Bevara dokumentärfilmens kulturarv åtgärdsförslag samt förslag till ett centrum för dokumentärfilm och en filmvårdscentral : betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Bevara

Dokumentärfilmens

Kulturarv

E... I: a

n

.

.

Ãtgärdsförslagsamt förslag till ett Centrum för dokumentärfilm

och Filmvårdscentral.

en

,

ÖccSOJ

W;

Statens offentliga utredningar

WW 1999:41

W

Kulturdepartementet

Bevara

Dokumentärñlmens

Kulturarv

Åtgärdsförslag samt förslag till ett centrum

för dokumentärfilm och en filmvårdscentral

Betänkande Qtredningen bevarandet icke-ñktiv ñlm av om av

Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt uppdrag av Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 OO,Fax: 08-587 671 71

E-post order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet for den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

Novum Grafiska AB ISBN 91-76 l 0-960-7 Stockholm 1999 ISSN 0375-250X

Till Statsrådet och chefen för

Kulturdepartementet

Regeringen beslutade den 20 maj 1998 att tillkalla särskild utredare

en med uppgift att se över förutsättningarna för att bevara resp. göra ickefiktiva filmer tillgängliga i framtiden, samt lämna förslag till åtgärder och en särskild nationell handlingsplan för detta. Utredaren skulle även analysera förutsättningarna för filmvårdscentral i Grängesberg och

en lämna förslag till filmvårdsâtgärder samt en kostnadsberäkning.

Chefen för Kulturdepartementet utsåg den 24 juni 1998 till särskild utredare Bengt Nyström, som förordnades fr.o.m. den 1 augusti 1998

halvtid. En delrapport avlämnades den 30 augusti 1998.

I utredningsarbetet har f1l.dr. Mats Björkin, Filmvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, medverkat sedan 1998-10-15 och som experter har Bengt Orhall, chef för Svenska Filminstitutets avdelning Rotebro Filmservice AB, Bo Wedelfors, arkitekt, och Jan Björnehaag, näringslivschef, båda Ludvika kommun, samt Örjan Hamrin, museilektor, Dalarnas och ordförande i Svenska Museifören-

museum ingens film- videokommitté, deltagit. Särskilda samråd har bl.a. förevarit med Roger Ståhl, kommunalråd, Ludvika kommun samt med Hans Ottosson, direktör, och Jan-Erik Billinger, avdelningschef, båda Svenska Filminstitutet.

Utredningen överlämnar härmed sitt slutbetänkande Bevara dokumentärfilmens kulturarv.

Stockholm i mars 1999

Bengt Nyström

Mats Björkin

Inledning

Den icke-fiktiva filmen eller den dokumentära filmen har ett stort och alldeles unikt värde när det gäller att skildra 1900-talets historia. Det har dock visat sig att mycket film finns olika häll i samhället som inte kommer att bevaras inte lämpliga åtgärder vidtas; detta gäller

om även i stor utsträckning film i allmänhet finns vid fiera större film-

som arkiv där medel till vård saknas. Det finns en tydlig hotbild mot

men särskilt den äldre dokumentära filmen generellt, som hänger samman med filmmaterialets förändring, teknikutvecklingen eller att filmernas innehåll inte längre är aktuellt eller av värde för filminnehavarna. Det behövs både en utökad insamling och dokumentation och olika bevarandeåtgärder för att detta kulturarv skall säkras.

Med icke-fiktiv film menas all film som inte är fiktiv, som t.ex. biograffilmen. Gränsen mellan icke-fiktiv film och fiktiv film är flytande och oklar; därför har det lättförståeliga begreppet dokumentär film

mer använts. Tekniskt är det samma filmmaterial det rör sig om. Den fiktiva filmen har till största delen tagits hand. De föreslagna filmvårdsåt-

om gärderna omfattar möjligheter till vård och andra bevarandeåtgärder av all slags film, koncentration den dokumentära filmen

även om en föreslås. Här ingår bl.a. särskilda insatser för inventeringar, insamling och dokumentation samt olika åtgärder för ökad tillgänglighet med stu-A die- och forskarservice, information och distribution m.m.

Förslagen fokuserar den dokumentära filmen, framför allt den äldre dokumentära filmen även den i dag producerade genom att

men bevarandeförutsättningarna stärks. En något flytande gräns har lagts vid 1980 eller 1980-talets början. Arkivet för ljud och bild inledde

cza sitt arbete 1979 med bl.a. för den rörliga bilden och Svenska

ett ansvar Filminstitutet fick vidgat uppdrag, och därmed ett ansvar för att bevara även dokumentär film. Teknikutvecklingen ledde även till en successiv övergång till videoproduktion.

Förslagen syftar till utökade bevarandeåtgärder för den historiska, dokumentära filmen och att göra den tillgänglig i ökad utsträckning, bl.a. att markera dess höga historiska värde och vikten av att

genom dokumentär film generellt kommer till större användning olika områden i samhället, inte minst inom utbildningsområdet. Uppdraget är nationellt övergripande.

1 utredningen föreslås att ett Centrum för dokumentär film med en särskild Filmvårdscentral skall etableras i Grängesberg- en analys av

4 Inledning

en filmvårdsverksamhet i Grängesberg har ingått i uppdraget. Verki samheten bör knytas till och ledas av Svenska Filminstitutet och bedrivas i samarbete med Arkivet för ljud och bild och Ludvika kom-mun, där Grängesberg ligger. För att utveckla studie- och forskamiöjligheter föreslås att ett samarbete utvecklas mellan Svenska Filminstitutet med dess ansvar för film och filmhistoria och Arkivet för ljud och bild med i ett myndighetsansvar för den rörliga bilden och att en uppbyggnad

av forskar- och studiecentra vid bl.a. universitet och bibliotek genomföres. Därutöver föreslås åtgärder för att öka tillgängligheten till ñlmmaterialet och en vidgad användning detta.

av

Den bedömningen har också gjorts att en kultursatsning det slag

av som föreslås även kommer att kunna fungera utvecklingsgene-

som en rator inom bl.a. IT- och mediaområdet och kunna få inte oväsentlig

en betydelse för regional tillväxt.

en

I utredningen föreslås att medel anslås för etablering Centrum

en av för dokumentär film med Filmvårdscentral i Grängesberg, förslags-

en vis fr.o.m. år 2001, och som ett första steg att projekteringsmedel anslås för fördjupad kostnadsanalys och ett detaljerat besluts- och

en upphandlingsunderlag för det fortsatta arbetet.

Sammanfattning

Mitt uppdrag har omfattat två huvudsakliga uppgifter, nämligen att utreda förutsättningarna för att bevara och tillgängliggöra icke-fiktiva filmer i framtiden, samt i konsekvens upprätta ett förslag till åtgärder och nationell handlingsplan för detta samt att bedöma förutsättning-

en

för att etablera filmvårdscentral i Grängesberg. l detta ingår att arna en redovisa den kunskap som finns idag om icke-fiktiva filmer, däribland volymen filmbeståndet och dess tillstånd och behov av vårdåtgärder.

av Samma sak gäller det statliga åtagandet vad gäller att ta hand om och tillgänglighålla icke-fiktiva filmer, hur ansvarsfördelningen ser ut och lägga förslag förbättringar. I förslaget skall vidare ingå en

om ev. bedömning upphovsrättsliga aspekter och lägga förslag till ett för-

av bättrat tillgängliggörande för allmänhet och forskare. Vad gäller lokaliseringen filmvårdscentral till Grängesberg skall de tekniska be-

av en hov och bl.a. praktiska och ekonomiska konsekvenser övervägas som kan finnas för ett bevarandearbete. Befintlig myndighetsstruktur skall i möjligaste mån vägas in. Slutligen skall förslagen kostnadsberäknas och innehålla förslag till finansiering.

Utredningsuppdraget har koncentrerats att belysa frågor kring äldre icke-fiktiv film, eller film med ett huvudsakligen dokumentärt innehåll. Med äldre dokumentär film avser jag i första hand film producerad före 1980. Det skall också noteras, att utredningsuppdraget

ca. omfattat rörliga bilder på olika filmbaser, inte upptagna och lagrade video eller elektroniska media i övrigt. Pâ detta område föreligger, eller kommer det att föreligga inom framtid, en motsvarande bevar-

en snar andeproblematik, som faller inom Arkivet för ljud och bildss ansvarsområde.

Bakgrund kapitel 1 och 2

I kapitel 1 redovisar jag översiktligt de filmer och det filmmaterial det handlar nämligen i Sverige producerad icke-fiktiv film från 1897

om, och fram till vår tid. Med fiktiv film vanligen all film med en

avser man skapat innehåll, t.ex. den spelfilm som visas biograferna. Icke-fiktiv film omfattar således all övrig film, främst film skildrar verklig-

som heten på faktabaserat sätt. Ämnesområdet är mycket brett. Jag har

ett valt att företrädesvis använda begreppet dokumentär film, som tydlig-

säger vad det handlar Gränsen känns idag konstlad, då givetvis are om.

6 Sammanfattning

även fiktiv film vanligen har en utgångspunkt i och skildrar händelser i verkligheten och därmed ger intressanta historiska perspektiv och är värdefulla tidsdokument. Gränsdragningen kan ändå i viss mån vara motiverad och tydliggör t.ex. att de bevarandeåtgärder som hittills gjorts huvudsakligen varit inriktade på den fiktiva spelfilmen genom främst Svenska Filminstitutet och dess filmlaboratorium Rotebro Filmservice. I kapitel 2 lämnas en översiktlig redogörelse för de samlingar av dokumentär film som finns i landet och bedömning filmmaterial, en av vårdbehov m.m. Det har inte varit möjligt att genomföra en heltäckande inventering. I stället har jag valt att redovisa verksamhet och samlingar hos de tre största aktörerna, d.v.s. Sveriges Television och deras filmoch programarkiv, Svenska Filminstitutet och Arkivet för ljud och bild, samt ett flertal filmarkiv i övrigt inom företag, organisationer, folkrörelser och andra verksamheter. Detta har kompletterats med uppgifter från en riktad enkät till medlemsföreningar i ett femtontal nationella organisationer med regional verksamhet i fem utvalda län, t.ex. Sveriges Hembygdsförbund, och till ett antal större företag i fem branschförbund samt till olika aktörer inom filmområdet. Det är inom Sveriges Television SVT, Svenska Filminstitutet SFI och Arkivet för ljud och bild ALB som de största samlingarna finns och därmed en omfattande kunskap även om äldre dokumentär film. En stor men lättsammanställd kunskap finns även inom flera, översiktligt arbetande organisationer och motsvarande verksamheter inom landet. De sammanställningar som finns är i regel översiktliga och begränsade till det egna ämnesområdet. Någon allmän, nationell översiktlig sammanställning finns inte. Bortsett för de uppdrag som resp. SFI och ALB har se avsnitt 3.3 saknas ett övergripande ansvar för bevarande och tillgängliggörande som går utöver målen för den egna verksamheten. En förhållandevis kvalificerad skattning kan dock göras genom en sammanvägning av enkätens svar och en jämförelse och uppräkning av i övrigt känt innehav av äldre dokumentär film, bl.a. baserad på materialet från de fem länen. Sammanställningen har inriktats på "äldre" dokumentär film. Tidsgränsen framåt är något vag men har satts vid ca 1980, då bl.a. de nuvarande uppdragen för SFI och ALB fastställdes. Den bedömningen har gjorts att det finns mellan 40 och 60 millioner meter film, som kan karakteriseras dokumentär film och för vilken som det finns ett behov av olika bevarandeåtgärder, från vård till långtidslagring i lämpliga filmarkiv. Till detta kommer den äldre film som finns vid SVT och SFI i storleksordningen 50 millioner meter film inom dokumentärfilmområdet, för vilken det finns ett behov av vård och kopiering. Sammantaget rör det sig över 90 millioner meter om

Sammanfattning 7

film inom dokumentärfilmsomrâdet. En sammanfattning av volymer, ämnesområden har gjorts i tabellforrn i avsnitt 2.9.

m.m

Det finns kvar det äldsta filmmaterialet 35 mm nitratbas

som av är sannolikt till största delen omhändertaget men en del nitratfilm finns kvar i enskilda arkiv. Däremot finns ett stort antal filmer på 16 mm från och med 1920-talet och från 1930-talet även ett värdefullt material 8 mm, som inte omfattas av ett mer långsiktigt bevarandearbete.

Ett område ofta försummats är den privat- eller amatörfilm,

som

från 1930-talet blev allt vanligare. Särskilt sedan introduktionen av som 8 mm-kameran har motiv- och ämnesvärlden vidgats och ett omfattande men till volymen svårbedömt antal filmer har dokumenterat särskilt den privata sfären med ett idag stort etnologiskt och kulturhistoriskt värde.

Det finns tydlig hotbild mot den dokumentära filmen generellt

en

hänger samman med filmmaterialets förändring, teknikutvecksom lingen eller att filmernas innehåll inte längre är aktuellt eller av värde för filminnehavama. Ett av de största hoten i dag är att många valt att "rädda" filmen att kopiera över den till video för att lättare

genom kunna hantera och distribuera den. Ofta har därvid originalfilmema glömts bort och försvunnit, eller slängts, p.g.a. att de inte längre används eller är inaktuella.

Överväganden och förslag kapitel 3 6

- I kapitel 3 gör jag en bedömning av olika frågeställningar som har betydelse för ett bevarande och tillgängliggörande av den dokumentära filmen och ger förslag till olika åtgärder, samt en sammanfattande handlingsplan. En samordning av insamling, bevarandeåtgärder, tillgängliggörande och publik verksamhet bör ske genom vad jag kallat Centrum för dokumentär film, knutet till Svenska Filminstitutets verksamhet.

Ansvarsfrågan avsnitt 3.2 har belysts utifrån i första hand två aspekter, dels eller vilka som har ett ansvar generellt och nationellt,

vem dels vad ansvaret omfattar särskilt avseende äldre resp. nyare dokumentär film. En viss oklarhet har i viss mån rått om någon institution eller motsvarande har ett uttalat för att även den äldre doku-

ansvar mentära filmen tas om hand och bevaras. Ett ansvar för att samla och bevara dokumentär film ingår i instruktionerna för SFI och ALB, däri även för den äldre dokumentära filmen. Stora insatser har olika sätt gjorts SVT, SFI och ALB, liksom och olika organisation-

av av museer

föreningar och företag. Men även om stora insatser gjorts behöver er,

8 Sammanfattning SOU 1999:4

ett tydligt ansvar formuleras och resurser tilldelas för att följa ett upp bevarandearbete fokuserat äldre dokumentär film.

Jag har föreslagit att Svenska Filminstitutet tilldelas ett sådant kompletterande uppdrag med ett uttalat för att samla och ansvar bevara den äldre dokumentära filmen och enhet skapas för att en ny detta, ett Centrum för dokumentär film med Filmvårdscentral. en

Som redovisats i kapitel 2 finns stora samlingar film på olika håll i samhället. Det framstår nödvändigt att ett målinriktat insamsom mer lingsarbete avsnitt 3.3 måste inledas med syftet att dels fördjupa kunskapen om den film finns, dels genomföra olika insatser för att som filmen tas hand, bevaras och görs tillgänglig. Uppdraget bör om omfatta även enskilda filmare och amatörfilm. Därför behöver särskilda insamlings- och dokumentationsinsatser genomföres. Vid insamlingen/förvärvet skall ersättning kunna erbjudas, t.ex. kopieringsseren vice och lagring och särskilda avtal skall upprättas för att klarlägga rättigheter, nyttjande och ersättning.

Jag har föreslagit att särskilda insamlings- och dokumentationsinsatser och att utveckla formerna för insamling och förvärv m.m. samt olika insatser för att filmen tas om hand, bevaras och görs tillgänglig skall ingå i uppdraget för Centrum för dokumentär film.

Ett bevarandearbete avsnitt 3.4 bör ha mål att säkerställa och som lagra originalfilmema under optimala villkor medan videokopior används för studier och i visningsverksamhet Bevarandearbetet m.m. omfattar teknisk vård film olika bas och olika format. Arbetet av med att bevara filmerna innebär olika tekniska åtgärder från intag och syning till en lagring eller arkivering filmerna. Arbetet kan beskrivas av som en "produktionslinje", där olika arbetsmoment och arbetsstationer ingår och som i sin tur genererar olika krav utrustning, bemanning och lokaler. Det finns ett stort, varierat behov olika bevarmen av andeåtgärder. De tjänster som skall kunna erbjudas måste därför täcka hela fältet av filmvårdsåtgärder inklusive kopiering och scanning till video och digitala format samt möjlighet att arbeta med modern ITteknik. Till detta kommer även långtidslagring under optimala klimatförhållanden för olika filmslag förbättrad central lagring - även en av nitratfilm.

Sammanfattning 9

Jag har därför föreslagit särskild Filmvårdscentral etableras

att en

i Grängesberg med uppgift att ta hand bevara och tillgänglig-

om,

göra film generellt med särskild inriktning dokumentär film,

en

även erbjuda olika vårdtekniska tjänster m.m. samt arkivering

men

alla slags film och videoband. Filmvårdscentralen skall ingå i den

av

föreslagna Centrum för dokumentär film.

Frågan tillgänglighet och service avsnitt 3.5 till olika

om m.m.

är viktig. För att det skall meningsfullt och motiveratgrupper vara inte minst ekonomiskt- mäste ett bevarande ställas i relation till hur materialet blir tillgängligt och kan användas för olika ändamål. Ett mål bör att all film skall tillgänglig for forskning på olika nivåer,

vara vara för skolan och i ett vidare folkbildningsperspektiv för distribution och visning. Till detta bör läggas möjligheter att använda äldre dokumentär film helt eller delvis for nyproduktioner i seriösa sammanhang. Det har framgått intervjuer och enkätundersökningen att det finns starka

av önskemål hjälp med kopiering och med att kunna låna videokopior

om

dokumentär film, inte minst från skolan och studieförbunden. Den av dokumentära filmen kan nå bättre spridning genom att stödja detta

en och underlätta för skolor, AV-centraler, studieförbund o.s.v. att visa äldre såväl dokumentär film.

som nyare

En bred och enkel tillgänglighet till all dokumentär film bör eftersträvas. För att få optimal kunskap vad filmen innehåller är det

en om viktigt att filmerna registreras och samtidigt katalogiseras så uttömmande möjligt för att underlätta framtida nyttjande. Flertalet av

som alla register och kataloger behöver kompletteras och förbättrad kata-

en logisering måste efter hand genomföras med sikte på att bygga upp nationell filmdatabas, sedd utbyggnad av den filmdatabas som

som en finns vid SFI.

Till detta kommer insatser för att sprida och uppmärksamma värdet

olika frågor, där film kan tillföra kunskap om samhället och beav ny lysa dessa olika perspektiv. En anpassning till upphovsrättslagen bör

ur studeras närmare. En friare användning bör kunna tillgodoses genom särskilda avtal, där filmen kan bli tillgänglig för forskning och i vidare sammanhang samtidigt som en ersättning garanteras.

10 Sammanfattning

Jag har föreslagit att de samlingar dokumentär film av som successivt kommer att byggas vid Centrum för dokumentär film skall upp hållas tillgängliga för forskning och annat studium, för pedagogisk verksamhet och för visningsverksamhet samt även för sär-skild auktoriserad bearbetning för nyproduktioner och för försäljning. En samordning och registrering bör ske med andra samlingar, främst SVT och ALB, med målet att nå så bred kunskap möjligt. En utbyggnad som av den nationella databas finns vid SFI föreslås och skall som vara tillgänglig genom särskild forskar- och studieservice vid olika studiecentra. Särskilda överlåtelse- och deponeringsavtal behöver upprättas vid omhändertagandet av filmer för att möjliggöra bredare användning en av filmmaterialet. Jag har därför föreslaget att särskilda medel avsättes för förvärv och ersättningar. Jag har föreslagit att SFI i samråd med juridisk expertis får i uppdrag att utarbeta avtalstext för överlåtelseen och deponeringsavtal.

En annanviktig fråga är hur den dokumentära filmen skall uppmärksammas och nå en större publik avsnitt 3.6 och därmed komma till en fördjupad användning. Användningen äldre och dokuav nyare mentär film skall mot bakgrunden att den rörliga bilden får ses av en allt större betydelse i dagens informationsflöde. Det är viktigt förstå den rörliga bildens och filmens sätt att fungera. Utöver skolan finns - här fiera stora målgrupper i samhället har ett potentiellt intresse som av dokumentär film med dess stora ämnesbredd. Det är därför av stor vikt att dokumentärfilmer i likhet med spelfilmer och kortfilmer kan få en vidare distribution och att kulturförvaltningar och skolor i ökad utsträckning möjlighet att hyra eller förges värva bra dokumentär film på video direkt från t.ex. ett Centrum för dokumentär film. För att nå dit behövs en utbyggd information och "marknadsföring" av dokumentär film genom t.ex. dokumentärfilmsfestivaler, programdagar i skolor eller i andra sammanhang. Informations- och distributionsmaterial måste produceras och informationskanaler utvecklas, liksom en publikationsverksamhet med skriftserier behandlar viktiga som perspektiv dokumentär och videoserier med t.ex. klassiska filmer. Även det Filmmuseum diskuterats sedan som länge bör i detta perspektiv förverkligas och då även omfatta den dokumentära filmen. För att möjliggöra en ökad användning den dokumentära filmen är det av nödvändigt att ersättningsfrågoma löses. Det framstår i detta sammanhang som naturligt att utbyggd distribution och utlåning dokuen av mentär film sker SFI och ALB och att därigenom skapas, tillgenom

Sammanfattning l l

med SFlzs utlån och distribution av spelfilm, en stabil sammans organisation även för spridning av den dokumentära filmen.

Jag har därför föreslagit att särskilda medel avsätts för en ut-

veckling information, visningar, distribution och publicering

av

med målet att sprida information och kunskap om den doku-

m.m.

mentära filmen och därmed nå publik- och användargrupper.

nya

Särskilt bör uppmärksamma behovet hos barn och ungdom,

man

inom folkbildning och inom äldreomsorgen och vården. Ansvar för

detta bör läggas SFI och Centrum för dokumentär film.

I kapitel 4 redovisar jag ett förslag till ett Centrum for dokumentär film Filmvårdscentral förlagd till Grängesberg. I uppdraget har

med en ingått att analysera förutsättningarna för en filmvårdscentral i Grängesberg. Jag har kunnat konstatera avsnitt 4.2 att Grängesberg som lokalisering för filmvårdsverksamhet, efter vad som kan bedömas,

en uppfyller de lokalmässiga och tekniska krav rimligen kan ställas.

som Andra aspekter på tillgänglighet och service kan lösas genom uppkopplings- och överföringsmöjligheter via internet.

En stor del arbetet med att bevara den dokumentära filmen kom-

av

att handla ett medvetet och aktivt bedrivet insamlingsarbete mer om

ett förberedande filmvårdsarbete. Detta kräver särskilda kunskaper som i filmvetenskap och allmän kulturhistoria och historia, inte primärt tekniska kunskaper, och även kommer till användning vid analyser

som och katalogisering filmerna och därefter i olika sammanhang. Det

av finns därför skäl att utforma ett särskilt Centrum för dokumentär film avsnitt 4.3 övergripande verksamhet i Grängesberg och där

som en dels avdelning för insamling och dokumentation, en för tillgänglig-

en het och forskarservice för pedagogisk och utåtriktad verksam-

samt en het inrättas, dels själva Filmvårdscentralen med tekniskt ori-

m.m. mer enterade bevarandeuppgifter.

Vad gäller den tekniska "produktionslinjen" bör den anpassas till den volym film det rör sig även till en rimlig produktionsvo-

om men lym år. Jag redovisar därefter hur den tekniska verksamheten for-

per slagsvis utformas i den tänkta Filmvårdscentralen avsnitt 4.4 samt bilaga 2, varvid jag även redovisar organisation och personalbehov, utbildningsbehov samt behov tekniska l särskild studie

av resurser. en redovisas dels schematiskt ett "flödesschema", dels en volymbedömning och anpassning den tänkta filmvårdsverksamheten till Ma-

av skinhallen på gamla gruvområdet i Grängesberg. Ett särskilt, nationellt arkiv för långtidslagring av nitratfilm bör byggas i specialkonstruerade kasematter i anslutning till Filmvårdscentralen. Vissa delmoment kan

12 Sammanfattning SOU l 999:4 l

dubbleras eller flerdubblas För att höja produktionstakten liksom hela linjen kan dubbleras efter behov. En samordning med Rotebro Filmservice skall ske. I verksamheten skall ingå olika tjänster, skall kunna erbjudas som intresserade. Till dessa hör t.ex. uppdrag att registrera och katalogsom isera enskilda filmsamlingar, utarbeta filmkataloger, forskarservice och

forskaruppdrag, Föreläsningar, redigering och produktion film

av videokaseter, distribution hyrfilm video, försäljning Andra av o.s.v. tekniska tjänster kan erbjudas Filmvårdscentralen. Till dessa hör genom t.ex. uppdrag som att ta hand och vårda enskilda samlingar, kopiera om enskilda filmer och samlingar till video, ta hand och långtidslagra om film och videoband i andras ägo, Det finns här möjlighet o.s.v. att utveckla olika tjänster kan erbjudas intresserade, särskilt företag som och organisationer. Även andra tjänster med anknytning till filmvärdsarbetet, t.ex. digitalisering bilder och uppbyggnad som av av bilddatabaser, kan utvecklas. Troligtvis är bolagsform med SFI huvudägare den bästa lösen som ningen för verksamheten vid ett Centrum för dokumentär film med F ilmvårdscentralen. Praktisk verksamhet och ledning bör enligt min mening knytas till SFI med bas i Stockholm och lokal verksamhet en en i Grängesberg. En koppling till SFI:s och dess olika verksamheter med Filmarkivet, Filmbiblioteket, Cinemateket och distribution samt m.m. Rotebro Filmservice är naturlig situationen ut idag. En som ser samverkan mellan SFI och ALB, avseende kunskapsuppbyggnad, insamling m.m. samt forskarservice och tillgänglighet i allmänhet skall utvecklas. En nära samverkan med Ludvika kommun måste naturliga av orsaker ske.

