EG:s strukturstöd ny organisation för de geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen : betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

ütikitütfiiiütkftiiktititkiiitiütiitüüfå

ECizs

strukturstöd

för

Ny organisation de geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen

ttüfftttffiiikttüütütttfütitttttiüitükk I

/rh

Statens offentligautredningar

1 999 :24

Näringsdepartementet

EG:s strukturstöd

Ny organisation for de geografiskt

avgränsade strukturfondsprogrammen

Betänkande de

av Jredningen om geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71

E-post order@faktainf0.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet for den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-7610-931-3 Stockholm 1999 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet Rosengren

Björn

Regeringen bemyndigade den 17 september 1998 chefen för Närings- och handelsdepartementet att tillkalla särskild utredare med uppgift att för

en de geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen under nästa programperiod åren 2000-2006 redovisa förslag till former för dels hur de nya programmen skall tas fram, dels hur de skall genomföras.

Med stöd av detta bemyndigande förordnades f.d. riksdagsledamoten Anders Svärd som särskild utredare den 28 oktober 1998.

Som sekreterare förordnades jur.kand. Martin Engman den l december 1998. Samma dag förordnades fi1.mag. Tina Johansson som bitr. selcrete-

Därutöver har organisationskonsulten Ove Hultquist utarbetat en konrare. sultrapport geografiskt avgränsade strukturfondsprogram i Österrike,

om Nederländerna, Storbritannien och Frankrike se bilaga 3.

Utredningen har antagit namnet Utredningen om de geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen. Genom betänkandet EG:s strukturstöd

Ny organisation för de geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen - SOU 1999:24, som utredningen nu lägger fram, har jag slutfört mitt uppdrag.

Stockholm i februari 1999

Anders Svärd

/Martin Engman

Tina Johansson

y:;ii air N

x..-

Förkortningar

ALMI ALMI F öretagspartner AB AMS Arbetsmarknadsstyrelsen AMV Arbetsmarknadsverket CSF Community Support Framework eng, GSR

se DG Directorat Général fr, generaldirektorat ecu European Currency Unit eng, den europeiska

Valutaenheten EG Europeiska gemenskapen, Europeiska gemenskapema EIB Europeiska investeringsbanken EUGFJ Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket ERUF Europeiska regionala utvecklingsfonden ESF Europeiska socialfonden EU Europeiska unionen FFU Fonden för fiskets utveckling FIM Valutaenheten finska mark GBV Glesbygdsverket GEM SJV :s IT-system for registrering av utbetalningar GOR Government Offices of the Regions eng, brittisk

motsvarighet till svenska länsstyrelser GSR Gemenskapens stödramar IT Informationsteknik LAN Länsarbetsnämnden LO Landsorganisationen i Sverige mecu miljoner ecu

NUTEK Närings- och teknikutvecklingsverket

NUTS fr Nomenklatur för statistiska geografiska enheter OP Operationellt program för gemenskapsinitiativ PMC Programme Monitoring Committee eng, brittisk

övervakningskommitté som styr genomförandet RRV Riksrevisionsverket SAF Svenska arbetsgivareföreningen SEK Valutaenheten svenska kronor

SEM 2000 Sound and Efficient Management 2000

kommissionsprogram

SJV Statens j ordbruksverk SO The Scottish Office eng, brittiska regeringens

departement för politik som berör Skottland SPD Samlat programdokument för mål STINS NUTEK:s IT-system för registrering av ansökan m.m TA-medel Tekniskt bistånd från Europeiska kommissionen TCO Tjänstemännens Centralorganisation TE-keskus fi Arbetskrafts- och näringscentral. Regional

organisation för finska regeringskansliet UCLAF Unité de Coordination de Lutte AntiFraude fr. Enhet

vid kommissionen för bekämpning av bedrägerier

ÖK Övervakningskommitté

ll

Sammanfattning

Strukturfondsutredningen har samlat in och analyserat erfarenheter från Sveriges första period med stöd från EG:s strukturfonder. Utredningen lämnar också förslag till hur strukturfondsprogrammen för nästa period, år 2000-2006, kan tas fram och genomföras. Erfarenheterna och förslagen handlar endast om de målområden som är geografiskt avgränsade och gemenskapsinitiativen Interreg IIA och Leader II. Under nu pågående period kallades målområdena för mål mål 5b och mål I nya programperioden kommer de att kallas mål l och mål

Erfarenheter av framtagande och genomförande av

program

Det sammanfattande intrycket är att strukturfondsprogrammen har inneburit ett nytt sätt att arbeta med regionala utvecklingsfrågor i Sverige. Programmen har lagt grunden för ökat samarbete i nya konstellationer, inte minst över kommun- och länsgränser.

Tidsplanen för framtagande av programmen var alltför kort. Förankringsprocessen blev lidande och möjligheterna att engagera partnerskapet fullt ut i processen var små. Näringslivet korn inte in i programarbetet i den omfattning som önskades. I vissa regioner tog organisationsfrågan över diskussioner om programinnehållet.

Beslutsgrupper och övervakningskommittéer är nya organisationer som inrättades för genomförandet av strukturfondsprogrammen. Genom partnerskapet har en mängd olika aktörer deltagit såväl i framtagandet som i genomförandet av programmen.

I genomförandet av programmen har arbetet i beslutsgrupper och övervakningskommittéer fungerat olika bra. Även partnerskapets delaktighet i genomförandet varierar. I vissa regioner har referensgrupper och ramprogram skapats för att öka partnerskapets delaktighet i programarbetet. Beslutsgruppernas sekretariat har byggt upp en bred kompetens och erfarenhet samtidigt som hög arbetsbelastning enligt uppgift utgjort ett problem.

Medfinansieringen och förbudet mot förskott av strukturfondsmedel har medfört svårigheter främst för mindre projektägare. Näringslivets delaktighet i programgenomförandet har varit av liten omfattning ge-

att privata medel inte är godkända medfinansiering. nom som Överprövningen av projektbeslut, där de utbetalande myndigheterna kan återkalla beslutsgruppens beslut stöd, har skapat en osäkerhet

om hos projektägarna.

Administrationen kring utbetalningar har präglats av problem och oklarheter. De olika fonderna ställer skilda krav på kontroll och redovisning samtidigt Sverige sökt samordna hanteringen av utbetal-

som ningar. De utbetalande myndigheterna har utvecklat olika system för granskning utbetalningar. Otydlig ansvarsfördelning mellan besluts-

av gruppssekretariat och utbetalande myndigheter har medfört onödigt dubbelarbete. Därutöver dröjer projektägare med att rekvirera strukturfondsmedel.

Brister iIT -system och i samordningen av uppgifter i den nationella databasen har medfört effektivitetsförluster och säkerhetsproblem i hanteringen av strukturfondema.

överväganden

Om Sverige skall kunna använda strukturfondsmedlen framgångsrikt är det nödvändigt att partnerskapet deltar aktivt både i framtagandet och genomförandet strukturfondsprogrammen. Partnerskapet kan variera

av över tid och beroende på lokala förutsättningar. Förslagsgrupper och ramprojekt är två modeller för hur ett partnerskap kan arbeta. Medlemmar i ett sådant partnerskap kan vara representanter för landsting, kommuner, arbetsmarknadens parter, länsarbetsnämnden, lokala kooperativ, näringslivet, studieförbund, miljörörelsen, jämställdhetsorganisationer.

Privata medel bör godkännas som stödgrundande för strukturfondsstöd, så att enskilda företag kan delta aktivt i genomförandet av struk-

turfondsprogrammen.

Beslutsgruppema bör avskaffas och nämnder i stället inrättas vid länsstyrelsen och självstyrelseorganen i försökslänen. De nämnder som fattar beslut om projekt bör regeringen också utse till utbetalningsmyndigheter. Därigenom skulle dagens problem med överprövning försvinna.

En pott för länsövergripande satsningar bör avsättas inom de nya programmen. Potten bör motsvara minst 20 procent av programmets budget och kan användas för satsningar inom turism, IT samt forskning och utveckling.

Sammanfattning 13

För de samiska insatserna bör Sametinget utses till beslutande och utbetalande myndighet.

Under förutsättning att skärgårdama blir ett programområde även under programperiod bör beslutande och utbetalande nämnd

nästa en inrättas vid den länsstyrelse regeringen bestämmer.

som

Leader-programmen bör behålla nuvarande beslutsorganisation. För Interreg-program där Sverige är huvudansvarigt bör min huvudmodell för beslut och utbetalning tillämpas. I de fall där huvudansvaret för ett Interreg-program vilar på stat förordar jag att dagens system

en annan med beslutsgmpper används.

En generell möjlighet till förskott på beviljat strukturfondsstöd bör införas. Om detta inte är möjligt att genomföra bör ränta på likvida me-

stödberättigad. del vara

Övervakningskommittéerna ÖK bör förstärkas som strategiska

Därför bör ledamöterna i ÖK i första hand förtropolitiska organ. vara endevalda från kommuner och landsting. Även företrädare för organi-

och näringslivet bör beredas plats. ÖK bör delta i framtagandet sationer av program.

I Sverige bör endast myndighet utses till förvaltningsmyndighet

en för strukturfondsprogrammen. Till förvaltningsmyndighet kan en ny myndighet eller NUTEK utses.

Ansvaret för de skall fasas ut bör läggas på samma or-

program som ganisation beslutar och utbetalar stöd.

som

Summary

The committee the geographical structural funds’ programmes has on gathered and analysed experiences from the first period during which Sweden has received assistance from the EU’s structural funds. The committee also presents proposals for the programming and implementation of the structural-fund for the next period, 2000programmes 2006. These experiences and proposals only concern geographically defined objective well Community initiatives Interreg IIA areas as as and Leader II. During the current period the objective areas programme have been called objective objective 5b and objective In the next period they will be called objective 1 and objective programme

from the programming and implementation Experiences

of the programmes

The overall impression that the structural-fund programmes have instilled of working regional-development issues in a new way on Sweden. The have paved the for increased co-operaprogrammes way constellations, least municipal and county bountion in new not across daries. The time allotted for programming much too which was scarce, hampered the of establishing the programmes, and there was process little opportunity fully the partnership in the process. The prito engage participate in the work to the extent that vate sector did not programme hoped. In certain regions, the question of the organisation for had been implementing the rather than the content of the programprogrammes, dominated the agenda. mes, Programme management committes and monitoring committees are types of organisation that were set up for the implementation two new of the structural-fund Through the partnership a wide programmes. of participants active both in the programming and implerange were mentation stages. of the implementation of the the work of the In respect programmes committees and monitoring committees has programme management

16 Summary

shown varying results, as has the participation of the partnership. In certain regions reference groups and framework programmes have been created to increase the participation of the partnership in the programme work. Although burdened by a heavy workload, the programme secretariats have built broad expertise and gained a lot of experien-

up ce.

Co—financzng and the prohibition against advance payments from the structural funds have created difficulties primarily for smaller project

The participation of the private sector in the implementation of owners. the programmes has been small due to the fact that private assets are not admissible co-financing. The possibility of appealing project

as decisions, through which paying authorities may overrule an programme management committee’s decision on aid, has created uncertainty among project owners.

The administration of payments has been surrounded by problems and obscurities. Different control and accounting requirements apply for the various funds. At the time, Sweden has tried to co-ordinate

same the administration of payments. The authorities responsible for payments have developed different supervision systems for these. Uncertainties in the division of responsibility between programme secretariats and the paying authorities have led to lot of double work.

a unnecessary In addition, project have been late in claiming structural-fund

owners assistance.

Flaws in IT systems and in the co-ordination of information in the national database have resulted in a loss of efficiency as well as security problems in the administration of the structural funds.

Conclusions and recommendations

The successful use of structural-fund assets in Sweden requires active participation by the partnership both in the programming and implementation of structural-fund The composition of the part-

programmes. nership could vary from one time to another, depending on local conditions. Drafting and framework projects are two models for

groups how partnership could work. The members of such a partnership

a could be representatives of county councils, municipalities, unions, employers’ associations, county employment boards, local co-operatives, private sector organisations, educational associations, environment groups or equal-opportunities organisations.

To allow individual companies to participate actively in the implementation of the structural-fund should be possible to

programmes, base structural-fund assistance on private assets.

Summary 17

committees should be abolished and The programme management replaced by boards at county administrative boards and the set up self-govemment in the trial counties. The boards which take organs of decisions projects should also be given authority by the government on That would solve the current problem of appeals. to make payments. A pool for county—wide projects should be set up in the new pro- The pool should make at least 20 per cent of the programmes. up budget and could be used for various ventures in tourism, IT gramme and RD. aimed the Saami, the Saami Parliament should be In projects at appointed executive and paying authority. On the assumption that the archipelagos will constitute objective during the period, executive board with areas also next programme an disburse funds should be established at the county adminithe right to strative board nominated by the government. The Leader should retain the current executive orgaprogrammes nisation. For Interreg in which Sweden bears prime resprogrammes ponsibility main model for decisions and payments should apply. In my prime responsibility for Interreg borne by cases where an programme another I recommend that the current system with programme state, managament committees be used. possibility of advance payments of structural-fund assis-

A general

should be introduced. If this impossible, interest on liquid tance proves assets should be made eligible for assistance. The monitoring committees should be strengthened as strategic poli- Therefore, committees should primarily consist of elected tical organs. from local authorities and county councils, but organirepresentatives sations and representatives from the private sector should also be represented. The committees should participate in the design of programmes. managing authority should handle the admini- In Sweden only one of the structural-fund This could be new authostration programmes. a the Swedish National Board for Industrial and Technirity or NUTEK, cal Development. for the which will be phased out should

Responsibility programmes

be borne by the organisation that decides and makes payments same on of aid money.

1 uppdrag och arbete

Utredningens

1¶Utredningsuppdraget

Den 17 september beslutade regeringen direktiv för Strukturfondsom utredningen bilaga 1.‘ Det uppdrag regeringen gav utredse som ningen mycket omfattande och innefattade i korthet att för de geovar grafiskt avgränsade strukturfondsprogrammen samla in och analysera de erfarenheter gjort under innevarande programperiod, göra intersom nationella jämförelser med minst fem angivna länder samt föreslå forfor hur de skall tas fram och genomföras. Utredmer nya programmen ningens genomförande skulle bland annat ske genom offentliga utfrågningar eller liknande och samråd med diverse myndigheter. Slutligen att utredningsarbetet skall redovisas senast den 26 februari 1999. anges I slutet november tillkallades jag att särskild utredare uppav som fylla direktiven och i början december förordnades två personer att av utgöra sekretariat för utredningen. Som och förstår är uppdraget var en med tanke på tiden och de begränsade resurserna, personellt och finansiellt, mycket svår uppgift. Därför har jag tyvärr endast haft ett en begränsat samråd med ett fåtal myndigheter.

l Utredningsarbetet

Min ambition har från första början varit att träffa så många som möjligt de på olika sätt är inblandade i genomförandet strukturav som av fondsprogrammen i regionerna och på myndigheter. Utredningen har därför varit i Bryssel, Gävle, Göteborg, Jönköping, Karlstad, Luleå, Stockholm, Sunne, Vänersborg och Östersund. Jag talade vid Landstingsförbundets och Svenska kommunförbundets konferens om mål 6 i Lycksele källförteclcningen.

se

1Dir. 1998:85

20 Utredningens uppdrag och arbete

Utredningen har dessutom arrangerat sammankomster riktade till särskilt betydelsefulla grupper; representanter för länens jämställdhetsarbete, näringslivets aktörer samt beslutsgrupperna.

Den 12 februari mötte jag således jämställdhetsexperter från tio länsstyrelser. Samtalet fokuserade hur ett jämställdhetsperspektiv kan genomsyra framtagandet och genomförandet de strukturfonds-

av nya programmen.

Den 15 februari mötte jag näringslivets organisationer. Diskussionen kom att kretsa kring företagens och den enskilde företagarens inflytande och delaktighet i programframtagandet och tillväxtavtalen.

Den 16 februari mötte jag ledamöter och några huvudselcreterare från i stort sett samtliga strukturfondsprogram och gemenskapsinitiativ. Beslutsfattandet och utbetalningsansvaret blev föremål för debatt.

Utredningen har tagit del och studerat rapporter från bland andra RRV, revisionsrätten, Riksdagens revisorer och Statskontoret, samtliga halvtidsutvärderingar samt utredningar inom SOU och departementsserien.

För de internationella jämförelsema har, på grund den korta

av utredningstiden och de begränsade resurserna som stått till förfogande, anlitats Connos, organisationskonsulten Ove Hultquist.

Till utredningen har inkommit skrivelser med synpunkter från samtliga beslutsgruppsselcretariat, Boverket, Folkrörelserådet, Företagarnas riksorganisation, Glesbygdsverket, Kooperativ utveckling i Sverige, Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet, Landsorganisationen i Sverige, LO-facken i Gävleborg, länsstyrelserna i Dalarnas län, Gävleborgs län, Jämtlands län och Värmlands län, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska Leader-nätverket samt Tjänstemännens centralorganisation.

Regeringen har till utredningen överlämnat Småföretagardelegationens förslag om den svenska organisationen av EG:s strukturfondsprogram, Förslagskatalog SOU 1998:94.

Utredningen har i enlighet med direktiven etablerat ett nära samarbete med Utredningen om framtida mål inom EG:s strukturfonder A 1998:05, dir. 1998:76. Utredningamas sekretariat har varit samlokaliserade och utredningarna har hållit gemensamma överläggningar och någon gång företagit gemensamma studieresor och intervjuer.

2¶Bakgrund

2.1¶EU:s strukturpolitik

De ekonomiska och sociala skillnadema inom EU är betydande. Inkomstnivåer och arbetslöshetsproblem varierar inte bara mellan medlemsstater utan också mellan regioner inom enskilda länder. Gemenskapens strukturpolitik har till syfte att minska de regionala skillnader-

och främja bättre ekonomisk och social balans inom unionen. na en Strukturfonderna är ett verktyg för strukturpolitiken. Strukturfonderna innefattar fyra fonder där varje fond styrs förordning. De

av en egen fyra fonderna är:

Europeiska regionala utvecklingsfonden ERUF. 0

Europeiska socialfonden ESF.

Utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garanti- 0

fonden för jordbruket EUGFJ.

Fonden för fiskets utveckling FFU. 0

Arbetet med strukturfondema bygger på fyra grundläggande principer: koncentration; stöd till prioriterade målområden; partnerskap;

ges sex arbetet skall ske samarbete mellan regionala och nationella ak-

genom

och kommissionen; additionalitet; stödet från EU skall komplettetörer

medlemsstaternas insatser; planering; arbetet utgår från fleråriga ra programdokument.

Av de målornrådena går den största delen strukturfondsmed-

sex av len till mål omfattar de fattigaste regionerna inom unionen. Sve-

som rige har inte något mål l-område. I samband med medlemskapsforhandlingarna inrättades i stället mål omfattar de mest glesbefol-

som kade områdena i Sverige och Finland.

Som särskilda instrument för strukturpolitiken finns de s.k. gemenskapsinitiativen. Initiativen läggs fast kommissionen och inriktas på

av några de prioriterade frågorna inom EU. Under

av mest gemensamma

programperioden 1994-1999 finns 13 gemenskapsinitiativ inom områ-

22 Bakgrund

den som t.ex. interregionalt samarbete, utveckling landsbygden och av industriell omvandling.

2.2¶Mål och i

program Sverige

För programperioden 1995-1999 har Sverige tilldelats 13 miljarder ca kronor av strukturfondsmedel för insatser inom olika målornråden. Till detta skall läggas nationell offentlig medfinansiering på 16 miljarder ca kronor samt de privata medel ingår i olika projekt. Följande mål som och gemenskapsinitiativ är aktuella i Sverige:

Geografiskt avgränsade mål Mål Insatser för förnyelse i områden som drabbats av eller hotas av industriell tillbakagång. Mål 5b: Insatser för utveckling av landsbygdsområden. Mål Insatser för utveckling i de mest glesbefolkade områdena.

Horisontella mål Mål Insatser för att minska långtidsarbetslösheten och underlätta för ungdomar och de som riskerar utslagning att komma tillbaka på arbetsmarknaden. Mål Utbildning och kompetensutveckling av arbetskraft för att bättre klara produktionsförändringar inom främst små och medelstora företag. Mål 5a: Insatser för att främja ett effektivare jord- och skogsbruk och en mer rationell fiskenäring.

Gemenskapsinitiativ Interreg IIA: Insatser för att öka det gränsregionala samarbetet. Interreg IIC: Insatser för att stödja fysisk planering och regional utveckling. Konver: Insatser för att bidra till ekonomisk utveckling i regioner som är starkt beroende av försvarssektorn. Leader II: Insatser för att genom lokal kraftsamling utveckla landsbygden. Pesca: Insatser till fiskerinäringen för att underlätta de sociala och ekonomiska konsekvenserna krisen inom som fiskerinäringen upphov till. ger

Bakgrund 23

Småföretagsinitiativet: Insatser för att utveckla småföretagande. Urban: Insatser för att lösa olika problem i storstadsområden. Adapt: Insatser för att stärka de anställdas förmåga att klara av

strukturförändringar och skapa arbetstillfällen.

nya Employment: Insatser för att öka möjligheterna till arbete för

handikappade, utsatta och ungdomar samt för

grupper

att öka jämställdheten på arbetsmarknaden.

Medan de horisontella målen omfattar hela Sverige fastställs de geograñskt avgränsade målornrådena utifrån särskilda kriterier. Kriterierna bygger bl.a. på arbetslöshets- och sysselsättningsstatistik. Detta för att

skall kunna avgöra vilka regioner som är i behov av stöd. I Sverige man finns fem mål Z-områden, fem mål 5b-områden samt ett sammanhängande mål 6-område. Ca 25 procent av Sveriges befolkning bor i de geografiskt avgränsade målområdena.

Fördelningen strukturfondsmedel till de geografiskt avgränsade

av målområdena baseras på programdokument utarbetas av regionala

som

i samarbete med nationella myndigheter. Programmen skall inorgan nehålla socio-ekonomisk analys, strategi och beskrivning av

en en en de åtgärder skall genomföras. Dessutom skall programmen inne-

som hålla indikativ finansieringsplan, analys av programmets mil-

en en jöpåverkan samt uppskattning de förväntade effekterna, bl.a. vad

en av gäller sysselsättning. Programdokumenten godkänns efter förhandling och utgör överenskommelse mellan kommissionen och medlems-

en staten.

Tabell 2.1: Geografiskt avgränsade strukturfondsprogram Mål 5b och 6

strukturfonder EG-medel mecu Målom- Program ERUF ESF EUGFJ FFU TOTALT råde

botten

Källa: NUTEK

Tabell 2.2: Gemenskapsinitativen Interreg IIA och Leader H

strukturfonder EG-medel mecu

- Källa: NUTEK

Bakgrund 25

2.3¶Partnerskapet

Begreppet partnerskap är en av de fyra grundprincipema för strukturfondsarbetet. Syftet med partnerskapstanken är att aktivera och engagera olika aktörer såväl i framtagandet som i genomförandet av programmen. Grunden for ett bra program och programgenomförande är att programmet innehåller de delar som olika aktörer anser vara viktiga för att utveckla regionen. Ett väl fungerande och engagerat partnerskap är en viktig förutsättning vid genomförandet av strukturfondsprogrammen.

Det finns flera slags partnerskap med olika sammansättning och roller. Partnerskapet kan också variera över tid. Kommissionens syn på partnerskap är att arbetet med strukturfondsprogrammen skall ske ge-

samarbete mellan regionala och nationella aktörer och kommisnom sionen. En definition på partnerskap är att det omfattar alla aktörer som

annan på olika sätt berörs av strukturfondsprogrammen. Det kan innefatta kommuner, landsting, myndigheter, arbetsmarknadens parter, näringslivsorganisationer, intresseorganisationer, föreningar, företag etc. Da-

övervakningskommittéer är ett exempel på detta. Där ingår repregens sentanter för kommissionen, berörda departement, kommun- och landstingsförbundet, arbetsmarknadens parter, företagarorganisationer, social ekonomi, beslutsgrupp etc.

Partnerskapet kan också definieras som de aktörer som är medfinansiärer i projekt. De största medfinansiärema har hittills varit länsstyrelse, kommun, landsting och länsarbetsnämnd. Det är också dessa organisationer som är representerade i beslutsgruppen.

En tredje fonn av partnerskap är partnerskapet som forum för demokratisk förankring. I framtagandet av programmen utgjorde refe-

form partnerskap och i genomförandet av prorensgmpperna en av

har beslutsgruppen tagit över referensgruppens roll. grammen

2.4 fattar beslut

Beslutsgrupper

I samband med Sveriges EU-medlemskap 1995 inrättades nya statliga myndigheter: beslutsgrupper. Beslutsgruppema skall följa delar av verksförordningen men behöverinte upprätta någon årsredovisning.

Beslutsgruppema består av förtroendevalda från kommuner och landsting samt av tjänstemän från länsstyrelser och länsarbetsnämnder, med kommun- och landstingssektom i majoritet. Regeringen utser ordförande och vice ordförande samt ledamöter i beslutsgruppema.

26 Bakgrund

Beslutsgruppen skall inom ramen för programdokumentet besluta om stöd från EG:s strukturfonder. Beslutsgruppen skall också genom egna initiativ och informationsspridning verka för att programmet

genomförs och att de däri angivna målen uppnåsh

I de flesta målområden är beslutsgrupperna regionala, dvs. de fattar beslut om projekt inom hela regionen. I mål 6 inrättades en regional beslutsgrupp för proj ektbeslut inom åtgärder inriktade på forskning och utveckling, informationsteknologi och turism. Därutöver finns sju länsvisa beslutsgrupper som beslutar om de strukturfondsmedel som tilldelats hela eller delar av respektive län.

Som sekretariat till beslutsgrupperna svarar länsstyrelserna, länsstyrelsen eller självstyrelseorganet i det målområde där beslutsgruppen verkar. Nyss nämnda organ utser en huvudansvarig sekreterare. I sekretariatsuppdraget ligger att handlägga projektansökningar, informera om programmets innehåll samt att administrera utbetalningar och följa upp proj ekt. Sekretariaten utarbetar också rapporter och annat underlag till beslutsgrupp och övervakningskommitté.

2.5 kontrollerar

Övervakningskommittéer

pro gramgenomförandet

För varje har inrättats övervakningskommitté ÖK i enlig-

program en het med EG:s förordningar. ÖK:s uppgift är att följa struktur-

upp att fondsprogrammen genomförs enligt programdokumenten. ÖK fattar beslut om förändringar i programdokumenten, omfördelar medel samt fastställer budgeten för tekniskt stöd. ÖK också för fortlöpan-

ansvarar de utvärdering av programmen.

I ÖK ingår representanter för kommissionen, medlemsstaten och den berörda regionen. Dessutom ingår representanter för arbetsmarknadens parter, företagarorganisationer, folkrörelseorganisationer etc. Ordföranden utses av medlemslandet och är ofta en företrädare för regeringen. Till skillnad från beslutsgruppema är det i huvudsak tjäns-

ingår i ÖK. temän som

Som sekretariat till ÖK har NUTEK för mål 2 och mål 6

utsetts medan Glesbygdsverket utgör ÖK-sekretariat för mål 5b. Sekretariaten utarbetar rapporter och underlag till ÖK, kommissionen och regeringen. De också för administrationen kring utvärderingar m.m.

ansvarar

’ Förordning 1995: 1325 med instruktion för beslutsgrupper.

Bakgrund 27

2.6¶Utbetalande myndigheter

Varje medlemsstat är skyldig att utse ansvariga myndigheter för varje enskild strukturfond. I Sverige har fyra centrala förvaltningsmyndigheter fått denna uppgift; Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK för ERUF, Arbetsmarknadsverket AMS för ESF, Statens Jordbruksverk SJV för EUGFJ samt Fiskeriverket för FFU. Dessutom är fem länsstyrelser ansvariga för utbetalning av strukturfondsmedel till gemenskapsinitiativet Interreg IIA.

