En hållbar framtid i sikte
Slutbetänkande från Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat (SOU2003:31)
En hållbar
Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat har haft regeringens uppdrag att förankra och vidareutveckla arbetet med Agenda 21 och Habitat i Sverige. Kommittén har också haft i uppdrag att följa och lämna underlag till FN:s uppföljningsmöte kring Habitatagendan år 2001 (Istanbul+5) samt till världstoppmötet i Johannesburg år 2002, tio år efter den stora FN-konferensen i Rio de
framtid
Janeiro om miljö och utveckling. Inför båda dessa uppföljningsmöten har kommittén lagt fram nationalrapporter med redovisning av svenska erfarenheter samt synpunkter på det fortsatta arbetet kring Agenda 21, Habitat och hållbar utveckling.
En hållbar framtid i sikte i sikte
Nationalkommittén redovisar i detta slutbetänkande sin syn på hur arbetet inom dessa områden har bedrivits och kan utvecklas vidare. Redovisningen tar sin avstamp i det internationella arbetet på området men kommittén inriktar sina överväganden mot främst nationell och lokal nivå. Sedan Riokonferensen har över 70 procent av landets kommuner antagit en plan eller ett program för Agenda 21 i fullmäktige. Det gäller nu att tillföra ny energi i det fortsatta arbetet så att antagna program och planer också förs fram till genomförande. Nationalkommittén lägger fram 12 förslag, som vilar på nyckelbegrepp som underifrånperspektiv, sektorsintegrering, samverkan, stöd och stimulans.
Välkommen! Pris/10 km Etanol 2,43 Biogas 2,37 Vätgas 2,45 El 2,39
Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat
Slutbetänkande från Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat (SOU 2003:31)
Produktion: Svensk Information Omslagsfoto: Emanuel Ammon/AURA, Magnus Sollenberg
Till regeringen
Regeringen tillkallade i juni 2000 en nationalkommitté för Rosenqvist, Lars Lindblad, Lennart Nilsson, Carina genomförande och vidareutveckling av Agenda 21 och Ohlsson, Rigmor Stenmark och Yvonne Ångström samt Habitat. Kommitténs uppgift har varit att förankra, sam- landstingsledamoten Jan Strömdahl. ordna och utveckla arbetet kring Agenda 21 och Habitat i Som experter från departement och myndigheter utsågs Sverige (Dir. 2000:48). Kommittén, som har antagit nam- den 1 september 2000 departementssekreterare Urban net Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat, har Boije af Gennäs, Miljödepartementet (t.o.m. 2002-01-14), också haft i uppgift att lämna underlag till FN:s uppfölj- departementssekreterare Cecilia Halle, Utrikesdeparteningsmöten kring Habitatagendan år 2001 samt Agenda mentet (t.o.m. 2000-11-06), departementssekreterare 21 år 2002. Inför världstoppmötet i Johannesburg fick Karin Johanson, Utrikesdepartementet (t.o.m. 2001-09kommittén särskilda tilläggsdirektiv den 20 december 21), departementssekreterare Jakob Ström, Miljö- 2001 (dir. 2001:121), med inriktning på frågeställningar departementet, departementssekreterare Emma Sterky, att belysa inför toppmötet. Direktiven redovisas i bilaga. Justitiedepartementet (t.o.m. 2002-10-09), departements-
Till ordförande för kommittén förordnades genom sekreterare Ebba Vallgårda, Finansdepartementet, departebeslut den 15 juni 2000 statsrådet Lars-Erik Lövdén och mentssekreterare Katja Wahlsten, Miljödepartementet som ersättare för denne den 14 september 2000 dåvarande (t.o.m. 2001-10-21), departementssekreterare Elisabet statssekreterare Sören Häggroth. F.d. miljöminister Kjell Hedin, Utrikesdepartementet (fr.o.m. 2000-11-07 t.o.m. Larsson var kommitténs ordförande under perioden 30 juni 2001-09-21), departementssekreterare Aili Käärik, Miljö- 2001 till 2 april 2002. Ordförande i kommittén har från departementet (fr.o.m. 2001-05-08), enhetschef Mats den 2 april 2002 varit miljöminister Lena Sommestad. Segnestam, Sida (fr.o.m. 2001-05-08), numera miljöambas- Dåvarande statssekreterare Birgitta Boström (t.o.m. 2002- sadör Viveka Bohn, Miljödepartementet (fr.o.m 2001-09- 10-24) har varit ersättare för båda miljöministrarna. 01), f.d. miljöambassadör Lars-Göran Engfeldt (fr.o.m.
I kommittén har samtliga riksdagspartier varit repre- 2001-05-08 t.o.m. 2002-09-30) samt departementssekretesenterade. Som ledamöter förordnades den 15 juni 2000 rare Anna Kessling, Justitiedepartementet (fr.o.m. 2002-10dåvarande riksdagsledamoten Inga Berggren, riksdagsleda- 10). möterna Annelie Enochson, Alf Eriksson, Helena Hillar Som kommitténs generalsekreterare förordnades den
15 juni 2000 departementsrådet Rolf Lindell samt som 01-15), Sven-Åke Larsson, Landstingsförbundet, Eva kommittésekreterare Micael Hagman, Sophie Ljungberg Lindberg, Naturskyddsföreningen, Rebecca Löfgren, och Micaela Schulman (t. o. m. 2002-11-30). Expert Eva Ungdomens miljöriksdag, Viktor Morawski, Landsrådet Hedman, Boverket, ingick i kommittésekretariatet under för Sveriges ungdomsorganisationer, Anna Nilsson, Robur perioden 13 september 2000 till 30 juni 2001. AB, Sven Nyberg, LO (fr.o.m. 2001-11-23), Stefan
Genom beslut den 6 november 2000 knöts en rådgi- Nyström, Naturvårdsverket (t.o.m. 2001-01-14), vande expertgrupp till kommittén: Ingela Bendrot, Katarina Pelin, Region Skåne, Pelle Person, Sida (fr.o.m. Svenskt Näringsliv (fr.o.m. 2002-01-15), Staffan Bond, 2002-04-18), Lars Reuterswärd, Lunds Tekniska Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva, Mats Dahlström, Högskola, Åsa Romson, Forum Syd (fr.o.m. 2001-09-01), LRF (fr.o.m. 2001-12-03), Sabina Dethorey, Möllevångs- Johanna Sandal, Forum Syd (t.o.m. 2001-08-31), Karin gruppen, Bo Ek, Örebro kommun, Ulf Eldblom, Schibbye, Riksantikvarieämbetet, Karin Stenlund, Göteborgs stads bostads AB, Aleksander Gabelic, Svenska Trollhättans kommun, Inger Strömdahl, Svenskt FN-förbundet, Madeleine Granvik, Centrum för miljö Näringsliv (t.o.m. 2002-01-14), Elisabet Söderström, och utvecklingsstudier (fr.o.m. 2001-01-01), Tomas Stockholms stad, Göran Tannerfeldt (t.o.m 2002-04-17), Gustafsson, Miljöaktion Värmland, Magnus Hammar, Sida, Peter Wenster, Svenska Kommunförbundet samt Hyresgästföreningen, Anette Hellström, LRF (t.o.m. Eva Öresjö, Blekinge Tekniska Högskola. 2001-12-02), Marie-Louise Henriksson, Sundsvalls kom- Nationalkommittén har i samband med FN:s generalmun, Lars G Ingelström, Länsstyrelsen Dalarna, Lotta församlings extra möte om uppföljningen av 1996 års Johansson, Centrum för miljö och utvecklingsstudier möte om Habitat, hållbar stads- och bebyggelseutveckling (t.o.m. 2000-12-31), Pelle Johansson, LO (t.o.m. 2001- i Istanbul (Istanbul+5) tagit fram en nationalrapport. 11-22), Anna Jonsson, Green Index, Gunnel Jonsson, Kommittén lade också fram en nationalrapport, Från Boverket, Susanna Kindberg-Laakso, Sveriges Provnings- vision till handling, vid världstoppmötet i Johannesburg år och Forskningsinstitut, Britt Kjellberg, Göteborgs kom- 2002. mun, Marianne Kjellén, Stockholm Environment Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat har Institute, Marie Larsson, Naturvårdsverket (fr.o.m. 2002- haft 19 protokollförda sammanträden. Nationalkom-
mittén har med detta betänkande fullgjort sina uppgifter är enig om den stora betydelse för en hållbar utveckling i enlighet med givna direktiv och överlämnar härmed sina som ett fortsatt arbete med Agenda 21 och Habitat inneöverväganden och förslag till regeringen. bär. Kommittén är även enig om de övergripande målen
Framställningen tar avstamp i såväl nationellt som för en hållbar utveckling. När det gäller olika medel för internationellt arbete med Agenda 21 och Habitat men att nå målen finns dock vissa skiljaktigheter. kommitténs överväganden och förslag inriktas i första Till betänkandet fogas en reservation och ett särskilt hand mot nationell, regional och lokal nivå. Kommittén yttrande.
Stockholm den 12 mars 2003
Lena Sommestad
Inga Berggren Lennart Nilsson /Rolf Lindell Annelie Enochson Carina Ohlsson Micael Hagman Alf Eriksson Rigmor Stenmark Sophie Ljungberg Helena Hillar Rosenqvist Jan Strömdahl Lars Lindblad Yvonne Ångström
Innehållsförteckning
Till regeringen ____________________________________2 Erfarenheter och lärdomar diskuterades ______________35 SAMMANFATTNING ________________________________8 IV.1.3 Deklarationen om städer och samhällen I. SÅ HÄR HAR VI ARBETAT ________________________14 i det nya millenniet ______________________________36 II. AVSTAMP FRÅN STOCKHOLM, RIO OCH ISTANBUL 18 Fattigdomen i världen en huvudfråga __________________37 II.1 Miljöfrågorna på den politiska dagordningen ________18 Demokrati och vidgat deltagande är grundläggande______37
Kvinnans ställning betonas __________________________37 II.2 Riokonferensen och Agenda 21 __________________18 II.3 Istanbulkonferensen och Habitatagendan __________19 Integrering av Habitatagendan och Agenda 21 __________38 II.4 Agenda 21 och Habitatagendan – beröringspunkter Kommunernas roll behöver stärkas____________________38
och synergieffekter ______________________________20 Deklarationen uppfordrar till handling på alla nivåer______38 III. DET SVENSKA ARBETET MED AGENDA 21 Deklarationens betydelse för Sverige __________________38
OCH HABITAT ________________________________22 IV.1.4 Andra internationella konferenser om III.1 Agenda 21 ____________________________________22 stadsutvecklingsfrågor __________________________38 Det lokala Agenda 21 arbetet har utvecklats ____________22 IV.1.5 UN-Habitats och andra internationella aktörers roll 39 Samverkan har varit ledstjärna ______________________24 IV.2 Världstoppmötet i Johannesburg __________________40 Arbetets organisation och ledning ____________________25 IV.2.1 Allmänt om mötet ____________________________40 III.2 Habitatagendan ________________________________27 IV.2.2 Den politiska deklarationen ____________________42 Den kommunala planeringen har utvecklats ____________27 IV.2.3 Genomförandeplanen ________________________42 Ny inriktning för den nationella bostadspolitiken ________29 IV.2.4 Partnerskapsinitiativ __________________________44 Nya former för regional utveckling under framväxt ______30 IV.2.5 Betydelsen för den fortsatta Agenda 21-processen 46 Insatser för integration och ökad delaktighet ____________30 IV.3 Agenda 21 och Habitat – gemensamma III.3 Samlade erfarenheter och slutsatser ______________31 beröringspunkter ______________________________47
IV. RESULTAT FRÅN ISTANBUL+5 OCH V. FORTSATTA UTMANINGAR OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER____________________________________49 JOHANNESBURG ______________________________34
IV.1 Det internationella samarbetet om boende V.1 Bakgrund och övergripande frågeställningar ________49
och stadsutveckling sedan Istanbul________________34 V.2 Kommitténs övergripande slutsatser________________52 IV.1.1 Framgångar och svårigheter ____________________34 V.3 Gemensamma utgångspunkter för Agenda 21- och IV.1.2 Istanbul+5 – uppföljningskonferens i New York ____34 Habitatprocesserna ____________________________53 Viktiga principer och mål bekräftades__________________34 V.3.1 En ny, bred syn på begreppet hållbar utveckling____53
V.3.2 Visioner, mål och strategier ____________________53 Lokalt arbete för att begränsa globala klimatförändringar __77 V.3.3 Helhetssyn och sektorsintegrering________________54 Det kommunala internationella samarbetet ____________79 V.3.4 Den nationella nivåns betydelse ________________54 V.5.2 Kommitténs överväganden och förslag ____________80 V.3.5 Kommunernas roll, lokal demokrati och samverkan 56 V.6 Fortsatt Habitatarbete____________________________81 V.3.6 Forskningens roll ______________________________60 V.6.1 Svenska utvecklingstendenser __________________81 V.3.7 Kommitténs överväganden och förslag ____________62 Regionala obalanser ________________________________82 V.4 Strategier för hållbar utveckling____________________64 Den regionala utvecklingsplaneringen ________________83 V.4.1 Den nationella strategin för hållbar utveckling ______64 Boendeplaneringen ________________________________83 Utveckling av styrmedlen ____________________________65 Den fysiska planeringen som instrument ______________84 Samverkan med regional och lokal nivå ________________65 Helhetssyn och samordning ________________________85 Återföring av erfarenheter __________________________65 V.6.2 En samlad stadspolitik ________________________85 V.4.2 Lokala och regionala strategier för En samlad stadspolitik - övergripande principer
hållbar utveckling ______________________________66 för stadens utveckling __________________________87 Befintliga program och strategier ____________________66 Ett långsiktigt hållbart trafiksystem ____________________89 Anknytning till de sociala aspekterna __________________67 V.6.3 En sammanhållen politik för landets storstäder ____93 Hållbar ekonomisk tillväxt från ett lokalt och V.6.4 Det internationella samarbetet om
regionalt perspektiv ____________________________69 hållbar stadsutveckling __________________________94 Samspelet mellan instrumenten för regional Urbaniseringfrågan och boendeplanering
utveckling och kommunala strategier ______________70 inom FN-systemet ______________________________94 V.4.3 Kommitténs överväganden och förslag ____________71 Bilateralt samarbete för urban utveckling ______________96 V.5 Fortsatt Agenda 21-arbete ________________________71 V.6.5 Kommitténs överväganden och förslag ____________97 V.5.1 Utvecklingstendenser __________________________71 VI. KONSEKVENSER AV KOMMITTÉNS FÖRSLAG ____99 Folkhälsofrågor ____________________________________72 Reservation och särskilt yttrande ____________________101 Socialt ansvarstagande och etiska frågeställningar ______73 Bilaga, kommittédirektiv____________________________109 Konsumtions- och produktionsmönster ________________74 Miljöbesparingar __________________________________76 Delaktighet och rättvisa livsvillkor ____________________77
SAMMANFATTNING
I juni 2000 tillkallade regeringen en nationalkommitté konferensen om miljö och utveckling 1992. I Sverige har för genomförande och vidareutveckling av Agenda 21 drygt 70 procent av kommunerna antagit ett lokalt och Habitat. Kommitténs uppgift har varit att förankra, Agenda 21-program i kommunfullmäktige. En viktig del samordna och utveckla arbetet med Agenda 21 och i det svenska Agenda 21-arbetet har varit att involvera Habitat i Sverige. olika samhällsgrupper i den lokala processen. Det har
I kapitel I redovisas hur kommittén har arbetat och ofta skett genom seminarier och bildande av samrådsvilka rapporter som har lagts fram under arbetets gång grupper och nätverk. Ytterligare exempel är lokala
Kapitel II beskriver den betydelse som olika interna- utvecklingsprojekt där t.ex. myndigheter, organisationer tionella konferenser har haft för arbetet med Agenda 21 och näringsliv har samarbetat. Ett omfattande utbildoch Habitat. Här behandlas FN-konferensen i Stockholm ningsarbete har genomförts såväl inom de kommunala 1972, FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de organisationerna och företagen som för allmänheten. Janeiro 1992 med Riodeklarationen och handlingspro- Habitatagendan har visat sig vara mindre känd i grammet Agenda 21 samt världskonferensen om boende, Sverige, och har inte fått samma genomslagskraft som bebyggelse och stadsutveckling, Habitat II, som ägde Agenda 21. Dess grundläggande betoning på boende, rum i Istanbul år 1996, då Istanbuldeklarationen och bebyggelse och stadsmiljö är dock i hög grad relevant Habitatagendan antogs. Det framhålls bl.a. att Agenda också för politiken i Sverige. I fokus för arbetet står fram- 21 och Habitatagendan bör ses som kompletterande för allt samhällsplaneringen på lokal och regional nivå. handlingsprogram med det gemensamma målet att bidra I kapitel IV redovisas kortfattat resultaten från FN:s till att lägga en grund för ett hållbart samhälle med glo- uppföljningsmöten om Habitat och Agenda 21. bal rättvisa. Fem år efter Istanbulkonferensen hölls ett extra möte
I kapitel III beskrivs översiktligt det omfattande sven- i FN:s generalförsamling (Istanbul +5) för att följa upp ska arbetet med Agenda 21 och Habitat. En mer detalje- och utvärdera arbetet med Habitatagendan samt för att rad genomgång av dessa båda processer och hur arbetet besluta om fortsatta insatser. Vid konferensen antogs en har bedrivits, vilka verktyg som använts m.m. har redo- Deklaration om städer och andra samhällen i det nya visats i två separata nationalrapporter, åren 2001 och millenniet. I deklarationen betonades vikten av demo- 2002. Rapporterna kan inhämtas via kratiska styrelseskick, decentralisering och lokalt genomwww.agenda21forum.org. förande samt boendets centrala roll för att bekämpa fat-
Det konstateras bl.a. att få FN-konferenser har fått ett tigdom och främja en ökad delaktighet i samhället. sådant genomslag på den lokala nivån som Rio- Deklarationens huvudbudskap är att konkreta åtgärder
måste vidtas i alla länder för att motverka de problem nivå. Nationella strategier för hållbar utveckling ska börja och ta till vara på de möjligheter som urbaniseringen för genomföras senast år 2005. med sig. Deklarationen slår fast ländernas ansvar att I kapitel V redovisas utmaningar, överväganden och främja tillgången till rent dricksvatten, grundläggande förslag till åtgärder för det fortsatta arbetet. Resultaten infrastruktur och samhällsservice, inklusive sanitet, sop- från världstoppmötet i Johannesburg ska nu omsättas hantering och transporter. Den lyfter också fram vikten nationellt och lokalt, vilket enligt kommitténs mening av att gynna kvinnors fulla och lika deltagande i beslut kan bidra till att mobilisera ny energi både i det fortsatta som rör boende och bebyggelse. internationella samarbetet och i det inhemska arbetet.
Tio år efter Riokonferensen hölls världstoppmötet om hållbar utveckling, i Johannesburg i augusti-september Övergripande slutsatser 2002. Toppmötet bekräftade att Agenda 21 och hållbar Kommittén konstaterar att arbetet med hållbar utveckling utveckling med dess ekonomiska, sociala och miljömässi- är komplext; det handlar om att integrera de skilda dimenga dimensioner ska ligga till grund för det fortsatta inter- sionerna i hållbarhetstänkandet i flera politikområden, att nationella, nationella och lokala utvecklingsarbetet. utveckla samspelet mellan olika beslutsnivåer och att sti- Hållbar utveckling anges som ett av FN:s överordnade mulera till samverkan mellan många olika aktörer. mål. Vid Johannesburgmötet formulerades mål och tidta- Kommittén konstaterar också att en samordning i beller för det fortsatta arbetet med Agenda 21 och håll- Regeringskansliet av politiken för Agenda 21 och hållbar bar utveckling i en genomförandeplan, the Johannesburg utveckling är efterfrågad. Nationella initiativ kan ge ny Plan of Implementation. Den politiska deklaration om kraft i det lokala arbetet, inte minst genom riktade stöd hållbar utveckling som mötet antog, ger politiskt stöd för och genom att ange mål och skapa en löpande dialog melförverkligandet av genomförandeplanen. Fattigdoms- lan nationell, regional och lokal nivå. Formerna för en bekämpning, ändrade konsumtions- och produktions- kraftfull plattform för stöd och samverkan behöver mönster samt bevarande och skydd av naturresurser slogs utvecklas. Kommittén anser att den lokala nivån även i fast som övergripande mål för det fortsatta arbetet. fortsättningen bör vara basen i arbetet med Agenda 21 och Toppmötet fattade även beslut om att utveckla ett tioå- Habitat och föreslår att det, som ett stöd för det lokala rigt ramverk av program för hållbara produktions- och arbetet, bör skapas förutsättningar för en samverkansfunkkonsumtionsmönster. Bland nya utmaningar märks glo- tion, ett Nationellt forum, fristående från regeringen och balisering och handel. Miljö- och handelsavtal ska vara med deltagande av aktörer från olika nivåer i samhället. ömsesidigt stödjande och företagens roll i arbetet för en Det finns ett behov av en ökad satsning på tvärvetenhållbar utveckling betonas. I Johannesburg lanserades en skaplig forskning med systemsyn kring hållbar utveckling. rad internationella partnerskapsinitiativ mellan tre eller Det är bl.a. angeläget att forskning utvecklas kring livsfler parter – regeringar, näringsliv, internationella organi- stils- och beteendeförändringar, processutveckling samt sationer och frivilligorganisationer. I genomförandepla- analyser av styrmedel och olika insatser. När det gäller nen framhålls att samordningsstrukturer för hållbar den fysiska planeringen och forskning om hållbar stadsutveckling bör utvecklas på såväl nationell som lokal utveckling behövs nya kunskaper, ett mer utvecklat sys-
temtänkande och ett helhetsperspektiv. För att öka kvali- Kommittén vill här peka på vikten av att de gränsöverteten och takten i omställningsarbetet behöver samver- skridande forskningsprogrammen inom t.ex. EU beaktas kan mellan forskare och praktiker i miljöarbetet förbätt- i detta sammanhang. Det är också viktigt är att stimulera ras. En fortsatt utveckling av indikatorer som kan funge- tvärvetenskaplig forskning med systemsyn för att fördjura både för nationell och lokal nivå är viktig. pa kunskaperna om sambanden mellan de tre dimensio-
Med avseende på dessa övergripande frågeställningar nerna i hållbar utveckling, dvs. den ekonomiska, den millägger kommittén fram följande förslag (när det gäller jömässiga och den sociala dimensionen, liksom forskningicke statliga organisationer, som t.ex. Svenska Kommun- en om hållbar stadsutveckling. En viktig uppgift kan vidaförbundet, enskilda kommuner, näringslivsorganisationer, re vara att identifiera och utveckla ekonomiska styrmedel ideella organisationer osv. har dessa ej namngivits utan såsom skatter, avgifter och subventioner som påverkar benämns ”övriga berörda samhällsinstitutioner och orga- arbetet för en hållbar utveckling. Det kan t.ex. gälla relanisationer”). tionen till miljömål samt produktions- och konsumtions-
mönstren. I uppdraget bör ingå att föreslå hur dessa styr- Förslag 1: Ett Nationellt forum för Agenda 21 och medel kan förändras så att de inte motverkar utan tvär- Habitat bör tillskapas. Detta forum, som ska verka fristå- tom stimulerar till en hållbar utveckling. ende från regeringen och de centrala myndigheterna, ska tjäna som en arena och neutral mötesplats för samverkan, Förslag 4: Ett viktigt redskap för det lokala hållbarhetskunskapsutbyte och kompetensutveckling mellan sam- arbetet är hållbarhetsindikatorer. Statistiska centralbyrån hällsorgan, forskarsamhället och företrädare för före- (SCB) har utarbetat ett 30-tal nationella indikatorer för nings- och näringsliv på nationell, regional och lokal nivå. hållbar utveckling. Som ett stöd till lokalt verksamma Forumet kan utgöra en samlingspunkt i ett landsomfat- organisationer och företag bör SCB uppdras att i samartande nätverk när det gäller det fortsatta arbetet med bete med berörda myndigheter samt övriga berörda sam- Agenda 21, Habitat och hållbar utveckling. hällsinstitutioner och organisationer vidareutveckla sitt
arbete med hållbarhetsindikatorer. I uppdraget bör ingå Förslag 2: Regeringen föreslås, via lämplig myndighet, att skapa en struktur för datainsamling som möjliggör att avsätta särskilda resurser som stöd och stimulans till sär- mer data kan användas lokalt i syfte att påvisa föränskilt intressanta pilot- och utvecklingsprojekt och kam- dringar och på så vis stimulera lokalt engagemang. panjer samt för att utveckla samarbete, dialoger och processer på lokal och regional nivå. Strategier för hållbar utveckling
Att vidareutveckla den breda inriktningen och stärka de Förslag 3: Formas bör ges i uppdrag att, i samverkan med tvärgående aspekterna blir enligt kommitténs mening en andra institutioner som t.ex. Miljövårdsberedningen, huvudfråga i det fortsatta arbetet med den nationella VINNOVA, IEH, Mistra och Högskoleverket, göra en hållbarhetsstrategin. Sannolikt förutsätter detta att nya samlad bedömning av behovet av skilda forskningsinsat- former för samordning och målstyrning behöver överväser i det fortsatta arbetet med Agenda 21 och Habitat. gas. Vidare är det betydelsefullt att en successiv återfö-
ring av arbetets resultat och erfarenheter görs för att olika aktörer. Ytterligare frågeställningar, såsom folkhälso- och aktörer ska kunna värdera det egna arbetet i ett större arbetslivsfrågor, etiska frågeställningar, konsumentfrågor, sammanhang. Kommunerna har ett strategiskt tillfälle att demokratifrågor och integrationsaspekter bör tas in i konkretisera sina lokala utvecklingsintentioner genom att arbetet. utarbeta lokala strategier för hållbar utveckling. Ett sådant Mot bakgrund av vad som framförs om Agenda 21arbete bör ta sin utgångspunkt i befintligt underlag om arbetet föreslår kommittén följande. lokala förutsättningar.
Kommitténs överväganden och förslag med avseende Förslag 6: Folkhälsoinstitutet bör ges i uppdrag att i samverpå strategier för hållbar utveckling är följande. kan med övriga berörda samhällsinstitutioner och organisa-
tioner utveckla idéer och förslag till hur folkhälsofrågorna Förslag 5: Enligt beslut vid världstoppmötet i kan integreras i det lokala Agenda 21- och Habitatarbetet. Johannesburg ska alla länder senast år 2005 ha påbörjat Ett framgångsrikt folkhälsoarbete förutsätter att folkhälsoagenomförandet av nationella strategier för hållbar utveck- spekterna integreras i de verksamheter som redan idag ling. Det bör ligga i kommunernas, länsstyrelsernas och bedrivs av kommuner och landsting samt att arbetet genomandra regionala organs intresse att i samverkan inom förs strategiskt och tvärsektoriellt. Det är vidare viktigt att respektive region utveckla lokala och regionala strategier kommunernas och landstingens arbete med att utveckla för hållbar utveckling. Sådana strategier, som i hög metoder för att systematiskt ta hänsyn till hälsofrågorna i utsträckning bör kunna bygga på befintligt underlag, kom- samhällsplaneringen och beslutsfattandet fortsätter. mer att variera i utformning och innehåll, eftersom Exempel på sådana pågående insatser är hälsokonsekvensbeutvecklingsförutsättningarna skiljer sig markant mellan dömningar och lokala välfärdsbokslut. Kommittén menar att olika områden. De skulle dock kunna utvecklas med hän- samlade överväganden på lokal och regional nivå om olika syn tagen till processen i anslutning till den nationella stra- folkhälsofrågor, bl.a. utifrån de nationella folkhälsomålen, tegin. Med en sådan inriktning skulle arbetet med den kan bilda underlag för lokala folkhälsomål. nationella strategin kunna tillgodogöra sig arbetet på lokal och regional nivå. Dessa strategier, utvecklade i ett under- Förslag 7: Socialt ansvarstagande och etiska frågeställifrånperspektiv, skulle bli viktiga underlag för de diskus- ningar bedöms få en allt större betydelse i företagens prosioner som kommer att äga rum i det Nationella forum duktutveckling och marknadsföring såväl på internationell som kommittén föreslår tillskapas (förslag 1). som på nationell nivå. Flera svenska företag ligger i fron-
IEH, Statens institut för ekologisk hållbarhet, bör ges i ten och det internationella intresset för att utveckla uppdrag att stödja arbetet med strategier för hållbar modeller för detta ökar. Nutek bör mot bakgrund av överutveckling på lokal och regional nivå. väganden inom bl.a. ILO och Earth Council samt erfaren-
heterna från samarbetsprojektet Globalt Ansvar få i upp- Fortsatt Agenda 21-arbete drag att utreda hur initiativ med ökat socialt ansvarsta- Det är en viktig utmaning att föra in ny energi i det loka- gande kan stimuleras och knytas till pågående arbete inom la arbetet med Agenda 21 och Habitat för att aktivera alla det svenska näringslivet med hållbar utveckling.
För att i linje med besluten vid världstoppmötet i jektet Hälsofrämjande skola som bl.a. ska fånga upp hur Johannesburg utveckla konkreta samverkansprojekt (part- skolan kan utvecklas inom hälsoområdet. nerskap) mellan samhällsorganen och näringslivet bör Nutek uppdras att med stöd i sina pågående aktiviteter Fortsatt Habitatarbete utveckla möjligheterna till en mer systematisk samverkan Urbanisering och stadsutveckling hör till de stora frami form av partnerskap mellan näringsliv, organisationer, tidsfrågorna. De framtida demografiska förändringarna myndigheter och kommuner, särskilt på lokal och regional kommer att utmana såväl våra välfärdssystem som det nivå. Det handlar bl.a. om att föreslå kriterier och praktis- regionala och lokala arbetet för hållbar utveckling. I den ka former för sådana samverkansprojekt. nya regionala utvecklingspolitiken är en av utgångspunk-
terna målet om ett balanserat system av tätorter och stä- Förslag 8: Konsumentverket, Naturvårdsverket, IEH och der och ett stärkt samband mellan stads- och landsbygdsövriga berörda samhällsinstitutioner och organisationer bör områden. Det är angeläget att skapa en plattform för kuni samverkan med lokala informatörer och Agenda 21-sam- skapsutveckling där staden och stadsregionen behandlas i ordnare verka för att underlätta för lokala vidareinformatö- ett sammanhang. Det finns t.ex. ett stort behov av kunrer att påverka beteenden som främjar hållbara konsum- skaper om drivkrafter, processer och effekter av stadsuttionsmönster. Det kan gälla att underlätta spridning av rele- vecklingen, liksom av analyser av insatser och styrmedel. vant information som anpassats efter lokala behov samt att En viktig uppgift är att anpassa den byggda miljön till undersöka möjligheten att i samarbete med berörda myn- nya ekonomiska, miljömässiga, sociala och kulturella krav, digheter och universitet/högskolor erbjuda lokala tjänste- inte minst kraven på effektiv energianvändning och på en män och förtroendevalda fortbildning inom hälso- och mil- hälsosam bebyggelsemiljö. Det krävs fortsatta insatser för jökommunikation och beteendevetenskap. Därigenom kan att uppnå ett hållbart transportsystem. Erfarenheterna kunskapen om människors förutsättningar till ett hälso- och talar enligt kommittén för att nationella insatser för hållmiljömedvetet agerande öka. bar utveckling i storstadsområdena måste anpassas till stor-
städernas specifika förutsättningar och ta hänsyn till utma- Förslag 9: I de kvalitetsgranskningar av skolverksamheten ningarna i fråga om såväl miljö, ekonomisk tillväxt som som Skolverket ansvarar för bör en parameter om hållbar social och etnisk integration. utveckling finnas med. För att hållbar utveckling ska kunna Mot bakgrund av övervägandena rörande Habitatintegreras i all pedagogisk skolverksamhet behövs en sats- arbetet lämnar kommittén följande förslag. ning på kompetensutveckling av lärare på alla nivåer och i alla typer av skolor. Myndigheten för skolutveckling bör få Förslag 10: Boverket bör ges särskilda resurser för jämföi uppdrag att vidareutveckla och sprida erfarenheter om rande studier av olika länders arbete med att utveckla en metoder som leder till en tvärvetenskaplig undervisning sammanhållen stadspolitik. En samlad stadsplanering som om hållbar utveckling. Myndigheten bör vidare även fort- tar fasta på stadens speciella förutsättningar att inom sig sättningsvis stimulera förskolor, grund- och gymnasiesko- och i förhållande till omgivande region utvecklas på ett lor att arbeta för utmärkelsen Miljöskola samt med pro- hållbart sätt är på väg att växa fram i olika delar av världen.
En inventering av utvecklingen, inte minst i europeiska Förslag 12: Transportsektorn har stor betydelse för samländer är angelägen. hällets och näringslivets utveckling. Dess stora beroende
Boverket m.fl. berörda myndigheter och övriga berör- av fossilbaserad energi med åtföljande utsläpp av växda samhällsinstitutioner och organisationer bör vidare i thusgaser liksom dess påverkan på miljön i övrigt gör det samverkan utveckla förslag till strategier för en samlad angeläget att utveckla styrmedel och praktiska verktyg svensk stadspolitik. Arbetet bör ske i samverkan med för en hållbar trafikutveckling. Trafikverken, Statens kommuner som har skaffat sig praktiska erfarenheter av institut för kommunikationsanalys (SIKA), Riksantisådant utvecklingsarbete och bygga på kunskaper och kvarieämbetet, Naturvårdsverket och Boverket bör ges i forskningsrön som rör stadsutvecklingsfrågor. En central uppdrag att i samverkan med övriga berörda samhällsinfråga är förutsättningarna för att utveckla användningen stitutioner och organisationer, inklusive näringslivet av översiktsplanen som strategiskt planeringsinstrument utveckla förslag till styrmedel och verktyg för hållbar traför hållbar utveckling. fikplanering.
Boverket, länsstyrelser och regionala självstyrande organ bör ges i uppdrag att i samverkan utveckla meto- I kapitel VI redovisas en kortfattad konsekvensanalys av der för att integrera Habitatfrågorna med de regionala kommitténs förslag. De förslag som kommittén presenutvecklingsprogrammen. terar påverkar i olika omfattning ett flertal sektorer i
samhället. Genom förslagen vill kommittén öka sektors- Förslag 11: Den nuvarande storstadspolitiken bör breddas integreringen, samverkan mellan olika aktörer och grupså att även miljö- och tillväxtfrågorna får en tydlig plats. per samt främja en ökad jämställdhet. Detta kan för Ett viktigt led bör vara att sträva efter en bättre samord- enskilda aktörer innebära ett annat förhållningssätt eller ning av insatser inom skilda politikområden och ta till vara omläggning av arbetsrutiner etc., vilket i normalfallet erfarenheter av tidigare projekt och initiativ. Det behövs dock inte i sig behöver medföra några nya stora kostnaen kombination av åtgärder på alla nivåer i samhället. der. I de flesta fall finns även en hel del material redan Såväl det lokala förenings- och näringslivet som studieför- framtaget som självfallet bör tas till vara i det fortsatta bund, boendegrupper och andra lokala aktörer har en vik- arbetet. Att ställa om samhället i en mer långsiktigt hålltig roll i integrationsarbetet. Integrationsfrågorna föreslås bar riktning kommer initialt att på olika sätt kosta pengmot denna bakgrund integreras i all fysisk utvecklingspla- ar för såväl stat, kommun, organisationer, näringsliv och nering. Boverket, Naturvårdsverket och Integrationsverket enskilda. Kommittén anser dock samtidigt att de sambör ges i uppdrag att i samverkan med övriga berörda sam- hällsekonomiska vinsterna med ett hållbart Sverige samhällsinstitutioner och organisationer arbeta fram förslag mantaget är större än de medel som måste skjutas till för till en sådan integrering. att nå detta.
I. SÅ HÄR HAR VI ARBETAT
I juni 2000 tillkallade regeringen en nationalkommitté för genomförande och vidareutveckling av Agenda 21 och HAGMAN Habitat. Kommitténs uppgift har varit att förankra, samordna och utveckla arbetet kring Agenda 21 och Habitat i MICAEL
: Sverige. Kommittén föregicks av en särskild utredare som FOTO sedan år 1998 hade till uppgift att ansvara för uppföljningen av Agenda 21 i Sverige.
För kommitténs räkning har det varit viktigt att stötta det lokala arbetet, t.ex. genom erfarenhetsutbyte och spridning av goda exempel. Kommittén, och dessförinnan den särskilde utredaren, har under arbetets gång genomfört ett stort antal konferenser från Malmö i söder till Övertorneå i norr, ofta i samarbete med andra parter
Den svenska utställningsmontern i Johannesburg besöktes av många. såsom Boverket, Svenska kommunförbundet eller enskilda kommuner. Konferenserna har varierat över tiden och fokuserat på genomförandet av såväl Agenda 21 som kring samband med det andra förberedande mötet inför Habitat. Kommittén har också medverkat aktivt under de Johannesburgmötet i New York i januari 2002 arrangerade Envisions som genomförts i Västerås åren 1999, 2001 och Sverige, genom Nationalkommittén, ett seminarium på 2002. Tillsammans med Nationella folkhälsokommittén temat nord- och sydperspektiv på Agenda 21. Agenda 21och Sundsvalls kommun genomfördes i april 2000 en kon- koordinatörer från Sverige (Sundsvall och Trollhättan) ferens kring folkhälsofrågor och Agenda 21. Utöver detta samt Kenya (Nakuru) redogjorde för sina erfarenheter. har sekretariatet medverkat vid ett flertal konferenser för Under världstoppmötet i Johannesburg ansvarade kommitatt redovisa kommitténs arbete och erfarenheter av tén i samarbete med Naturvårdsverket för en utställning Agenda 21- och Habitatarbetet. Kommittén har under som redovisade svenskt arbete kring Agenda 21 och hållbar arbetets gång även genomfört ett antal studiebesök på utveckling under de senaste 30 åren. olika platser runt om i Sverige för att ta del av lokala erfa- I maj 2002 genomfördes ett seminarium om nationell renheter. och lokal politik för den hållbara storstaden i samverkan
Kommittén har deltagit vid ett flertal internationella med storstadskansliet vid Näringsdepartementet (numera konferenser samt ingått i olika former av referensgrupper. I Justitiedepartementet). Syftet med seminariet var att dis-
kutera hur det lokala arbetet och den nationella politiken en exempelsamling. I sina rapporter har Boverket redovisat samspelar för en hållbar storstad – ekologiskt, ekonomiskt olika aspekter på det svenska Habitatarbetet, med tyngdoch socialt. punkt i bostadssociala åtaganden och samhällsplanering.
Kommittén har vidare, i enlighet med direktiven, under Verkets redovisningar i dessa avseenden har ingått i underarbetets gång samarbetat och samrått med ett flertal laget för Nationalkommitténs nationalrapporter. departement (Justitie-, Utrikes-, Social-, Finans-, Regeringen gav Naturvårdsverket i uppdrag i proposi- Utbildnings-, Jordbruks-, Närings- och Miljödeparte- tionen Svenska miljömål 1997/98:145 att ta fram ett förmenten) kring olika sakfrågor. Därutöver har samarbete slag till en nationell strategi för informations- och kunskett med andra utredningar, kommittéer, beredningar och skapsförmedling kring Agenda 21 och hållbar utveckling. sekretariat. Uppdraget har redovisats i Naturvårdsverkets rapport
De 33 medlemmarna i den rådgivande expertgruppen 5059, Från ord till handling. som kommittén har haft till sitt förfogande har represen- Naturvårdsverket har också fått i uppdrag av regeringterat olika nivåer och sektorer i samhället. I gruppen har en att samordna en redovisning av 37 myndigheters arbeplanerare, Agenda 21-samordnare, företrädare för närings- te med Agenda 21 och hållbar utveckling under perioden liv, fackföreningar, miljöorganisationer, myndigheter, for- 1996–2000. Verket fick även i maj 2000 i uppdrag av skarsamhället samt olika frivilligorganisationer ingått. regeringen att sammanfatta de övergripande övervägan- Gruppen har varit mycket betydelsefull i kommitténs den som verket ansåg särskilt betydelsefulla inför FN:s arbete då den aktivt har bidragit med underlag och delta- uppföljning av Riokonferensen 2002. Uppdragen slutregit i diskussioner för att utveckla arbetet. Ett konkret dovisades i december 2000. resultat av diskussionerna i expertgruppen är antologin I början av år 2001 inledde Nationalkommittén ett 10 år med Agenda 21 i Sverige där medlemmar i expert- samverkansprojekt kring hållbar bebyggelseutveckling tillgruppen reflekterar över uppnådda resultat och framtida sammans med Boverket och Formas, Forskningsrådet för frågeställningar. Några experter har även deltagit i skriften areella näringar, miljö och samhällsbyggande. Projektet Fem år efter Istanbul – erfarenheter, lärdomar och utmaningar. syftade till att analysera hur frågor om hållbar bebyggel-
Regeringen gav genom beslut i december 1999 Boverket seutveckling tolkas och hanteras i politiska planer och i uppdrag att följa och utveckla det pågående arbetet med program på olika nivåer – från de globala handlingsproatt genomföra Habitatagendan samt utveckla en strategi för grammen till kommunala planer. Under projektet har en integrerad syn på planering och hushållning med mar- drygt 200 forskare och praktiker från olika nivåer medkresurser. En delredovisning lämnades i mars 2000 och den verkat i ett antal seminarier. En slutrapport avses redovislutliga rapporteringen i december 2000. Ett viktigt led i sas under år 2003. verkets arbete var en landsomfattande kampanj En stad är Delvis i samarbete med Svenska kommunförbundet mer än sina hus som genomfördes vintern 1999/2000. har kommittén uppdragit åt statsvetenskapliga institutio- Kampanjen tog sin utgångspunkt i en konferensserie base- nen vid Umeå universitet att följa och utvärdera statusen rad på erfarenheter av kommunala och regionala plane- i det svenska lokala Agenda 21-arbetet. Sammanlagt har ringsinsatser för hållbar utveckling, som lades till grund för tre rapporter publicerats, se nedan.