Sammanfattning 13

Jag har i konsekvens med detta resonemang föreslagit att ett Centrum för dokumentär film med en Filmvårdscentral etableras i Grängesberg med målet att bevara och tillgängliggöra samt arbeta med att väcka intresse för dokumentär film. Utöver insamling och bevarande m.m. bör olika tjänster kunna erbjudas intresserade. Verksamheten bör bedrivas i bolagsfonn med SFI huvudägare med praktisk

som verksamhet och ledning från Svenska Filminstitutet. En styrelse ansvarar för verksamheten med självskrivna ledamöter för SFI, ALB och Ludvika kommun samt företrädare för hembygds- och

museerna, folkrörelsema, bildningsförbunden och landstingen och eventuellt bör en särskild rådgivande nämnd tillsättas ett stöd och bas för

som en samordning av verksamheten. Utöver insamling och bevarande

m.m. bör olika tjänster kunna erbjudas intresserade.

Verksamheten bör i dokumentations- och bevarandearbetet knytas till och ledas SFI i samråd med ALB. Jag har även föreslagit att

av frågan om hur Centrum för dokumentär film skall till SFI:s

anpassas organisation bör studeras i anslutning till den av Filmutredningen

föreslagna översynen.

Jag har i konsekvens med detta föreslagit att ett uppdrag till

ges Svenska Filminstitutet att i samarbete med berörda parter, främst Ludvika kommun i ett första steg utforma ett underlag grund för

som en etablering och successiv uppbyggnad Centrum för dokumentär

av ñlm med en Filmvårdscentral i Grängesberg.

I kapitel 5 harjag sammanfattat mål för bevarandearbetet och olika åtgärdsförslag samt genomförande i handlingsplan i tre steg.

en

I kapitel 6 har jag genomfört en analys av investerings- och driftskostnader, baserad på den bedömning av sakläget och de förslag som redovisats i kapitel 3 och 4. Det är dels fråga särskilda investerings-

om och utvecklingskostnader till följd av mina förslag, dels kostnader för drift m.m. som behöver byggas Jag har sett det att Ludvika

upp. som kommun svarar för restaurering och ombyggnad av de tänkta lokalerna i Grängesberg, varefter dessa hyrs det föreslagna bolaget. Verk-

av samheten bör enligt min mening drivas i bolagsform med SFI

som ägare i samverkan med bl.a. ALB och Ludvika kommun. De statliga medel som bör anslås bör tillföras SFI.

Jag har med hänvisning till detta föreslagit att medel avsätts för åtgärder för bevarande och tillgängliggörande den dokumentära

av filmen och i ett första steg medel för att ta fram ett projekteringsunderlag.

14 Sammanfattning

1 och

Bakgrund uppdrag

1 1

Bakgrunden

. Den fotografiska bilden och från förra sekelskiftet den rörliga bilden blev ett effektivt dokumentärt och massmedialt sätt att skildra 1900talets verklighet, i tidningspressen och ijoumal- och reportagefilmens barndom under seklets forsta decennier och inte minst i vår egen globala teve- och internetålder. Idag upplever vi alla, gott och

ont, en ibland påträngande närvaro i en verklighet formedlad av ett otal reportage och dokumentärer från världens alla hörn och skâdeplatser. Det visar om något den dokumentära filmens både historiska och dagsaktuella värde.

Filmen och filmremsan som bärare av rörliga bilder har fångat 1900-talets svenska samhälle ett alldeles eget och oumbärligt sätt och kompletterar andra informationsbärare. Det finns numera ett allmänt samförstånd om att särskilt den s.k. icke-fiktiva filmen har ett

oersättligt värde som historiskt källmaterial utifrån mediets särskilda kriterier precis som historiska "fakta" kan bevaras andra sätt i

arkivdokument, fotografier och föremål. Den film syftar har-

man till skillnad mot den fiktiva filmen- en inriktning att ett huvudsakligen dokumentärt sätt skildra verkligheten. Ämnesområdet är brettfrån korta journalfilmer till utförliga dokumentärer liv och arbete,

om natur och kultur. Tiden spänner från 1900-talets första år till 1980-talet och senare, även om ny teknik successivt ersätter celluloidfilmen.

Den fiktiva filmen spelfilm eller biograffilm även reklamfilm och

motsvarande anser man är huvudsakligen väl dokumenterad och be-

varad även om luckor finns särskilt vad gäller vissa av de äldre filmerna på nitratbas. Svenska Filminstitutet SFI är den institution som har till uppgift att bevara den svenska filmens kulturarv och Filminstitutets filmarkiv har omfattande samlingar svenskproducerad film

av och film som visats i Sverige tillsammans med annat dokumentärt material som manuskript, kataloger, affischer, Sveriges Televi-

o.s.v. sion SVT och Arkivet for ljud och bild ALB, i form av videokopior har likaså stora samlingar av äldre fiktiv film. Den fiktiva filmen har generellt sett i långt större utsträckning varit föremål for dokumentation och forskning, insamling och vård film i Sverige.

än annan

16 Bakgrund och uppdrag

Stora samlingar äldre icke-fiktiv film eller dokumentär film finns

av hos SFI, SVT och ALB. Till skillnad mot den fiktiva filmen är den äldre icke-fiktiva filmen till mycket stor del dock kvar hos beställarna, d.v.s. hos olika organisationer i samhället och hos enskilda. En stor volym äldre dokumentär film är utan tvekan ännu inte säkrad för framtiden.

Filmmaterialet i sig, tekniskt sett rörliga bilder upptagna traditionella filmbaser celluloid och olika format, är i varierande omfattning utsatt för förstörelse. I första hand sker detta p.g.a. materialets åldrande och kemisk-tekniska struktur, men processen har ofta påskyndats av felaktig förvaring och brist insikt och resurser i allmänhet. Detta gäller särskilt den icke-fiktiva filmen. Detta redovisas också från fiera håll samtidigt stora insatser görs för att värna om film-

som

hos de "tre stora" och hos fiera större företag och myndigheter erna, och hos arkiv och hembygdsföreningar. Den fiktiva film-

t.ex. museer,

tas idag hand SFI och ALB genom överföring till video, en om av men även inom detta filmmaterial finns stora volymer äldre film som behöver omkopieras eller restaureras. Volymen icke-fiktiv film som behöver tas om hand har man från bl.a. SFI:s och Svenska Museiföreningens sida tidigare bedömt till mycket omfattande, mellan 50 och 100 miljoner meter film olika bas och olika format. Enligt den enkät som genomförts under senhösten 1998 och den kompletterande analys som gjorts är bedömningen 40 60 millioner meter film. Till detta

kommer äldre dokumentär film i storleksordningen 40 50 millioner

meter film vid SVT och SFI, för vilken det även finns ett vårdbehov. Sammantaget handlar det ändå om närmare 100 millioner meter film för vilken det både på kort sikt och lång sikt finns ett vårdbehov. Detta kan t.ex. jämföras med de samlingar som finns av spelfilm vid SFI med c:a 14 15 000 titlar eller c:a 40 50 millioner meter film för vilken

- det efter hand finns ett varierande vårdbehov. Som en jämförelse kan anföras att SFI / Rotebro F ilmservice klarar av att behandla omkring 1 till 1.5 million meter per år.

Endast filmerna vid SFI, SVT och ALB är systematiskt registrerade och katalogiserade och tillgängliga för studium. De icke-fiktiva filmerna i övrigt är vad man kan se endast i begränsad utsträckning tillfredsställande registrerade / katalogiserade och oftast endast möjliga att se genom uppspelning på en efter hand allt äldre teknisk utrustning. Endast proportionellt sett liten del är Överförd till video. Det är en-

en dast Svenska Filminstitutet och Arkivet för ljud och bild som tillhandahåller sitt material för forskning ett systematiskt sätt; en del av

mer SVT:s material är tillgängligt genom ALB.

Till hotbilden hör således överhängande risk för att värdefull

en historia riskerar att förstöras inom området icke-fiktiv film, att det sak-

Bakgrund och uppdrag 17

nas kunskap om hur mycket film det rör sig om och tillräckliga resurser att erbjuda hjälp med omhändertagande, kopiering och långtidslagring samt studie- och forskarservice detta gäller även för de insatser som

görs av flera institutioner. Rent tekniskt är hanteringen av detta filmmaterial idag otillfredsställande och utifrån flera aspekter är situationen inte självklar vad gäller vem eller vilka som har ett uttalat, nationellt

för bevarande- och tillgänglighetsåtgärder av det äldre, icke-fikansvar tiva eller dokumentära filmmaterialet och har resurser för detta.

1.2 Filmerna

Här är inte platsen att skildra den icke-fiktiva eller den dokumentära filmens historia, men jag vill ändå som en bakgrund ge en kort sammanfattande beskrivning av det material det handlar om, även som en utgångspunkt för de bedömningar som görs i senare kapitel och avsnitt.

Rörliga bilder film visades första gången i Sverige 1896. De första svenska filmerna, än bara minutlånga, inspelades och visades

om året därpå. Sedan den tiden och fram till och med 1950-talet utgjorde den korta dokumentärfilmen en viktig och naturlig del i svensk filmproduktion och ett stående inslag i de kommersiella biografernas repertoarer. Den användes även inom folkbildning och skola och annan undervisning. Utanför de kommersiella biograferna fick främst SF:s skolfilmsavdelning från 1920-talet stor avsättning för undervisningsfilmer och skolfilmer. 1932 etablerades SF:s kortfilmsavdelning som utöver reportage och andra korta dokumentärer även omfattade beställningsfilm från myndigheter, organisationer, industrier och andra, ofta

maskerad reklam eller med allmänna PR-avsikter. med en

Inom folkrörelserna, kanske särskilt hembygdsrörelsen, liksom inom försvaret, inom näringslivet och en lång rad organisationer och samfund har filmen används dokumentation, undervisning, mark-

som nadsföring och propaganda. Det har varit ett brett flöde av korta aktuella journaler, turistfilmer, hembygds- och stadsskildringar, folklivsskildringar, företagspropaganda och industrireportage, lantbruksfilm och valpropaganda. Efter första världskriget växte ambitionerna i takt med mediets tekniska utveckling. Det gjordes dokumentationer av utdöende seder och bruk, hantverk och traditionella agrara näringar. Ett samarbete med etablerades filmbolaget Skandia och sen-

museerna av are Svensk Filmindustri SF. Det blev modet att göra filmexpeditioner till främmande länder likaväl som i vårt eget land och skildra dess natur och miljöer, kultur och traditioner.

Det finns oerhörd bredd alla beställningsñlmer från olika före-

en tag, verk och myndigheter, politiska samfund och t.ex. kooperationen.

18 Bakgrund och uppdrag

Det finns ett mycket brett register av dokumentär film 35mm och framför allt 16mm film, som på olika sätt alla är betydelsefulla samhällsdokument av stort värde för att belysa det svenska samhället under 1900-talet. 1950-talet medförde flera förändringar. Den kommersiella filmrepertoaren fick en annan karaktär. Spelfilmerna blev efter hand längre och utrymmet för korta forfilmer begränsades. Med televisionens intåg ändrades förutsättningar flera sätt. Den svenska televisionens reguljära sändningar inleddes i september 1956. TV bidragande var en orsak till att den hävdvunna journalfilmen och dokumentären dog ut biografrepertoaren, men samtidigt skapades en ny distributionsforrn och därmed en ny grund och ny fonn för journal-, reportage- och dokumentärfilm i kortfilmsformat. Sveriges Radio inledde tidigt en egen produktion film for sändning i TV, volymmässigt snabbt vida som översteg den tidigare kortfilmproduktionen. Även ämnesområdet vidgades. TV blev i stort sett det viktigaste for att och det forum i som praktiken var tillgängligt for svenska dokumentärfilmare vid sidan av den beställningsfilm som fortfarande fanns och finns kvar. TV - väckte också kreativa motrörelser och ett stort antal fria filmare framträdde med samhällsbelysande och samhällskritiska filmer. 1968 slöt sig fiera filmare till distributionskanal Film Centrum samman en egen med förgreningar över hela landet. Film användes länge i arbetet men med 1980-talet var tekniken så väl utvecklad att den bärbara videokameran successivt därefter kommit att dominera, om än inte överta, den tekniska produktionen. Steget hade dock tagits från celluloid till elektronik. Tyvärr har man inte förstått att videoband i princip har större bevarandeproblem än filmen. Materialet åldras framför allt ändras tekmen niken så snabbt att det finns stora svårigheter att hålla igång uppspelningsapparaturen. Arkivet för ljud och bild har enda myndighet som tillgodosett detta behov och har uppspelningsutrustning för flertalet videotekniker. På samma sätt utvecklas förhållandet med elektroniskt lagrade bilder i allmänhet. En särskild typ av dokumentär film är vad man kallat kompilatfilm, d.v.s. filmer som ställts samman av hopklipp och redigeringar äldre av film. Filmgenren kan sägas ha uppstått med sammanställningar av joumalfilmer från 1:a världskriget och blev med tiden vanlig även i TV, där inslag som "Guldkom från SF" blivit populära. Men filmgenren visar också värdet av att samla, vårda och bevara äldre dokumentär film. Ett område som ofta försummats i dessa sammanhang är den privateller amatörfilm, som från 1930-talet blev allt vanligare. Särskilt sedan introduktionen av 8mm-kameran har motiv- och ämnesvärlden vidgats

Bakgrund och uppdrag 19

och ett omfattande till volymen svårbedömt antal filmer har do-

men kumenterat särskilt den privata sfären med bröllop, födelsedagar, utflykter och sport, jul och andra högtider, med ett idag stort kul-

o.s.v., turhistoriskt värde. Även här har de lätta videokamerorna efterhand

övertagit filmandet.

Spännvidden inom den icke-fiktiva filmen är stor och genrerna har blivit många. Gränsen till den fiktiva filmen är flytande. Sanning och fakta är på film fråga urval och tolkning likaväl som konstnärlig

en om gestaltning. De allra flesta fiktiva filmerna är- precis inom litte-

som raturen skildringar och iscensättningar med verkligheten som ut-

gångspunkt och bakgrund. Man kan konstatera att även for den s.k. icke-fiktiva filmen handlar det inom för mediets teknik

om en ramen lika ofta personlig och medveten omtolkning av den verklighet som skildras. Den fiktiva filmen har dessutom ofta lånat dokumentärfilmens realism, miljöskildringar och beråttarteknik och omvänt. Dra-

madokumentären är idag etablerad och uppskattad blandform.

en Många kort- och långfilmer avsedda for biograferna innehåller dokumentära inslag eller skildrar miljöer och t.ex. olika tidsbundna värderingar stort historiskt intresse. Detta är i och för sig uppenbart och

av allmänt känt inte minst inom film- och forskarkretsar, men blir också särskilt tydligt när detta perspektiv fokuseras som vid den internordiska konferensen Historia och film, arrangerad bl.a. Stockholms uni-

om av versitet i november 1998, råkade sammanfalla med utredningsar-

som betet.

1.3 Begreppet icke-fiktiv film och

dokumentär film

Begreppet icke-fiktiv film definieras i relation till fiktiv film. Med en ambition att ringa ämnesområden och problemställningar som berör den dokumentära filmen skall inte utgå från att dessa skall begrän-

man

negation. Man kan i princip lika gärna tala om icke-dokusas av en mentär film de första filmerna verklighetsreportage i form av

- var kortajoumal- och dokumentärfilmer och därmed först plan.

Som framgått den ovanstående skildringen med icke-

av avser man fiktiv film vanligen film olika art och karaktär med ett övervägande

av dokumentärt, verklighetsskildrande innehåll. Ämnesområdet är brett. Med fiktiv film med dess betydelse något uppdiktat, inbillat, låtsat,

- av illusoriskt etc. vanligen i första hand biograf- eller

- avser man spelfilm, även kortfilmer olika slag, reklamfilm osv. Utveck-

men av lingen de senaste decennierna, inte minst genom televisionen, har visat

20 Bakgrund och uppdrag

att den "icke-fiktiva" filmen eller dokumentär film har haft och har en växande betydelse, för att inte säga dominerande. Jag har därför valt att huvudsakligen använda begreppet "dokumentär film" som ett positivt begrepp och syftar då film med ett alldeles eget värde och som har en ambition att skildra historisk en eller samtida verklighet att använda "fakta" eller har ambigenom en tion att skildra "verkligheten". Dokumentär film täcker ett brett spektrum av ämnen, tekniker, stilar och syften. Begreppet är även bättre genom sin anknytning till det i engelskspråkliga sammanhang ofta använda begreppet "documentary film". Gränsdragningen kan ändå i viss mån motiverad och tydliggör vara om inte annat, att de bevarandeåtgärder som hittills gjorts huvudsakligen varit inriktade den fiktiva spelfilmen främst insatser vid genom Svenska Filminstitutet och dess filmlaboratorium Rotebro Filmservice.

1 Filmmaterialet

Med film avses här tekniskt sett rörliga bilder upptagna traditionella filmbaser och format- således icke rörliga bilder upptagna och lagrade video eller i digital form. Det finns givetvis i princip ingen skillnad mellan fiktiva och icke-fiktiva filmer i detta avseende, annat än att biograffilmen vanligtvis spelats 35mm film. De i Sverige vanligast använda filmtyperna är nedanstående.

Bakgrund och uppdrag 21

Tabell De vanligastefilmtjøperna iSverige.

Film Film Tidsperiod Användningsområde

bas 35mm nitrat s/v 1897 " 954l professionell använd-

-

ning 35mm nitrat färg 1954 dito

1932 - 35mm acetat s/v "1950 dito

- 35mm acetat färg 1950 dito

- 9,5mm acetat s/v 1922 l930-talet privatfilmare, amatörer

- 16mm acetat s/v 1923 professionella. amatörer

- 16mm acetat färg 1935 professionella, amatörer

- 8mm acetat s/v 1932 1980-talet huvudsakligen amatörer

- 8mm acetat färg 1935 "1980-talet dito

- Super- acetat färg 1965 990-talet dito

- 8mm

Det material som omfattas av denna utredning har således en varierande utformning tekniskt sett: olika format, olika filmbas, varierande negativ och positiv film, svart / vit och färg, stumfilm eller ljudfilm, olika grad av tekniska och innehållsliga kvaliteter. Materialet åldras efter olika kemisktekniska kriterier. Särskilt allvarlig är situationen för det äldre filmmaterialet 35mm på cellulosanitrat, som är självnedbrytande och giftiga nitrösa samt är självantändande vid 35

avger gaser

40° C. Även acetatbaserna bryts successivt ned och ättikssyra - avger vinägersyndromet. Krympning, repning och andra tekniska skador förekommer i stor utsträckning och är ofta relaterade till dåliga förvaringsforhållanden och felaktig hantering.

De olika filmformaten har för uppspelning krävt särskilda avpassade projektorer. l takt med utvecklingen de senaste decennierna har kunskapen hur projektorerna skall skötas avtagit och resulterat i att film

om ofta förstörs. För 35mm film finns i stort sett ingen uppspelningsutrustning annat än i professionella visningssammanhang. Man har därför ofta valt att låta överföra aktuella filmer, detta gäller framför allt 16mm film, for t ex undervisning till video och därefter lagt undan originalfilmerna.

22 Bakgrund och uppdrag

1 Uppdraget

Sammanfattningsvis omfattar utredningsuppdraget Ku 1998-03, dir 1998:42, bilaga 1 två huvudsakliga uppgifter, nämligen

att utreda förutsättningarna för att bevara och tillgängliggöra icke- -

fiktiva filmer i framtiden, samt i konsekvens upprätta ett förslag till

en nationell handlingsplan för detta,

att bedöma förutsättningarna för att etablera en filmvårdscentral i -

Grängesberg.

Den kunskap som finns idag om icke-fiktiva filmer, d.v.s. främst volymen av filmbeståndet och dess tillstånd skall redovisas. Utredaren skall även lämna förslag hur en fördjupad inventering film-

av beståndet kan göras. Även översiktlig sammanställning

en av personer och organisationer som producerat film ingår i uppdraget. Samma sak gäller det statliga åtagandet vad gäller att ta hand om och tillgänglighålla icke-fiktiva filmer, hur ansvarsfördelningen ser ut och förslag läggas om ev. åtgärder för att förbättra situationen inom ramen för handlingsplanen. l förslaget skall vidare ingå en bedömning av upphovsrättsliga aspekter vid kopieframställning och kopiering till t.ex. video och tillgängliggörande för allmänhet och forskare. Vad gäller lokaliseringen av en filmvårdscentral i Grängesberg skall de tekniska behov och bl.a. ekonomiska och praktiska konsekvenser övervägas som kan finnas för bevarande och tillgängliggörande. Befintlig myndighetsstruktur skall i möjligaste mån vägas in. Slutligen skall förslagen kostnadsberäknas och innehålla förslag till finansiering.

Utredningsuppdraget har koncentrerats på att belysa frågor kring äldre icke-fiktiv film, eller film med ett huvudsakligen dokumentärt innehåll. Med äldre dokumentär film avser i första hand film producerad före ca. 1980. Det skall också noteras, att utredningsuppdraget omfattat rörliga bilder olika filmbaser, inte upptagna och lagrade video eller elektroniska media i övrigt.

I en delrapport 1998-08-30 redovisade jag enligt direktiven ansvarssituationen idag översiktligt och förutsättningarna för en lokalisering av en filmvårdscentral till Grängesberg. Där framförda uppgifter och synpunkter har kompletterats och arbetats i betänkandet.

I anslutning till delrapporten beslutades 1998-09-10 att försöka bilda sig en uppfattning om beståndet av icke-fiktiv film/dokumentär film och dess bevarandestatus m.m. genom en särskild, riktad enkät till ett urval förmodade filminnehavare som komplement till vad som i övrigt är känt. Som grund för bedömningen av möjligheterna att etablera

Bakgrund och uppdrag 23

filmvårdscentral i Grängesberg beslutades att genomföra en analys en

vårdteknisk "produktionslinje" och arkivmöjligheter m.m. och i av en anslutning till detta belysa möjligheten att konvertera befintliga, tilltänkta industribyggnader i Grängesberg, även som underlag för en kostnadsanalys. arbetet har skett i samarbete med Ludvika

Det senare kommun.

1 Utredningsarbetet

Utredningsarbetet har främst bedrivits en rad intervjuer, möten

genom och andra kontakter med sakkunniga och intressenter inom området av olika slag, bl.a. företrädare för Svenska Filminstitutet, Sveriges Television närmast programarkivet, Arkivet för ljud och bild och Filmvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet samt olika enskilda och organisationer, däribland bl.a. Svenska Museiföreningen, Sveriges Hembygdsförbund, Jernkontoret, Skogs- Lantbruksfilm LRF, försvarets AMF-film, Utbildningsradion, IOGT/NTO-rörelsen och Folkrörelsernas Arkivförbund och många fler samt några regionala filmföreningar och enskilda filmsakkunniga.

Kontakter och studiebesök har skett vid bl.a. National Film- Television Archive i London, Nederlands Filmmuseum i Amsterdam, och det Norsk Nasjonalbiblioteksavdelninga i Mo i Rana. Kontakter har även skett med representanter för filminstituten i Danmark och Norge. Några internationella och intemordiska konferenser som förevarit under utredningsarbetet har givit möjlighet att belysa olika anknytande frågor, bl.a. La Giornate del Cinema Muto i Pordenone i Italien, Historia och film Ekonomisk historia och Filmvetenskap och Technologies of Moving Images Filmvetenskap vid Stockholms universitet.

Genom enkäten, som vände sig till olika organisationer och deras lokalföreningar motsvarande i fem län, en rad verk och myndigheter samt ett antal större företag inom fem branschförbund och rad film-

en organisationer, har ett underlag skapats för att bedöma den volym film

kan finnas i samhället och behov hjälp med kopiering, vård som ev. av och lagring. Enkäten har följts upp med olika kontakter och stämts av mot vad som i övrigt är känt vid de större filmarkiven.

Upphovsrätts- och avtalsfrågor har diskuterats med sakkunniga vid kultur- och justitiedepartementen samt med flera berörda institutioner.

Bevarandefrågor och en vårdteknisk "produktionslinje" som underlag för den tänkta filmvårdscentralen har analyserats med hjälp av experter från Svenska Filminstitutet Rotebro filmservice AB. En bedömning behovet teknisk utrustning, bemanning, lokalkrav m.m.

av av har gjorts underlag för en kostnadsberäkning. Den tänkta etable-

som

24 Bakgrund och uppdrag

ringen av en Filmvårdscentral i Grängesberg har diskuterats med representanter för Ludvika kommun och en studie har belyst möjligheten att konvertera befintliga, tilltänkta industribyggnader i Grängesberg och som underlag för bl.a. kostnadsberäkningama.

Utredningens olika förslag har diskuterats under hand med olika intressenter och vid ett särskilt seminarium i januari 1999 med företrädare för olika engagerade inom området, bl.a. företrädare for Svenska Filminstitutet, Sveriges Television, Arkivet för ljud och bild, Riksarkivet, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Sveriges hembygdsförbund, Svenska museiföreningen, Dalarnas museum och Ludvika kommun samt for Statens kulturråd och Kulturdepartementet.

Särskilda samråd har skett med Svenska Filminstitutet och Ludvika kommun om förslagen till ett Centrum för dokumentär film med

en Filmvårdscentral i Grängesberg och dess etablering och den föreslagna verksamheten.

Kostnadsberäkningar och finansiering har diskuterats med olika sakkunniga och vad gäller en tänkt etablering i Grängesberg av en ñlmvårdsverksamhet m.m. i samråd med Ludvika kommun och länsstyrelsen och andra regionala instanser i Dalarna.

2 av dokumentärfilm en

Samlingar -

översikt

2.1 Inledning

Det finns, i vis mån redovisats ovan, ett mycket stort antal sam-

som lingar dokumentär film olika områden i samhället. Samlingarna

av finns ofta kvar hos dem producerat eller beställt filmer, mer eller

som mindre väl uppordnade och förvarade. De speglar samma sätt hela bredden alla de ämnen varit föremål för dokumentation med

av som hjälp rörliga bilder. Det finns flera institutioner, organisationer och

av företag har väl utvecklade filmarkiv, ofta med väl registrerade

som filmer och är tillgängliga för forskare eller för lån och uthyrning.

Det finns självfallet ett intresse av att se vilka som är upphovsmän-

och beställama bakom alla dessa filmer och vilka organisationer nen och har producerat filmerna Dessa och andra frågor

personer som berörs i den mån uppgifterna är kända i de följande avsnitten.

