Ja till fyrverkerier - men med färre skador betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

/

erker ier

men med e färre skador

1999:128 sou

Rc; k

Öcc .A50

74W

m Statens offentligautredningar

WW 1999:128

w Försvarsdepartementet

Ja till

fyrverkerier-

men med färre skador

Betänkande av

ljyroteknikutredningen

Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nurnmerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71

E-post: order@faktainf0.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91-7610-763-9 NORSTEDTS TRYCKERI AB ISSN 0375-250X Stockholm 1999

Till statsrådet och chefen för Försvars-

departementet

Regeringen beslutade den 10 december 1998 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över reglerna för hantering pyrotekniska

av varor. Utredaren skulle kartlägga arten och omfattningen av de skador och olägenheter som sådana varor kan orsaka samt ta ställning till om nuvarande regler borde skärpas. Översynen skulle dessutom omfatta frågor om produktkontroll, tillsyn, infonnation. Slutligen skulle även de oklarheter som kunde finnas när det gäller möjligheterna att ta varorna i beslag och förvaring av dessa belysas.

Samma dag förordnades generaldirektören Lars Ljung särskild

som utredare.

Den 11 mars 1999 förordnades som sakkunniga hovrättsassessom Michaela Dráb Försvarsdepartementet, hovrättsassessom Lotta Gustavsson Justitiedepartementet, departementssekreteraren Ingrid Mossberg Jordbruksdepartementet och departementssekreteraren Anna Svensson Försvarsdepartementet. Samtidigt förordnades

som experter redaktören Kim Alin Sveriges Djurskyddsföreningars Riksförbund, sprängänmeskonsulten Björn Eriksson Rikspolisstyrelsen, brandingenjören Thord Eriksson Svenska Kommunförbundet, direktören Björn Linder Sveriges Fyrverkeribransch-Förbund, direktören Gunnar Löfberg Svenska Kennelklubben, generaldirektören Erik Nilsson Sprängämnesinspektionen, stf avdelningschefen Ulf Norgren Statens Räddningsverk, färghandlaren Birgitta Nygren Svensk Handel och avdelningsdirektören Bo G. Pettersson Socialstyrelsen.

Hovrättsassessorn Nina Nordengren förordnades sekreterare

som den 11 januari 1999.

Utredningen har antagit namnet Pyroteknikutredningen N 1998:07.

Härmed överlämnar utredningen sitt betänkande Ja till fyrverkerier

men med färre skador SOU 1999: 128.

Utredningens arbete är härmed avslutat. Stockholm den 1 november 1999.

Lars Ljung

/Nina Nordengren

:är

a.ro 0ma:w

wmduisnååanaqsoøihny x ,á . y

...k.j..v...f..g.i

a; i .mhâgünmásmenyn-nunnan, - av r f unzqobu., ..

uyi-MveuuVw, :im

Km.. . L-3{ag;,

i i.:ii: -v . ,

.fwç I . M v. f

jjââi

L

SOU 1999: 128 Sammanfattning 13

Sammanfattning

Uppdraget

Utredningen skall enligt direktiven se över reglerna för hantering av pyrotekniska varor. Med sådana avses framförallt fyrverkerier inklusive smällare. En grundläggande uppgift är att kartlägga arten och omfattningen av de skador och olägenheter som fyrverkerier kan orsaka. På basis av kartläggningen skall utredningen ta ställning till om nuvarande regler bör skärpas med förbud eller andra begränsningar såvitt avser handel med och hantering fyrverkerier särskilt när det

av gäller smällare. Vidare skall utredningen ta ställning till frågor

om produktkontroll, tillsyn, infonnation, förvaring och möjligheterna att ta fyrverkerier i beslag samt möjligheterna att inhämta skadestatistik.

Kartläggningen

Utredningen har med hjälp av expertis genomfört en omfattande kartläggning av problemen. Utgångspunkten har därvid varit debatten

om användningen av fyrverkerier i allmänhet och smällare i synnerhet, frågans behandling i riksdagen, tidigare utredningar m.m. Kartläggningen har med denna bakgrund inriktats följande problemområden:

sex

personskador exklusive hörselskador hörselskador sakskador olägenheter för människor olägenheter för djur miljöeffekter

Kartläggningen visar att antalet personskador exklusive hörselskador orsakade av fyrverkerier i Sverige kan uppskattas till 400-500 året

om och utgör därmed 0,07 procent det totala antalet olyckor inom områ-

av det hem- och fritid. Skadenivån förefaller

inte ha ökat under de senaste åren. Även andelen fyrverkeriolyckor relativt andra

om typer av olyckor är låg förefaller det dock som Sverige vid en internationell jämförelse ligger en förhållandevis hög nivå räknat i antal olyckor

14 Sammanfattning SOU 19991123

invånare. Vidare inträffar 60 procent olyckorna i anslutning till per av nyår, påsk eller Valborg, vilket innebär att olycksfallsrisken är väsentligt högre än vad det totala antalet olyckor årsbasis utvisar. Ca hälften de skadade är under 18 år, dvs. barn enligt FN:s konvention om

av barnens rättigheter, och många är under 15 år. Kartläggningen indikerade vidare att hälften av skadorna orsakades av smällare.

Kartläggningen av hörselskador utvisade att det föreligger en samstämmig uppfattning bland experter såväl i Sverige som utomlands om att impulsljud som överstiger 140 dB C peak är farliga för hörseln och ett flertal ljudnomier är anpassade efter denna gräns. En smällare kan avge en ljudtrycksnivå upp till 160 dB C peak en meters avstånd. För att användaren skall undgå risken för hörselskador måste denne därför hålla ett avstånd till smällaren om i vart fall åtta meter, vilket kan framstå som ett oskäligt långt avstånd för den typiske användaren som är ett barn eller ungdom. Slutsatsen blir därmed att användningen av smällare orsakar hörselskador. Skador kan uppstå efter

exponering av en enda smällare och effekten är inte bara hörselnedsättning utan kan även bli tinnitus. Skadan kan inte återställas medicinskt. Ofta uppstår symptomen först efter en lång period. I vilken omfattning smällare orsakar hörselskador är oklart, men det torde ett betydande

vara antal. Den audiologiske experten P.A. Hellström har uppskattat att så många som 3 000 ungdomar varje år drabbas hörselskador till följd

av av användning av smällare, vilket vinner visst stöd omfattande,

av en men äldre, dansk undersökning. Socialstyrelsen har anfört att det krävs omfattande undersökningar för att få fram pålitlig skattning

en av antalet.

Med sakskador avses i sammanhanget främst bränder. Fyrverkerier orsakade enligt Räddningsverkets statistik under 1998 304 räddningstjänstingripanden i samband med bränder. Dessa utgör därmed liten

en andel av det totala antalet bränder i Sverige eller 1,4 procent. Eftersom dessa bränder är mer begränsade till sin omfattning än Övriga bränder och i genomsnitt drabbar mindre värdefull egendom är den procentuella brandkostnaden än lägre. Kalkyler indikerar att ett par-tre tiondelsprocent av de totala kostnaderna för bränder härrör från fyrverkeribränder. Antalet förefaller varit relativt konstant under 90-talet. Några

personskador i samband med fyrverkeribränder finns rapporterade. Från övergripande brandbekämpningssynpunkt torde därmed bränder

orsakade av fyrverkerier vara av relativ marginell betydelse. Det förhåller sig dock motsvarande sätt för personskador att bränder

som orsakade fyrverkerier uppstår under mycket kort tidsperiod. Över

av en 75 procent av bränderna har anknytning till de traditionella helgerna, vilket innebär att risken för bränder är väsentligt högre än vad det totala antalet bränder årsbasis indikerar.

Sammanfattning 15

Framförallt för äldre personer kan användningen fyrverkerier

av utgöra en olägenhet. Problemet har beskrivits att det under längre

som perioder före de traditionella helgerna ständigt smäller. Den tidsperiod som särskilt angetts är december månad. Enligt utredningens kartläggning kan vidare upp till tio procent den totala flyktingpopulationen

av eller, grovt uppskattat, 35 000 personer på grund av tidigare krigsupplevelser orsakas påtagliga besvär ljud orsakas fyrverkerier

av som av s.k. posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Avgörande för problemet är att ljudet kommer oväntat.

Fyrverkerier kan vidare orsaka betydande olägenheter för djur, särskilt hundar. Statens lantbruksuniversitet drar i studie, vilken dock i

en huvudsak bygger på enkäter till hundägare, slutsatsen att så många

om som en tredjedel av landets 800 000 hundar påverkas negativt fyr-

av verkerier. Det är de oväntade ljuden som är särskilt stressande.

Enligt utredningens kartläggning har användningen fyrverkerier

av inte någon signifikant påverkan på miljön med undantag utsläppet

av av bly. Detta har beräknats motsvara sju procent det totala utsläppet

av till luft från punktkällor i Sverige. Utsläppet bedöms ringa,

som men inte försumbart. Utsläppet beror att bly fortfarande förekommer i produkter som tillverkas i Asien och det skulle kunna ersättas med vismutoxid.

Utredningens bedömning av problemen

Den samlade problembild framkommit i utredningens kartläggning

som är sådan att åtgärder avseende användningen fyrverkerier bör över-

av vägas. Avgörande är därvid de personskador, inklusive hörselskador, samt de olägenheter för människor och framförallt hundar och därmed hundägare som den nuvarande användningen fyrverkerier orsakar.

av Det faktum att över hälften olycksfallen och sannolikt huvuddelen

av av hörselskadoma drabbar barn och ungdom måste enligt utredningen tillmätas särskild vikt inte minst mot bakgrund bamkonventionens

av krav.

Vad gäller bränder orsakade fyrverkerier torde dessa kunna till-

av mätas relativt sett mindre betydelse mot bakgrund den roll de spelar

av i det totala sammanhanget. Fyrverkeriers miljöpåverkan kan enligt utredningens uppfattning inte tillmätas någon signifikant betydelse i överväganden om åtgärder.

Sett från produktsynpunkt kan konstateras smällare i högre grad

att än övriga fyrverkeriprodukter orsakar problemen. Vad gäller hörselskador torde dessa helt vara orsakade av smällare. Kartläggningen indikerar att beträffande övriga personskador smällare för ungefär

svarar

16 Sammanfattning SOU 1999: 128

hälften. Vidare orsakas en betydande del av bränderna av smällare. Olägenheter kan orsakas av såväl smällare som andra fyrverkeriprodukter. Här gäller dock att det är de oväntade och överraskande ljuden som är huvudorsaken, varför problemet med olägenheter för såväl människor som hundar framförallt är kopplade till smällare.

Utredningens förslag

Utredningens förslag grundas att användningen av fyrverkerier har en lång tradition och är till glädje och nöje för många människor men att den också är förknippad med ett antal problem. Syftet med förslagen är att lägga grunden för en sund användning av fyrverkerier. En utgångspunkt för utredningens bedömning har varit att "nyttovärdet för smällare är relativt begränsat, att det är högre för övriga fyrver-

men kerier. En annan utgångspunkt är att åtgärdemas effekter för fyrverkeribranschen måste beaktas liksom erfarenheter andra länder gjort

i samband med förändringar av regelverket.

Som framgår problembedömningen står smällare för stor

av en andel av problemen som fyrverkerier orsakar. Ett förbud mot smällare skulle således kraftigt reducera problemen eller helt eliminera dem. Ett sådant förbud skulle vidare anpassning till vad gäller i

vara en som många andra länder. Utredningen har under sin kartläggning inhämtat erfarenheter från Danmark, Finland, Norge, Storbritannien, Tyskland och USA. Av dessa länder är det endast i Tyskland smällare fritt

som får förvärvas. Förbud mot smällare har dock i Sverige övervägts sedan 1940-talet och två tidigare utredningar har föreslagit begränsningar i tillgången för allmänheten. Mot sådana begränsningar har dock anförts att ett förbud skulle leda till bl.a. hemtillverkning smällare, med

av allvarligare personskador som följd.

Frågan om vilken effekt ett restriktivare regelverk får vad gäller hemtillverkning och olaga införsel har varit av central vikt för utredningen och den har med hjälp bl.a. rättssociologiska avdelningen vid

av Sociologiska Institutionen Lunds universitet analyserats så långt

som varit möjligt. Den slutsats utredningen drar hemtillverkning är att

om tillgången till legala smällare är inkörsport för hemtillverk-

snarare en ning. Ett förbud mot smällare förväntas därmed åtminstone

snarare, lite sikt, minska hemtillverkningen. På kort sikt skulle dock ett förbud behöva kombineras med inforrnationsinsatser. Sammanfattningsvis stannar därför utredningen för att föreslå ett förbud mot smällare. Den lagtekniska lösningen som valts är att föreskriva att fyrverkerier med huvudsakligt syfte knall inte får godkännas. Förbudet kommer

att avge även att omfatta knallskott, som skulle kunna beskrivas

som en

SOU 1999: 128 Sammanfattning 17

kraftigare smällare. Det skall dock möjligt för SÄI att medddela

vara undantag. Avsikten är att i vart fall den professionella hanteringen av knallskott skall kunna undantas. Den nya reglerna bör gälla fr.0.m. den 1 december år 2000.

Andra fyrverkerier än smällare orsakar framförallt personskador och bränder. Åldersgränsen för förvärv och användning av fyrverkerier är i Sverige 15 år eller 18 år, endast de allra minsta produkterna såsom tomtebloss eller s.k partypoppers får hanteras utan ålderskrav. Samtliga länder i vårt närområde har gränsen 18 år utom för de allra minsta produkterna. Utredningen bedömer att en höjning av åldersgränsen från 15 år till 18 år bör ha en positiv effekt såväl vad personskador

avser som bränder. Utredningen föreslår därför att en sådan höjning

av åldersgränsen genomförs.

Ett förbud mot smällare och en höjning av åldersgränsen för övriga 15-årsprodukter kan kort sikt medföra vissa negativa effekter för branschen i form av minskad försäljning. För att underlätta branschens anpassning föreslår utredningen att höjningen åldersgränsen skall

av gälla från den 1 december år 2001.

Utredningens förslag bör vidare kombineras med ökad satsning

en på information om riskerna med fyrverkerier och korrekt använd-

om ning. Kostnaderna bör bäras av de som använder fyrverkerier. Det skulle kunna genomföras att de avgifter SÄI till-

genom som tar ut av verkare och importörer höjs. Avgiftshöjningen skulle övervält-

genom ring få bäras av fyrverkerikonsumentema. Utredningen föreslår vidare att det inrättas ett fyrverkeriråd vid SÄI. Slutligen föreslås även

att regeringen SÄI i uppdrag göra kartläggning sådana kemi-

ger att en av ska ämnen som typiskt sett används vid hemtillverkning och bedöma om det finns skäl föreslå begränsningar i tillgängligheten.

Övriga frågor

Utredningen finner sammantaget att det som framkommit produkt-

om kontroll, möjligheterna att ta fyrverkerier i beslag och förverka dem samt tillgången till skadestatistik eller sakskador inte utgör

om personskäl för att överväga förslag till ändringar.

Vad gäller tillsyn försäljning/förvaring har framkommit att det

av saknas precisa regler om brandsäkerhet. Detta kan bedömas sär-

som skilt allvarligt vad gäller stormarknader och kan innebära att sådana försäljningsställen kan få tillstånd till förvaring/försäljning de

även om kan vara olämpliga ur brand och explosionssynpunkt. Vidare blir följden av att ett tydligt regelverk saknas att förutsättningarna för effek-

en

18 Sammanfattning SOU 1999: 128

tiv och enhetlig tillsyn inte föreligger. Så som regelverket är uppbyggt bör regler brandsäkerhet finnas i SÄI:s föreskrifter.

om

Utredningen bedömer det som angeläget att klara regler vad gäller brandsäkerhet i förvarings-/försäljningslokaler tas fram, framförallt vad

storrnarknader och liknande försäljningsställen, varför SÄI enligt avser utredningens uppfattning bör ge detta arbete hög prioritet.

SOU 1999: 128 Författningsförslag 19

Författningsförslag

l Förslag till

Förordning om ändring i förordningen 1988: l 145 om brandfarliga och explosiva

varor

Härigenom föreskrivs att 8-10 §§ förordningen 1988:1145 brand-

om farliga och explosiva varor skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§

Till explosiva varor hänförs varor som består eller innehåller

av explosivämnen.

Med explosivämnen avses Med explosivämnen

avses fasta eller flytande ämnen eller fasta eller flytande ämnen eller blandningar av sådana ämnen blandningar sådana ämnen

av som kan bringas till snabb kan bringas till snabb

som kemisk reaktion, varvid energi kemisk reaktion, van/id energi frigörs i form tryckvolym- frigörs i form tryckvolym-

av av arbete eller värme. arbete eller värme. Med fyrver-

keripjäser explosiva

avses varor

som innehåller pyrotekniska

ämnen och ljus- eller

som avger

ljudefekter enbart för nöjes-

ändamål.

Explosiva varor klassificeras enligt de närmare föreskrifter

som Sprängämnesinspektionen meddelar. Bestämmelser om vilka explosiva varor som utgör krigsmateriel finns i förordningen 1992:1303

om krigsmateriel.

Sprängämnesinspektionen meddelar beslut ett ämne är att

om anse som explosivämne.

20 F örfattn ingsförslag SOU 1999: 128

9§

Explosiva varor får hanteras eller importeras endast av den som fyllt 18 år. Sprängämnesinspektionen får föreskriva om undantag för sådana explosiva är varor som fyrverkeripjäser avsedda för såväl inomhusbruk som utomhubruk.

10§

För att en explosiv vara skall få hanteras eller importeras, krävs att den är godkänd av Sprängämnesinspektionen eller har gått igenom någon annan form av bedömning överensstämmelse skall godtas enligt av som avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES-avtalet. För att en explosiv vara som är en fyrverkeripjäs skall få godkännas av Sprängämnesinspektionen krävs har att varan annat huvudsakligt syfte än att avge knall eller att den är avsedd för såväl inomhusbruk som utomhusbruk. Sprängämnesinspektionen får föreskriva om undantag från kraven. Sprängämnesinspektionen skall upprätta förteckning över goden kända explosiva varor och över införts till landet efter sådan varor som bedömning av överensstämmelse som avses i första stycket.

Denna förordning träder i kraft den 1 december 2001 i fråga 9 § om och i övrigt den 1 december 2000.

2¶Förslag till Förordning om ändring i förordningen

1996:62 med instruktion för Spräng ämnes-

inspektionen

Härigenom föreskrivs, dels att nuvarande 7 § skall betecknas 8 dels att rubriken närmast före 7 § skall sättas närmast före 8 dels att 7 § samt rubriken närmast 7 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Personalföreträdare Fyrverkeriråd

7 §

Personalföreträdareförordningen Till Sprängämnesinspektionen 1987:1101 skall tillämpas är knutet ett fyrverkeriråd med inspektionen. representanter från berörda myndigheter, näringslivsorganisationer och andra intresseorganisationer. Rådet har till uppgift att bistå inspektionen vid handläggningen av frågor om fyrverkerier. Ledamöterna utses av Sprängämnesinspektionen för en bestämd tid. Rådet består generalav direktören, som är ordförande, och högst tio andra ledamöter.

Personalföreträdare

8 §

Personalföreträdareförordningen 1987:1101 skall tillämpas inspektionen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2000.

. . s

SOU 1999: 128 Utredningens uppdrag och uppläggning 23

1 och

Utredningens uppdrag uppläggning

1 1 Direktiven

.

Utredningen skall enligt direktiven över reglerna för hantering

se av pyrotekniska varor. Härmed avses sådana pyrotekniska varor är

som avsedda för nöjesändamål, s.k. nöjesfyrverkerier. Innebörden är att uppdraget avser fyrverkerier, inklusive smällare, men att nyttoprodukter såsom militära knallskott och nödraketer faller utanför.

Problem kopplade till smällare betonas och det så kallade okynnessmällandet nämns särskilt.

1.1.1 skador och

Kartläggning av olägenheter

En grundläggande uppgift är att kartlägga arten och omfattningen de

av skador och olägenheter fyrverkerier kan orsaka. Med skador

som avses skador människor, egendom och djur. För människor nämns särskilt brännskador och nedsatt hörsel. Beträffande egendom bränder

anges som ett särskilt problem. Med djur avses i första hand sällskapsdjur. Det betonas att de förorsakas stort lidande den höga ljudnivån

genom hos vissa produkter samt att dessa används under långa tidsperioder. Vidare pekar direktiven på miljöproblem samt olägenheter i övrigt

som främst okynnessmällandet orsakar.

1 1.2

överväganden

.

Sedan kartläggningen gjorts skall utredningen ta ställning till

om nuvarande regler bör skärpas med förbud eller andra begränsningar såvitt avser handel med och hantering fyrverkerier särskilt när det

av gäller smällare och andra artiklar med knalleffekt. Vidare skall utredningen ta ställning till frågor om produktkontroll, tillsyn, information, förvaring och möjligheterna att ta fyrverkerier i beslag samt möjligheterna att inhämta skadestatistik. Utredningen skall lämna förslag till de författningsändringar som kan behövas till följd översynen.

av

24 Utredningens uppdrag och uppläggning SOU 1999: 128

Utredningen skall redovisa hur eventuella författningsändringar förhåller sig till de principer om fri rörlighet för gäller inom

varor som Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Förslagens konsekvenser för nyetablering och tillväxt i småföretag skall analyseras. Förslagen skall kostnadsberäknas och finansiering skall redovisas. Vidare skall offentliga åtaganden prövas samt de regionalpolitiska och jämställdhetspolitiska konsekvenserna redovisas. Slutligen skall konsekvenserna för brottsligheten och för det brottsförebyggandet

arbetet anges.

1.2¶Utredningens uppläggning

Utredningens arbete inleddes i januari 1999. Inledningsvis sammanträffade utredningen med ett antal myndigheter, organisationer och

personer. Syftet var att få en överblick över det pyrotekniska området och dess problem samt att med olika intressenter diskutera dessa. Sålunda träffade utredningen företrädare för Sprängämnesinspektionen, Svenska Kennelklubben, Svenska Kommunförbundet, Svensk Handel, Sveriges Djurskyddsföreningars Riksförbund, Sveriges Fyrverkeribranschförbund, Räddningsverket, Hörselskadades Riksförbund m.fl.

Utredningen har vidare vid åtta tillfällen sammanträtt med sakkunniga och experter.

1.2.1 skador och

Kartläggning av olägenheter

Personskador

En viktig uppgift för utredningen har varit att kartlägga hur många människor som varje âr skadas fyrverkerier samt så långt möj-

av som ligt ange arten av skadan och andra omständigheter.

Epidemiologiskt centrum EPC inom Socialstyrelsen Anders Åberg och Anders Karlsson har för utredningens räkning genomfört

en kartläggning. Uppdraget redovisades i rapport i maj 1999.

en

Hörselskador orsakade fyrverkerier behandlas inte i EPC:s

av rapport. Dessa uppstår ofta successivt, vilket innebär att när den skadade väl söker läkarvård är det inte säkert att den korrekta orsaken

anges. Per-Anders Hellström, audiologisk expert hörselskador, har på utredningens uppdrag i två rapporter i maj 1999 redovisat fyrverkeriers påverkan hörseln.

SOU 1999: 128 Utredningens uppdrag och uppläggning 25

Sakskador

Med sakskador avses i sammanhanget i första hand bränder. Räddningsverket har tillgång till kvalitetsgranskad statistik för 1996, 1997 och 1998 avseende bränder orsakade fyrverkerier för hela Sverige. av Vidare har den statistik Svenska Försäkringsförbundet som sammanställer och som är baserad skadeanmälningar till försäkringsbolagen utnyttjats. I syfte att få en bild utvecklingen i ett något längre perspektiv har av utredningen haft kontakt med ett antal kommunala räddningstjänster i Sverige. Det visade sig att endast Stockholms, Göteborg/Mölndal/Kungsbacka och Malmös räddningstjänster hade möjlighet att tillhandahålla relevanta uppgifter. Räddningsverket har för utredningens räkning tillskrivit antal ett myndigheter i andra länder för att få fram ett underlag kunde ställa som de svenska siffrorna i ett internationellt perspektiv. Det underlag som inkommit är dock inte sådant att det möjliggör internationell jämen förelse. Analysen av statistiken över bränder har utförts utredningen. av

Olägenheter för människor

Krigsskadade personer särskilt utsatta för de olägenheter fyrverkanses erier kan orsaka. Chefsöverläkaren vid Centrum för och tortyr- traumaskadade, Karolinska sjukhuset, Hans Peter Söndergaard har för utredningens räkning i rapport i maj 1999 beskrivit den påverkan fyren verkerier kan ha krigsskadade Uppdraget redovisades i personer. en rapport i maj 1999. Någon statistik över arten och omfattningen övriga olägenheter av för människor finns inte. I den mån olägenheten orsakas brottsav ett ligt förfarande kan statistik över polisanmälningar intresse. vara av Länskriminalpolisen i Stockholms län Ronny Widén har för utredningens räkning tagit fram material över fyrverkerirelaterade anmälningar under perioden 1995-1998.

Olägenheter för djur

För att få kunskap arten och omfattningen de skador och det om av lidande fyrverkerier orsakar i första hand sällskapsdjur

som ansåg

utredningen att ett utlåtande från medicinsk expertis borde inhämtas. Sveriges Lantbruksuniversitet Kerstin Malm åtog sig beskriva att den

26 Utredningens uppdrag och uppläggning SOU 1999: 128

påverkan fyrverkerier kan ha sällskapsdjur. Vidare åtog sig Apoteksbolaget AB Kristina Odensvik att försöka utröna i vilken omfattning lugnande medicin skrivs ut till hundar. Uppdragen redovisades i två rapporter i maj 1999.

Miljöproblem

Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning Karin Kindbom har utredningens uppdrag analyserat och beskrivit den påverkan fyrverkerier kan ha på miljön. Uppdraget redovisades i en rapport i maj 1999.

1.2.2¶Annan

kartläggning

Enligt ordningslagen har kommunerna möjlighet att lokalt införa begränsningar om användningen av fyrverkerier. Utredningen har inhämtat kommunernas erfarenheter. Av särskilt intresse har varit om användningen av fyrverkerier upplevs som ett problem och om kommunerna använder sina möjligheter att begränsa användningen. SIFO Siw Olsson och Magnus Jeppsson har uppdrag av utredningen genomfört en enkätundersökning omfattande samtliga kommuner i Sverige. Resultatet redovisades i en rapport i maj 1999.

En central fråga för utredningen har varit risken för ökad hemtillverkning och olaga införsel vid eventuell skärpt lagstiftning. Rättssociologiska avdelningen vid Sociologiska Institutionen, Lunds universitet Måns Svensson har på utredningens uppdrag gjort riskanalys,

en som redovisades i en rapport i september 1999.

1.2.3 Inhämtande utländska erfarenheter

av

Utredningen har genomfört studiebesök i Danmark, Finland, Norge, Storbritannien och Tyskland. Att ta del av erfarenheterna i våra nordiska grannländer har bedömts som naturligt. Tyskland och Storbritannien har spelat en roll i den svenska debatten. Vidare har i Tysk-

man land sedan lång tid tillbaka ett regelverk som man anser fungerar bra. I Storbritannien har man under senare delen av 90-talet upplevt problem med användningen av fyrverkerier och framförallt smällare och man har relativt nyligen skärpt regelverket. I Storbritannien sammanträffade utredningen med företrädare för ansvarigt departement, den pyrotekniska branschen och djurskyddsföreningen och i övriga länder med före-

SOU 1999: 128 Utredningens uppdrag och uppläggning 27

trädare för den nationella tillsynsmyndigheten och med ansvarigt departement.

Vissa översiktliga uppgifter om situationen i USA har också inhämtats, framförallt via kontakter med U.S. Consumer Safety Commission.

1.3¶Betänkandets

disposition

Den fortsatta framställningen har disponerats följande sätt. I kapitel 2 lämnas redogörelse över det pyrotekniska området. Kapitlet

en innehåller vissa definitioner och utgör särskilt beskrivning den

en av pyrotekniska branschen, samt utvecklingen import och förbrukning

av av fyrverkerier. I kapitel 3-5 redovisas det pyrotekniska regelverket. Kapitel 3 är en beskrivning gällande rätt. Kapitel 4 handlar

av om tillämpningen av regelverket och bl.a. redovisas SIFO:s hur

rapport om kommunerna använder sina möjligheter att begränsa användningen

av fyrverkerier. Kapitel 5 är redogörelse över regelverket historiskt

en ur perspektiv. Kapitel 6 redovisar de problem, är förknippade med

som fyrverkerier. Sålunda behandlas personskador, hörselskador, sakskador, olägenhet för människor och djur samt fyrverkeriers miljöeffekter i detta kapitel. Underlaget är i huvudsak de tagits

expertrapporter som fram på utredningens uppdrag. I kapitel 7 lämnas redogörelse

en över regelverken och de erfarenheter utredningen inhämtat från

som ansvariga departement, tillsynsmyndigheter eller andra i Danmark, Finland, Norge, Storbritannien, Tyskland och USA. I kapitel 8 redovisas utredningens bedömning de problem fyrverkerier orsakar och i kapitel 9

av diskuteras olika åtgärders effekter på problemen. Kapitel 10 behandlar risken för ökad hemtillverkning och olaga införsel vid förbud

ett mot smällare eller en åldershöjning rätten att förvärva smällare. I kapi-

av tel 11 presenteras utredningens förslag vad gäller utredningens

huvuduppgifter. Kapitel 12 behandlar de övriga frågor utredningen skall

som behandla, dvs frågorna produktkontroll, tillsyn och information

om samt de oklarheter och problem kan finnas när det gäller

som förvaring

av fyrverkerier, möjligheterna i

att ta varorna beslag samt möjligheterna att inhämta skadestatistik. I kapitel 13 redovisas utredningens förslag med hänsyn taget till de generella direktiven.

seen: :aa

uÄ;vvyAlA.,.,..m. . .,...7..,.,..,.,Varv

hm ,§37 125.3. 5

.

,nâgzføansurâsâaunâaärraxq 42. xänqxså I °TvI3ÅXt"VI{3 v2: . .igsråzrxrsüåraad:m: m xx a

-åma-:Fsgmvi. ;zzggzåtraqxqsáiiéi v .

.anxfiêñâêáh

:Yfiêiiäiuâêâeafv

{d:,ç§;;;§;§sviav:

qI i

W1eäfå§5Öñi§WX

;få ,âágââij

üêâ Qñâáiâäu

åk" 165kr: .

man ins: Ränta

in wâüffalüâââiq JÄm

i V ÄV Wâffiifå:xåâñigqqu v 3 ded A -

SOU 1999: 128 Pyroteknikområdet 29

2

Pyroteknikområdet

I detta kapitel presenteras inledningsvis i avsnitt 2.1 vissa definitioner

och i avsnitt 2.2 redogörs för Sprängämnesinspektionens indelning

av fyrverkeriprodukter i kategorier. I avsnitt 2.3 beskrivs kortfattat traditionerna att använda fyrverkerier i Sverige. Huvuddelen kapitlet av behandlar i avsnitt 2.4 fyrverkeribranschen utvecklingen samt av import och förbrukning fyrverkeriprodukter i Sverige under 90-talet. av Avslutningsvis berörs i avsnitt 2.5 frågan hemtillverkning. om

l Definitioner

Inom området pyrotekniska faller dels nyttoprodukter såsom varor exempelvis militära knallskott och nödraketer, dels varor som är avsedda för nöje. Med sistnämnda produkter i första hand avses som riktar sig till konsumenter, samt även produkter avsedda för som är professionellt bruk. I båda återfinns fyrverkerier. Till kategorin grupperna produkter är avsedda för professionellt bruk hör som även exempelvis konstgjorda blixtar och andra effekter används som teaterscener. Sådana produkter benämns pyrotekniska sceneffekter och inryms inte i begreppet fyrverkeri. Enligt Sprängämnesinspektionen SÄI definieras fyrverkerier på följande sätt: Med fyrverkerier avses varor som innehåller pyrotekniska ämnen och ljus- eller ljudeffekter som avger för noje. Det finns för närvarande cirka 3 500 olika godkända fyrverkeriartiklar och pyrotekniska sceneffekter. Utredningen kommer endast att behandla fyrverkerier. Nyttoprodukter pyrotekniska sceneffekter samt kommer inte att beröras. Huvudsakligen kommer fyrverkerier avsedda för konsumenter att behandlas. En typ av fyrverkeri är smällare, definieras ett icke som som metalliskt hölje innehållande svartkrut syfte

vars huvudsakliga är att

avge knall. En typ är raket, vilken definieras en behållare annan som som är fylld med pyroteknisk och/eller effekter, försedd sats med raketmotor samt styrpinne. Dess funktion är uppstigning och skapande av visuella effekter eller ljudeffekter. Det finns vidare andra produkter såsom knallskott, fyrverkeritårtor, romerska ljus och s.k. bomber.

30 Pyroteknikområdet SOU 19993123

Knallskott får beskrivas smällare med kraftigare knalleffekt.

som en Knallskott definieras SÄI produkt med "ett icke metalliskt

av som en hölje innehållande metallbaserad pyroteknisk sats, vars huvudsakliga syfte är att knall." I den allmänna debatten som föregått utred-

avge ningens tillsättande har framförallt smällare haft en framträdande roll.

2.2¶Kategorier

Den centrala tillsynsmyndigheten för fyrverkerier är Sprängämnesinspektionen SÄI. Endast sådana fyrverkerier godkänts SÄI

som av får överlåtas, förvärvas, användas eller innehas, se avsnitt 4.1.2. Vid godkännandet bestämmer inspektionen får förvärva och

vem som inneha produkten. Utifrån villkoren delar SÄI fyrverkeriproduktema i fyra kategorier.

Artiklar som fritt får förvärvas

I denna ingår små artiklar normalt sett är avsedda för inom-

grupp som husbruk, såsom s.k. partypoppers, smällkarameller, tomtebloss och isfacklor. Dessa får fritt förvärvas.

Artiklar som får köpas och innehas endast av person som fyllt 15 år

I denna grupp ingår mindre artiklar som normalt är avsedda för utomhusbruk. Smällare återfinns i denna grupp. I Sverige får smällare innehålla högst 0,8 gram svartkrut. I gruppen ingår vidare spinners och marksnurror samt exempelvis de enklare varianterna av produkterna bengalisk eld, fontän, eldbägare, romerska ljus, fyrverkeritårtor och fyrverkerisolar. De raketer som ingår i gruppen får ha en pyroteknisk sats om högst 25 gram. Slutligen ingår de leksaksliknande produkterna som kan se ut som exempelvis tanks eller racerbilar.

Artiklar som får köpas och innehas endast av person som fyllt 18 år

I denna grupp ingår större artiklar som normalt är avsedda för utomhusbruk. I gruppen ingår bomber med en maximal vikt om 500 gram och raketer om högst 250 gram samt de större varianterna av bengalisk eld, fontän, eldbägare, romerskt ljus, fyrverkeritårtor och fyrverkerisolar.

Pyroteknikområdet 31

Professionella artiklar kräver polistillstånd för inköp och som innehav

I denna grupp ingår dels större artiklar, dels artiklar med eltändning. I

kategorin återfinns bland annat knallskott, s.k. lösa bomber, raketer

med en vikt överstigande 250 och bomber väger gram som mer än 500 gram samt de största varianterna fontän, eldbägare, av romerska ljus och fyrverkeritårtor.

2.3¶Användning

Fyrverkerier används i Sverige framförallt vid nyårshelgen, men även under påsk och Valborg. Stora lokala variationer förekommer. I Stockholm och Skåne är användningen starkt koncentrerad till nyårsnatten, medan t.ex. en del förbrukningen i västra Sverige sker till påsk. av Särskilt benämningen påsksmällare är där välkänt ett begrepp. I norra Sverige används fyrverkerier även vid Valborg. Enligt uppgift från fyrverkeribranschen äger dock uppskattningsvis omkring 80 procent av allmänhetens förbrukning fyrverkerier av rum i anslutning till nyårshel-

gen.

I den allmänna debatten har särskilt framförts användningen att av smällare inte bara äger på nyårsafton, påskafton eller

rum Valborgs-

mässoafton utan även veckorna dessförinnan och särskilt i december månad, vilket upplevs störande. som För denna användning, det så kallade okynnessmällandet, pekas vanligtvis ungdomar ut som ansvariga. I begreppet okynnessmällande tycks även ligga ett medvetet felaktigt handlingssätt, i viss mån är brottsligt. som Exempelvis har klagomål framförts att smällare kastas på människor om och djur och att brevlådor sprängs sönder.

Även vad gäller raketer påstås att felaktigt användningssätt utgör ett problem. Det har anförts det är fråga vårdslöst att om ett handhavande som ger personskador och sakskador.

2.4¶Tillverkning och import

2.4.1 och anställda

Företag

I Sverige består den pyrotekniska branschen i huvudsak importörer. av Företagen kan delas i två Den upp grupper. ena gruppen ägnar sig

huvudsakligen att importera sådana fyrverkeriprodukter får för-

som värvas och innehas allmänheten polistillstånd. av utan Den andra

32¶Pyroteknikområdet SOU 19991128

koncentrerar sig import dels produkter som är avsedda gruppen av för professionellt bruk och kräver polistillstånd dels av pyrotekni-

som ska sceneffekter. Utifrån denna uppdelning kan antal företag och anställda samt utvecklingen beskrivas enligt tabell 1 nedan. Underlag för tabellen har utgjorts uppgifter från fyrverkeribranschen samt av

av uppskattningar från SÃI.

Företagsgruppen A företag huvudsakligen importerar fyr-

avser som verkerier kräver polistillstånd. Gruppen B består av företag vars

som produkter utgörs pyrotekniska sceneffekter eller fyrverkerier vars

av användning kräver polistillstånd. Siffran inom parentes anger antal företag med minst tio anställda. Antal anställda efter plustecknet i tabellen är antal säsongsanställda. Av tabellen framgår inte antalet per-

uppdragsbasis arbetar företagen. Det är vanligt att föresoner som tag sysslar med produkter kräver polistillstånd anlitar sådana

som som

för att utföra uppskjutningar av fyrverkerier. Det har anförts personer att exempelvis ett företag tecknat ansvarsförsäkring cirka 50 uppdragstagare.

Tabell Uppskattat antal företag och anställda inom fyrverkeribranschen 1988-1998.

År Antal Antal Antal Antal

Ett skäl till att antal anställda i företagsgrupp A minskat skulle kunna vara att arbetsuppgifter flyttats till leverantörer. 1988 var det till exempel vanligt att fyrverkerisatsema packades i Sverige, idag görs det av leverantörerna. Vidare förekom i början av perioden även viss produktion i Sverige. Om de företag i grupp B som sysslar enbart med pyrotekniska sceneffekter lyfts ut skulle antal företag i grupp B för 1998 uppgå till 7 och antalet anställda till knappt 20.

2.4.2¶Import och användning

Tabell 2 redovisar statistik över total import av fyrverkeripjäser till Sverige enligt importstatistik från Statistiska centralbyrån SCB. Uppgifterna avser bruttovikt, vilket innebär att även varans emballage ingår. Med begreppet nettovikt avses enbart den pyrotekniska satsens

vikt. Nettoviktens andel bruttovikten varierar grovt mellan 10-25

av procent beroende produkt. Med värde förstås i sammanhanget inköpspris.

Vidare i tabell 2 kolumn 10 även statistik från SAI. Inspek-u

anges tionen tar ut avgifter av tillverkare och importörer brandfarliga och

av explosiva varor. En importör eller tillverkare erlägger årlig avgift till

en SÄI 20 000 kr och därutöver 3 900 kr 1999.

om per ton, avgiftsnivå

För att inspektionen skall kunna fastställa avgifterna måste varje tillverkare eller importör inge deklaration. Eftersom det är fråga

en

om

pyrotekniska varor och inte fyrverkerier ingår i uppgifterna från SAI kolumn 12, i motsats till vad gäller för SCB:s statistik, förutom

som fyrverkerier även pyrotekniska sceneffekter och nödsignaler. Militära pyrotekniska varor har i huvudsak lyfts bort.

Uppgifterna i tabell 2 över importen kolumn 1-9 före 1995 är inte helt jämförbara med uppgifterna för åren därefter. Sedan Sverige gått med i EU upphörde skyldigheten för företag importerar från andra

som EU-länder eller via andra EU-länder att redovisa importen den

om understeg ett värde 900 000 kr. Detta värde höjdes 1998 till

om 1 500 000 kr. Detta innebär att det kan finnas ett mörkertal vad gäller importen från EU-ländema från och med 1995 jämfört med perioden innan. Den faktiska importen för perioden efter 1995 skulle i så fall ligga något högre än vad framgår tabellen. Detta mörkertal kan

som av dock bedömas relativt marginellt.

vara

Den totala importvolymen ton ökade starkt under perioden. Genomsnittet under de tre sista åren låg 83 högre än under de

procent tre första. Ökningen låg praktiskt taget helt åren 1989-1995. Under de senaste fyra åren har nivån varit relativt konstant. Importen från Asien dominerar helt och andelen har ökat från 80 till

ca procent nära 100 procent. Även räknat i absoluta tal har

importen från övriga världen minskat och är i det närmaste försumbar i sammanhanget.

Importvärdet har ökat betydligt långsammare än volymen och låg

ca 30 procent högre under de tre senaste åren jämfört med de första

tre under perioden. Värdet ökade fram till 1993 varefter

det i stort sett legat oförändrad nivå. I början perioden kom ungefär hälften

av av importen mätt i värde från Asien medan andelen i slutet perioden

av låg

nära 100 procent.

Importpriset mätt i kr ton har under perioden fallit med

per ca 30 procent räknat de tre senaste åren jämfört med de första. Ned-

tre gången i priset för importen som helhet förklaras praktiskt taget helt

av uppgången av importandelen för Asien eftersom priset importen från Asien är väsentligt lägre än priset för övrig import. För respektive grupp har prisnivån varit relativt konstant under perioden. Tonpriset på

2 19-1958

34 Pyroteknikområdet SOU 19993128

importen från Asien ligger nivån 20-25 procent av priset för impor-

ten från övriga världen.

Även statstiken från SÄI företagen deklarerade mängder

över av

nettovikt dvs. enbart pyroteknisk sats visar Ökning under perio-

en

den i väsentligt lägre takt. Nivån låg de tre senaste åren i genom-

men

snitt 10 procent högre än nivån de tre första vilket alltså skall jämfö-

ca

ras med ca 80 procent i SCB:s statstik. De båda uppgifterna samman-

faller relativt väl vad gäller utvecklingen under de senaste åren 1995-

1998, dvs nivån tycks ha stabiliserats.

Tabell Data över importen av fyrverkeriprodukter enligt

SCBuzs

importstatistik kolurrm 1-9, samt deklarerade nettovikter enligt SAI kolumn 10, 1989-1998.

l 2 3 4 4 6 7 8 9 10 År Totalt Asien ton Andel Totalt As.tkr Andel Tkr/ton tkr/ton tkr/ton N-ton

ton As. tkr As tot As övr 1989 788 613 77,8 27 396 14 953 54,6 35 71 200

1990 1145 941 82,2 35 419 19 011 53,7 31 20 80 229

1991 1221 1026 84,0 39 658 24 098 60,8 32 23 80 241

1992 1540 1210 78,6 44 275 22 534 50,9 29 19 66 255

1993 1449 1335 92,1 47 601 32 910 69,1 33 25 129 194

1994 1389 1264 91,0 39 990 28 612 71,5 29 23 91 237

1995 1862 1782 95,7 45 002 38 469 85,5 24 22 82 300

1996 2045 2008 98,2 48 888 44 935 91,9 24 22 107 246

1997 1763 1746 99,0 43272 42 099 97,3 25 24 69 228

1998 1960 1912 97,6 40 608 39 062 96,2 21 20 32 254

Övr övriga länder, As Asien, N-ton Nettoton

Eftersom SCB:s importstatistik bruttovikter och SÄI:s statistik

avser

nettovikter skiljer sig nivåerna åt. Vad gäller utvecklingen över tiden

skulle man dock kunna förvänta sig en likartad bild. Här finns dock

vissa skillnader. Medan SCB:s siffror visar att importen kraftigt ökat

under tidsperioden ca 80 procent siffrorna från SÄI mindre

anger en ökning under perioden ca 10 procents ökning.

De förklaringar som lämnats från fyrverkeribranschen och SÄI är

följande.

SOU 1999: 128 Pyroteknikområdet 35

SÄI:s statistik såväl tillverkning import medan SCB:s

avser som siffror endast avser import. Under de aktuella åren har importen ökat, men samtidigt har den rena tillverkningen i Sverige minskat och i dag i princip upphört. Ökningen av importen är synbar i SCB:s statistik,

men motverkas i SÄI:s statistik till del den minskade tillverkningen.

stor av Vidare är förädlingsgraden i de importerade varorna högre i dag jämfört med för tio år sedan, eftersom vissa arbetsuppgifter flyttats över till underleverantör. Således packades fyrverkerier vid slutet 80-talet i

av Sverige, i dag görs det i Kina. Vidare slutmonterades bomberna

av svenska företag vid början 90-talet medan detta i dag sker hos

av underleverantörema. Slutligen fanns fram till 1993 viss inhemsk

produktion av hela produkter. Innebörden dessa förändringar är b1.a. att

av varorna blivit tyngre, vilket ger utslag i SCB:s statistik i form

av en ökning i ton, eftersom den bruttovikt. SÄI:s statistik påverkas

avser dock inte, eftersom den nettovikt. Denna förklaring ligger i linje

avser med att antalet anställda i företag som importerar produkter till allmänheten minskat. Slutsatsen torde bli att användningen fyrverkeripro-

av dukter ökat sedan slutet 80-talet att SCB:s importstatistik

av men överdriver denna ökning. Sedan 1995 tycks användningen såväl enligt SCB:s statistik SÄI:s legat relativ konstant nivå.

som

Någon samlad statistik över försäljningen eller användningen

av fyrverkerier i Sverige finns inte. Från fyrverkeribranschens sida har följande uppgifter lärrmats omsättningen för sådana fyrverkerier

om som säljs till allmänheten utan krav på polistillstånd. Försäljningens värde i detaljhandeln för 1998 uppskattas till 230 mkr inklusive eller

ca moms drygt 180 mkr exklusive Motsvarande siffra i importledet är 105

moms. mkr. 1990 uppgick denna summa till 90 mkr. Därefter ökade omsätt-

ca ningen och den uppgick 1994 till 115 mkr, för att efter 1996 åter

ca falla.

Försäljningsvärdet av smällare i importledet har uppskattats till

ca fem-sex mkr eller fem procent totala försäljningsvärdet i import-

av ledet. Värdet andra fyrverkerier än smällare för vilka 15-årsgräns

av en gäller har uppskattats till 12 mkr eller 11 procent. Det sammanlagda

ca värdet av smällare och andra produkter med 15-årsgräns skulle där-

en med motsvara ca 17 mkr eller 16 procent försäljningsvärdet.

av Prisnivån fyrverkerier har med hänsyn tagit till konsumentprisindex sjunkit sedan 1990. Prisnivån smällare har enligt uppgift från branschen halverats och för andra fyrverkerier har den minskat med 20 Skä-

procent. len härför är ökad konkurrens och att import från Tyskland ersatts med import från Asien.

36 Pyroteknikområdet SOU 19993123

Sammanfattning

I Sverige består den pyrotekniska branschen i huvudsak av importörer. Importen kommer nästan uteslutande ifrån Hongkong och Kina. Under 1998 uppgick antalet företag i branschen till cirka 25 stycken. De hade tillsammans cirka 125 anställda, varav ca 25 var säsongsanställda. Endast tre företag hade fler än tio anställda. Sammanfattningsvis utgörs alltså branschen till stor del av mindre företag.

Knappt hälften av företagen ägnade sig huvudsakligen varor avsedda för allmänheten som inte kräver polistillstånd för användning. Den andra hälften importerade varor för professionell användning som kräver polistillstånd och pyrotekniska sceneffekter. Totalt har antalet anställda ökat sedan 1988. Ökningen har dock skett i den grupp av företag som sysslar med de kraftigare fyrverkeriema och pyrotekniska sceneffekter, medan antalet anställda i den andra kategorien minskat. Det kan förklaras med att arbetsuppgifter, exempelvis packning, överförts till leverantörerna.

Importstatistiken från SCB visar att importen mätt i bruttoton ökat med cirka 80 procent under den senaste IO-årsperioden. Ökningen låg praktiskt taget helt på åren 1989-1995. Under de senaste fyra åren har nivån legat ungefär konstant. Importen från Asien dominerar helt. Även SÄI:s siffror import och tillverkning uttryckt i visar det

om nettoton att skett en ökning, men i väsentligt lägre takt. Vidare tyder dessa siffror på att importen/tillverkningen under 90-talet legat mellan 200 och 250 ton per år med undantag 1995 när den uppgick till 300 ton.

av

Eftersom statistik över försäljning av fyrverkerier saknas måste slutsatser om hur denna utvecklats baseras på SCB:s importstatistik och SÄI:s data. En förklaring till importstatistiken indikerar

att en större ökning av förbrukningen kan vara att det i början av perioden förekom viss inhemsk produktion i Sverige som upphörde några år inpå 90-talet och då ersattes med import. Vidare har utveckling mot att

en mer av förpackningen etc. förläggs till utlandet ägt rum under 90-talet. Förädlingsvärdet importen har således höjts. Detta styrks att antalet

av anställda i den del av branschen som importerar produkter för allmänheten minskat. Utredningens slutsats ökning användningen

är att en av ägt rum under 90-talet, men att SCB:s importstatistik överskattat denna ökning. Sedan 1995 användningen legat ungefär oförändrad

synes niva.

Under 1998 uppgick enligt uppgift från branschen värdet av försäljningen av fyrverkerier i detaljistledet till drygt 180 mkr exklusive moms, vilket motsvarar 105 mkr i importledet. Andelen smällare

uppgick till fem procent och övriga produkter med en 15-årsgräns till 11 procent.

SOU 1999: 128 Pyroteknikområdet 37

Prisnivån för fyrverkerier har med hänsyn tagit till konsumentprisindex minskat sedan 1990. För smällare har priset halverats och för andra fyrverkerier har prisnivån minskat med 20 procent.

2.5¶Hemtillverkning

Som framgått av ovanstående framställning är nöjesfyrverkeriema

som finns för försäljning kontrollerade i Sverige. Det förekommer dock även viss så kallad hemtillverkning jämför kapitel 10. SÄI:s definition hemtillverkning är otillåten tillverkning och bearbetning av explosiva varor. Explosiva varor kan tillverkas mängd olika

av en kemikalier. De vanligaste ämnen torde klorex och socker, triace-

vara toncykloperoxid TACP samt krut och pyrotekniska ämnen från fabrikstillverkade pjäser. Klorex kan köpas i färghandeln. Det som från risksynpunkt kännetecknar de hemtillverkade explosiva är att

varorna de lätt kan fås Exempelvis har TACP grund sin

att reagera. av extrema friktionskänslighet inte fått någon kommersiell användning. Den vanligaste företeelsen är tillverkning rörbomber, dvs. det

av egna explosiva ämnet placeras i ett metallrör. Även ombyggnad

av en fabrikstillverkade produkter förekommer.

Hur tillverkningen går till och vilka kemikalier behövs kan

som utläsas ur kemisk litteratur. Vidare finns lättillgänglig information utan förbehåll om riskerna Internet.

Kunskap saknas om hur vanligt förekommande hemtillverkning är. Utmärkande för skadorna med hemtillverkade produkter är dock att de är allvarligare än skador på grund fabrikstillverkade produkter. De

av drabbar främst pojkar i den övre tonåren.

V .ir

i H17jig mta-åzátê: §6 nåvinaiwq

-çgaijqsgxganxuz Ats-:aivmjhsçAAltsgfT

å? EA h yziêzvtaa32m J.: 12:15:âââä.Wêaf msjzäsa-tfsbia:zisrxxømi

Mwäáäârüüêw

,..Ör;.;:.sis§:ai§%mni

V

.

3Ajmyaazmaâdgragzmxwâaaøxâ

.

zgggxsaiiás äga fi?

råêit wäg-;uwäátzn

äkâááåkfmwxâeâ är

y i " r

. W :§31

fi" Ãørâârigráñâ

Gällande regelverk 39

3¶Gällande

regelverk

Fyrverkerier regleras i huvudsak i två skilda regelverk. Hantering och import regleras i lagen 1988:868 om brandfarliga och explosiva

varor med tillhörande förordning 1988:1145 om brandfarliga och explosiva

samt tillämpningsbestämmelser utfärdade SÄI. Ordningslagen varor av 1993:1617 reglerar användningen pyrotekniska I avsnitt 3.1

av varor. redovisas lagen 1988:868 om brandfarliga och explosiva För-

varor. ordningen och SÄI:s föreskrifter beskrivs i avsnitt 3.2 respektive 3.3. Ordningslagen behandlas i avsnitt 3.4 och i avsnitt

3.5 görs en sammanfattning och vissa bedömningar.

3.1¶Lagen 1988:868 om brandfarliga och explosiva varor

l Allmänt

Den nu gällande lagen trädde i kraft 1989 prop. 1987/88:101, Ds I 1987:4, Ny lagstiftning om brandfarliga och explosiva varor. Avsikten var att med bibehållande av skyddsnivåema skapa ett modernt och lättillgängligt regelsystem. Man valde att göra ramlag och låta lagen

en få sitt konkreta innehåll bestämmelser meddelats/utfärdats

genom som av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Den

som myndighet kom i fråga SÄI, eftersom den hade den tekniska

som var kompetensen för att meddela de nödvändiga detaljbestämmelsema med utpräglat tekniskt innehåll. Sedan ikraftträdandet har mindre förändringar genomförts.

Lagen reglerar hantering och import brandfarliga och explosiva

av varor. Fyrverkerier är explosiva Begreppet hantering har enligt

varor. 3 § en vid innebörd och omfattar t.ex. även användning och innehav. Avsikten är att allt går att göra med brandfarlig eller explosiv

som en vara skall omfattas begreppet jfr. 1987/881101 29. Lagen

av prop. s. anger ett syfte och hänvisar till annan lagstiftning. Den innehåller vidare allmänna bestämmelser skyddsprinciperna för

som anger hanteringen och bestämmelser tillstånd och tillsyn

av varorna om av lagens efterlevnad samt ett stort antal bemyndiganden för regeringen

40 Gällande regelverk SOU 19992123

eller den myndighet som regeringen bestämmer. Den avslutas med bestämmelser om avgifter, ansvar, sekretess och överklaganden.

3.1.2¶Avgränsning till annan lagstiftning

I l § anges att lagens syfte är att förhindra att de brandfarliga och explosiva varorna orsakar brand eller explosion som inte är avsedd samt att förebygga och begränsa skador liv, hälsa, miljö eller egendom genom brand eller explosion vidhantering sådana

av varor.

Meningen med att definiera syftet är att göra en avgränsning i förhållande till annan lagstiftning. Åtgärder för att förebygga andra skador som kan uppkomma vid hanteringen av dessa varor skall regleras genom någon annan för ändamålet avsedd lagstiftning prop. 1987/88:lO1 s. 16 ff. Hänvisningen till miljö tillkom först i januari 1999 i samband med att lagstiftningen anpassades till den

nya miljöbalken. Man valde vid tillfället att låta lagen och inte miljöbalken omfatta förebyggande och begränsande skador miljön

som uppkommer genom brand eller explosion prop. 1997/ 1998:90 283.

s.

I förtydligande syfte finns en uttrycklig hänvisning till annan lagstiftning i 4 Det erinras om att det i miljöbalken finns bestämmelser avsedda att förebygga andra skador än sådana kan uppkomma

som genom brand eller explosion. Vidare påminns om att det i räddningstjänstlagen 1986:1102 finns bestämmelser skyldighet för ägare

om eller innehavare av byggnad eller andra anläggningar att vidta olycksoch skadeförebyggande åtgärder vid brand och att det i arbetsmiljölagen 1977:1160 finns bestämmelser skyldighet för arbetsgivare

om och arbetstagare att vidta skyddsåtgärder mot skador kan

som uppkomma genom brand eller explosion vid hantering brandfarliga eller

av explosiva varor. Där också att lagen transport farligt gods

anges om av gäller vid transport brandfarliga eller explosiva Med transport

av varor. avses i sammanhanget förflyttning med transportmedel samt sådan lastning, lossning, förvaring och hantering det farliga godset

annan av som utgör ett led i förflyttningen. Slutligen hänvisas i fråga

om sprängning och användning pyrotekniska till bestämmelser i

av varor ordningslagen.

Skyddsprinciperna

Lagen innehåller grundläggande bestämmelser skyddsåtgärder i

om fråga platsen där de brandfarliga och explosiva hanteras

om varorna och i fråga dem hanterar sådana samt bestämmelser

om som varor om

Gällande regelverk 41

kompetenskrav, utredningsskyldighet och informationsplikt, vilka i huvudsak riktar sig till dem yrkesmässigt hanterar

som varorna.

I 6 § anges att byggnader och andra anläggningar där brandfarliga eller explosiva varor hanteras skall vara så inrättade och förlagda att de är betryggande från brand- och explosionssynpunkt. Paragrafen omfattar all hantering, dvs. även sådan som inte inryms under yrkesmässig

en verksamhet. Kraven begränsas i stället ett sådant sätt att de skall avvägas mot behovet av skyddsåtgärder, med hänsyn tagen till arten och omfattningen av hanteringen prop. 1987/88: 101 31-32.

s.

I 7 § finns intagen en allmän försiktighetsregel. Den hanterar

som brandfarliga eller explosiva varor skall vidta de åtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förhindra brand eller explosion inte är

som avsedd och för att förebygga och begränsa skador liv, hälsa, miljö eller egendom brand eller explosion. Denna grundregel för han-

genom teringen av de brandfarliga och explosiva riktar sig till alla

varorna som på ett eller annat sätt befattar sig med hanteringen sådan

av en vara prop. 1987/882101 s. 32.

Av 8 och 9 §§ följer bland annat att den bedriver yrkesmässig

som verksamhet med bland annat brandfarliga eller explosiva skall ha

varor tillgång till nödvändig kompetens och skall till att det finns tillfreds-

se ställande utredning om riskerna för brand eller explosion i verksamheten och om de skador därvid kan uppkomma.

som

Slutligen anges i 10 § att den tillverkar, importerar eller överlå-

som ter brandfarliga eller explosiva skall märkning eller på

varor genom annat sätt lämna de uppgifter är betydelse från brand- och

som av

explosionssynpunkt varuinformation.

1.4 Tillstånd

Av 11-15 §§ framgår följande. Den hanterar eller importerar

som explosiva skall ha tillstånd till det. SÄI eller polismyndigheten

varor prövar frågor om tillstånd beträffande explosiva Ett tillstånd får

varor. begränsas till viss tid och innehålla villkor får återkallas.

samt

Med hänsyn till den vida definitionen begreppet hantering i 3 §

av innebär det att alla tänkbara förfaranden med de explosiva är

varorna tillståndspliktiga. Så är t.ex. förvärv, innehav, saluhållande, försäljning m.m. tillståndspliktig hantering. Det medför självfallet inte, att det skall krävas särskilda tillstånd för varje led i hantering de explosiva

en av varorna när det är fråga tillståndshavare och

om samma samma varuslag. I varje ansökan om tillstånd till viss hantering skall däremot

en varje led av hanteringen redovisas, så att berörd tillståndsmyndighet kan ta ställning till vilka villkor bör ställas för de olika

som

42 Gällande regelverk SOU 19991128

hanteringsleden prop. 1987/88:101 34. Om den tillståndspliktiga

s. verksamheten bedrivs i bolagsform, blir innebörden att berörda anställda i bolaget får rätt att hantera varorna. Det är arbetsgivaren som

för att de skyldigheter följer av tillståndet iakttas prop. svarar som 1987/88:101 s. 35.

3.1.5¶Tillsyn

Av 16-19 §§ följer att SÄI utövar den centrala och, såvida inte regeringen bestämmer annat, polismyndigheten den lokala tillsynen över explosiva Tillsynsmyndigheten har rätt att få de

varor. upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Den får meddela nödvändiga förelägganden och förbud som behövs och dessa får förenas med vite. Tillsynsmyndigheten får också förordna om rättelse på de försumligas bekostnad och har tillträde till verksamheterna.

1¶Bemyndiganden

I lagen finns intaget ett stort antal bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter. Om följande frågor får regeringen meddela eller låta annan myndighet meddela föreskrifter om.

Ange vilka varor som skall anses explosiva 2§.

Meddela undantag från lagens tillämpning i fråga om viss vara eller

viss hantering eller import 5§.

Ange om byggnaderna m.m. skall omfattas av särskilda krav och att

de t.ex. inte får användas om de inte befunnits vara betryggande från skyddssynpunkt 6§. Meddela åtgärder och försiktighetsmått som anges i 7

Meddela närmare föreskrifter sådan kompetens åsyftas i

om som

.

Meddela närmare föreskrifter om utredning i 9

som avses x Meddela föreskrifter om varuinformation som avses i 10

.

Vid behov utifrån brand- eller explosionssynpunkt meddela före-

skrifter om annat särskilt krav för hantering eller import av explo-

siva varor 11. Vid särskild betydelse från brand- eller explosionssynpunkt förbjuda hantering eller import av en explosiv vara 12§.

10.Närmare föreskriva om tillstånd 13§.

Gällande regelverk 43

ll.Meddela föreskrifter om skyldighet att ersätta en tillsynsmyndighet

kostnader för provtagning och undersökning av prov 19§. l2.Meddela föreskrifter om avgifter för statliga myndigheters verksam-

het enligt denna lag 20§.

