr 1 stora / sma

Svarspersonema har fått besvara en enkätfråga som lyder: Hur ofta har du kontakt med någonföreträdare både politiker ochtjänstemän från andra län och med fem svarsalternativ: "I stort sett varje dag", "Varje vecka", Varje månad", "En eller ett par gånger om året" samt "Sällan/ aldrig". Indexvärdena har konstrueras på så vis att exempelvis värdet "4" motsvarar att politikerna i fråga ägnat i genomsnitt fyra dagar per år åt kontakter med företrädare för andra län

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 101

Det har i regiondebatten talats relativt mycket att län och regioner i om ökande utsträckning söker kontakter utanför länsgränsen. Materialet ger inget på frågan det skett ökning politikernas eller kommunsvar om en av

chefemas kontakter utanför länet varken med andra län eller utomlands i

gränsregionala kontakter. Vi kan dock notera att kontaktfrekvensema med

andra län är låga. Flest kontakter vid den länsvisa jämförelsen noteras för Hallands län och illustrerar möjligen att Hallands län är ett utpräglat gränslän, mellan Skåne och Västra Götalands län. Jag har i ett annat sammanhang analyserat Hallands läns territoriella läge och då konstaterat att

länets utbyte, på ett politiskt plan, ökat under de senaste åren, delvis som

följd regionintegrationen i Skåne och Västra Götaland.

en av Vi skulle till detta kunna förvänta att Kalmar län borde ha en högre oss kontaktfrekvens med andra län än Skåne och Västra Götaland. Kalmar är ett relativt litet län och enligt intervjumaterialet sägs att kommunerna i särskilt den länsdelen har ett utvecklat samarbete med aktörer norra utanför det länet. Detta går dock inte att få bekräftat av enkätmateriegna

alet. Kalmar län har ungefär samma kontaktfrekvens med andra län än vad gäller i de övriga försökslänen. En avslutande detalj i denna del gäller

som

det faktum att presidiepolitikema säger sig vara något mer aktiva i kon-

taktskapande med företrädare för andra län. Vi har därmed behandlat de politiskt-administrativa kontaktmönstren och i den fortsatta framställningen ska intresset riktas mot kontaktarbetet

visavi privata aktörer respektive hur kontakterna ser ut på det demo-

kratiska planet, dvs i kontaktfrekvenser med journalister och medborgare.

4.2.2 Kontakter med privata aktörer

I undersökningen kontaktfrekvensema har två frågor riktats mot politiav kernas och kommunchefemas kontakter med privata aktörer. Det gäller dels kontakterna med privata företag och dels kontakter med intresseorganisationer. Om vi börjar med kontakterna med privata företag kan vi inledningsvis slå fast att detta är den kategori organisationer eller av institutioner får det högsta kontaktvärdet. Nedanstående tabell beskrisom ver kontakterna med privata företag:

5 Johansson 1999. se

102 Regionreform på försök SOU 1999: 103

Tabell 4.7 Kontaktfrekvenser mellan politiker/kommunchefer och

privata företag. Indexvärden. Ingen kontakt är värdet

kontakt så dagligen är lika med 200

gott som

Svarspersonema har fått besvara en enkätfråga som lyder: Hur ofta har du kontakt med företrädarefär privata företag och med fem svarsalternativ: "I stort sett varje dag", "Varje vecka", "Varje månad", "En eller ett par gånger om året" samt "Sällan/ aldrig". Indexvärdena har konstruerats på så vis att exempelvis värdet "4" motsvarar att politikerna i fråga ägnat i genomsnitt fyra dagar per år åt kontakter med privata företag.

Politikernas och kommunchefemas kontakter med de privata företagen innehåller flera intressanta förhållanden. Mest iögonfallande är skillnaden mellan män och kvinnor. Märmen sig ha, i politikergruppen

uppger

räknat, nära nog dubbelt så många kontakter med privata företag jämfört

med kvinnoma. Det är helt tydligt att de politiska näringslivskontaktema i

hög grad är fråga för manliga politiker. Även bland kommunchefema

en är könsskillnaden relativt stor i detta avseende. Jämför vi till detta

presidiepolitiker och suppleantpolitiker blir det också en mycket stor

skillnad.

Om vi så går över till att studera skillnaderna mellan länen kan sägas att det råder relativt stor spärmvidd mellan högsta och lägsta värdet. Högst når Kalmar län och lägst Halland. Kalmarpolitikema sig ha nära

uppger

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 103

dubbelt så många företagskontakter som kollegorna i Halland. Relativt

nog

låga värden nås även i Västra Götaland dock inte kommunchefema som

är svårförklarliga. Vi kan dock sammantaget se att kontaktfrekvensema med privata företag omfattande i försökslänen jämfört med refe-

är mer renslänen.

Kontaktfrekvensema visavi de privata företagen ska följas upp i den fortsatta utvärderingen. En stor del av försöken handlar om ett ökat ansvar för försökslänen vad gäller områden rörande regional utveckling, företagsstöd, tillväxtavtal, EU-stöd osv. Försökslänens kontaktfrekvenser med företagen är ett sätt att teckna en bild över hur detta arbete utvecklas

särskilt i relation till referenslänen. En annan kontaktaspekt, som utöver

näringslivsaspektema även belyser demokrativärden, utgörs av politikernas och kommunchefemas kontakter med intresseorganisationer:

Tabell 4.8 Kontaktfrekvenser mellan politiker/kommunchefer och intresseorganisationer. lndexvärden. lngen kontakt är värdet kontakt så gott som dagligen är lika med 200

Svarspersonema har fått besvara en enkätfrâga som lyder: Hur ofta har du kontakt med företrädareför intresseorganisationer och med fem svarsalternativ: "I stort sett varje dag", "Varje vecka", "Varje månad", "En eller ett par gånger om året" samt "Sällan/ aldrig". lndexvärdena har konstruerats på så vis att exempelvis värdet "4" motsvarar att politikerna i fråga ägnat i genomsnitt fyra dagar per år åt kontakter med organisationer.

104 Regionreform på försök SOU 1999: 103

Tabellen visar att gotlandspolitikema har, i jämförelse med de andra

länen, de i särklass mest frekventa kontakterna med intresseorganisa-

tioner. Vi kan sammantaget notera att Gotland hamnar i en tätposition i de flesta kategorier av kontakter som så att säga finns lokaliserade på Gotland, t.ex. länsstyrelsen, företag, intresseorganisationer och med de gotländska riksdagsmärmen. I likhet med företagskontaktema kan vi här

notera stora skillnader i män och kvinnors kontakter. I stora drag har de

manliga politikerna dubbelt så många kontakter med intresseorganisationer jämfört med kvinnorna. Vi ska med detta avsluta kontaktundersökningen genom att redovisa två kontaktkategorier kan kopplas till

som

demokratiaspektema.

4.2.3 Demokratikontakter

Politikerna och kommunchefema har fått besvara frågor om sina kontakter med dels journalister, dels medborgare. Låt oss inledningsvis studerar kontaktfrekvensema med journalister:

Tabell 4.9 Kontaktfrekvenser mellan poIitiker/kommunchefer och journalister. lndexvärden. Ingen kontakt är värdet kontakt så gott som dagligen är lika med 200

Svarspersonema har fått besvara en enkåtfråga som lyder: Hur ofta har du kontakt med journalister och med fem svarsaltemativ: stort sett varje dag. "Varje vecka, Varje månad", En eller ett par gånger om året samt Sällan/aldrig. Indexvärdena har konstruerats på så vis att exempelvis värdet "4" motsvarar att politikerna i fråga ägnat genom- i snitt fyra dagar per år åt kontakter med journalister.

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 105

Det råder relativt stor spännvidd i kontaktantal mellan försökslänen

en där Kalmar län har högsta värdet och Västra Götaland lägsta bland

politikerna. Varför denna skillnad är så stor är svår att svara på. En delförklaring borde ligga i mediesituationen i respektive län. Jag har inte

inom för denna undersökning genomfört någon sådan medieramen analys.

En intressant del i tabellen är att presidiepolitikema har långt fler

ovan

joumalistkontakter jämfört med suppleantema. Detta var väl väntat, men skillnaden är mycket stor och visar på att joumalistkontaktema i kommunoch landstingsvärlden i mycket hög grad sköts kommun- och lands-

av

tingsråden. Även i denna del är könsskillnaden stor i politikerkollektivet inte bland kommunchefema. Låt då avslutningsvis titta på med-

dock oss

borgarkontaktema:

Tabell 4.10 Kontaktfrekvenser mellan politiker/kommunchefer och enskilda medborgare. lndexvärden. Ingen kontakt är så med 200 i värdet kontakt gott som dagligen är lika

Svarspersonerna har fått besvara en enkätfråga som lyder: Hur ofta har du kontakt med enskilda medborgare och med fem svarsalternativ: "I stort sett varje dag", "Varje vecka", "Varje månad", "En eller ett gånger om âret" samt "Sällan/ aldrig". Indexvärdena har par konstruerats på så vis att exempelvis värdet "4" motsvarar att politikerna i fråga ägnat i genomsnitt fyra dagar per år åt kontakter med medborgare.