Många organisationer har en uttalad ambition eller ett uppdrag att samla och bevara rörliga bilder och därmed dokumentär film. Till dessa hör de "tre stora", d.v.s. Sveriges Televisions Programarkiv Tevearkivet, Svenska Filminstitutet och Arkivet för ljud och bild. Det finns även ett mycket stort antal företag använt film för dokumentära

som syften, marknadsföring och utbildning, fiera med idag omfattande filmarkiv. Hit hör också åtskilliga verk och myndigheter och statliga bolag, de större många arkiv och flertalet av de större

museerna, folkrörelsema, och lång rad enskilda verksamheter filmklub-

en som bar, enskilda filmare och inte minst många privatpersoner med familjens filmer.

För att i möjligaste mån kunna överblicka och bedöma beståndet av film i landet har utredningen genomfört riktad enkät, som skickats ut

en till olika organisationer och deras lokalföreningar motsvarande i fem län Stockholms län med särredovisning Stockholms stad, Dalar-

av

Västerbottens, Värmlands och Kronobergs län, rad verk och nas, en myndigheter samt ett antal större företag inom fem branschforbund och

rad filmorganisationer. Utifrån detta underlag har jag försökt been döma den volym film finns i samhället och ev. behov av hjälp med

som

26 Samlingar av dokumenlärflm en Översikt -

kopiering, vård och lagring. Enkäten har följts med olika kontakter upp och stämts av mot vad i övrigt är känt vid de större filmarkiven. som Enkäten har begränsats till vissa områden och medvetet inte ställt för stora krav tekniska bedömningar. Det har bedömts viktigt som att få så många svar som möjligt. Enkäten har fokuserat på volymen film, både avseende titlar och antal meter film, ämne, tillkomstår, filmbas och filmformat samt filmernas tillstånd, ettbevarandesom ur perspektiv har bedömts intressanta i detta sammanhang. Därutöver som har frågor ställts om upphovsrätt, tillgänglighet och vårdbehov samt om behov av tjänster från Filmvårdscentral. en ev. Utifrån svaren har dels en bedömning gjorts beståndet film av av m.m. inom de fem länen, dels en uppskattning hela riket. Till detta av har vägts de svar som inkommit från övriga målgrupper samt som exempel ett flertal länsinventeringar, bl.a. Film i Dalarna 1993 och Film i Värmland 1997, och några nationella och ämnesbegränsade inventeringar, bl.a. Försvarets filmer genom AMF-film Armé-, marin- och flygfilm, uppdaterad 1997, Skogs- och lantbruksfilm LRF, 1987, lOGT/NTO-rörelsen 1992, Arbetarfilmer Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek 1997 samt Jernkontorets inventering 1996. De tre större filmarkiven är av särskilt intresse: SVT, SFI och ALB. Som ett sätt att skapa överblick och göra jämförelser möjliga har jag valt att översiktligt beskriva dessa utifrån några olika perspektiv som sedan fått bilda en utgångspunkt och en jämförelsegrund för redovisningen av övriga filmsamlingar. Dessa är ansvarsområde uppgifter, ansvar, åtaganden m.m., samlingar avseende primärt dokumentär film, accession dito, registrering inkl katalogisering, scanning, m.m., bevarande vårdåtgärder, lagring, m.m. samt tillgänglighet informationslagring, sökbarhet, service m.m..

2.2 Filminnehavare och

filmproducenter

Av de stora produktionsbolagen har Svensk Filmindustri AB SF även dominerat produktionen av dokumentär film. De filmer producesom rats initiativ av SF finns till största delen i dag hos SFI och SVT. De filmer som SF har producerat beställning myndigheter av museer, och organisationer etc. återfinns såväl hos beställarna hos SFI och som SVT. Detta mönster gäller generellt för huvuddelen all svensk beav ställningsfilm. Därtill kommer två andra filminnehavare: distributörerna och filmlaboratorierna. Distributörernas innehav äldre film är av dock tämligen begränsat. Filmlaboratoriemas material har till stor del koncentrerats till SVT och till det enda kvarvarande filmlaboratoriet i Sverige, Filmteknik AB.

Samlingar dokumentärfilm en översikt 27

av -

En stor andel beställningsfilmen finns idag hos beställama: före-

av

myndigheter, organisationer Av enkätsvaren att döma är kuntag, 0.s.v. skapen dessa filmer synnerligen varierande. Det är därför svårt att

om utifrån filminnehavamas bilda sig klar uppfattning om film-

svar en samlingarnas omfattning, vilka filmer finns och hur väl bevarade

som filmerna är. Enkätsvaren dock översiktlig bild av innehavet.

ger en Huvuddelen filmbestândet utanför SFI och SVT utgörs av 16mm

av film, 70%, medan 35mm film endast utgör 3-5%. Resterande ca.

ca. 25% utgörs 8mm film. Intresset för att utnyttja Filmvårdscentral

av en är utifrån enkätsvaren mycket stort, framför allt för lagring, videoöver-

föring och rådgivning ett nyttjande filmerna i moderna och aktu-

om av ella mediafomier. Viljan att råda bot den bristande kunskapen om

film förefaller vara mycket stor.

l utredningen har vi valt att koncentrera att undersöka hur

oss mycket film finns kvar, inte hur mycket film som har producerats.

som En undersökning hur mycket dokumentär film har producerats i

av som Sverige skulle bli alltför tidskrävande, då i synnerhet 16mm och 8mm

film har producerats utanför etablerade produktionsbolag. Att göra en genomgång Statens biografbyrås handlingar är inte en tillförlitlig

av metod, då det utifrån Biografbyråns uppgifter kan vara svårt att avgöra vad skall betraktas dokumentär film. En stor del av de filmer

som som

utredningen skall behandla har aldrig varit avsedda för biografdissom tribution och har därmed aldrig inlämnats till Statens biografbyrå.

2.3 Sveriges Televisions programarkiv

Sveriges Televisions Programarkiv SVT ingår i koncernen Sveriges

Television AB och världens tio största arkiv inom sitt

anses vara ett av område. Verksamheten byggdes vid televisionens start 1956. Pro-

upp gramarkivet är lokalmässigt inrymt i Radiohuset i Stockholm. SVT

primärt endast egenproducerat material eller inköpt film, där sparar SVT äger rättigheterna och kan utnyttjas i den egna programpro-

som duktionen. SVT erbjuder kopieringstjänster tar inget eget initiativ

men till bevara dokumentär film generellt. De senaste åren har SVT visat

att faktaprogram mellan 50 och 60 timmar vecka, varav en 70 80

per procent är svensk- eller egenproducerat material.

Programarkivets samlingar omfattar i första hand Tevearkivet med

SVT egenproducerat filmmaterial sedan 1956. Hit hör också inköpt av filmmaterial olika slags dokumentär film; mest känt är SF:s journal-

av och kortfilmer. Film finns därutöver från bl.a. Europafilm, Skånefilm,

Svenska Paramount och SJ. De första arkivförvärven skedde på 1960talet och det äldre historiska filmmaterialet omfattar idag ca 100 000

28 Samlingar av dokumentärfilm översikt - en

titlar, från minutkorta journalinslag till längre dokumentärer 35mm och 16mm master, positiv och nitrat. Ämnesområdet är synnerligen brett. SVT:s egenproducerade material, d.v.s. från 1956, ligger huvudsakligen 16mm negativ och kopior, där bl.a. nyhets- och faktamaterial, skol-TV m.m. ingår. SVT är så sätt landets största arkiv för äldre dokumentär film, och omfattar sammantaget 46 millioner c:a meter film enligt SVT:s beräkningar i januari 1999, över 5 milj. varav meter förvärv av äldre dokumentär film. Nitratfilmen beräknas omfatta närmare l milj. meter. Bildarkivet, som också hör hit, har en stor samling pressbilder från 1865 1965 och SR/SVT:s företagshistoriska samling, sammanlagt - ca 5 millioner foton. Tillväxten sker eller beställd programproduktionen och genom egen genom vissa förvärv av nytta för den interna programproduktionen. Filmerna är registrerade och katalogiserade och manuellt sökbara i en särskild katalog. De är även till stor del registrerade i databas en som byggs upp successivt varefter filmer överförs till video vid ALB; för närvarande sker en Överföring SF-materialet. Programmaterialet är av sökbart i särskild intern databas. Materialet är i första hand tillgängligt för forskning genom ALB. SVT:s programarkiv är primärt ett internt arkiv för stöd för SVT:s produktioner. egna Filmerna förvaras huvudsakligen i ett eget arkivutrymme medan mastrar det värdefulla joumalfilmsinnehavet från SF och Kinocentralen är arkivdeponerade hos Rotebro Filmservice. Överföring till video sker efter hand hos ALB dokumentär film, varvid videokopia av en finns hos SVT. Inköpt och egenproducerat material ligger till största delen på film och behovet vård och kopiering bedöms omfatav som tande eftersom det äldre filmmaterialet behöver gås igenom och åtgärdas kontinuerligt. Ett särskilt filmarkiv finns för nitratfilm. Genom särskilda medel från Riksbankens Jubileumsfond sker överföring ett en av begränsat material till video vid ALB. Det finns generellt ett behov av vård av större delen av det äldre filmmaterialet, där t.ex. stor del en av den film som visas i olika historiska filmprogrampunkter är originalfilm på 35mm.

Samlingar dokumentärfilm Översikt 29

av - en

2.4 Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet SFI stiftelse, grundad 1963, verk-

är en vars samhet regleras och finansieras i avtal mellan staten, filmbranschen samt SVT och TV4. Avtalet beräknas förnyas under 1999, sannolikt enl. de förslag som lagts av Filmutredningen Ny svensk filmpolitik SOU 1998:142. Huvuddelen verksamheten är förlagd till Filmhus-

av et i Stockholm, där även bl.a. Dramatiska Institutet och Filmvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet finns, samt iRotebro och i viss utsträckning genom de tolv regionala resurscentra for film

som stöddes av SFI 1998.

Vid SFI svarar avdelningen Cinematek Information för dokumentation, filmarkiv, filmrestaurering, cinematek och information. Rotebro Filmservice AB, ursprungligen grundat 1934 och uppköpt SFI

av på 1970-talet, är en särskild laboratorieenhet med uppgift att

renovera syning, reparation, tvättning och kemisk renovering m.m., arkivera och handha distribution av film och videomaterial för SFI. Här finns även en digital avdelning. Man åtar sig även renoverings- och bevarandeuppdrag från externa beställare; idag förvaras film för ett åttiotal filminnehavare, huvudsakligen större företag och organisationer,

som för en ingångsavgift och därefter årlig avgift hyr arkivutrymme. Filmerna lagras i kasematter med kontrollerad luftfuktighet och temperatur.

SFI har i uppdrag att stödja produktionen av svensk film, främja spridning och visning och att bevara film och material film- och

av kulturhistoriskt intresse. Avdelningen Cinematek Information har bl.a. till uppgift att bevara det svenska filmarvet och dokumentera filmen som konstart och nöjesindustri, att göra filmarvet tillgängligt

genom regelbundna visningar samt öka tillgängligheten till samlingar och fakta om film till forskare, studerande och allmänhet. SFI har även till uppgift att stärka filmens roll i det lokala kulturlivet liksom att bedriva en filmpedagogisk verksamhet i nära kontakt med skola, föreningar och filmorganisationer. SFI har även publiceringsverksamhet och bl.a.

ger ut svensk Filmografi. Från och med 1997 har SFI särskilda medel för stöd till regionala resurscentra för film och video; under 1999 kommer dessa att finnas i 18 län.

Vid Filmarkivet utgör depositioner och förvärv drygt 18 000 titlar, huvudsakligen fiktiv film eller spelfilmer men även drygt 4 000 kortfilmer, däribland film cza 80% med ett dokumentärt innehåll. Vid Dokumentation finns ett omfattande material olika sätt publi-

som ceras om film böcker, bilder, affischer, etc. insamlat.

- program - Filminstitutets bibliotek är Sveriges specialbibliotek för filmlitteratur och samarbetar med Biblioteksfilialen för Filmvetenskap vid Stockholms universitetsbibliotek. Boksamlingen omfattar drygt 42 000 titlar

30 Samlingar av dokumentärfilm en översikt

-

och ca 1 200 tidskrifter. Arkivet omfattar bl.a. manuskript och textlistor, ett särskilt klipparkiv och ett bild- och affischarkiv.

Svenska kortfilmer i SFI:s arkiv består till större delen av dokumentärfilmer 35 mm avsedda för visning på biograf. Bland olika kategorier kan nämnas ett stort antal valfilmer, den äldsta från 1928, från de flesta politiska partierna. Bland företagsfilmer kan nämnas en stor samling filmer som presenterar olika delar av Kooperativa Förbundets verksamhet. En stor del av nordisk Tonefilms kortfilmsproduktion från 1950- och 1960 talen finns i arkivet. I filmarkivet finns i övrigt filmer deponerade av företag, institutioner och privatpersoner, bl.a. Svensk Filmindustri, Sandrew AB, Europa Film, Svensk

av Talfilm, Föreningsfilmo, Dagens Nyheter, Gatukontoret, Norrbottens museum, Ove Norrmans dödsbo, LKAB, Sveriges Turistråd, Moderata Samlingspartiet, Sparbanken, Stockholms Energiverk och Rädda Barnen.

Som grund för förvärv av film är regeln att av all film, som får ekonomiskt stöd från SFI, d.v.s. största delen av all svenskproducerad spelfilm och kortfilm, skall säkerhetsmaterial levereras tillSFI:s arkiv. En betydande del av de utländska filmer som visas offentligt i Sverige deponeras efter hand. Till detta kommer förvärv av äldre material, bl.a. enskilda filmsamlingar, kortfilm m.m.

En kontinuerlig katalogisering sker i SFI:s filmdatabas, där omkring 37 000 titlar är registrerade även film som inte ingår i SFI:s sam-

lingar. Litteratur och arkivmaterial i övrigt registreras genom biblioteket. Arkivet är även tillgängligt för forskare och nyttjas i första hand av forskare vid Stockholms universitet Filmvetenskapliga institutionen. Film från filmarkivet visas av SFI:s filmklubb Cinemateket, även i Göteborg och Malmö. Biblioteket är tillgängligt för allmänhet och forskare; litteraturen är katalogiserad och sökbar genom LIBRIS. Under 1997 utvecklades en websida, där information lämnas om SFI:s verksamhet. Kopiering och spridning inlevererat filmmaterial för

av kommersiellt bruk är inte tillåtet enligt avtal med upphovsrättsinnehavama.

Flera omfattande restaureringsprojekt har genomförts eller pågår, bl.a. av nitratfilm och färgfilm. Under senare år har arbetet med att

av restaurera fárgfilm från perioden 1953-1978 stått i fokus. Arbetet sker vid Rotebro F ilmservice.

Det kan vara intressant att se i vilken utsträckning filmerna kommit till användning i SFI:s visnings- och serviceverksamhet och vilka nyttjarna är. SFI har ställt samman följande redovisning av antalet "expeditioner", d.v.s. olika former service, för åren 1995 1997:

av -

SOU 1999:4l Samlingar av dokumentärfilm en Översikt 31

-

Tabell Antalet "expeditioner" vid Svenskaflminstilulet 1995 1997,

--

för medlemmar Fiimvetenskapligainst., 178 204 258 undervisning Fiimvetenskapligainst., 110 65 224 doktorander,forskare ALB,videobandningarför 51 100 18 forskare Övrigaexternakundervisningar 370 351 391 i Filmhuset Låntill utlandet,främst FIAF- 181 101 119 arkiv Lånfrån utlandet,främstfrån 246 276 221 FIAF-arkiv

2 341 2 368 2 469 filmer

2.5 Arkivet för och bild

ljud

Arkivet för ljud och bild ALB är en statlig myndighet och Sveriges nationalarkiv för inspelat ljud och rörliga bilder. Verksamheten inleddes 1979 och från starten införlivades Nationalfonoteket, bildat 1958 vid Kungl. biblioteket. ALB är lokalmässigt inhyrt i kontorskomplexet Gamisonen i Stockholm.

ALB:s verksamhet regleras i Pliktexemplarslagen 1993:1392. ALB:s uppgift är bl.a. att bevara alla filmer som visats offentligt i Sverige, videogram som framställts i minst fem exemplar, svenska fonogram och multimedier, alla program som sänts av Sveriges Radio och Sveriges Television fr.o.m. juli 1978 samt fr.o.m. maj 1991 alla program som sänts av TV4 och de satellitkanaler som utgår från Sverige. Dessutom tillkommer fr.o.m. 1994 ett urval av lokala TV- och radiosändningar.

I uppdraget ingår en retroaktiv insamling av ljud- och bildmaterial, bl.a. äldre svenska filmer.

Ansvarsområdet föreslås utvidgat till att omfatta även elektroniskt material som webbsidor m.m. enligt E-pliktutredningens förslag SOU 1998:1 ll.

ALB:s filmsamling består, förutom pliktexemplar fr.o.m. 1979, även av filmer som förvärvats efter forskarförfrågningar och filmer som ak-

32 Samlingar av dokumentärfilm en Översikt

-

tivt samlats genom kontakter med museer och andra institutioner, företag, organisationer samt privatpersoner. Filmerna överförs till video

ALB och återlämnas sedan utom i de fall när donatorn önskat att också filmerna ska arkiveras ALB. 1 ett särskilt samarbete med SVT kopieras f.n. samtliga SF:s journal- och kortfilmer. Den äldre dokumentära filmen exkl. den TV-producerade beräknas f.n. omfatta ca 6 100 titlar.

När det gäller äldre svensk film så sker en retrospektiv insamling inom de finns. ALB insamling omfattar all film som

resursramar som bedöms vara av kulturhistoriskt intresse. Pliktexemplar och förvärv av film överförs till professionella digitala videokassetter. Förvaringen sker i särskilda klimatarkiv. Originalfilmen återgår i de flesta fall till leverantören. Videoinspelningarna, liksom all elektronisk information, har begränsad beständighet och en "migrering" till nya bärare och system sker efter hand. Inspelningama katalogiseras i databaser som är tillgängliga för besökarna ALB:s forskarexpedition men också via ALB:s hemsida på Internet.

ALB har ett generellt medgivande i upphovsrättslagen att framställa kopior för forskningsändamål. För annan användning krävs tillstånd från upphovsmannen. Vid förvärv av äldre filmsamlingar skriver ALB ett avtal där donator i allmänhet medger användning för icke kommersiellt bruk inom ALB:s lokaler. Det gäller även den stora samlingen av SF:sjournal- och kortfilmer.

ALB har regeringens uppdrag att öka tillgängligheten till samlingarna och för nu förhandlingar med vissa av upphovsmännens organisationer i syfte att göra större delar av samlingarna tillgängliga för en bredare allmänhet.

ALB har en väl utvecklad användarservice. 1 ALB:s lokaler finns sju särskilt inredda visningsrum, samt åtta öppna platser. ALB kan dessutom erbjuda användarna ett grupprum för tio personer samt en videograf med storbildsvideo som rymmer 45 personer. Låneexpeditionen har öppet dagligen 6 timmar vardagar + kvällsöppet. Antalet forskarärenden är mellan 600 och 700 per år, antalet besök är i genomsnitt 13 dag. ALB har byggt ett system med fjärrlåneinstitu-

per upp tioner f.n. 36 st., företrädesvis bibliotek, där forskare runt om i landet har möjlighet att studera ALB:s material inklusive äldre dokumentärfilm. ALB för ingen särskild statistik över utlån Av doklumentärt material. Av c:a 22 500 beställningar sedan 1993 är c:a 2 200 beställningar av förvärvade bildproduktioner, exkl. spelfilm. Motsvarande siffra för pliktexemplar, spelfilmer och nyhetssändningar undantagna, är c:a 8 000.

Samlingar dokumentärfilm en Översikt 33

av -

2.6 Företag, myndigheter med flera

Svenskt näringsliv har beställt och själva producerat film sedan 1900talets första år; dels reklamfilm, dels filmer som dokumenterar produkter och/eller produktionsprocesser, s.k. industrifilmer. Gränsen mellan dessa kategorier är dock flytande, eftersom industrifilmerna producerades för att marknadsföra företaget. Skillnaden mellan reklamfilm och industrifilm ligger i att industrifilmerna har ett mer dokumenterade innehåll, är längre och visades mer sällan biografer, utan

utställningar, mässor och hos företagen själva.

Statliga verk och myndigheter har i mycket varierande omfattning beställt film för att informera sin verksamhet och pedagogiska film-

om

riktade till den personalen. Då huvuddelen av dessa filmer är er egna producerade efter 1940 och till övervägande del är tänkta att visas internt dominerar 16mm-formatet.

Vad gäller bevarande och tillgängliggörande dokumentär film

av sker insatser olika slag. Armé-, marin- och fiygfilm AMF-film har

av över 2 000 filmer, stora filmsamlingar finns t.ex. hos landsting och kommuner, vid SJ, Posten, Vägverket, Televerket, vid Volvo och Saab, vid SIDA Kommuner och landsting uppvisar betydande sam-

o.s.v. lingar film, variationen är mycket stor. Storstadskommuner som

men Stockholm och Göteborg har stora samlingar, medan många mindre kommuner helt saknar filmer. Filmerna är till ungefär lika del dokumeriterande och informerande.

En relativt stor andel industrifilmerna finns i dag hos SVT och

av SFI, enkätsvaren visar ändå att ett antal mycket stora industrifilm-

men samlingar finns ute hos företagen och att ett stort antal företag uppvisar mindre samlingar. Det är hos företagen den största andelen 20% 35mm-film återfinns.

På många håll har arkiverat det äldre filmmaterialet. Inom

man denna och särskilt inom näringslivet finns dock en stark hotbild

grupp och mycket material är väg att bortrationaliseras och förstöras. Hotbilden utgörs främst att filmmaterialet har blivit inaktuellt och

av bristande tekniska visningsmöjligheter och att kunskapen filmhant-

om ering försvinner t.ex. generationsväxlingar. Åtskilliga filmer,

genom

kan ha ett större värde, låter överföra till video och som man anser man därmed "rädda". Det finns ett behov av att rationalisera och hushålla med utrymmen, varvid det äldre filmmaterialet ofta glöms, gallras eller slängs. Det finns ett flertal exempel på detta som kommit fram i anslutning till enkätundersökningen.

34 Samlingar dokumentärfilm Översikt av e en

2.7 Institutioner, och

organisationer

föreningar

Ett stort antal offentliga institutioner kyrkor och samfund som museer, innehar tämligen omfattande filmsamlingar. Olika folkrörelser, som fackförbund, nykterhetsorganisation och bildningsförbund har i varierande omfattning producerat film. Folkrörelsearkiven runt i landet om förvarar en del av dessa film, enkätsvaren visar att det finns men mer filmer hos de olika förbunden och framför allt hos enskilda medlem-

mar. En stor men lättsammanställd kunskap finns också hos flera av dessa översiktligt arbetande organisationer och motsvarande verksamheter inom landet. Som exempel kan nämnas olika större branschförbund, KF, olika arkiv inom Folkrörelsernas Arkivförbund, Svenska Museiföreningen, Sveriges Hembygdsförbund, i fiera län Många o.s.v. av dessa har genomfört inventeringar och sammanställt förteckningar. De sammanställningar som finns är i regel översiktliga, oftast endast titlar och år och begränsade till det egna området, t.ex. ett län eller ett särskilt ämnesområde. Någon allmän, nationell översiktlig sammanställning finns bara undantagsvis. Ingen dessa institutioner eller av motsvarande tar ett ansvar för bevarande och tillgängliggörande som går utöver målen för den verksamheten. Det är egentligen endast egna inom museivärlden som en mer ambitiös bevarandeiskussion förts, bl.a. i samarbete med SFI och främst vad gäller nitratfilm. En mycket stor volym film kan således återfinnas hos dessa och hos olika ideella organisationer som t.ex. naturskyddsforeningar, turistföreningar och, framför allt, hembygdsföreningar. Osäkerheten är detta område mycket stor. En stor del dessa filmer förvaras dessutom hos av privatpersoner och har endast indirekt omtalats i enkätsvaren. Hotbilden här är densamma och förstärks ytterligare att genom många organisationer och föreningar har ekonomisk grund och en svag svårt att avsätta medel till att ta hand det äldre filmmaterialet och om ofta måste lita ideella insatser. På några håll stöder överföring man till video. Det är också många i anslutning till enkäten betonat som värdet av att det skapas för att ta hand det äldre filmmatresurser om erialet.

Samlingar dokumentärfilm översikt 35

av i en

2.8 Alla andra och amatörfilm

- privat-

Privat- och amatörfilm har vuxit stadigt sedan 1920-talet och framför allt sedan 1930-talet, särskilt sedan 8mm-filmens introduktion. Det är dock mycket svårt att uppskatta hur mycket film som förvaras hos enskilda Privata filmsamlingar innehåller allt från familjefilmer

personer. till hembygdsfilmer. Ämnesområdena är naturligen familj och fritid,

även natur, det finns också många filmer om t.ex. men resor o.s.v. men hantverk och slöjd. Det finns här stor och värdefull dokumentation

en

sällan finner säker arkivering i ett längre tidsperspektiv. Intressom en set för film lever kvar även de allra flesta idag övergått till video-

om kamera och är också markerat de många filmklubbar som finns

genom över hela landet.

Det här filmmaterialet är stort etnologiskt och kulturhistoriskt

av värde, särskilt det ofta redovisar privata perspektiv familj och

som samhälle stor närhet och spontanitet. Det är därför särskilt viktigt att

av det skapas möjligheter att detta filmmaterial tas om hand ett bättre

sätt.

Huvuddelen all 8mm-film återfinns i denna kategori, men också

av

mycket stor mängd 16mm-film. Hotbilden här är mycket stark och en

motsvarande karaktär redovisats ovan. Det är rimligt att anta att av som dessa filmer inte förvaras bästa sätt och risken för att mycket material skall kastas är stor. Mycket privat filmmaterial kan idag inte användas tekniska skäl och generationer saknar ofta intresse

av yngre

filmerna. En hel del har också överförts till video för att kunna visas av och originalmaterialet har ofta slängts.

2.9 Sammanfattning och kommentar

En sammanvägning enkätens och jämförelse och uppräkning

av svar en

i övrigt känt innehav äldre dokumentär film, bl.a. hos SVT, SFI av av och ALB och olika organisationer och företag m.f1., ger en förhållandevis kvalificerad skattning den bevarandevolym det handlar om.

av Sammanställningen har tidigare redovisats inriktats "äldre" do-

som kumentär film med tidsgräns framåt något vagt satt till 1980 eller

en cza 1980-talet.