3.1.7¶Ansvar

I 21 § anges att den som med uppsåt eller oaktsamhet bryter

av grov mot försiktighetsregeln i 7 § eller den med uppsåt eller oaktsamhet

som bryter mot tillståndsregeln i 11 föreskrift, villkor eller förbud

som meddelats med stöd av punkterna 3-9 eller tillsynsmyndighetens

ovan föreskrifter om villkor för tillstånd döms till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller underlåtenhet att efterkomma begäran

en av tillsynsmyndigheten att få de handlingar eller upplysningar behövs

som för tillsynen. I ringa fall döms inte till Till döms inte

ansvar. ansvar om ansvar för gämingen kan ådömas enligt brottsbalken eller enligt lagen 1960:418 om straff för vanismuggling.

Av 23 § framgår att den som med uppsåt eller oaktsamhet lämnar

av oriktig uppgift om förhållande betydelse i ansökan eller

av en annan handling som avges enligt lagen eller enligt föreskrifter har med-

som delats med stöd av lagen döms till böter.

l Förverkande

Explosiva varor som varit föremål för brott enligt lagen skall enligt 24 § förklaras förverkade det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma

om gäller värdet samt utbytet sådant brott och

av varorna av varans förpackning. Även anordningar för hantering explosiva

av varor som varit föremål för brott enligt lagen eller värdet anordningama skall

av enligt 25 § förklaras förverkade, den brottsliga gämingen har

om medfört uppenbar risk för betydande skada brand eller

en genom explosion och förverkande inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller

anordningens förpackning.

3.1.9¶Sekretess

Den som tagit befattning med ett ärende i lagen får enligt

som avses 26§ inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid erfarit

om någons affärs- eller driftförhållanden. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen.

44 Gällande regelverk SOU 19991128

3.1.1O Överklagande

Av 27-28 §§ följer att polismyndighetemas beslut i tillstånds- och tillsynsärenden får överklagas hos SÄI. Inspektionens beslut får inte överklagas. Utgör denna första instans i beslut om tillstånd, tillsyn eller annat får beslutet överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs hos kammarrätten. Beslut om föreskrifter som har meddelats med stöd bemyndigande får inte överklagas.

av

3.2 1988: l 145 om brandfar-

Förordningen

liga och explosiva Varor

I förordningen har regeringen meddelat ytterligare bestämmelser. Enligt 9 § får explosiva varor endast hanteras eller importeras av den som fyllt 18 år. Enligt 10 § får endast sådan explosiv vara som godkänts SÄI eller undergått form bedömning skall god-

av annan av som tas enligt EES-avtalet rätteligen bör EG-fördraget avses hanteras eller importeras. SÄI skall enligt paragraf upprätta förteckning

samma en över godkända Ett beslut om godkännande skall, som anges i

varor. 11 innehålla uppgifter om hur varan skall klassificeras och de villkor som gäller för varan. SÄI får enligt 12 § återkalla ett godkännande om ändrade förhållanden föranleder att varan inte längre bör vara godkänd.

Explosiva varor får enligt 15 § inte förvaras i större mängd än att förvaringen är betryggande från brand- och explosionssynpunkt.

SÄI får enligt 21 § medge att kravet tillstånd till hantering ersätts med en anmälan till tillsynsmyndigheten eller med annat särskilt krav. Av 23 § följer att det är inspektionen prövar frågor tillstånd till

som om bland annat tillverkning och hantering eller import i anslutning till tillverkningen, medan frågor tillstånd till hantering eller import i

om övrigt prövas polismyndigheten. Den har tillstånd att överlåta

av som vara skall enligt 33 § förvissa sig att förvärvaren har rätt att inneha

om den. SÄI får vidare enligt 38 och 40 §§ meddela föreskrifter hur

om tillsynen skall organiseras och om avgifter. Förordningen avslutas med ytterligare bemyndiganden. Sammantaget har regeringen bemyndigat SÄI att att vidta åtgärder inom samtliga områden regeringen har

som bemyndiganden för.

Gällande regelverk 45

3.3 föreskrifter

Sprängämnesinspektionens

3.3.1 Allmänt

På grundval sina bemyndiganden har SÄI såvitt fyrverkerier

av avser meddelat föreskrifter fem olika områden. Föreskrifterna är rubricerade enligt följande:

Föreskrifter om hantering och import av explosiva varor

SÄIFS 1989:8 Föreskrifter om godkännande av fyrverkeripjäser och pyrotekniska sceneffekter SÄIFS 1992:2

Föreskrifter om tillsyn och om olycksrapportering i anslutning till

lagen 1988:868 om brandfarliga och explosiva

varor

SÄIFS 1994:5 4. Föreskrifter om import och överföring explosiva

om av varor

SÄIFS 1997:5 Föreskrifter tillverkning explosiva SÄIFS 1998:4

om av varor

3.3.2 Föreskrifter och

om hantering import av

explosiva varor SAIFS 1989:8

Dessa föreskrifter reglerar handel, innehav och förvaring. Det att

anges för nöjesfyrverkerier finns upprättad särskild förteckning. Av för-

en teckningama framgår även de särskilda villkor är förenade med

som godkännande av respektive Tillstånd att bedriva handel med fyr-

vara. verkerier får endast meddelas den är behörig i allmänhet och

som som prövas lämplig. Explosiva får inte säljas mot postbefordran utan

varor SÄI:s medgivande. Även innehav och förvaring kräver tillstånd. Sådant krävs inte om det redan finns tillstånd till tillverkning eller handel. Förvaringsutrymme skall försett med lås och så utfört, inrett och belä-

vara get att det föreligger tillfredställande säkerhet. Ett handelsförråd får innehålla högst 100 kg pyrotekniska Försäljningsdisk och öppna

varor. utrymmen får inte användas för förvaring av explosiva varor. Fyrverkerier får dock läggas i olåst utrymme i försäljningsdisk eller hylla under tid då försäljningslokalen är öppen för allmänheten under förutsättning att hålls under uppsikt och inte är lätt åtkomliga för

varorna obehöriga. Av det sistnämnda framgår enligt SÄI att fyrverkerier inte får säljas självplockning från kundens sida. Med

genom av varan obehöriga åsyftas enligt SÄI kunder. Föreskrifterna är under omarbetning.

46 Gällande regelverk SOU 19991123

3.3.3 Föreskrifter om godkännande av fyrverkeri-

pjäser och pyrotekniska sceneffekter

SÄIFS 1992:2

Dessa föreskrifter reglerar produktgodkännande. Fyrverkerier skall ha godkänts SÄI innan de får saluhållas eller försäljas inte inspek-

av om tionen meddelat undantag. Godkännandet gäller för viss bestämd tid eller tills vidare och kan förenas med villkor. Godkänt fyrverkeri skall vara försett med märkning och bruksanvisning, vilket om möjligt skall anbringas produkten.

3.3.4 Föreskrifter och

om tillsyn om olycksrappor-

tering i anslutning till lagen 1988:868 om brandfarliga och explosiva varor

SÄIFS 1994:5

Dessa föreskrifter reglerar bland annat tillsynen. Enligt förordningen skall SÄI organisera tillsynen. I dessa föreskrifter har inspektionen bestämt att den som är tillståndsmyndighet även är tillsynsmyndighet. Det innebär SÄI för tillsynen bland tillverkning och

att svarar av annat hantering samt import i anslutning till tillverkning medan polismyndigheten handhar den övriga tillsynen.

3.3.5 Föreskrifter och

om import om överföring av

explosiva varor SAIFS 1997:5

Dessa föreskrifter reglerar import och överföring inom EU. Av lagen följer att den som importerar explosiva skall ha särskilt tillstånd

varor till det. Däremot krävs enligt föreskriften inte tillstånd för att överföra fyrverkerier inom EU. Tillverkare får huvudregel importera sådana

som godkända varor som denne redan har tillstånd att hantera. Motsvarande regel finns inte för den som bedriver handel. Motsatsvis följer därmed att den som har tillstånd att driva handel behöver ett separat tillstånd för import.

Av förordningen följer att en föreståndare skall utses för verksamheten och att SÄI får föreskriva särskilda krav på kompetens hos

om föreståndaren. Detta har inspektionen gjort att föreskriva att

genom en föreståndare bland annat skall ha kunskap och erfarenhet märk-

om ningsbestämmelser och kunna ge varuinformation och vägledning till användarna.

Gällande regelverk 47

3.3.6¶Föreskrifter tillverkning explosiva

om av

varor SÄIFS 1998:4

Dessa föreskrifter reglerar tillverkning. För att få tillstånd till tillverkning skall sökanden vara lämplig och bland annat inte vara i konkurs. Ett tillverkningsställe skall ha förbudsanslag, skyltning och lokalerna skall vara lämpligt utformade. Det skall finnas en föreståndare med dokumenterade kunskaper, som godkänts av inspektionen. En riskutredning skall göras.

3.4 1993:

Ordningslagen 1617

Av 3 kap. 7 § ordningslagen följer att pyrotekniska varor inte får användas utan tillstånd av polismyndigheten, användningen med

om hänsyn till tidpunkten, platsens belägenhet och Övriga omständigheter innebär risk för skada eller någon beaktansvärd olägenhet

för person eller egendom. I propositionen 1992/1993:210 s. 282-283 anförs bl.a. följande:

Med skada avses såväl fysisk psykisk skada, t.ex. att ett barn eller ett

som djur blir skrämt. Begreppet olägenhet tar sikte på att användningen av pyrotekniska varor måste anses som störande för omgivningen. Skadan eller olägenheten måste emellertid vara så påtaglig att den är beaktansvärd. Denna riskbedömning är naturligtvis beroende av beskaffenheten de

av pyrotekniska varor som är avsedda att användas. I bestämmelsen sär-

anges skilt tidpunkten och platsens belägenhet omständigheter i övrigt

som som påverkar riskbedömningen ..I de fall då de närvarande är inställda att pyrotekniska varor kommer att användas, t.ex. om det sker nyårs-

en afton, får emellertid i vart fall risken för olägenheten mindre än

anses annars. Det bör emellertid påpekas att bestämmelsen inte innebär något generellt undantag från tillståndskravet vid detta och andra tillfällen då användning av pyrotekniska varor förekommer utbrett hos allmänheten. Avsikten med bestämmelsen är att särskilt anordnade där

arrangemang en större mängd pyrotekniska varor av kvalificerat slag kommer till användning för nöjesändamål, s.k. jubileumsfyrverkerier

och liknande evenemang, vanligtvis kommer att kräva tillstånd, om de anordnas i närheten någon

av bebyggelse av betydelse eller där ett större antal människor uppehåller sig.

I 3 kap. 9 § anges att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en kommun får meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del av denna som behövs för att förhindra att människors hälsa eller egendom skadas till följd användningen pyrotekniska

av av varor.

48 Gällande regelverk

Regeringen har bemyndigat kommunerna att meddela sådana föreskrifter. Föreskrifterna får enligt 3 kap. 12 § inte lägga onödigt tvång

allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Föreskrifterna får inte heller angå förhållanden som är reglerade i denna lag eller annan författning eller som enligt lagen eller annan författning kan regleras något annat sätt.

Departementschefen anförde bl.a. följande i propositionen 1992/932210 s. 123:

Mitt förslag till utformning av tillståndskravet vid användning av pyrotek-

niska varor innebär att det kan finnas ett låt vara begränsat behov av att

genom lokala föreskrifter utvidga kravet till att gälla generellt i vissa avse-

enden. Exempelvis bör det vara möjligt för en kommun att föreskriva att

pyroteknika varor inte får användas utan tillstånd inom områden som är sär-

skilt känsliga med hänsyn till risken för att användningen innebär olägenhet

för omgivningen, t.ex. vid sjukhus eller vårdhem. I undantagsfall bör

som

jag ser det kommunen även ha möjlighet att helt förbjuda användningen

av

pyrotekniska varor. Vad jag tänker på är s.k. innetorg och liknande offent-

liga platser, där användningen av pyrotekniska varor även om den i nor-

-

mala fall med hänsyn till varans beskaffenhet är harmlös över huvud inte

-

bör få förekomma."

Av 3 kap. 22 § följer att den som uppsåtligen eller oaktsamhet bryter

av mot 7 § eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av 9 § i

samma kapitel döms till penningböter. Det är inte möjligt att förverka fyrverkerier med stöd av ordningslagen.

Kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva föreskrifter skall enligt 13 § omedelbart anmälas till länsstyrelsen. Denna skall upphäva en föreskrift som strider mot ordningslagen. Beslutet skall huvud-

som regel fattas inom tre veckor. Av 3 kap. 26-27 följer läns-

att om styrelsen upphäver en föreskrift får beslutet överklagas kommunen

av till länsrätten. Vidare får polismyndighetens beslut överklagas till länsrätten. Slutligen har varje medlem av en kommun enligt kommunallagen rätt att få lagligheten av kommunens beslut prövad att

genom överklaga hos länsrätten. Länsrättens beslut kan i samtliga fallen överklagas av parterna till kammarrätten och därifrån till regeringsrätten. Prövningstillstånd krävs i regeringsrätten.

3.5 och

Sammanfattning bedömning

Fyrverkerier regleras huvudsakligen i två skilda regelverk. Lagen 1988:868 om brandfarliga och explosiva behandlar hantering

varor

SOU l999zl28 Gällande regelverk 49

och import av sådana varor. Ordningslagen reglerar användningen av sådana varor.

Lagen om brandfarliga och explosiva varor är en ramlag och med stöd lagen har regeringen bemyndigat SÄI att meddela det konkreta

av innehållet. Lagen anger ett syfte, som skall avgränsa lagen från

annan lagstiftning. Syftet är att förhindra fyrverkerier orsakar

att varor som brand eller explosion som inte är avsedd samt att förebygga och begränsa skador liv, hälsa, miljö eller egendom genom brand eller explosion vid hantering av sådana En oklarhet i l § skulle enligt

varor. vad som anförts till utredningen vara om även andra ledet i paragrafen syftar brand eller explosion som inte är avsedd eller om lagen syftar till att förebygga och begränsa skador till följd av såväl avsiktlig som oavsiktlig brand eller explosion. Förstnämnda tolkning tycks i

vara strid med lagtexten, den får ett visst stöd propositionen

men av som förklarar paragrafen så här. Syftet med lagstiftningen är således att förebygga olyckor eller skadegörelse brand eller explosion

genom olycksförebyggande men också att förebygga eller begränsa de skador som uppstår om en brand eller explosion ändå skulle inträffa skadeförebyggande prop. 1987/881101 29.

s.

Slutsatsen måste dock bli att skadeförebyggande brand eller

avser explosion oavsett avsikt. Det skall vidare beaktas att den motsatta

om tolkningen skulle vara riktig hade lagstiftningen endast kunnat användas för fyrverkerier gick exploderade misstag, vilket

som av av framstår som omöjligt. Slutligen skall anmärkas att lagen inte tillämpas

detta sätt.

Till utredningen har vidare påståtts att brist i lagen skulle att

en vara syftet endast till att förebygga eller begränsa skada,

anges men att olägenheter inte närrms. Det skulle ha till följd att olägenheter faller utanför lagen. Denna fråga diskuteras i avsnitt 12.2.

Av lagen följer att alla tänkbara förfaranden med fyrverkerier är tillståndsbelagda. Enligt förordningen kan dock SÄI medge kravet på

att tillstånd ersätts med anmälan eller annat särskilt krav. Inspektionen har också för en mängd olika fyrverkerier ersatt tillståndskravet för förvärv och innehav med generella ålderskrav, vidare härom avsnitt 2.1 och

se 4.1.1.

I förtydligande syfte finns hänvisning vad gäller användning

en av fyrverkerier till ordningslagen. Det är fråga hänvisning utan

om en angivelse av företräde. Innebörden är att användningen fyrverkerier

av är reglerat såväl i ordningslagen i lagen brandfarliga och

som om explosiva varor. Av ordningslagen följer att fyrverkerier inte får användas utan tillstånd av polismyndigheten användningen med hänsyn

om till tidpunkten, platsens belägenhet och övriga omständigheter innebär risk för skada eller beaktansvärd olägenhet för eller

person egen-

50 Gällande regelverk SOU 1999: 128

dom. Det innebär att det är till den enskilde att göra förhands-

upp en bedömning av effekterna av sin användning. Skulle den enskilde bedöma att skador eller beaktansvärd olägenhet kan uppstå är han skyl-

dig att söka tillstånd. SÄI och polismyndigheten är tillståndsmyndig-

heter enligt lag om brandfarliga och explosiva polismyndigheten

varor, är tillståndsmyndighet enligt ordningslagen. Kommunen kan meddela

ytterligare begränsningar enligt ordningslagen, inte enligt lag

men om brandfarliga och explosiva varor.

Ett pedagogiskt exempel om gränsdragningen mellan lagarna utgör Justitiekanslems beslut den 3 oktober 1997 ärende dnr 570-96-40. Ärendet gällde bolag ansökte tillstånd

ett som om enligt 11 § lagen

om brandfarliga och explosiva varor att sälja pyrotekniska från

varor en butik. Polismyndigheten i Malmöhus län beviljade tillståndet,

men ställde som villkor att försäljning endast fick ske under tiden 27- 31 december. Villkoret meddelades med stöd 14§ lag, där

av samma det anges att villkor får meddelas det är erforderligt från brand eller

om

explosionssynpunkt. Polismyndighetens beslut innehöll inte någon

särskild motivering. I ett yttrande till SÄI framhöll emellertid polis-

myndigheten att användningen pyrotekniska är spektakulärt

av varor och turbulent och att klagomålen från allmänheten är många och omfattande. Enligt J Kzs mening pekade detta beslutet förestavats

att av ordningsskäl och inte säkerhetsskäl. JK pekade i sitt beslut det angivna syftet med lagen brandfarliga och explosiva vilket

om varor, enligt honom skulle innebära de villkor får ställas tillstånds-

att som av myndigheten enligt den lagen måste påkallade från brand eller

vara explosionssynpunkt. Justitiekanslems beslut blev därför polismyn-

att digheten inte haft stöd i lag för uppställa villkoret.

att

SOU 1999: 128 Tillämpningen av regelverket 51

4 av regelverket Tillämpningen

I detta kapitel beskrivs i avsnitt 4.1 hur vissa delar av lagen om brandfarliga och explosiva med underliggande regelverk tillämpas i varor praktiken. I avsnitt 4.1.1 redovisas hur tillståndskravet hanteras. I avsnitt 4.1.2 beskrivs hur SÄI:s produktgodkännande går till och i avsnitt 4.1.3 hur tillsynen är organiserad. De åtgärder SÄI vidtagit som under år för att komma till rätta med oönskade effekter av fyrsenare verkerier redovisas i avsnitt 4.1.4. I avsnitt 4.2 redovisas vissa uppgifter om hur ordningslagen tilläm- I avsnitt 4.2.1 beskrivs tillståndsförfarandet vid användning av fyrpas. verkerier. För att få en bild av hur kommunerna utnyttjat möjligheterna att medelst lokala föreskrifter reglera användningen av fyrverkerier sammanfattas i avsnitt 4.2.2 resultatet av den undersökning som SIFO utfört utredningens uppdrag.

4.1 1988:868 om och

Lagen brandfarliga

varor med tillhörande förord-

explosiva

ning och föreskrifter

1 1 Tillståndskravet . Som framgått av kapitel 3 följer av lagen 1988:868 om brandfarliga och explosiva varor att den som hanterar eller importerar explosiva varor skall ha tillstånd till det. Med hantering avses allt man kan göra med varan, exempelvis även användning. Om hanteringen har anknytning till tillverkning/bearbetning tillstånd SÄI, i övrigt är det ges av polismyndigheten i den ort hanteringen sker som är tillståndsmyndighet. Ovanstående innebär att allmänhetens förvärv, användning och innehav är tillståndsbelagd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Därtill kommer att användningen dessutom i vissa fall är tillståndsbelagd enligt ordningslagen. I praktiken är dock produktgodkännandet av central betydelse för tillståndskravet enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Endast sådana produkter som godkänts av

52 Tillämpningen av regelverket

SÄI får överlåtas, användas eller innehas. I samband med att SÄI godkänner produkt ersätter den för många produkter tillståndsplikten

en med krav om ålder för förvärv, innehav och användning. Endast för de största produkterna finns tillståndskravet kvar. Följden härav är att de flesta produkter som används av allmänheten fritt får förvärvas, innehas och användas av den som fyllt 18 år. Vidare får vissa produkter, som exempelvis smällare, fritt förvärvas, innehas och användas av den som fyllt 15 år och vissa mindre produkter fritt förvärvas utan ålderskrav, jämför kategoriindelningen i avsnitt 2.2..

En brist utgör enligt utredningens bedömning det förhållande att dessa ålderskrav inte kan utläsas regelsystemet. Lagstödet för SÄI

av att ersätta det generella tillståndskravet enligt lagen följer 21 § för-

av ordningen. Enligt denna får SÄI medge att kravet tillstånd till hantering ersätts med en anmälan till tillsynsmyndigheten eller annat särskilt krav. Dessa andra krav, dvs. åldersgränsema, är dock inte intagna i SÄI:s föreskrifter. Av 10 § förordningen följer SÄI skall

att upprätta förteckning över godkända explosiva I SÄIFS 1993:4

en varor. finns en sådan förteckning. I denna hänvisas för godkända fyrverkerier till en särskild förteckning. Att det för fyrverkerier skall upprättas

en särskild förteckning framgår även i SÄIFS 1989:8. Av denna skall även de särskilda villkor som är förenade med godkännande respektive

av

framgå. SÄI har detta anfört de för närvarande arbetar med vara om att att ta fram sådan förteckning. Enligt SÄI utgör förteckningen dock

en endast en sammanställning, det juridiska underlaget för ålderskrav skulle endast utgöras av beslut om produktgodkännande i de enskilda fallen. Dessa beslut är ställda till den ansökt produktgodkän-

som om nande. Vidare framgår enligt SÄI åldersgränsema märkningen

av produkten. Den angivna ordningen framstår tveksam. Enligt lagen

som om brandfarliga och explosiva varor kan den enskilde dömas till böter eller fängelse vid exempelvis ett innehav i strid mot åldersgränsema. Inte minst med hänsyn härtill är det angeläget att de krav gäller

som kan utläsas av regelsystemet.

De flesta fyrverkeriprodukter som kräver tillstånd används endast av dem som har professionell anknytning till produkterna. I praktiken förhåller det sig nämligen det sättet att den tillverkar eller bearbe-

som tar professionella produkter även anlitas för att skjuta produkterna.

upp Denna grupp måste redan ha tillstånd och det kan då utsträckas till att

även användning. Sådant tillstånd SÄI, eftersom avse ges av hanteringen har anknytning till tillverkning.

Vad som därefter återstår är ett fåtal produkter kräver tillstånd

som och vilka hanteras allmänheten. För att kunna förvärva sådan

av en produkt måste ha ett tillstånd efter ansökan kan beviljas polis-

man som av myndigheten den ort där förvaringen skall ske. Uppstår ingen för-

SOU 1999: 128 Tillämpningen av regelverket 53

varing blir användningsorten avgörande. Tillståndet ges i ett skriftligt beslut och kan överklagas till SÄI. Även försäljning och/eller förvaring kräver tillstånd. Polismyndigheten skall innan tillstånd meddelas, om det inte är uppenbart onödigt, samråda med Räddningsnämnden, Byggnadsnämnden, SÄI samt andra kommunala och statliga myndigheter, vars verksamheter berörs av ärendet. SÄl har gjort sammanställning vissa regler och praxis, en av som distribuerats till bl.a. polismyndigheter SÄI-INFO 1997:3. Enligt denna skall för försäljning gälla att tillgången till en fast, varaktig butikslokal är en förutsättning för försäljning av fyrverkerier. Exempel olämpliga försäljningsställen är bensinstationer, ambulerande försäljningsställen eller försäljning vid innetorg och dylikt. All personal arbetar med artiklarna skall vara 18 år och ha så goda kunskaper som att de kan avgöra om artiklarna är godkända samt kunna ge kunderna råd.

4. 1.2 Produktgodkännande

Endast sådana explosiva godkänts SÄI får hanteras eller varor som av importeras. En ansökan härom till inspektionen skall innehålla uppgift om bland annat förslag till bruksanvisning, sammansättning av pyrotekniska satser och rapport över genomförd provning om sådan utförts. Inspektionen utför därefter en teknisk granskning av produkten. Granskningen är inriktad kvalitet och säkerhet. Vid granskningen använder sig SÄI förslag till standard jämför 4.1.4. Utgångsav en punkten för bedömningen är syftet i 1 § lagen om brandfarliga och explosiva varor. Bland annat följande kontrolleras.

Att pjäsen har avsedd funktion, t.ex. att raketer stiger till väders avsett och säkert sätt. Att pjäsen uppvisar effekter som kan anses farliga vid föreskriven hantering. Att funktionssäkerheten är godtagbar, t.ex. att stubinen slocknar. Att märkning och bruksanvisning är lämpligt utformade med hänsyn till pjäsens funktion. Att stubinen i förekommande fall är skyddad betryggande sätt. Att stubinen är utförd så att den med eller utan en i pjäsen inbyggd fördröjningsanordning utlöser pjäsen i ett visst tidsintervall.

54 Tillämpningen av regelverket SOU 1999: 128

SÄI avgör därefter produkten skall godkännas eller inte.

om Bland annat följande produkter har tidigare underkänts: s.k. grodor och andra pyrotekniska pjäser såsom gräshoppor, häxpipor och svärmare, vilka vid användning förflyttar sig eller invid marken inte kan

sätt som kontrolleras, raketer med knall med sats överstigande pjäser

ett gram, och puffskott med sats av enbart svartkrut till mängd överstigande

en 0,8 gram samt s.k. ryska smällare, knallärter och dylikt med friktionständning och som innehåller silverfulminat.

Tillsyn

SÄI för den centrala tillsynen och polismyndigheten

ansvarar för den lokala. Det ankommer inspektionen att fördela arbetet. Som tidigare framgått har inspektionen bestämt att den är tillståndsmyndighet

som

även är tillsynsmyndighet. Det innebär att det är polismyndighetema

som skall utöva tillsynen över försäljningsställena. SÄI:s roll

som central tillsynsmyndighet utövas vidare följande sätt.

Polismyndighetema sänder ärenden på remiss till inspektionen.

Polismyndighetema tar kontakt med inspektionen telefon i de

per enskilda ärendena.

På begäran av polismyndighetema biträder inspektionen i mån

av tid denna vid tillsynen. 4. Inspektionen tar fram underlag för polismyndighetemas tillsyn.

Inspektionen utbildar i viss omfattning polisens personal.

Polismyndighetema sänder en årlig rapport tillsynsaktiviteter till

om inspektionen.

4.1.4 under år

Åtgärder senare

De åtgärder som vidare vidtagits under de åren för komma

senaste att tillrätta med oönskade effekter fyrverkerier kan enligt inspektionen

av redovisas enligt följande:

Återkallande godkännandet för vissa produkter.

av Nya godkännanderutiner. Information till allmänheten. Ökad tillsyn och utbildning. Medverkan till ny lagstiftning.

SOU 1999: 128 Tillämpningen av regelverket 55

Återkallande godkännandet för vissa produkter

av

Under december månad 1996 försökte ett antal fyrverkeriimportörer ta marknadsandelar från varandra genom att kraftigt sänka priserna några produkter, bland andra flygande skott, så kallade Thunder King. Smällandet under nyårshelgen 1996/ 1997 medförde ökade olägenheter och skador. SÄI beslöt därefter att flygande skott inte fick säljas till eller innehas av allmänheten. Den 1 juli 1998 drog SÄI tillbaka godkännandet för smatterband och de s.k. ett- och treöressmällama, sedan det visat sig att dessa pjäser inte längre uppfyllde kraven

stubinens brinntid.

Nya godkännanderutiner

Sedan tidigt 90-tal har SÄI deltagit i ett europeiskt samarbete fram-

om tagning av en europeisk standard för fyrverkeriartiklar. Arbetet har dragit ut på tiden. Inspektionen har emellertid delvis börjat tillämpa normerna trots att dessa ännu inte har antagits. Detta har medfört högre krav på produkterna. Exempel på sådana krav är:

Krav på säkerhetsstubin. Större provuttag i samband med typgodkännande.

0 Nyare och tydligare produktkrav. Som exempel kan nämnas att

man

använder s.k. AQL-värden Acceptance Quality Levels för att fast-

ställa om en produkt skall godkännas eller underkännas. AQL inne-

bär i korthet att beroende på bristen i är liten, allvarlig

om varan eller kritisk så kan vissa fel accepteras. SÄI har angivit vilka fel

som

är små, allvarliga eller kritiska.

Information till allmänheten

g SÄI går inför varje nyårshelg med pressmeddelande.

ut ett Syftet är att ge underlag till journalister. Pressmeddelandet för 1998 lades in på inspektionens webbplats. Vidare har man i samarbete med andra myndigheter spritt information genom TV-programmet Anslagstavlan. En informationsbroschyr har tagits fram i samråd med Rikspolisstyrelsen, Bammiljörådet och Trygg-Hansa och en video som behandlar riskerna med hemtillverkning har distribuerats till cirka 1 000 skolor, samtliga polismyndigheter och ett antal räddningstjänsten Målsättningen med infonnationen är att minska olyckorna. De till SÄI rapporterade olyckorna har antalsmässigt gått år.

ned under senare

56 Tillämpningen regelverket SOU 19992123 av

Ökad tillsyn och utbildning

SÄI har under de åren senaste uppmanat polismyndighetema att bedriva en aktiv kontroll av försäljningsställena och medverkat i utbildning polisens tillståncls- och Vidare

av tillsynspersonal. har inspek-

tionen tagit fram en kontrollista för tillsyn försälj ningsställena. av Enligt vad SÄI erfarit har tillsynen förbättrats.

Medverkan till ny lagstiftning

1994 ändrades 33 § i förordningen explosiva på inspektionens om varor inrådan. Efter ändringen krävs det den har tillstånd överlåta av som att explosiva varor att han förvissar sig att förvärvaren har rätt om att inneha varan. Lagändringen bedöms SÄI ha haft preventiv effekt. av en

4.2

Ordningslagen 1993:1617

4.2.1 Tillstånd 3 7 §

enligt kap. ordningslagen.

Som framgått kapitel 3 ankommer det enligt ordningslagen den av enskilde att göra en förhandsbedömning de effekter uppstår vid av som användningen av fyrverkerier. I den mån skador eller beaktansvärd olägenhet kan uppstå är skyldig söka tillstånd. Med skador man att avses även psykiska skador, t.ex. att barn eller djur blir skrämda. Tillstånd söks skriftligen hos polismyndighet i den där användort ningen skall ske. En avgift 475 kr tas ut. Myndigheten samråder om eller begär yttrande från i första hand den kommunala räddningstjäns-

ten. Skall fyrverkeriet användas kommunal mark sker vanligen samråd med kommunen i dess egenskap markägare. Saknas beskrivning av av platsen görs en besiktning denna. Därefter meddelas skriftligt av ett beslut, vilket kan överklagas hos länsrätten. Beslutet får förenas med villkor.

Det ankommer på varje polismyndighet att avgöra inom vem som myndigheten har ansvaret för dessa tillståndsärenden. Inom Polismyndigheten i Stockholms län fattas beslutet polisinspektör. Enligt av en uppgift från polismyndigheten, city polismästardistrikt, är det ytterst sällan som privatpersoner ansöker tillstånd för användning vid de om traditionella fyrverkerihelgema. De flesta ansökningar kommer in som avser jubileumsfyrverkerier, där kvalificerade fyrverkerier skjuts av. Skälet till att så få användare ansöker tillstånd kan flera. Ett om vara skäl kan vara att allmänheten saknar kännedom den skyldighet om som åvilar användaren, ett annat kan det är svårt bedöma i vilka vara att att

SOU 1999: 128 Tillämpningen regelverket 57

av

fall tillstånd erfordras. Ytterligare ett skäl skulle kunna att avgif-

vara ten för tillståndet framstår hög.

som

4.2.2 Kommunernas att meddela ytterli-

möjlighet

föreskrifter

gare

Bakgrund

Enligt 3 kap. 9 § ordningslagen har kommunerna möjlighet att meddela ytterligare föreskrifter som behövs för att förhindra att människors hälsa eller egendom skadas till följd användningen. Föreskrifterna

av får inte lägga onödigt tvång allmänheten eller göra obefogade

annars inskränkningar i den enskildes frihet.

Rättspraxis

Kommunfullmäktige i Växjö har i sina ordningsföreskrifter beslutat att pyrotekniska varor bara får användas påskafton, Valborgsmässoafton och nyårsafton. Under övriga tider året krävs tillstånd. Föreskrifterna är tillämpliga alla offentliga platser och dänned jämställda sådana, nämligen parker, idrottsplatser, friluftsanläggningar samt gator och torg. På begäran Pyro-Smålands Krutbruk AB prö-

av vade först länsrätten och sedan kammarrätten i Jönköping lagligheten av föreskriften. Ingen instansema ansåg att föreskriften lade onödigt

av tvång allmänheten eller att den utgjorde obefogad inskränkning i

en den enskildes frihet. Föreskriften ansågs därmed laglig. Kammarrättens dom som meddelades den 16 februari 1999 överklagades inte och har därmed vunnit laga kraft mål 1334-1998.

nr

Kommunfullmäktige i Södertälje beslöt den 26 oktober 1998 att bland annat anta samma föreskrift kommunfullmäktige i Växjö,

som men med den skillnaden att föreskriften inte bara skulle gälla offentliga platser utan i hela kommunen samt att även nyårsdagen skulle

vara tillståndsfri. Länsstyrelsen fann att föreskriften givits alltför generell

en och långtgående utforrrming och upphävde därför bestämmelsen. Kommunen överklagade till länsrätten, som avslog överklagandet med motiveringen att den omständigheten att ett visst förfarande medför olägenheter inom vissa områden i kommunen inte bör medföra krav till-

att stånd skall gälla generellt. Föreskriften ansågs därmed lägga onödigt tvång på allmänheten eller obefogad inskränkning i den enskil-

vara en des frihet. Domen har överklagats till kammarrätten

och kan enligt upp-

58 Tillämpningen regelverket SOU 1999: 128

av

gift förväntas bli avgjord inom de närmaste månaderna, mål nr 2635- 99.

Omfattningen av lokala föreskrifter

På uppdrag av utredningen har SIFO undersökt i vad mån och vilket sätt kommunerna i Sverige använder möjligheten att ytterligare reglera användningen av fyrverkerier och vilka effekter detta haft. Undersökningen har omfattat samtliga 289 kommuner i Sverige. Av undersökningen framkom att 45 procent av alla kommuner i Sverige har lokala föreskrifter om fyrverkerier. Skälet till att man i övriga kommuner inte har föreskrifter uppgavs av 57 procent av dessa kommuner vara att det inte förelåg något behov av sådana föreskrifter och av 31 procent att föreskrifter bedömdes som verkningslösa.

Om de kommuner som på förhand bedömt föreskrifterna verk-

som ningslösa haft rätt i sina farhågor eller inte kan följande siffror indikera. Av dem som infört föreskrifter ansåg 18 procent att de i huvudsak kommit till rätta med problemen genom föreskrifterna, lika många hävdade att de inte haft någon effekt och 40 procent ansåg att de haft viss effekt. Det skäl till utebliven effekt som oftast redovisas i enkäten är dålig övervakning och bristande laglydnad. Av dem infört före-

som skrifter ansåg vidare 49 procent att lagstiftningen användning

om av fyrverkerier behövde skärpas. Endast hälften av dem hade informerat allmänheten om ordningslagen.

De produkter som i första hand motiverade införande föreskrifter

av var smällare. För 62 procent hade störningar stor betydelse för beslutet att införa lokala föreskrifter och för 40 procent olyckor till följd

var av fyrverkerier av stor betydelse. Bränder och skadegörelse stor

var av betydelse endast för drygt fjärdedel.

en

Av de kommuner som infört lokala ordningsföreskrifter hade 36 procent infört förbud och 70 procent tillståndsplikt. Av dem

som infört förbud hade 88 procent kopplat förbudet till vissa platser medan endast 17 procent hade infört förbud under vissa tidsperioder. Den

vanligaste platsen för förbud utanför sjukhem/vårdhem. 63 procent

var av dem som infört förbud hade förbjudit användning fyrverkerier

av sådana platser. Samtliga infört förbud i tiden hade förbjudit

som användningen av fyrverkerier under tid än nyårsafton, påskafton

annan eller Valborg. Av dem infört tillståndsplikt hade 83 procent kopp-

som lat tillståndskravet till platser och 37 procent till tiden. Den vanligaste platsen som omfattade tillståndskravet var torg och liknande och samtliga som infört tillståndskrav i tiden hade infört tillståndskrav för

SOU 1999: 128 Tillämpningen regelverket 59 av

användning av fyrverkerier under all tid utom nyårsafton, påsk och

Valborg.

Analys

Utredningens syfte med undersökningen har varit att klarlägga i vad

mån och på vilket sätt kommunerna använder sina möjligheter medatt dela föreskrifter om användningen fyrverkerier och effekterna härav. av Det visade sig att mindre än hälften kommunerna infört lokala ordav ningsföreskrifter. För 31 procent dem underlåtit införa av som att lokala föreskrifter var dock skälet att bedömde sådana föreskrifter man som verkningslösa. Sammantaget indikerar detta att det i 62 procent av kommunerna bedöms föreligga ett behov ordningsföreskrifter. av Användningen av fyrverkerier skulle därmed inte utgöra något problem

i 109 kommuner i Sverige, men väl i 179. Skälet till att det finns ett behov av ordningsföreskrifter tycks i första hand smällare vara att orsakar störningar, även personskador. men En fråga är om de kommuner förhand dömt de lokala som ut föreskrifterna har haft rätt i sin bedömning. Av dem infört föresom skrifter ansåg 40 procent att dessa hade haft viss effekt, medan vardera

18 procent bedömde att föreskrifterna haft ingen effekt eller full effekt.

Sammantaget tyder detta att lokala föreskrifter inte löser de problem

som kan finnas med fyrverkerier, de minskar dessa. De kommen att muner som bedömt dem verkningslösa förefaller därför ha gjort som en alltför pessimistisk bedömning.

Varför löser då de lokala ordningsföreskrifter inte de problem som fyrverkerier kan orsaka Det kan finnas många den frågan. Det svar skäl kommunerna lämnat är att övervakningen inte fungerar. Ett annat skäl skulle kunna att kommunerna inte meddelat adekvata förevara skrifter. De föreskrifter kommunerna meddelat är i huvudsak inriktade

att undanta användningen vissa platser exempelvis sjukhus. som Vidare kan konstateras att ytterst få använder sig tidsinskränkningar. av De problem framskymtar i undersökningen dock i huvudsak som är kopplade till störningar med smällare. I den allmänna debatten anges ofta att det är den långvariga användningen smällare orsakar av som störningar. Med denna utgångspunkt kan det förefalla ändamålsmer mässigt att använda begränsningar i tid. Ett skäl till kommunerna att inte gjort detta kan bero på rättsläget har varit oklart och att att rättspraxis först under den närmaste tiden kommer klarlägga kommunernas att handlingsutrymme. Ytterligare ett skäl till att effekten föreskrifterna av är begränsade kan att många kommuninvånare inte känner till vara föreskrifterna.

SOU 1999: 128 Förändringar i regelverket 61

5 i

Förändringar regelverket

I detta kapitel redovisas förändringar genomförts i regelverket och

som bakgrunden till dessa. De problem som är förknippade med användningen av s.k. knallfyrverkeri har vid två tidigare tillfällen varit föremål för omfattande utredningar. Den första utredningen tillsattes 1942. Vid denna tidpunkt gällde 1928 års förordning angående explosiva varor. Enligt denna fick utan tillstånd förvärva och inneha

envar 100 kg fyrverkeripjäser, som inte innehöll självantändande beståndsdelar, samt explosiva leksaker och andra pyrotekniska

varor.

I avsnitt 5.1.1 sammanfattas förslagen från den utredning till-

som sattes 1942 för att se över regelverket för explosiva och

varor som arbetade i sex år, samt de förändringar i regelverket beslutades

som som en följd av utredningen. I avsnitt 5.1.2 redovisas och

resonemang förslag i det betänkande 1978 lämnades 1975 års pyroteknik-

som av utredning samt remissutfall och statsmaktemas ställningstagande. I avsnitt 5.1.3 sammanfattas de överväganden under mitten

som av 80-talet ledde fram till den nuvarande lydelsen lagen 1988:868

av om brandfarliga och explosiva varor.

Den nu gällande ordningslagen 1993:1617 fick sin utformning 1994. I avsnitt 5.2 redovisas de förändringar gjordes 1994 och

som bakgrunden till dessa.

I avsnitt 5.3 redovisas den debatt pyrotekniska ägt

om varor som rum i riksdagen under senare år.

5.1

Lagen 1988:868 om brandfarliga och

explosiva Varor

5 .1.1 1942 års

utredning

1948 presenterade 1942 års utredning sitt betänkande med förslag till ny förordning angående explosiva Betänkande med förslag

varor m.m. till ny Kungl. Majzts förordning angående explosiva SOU

varor m.m. 1948:8. Principema förslaget utgick ifrån att endast ofarliga

som var varor som smällkarameller fritt skulle få förvärvas. Den fyllt 16 år

som skulle få köpa vad benämndes explosiva leksaker såsom

som vara

62 Förändringar i regelverket SOU 19993128

bengaliska eldar. Ordinära fyrverkeripjäser skulle i huvudsak få förvärvas fritt den fyllt 18 år. För förvärv av vissa sprängkraftiga

av som produkter samt alla lösa knallskott skulle i regel tillstånd erfordras. Ryska smällare skulle överhuvudtaget inte få tillverkas eller säljas.

Skälet för inskränkningar mot knallproduktema var att man försökte komma till rätta med okynnesskjutandet. I betänkandet anförs bland annat följande:

"Syftet med dessarestriktioner är att försöka komma till rätta med de allvarliga missförhållanden, som sammanhänga med den åtskilliga håll i landet grasserande oseden att skjuta påsksmällar och dylikt i sambandmed firandet av vissa högtider. Genom skjutandet störesden allmänna ordningen i betänklig grad----- På sina håll pågår skjutandet flera dygn i följd och icke minst nattron störes. Särskilt prövande är detsamma för äldre, nervösa och sjuka personer. Icke sällan vållas skada å egendom. Den allvarligaste konsekvensen av oseden är emellertid de många olyckshändelserna, som varje år inträffa, ofta med mer eller mindre höggradig invaliditet för de agerandesompåföljd-m- Det har från fabrikanthåll gjorts gällande, att de fabrikstillverkade knallskotten med relativt liten laddning skulle icke endast vara helt ofarliga utan dessutom medverka till osedens rnildrande. De svåra olyckshändelserna vållas av laddningar, som ungdomarna själva tillverka av olovligt åtkommen dynamit eller andra sprängämnen. Tillgången till oskyldiga fabrikstillverkade smällare skulle minska frestelsen att själv tillverka farligare pjäser. De sakkunniga äro av rakt motsatt uppfattning..." SOU 1948:8 s. 142-143, jämför även avsnitt 10.1 om hemtillverkning.

Vid riksdagsbehandlingen av förslaget framhöll föredragande statsråd att det syntes olämpligt med två åldersgränser. De varor som föreslagits fritt fick köpas av dem som fyllt 16 år erhöll därför åldersgränsen 18 år. I övrigt följdes förslaget och det utgjorde grunden för Kommerskollegikungörelse av den 17 november 1949 med tillämpningsbestämmelser. Redan några år frångick dock Kommerskollegium principen

senare om en åldersgräns och sänkte då åldersgränsen från 18 år till 15 år för förvärv av bland annat vissa knallpjäser. Pyrotekniska varor, risker och regler, Ds I 1975:2.

5.1.2 1972 års utredning

1972 tillsattes en ny utredning om användning av pyrotekniska produkter. Utredningens uppdrag var att undersöka omfattningen och karaktären av de olägenheter, som hänger samman med användningen av pyrotekniska varor och vid behov föreslå förändringar. Bakgrunden

SOU 1999: 128 Förändringar i regelverket 63

var att bruket av fyrverkerier ansågs medföra risker för skador och andra olägenheter. I direktiven konstaterades att det inte ovanligt var att minderåriga hade tillgång till produkterna och använde dessa ett

sätt som var ägnat att orsaka skada och irritation. Särskilt det omfattande bruket i anslutning till helgerna ansågs vålla olägenheter. I uppdraget ingick att beakta risken för ökad hemtillverkning.

Utredningen överlämnade sitt betänkande i 1975 Pyrotekniska mars varor, risker och regler, Ds I 1975:2. I detta framhölls fyrverkerier att orsakade såväl oacceptabla störningar allvarliga och som personsakskador. De produkter främst ansågs orsaka skador och olägensom heter var smällare och svärmare. Omfattningen klagomålen av över störningar förklarade utredningen med det mycket antal stora knallpjäser som såldes år och den kraftiga knalleffekt många per som av dessa hade. Sakskadoma orsakades bränder eller sprängning av av exempelvis brevlådor. Personskadoma drabbade i hög utsträckning dem som var under 15 år. Utredningen fann vidare uppenbara risker att för hörselskador förelåg även vid hanteringen små pjäser av med knalleffekt. Utredningen hade med hjälp FOA mätt knalleffektema av på fem knallprodukter, sådan att den fick köpas 15varav en var av åringar. Slutsatsen blev därefter använde

att om man arbetarskydds-

styrelsens rekommendation för maximalt impulsljud borde hålla man ett avstånd om 9-34 meter från produkterna. Skulle kräva smälman att lare var ofarliga armlängds avstånd kunde ettöressmällare t.o.m. en tänkas räcka till för att ge alltför hög knalleffekt. Utredningen ansåg med hänsyn till vad hade framkommit som att allmänhetens bruk smällare borde förbjudas. Detsamma av borde gälla för andra pjäser med knalleffekt. Det enda undantag från denna regel skulle vara rena leksaker smällkarameller. som Utredningen hade under sitt arbete beaktat risken för

hemtillverkning. Den hade analyserat begreppet hemtillverkning och

kommit fram till att två olika vägar för hemtillverkning av smällare används. Den vanligaste skulle legala smällare vara att används och exempelvis buntas ihop för att få kraftigare smäll. Denna del en av hemtillverkningen menade man skulle upphöra legala smällare om försvann från marknaden. Den andra vägen skulle vara att sammanblanda olika kemikalier till pyroteknisk Risken för ökad hemtillsats. verkning vid ett förbud mot smällare skulle därmed enligt utredningen bestå i risk för att tillblandningen olika kemikalier en av skulle öka. Utredningen bedömde att denna risk liten. var Utredningen drog den slutsatsen smällare tvekan kunde att utan förbjudas, men att för säkerhets skull samtidigt skulle försvåra man tillgången till vissa kemikalier.

64 Förändringar i regelverket SOU 19993128

Det förslag utredningen lade fram innebar sammanfattningsvis följande. Endast Statens industriverk godkända pyrotekniska varor

av skulle få tillverkas och importeras, och en skärpt specificering och kontroll av dessa varor skulle införas. Vara vars hantering innebar uppenbar risk eller som medförde allvarlig olägenhet skulle få godkännas, såvida inte till följd av begränsning av rätten till förvärv, innehav och nyttjande sådan risk eller olägenhet längre kunde anses föreligga. Med stöd av detta förbjöds enligt förslaget till kungörelse godkännande av puffskott, knallskott och andra pjäser med knalleffekt liksom av svärmare för allmänt bruk. För all tillverkning och import skulle, för att tillfredställande tillsyn skulle möjliggöras, begäras särskilt tillstånd. För rätten till förvärv, innehav och nyttjande föreslogs nya regler. Grundprincipema för inskränkningen av dessa rättigheter borde enligt utredningen regleras i särskild lag. Endast i undantagsfall och under i lagen angivna omständigheter skulle en lindring av inskränkningama få ske genom kungörelse eller tillämpningsbestämmelser. Däremot skulle en skärpning kunna ske. En åldersgräns om 18 skulle gälla. Varorna hade i förslaget uppdelats i sex klasser med hänsyn till användningsområde och farlighet vid nyttjandet.

Utredningens uppfattning att en skärpning av reglerna var nödvändig biträddes av praktiskt taget alla remissinstanser. Förbudet mot smällare och svärmare kritiserades dock av bl.a. Statens industriverk med hänvisning till risken för ökad olaga hemtillverkning, vilken skulle kunna medföra svårare skador eller t.o.m. dödsfall. Enligt verket hade utredningen underskattat risken. Denna uppfattning delades dock inte av bland andra Rikspolisstyrelsen, hänvisade till Danmarks

som positiva erfarenheter av den restriktiva lagstiftningen infördes

som 1972. Med hänsyn till likheterna i samhällsstruktur mellan Danmark och Sverige borde man enligt Rikspolisstyrelsen inte behöva riskera en annan utveckling.

Utredningens förslag om en höjning av lägsta åldersgränsen till 18 år hade flertalet remissinstanser inget att invända emot. Det ansågs att en sådan åldersgräns skulle kunna motverka olägenhetema. Statens industriverk föreslog, om än med tvekan, att knallpjäser med ringa effekt skulle få tillverkas och dessutom skulle de få förvärvas, innehas och nyttjas av den som fyllt 15 år. Utredningens förslag till författningsmässig reglering det pyrotekniska området kritiserades så

av av gott som samtliga remissinstanser. Hovrätten över Skåne och Blekinge ansåg att lagstiftningen skulle bli mera svåröverskådlig om det vid sidan av en författning om explosiva och brandfarliga varor skulle finnas ytterligare en lag, förordning och tillämpningsbestämmelser

om pyrotekniska varor. Vidare skulle svåra gränsdragningsproblem kunna uppstå.

SOU 1999: 128 Förändringar i regelverket 65

Ett gemensamt yttrande två företag, Hammar-

avgavs av gren C0 AB och Hanssons Pyrotekniska AB. Företagen uttalade att det inom ramen för existerande lagstiftning fanns utrymme för åtgärder för att komma till rätta med störningar. Företagen ansåg vidare att de hittills vunna erfarenheterna inom Sverige och Danmark visade att det, om restriktioner infördes, uppstod skaderisker för allmänheten, därigenom att främst människor försåg sig med pyrotekniska

unga

hemtillverkning, stölder, olovlig import och inköp från varor genom illegala källor. Åtgärder under 1950-talet om att göra vissa mindre pyrotekniska varor tillgängliga för 15-åringar hade gett omedelbar effekt genom minskning i form av skador, stölder och störningar. Regeringen tog i maj 1977 i ett beslut ställning till den pyrotekniska utredningen. Redan dessförinnan, i april 1975, hade dock lagen l975:69 om explosiva och brandfarliga varor trätt i kraft. Detta var dock endast en följd av den nya regeringsformens krav särskilda bemyndiganden i lag för att meddela bl.a. föreskrifter som innebar ålägganden för enskilda. Lagen innehöll därför i huvudsak endast nödvändiga bemyndiganden. I regeringens beslut anfördes följande:

En skärpning av bestämmelserna om pyrotekniska varor var påkallad med hänsyn till risken för skador och olägenheter. Denna skärpning kunde lämpligen ske genom ändringar i Statens industriverks föreskrifter. Verket fick i uppdrag att se över föreskrifterna enligt följande riktlinjer. De pjästyper

beträffande vilka bestämmelserna borde skärpas var i första hand större smällare kanonskott, knallraketer och dylikt och svärmare för nöjesbruk. Föreskrifterna borde ändras så att sådana pjäser inte längre blev tillåtna för allmänt bruk. Beträffande mindre smällare puffskott och dylikt borde övervägas kompletterande föreskrifter ägnade att begränsa knalleffekten hos dessa pjäser, t.ex. genom skärpta krav i fråga om tillåten satsmängd, höljets beskaffenhet Därutöver

m.m. borde övervägas behovet av skärpning de åldersbegränsningar

av som nu gällde för förvärv och innehav av pyrotekniska satser och större pjäser.

Statens industriverk meddelade som en följd regeringens beslut

av en ny tillämpningskungörelse som bl.a. förbjöd svärmare och raketer med knalleffekt för allmänt bruk. Vidare infördes ett allmänt förbud mot förvärv och innehav större knallpjäser polismyndigheten givit

av om tillstånd. De mindre smällama puffskott skulle dock även i fort-

som sättningen kunna förvärvas och åldersgränsen 15 skulle kvarstå.

om För att okynnesanvändningens effekt skulle minskas begränsades mängden svartkrut från

1,2 till 0,8 gram.

3 19-1958

66 Förändringar i regelverket SOU 19992 123

5.1.3 Förändringar under 1980-talet

1981 överfördes det centrala myndighetsansvaret för tillämpningen

av bestämmelserna explosiva och brandfarliga till SÄI.

om varor

1985 tillsatte regeringen en utredning med uppgift att förenkla regelsystemet om hanteringen explosiva och brandfarliga

av varor. Regelverket utgjordes då av fyra äldre förordningar, i efterhand

en tillskapad lag samt tillämpningsföreskrifter till förordningama. Dessa innehöll såväl allmänna bestämmelser skyddsnivån detaljerade

om som föreskrifter av utpräglad teknisk natur. Tillämpningsföreskrifter hade utfärdats, förutom SÄI även andra myndigheter, såsom

av av Kommerskollegium och Statens industriverk. Resultatet blev ett detaljrikt, otidsenligt och inte alltför sammanhängande regelsystem, som med tiden blev allt svårare att överblicka både för statliga och kommunala myndigheter och för näringslivet.

Den nu gällande lagen om brandfarliga och explosiva trädde i

varor kraft 1989. Avsikten att med bibehållande skyddsnivåema skapa

var av ett modernt och lättillgängligt regelsystem. Man valde att göra

en ramlag och låta lagen få sitt konkreta innehåll bestämmelser

genom som meddelats/utfärdats av regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer. Den myndighet kom i fråga SÄI,

som var eftersom den besatt den tekniska kompetensen för att meddela de nödvändiga detaljbestämmelsema utpräglat tekniskt innehåll. Sedan

av ikraftträdandet har endast mindre förändringar genomförts.

5.1.4 och

Sammanfattning bedömning

Den historiska tillbakablicken visar att okynneshanteringen med framförallt knallfyrverkeri alltsedan 1940-talet varit problem. Två

ett utredningar har funnit skäl att föreslå begränsningar i tillgången knallfyrverkeri för minderåriga. I 1948 års betänkande föreslogs

ett generellt förbud mot knallpjäsers försäljning till minderåriga och i betänkandet 1975 föreslogs att allmänhetens bruk smällare skulle

av förbjudas. Den första utredningens förslag lades till grund för lagstiftning, men några år frångicks förslaget Kommers-

senare av kollegiet och knallprodukter därefter tillgängliga för underåriga.

var Skälet härför har inte kunnat utrönas. En hypotes skulle kunna

vara att åtgärden syftade till att uppnå den effekt den pyrotekniska

som branschen i sitt remissyttrande till 1975 års betänkande hänvisar till. Hammargren Co och Hanssons Pyrotekniska AB hävdar i detta

att åtgärderna under 1950-talet att göra vissa mindre pyrotekniska

varor

SOU 1999: 128 Förändringar i regelverket 67

tillgängliga för 15-åringar omedelbar effekt minskning i

gav genom skador, stölder och störningar, jämför 5.1.2.

l975-års förslag totalförbud för allmänheten att förvärva

om smällare genomfördes inte. Ett skäl härför synes ha varit att den dåvarande centrala tillsynsmyndigheten varnade för att en sådan åtgärd skulle medföra ökad hemtillverkning med allvarligare personskador som följd.

5.2 1993:1617

Ordningslagen

5.2.1¶Förändringen 1994

Den nu gällande lagen trädde i kraft under 1994 och ersatte bland annat allmänna ordningsstadgan. Enligt denna fick fyrverkerier inte utan tillstånd användas inom stadsplanelagt område, dvs. numera område som omfattas av detaljplan, inom vilket kommunen är huvudman för allmänna platser. Genom lokala ordningsstadgor kunde tillståndskravet utökas till byggnadsplanelagt område, dvs. numera områden som omfattas av detaljplan, inom vilket annan än kommunen är huvudman för allmänna platser.

Lagstiftningen bedömdes ha flera brister. En sådan ansågs vara att det var oklart vad som avsågs med begreppet fyrverkeri. Utformningen medförde vidare att en stor del av fyrverkerier som förekom hos allmänheten vid exempelvis nyår ansågs kräva tillstånd polisen. I

av praktiken var det dock ytterst få som ansökte om tillstånd. Vidare var det omöjligt för polisen att kontrollera efterlevnaden tillstånds-

av kravet. Den ordningen fann det föredragande statsrådet inte tillfredställande och anförde därför i propositionen prop. 1992/1993 s. 121 att det saknades skäl att generellt kräva tillstånd för fyrverkerier som av tradition anordnas av en stor del av allmänheten, eftersom användningen som regel sker ett ansvarsfullt sätt. Dessutom menade det föredragande statsrådet att det från krirninalpolitisk synpunkt inte var godtagbart med en ordning innebar att ett stort antal

som personer vid ett och samma tillfälle medvetet eller omedvetet bröt mot ett straffsanktionerat krav tillstånd, vars efterlevnad polisen med hänsyn till omständigheterna saknade praktiska möjligheter att övervaka och som det från det allmännas sida inte fanns någon anledning att ingripa mot.

Utgångspunkten för den nya lagen skulle i stället vara att det inte förelåg skäl att motverka användning i sig av fyrverkerier och att något generellt förbud därför inte borde övervägas. Däremot ansågs det angeläget att användning och annan hantering dessa blev föremål

av varor för kontroll så att risken för skador och andra olägenheter motverkades.

68 Förändringar i regelverket SOU 19991128

I samma proposition s. 120 påpekades vidare att hanteringen av fyrverkerier redan genom lagen brandfarliga och explosiva

om varor med tillhörande förordning och föreskrifter är kringgärdad av begränsningar i olika avseenden. Även den lagens syfte förhindra

om är att brand eller explosion som inte är avsedd och att förebygga och begränsa skador på liv, hälsa, miljö eller egendom genom brand eller explosion, så innebar det ändå enligt uttalande från det föredragande statsrådet att det regelverket i stor utsträckning avsett att motverka

var även rena ordningsstömingar. Trots det ansågs det även fortsättningsvis finnas ett behov av en särskild reglering i ordningshänseende

som innebar en begränsning användningen fyrverkerier.

av av

Det föredragande statsrådet fann i proposition s. 120 att

samma man vid utforrrmingen av en begränsning från ordningssynpunkt

av användning av fyrverkerier behövde göra avvägning mellan olika

en motstående intressen och hänsyn. En reglering i syfte att motverka ordningsstömingar borde självfallet utformas så att detta syfte blev tillgodosett i så hög grad möjligt. Samtidigt det angeläget

som var att regleringen inte sträckte sig så långt att detta syfte i själva verket riskerade att motverkas att t.ex. ungdomar i ökad omfattning

genom använde hemtillverkade bomber av olika slag. Den begränsning på området som regleringen innebar borde vidare så klart avgränsad

vara som möjligt. Inte minst viktigt var att regleringen utformades så att den ledde till efterlevnad utan att skapa onödig byråkrati för allmänheten och administrativt krångel för myndigheten.

Den utredning som sett över lagstiftningen hade föreslagit

att fyrverkerier inte skulle få användas utan tillstånd polisen inom

av område som omfattas detaljplan, det inte fråga

av om var om varor som fritt får förvärvas den fyllt 15 år. Under remissbehandlingen

av som påpekades dock att även sådana kunde upphov till påtagliga

varor ge olägenheter för t.ex. den är gammal och sjuk ellerför djur. Vidare

som anfördes att det kunde tänkas förekomma publikdragande

evenemang med fyrverkeri områden inte omfattas detaljplan och för

som av vilka det fanns skäl att upprätthålla ett tillståndskrav.

I stället förordade det föredragande statsrådet a. 121-123

prop. s. en regel med krav tillstånd när användningen i det enskilda fallet medförde risker för att någon beaktansvärd olägenhet för omgivningen skulle uppkomma. Inte bara störninger den allmänna ordningen

av avsågs härmed utan även risk för skada eller någon

annan beaktansvärd olägenhet för personer eller egendom. Därutöver ansågs det att det fanns ett begränsat behov att lokala föreskrifter

av genom utvidga tillståndskravet till att gälla generellt i vissa avseenden och i undantagsfall en möjlighet att helt förbjuda användningen. Vad

man tänkte sig var att det skulle möjligt för kommun föreskriva

vara en att

SOU 1999: 128 Förändringar i regelverket 69

att tillstånd krävdes utanför särskilt känsliga platser som sjukhus. En bestämmelse med bemyndigande för regeringen och, efter regeringens bestämmande, kommunerna att meddela föreskrifter skulle därför tas in i lagen.

I sammanhanget ventilerades även följande. Sprängämnesinspektionen och Rikspolisstyrelsen hade tagit frågan om tillstånd att

upp sälja fyrverkerier inom vissa bostadsområden när användningen av dessa kunde förväntas medföra betydande obehag för de omkringboende. Dessa myndigheter ansåg det angeläget att man i genom lagstiftning kunde förhindra försäljning. Det föredragande statsrådet erinrade a.prop.s. 124-125 om att enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor skall den som säljer fyrverkerier ha tillstånd till det och att villkor kan uppställas för tillståndet. Dessa villkor skall dock i enlighet med lagens syfte vara påkallade från brand- eller explosionssynpunkt. Att begränsa möjligheten för den som uppfyller kraven för tillstånd att sälja fyrverkerier endast grund av att varorna kan komma till användning på ett sätt som vållar olägenhet från ordningssynpunkt framstod enligt Justitieministem som tveksamt. Det ansågs förenat med stora svårigheter att utforma kriterier för när tillstånd till försäljning skulle kunna vägras grund av ordningsskäl, vilka inte samtidigt medförde en oacceptabel inskränkning i näringsfriheten och även i konkurrensfriheten inom handeln. Inte heller framstod en sådan bestämmelse som effektiv. Dessutom kunde ett sådant förbud medföra inte försumbar risk för att hemtillverkning i

en de områden skulle komma att öka. ställningstagandet blev därför att ett sådant förbud inte skulle införas.