106 Regionreform på försök SOU 1999: 03 l

Det tycks, om vi får tro tabellen att mindre länet är desto ovan, som om fler kontakter mellan medborgare och politiker. Bland försökslänen det är Gotland och Kalmar som har flest kontakter, medan Västra Götaland parkerar sig sist vad gäller politikernas kontakter med medborgarna. Västra Götaland noterade även den lägsta noteringen för joumalistkontaktema. Preliminärt politikerna de mindre länen, Kalmar och synes Gotland, ha något tätare kontakter med medborgarna än vad gäller i som de två storlänen. På kommunchefssidan det emellertid förhålla sig tvärtom. Här är synes

de två storlänen långt överlägsna Kalmar län i denna kontakttyp. Mitt

material ger inget svar på frågan varför det förhåller sig så.

4.3 Kontaktmönster sammanfattade

Vi har i detta kapitel undersökt kontaktfrekvenser i 11 olika kontakttyper i

försöks- och referenslänen. Vi har därmed fått färsk indikator på hur en

pass omfattande kontaktfrekvenserna är i de olika länen och i olika kategorier av politiker och kommunchefer. Undersökningens resultat visar på kontaktfrekvensemas omfattning, inte hur de förändrats tid.

men om över

Det är först i nästkommande etapp utvärderingen vi kan säga något

av som

om kontaktfrekvensemas förändringar. De viktigaste resultaten under-

av

sökningen kan sammanfattas i följande punkter:

Skånes politiker och i någon mån

0 även kommunchefema uppger sig,

i jämförelse med övriga försökslän, ha flest kontakter med tjänstemän på centrala myndigheter. 0 Politikers och kommunchefers kontaktfrekvenser med företrädare för länsstyrelsen är sporadiska i samtliga försökslän. Gotlands län utgör här delvis ett undantag där politikernas länsstyrelsekontakter är fler än i de övriga tre försökslänen. Bland referenslänen får Västerbottens län en siffra i nivå med Gotlands. Politiker i små kommuner sig ha uppger fler kontakter med länsstyrelsen jämfört med politiker i större städer.

0 Politikerna i de fyra försökslänen sig ha betydligt fler kontakter

uppger

inom kommunlandskapet än vad är fallet i de två referenslänen.

som

De mellankommunala kontakterna är alltså betydligt fler i försökslä-

nen än i referenslänen och särskilt stort kontaktutbyte finnas i synes Västra Götalands län. 0 Kontaktutbytet mellan olika län är förhållandevis litet. Skillnaden mellan länen är i detta avseende mycket liten.

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 107

0 Politikernas och kommunchefemas kontakter med privata företag är betydligt mer frekventa i försökslänen än i referenslänen. Mest utbyte, både bland politiker och kommunchefer, finns i Kalmar län. När det gäller de s.k. demokratikontaktema, kontakter med journalister 0 respektive medborgare noteras högre kontaktfrekvenser i de mindre

länen Kalmar, Gotland och Halland än i större län. Lägst värden vad

gäller medborgarkontaktema finns i Västra Götaland.

Generellt sett är kvinnors kontaktfrekvenser betydligt lägre än vad 0 gäller för män. Särskilt stora skillnader finns i kontakter med näsom ringslivsföreträdare. Män uppger sig i genomsnitt ha nästan dubbelt så

många kontakter med privata företag jämfört med kvinnor.

Ovanstående punkter är alltså sammanfattning hur politiker och

en av kommunchefer själva bedömt sitt kontaktutbyte med andra aktörer. De

noterade skillnaderna mellan län och mellan olika politikergrupper är svåra

att förklara. Det är omöjligt att säga någonting om olika orsakssamband. Redovisningen har sitt största värde i att den dels kan fånga upp nya frågeställningar inför fortsättningen och att den dels bildar underlag för en analys av förändringar i kontaktfrekvenser mellan denna etapp ett och en följande etapp två.

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 109

5 Slutsatser

5.1 Inledning

Den genomförda utvärderingen av försöksverksamhetens första tid har

riktat uppmärksamhet mot sex huvudfrågor: regionfrågan i stort

försöksverksamhetens framväxtprocesser statsmaktens motiv för att driva reformarbetet försöksverksamhet som regiondemokratiska förhållanden decentraliserings- samt samordningsaspekter på försöksarbetet

Det bör först och främst sägas att de slutsatser som presenterats är preliminära. Försöksverksamheten har pågått endast under en kort tid och det är på ett så tidigt stadium svårt att klarlägga relationerna mellan reforminsats och faktiskt utfall. En tidig utvärdering har dock det värdet att den kan fokusera utvärderarens intresse mot förhållanden som bör få större uppmärksamhet i nästkommande etapp av undersökningen. Slutsatsema bör alltså ses, inte i första hand som riktgivare för de kommande reforminsatserna, utan snarare som riktgivare för det fortsatta utvärderingsarbetet.

5.2 Försökens första tid slutsatser

- Riksdagens och regeringens mål med försöksverksamheten är att dels pröva nya metoder för att ge den regionala verksamheten en starkare demokratisk förankring, dels bidra till en bättre samordning och därmed bidra till ett effektivare utnyttjande av de resurser som finns i en region. Om jag summerar huvudresultaten av denna första utvärderingsetapp kan jag, distinkt uttryckt, dra följande slutsats: F örsöksverksamheten synes hit-

tills ha givit samordningssträvandena i länspolitiken ett nytt och verksamt innehåll. T illtron bland ledande länsaktörer är mycket stor vad gäller de

nybildade regionorganens samordningspotential. För försökens demo-

1 10 Regionreform på försök SOU 1999: l 03

kratimål är tilltron inte lika stark. Om vi betraktar försöken ett medborur

gardemokratiskt perspektiv framkommer istället stor tveksamhet och

skepsis i mitt utvärderingsmaterial. I det följande kommer jag att summera resultaten att besvara de genom frågeställningar som presenterades i kapitel ett.

Fråga Varför har regionfråga ånyo en placerats dagordningen i svensk politik under 1990-talet

I mitt material framkommer åtminstone fyra förklaringar till varför regionfrågan hamnat på den politiska dagordningen: En forsta förklaring är att det finns ett ökande sakpolitiskt behov att organisera politik regional

av

nivå. Enligt utsagoma i materialet antalet samhällsuppgifter

anses som varken kommuner eller centralstat klarar att hantera ha ökat under de av

senaste decennierna. Regionfrågan korresponderar alltså till ett ökande behov av politiska lösningar på regional nivå. För det andra region-

anses

frågan också vara ett uttryck för samhällets ökande internationalisering.

Huvuddelen av de intervjuade hävdar att EU-integrationen och det svenska EU-medlemsskapet har varit viktiga i sammanhanget. En tredje faktor handlar om strävandena att stärka demokrativärdena i politiken. I

materialet finns emellertid viss typ demokratiskepsis representerad.

en av

Långt ifrån alla kommunpolitiker betraktar regionfrågan ett särskilt

som utpräglat demokratiprojekt. Slutligen bör konstateras att den svenska regionfrågan bär en suve-

ränitetspolitisk konflikt mellan statliga och regionkommunala intressen.

De regionkommunala intressena vill öka sitt inflytande över traditionellt statliga uppgifter som regional utveckling, miljöpolitik och arbetsmarknadsfrågor. Utvärderingen har i denna del fast uppmärksamheten på en suveränitetspolitisk konflikt mellan stat och regionkommunala intressen. I

det fortsatta utvärderingsarbetet bör denna konflikt få fortsatt stor

uppmärksamhet. Det gäller inte minst frågan om hur arbetet med de s.k. regionala tillväxtavtalen utvecklar sig i respektive försöks- och refe-

renslän. Har tillväxtavtalen lett till en skärpning konflikten eller har de

av fört med sig en ny samarbetsorienterad relation mellan stat och kommunal

självstyrelse

SOU 1999: 103 Regionreform på försök lll

Fråga Hur ser försöksverksamhetens framväxiprocesser

ut

I utvärderingens etapp ett har frågan om hur försöksverksamhetens framväxtprocesser gestaltat sig fått ett relativt stort utrymme. Beskrivningen av försöksverksamhetens framväxtprocesser har tjänat syftet att få fram ett

antal ingångsvärden inför den fortsatta utvärderingen. Av det som fram-

kommit i denna del är det särskilt tre förhållanden som bör uppmärksammas: Om vi betraktar försöksverksamhetemas framväxtprocesser på ett övergripande plan kan vi, för det första, dra slutsatsen att de politiska partierna haft framträdande roll i samtliga fyra län. Ett återkommande en uttryck under mina intervjuer har varit att partierna ägf regionproces-

En särskilt framträdande roll har partierna haft i de två storlänen,

sema. även i Kalmar och Gotland är försöksverksamheten i hög grad en men

affär för de politiska partierna.