Som ett led i att öka kunskap, intresse och medvetenhet Kommittén har givit ut följande rapporter i samarbete kring såväl Habitat som Agenda 21-arbetet i Sverige har med andra: kommittén under arbetets gång publicerat följande • Svenska kommuners arbete med Agenda 21. En enkätrapporter: undersökning. Brundin och Eckerberg, Umeå universi- • Swedish Interim Country Report on Habitat II, oktober tet, 1999. Utgiven i samarbete med Svenska Kommun-
2000. (Endast på engelska) förbundet. • Agenda 21 i näringsliv och organisationer, en enkätun- • En studie av 10 svenska kommuner. Eckerberg och
dersökning, oktober 2000. Brundin, Umeå universitet, 2000. Utgiven i samarbete • Agenda 21 och Habitat. För en hållbar utveckling, med Svenska Kommunförbundet.
informationsbroschyr, februari 2001. • Swedish Municipalities and the Sustainable Develop- • Swedish National Report to the United Nations General ment of Towns, Cities and Communities – Examples of
Assembly Special Session on the Review and Appraisal Habitat-oriented work. Rapporten gavs ut i samarbete
of the Habitat Agenda, June 6–8, 2001, juni 2001. med Boverket, maj 2001. • Sveriges nationalrapport inför FN:s Generalförsamlings • Implementing the Habitat Agenda – The European
extra möte (Istanbul+5) med uppföljning av Union Experience. Rapport om EU:s erfarenheter från
Habitatagendan, om hållbar stads- och bebyggelseut- Habitatarbetet. Utgiven under det svenska ordförande-
veckling i New York, 6–8 juni 2001, juni 2001. skapet i EU, i samarbete med utrikesdepartementet, • Fem år efter Istanbul – erfarenheter, lärdomar och juni 2001.
utmaningar, november 2001. • Key Issues in the Implementation of Agenda 21 at De rapporter som redovisas här finns, tillsammans med
National and Regional levels in Sweden, December annan information, tillgängliga via www.agenda21forum.org
2001. (Endast på engelska) som har drivits av en ideell förening (Föreningen för • Tio år med Agenda 21 i Sverige, en antologi, mars 2002. Agenda 21 och hållbar utveckling) där kommittén varit • Svenska kommuners arbete med Agenda 21 – en jäm- representerad. Sidan har delvis fungerat som kommitténs
förelse över tid. Edström och Eckerberg, Umeå univer- hemsida under arbetet. Sedan hösten 2001 har sekretari-
sitet, maj 2002. atet varje månad publicerat ett nyhetsbrev som beskriver • From Vision to Action. Sweden’s National Report to det pågående arbetet samt informerar om aktuella frågor
the World Summit on Sustainable Development in och aktiviteter. Sammanlagt har 18 nyhetsbrev publice-
Johannesburg 2002, augusti 2002. rats. Nyhetsbreven har skickats ut till drygt 600 planerare, • Från vision till handling. Sveriges nationalrapport till Agenda 21-samordnare och andra intresserade.
världstoppmötet om Agenda 21 och hållbar utveckling
i Johannesburg 2002, augusti 2002. • Lokal Agenda 21 i ett politikerperspektiv. Eckerberg
och Storm, Umeå universitet, december 2002.
HAGMAN MICAEL
:
FOTO
Stående från vänster: Jan Strömdahl (v), Helena Hillar Rosenqvist (mp), Lennart Nilsson (s), Lena Sommestad (ordförande, s), Rolf Lindell (generalsekreterare), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Annelie Enochson (kd), Yvonne Ångström (fp) och Rigmor Stenmark (c).
Infällda är Inga Berggren (m) och Alf Eriksson (s).
II. AVSTAMP FRÅN STOCKHOLM, RIO OCH ISTANBUL
II.1 Miljöfrågorna på den politiska dagordningen I Sverige har miljö- och utvecklingsfrågorna under en Genom FN:s miljökonferens i Stockholm år 1972 place- lång tid funnits på den politiska dagordningen. Betydande rades miljöfrågorna högt på den nationella och interna- insatser har gjorts sedan 1960-talet med införandet av tionella politiska dagordningen. FN:s miljöprogram nydanande lagstiftning, t.ex. miljöskyddslagen. Miljö- (UNEP, United Nations Environment Programme) inrät- arbetet vidareutvecklades under 1970- och 1980-talen. tades, och FN:s medlemsländer blev allt mer engagerade Problematiken med långväga luftföroreningar och att i miljöarbetet. Ett ökat miljöarbete stimulerades på alla utsläpp från ett land via t.ex. vindar kunde drabba andra nivåer; globalt nationellt och lokalt. Samtidigt ställde länder blev mer och mer påtaglig, bl.a. genom försurningvärldens utvecklingsländer kravet att miljöåtgärderna en av svenska sjöar. Energikrisen under 1970-talet berörde måste kombineras med verkliga möjligheter till utveck- såväl miljö- som utvecklingsfrågor och lyfte på ett tydligt ling. Efter intensiva förberedelser, där Sverige deltog sätt fram sårbarhetsaspekterna. Stora investeringar i fjärraktivt, arrangerades den numera klassiska FN-konferen- värmesystem initierades under denna period. sen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992. Den första svenska samlade miljöpropositionen lades
Under 1990-talet initierades på internationell nivå en rad fram år 1988. Under 1990-talet utvecklades arbetet vidaandra viktiga globala FN-konferenser och toppmöten. De re och en mängd nya verktyg har förts fram för att underhar behandlat frågor som rör befolkningsutveckling, social lätta arbetet mot ett mer långsiktigt hållbart samhälle. och ekonomisk utveckling, jämställdhet, boende, stads- och Det gäller t.ex. kretsloppsåtaganden, miljökvalitetsmål, bebyggelseutveckling, miljö och hälsa samt livsmedelssäker- en ny miljöbalk, folkhälsomål, ekonomiska styrmedel, het. Dessa konferenser och toppmöten har var och en uti- lokala investeringsprogram samt olika typer av uppföljfrån sina frågeställningar och utgångspunkter sökt utveckla ningsverktyg. lösningar av grundläggande vikt för att kunna nå det övergripande globala målet om hållbar utveckling. Med begreppet hållbar utveckling menas en utveckling som tillfredsstäl- II.2 Riokonferensen och Agenda 21 ler dagens behov utan att äventyra kommande generatio- FN:s konferens om miljö och utveckling ägde rum år ners möjligheter att tillfredsställa sina behov. 1992 i Rio de Janeiro. Konferensen var på flera olika sätt Stockholmskonferensen år 1972 kan via 1992 års Rio-kon- en vattendelare när det gäller FN-konferenser. Det mest ferens mot denna bakgrund sägas ha banat väg för den framträdande var kanske det breda deltagandet. Vid konomfattande utveckling av det internationella miljösamarbe- ferensen medverkade såväl regeringsföreträdare som tet som kan sammanfattas under begreppet Rio-processen. representanter från kommuner, näringsliv och frivilligor-
ganisationer vilket var något nytt och som har bidragit till
BILD att vitalisera processen. Mötet utmärkte sig också genom det breda ämnesområdet och sammankopplingen av
PRESSENS/ miljö- och utvecklingsfrågor. Det var en konferens där besluten, när de omsätts i praktisk handling, på ett avgö- GARCIA rande sätt kommer att påverka de långsiktiga levnadsvill-
DANIEL koren för människor i alla länder. :
FOTO Vid konferensen antogs de tre grundläggande dokumenten: Riodeklarationen om miljö och utveckling som innehåller 27 grundläggande principer för miljö- och utvecklingsarbete såsom principen att förorenaren ska betala, försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen, Handlingsprogrammet Agenda 21, som innehåller 40
Riokonferensen, som var den största i FN:s historia, samlade 181 kapitel uppdelat i fyra olika avsnitt (Sociala och ekono-
stater samt omkring 120 stats- och regeringschefer. miska dimensioner, Att bevara och förvalta resurser, Att stärka viktiga samhällsgrupper samt Medel för genomförande) samt Skogsprinciperna som anger grundläggande II.3 Istanbulkonferensen och Habitatagendan riktlinjer för ett hållbart utnyttjande av världens skogar. Redan vid 1972 års miljökonferens i Stockholm diskute-
Två internationella miljökonventioner, konventionen rades planeringsinsatser för ett rättvist och socialt utveckom klimatförändringar och konventionen om biologisk lat boende. Den första FN-konferensen med fokus på mångfald skrevs under av företrädare för mer än 150 län- boendefrågor, Habitat I, ägde rum år 1976 i Vancouver. der och EG. Konferensen antog resolutioner om boende, bostadsbyg-
Den femårsuppföljning av Riokonferensen som ägde gande, bebyggelsemiljö och stadsplanering. Som en följd rum år 1997 i FN:s generalförsamlings regi, blev inte den av konferensen inrättades ett särskilt FN-organ, United framgång som Sverige och andra länder hade hoppats på. Nations Centre for Human Settlements, som år 2002 Man kunde t.ex. konstatera att världens miljötillstånd omvandlades till UN-Habitat, med säte i Nairobi. trots flera framsteg totalt sett hade försämrats. Samma Den andra världskonferensen om boende, bebyggelse sak gällde den ekonomiska situationen för merparten av och stadsutveckling, Habitat II, ägde rum i Istanbul år utvecklingsländerna. Mötet lyckades heller inte uppnå 1996 och samlade ett stort antal regeringsrepresentanter, enighet kring en sammanfattande politisk deklaration. företrädare från kommuner och även representanter från Dock togs viktiga beslut om hur det fortsatta genomfö- näringslivet och ideella organisationer. En huvudfråga för randet av Agenda 21 skulle utformas. Bland annat åtog konferensen var den tilltagande urbaniseringen i världen, sig världens länder att senast till år 2002 förbereda natio- framförallt i utvecklingsländerna. Även om städernas tillnella strategier för hållbar utveckling. växt i vissa fall hotar en hållbar global utveckling, beto-
nades urbaniseringens potential att skapa grund för eko- het och inflytande samt ett stärkt samarbete med den nomisk tillväxt och välfärd. Syftet med konferensen var privata sektorn och frivilligorganisationer m.fl. att enas om principer och riktlinjer som kunde vända Habitatagendan kan ses som ett handlingsprogram för utvecklingen och förbättra boendevillkoren och livsmil- både det internationella utvecklingssamarbetet och det jön för människor i deras boendemiljöer, både i städer internationella biståndet. Agendan innehåller emellertid och på landsbygden. Habitat II resulterade i två doku- även globala uppmaningar och åtaganden som riktas till ment: Istanbuldeklarationen, som i femton paragrafer länderna i den industrialiserade världen. Det gäller framsammanfattar konferensens viktigaste slutsatser, samt förallt i fråga om västvärldens ohållbara produktionsden omfattande Habitatagendan med en utförlig redo- och konsumtionsmönster, men även transportsystem och visning av mål, principer och åtaganden och ett globalt bebyggelsemönster. Flera av skrivningarna om åtgärder handlingsprogram med strategier för genomförande som för att minska sociala skillnader och att främja en social konferensen enats om. integration kan även omsättas och anpassas till förhål-
Två övergripande teman ställdes i förgrunden. Det landena i de mer utvecklade länderna. Samtidigt betonar första – en rimlig bostad för alla – lyfter fram alla män- Habitatagendan att arbetssätt och lösningar måste anpasniskors rätt till goda bostäder och goda boendevillkor. sas till de specifika institutionella, kulturella och sociala Det andra – en hållbar utveckling av människors boplatser förutsättningarna som råder i olika länder och regioner. i en värld med växande städer – betonar att utvecklingen Istanbuldeklarationen och Habitatagendan kan därför ses av städer och samhällen ska ske med hänsyn till miljön som startpunkten för en ny global samverkan, baserad på samt människors hälsa och välbefinnande. Både en positiv vision om hållbara städer och boendemiljöer i Istanbuldeklarationen och Habitatagendan behandlar hela världen. åtaganden för att verka för bättre levnadsstandard för alla människor med betoning på bl.a. hemlöshet, fattigdom, arbetslöshet, social utslagning, brister i grundläg- II.4 Agenda 21 och Habitatagendan gande infrastruktur och service, otrygghet och våld samt – beröringspunkter och synergieffekter miljöförstöring och ökad risk för katastrofer. Agenda 21 och Habitatagendan bör ses som komplette- Konferensen utgick ifrån att den hållbara livsmiljön rande handlingsprogram med det gemensamma målet måste formas och beslutas lokalt i samverkan med boen- att lägga grunden för ett hållbart samhälle. Båda dokude, intresseorganisationer och övriga lokalt berörda. I menten har sitt ursprung i den miljökonferens som ägde konsekvens härmed deltog företrädare för världens kom- rum i Stockholm år 1972. Sambanden mellan miljö och muner och intresseorganisationer för första gången på utveckling är grundläggande med Brundtlandlikvärdiga villkor i en FN-konferens. En viktig princip i kommissionens begrepp om hållbar utveckling och glo- Habitatagendan är att varje land – inom ramen för de bal rättvisa som referenspunkter, och där befolkningstillskilda rättsliga förutsättningarna – har åtagit sig att verka växt, en fortsatt urbanisering och ohållbara konsumför en decentralisering till folkvalda lokala myndigheter. tionsmönster ses som globala hot mot ekosystemen och Ett annat genomgående inslag är betoningen av delaktig- människors försörjningsmöjligheter och livsvillkor.
Agenda 21 tydliggör de viktiga sambanden mellan miljö lor, vilket ligger i linje också med målen i Habitatoch hälsa, vilket bl.a. tar sig uttryck i att typiska Habitat- agendan. Sambanden mellan de båda handlingsprogramfrågor behandlas i ett särskilt kapitel med betoning på men manifesteras även genom ett kontinuerligt samarinfrastruktur för vatten, sanitet, energi och transporter. bete på den globala nivån, dvs. mellan UNEP, FN:s mil- Vidare behandlas i Agenda 21 politiska initiativ, program jöprogram, och UN-Habitat, FN:s program för boende och planeringsinsatser för en långsiktigt hållbar använd- och bebyggelse. Dessa program har under årens lopp inining av mark, vatten och naturresurser, som också är cen- tierat flera gemensamma projekt och aktiviteter. Dit hör trala styrinstrument i Habitatagendan. t.ex. arbetet med Sustainable Cities Programme. De star-
Också när det gäller uppfyllande av mål och genom- ka beröringspunkter och möjliga synergieffekter mellan förande av åtaganden finns beröringspunkter. Den lokala Agenda 21 och Habitatagendan har även varit en lednivåns betydelse, kommunernas nyckelroll liksom under- stjärna för den svenska uppföljningen. Vi återkommer till ifrånperspektivet är genomgående inslag i genomföran- detta i kapitel III. det av både Agenda 21 och Habitat. Detta har genomsyrat stora delar av det lokala Agenda 21-arbetet – inte minst i Sverige – i syfte att förbättra människors vardagsmiljöer i bostadsområden, på arbetsplatser och i sko-
Agenda 21-förvaltningen i Malmö stad genomförde år
2000 en kartläggning av initiativ och aktiviteter i
bostadsområden i Malmö som syftar till en mer lång-
siktigt hållbar utveckling. Utgångspunkten för arbetet
var att visa på sambanden mellan lokalt miljöarbete
och insatser för en förbättrad närdemokrati, ökad
integration mellan olika folkgrupper, åtgärder för för-
bättrad hälsa och ökad trygghet i enlighet med såväl
Agenda 21 som Habitatagendan.
Malmö
III. DET SVENSKA ARBETET MED AGENDA 21 OCH HABITAT
III.1 Agenda 21 Nätverket bildades under förberedelserna inför mötet i Få FN-konferenser har fått ett sådant genomslag på den Rio de Janeiro och började tidigt arbeta med uppföljninglokala nivån som konferensen om miljö och utveckling i en och förverkligandet av Agenda 21 i Sverige. Ungdoms- Rio de Janeiro 1992. Runt om i världen har ett omfattan- nätverket kom in som en frisk fläkt i många kommuner de arbete bedrivits inom ramen för Agenda 21 och och fick ofta möjlighet att föra fram sina åsikter för för- Habitat under de senaste tio åren. En mer detaljerad samlade kommunpolitiker och tjänstemän. genomgång av dessa båda processer och hur arbetet har Redan år 1993 slog regeringen i en proposition om bedrivits, vilka verktyg som använts m.m. har redovisats i genomförandet av besluten vid FN:s konferens om miljö och två separata nationalrapporter åren 2001 och 2002, se utveckling fast att Agenda 21 i första hand var en kommuavsnitt 1. nal angelägenhet och att inga centrala direktiv om hur arbe-
Det svenska Agenda 21-arbetet är i en internationell tet skulle genomföras skulle utformas. Regeringen och Miljöjämförelse på flera sätt unikt. Sveriges samtliga kommuner vårdsberedningen genomförde i samarbete med Svenska har på ett eller annat sätt arbetat med Agenda 21. Detta kommunförbundet en seminarieserie runtom i landet kring beror på flera faktorer. Dels fanns det sedan länge ett stort Riokonferensen och Agenda 21 för att stimulera det lokala miljöintresse bland befolkningen, och dels har de svenska arbetet. Kommunerna tog mycket snart initiativet i det lokakommunerna sin självständighet och ett arbetssätt som av la Agenda 21-arbetet. Under perioden 1994–96 avsatte regetradition har byggt på delaktighet.Vidare finns ett aktivt för- ringen cirka 25 miljoner kronor från vilket organisationer eningsliv med ett brett inslag av folkbildning. Ett stort antal och kommuner kunde erhålla stöd för det lokala arbetet organisationer och föreningar (exempelvis Svenska med Agenda 21. Totalt beviljades 137 olika projekt medel. Kommunförbundet, studieförbunden, Svenska Natur- Ett åttiotal av dessa följdes upp av Naturvårdsverket skyddsföreningen, ungdomsnätverket q2000, fackliga orga- som i sin utvärdering bedömde att bidragen till kommunisationer samt Industriförbundet) spelade alla en viktig roll nernas och organisationernas Agenda 21-arbete gav uppi att föra ut budskapet och intentionerna i Agenda 21 till hov till flera konkretas miljöförbättringar, bl.a. i form av olika aktörer runt om i landet. minskade sopmängder, byte till mer miljöanpassade pro-
En hel del arbete kring hållbar utveckling sker också i dukter, energi- och vattenbesparing samt till förbättrad många företag och organisationer utan att man benämner inomhusmiljö. Positivt var också att ett antal arbetstillfäldetta Agenda 21. len tillskapas.
Bland annat ungdomsnätverket q2000 bidrog till att Under den senaste tioårsperioden har det även skett en skapa debatt kring och tryck i konceptet Agenda 21. snabb utveckling inom näringslivet när det gäller såväl
miljöfrågor som frågor som handlar om företagens socia- rande en viss dominans i förhållande till de andra två la ansvar. Ökad medvetenhet inom näringslivet inom dimensionerna i hållbarhetsbegreppet – ekonomi och socidessa områden, i kombination med ökad press från såväl ala aspekter. Under de senaste åren har dock en klar breddkunder som opinion, har påskyndat utvecklingen. Ett sys- ning skett, bl.a. med en viss förskjutning till att omfatta tematiskt miljöarbete och ökad kompetens har bidragit exempelvis folkhälsofrågor, kultur och integrationsfrågor. till att successivt minska utsläpp och energiförbrukning Det framgår i en rapport från Umeå universitets statsveinom industrin. Miljölagstiftningen har varit pådrivande tenskapliga institution som redovisades i maj 2002. liksom teknikutvecklingen. Under 1990-talets ekonomiska kris togs olika initiativ
från nationell nivå för att minska arbetslösheten. I många Det lokala Agenda 21 arbetet har utvecklats kommuner kopplade man ihop olika arbetsmarknads- Det svenska Agenda 21-arbetet handlade under de inle- politiska åtgärder, t.ex. sex månaders praktikanställningar, dande åren mycket om miljöfrågor med betoning på kom- med så kallade Gröna Jobb eller miljöinformatörer. postering och källsortering. Miljödimensionen har fortfa- Tanken var att bereda arbetssökande sysselsättning samti-
digt som anställningen hade en miljönytta. Det var ofta
ungdomar som arbetade åt Agenda 21-samordnaren och Områden som ingår i kommunernas som verkade ute i stads- och kommundelar, besökte buti-
ker, genomförde inventeringar etc. som annars inte hade
Agenda 21-arbete. Andel i %
kommit till stånd. Dessa ”gröna jobb” var en positiv injek-
tion genom att man på detta sätt kunde nå ut ännu bre-
57% dare bland invånare, företag och organisationer. I en
Förnyelsebar energi 64%
undersökning som genomfördes av Svenska Kommun-
Arbete i skolor/daghem 57%
54% förbundet år 1995 visade det sig att det fanns praktikan-
Biologisk mångfald 62%
Nationella miljömål 49% ställd personal i 105 av landets kommuner. Många fick
42% genom praktikplatsen ökad kunskap kring miljö- och
Gröna nyckeltal 45%
Folkhälsa 41% utvecklingsfrågor samtidigt som de fick ökad kännedom Ekoeffektivitet 37% kring hur en kommun verkar och fungerar. De anställda
17%
Miljöledningssystem 36% skaffade sig genom praktiken också erfarenheter och kon-
46%
31% takter till nytta för det fortsatta arbetslivet.
Väg och trafik
37%
Ett mycket omfattande utbildningsarbete har genom-
Livskvalitet 23%
36%
förts såväl inom de kommunala organisationerna som rik-
Bistånd 21%
24% tat mot en bredare allmänhet. Studieförbund gick tidigt
Gräsrotsprojekt 20%
39% ut och erbjöd Agenda 21-studiecirklar till organisationer Gröna jobb 6% 2001 och allmänhet. Ett betydande utbildningsarbete har
28% 16% 1998
Annat också skett på många företag, ofta inom ramen för arbe-
17%
tet med införandet av miljöledningssystem.
I ett antal studier som genomförts vid Umeå universi- sin roll. I vissa fall förklaras detta med att verksamheten tet sedan mitten av 1990-talet framkommer att det sven- avstannat efter det att planen antagits. ska Agenda 21-arbetet har fått ett brett genomslag. Enligt den studie som publicerades i maj 2002 framgår Samverkan har varit ledstjärna att man i drygt 70 procent av kommunerna har antagit En viktig del i Agenda 21-arbetet har varit att involvera en lokal plan i kommunfullmäktige, vilket är en ökning olika samhällsgrupper i den lokala Agenda 21-processen. från 56 procent år 1998. Samtidigt framkommer att intensiteten i detta arbete har
Det finns dock signaler som pekar på att aktiviteten dalat under senare tid. År 1998 angav 97 procent att nu sjunker i flera kommuner. Ungefär en fjärdedel av man gjorde konkreta insatser för att engagera medborkommunerna framhåller att dokumentet har spelat ut garna i processen. År 2001 hade denna siffra sjunkit till
CapaCity ger kunskap om hållbarhet och sysselsättning
CapaCity är ett tvåårigt transnationellt EU-projekt som fram handlingsplanen är baserad på
Luleå
lyfter fram möjligheterna att skapa lokala handlingsplaner de metoder som har utvecklats inom Piteå
för sysselsättning som en del av det lokala Agenda-21- Agenda 21-arbetet. arbetet. Projektet bygger på en webbaserad distansutbild- De deltagande svenska kommu-
Östersund ning där deltagare från svenska kommuner ingår tillsam- nerna ska på lokal nivå och i partmans med deltagare från Österrike, Tyskland, Grekland, nerskap förankra den europeiska Italien och Spanien. Organisationen ”International Council sysselsättningsstrategin och utveckla for Local Environmental Initiatives” (ICLEI), fungerar som egna lokala handlingsplaner för syskoordinator för projektet som delfinansieras av EU-initiati- selsättning. Detta sker bl.a. genom
Huddinge
Botkyrka vet Agera lokalt för sysselsättning. att använda de befintliga nätverk,
Skara
I Sverige genomförs detta utbildnings- och utvecklings- metoder och planeringsprocesser Trollhättan
Lerum projekt i samverkan med nio kommuner (Borgholm, som etablerats inom det lokala
Borgholm Botkyrka, Huddinge, Lerum, Luleå, Piteå, Skara, Troll- Agenda 21-arbetet. För att en lokal hättan, och Östersund) med Svenska Kommunförbundet handlingsplan för sysselsättning ska som nationell koordinator. Målet är att varje kommun ska bli ett effektivt och kraftfullt verktyg ta fram en hållbarhetsorienterad handlingsplan för syssel- kommer man i projektet att diskutera hur den placeras i sättning med ökade miljömässiga, ekonomiska och sociala sitt lokala, regionala och nationella sammanhang. värden och som därigenom kan bidra till fortsatt hållbar Det webbaserade utbildningspaketet kommer efter prosysselsättningsutveckling. Metoden som används för att ta jekttiden, 2004, att erbjudas till övriga svenska kommuner.
65 procent. Det är dock viktigt att framhålla att Agenda processen. En mängd olika projekt för att utveckla olika 21-arbetet på olika sätt har bidragit till att samverkan användbara indikatorer pågår på såväl internationell nivå mellan olika sektorer har ökat. Det gäller inom kommu- (FN och EU) och nationell nivå (regeringen, Svenska nerna men också i samarbete med andra aktörer utanför Kommunförbundet) som på regional nivå (landstingen och den kommunala sfären. Samrådsgrupper och nätverk har länsstyrelserna) och lokal nivå (kommuner och företag). bildats för att diskutera olika frågor. Olika former av partnerskap, där de ingående parterna delar på kostnader, Arbetets organisation och ledning risktagning och ansvar har också ingåtts för att genomfö- Den organisatoriska placeringen kan ofta säga något om ra olika åtaganden och nå vissa förändringar. De lokala vilken vikt en fråga får inom organisationen. Det gäller investeringsprogrammen är ett sådant exempel. Flera inom såväl företag som kommunala och statliga organisa- Agenda 21-nätverk för små och medelstora företag initi- tioner. I de undersökningar som genomförts på kommunerades runtom i landet. Kommunernas syfte med dessa nivå av Umeå universitet har man kunnat konstatera att nätverk var att bistå och stötta det lokala näringslivet när en förskjutning har skett mellan åren 1995 och 2001, se det gällde miljö- och utvecklingsfrågor. Miljöutbildning, figur nedan. information kring miljöledningssystem samt olika källsor- Det politiska intresset för arbetet med lokal Agenda 21 teringsprojekt är exempel på frågor som togs upp. I är fortfarande förhållandevis stort, det visar sig inte minst många fall identifierades konkreta samarbetsmöjligheter, i att två tredjedelar av kommunerna fortfarande tio år baserade på en mer kommersiell grund. Genom detta efter Riokonferensen avsätter särskilda budgetmedel för arbete knöts också många värdefulla kontakter. Agenda 21-arbetet. Samtidigt anger cirka 40 procent av
Agenda 21-arbetet har på olika sätt ökat intresset för kommunernas Agenda 21-samordnare att de anser att och behovet av återkoppling av resultat. Behovet av indi- intresset från den politiska ledningen har sjunkit under de katorer som belyser insatsens resultat har ökat under hela senaste tre åren.
Vilket politiskt organ leder Agenda 21-arbetet? Andel i %
1995 1998 2001 51% 45% 35% 34% 25% 23% 20% 18% 13% 12% 14% 10%
Kommunstyrelse Miljö- och Utskott eller beredning Annat organ Hälsoskyddsnämnden
Forskning om lokal politik och Agenda 21
I tidigare enkäter utförda vid Umeå universitet har frågor ”Passiva” kommuner kännetecknas av: ställts till Agenda 21-samordnare. Det har därför saknats • Agenda 21 har endast i viss utsträckning integrerats i förutsättningar för att analysera de förtroendevalda politi- den kommunala verksamheten kernas roll och engagemang i Agenda 21-arbetet. • Agenda 21 är endast delvis integrerad i översiktsplane-
ringen Under senvåren 2002 genomförde Umeå universitet en • Agenda 21-processen har initierats framgångsrikt i få enkät till totalt 1349 lokala politiker i 28 svenska kommu- sektorer och verksamhetsområden ner, grundade på ett statistiskt säkerställt urval. Materialet har delats in i tre kategorier (aktiva, varken aktiva eller En slutsats som framträder är enligt forskarna att politiken passiva samt passiva) när det gäller hur aktiva de 28 kom- har betydelse för utfallet av det lokala Agenda 21-arbetet munerna är i sitt lokala Agenda 21-arbete. Indelningen och att det beror av vilken majoritet som styr i kommunen. baseras på de svar som erhållits dels i en tidigare enkät till Man finner i undersökningen att socialistiskt styrda komlokala Agenda 21-samordnare (eller motsvarande) som muner är mer aktiva inom lokal Agenda 21 än borgerligt skickades ut på senhösten 2001, dels i den nu aktuella styrda kommuner. Dessa skillnader är signifikanta. Vidare enkäten till lokala politiker. Forskarna har valt att använda bedöms engagemanget bland kommunpolitiker och komföljande kriterier för vad som karaktäriserar de olika kate- munala tjänstemän vara störst för lokal Agenda 21 i ”aktigorierna. ”Aktiva” kommuner kännetecknas av att: va” kommuner och initiativet för Agenda 21 i högre grad • Agenda 21-processen har integrerats i den kommunala finnas centralt hos kommunstyrelse eller kommunfullmäk-
verksamheten i ganska hög grad eller i viss utsträckning tige. Även den politiska enigheten bedöms vara större i • Agenda 21-arbetet i förhållande till översiktsplaneringen ”aktiva” än i övriga kommuner. Kommunfullmäktiges och
är ganska väl integrerat kommunstyrelsens engagemang verkar således spela en • Det finns många sektorer eller verksamhetsområden där viktig roll, liksom graden av politisk enighet, för hur
Agenda-21 processen har initierats framgångsrikt Agenda 21-arbetet utvecklas. Viktiga komponenter för att
arbetet med lokal Agenda 21 ska gå bra är enligt forskarna
att tyngdpunkten för arbetet ligger centralt och att kom-
munpolitiker och tjänstemän är engagerade i frågan.
Källa: Lokal Agenda 21 i ett politikerperspektiv. Eckerberg, Edström och Storm, Umeå universitet.
III.2 Habitatagendan utsatta bostadsområden samt lokal demokrati och plane- Habitatagendan har visat sig vara mindre känd i Sverige, ring för en god stadsmiljö. Till skillnad från Agenda 21 och har inte fått samma genomslag som Agenda 21. Det genomfördes emellertid inga större, samlade nationella finns flera skäl till detta. I Habitatagendan finns ingen satsningar för att föra ut Habitatagendan. Utgångspunkten motsvarighet till de lokala Agenda 21-programmen som var i stället att arbetet skulle genomföras genom insatser samlande instrument för genomförandet på lokal nivå. inom en rad politikområden på såväl nationell som regio- Däremot ges ökad tyngd åt bostadspolitiska insatser och nal och kommunal nivå. Boverket gavs som central mynåt den kommunala samhällsplaneringen, som är förhål- dighet för boende- och stadsutvecklingsfrågor ett huvudlandevis väletablerade i det svenska systemet. Att Sverige ansvar för att föra ut budskapet från Istanbulkonferensen. redan gått igenom den klassiska urbaniseringen, kopplad Verket har senare fått specifika regeringsuppdrag för att ta till industrialiseringen, och att politiken sedan efterkrigs- fram underlag för att beskriva det svenska arbetet. tiden varit inriktad på att tillgodose behovet av bostäder Det svenska arbetet med Habitatagendan låter sig inte och samhällsservice, kan vara andra förklaringar till det beskrivas på ett enkelt, heltäckande eller överskådligt svagare genomslaget för Istanbulkonferensen och sätt. Som tidigare framhållits är beröringspunkterna med Habitatagendan i Sverige. Agenda 21 starka, och en stor del av det lokala Agenda
Detta innebär emellertid inte att det saknas problem 21-arbetet berör i hög grad frågor om boendemiljö och eller att vi i Sverige kan hävda att vi har uppnått målen stadsutveckling. I fokus för arbetet med att förverkliga i Habitatagendan – tvärtom. Vid tiden för Istanbul- Habitatagendan står framförallt samhällsplaneringen på konferensen stod Sverige inför stora utmaningar med lokal och regional nivå. Som ett led i Boverkets arbete lågkonjunktur, en ökande arbetslöshet, regionala obalan- med att föra ut och diskutera Habitatagendan genomförser och ökade sociala skillnader mellan olika befolk- des vintern 1999/2000 en landsomfattande kampanj En ningsgrupper i samhället. Lågkonjunkturen tvingade Stad är mer än sina hus som tog utgångspunkt i kommubåde staten och kommunerna till omfattande nedskär- nala och regionala planeringserfarenheter. Kampanjen ningar, vilket bl.a. innebar att bostadssubventionerna lade bl.a. grund för generella slutsatser om kommunerminskade. Habitatagendans grundläggande fokus på nas planering för hållbar utveckling i Boverkets redovisboende, bebyggelse och stadsmiljö är i hög grad relevant ning (år 2000) till regeringen om Habitatagendans förockså för politiken i Sverige. verkligande i Sverige. Utöver dessa planeringsinsatser är
Inför Istanbulkonferensen år 1996 antog den svenska det emellertid även intressant att lyfta fram det lokala regeringen åtta utmaningar som uttrycker ambitionen att och regionala arbete som genomförts med stöd av nationå de övergripande målen ”en rimlig bostad till alla” samt nella initiativ inom bostadspolitiken, den regionala ”en hållbar utveckling av städer och boplatser”. utvecklingspolitiken samt integrations- och storstadspo- Utmaningarna spänner över ett brett område från frågor litiken. som rör en socialt inriktad bostadspolitik och insatser för en ökad integration och förstärkning av kommunernas roll Den kommunala planeringen har utvecklats till miljöanpassning av den byggda miljön, förnyelse av Habitatagendans betoning av planering för en hållbar
utveckling av städer och samhällen innebär särskilda grammen. Allt viktigare, men samtidigt betydligt svårare, utmaningar för Sverige, liksom för andra länder i den har varit att i de kommunala översiktsplanerna koppla industrialiserade världen som har uppnått en hög grad av bebyggelseplaneringen till trafiksystemets uppbyggnad. urbanisering. Under stora delar av 1990-talet var miljö- Också här har Boverket genomfört ett projekt, frågorna och målet om en ekologiskt hållbar utveckling Stadsplanera i stället för att bebyggelseplanera, i syfte att starka drivkrafter i kommunernas fysiska planering. betona vikten av att anlägga en helhetssyn på staden, där Boverket konstaterar i sin redovisning om Habitat- människors vardagsliv tas till utgångspunkt för en samagendan att miljöfrågorna numera är förhållandevis själv- ordnad, tvärsektoriell planering. Andra frågor som har klara och väletablerade i den kommunala fysiska plane- uppmärksammats är grönområden och den kommunalringen. Denna utveckling har påskyndats genom natio- tekniska försörjningen (vatten- och avfallshantering, nella initiativ, såsom införandet av en samlad miljölag- fjärrvärmeanläggningar och elförsörjning) från ett överstiftning i form av miljöbalken samt arbetet med natio- gripande, strukturellt perspektiv. För att klara dessa nya nella miljökvalitetsmål. uppgifter har nya analys- och bedömningsmetoder tagits
Verket menar att kommunerna trots detta haft svårt fram, bl.a. genom ett samarbete mellan statliga naturatt integrera de olika dimensionerna i hållbar utveckling vårds- och planeringsmyndigheter och ett antal kommui sina översiktsplaner och att översiktsplaneringens ner i syfte att, inom ramen för det s.k. SAMS-projektet potential i ett breddat planeringsperspektiv inte har (Samhällsplanering med miljömål i Sverige) ta fram plautnyttjats fullt ut. I dag kan vi se att översiktsplanering- neringsrelevanta miljömål och indikatorer. ens roll och ställning växlar i betydande omfattning i de Enligt Boverket beskriver många kommuner svårighesvenska kommunerna. Många kommuner arbetar aktivt ter att få medborgare, organisationer och näringsliv att med att utveckla och anpassa instrumenten i planering- engagera sig i den översiktliga planeringen. Samtidigt en, medan flera andra kommuner saknar en aktuell över- finns många exempel på nyskapande metoder och siktsplan. En särskild svårighet är hur översiktsplanering- arbetssätt för att etablera en öppen dialog med en bred en ska bedrivas i de närmare 200 kommuner som har krets av berörda, genom olika former av seminarier, stuvikande befolkningsutveckling. diecirklar, medborgarpaneler etc. Flera kommuner har
Enligt Boverket har nästan nio av tio kommuner utta- också gjort särskilda satsningar för att engagera barn och lat att man genomfört eller avser genomföra insatser för ungdomar i diskussioner om kommunens framtid i plaatt närmare föra samman lokal Agenda 21 med den över- neringsprocessen. Ett allt vanligare inslag är att utnyttja siktliga fysiska planeringen. Integreringen är emellertid i IT som ett hjälpmedel i den kommunala planeringen. År flertalet fall fråga om gemensamma måldiskussioner eller 2000 uppgav enligt Boverket var femte kommun att de liknande, medan endast ett fåtal kommuner redovisar har information om sin översiktsplan på Internet. I gemensamma insatser eller samordning av processerna. nästan samtliga av dessa kommuner kan invånarna dess- Det är i sammanhanget intressant att notera att en tre- utom lämna synpunkter via nätet. djedel av kommunerna anger att det finns en koppling Starka regionala europeiska samarbetssträvanden har mellan översiktsplanerna och de lokala investeringspro- tillsammans med det svenska EU-medlemskapet, med-
Umeå kommun har arbetat med en grönstruktur där flera funktioner såsom rekreation, hälsa, kulturell identitet och biologisk mångfald hanteras samtidigt.
verkat till att samverkan mellan flera kommuner har bli- ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga vit allt viktigare i planeringsprocessen. Enligt Boverket kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom pågår ett utvecklat mellankommunalt planeringssam- långsiktigt hållbara ramar. Boende- och bebyggelsemiljön arbete i över hälften av landets kommuner. Därutöver skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden förekommer samverkan i frågor som rör infrastruktur, och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdoturism och lokal utveckling i över två tredjedelar av de mar. Vid planering, byggande och förvaltning ska en ekosvenska kommunerna. Boverket pekar i sin logiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling vara Habitatredovisning ändå på svårigheterna att uppfylla de grund för verksamheten. Dessa grundprinciper ligger väl ökade kraven på mellankommunal samverkan för att i linje med Habitatagendan. Med utgångspunkt i dessa uppnå målet om en hållbar stadsutveckling och på att principer har en rad viktiga boendepolitiska åtgärder behandla regionala frågor i översiktsplaneringen. genomförts. Från den 1 januari 2001 har kommunernas
ansvar för bostadsförsörjningen förtydligats genom lag- Ny inriktning för den nationella bostadspolitiken stiftning. Många kommuner i landet är nu i färd med att Målet för den svenska bostadspolitiken är att alla skall ta fram särskilda boendeplaner eller program för
bostadsbyggande och boende. I syfte att bevara och manhållen politik för väl fungerande och hållbara lokala utveckla en tillräckligt stor hyressektor har riksdagen arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla antagit en lag mot utförsäljning av allmännyttiga bostä- delar av landet. Politiken betonar en ökad sektorssamder. Regeringen har vidare avsatt 2,5 miljarder kronor ordning och regionala hänsynstaganden inom olika poliför en period om fem år för att stimulera till ett ökat tikområden. Den nya inriktningen bygger delvis vidare byggande av hyreslägenheter på orter med brist på på de ökade kunskaperna om den lokala och regionala bostäder, varav en miljard är anvisad till Stockholms län. miljöns betydelse för företagens konkurrenskraft och till- Även till investeringar som leder till ett ökat antal stu- växt. Avsikten är att det lokala och regionala inflytandet dentbostäder har investeringsbidrag införts liksom till över den nationella politiken ska öka och att statliga bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet. resurser för tillväxt och sysselsättning ska göras mer flex- Ett uppdrag har givits till Boverket att i samråd med ibla. Ett instrument är regionala tillväxtavtal, som från Naturvårdsverket analysera möjligheterna att vid och med år 2004 kommer att benämnas regionala tillnybyggnad av bostäder utforma villkor för att minska växtprogram, som tas fram i samverkan mellan de regiobelastningen på miljön. Problem i planerings- och bygg- nala organen, näringslivet och andra aktörer. Parallellt processen har belysts i flera utredningar och utredningen med detta utvecklas den regionala nivån i Sverige, framför översyn av plan- och bygglagen, som tillsattes i juni förallt genom framväxten av fler regionala självstyrelse- 2002, har fått i uppdrag att ytterligare belysa denna organ. De främsta drivkrafterna har varit önskemålen om fråga. Boendeinflytandet har stärkts bl.a. vid ombyggnad en decentralisering av statliga beslut samt om en ökad av hyreslägenheter. För att stödja kommuner som drab- demokratisk förankring. bats av strukturomvandlingar och tomma lägenheter har 4 miljarder kronor satsats för att stödja strukturomvand- Insatser för integration och ökad delaktighet ling av kommunala bostadsföretag. En särskild myndig- Fler än var tionde invånare i Sverige är födda utomlands het, Statens Bostadsnämnd, har inrättats för att stödja en och att främja integrering av personer med utländsk bakytterligare omstrukturering under åren 2002–2010. grund är en viktig aspekt av den traditionella svenska väl- Problemen inom boendet och bostadsmarknaden är färdspolitiken. Det övergripande målet för den svenska dock långt ifrån lösta. Det svenska samhället står fort- integrationspolitiken, som antogs av riksdagen år 1997 farande inför stora utmaningar för att lösa de bostads- (prop. 1997/98:16), är att minska skillnaderna i livsvillpolitiska frågorna. kor mellan personer med utländsk bakgrund och svensk-
födda. Insatserna handlar i huvudsak om att öka delak- Nya former för regional utveckling under framväxt tigheten i samhället genom sysselsättningsfrämjande Den traditionella svenska regionalpolitiken, med fokus åtgärder, språkutbildning och kompetensutveckling samt på stöd till glesbygdsområden, har under senare år över- motverka diskriminering inom olika samhällsområden. getts till förmån för en ny regional utvecklingspolitik Mot bakgrund av de ökande problemen i storstadssom syftar till att ge förutsättningar för tillväxt och livs- regionerna när det gäller sociala skillnader, segregation kraft i alla delar av landet. Syftet är att etablera en sam- och utanförskap, lanserades en svensk storstadspolitik år
1998. Den nationella storstadspolitiken inriktas på att 2003 att utvecklingen i stadsdelar som omfattas av lokastärka förutsättningarna för tillväxt och bryta den nega- la utvecklingsavtal går i positiv riktning t.ex. genom att tiva segregationen i storstäderna. En särskild andelen sysselsatta ökar och socialbidragsberoendet min- Storstadsdelegation inom regeringskansliet har regering- skar. Flera insatser har gjorts för att öka boendes delakens uppdrag att utveckla och samordna politikområdet. tighet och deltagandet i det lokala utvecklingsarbetet. I Det storstadspolitiska arbetet har hittills främst inriktats Storstadsdelegationens årsrapport redovisas att ett tiotal på målet att bryta den negativa segregationen genom stadsdelar under valet 2002 har haft ett ökande valdeltalokala utvecklingsavtal med sju storstadskommuner om gande, medan andra delar av berörda kommuner har insatser i de socialt och ekonomiskt mest utsatta stads- visat ett minskande valdeltagande. Regeringen har under delarna. Genom lokala utvecklingsavtal hålls en lär- och år 2002 genomfört en avstämning av de lokala utveckförbättringsprocess samman som ersätter traditionellt lingsavtalens första tre år. Inom avstämningen har bl.a. projektbidragstänkande. Avtalen siktar på såväl indivi- ett stort antal nationella och lokala utvärderingar samlats ders som stadsdelars möjligheter till utveckling. I avtalen in. Insamlat material ska nu värderas och utgöra underåterfinns en sammanhängande målkedja avseende över- lag för regeringens ställningstagande till den fortsatta gripande nationella mål och lokala effektmål. Det är fyra storstadspolitikens utformning. centrala metoder som sätter sin prägel på det lokala utvecklingsarbetet: målstyrning, långsiktighet, samver- III.3 Samlade erfarenheter och slutsatser kan och underifrånperspektiv. I ett Habitatperspektiv är Det svenska Agenda 21- och Habitatarbetet har fått ett det framförallt intressant att lyfta fram det lokala arbetet brett genomslag i det svenska samhället även om det sistför att öka de boendes delaktighet i samhällslivet samt nämnda begreppet som sådant varit relativt okänt. Det åtgärder för att minska segregationen i berörda stadsde- har snarare beaktats genom det kontinuerliga planeringslar. arbetet i kommunerna under flera årtionden.