De utbetalande myndigheterna ansvarar for utbetalning av strukturfondsmedel, finansiell kontroll, ekonomisk redovisning och internrevision samt för rapportering till regeringen. De skall också intyga att strukturfondsmedlen används i enlighet med fördraget.

3¶Erfarenheter av av

framtagandet strukturfondsprogram

1¶Processen av

kring framtagande strukturfondsprogram

Framtagandet av strukturfondsprogram omfattar flera steg som beskrivs i strukturfondsförordningen;

budget för de olika målornrådena och gemenskapsinitiativen beslu-

tas av kommissionen,

de stödberättigade regionerna fastställs av kommissionen utifrån

särskilda kriterier, 0 medlemsstaten utarbetar regionala utvecklingsprogram, 0 programmen utarbetas i partnerskap,

medlemsstaten överlämnar de regionala utvecklingsprogrammen till

kommissionen,

medlemsstaten och kommissionen förhandlar om programmen efter

delning inom kommissionen,

programmen godkänns och beslutas av kommissionen och blir där-

med s.k. samlade programdokument SPD eller, för gemenskapsinitiativen, s.k. operativa program OP.

3.1.1¶Beslut om geografiska avgränsningar

Arbetet med att ta fram de svenska strukturfondsprogrammen kom igång sent. En av anledningarna var den svenska ståndpunkten att programarbetet inte skulle påbörjas förrän efter den svenska folkomröstningen om Sveriges medlemskap i EU. Officiellt började arbetet med att utarbeta strukturfondsprogram den 13 november 1994 då svenska folket röstat för ett medlemskap i unionen.

Efter folkomröstningen beslutade kommissionen, efter överläggningar med den svenska regeringen, om geografisk avgränsning och fördelning av medel till de stödberättigade regionerna inom mål 5b och 6 samt gemenskapsinitiativen. För mål 6 fastställdes den geografiska omfattningen och budgeten for programperioden 1995-1999 redan vid medlemskapsförhandlingama.

För mål 2 och 5b fastställdes en indikativ budgetram för samma period. Beloppen för mål 2 och 5b var ungefärliga, eftersom fördelningen mellan de båda målområdena styrdes av strukturfondsförordningamas bestämmelser. I december 1994 överlämnade den svenska regeringen förslag om regionindelning och budget för mål 2 och 5b till kommissionen. Det dröjde till slutet av mars 1995 innan kommissionen fattat beslut de geografiska avgränsningarna och fördelningen av medel

om för mål 2 och 5b. I början av april 1995 beslutade kommissionen om riktlinjer för arbetet med gemenskapsinitiativen.

l Utredningar tillsattes

När den geografiska indelningen var klar och medlen fördelats mellan de olika målområdena tillsatte regeringen särskilda utredningar med uppdrag att utarbeta förslag till program för hur strukturfondsmedlen skulle användas i respektive region. Först ut var mål där utredare och sekretariat utsågs i december 1994. Utredare för mål 2 och 5b tillsattes i mars 1995. Som sekretariat för utredningarna i mål 2 och 5b utsågs en länsstyrelse eller flera länsstyrelser i samverkan. För Mål 5b Skärgården fungerade Glesbygdsverket som sekretariat. I mål 6 och i Mål 2 Bergslagen NUTEK sekretariat, medan länsstyrelser och kommuner

var i samverkan ansvarade för sekretariatsfunktionen i Mål 2 Fyrstad.

I utredningsdirektiven betonades att programarbetet skulle organiseras med största möjliga demokratiska förankring. Till utredningarna kopplades därför referensgrupper bestående bl.a. av förtroendevalda från kommun och landsting.

I direktiven uttrycktes också att programmen skulle utarbetas i enlighet med strukturfondsförordningama och enligt de riktlinjer som kommissionen fastställt. Direktiven gav också riktlinjer för vilka insat-

borde övervägas i programskrivandet; fokus skulle ligga på ser som utveckling små och medelstora företag, forskning och utveckling,

av utbildning, kompetensutveckling, informationsteknologi samt turism. Kvinnors situation skulle särskilt beaktas. Av programmen skulle också framgå hur den nationella medfinansieringen borde se ut samt innehålla förslag på hur programmen skulle genomföras. Utredningama skulle redovisa sammanhållna program for respektive region.

Erfarenheter av framtagandet av strukturfondsprogram 31

Tidplanen för utredningarna var mycket kort. Ambitionen att

var genomförandet av programmen skulle komma igång redan under

sommaren/hösten 1995. Förslagen till skulle därför tas fram på 3-

program 4 månader. Det sågs av många som en näst intill omöjlig uppgift, inte minst med tanke på den begränsade erfarenheten strukturfondspro-

av grammering hos de inblandade aktörerna. Något som dock underlättade arbetet var att flera länsstyrelser och kommuner redan under hösten 1994 påbörjat arbetet med att ta fram underlag och göra analyser. Man hade också börjat föra diskussioner med olika aktörer inriktning

om och innehåll, det som med EU-terminologi kallas partnerskap.

Partnerskapet

En viktig del i framtagandet av strukturfondsprogrammen att

var engagera olika aktörer för att diskutera hur man ville utveckla regionen. Partnerskapets roll var att föra in kunskap och kompetens inom olika områden för att programdokumenten rätt ansats och inriktning. Även

ge om begreppet partnerskap var något nytt, så fanns grupperingar och samarbetsformer redan etablerade genom att man i flera regioner hade lång erfarenhet av att arbeta med regionala utvecklingsfrågor. I vissa regioner lades mycket energi och arbete ned på att engagera partnerskapet.

sammansättning och roller

sammansättning och storlek på partnerskapen varierade mellan olika regioner och län. I de större regionerna formerades partnerskapen länsvis. Vanligt var att flera partnerskap med olika roller byggdes upp. I en del regioner grupperades partnerskap i olika ämnesområden.

Det breda partnerskapet omfattade en blandning av politiker och tjänstemän från kommun- och landstingssektom, representanter för länsarbetsnämnden, näringslivets intresseorganisationer, arbetsmarknadens parter, universitet och högskolor, kulturliv, föreningar, studieförbund samt olika lokala utvecklingsgrupper. En målsättning var också att med företagen i diskussionerna. Storleken på det breda partnerskapet varierade, i flera län och regioner arrangerades möten där 100-150 personer deltog. I det breda partnerskapet diskuterades programmens inriktning och innehåll i stora drag. Mot bakgrund av gruppens storlek träffades man endast en eller ett par gånger under utredningstiden.

32 Erfarenheter framtagandet strukturfondsprogram

av av

Sekretariaten arbetade också med mindre partnerskap, ofta på

änstemannanivå med representanter för bl.a. kommun- och landstingssektorn. De mindre partnerskapen träffades oftare och diskuterade mer detalj

Referensgruppen till utredningarna utgjorde det politiska partnerskapet där inriktning, innehåll, finansiering och organisation förankrades. Referensgruppen i de större regionerna representerade hela regio-

vilket innebar samarbete i nya konstellationer. nen,

I mål 6 samlade in förslag till insatsområden och åtgärder ge-

man

möten i de länsvisa partnerskapen. Ett utkast till regional utvecknom lingsplan presenterades för hela området på möte i Ös-

ett gemensamt tersund. Vid detta möte deltog även företrädare för kommissionen. Därmed fick man den nödvändiga förankringen av programmet hos de lokala och regionala aktörerna. Liknande upplägg användes även i and-

regioner för att få in synpunkter från partnerskapet. ra

I Mål 2 Fyrstad lade utredaren och sekretariatet ned mycket arbete på att partnerskapet. Den regionala uppslutningen kring pro-

engagera gramarbetet stor och en stor del av engagemanget låg hos kommu-

var nema.

De samiska insatserna inom mål 6 och gemenskapsinitiativen IIA Sápmi och Åarjel Saemien togs fram genom Sametingets försorg. Detta skedde i partnerskap med bl.a. Svenska samemas riksförbund och samiska utbildningsinstitutioner.

Utöver de formella partnerskapen etablerades andra samarbetsgrupperingar. I t.ex. Mål 2 Bergslagen återupplivades ett tidigare samarbete mellan kommunerna, den s.k. Intresseföreningen Bergs-

genom laget. I föreningen ingår de 24 kommunerna och de fem landstingen.

Näringslivet svagt representerat

Trots att fokus i strukturfondsprogrammen ligger på näringslivsutveckling och kompetensutveckling för företag det i de flesta regioner få

var representanter från företagen med i partnerskapet. Visserligen deltog representanter för olika näringslivsorganisationer, såsom Företagarnas riksorganisation, SAF, Handelskammaren vid partnerskapsträffar, men endast ett fåtal företagare fanns med i arbetet med att utforma pro-

Det istället i hög grad offentliga aktörer som formulerade grammen. var vilka åtgärder viktiga för näringslivsutvecklingen. Mål 2 Fyr-

som var stad är dock ett exempel där såväl näringslivsorganisationer som enskilda företagare aktiva i partnerskapet och deltog i diskussioner

var

programmens inriktning och innehåll. om

Erfarenheter framtagandet strukturfondsprogram 33

av av

Programförslag

Utifrån de styrkor och svagheter som identifierades i den socio-ekonomiska analysen i de olika regionerna diskuterade partnerskapet vilken strategi och vilka insatsområden och åtgärder viktiga för regio-

som var nens utveckling.

Inriktningen på åtgärderna byggde till stor del på de områden som betonades i utredningsdirektiven, dvs. utveckling av små och medelstora företag, forskning och utveckling, utbildning, kompetensutveckling, informationsteknologi och turism. I de flesta programförslag ingick också åtgärder för lokal utveckling.

Som horisontella teman i programmen lades bl.a. jämställdhet, milj informationsteknologi samt forskning och utveckling.

Genomfiirandeorganisationen

Från flera håll har framhållits att referensgruppema förhållandevis

var eniga om programmens innehåll och inriktning. Men när förslag till organisation skulle behandlas var oenigheten stor i vissa regioner. I Mål 6 och i Mål 2 Bergslagen ställdes två organisationsförslag mot varandra; ett förslag var att inrätta en regional beslutsgrupp som skulle fatta beslut för hela regionen, ett annat att dela upp beslutsfunktionen i länsvisa beslutsgrupper. Kommun- och landstingssektom företrädde förslaget med regional beslutsgrupp, medan länsstyrelserna i första hand var förespråkare för de länsvisa beslutsgruppema. Den slutliga organisationen lades fast i förhandlingarna med kommissionen.

För mål 6 blev slutresultatet en kombination av de två förslagen;

en regional beslutsgrupp som fattar beslut inom åtgärderna för turism, informationsteknologi samt forskning och utveckling, medan återstoden av medlen fördelas på respektive län för beslut i länsvisa beslutsgrupper. Genomförandeorganisationen i mål 6 kan sägas ha fungerat som en modell för andra regioner. I Mål 2 Bergslagen valdes en liknande beslutsorganisation. Där delegerades ett insatsområde inriktat på lokal utveckling till respektive länsstyrelse för beslut inom respektive län. För de övriga delarna av programmet fattas besluten av den regionala beslutsgruppen.

Programförslagen överlämnades till regeringen

Efter ett intensivt arbete lämnade utredarna programförslagen till regeringen för bearbetning inom Regeringskansliet. Några kompletteringar och omdisponeringar gjordes, i programmet för mål 6 lades t.ex. några

2 19-0268EG:sstrukturstöd

åtgärder samman. När programförslagen behandlats inom Regeringskansliet överlämnade regeringen programmen till kommissionen. Programförslaget för mål 6 överlämnades i slutet av april 1995 medan mål 2- och 5b-programmen överlämnades under maj och juni. Förslagen för gemenskapsinitativen överlämnades till kommissionen i september samma år.

3.1.5¶Förhandlingar med kommissionen

När förslagen överlämnats till kommissionen började en beredningsoch beslutsprocess, som enligt förordningen skall vara färdig senast sex månader efter det att förslagen inkommit.

Efter intern beredning i kommissionen kunde förhandlingsprocessen ta vid. Förhandlingsarbetet skedde huvudsakligen på tjänstemannanivå, från svensk sida av departementstjänstemän och i flera fall också av företrädare för de utredningssekretariat som arbetat fram programförslagen. Däremot fanns inga företrädare för kommun- och landstingssektorn representerade. Den bristande insynen i förhandlingsprocessen har kritiserats av främst kommun- och landstingssektom.

När förhandlingsarbetet på tjänstemannanivå var färdigt vidtog de formella förhandlingarna. Mål 6-programmet förhandlades mellan arbetsmarknadsministern och generaldirektören för DG XVI vid ett möte i Arjeplog. Vid förhandlingarna för mål 2 och 5b företräddes Sverige

berörda statssekreterare. Efter de formella förhandlingarna var man i av stort sett överens hur programmen skulle se ut. De svenska pro-

om gramförslagen ansågs hålla hög kvalitet. De huvudsakliga föränd-

en ringar som gjordes var att antalet åtgärder minskades.

Då parterna överens om drogs de preliminära be-

var programmen slutsförslagen igenom de rådgivande kommittéer som berördes av respektive program. Beslutsprocessen kunde därefter avslutas genom att den berörda kommissionären undertecknade beslutet.

Beslutet för mål 6 och mål 2 undertecknades i november 1995. För mål 5b drog beslutsprocessen ut på tiden. Beslutet undertecknades först i april 1996. Besluten om gemenskapsinitiativen fattades vid olika tillfällen under l996. Därmed kunde de samlade programdokumenten för Sverige börja genomföras.

av av

3.2¶Erfarenheter och reflektioner

3.2.1¶Positivt med

partnerskap

Partnerskapet framhålls ofta som ett av de positiva inslag som strukturfonderna fort med sig. Arbetet med att ta fram strukturfondsprogram har medfört ytterligare en dimension i det regionala utvecklingsarbetet och har lett till ökat och fördjupat samarbete kring regionala utvecklingsfrågor. Strukturfondsprogrammen har också lagt grunden för samarbete i nya konstellationer. Det gäller inte minst det ökade samarbetet över kommun- och länsgränser.

3.2.2¶Programmen bra i

grunden

Även det uttryckts kritik det :sätt fram

om mot som programmen togs på, verkar de flesta aktörer vara nöjda med programmens inriktning och innehåll. Programmen fungerar som ein gemensam plattform där möjlighetema för flera olika aktörer att jobba samma håll har ökat. Programmens uppbyggnad i socio-ekonomisk analys, strategi, insatsområden och åtgärder är tydlig.

En kritik som dock lyfts fram är att programmen for mål 5b och 6 är väldigt lika varandra innehållsmässigt och därför kanske inte i tillräcklig grad är anpassade efter de olika regionemas förutsättningar och möjligheter. En förklaring till detta kan vara att arbetet med mål 6programmet fungerade som en slags mall for de efterföljande

programmen.

En annan kritik är att jämställdhetsperspektivet inte i tillräcklig grad finns med i programmen. Detta trots slcrivningen i utredningsdirektiven om att kvinnors situation särskilt skulle beaktas. skrivningar om jämställdhetsperspektiv och särskilda insatser för kvinnor kom i flera fall in sent i programarbetet, ofta när analyser, inriktning på insatsornråden och åtgärder redan lagts fast. I flertalet program lades jämställdheten slutligen in som ett horisontellt mål.

3.2.3 och för kort tid för

Dålig insyn förankring

Medan man från kommissionens sida berömde Sverige för dess decentraliserade sätt att arbeta fram strukturfondsprogrammen, uttrycktes kritik inom Sverige över den dåliga demokratiska föranlcringen. Främst

36 Erfarenheter framtagandet strukturfondsprogram

av av

kommun- och landstingssektom var missnöjda med den korta tidplanen och sättet togs fram på. Kommunförbundet och

som programmen Landstingsförbundet har i efterhand kritiserat programarbetet för att i allt för stor utsträckning ha varit statlig angelägenhet; ansvaret för

en att ta fram programförslagen lades på statliga utredare, sekretariatsfunktionen lades i de flesta fall på länsstyrelserna och NUTEK spelade

aktiv roll på central nivå. en

Det uttrycktes också kritik mot att regionerna i förhandlingarna mellan kommissionen och Sverige företräddes tjänstemän från läns-

av styrelserna och inte förtroendevalda från kommun- och landstings-

av sektom. Bristen på insyn i förhandlingsprocessen skapade en osäkerhet

vilka diskussioner fördes och vilka förändringar som gjordes. om som

Den korta tidplanen innebar att referensgruppens möjligheter att föreslå större förändringar utifrån presenterade förslag var relativt små. Det innebar också att i vissa fall inte hann diskutera nya lösningar.

man Ledamöterna i referensgruppema hann i vissa fall inte heller förankra förslag i den egna organisationen.

3.2.4¶Svårt att hinna partnerskapet

engagera

Flera aktörer att tidspressen medförde att möjligheterna att enga-

anser

partnerskapet fullt ut i planeringsprocessen små. Särskilt i de gera var större regionerna fick förankringen i partnerskapet en mer ytlig och begränsad karaktär. Partnerskapet hade i de flesta fall inte heller en lika aktiv roll i de större regionerna i de mindre. Partnerskapsmötena

som hade formen informationsmöten där utredningssekretariaten presen-

av terade förslag partnerskapet skulle ge respons på. Flera aktörer

som kände sig därför förbigångna och upplevde att de reella möjligheterna att med och påverka och deras innehåll var små.

vara programmen

Utredningssekretariaten uppfattade att det var svårt att engagera vis-

aktörer. I flera regioner lyckades t.ex. inte få med företagare i sa man diskussioner innehåll. Det har setts en av för-

om programmens som klaringama till varfor näringslivet inte heller i genomförandet av de geografiska strukturfondsprogrammen funnit sin roll och sett de möjligheter som programmen ger.

Statskontoret 1997:23, Införandet av EU:s regional- och strukturpolitik i Sverige, s. 36.

Erfarenheter av framtagandet av strukturfondsprogram 37

3.2.5¶Organisationen var än

viktigare programmens

innehåll

En fråga som var särskilt het i vissa referensgmpper var vilken eller vilka aktörer som skulle ta hand om genomförandet av strukturfondsprogrammen. En kandidat var länsstyrelsen, med lång erfarenhet av regionalt utvecklingsarbete och drivande i arbetet med att ta fram programmen. Som motkandidat fanns kommun- och landstingssektom,

betonade vikten av fortsatt demokratisk förankring också i genomsom förandet.

Det fanns därför en tendens i vissa regioner att organisationsfrågan tog över diskussioner om innehållet i programmen. Det var viktigare vem som skulle bestämma över fördelningen av pengarna än vad pengarna skulle användas till. Något som i vissa fall resulterade i att synpunkter på programinnehållet korn först när programmen var godkända av kommissionen och färdiga att genomföras.

4¶Erfarenheter av

genomförandet av strukturfondsprogram

1¶Organisationen

I detta avsnitt behandlas de olika organisationer deltar i genomfö-

som randet av strukturfondsprogrammen. En närmare beskrivning de

av olika organisationemas ansvar och roller i kapitel 2 Bakgrund.

ges

4.1.1¶Beslutsgrupper

I framtagandet av de svenska strukturfondsprogrammen betonades att programarbetet skulle organiseras med största möjliga demokratiska förankring. Beslutsgrupper, med kommun och landstingssektom i majoritet, kom till för att garantera den demolqatiska förankringen i genomförandet av programmen.

Olika organisation för beslutsgruppema

Beslutsgrupper inrättades för varje enskilt programdokument. Beslutsgrupperna är antingen regionala, det vill säga de för

ansvarar programgenomförandet för hela regionen, eller länsvisa där beslutsgmppen

ansvarar för programgenomförandet för strukturfondsområden i respektive län. Samtliga mål 5b och 6-regioner har regionala beslutsgrupper. Det är endast mål 6 som har både en regional beslutsgrupp och länsvisa beslutsgrupper. Inom mål 6-området finns också Sametinget utser

som ledamöterna till den beslutsgrupp som beslutar stöd för åtgärder för

om samisk utveckling.

Beslutsgmppema för Interreg består representanter för kommu-

av nala, regionala och statliga organ från de länder som medverkar i

programmet. Beslutsgrupperna fungerar i huvudsak på samma sätt som de regionala beslutsgruppema för mål 5b och

40 Erfarenheter av genomförandet av program

För Leader-programmen har särskilda LAG-grupper Local Action Group inrättats. I LAG-gruppema ingår företrädare för det lokala och regionala partnerskapet, bl.a. lokala utvecklingsgrupper, lokalt näringsliv, kommun, landsting, länsstyrelse och länsarbetsnämnd. LAG-grupperna har ingen beslutanderätt utan har rollen att prioritera och föreslå vilka projekt som skall beviljas stöd. De formella besluten fattas av beslutsgruppens ordförande eller vice ordförande i respektive mål 5b eller mål 6-regi0n.

I direktiven för utnämnande av beslutsgrupper betonades att en jämn fördelning avseende geografi, kön och politisk tillhörighet skulle eftersträvas. Sammansättningen av ledamöter i beslutsgruppema varierar. I vissa beslutsgrupper har man uppnått en jämn könsfördelning, medan man i andra har en större andel män än kvinnor.

Beslutsgruppens roll

De regionala beslutsgruppema kan sägas ha gett ett nytt perspektiv på det regionala utvecklingsarbetet genom sitt uppdrag att utifrån strukturfondsprogrammet och regionen helhet arbeta med regionala ut-

som vecklingsfrågor. Ledamöterna är tillsatta att representera hela regionens intresse och samarbete över läns- och kommungränser uppmuntras.

Arbetet i beslutsgruppema anses ha fungerat olika bra. Från flera beslutsgrupper framhålls att samarbetet mellan olika aktörer såväl inom beslutsgruppen som inom regionen har ökat. Ett exempel på detta är beslutsgruppema för Mål 6 Sápmi och Interreg IIA Sápmi, där samarbetet mellan de samiska områdena inom Sverige samt mellan Sverige, Finland och Norge ökat. Beslutsgruppsarbetets positiva effekter genom ökat samarbete har också betonats i bland annat Mål 2 Fyrstad.

Vissa beslutsgruppsledamöter menar att beslutsgruppen i praktiken inte styr över vilka projekt beviljas strukturfondsmedel utan enbart

som konfirmerar sekretariatens förslag till beslut. För att ett projekt skall behandlas i beslutsgruppen krävs att sekretariatet i sin handläggning kontrollerat att projektet in i programmet och att den nationella

passar offentliga medfinansieringen verifierats. Om projektet uppfyller uppställda krav har beslutsgruppema i de flesta fall inte motsatt sig sekretariatens förslag till beslut. Däremot har beslutsgruppema i flera fall villkorat beslut och krävt att kompletteringar och förtydliganden görs avseende bland annat projektens innehåll, jämställdhetsperspektiv och indikatorer för uppföljning.

I flera regioner har beslutsgruppema påpekat brister i projektansökningar och i sekretariatens förslag till beslut vad gäller redovisning av proj ektens effekter för jämställdhet och miljö.

Erfarenheter av genomförandet av program 41

Vissa beslutsgrupper har lagt fast riktlinjer och kriterier för urval av projekt som ligger till grund för sekretariatens projekthandläggning. Det har därmed blivit tydligare för beslutsgruppen på vilka premisser projekten valts ut. Metoder för proj har i synnerhet använts i de situationer där strukturfondsmedlen börjat ta slut.

Beslutsgmppens roll gentemot övervakningskommittén ÖK har uppfattats som otydlig i vissa beslutsgrupper.

Loj alitetskonflikter

Beslutsgruppens sammansättning med en majoritetsställning för kom-

och landsting kan medföra lojalitetskonflikter, det vill säga att muner ledamöter sin representation i beslutsgruppen gynnar den egna

genom kommunen/organisationen. Det gäller framför allt de kommunala företrädarna lätt kan frestas att mer företräda den egna kommunen än

som regionens intressen. Lojalitetsaspekten blir då särskilt viktig.

Vid kontakter med de olika beslutsgruppssekretariaten framgår dock att det i huvudsak inte funnits några omfattande lojalitetskonflikter. I den mån konflikter förekommit, var det framför allt i början av programperioden när beslutsgruppen och dess ledamöter ännu inte funnit formerna för arbetet.

Ett undantag är dock den regionala beslutsgruppen för mål där vissa ledamöter i början programperioden sökte tillskansa sin ordi-

av narie uppdragsgivare så stor andel strukturfondsmedlen som möjligt.

av Det gällde åtgärderna turism, informationsteknologi samt forskning och utveckling, där fördelningen strukturfondsmedel skall utgå från ett

av regionövergripande perspektiv. Vissa ledamöter hävdade att medlen skulle fördelas i särskilda länspotter. Efter ett halvårs diskussioner beslutade övervakningskommittén att ingen länsvis uppdelning av medlen skulle göras.

Risk för jävssituationer

Beslutsgruppens sammansättning, där ledamöter även kan företräda bidragsmottagare, medför en risk för jävssituationer.

Kommuner, landsting, länsstyrelser och länsarbetsnämnder har flera roller i programgenomforandet; medfinansiärer i strukturfonds-

som projekt, mottagare strukturfondsmedel samt som de som nomi-

som av nerar ledamöter i beslutsgruppen.

42 Erfarenheter av genomförandet av program

Det har inte utarbetats några centrala riktlinjer angående jäv för beslutsgrupperna. Som statliga myndigheter omfattas beslutsgruppema dock av förvaltningslagen där bestämmelser om jäv finns.

4.1.2 sekretariat

Beslutsgruppens

Länsstyrelsen har sekretariatsuppdraget

Som sekretariat till beslutsgnippema utsågs länsstyrelsen eller länsstyrelserna i de län där beslutsgruppen verkar. I sekretariatsuppdraget ligger att handlägga projektansökningar, informera programmets in-

om nehåll samt att granska rekvisitioner och övrigt underlag för utbetalningar och följa upp projekt. Selcretariaten utarbetar också rapporter och annat underlag till beslutsgrupp och övervakningskommitté.

I de regioner som omfattar flera län finns ett huvudselcretariat och ett antal delsekretariat för respektive län. Huvudsekretariatet samordnar selcretariatsarbetet och ansvarar for administrationen kring beslutsgrupp, kontakter med övervakningskommitté etc. I en del regioner hanterar huvudsekretariatet även administrationen kring utbetalningar för samtliga projekt i regionen.

Omfattande uppgifter för sekretariaten

Omfattningen på sekretariatsarbetet var svårt att förutse. På flera länsstyrelser sågs strukturfondsarbetet som en del av det dagliga regionala utvecklingsarbetet. Flertalet tjänstemän övergick från att arbeta med regionala utvecklingsfrågor på länsstyrelsen till att helt eller delvis arbeta sekretariatet. Allt eftersom programarbetet kom igång blev det allt tydligare att uppgifterna för sekretariaten var mer omfattande än beräknat. Den ökande arbetsbördan har i huvudsak lösts genom projektanställningar.

I början av programperioden krävdes stora arbetsinsatser för att informera om programmens möjligheter, att hjälpa projektsökande med ansökningar och att på olika sätt stimulera fram proj ekt. Administrationen kring utbetalningar och uppföljning av projekt har ställt krav på ytterligare resurstillskott och en annan typ av kompetens.

Arbetet med strukturfondema har präglats av oklara regler och nya krav på bl.a. dokumentation, uppföljning och utvärdering. Trots en mängd nya arbetsuppgifter har det inte funnits något program för kompetensutveckling för sekretariaten. Arbetet kan sägas ha präglats av

Erfarenheter genomförandet 43

av av program

leaming by doing. Först 1998 fick Glesbygdsverket och NUTEK i uppdrag att anordna utbildningar för selcretariatspersonal. Utbildningarna startade i slutet av 1998.