5.2.2 och

Sammanfattning bedömning

Före införandet av ordningslagen krävde användningen fyrverkerier

av inom i vart fall stadsplanelagt område alltid polistillstånd. Kommunerna hade möjlighet att utsträcka detta område. 1994 ändrades lagen så att tillstånd bara krävs i det fall då användningen innebär risk för skada eller någon beaktansvärd olägenhet för eller

person egendom. Kommunerna fick samtidigt möjlighet lokala före-

att genom skrifter utvidga kravet till att gälla generellt i vissa avseenden. Vad man tänkte sig var att det skulle möjligt för kommunerna att kräva

vara generella tillstånd utanför särskilt känsliga platser sjukhus.

som

Förändringen som gjordes 1994 innebar alltså att ersatte ett

av man ständigt tillståndskrav med ett krav tillstånd när det verkligen är

om nödvändigt. Förändringen utgjorde formellt sett utan tvekan

en liberalisering lagstiftningen. Det skall dock samtidigt beaktas den

av att

70 Förändringar i regelverket SOU 19993 128

tidigare lagstiftningen inte fungerade i praktiken. Sammantaget får syftet med den nya lagstiftningen anses ha varit dels att liberalisera lagstiftningen att befria den breda allmänheten från krav på

genom tillstånd vid sedvanlig och ofarlig användning nyårsnatten, dels att effektivisera lagstiftningen genom att bara kräva tillstånd när det finns ett reellt behov.

5.3 i under

Frågans behandling riksdagen

senare år

Riksdagen har vid skilda tillfällen sedan lång tid tillbaka behandlat och avslagit motioner med krav skärpta regler för inköp och innehav

av pyrotekniska varor se t.ex. betänkanden NU 1977/78:2, NU 1981/8233, NU 1987/88:39 och 1993/1994:JuU1.

1993/1994 behandlade näringsutskottet motion krav

en om införande av en enhetlig åldersgräns 18 år för förvärv och innehav av pyrotekniska bet.1993/94:Nul5. Utskottet redogjorde kort

varor för gällande lagstiftning och avstyrkte motionen med hänvisning till

att ingripande mot störningar fyrverkerier kan ske med stöd den

av av nya ordningslagen, som skulle träda i kraft och att det bedömts att denna lag tillsammans med ökad information och effektivare kontroll skulle skapa förutsättningar för att ytterligare begränsa risken för skador och andra olägenheter vid användningen.

1995/1996 tog näringsutskottet frågan bet.

upp nytt l995/96:NU 16 och ägnade frågan grundligare behandling. Tre

en motioner hade väckts med krav bland utredning skulle

om annat att en tillsättas. En fjärde motion avsåg krav införande förbud

ett av mot ärrmena barium och strontium i fyrverkerier. Utskottet inhämtade remissyttranden från åtta instanser. Därefter avstyrkte utskottet motionerna med hänvisning till att gällande lagstiftning tillräcklig.

var Det kunde dock enligt utskottet inte uteslutas att viss uppstramning

av tillsynen och kontrollen erforderlig och utskottet förutsatte

var att frågan uppmärksammades.

Under 1996/1997 väcktes motion med krav lagändringar

en ny för att komma tillrätta med missbruket pyrotekniska Utskottet

av varor. bet. 1996/97: NU10 hänvisade till sin tidigare grundliga

genomgång

av frågan och till det ställningstagande utskottet därvid gjort. Det uttalade vidare att kommunerna ordningslagen har stöd för

genom att ingripa mot avarter när det gäller hanteringen pyrotekniska

av varor och ett mer aktivt agerande härvidlag kan befogat.

vara

Förändringari regelverket 71

Under den allmänna motionstiden 1997 väcktes nio motioner om pyrotekniska Gemensamt för dem att krav framställdes om

varor. var att åtgärder skulle vidtas för att komma tillrätta med de problem som hanteringen fyrverkerier ger. Det problem som i första hand kom i

av fråga effekterna smällare och då framförallt det så kallade

var av okynnessmällandet, men även personskador och miljöeffekter togs upp. På inbjudan av utskottet yttrade sig 15 remissinstanser.

I sitt betänkande bet. l997/98:NU 11 konstaterade utskottet inledningsvis att användning fyrverkerier är en tradition i Sverige och ett

av nöje för många människor, men att användningen samtidigt skapar problem. Av de femton rernissinstansema ansåg sju att ett förbud mot smällare borde införas och många ansåg att reglerna borde ses över. Den senaste genomgripande översynen av bestämmelserna om pyrotekniska varor genomfördes som framgått 1975. Enligt utskottets mening var en förnyad översyn motiverad varför Riksdagen nu borde anmoda regeringen och tillse översyn kom till stånd. Riksdagen

att en beslutade i enlighet med utskottets förslag rskr. 1997/98:211.

iåáám ,ua 3343;.üpçiaäm

";gi"§§:.

V:äáñ swjin

.Wiåâgclztfi-f

çxsäár°xa

SOU 1999: 128 Problem förknippade med användningen jj/rverkerier 73

av

6 Problem med använd-

förknippade ningen av fyrverkerier

En grundläggande uppgift för utredningen är att så långt som möjligt söka skapa bild de problem är förknippade med

en av som användningen fyrverkerier. Utredningen har därför med hjälp av

av expertis olika områden se avsnitt 1.2 kartlagt omfattningen och arten av personskador inklusive hörselskador, sakskador och då framförallt bränder orsakade av fyrverkeriprodukter, störningar och andra olägenheter för såväl människor som för djur samt slutligen eventuella miljöproblem. I avsnitt 6.1 behandlas personskador exklusive hörselskador och i avsnitt 6.2 hörselskador. Bränder orsakade av fyrverkerier behandlas i avsnitt 6.3. Kartläggningen avseende olägenheter för människor och djur redovisas i avsnitt 6.4 respektive 6.5. Avsnitt 6.6 slutligen behandlar den påverkan användningen av fyrverkerier kan ha miljön.

6.1¶Personskador exklusive hörselskador

l Inledning

Epidemiologiskt centrum EPC vid Socialstyrelsen har utredningens uppdrag analyserat omfattningen och arten av personskador orsakade av fyrverkerier. Analysen har omfattat en lång rad frågeställningar och baseras i huvudsak tre register; dödsorsaksregistret, patientregistret och EHLASS-databasen. Vidare har kompletterat

man sökning i register med material från Södersjukhuset i Stockholm och Universitetssjukhuset i Linköping.

Dödsorsaksregistret omfattar samtliga avlidna under ett år som vid tidpunkten för dödsfallet var folkbokförda i Sverige och patientregistret avser samtliga patienter som skrivits ut från sluten vård vid något

av landets offentliga sjukhus. Med sluten vård avses vård som innefattat inläggning sjukhus. Båda registren innehåller information bland

om annat den avlidnes/patientens kön, ålder, döds-/inskrivningsdatum samt medicinsk information om dödsorsak eller yttre orsak till skadan.

74 Problem förknippade med användningen yâzrverkerier SOU 1999: 128 av

EHLASS-databasen har initierats av EU för att förbättra underlaget för det konsumentpolitiska arbetet. I den svenska delen finns data från såväl den slutna som den öppna vården vid svenska sjukhus. Till skill-

nad från de andra två registren är den inte grundad på heltäckande nationellt insamlade data utan insamling har skett från Norrlands

Universitetssjukhus, Huddiksvalls sjukhus, Skaraborgs sjukhus med sjukhusen i Skövde, Lidköping, Falköping och Mariestad. EHLASS ger samma information som övriga två register samt kunskap produkten om som orsakat olyckan.

6.1.2¶Antalet dödsfall och skador orsakade

av

fyrverkerier i Sverige

Av EPC:s rapport framgår att minst och högst 12 avlidit sex personer under perioden 1987-1997 till följd olyckor med fyrverkerier, vilket av i genomsnitt innebär att O,6-1,2 dödsfall inträffar år. Till SÄI:s per kännedom har under motsvarande period kommit åtta dödsfall varav fyra i samband med hemtillverkning/hemtillverkade produkter. Olyckor

med fyrverkerier är därmed en mycket ovanlig dödsorsak. Som jämen förelse kan nämnas att enbart under 1996 avled totalt 1 733 personer grund av olycka i hem- och fritidsmiljö. Eftersom patientregistret bara sluten vård och EHLASSavser databasen inte är nationellt täckande har EPC gjort beräkningar för att uppskatta totala antalet skadade Man har använt sig två personer. av alternativa beräkningsmetoder. De två metoderna har gett samstämmigt resultat, vilket indikerar att resultatet är tillförlitligt. Resultatet avser antalet skadade grund av fyrverkerier behandlats i öppen eller som sluten vård vid sjukhus. Utanför faller de skadade enbart erhåller som vård en vårdcentral eller inom skola.

Den första metoden innebär att resultaten från EHLASS-databasen räknas upp till nationell nivå. Denna beräkning resultat ger som 460 olyckor orsakade fyrverkerier år. av per Den andra metoden bygger att utifrån inläggningsfrekvensen i EHLASS-databasen räkna fram vilken andel de registrerade olyckorna i

patientregistret utgör det totala antalet olyckor i såväl sluten av som öppen vård vid sjukhus. Inläggningsfrekvensen för fyrverkeriskador har utifrån EHLASS-data uppskattats till 15 I

procent. patientregistret för

1997 fanns 69 personer som skadats på grund fyrverkerier, vilket av ger ett resultat om 460 skadade totalt. 69xl/O,15 På grundval dessa av siffror finner EPC att antal skadade grund fyrverkerier av som erhåller öppen eller sluten vård vid sjukhus årligen uppgår till 400-500 personer.

SOU 1999: l 28 Problem förknippade med användningen jj/rverkerier 75

av

EHLASS-databasen innehåller 28 200 olycksfall som inträffat inom hem- och fritidssektom under 1998. I 21 av dessa fall var fyrverkeriprodukter inblandade. Det innebär att fyrverkeriolyckoma utgjorde 0,07 procent olyckorna inom hem- och fritidssektom.

av

6.1.3¶De skadades ålder och kön

I samtliga kända dödsfall under perioden 1987-1997 var offren män. En tredjedel var under 20 år.

Av rapporten framgår vidare att ungefär hälften av de skadade var yngre än 18 år och att kvinnor eller flickor bara undantagsvis förekommer i statistiken. En stor andel av de skadade var barn under 15 år, exempelvis uppgick andelen skadade i EHLASS-databasen 1996-1998 under 15 år till 34 procent. I patientregistret var motsvarande andel 21 procent.

6.1.4¶Skadeorsaken från

produktsynpunkt

EPC studerade samtliga 49 fyrverkeriolyckor under åren 1996-1998 i EHLASS-databasen samt ytterligare sju fall för att få kunskap om vilken produkt som orsakade skadorna. Uppgifterna i databasen bygger

patienternas egna berättelser, vilka måste ha accepterats av ansvarig läkare. Det bör emellertid vara så att det för en del patienter kan finnas skäl att förtiga att man ägnat sig hemtillverkning.

Det visade sig att 13 procent av skadorna orsakades av hemtillverkade produkter samt att övriga skador till lika stor del orsakades

av smällare som andra fyrverkerier. Materialet är för litet och osäkert för att man skall kunna dra några säkra slutsater, men det indikerar att smällare orsakar lika många skador som övriga fabrikstillverkade produkter och med reservation för ett mörkertal att hemtillverkade pro-

- dukter står för en begränsad andel skadorna. Med hänsyn till att

av användningen av hemtillverkade produkter är relativt begränsad kan dock risken att de som använder sådana skadas bedömas relativ

vara hög. Fördelningen framgår även av nedanstående tabell.

76 Problem förknippade med användningen fjørverkerier SOU 1999: 128

av

Tabell Andel skadade individer under 18 år enligt EPC:s utredning

Underlag Andel under 18 år Andel under 15 år Patientregistret 1997, Sverige 35 procent 21

procent utom Skåne, 52 fall EHLASS 1998, 21 fall 48 procent 43

procent EHLASS 1996-1998, 57 procent 34

procent universitetssjukhuset Linköping, Södersjukhuset Stockholm, 67 fall

Figur 1 Fyrverkerirelaterade olycksfall hämtade från

EHLASS 1996-98, samt från Södersjukhuset 1997/98,

fördelade efter typ av inblandad pyroteknisk produkt.

Hemmagjord

13%

Smällare

44%

Raketm.m.

43%

Nedan tabell 2 följer sammanställning de olyckor

en av på grund av hemtillverkning SÄI erhållit kännedom

som om. En förklaring till den höga siffran för 1996 skulle kunna det under det året

vara att var vanligt att man försökte bygga produkten Thunder King, vilken

om i dag inte är godkänd. Siffrorna kan jämföras med EPC:s siffror

att som indikerar att 13 % alla fyrverkeriskador orsakades hemtillverkade

av av produkter vilket grovt uppskattat skulle motsvara drygt 50 skadade

om året.

SOU 1999: 128 Problem förknippade med användningen av fyrverkerier 77

Tabell 2. Antal olyckor med hemtillverkade produkter som SÄI erhållit kännedom om.

År Antal Kommentar

1993 4 1 död, 2 skadade, 1 mycket allvarligt

varav

1994 0

1995 3 2 allvarliga handskador

1996 17 2 döda, 21 skadade, varav 5 allvarligt

1997 5 8 skadade

1998 2 2 skadade, varav 1 allvarligt

EPC:s utredning visar vidare att hälften skadorna var brännskador

av och att mer än tre fjärdedelar av skadorna hänförde sig till huvud eller händer. Smällare orsakade i första hand skador händer och armar medan 65 procent av skadorna från andra fyrverkerier än smällare var lokaliserade till huvudregionen. I materialet återfanns endast två fall av bortsprängda kroppsdelar, vilka båda orsakats av hemtillverkade produkter. Detta skulle kunna ge stöd för den allmänna uppfattningen att hemtillverkade produkter orsakar allvarligare skador än de fabrikstillverkade. Den närmare fördelningen framgår av tabell

Tabell 3. Fördelning av olika typer av skador från olika produkttyper enligt EPC.

Traumatisk

- Ingen skada

- - - Uppgift saknas 15,4 11,1

- Totalt 100,0 100,0 100,0

6.1.5 Dödsfallets eller skadans och

tidpunkt plats

Fyra av sex dödsfall som EPC identifierat inträffade i samband med nyårshelgen. Utav skadorna uppstod 60 procent under de tre helgerna fyrverkerier särskilt används, nyår, påsk och Valborg. Helgen har i sammanhanget definierats som tio dagar före och efter den aktuella

78 Problem förknippade med användningen /âzrverkerier

av

aftonen. Övriga skador har uppstått under tid året. Den i

annan särklass vanligaste olycksplatsen bostadsområden, därefter kom

var skola eller offentlig lokal.

6.1.6¶Skadomas

allvarlighetsgrad

De 69 personer under 1997 lades sjukhus hade

som en genomsnittlig vårdtid 8,58 dagar. Inskrivningsbenägenheten

om var som ovan redovisats 15 procent. Med hänsyn taget till åldersfördelningen

var inskrivningsbenägenheten dubbelt så hög för andra hem- och

som fritidsolycksfall, vilket indikerar att fyrverkeriolyckoma är allvarligare än andra olyckor. EPC uppskattar att mindre än 10 fick bestå-

procent ende men.

6.1.7 över tiden

Utvecklingen

Det enda registret som medger jämförelse över tiden är patient-

en registret. Som tidigare nämns började först 1997 redovisa fyrver-

man keriolyckoma separat. Det innebär jämförelse under längre

att en en period måste samtliga olyckor med explosiv EPC:s

avse vara. utgångspunkt har varit att olyckor i samband med explosion förutom fyrverkeriolyckor huvudsakligen är olyckor inträffar i arbetslivet eller

som inom försvaret. Med ett antagande sistnämnda olyckor i mycket

om att ringa utsträckning drabbar personer under 18 år skulle olyckorna med explosiva i åldersgruppen under 18 år kunna

varor utgöra en approximation av utvecklingen fyrverkeriolyckoma. Utvecklingen

av framgår av nedanstående figur

SOU 1999: 128 Problem förknippade med användningen av fyrverkerier 79

Figur Antal 0-18 år, vårdade/inskrivna sjukhus till följd

personer

skada av explosiv vara 1987-1997.

av

OO O O - Öl U1 Y in O l OO OO OO O O O O O O O O O O O O O Ch O O O ON C

Antalet skadade varierar något över perioden med som lägst 42 fall och högst 79 fall per år. Någon trendmässig nivåförändring under perioden framkommer

1¶Internationella jämförelser

EPC har utifrån huvudsakligen EHLASS-databasen sammanställt en internationell jämförelse. Av tabell 4 framgår att Sverige har färre skador per invånare än Danmark, betydligt fler än övriga länder i

men tabellen. Huruvida detta återspeglar en faktisk skillnad i olycksfallsfrekvens eller skillnader i kvaliteten i rapporteringssystemen går inte med säkerhet att avgöra.

80 Problem förknippade med användningen fyrverkerier SOU 1999: 128 av

Tabell Internationella uppgifter insamlade EPC våren 1999. av

Land Källa År Antal Nat. Befolkn. Per estimat milj. 100.000 inv. inv.

tannien work Census Österrike EHLASS

2,8 Nat. Nationellt, Befolkn. Befolkning, inv. invånare

l Samhällskostnader

EPC har med hjälp uppgifter från landstingsförbundet av om genomsnittliga kostnader vårddag gjort försök uppskatta sjukvårper ett att dens kostnader för fyrverkeriskador. Det har därefter använt sig av en standardmodell för kostnader för personskador i allmänhet, där sjukvårdens andel utgör 14,8 den totala procent av samhällskostnaden. Utifrån denna beräkningsmetod kan samhällskostnaden för 400 fyrverkeriskador om året beräknas till cirka 44 miljoner kronor och för 500 fyrverkeriskador till cirka 55 miljoner kronor. Ett annat sätt att uppskatta kostnaderna är utgå från att den studie över samhällets kostnader för olyckor Björn Sund 1977 gjorde som för Räddningsverkets räkning Samhällets kostnader för olyckor" 1997, Räddningsverket P21-/97. I denna uppskattas de totala rapport kostnaderna medicinska kostnader,

rehabiliteringskostnader, produktions-

bortfall, materiella kostnader, administrativa kostnader för olyckor i bostad, idrott och fritid till 18.765 miljoner kronor år 1995. Utgår man ifrån att fyrverkeriolyckoma utgjorde 0,07 procent enligt EHLASS och generaliseras fyrverkeriskadoma till att genomsnitt motsvara ett av alla olyckor på fritid skulle kostnaderna för

fyrverkeriolyckor kunna

uppskattas till storleksordningen 10-15 miljoner kronor.

SOU 1999: 128 Problem förknippade med användningen av fyrverkerier 81

6.1.1O Sammanfattning

Av EPC:s rapport framgår att minst sex personer och högst 12 personer avled under åren 1987-1997 till följd av fyrverkeriolyckor, vilket innebär att i genomsnitt O,6-1,2 dödsfall inträffar år. Enligt uppgift från

per SÄI är det fråga åtta dödsfall, fyra i samband med hemtill-

om varav verkning/hemtillverkade produkter. Olyckor med fyrverkerier är därmed en mycket ovanlig dödsorsak. Som en jämförelse kan nämnas att under 1996 avled 1733 personer grund av olycka i hem- och fritidsmiljö.

Antal skadade på grund av fyrverkerier som erhåller öppen eller sluten vård på sjukhus uppgår årligen till 400-500 Fyrverkeri-

personer. olyckorna uppgår uppskattningsvis till 0,07 procent olyckorna i

av hem- och fritidsmiljö. Offret är nästan alltid en man eller en pojke och i hälften av fallen är han under 18 år. Det är inte ovanligt att han är under 15 år.

EPC:s utredning indikerar att smällare orsakar ungefär lika många skador som andra fabrikstillverkade produkter och att hemtillverkade varor förefaller stå för begränsad andel skadorna. Smällare drab-

en av bar främst händer och armar, medan andra fyrverkerier skadar huvudregionen. Skador i samband med hemtillverkade produkter förefaller vara allvarligare än andra skador.

60 procent skadorna inträffar under de tre kända fyrverkerihel-

av gema och den vanligaste olycksplatsen är bostadsområden. Underlaget tyder vidare att fyrverkeriskador är allvarligare genomsnittlig

än en hem- eller fritidsolycka.

Antalet fyrverkeriolyckor som lett till sluten vård har enligt EPC varierat mellan ca 40 och ca 80 fall år under perioden 1987-1998.

per Någon tendens till förändring nivån under perioden framkommer

av I ett internationellt perspektiv har Sverige färre skador invånare än

per Danmark, men fler än andra jämförda länder. Samhällskostnaden för fyrverkeriolyckor kan beräknas uppgå till mellan 10 och 50 miljoner kronor per år beroende på vilken beräkningsmodell läggs till grund

som för beräkningen.

6.2¶Hörselskador

Inledning

Utredningen har gett doktor Per-Anders Hellström i uppdrag kart-

att

lägga arten och omfattningen den påverkan fyrverkerier kan ha

av hörseln. Uppdraget har redovisats i två rapporter. Enheten för hälso-

82 Problem förknippade med användningen av jjzrverkerier SOU 1999: 128

skydd och samhällsmedicin vid Socialstyrelsen har yttrat sig över rapporterna. Vidare har utredningen tagit del av olika ljudnorrner, en ljudmätning av smällare som utfördes 1993 av Försvarets Materielverk samt den tidigare pyroteknikutredningens betänkande, Ds I 1975:2, Pyrotekniska varor, risker och regler och Marknadsdomstolens dom den 7 april 1994, Dnr B 20/92.

6.2.2¶Definitioner

Ljudtrycksnivån mäts i decibel dB. Vid bedörrmingen risken för

av hörselskador måste ljudtrycksnivåer ställas i relation till avståndet från ljudföremålet, ljudets varaktighet och dess frekvenser.

Ljudtrycksnivån minskar med decibel varje gång avståndet till

sex ljudkällan fördubblas.

Människor kan uppfatta ljud som har varaktighet 0,5 sekun-

en av der. Ljudet från smällare har varaktighet är 5 000 gånger

en en som kortare och definieras därmed som ett impulsljud. Innebörden är att människan på ett medvetet plan bara uppfattar liten del knallen.

en av Däremot når den rätta ljudnivån våra öron.

Örat uppfattar inte alla frekvenser lika kraftigt. Djupa toner upplevs svagare. Ljudnivåer mäts därför oftast i skala där alla frekvenser är

en sammanvägda till ett värde inom det hörbara frekvensområdet och där låga frekvenser ett lägre värde, den så kallade dB A-skalan.

ges Denna svarar någorlunda mot den subjektiva uppfattningen ljudstyr-

av kan. Impulsljud mäts i Sverige dock i dB C, vilket betyder de

att lägsta och högsta frekvensema vägs högre. När det gäller smällares ljudtrycksnivå är dock måtten dB A och dB C jämförbara, eftersom en smällare inte avger lågfrekventa ljud.

För buller i allmänhet används vidare mätinstrument

som anger ljudtrycksnivåns medelvärde. Eftersom impulsljud har så kort varaktighet är detta medelvärde ointressant. I stället mäts impulsljud i peak eller impulse. Peak anger det maximala toppvärdet ljudnivån,

av vilket mätningen i impulse inte fömiår. Angivelser i peak respektive impulse är inte jämförbara.

6.2.3 Hur hörselskador

uppstår

Hörselskador kan medfödda eller uppstå till följd sjukdomar,

vara av skallskador eller genom bullerexponering. Det kan fråga att

vara om någon utsätts för buller under längre period eller för ett mycket

en

SOU 1999: 128 Problem förknippade med användningen av fyrverkerier 83

kraftigt ljudtryck vid ett enstaka tillfälle. I innerörats mellankanal sitter ett membran. På detta sitter tre rader med cirka 20 000 celler som löper parallellt från basen på snäckan till dess topp. På varje cell sitter ett antal mycket tunna strån, vilka har kontakt med ett annat membran. När ljudtrycksnivån blir för hög överbelastas dessa strån och cellerna de sitter på. Stråna böjs allt och cellerna svullnar. Vid upprepad sådan

mer påverkan dör cellen. Vid exponering för ett mycket kraftigt ljudtryck vid ett enda tillfälle kan de tunna stråna helt eller delvis komma att knäckas och cellerna kan få en omedelbar och obotlig skada.

De symptom som uppstår vid ovan beskrivna skador är hörselnedsättning och/eller tinnitus. Med sistnämnda beteckning avses att den skadade uppfattar ljud utan att de existerar. Dessa ljud kan vara av olika karaktär och nivå. Vanligen beskrivs de som ett högfrekvent pip eller skrik, ofta i kombination med brusljud. Dessa ljud är för många patienter alltid hörbara, vilket i första hand påverkar sömnen, även

men kraftigt sänker livskvaliteten i övrigt.

Ett inte ovanligt scenario är att den skadade efter att ha utsatts för ett mycket kraftigt ljudtryck inte upplever några symptom, eftersom endast en del av de tunna stråna knäckts. Skulle under sin

personen livstid dock nytt utsättas för ett kraftigt ljud eller långvarig bullerpåverkan knäcks emellertid de återstående stråna och cellen dör med följden att symptomen då uppstår. En skadad hörsel kan inte återställas

medicinsk väg.

Slutsatsen av det anförda är att hörselskador är ett dolt, poten-

men tiellt allvarligt problem bland barn eller ungdomar.

Fyrverkeriers ljudtrycksnivå

Enligt Hellström avger den minsta smällaren finns marknaden i

som Sverige och som innehåller 0,06 svartkrut 143 dB C peak på

gram en meters avstånd. En större variant med 0,5 svartkrut Mini Kina

gram avger 146 dB C peak samma avstånd. Den största smällaren med 0,8 gram svartkrut Kina Special, Tigerskott 162 dB C peak

avger en meters avstånd. Det är fråga ett impulsljud.

om

Under 1993 mätte Försvarets Materielverk FMV uppdrag ett

av företag i fyrverkeribranschen smällares ljudnivåer. Mätningen gjordes i dB A peak. Smällama placerades 20 mark pelare

cm ovan grov och hårt underlag. Ljudnivåmätaren placerades åtta meter längre bort och 1,8 meter ovan mark.

Resultatet av mätningen framgår av nedanstående tabell. Med FM avses varumärket Fyrverkerimästama.

avgav medelvärde om 135 dB A peak ett avstånd om åtta meter med viss nivåskillnad mellan mätföremålet och mätinstrumentet. Det skulle motsvara 153 dB A peak ett avstånd om en meter, vilket skulle

vara nio dB mindre än vad Hellström uppgett. Skillnaden förklaras att det

av är ett medelvärde. Utgår man i stället från mätningens maxvärde

om 143 dB motsvarar det 161 dB A peak vid avstånd. SÄI har

en meters uppgett att Fyrverkerimästamas tigerskott inte längre finns marknaden. Bortser man från den produkten visar mätningen ett maximalt värde om 140 dB, vilket motsvarar 158 dB A peak vid meter.

en

De mindre smällarnas genomsnittliga medelvärde i mätningen är 125 dB A peak åtta meters avstånd, vilket motsvarar 143 dB A peak en meters avstånd, vilket stämmer överens med Hellströms uppgifter. Sammantaget skulle därmed FMV:s mätning stöd för

ge Hellströms uppgifter. Det förbehållet skulle kunna göras är att de

som största smällama kan han cirka 160 dB C peak

som uppger avge en meters avstånd, men att de i genomsnitt skulle ligga runt 153 dB C peak.

Andra produkter som avger impulsljud i jämförbar nivå är knallpulverpistoler som avger 150 dB C peak ett avstånd 0,2 meter.

om

6.2.5¶Ljudnormer

I Sverige gäller sedan 1992 inom arbetslivet Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling Buller, AFS 1992:10. I denna har lagts fast ett impulsstoppvärde avseende hörselskaderisk 140 dB C peak. Det anges att en särskild risk för hörselskada kan vara de s.k. impulsljuden och att enstaka tillräckligt starka knallar kan ge upphov till bestående hörselskada. Den skaderiskbedörrming kommer till uttryck i Arbe-

som

SOU 1999: 128 Problem förknippade med användningen av yâzrverkerier 85

tarskyddsstyrelsens föreskrifter har sin motsvarighet i föreskrifterna om impulsstoppvärden i EG:s arbetsplatsdirektiv.

Sommaren 1998 antog det europeiska standardiseringsorganet CEN reviderad leksaksstandard med regler för ljud. När det gäller knall-

en pulverpistoler får dessa under en övergångsperiod tre år ha en ljudnivå om 140 dB C peak mätt en halv meters avstånd. Därefter skall nivån sänkas till 125 dB C peak vid avstånd. Det pågår dock

samma diskussioner om att sänka ljudtrycksnivån till 120 dB C peak. EUkorrnnissionen har uttalat att den nuvarande kraven inte är tillräcklig för att skydda mot hälsorisker hos användama. Skälen härför skulle enligt EU-kommissionen vara att det föreskrivna maximala värdet om 140 decibel 50 centimeters avstånd motsvarar 150-160 decibel 2,5 centimeters avstånd och eftersom det med tanke på barnens naturliga beteende är rimligt att förutse att barn skulle använda leksaken i närheten av örat finns risk för akuta hörselskador Europeiska gemenskapernas officiella tidning, 1999/C 259/05.

Sedan tidigt 90-tal pågår ett europeiskt samarbete om standard för fyrverkerier. I det förslag som föreligger är den maximala ljudnivån för en mindre smällare angiven till 125 dB A impulse ett avstånd om en meter och för en större smällare till 120 dB A impulse på ett avstånd om åtta meter. Eftersom ljudnivån här i impulse är detta

anges inte jämförbart med uppmätta ljudnivåer i peak. Som en jämförelse kan dock följande anföras. En smällare av typ "Kina Special " med 0,8 gram svartkrut avger knappt 120 dB A impulse åtta meter och skulle därmed bli godkänd. Samma smällare avger i genomsnitt 136 dB C peak på samma avstånd eller 154 dB C peak meters

en avstånd, respektive 141 dB C peak fyra meters avstånd. Sammantaget skulle därmed denna norm mätt i peak kräva att användaren håller ett avstånd om cirka åtta meter till smällaren för att användaren inte skulle utsättas för högre decibel än det Arbetarskyddsstyrelsen har

som norm. Normen skulle vidare tillåta de smällare finns den

som svenska marknaden att avge de ljudtrycksnivåer som de gör i dag. Det framgår dock av förslaget att länderna hade stora svårigheter att

enas om en gräns. Vissa länder ville sätta ljudgränsen för de större smällama till lägre nivå. Enligt uppgift från SÄI fanns det även krav

en om en högre gräns för ljudnivån.

1994 förbjöd Marknadsdomstolen yrkande Konsument-

av ombudsmannen KO enligt produktsäkerhetslagen importör och

en detaljist av leksaker att sälja produkter med knalltuggumrni och knallpulverskott eller liknande kan impulsljud överstiger

som avge som 140 dB ett avstånd av 2,5 centimeter. Grunden härför bland

var annat att Marknadsdomstolen ansåg det med tillräcklig säkerhet

vara visat att varaktiga hörselskador kan bli följden även enstaka,

av,

86 Problem förknippade med användningen av fyrverkerier SOU 1999: 128

impulsljud når örat med ett ljudtryck om cirka 140 dB I ärendet

som hade KO inhämtat yttrande från docenten Hans Jonasson, laboratoriechef, avdelning för Akustik vid dåvarande Statens Provningsanstalt, professorn Tor Kihlman, regeringens särskilde utredare för att utarbeta

samlad handlingsplan mot buller samt professorn Alf Axelsson, en Öronkliniken vid Sahlgrenska sjukhuset. Deras samstämmiga uppfattningar var att ljudtrycksnivåer överstigande 140 dB C peak var farliga.

6.2.6 Smällares påverkan på hörseln

Hellström har anfört följande. Den exakta decibelgränsen som orsakar hörselskador kan inte anges. Det är dock klarlagt att impulsljud 150- 160 dB C peak orsakar hörselskador. För att ljudet skall ofarligt

vara bör det understiga 140 dB C peak. Eftersom de kraftigaste smällama avger 160 dB C peak på en meters avstånd är det vedertaget att dessa orsakar hörselskador. För att komma under gränsvärdet 140 dB C peak krävs det att användaren håller ett avstånd om 16 meter till en sådan smällare, vilket är ett orealististiskt långt avstånd. Det skall anmärkas att om man i stället utgår från de genomsnittliga värden som uppmättes av Försvarets Materielverk för de största smällama, 153 dB A peak en meter, skulle användaren inte som Hellström anför behöva hålla ett avstånd sexton meter till smällaren för att komma

om under 140 dB utan det skulle räcka med åtta meter.

Enligt Hellström räcker en enda exponering för att bestående

en hörselskada skall uppstå. Anledningen är att hörselsystemet inte är konstruerat för att hinna registrera dessa ljud, vilket medför att människor utsätter sig för sådana ljud utan att förstå eller bli varnade för dess skadlighet. Ett annat skäl är tryckförloppets snabba karaktär. Den snärtiga" ljudpulsen sliter sönder innerörats cellstruktur. Ljudtrycksnivån från sådan smällare kan jämföras med skjutvapen. Det är

en enligt Hellström klarlagt att skjutvapen varje år orsakar hörselskador hos såväl jägare rekryter. Sju procent dem gör militär-

som av som tjänstgöring får hörselskador, i 90 procent av fallen har skadan orsakats av ett skott.

6.2.7¶Problemets

omfattning

Hellström har vidare problemets omfattning anfört följande. I Sve-

om rige har cirka 10 procent av befolkningen hörselskador. Drygt hälften av de skadade torde ha fått skadan grund att de under längre

av en

SOU 1999: 128 Problem förknippade med användningen av jjørverkerier 87

period utsatts för buller. För den återstående gruppen kan olika orsaker vara tänkbara. Det är inte möjligt att ange andelen skador som orsakats av smällare, eftersom tillgänglig statistik saknas. Det är dock vanligt att människor söker vård sedan de exponerats för smällare. Det är de höga impulsljuden som i första hand orsakar hörselskador hos barn och ungdomar. Det impulsljud barn eller ungdomar främst utsätter sig för kommer enligt Hellström från smällare. Alternativa skadeprodukter skulle endast kunna vara knallpulverprodukter eller vapen. Barn och ungdomar saknar i allmänhet tillgång till vapen och bruket knallpulver

av är mindre utbrett än bruket av smällare. Det är även välkänt att det i huvudsak är pojkar och inte flickor som använder smällare.

Under 20 års tid har 16-åriga ungdomars hörsel kontrollerats i Göteborg. Undersökningen har visat att i genomsnitt 15 procent pojkarna

av och åtta procent av flickorna haft signifikant nedsatt hörsel. Skillnaden skulle enligt Hellström förklaras bruket smällare och därmed

av av skulle upp mot sju procent av alla 16-åringar ha hörselskador

som orsakats av smällare. En försiktig uppskattning skulle därmed enligt Hellström vara att minst 3 000 ungdomar varje år hörselskadas smällare.

av En majoritet av dessa är omedveten om skadan, eftersom symptomen oftast uppstår senare i livet.

Socialstyrelsen har om det av Hellström uppskattade antalet hörselskadade grund av smällare anfört att antalet får över-

personer som gående eller permanenta symptom/skador efter en smällarexposition är okänt och att det krävs omfattande undersökningar få fram pålitlig

en skattning av såväl de övergående de bestående skadoma/sympto-

som men.

6.2.8¶Internationella erfarenheter

I Danmark förbjöds redan 1958 artiklar med starka knalleffekter. Trots detta visade därefter rad hörselundersökningar att cirka fem

en procent av barnen uppvisade hörselnedsättningar efter nyårshelgen. Representanter för regeringen och sundhetsstyrelsen beslöt därför att effekterna av smällandet vid årsskiftet 1964/1965 skulle undersökas

ett representativt urval av pojkar i åldern 10-16 år. Undersökningen kom att omfatta nära 6 000 pojkar.

Pojkarna undersöktes före och efter nyår. Det framgick att 89,2

procent hade deltagit i avfyrandet fyrverkerier, dessa 84,8 procent

av av som aktiva deltagare. 9,7 procent av samtliga hade omedelbart efter helgen hörselskador båda öronen. Vid den undersökning skedde

som i form av efterkontroll i april-maj 1965 dem fått hörselskador

av som hade fortfarande 73,5 procent kvarstående hörseldefekt medan

88 Problem förknippade med användningen /j/rverkerier SOU 1999: 128

av

26,5 procent hade återfått normal hörsel. Av samtliga undersökta pojkar hade 4,7 procent fortfarande fyra-fem månader efter nyår en hörselförlust 40 dB eller däröver, dvs. en nedsättning av sådan karaktär att vederbörande ansågs mindre lämplig för vissa yrken.

vara

Resultatet av hörselundersökningen medförde att det i Danmark infördes ett generellt förbud mot överlåtelse, förvärv och användning av fyrverkeri med knalleffekt utan polisens tillstånd.

I Norge genomfördes under 60-talet undersökningar om smällares effekt hörseln och fann det belagt att dessa orsakade hörsel-

man skador. Följden blev att så kallade farligt smällande produkter förbjöds 1975. Endast mindre smällartiklar med 0,075 gram svartkrut som avgav en ljudeffekt om högst 125 dB A var därefter tillåtna.

I Tyskland är den allmänna uppfattningen att smällare kan orsaka hörselskador om användaren utsätts för högre decibel än 135. Ljudnivån mäts dock i impulse. Regelverket föreskriver smällare får

att en avge högst 120 dB A impulse vid ett avstånd åtta meter, vilket

om motsvarar 132 A impulse vid två meter. Gränsvärden är samma

som föreslås gälla i den internationella standarden för smällare. Värdet

om 120 dB A impulse om åtta meter skulle alltså anförts mot-

som ovan svara 135 dB C peak på åtta meter. Därmed skulle regelverket i Tyskland acceptera den ljudnivån som smällare i Sverige.

avger

I Finland och Storbritannien förefaller hörselskadoma inte ha något större utrymme i debatten om smällare.

Sammanfattning

Av ovan anförda framgår att det föreligger samstämmig uppfattning

en bland experter såväl i Sverige utomlands att impulsljud

som om som överstiger 140 dB C peak är farliga för hörseln. En smällare

kan avge en ljudtrycksnivå upp till 160 dB C peak meters avstånd. För

en att användaren skall undvika risken för hörselskador måste denne därför hålla ett avstånd från smällaren i vart fall åtta meter. Det torde

om vara tveksamt om den typiske användaren håller detta avstånd. Slutsatsen skulle därmed att användningen smällare kan orsaka hörsel-

vara av skador. Den omfattande undersökningen från Danmark och Hellströms rapporter tyder att så också sker. Det kan vidare anmärkas att den tidigare pyrotekniska utredningen 1975 drog den slutsatsen alla

att smällare, utom rena leksaker som smällkarameller, borde förbjudas med hänsyn till att risk föreligger för att hörselskador kan uppstå. Betänkande avgivet av pyroteknikutredningen år 1975, Pyrotekniska varor, risker och regler, sidan 242

SOU 1999: 128 Problem förknippade med användningen Jjørverkerier 89

av

I vilken omfattning smällare orsakar hörselskador är enligt utredningens underlag mer oklart. Hellströms uppskattar att 3 000 ungdomar skadas varje år. Socialstyrelsen har anfört att det krävs omfattande undersökningar för att få fram en pålitlig skattning. Hellströms

uppskattning kan förefalla hög, samtidigt indikerar även den danska

men undersökningen att så många sju procent 73,5 procent 9,7

som av procent av de undersökta pojkarna hade kvarstående hörseldefekt tre-fyra månader efter nyårshelgen.

6.3¶Sakskador

6.3. l

Inledning

De sakskador som uppstår vid användningen fyrverkerier är i första

av hand bränder. Det har anförts att användningen även orsakar andra typer av sakskador, exempelvis skadegörelse brevlådor. Det har inte

av varit möjligt för utredningen att kartlägga omfattningen dessa ska-

av dor, men sett från total ekonomisk synpunkt får det dock dessa

antas att skador är begränsade, även de givetvis kan väl så störande för

om vara de som drabbas.

Av intresse är såväl antalet bränder idag utvecklingen under

som senare år. För att ge en uppfattning utvecklingen under 1990-talet

om vad gäller det totala antalet bränder redovisas i avsnitt 6.3.2 vissa data från den statistik Svenska Försäkringsförbundet sammanställer och

som

som är baserad skadeanmälningar till försäkringsbolagen

samt uppgifter Räddningsverkets statistik för perioden 1996-1998. I avsnitt

ur 6.3.3 redovisas uppgifter antalet bränder orsakade fyrverkerier

om av 1996-1998. I avsnitt 6.3.4 görs ett försök bild utvecklingen

att ge en av av antalet bränder orsakade fyrverkerier under 90-talet baserat

av data som utredningen erhållit från räddningstjänsten i Stockholm, Malmö och Göteborg/Mölndal/Kungsbacka. I avsnitt 6.3.5 analyseras statistiken över bränder orsakade fyrverkerier. I avsnitt 6.3.6 görs

av ett försök att grovt uppskatta kostnaderna för fyrverkeribränder. Utredningen har haft ambitionen att göra vissa internationella jämförelser

av statistiken över bränder orsakade fyrverkerier. Räddningsverket har

av

uppdrag av utredningen tillskrivit ett antal länder i syfte erhålla

att statistik. Det underlag som inkommit möjliggör dock enligt utredningens uppfattning inte några meningsfulla jämförelser. I avsnitt 6.3.7 görs en sammanfattning.

Analysen har utförts utredningen.

av

90 Problem förknippade med användningen fyrverkerier SOU 1999: 128

av

6.3.2¶Totala antalet bränder i Sverige

För att få en bild av det totala antalet bränder i Sverige över en längre period är man hänvisad till flera källor, bl.a. den statistik som sammanställs av Sveriges Försäkringsförbund och som baseras till försäkringsbolagen anmälda skadefall. Sådan statistik har sammanställts under lång tid. Eftersom rapporteringsrutiner m.m. successivt ändrats bör viss försiktighet iakttagas vid slutsatser för längre perioder. Statistiken påverkas sådana förhållanden som ändringar i självrisk-

även av nivåer etc.

Enligt försäkringsstatistiken uppgick det totala antalet bränder under perioden 1990-1996 till i genomsnitt ca 34 000 per år varav nära 27 000 avsåg bränder i villor och lägenheter. Det totala brandskadebeloppet uppgår enligt statistiken under samma period i genomsnitt till drygt 2 800 mkr per år varav ca 700 mkr föll bränder i villor och lägenheter. Utvecklingen av antalet bränder under perioden framgår av nedanstående figur.

Totala antalet bränder samt antalet bränder i bostäder

1990-1996 enligt törsäkringsbolagens statistik

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

År

Några möjligheter finns inte att ur försäkringsstatistiken utläsa hur många bränder som orsakades av fyrverkerier.

Räddningsverket har sedan länge sammanställt uppgifter från den kommunala räddningstjänsten om deras insatser. Sammanställningama är dock mycket summariska och ger uppgifter om det totala antalet utryckningar samt deras fördelning olika typer olyckor där brän-

av der i byggnader och i det fria samt trafikolyckor är dominerande hän-

SOU 1999: 128 Problem förknippade med användningen jørverkerier 91

av

delser. Enligt dessa sammanställningar är det årliga antalet utryckningar drygt 90 000 fördelat drygt 20 000 brand i byggnad, knappt 20 000 brand i byggnad, 30 000 automatiska brandlarm brand,

- 10 OOO trafikolyckor och drygt 10 000 övriga insatser. Uppgifterna är inte kvalitetsgranskade och uppgifter om orsak saknas helt.

Räddningsverket sammanställer sedan 1996 och omfat-

en ny mer tande kvalitetsgranskad statistik över bränder och andra olyckor där de kommunala räddningstjänstema varit engagerade via utryckning. Enligt denna statistik uppgick det totala antalet bränder föranlett rädd-

som ningstjänstens till 31 000 både 1996 och 1997. Utav det

engagemang ca totala antalet bränder under dessa båda år klassas i Räddningsverkets statistik ca 40 procent brand i byggnad och resten brand i

som som byggnad. Under 1998 uppgick det totala antalet bränder till cirka 22 000. Nedgången i antal jämfört med 1996/97 förklaras i huvudsak av en nedgång av bränder i byggnad skog och mark vilket torde förklaras av den regniga 1998.

sommaren

Enligt försäkringsstatistiken uppgick antalet bränder i lägenheter och villor till 27 000 i genomsnitt år 1990-1996. Motsvarande

ca per antal i Räddningsverkets insatsstatistik är 7 000 bränder. Det finns

ca flera förklaringar till denna skillnad vilka några är följande. Vid

av en brand i ett flerbostadshus källare eller vind innehåller lägenhets-

som förråd blir och brand registrerad lika många bränder

en samma som som det finns lägenhetsförråd eftersom skadan belastar varje hyresgästs hemförsäkring. Många elbränder i hushållsmaskiner föranleder ingen räddningsinsats, men blir brand i försäkringsstatistiken. Bränder i

en bilar, båtar och husvagnar drabbar oftast även lösöre

som i sin tur belastar hemförsäkringen förutom bil och båtförsäkringen. I äldre försäkringsstatistik belastade även vattenskador brandförsäkringen.

Räddningsverkets statistik bygger insatsrapporteringen från den kommunala räddningstjänsten. När det gäller bedömning brandorsak

av så är det den bedömning räddningsledaren gjort vid skadetillfället

som

som gäller. Då det inte föreligger någon skyldighet för räddningstjän-

sten att utröna orsak till brand läggs ofta begränsade på detta

resurser och därför anges ofta okänd orsak. Om å andra sidan orsaken angivits som fyrverkeri så har det varit uppenbart detta är orsaken.

att

92 Problem förknippade med användningen av fvrverkerier SOU 1999: 128

6.3.3 Bränder orsakade fyrverkerier 1996-1998

av

Ur Räddningsverkets statistik, som alltså finns tillgänglig för treårsperioden 1996-l998 kan utläsas att det totala antalet bränder orsakade av fyrverkerier uppgick till 342 st, 484 st respektive 304 st. Detta betyder att fyrverkerier svarade för 1,1 procent, 1,6 procent respektive 1,4 procent av det totala antalet bränder som krävde utryckning av räddningstjänsten tabell 1.

Tabell Totala antalet bränder samt bränder orsakade av fyrverkerier 1996-1998 enligt Räddningsverkets statistik

År Totala antalet Fyrverkeribränder Andel fyrverkeribränder 1996 30 683 342 1,1 procent 1997 30 967 484 1,6 procent 1998 22 010 304 1,4 procent

Fyrverkeribrändema skiljer sig väsentliga punkter från

ett par gruppen totala antalet bränder. En skillnad är att andelen bränder som inträffar i byggnad är väsentligt lägre eller knappt 20 procent räknat hela treårsperioden. För bränderna totalt är motsvarande andel drygt 40 procent. Förklaringen är att fyrverkerier oftast används utomhus men att de felriktade eller annat sätt felanvända kan antända byggnader. En annan skillnad är att fyrverkeribrändema förefaller vara relativt sett av mer begränsad omfattning. Detta indikeras av att utav fyrverkeribrändema under perioden släcktes branden i startföremålet/startrummet i drygt 80 procent av fallen. Motsvarande andel för hela

gruppen bränder i byggnad som helhet drygt 70 procent. Vad gäller fyrver-

var keribränder i skog och mark del av bränder i byggnad så är dessa av väsentligt mindre omfattning än vad gäller bränder i skog och

som mark orsakade av andra faktorer. Således är den avbrunna arealen vad avser produktiv skogsmark i genomsnitt brand endast tre-fyra

per procent av genomsnittet för bränder i skog och mark totalt.

Andelen och antalet gräs och skogsbränder är växlande från år till år beroende på hur långt våren kommit när påsk och Valborg inträffar. Detta kan givetvis även förklara en del av variationema i det totala antalet fyrverkeribränder mellan enstaka år. Antalet bränder i byggnader torde vara mindre påverkad av dessa förhållanden varför statistik över dessa torde ge en mer rättvisande bild vid jämförelse utveck-

av lingen mellan enstaka år.

SOU 1999: 128 Problem förknippade med användningen fyrverkerier 93

av

Tabell 2: Brandorsaker brand i byggnad 1996-1998 enligt Räddningsverkets statistik.

Soteld 11,2 % Anlagd med uppsåt 10,3 %

1998. Någon för landet heltäckande statistik avseende bränder

orsakade av fyrverkerier finns inte för perioden före 1996.

sammanställningar

för en längre period har dock gjorts vissa

av räddningstjänsten Utred-

ningen har erhållit ett underlag från räddningstjänstema i Stockholm,

Göteborg/Mölndal/Kungsbacka och Malmö. Befolkningsmässigt

omfattar detta underlag knappt 20 landets

procent av befolkning.

Utredningen bedömer att detta underlag kan vissa indikationer

ge om utvecklingen i landet som helhet under perioden.

Tabell Antal fyrverkeribränder åren 1991-1994 Stockholm,

Göteborg och Malmö.

1991 1992 1993 1994

43 46 41 41

94 Problem förknippade med användningen fyrverkerier SOU 1999: 128

av

Uppgifterna i tabell 3 indikerar relativt stabil nivå under perioden

en 1991-1994. För Göteborg och Malmö finns jämförbara uppgifter för perioden 1991-1998 med undantag för 1995.

Tabell Antal fyrverkeribränder under åren 1991-1998 exkl. år 1995 Göteborg och Malmö.

1991 1992 1993 1994 1996 1997 1998

21 17 22 24 18 25 26

Serien i tabell 4 indikerar även den relativt stor stabilitet under perioden. En svagt ökande trend kan dock iakttagas.

6.3.5¶Analys bränder orsakade fyrverkerier

av av

1996- 1998

Analysen i detta avsnitt görs statistiken för 1996, 1997 och 1998 sammanslagen.

Brand i byggnad orsakad av fyrverkeri

Av det totala antalet bränder orsakade av fyrverkeri under perioden totalt l 130 stycken klassificerades 209 stycken som brand i byggnad vilket motsvarade knappt 0,6 procent av alla bränder i byggnad. Av dessa avsåg 23 stycken villor/radhus, 23 skolor samt 91 flerbostadshus. Detta motsvarar 0,2 procent, 2,0 procent respektive 0.9 procent av totala antalet motsvarande bränder. Resterande 72 stycken var relativt jämnt fördelade ett antal byggnadstyper lager, rivningshus, avfall/avlopp/rening, hotell, lantbruk bostad m.m..

Inom gruppen fyrverkeribränder är andelen villabränder betydligt lägre än vad den är i gruppen bränder i byggnader som helhet 11 procent mot 23 procent. Omvänt är andelen bränder i skolor och i flerbostadshus högre.

Vad gäller brändemas omfattning framgår av statistiken att 128 av de 209 bränderna släcktes i själva startföremålet varför branden i dessa fall har varit mycket begränsad, i vissa fall enbart med rökutveckling, vilket i och för sig kan orsaka betydande skador. Av resterande släcktes 42 bränder i startrummet. Övriga 39 bränder hann få en större omfattning innan de kunde släckas.

Utav de 91 bränderna i flerbostadshus kunde 65 släckas i själva startföremålet soptunnor i soprum, skräp balkonger, trädgårdsmöb-

SOU 1999: 128 Problem förknippade med användningen jjørverkerier 95

av

ler etc. Av underlaget framgår att i två-tre fall fick branden större

en omfattning och kom att omfatta del av, eller hel lägenhet.

Vad gäller de 23 bränderna i skolor nio mycket ringa

var av omfattning och omfattade endast rökutveckling eller släckta när

var räddningstjänsten anlände. Huvuddelen Övriga släcktes i startföre-

av målet marshall, klädskåp, postlåda, kontorsstol etc. Ien brand förefaller skadorna ha blivit omfattande förskola.

mer

Utav de 23 bränderna i villor/radhus tyder underlaget på att ingen av dessa orsakade totalskada. I ett par fall synes övervåningen förstörts och i fem-sex fall bränderna i omfattningen eller två

var ett rum. Övriga bränder hade en mycket begränsad omfattning brand i

yttervägg, brand i garage, brand i torktumlare, mindre brand i

pannrum, brand i madrass balkong etc..

Tabell Bränder i byggnad orsakade fyrverkerier 1996-1998

av samt andelen fyrverkeribränder totala bränder i byggnad.

av

Typ av byggnad 1996 1997 1998

som drabbas av fyrverkeribränder samt att det totala antalet fyrverkeribränder i byggnader förefaller ligga relativt konstant nivå under perio-

en den 1996-1998.

Brand" i byggnad" orsakad fyrverkeri

av

Utav de totalt 1130 bränder orsakade fyrverkerier under

av 1996-1998 avsåg 921 stycken bränder i byggnad vilket motsvarar 1,9

procent av totala antalet bränder i byggnad. Ca 40 eller 387 stycken

procent av dessa avsåg bränder på trädbevuxen mark gräsbränder.

96 Problem förknippade med användningen fyrverkerier SOU 1999: 128

av

20 stycken avsåg produktiv skogsmark inklusive hygge samt 137 stycken trädbevuxen mark icke produktiv skogsmark. Av

annan resterande avsåg bl.a. 165 stycken brand i containrar 3,0 procent av alla containerbränder och 45 stycken papperskorg/soptunna.

Går vidare och analyserar enbart bränder i skog och

man gruppen mark framkommer vissa skillnader mellan fyrverkeribränder i skog och mark och helhet. Således är andelen bränder

gruppen som trädbevuxen mark gräsbränder väsentligt högre i gruppen fyrverkeribränder 70 procent jämfört med knappt 55 procent. Detta

ca

återspeglar sig i att andelen bränder i produktiv skogsmark är väsentligt lägre vad fyrverkeribränder knappt fyra procent jämfört med

avser cirka 12 procent vilket kan förklaras att nöjesfyrverkerier framför-

av allt användes i tätorter.

Ett relevant mått brändemas storlek ute i skog och mark är avbränd areal. Statistiken visar att fyrverkeribrändema motsvarade 0,6 procent av den totalt avbrända arealen medan den antalsmässiga andelen uppgick till 3,1 procent. Olika brandorsaker vid bränder i skog och mark framgår av tabell 6 nedan.

Tabell 6: Brandorsak vid bränder i skog och mark 1997-1998 och deras procentuella fördelning enligt Räddningsverkets statistik.

Eldning av gräs 16,2 % Barns lek med eld 12,1 % Anlagd med uppsåt 6,7 %

Ekonomiskt torde bränderna i produktiv skogsmark vara av särskilt intresse. Fyrverkeribrändemas andel av det totala antalet bränder i pro-

SOU 1999: 128 Problem förknippade med användningen fyrverkerier 97

av

duktiv skogsmark uppgick till 1,0 procent. Andelen avbränd areal

ca

dock endast 0,03 procent. Fyrverkeribrändema i produktiv skogsvar mark är således relativt sett mycket små. Vidare kan nämnasatt barns lek med eld orsakar fyra gånger fler bränder än fyrverkerier. Aven eldning gräs och lägereld är vanligare brandorsaker än fyrverkerier

av

tabell 6.

Tabell 7: Bränder i byggnad orsakade av fyrverkerier 1996-1998.

starkt mellan 1996 och 1997 för att åter minska 1998. Sannolikt är vädersituationen en viktig förklaring eftersom dessa förändringar nästan helt beror på förändringar av antalet bränder i skog och mark.

När på året inträffar bränderna

Allmänhetens användning av fyrverkerier är kopplade till vissa helghögtider, framförallt till nyårs-, påsk- och Valborgsmässofirandet. Traditionema varierar dock mellan olika delar av landet och följer i stort traditionen att göra större eldar. Sålunda är det påsken som gäller i Västsverige där s.k. luntning är vanligt förekommande, i mellansverige och i Sverige är det vårfirandet vid Valborg. Att fira nyårsafton

norra med fyrverkerier är vanligt över hela landet.

Tabell 8 bygger på det underlag utredningen erhållit från räddningstjänstema i Göteborg/Mölndal/Kungsbacka och Malmö och omfattar totalt ca 200 fyrverkeribränder 1990-1998:

4 19-1958

98 Problem förknippade med användningen avjjørverkerier SOU 1999: 128

Tabell 8: Brändemas procentuella fördelning över året baserat uppgifter från räddningstjänsten i Göteborg/Mölndal/Kungsbacka och Malmö 200 bränder.

25/ 12-5/ 1 påsk Valborg övrig tid Göteborg 38 % 34 % 2 % 27 % Malmö 78 % 1 % 0 % 21 %

Tabell 9 bygger antalet fyrverkeribränder i byggnader under 1996- 1998 dvs. totalt 209 bränder i byggnad enligt Räddningsverkets statistik för hela landet.

Tabell 9: Bränder i byggnad fördelad över året enligt räddningsverkets statistik för åren 1996-1998 209 bränder, hela landet.

25/12-5/1 påsk Valborg övrig tid

54 % 16 % 7 % 23 %

I tabell 8 och 9 ovan har till Valborg hänförts bränder inträffade Valborgsmässoafton +/- fem dagar. För påsken gäller påskafton +/- fem dagar.

Vilken typ av fyrverkerier orsakar bränder

Underlaget för att bedöma vilken typ pyrotekniska produkter

av som orsakar bränder är mycket begränsat. I räddningstjänstemas rapporter finns kortfattade beskrivningar av händelserna. Oftast går det inte att

ur dessa beskrivningar utläsa exempelvis huruvida branden orsakats

av smällare eller av raket. Tabell 10 bygger en genomgång redo-

av görelser för 317 fyrverkeribränder underlag från räddningstjänstema i Göteborg/Mölndal/Kungsbacka och Malmö 1990-1995 samt från räddningsverket avseende 209 bränder i byggnader 1996-1998:

Tabell 10: Brandorsak produkhänsyn.

ur

SOU 1999: 128 Problem förknippade med användningen /yrverkerier 99

av

Även underlaget är osäkert så indikerar ovanstående tabell att brän-

om der orsakas i ungefär lika hög grad smällare som av raketer.

av

6.3.6 Kostnader för bränder orsakade av fyrverke-

rier

År 1997 gjorde Björn Sund vid Högskolan i Karlstad uppdrag

av räddningsverket studie av samhällets kostnader för olyckor "Sam-

en hällets kostnader för olyckor", Räddningsverket, P21/97. I samband därmed gjordes särskild beräkning kostnaderna för bränder. I

en av tabell nedan anges resultatet:

Tabell 1 Kostnader för bränder under 1995.

De materiella kostnaderna är hämtade från Försäkringsförbundets statistik. I studien har en viss uppjustering fem procent gjorts efter-

det antagits att viss andel av bränderna inte omfattas av försäksom en ring. Administrativa kostnaderna kostnader för försäkringsbola-

avser gen, vissa kostnader för socialförsäkringssystemets administration samt en uppskattad kostnad för polis- och rättsväsen. Övriga kostnader utgörs av beräknad kostnad för räddningstjänsten.

Sedan studien gjordes har Försäkringsförbundet justerat skadeutfallet för 1995. Tas hänsyn till detta skulle kostnaderna uppgå till 4 234 mkr år 1995.

Under perioden 1996-1998 utgjorde fyrverkeribränderna 1 130/83 660 1,35 procent utav alla bränder. Appliceras denna andel på totalkostnaderna erhålls 57 mkr i kostnad för fyrverkeribrändema.

Ovanstående är dock en överskattning. De 1 130 fyrverkeribrändema innehåller 544 bränder i skog och mark. Detta betydligt

är en större andel än för bränderna totalt. Vidare är dessa bränder av väsentligt mindre omfattning mätt med genomsnittligt avbrunnen areal än för bränder i skog och mark i allmänhet, framförallt vad gäller produktiv

100 Problem förknippade med användningen fyrverkerier SOU 1999: 128 av

skogsmark ekonomisk synvinkel ter sig mest intressant. Således som ur är avbrunnen areal vid fyrverkeribrändema i produktiv skogsmark endast en trettiondedel av motsvarande areal för bränder i skog och mark orsakade av andra faktorer. En korrigering har därför gjorts så sätt att genomsnittlig avbränd areal i gruppen bränder i produktiv skogsmark respektive övriga bränder i skog och mark har applicerats den totala avbrunna ytan vid motsvarande bränder fyrverkerier. av Antal bränder i skog och mark orsakade fyrverkerier skulle då uppgå av till 96 stycken. Tillsammans med de 209 bränderna i byggnad skulle således antalet 305 bränder orsakade fyrverkerier användas i kalav kylen vilket motsvarar 0,36 procent. Appliceras denna andel på totalkostnaden ovan skulle det ge en kostnad 15 mkr. ca Med hänsyn till att även övriga bränder orsakade fyrverkerier är av av mer begränsad omfattning så är sannolikt även detta överskatten ning. Tilläggas kan att i ovannämnda rapport ett osäkerhetsintervall anges plus/minus 20 procent vid ett 95 procent konfidensintervall. Kostnaderna för fyrverkeribrändema skulle därmed enligt Appliceras detta den kalkyl som gjorts här uppgå till högst mellan 12 mkr och som 18 mkr.