Sammanlagt har närmare 800 insatser genomförts, Det finns ett stort antal likheter mellan Agenda 21 som rör allt från arbete, sysselsättning, språk, och utbild- och Habitat, vilka framhållits i tidigare rapporter, (jfr ning till kulturaktiviteter, brottsförebyggande arbete och avsnitt I). De är båda resultat av FN-konferenser, de tar folkhälsofrågor. Arbetet är f.n. föremål för uppföljning båda sin näring från det lokala arbetet där delaktighet och utvärdering, dels av kommunerna, med stöd av for- och samverkan är ledstjärnor. skare, dels av statliga myndigheter. Utvärderingen ska Såväl arbetet med Agenda 21 som Habitat har i en utgöra underlag för beslut om inriktningen av fortsatta internationell jämförelse varit framgångsrikt i Sverige. insatser. Integrationsverket, som har haft ansvar för den Det finns naturligtvis skilda uppfattningar om detta nationella utvärderingen, framhåller i rapporten ”På rätt beroende på vilken syn man haft på hur arbetet borde ha väg?” att det är för tidigt att styrka samband mellan insat- bedrivits samt vilket resultat som man har förväntat sig. ser och utveckling i berörda stadsdelar och om denna typ Ibland framförs kritik mot bristande stöd i ett tidigt av insatser räcker för att bryta den negativa segregatio- skede från nationell nivå genom t.ex. nationella informanen. Storstadsdelegationen konstaterar i sin årsrapport tionskampanjer. För den fortsatta verksamheten är det
viktigt att brister förs fram, diskuteras och förs in i det det inte finns några patentlösningar. Avsaknaden av en tydfortsatta arbetet. lig organisation samt tydliga signaler från såväl lokal som
Ett mycket omfattande arbete har gjorts i såväl Agenda nationell nivå, är något som ofta förs fram i undersökningar 21:s som Habitats anda. Genom arbetet har en ökad förstå- när det gäller hinder som begränsar hållbarhetsarbetet. Det else utvecklats bland olika samhällsgrupper kring frågor finns också önskemål på att en mer tvärsektoriell ansats bör som rör hållbar samhällsutveckling och den enskilda indivi- anläggas som bättre speglar frågornas komplexitet och vidd. dens, företags och organisationers samt kommuners ansvar i Stora satsningar i samarbete mellan kommuner, folksammanhanget. Under ett antal år har diskussioner förts bildningsorganisationer och konsulter har gjorts inom kring hållbar utveckling för regioner och städer. ramen för Agenda 21-arbetet i Sverige. Likaså sker en Hållbarhetsbegreppet har på olika sätt diskuterats och ana- omfattande kunskapspåbyggnad inom ramen för företags lyserats av olika grupper i samhället, de har också konkreti- och organisationers arbete med att införa miljöledningssysserats utifrån de lokala förutsättningarna. Diskussionerna tem. Mer än 2200 företag har certifierat sin verksamhet i har också tydliggjort behovet av samarbete och visat på att enlighet med den internationella miljöledningsstandarden
ISO 14001. Satsningar har även skett inom ramen för
Habitatarbetet, där bl.a. Boverket på olika sätt har aktuali-
serat olika frågeställningar med anknytning till boende och
Kultur och regional utveckling hållbar stadsutveckling. Efter tio år med Agenda 21 och
fem år med Habitat finns det dock fortfarande kunskaps-
Projektet Kulturarvet som resurs för regional utveckling och informationsluckor. Det handlar både om en förståelse
bedrivs av Riksantikvarieämbetet och är ett led i myndig- för vidden i begreppet hållbar utveckling men också om
hetens långsiktiga arbete med att väcka intresse och grundläggande miljökunskap samt sambanden mellan olika
sprida kunskap om kulturarvet som regional utvecklings- dimensioner, såsom kopplingarna mellan ohälsa och miljö-
faktor. Det syftar även till att utveckla kulturmiljöarbetet faktorer. Vad är Agenda 21 och Habitat i praktiken, vad
till en drivande kraft i omställningen till ett hållbart sam- krävs för att uppnå ett hållbart samhälle? Vad kan jag som
hälle. Sambanden mellan kulturarv och regional utveck- enskild individ göra? Genom ökad kunskap ökar också för-
ling har under 1990-talet tillmätts en ökad betydelse. ståelsen för olika, ibland obekväma, åtgärder inom t.ex.
Kulturmiljön framhålls som en viktig faktor för en regions miljöområdet. Bristande kunskap kan å andra sidan leda till
identitet och attraktivitet, kulturmiljörelaterade insatser bristande engagemang hos såväl medborgaren som tjänste-
ger arbetstillfällen och bidrar till en god livsmiljö och en män, politiker och företagare. Samtidigt är det viktigt att
god hushållning med befintliga resurser. En fallstudie peka på att det inte finns något självklart samband mellan
kommer att analysera kulturarvets socioekonomiska kunskap och handling. Att öka kunskapen leder inte direkt
effekter samt visa på metoder för värdering av de effek- till beteendeförändringar. För att uppnå ett långsiktigt för-
ter som bevarande och bruk av kulturarvet genererat. ändrat beteende som är bättre från t.ex. miljösynpunkt är
Projektet pågår t.o.m. år 2003. det viktigt att tydliggöra en grundläggande idé som kan
medföra ett ökat positivt intresse hos berörda aktörer. Det
är också viktigt att undanröja strukturella hinder och att på fattat det som att en grupp har monopol på en viss fråga så sätt kunna skapa handlingsalternativ. och inte vill släppa in andra eller diskutera alternativa sätt
Ett sätt att skapa helhetssyn och synliggöra sambanden att gå till väga etc. Allt fler kommuner försöker dock på mellan skilda verksamheter är att utarbeta gemensamma olika sätt integrera Agenda 21- och Habitatfrågor och visioner, måldokument, och strategier för det lokala arbe- skapa lokala mötesplatser där dessa frågor kan diskuteras tet med hållbar utveckling. Den nationella strategin för för att tillsammans med invånarna utveckla närsamhället. hållbar utveckling som presenterades i mars år 2002 kan Även om det lokala arbetet, baserat på kommunalt utgöra underlag och inspiration för ett sådant lokalt arbe- självstyre, är avgörande i arbetet för hållbar utveckling, te. Vi återkommer till detta i avsnitt V.4. finns risk för suboptimeringar. Vissa frågor och problem
I arbetet med att nå ett långsiktigt hållbart samhälle har strukturella orsaker, som måste lösas i ett samspel melanvänds en mängd olika verktyg och metoder. Ett av de lan nationell och lokal nivå. Dit hör integrationspolitiken, mest framträdande i såväl Habitat- som Agenda 21-pro- där sociala skillnader mellan befolkningsgrupper måste cessen är olika former av samhällsplanering och då sär- lösas. Komplexa frågor, såsom hur transporterna ska lösas, skilt kommunal fysisk planering. Planeringsinstrumentet, kan vara mer lämpliga att samordna på en mellankommuinklusive metoder för att på olika sätt verka för en ökad nal eller regional nivå, istället för att varje kommun försödelaktighet av olika grupper, blir således mycket viktigt. ker lösa frågor som kringfartsleder, kollektivtrafik eller lik-
Likheterna och kopplingarna mellan Agenda 21 och nande. Ytterligare sådana frågor kan röra avloppsrenings- Habitat var något som regeringen tog fasta på när anläggningar, energiförsörjning, dricksvattenförsörjning, Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat tillsattes år anläggande av deponier eller liknande. Genom ny teknik 2000. Kommitténs arbete hade föregåtts av en nationell och utbyggda kommunikationer är det också idag möjligt samordnare sedan 1998. Att också på lokal och regional att bo allt längre ifrån sitt arbete. Detta ställer ökade krav nivå samordna Agenda 21-arbetet med frågor som rör på en mellankommunal samordning och regionplanering. I boende och stadsmiljö är av största vikt, då de båda i detta sammanhang vill kommittén också uppmärksamma många fall kan korsbefrukta varandra. Tyvärr är det inte regionala obalanser som ett grundläggande hinder i arbetet ovanligt att processerna sker separerat eller i parallella spår. för ett hållbart Sverige. Det gäller obalanser som leder till Orsaken till detta kan vara att man ser på frågorna utifrån att vissa orter avfolkas och får ett allt sämre serviceutbud olika perspektiv; man kommer t.ex. från olika organisatio- och tomma lägenheter medan andra regioner i landet har ner med olika kultur. Det kan också finnas en spänning en starkt ökande befolkning som ställer krav på ytterligare mellan olika kommunala förvaltningar då man kan ha upp- service, flera bostäder etc.
IV. RESULTAT FRÅN ISTANBUL+5 OCH JOHANNESBURG
IV.1 Det internationella samarbetet om boende och frågorna som för de globala miljöfrågorna. Insikten om
stadsutveckling sedan Istanbul kommunernas nyckelroll har i och för sig ökat, men trots
tydliga tendenser till ökad decentralisering av uppgifter
från central till lokal nivå är bristen på resurser, styrme- IV.1.1 Framgångar och svårigheter del och kompetens på den lokala nivån återkommande Genom Istanbulkonferensen och Habitatagendan lyftes hinder. Bristen på ekonomiska resurser och styrmedel för urbaniserings- och boendefrågorna på ett påtagligt sätt investeringar i bostäder, service och infrastruktur som upp på den globala politiska dagordningen. Det blev tyd- tillgodoser alla befolkningsgrupper är ett generellt proligt att de försämrade livsvillkoren i växande städer, blem som lyfts fram. Framstegen anses trots dessa svårigframförallt i utvecklingsländerna, är en global angelägen- heter vara betydande, inte minst genom mängden lokala het. Agendans tydliggörande av rätten till en god livsmil- initiativ, där boende och intresseorganisationer varit jö och trygga boendevillkor, den lokala nivåns betydelse starkt drivande. Att få ett kontinuerligt samspel mellan samt betoningen av delaktighet har fungerat som en ny dessa initiativ och den nationella politiken är en utmaplattform både för det internationella utvecklingssamar- ning som lyfts fram. betet och utformning och genomförande av politiska initiativ i världens länder. Habitatagendan innehåller inga entydiga strategier och instrument för genomförandet, IV.1.2 Istanbul+5 – utan bygger i hög grad på nyckelbegrepp som decentra- uppföljningskonferens i New York lisering, partnerskap mellan offentlig och privat sektor, delaktighet och underifrånperspektiv, kompetensutveck- Viktiga principer och mål bekräftades ling, nätverkssamarbete samt erfarenhetsutbyte kring Fem år efter Istanbulkonferensen, i juni 2001, hölls ett goda exempel. Det är därför svårt att få en allmän bild extra möte i FN:s generalförsamling för att följa upp och av hur Habitatagendan har förverkligats. utvärdera arbetet med att förverkliga Habitatagendan
I en utvärderingsrapport, framtagen av UN-Habitat samt besluta om fortsatta insatser. Stor vikt lades vid att inför femårsuppföljningen av 1996 års Istanbulkonferens redovisa och diskutera erfarenheter och lärdomar av (se nedan), pekas på en rad framsteg i arbetet för bättre Habitatarbetet. Mötet ledde även till antagande av ett boendevillkor och hållbara städer världen över. Det kon- slutdokument, en Deklaration om städer och andra samstateras emellertid att det har varit svårt att få samma hällen i det nya millenniet (se nedan). bestående genomslag för boende- och stadsutvecklings- Uppföljningskonferensen ledde inte till nya åtaganden
eller beslut om konkreta åtgärder men har ändå blivit en Erfarenheter och lärdomar diskuterades viktig bas för det fortsatta arbetet. Vid konferensen Vid mötet redovisades vid ett antal seminarier olika erfabekräftades centrala mål och principer i Habitatagendan. renheter av arbetet för att förverkliga Habitatagendan Framförallt tydliggjordes synen på urbaniseringens möj- från olika delar av världen med såväl ministrar och lokaligheter och problem, liksom boendets centrala roll för la politiker som experter, frivilligorganisationer och att bekämpa fattigdom och främja en ökad delaktighet i andra aktiva deltagare. Några problem och frågeställsamhället. Konferensen innebar vidare att kunskaperna ningar som diskuterades var: om både svårigheter och möjligheter i genomförandet • Insikten att de lokala myndigheterna, som står närmast fördjupades och nyanserades. Vikten av demokratiska medborgarna, har en nyckelfunktion för att förbättra styrelseskick, decentralisering och lokalt genomförande livsvillkoren och boendeförhållandena i världens stäbaserat på folkvalda församlingar lyftes tydligt fram, der tycks vara generellt accepterad. Å andra sidan kan både i det konkreta erfarenhetsutbytet och i den slutliga den lokala nivån inte ensam lösa problemen i drabbadeklarationen. de områden. Skillnader i livsvillkoren i olika områden
Internationella insatser för stöd till den lokala nivån
En rad lokala och internationella initiativ har tagits för att olika världsdelar för kapacitetsutveckling inom kommu-
förstärka kopplingen mellan den lokala nivån, nationella ner. Programmet har fokus på initiativ för ökat delta-
policies och den internationella agendan. Initiativen har gande i planeringen (City Consultations) samt jäm-
fokuserat på inflytandefrågor, Agenda 21 och finansier- ställdhetsfrågor. Sedan år 2002 har programmet utnytt-
ingsfrågor. Som exempel kan nämnas några program där jat sitt stora nätverk med kommuner för att driva på
Sverige har varit aktivt. HIV/Aids-förebyggande åtgärder.
• Local Initiative for Urban Environment (LIFE) bildades • Cities Alliance initierades år 1999 av UN-Habitat och
efter Rio-konferensen och drivs av UNDP (FN:s utveck- Världsbanken för att skapa en plattform för samverkan
lingsprogram) som ett pilotprojekt i elva länder. mellan viktiga aktörer för att utveckla och finansiera
Programmet bygger kapacitet på lokal nivå, baserad på program som ska leda till Habitat-agendans genomfö-
metoder där lokala grupper och frivilligorganisationer rande. Sedan år 2000 är Millenniedeklarationen den
formulerar sina egna utvecklingsprojekt. Fokus har ofta vägledande målsättningen. Initiativet har två huvudfå-
varit på avfallshantering, inflytande och medvetande- ror, en som handlar om att initiera utvecklingsplanering
görande om miljöfrågor. på kommunal nivå (City Development Strategies) och
• Urban Management Programme startades av Världs- en som syftar till att skapa nya innovativa finansierings-
banken redan på 80-talet men har sedan tagits över av former för förbättring av bostäder och infrastruktur för
UN-Habitat. Programmet bygger upp institutioner i städernas fattiga.
har oftast strukturella orsaker, som måste lösas genom för en helhetssyn är en central fråga i allt flera länder. generella åtgärder på nationell nivå eller genom gräns- En helhetssyn i skilda projekt förutsätter en insikt om överskridande samverkan mellan flera parter. gemensamma problem hos skilda aktörer och ett sam- • Nyckeln till framgång i många lokala Habitatprojekt ordnat agerande genom hela processen. ligger i ett aktivt stöd från den nationella nivån, men • Inslag av medborgarsamverkan och nya former att samarbetet mellan skilda beslutsnivåer är fortfarande organisera de frivilliga organisationerna är återkomoutvecklat världen över. Bristen på decentralisering av mande inslag i det lokala arbetet i världens länder. Det beslutsrätt från central till lokal nivå, hämmar möjlig- finns tendenser till ett mer interaktivt arbetssätt, där heterna till en god lokal utveckling. Det gäller både de boende deltar aktivt genom hela processen. Detta den formella rätten att fatta beslut men framför allt aktualiserar även frågan om hur målet om delaktighet kommuners finansiella utrymme där rätten till beskatt- kan förenas med behovet av en klar ansvarsfördelning ning av fastigheter skulle kunna utgöra en stor och att i demokratiska val utkräva politiskt ansvar. inkomstpotential. • I flertalet utvecklingsländer utgör familjer med ensam- • Tillgången till mark för bostäder liksom de boendes stående mödrar en stor, och ibland dominerande andel, rättigheter i snabbt expanderande städer har blivit ett av de fattiga hushållen. Kvinnors aktiva medverkan är stort problem som myndigheterna inte klarar av. här en avgörande faktor för framgång. Medborgerliga rättigheter är ofta knutna till registre- • Bistånd och tekniköverföring från västvärlden är i hög ring och sanktionering av boende. Sluminvånare får grad en förutsättning för arbetet i utvecklingsländerna. därför förutom en osäker fysisk grund inte heller till- En nyckel till långsiktiga och bestående förändringar är gång till kommunal service om de inte kan garanteras att biståndet kompletterar nationella och lokala initianågon form av rättighet till bostad och mark. tiv. • Finansieringssystem baserade på nationella resurser (inhemskt sparande) saknas ofta i många utvecklings- IV.1.3 Deklarationen om städer länder. Kapitalmarknaden och bankväsendet är ofta och samhällen i det nya millenniet outvecklade och det saknas lämpliga former för utlå- Den deklaration som antogs vid generalförsamlingens ning till bostäder för hushåll med låga inkomster. möte i juni 2001 i New York tar avstamp i de problem • Både i utvecklingsländerna och i den industrialiserade och möjligheter som följer av den starka tendensen till delen av världen utvecklas nya samarbetsformer med fortsatt urbanisering världen runt, där inom en snar det privata näringslivet och framväxten av partnerskap framtid hälften av väldens invånare bor i städer. Ökningmellan den offentliga och privata sektorn framhölls en av den urbana befolkningen beräknas till 95 procent som ett av de största framstegen sedan Istanbul- ske i utvecklingsländernas städer. En av fyra av världens konferensen år 1996. Det är av stor vikt att organ med stadsinvånare lever i dag under fattigdomsgränsen (som i politisk representation sätter spelreglerna för den pri- FN-systemet anges till 1 US dollar per dag) och majorivata sektorns agerande. teten av de människor som lever i fattigdom saknar dess- • En strävan mot en samordning av åtgärder inom ramen utom rättslig säkerhet för sina bostäder. Andra har inte
ens en acceptabel bostad. Miljöförhållandena hotar hälsa och livskvalitet för miljarder människor. Deklarationens VESSMAN huvudbudskap är att konkreta åtgärder måste vidtas i
CARINA alla länder för att motverka de problem och ta till vara : de möjligheter som urbaniseringen för med sig, såväl för FOTO städer och samhällen som för omgivande landsbygd.
Fattigdomen i världen en huvudfråga
Deklarationen tar avstamp i ett av de övergripande målen för hela FN-systemet som är att bekämpa fattigdomen i världen. Deklarationen tar bl.a. sikte på den ökande fattigdomen i städerna och slår fast ländernas ansvar att verka för ett boende med säkra hyresvillkor och legala rättigheter. Ett särskilt åtagande kopplar till Millenniedeklarationens mål om att till år 2020 väsentligt förbättra levnadsförhållandena för åtminstone 100 miljoner sluminvånare. Deklarationen slår fast ländernas ansvar att främja tillgången till rent dricksvatten för alla, grundläggande infrastruktur och samhällservice, inklusi- I många lokalsamhällen pågår ett aktivt demokratiarbete. ve sanitet, sophantering och transporter.
Demokrati och vidgat deltagande är grundläggande näringslivet. Deklarationen poängterar vidare betydelsen Behovet av demokratiska beslutsprocesser med ökad av en god samhällsstyrning för att åtgärda lokala öppenhet och ökat deltagande blev en av de viktigaste utmaningar om fattigdom och miljöproblem. frågorna vid förhandlingen om deklarationen. Med utgångspunkt i Millenniedeklarationens fokusering på en Kvinnans ställning betonas god samhällsstyrning (”good governance”) poängteras att Kvinnor har inte likvärdiga möjligheter att delta i beslutsdetta också gäller för den lokala nivån, vilket även förut- fattande i samhällsutvecklingen i alla länder. Därför försätter ett bättre samarbete mellan olika beslutsnivåer. binder sig länderna i deklarationen att verka för att förän- Principen om decentralisering fick ett stort genomslag, dra attityder, strukturer, politik och lagar för att eliminera även om ett förslag till en särskild deklaration om lokalt hinder i samhället och familjelivet och möjliggöra ett självstyre inte kunde accepteras. Ett bra styrelseskick i aktivt deltagande från kvinnor. Deklarationen lyfter särstäder och kommuner kan enligt deklarationen bidra till skilt fram målet om att stärka kvinnornas ställning för att ökad sysselsättning och bättre utbud av varor och tjän- bekämpa fattigdom samt att gynna kvinnors fulla och lika ster, bl.a. genom ett utvecklat samarbete med det lokala deltagande i beslut som rör boende och bebyggelse. Ett
annat viktigt åtagande i deklarationen är att genomföra boende och hållbar utveckling. Grundläggande principer reformer för att ge kvinnor full och rättvis tillgång till eko- för utvecklingsbiståndet slås fast, t.ex. demokratiska och nomiska resurser, inklusive arvsrätt och ägande av mark effektiva styrelseformer, de lokala myndigheternas planeoch annan egendom, liksom att kunna ta lån eller att stå ring och insatser samt kvinnornas ställning. för hyran av en bostad.
Deklarationens betydelse för Sverige
Integrering av Habitatagendan och Agenda 21 Även om förhållandena mellan olika delar av världen I deklarationen uppmärksammas sambanden mellan skiljer sig, kan deklarationen tas till utgångspunkt också arbetet med Habitatagendan och Agenda 21. Generellt för diskussioner om det fortsatta arbetet i Sverige. ses förverkligandet av Habitatagendan som en del av Grundfrågan – hur städer och samhällen ska utvecklas i kampen för att utrota fattigdomen och främja en hållbar samspel med omgivande landsbygd – är central även i ett utveckling. I detta sammanhang görs en särskild hänvis- svenskt perspektiv. Att utveckla formerna för demokraning till världstoppmötet i Johannesburg. Deklarationen tiska beslutsprocesser och medborgerligt inflytande när betonar även vikten av samordning mellan den lokala det gäller lokal och regional planering är i hög grad aktu- Agenda 21-processen och det lokala Habitatarbetet, ella också i Sverige. Frågan om hur vi ska samordna framförallt när det gäller syfte, policy och strategier. bebyggelseplaneringen med det lokala Agenda 21-
arbetet är av stor betydelse för en mer samlad lokal Kommunernas roll behöver stärkas utvecklingsplanering i svenska kommuner. Av särskilt Den lokala nivåns betydelse för ett framgångsrikt arbete intresse är vidare hur olika nationella mål ska omsättas slås fast i Habitatagendan. I deklarationen välkomnas den och integreras i det lokala arbetet. Vi återkommer till decentralisering av administrationen i städer och för- dessa frågor i avsnitt V. stärkning av kommunernas eller de lokala myndigheternas roll som gjorts i många utvecklingsländer. Stöd till en IV.1.4 Andra internationella bättre samordning och planering inom funktionella konferenser om stadsutvecklingsfrågor stadsregioner uppmuntras. Deklarationen lyfter fram Sedan Istanbulkonferensen år 1996 har olika problem målet att stödja kompetensutveckling med inriktning på och möjligheter som hänger samman med stadsutveckdecentralisering och delaktighet samt att stärka institu- lingen diskuterats vid ett flertal internationella konferentioner och lagstiftning för en ökad delaktighet. ser. I raden av konferenser arrangerade av UN-Habitat
kan nämnas International Forum on Urban Poverty, som Deklarationen uppfordrar till handling på alla nivåer genomfördes i Recife år 1996 och som underströk beho- Deklarationen ger förnyat stöd både för det fortsatta vet av fundamentala attityd- och policyförändringar för internationella samarbetet och för utvecklingsbiståndet att tackla den urbana fattigdomen. År 2000 arrangerades inom området boende, bebyggelse och hållbar stadsut- Urban 21 i Berlin, som byggde på Global Initiative for veckling. I detta sammanhang tydliggörs nyckelfrågor Sustainable Development, med stöd av Tyskland, och viktiga samband mellan fattigdom, stadsutveckling, Brasilien, Sydafrika och Singapore.
hade sin grund i Habitats två globala kampanjer, Secure
Konferensen The Stockholm Tenure, säker och trygg besittningsrätt, och Urban
Partnerships for Sustainable Cities Governance, styrning och förvaltning av städer. Mötet
bidrog till att ytterligare fördjupa förståelsen för inne-
I juni 2002 anordnades en internationell konferens i börden i centrala mål och principer i Habitatagendan,
Stockholm om uthålliga lösningar för urban utveckling, samtidigt som sambanden med grundläggande mål och
grundade på information från 250 exempel. Av dessa program inom FN-systemet tydliggjordes. Framförallt
hade ett 50-tal valts ut. Förslagsställarna bakom dessa gäller det kopplingen mellan mänskliga rättigheter och
exempel möttes för att diskutera olika aspekter på uthål- rätten till bostad, vikten av nya former av bostadsfinan-
lig stadsutveckling. Bland det tiotal projekt som belöna- siering för fattiga i slumområden, sambanden mellan för-
des fanns flera projekt som stöds av Sverige. hållandena i städerna och den globala miljösituationen
Ett av de prisbelönta exemplen var ett s.k. ”city to city samt fattigdomsbekämpning som en grundläggande
cooperation”-projekt mellan Emthanjeni i Sydafrika och utgångspunkt för hållbar urbanisering.
Karlstads kommun. Samarbetet går bl.a. ut på utveck- En huvudfråga för mötet var att fördjupa kunskaper-
ling av lokalt Agenda 21-arbete i Sydafrika. Det har lett na om begreppet hållbar stadsutveckling. Mötet betona-
till att vattenanvändningen har minskat och nya metoder de att hållbar urbanisering vilar på och förutsätter god
för sanitet och avfallshantering har introducerats i samhällstyrning på alla nivåer och att kommuner har en
Emthanjeni. Samtidigt har utbytet lett till ömsesidigt central roll. I det globala perspektivet är det särskilt
lärande där kommunerna söker bygga kontakter på alla angeläget med en fortsatt decentralisering och adminis-
nivåer, något som också framhölls i juryns motivering. trativa reformer för att föra över ansvar och resurser till
lokal nivå, liksom att stärka kompetensen hos självstän-
diga kommuner (såväl konstitutionellt som finansiellt).
Demokratisering av beslutsprocesser framhölls som Som ett led i att stärka samordningen av och det inter- ytterligare en utmaning, liksom att utveckla former för nationella stödet för genomförande av Habitatagendan en ny strategisk planering, snarare än traditionell fysisk arrangerade UN-Habitat ett första globalt möte om planering, som omfattar såväl stad som landsbygd. stadsutvecklingsfrågor, World Urban Forum i april 2002. UN-Habitat har meddelat att avsikten är att World Mötet var ett expertmöte som samlade över 1000 rege- Urban Forum ska arrangeras vartannat år, med nästa möte ringsrepresentanter, företrädare från lokala myndigheter, i Barcelona år 2004. Den första konferensen kan därför organisationer och forskarsamhället. Syftet var att disku- ses som ett led i att skapa ett återkommande globalt distera hur urbaniserings- och globaliseringsprocesser kan kussionsforum för boende- och stadsutvecklingsfrågor. fås att samverka för en ökad välfärd. En av huvudfrågorna för mötet var förberedelser för världstoppmötet i IV.1.5 UN-Habitats och andra Johannesburg i september år 2002. internationella aktörers roll
Diskussionerna rörde en mängd olika sakfrågor som Det internationella samarbetet såväl inom FN-system som
seringsprocesser, stadsmiljöfrågor och boende i olika delar
av världen. Centrets arbete med tekniköverföring, erfaren- HAGMAN
hetsutbyte och goda exempel (bl.a. genom en världsom- MICAEL fattande databas) har bidragit till en allmän kunskapshöj- :
ning och en ökad insikt om urbaniseringsprocesser och FOTO
boendefrågor. Inte minst under senare år har den lokala
nivåns betydelse och intresseorganisationernas roll varit i
fokus för arbetet, och centret har som ambition att funge-
ra som språkrör för kommuner världen över. I slutet av
1990-talet inleddes två globala kampanjer för att föra ut
centrala delar av budskapet i Habitatagendan, dels säker
och trygg besittningsrätt i boendet, dels styrning och för-
valtning av städer. Till år 2020 ska levnadsförhållandena väsentligt förbättras för 100 miljoner sluminvånare. Sverige stöder UN-Habitats arbete både finansiellt och
genom olika former av samarbetsprojekt, seminarier etc. inom ramen för bistånds- och utvecklingssamarbete är Under senare år har de svenska insatserna i hög grad avgörande för att Habitatagendans mål ska omsättas i handlat om stöd till kompetensutveckling och erfarenutvecklingsländerna. Bland de viktigaste aktörerna utöver hetsutbyte om bostadsfinansiering. de nationella biståndsorganen kan nämnas Världsbanken, Centrets formella ställning inom FN-systemet har som aktivt stöder urbana projekt i utvecklingsländerna, de inneburit svårigheter att med kraft föra fram boende- och internationella kommunförbundens verksamhet samt urbaniseringsfrågorna. Efter beslut i generalförsamlingen i internationella sammanslutningar av frivilligorganisationer. februari 2002 omvandlades centret till ett program med
Arbetet inom FN:s centrum för Habitatfrågor namnet UN-Habitat. UN-Habitat gavs därmed ett tydligt (UNCHS, numera UN-Habitat), som bildades år 1978, mandat att främja en hållbar urbanisering genom stöd till har haft stor betydelse för framgångarna i arbetet för en utformning av politiska initiativ, kompetensutveckling, hållbar urbanisering. Centret har fungerat som ett nav i kunskapsuppbyggande, erfarenhetsutbyte och uppföljandet internationella utvecklingssamarbetet om boendefrå- de analyser. gor och stadsutveckling och har väsentligt bidragit till att frågorna fått en tydligare plats i olika internationella fora. IV.2 Världstoppmötet i Johannesburg Ett aktivt och kontinuerligt samarbete med myndigheter och forskningsinstitutioner över hela världen – inom IV.2.1 Allmänt om mötet ramen för ett globalt nätverk, Global Urban Observatory Världstoppmötet om hållbar utveckling bekräftade att – har lagt grunden för ett omfattande statistiskt kunskaps- Agenda 21 och hållbar utveckling med dess tre dimensiomaterial som underlag för jämförande analyser av utveck- ner – den ekonomiska dimensionen, den sociala och den lingstrender, problem och möjligheter i fråga om urbani- miljömässiga – ska ligga till grund för det fortsatta inter-
nationella, nationella och lokala utvecklingsarbetet. Till Janeiro, om att sätta tydliga och uppföljningsbara mål, Agenda 21 har lagts mål och tidtabeller som i stor lägga fast tidsplaner, ta ställning till resursbehov och utsträckning härstammar från den Millenniedeklaration finansiering samt om att utveckla reglerna för handel och som antogs av FN:s generalförsamling i september 2000 subventioner. Den Agenda 21 som man beslutade om i och som anger hur världssamfundet vill möta det nya mil- Rio de Janeiro innebar en plattform för fortsatt arbete på lenniets utmaningar. I den genomförandeplan som antogs nationell och lokal nivå. Nu, efter tio års grundläggande vid världstoppmötet (the Johannesburg Plan of och intensivt arbete i byar, städer och länder världen runt, Implementation) finns de grundläggande frågorna för en gällde det att gå vidare för att få fram mer handlingsinhållbar utveckling omnämnda. Övergripande mål är att riktade överenskommelser. Exempel på det kan vara utrota fattigdomen och att åtgärda obalanserna i rådande målet att halvera antalet personer utan tillgång till sanitet konsumtions- och produktionsmönster. Ett av de allra och avlopp till år 2015, att sluta överfiska världens fiskviktigaste resultaten är att allt utvecklingsarbete i olika bestånd, att generellt stoppa överutnyttjandet av naturreinternationella och nationella organ och institutioner i surserna samt att öka användningen av förnybar energi fortsättningen ska inriktas mot hållbar utveckling. senast samma år. Vidare att minimera kemikaliernas nega-
Bland nya åtaganden märks tydliga rekommendationer tiva påverkan på människa och miljö samt att minska för företagens ansvar för en hållbar utveckling. Här kan antalet människor i slumområden senast år 2020. förväntas mellanstatliga överenskommelser, internationel- Sverige hade dock i flera fall velat gå längre. Det gäller la och nationella partnerskapsprogram (se avsnitt IV.2.4) exempelvis frågor om arbetsrätt och åtaganden om föroch överenskommelser. Handels- och miljöregler ska nybara energikällor samt utfasningen av miljöskadliga och stödja varandra. Pågående arbete inom Världshandels- handelssnedvridande subventioner. De globala marknadsorganisationen (WTO) på detta område ska utvecklas och krafterna måste bättre balanseras av politisk styrning stödjas. Snedvridande subventioner måste ändras (t.ex. nationellt och globalt. Sverige hade vidare gärna sett att när det gäller fiske och jordbruk) så att de gynnar verk- den i ett globalt perspektiv snabba urbaniseringen hade samheter som är förenliga med hållbar utveckling och fått en tydligare plats i utvecklingsambitionerna. Det gälsom inte skadar miljön. Med Millenniedeklarationen, ler nu att i det fortsatta internationella samarbetet fort- WTO-konferensen i Doha år 2001 respektive FN-konfe- sätta att driva dessa frågor i syfte att successivt få acceprensen om finansiering för utveckling i Monterrey år tans för vår linje. 2002 samt toppmötet i Johannesburg, har en gemensam En fråga som fick stort utrymme i Johannesburg var vilglobal agenda slagits fast. Den behöver nu följas upp av ket ansvar som företagen kan ha och bör ta på sig när det det internationella systemets ordinarie verksamhet och gäller social och miljömässig utveckling. Partnerskap melföras vidare till ett fortsatt nationellt och lokalt arbete. lan näringsliv och samhällsorgan blev det nya slagordet
Förhandlingarna i Johannesburg gällde huvudsakligen jämfört med Rio för tio år sedan. Johannesburg kan också hur arbetet med Agenda 21, som i sig spänner över alla komma att bli ihågkommet för att det var där som det blev samhällssektorer, ska genomföras och föras vidare. Det klart att Kyotoprotokollet kommer att träda i kraft. handlade om att följa upp vad som utlovades i Rio de Parallellt med förhandlingarna pågick hela tiden ett
stort utbud av seminarier och workshops. På olika plat- som antogs understryker det internationella samfundets ser pågick under hela mötet utställningar och debatter engagemang i arbetet för hållbar utveckling och ger polimed tusentals besökare. Detta omfattande tankeutbyte tiskt stöd för att omsätta genomförandeplanen på alla mellan många engagerade människor kan på sitt sätt nivåer. Johannesburgdeklarationens huvudbudskap är att anses ha lika stor betydelse för det fortsatta arbetet som världens regeringar är beredda att ta det ansvar för framde framförhandlade paragraferna. Bland svenska utställa- tiden som världens barn förväntar sig. Vårt gemensamma re märktes Nationalkommittén för Agenda 21 och ansvar för att förverkliga de ekologiska, sociala och eko- Habitat samt Naturvårdsverket, Sida, Kungliga nomiska dimensionerna i hållbar utveckling, på såväl Vetenskapsakademien, Ericsson och Malmö stad (till- lokal, nationell som global nivå, understryks. Vidare slår sammans med Köpenhamn). Vidare, gemensamt i deklarationen fast de övergripande målen för det fortsatsamma monter, Linköpings och Stockholms universitet, ta arbetet för hållbar utveckling: fattigdomsbekämpning, Sida, SIWI (Stockholm International Water Institute), ändrade konsumtions- och produktionsmönster samt GIWA (Global International Waters Assessment), SEI bevarade och skyddade naturresurser. Bland de utma- (Stockholm Environment Institute) samt ICRI ningar som tas upp nämns den obalans som globalise- (International Coral Reef Initiative). ringen med dess snabba integrering av marknader och
Det internationella nätverket för lokala myndigheter globala kapitalflöde medför, och där utvecklingsländer kring miljöinitiativ, ICLEI, anordnade en brett upplagd möter särskilda svårigheter. seminarieserie med fokus på hur det fortsatta arbetet Sverige medverkade i slutskedet av förhandlingarna med Agenda 21 och hållbar utveckling kan läggas upp på bl.a. till att föra in behovet av att vidta åtgärder mot lokal nivå. Vid seminarierna diskuterades bl.a. följande HIV/Aids samt en paragraf om ursprungsfolkens viktiga sju kriterier som bör beaktas i detta sammanhang: roll för hållbar utveckling. Av särskilt intresse för Sverige • Aktiv medborgarmedverkan. var vidare kvinnors jämställdhet, ansträngningar att nå • En bakomliggande vision, framtagen i konsensus. överenskomna biståndsnivåer, deltagande i utvecklings- • Integrering av de ekonomiska, sociala och ekologiska arbetet av viktiga samhällsgrupper, stöd till ökad syssel-
dimensionerna. sättning, företagens ansvar i arbetet för hållbar utveck- • Samverkan med föreningsliv och olika intressegrupper. ling samt förbättrade styrformer på alla nivåer och stärkt • Behovet av handlingsplan med konkreta långsiktiga samverkan på det multilaterala området.
mål. • Användning av indikatorer som uppföljningsverktyg. IV.2.3 Genomförandeplanen • Betydelsen av ett övervaknings- och rapporteringssys- Den genomförandeplan som antogs vid världstoppmötet
tem. ger i 170 paragrafer rekommendationer för det fortsatta
arbetet med att genomföra Agenda 21 och övriga åta-
IV.2.2 Den politiska deklarationen ganden från 1992 års Riokonferens. Genomförande- Den politiska deklaration om hållbar utveckling (The planen spänner över en rad områden, och syftar till att Johannesburg Declaration on Sustainable Development) behandla ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter
om företagens roll i arbetet för hållbar utveckling lyfts MIRA/ M framåt jämfört med Riokonferensen. På handelsområdet Ö
blev den stora frågan förhållandet mellan WTO:s regel- ENGSTR LI verk och multilaterala miljöavtal, och där man efter -
långa diskussioner enades om att miljö- och handelsavtal ANNE : ska vara ömsesidigt stödjande. FOTO Genomförandeplanen behandlar också en rad andra
viktiga frågeställningar:
• Finansieringsfrågorna bygger i allt väsentligt på vad
som överenskoms vid FN-konferensen i Monterrey.
Den globala miljöfonden (GEF) blir en finansiell
mekanism också för Ökenkonventionen. I-länderna En viktig utmaning är att konsumtions- och produktionsmönstren utfäste sig där, efter bl.a. EU:s påtryckningar, att ändras i en mer hållbar riktning. väsentligt öka sitt stöd till utvecklingsländerna.
• Alla länders ansvar för miljöfrågor och förvaltning av av hållbar utveckling på ett integrerat sätt. De övergri- naturresurser har förts ett steg framåt. Exempel på pande målen för det fortsatta arbetet för hållbar utveck- detta är alla länders åtagande att senast år 2005 införa ling är desamma som i den politiska deklarationen, dvs. nationella planer för integrerad vattenförvaltning. att utrota fattigdomen med målet om en halvering till år • Jämställdhetsfrågorna och behovet av ett jämställd- 2015, ändrade konsumtions- och produktionsmönster hetsperspektiv i all politik ska uppmärksammas särsamt bevarade och skyddade naturresurser. skilt i det fortsatta arbetet. Kvinnors lika deltagande i
När det gäller hållbara konsumtions- och produk- beslutsfattande på alla nivåer ska stimuleras. Kvinnor tionsmönster är utmaningen att bryta sambandet mellan ska ha full och lika tillgång till ekonomiska verksamekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan (decoup- heter, mark, krediter, utbildning och hälsovård. ling). Efter stora ansträngningar från bl.a. svensk sida fat- • Ursprungsbefolkningar ska ges bättre tillträde till olika tade toppmötet beslut om att utveckla ett tioårigt ram- ekonomiska aktiviteter och arbetstillfällen. Traditioverk av program för hållbara produktions- och konsum- nellt beroende av förnybara resurser och ekosystem är tionsmönster. Medlemsländerna har därmed enats om viktigt för det kulturella, ekonomiska och fysiska välatt genomföra specifika aktiviteter och utveckla uppfölj- befinnandet. nings- och utvärderingsmekanismer, nationella indikato- • En nationell energipolitik med socialt och miljömäsrer och verktyg för att kunna bedöma effekter av pro- sigt acceptabla och sunda tillämpningar ska utvecklas duktion och konsumtion samt produkters miljöpåverkan för den lokala nivån med väsentligt större andel förnyunder hela deras livscykel. bara energikällor och med större hänsyn till lokala
Bland de nya utmaningar som behandlas finns avsnit- Agenda 21-gruppers medverkan. tet om globalisering och handel, där framför allt frågan • Stadsutveckling ska främjas. Kommuner ska stödjas när
det gäller förnyelse av slumområden. Hållbar urbanise- förande och partnerskapsarbete. FN:s ekonomiska och TING
ring och tillgång till rimlig bostad tas upp som bety- sociala råd, ECOSOC, får ett tydligare ansvar för sam-
REPOR
delsefulla aspekter att behandlas i det fortsatta arbetet. ordning av hållbar utveckling inom hela FN-systemet.
Världstoppmötets intention att överenskommelserna GLOBAL
/ Bland viktiga metod- och arbetssättfrågor märks bl.a. ska gälla på alla nivåer, dvs. också på den lokala, får sär-
BROTT följande: skild betydelse för samspelet mellan den centrala rege- • Miljöanpassad upphandling. rings- och myndighetsnivån och kommunernas lokala VICTOR
: • Miljökonsekvensbeskrivningar och behovet att ut- arbete. Åtagandet i Johannesburg om att alla länder skall
FOTO
veckla metoder för strategiska eller övergripande kon- inleda genomförandet av en nationell strategi för hållbar sekvensbeskrivningar på systemnivå. utveckling senast år 2005 är ett viktigt exempel på detta.