Finansiering av sekretariaten

I budgeten för respektive SPD finns medel avsatta för administrativa kostnader avseende programgenomförandet. Medlen kallas för tekniskt stöd eller teknisk assistans, s.k. TA-medel, och har som syfte att underlätta programgenomförandet samt att öka kunskapen och deltagandet i programarbetet. Stödnivån från EU avseende TA-medel är 50 procent av totalkostnaden. Den andra halvan finansieras i huvudsak av de som ansvarar för programgenomförandet.

Från svensk sida sågs det som naturligt att TA-medlen skulle kunna finansiera den personal som arbetade med programgenomförandet. För länsstyrelsen innebar selcretariatsuppdraget en tillkommande arbetsuppgift, där delar av personalen övergick till nya arbetsuppgifter och därmed behövde ersättas med ny personal.

Kommissionen ifrågasatte dock offentligt anställd personal, Advs

att de som var anställda på länsstyrelserna, skulle medfinansieras av TAmedel. De såg det som ett möjligt sätt för Sverige att avlasta nationella kostnader för offentlig förvaltning genom finansiering via TA-medel. Däremot kunde projektanställda som anställts enkom för programgenomförandet finansieras via TA-medel.

NUTEK och GBV överlämnade listor till kommissionen över sekretariatspersonal i respektive region, med uppgifter om tjänstegrad, arbetsuppgifter m.m. Efter förhandlingar mellan Sverige och kommissio-

godkändes att de personer som fanns upptagna på listorna skulle nen kunna finansieras av TA-medel inom befintlig budgetram.

Oklar roll- och ansvarsfördelning mellan länsstyrelse och beslutsgrupp

Sekretariatens koppling till länsstyrelsen har inneburit en oklarhet såväl internt som externt vad gäller ansvarsfördelningen mellan länsstyrelse och beslutsgrupp. sekretariatet är underställt beslutsgruppen vad gäller genomförandet av programmen, medan länsstyrelsen har det administrativa ansvaret för att selcretariatsuppdraget fullföljs.

Flera länsstyrelser har löst oklarheterna genom att särskilja sekretariatsuppgiftema från länsstyrelsernas normala arbetsuppgifter. I en del fall utgör sekretariatet en egen enhet som enbart hanterar ansökningar

44 Erfarenheter genomförandet program

av av

strukturfondsmedel, medan länsstyrelsens medfinansiering handom läggs på annat håll inom länsstyrelsen. Det har därmed blivit tydligare för projektsökande och för projektägare vart man skall vända sig med sin ansökan strukturfondsmedel eller frågor om strukturfondspro-

om jekt. Detta har uppfattats positivt av sökande och projektägare men

som

sekretariatspersonalen själva.

också av

Bred kompetens och erfarenhet har byggts upp

Trots inkörningsproblem och brist på för kompetensutveckling

program har Sekretariaten byggt en bred kompetens under programperioden.

upp Sekretariaten har utvecklat god kompetens att bedöma och vägleda

en enskilda projekt och projektägare, vilket bidragit till att kvaliteten på

programgenomförandet successivt höjts.

Värdefulla kontaktnät har etablerats med projektägare, medfinansiä-

och partnerskap. Samarbetet mellan delsekretariat och mellan sekrer retariat i olika regioner har utvecklats och fungerar i dag mycket bra, vilket inneburit gemensamt kunnat lösa problem och oklarheter.

att man

l Övervakningskommittén

varje har inrättats övervakningskommitté ÖK. Det För program en finns därmed 19 stycken ÖK med till 30 ledamöter i varje. Vissa

upp ÖK har motsvarande även för de mindre gemenskapsinitiativen.

ansvar

ÖK sammanträder vanligtvis två gånger år. Vid mötena diskute-

per

bl.a. hur programarbetet löper och om de uppställda målen i proras

kan nås. Om ÖK bedömer att målen inte kommer att uppnås grammet kan denna besluta åtgärder för att underlätta genomförandet. Det

om kan innefatta fördelning indexeringsmedel och omfördelning av me-

av del i programmet. ÖK:s kanske viktigaste uppgift är dock att ansvara

för utvärderingen av programmen.

Det finns olika uppfattningar ÖK:s roll och funktion. Många

om an-

att ÖK är ett bra forum för att träffa olika aktörer i partnerskapet. ser Vissa att de offentliga myndigheterna dominerar och att fler re-

anser presentanter från till exempel näringslivet borde ingå. Andra tycker att det är bra att kommissionen sitter med vid mötena, dels för att de får en ökad förståelse för det svenska systemet, dels för att ÖK-ledamöterna

får möjlighet att ställa frågor direkt till kommissionen.

En uppfattning är att det är svårt att få igång ett engagemang i

annan ÖK, bland annat beroende på att det bara hålls två möten per år där en stor del mötestiden går åt till rapportering av projektläge och utbe-

av

av av

talningar. Aktiviteten och engagemanget varierar dock mellan olika regioner.

Det har också framkommit synpunkter att beslutsprocessen inom ÖK inte varit effektiv att kommissionen inte kunnat sitt god-

genom ge kännande till beslut vid sittande bord. Ett exempel är besluten om förslag till programförändringar i samband med halvtidsavstämningen. Syftet med förändringarna att underlätta genomförandet, bl.a. ge-

var

att slå ihop åtgärder och omfördela strukturfondsmedel mellan nom åtgärder. Efter förslagen presenterats i ÖK, behandlades förslagen

att inom kommissionen innan slutgiltiga beslut kunde fattas. Processen drog ut på tiden, vilket innebar att vissa regioner fick det formella beslutet från kommissionen först ett år efter att förslaget presenterades för OK.

4.1.4¶Övervakningskommitténs sekretariat

Två myndigheter har uppdraget att utgöra sekretariat för övervakningskommittén; NUTEK för mål 2 och mål 6 samt Interreg och Glesbygdsverket GBV för mål 5b och Leader. ÖK-selqetariaten utarbetar

rapporter och underlag till ÖK, kommissionen och regeringen. De ansvarar också för administrationen kring utvärderingar.

Ansvaret för ÖK-sekretariaten sammanfaller ofta med uppgiften

utbetalande myndighet. Undantagen är GBV, AMS, Fiskeriverket, som länsstyrelserna och Statens jordbruksverk SJV, där GBV inte har något utbetalningsansvar medan de övriga är utbetalande myndigheter

inte ÖK-sekretariat. men

olika uppfattning det bra eller dåligt att ÖK-selde-

Det finns om är tariaten också har funktionen utbetalande myndighet. Fördelen

som med ha renodlad roll ÖK-sekretariat är att fokus läggs på

att en som helheten och inte bara på fond. Nackdelen med att ÖK-sekretariatet

en

utbetalande myndighet är den fond ÖKäven har rollen som att som sekretariatet för lätt dominerar diskussionerna, vilket kan

ansvarar medföra ett snävare synsätt i genomförandet.

4.1.5¶Utbetalande myndigheter

Fyra centrala förvaltningsmyndigheter har fått ansvaret som utbetalande myndigheter för strukturfondema; NUTEK för regionalfonden, Arbetsmarknadsstyrelsen AMS för socialfonden, Statens jordbruksverk SJV för jordbruksfonden och Fiskeriverket för fiskerifonden. För In-

valdes modell, där är fem länsstyrelser terreg-programmen en annan

46 Erfarenheter av genomförandet

av program

utbetalande myndigheter för de fonder ingår i respektive Interreg-

som program.

De utbetalande myndigheterna ansvarar för utbetalning av strukturfondsmedel, finansiell kontroll, ekonomisk redovisning och intemrevision samt för rapportering till regeringen. De skall också intyga att strukturfondsmedlen används i enlighet med fördraget.

Det är endast AMS som genom en särskild överenskommelse med DG V fått ekonomiska resurser för att bygga upp organisationen kring utbetalning av ESF-medel. Tre utbetalningsenheter, så kallade ekonomitj änster, har etablerats i Umeå, Kalmar och Malmö.

De personella resurserna har till stor del styrt valet av arbetssätt och ansvarsfördelning mellan de utbetalande myndigheterna och beslutsgruppens sekretariat avseende utbetalningar. NUTEK:s modell bygger på att genom certifiering lägga ansvaret för rekvisitionsgranskningen på beslutsgruppens sekretariat. SJV har valt en modell där beslutsgruppens sekretariat intygar att granskning av rekvisition och underlag har gjorts efter uppställda krav. AMS Ekonomitjänster har däremot valt att göra utförliga granskningar av rekvisitioner och underlag. En närmare beskrivning av de utbetalande myndigheternas arbetssätt och rutiner i

ges kapitel 4.5.3.

4.2 roll i genomförandet Partnerskapets

Som redovisades i föregående kapitel var partnerskapet i olika grad delaktigt i framtagandet av program i de olika regionerna. Detsamma kan sägas gälla även för genomförandet av strukturfondsprogrammen.

Vid kontakter med representanter för olika delar av partnerskapet framställs att en grundförutsättning för ett aktivt och engagerat partnerskap är att man är delaktig och har möjlighet att påverka. I flera regioner har kontakterna med det breda partnerskapet skett genom informationsträffar där beslutsgruppens sekretariat informerat projektlä-

om ge, utbetalningar etc. Representanter för partnerskapet anser att träffarna har varit bra genom att de fått möjlighet att träffa andra aktörer i partnerskapet. Samtidigt anser de att deras möjligheter att vara delaktiga och påverka genomförandet varit små. I vissa regioner har man arbetat mer aktivt för att få med partnerskapet, bl.a. genom referensgrupper och ramprogram, vilket redovisas nedan.

Ett annat exempel är Mål 6 Jämtland och Interreg Nordens Gröna Bälte där bl.a. Företagarnas Riksorganisation, Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund, Kooperativ utveckling, Agendum, LO och TCO tagit på sig ett aktivt ansvar som informationsförmedlare av programmens möjligheter. Informationsaktivitetema har delvis finansierats av TA-medel.

av

4.2.1¶Referensgrupper ett sätt att engagera

-

partnerskapet

del regioner har referensgrupper bildats i anslutning till besluts- I en

Referensgrupperna kan ses som en typ av partnerskap som är gruppen. nära kopplat till genomförandet av strukturfondsprogrammen.

I Mål 5b Skärgården finns referensgrupper knutna till den regi-

sex onala beslutsgruppen. Referensgmppema har viktig roll och deltar

en aktivt i programgenomförandet. Frågor som skall behandlas i den regionala beslutsgruppen diskuteras först i referensgruppema.

sammansättningen i referensgruppema är olika, där finns bl.a. representanter för kommuner, landsting, länsstyrelser, företag och näringslivets organisationer. Ordförande i referensgrupp är också ledamot i beslutsgruppen.

Referensgrupperna har ingen beslutanderätt, deras roll är att bereda ärenden i regionen tillsammans med sekretariatet på respektive länsstyrelse. Det innefattar bedömning ansökningar, möten med potentiella

av projektägare, utveckling och spridning regionspecifik information

av om programmet m.m. I Mål 2 Fyrstad finns också referensgrupp kopplad till beslutsgrup-

en

I referensgruppen ingår representanter för SAF, Företagarnas pen. Riksorganisation, LO, TCO, Kooperativt resurscentrum samt banker och högskolor. Referensgruppen har principiellt viktig roll i genom-

en förandet och arbetar bl.a. med utformning projekt och olika infor-

av mationsaktiviteter.

4.2.2¶Ramprogram

Många beslutsgrupper har valt att arbeta med ramprogram. Dessa pro-

innebär att beslutanderätten inom de riktlinjer som gäller för ramgram programmet har delegerats till olika aktörer.

I Mål 2 Fyrstad finns tre olika ramprogram; Företagsutveckling Fyrstad, Företagsstart Fyrstad samt Etablera Fyrstad. Till varje rampro-

har kopplats styrgrupp lyder direkt under beslutsgruppen. gram en som

Beslutsgmppen har delegerat beslutanderätten inom respektive ram-

till styrgmpperna. I styrgrupperna for ramprogrammen ingår program företrädare för bl.a. kommuner, landsting, det regionala självstyrelseorganet och länsarbetsnämnden.

Företagen i Mål 2 Fyrstad att är bra eftersom

anser ramprogrammen

formade efter företagens behov och eftersom den nationella ofde är fentliga medfmansieringen är ordnad inom ramprogrammet. Principen "en dörr in där företagen får hjälp med både medfinansiering och

48 Erfarenheter av genomförandet av program

strukturfondsmedel har gjort det enklare för företag att få del av strukturfondsmedlen.

4.3¶Överprövning osäkerhet

skapar

Beslutsgruppens beslut strukturfondsmedel till projekt kan återkal-

om las av de utbetalande myndigheterna.

Enligt regeringens förordning 1998:579 om vissa stöd från EG:s strukturfonder skall de utbetalande myndigheterna innan stöd betalas ut till projekt kontrollera att utbetalningen är förenlig med gemenskapsreglerna samt att den stämmer överens med det berörda strukturfondsprogrammet. Om kontrollen visar att utbetalning skulle strida mot gemenskapsreglema eller mot programmet skall den utbetalande myndigheten besluta att inte betala ut stödet. Stödärendet skall därefter återsändas till beslutsgruppen, som skall ompröva sitt beslut om stöd. I praktiken innebär detta att ett beslut som fattats förtroendevalda i

av beslutsgmpperna kan överprövas av enskilda tjänstemän på de utbetalande myndigheterna.

I Leader-programmen består beslutsprocessen av två steg, där LAGgrupperna prioriterar projekt och beslutsgruppens ordförande eller vice ordförande i respektive mål 5b- och mål 6-område fattar de formella besluten. Därutöver kan de utbetalande myndigheterna återkalla de beslut fattats. praktiken prövas projekten tre gånger.

som

Den dubbla prövningen av ett projektbeslut har medfört att det inte varit tydligt för proj ektägare om beslutsgruppens beslut gäller eller inte. Den utbetalande myndighetens kontroll sker löpande men i flera fall i samband med att projekten rekvirerar strukturfondsmedel, vilket innebär att projekt startar i tron att strukturfondsmedel kommer att utbetalas. Den dubbla prövningen blir särskilt problematisk för de projekt som dröjer med att rekvirera strukturfondsmedel och där utbetalande myndighet beslutar att inte betala ut stödet. En risk är att proj ektägaren själv får stå för kostnaden. Flera inblandade i strukturfondsarbetet har framfört att den dubbla prövningen av projekt kan medföra att presumtiva projektägare helt enkelt avstår från att söka medel från strukturfonderna.

4.4¶Medfinansiering

Bidrag från strukturfondema skall medñnansieras av nationella offentliga medel. Stödnivån från EU och den nationella offentliga medfinansieringen fastställs i de enskilda programdokumenten på program- och

genomförandet program 49

Erfarenheter av av

Stödet från strukturfondema är högre i mål 6 och gemen-

åtgärdsnivå.

i mål 2 och mål 5b. Privata medel är inte godkända

skapsinitiativen än

strukturfondsmedlen, är ändå vikmedfinansiering gentemot men som Till skillnad mot de horisontella målen finansiering i projekt. tiga som

den nationella offentliga medfinansieringen för de geografiska har inte

fastställts i statsbudgeten. Finansie-

målen och gemenskapsinitiativen

skall i stället ske i bred samverkan mellan statliga, regionala ringen en

och lokala aktörer.

4.4.1¶Krav på verifierad medfinansiering

bygger på att den nationella offentliga medfinan- Det svenska systemet

verifieras skriftligt innan beslutsgruppen kan bevilja sieringen skall

proj ekt. Det innebär att projektägarna ofta måste strukturfondsmedel till

för flera olika innan ansökan om strukpresentera sin projektidé organ

turfondsmedel formellt kan behandlas beslutsgruppen. av

ekonomi eller har svårt att finna med- Proj med svag som

från strukturfondsprogrammen. Det finansiering riskerar att utestängas

små projekt och kommuner med svag ekonomi. Progäller framför allt

stark ekonomi och ett brett kontaktnät

jektsökande med stora projekt,

nödvändig medfinansiering och har därmed också har lättare att finna

att söka strukturfondsmedel.

större möjligheter

och andra offentliga aktörer har dock möjligheten att För kommuner

finansiering i viss mån löst problemet med räkna in eget arbete som

Därmed har också kommuner med ekonomi medfinansiering. svag

Samtidigt har det medfört att stor andel kunnat starta egna projekt. en

offentliga aktörer, medan sökande från t.ex. näprojekten drivs av av föreningar eller intresseorganisationer är färre.

ringslivet, olika

4.4.2¶Medfinansiärer

medfinansiärema i strukturfondsprojekt är statliga aktörer. De största

bland länsstyrelser, länsarbetsnänmder, statliga Till dessa räknas annat

universitet tillsammans står för två tredjebolag, högskolor och som ca

nationella offentliga medfinansieringen. Kommunernas delar av den

ligger på fjärdedel inom mål 2 och andel medfinansieringen ca en av något lägre 16 procent. Medfinansieringen 5b, medan den i mål 6 är

inte lika omfattande 7 procent. Under från landstingen är däremot ca

funnit källor till medfi-

programarbetets gång har projektsökande nya

50 Erfarenheter genomförandet av av program

nansiering, vilket både breddat möjligheterna till

medfinansiering och

engagemanget i programarbetet.

4.4.3¶Privata medel

som medfinansiering

I Sverige godkänns endast offentliga medel som stödgrundande för bidrag från strukturfondema. Privata medel kan däremot inte användas för att växla strukturfondsmedel upp i proj ekt. I början av programperioden fanns oklarheter om hur enskilda företag kunde få del strukturfondsmedlen. Vilseledande av information riktad till företag talade att enskilda företag direkt kunde om söka medel från programmen. Närings- och Handelsdepartementet klargjorde frågan i en promemoria där det lades fast stöd till enskilda att företag skall följa regler statsstöd, vilket innebär enskilda om att företag inte direkt

kan söka medel strukturfondsprogrammen.

ur Enskilda företag kan däremot söka medel via de nationella

företags-

stöden som delñnansieras strukturfondsmedel. I Mål av 2 Fyrstad har särskilda ramprogram för näringslivsprojekt utarbetats där

företagen på

ett enkelt sätt kan söka företagsstöd och därmed också få del av strukturfondsmedlen.

Möjlighet till privat medfinansiering skulle enligt många inblandade i strukturfondsarbetet öka förutsättningarna för att engagera företagen i genomförandet av programmen.

Medfinansieringen ett initialt problem

Under programperiodens början uttrycktes farhågor de strukturom att fondsmedel Sverige tilldelats inte skulle komma som att nyttjas fullt ut. De flesta program upplevde trög start med svårigheter en att få fram projekt, och medfinansieringen sågs orsakerna som en av till detta. Det

arrangerades till och med medñnansieringskonferenser

där potentiella projektägare träffade centrala myndigheter, organisationer och stiftelser

med flera för att diskutera projektidéer och möjlig finansiering. I samband med halvtidsutvärderingen 1997 fördes problemet med medfinansieringen fram de viktigaste frågorna. Något som en av som resulterade i att stödnivån från EU höjdes i såväl mål 5b och Därefter har projektinflödet ökat i de flesta regioner, vilket tyder på att

Statskontoret 1997:12 Genomförandet EU:s strukturfondsprogram, av del l Medfinansieringen, 32-33. s.

Erfarenheter av genomförandet av program 51

medfinansieringen åtminstone till en början var en hindrande faktor för projektägare.

I enkät till huvudselqeterarna i de geografiska målområdena samt

en gemenskapsinitiativen: framgår att flertalet program i december 1998 fördelat merparten av strukturfondsmedlen till projekt. Medfinansieringen uppfattas heller inte längre som ett stort problem. Flera sekretariat framför dock att man infor kommande programperiod 2000-2006 måste lösa medfinansieringen på ett tidigt stadium, helst i samband med framtagandet av de nya strukturfondsprogrammen.

4.5¶Utbetalningar

Administrationen kring utbetalning av strukturfondsmedel är problematisk. Oklar ansvarsfördelning och otydliga krav och rutiner har medfört tröghet i utbetalningarna. I dagsläget har 1.702 miljoner kronor

en

totalt 4.638 miljoner kronor i strukturfondsmedel för de geografiska av målen och gemenskapsinitiativen betalats ut. Trögheten i utbetalningar-

bero på flera faktorer. Några de faktorer som lyfts fram är; na anses av olika krav från de utbetalande myndigheterna avseende rekvisitioner och underlag, proj ektägare dröjer med att rekvirera strukturfondsmedel, otydliga beslut från beslutsgruppen, brister i projektens redovisning,

resursbrist på beslutsgnippssekretariaten etc.

4.5.1¶Olika fonder med olika regler

Var och de fyra strukturfondema regleras i en egen förordning

en av där det framgår vilka insatser är stödberättigade. Vilken fond som

som bidrar till viss insats varierar mellan de olika programmen. Mål 2-

en

får medel från ERUF och ESF, mål 5b från ERUF, ESF programmen och EUGFJ medan mål 6 finansieras från samtliga fyra fonder. Gemenskapsinitiativen Interreg och Leader finansieras från ERUF, ESF samt EUGFJ.

I ingår ett antal åtgärder som var och en finansieras av

programmen någon de fyra fonderna. Ett projekt kan enbart finansieras från en

av åtgärd och därmed också enbart från fond. Det innebär att ett projekt

en

omfattar aktiviteter är stödberättigade både enligt t.ex. ERUF som som och enligt ESF måste delas och ha separata redovisningar för de

upp båda fonderna. Detta har proj ektägare upplevts som komplicerat och

av byråkratiskt.

2Brev till huvudsekreterare 1998-12-11 angående strukturfondsutredningen.

52 Eifarenheter genomförandet av av program

4.5.2 Försök till

samordning

Trots de i systemet inbyggda olikhetema mellan fonderna, har försök gjorts i Sverige att samordna rutiner för utbetalning strukturfondsav medel. Samordningen har dock försvårats att utbetalningar från de av olika fonderna lagts på fyra centrala förvaltningsmyndigheter.

Enligt de utbetalande myndigheterna har regeringen inte tydliga gett signaler och riktlinjer för hur hanteringen strukturfondsmedel skall av samordnas mellan myndigheterna. Först i slutet 1998 fick NUTEK av det formella ansvaret att samordna arbetet med utveckla att rutiner och arbetssätt för utbetalning strukturfondsmedel. Under programperioav den har därför var och de fyra utbetalande myndigheterna, utifrån en av befintlig myndighetskultur, utvecklat rutiner och lagt fast ansvarsför-

delningen avseende utbetalning strukturfondsmedel. De fyra utbetaav lande myndigheterna har dock gjort vissa försök samordna hanteatt ringen, bl.a. genom konferenser utbetalningar. gemensamma om I september 1998 fick de utbetalande myndigheterna, NUTEK, AMS och SJV, i uppdrag Närings- och handelsdepartementet av att se över och utveckla arbetsformer och administrativa rutiner med mera vad gäller genomförandet vissa strukturfondsprogram. Rapporten av överlämnades till regeringen i december 1998.

4.5.3¶Olika rutiner för granskning av rekvisitioner

I administrationen kring utbetalningar har beslutsgruppssekretariaten

ansvaret att ta in och granska rekvisitioner och underlag från projekt. I granskningen ingår kontroll stödberättigade kostnader och lägesav av rapport som bifogas rekvisitionen. När sekretariaten gjort sin granskning överlämnas rekvisitionen till ansvarig utbetalande myndighet. De utbetalande myndigheterna har utvecklat olika rutiner för sin granskning, vilket redovisas nedan.

NUTEK arbetar enligt ett certifieringssystem bygger

som på att NUTEK lägger över ansvaret för kontroll och granskning rekvisitioav

ner och underlag på de beslutsgmppssekretariat kan uppvisa

som en hög kompetens i personal, hög och jämn kvalitet i handläggningen av rekvisitioner samt ekonomiskt administrativa rutiner. Mer ingående

granskningar görs i stället genom stickprovskontroller, där NUTEK upphandlat en privat auktoriserad revisionsfirma för granskningen. I

dagsläget har 12 av totalt 21 beslutsgruppssekretariat certiferats enligt

NUTEK:s system. En brist med certiferingssystemet det inte är att garanterar att kvaliteten på granskningen hos sekretariaten är fortsatt hög

av

hela tiden. Det gäller t.ex. i samband med att utbetalningshandläggare på beslutsgruppssekretariaten slutar och personal anställs. ny För sociala fonden har AMS Ekonomitjänster valt att utföra gransk-

ning såväl rekvisition underlag. Det innebär att beslutsgruppens av som sekretariat efter granskning rekvisition och underlag kopierar egen av alla handlingar och skickar dessa till AMS. Därefter gör AMS en liknande granskning. Kontakter och diskussioner med enskilda projekt

beslutsgruppens sekretariat för. AMS har dock uttryckt att de ansvarar skall skärpa sin kontroll ytterligare, vilket bl.a. innebär att de kommer

utöka den direkta kontakten med projekten. att Statens jordbruksverk SJV har beslutat att för att en utbetalning skall från jordbruksfonden skall beslutsgruppens sekretariat fylla göras i SJV framtagen checklista där det intygas att kontroll rekvisien av av tion och underlag har gjorts enligt uppställda krav. SJV har under 1998 infört liknande NUTEK:s certifieringssystem. SJV har dock ett systern inte certifierat någon ännu, då att kvaliteten på rekvisitioner man anser och underlag varit för låg.

4.5.4 för

Fem länsstyrelser utbetalningsansvariga

Interreg

Interreg-programmen har valt modell för utbetalning För man en annan strukturfondsmedel. Där är fem länsstyrelser utbetalande myndigav heter för fonder; ERUF, ESF och EUGFJ. Länsstyrelserna har i destre Interreg-program dubbla och från varandra fristående funktioner, sa dels sekretariat till beslutsgruppema och dels utbetalande som som Beslutsgruppens sekretariat tar emot rekvisitioner från myndighet. projekt, rekvisitioner och underlag, gör kontroller och över-

granskar

lämnar sedan rekvisitionen till Länsstyrelsens utbetalningsfunktion som

verkställer utbetalningen. Länsstyrelserna har ansvaret gentemot kommissionen för rekvisition

medel respektive fond och redovisning av dessa medel på statsav ur budgeten. De även för säkerhet, kontroll och intemrevision ansvarar kommissionen. Däremot länsstyrelserna inte för gentemot ansvarar rapportering för respektive fond. Det gör i stället prognoser och annan

NUTEK, AMS och SJV. För hanteringen de tre fonderna har länsstyrelserna eftersträvat av samordning rutiner, datasystem och blanketter för de olika fonen av har sekretariaten i anslutning till projektbeslutet utbilderna. Dessutom vilka krav ställs på rekvisitioner och underlag.

dat projektägare om som

54 Erfarenheter av genomförandet av program

De utbetalande länsstyrelserna har upplevt problem de samma som centrala utbetalande myndigheterna vad gäller till exempel projektens benägenhet att vänta med att rekvirera strukturfondsmedel. Länsstyrelserna har upplevt vissa svårigheter i kontaktema gentemot kommissionen. Det har främst gällt de olika direktoratens skilda krav och rutiner för rekvirering medel från fonderna. Ett annat problem av har varit skillnader i regler avseende stödformer mellan de olika etc deltagande länderna i Interreg-programmen.

Förskottsutbetalning

I det svenska systemet för strukturfonder godkänns inte förskottsutbetalningar till projekt. Utbetalning strukturfondsmedel görs först efter av att projektet upparbetat kostnader kan verifieras stödberättisom som gade. Detta har inneburit ett stort problem för i första hand små projekt och projekt som drivs av organisationer och föreningar, där tillgång på likvida medel är avgörande för projektens existens. Beslutsgruppens beslut kan inte användas säkerhet för lån i bank på grund ens som av risken för annat utfall i granskningen vid de centrala utbetalande myndighetema.