För det andra innehöll framväxtprocessen i såväl Skåne som Västra Götaland en betydelsefull konfliktdimension mellan det kommunala intresset och det intresse som företräds av regionen och dess direktvalda fullmäktige. Företrädare för kommunförbunden i försökslänen varnade för s.k. överkommunrisk i samband med debatten om man skulle välja ett en direktvalt fullmäktige eller gå fram med ett regionförbund. Slutligen har framväxtprocessema, delvis med undantag av Västra Götaland, kännetecknats grundkonflikt med länsstyrelsen. Konflikten har under av en

framväxtprocessen rört frågor kring överföringen av kompetens inom de

sakområden, främst det regionala utvecklingsansvaret, som omfattas av försöksverksamheten. Den fortsatta utvärderingen kommer att ge fortsatt stor uppmärksamhet dessa förhållanden. Har de politiska partierna fortsatt att driva och äga försöksarbetet Hur har relationerna mellan kommuner och regionorgan förändrats i de fortsatta försöken Och har regionorganens samarbete med länsstyrelsen förändrats under försökens fortsättning

Fråga Vilka motiveringar anförs från statsmaktens sida för att starta försöksverksamhet

Jag ska återkomma till denna fråga i rapportens sista delavsnitt se nedan,

avsnitt 5.3..

1 12 Regionreform på försök i SOU 1999: 103

Fråga På vilka sätt arbetar försökslänen med att förstärka den demokratiska förankringen av det regionala utvecklingsarbetet

Demokratiaspektema utgör utvärderingens enskilt sett viktigaste fråga

och jag har i demokratiavsnittet diskuterat dessa i tre huvudperspektiv: För det första finns det ett inslag målrationell och av en leveransorienterad syn demokrati i försöksarbetet. Region- och

länspolitikens demokratiska legitimitet är enligt detta perspektiv avhängigt i vilken grad olika medborgerliga behov sysselsättning, god

miljö, infrastruktur, service kan tillgodoses. Detta synsätt finns särskilt

starkt företrätt bland länsstyrelseföreträdare, jag möter likartade men perspektiv även i politikerkåren. Demokratidebatten i Skåne och Västra

Götaland har till detta åtminstone delvis präglats ett leveranstänkande i

av så motto att många pekat på att sjukvårdens ekonomiska underskott

riskerar att överflygla försökens demokratiambitioner i stort. Fördjupas

sjukvårdskrisen uppstår en legitimitetskris för det demokratiska systemet i sin helhet. För det andra har demokratiambitionema, från framväxtprocessema och vidare framåt, varit starkt orienterad mot ett partibaserat partierna sägs ha "ägt framväxtprocessen och representativt demokratiperspektiv. Företrädama för detta perspektiv har ansett att det regionala utvecklingsarbetet och andra regionpolitiska frågor bör samlas under ett politiskt styre som baseras på antingen direkta eller indirekta val i regionen självt. Det är detta perspektiv som utgör den demokratiska kärnan i hela försöksreformen. I försökslänen är den uttalade ambitionen att bygga upp en representativ och formell demokratikäma som sedan kan kompletteras med andra typer av perspektiv och experiment. Valdeltagandet i de två storlänen nya ledde emellertid inte till att väljarna gick till valumoma i större utsträckning än vad som var fallet i övriga Sverige. För det tredje har samtliga försökslän, om än kanske tydligast i Kalmar

län, utvecklat en rad demokratiska experiment med inriktning mot att

en betona dialog, kommunikation och processtänkande. Det har i första hand handlat om att igångsätta en dialog med kommunerna i länet idésemina-

rier, kommunbesök, gemensamma beredningsorgan osv, att finna samtals-

fora med näringslivsintressen och att hitta kommunikations- och en

förankringsform runt arbetet med de regionala utvecklingsprogrammen. Till detta bör också läggas en slutsats rörande det medborgardemokra-

tiska innehållet i försöken. Ett stort problemområde handlar nämligen om hur medborgarnas deltagande och inflytande ska utvecklas i de regionpoli-

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 113

tiska beslutsprocessema i försökslänen. Även det finns stora ambitioom ner menar de flesta av intervjupersonerna att detta är försökens riktigt stora svårighet. Mitt enkätmaterial visar att politiker och kommunchefer i försökslänen inte tror att försöken kommer att förbättra medborgarnas inflytande jämfört med hur det förhöll sig tidigare. Andra undersökningar visar också en påfallande stor okunskap vad gäller regionfrågor bland medborgarna. I försökslänen finns alltså många uttalade ambitioner i deltagardemokratisk riktning i realiteten är det ett synnerligen svårbemen arbetat område. En avslutande demokratifråga handlar om olika jämställdhetspolitiska aspekter. Utvärderingen har så långt visat att det jämställdhetspolitiska arbetet inom för de regionorganen ännu är i sin linda. Det finns ramen nya

i mina samtal med ledande företrädare för regionorganen flera av dem är kvinnor stark medvetenhet och även en uttalad ambition att stärka

en jämställdhetsperspektivet i försöksarbetet. Min undersökning av olika järnställdhetsaspekter visar på en relativt god kvinnorepresentation i de formellt valda organisationsenhetema i försökslänen. Även på tjänstemannasidan finns kvinnor på ledande befattningar i försökslänen något som inte alltid gäller i länspolitiska sammanhang. Utvärderingen har

dock, inom ramen för kontaktfrekvensundersökningen se kapitel 4, visat

att de kvinnliga politikerna har ett mindre utvecklat kontaktnät jämfört med männen. Särskilt stora skillnader finns mellan manliga och kvinnliga politikers kontakter med näringslivsföreträdare. Nu är denna aspekt en allmän del situationen i försökslänen och inte direkt kopplade till mer av den nya organisering som utvecklats här.

påverkas makt- och resursberoenden mellan Fråga Hur olika politiska nivåer till följd försöksverksam-

av heten

Om vi börjar med kommunrelationerna kan sägas att regionorganen lyckats med föresatsen att etablera konstruktiva och dialogorienterade relationer med kommunerna. I huvudsak är kommunpolitikema också försiktigt positivt inställda till regionorganens verksamheter. Särskilt positiva i denna del är kommunpolitikema i Kalmar län. Det finns dock undantag från den positiva grundbild och det är främst i Västra Götalands län som relationerna mellan kommuner och regionorgan synes problematiska och konfliktladdade. Ett viktigt resultat av kontaktfrekvensundersökningen är att försökslänen har ett betydligt tätare samarbete

1 14 Regionreform på försök SOU 1999: 103

mellan kommuner jämfört med situationen i de två referenslänen. Kontaktutbytet mellan kommuner är särskilt stort i Västra Götalands län och jag tror att vi i den fortsatta försöksverksamheten kommer att typer se nya av interkommunala samarbetsformer i försökslänen. Regionorganens relationer med den centrala statsmakten har, olika ur synvinklar, varit konfliktladdade. Företrädare för regionorganen har upplevt Regeringskansliet som splittrat och i vissa delar även hindrande för försöksarbetet. Tongångama i denna del blir dock optimistiska ett mer om

mer långsiktigt tidsperspektiv anläggs. Intervjupersonema uppfattar i

allmänhet att konflikterna kommer att minska och avlösas ett ökande av och ömsesidigt beroende mellan centralstat och region. Arbetet med och genomförandet av de s.k. tillväxtavtalen kan dock, enligt del i en personer intervjumaterialet, leda till nya slitningar mellan regionorgan och centralstat.

Den tredje relationsaspekten gällde regionorganens internationalise-

ring. Regionorganens ambitioner är här högt ställda vad gäller deltagande i olika gränsregionala aktiviteter, deltagande i EU-politiken samt i marknadsföringsaktiviteter utomlands. Det är dock tydligt att dessa ambitioner ännu inte fått ett starkare praktiskt politiskt genomslag. Det faktiska kontaktskapandet på den internationella arenan koncentrerad synes vara till en relativt liten tjänstemän och toppolitiker i försökslänen. grupp Regionpolitikemas kontakter utomlands är totalt sett mycket sporadiska,

vilket ger intryck av att internationaliseringsaspektema ännu i mycket

befinner sig i sin linda. Utvärderingen har i denna del fråga 5 fäst uppmärksamhet på att kommunernas företrädare har ett mycket varierat perspektiv på de nybil-

dade regionorganen. En del kommunsegment, t.ex. bland de större kommunerna, är generellt sett mer positiva till regionorganens arbete jämfört

med exempelvis glesbygdskommunema. Västra Götalands län har det mest mångfacetterade kommunlandskapet i dessa avseenden och den fortsatta

utvärderingen bör innehålla en fördjupad analys av hur kommunerna i

försökslänen mobiliserar politisk kraft för att utöva inflytande på de nybildade regionorganen.