• Indikatorer. Sverige har här möjlighet att visa vägen för de möjlighe- • Bättre användning av integrerad forskning. ter för ett samlat agerande som en löpande dialog mellan • Utbildning. olika nivåer kan medföra i strategiarbetet. Alla länder har
också åtagit sig att anta nationella planer för integrerad Som tidigare har framhållits betonas i genomförandepla- vattenförvaltning till samma år. Alla aspekter av hållbar nen vikten av integration av de tre dimensionerna av utveckling måste beaktas även inom organisationer som hållbar utveckling på alla nivåer, från den lokala till den främst är inriktade på sociala frågor. Uppföljningen av globala. Världstoppmötet om social utveckling är en viktig del i
När det gäller de nationella och lokala nivåerna inne- detta arbete. bär genomförandeplanen en rekommendation om inrättande av fungerande samordningsstrukturer kring hållbar IV.2.4 Partnerskapsinitiativ utveckling på alla nivåer. Arbetet med nationella strate- Vid världstoppmötet i Johannesburg lanserades en ny gier för hållbar utveckling ska påskyndas och börja typ av resultat som väckts under förberedelserna inför genomföras senast år 2005. Den regionala nivån (mellan mötet, nämligen så kallade typ 2-initiativ. Detta är en flera länder) lyfts fram som central för genomförande av innovation inom FN-systemet och består av internatio- Agenda 21. FN:s regionala kommissioner ska stärkas och nella partnerskapsinitiativ mellan tre eller fler olika parsamarbetet mellan dem och andra regionala organ ska ter – regeringar, näringsliv, internationella organisationer fördjupas. Utbyte av nationella erfarenheter på regional och frivilligorganisationer. Syftet var att mer konkret visa nivå uppmuntras. För svensk del har bl.a. arbetet i på praktisk handling för att uppnå de intentioner och anslutning till Baltic 21 stor betydelse. När det gäller den rekommendationer som anges i den överenskomna globala nivån blir hållbar utveckling ett av FN:s överord- genomförandeplanen (vilka kallas typ 1-initiativ). Typ 2nade mål. Alla aspekter av hållbar utveckling ska beaktas initiativen behöver inte någon global enighet utan de ska i FN-systemet och i de internationella finansiella och ses som ett komplement till de överenskommelser som handelsorganens verksamhet på alla nivåer. FN:s kom- träffades. Idén fick brett genomslag och cirka 220 typ 2mission för hållbar utveckling, CSD, inriktas mot genom- initiativ presenterades vid toppmötet.
Sverige presenterade vid Världstoppmötet i Johannesburg partnerskapsinitiativet hållbar utveckling kring Victoriasjön. Initiativet bygger bl.a. på erfarenheter från Baltic 21-arbetet.
Initiativen ska vara frivilliga till sin karaktär och inte erfarenheter ska ske. Man ska klara ut de finansiella aspekersätta andra statliga åtgärder, de ska ha en koppling till terna och projekten ska ge mervärde. Typ 2-initiativen ska resultatet från mötet i Johannesburg eller Millennie- ha sin kraft lokalt men samtidigt ha en internationell deklarationen, och de ska integrera de ekonomiska, socia- koppling. FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD) la och ekologiska aspekterna i hållbarhetsbegreppet. förutsätts bli informerad och uppdaterad kring initiativens Processen ska vara öppen, återkoppling av resultat och utveckling och ska också sprida erfarenheter och resultat.
Synen på typ 2-initiativen varierade under toppmötet utfall. Först när alla redovisade typ 2-initiativ har granmellan olika aktörer. EU och Sverige var försiktigt posi- skats mer ingående och utvärderats av sekretariatet och tiva medan andra var mer skeptiska. Vissa folkrörelser av regeringar kan man bilda sig en bättre uppfattning om såg en risk med detta upplägg, eftersom man fruktade att deras bidrag. För detta krävs att man upprättar ett effekdet skulle kunna urvattna de övriga texterna samt bidra tivt och objektivt system för uppföljning och utvärdering till att kommersialisera FN liksom risken att regeringar inom ramen för den generella uppföljningsprocessen och andra presenterar gamla projekt i nya förpackningar. under FN:s kommission för hållbar utveckling.
Inför toppmötet presenterade Sverige ett antal initiativ Det kan övervägas om denna modell kan vara användkring följande områden: Hållbar utveckling kring bar även i Sverige och att olika nationella typ 2-initiativ Victoriasjön (ett samarbete mellan bl.a. Sverige, Kenya, mellan olika svenska aktörer skulle kunna initieras. Det Tanzania och Uganda), Den Hållbara Staden (ett partner- skulle t.ex. kunna röra ett antal viktiga frågor såsom kliskap mellan Svensk Miljöteknikexport inom Exportrådet matfrågan samt att verka för hållbara konsumtions- och (Swedentech), konsultföretaget SWECO, Utrikesdepar- produktionsmönster. tementet, Miljödepartementet och det kinesiska miljödepartementet SEPA), Utveckling och utbyte av ren och IV.2.5 Betydelsen för den resurseffektiv teknologi samt initiativ kring Hälsostatistik fortsatta Agenda 21-processen och IT. Utöver detta medverkade Sverige som part i andra När det gäller det fortsatta Agenda 21-arbetet på natioinitiativ såsom Hållbara konsumtions- och produktions- nell och lokal nivå har vissa beslut vid världstoppmötet mönster (UNEP), Global Village Energy Partnerships särskild betydelse. All utveckling i FN-systemet och i (Världsbanken och UNDP), samt i ett initiativ om till- enskilda medlemsländer ska t.ex. vara hållbar utveckling. gången till miljöinformation (World Resource Institute). Rio-konferensens Agenda 21 gäller fortfarande och ska i
Genomförandeplanen innehåller flera referenser till flera fall kompletteras med konkreta mål och tidsplaner behovet av att inleda olika former av partnerskap mellan för dess genomförande. De ekonomiska, sociala och milsamhällsaktörer för att underlätta genomförandet av jömässiga dimensionernas ömsesidiga beroende slås fast. rekommendationerna inom planens olika sektorsområ- I den politiska deklarationen betonas härutöver en etisk den. Under förhandlingarna strävade EU efter att också dimension i utvecklingsarbetet. inkludera en allmän referens till nyttan av typ 2-initiativ Målen för hållbar utveckling ska integreras bättre och i genomförandeplanen eller den politiska deklarationen, ett sektorsövergripande synsätt ska tillämpas. Den lokala samt att enas om vissa principer för hur typ 2-initiativen nivån, liksom det civila samhället, har enligt toppmötet skulle följas upp. EU vann till slut gehör för en text i pla- särskild betydelse för genomförandet. Av stor betydelse nen om att beakta det arbete som gjorts vad gäller typ 2- är konferensens beslut att rekommendera införandet av resultat under toppmötets förberedelseprocess, vilket samordningsstrukturer på alla nivåer samt att strategier innebär en indirekt referens till riktlinjerna. för hållbar utveckling ska utvecklas och genomförandet
Det är ännu för tidigt att säga i vilken grad typ 2- av dessa ska påbörjas senast år 2005. Vidare slås behovet resultaten verkligen ger ett mervärde till toppmötets av god samhällsstyrning (good governance) fast. Häri
ingår krav på demokratisk utveckling och åtgärder för att IV.3 Agenda 21 och Habitat minska korruption. De arbetsrättsliga regler som finns i – gemensamma beröringspunkter ILO-regelverket ska beaktas. De två stora FN-konferenser som har beskrivits ovan –
Ländernas förbindelse att ta fram mål och tidsbundna Istanbul+5 och världstoppmötet i Johannesburg – och program av olika slag, gör att konferensens resultat pekar det omfattande förhandlingsarbete som ligger bakom, framåt och att kommuner, länder och institutioner däri- har medfört att beröringspunkterna mellan Habitatgenom tvingas ta ställning till hur den fortsatta processen agendan och Agenda 21 framträder tydligare. Millenpå olika nivåer ska föras vidare. Exempel på sådana tids- niedeklarationen, som antogs av FN:s generalförsamling i bundna mål som på ett naturligt sätt kan komma in i det september 2000, har verkat som en gemensam och tydfortsatta Agenda 21- och Habitatarbetet är följande: lig referenspunkt för både Agenda 21 och Habitat. Vad • Målet att halvera andelen människor som saknar till- som där sägs, särskilt i deklarationens avsnitt om
gång till grundläggande sanitet till år 2015. Dessutom Utveckling och utrotning av fattigdom respektive Skydd
har en överenskommelse träffats om att lansera ett glo- av vår gemensamma miljö, blev i Johannesburg den
balt handlingsprogram för att nå målet att halvera naturliga basen för den genomförandeplan som antogs.
andelen människor som saknar tillgång till dricksvatten Utan Millenniedeklarationen är det svårt att se att det i
och sanitet. I dagsläget saknar 1,2 miljarder människor Johannesburg hade varit möjligt att komma överens om
tillgång till tjänligt dricksvatten och 2,5 miljarder sak- tidsatta mål för t.ex. fattigdomsbekämpning eller sanitet
nar tillgång till grundläggande sanitet. och andra åtgärder i städernas slumområden. • Målet om att varje land behöver en nationell plan för De båda agendorna har med toppmötet i
integrerad vattenförvaltning och effektiv vattenhante- Johannesburg bekräftats, trots olika ekonomiska och
ring som skall antas senast år 2005. Fiskebestånd som politiska ansträngningar sedan de ursprungligen antogs.
hotas av utrotning skall återställas eller återuppbyggas De har därigenom fått stärkt legitimitet. Eftersom både
senast år 2015 där det är möjligt. Ett mål att kraftigt Agenda 21 och Habitatagendan är så omfattande att de
minska förlusten av biologisk mångfald till år 2010 med svårighet i sin helhet kan användas operativt, blir
antogs också. Dessa nya mål bidrar på olika sätt till att Deklarationen om städer och andra samhällen i det nya
nå Millenniedeklarationens mål att halvera världens millenniet respektive Johannesburgkonferensens genom-
fattigdom senast år 2015. förandeplan av grundläggande vikt som underlag för • Målet om ett tioårigt ramverk av program för hållbara operativa insatser i det fortsatta arbetet på olika nivåer.
konsumtions- och produktionsmönster. Det blir enligt kommitténs uppfattning av särskild bety- • Målet om att produktion och användning av kemi- delse för det fortsatta arbetet att finna former för en
kalier inte skall leda till allvarliga negativa miljö- och bättre samordning av det svenska arbetet med dels
hälsoeffekter till år 2020. En global kemikaliestrategi Agenda 21 och hållbar utveckling, dels de åtaganden
skall finnas på plats år 2005 och ett globalt harmoni- som ryms inom Habitatagendan.
serat system för märkning av kemikalier år 2008. Ett viktigt budskap från Johannesburg är att hållbar
utveckling inte ska ses enbart som en miljöfråga. All
utveckling ska vara hållbar utveckling och kravet på att ADIA
V
AL inkludera de sociala och ekonomiska dimensionerna har tydliggjorts. Samtidigt ställs tydliga krav på att utveck- AULOP
: lingsarbetet ska baseras på demokratiska grundprinciper,
FOTO delaktighet och partnerskap.
Gemensamt för båda agendorna är vidare kampen mot fattigdom. I Habitatagendan betonas fattigdomen i städerna och förhållandena i ghetton och slumområden medan Agenda 21 fokuserar på ekosystem, resursbas och hållbar försörjning. För båda agendorna gäller behovet att klargöra sambanden mellan fattigdom och hållbar utveckling och att åtgärda kraven på sunda boendemiljöer med tillgång till vatten, avlopp och sophantering, liksom behovet av ett säkert och tryggt boende.
Globaliseringens effekter – risker och möjligheter – lyfts fram i båda agendorna. I Habitatagendan sker det främst i anslutning till dess roll som stark drivkraft i den ökade urbaniseringstakten, i Agenda 21 närmast i samband med olika handelsrelaterade frågeställningar. Både de positiva och negativa effekterna är särskilt synliga i
Statsminister Göran Persson och President Fernando Henrique städerna, dels i form av ökat välstånd och ekonomiska Cardoso överräcker en symbolisk budkavel från FN-konferensen i aktiviteter, men också genom ökade sociala skillnader Rio 1992 till till President Thabo Mbeki inför världstoppmötet
2002 i Johannesburg. och ökande segregation.
För det fortsatta Habitatarbetet kan konstateras att UN- Habitats uppgradering inom FN-systemet ger bättre förut- utveckling i våra städer och tätorter. Agenda 21-arbetet sättningar för att inom såväl FN-familjen som i enskilda kan på motsvarande sätt sägas ha bidragit till en förnyelländer och på lokal nivå lyfta fram boende- och stadsut- se av samhällsplaneringen genom bl.a. ökad förståelse för vecklingsfrågor och behovet av hållbar urbanisering. behovet av hållbara ekosystem. I det internationella
Sammanfattningsvis kan sägas att Habitatarbetet har utvecklingssamarbetet kring urbaniseringsfrågor, kan bidragit till en ökad medvetenhet om stadsmiljöproble- toppmötet i Johannesburg bl.a. ge nya förutsättningar men och en starkare insikt om betydelsen av en hållbar för Sidas arbete med skilda urbaniseringsfrågor.
V. FORTSATTA UTMANINGAR OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER
V.1 Bakgrund och övergripande frågeställningar bebyggelseutveckling. En viktig del i arbetet blev marke- I tidigare kapitel har kommittén redogjort för problem ringen av den lokala nivåns betydelse, eftersom det som och förhållanden som medverkade till att arbetet för en diskuteras och beslutas på global och nationell nivå i de bättre miljö präglade utvecklingsarbetet fram till 1992 flesta fall förverkligas fysiskt på den lokala nivån i form av års Riokonferens. De stora utsläppen av främst svavel och planläggning och bebyggelse. Riokonferensen med sin kväve från industrier och energianläggningar medförde breddning från miljö till att också omfatta sociala och en tilltagande försurning med dödliga effekter för ekosys- ekonomiska utvecklingsfrågor följdes under 1990-talet temen i sjöar. Internationella oroligheter skapade natio- sedan upp av flera FN-konferenser på olika teman. Det nella energikriser och 1980-talets stora kärnkraftolycka i gällde t.ex. kvinnans ställning, den globala befolkningsut- Tjernobyl gav tydliga efterräkningar t.o.m. i den svenska vecklingen, livsmedelssäkerheten samt vidareutveckling fjällvärlden. De vidgade ozonhålen ställde krav på radi- av ekonomiska och sociala frågeställningar. Sveriges syfte kalt minskade utsläpp av freoner och haloner. Regionalt har genomgående varit att flytta fram positionerna om och lokalt hotades kulturlandskapet, bl.a. av en allt snab- mål och principer för hållbar utveckling. bare strukturrationalisering i jordbruket. Grunda sjöar Det svenska arbetet med Agenda 21 och hållbar och havsvikar hotades av övergödning och i städerna blev utveckling har allt sedan Riokonferensen år 1992 hämtat bilavgaserna med sitt blyinnehåll ett allt större problem. kraft och inspiration i det internationella samarbetet Skeenden av dessa slag gjorde miljöfrågornas betydelse samtidigt som arbetet redan från början har präglats av för den framtida utvecklingen tydlig, vilket är en stor del ett tydligt underifrånperspektiv. Sverige har kontinuerligt av förklaringen till att miljön kom att dominera det sven- ägnat stor energi åt att på hemmaplan uppfylla åtagandeska förberedelsearbetet inför 1992 års Riokonferens. na i Riodeklarationen och Agenda 21, liksom åt att aktivt
Samtidigt hade diskussionerna efter 1972 års miljö- delta i det internationella samarbetet såväl inom ramen konferens i Stockholm lett till att planeringsfrågor av för FN-systemet som inom EU och andra internationella olika slag aktualiserades. Om miljöproblemen skulle samarbetsorgan. Arbetet för hållbar utveckling är en kunna åtgärdas fordrades också att man byggde upp omfattande process, som planeras, genomförs och utväreffektiva planeringsformer. Hållbart boende och hållbar deras på alla nivåer. stads- och bebyggelseplanering började på internationell Vid toppmötet i juni 2001 i Göteborg under Sveriges nivå utvecklas vid FN-konferenser i Vancouver och ordförandeskap antog EU:s regeringschefer en strategi för Istanbul. FN-konferensen i Istanbul, fyra år efter hållbar utveckling som syftar till att i framtiden kunna Riokonferensen, blev en milstolpe i arbetet för en hållbar garantera EU:s medborgare ekonomisk stabilitet, social
trygghet och en ren och hälsosam miljö. Strategin var en derna, som en av de stora framtidsfrågorna. del av EU:s förberedelser inför världstoppmötet i Resultaten från världstoppmötet i Johannesburg, Johannesburg. I ett första steg pekades fyra prioriterade framförallt när det gäller genomförandeplanens markeområden ut, nämligen klimatförändringar, transporter, ring av tidsbundna mål och åtgärder inom strategiska folkhälsa och naturresurser. EU fick också gehör för sina områden, ska nu omsättas nationellt och lokalt, vilket strävanden att göra hållbar utveckling till ett mål i enligt kommitténs mening kan bidra till att mobilisera ny utvecklingssamarbetet. energi både i det fortsatta internationella samarbetet och
Den deklaration om städer och andra samhällen i det i arbetet på nationell och lokal nivå. nya millenniet som antogs av FN:s generalförsamling vid Johannesburgmötets genomförandeplan innebär bl.a. att konferensen Istanbul+5 (år 2001) om det fortsatta begreppet hållbar utveckling nu har blivit definitivt erkänt Habitatarbetet berör centrala frågor som fattigdom, och att all utveckling i fortsättningen ska vara hållbar demokratiutveckling och jämställdhet inom ramen för utveckling (se www.agenda21forum.org ). På globaliseden fortsatta urbaniseringen i världen. Konferensen klar- ringens och handelns områden har tydliga rekommendagjorde behovet av att integrera bebyggelsefrågorna med tioner lagts fram kring företagens ansvar för hållbar utveck- Agenda 21-arbetet och att mer målmedvetet beakta ling och handels- och miljöregler ska i fortsättningen stödkommunernas, de ideella organisationernas och näringsli- ja varandra. Vidare kom man överens om att subventioner vets olika roller för en hållbar utveckling. Utrotningen av som har miljöskadliga och handelssnedvridande effekter fattigdomen har i Habitatarbetet nära samband med för- ska fasas ut. Det gäller t.ex. på fiskets och jordbrukets hållandena i världens stadsslumområden och konferen- områden. Här hade dock Sverige velat gå längre när det sen underströk därför Millenniedeklarationens mål om gäller utfasningen av sådana subventioner. En av de stora att fram till år 2020 ha förbättrat livet för minst 100 mil- frågorna vid toppmötet gällde konsumtions- och produkjoner sluminvånare. En av de viktigaste frågorna gällde tionsmönstren. Här nådde Sverige och EU framgång behovet av att utveckla former för demokratiska besluts- genom att det beslutades om ett tioårigt ramverk av proprocesser och vidgat inflytande och i deklarationen gram för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. poängteras betydelsen av demokratiska styrformer om Detta är en avgörande fråga om vi ska kunna bryta det det ska vara möjligt att åtgärda de utmaningar som fat- nuvarande negativa sambandet mellan ekonomisk tillväxt tigdom och miljöförstöringar innebär på många håll. En och miljöpåverkan, eftersom dagens långsiktiga produktion god samhällsstyrning (good governance) behövs på alla och konsumtion enligt EU-kommissionen beräknas övernivåer. Kvinnans ställning i samhället fick en framträdan- stiga jordens samlade kapacitet med 25 procent. Nära knude plats i förhandlingarna. I många länder är en av de vik- tet till Habitatagendans frågeställningar och vad som beslutigaste åtgärderna för ökad jämställdhet att ge kvinnor tats vid konferensen Istanbul+5 om människors livsförhålfull och rättvis tillgång till ekonomiska resurser, inklusive landen i slumområden, är toppmötets beslut att halvera arvsrätt och ägande av mark, rätt att träffa avtal, att ta lån andelen människor som saknar tillgång till rent dricksvatoch att ansvara för hyran. Deklarationen identifierar den ten och tillfredställande sanitet till senast år 2015. fortsatt snabba urbaniseringen, särskilt i utvecklingslän- Klimatförändringar, resursexploatering och förgiftning
av luft och vatten måste ses som ödesfrågor för mänsklig- surser som är långsiktigt ekologiskt hållbar. Delmål till heten. Det ankommer inte bara på världssamfundets insti- dessa miljökvalitetsmål utformas med utgångspunkt i tutioner att åtgärda dessa. Varje nation och varje kommun grundläggande värden som människors hälsa, den biologishar i sina verksamheter och i sin planering ett ansvar för att ka mångfalden, kulturmiljön och de kulturhistoriska värdessa ödesfrågor inte förvärras utan att man istället kan dena, ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt bidra till en lösning. Arbetet med att vidareutveckla de en god hushållning med naturresurser. svenska miljökvalitetsmålen har stor betydelse i detta sam- Utmaningarna när det gäller en hållbar utveckling finns manhang. Riksdagen har beslutat om en tydlig målstruktur i det svenska samhället också på de sociala och ekonomisför den ekologiska dimensionen i hållbar utveckling. ka områdena. Kulturarvet ses alltmer som en resurs som Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet eller det till- bidrar till regional utveckling och tillväxt. Kunskap om stånd för den svenska miljön och dess natur- och kulturre- kulturarvet och de historiska perspektiven bidrar väsent-
Ett samlat bokslut för miljö och folkhälsa i Linköping
I Linköpings kommun tar man ett brett grepp på arbetet ger positiva resultat. Till exempel välför en hållbar utveckling och betonar hållbarhetsfrågorna i jer allt fler att cykla i stället för att ta dess olika dimensioner. Att Linköping ska bli en kommun bilen vid kortare resor, utbyggnaden som är ekologiskt, ekonomiskt, socialt och demokratiskt av fjärrvärmenätet fortsätter, andelen hållbar förs fram som den kommande mandatperiodens biogasfordon i kommunen ökar och största utmaning. För arbetet har bl.a. en miljö- och folk- ett nytt inslag i stadsbilden var under hälsokommitté samt en kommitté för trygghet, demokrati året Bondens egen marknad, en och integration bildats. marknad med lokalproducerade livs-
Ett första samlat miljö- och folkhälsobokslut presentera- medel. Inom andra områden är des för år 2001. I bokslutet redovisas det aktuella miljö- utvecklingen dock mindre gynnsam:
Linköping och folkhälsotillståndet i kommunen. Bokslutet följer upp- förbrukningen av fossila bränslen är lägget i den lokala Agenda 21-planen från år 1998 och fortsatt hög och växtnäringsämnen i kommunens folkhälsoprogram som antogs år 2000. Här rötslammet återförs inte till åkrarna i anges ambitionerna för och inriktningen av arbetet för en tillräcklig omfattning. Vad gäller hälhållbar samhällsutveckling. Man håller också på att ta soutvecklingen lyfts särskilt barnens hälsa fram. Även om fram ett välfärdsbokslut, där miljöfrågorna ska vara inte- de flesta barn mår bra finns tecken på att allt fler barn grerade. utsätts för olika påfrestningar under sin uppväxt. Bokslutet
Miljö- och folkhälsobokslutet visar att framsteg har gjorts beskriver också olika miljöinsatser och hälsofrämjande inom många miljöområden och att det långsiktiga arbetet arbete som bedrivs i kommunen.
ligt till den grund som det hållbara samhället bygger vida- Habitatperspektiv. Kommittén menar att framtida miljöre på. Bristen på bostäder i landets expansiva städer och och välfärdspolitiska utmaningar gör det nödvändigt att tätorter finns parallellt med att flera regioner har en kraf- analysera behov av och förutsättningar för en tydligare tigt minskande befolkning och ett ökande antal tomma och mer kraftfull samordning mellan olika samhällssektolägenheter. Arbetslösheten är i olika delar av landet hög rer när det gäller olika insatser än vad som nu gäller. En vilket bidrar till ökad otrygghet och ohälsa. närmare integrering av arbetet med Agenda 21, Sjukskrivningar och förtidspensioneringar ökar. Vi ser Habitatagendan och folkhälsofrågorna, inklusive arbetsäven en försämring när det gäller den psykiska ohälsan relaterade frågor, kan t.ex. utgöra en viktig bas för samlamen också att bl.a. alkoholkonsumtionen ökar. de insatser. Behovet av en sådan inriktning har också allt- Välfärdspolitiken och folkhälsofrågorna kommer därmed sedan arbetet påbörjades framhållits av företrädare på allt mer i blickpunkten för en samlad politik för hållbar lokal nivå. Den har också välkomnats av kommitténs rådutveckling. I propositionen Mål för folkhälsan, som rege- givande expertgrupp. ringen lade fram i december 2002, föreslås det övergri- Det internationella samarbetet kommer liksom hittills pande målet för folkhälsoarbetet vara att skapa samhälle- att vara av grundläggande betydelse för en hållbar global liga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för utveckling. Sverige behöver därför även fortsättningsvis hela befolkningen. Arbetets betydelse för folkhälsan prioritera frågorna om miljö och hållbar utveckling såsom betonas, liksom att ett framgångsrikt folkhälsoarbete för- de kommer till uttryck i Johannesburgs genomförandeutsätter att folkhälsoaspekterna integreras i de verksam- plan, Habitatdeklarationen om städer och andra samhälheter som redan idag bedrivs av kommuner och landsting len i det nya millenniet samt FN:s Millenniedeklaration. samt att arbetet genomförs strategiskt och tvärsektoriellt. Regeringen kommer inom kort att lägga fram en propo-
Näringslivet har en viktig roll i arbetet för en hållbar sition till riksdagen om en ny svensk politik för global utveckling och inom många områden finns exempel på utveckling, vilken baseras på den tidigare s.k. GlobKommiljödriven utveckling. I Sverige har företagens miljöar- utredningen. I det här betänkandet koncentreras överväbete bl.a. inneburit att hundratusentals anställda under ganden och förslag till nationell, regional och lokal nivå. de senaste åren har fått en miljöutbildning. De frågeställningar som behandlades i Johannesburg
får på flera sätt betydelse för det fortsatta lokala arbetet.
V.2 Kommitténs övergripande slutsatser När det t.ex. gäller frågan om hållbara konsumtions- och Den sammansatta problembilden ger vid handen att det produktionsmönster kommer en fortsatt miljöanpassning inte är möjligt att lösa alla frågor som berör arbetet för en av den offentliga upphandlingen att behövas. Den komhållbar utveckling med hjälp av någon enskild plane- munala konsumentrådgivningen kan, om den breddas till ringsform. Kommittén har inte heller ambitionen att att också täcka miljö- och utvecklingsaspekter, få betylägga fram ett betänkande som fokuserar på specifika delse när det gäller att omsätta resultatet från politikområden som t.ex. miljöpolitik, energipolitik eller Johannesburg. Av särskild vikt för den lokala nivån kan jordbrukspolitik, utan olika politikområden behandlas i även vara beslutet om att länderna senast år 2005 ska ha den mån som de aktualiseras i ett samlat Agenda 21- eller påbörjat genomförandet av sina nationella strategier.
Kommittén menar att detta kan inspirera kommuner och råder bred enighet om att någon hållbar utveckling inte är regionala organ till att utveckla lokala och regionala stra- möjlig om ekosystemen kollapsar. I dag finns en större tegier för hållbar utveckling. samsyn kring ett brett synsätt, där ekonomisk tillväxt, soci-
Mot bakgrund av att cirka 80 procent av Sveriges invå- al välfärd och skyddet av miljön ses som ömsesidigt förnare bor i städer och tätorter menar kommittén att det är stärkande och inbördes förenliga delar av begreppet hållviktigt att, som ett komplement till den regionala utveck- bar utveckling. lingsplaneringen, närmare analysera förutsättningarna för Det globala perspektivet har successivt kompletterats en samlad stadspolitik för hållbar utveckling, där de mil- med ett nationellt och lokalt. Inledningsvis dominerade jömässiga, ekonomiska och sociala dimensionerna vävs frågan om en rättvis fördelning av resurser, tillväxt, välsamman på ett framsynt sätt. färd och miljökonsekvenser mellan nord och syd. I dag
Gemensamt för alla de frågor som behöver utvecklas i diskuteras fördelningsproblemen i såväl utvecklingslänen strategi för hållbar utveckling är att det behövs effek- der som industriländer även i ett nationellt och lokalt tiva politiska processer liksom lämpliga administrativa perspektiv. Det finns vidare en ökad insikt om sambanformer för nödvändiga lösningar och praktiska åtgärder den mellan lokalt agerande och globala konsekvenser. på alla nivåer. Detta behandlas i det följande där också Demokratiska styrelseskick och medborgerlig delaktighet kommitténs förslag till åtgärder redovisas. framhålls allt oftare som grundläggande förutsättningar
för hållbar utveckling. Detta har bl.a. lett till att vikten av
en god samhällsstyrning med öppna arbetsformer beto-
V.3 Gemensamma utgångspunkter för nas i det internationella samarbetet och i biståndsarbetet.
Agenda 21- och Habitatprocesserna En stor, övergripande uppgift blir mot denna bakgrund
att framöver omsätta och konkretisera målet en hållbar V.3.1 En ny, bred syn på begreppet hållbar utveckling utveckling i handling såväl nationellt, regionalt som Brundtlandkommissionens begrepp om hållbar utveck- lokalt. ling är grundläggande i både Agenda 21 och Habitatagendan. Begreppet, som innebär att beslut som V.3.2 Visioner, mål och strategier fattas för att tillgodose nuvarande generationers behov Arbetet med hållbar utveckling är komplext; det handlar inte får äventyra kommande generationers möjligheter om att föra samman och integrera de skilda dimensioneratt tillfredställa sina behov, har alltsedan Riokonferensen na i hållbarhetsbegreppet, att införliva hållbarhetstänkanfått stort genomslag i politiska program och planer på alla det i flera politikområden, att arbeta såväl kortsiktigt som nivåer. I Sverige är hållbar utveckling ett överordnat mål på längre sikt, att utveckla ett samspel mellan olika för regeringens politik och begreppet genomsyrar i hög beslutsnivåer samt att kommunicera och samverka med grad det lokala Agenda 21-arbetet i många kommuner. andra aktörer. Detta ställer stora krav på hur arbetet orga-
Betoningen av sambanden mellan miljö och utveckling niseras, förankras och bedrivs, vare sig det handlar om har successivt utvecklats och lett till att de sociala och arbetet inom offentliga myndigheter och kommuner, som ekonomiska dimensionerna betonas alltmer. Samtidigt har ett huvudansvar för politikens genomförande, eller
om det arbete som bedrivs av andra aktörer, såsom till samhällsekonomiska vinster, förbättrad folkhälsa, bättnäringslivet och olika intresseorganisationer. Det kom- re arbetsmiljö samt en positiv utveckling av näringsliv och plexa arbetet kräver inte bara nya verktyg och styrmedel sysselsättning. I det lokala arbetet – vare sig det handlar för genomförande, utan också arbetsformer som underlät- om Agenda 21, insatser för lokal utveckling eller fysisk förtar samordning och ett samlat agerande. nyelse – finns en ökad insikt om att lokala projekt inte
En vision som anger vad som eftersträvas, som tas fram enbart bör beröra åtgärder inom en sektor, utan att man i samverkan eller dialog mellan olika aktörer och som istället måste kombinera olika typer av åtgärder för att nå åtföljs av mål och färdriktning för arbetet, kan vara ett för- bestående resultat för en god livsmiljö. Ökade kunskaper sta grundläggande steg i detta arbete. Visionen, och de mål om samband och målkonflikter visar på att det finns ett som den ger upphov till, kan sedan tas till utgångspunkt behov av att tala om samverkande och kompletterande för utarbetande av strategier som leder till åtgärder liksom åtgärder inom ramen för systemlösningar. Arbetet för ett klargörande av ansvariga aktörer. Det handlar om att inom hållbart transportsystem, som bygger på en kombination varje sektor omsätta och konkretisera målet om en hållbar av investeringar i infrastruktur, ekonomiska styrmedel, utveckling och utarbeta egna, väl utformade strategier för såsom olika slag av miljöavgifter, samt satsningar på kolett hållbart näringsliv och arbetsliv, en hållbar regional lektivtrafik och gång- och cykeltrafikanter, är ett exempel utveckling, ett hållbart boende etc. på detta synsätt.
Trots ansatser till en ökad helhetssyn och en bättre sam- V.3.3 Helhetssyn och sektorsintegrering ordning med sektorsövergripande program och insatser på Både Agenda 21 och Habitatagendan pekar ut åtgärder alla nivåer finns fortfarande hinder för tvärsektoriellt arbete. inom ett brett spektrum av sektorer och samhällsområ- Det finns även ekonomiska styrmedel som inte uppmuntrar den. De skilda sektorernas ansvar i arbetet för hållbar till ett hållbart beteende. I vissa fall kan det övergripande utveckling är en viktig grundprincip, som bl.a. har slagits målet om en långsiktigt hållbar utveckling till och med motfast i den svenska nationella politiken. En politik för håll- arbetas av olika styrmedel. Eftersom ekonomiska styrmedel bar utveckling kan emellertid inte enbart fokusera på är ett av de viktigaste verktygen för att få till stånd en hållenskilda sektorer eller sakfrågor, utan måste stimulera till bar utveckling, är det angeläget att dessa utformas så att de lösningar som gynnar flera aspekter och tar hänsyn till leder mot hållbara konsumtionsval och beteenden. sambanden mellan de olika dimensionerna i hållbar utveckling. Stor vikt måste därför fästas vid att på alla V.3.4 Den nationella nivåns betydelse nivåer arbeta utifrån en helhetssyn och att utveckla styr- Det finns en bred enighet i riksdagen om de övergripande medel och verktyg som gynnar en samordning av olika målen för en hållbar utveckling. I enlighet med den svenska åtgärder. förvaltningsmodellen spelar de nationella myndigheterna
En bättre samordning av olika insatser kan medverka och de centrala verken en viktig roll i arbetet att omsätta till att målkonflikter och suboptimeringar undviks till för- nationella politiska beslut i praktisk handling. Det är viktigt mån för synergieffekter och långsiktiga resultat. Åtgärder att verkens och myndigheternas ansvar för och roll i det och investeringar för miljöanpassning kan t.ex. också bidra fortsatta hållbarhetsarbetet utvecklas, inte minst då deras
beslut berör olika aktörer och enskilda. Det finns ett Nationella initiativ kan ge ny kraft i det lokala arbetet, behov av att tydliggöra vikten av samverkan och att finna inte minst genom riktade stöd och bidrag, men även former för hur diskussion och dialog kan breddas och för- genom att den nationella politiken tydligt anger mål och djupas. Samtliga centrala organisationer bör se det som en färdriktning. Det är samtidigt angeläget att nationella viktig uppgift att sprida kunskap och att verka för förän- insatser sker med utgångspunkt i en förståelse av skillnadringar som kan bidra till att stimulera ett mer hållbart derna i de lokala förutsättningarna samt i behovet av ett beteende bland olika aktörer och enskilda. långsiktigt och kontinuerligt förändringsarbete. En löpan-
Kristianstads Vattenrike – ett framtida "biosfärområde"?
Visionen om Kristianstads Vattenrike nellt samarbete inom utbildning, vetenskap, kultur och kom-
har sedan flera år varit en gemensam munikation) program, The Man and the Biosphere. Syftet plattform för ett brett samverkanspro- med biosfärområdena är att bevara biologisk mångfald, jekt. Vattenriket omfattar Helgeåns främja lokal hållbar utveckling samt att nyttja dem för forsknedre avrinningsområde och de kust- ning, miljöövervakning, utbildning och information. Ett bio-
nära delarna av Hanöbukten, inklusi- sfärområde ska vara ett modellområde tillräckligt stort för att
ve ett centralt våtmarksområde av uppfylla dessa tre syften och delas in i zoner med olika mål.
Kristianstad internationellt skyddsvärde och ett av
norra Europas största grundvattenma-
gasin. Inom området finns en rik bio-
MAGNUSSON logisk mångfald med ett stort antal sällsynta växt- och djur-
ERIK
arter liksom ett unikt kulturlandskap. Kommunen samver-
SVEN kar med markägare, företag, organisationer, forskare samt : länsstyrelsen och andra myndigheter för att bevara och FOTO utveckla de olika värden som finns i området. Den drivande visionen i samarbetsprojektet har genomgående varit att se vattnet i området som en gemensam resurs som både kan tas vill vara och utvecklas uthålligt för flera olika ändamål. Förutom insatser på natur- och landskapsvård läggs stor vikt vid Ekomuseets olika besöksplatser i våtmarks-
landskapet, som tar emot över 150 000 besökare årligen. Det stadsnära våtmarkslandskapet med Helgeån, som passerar
Siktet är nu inställt på att erkännas som ett s.k. rakt igenom staden Kristianstad, är en del av Kristianstads
Biosfärområde under UNESCO:s (FN:s organ för internatio- Vattenrike.
de dialog mellan den nationella, regionala och lokala
nivån kan lägga grunden för detta. Uppgiften handlar om
Samordnade leveranser
att utveckla ett samspel mellan insatser på olika nivåer,
till Piteå kommuns kök
där den regionala och lokala nivån tacklar de regionala
och lokala problemen, medan statsmakterna tar ansvar L AT – för övergripande strukturella problem och hinder, såsom
grundläggande infrastruktur och oacceptabla regionala
skillnader. När kommittén i det följande föreslår att upp- LOGISTICS
drag i olika avseenden bör lämnas till berörda myndighe- AND T
ter, sker inte det i avsikt att frångå principen om underi-
frånperspektiv i det svenska Agenda 21- och
TRANSPOR
Habitatarbetet. Det ska i stället ses som ett stöd till det AB : arbete med Agenda 21, Habitat och hållbar utveckling
FOTO
som utförs lokalt. Uppdragen svarar enligt kommitténs
mening mot önskemål som ofta har framförts från lokal
nivå. Piteå kommun har som en av de första kommunerna i
landet börjat samordna de egna livsmedelstransporter-
V.3.5 Kommunernas roll, lokal demokrati och samverkan
na. Satsningen ger bättre miljö, ökad säkerhet för bar-
Förutsättningarna för ekonomisk utveckling, välstånd och nen inom förskole- och skolområdena och ökade möj-
en god miljö beror i hög utsträckning av de insatser som ligheter för lokal livsmedelsproduktion att hävda sig i
görs på lokal och regional nivå. Det är i slutändan på den konkurrensen. Satsningen har gjorts möjlig genom upp-
lokala nivån som nationella och internationella överenshandling av en samlastningstjänst, vari anpassning av
kommelser ska omsättas i praktisk handling. Det lokala en lokal till omlastningscentral ingår, samt en anställd
Agenda 21-arbetet bör därför ses som grundläggande i projektsamordnare.
det svenska arbetet med att omsätta målen om hållbar
Varorna från olika leverantörer lastas om i en mindre
utveckling. Det är i den enskilda kommunen och i dess och mer miljöanpassad bil och distribueras samordnat
olika delar och omgivande landsbygd som frågor om hålltill alla kommunens 57 kök. Antalet leveransstopp har
bara transportsystem, sunda boende- och livsmiljöer etc. minskat från 419 per vecka före samordningen till 123
ska realiseras. Det kommunala planeringsmonopolet är efter. Utsläppen av koldioxid och kväveoxider har min-
här ett centralt verktyg. Den enskilda individen i såväl en skat med cirka 70 respektive 1 ton per år.
förening, organisation som på ett företag spelar en viktig
På sikt är ambitionen att fler varor och fler aktörer
roll för hur väl det fortsatta arbetet kommer att lyckas. I ska vara med i samordningen, t ex pappersvaror och
många kommuner har också invånare och företrädare för landsbygdsbutiker.
lokala organisationer kunnat delta redan från inlednings-
skedet av planeringsprocessen. Därmed har också nya
erfarenheter vunnits när det gäller interaktiv planerings- gare kanske berörde ett fåtal nationella institutioner, verksamhet. Också andra intressanta former av lokalt såsom globaliseringen, med stor sannolikhet att bli viktiutvecklings- och förnyelsearbete har genomförts under ga även för kommunala överväganden. Detta ställer allt en lång följd av år, som t.ex. arbetet för en regional högre krav när det gäller att knyta erforderlig kompetens utveckling, vilket getts en ny inriktning under senare år. till organisationerna men också att kontinuerligt stimule-
De resultat som har uppnåtts på lokal nivå i Agenda- ra kompetensutveckling på alla nivåer och att utveckla arbetet är i flera avseenden unika och imponerande (jfr. former för medborgarnas delaktighet i det lokala utveckavsnitt III). Samtidigt har vissa svagheter och hinder i det lingsarbetet. lokala arbetet pekats ut som bör tas till utgångspunkt för Kommunerna har en viktig roll i att skapa flexibla diskussioner om hur arbetet för en hållbar utveckling bör ramar för olika handlingsalternativ. Därmed inte sagt att inriktas och bedrivas lokalt i framtiden. Det gäller fram- det är en kommunal angelägenhet att utföra allt, mycket för allt svårigheterna med att integrera hållbarhetsaspek- kan skötas av lokala företag, organisationer, föreningar terna i alla politikområden att få in nya grupper i arbetet eller enskilda. Att utveckla partnerskap som på olika sätt och att samordna skilda lokala insatser, men det gäller svarar upp mot nya krav är en viktig uppgift, inte minst även kommunernas begränsade mandat och styrmedel eftersom olika grupper har olika infallsvinklar och intresför att tackla strukturella problem. sen. Av denna anledning kan exempelvis information i
I en allt mer föränderlig värld kommer frågor som tidi- högre utsträckning än tidigare behöva målgruppsanpas-
Borås kommun hjälper småföretag med miljöarbetet
Med uppmärksamhet, uppmuntran, denna modell ställer något högre krav på de företag som
råd och enkla handledningar har deltar samt för att flera företag i Sjuhärad kommer i kon-
Borås och andra kommuner i takt med modellen när de arbetar mot företag i Sjuhärad hjälpt småföretagen att Göteborgsregionen.
börja arbeta med miljöfrågor i Miljöutmanarprojektet, som kan ses som en förenklad
Miljöutmanarprojektet. När konceptet version av ett miljöledningssystem men som också inne-
användes för första gången 1999 del- håller hälsoaspekter, har riktat sig både till nybörjare och
tog 14 företag i Borås. År 2000 hade av dem som kommit en bit på väg i sitt miljö- och hälsoar-
det trefaldigats till 45 företag. bete, eftersom företagen själva sätter ambitionsnivån och
På senare tid har dock intresset för väljer åtgärder till handlingsplanen. Miljöutmanarkonceptet
aktiviteten sjunkit och under år 2003 har enligt Agenda 21-samordnaren i Borås hjälpt många
Borås
har man i stället övergått till den miljö- företag framåt i miljöarbetet – flera av de företag som del-
diplomeringsmodell som används i tagit har i slutändan börjat med någon form av lednings-
bl.a. Göteborgs kommun. Detta för att system. Det var också grundtanken med idén från början.
samordnande ansvar. En samordning kan bidra till synergi-
effekter mellan skilda verksamheter. Hur arbetet organise- ANDERSSON
ras ger även en signal om hur kommunledningen ser på
arbetet för hållbar utveckling, om det är långsiktigt eller JEANETTE mer att betrakta som ett tidsbegränsat projekt. : FOTO Det är generellt sett, både på nationell och på lokal
nivå viktigt att skapa en bättre förståelse för och kunskap
om de olika förutsättningarna på respektive nivå i syfte att
uppnå effektivast möjliga samverkan. Det finns starka
önskemål om att en arena ska utvecklas där en öppen och
lättillgänglig dialog kring olika sakfrågor mellan de olika
nivåerna och mellan olika berörda aktörer kan föras. På ett
tidigt stadium kan man då tydliggöra de olika nivåernas
ansvar för sakfrågorna samt peka på vilka styrmedel som Vilka krav kommer dessa medborgare att ställa på samhället i framtiden? kan vara lämpliga.