4.6¶IT-stöd för

uppföljning och finansiell

kontroll

De utbetalande myndigheterna ansvarar för IT-system för utbetalning, uppföljning och kontroll strukturfondsmedlen. Totalt fem system av används, dels NUTEK:s STINS-system och AMS åtgärdssystem. SJV använder dessutom två system för administrativt stöd och konegna troll. Även Fiskeriverket har Uppgifterna de ett eget system. i olika systemen skall samordnas genom den s.k. nationella databasen, så men sker inte.

4.6.1¶Olika IT-system

För hantering av strukturfondsprojekt inom regionala fonden och jordbruksfonden använder beslutsgruppemas sekretariat NUTEK:s ITsystem STINS. STINS är tänkt att ett handläggarsystem, där vara handläggaren skall registrera ansökan, beslut, indikatorer och utbetalning för varje enskilt projekt. Samtliga beslutsgmppssekretariat utom Sametinget har i dag tillgång till STIN

av

Jordbruksverket använder STINS och egna Exceldokument för registrering och joumalföring beslut. Dessutom använder Jordbruksav verket det systemet GEM för registrering utbetalningar. Excel egna av används också för att hålla reda på tidpunkterna för den nationella offentliga medfinansieringen. AMS har ett eget IT-system for registrering beslut inom sociala av fonden. Systemet är ett utbetalningssystem och är inte kopplat till beslutsgruppens sekretariat. Samtliga uppgifter registeras i stället av

AMS. Fiskeriverket har också databas, inte är kopplad till den en egen som nationella databasen. Den skall i stället kopplas mot NUTEK:s databas, i sin kopplas till den nationella filöverföringar en gång i som tur genom veckan.

4.6.2¶Nationella databasen

Uppgifterna i STINS och AMS åtgärdssystem skall överföras till den nationella databasen, administreras NUTEK. Databasen uppsom av dateras dagligen vad gäller STINS. Olikhetema i de båda IT-systemen medfört eftersläpningar i registrering och överföring data från har av AMS. I praktiken har databasen inte uppfyllt de krav som olika aktörer

ställer på systemet. Bristerna i databasen har medfört att de uppgifter som efterfrågas från kommissionen och regeringen avseende bl.a. beslut, indikatorer utbetalningar inte kunnat tas från databasen. I stället har de utbetaoch lande myndigheterna vänt sig till beslutsgruppemas sekretariat för inhämtande uppgifter. Detta har skett vid olika tillfällen och med olika av varit effektivt sig för ÖK-sekretariat eller upplägg. Arbetet har inte vare beslutsgruppssekretariat, tvingats lägga omfattande tid på att som ner manuellt ta fram uppgifterna.

4.7¶Finansiell förvaltning och kontroll

4.7.1¶Åtaganden och utbetalningar

medlemsstaternas förvaltning strukturfondsmedel föreskrivs ett I av med åtaganden och utbetalningar. Europeiska kommissionens system i form årliga trancher. Ett första delåtagande

budgetåtaganden görs av

beslutet att anta programmet fattas. De övriga åtagandena görs görs när

56 Erfarenheter av genomförandet av program

utifrån finansieringsplanen styrs utbetalningarna till men av projektägama. Utbetalning sker som ett första förskott från kommissionen till medlemsstaten på högst 50 procent åtagandet, ett andra förskott på av högst 30 procent av åtagandet samt en slutlig utbetalning återstoden av när villkoren för programmets avslutande har uppfyllts. Kommissionen skall verkställa utbetalning senast två månader efter att medlemsstaen tens begäran har inkommit. Den slutliga stödmottagaren skall ha tillgång till senast efter ytterligare tre månader. pengarna

4.7.2¶Medlemsstatemas

ansvar

Gemenskapens regelverk fastslår att medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att kontrollera att insatserna görs på ett korrekt sätt, för att förebygga och beivra oegentligheter och för att driva in de medel som gått förlorade. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om alla nya oegentligheter och om vilka åtgärder vidtas för som att beivra detta, såväl administrativt rättsligt. Kommissionen skall som ha tillgång till alla rapporter den finansiella kontrollen åtgärderom av na och kan också kontrollera på plats både de insatser den finansisom erar och medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem. Om det visar sig att oegentligheter förekommer eller att större ändringar gjorts i en insats kan kommissionen minska eller tillfälligt hålla inne gemenskapens finansiella stöd. Sveriges regering och riksdag slog tidigt fast att hög prioritet skall ges åt kontrollen efterlevnaden EG:s regelverk i Sverige Redan av av hösten 1994 beslutade riksdagen om övergripande riktlinjer för hur medel som betalas till eller från EG skall hanteras och kontrolleras i Sverige Följaktligen var det viktigt att de svenska insatserna för att begränsa bedrägeri inom olika områden samordnades och följdes upp på nationell nivå. EU-bedrägeridelegationen inrättades av regeringen i april 1996.5 Delegationens uppdrag är att utgöra ett samverkansorgan för nationella åtgärder mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig och ineffektiv hantering och användning EG-relaterade medel i Sveav rige. Delegationen är inte tidsbegränsad, men fick i tilläggsdirektiv från december 1998 i uppdrag att klargöra hur delegationens verksamhet kan permanentas efter en avveckling och föreslå Slutdatum för sin

3 Prop. 1994/95:40 om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. 4 Bet. l994/95zFiU5, rskr. 1994/95:67. 5 Dir. 1996:29, Bekämpning av bedrägerier mot EU:s finansiella intressen.

av av

verksamhetF Statskontoret har på delegationens uppdrag utvärderat EU-bedrägeridelegationens hittillsvarande verksamhet och konstaterar att delegationen varit framgångsrik i att främja samverkan på central nivå, medan samarbetet på lokal nivå dock ännu inte har fullt upparbetats

4.7.3¶Myndigheternas ansvar

Huvudansvarig för att beivra felaktigheter, bedrägerier och ineffektivitet i statliga transfereringssystem är den myndighet som svarar för systemet. Den myndighet för utbetalning har också att se till

som ansvarar att underlaget för bidraget är korrekt och att bidraget har använts på det sätt avsett. Utbetalande myndighet skall säkra en intern kon-

som var trollfunktion hög standard, tillsyn över för- och efterkontroll av en

av betalnings riktighet samt att betalningar har redovisats på ett korrekt sätt.

Inblandade myndigheters för kontroll och tillsyn regleras på

ansvar

övergripande plan i verksförordningen, i förordningen vissa stöd ett om från EG:s strukturfonder och därutöver i förordningarna med instruktioner för respektive myndighet. Utbetalningsmyndighetema har rättsligt stöd för att återlcräva felaktigt utbetalda bidrag och utfärda föreskrifter för stödhandläggningen. Närings- och teknikutvecklingsverket

för att författa föreskrifter för hur den kontroll som avses i ansvarar

förordning EG 2064/97 skall utföras. Ännu har kommissionens nr emellertid verket inte utkommit med föreskrifter i ärendet.

4.7.4¶Granskning

De generaldirektorat i kommissionen administrerar respektive

som strukturfond och generaldirektoratet för finansiell kontroll utför granskningar medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem,

av verifieringar, proj och genomförande av projekt. Vid behov utförs kontrollen även på plats i medlemsstaten.

UCLAF8 är kommissionens enhet för att bekämpa bedrägerier med EG-medel. UCLAF samarbetar med och stöder medlemsstaterna i deras bedrägeribekämpning. Detta sker främst undersökningar och

genom rapporter till åklagarmyndigheter i respektive medlemsstat.

° Dir. 1998:111, Bekämpning bedrägerier mot EU:s finansiella intressen.

av 7Statskontoret 1998:14, EU-bedrägeridelegationen En utvärdering.

- 3Unité de Coordination de Lutte AntiFraude fr.

58 Erfarenheter genomförandet av av program

Revisionsrätten är självständig i förhållande till de övriga europeiska institutionerna och medlemsstatema. Den utför revisioner EGav budgetmedel och granskar härvid de myndigheter deltar i struktursom fondsarbetet liksom slutliga stödmottagare. även av Myndigheters internrevisionfunktioner reviderar sina respektive myndigheters förvaltning och kontroll strukturfondsmedel. av Utbetalningsansvariga myndigheter granskar beslutsgiuppers beslut om stöd och rekvisitioner för utbetalning stödmedel. De har befoav genhet att utföra granskningar på plats hos stödmottagare. Riksrevisionsverket RRV reviderar årligen och löpande de myndigheter som förvaltar EG-relaterade medel, utom beslutgmppema. RRV kan även utföra effektivitetsrevisionella granskningar på eget eller regeringens uppdrag samt biträder revisionsrätten vid dess revisioner i Sverige. Regeringen gav i december 1998 RRV i uppdrag att lämna revisionsutlåtande för strukturfondsprogrammen enligt kommissionens förordning EG 2064/97.9 I utlåtandet skall slutsatserna nr sammanfattas från de kontroller genomförts under de föregående åren som och en övergripande bedömning presenteras beträffande giltigheten av begäran om slutlig utbetalning. I utlåtandet skall vidare ingå bedömen ning av om den verksamhet som ligger till grund för den slutliga utgiftsredovisningen har varit rättsligt och formellt korrekt.

4.7.5 och

Oegentligheter bedrägerier

Då oegentligheter och fusk med EG-relaterade bidrag upptäcks skall medlemsstaten i fråga, med vissa undantag, återbetala felaktigt utbetalda bidrag till kommissionen. Medlemsstaten skall därutöver vidta åtgärder för återlcrav från stödmottagare. I konventionen skydd om av gemenskapens finansiella intressen finns bestämmelser att medom lemsstatema är skyldiga att införa straffrättsligt för vissa brott ansvar som rör EG-medel. Regeringens proposition om EU-bedrägerier och korruption är direkt föranledd av konventionen och är för närvarande föremål för riksdagens behandling." Enligt förslaget skulle straffskalan för subventionsmissbruk böter eller fängelse i högst två år. I konvara kurrenshänseende kommer ett subventionsmissbruk att konsumeras av ett föregående bedrägeri. Andra, gällande, straffstadganden kan nu som bli aktuella är urkundsförfalskning, försäkran, osant intygande osann och missbruk av urkund.

9 Regeringsbeslut 1998-12-03, N98/2827 delvis. ° Rådets förordning nr 2988/95 om skydd av gemenskapens finansiella intressen. Prop. 1998/99:32.

Erfarenheter av genomförandet av program 59

4.8¶Avslutande av nuvarande

program

De nuvarande strukturfondsprogrammen skall avslutas enligt de rutiner och tidsplaner som kommissionen fastställt.

Sista datum för beslut om strukturfondsmedel är den 31 december år 1999. Undantag är där beslut om enskilda projekt kan fat-

ramprogram tas inom den beslutade ramen även under år 2000.

Sista utbetalningsdag för strukturfondsmedel till projekt är den 31 december år 2001. För att klara tidsgränsen måste rekvisition för enskilda projekt inlämnas till utbetalande myndighet senast den 30 juni år 200 l

.

Slutrapportering samtliga program till kommissionen skall ske

av senast den 30 juni år 2002. Slutrapportering skall göras för respektive fond, vilket innebär att för de omfattar tre fonder skall tre

program som rapporter avges.

Arbetet med att avsluta de nuvarande förväntas bli om-

programmen fattande for såväl beslutsgmppens sekretariat som för de utbetalande myndigheterna.

4.9¶Sammanfattande erfarenheter och

reflektioner

har medfört ökat samarbete

Strukturfondsprogrammen

Arbetet med strukturfondsprogrammen anses ha gett en ny dimension till det regionala utvecklingsarbetet där programmen utgör en gemensam plattform för samverkan inom regionen.

Strukturfondsprogrammen har medfört ett ökat samarbete mellan olika aktörer. Under programperiodens gång har antalet projekt som sträcker sig över kommun- och länsgränser ökat. I projekten samarbetar olika aktörer i konstellationer och nya medñnansiärer deltar. Från

nya flera beslutsgrupper framhålls att arbetet i beslutsgruppen främjat samarbetet mellan kommuner och landsting. Genom arbetet i beslutsgruppsselcretariaten har också ett bra samarbete mellan länsstyrelserna skapats. Även samarbetet mellan sekretariat i olika regioner har utvecklats.

60 Erfarenheter av genomförandet av program

Partnerskapets delaktighet varierar

Partnerskapets engagemang betonades i framtagandet

av programmen. Då arbetet med att genomföra programmen startade verkar det inte ha varit lika tydligt på vilket sätt partnerskapet skulle delta. Visserligen utgör beslutsgruppema och övervakningskommittéema ett slags partnerskap, men det breda partnerskapet har i flera regioner inte varit delaktiga i tillräcklig omfattning i genomförandet. I vissa regioner har dock partnerskapet haft en aktiv roll också i genomförandet

av programmen. Genom referensgrupper och ramprogram har representanter från olika delar av partnerskapet deltagit i arbetet med att informera, prioritera och dra upp riktlinjer för programgenomförandet.

Omfattande för sekretariaten

uppgifter

Det var svårt att förutse omfattningen på arbetet med att genomföra programmen. Kraven på personella resurser på beslutsgruppssekretariat och utbetalande myndigheter har ökat under hela programperioden. Dessutom har flera olika typer av kompetens efterfrågats. Finansiering via TA-medel har varit en förutsättning för att kunna utöka de personella resurserna.

Bred kompetens och erfarenhet har byggts upp i

sekretariaten

Under programperioden har sekretariaten byggt upp en bred kompetens och erfarenhet. Bland annat har de utvecklat en god kompetens att bedöma och vägleda enskilda projekt och projektägare, vilket bidragit till att kvaliteten på programgenomförandet successivt höjts. Utöver sakkompetens inom bland annat projekt- och rekvisitionshandläggning har värdefulla kontaktnät etablerats med projektägare, medfinansiärer och partnerskap.

ett särskilt för mindre

Medñnansiering problem projekt

Vissa projektägare har upplevt det som komplicerat att söka medel från strukturfondema. Kravet på verifierad medfinansiering har inneburit att sökande varit tvungna att sälja in sin projektidé hos flera olika medfinansiärer innan ansökan om strukturfondsmedel kunnat prövas. Medfinansieringen har varit särskilt problematisk för mindre projekt och för

projektägare inte haft ett upparbetat kontaktnät. Detta har medfört

som att presumtiva projektägare i vissa fall valt att avstå från att söka strukturfondsmedel.

Näringslivets delaktighet i programmen

Det har inte varit tydligt hur näringslivet skall få del av strukturfondsmedlen i de geografiska målornrådena. Privata medel är inte godkända

medfinansiering och kan därmed inte växlas upp mot struktursom fondsmedel. I början programperioden utarbetades vilseledande in-

av formation hur företagen kunde söka strukturfondsmedel. Reglerna

om för statsstöd gör dock gällande att strukturfondsmedel inte kan beviljas till enskilda företag. Däremot kan enskilda företag få stöd via rampro-

i de nationella företagsstöden delfinansieras av strukturgram som fondsmedel. I vissa regioner har särskilda för närings-

ramprogram livsprojekt utarbetats där företagen på ett enkelt sätt kan söka företagsstöd och därmed också fâ del strukturfondsmedlen.

av

skapar osäkerhet

Överprövning

Den dubbla prövningen projektbeslut där de utbetalande myndighe-

av

kan återkalla beslutsgiuppens beslut stöd har skapat en osäterna om kerhet hos proj ektägama. Kontrollen hos de utbetalande myndigheterna sker i de flesta fall i samband med att projekten rekvirerar strukturfondsmedel. Om utbetalande myndighet beslutar att återkalla beslut om stöd det projektägaren får ta skadan de uteblivna medlen.

är som av Den dubbla prövningen projekt kan sägas ytterligare en anled-

av vara ning till presumtiva projektägare avstår från att söka medel från

att strukturfondema.

Brister i ektens effekter för

redovisning av proj

jämställdhet och miljö

Jämställdhet och miljö är två de horisontella mål som ingår i struk-

av turfondsprogrammen. I projektens redovisning förväntade effekter

av och utfall skall redovisningar göras vad gäller projektens effekter för jämställdhet och miljö. Det finns dock stora brister i redovisningarna, vilket påpekats i bland annat beslutsgrupper och övervakningskommittéer. Beslutsgruppsselcretariaten har i flera fall inte varit tillräckligt tydliga mot proj ekten.

62 Erfarenheter av genomförandet av program

Stora problem med utbetalningar

Administrationen kring utbetalningar har präglats problem och

av oklarheter. Orsaken till problemen finns på olika nivåer i systemet. De olika fonderna ställer skilda krav på kontroll och redovisning samtidigt som Sverige sökt samordna hanteringen av utbetalningar, vilket i

man praktiken inte lyckats med. De utbetalande myndigheterna har utvecklat olika systern för granskning av utbetalningar. Otydlig ansvarsfördelning mellan beslutsgmppssekretariat och utbetalande myndigheter har medfört ineffektivt dubbelarbete. Projektägare, framförallt kommuner och länsstyrelser, har dröjt med att rekvirera strukturfondsmedel, vilket är en anledning till trögheten i utbetalningarna.

Brister i IT-systemen

Bristerna i IT-systemen och i samordningen av uppgifter i den nationella databasen har medfört effektivitetsförluster och säkerhetsproblem i hanteringen av strukturfonderna. Den nationella databasen har inte kunnat uppfylla de krav som olika aktörer ställer på systemet. Uppgifter om till exempel beslut, utbetalningar, effekter i form av sysselsättning för programmen går i dag inte att ta ur databasen eftersom AMS registrering av ESF-projekt släpar efter. Parallella system har därför byggts upp på flera beslutsgmppssekretariat.

Omfattande finansiell kontroll

Under programperioden har flertalet regioner granskats av olika organ för finansiell kontroll. Kontrollerna har skett genom besök eller genom inhämtande av uppgifter, vilket varit resurskrävande för både beslutsgmppssekretariat och utbetalande myndigheter. Kontrollerna har inte samordnats, vilket setts som ineffektivt av såväl beslutsgruppssekreta-

utbetalande myndigheter. riat som

5¶Internationella jämförelser

I utredningens direktiv står att jag skall göra jämförelser med andra medlemsstater, bland annat Finland, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och Österrike. Av dessa länder blev två medlemmar samtidigt med Sverige, två tillhör gemenskapens ursprungsländer och tre har mottagit EG-stöd från strukturfondema redan i den första programperioden 1989-1993. Finland mottar strukturfondsmedel inom mål 5b och 6 medan de fyra övriga staterna mottar stöd inom mål 2 och 5b.

För ingående beskrivning hänvisas till bilaga

en mer

5.1¶Olika för de tre

lösningar nyaste

medlemsstaterna

Finland, Sverige och Österrike har valt olika vägar för hur arbetet med de geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen har organiserats.

Finland och Österrike utnyttjade befintliga organisationer och inordnade strukturfondsarbetet i de nationella system och strukturer som redan i bruk och visste fungerade väl. I Sverige inrättades

var som man

myndigheter beslutsgrupper och EU-programkontoret samtidigt nya

befintliga organisationer också utnyttjades för de uppgifterna. som nya

I både Finland och Österrike har staten, eller i Österrikes fall även delstatema, behållit huvudansvaret för strukturfondsprogrammens framtagande och genomförande. I Sverige däremot har decentralisering lett till att lokala och regionala aktörer haft större inflytande.

I den svenska diskussionen strukturfondsprogrammen möter

om

ibland uppfattningen att de båda andra inträdesländerna 1995 man skulle ha varit mycket snabbare än Sverige. En jämförelse av kommissions beslutsdatum för de olika dock inget belägg för

programmen ger denna uppfattning. Programmen godkändes nästan samtidigt under några veckor i november och december 1995.

64 Internationella jämförelser

5.1.1¶Finland anpassade organisationen före medlemskapet

Finland har under 1990-talet i olika steg reformerat statsförvaltningen. Förändringarna har bland annat genomförts för att effektivisera och förankra regionalpolitiken. Enligt kontinentalt mönster har större delen av de centrala förvaltningsmyndighetema avskaffats och deras uppgifter förts in i regeringskansliet. Antalet länsstyrelser minskade och deras uppgifter reducerades. Tre ministerier inrättade en gemensam regional organisation, arbetskrafts- och näringscentraler eller TE-centraler, på platser runt om i landet. Därutöver har flera kommuner slagit sig samman i så kallade landskapsförbund. Dessa fungerar som så kallade projektraggare och projektiiggare. Det vill säga att de entusiasmerar personer med projektidéer, stimulerar till projektansökningar samt stödjer presumtiva proj i ansökningsförfarandet.

I Sverige baseras några av de olika mål 2- och 5b-programmen på sammanhållna geografiska enheter som sträcker sig in i flera län. Mål 2 Bergslagen berör exempelvis fem olika län men hanteras som en enhet. Finland har valt en annan väg. Här finns ett mål 2-program som inkluderar sex geografiska områden utan geografisk kontakt med varandra.

5.1.2¶Österrike

utnyttjade befintliga organisationer

I Österrike har hanteringen strukturfondsmedel i stort sett inordnats i

av befintliga organ på federal och delstatlig nivå. Insatsema för information och vägledning genom det nyinrättade regional management är dock ett uppmärksammat undantag.

För Österrikes mål 2- och 5b-oniråden föreligger intressanta skillnader jämfört med Sveriges modell med sammanhållna geografiska enheter sträcker sig in i flera län. I Österrike hanteras mål 2 och 5b

som helt inom respektive bundesland, även om samma mål finns i ett angränsande bundesland.

En slutsats som kan dras från de finska och österrikiska exemplen är att framför allt de organisatoriska lösningar som har valts där har gjort problem med nationell offentlig medfinansiering mindre framträdande än i Sverige.

Internationella jämförelser 65

5.2¶Regional eller central statsmakt styr

genomförandet

Nederländerna

Nederländemas organisation grundar sig på provinsema. Beslut om projekt fattas på provinsnivå och olika ministeriet är utbetalningsansvariga myndigheter.

Storbritannien

I Storbritannien har motsvarigheten till de svenska länsstyrelserna

- Government Offices of the Regions det avgörande inflytandet över

strukturfondsmedlen. Utbetalningsansvariga myndigheter är olika ministerier, förutom i Skottland där Scottish Office är utbetalningsansvarig. Programgenomförandet är delvis privatiserat.

Frankrike

I Frankrike har motsvarigheten till de svenska länsstyrelserna- regionprefekturen det avgörande inflytandet över strukturfondsmedlen och

— ingen eller särskild organisation har inrättats för strukturfondsarbe-

ny

tet. Olika ministeriet eller regionprefekturen är utbetalningsansvariga

myndigheter.

3 19-0268EG:sstrukturstöd

6¶Förutsättningar

6.1 till allmän

Förslag strukturfondsförordning

I detta kapitel beskrivs de förutsättningar som föreligger för det svenska strukturfondsarbetet. Gemensamt för dem alla är att de är mer eller mindre konstanta och svåra för Sverige att påverka.

Den beskrivning som ges i avsnittet nedan avser kommissionens förslag så det såg ut när det lades fram i mars 1998. Förslagen är

som föremål för förhandlingar mellan unionens medlemsstater och de forordningar slutligen antas kan därför skilja sig från förslagen.

som Resultatet av förhandlingarna väntas bli klart i mars 1999.

6.1.1¶Mål för det strukturstödet

europeiska

Kommissionens förslag till strukturfondsförordningar vidareutvecklar de allmänna riktlinjer presenterades i kommissionens meddelande

som Agenda 2000 vilket lades fram i juli 1997.‘ I korthet bygger den föreslagna reformen på tre huvudinriktningar: en större koncentration av stöden, ett förenklat och decentraliserat genomförande samt skärpta krav på effektivitet och kontroll.

Programperioden förlängs från nuvarande sex till sju år från och med den 1januari 2000 och nuvarande sex mål blir tre.

Mål 1 skall främja utveckling och strukturell anpassning

Mål l skall främja utvecklingen och den strukturella anpassningen av regioner släpar efter i utvecklingen. Bidrag kommer från ERUF,

som ESF, utvecklingssektionen vid EUGFJ och FFU. De områden som om-

Agenda 2000 En förstärkt och utvidgad union, KOM 97 2000 slutlig.

-

68 Förutsättningar

fattas av mål l skall utgöra regioner på NUTS II-nivåz bruttonatiovars nalprodukt per invånare är lägre än 75 procent gemenskapens av genomsnitt, mätt i köpkraftstandard och beräknat de tre senaste årens siffror. De områden omfattas nuvarande mål 6 skall också som av omfattas av nya mål 1.3

Mål 2 skall stödja ekonomisk och social omställning

Mål 2 skall stödja den ekonomiska och sociala omställningen i regioner med strukturella problem. Bidrag kommer från ERUF, ESF, garantisektionen vid EUGFJ och FFU. De områden omfattas mål 2 som av skall utgöra regioner på NUTS III-nivå drabbats strukturella som av problem i samband med ekonomisk och social omställning. De regioner som avses innefattar industri-, landsbygds- och storstadsområden samt kustområden beroende fiske. av

Mål 3 skall stödja arbetsmarknadspolitiken

Mål 3 skall stödja anpassningen och modemiseringen politiken och av systemen när det gäller utbildning, yrkesutbildning och sysselsättning. Bidrag kommer från ESF. De områden omfattas finansiering som av enligt mål 3 skall vara områden varken omfattas mål l eller mål som av

J ämställdhetsperspektivet betonas

I flera artiklar i kommissionens förslag till allmän strukturfondsförordning betonas främjandet jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta av gäller till exempel i arbetet för att uppnå gemenskapens tre mål, i differentieringen av fondemas bidrag med hänsyn till det intresse stösom den och de prioriterade områdena har från gemenskapssynpunkt samt när kommissionen och medlemsstaterna ansvarar för att fondemas verksamhet överensstämmer med andra politikområden och gemenskapsåtgärder.

2 I Nomenklaturen för statistiska geografiska enheter NUTS II vilket för Sverige innebär flera län. 3Enligt protokoll 6 till Anslutningsakten for Finland, Sverige och Österrike. 4 NomenklaturenI for statistiska geografiska enheter NUTS III vilket i Sverige ungefär motsvarar län.

Förutsättningar 69

När medlemsstaterna skall välj a ut och utse de parter som skall ingå i partnerskapet kan de även välja och utse jämställdhetsorganisationer, för att största möjliga medverkan skall kunna garanteras. Representativitet betonas också vad gäller övervakningskommittéemas

sammansättning. Parterna skall där se till att det råder en jämn könsfördelning.

Förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén skall ta fram fysiska och finansiella indikatorer för övervakningen. I detta

sammanhang skall statistiken delas upp efter kön om det är möjligt genom stödets utforrrming.

För att bedöma strukturstödens effektivitet skall gemenskapsåtgärdema utvärderas. Den förhandsbedömning som skall genomföras skall behandla situationen rörande konkurrenskraft och nyskapande särskilt i fråga om jämställdhet mellan kvinnor och män. Förhandsbedömningen skall bedöma strategins och stödets förväntade effekt, särskilt beträffande kvinnors och mäns möjlighet att komma in på arbetsmarknaden, för yrkesmässig och annan utbildning, för kvinnors företagande och för möjligheterna att förena yrkes- och privatliv.