Fråga Hur har grundförutsättningarna för regional samordning förändrats till följd av försöks-

verksamheten

Trots att det i respektive försökslän finns historiska traditioner bär på som betydande inomwregionala konflikter visar utvärderingen så här långt på

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 115

mycket stor tillförsikt bland viktiga politiska aktörer inför de nybildade en

regionorganens samordnings- och kraftsamlingspotential. Relativt stort

arbete, kanske i nivå med insatserna för att stärka demokrativärdena, har ägnats att bygga organisation och verksamhet för näringsen ny en ny

livs- och regionutvecklingsfrågoma. Intervjupersonema med en del

undantag säger att det redan under försökens första tid skett en attitydför-

ändring bland olika politiska aktörer i länet. De mentala kartorna har i

dessa avseenden påverkats av försöksverksamheten och det finns flera

röster i intervjumaterialet som hävdar att intresset för regional kraft-

samling och samarbete ökat kraftigt under senare år. Huvudförklaringen är att försöksverksamheten inneburit en sorts nystart. Nya fora, nya organisationer och nya arbetssätt har introducerats och bidragit till att föra samman länsaktörema i nya konstellationer.

5.3 Försöksverksamhet

som politisk reformstrategi

Det fanns i huvudsak två motiveringar bakom regeringens strategi att

bedriva refonnarbetet i regionfrågan som just försöksverksamhet: För det

första rådde relativt stor oenighet om reformens innehåll mellan tunga intressen, främst mellan de modeller som företräddes av landsting respektive länsstyrelser, men också mellan det kommunala intresset och landstingen. Försöksverksamheten är tänkt att få visa vilken modell som är att föredra. För det andra ville regeringen låta länen själva få vara drivande, dvs. att få reformen att så att säga växa underifrån. Det ansågs inte meningsfullt att i ett inledningsskede påtvinga något län en viss modell. Det fanns intresse för att få bli försökslän från fler län än de som till slut blev utvalda. Intressant är att regeringen är relativt fåordig när det gäller att närmare motivera varför det blev just Skåne, Kalmar, Gotland och Västra Götalands län som skulle ingå i försöken.

För utvärderaren uppstår då två frågor: Har försökens första tid bidra-

git till att skapa konsensus kring vilken modell är att föredra Och har som det ute i det svenska regionlandskapet växt fram nya frågor och perspektiv

under den tid försöken pågått

Försökens första tid har, som visats i denna rapport, skapat en ökande grad konsensus mellan det och företrädare för

av kommunala intresset en

satsning på ökat regionalt folkstyre. Över i stort sett hela Sverige har olikartade samarbetsinitiativ väckts för att stärka samarbetet mellan kommuner och landsting. I de båda referenslänen, som knappast är unika i detta avseende, har nybildade organisationer Västerbottenrådet och n-

gruppen i Halland startats för att utveckla ett ökat regionpolitiskt samar-

1 16 Regionreform på försök SOU 1999: 103

bete i respektive län. Även i försökslänen än med del synes, om en undantag, relationerna mellan kommuner och nybildade regionorgan ha

kommit att präglas av konsensus. Den tidigare debatten att region-

om organen skulle bli till en sorts överkommun eller överrock visavi kom-

munerna har, åtminstone tillfälligtvis, tystnat. Det inskjutna uttrycket åtminstone tillfälligtvis speglar en osäkerhet från min sida hur länge denna konsensus kommer Det finns

att vara.

traditioner i respektive försökslän utom då Gotland starka mellan-

av

kommunala konflikter och jag har i ett föregående kapitel hävdat att

kommunerna sannolikt kommer att mobilisera politiska i syfte att

resurser

påverka regionfullmäktige/regionstyrelse. Detta gäller särskilt Skåne och Västra Götaland som har ett mångfacetterat kommunlandskap. På kort sikt råder alltså i denna del konsensus, men mer långsiktigt betraktat kan vi sannolikt förvänta oss olika typer av konflikter i mötet mellan regionorgan

och olika typer av kommunkoalitioner i försökslänen.

Den andra konfliktrelationen i samband med försökens framväxtprocesser fanns mellan länsstyrelsen och de framväxande regionorganen.

Denna konflikt finns delvis fortfarande kvar, det dock men synes som om

relationerna här går i riktning mot ökande konsensus. Efter det att försöksverksamheten satts igång och att kompetens- och resursöverföringen från länsstyrelsen genomförts har relationerna undan för undan blivit

mer pragmatiska och dialogorienterade. Länsstyrelsens legitimitet som sam-

ordnare av det regionpolitiska arbetet mellan kommuner, näringsliv och organisationsintressen har sjunkit i försökslänen och istället har det nybil-

dade regionorganen vunnit tilltro som sådan samordnare. Om man sedan

lyckas i denna nyvunna roll återstår att se och jag vill än gång påpeka

en

osäkerheten i dessa slutsatser. De nybildade regionorganens stärkta legiti-

mitet kan komma att urholkas om exempelvis kommuner och näringsliv inte ser några tydliga resultat av det regionala utvecklingsarbetet. Den stora tilltron till regionorganens samordningspotential kan lätt leda in i ett sorts förväntningamas missnöje om man inte ganska snabbt kan se effekter av utvecklingsarbetet.

Avslutningsvis vill jag diskutera försökens första tid utifrån

de perspektiv på försöksverksamhet som presenterades i det första kapitlet. I

forskningslitteraturen har det varit vanligt att karakterisera försöksverksamhet i fyra huvudperspektiv: försöksverksamhet som politisk styrning

-

försöksverksamhet som innovationsstrategi

-

försöksverksamhet som ideologi samt

försöksverksamhet symbol. - som

SOU 1999: l 03 Regionreform på försök 117

Det finns naturligtvis ett betydande inslag av ett styrningsperspektiv i den

aktuella försöksverksamheten. Reformarbetet med regional samen ny

hällsorganisation är komplicerat och oförutsägbart och redan under försö-

kens första tid har ett antal viktiga erfarenheter vunnits infor kommande refonnarbete. Av denna rapport framgår, om vi nöjer oss med ett axplock iakttagelser, att samordningssträvandena fått ett nytt och verksamt av innehåll, att demokratifrågoma innehåller svårigheter ur medborgarsynpunkt, att samarbetsytoma mellan kommuner och landsting fördjupats i

de båda referenslänen,att kvinnliga politiker har ett mindre utvecklat

kontaktnät i regionala frågor jämfört med manliga osv. Den stora nackdelen med att utnyttja försöksverksamhet som styr-

ningsstrategi ligger, enligt min mening, i att den politiskt drivande aktören, i det här fallet regering och riksdag, abdikerar som politisk drivkraft under

den tid försöken pågår. Det finns flera intervjupersoner som hävdar att regeringen saknar politik pâ området. Vad vill regeringen åstadkomma med försöksreformen, har en del frågat sig. Vi kan ur riksdagstrycket bakom beslutet att inleda försöksverksamhet notera att regeringen vill fördjupa den demokratiska förankringen och åstadkomma en effektiv samordning de regionala utvecklingsresursema. Men i vilket sakav politiskt syfte, har några av intervjupersonerna frågat sig. Ute i respektive försökslän är däremot ambitionerna högt ställda inom olika politiska sakområden. Det gäller näringslivsfrågor, infrastrukturplanering, kulturpolitik, miljöfrågor, kollektivtrafik etc. I mycket vill jag i detta sammanhang tala om försöksverksamheten som en innovations-

strategi. Några har liknat försökslänen vid experimentverkstäder inom

olika områden och jag upplever att detta i många avseenden är en nog täckande metafor. Det sker mycket och i stora stycken präglas försöksarbetet så långt av både entusiasm och nytänkande. Företrädare för de nybildade regionorganen känner att de har omvärldens ögon på sig och vill visa på resultat. En av företrädarna för regionorganen uttrycker det följande sätt:

Vi är granskade från alla håll. Kommuner, regering, länsstyrelse, forskare och så ni från PARK. Det förpliktigar och stundtals blir det pressande. Vi vill visa att vi kan och vi upplever oss som något av pionjärer för en ny tid.

I mycket fungerar alltså försöksverksamheten en sorts innovationssom strategi. Det finns dock också inslag av ideologiska komponenter i för-

söksarbetet. Detta är i mycket förknippat med ett tänkande i försökslänen att utveckla den regionala självtilliten, dvs att relativt självständigt och

om oberoende av den centrala nivån utforma en politik för regionens bästa.