I en situation där huvuddelen av de svenska kommusas. Det kan gälla såväl sakfrågor som vilket fokus man har nerna tappar befolkningsunderlag medan ett mindre antal på de olika dimensionerna i hållbarhetsbegreppet och hur kommuner ökar sitt blir det allt viktigare att samarbeta informationsinsatserna utförs. över kommungränserna. Med knappare ekonomiska
Det framhålls ofta från företrädare för kommuner och resurser är det viktigt att finna former för olika typer av lokala organisationer att nationella projektmedel behöver service. Redan i dag finns det ett flertal olika samarbeten sättas av, varifrån lokala aktörer kan söka bidrag. kring bl.a. VA-frågor, på senare tid har även frågan om att Kommittén återkommer i det följande till denna fråga. t.ex. dela på vissa typer av expertis när det gäller miljö- Relationerna och olika stödformer mellan central och lokal och hälsoskydd förts fram. I områden med en kraftig nivå handlar emellertid inte bara om ekonomiska resurser inflyttning uppstår ofta problem i olika kommuner att utan även om andra former av stöd. Formerna för en kraft- svara upp med bostadsförsörjning. Även här är det viktigt full plattform för stöd och samverkan behöver därför att på olika sätt finna former för en samverkan mellan utvecklas. En viktig förutsättning för ett framgångsrikt kommuner i samma region. kommunalt hållbarhetsarbete är att också erforderliga Demokratiska styrformer är en förutsättning för att resurser sätts av i den egna budgeten till personal, projekt- utveckla det lokala hållbarhetsarbetet. I grunden finns den medel, stöd till lokalt arbete etc. Dagens förhållandevis sek- representativa, parlamentariska demokratin, eftersom det toriserade arbetsindelning kan behöva kompletteras med är i ett sådant system som medborgarna i fria val kan välja sektorsövergripande lösningar även på den lokala nivån. En sina företrädare samt också utkräva ansvar. Detta system ökad integrering av hållbarhetsfrågorna i förvaltningsorga- kan emellertid kompletteras med andra former av inflynisationen förutsätter i regel en funktion med ett tydligt tande och delaktighet. Genom det lokala Agenda 21- och
Habitatarbetet medverkar t.ex. i vissa kommuner boende
Brett deltagande i ett miljon- och olika aktörer aktivt för att påverka utvecklingen av
det område som man bor eller verkar i. Kommittén har
programsområdes utveckling
tidigare framhållit att forskningsresultat tyder på att
utvecklingen av ny teknik och media, bl.a. TV och
Nacksta är en förort utanför SELLIN Internet, kan leda till ett allt mer individualiserat samhäl-
Sundsvall som byggdes i slutet av
le där allt färre deltar i gemensamma områdes- och sam-
1960-talet. Från att ha varit känt KERSTIN hällsangelägenheter. Många västerländska demokratier : som typiskt problemområde med FOTO brottas idag med problem så som marginalisering, utan-
hög kriminalitet, har de boende på
förskap och passivitet vilket bl.a. tar sig uttryck i lågt val-
egen väg skapat framtidstro och triv-
deltagande och sjunkande antal aktiva medlemmar i t.ex. sel i Nacksta. Antalet brott av alla slag har minskat och idag är
politiska partier. Större fantasi behöver därför utvecklas Nackstaborna med rätta stolta över sitt område.
av såväl kommuner som andra organisationer för att
Efter tio års tid kan Folkhälsa Nacksta tillgodoräkna sig en
skapa intresse för deltagande i gemensamma aktiviteter, kraftig ökning av föreningsaktiviteten i området. Från att ha varit
lokala föreningar och utvecklingsgrupper. Samtidigt är 20–30 personer är idag bortåt 600 engagerade i nya och gamla
det viktigt att skapa en lyhördhet hos den kommunala föreningar. Cirka 500 arbetslösa ungdomar har funnit möjlighet
organisationen och öka förmågan att ta till sig nya frågor; till arbete som kommit bostadsområdet till
det är människors vardagsliv som måste vara utgångsnytta. Bland mångfalden av projekt märks
punkten för delaktighet och samverkan. En viktig förutbland annat att det nedläggningshotade
sättning för att skapa intresse och tillförsikt i arbetet är Nackstabadet tagits över av ungdomar och
att mål, ramar och ansvarsfördelning klargörs på ett tidigt vuxna, som sköter badet tillsammans. Detta
stadium. Om alla vet vad som ska göras, av vem och när har bland annat fått till följd att man kunnat
så kan också ansvar utkrävas på ett tydligare sätt. Det gälhålla bättre öppettider. En annan milstolpe
Sundsvall ler också att utveckla modeller och arbetsformer som var när kvinnoföreningen Zadaka startades.
leder till att utanförskap motverkas och att utsatta grup- Zadaka har gjort mycket för att skapa jobb
per mobiliseras. Vidare är det angeläget att möjligheterna och kontakt mellan svenska kvinnor och
för barn och ungdomar att bli delaktiga i utvecklingsplakvinnor av andra nationaliteter.
neringen ökar, liksom att kvinnornas roll och möjligheter
I arbetet har man använt en metod som
att medverka stärks. bygger på ”arbetsböcker”, där boende tillfrå-
Utan samverkan mellan berörda parter blir det svårt gas hur de vill förbättra sin stadsdel. I korthet
att nå ett hållbart samhälle. Alla myndigheter, företag, innebär arbetsmetoden att först identifiera
organisationer, föreningar och enskilda måste på ett eller problemen och sedan förutsättningslöst hitta
annat sätt bidra i hållbarhetsarbetet. En av de stora upplösningar på dessa med invånarnas hjälp. En utvärdering av tio
gifterna är att finna former för och tillämpa en helhetsårs arbete i Nacksta kommer att presenteras i början av år 2003.
syn och sektorsintegrering. Ett hinder som framkommit i
Utveckling av Solceller diskussioner med bland annat företag och organisationer
är att kommunen i flera fall inte upplevs ha varit intresse- AB rad av deras medverkan i olika diskussioner. Former för en
ökad dialog bör därför vidareutvecklas. Det kan gälla allt
från hur möten organiseras, vem som står som värd, tid- UTVECKLING
punkten då de hålls, frågans karaktär, möjligheten att ALL
snabbt se resultat av sitt engagemang till hur man sprider TENFA V information och var man söker upp människor. : FOTO
V.3.6 Forskningens roll
Forskning och utveckling har en viktig roll i omställningen Elforsk AB som ägs av Svensk Energi och Svenska Kraftnät till ett hållbart samhälle. Det bedrivs en omfattande forskbedriver forskning och utveckling om bl.a. solceller. Man har ning och utveckling vid de svenska universiteten och högsom mål att öka kunskapsnivån om solceller som energikälla skolorna som på olika sätt knyter an till hållbar utveckling. och som byggnadskomponent och en kombinerad solcell och Det gäller såväl grundforskning kring t.ex. miljö, medicin solvärmehybrid har utvecklats. Genom att samtidigt kyla ner eller teknik som en mer tillämpad forskning t.ex. i samarsolcellen kan man förutom el även utvinna värme. På detta bete med olika företag. Kommittén anser det viktigt att sätt ökar effektiviteten på anläggningen och den blir mer kost- dessa frågor utvecklas i det arbete som kommer att leda nadseffektiv. En normal solcellsmodul levererar ungefär 125 fram till en forskningspolitisk proposition, som regeringen kWh/m elektrisk energi medan den nya anläggningen gene- avser att lämna till riksdagen under år 2004.
2 2 rerar 250 kWh/m elektrisk energi och 600 kWh/m värme. Under år 2001 bildades Formas (Forskningsrådet för Eftersom reflektor och absorbatormaterial är 30-40 gånger bil- miljö, areella näringar och samhällsbyggande) med särskilt ligare än solcellen bidrar denna teknik till att göra energi från ansvar för att stödja forskning kring ekologiskt hållbar en solcell billigare. Kombinationen av kiselceller och alumini- utveckling. Under senare år har det vuxit fram en ökad umreflektorer utgör vidare en långsiktigt hållbar lösning efter- insikt om att alla discipliner är viktiga och att det finns ett som kisel och aluminium är två av de vanligaste grundämne- behov av en ökad satsning på tvärvetenskaplig forskning na i jordskorpan. För närvarande pågår förhandlingar om att med systemsyn. Bland annat är det angeläget att utveckla bygga en demonstrationsanläggning på en av fastigheterna i det lokala arbetet, t.ex. genom att belysa olika frågeställutvecklingsområdet Hammarby Sjöstad i Stockholm. ningar, vilka grupper som medverkar respektive inte är lika
Vid Vattenfall Utveckling AB har en icke solföljande solfång- aktiva, eller den politiska nivåns betydelse för arbetet. I ett are med dubbelsidigt belyst absorbator, MaReCo (Maximum Agenda 21- och hållbarhetsperspektiv är det även viktigt Reflecor Collector) utvecklats. Solfångaren består i princip av att forskning utvecklas kring livsstils- och beteendeföränett parabolformat reflektortråg med en dubbelsidigt absorbe- dringar, processutveckling samt analyser av styrmedel och rande absorbator som löper längs tråget. Denna speciella olika insatser. Det gäller både för offentlig och privat sektor. form har patenterats. För att öka kvaliteten och takten i omställningsarbetet
mot en hållbar utveckling är det viktigt med en ökad samverkan mellan forskare och praktiker i miljöarbetet Utvecklad förbränningsteknologi på kommunal nivå. Det är vidare angeläget att främja för personvagndieslar kontakterna mellan praktiker och forskare för att utveckla nya tekniker, kunskaper och att snabbare kunna pröva Det pågår en intensiv forskning och utveckling kring miljöoch använda dem i större skala. En annan viktig dimen- vänliga motorer såsom vätgas, biogas, bränsleceller hos sion är att forskarsamhället får en bättre bild av vilka pro- Volvo personvagnar. Parallellt med detta arbetar man blem och behov som forskningen kan behöva inriktas också med att effektivisera de traditionella tekniker som kring. IEH, Statens institut för ekologisk hållbarhet, har i finns i avvaktan på att infrastruktur för nya och miljövänlilikhet med de femtontal regionala miljöcentra som finns ga bränslen ska göras tillgängliga på marknaden. Med tilli olika delar av landet en viktig roll i detta sammanhang. tagande miljömedvetenhet och stränga avgasreningskrav i
En viktig del av forskning och utveckling för att nå ett framför allt Kalifornien har forskningen för effektivare och mer hållbart samhälle sker inom näringslivet. Det gäller miljövänligare dieselbränslen och dieselmotorutveckling såväl inom små, medelstora som stora företag. Genom de blivit angelägen. nya tjänster och produkter som utvecklas kan en mindre Bolaget har startat en kvalificerad forskning kring dieselmiljöbelastande livsstil möjliggöras. motorns utvecklingspotential. Vid nittiotalets mitt, då väx-
När det gäller den fysiska planeringen och forskning thusgasfrågan började få gehör, fokuserades dieselmoom hållbar stadsutveckling behövs nya kunskaper, bygg- torns högre verkningsgrad och därmed relativt lägre kolda på ett systemtänkande och ett helhetsperspektiv. I dioxidutsläpp. några europeiska länder pågår satsningar på en tvärveten- Volvo Personvagnar AB utvecklar och producerar sedan skaplig urbanforskning – en “stadsvetenskap”. I Sverige år 1998 egna dieselmotorer. År 2001 startade produktiohar Formas insatsområdena Staden som livsmiljö och nen och resultaten i tekniska termer kan illustreras med Den uthålliga staden vissa tvärvetenskapliga inslag, men i lägre vikt (-25 kg), högre prestanda (+17%), en praktisk övrigt är detta forskningsområde relativt outvecklat. Den förbrukningssänkning (med ca 5%), väsentligt lägre ljudsvenska forskningen har i stället berört olika aspekter av nivå (-3- 4 dBA) samt mer än en halvering av utsläpp av stadsutveckling och har där inom vissa områden också kväveoxider och partiklar i jämförelse med tidigare motor. internationell betydelse. Det gäller kanske framförallt Den nya dieselmotorn fick omedelbart genomslag och den bostadssociala forskningen. Städernas miljöproblem mötte konkurrensen väl i Europa. Den bedömdes av fackoch miljötillstånd har under 1980-talet och framförallt press som en av de tre viktigaste dieselmotorintroduktio- 1990-talet legat i fokus för många svenska forskare. Det nerna under år 2001. Dieselmotorforskarna fortsätter vidahar starkt bidragit till att förbättra och systematisera kun- reutvecklingen av teknologin och i kombination med komskaperna om ekologisk hållbarhet. Inte minst kunskaps- mande mer miljövänliga dieselbränslen har man långsikuppbyggande om grönområdenas betydelse för stadens tigt de lägsta utsläppen i framtida regelverk som sikte. miljöförhållanden, luftkvalitet, stadsbyggande och människors välbefinnande, har en framskjuten plats.
Forskning som betonar det ekonomiska perspektivet i regeringen för kommande fyraårsperiod bör göra en motstadsutveckling är däremot förhållandevis begränsad och svarande allokering. splittrad. En av de oftast återkommande synpunkterna på det
fortsatta arbetet rör samspelet mellan central och lokal V.3.7 Kommitténs överväganden och förslag nivå och på vilket sätt som regeringen kan stödja och sti- En av de tydligaste åsikterna som de som aktivt arbetar mulera de lokala processerna. Ett önskemål som har med Agenda 21 och Habitat på den lokala nivån förmed- framförts är att regeringen på ett tydligare sätt samordnar lar, är att man saknar en samlad syn på den centrala nivån politiken för Agenda 21 och hållbar utveckling inom hur alla de frågor som samhällets olika sektorer ansvarar Regeringskansliet. Ett sådant departementsöverskridande för kan samordnas i arbetet för en hållbar utveckling. arbetssätt ligger helt i linje med den internationella Man efterlyser en samlad hållning och en tydlig samverk- utvecklingen på området. Det är också viktigt att alla anspart på central nivå. Ett ofta framfört önskemål är myndigheters ansvar för miljömålen skrivs in i regleringsvidare ett från regeringen fristående forum där alla lokalt breven. aktiva kan utbyta synpunkter, få information och en sam- Också när det gäller den lokala nivån har från många lad redovisning av olika aktiviteter som pågår på olika håll framförts synpunkter som rör kommunernas sätt att håll. organisera sitt arbete när det gäller hållbar utveckling,
Som tidigare har poängterats anser kommittén att den Agenda 21 och Habitat. Det budskap som framförs är att lokala nivån ska ha en central roll i arbetet med Agenda dessa verksamhetsområden för att få ett tydligare genom- 21 och Habitat och att det lokala arbetet således även i slag behöver få en mer central placering i beslutsstruktufortsättningen bör vara en bas för det svenska arbetet ren i olika organisationer. Där så redan har skett har också med Agenda 21- och Habitatprocesserna. Arbetet bör arbetet genomförts framgångsrikt. För kommunerna gälsåledes även fortsättningsvis präglas av ett underifrånper- ler det nu att med förnyad kraft fortsätta och utveckla spektiv. Som ett stöd för det lokala arbetet har kommit- det lokala Agenda 21-arbetet och göra det mer handtén övervägt förutsättningarna för ett fristående natio- lingsinriktat. Detta synsätt sammanfaller väl med vad nellt forum för utbyte av erfarenheter av arbetet med som den internationella sammanslutningen av städer och Agenda 21 och Habitat. Förslag om detta presenteras i kommuner ICLEI (International Council for Local det följande. Environment Initiatives) tar upp när det gäller behovet
När Agenda 21-arbetet startade i början av 1990-talet av fortsatt handling, en ”Local Action 21”. efter Riokonferensen stöddes det lokala arbetet på olika Det är angeläget att det fortsatta arbetet kan vila på sätt av den dåvarande regeringen. Regeringen initierade tillkommande kunskapsunderlag, varför fortsatt forskregionala överläggningar med representanter för kommu- ning om hållbar utveckling blir av stor betydelse. Här kan ner och andra lokala intressenter. Som framförts tidigare en utvecklad samverkan mellan kommuner, myndigheter (avsnitt III.1) avsatte regeringen under denna period sär- och olika forskningsinstanser vara betydelsefull. skilda medel till stöd för lokala organisationers och kom- En viktig del när det gäller stimulering av olika insatmuners arbete med Agenda 21. Kommittén menar att ser är användningen av styrmedel av skilda slag.
Naturvårdsverket har föreslagit en utredning som ser Kommitténs förslag med avseende på dessa övergriöver möjligheterna att ta bort miljöskadliga subventioner pande frågeställningar är följande: och att myndigheterna inom sina respektive verksamhetsområden bör göra en systematisk översyn av använd- Förslag 1: Ett Nationellt forum för Agenda 21 och ningen av ekonomiska styrmedel som skatter, avgifter och Habitat bör tillskapas. Detta forum, som ska verka friståsubventioner så att dessa inte motverkar en hållbar ende från regeringen och de centrala myndigheterna, ska utveckling. Även ett fortsatt arbete med svenska indika- tjäna som en arena och neutral mötesplats för samverkan, torer för hållbar utveckling, som även fungerar på lokal kunskapsutbyte och kompetensutveckling mellan samnivå, är viktigt. Det är vidare angeläget att formerna för hällsorgan, forskarsamhället och företrädare för föreen samordnad uppföljning och löpande redovisning av nings- och näringsliv på nationell, regional och lokal nivå. resultat övervägs. Forumet kan utgöra en samlingspunkt i ett landsomfat-
De förslag som kommittén lämnar i det följande berör tande nätverk när det gäller det fortsatta arbetet med ett stort antal myndigheter och organisationer. När det Agenda 21, Habitat och hållbar utveckling. gäller myndigheterna kan regeringen uppdra åt dessa att utföra olika uppgifter. De har därför namngivits i de olika Förslag 2: Regeringen föreslås, via lämplig myndighet, förslag som kommittén lägger fram. När det däremot gäl- avsätta särskilda resurser som stöd och stimulans till ler olika fristående organisationer är det självfallet inte särskilt intressanta pilot- och utvecklingsprojekt och kammöjligt för statsmakterna att lämna uppdrag av olika slag. panjer, dialoger och processer på lokal och regional nivå. Bland viktiga organisationer i arbetet med Agenda 21 och hållbar utveckling märks exempelvis Svenska Förslag 3: Formas bör ges i uppdrag att, i samverkan med Kommunförbundet, landets kommuner och regionala andra institutioner som t.ex. Miljövårdsberedningen, samverkansorgan, Landstingsförbundet, miljöorganisatio- VINNOVA, IEH, Mistra och Högskoleverket, göra en ner, näringslivsorganisationer, fackliga organisationer och samlad bedömning av behovet av skilda forskningsinsatungdomsorganisationer. När icke statliga organisationer i ser i det fortsatta arbetet med Agenda 21 och Habitat. följande förslag anges som berörda, använder kommittén Kommittén vill här peka på vikten av att de gränsöverdärför formuleringen ”övriga berörda samhällsinstitutio- skridande forskningsprogrammen inom t.ex. EU beaktas ner och organisationer”. i detta sammanhang. Det är också viktigt är att stimulera
Det är vidare en allmän erfarenhet från allt det arbete tvärvetenskaplig forskning med systemsyn för att fördjuom Agenda 21 och hållbar utveckling som har bedrivits pa kunskaperna om sambanden mellan de tre dimensiosedan 1992 års Riokonferens, att det sektorsövergripande nerna i hållbar utveckling, dvs. den ekonomiska, den milsynsätt som förutsätts mest effektivt kan förverkligas i jömässiga och den sociala dimensionen, liksom forskningorganisationer där det beslutsmässiga ansvaret för dessa en om hållbar stadsutveckling. En viktig uppgift är vidafrågor ligger centralt i organisationen. Inte heller i detta re att identifiera och utveckla ekonomiska styrmedel avseende kan kommittén peka ut specifika organisatio- såsom skatter, avgifter och subventioner som påverkar ner, utan nöjer sig med detta generella påpekande. arbetet för en hållbar utveckling. Det kan t.ex. gälla rela-
tionen till miljömål samt produktions- och konsumtions- den ekologiska som de sociala och ekonomiska dimensiomönstren. I uppdraget bör ingå att föreslå hur dessa styr- nerna av hållbar utveckling. Vidare rör strategin både medel kan förändras så att de inte motverkar utan tvär- lokal, regional och nationell nivå och måste därför utvecktom stimulerar till en hållbar utveckling. las i dialog och samförstånd mellan företrädare för dessa
nivåer. Förslag 4: Ett viktigt redskap för det lokala hållbarhetsarbetet är hållbarhetsindikatorer. Statistiska centralbyrån V.4.1 Den nationella strategin för hållbar utveckling (SCB) har utarbetat ett 30-tal nationella indikatorer för Sveriges nationella strategi för hållbar utveckling är ett hållbar utveckling. Som ett stöd till lokalt verksamma levande dokument som ska utvecklas successivt. organisationer och företag bör SCB uppdras att i samar- Resultaten ska regelbundet följas upp, redovisas och bete med berörda myndigheter samt övriga berörda sam- utvärderas. I processen läggs stor vikt vid insyn, delaktighällsinstitutioner och organisationer vidareutveckla sitt het och förankring. Konsultationerna kring strategin arbete med hållbarhetsindikatorer. I uppdraget bör ingå inleddes i november 2001. Resultaten av dessa konsultaatt skapa en struktur för datainsamling som möjliggör att tioner ska tillsammans med slutsatserna från toppmötet i mer data kan användas lokalt i syfte att påvisa förän- Johannesburg läggas till grund för en vidareutveckling dringar och på så vis stimulera lokalt engagemang. och komplettering. Regeringen redovisade i mars 2002 i
en skrivelse till riksdagen ett första steg i en svensk natio-
V.4 Strategier för hållbar utveckling nell strategi för hållbar utveckling (skr. 2001/02:172). Ett av de främsta resultaten från Johannesburg blev Den svenska strategin knyter an till EU-strategin och den beslutet att hållbar utveckling ska vara ett överordnat nordiska strategin för hållbar utveckling. Tanken är att mål för arbetet inom hela FN-systemet. Redan vid strategin successivt ska utvecklas och fördjupas, bl.a. femårsuppföljningen av Riokonferensen år 1997 besluta- genom ett omfattande samråd med myndigheter, komdes att medlemsstaterna till år 2002 skulle inleda ett muner, företag och organisationer. En första revidering av arbete med nationella strategier för hållbar utveckling. strategin beräknas ske under innevarande år. Därefter Uppdraget innebar en tydlig rekommendation att strate- kommer uppföljning, redovisning och revidering av stragierna skulle beakta samtliga dimensioner av begreppet tegin regelbundet redovisas enligt en särskild tidsplan. hållbar utveckling, som betonar vikten av ett integrerat Inriktningen av arbetet, där sociala, ekonomiska och synsätt snarare än en sektoriell ansats. miljömässiga aspekter förs samman, ger en ny grund för en
Världstoppmötet i Johannesburg och generalförsam- starkare helhetssyn i arbetet på nationell nivå. Den natiolingens extra möte Istanbul + 5 har tagit beslut om fortsatt nella strategins strategiska kärnområden täcker in de cenarbete med Agenda 21 respektive Habitatagendan. trala politikområdena och visar samtidigt på sambanden Regeringar har uppmanats att i sina länder arbeta vidare mellan skilda områden. Därmed ges förutsättningar för en efter vissa riktlinjer. Medlemsländerna har åtagit sig att till bättre samordning av den nationella politiken inom olika år 2005 ha påbörjat genomförandet av en nationell strate- områden och ett samlat agerande mellan olika centrala gi för hållbar utveckling. En sådan strategi tar upp såväl myndigheter och sektorer, vilket har efterlysts av flera aktö-
rer, inte minst på lokal nivå. Att vidareutveckla denna breda visioner, mål och åtgärder på den nationella nivån, samtiinriktning och stärka de tvärgående aspekterna blir enligt digt som sambanden med arbetet på andra nivåer erkänns. kommitténs mening en huvudfråga i det fortsatta arbetet Kommittén har tidigare i rapporten fört fram behovet av med strategin. Detta torde sannolikt förutsätta att nya for- att vitalisera och ge ny kraft åt det lokala arbetet med mer för samordning och målstyrning behöver övervägas. Agenda 21. Kommunala företrädare har efterfrågat tydli-
ga riktlinjer och olika former av stimulans till det lokala Utveckling av styrmedlen Agenda 21-arbetet. Det fortsatta arbetet med den natio- Många av de mål och åtgärder som redovisas i strategin nella strategin kan – rätt utformat – bidra till att svara mot visar att Sverige är en god bit på väg i omställningen mot dessa önskemål och på olika sätt vägleda också ett förnyett hållbart samhälle. Den breda ansatsen i strategin, där at regionalt och lokalt arbete om hållbar utveckling. Den flera aktörer måste samverka, kräver emellertid även en öppna processen, där strategins inriktning och innehåll bred arsenal av verktyg och styrmedel, där såväl lagstift- kontinuerligt stäms av med bl.a. kommunerna, är ett sätt ning och ekonomiska styrmedel som teknikutveckling, att föra ut och diskutera aktuella frågor och på så sätt konsekvensbedömning, informationsinsatser och frivilliga också skapa intresse och motivation i det regionala och åtaganden samspelar. Huvudfrågor i detta sammanhang är lokala arbetet. Att strategin successivt anpassas och att främja en bättre samordning av lagstiftning inom olika utvecklas med hänsyn till skilda regionala och lokala förområden och verksamheter samt att få skilda ekonomiska utsättningar och med respekt för regionernas och komstyrmedel att samspela på ett bättre sätt. I det fortsatta munernas roller är ett annat. Samtidigt kan det nationella arbetet med den nationella strategin måste stor kraft läg- arbetet dra nytta av kommunernas möjligheter att svara gas vid att utveckla de ”mjuka” styrmedlen och skapa inci- för delar av den viktiga dialogen med medborgare, företag tament för att olika aktörer – myndigheter på alla nivåer, och organisationer på lokal nivå och på så sätt få större företag, intresseorganisationer samt allmänheten – på genomslagskraft i genomförandet. För att detta ska kunna olika sätt ska stödja en fortsatt omställning mot hållbar ske krävs emellertid särskilda överväganden om samverkutveckling. Detta förutsätter i sin tur satsningar på ansformer mellan de nationella, regionala och lokala nivåutveckling av metoder och beslutsmodeller, t.ex. för pla- erna liksom om behovet av stöd och stimulans till det neringsprocesser och konsekvensanalyser. Kommittén vill regionala och lokala arbetet. här särskilt peka på vikten av en bättre samordning mellan planeringen av trafikinfrastrukturen och den kommu- Återföring av erfarenheter nala fysiska planeringen av bebyggelseutvecklingen. För att den nationella strategin ska kunna anpassas till nya Exempel på en annan fråga som förutsätter metodutveck- förhållanden förutsätts en löpande uppföljning och utvärling är insatser för att frågor om folkhälsa ska integreras i dering i förhållande till de mål och åtgärder som föreslås. skilda politikområden. En successiv återföring av erfarenheter och resultat är
angelägen för att olika aktörer i arbetet på olika nivåer ska Samverkan med regional och lokal nivå kunna värdera det egna arbetet i ett större sammanhang. Det nationella strategiarbetet har hittills lagt vikten vid Uppföljningen behöver baseras på såväl kvantifierbara
som kvalitativa indikatorer för hållbar utveckling liksom olika dimensionerna i hållbarhetsbegreppet i skilda polipå löpande sammanställningar av arbetsläge och resultat. tikområden innebär nya krav på politisk styrning och
samordning, byggd på demokratins grundvärderingar och V.4.2 Lokala och regionala med respekt för skilda aktörers ansvar. Hur ska olika strategier för hållbar utveckling aktörer i det svenska samhället samverka för en långsiktig Den nationella strategin lägger tyngden vid omställnings- samhällsutveckling inom ramen för vad naturen, miljön arbetet på nationell nivå. För att nå en hållbar utveckling eller människors hälsa och välbefinnande tål? Hur främja är det självklart att det lokala arbetet har mycket stor ekonomisk tillväxt, full sysselsättning, social trygghet betydelse då det är på den lokala nivån som den natio- samt rättvisa och jämbördiga livsvillkor som inte undannella politiken utförs. Det kan således bli en särskild upp- röjer grunden för framtida tillväxt? gift för kommuner och regioner att utforma lokala respektive regionala strategier för hållbar utveckling, där Befintliga program och strategier man på motsvarande sätt tar hänsyn till de olika dimen- Miljöfrågorna har åtminstone i Sverige hittills stått i sionerna i hållbar utveckling. Uppgiften att integrera de fokus för arbetet med hållbar utveckling och är förhål-
Community Strategies i Storbritannien
I den brittiska kommunallagen (Local Government Act process där kommuninvånarna engageras och att arbetet 2000) finns krav på att kommunerna ska upprätta lokala sker i nära samverkan med berörda parter genom att strategier (Community Strategies) för att främja ekono- bilda partnerskap enligt bestämda regler, så kallade Local miskt, socialt och miljömässigt välstånd. Lagstiftningen är Strategic Partnerships. ett led i en omfattande reform av den kommunala sektorn I regeringens riktlinjer för arbetet betonas att målet om som syftar till att det lokala arbetet både ska samordnas hållbar utveckling förutsätter att samtliga tre dimensionerna bättre och verka för en långsiktigt hållbar utveckling. i hållbar utveckling beaktas och att arbetet bör ske med Bestämmelserna ger stor frihet ifråga om strategiernas hänsyn till regeringens strategi för hållbar utveckling liksom innehåll och omfattning, men ställer krav på: till regionala program och strategier. Vidare konstateras att • en långsiktig vision med tydliga mål, de kommuner som har arbetat strategiskt i det lokala • en handlingsplan både på kort och lång sikt, Agenda 21-arbetet har en bra grund för arbetet såväl vad • ett delat ansvar för genomförandet samt gäller partnerskap och långsiktiga visioner som instrument • former för löpande uppföljning och utvärdering. för genomförandet samt erforderlig kompetens.
Källa: Preparing Community Strategies – Government Guidance to local Stor vikt läggs vid att programmen tas fram i en öppen
authorities (DETR, December 2000)
landevis väl etablerade såväl i den nationella politiken kommunala sfären, och att i en öppen och interaktiv prosom i arbetet på regional och lokal nivå. Utmaningen lig- cess med medborgare, företag och intresseorganisationer ger nu i att utveckla arbetet och samtidigt förstärka de enas om en hållbarhetsstrategi som gemensam grund för sociala och ekonomiska dimensionerna så att de samspe- egna åtgärder och insatser. De kommuner som förmår ta lar för en långsiktigt hållbar utveckling. Insatser inom till vara intresset hos boende och verksamma och utveckla skilda politikområden – ekonomisk tillväxt, miljö och sambanden mellan skilda insatser och program inom naturresurser och social utveckling – måste fås att sam- ramen för en helhetssyn har en god grund för synergiefverka och ömsesidigt förstärka varandra. fekter i arbetet samt för långsiktiga och bestående resultat.
Arbetet bör ta sin utgångspunkt i speciella regionala Det lokala arbetet med att omsätta och konkretisera och lokala förutsättningar och knyta an till befintliga mål de nationella miljökvalitetsmålen kan vara en självklar och program. I många kommuner är det naturligt att bas för att tydliggöra den ekologiska dimensionen i en bygga vidare på erfarenheter och resultat från det lokala lokal strategi för hållbar utveckling. Vilka åtgärder och Agenda 21-arbetet. Särskilt i de kommuner som har for- insatser är särskilt viktiga i ett lokalt perspektiv för att mulerat sektorsövergripande mål och riktlinjer i Agenda säkerställa de grundläggande miljövärdena, främja en häl- 21-program eller andra breda utvecklingsprogram är det sosam miljö, värna biologisk mångfald, bevara ekosystenaturligt att dessa tas till utgångspunkt för ett mer lång- mens långsiktiga produktionsförmåga samt trygga en god siktigt och handlingsinriktat arbete. För att svara upp mot hushållning med naturresurserna? kraven på helhetssyn och sektorssamordning behöver I de kommuner där det lokala Agenda 21-arbetet har arbetet i regel också beakta och integreras med program bedrivits med särskild tyngdpunkt i de lokala miljöfråoch mål för andra kommunala verksamheter. Det kan gorna finns naturliga utgångspunkter för att utveckla milexempelvis gälla att bygga vidare på mål och riktlinjer för jödimensionen i det lokala arbetet. Det handlar framförmiljöskydd, näringsliv, skola, omsorg och annan samhälls- allt om att utnyttja de omfattande kunskaper som tagits service liksom bostadsbyggande och bebyggelseutveck- fram, att bygga vidare på de resultat och framsteg som ling. Ett viktigt led i arbetet blir att synliggöra samband gjorts i det lokala arbetet i bostadsområden, skolor och på och att analysera målkonflikter mellan skilda sektorer arbetsplatser eller att ta till vara och utveckla idéer och och att identifiera tvärgående aspekter. Erfarenheterna förslag till lokala miljöförbättringar. visar dock på svårigheter att utnyttja fördelar och styrkor Också underlag och kunskaper från arbetet med lokai skilda program och insatser och att samtidigt dra lärdom la investeringsprogram, LIP, eller andra program för att av svagheter och hinder som man har mött i arbetet: Hur förebygga eller åtgärda miljöproblem bör kunna nyttigåstadkomma långsiktighet i lokala insatser, där resurser göras i ett lokalt strategiarbete. har avsatts under en begränsad tidsperiod? Hur vidga perspektivet i det lokala arbetet och kombinera insatser Anknytning till de sociala aspekterna inom olika sektorer så att vi får bestående resultat? Social sammanhållning och delaktighet i samhällslivet är
Den största utmaningen ligger i att även knyta an till grundläggande förutsättningar för hållbar utveckling. I den mål och strategier för allt det arbete som sker utanför den nationella strategin betonas åtgärder för att minska de
Miljöstrategi 2000 i Västerviks kommun
I Västervik blev Kretsloppsplan för Västerviks kommun, lingsplanen redovisas även förslag till som antogs år 1995, startskottet för det lokala Agenda hur det lokala Agenda 21-arbetet 21-arbetet. De nationella miljökvalitetsmålen togs till kan fortsätta inom de närmaste utgångspunkt för en revidering av planen, som efter en åren. Strategin visar även på verktyg omfattande dialogrunda med föreningar, organisationer, för miljöarbetet inom den kommunakommunala förvaltningar, myndigheter, företag, politiska la verksamheten; t.ex. miljöombud, partier och andra intresserade, antogs under benäm- utbildning, miljöövervakning, miljöreningen Miljöstrategi 2000 av fullmäktige år 2001. Utöver vision, miljömedveten upphandling, de nationella miljömålen behandlar strategin även mål tillsyn och fysisk planering. För den för folkhälsa. Miljöstrategi 2000 ger exempel på vad som kommunala verksamheten har ett Västervik krävs för att målen ska kunna uppnås; t.ex. kunskap, förslag till kommunalt åtgärdsprohelhetssyn, enighet, samverkan, förändring av livsstil och gram tagits fram med förslag på konsumtionsmönster, frivillighet, miljöledningssystem, åtgärder, genomförande, kostnader ekonomiska styrmedel, lagar, och uppföljning. I hand- och ansvarsfördelning.
sociala skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper eller Det kan handla om insatser för att främja en ökad inteindivider liksom den ojämna fördelningen av tillväxt och gration av personer med utländsk bakgrund, att öka tillfördelning av välfärd. Även om flera problem är struktu- gängligheten för funktionshindrade, att involvera barn rella och kräver generella lösningar på nationell nivå är det och ungdomar i beslutsprocesser, att förbättra de äldres uppenbart att det lokala arbetet för social sammanhåll- situation i samhället eller att vidta åtgärder för att uppning och rättvisa livsvillkor också är avgörande. muntra deltagande från befolkningsgrupper som idag står
I arbetet för rättvisa sociala villkor sätts ofta fokus på utanför samhällslivets olika sfärer. Att lyfta fram och olika befolkningsgruppers delaktighet i samhället, som utveckla sådana insatser och program kan vara ett viktigt handlar om delaktighet i arbetslivet, rätten till bostad och led i det lokala strategiarbetet för hållbar utveckling. en god boendemiljö eller insyn och delaktighet i samhäl- Det lokala folkhälsoarbetet kan bidra till att utveckla lets beslutsprocesser. På detta område är det lokala arbe- den sociala dimensionen i det lokala arbetet för en hålltet ofta ett avgörande komplement till mer generella bar utveckling. Folkhälsoarbetet fokuserar i hög grad på insatser för att förbättra välfärds- och trygghetssystemen. sambanden mellan miljö och hälsa, livskvalitet, välbefin-
nande och livsstilsfrågor som en viktig del för ekonomiskt mot arbetslöshet som arbetsvillkor och arbetsmiljöfrågor. välstånd och social trygghet. Att sätta fokus på och ana- Ett lokalt arbete för ett hållbart arbetsliv kan utgå ifrån en lysera lokala bestämningsfaktorer för folkhälsa kan vara helhetssyn i människors vardagsliv, som innefattar arbetsett sätt att integrera folkhälsofrågor i arbetet för hållbar livets villkor, resmönster, boendemiljön samt fritid och utveckling. kulturaktiviteter. Vilka åtgärder kan behövas och på vilket
Även den lokala bostadspolitiken, dvs. insatser för att sätt kan lokala insatser främja ett bättre arbetsliv? tillgodose behovet av goda bostäder till rimliga villkor för skilda befolkningsgrupper eller åtgärder för att förbättra Hållbar ekonomisk tillväxt från boendemiljön och livsvillkoren i utsatta bostadsområden, ett lokalt och regionalt perspektiv är i hög grad relevant i arbetet för hållbar utveckling. En hållbar ekonomisk utveckling är grundläggande för en Brottsförebyggande program samt åtgärder för trygghet i social utveckling med hög sysselsättningsgrad och väl stadsdelar och boendemiljöer kan vara andra naturliga fungerande välfärdssystem och samtidigt en förutsättning utgångspunkter för att utveckla de sociala förutsättning- för att skapa resurser som kan användas för att hantera arna i en lokal strategi för hållbarhet. miljöproblem och bryta sambandet mellan ekonomisk
I den nationella strategin för hållbar utveckling upp- utveckling och miljöförstöring. Den ökade globaliseringmärksammas arbetslivet som ett centralt område, såväl när en med ökad internationell konkurrens och internatiodet gäller delaktighet på arbetsmarknaden och åtgärder nellt beroende innebär att förutsättningarna för stabila
Tidssatta mål och utpekade aktörer i Leksands miljö- och naturvårdsplan
Miljö- och naturvårdsplanen för som ansvarar för genomförandet. Leksand, som antogs av fullmäktige år Ett av delmålen för odlingslandskapet och jordbruket till 2000, ses som ett instrument som ska år 2003 är att lokalt producerade livsmedel ska öka. Inom samordna allas insatser i arbetet för en ramen för detta utreds frågan om den lokala självförsörjhållbar utveckling. Målen i planen ningsgraden av livsmedel kan öka. Frågan om import av Leksand ansluter till de nationella miljömålen. fodersäd och kraftfoder samt nyttjande av spill ingår. Planens delmål och åtgärder följs upp i Arbetet knyter an till projektet Ekologisk hållbar utveckling ett årligt bokslut och planen ska revide- genom lokal samverkan och vidareförädling. Bland aktörerras varje mandatperiod, vilket innebär na som arbetar för detta delmål finns kommunstyrelsen,
att nya delmål och åtgärder kan formu- miljö- och hälsoskyddsnämnden, länsstyrelsen, lantbrukare,
leras successivt. För varje delmål anges LRF, KRAV, lokala producenter, Milko, Siljans Chark AB förslag till åtgärder samt vem eller vilka samt livsmedelshandeln.
Trädgård ger demenshandikappade la insatser och initiativ är emellertid också avgörande för
lust och livskraft den ekonomiska utvecklingen.
Förutsättningarna för lokal tillväxt påverkas av centra-
la regelverk samt av den lokala näringspolitiken, lokala Utemiljöer där demenshandikap-
arbetsmarknads- och sysselsättningsåtgärder och kompade kan röra sig fritt saknas i
munernas medverkan i det regionala utvecklingsarbetet dagens särskilda boende, men på
m.m. Lokal tillväxt förutsätter ett nära samarbete mellan Tallbackens demenscentrum i
kommuner, branschorganisationer samt lokala företagare Trollhättan har man anlagt en träd-
och näringsidkare. Det kommunala arbetet inom en gård som med sitt avgränsade rum
mängd andra politikområden kan emellertid också påverkan få demenshandikappade att
ka utvecklingsförutsättningarna och gynna en utveckling uppleva frihet. Här finns en porlan-
av det lokala näringslivet. Det handlar bl.a. om åtgärder de damm, gräsmattor, syrenberså,
för att stärka kommunens attraktionskraft för företagsepromenadstigar, sittplatser, skogs-
tablering, såsom utbyggnad av infrastruktur och samdunge och ett litet växthus. Syftet
hällsservice, men också om faktorer som kultur, utbildmed trädgården är att den ska Trollhättan
ning och tillgång till kompetent arbetskraft. Kulturens vara en plats där den demenshan-
roll i den lokala och regionala utvecklingen betonas alltdikappade kan få vistas i en känd
mer och svenska kommuner arbetar allt oftare med att miljö och få känna sig trygg och
stärka kulturaktiviteter som en utvecklingsfaktor. värdefull. I trädgården kan också
träning och upplevelse kombineras. Sinnesträning är
Samspelet mellan instrumenten för regional
ytterligare en viktig funktion: i trädgården finns fågelkvit-
utveckling och kommunala strategier
ter, blomdoft och här kan man få smaka solmogna smul-
De regionala tillväxtavtalen, som i fortsättningen ersätts tron och känna gräs under fötterna.
av tillväxtprogram, är basen för den nya politiken för Genom anpassningar såsom t.ex. odlingslådor i stå-
regional utveckling. Ansvaret för att ta fram dessa ligger höjd, höj- och sänkbara amplar och extrahandtag på
på länsstyrelsen, kommunala samverkansorgan eller redskap kan de handikappade aktiveras. Uppbyggnaden
regionala självstyrelseorgan. Kommunala samverkansorav trädgården skapades i samverkan mellan de boende,
gan kan fr.o.m. 2003 bildas i samtliga län där länsstyrelpersonalen och anhöriga.
sen i dag har det regionala utvecklingsansvaret. Även om
kommunerna, som en av flera aktörer, förutsätts delta i
arbetet är kopplingen till kommunala strategier och
visioner fortfarande outvecklad. Utmaningen ligger i att
och sunda makroekonomiska förhållanden främst kan åstadkomma en växelverkan mellan regionala tillväxt-
påverkas genom politiska beslut och överenskommelser program och utvecklingsstrategier å den ena sidan och
på internationell och nationell nivå. Lokala och regiona- kommunernas strategiska planering å den andra.