Framtagande av program

Gemenskapens stödåtgärder skall fastställas i nära samarbete mellan kommissionen, medlemsstaten och partnerskapet. Medlemsstaterna är skyldiga att utse partnerskapets deltagare som skall komma från regionala, lokala och andra berörda myndigheter, arbetsmarknadens parter och näringslivets organisationer samt andra organisationer. Partnerskapet skall ägna sig åt förberedelse, finansiering, övervakning och utvärdering av verksamheterna. Medlemsstaterna skall 0 ta hänsyn till kommissionens riktlinjer som redovisar gemenskapens

prioriteringar för samtliga mål, under programplaneringens olika etapper,

0 överlämna en uppdatering av sina prognoser om ansökningar om

stöd under innevarande och påföljande budgetår till kommissionen samt

0 bestämma de myndigheter som skall överlämna intyg, deklarationer

och rapporter till kommissionen.

6.1.3¶Förvaltningsmyndigheten blir central

Medlemsstaterna skall utse högst en förvaltningsmyndighet för varje stödåtgärd t.ex. ett OP eller ett SPD. Flera stödåtgärder kan ha samma förvaltningsmyndighet. Förvaltningsmyndigheten skall

0 samla in de statistiska och ekonomiska uppgifter behövs för som övervakningen av programmet, 0 införa och använda ett datoriserat system för förvaltning, övervakning och utvärdering, 0 sammanställa begäran om utbetalning och sända in den till kommissionen, 0 se till att olika parter fullgör sina förpliktelser i enlighet med det finansieringsavtal som slutits mellan dem, försäkra sig om att en sund finansiell förvaltning föreligger, se till att gemenskapens politik på olika områden följs, se till att skyldighetema fullgörs i fråga information och offentom liggörande, 0 göra eventuella ändringar i den kompletterade programplaneringen, sammanställa och för kommissionen lägga fram de årliga lägesrapporterna och slutrapportema genomförande, över programmens organisera utvärderingen efter halva tiden, 0 komma överens med partnerskapet så att övervakningskommittéer skall kunna upprättas, 0 utse ordförande för övervakningskommittéema samt 0 tillsammans med kommissionen minst gång året granska en om resultatet från föregående år.

Förvaltningsmyndigheten kan enligt artikel 24 planera för att få stöd från fonderna för ett så kallat större projekt och skall då i förväg underrätta kommissionen detta och överlämna rad uppgifter. om en Förvaltningsmyndigheten eller medlemsstaten får enligt artikel 26 med kommissionens samtycke besluta att anförtro lämpliga förmedlande organ att genomföra och förvalta globalt stöd.

6.1.4¶Finansiell och kontroll

förvaltning

Åtaganden och utbetalningar

I kommissionens förslag till allmän strukturfondsförordning för programperioden 2000-2006 behålls systemet med åtaganden och utbetalningar, men kopplingen dem emellan förändras. Åtaganden skall göras årligen. Den del av ett åtagande, för vilken ingen begäran utbetalom ning inkommit vid utgången av det andra året efter det att åtagandet gjordes, kommer inte att utbetalas till medlemsstaten.

Förutsättningar 71

För utbetalningarna föreslås ett förenklat förfarande. Kraven som ställs för utbetalningar är dock högre än i dagens system. Vid det första åtagandet gör kommissionen en utbetalning till medlemsstaten i form av ett förskott på högst tio procent av fondemas totala stöd till programmet i fråga. De följande utbetalningarna sker i fonn av ersättning för medlemsstatens faktiska och styrkta utgifter.

Kommissionens utbetalning av fondemas bidrag görs till den utbetalande myndighet som medlemsstaten har utsett. Utbetalande myndighet skall 0 snarast möjligt se till att de slutliga stödmottagama får hela den

summa de har rätt till,

godkänna de utgifter som faktiskt har betalats för fondemas räkning 0

för att de slutliga stödmottagama skall kurma utbekomma mellanliggande betalningar,

0 överlärrma en styrkt deklaration till kommissionen över de utgifter

som faktiskt har betalats samt 0 lämna en ansökan till kommissionen om att justera den slutliga be-

talningen.

Medlemsstaternas ansvar

Medlemsstaterna skall i samverkan med kommissionen säkerställa att gemenskapens fonder används i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning. Medlemsstaterna är dock huvudansvariga för en säker medelshantering och den finansiella kontrollen. Ansvaret innebär att medlemsstaterna skall införa effektiva förvaltnings- och kontrollsystern och underrätta kommissionen om detta. De skall garantera en effektiv förvaltning, att de redogörelser över utgifter som sänds till kommissionen är korrekta samt att alla gemenskapens regler följs. Medlemsstaterna skall också förebygga, uppdaga och korrigera oegentligheter, samarbeta med kommissionen for att med säkerhet åstadkomma god finansiell förvaltning av gemenskapens medel samt låta

en ett från förvaltningsmyndigheten oberoende organ utfärda en slutlig deklaration när varje stödform avslutas.

Kommissionen och medlemsstaterna skall samarbeta vid årliga sammanträden för att samordna programmen och kontrollmetodema samt för att kunna dra nytta av de olika kontroller som gjorts. För att beivra oegentligheter skall medlemsstaten genomföra så kallad finansiell korrigering. Dessa innebär att bidraget från gemenskapen till en projektägare helt eller delvis tillfälligt hålls inne. Om medlemsstaterna brister i detta avseende och det genom medlemsstatens bristande kontrollnivå förekommer finansiella oegentligheter eller brott mot gemen-

72 Förutsättningar

skapens lagar skall kommissionen begära att medlemsstaten i fråga inkommer med sina synpunkter. Om medlemsstaten underlåter att vidta erforderliga åtgärder kan kommissionen också minska eller tillfälligt hålla inne hela eller en del gemenskapens stöd för det där

av program brister funnits eller oegentligheter eller brott uppdagats.

Den finansiella korrigeringen kan antingen motsvara det exakta beloppet för oegentligheten eller uppgå till ett schablonbelopp det vi-

om sar sig föreligga svagheter i medlemsstatens förvaltnings- eller kontrollsystem.

Samma principer och metoder för finansiell kontroll gäller för övergångsstödet i utfasningsornråden som för vanligt strukturfondsstöd.

6.1.5 Övervakningen förstärks

Enligt förslaget skall kommissionen ansvara för den dynamiska och strategiska övervakningen prioriteringar. Huvudan-

av programmens svaret för övervakningen av strukturfondsarbetet ligger hos förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittéema. Förvaltningsmyndigheten ansvarar för förvaltningen, för att de avtal som slutits med kommissionen hålls och för att övervakningskommitténs riktlinjer följs. Övervakningskommittén ansvarar för att strategin följs upp och eventuellt ses över.

För varje SPD och OP skall det finnas högst en Övervakningskommitté som utses genom en överenskommelse mellan förvaltningsmyndigheten och partnerskapet. Parterna skall till att jämn könsfördel-

se ning råder. Övervakningskommittéernas ordförande skall vara en företrädare för förvaltningsmyndigheten. Övriga ledamöter med rösträtt är företrädare för de myndigheter som deltar i programmens finansiering. Rådgivande funktion har företrädare för övriga partner, kommissionen och Europeiska investeringsbanken.

Övervakningskommittéema

skall besluta om stödets strategiska inriktning och prioriteringar, skall godkänna förvaltningsmyndighetens kompletterande programplaneringar innan de översänds till kommissionen och alla ändringar i såväl programmen som de kompletterande programplaneringama,

0 skall fastställa indikatorer för förvaltningsmyndighetens och över-

vakningskommittéemas övervakning samt 0 skall godkänna förvaltningsmyndighetens årliga lägesrapporter och

slutrapporten över genomförandet av varje program innan de översänds till kommissionen.

Förutsättningar 73

l Utvärdering

Utvärdering av programmen finns tre slag: förhandsbedömning, ut-

av värdering efter halva tiden samt slutlig utvärdering efter avslutat

program. Berörda myndigheter i medlemsstaterna, förvaltningsmyndigheten och kommissionen är ansvariga för respektive utvärdering. Det föreskrivs att allmänheten skall få tillgång till utvärderingsrapportema.

De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna för för-

ansvarar handsbedömningen av de planer som utarbetats. Denna bedömning

avser starka och svaga sidor i det berörda området eller den berörda sektom. Vidare fasta på i vad mån den strategi valts och de

tar man som mål som satts upp har ett nära samband med förhållandena i regionen eller i området i fråga, inklusive befolkningsutvecklingen. Det skall framgå vilken effekt man förväntar sig de prioriteringar före-

av som slås, om möjligt kvantifierade mål och i synnerhet vad beträffar

genom sysselsättning, miljö och jämställdhet mellan kvinnor och män.

Förvaltningsmyndigheten ansvarar för utvärderingen efter halva tiden och redovisar resultatet till kommissionen. Man granskar de första resultaten av insatserna, hur dessa resultat överensstämmer med förhandsbedömningen, hur relevanta de uppsatta målen den finan-

är, om siella förvaltningen skett på ett tillfredsställande sätt samt om övervakningen och genomförandet programmet i fråga varit tillräckligt

av av hög kvalitet.

Kommissionen ansvarar för den slutliga utvärderingen efter avslutat program i samarbete med medlemsstaten. Här redovisas hur

resurserna har använts, vilken effekt uppnåtts, i vad mån insatserna varit

som effektiva och man uppnått de mål man föresatt sig samt hur de överensstämmer med förhandsbedömningen. Syftet är att dra lärdom i fråga

om ekonomisk och social sammanhållning.

Utfasningsprocessen

Kommissionen har i en särskild promemoria angående utfasning av pågående strukturfondsprogram förklarat förslaget till allmän struktur-

fondsförordning

Fondmedel till utfasningsregioner som får övergångsstöd kommer att gradvis minskas tills de upphör. Varaktigheten av detta övergångsstöd kommer att variera mellan de olika målornrådena eftersom deras problem är olika. Ambitionen är att en fördelaktigare behandling skall ges till regioner som täcks av mål

5 Reform of the Structural Funds Transitional Support. Bryssel 24 augusti 1998.

—

74 Förutsättningar

Utfasningsperiodema kräver olika system för övervakning och kontroll för att skilja på regioner som är berättigade under den nya förordningen och de som inte längre är berättigade men erhåller ett förlängt strukturfondsstöd. Därför kommer kommissionen, efter att den har bestämt en indikativ fördelning per medlemsstat, att fastställa de

summor som beslutats särskilt för övergångsstöd under mål l och

Vad gäller mål 1 har kommissionen slagit fast att valet av regioner som skall få fleråriga övergångsstöd måste ske automatiskt och baserat på objektiva kriterier. Förordningsforslaget att lista på sådana

anger en regioner skall godkännas samtidigt som mål l-regionema fastställs.

Kommissionen kommer att besluta om berättigande till övergångsstöd på samma gång som den bestämmer om avgränsningen av vilka regioner som skall vara berättigade under mål l och mål

övergångsstöd till dagens målområden

De delar av dagens mål 6-område som inte passar in i nya mål l kommer att få övergångsstöd från olika fonder, beroende på typ av område. Utfasningstidema kommer att variera och som längst sträcka sig till och med år 2006. Regioner som i dag är berättigade till stöd inom mål 2 och 5b, men som inte passar in i de nya målen skall få övergångsstöd. Övergångsstödet kommer att utgå från olika fonder beroende på typ av område och under olika långa utfasningstider.

Kommissionen kommer att föreslå skilda budgetrubriker inom både mål 1 och 2 för regioner utan respektive med övergångsstöd, men kräver inte att medlemsstaternas begäran om utbetalningar skall skilja på vanligt stöd och övergångsstöd.

Förslaget om att stöd kan frysa inne om det inte har utbetalats inom två år gäller även för övergångsstöd till utfasningsområden.

Utvärdering

Varje utvärdering av stödens effektivitet inom utfasningsprogrammet för mål det vill säga på NUTS II-nivå och för stöd i dess helhet, kommer att använda samma metoder och kriterier som används vid utvärdering av effektiviteten i annat stöd inom mål

Det finns inget behov av en separat utvärdering av övergångsstödet inom mål Enda undantaget från denna regel är att stöd från ERUF kommer att utvärderas i efterhand.

Förutsättningar 75

6.2 till

Förslag strukturfondsförordningar

Europeiska regionala utvecklingsfonden

ERUF skall medfinansiera mål 1 och 2 och bidra till att genom gemenskapsinitiativ finansiera transnationellt, gränsöverskridande och interregionalt samarbete. Fonden skall stödja nyskapande åtgärder på gemenskapsnivå och ge tekniskt bistånd. Fondens räckvidd spänner från investeringar i infrastruktur till stimulanser och stöd till lokala utvecklings- och sysselsättningsinitiativ.

Europeiska socialfonden

ESF skall medfinansiera mål 2 och gemenskapsinitiativet mot diskriminering och ojämlikheter när det gäller tillgång till arbetsmarknaden, innovativa åtgärder samt tekniskt stöd. Fondens tillämpningsområden är aktiv arbetsmarknadspolitik, social integration, utbildningssystem, anpassningsbar arbetskraft samt jämställdhet. Fondens finansiella bidrag skall särskilt stödja personer, strukturer och system samt åtföljande insatser.

Europeiska utvecklings- och garantifonden for jordbruket

Garantisektionen vid EUGFJ skall ge finansiellt bidrag till alla strukturåtgärder inom sektorn för fiske och vattenbruk i regioner som inte omfattas av mål l och EUGFJ-garanti skall också bidra till åtgärder för omstrukturering fiskeflottoma i regioner som inte omfattas av

av mål

Liksom under nuvarande programperiod ställer gemenskapens regelverk upp olika krav på EUGFJ-utveckling respektive EUGFJ-garanti vad gäller organisation och rutiner för hantering av stöden.

Fonden för fiskets utveckling

FFU skall medfinansiera mål 1 och mål 2 genom finansiellt stöd till strukturåtgärder i sektorn för fiske och vattenbruk. Fonden skall därutöver ge finansiella bidrag till nydanande insatser och åtgärder för tekniskt bistånd, vilka inte faller inom mål 1 och Fonden skall också ge finansiella bidrag till andra regioner än de som omfattas av mål l och 2.

76 Förutsättningar

6.3 tillväxtavtal

Regionala

Riksdagen antog våren 1998 regeringens förslag om program för utarbetande av regionala tillväxtavtal. Programmets syfte är att åstadkomma bättre samverkan mellan organ som arbetar med tillväxt- och sysselsättningsfrämjande åtgärder på lokal, regional och central nivå. Via tillväxtavtalen skall näringslivsfrämjande åtgärder inom olika politikområden samordnas och utvecklas. Utgångspunkterna skall vara de nationella målen för respektive politikornråde och de specifika förutsättningarna i landets olika regioner. Med region avses i detta sammanhang ett geografiskt område inom vilket berörda aktörer inom näringsliv och samhälle är beredda att utarbeta ett gemensamt program för tillväxt samt träffa avtal om detta.

Länsstyrelserna och försökslänens självstyrelseorgan har erbjudits att initiera, driva och samordna arbetet tillsammans med detregiona1a partnerskapet. Det regionala partnerskapet utgör en viktig resurs för arbetet med tillväxtavtalen. Partnerskapets sammansättning kan ha en regional variation. Såväl näringsliv som kommuner, landsting och statligt finansierade med regional representation t.ex. länsarbets-

organ en nämnder förutsätts spela nyckelroller. Exempel på andra parter som kan ingå är stiftelser, näringslivets intresseorganisationer, arbetsmarknadens parter, universitet och högskolor, kulturliv samt representanter för lokala utvecklingsgrupper.

De regionala tillväxtavtalen skall utarbetas stegvis i tre etapper. Under den första och andra etappen utförs dels en analys av regionens styrkor och svagheter, dels utarbetas ett utkast till program som bland

mål, prioriteringar, genomförande och möjlig finansiering. annat anger I samband med detta kommer deltagande aktörer att ha möjlighet att lämna förslag till ändringar i regelverk, beslutsordningar med mera i syfte att uppnå ökad flexibilitet vad arbetssätt och medelsanvänd-

avser ning inom för avtalen. Under den tredje etappen genomförs för-

ramen handlingar mellan statens företrädare och övriga aktörer om programmets slutliga innehåll och finansiering. Därefter sluts ett regionalt tillväxtavtal skall löpa under tre år. De första avtalen beräknas träda i

som kraft den 1 januari år 2000. Det finns möjlighet att förskjuta ikraft-

en trädandet till år 2001. Varje region kommer att utifrån sina respektive planeringar avgöra lämplig tidpunkt att ansluta till processen.

I förarbetena till beslutet framgår att tidpunkten för arbetet med tillväxtavtalen sammanfaller med programarbetet vad gäller strukturfondsprogrammen. Det utsågs också att Tillväxtavtalen skall ligga till grund för och påverka utfominingen strukturfondsprogrammen.

av

Samtliga län har lämnat besked att de önskar medverka och har inlett arbetet med att skriva förslag till avtal.

Förutsättningar 77

6.4 och landsbygdsstöd Miljö-

I Agenda 2000 föreslås att åtgärder under samlingsnamnet landsbygdsutveckling skall regleras i en förordning som omfattar både jordbrukets struktur- och miljöfrågor, kompletterande åtgärder samt åtgärder för att främja ekonomisk diversifiering och sysselsättning på landsbygden. Åtgärderna skall inte begränsas till de geografiskt avgränsade målområdena inom regional- och strukturpolitiken utan skall även kunna vara horisontella.

Förslaget till förordning har utformats som en meny av åtgärder bland vilka olika regioner i viss utsträckning skall kunna välja utifrån sina speciella förhållanden. Endast miljöprogrammet skall vara obligatoriskt. Det skall vara en balans mellan övriga åtgärder och valet av åtgärder får inte snedvrida konkurrensen mellan regionerna. Medlemsstaterna skall göra program på den geografiska nivå som de anser lämplig. Finansieringen skall främst ske från jordbruksfondens garantisektion.

Av förordningsförslagets första artikel framgår att landsbygdsstödets koppling till andra delar av jordbrukspolitiken och till strukturpolitiken innebär en förenkling jämfört med de nuvarande förordningar-

bestämmelser. Åtgärder för landsbygdsutveckling skall stödja och nas komplettera andra åtgärder i den gemensamma jordbrukspolitiken. I mål l-regioner skall åtgärderna dessutom integreras i regionen. I mål 2regioner skall åtgärderna stödja de åtgärder som tillämpas i programmet för mål

Redan i nuvarande programperiod gäller att strukturåtgärder inom jordbruket skall integreras i programmet för mål Detta har, som beskrivits ovan i avsnittet om erfarenheter från programperioden, lett till

komplicerat genomförande än i andra programområden. Enligt ett mer förordningsförslaget skall jordbrukspolitiken således fortsätta att integreras med landsbygdspolitiken. Detta ställer högre krav på organisa-

programarbete och genomförande. tion av

6.5¶Samband med mål 3

nya

Kommissionens ursprungliga förslag avseende mål 3-insatser i mål 1 och mål 2 innebar att framtida mål 3 skall ge stöd utanför de områden

omfattas mål l och mål Samtidigt skulle programmet för mål som av 3 utgöra en referensram för utveckling av mänskliga resurser i samtliga medlemsstater. Under förhandlingarna har man nu enats om att mål 3 skall finnas i hela landet, med särskild modell för mål l som innebär

en att mål 3-insatser läggs in i programmet för mål

78 Förutsättningar

Enligt det nya förslaget skall mål 3-insatser ingå i programmet för mål l på motsvarande sätt mål 3- och mål 4-insatser ingår i dagens

som mål 6-program. Någon särskild organisation för mål 3 kommer därmed inte att finnas inom mål För att säkerställa att mål 3-insatser inryms i SPD för mål 1 kommer det att upprättas ett särskilt dokument be-

som skriver hur stödåtgärder för sysselsättning och utveckling mänskliga

av resurser samt kopplingen till den nationella handlingsplanen skall inkluderas i programmet.

För mål 2 diskuteras modell där mål 3 kommer att finnas paral-

en lellt med mål Det innebär modell för mål 3 och mål 4 i

samma som dagens mål 2 och mål 5b. Sannolikt kommer det på nationell nivå

ges möjlighet att välja mål 3-insatsema skall integreras även i mål 2-

om områdena eller finnas parallellt med mål 2-insatsema.

7 Överväganden

I detta kapitel ges förslag på hur strukturfondsprogrammen kan tas fram och genomföras i Sverige under programperioden 2000-2006. Till grund för förslagen ligger flera fundamentala värderingar.

För det första bör den erfarenhet har samlats under denna

som Sveriges första programperiod tas till vara. Programarbetet bör organi-

så att kunskaper kommer till användning. seras vunna

Lokal förankring har varit vägledande för sättet att organisera genomförandet under denna programperiod. Denna paroll bör bli styrande för programgenomförandet även inför den kommande programperioden. Dessutom bör framtagandet denna gång ske med,

av programmen

möjligt, ännu högre lokal förankring. om

Demokratisk legitimitet är besläktat med lokal förankring, men icke desto mindre ett viktigt värde i sig själv. Både framtagandet och genomförandet strukturfondsprogrammen bör ske med insyn och in-

av flytande från förtroendevalda. Vidare bör företrädare för näringsliv, organisationer och folkrörelser uppmuntras att delta i olika partnerskap på lokal och regional nivå.

Ett system kommer aldrig att bli framgångsrikt om det inte förstås

medborgare i allmänhet och av de som direkt är berörda av systemet av i synnerhet. Därför är enkelhet nödvändigt.

De medel som utbetalas från EG:s strukturfonder kommer ursprungligen från europamedborgama själva. Dessa kräver med rätta att deras skattemedel hanteras på ett effektivt och säkert vis. Av denna anledning är säker medelshantering och finansiell kontroll en förutsättning för ett trovärdigt stödsystem.

7.1¶Framtagande av

program

Som redovisades i kapitel 3 var tidplanen för framtagande av strukturfondsprogrammen för den innevarande programperioden alltför kort. Förankringsprocessen blev lidande och möjligheterna att engagera partnerskapet fullt ut i processen var små.

Jag menar därför att det är största vikt att framtagandet strukav av turfondsprogrammen inför den kommande programperioden startar i god tid så att alla berörda aktörer har möjlighet att delta i processen. För närvarande pågår arbetet med att ta fram regionala tillväxtavtal i varje län. I arbetet deltar mängd olika aktörer för att bestämma inen riktningen på de insatser skall främja tillväxten inom respektive som län. Framtagandet av de regionala tillväxtavtalen bygger till stor del på det arbetssätt som strukturfondsprogrammen togs fram på. Jag menar att de regionala tillväxtavtalen bör utgöra grund för de strukturnya fondsprogrammen. Genom att bygga vidare på dessa kan tid vinnas för att engagera partnerskapet och för att bred förankring en av programmen. Länsstyrelsen har det samordnande ansvaret för tillväxtavtalen. Jag föreslår därför att länsstyrelserna även får ansvaret att samordna arbetet med framtagande strukturfondsprogram. I arbetet bör företrädare för av dagens beslutsgruppssekretariat medverka. Detta för att tillvarata de erfarenheter sekretariaten byggt under den innevarande som upp programperioden.

Partnerskap

Som nämndes ovan deltar olika aktörer i framtagandet de regionala av tillväxtavtalen. Det partnerskap byggts kring tillväxtavtalen som upp bör utgöra partnerskap även för framtagandet strukturfondsprogram. av Partnerskapens sammansättning och roll varierar mellan olika län. Det är viktigt att partnerskapet för framtagandet strukturfondsprogramav men har en bred sammansättning med representanter för såväl lokal och regional nivå och även har en jämn könsfördelning. Det är också viktigt att potentiella medñnansiärer, till exempel universitet och högskolor är delaktiga i framtagandet. För att redan från början få in jämställdhetsoch miljöaspekten i programmen skall företrädare för dessa områden ingå i partnerskapet. Vidare bör det finnas representanter från byalag, organisationer, näringsliv, folkrörelser m.fl. i partnerskapet.

7.2¶Genomförande av

program

Hur genomförandet av strukturfondsprogrammen organiseras bestämmer varje enskild medlemsstat. Vad regelverket kräver har beskrivits i avsnitt 6.1 ovan. Därutöver jag att Sverige inte bör ställa högre menar krav än andra medlemsstater eftersom ett sådant förhållande skulle innebära en konkurrensnackdel för svenska projektägare och presum-

tiva sådana. Tvärtom bör den kommande svenska genomförandeorganisationen göra det enklare än dagens organisation för små projektägare. Dagens system riskerar att sålla bort strukturfondsmedel från de områden där de skulle kunna göra störst nytta.

Avgörande för genomförandet de europeiska strukturfonds-

om av

skall bli framgångsrikt är att samtliga aktörer som berörs programmen

också är delaktiga i deras genomförande. I det samav programmen manhanget är partnerskapets roll och beslutsorganisationen väsentliga ingredienser.

7.2.1¶Partnerskapets roll

Som jag har visat i kapitel 2 kan partnerskap innebära en mängd

ovan olika sammansättningar människor och organisationer. Partnerskapet

av kan även i framtiden olika ut beroende på tidigare erfarenheter, pro-

se gramomrâdets förutsättningar och i vilket sammanhang det verkar. Partnerskapet kan omfatta allt från medfmansiärema till det lilla projektnära partnerskapet; det vill säga ett partnerskap bestående av föreningslivet, lokala utvecklings- och bygdegrupper, byalag, lokala kooperativ med flera.

Det breda partnerskapet spelar huvudrollen i framtagandet av strukturfondsprogrammen, är nästan lika viktigt vid genomförandet av

men desamma. Partnerskapets roll i genomförandefasen strukturfonds-

av programmet kan sammanfattas med orden projektraggare och projektriggare. Det vill säga att de entusiasmerar med projekt-

personer idéer, stimulerar till projektansökningar samt stödjer presumtiva pro-

jektägare i ansölcningsförfarandet. Det är partnerskapets deltagare som

känner till vilken potential partnerskapet har och som därigenom vet vilka möjligheter finns att utnyttja strukturfondsmedel. Partner-

som skapets huvudsakliga uppgift är alltså att hitta de goda projektidéerna.

Förslagsgrupper en form av partnerskap

-

Redan i dag finns regionala referensgrupper eller liknande vars främsta uppgifter är att informera presumtiva projektägare, initiera projekt, sålla bland projektansökningar, bereda beslut stöd till projekt samt

om presentera beslutsgruppen ett förslag till beslut. Så är fallet i till exempel Mål 5b Skärgården.

Jag har valt att kalla dessa för förslagsgrupper eftersom

grupper denna benämning bättre beskriver den uppgift de bör ha. Det vill

som säga att förslagsgruppen är den först i kedjan från projekt-

som agerar

82 Överväganden

ansökan till beslut och så småningom färdigt projekt. Beslutande myndighet skall ta hänsyn till det arbete utförts i förslagsgruppen som och i praktiken kommer beslutande myndighets beslut troligen sällan att skilja sig från förslagsgruppens rekommendation. Jag föreslår att de myndigheter har att fatta beslut stöd får i som om uppdrag att ta fram lämpligt antal förslagsgrupper och verka för så bred representation som möjligt från det aktuella området. Detta bör rimligen få till följd att olika programornråden får delvis olika

lösningar.

Detta är helt naturligt eftersom olika programornråden har olika historia, traditioner och intressen. Beslutande myndighet bör också utse ordförande eller sammankallande i förslagsgruppema och en ersättare för henne eller honom. Deras mandatperioder bör sträcka sig längre än ett år, men bör inte heller för lång. Jag föreslår tvååriga mandatperiovara der för förslagsgruppemas ordförande och vice ordförande. Medlemmarna i en förslagsgrupp kan, skrivs variera från som ovan,

förslagsgrupp till förslagsgrupp. Exempel på medlemmar i förslags-

en grupp är representanter från landsting, kommuner, arbetsmarknadens parter, länsarbetsnämnden, lokala kooperativ, näringslivet, studieförbund, idrottsrörelsen med flera. Viktigt förslagsgruppen är att är representativ för regionen i fråga. Kravet på representativitet leder också till att förslagsgruppen bör innehålla lika många kvinnor män. som Förslagsgruppen bör ges administrativa för att effektivisera resurser beredandet proj ektförslag. av

Ramprogram

Som redovisats i kapitel 4 har flera regioner arbetat med ramprogram i olika former. Ett exempel är inriktade på företagsutveckramprogram ling där företagen kan söka strukturfondsmedel och medfinansiering enligt principen "en dörr in. En typ kommuannan av ramprogram är nala ramprogram där kommun för vissa åtgärder inom en ansvarar

strukturfondsprogrammet.