Sammanfattning

Räddningsverkets statistik ger möjlighet att för perioden 1996-1998 få en relativt detaljerad bild antalet bränder orsakade fyrverkerier. av av Statistiken omfattar sådana bränder där räddningstjänsten engagerats. Även det förekommer bränder om utöver detta så måste dessa bedömas vara av tämligen harmlös natur och torde kunna bortse från dem i man detta sammanhang. Bränder orsakade fyrverkerier utgör ytterst begränsad del av en av det totala antalet bränder i Sverige eller i genomsnitt 1,4 under procent perioden 1996-1998. Kostnaderna för dessa bränder kan uppskatgrovt tas till drygt 0,3 procent av de totala brandkostnadema. År 1996-1998 orsakade fyrverkerier totalt 1 130 räddningstjänstingripande 209 avsåg byggnader. Under 1998 uppgick antalet till varav 304 respektive 71. Bränder i byggnader torde i detta sammanhang vara av främst intresse dels risken för personskador, dels därför de p.g.a. att ekonomiskt sannolikt spelar större roll än övriga bränder. Detta innebär att 0,6 procent det totala antalet bränder i byggnaav der orsakades av fyrverkeriprodukter. Ser enbart till villor/radhus orsakades 23 bränder fyrverkeri vilket motsvarar 0,2 alla av procent av

SOU 1999: 128 Problem förknippade med användningen av fyrverkerier 101

bränder i villor/radhus. 91 bränder i flerbostadshus orsakades av fyrverkeri vilket utgjorde 0,9 procent av alla bränder flerbostadshus.

Bränder i skog och mark orsakade av fyrverkerier svarade för 0,6 procent den totalt avbrunna arealen vid bränder i skog och mark

av under treårsperioden. Ser man enbart till produktiv skogsmark som ur ekonomisk synvinkel torde vara intressantast uppgick andelen till endast 0,03 procent. Barns lek med eld orsakar fyra gånger så många bränder i skog och mark som fyrverkerier.

Underlaget antyder vidare att bränder orsakade av fyrverkeriprodukter till sin omfattning är mer begränsade än övriga bränder. Skillnaden är relativt liten vad avser bränder i byggnader men däremot mycket stor vad gäller brand i skog och mark.

Möjligheten att bedöma utvecklingen av antalet bränder orsakade av fyrverkerier under 1990-talet är begränsad. Den statistik utredningen haft tillgång till indikerar att nivån varit relativt konstant, möjligen kan en svag ökning spåras i statistiken. För åren 1996-1998 finns relativt bra statistik och denna tyder oförändrad nivå under dessa år. Eftersom andelen bränder i skog och mark i gruppen fyrverkeribränder är hög och dessa torde vara såväl väderberoende som beroende när året påsken infaller måste stor försiktighet iakttagas vid jämförelser mellan enstaka år.

Omkring 75 procent av bränderna orsakade av fyrverkerier inträffar i samband med de tre stora "fyrverkerihelgema" nyårsafton, påsk och Valborgsmässoafton och 60 procent av alla fyrverkeribränder har samband med nyårsfirandet. Betydande lokala variationer förekommer. Således är påskhelgen en stor " fyrverkerihelg" på västkusten.

Den tillgängliga statistiken indikerar att smällare och raketer är ungefär lika vanliga brandstiftare.

6.4¶Olägenheter för människor

6.4.1¶Inledning

I debatten som föregått utredningens tillsättning har framhållits att fyrverkerier, framförallt det så kallade okynnessmällandet, orsakar olika former av olägenheter för människor och att krigsskadade

personer skulle vara särskilt drabbade. Någon statistik som belyser detta problem finns inte, men utredningen har försökt ta fram ett underlag

som kan ge en uppfattning om arten och omfattningen av dessa olägenheter. I avsnitt 6.4.2 diskuteras den påverkan användningen fyrverkerier

av kan ha människor generellt och i 6.4.3 den påverkan den kan ha krigsskadade personer.

102 Problem förknippade med användningen fyrverkerier SOU 1999: 128 av

6.4.2 människor

Fyrverkeriers påverkan på generellt

I debatten om fyrverkerier har framhållits de olägenheter och störningar som okynnessmällandet orsakar allmänheten, inte minst äldre personer. Främst torde dessa olägenheter bestå i det obehag oväntade och som överraskande smällar gator och torg orsakar. Det kan också handla

om smällande i trappuppgångar, etc. Även skadegörelse i form

soprum av smällare i brevlådor etc framhålls i debatten problem. som ett Någon statistik som redovisar omfattningen denna typ av av problem finns inte. Av den enkät till kommunerna SIFO utfört för som utredningens räkning framgår emellertid 45 kommunerna att procent av har infört lokala föreskrifter användningen fyrverkerier i komom av munen och att vad som benämnts "allmänna störningar" för äldre, hörselskadade, hundar är den viktigaste orsaken jämför avsnitt 4.2.2. Vissa av de händelser här torde anmälas till polisen. som avses

Länskrirninalpolisen i Stockholms län har för utredningens räkning

tagit fram viss statistik över sådana anmälningar där smällare och fyrverkerier varit inblandade under åren 1995-1998 tabell l. Anmälningarna brott såsom skadegörelse, ofredande, avser allmän vårdslöshet m.m.

Tabell Polisanmälningar relaterade till smällare och raketer i Stockholms län 1995-1998.

brott Total antal anmälningar 290 816 305 033 313 516

305 241 1 214 706

Statistiken har tagits fram via datasökning

av anmälningar där orden

smällare eller raketer eller del dessa ingår. Detta innebär

av att ett visst antal icke relevanta anmälningar kommit

med i underlaget. Manuella stickprov indikerar att siffrorna ligger 5-10

procent för högt. Detta bör dock ha mindre betydelse vad gäller

utvecklingen över åren eftersom det inte finns någon anledning felets

anta att storlek systematiskt

SOU 1999: 128 Problem förknippade med användningen av /ârrverkerier 103

varierar över tiden. Vidare kan vissa anmälningarna avse andra knallprodukter än smällare. I underlaget redovisas under de fyra åren 1995-1998 i genomsnitt ca 420 anmälningar handlar brott kopplade till smällare och rakesom om ter. Om med hänsyn till ovanstående antar att detta är en överman skattning med 7,5 procent så skulle ett någorlunda riktigt antal vara ca 385 stycken. Ett nationellt estimat baserat enbart befolkningsfördelningen skulle då indikera att 1900-1950 polisanmälningar kopplade till användningen smällare och fyrverkerier görs i landet som helhet av varje år. Det finns givetvis flera invändningar mot denna kalkyl, inte minst det faktum att den förutsätter samma användning av fyrverkerier i övriga delar landet, såväl vad omfattning som användningsätt. av avser Att så inte är fallet framgår av ovan nämnda enkät till kommunerna. Av denna framgår att stor del av de 55 procent av kommunerna som en infört lokala ordningsföreskrifter rörande fyrverkerier som skäl angett att problemen inte varit den storleksordningen att sådana föreskrifter av varit motiverade. Vidare kan toleransnivån och anmälningsbenägenheten variera. Sett i relation till det totala antalet polisanmälningar är anmälningar kopplade till fyrverkerier ytterst få. Av tabellen framgår att andelen motsvarar 0,01-0,02 procent. Sett över perioden varierar antalet anmälningar mellan åren men under fyraårsperioden som helhet förefaller nivån vara reltivt konstant. Antalet anmälningar uppgick således till ca 370 såväl 1995 som 1998. Av underlaget från Stockholms län framgår att det vanligaste fyrverkeribrottet är skadegörelse ca 50 procent, ofredande drygt 10 procent, allmän vårdslöshet drygt 10 procent samt misshandel drygt 5 procent. Vidare gäller att ca 65 procent av anmälningarna gjordes under perioden 15 december 15 januari respektive år samt att ca 80 procent av anmälningarna avsåg smällare. En intressant uppgift är att utav det totala antalet anmälningar under perioden, dvs. 1669 stycken, gjordes totalt 310 stycken under perioden 15 december-28 december respektive år. Utav dessa avsåg 95 procent smällare.

6.4.3¶Fyrverkeriers påverkan på

krigsskadade per-

soner

På utredningens uppdrag har chefsöverläkaren vid Centrum för tortyroch traumaskadade, Hans Peter Söndergaard, upprättat en promemoria om den påverkan fyrverkerier kan ha krigsskadade personer.

104 Problem förknippade med användningen fvrverkerier SOU 1999: 128 av

I Sverige fanns den 1 januari 1999, enligt statistik från Statens Invandrarverk, cirka miljon människor födda utomlands. en som var Det antal personer som sedan 1950 beviljats uppehållstillstånd flykav tingskäl uppgår enligt källa till cirka 350 000 Många samma personer. av dem har enligt promemorian upplevt krig antingen civilt offer som eller som deltagare och en del dem är krigsskadade. Den vanligaste av psykiatriska åkomman PTSD eller posttraumatiskt uppges vara stresssyndrom. Starkt förenklat kan denna sjukdom enligt promemorian beskrivas det sättet återupplever hotande händelse att en person en som störande minnesbilder/ mardrömmar/flashback eller upplever stark vända i en situation som påminner händelsen. om I sjukdomsbilden ingår vidare särskilda psykologiska reaktioner och

symptom som sömnproblem, överspändhet, irritabilitet och benägenen het att överreagera på smärre oväntade stimuli skotträdsla. För att en person skall anses lida PTSD krävs att symptomen har viss av en varaktighet och att individen har svårigheter fungera socialt eller i att arbete. I ett pågående forskningsprojekt hälsotillståndet bland om nyanlända flyktingar enligt promemorian 90 de haft uppger procent att krigsupplevelser och hälften uppfyller kriterierna för PTSD. I tredjeen del av dessa fall kan sjukdomen bli kronisk. Med detta utgångssom punkt skulle det enligt promemorian kunna uppskattas minst 10 att procent av den totala flyktingpopulationen uppvisar PTSD, symptom som gör det sannolikt att de riskerar att få påtagliga problem ovänav tade ljud. För individer som lider PTSD kan enligt fyrverav rapporten kerier besvärande. Av stort intresse för utredningen vara är att det enligt promemorian är avgörande betydelse individen förav om är beredd. Det är de oväntade explosionema alltså i huvudsak som orsakar lidande.

6.5 för

Olägenheter djur

6.5. 1

Inledning

I debatten användning fyrverkeri och därvid framförallt om av av smällare har djurs och framförallt hundars rädsla för höga ljud intagit en framträdande roll. Utredningen har därför Sveriges lantbruksunigett versitet i uppdrag att kartlägga arten och omfattningen de skador och av olägenheter som fyrverkerier kan orsaka hundar. I studien, som redovisats i en särskild rapport, behandlas bland frågan hundar annat om reagerar på smällare och andra fyrverkerier och i så fall varför och på vilket sätt Vidare görs ett försök uppskatta hur hundar att många som drabbas.

SOU 1999: 128 Problem förknippade med användningen av fyrverkerier 105

Rapporten är genomgång vetenskapliga artiklar samt av

en av underlag populärvetenskaplig karaktär. Enligt rapporten har

av mer vidare under arbetets gång kontakt tagits med företrädare för yrken inom området såsom veterinärer och djursjukvårdare, forskare inom veterinärmedicin, företrädare för Svenska Kennelklubben och Svenska Brukshundsklubben, hundpsykologer m.fl.

På uppdrag utredningen har vidare Apoteket AB sammanställt

av statistik antal recept lugnande medel skrivits ut till hundar

om om som under tiden 1996-1998.

6.5.2 Är ett för hundar och i så

höga ljud problem

fall varför

I rapporten konstateras att det vetenskapliga underlaget på detta område är begränsat, men att det råder stor samstämrnighet bland dem som är verksamma inom området om att hundar kan reagera med rädsla och obehag höga ljud t.ex. skott och smällare. Enligt rapporten är vissa hundars rädsla för höga ljud allmänt känd och genom erfarenhet belagd inom många yrkeskategorier såsom veterinärer, djursjukvårdare, tränare och instruktörer m.fl. Hundarnas reaktion höga ljud som t ex smällare varierar. Reaktionen kan allt från tecken mindre

vara obehag till svårare fall då hunden uppvisar chock- eller paniktillstånd.

Att vissa hundar reagerar negativt höga ljud styrks enligt rapporten av de mentaltester som under många år genomförts för att välja ut lämpliga änstehundar. Från resultaten av dessa tester framgår att olika individer reagerar olika skott och att det finns vissa tydliga tendenser till att vissa raser överlag reagerar kraftigare. Den långa erfarenhet som finns från dessa tester visar enligt rapporten att reaktion starka ljud som skott, smällare etc. är ett gammalt och välkänt problem när man vill använda hundar till olika funktioner i samhället.

I rapporten refereras ett forskningsprojekt i Holland som rörde hundars stressreaktioner då de utsattes för höga ljud, elstötar m.m.. I försöken användes ett flertal, olika s.k. stressorer, dvs. företeelser och situationer som man förväntade sig skulle påverka hundarna. Graden av stress mättes genom kortisolhalten i blod och saliv. Av de använda stressorema gav impulsljudet 110-120 dB de kraftigaste effekterna både vad gällde hundamas beteende och kortisolhalten.

Av intresse för utredningen är att forskarna enligt rapporten menar att de stressorer som ger störst/kraftigast effekt hundar är de som kommer utan förvarning. Enligt rapporten stämmer detta bra med den allmänt accepterade synen hur djur reagerar vid händelser som leder till stressreaktioner. Det kan därför vara viktigt att skilja på olika typer

106 Problem förknippade med användningen Jj/rverkerier SOU 1999: 128 av

av höga ljud, tex. skott, smällare, raketer och åska. När det gäller stressreaktioner är det sannolikt att smällare kan värre än raketer vara och kanske även värre än skott. Skälen skulle att ljudet från smälvara lare oftare kommer helt oförberett och oförklarligt för hunden och kanske förekommer under längre tidsperiod än ljudet från andra fyrveren kerier. I rapporten pekas på andra förklaringar till att höga ljud kan krafge tiga stress- och rädslereaktioner hos hundar. Eftersom hundar har ett, jämfört med människor, bredare frekvensområde inom vilket de uppfattar ljud kan det vara så att de till skillnad från människan verkligen upplever hur högt ett impulsljud Detta skulle kunna betyda de att upplever en direkt smärta vid höga impulsljud. Under nu pågående forskning i Holland har undersökt vad man som orsakar kronisk stress. Enligt rapporten visar hitintills opublicerade resultat att höga ljud under en begränsad tid inte kronisk stress hos ger hundar i den utsträckning t.ex. social isolering och mycket begränsom sat utrymme ger. Vad gäller användningen smällare indikerar detta av att det är av stor betydelse hur länge hunden utsätts för detta. I rapporten tas ytterligare ett problem nämligen det hund upp att en kan generalisera det ljud den är rädd för så att liknande ljud samt platser och händelser som hunden associerar med ljudet utlöser rädslan.

Generaliseringar och associationsinläming detta slag sker lätt enligt

av rapporten och kan vara mycket besvärliga. I rapporten berörs även kortfattat frågan hur katter på om reagerar höga ljud. Här är bilden enligt rapporten dock oklar. Det går inte att utesluta att det kan ett problem med rädsla för höga ljud hos katvara ter, men detta har inte undersökts.

6.5.3¶Hur omfattande är

problemet

I rapporten konstateras att det inte finns många vetenskapligt genomförda och väldokumenterade undersökningar hur vanligt av det är att hundar reagerar höga ljud. Baserat på framförallt antal skriftliga ett enkäter till hundägare dras i rapporten slutsatsen minst tredjedel att en av hundägama anser att deras hundar visar eller mindre stark mer rädsla för smällare och andra fyrverkerier. Antalet hundar i Sverige beräknas totalt uppgå till 800 000. Enligt indikerar prelica rapporten minära data att fem procent Sveriges hundar, dvs. drygt 35 000, av påverkas så starkt att de medicineras varje år för klara smällare att och andra höga ljud. Samtidigt i för ägare med varnas rapporten att problernhundar har högre benägenhet besvara enkäter detta en att om problem, varför bortfallet i ägare problem kan gruppen utan vara större.

SOU 1999: 128 Problem förknippade med användningen avfjzrverkerier 107

Av den sammanställning Apoteket AB gjort för utredningens räkning avseende förskrivning av lugnande medel för hundar framgår att

17 800 recept skrevs ut under 1998 1996 uppgick antalet till ca ca 15 800. Anledningen till förskrivningen framgår inte och den kan självfallet variera. För två typer lugnande medel, vilka särskilt

av rekommenderas för skotträdsla, sker 25 procent av årsförskrivningen under december månad. Det kan antas att överutskrivningen till stor del är kopplad till användningen fyrverkerier under december. Dessa två

av läkemedel stod dock endast för cirka 20 procent av den totala årsförskrivningen och överutskrivningen i december motsvarade ca 1000 recept.

Apoteket AB:s statistik stöder därmed inte att så många som 35 000 hundar årligen skulle medicineras grund av fyrverkerier. En förklaring kan vara att hundar medicineras med enstaka tabletter som överlämnas utan recept av veterinärer eller med naturmedel som inte återfinns i receptstatistiken. Vidare kan ett recept täcka flera år.

6.6 påverkan miljön Fyrverkeriers

6.6. 1 Inledning

Utredningen har gett Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning IVL i uppdrag att kartlägga arten och omfattningen av den miljöpåverkan som fyrverkerier kan orsaka och att värdera denna påverkan. Studien utgörs dels av en internationell litteraturstudie, dels av en bedömning av den miljö- och hälsopåverkan fyrverkerier i Sverige kan ha utifrån en uppskattning av använd mängd fyrverkerier. Nedan följer en sammanfattning av institutets rapport.

Fyrverkeriers sammansättning

En fyrverkeripjäs består av ett flertal komponenter och den förpackas i ett hölje av plast eller papper. De vanligaste änmena i effektdelama är strontiumnitrat och strontiumkarbonat; bariumnitrat; antimontrisulfid; kopparoxid och kopparkarbonat; järn och jämoxid; ammoniumnitrat och ammoniumperklorat; kaliumnitrat och kaliumperklorat; aluminium; magnesium; titan och svartkrut.

I produkter som tillverkas i västvärlden ingår numera inte ämnen som bly, kvicksilver och arsenikföreningar. I vissa produkter från Asien återfinns dock fortfarande bly och det är från Asien som merparten av importen kommer. Kemikalier som används vid tillverkningen

108 Problem förknippade med användningen fyrverkerier SOU 1999: 128

av

av fyrverkeriartiklar kan vidare förorenade, varför miljöskadliga

vara metaller oavsiktligt kan ingå. De restprodukter från fyrverkerier

som kan orsaka hälso- eller miljöproblem är partiklar samt utsläpp metal-

av ler. Emissioner av gasformiga föreningar såsom kväve- och svaveloxi-

der eller organiska föreningar i olika former kan förekomma,

men utsläppen betraktas, i den mån de föreligger, försumbara.

som

6.6.3 från och andra

Utsläppsmängder fyrverkerier

källor

1 tabell 1 nedan, kolunm hämtats från IVL:s redovisas

som rapport, den beräknade utsläppsmängden olika ämnen vid användningen

av av fyrverkerier under ett år i Sverige. Beräkningen har utförts inom

ramen för ett projekt som initierats Miljöförvaltningen i Göteborg och

av utgår ifrån att fyrverkerier till ett värde 250 Mkr årligen används i

av ca Sverige. Det skall beaktas att enligt utredningens kartläggning används i Sverige årligen fyrverkerier till värde 230 miljoner kronor

ett av inklusive och inte 250, jämför avsnitt 2.4.2. Det förhållande

moms att den beräknade användningen lagts till grund för

som rapporten övervärderats något saknar betydelse för slutsatserna. På basis försälj-

av ningsfördelningen har analyser mängden ingående olika ärrmen

av utförts vad bedömts representativt urval. Mängden

som vara ett ingående ämnen har sedan räknats till riksnivå.

upp

I kolumn 2-4 i tabell 1 redovisas beräknade totala utsläppsmängder via punktkällor till luft och vatten år 1995 källa: SCB respektive via

s.k. våtdepositioner källa: IVL.

Problem förknippade med användningen fyrverkerier 109

av

Tabell Beräknade årliga utsläpp från fyrverkerier i Sverige i jämförelse med utsläpp till luft och vatten från punktkällor i Sverige 1995 och storleksordningen våtdepositionen av vissa metaller i Sverige.

av

1 2 3 4 5 Metall Utsläpp från Utsläpp till Utsläpp till Våtdeposition Ingen

fyrverkerier luft 1995 vatten 1995 rmkg/år upp- applikation

kg/år kg/år kg/år skattadstor- i moderna

leksordning fyrverke-

rier IA Aluminium 12 000 Antimon 400-1 000

Titan Vanadin ca 100 000 IA Zink 325 140 000 580 000 ca3 300 000 IA Utifrån beräkningar från Vattenfestivalen då 20 kg Sb beräknades emitteras. Detta har räknats upp enligt analogin att Vattenfestivalens utsläpp motsvarade ca 2-5% av de totala utsläppen från konsumentfyrverkerier i Sverige. $Uppskattatfrån Stembeck och Östlund 1999, 20 000-110 000 kg. IAförek0mmer somförorening eller legeringstillsats e.d. nBly förekommer enligt uppgift inte i västvärldens fyrverkeritillverkning, men förekommer förmodligen fortfarande i Kina. m1Med våtdeposition avsesuttvättning med nederbörd

110 Problem förknippade med användningen jjørverkerier SOU 1999: 128 av

6.6.4¶Slutsatser stoft och

utsläpp av partiklar

-

I IVL:s rapport konstateras att luften innehåller partiklar olika av storlekar, olika kemiska sammansättningar och med olika ursprung. Utsläpp av partiklar förekommer från olika typer förbränningsproav cesser, industrier, bilavgaser, avfallsupplag, lagring råmaterial av etc. Partiklar kan dessutom härröra från uppvirvlat damm från körbanor och

"naturligt" stoft från mark och hav. Det kan förekomma relativt stora korttidsvariationer i partikelhalt beroende meteorologiska faktorer

såsom vindhastighet, vindriktning, och nederbörd.

temperatur Enligt IVL är effekter fyrverkerier i form kortvarigt ökade av av stofthalter eller ökade halter partikulära metaller i luft klart mätbara, av men förhöjningen är förhållandevis kortvarig Förhöjda halter av natur. i omgivningen av metaller, kortvarigt eller långvarigt, kan också vara mätbara men generellt sett sprids enligt rapporten utsläppen från fyr-

verkerier så effektivt att förhöjningen halter eller deponerade av mängder blir små. För metallemas del år det emellertid den långsiktiga upplagringen i miljön sannolikt är den viktigaste rniljöeffekten som se 6.6.6. De kortvariga haltökningama metaller i luft bedöms enligt av rapporten vara försumbara.

Risken för akuta hälsoeffekter till följd kortvarigt förhöjda partiav kelhalter i samband med utomhusfyrverkerier bedöms försumbara. vara Vid inomhusfyrverkerier finns emellertid risken känsliga att personer, eller personer som upprepade gånger, kan uppleva exponeras obehag eller besvär. Negativa effekter utsläpp från pyroteknik av inomhus kan emellertid lindras lämplig ventilation eller av av att de pyrotekniska produkter som bedöms innehålla minst giftiga komponenter och väljs.

6.6.5¶Slutsatser

- gasformiga föreningar

Miljö- eller hälsopåverkan från bildade gasformiga

föreningar som

kväve- och svaveloxider, eller eventuella bildade

organiska föreningar

från utomhusfyrverkerier bedöms enligt rapporten vara försumbara i förhållande till bidrag från andra källor.

6.6.6¶Slutsatser emission av metaller

-

I rapporten konstateras metaller emitteras till luft att främst i partikelbunden form dels i samband med utvinning och

bearbetning av metal-

ler, dels då metaller används råvara vid tillverkning olika som av pro-

dukter. Även förbränning

av ved, torv, kol och olja leder till spridning

SOU 1999: 128 Problem förknippade med användningen av fyrverkerier 111

metaller. Utsläpp och nedfall metaller har enligt rapporten minav av skat kraftigt sedan början 1970-talet. För flera metaller har nedfallet av mer än halverats över Sverige. Enligt rapporten bedöms den långsiktiga upplagringen i miljön av metaller den sannolikt viktigaste rniljöeffekten. Den kortvariga som haltökningen metaller i luft till följd utomhusfyrverkerier bedöms av av mot bakgrund den litteraturgenomgång gjorts som försumbar. av som Flertalet de metaller som emitteras från fyrverkerier som allmänav heten använder bedöms, i de mängder de emitteras, inte ha någon signifikant negativ påverkan miljön, antingen grund av att de är vanligt naturligt förekommande, eller grund av att utsläppen från fyrverkerier bedöms små i jämförelse med andra källor. Endast tillskotvara tet bly bedöms kunna signifikant betydelse. Utsläppet motav vara av sju procent det totala utsläppet till luft från punktkällor i svarar av Sverige. Bidraget tycks därmed inte försumbart. Lufthalter och vara deposition bly har grund utsläppsreduktioner i industrin och av av införandet blyfri bensin minskat kraftigt i Sverige under senare år, av vilket gör att varje annan källa får relativt större betydelse. Bly i fyrverkerier skulle emellertid kunna ersättas av vismutoxid. De metaller som i övrigt i sammanhanget skulle kunna vara av intresse är barium, koppar och antimon. Barium kan i vissa former vara mycket toxiskt, men förekommer sällan i sådana halter att det utgör en miljö- eller hälsorisk. Utsläppen av barium från fyrverkerier i Sverige har beräknats till 9,75 ton. Emissioner från biltrafiken i Sverige har uppskattats till 5-37 ton årligen och emissioner från avfallsförbränning är sannolikt jämförbara med biltrafiken, medan ernissionema från kolförbränning beräknas vara något högre. Trots de relativt stora utsläppen av barium från fyrverkerier tycks de enligt tillgängliga kunskaper inte innebära någon miljörisk. Koppar är ett essentiellt mikronäringsämne för alla organismer som en ingrediens i metalloenzymer. Vid högre koncentrationer är koppar emellertid toxiskt för flertalet organismer. De beräknade utsläppen av koppar från fyrverkerier, nämligen 1925 kg, uppgår till 20 procent av de årliga utsläppen till luft från punktkällor i Sverige och till tre procent av de samlade utsläppen från punktkällor till luft och vatten. Koppar är emellertid en metall som förekommer mycket spritt i samhället och de diffusa utsläppen är betydande. Det beräknas enligt rapporten att t.ex. i Stockholm släpps fem ton koppar ut årligen från bilarnas ca bromsbelägg och den frigjorda mängden från tappvattensystemet har beräknats till cirka sex ton/år. Om man beräknar att 1/8 av Sveriges befolkning bor i Stockholm, och att 1/8 av utsläppen från konsumentfyrverkerier sker där, skulle området tillföras högst ca 240 kg årligen. I Stockholm pågår för närvarande en studie om bland annat metallföre-

112 Problem förknippade med användningen jj/rverkerier SOU 1999: 128 av

komst och metallomsättning. Om i denna kommer fram till att halman terna i mark är så kraftigt förhöjda att det inverkar signifikant mark-

organismema, kan enligt rapporten åtgärder mot utsläpp koppar av behöva vidtas på lång sikt. I sådana fall kan alla utsläppskällor, även de

mindre, ha betydelse. Kunskapsunderlaget om antimon Sb är enligt rapporten för knapphändigt för att ett tillfredsställande sätt skall kunna utvärdera man eventuell miljöpåverkan från fyrverkeriutsläpp. Uppenbarligen innehåller fyrverkerier inte enbart de metaller som är avsedda att ingå. Mängden andra metaller förekommer av som som föroreningar eller som legeringar i ingående material kan förhålvara landevis betydande. Bland dessa metaller ingår kadmium och

Cd

kvicksilver Hg har välkända negativa miljö- och hälsoeffekter. som Bidragen av Cd och Hg från fyrverkerier är dock små i jämförelse med

bidragen från andra källor. Slutsatsema i rapporten är grundade på beräkningar utsläpp från av fyrverkerier allmänheten har tillgång till. Därutöver förekommer som utsläpp från evenemangsfyrverkerier. Det kan dock enligt IVL uppskat-

tas att dessa endast bidrar med en mindre del. Exempelvis beräknas Vattenfestivalen i Stockholm utsläpp barium och koppar under 1995 av motsvara två-fem procent utsläppen från fyrverkerier av som används av allmänheten. Sammantaget bedöms IVL utsläpp från av evenemangsfyrverkerier inte ha någon påverkan slutsatserna.

SOU 1999: 128 Regelverk och erfarenheter i andra länder 113

7 och erfarenheter i andra

Regelverk

länder

Utredningen har genomfört studiebesök i fem länder och där haft överläggningar med ansvariga departement och myndigheter samt i något fall även med branschföreträdare och företrädare för djurskyddsorganisationer. Vissa översiktliga uppgifter situationen i USA har också

om inhämtats, framförallt via kontakter med U.S. Consumer Product Safety Commission CPSC.

Att ta del av erfarenheterna i våra nordiska grannländer har bedömts som naturligt. Vidare har utredningen besökt Tyskland och Storbritannien. Ett skäl för valet av dessa länder är att de spelat roll i den

en svenska debatten. Ett annat skäl är att Tyskland sedan länge har ett regelverk som man anser fungerar bra, medan i Storbritannien

man under senare delen av 90-talet upplevt problem med användningen

av fyrverkerier och framförallt smällare och relativt nyligen genomfört betydande skärpningar regelverket.

av

I avsnitt 7.1-7.6 redogörs för regelverk och erfarenheter i Danmark, Finland, Norge, Storbritannien, Tyskland och USA. I avsnitt 7.7 görs en sammanfattande jämförelse mellan de studerade länderna.

1¶Danmark

1 l Bakgrund

. 1958 infördes förbud mot vissa fyrverkeriartiklar, bland annat förbjöds artiklar med starka knalleffekter. Under åren 1960-1964 visade flera undersökningar att hörselskador kunde orsakas av fyrverkerier. Detta ledde till att man 1966 i lag införde ett generellt tillståndskrav för

en ny överlåtelse, förvärv och användning fyrverkeri med knalleffekt.

av Vissa artiklar kunde dock undantas. Under nyåret 1969-1970 orsakade raketer flera bränder och det uppstod ett behov att även lagreglera dessa produkter. Regelverket arbetades därför och den gällande

om nu lagen om fyrverkeri trädde i kraft den 1juli 1972.

114 Regelverk och erfarenheter i andra länder SOU 1999: 128

7. 1 Regelverket

Lagen om fyrverkeri är en ramlag och den bemyndigar inrikesministem att utfärda närmare bestämmelser. Dessa finns i Bekendtgörelsen från 1992, vilken är under revidering. Ett utkast till en ny Bekendtgörelse föreligger. Genom bemyndigande i denna har tillsynsmyndigheten, Beredskabsstyrelsen, utfärdat förslag till tekniska föreskrifter.

Lagen om fyrverkeri

I lagen anges bland annat att fyrverkerier inte får tillverkas eller importeras utan tillstånd av inrikesrninistem eller den han bemyndigar. De får inte överlåtas, förvärvas, förvaras eller användas utan polisens tillstånd, undantag kan dock meddelas ministern. Denne kan vidare

av förbjuda försäljning av ämnen som kan användas för tillverkning av fyrverkerier och meddela bestämmelser förvaring. Överträdelse

om av lagen straffas med böter eller fängelse. Även juridisk kan

en person

åläggas böter.

Bekendtgörelse om fyrverkeri

Bekendtgörelsen från 1992 innehåller regler överlåtelse, förvärv,

om användning, tillverkning och import av fyrverkerier. Den reglerar vidare märkning och lagring samt tillsyn. Slutligen innehåller den bestämmelser om försäljning av kemikalier. Eftersom det efterhand uppstod behov av mer detaljerade regler är denna nu under revidering. Några större ändringar i sak planeras I utkastet är förutsättningarna för polisens tillståndsgivning för användning fyrverkeri beskrivna

av för att praxis i landet skall bli mer enhetligt. Vidare har de pyrotekniska varorna delats upp i följande fyra kategorier.

Konsumentfyrverkeri med begränsad effekt som beräknas kunna

säljas i detaljhandeln. I denna kategori ingår bland annat produkter med knallpulver, ryska smällare, bordsfyrverkerier och tomtebloss.

Konsumentfyrverkeri som beräknas kunna säljas i detaljhandeln. I

denna kategori ingår varor som är upptagna den så kallade posi-

tivlistan, vilken Beredskabsstyrelsen ut varje år. På listan finns

ger en mängd olika produkter inklusive olika sorters raketer.

Professionellt fyrverkeri för användning inomhus och tänds

som

med elektrisk tändning.

SOU 1999: 128 Regelverk och erfarenheter i andra länder 115

4. Professionellt fyrverkeri för användning utomhus. I denna kategori

ingår det så kallade knallfyrverkeriet. En definition knallfyrverkeri är fyrverkeri vars enda funktion är att avge en kraftig ljudeffekt,

som primärt utlöses marken. Inom begreppet faller olika sorters

knallskott och militära sprängämnen, men även vad som i Sverige

kallas smällare.

Fyrverkeriema skall antingen uppfylla givna krav som utfärdas av Beredskabsstyrelsen eller godkännas av styrelsen. Varor i kategori ett får inte säljas till personer under 15 år såvida det inte är fråga knall-

om pulver, ryska smällare eller smällkarameller. Varor i kategori två får inte säljas till personer under 18 år. Dessa och ryska smällare får inte säljas vid självbetjäning. Postorderförsäljning får bara ske efter tillstånd.

För att få överlåta i kategori tre och fyra krävs tillstånd

varor av polismästaren. Även förvärvaren och användaren måste ha polistillstånd. Sådant meddelas arrangören fest eller liknande. Endast den

av som har kunskaper om sådana fyrverkerier eller genomgått utbildning får använda dessa varor.

Användning av varor i kategori två och fyra skall ske visst avstånd från brännbar vegetation och vissa byggnader. Kommunalbestyrelsen kan ange närmre bestämmelser det är nödvändigt för att

om förhindra brand.

För att framställa eller importera pyrotekniska krävs tillstånd

varor av Beredskabsstyrelsen. Ansökan tillstånd skall innehålla upplys-

om ning om bland annat art, förväntad årsomsättning, förvarings-

varomas möjligheter och sökandens kvalifikationer. Importör erhåller till-

som stånd skall som huvudregel anmäla varje import till styrelsen. Villkor för förvaring bestäms polisen efter yttrande kommunalbestyrelsen

av av eller Beredskabsstyrelsen. Styrelsen och polisen är tillsynsmyndigheter och har i denna egenskap tillträde till verksamheter tillverkar,

som importerar, förvarar eller säljer fyrverkeriartiklar.

Vissa kemikalier typiskt sett används för att tillverka pyrotekni-

som ska varor får inte säljas till under 18 år.

personer

7.1.3 och erfarenheter

Tillämpning

Allmänt

I Danmark används fyrverkerier huvudsakligen vid nyår. Produktionen är mycket liten och större delen importen sker från Asien. Den

av legala förbrukningen uppgår till 45-50 mkr miljon invånare.

ca per

116 Regelverk och erfarenheter i andra länder SOU 1999: 128

Det förekommer en omfattande smuggling av knallfyrverkeri till Danmark. Någon statistik finns inte att tillgå, men polismyndighetema har gjort stora beslag. Tidigare skedde smugglingen genom att medborgarna själva förde in varor från Tyskland eller Sverige, idag sker den i organiserad fonn från Asien direkt eller via Tyskland med stora möjligheter för medborgarna att köpa insmugglade i Danmark.

varor En europeisk studie som utfördes av det brittiska Department of Trade and Industry 1994 uppskattade att de illegala produkterna ökar förbrukningen med 20-30 procent, Department of Trade and Industry, experiences of fireworks Europe, 1994. Vidare förekommer hemtillverkning för att åstadkomma varor med knalleffekt. Ett samlat begrepp för insmugglat och hemtillverkat gods är olovligt fyrverkeri. Vid nyår förekommer olovligt knallfyrverkeri i stor utsträckning. Av enkät

en ställd till skolelever under januari 1998 framgår att cirka hälften hade köpt olovligt knallfyrverkeri, Beredskabsstyrelsen, Rapport fra arbejdsgruppen til vurdering af förslaget ophävelse af forbuddet

om mod knaldfyrverkeri med mild knaldeffekt mv. S. 25.

Vid enkätundersökningar under åren 1992-1995 med inriktning hemtillverkning framkom att över 40 % av pojkarna i åttonde klass hade försökt tillverka pyrotekniska artiklar.

Information

I Danmark har Sundhedsstyrelsen, Beredskabsstyrelsen, landstingen och vissa intresseorganisationer i samarbete under de senaste tio åren genomfört stora och nationellt täckande informationskampanjer. Kampanjens budget för 1998/1999 uppgick till 1.700.000 Dkr. Den har bland annat inriktat sig att få allmänheten att använda skyddsglasögon vid användningen av pyrotekniska Vidare har den innehål-

varor. lit rådet att aldrig bära nära kroppen utan att i stället bör

varorna man använda sig av särskild påse. Kampanjema har haft genomslagskraft och det uppskattas att mycket stor del underåriga använder sig

av av dessa hjälpmedel. Till följd härav har bland annat ögonskadoma minskat. Däremot har handskadoma till följd användningen olovligt

av av fyrverkeri ökat. Överväganden om att liberalisera lagstiftning knallfyrverkeri

om l december 1997 väcktes motion i folketinget att det borde bli

en om tillåtet att fritt förvärva eller använda knallfyrverkeri med mild knalleffekt. Skälen härför enligt motionen att det skulle minska

var smugglingen och hemtillverkningen samt skador till följd detta. Liknande

av

SOU 1999: 128 Regelverk och erfarenheter i andra länder 117

propåer har även framförts av olika experter. En arbetsgrupp tillsattes, vilken lämnade sin rapport i oktober 1998.

Arbetsgruppen inledde med att försöka definiera vad en knallfyrverkeri med mild knalleffekt skulle kunna vara. Man fann att knalleffekten inte skulle vara större än vad som var medicinskt försvarbart med hänsyn till risken för hörselskador. Det ansågs dock inte vara möjligt att fastställa en ofarlig decibelgräns. En jämförelse med arbetsskyddsbestämmelser, såväl danska svenska, vid handen att människor

som gav inte borde utsättas för högre nivåer än 140 dB C peak. Vidare sneglade man säkerhetskraven för leksaker, där kraven för närvarande är 140 dB C peak vid ett avstånd på en halv meter, vilket dock skall sänkas till 125 dB C peak. Med utgångspunkt härfrån definierade man en mild knalleffekt till 140 dB C peak vid halv meters avstånd,

en vilken i takt med kraven för leksaker skulle skärpas till 125 dB C peak. Gruppens slutsats blev dock att även knallfyrverkerier med ljudnivåer om 140 dB C peak kan medföra skadliga effekter hörseln samt tinnitus.

Arbetsgruppen gick vidare igenom den skadestatistik Odense

som Universitetshospital i samråd med en olycksanalysgrupp inhämtat under nyårshelgema 1995/1996 och 1996/1997. Det var fråga om enkäter ställda till samtliga sjukvårdsinrättningar i Danmark i syfte att belysa art och omfattning av fyrverkeriskador. Följande framkom. Under helgen 1995/ 1996 skadades 381 patienter, 59 så svårt att

varav de behövdes läggas in. Under nästa tidsperiod skadades 433, varav 90 lades in.

Av dem som lades in under perioden 1996/ 1997 hade 70 procent handskador. Det olovliga knallfyrverkeriet bedömdes ha orsakat två tredjedelar av skadorna som krävde inläggning. Knallskott stod för 53 procent, militära sprängämnen för procent och hemtillverkade

en produkter för fyra procent av skadorna. På basis av dessa siffror

uppskattades antalet fyrverkeriskador årsbasis uppgå till cirka 760 stycken.

Därefter genomförde arbetsgruppen internationell undersökning

en om vilken påverkan förändringar i lagstiftning fyrverkerier kan ha

om

förekomsten av skador. Man fann att det inte möjligt att dra

var några entydiga slutsatser utifrån underlaget. Arbetsgruppens slutsats blev därefter inte borde lätta tillståndskravet för fyrverkerier

att man med knalleffekter. Skälen härför angavs vara följande:

Om man lättar tillståndskravet bedömdes att hörselskadoma skulle komma att öka. För övriga skadors vidkommande saknades det belägg att förändringen skulle ge färre eller mindre allvarliga skador. Olägenheter för människor och djur skulle öka. Förändringen bedöm-

des inte ha någon påverkan på smugglingen och hemtillverkningen

av

118 Regelverk och erfarenheter i andra länder SOU 1999: 128

fyrverkeri med högre knalleffekt, eftersom man kunde förmoda att det inte skulle vara tillräckligt attraktivt med låg ljudeffekt. Det ansågs slutligen svårt att övervaka ljudgränsen.

Arbetsgruppen föreslog istället att man genom utökad varukontroll skulle försöka komma till rätta med smugglingen och under

att man en längre period skulle registrera skadorna och de produkter orsakade

som dem. Den föreslog att den årliga informationskampanjen skulle inrikta sig hörselskador. Man gjorde även överväganden det möjligt

om var att anbefalla hörselskydd, men kom fram till att detta skulle

vara meningslöst, eftersom det skulle begränsa upplevelsen fyrverkerier.

av Slutligen diskuterades en begränsning av försäljningstiden och användningstiden av fyrverkerier.

En begränsning av försäljningstiden ansågs medföra lagerökningar, vilket skulle öka olycksrisken. Vidare skulle det innebära att tillgången av varor skulle minska, vilket skulle ge högre priser. Sistnämnda ansågs gynna smugglingen och hemtillverkningen. Ett ytterligare

motargument var att det i Danmark redan förhåller sig det sättet att

en stor del av försäljningen sker i december.

En begränsning i användningstiden skulle ha den positiva effekten att olägenhetema skulle komma att minska. Det ansågs dock att polisens möjlighet att övervaka sådan begränsning ringa och skulle

en var kräva ökade resurser. Sammantaget bedömde att det inte fanns

gruppen anledning att föreslå begränsningar i tiderna för försäljning eller användning.

Sammanfattning

I Danmark krävs tillstånd för att importera eller tillverka produkter. Tillsynsmyndigheten måste godkänna de olika produkterna och bestämmer även villkoren för förvaringen. Produkterna är uppdelade i fyra kategorier. De första två kategorierna är de så kallade konsumentfyrverkeriet. I den första ingår exempelvis med knallpulver och

varor smällkarameller. Dessa får förvärvas fritt i detaljhandeln,

för vissa produkter gäller 15-årsgräns. I kategori två ingår mängd olika

en en varor, inklusive olika sorters raketer. Även dessa får förvärvas fritt i detaljhandeln, men bara över 18 år. Slutligen finns det så kallade

av personer professionella fyrverkeriet i kategori tre och fyra, vilket kräver polistillstånd för att få säljas, köpas och användas I dessa kategorier återfinns det så kallade knallfyrverkeriet, dvs. knallskott, militärt sprängstoff och motsvarigheten till svenska smällare. Skälet till intar sträng

att man en hållning mot smällare är att man anser det vara belagt att smällare

orsakar hörselskador. Tillstånd för bland annat festarrangörer. Det

ges

SOU 1999: 128 Regelverk och erfarenheter i andra länder 119

krävs att användaren genomgått särskild utbildning. Försäljningstiden är inte begränsad. I Danmark finns det vidare förbud för underåriga att köpa vissa ämnen som typiskt sett kan användas för tillverkning av pyrotekniska varor.

Det förekommer en omfattande smuggling av knallfyrverkeri till Danmark. Tidigare skedde smuggling genom att medborgarna själva förde varor från Tyskland eller Sverige, i dag sker den i organiserad form från Asien direkt eller via Tyskland med stora möjligheter för medborgarna att köpa insmugglade varor i Danmark. Vidare förekommer hemtillverkning.

Personskadoma i Danmark kan beräknas till 700-800 om året. De insmugglade produkterna bedöms orsaka drygt hälften av skadorna och hemtillverkade fyra procent av skadorna.

I december 1997 väcktes en motion i folketinget om att det borde bli tillåtet att fritt förvärva eller använda knallfyrverkeri med mild knalleffekt. Skälet härför var ett önskemål om att minska antalet personskador orsakade av det olovliga knallfyrverkeriet. En arbetsgrupp tillsattes och den började med att försöka definiera vad en mild knallfyrverkeri skulle kunna vara. Utgångspunkten var att knalleffekten inte skulle vara större än vad som var medicinskt försvarbart ur hörselskadesynpunkt. Utifrån jämförelse med standarder för arbetsskydd och leksaker

en definierade arbetsgruppen en mild knalleffekt till 140 dB C peak vid en halv meters avstånd, vilken efterhand borde skärpas till 125 dB C peak. Även denna nivå skulle dock kunna medföra skadliga effekter hörseln eller tinnitus. Arbetsgruppens slutsats blev inte borde

att man lätta tillståndskravet, eftersom det skulle kunna medföra att hörselskadoma ökade.

I Danmark genomför varje år Sundhedsstyrelsen, Beredskapsstyrelsen, landstingen och vissa intresseorganisationer i samarbete varje år informationskampanjer till en kostnad av 1-2 miljoner danska kronor.

7.2¶Finland

7.2. l Bakgrund

För tiden före 1980 var det pyrotekniska området i stor utsträckning oreglerat. 1993 infördes krav tillstånd för att tillverka eller importera pyrotekniska varor liksom bestämmelser produktkontroll.

om Enligt dessa fick smällare innehålla högst fem svartkrut. Även

en gram förvaring, överlåtelse och användning av fyrverkerier reglerades. Fyrverkerier fick fritt användas timmar före och efter tolvslaget

sex

120 Regelverk och erfarenheter i andra länder SOU 1999: 128

nyårsnatten. Användning de flesta utanför denna tidsperiod

av varor skulle anmälas till brandmyndigheten, som kunde meddela förbud.

Under åren 1993-1995 rådde en stor konkurrens mellan importörena och priserna på fyrverkerier dumpades. Exempelvis kunde vid tillfället 320 smällare säljas för 10 mark. Användningen av framförallt smällare ökade kraftigt och den pågick under hela december månad. Följden blev störningar för människor och djur, framförallt hundar. Användningen av fyrverkerier orsakade även personskador, varvid särskilt ungdomar drabbades. Det var fråga om hand- ögon- och hörselskador. Även skadegörelse brevlådor förekom.

av t.ex.

Det ansvariga departementet tillsatte i januari 1995 arbetsgrupp,

en som fick till uppgift att kartlägga arten och omfattningen de skador

av och olägenheter som fyrverkerier orsakar och att föreslå ändringar i regelverket.

I uppdraget ingick även att utreda hur man ett bättre sätt skulle kunna sprida information och övervaka efterlevnaden

om varorna av regelverket. Gruppens arbete och slutsatser finns presenterade i Säkerhetstekniskt betänkande, Handels- och industriministeriet 8/1995.

Arbetsgruppens arbete och slutsatser

Arbetsgruppen skickade ut en enkät om skador orsakade fyrverkerier

av under nyårshelgen 1994/1995 till 15 akutmottagningar. Svar erhölls från sex. Dessa hade tillsammans behandlat 33 under helgen

personer för andra skador än ögonskador orsakade fyrverkerier. Helsingfors

av Centralsjukhus ögonklinik hade under helgen behandlat 22 patienter med ögonskador. Den överväldigande andelen hade skadats

av smällare.

Därefter undersökte antalet polisanmälningar med anknyt-

gruppen ning till fyrverkerier i de större städerna och hur polisens övervakning av användningen gick till. Det visade sig att stor del anmäl-

en av ningarna avsåg oväsen och illdåd med smällare. Det framkom även att polismyndighetema upplevde svårigheter med att övervaka efterlevnaden av regelverket. De hade t.ex. inte tid att ingripa mot dem utan

som anmälan använde produkter utanför de fria tiderna vid tolvslaget på nyårsnatten. Arbetsgruppen drog den slutsatsen att det uppenbart

var att det med enbart olika insatser från polisen inte möjligt att undan-

var röja olägenhetema.

Arbetsgruppen föreslog därefter att smällare i praktiken skulle förbjudas, enbart smällare med mindre än 0,05 svartkrut skulle få

gram finnas kvar. I sistnämnda kategori finns t.ex. produkter

som smatterband och ladycrackers. Gruppen ansåg att ett förbud ett snabbt och

var

SOU 1999: 128 Regelverk och erfarenheter i andra länder 121

effektivt sätt att minska de skador som smällare orsakar. Den framhöll dock att ett förbud måste kombineras med information farorna med

om hemtillverkning och en uppföljning av statistiken skador på grund

om av hemtillverkning.

Gruppen föreslog vidare att försäljning fyrverkerier under

av december enbart skulle få ske under tiden 27 december till den 31 december och att annan tidpunkt skulle kräva tillstånd. Slutligen föreslog arbetsgruppen bland annat höjning åldersgränsema

en av samt skärpta produktsäkerhetskrav.

Förändringar i regelverket följd arbetsgruppens arbete

som av

På grund av arbetsgruppens rekommendationer ändrades förordningen om explosionsfarliga ämnen 1995. En smällare fick efter ettårig

en övergångsperiod endast innehålla 0,05 svartkrut. Försäljnings-

gram tiden begränsades det sättet att det under tiden 1-26 december krävs tillstånd för att köpa de flesta fyrverkerier. Samtidigt skärptes reglerna om användningstiden och anmälningskravet ersattes ett krav till-

av stånd brandmyndighet för användning de flesta pyrotekniska

av av produkterna utanför tiden 31 december klockan 18.00-1 januari klockan 06.00. Vidare höjdes åldersgränsen från 15 år till 18 år för samtliga produkter utom de allra minsta.

Regelverket

Det pyrotekniska området regleras i lagen explosionsfarliga ämnen

om från 1953 och i förordning explosiva 473 från 1993, vil-

om varor, nr ken ändrats 1994, 1995 och 1999. I förordningen

finns bland annat regler om tillverkning, förvaring, import, handel, användning och tillsyn av pyrotekniska varor. Handels och industriministeriet har meddelat föreskrifter i beslut 130 från 1980, vilka ändrats 1993 och 1995. På

nr grund av dessa har den centrala tillsynsmyndigheten, TUKES, utfärdat anvisningar. Dessa är inte bindande, riktlinjerna för verk-

men anger samheten.

För att en pyroteknisk skall få överlåtas i den allmänna handeln

vara skall den först godkännas TUKES. Tillverkare eller importör skall i

av ansökan ange en beskrivning Raketer och jämförbara

av varan. pyrotekniska artiklar laddning inklusive drivladdning

vars väger över 200 gram och fyrverkeripjäser smällande laddning innehåller

vars mer än 0,05 gram detonationsstyrka godkänns inte. Smällare får innehålla högst 0,05 svartkrut.

gram

122 Regelverk och erfarenheter i andra länder SOU 1999: 128

Det finns vidare specifikt angivna krav om sammansättning och tändmedel. I huvudsak förutsätts att varje pyroteknisk artikel skall kunna antändas med en stubin som brinner i 4-10 sekunder.

I samband med att produkterna godkänns fastställs en åldersgräns för överlåtelse, förvärv och användning. Det finns två åldersgränser, 12 och 18 år. Produkter som godkänts med åldersgränsen 12 år är ett tiotal olika små produkter som smatterband och partypoppers.

Tillstånd krävs vidare för att tillverka eller importera fyrverkerier. Detta meddelas av tillsynsmyndigheten.

För att få överlåta fyrverkerier krävs tillstånd. Sökanden måste ha tillgång till en lämplig lokal för förvaring av produkter. I ett butiksrum får högst 50 kg fyrverkeripjäser lagras. Vikten är en nettoangivelse, dvs. avdrag får göras för emballage. Det måste finnas en ansvarig föreståndare med nödvändig kompetens. Sistnämnda bevisas genom att föreståndaren avlägger hos tillsynsmyndigheten. Pyrotekniska

ett prov skämtartiklar och leksaker samt mindre produkter får överlåtas utan tillstånd.

Försäljning får ske under hela året, men under tiden den 1 december till den 26 december får försäljning av produkter med 18-årsgräns

en endast ske till personer som av lokala brandmyndigheten erhållit ett skriftligt tillstånd.

Det finns en allmän regel som stadgar att pyrotekniska produkter skall användas så att det inte uppstår risk för personskada eller eldsvåda. Endast den är berättigad att anskaffa pyroteknisk

som en vara får inneha den. Om att använda produkt med 18-årsgräns

man avser en vid annan tidpunkt än mellan den 31 december klockan 18.00 till den l januari klockan 06.00 skall brandmyndigheten på den ort där produkten används ge skriftligt tillstånd. Kommunen kan uppställa ytterligare begränsningar eller tillåta användningen tid.

även annan

7.2.3 och erfarenheter

Tillämpning

Såväl företrädare för tillsynsmyndigheten ansvarigt departement

som anser att förbudet mot smällare och begränsningen användningstiden

av och försäljningstiden haft positiva effekter och att det i dag inte föreligger några problem med fyrverkerier. De är även av den uppfattningen att allmänheten i princip följer begränsningarna. Ett skäl till att lagändringen slagit igenom i praktiken kan att kombinerat olika

vara man begränsningar. Om en försäljare skulle bryta mot lagen dras hans tillstånd in. Överträdelse reglerna användning pyrotekniska

av om av varor föranleder böter.

SOU 1999: 128 Regelverk och erfarenheter i andra länder 123

Inskränkningen av försäljningstiden kan medföra att lagret ökar, men eftersom det finns bestämmelser i Finland att hur mycket ett

om lager får innehålla bedöms detta inte medföra ökad olycksfallsrisk.

en Det saknas statistik om hemtillverkning, smuggling och skador. Smuggling har hittills bara förekommit i marginell omfattning, det är fråga om inköp för eget bruk i Sverige och Estland. I Ryssland finns inte fyrverkerier att tillgå. Utifrån massmedia har det intrycket

man att olycksfallen minskat något sedan 1995.

I Finland finns tillverkare fyrverkerier och fem importö-

en av stora rer. Deras omsättning ligger efter lagskärpningen 1995 kvar ungefär samma nivå. Efter förbudet mot smällare och höjningen åldersgrän-

av sen har de kompenserat sig genom att handla med andra produkter. De pyrotekniska varomas miljöeffekt upplevs i Finland inte något

som större problem.

Man genomför varje år en informationskampanj till kostnad

en av cirka en miljon mark, vilken bedöms ha god genomslagskraft.

en

Bakom kampanjen står regeringen och tillsynsmyndigheten.

Sammanfattning

I Finland godkänns inte motsvarigheten till de svenska smällare, eftersom en smälleffekt motsvarande högst 0,05 svartkrut tillåts.

gram Sådana produkter är t.ex. smatterband eller ladycrackers. I samband med att fyrverkeriproduktema godkänns fastställs för

en åldersgräns

överlåtelse, förvärv och användning. Det finns två åldersgränser, 12 och 18 år. Produkter godkänts med åldersgränsen 12 år tiotal

som är ett små produkter som smatterband och partypoppers.

Försäljningstiden är begränsad köp fyrverkerier under

genom att av tiden 1-26 december kräver tillstånd. De får fritt användas enbart

sex timmar före och efter tolvslaget nyårsnatten och användning vid annan tidpunkt kräver tillstånd.

Smällarförbudet infördes 1995 och följd smällare

var en av att orsakat störningar för människor och djur. Såväl företrädare för tillsynsmyndigheten som ansvarigt departement förbudet smäl-

anser att mot lare, höjningen åldersgränsen för 15-årsprodukter till 18 år och

av begränsningen av användningstiden och försäljningstiden har haft positiva effekter och att det i dag inte föreligger några problem med fyrverkerier. I Finland finns tillverkare fyrverkerier och fem

en av stora importörer. Deras omsättning ligger efter införandet Smällarförbudet

av kvar ungefär nivå. Efter förbudet smällare har de kom-

samma mot penserat sig genom att handla med andra produkter.

Förbrukningen

uppgår till ca 20-25 mkr miljon invånare.

per

124 Regelverk och i andra länder

erfarenheter

Fyrverkeriers miljöeffekt upplevs i Finland inte som något större problem. I Finland genomförs varje år informationskampanj till en

en kostnad miljon mark, vilken bedöms ha en god genomslags-

av ca en kraft.

7.3¶Norge

7.3.1¶Bakgrund

Fyrverkerier används i Norge nästan uteslutande under nyårsafton. Under 60-talet gjordes undersökningar om smällares effekt hörseln och ansåg det belagt att dessa orsakade hörselskador. Vidare age-

man rade den nationella intresseföreningen för de blindas rättigheter mot smällare, eftersom den ansåg att de påverkade ledarhundama. Följden blev att så kallade farligt smällande produkter förbjöds 1975. I denna kategori ingick bland annat motsvarigheten till svenska smällare och knallkorkar. Endast mindre smällartiklar med 0,075 gram svartkrut som

ljudeffekt om högst 125 decibel A impulse var därefter avgav en tillåtna. Sådana produkter är exempelvis partypoppers. Fortfarande var dock produkter som Thunder King tillåtna.

Under 1996 förekom ett omfattande okynnessmällande. Personskador förekom såvitt är känt dock inte i någon större omfattning. Statistiken är dock osäker. Inte heller agerade kennelklubben eller andra intresseföreningar för djur mot smällandet. Ändå blev följden okyn-

av neshanteringen att 1997 förbjöd samtliga produkter som bara hade

man en smällande effekt. Den övergångsregel som infördes var att handlarna under hela 1997 fick sälja de smällande produkterna i paket tillsammans med andra fyrverkerier. För produkter med kombinerad effekt infördes regeln att de fick innehålla högst 10 procent pyroteknisk sats med smällande effekt och ljudnivån begränsades till 125 dB A impulse vid höjd om en meter och distans om en, åtta eller 15 meter beroende produktens storlek. För produkterna skall finnas en dokumentation om ljudeffektema.

7.3.2¶Regelverket

Fyrverkerier regleras huvudsakligen i lov om eXplosive vare från 1974 samt i föreskrifter. Endast produkter som godkänts av den centrala tillsynsmyndigheten, DBE, får säljas. Det krävs tillstånd av denna myndighet för tillverkning och import av fyrverkerier och den kan ställa villkor produktgodkännande, försäljning och användning. Slutligen

om

SOU 1999: 128 Regelverk och erfarenheter i andra länder 125

krävs det tillstånd för handel och förvaring när mängden överstiger tio kg. Vikten är en nettoangivelse med innebörd att bara den explosiva delen avses. Tillstånd erhålls av den lokala brandmyndigheten.

Fyrverkerier är uppdelade i fem kategorier efter farlighetsgrad. De allra minsta och ofarligaste i grupp l A får fritt förvärvas och användas. I gruppen 1 B återfinns mindre produkter kräver tändstickor

som för att kunna användas, exempelvis isfacklor. Sådana får endast förvärvas av den som fyllt 16 år, men får fritt användas. Produkter i klass 2 och 3 får endast förvärvas den fyllt 18 år och förvärvstiden för

av som dessa är begränsad till 27-31 december. Vidare får de bara användas under nyårsnatten från klockan 18.00 till klockan 02.00. Annan förvärvstid och användningstid är tillståndsbelagd. I kategori 2 och 3 ingår exempelvis raketer. Miniraketer är förbjudna. Produkter i klass fyra är avsedda för professionellt bruk och dessa kräver alltid tillstånd för köp eller användning. Det finns möjligheter för kommunerna ytterligare

att inskränka användningen och försäljningstiden.

7.3.3 och

Tillämpning erfarenheter

Det förbud mot smällare infördes 1975 ledde inte till smuggling

som och hemtillverkning i någon större omfattning. Smuggling smällare

av företrädesvis från Sverige förekommer, det inte

men är fråga om organiserad smuggling. Man utesluter dock inte smugglingen ökar till

att följd skärpningen 1997. Sammantaget bedömer dock

av man att denna har haft positiva effekter, bland annat har klagomålen över störningar minskat.

Norge har ingen tillverkning fyrverkerier

egen av utan varorna importeras. Det finns nio importörer.

Dessa hade inte svårt att acceptera förbudet för smällande produkter, missnöjda de

men var över att inte fick bättre övergångsregler. Branschens omsättning i detaljhandeln uppgår till cirka 100 miljoner norska kronor. Förbrukningen kan beräknas uppgå till 20-25 mkr per miljon invånare.

I Norge följer handeln i huvudsak den begränsade försäljningstiden. Det händer att kommunerna gör tiden ännu kortare och då det vanligt

är förekommande att begränsningen tiden inte efterlevs.

av

Utvecklingen i Norge har gått från försäljning i särskilda affärer

sm jämhandel till försäljning andra försäljningsställen

genom som t.ex. stormarknader. För närvarande är dock för förvaring

normen av fyrverkerier under omarbetning, vilket kan komma minska antalet

att försäljningsställen. I dag är högsta tillåtna mängd fyrverkerier i han-

en dslslokal 50 kg brutto. Man att ändra denna mängd till 20 kg

avser netto, vilket i och för sig är ökning, i gengäld kommer det

en men att

126 Regelverk och i andra länder

erfarenheter

krävas att lokalen inte är större än 300 kvadratmeter och att den är en

brandcell. Dessa krav bedöms stormarknader inte kunna leva upp egen till.

Fyrverkeriers miljöeffekter diskuteras inte i Norge.

7.3.4¶Sammanfattning

1975 förbjöds s.k. farligt smällande produkter såsom motsvarigheten till svenska smällare i Norge eftersom man fann det klarlagt att dessa orsakade hörselskador. Därefter fanns endast mindre smällartiklar såsom partypoppers kvar marknaden. Förbudet uppges av de norska myndigheterna inte ha lett till smuggling eller hemtillverkning i någon större omfattning. Efter ett omfattande okynnessmällande under 1996 förbjöds samtliga produkter som endast hade en smällande effekt. För produkter med kombinationseffekter infördes ljudbegränsningar. Bortsett från mindre produkter får fyrverkerier fritt förvärvas bara under tiden 27-31 december och fritt användas bara under nyårsnatten. Övrig tid kräver tillstånd. Åldersgränsen är för de flesta produkter 18 år.