V.4.3 Kommitténs överväganden och förslag kussioner som kommer att äga rum i det Nationella forum Mot bakgrund av vad som här har framhållits bör enligt som kommittén föreslår tillskapas (förslag 1). kommitténs mening det fortsatta arbetet med den natio- IEH, Statens institut för ekologisk hållbarhet, bör ges i nella strategin bli en naturlig bas för det svenska arbetet uppdrag att stödja arbetet med strategier för hållbar med hållbar utveckling på alla nivåer. Därigenom kan på utveckling på lokal och regional nivå. sikt några av de problem och hinder i Agenda 21-arbetet som har uppmärksammats åtgärdas, t.ex. när det gäller V.5 Fortsatt Agenda 21-arbete samordning av det nationella arbetet. För att strategin ska fungera som samlande instrument krävs att den succes- V.5.1 Utvecklingstendenser sivt anpassas till nya förutsättningar i omvärlden. Det gäl- Det lokala Agenda 21- och hållbarhetsarbetet har nu ler såväl i fråga om resultaten från Johannesburg och från pågått i mer än tio år i Sverige i kommuner, företag och andra internationella förhandlingsprocesser som förän- organisationer. En av de viktigaste uppgifterna efter dringar i den nationella politiken. I anslutning till det världstoppmötet i Johannesburg är att föra ut och konfortsatta samråd som nu planeras när det gäller den natio- kretisera resultatet från detta möte. Vad kan vi som nella strategin för hållbar utveckling, har kommunerna nation göra, vilken roll har näringslivet, frivilligorganisaenligt kommitténs mening ett strategiskt tillfälle att kon- tioner, kommuner och enskilda? Att omsätta relevanta kretisera sina lokala utvecklingsintentioner genom att delar av handlingsplanen från Johannesburg är en uppgift utarbeta lokala strategier för hållbar utveckling. för var och en.
En viktig utgångspunkt är det breda hållbarhetsper- Förslag 5: Enligt beslut vid världstoppmötet i spektivet, som omfattar såväl ekologi som ekonomi och Johannesburg ska alla länder senast år 2005 ha påbörjat sociala aspekter. I många fall har tyngdpunkten i Sverige arbetet med att ta fram nationella strategier för hållbar främst legat på den ekologiska dimensionen i hållbarhetsutveckling. Det bör ligga i kommunernas, länsstyrelsernas begreppet. Mot bakgrund av de omfattande miljöproblem och andra regionala organs intresse att i samverkan inom som vi står inför är det självklart att kunskaper och underrespektive region utveckla lokala och regionala strategier lag om dessa fortsatt behöver tas fram. För att kunna för hållbar utveckling. Sådana strategier, som i hög uppnå en hållbar utveckling är det av stor vikt att de sociutsträckning bör kunna bygga på befintligt underlag, kom- ala och ekonomiska dimensionerna i Agenda 21 vidareutmer att variera i utformning och innehåll, eftersom utveck- vecklas och att underlag för dessa dimensioner arbetas lingsförutsättningarna skiljer sig markant mellan olika fram. Riokonferensens handlingsprogram Agenda 21 har områden. De skulle dock kunna utvecklas med hänsyn genom världstoppmötet i Johannesburg fått förnyad legitagen till processen i anslutning till den nationella strategin. timitet och finns således med på den politiska dagord- Med en sådan inriktning skulle arbetet med den nationella ningen på såväl internationell och nationell som lokal nivå. strategin kunna tillgodogöra sig arbetet på lokal och regio- Av och till framkommer önskemål om att ersätta nal nivå. Dessa strategier, som alltså skulle utvecklas i ett Agenda 21 med något annat begrepp, t.ex. begreppet hållunderifrånperspektiv, skulle bli viktiga underlag för de dis- bar utveckling. Bortsett från att Agenda 21 är ett hand-
lingsprogram för en hållbar utveckling, så är det också ett under de senaste åren genom olika åtgärder minskat, men inarbetat begrepp eller ”varumärke” som har fått ett stort samtidigt har antalet sjukskrivningar och förtidspensionegenomslag, inte minst genom världstoppmötet i ringar ökat. Vi ser också en stor försämring när det gäller Johannesburg. Det finns därför starka skäl att även i fort- psykisk ohälsa, som t.ex. oro, sömnbesvär och ängslan sättningen hålla fast vid detta begrepp, men det kan med men också att alkoholkonsumtionen, liksom antalet fördel kombineras med ”hållbar utveckling” så att man tunga missbrukare av narkotika har ökat. Denna negativa konsekvent talar om Agenda 21 och hållbar utveckling. spiral behöver brytas. Arbetsplatsen kan tjäna som ett Det internationella nätverket för lokala myndigheter kring viktigt forum, som en plats att mötas på för att gemenmiljöinitiativ, ICLEI (International Council for Local samt sträva efter att utveckla situationen i en mer hållbar Environmental Initiatives), har för sin del lanserat uttryck- riktning. Då problematiken med sjukskrivningar är samet ”Local Action 21” som benämning på det fortsatta loka- mansatt är det viktigt att åtgärder vidtas på olika nivåer la Agenda 21-arbetet. Det gör man för att betona vikten och att samverkan sker mellan alla inblandade parter. av att de planer och program som tagits fram för en håll- Kultur i anslutning till arbetet och i skolan är av stor bar utveckling nu måste omsättas i praktisk handling. betydelse om fler ska få lust och möjligheter att uppleva
Det finns ett behov av att få in ny energi i det lokala och utöva olika kulturformer. Genom sina samlingar och Agenda 21-arbetet för att på så vis stimulera, engagera arbetet kring dessa har de statliga museerna djupa kunoch aktivera. Engagemang behöver skapas hos alla aktö- skaper att förmedla om vår och andras historia, och därrer. Kommittén menar att de förslag till utökad dialog och med också om vår samtid. Flera studier har visat på samsamverkan som nyss har föreslagits kommer att bidra till band mellan kultur och ökad hälsa och välbefinnande. detta. I linje härmed kan en väg vara att mer målmedve- En viktig uppgift för det fortsatta lokala arbetet kan bli tet arbeta med nya frågeställningar, samtidigt som många att utveckla lokala folkhälsomål som knyter an till det av de problem som behöver lösas kräver en ökad integre- nationella arbetet med folkhälsomål. Ska det övergripanring av olika frågor och samverkan mellan olika parter. de målet uppnås – att skapa samhälleliga förutsättningar Exempel på sådana frågeställningar eller områden kan för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen – vara folkhälsa och vissa arbetslivsfrågor, etiska frågeställ- måste aktörer på alla nivåer förbättra de samhällsfaktorer ningar samt konsumentfrågor, demokratifrågor och inte- som påverkar folkhälsan. Samtidigt är det viktigt att fortgrationsaspekter. sätta det arbete som är inriktat på individernas levnads-
vanor, t.ex. inom frågor som fysisk aktivitet, vilken mat vi Folkhälsofrågor äter, tobak, droger och alkohol. En aktuell frågeställning i det svenska samhället är den Det är också viktigt att kommunernas arbete med att ökande ohälsan. Regeringen har som nämnts tidigare i utveckla metoder för att systematiskt ta hänsyn till hälpropositionen Mål för folkhälsan redovisat sin ambition sofrågorna i samhällsplaneringen och beslutsfattandet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på fortsätter. Det kan t.ex. handla om hälsokonsekvensbelika villkor för hela befolkningen, där bl.a. arbetets bety- dömningar som inför ett beslut visar vilka effekter besludelse för folkhälsan betonas. Antalet öppet arbetslösa har tet kan komma att få för folkhälsan. Ytterligare exempel
är lokala välfärdsbokslut som följer upp arbetet och situ- denna organisation, som engagerar sig i olika miljö- och ationen och därmed kan användas som underlag för det utvecklingsfrågor, finns ett flertal internationellt välkända fortsatta arbetets inriktning. personer och organisationer. Dokumentet har vuxit fram
sedan Riokonferensen 1992 och tar upp en mängd frågor Socialt ansvarstagande och etiska frågeställningar som handlar om vikten av att respektera allt liv och att Under senare år har den etiska dimensionen i utvecklings- verka för utvecklandet av samhällen som är långsiktigt arbetet lyfts fram alltmer. Flera företag tar i ökad utsträck- hållbara, fredliga, jämställda och fria. Man vänder sig till ning socialt ansvar och etiska hänsyn när man fattar sina såväl enskilda individer som organisationer, företag och beslut. Det kan gälla krav på att motverka lokal korrup- nationer. I Sverige drivs detta arbete av Gröna Korset. tion, krav på åtgärder mot barnarbete eller stimulans av Regeringen tog under år 2002 initiativ till ett samarbete, processer som inte föröder naturmiljöer. Den etiska kallat Globalt Ansvar, med svenska företag där frågor om dimensionen lyfts också fram i deklarationen ifrån mänskliga rättigheter, drägliga ekonomiska och sociala vill- Johannesburg, bl.a. genom hänvisning till ILO:s kor samt en god miljö behandlades. En framtida fråge- (Internationella arbetsorganisationen) arbete med dessa ställning är hur initiativ med etiska förtecken på ett tydlifrågor. Inför världstoppmötet lanserades tanken om en gare sätt kan knytas till arbetet med hållbar utveckling. Earth Charter (på svenska översatt till Folkens förbund Under det senaste decenniet har det skett en snabb med Jorden) av organisationen Earth Council. Bakom utveckling inom företagsvärlden då det gäller miljörap-
Kommuner i utvecklingsprojekt mot droger och alkohol
Kalmar, Kramfors, Laholm, Lund, veckling, process- och effektstudier samt ekonomiska Solna och Umeå, kommuner som bidrag. Umeå alla har anmärkningsvärt många Alkoholkonsumtionen och drogmissbruket är stadigt Kramfors alkohol- och drogmissbrukare, ska ökande och snart har 1970-talets rekordnivåer uppnåtts. under tre år delta i ett statligt Det är denna negativa trend som de statliga utredningarna utvecklings- och forskningsprojekt Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika nu hop-
för att stärka det lokala förebyg- pas kunna vända med hjälp av ett brett lokalt engagemang
Solna gande arbetet. Syftet är att få en och en bred mobilisering. Kommunerna som deltar i pro-
svensk utvärdering av det alkohol- jektet har alla en aktuell alkohol- och narkotikapolicy, en
och narkotikaförebyggande arbe- sektorsövergripande ledningsgrupp, anställda drogsamord-
Kalmar
Laholm tet, men också att stödja kommu- nare och arbetar på ett strategiskt sätt både alkohol- och
nerna, genom t.ex. kompetensut- narkotikaförebyggande.
Verktyg för jämförelser över tid eller mellan bolag
Ett antal företag och organisationer arbetar med att utveckla la miljöproblemområden; påverkan på klimatet, påverkan på verktyg för att tydliggöra och jämföra arbetet kring hållbar ozonskiktet, påverkan på skogens biologiska mångfald samt utveckling. Verktygen syftar bl.a. till att underlätta och struk- påverkan på vattenförbrukning i områden med vattenbrist. turera det interna arbetet. Två exempel som används redovi- Spar- och försäkringskoncernen Skandia har via dotterbosas här. Det finns olika uppfattningar om vilken roll dessa laget Global Responsibility byggt upp uppföljningsverktyget index spelar och om rätt aspekter vägs in i bedömningen. De GR rating. Detta är en tjänst som företag och organisationer återges här främst som exempel på typer av verktyg som kan kan köpa och på så sätt få en belysning av nuläget avseenanvändas för att underlätta och möjliggöra jämförelser över de kvalitet, miljö, hälsa och säkerhet. Den ingående analytid för olika bolag eller mellan olika bolag. sen bygger i sin tur på såväl nationella och internationella
Försäkringsbolaget Folksam har under ett antal år utveck- standarder såsom ISO 14001 (miljö), AFS 2001:1 (arbetslat ett miljöindex som ska stimulera näringslivet i dess arbete miljö), ISO 9001:2000 (kundleveranser och kvalitet). Det mot hållbar utveckling. Miljöindex ger ett kvantitativt mått på analyserade företaget får en sammanvägd värdering samt den miljöpåverkan som börsföretagens produktion givit upp- en värdering för de olika ingående områdena. Därutöver får hov till. Från år 2002 kommer miljöindex att vara en av flera kunden förslag på åtgärder som kan vidtas för att höja sin bedömningsgrunder för Folksam/ KPA:s hela kapitalinnehav. rating. På en särskild hemsida kan kunden sedan också Under år 2002 granskades drygt 300 börsnoterade bolag i välja att redovisa sitt resultat, ett resultat som innan det Sverige. Man har valt att granska företagen utifrån fyra globa- publiceras ska styrkas av en revisor.
portering. Många företag har utvidgat sin miljörapporte- program för ett tioårigt arbete för hållbara produktionsring till att även inkludera sociala och etiska frågor. Under och konsumtionsmönster. Att uppnå detta ställer krav på senare år har företag också utvecklat system för att redo- en mångfald av samverkande initiativ och åtgärder inom visa varor och tjänsters miljöprestanda. flera sektorer och på olika nivåer. Regeringen har i januari
2003 beslutat om en skrivelse till riksdagen med nya mil- Konsumtions- och produktionsmönster jömål för konsumentpolitiken. Bland annat ska förutsätt- Människors livsstil, levnadsvanor och konsumtionsmön- ningarna för konsumenterna att leva och agera miljömässter är en av hörnstenarna i Agenda 21. En av de största sigt förbättras. Det ska vara prisvärt och enkelt att agera utmaningarna för i-länder är att skapa förutsättningar för på ett för miljön positivt sätt och miljömärkningen och hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Vid den etiska märkningen ska ha en stor spridning. Vidare världstoppmötet i Johannesburg var detta en avgörande föreslås att en särskild utredare tillsätts för att ta fram en fråga och genomförandeplanen innehåller ett ramverk av handlingsplan med en precisering av begreppet hållbar
konsumtion samt åtgärder för hur en hållbar konsumtion förstå hur samhället fungerar och hur det är strukturerat. ska uppnås. Ytterst är det konsumenternas val som styr produk-
Åtgärder i form av styrmedel som skatter, avgifter eller tionsmönstren. Den offentliga upphandlingen, som subventioner behövs för att jämna ut priser mellan olika beräknas motsvara ungefär 400 miljarder kronor per år, varor och tjänster för att skapa förutsättningar för positi- och den upphandling som företag genomför, har likaså en va miljöeffekter. Även om arbetet för hållbara konsum- mycket stor betydelse. Det har under en längre tid funtions- och produktionsmönster i hög grad bygger på glo- nits ett antal märkningssystem som på olika sätt kan bala överenskommelser är lokala insatser ofta avgörande. Inte minst det lokala Agenda 21-arbetet har i flertalet svenska kommuner lagt grunden för betydande framsteg när det gäller konsumtionsmönster och levnadsvanor,
Samverkan för medvetna köp i Karlstad
bl.a. genom nya miljöanpassade system för varudistribution och avfallshantering och miljömärkning. Från företagens sida behöver nya och mer resurssnåla produkter I Karlstad har man bedrivit ett brett Agenda 21-arbete utvecklas och storskaligt introduceras på marknaden. som omfattar såväl planeringsfrågor som transport-, Företagens etiska och sociala ansvar kommer också att energi- och konsumtionsfrågor. I kräva insatser i det fortsatta arbetet. Hållbara produk- samarbete med den lokala kontionsmönster bör även kopplas till arbetsplatsen, där det sumentrådgivningen har Agenda är viktigt att åtgärder vidtas som leder till renare och mer 21-samordningen under tre år resurseffektiva processer samtidigt som en mer hälsosam bedrivit kampanjer kring farligt arbetsmiljö skapas. avfall, antibakteriella medel och
Skolan är en viktig förmedlare av den grundläggande ekologiska livsmedel. På detta kunskap som är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig sätt har man nått ut till nya målinformation och kunna göra långsiktigt inriktade val som grupper, breddat diskussionerna samhällsmedborgare, som konsument och i arbetslivet. och fördjupat intresset. För att hållbar utveckling ska kunna integreras i all peda- Undersökningen kring ekologis-
Karlstad gogisk skolverksamhet behövs en kraftig satsning på kom- ka livsmedel fick mycket upppetensutveckling av lärare på alla nivåer, från förskola till märksamhet i media och komkommunal vuxenutbildning samt universitet och högsko- muninvånarna blev intresserade lor. Sådan kompetensutveckling skulle även behöva och mer medvetna om det ekoomfatta lärare vid folkhögskolor och cirkelledare vid stu- logiska utbudet. Då samma dieförbund. Kommittén menar att utbildningen om håll- undersökning gjordes ett år bar utveckling i skolan bör fokusera på sambanden mel- senare visade det sig att utbudet av ekologiska varor lan livsstil och miljöpåverkan. Det är vidare viktigt att hade ökat med elva procent. sätta miljöfrågor i ett samhälleligt sammanhang, dvs. att
underlätta för konsumenterna att göra mer miljövänliga
val. Men det finns samtidigt en bristande kunskap hos Kaffe, te, choklad och
många konsumenter om vad man som enskild konsument
bananer för en rättvisare värld
kan göra, vad de olika miljömärkena står för eller vilka
krav man kan ställa i den offentliga upphandlingen. En
Rättvisemärkt ger konsumenterna möjlighet att genom uppgift för alla som arbetar med dessa frågor är därför att
sina köp bidra till en positiv utveckling i syd. Det är en tydligt visa enskilda, organisationer och företag vilka
etisk och social märkning som fokuserar på mänskliga rätresultat våra gemensamma ansträngningar leder till.
tigheter. Rättvisemärkta produkter bidrar till bättre möjlig- Indikatorer kan vara ett sätt för att skapa en sådan åter-
heter för småproducenter och anställda inom jordbruket koppling.
och tillverkningsindustrin, samt organisationer som före- Det är viktigt att konsumenterna kan lita på de olika träder dessa, att hävda sig i den internationella konkur-
märkningssystemen och att man vet vad de står för. Inom
rensen. Småproducenterna garanteras t.ex. en långsiktig ramen för det lokala Agenda 21- och hållbarhetsarbetet
affärsrelation, möjlighet till förskottsbetalning och ett pris har frågor och aktiviteter kring hur man kan handla mil-
som ligger över varans världsmarknadspris. Genom att jövänligt ofta varit återkommande teman. Genom utveck-
förbättra de sociala och ekonomiska förutsättningarna för lad samverkan mellan t.ex. Agenda 21-samordnare,
småproducenterna kan dessa även ta större miljöhänsyn. näringsidkare och konsumentrådgivare kan nya samar-
Trettio procent av producenterna av rättvisemärkta varor betsformer utvecklas som på ett tydligt sätt kan koppla
är idag ekologiskt certifierade enligt KRAV:s kriterier. ihop miljö och hushållsekonomi. Det är också viktigt att
Idag finns det rättvisemärkt kaffe, te, kakao, choklad, kunskapen och insikten kring s.k. rättvisemärkta produk-
bananer och fotbollar att köpa i Sverige. Enligt en nyligen ter, där sociala och etiska hänsyn tas, ökar. Som ett steg i
utförd undersökning har var tredje svensk hört talas om arbetet med att ge den etiska märkningen en stor sprid-
rättvisemärkningen och nära hälften av dessa har någon ning avser regeringen att ge Konsumentverket i uppdrag
gång köpt en rättvisemärkt produkt. att kartlägga vad som omfattas av begreppet etisk märk-
Föreningen för Rättvisemärkt, som funnits i Sverige ning. Marknaden, handelns olika parter, har naturligtvis
sedan år 1996, samarbetar med ett antal systerorganisaockså en mycket viktig roll i att marknadsföra och profi-
tioner runtom i världen inom FLO, som är det internatiolera miljö- och rättvisemärkta produkter.
nella kontrollorganet för rättvisemärkta produkter. Bakom
föreningen står fjorton svenska organisationer.
Miljöbesparingar
En viktig del i arbetet med att minska miljöpåverkan från
vår konsumtion och produktion är att produkter som är
utagerade omhändertas på ett hållbart sätt. Genom pro-
ducentansvaret sker insamling och återvinning av en dessa insamlingsplatser. I många fall uppfattar därför den
mängd olika förpackningar och produkter. Kommunerna enskilde medborgaren att det är en kommunal angelägen-
har en nyckelroll i och med att man upplåter mark till het, vilket det inte är. För att insamlingen ska fungera på
ett tillfredställande sätt är det viktigt att dessa platser landsting och regioner. En slutsats från arbetet är att stöd lokaliseras på ett sådant sätt att det är förhållandevis från ledningen liksom utbildning och dialog är avgörande enkelt för olika befolkningsgrupper att medverka i för ett framgångsrikt arbete. År 1999 antog riksdagen tre insamlingen. Det får exempelvis inte vara så att det i det mål för den nationella ungdomspolitiken. Ett av dessa närmaste är en förutsättning att man ska ha tillgång till handlar om att ungdomar ska ha reella möjligheter till bil för att kunna källsortera. Information till dem som inflytande och delaktighet såväl i sin vardag som i sammedverkar i insamlingen är också av största vikt för att hällsplaneringen och internationella frågor. Dessa ungman ska inse att man är del av något större. Det skulle domspolitiska mål har brutits ned i 32 delmål. I maj 2003 vara positivt om olika former av pedagogiska återkopp- avser Ungdomsstyrelsen att presentera en första fördjulingsmekanismer kunde utvecklas så att den enskilde mer pad analys av arbetet. regelbundet kan få information om mängden insamlat material, ”miljöbesparing” etc. Lokalt arbete för att begränsa
globala klimatförändringar
Delaktighet och rättvisa livsvillkor En av de viktigaste globala miljöfrågorna har alltsedan Tendenserna till försämringar av livsvillkoren för barn Riokonferensen varit målet att minska utsläppen av skadoch ungdomar har blivit en viktig politisk fråga i under liga växthusgaser. Riksdagen antog i mars 2002 en klisenare år. I den nya barnpolitiken, som antogs av riksda- matstrategi, som bl.a. slår fast att utsläppen av växthusgen år 1999, slås fast att FN:s barnkonvention ska vara ett gaser ska minska med fyra procent till år 2010, vilket instrument för att stärka barns och ungdomars rättighe- innebär ett betydligt större åtagande än vad som krävs ter och intressen i samhället. Barns och ungas delaktighet enligt det s.k. Kyotoprotokollet. För att uppnå målet och inflytande är ett av flera prioriterade områden. krävs en rad samverkande åtgärder där olika delar av sam- Barnombudsmannen, BO, har i november 2002 redovisat hället – myndigheter, företag, organisationer och enskilda en rapport om hur FN:s barnkonvention har förverkligats – måste medverka. Strategin utgår ifrån att åtgärder på i Sverige. I rapporten konstateras att barnkonventionen den lokala nivån är ett viktigt komplement till det interhar fått genomslag i ett flertal svenska kommuner. Sjuttio nationella och nationella arbetet och att kommunerna tar procent av kommunerna har fattat någon form av beslut en betydande del av ansvaret för att uppnå målet. om barnkonventionen och allt fler har antagit särskilda Klimatfrågan kan i många kommuner vara en samlanhandlingsprogram för barn och ungdomar och även prö- de miljöutmaning, som kan engagera företag, organisatiovat olika former för att involvera barn och ungdomar i ner och enskilda i ett långsiktigt och resultatinriktat arbebesluts- och planeringsprocesser. Som exempel kan näm- te. Viktiga åtgärder som kan genomföras på lokal nivå nas särskilda ungdomsråd som ska fungera som en länk handlar om att minska energianvändningen i bebyggelse mellan ungdomar och kommunala politiker och demo- och anläggningar och en övergång till förnybara energikratiprojekt i skolor. Trots den positiva utvecklingen anser källor, men också åtgärder inom transportsystemet och BO att ytterligare ansträngningar behövs för att barnkon- att på olika sätt underlätta förändringar i livsstil, resmönventionen ska genomsyra verksamheten i kommuner, ster etc. för enskilda människor i deras vardagsliv.
Närmare hundra svenska kommuner har antagit klimat- utgå till samlade program med åtgärder som stimulerar mål som anger hur kommunerna skulle kunna sänka sina till samverkan mellan olika lokala aktörer och även engautsläpp eller minska utsläppen från kommunala anlägg- gerar allmänheten. ningar. I samarbete med Svenska Naturskyddsföreningen I den nationella strategin för hållbar utveckling har har fem s.k. utmanarkommuner bildat ett nätverk med regeringen redovisat åtgärder för att minska energiseklångtgående koldioxidmål. Inom ramen för det lokala torns utsläpp och begränsa klimatförändringarna. Bland investeringsprogrammet har flera kommuner fått bidrag annat framhålls fortsatt skatteväxling med höjd skatt på till satsningar på fjärrvärme och satsningar på nya energi- klimatpåverkande utsläpp och minskad skatt på arbete källor. Som ett led i klimatstrategin införs nu ett klimat- för att främja en övergång till förnybara energikällor. investeringsprogram för åtgärder som bidrar till att min- Lokala klimatinvesteringsprogram är en annan viktig ska utsläppen av växthusgaser. Stödet ska i första hand åtgärd.
Säffle minskar kommunens klimatpåverkan
Säffle har på allvar tagit itu med klimatproblemet och arbe- satsar kommunen också på ett energieffektiviseringsprotar för att minska användningen av fossila bränslen på flera gram.
fronter. Utsläppen från kommunens Kommunen anslöt sig i slutet av 1990-talet till Svenska transporter och energiförsörjning ska Naturskyddsföreningens nätverk Utmanarkommunerna, minskas genom effektiviseringar, inom vilket fem kommuner antog kraftfulla koldioxidmål. övergång till biobränslebaserad Utmanarkommunerna träffades regelbundet och diskuterar värme, utbyggnad av fjärrvärme från hinder, fallgropar och lösningar, de ordnade gemensamma värmeåtervinning i närliggande pap- utbildningar, delade med sig av sina egna erfarenheter och persbruk och konvertering av mindre skapade opinion. En grov uppskattning visar att Sveriges oljepannor. utsläpp skulle minska med ungefär 1,4 procent till år
Hittills står åtta biobränsleanlägg- 2010, räknat från år 1990, om de fem kommunerna lyckningar klara, vilka sparar kommunen as uppnå sina mål. Utmanarkommunprojektet har fått en i storleksordningen 1 800 ton kol- fortsättning i ett svenskt klimatnätverk där Säffle ingår.
Säffle
dioxidutsläpp per år. Det kommuna- Kommunen gick också till final och erhöll ett hedrande la bostadsbolagets övergång till fjärr- andrapris i Energimyndighetens tävling som syftade till att värme har reducerat koldioxidbelast- ett långsiktigt och strukturerat energiarbete i kommunerningen med cirka 6 000 ton per år. nas egna förvaltningar och bolag skulle skapas eller vidare- Utöver konvertering till biobränslen utvecklas.
En mängd åtgärder kan genomföras i det befintliga fas- ökat problem såväl internationellt som i Sverige är det
tighetsbeståndet för att minska energianvändningen och ökade behovet av kylning av framför allt kontorslokaler, miljöpåverkan. Kontors- och bostadsbeståndet svarar för datasalar och liknande. I flera städer pågår nu också en
en stor del av energianvändningen och en minskning av utbyggnad av fjärrkyla. På detta sätt kan också miljövinfossilbränsleanvändningen i fastighetsbeståndet är därför ster göras genom skalfördelar, minskade mängder köld-
angelägen. En målkonflikt som ofta förs fram i detta sam- medier, färre pumpar och liknande. manhang är att sådana åtgärder kan leda till att taxe-
ringsvärdet och därmed fastighetsskatten kan öka, vilket Det kommunala internationella samarbetet motverkar intresset att genomföra förändringar som i sig Som ett led i ett mer långtgående internationellt samar-
är till nytta för miljö och hållbarhet. bete har många svenska kommuner utvecklat samverkan
Genom utbyggnaden av fjärrvärmenät i många sven- kring frågor om Agenda 21 och hållbar utveckling.
ska kommuner har stora miljöförbättringar och minsk- Vänortssamarbete inom Norden, dvs. en direkt samverningar av klimatpåverkande utsläpp kunnat uppnås. Ett kan mellan nordiska kommuner, är sedan länge en väl
etablerad arbetsform, där drivkraften har varit ömsesidigt
lärande och kompetensutveckling. Det traditionella
Energin och framtiden i Norrbotten vänortssamarbetet har utvidgats både geografiskt och i
fråga om syfte och inriktning. Samarbetet omfattar idag
Länsstyrelsen i Norrbottens län har i samverkan med
även kommuner i länderna i Baltikum och Östeuropa
Norrbottens energikontor – som samlar flertalet av
samt i viss mån kommuner i utvecklingsländerna.
länets kommuner – näringslivet, kraftproducenter,
Samtidigt har samarbetet allt oftare karaktär av stöd till
högskolor m.fl. tagit fram ett omfattande underlag om
kapacitetsuppbyggande, där syftet är att genom direkt
länets framtida energiförsörjning. Syftet har varit att
samverkan med kommunala företrädare stödja en
kartlägga energikällor och energianvändning som
utveckling av den lokala demokratin och en förstärkning
grund för ett strategiskt arbete för hållbar energiförsörj-
av institutioner och administrativa regelverk på den loka-
ning, byggd på såväl en effektivare energianvändning
la nivån. Några kommuner har särskilt fokuserat på det
som en ökad användning av förnybara energikällor. Ett
lokala Agenda 21-arbetet eller på annat sätt lyft fram sina
led i arbetet har varit att diskutera en vision för den
erfarenheter av ett samlat lokalt arbete för hållbar
framtida energiförsörjningen, Vision 2020, utifrån såväl
utveckling. Det kan handla om allt från erfarenheter från
tätorternas specifika förutsättningar som förhållandena
att mobilisera boende och kommuninvånare, insatser för
i mindre samhällen och byar på landsbygden. En
miljöanpassning av kommunala verksamheter eller for-
sammanfattande slutsats av projektet var att
mer för informations- och utbildningsinsatser. Norrbotten, med en förhållandevis hög energianvänd-
Alltfler svenska kommuner deltar även i europeiska
ning per capita, har en stor potential för en omställ-
eller globala nätverk, där syftet är att öka erfarenhetsut-
ning till förnybara energikällor och energisparande.
bytet och lyfta fram kommunernas roll i arbetet med
Agenda 21 och hållbar utveckling. Exempel på sådana
nätverk är EU:s Sustainable Cities, ICLEI (The regional och kommunal nivå. International Council for Local Environmental Stora delar av miljöproblemen hänger samman med Initiatives) samt Världshälsoorganisationens (WHO) vår livsstil och våra beteenden. Det finns t.ex. beräkning- Healthy Cities. Även det gränsöverskridande mellankom- ar som visar att de svenska hushållens konsumtion står munala samarbetet med inriktning på hållbar utveckling för ungefär hälften av de totala utsläppen till miljön. har ökat i omfattning under den senaste tioårsperioden. Eftersom våra konsumtionsmönster i mångt och mycket Inom ramen för Östersjösamarbetet har flera svenska bottnar i attityder och värderingar behöver dessa påverkommuner deltagit i samverkan för att möta problem kas för att påfrestningarna på miljön ska minska. och hot mot miljön i Östersjöregionen. Många svenska Information kan i detta sammanhang användas som ett kommuner medverkar också aktivt i olika EU-finansiera- verktyg, framför allt för att lyfta fram och peka på prode projekt och knyter på så sätt värdefulla kontakter och blem, möjligheter och lösningar. Vidare krävs en bred och tar del av erfarenheter från andra länder i Europa. långsiktig kunskapshöjning om hållbar utveckling kopp-
lat till dagens konsumtions- och produktionsmönster. V.5.2 Kommitténs överväganden och förslag Här spelar särskilt skolan en viktig roll. Under arbetets gång sedan den första världskonferensen i Då beteende och livsstil många gånger hänger sam- Rio de Janeiro har frågeställningar tillkommit eller vida- man med den rådande samhällsstrukturen, räcker det reutvecklats på ett sätt som ger dem en naturlig plats i inte med informationsåtgärder. Ska hållbara produkden fortsatta Agenda 21- och Habitatprocessen. Det fort- tions- och konsumtionsmönster kunna skapas måste det satta arbetet bör mer systematiskt ta till vara erfarenhe- även finnas väl anpassade och lättillgängliga handlingsalter från olika områden som är av betydelse för en hållbar ternativ. Det är av största vikt att information i högre utveckling. Folkhälsofrågorna är ett exempel på ett utsträckning än tidigare anpassas efter målgrupp och fråsådant område med nära samband med frågor som geställning för att skapa intresse. Många kommuner, behandlas i Agenda 21-arbetet. Av stor betydelse är att organisationer och föreningar har tagit fram bra grundkunskap om hållbar utveckling finns hos beslutsfattare material, men det finns möjlighet till förbättrad kommuoch planerare på alla nivåer och i alla samhällsfunktioner. nikation. Det är särskilt viktigt att i det praktiska Agenda
Världstoppmötet i Johannesburg har fört med sig ett 21-arbetet involvera olika språkgrupper. ökat intresse för samverkan mellan samhällsorgan, ideel- Mot bakgrund av vad som har framhållits i detta la organisationer och företag, och de olika aktörerna har avsnitt föreslår kommittén följande. uppmanats till aktiv samverkan (partnerskap). Ett av besluten är att utveckla s.k. typ 2-initiativ, dvs. interna- Förslag 6: Folkhälsoinstitutet bör ges i uppdrag att i samtionella samverkansinitiativ mellan samhällsorgan, verkan med övriga berörda samhällsinstitutioner och näringslivet och ideella organisationer som inte behöver organisationer utveckla idéer och förslag till hur folkhältas upp i traditionella mellanstatliga förhandlingar. sofrågorna kan integreras i det lokala Agenda 21- och Kommittén anser att det är viktigt att skapa och stimule- Habitatarbetet. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete förutra motsvarande former för sådan samverkan också på sätter att folkhälsoaspekterna integreras i de verksamhe-
ter som redan idag bedrivs av kommuner och landsting bör i samverkan med lokala informatörer och Agenda 21samt att arbetet genomförs strategiskt och tvärsektoriellt. samordnare verka för att underlätta för lokala vidarein- Det är vidare viktigt att kommunernas och landstingens formatörer att påverka beteenden som främjar hållbara arbete med att utveckla metoder för att systematiskt ta konsumtionsmönster. Det kan gälla att underlätta spridhänsyn till hälsofrågorna i samhällsplaneringen och ning av relevant information som anpassats efter lokala beslutsfattandet fortsätter. Exempel på sådana pågående behov samt att undersöka möjligheten att i samarbete insatser är hälsokonsekvensbedömningar och lokala väl- med berörda myndigheter och universitet/högskolor färdsbokslut. Kommittén menar att samlade övervägan- erbjuda lokala tjänstemän och förtroendevalda fortbildden på lokal och regional nivå om olika folkhälsofrågor, ning inom hälso- och miljökommunikation och beteenbl.a. utifrån de nationella folkhälsomålen, kan bilda devetenskap. Därigenom kan kunskapen om människors underlag för lokala folkhälsomål. förutsättningar till ett hälso- och miljömedvetet agerande
öka. Förslag 7: Socialt ansvarstagande och etiska frågeställningar bedöms få en allt större betydelse i företagens pro- Förslag 9: I de kvalitetsgranskningar av skolverksamheten duktutveckling och marknadsföring såväl på internatio- som Skolverket ansvarar för bör en parameter om hållbar nell som på nationell nivå. Flera svenska företag ligger i utveckling finnas med. För att hållbar utveckling ska kunna fronten och det internationella intresset för att utveckla integreras i all pedagogisk skolverksamhet behövs en satsmodeller för detta ökar. Nutek bör mot bakgrund av ning på kompetensutveckling av lärare på alla nivåer och i överväganden inom bl.a. ILO, Earth Council samt erfa- alla typer av skolor. Myndigheten för skolutveckling bör få renheterna från samarbetsprojektet Globalt Ansvar få i i uppdrag att vidareutveckla och sprida erfarenheter om uppdrag att utreda hur initiativ med ökat socialt ansvars- metoder som leder till en tvärvetenskaplig undervisning tagande kan stimuleras och knytas till pågående arbete om hållbar utveckling. Myndigheten bör vidare även fortinom det svenska näringslivet med hållbar utveckling. sättningsvis stimulera förskolor, grund- och gymnasieskolor
För att i linje med besluten vid världstoppmötet i att arbeta för utmärkelsen Miljöskola samt med projektet Johannesburg utveckla konkreta samverkansprojekt (part- Hälsofrämjande skola som bl.a. ska fånga upp hur skolan nerskap) mellan samhällsorganen och näringslivet bör kan utvecklas inom hälsoområdet. Nutek även uppdras att med stöd i sina pågående aktiviteter utveckla möjligheterna till en mer systematisk sam- V.6 Fortsatt Habitatarbete verkan i form av partnerskap mellan näringsliv, organisationer, myndigheter och kommuner, särskilt på lokal och V.6.1 Svenska utvecklingstendenser regional nivå. Det handlar bl.a. om att föreslå kriterier och Urbanisering och stadsutveckling hör till de stora frampraktiska former för sådana samverkansprojekt. tidsfrågorna. Ungefär hälften av världens ca sex miljarder
invånare bor nu i städer. Den snabbaste ökningen av den Förslag 8: Konsumentverket, Naturvårdsverket, IEH och urbana befolkningen beräknas ske i utvecklingsländernas övriga berörda samhällsinstitutioner och organisationer städer, ofta med problem som fattigdom, hemlöshet,
slumområden och miljöstörningar som följd. I merparten industriregioner och glesbygden minskar i befolkning, av de industrialiserade länderna sker urbaniseringen inte utan där även flertalet mindre arbetsmarknadsregioner längre lika hastigt, och städerna utvecklas och förändras och även vissa högskoleregioner drabbas av en tillbakafrämst genom förnyelse och omvandling till följd av gång. Sambanden mellan arbetsmarknadssituation och strukturella förändringar i näringslivet och sociala förän- omflyttning är inte längre entydiga; flyttmönstren har dringsprocesser. Förändringsprocesserna riskerar att för- blivit alltmer beroende av preferenser av livsmiljö och värra sociala olikheter, försämra livsmiljön och skapa nya livsstil. Utvecklingen har sammantaget bidragit till en regionala obalanser i fråga om fördelningen av välfärd påtaglig förstärkning av de regionala obalanserna mellan och tillväxt. olika delar av landet, där närmare två tredjedelar av de
I ett globalt perspektiv är de svenska förhållandena svenska kommunerna upplever en befolkningsminskinom boende, bebyggelse och stadsutveckling relativt ning, medan tillväxten alltmer koncentreras till storstägynnsamma. De mål, riktlinjer och åtaganden som sätts derna och några få tillväxtregioner liksom i vissa fall i upp i Habitatagendan och som bekräftades i New York den tätortsnära landsbygden, där framförallt barnfamiljer år 2001 innebär dock särskilda utmaningar också för önskar bo för att få en bättre livsmiljö. Sverige. Utifrån Habitatagendans nyckelfrågor En rimlig Sverige har i många avseenden en jämförelsevis gynbostad till alla och En hållbar stadsutveckling vill kom- nad bostadssituation med ett förhållandevis modernt mittén lyfta fram några sådana problemområden. och väl utrustat bostadsbestånd. Ändå står också vi inför
problem när det gäller bostäder och boendemiljöer. Ett Regionala obalanser sådant är tendensen till ökad marginalisering och ökat Sedan mitten av 1990-talet – efter en lång period av en utanförskap genom att stora befolkningsgrupper ställs förhållandevis stabil befolkningstillväxt – har befolk- utanför väsentliga delar av samhällslivet. ningsökningen stagnerat, både till följd av låga födelsetal Lågkonjunkturen under 1990-talets senare del, nedskäroch av minskad invandring. En minskad befolkningsök- ningarna i den offentliga sektorn och förändringar i välning och en ökad medellivslängd innebär att andelen färdssystemet utsatte det svenska välfärdssystemet för äldre personer stadigt ökar, vilket på sikt medför en ökad påfrestningar med ökad arbetslöshet och försämringar i försörjningsbörda för den yrkesverksamma befolkningen. livsvillkor för allt fler människor och befolkningsgrupper. De framtida demografiska förändringarna kommer såle- Trots de senaste årens högkonjunktur är fortfarande ett des i grunden att utmana såväl våra grundläggande väl- stort antal människor utan arbete och allt fler står perfärdssystem som det regionala och lokala arbetet för håll- manent utanför såväl bostads- som arbetsmarknaden, bar utveckling. som ju är själva grunden för delaktighet i samhället.
Till den allmänna bilden av en stagnerande befolk- Detta gäller inte minst det stora antalet personer med ningsutveckling bör läggas ökade skillnader mellan olika utländsk bakgrund, som trots stora samhällsinsatser fortdelar av landet, en utveckling som har pågått under flera farande inte har likvärdiga villkor för delaktighet i det årtionden. Sedan 1990-talet har den traditionella regio- svenska samhällslivet. De ökade sociala klyftorna utgör nalpolitiska bilden förändrats, där inte längre enbart ett problem framförallt i de större städerna, där socialt
riksdagen år 2001, utgår från att varje region ska utveck- MIRA/ M las utifrån sina egna förutsättningar. Målet för politiken Ö
är väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsre- FSTR Ä S . gioner med en god servicenivå i alla delar av landet. I G
detta ingår bl.a. betydelsen av ett flerkärnigt och balan- LARS : serat system av tätorter och städer och ett stärkt sam- FOTO band mellan stads- och landsbygdsområden. Detta reso-
nemang ligger i linje med politiska rekommendationer
från det informella planeringssamarbete mellan EU:s
medlemsländer och Kommissionen, som benämns
European Spatial Development Perspective, ESDP, anta-
get år 1999. Syftet i ESDP är att skapa en motvikt till de
starka tendenserna till koncentration till storstadsregio-
nerna och att motverka regionala obalanser både på
europeisk nivå och inom medlemsländerna. En grund-
tanke är att synergieffekter kan åstadkommas genom
ökat samarbete mellan städer och omgivande regioner.
Vidare betonas att integrerade transport- och kommuni- Den snabba utvecklingen i landets storstads- och högskoleregioner
kationslösningar är centrala för att stödja en flerkärnig ställer krav på ett ökat bostadsbyggande.
stadsutveckling.