118 Regionreform på försök SOU 1999: 103

Det talas mycket om att stärka den regionala identiteten eller samhörigheten samt att satsa på ett starkt sociokulturellt kapital regional kultur, arkitektur, konst, matkultur osv. I mycket handlar detta att profilera om regionala särdrag, att hävda den egna regionens alldeles specifika förut-

sättningar att driva regionalt utvecklingsarbete. Jag tror att detta

representerar något nytt i svensk regionpolitik under 1990-talet. Det har kort sagt

blivit viktigt att framhäva den egna regionens alldeles specifika värde-

ringsmönster. Jag vill säga att detta gäller samtliga försökslän, än med om

något olikartad inriktning och intensitet.

Inslagen av symbolpolitik, dvs att undvika att handla reto-

men genom rik och utspel försöka ge en illusion av att är svår att fånga i agera, upp detta tidiga skede av försöksverksamheten. Försökslänen har lagt fast sina politiska ambitioner i en mängd olika programdokument och det är for tidigt någon värdering i vilken grad dessa ambitioner kunnat att ge av

förverkligas i praktisk politik.

SOU 1999: l 03 Regionreform på försök 119

Bilagor

Intervjupersoner Intervjufrågor - inledande intervjuomgång Enkätformulär

till kommunpolitiker

Litteraturförteckning

Regionreform på försök 121

Intervjupersoner

Gotlands län Jan Björklund, länsråd, Länsstyrelsen i Gotlands län Hans Klintbom, c, kommunstyrelsen, Gotlands kommun Jan Lundgren, s, kommunstyrelsen, Gotlands kommun Johan Träff, kommundirektör, Gotlands kommun

Skåne län Jan-Inge Ahlfrid, direktör, Kommunförbundet Skåne

Kerstin Hardenstedt, s, ordf. i förbundsstyrelsen Regionförbundet i Skåne

Stefan Müschler, verkställande direktör, Sydsvenska handelskammaren Lise-Lotte Reiter, länsöverdirektör, Länsstyrelsen i Skåne län Monika Yngvesson, direktör, Regional utveckling, Region Skåne

Kalmar län Håkan Brynielsson, regiondirektör, Regionförbundet i Kalmar län

Sten Franzén, sekr. i styrelse och fullmäktige, Regionförbundet i Kalmar län

Ulf Fämhök, länsråd, Länsstyrelsen i Kalmar län Roger Kaliff, s, ordf. i regionstyrelsen, Regionförbundet i Kalmar län Bengt Johansson, c, regionstyrelsen, Regionförbundet i Kalmar län

Västra Götalands län Göran Bengtsson, länsöverdirektör, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Magdalena Hoffman, direktör, Kommunförbundet Skaraborg Lars Roslund, regiondirektör, Västra Götalandsregionen Cecilia Widegren, m, ordf. i regionsstyrelsen, Västra Götalandsregionen

Hallands län

Stanley Brodén, landstingsdirektör, Hallands läns landsting

Lars-Erik Lorentzon, direktör, Kommunförbundet Halland

Erik Österberg, länsråd, länsstyrelsen i Hallands län

Västerbottens län Jan-Erik Lundberg, direktör, Kommunförbundet Västerbotten Tore Löwstedt, landstingsdirektör, Västerbottens läns landsting Göran Theolin, länsråd, Länsstyrelsen Västerbottens län

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 123

Intervjufrågor - inledande intervjuomgång

Presentationsfråga.

0 Intervjupersonens personliga bakgrund:

0 hur han/hon hamnade på denna position

0 utbildningsbakgrund och erfarenheter i övrigt

2. Regionalisering reflexioner kring regionfrågan i stort.

- 0 Varför har en specifik regionfråga placerats på den politiska dagordningen

0 Beror detta att vi under det senaste decenniet ökande regiosett en nalisering i samhällslivet, dvs att fler samhällsuppgifter och funktioner kräver åtgärder och politisk organisering på regional nivå eller är regi-

onfrågan placerad på dagordningen andra skäl EU-frågan,

av storstadspolitik, symbolpolitik

0 Vilka politiska aktörer har varit mest drivande i den svenska regionfrågan

Vilka synpunkter finns på de utredningar och reformförslag tagits som fram i regionfrågan under 1990-talet

3. Frågor om territorialitet:

0 Vilken betydelse har geografisk avgränsning och indelning för det

politiska arbetet idag

0 Är platsidentifikation dvs en identitet med ett visst geografiskt - om-

råde landskap, stad, kvarter politisk faktor fått ökande bety-

en som delse under senare år

124 Regionreform på försök SOU 1999: l 03

0 Finns det någon specifik identitet i län x som har betydelse för det politiska arbetet Kan man säga att det råder ett specifikt värderingsoch kultunnönster i län x och i dess politiska arbete

Har för många län i Sverige 0

4. Försökens framväxtprocesser. Vilken bakgrund hade idén och initiativet att län x blev försökslän 0

Vilka politiska aktörer kan betecknas som initiativtagare till frågan om 0 att bli försökslän

de politiska partiernas roll

landstingets respektive kommunernas roll och betydelse länsstyrelsens/ landshövdingens uppfattning i frågan -

enskilda personers roll -

Vilka uttalade argument och motiv angavs för att län x skulle ingå i 0 försöksverksamheten

Vilka organisationsfonner utnyttjades for att driva fram ett deltagande

0 i försöken

0 Vilka ev. förhandlingskonflikter fanns under initiativfasen Hur han-

teras konflikterna

5. Frågor om demokrati

Var står vi idag Attityder rörande regiondemokratins villkor och be- 0 tydelse idag.

partiernas regionala roll medborgarnas deltagande/kontrollmöjligheter, intresse för -

länspolitik massmediemas regionala betydelse idag

-

Regionreform på försök 125

0 På vilka sätt kommer försöksverksamheten att innebära stärkta demo-

krativärden Vilken demokratisk förankring medborgares, partiets,

folkrörelsers och medias roll ges arbetet med

de regionala utvecklingsprogrammen

- RTI-planeringen -

kulturstödsfordelningen

-

0 På vilka sätt kommer politikerrollen att förändras i länspolitiken Vilka politikertyper kommunalpolitiker, landstingspolitiker, rikspo-

-

litiker, näringslivspolitiker, kulturpolitiker etc etc kommer att dominera i den nya regionpolitiken

0 På vilka sätt kommer partidiplomatin, dvs partiernas och politikernas internationella kontakter att påverkas försöksverksamheten av

0 Vilka blir effekterna av att länsstyrelsemas styrelser avvecklas

0 Jämställdhet vilka jämställdhetspolitiska strategier finns

-

6. Decentralisering 0 Hur upplever, mer generellt, de regionala aktörerna relationerna med den centralstatliga nivån i de studerade länen Upplevs kontakterna som stödjande eller hindrande, ömsesidiga eller ensidiga

0 Hur kan den centrala statsmaktens dvs främst regering och centrala

sektorsmyndigheter betydelse, i terrnema regler och stöd, beskrivas vad gäller länens arbeten med

de regionala utvecklingsprogrammen/stödforrnema

RTI-planeringen -

kulturstödsfördelningen

det internationella kontaktarbetet

0 Har försökslänen lyckats finna fungerande arbetsdelning mellan

en centralstatlig styrning och försökslänens ökande autonomi inom de områden som omfattas av forsöksverksamheten

0 Hur har denna renodling hanterats vad gäller relationen till läns-

styrelsen

126 Regionreform på försök SOU 1999: 103

På vilka sätt har de regionorganen utvecklat kontakt- och samar- 0 nya

betsformer med kommunerna gäller både på tjänstemannaplan och på politikerplan Hur är kommunerna involverade i arbetet med de regi-

onala utvecklingsprogrammen, RTI-planeringen, kulturstödsfordelningen och det internationella kontaktarbetet

7. Samordning

0 En kartläggning av respektive läns grundförutsättningar för samord-

ningssträvandena ska göras historiska traditioner, problemsyn, för-

handlingskultur, projektorganisationer. Upplever Du samarbetsklimatet mellan de viktigaste aktörerna positivt och konstruktivt,

som

vilka är de viktigaste konfliktpunktema i samarbetet Hur löses kon-

flikter

På vilka sätt, generellt betraktat, har dessa grundförutsättningar för-

0 ändrats till följd av försöksverksamheten

Hur kontakterna mellan näringsliv och de nya region- 0 arrangeras

organen På vilka sätt medverkar näringslivsföreträdama i det regio-

nala utvecklingsarbetet, RTI-planeringen och i det internationella kontaktarbetet Hur samordnas näringspolitiken mellan kommunernas

näringslivskontor, ALMI och andra näringslivsorgan i länen

Vilken roll spelar följande organ i samordningssträvandena 0

högskolan/universitet

intresseorganisationer fack, miljö, jordbruk, sociala rörelser sjukvårdens regionala betydelse i sammanhanget -

På vilka sätt hanteras olika gränsregionala kontakter samarbeten med

0 andra län och samordning det internationella kontaktarbetet av

Summerande fråga: På vilka sätt kan försöksverksamheten antas leda 0 till bättre regional resurshushållning, effektivitet och till nyöppnade en resurser i det regionpolitiska arbetet

128 Regionreform på försök SOU 1999: 103

OBS Enkätformulärets lay-out har av tekniska skäl förändrats.