7.4¶Storbritannien

7.4. l Bakgrund

Fyrverkerier används i Storbritannien nästan uteslutande den 5 november i samband med att man firar Guy Fawkes Day. Med Storbritannien avses i sammanhanget England, Skottland och Wales, eftersom Nordirland har avvikande reglering. Under en period införde Nordirland totalförbud för fyrverkerier, men har nu, med undantag för smällare, återigen tillåtit dem.

Redan 1875 reglerades användning och förvärv av fyrverkerier. Då infördes åldersgräns 16 år för förvärv och förbjöd använd-

en om man ning av fyrverkerier på allmän plats.

1962 började man inhämta uppgifter om personskador och man har för tiden därefter tillgång till mycket god statistik. I samband därmed upptäcktes att fyrverkerier orsakade så mycket som 3 000 personskador

året. En förklaring att smällare då fick innehålla till om var en upp 15 gram svartkrut. Följden blev att man började diskutera om det skulle införas ett totalförbud för allmänheten att använda fyrverkerier. Debatten ledde i stället till att branschen träffade frivilliga överenskommelser om att avstå från försäljning av farliga produkter, bland annat kom den överens om att bara sälja smällare med 1,6 gram svartkrut till allmän-

Regelverk och erfarenheter i andra länder 127

heten. Vidare drog regeringen riktlinjer för användningen och

upp bedrev informationskampanjer. Antalet personskador föll kraftigt fram till 1980, då det inträffade cirka 600 olyckor året. Därefter

om steg antalet igen och 1994 var det i nära 1 600 fall för att sedan åter-

uppe igen falla. Under slutet 1997 skärpte lagstiftningen

av man genom att dels höja åldersgränsen för förvärv till 18 år och dels helt förbjuda all-

mänhetens användning smällare.

av

7.4.2¶Regelverket

Fyrverkerier regleras huvudsakligen i "The Explosives Act" från 1875 och i "The firework Safety Regulations" från 1997. Regelverket har människors säkerhet utgångspunkt och störningar kan därmed inte

som utgöra skäl för att inskränka tillgången till fyrverkerier. Endast produkter med viss standard får överlåtas till allmänheten.

Produktgodkännande och klassificering sköts tillsynsmyndig-

av heten Health and Safety Executive HSE. Med undantag produkter

av som partypoppers får fyrverkerier inte säljas till under 18 år.

personer Fyrverkerier är uppdelade i fyra I kategori fyra återfinns de

grupper. produkter är avsedda för offentliga fyrverkerier. Dessa får endast

som förvärvas den har professionell anknytning till fyrverkerier

av som en och det är alltså förbjudet att överlåta dessa produkter till allmänheten. Sedan 31 den december 1997 ingår smällare i denna kategori. Även så

kallade "minirockets" med definition raket diameter mindre

vars är än 12 mm och vars längd inklusive styrpinne är 300 eller mindre

mm är sedan dess undantagna för försäljning till allmänheten.

Överträdelse reglerna bestraffas

mot med böter. Den försäljare

som bryter mot bestämmelsen kan vidare få sitt handelstillstånd

indraget.

Produkter får enligt regelverket säljas året det finns frivil-

om, men en lig överenskommelse inom handeln att endast sälja

om fyrverkeripro-

dukter tre veckor före den 5 november. För allmänheten det dock

är möjligt att beställa produkter året direkt från importörema.

om Det är inte tillåtet för handlama bryta förpackningar och

att sälja enstaka produkter separat.

7.4.3 och

Tillämpning erfarenheter

1997 inträffade 908 skador orsakade fyrverkerier i Storbritannien,

av som har en befolkning på 60 miljoner människor. Smällare

stod för 21 procent skadorna, hemtillverkade produkter för två

av procent och tomtebloss för en så stor del 22 Av de skadade

som procent. var 43 pro-

128 Regelverk och i andra länder

erfarenheter

cent under 15 år. Under 1998 minskade antalet skadade till 831. Smällare stod för sexton procent skadorna. Att smällare även efter förnu av budet fortsatte orsaka skador förklaras med att handlama så länge att det hade smällare kvar i lagret fortsatte att sälja dem. Skälet till smällare förbjöds för allmänheten 1997 var följande. I att samband med ett priskrig under 1996 började handeln bryta mot överenskommelsen att bara sälja smällare med 1,6 gram svartkmt till om allmänheten. Skadestatistiken under denna tid visade att smällare stod för stor andel skadorna. Vidare förekom omfattande okynnesen av smällande och allmänheten klagade över störningar. Förbudet har allmänheten upplevts som positivt. Importörema av klagade över förbudet när det infördes, de har snabbt kunnat kommen sig. Ett skäl är att smällare dessförinnan endast stod för högst pensera procent omsättningen. Förbudet var vidare väntat och det som en av upplevdes betungande att det infördes utan en längre översom var gångsperiod. Under 1998 såldes 130 miljoner fyrverkeriprodukter och värdet i detaljhandeln uppgick till 55 miljoner pund. Alla varor importeras. Förbrukningen kan beräknas uppgå till 10-15 mkr per miljon invånare. Den viktigaste lagskärpningen under 1997 var dock enligt företrädare för Department of Trade and Industry DTI inte förbudet mot smällare utan den generella åldershöjningen. Skadestatistiken har visat att skador i stor utsträckning drabbar personer som är under 15 år. En åldersgräns 18 år begränsa deras möjligheter att få tillgång om anses till fyrverkerier. Såvitt är känt förekommer inte smuggling eller hemtillverkning i någon större omfattning. Fyrverkeriers miljöeffekter diskuteras inte i Storbritannien. Inte heller bränder grund av fyrverkerier upplevs som ett problem. Skälet härtill är oklart, möjligen kan förklaring vara att man alltid bränner en bål i samband skjuter fyrverkerier och i den mån bränder med att man uppstår antas oftast bålet vara orsaken. Varje år satsar regeringen 200 000-300 000 pund infonnationsåtgärder. Därutöver har den tillgång till fri tid i TV till ett värde om 4 miljoner pund. Det är fråga om riktade kampanjer som upplevs som mycket effektiva. Det man för närvarande inriktar sig är att minska skadorna med tomtebloss. I Storbritannien finns uppskattningsvis sju miljoner katter och sex miljoner hundar. Användningen av fyrverkerier den 5 november skrämmer en del av djuren och det förekommer även att framförallt barn plågar djur genom att kasta fyrverkerier dem. Djurskyddsföreningarna i Storbritannien önskar att fyrverkerier skulle totalförbjudas, men eftersom detta är orealistiskt arbetar man i stället för en mer

SOU 1999: 128 Regelverk och erfarenheter i andra länder 129

begränsad försäljning. Enligt dem det lämpligt om försäljning

vore endast skedde under en tid av ett par dagar istället för som nu tre veckor, eftersom det skulle vara möjligt att under en kortare period ge de behövande djuren lugnande medel. För föreningarna är dock fyrverkerier inte ett prioriterat område. Det finns i vart fall en handfull andra frågor som man bedömer har långt större betydelse för djuren.

Sammanfattning

Fyrverkerier används i Storbritannien nästan uteslutande i samband med firandet av Guy Fawkes Day den 5 november.

I Storbritannien är man av uppfattningen att fyrverkerier orsakar personskador och störningar, men man anser inte att de genererar andra problem av dignitet. Bränder eller miljöeffekter diskuteras inte och för djurskyddsföreningama är fyrverkeriers påverkan djur inte ett prioriterat problem.

Tillgången till statistik över personskador är mycket god. Den utvisar att det under 60-talet förekom många skador, men att antalet sedan minskat till följd av frivilliga överenskommelser inom branschen och information. 1997 skadades 908 43 procent under

personer, varav var 15 år. Smällare orsakade 21 procent skadorna. Under 1997 höjdes

av åldersgränsen för förvärv av fyrverkerier med undantag produkter

av som partypoppers till 18 år. Skälet härför var skadestatistiken. En högre åldersgräns bedömdes komma att begränsa de ungas möjligheter att få tillgång till fyrverkerier. Vidare infördes ett förbud för allmänheten att förvärva smällare. Bakgrunden härtill att statistiken visade att

var smällare stod för en stor del av skadorna samt att det förekom okynnessmällande med störningar följd. Fyrverkeribranschen upplevde

som inte förbudet alltför betungande, eftersom förbudet väntat och

som var smällare endast utgjorde knappt procent omsättningen. Det finns

en av en frivillig överenskommelse inom handeln att bara sälja fyrverkerier tre veckor före den 5 november. Varje år genomförs riktade informationskampanjer som bedöms ha stor genomslagskraft.

en

7.5¶Tyskland

Bakgrund

Tyskland har sedan 1965 endast gjort smärre förändringar i lagstiftningen om fyrverkerier. Sedan hundägare klagat över smällares påverkan på hundar infördes 60-talet ljudrestriktioner för smällare.

5 19-1958

130 Regelverk och erfarenheter i andra länder SOU 1999: 128

7.5.2¶Regelverket

Fyrverkerier regleras huvudsakligen i "Sprengstoffgesetz". Endast produkter som godkänts av den centrala tillsynsmyndigheten, BAM, får säljas eller användas. Myndigheten ställer även villkor för förvaring av produkterna. I en handelslokal får förvaras högst 100 kg fyrverkerier och i dess lager ytterligare högst 300 kg. Vikten bruttoangivelse.

är en

Fyrverkerier är uppdelade i fem kategorier. I grupp ett återfinns de allra minsta som som partypoppers. Produkterna får innehålla högst tre gram pyroteknisk sats. Dessa produkter får fritt förvärvas och användas. Det rekommenderas att förvärvaren skall minst 12 år.

vara

Grupp två har benämningen mindre fyrverkerier. Smällare återfinns i denna grupp. En smällare får innehålla så mycket som sex gram svartkrut. Däremot får den högst 120 dB A impulse vid ett avstånd

avge om åtta meter. I praktiken medför den begränsningen att smällama innehåller två-tre svartkmt. Produkter i denna kategori får fritt

gram förvärvas av den som fyllt 18 år under tre dagar före nyårsafton. De får bara användas under nyårsnatten från klockan 18.00-06.00 och inte nära sjukhus och liknande platser. Förvärv och användning övrig tid kräver tillstånd.

I grupp tre och fyra återfinns de större fyrverkerierna. För dessa krävs att förvärvaren och användaren har tillstånd eller att användaren har expertkunskap om fyrverkerier. I femte kategorin ingår produkter som pyrotekniska sceneffekter och nödsignaler.

7.5.3 och erfarenheter

Tillämpning

Fyrverkerier används i Tyskland i princip bara i samband med nyårsfirandet. Det saknas tillförlitlig statistik personskador. I Berlin,

om som har en befolkning om tre miljoner människor, inträffar uppskattningsvis årligen 200-250 olyckor. Jämfört med denna siffra är Sveriges olyckstal något lägre, 400-500 olyckor för nio miljoner invånare. Förbrukningen i Berlin är dock större än i övriga landet, varför siffrorna inte är representativa för hela Tyskland. Department of Trade and Industry i England beräknade 1992 att det då inte inträffade fler än cirka 1 700 olyckor i Tyskland, har 80 miljoner invånare. Olyckssiffran måste

som dock ställas i relation till förbrukningen fyrverkerier. Värdet

av av fyrverkerier i detaljhandeln uppskattas till 250 miljoner DM, vilket motsvarar ca 14 mkr per miljon invånare medan motsvarande siffra i Sverige är 22 mkr. Med samma prisbild skulle därmed förbrukningen i Sverige vara högre.

SOU 1999: 128 Regelverk och erfarenheter i andra länder 131

Den allmänna uppfattningen hos ansvarigt departement och myndighet är vidare att smällare kan orsaka hörselskador om användaren utsätts för högre impulsljud än 135 dB. Det innebär att användaren måste hålla ett visst avstånd till smällare för att undvika sådana ska-

en dor. Ljudgränsen om 120 dB A impuls vid ett avstånd om åtta meter motsvarar 135 dB C peak vid samma avstånd, jämför avsnitt 6.2.8.

Bränder grund av fyrverkerier eller fyrverkeriers miljöeffekter upplevs inte som problem i Tyskland.

Det förekommer okynnessmällande under annan tid än nyårsafton med klagomål från allmänheten som följd. Omfattningen okynnes-

av smällandet är dock begränsat.

Tyskland har egen produktion fyrverkerier. Det finns cirka tio

av tillverkare och femtio importörer. Antalet anställda i produktionen är ca 2 500.

De ansvariga myndigheterna i Tyskland sammantaget att

anser användningen av fyrverkerier inte orsakar några större problem och att regelverket är väl avvägt. Inte heller är de problem smällare orsakar

av den dignitet att det finns skäl att ingripa mot dem. Vidare är

man av den uppfattningen att en begränsning av tillgängligheten smällare skulle leda till ökad hemtillverkning och smuggling. Redan före-

nu kommer smuggling av mycket kraftiga smällare från Polen och Holland till gränstraktema. Under den tiden USA utövade tillsynen över del

av Berlin infördes ett smällarförbud i det området i samband med att Berlinmuren byggdes. Skälet härför att de styrande ville undvika att

var smällare skulle kunna uppfattas skottlossning. Förbudet upphävdes

som efter ett år, eftersom man ansåg att inte kunde förhindra att förbu-

man det ledde till ökad hemtillverkning med fler skador följd. Myndig-

som heterna hade vid tillfället inte tillgång till statistik över personskador, utan grundade sin uppfattning på att massmedia rapporterade fler

om

skador grund hemtillverkning.

av

BAM informerar varje år farorna med fyrverkerier och likaså

om gör den pyrotekniska branschen.

Sammanfattning

Bortsett från de allra minsta produkterna får fyrverkerier bara fritt förvärvas under tre dagar före nyårsafton och bara användas under nyårsafton från 18.00-06.00. Övrig tid kräver tillstånd. En smällare får innehålla till svartkrut, och ljudeffekt högst

upp sex gram avge en om 120 dB A impuls ett avstånd åtta meter. Användningen fyr-

om av verkerier orsakar enligt ansvarigt departement och myndighet inte några större problem och det saknas skäl skärpa lagstift-

man anser att

132 Regelverk och erfarenheter i andra länder

ningen. Vidare är myndigheterna av den uppfattningen att en begränsning av tillgängligheten till smällare skulle leda till ökad hemtillverkning och smuggling.

7.6 USA

I USA användes fyrverkerier i huvudsak i samband med firandet av nationaldagen den 4:e juli och ca 70 procent av alla olyckor inträffar i samband med detta firande. För att förhindra olyckor finns i USA en federal lagstiftning Federal Hazardous Substance Act som förbjuder försäljning av de farligaste fyrverkeriproduktema till konsumenter bl.a. stora omladdningsbara bomber, knallskott, luftskott och större smällare. 1976 sänkte myndigheterna gränsen för tillåten mängd krut i smällare från två gram till 0,05 I övrigt finns regler vad gäller

gram. stubinens brinntider, om vamingstexter och instruktionstexter m.m.

Totalt 33 stater har gjort den federala lagstiftningen till delstatlig lag medan 10 stater har förbjudit allt fyrverkeri för allmänheten. Några stater slutligen har delstatliga lagar mellan dessa båda nivåer.

Enligt U.S. Consumer Product Safety Commission CPSC skadades 1998 8 500 personer i USA av fyrverkerier ca tre skadade

per 100 000 invånare, motsvarande siffra för Sverige är fem skadade

per 100 000 invånare. Antal skador har legat ungefär nivå under

samma de tre senaste åren vilket är väsentligt lägre än under de första åren på 90-talet då nivån pendlade kring 12 000 år. Utav det totala antalet

per skadefall 1998 inträffade 5 000 under perioden 23 juni 23 juli. Utav

dessa orsakades knappt 40 procent 1 900 stycken smällare och

av ca 40 procent av de drabbade under 15 år. Av det totala antalet

var olyckor orsakade av smällare 1 900 stycken orsakades 26 procent

av smällare som klassificerades "small" vilket enligt uppgift från

som CPSC oftast innebär att de har mindre än 0.05 krut. Illegala

gram smällare orsakade 42 procent och i resterande 32 procent fallen

av saknades uppgift.

Utav de 5000 skadorna beräknas två procent ha orsakats hemma-

av gjorda eller manipulerade produkter.

CPSC uppger att det inte finns någon statistik möjliggör rätt-

som visande jämförelser skadenivån mellan stater har totalförbud

av som och övriga som tillämpar de federala reglerna. CPSC:s system för att uppskatta den totala olycksfallsnivån i hela landet ett EHLASSliknande system möjliggör inte denna jämförelser. Uppenbar-

typ av ligen inträffar dock ett betydande antal olyckor även i de har

stater som totalförbjudit fyrverkerier. I rapport från American Pyrotechnics

en Association APA anges att 41 procent de faktiskt registrerade

av

Regelverk och erfarenheter i andra länder 133

olyckorna vid de sjukhus ingår CPSC:s system 1995 inträffade i

som vad som i USA kallas "closed states", dvs. stater som totalförbjudit fyrverkerier "An analysis of United States fireworksrelated injuries" Julie L. Heckman, APA, MD USA.

Vad gäller smuggling mellan stater som tillåter fyrverkerier och stater som har förbud finns enligt uppgift från CPSC ingen statistik. Man gör dock bedömningen att försäljningen i stater där fyrverkerier är tillåtna till medborgare från stater med förbud är omfattande.

7.7¶Sammanfattande mellan

jämförelse

studerade länder

Rent allmänt framstår regelverket i Tyskland som det liberalaste tätt följt av det svenska.

Övriga länder har idag ett betydligt restriktivare och i hög grad likartade regelverk. Danmark har ända sedan början av 1960-talet och Norge sedan mitten av 1970-talet, jämfört med Sverige, strängare

regler för användning av smällare i princip förbud. Finland och Storbri-

tannien har under senare år skärpt sitt regelverk och idag är smällare i praktiken förbjudna i dessa länder. Norge skärpte reglerna 1997 med innebörd att smällare totalförbjöds.

USA har en federal lagstiftning som tillämpas i 32 stater och

som sedan 1976 innebär att smällare i praktiken är förbjudna högst 0,05 gram krut. I lO delstater är fyrverkerier totalförbjudna.

7.7.1¶Användning och produktion fyrverkerier i

av

de olika länderna

l jämförelse med övriga länder framstår Sverige speciellt såtillvida

som att fyrverkerier används i större omfattning vid tre helger nyår, påsk och Valborg, låt vara att traditionen varierar över landet. I övriga nordiska länder liksom i Tyskland är användningen koncentrerad till nyårsfirandet även vissa begränsade variationer kan förekomma. l

om Storbritannien används fyrverkerier allmänheten endast i anslutning

av till firandet av "Guy Fawkes Day" i november däremot inte i

men anslutning till nyårsfirandet. I USA används fyrverkerier i huvudsak i samband med firandet nationaldagen den 4:e juli.

av

De uppskattningar av den totala användningen fyrverkerier

av som företrädare för respektive lands myndigheter gjort är osäkra tyder

men på ganska stora skillnader mellan länderna. Således indikerar dessa

134 Regelverk och erfarenheter i andra länder SOU 1999: 128

uppgifter att förbrukningen i Tyskland och Storbritanninen ligger ungefär samma nivå eller i storleksordningen 10-15 mkr miljon

per invånare. I Sverige, liksom i Norge och Finland, kan användningen beräknas ligga den dubbla nivån eller 20 -25 mkr miljon

ca per invånare. Den legala användningen i Danmark förfaller ligga den dubbla jämfört med övriga nordiska länder eller 45-50 mkr miljon

per invånare. En europeisk studie gjord det brittiska Department of

av Trade and Industry 1994 uppskattar att det för Danmarks del skulle tillkomma ytterligare 20-30 procent i form insmugglade produkter.

av Danmark skulle därmed stå i en särklass vad gäller användningen

av fyrverkerier. Av de studerade länderna i Europa är det enbart Danmark och i viss mån Tyskland att har problem med illegal

som uppger man införsel av fyrverkerier. I Danmarks fall handlar det införsel från

om Tyskland, men under år även från Asien direkt.

senare

I USA förekommer såvitt utredningen kan bedöma relativt omfat-

en tande användning av illegala fyrverkerier och då inte enbart i de stater som totalförbjudit fyrverkerier.

Av de studerade länderna i Europa är det bara i Tyskland någon

som egentlig produktion fyrverkeriprodukter förekommer. I övriga länder

av är, med något marginellt undantag, hela förbrukningen baserad på import. I Tyskland finns tio tillverkare.

7.7.2 i under år

Förändringar regelverken senare

Mer betydande förändringar regelverken har under år

av senare genomförts i Finland, Norge och Storbritannien, i samtliga fall i restriktiv riktning. De motiv som anförts för dessa förändringar är vad gäller Finland personskador och okynnessmällande. För Norges del betonas risken för hörselskador samt okynnessmällande och vad gäller Storbritannien framförallt personskador. I Danmark ledde de höga olyckstalen

i samband med användningen av s.k. olovligt fyrverkeri smuggling/hemtillverkning till en utredning 1998 viss liberalisering vad gäller

om reglerna för smällare. Med hänvisning till risken för ökning hörsel-

av skador avvisade dock utredningen lättnad i reglerna. I USA skärptes

en reglerna vad gäller smällare 1976.

Problem för hundar och andra husdjur har inte nämnts något

som skäl för förändringarna i regelverket bortsett från den skärpning

mot smällande produkter som gjordes i Norge 1975 ledarhundar. Inte i något av de länder utredningen har besökt har miljöeffekterna i

som samband med användning fyrverkerier nämnts problem eller

av som motiv bakom förändringarna i regelverket. Inte heller bränder anförs som problem i något av de berörda länderna.

SOU 1999: 128 Regelverk och erfarenheter i andra länder 135

7.7.3 Ãldersgränser för förvärv av fyrverkerier

Bortsett från de allra minsta fyrverkeriema partypoppers etc. har idag samtliga länder, möjligen med undantag av USA, 18 år som åldersgräns för förvärv. I Storbritannien höjdes åldersgränsen till 18 år så sent som 1997. I USA återfinns inga åldersgräns i den federala lagstiftningen, utan i den mån sådana finns fastställs den på delstatlig nivå.

7.7.4 Allmänhetens tillgång till smällare

Samtliga länder utom Tyskland har idag i praktiken förbud mot försäljning och användning av smällare för allmänheten. Förbudet för allmänheten är utformat på olika sätt. Danmark införde redan 60-talet

en generell tillståndsplikt för allmänheten. I Norge infördes vad som i praktiken var ett förbud 1975 genom att endast mindre smällare mindre än 0,075g svartkrut, högst 125 dBA tilläts. Sedan 1997 råder i Norge totalförbud mot smällare. I Storbritannien är smällare totalförbjudna för allmänheten från och med 1998 och i Finland förbjöds i praktiken smällare genom förändringar i regelverket 1995 smällare får innehålla högst 0,05 svartkrut. Detsamma gäller sedan 1976 USA. I

g Tyskland är smällare med högst sex gram svartkrut och med en ljudeffekt om högst 120 dBA tillåtna.

7.7.5 Begränsningar i tid för förvärv och använd-

ning

I Finland, Norge och Tyskland finns tidsmässiga begränsningar både för förvärv och användning smällare. Dessa har stora likheter i de

av tre länderna och innebär vad gäller Tyskland och Norge att fyrverkerier får förvärvas fritt endast under de sista dagarna i december. I Finland får fyrverkerier förvärvas fritt under perioden januari till och med november. I december erfordras tillstånd för förvärv under perioden 1-26 december medan de fritt får förvärvas 27-31 december.

Vad gäller regler för användning är dessa i stort sett identiska och innebär att fyrverkeriema fritt får användas endast mellan klockan 18:00 den 31 december och 06:00 den 1 januari Norge enbart till klockan 02:00 1januari.

I Danmark, Storbritannien och USA federala lagstiftningen finns inga tidsmässiga restriktioner. I Danmark har sådana övervägts

men avvisats. l Storbritannien finns en frivillig överenskommelse inom

136 Regelverk och erfarenheter i andra länder SOU 1999: 128

branschen att sälja fyrverkerier enbara under tre veckor före 5 november Guy Fawkes Day.

7.7.6¶Informationsinsatser

I flera av länderna genomförs årligen informationskampanjer om

riskerna med fyrverkerier och med råd om riktigt handhavande. Detta gäller särskilt Danmark 1-2 MDKK/år och Storbritannien 200 000- 300 000 GBP. Även Finland årligen genomför

uppger att man en informationskampanj ca l MFMK.

7.7.7¶Erfarenheter

Danmark och Tyskland har under lång tid haft i stort sett oförändrat regelverk. I Tyskland upplever myndigheterna att detta fungerar bra. Man kan inte se några egentliga problem och några diskussioner

om förändringar förs inte. I Danmark, sedan början 70-talet haft

som av förbud mot smällare, har uppenbara problem med smuggling fram-

man förallt från/via Tyskland. I Danmark pågår debatt liberalisering

en om av reglerna för att komma till rätta med bristfälliga insmugglade

produkter.

Vad gäller de tre länder nyligen gjort förändringar i regelverket

som i skärpande riktning, dvs Finland, Norge och Storbritannien

anser man att erfarenheterna är positiva även ännu inte kan prestera något

om man statistiskt underlag för denna slutsats. Således ansvarigt departe-

anser ment och myndighet i Finland att effekterna enbart är positiva och

man upplever inte några problem med fyrverkerier i landet. Någon

smuggling inte att det förekommer. Även i Norge effek-

anser man anser man terna av skärpningen 1997 positiva, bland annat har klagomål rörande

störningar minskat. Något problem med smuggling/hemtillverkning

bortsett från viss privatinförsel från Sverige sig inte ha. Inte

anser man heller Storbritannien sig hitintills ha något problem med

anser smugg-

ling eller hemtillverkning.

Inget av de tre länder under året infört ett striktare regel-

som senare verk anser att detta inneburit några större problem för branschen. Eftersom smällare värdemässigt svarat för en mycket begränsad del den

av totala försäljningen har branschen relativt problemfritt kunnat

anpassa sig. Vikten av rimlig tid för anpassning har dock framhållits.

SOU 1999: 128 Problembilden bedömningar och överväganden 137

-

8¶Problembilden och

- bedömningar

överväganden

Utredningens huvuduppgift är att kartlägga de problem som är förknippade med användningen av fyrverkerier och mot bakgrund av detta överväga åtgärder. Utredningen har genomfört en omfattande kartläggning av problemen. Utgångspunkten har därvid varit debatten om användningen av fyrverkerier i allmänhet och smällare i synnerhet, frågans behandling i riksdagen, tidigare utredningar m.m. Kartläggningen har med denna bakgrund inriktats sex problem/problemområden nämligen:

personskador exklusive hörselskador

hörselskador

sakskador

olägenheter för människor

olägenheter för djur

miljöeffekter

överväganden om eventuella åtgärder måste baseras en bedömning och värdering av problembilden. Som kommer att framgå av kapitel 9 har olika åtgärder varierande effekt problemen, varför det även är nödvändigt att rangordna dessa utifrån hur angeläget det är att lösa dem.

I detta kapitel redovisas utredningens bedömningar och slutsatser i dessa avseenden. I avsnitt 8.1 görs vissa övergripande bedömningar baserade vad som framkommit i kartläggningen. I avsnitt 8.2-8.7 redovisas bedömningar och slutsatser för vart och ett av problemen. I avsnitt 8.8 görs en sammanfattande problembedömning.

8.1¶Vissa allmänna

överväganden

Utredningen har i kapitel 6 redovisat resultatet de utredningar

av om och analyser av problemen som gjorts. I flertalet fall utgörs redovisningen av sammanfattningar av rapporter som utredningens uppdrag

138 Problembilden bedömningar och överväganden SOU 1999: 128 -

utarbetats av experter eller sakkunniga på respektive områden. Av redovisningen framgår att det varit möjligt att kartlägga problemens art ett tillfredställande sätt att möjligheterna att med statistik ringa men in problemens omfattning starkt varierar. Detta gäller problemens omfattning idag, men kanske framförallt hur dessa utvecklats under 90-

talet, vilket är det tidsperspektiv utredningen haft i dessa delar. Problemens omfattning idag är enligt utredningens bedörrming relativt väl belagd vad gäller personskador exklusive hörselskador samt bränder. Detsamma synes gälla fyrverkerianvändningens effekter miljön. Någon statistik direkt belyser omfattningen olägenheter som av för människor och djur finns inte. Här är hänvisad till indirekta man indikatorer, enkäter och uppskattningar. Detsamma gäller även i viss

mån hörselskador. Det finns visserligen statistik framtagen i samband med omfattande hörselundersökningar i Danmark, dessa är men av äldre datum.

I EPC:s rapport dras slutsatsen att antalet personskador exklusive hörselskador varit relativt konstant under 90-talet. Analysen bränav der orsakade av fyrverkerier indikerar detsamma. En fråga är hur detta går ihop med en ökad användning fyrverkerier under perioden

av se

avsnitt 2.4. En förklaring kan att kvaliteten produkterna höjts vara inte minst genom det standardiseringsarbete ägt i Europa som rum under 90-ta1et även om enighet någon Europastandard ännu inte om nåtts. Det finns anledning anta att exempelvis såväl variationer i brinn-

tider hos stubiner mängden glöd i restprodukter efter explosion som minskat. Även den allmänna debatten i olika länder kan ha drivit fram en ökad kvalitet. Vad gäller miljöeffekter borde i och för sig ökad användning en leda till större sådana. Å andra sidan har enligt IVL:s rapport en utveckling ägt rum där vissa skadliga ämnen tagits bort och ersatts av andra mindre skadliga eller oskadliga ämnen. Det därför inte är möjligt att dra någon slutsats huruvida de samlade miljöeffekterna ökat om eller minskat. Någon statistik visar huruvida övriga problem, dvs. hörselskasom dor och olägenheter för människor respektive djur ökat eller minskat

under 90-talet finns inte. Den statstik utredningen erhållet från som

Länskriminalpolisen i Stockholm län och polisanmälningar i

som avser länet kopplade till smällare och andra fyrverkerier kan utgöra indien kator utvecklingen under perioden 1995-1998. Under denna period låg antalet anmälningar per år relativt konstant nivå. en

Sammanfattningsvis kan konstateras att omfattningen personska-

av dor och bränder är relativt väl dokumenterad statistiskt. Detta gäller även miljöeffekter. Vad gäller olägenheter för människor och djur och i

SOU 1999: 128 Problembilden bedömningar och överväganden 139

-

viss mån hörselskador måste bedömningar av omfattningen baseras ett osäkrare underlag.

8.2¶Personskador exklusive hörselskador

Fyrverkeriolyckoma, som i Sverige av EPC uppskattas till 400-500 om året 13 procent har enligt underlaget samband med hemtillverkade produkter, varav i genomsnitt högst en har dödlig utgång, utgör endast 0,07 procent av det totala antalet olyckor inom området hem-och fritid. Den totala samhällskostnaden kan uppskattas till mellan 10 och 50 miljoner kronor beroende val av beräkningsmodell. Såväl andelen som kostnaden måste beskrivas som förhållandevis ringa. Inte heller förefaller skadenivån ha ökat under de senaste åren. Antalet personskador och dess utveckling framstår därmed mindre alarmerande än vad den

som allmänna debatten gett sken av.

Även andelen fyrverkeriolyckor relativt andra olyckor

om typer av är låg förefaller det dock Sverige vid internationell jämför-

som om en else ligger på en förhållandevis hög nivå räknat i antal olyckor per invånare. Kartläggningen tyder på att nivån är minst dubbelt så hög som i andra länder med undantag Danmark se avsnitt 6.1.8. Under

av 1998 inträffade exempelvis i Storbritannien, som har åtta gånger fler invånare, endast 831 olyckor. Möjligen skulle del förklaringen

en av till skillnaden kunna vara att användningen av fyrverkerier är högre i Sverige. I Sverige används per invånare och år i genomsnitt fyrverkerier för cirka 25 kronor, medan motsvarande siffra i Storbritannien är 10-15 kronor. Den legala användningen i Danmark förefaller ligga den dubbla jämfört med i Sverige. Denna jämförelse förutsätter dock att prisbilden är densamma. Vidare kan det finnas skillnader i användningsmönstret som återspeglas i statistiken, exempelvis skadas många barn i Storbritannien tomtebloss. Eftersom antalet olyckor i Sverige

av i ett internationellt perspektiv är relativt högt utredningen att det

anser trots deras ringa andel av totala antalet olyckor finns skäl att försöka minska dem samt att det är möjligt att göra det.

Vidare bör noteras att även antalet skadade år grund

om per av fyrverkerier är lågt jämfört med andra typer av olyckor så inträffar olyckorna under en kort tidsperiod. Kartläggningen har visat att 60

procent av olyckorna sker i anslutning till nyår, påsk eller Valborg. Detta betyder att olycksfallsrisken för dem använder fyrverkerier är

som väsentligt högre än vad det totala antalet olyckor indikerar.

Ett ytterligare skäl för att tillmäta olycksfallen extra tyngd är att de i hög utsträckning drabbar barn och ungdom. Kartläggningen visar att

140 Problembilden bedömningar och överväganden SOU 1999: 128

-

cirka hälften av de skadade är under 18 år och många är under 15 år. Fördelningen framgår av nedanstående tabell.

Andel skadade individer under 18 år enligt EPC:s utredning:

Underlag Andel under 18 år Andel under 15 år Patientregistret 1997, Sverige 35 procent 21 procent utom Skåne, 52 fall EHLASS 1998, 21 fall 48 procent 43

procent EHLASS 1996-1998, 57 procent 34 procent universitetssjukhuset Linköping, Södersjukhuset Stockholm, 67 fall

En av utgångspunktema för utredningens överväganden bör FN:s

vara konvention barnens rättigheter, den s.k. barnkonventionen. Denna

om antogs av FN:s generalförsamling 1989. Sverige i hög grad dri-

var vande i arbetet med konventionen och de första länderna

var en av att ratificera överenskommelsen vilket skedde 1990. Konventionen utgår från fyra grundläggande principer, är principen barnens

varav en om bästa, och ifrån att barn har ett värde i sig samt att de är

en utsatt grupp i samhället med särskilda behov omvårdnad och skydd. Artikel 4 i

av konventionen förpliktar de länder anslutit sig vidta alla lämp-

som att liga åtgärder för att genomföra den. Enligt konventionen räknas individer som barn upp till 18 års ålder.

Regeringen presenterade 1998 strategi för ett förverkligande

en av konventionen prop. 1997/98: 182, SOU 1997:116. Utgångspunkten för strategin är att barnkonventionen skall aktivt instrument och

vara ett genomsyra allt beslutsfattande som rör barn. Barnkonsekvensanalyser skall göras vid beslut rör barn. Vid antagande lagstiftning

som av ny skall förverkligandet bamkonventionen finnas med viktig

av som en faktor som påverkar innehållet i lagstiftningen.

I propositionen slås fast att begreppet barnens bästa inte enbart gäller sådan lagstiftning uttryckligen reglerar frågor barn t.ex.

som om familjerätten utan att den bör prägla även andra områden

som kan beröra barn mer indirekt. Som viktig metod följa så sker

en att upp att nämns konsekvensanalyser som regeringen bör bli obligatoriska

menar i beslutsfattandet. Vidare konstateras att bamperspektivet i lämplig omfattning bör finnas med i utredningsdirektiv.

Underlaget från EPC tyder på att omkring hälften de personska-

av dor som fyrverkerier orsakar drabbar barn och ungdomar under 18 år,

SOU 1999: 128 Problembilden bedömningar och överväganden 141

-

dvs. barn enligt konventionen. Konventionens princip om barnets bästa torde därmed enligt utredningens uppfattning ha direkt relevans för övervägandena. Det gäller såväl allmänna överväganden om huruvida den problembild framkommer i utredningens kartläggning motive-

som

åtgärder överväganden hur de olika problemen skall priorirar som om teras.

Anmärkningsvärt är vidare att smällare, enligt underlaget från EPC, orsakar nästan hälften av skadorna trots att dessa står för uppskattningsvis några få procent värdet i detaljhandeln. Det är främst barn

av och ungdomar använder smällare, varför dessa i högre grad än

som andra fyrverkerier orsakar skador hos dem.

Sammanfattningsvis utredningen att även om antalet olyckor

anser orsakade fyrverkerier relativt andra olycksrisker är lågt tycks det

av

högt ett internationellt perspektiv. Därtill kommer att olyckorna vara ur inträffar under kort tidsperiod varför olycksfallsrisken är väsentligt

en högre än vad det totala antalet olyckor årsbasis indikerar. Inte minst mot bakgrund av att det främst är barn och ungdomar som skadas anser utredningen sammantaget att personskador grund av fyrverkerier är ett problem av sådan dignitet att det finns skäl att överväga åtgärder med syfte att minska skadorna.

8.3¶Hörselskador

Det föreligga samstämmig uppfattning bland experter såväl i

synes en Sverige som utomlands om att impulsljud som överstiger 140 dB C peak är farliga för hörseln. Ett flertal ljudnorrner är också anpassade efter denna gräns. En smällare kan avge en ljudtrycksnivå upp till 160 dB C peak en meters avstånd. För att användaren skall undgå risken för hörselskador måste denne därför hålla ett avstånd till smällaren om i vart fall åtta meter. Enligt utredningens bedömning torde detta avstånd framstå oskäligt långt för den typiske användaren, som är

som barn och ungdomar. Slutsatsen skulle därmed vara att smällare kan orsaka hörselskador och utredningens kartläggning tyder att så också sker.

Hörselskador kan uppstå efter exponering av enda smällare. Effekterna av en hörselskada är inte bara hörselnedsättning utan kan även vara tinnitus. Med sistnämnda avses att den skadade uppfattar ljud utan att de existerar, vilket kraftigt påverkar livskvaliteten. Det är inte ovanligt att den skadade direkt efter skadetillfället är symptomfri, eftersom ljudnivån kan ha skadat endast en del av hörselcellema. Om emellertid den skadade nytt utsätts för kraftigt ljud kan detta skada även andra celler, med följd av att symptom uppstår senare i livet. Hörselskador

142 Problembilden bedömningar och överväganden -

kan därmed beskrivas som ett dolt problem hos barn och ungdomar. Skadorna kan inte återställas medicinskt. I vilken omfattning smällare orsakar hörselskador oklart. I är mer utredningens underlag uppskattas antalet skadade till så många som 3 000 ungdomar om året i Sverige. Socialstyrelsen har anfört det att krävs omfattande undersökningar för att få fram pålitlig skattning. en Uppskattningen om 3 000 ungdomar kan förefalla hög, samtidigt men visar en omfattande dansk undersökning från 60-talet nära av 6 000 pojkar i åldern 10-16 år att så många sju pojkarna som procent av uppvisade en hörseldefekt tre- fyra månader efter nyårshelgen. 89,2 procent pojkarna hade deltagit i avfyrandet fyrverkerier av av under den helgen. Sammantaget utredningen att det samlade anser underlaget talar för att ett betydande antal barn och ungdomar varje år drabbas av hörselskador till följd smällare. av Vad som anförts ovan om barnkonventionen för personskadoma har självfallet även relevans vad hörselskador. avser Det som framkommit smällares inverkan hörseln utgör enligt om utredningens uppfattning starka skäl för att överväga åtgärder mot smällare. Utredningen bedömer att risken för hörselskador är väsentligt lägre vid användningen andra fyrverkerier än smällare, varför av det knappast finns skäl att utifrån denna aspekt motverka användningen.

8.4¶Sakskador

Med sakskador i sammanhanget framförallt bränder. avses I den allmänna debatten har framförts att fyrverkerier, främst smällare, orsakar även andra sakskador, exempelvis skadegörelse på brevlådor. Det har inte varit varit möjligt att kartlägga omfattningen av dessa problem, men sett från ekonomisk synpunkt får dock dessa skador antas att är begränsade även de givetvis kan väl så störande för dem om vara som drabbas.

Fyrverkerier orsakade enligt Räddningsverkets statistik under 1998 304 räddningstjänstingripande i samband med bränder. Dessa utgör därmed en liten andel det totala antalet bränder av i Sverige eller 1,4 procent. Eftersom dessa bränder är begränsade till sin omfattmer ning än övriga bränder och i genomsnitt drabbar mindre värdefull egendom är den procentuella brandkostnaden än lägre. Kalkyler indikerar

att ett par-tre tiondelsprocent av de totala kostnaderna för bränder härrör från fyrverkeribränder. Antalet förefaller vidare varit relativt konstant under 90-talet. Statistiken är dock bristfällig för perioden före 1996. Några personskador i samband med fyrverkeribränder finns rapporterade.

SOU 1999: 128 Problembilden bedömningar och överväganden 143 -

Från övergripande brandbekämpningssynpunkt torde därmed bränder orsakade fyrverkerier vara av relativ marginell betydelse. av För bränder saknas tillgång till relevant internationell statistik och det går därmed inte att bedöma antalet bränder är högt eller lågt i om ett internationellt perspektiv. Däremot förhåller det sig samma sätt för personskador att bränderna uppstår under en mycket kort tidssom period. Över alla bränder har anknytning till de tradi- 75 procent av tionella helgerna då fyrverkerier används. Brandrisken vid användning fyrverkerier är därmed väsentligt högre än vad totala antalet bränder av på årsbasis indikerar. Vidare tyder kartläggningen att smällare orsakar till hälften av alla bränder. Ytterligare en negativ effekt är att upp anhopningen av utryckningar vid de typiska helgerna då fyrverkerier används kan minska räddningstjänstemas möjlighet att avdela resurser för andra, kanske allvarligare bränder. Sammantaget synes enligt utredningen bränder grund av fyrverkerier vara ett relativt begränsat problem. Om åtgärder likväl bör övervägas måste det grundas den uppfattningen att inga bränder kan accepteras. De åtgärder som då kan te sig aktuella är sådana som är mindre ingripande.

8.5 för människor

Olägenheter

Med olägenheter för människor avser utredningen de störande, oroande eller andra negativa effekter som användningen av fyrverkerier och då framförallt smällare kan medföra. Framförallt för äldre personer, kan användningen av fyrverkerier utgöra en olägenhet. Problemet har beskrivits som att det under längre perioder före de traditionella helgerna ständigt smäller, vilket upplevs störande. Den tidsperiod som särskilt angetts är december månad. I sammanhanget kan den statistik som Länskriminalen i Stockholm tagit fram vara av intresse se avsnitt 6.4.2. Enligt denna gjordes under perioden 1995-1998 totalt l 669 stycken polisanmälningar med anknytning till fyrverkerier. 80 procent av anmälningarna avsåg smällare. Vidare gjordes nästan 20 procent av anmälningarna under perioden 15 december-28 december respektive år. Sammantaget skulle därmed denna olägenhet i hög grad ha sin grund i att smällare används utanför de traditionella helgerna. Enligt utredningens kartläggning kan upp till tio procent av den totala flyktingpopulationen eller grovt uppskattat 35 000 personer grund av tidigare krigsupplevelser orsakas påtagliga besvär av ljud som orsakas av fyrverkerier s.k. posttraumatisk stresssyndrom, PTSD. Avgörande för problemet är att ljudet kommer oväntat och att personen

144 Problembilden bedömningar och överväganden SOU 1999: 128 -

ifråga således inte är förberedd detta. Användningen fyrverkerier av under de traditionella helgerna kan inte beskrivas oväntad. Eftersom som det framförallt är smällare används utanför de traditionella som helgerna torde problemen i huvudsak kopplade till bruket smälvara av lare.

Det förhållande att smällare orsakar olägenheter för ett stort antal

människor får enligt utredningen utgöra problem sådan anses ett av dignitet att det finns skäl att överväga åtgärder med syfte minska att dessa. Åtgärderna bör inrikta sig på att minska användningen smälav lare utanför de traditionella helgerna.

8.6 för

Olägenheter djur

Enligt utredningens uppfattning råder det ingen tvekan fyrverkeom att rier kan orsaka ett betydande lidande för hundar. I SLU:s studie dras

slutsatsen att så mycket tredjedel landets som en av 800 000 hundar påverkas negativt fyrverkerier. Vidare framhålls 35 000 av att ca av dem påverkas så starkt att de är i behov lugnande medicin. Det de av är oväntade ljuden som är särskilt stressande. Djurens lidande genererar självfallet besvär för dess ägare.

De data som redovisas i SLU:s studie bygger i huvudsak på enkäter

till hundägare. Som påpekas i SLU:s kan rapport Svarsfrekvensen i denna typ av enkäter antas högre bland dem upplever problem vara som varför stor försiktighet måste iakttagas vad gäller slutsatser. Den studie som Apoteket AB gjort över förskrivningen lugnande medicin indiav kerar att antalet hundar sådan rädsla som ges mot för fyrverkerier är lägre än vad i SLU:s som uppges rapport. Utan att ta ställning till de nivåer problem som anges i SLU:s studie menar dock utredningen det är ställt att utom all tvivel att ett mycket stort antal hundar och därmed hundägare påverkas negativt av fyrverkerier, vilket utgör skäl för i fall fyrverkerier att vart anse att och smällare som används utan förvarning får beskrivas problem som ett av dignitet och att detta motiverar åtgärder. Möjligtvis skulle man kunna anse att även användning på exempelvis nyårsafton olägenhet, ger en eftersom det kan svårt att förbereda hund på oljud. Den vara en uppfattning som förts fram hundägare såväl i debatten av som under utredningens kartläggning är dock den användningen att av fyrverkerier under de traditionella helgerna är hanterbart, eftersom ägaren då exempelvis kan hålla hunden inlåst. Mycket talar därför för att det är den oväntade och i tiden utdragna användningen smällare framförav som allt orsakar olägenheten. Den typ åtgärder därför bör komma av som i

SOU 1999: 128 Problembilden bedömningar och överväganden 145

-

fråga är sådana som även syfter till att minska olägenhetema för människon

8.7¶Fyrverkeriers påverkan miljön

Enligt utredningens kartläggning har användningen av fyrverkerier inte någon signifikant påverkan miljön med undantag utsläppet

av av bly. Detta beräknas av Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning motsvara sju procent av det totala utsläppet till luft från punktkällor i Sverige. Bidraget bedöms av institutet som ringa, men inte försumbart.

Utsläppen beror att bly fortfarande förekommer i produkter som tillverkas i Asien. Det kan dock ersättas med vismutoxid. Utredningen anser med hänsyn till att det är fråga om en mindre utsläppsmängd

som skulle kunna åtgärdas genom förändringar i tillverkningsprocessen att problemet inte är sådant att det är motiverat att med utgångspunkt från miljöskäl överväga åtgärder inom ramen för utredningens uppdrag.

8.8¶Sammanfattande

problembedömning

Den samlade problembild som framkommit i utredningens kartläggning är sådan att åtgärder avseende användningen av fyrverkerier bör övervägas. Avgörande är därvid de personskador, inklusive hörselskador, samt de olägenheter för människor och framförallt hundar och därmed hundägare som den nuvarande användningen fyrverkerier orsakar.

av Det faktum att över hälften olycksfallen och sannolikt huvuddelen

av av hörselskadoma drabbar barn och ungdom måste enligt utredningen tillmätas särskild vikt inte minst mot bakgrund bamkonventionens

av krav.

Vad gäller bränder orsakade av fyrverkerier torde dessa kunna tillmätas relativt sett mindre betydelse mot bakgrund av den roll de spelar i det totala sammanhanget. Fyrverkeriers miljöpåverkan kan enligt utredningens uppfattning inte tillmätas någon signifikant betydelse i överväganden om åtgärder.

Som kommer att framgå av diskussionen olika tänkbara åtgärder

om har dessa varierande effekt de olika problemen varför

de senare måste rangordnas utifrån hur angeläget det är att lösa respektive minska dem. Det förefaller därvid rimligt minskning personskador

att en av prioriteras före olägenheter och att människors olägenheter har företräde framför djurens. Bränder orsakade fyrverkerier bör lägre

av ges prioritet. Det kan diskuteras hur problemet med hörselskador skall värderas i förhållande till andra personskador. Mycket talar dock för att

146 Problembilden bedömningar och överväganden SOU 1999: 128

-

hörselskador har en större omfattning och dessutom kan ge bestående men i högre grad än övriga skador. Eftersom de i huvudsak uppstår vid användning av smällare torde de dessutom till övervägande del drabba barn och ungdom. Sammantaget förefaller en rimlig prioritetsordning, som utgångspunkt för överväganden åtgärder, hörselskador,

om vara andra personskador, olägenheter för människor, olägenheter för djur och slutligen eventuellt även bränder. Vad gäller miljöeffekter tillmäts inte dessa någon avgörande betydelse vid överväganden åtgärder.

om

Sett från produktsynpunkt kan konstateras att smällare i högre grad än övriga fyrverkeriprodukter orsakar problemen. Vad gäller hörselskador torde dessa i huvudsak orsakade smällare. Kartläggningen

vara av indikerar att beträffande övriga personskador smällare för

svarar ungefär hälften. Olägenheter kan orsakas såväl smällare andra

av som fyrverkeriprodukter. Här gäller dock att det är de oväntade och överraskande ljuden som är huvudorsaken, varför problemet med olägenheter för såväl människor hundar framförallt är kopplade till smällare.

som Slutligen indikerar underlaget att smällare orsakar betydande andel

en av bränderna.

Ser vi till de prioriterade problemen skulle därmed användningen

av andra fyrverkerier än smällare framförallt kopplat till personska-

vara dor exklusive hörselskador. Detta innebär uppskattningsvis 200-250 skador per år varav den skadade grovt uppskattat i knappt 100 fall skulle vara under 18 år. Kostnaderna kan uppskattas till mellan fem och 25 mkr. Till detta kan läggas andel fyrverkeribrändema.

en av

Sammanfattningsvis visar den kartläggning som utredningen gjort att nuvarande användning av smällare orsakar problem med hörselskador, andra personskador samt olägenheter för människor och djur, framförallt hundar. Vidare orsakar smällare betydande andel

en av bränderna. Andra fyrverkerier än smällare orsakar framförallt problem med personskador andra än hörselskador.

SOU 1999: 128 Åtgärder utredningens överväganden och bedömningar 147

-

9

Åtgärder - utredningens övervägan-

den och bedömningar

I detta kapitel kommer olika åtgärders effekter problemen och olägenhetema att diskuteras. Diskussionen, som i huvudsak är principiell, sker mot bakgrund av ett antal utgångspunkter varav givetvis utredningens slutsatser om problembilden i kapitel åtta är central eftersom överväganden om eventuella åtgärder måste avvägas med hänsyn till problemens allvarlighetsgrad.

En annan principiell utgångspunkt är att eventuella åtgärder inte skall vara mer ingripande än nödvändigt, dvs. fyrverkeriers "nyttovärde" måste vägas in. Som framgår av avsnitt 9.6 anser utredningen att "nyttovärdet av smällare är mindre än för fyrverkerier i övrigt.

En utgångspunkt är det regelverk som finns i andra länder i vår närhet och som generellt sett är mer restriktivt än det svenska förutom i Tyskland. De bedömningar och de erfarenheter som man gjort i dessa länder bör tas tillvara.

En annan viktig fråga är givetvis vilka effekter olika åtgärder har fyrverkeribranschen. Detta diskuteras i avsnitt 9.7.

Åtgärderna bör vidare vara av den karaktären att de inte strider mot EG-rätten. Samtliga här diskuterade åtgärder kan bedömas uppfylla detta krav.

Utredningen har delat de åtgärder kan komma ifråga i fyra

som grupper nämligen:

0 Information om risker med fyrverkerier och korrekt användning

om 0 Åtgärder som minskar eller förändrar sortimentet marknaden 0 Åtgärder som minskar användargruppen 0 Åtgärder som inskränker tid för förvärv och/eller användning

Åtgärder som minskar eller förändrar sortimentet på marknaden eller åtgärder minskar användargruppen kan tänkas påverka framförallt

som ungdomars benägenhet att hemtillverka fyrverkeriprodukter och då framförallt smällare. Även omfattningen olaga införsel kan påver-

av kas.

148 Åtgärder utredningens överväganden och bedömningar SOU 1999: 128

-

För slutsatser om vilka åtgärder som bör vidtas är detta en nyckelfråga vilket bland annat framgår av att både 1942 års och 1972 års pyroteknikutredningar diskuterade dessa risker. Slutsatser härvidlag måste i hög grad bygga bedömningar och erfarenheter från andra länder eller andra områden där restriktioner införts. Utredningen har vidare gett rättssociologiska avdelningen vid Sociologiska Institutionen, Lunds universitet i uppdrag att ta fram ett underlag för utredningens ställningstagande till frågan om hemtillverkning och olaga införsel. Med hänsyn till dessa frågors vikt diskuteras de närmare i kapitel 10.

Innan effekterna av olika åtgärder diskuteras i avsnitt 9.2-9.5 berörs kortfattat i avsnitt 9.1 frågan om varför problemen och olägenheterna uppstår. I avsnitt 9.6 sammanvägning problembilden och

görs en av övervägandena om olika åtgärder.

9.1¶Varför

uppstår problemen

Innan de olika åtgärderna diskuteras kan det vikt att försöka

vara av klargöra varför de angivna problemen uppstår. Vad kan komma i

som fråga är att smällaren eller övriga fyrverkeriprodukter är farliga eller olämpliga i sig, att de används ett felaktigt sätt eller att produkten är behäftad med tekniska brister.

En fråga är varför andra fyrverkeriprodukter än smällare orsakar personskador. I utredningen har inte framkommit stöd för att dessa skall vara behäftade med tekniska brister. Produkten kan inte heller beskrivas som farlig i sig. Vad återstår är därmed att produkten

som används ett vårdslöst sätt. EPC:s genomgång enskilda olycksfall

av stöder också detta antagande.

För smällare kan följande anföras. Hörselskador uppstår sannolikt i många fall grund av att smällaren exploderar alltför nära örat. Med hänsyn till att det i vissa fall krävs relativa långa avstånd för att explosionen skall betraktas som ofarlig kan det dock ifrågasättas inte

om användningen av produkten ställer alltför höga krav den typiske användaren som är ett barn eller ungdom. Att personskador i övrigt uppstår får med motsvarande för övriga fyrverkerier

resonemang som anses bero på att användningen är felaktig.

Olägenheter för människor och djur orsakas tidigare redovisats

som främst av oväntade ljud. Detta problem får därmed ha ett nära

anses samband med vad i den allmänna debatten kallas för okynnessmällande. Härmed avses att smällaren inte bara används under traditionella helger utan även veckorna innan helgerna och särskilt i december månad. Dessutom förekommer uppenbarligen ett felaktigt handhavande

SOU 1999: 128 Åtgärder utredningens överväganden och bedömningar 149

-

med smällaren genom att vissa ungdomar ägnar sig att skrämma personer och djur med smällare.

Slutligen torde den viktigaste förklaringen till att bränder uppstår vara ett vårdslöst handhavande med smällare och andra fyrverkerier.

9.2¶Information om risker med

fyrverkerier och om korrekt användning

Syftet med denna åtgärd skulle vara att med mer omfattande och återkommande informationsinsatser informera användargruppema om farorna med smällare och andra fyrverkerier. Förutsättningarna för att informationsinsatser skulle ha effekt är flera. En sådan är att problemet uppstår på grund av att produkten används felaktigt. Informationen måste vidare nå ut till användaren som därutöver måste vara villig att ändra sitt beteende.

I Danmark, Finland och Storbritannien genomförs årligen större informationskampanjer och den samstämmiga uppfattningen är att kampanjema har goda effekter vad gäller skadefrekvensen.

I Storbritannien, där man från myndigheternas sida endast ser personskador och störningar som problem och vars skadefrekvens i förhållande till folkmängden vida understiger Sveriges, satsar regeringen varje år motsvarande drygt tre miljoner kronor inforrnationskampanjer och dessutom har den tillgång till fri tid i TV till ett värde drygt

av 50 miljoner kronor. Det är fråga riktade kampanjer upplevs

om som som mycket effektiva. l Finland genomförs varje år en informationskampanj till en kostnad av motsvarande en och en halv miljon kronor. Tillsynsmyndigheterna i Danmark genomför varje år i samarbete med landstingen och vissa intresseorganisationer rikstäckande kampanjer och hade under det senaste året budget motsvarande cirka

en om två miljoner kronor. I Danmark anser man att informationskampanjema har medfört att en stor del de underåriga använder sig skyddsglas-

av av ögon och att ögonskadoma därmed minskat påtagligt.

Även i Sverige har vissa informationsinsatser genomförts. Exempelvis har SÄI spritt information TV-programmet "Anslagstavlan"

genom och i samarbete med andra myndigheter tagit fram informationsbro-

en schyr och en video, som har distribuerats till 1 000 skolor. Insatsema kan dock till sin omfattning knappast jämställas med ovan beskrivna kampanjer.

150 Åtgärder utredningens överväganden och bedömningar SOU 1999: 128

-

Påverkan på personskador orsakade fyrverkerier

av

Personskador uppstår i huvudsak till följd felaktig användning.

av Användaren lär ha intresse av att undvika skador och det är inte heller svårt att nå ut till denne. Informationskampanjer framstår därmed enligt utredningen som en adekvat åtgärd för att minska skadorna.

Påverkan på hörselskador orsakas smällare

som av

En informationskampanj framstår inte som en adekvat åtgärd för att lösa problemet med hörselskador. Det kan visserligen antas att information skulle minska riskerna, eftersom användaren kanske skulle komma att utöka avståndet, men det framstår svårt att

som genom information få användaren att hålla det långa avstånd krävs för att

som vissa tillåtna smällare skall ofarliga. Det skulle dock kunna

vara antas att användaren skulle ta till sig informationen och att det är möjligt att nå användaren.

Av enkäter SÄI låtit utföra framgår det är vanligt barn

som att att förses med smällare av föräldrarna. Således två tredjedelar

uppger av 240 elever i grundskolan i Spånga-Tensta använt fyrverkerier

som att de fått produkterna sina föräldrar. I årskurs är andelen så hög

av sex

85 Ökad medvetenhet riskerna för hörselskador som procent. om skulle kunna minska föräldrarnas benägenhet att tillhandahålla smällare till

minderåriga.

Påverkan på olägenheter för människor och djur orsakas i som av smällare

Som ovan beskrivits uppstår detta problem grund smällare inte

av att bara används under de traditionella helgerna utan även veckorna innan

framförallt i samband med nyårshelgen- och att användningssättet - av dessutom är felaktigt. Eftersom det är användningen är felaktig

som skulle en informationskampanj i princip riktig åtgärd. Det är

vara en dock ofta fråga ett medvetet felaktigt användningssätt där olägen-

om heterna inte drabbar användaren. Med hänsyn härtill kan det ifrågasättas om en informationskampanj skulle ha mer än mycket begränsad effekt dessa problem.

SOU 1999: 128 Åtgärder utredningens överväganden och bedömningar 151

-

Påverkan på bränder orsakade av smällare eller andra fyrverkerier

Eftersom bränder i huvudsak uppstår på grund av felaktig användning skulle en informationskampanj kunna få effekt. Det skall dock inte uteslutas att ett antal bränder orsakas av ett medvetet handlingssätt, som kan vara svårt att påverka. Vidare drabbar skadan inte heller i dessa fall alltid användaren. Informationsåtgärder skulle därför sannolikt ha begränsad effekt.

Sammanfattning

Informationkampanjer skulle kunna medföra att personskador orsakade av smällare och andra fyrverkerier kan minska. En viss positiv effekt vad gäller hörselskador skulle kunna uppnås. För övriga problem skulle de ha begränsad effekt.

9.3 som minskar eller förändrar

Åtgärder

sortimentet på marknaden

Den åtgärd som i första hand skulle komma i fråga är att införa ett förbud för allmänheten att hantera exempelvis den typ smällare

av som finns tillgänglig i dag. En sådan åtgärd skulle lagtekniskt enkel att

vara genomföra. I Sverige får endast fyrverkeriprodukter godkänts

som av Sprängärrmesinspektionen importeras, säljas eller användas. En smällare får innehålla högst 0,8 svartkrut. En möjlighet att före-

gram vore skriva att produkter som endast eller huvudsakligen har ljudeffekt

en inte får godkännas. Alternativt, under förutsättning att mindre smällande produkter skulle få finnas kvar, föreskriva betydligt lägre

om en gräns för den mängd svartkrut en smällare fick innehålla exempelvis som i Finland där smällande produkter får innehålla högst 0,05

gram svartkrut. En tredje variant skulle vara att föreskriva att för hantering av smällare krävs alltid tillstånd.

Fyrverkerier regleras i två skilda regelverk. Lag 1988:868

om brandfarliga och explosiva gäller hantering och import sådana

varor av varor. Ordningslagen anger under vilka förutsättningar fyrverkerier får användas.