Svaren från de fem länen, Västerbotten, Dalarna, Värmland, Kronoberg och Stockholm län samt Stockholms stad, har analyserats och sammanställts. Den bedömningen har gjorts att förhållandena i övriga län är någorlunda likartade och uppräkning de uppgifter som

en av inkommit har skett, Stockholm undantaget.

36 Samlingar av dokumentärfilm översikt

- en

En sammanfattning har gjorts i nedanstående schematiska tabeller, där uppgifterna således är cirkavärden och skattade. Det skall observeras att 8mm-materialet är inräknat i sammanställningen, vilket kan

ge en något skev jämförelsebild. Det är dock ett material är synnerligen

som aktuellt för olika dokumentations- och vårdåtgärder.

Tabell Dokumentär jilm. Volymberäkning fördelat efter olika format. Beräkning för riket i sin helhet baserad på enkätsvaren årsskiftet 1998/99, Exkl. SVT, SFI och ALB.

-

500 000 Summa 1 38 61 580 000-

39-56milj. m.

1 675 000

En mycketstordei amatörtiim.

Tabell Dokumentär Innehav film fördelat på olika slag filminnehavare.

av av Beräkning för riket i sin helhet baserad på enkätsvaren årsskiftet 1998/99. Exkl, SVT, SFI och ALB.

otek enskilda 15-20 8,91/2.16,35 1920-1980

En mycketstordel amatörfilm 8mm.

tutet Arkivet för ljud och 5 100 videoband 1900

bild

Tabell Dokumentärt7/m.Fördelningefter huvudinriktning.Beräkningför riket i sin helhetbaserad enkätsvarenårsskiftet1998/99.Exkl. SVT, SFI och ALB.

En mycketstordel amatörfilm 8mm. Tabell Dokumentär film. Fördelning efter ämnesområden. Beräkning för riket i sin helhet baserad på enkätsvaren årsskiftet 1998/99. Exkl. SVT, SFI och ALB,

j En mycketstordel amatörlllm 8mm.

Enligt de uppskattningar som tidigare gjorts kan det finnas mellan 50 och 100 miljoner meter dokumentär film på oli ka filmbredder och ba-

Denna bedömning har i någon mån reviderats under utredningsarser.

38 Samlingar dokumentärfilm översikt av - en

betets gång. De beräkningar som gjorts visar på storleksordningen 600 000 till 1 700 000 "titlar", varav mellan 100 000- 200 000 på 35mm och 16mm, eller mellan 40 och 60 miljoner meter film av olika slagen onekligen stor och svårgripbar mängd film i större eller mindre som grad är i behov av vård och andra åtgärder för att bevaras och bli tillgänglig. Siffrorna kan t.ex. jämföras med den volym film, Rotebro som Filmservice utför olika vårdåtgärder idag, nämligen cza l 1.5 mil- lion meter per år. Det som finns kvar av det äldsta filmmaterialet 35mm nitratbas är sannolikt till största delen bevarat olika insatser från SVT, SFI genom och ALB och museer och arkiv. I enkäten och i andra sammanhang redovisas dock att en del nitratfilm trots allt finns kvar i enskilda arkiv. Däremot finns sannolikt ett stort antal filmer 16mm från och med 1920-talet och från 1930-talet även ett värdefullt material på 8mm. En hel del finns självklart bevarat olika sätt likaväl det finns ett som stort och svårbedömt mörkertal av vad som verkligen finns av ursprunglig, original film i form av negativ och reversaloriginal. Ett stort antal enkätsvar, liksom ett flertal uppföljningssamtal, indikerar att det finns starka önskemål om hjälp med bevarande, kopiering o.s.v. Som framgår av tabellredovisningen utgör 8mm-filmerna mycket en stor volym. Ämnesområdena är framför allt familj- och privatlivet, men omfattar även hembygd, natur och flera andra områden. Det är huvudsakligen amatörfilmer, ofta i mer eller mindre oredigerat skick, men här finns även medvetet redigerade filmer kvalificerat slag. av mer Det här är ett ofta försummat filmmaterial och önskemål har framförts om hjälp med kopiering m.m. De tre största filmarkiven, SFI, ALB och SVT har tillsammans omfattande samlingar dokumentär film; för ALB:s del överförda till av video Till de beräkningar av filminnehav redovisats skall som ovan således tillföras de omkring 46 miljoner meter dokumentär film som finns vid SVT, varav cza 5 milj. meter förvärvad äldre dokumentär film och c:a 40 milj. meter egenproducerat material från 1956, samt cza 3 miljoner meter dokumentär film finns vid SFI. Som redovisats som tidigare finns det ett behov vård och andra åtgärder även detta av av filmmaterial även överföring till video film hos SVT sker kontiom av nuerligt vid ALB. Det finns också en tydlig hotbild mot den dokumentära filmen generellt som hänger samman med filmmaterialets förändring, teknikutvecklingen eller att filmernas innehåll inte längre är aktuellt eller av värde för filminnehavama. Till den första kategorien hör olika nedbrytningsprocesser, t.ex. nitratens förändring, krympning och blekning, ofta påspädd av dålig förvaring och dålig hantering. Till den andra kategorien hör att fungerande uppspelningsutrustning för äldre filmsorter,

Samlingar dokumentärfilm Översikt 39

av - en

t.ex. för 9,5 film, ofta saknas eller är bristfällig samtidigt som

mm videotekniken utvecklats snabbt de senaste tjugu åren. Många har då valt att kopiera, "rädda", filmen till video för att lättare kunna hantera och distribuera den och ofta har därvid originalfilmema slängts eller glömts bort och försvunnit. Det är utveckling som accelererat de

en senaste tio åren och såväl företag enskilda har "rationaliserat" och

som "gallrat". Detta är sannolikt det största hotet idag. Man har ofta inte heller uppmärksammat att även videobanden är utsatta för nedbrytning och uppspelningstekniken snabbt förändrats och foråldrats.

Det allvarligaste hotet är att många originalfilmer medvetet gallras ut eller slängs, att de inte längre används eller är inaktuella. Det

p.g.a. är många företag eller bildningsorganisationer som "rationaliserat" detta sätt och därmed sparat lagringsutrymme. Det här är ett akut problem och flera exempel denna har visat sig i anslutning till

process enkäten. Flera organisationer och företag har hört sig och utred-

av ningen har tvingats genomföra "räddningsaktioner" genom att anvisa och hjälpa till med omhändertagande av filmsamlingar hos bl.a. Svenska Naturskyddsföreningen och Slakteriförbundet och företag som Svenska Shell. Än fler exempel kan utifrån t.ex. SFI:s och ALB:s

ges

verksamhet. och museernas

Många filmer blir också med tiden "anonyma" så sätt att information vad filmerna visar, inspelningstid, upphovsmän o.s.v. för-

om svunnit. Detta gäller främst stumfilmer och särskilt sådana tagna för privat bruk eller hör till kategorien amatörfilmer, där en kommenterande text eller tal ofta saknas.

Den tekniska statusen varierar helt naturligt, i synnerhet 16mm-

men beståndet förefaller i tämligen dåligt skick. Dessa filmer är ofta

vara visade och därmed hårt slitna. Detta gäller framför allt all reversalfilm omvändingsoriginal och generellt för all färgñlm.

Den 35mm film finns hos företag, myndigheter och organisa-

som tioner i enkätsvaren något mindre vårdbehov, åtminst-

uppges vara av

kort sikt. På lång sikt är risken mycket stor att även dessa samone lingar inte kan bästa möjliga förvaring. Intresset för att få hjälp med

ges förvaring är indikation på att är medveten att man inte

en man om kommer att klara ett fullgott bevarande lång sikt. Den 35mm film

i sämre skick förvaras till stor del hos SFI Rotebro som uppges vara

Filmservice eller SVT.

Sammanfattningsvis kan volymen film utanför SVT och SFI bedöm-

mellan 40 och 60 miljoner meter. Till detta kommer det latenta as vara vårdbehov finns vid SVT och SFI inom dokumentärfilmområdet,

som

kan beräknas till 50 miljoner meter dokumentär film. Därutsom cza över kan tilläggas ett successivt tillkommande behov av vård av fiktiv film vid både SVT och SFI.

40 Samlingar av dokumentärfilm översikt

- en

3 överväganden och förslag

3.1 Inledning

Vilka har ett för att ta hand om och bevara den äldre dokumen-

ansvar tära filmen i Sverige Finns det medveten, nationell insamlingspo-

en licy Vilka insatser görs och hur sker ett tillgängliggörande av den film

hand Vilka möjligheter finns till ett vidgattillgängliggörsom tas om ande Hur skall ett konkret arbete kring dessa uppgifter utformas Det är några de frågor belyses i det följande.

av som

De olika forslag läggs fokuserar på den dokumentära filmen,

som främst den äldre även den i dag producerade, och syftar till ut-

men ökade bevarandeåtgärder för den historiska, dokumentära filmen och att göra den tillgänglig i ökad utsträckning, bl.a. genom att markera dess höga kulturhistoriska värde och vikten att dokumentär film

av generellt kommer till större användning på olika områden i samhället, inte minst inom utbildningsområdet. Uppdraget är nationellt övergripande och de förslag läggs syftar till att åstadkomma resurser för att

som bevara och tillgängliggöra det kulturarv finns i den dokumentära

som filmen.

För alla slag film, filmproduktion och filmvård finns givetvis

av flera frågor Som berörts i avsnitt 1.4. är utgångs-

som är gemensamma. punkten densamma, filmens tekniska utförande, filmbas, format o.s.v., och det behov finns bevarandeinsatser för fiktiv eller icke-fiktiv

som av film överensstämmer tekniskt sett. Det har därför befunnits naturligt att utgå från den filmvård bedrivs i Sverige vid Svenska Filminstitut-

som ets dotterbolag Rotebro Filmservice AB. Motsvarande erfarenheter finns i Sverige vad gäller arkivfrågor, kataloger och register och forskarservice vid såväl Svenska Filminstitutet, Arkivet for ljud och bild

Sveriges Televisions programarkiv och i viss mån vid övriga filmsom arkiv.

Jämförande studiebesök har genomförts vid några europeiska institutioner, redovisats Det har främst gällt den vårdtekniska

som ovan. hanteringen filmerna inför bedömning tänkt film-

av en av en vårdscentral i Grängesberg, även belyst andra aspekter som in-

men samling, katalogisering, tillgängliggörande och bevarandeplaner m.m.

42 Överväganden och förslag

De verksamheter som byggts i Sverige står sig väl i detta perspekupp tiv. Frågor av stort allmänt intresse är de olika kunskapsuppbyggande insatser som behövs för att sätta den dokumentära filmen i sitt rätta historiska perspektiv. Det är t.ex. stort värde att utröna vilka av upphovsmännen och beställarna bakom alla dessa filmer är, och vilka organisationer och personer som har producerat filmerna. Och vilka är alla de filmare och filmredigerare arbete och värderingar skapat vars den film som för oss idag framstår så värdefulla historiska dokusom ment Hur representativ är filmen till rådande tidsanda och tidsbundna värderingar ijämförelse med annan kunskap Den forskning pågår som visar på intressanta perspektiv på filmen historisk källa och nya som har givit intressanta analyser välfardsstaten, genusfrågor och mycket av annat. Här ligger många viktiga forskningsuppgifter. Att skapa möjligheter att bredda och fördjupa denna forskning är ett viktigt perspektiv en utökad tillgänglighet till såväl den dokumentära filmen till som den fiktiva. En del aspekter detta har i viss mån berörts i kapitel andra berörs i kapitel Uppdraget har som tidigare påpekats inte omfattat rörliga bilder andra media än film. Bevarande- och tillgänglighetsfrågorna är vad gäller videogram och elektroniskt lagrade bilder i princip likartade, särskilt för tidiga videogram inte producerats för offentligheten, t.ex. som privata eller amatörfilmer och instruktions- och undervisningsfilmer. Här har ALB ett ansvar för ett bevarande videogram enligt av pliktexemplarslagen, men frågan behöver belysas närmare särskilt vad gäller video från den privata sfären och är i flera avseenden jämföra att med situationen inom dokumentärfilmsområdet. Motsvarande situation byggs även efter hand tekniska lösningar tillkommer för upp som nya registrering och lagring rörliga bilder, med digitala kameror och av privat produktion av cd-skivor och multimedia, webb-siter, nya m.m. E-pliktutredningen SOU 1998:1 l l redovisar situationen inom detta område och föreslår bl.a. utvidgning pliktexemplarslagen och att en av bevarandefrågorna generellt bör ses över i ett större perspektiv, varvid även frågan om digital hantering rörliga bilder bör ingå. av

Överväganden och förslag 43

3.2 Ansvaret för den dokumentära filmen

3.2. l Överväganden

Vem eller vilka har ett ansvar for att den äldre icke-fiktiva filmen samlas in, bevaras och görs tillgänglig Jag belyser i det följande ansvars-

frågan utifrån i första hand två aspekter, dels vem eller vilka som har

generellt och nationellt, dels vad ansvaret omfattar särskilt ett ansvar avseende äldre dokumentär film.

resp. nyare

Det finns viss oklarhet någon institution eller motsvarande

en om har ett uttalat för att även den äldre dokumentära filmen tas om

ansvar hand och bevaras. Det kan dock klart konstateras, att detta ingår i det

uppdrag SFI har att dokumentera filmens historia i Sverige. SFI har också arbetat med detta, likaså SVT företagets förvärvsstrategi.

genom l ALB:s instruktion ingår innefattar äldre rörliga

även ett ansvar som bilder eller film och ALB har även arbetat med retrospektiv insamling

rörliga bilder. För den samtida dokumentära filmen, d.v.s. av yngre den produceras idag eller under de senaste decennierna, finns ett

som uttalat ingår i uppdragen for ALB och SFI och redovisas i

ansvar som

myndighetsinstruktion och stadgar. Möjligheterna till mer omfattresp. ande insatser hämmas dock i viss mån olika praktiska och inte minst

av ekonomiska begränsningar.

Ett något flytande gränsår mellan äldre och dokumentär film

yngre har jag satt till 1980, då ALB börjat verka och SFI fått utvidgat

cza uppdrag enligt ett nytt filmavtal samt att teknikutvecklingen tagit nya

steg med efterhand ökande produktion video av rörlig bild.

en

Ett generellt, nationellt kan tänkas finnas hos fiera institutio-

ansvar

rikstäckande verksamhet inom kulturområdet. Till dessa hör ner med en

verkande Nordiska museet och andra nationellt ansvarsmuseer som statliga inom den kulturhistoriska sektorn och nationella arkiv

museer

Riksarkivet med Krigsarkivet och Landsarkiven. I vissa avseende som bör även beakta "branschvist" fungerande organisationer som

man genomfört inventeringar och tagit ett for att underlätta och

ansvar genomföra bevarande, flera gånger i samarbete med SFI. Detta har

ett skett inom bl.a. Arbetarrörelsen, IOGT/NTO-rörelsen, Jernkontoret och

t.ex. inom hembygdsrörelsen och Svenska Museiföreningen och

genom länsvis i flera län länsmuseerna och regionala filmsammanslut-

genom ningar. Inom försvaret har stor satsning skett genom Armé-, Marin-

en och Flygfilm AMF-film.

Det finns idag främst två institutioner med ett övergripande ansvar: SFI, är stiftelse med staten Kulturdepartementet huvud-

som en som

44 Överväganden och förslag

man och med särskilda avtal med bl.a. film- och videobranschen, och ALB, som är en myndighet under Utbildningsdepartementet. Till dessa kan läggas SVT, är ett statligt aktiebolag under Kulturdepartesom mentet. Av dessa har SFI och ALB ett för att bevara idag produansvar cerad dokumentär film efter särskilda regler. SVT, dominerar som produktion och visning av dokumentär film, bevarar sin produktion i ett eget programarkiv; det etersända materialet även ALB. Det genom finns inget uttalat ansvar for äldre dokumentär film även stora inom satser gjorts och stora filmarkiv byggts vilket närmare redovisats i upp, kapitel De olika insatser sker i övrigt vid och i andra som museer sammanhang är trots allt av begränsad omfattning eller punktinsatser och handlar huvudsakligen om ett passivt omhändertagande film. av Svenska Filminstitutet har det nationella uppdraget att stödja produktionen värdefull svensk film, främja spridning och visning av av film och att, citerat efter senaste regleringsbrevet, "främja bevarandet och tillgängliggörandet av filmer och material film- och kulturhistorav iskt intresse for forskning och allmänhet". Se även avsnitt 2.2. Tilluppgiften hör således att bevara det svenska filmarvet och dokumentera filmen som konstart och nöjesindustri, att göra filmarvet tillgängligt genom regelbundna visningar samt öka tillgängligheten till samlingar och fakta film till forskare, studerande och allmänhet. Även kortom film och därmed äldre dokumentär film ingår här naturlig del som en även om en fokusering skett mot den fiktiva filmen och film med mer uttalade konstnärliga ambitioner. Vid dotterbolaget Rotebro Filmservice sker ett omfattande filmvârdsarbete med teknisk utrustning för att vårda, kopiera och renovera alla filmfonnat, även restaurering med digital teknik, samt lagring /arkivering film. Filminstitutet har på så av sätt byggt upp en betydande kunskap film och filmens historia i om Sverige som även omfattar den icke-fiktiva film producerats i som Sverige. ALB har ett nationellt uppdrag, i senaste regleringsbrevet utsom trycks som att "ALB har ett nationellt arkivansvar för de audiovisuella medierna och skall fylla viktig del i bevarandet det svenska kulen av turarvet." Som redovisas under avsnitt 2.3 är ALB:s uppgift bl.a. att bevara alla filmer visats offentligt i Sverige, videogram framsom som ställts i minst fem exemplar, svenska fonogram och multimedier, alla program som sänts av Sveriges Radio, Sveriges Television, TV4 och de satellitkanaler som utgår från Sverige samt ett urval lokala TV- och av radiosändningar. I uppdraget ingår retroaktiv insamling ljud- och en av bildmaterial, bl.a. äldre svenska filmer, bedöms kulsom vara av turhistoriskt intresse. Filmerna överförs till videoband, även äldre videogram kopieras, och ALB har tagit ett för att hålla tekansvar en nisk utrustning för att klara alla äldre film- och videotekniker. Materi-

Överváganden och förs/ag 45

alet lagras videoband, sedan ett antal år på digitala band, och en "migrering" av äldre videoband sker kontinuerligt. Sveriges Televisions Programarkiv, även avsnitt 2.4, prise sparar märt endast vid SVT producerat material eller inköpt film, där SVT äger rättigheterna och som kan utnyttjas i den programproduktioegna nen. SVT erbjuder kopieringstjänster tar inget eget initiativ till att men bevara dokumentär film generellt. Även Utbildningsradion UR har ett eget programarkiv, vari ingår egenproducerad dokumentär- och undervisningsfilm. Det etersända materialet ALB. sparas genom Nordiska museet är ett nationellt ansvarsmuseum för svensk kulturhistoria för tiden c:a 1500 till idag. Museet har de senaste decennierna prioriterat dokumentationen 1900-talets samhälle och skulle i detta av perspektiv kunna tänkas även för den dokumentära filmen. ta ansvar Museet använde tidigt film som dokumentän medel från 1923 och genomförde närmare hundratalet inspelningar folklivsfilmer i av m.m. samarbete med SF, men har idag i stort sett ingen filminspelningsverksamhet. Museets filmarkiv omfattar 250 titlar; flera förvärv ca varav av olika slag. Knutet till museet är även Fotorådet med ett särskilt sekretariat, som utgör nationell samverkande organisation för inen tressenter inom fotoområdet, där representanter för Riksarkivet, Kungl. Biblioteket, länsmuseerna och Sveriges Fotografers Förbund ingår. l Fotorådet har man utarbetat en särskild bevarandeplan för stillbildsfotografiet, dock inte rörliga bilder eller film. Nordiska museet har inte ansett sig ha möjlighet att ta ett samordnande för bevaransvar andet av den äldre dokumentära filmen, utan i dessa avseenden deltagit i det arbete som skett inom Svenska museiföreningen. Situationen är ungefär densamma för övriga och ansvarsmuseer specialmuseer inom den statliga sektorn och varierar huvudsakligen efter ämnesområden. Svenska Museiföreningen har arbetat med övergripande frågor som berört dokumentär film, bl.a. bevarandefrågor. Man har inte kunnat ta sig ett nationellt ansvar. Genom föreningens Film- och videokommitté har man under 1970- och l980-talen, bl.a. tillsammans med SFI, organiserat ett insamlings- och bevarandearbete kring nitratfilm och även medverkat till nyproduktion dokumentär film vid landets av museer genom det särskilda bidrag som utgick från Statens kulturråd under 5 år 1982 1987, och som resulterade i ett 80-tal nyproduktioner - av dokumentär film. Riksarkivet och Landsarkiven har i sina samlingar ett inte oansenligt antal dokumentära filmer följt med olika arkivförvärv. Något särsom skilt initiativ har inte tagits för att nännare arbeta med insamling, förvaring och tillgängliggörande av äldre dokumentär film. Däremot förekommer samråd inom olika samarbetsorganisationer, bl.a. muse-

46 Överväganden och förslag

och Folkrörelsernas Arkivförbund, kring frågor som även omfattar erna film. Även flera arkiv Stockholms Företagsminnen och Folk-

som rörelsearkiven erhåller depositioner film tar inga egna initiativ

av men att samla och bevara film.

Enskilda initiativ, får formulera det så, har tagits inom olika

om man områden flera institutioner, föreningar, organisationer och företag.

av Här föreligger i regel inget institutionellt stöd för de insatser som gjorts, utan främst ett för att dokumentär film är en viktig källa

engagemang till kunskap vår tid och ett medel till att skapa förståelse för

om utvecklingen det svenska samhället- och givetvis en markering av

av

insatserna. Det omfattar också industri-, undervisnings- och de egna folkbildningsfilm, för att nämnda några omfattande ämnesområ-

mer den. Detta visar också stor medvetenhet om värdet av doku-

en mentär film och film i allmänhet ett historiskt källmaterial och an-

som vändning inom utbildning och marknadsföring m.m.

Ett intressant undantag är försvaret, där Föreningen Armé-, Marin-

Flygfilm AMF-film förvaltar ett unikt och värdefullt filmarkiv, till vilket efterhand ytterligare filmer accederas. Samlingarna, som inte enbart omfattar militärt material, har byggts upp under lång tid, från 1920-talets början, och samlingen omfattar idag drygt 2 000 titlar med bl.a. unika historiska filmer från seklets första år. AMF-film används för bl.a. utbildning, försvarsupplysning och dokumentärfilmsproduktion. Filmerna är katalogiserade i en särskild databas och lätt sökbara. Filmerna förvaras sedan 1991 i klimatstyrda arkiv. Motsvarande insat-

har gjorts i mindre omfattning vid en del företag. ser

Man kan studera fiera nationellt verkande samfund och föreningar och konstatera, att stora ansvarstagande insatser gjorts inom detta område. Det är nationellt verkande organisationer som t.ex. olika fack- och branschorganisationer och större företag och koncerner. Till dessa hör bl.a. exempelvis Sveriges Hembygdsförbund, lOGT/NTO-rörelsen och Arbetarrörelsen samt t.ex. Jernkontoret och andra bransch- och industriförbund. Resultatet har oftast varit att åstadkommit ett

man medvetande filmens betydelse och den bevarandeproblematik som

om finns, samt förteckningar filmerna. Ett stöd för olika bevarande-

en av åtgärder har funnits och i vissa fall idag, bl.a. till kopiering till vi-

ges deo. Sammanfattningsvis kan konstatera, att det ansvar som tagits

man ändå omfattat ett "egenintresse" för den närliggande verksamheten

egna inom områden och att ett övergripande nationellt ansvarstagande

resp. inte varit aktuellt.

Det finns således idag två institutioner med ett uttalat nationellt an-

för att bevara även dokumentär film, nämligen SFI och ALB. l svar deras uppdrag ingår även äldre dokumentär film, däremot inte

resp.

särskilt uttalad uppgift att bevara och tillgängliggöra äldre dosom en

Överväganden och förslag 47

kumentär film eller icke-fiktiv film, d.v.s. film producerad före cza 1980. Det finns här skäl till att fokusera påjust den äldre dokumentära filmen som finns bevarad på olika håll i samhället och utforma ett uppdrag för mer konkreta och aktiva insatser inom detta område

Det finns en viss oklarhet om det uppdrag och ansvarsfördelning som idag råder mellan ALB och SFI. Det finns därför skäl till att samarbetsformer utvecklas kring den dokumentära filmen och de insatser som krävs avseende insamling, dokumentation, bevarande och tillgängliggörande.

Som situationen ser ut idag är det SFI som i störst omfattning och i ett brett pedagogiskt perspektiv arbetar med film. Det kan i och för sig diskuteras och synpunkter på detta har framförts i olika sammanhang

-

om det är lyckligt att ett bevarandearbete fokuserat den rörliga bilden filmbas delats upp två institutioner med en tredje stor aktör inom området, särskilt som utvecklingen går mot en allt större användning av digitala media. Stöd for produktion film behöver inte

av ny nödvändigtvis kopplas samman med ett bevarande av film. Så är inte förhållandet på de flesta andra områden, Lex. litteraturområdet. Som ansvarsområdena och uppdragen ser ut idag är det ändå SFI som har det mer omfattande ansvaret för film och filmens kulturhistoria, och en pedagogisk och teknisk verksamhet kring film, särskilt genom avdelningarna Cinematek information och Rotebro Filmservice.

Det är min bedömning, att ett ansvarsåtagande för att ta hand om äldre dokumentär film eller icke-fiktiv film bör omfatta en verksamhet av det slag som sker vid SFI vad gäller fiktiv film. En grundläggande princip borde vara att säkerställa och lagra originalfilmerna under optimala villkor medan videokopior eller digitala kopior i första hand används för studier. SFI har en stor bredd i sitt arbete med främst fiktiv film filmarkiv, bibliotek, kringmaterial, visningsverksamhet och

distribution, filmvård, o.s.v. ALB har som myndighet ett ansvar vad gäller dokumentation av rörliga bilder och ljud generellt. Genom att ALB arbetar med videokopiering av film och inte lagrar film har här SFI större bredd och större erfarenheter på just filmområdet och särskilt vad gäller den historiska kontexten. En produktionslinje för att restaurera film bör sannolikt utformas efter de linjer som arbetet sker vid Rotebrolaboratoriet. Den service ALB och SFI erbjuder överstämmer i fiera avseenden bortsett från det etersända materialet i

- ALB och frågan framtida tillgänglighet och hur samordning

- om en skall utformas bör närmare studeras. Det framstår som naturligt att ALB skall var delaktig olika sätt i den tänkta framtida verksamheten och att ett utvecklat samarbete mellan ALB och SFI bör utformas for att nå optimala insatser vid kommande insamlingsarbete och forskarservice m.m..