TEXTHUVUD:

Ta ställning till nedanstående påståenden. Utgångspunkten är följande: En regionfråga har placerats på den politiska dagordningen i svensk politik under 1990-talet. Regionfrågan har bl.a. resulterat i bildandet av Skåne respektive Västra Götalands län samt i en försöksverksamhet med

regional samhällsorganisation i Skåne, Kalmar, Gotland och i en ny Västra Götaland

Välj för varje påstående det alternativ som ligger närmast Din egen

åsikt:

Följande svarsalternativ:

D Instämmer helt D Instämmer i stort sett D I stort sett motsatt åsikt D Helt motsatt åsikt D Ingen åsikt/Vet

Att regionfråga placerats på den politiska dagordningen beror på att

en alltfler politiska frågor och samhällsproblem inte kan åtgärdas eller lösas av varken centralstaten i Stockholm eller av primärkommuner.

Att en regionfråga placerats på den politiska dagordningen beror ökande krav på effektivitet och besparingar i den offentliga sektorn.

Regionfrågan är ett uttryck for en politisk vilja att åstadkomma ökad demokrati och medborgarinflytande i svenskt samhällsliv.

Regionfrågan är ett uttryck för att det finns för många län i Sverige.

Regionfrågan är ett uttryck för en ökande internationalisering, dvs att svensk politik kommit att bli alltmer sammanlänkad med internationella frågor och problem.

Jag upplever att vår kommun i hög grad varit delaktig i arbetet med att

bygga upp Regionförbundets organisation och verksamhet.

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 129

Jag upplever att de synpunkter vår kommun hittills fört fram till Regionförbundet också beaktats på ett tillfredsställande sätt.

Jag upplever att Regionförbundet tagit hänsyn till vår kommuns

synpunkter i samband med framtagandet ett regionalt utvecklings-

av rogram för Skåne.

Jag upplever att Regionförbundet tagit hänsyn till vår kommuns syn-

unkter i samband med arbetet med RTL-planeringen regional transport

infrastruktur.

10. Jag tror att den enskilde medborgaren kommer att få ett större inflytande över Region Skånes politik jämfört med över de forna Lands-

ingens politik.

11. Jag tror att Region Skåne kommer att kunna bedriva effektiv en näringslivspolitik i Skåne.

12. Jag tror att Region Skåne har goda förutsättningar att samla länets kommuner i en gemensam regionpolitik förhela Skåne län.

13. Jag tror att Region Skåne kommer att vara bättre lämpad än Länsstyrelsen att ansvara för länets regionala utvecklingsarbete.

14 Jag ser en risk i att Region Skåne kommer att bli sorts överkommun en som får för mycket makt gentemot primärkommunema i länet.

15. Jag tycker det är viktigt att Länsstyrelsen även i framtiden har en inflytelserik position i länspolitiken.

16. Jag tycker att borttagandet av länsstyrelsens lekmannastyrelse är dåligt ur demokratisynpunkt.

17. Jag upplever att staten, dvs riksdag, regering och ämbetsverk, har fått alltmer makt och inflytande över politiska frågor i Skåne under de senaste fem åren.

18. På lång sikt bör Skåne län ingå i ännu större läns- eller regionen

ildning tillsammans med andra län i Sydsverige.

130 Regionreform på försök SOU 1999: l 03

TEXTHUVUD: Till sist vill vi att du beskriver Dina relationer till andra politiska aktörer/myndigheter isamhället:

Välj för varje påstående det alternativ som ligger närmast Din egen

åsikt: Följande svarsalternativ:

D I stort sett varje dag

D Varje vecka D Varje månad D En eller ett par gånger per år D Sällan/Aldrig

Hur ofta har Du kontakt med någon riksdagsman från Ditt län

a. Hur ofta har du kontakt med tjänstemän på centrala myndigheter c. Hur ofta har du kontakt med tjänstemän på länsstyrelsen Hur ofta har du kontakt med företrädare både politiker och tjänste män för landstinget

e. Hur ofta har du kontakt med företrädare jrån andra kommuner

Hur ofta har du kontakt med företrädare både politiker och tjänste män fån andra län Hur ofta har Du kontakt med företrädare for privata företag Hur ofta har Du kontakt med företrädare för intresseorganisationer Hur ofta har Du kontakt med företrädare för internationella organ eller från andra länder Hur ofta har Du kontakt med journalister

Hur ofta har Du kontakt med enskilda medborgare

SOU 1999: 103 Regionreform på försök 131

Litteratur

Beckman, B. 1987. Samordning i länsforvaltningen referensram. I

- en

Statsvetenskapens mångfald. Festskrift till Nils Stjemquist. red. L-G Stenelo Lund University Press.

Beckman, B-Johansson, 1985. Samordning i regional förvaltning. Paper. Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Kan erhållas från

Jörgen Johansson.

Dir 1991:31, Kommittédirektiv. Analys av den offentliga verksamhetens

re-

gionala uppbyggnad. Civildepartementet.

Dir 1992:86, Kommittédirektiv, En regionberedning, Civildepartementet 1992.

Dir 1997:80. Den regionala samhällsorganisationen.

Ehn, P. 1998. I skärningspunkten. Landshövdingarna och den centrala och

regionala samordningen. Rapport till den parlamentariska regionkommittén PARK. SOU 1998:168.

Femandez, C. 1998. The Bargaining region. Statsvetenskapliga institutionen, Lunds Universitet. Skrift från forskningsprogrammet regionalisering och flemivådemokrati.

Gidlund, 1998. Regionalisering demokratisk legitimitet. Regionförbundet i Kalmar län.

Gidlund, J-Sörlin 1993, Det europeiska kalejdoskopet, SNS-forlag, Stockholm.

Goldmann, K. 1993. Norden i Europa. Statsvetenskaplig T idskrifi, årg 96,

1993, nr

Gotlands kommun. Vision Gotland 2010. Översiktsplan, mål och stra-

tegier. Antagen av kommunfullmäktige den 13/2 1995.

132 Regionreform på försök SOU 1999: 103

Hagen, T. Rose, L. 1989. Hvordan organisere statlige försöksord-

ninger. En drofing basert på etfaringer fra 1980-85. Norsk Institutt

for by- og regionforskning. Oslo.

Hansson, G-Stenelo, LG, 1990, Makt och internationalisering, Carlssons Bokförlag, Stockholm.

Held, D. 1991. Democracy and the Nation-State and the Global System. In Held ed. Political Theory Today. Cambridge: Polity Press.

Jensen, LT: 1995. Internationalisering og de danske amter. Odense Universitet.

Johanson, 1991. Offentligt och privat i regionalpolitiken. Lund Political Studies 69. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, 1995. Europeiska Regioner. Regionforskning i empirisk och

normativ belysning. Örebro Studies 13. Högskolan i Örebro.

Johansson, 1999. ,Regionalisering och internationalisering i Halland.

Politik och statsvetenskap i ett epokskifte. Forskning i Halmstad nr Högskolan i Halmstad.

Kommunförbundet i Västerbotten och Västerbottens läns landsting. Förslag till Verksamhetsplan for samverkan mellan kommunerna och landstinget 1999-2002. PM 1998-10-28.

Kommunförbundet, 1997. Levnadsförhållanden i Sverige kommuner. Faktarapport i maj 1997. Svenska kommunförbundet.

Larsson, T. 1998. The Surplus of the Intermediate Level in Europe. Report

from the Intermediate Level Research Group. European Institute of Public Administration. Maastricht.

Länsstyrelsen i Gotland. Strategi 96, Gotlands län, Inriktning av utvcklingsarbetet mot nästa årtusende.

Montin, 1998. Lokala demokratiexperiment, exempel och anabzser. Demokratiutredningen, skrift nr Sou 1998:155.

Nilstun, T-Hermerén, G. 1984. Utvärderingsforskning och rättsliga

reformer. Analys av orsaker och efekter. Studentlitteratur. Lund.

Regionreform på försök 133

Prop. 1996/97:36. Den regionala samhällsorganisationen.

Prot. 1996/97:3 Den regionala samhällsorganisationen.