Enligt den förstnämnda lagen är alla tänkbara förfaranden med fyrverkerier tillståndsbelagda, exempelvis krävs enligt lagen tillstånd för att köpa fyrverkerier. SÄI får dock medge kravet ersätts med

att anmälan eller annat särskilt krav och meddela undantag från lagen. I prakti-

152 Åtgärder utredningens överväganden och bedömningar SOU 1999: 128 -

ken har SÄI delat fyrverkerier i fyra skilda kategorier. upp För de allra största kvarstår det tillståndskrav lagen För att köpa sådan som anger. produkter krävs ett polistillstånd. För de mellanstora produkterna har SÄI tillståndskravet med ålderskrav 18 år eller år ersatt 15 beroende på produktens storlek, vilket innebär att den som uppfyller ålderskravet fritt får förvärva produkten. För de allra minsta produkterna har SÄI upphävt tillståndskravet med följd att de och fritt får förvärav var en vas. En annan åtgärd skulle kunna att införa begränsningar i den vara ljudtrycksnivå som smällare får i likhet med vad gäller i avge som Tyskland och med vad gällde i Norge fram till och med 1997 när som smällare totalförbjöds. Slutligen skulle en åtgärd kunna att föreskriva smällare vara att endast får säljas i förpackningar tillsammans med andra fyrverkerier. Vad som kan komma i fråga är att antingen föreskriva att de bara får säljas tillsammans med andra fyrverkerier, för vilka det råder åldersen gräns om 18 år eller att de bara får säljas med andra fyrverkerier, för vilka det gäller en gräns 15 år. Det första alternativet innebär i prinom cip en höjning av åldersgränsen för förvärv smällare. Innebörden av skulle dessutom bli att den har möjlighet göra förvärvet inte som att kan köpa enstaka smällare till låg kostnad. Det andra alternativet en innebär att det inte i dag skulle möjligt för 15-åringar köpa som vara att enstaka smällare. I samtliga de länder utredningen varit i kontakt Tyskland är utom försäljning till allmänheten av den typ smällare tillåts i Sverige av som förbjuden. I Danmark infördes redan 1966 ett förbud överlåtelse, förvärv mot och användning av fyrverkeri med enbart knalleffekt utan polisens tillstånd. Skälet till att förbudet infördes smällare var att ansågs orsaka hörselskador. En smällare fick i Finland fram till 1995 innehålla fem krut. gram Under perioden 1993-1995 ökade dock användningen smällare med av störningar och personskador till följd. 1995 infördes därför begränsen ning till högst 0,05 svartkrut. I denna kategori ingår mindre gram produkter som exempelvis smatterband. I Norge förbjöds så kallat farligt smällande produkter redan 1975 eftersom man ansåg det klarlagt att dessa orsakade hörselskador samt innebar olägenhet för framförallt ledarhundar. Förbudet omfattade motsvarigheten till svenska smällare och innebar endast mindre smällatt artiklar med högst 0,075 svartkrut ljudeffekt gram som avgav en om högst 125 decibel tillåtna. 1997 förbjöds även dessa följd var som en av

okynneshantering.

SOU 1999: 128 Åtgärder utredningens överväganden och bedömningar 153 -

I USA får enligt den federala lagstiftningen sedan 1976 smällare en innehålla högst 0,05 svartkrut. gram I Storbritannien infördes 1997 förbud för allmänheten hantera att smällare. Skälet var att smällare stod för stor andel personskaen av doma samt att okynnessmällandet allmänna störningar och olägengav heter. I Tyskland får smällare innehålla så mycket en som sex gram svartknit, men högst avge en ljudeffekt 120 dB A impulse vid om ett avstånd om åtta meter, vilket motsvarar 132 dB A impulse vid ett avstånd om två meter. Åtgärder som minskar eller förändrar sortimentet kan föra med sig

vissa negativa bieffekter. Vad kommer i fråga är att användaren som försöker ersätta den produkt åtgärden tar sikte på med vilket en annan, kan få negativa konsekvenser. Ett förbud mot smällare skulle exempelvis kunna medföra ökad användning andra fyrverkerier. Detta får av dock smärre bieffekt. En betydligt allvarligare bieffekt anses vara en skulle vara om förbudet leder till ökad hemtillverkning eller olaga införsel. Detta diskuteras närmare i kapitel 10.

Påverkan på personskador exklusive hörselskador orsakade av fyrverkerier

Ett smällarförbud skulle kunna ha mycket god effekt vad gäller en antalet personskador. Smällare står enligt underlaget från EPC för hälften av skadorna och ett förbud skulle därmed kunna medföra skadorna att minskar i motsvarande grad. Effekterna vad gäller ökad hemtillverkning och olaga införsel måste dock beaktas. En åtgärd som tar sikte begränsningar i ljudnivån hos smällare jämför Norge och Tyskland skulle inte ha någon effekt andra personskador än hörselskador. En föreskrift att smällare endast får säljas tillsammans med fyrom verkerier för vilka 18-årsgräns gäller skulle kunna ha en samma effekter som en höjning av åldersgränsen för förvärv smällare

av se

avsnitt 9.4. En stor andel de skadade är och hälften skaav unga av dorna kan enligt underlaget från EPC bedömas orsakas smällare. En av höjning av åldersgränsen för inköp smällare skulle kunna minska av barns och yngre tonåringars användning. Därutöver skulle åtgärden ge den effekten att de har möjlighet göra förvärvet inte som att kan köpa enstaka smällare till låg kostnad. Sammantaget innebär resonemanget att användningen av smällare sannolikt skulle minska och därmed även skadorna orsakade smällare. av

154 Åtgärder utredningens överväganden och bedömningar SOU 1999: 128

-

En risk med åtgärden skulle dock vara att den som efterfrågar smällare skulle komma att uppmanas att även förvärva andra fyrverkerier, vilket skulle kunna medföra Ökad användning av dessa. Därtill kommer den eventuella effekten vad gäller hemtillverkade

varor.

Om åtgärden i stället skulle inrikta sig på att smällare bara får säljas tillsammans med andra fyrverkerier för vilka 15-årsgräns gäller

en skulle även det kunna minska användningen smällare och därmed

av även skadorna. Ungdomars användning av andra fyrverkerier skulle dock i än större utsträckning än ovan riskera att öka och därmed skador orsakade av dessa.

Påverkan på hörselskador orsakade smällare

av

Ett smällarförbud framstår mycket effektiv åtgärd för att min-

som en ska hörselskador. Ett förbud skulle i princip kunna eliminera problemet. Hemtillverkning och olaga införsel tycks vidare inte

ha samma negativa effekter hörselskador som på andra personskador. I Danmark bedöms inte insmugglade eller hemtillverkade produkter orsaka hörselskador i någon större omfattning. Argumentet mot att lätta förbudet mot smällare har i Danmark följaktigen också varit sådan

att en åtgärd skulle innebära att hörselskadoma skulle komma att öka igen. Sammantaget kan bedömas att ett smällarförbud skulle få positiva effekter vad gäller hörselskador.

Redan en åtgärd som att införa högsta tillåten ljudnivå skulle

en dock kunna ge i det närmaste lika goda resultat vad hörselskador

avser som ett förbud, förutsatt att gränsen för ljudtrycksnivån sätts tillräckligt lågt.

En regel om att endast sälja smällare i paket med andra fyrverkerier skulle minska användningen smällare, vilket i sin tur torde innebära

av att hörselskador hos barn och tonåringar skulle komma

yngre att minska. Minskningen hörselskador skulle kunna bli betydande,

av eftersom det i princip är ungdomar använder smällare. Den är

som som över 18 år kan vidare ha lättare att ta till sig information. Risken för ökad användning av andra fyrverkerier har ingen relevans för detta

problemområde, eftersom andra fyrverkerier knappast orsakar hörselskador.

Påverkan på olägenheter orsakade smällare

av

Ett smällarförbud skulle även kunna eliminera olägenhetema för människor och djur. Om emellertid förbudet skulle leda till olaga införsel

SOU 1999: 128 Åtgärder utredningens överväganden och bedömningar 155 -

och ökad hemtillverkning skulle i stället dessa produkter kunna användas för störningar. Det får dock förutsättas att den totala användningen ändå skulle minska betydligt med illegal marknad, varför olägenen heterna i vart fall skulle bli avsevärt mindre. Att enbart sänka ljudtrycksnivån torde inte ha någon påverkan olägenhetema. Även efter sänkningen skulle det frågan vara om ett högt impulsljud som kan avlossas utan förvarning, vilket förefaller vara tillräckliga kriterier för olägenhet. en En åtgärd om att endast sälja smällare tillsammans med fyrverkerier skulle vad avser olägenheter vid första anblick framstå posien som en tiv åtgärd. Dessa orsakas smällare och även dessa till viss del av om ersattes av andra fyrverkerier skulle det minska olägenhetema. En förutsättning för resonemanget om att olägenhetema orsakas smälav lare är dock att fyrverkerier i övrigt i Sverige används under de traditionella helgerna. Om ungdomar för att köpa smällare även fick förvärva fyrverkerier skulle det kunna innebära att andra produkter användes före helgerna med ökade olägenheter följd. Sammantaget får som dock åtgärden anses kunna minska olägenhetema.

Påverkan på bränder

Ett smällarförbud skulle även kunna medföra betydande minskning en av antalet fyrverkeribränder. På motsvarande sätt vad gäller som som för personskador måste dock effekten vad gäller hemtillverkade eller insmugglade produkter beaktas. Att enbart sänka smällarens ljudnivå skulle inte ha någon påverkan bränder. Att enbart sälja smällare tillsammans med andra fyrverkerier, skulle kunna minska antalet bränder orsakade smällare. En eventuell ökad av användning av hemtillverkade eller andra fyrverkerier skulle kunna av motverka minskningen.

Sammanfattning

Sammantaget framstår enligt utredningens bedömning ett smällarförbud som en adekvat åtgärd för att komma tillrätta med problemen. Ett smällarförbud skulle enligt underlaget från EPC kunna halvera personskadorna samt eliminera problemen med hörselskador och i hög grad reducera olägenhetema för djur och människor liksom antalet bränder. En osäkerhetsfaktor utgörs dock att risken för ökad

av hemtillverkning

och olaga införsel se vidare kapitel 10. Skulle

hemtillverkning och

olaga införsel öka skulle personskadoma kunna bli allvarligare än vad

156 Åtgärder utredningens överväganden och bedömningar SOU 1999: 128

-

de är idag. Antalet hörselskador och olägenhetema skulle dock även med en illegal marknad minska. En nackdel skulle vara förekomsten av en illegal marknad i sig.

En begränsning av tillåten ljudtrycksnivå hos smällare skulle vad avser hörselskador medföra nästan lika god effekt som ett förbud förutsatt att ljudgränsen sattes tillräckligt lågt. Vad avser de övriga proble-

skulle denna åtgärd dock inte ha någon effekt. men

Att enbart sälja smällare tillsammans med andra produkter skulle minska hörselskadorna och olägenheterna. Däremot är det tveksamt om det skulle medföra några positiva nettoeffekter för Övriga personskador och för bränder.

9.4 som minskar

Åtgärder användargruppen

Användargruppen minskar om åldergränsen för köp och innehav höjs. I Sverige är de produkter som får förvärvas utan polistillstånd indelade i tre grupper. Små artiklar som är avsedda för inomhusbruk får förvärvas och användas oberoende av ålder. I nästa grupp återfinns mindre artiklar som är avsedda för utomhusbruk som mindre raketer och enklare varianter produkterna bengalisk eld, fontän och romerska ljus. Även

av smällare ingår i denna grupp. Dessa produkter får förvärvas och innehas av den som fyllt 15 år. Slutligen finns det större artiklar främst

som är avsedda för utomhusbruk såsom exempelvis bomber och raketer. För denna grupp gäller en åldersgräns om 18 år.

Vad som skulle kunna komma i fråga är att höja åldersgränsen för de mindre artiklar som är avsedda för utomhusbruk till 18 år eller i vart fall höja åldersgränsen för smällare till 18 år. I samband med att smällare förbjöds för allmänheten i Storbritannien höjdes även den

generella åldersgränsen från 16 till 18 för allmänhetens förvärv fyrverke-

av rier. Endast produkter exempelvis s.k. partypoppers får säljas

som nu till dem som är under 18 år. Skälet till höjningen var att skadestatistiken utvisade att främst de unga skadades och höjningen skulle försvåra deras möjlighet att få tillgång till produkterna. I Danmark, Norge, Finland och Tyskland får endast mycket små produkter säljas till dem som är under 18 år.

Påverkan på personskador orsakade fyrverkerier

av En stor andel av de skadade är barn eller ungdomar. Om att

man genom höja åldersgränsen kan minska deras tillgång till produkterna skulle antalet skadade komma att minska. Höjer endast åldersgränsen för

man

SOU 1999: 128 Åtgärder utredningens överväganden och bedömningar 157

-

smällare skulle i vart fall skadorna hos de unga på grund av smällare kunna minska.

En höjning av åldersgränsen kan medföra viss risk för ökad hemtillverkning. Vidare skulle en höjning av åldersgränsen kunna leda till langning av fyrverkerier till underåriga.

Påverkan på hörselskador orsakade av smällare

En höjning av åldersgränsen för andra produkter än smällare torde ha ringa effekt på hörselskadoma. Höjs åldersgränsen för smällare torde det innebära att hörselskador hos barn och yngre tonåringar skulle komma att minska.

Minskningen av hörselskador skulle kunna vara stor. Som ovan angetts är det främst barn och ungdomar som använder smällare. Den som är över 18 år är sannolikt mer benägen att ta till sig information om långa avstånd.

En höjning av åldersgränsen kan medföra viss risk för ökad förekomst av hemtillverkade produkter. Dessa produkter förefaller inte i nämnvärd utsträckning ge hörselskador, varför den sammantagna effekten är positiv. En höjning av åldersgränsen skulle kunna medföra langning, vilket skulle minska de positiva effekterna.

Påverkan på olägenhetema orsakade smällare

av Olägenheter orsakas framförallt det så kallade okynnessmällandet

av för vilka bam/ungdomar utpekats som ansvariga. En höjning ålders-

av gränsen för smällare skulle därmed kunna minska olägenhetema. Andra produkter än smällare spelar en begränsad roll för olägenhetema varför en höjning av åldersgränsen för dessa har liten betydelse. Återigen skulle dock ökad langning kunna medföra att höjning

en av åldersgränsen inte skulle slå igenom fullt ut i praktiken.

Påverkan på bränderna orsakade fyrverkerier

av Av utredningens kartläggning framgår inte i vilken

mån barn och ungdomar orsakar bränder. Det får dock antas att de är ansvariga för del

en av dem och särskilt för bränder som orsakas smällare vilket kan

av bedömas vara en betydande andel. En höjning åldersgränsen skulle

av således även kunna minska antalet bränder. Om höjningen skulle leda till ökad hemtillverkning skulle minskningen kunna motverkas

av att hemtillverkade produkter orsakade fler bränder. Vidare skulle ökad

en

158 Åtgärder utredningens överväganden och bedömningar SOU 1999: 128

-

langning kunna innebära höjning åldersgränsen inte skulle slå

att en av igenom i praktiken.

Sammanfattning

En höjning åldersgränsen till 18 skulle enligt utredningens bedöm-

av ning kunna medföra att antalet personskador och bränder skulle minska. En osäkerhetsfaktor är dock återigen risken för Ökad hemtillverkning och olaga införsel. Oavsett detta skulle dock hörselskadoma och olägenhetema sannolikt minska. Om en höjning av åldersgränsen skulle medföra ökad langning skulle det kunna innebära att höjningen inte fullt ut skulle slå igenom i praktiken.

9.5 som inskränker tid för förvärv

Åtgärder

och/eller

användning

En tänkbar åtgärd för att komma till rätta med vissa av de problem fyrverkerier orsakar är att tidsbegränsa försäljningen fyrverkerier.

av Avsikten skulle vara att koncentrera försäljningen till kortare perioder, eftersom det skulle ha till följd att även användningen skulle ske under kortare perioder, vilket kan ha en positiv påverkan vissa av problemen. Det som kommer i fråga är då att begränsa försäljningstiden för alla typer av fyrverkerier. Att bara begränsa försäljningstiden för en viss typ av produkt som smällare framstår inte praktiskt möjligt.

som

Lagen ger redan i dag utrymme för att föra in tidsbegränsningar avseende köp av fyrverkerier i regelverket. Vad som skulle komma i fråga är att låta lagens tillståndskrav för köp fyrverkerier bestå under

av vissa perioder året för alla förvärvare. Om tillstånd skulle krävas skulle inköpen och därmed användningen minska kraftigt under dessa tidsperioder.

En lagteknisk förutsättning för samtliga åtgärder är dock att åtgärderna korresponderar med lagens syfte är att förhindra att de

som explosiva varorna orsakar brand eller explosion som inte är avsedd samt att förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, miljö eller

egendom genom brand eller explosion vid hantering sådana En

av varor. brist i lagen har påståtts vara att syftet endast anges till att förebygga eller begränsa skada, men att olägenheter inte nämns. Om olägenheter inte kan anses inrymmas i begreppet skada skulle därmed förutsätt-

en ningar för att kunna tidsbegränsa köp med hänsyn till olägenheter

vara att även lagens syfte ändras se vidare härom kapitel 12.

SOU 1999: 128 Åtgärder utredningens överväganden och bedömningar 159

-

Finland, Norge och Tyskland har tidsbegränsningar

avseende köp av fyrverkerier i sina regelverk. I Storbritannien finns inom branschen

en frivillig överenskommelse att fyrverkerier bara skall säljas tre

om veckor före den traditionella helgen.

I Finland får fyrverkerier säljas under hela året, under tiden

men l december-26 december får försäljningen alla produkter bortsett

av från de allra minsta endast ske till lokala brandmyn-

personer som av digheten erhållit ett skriftligt tillstånd. Om försäljare bryter mot

en detta dras hans tillstånd in. Inskränkningen kan medföra att lagret ökar, men eftersom det finns bestämmelser om hur mycket ett lager får innehålla anser man i Finland att detta inte medför ökad olycksfallsrisk.

en

I Norge och Tyskland får fyrverkerier, bortsett från de allra minsta produkterna, bara fritt förvärvas under tiden 27-31 december,

all annan tid kräver tillstånd.

Vid en jämförelse mellan modellerna framstår den norska/tyska

som striktast, eftersom tillståndplikt gäller hela året med undantag fem

av dagar medan den finska modellen, tillåter fri försäljning hela året

som med undantag av fyra veckor i december, är liberalast.

Ett alternativ eller ett komplement är att tidsbegränsa även användningen. I Finland, Norge och Tyskland har kombinerat tillstånds-

man kravet för förvärv med att föreskriva att användning tid än nyårs-

annan natten kräver tillstånd.

Användningen i Sverige är lagreglerad såväl i lagen 1988:868

om brandfarliga och explosiva i ordningslagen.

varor som

Vad som ovan anförts om förvärv enligt förstnämnda lagen gäller exakt samma sätt för användning. Det skulle därmed möjligt på

vara att samma sätt som anförts beträffande försäljning införa tidsperioder för användning i lag 1988:868 brandfarliga och explosiva Vad

om varor. som skulle komma i fråga skulle att föreskriva tillståndskravet i

vara att lagen skulle kvarstå för användning samtliga fyrverkerier

av utom användning vid exempelvis nyårsafton, påsk och Valborg. Det skall dock påpekas att redan i dag har kommunerna efter bemyndigande i ordningslagen möjlighet att meddela lokala föreskrifter använd-

om ningen av fyrverkerier. Enligt gällande praxis är det lagligt för kommunerna att föreskriva att användning fyrverkerier offentliga

av platser bara får ske under de traditionella helgerna. Den SIFOundersökning utredningen låtit genomföra visar dock att kommunerna i begränsad utsträckning utnyttjar denna möjlighet.

Åtgärdens påtagliga nackdel skulle allmänheten tvingades

vara att söka tillstånd för förvärv eller användning fyrverkerier, vilket kan

av upplevas som en inskränkning handlingsutrymmet.

av

Ytterligare nackdelar skulle kunna uppstå handeln inte själv-

om mant efterlever tidsinskränkningen för förvärv. Polisen skulle behöva

160 Åtgärder utredningens överväganden och bedömningar SOU 1999: 128

-

avsätta för att kontrollera efterlevnaden och en svart marknad

resurser skulle kunna uppstå under period. Det förutsättes dock att den all-

en männa debatten smällare motiverar handeln till att medverka till en

om tidsinskränkning under kort period. Därtill kommer att handeln är

en beroende av sina tillstånd.

Åtgärden skulle även medföra att handeln för att kunna koncentrera försäljningen skulle komma att öka lagret, vilket skulle kunna öka risken för olyckor. På samma sätt som gäller i Finland och Norge är dock lagerhållningen i Sverige reglerad genom bestämmelser med sikte

säkerhet, varför detta inte kan bedömas som ett problem.

Påverkan på personskador och bränder orsakade av fyrverkerier

Tidsbegränsningar avseende försäljning och användning har ingen eller

mycket liten påverkan antalet personskador och bränder, efteren

den huvudsakliga effekten torde att användningen enbart försom vara skjuts tidsmässigt.

Påverkan på hörselskador orsakade av smällare

Effekten hörselskador skulle vara densamma som för övriga personskador och bränder enligt ovan.

Påverkan på olägenheter orsakade av smällare om försäljningstiden inskränks

Försäljning av fyrverkerier får inte ske under tiden 1-26 december utan tillstånd den finska modellen

-

Olägenheter för människor och djur är starkt förknippade till att ljuden av fyrverkerier kommer oväntat och överraskande. De uppstår framförallt grund det så kallade okynnessmällandet, det vill säga att

av smällare används veckorna innan helgen och särskilt i december månad. Om smällare inte fick köpas utan tillstånd före den 27 december skulle det innebära att de inte heller skulle komma att användas före detta datum. Det skulle i och för sig vara möjligt att söka tillstånd för att köpa smällare, men i den mån sådana ansökningar kommer att inges, kan de avslås om störningar kan förutses. Stömingama under tiden 1-26 december skulle därmed upphöra. Eftersom det påstås att Stömingama särskilt inträffar under denna period skulle åtgärden upphäva merparten stömingama. Vad skulle återstå skulle kunna

av som

SOU 1999: l 28 Åtgärder utredningens överväganden och bedömningar 161

-

vara okynnessmällande före påsk och Valborg i den mån det förekom-

mer.

Nackdelen med denna åtgärd är att allmänheten tvingas söka tillstånd för förvärv under perioden 26 december. Särskilt gäller detta andra fyrverkerier än smällare. Medan olägenhetema orsakas smäl-

av lare tar åtgärden sikte samtliga fyrverkerier. Åtgärden innehåller därmed ett överskott, eftersom andra fyrverkerier inte kan orsaka

anses olägenheter av någon mer betydande omfattning. Följden blir att den enskilde i onödan behöver söka tillstånd för förvärv andra fyrverke-

av rier än smällare under perioden den 26 december och att polisen får merarbete.

Vad som skulle kunna motivera ett behov att köpa fyrverkerier

av under denna tidsperiod skulle antingen kunna att fyrverkerier

vara under denna tid skall användas för att exempelvis fira födelsedag

en eller att det finns behov för den enskilde att handla i god tid före nyårsafton. Fyrverkerier med undantag smällare används allmänheten

av av huvudsakligen under de traditionella helgerna, varför det första motivet lär vara relativt sällsynt. Det kan även anmärkas att i den mån det skulle vara fråga om ett större jubileumsfyrverkeri krävs redan med nuvarande regler tillstånd för förvärv de kraftigare produkterna

av som ingår i ett sådant. Vad gäller den andra situationen kommer

merparten att välja att vänta med att göra sina inköp till den 27 december. Tillståndsärendena skulle därmed sammantaget bli få. Den påtvingade väntetiden kan dock komma att upplevas inskränkning hand-

som en av lingsutrymmet.

Försäljning får inte ske utan tillstånd l januari-26 december- den

norsk/tyska modellen

Åtgärden skulle innebära att störningar till följd smällare skulle min-

av ska. Åtgärdens nackdelar skulle dock

vara samma som angetts ovan, skulle de vara mer påtagliga. Vidare skall noteras skälet till

att att Norge och Tyskland kan ha så långtgående inskränkning i försälj-

en ningstiden är att användningen fyrverkerier i dessa länder i huvud-

av sak är koncentrerad till nyårsafton. I Sverige däremot är även påsk och Valborg traditionella helger för förbrukning och ovanstående modell måste därmed efter svenska förhållanden, vilket exempelvis

anpassas skulle kunna innebära att försäljning utan tillstånd bara fick ske fem dagar före nyårsafton, påskafton och Valborg.

6 19-1958

162 Åtgärder utredningens överväganden och bedömningar SOU 1999: 128

-

Påverkan på olägenheter användningstiden inskränkes

om Om användning utanför de traditionella helgerna skulle kräva tillstånd skulle det kunna ha effekt på olägenhetema. Tillståndsplikten skulle i sig kunna begränsa användningen. Vidare kan en ansökan om tillstånd avslås om olägenheter förväntades kunna uppstå. Det skulle innebära att stömingama skulle kunna upphöra. En förutsättning för detta resultat skulle dock vara att tillståndsplikten efterlevdes allmänheten, vil-

av ket kan bedömas som osäkert.

Sammanfattning

Inskränkningar i försäljningstiden har enligt utredningens uppfattning ingen eller liten påverkan problemen utom vad gäller olägenheter för såväl människor som hundar. För dessa två problemornrådet framstår det som en relativ effektiv åtgärd. För att inskränkning i användningstiden skall vara effektiv måste den dock efterlevas allmän-

av heten, vilket kan bedömas osäkert. Med hänsyn härtill framstår

som en inskränkning i försäljningstiden som effektivare åtgärd än

en en inskränkning i användningstiden. Därtill kommer att kommunerna redan har möjlighet att begränsa användningen offentliga platser till de traditionella helgerna.

Vad gäller val av modell avseende begränsning försäljningstiden

av kan den norska/tyska modellen anses vara onödigt långtgående, redan den finska modellen torde upphäva merparten stömingama. Om

av även okynnessmällandet inför påsk eller Valborg ett

anses vara problem skulle modellen kunna anpassas med tillståndsplikt även veckorna som föregår påsk- och valborgshelgen. Den finska modellen får därmed anses ha företräde.

Åtgärdens påtagliga nackdel enligt utredningen är att den i onödan tillståndsbelägger inköp av andra fyrverkerier än smällare, vilket kan upplevas som en inskränkning handlingsutrymmet.

av

9.6 och

Sammanvägning av problemanalys

tänkbara

åtgärder

överväganden om eventuella åtgärder måste göras mot bakgrund

av en avvägning mellan problemens allvarlighetsgrad och den samlade effekt en åtgärd kan få. Vid bedömningen måste dock även det "nyttovärde" som fyrverkerier har vägas in. Utgångspunkten är givetvis större

att nytta eller plusvärde en produkt har desto större negativa "bieffekter"

SOU 1999: 128 Åtgärder utredningens överväganden och bedömningar 163

-

kan accepteras. För användningen av fyrverkerier i allmänhet torde gälla att den för en helt övervägande delen av allmänheten utgör ett nöje och ett positivt inslag i firandet av vissa högtider, exempelvis de traditionella fyrverkerihelgema. Denna typ av användning torde vara djupt förankrad hos en bred allmänhet. En sammanvägning av de problem som fyrverkerier exklusive smällare orsakar och dessa positiva värden indikerar att eventuella åtgärder i syfte att påverka användningen av dessa produkter bör vara av mindre ingripande natur.

För smällare kan ett annat synsätt anläggas. Dessa används framförallt av ungdomar eller till och med av bam. Användargruppen, eller rättare sagt den grupp som åtnjuter "nyttan", är därmed betydligt mer begränsad. Med hänsyn härtill och till att smällare är huvudorsak till de problem som har högst dignitet kan det motiverat med ingri-

vara mer pande åtgärder än vad som gäller fyrverkeriprodukter i allmänhet.

9.6.1 exklusive smällare

Fyrverkerier

Det enda av de prioriterade problem av dignitet som andra fyrverkerier än smällare orsakar är personskador. Dessa kan bedömas uppgå till drygt 200 per år. Därtill kommer att de kan bedömas orsaka bety-

en dande andel av antalet fyrverkeribränder, varav dock huvuddelen är av mindre omfattning. Problembilden och produktens värde för många människor indikerar att den åtgärd bör komma i fråga för att lösa

som eller minska de problem dessa produkter orsakar bör mindre

vara av en ingripande variant. Skälet till att dessa produkter orsakar personskador är att de används ett vårdslöst sätt. Detsamma gäller för bränder.

Av de åtgärder diskuterats kan enligt utredningens

som ovan bedömning endast informationsinsatser inriktade fyrverkerier i allmänhet och en höjning åldersgränsen för förvärv mindre produk-

av av ter såsom små raketer och enklare varianter av produkter bengalisk

som eld, fontän och romerska ljus från 15 år till 18 år bedömas ha någon påverkan personskador och bränder orsakas andra produkter

som av än smällare. Ingen av dessa åtgärder framstår alltför ingripande i

som förhållande till problemet.

Personskador uppstår framförallt som en följd felaktig använd-

av ning. Användaren torde därmed ha intresse att förändra sitt beteende

av och det är inte svårt att nå ut med information. Insatsema skulle därmed ha förutsättningar att minska antalet skador. Ökad information framstår därmed som en adekvat åtgärd i förhållande till problemet. I Danmark, Finland och Storbritannien genomförs också årligen större informationskampanjer och den samstämmiga uppfattningen är att kampanjerna har goda effekter.

164 Åtgärder utredningens överväganden och bedömningar SOU 1999: 128

-

Sammanfattningsvis torde enligt utredningens uppfattning ökade informationsinsatser kunna leda till minskning antalet personska-

en av dor orsakade andra fyrverkerier än smällare. De internationella erfa-

av renheterna indikerar dels att relativt betydande belopp bör avsättas dels att uthållighet krävs med upprepade kampanjer inför de större fyrverkerihelgema, framförallt nyårshelgen. Således torde årligen under ett antal år ett belopp till två miljoner kronor behöva avsättas för

av en informationskampanjer. Beloppet kan synas högt, men samtidigt innebär nedgång av skadefrekvensen en besparing. Samhällskostnaden

en för dessa personskador kan uppskattas uppgå till 5-25 miljoner kronor

året beroende val beräkningsmodell. Det innebär med om av utgångspunkt från ett genomsnitt av kostnaderna enligt de två modellerna att varje olycka kostar drygt 60 000 kr. Om kampanjen skulle minska skadeantalet med mer än 15 procent skulle den därmed bli lön-

ett ekonomiskt perspektiv. Därtill kommer självfallet en minsksam ur ning av det mänskliga lidandet hos de skadedrabbade, vilka i hög utsträckning är barn eller ungdomar.

Även bränderna orsakas i huvudsak felaktig användning

av en av fyrverkerier. En felaktig användning kan i vissa fall vara medveten och dessutom drabbar skadorna inte alltid användaren. Med hänsyn härtill framstår förutsättningarna för positiva effekter av ökade informationsinsatser inte vara lika goda för bränder som för personskador. Det saknas också internationella exempel, eftersom fyrverkeribränder i huvudsak i andra länder inte upplevs som ett problem. Med hänsyn till detta och till att bränder får anses vara ett mindre problem än personskador bör ökade informationsinsatser prioritera person skadorna.

Ökade informationsinsatser kan förväntas minska problemet med personskadoma, men knappast lösa det. Det skulle därmed vara en fördel om åtgärden kombinerades med en annan mindre ingripande åtgärd för att nå än bättre resultat. En betydande del av de skadade är under 18 år. Om åldersgränsen skulle höjas för förvärv av produkter som mindre raketer och enklare varianter av andra produkter skulle även det kunna minska personskadoma. Det är dock oklart i vilken utsträckning dessa produkter orsakar skador och bränder. Av utredningens kartläggning går inte att utläsa annat än att smällare skulle stå för hälften av skadorna. Det går därför inte att med säkerhet fastslå vilken roll dessa produkter spelar vad gäller personskador och bränder.

Ett annat motiv för att höja åldersgränsen är att samtliga länder i vårt närområde har 18-årsgräns för samtliga produkter utom de allra

en minsta. Storbritanniens höjning av åldersgränsen tillkom efter en ana-

gedigen skadestatistik. Internationella erfarenheter stöder därlys av med en höjning av åldersgränsen. Samtidigt måste anföras att det kan finnas kulturella skillnader, som återspeglas i skadestatistiken.

SOU 1999: 128 Åtgärder utredningens överväganden och bedömningar 165

-

En ytterligare osäkerhetsfaktor utgör det förhållande att en höjning

åldersgränsen kan få effekter hemtillverkningen se vidare kapiav tel 10.

9.6.2 Smällare

Smällare orsakar problem med hörselskador, andra personskador och olägenheter för människor och djur, framförallt hundar. Till detta kom-

bränder. Problembilden och det förhållande smällares nyttomer att en värde är begränsat utgör skäl för mer ingripande åtgärder.

Skälet till att en smällare orsakar hörselskador kan vara en felaktig användning. Med hänsyn till att det krävs ett relativt långt avstånd till smällaren kan det ifrågasättas om inte användningen av produkter ställer allt för höga krav användaren. Att personskador i övrigt uppstår får anses bero att användningen är felaktig. Det så kallade okynnessmällandet orsakar olägenhetema för människor och djur. Förklaringen till att bränder uppstår torde huvudsakligen vara att smällare hanteras vårdslöst.

Samtliga diskuterade åtgärder har påverkan något problemområde. Vad kan komma i fråga är alltså infonnationsinsatser,

som åtgärder som minskar eller förändrar sortimentet, åtgärder som minskar användargruppen och åtgärder som inskränker tid för förvärv och/eller användning liksom en kombination av dessa åtgärder.

Informationsinsatser

Smällare orsakar enligt underlaget från EPC hälften av personskadoma eller drygt 200 stycken per år och samhällskostnaden är i stor-

samma leksordning som för personskadoma som orsakas av andra fyrverkeriprodukter. Med motsvarande resonemang som för dessa skulle ökade informationsinsatser kunna minska dessa skador. För de övriga problemen som användningen medför skulle ökad information ha begränsade effekter.

Åtgärder som minskar eller förändrar sortimentet

Ett förbud mot smällare skulle självfallet medföra att samtliga de problem smällare orsakar skulle elimineras. Effekterna vad gäller hemtillverkning och olaga införsel måste dock beaktas. Även hemtillverk-

om ning och olaga införsel skulle öka skulle ett förbud mot smällare kunna ge färre hörselskador och olägenheter.

166 Åtgärder utredningens överväganden och bedömningar SOU 1999: 128

-

Begränsning smällares ljudnivå skulle för hörselskadomas del ha

av nästan lika god effekt som ett förbud förutsatt att ljudgränsen sätts tillräckligt lågt. Vad gäller övriga problem skulle det dock inte ha någon effekt.

Effekten föreskrifter att smällare endast får säljas tillsam-

av om mans med andra fyrverkerier skulle minska hörselskadoma och olägenheterna.

Åtgärder som minskar användargruppen

Vad som skulle komma i fråga är att höja åldersgränsen för förvärv av smällare från 15 till 18 år. En sådan höjning skulle försvåra för barn och yngre tonåringar att få tillgång till smällare. Deras användning skulle minska och därmed skulle även personskador och hörselskador drabba dem i mindre utsträckning. Ungdomar har utpekats som ansvariga för okynnessmällandet och det får antas att de orsakar en del av bränderna. En minskad användning bland lägre åldersgrupper skulle innebära att även olägenhetema och bränderna minskade. En osäkerhetsfaktor är återigen hemtillverkning. Om höjningen åldersgränsen

av skulle föra med sig langning av fyrverkerier skulle det kunna innebära att åtgärden inte skulle slå igenom fullt ut i praktiken.

Åtgärder som inskränker tid för förvärv och/eller användning

Inskränkningar i försäljningstiden har ingen eller liten påverkan

problemen förutom vad gäller olägenheter för såväl människor hun-

som dar. För dessa två problemområdet framstår det som en effektiv åtgärd.

Åtgärdens påtagliga nackdel är att den i onödan tillståndsbelägger

förvärv av andra fyrverkerier än smällare.

Slutsatser

Av de diskuterade åtgärderna är det enligt utredningens uppfattning uppenbart att ett förbud mot smällare är den effektivaste åtgärden. Den är enkel att genomföra och skulle medföra att samtliga de problem

som utredningen pekar skulle elimineras eller kraftigt minska. Åtgärden är av skäl som anförts tidigare inte heller alltför ingripande, tvärtom kan hävdas att det förhållande att främst barn eller ungdomar använder smällare motiverar att man intar strikt hållning från produktsäker-

en hetsaspekt. Samtliga länder i vårt närområde med undantag Tysk-

av

SOU 1999: 128 Åtgärder utredningens överväganden och bedömningar 167

-

land har infört ett förbud mot smällare Tyskland har som tidigare nämnts dock en högsta tillåten ljudnivå.

Argument mot ett förbud är att hemtillverkning och olaga införsel skulle kunna öka. Ökad hemtillverkning och olaga införsel kan föra med sig förvärrade personskador, men hörselskadorna, olägenhetema och eventuellt även bränderna skulle ändå minska. Risken för ökad hemtillverkning och olaga införsel diskuteras i kapitel 10.

Ingen annan åtgärd än förbud har påverkan samtliga problem

en som smällare orsakar. Ett alternativ till ett förbud skulle därför endast kunna vara att man kombinerar olika åtgärder för att lösa problemen.

Det allvarligaste problemet smällare orsakar bedömer utredningen vara hörselskador. Dessa skulle i princip sätt ett

samma som genom förbud kunna elimineras genom att smällamas ljudnivå begränsades förutsatt att begränsningen sattes tillräckligt lågt. Åtgärden skulle dock inte ha någon påverkan övriga problem.

I andra hand är personskadoma i Övrigt ett angeläget problem. Vad som skulle kunna komma i fråga för att minska dessa skador är ökade informationsinsatser och höjning åldersgränsen. Smällare orsakar

en av enligt EPC:s undersökning så mycket hälften skadorna och

som av sammantaget får dessa åtgärder anses ha förutsättningar att få relativt god effekt personskadoma. En höjning åldersgränsen skulle

av sannolikt även innebära att olägenhetema minskade. Om höjning

en av åldersgränsen skulle medföra langning skulle det dock kunna innebära att denna åtgärd inte skulle slå igenom i praktiken.

Sammantaget skulle ljudbegränsningar, informationsinsatser

och en höjning av åldersgränsen för förvärv smällare kunna minska proble-

av men. En förutsättning för effekten är att åldersgränsen efterlevs. Om detta kan ifrågasättas kan problemet med olägenheter kräva ytterligare åtgärder. Olägenhetema skulle till stor del kunna bringas att upphöra genom en inskränkning i försäljningstiden enligt den finska modellen. Nackdelen är att försäljningsbegränsningen även skulle drabba fyrverkerier, vilket skulle kunna upplevas omotiverad inskränkning

som en av handlingsfriheten.

Sammanfattningsvis kan anföras följande. Ett förbud mot smällare löser samtliga de problem smällare orsakar, kan medföra

som men en risk för ökad hemtillverkning och olaga införsel. Det är möjligt att även

genom andra åtgärder ljudbegränsning, höjning åldersgräns,

av inskränkningar i försäljningstid samt ökade informationsinsatser eliminera eller minska problemen med hörselskador och olägenheter för både människor och djur. Vad gäller andra personskador än hörselskador och bränder så skulle även dessa sannolikt komma minska.

att Nackdelen med att dessa skador inte försvinner skulle dock

kunna uppvägas av effekten vad gäller hemtillverkning och olaga införsel skulle

168 Åtgärder utredningens överväganden och bedömningar SOU 1999: 128

-

bli mindre. Ett ytterligare pris för att behålla smällare är dock att man för att eliminera olägenhetema kan behöva införa begränsningar i försäljningstiden.

9.7 effekter

Åtgärdernas fyrverkeri-

branschen

I överväganden om eventuella åtgärder bör även tas hänsyn till effekter för de företag som är verksamma i fyrverkeribranschen. Som framgår av avsnitt 2.4 finns totalt ca 25 företag i branschen och antalet anställda uppgår till ca 100. Till detta kommer ett 25-tal säsongsanställda. Ungefär hälften av företagen med 55-60 anställda samt de säsonganställda har till utredningen uppgetts syssla med konsumentfyrverkerier medan övriga avser pyrotekniska sceneffekter och evenemangsfyrverkerier. I detta sammanhang är det den förra är intressant. Omsätt-

gruppen som ningen för konsumentfyrverkerier i denna företagsgrupp från

uppges branschens sida uppgå till ca 105 mkr exklusive vilket

moms uppges motsvara ca 230 Mkr inklusive moms i detaljhandeln.

Rent generellt torde man kunna konstatera att minskade problem i samband med användningen fyrverkerier torde branschen.

av gagna Denna torde knappast vara betj änta av att en lång rad problem i den allmänna debatten förknippas med de produkter företaget säljer och att detta leder till en ständigt pågående kritisk debatt dessa produkters

om berättigande.

På kort sikt kan vissa de åtgärder diskuteras i detta kapitel

av som medföra vissa negativa effekter för branschen i form minskad för-

av säljning. Möjligheterna att kvantifiera dessa är begränsade eftersom det skulle förutsätta detaljerade uppgifter försäljningens fördelning på

om olika produktgrupper, data lönsamhet Utredningen har inte

om m.m. tillgång till sådant underlag. Vissa bedömningar kan dock göras vad gäller de kortsiktiga effekterna.

Av de diskuterade åtgärderna torde således satsning ökad

en information om risker med fyrverkerier och korrekt användning,

om inte ha några negativa effekter för branschen, tvärtom. Den typ

snarare av begränsningar i försäljningstid och användningstid diskuterats

som ovan torde inte heller påverka branschens försäljning i någon märkbar omfattning eftersom dessa åtgärder framförallt förskjuter användningen i tiden.

De på kort sikt mest ingripande åtgärder diskuterats torde

som ovan vara ett förbud mot smällare i kombination med höjning ålders-

en av

SOU 1999: 128 Åtgärder utredningens överväganden och bedömningar 169

-

gränsen för övriga 15-årsprodukter till 18 år. Motsvarande åtgärder genomfördes i Finland 1995 och i Storbritannien 1997.

Smällare säljs dels i separata förpackningar askar dels i paket tillsammans med andra 15-årsprodukter såsom exempelvis mindre raketer etc. Vidare så säljs 15-årsprodukter separat utan kombination med smällare. Ett förbud mot smällare skulle naturligtvis innebära att hela försäljningsintäkten för smällare faller bort. Effekten av en höjd åldersgräns för övriga 15-årsprodukter är svårare att bedöma. Produkterna kommer att kunna finnas kvar på marknaden men det är sannolikt att försäljningen kommer att minska även om det inte går att specificera i vilken omfattning.

Från branschen har uppgetts att värdet av den totala försäljningen av smällare och övriga 15-årsprodukter kan uppskattas till ca 17 mkr vilket motsvarar ca 16 procent av den totala försäljningen om 105 Mkr. Den del av branschen som är berörd uppskattas sysselsätta 65-70 personer mätt i årsarbetskrafter vilket försäljning sysselsatt

ger en per om 1,5-1,6 mkr. En försäljningsminskning om 17 mkr skulle således motsvara 10-11 personer. Kalkylen bygger att all försäljning av 15årsprodukter upphör och kan således branschens utgångspunkt

ur ses som "worst case".

Enbart ett smällarförbud skulle givetvis påverka försäljningsintäkterna i mindre grad. Försäljningen av smällare separat uppskattas av branschen uppgå till 3-4 mkr. Värdet av smällare säljs i kombi-

som nation med andra 15-årsprodukter har uppskattats till 2 mkr. Sammantaget skulle därmed det totala försäljningsvärdet för smällare uppgå till 5-6 mkr. Motsvarande kalkyl som ovan ger att detta motsvarar 3-4 personer. Skulle även försäljningen av övriga 15-årsprodukter som säljs i förpackningar tillsammans med smällare falla bort skulle detta motsvara ytterligare 3-4 personer.

Övriga förslag som diskuterats i detta kapitel är mindre ingripande och kan därför förväntas få mer begränsade effekter branschen.

Tilläggas kan att erfarenheterna får Finland och Storbritannien vad gäller effekterna branschen av ett förbud mot smällare samt höjning av åldersgränsen till utredningen uppgetts vara begränsade och att branschen förhållandevis snabbt kunnat anpassa sig. Vikten att

av ge branschen tillräcklig lång övergångstid vad gäller anpassning till

nya förutsättningar har dock framhållits.

SOU 1999: 128 Hemtillverkning och olaga införsel 171

10 och införsel

Hemtillverkning olaga

Som framgår av analysen i kapitel 9 av olika åtgärders effekter de problem som användningen av fyrverkerier orsakar så framstår frågan om vilka icke önskade bieffekter ett restriktivare regelverk skulle kunna få i form ökad hemtillverkning och olaga införsel central.

av som Ett förbud mot smällare skulle, som analysen visar, i huvudsak helt lösa problemen med hörselskador och olägenheter för djur och människor samt kunna minska personskadoma. En betydande nedgång av antalet bränder skulle även kunna uppnås. Som framhållits i kapitel 9 kan, med hänsyn till detta och till det "nyttovärde" som utredningen bedömer att smällare har, ett förbud för allmänheten inte bedömas alltför ingri-

som pande. Avgörande för ett ställningstagande blir därmed enligt utredningens uppfattning vilka bedömningar som kan göras vad gäller risken för ökad hemtillverkning och olaga införsel.

Även i den allmänna debatten fyrverkerier har

om användningen av

denna fråga spelat en framträdande roll. Det har framhållits att åtgärder som begränsar tillgången smällare kan föra med sig oönskade bieffekter och att förbud mot smällare eller en åldershöjning för förvärv av smällare skulle kunna leda till ökad hemtillverkning smäl-

av lare och/eller olaga införsel smällare.

av

För närvarande tycks hemtillverkning av fyrverkerier förekomma i relativt begränsad omfattning i Sverige. EPC:s studie indikerar att 13 procent av samtliga skador orsakas hemtillverkade produkter.

av

Information om tillvägagångssättet vid hemtillverkning finns lätt

tillgänglig för exempelvis på Internet. Utmärkande för hemtill-

envar, verkade produkter är att de i högre grad än andra produkter orsakar skador och att dessa ofta är allvarliga. Utredningens kartläggning visar att medan smällare främst orsakar brännskador händer och så har

armar de fall av bortsprängda kroppsdelar, återfinns i statistiken, sin

som grund i hemtillverkade produkter. Om begränsningar i tillgången till smällare skulle leda till ökad hemtillverkning skulle därmed kunna

man riskera ett ökat antal allvarliga personskador grund hemtillver-

av kade produkter. Även insmugglade produkter skulle kunna allvarli-

ge gare skador, eftersom det sannolikt skulle kunna fråga krafti-

vara om gare produkter av sämre kvalitet.

172 Hemtillverkning och olaga införsel SOU 1999: 128

Farhågor om att begränsningar av tillgången till smällare skulle få oönskade effekter har förekommit i debatten om smällare under lång tid. Såväl i 1948 års betänkande som 1975 års betänkande om fyrverkerier behandlades risken för hemtillverkning. SOU 1948:8, Betänkande med förslag till ny Kungl. Majzts förordning angående explosiva varor m.m. och DS I 1975:2, Pyrotekniska varor, risker och regler. I det sistnämnda betänkandet drog utredningen slutsatsen att ett generellt förbud mot smällare borde införas. Sedan bland annat den dåvarande centrala tillsynsmyndighet i remissbehandlingen hävdat att ett förbud skulle medföra ökad hemtillverkning genomfördes dock inte utredningens förslag.

Som framgått är utredningens ståndpunkt att bedömningen

ovan av effekterna vad avser hemtillverkning och/eller olaga införsel är avgörande för ställningstagandet till förbud mot smällare eller höjning

av åldersgränsen för rätten till förvärv smällare. Utredningen har gett

av rättssociologiska avdelningen vid Sociologiska Institutionen Lunds universitet i uppdrag att på rättssociologiska grunder analysera i vilken utsträckning ett förbud mot smällare eller höjning åldersgränsen

en av för rätten att förvärva smällare skulle medföra risk för ökad hemtillverkning eller olaga införsel av smällare. Resultatet har redovisats i

en rapport.

I avsnitt 10.1 behandlas debatten hemtillverkning i ett historiskt

om perspektiv och i avsnitt 10.2 redovisas internationella erfarenheter

om hemtillverkning och olaga införsel. Sociologiska institutionens rapport sammanfattas i avsnitt 10.3 och avsnitt 10.4 behandlar undersökning

en om skolelevers erfarenheter av fyrverkerier i Spånga-Tensta

som utförts på uppdrag SÄI. I avsnitt 10.5 och 10.6 utred-

av presenterar ningens slutsatser om hemtillverkning och olaga införsel.

10.1¶Debatten om i ett histo-

hemtillverkning

riskt perspektiv

Som redovisats i avsnitt 5.1.1 föreslogs i betänkandet från 1948 ett förbud mot s.k. knallpjäsers försäljning till minderåriga. Skälen härför

var att man ville komma tillrätta med okynnesskjutandet. De sakkunniga i utredningen var inte av den uppfattningen att begränsningar i tillgången av legala smällare ökade risken för hemtillverkning utan motsatt

av uppfattning. Således ansåg de att förekomsten legala smällare ökade

av frestelsen för att själva tillverka produkter. De motiverade det

unga enligt följande:

SOU 1999: 128 Hemtillverkning och olaga införsel 173

"Genom de lättillgängliga fabrikstillverkade pjäserna, vilka försäljes

icke endast i butiker utan även av postorderfirmor, icke sällan utan till-

stånd att idka handel med explosiva varor, vidmakthålles och uppmun-

tras seden. Tack vare dessa oskyldiga leksaker vänjer sig den allmänna

opinionen vid att t.0.m. barn i koltåldern syssla med explosiva varor.

Respekten för explosiva varor avtrubbas såväl hos äldre som hos bar-

nen. För de senare bli konsekvenserna icke sällan ödesdigra. Den ene

vill överträffa den andre i fråga om kraftiga smällar. Man buntar sam-

man och avskjuter flera mindre knallskott samtidigt. Man försöker

olika sätt skaffa sig allt kraftigare pjäser. Man skaffar sig otillåtna

vägar sprängämnen eller tillverkar själv sådana. Den oskyldiga leken

leder allt för ofta till tragedi. Även icke kan påstå, de fab-

om man att

rikstillverkade pjäserna historiskt sett äro roten och upphovet till det

ifrågavarande onda, torde man å andra sidan icke kunna bestrida, att de

ett verksamt sätt bidragit till att vidmakthålla och utbreda oseden."

Betänkande med förslag till ny Kungl. Majzts förordning angående

explosiva varor m.m. SOU 1948:8 sidan 142-143.

Utredningens förslag lades i här relevanta delar till grund för lagstiftningen. Redan några år sänkte dock dåvarande föreskrivande

senare myndighet åldersgränsen för förvärv av smällare från 18 år till 15 år. Skälen härför har inte till fullo kunnat utrönas. Enligt uppgift jämför yttrande från Hammargrens C0. AB och Hanssons Pyrotekniska AB, avsnitt 5.1.2 från den pyrotekniska branschen fick dock åtgärden den effekten att skador, stölder och störningar minskade.

Som redovisats i avsnitt 5.1.2 ansåg även 1972 års pyrotekniska utredning i sitt betänkande 1975 att tillgången till smällare borde begränsas. Den föreslog att allmänhetens bruk av smällare borde förbjudas. Om hemtillverkning anförde utredningen följande:

"Utredningen har kommit fram till att två olika vägar för olaga hemtillverkning av smällare används. Den vanligaste torde vara att bunta ihop ett antal kommersiellt tillgängliga mindre smällare och stoppa in dem i ett hölje, varigenom en kraftigare smäll kan erhållas. Dessutom förekommer hemtillverkning genom sammanblandning av olika kemikalier till en pyroteknisk sats som sedan läggs i ett hölje och förses med stubin. Den senare metoden används också för att göra raketer. Metoden att utgå från kemikalier är synnerligen riskabel redan i själva tillverkningsskedet medan smällare tillverkade av fabrikstillverkade produkter endast är riskabla vid avfyrandet. Det är därför naturligt att av det fåtal olyckor med hemtillverkade pjäser som kommit till utredningens kännedom så mycket som fyra fall av nio utgörs av olyckor vid blandning av kemikalier. Då förslag har framlagts vid olika tillfällen om att

174 Hemtillverkning och olaga införsel SOU 19992123

försäljning av alla smällare borde förbjudas kommer alltid motargumentet att skulle man göra detta skulle automatiskt den olaga hemtillverkningen öka med än allvarligare följder. Förbjöds smällare skulle emellertid all olaga tillverkning genom hopbuntning av i handeln saluförda smällare omöjliggöras. Kvar skulle stå risken att i ökad omfattning tillblandning av satser från olika kemikalier skulle öka.l942 års sakkunniga trodde någon sådan ökning skulle ske. då åsikt Detta var en baserad på subjektiva bedömningar i dag finns de danska erfarenmen heterna av ett förbud att bygga på. Enligt dessa erfarenheter skedde ingen märkbar ökning av den olaga hemtillverkningen då försäljning av smällare förbjöds. Samtidigt begränsades dock handeln med vissa kemikalier vilket kan ha bidragit till det goda resultatet." DS I 1975:2 s. 243-244

Utredningen drog den slutsatsen att smällare utan tvekan kunde förbjudas, men att för säkerhets skull samtidigt skulle försvåra tillgången man till vissa kemikalier.

10.2 Internationella erfarenheter hemtill-

om

verkning och olaga införsel

Utredningen har inhämtat erfarenheter från Danmark, Finland, Norge, Storbritannien, Tyskland och USA. Samtliga länder Tyskland har utom under perioden 1966- 1997 i princip infört förbud mot smällare. Som framgår av avsnitt 7.2 infördes i Danmark ett första förbud för allmänheten att hantera knallfyrverkeri redan 1966 och från 1972 gällde det för samtliga knallprodukter för de allra minsta. Danutom mark var därmed det land angivna först införde restrikav ovan som tioner mot smällare. Som framgår ovanstående citat medförde det av ingen märkbar ökning hemtillverkning. En bidragande orsak kan av som ovan nämns ha varit att handeln med kemikalier begränsades. Enligt uppgift från ansvariga myndigheter i Danmark är hemtillverkningen i nuläget ställd i relation till olaga införsel fyrverkerier av ett mindre problem. Visserligen utvisade enkätundersökningar under åren 1992-1995 att så mycket över 40 som procent av pojkarna i åttonde klass försökt tillverka fyrverkerier, skadestatistiken men indikerar att endast fyra procent personskadoma har sin grund i av hemtillverkade produkter. Olaga införseln fyrverkerier däremot av är ett stort problem. Inledningsvis skedde smuggling i första hand från grannländema Sverige och Tyskland för eget bruk, i dag förekommer

SOU 1999: 128 Hemtillverkning och olaga införsel 175

även olaga införsel i organiserad form. De olaga införda produkterna bedöms orsaka drygt hälften av personskadoma.

Omfattningen den olaga införseln ledde under 1997 till en debatt

av i Danmark att liberalisera lagstiftningen. Den utredning som

om utredde frågan avvisade dock detta med hänvisning till risken för hörselskador.

I Norge infördes redan under 1970-talet i princip ett generellt förbud mot smällare. Förbudet ledde inte till ökad hemtillverkning eller olaga införsel i någon omfattning.

I Storbritannien och Finland infördes förbud så sent som 1997 respektive 1995. Förbudet har enligt uppgift från ansvariga myndigheter, i vart fall inte ännu, medfört ökad hemtillverkning eller olaga införsel.

I USA är smällare i princip förbjudna sedan 1976. Illegala smällare orsakar 16 procent av personskadoma.

I Tyskland är smällare tillåtna. Under en kort period infördes i Berlin under den tid muren uppfördes ett förbud mot smällare i den amerikanska Förbudet återkallades dock sedan myndigheterna genom

zonen. massmedia fått den uppfattningen att förbudet ledde till ökad hemtillverkning av smällare.

10.3¶Institutionens

Sociologiska rapport

Utredningens uppdrag till rättssociologiska avdelningen vid Sociologiska Institutionen, Lunds universitet var att så långt möjligt klarlägga om, och i så fall i vilken utsträckning, ett förbud mot smällare eller en åldershöjning rätten att förvärva smällare skulle medföra risk för

av ökad hemtillverkning av smällare eller risk för olaga införsel av smällare. Institutionen konstaterar i sin rapport att det är omöjligt att med säkerhet kunna säga något om eventuella framtida effekter av en förändrad lagstiftning, men att det är möjligt att ett översiktligt plan redogöra för ett antal omständigheter som kan antas påverka utfallet av en eventuell lagstiftning mot smällare och relatera dessa till de befarade effektema. Nedan följer en sammanfattning av rapporten.

10.3. l Inledning

Inledningsvis slås i rapporten fast att det är svårt att förutsäga effekterna av en lagstiftning och skälet härför är det komplexa system av samhälleliga processer i vilka rättsliga reformer kommer till och verkar. Modellen nedan visar hur lagstiftningen kan relateras.

176 Hemtillverkning och olaga införsel SOU 19991123

Politik 4 Rättslig form

3 5

Genomförandesystem 8

10 Effekt

n

Det problem som lagstiftaren önskar komma tillrätta med skulle

motsvaras av steg ett i modellen. Vad gäller smällare är hypotesen den att problemet har sitt ursprung i konflikten mellan tradition och modemisering. Traditioner fyller avgörande funktion i varje samhälle,

en men riskerar samtidigt att stå i vägen för nödvändig utveckling eller

en modernisering. Traditionen att fira exempelvis nyårsafton med fyrverkerier eller smällare är stark i Sverige. En tradition har till uppgift

att föra över ett beteende från generation till generation i samhälle. För

ett fyrverkeriers del är detta synbart att låter barnen använda

genom vuxna smällare och själva använder andra fyrverkerier. Det finns dock risk

en med traditioner. De tenderar att konservera beteenden och attityder. I

fallet med fyrverkerier kan sägas att den kunskap det moderna

som samhället lyckats få skadeverkningar är sådan modemi-

om av art att en seringsprocess kräver ett restriktivare användande. Konflikten mellan dessa två företeelser har förorsakat debatt, i sin uppfattats

en som tur av det politiska systemet, vilket motsvaras två i modellen.

av steg

Om det politiska systemet skulle fatta ett beslut, motsvarande

steg tre i modellen, så skulle första frågan enligt rapporten det

vara om överhuvudtaget är möjligt att lagregler bryta så fast rotad

genom en tradition som användningen fyrverkerier och smällare utgör. En lag

av har dock enligt rapporten ett stort symbolvärde. Lagar och regler ska-

pas ur kollektivet och att underkasta sig reglerna markerar

genom människor sin vilja att tillhöra samhället och gemenskapen. För samhäl-

att lets medborgare på ett systematiskt sätt skall förkasta rättsregel

en krävs i princip en kollektivt uttalad överenskommelse rättsregeln

om att

inte är tillämplig. Ett exempel lagstiftning enligt

som rapporten

Hemtillverkning och olaga införsel 177

ett framgångsrikt sätt har förändrat socialt beteende med rötter i en tradition till fördel för kunskapsbaserad modernisering av samhäl-

- en let utgör förbudet mot bamaga och rattfyllerilagstiftningen. Totalför-

budet mot att aga barn möttes av mycket kraftiga protester när det infördes. En undersökning från 1965 visade att 53 procent av det svenska folket ansåg att kroppsaga var ett nödvändigt redskap för att uppfostra bam. I en rapport från 1995 svarade dock hela 91 procent av de tillfrågade nej frågan om aga som bamuppfostringsmetod bör vara tillåten i Sverige. Det finns enligt rapporten indikatorer om att lagstiftningen spelat en avgörande roll för att förändra attitydema.

Ett annat exempel lag som tillsynes framgångsrikt har bidragit

en till att förändra människors attityder är rattfyllerilagstiftningen. Det fanns under seklets första halva en stark opinion mot att lagstifta mot rattonykterhet. I dag utgör rattfyllerilagstiftningen en av de regleringar som har starkast stöd i de allmännas rättsmedvetna.

Det finns tre gemensamma drag mellan dessa båda regleringar som enligt rapporten kan ha relevans för smällare:

Det beteende man vill förhindra riskerar att skada en enskild person,

vilket tenderar att väcka större sympati än den reglering syftar

som till att förhindra att skada ett allmänt intresse. Skadan riskerar att vara av bestående karaktär. Skadan drabbar eller riskerar att drabba bam.

Sammantaget skulle det därmed enligt rapporten sannolikt finnas förutsättningar för att få stöd för ett politiskt beslut om ökade restriktioner för smällare. Av central betydelse är dock valet rättslig form, vilket

av motsvaras av steg fem i modellen. Denna måste dessutom kommuniceras till allmänheten genom exempelvis informationsinsatser och kontrollåtgärder, vilket motsvaras av steg sju och åtta i modellen. I det här fallet finns två alternativ för att uppnå det politiska syftet, förbud mot smällare eller en höjning av åldersgränsen för förvärv.

lO.3.2 Framtida effekter förbud mot smällare

av

Hemtillverkning

Sedan fyrtiotalet har man i olika sammanhang hänvisat till att ett förbud mot smällare skulle innebära icke försumbar risk för ökad hem-

en tillverkning. Det finns dock enligt rapporten ett antal faktorer talar

som mot ett sådant antagande. Det har i debatten förts fram att man skulle kunna dra paralleller mellan restriktioner mot smällare och mot alko-

178 Hemtillverkning och olaga införsel SOU 1999: 128

holförsäljning. Det är dock förrädiskt att göra sådana jämförelser. För det första utgör alkoholmarknaden en stor ekonomisk marknad. Det finns starka ekonomiska incitament för illegal tillverkning och försäljning. Alkohol är dessutom beroendeframkallande. Dessa faktorer medför att en jämförelse mellan hemtillverkning av smällare och hembränning av sprit enligt rapporten är föga givande.

Det finns däremot enligt rapporten andra vägar för att förstå sambandet mellan ett förbud mot smällare och ökad hemtillverkning. Smällare är nästan uteslutande att betrakta som leksaker för barn och användandet är sanktionerat av vuxenvärlden. Tillverkning av smällare är däremot definitivt inte socialt accepterat av vuxenvärlden. Modet att bryta mot vuxenvärldens normer ett så flagrant förknippas med en utveckling i övre tonåren. Det krävs dessutom en viss grad av mognad för att överhuvudtaget klara att tillverka smällare. Ett förbud skulle därmed drabba främst dem som är under 15 år, vilken enligt rapporten är en annan kategori än dem som skulle kunna tillverka smällare.