48 Överväganden och förslag

Jag gör därför den bedömningen att särskilda insatser behövs inom detta område och att en särskild verksamhet för detta behöver byggas upp, förslagsvis som ett Centrum för dokumentär film med en Filmvårdscentral. Denna verksamhet och ledningen for den bör i det praktiska arbetet knytas till SFI. På så sätt kan sannolikt den kunskap och erfarenhet som finns inom SFI också bäst utnyttjas, samtidigt in-

som samling m.m. och tillgängligheten för studier och forskning bör samordnas med ALB.

3.2.2 Förslag

Det är viktigt att samhället tar ett övergripande ansvar för att rädda

den äldre dokumentärfilmen på motsvarande sätt görs för den

som

fiktiva filmen eller inom andra kulturområden. Jag vill med hänvis-

ning till ovanstående redogörelse föreslå att Svenska Filminstitutet

tilldelas ett uttalat ansvar även för den dokumentära filmen och får i

uppdrag att vidga sitt arbete inom filmområdet samt tillförs resurser

för detta. Ett samarbete skall etableras med ALB. Jag föreslår även

att ett Centrum för dokumentär film med lokalisering till Gränges-

berg bildas. I Centrum för dokumentär film föreslås en Film-

vårdscentral ingå. Centrum skall leda insamling och dokumentation

av dokumentär film i Sverige, särskilt äldre dokumentär film, och

arbeta med att väcka intresse för dokumentär film och göra den till-

gänglig. Verksamhet och ledning skall knytas till Svenska Filmins-

titutet. Förslaget redovisas närmare i kapitel

Beräknade kostnader för Centrum för dokumentär film redovisas

i kapitel

3.3 Insamling och dokumentation

3.3. l Överväganden

Som redovisats i kapitel 2 finns stora samlingar film olika håll i samhället. Det framstår som nödvändigt att ett mer målinriktat och uppsökande arbete måste inledas med syftet att dels fördjupa kunskap-

den film finns, dels genomföra olika insatser för att filmen en om som

hand, bevaras och görs tillgänglig. Uppdraget bör omfatta även tas om enskilda filmare och amatörfilm.

Amatörfilmen kräver särskilda insatser, då den vanligen ligger 8

film med generationsväxlingar och teknikutvecklingen leder mm som till att mycken film håller att försvinna. Detta material har inte varit uppmärksammat i någon större utsträckning och har stort etnologiskt intresse. Jag bedömer det så att här finns ett stort material med skildringar hur levt i Sverige, har en stor och spontan mänsklig

av man som närhet stort kulturhistoriskt värde, även som komplement till mer

av medvetna dokumentationer.

Ett medvetet insamlings- och dokumentationsarbete bör organiseras och ledas SFI och Centrum för dokumentär film och bedrivas till-

av

med ALB och i samråd med olika organisationer och föresammans ningar m.fl. kanske främst en regional nivå. Det kan ske i samverkan med t.ex. länsmuseerna och länens arkiv, bibliotek, studieförbund och filmföreningar som t.ex. Film i Dalarna, Film i Värmland m.fl. Arbetet bör omfatta att sammanställa redan utförda inventeringar och bygga vidare den enkät utredningen genomfört. En avstämning bör ske med arkiven vid SVT, SFI och ALB och med bl.a. produktionsbolagens inspelningsjoumaler och Biografbyråns register.

Ett aktivt inventerings- och insamlingsarbete kan genomföras som särskilda insamlingskampanjer länsvis med uppbackning av regionala TV-kanaler och med särskilda dokumentärfilmvisningar. SFI har här erfarenheter projekt "Kulturhistoria film", genomfördes

av som som i samarbete med och syftade till att ta hand om nitratfilm. Det

museerna är även viktigt att alla enskilda privatfilmare och amatörer omfattas av inventeringarna och och olika film- och videoklubbar förut-

uppropen sättes medverka. En programmässig uppbackning bör även göras SVT nationell nivå, liknande den satsning amatörfilm 8mm film gjordes SVT i början 1960-talet och lett till att en hel

som av av del 8mm film finns bevarad.

50 Överväganden och förslag

Till målet hör även att genomföra en kompletterade dokumentation av filmerna omfattande uppgifter inspelningssituation, medverkom ande, text- och annat material, m.m. För att göra det intressant att överlåta film till Centrum for dokumentär film bör filmrättsinnehavarna erbjudas viss ersättning. För en många personer som äger film råder den situationen att man idag ofta saknar fungerande uppspelningsutrustning. Det har också framgått av enkäten att många, både föreningar, företag och enskilda, har låtit kopiera äldre filmer till video. Både SVT och ALB erbjuder hjälp med kopiering får överta film eller göra kopia. Även SFI / mot att man en egen Rotebro filmservice kan erbjuda hjälp med kopiering. Det är viktigt att originalfilmerna samlas för att säkerställa ett långsiktigt och optimalt bevarande och även ett framtida refersom ensmaterial. Jag kan därför att lämplig ersättning kan att till se en vara ett självkostnadspris erbjuda en överföring till video av inlämnade filmer som kan bedömas ha ett värde att bevaras. En sådan kopiering av kan ske i anslutning till den vård och katalogisering som ändå skall göras och en kopia för studier skall framställas. Vid all insamling film av bör särskilda överlåtelseavtal upprättas, där ersättning och rättigheter regleras och där en ambition skall att kunna använda den aktuella vara filmen även i ett vidare, pedagogiskt perspektiv. Ett särskilt belopp bör avsättas årligen till en inköps- och ersättningsfond för att möjlighet ge till förvärv av film. För många organisationer och företag är det också värde att av kunna få sitt filminnehav omhändertaget och kunna erbjudas lagringsutrymme med optimala forvaringsvillkor. En sådan service erbjuder SFI /Rotebro Filmservice mot en viss avgift. En motsvarande tjänst för traditionellt arkivmaterial erbjuder t.ex. Dokumenthuset AB ett dotterbolag till Svenska Lagerhus AB och olika arkiv som t.ex. Stockholms Företagsminnen och andra företagsarkiv och folkrörelsearkiven. En sådan tjänst, vari skulle kunna ingå katalogisering, bevarandeåtgärder och kontinuerlig tillsyn och t.ex. redigeringshjälp framstår därför som attraktiv. Även tjänster med digitalisering material film, av annat än t.ex. stillbilder, ritningar, arkivmaterial i övrigt, skulle kunna knytas till detta, liksom olika filmvårdsåtgärder och lagring av film, redigering och kopiering till video, digitalisering o.s.v. Vad gäller forskning bör Centrum for dokumentär film även kunna initiera och driva forskningsprojekt relaterade till insamlings- och dokumentationsarbetet. Exempel ett forskningsprojekt kan vara att genomföra en översiktlig undersökning av material och problemställningar rörande vetenskaplig användning av film i Sverige eller att genomföra ett pilotstudium om användningen film och inom svensk medicinsk av

Överväganden oc/rföns/ag 51

eller naturvetenskaplig forskning. Den översiktliga undersökningen kan

dels kartläggning befintliga samlingar vetenskaplig film, avse en av av dels överblick över kringmaterial och t.ex. diskussionen kring film

en inom olika vetenskapliga discipliner, dels överblick över den

en vetenskapliga användningen film inom dessa discipliner. Pilot-

av studien kan fördjupad undersökning såväl diskussionen

avse en av kring användning film inom ett specifikt område, vilken betyd-

som av else filmen har haft för dessa discipliners utveckling och för hur forskningen har presenterats såväl inom forskarvärlden för allmänheten.

som En central aspekt är hur film har använts inom folkbildningsarbetet och

En sådan studie intresse för forskare inom de visuav museerna. är av ella vetenskaperna film, fotografi, konst och andra bildstudier och för vetenskapshistoriker.

Motsvarande skulle kunna göras för industrifilmen, t.ex. översiktliga undersökningar vilken industrifilm finns. Industrifilmer har ofta

av som visats internt inom bolagen för den personalen eller för kunder,

egna eller externt mässor och internationella utställningar. Mer detaljerade studier skulle kunna ta fasta hur bolagen har använt sina filmer,

också vilka estetiska kriterier varit avgörande för produktionmen som

filmerna industrifilmer är ofta mycket välgjorda och kan vara en av mycket vackert filmade. Industrifilmsprojekt kan förena filmforskare med historiker, ekonomihistoriker, social- och kulturhistoriker, etnolog-

m.fl. forkarkategorier. En inventering av hembygdsfilmer är en er mycket angelägen uppgift för Centrum för dokumentär film. En sådan studie skulle också, precis med Vetenskaps- och industrifilmerna,

som inbjuda till interdisciplinära perspektiv och involvera såväl histoiker och filmforskare som etnologer och hembygdsforskare.

Det är också viktigt att Centrum för dokumentär film tar sig an den stora och relativt outforskade mängden amatör- och privatfilmer som finns i Sverige. Även dessa filmer skulle kunna resultera i interdisciplinära projekt lokalt, nationellt och internationellt intresse.

av

Den film Centrum för dokumentär film skall ta hand om är av

som stort internationellt intresse och Centrum för dokumentär film skulle mycket snabbt kunna bli ett ledande internationellt centrum forskning kring dokumentär film, då sådana är mycket ovanliga. I synnerhet de fyra områden har skisserats här Vetenskaps, industri, hembygds

som och amatör-/privatfilm, är mycket lite utforskade även i ett internationellt perspektiv. därför möjligt för Centrum för dokumentär

Det vore film och för Grängesberg att bli ett internationellt centrum för forskning kring dessa filmer.

52 Överväganden och förslag

3.3.2 Förslag

En fokusering att rädda den äldre dokumentära filmen bör ske. Jag föreslår att särskilda insamlings- och dokumentationsinsatser genomföres, t.ex. länsvis eller riktade till t.ex. branschförbund eller via upprop i regional TV till privatfilmare. Arbetet skall ske genom SFI / Centrum för dokumentär film i samråd med ALB. Vid insamlingen skall en ersättning kunna erbjudas, t.ex. kopieringsservice och arkivering. Särskilda avtal skall upprättas för att klarlägga bl.a. rättigheter och ersättning. Jag föreslår att SFI får i uppdrag att närmare studera ersättningsnivå samt upplåtelseavtal. Jag föreslår att Centrum för dokumentär film från början skall initiera och leda forskningsprojekt kring vissa specifika områden t.ex. Vetenskaps-, industri, hembygds och amatör-/privatfilm med betoning insamling och katalogisering; och att internationella forskare knyts till dessa projekt. I kapitel 6 redovisar jag kostnaderna för arbetet med insamling och dokumentation.

3.4 Bevarande

3.4. l

Överväganden

Ett bevarandearbete bör ha som mål att säkerställa och lagra originalfilmerna under optimala villkor medan videokopior i första hand används för studier. Bevarandearbetet omfattar teknisk vård film på av olika bas och olika format. Till detta kommer rad kompletterande en arbetsuppgifter som handlar ljudläggning och kopiering och redigeom ring video och andra digitala format, samt arkivering. Arbetet med att bevara filmerna omfattar olika tekniska åtgärder från intagning och syning till arkivering eller lagring filmerna. en av Arbetet kan beskrivas som en "produktionslinje", där olika arbetsmoment och arbetsstationer ingår och i sin tur olika krav på som genererar lokaler, utrustning och bemanning. Den är huvudsakligen baserad på erfarenheter från Rotebro F ilmservice AB och från studiebesöken vid filmvårdsanläggningama i London/ Berkhamstead, Amsterdam och Mo i Rana. Tekniskt sett gäller samma behandling filmmaterialet den av som som bedrivs vid Rotebro Filmservice SFI idag. Rotebro Filmservice av har en väl utvecklad verksamhet omfattar områden rimligen som som

Överväganden och förslag 53

är aktuella beträffande dokumentär film restaurering, katalogisering,

lagring, service, arkivverksamhet De moment som kan till-

o.s.v. komma eller få en anpassad utformning handlar om registrering och katalogisering och frågor berör t.ex. 8mm film. Utformningen av

som de bevarandeåtgärder som blir nödvändiga bör ske efter denna principiella uppläggning.

En samordning av insamling, bevarandeåtgärder, tillgängliggörande och publik verksamhet bör ske vad jag kallat Centrum för dok-

genom umentär ñlm. Inom för detta skall Filmvårdscentralen i Gräng-

ramen esberg ha till uppgift att ta om hand, registrera, undersöka, reparera, bevara och lagra all dokumentär film i landet eller annan film som kan bli aktuell. Uppgifter som innehållsanalys, katalogisering m.m. är integrerade i arbetet. Resurser skall även skapas för att ta hand om film nitratbas och i mån behov även fiktiv film 35 mm, videogram

av mm.

Denna uppläggning ligger till grund för det förslag till den Filmvårdscentral inom Centrum för dokumentär film i Grängesberg, som redovisas konkret, tekniskt och lokalmässigt anpassad, i kapitel

mer avsnitt 4.4.

Enkätsvaren och information ger vid handen att det finns

annan stora volymer film på olika håll i samhället och att ett stort, men varierat behov av olika bevarandeåtgärder finns jfr kapitel 2. De tjänster

skall kunna erbjudas måste därför täcka hela fältet av ñlmvårdsâtsom gärder inklusive kopiering och scanning till video och digitala format samt möjlighet att arbeta med filmvårdsâtgärder med modernIT-teknik. Till detta kommer även långtidsförvaring under optimala klimatförhållanden för olika ñlmslag.

Även hos SVT och SFI finns behov utökade för såväl

av resurser vårdâtgärder som arkiveringsmöjligheter. SVT:s filmer är till största delen inte överförda till video och det direkta behovet av översyn och vårdåtgärder har bedömts omfattande. Filmerna förvaras huvud-

som sakligen i eget arkiv men också vid Rotebro Filmservice, samt i en särskild kasematt för nitratfilm Gärdet i Stockholm. En överföring till video digital-beta sker efter hand hos ALB. SVT behöver även lagringsutrymme för äldre videobandformat i original, som omkopierats men bedömts nödvändiga att bevara av olika skäl. Det framstår som olämpligt att nitratfilm och annan brandfarlig film förvaras i närheten

bostadsområden eller i tätbefolkade områden, varför en samordning av

lagring detta material med fördel bör kunna ske i Grängesberg. av av Hur SVT:s säkerhetslagring äldre film- och videomaterial skall ske i

av framtiden behöver dock studeras i särskild ordning.

54 Överväganden och förslag

SFlzs filmer förvaras dels i Filmhuset i Stockholm, dels iRotebro. Vårdbehovet är kontinuerligt och vårdarbetet sker vid dotterbolaget Rotebro Filmservice AB. Rotebro Filmservice har en väl utbyggd filmvårdsverksamhet med närmare 20 anställda i det direkta filmvårdsarbetet. Detta omfattar all teknisk filmvård och restaurering, även digital restaurering färgfilm av m.m., samt arkivring av främst fiktiv film uppdrag av SFI men även uppdrag av all slags film från olika externa filminnehavare. Den filmvolym, främst fiktiv film, som vårdas uppskattas till ca 1- 1,5 million meter per år. Flera särskilda räddnings- och restaureringsprojekt har genomförts eller pågår, bl.a. av nitratfilm och av färgfilm. SFI arbetar även kontinuerligt med att restaurera icke-fiktiv film nitratbas med särskilda medel. Det tekniska arbetet sker vid Rotebro Filmservice, där filmerna lagras i särskilda arkiv med kontrollerad luftfuktighet och temperatur; nitratfilmerna i särskilda kasematter. Vid Rotebro Filmservice arkiveras / lagras även film i hyrda lagringsutrymmen av ett flertal externa filminnehavare. Lagringsvolymen för SFlzs filmmaterial har beräknats till cza 3 milj. meter fiktiv film och cza 1 miljon meter icke-fiktiv film eller cza 3 000 kvm. Externa filminnehavare uppgår till ett hundratal företag eller motsvarande och den externa filmen omfattar cza 1 500 kvm lagringsyta. 1 detta fall kan det vara av intresse att studera möjligheterna att överföra denna film till nya, optimalt utrustade lagringsarkiv i Grängesberg. Arkivutrymmena anses vara i stort sett fulla och utbyggnad planen eras i anslutning till befintliga arkivbyggnader. Efter denna utbyggnad är en ytterligare utbyggnad svår att genomföra med hänsyn till kringliggande bostadsbebyggelse och stadsplaneläget. Det är min bedömning att utbyggnadsmöjligheterna i Rotebro är begränsade p.g.a. att anläggningen numera ligger i ett tätbebyggt villaområde, där de närmaste villorna ligger endast på ca 50 meters avstånd från nitratkasematterna. Jag vill därför redan i detta sammanhang föra fram den åsikten att en översyn av verksamheten vid Rotebro bör göras, där bör studman era möjligheterna att förlägga vissa delar av filmvård och arkivering / lagring till Grängesberg, särskilt av externt ägd film, medan distribution med distributionskopior m.m. kvarligger i Rotebro. Den bedömningen har även gjorts, att det är olämpligt att bygga ut nitratarkivet och att nitratfilmerna med fördel kunde lokaliseras till ett särskilt nitratfilmarkiv i Grängesberg inom ramen för F ilmvårdscentralen. ALB:s arbete med överföring till video film och SVT:s och av av andra svenska TV-stationers material och arkivering sker i Stockholm. Originalfilmen återgår till distributören och ALB arkiverar således inte film. Det lagrade materialet videoband har en begränsad beständig-

het och "migrering" till bärare och system sker efter hand. I

en nya nya princip skulle det möjligt att förlägga delar detta arbete till en

vara av nationell filmvårdscentral i Grängesberg, varifrån ALB till sitt arkiv skulle erhålla t.ex. videokopior de filmer levereras. ALB:s arkiv

av som i Stockholm växer kontinuerligt och även en lagring skulle kunna förläggas till Grängesberg under förutsättning att tillgänglighet och studiemöjligheter kan tillgodoses överföring via Internet till forskar-

genom arkivet i Stockholm.

Som framgått finns det även ett stort intresse för olika bevar-

ovan andeåtgärder, service och lagring från företag, myndigheter och föreningar och utbyggd Förvaring framstår nödvändig för att arkivera

en som film under optimala förhållanden. Enligt min bedömning finns även möjligheter till samlokalisering annat filmmaterial till Gränges-

en av berg, t.ex. för Förvaring och för vårdåtgärder av film som ägs av företag och andra och för vilken arkivering idag hyrs i Rotebro. Inrättandet av optimala lokaler för långtidsförvaring är därför en nödvändig åtgärd i förlängningen bevarandearbetet och för att motivera de stora insatser

av som i övrigt planeras.

Som jag redovisat under avsnitt 3.3 jag att arkiverings- och

anser lagringstjänster bör erbjudas och ingå i den tänkta filmvårdscentralens uppgifter.

Lokaler för arkivering med särskild kyla behöver dock inte inrym-

i berg i t.ex. M0 i Rana. Där har byggt särskilda lokaler mas som man inne i utsprängda volymer i berget intill själva filmvårdsbyggnaden. Dessa har tillförts optimal lagringsmiljö och försetts med särskild

en styrd kyla och särskild kraftfull ventilation och avfuktning. Berget underlättar nedkylning medför samtidigt en mycket hög grad

en men fuktighet, vid snösmältningen under våren uppemot 100% RH. I andra studerade fall är arkiv byggda med sedvanlig frys- och avfuktningsteknik med styrning för önskad temperatur och fuktighet och en i övrigt optimal lagringsmiljö, t.ex. iRotebro och i London / Berkhamstead. Kostnadsbilden förskjuts något mot proportionellt sett större kostnad för kyla. De sammantagna kostnaderna blir sannolikt lägre om man väljer att konvertera befintliga byggnader än att spränga och bygga lokaler i berg. Det framstår bättre ekonomi och bästa alternativ ur

som antikvariska aspekter att använda befintliga byggnader på Grängesbergs gruvområde och konvertera dessa för ändamålet. Se närmare avsnitt 4.4. och bilaga

Lagringsrum för nitratfilmen måste under alla omständigheter byg-

i särskilda byggnader efter de säkerhetskrav gäller, fastställda gas som

brandmyndighetema och sprängämnesinspektionen. Det ges här en av unik möjlighet att skapa optimal lagring de nitratfilmer som finns på

av olika håll i landet och bör bevaras så länge det går för att säkerställa

originalinformationen med hänsyn till materialets obeständighet. Enkätsvaren och information uttryck för starka önskemål annan ger om bättre förvaring, även från SVT:s och SFI:s sida. I Grängesberg finns goda förutsättningar för detta där alla säkerhetsaspekter kan tillgodoses samtidigt som ett nitratarkiv fysiskt kan förläggas nära den tänkta ñlmvårdscentralen. Sammanfattningsvis kan den bedömningen göras, att det finns stora volymer film olika håll i samhället för vilka stora behov bevaranav deåtgärder och arkivering finns. Åtgärder för detta är nödvändiga för att säkra värdefull dokumentär film för eftervärlden.

Förslag

Jag föreslår att en särskild Filmvårdscentral etableras i Grängesberg i tänkta byggnader inom gruvområdet med uppgift att ta hand om, bevara och tillgängliggöra film generellt med särskild inriktning en dokumentär film, även erbjuda olika kopieringstjänster men mm samt långtidsförvaring film och videoband. Filmvårdscentralen av skall ingå i den föreslagna Centrum för dokumentär film och verksamheten skall samordnas med Rotebro Filmservice inom SFI. Den tänkta utformningen redovisas närmare i kapitel avsnitt 4.3 och 4.4 samt i bilaga En kostnadsberäkning för etablering och drift redovisas i kapitel

3.5 och service

Tillgänglighet

3.5. l Inledning

För att det skall vara meningsfullt och motiverat- inte minst ekonomiskt att bevara i det här fallet film måste ett bevarande ställas i relation till hur materialet blir tillgängligt och kan användas för olika ändamål. En viktig fråga är därför hur de filmer bevaras skall som göras tillgängliga och i vilken omfattning de skall bli tillgängliga. Ett mål bör vara att all film skall tillgänglig för dels forskning på olika vara nivåer, dels för skolan och dels i ett vidare folkbildningsperspektiv för distribution och visning i olika sammanhang. Till detta bör läggas möjligheter att använda äldre dokumentär film helt eller delvis för nyproduktioner i seriösa sammanhang.

Överväganden och förslag 57

Det kunskapsmaterial är lagrat i den dokumentära filmen skall som kunna användas inom så breda som möjligt, där särskilt en angrupper vändning inom skola och folkbildning i allmänhet framstår som viktig. Det har framgått intervjuer och enkätundersökningen att det finns av önskemål hjälp med kopiering och med att kunna låna videokopior om dokumentär film. Den dokumentära filmen kan nå en bättre spridav ning att stödja detta och underlätta för skolor, AV-centraler, genom studieförbund att visa äldre såväl som nyare dokumentär film. o.s.v. Filmutredningen har i sitt betänkande även redovisat den dokumentärfilm används och distribueras genom AV-centralema, skolan som och olika regionala filmcentra. Här redovisas även starka önskemål om ett utökat utbud dokumentär film och kortfilm. av Utvecklingen går mot ökad användning rörlig bild i skolan en av och i andra sammanhang. AV-centralema ombildas till AV/Media och inriktas, utöver lagring, kopiering och distribution, även ett större pedagogiskt och stöd för media i skolan och vid andra engagemang utbildningsanordnare inom kommun, landsting och högskola. I skolan idag utvecklas den pedagogiska användningen av ljud och bild med interaktivitet och integrering text, grafik, bild och ljud. Det skapar en av användning även dokumentärt, verklighetsbaserat material av det ny av finns inom den dokumentära filmen. Dess värde växer därför slag som stadigt. Som jag det bör eftersträva en bred och enkel tillgänglighet ser man till all dokumentär film. För att få optimal kunskap vad filmen en om innehåller är det viktigt att filmerna registreras och samtidigt katalogiså uttömmande möjligt för att underlätta framtida nyttjande. seras som Till detta kommer insatser för att sprida och uppmärksamma värdet av olika frågor, där film kan tillföra kunskap samhället och belysa ny om olika perspektiv. En friare användning bör kunna tillgodoses dessa ur särskilda avtal, där filmen kan bli tillgänglig samtidigt som en genom ersättning garanteras. Rent tekniskt kan ökad tillgänglighet och spridning ske med kopen iering filmerna till video eller digital form för studier och visav annan ning medan originalfilmen bevarandeskäl endast är tillgänglig för av kvalificerad forskning. Idag är tillgängligheten till äldre dokumentärfilmer övervägande begränsad till studier och forskning eller visning i filmklubbssammanhang eller motsvarande. Forskningen är främst tillgodosedd SFI och ALB, är givetvis möjlig vid museer och genom men andra filminnehavare med organiserade filmarkiv. mer

Gällande upphovsrättlagstiñning medger endast kopieframställning

med särskilt tillstånd från upphovsrättsinnehavaren. Samma sak gäller distribution och visning. Jag återkommer till upphovsrättsfrågoma i

avsnitt 3.5.4.