Sharpe, LJ, ed 1993, The Rise of Meso Government in Europe, Sage Pub-

lications. SOU 1992:63, Regionala roller perspektivstudie. - en

SOU 1992:66, Västsverige region i utveckling.

-

SOU 1995:27. Regional framtid

SOU 1998:166, Regional frihet och statlig styrning, principiell dis-

en kussion. Delbetänkande av den parlamentariska regionkommittén PARK. Svenska Kommunförbundet, Kommuner i samverkan. Stockholm 1993 Svenska Kommunförbundet, Val till regionfirllmäktige/landsting i Skåne län och Västra Götalands län 1998,. PM 1998-05-06. Stockholm 1998 Utvecklingsprogram for Skåne, Regionförbundet i Skåne i oktober 1998. Remissversion. Wallin, G.-Ehn, P.-Isberg, M.-Linde, C. 1999. Makthavare i fokus. Stockholm: SNS-förlag. Vedung, E. 1991. Utvärdering i politik och förvaltning. Studentlitteratur. Lund.

Åström, 1997. Regionpolitiska försök i 90-talets Sverige, en jämförande

studie. D-uppsats i Statskunskap, Högskolan i Örebro. Institutionen för samhällsvetenskap.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Nya fönnánsrättsregler Bilagor. + Ju. 32. Utvecklingssamarbete pårättsområdet.Ju. . Steriliseringsfrågani Sverige1935-1975. 33.Bo Betala Särskildaboendeformerför . tryggt - rätt. Ekonomisk ersättning. äldre samt avgifterför äldre-ochhandikappomsorg.

Yrkesñskets konkurrenssituation. Jo. . God sedi forskningen. U. 34. Svensktmedborgarskap. Ku. . Effektiva värme- och miljölösningar. N. 35. Fastighetsmäklarnänmdeneffektivaretillsyn. Fi. - EffektivareTotalförsvarsstödi Östersjöområdet. Fö. 36. Likvidation av aktiebolag. Ju. . Märk väl Fi. 37. Underrättelsetjänsten en översyn. Fö. - Invandrarskapoch medborgarskap. 38. Följdleveranser i sambandmed exportav . Demokratiutredningens skriftserie. Ju. krigsmateriel.UD.

Att slakta ett får i Guds namn. Om religionsfrihet 39. Vuxenutbildning för alla Andra åretmed . och demokrati. Demokratiutredningens skriñserie. Kunskapslyftet.U.

Ju. 40. Demokratini den offentliga sektorns förändring.

Rasism, nynazismochñämlingskap. Demokratiutredningens skriftserie.Ju. Demokratiutredningens skriñserie.Ju. 41. Bevara dokumentärfilmenskulturarv. Åtgärdstörs-

Bör demokratinavnationaliseras lag samt förslagtill ett centrum för dokumentärfilm . Demokratiutredningens slaittserie.Ju. och en ñlmvårdscentral. Ku.

Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens 42.Ny luñfartslag. N.

skriftserie. Ju. 43. Oberoende,ägandeochtillsyn i revisions-

Etik och demokratiskstatskonst. verksamhet.Ju. Demokratiutredningens skriftserie. Ju. Öppenelrnarknad. N. . Den framtidakommersiella lokalradion. Ku. 45. Slutförvaring av kämavfall. Kommunerna och

Nytt system för prövning av hyres-och platsvalsprocessen. M. arrendemål. Ju. 46. Ökade socialbidrag.En studie om inkomster och

Ökad rättssäkerheti asylärenden. UD. socialbidragåren1990 till 1996.S.

GarantipensionochBosätmingstilläggför personer 47. Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.Fi. . födda år 1937 eller tidigare. 48. Läraav Estonia. Den andra delrapporten och

Frågortill det industriella samhället. Ku. slutredovisning. N. . Artikel 7 i EG:s varumärkesdirektiv. 49. Invandrare som företagare.Ku. . Ändringar varumärkeslagen. i Ju. 50. Skyddsjaktpå varg. M.

20. Sverige ochjudamastillgångar.UD. SI. Smittskydd, samhälleochindivid. Del A+B.

21. Lindqvistsnia nio vägaratt utvecklabemötandet 52. Inkomstprövning av bostadstilläggtill pensionärer. av personer medfunktionshinder.

22. Den skyddadeprovinsen. En essäom demokratins 53. Ekonomiskbrottslighetochsekretess.Ju.

värde ochvärdighet.Demokratiutredningens 54 En ny tullag. Fi. . skriftserie. Ju. 55. Konvergens och förändring.Samordning av

23. Utveckling av mänskliga resurser i arbetslivet. lagstiftningenför medie-och telesektorema. Ku.

Förslag till inriktning avnya mål inom 3 EG:s 56. Globaliseringenoch demokratin.

strukturfonder.N. Demokratiutredningens skriñserie. Ju.

24. EG:s strukturstöd. Ny organisationför de geogra- 57. Rikstrafiken En ny myndighet. N. fiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen. N. 58.Loser juridiken demokratinsproblem

25. Samerna ett ursprungsfolki Sverige. Demokratiutredningens skriftserie. Ju. - 26. Införsel av beskattade varor. Fi. 59. Begränsad fastighetsskatt.Fi.

27. Delta Utredningen om deltidsarbete,tillfälliga 60. Kundvänligaretaxi. N. jobb ocharbetslöshetsersättningen. N. 61. Brottsförebyggande arbetei landetskommuner.Ju.

28. Kontantmetodför småföretagare. Fi. 62. Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi.

29. Internationellkonflikthantering att förberedasig 63. Att läraoch leda En lärarutbildningför samverkan - tillsanunans.Fö. och utveckling. U.

30. Yttrandefriheten och konkurrensen Förslagtill 64. Representativ demokrati. Demokratiutredningens mediekoncentrationslag. m. m. Ku. skriñserie. Ju.

31. Tillsyn över advokater m. m. Ju.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

65. Barnombudsmarmenföreträdareför bam och 90. Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehov av ungdomar. information om narkotikautveckling. 66. Godvårdpå lika villkor om statens styrning av 91. En översyn av jämställdhetslagen. N. hälso-och sjukvården + 2 bilagor. 92. Premiärför personval. Ju. 67. KÄRNAVFALL metod plats 93. Det unga folkstyret.Forskarvolym VI. - - miljökonsekvens. KASAMs yttrande över SKBs Demokratiutredningen. Ju. FUD-program 98. M. 94. Förmånerochökade levnadskostnader. Fi. 68. Brandkatastrofeni Göteborg. 95. Småskalig elproduktion samt mätningoch DrabbadeMedierMyndigheter.Ku. debitering av elförbrukning.N. 69. Individenocharbetslivet.Perspektivpådet 96. Statistikreforrnen.Utvärderingochförslagtill samtidaarbetslivetkring sekelskiftet2000. N. utveckling.Bilaga: Uppsatser skrivnaför 70. Gentelmilmänmden. U. utvärderingen reformen. av Ju. 71. Oseriösabostadsfönnedlare. S. 97. Socialtjänsti utveckling. 72. Boendesocialaeffekter av konkurseroch Del A och B Bilagor. rekonstruktioner bostadsrättsföreningar och 98. Likvärdiga villkor U. egnahem.S. 99. Översyn av stiftelsenfor internationell 73. Handikappombudsmannens framtida rapportering av läkemedelsbiverlmingar. förutsättningaroch arbetsuppgifter. 100.Bibeln texterna. - 74. Demokratinochdet gemensamma bästa. Gamla testamentet Volym Demokratiutredningens skriftserie. Ju. Gamla testamentet II. Volym 2. 75. Rätt platsför vindkraften.Del l och Del 2. M. Tillägg till Gamla testamentet. De apokryfa 76. Maktdelning.Forskarvolym eller deuterokanoniska skriñema.Volym Demokratiutredningen. Ju. Nya testamentet. Volym 4. Ku. 77. Demokratiteoriochmedborgarskap. Forskar- 10 Olydigamedborgare. Om flyktinggömmare volym Il. Demokratiutredningen. Ju. ochdjurrättsaktivister. 78.Jordbrukoch miljönytta nytt miljöprogramför Demokratiutredningens skriftserie. Ju. jordbruket.Jo. 102. Ansvarsfördelningför internationella program 79. Källskatt utdelningochroyaltytill begränsat påutbildnings-ochungdomsområdet. U. skattskyldiga.Fi. 103. Regionreformpå försök första stegenmot - 80. Demokratiopinioner. enny regionalsanthällsorganisation. Ju. Demokratiutredningens skriftserie.Ju. 8 Förhandlingsersätming till hyresgästorganisation. . Ju. 82. Vårdslös kreditgivning samt sekretessi banker m.m. Fi. 83.Globaliseing. Forskarvolym IX. Demokratiutredningen.Ju. 84. Civilsamhället.Forskarvolym VIII. Demokratiutredningen. Ju. 85.Bredband för tillväxt i helalandet. Närings-, regional-ochvälfärdspolitiska aspekterpåIT-infrastrulauren.N. 86.PC:når död länge leve PC:n Nya möjligheter för Sverige. En rapport frånhearingen"Eñer PCzn" anordnad av IT-kommissionenjuni 1999.N. 87.Vagnbolag för järnvägen.N. 88. Granskningskommissionens betänkandeianledning av Brottsutredningeneftermordetpåstatsminister Olof Palme.Ju. .. 89. statsbidrag till handikapporganisationer. S.