De sakkunniga i 1948 års betänkande anförde också att sambandet mellan förbud mot smällare och ökad hemtillverkning skulle kunna vara det motsatta än det som förts fram i debatten, att ett förbud mot smällare skulle kunna minska hemtillverkningen jämför under

ovan 10.1.

Att ett förbud mot smällare skulle minska hemtillverkningen förefaller enligt rapporten långt sannolikt än motsatsen. En utvecklad

mera kultur vad gäller användandet av smällare riskerar att bredda den grupp ur vilken potentiella tillverkare kan rekryteras. Därmed inte sagt att ett förbud mot smällare nödvändigtvis skulle minska antalet skadade grund av hemtillverkning. Det finns sannolikt andra faktorer

som bidrar, exempelvis tillgång till kemikalier och information tillväga-

om gångssättet.

Olaga införsel

Risken för olaga införsel till följd av ett förbud mot smällare är enligt rapporten större än risken för ökad hemtillverkning. Det kan befaras att en illegal marknad skulle kunna växa fram. Det är dock uppenbart att de ekonomiska incitamenten för att smuggla smällare är oändligt mycket mindre än exempelvis för cigaretter. Detta innebär inte att det under en kort period, exempelvis nyårsafton, inte skulle kunna

vara lönsamt att smuggla smällare. Det finnas dock skillnad mot

en annan exempelvis cigaretter. Även höjning cigarettpriset leder till

om en av utvecklandet av en illegal marknad kommer förmodligen huvuddelen av rökama att röka legalt försålda cigaretter. Det är därför inte direkt

SOU 1999: 128 Hemtillverkning och olaga införsel 179

synbart att cigaretter härstammar från illegal hantering. När det gäller totalförbudet mot smällare kommer den sociala kontrollen att fungera i bromsande riktning. Sammantaget skulle man enligt rapporten kunna säga att risken för att det uppstår en organiserad illegal marknad för försäljning smällare ett resultat av ett totalförbud mot smällare

av som är ganska liten under förutsättning att man lyckas uppnå samhällelig legitimitet för det rättsliga beslutet. Däremot är det sannolikt att det kommer förekomma viss införsel av smällare för eget bruk eller snarare för egna barns bruk.

10.33 Framtida effekter ålders-

av en höjning av

gränsen för förvärv smällare

av

En höjning av åldersgränsen skulle enligt rapporten sakna den starka symbolik som ett totalförbud har. Snarare skulle en sådan lag riskera att framstå som löjeväckande. Smällare betraktas av många vuxna som leksaker för bam. En åldershöjning från 15 år till 18 år skulle kunna tolkas så att man måste vara 18 år för att köpa smällare till sina bam. Att vuxna låter sina barn delta i högtidsfirandet genom att använda smällare tradition som förmodligen inte skulle svikta för sådan

är en en tveksam markering. Eftersom en höjd åldersgräns sannolikt inte kommer att få någon dramatisk effekt för den legala handeln med smällare kommer det knappast att finnas utrymme för illegal marknad.

en

l0.3.4

Sammanfattning av rapporten

Sammanfattningsvis skulle enligt rapporten hemtillverkning kunna minska som ett resultat av ett totalförbud mot försäljning smällare

av och det är tveksamt höjd åldersgräns skulle få några större effek-

om en ter överhuvudtaget. Langningen skulle vidare minska vid ett förbud, eftersom endast langning av insmugglade produkter skulle komma i fråga. Resultatet kan också beskrivas i följande tabell.

Hemtillverkning smuggling Langning

Höjd ålders- Ingen större Ingen större Ingen större gräns effekt effekt effekt Totalförbud Eventuell Sannolikt Sannolikt

en en

minskning begränsad minskning

ökning dock

organiserad

180 Hemtillverkning och olaga införsel SOU 19991128

10.4 skolelevers erfa-

Enkätundersökning om renheter av fyrverkerier

Under våren/sommaren 1999 erhöll elever i skolor tillhörande Spånga/Tensta-ornrådet i årsklassema 4-9 del ett skriftligt

av frågefor-

mulär om fyrverkerier. Undersökningen utfördes uppdrag SAI. av Frågorna besvarades av 327 elever. Av deras framkom följande. svar Utav de intervjuade hade 72 procent vid något tillfälle använt fyrverkerier i allmänhet och i princip lika stor andel hade använt smällare. 63 procent hade fått produkterna sina föräldrar. Det framkom att av debutåldem för användningen 7-10 år. Nio procent hade själva tillvar verkat smällare eller andra fyrverkerier från anskaffat material eller manipulerat befintliga produkter. Därefter djupintervjuades 12 elever. Urvalet dem slumpartat. av var Deras ålder var 8-14 år. Den hemtillverkning de hade erfarenhet av var manipulation av legala produkter.

10.5¶Slutsatser om

hemtillverkning

10.5.1 vid förbud mot smällare

Hemtillverkning

Som redan klarlagts i 1975 års betänkande står begreppet hemtillverkning för två skilda förfaranden. Vid det utgör de legala smällarna ena grunden, exempelvis genom att flera smällare buntas ihop för att en förstärkt knall skall uppstå. För detta förfarande är begreppet hemtillverkning ett missvisande begrepp, det handlar i stället smällare om att används ett olämpligt sätt. Förfarandet tycks i viss mån påminna om vad utredningen benämner okynnessmällande. Det är uppenbart som att denna hantering skulle försvinna vid ett förbud smällare. Därmed mot är det klarlagt att en del det idag betecknas hemtillverkning av som som skulle upphöra. Det andra förfarandet skulle bestå sammanblandning olika av av kemikalier till pyroteknisk sats, vilket självfallet skulle kunna vara aktuellt vid ett smällarförbud. Det är framförallt ungdomar eller barn som kan förväntas tillverka pyroteknisk sats. Sammantaget kan alltså slås fast att med ökad risk för hemtillverkning grund förbud av mot smällare avses att ungdomar eller barn i ökad utsträckning skulle blanda samman kemikalier till pyroteknisk sats. Vid bedömningen denna risk finns det två synsätt. Det av ena utgörs av det som fördes fram de sakkunniga i 1948 års betänkande. Deras av utgångspunkt är att det är tillgången till legala smällare utgör som gro-

SOU 1999: 128 Hemtillverkning och olaga införsel 181

grunden för hemtillverkning. Enligt 1948 års betänkande legaliserar tillgången till smällare att barn leker med det explosiva ämnet, vilket senare leder till att de tillverkar egna produkter. Synsättet delas av den Sociologiska Institutionen i den rapport som utarbetats utredningens uppdrag och sammanfattats i avsnitt 10.3 Institutionen betonar att

som smällare används som leksaker av bam. De som skulle komma i fråga för hemtillverkning skulle däremot ungdomar i övre tonåren, efter-

vara som det är först i denna åldern som man ett flagrant sätt förmår bryta mot vuxenvärldens normer. Ett förbud mot smällare skulle därmed drabba bam. Avsaknaden av legala smällare skulle därmed inte leda till hemtillverkning. I stället skulle ett förbud få den effekten att barn inte skulle vänjas vid smällare, vilket skulle kunna förhindra att de sedan de kommit upp i Övre tonåren tillverkar egna smällare sätt som sker i dag. Sammantaget skulle hemtillverkningen därmed minska.

Vad institutionen anfört vinner visst stöd av den undersökning som redovisas under 11.4. Även omfattningen denna undersökning är

om av begränsad framgår det att barn använder smällare och andra fyrverkerier samt att det i stor utsträckning är föräldrarna som tillhandahåller produkterna. Den erfarenhet barnen i ålder 8-14 tycks ha hemtill-

av verkning förefaller vidare vara en manipulation av legala produkter.

Det andra synsättet som har förts fram är att barn vill smälla och att de om tillgång till legala smällare saknas, skulle tillverka och far-

egna ligare smällare. Synsättet har historiskt sätt förts fram av den tidigare centrala tillsynsmyndigheten och av den pyrotekniska branschen. Det har till stöd för resonemanget påståtts att de restriktioner om förvärv av knallprodukter för underåriga som infördes 1949 skulle ha haft ökade personskador som följd och att dessa återigen skulle ha minskat sedan kommerskollegium sänkt åldersgränsen några senare.

De internationella erfarenheterna utredningen tagit del är

som av blandade. Varken Finland, Norge eller Storbritannien har erfarit att förbudet medfört ökad hemtillverkning. Det finns dock indikationer att

om hemtillverkningen i Danmark kan vara omfattande. Vidare påstås att ett kortvarigt förbud mot smällare i Berlin skulle medfört ökad hemtillverkning. Det skall dock beaktas att erfarenheten ligger tidsmässigt långt tillbaka och att bedömningen dessutom grundades enbart

uppgifter i massmedia.

Mycket talar därför enligt utredningens uppfattning för att det är den första bedömningen om att tillgången till legala smällare leder till hemtillverkning som är den korrekta. Det behöver dock i och för sig inte så att de båda synsätten står i motsats till varandra utan det

vara kan handla om olika tidsperspektiv. De barn och ungdomar som idag använder smällare har tillägnat sig det mönster som enligt den första teorin ovan leder fram till att vissa går över till att göra smällare.

egna

182 Hemtillverkning och olaga införsel SOU 1999: 128

En minskning av hemtillverkning skulle slå igenom först lite längre sikt när dessa traditioner brutits. Under mellantiden skulle benägenheten för ökad hemtillverkning kunna öka bland de ungdomar växt som i mönstret att använda smällare. Sammantaget kan anföras smällare skulle förbjudas skulle att om den delen av hemtillverkning utgörs att legala smällare försom av stärks upphöra. Övervägande skäl talar vidare enligt utredningen för att även den andra delen av hemtillverkningen, dvs. helt tillverkning, egen skulle minska, i vart fall sikt.

10.5.2 vid

Hemtillverkning höj ning av åldersgränsen

för rätt till förvärv smällare av

För att få förvärva smällare krävs det i dag uppnått ålder att man en om 15 år. Om denna åldersgräns höjs till 18 år skulle effekt en kunna bli att de som är under 18 år i ökad utsträckning skulle tillverka smälegna lare. Återigen är det alltså bara frågan den del hemtillverkning om av som utgörs av sammanblandning av kemikalier till pyroteknisk sats, eftersom hemtillverkning med legala smällare uppenbart skulle minska. Vid bedömningen den tillverkningen skulle öka är återav om egna igen avgörande om vilket under lO.5.l nämnda synsätt av ovan man anlägger. Den Sociologiska institutionen har haft utgångspunkt som att smällare används leksaker barn och tillverkning utförs som av att egen av ungdomar i övre tonåren. Accepteras detta synsätt är det självklart att en åldershöjning inte påverkar tillverkningen. Som anförts är ovan det mycket som talar för att detta synsätt är det riktiga. Institutionen har vidare anfört att höjning åldersgränsen meningslös, eftersom en av vore de som i hög grad använder produkten, dvs. bam under 15 år redan i dag inte har åldern inne att köpa produkten utan att det är föräldrar som förser sina barn med smällare. Anlägger man det andra synsättet skulle slutsatsen bli den minatt skade tillgången till legala smällare skulle kunna medföra att barn eller ungdomar tillverkar egna. Det får dock även med detta synsätt förutsättas att risken för Ökad tillverkning skulle mindre än vid förbud, vara ett eftersom legala smällare skulle finnas på marknaden och det därmed skulle kunna bekvämare för den enskilde försöka kringgå vara att âlderskravet än att själv börja tillverka. Sammantaget framstår enligt utredningen risken för ökad hemtillverkning som följd höjning åldersgränsen tämligen av en av att vara begränsad.

SOU 1999: 128 Hemtillverkning och olaga införsel 183

10.6¶Slutsatser om olaga införsel

l0.6.1 införsel vid förbud mot smällare

Olaga

I Danmark ledde förbudet för allmänheten att hantera smällare till olaga införsel av knallprodukter i stor utsträckning vilket i dag utgör ett problem av den dignitet att liberaliseringar i lagstiftningen övervägts. Motsvarande utveckling har dock inte ägt rum i de andra länderna som infört förbud. För Storbritannien och Finlands del skulle detta kunna förklaras med att denna utveckling ännu inte hunnit uppstå, för Norges del gäller dock inte detta. Varför dessa skillnader föreligger har inte kunnat klarläggas. En hypotes skulle kunna vara att Danmark införde restriktioner tidigt vid tidpunkten då riskmedvetandet hos allmänheten kan ha varit lågt. En förklaring skulle kunna att Danmark

annan vara vid tidpunkten för förbudet länder tillät smällare. Även

omgavs av som Norge införde dock tidigt förbud.

En avgörande fråga för utredningen är om den negativa utvecklingen i Danmark även skulle kunna uppstå i Sverige. Inledningsvis kan slås fast att samtliga länder i Sveriges närområde i dag inte tillåter smällare för allmänheten. Den som vill köpa smällare för eget bruk skulle behöva åka till Tyskland för att köpa smällare eller till Danmark för att köpa illegala. Den Sociologiska Institutionen har vidare anfört att risken för olaga införsel skulle högre än risken för ökad hem-

vara tillverkning vid ett förbud. Samtidigt har påpekats i rapporten att de ekonomiska incitamenten för organiserad smuggling skulle små.

vara Rapportens sammanfattande slutsats är att risken för organiserad

en olaga införsel skulle uppstå är liten under förutsättning att ett förbud förankras i det allmännas rättsmedvetande. Sammanfattningsvis

anser utredningen att det finns viss risk för att ett förbud mot smällare

en leder till olaga införsel, men att det är möjligt att motverka denna risk exempelvis genom informationsinsatser.

lO.6.2 Olaga införsel vid

höjning av åldersgränsen

Sociologiska Institutionens ståndpunkt är att effekterna höjning

av en av åldersgränsen för rätt till förvärv smällare är så små att den inte

av skulle ge utrymme för illegal marknad. Därtill kan läggas att det är

en uppenbart att ålderskategorin under 18 år inte har sådana att

resurser en uppkomst av en illegal marknad framstår som sannolik. Vidare kommer de underåriga också i stor utsträckning att sakna möjlighet att

egen hand föra in varor. Sammantaget får det bedömas uteslutet att

som en höjning av åldersgränsen skulle medföra olaga införsel smällare.

av

äêxtaá, 23:29::z,.:":s:.wá.; äs

ñivr-zåê1êziil 4 :man: :ü .igâåê:ms-v mi nu

w ; " isssesam

i

$ ; :záâx

V f vid 1 ä

då"

gay

g§§il§3$iif§"iååSätila snö tankar

§§§Lrfe2anpârüäxgausübfåVi: gniuiöxå

Utredningens förslag 185

11

Utredningens förslag

Förslag: Utredningen föreslår att ett förbud mot smällare införs. Åldersgränsen för hantering av fyrverkerier, utom för de minsta

varorna avsedda för inomhusbruk såsom exempelvis tomtebloss eller s.k. partypoppers, föreslås höjas från lägst 15 år till 18 år. SÄI bör överväga om inte åldersgräns bör införas även för de minsta

en fyrverkeriema. Utredningens förslag bör kombineras med kraftigt

en ökad satsning på information om riskerna med fyrverkerier och

om korrekt användning. Till SÄI bör vidare knytas fyrverkeriråd

ett med syfte bistå SÄI i frågor rörande fyrverkerier. föreslår

att Slutligen utredningen SÄI får i uppdrag kartlägga behovet

att att av begränsningar vad avser tillgängligheten kemikalier typiskt

av som kan användas till hemtillverkning fyrverkerier.

av

1 1.1

Utgångspunkter

Utredningens överväganden och förslag grundas att användningen av fyrverkerier i Sverige liksom i flera andra länder har lång

en tradition och är till glädje och nöje för många människor den

men att också är förknippad med ett antal problem. Syftet med förslagen

är att lägga grunden för en fortsatt sund användning fyrverkerier i landet.

av

Den kartläggning utredningen gjort problem är förknippade

av som med användningen av fyrverkerier och då framförallt smällare visar

att problemen är av den omfattning och art att åtgärder är motiverade. Det faktum att nära hälften personskadoma exklusive hörselskador och

av huvuddelen av hörselskadoma drabbar barn och ungdomar under 18 år, dvs. barn enligt bamkonventionens definition, måste enligt utredningen tillmätas särskild betydelse. En utgångspunkt fyrverkerier

annan är att har ett positivt "nyttovärde" vilket ingripande åtgärder måste

mot vägas. Utredningen bedömer därvid att "nyttovärdet" smällare är

av

186 Utredningens förslag SOU 19991123

relativt begränsat medan det för fyrverkerier i övrigt är högre. En annan utgångspunkt är att åtgärdemas effekter för fyrverkeribranschen måste beaktas liksom erfarenheter andra länder gjort i samband med förändringar av regelverket.

1 1.2 Smällare

Smällare kan enligt utredningens underlag bedömas vara inblandade i ungefär hälften av de olyckor som inträffar vid användningen av fyrverkerier eller 200-250 stycken per år. Huvuddelen av dessa drabbar barn under 18 år. Vad gäller hörselskador som uppstår under användningen av fyrverkerier kan antas att dessa helt orsakas av smällare. Det innebär att hörselskador i huvudsak drabbar bam/ungdom eftersom det är dessa som använder smällare. Hur många som drabbas kan diskuteras men enligt utredningens bedömning torde det ett betydande

vara antal. Olägenheter såväl vad gäller människor djur är i huvudsak

som beroende användningen av smällare. Slutligen indikerar utredningens underlag betydande andel de bränder orsakas

att en av som av fyrverkerier kan hänföras till smällare.

Detta innebär, som framgår diskussionen i kapitel att ett

av förbud mot smällare kraftigt skulle reducera problemen eller helt eliminera dessa.

Alternativet till ett sådant förbud utgör, som framgår diskus-

av sionen i kapitel kombination olika åtgärder information, ljud-

en av begränsning för smällare, höjning av åldersgräns, inskränkningar i försäljningstider för fyrverkerier. De positiva effekterna problemen

av detta åtgärdspaket torde bli mindre än ett förbud samtidigt åtgär-

som derna delvis skulle framstå som onödigt ingripande. Det är framförallt okynnessmällandet vid jul och mellandagarna orsakar olägen-

som heterna för människor och djur. Inskränkningama i försäljningstid och eventuellt användningstiden skulle dock praktiska skäl behöva

av omfatta allt fyrverkeri.

För denna utredning, liksom för 1942 och 1972 års utredningar, är fråga vilken effekt ett restriktivare regelverk har vad gäller hemtillverkning och olaga införsel en central. Denna fråga diskuteras ingående i kapitel 10. De skador och problem dagens användning smällare

som av orsakar i kombination med vad utredningen bedömer begränsat

som "nyttovärde" innebär enligt utredningens bedömning att ställningstagandet till frågan om förbud eller inte förbud blir beroende vilken

av bedömning som görs riskerna för negativa effekter avseende hemtill-

av verkning och olaga införsel.

SOU 1999: 128 Utredningens förslag 187

Frågan hänger nära samman med utredningens rangordning av problemen. En ökning av hemtillverkningen och olaga införsel skulle leda till allvarligare personskador vilket i hög grad skulle drabba barn och ungdomar. Däremot skulle omfattningen av det totala smällandet minska och därmed olägenhetema för människor och djur liksom sannolikt bränder orsakade av smällare. Eftersom utredningen bedömer personskador, och då framförallt de drabbar barn och ungdom,

som som det allvarligaste problemet blir frågan om hemtillverkning och olaga införsel därmed mer avgörande än om olägenheter och bränder prioriteras högst.

Något säkert svar vad gäller effekterna hemtillverkning och olaga införsel går inte att ge. Utredningen bedömer dock att mycket talar för den uppfattning som kommer till uttryck i rapporten från Sociologiska Institutionen i Lund och som också förfäktades av 1942 års utredning, nämligen att det handlar om att bryta ett invant mönster där den legala tillgången på smällare är en inkörsport. Ett förbud mot smällare skulle därmed behöva kombineras med informationsinsatser hemtillverk-

om ningens risker för att motverka en i det kortare perspektivet eventuell ökad hemtillverkning bland dagens ungdomar se avsnitt 11.4. En översyn bör även göras om reglerna för försäljning av substanser

som typiskt sett används vid hemtillverkning se avsnitt 11.6.

Sammanfattningsvis stannar därmed utredningen för att föreslå att ett förbud mot smällare införs. Grunden är de problem dessa orsakar, varvid de skador som drabbar barn och ungdom tillmätts särskild betydelse, inte minst mot bakgrund de förpliktelser barnkonventionen

av medför. Med hänsyn till dessa problem och smällarnas nyttovärde kan inte ett förbud mot smällare onödigt ingripande. Effekterna

anses vara av ett förbud på fyrverkeribranschen som diskuteras i avsnitt 9.7 och i 11.7 nedan kan inte heller enligt utredningen anses vara sådana att ett förbud framstår som alltför drastiskt. ställningstagandet baseras även

de erfarenheter som gjorts i länderna i vårt närområde och innebär att det svenska regelverket denna punkt harmoniseras

med vad som gäller i övriga nordiska länder.

Rent tekniskt kan ett förbud mot smällare införas skilda sätt, vilket en jämförelse regleringama i de länder säger sig ha

av som ett smällarförbud visar. Det som i första hand kommer i fråga är att föreskriva att en produkt smällare inte får godkännas i Sverige. Vad

som som vidare skulle kunna komma ifråga är att tillståndsbelägga smällare, dvs. föreskriva att de bara får hanteras efter tillstånd på sätt

samma som idag gäller för bl.a. knallskott, vilka kan beskrivas kraftigare smäl-

som lare, och raketer med vikt överstigande 250 jämför avsnitt

en gram, 2.2. Det skall anmärkas att för sistnämnda konstruktion kan beteck-

188 Utredningens förslag SOU 1999: 128

ningen smällarförbud missvisande, eftersom det inte är fråga om

vara ett reellt förbud.

I Danmark ingår smällare i kategorin professionellt fyrverkeri för användning utomhus. Sådana produkter får bara säljas, köpas eller användas den har tillstånd polismyndigheten och denna

av som av reglering ansvariga myndigheter vara liktydigt med ett smällar-

anser förbud. I Finland och Norge är det dock fråga om reella förbud. I Finland får fyrverkeripjäser smällande laddning innehåller eller till

vars sin detonationsstyrka motsvarar mer än 0,05 gram svartkrut inte godkännas. I Norge gäller motsvarande för även mindre smällare. I Storbritannien gäller tredje variant som innebär att det är förbjudet att till-

en handahålla smällare för andra än dem som har professionell anknytning till fyrverkerier jämför avsnitten 7.1-7.4. Utredningen har inte haft möjlighet att göra värdering de olika modellerna i sig medför

en av om olika effekter. Det kan dock konstateras att tillgången i Danmark illegala smällare är god. Om det beror utformningen av det avsedda smällarförbudet eller andra faktorer är dock svårt att säga.

Det svenska regelverket har tillståndskrav som utgångspunkt. Detta skulle vara ett skäl att välja en modell med tillståndsplikt.

Från Rikspolisstyrelsens sida har anförts att det är lättare att kontrollera efterlevnaden av ett förbud som grundas att smällare inte får godkännas. Handelstillstånd för försäljning av fyrverkerier meddelas generellt för en mängd butiksinnehavare. Med smällare tillgängliga i handeln finns det risk för att ungdomar får tillgång till dem. Det har

en vidare anförts att det inte skulle finnas kvar något legalt användningsutrymme för smällare med tillståndskrav. I dag används smällare av ungdomar. De knalleffekter som förekommer i samband med professionella jubileumsfyrverkerier utgörs av knallskott. Det framstår som uppenbart att få ungdomar skulle ansöka om tillstånd till en kostnad om 475 kr för att använda smällare. Tillståndsgivningen skulle ske med hänsyn taget till lagens syfte. Om skador, inklusive psykiska sådana, kunde förutses skulle tillstånd inte komma att beviljas. Vidare skall beaktas att utredningen även att föreslå en höjning av

avser åldersgränsen jämför avsnitt 11.3 vilket då skulle få den effekten att tillstånd inte skulle beviljas för den är under 18 år.

som

Sammantaget anser utredningen att övervägande skäl talar för att ett smällarförbud utformas som ett reellt förbud. Utredningen föreslår därför att förslaget genomförs genom att det föreskrivs att smällare inte får godkännas.

En fråga är efter detta ställningstagande vad som skall gälla för knallskott. Denna produkt är som nämnts en större smällare. Det krävs i dag polistillstånd för att hantera produkten. Enligt uppgift från SÃI används den i begränsad utsträckning, huvudsakligen av professionella

Utredningens förslag 189

användare vid jubileumsfyrverkerier. Enligt utredningens bedömning kan det dock föreligga en risk för att ett förbud mot smällare skulle kunna medföra att exempelvis ungdomar i ökad utsträckning försökte få tillgång till sådan produkt. I exempelvis Danmark förekommer

en också knallskott i stor utsträckning den illegala marknaden. Användningen av knallskott orsakar i Danmark en betydande andel av personskadorna jämför avsnitt 7.1.3.

Vid bedömningen av hur ett förbud skall utformas måste dock även lagtekniska hänsyn tas. Ett förbud bör föras i regelverket

om brandfarliga och explosiva varor. En bestämmelse i detta regelverk måste korrespondera med lagens syfte, dvs. ha skador till följd av brand eller explosion som utgångspunkt. Utredningens förslag grundar sig i första hand personskador. Som anförts utgör dock även olägenheter ett skäl. Med olägenheter utredningen i sammanhanget psykiska

avser skador i form av skrämsel för människor och djur, vilket innefattas i begreppet skada jämför avsnitt 12.2. Utredningens förslag innefattas därmed i lagens syfte.

En fråga är vilken nivå en sådan regel bör införas i regelsystemet. Inledningsvis kan anföras att frågan är principiellt viktig karaktär

av och att den har debatterats i riksdagen vid ett flertal tillfällen. På grund härav skulle det framstå som naturligt att riksdagen fick ta ställning till utredningens förslag. Samtidigt regleras dock fyrverkerier inte

i en särskild lag utan i lagen brandfarliga och explosiva En

om varor. lösning skulle kunna att utredningen föreslog att regeringen

vara uppdrog SÄI sitt regelverk efter förslaget. På grund

att anpassa av frågans vikt kan det dock finnas skäl att förlägga regeln på högre

en nivå i regelsystemet. Av lagens övergripande karaktär följer det är

att uteslutet att föreslå ändring i den. Däremot kan det rimligt

en anses att föreslå att begränsningen skall framgå förordningen. En sådan

av åtgärd förutsätter att det finns ett redan gällande bemyndigande för regeringen eller att utredningen föreslår att ett nytt bemyndigande införs i lagen.

I 11 och 12 §§ lagen 1988:868 brandfarliga och explosiva

om varor finns redan bemyndiganden kan intresse. I 12 §

som vara av anges att regeringen får förbjuda hantering eller import brandfarliga

av och explosiva varor. Ett krav är dock att det ärav särskild betydelse från brand- eller explosionssynpunkt. Det har anförts det skulle

att kunna vara tveksamt detta bemyndigande kan användas

om av regeringen för att förbjuda smällare. Följande skäl har anförts: Departementschefen anförde i förarbetena att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer enligt paragrafen omedelbart får ingripa med ett generellt förbud mot hantering eller import viss brandfar-

av en lig eller explosiv vara prop. 1987/88:101 35. Han anförde därvid att

s.

190 Utredningens förslag

det självfallet skall vara fråga om en sådan vara som antingen genom

egenskaper eller genom hanteringen av varan kan medföra en säregna skilt betydande risk för skada brand eller explosion. Detta skulle

genom tala för att bestämmelsen extraordinär situation. En ytterligare

avser en förutsättning för ett förbud borde enligt departementschefen vara att tillståndskrav eller andra villkor enligt ll § lagen inte är tillräckliga för att undanröja riskerna.

Mot det anförda skulle kunna invändas att smällarens effekt är explosion och att utredningens kartläggning visar att användningen av smällare medför en risk för skada, som skulle kunna beskrivas som särskilt betydande. Det är vidare som framgår av vad som anförts ovan utredningens bedömning att enbart ett tillståndskrav inte skulle vara tillräckligt för att förhindra att ungdomar skulle få tillgång till smällare, vilket skulle innebära risk för fortsatta skador. Slutligen bör det framhållas, att det förhållande att regeringen har möjlighet att ingripa omedelbart, knappast utesluter åtgärder sedan problemet utretts.

Regeringen har dock redan grund av ett annat bemyndigande i samma lag möjlighet att från brand- och explosionssynpunkt kontrollera vilka varor som får förekomma i Sverige. Redan i 11 § anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får om det behövs från brand- eller explosionssynpunkt meddela föreskrifter om att annat särskilt krav skall gälla för hantering eller import av brandfarliga eller explosiva varor. Med stöd av detta bemyndigande har regeringen i förordningen om brandfarliga och explosiva varor i 10 § föreskrivit att för att en explosiv vara skall få hanteras eller importeras, krävs att den är godkänd SÄI, dvs. SÄI får och skall med lagens

av syfte som utgångspunkt skadeförebyggande godkänna eller underkänna Med stöd denna paragraf har SÄI också tidigare under-

varor. av känt produkter som exempelvis svärmare, vissa rakettyper och kraftiga puffskott jämför regeringens förordningsmotiv, Industridepartementet, 1988:5 och avsnitt 4.1.2. Eftersom SÄI:s lagstöd för underkänna

att varor härstammar från ll § i lagen innebär det självfallet att även regeringen, med stöd av denna paragraf, får uppställa krav som innebär ett underkännande av vissa varor. Ett sådant krav skulle kunna vara att fyrverkerier skall ha annat huvudsakligt syfte än att avge knall. I anslutning till redan gällande krav godkännande från SÄI skulle

om detta passa väl in i regelverkets systematik. Utredningen förordar därför en sådan lagteknisk lösning.

Med den föreslagna definitionen om annat huvudsakligt syfte än att avge knall innefattas förutom smällare även sådana knallskott som används för fyrverkeriändamål, eftersom skillnaderna mellan

dessa produkter i praktiken bara är knalleffektens styrka. Däremot faller de knallskott som används för militärt ändamål utanför, eftersom dessa

Utredningens förslag 191

inte är fyrverkerier. Enligt utredningens bedömning framstår det som rimligt att huvudregeln bör att varken smällare eller de "civila" vara knallskotten skall godkännas. Med hänsyn till att det för knallskott finns ett behov av användning för i vart fall professionella jubileumsfyrverkerier bör det finnas möjlighet att meddela undantag härifrån. en Utredningen föreslår därför att det skall möjligt för SÃI vara att meddela undantag från det föreslagna kravet. Det bör ankomma SÄI att följa utvecklingen av framförallt ungdomars möjlighet att få tillgång till knallskott och därefter bedöma det undantag krävs för om som knallskott bör begränsas till den professionella hanteringen. att avse Det har slutligen framkommit att s.k. partypoppers och smällkarameller skulle kunna beskrivas fyrverkerier har huvudsaksom som som ligt syfte att knalleffekt. Dessa produkter ingår i dag i den avge grupp av mindre fyrverkerier fritt får förvärvas jämför avsnitt 2.2. som Utgångspunkten för SÄI är dessa mindre fyrverkerier skall klara att en inomhusanvändning. Såvitt framkommit orsakar produkterna inte skador i någon omfattning och det saknas därför skäl föreslå dessa att att inte skall få godkännas. Förslaget bör därför inte omfatta dem. På grund av det anförda föreslår utredningen följande tillägg förs in i att 10 § förordningen: 10 § För att en explosiv vara skall få hanteras eller importeras, krävs att den är godkänd av Sprängämnesinspektionen eller har gått igenom någon annan form av bedömning överensstämmelse skall godtas av som enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EESavtalet.

För att en explosiv är fyrverkeripjäs skall få vara som en godkännas av Sprängämnesinspektionen krävs att har varan annat huvudsakligt syfte än att avge knall eller att den är avsedd för såväl inomhusbruk som utomhusbruk. Sprängämnesinspektionen får föreskriva om undantag från kraven.

Sprängämnesinspektionen skall upprätta förteckning över godkända en explosiva varor och över varor införts till landet efter sådan som bedömning av överensstämmelse i första stycket. som avses

Termen fyrverkeri förekommer inte tidigare i lagen eller

förordningen

och denna bör därför lämpligen förklaras. Enligt SÄI fyrverkerier är explosiva varor som innehåller pyrotekniska ärrmen och ljussom avger eller ljudeffekter. I denna definition innefattas dock pyrotekniska även sceneffekter, dvs. sådana produkter används för skapa som scen att en illusion exempelvis åska. Sådana produkter inte betrakta om är att som fyrverkerier. Skillnaden mellan dessa produkter utgörs närmast av

192 Utredningens förslag SOU 1999: 128

användningsornrådet. Det skulle kunna anföras att fyrverkerier har ett rent nöjesändamål medan det för pyrotekniska sceneffekter även ingår en nyttoaspekt.

Definitionen bör läggas till 8 § i förordningen, eftersom denna paragraf innehåller även andra definitioner. På grund av det anförda föreslår utredningen att följande tillägg görs till 8

8§ Till explosiva varor hänförs varor som består av eller innehåller explosivämnen.

Med explosivämnen avses fasta eller flytande ämnen eller blandningar av sådana ämnen som kan bringas till snabb kemisk reaktion, varvid energi frigörs i form av tryckvolymarbete eller värme. Med fyrverkeripjäser avses explosiva varor som innehåller pyrotekniska ämnen och som avger ljus- eller ljudeffekter enbart för nöjesändamål.

Explosiva varor klassificeras enligt de närmare föreskrifter som Sprängämnesinspektionen meddelar. Bestämmelserna om vilka explosiva varor som utgör krigsmateriel finns i förordningen 1992: l 303 om krigsmateriel.

Sprängämnesinspektionen meddelar beslut om ett ämne är att anse som explosivämne.

Som kommer närmare kommer att redovisas i avsnitt 11.7 föreslår utredningen att dessa föreskrifter skall träda i kraft den 1.december 2 000. För smällare och knallskott finns för närvarande gällande beslut

godkännande. Enligt 12 § förordningen skall SÄI återkalla godom ett kännande av en explosiv vara om ändrade förhållanden föranleder att varan inte längre bör vara godkänd. Vad som utgör ändrade förhållanden är inte angivet i förordningsmotiven Regeringens förordningsmotiv 1988:5. Det kan dock förutsättas att avsikten är SÄI skall ha

att möjlighet att återkalla godkännande explosiva det efter

av varor om godkännandet framkommer att det finns risk för att orsakar

en varorna skador. Så har i praktiken också skett för exempelvis produkten Thunder King. Utredningens kartläggning visar att användningen

av smällare och knallskott medför en risk för skador.

1 1.3 Andra

fyrverkerier

Utredningens kartläggning visar att andra fyrverkerier än smällare framförallt orsakar personskador och bränder. Ungefär hälften alla

av

Utredningens förslag 193

personskador, eller 200-250 stycken år, kan bedömas orsakas av

per andra fyrverkerier än smällare. Av underlaget går inte att utläsa hur många dessa drabbar barn under 18 år. Även bränder orsakas

av som av andra fyrverkerier än smällare. Vad gäller hörselskador bedömer utredningen att dessa i huvudsak orsakas av smällare. Detsamma torde i stort gälla olägenheter för människor och djur. Användning av fyrverkerier i närheten särskilt känsliga platser såsom sjukhus och andra vård-

av inrättningar kan givetvis skapa problem. Problembilden samt produkternas "nyttovärde" för många människor innebär enligt utredningens bedömning dock att eventuella åtgärder i syfte att minska de problem som andra fyrverkeriprodukter än smällare orsakar bör vara mindre ingripande än vad som gäller för smällare.

Skälet till att andra fyrverkerier än smällare orsakar personskador är framförallt vårdslös användning. Detsamma torde gälla bränder men här förekommer även en medvetet felaktig användning, framförallt vad gäller barns och ungdomars användning.

De åtgärder som skulle kunna komma ifråga vad gäller andra fyrverkerier än smällare, och som diskuteras i kapitel är inskränkningar i försäljningstid och användningstid, höjning av åldersgräns för 15årsprodukter samt inforrnationsinsatser.

Utredningens bedömning är att om utredningens förslag om förbud mot smällare genomförs, så framstår en begränsning i försäljningstid efter exempelvis den finska modellen onödigt ingripande med hän-

som syn till att effekten vad gäller personskador och bränder torde vara marginell.

Vad gäller restriktioner i användningstid och plats så har som tidigare redovisats kommunerna möjlighet att med stöd av ordningslagen utfärda särskilda ordningsföreskrifter. Av den undersökning som utredningen låtit SIFO genomföra framgår att 45 procent landets kom-

av muner utnyttjat denna möjlighet. Av de kommuner som utnyttjat möjligheten ansåg nära 60 procent att det inte förelåg något behov. En fördel med nuvarande system är således att det till skillnad mot

en nationell reglering av användningstiden medger lokal anpassning

en utifrån de problem är för handen.

som

Utav de kommuner som infört lokala ordningsföreskrifter ansåg knappt 20 procent att de kommit tillrätta med problemen och lika många att föreskrifterna inte haft någon effekt. 40 procent ansåg att föreskrifterna haft viss effekt. Anmärkningsvärt är att endast hälften

av kommunerna hade informerat allmänheten om ordningslagen.

Av undersökningen framgår att det framförallt är problem kopplade till smällare som motiverat införandet av lokala föreskrifter. Förutsatt att utredningens förslag om förbud mot smällare genomförs bedömer utredningen sammanfattningsvis, att de möjligheter enligt ord-

som

7 19-1958

194 Utredningens förslag

ningslagen finns att styra användningen både i tid och vad avser plats är tillfyllest. Att införa generella regler användningstid framstår

om som onödigt ingripande, inte minst mot bakgrund av man i nära 40 procent av kommunerna inte anser sig ha några olägenheter. Enligt utredningens bedömning skulle effekten av lokala föreskrifter kunna förbättras genom ökad information till allmänheten om föreskrifternas innehåll.

Som framgår kapitel 9 bedömer utredningen däremot att höj-

av en ning av åldersgränsen för förvärv av mindre produkters såsom vissa små raketer, mindre versioner av bengalisk eld, fontäner och romerska ljus mm, från 15 till 18 år bör ha positiv effekt såväl vad

en avser personskador som drabbar barn som bränder. Mot denna bakgrund framstår en höjning av åldersgränsen enligt utredningens bedömning

som en alltför ingripande åtgärd. De erfarenheter som kommit fram i utredningens internationella kartläggning stöder en höjning åldersgränsen

av för 15-årsproduktema till 18 år. Samtliga länder i vårt närområde har gränsen 18-år utom för de allra minsta produkterna partypoppers etc.. En sådan åtgärd har vidare ett naturligt samband med förslaget för-

om bud mot smällare. Idag utgör smällare leksaker för barn och ungdomar. En risk skulle kunna att de i stället i ökad utsträckning använder

vara sig av andra produkter, med ökade personskador som följd. För att förebygga detta framstår det som naturligt att i samband med förbud mot smällare föreslå en höjning åldersgränsen. Tillsammans med ett

av smällarförbud skulle höjning åldersgränsen för förvärv fyrver-

en av av kerier utgöra en generell markering om att dessa produkter är olämpliga för bam.

Utredningen föreslår således att åldersgränsen för de produkter

som idag har 15 år som gräns höjs till 18 år. Ett betydande antal produkter är berörda såsom mindre raketer, bengalisk eld, fontäner, eldbägare, romerska ljus, fyrverkeritårtor, fyrverkerisolar, uppstigande effekter och marksnurror. Förslaget innebär, att det sätt som gäller i samtliga andra länder i vårt närområde, införs enhetlig åldersgräns 18 år

en om för samtliga fyrverkerier utom de allra minsta, såsom partypoppers etc.

Lagtekniskt skulle förslaget kunna genomföras motsvarande sätt som angetts för smällare. Antingen skulle det kunna föras in i SÄI:s regelverk eller i förordningen. För de ovan angivna produkterna finns enligt lagen ett generellt tillståndskrav. Enligt 21 § förordningen får dock SÄI ersätta detta tillståndskrav med krav. På grund härav

annat har SÄI ersatt tillståndskravet med krav ålder 15 år. En möjlig-

om het skulle vara att i förordningen i anslutning till 21 § föreskriva att fyrverkerier enbart får hanteras den fyllt 18 år med undantag

av som av mindre produkter.

Utredningens förslag 195

En komplikation i sammanhanget är att det i förordningens 9 § redan finns bestämmelse att explosiva får hanteras endast

en om varor av den som fyllt 18 år. Eftersom såväl den bestämmelsen som 21 § om att SÄI får ersätta tillståndskravet med andra krav återfinns i förordningen och därmed juridiska nivå kan det anföras SÄI

samma att skulle sakna möjlighet föreskriva lägre ålder än 18 år. SÄI

att om en har om detta anfört följande. Enligt 3 § förordningen har den en generell rätt att föreskriva undantag från såväl lagen som förordningen i

om sina föreskrifter. Denna paragraf har den använt sig för att meddela ett specifikt undantag från 9 En formell brist är dock att undantaget inte är inskriven i föreskrifter utan endast i förvaltningsbeslut.

Det anförda framstår som tveksamt ur strikt juridisk synvinkel. 3 § i förordningen 1988:1145 om brandfarliga och explosiva varor lyder följande sätt: Sprängämnesinspektionen får föreskriva om ytterligare undantag från tillämpningen av lagen 1988:868 om brandfarliga och explosiva varor och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen i fråga om vissa brandfarliga eller explosiva varor eller i fråga om viss hantering eller import." 3 § i förordningen har sin motsvarighet i 5 § lagen 1988:868 om brandfarliga och explosiva varor. Båda paragrafema synes ha till syfte att generella undantag för exempelvis vissa varor eller områden skall kunna införas. Begreppet "ytterligare" i förordningen tycks också syfta tillbaka 1 och 2 §§ i förordningen, där sådana undantag gjorts.

Sammantaget anser utredningen att en höjning av åldersgränsen skulle kunna regleras följande sätt. 18-årsgränsen framgår redan av 9 § förordningen, varför utredningen inte nytt behöver föreslå

en ändring i förordningen för att höja åldersgränsen. Under den paragrafen skulle i stället läggas till bemyndigande för SÄI meddela

ett att undantag för sådana produkter inte skall ha någon åldersgräns

som om 18 år, alltså sådana som i dag får förvärvas fritt. Det skulle medföra att SÄI inte behövde använda sig av 3 § för att meddela undantag.

Enligt uppgift från SÄI är tidigare nämnts utgångspunkten för

som mindre fyrverkerier som fritt får förvärvas att sådana produkter skall klara en inornhusanvändning. De vanligaste produkterna i denna kategori är vidare tomtebloss, smällkarameller, isfacklor och s.k. partypoppers. Utredning föreslår att följande tillägg förs in i 9 § i förordningen:

9 § Explosiva varor får hanteras eller importeras endast av den som fyllt

18 år.

196 Utredningens förslag

Sprängämnesinspektionen får föreskriva om undantag för sådana explosiva varor som är fyrverkeripjäser avsedda för såväl inomhusbruk som utomhusbruk.

Innebörden av förslaget är att som huvudregel skall en 18-årsgräns gälla för samtliga explosiva SÄI skall dock i sina föreskrifter få

varor. meddela undantag från ålderskravet om 18 år för sådana produkter som enligt nu gällande regler fritt får förvärvas, såsom exempelvis tomtebloss, isfacklor och s.k. partypoppers. För dessa produkter kan SÄI föreskriva ingen åldersgräns skall gälla eller det skall gälla

att att en lägre åldersgräns. I flera av de länder utredningen besökt gäller för dessa produkter en åldersgräns om 12 år. Enligt utredningens bedömning bör övervägas om en sådan ordning inte vore lämplig även i Sverige. Dessa överväganden bör dock ankomma SÄI.

Den föreslagna lösningen skulle kunna föra med sig vissa följdproblem. Genom att lägga till ett specifikt bemyndigande blir det enligt tolkningsnormen att lex specialis har företräde framför lex generalis uppenbart att SÄI inte kommer kunna meddela undantag från ålders-

att gränsen 18 år för andra explosiva än fyrverkerier med stöd 3 §

varor av i förordningen. Utredningen saknar möjlighet att överblicka ett

om sådant behov föreligger. Om så är fallet måste detta lösas i annat sammanhang. Enligt uppgift från SÄI kan de explosiva

varorna som kommer att beröras vara värdetransportväskor, rökpatroner mot skadedjur och krock-kuddar.

l 1.4 Information

Ett förbud mot smällare skulle i huvudsak lösa problemen med hörselskador samt problemen med olägenheter för människor och djur. Personskadoma kan förväntas minska till hälften. En väsentlig reducering av antal bränder kan vidare uppnås. En höjning åldersgränsen från

av 15 år till 18 år för 15-årsproduktema skulle ytterligare minska antalet personskador och bränder.

Dessa förändringar i regelverket skulle innebära anpassning till

en vad som råder i länderna i vårt närområde och utredningens förslag bygger delvis erfarenheter som gjorts i dessa länder. Som redovisats tidigare är det vanligt med betydande informationsinsatser riskerna

om med fyrverkeriprodukter och vikten korrekt användning görs i

om av dessa länder. De erfarenheter förmedlats till utredningen är

som att man bedömer denna typ av insatser betydelsefulla, inte minst i

som samband med förändringar regelverket.

av

Utredningens 197

förslag

Utredningens förslag ovan bör kombineras med kraftigt ökad en satsning information riskerna med fyrverkerier och korrekt om om användning. Som framgår diskussionen i kapitel 9 torde framförallt av antalet personskador kunna påverkas med information även i viss men mån antalet bränder.

Utredningens förslag bygger bedömningen smällarförbud att ett inte leder till ökad hemtillverkning och ökad olaga införsel. Som tidi-

gare påpekats finns dock inte underlag för några tvärsäkra slutsatser i

dessa avseenden. Det är därför nödvändigt att ett smällarförbud kombi-

neras med ökad information riskerna med hemtillverkning. om Skall ökade informationsinsatser få någon varaktig effekt krävs uthållighet. Ett genomförande utredningens förslag till ändringar i av regelverket bör därför följas med betydande informationsinsatupp ser/kampanjer under åtminstone femårsperiod. Beroende effeken terna och utvecklingen av antalet personskador och bränder får därefter

tas ställning till fortsatta insatser.

Utredningen bedömer, med utgångspunkt från erfarenheterna i

andra länder, att i storleksordningen en-två mkr år bör på per satsas ökad information, framförallt samlade kampanjer inför i första genom hand nyårsfirandet. Närmare uppläggning och

inriktning av informa-

tionsverksamheten bör diskuteras i det fyrverkeriråd som utredningen föreslås skall knytas till SÄI avsnitt 11.5.

se

Kostnaderna för den ökade informationen bör bäras av de som använder fyrverkerier. Detta kan ske på administrativt enkelt ett sätt genom att det system som finansierar SÄI:s verksamhet området utnyttjas. Inspektionen tar ut avgifter tillverkare av och importörer av brandfarliga och explosiva Systemet omfattar varor. en fast avgift om 20 000 kr per år 1999:års värde rörlig avgift samt en om 3 900 kr per ton. Detta betyder att SÄI:s avgifter från

fyrverkeriimportörema idag

kan beräknas uppgå till 1,5 mkr. Den rörliga avgiften skulle ca alltså behöva höjas till i storleksordningen 10 000 kr för per ton att finansiera en ökning av informationsinsatsema den omfattningen av utredningen föreslår.

Lagtekniskt skulle höjning avgiften kunna en av ske på följande sätt. SÄI får enligt 40 §

förordningen om brandfarliga och explosiva

varor meddela föreskrifter avgifter för sin om verksamhet. Enligt förordningen 1996:62 med instruktion för

Sprängämnesinspektionen

3 § skall inspektionen, efter samråd med

Ekonomistyrningsverket,

kunna fastställa taxa för de avgifter får en som tas ut samt meddela de närmare föreskrifter behövs för avgifterna. SÄI som att ta ut Detta har gjort i SÄIFS 1997:10, vilken är under omarbetning. SÄI:s övergripande mål för verksamheten är förebygga skador

att vid hantering

av brandfarliga och explosiva Det anförda innebär information varor. att

198 Utredningens förslag

ingå i SÄI:s verksamhet. SÃI kan därmed efter samråd med får anses Ekonomistyrningsverket höja avgifterna. En avgiftshöjning skulle övervältring få bäras fyrverkerikonsumentema via högre genom av priser. Med hänsyn till att den samlade detaljhandelsförsäljningen kan beräknas uppgå till 230 mkr blir priseffekten marginell.

11.5 vid SÄI

Fyrverkeriråd

Diskussionen och debatten effekterna av användningen av fyrverkeom rier och smällare har visat att många olika intressen är berörda. I debatten har också pekats att det kan vara ett problem att olika aspekter fyrverkerianvändning hanteras av många olika myndigheter och av flera departement. Utredningen föreslår i enlighet med föregående avsnitt att betydande satsas information under en femårsperiod. Huvudresurser ansvarig för detta föreslås bli SÄI det finns anledning att, i likhet men med i Danmark, inriktning och uppläggning diskuteras i en bredare krets. Utredningen föreslår därför inrättandet ett fyrverkeriråd vid av SÄI. Rådet, bör ha till SÄI:s ledning och styrelse rådgivande som en funktion, bör ha en bred sammansättning bestående av närmast berörda intresseorganisationer och bransch men även berörda myndigheter såsom Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Räddningsverket och Konsumentverket. Rådet bör även kunna utgöra ett forum för diskussion regelverket på fyrverkeriområdet och därmed stöd för SÄI om vara ett exempelvis i föreskriftsarbetet. Förekomsten rådet bör skrivas in i SÄI:s verksinstruktion. Där av bör att rådet skall finnas samt att det bör omfatta högst 10 ledaanges möter SÄI:s generaldirektör är ordförande. Rådets ledamöter samt att bör utses SÄI:s styrelse efter förslag från respektive myndigav het/organisation. Utredningen föreslår följande paragraf införs i SÄI:s verksatt instruktion, förordningen 1996:62 med instruktion för Sprängämnesinspektionen.

Fyrverkeriråd 7 § Till Sprängämnesinspektionen är knutet ett fyrverkeriråd med representanter från berörda myndigheter, näringslivsorganisationer och andra intresseorganisationer. Rådet har till uppgift att bistå inspektionen vid handläggningen av frågor om fyrverkerier. Ledamöterna utses av Sprängämnesinspektionen för en bestämd tid.

Rådet består av generaldirektören, som är ordförande, och

högst tio andra ledamöter.

11.6¶Kemikalier för

hemtillverkning

Utredningens förslag till förbud mot smällare bygger bedömningen att ett sådant inte skall behöva leda till ökad hemtillverkning. Utredningens bedömning är i likhet med Sociologiska Institutionen i Lund att effekten, åtminstone lite sikt, tvärtom kan bli minskning allt

en eftersom smällarkulturen fasas ut. På kort sikt kan incitamentet till

hemtillverkning öka. Utredningen har ovan pekat betydelsen att

av resurser därför satsas på information om hemtillverkningens risker.

En annan möjlighet för att minska risken för ökad hemtillverkningen är att begränsa tillgängligheten för sådana kemiska ämnen

som typiskt sett används vid hemtillverkning. Detta diskuterades även i 1975 års utredningen. Utredningen har inte haft möjlighet under den

att begränsade utredningstiden närmare kartlägga vilka ämnen

som är mest frekvent förekommande i detta sammanhang och än mindre kartlägga

vilka regler som gäller för försäljning. Icke desto mindre är detta

en viktig fråga bör tas hand. Utredningen föreslår därför

som om att regeringen SÄI uppdrag

ger ett att göra en kartläggning samt bedöma beho-

vet av begränsningar i tillgängligheten.

11.7¶Konsekvenser för branschen och

genomförande av utredningens förslag

En utgångspunkt för utredningens överväganden har varit

att användningen av fyrverkerier har positivt värde för många människor. Traditionen att med fyrverkerier sprida fest och glans vid firandet vissa helger och högtider är gammal och torde, i Sverige i många andra

som länder, vara djupt förankrad hos stora delar befolkningen. Utred-

av ningens kartläggning visar dock att användningen även är förknippad med problem. Utredningens förslag syftar till att undanröja och

ovan minska problemen och därmed lägga grunden för god

en användning av

fyrverkerier i landet. Som påpekats i kapitel 9 torde detta

sikt gagna även fyrverkeribranschen eftersom denna knappast kan betjänt

vara av en ständigt pågående debatt om de problem de produkter

som som branschen tillhandahåller orsakar. Samtidigt framgår avsnitt

av 9.7 att utredningens förslag förbud mot smällare och höjning ålders-

om en av

SOU 19993123 200 Utredningens förslag

övriga IS-årsprodukter till 18 år, kort sikt kan få gränsen för negativa effekter vad branschens försäljning. avser tidigare redovisats kan värdet branschens totala försäljning Som av bedömas uppgå till 105 mkr år. De produkter som berörs av ca per utredningens förslag ett restriktivare regelverk och som helt överom vägande består import enligt uppgift från branschen för ett av svarar försäljningsvärde 17 mkr vilket kan uppskattas motsvara 10-11 om ca årsarbetskrafter. Som mest skulle utredningens förslag kunna medföra försäljningsrninskning denna storleksordning om höjningen av en av åldersgränsen för 15-årsproduktema skulle innebära att försäljningen dessa helt skulle upphöra. Värdet enbart smällare kan bedömas av av uppgå till 5-6 mkr. Det kan finnas skäl att, i syfte att underlätta branschens anpassning, överväga stegvis införande de regler utredningen föreslår. ett av nya Härvid framstår det mest angeläget med hänsyn till den problemsom bild framkommit ett smällarförbud kan genomföras så att det som att får effekt vid nyårsfirandet år 2000. Samtidigt måste branschen ges rimliga anpassningsmöjligheter. Enligt uppgift sker beställningar av produkter till kommande nyårsförsäljning vanligtvis i februari-mars. Förutsatt att beslut regler fattas/aviseras före denna tidpunkt om nya bör förbud smällare gälla från och med l december år 2000 vilett mot ket således är utredningens förslag. I syfte underlätta branschens anpassning föreslår utredningen att höjningen åldersgränsen för övriga IS-årsprodukter till 18 år skall av gälla från och med den 1 december år 2001. Som redovisats i kapitel 2 består hela branschen ca 25 företag av hälften säljer konsumentfyrverkerier och är berörda av utredvarav ca ningens förslag ett restriktivare regelverk. Tre dessa företag har om av fler än 10 anställda. Det är alltså i huvudsak relativt små företag som är verksamma i denna bransch. Någon närmare analys hur det bortfall av försäljningsintäkter utredningens förslag medför kommer att av som fördelas de olika företagen har inte varit möjlig att genomföra. Eftersom branschen i huvudsak består av småföretag kan inte uteslutas att vissa kan komma att drabbas problem som gör att de får svårigav heter att fortsätta verksamheten. Vad gäller möjligheterna för nyetablering och tillväxt av småföretag i branschen är det rimligt utgå ifrån att dessa kort sikt försämras eftersom den striktare reglering utredningen föreslår innebär minsom skade totala intäkter för branschen. Som redovisats tidigare bedömer dock utredningen att färre problem i samband med användningen av fyrverkerier lite längre sikt kommer att gagna branschen. Utredningens förslag medför inga, mot småföretag, diskriminerande effekter eller nyetableringshinder.

Utredningens förslag 201

Som pekats tidigare är det viktigt att framförallt ett smällarförbud kombineras med ökade och uthålliga informationsinsatser risker

om med hemtillverkning och korrekt användning fyrverkerier. Dessa

om av bör tidsmässigt anpassas till ett smällarförbud och alltså inledas med sikte nyårsfirandet år 2000. Eftersom den närmare uppläggningen och inriktningen dessa insatser bör diskuteras i det fyrverkeriråd

av utredningen förslår bör detta inleda sin verksamhet senast vid halvårsskiftet år 2000.

11.8 och EU:s

Förslagen regler

Utredningens förslag om förbud mot smällare samt höjning

en av åldersgränsen för flertalet 15-årsprodukter är förenliga med EU:s regler. Bäst framgår detta givetvis av att liknande förändringar

genomförts av Storbritannien och Finland liksom Norge under år.

av senare Några direktiv som reglerar området finns inte. Förändringarna baseras

artikel 36 i Rom-fördraget handlar medlemsländemas rätt

som om att vidta åtgärder för att skydda medborgarnas liv och hälsa. Enligt kommissionen är det till medlemsstaterna att reglera marknads-

upp föringen av fyrverkeriprodukter och så vill förbjuda vissa

om man produkter Official Journal of the European Communities, No C 60/30, referat av diskussion i Europaparlamentet oktober 1996. Detta förhindrar inte att förändring i reglerna i enlighet med utredningens

en förslag skall notifieras till EU-kommissionen.

8 19-1958

12 och

Övriga frågor - överväganden

slutsatser

Slutsatser: Utredningen finner att det som framkommit om pro-

duktkontroll, möjligheterna att ta fyrverkerier i beslag och förverka

dem samt tillgången till skadestatistik om person- eller sakskador

inte utgör skäl att överväga förslag till ändringar. Utredningen bedö-

det angeläget att SÄI i sina föreskrifter preciserar reglerna

mer som

brandsäkerhet vid försäljning/förvaring av fyrverkerier, framför-

om

allt vad gäller stormarknader och liknande försäljningsställen.

12.1¶Inledning

Enligt direktiven innefattas i utredningens uppdrag även att se över frågor om produktkontroll, tillsyn och information om fyrverkerier samt att belysa de oklarheter som kan finnas när det gäller reglerna för hanteringen av fyrverkerier, bl.a. i fråga om möjligheterna att ta varorna i beslag och när det gäller förvaring av dessa. Vidare skall möjligheterna att inhämta skadestatistik ses över.

Utredningen har i kapitel ll redan behandlat frågan om information, varför denna fråga inte nytt kommer att diskuteras. Kapitlet kommer därför att behandla produktkontroll, tillsyn, möjligheterna att ta varor i beslag, förvaring samt möjligheterna att inhämta skadestatistik. I direktiven är skälen för översyn av dessa frågor inte angivna. Utredningen har därför i sitt arbete försökt kartlägga vilka problem som är förknippade med nämnda områden.

De problem som rör tillsynen tycks i första hand gälla försäljning/förvaring. Vidare förefaller de enda oklarheter i regelverket

om förvaring vara de som handlar om tillsyn av förvaring. Tillsyn och förvaring kommer därför att behandlas i ett sammanhang. Ett nära samband med tillsyn har tillståndsgivningen och även denna fråga kommer därför att beröras.

En förutsättning i sammanhanget för att kunna ta varor i beslag är att det finns regler om förverkande. Frågan om beslag kommer därför att behandlas med hänsyn till förekomsten av förverkanderegler. Såvitt

204 Övriga magar sou 1999:128

avser frågan om skadestatistik har utredningen utgått ifrån att med skador avses i det sammanhanget person- eller sakskador.

Produktkontroll kommer att behandlas i avsnitt 12.2, tillsyn/tillstånd av försäljning och förvaring diskuteras i avsnitt 12.3, möjligheterna att ta fyrverkerier i beslag och förverka dem redovisas i avsnitt 12.4 och tillgången till statistik om person-eller sakskador grund av fyrverkerier diskuteras i avsnitt 12.5. I avsnitt 12.6 redovisas utredningens slutsatser.

12.2¶Produktkontroll

Arten av kontroll är givetvis beroende av de materiella lagregler som berör området. Ett exempel smällare i Sverige enligt gällande

är att en normer får innehålla 0,8 gram svartkrut. Denna bestämmelse är form

en av produktgodkännande. Dessa centrala materiella regler har dock ett uttömmande sätt behandlats tidigare. Detta avsnitt kommer i stället att främst behandla produktgodkännande ur ett övergripande perspekt1v.

l2.2.1 Bakgrund

Inledningsvis kan erinras om följande jämför l.l.2-4.1.4. Den

centrala tillsynsmyndigheten är SÄI. Endast sådana produkter god-

som känts SÄI får hanteras, dvs. importeras, överlåtas, användas eller

av innehas. Vid godkännandet bestämmer SÄI villkoren för hanteringen.

En ansökan till SÄI skall innehålla bland förslag till bruks-

annat anvisning, uppgift om sammansättning pyrotekniska satser och

av rapport över genomförd provning om sådan utförts jämför avsnitt 4.1.2.. Inspektionen utför därefter en teknisk granskning produkten med

av inriktning på kvalitet och säkerhet. Utgångspunkten är såsom i

anges l § lag om brandfarliga och explosiva att förhindra att

varor varorna orsakar brand eller explosion som inte är avsedd samt att förebygga och begränsa skador liv, hälsa, miljö eller egendom brand eller

genom explosion. Bland annat kontrolleras att pjäsen har avsedd funktion och att pjäsen uppvisar effekter kan farliga vid föreskriven

som anses hantering samt att funktionssäkerheten är godtagbar. Vidare kontrolleras att märkning och bruksanvisning är lämpligt utformade.