58 Överväganden och förslag

3.5.2 och

Registrering katalogisering

Vid SFl sker kontinuerlig registrering och katalogisering iSFI:s en en filmdatabas, även vissa filmer inte ägs SFI är värde av som av men av för svensk filmhistoria. Registrering och katalogisering omfattar all film, även äldre dokumentär film, i Filmarkivet. Katalogiseringen syftar till att utöver en serie basuppgifter beskriva innehållet så utförligt som möjligt. Litteratur och arkivmaterial i övrigt registreras genom biblioteket. Vid ALB registreras allt kopierat material och därmed även allt material med ett dokumentärt innehåll, således även äldre dokumentär film förvärvas retrospektivt, i olika databaser. Svensk som film- och videoförteckning är sökbar LIBRIS. Vid SVT är filmgenom erna katalogiserade och manuellt sökbara i särskild katalog. De är en även till stor del registrerade i databas byggs successivt en som upp varefter filmer överförs till video vid ALB. Ett stort material dokuav mentärt värde är mycket väl katalogiserat med korta beskrivningar av motiv och sekvenser. Programmaterialet är sökbart i särskild intern databas. Av enkätsvaren att döma och erfarenheter olika kontakter genom med institutioner, föreningar och andra genomfört övergripande som branschinventeringar finns ofta förteckningar över samlingarna eller filminnehavet, men av starkt varierande kvalitet. Vanligen registreras filmen med vissa basuppgifter. Till basuppgifterna hör i bästa fall titel, ämne, upphovsman, filmare, tid, samt teknisk information filmslag, om filmbredd och längd, färg eller svart/vitt det är negativ, origisamt om nal eller kopia. En framtida användning dokumentär film för forskning och i av andra, vidare sammanhang ställer krav optimal katalogisering, en där möjligheter skall finnas att söka information inom rad områden. en Endast en god katalogisering möjlighet att använda filmerna ger som kunskapskälla och utan att behöva igenom film för film. De internase tionella principer som fastställts FlAT/ISTA The International av Federation of Television Archives och FIAF La Fédération Internationale des Archives du Film och tillämpas vid SFI bör vägsom vara ledande. En katalogisering bör utöver basregistrering även omfatta en ämnen och motiv m.m. samt olika tekniska uppgifter. För detta ändamål krävs fortsatt uppbyggnad nationell dataen av en bas med uppgifter dokumentär film och baserad goda basdata om och bra söksystem. Katalogiseringen kan ske vid Centrum för dokumentär film och en registrering ske i den filmdatabas SFI byggt som upp efter internationella kriterier. En samordning bör ske med ALB. All dokumentär film, även i andra arkiv, bör bli tillgänglig och även ev. kopieras. Det bör även anslås särskilda medel för kompletterande

katalogisering och datainläsning katalogmaterial vid viktiga arkiv

av

tex. SVT. Databasen skall tillgänglig via internet och genom som vara särskild forskar- och studieservice och filmmaterialet möjligt att stud-

vid olika studiecentra vid SFI, ALB, utbildnings- och kulturinstituera tioner, m.fl. Tillgängligheten till register och katalog kan ske i olika nivåer och kunna nås via internet och de studiecentra som jag beskrivit

Önskad film skall kunna beställas för studium och lån via studieovan. centra efter särskilda regler.

Frågan behöver dock analyseras närmare och relateras till praktiska erfarenheter dokumentär film och hur den används, varfor det är

av lämpligt SFI och det föreslagna Centrum för dokumentär film i sam-

att råd med ALB får i uppdrag att utarbeta lämplig utformning.

3.5.3 Studie- och forskarservice

l ett arbete att förbättra tillgängligheten till den dokumentära filmen blir den service kan erbjudas forskare och andra intressenter viktig

som en fråga.

Tillgängligheten till den äldre dokumentärfilmen för att studera själva filmerna och kunskapen i övrigt dessa tillhandahålls till

om största delen SFI och ALB och med vissa restriktioner även

genom SVT. Även och andra filminnehavare med mer organiserade

museer filmarkiv, liksom AV-centraler och bibliotek mfl., tillhandahåller en

eller mindre omfattande service och har många gånger ett särskilt mer kunskapsmaterial.

Vid SFI är Filmarkivet tillgängligt för forskare och nyttjas i första

forskare vid Stockholms universitet Filmvetenskapliga instihand av tutionen, även viss begränsning finns de förhållandevis

om en genom höga framtagningsavgifterna för att studera film. Film från filmarkivet visas bl.a. vid Cinemateket, Dramatiska institutet och genom regionala filmcentra och olika filmstudios över hela landet. Bibliotek och arkiv är tillgängligt för allmänhet och forskare; litteraturen är tillgänglig genom LIBRIS. Kopiering och spridning inlevererat filmmaterial för kom-

av mersiellt bruk är inte tillåtet. SVT:s programarkiv är primärt ett internt arkiv för stöd för SVT:s produktioner även tillgängligt för

egna men viss forskning. Bandat filmmaterial är i första hand tillgängligt för forskning ALB. Allt videokopierat material vid ALB är till-

genom gängligt via forskarexpeditionen, där alla uppgifter om registrerat material är tillgängligt för alla intresserade; bandat material är tillgängligt för forskare enligt särskilda regler. Svensk film- och videoförteckning är sökbar LIBRIS. Kopiering och spridning av materialet är inte

genom

60 Överväganden och förslag

tillåtet enligt avtal med upphovsrättsinnehavarna. Se även avsnitt 2.3. - 2.5. Tillgängligheten till äldre dokumentär film är i övrigt varierande. Bäst är frågan löst vid AMF-film. Den film finns vid och som museerna vid olika institutioner och företag är i princip tillgänglig för studier och ofta för utlån och visning. Många gånger sker detta genom museernas arkivexpeditioner eller informationsenheter. Några särskilda restriktioner brukar vanligen inte förekomma. Däremot är kopiering och användning av film för nyproduktion inte tillåten utan särskilt tillstånd och olika användningsavgifter tas ut. Svenska Museiföreningens prislista för fotografiska arbeten senaste upplagan 1998 tar även upp rekommenderade användnings- och hyresavgifter för film. Arbetarrörel- Arkiv och Bibliotek förvarar ochilånar film har även sens ut men ett samarbete med Provision för kopiering och försäljning äldre dokuav mentär film video. Utbildningsradion har inte längre något filmarkiv utan programmen sparas video i ett eget programarkiv och det etersända materialet genom ALB, där det är tillgängligt för studium. Program av värde för skola och folkbildning upplåtes till AV/Mediacentraler för kopiering och distribution i icke-kommersiella sammanhang. Det finns även ett intresse att insamla, bevara och tillgängligöra av även yngre dokumentärfilm och dagens produktion dokumentärer av och bygga upp en studieservice kring detta. Det är därför viktigt hur en studie- och forskarservice organiseras och genom det tänkta Centrum för dokumentär film- i samverkan med SFI och ALB kan service till studiecentra på olika håll i landet. - ge Rent tekniskt kan en ökad tillgänglighet och spridning ske med kopiering av filmerna till video eller digital form för studier och visannan ning medan originalfilmen bevarandeskäl endast är tillgänglig för av kvalificerad forskning. Möjlighet att studera filmerna bör även kunna ske filmgenom att erna digitalt överföres via modern bredbandsteknik till olika studie- och forskarcentra. En överföring är idag tekniskt okomplicerad enligt expertis vid SVT och kostnaderna för datorer och rimliga. programvara Sådana studie- och forskarcentra bör knytas till existerande forskningsarkiv som ALB och SFI samt till AV-centraler, bibliotek, museer, skolor och andra kunskapscentra t.ex. det planerade kunskapstorget - Nordiska museet. Den form SFI:s distributionssamarbete med som olika filmstudios, AV-centraler m.fl. och ALB:s med fjärrlånesystem institutioner f.n. 36 st., företrädesvis bibliotek forskare som ger runt om i landet möjlighet att studera ALB:s material inkl. dokumentär film är förebildlig. En närmare studie bör undersöka hur brett ett sådant utbud bör och hur Studieformer och studietillstånd bör utformas vid vara de tänkta studie- och forskarcentra.

Samtidigt är det nödvändigt att originalfilmerna bevaras och kan

användas som referensmaterial. Detta får en allt större betydelse större risk som kan föreligga för omredigeringar och manipulation av kopiematerialet. En sådan risk kommer alltid att föreligga även det är

om belagt med förbud i enlighet med gällande lagstiftning. Jag återkommer till upphovsrättsfrågorna i avsnitt 3.5.4.

Upphovsrättsfrågor

Upphovsrättslagen omfattar även filmverk och bl.a. föreskrifter

anger om vem eller vilka som har rätten till ett filmverk och rätt till ersättning vid framställning av kopior eller°vid visning.

Avtal bör alltid upprättas vid omhändertagandet film varvid åt-

av gärder och rättigheter regleras. Det kan vara rena deponeringsavtal, d.v.s. avtal som berör film för vilken t.ex. endast vård och långtids-

en förvaring önskas och där rättigheterna kvarligger hos filmägaren. Avtalen kan även vara överlåtelseavtal, där filmen och rättigheterna övergår till Centrum för dokumentär film.

Det finns ett uttalat önskemål att kunna använda film i ett bredare sammanhang. Upphovsrättslagen medger rätt att använda film, även dokumentär film, för forskning och vissa andra sammanhang, bl.a. undervisning. I övrigt begränsas möjligheterna enligt vad som sägs i upphovsrättslagen.

Möjligheterna att använda film i ett vidare perspektiv måste därför ske enligt särskilda villkor. För att göra filmerna tillgängliga för studier och forskning men även i ett bredare undervisnings- och folkbildningsperspektiv kan särskilda avtal, upprättas mellan den/de över-

som som lämnar film och innehar rättigheterna och det tänkta Centrum fördokumentär film vara en lösning. Ett överlåtelseavtal bör omfatta rätt att kopiera film för studier och undervisning, för visning samt för

användning i seriösa sammanhang underlag för nyproduktion. Även

som tillstånd till försäljning auktoriserade kopior bör eftersträvas. Er-

av sättning för användning skall utgå och bör specificeras i avtalet. Det kan förmodas att för flera filminnehavare, t.ex. inom hembygdsrörelsen eller hos många enskilda, är detta ett intressant perspektiv där deras filmer kan komma till nytta på olika sätt.

För icke-fiktiv film eller dokumentär film gäller upphovsrättslagen som för all film. Schematiskt kan sägas att rätten till film upphör när

en den upphovsrättsliga skyddstiden har gått ut 70 år efter upphovsmannens filmares, producents, artistens eller motsvarandes död. Efter denna tidpunkt föreligger inga restriktioner för att använda filmen i olika sammanhang, annat än de villkor en ägare av den fysiska filmen i

62 Överväganden och förslag

fråga, t.ex. ett filmarkiv, kan ställa. Med upphovsmannens tillstånd, eller filmägares, finns alltid möjlighet att utvidga ett tillhanda-

en en hållande av filmen för olika ändamål och reglera detta i ett särskilt avtal.

Olika skyddstid gäller. I flertalet fall utgår skyddstiden 70 år efter upphovsmannens död. Filmer som inte har s.k. "verkshöjd", d.v.s. har en tydlig konstnärlig eller motsvarande kvalitet gäller skyddstiden 50 år från filmens upptagning. Exemplarframställning är tillåten för forskning och i vissa andra sammanhang. För många dokumentära filmer av rent registrerande karaktär och den amatörfilm eller privatfilm som jag anser är viktig att samla och bevara bör den kortare skyddstiden kunna diskuteras.

I det överlåtelseavtal som upprättas när film överlämnas till Centrum för dokumentär film bör bl.a. omfattning, giltighetstid och ersättning regleras. Ett särskilt belopp bör avsättas årligen till en inköps- och ersättningsfond för att ge möjlighet till förvärv av film. Skulle rättighetsinnehavaren inte vara känd bör avtal ändå upprättas för att reglera vårdåtgärder och olika rättigheter.

Jag ger här inte forslag ett sådant överlåtelseavtal utan föreslår att SFI och Centrum för dokumentär film får i uppdrag att tillsammans med ALB och i samråd med juridisk expertis utarbeta en avtalstext som anpassas till olika upphovsrättliga situationer och till filmmaterialet i analogi med de deponeringsavtal SFI, ALB och SVT har och vid t.ex. Mo i Rana och London..

Överväganden och förslag 63

3.5.5 Förslag

Jag föreslår att de samlingar av dokumentär film successivt

som kommer att byggas vid Centrum för dokumentär film skall hål-

upp las tillgängliga för forskning och annat studium, för pedagogisk verksamhet och för visningsverksamhet samt även för särskild auktoriserad bearbetning för nyproduktioner och för försäljning. En samordning och registrering bör ske med samlingar hos SVT, SFI, ALB, museerna m.fl. med målet att nå så bred kunskap möjligt

som om den dokumentära filmen i Sverige. För detta ändamål krävs uppbyggnad av en nationell databas för dokumentär film knuten till den filmdatabas som finns vid SFI. Databasen skall vara tillgänglig genom särskild forskar- och studieservice och filmmaterialet möjligt att studera vid olika studiecentra vid SFl, ALB, utbildnings- och kulturinstitutioner, m.fl. Jag föreslår därför att dessa frågor studeras närmare och att medel avsätts dels för detta och dels för att etablera denna verksamhet inom ramen för Centrum för dokumentär film.

Jag föreslår även att ett särskilda överlåtelseavtal upprättas vid omhändertagandet av filmer för att möjlighet till bredare

ge en användning av filmmaterialet, samtidigt som rättighetsinnehavarna garanteras ersättning. Jag föreslår att särskilda ersättningsmedel

avsättes för detta. Jag föreslår att SFI i samråd med ALB och juridisk expertis får i uppdrag att utarbeta avtalsaltemativ.

De kostnader som är förknippade med förslagen redovisas under kapitel

3.6 Att nå en publik

ny

3.6. 1 Överväganden

l utredningsuppdraget förutsätts att dokumentär film har ett värde i sig och att ett förbättrat tillgängliggörande kommer att väcka ett större intresse för dokumentär film. Jag finner det dock viktigt att beröra denna fråga, då den är av stor betydelse för hur viktig dokumentär film uppmärksammas och används i ett bredare sammanhang och därmed tillgängliggörs för en större publik.

Användningen av äldre och nyare dokumentär film skall ses mot bakgrunden av att den rörliga bilden får en allt större betydelse i dagens informationsflöde. Detta gäller alla, tar till sig olika slags reportage

som och dokumentärer och annan information via teve, internet, cd-skivor

64 Överväganden och förslag

eller annat sätt. Det är viktigt att man i detta mediabrus lär sig förstå den rörliga bildens och filmens sätt att fungera, lär sig diskutera

- budskap och betydelse, och lär sig att sätta den i sitt historiska och sociala sammanhang och lär sig vara kritisk mot det som sägs.

Jag vill i det här sammanhanget ansluta till den redovisning och de förslag som Filmutredningen lagt SOU 1998: 142, s 113 ff.. Utredaren pekar där bl.a. på vikten av att kvalitetsfilm når ut till barn och ungdom genom skolan.

Utöver skolan finns flera målgrupper som har ett potentiellt intresse även av dokumentär film med dess stora ämnesbredd. Det gäller t.ex. folkbildnings- och studieorganisationer, sjukhus och sjukhem, handikappverksamheter, företag och andra organisationer, där inte minst museerna i anslutning till sin utställnings- och pedagogiska verksamhet har ett ökat intresse av att använda dokumentär film som komplement.

Det är därför av stor vikt att dokumentärfilmer i likhet med spelfilmer och kortfilmer kan få en vidare distribution och att kulturförvaltningar och skolor i ökad utsträckning ges möjlighet att hyra eller förvärva bra dokumentär film på video direkt från ett Centrum för dokumentär film eller via kommunernas eller länens AV-centraler. Det är också viktigt att möjliggöra en utlåning video genom kommun- och länsbibliotek, vissa större museer och arkiv. En interurbanservice

av det slag som finns inom biblioteken skulle här kunna byggas upp. Idag finns även en låneservice vid ALB, som lånar ut videobandade filmer till vissa bibliotek för studium på plats.

För att nå dit behövs en utbyggd information och "marknadsföring" av dokumentär film, dess ämnesområden och vad man kan erbjuda som information och komplement till annan verksamhet. Det är möjligt att man skall arrangera särskilda dokumentärfilmsfestivaler och särskilda visningar olika håll eller ha särskilda programdagar i skolor eller i andra sammanhang. Informations- och distributionsmaterial måste produceras och informationskanaler utvecklas. Det är också nödvändigt att en publikationsverksamhet med skriftserier som behandlar viktiga filmer eller viktiga perspektiv på dokumentär film etableras, och videoserier med t.ex. klassiska filmer. Kanske kan en särskild, årlig dokumentärfilmfestival ett sätt att väcka uppmärksamhet, där pris

vara för årets bästa dokumentär delas ut.

För att möjliggöra en ökad användning av den dokumentära filmen är det nödvändigt att ersättningsfrågoma regleras i enlighet med det förslag jag lagt i avsnitt 3.5.5. Utlåningsverksamheten genom AVcentraler och bibliotek m.fl. bör avgiftsfri, däremot bör förvärv

vara av kopior kunna ske till en i det närmaste självkostnadsersättning.

Det framstår i detta sammanhang som naturligt att en utbyggd distribution och utlå-ning av dokumentär film sker genom SFI och att däri-

genom skapas, tillsammans med SFI:s utlån och distribution av spelfilm, en stabil organisation även för spridning av den dokumentära filmen. En samverkan med ALB och dess fjärrlånesystem bör utvecklas.

En samverkan med regionala film- och videocentra och organisationer som Sveriges Förenade Filmstudios, Bio Kontrast, FilmCentrum och Folkets Bio, som redan verkar inom bl.a. den moderna dokumentärfilmens område, bör byggas upp ytterligare.

Även det Filmmuseum diskuterats sedan länge bör i detta

som perspektiv förverkligas och då även omfatta den dokumentära filmen på ett tydligare sätt än vad som framgått av hittillsvarande programarbete. Ett Filmmuseum vid Filmhuset Gärdet i Stockholm eller i Filmstaden i

- Solna skulle tillsammans med Cinemateket kunna bli ett viktigt an-

sikte utåt för att väcka uppmärksamhet for även den dokumentära filmen och bli ett forum f"or visning och debatt kring alla slags filmfrågor. Detta hindrar inte även i Grängesberg i anslutning till Centrum

att man för dokumentär film kunde profilera sig med en musei- och visningsverksamhet inriktad på dokumentär film och dess arbetsvillkor.

3.6.2 Förslag

Jag Föreslår att särskilda medel avsätts för en utveckling av information, visningsverksamhet, distribution och publiceringsverksamhet med målet att sprida information och kunskap om den dokumentära filmen och därmed nå nya publikgrupper. Särskilt bör man uppmärksamma behovet hos barn och ungdom, inom folkbildning och inom vården. Ansvar för detta bör läggas på SFI och Centrum för dokumentär film.

De kostnader som är förknippade med förslagen redovisas under kapitel

66 Överväganden och förslag

4 Centrum för dokumentär film med

filmvårdscentral

4.1 Inledning

I uppdraget har ingått att analysera förutsättningarna för en filmvårdscentral i Grängesberg. Jag har valt att göra detta konkret genom

bl.a. studie tänkt produktionslinje och en programstudie av

en av en

anpassning denna till tänkta byggnader i Grängesberg och andra en av lokala förutsättningar. Detta har varit nödvändigt för att med någon realism bedöma bl.a. omfattning, personalbehov och kostnader.

Jag har under utredningsarbetets gång funnit att stor del av arbe-

en tet med att bevara den dokumentära filmen kommer att handla om ett medvetet och aktivt bedrivet insamlingsarbete som ett Förberedande filmvårdsarbete. För detta ändamål behövs med kunskap i

personer Filmvetenskap och allmän kulturhistoria och historia, inte primärt tekniska kunskaper. Denna kunskap kommer även till användning vid analyser och katalogisering filmerna och därefter i olika samman-

av hang vid tillgängliggörande, forskarservice och annan utåtriktad och pedagogisk verksamhet. Det finns därför skäl att utforma ett särskilt Centrum för dokumentär film övergripande verksamhet i

som en Grängesberg och där dels avdelning för insamling och dokumenta-

en tion, för tillgänglighet och forskarservice samt för pedagogisk

en en och utåtriktad verksamhet inrättas, dels själva Filmvårdscentralen

mm

tekniskt orienterade bevarandeuppgifter. med mer

Det är viktigt att fokusera ett räddningsarbete dokumentär film. En satsning ett Centrum för dokumentär film är också ett sätt att lyfta fram vikten att insatser för att bevara och tillgängliggöra

av dokumentär film genomföres.

Centrum för dokumentär film bör i den praktiska verksamheten och ledningen denna knytas till SFI. En samverkan mellan SFI och ALB,

av där studie- och forskarservice skall finnas, skall byggas vad gäller

upp kunskapsuppbyggnad, insamling samt forskarservice och till-

m.m. gänglighet i allmänhet.

Jag redovisar därefter hur den tekniska verksamheten produktions-

linjen förslagsvis utformas i den tänkta Filmvårdscentralen, varvid

jag även redovisar organisation och personalbehov samt behov av

68 Centrum för dokumentär

tekniska resurser. I särskild studie redovisas dels schematiskt ett en flödesschema, dels en volymbedömning och anpassning den av tänkta filmvårdsverksamheten till Maskinhallen gamla gruvområdet i Grängesberg. Sammanfattningsvis gör jag bedömning en av kostnaderna för etablering och drift med detta underlag. som Jag har även övervägt en självständigare ställning for Centrum för dokumentär film med en Filmvårdscentral i linje med del förslag en som förts fram regionalt och i andra sammanhang. Dessa förslag har syftat till att skapa självständig verksamhet, ett nationellt samlat en filmarkiv, i paritet med ALB och SFI. I förslagen har bl.a. hävdat man att filmberget, dvs. den stora volymen icke omhändertagen film, av kräver en stor statlig satsning ett nationellt filmarkiv, placerat i Grängesberg, där man skulle samla all film i landet och ta for ansvar vård och tillgänglighet. Hit skulle föra t.ex. alla filmer hos SVT man och SFI och andra statliga myndigheter osv. och delar verksamheten av vid SVT, SFI och ALB. Man har även målat bild att filmerna upp en av är fritt tillgängliga. En sådan satsning skulle omkring 400 ge arbetstillfällen. Sådana insatser behövs förvisso. Jag har dock bedömt dessa resonemang som orealistiska av flera skäl, inte minst ekonomiska och med hänsyn till ägo- och upphovsrättsförhållanden samt de stora omstruktureringar som skulle krävas. Det förslag till ett Centrum for dokumentär film som jag lägger har jag bedömt i praktiken som en realiserbar och ekonomiskt försvarbar insats för att få igång ett landsomfattande räddningsarbete filmområdet i mycket nära en framtid. Man kan det ett första steg i utvecklingskedja, då det se som en samtidigt är en plattform till större samordning nationella insatser en av på litet längre sikt och för etappvis utveckling och uppbyggnad efter en de möjligheter till ekonomiska och andra lösningar kan komma i som framtiden. Ett Centrum för dokumentär film också möjligheter till ger en utveckling av olika verksamheter med anknytning till bild och film, även i ett internationellt perspektiv.

4.2 Lokalisering Grängesberg

Här redovisas skälen till att jag föreslår etablering en av en filmvårdscentral i Grängesberg. Som redovisats i delrapporten 1998-08-30 har möjligheterna att av etablera en filmvårdscentral i Grängesberg bedömts utifrån vissa tekniska aspekter och bedömts plats och i samråd med Ludvika kommun, har även diskuterats med bl.a. SFI, SVT, ALB och flera men andra filminnehavare enligt vad redovisas i avsnitt samt med som

Centrum för dokumentärfilm... 69

Rotebro Filmservice och Dalarnas Som redovisats tidigare har

museum. studiebesök gjorts vid filmvårdsverksamheter i London, Amsterdam och M0 i Rana. Vissa jämförelser har också gjorts med parallella verksamheter, hur de byggts och hur de fungerat, bl.a. Kulturarvet i

upp Falun, Bildvårdscentralen i Strömsund och Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna, samt med några delprojekt inom det stora SESAM-projektet.

Till de aspekter diskuterats hör utformningen av

som produktionslinjer, lagring, tillgänglighet och service, de kvalitetskrav

bör gälla samt tillgängliga lokaler och möjlig anpassning av dessa som till önskade ändamål. Lokala Förutsättningar generellt, som lokalisering till Grängesberg och Ludvika kommun, avstånd till utbildningscentra, kommunikationer, lokal teknisk och IT-teknisk kompetens, rekryterings- och utbildningsmöjligheter och finansiering har även berörts och bygger de uppgifter lokala förhållanden som lämnats

om av Ludvika kommun.

Det har framgått Ludvika kommuns redovisning att en

av filmvårdscentral i Grängesberg skulle stort regionalpolitiskt och

vara av sysselsättningspolitiskt värde och betydelse för det lokala

av utvecklings- och profileringsarbetet. Detta är ett viktigt motiv till att förlägga filmvårdsverksamhet till Grängesberg men fråge-

en m.m. ställningen har ansetts ligga utanför det egentliga utredningsuppdraget. Någon jämförande studie förhållandena andra orter och i andra

av kommuner har inte ingått i uppdraget.

En flertal projekt från hela landet har visat goda erfarenheter av investeringar kulturområdet och att dessa givit goda synergieffekter. Ett exempel är t.ex. de regionala ñlmcentra etablerats på flera håll

som i landet eller effekter satsningar på vård och arkivering. Den

av tekniska utvecklingen gör att lokalisering och avstånd får allt mindre

betydelse.

En intressant erfarenhet kan i detta sammanhang dras en aktuell

av utredning. Inom för det Ludvika kommun initierade Projekt

ramen av Berget har Göteborgs universitet Institutionen för miljövetenskap och kulturvård hösten 1998 i utredningen Kulturvårdande strategier

- Utvecklingsarbete i Grängesberg redovisat betydelsen av hur olika åtgärder kan förbättra miljö och stimulera befolknings- och näringslivsutveckling. En filmvårdsverksamhet i Grängesberg skulle i

m.m. detta perspektiv betydelsefull regional utvecklingsmotor, inte

vara en minst utbildnings- och kulturområdet och för sysselsättning m.m.

I delrapporten gjordes den bedömningen att det finns goda lokalmässiga och andra förutsättningar att etablera filmvårdscentral i

en Grängesberg. En förnyad genomgång har skett tillsammans med Ludvika kommun. Bedömningen grundar sig att

70 Centrum för dokumentär

lokaler som kan byggas om för filmvårdsverksamhet med krav - en hög teknisk kvalitet finns, i första hand den s.k. Maskinhallen,

Centrallaven och Gruvstugan

bra kommunikationer inom Grängesberg och till Ludvika finns, liksom till t.ex. Borlänge-Falun, Uppsala och Stockholm, även dagliga för godstransporter

hög teknisk kompetens finns på olika områden inom kommunen, bl.a. genom ABB:s verksamhet, och vilja att utveckla en en

högteknologisk profil

ett väl utbyggt telenät finns med bl.a. höghastighetskommunikation för bild-, ljud- och dataöverföring bredbandsteknik

kommunen utvecklar ett stort skol- och utbildningsprogram, där ett koppling till en filmvårdscentral och mediautveckling blir naturlig

ett existerande samarbete inom utbildningsområdet finns med bl.a. - Högskolan i Borlänge, Dalarnas och Brunnsvik, bl.a. inom museum mediaområdet

ett stort intresse för film finns inom Dalarna, manifesterat bl.a. genom Dalarnas museums och Film i Dalarnas verksamhet

ett stort lokalhistoriskt och industrihistoriskt intresse finns - - Grängesberg och Ludvika ingår t ex i Ekomuseum Berglagen och flera museiaktiviteter finns i Grängesberg

filmvårdscentralen kan knytas till EU-projektet Berget, - en kulturhistorisk och turistisk satsning bl.a. i Grängesberg

kommun och landsting är villiga att ekonomiskt stödja etablerandet av en filmvårdsverksamhet och en utveckling denna av

nödvändiga investeringar har möjlighet att delfinansieras med stöd av EU-medel Grängesberg ligger inom Mål 2-området, olika regionala stödformer m.m.