Även organisationen för ramprogrammen kan variera. I vissa regioner har särskilda styrgrupper med beslutanderätt kopplats till ramprogrammen. I styrgruppema ingår företrädare för bl.a. kommuner, lands-

ting och länsstyrelse.

Ramprogram har flera fördelar. De främjar ett aktivt deltagande från partnerskapet och ansvaret för genomförandet inom olika områden kan delegeras till de aktörer bäst känner till lokala möjligheter och försom utsättningar. Dessutom innebär förenkling för projektramprogram en sökande att ansökan strukturfondsmedel samordnas genom om med

ansökan om medfinansiering.

Jag förordar därför att ramprogram som arbetssätt används under den kommande programperioden. Det ökade möjligheter för partger nerskapet att aktivt delta i genomförandet och öppnar möjligheterna för fler aktörer att få del av strukturfondema.

7.2.2¶Medfinansiering

Under den innevarande programperioden har medfinansieringen utgjort problem, i första hand för mindre projekt. Svårigheter att hitta medett finansiering har i vissa fall medfört att presumtiva projektägare avstått från att söka strukturfondsmedel.

Privat medfinansiering

Näringslivet och de enskilda företagen utgör grunden för den regionala tillväxten. Näringslivets och delaktighet i strukturfondsengagemang är avgörande för att de insatser genomförs skall ge programmen som positiva effekter i form av ny sysselsättning. Som beskrivits i kapitel 4 har näringslivet inte i önskvärd omfattning deltagit i genomförandet de geografiska strukturfondsprogrammen. av En anledningarna till detta är att företagens egna medel inte är av godkända stödgrundande för strukturfondsstöd. som Visserligen skall stöd till enskilda företag följa regler om statsstöd, vilket innebär enskilda företag inte direkt kan söka medel ur strukatt turfondsprogrammen. De kan däremot få stöd via de nationella företagsstöden delfinansieras strukturfondsmedel. som av Konkurrensneutralitet är skälet för att låta enskilda företag få tillgång till strukturfondsmedel. Det förtjänar i detta sammanhang att påpekas att statliga bolag har denna möjlighet trots att de i övrigt skall verka på marknadens villkor. Det statliga bolaget Telia är ett sådant exempel på företag har mottagit stöd från EG:s strukturfonder och som där företaget självt bidragit med privat medfinansiering. Dessutom behöver privat medfinansiering inte nödvändigtvis komma från privata företag. Den skulle lika gärna kunna komma från olika typer av organisationer, såsom stiftelser och ideella föreningar. Jag föreslår att även privata medel skall godkännas som stödgrundande för strukturfondsstöd, givetvis med beaktande kravet på konav kurrensneutralitet. Därför bör utredas vilka förändringar som kan göras i regelsystem för öppna möjligheterna för enskilda företag att aktivt att delta i genomförandet av strukturfondsprogrammen.

84 Överväganden

7.2.3 Beslut stöd om

Dagens beslutsgrupper är statliga myndigheter ha fullt myndigutan att hetsansvar. Deras beslut överprövas de utbetalande myndigheterna av och det är svårt att utkräva och följa ansvar upp deras verksamhet. I beslutsgruppema finns erfarenhet, lokal förankring och demokratisk legitimitet. Beslutsgmpperna är däremot inte någon förebild vad gäller enkelhet och transparens eller säker medelshantering och finansiell kontroll. Jag menar att systemet med regionalt föranlcrade fattar organ som beslut stöd är eftersträvansvärt dessa brister om om kan avhjälpas. Den kommande programperioden väntas med stor sannolikhet medföra färre strukturfondsprogram. Jag föreslår att beslutande skall organ ges komplett myndighetsstatus. Sammantaget leder detta till att förutsättningarna för enkelhet och transparens i blir i dasystemet större än gens system. Frågan om säker medelshantering och finansiell kontroll kommer i fokus för de beslutande att de föreslås fullständig organen genom myndighetsstatus. Jag föreslår att förvaltningsmyndigheten får till uppgift att utbildningar och kompetensutveckling arrangera för de anställda vid de beslutande sekretariat. Med myndighetsstatusen följer organens också att de beslutande görs tillgängliga för Riksrevinya organen sionsverkets granskning.

Länsnämnder ersätter beslutsgrupper

Jag anser att dagens beslutsgrupper bör avskaffas till förmån för beslutsfattande inom länsstyrelser eller självstyrelseorgan i försökslänen. Dessa ansvarar redan i dag för regional utveckling inom sina respektive geografiska områden. Ett de aktuella regionalpolitiska och tillväxtav främjande uppdragen är att driva arbetet med tillväxtavtalen, vilka skall

ligga till grund för strukturfondsprogrammen. Sammanfattningsvis

är

länsstyrelseorganisationen kompetent och att hantera offentliga

van stödmedel, till exempel har länsstyrelserna och självstyrelseorganen ansvar för diverse nationella stödmedel och angränsande politikområden. Senast den 1 oktober nästa år skall den parlamentariska regionkommittén PARK redovisa sin förslag. Kommittén skall följa och upp utvärdera försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning. Dessutom skall kommittén lämna förslag den framtida regionala om organisationen. Beroende på vilka ställningstaganden PARK-utsom redningen kommer att göra kan det finnas anledning den att ompröva organisatoriska strukturen. I detta läge det dock oklokt inrätta vore att

helt beslutsorganisation för strukturfondsstödet vid sidan av been ny ñntliga strukturer. Jag förordar alltså att länsstyrelsen och i förekommande fall självstyrelseorganen skall besluta vissa stöd från EG:s strukturfonder. om Dess högsta beslutande styrelsen bör dock inte utgöra beorgan - — slutsforum för dessa frågor. I länsstyrelseförordningen 1997:1258 finns möjlighet att inrätta nämnder för frågor inom bestämda anen svarsområden. Dessa skall, enligt förordningen, innehålla högst elva ledamöter inklusive ordförande samt lika många ersättare. Landshövdingen skall ordförande, regering kan förordna annorlunda vara men länsstyrelsens styrelse begär det. Genom länsstyrelsens nämndom institut finns möjlighet att bredda deltagandet i beslutsfattandet jämfört med den sammansättning föreskrivs för länsstyrelsens styrelse. som Jag föreslår därför att det inrättas strukturfondsnämnder inom berörda län.

Länsövergripande satsningar

I skrivande stund känner jag inte till hur de geografiska gränserna för de framtida olika programornrådena kommer att se ut. Däremot är det klart att fler län blir inblandade i varje enskilt programornråde. En mekanism bör för att befrämja samarbete över länsgränserna sättas upp och undvika länsegoistiskt tänkande. Jag föreslår pott för länsövergripande satsningar avsätts inom att en mål l- och 2-programmen. Denna pott bör motsvara minst 20 de nya programområdets strukturfondsstöd och avse satsningar där procent av samarbete över länsgränserna är ett villkor. Exempel på sådana ämnesturism, IT forskning och utveckling. Övervakområden kan vara samt ningskommittén ÖK för respektive programornråde bör få i uppdrag strukturfondsmedel till länsövergripande projekt. ÖK bör att bevilja också få i uppdrag att utse vilken länsstyrelse inom målområdet som skall för utbetalningar för det aktuella beslutade länsövergriansvara pande stödet.

Samiska insatser

Sameland sträcker sig över flera svenska län och finns som besamer kant också i Norge, Finland och Ryssland. Beslut om stöd för de svenska samiska insatserna är uppdelat på tre beslutsgrupper: beslutsför Mål 6 Sápmi, beslutsgruppen för Interreg IIA Sápmi och gruppen

beslutsgruppen för Interreg IIA Åarjel Saemien. Sametinget har valt ledamöterna till de tre beslutsgruppema. Som jag tidigare har redovisat är det min övertygelse att överprövningen av beslut om stöd måste bort och att den åsikten har lett mig till slutsatsen att beslut om stöd bör sammanföras med beslut utbetalom ning. I min modell för beslutsfattande, vilken redovisas föreslås ovan, att en nämnd vid berörd länsstyrelse eller självstyrelseorgan får ansvaret att besluta om strukturfondsstöd till projekt. Samma nämnd skall också vara ansvarig för utbetalningar strukturfondsmedel. Från huav vudmodellen bör emellertid undantag kunna göras. Sametinget är en statlig myndighet som i dag bland annat har erfarenhet av att ansvara för beslut stöd från EG:s strukturfonder inom om ramen för mål 6:s insatsområde Samisk utveclding. Sametinget står, precis som länsstyrelserna och alla andra statliga myndigheter, under Riksrevisionsverkets revision och granskning. Därför föreslår jag att Sametinget blir beslutande myndighet för alla kommande samiska insatsområden och att Sametinget också utses till

utbetalningsansvarig myndighet.

Det geografiska område Sametinget i strukturstödshänseende som kommer att för kan bli mycket stort. Jag har noterat att ansvara sametingslagen ger en möjlighet för Sametinget att tillsätta de nämnder som behövs för tingets beredning, förvaltning och verkställighet. Hur Sametinget väljer att lösa sin uppgift beslutande och utbetanya som lande myndighet för medel från EG:s strukturfonder måste till vara upp tinget självt att avgöra. Förslagsgrupper har även i detta sammanhang en viktig roll.

Skärgårdarna

Skärgårdarna finns i stora delar av landet och nuvarande Mål 5b Skärgården omfattar sjutton län. Dagens beslutsorganisation med been slutsgrupp för hela programmet och ett sekretariat vid länsstyrelsen i Stockholm har fungerat mycket väl. Under förutsättning att skärgårdama blir ett eget programornråde även under den kommande programperioden föreslår jag nämnd att en inrättas vid den länsstyrelse som regeringen bestämmer. Denna nämnd skall besluta om stöd från EG:s strukturfonder och skall regeringen av utses till utbetalningsansvarig myndighet för de stöd kommer som ifråga till skärgårdarna.

Interreg

I dagsläget vi inte vilka Interreg-initiativ kommer att beröra vet som Sverige. Troligen kommer Sverige att delta i ett antal Interreg-program. I de fall Sverige är ansvarigt för ett Interreg-program förordar jag som min huvudmodell tillämpas, det vill säga att en politiskt sammansatt att nämnd, vid länsstyrelse eller ett självstyrelseorgan i försökslänen, en fattar beslut strukturfondsmedel och är utbetalningsansvarig mynom dighet. I de fall där huvudansvaret för ett Interreg-program vilar på en förordar jag att dagens system med beslutsgrupper används. annan stat De svenska ledamöterna kan med fördel utses länsstyrelsens nämnd av för strukturfondsprojekt eller länsstyrelsens styrelse för att ytterligaav undvika jävsliknande situationer. re

Leader

Leader-programmen har bidragit med flera nya och viktiga dimensioner för svensk landsbygdsutveckling. Programmen bygger på samarbete och partnerskap med för samordning av till exempel den sonya grepp ciala ekonomin och näringslivet på landsbygden. Arbetet inom Leader har präglats komplicerad beslutsgång, av en Leader-gruppema prioriterat och föreslagit vilka projekt skall där som få stöd. De formella besluten har därefter fattats av beslutsgruppens ordförande eller vice ordförande i respektive målområde. För i den kommande programperioden undvika risk för överatt prövning bör beslutsfunktionen för Leader-programmen ligga på sammyndighet beslutar utbetalning stöd. Som framgår av ma som om av mina förslag bör länsstyrelse eller självstyrelseorgan vara denna ovan myndighet. föreslår därför Leader-programmen behåller nuvarande be- Jag att slutsorganisation där de formella besluten fattas ordföranden eller av ordföranden i den nämnd inrättas inom berörda länsstyrelser vice som eller självstyrelseorgan. Arbetet inom Leader-programmen bör organiatt medel avsätts i ramprogram inom vilka Leader-grupseras genom

självständigt för prioritering och val av projekt.

pen ansvarar

7.2.4 stöd

Utbetalning av

Förskott

Som beskrivits ovan upplever projektägare och presumtiva projektägare det mycket negativt att Sverige infört förbud mot förskott strukav turfondsmedel. Detta är särskilt märkbart hos de små projektägama och de små intressenter-na. Jag föreslår därför generell möjlighet till att en förskott införs. Om detta inte är möjligt att genomföra föreslår jag att ränta på likvida medel bör vara stödberättigad.

7.2.5¶Utbetalande

myndighet

Anledningen till dagens överprövning beslut stöd till projekt är, av om som beskrivits ovan, att utbetalande myndigheter är skilda från beslutsmyndighetema. Om beslutsfunktionen sammanfördes med utbetalande myndighet skulle överprövningen och de därmed sammanhängande problemen försvinna. Den utbetalande myndigheten skall enligt kommissionens förslag till allmän strukturfondsförordning bland annat ta emot kommissionens utbetalning av fondernas bidrag, sända bidraget till slutlig stödmottagare och överlämna en styrkt deklaration till kommissionen över de utgifter som faktiskt har betalats. I dag finns sju utbetalande myndigheter och 30 beslutsgrupper

se

bilaga 2. Utbetalande myndigheter är NUTEK för stöd från ERUF, AMS för stöd från ESF, SJV för stöd från EUGFJ, Fiskeriverket för stöd från FFU, Länsstyrelsen i Västra Götalands län för stöd från OP Värmland/Dalsland-østfold, Länsstyrelsen i Värmlands län för stöd från OP Värmland/Dalama Hedmark/østfold samt Länsstyrelsen i - Jämtlands län för stöd från OP Jämtland-Trøndelag. De utbetalningsansvariga verken har inte förmått samordna sina regelverk eller IT-system för utbetalningarna. Erfarenheterna från de länsstyrelser som varit utbetalningsmyndigheter är däremot positiva, i synnerhet från proj Jag menar att utbetalande myndigheter bör desamma fattar vara som beslut om stöd till projekt. Därför föreslår jag att regeringen utpekar berörda länsstyrelser, självstyrelseorgan och Sametinget utbetasom lande myndigheter enligt ovan.

7.2.6¶Övervakningskommittéer

Dagens övervakningskommittéer ÖK, liksom kommande, har vik-

en tig roll att fylla i uppföljningen och omdirigerandet av strukturfondsprogrammen. I enlighet med kommissionens förslag till allmän strukturfondsförordning skall ÖK bland annat godkänna de kompletterande programplaneringama, årliga lägesrapportema och slutrapporten över genomförandet av varje program.

Jag föreslår att övervakningskommittéer bör inrättas för varje enskilt

Jag föreslår att ledamöterna i ÖK skall utgöras i första program. av hand förtroendevalda från kommuner och landsting. Det är också viktigt att företrädare for organisationer och näringslivet bereds plats. För att få ett bra i ÖK bör sammanträden hållas oftare än i

engagemang dag.

Som framgår av avsnittet om länsövergripande satsningar föreslår jag att ÖK bör få ansvaret att besluta fördelning strukturfonds-

om av medel inom den pott för länsövergripande satsningar som jag föreslår skall avsättas inom de nya mål och mål 2-programmen.

Jag föreslår också att förvaltningsmyndigheten utgör sekretariat för samtliga övervakningskommittéer.

Regeringen bör utse ledamöter till ÖK så fort förhandlingarna med kommissionen har avslutats. Övervakningskommittéerna bör nämligen inleda sitt arbete snabbt så att de kan delta i framtagandet av SPD.

7.2.7¶Förvaltningsmyndigheten

Som beskrivits får den nya förvaltningsmyndigheten viktiga och

ovan krävande uppgifter. En av de viktigare handlar om att upprätta ett ITsystem för förvaltning, övervakning och utvärdering. IT-systemet kan också bli strukturfondsarbetets minne och den erfarenhetsbank som behövs för framtida strukturfondsarbete. Min bedömning är därför dels att det finns behov ett samlat ansvar och dels att en relativt stor or-

av ganisation fordras för att lyckas med uppdraget. Följaktligen föreslår jag att regeringen utpekar endast en 1 förvaltningsmyndighet för samtliga geografiska målområden i Sverige.

Utöver de uppgifter åligger förvaltningsmyndigheten enligt

som kommissionens förslag till allmän strukturfondsförordning anser jag att den bör utgöra sekretariat för alla övervakningskommittéer samt, på de utbetalande myndigheternas vägnar, samordna reglerna för utbetalning

stöd. För att bli framgångsrik i den sistnämnda delen krävs, enligt av mitt förmenande, att regeringen ger förvaltningsmyndigheten ett starkt

mandat genom bland annat föreskriftsrätt gentemot de utbetalande myndigheterna. Frågan om vilken organisation skall utpekas förvaltningssom som myndighet överlämnar jag regeringen att avgöra. I det nedanstående visar jag emellertid på två möjligheter.

Ny myndighet

Att inrätta en ny myndighet innebär ökade kostnader, åtminstone initialt. En ny myndighet behöver också tid för att bli etablerad i sin omgivning. Flera nyligen inrättade myndigheter, till exempel Ekobrottsmyndigheten och Premiepensionsmyndigheten visar att det kan ta alltför ling tid att bli etablerad. I stmkturfondssammanhang skulle såen dan etableringsfas dessutom sannolikt öppna för andra aktörer att utnyttja det utrymme som myndighetens frånvaro eller låga aktivitet ger upphov till. Jag menar att tiden inför den nya strukturfondsperioden är mycket snävt tilltagen, till och med enligt de mest optimistiska tidsplanema. Organisationen för framtagande och genomförande av strukturfondsprogrammen måste vara etablerad senast den 1 januari 2000. Jag finner det inte troligt att en ny myndighet skulle kunna sätta igång arbetet redan från detta datum.

N ärings- och teknikutvecklingsverket

I Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK finns viss den av efterfrågade kompetensen i dag. NUTEK har också, sent omsider, formellt givits ansvar att samordna de utbetalningsansvariga myndigheterna. NUTEK har även deltagit i EG-stödsammanhang via sitt ansvar för drygt hälften av det fjärde ramprogrammets delprogram. I det pressade tidsschema som gäller för framtagandet och igångsättandet nästa av generation strukturfondsprogram vore det en fördel att utnyttja den erfarenhet som byggts upp inom NUTEK. NUTEK har haft svårigheter att samordna tre andra centrala förvaltningsmyndigheter. I svensk förvaltningstradition är centrala förvaltningsmyndigheter likställda varandra och underställda regeringen. Om NUTEK blir utsett till förvaltningsmyndighet för strukturfondsprogrammen skulle det snarast överordnat länsstyrelserna i vara deras egenskap av beslutande och utbetalande myndigheter. Denna ordning är troligen lättare att hantera.

7.2.8¶Utfasningsprogram

Som redovisats i kapitel 6 kommer de delar inom dagens mål 5b och 6 som inte uppfyller kriterierna för en ny programperiod att få utfasningsstöd. Stödet kommer att utgå från olika fonder beroende på

typ av område. Tiderna för utfasning kommer att variera och som längst sträcka sig till och med år 2006.

Jag föreslår att ansvaret för utfasningsprogrammen läggs på

samma organisation som ansvarar för genomförandet av mål 1- och mål 2-pr0grammen, dvs länsstyrelserna och självstyrelseorganen i försökslänen. Detta ger samordningsfördelar och möjlighet till överblick.

7.2.9¶Samband med mål 3

nya

I förhandlingarna om det nya förslaget till strukturfondsförordning har man troligen enats om att mål 3 skall omfatta hela Sverige. I mål l

nu kommer mål 3-insatser att ingå i programmet för mål medan det inom mål 2 kommer att finnas parallella mål 2- och mål 3-program.

Jag förordar en ökad samordning mellan de organisationer som ansvarar för genomförande av mål och mål 2-program respektive mål 3-program. En ökad samordning mellan målen är av stor betydelse för att förstärka de samlade effekterna av regional- och arbetsmarknadspolitiken.

8 konsekvenser

Förslagens

8.1¶Regionalpolitiska konsekvenser

Genom medlemskapet i den europeiska unionen har Sverige fått del av strukturfondema som är gemenskapens medel för regionalpolitiska insatser. Strukturfondsmedlen innebär en resursförstärkning för regionala utvecklingsinsatser i de regioner som under programperioden 2000- 2006 ingår i mål l och mål 2 samt för gemenskapsinitiativens program.

Mina förslag grundar sig på principen att samordna olika samhälls och politikområden för att förstärka de samlade effekterna av insatser för regional utveckling.

Som framgår av föregående kapitel betonar jag det lokala och regionala partnerskapets roll i framtagandet och genomförandet av programmen. De lokala och regionala aktörernas delaktighet i arbetet är grundläggande för att de insatser görs inom för strukturfon-

som ramen dema får önskvärda effekter för den regionala utvecklingen i målområdena.

Mitt förslag att avskaffa beslutsgruppema och i stället inrätta särskilda nämnder inom länsstyrelserna respektive självstyrelseorganen bygger på det faktum att dessa i dag har det samordnande ansvaret för olika politikområden i respektive län. De har dessutom det samordnande ansvaret för de regionala tillväxtavtalen vilka skall ligga till grund för strukturfondsprogrammen.

Mitt förslag att ge länsstyrelserna eller självstyrelseorganen det fulla ansvaret för att genomföra strukturfondsprogrammen, förbättrar möjlighetema att samordna strukturfondsinsatsema med insatser inom den nationella regionalpolitiken och landsbygdsutvecklingen. En ökad samordning med mål 3 är också av största betydelse för att förstärka de samlade effekterna av insatser inom regional- och arbetsmarknadspolitiken.

Förslaget att göra länsstyrelserna och självstyrelseorganen till utbetalande myndigheter för EG:s strukturstöd innebär en decentralisering

94 Förslagens konsekvenser

jämfört med dagens system där fyra centrala förvaltningsmyndigheter; AMS, Fiskeriverket, NUTEK och SJV ansvarar för utbetalningarna.

Jag föreslår att en enda förvaltningsmyndighet inrättas med de uppgifter, för samtliga strukturfondsprogram, som begärs kommissio-

av nens förslag till allmän strukturfondsforordning. Regeringen bör till förvaltningsmyndighet utse antingen NUTEK eller en nyinrättad myndighet.

Under nuvarande programperiod finns brister i systemen för uppföljning av strukturfondemas effekter för sysselsättningen i målområdena. Förvaltningsmyndighetens uppdrag att ansvara för ett samordnat uppföljningssystem ger förbättrade möjligheter att redovisa de regionalpolitiska effekterna av strukturfondema.

8.2 av

Prövning offentliga åtaganden

Sveriges medlemskap i den europeiska unionen medför offentliga åtaganden på flera områden. I framtagandet och genomförandet av strukturfondsprogrammen sätter gemenskapens regelverk upp ramar för det offentliga åtagandet på detta område. Sverige skall till exempel ställa nationell offentlig medfinansiering till förfogande för att få tillgång till EG-medlen. Sverige har således genom anslutningen till EU avgjort att EG-medel från de europeiska strukturfondema skall komma svenska medborgare till del och därigenom avgjort att detta politikområde bör varar en offentlig angelägenhet. Jag har alltså inte funnit det relevant att förutsättningslöst pröva det offentliga åtagandet i denna del.

Hur Sverige väljer att genomföra strukturfondsprogrammen inom ovannämnda ramar är däremot en nationell fråga. Som jag visat i det föregående har organisationsmodell tillämpats som inte fungerat

en tillräckligt bra. Beslutsgruppssekretariat och de flesta utbetalningsansvariga myndigheter har dessutom haft svårt att klara av sitt uppdrag inom givna ekonomiska ramar.

Som framgått föregående kapitel föreslår jag att de flesta av da-

av

beslutsgrupper avskaffas. Därigenom försvinner ett antal statliga gens myndigheter. Samtidigt föreslår jag att beslutsfunktionen flyttas in i nyinrättade nämnder inom berörda länsstyrelser och självstyrelseorgan. Effekten av beslutsväxlingen i sig torde inte innebära vare sig några utgiftsökningar eller besparingar. Samma länsstyrelser, självstyrelseorgan och Sametinget föreslås få en ny uppgift som utbetalningsansvariga myndigheter.

Sverige skall utpeka en förvaltningsmyndighet vilken kommer att behöva för sitt maktpåliggande uppdrag. Jag har funnit det

resurser svårt att beräkna vilka statsfinansiella konsekvenser detta förslag om en

F örslagens konsekvenser 95

förvaltningsmyndighet kan få. En marginell samlad utgiftsökning verkar dock rimlig för berörda länsstyrelser, självstyrelseorgan, Sametinget samt förvaltningsmyndigheten. Om NUTEK utpekas som förvaltningsmyndighet blir utgiftsökningen troligen mindre

än om en ny myndighet inrättas för ändamålet.

Jag föreslår att en eventuell utgiftsökning finansieras genom neddragningar i motsvarande mån hos Arbetsmarknadsstyrelsen, Fiskeriverket, Glesbygdsverket, Statens jordbruksverk och de länsstyrelser som inte längre kommer att delta i strukturfondsarbetet.

samhällsekonomiskt sett torde väl genomförda strukturfondsprogram medföra betydande vinster för det svenska samhället lokalt och regionalt.

8.3¶J konsekvenser

ämställdhetspolitiska

Det har inte ingått i mitt uppdrag att analysera innehållet i nuvarande strukturfondsprogram eller att föreslå innehållet i nästa SPD och det har heller inte funnits tid och resurser för ett så grannlaga arbete. Därför uttalar jag mig inte om huruvida dagens SPD uttrycker ett jämställt förhållningssätt eller hur ett framtida jämställdhetsperspektiv bör genomsyra kommande SPD. Jag vill däremot i allmänna ordalag uttrycka att jämställdhetsperspektiv viktig grund både i framtagandet och i

är en genomförandet av strukturfonds-programmen. Därför bör jämställdhet på ett tydligare sätt påverka de kommande strukturfondsprogrammen.

I de nuvarande strukturfondsprogrammen ingår jämställdhet som ett horisontellt mål. En nackdel med detta är att jämställdhetsperspektivet riskerar att hamna i skymundan. En bättre lösning är därför att jimställdhet ingår både som konkreta åtgärder i programmen och som horisontellt mål.

I mina förslag som rör valda församlingar betonar jag att jämn könsfördelning bör råda i sammansättningen av dem. Anledningen till min hållning är dels principiell; valda församlingar bör vara representativa för att kunna kallas demokratiska organ, och dels praktisk; utan ett deltagande olika människor med olika bakgrund och erfarenheter riske-

av rar kvaliteten i beslutsfattandet att bli sämre. En jämn könsfördelning skall alltså eftersträvas i sammansättningen av de partnerskap, beslutsfunktioner, rådgivande grupper och myndigheter som deltar i genomförandet av strukturfondsprogrammen. Det gäller till exempel de särskilda nämnder som enligt mitt förslag skall inrättas vid länsstyrelserna och självstyrelseorganen. Detsamma gäller för sammansättningen i övervakningskommittéema och vid utformning partnerskapet. Även

av

96 Förslagens konsekvenser

vid nyrekryteringar vid de myndigheter som skall ansvara för genomförandet skall en jämn könsfördelning eftersträvas.

I redovisning av projektens resultat skall effekter för jämställdheten mellan kvinnor och män alltid redovisas. Om sådan redovisning inte

en kan göras skall detta anges och särskilt motiveras.

8.4¶Konsekvenser för och det

brottsligheten brottsförebyggande arbetet

I detta sammanhang är risken för oegentligheter, fusk och bedrägerier med EG:s strukturfondsmedel relevant brottslighet.