Att omsätta eller översätta de europeiska riktlinjerna utsatta grupper ofta koncentreras till vissa stadsdelar. för stads- och regionutvecklingen i ett svenskt perspektiv
De ökade boendekostnaderna gör att många inte har är en viktig uppgift. Inte minst de regionala obalanserna råd att hålla sig med den standard som vi i Sverige kom- och den glesa stadsstrukturen med förhållandevis många mit att anse som rimlig. Det finns inte bostäder i till- små och medelstora städer på stort avstånd från varandra räcklig omfattning och för vissa grupper, framförallt talar för att svenska kommuner och regioner måste äldre, funktionshindrade, låginkomsthushåll, flyktingar, utveckla metoder och ta fram underlag för att beskriva studenter och unga som vill flytta hemifrån är situatio- hur städer och samhällen fungerar i samspel med andra nen särskilt bekymmersam. Antalet hemlösa har vuxit städer och med omgivande landsbygd samt vilka roller och boendesegregationen har ökat och fördjupats. Detta stadsregionerna fyller i ett nationellt och regionalt pergäller framförallt i storstadsområdena, men även i större spektiv. Det är angeläget att skapa en plattform för kunoch medelstora städer i andra delar av landet. skapsutveckling kring funktionella regioner, där både stä-
der och omkringliggande landsbygdsregioner behandlas i Den regionala utvecklingsplaneringen ett sammanhang. Det finns exempelvis ett stort behov av Den nya regionala utvecklingspolitiken, som antogs av kunskaper om drivkrafter, processer och effekter av
stadsutvecklingen, liksom av analyser av offentliga insat- situationen ses i ett större, regionalt sammanhang. Detta ser och styrmedel. motiverar att boendeplaneringen bör ske i samverkan med
grannkommuner. Boendeplaneringen Kommunernas boendeplanering bör emellertid inte Målsättningarna för den aktuella svenska bostadspoliti- enbart hantera bostadsförsörjning och nyproduktion, utan ken är enligt 2003 års budgetproposition att alla ska ges även hur boendet i vid bemärkelse ska utvecklas. Det kan förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kost- exempelvis handla om hur det befintliga bostadsbeståndet nader och i en stimulerande och trygg miljö inom lång- ska förvaltas och utvecklas, såsom insatser för att förbättra siktigt hållbara ramar. Boende- och bebyggelsemiljön ska den fysiska miljön, anpassning av boendemiljön till befolkbidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och ningsgrupper med särskilda behov, t.ex. barn och ungdosärskilt främja trygga miljöer och en god uppväxt för mar, äldre och funktionshindrade. Att boendeplaneringen barn och ungdomar. Vid planering, byggande och för- samordnas med planer och program för andra verksamhevaltning ska en ekologiskt, ekonomiskt och socialt håll- ter, såsom den fysiska planeringen och skola och barnombar utveckling vara grund för verksamheten. sorg, är därför grundläggande. Samverkan med byggherrar, Kommunernas ansvar för boendefrågorna har förtydli- bostadsföretag och fastighetsförvaltare samt dialog med gats genom en särskild lagstiftning om bostadsförsörjning berörda boende är andra grundläggande förutsättningar i som trädde i kraft år 2001. boendeplaneringen.
Varje kommun behöver utveckla program eller planer för hur bostadsbyggandet och boendet i olika delar av Den fysiska planeringen som instrument kommunen ska utvecklas. De varierande förutsättningarna Den byggda miljön – städer, samhällen och infrastruktur i bostadssituationen – med bostadsbrist i en fjärdedel av – betraktas numera samstämmigt i de flesta politiska kommunerna, som rymmer hälften av Sveriges befolk- handlingsprogram och planer på alla nivåer som en ning, och samtidigt ett bostadsöverskott i nästan hälften av grundläggande komponent för hållbar utveckling. Både kommunerna, där mindre en än fjärdedel av befolkningen inom EU och i Sverige har man diskuterat generella prinbor – innebär naturligtvis särskilda problem för kommu- ciper och riktlinjer för hur bebyggelsen ska utvecklas och nernas boendeplanering. En grundläggande utgångspunkt den byggda miljön utformas i hållbar riktning. är löpande analyser av bostadsmarknadsläget som under- De varierande förhållandena i städer och samhällen i lag för överväganden om utbudet av bostäder och boen- fråga om utvecklingsförutsättningar, storlek och karaktär deformer stämmer med både dagens behov och kan svara innebär emellertid att sådana generella riktlinjer ofta ger mot en förväntad efterfrågan. Omfattningen och inrikt- liten vägledning för hur den byggda miljön ska utformas ningen på bostadsefterfrågan beror på flera faktorer, bl.a. i sitt nationella, regionala eller lokala sammanhang. på befolkningsutveckling, hushållsstruktur och hushållens Målkonflikter mellan olika dimensioner i begreppet hållekonomiska förutsättningar samt näringslivsutveckling. bar utveckling är ytterligare en svårighet då principer för Nya flyttmönster och den ökade rörligheten inom allt den hållbara stadens utformning diskuteras. I ett svenskt större arbetsmarknadsregioner ställer krav på att bostads- perspektiv är det exempelvis uppenbart att skillnaderna
i fråga om utvecklingsförutsättningar, storlek, lokal identitet, natur- och kulturvärden etc. ger underlag för skilda
Det lokala Agenda 21-kontoret i Bergsjön
principer för hur bebyggelsen ska utvecklas och utformas. Generella mål och riktlinjer formulerade på över-
Sedan början av 1990-talet gripande nivåer kan naturligtvis fungera som stöd och
bedrivs ett arbete med att profiinspirationskälla i ett sådant arbete. Detta har också skett
lera Bergsjön – en stadsdel från i många svenska kommuner, som har analyserat och
1960-talet i Göteborgs kommun utformat riktlinjer för bebyggelseutveckling, ofta som ett
– som en ekologisk stadsdel. led i den fysiska översiktsplaneringen. Dessa erfarenheter
Utvecklingsarbetet har inriktats bör kunna tas till utgångspunkt för fortsatta regionala
på förändringar av stadsdelsföroch lokala diskussioner om hur den byggda miljön ska
valtningens eget arbete samt på utformas. Den statliga kommittén för översyn av plan-
en mobilisering av invånare och och bygglagstiftningen har här en viktig uppgift.
verksamma i området. Flera
miljösatsningar har skett i sam-
Helhetssyn och samordning
verkan med ungdomar och per- De viktigaste byggstenarna för en hållbar utveckling av
soner med utländsk bakgrund städer och samhällen utgörs av de olika insatser och ini- Göteborg
och gett en meningsfull sysseltiativ som sker lokalt – dvs. i stadsdelar, grannskap och
sättning åt arbetslösa. Arbetet samhällen – med mer eller mindre stark koppling till den
länkades tidigt till det lokala kommunala verksamheten. Insatserna spänner över ett
Agenda 21-arbetet och det brett fält; från lokala utvecklingsinsatser och stöd till
lokala Agenda 21-kontoret har successivt utvecklats till byautveckling i glesbygder till lokalt Agenda 21-arbete
en mötesplats för boende och verksamma, med uppgifoch fysiska förbättringsåtgärder i stadsdelar samt insatser
ten att stödja och samordna idéer för en hållbar utveckför ökad integration i utsatta bostadsområden.
ling av stadsdelen. Det framgångsrika arbetet med att Drivkrafter och motiv i det lokala arbetet är flera; det
bygga upp samverkansformer och utveckla en samsyn lokala utvecklingsarbetet på landsbygden är inte sällan
bland de boende har tagits till vara även i andra satsen följd av en lokal mobilisering av boende och före-
ningar inom stadsdelen. Kontoret har exempelvis fått en ningsliv, medan det lokala förnyelsearbetet i städer och
samordningsroll både i det lokala storstadsarbetet och i större samhällen ofta ingår i mer eller mindre omfattan-
arbetet med lokala investeringsprogram med ansvar att de satsningar och program, där särskilda kommunala
hålla samman kontakterna med boende, föreningslivet eller nationella medel har avsatts för arbetet. Den kom-
och organisationer i arbetet. plexa problembilden på lokal nivå förutsätter i regel att olika typer av åtgärder för att främja en lokal utveckling eller lyfta ett eftersatt område kombineras, där det handlar om att samordna insatser för lokal utveckling, social
förnyelse, integration och fysisk upprustning av bostadsområden med miljöinsatser och livsstilsförändringar. Arbetet med en vision för Uppsala stad
V.6.2 En samlad stadspolitik Arbetet med en vision för en hållbar De utmaningar som urbaniseringsfrågorna innebär – glo- utveckling för Uppsala stad bedrevs i balt, nationellt och lokalt – kan tas till utgångspunkt för olika steg under 1997 – 2000, förankradiskussioner om förutsättningar för en sammanhållen des successivt i en politisk ledningspolitik för en hållbar utveckling av städer och samhällen. grupp och diskuterades med kommun- Ett övergripande syfte kan sägas vara att ta till vara och invånare bl.a. genom särskilda medborutveckla livskraften i städer och samhällen, så att de garpaneler. I september år 2000 antog utgör en god livsmiljö för olika befolkningsgrupper och kommunfullmäktige Vision 2020 – vision så att de ger förutsättningar för tillväxt och näringslivs- och strategi för staden som ger utgångsutveckling även i omgivande landsbygd utan att naturre- punkter både för fysiska förändringar surser och miljö förbrukas. Man kan säga att målet är att Uppsala
och för andra politikområden som har finna former för en hållbar stadsutveckling som samti- betydelse för livet i staden. Visionen ska: digt skapar förutsättningar för en hållbar utveckling i sta- • utgöra program för översiktsplanen för dens omland och därigenom minskar det s.k. ekologiska staden, fotavtrycket. Målet är komplext och inrymmer motstri- • vara stöd vid utarbetandet av rambuddigheter och konflikter som måste hanteras i ett växel- get och investeringsplaner samt även spel mellan internationellt samarbete och nationella ini- vid revidering av vissa program inom olika områden samt tiativ med basen i ett regionalt och kommunalt arbete. • stödja utvecklingen av samverkan mellan boende, förening- Det finns inga generella lösningar i en politik för en håll- ar, företag och kommunen. bar stadsutveckling, utan vitt skilda förutsättningar och Under slutet av processen med visionen påbörjades arbetet problem i städer och samhällen ställer krav på att lös- med översiktsplanen för staden. Även detta arbete skedde i en ningar och insatser diskuteras i sitt lokala, regionala och bred och öppen process med medborgarpaneler, offentliga nationella sammanhang. möten och diskussion på en särskild hemsida på Internet.
Svenska städer och samhällen står idag inför vitt skil- Översiktsplanen, som antogs av kommunfullmäktige i novemda utmaningar för hållbar utveckling. Städer i tillväxt har ber 2002, beskriver med 20 års planeringshorisont huvudatt hantera utbyggnad av bostäder, infrastruktur och strukturerna för bebyggelse, trafik, grönområden och vatten. samhällservice, medan överskott på bostäder, underut- Vidare tar den upp teknisk försörjning, kulturmiljö, miljö, hälsa nyttjad service och infrastruktur skapar problem i sam- och säkerhet. En viktig del som tidigt bidrog i planarbetet är hällen med en stagnerande eller negativ befolkningsut- konsekvensanalysen som har sin tyngdpunkt i en strategisk veckling. De skilda förutsättningarna ställer olika krav på miljöbedömning där planförslaget ställts mot alternativa sätt att kommunernas styrning, planering och förvaltning. Den utveckla Uppsala stad. framtida utvecklingen beror i allt högre grad på kommu-
nens egen förmåga att tillsammans med andra parter dagsliv, näringslivsutveckling etc. Principer för utbygganalysera utvecklingsförutsättningarna och formulera nad och komplettering är därför ofta grundläggande i visioner eller handlingsprogram som grund för projekt kommunala planer och strategier för stadsutvecklingen. och förändringsprocesser. Mycket talar för att den kom- En begränsande faktor för det kommunala handlingsutmunala översiktsplanen enligt plan- och bygglagen har rymmet är det faktum att den befintliga strukturen en outnyttjad potential i dessa avseenden. I flera kom- påverkas marginellt och på lång sikt av förändringar och muner används dock den kommunala översiktsplane- tillskott. Många kommuner väljer att planera för en tillringen som en aktiv arena för framtidsdiskussion och växt inom stadens ramar, dvs. genom att bygga staden utveckling. inåt. Detta kan ge förutsättningar för en resurssnål struk-
tur och minskat resande. En viktig avvägning blir då att En samlad stadspolitik – övergripande samtidigt ta till vara natur- och kulturvärden, värna om principer för stadens utveckling grönområden samt att slå vakt om människors livsmiljö. Hur bebyggelse, verksamheter och trafikinfrastruktur I andra städer och samhällen, där utvecklingen inte entylokaliseras och organiseras i förhållande till varandra ger digt präglas av tillväxt, står kommunerna i stället inför ramar för transportbehov och resande, människors var- uppgiften att hantera en befolkningsminskning, t.ex.
En politik för en hållbar stadsutveckling
En politik för en hållbar utveckling av städer och sam- 2. En politik för en ekonomiskt hållbar stadsutveckling hällen vilar på de tre dimensionerna för hållbar utveck- – en balanserad utveckling med konkurrenskraftiga stäling; den miljömässiga, den ekonomiska och den socia- der i en funktionell region – berör framförallt regionalla dimensionen. politiska insatser på nationell nivå, men även transport-
politiken samt arbetet med utvecklingsinsatser inom 1. En politik för en miljömässigt hållbar stadsutveckling regioner eller i kommuner i samverkan. spänner över ett brett fält och berör många geografiska nivåer; utvecklingen av urbana system och bebyggelse- 3. En politik för en socialt hållbar stadsutveckling handstruktur på nationell och regional nivå, städernas lar om insatser för skapa likvärdiga livsvillkor för olika resursförbrukning och miljöbelastning, den lokala miljö- befolkningsgrupper, minska segregationen i boendet, situationen, livsmiljö och livsstil i stadsdelar, den teknis- förbättra integrationen av utsatta grupper samt utjämna ka försörjningen och avfallshanteringen samt den bygg- skillnaderna i fråga om samhällelig service. da miljöns utformning/miljöanpassning på grannskaps-
Källa: Stadspolitik och urbanforskning i norden, Nordregio Working nivå.
paper 2000:4
genom rivning av bostäder och kanske hela stadsdelar. nal nivå. Arbetet utgår i regel från analyser av kvaliteter Också detta bör ske i ett medvetet helhetsperspektiv, där och värden i städer, stadsdelar och samhällen som grund olika åtgärder sätts in i ett strukturellt sammanhang. för mål och riktlinjer för att ta till vara och utveckla
Kvalitet och karaktär i den byggda miljön är en viktig dessa. Ofta handlar det om att värna kulturella och arkikomponent för en god livsmiljö både för företag och för tektoniska värden, men också om att slå vakt om karakkommuninvånare. Utveckling av den lokala identiteten i tären i ”vardagsmiljön”, dvs. bebyggelsens karaktär, skala städer och samhällen har därför blivit en viktig faktor för och utformning. Uppgiften ligger i att föra en bred och att öka attraktiviteten i arbetet på kommunal och regio- öppen diskussion – med boende, fastighetsägare, närings-
Efterkrigstidens bebyggelse – kvaliteter värda att värna
Ett viktigt led i statliga och lokala satsningar i storstäder- på avstånd upplevs som sammanhängande volymer, ordnas utsatta områden är insatser för förnyelse och upp- nade i tydliga geometriska principer, karakteriserar bebygrustning av bebyggelse och den fysiska miljön i övrigt. gelsens inpassning i landskapet. Erfarenheterna från sådana insatser har dock inte alltid varit positiva. Ombyggnaderna har många gånger skett på Byggnader och närmiljö bekostnad av bl.a. de arkitektoniska värdena, vilket delvis Förhållandet mellan byggnader och närmiljö präglas av kan bero på bristande kunskap. Som ett led i regeringens egenskaper som värderades vid tiden för bebyggelsens tillstorstadspolitik genomförde därför Riksantikvarieämbetet komst, ofta förmedlade i olika typer av ”normer” eller geneår 1999–2001 ett projekt för att öka kunskaperna om vär- rella principer. Separeringen av trafikslag och en tydlig den och kvaliteter i efterkrigstidens bebyggelse och uppdelning av ytor för olika funktioner präglar närmiljön. utveckla metoder för hur dessa kan tas till vara och utvecklas. Projektet gav bl.a. underlag för en generell Byggnader beskrivning av några typiska egenskaper i bebyggelsen Även om det finns stora regionala och lokala skillnader är från 1960- och 70-talen, som kan ge vägledning vid kom- gestaltningen av byggnaderna i regel inom ramen för pletteringar och ombyggnader. funktionalismens stilideal, bl.a. karakteriserade av få arki-
tektoniska utsmyckningar och återhållen färgsättning.
Bebyggelse, stad och landskap
Bebyggelsen präglas ofta av att den skapar starka kon- Detaljer och material traster till det omgivande landskapet eller staden. Många Modernitet och funktionalism präglade även detaljer och gånger är den inpassad i höga lägen, gärna effektfullt materialval, där moderna material hade ett egenvärde och iscensatt ut mot trafikleder. Stora byggnadskroppar som massproducerade detaljer gav en speciell karaktär.
idkare m.fl. – om dessa värden och att omsätta dem till konkreta och praktiskt tillämpbara riktlinjer för framtida beslut. Därigenom skapas både förståelse för den byggda miljöns kvaliteter och förutsättningar för en samsyn om BLEKINGETRAFIKEN
/ hur den yttre miljön ska kompletteras och förbättras.
De svenska städerna och samhällena har vuxit fram under en lång följd av år och bebyggelsemönstret är
ABRAHAMSSON resultatet av ett kontinuerligt historiskt förlopp. Jämfört med övriga Europa utmärks den svenska stadsstrukturen ANDERS
: av småskalighet och gleshet. Grovt sett bor endast en
FOTO tredjedel av landets befolkning i de tre storstadsregionerna, medan en tredjedel bor i städer och tätorter med mellan 2 000 och 100 000 invånare och den resterande
Kollektivtrafiken är en central del i ett hållbart trafiksystem. tredjedelen i byar och glesbygd. Utvecklingen av biltrafiken och den ökande boendestandarden har bidragit till att städer och tätorter växer över allt större områden. ändring. För invånarna i många städer utgör trafiken ett Sedan 1960-talet har tätortsarealen vuxit med över 50 hot mot miljö och hälsa genom främst luftföroreningar i procent, medan befolkningstillväxten varit hälften så form av kväve och partiklar samt i form av trafikolyckor stor, vilket inte minst i de större städerna inneburit kon- och buller. Sett ur stadslandskapets perspektiv har trafisekvenser både för miljön och för människors hälsa och ken också negativ betydelse genom att bidra till uppvardagsliv. Det svenska byggnadsbeståndet har som regel komsten av tranportkorridorer som skiljer olika områden en hög funktionell och teknisk standard. Åtskilliga delar åt. Samtidigt är rationella transporter en förutsättning av den byggda miljön behöver emellertid anpassas bätt- för det moderna samhället både när det gäller snabba re till nya ekonomiska, miljömässiga sociala och kultu- och bekväma arbetsresor och när det gäller företagens rella krav, inte minst kraven på effektiv energianvändning olika transportbehov. och på en sund och hälsosam bebyggelsemiljö. Uppgiften för transportsektorn är att utveckla lös-
ningar som effektiviserar transportarbetet samtidigt som Ett långsiktigt hållbart trafiksystem utsläpp och buller minskas och trafiksäkerheten ökar. Att Det övergripande målet för transportpolitiken är att styra mot trafiksäkra och miljöanpassade färdmedel och säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsik- dämpa trafikökningen blir en allt viktigare strategi för att tigt hållbar transportförsörjning för medborgare och nå de transportpolitiska målen. Detta är samtidigt en av näringsliv. Det krävs fortsatta insatser för att minska tra- de allra svåraste frågorna i den lokala planeringen. fikens miljöpåverkan och uppnå ett hållbart transportsystem. Genom transportsektorns stora användning av Transportsystemets uppbyggnad och utformning är en fossila bränslen har den en stor del i pågående klimatför- stomme för den långsiktigt hållbara staden och påverkan
Framtidens transportlösningar prövas i Lundby
Göteborgsstadsdelen Lundby är inne i sister samverkar med sina kunder för att minska antalet en expansiv fas med snabb utbygg- transporter. Dessutom har en företagsbilpool med miljöfornad av arbetsplatser och bostäder. don startats i syfte att föra ut kunskapen om dagens nya tek- Person- och godstransporter ökar i nikbaserade bilpoolstjänster. Vidare är ett lånecykelsystem motsvarande grad och det krävs nya under utveckling, inom vilket företagen kan prenumerera på lösningar för att tillgodose transport- ett antal cyklar som de i sin tur kan erbjuda sin personal. behoven. Göteborgs stad driver sedan En rad aktiviteter riktas också mot de boende i Lundby. ett par år ett utvecklingsprojekt i Ett par exempel är bilpoolserbjudanden och det s.k. stadsdelen, med syfte att genom bred Lundbykortet som syftar till att med resenärernas hjälp få samverkan skapa och marknadsföra kunskap om hur ett kollektivtrafikkort med tilläggstjänster
Göteborg
attraktiva transportlösningar som ska se ut för att vara attraktivt så att andelen kollektivtrafiockså möter högt ställda miljökrav. kresenärer kan ökas. Vision Lundby drivs av Trafikkontoret i Man bedriver även forskning och utveckling i Lundby. samverkan med stadsdelsförvaltning- Exempelvis deltar man i ett EU-samarbete där servicekon-
en, stadsbyggnadskontoret, Västtrafik, Norra Älvstranden toret Lundby Mobility Centre har öppnat för att hjälpa före- Utveckling samt Vägverket Region Väst. tag och privatpersoner att se över och effektivisera sina
För företag drivs bl.a. ett projekt där fyra kontorsvarugros- transporter.
på den fysiska utvecklingen kan ofta mätas i århundra- miska styrmedel t.ex. i form av miljö- eller trängselavgifden. Det gäller i särskilt hög grad för storstäderna, där ter. Under senare år har också avancerade system av s.k. trafiken också är den enskilt största miljöfrågan med allt bilpooler etablerats. De nationella och regionala beslut större avstånd mellan olika funktioner och verksamheter om investeringar i trafikinfrastruktur påverkar det komoch ett ökat resande i människors vardagsliv. Ett hållbart munala inflytandet över trafiksystemets utveckling och transportsystem förutsätter ett sammansatt paket av måste därför tas i stort samförstånd. Den nya inriktning åtgärder med satsningar på bl.a. effektiv kollektivtrafik, av transportpolitiken som riksdagen antog år 2001 ger miljöanpassning av trafikleder, välbelägna infartsparke- också möjligheter för en bättre samordning av skilda plaringar, samverkan mellan skilda transportslag och ekono- neringsprocesser på olika nivåer.
för hur bostäder och arbetsplatser lokaliseras i förhållan-
Vägverkets ”fyrstegsprincip” de till befintligt och planerat trafiksystem (och vice
versa), med särskild tonvikt på kollektivtrafik, att plane-
för ett hållbart transportsystem
ra för närhet och tillgänglighet till service, ett effektivt
utnyttjande av markanvändning vid trafikknutpunkter För att uppnå de nya transportpolitiska målen – med
etc. krav på tillgänglighet, säkerhet och ett hållbart trans-
En huvudfråga i diskussionerna om den hållbara staportsystem – har Vägverket arbetat fram nya utgångs-
den har handlat om hur tätt vi bygger städer och sampunkter för verkets medverkan i samhällsplaneringen.
hällen. Efterkrigstidens utveckling med ökad välfärd, Ett samspel mellan planeringen av transportsystemet
ökad boendestandard och biltrafikens utveckling har och bebyggelse anges som en förutsättning för att
medverkat till ett allt glesare bebyggelsemönster med åstadkomma hållbara städer och regioner. Medverkan i
längre avstånd i vardagslivet och ökat resande. Ett tätare planeringen är därför i större utsträckning än tidigare
byggande ger förutsättningar för investeringar i miljöanfokuserad på att verka för att integrera planeringen av
passade lösningar för energi och teknisk försörjning, möjbebyggelse, infrastruktur och transporter.
lighet till närhet och tillgänglighet till service, en god kol-
I Vägverkets direktiv inför åtgärdsplanering för åren
lektivtrafikförsörjning och en effektiv energianvändning. 2004 – 2015 anges att en ny modell, den s.k. fyrstegs-
Mycket talar således för att ett kompakt stadsbyggande principen, bör användas för att pröva olika sätt att till-
är mer hållbart än en glesare bebyggelse. Den kompakta godose transportsbehov:
staden får dock inte motverka behovet av att bevara sta-
dens karaktär, tillgången till grönområden eller hänsynen 1 Åtgärder som kan påverka transportbehov och val av
till natur- och kulturvärden. Särskilt i många svenska
transportsätt.
medelstora och små städer finns risker att ett alltför tätt 2 Åtgärder som ger ett effektivare utnyttjande av
byggande sammantaget innebär en försämrad livsmiljö.
befintligt vägnät och fordon.
Hur stadens olika funktioner, såsom boende, arbets- 3 Begränsade ombyggnadsåtgärder.
platser, service m.m., ska organiseras och placeras i stads- 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder
bygden är ett tema som tas upp i ett flertal dokument
Bebyggelsens täthet, den blandade staden och god
som rör stadsbyggande och stadsutveckling åtminstone i
boendemiljö.
de större och medelstora städerna. De negativa följderna
av en alltför stark uppdelning av funktioner – långa resor,
uppsplittring av vardagslivet, ensidiga miljöer med brist
En av den kommunala planeringens huvuduppgifter på mångfald har alltmer uppmärksammats. En ökad
blir i detta sammanhang att planera för en bebyggelseut- funktionsintegration lyfts därför fram som en viktig del i
veckling som samverkar med och stödjer den övergri- en strategi för hur goda livsmiljöer kan utvecklas och en
pande trafikplaneringen, liksom andra åtgärder för ett hållbar utveckling understödjas. Mera sällan diskuteras
hållbart transportsystem. Det kan handla om principer vilken verksamhetsblandning som är önskvärd och vad
som är möjligt att åstadkomma inom ramen för den kom- heter att påverka transportsystemets tillkomst, utformmunala planeringen, där utvecklingen allt mer beror på ning och förvaltning och deras värderingar ska tillmätas privata initiativ inom ramen för marknadsmässiga villkor. samma vikt. Det finns även faktorer som verkar emot en ökad bland- Strukturfondsprogram, regionala tillväxtavtal, indusning av verksamheter, inte minst olika miljörestriktioner, trisamhällets kulturarv, miljökvalitetsmålen, det ökade såsom skyddsavstånd och miljökvalitetsnormer. historieintresset, m.m. har på olika sätt visat på behovet
Ökade kunskaper om sambanden mellan den fysiska av förnyelse av kulturmiljöarbetet. Riksantikvarieämbetet miljön och människors livsvillkor, hälsa och välbefinnan- (RAÄ) har därför tagit initiativ till en programförklaring de har varit en drivkraft för olika förslag till åtgärder i kallad Agenda Kulturarv. Syftet är att i bred samverkan både nationella handlingsprogram och kommunala planer med omgivande samhälle förnya kulturmiljövårdens under senare år. Fokus riktas framförallt mot bostaden arbete, inriktning och demokratiska förankring och däroch boendemiljön, där de flesta människor tillbringar en med slagkraft. Bakom projektet står länsstyrelserna, länsstor del av sin vardag. Den nationella folkhälsokommittén museerna och RAÄ. Arbetet bedrivs på olika sätt i olika konstaterar i sitt slutbetänkande (oktober 2000) att den län och innefattar allt från opinionsundersökningar till fysiska trafikmiljön och miljön i bostadsområdet är en av samarbete med gymnasieklasser. Det gemensamma målet flera faktorer bakom strukturella skillnader i hälsa mellan för alla är att försöka fånga in vad människor tycker och olika befolkningsgrupper. Även miljökvalitetsmålet God hur det kan vävas in i arbetet med kulturarv och historia bebyggd miljö behandlar bl.a. miljö- och hälsorisker i den byggda miljön med delmål om frihet från buller, tillgång till solljus, rent vatten och ren luft.
Fem ansatser för en stadsplanering
Insatser inom ramen för jämställdhets- och socialpolitiken samt familjepolitiken är angelägna delar i planeringen. Arbetet för ökad jämställdhet mellan kvinnor och Boverket föreslog i ett projekt under år 2002 utgångsmän har breddats under senare år och innebär allt oftare punkter för en ny syn på ”stadsplanering”, dvs. en samatt riktade insatser för ökad jämställdhet integreras i olika ordnad planering av bebyggelse och trafik i städerna. I politikområden. En viktig aspekt rör åtgärder för att öka denna betonas mångfald, helhetssyn, tillgänglighet och kvinnors deltagande i de planeringsprocesser som formar säkerhet. I projektet formulerades fem ansatser för stadsden lokala byggda miljön. Kvinnors och mäns olika var- planering: dagsliv är en aspekt när det gäller utformningen av tryg- • Utgå från stadens gestaltning och identitet. ga och säkra miljöer. Olikheter i fråga om kvinnors och • Utgå från närhet så att man kan gå och cykla. mäns resmönster var en av utgångspunkterna för ett jäm- • Utgå från kollektivtrafikens möjligheter och konkurrensställt transportsystem som ett nytt delmål för transport- kraft. politiken, som betonar att transportsystemet ska vara • Utgå från trafiksäkerhet och trygghet. utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns • Utgå från en öppen och jämställd planeringsprocess. transportbehov. Kvinnor och män ska ges samma möjlig-
i syfte att påverka samhällsdebatten och bidra i omställ- grammen har en mängd miljöförbättrande åtgärder ningen till ett hållbart samhälle. En brett förankrad pro- genomförts i bostadsområden i de större städerna. Som gramförklaring ska lanseras i december 2003. ett led i satsningarna på ett hållbart transportsystem pla-
De grundläggande lagbestämmelserna om tillgänglig- neras betydande satsningar på såväl kollektivtrafik som het för personer med funktionshinder har stärkts genom vägtrafik i storstadsområdena. krav på att befintliga offentliga lokaler och allmänna Beröringspunkterna mellan skilda nationella insatser platser ska vara tillgängliga före år 2010. Arbetet för ett och initiativ riktade mot större städer är flera; man betotillgängligare Sverige innefattar även åtgärder i trans- nar lokalt och regionalt arbete långsiktighet, helhetssyn, portsystemet, särskilt kollektivtrafiken. samverkan och partnerskap mellan olika aktörer samt
Flera av de frågeställningar som rör den fysiska miljöns delaktighet för de berörda. En grundläggande och återbetydelse för hälsa och välbefinnande behandlas i den kommande fråga som har väckts i kommitténs arbete är kommunala planeringen. Inriktningen i samhällsplanering- i vilken utsträckning de skilda nationella insatserna veren bör vara att fokusera på s.k. friskfaktorer. Det gäller bl.a. kar i samma riktning, eller om det finns motstridiga spår, mötesplatser, barns utemiljö och livsvillkor, kultur, grönska som behöver hanteras i särskild ordning inom ramen för i närmiljön, tillgänglighet till friluftsområden, trygghet i en helhetssyn. Erfarenheterna talar för att nationella vardagsmiljön, tillgänglighet för personer med funktions- insatser för hållbar utveckling i storstadsområdena måste hinder, möjligheter till fysisk aktivitet i vardagen såsom anpassas till storstädernas specifika förutsättningar och säkra gång- och cykelbanor samt bullerfria områden. ta hänsyn till utmaningarna i fråga om såväl miljö, eko-
nomisk tillväxt och social och etnisk integration. V.6.3 En sammanhållen politik för landets storstäder Utmaningarna för en samlad storstadspolitik handlar Sedan mitten av 1990-talet har den svenska regeringen om att utveckla former för samordning av nationella lanserat ett antal nationella handlingsprogram och initia- politiska insatser och initiativ, så att de stärker, och inte tiv som med olika infallsvinklar tar sikte på, förbättring- motverkar, en hållbar utveckling i landets storstadsområar av miljön och villkoren i människors vardagsliv eller den. Frågor som kan ställas är: I vilken utsträckning främpå fysisk förnyelse av bostadsområden i städer och sam- jar storstadspolitiken en ekologisk omställning av samhällen. Några av dem har varit direkt inriktade på för- hället? Hur kan insatserna ta till vara och bygga vidare på hållandena i storstadsområdena. Det gäller t.ex. stor- erfarenheterna av tidigare nationella projekt och initiastadspolitiken, som bedrivs sedan 1998 med inriktning tiv? Samordningen bör syfta till en bättre samsyn, ökade på åtgärder för tillväxt och integration i särskilt utsatta kunskaper och en gemensam värdegrund i urbaniseringsområden i de tre storstadsregionerna Stockholm, frågor som underlag för insatser inom skilda politikom- Göteborg och Malmö. Riktade insatser för att öka råden. De skilda förutsättningarna för olika typer av stäbostadsbyggandet i storstadsregionerna är ett annat der och samhällen i olika delar av landet talar för nödexempel. Även andra, mer generella insatser inom skilda vändigheten att skapa politiskt spelrum både på natiopolitikområden har en stor betydelse för utvecklingen i nell och på kommunal nivå. En samordnad nationell större städer. Inom ramen för de lokala investeringspro- storstadspolitik förutsätter att insatser och initiativ:
Nordiskt samarbete om nationell stadspolitik
Som ett led i arbetet att omsätta den nordiska strategin för nar städernas funktion som motorer i en regional utveckhållbar utveckling beslutade de planeringsansvariga minis- ling, storstadsområdenas utveckling och sociala strukturer trarna i oktober 2002 att inleda ett samarbete om utveck- eller stadsmiljöfrågor och städernas utformning. De skilda ling av en politik för hållbar stadsutveckling. De nordiska ansatserna beror delvis på vilket departement som har länderna har i vissa avseenden likartade förutsättningar för ansvaret för stadspolitiken. Dessa gemensamma utgångsstadspolitiken; en förhållandevis hög urbaniseringsgrad, punkter och skilda perspektiv tas till utgångspunkt för ett fåtal dominerande storstadsregioner samt en stor andel samarbete och erfarenhetsutbyte om en stadspolitik. små och medelstora städer som kännetecknas av en gles Syftet är bl.a. att främja en mer samordnad politik för att bebyggelse med mycket grönska. Trots dessa likheter läg- de nordiska städerna ska vara attraktiva för såväl befolkger de nordiska länderna tyngdpunkten vid skilda fråge- ning som näringsliv och samtidigt leva upp till krav på en ställningar i sin nationella politik, där man antingen beto- hållbar stadsmiljö och resursförbrukning.
• grundas på en medveten viljeinriktning att stärka stä-
år 2020 beräknas ske i utvecklingsländernas städer. En av
der och stadsregioner som motorer i den regionala
fyra av världens stadsinvånare lever i dag under fattig-
utvecklingen,
domsgränsen. Majoriteten av de människor som lever i fat- • anpassas till kunskaper om de skilda förhållanden
tigdom saknar dessutom legal säkerhet för sina bostäder,
som råder i städer och samhällen av olika karaktär
och andra har inte ens en acceptabel bostad.
och med skilda förutsättningar för tillväxt,
Miljöförhållandena hotar hälsa och livskvalitet och mer än • ger olika former av stöd för ett regionalt och lokalt
en miljard av världens befolkning bor nu i dåliga bostäder,
arbete genom metodutveckling, projektstöd m.m.
i de flesta fall helt eller delvis utan tillgång till rent vatten
samt
eller acceptabla sanitära anläggningar. Städer och samhäl- • utvecklar styrmedel för samordning.
len utgör samtidigt en grund för tillväxt, förbättrade livs-
villkor och utveckling av demokratiska principer.
V.6.4 Det internationella samarbetet om hållbar stadsutveckling Urbaniseringfrågan och
Urbaniseringen är en av de stora framtidsfrågorna för det boendeplanering inom FN-systemet internationella utvecklingssamarbetet. Hälften av väldens Vid femårsuppföljningen av Habitatagendan i New York cirka sex miljarder invånare bor snart i städer. Mer än 95 2001 (jfr. avsnitt IV.1) togs några viktiga steg i arbetet procent av ökningen av den urbana befolkningen fram till med att konkretisera och omsätta mål och principer om
Hållbar utveckling av städer och samhäl- HAGMAN len enligt World Urban Forum, april 2002
MICAEL
:
FOTO Det konstaterades att begreppet hållbar stadsutveckling är dynamiskt – inte minst mot bakgrund av nya drivkrafter och motkrafter i urbaniseringsprocesserna – och bör ses såväl i ett kortsiktigt som långsiktigt perspektiv. Globaliseringen är en ny, stark drivkraft i urbaniseringen med såväl positiva som negativa effekter. Å ena sidan kan stadsutvecklingen innebära en ökad tillväxt och välfärd, å andra sidan ökar samtidigt de sociala
Vid Envisions i Västerås år 2002 diskuterades vår roll och utveckskillnaderna. Förbättrade kommunikationer och utveck-
lingsländernas situation livligt. lingen av IT har medfört nya samband och beroendeförhållanden mellan städer och omgivande landsbygd. Vidare noterades att hållbar stadsutveckling inte enbart fattiga i slumområden, liksom ett styrelseskick baserat på omfattar miljömässiga aspekter, utan även de sociala, demokrati, öppenhet, ansvarstagande och effektivitet. ekonomiska, politiska och institutionella dimensioner- Ytterligare en nyckelfråga i deklarationen, som kommitna. De sociala aspekterna såsom fattigdomsbekämp- tén vill framhålla är rätten för kvinnor att få full tillgång ning och jämställdhet mellan könen är centrala för en till ekonomiska resurser och fast egendom samt att teckhållbar utveckling av städer och samhällen. Det är inte na hyres- och markavtal. längre meningsfullt att ställa staden och landsbygden Genom UN-Habitats omstrukturering och uppgrademot varandra, utan hållbar stadsutveckling måste ses i ring inom FN-systemet ges nya förutsättningar för ett ett större sammanhang som innefattar såväl städer mer systematiskt och målinriktat internationellt samarsom mindre samhällen och landsbygden. bete kring boende, bebyggelse och urbaniseringsfrågor.
Uppgiften blir att fullfölja och intensifiera det arbete
som grundlagts under senare år. Ett fortsatt svenskt stöd
till UN-Habitat framstår därför som angeläget, även om boende, bebyggelse och hållbar stadsutveckling. Övergri- vikten av bättre framförhållning och effektivisering av pande frågor i den deklaration som antogs var problem institutets arbete bör framhållas. Kommittén vill särskilt och möjligheter förknippade med den allt snabbare framhålla de två globala kampanjerna – Secure tenure urbaniseringen i världens utvecklingsländer. En av flera (säker besittningsrätt) och Good Urban Governance huvudfrågor, som Sverige lagt stor vikt vid, gäller målet (god samhällsstyrning). att åstadkomma säkra och trygga villkor i boendet för Kommittén konstaterar vidare att flera av de frågor
som tas upp i den genomförandeplan som antogs vid rade delen av världen och utvecklingsländerna och melvärldstoppmötet i Johannesburg berör boende- och lev- lan utvecklingsländerna inbördes. Också här har UNnadsförhållandena i städer och tätorter. Det gäller bl.a. Habitat en viktig roll att fylla, bl.a. genom sin världsomfrågor om tillgång till vatten, sanitet och energi. Detta fattande databas med goda exempel (Best Practices visar på viktiga beröringspunkter mellan Habitatagendan Database). Det första World Urban Forum, som UNoch Agenda 21, vilka även har varit en av utgångspunk- Habitat arrangerade i Nairobi i april år 2002, utgör ett terna för kommitténs arbete. Arbete med att synliggöra steg mot att skapa ett globalt diskussionsforum för boenkopplingarna mellan fattigdom och städernas förhållan- de- och urbaniseringsfrågor. Vid mötet lades stor vikt vid den måste fortgå både i praktisk handling och i samver- direkt samarbete och erfarenhetsutbyte mellan städer i kan mellan de olika organ som har ansvaret för hand- olika delar av världen. I detta sammanhang kan konstalingsprogrammen, dvs. UNDP, UN-Habitat och UNEP. teras att många svenska kommuner har utvecklat olika En ny grund för en sådan ökad samordning ges genom att typer av samarbete med städer och kommuner i andra hållbar utveckling enligt beslutet i Johannesburg ska vara delar av världen, såväl inom EU som med länder i ett övergripande mål för hela FN-verksamheten. Baltikum, Central- och Östeuropa samt med utveck-
En annan viktig internationell utmaning blir att fort- lingsländer i Afrika och Sydamerika inom ramen för bl.a. sätta och utveckla nya former för erfarenhetsutbyte och vänortssamarbete. överföring av kunskaper, både mellan den industrialise-
Sustainable Cities, ett svenskt initiativ om hållbara städer
Regeringen och Exportrådet lanserade inför kan vara kapacitetsuppbyggnad, utbildning och opinions- Johannesburgskonferensen initiativet Den hållbara sta- bildning och informationsteknik. Förslaget har sin bakden – The Sustainable City. Konceptet formulerar ett grund i de stora förändringar och investeringar som sker sammanhållet synsätt på hållbar stadsutveckling som uti- inom området stadsplanering i flertalet utvecklingsländer. från lokala behov söker väva samman ekonomiska, socia- Initiativet har startat med insatser i Kina där Shanghai la och miljömässiga överväganden med bästa tillgängliga har utlyst arkitekttävlingar för designen av nya satellitstäteknik och miljöanpassade systemlösningar. der.