Behovet av filmvårdsinsatser och lokalisering filmvårdsen av en verksamhet till Grängesberg har nyligen också studerats i den regionala

utredningen Innan filmen bleknat. Strategi för filmen i Dalarna - Sveriges filmlän 1998. Där framhävs bl.a. hur sådan verksamhet en

Centrum för dokumentär 71

skulle kunna få central roll för den regionala utvecklingen av film

en och media, särskilt omfattande verksamhet redan finns genom

som en Landstingets filmsamling, Film i Dalarna, Dalarnas museum, Säters biografmuseum, Högskolan i Falun-Borlänge, Mediautbildning vid Brunnsvik, Falu Media Center m.fl. institutioner och filmfestivaler i bl.a. Borlänge, Leksand och Säter. Detta skulle i sin tur utgöra ett stöd för samarbete med motsvarande verksamheter i andra län och en samverkan på ett nationellt plan.

Sammanfattningsvis kan konstateras att Grängesberg som lokalisering för filmvårdsverksamhet, efter vad kan bedömas,

en som uppfyller de lokalmässiga och tekniska krav som rimligen kan ställas. Det finns framgått även stora resurser och utvecklingsmöjligheter

som inom andra områden och filmvårdsverksamhet skulle i sig kunna bli

en kärnan i ett utbyggt arbete kring bild och media. Därmed inte sagt att motsvarande möjligheter inte kan finnas på andra håll i landet och nämiare storstads- och universitetscentra, där sannolikt ändå en majoritet forskare och andra intressenter finns.

av

De konsekvenser negativ art som kan uppkomma vid en

av lokalisering till Grängesberg handlar i första hand om svårigheter att hålla materialet tillgängligt för forskning och visning. Denna aspekt tillgänglighet och service kan dock lösas anknytning till t.ex.

genom en SFI:s och ALB:s forskarservice i Stockholm och genom uppkopplingsmöjligheter via Internet till Grängesberg och möjligheter att snabbt överföra även rörliga bilder. På detta område går teknikutvecklingen snabbt framåt och det är idag tekniskt möjligt att överföra och tillhandahålla studiemöjligheter med rimliga kostnader dör datorer och Särskilda satsningar behöver göras för att

programvara. garantera goda studiemöjligheter dels vid SFI, ALB och t.ex. SVT men även vid de föreslagna studiecentra vid universiteten och regionala

länsbibliotek och större kommunala bibliotek och landsarkiven museer, samt de statliga motsvarighetema.

Även rekryteringen personal med vissa specialkunskaper kan

av inledningsvis föra med sig vissa svårigheter, detta bör kunna

men bemötas med utbildningsåtgärder, vilket bl.a. erfarenheterna från likartade verksamheter vid Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna, Bildvårdscentralen i Strömsund och SVAR i Ramsele visat. Vid norska

Nasjonalbiblioteketsavdelninga i Mo i Rana har brist kompetent

personal varit ett de stora problemen, men den relativa isoleringen i

av den norska situationen är inte jämförbar. I fallet Grängesberg år närheten till ett flertal befolkningscentra inom regionen påtaglig och avstånden till Stockholm SFI, ALB m.fl. och till olika större orter och universitetsstäder Uppsala, Falun, Örebro m.fl. överstiger inte två

som -tre timmars restid och kan betraktas som försumbara.

72 Centrum för dokumentär flm...,

Andra negativa konsekvenser lokalisering till Grängesberg av en bedömer jag ha mindre betydelse, t.ex. transpoit- och som distributionsfrågor. Erfarenheterna från likartade verksamheter vid t.ex. Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna, Bildvårdscentralen i Strömsund och SVAR i Ramsele har visat att dessa frågor lösts tillfredsställande.

4.3 Centrum för dokumentär film

-

insamling, forskarservice och

information

Centrum för dokumentär film skall leda insamling och dokumentation av dokumentär film i Sverige och arbeta med att väcka intresse for dokumentär film och göra den tillgänglig. Vid Centrum skall finnas dels en avdelning för insamling och dokumentation, för en forskarservice samt för utåtriktad verksamhet dels själva en m.m., filmvårdscentralen med tekniskt orienterade bevarandeuppgifter. mer En nära samverkan med Ludvika kommun måste naturliga av orsaker ske. Troligtvis är bolagsform med SFI huvudägare den en som bästa lösningen för hur ñlmvårdsarbetet och de tjänster ingår bör som bedrivas. Centrum för dokumentär film med Filmvårdscentralen knyts i den praktiska verksamheten och ledningen denna till SFI. En koppling av till SFl:s olika verksamheter med Filmarkivet, Filmbiblioteket, Cinemateket och distribution samt Rotebro Filmservice bör ske mm men hur verksamheterna skall samverka med varandra bör närmare utredas av SFI och verksamheten i Grängesberg. I verksamheten skall ingå olika tjänster, skall kunna erbjudas som intresserade. Till dessa hör t.ex. uppdrag att registrera och katalogsom isera enskilda filmsamlingar, utarbeta filmkataloger, forskarservice och forskaruppdrag, föreläsningar, redigering och produktion film på av videokasetter, distribution hyrñlm video, försäljning Andra av osv. tekniska tjänster kan erbjudas F ilmvårdscentralen. genom En lokalisering av Centrum för dokumentär film med Filmvårdscentralen är tänkt till gruvområdet Malmen i Grängesberg och där i Maskinhallen, delar av Centrallaven och i ett särskiltNitratñlmarkiv, som närmare redovisas i illustrationer och programskisser i bilaga Arbetsuppgifterna kan beskrivas schematiskt enligt nedan vid en fullt utbyggd verksamhet:

Centrum för dokumentärfilm... 73 Tabell Centrumför dokumentärfilm. Avdelningsstrziktzøroch bemanning. Avdelning Personal

Ledning Platschef,assistent 2

Forskarservicem.m.

Handläggare,assistent 1-2

Pedagogiskverksamhet Ansvarighandläggare 1

Handläggare,assistent 1-2

Receptionist,telefonist 2

Filmvård Tekniskchef 1

Assistent 1

Teknisk personalse s. 68 20

cza30årsverken

En särskild styrelse skall för verksamheten. En rådgivande

ansvara nämnd bör tillsättas stöd och bas för samordning av

som en verksamheten. Det är viktigt att SFI arbetar nära ALB och SVT men även med företrädare för universitetsutbildning och forskning Filmvetenskap, hembygds- och folkrörelserna, bildnings-

museerna, förbunden och landstingen samt värdkommunen Ludvika. Styrelsen bör bestå sju ordförande och med självskrivna

av personer varav en ledamöter för SFI och ALB samt Ludvika kommun. Föredragande skall

chefen för Centrum för dokumentär film. vara

I den rådgivande nämnden skall representanter för olika intressenter ingå, såväl regionala nationella, t.ex. Filmvetenskap, Svenska

som museiföreningen, Sveriges Hembygdsförbund, den regionala hembygdsrörelsen, Dalarnas Film i Dalarna, skola och studie-

museum, förbund osv.

En enkel organisationsmodell kan tydliggöra den tänkta verk-

samheten:

74 Centrum för dokumentär

Tabell entrum för dokumentär flm. Förslag till organisation.

Styrelse

r I Rådgivande nämnd z I I

A. Ledning Samordning SFI/ALB

Admfunktioner

B. Dokumentation C. Forskarservice D. Pedagogisk verks.

E. Filmvård

4.4 Filmvårdscentralscentralen

- vård,

bevarande och teknisk service

Basverksamheten vid Centrum för dokumentär film den utgörs av tekniska verksamheten vid Filmvårdscentralen. Hur tänkt ett flödesschema kan utformas redovisas i bilaga Vad gäller produktionslinjen bör den till den volym film anpassas det rör sig även till rimlig produktionsvolym år. om men en per De första verksamhetsåren kommer sannolikt mycket mängder film stora att samlas in, vilken behöver registreras och i materialtyper, sorteras t.ex. nitrat- och acetatfilm. Därefter vidtar arbetet med identifiera att materialet, undersöka konditionen och föreslå åtgärder för att säkerställa ett bevarande. Efter reparation, tvättning, skall osv. materialet kopieras till filmmaterial och till videoband, nya samt digitaliseras fbr att kunna bli åtkomligt för forskning via internet. Det bästa sättet att långtidsbevara rörliga bilder är än så länge i form av film. Filmen bör därför packas i påsar enligt FICA-systemet och lagras i lokaler med kontrollerad fuktighet 35% RH +/- 5% och temperatur

Centrum för dokumentär 75

-6° +/- l°, varvid en lång hållbarhetstid på upp emot 500 år kan garanteras. Även ett arkivexemplar videoband bör liksom

av sparas en digital särskild databas.

fil i en

Ett särskilt, nationellt arkiv för långtidslagring av nitratfilm bör byggas i specialkonstruerade kasematter i anslutning till filmvårdscentralen. Det bör ligga lämpligt säkerhetsavstånd och vara utformat enligt gällande skyddsföreskrifter. Det finns ett allmänt önskemål om bättre lagringsmöjligheter för nitratfilm både från SFlts och SVTzs sida och gruvområdet i Grängesberg synes väl lämpat för detta.

Den redovisning görs här omfattar en produktionslinje. Vissa

som delmoment kan dubbleras eller flerdubblas for att höja produktionstakten liksom hela linjen kan dubbleras efter behov. En samordning med Rotebro Filmservice skall ske och en uppordning och Fördelning

olika uppgifter bör genomföras, t.ex. vad gäller hantering och av förvaring nitratfilm och långtidsförvaring av mindre frekvent

av filmmaterial dokumentär film. Organisation och personalbehov

samt av har redovisats i avsnitt 4.3 och för Filmvårdscentralen nedan, där jag även väger samordnad ledning för Centrum för dokumentär film.

en

I verksamheten skall ingå olika tjänster i anslutning till det som redovisats i avsnitt 4.3 och skall kunna erbjudas intresserade. Till

som dessa hör t.ex. uppdrag som att ta hand om och vårda enskilda samlingar, kopiera enskilda filmer och samlingar till video, ta hand om och långtidslagra film och videoband i andras Det finns här

ägo, osv. möjlighet att utveckla olika tjänster kan erbjudas intresserade,

som särskilt företag och organisationer. Även andra tjänster med anknytning till filmvårdsarbetet, t.ex. digitalisering bilder och uppbyggnad

som av

bilddatabaser, kan utvecklas och verksamheten i Grängesberg har av stora möjligheter att bli kärna för utbyggd verksamhet kring bild

en en och media och kunna erbjuda tjänster nationell nivå. Även

en internationellt, särskilt inom för ett östersjösamarbete, kan detta

ramen vara intressant.

Nedan redovisas schematisk produktionsmodell, som även in-

en kluderar bemanning och viktigare teknisk utrustning. Hur anpassningen till de aktuella byggnaderna på gruvområdet i Grängesberg, Maskinhallen, Centrallaven och ett nybyggt nitratfilmarkiv, redovisas i form av programskisser i bilaga 4.

76 Centrum för dokumentär

Tabell 10. Centrum för dokumentär flm. Filmvârdsverksamlzeten, Produktionsmode/l

r schematiskframställning

Organisation Personalkategori

Tekniska resurser

Ledning Teknisk chef 1 datorutrustning

Dataansvarig 1 datorutrustning

datorer,spolbordm.m. historiker Teknisk genomgång Filmtekniker 2 datorer,spolbordmanuella best.avvårdåtgärder och motor-drivna,specialutr. för nitratfilmm.m.

Reparationer,analogt Filmtekniker 4 tvättmaskiner,svällningsmaskiner,spolbord,datorer m.m. Reparationeroch Filmtekniker 4 digital utrustn.,scanner, digitalisering arbetsstation,recorder, m.m.,dataserverför internetåtkomst

G. Videokopiering Videotekniker 2 videoband-spelare scanner, kallning mm

Filmkopiering,fram Filmtekniker 3 kopierings-och framkallningsmaskiner, kemikaliekontroll

FICA-behandling Filmtekniker 2 FlCA-maskinmm

Arkivering,lagrings Arkivtekniker 2 Datorterminal,lyftar etc utplockmm

Cza20årsverken

4.5 Etablering och framtida utveckling. En

kommentar

Etableringen ett Centrum för dokumentär film med av en Filmvårdscentral bör rimligen ske successivt i serie etapper, där en programplanering, byggnadsplanering och upphandling m.m. genomförs och tidigt fasas med personalrekrytering och utbildning for de speciella arbetsmoment ingår ifilmvårdsarbetet. De förberedande som studier som redovisats i avsnitt 4.3 och 4.4 i bilaga 2 ovan samt

Centrum för dokumentärfilm,... 77

behöver därför studeras mer i detalj och ett mer detaljerat underlag behöver utarbetas både för offertupphandling och för noggrannare och mer aktuella kostnadsberäkningar.

Som ett första steg behöver dels en särskild styrgrupp / samrådsgrupp och dels en särskild projektansvarig med ett stabsstöd utses för detta förberedande planeringsarbete och för att genomförande den första fasen av den organisatoriska uppbyggnaden. Till projektgruppen behöver adekvat filmteknisk kompetens knytas på ett tidigt stadium.

Som redovisats ovan kan en fullt utbyggd filmvårdsverksamhet komma att omfatta en personalstyrka i storleksordningen cza 30 årsverken. Av dessa bör en knapp tredjedel ha särskild utbildning och kompetens eller postgymnasial utbildning, i övrigt en god

en allmänutbildning. En viktig fråga är därför personalrekryteringen, där särskild kompetens är nödvändig för arbetsledning och för specialarbetsuppgifter. För andra arbetsuppgifter behöver en särskild utbildning kunna genomföras på plats och anpassas till de aktuella arbetsuppgifterna, t.ex. filmhantering och inom IT-området.

Det är även möjligt att sikt kunna bygga upp en verksamhet med andra tjänster som berör film och rörlig bild och stillbild eller inom mediaområdet generellt samt kunna erbjuda tjänster inom dessa områden av t.ex. digitalisering av fotografier eller depåverksamhet för mediamatierial och service kring detta. Det kan gälla uppgifter avseende alla slag av film och videoband. En Länsbildcentral för Dalarna har t.ex. diskuterats. Även olika utbildningar kan knytas till verksamheten. Den föreslagna verksamheten i Grängesberg skulle här kunna bli en kärna för detta. Det finns även ett intressant internationellt perspektiv. Dessa kompletterande verksamheter får dock studeras i särskild ordning.

78 Centrum för dokumentär jilln..., SOU l999:4l

4.6 Förslag

Jag har tidigare i kapitel 3 redovisat skälen till och föreslagit etablerandet ett Centrum för dokumentär film med en

av Filmvårdscentral, förlagd till särskilda byggnader i gruvområdet i Grängesberg. l kapitel 4 har jag redovisat en tänkt utformning av verksamheten anpassning till befintliga lokaler i Grängesberg.

och en

Jag föreslår följaktligen att ett Centrum för dokumentär film med en Filmvårdscentral etableras i Grängesberg med målet att bevara och tillgängliggöra samt arbeta med att väcka och sprida intresse för dokumentär film. Verksamheten bör bedrivas i bolagsform med SFI

ägare med praktisk verksamhet och ledning knuten till SFI. En som styrelse ansvarar för verksamheten och eventuellt bör en särskild rådgivande nämnd tillsättas ett stöd och bas för verksamheten.

som en Styrelsen bör bestå av sju personer varav en ordförande och med självskrivna ledamöter för SFI, ALB och Ludvika kommun samt företrädare för bl.a. universitetsutbildning och forskning, museerna, hembygds- och folkrörelserna, bildningsforbunden och landstingen. En rådgivande nämnd bör knytas till verksamheten. Utöver insamling och bevarande bör olika tjänster kunna erbjudas intresserade.

m.m.

Filmutredningen har i sitt betänkande SOU 1998: 142 föreslagit en översyn SFl:s administration och ledning. Jag föreslår att en

av anpassning Centrum för dokumentär film till SFlzs organisation

av studeras i detta sammanhang.

Jag förslår i konsekvens med detta att ett uppdrag ges till Svenska Filminstitutet att i ett första steg tillsammans med Ludvika kommun utforma ett underlag grund for en etablering och successiv

som uppbyggnad Centrum för dokumentär film med Filmvårdscentral

av en i Grängesberg.

De kostnader är förknippade med förslagen redovisas under

som kapitel

5 En nationell en

handlingsplan sammanfattning

Enligt utredningsdirektiven skall utredaren föreslå en rikstäckande handlingsplan för hur icke-fiktiv film skall bevaras och göras tillgänglig. I tidigare avsnitt har jag definierat vad den icke-fiktiva filmen eller dokumentärfilmen omfattar vad gäller t.ex. ämnesområden och filmfonnat och redovisat bakgrund m.m. kapitel 1 och sakläget olika områden kapitel 2 och 3 samt lagt förslag till olika åtgärder kapitel 3 och 4. Sammantaget utgör detta delar i ett konkret handlingsprogram, en strategi för att bevara och tillgängliggöra den dokumentära filmen. Det ligger i sakens natur att jag föreslagit en serie grundläggande åtgärder. Hur utvecklingen sedan gestaltas kommer att bero en serie faktorer som inte kan överblickas idag. Det hela sammanfattas här.

Som övergripande mål bör gälla, att all dokumentär film som producerats i Sverige, i första hand äldre dokumentär film, skall samlas in, dokumenteras och bevaras samt göras tillgänglig för forskare och allmänhet. l anslutning till detta skall andra tjänster utvecklas.

I en första fas bör Centrum för dokumentär film etableras och den praktiska verksamheten bringas att fungera. Centrum för dokumentär film med en Filmvårdscentral etableras och knyts till Svenska Filminstitutet, som tilldelas medel för detta. En särskild styrelse tillsättes med representanter för SFI, ALB och Ludvika kommun samt företrädare för forskningsintressena, för museerna, hembygds- och folkrörelsema, bildningsförbunden m.fl. Lokalisering till Grängesberg genomförs och ett uppbyggnadsarbete sker tillsammans med Ludvika kommun. En styrgrupp tillsätts med särskild projektansvarig med ett

en stabsstöd utses för det förberedande planeringsarbetet och för att genomförande den första fasen den organisatoriska uppbyggnaden,

av därefter genomförs ombyggnadsarbetena i Maskinhallen, Centrallaven och Nitratarkivet. Parallellt med detta personalrekrytering och

bör en olika utbildningsinsatser inom t.ex. filmhantering och IT-området ske. Parallellt sker även upphandling av utrustning, intrimning m.m. Här ingår föreslagna åtgärder i kapitel 3 avsnitt 3.2. och 3.4. och kapitel 4 avsnitt 4.3, 4.4. och avsnitt 4.5..

I en andra fas bör en intensifierad insamling ske efter olika riktlinjer och inom olika regioner och i samarbete med nationella och regionala institutioner, som berörts i kapitel 3 avsnitt 3.3.1. Målet skall vara att

80 En nationell handlingsplan en sammanfattning

w

genomföra en fördjupad inventering över hela landet och praktiskt genomföra en insamling av äldre dokumentär film. Hur den praktiska insamlingsverksamheten och vårdarbetet skall utformas får bli ett ansvar för den föreslagna styrelsen. Rimligen kan den planeras under fas ett och inledas försöksvis, för ett intensifierat arbete med

men mer insamling och dokumentation måste hela produktionslinjen

vara utbyggd, d.v.s. inlämnade filmer måste kunna hand och full

tas om service kunna erbjudas. Här ingår åtgärder föreslagna i kapitel 3 avsnitt 3.5. och kapitel 4 avsnitt 4.3., 4.4. och 4.5..

I fas tre ingår en fortsatt uppbyggnad och etablering

av en kontinuerlig verksamhet. Här ingår fortsatt personalrekrytering och vidareutbildning, en utveckling av vårdinsatser, bevarande och lagring, en utveckling av tillgängligheten och en utbyggd studie- och forskarservice samt utveckling information och marknadsföring

av m.m. Här ingår föreslagna åtgärder i kapitel 3 avsnitt 3.5. och 6..

6 Kostnader och Finansiering

6.1 Inledning

Jag har tidigare redovisat förslag till åtgärder för att genomföra ett utvidgat och målmedvetet bevarande av den dokumentära filmen i Sverige och göra den tillgänglig för forskning och helst även i ett vidare folkbildningsperspektiv. De kostnader det handlar om är dels särskilda investerings- och utvecklingskostnader till följd av mina Förslag, dels kostnader för administration, hyror och annan drift samt löner. Verksamheten bör enligt min mening drivas i bolagsform med SFI ägare. Med beaktande ALB:s myndighetsansvar detta

som av område kan ett samägande med ALB diskuteras.

Jag har sett det naturligt att vad gäller verksamhet och praktisk

som ledning knyts den föreslagna verksamheten med ett Centrum för dokumentär film och Filmvårdscentral till stiftelsen Svenska

en Filminstitutet i Stockholm med den förutsättningen samordning

att en sker med ALB.

Som redovisats tidigare är det viktigt att en fokusering den dokumentära filmen sker med satsningar insamling, dokumentation, vård och tillgängliggörande. Det leder till att särskilda medel behöver avsättas för detta. De utökade insatserna för den dokumentära filmen är ett nationellt uppdrag och de statliga medel som behöver anslås bör tillföras SFI.

Jag har vidare sett det att Ludvika kommun med stöd av

som regionala intressen svarar för restaurering och ombyggnad av de tänkta lokalerna i Grängesberg, varefter dessa hyrs av det föreslagna bolaget.

6.2 Kostnadsberäkningar

De tekniska förändringarna och teknikutvecklingen, särskilt ITområdet, går så snabbt att det är svårt att, när en upphandling kan ske

tidigast 2-3 år, kostnaderna med en större exakthet för den om ange tekniska utrustning som behövs i ett utvecklatfilmvårdsarbete. Samma sak gäller ombyggnadskostnader och därmed underlaget för hyresberäkningar liksom övrig nödvändig utrustning och

m.m.

82 Kostnader och fnansiering

inredning. l båda fallen behövs preciserat offertunderlag. De ett mer beräkningar som gjorts bygger på de erfarenheter finns inom som utredningsgruppen och de konsulter anlitats och skall betraktas som som riktvärden i 1999 års penningvärde. Siffrorna kan dock bedömas med en begränsad osäkerhetsmarginal c:a 10%. De kan komma att reduceras väsentligt i den mån bidrag från EU:s målprogram och olika regionalpolitiska områden kan tillföras. Etablering, planering och byggnationer m.m. Omfattar fas ett i handlingsplanen med en etablering Centrum for dokumentär film av och Filmvårdscentralen i Grängesberg, samt organisation och en administration for detta. Etableringsfasen har beräknats till tre år, varefter verksamheten skall vara fullt utbyggd. Kostnader for styrelse, projektledning och administration har beräknats till storleksordningen 1.3, 1.7 1.8 MSEK for år. resp. resp. Ett särskilt anslag bör tilldelas SFI for utökat ansvar och nya arbetsuppgifter samt samordning m.m. med 0.9 Mkr. år. per Personalrekrytering, personalkostnader och utbildning har m.m. beräknats till 1.3 MSEK, 4 MSEK resp. 6 MSEK. Ombyggnadskostnaderna for Filmvårdscentralen har beräknats m.m. av Ludvika kommun och av kommunen anlitat arkitektkonsult Bo Wedelfors Arkitekter AB och bygger den produktionslinje som redovisats tidigare och en etappvis ombyggnad Maskinhallen och av arkiv for acetatfilm resp. nitratfilm se avsnitt 4.3 och 4.4 samt bilaga 2 och är beräknad exkl. ev. moms. Beräkningsgrunden är baserad dels olika lokaltyper kontor, arkiv, laboratorium etc., dels på vad som är ombyggnad resp. nybyggnad. Flera enheter kommer i praktiken att etableras etappvis och en bedömning av en kostnadsutveckling i dessa avseende är självklart vag. Prisläget avser Stockholm. Ett avdrag för prisskillnader i Dalarna har inte gjorts, då flera moment är osäkra, bl.a. kostnaderna för kyla. Ombyggnadskostnaderna för själva Filmvårdscentralen i Maskinhallen har beräknats till storleksordningen 50 MSEK, för c:a en etappvis utbyggnad av Acetatñlmarkivet i Centrallaven till c:a 20 MSEK och for ett Nitratfilmarkiv till 4 MSEK. Årliga c:a driftskostnader har beräknats till c:a 1 MSEK, samt hyra beräknats som med 900 kr/kvm genomsnittligt fr.o.m. år tre till 4 MSEK. c:a En upphandling av teknisk utrustning, kontorutrustning, installation och intrimning m.m. måste ske med målet att verksamheten skall vara intrimmad och fungera under år En investering i teknisk utrustning har beräknats för analog restaurering till 2.2 MSEK, för digital c:a registrering, restaurering och överföring till 18 MSEK och för c:a kontorsutrustning, inkl. datorer och för arkivutrustning m.m. till c:a 3.3 MSEK eller sammanlagt c:a 23.5 MSEK. Dessa kan fördelas med

Kostnader och finansiering 83

10.1 11.5 MSEK under treårsperioden. Kostnaderna har

resp. beräknats i samråd med Rotebro Filmservice och är exkl. ev. moms.

Inledande kostnader for Förprojektering har beräknats till 0.6 MSEK. Kostnaderna for verksamheten, d.v.s. for personal, hyror och övrig drift för de första tre åren kan beräknas till

m.m, storleksordningen 23.3 MSEK fördelat på 3.5 MSEK år ett,

cza 6.6 MSEK år två och 13.2 MSEK år tre, samt för utrustning m.m. till cza 23.6 MSEK.