s

l

offentliga utredningar

Statens 1999

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Granskningskommissionens betänkandeianledning av

Brottsutredningeneftermordetpåstatsminister Nya fonnånsrättsregler Bilagor. 1 + Olof Palme.88 Invandrarskapoch medborgarskap. Demokrati- Premiärför personval.92 utredningens skriftserie.8 Det unga Folkstyret.Forskarvolym VI. Att slakta ett får i Guds namn. Omreligionsfrihetoch Demokratiutredningen. 93 demokrati.Demokratiutredningens skriftserie.9 Statistikreformen. Utvärderingochförslagtill Rasism, nynazismochfrämlingskap. utveckling.Bilaga: Uppsatser skrivna för utvärderingen Demokratiutredningens skriftserie.10 av reformen.96 Bör demokratinavnationaliseras Olydigamedborgare. Om flyktinggömmare Demokratiutredningens skiñserie.1 1 och djurrättsalctivister. Elektronisk demokrati.Demokratiutredningens Demokratiutredningens skriftserie.101 skriftserie. 12 Regionreform försök första på stegenmot Etik ochdemokratiskstatskonst. enny regionalsamhällsorganisation. 103 Demokratiunedningens skriftserie.13

Nytt system för prövning av hyres- ocharrendemål. 15 Artikel i EG:s varumärkesdirektiv. Utrikesdepartementet 7 Ändringar i varumärkeslagen. 19 Ökad rättssäkerhetiasylärenden.16

Den skyddadeprovinsen. En essäom demokratins Sverigeochjudarnastillgångar. 20

värde ochvärdighet.Demokratiutredningens skriftserie Följdleveranseri sambandmed exportav krigsmateriel.

22 38

Tillsyn över advokater m. m. 3 l Utvecklingssamarbete rättsområdet.32 Försvarsdepartementet

Likvidation av aktiebolag.36 EffektivareTotalförsvarsstödi Östersj öområdet.6

Demokratini denoffentliga sektornsförändring. Internationellkonflikthantering att för beredasig - Demokratiutredningens skriftserie. 40 tillsammans. 29

Oberoende,ägandeochtillsyn i revisionsverksamhet. 43 Underrättelsetjänsten en översyn. 3 7 - Ekonomiskbrottslighetochsekretess.53 Globaliseringenoch demokratin. Socialdepartementet

Demokratiutredningens skriftserie.56 Steriliseringsfrågani Sverige 1935-1975. Ekonomisk

Löser juridiken demokratins problem ersättning.2

Demokratiutredningens skriftserie.58 Garantipensionoch Bosättningstillägg för personer Brottsförebyggande arbete landetskommuner.61 i födda år 1937eller tidigare. 17

Representativ demokrati. Demokratiutredningens utvecklabemötandet Lindqvistsnia nio vägaratt - av slaiñserie. 64 medfunktionshinder.21 personer Demokratin ochdet gemensamma bästa.Demokrati- Bo Betala Särskildaboendeformerför äldre tryggt- rätt. utredningens skriñserie.74 avgifterför äldre-ochhandikappomsorg.33 samt Maktdelning. Forskarvolym Demokratiutredningen. Ökadesocialbidrag. En studie inkomsteroch om 76 socialbidragåren 1990 till 1996. 46

Demolcratiteoriochmedborgarskap. Forskarvolym II. Smittskydd,samhälleochindivid. Del A+B. 51

Demolqatiutredningen. 77 Inkomstprövning bostadstilläggtill pensionärer.52 av Demokratiopinioner. Barnombudsmannen företrädare för bam och - Demokratiutredningens skriftserie.80 ungdomar.65

Förhandlingsersättning till hyresgästorganisation. 81 Godvärdpå lika villkor styrning - om statens Globalisering.ForskarvolymIX. Demokratiutredningen. hälso-och sjukvården + 2 bilagor. 66 av 83 Oseriösabostadsfönnedlare. 7 l

Civilsamhället. Forskarvolym VIII. Demokrati- Boendesocialaeffekter konkurseroch av utredningen. 84 rekonstruktioner bostadsrättsföreningar och egnahem.72

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Handikappombudsmannens framtidaförutsättningaroch ñlmvårdscentral.4 l arbetsuppgifter. 3 7 Invandrare som företagare.49 statsbidragtill handikapporganisationer. 89 Konvergens och förändring.Samordning lagstift- av Narkotikastatistik. Om samhälletsbehov av information ningenför medie-ochtelesektorema.55 om narkotikautveckling. 90 Brandkarastrofen i Göteborg. Socialtjänsti utveckling.Del A. och B Bilagor. 97 Drabbade MedierMyndigheter.68 - Översyn stiftelsenför internationellrapportering av Bibeln texterna. av läkemedelsbiverkningar. 99 Gamla testamentet Volym Gamla testamentet II. Volym Finansdepartementet Tillägg till Gamla testamentet. De apokryfaeller deuterokanoniska skriftema. Volym Märk väl 7 Nya testamentet Volym 100 Införsel av beskattadevaror. 26 Kontantmetodför småföretagare. 28 Näringsdepartementet Fastighetsmäklarnärrmdeneffektivare tillsyn. 35 - Effektiva värme- och miljölösningar.5 Mervärdesskatt- Frivillig skattskyldighet.47 54 Utveckling av mänskliga resurser i arbetslivet. En ny tullag. Begränsad fastighetsskatt.59 Förslagtill inriktning avnya mål 3 inomEGzs struktursäkerheten.62 fonder.23 Bilen, miljön och EG:s strukturstöd. Ny organisation för de geografiskt Källskattpåutdelning ochroyalty till begränsat skattskyldiga.79 avgränsade smikturfondsprogranunen. 24 Vårdslöskreditgivning sekretess i banker 82 Delta Utredningen om deltidsarbete,tillfälliga jobb samt m.m. - Förmånerochökadelevnadskostnader. 94 och arbetslöshetsersättningen. 27 Ny luñfartslag.42 Öppenelmarknad.44 Utbildningsdepartementet Läraav Estonia. Den andradelrapportenoch Godsedi forskningen.4 slutredovisning.48 Vuxenutbildningför alla Andraåretmed Rikstrafiken - Enny myndighet.57 Kunskapslyftet.39 Kundvänligaretaxi. 60 Att lära och leda En lärarutbildning för samverkan samtida - Individenocharbetslivet.Perspektivpådet ochutveckling.63 arbetslivetkring sekelskiftet 2000. 69 Gentelmilmämnden. 70 Bredband för tillväxt i helalandet.Näringsgregional- Likvärdigavillkor. 98 och välfärdspolitiskaaspekterpåIT-infrastrukturen.85 Ansvarsfördelningför internationella program PC:när död längelevePC:n Nya möjligheterför påutbilnings-och ungdomsområdet. 102 - Sverige. Enrapport från hearingen"Efter PC:n" anordnad IT-kommissionenjuni av l999.86 Jordbruksdepartementet Vagnbolagför järnvägen.87 Yrkesñskets konkurrenssituation.3 En översynav jämställdhetslagen.91 Samema ett ursprungsfolki Sverige.25 Småskaligelproduktion samt mätningoch debitering - Jordbrukochmiljönytta nytt miljöprogramför- av elförbmkning.95 jordbruket. 78 Miljödepartementet Kulturdepartementet Slutförvaring av kärnavfall. Kommunerna och Den framtida kommersiellalokahadion.14 platsvalsprocessen. 45 Frågortill det industriellasamhället. 18 skyddsjaktpå varg. 50 Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill KÄRNAVFALL metod plats miljökonsekvens. - - - mediekoncentrationslag m. m. 30 KASAMs yttrande över SKBs FUD-program98. 67 Svenskt medborgarskap. 34 Rätt platsför vindkraften.Del ochDe l 75 Bevara dokumentärfilmens kulturarv. Åtgärdsförslag

samt förslagtill ett centrum för dokumentärfilmoch en

fakta info direkt

Tel 08-587 671 00. Fax 08-587 671 71 Box 6430. 113 82 Stockholm orderofaktainfose wwwlaktaunfose