Mina förslag grundar sig på de förutsättningar som strukturfondsprogrammen har att verka utifrån. En av dessa förutsättningar är de ökade krav som, i kommissionens förslag till allmän strukturfondsförordning, ställs på den finansiella förvaltningen och kontrollen.

Gemenskapens regelverk i kombination med mina förslag skulle om de genomfördes innebära en större chans till upptäckt av brottslig verksamheten och detta är i sig brottsförebyggande. Regelverket och mina förslag innhåller också en förändrad organisation som är förenklad och öppnare än vad som är fallet i dagens situation. Enkelhet och öppenhet är båda egenskaper som gör att genomförandeorganisationen är lättare att revidera och granska. Kommissionens fondansvariga generaldirektorat, revisionsrätten, berörda myndigheters intemrevisionfunktioner och Riksrevisionsverket kommer att ha insyn i hanteringen av EG-medel. Eventuell brottslig verksamhet kommer att bli svår att dölja.

I det här sammanhanget skall också regeringens förslag att införa ett särskilt straffrättsligt ansvar för subventionsmissbruk När det är

ses. infört finns ett helt batteri med brottsrubriceringar som kan användas emot oegentligheter eller bedrägerier med EG-relaterade medel i Sverige: urkundsförfalskning, osann försäkran, osant intygande, missbruk av urkund, bedrägeri, bedrägligt beteende och subventionsmissbruk.

Källförteckning

Litteratur

Europeiska kommissionen, Agenda 2000. En förstärkt och utvidgad union.

Europeiska unionens bulletin, Tillägg 5/97. Novemus, Politisk demokrati och EU-integrerad regionalpolitik. En

undersökning planeringsprocesser och genomförandeorganisationer

av i fyra regioner, slutrapport mars 1997.

Närings- och teknikutvecklingsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen och

Statens jordbruksverk, Rapport att se över och utveckla

om

arbetsformer och administrativa rutiner m.m. vad gäller genomförandet

vissa strukturfondsprogram december 1998.

av Riksdagens revisorer 1997/98: Regionalpolitiskt stöd efter EU-

medlemskapet. Riksrevisionsverket 1997:44, Länsstyrelsemas medfinansiering av EU:s

strukturfondsprogram granskning av nâgra länsstyrelsers

- en finansiella förutsättningar.

Riksrevisionsverket 1997:52 Regelverken med mera för att skydda EG:s

medel i Sverige; kontroller och sanktioner. Riksrevisionsverket 1998:54, Sveriges administration av EG:s

strukturfonder behov förändringar inför åren 2000-2006.

- av Statskontoret 1996:7, EU-medlemskapets effekter på svensk

statsförvaltning. Samordning, organisation och arbetsformer i statsförvaltningens EU-arbete.

Statskontoret 1997: 12, Genomförandet EU:s strukturfondsprogram. Del

av

1 Medfinansieringen. Statskontoret 1997:13, Genomförandet EU:s strukturfondsprogram. Del

av

2 Genomförandeorganisationen. Statskontoret 1997:23, Införandet EU:s regional- och struktuipolitik i

av

Sverige. Statskontoret 1997:28, Kontroll och revision av EU:s strukturfondsmedel i

Sverige.

A 19-0268EG:sstrukturstöd

Statskontoret 1998: 14, EU-bedrägeridelegationen En utvärdering. - Statskontoret 1998:30, Svenska EU-programkontoret för utbildning och

kompetensutveckling En utvärdering.

—

Halvtidsutvärderingar

Aalbu Hallgeir m.fl., Halvtidsutvärdering Sveriges mål 6-program. NFav rapport 23/97 Nordlandsforslming november 1997. Bohlin Strömberg Företagskonsult AB, Svenskt fiske och fiskenäring EU-stöd 1995-1999. Oberoende utvärdering i halvtid 1997. Bull Consulting/Swedegroup AB, Utvärdering EU:s mål 5b-program av för Skärgården i Sverige. Halvtidsrapport augusti 1997. Bull Consulting/Swedegroup AB, Utvärdering av EU:s mål 5b-program för Västra Sverige. Halvtidsrapport augusti 1997. Ernst Young, Huvudrapport över uppdraget att utvärdera Växtkraft mål 4 maj 1997. EuroFutures AB, Mål 2 Bergslagen slutrapport från halvtidsutvärderingen september 1997. EuroFutures AB, Mål 2 Norra Norrlandskusten slutrapport från -

halvtidsutvärderingen september 1997.

EuroFutures AB, Mål 2 Ångermanlandskusten slutrapport från — halvtidsutvärderingen september 1997. IM-Gruppen AB, Genomförandet av mål Sb-programmet: Gotland. Rapport från halvtidsutvärderingen september 1997. IM-Gruppen AB, Genomförandet mål 5b-programmet: Sydöstra av Sverige. Rapport från halvtidsutvärderingen september 1997. IM-Gruppen AB, Halvtidsutvärdering för mål 5b-programmet i Västerbotten/Gävle/Dala september 1997. IM-Gruppen i Uppsala AB, Mål 2 Blekinge. Slutrapport från halvtidsutvärderingen september 1997. IM-Gruppen i Uppsala AB, Mål 2 Fyrstad. Slutrapport från halvtidsutvärderingen september 1997. Arne Barbro Svensson Professional Management AB, Utvärdering av mål 3 och Employment. Delrapport l 1996-12-30. Arne Barbro Svensson Professional Management AB, Utvärdering av mål 3 och Employment. Delrapport 2 1997-03-25. Swedegroup international consultants AB, Gemenskapsinitiativet Pesca. Utvärderingsrapport i halvtid september 1997.

Källförteckning 99

Offentligt tryck

Propositioner Regeringens proposition 1997/98:62 Regional tillväxt- för arbete och

välfärd. Regeringens proposition 1998/99:32 EU-bedrägerier och korruption

Statens offentliga utredningar SOU 1998:94, Småföretagardelegationens rapport Förslagskatalog.

Departementsserien Ds 1998:1 Sveriges tillträde till bedrägerikonventionen Ds 1998:48 Social ekonomi i EU-landet Sverige.

Övrigt

Muntliga källor ALMI Företagspartner i Gävleborg Arbetsmarknadsstyrelsen Arvika kommun Beslutsgruppen för Interreg IIA Bohuslän/Dalsland/østfold Beslutsgruppen för Interreg IIA Jämtland/Trøndelag Beslutsgruppen för Interreg IIA Kvarken/Mittskandia Beslutsgruppen för Interreg IIA Nordkalotten Beslutsgruppen för Interreg IIA Sápmi Beslutsgruppen för Interreg IIA Åarj Saemien Beslutsgruppen för Mål 2 Bergslagen Beslutsgruppen för Mål 2 Blekinge Beslutsgruppen för Mål 2 Fyrstad Beslutsgruppen för Mål 2 Norra Norrlandskusten Beslutsgruppen för Mål 2 Ångermanlandskusten Beslutsgruppen för Mål 5b Gotland Beslutsgruppen för Mål 5b Skärgården

Beslutsgruppen för Mål 5b Västerbotten Beslutsgruppen för Mål 6 Dalarna Beslutsgruppen för Mål 6 Gävleborg Beslutsgruppen för Mål 6 Jämtland Beslutsgruppen för Mål 6 Norrbotten Beslutsgmppen för Mål 6 Sápmi Beslutsgruppen för Mål 6 Västerbotten Beslutsgmppen för Mål 6 Västernorrland Beslutsgruppsdelsekretariatet för Mål 5b Dalarna Beslutsgruppsdelsekretariatet för Mål 5b Gävleborg Beslutsgruppssekretariatet for Interreg IIA Barents Beslutsgruppssekretariatet för Interreg IIA Jämtland/Trøndelag Beslutsgruppssekretariatet för Interreg IIA Nordkalotten Beslutsgruppssekretariatet för Mål 2 Bergslagen Beslutsgruppssekretariatet för Mål 2 Fyrstad Beslutsgruppssekretariatet för Mål 2 Norra Norrlandskusten Beslutsgruppssekretariatet för Mål 5b Sydöstra Sverige Beslutsgruppssekretariatet för Mål 5b Västra Sverige Beslutsgruppssekretariatet för Mål 6 Jämtland Beslutsgruppssekretariatet för Mål 6 Norrbotten Bollnäs kommun Borlänge kommun Carrefour Norrbotten Dalarnas forskningsråd Dalarnas läns landsting Degerfors kommun Eda kommun

EU-bedrägeridelegationen

Europeiska kommissionen, generaldirektorat XVI Fagersta kommun Fiskeriverket Folkrörelserådet Företagarnas riksorganisation Företagsstart Fyrstad Företagsutveckling Fyrstad Glesbygdsverket Gävleborgs läns landsting Hofors kommun

Hushållningssällskapet i Gävleborgs län Hushållningssällskapet i Norrbottens län

Högskolan Dalarna Industriförbundet

Källförteckning 101

Intresseföreningen Bergslaget Kista stadsdelsförvaltning Kommunalförbundet Dalsland Kooperativ utveckling Landstingsförbundet Lantbrukarnas riksförbund Luleå tekniska universitet Länsarbetsnämnden i Dalarnas län Länsarbetsnämnden i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län Naturvårdsverket Nora kommun Närings- och teknikutvecklingsverket Regionala beslutsgiuppen för mål 6

Regionala beslutsgnippssekretariatet för mål 6

Riksrevisionsverket Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU Rättviks kommun Samernas riksförbund Sametinget Sandvikens kommun Skellefteå kommun Skogsvårdsstyrelsen Dalama/Gävleborg Smedjebackens kommun

Statens jordbruksverk

Statistiska centralbyrån Statskontoret Sunne kommun Svensk industriförening

Svenska EU-programkontoret

Svenska kommunförbundet Säffle kommun Utredningen om framtida mål inom EG:s strukturfonder Västmanlands läns landsting

Årjängs kommun

Örebro läns landsting

SOU 1999:23 103

1¶Kommittédirektiv

Bilaga -

Dir.

För de avgränsade struktur-

geografiskt

fondsprogrammen under nästa programperiod

-

former för att ta fram och organisera

program

Beslut vid regeringssammanträdet den 17 september 1998.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att för de geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen under nästa programperiod åren 2000-2006 redovisa förslag till former för dels hur de nya programmen skall tas fram, dels hur de skall genomföras. Utredarens förslag skall base-

på analys erfarenheterna från innevarande programperiod. En ras en av

viktig utgångspunkt för utredaren skall vara de delar av förslaget annan

det regelverket för strukturstödet inom EU rör framtagande om nya som och genomförande strukturfondsprogram och den beredning av försla-

av

pågår inom EU. Utredningsuppdraget skall redovisas senast den get som 26 februari 1999.

Bakgrund

Genom medlemskapet i Europeiska unionen deltar Sverige i den gemensamma regional- och strukturpolitik som finansieras via EG:s strukturfonder. Genomförandet strukturfondsprogrammen, vilket i första hand

av medlemslandet för, förutsätter administrativa rutiner för bl.a. be-

svarar slutsfattande, utbetalning, kontroll och utvärderingar. Synpunkter på hur strukturfondsprogrammen för innevarande period togs fram har behandlats i olika sammanhang. Det har bl.a. framhållits att programmen utarbetades

104 Bilaga 1 -Kommittédirektiv SOU 1999:23

under stark tidspress. Frågan om hur genomförandet skall organiseras i Sverige under nästa strukturfondsperiod, år 2000-2006, har behandlats i ett antal rapporter. I prop. 1997/98:62 har regeringen bl.a. redovisat att det finns skäl att inför den kommande programperioden noggrannt värdera de erfarenheter av framtagande av program och genomförandeorganisation som den innevarande perioden har givit och utifrån en sådan analys bl.a. bedöma vad som bör förändras. Vidare har regeringen angett att det är viktigt att EG:s struktur- och regionalpolitiska åtgärder under nästa programperiod inriktas på att bl.a. åstadkomma regional balans och medverka till en hållbar utveckling.

Ett nytt beslut måste fattas om EU:s regional- och strukturpolitik när den nuvarande programperioden löper ut år 1999. För närvarande pågår bl.a. ett arbete kring ett förslag till nytt regelverk för strukturpolitiken som lagts fram av EG-kommissionen. Förslaget berör även formerna för genomförandet av strukturfondsprogrammen i medlemsstaterna. Sverige deltar i denna beredning tillsammans med övriga medlemsstater. Beslutande organ är Europeiska rådet. Beslut beräknas fattas under första halvåret 1999. Regeringen avser att under år 1999 lämna riktlinjer för utarbetande av de program som kommer att genomföras under nästa programperiod.

Nuvarande organisation för genomförande av EG:s strukturfondsprogram

Många myndigheter medverkar i genomförandet av strukturfondsprogrammen. Arbetsmarknadsverket, Statens jordbruksverk, Fiskeriverket och Närings- och teknikutvecklingsverket samt vissa länsstyrelser vad gäller Interreg A har s.k. fondansvar för EG:s fyra olika fonder. Fondansvarct innebär bl.a. att myndigheterna skall svara för rekvisition av medel från EG-kommissionen, betala ut fondmedel till enskilda projekt samt redovisa medelsförbrukningen till regeringen och EG-kommissionen. Fondansvaret innebär också ett ansvar gentemot EG-kommissionen för att medlen används på ett sätt som är förenligt med EG:s regler.

För program som omfattas av de horisontella målen och gemenskapsinitiativet Pesca har genomförandeansvaret lagts på de berörda sektorsmyndighetema. Mål 5a-åtgärdema genomförs således av Jordbruksverket

Fiskeriverket samt länsstyrelserna. Ansvaret för mål 3 har lagts resp. Arbetsmarknadsverket med länsarbetsnämnderna i viktiga operativa roller.

En ny myndighet, Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling, har ansvar för genomförandet av mål 4 samt gemenskapsinitiativen Adapt och Employment.

För att genomförandet de geografiskt avgränsade strukturfondspro-

av

främst de under målen 5b och 6 samt gemenskapsinitiativet grammen, Interreg skall få en tydlig demokratisk förankring, har särskilda statliga

1999:23 Bilaga 1 -Kommittédirektiv 105 SOU

myndigheter inrättats. De kallas beslutsgrupper. Beslutsgruppema består till delen kommunala företrädare och fattar bl.a. beslut om stöd största av till enskilda projekt. Roll- och ansvarsfördelningen mellan beslutsgrupper och de utbetalande fondansvariga myndigheterna regleras i förordning- 1995:1325 med instruktion för beslutsgrupper och 1998:579 om arna stöd från EG:s strukturfonder. Berörda länsstyrelser för sekrevissa svarar tariatsuppgifter och övrig administration beslutsgruppema. organisation valts för att genomföra strukturfondsprogram- Den som rad utvärderingar och andra studier. Även har behandlats i en synmen på hur strukturfondsprogrammen tagits fram har behandlats i vissa

punkter

utvärderingsrapporter och skrivelser, bl.a. från Naturvårdsverket. På uppdrag regeringen har Riksrevisionsverket och Statskontoret av lämnat bl.a. behandlat nuvarande organisation för genomrapporter som strukturfondsprogrammen. Även riksdagens revisorer har beförandet av denna fråga i sin rapport Regionalpolitiskt stöd efter EU-medlemrört skapet.

Uppdraget

En utredare tillkallas med huvuduppgift att för de geografiskt avgränsade

strukturfondsprogrammen under nästa programperiod åren 2000-2006 former för dels hur de skall tas fram, dels hur de föreslå nya programmen

skall genomföras.

skall inrikta sitt arbete på att samla in och analysera de Utredaren gjorts under innevarande programperiod och göra järnerfarenheter som med andra medlemsstater, bl.a. Finland, Frankrike, Storbritannien, förelser Nederländerna och Österrike. Analysen bör omfatta både hur programmen togs fram och hur de genomfördes. för utredaren skall de delar av EG-

En viktig utgångspunkt vara

kommissionens förslag till nytt regelverk för strukturstödet inom EU som framtagande och genomförande strukturfondsprogram och den rör av förslaget pågår inom EU. Utredaren skall utifrån denna beredning av som de frågor rör både framtagande och beredning belysa som av program framtida struktur, kompetens samt olika

genomförandeorganisationens

aktörers roll- och ansvarsfördelning. utgångspunkt för utredaren skall att analysera de geo- En annan vara strukturfondsprogrammens samband med den natio-

grafiskt avgränsade

på olika nivåer och inom olika sektorer. Utredaren skall nella politiken analysera sambanden mellan de geografiskt avgränsade programsärskilt föreslagna mål samt tillämpningen relevanta delar men och det nya av jordbrukspolitiken, särskilt de gäller landsav den gemensamma som i syfte förstärka de samlade effekterna av dessa

bygdsutveckling, att

5 19-0268EG:sstrukturstöd

106 Bilaga 1 Kommittédirektiv SOU 1999:23 —

insatser. Utifrån erfarenheterna innevarande period skall utredaren av redogöra för hur för den nationella medfinansieringen strukturfondsav programmen kan utformas. I detta sammanhang skall utredaren beakta arbetet med de regionala tillväxtavtalen. Utredarens förslag skall grundas på behovet fortsatt lokal demoav kratisk förankring. Utredaren skall särskilt analysera hur beslutsorgaen nisation på regional nivå kan utformas inom för ett nytt regelverk ramen och med avvägning mellan nationella och regionala intressen. Vidare skall utredaren belysa frågor som rör partnerskapets sammansättning, roller och ansvar, varvid det är av stor betydelse att göra avvägningar mellan myndigheters och medverkande organisationers m.fl. Även här skall ansvar. arbetet med de regionala tillväxtavtalen beaktas. Vidare skall förslagen till organisation genomförandet utformas så av att kraven på säker medelshantering och finansiell kontroll kan uppfyllas, bl.a genom att beakta EG-kommissionens förordning 2064/97. Förslagen skall uppfylla de krav EG:s regelverk kommer att innebära. I som nya detta sammanhang bör även betalningsströmmama beaktas för att säkerställa ett effektivt genomförande strukturfondsprogrammen. I det av nya regelverket förutses bl.a. skärpta krav på uppföljning, utvärdering och finansiell kontroll. Likaså kan ytterligare betoning kraven på en av möjlighet till insyn förutses. EG-kommissionen har i sitt förslag till nytt regelverk bl.a. föreslagit övergångslösningar som innebär att områden inte kommer att omfatsom tas av den nya programperioden fasas ut under perioden. Förslagen från utredaren skall därför också belysa hur gäller områden program som som kan komma att omfattas utfasningsperiod skall administreras. av en Förslagen till organisation behöver inte desamma för alla berörda vara program eller för alla regioner.

Genomförandet av utredningsuppdraget

Utredaren skall genom offentliga utfrågningar eller på liknande sätt ge utrymme för att samla in synpunkter från berörda aktörer gäller såväl som framtagande hur skall genomföras. Synpunkter från som programmen näringslivet skall särskilt beaktas. Utredaren skall höra den referensgrupp för strukturfondsfrågor bestående av representanter från bl.a. arbetsmarknadens parter, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet m.fl. inrättats Närings- och som av handelsdepartementet. Utredaren skall samråda med bl.a. de fondansvariga myndigheterna, beslutsgnipper, länsstyrelser, självstyrelseorgan, Glesbygdsverket, Riksrevisionsverket, Statskontoret, Rådet för forskning- och utvecklings-

SOU 1999:23 Bilaga 1 Kommittédirektiv 107 -

samarbete mellan Sverige och EU, Svenska EU-programkontoret och EUbedrägeridelegationen. Utredaren skall vidare i sitt arbete samråda med den beredningsgrupp för strukturfondsfrågor är inrättad inom regeringskansliet. Utredaren som skall också ha fortlöpande och nära kontakt med den arbetsgrupp inom en Regeringskansliet bereder regeringens ståndpunkter beträffande EGsom kommissionens förslag till ett nytt regelverk för strukturpolitiken. Utredaren skall i sitt arbete även samråda med den särskilde utredare skall lämna förslag till inriktning mål 3 inom EU:s struktursom av m.m. fonder under nästa programperiod åren 2000-2006. Utredaren skall i sitt arbete beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare redovisning av regionalpolitiska om konsekvenser dir. 1992:50, att redovisa jämställdhetspolitiska om konsekvenser dir. 1994:124om statens offentliga åtaganden dir. och konsekvenser för brottsligheten och det brottsföre- 1994:23 om byggande arbetet l996:49.

Redovisning av uppdraget

skall redovisas senast den 26 februari 1999.

Utredningsarbetet

Närings- och handelsdepartementet

2 Beslutsgrupper

Bilaga -

Beslutsgrupper Beslutsgruppen Mål 2 Bergslagen Beslutsgruppen Mål 2 Blekinge Beslutsgruppen Mål 2 Fyrstad Mål 2 Norra Norrlandskusten Beslutsgruppen

Beslutsgruppen Mål 2 Ångermanlandskusten

Beslutsgruppen Mål 5b Gotland Mål 5b Gävleborg/ Dalarna Beslutsgruppen Beslutsgruppen Mål Sb Skärgården Beslutsgruppen Mål 5b Sydöstra Sverige Mål Sb Västerbotten Beslutsgruppen Beslutsgruppen Mål 5b Västra Sverige

Mål 6 Dalarna Beslutsgruppen Beslutsgruppen Mål 6 Gävleborg Beslutsgruppen Mål 6 Jämtland Beslutsgruppen Mål 6 Norrbotten Beslutsgruppen Mål 6 Sápmi Mål 6 Värmland Beslutsgruppen Beslutsgruppen Mål 6 Västerbotten Mål 6 Västernorrland Beslutsgruppen Regionala beslutsgruppen Mål 6

Beslutsgruppen Interreg IIA Barents IIA Bohuslän/ Dalsland/ østfold Beslutsgruppen Interreg

Beslutsgruppen Interreg IIA Jämtland/Trøndelag

Beslutsgruppen Interreg IIA Kvarken/Mittskandia Beslutsgruppen Interreg IIA Nordkalotten Beslutsgruppen Interreg IIA Sápmi Beslutsgruppen Interreg IIA Skärgården Interreg IIA Värmland/Dalarna/ Hedmark Beslutsgruppen

110 Beslutsgrupper

Beslutsgruppen Interreg HA ÅarjelSaemien

Beslutsgruppen Interreg IIA Öresundsregionen

lll

3¶Beslutsgruppssekretariat Bilaga -

Beslutsgruppssekretariat

Nätverkssekretariatet för beslutsgruppen Mål 2 Bergslagen

Sekretariatet för beslutsgruppen Mål 2 Blekinge

Fyrstads EU-sekretariat sekretariatet för beslutsgruppen Mål 2 Norra Norrlandskusten sekretariatet för beslutsgruppen Mål 2 Ångermanlandskusten

Sekretariatet för beslutsgruppen Mål 5b Gotland Delsekretariatet Gävleborg för beslutsgruppen Mål 5b

Gävleborg/ Dalarna

Delsekretariatet Dalarna för Mål 5b Gävleborg/ Dalarna

beslutsgruppen Sekretariatet för beslutsgruppen Mål 5b Skärgården Huvudsekretariatet för beslutsgruppen Mål 5b Sydöstra Sverige

Delsekretariatet Kalmar för beslutsgruppen Mål 5b Sydöstra Sverige

Delsekretariatet Kronoberg för beslutsgruppen Mål 5b Sydöstra

Sverige

Delsekretariatet Östergötland för beslutsgruppen Mål 5b Sydöstra

Sverige

Sekretariatet för beslutsgruppen Mål 5b Västerbotten Huvudsekretariatet för beslutsgruppen Mål 5b Västra Sverige Delsekretariatet Uddevalla för beslutsgruppen Mål 5b Västra Sverige Delsekretariatet Vänersborg för beslutsgruppen Mål 5b Västra Sverige Delsekretariatet Värmlands län för beslutsgruppen Mål 5b Västra

Sverige

Sekretariatet för beslutsgruppen Mål 6 Dalarna

Sekretariatet för beslutsgruppen Mål 6 Gävleborg Sekretariatet för beslutsgruppen Mål 6 Jämtland

Sekretariatet för beslutsgruppen Mål 6 Norrbotten Sekretariatet för beslutsgruppen Mål 6 Sápmi Sekretariatet för beslutsgruppen Mål 6 Värmland Sekretariatet för beslutsgruppen Mål 6 Västerbotten

sekretariatet för beslutsgruppen Mål 6 Västernorrland

Sekretariatet för regionala beslutsgruppen Mål 6

Svenska sekretariatet för beslutsgruppen Interreg IIA Barents Huvudsekretariat för beslutsgruppen Interreg IIA Bohuslän/ Dalsland/ østfold

Huvudsekretariat för beslutsgruppen Interreg IIA Jämtland/Trøndelag

Svenska sekretariatet för beslutsgruppen Interreg IIA

Kvarken/Mittskandia

Huvudsekretariatet för beslutsgruppen Interreg IIA Nordkalotten Huvudsekretariatetet för beslutsgruppen Interreg IIA Sápmi

Sydsamiska delsekretariatetet för beslutsgruppen Interreg IIA Sápmi

Huvudsekretariatet för beslutsgruppen Interreg IIA Värmland/ Dalarna/ Hedmark Delsekretariatet för beslutsgruppen Interreg IIA Äarjel Saemien

4¶Karta över målornråden

Bilaga - Sveriges

Jlål 6

Av3l 2 i Mål 5b

5¶Internationella

Bilaga - jämförelser

Finland

Finland, med 5,1 miljoner invånare, blev EU-medlem samtidigt som Sverige och Österrike den 1 januari 1995. De geografiskt avgränsade mål som berör Finland är mål 5b och

Mål 2

Mål 2 i Finland omfattar områden i landets södra och västra delar.

sex De fem områdena har tillsammans 787 000 invånare vilket utgör 15,5 procent befolkningen. Insatserna styrs två SPD. Den första om-

av av fattade perioden från Finlands EU-inträde till och med 1997. EG:s bidrag beräknas täcka 24,45 procent de totala kostnaderna för pro-

av grammet. Utveckling och internationalisering av affärs- och näringsverksamhet utgör än halva programmet. I programmets infrastruk-

mer turdel trycks på skapandet av a Gateway to Russia.

I april 1997 godkände kommissionen ett fortsatt mål 2- program för tiden 1997-1999 med ett bidrag på 135,3 EG-bidraget till den

mecu. samlade kostnaden sänks till 18,19 procent. Det nya programmets profil liknar i allt väsentligt det första. Stor vikt läggs vid bekämpning av arbetslöshet- drygt 10 000 jobb väntas tillkomma.

nya

För mål 2 finns en l övervakningskommitté.

Mål 5b

Finland täcker betydande delar denjfinska landsbygden Mål 5b i av utom de delar täcks mål 6. Insatserna är uppdelade i två SPD

som av

ett för fastlandsområdet och ett för Åland. Båda antogs kommis-

av sionen i november 1995 och täcker perioden 1995-1999.

116 Internationella jämförelser

Mål 5b-programmet för fastlandet erhåller bidrag från EG:s strukturfonder på 191 mecu vilket utgör 31 procent av den beräknade totala kostnaden för insatserna. Nationella offentliga organ beräknas bidra med 42 procent och privata sektorn med 27 procent. Stödet kommer från fonderna: jordbruksfonden 34 procent, regionala fonden

tre av 49 procent och sociala fondenl7 procent. Tyngdpunkten

i programmet ligger på företagsutveckling och produktionsdiversifiering. Cirka en miljon invånare bor i detta mål Sb-ornråde.

Mål 5b-programmet för Åland innebär bidrag från EG:s struktur-

ett fonder på 2,6 mecu vilket innebär ett stöd på cirka 25 procent till den totala kostnaden. Programmet täcker cirka 15 000 invånare vilket är cirka 60 procent av landskapets befolkning. Utveckling av turism, kultur och miljö utgör framträdande inslag i programmet.