Sammanfattningsvis detta följande kostnadsbild for

ger treårsperioden:

Tabell 11. Centrum för dokumentär film. Kostnadsberäkning och fördelning för verksamhetsår 1-3 samt förprojektering.

Kostnadsslag förproj 1 2 3

Driftoch löner SF 0.9 0.9 0.9

etablering 0.6 Förprojektering-

Investeringar

utrustning 0.5 0.1 0.5 Administrativm.m. Tekniskutrustningm.m. 1.5 10

2 10.1 11.5

Etablerad verksamhet. Omfattar fas 2 och fas 3 med en successiv

uppbyggnad och etablering kontinuerlig verksamhet. Hela

av en "produktionslinjen är utbyggd. I fas två ingår särskilda insatser avseende insamling och dokumentation samt omhändertagande, vård

och arkivering Här ingår fortsatt personalrekrytering och

m.m. vidareutbildning, utveckling vårdinsatser, bevarande och

en av arkivering, utveckling tillgängligheten och en utbyggd studie-

en av och forskarservice samt utveckling information och publika åtgärder

av

m.m.

Den etablerade verksamheten i utbyggd form omfattar en personal-

styrka på 30 årsverken. Anslag till SFI samt styrelsekostnaderna har beräknats till 0.9 0.2 MSEK år. Personalkostnaderna,

resp. per inklusive utbildning har beräknats för 30 årsverken till

m.m. storleksordningen 9 MSEK år. Administrations- och driftskostnader

per har beräknats netto till 0.8 M MSEK årligen samt hyror och andra

84 Kostnader och finansiering

avgifter till 5 MSEK årligen. Särskilda insatser behövs för insamling och dokumentation inkl ersättning, beräknade till 0.6 MSEK år per samt för information och publika åtgärder till 0.5 MSEK år m.m. per samt utveckling av verksamheten databas-uppbyggnad, forskarservice, studiecentra, tillgänglighet m.m. till 1.0, 1.5 samt 1.5 MSEK för resp. år och för komplettering av utrustning m.m. till l MSEK år. per Kostnaderna För verksamheten för de tre åren kan beräknas till storleksordningen 52 MSEK eller 17.5 MSEK år cza per varav cza 9 MSEK för personal, samt sammanlagt 6.5 MSEK för utrustning cza m.m. För en utveckling av ett särskilt laboratorium for framkallning och kopiering film tillkommer beräknad investering på m.m. av en ca 4 MSEK exkl. moms. Till detta kommer även etappvis utbyggnad en av arkiv och förvaring t.ex. utökade insatser för acetat- och nitratñlm m.m, o.s.v, där de preliminära kostnaderna specificerats ovan. Sammanfattningsvis ger detta Följande kostnadsbild för treårsperioden:

Tabell 12. Centrum för dokumentär flm. Kostnadsberäkning och kostnadsfördelning för verksamhetsår 4-6.

Kostnadsslag 4 5 6

Drift och löner

Investeringar Forskarservice,tillgänglighetm.m. 1 1.5 1 Kompl.utrustning,m.m. 1 1 1

Kostnader och finansiering 85

6.3 Finansiering och kompletterande finansieringsmöjligheter

Kostnadsberäkningen under avsnitt 6.2 är en bruttoberäkning, För utrustning exkl. Finansieringen av verksamheten vid Centrum

moms. för dokumentär film med Filmvårdscentral bör studeras ytterligare

en och i ett närmare samarbete med berörda parter. Olika stöd och bidrag samt intäkter för olika tjänster kan sikt och olika sätt

egna reducera kostnaderna. Jag har inte tagit upp dessa aspekter i kostnadsredovisningen.

Under etableringsfas är det enligt min bedömning nödvändigt att

en särskilda statliga medel anslås till utvecklingsarbete och grundläggande investeringar, därefter bör ett årligt anslag avsättas som efter hand kan avstämmas mot bidrag och intäkter. De medel det handlar om är som framgått i storleksordningen 2-7 MSEK beroende ambi-

ovan cza tionsnivå slutlig avstämning. Det övergripande film-vårdsarbetet

och en är trots allt ett nationellt uppdrag och det framstår här nödvändigt

som att SFI:s anslagsram utökas för detta. Möjligheterna till omprioriteringar enbart inom SFI:s nuvarande anslagsram har jag dock bedömt

begränsade med hänsyn till att det är nya bevarandemål och som ambitioner formulerats; däremot borde rimligen en stödfinansi-

som ering kunna ske från film- och videobranschens organisationer med hänsyn till föreslagna åtgärder för filmmaterialets bevarande och ökade tillgänglighet och nyttjande.

Kan inte särskilda reformmedel anvisas bör en alternativ finansiering helt eller delvis kunna ske omprioriteringar inom

- - genom kultur- och utbildningsdepartementens utgiftsområden. Det finns flera skäl till att detta är rimligt. De föreslagna insatserna för dokumentär film kommer att ge positiva effekter inom skola och utbildning liksom inom flera kulturområden och berör flera av departementens myndigheter, institutioner och andra verksamheter- ALB, SVT, SFI, museer, arkiv och bibliotek, utbildningsinstitutioner osv. Den åtgärder som föreslås Centrum för dokumentär film innebär en avlastning och

genom stöd för kultur- och utbildningsverksamhet med statlig finansiering inom flera kulturområden.

Även t.ex. arbetsmarknads- och näringsdepartementens utgiftsområden bör komma ifråga i detta sammanhang med hänsyn till bl.a.

sysselsättningspolitiska och regionalpolitiska skäl.

En kompletterande finansiering kan diskuteras utifrån flera syn-

punkter.

Utredningstiden har inte medgett ett djupare studium av vilka möjligheter kan finnas inom olika politikområden. I vilken ut-

som

86 Kostnader och finansiering

sträckning medel för regional- och sysselsättningspolitiska åtgärder kan komma i fråga har dock diskuterats med regionala företrädare. På samma sätt har frågan diskuterats med antikvariska instanser vad gäller överkostnader med hänsyn till den tänkta ombyggnaden de av antikvariskt värdefulla industrihistoriska byggnader och miljöer, som anläggningen i Grängesberg utgör. Den bedömningen kan göras att det finns stora möjligheter till stödñnansiering ombyggnads- och av personalkostnader och olika investeringar. Det är dock svårt att detta stadium med någon grad av exakthet ange krontal eller nivåer. I Filmutredningen SOU 1998:142 har olika samverkans- och finansieringsformer diskuterats, där olika branschintressen kommer att medverka. Det bör här finnas skäl att undersöka om inte även en bevarandeverksamhet av det slag som föreslagits vid ett Centrum för dokumentär film med Filmvårdscentral skulle kunna omfattas en av detta vad gäller olika riktade åtgärder för den dokumentära filmen. Det år inte heller möjligt att göra en säkrare bedömning hur av verksamheten vid ett Centrum för dokumentär film med Filmvårdscentralen kommer att utvecklas och i vilken utsträckning intäkter egna kan bidraga till en finansiering. Det kan här finnas möjligheter genom det behov av vård och arkivering stora samlingar finns vid olika av som företag och organisationer, där t.ex. SVT har ett idag eftersatt behov som redovisats tidigare kapitel 2 och andra tjänster se bl.a. kapitel 4. En del kostnader kan delfinansieras genom regionala stödformer och från t.ex. EU:s Mål 2 till vilken Grängesberg sannolikt program, kommer att höra även i den nya perioden från år 2000. Möjligheterna att erhålla bidrag har diskuterats med länsstyrelsen i samråd med Ludvika kommun och bedömts goda och i första hand bidrag som avser till ombyggnader, inredning och utrustning. Även etablerings-, utbildnings- och lönebidrag kan sänka personalkostnaderna väsentligt. På detta stadium är det svårt att bedöma i vilken utsträckning bidrag kan erhållas. Sammanfattningsvis är bedömningen den, dels att ett grundstöd är nödvändigt och bör finansieras genom reformmedel eller genom omprioriteringar inom i första hand utbildnings- och kulturdepartementens utgiftsområden, dels att stora förutsättningar finns för att olika stöd, bidrag och intäkter kommer att reducera kostnaderna för etablering och drift vid Centrum för dokumentär film.

Kostnader och finansiering 87

6.4 Förslag

Jag föreslår att medel anslås för etablering Centrum för

en av dokumentär film med Filmvårdscentral i Grängesberg för år l

en

förslagsvis år 2001 och, ett första steg, för fördjupad

som en kostnadsanalys och for att utarbeta ett mer detaljerat besluts- och upphandlingsunderlag med 0.6 MSEK förslagsvis år 2000. Därefter bör medel avsättas årligen till SFI:s ramanslag.

88 Kostnader och finansiering

Förkortningar

ALB Arkivet for ljud och bild SF Svensk Filmindustri SFI Svenska Filminstitutet SMF Svenska museiföreningen SR Sveriges Radio SVT Sveriges Television UR Utbildningsradion

90 Förkortningar

Bilaga 1 91

Kommittédirektiv.

WW

11.911 Bevarandet icke-fiktiv film Dir.

av

1998:42

Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 1998.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift över förutsättningarna

att se för bevara respektive göra icke-fiktiva filmer tillgängliga i

att framtiden. Utredaren skall föreslå nationell handlingsplan för hur

en icke-fiktiv film skall bevaras och göras tillgänglig. Utredaren skall vidare genomföra översiktlig inventering beståndet av ickefiktiv

en av

film och redovisa volym och status samlingarna av sådana filmer,

kartlägga de nuvarande förhållanden när det gäller att bevara respektive göra icke-fiktiva filmer tillgängliga och analysera förutsättningarna för

att etablera filmvårdscentral i Grängesberg.

en

Bakgrund

Under filmens drygt hundraåriga historia har det i Sverige producerats

mycket stor mängd film olika sätt speglar en som samhällsutvecklingen. Filmens historia är i stora delar parallell med vår moderna historia. Filmerna har framställts i olika syften, olika

av intressenter och för olika målgrupper. Stora delar filmbestândet kan

av samlas under begreppet icke-fiktiv film. Därmed i huvudsak

avses dokumentärfilm olika art och karaktär, lokala hembygdsfilmer,

av industrifilmer, folkrörelsefilmer, kortfilmer och undervisningsfilmer. Dessa filmer utgör värdefull historisk källa och är en viktig del av

en vårt kulturarv.

Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Sveriges Television AB och Arkivet för ljud och bild förvarar filmer både fiktiv och icke-fiktiv

av karaktär. Stiftelsen Svenska Filminstitutet har bl.a. till uppgift att bevara filmer och tillgängliggöra dessa. Institutet bevarar och vårdar främst spel-, kort- och dokumentärfilmer samt reklamfilmer avsedda för visning biograf. Sveriges Television AB har sedan år 1955

92 Bilaga 1

producerat dokumentär- och nyhetsfilmer. Bolaget har vidare genom årens lopp förvärvat flera stora filmsamlingar, bl.a. från Svensk Filmindustri och Kino SJ. Därutöver har Sveriges Television AB förvärvat ett antal mindre samlingar med filmer från olika institutioner och privatpersoner. Detta gör Sveriges Television AB till den i särklass största ägaren av icke-fiktiv film i Sverige. Arkivet förljud och bild har till uppgift att ta emot och förvara pliktexemplar video bl.a. av filmer och upptagningar televisionsprogram enligt lagen av som 1993:1392 om pliktexemplar dokument skall lämnas till arkivet. av En viktig uppgift för arkivet är att hålla samlingarna tillgängliga, vilket framgår av 2 § i förordningen 1996:503 med instruktion för Arkivet för ljud och bild. På central nivå är alltså tre institutioner berörda, myndighet, en en stiftelse och ett bolag. Denna uppdelning har delvis fått till följd det att är oklart vem som skall för vad. Det gäller t.ex. företags-, ansvara socken- och amatörfilmer och filmer vissa format, t.ex. 8 av mm. Icke-fiktiva filmer har även tagits hand andra arkiv om av museer, än Arkivet för ljud och bild, företag, föreningar och privatpersoner som engagerat sig i bevarandet dem. Det rör sig här främst filmer av om med anknytning till respektive organisations eller privatpersons verksamhetsområde. Dessa filmer har ett stort pedagogiskt värde i som dag är svårt att ta till Den samlade kunskapen detta bestånd vara. om är mycket bristfällig. Det är också oklart hur dessa filmer kan göras mer tillgängliga så att de kan nå ut till viktiga användargrupper skolor, som forskare och allmänheten i övrigt. Under senare år har behovet ökat att få samlad kunskap av en om och bild av den äldre icke-fiktiva filmens omfattning och tillstånd. Därför behövs handlingsplan för hur dessa filmer, utgör en som en viktig del av vårt kulturarv, skall bevaras och göras tillgängliga. Olika förslag har lämnats dem i dag arbetar med eller sig i av som engagerar bevarandet icke-fiktiva filmer, bl.a. Arkivet för ljud och bild, av Svenska Filminstitutet, Svenska museiföreningens film- och videokommitté, Sveriges Hembygdsförbund och Ludvika kommun. Ett av förslagen är att en filmvårdscentral skall etableras i Grängesberg. Förslagsställaren har därvid pekat de särskilt goda förutsättningar som finns vad gäller vård och arkivering film i Grängesberg, bl.a. av mängden material, inventeringsläget och de långt framskridna planerna att säkerställa en god framtida hantering icke-fiktiv film. En av allmän uppfattning kommer till uttryck i förslagen är vikten som av att arbetet med bevarandet av den ickefiktiva filmen genomförs omgående för att filmerna inte skall bli förstörda.

Bilaga 93

Uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att utreda förutsättningarna för att bevara och tillgängliggöra icke-fiktiva filmer i framtiden. Utredaren skall översiktligt redovisa vilken kunskap som i dag finns om ickefiktiva filmer. Därvid skall volymen av filmbestândet och dess tillstånd redovisas samt översiktligt sammanställas vilka olika personer och organisationer som har producerat filmerna. Utredaren skall även lämna förslag hur en fördjupad inventering av detta filmbestånd kan göras.

Utredaren skall vidare ta fram riksomfattande handlingsplan för

en hur dessa filmer kan tas hand och bevaras samt göras tillgängliga.

om Av handlingsplanen skall framgå hur allmänhetens, forskares och skolors behov och krav tillgänglighet skall tillgodoses. Där så anses motiverat kan utredaren undersöka hur bevarandet av icke-fiktiva filmer organiseras i andra länder, t.ex. de nordiska.

En förutsättningslös prövning och analys skall redovisas av det statliga åtagandet och dess omfattning när det gäller att bevara och göra icke-fiktiva filmer tillgängliga i dag. Utredaren skall vidare redogöra för hur bevarandet av icke-fiktiv film är organiserat i dag, hur ansvarsfördelning och finansiering ser ut samt redovisa eventuella brister. Med beaktande av analysen av det statliga åtagandet skall utredaren föreslå hur dessa brister kan åtgärdas. Förslaget bör utformas i samråd med berörda aktörer och bl.a. innehålla förslag på möjliga samarbetsformer samt på hur ansvarsfördelningen i de fall stat eller kommun svarar för bevarandet och tillgängliggörandes kan göras tydlig. l uppdraget ingår vidare att överväga de upphovsrättsliga aspekter som kan finnas, t.ex. i fråga om framställning av nya exemplar och tillgängliggörande för allmänhet, forskare m.fi. samt att identifiera och redovisa eventuella problem av annan art.

Utredaren skall särskilt analysera förutsättningarna för att etablera en filmvårdscentral i Grängesberg. Vidare skall, bl.a. utifrån de resultat utredaren kommer fram till, redogöras för de ekonomiska, praktiska och övriga konsekvenser som förslaget till lokalisering av en filmvårdscentral kan medföra. Utredaren bör beakta att befintlig myndighetsstruktur i möjligaste utsträckning skall utnyttjas.

Utredaren skall slutligen undersöka vilka tekniska behov som det finns för att förslagen skall kunna genomföras. Detta gäller både beträffande bevarandet och tillgänggörandet.

Utredarens förslag skall kostnadsberäknas och innehålla förslag till finansiering om de inte är kostnadsneutrala. Finansieringen av ett eventuellt utökat statligt åtagande skall inom de ramar som

rymmas

94 Bilaga l

Kulturdepartementet förfogar över. Projektets tidsplan skall även framgå.

Arbetets bed rivande

Arbetet skall bedrivas i nära samarbete med Svenska Filminstitutet, Sveriges Television AB, Arkivet för ljud och bild samt Ludvika kommun. Utredaren skall i övrigt samråda med berörda organisationer och institutioner.

Utredaren skall i sitt arbete beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992: 50, offentliga åtaganden dir. 1994:23, jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:121 och effekterna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall lämna en delrapport den 15 augusti 1998 som skall innehålla en redovisning av hur ansvarssituationen för berörda myndigheter, organisationer etc. ser ut i dag samt en analys av möjligheterna att etablera en filmvårdscentral i Grängesberg. Arbetet i sin helhet skall vara avslutat och rapporterat till regeringen senast den 15januari 1999.

Kulturdepartementet

Bilaga2 95

Flödesschema/funktionsanalys och

Programskiss till ett

Centrum för dokumentär film och Filmvårdscentral

i Grängesberg.

Programskissen har utarbetats Ludvika kommun och Bo Wedelfors

av vid Wedelfors Arkitekter AB och bygger dels den produktionsmodell som tagits fram av Bengt Orhall vid Rotebro Filmservice AB, dels förslag till övrig verksamhet vid Centrum för dokumentär film samt önskemål om acetat- och nitratarkiv, även videobandarkiv, som förts fram under utredningsarbetet från bl.a. SVT och SFI.

Innehåll

A. Flödesschema / funktionsanalys.

B. Filmvårdscentral i Grängesberg.

Perspektiv Gruvgatan från norr.

Perspektiv entréhall i Maskinhallen.

Malmen Grängesberg. Situationsplan.

Axiometriskt perspektiv.

Maskinhallen, souterrängplan.

Maskinhallen, entréplan.

Maskinhallen, plan 1 tr.

Maskinhallen, plan 2 tr.

Centrallaven, acetatfilmarkiv etapp 10. Centrallaven, acetatñlmarkiv tapp 2 och nitratfilmarkiv.

Maskinhallen, sektion Ö V.

n Maskinhallen, sektion S N.

-

96 Bilaga 2

8 . a 2 . . .

. I

W W | A

.

w w b-

Bilaga 2 97 9

x

u

.m x / ,x .. /.

98 Bilaga 2

/

ÄN.

. l

N N | N o I m m

Ä

r

Bilaga 2 99

.n a H .n .n .n a.. .n a a d m a H

ø .n a .n H H

.

0 Q Q s

.k

w

100 Bilaga 2

F

Bilaga 2 101

8 . N 3 i å

u

v

m N

m

m

W 9 u-u

0 W

O O .F m O a n.. ü ü E ä

m

nmäñwn H

I H og

E

U

MM og

ü

0a

x. WUUL I I T. -

å U nå. . t .

H

. .41 m:

:u .

n L

M .

102 Bilaga 2

I

u n

.n

N N I H . N I C I @ m Ö

m m H

m

U

om

U

GQ

d 1 D

m om

U

om

/ U

om

9. .

o

n

om

0 o nå 3 o O Z O o 0 E

n

O om

: q o .

om: L

U

om

m.q

Bilaga 2 103

3 v ...

m .n m u N r o m u .n H m 2 m

u m

m H H a

h

.

n

l 04 Bilaga 2

m

N

|

m

w

x . M m | L I g L n a Q á

,W

F o h J 0 .. ä o

g

t , W 0, 0%oo

r n

OooS o 3 b 4 H " r

L E o

ä

b, o ,

.F

0 o o

o o

w .. 1- a

a

om

.

.w a M Z V b I n om I I 1

I E0

1 I . 1 w I # J

T

n r L 9 d

J

Bilaga 2 105

I .n a u u .a - . H m u H

m

1%.

1 i a

L U U U - H n

5. U

W

E

2 H EE E

E

m. 3 3 S Å ä .

l 06 Bilaga 2

..

m u e m m

.. o H

m O .m

y

m

m m ü

r

q ; H 3 I EE E E

a H M . m ä

o

Bilaga 2 107

n

N N I N 1 o I m m

. Y .m .m

/ ;

9 ,

,

.

108 Bilaga 2

.a

|

N .a . . 2 3 m m

a

K U N G L Bm 1 9 9 0 2 o n

ü 0 o m

.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Nya fömiänsrättsregler+ Bilagor. Ju. N Utvecklingssamarbetepårättsområdet.Ju. . . Steriliseringsñågani Sverige1935-1975. Botryggt Betalarätt.Särskildaboendeformerför a. - . avgifter för äldre-ochhandikappomsorg. Ekonomiskersättning.S. äldresamt

Yrkesfisketskonkurrenssituation.Jo. . medborgarskap.Ku. Godsedi forskningen.U. 34.Svenskt . Effektiva värrne-ochmiljölösningar.N. 35.Fastighetsmäklamärrmdeneffektivaretillsyn.Fi. . - EffektivareTotalförsvarsstödi Östersjöområdet.Fö. 36.Likvidationavaktiebolag.Ju. . Märk väl Fi. 37.Underrättelsetjänstenenöversyn.Fö. - Invandrarskapochmedborgarskap. 38.Följdleveranseri sambandmedexportav . Demokratiutredningensskriñserie.Ju. kigsmateriel.UD.

Att slaktaettfår i Gudsnanm.Om religionsfrihet 39.Vuxenutbildningför alla Andraåretmed . ochdemokrati.Demokratiutredningensskriñserie. Kunskapslyñet.U. Ju. 40.Demokratini denoffentligasektornsförändring.

10.Rasism,nynazismochñämlingskap. Demokratiuuedningensskriftserie.Ju. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 41. Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsfors-

l Bör demokratinavnationaliseras lagsamtförslagtill ett centrumfördokumentärfilm . Demokratiutredningensskriñserie.Ju. ochenfilmvårdscentral.Ku.

12.Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens

skriñserie.Ju.

Etik ochdemokratiskstatskonst. . Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

Denframtidakommersiellalokalradion.Ku. . Nytt systemfor prövningavhyres-ocharrendemål. . Ju. Ökadrättssäkerhetiasylärenden.UD. . GarantipensionochBosättningstilläggför personer . föddaår 1937ellertidigare.S.

18.Frågortill detindustriellasamhället.Ku.

19.Artikel 7 EG:si vanimärkesdirektiv.

Ändringar varurnärkeslagen.i Ju.

20.Sverigeochjudarnastillgångar. UD. 21.Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandet avpersonermedfunktionshinder.

22.Denskyddadeprovinsen.En essäomdemokratins

värdeoch värdighet.Demokratiutredningens

skriftserie.Ju. 23.Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet.

Förslagtill inriktningav nyamål inom EG:s3

strukturfonder.N.

24. EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeogra-

fiskt avgränsadestrukturfondsprogramrnen.N.

25. Samema etturspnmgsfolki Sverige. - 26.Införselavbeskattadevaror.Fi.

27.Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga jobb ocharbetslöshetsersättningen.N.

28.Kontantmetodför småföretagare.Fi.

29.Internationellkonflikthantering att förberedasig tillsammmis.Fö. 30.Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill mediekoncentrationslag.m. m.Ku.

31.Tillsyn överadvokaterm. m.Ju.

Statens offentliga 1999 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet samtavgifterför äldre-ochhandikappomsorg.33

Nya förmânsrättsregler Bilagor. 1+ Invandrarskapochmedborgarskap.Demokrati- Finansdepartementet

utredningensskriftserie.8 Märk val 7 Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihetoch Införsel beskattade 26 av varor. demokrati.Demokratiutredningensskriftserie.9 Kontantmetodför småföretagare.28 Rasism,nynazismoch främlingskap. Fastighetsmäklarnanmdeneffektivaretillsyn. 35 - Demokratiutredningensskriftserie.10 Bör demokratinavnationaliseras Utbildningsdepartementet Demokratiutredningensskiñserie.1 l Godsedi forskningen.4 Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens Vuxenutbildningför alla Andraåretmed skriftserie.12 Kunskapslyftet.39 Etik ochdemokratiskstatskonst. Demokratiutredningensskriftserie.13

Jordbruksdepartementet

Nytt systemför prövningavhyres-ocharrendemål.15 Artikel 7 EG:svarumärkesdirektiv.i Yrkesñsketskonkurrenssituation.3 Ändringari varumärkeslagen. Samema ettursprungsfolki Sverige.25 19 - Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins Kulturdepartementet värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriftserie 22 Denframtidakommersiellalokalradion.14 Tillsyn överadvokater 31 Frågortill det industriellasamhället.18 m. m. Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill Utvecklingssamarbete rättsområdet.32 - Likvidation mediekoncentrationslagm. m. 30 avaktiebolag.36 Demokratini denoffentligasektornsförändring. Svensktmedborgarskap.34 Demokratiutredningens Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsforslag skriftserie.40 samtförslagtill ett centrumfor dokumentärfilm ochen Utrikesdepartementet ñlmvårdscentral.41

Ökadrättssäkerhetiasylärenden,16 Näringsdepartementet

Sverigeochjudarnastillgångar.20 Effektivavärme-ochmiljölösningar. 5 Följdleveranseri sambandmedexportavkrigsmateriel. Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet.Förslag 38 till inriktningav nyamål 3 inom EG:sstrukturfonder. Försvarsdepartementet 23 EG:sstruktm-stöd.Ny organisationfor degeografiskt EffektivareTotalforsvarsstödi Östersjöområdet.6 avgränsadestrukturfondsprogrammen.24 Internationellkonflikthantering att för beredasig - Delta Utredningen tillsammans.29 - omdeltidsarbete,tillfälliga jobb ocharbetslöshetsersattningen.27 Underrättelsetjänstenenöversyn.37 -

Socialdepartementet

SteriliseringsfråganiSverige1935-1975.Ekonomisk ersättning.2 GarantipensionochBosättningstilläggfor personer födda år 1937eller tidigare.17 Lindqvistsnia nio vägarattutvecklabemötandetav personermedfunktionshinder.21 Botryggt Betalarätt.Särskildaboendefonnerför äldre -

fakta info direkt

Tel08-58767100.Fax08-58767I 71. Box6430.11382Stockholm. order@faktainfo.sewwwfaktainfose ISBN:91-7610-960-7 ISSN:037525OX