Sedan tidigt 90-tal har SÄI deltagit i europeiskt samarbete

ett om framtagning av en europeisk standard för fyrverkeriariklar. Samarbetet har dragit ut tiden, SÄI har redan börjat tillämpa föreslagna

men normer. Bland annat ingår i dessa tydligare produktkrav. Exem-

nyare

Övriga frågor 205

pelvis används s.k. AQL-värden Acceptance Quality Levels för att fastställa en produkt skall godkännas. AQL innebär i korthet att

om beroende bristen i varan är liten, allvarlig eller kritisk så kan

om vissa fel accepteras.

l2.2.2 Produktkontroll i internationellt perspektiv

I samtliga länder utredningen besökt Danmark, Finland, Norge, Storbritannien och Tyskland är produktkontrollen organiserad samma sätt som i Sverige, dvs. import eller annan hantering förutsätter att den centrala tillsynsmyndigheten godkänt produkten.

l2.2.3 Tänkbara problem

I utredningens kartläggning har bland annat följande nämnts som problem:

l § lag om brandfarliga och explosiva varor anger som syfte att förebygga och begränsa skador. Detta syfte genomsyrar lagstiftningen och åtgärder inom den skall korrespondera med syftet. Det har anförts att det finns ett behov att kunna beakta även olägenheter vid produktkontrollen. Eftersom dock endast skador anges i lagens syfte skulle detta inte vara möjligt. Sammantaget skulle därmed det förhållande att olägenheter inte anges som ett rekvisit vara en brist i lagstiftningen, som medför att produktkontrollen inte kan ske ett effektivt sätt. Skall skadebedömningen i ovan angiven lag ske utifrån ordinär användning Skall t.ex. en pjäs som kan orsaka hörselskador vid

en felaktig användning godkännas Det påstås att SÄI vid sina tester godkänner felmarginal

en om 2-2,5 %, vilket skulle vara en oacceptabelt hög marginal. Det påstås vidare att angivna säkerhetsavstånd varorna baseras enbart en skälighetsbedömning av importören. Detta skulle kunna innebära att samma produkt kan ha säkerhetsavstånd fem, tio eller femton meter.

206 Övriga frågor

Överväganden

Problem 1 Lagens syfte med hänsyn till begreppet olägenheter

-

Lagen 1988:868 om brandfarliga och explosiva varor är en säkerhetslagstiftning som har till syfte att förhindra att de brandfarliga eller explosiva varorna orsakar brand eller explosion som inte är avsedd samt att förebygga eller begränsa skador liv, hälsa, miljö eller

egendom genom brand eller explosion vid hantering av sådana varor. Fyrverkerier är explosiva varor. I produktens natur ligger att explosion uppstår vid användning. Utredningen har tidigare anfört att lagen avser såväl oavsiktlig som avsiktlig explosion, jämför avsnitt 3.5.

Lagen reglerar en mängd olika områden, varav fyrverkerier endast utgör en del.

Olägenheter nämns inte i lagtexten. Om detta begrepp inte tolkningsmässigt kan anses inrymmas i begreppet skada skulle olägenheter falla utanför lagornrådet och följd härav exempelvis SÄI,

som en sätt som påståtts, inte kunna ta hänsyn till att produkt orsakar

en olägenheter. Nedan följer en juridisk analys utifrån frågeställningen

om begreppet olägenheter tolkningsmässigt kan innefattas i termen skada.

En första fråga är om begreppen olägenheter och skada skilda

avser saker.

I såväl betänkandet som propositionen låg till grunden för

som lagen om brandfarliga och explosiva nämns inte begreppet

varor olägenhet. Inte heller skada definieras. Det går därför inte att dra någon slutsats av förarbeten till denna lagen.

Fyrverkerier regleras dock även i ordningslagen och den lagen får därmed utgöra jämförelse. I 3 kap 7 § ordningslagen

en anges att pyrotekniska varor inte får användas utan tillstånd polismyndigheten

av om användningen med hänsyn till tidpunkten, platsens belägenhet och övriga omständigheter innebär risk för skada eller någon beaktansvärd olägenhet för person eller egendom. Av redan det förhållande att såväl skada som olägenhet anges som rekvisit torde kunna dra den

man slutsatsen att begreppen inte är Eftersom endast skada

synonyma. anges i lagen om brandfarliga och explosiva skulle därmed olägenheter

varor inte kunna inrymmas i den lagstiftningen.

Nästa fråga är dock vad med begreppen skada respektive

som avses olägenhet i lagstiftningen. I propositionen till ordningslagen att

anges med termen skada avses även psykisk skada, t.ex. att ett barn eller ett djur blir skrämt prop. 1992/93:210 282.

s

Vad som anförts om ordningslagen torde även gälla för lagen

om brandfarliga och explosiva I propositionen till ordningslagen

varor. redogör det föredragande statsrådet även för denna lag. Bland annat

erinrar hon om följande. " ..Regleringen av hanteringen av brandfarliga och explosiva varor kan sålunda sägas vara avsedd att motverka även rena ordningsstörningar i stor utsträckning. Jag vill här peka att skyldigheten enligt den nyssnämnda aktsamhetsregeln 7§ att förebygga skador på liv, hälsa eller egendom måste anses omfatta även skador av t.ex. psykiskt slag hos människor och djur till följd av användning av pyrotekniska varor, prop. 1992/93:210 s. 120.

Slutsatsen blir därmed att även i lagen om brandfarliga och explosiva varor avses med skada även psykisk sådan och utifrån jäm-

en förelse med ordningslagen skulle en psykisk skada kunna vara skrämda människor och djur.

Utredningen har under sin kartläggning av de problem som användningen av fyrverkerier medför rubricerat två problemområden som olägenheter, nämligen olägenheter för människor och olägenheter för djur. Med detta har utredningen i första hand avsett att människor och djur skräms av fyrverkerier. Utifrån ovanstående tolkningar skulle dessa olägenheter även kunna vara psykiska skador.

Sammantaget skulle därmed olägenheter sätt utredningen använt termen i juridisk mening innefattas i begreppet skada och därmed i lagen. Däremot skulle andra olägenheter än de som innehåller

en skrämseleffekt, exempelvis andra störningar och irritationer inte omfattas av lagen.

Av det anförda följer att det är möjligt att exempelvis

genom produktkontroll förebygga att människor och djur skräms explo-

genom sioner. Däremot framstår det inte som möjligt att förebygga andra olägenheter som inte kan beskrivas psykiska skador. Vad

som som skulle falla utanför är andra irritationer och störningar.

En fråga är efter vad som anförts det föreligger ett behov att

om genom produktkontroll ingripa mot fyrverkerier som endast orsakar irritationer eller störningar utan att någon blir skrämd. Det kan framstå som onödigt långtgående att ifrågasätta produkt det är använd-

en om ningen som brister och effekten endast är störningar. Eftersom vidare lagen har karaktär säkerhetslagstiftning framstår det inkonse-

av som kvent att anpassa den efter irritationer och störningar. Dessutom är det så att en användning orsakar störningar redan kan angripas

som rena genom ordningslagen. Slutligen skall anmärkas att lagen om brandfarliga och explosiva varor reglerar vitt skilda områden och överväganden om ändringar i lagstiftningen måste föregås analyser vilka

av om effekter en ändring skulle få dessa andra områden.

Sammantaget framstår det obehövligt och onödigt långtgående

som att överväga ändringar i lagen med de utgångspunkter diskuteras

som här.

208 Övriga frågor SOU 1999: 128

Problem två Skall produktgodkännandet ske utifrån ordinär

- en användning eller skall hänsyn även tas till en felaktig användning

Det angivna problemet rör enbart lagens tillämpning och bör hanteras självständigt av de myndigheter som handlägger frågorna. Följande synpunkter skulle dock kunna anföras: Problemet berör en grundläggande produktsäkerhetsaspekt och paralleller torde kunna dras till flera andra områden. Exempelvis kan nämnas 1992 års produktansvarslagen 1992 :18, PAL som trädde i kraft den l januari 1993. En grundläggande term i lagen är säkerhetsbrist. Lagen definierar detta uttryck så att produkten inte är så säker som skäligen kan förväntas. Säkerheten skall bedömas med hänsyn till hur produkten kan förutses bli använd. Utgångspunkten är att den använder produkt har rätt vänta

som en att sig att produkten inte orsakar överraskande skador vid normal användning. Man bör också ta hänsyn till att risken är större att produkten används på ett felaktigt sätt den är avsedd för bam. Sålunda medger

om nuvarande system att risken för felaktig användning beaktas vid

produktgodkännande.

Problem tre och fyra Använder sig SÄI oacceptabel hög fel-

- av en marginal och baseras de angivna säkerhetsavstånden enbart på

en skälighetsbedömning av importören

SÄI har anfört den,

att sätt som ovan beskrivits, vid den tekniska granskningen av en produkt använder sig AQL-systemet, vilket

av innebär att vissa mindre fel kan accepteras. Däremot inte

accepteras kritiska fel. AQLsystemet kommer att utgöra europeisk standard och systemet är därmed accepterat även i andra länder. Vidare har SÄI

uppgett att pjäsens funktionssäkerhet samt dess märkning och bruksanvisning kontrolleras.

Under utredningens kartläggning har ingenting framkommit

som tyder att de fyrverkerier finns den svenska marknaden skulle

som vara behäftade med tekniska brister. Skälet till att personskador uppstår synes i stället vara felaktig användning jämfört med vad anförts i

som avsnitt 9.1. Sammantaget skulle det därmed inte finnas skäl för

att

överväga förändringar.

12.3 över och förvaring Tillsyn försäljning

123.1¶Bakgrund

hanterar, exempelvis importerar/tillverkar eller säljer fyrver- Den som kerier skall ha tillstånd till det. SÄI tillstånd till tillverkning och ger import i anslutning till tillverkning medan polismyndighetema ger tillstånd i övriga fall. Det innebär att det ankommer polismyndigheterna att tillstånd till försäljningsställena som saluför fyrverkerier ge och/eller till förvaring. sådana. Polismyndigheten skall innan tillav stånd meddelas, det inte är uppenbart onödvändigt, samråda med om Räddningsnämnden, Byggnadsnämnden, Sprängämnesinspektionen samt andra kommunala och statliga myndigheter, vars verksamheter berörs av ärendet. SÄI för den centrala tillsynen och polismyndighetema för ansvarar den lokala tillsynen över fyrverkerier. Det ankommer på SÄI att organitillsynen. I anledning härav har SÄI bestämt att den är tillsera som ståndsmyndighet även skall vara tillsynsmyndighet. Följden härav är att polismyndighetema även svarar för tillsynen av försäljningsställena. Sprängämnesinspektionens roll som central tillsynsmyndighet utövas vidare följande sätt:

Polismyndigheterna sänder ärenden på remiss till SÄI. 2. Polismyndigheterna tar kontakt med SÄI telefon i de enskilda per ärendena. På begäran polismyndighetema biträder SÄI i mån tid vid tillav av synen. 4. SÄI fram underlag för polismyndighetemas tillsyn. tar SÄI utbildar i viss omfattning polisens personal. Polismyndigheten sänder en årlig rapport om tillsynsaktiviteter till SAI.

De bestämmelser som vidare är av intresse för tillstånd/tillsyn är följande. Tillstånd att bedriva handel med fyrverkerier får endast meddelas den som är behörig i allmänhet och som prövas lämplig. Personen i fråga skall se till att det finns tillfredsställande utredning riskerna om för brand eller explosion i verksamheten och om de skador som kan uppkomma. Det skall finnas en föreståndare, som skall ha goda kunskaper om de varor som hanteras. Fyrverkerier får inte säljas mot postorder SÄI:s medgivande. Explosiva får inte förvaras i större utan varor mängder än att förvaringen är betryggande från brand- och explosions-

210 Övriga frågor SOU 1999: 128

synpunkt. Förvaringsutrymmet skall vara så utfört, inrett och beläget att det föreligger tillfredsställande säkerhet för att den explosiva varan inte kan åtkommas obehörig och att skada inte kan vållas explo-

av genom sion eller antändning. Exempelvis kan ställas krav brandsektionering. Ett handelsförråd får innehålla högst 100 kg fyrverkerier. Försäljningsdisk och öppna utrymmen får inte användas för förvaring fyr-

av verkerier. De får dock läggas i olåst utrymme i försäljningsdisk eller hylla under tid då försäljningslokalen är öppen för allmänheten under förutsättning att varorna hålls under uppsikt och inte är lätt åtkomliga för obehöriga.

Enligt SÄI-INFO 1997:3 skall reglerna tolkas följande Till-

sätt: gången till en fast varaktig butikslokal är förutsättning för försälj-

en ning av fyrverkerier. Exempel olämpliga försäljningsställen är bensinstationer, ambulerande försäljningsställen eller försäljning vid innetorg och dylikt. All personal arbetar med artiklarna skall

som vara fyllda 18 år och ha så goda kunskaper att de kan avgöra artiklarna

om är godkända kunderna råd.

samt ge

123.2¶Internationella

jämförelser

I Finland krävs tillstånd för att få överlåta fyrverkerier. Sökanden måste ha tillgång till lämplig lokal för förvaring. I ett butiksrum får lagras så mycket som 50 kg fyrverkerier netto, dvs vikten endast den

avser pyrotekniska satsen, vilket grovt uppskattat skulle motsvara 500 kg med hänsyn taget till produkten i dess helhet. Det måste finnas ansvarig

en föreståndare med nödvändig kompetens. Sistnärrmda bevisas

genom att föreståndaren avlägger

ett prov.

l Norge har utvecklingen gått från försäljning i särskilda affärer

som

jämhandel till försäljning andra försäljningsställen

genom som t.ex. stonnarknader. För närvarande är för förvaring fyrverkerier

normen av under omarbetning, vilket kan komma att minska antalet försäljningsställen. I dag är högsta tillåtna mängd fyrverkerier i handelslokal

en 50 kg brutto. Man avser att ändra denna mängd till 20 kg netto, vilket i och för sig är en ökning, i gengäld kommer det att krävas loka-

men att len inte är större än 300 kvadratmeter och den brandcell.

är en egen Dessa krav bedöms stormarknader inte kunna leva till.

upp

I Tyskland får i en handelslokal förvaras högst 100 kg fyrverkerier och i dess lager ytterligare 300 kg. Vikten bruttoangivelse.

är en

Övriga frågor 211

12.3.3 Tänkbara problem

Följande har anförts som problem:

Antal försäljningsställen har ökat under senare år. För en del år

sedan såldes fyrverkerier i huvudsak i järn- eller färgaffär medan

försäljning i dag sker i alla typer av affärer inklusive i mindre lämp-

liga såsom bensinstationer, stormarknader och tillfälliga försälj-

ningsställen. Det har anförts att förändringen utgör ett problem.

Skälet härför skulle vara att risken för oönskad brand eller explo-

sion skulle vara större i dessa affärer, eftersom personalen saknar

kompetens om explosiva varor och att dessutom lokalerna är sämre

rustade. Vidare skulle en brand eller explosion i storrnarknad

en kunna försätta många människor i fara.

Det har påståtts att de lokala polismyndighetemas tillsyn över de

många försäljningsställena är bristfällig. I Sverige finns drygt 20

polismyndigheter. Skälet till den bristfälliga tillsynen skulle att

vara

några myndigheterna har få ärenden, vilket leder till sämre kom-

petens och att dessutom många polismyndigheter grund

av

resursbrister inte kan bedriva en effektiv tillsyn.

l2.3.4

överväganden

Problem 1 Tillstånd ges för försäljning i mindre lämpliga affärer

- En första fråga är försäljning verkligen sker i mindre lämpliga för-

om säljningsställen. Under utredningens arbete har framkommit att det är vanligt förekommande att fyrverkerier säljs i storrnarknader. Det lär även ha förekommit att försäljning sker ambulerande försäljare eller

av

en bensinstation, i vilken omfattning detta sker är dock oklart.

Onekligen var det också så att försäljningen för många år sedan

var koncentrerad till fackhandeln. En fråga är det är önskvärt att för-

om söka återskapa denna ordning. I sammanhanget måste beaktas att även för många andra varor än fyrverkerier har utvecklingen gått från försäljning i fackhandel till allmän handel. Sett detta perspektiv skulle

ur kunna ifrågasättas om inte åtgärder för att begränsa försäljningen

av fyrverkerier till färg- och jämaffärer skulle alltför ingripande.

vara Däremot är det uppenbart att försäljningen från olämpliga försäljningsställen måste upphöra.

För att fyrverkerier skall få säljas måste försäljaren ha tillstånd. Om försäljning sker från olämpliga ställen innebär det att antingen är regel-

2 l 2 Övriga frågor SOU 1999: 128

verket som anger i vilka fall tillstånd skall ges felaktigt eller också är polismyndighetemas hantering av tillståndsärendena felaktiga.

Av SÄI:s tolkning gällande bestämmelser, de informerat

av som om i SÄI-INFO 1997:3, framgår ambulerande försäljare och bensinsta-

att tioner inte skall erhålla tillstånd. I den mån så har skett beror det alltså

felaktig tillämpning. SÄI är central tillsynsmyndighet och bistår redan polismyndighetema. I den mån tillämpningen denna punkt ändå brister framstår det som naturligt att biståndet till polismyndigheterna utökas. Vad som framkommit bristande tillämpning

om av reglema för tillståndsgivning skulle därmed inte utgöra skäl för utredningen att överväga åtgärder.

I sammanhanget har dock även försäljningen stormarknader och gallerior utpekats som ett problem. Generellt sett tycks regelverket inte utgöra hinder för att stormarknader skall få tillstånd. En förutsättning skulle dock vara att sökanden klarar de regler om brandsäkerhet

som kan uppställas. I regelverket har emellertid några precisa regler

om brandsäkerhet inte ställts utan det är bedönmingsfråga. SÄI har

upp, en uppgett att myndighetens föreskrifter om förvaring och försäljning är under omarbetning. Innebörden av detta arbete är dock enligt uppgift från SÄI det även fortsättningsvis kommer bli möjligt för

att att stormarknader att sälja fyrverkerier. Enligt utredningens uppfattning bör reglerna om brandsäkerhet preciseras. Särskilt angeläget framstår detta vad gäller stormarknader. Erfarenheterna från arbetet med nytt regelverk i Norge bör tas tillvara.

Problem 2 Brister i tillsynen

-

Ett mer preciserat regelverk vad gäller brandsäkerhet i enlighet med vad som anförts ovan bör skapa bättre förutsättningar för effektiv

en och enhetlig tillsyn, inte minst vad förvaring/försäljning i stor-

avser marknader och liknande lokaler. Vidare bör stödet från SÄI till polismyndigheterna Öka.

12.4 att ta

Möjligheterna fyrverkerier i beslag

och förverka dem

12.4.l Bakgrund

Enligt 24 § lag 1988:868 brandfarliga och explosiva får

om varor explosiva varor som varit föremål för brott enligt lagen eller värdet

av varorna samt utbytet av sådant brott förklaras förverkat, det inte är

om

Övriga frågor 213

uppenbart oskäligt. Ett brott enligt lagen är exempelvis att någon med uppsåt eller oaktsamhet hanterar fyrverkerier utan tillstånd. Ur juridisk synvinkel kan ett brott föreligga oavsett gärningsmannen är under

om 15 år och påföljd därmed inte får utdömas. Det krävs då enligt

en brottsbalken 36 kapitel 13 § att förverkandet är skäligt. Med hantera

tidigare nämnts allt kan göra med fyrverkeri, alltså avses som man en även användning eller innehav.

Även i ordningslagen 3 kap 25 § finns regler förverkande. Dessa

om gäller dock inte för fyrverkerier.

Av rättegångsbalkens 27 kapitel l § följer att föremål som kan förverkas grund av brott får tas i beslag.

12.4.2 Tänkbara problem

Följande har anförts som problem:

Det har anförts fyrverkerier påträffas minderåriga kan

att om

dessa inte tas i beslag, eftersom det först skulle kräva utredningen

den minderårige själv förvärvat produkten. Önskvärt skulle i

om att

stället vara att det var möjligt att direktförvärva exempelvis en smäl-

lare av den minderårige genom ett administrativt förfarande.

Avsaknaden av regler i ordningslagen om förverkande utgör en

brist.

12.4.3¶Överväganden

Problem 1 Förverkanderegler i lag om brandfarliga och explosiva

varor Smällare får inte hanteras av den som är under 15 år. Om en sådan produkt påträffas hos någon som är under 15 år begår denne redan genom innehavet ett brott enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Produkten kan därmed enligt samma lag förverkas och tas i beslag. Att det skulle krävas utredning om att en överlåtelse skett är därmed en missuppfattning.

Vad som anförts om ett "administrativt förfarande" skulle kunna syfta vem som får ta produkten i beslag. Förverkande beslutas i normalfallet av domstol eller åklagare. Enligt lagen 1986:1009 får dock en polisman besluta om förverkande när åtal för brott inte kommer att väckas grund av att personen är under 15 år om det är uppenbart att förutsättningar för ett förverkande föreligger och värdet av det som

214 Övriga frågor

skall förverkas understiger tiondedel basbeloppet, eller för nären av varande 3 640 kr. Är det inte uppenbart förutsättningar för föratt ett verkande föreligger skall ärendet överlämnas till åklagare. Det beskrivna skulle kunna tillämpas exempelvis smällare. Av ovan lämnade redogörelse följer att det enligt lagen brandom farliga och explosiva varor är möjligt att förverka och därmed i ta varor beslag när brott föreligger. Ett brott föreligger exempelvis redan om en person under 15 år innehar smällare. Det är även möjligt för en en polisman att besluta om åtgärden. Någon brist eller oklarhet i det regelverket tycks därmed inte föreligga.

Problem 2 Avsaknad av förverkanderegler i ordningslagen -

Lag 1988:868 om brandfarliga och explosiva och ordningslagen varor 1993: 1617 sammanfaller till stora delar. Båda reglerar användningen av fyrverkerier och som anförts under 12.2.4 tar båda sikte beivra att ordningsstömingar. Skillnaden mellan dem i detta sammanhang är att medan ordningslagen även är tillämpliga för störningar inte innesom fattar skrämsel, så gäller motsvarande inte för lagen

om brandfarliga

och explosiva varor. En skillnad är att det enligt ordningslagen annan även är möjligt för kommunerna att meddela ytterligare föreskrifter. Med hänsyn till att regelverken till del sammanfaller stor utgör avsaknaden av förverkanderegler i ordningslagen för fyrverkerier oftast inget problem, förverkande kan i de fall båda regelverken täcker ske enligt lagen om brandfarliga och explosiva Avsaknaden i ordvaror. ningslagen kan endast bli ett problem är i de fall skillnaderna aktualiseras. Vilka fall skulle det då kunna vara Två typfall kan bli aktuella. Det första fallet är följande. Som anförts reglerar lagen ovan om brandfarliga och explosiva inte olägenheter inte orsakar varor som psykisk skada i form av skrämsel. Däremot får enligt 3 kapitlet 7 § ordningslagen pyrotekniska inte användas polistillstånd varor utan även om den bara risk för olägenhet. Olägenheten skall dock ger vara beaktansvärd. Med olägenhet i detta sammanhang skulle även avse rena irritationer eller störningar inte psykiska skador i fonn som ger av skrämseleffekter. Detta innebär alltså någon har inneha om som rätt att exempelvis en smällare använder denna på endast störande ett sätt utan att orsaka skador kan personen ådömas böter enligt ordningslagen, men smällaren kan inte förverkas. Det andra fallet kan följande. Enligt 3 kap 9 §

vara ordningslagen

kan regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, en kommun meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del denna av som behövs för att förhindra att människors hälsa eller egendom skadas

Övrigafrågor 215

sou 1999:128

till följd användningen. Som redovisats i kapitel 6.2.1 har komav enligt gällande rättspraxis långtgående möjligheter att munerna platser begränsa användningen fyrverkerier till nyår, påsk offentliga av och Valborg. Om någon generellt har rätt att inneha en fyrverkerisom produkt i strid kommunens föreskrift skulle använda produkten mot offentlig plats utanför helgerna skulle bryta mot ordningspersonen lagen, inte lagen brandfarliga och explosiva varor. Enligt men mot om ordningslagen skulle kunna ådömas böter, men produkten personen skulle inte kunna förverkas. Fråga är efter denna genomgång de två typfallen utgör tillräckom liga skäl för förverkanderegel i ordningslagen borde övervägas. att en För det första typfallet kan det så att endast i undantagsfall torde vara irritationer eller störningar till följd av fyrverkerier kunna uppstå utan

samtidigt skador för människor, i vart fall psykiska sådana, eller att egendom aktualiseras. Att överväga ändringar i ordningslagen utifrån

denna situation kan därför förefalla onödigt. För det andra typfallet kan möjligen ett annat synsätt anläggas.

Kommunernas har långtgående möjlighet att reglera användningen. Något talar för införandet förverkanderegler för dessa fall som av skulle kunna att det svårt att beivra otillåten användning av vara anses fyrverkerier. Exempelvis hade enligt den Sifo-undersökningen utredningen lät utföra jämför avsnitt 6.2.2.3 endast 45 procent av kom-

infört lokala föreskrifter om fyrverkerier, för en tredjedel av munerna dem inte gjort det berodde det att det ansågs verkningslöst. som Vidare ansåg 40 procent dem infört föreskrifterna att de hade av som haft viss effekt och 18 procent att de inte haft någon effekt. Skälet för utebliven effekt oftast till dålig övervakning och bristande lagangavs lydnad. Det anförda skulle kunna utgöra skäl för att förbättra regel-

systemet införandet förverkanderegel. I sammanhanget genom av en skall dock betonas att det redan är möjligt att utdöma böter för den som

i strid mot ordningslagen använder fyrverkerier. Såvitt framkommit tycks detta endast ske i undantagsfall. En hypotes skulle därför kunna i att det i hög grad är övervakningen som inte är tillräcklig. vara l Samtidigt skall också beaktas att ett förverkande är en ingripande a åtgärd. Vid införandet ordningslagen ansågs det inte motiverat att av föreslå regler förverkande för flertalet av de gärningar som regleraom des i lagen, däribland användningen fyrverkerier. Det föredragande av statsrådet anförde härom följande." Jag vill emellertid betona att straffvärdet hos gärningar utgör överträdelser mot olika föreskrifter i som den ordningslagen normalt inte kan anses vara sådant att det finns nya generellt förena straffsanktionen med möjlighet till förverkande skäl att egendom..." Prop 1992/931210 sidan 193. Hon ansåg det dock av motiverat att införa förverkanderegler för försäljning allmän plats.

216 Övriga frågor SOU 128 1999:

Skälet härför att hot böter inte tillräckligt verkningsfullt för var om var att motverka nya brott försäljning. om Sammanfattningsvis kan följande anföras typfall två. Om om en person som har rätt att inneha en fyrverkeriprodukt använder denna i strid mot inskränkande föreskrifter kommunen kan ådömas av personen böter, men produkten kan inte förverkas, eftersom sådan bestämmelse saknas i ordningslagen. Förverkande bör inte komma i fråga för bagatellanade förseelser. Ett ytterligare krav bör de påföljder vara att som finns tillgängliga inte är tillräckliga för beivra förseelsema. att Att använda fyrverkerier i strid mot inskränkande föreskrifter framstår som en mindre allvarlig förseelse. Det är vidare oklart de

om bötespåföljder

som finns är otillräckliga, eftersom de tycks användas i begränsad utsträckning. Fråga är med hänsyn till det anförda det finns om nu skäl för en annan bedömning än den gjordes Justitieministem som av i samband med ordningslagens tillkomst. Sammantaget utredningen anser att det saknas sådana skäl.

12.5 till

Tillgången skadestatistik

12.5.1¶Personskador

För personskador finns tillgång till tre olika register, dödsorsaksregistret, patientregistret och EHLASS-systemet. Dödsorsaksregistret och patientregistret har funnits sedan

lång tid

tillbaka. Det första omfattar samtliga avlidna under kalenderår ett som vid tidpunkten för dödsfallet folkbokförda var i Sverige och patientregistret innehåller uppgift alla patienter skrivits om som ut från sluten vård vid något av landets offentliga sjukhus. Med sluten vård förstås att patienten varit inlagd. Båda den avlidnes/patientens anger kön, ålder och hemort, döds-/inskrivningsdatum medicinsk information samt om

underliggande dödsorsak/huvuddiagnos liksom den

om yttre orsaken till en skada. I dödsorsaksregistret är det möjligt att även historiskt urskilja dödsfall där fyrverkerier varit inblandade. I

patientregistret är

detta möjligt först från 1997, dessförinnan registrerades fyrverkeriskadoma tillsammans med olyckor med andra explosiva varor som sprängänme och explosiva gaser. EHLASS-systemet European Home and Leisure Accident Surveillance System fokuserar på produkter som varit inblandade i olycksfall. Systemet har initierats EU för av att förbättra underlaget för det konsumentpolitiska arbetet och infördes 1995 i Sverige. I systemet finns data från såväl den slutna den vården som öppna vid sjukhus, däremot är det inte nationellt täckande. De sjukhus sex som rapporte-

SOU 1999: 128 Övriga frågor 217

rade till EHLASS under 1998 är dock i princip representativa för landet, varför det är möjligt att göra nationella uppräkningar från materialet. EHLASS-systemet innehåller mycket information om skadorna och produkterna som orsakade skadan och det är möjligt att identifiera pyrotekniska produkter. Eftersom EHLASS-systemet även finns i andra europeiska länder som ingår i EU medger systemet internationella jämförelser. Avsikten är att systemet skall utvecklas.

l2.5.2 Sakskador

Med sakskador avses i sammanhanget i första hand bränder. Räddningsverket sammanställer sedan 1996 kvalitetsgranskad statistik över bränder där räddningstjänstema varit engagerade via utryckning. I statistiken anges även brandorsak, dock utgörs räddningsledarens

som av bedömning vid skadetillfället. I denna statistik kan utläsas antalet bränder orsakade av fyrverkerier. För tiden före 1996 finns ingen samlad nationell statistik om bränder. De enskilda räddningstjänstema har i några fall tillgång till viss statistik, i den mån den finns ä: den dock

oftast ofullständig. Vidare finns det försäkringsstatistik, dock

varav inte antalet bränder grund av fyrverkerier kan utläsas.

För andra sakskador än bränder saknas tillgång till statistik.

l2.5.3 Övervägande

Sammantaget kan för såväl personskador bränder anföras att till-

som gången till statistik påtagligt förbättrats under år. För tiden före

senare 1995 fanns för personskador EHLASS-systemet inte tillgängligt i Sverige och dessutom kunde man före 1997 inte utläsa antalet olyckor med pyrotekniska varor patientregistret med pyrotekniska Till-

ur varor. gången till skadestatistik för personskador vid denna tidpunkt där-

var för mycket bristfällig. Därefter har dock situationen påtagligt förbättras. För utredningen har det varit möjligt att erhålla uppskattning

en om antalet skador som fyrverkerier årligen orsakar och det har vidare varit möjligt att få en bild av arten skadorna. Tillgången till skadestatistik

av för personskador orsakade fyrverkerier får därför i dag beskrivas

av som tillfredsställande och den kommer dessutom att ytterligare förbättras i takt med att EHLASS-systemet byggs ut.

Även beträffande bränder statistiken

var för tiden före mitten av 90talet mycket bristfällig. För tiden efter 1996 finns dock nationell statistik, vilken kan utläsas antal bränder grund fyrverkerier.

ur av

218 Övriga frågor SOU 1999: 128

Vidare statistiken viss bild brändemas art. Även för bränder

ger en av får därmed tillgången till statistik i dag beskrivas som tillfredsställande.

Sammantaget får tillgången till skadestatistik sådan att

anses vara det saknas skäl att överväga åtgärder.

12.6 slutsatser

Utredningens

Utredningen finner sammantaget att det som framkommit

om produktkontroll, möjligheterna att ta fyrverkerier i beslag och förverka dem samt tillgången till skadestatistik om person- eller sakskador inte utgör skäl för att överväga förslag till ändringar.

Vad gäller tillsyn och försäljning/förvaring har framkommit att det saknas precisa regler om brandsäkerhet. Detta kan bedömas

som särskilt allvarligt vad gäller stormarknader och kan innebära att sådana

försäljningsställen kan få tillstånd till förvaring/försäljning de

även om kan vara olämpliga ur brand och explosionssynpunkt. Vidare blir följden av att ett tydligt regelverk saknas att förutsättningarna för effek-

en tiv och enhetlig tillsyn inte föreligger. Så som regelverket är uppbyggt bör regler brandsäkerhet finnas i SÄI:s föreskrifter.

om

Utredningen bedömer det angeläget att klara regler vad gäller

som brandsäkerhet i förvarings-/försäljningslokaler tas fram, framförallt vad avser stormarknader och liknande försäljningsställen, varför SÄI enligt utredningens uppfattning bör detta arbete hög prioritet. Erfaren-

ge heterna av de norska regelarbetet detta område bör utnyttjas.

Vad gäller tillsynen över försäljningsställen bör ett tydligare regelverk skapa bättre förutsättningar för enhetlig och effektiv sådan.

en Vidare framstår det angeläget att SÄI:s stöd till polismyndig-

som heterna utökas

Generella direktiv 219

13¶Generella direktiv

För utredningsarbetet har gällt regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning regionalpoliti-

av ska konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994: 124 samt att redovisa konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49. Dessa direktiv har från och med den 1januari 1999 ersatts 15 § kommittéförordningen

av 1998:1474.

Enligt förordningen gäller följande. Om förslagen i ett betänkande har betydelse för den kommunala självstyrelsen, skall konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet,

för sysselsättning och offentlig service i olika delar landet, för små företags

av

arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhål-

lande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.

Utredningens förslag berör förutsättningar för små företag i den meningen att fyrverkeribranschen i huvudsak består små företag.

av Detta har dock ett uttömmande sätt behandlats i avsnitt 12.7, eftersom det för utredningen som särskilt direktiv ingår att beakta den

pyrotekniska branschens karaktär småföretagsbransch och analysera för-

av slagens konsekvenser för nyetablering och tillväxt i småföretag.

Därutöver kan särskilt utredningens förslag ett förbud smäl-

om mot lare och höjning åldersgränsen för hantering vissa fyrverkerier

en av av från 15 år till 18 år innebära vissa konsekvenser för brottsligheten. Utredningens krav att smällare inte får godkännas innebär den

om att som kommer att importera eller hantera smällare gör detta i strid med 10 § i förordningen 1988:1145 brandfarliga och explosiva

om varor, som meddelats med stöd av 11 § i lagen 1988:868 brandfarliga

om och explosiva varor. Enligt 21 § lag döms den med uppsåt

samma som eller av oaktsamhet bryter mot villkor meddelats med stöd 6-

som av 12 §§ till böter eller fängelse i högst ett år.

En höjning av åldersgränsen för andra fyrverkerier än smällare från 15 år till 18 år medför att huvudregeln tillstånd för hantering gäller

om för dem som är under 18 år jämför avsnitt 4.1.1. Enligt 11 och 21 §§

220 Generella direktiv

lagen 1988:868 om brandfarliga och explosiva döms den till

varor ansvar som med uppsåt eller oaktsamhet hanterar eller importerar

av explosiva varor utan tillstånd.

Om därmed ungdomar eller andra skulle föra in eller förvärva smällare eller i strid med tillståndskravet skulle importera eller förvärva andra fyrverkerier skulle ett brott kunna föreligga.

Det anförda kommer enligt utredningens bedömning inte att innebära ökad brottslighet i någon omfattning. Vidare har utredningen även föreslagit att riskerna för denna typ av negativa effekter motverkas genom inforrnationsinsatser. Sammantaget bedöms utredningens förslag endast ha marginell påverkan på brottsligheten.

Utredningen anser att det framlagda förslagen i övrigt inte får sådan inverkan övriga nämnda områden att någon särskild redovisning

av konsekvenserna är motiverad.

sou 1999:128 Bilaga 221

Kommittédirektiv

av för

Översyn reglerna pyro-

tekniska varor Dir.

1998:88

Beslut vid regeringssammanträde den 10 december 1998.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att se över reglerna för hantering av pyrotekniska varor. Utredaren skall kartlägga arten och omfattningen av de skador och olägenheter sådana kan

som varor orsaka. Utredaren skall ta ställning till om nuvarande regler bör skärpas med förbud eller andra begränsningar såvitt avser handel med och hantering av pyrotekniska varor. Översynen skall dessutom omfatta frågor om produktkontroll, tillsyn och information. Också erfarenheter från andra länder bör inhämtas. I uppdraget ingår även att belysa de oklarheter som kan finnas när det gäller reglerna för hanteringen

av pyrotekniska varor, bl.a. i fråga om möjligheter att ta i beslag

varorna och när det gäller förvaring dessa.

av

Bakgrund

Inom begreppet pyrotekniska varor faller dels nyttoprodukter såsom exempelvis militära knallskott och nödraketer även nöjespro-

men rena dukter såsom fyrverkeriartiklar, inklusive smällare. I fortsättning åsyftas här med termen pyrotekniska varor sådana pyrotekniska

varor som är avsedda för nöjesändamål, s.k. nöjesfyrverkerier.

Användning av sådana pyrotekniska är gammal tradition i

varor en Sverige och ett nöje för många människor. Samtidigt innebär användningen problem, dels i form direkta skador på människor, egendom

av och djur, dels genom de olägenheter i övrigt som framför allt okynnessmällandet innebär. Någon entydig och tillförlitlig statistik över omfattningen av skador finns emellertid inte tillgänglig. Detta beror bl.a. på svårighet att få tillgång till skadeinformation kommer sjukvården

som

222 Bilaga SOU 1999: 128

tillhanda. Till de angivna problemen kommer de miljöeffekter som följer med användningen av pyrotekniska varor.

Näringsutskottet bet. 1997/98:NU11 genomförde ett remissförfarande inför behandlingen av motioner om pyrotekniska varor under våren 1998. De inkomna remissvaren finns att tillgå hos utskottet. Av de femton remissinstansema anser sju bl.a. Konsumentverket, Folk-

hälsoinstitutet, Hörselskadades Riksförbund, Sveriges Djurskyddsföreningars Riksförbund och Svenska Kennelklubben att förbud mot

smällare bör införas. Rikspolisstyrelsen ställer sig tveksam till ett sådant förbud men anser att bestämmelserna pyrotekniska bör

om varor

över. Även Socialstyrelsen och Sprängämnesinspektionen risker ses ser med att införa ett förbud mot smällare. Sprängämnesinspektionen och Svenska kommunförbundet anser också att översyn bör göras. Före-

en trådarna för branschen menar att den gällande lagstiftningen är tillräcklig, men att en skärpt kontroll och tillsyn samt ökad information behövs.

Frågan om en översyn av reglerna för pyrotekniska har även

varor aktualiserats inom Regeringskansliet bl.a. uppvaktningar och

genom skrivelser. Exempelvis har det s.k. Antismällarprojektet initierats

som av Hundägamas intresseförening uppvaktat jordbruksministem i ärendet med syfte att kartlägga och komma till rätta med vissa problem i samband med pyrotekniska varor. Mot bl.a den bakgrunden anordnade jordbruksministem ett seminarium i december 1997 smällare och

om raketer där användning och risker med dessa produkter diskuterades.

av Vid seminariet deltog företrädare från myndigheter, organisationer och näringen. Det framkom bl.a. att pyrotekniska orsakar rad

varor en olägenheter och skador. Särskilt kan nämnas bränder orsakade

av pyrotekniska varor och skador i form brännskador och nedsatt

person av hörsel. Därtill kommer miljöproblem och att sällskapsdjur förorsakas ston lidande genom bl.a. den höga ljudnivån hos vissa produkter och att dessa används under långa tidsperioder.

Sprängämnesinspektionen har under de senaste åren vidtagit olika åtgärder som gäller pyrotekniska varor. Informationen har intensifierats och förbud mot s.k. flygande skott har införts. Vidare pågår inom inspektionen en översyn av bestämmelserna förvaring explosiva

om av varor bl.a. fyrverkeriartiklar. Problemen när det gäller användningen

av pyrotekniska varor gör att en samlad översyn är motiverad.

Verksamheten med pyrotekniska regleras främst lagen

varor av 1988:868 om brandfarliga och explosiva ordningslagen

varor samt av 1993:1617. Lagen om brandfarliga och explosiva reglerar

varor hantering och import sådana Syftet med lagen är förhindra

av varor. att att dessa varor orsakar oavsiktlig brand eller explosion före-

samt att bygga och begränsa skador på liv, hälsa, miljö eller egendom

genom

Bilaga 223

brand eller explosion vid hantering av varorna. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har genom lagen bemyndigats att närmare ange området för lagens tillämplighet när det gäller att bestämma och nämnare definiera de varor som skall inrymmas under benämningen explosiva varor. Den som hanterar explosiva varor skall vidta de åtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förhindra oavsiktlig brand eller explosion och för att förebygga och begränsa skador liv, hälsa, miljö eller egendom genom brand eller explosion.

Pyrotekniska varor ingår som en del av de explosiva varorna och skall godkännas av Sprängämnesinspektionen innan de får tas in i landet eller säljas. I beslut om godkännande anger inspektionen de villkor som skall gälla vid förvärv och innehav av olika typer av fyrverkeripjä-

ser bl.a. åldersgränser.

En fråga som varit aktuell under senare år har varit möjligheten att med stöd av lagen 1988:868 om brandfarliga och explosiva varor föreskriva som villkor att försäljningen av nöjesfyrverkerier endast får ske viss kortare tid av året. Justitiekanslern har i beslut den 3 oktober 1997 uttalat sig i frågan.

Ordningslagen 1993:1617 reglerar bl.a. användningen pyrotek-

av niska varor. Syftet med dessa bestämmelser är att förebygga olägenheter från ordningssynpunkt. I ordningslagen stadgas det att pyrotekniska varor inte får användas utan tillstånd polismyndigheten,

av om användningen med hänsyn till tidpunkten, platsens belägenhet och övriga omständigheter innebär risk för skada eller någon beaktansvärd olägenhet för person eller egendom. Enligt ordningslagen har vidare regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, kommun

en möjlighet att meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del av denna som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats.

Uppdraget

Mot denna bakgrund bör en särskild utredare tillkallas för att 0 kartlägga arten och omfattningen av skador och andra olägenheter som kan uppkomma vid hantering av pyrotekniska varor, 0 ta ställning till om nuvarande regler bör skärpas med förbud eller andra begränsningar såvitt handel med och hantering sådana

avser av pyrotekniska varor särskilt när det gäller smällare och andra nöjesfyrverkeriartiklar med knalleffekt, 0 se över de oklarheter och problem som kan finnas när det gäller

reglema för pyrotekniska varor, bl.a. när det gäller förvaring dessa,

av

224 Bilaga SOU 1999: 128

möjligheterna att ta varorna i beslag samt möjligheterna att inhämta skadestatistik, 0 se över frågor om produktkontroll, tillsyn och information samt

lärrma förslag till de författningsändringar som kan behövas till följd 0 av översynen.

Utredningsarbetet

För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 samt redovisa konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Utredaren skall vid genomförandet av sitt uppdrag ta del av Näringsutskottets betänkande 1997/98:NU11 samt det material som framkommit i samband med det seminarium som jordbruksrninistem anordnade den 8 december 1997 om smällare och raketer.

Utredaren bör samråda med berörda myndigheter och organisationer.

Utredaren skall inhämta erfarenheter från andra länder samt vid utarbetande av eventuella författningsändringar redovisa hur dessa förhåller sig till de principer om fri rörlighet för gäller inom

varor som Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

I sitt arbete skall utredaren vidare beakta den pyrotekniska branschens karaktär av småföretagsbransch och analysera förslagens konse-

kvenser för nyetablering och tillväxt i småföretag.

Samtliga förslag skall kostnadsberäknas och finansiering skall redovisas för föreslagna åtgärder.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den l november 1999.

Närings- och handelsdepartementet

KUNGL BIBL

1999 2 2

1 :

STOCKHOLAA

Statens offentliga 1999 utredningar

Kronologisk förteckning

Nyafonnånsrättsregler+ Bilagor. Ju. Utvecklingssamarbete rättsområdet.Ju.

h Steriliseringsfrågani Sverige19354975. Botryggt- Betalarätt.Särskildaboendefonnerför . a. Ekonomiskersättning. äldresamtavgifterför äldre-ochhandikappomsorg.

Yrkesfisketskonkurrenssituation.Jo. . Godsedi forskningen.U. 34. Svensktmedborgarskap.Ku.

Effektivavärme-ochmiljölösningar.N. 35. Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn. Fi. - EffektivareTotalforsvarsstödi Östersjöområdet.Fö. 36. Likvidation aktiebolag.Ju. . av Märk väll Fi. 37.Underrättelsetjänsten översyn.Fö. - en Invandrarskapochmedborgarskap. 38.Följdleveranseri sambandmedexportav Demokratiutredningensskriñserie.Ju. krigsmateriel.UD.

° Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihet 39. Vuxenutbildningför alla Andraåretmed . ochdemokrati.Demokratiutredningensskriftserie. Kunskapslyñet.U.

Ju. 40. Demokratini denoffentligasektornsförändring.

Rasism,nynazismochfrämlingskap. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 4 Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsför- . Bör demokratinavnationaliseras slagsamtförslagtill ett centrumför dokumentärfilm . Demokratiutredningensskriñserie.Ju. och filmvårdscentral.Ku. en Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens 42.Ny luftfartslag.N. . skriftserie.Ju. 43. Oberoende,ägandeochtillsyn i revisions-

Etik ochdemokratiskstatskonst. verksamhet.Ju. . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 44.Öppenelmarknad.N.

14 Denframtidakommersiellalokalradion.Ku. 45.Slutförvaringavkämavfall.Kommunemaoch . 15.Nytt systemför prövningavhyres-och platsvalsprocessen.M.

arrendemål.Ju. 46.Ökadesocialbidrag.Enstudie inkomsteroch om 16.Ökadrättssäkerhetiasylärenden.UD. socialbidragåren1990till 1996. 17.GarantipensionochBosättningstilläggför personer 47. Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.Fi. föddaår 1937eller tidigare. 48. LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch

18 Frågortill det industriellasamhället.Ku. slutredovisning.N. . 19.Artikel 7 EG:svarumärkesdirektiv.i 49. Invandrare företagare.Ku. som Ändringari varumärkeslagen.Ju. 50. skyddsjaktpåvarg.M.

20. Sverigeochjudamastillgångar.UD. 51. Smittskydd,samhälleochindivid. Del A+B.

21 Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandet 52 Inkomstprövning bostadstilläggtill pensionärer.av . - . avpersonermedfunktionshinder.S.

22. Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins 53.Ekonomiskbrottslighetochsekretess.Ju.

värdeochvärdighet.Demokratiutredningens 54. Ennytullag. Fi.

skriñserie.Ju. 55.Konvergensochförändring.Samordningav 23.Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet. lagstiftningenför medie-ochtelesektorema.Ku.

Förslagtill inriktningav nyamål 3 inom EG:s 5O Globaliseringenochdemokratin. . strukturfonder.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

24.EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeogra- 57.Rikstrafiken En myndighet.N. - ny fiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.N. 58.Löserjuridiken demokratinsproblem

25. Samema ettursprungsfolki Sverige. Demokratiutredningensskriñserie.Ju. - 26.Införselavbeskattadevaror.Fi. 59.Begränsadfastighetsskatt.Fi.

27. Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga 60. Kundvänligaretaxi. N. jobb ocharbetslöshetsersättningen.N. 61. Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.Ju.

28. Kontantrnetodför småföretagare.Fi. 62.Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi.

29. Internationellkonflikthantering att förberedasig 63.Att läraochleda Enlärarutbildningför samverkan - tillsammans.Fö. ochutveckling.U.

30. Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill 64. Representativdemokrati.Demokratiutredningens mediekoncentrationslag.m m.Ku. skriñserie.Ju.

31.Tillsynöveradvokaterm m.Ju.

1999 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

65.Barnombudsmannenföreträdareför barnoch 90.Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehovav ungdomar. informationomnarkotikautveckling. 66. Godvårdpå lika villkor omstatensstyrningav 91. Enöversynavjämställdhetslagen.N. hälso-ochsjukvården 2+ bilagor.S. 92.Premiärför personval.Ju. 67.KÄRNAVFALL metod plats 93. Detungafolkstyret.ForskarvolymVI. - - miljökonsekvens.KASAMsyttrandeöverSKBs Demokratiutredningen.Ju. FUD-program98.M. 94.Förmånerochökadelevnadskostnader.Fi. 68.Brandkatastrofeni Göteborg. 95.Småskaligelproduktionsamtmätningoch DrabbadeMedierMyndigheter.Ku. debiteringavelförbrukning.N. 69.Individenocharbetslivet.Perspektivpådet 96.Statistikrefonnen.Utvärderingochförslagtill samtidaarbetslivetkringsekelskiftet2000.N. utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnaför 70.Gentekniknämnden.U. utvärderingenavreformen.Ju. 71 Oseriösabostadsförmedlare. 97.Socialtjänsti utveckling. . 72.Boendesocialaeffekteravkonkurseroch Del A ochB Bilagor. bostadsrättsföreningaroch 98.Likvärdigavillkor U. rekonstruktioneregnahem. 99.Översyn stiftelsenför internationell av 73.Handikappombudsmannensframtida rapporteringavläkemedelsbiverkningar.S. förutsättningarocharbetsuppgiñer.S. 100.Bibeln texterna. - 74.Demokratinochdetgemensammabästa. Gamlatestamentet Volym Demokratiutredningensskriñserie.Ju. GamlatestamentetII. Volym 75. Rättplatsför vindkraften.Del ochl Del2. M. Tillägg till Gamlatestamentet.Deapokryfa 76.Maktdelning.Forskarvolym ellerdeuterokanoniskaskrifterna.Volym Demokratiutredningen.Ju. Nyatestamentet.Volym 4. Ku. 77.Demokratiteoriochmedborgarskap.Forskar- 10t Olydigamedborgare.Omflyktinggömmare . volym Il. Demokratiutredningen.Ju. ochdjurrättsaktivister. 78.Jordbrukochmiljönytta nyttmiljöprogramför Demokratiutredningensskriftserie.Ju. jordbruket.Jo. 102.Ansvarsfördelningför internationellaprogram 79.Källskatt utdelningochroyaltytill begränsat utbildnings-ochungdomsområdet.U. skattskyldiga.Fi. 103.Regionreformpå försök förstastegenmot - 80.Demokratiopinioner. ennyregionalsamhällsorganisation.Ju. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 104.Nyasamboregler.Ju. 8l. Förhandlingsersättningtill hyresgästorganisation. 105.Skatt Tull Exekution Normerför behandling - - - Ju. avpersonuppgiñer.Fi. 82.Vårdslöskreditgivningsamtsekretessi banker 106.KonsumenternaochlT- enutredningomdatorer, m.m.Fi. handelochmarknadsföring.Fi. 83.Globalisering.ForskarvolymIX. Demokrati- 107.Nyamål for3 utvecklingavmänskligaresurser utredningen.Ju. i arbetslivet,N. 84.Civilsanrhället.ForskarvolymVIII. 108.Handläggningavungdomsmål enutvärderingav - Demokratiutredningen.Ju. 1995årsungdomsmålsreform.Ju. 85.Bredbandför tillväxt i helalandet. 109.Behandlingavpersonuppgifterinomsocialtjänsten. Närings-,regional-ochvälfárdspolitiska aspekterpåIT-infrastrukturen.N. 110.Ledandeforskning för säkerhetsskull.Fö. - 86.PCznärdöd längelevePC:n Nyamöjligheter lll. Att sökakostnadseffektivalösningarinom för Sverige. klimatområdet.N. Enrapportfrånhearingen"Eñer PCzn"anordnad 112.Civilsamhälletsomdemokratinsarena. avIT-kommissionenjuni 1999.N. Någrakritiskareflektioner. 87.Vagnbolagför järnvägen.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 88 Granskningskommissionensbetänkandeianledning l13. Medborgarnaserfarenheter.ForskarvolymV. . Brottsutredningeneñermordetpåstatsminister Demokratiutredningen.Ju. av Olof Palme.Ju. ll4. Matsommedicin. 89.statsbidragtill handikapporganisationer. 115.Handelmedgasi konkurrens.N.

Statens offentliga 1999 utredningar

Kronologisk förteckning

116.Denregionalasamhällsorganisationeni vissa europeiskastater. En översättningi urvalavantologinThe IntennediateLevelof Government European States.Complexityversusdemocracy Ju. ll7. IT demokratinstjänst.ForskarvolymVII.i Demokratiutredningen.Ju. 118.Kommunaluppdragsverksamhetinom kollektivtrafiken utvärderingavforsöksverksamheten.Ju. 119.Utvärderingen KY. U.av 120.Frånenarttill transplantationfrån enannandjur till människa.S. l2l. Avkorporativiseringochlobbyism. ForskarvolymXIII. Demokratiutredningen.Ju. 122.KY Kvalificeradyrkesutbildning.U. - 123.Mötesplatsför designochkonsthantverk.Ku. 124.Konsumentprisindex.Ju. 125.NäringslivsutvecklingiÖstersjöregionen.UD. 126.Politikensmedialisering.ForskarvolymIII. Demokratiutredningen.Ju. 127.Grönanyckeltal följ denekologiska omställningen.M. 128.Jatill fyrverkerier menmedfärreskador.Fö. -

1999 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Premiärforpersonval.92

DetungaFolkstyret.ForskarvolymVI. Nyafönnånsrättsregler Bilagor.+ 1 Demokratiutredningen.93 Invandrarskapochmedborgarskap.Demokrati- Utvärderingochförslagtill utredningensskriñserie.8 Statistikrefomien.-

utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnaförutvärderingen Att slaktaettfår i Gudsnanm.Omreligionsfrihetoch avreformen.96 demokrati.Demokratiutredningensskriftserie.9 Olydigamedborgare.Omflyktinggömmare Rasism,nynazismochfrämlingskap. ochdjurrättsaktivister. Demokratiutredningensskriftserie.10 Demokratiutredningensskriftserie. 10l Bördemokratinavnationaliseras Regionreformpå försök förstastegenmot Demokratiutredningenssluiñserie.1 1 ennyregionalsamhällsorganisation.103 Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens Nyasamboregler.104 skriftserie.12 Handläggningavungdomsmål-enutvärderingav 1995års Etik ochdemokratiskstatskonst. ungdomsmålsreform.108 Demokratiutredningensslqiñserie.13 Civilsamhälletsomdemokratinsarena.Någrakritiska Nytt systemför prövningavhyres-ocharrendemål.15 reñektioner.Demokratiutredningensskriftserie.1 12 Artikel 7i EG:svarumärkesdirektiv. Medborgarnaserfarenheter.ForskarvolymV. Ändringari varumärkeslagen.19 Demokratiutredningen.1 13 Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins Denregionalasamhällsorganisationeni vissaeuropeiska värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriftserie stater.Enöversättningi urvalavantologinThe 22 IntermediateLevelofGovernmentin EuropeanStates. Tillsyn överadvokatermm. 31 Complexityversusdemocracy.l 16 Utvecklingssamarbetepårättsområdet.32 IT i demokratinstjänst.ForskarvolymVII. Likvidation avaktiebolag.36 Demokratiutredningen.1 17 Demokratini denoffentligasektornsförändring. Kommunaluppdragsverksamhetinomkollektivtrafiken Demokratiutredningensskriftserie.40 utvärderingavförsöksverksamheten.1 18 Oberoende,ägandeochtillsyn i revisionsverksamhet.43 - Avkorporativiseringochlobbyism.ForskarvolymXIII. Ekonomiskbrottslighetochsekretess.53 Demokratiutredningen.121 Globaliseringenochdemokratin. Konsumentprisindex.124 Demokratiutredningensskriftserie.56 Politikensmedialisering.ForskarvolymIlI. Löserjuridikendemokratinsproblem Demokratiutredningen.126 Demokratiutredningensskriñserie.58

Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.61 Utrikesdepartementet Representativdemokrati.Demokratiutredningens Ökadrättssäkerhetiasylarenden.16 skriftserie.64 Sverigeochjudamastillgångar.20 Demokratinochdetgemensammabästa.Demokrati- Följdleveranseri sambandmedexportavkrigsmateriel. utredningensskriftserie.74 38 Maktdelning.Forskarvolym Demokratiutredningen. NäringslivetsutvecklingiÖstersjöregionen.125 76

Demokratiteoriochmedborgarskap.ForskarvolymII. Försvarsdepartementet Demokratiutredningen.77 EffektivareTotalförsvarsstödiÖstersjöområdet.6 Demokratiopinioner. Internationellkonflikthantering attförberedasig Demokratiutredningensskriftserie.80 till hyresgästorganisation.81 tillsammans.29 Förhandlingsersättning Demokratiutredningen. Underrättelsetjänstenenöversyn.37

utredningen.84 Granskningskommissionensbetänkandeianledningav Brottsutredningeneftermordetpåstatsminister Olof Palme.88

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Socialdepartementet KonsumenternaochIT- enutredning datorer,

om

handelochmarknadsföring.106 SteriliseringsfråganiSverige1935-1975.Ekonomisk

ersättning.2

Utbildningsdepartementet GarantipensionochBosättningstilläggför personer födda år 1937eller tidigare.17 God sedi forskningen.4

Lindqvistsnia nio vägarattutvecklabemötandet Vuxenutbildningför alla Andraåretmed

- av

medfunktionshinder.21 Kunskapslyftet.39 personer Botryggt Betalarätt.Särskildaboendeforrnerför äldre Att läraochleda En lärarutbildningfor samverkan

- samtavgiñerför äldre-ochhandikappomsorg.33 ochutveckling.63

Ökadesocialbidrag.Enstudie inkomsteroch Gentekniknämnden.70

om socialbidragåren1990till 1996.46 Likvärdigavillkor. 98

Smittskydd,samhälleochindivid. Del A+B. 51 Ansvarsfördelningför internationellaprogram

Inkomstprövning bostadstilläggtill pensionärer.52 påutbildnings-ochungdomsområdet.102

av Barnombudsmannenföreträdareför barnoch UtvärderingenavKY. 1 19

ungdomar.65 KY Kvalificeradyrkesutbildning.122

- God vårdpå lika villkor omstatensstyrning

- Jordbruksdepartementet avhälso-ochsjukvården 2 bilagor. 66+

Oseriösabostadsförmedlare.71 Yrkesfisketskonkurrenssituation.3

Boendesocialaeffekteravkonkurseroch Samema ettursprungsfolki Sverige.25

rekonstruktioner bostadsrättsföreningaroch Jordbrukochmiljönytta nyttmiljöprogramför-

- egnahem.72 jordbruket. 78

Handikappombudsmannensframtidaförutsättningaroch arbetsuppgiñer.73 Kulturdepartementet

statsbidragtill handikapporganisationer.89 DenframtidakommersiellaIokalradion.14

Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehovavinformation Frågortill det industriellasamhället.18

omnarkotikautveckling.90 Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill

- Socialtjänsti utveckling.Del A ochB Bilagor.97 mediekoncentrationslagm. m.30

- Översyn stiftelsenför internationellrapportering Svensktmedborgarskap.34

av av läkemedelsbiverkningar.99 Bevaradokumentärñlmenskulturarv.Åtgärdsförslag

Behandlingavpersonuppgifterinomsocialtjänsten. samtförslagtill ett centrumför dokumentärfilmochen

109 ñlmvårdscentral.41

Matsommedicin.l 14 Invandraresomföretagare.49

Frånenarttill enannan transplantationfråndjur till Konvergensochförändring.Samordningavlagstift-

människa.120 ningenför medie-ochtelesektorema.55

BrandkatastrofeniGöteborg.

Finansdepartementet DrabbadeMedierMyndigheter.68

Märkväl 7 Bibeln texterna.-

Gamlatestamentet Volym Införselavbeskattadevaror.26

GamlatestamentetIl. Volym Kontantmetodfor småföretagare.28

Tillägg till Gamlatestamentet.De apokryfaeller Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn. 35

- deuterokanoniskaskriftema.Volym Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.47-

Nyatestamentet.Volym 100 Ennytullag. 54

Mötesplatsför designochkonsthantverk.123 Begränsadfastighetsskatt.59

Bilen, miljön ochsäkerheten.62

Näringsdepartementet Källskattpåutdelningochroyalty till begränsatskattskyldiga.79 Effektivavärme-ochmiljölösningar.5

Vårdslöskreditgivning sekretessibanker Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet.

samt m.m.82

Förslagtill inriktningavnyamål inom3 EG:sstruktur- Förmånerochökadelevnadskostnader.94 Skatt- Tull fonder.23

- Exekution Normerfor behandlingav-

personuppgifter.105

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

EGzsstrukturstöd.Nyorganisationför degeografiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.24 Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga jobb

ocharbetslöshetsersättningen.27 Ny luñfartslag.42 Öppenelmarknad.44 LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch slutredovisning.48 Rikstrafiken Ennymyndighet.57

- Kundvänligaretaxi.60 Individenocharbetslivet.Perspektiv detsamtida arbetslivetkringsekelskiftet2000.69 Bredbandför tillväxt i helalandet.Närings-,regionalochvälfärdspolitiskaaspekterpåIT-infrastrukturen. 85 PC:när död längelevePC:n Nyamöjligheterför

- Sverige.Enrapportfrånhearingen"Eñer PC:n"

IT-kommissionenjuni 1999.86 anordnadav Vagnbolagförjärnvägen.87 Enöversynavjämställdhetslagen.91 Småskaligelproduktionsamtmätningochdebitering aveltörbrukning.95 Nyamål 3förutvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet.107 Att sökakostnadseffektivalösningarinom klimatområdet.l l l Handelmedgasi konkurrens.115

Miljödepartementet Slutförvaringavkärnavfall.Kommunernaoch platsvalsprocessen.45 Skyddsjakt varg.50 KÄRNAVFALL miljökonsekvens.

- metod plats-- KASAMsyttrandeöverSKBsFUD-program98.67 Rättplatsför vindkraften.Del l ochDel2.75 Grönanyckeltal följ denekologiskaomställningen.

- 127

u

fakta info direkt

Tel 08-587671oo.Fax08-58767171. Box647,0.11382Stockholm. orderkñfaktainfasewwwfaktainfase ISBN 91-7610-763-9 ISSN 0375-250X