Mål 6

Finland är tillsammans med Sverige det enda EU-land som omfattas av mål Detta följd av inträdesförhandlingama. Stora delar av EG:s

är en strukturfondsmedel kanaliseras via mål l som riktar sig till områden där BNP per capita är lägre än 75 procent av EU:s genomsnitt. Sådana områden fanns inte i de tre ansökarländema Finland, Norge och Sverige. De perifera områdena i norra Europa präglades emellertid av låg befolkningstäthet, långa avstånd och kärvt klimat på ett sätt som tidigare inte var känt inom EU. Mot denna bakgrund konstruerades mål 6 under de tre staternas inträdesförhandlingar. Genom att Norge aldrig inträdde i EU blev mål 6 gällande enbart i Sverige och Finland. Vissa skillnader föreligger dock mellan de svenska och finska mål 6-områdena. Finlands mål 6-område är exempelvis mer jordbruksbetonat än det svenska. Samtidigt innehåller det sex tätorter med över 20 000 invånare Rovaniemi störst med 56 000 invånare. medan det svenska området bara innehåller två sådana orter Östersund och Kiruna. Finska mål 6 inrymmer 16,6 procent av landets befolkning 841 000 invånare. och täcker 61 procent av landets yta. Svenska mål 6 inrymmer 5 procent

av befolkningen 451 000 invånare..

Finlands mål 6-område omfattar i huvudsak landets nordliga och östliga delar. Lappland, Kajanaland och Norra Karelens landskapsförbund ingår i sin helhet.

Finland har ett SPD och en övervakningskommitté för hela mål

Internationella jämförelser 117

Organisation

Under 90-talet har den regionala förvaltningen och organisationen genomgått mycket betydande förändringar. EU-inträdet har delvis varit en

drivkraft i detta organisationsarbete.

Finlands 455 kommuner samverkar i 19 landskapsjörbund. Dessa bygger på den finska kommunallagens regler samkommuner vilket om närmast motsvarar de svenska reglerna kommunalförbund. Till om uppgifterna hör bevakning landskapets intressen och utvecklande av av landskapet. På uppdrag staten fungerar också landskapsförbundcn av regionala utvecklingsmyndigheter i enlighet med lagen om regiosom nal utveckling. Förbundens är dels samkommunsfullmäktige som organ väljs kommunerna och samkommunstyrelsen väljs av fullmäkav som tige. Systemet stöds förvaltning med landskapsdirektör i spetav en en Åland har särskild organisation med ett direktvalt landsting. sen. en Tre ministeriers Handels- och industriminsteriets, Jord- och skogsbruksminsteriets och Arbetsministeriets regionala resurser har sedan några år samordnats i 15 TE-centraler TE-keskus. Några TE-centraler verkar inom flera landskapsförbunds områden. Vid central finns tre en avdelningar: arbetskrafts-, industri/företags- och landsbygdsavdelning. TE-centralerna består ganska många medarbetare. Vid TE-centralen av i Åbo finns cirka 150 anställda. Vid sidan TE-centralerna finns av också andra regionalt samordnade myndigheter, exempelvis miljöcen-

traler. I Finland finns län, mot tidigare 12. Medan landskapsnumera sex förbund och TE-centraler spelar betydande roll i strukturfondsarbeen saknar länsstyrelserna påtagliga funktioner i detta sammanhang. tet mer På central nivå har fondansvariga ministeriet utpekats. För regionala fonden Inrikesministeriet, för sociala fonden Arbetsmiansvarar svarar nisteriet medan Jord- och skogsbruksministeriet slutligen ansvarar för jordbruksfonden. Samordningsansvaret innebär bland annat att det fondansvariga ministeriet anvisar statliga medñnansieringsmedel till

andra berörda ministerier.

Beslutsfattande

Ansvaret för hantering EG-medel har fördelats så att olika enheter av

och har hand eller flera EU-åtgärder. Uppgiftsfördelning

organ om en anknyter till den enheten normalt utför. Ansökan bidrag skall som om således i princip lämnas hos det normalt hanterar frågan. En organ som ansökan åtgärd för landsbygdsutveckling enligt mål 5b skall såom en ledes lämnas hos landsbygdsavdelningen på TE-centralen. Man försö-

1 18 Internationella jämförelser

ker genom information göra presumtiva sökande medvetna om var framställningen skall göras. Det finns emellertid alltid möjlighet att lämna ansökan hos landskapsförbundet slussar den vidare den som om inte skall hanteras där. Ansökningama bereds i huvudsak tjänstemän vid TE-centralerav

nas tre avdelningar och landskapsförbundets kansli. Beslut beretts

som vid TE-central fattas efter föredragning vid kallas arbetsett organ som sektion. Ordförande är landskapsdirektören. I sektionen ingår vidare cheferna för de tre avdelningarna vid TE-centralen samt cheferna för andra statliga Om ärendet handläggs på TE-centralen expedieras organ. det direkt efter beslut vid arbetssektionen. Om ärendet skall handläggas av landskapsförbundet förs det vidare från arbetssektionen för beslut i

samkommunstyrelsen. Arbetssektion och samkommunstyrelse hålls

cirka gång månad. en per Det organ är uttryck för idén ett partnerskap kallas landsom om skapets samarbetsgrupp. Här ingår bland annat företrädare för arbetsmarknadens parter, företagarorganisationer, universitet och högskolor med flera. Här diskuteras principiella frågor såsom överflyttande av medel från en åtgärd till Just diskuteras naturligen vad en annan. nu som skall hända efter 1999.

Medfinansiering

Huvuddelen av den offentliga medfmansieringen klaras att statgenom liga medel läggs till EG-medlen direkt när de fördelas över landet. Cirka 80 procent den offentliga nationella medfinansieringen är av därmed avklarad. Inför sökanden är därför bidrag från EG:s strukturfonder och statliga bidrag i princip enda färdig enhet. Någon särskild en framställning om statlig medfinansiering behöver sökanden inte bekymra sig Vissa problem rapporteras rörande möjligheterna om. att er-

hålla kommunal medfinansiering.

Frankrike

Frankrike tillhör gemenskapens urspungsmedlemmar och omfattas av inte mindre än 68 program inom mål 2 och 5b. Landet berördes av strukturfondsinsatserna redan under perioden 1989-1993.

Mål l

Frankrike har mål l-program. Fyra dessa finns i de franska terri-

sex av torierna i Indiska Oceanen, Västindien och Sydamerika. Hela Korsika omfattas också mål Nivån på strukturfondsstödet är ganska hög i

av dessa exempelvis 53 procent i programmet för Martinique.

program,

På det franska "fastlandet" finns ett mål l-program i norra delen av landet: Hainaut, på gränsen mot Belgien. Programmet tyngsta insatsområde är lokal förnyelse bland annat syftar till stadsförnyelse,

som utveckling transporter och miljöskydd. Ett annat tungt insatsområde

av är stimulans till existerande småföretag, bland annat rörande marknads-

föring och kompetensutveckling.

Mål 2

Frankrike har mål 2-program i 40 områden. Insatserna har varit uppdelade på två perioder: 1994-1996 och 1997-1999.

Ett de franska är mycket speciell karaktär. I

av programmen av september 1997 beslutade kommissionen ett som enbart

om program omfattar tekniskt bistånd. Stödnivån är 50 procent.

Bland vanliga mål 2-programmen i Frankrike kan insatserna

de mer i Rhöne-Alpes väljas illustration. Programmet för 1994-1996 be-

som slutades kommissionen i december 1994. Programmet tyngsta punkt

av syftar bland annat till att säkerställa utvecklingen i lokal metall- och textilindustri. Småföretagen skall stimuleras till produktutveckling och marknadsanpassning.

Det SPD:et för perioden 1997-1999 beslutades i juni 1997. Bidraget från EG:s strukturfonder är för denna period något högre. Främsta insatsområdet är åtgärder för att höja attraktionskraften hos gamla industriområden och nedslitna stadsornråden.

Mål 5b

Även rörande mål 5b får ett från Rhöne-Alpes tjäna som

program exempel. I december 1994 antog kommissionen ett program för 1994- 1999. Programmets tyngsta insatsområde inriktas på omorientering av

de primära landsbygdsaktivitetema jord- och skogsbruk. Häri ingår

också modernisering industri, handel och hantverk.

en av

120 Internationella jämförelser

Organisation

År 1963 inrättades Délégation du å l Aménagement Territoire et á l Action Régionale DATAR. Detta är ett nationellt centralt organ vars främsta uppgift är att initiera, koordinera och genomföra den nationella regionalpolitiken. En kommitté med företrädare för Inrikes-, Jordbrukssamt Arbetsmarknads- och socialministeriet leder organet. DATAR har i Frankrike ansvaret för koordinering strukturfonderna och sköter av programförhandlingama med kommissionen. Ansvaret för genomförande av de antagna ligger på regionprefekturema är programmen som en form av statligt decentraliserad förvaltning. Regionprefekten utses av premiärministern. På det europeiska fastlandet finns 22 sådana prefekturer. Vid regionprefekturen finns ett sekretariat för regionala frågor som huvudsakligen hanterar strukturfondsfrågoma. Vid utformningen av nya SPD har regionprefekturen att andra statliga ansvar engagera regionala de valda församlingarna i regioner och län samt olika organ, branschorganisationer. Frankrike har omfattande regional utvecken lingsplanering. Man ser strukturfondsinsatsema ett viktigt tillskott som för att kunna förverkliga dessa planer. I huvudsak innebär detta också att den nationella medfinansieringen är klar innan för programmet man vidare. Beslut rörande projekt skall stöd fattas samrådsgruppersom av Commissiones mixtes. Dessa finns på flera nivåer. Ledningen dessa av sköts av regionprefekten eller ordföranden i regionens råd är den som

valda självstyrelseförsamlingen.

Alla utbetalningar från de olika fonderna går i Frankrikes fall till Agence Comtable Central du Trésor ACCT är ett centralt som organ för bokföring av statskassans flöden i Franlcrike. ACCT slussar medlen vidare till de berörda ministeriema. Dessa slussar i sin tur medlen vidare till regionprefektema som kan stå utbetalare till stödmottagaren som om beslutet fattats på denna nivå. När besluten fattats på länsnivå slussas medlen vidare till länsprefekten för vidare utbetalning. Endast franska offentliga medel används förskott. som Sammanfattningsvis kan konstateras att det franska systemet ett ger ganska komplicerat intryck. Bland annat är utbetalningarna långsamma. I Frankrike har inte byggt någon struktur för att hantera man upp ny strukturfonderna utan har kompletterat befintliga uppgifter. man organs

Internationella jämförelser 121

Nederländerna

Nederländerna tillhör gemenskapens urspungsmedlemmar. Landet berördes strukturfondsinsatsema redan under den första perioden av 1989-1993. Under denna programperiod mottar Nederländerna medel från EG:s strukturfonder inom målen 2 och 5

Mål l

Nederländerna berörs ett mål l-program för provinsen Flevoland av är ö i bukten IJsselmeer öster om Amsterdam. Programmets som en främsta strävan är att höja inkomstnivån hos befolkningen och motverka arbetslösheten. De tyngsta insatsområdena utgörs av kommuni-

kationsutveckling, kompetensutveckling, företagsutveckling och jord-

bruks- och landsbygdsutveckling. Satsning har enligt uppgift från DG

XVI varit framgångsrik.

Mål 2

Nederländerna inrymmer fem mål Z-områden. Alla fem har delats i två tidsperioder, 1994-1996 och 1997-1999 med skilda SPD för varje period. Mål 2-områdena återfinns främst i landets östra delar, vid eller nära gränsen till Tyskland. Programmet för de båda provinserna Groningen och Drenthe i nordfår tjäna exempel på uppbyggnad, omfattning och inriktning på öst som de nederländska mål 2-programmen. Det nu gällande programmet ani maj 1997 och innebär ett kraftigt höjt EG-stöd i förhållande till togs perioden 1994-1996. Även stödnivån har höjts några procent. Cirka två tredjedelar programmet satsas på infrastrukturutveckling för induav stri, service och turism medan tredjedel går till utveckling av proen duktionsförutsättningama i stadsområden och förorter. Vid en jämförelmellan SPD för de två perioderna förefaller den första var mycket se konkret med avseende på åtgärder. Konkreta vägprojekt och etablering utvecklingscentra för telematik och miljö pekas ut. av

Mål 5b

I Nederländerna finns fem mål 5b-områden. Dessa återfinns främst i landets delar. För exemplifiering omfattning och inriktning norra av

122 Internationellajämförelser

väljs åter programmet för provinsema Groningen och Drenthe i landets nordöstra del. Mål Sb-området omfattar 20 kommuner i de två provinserna med sammanlagt 187 OOO invånare. Programmets mest omfattande insatsområde utgörs satsningar på befintliga företag. Andra av tunga insatsornråden är turism, miljökvalitet och kompetensutveckling.

Organisation

Organisationen baserar sig till mycket stor del på provinsema. För varje SPD finns en övervakningskommitté där provinsguvenören ofta ordär förande. Vidare brukar arbetsmarknadens

parter, arbetsmarknadsmyn-

digheten och kommunerna representerade i övervakningskommitvara tén tillsammans med kommissionens företrädare. För hantera att bidragsgivningen finns på provinsnivå beslutande styrgrupp Beslisen sing Stuurgroep där arbetsmarknadens parter ingår. Styrgruppen sak- nar eget sekretariat.

På central nivå finns ansvarsfördelning mellan ministeriema för en de olika fonderna. Ekonomiministeriet har för regionala fonden ansvar och Socialministeriet för sociala fonden. Medñnansieringen brukar kla-

ras i samverkan mellan ministerium och provins.

Inför presumtiva sökande marknadsförs med tydliga programmen identiteter. Mål 2-programmet för Twente-Overijssel kallas het twente programma med bland annat logotype och hemsida. På hemegen egen sidan läggs också kortfattade sammanfattningar beslutade av program ut.

Storbritannien

Storbritannien omfattas mål 2 och 5b. Geografiskt täcks huav sett vuddelen landets västra och delar något Landet av norra av program. berördes strukturfondsinsatsema redan under den första av perioden 1989-1993.

Mål l

Storbritannien har tre mål l-områden. Nordirland utgör i sin helhet ett sådant. Här råder naturligtvis mycket särskilda betingelser. Det geografiskt mest omfattande är Highlands and Islands täcker och som norra västra Skottland samt Orkney- och Shetlandsöama. Det tredje mål

Internationella jämförelser 123

området litet geografiskt område, Merseyside, ligger vid är ett som Irländska sjön. Det SPD:et för Highlands and Islands, är ett nytt område, besom slutades kommissionen i juli 1994. Programmet är mycket omfatav tande och det omfattande insatsområdet är kommunikationer. Det mest hamnar och flygplatser. Även ITvill säga vägar, järnvägar, färjelägen, satsningar ingår. Programmets andra stora insatsornrâde är företagsutveckling. På utveckling turism och kultur eller kulturarv satsas av också.

Mål 2

Storbritannien har 13 mål 2-program. Dessa är genomgående delade på

två perioder: 1994-1996 och 1997-1999. Som exempel väljs i detta sammanhang för West Midprogrammen lands med Birmingham i centrum. I området bor drygt 3 miljoner invå- Programmets främsta insatsornråde är stöd till åtgärder för divernare. siñering regionens ekonomi och skapande tillväxtförutsättningar. av av Häri inryms åtgärder för såväl kompetensutveckling som satsningar på infrastruktur. insatsornråde är stads- och samhällsfömyelse. Ett annat såväl stöd till järnvägsbygget Midland Metro lokal Häri inryms som Programmets insatsområden verkar innehålla åtgärder

yrkesutbildning.

kan tänkas gå in i varandra. som SPD:et for perioden 1997-1999 innehåller stöd från EG:s struk- Det innebär liten höjning i förhållande till programmet för turfonder som en 1994-1996. Proportionema mellan regionala och sociala fonderna är i första programmet. Insatsornråden och åtgärder är desamma som emellertid i det programmet grupperade på ett helt annat sätt än i nya det första. Småföretagsutveckling är ett stort insatsområde.

Mål 5b

finns i 11 områden i Storbritannien. Som exempel har valts Mål 5b Central Scotland Tayside. Programmet för 1994-1999 beslutades av kommissionen först i 1995. Programmets tyngsta del är stöd till mars diversifiering produktionen inom jord- och skogsbruket. Ett annat av insatsområde utveckling turism, där bland annat förlängtungt är av en ning säsongen eftersträvas. av

Organisation

Av central betydelse för hanteringen de geografiskt avgränsade av strukturfondsprogrammen i England är vad kallas Government som nu Offices of the Regions GOR som är utlöpare den centrala statsen av makten än för regional och lokal självstyrelse. Städer och snarare organ kommuner spelar dock stor roll i etablerandet olika målornråden. av Exempelvis agerade City of Birmingham och West Midlands Regional Forum of Local Authorities inför det beskrivna mål 2-programovan met. För varje SPD i England finns Program Monitoring en egen Committee PMC. Deras uppgifter motsvaras de uppgifter av som svenska övervakningskommittéer har. Ordförande är i allmänhet chefen för GOR. I respektive PMC ingår dessutom företrädare för kommissio-

nen, berörda departement, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer

liksom universitet och högskolor. Företrädare för kommunerna ingår också. Före 1997 det kommunala tjänstemän ingick var som men numera kan också förtroendevalda ta plats i PMC. Även företrädare för frivilligorganisationer som till exempel Röda Korset kan ingå i en PMC. Det reella beslutsfattandet i ärenden sker ilmplementation Sub Committee. Här ingår i huvudsak de lokala parterna. För varje program kan det finnas ett flertal sådana kommittéer. GOR fungerar sekresom tariat för programmet. GOR står också för utbetalning till de godkända projekten. Medfinansiering skall i princip klar innan ett ärende tas vara upp. Medel från EG:s strukturfonder betraktas sista finansieringssom en källa efter att nationella statliga fonder och anslag, kommu- - resurser; ner, universitet och högskolor, privata fonder och partnerskap, har undersökts och givit sitt besked rörande medfinansiering. För programmen som genomförs i Skottland har Scottish Office SO, som är brittiska regeringens ministerium för skotska frågor, ett betydande För de sju inom mål 2 och 5b ansvar. programmen som genomförs i Skottland har fyra geografiskt avgränsade programstyrelser Programme Executives inrättats. Dessa stöds ett sekretariat - — av vid SO. Partnerskapet manifesteras Joint Management Board genom en knuten till varje programstyrelse och med ett övergripande för ansvar denna. Under senare tid har några programstyrelser övergått till status av icke vinstdrivande företag eller limited by company guarantee.

Österrike

Österrike, har 7,9 miljoner invånare, erhöll EU-medlemskap som samtidigt som Sverige och Finland den 1januari 1995. I fråga hantering om

Internationellajämförelser 125

avgränsade strukturfondsprogrammen uppvisar

av de geografiskt

Österrike flera särdrag. Österrike omfattas mål 2 och 5b. För mål av samlat programdokument SPD, för mål 2 fyra SPD och för l finns ett mål 5b sju SPD. Österrike federal består nio delstater- bundeslänär en stat som av Huvudstaden Wien utgör delstat. De övriga delstatema är der. en egen sammanlagt 98 bezirk. Därutöver finns ytterligare en komindelade i munal nivå med många små kommuner.

Mål l

landets ligger delstaten Burgenland som i sin helhet utgör Vid östgräns l-ornråde. Det SPD:et gäller för tiden 1995-1999 och antogs i ett mål november 1995. Burgenland är jordbruksdominerat med eftersatt näenergisystem och telekommunikationer. Insatser för hanringsstruktur, industri och turism utgör de tyngsta punkterna i programmet. För del,

mål 1 finns l övervakningskommitté.

en

Mål 2

Österrike mål 2-ornråden i princip är organiserade på delhar fyra som Niederösterreich, Oberösterreich, Steirmark och Voralberg. statsnivå: arbetstillfällen skall kunna skapas eller säker- Avsikten är att 11 000 åtgärdema. Karaktäristiskt för de österrikiska programställas genom många insatsområden och åtgärder. men är att de upptar medger inte att alla fyra SPD beskrivs här. Programmet Utrymmet Wien, kan stå exempel på utformningför Steiermark, sydväst om som investeringar inom industri och turism, särskilt genom småen. Stöd till tillsamman med kompetensutveckling programmets företag, utgör

tyngsta punkter.

Mål5b

Österrikes bundesländer utgör landsbygdsdelama ett mål I sju nio av endast huvudstaden Wien och Burgenland, vilken är 5b-område. Det är saknar Var och de sju delstatema mål l-ornråden, som program. en av har sitt eget SPD för mål 5b. det möjligt beskriva samtliga sju SPD varför Inte heller här är att tjäna exempel. Programmet godkändes i Bundesland Saltzburg får som punkter utgörs satsningar på december 1995. Programmets tyngsta av

126 Internationella jämförelser

diversifiering inom jordbruket och miljöskydd och utveckling och di-

versifiering utanför jordbruket.

Organisation

Genomförandet de geografiskt avgränsade

av strukturfondsprogram-

i Österrike ligger på delstatsnivå men eller lägre. På federal nivå finns ett övergripande ansvar för genomförandet på Finansministeriet. Detta departement har också federalt för regionala fonden ansvar medan ministeriet för arbetsmarknadspolitik och sociala frågor ansvarar för sociala fonden. På delstatsnivå är delstatsregeringen ansvarig för den regionala fonden medan arbetsmarknadsverkets delstatsadministration har motsvarande uppgift för den sociala fonden. Karaktäristiskt för Österrike är att stödet från EG:s strukturfonder kanaliseras via cirka 160 federala och delstatliga stödsystem som fanns redan före EU-inträdet. Österrike förhandlade fram en ordning som innebär att strukturfondsmedlen utgör ett tillskott till dessa system. I princip har inga lagar stiftats för genomförandet. Inte heller har ny någon ny administration tillskapats. Dessa befintliga stödprogram utgör slutlig mottagare, med EG:s nomenklatur, medlen. Ansökningsförfaav rande och beslutsgång blir med detta förfarande detsamma tidigare som gällde för respektive nationellt stöd. Detta innebär också att det blir mycket svårt att beskriva eftersom skillnaderna blir dels mellan stora, olika stödfonner och dels mellan olika delstater. Denna modell innebär samtidigt att den nationella offentliga medfinansieringen klaras på av ett enkelt sätt.

Anknytningen till befintliga stödsystem är förklaringarna till en av att de österrikiska programmen är uppdelade på så många insatsområden och åtgärder. Det SPD:et för mål 2 för Niederösterreich innehåller

exempelvis nio insatsområden. Tjänstemän vid kommissionen uppger att de österrikiska SPD brukar innehålla mellan 50 och 80 åtgärder. För att sprida information de möjligheter

om som strukturfondspro-

erbjuder har i Österrike på grammen satsats att inrätta regional management för stöd och information till bland annat blivande sökande. Dessa enheter finns på ett trettiotal platser i hela landet och kan var och en bestå av en eller flera En stor uppgift är slussa intressepersoner. att rade vidare till rätt insatsornråde eller åtgärd och det organ som är ansvarigt. Nätverksbyggande är viktig uppgift för denna funken annan tion. Verksamheten erhåller visst tekniskt bistånd från EG.

En l övervakningskommitté har inrättats för varj SPD i Österrike. e Det betyder att övervakningskommitténs uppgift helt knuten är till delstatsnivån. I respektive kommitté ingår förutom från representanter

Internationellajämförelser 127

kommissionen också företrädare för Finansministeriet och andra fede-

delstatsregeringen, regionala arbetsmarknadsorgan samt olirala organ,

intressegrupper. Regionala stads- och kommunförbund in-

ka regionala

går också i kommittén men utan rösträtt.

diskussion regionala utvecklingsfrågor fanns redan före EU-

För om

heter Österreichische Ramplanung Konferenz inträdet ett organ som ÖROK. Detta spelar viss roll i genomförandeorganisatio-

organ nu en

det fungerar diskussions- och idéforum. Federala och nen där som ett regionala ministeriet, företrädare för kommun- och stadsförbund, nä-

med flera ingår i ÖROK. Man har ringslivet, fackliga organisationer

kommittéer för vissa mål. ÖROK kan spegla partockså inrättat anses

nerskapstanken.

eL:~..é$:,. mål...

1999 33211

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Nyaformånsrättsregler Bilagor. Ju.+ Steriliseringsfrågani Sverige1935-1975. . Ekonomiskersättning. Yrkesñsketskonkurrenssituation.Jo. . God sedi forskningen.U. . Effektivavärme-ochmiljölösningar.N. EffektivareTotalforsvarsstödiÖstersjöområdet.FÖ. . Märk väl Fi. . lnvandrarskapochmedborgarskap. . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihet . ochdemokrati.Demokratiutredningensskriftserie. Ju. Rasism,nynazismochfrämlingskap. . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. Bör demokratinavnationaliseras . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens . skriftserie.Ju. Etik ochdemokratiskstatskonst. . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 14.Denframtidakommersiellalokalradion.Ku. 15.Nytt systemfor prövningavhyres-och arrendemål. Ju. 16.Ökadrättssäkerheti asylärenden.UD. 17.GarantipensionochBosättningstilläggfor personer föddaår 1937ellertidigare.S. 18.Frågortill detindustriellasamhället.Ku. 19.Artikel 7i EG:svarumärkesdirektiv. Ändringar i varumärkeslagen.Ju. 20 Sverigeochjudamastillgångar.UD. . 21.Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandet

av personermedfunktionshinder. 22. Denskyddadeprovinsen.En essäomdemokratins värdeoch värdighet.Demokratiutredningens skriftserie.Ju. 23.Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet. Förslagtill inriktningavnyamål 3 inom EG:s strukturfonder.N. 24.EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeografiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Näringsdepartementet Nya förmånsrättsregler+ Bilagor. 1 Effektivavärme-ochmiljölösningar. 5 Invandrarskapochmedborgarskap.Demokrati- Utvecklingavmänskliga i arbetslivet.Förslag resurser utredningensskriñserie.8 till inriktning mål inom3 EG:sstrukturfonder. av nya Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihetoch 23 demokrati.Demokratiutredningensskriñserie.9 EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeograñst Rasism,nynazismoch främlingskap. avgränsadestmkturfondsprogrammen.24 Demokratiutredningensskriftserie.10 Bör demokratinavnationaliseras Demokratiutredningensskiftserie.1 1 Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens skriftserie.12 Etik och demokratiskstatskonst. Demokratiutredningensskriftserie.13 Nytt systemför prövningavhyres-ocharrendemål.15 Artikel 7i EG:svarumärkesdirektiv. Ändringar i varumärkeslagen.19 Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriñserie 22

Utrikesdepartementet Ökadrättssäkerhetiasylärenden.16 Sverigeochjudamastillgångar.20

Försvarsdepartementet EffektivareTotalförsvarsstödiÖstersjöområdet.6

Socialdepartementet Steriliseringsfrågani Sverige1935-1975.Ekonomisk ersättning.2 Garantipensionoch Bosättningstilläggför personer födda år 1937eller tidigare.17 Lindqvistsnia nio vägarattutvecklabemötandetav personermedfunktionshinder.21

Finansdepartementet Märk väl 7

Utbildningsdepartementet Godsedi forskningen.4

Jordbruksdepartementet Yrkesñsketskonkurrenssituation.3

Kulturdepartementet Denframtidakommersiellalokalradion.14 Frågortill det industriellasamhället.18

fakta info direkt

Tel 08-587 671 00. Fax08-587 67: 7x.

Box 6430. H3 82 Stockholm.

ord:r@fakrainfo.sc aw-rw.ktainfo.sc