Syftet är att inom ramen för konceptet marknadsföra Initiativet föreslås nu kompletteras med exempel på svenska lösningar avseende försörjningssystem som svenska systemlösningar för hur samarbete mellan stat, vatten- och avloppsrening, avfallshantering, stadsplane- kommun, näringsliv och det civila samhället kan ske. Det ring, energi, trafik och transporter, byggnadsteknik och skulle kunna ge underlag för en lansering även i andra arkitektur samt markplanering. Andra viktiga områden länder i syd och i öst.
hetsfrågor i alla typer av verksamhet samt utvecklings- STLING planering byggd på delaktighet på lokal nivå. Sverige Ö
medverkar i flera globala program, däribland Urban MAGNUS Management Program och Cities Alliance, där även UN- :
Habitat har en viktig roll. FOTO
Erfarenheterna visar att ett framgångsrikt utvecklings-
samarbete måste bygga på samverkan med nationella
och lokala myndigheter, integrerade och kombinerade
insatser, där såväl miljö- som fattigdomsproblemen han-
teras, stöd till utveckling av demokratiska institutioner,
byggt på brett folkligt deltagande, kapacitetsuppbyggnad
samt stöd till långsiktiga finansieringsformer m.m. En
sådan inriktning av utvecklingssamarbetet ligger även i Sidas bistånd för hållbar stadsutveckling är av stor betydelse.
linje med de övergripande mål och förhållningssätt som
GlobKom, den parlamentariska kommittén för global Bilateralt samarbete för urban utveckling utveckling, föreslår i sitt slutbetänkande till regeringen i Sida ansvarar för det bilaterala svenska utvecklingsbi- mars 2002 (SOU 2001:96). Kommittén föreslår bl.a. att ståndet d.v.s. bistånd som går direkt från Sverige till biståndsarbetet ska innebära ökad respekt för demokraandra länder. Det svenska utvecklingsbiståndet har i tiska processer i utvecklingslandet och ökat ansvarstauppgift att skapa förutsättningar för en uthållig utveck- gande från utvecklingsländers regeringar för utformning ling. Från att tidigare ha varit starkt fokuserat på lands- och genomförande. För att bekämpa den flerdimensiobygdsutveckling har det svenska utvecklingssamarbetet nella fattigdomen krävs enligt kommittén insatser inom under 1990-talet i ökande utsträckning också inriktats på många olika områden; resurstillväxt, ekonomisk och urban utveckling. Biståndet till stadsutveckling uppgick social utjämning, hållbar utveckling, jämställdhet, år 2001 till 748 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka mänskliga rättigheter etc. 6,6 procent av Sidas totala anslag under året. Där ingår även urbana insatser inom sociala sektorer, förvaltning V.6.5 Kommitténs överväganden och förslag m.m. Det svenska bilaterala samarbetet riktas alltmer Mot bakgrund av vad kommittén har framhållit i detta mot stöd till och dialog om förändringar av politiken på avsnitt föreslås följande. olika nivåer. Några viktiga inslag i ett sådant förändringsarbete är stöd till decentraliseringsåtgärder, både via lag- Förslag 10: Boverket bör ges särskilda resurser för jämstiftning, kompetensutveckling, och stöd till det civila förande studier av olika länders arbete med att utveckla samhället på lokal nivå, stöd till långsiktiga strategier för en sammanhållen stadspolitik. En samlad stadsplanering stadsutveckling, tillskapandet av mekanismer för finansi- som tar fasta på stadens speciella förutsättningar att ering av bostäder och infrastruktur för fattiga, jämställd- inom sig och i förhållande till omgivande region utveck-
las på ett hållbart sätt är på väg att växa fram i olika delar erfarenheter av tidigare projekt och initiativ. Det behövs av världen. En inventering av utvecklingen, inte minst i en kombination av åtgärder på alla nivåer i samhället. europeiska länder är angelägen. Såväl det lokala förenings- och näringslivet som studieför-
Boverket m.fl. berörda myndigheter och övriga berör- bund, boendegrupper och andra lokala aktörer har en vikda samhällsinstitutioner och organisationer bör vidare i tig roll i integrationsarbetet. Integrationsfrågorna föreslås samverkan utveckla förslag till strategier för en samlad mot denna bakgrund integreras i all fysisk utvecklingsplasvensk stadspolitik. Arbetet bör ske i samverkan med nering. Boverket, Naturvårdsverket och Integrationsverket kommuner som har skaffat sig praktiska erfarenheter av bör ges i uppdrag att i samverkan med övriga berörda samsådant utvecklingsarbete och bygga på kunskaper och hällsinstitutioner och organisationer arbeta fram förslag forskningsrön som rör stadsutvecklingsfrågor. En central till en sådan integrering. fråga är förutsättningarna för att utveckla användningen av översiktsplanen som strategiskt planeringsinstrument Förslag 12: Transportsektorn har stor betydelse för samför hållbar utveckling. hällets och näringslivets utveckling. Dess stora beroende av
Boverket, länsstyrelser och regionala självstyrande fossilbaserad energi med åtföljande utsläpp av växtorgan bör ges i uppdrag att i samverkan utveckla meto- husgaser liksom dess påverkan på miljön i övrigt gör det der för att integrera Habitatfrågorna med de regionala angeläget att utveckla styrmedel och praktiska verktyg för utvecklingsprogrammen. en hållbar trafikutveckling. Trafikverken, Statens institut
för kommunikationsanalys (SIKA), Riksantikvarieämbetet, Förslag 11: Den nuvarande storstadspolitiken bör breddas Naturvårdsverket och Boverket bör ges i uppdrag att i samså att även miljö- och tillväxtfrågorna får en tydlig plats. verkan med övriga berörda samhällsinstitutioner och orga- Ett viktigt led bör vara att sträva efter en bättre samord- nisationer, inklusive näringslivet utveckla förslag till styrning av insatser inom skilda politikområden och ta till vara medel och verktyg för hållbar trafikplanering.
VI. KONSEKVENSER AV KOMMITTÉNS FÖRSLAG
I kommittéförordningen (1998:1474) anges vilka konse- Kommittén anser dock samtidigt att de samhällsekonomiskvenser av lagda förslag som en utredning ska beakta. Om ka vinsterna med ett hållbart Sverige sammantaget är störförslagen påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, re än vad de medel som måste skjutas till för att nå detta. kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, skall en För vissa av förslagen gör kommittén följande komberäkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet. mentarer. Förslag 1, om inrättande av ett Nationellt Om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser forum kommer att medföra vissa kostnader för ett mini övrigt, skall dessa redovisas. Kommittén ska också redo- dre kansli. Dessa kostnader beräknas till sju miljoner krovisa hur eventuella intäktsfall eller ökade kostnader för nor på årsbasis och avses finansieras via statsbudgeten. stat, kommun eller landsting, ska finansieras. För forumets olika aktiviteter i form av konferenser etc.
Om förslagen har betydelse för den kommunala själv- gör kommittén bedömningen att viss medfinansiering av styrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande olika aktörer kan bli aktuell. Förslag 2, som rör stöd av arbetet, sysselsättning och offentlig service i olika delar pilot- och utvecklingsprojekt, bedöms årligen under en av landet, småföretags arbetsförutsättningar, konkurrens- fyraårsperiod uppgå till fem miljoner kronor. Även detta förmåga, jämställdheten mellan kvinnor och män eller förslag avses finansieras via statsbudgeten. När det gäller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen, förslag 10 som gäller särskilda resurser till Boverket får så ska dessa konsekvenser redovisas. det på sedvanligt sätt prövas i budgetsammanhang.
De förslag som kommittén presenterar i detta betän- Övriga förslag som berör olika myndigheter bedömer kande påverkar i olika omfattning flera samhällssektorer. kommittén vara av den karaktären att de innebär en Genom förslagen vill kommittén öka sektorsintegrering- vidareutveckling eller kompletterande inriktning av en, integrationen av olika befolkningsgrupper samt främ- verksamheter som redan pågår. Några särskilda kostnadsja en ökad jämställdhet. Generellt kan detta för flera uppskattningar utöver förslagen 1,2, och 10 har därför berörda aktörer innebära ett annat förhållningssätt och inte ansetts erforderliga. en omläggning av arbetsrutiner etc., vilket inte i sig Vad gäller arbetet på lokal nivå anser behöver medföra några nya stora kostnader. I många fall Nationalkommittén generellt att såväl Agenda 21 som finns även en hel del material framtaget som självfallet Habitatarbetet är att betrakta som en naturlig del i den bör tas till vara i det fortsatta arbetet. kommunala verksamheten. Så har varit fallet ända sedan
Att ställa om samhället i en mer långsiktigt hållbar rikt- arbetet i Sverige efter 1992 års Riokonferens startade, då ning kommer initialt att på olika sätt kosta pengar för såväl kommunerna i ett medvetet underifrånperspektiv tog sig stat, kommun, organisationer, näringsliv och enskilda. an rollen att utveckla, koordinera och stödja det lokala
arbetet. Det löpande arbetet med Agenda 21 och om att utarbeta regionala och lokala strategier för håll- Habitat har under dessa år i huvudsak finansierats via bar utveckling. Det gäller vidare övrigt utvecklingsarbeden kommunala budgeten. Regeringen bidrog under de te i anslutning till hållbar utveckling samt relationen till första åren med medel för projektstöd. Senare avsattes det fortsatta miljökvalitets- och folkhälsoarbetet. särskilda resurser som stöd för lokala investeringspro- Nationalkommitténs förslag rörande Nationellt forum, gram (LIP). De förslag som presenteras i detta betän- stöd till lokala projekt och särskilda medel till Boverket kande är snarast att betrakta som utveckling av pågåen- kommer enligt kommitténs mening också att gagna övride verksamhet. Det gäller inte minst kommitténs förslag ga aktörers arbete med Agenda 21 och Habitat.
RESERVATION
av ledamöterna Inga Berggren och Lars Lindblad båda (m), Yvonne Ångström (fp), Annelie Enochson (kd) och Rigmor Stenmark (c)
INLEDNING KAP. V 5 FORTSATT AGENDA 21- OCH HABITAT- När Nationalkommitténs uppdrag nu i sin helhet är ARBETE. genomfört konstaterar vi, de borgerliga ledamöterna (m), (fp), (kd) och (c), att vi precis som vid framtagandet av ALLMÄNT OM FÖRSLAGEN nationalrapporter till FN:s uppföljningsmöten om Agenda Det är viktigt att poängtera att kommittén är överens 21 (Johannesburg 2002) och Habitat (New York 2001) om att det betydelsefulla arbetet för ändamålet med instämmer i målformuleringarna i stort, men däremot inte Agenda 21 och Habitat inte skall minskas utan vidareär eniga med majoriteten om hur målen i alla delar skall utvecklas. De borgerliga partiernas företrädare i komuppnås. Inte heller är vi helt överens med majoriteten om mittén har en annan syn än majoriteten på hur det forthur det fortsatta arbetet skall formas och genomföras. satta arbetet konkret skall formas och genomföras.
Vi har i ett särskilt yttrande utvecklat de övergripan- Enighet finns angående förslagen på det övergripande de tankar och strategier om Agenda 21 och Habitat som planet om inrättande av ett Nationellt Forum för vi anser är viktiga att ta med som bakgrund och utgångs- Agenda 21 och Habitat, om att låta Formas göra en sampunkter i det fortsatta arbetet. Vi anser att majoriteten lad bedömning om behovet av forskning och också om inte tillräckligt tydligt visat underifrånperspektivets stora framtagande och utvecklande av hållbarhetsindikatorer betydelse för att lyckas att nå målen med Agenda 21 och som ett stöd för lokalt verkande organisationer och före- Habitat och inte heller företagens roll för en uthållig till- tag. Vi ansluter oss också till förslaget om samverkan växt. Tankarna och resonemangen i det särskilda yttran- mellan nivåer för att ta fram en lokal respektive regional det skall uppfattas som en del i argumentationen för vårt strategi för hållbar utveckling. ställningstagande till de av majoriteten framlagda försla- Då det gäller övriga förslag anser vi att det som föregen. Redovisningen av hur vi ställer oss till förslagen väl- slås redan nu finns som direktiv till olika offentliga organ jer vi att göra under rubrikerna: och nivåer. Ett bättre angreppssätt är därför att vidareut-
veckla och förstärka den goda potentialen inom befintlig KAP. V 3 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER verksamhet än att starta på nytt.
FÖR AGENDA 21- OCH HABITATPROCESSERNA,
KAP. V 4 STRATEGIER FÖR HÅLLBAR UTVECK- Vi anser: LING, För det första: Innan nya uppgifter åläggs myndigheter
och organisationer eller att kommuner och olika regio- ESDP). Viktigt är även att Sverige engagerar sig mer i nala organ tvingas arbeta fram nya planer måste de befri- den gränsöverskridande forskningen i dessa frågor. as från minst motsvarande mängd gamla och redan genomförda uppdrag. Dessutom måste miljömålen tyd- GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER FÖR ligt skrivas in i regleringsbreven till samtliga myndighe- AGENDA 21 OCH HABITATPROCESSERNA ter så att dessa drar åt samma håll. Vi ansluter oss till förslaget om bildandet av ett
Nationellt Forum för Agenda 21 och Habitat (Förslag 1). För det andra: Utveckla och integrera och inte minst Ett absolut krav är dock att ett sådant forum skall vara samordna arbetet med Agenda 21 och Habitat inom helt fristående från regeringen. Det skall tjäna som en redan befintliga verksamheter och mellan den lokala, arena för samverkan, kunskapsutbyte och utbyte av regionala och nationella nivån. Utgå exempelvis inom kompetens mellan samhällsorgan, forskare och företräskolområdet från befintliga läroplaner. Utvärdera och gör dare för förenings- och näringsliv. Här kan exempelvis ev förändringar inom dem. kommunerna finna ”bollplank” för utvecklandet av
Agenda 21 och Habitat-arbetet. För det tredje: Underifrånperspektivet och det kommu- Dock ifrågasätter vi starkt nyttan och effekten av de nala självstyret måste hela tiden vara utgångspunkten i särskilda projektmedel som föreslås i förslag två. Det det fortsatta arbetet. Stimulera, gå före med goda exem- kostar mer i byråkrati- och administrationskostnader än pel och släpp fram enskilda initiativ från kommuninvå- vad det smakar. Vi anser att det är bättre att i så fall satsa nare och företag. Detta kan sammanfattas så som en resurserna inom befintliga verksamheter. Vi prioriterar i Lokal Agenda 21- samordnare i södra Sverige uttryckte stället tillkomsten av Nationellt Forum. det vid en träff med företagare: ”Sitt inte och vänta på att Forskning inom hela området är viktigt (miljö – ekonomyndigheterna gör något”. mi – socialdimensionen och habitatprocessen hopkopp-
lad) likaså framtagande och utvecklande av hållbarhetsin- För det fjärde: Riksdagen fattar vid behov beslut inom dikatorer. Vi instämmer därmed i princip i förslag 3 och 4. specifika sakområden för att på så sätt stimulera och Viktigt är dock att den fria forskningen också ges möjligstyra mot hållbar utveckling och tillväxt. Målen och färd- het att delta i forskningsarbetet kring Agenda 21 och riktningen kommer därmed tydligt fram samtidigt som Habitat. Detta bör formuleras tydligt i framtida direktiv. förutsättningarna för en hållbar utveckling anges.
STRATEGIER FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
För det femte: Miljöfrågorna är globala och gränsöverskri- För att följa upp beslutet vid världstoppmötet i dande. Arbetet med dessa måste intensifieras och Johannesburg om att ta fram en nationell strategi för utvecklas också mellan Sverige och övriga länder. Inte hållbar utveckling är underifrånperspektivet centralt. Vi minst EU har en central roll i arbetet med att genomfö- ansluter oss till förslag 5 som talar om att olika nivåer bör ra målen för Agenda 21 och Habitat. Sverige bör där kunna samverka och bygga vidare på befintliga underlag kunna delta än mer aktivt och pådrivande (t ex inom för att utveckla lokala och regionala strategier.
Underifrånperspektivet talar starkt för att det är genom som internationellt. Svenska företag ligger väl framme dialog mellan kommuner samt mellan kommuner och inom socialt ansvarstagande och självklart bör arbetet Nationellt Forum som arbetet med att utveckla strategi- med detta fortsätta. Vi anser att den etiska dimensionen er för hållbar utveckling skall kunna bli fruktbart. fortsatt bör betonas när näringslivet arbetar vidare mot
uthållig utveckling och tillväxt. Uppmuntran, bättre för- FORTSATT AGENDA 21- OCH HABITATARBETE utsättningar för företagare, företagande och ett gott all- Vi anser att centrala direktiv och pekpinnar inte ligger i mänt företagsklimat är en bättre stimulans än de i bästa linje med det kommunala självstyret och att dessutom välmening föreslagna uppdragen till Nutek enligt förslag förhållandena i kommuner och olika områden runt om i 7. Vi anser vidare att utvecklandet av samverkansformer Sverige är väldigt olika. Samverkan, tanke- och kun- mellan samhällsorgan och näringsliv successivt bör skapsutbyte bör kunna ske direkt och inom Nationellt kunna växa fram – exempelvis inom Nationellt Forum. Forum så som vi tidigare angivit. Inte minst är ett gott lokalt företagsklimat ett angeläget
Därför anser vi att det räcker med de mål för Agenda inslag i ett sådant arbete. 21 och Habitat som satts upp i nationalkommitténs Vi håller med om att kompetensutveckling för lärare betänkande och åtgärder som föreslås. Det ligger i sakens är angeläget men inte bara inom området hållbar utvecknatur att myndigheter och verk av olika slag arbetar efter ling. (Förslag 9). En tvärvetenskaplig ansats är viktig och de mål som ställs upp och efter hand utvecklar det arbe- förekommer i skolan redan idag, många gånger genom s tet. Några nya särskilda uppdrag behöver inte ges till k temaundervisning. I övrigt räcker det även här med de olika myndigheter och verk så som framkommer i försla- mål för Agenda 21 och Habitat som nationalkommittén gen 6 till och med 12. satt upp för att tydliggöra Skolverkets ansvar för en håll-
För att ytterligare konkretisera våra tankar kring hur bar utveckling. Ansvaret för att uppnå hållbarhetsmålen det fortsatta arbetet med Agenda 21 och Habitat bör for- bör naturligtvis fördelas så att skolan i första hand är och mas vill vi här ge några exempel. förblir en kunskapsförmedlare.
Vidareutvecklingen av arbetet med folkhälsan sker Vi anser att det redan pågår ett arbete med en samlad som vi uppfattar det naturligt och självklart i kommu- stadspolitik. (Förslag10) Exempelvis håller Boverket och nerna (Förslag 6). Folkhälsofrågorna tas redan idag in Svenska Kommunförbundet på med att inventera som en viktig parameter i arbetet med den fysiska pla- utvecklingen av stadspolitiken. Fysisk planering sker neringen. Den kan naturligtvis fördjupas och utvecklas redan i kommunerna. Den bör naturligtvis utgå från de vidare, vilket vi också vet att många kommunpolitiker tre dimensionerna för uthållig tillväxt: miljö, ekonomi och kommuninvånare är engagerade och intresserade av och social välfärd. I som så mycket annat, behöver naturatt göra. Inom skolområdet kan folkhälsofrågorna aktua- ligtvis i en alltmer komplex och föränderlig värld, disliseras inom bl a ämnena Hem- och konsumentkunskap kussionerna fördjupas och metoderna utvecklas. I detta och Idrott och hälsa. innefattas även det som går under begreppet hållbar
Allt mer uppmärksammas näringslivets sociala ansvar stadsutveckling. Dock vill vi påpeka att det som i betänoch bedöms få en allt större betydelse såväl nationellt kandet kallas för hållbar stadsutveckling i kapitel V 6.2
alltför summariskt tar upp hur grundläggande företaga- muninvånarnas bästa. Dock tror vi inte på att aldrig så bra rens och företagens roll är i en sådan utveckling. rekommendationer från Boverket, Integrationsverket
Vi håller med om att den sociala dimensionen tillsam- eller Kommunförbundet kan lösa problemen med margimans med miljö- och tillväxtfrågorna är mycket viktiga i nalisering av olika slag. Agenda 21 och Habitat. (Förslag 11) Det kan inte nog Enligt vår uppfattning har transportsektorn en stor ofta poängteras. Varje kommun har sina egna förhållan- och avgörande roll för vår standard, välfärd och utveckden att ta hänsyn till. Utanförskapet löses inte med statli- ling. Vi anser att alla verk och myndigheter har ansvaret ga rekommendationer eller med projektpengar hit eller att arbeta för och utveckla metoder som gagnar ett hålldit. Det som behövs är ett brett spektrum av åtgärder bart och tillväxtvänligt Sverige, likaså de som berör som syftar till att skapa förutsättningar för ett ekono- transporter. (Förslag 12) Vi anser att den fristående miskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Det krävs forskningen, i stället för de uppräknande myndigheterna, åtgärder för ett bättre utbildningssystem och en flexibla- bör engageras i arbetet med att ge förslag om styrmedel re arbetsmarknad. Det är väsentligt att människorna själ- och verktyg för hållbar trafikutveckling och då inte minst va tillåts släppa loss sin skaparkraft. Lokalt näringsliv, för- beskriva och utvärdera konsekvenserna för vår standard, eningsliv, studieförbund, invandrarföreningar, kyrkor, välfärd och utveckling i för förhållande till miljömålen. boendegrupper och andra lokala aktörer spelar en viktig Vi anser alltså att det går att utveckla genom att interoll för gemenskapen. Det krävs enligt vår uppfattning en grera och inte minst samordna arbetet med Agenda 21 kombination av flera olika slags åtgärder, en kombination och Habitat inom redan befintliga verksamheter och som inte kan göras centralt. Behandlingen av exempelvis mellan den lokala, regionala och nationella nivån och den övergripande bostads- arbetsmarknads- skatte- och mellan näringsliv och samhällsorgan av skilda slag. I de företagarpolitiken sker i riksdagen. I kommunerna fattas fall nya uppgifter eller uppdrag läggs ut måste också konkreta beslut utifrån varje kommuns villkor och kom- resursfrågorna vara lösta.
SÄRSKILT YTTRANDE
av ledamöterna Inga Berggren och Lars Lindblad båda (m), Yvonne Ångström (fp), Annelie Enochson (kd) och Rigmor Stenmark (c)
INLEDNING position, däribland bostadspolitiken, insatser för integra- Arbetet i Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat tion och ökad delaktighet i utsatta områden och stödet har omfattat dels att ta fram underlag i form av natio- till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet. nalrapporter till FN:s uppföljningsmöten kring Habitat- I en reservation redovisar vi våra konkreta ställningsagendan år 2001 och Agenda 21 år 2002 och dels att i taganden till de av majoriteten framlagda förslagen. detta betänkande beskriva fortsatta utmaningar och ge förslag till åtgärder.
Vi, de borgerliga ledamöterna (m), (fp), (kd) och (c), ÖVERGRIPANDE RESONEMANG OCH STRATEGIER har vid framtagandet av nationalrapporterna i protokollsanteckning uppgett att vi instämmer i målformuleringar- HÅLLBAR UTVECKLING – HÅLLBAR TILLVÄXT na i stort. Vi är däremot inte eniga med majoriteten i vissa Brundtlandskommissionen 1987 definierar begreppet av de enskilda förslagen och om hur målen skall uppnås. hållbar utveckling på följande sätt: ”Med hållbar utveck- Under arbetets gång med betänkandet har vi framfört syn- ling menas att vi som lever nu ska kunna tillgodose punkter som en del gånger tagits med men inte alltid på dagens behov utan att äventyra kommande generationers sätt som vi anser bäst beskriver verkligheten. möjligheter att tillgodose sina behov.”
När Nationalkommitténs uppdrag nu i sin helhet är Ekonomisk utveckling måste ske inom ramen för genomfört vill vi i ett gemensamt särskilt yttrande lägga naturens resurser och varaktighet. Ekonomisk utveckling fram några övergripande tankar och strategier om får inte hota livsvillkoren för människor, växter och eller Agenda 21- och Habitat och dess fortsatta utmaningar. djur. En god miljö är grunden för en långsiktigt bärkraf- Vi vill här utveckla våra resonemang kring begreppet tig ekonomi. hållbar utveckling, ökat miljöintresse och företagens roll Varje land måste utforma sin nationella strategi i föri ett uthålligt samhälle samt inte minst att den lokala sta hand efter sina egna förutsättningar. Olika länders nivåns medverkan och insatser av enskilda är den vikti- skilda förutsättningar innebär att det inte går att lösa gaste för att Agenda 21 och Habitat-målen skall nås. problem och ingripa med samma metoder som i Sverige.
På en del punkter och inom vissa sakområden har vi En förutsättning som krävs är dock, för att en hållbar avvikande uppfattning mot majoriteten. Att gå in på allt utveckling skall kunna uppnås, att ekonomi och miljö går är ogörligt men vi vill angående några områden ange vår hand i hand. För det behövs tillgång till utbildning för
alla inom ramen för en fungerande rättsstat. Hållbar Alltfler företag bedriver en miljödriven affärsutveckling. utveckling innefattar både det direkta arbetet med de Ett starkt globalt varumärke kan inte upprätthållas om det klassiska miljöfrågorna kring vatten och luft, men också inte förknippas med omsorg om miljön. Internationellt att den fysiska planeringen tar hänsyn till människors lev- verksamma företag har i allt högre utsträckning kommit nadsförhållanden med bl.a. tillgång till bostad, att de har att föra med sig kunskap, tekniska lösningar och interna ett arbete och att transporterna fungerar. miljökrav till länder som i vissa fall helt saknat miljöregler.
Då många problem inom området Agenda 21 och Nya miljöinriktade varor och tjänster utvecklas. Resurs- Habitat beror på rådande bristsituationer torde man i stäl- effektiviteten har ökat. Inom FN-systemet märks nu en let för hållbar utveckling tala om hållbar tillväxt. ökande tilltro till marknadens vilja och förmåga att lösa
De ekonomiska faktorerna måste således vägas in för att olika miljöproblem. uppnå denna uthålliga tillväxt och därmed önskad utveck- Miljöledningssystem, certifiering och miljörapportering ling. Företagens roll måste betonas och de måste låtas vara går idag ofta utöver vad som är myndighetsreglerat. I vissa lönsamma för att tillväxt, investeringar och introduktion av fall har rapporteringen utvidgats till att omfatta även sociny och mer miljöanpassad teknik skall bli möjlig. alt ansvar och etik. Uppfattningen att all tillväxt skulle vara upphov till miljö- Denna utveckling har skett på marknadsmässiga grunförstöring och ökade sociala klyftor florerar fortfarande på der. Ökade krav från konsumenter, aktieägare, proaktiva sina håll. Förhoppningsvis är en sådan på utdöende. företag och allmänheten har drivit på utvecklingen i
En mycket stor del av världens befolkning saknar ännu denna riktning. tillgång till rent vatten, elektricitet och bostad. För att Ett annat trendbrott som skett under 1990-talet är de kunna komma till rätta med detta behövs mer av tillväxt finansiella marknadernas intresse av att inkludera miljöbedär sociala frågor, miljö och ekonomi fungerar tillsam- dömningar i de ekonomiska och finansiella aspekterna i mans. I länder med en fri ekonomi skapas successivt väl- värderingen av företagens riskexponering och framtida stånd för människorna. Demokratiskt styrelseskick och tillväxtpotential. marknadsekonomi synes vara nödvändiga förutsättningar NUTEK har i undersökningen ”Miljöarbete i småföreför att uppnå målen i Agenda 21 och Habitatagendan. tag – en ren vinst?” frågat 14 000 företagare runt om i
Sverige (Resultatet presenterat 2003-02-06) om hur små- ÖKAT MILJÖINTRESSE OCH FÖRETAGENS ROLL företag arbetar med miljöfrågorna. Nästan vart tredje små- Sedan Riokonferensen har intresset för miljöfrågor och mil- företag arbetar aktivt med att sätta upp och nå miljömål jömedvetandet ökat. Under 1990-talet har fokus alltmer för verksamheten. De viktigaste drivkrafterna för miljöarkommit att förskjutas från miljöfrågorna i dess snäva bety- betet är i tur och ordning; (1) eget engagemang, (2) kondelse. Debatten har i allt högre utsträckning kommit att prä- sumentkrav, (3) Minskad resursåtgång, (4) konkurrensglas av ett vidare synsätt, där såväl ekonomiska förutsättning- skäl, (5) tvingande lagstiftning, (6) krav på underleveranar som miljö och sociala frågor behandlas samtidigt. törer samt (7) framtida lagstiftning.
Konsumenternas miljömedvetenhet har stärkts och för- Marknadskraven i form av konsumentkrav och konkurdjupats och miljöhänsyn har blivit en konkurrensfaktor. rensskäl är den viktigaste drivkraften för de lite större
småföretagen (10–49 anställda). Undersökningen visar betyder att korta handläggningstider, bra service, snabb också att det totalt sett finns ett positivt samband mellan information och hjälp i olika frågor är något som företamiljöarbete och lönsamhet. Det finns ett säkerställt statis- gare och företag uppskattar mer än nya kommunala platiskt samband mellan arbete med miljömål och faktorer ner och organ. Det gäller alltså för kommunpolitikerna att som proaktivitet, innovativitet, riskbenägenhet, vilja att forma en öppen och kreativ atmosfär i kommunen så att växa samt positiva förväntningar. Detta visar på ett tydligt den genomsyras av positivt tänkande där initiativ från sätt hur viktiga företagare och företag är i arbetet för en enskilda och företag understöds. uthållig tillväxt. Därför är det viktigt att politiken bidrar Till kommunpolitikers uppgift hör alltså att skapa en inte bara med ett gott lokalt företagsklimat utan att den lyhörd och lyssnande atmosfär inom förvaltningsorganisanationella nivån beslutar om bättre villkor för företagan- tionen och att tydligt ange hur hållbarhetsfrågorna skall de. Det handlar bl.a. om skattesänkningar på arbete, regel- integreras i beslutsfattandet. Samordningen mellan förförenklingar och skärpt konkurrens. valtningar och mellan samhällssektorer och nivåer blir
självklart också av vikt. Därigenom betonas långsiktighe- UNDERIFRÅNPERSPEKTIVET ten och helhetssynen. På så sätt kan samband mellan eko- Undersökningen ”Lokal Agenda 21 i ett politikerperspek- nomi och miljö medvetandegöras för kommuninvånarna. tiv” (Katarina Eckerberg och Linda Storm Stadsveten- Det får inte bara handla om olika projekt som avlöser skapliga institutionen, Umeå universitet 2002) visar att varandra. Alla beslut om hur den kommunala servicen det främst är i de borgerligt styrda kommunerna som kom- anordnas och de kommunala regelverken utformas måste muninvånarna själva är engagerade och aktiva i miljöarbe- återspegla politikers attityder om vikten av uthållighet tet. I de socialistiskt styrda däremot är det politikerna och och utveckling. Det kommer därmed klart att framgå att – tjänstemännen som är mest aktiva. en god miljö är grunden för en långsiktigt bärkraftig eko-
Vi anser att underifrånperspektivet måste vara funda- nomi så att även kommande generationer har möjligheter mentet i det fortsatta arbetet för uthållig utveckling/till- att tillgodose sina behov. Där vi alla är iblandade och växt. Där är den enskilda människan och företagen vikti- måste dra vårt strå till stacken. ga aktörer. En kommun inte är den andra lik och därför Vi tror att individer, familjer och hushåll på detta sätt kommer lösningarna också att bli olika. Därför kommer stimuleras att bli mer aktiva i tanke och handling för en en enda modell eller tvingande regler inte att fungera. Vi bättre miljö i vid mening. Vi tror alltså mer på upplysning vill starkt poängtera den kommunala självstyrelsens roll i och frivillighet än på centralstyrning och pekpinnar. arbetet med Agenda 21 och Habitat. Politikens roll blir att ”gå före” att skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle. Inte minst är ett gott företagsklimat en bra gro- NÅGRA SAKOMRÅDEN MED AVVIKANDE grund för en hållbar tillväxt. Attityder, regler, institutioner UPPFATTNING MOT MAJORITETEN och kunskaper som möter företagaren skall vara positiva. Den enskilt viktigaste faktorn för ett bra företagsklimat är BOSTADSPOLITIKEN kommunpolitikernas och tjänstemännens attityder. Det Bostadsmarknaden skall styras av människors efterfrågan
inte av regleringar och politiska och administrativa beslut. Varje kommun har sina egna förutsättningar att ta hän- Den ökade rörlighet detta skapar, såväl geografiskt som syn till. Vi tror inte att utanförskap löses med statliga mellan olika boendeformer, leder till en öppen och flexi- rekommendationer eller med projektpengar hit eller dit. bel bostadsmarknad till gagn för alla boende. Det som behövs är ett brett spektrum av åtgärder som
Utmaningen i morgondagens bostadspolitik ligger i att syftar till att skapa förutsättningar för ekonomiskt, kultulåta olikheterna vara en styrka. Det förutsätter decentrali- rellt och socialt växande Sverige. Det som krävs på natiosering av ansvaret för bostadspolitik och samhällsplane- nell nivå är åtgärder för ett bättre utbildningssystem och ring. Här är den kommunala självstyrelsen en viktig prin- en flexiblare arbetsmarknad. Det är väsentligt att männiscip. Det som är bra för Stockholm behöver inte vara bra korna själva tillåts släppa loss sin skaparkraft. Lokalt varken för Lycksele eller Arvika. Exempelvis måste för- näringsliv, föreningsliv, studieförbund, invandrarföreningsäljningen av allmännyttan få beslutas av var kommun för ar, kyrkor, boendegrupper och andra lokala aktörer spelar sig, inte genom statliga prövningar. Vi tror inte heller på en viktig roll för gemenskap och delaktighet. Bättre möjatt fler planer för bostadsförsörjning löser några problem ligheter för invandrare är inte minst viktigt. Den mest på bostadsmarknaden. centrala integreringsfaktorn är att skapa förutsättningar
För att få igång byggandet där bostäder efterfrågas behövs för att personer med utländsk bakgrund får jobb. Problem förändringar och förenklingar. Plan- och byggprocessen med andra former av marginalisering t ex hemlöshet måste reformeras. Beskattningen av byggande och boende kommer man till rätta med först då den lokala och natiomåste sänkas. Bl a måste den betungande fastighetsskatten nella nivån samverkar så att beslut på respektive nivå ger ses över och på sikt avvecklas. Större möjligheter att utnytt- synergieffekter. ja strandnära områden för bebyggelse måste införas inte minst för att den regionala utvecklingen skall kunna stärkas. LOKALA INVESTERINGSPROGRAM FÖR EKOLO-
Subventioner och prisregleringar har på många håll lett GISK HÅLLBARHET till långa köer och en omfattande svart marknad. För att det Det finns fog för att kritisera stödet till lokala investeskall kunna vara möjligt att bygga och förvalta hyresrätter ringsprogram. Ett stöd som vi hela tiden sagt nej till. Såväl även i framtiden måste en friare hyressättning tillåtas, sär- miljönyttan som sysselsättningseffekterna har ifrågasatts skilt i nyproduktionen. Vi tror att en varierad bostadsmark- och ett flertal utredningar har också visat att programmen nad – där människor själva väljer hyres- bostadsrätts- eller inte haft avsedd effekt. Inte minst har starka invändningäganderättslägenhet eller eget hem – fungerar bäst utan ar rests mot Regeringens sätt att efter eget gottfinnande subventioner och allehanda regleringar. fördela pengarna. Vi anser att utveckling till ett hållbart
samhälle i stället bör integreras inom befintliga verksam- INTEGRATION OCH ÖKAD DELAKTIGHET I heter.
UTSATTA OMRÅDEN
Insatser för integration och ökad delaktighet bör bestå av en kombination av flera slags åtgärder såväl från den lokala som den nationella nivån.
Kommittédirektiv
Nationalkommitté för genomförande och vidareutveckling av Agenda 21 och Habitatagendan Dir. 2000:48
Beslut vid regeringssammanträde den 15 juni 2000.
Sammanfattning av uppdraget
En nationalkommitté tillkallas för att ytterligare förankra, samordna och utveckla arbetet med Sveriges åtaganden inom Agenda 21 och Habitatagendan. Uppdraget innebär att nationalkommittén skall överta den nuvarande samordnarens uppgifter.
Nationalkommittén skall samordna det svenska arbetet med dels Agenda 21 och hållbar utveckling, dels de åtaganden som ryms inom Habitatagendan. I uppdraget ingår att lämna underlag till redovisningen till FN:s uppföljningsmöten om Habitatagendan år 2001 och om Agenda 21 år 2002. I uppdraget ingår också att följa och stimulera det fortsatta Habitat- och Agenda 21-arbetet och därvid på lämpligt sätt samarbeta med berörda myndigheter, kommuner, ideella organisationer och med näringslivet. Vidare ingår att ta del av relevanta delar av de lokala investeringsprogrammen, de lokala utvecklingsavtalen, de regionala tillväxtavtalen samt av arbetet inom Agenda 21 för Östersjöområdet — Baltic 21 och av det arbete inom EU som rör hållbar stadsutveckling. Biståndets roll för hållbar utveckling skall tas i beaktande.
Den rådgivande referensgruppen Forum för ekologisk omställning (FORUM-gruppen) skall ersättas av en rådgivande expertgrupp.
Senast den 15 oktober 2000 skall kommittén till regeringen lämna en lägesredovisning av sin arbetsplanering. Underlag till de aktuella extra möten som FN:s generalförsamling anordnar skall lämnas senast den 15 april 2001 respektive den 1 april 2002. En samlad slutrapport med förslag till riktlinjer för fortsatt arbete skall lämnas senast den 1 oktober 2002.
Bakgrund
Agenda 21 är det handlingsprogram för hållbar utveckling som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992 (UNCED). Agenda 21 ger rekommendationer för arbetet med hållbar utveckling, vilket innefattar ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter.
Habitatagendan, dvs. den agenda som antogs vid FN:s världskonferens i Istanbul år 1996 (Habitat II), är ett handlingsprogram som fokuserar på frågor kring främjande av hållbar utveckling i boende, bebyggelse och städer.
I det internationella arbetet betonas särskilt betydelsen av samverkan på global, nationell och lokal nivå. Dessutom blir det allt tydligare att arbetet för hållbar utveckling måste involvera olika aktörer – kommittén bör aktivt verka för att utveckla samarbetet med både det civila samhället och näringslivet på alla nivåer. FN:s extra generalförsamling kommer vid sitt möte i juni 2001 att följa upp Habitatagendans genomförande. En tioårsöversyn av Agenda 21 och ett globalt toppmöte på högsta politiska nivå kommer att anordnas 2002 för att följa upp Riokonferensen.
Regeringen tillkallade den 2 april 1998 en särskild samordnare (M 1998:04) med uppgift att samordna det lokala Agenda 21-arbetet (dir. 1998:25). Dennes huvudsakliga arbetsuppgifter har varit att samordna kommuners och andra lokala aktörers arbete, sprida erfarenheter och information om metoder och arbetssätt, förmedla förslag till förändringar till myndigheter m.fl. samt att följa det internationella arbetet med den lokala Agenda 21-processen. En av regeringen tillkallad referensgrupp, Forum för ekologisk omställning (FORUM-gruppen), har biträtt samordnaren i hans arbete.
Samordnaren fick genom regeringsbeslut den 8 april 1999 genom tilläggsdirektiv (dir. 1999:37) i uppdrag att samordna också de svenska åtaganden som ryms i Habitatagendan och den svenska nationalrapporten till Habitat II-konferensen i Istanbul 1996 om boende, bebyggelse och stadsutveckling (SOU 1996:48).
Sverige har anslutit sig till de mål, principer och rekommendationer som finns i Habitatagendan, vilket bl.a. konstateras i den bostadspolitiska propositionen Bostadspolitik för hållbar utveckling (prop. 1997/98:119, bet. 1997/98: BoU10, rskr. 1997/98:306). I rapporten inför den ovannämnda Istanbul-konferensen utpekades särskilt åtta insatsområden från bostadspolitik och integrationspolitik till kretsloppsanpassning och förnyelse av särskilt utsatta områden, planering och lokal demokrati.
I den bostadspolitiska propositionen framhöll regeringen att en av bostadspolitikens viktigaste uppgifter är att bidra till omställningen till ett hållbart samhälle. Bostäder, både de befintliga och de som byggs, skall anpassas efter dagens och morgondagens krav på en socialt och ekologiskt hållbar miljö.
Riksdagen har beslutat om 15 miljökvalitetsmål (prop. 1997/98:145 Svenska miljömål – Miljöpolitik för ett hållbart Sverige, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183) som rör den byggda miljön och som har direkta beröringspunkter med Agenda 21- och Habitatfrågorna. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innebär att städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Miljökvalitetsmålet skall medverka till en god regional och global miljö.
Miljökvalitetsmålen och andra av riksdagen uppsatta mål skall vara vägledande för fysisk planering och samhällsbyggande. Genom samverkan över sektorsgränserna i samhällsplaneringen skall statliga och kommunala myndigheter främja en ekologiskt och socialt hållbar utveckling och en god livsmiljö för alla.
I regeringens skrivelse till riksdagen om Sveriges internationella samarbete för hållbar utveckling (skr 1996/97:2) presenteras uppföljningen av Riokonferensen vad beträffar biståndet och arbetet med det femte biståndspolitiska målet, som anger att det svenska biståndet skall bidra till ”en framsynt hushållning med naturresurser och en omsorg om miljön”. Detta arbete bedrivs bilateralt med våra samarbetsländer genom Sida, men också multilateralt genom FN-systemet och Bretton Woods-institutionerna.
Utvecklingen sedan 1997 i sammandrag
I Sverige fick arbetet med Agenda 21 tidigt en lokal inriktning genom att landets kommuner tillsammans med organisationer, näringsliv och enskilda medborgare började samverka kring olika miljöfrågor. Cirka 60 procent av landets kommuner har drivit processen ända till ett formellt antagande av ett Agenda 21-program. Inför uppföljningen av Rio-konferensen i New York år 1997 utarbetades en nationalrapport ”Fem år efter Rio” (SOU 1997:105) med en redovisning av det arbete som ägt rum sedan år 1992. Vid femårsöversynen av Riokonferensen beslöts också att alla länder skall utarbeta en nationell strategi för hållbar utveckling senast år 2002. Det innebär att det lokala arbetet med Agenda 21 nu behöver förstärkas genom en övergripande strategi som beaktar alla aspekter av hållbar utveckling och som knyter samman lokal och nationell verksamhet med regionalt och internationellt samarbete.
Resultaten vid Habitat II-konferensen i Istanbul 1996 har utvecklats vidare och arbetet inriktas nu på en samordning med Agenda 21-arbetet. Samordnaren har genomfört ett stort antal regionala konferenser samt medverkat i utställningar och mässor bl.a. arrangerade av Föreningen för Agenda 21 och Hållbar utveckling. Regeringen har genom beslut den 22 december 1999 uppdragit åt Boverket att följa och utveckla arbetet med att genomföra Habitatagendan samt att utveckla en strategi för integrering av planering och hushållning med markresurser. En slutredovisning av detta uppdrag skall lämnas senast den 31 december 2000.
Tillkallande av Nationalkommittén
Nationalkommittén tillkallas för att ytterligare förankra, sam-ordna och utveckla arbetet med Sveriges åtaganden inom Agenda 21 och Habitatagendan. Den rådgivande referensgrupp, Forum för ekologisk omställning (FORUM-gruppen), som regeringen tillkallat för arbetet, ersätts av en rådgivande expertgrupp.
Uppdraget
Uppdraget innebär att nationalkommittén skall överta den särskilde samordnarens uppgift att samordna det svenska arbetet med att fullfölja de åtaganden som ryms i Agenda 21 och Habitatagendan. Uppdraget innebär att:
• lämna underlag till regeringen för redovisningen av Habitatagendans genomförande i anslutning
till generalförsamlingens extra möte 2001 om uppföljning av Habitat II i Istanbul 1996, • lämna underlag till regeringen i anslutning till generalförsamlingens uppföljning 2002 av 1992
års FN-konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro, • biträda regeringen vid framtagandet av den nationella strategi för hållbar utveckling, som skall
lämnas till FN år 2002, • ta del av arbetet med att integrera miljöhänsyn i biståndsverksamheten.
Prioriterade områden
Agenda 21 och Habitatagendan spänner över i stort sett alla samhällsområden. Det blir därför, särskilt när det gäller att ta fram underlaget enligt ovan, nödvändigt för kommittén att prioritera vad som skall tas upp till behandling. Arbetet bör inriktas på följande områden: 1. Kopplingen mellan Agenda 21-arbetet och den lokala samhällplaneringen. I arbetet för hållbar
utveckling måste även dess sociala del uppmärksammas. Agenda 21 och Habitatprocessen bör
samordnas i detta syfte. Boverkets och Integrationsverkets aktiviteter liksom arbetet inom Baltic
21 och Storstadsdelegationen (S 1994:03) är särskilt viktiga i detta sammanhang. Arbetet för att
förebygga brott är väsentligt inte minst i s.k. utsatta bostadsområden.
2. Bostadssociala frågor. Erfarenheterna från lokalt arbete med förnyelse av bostadsområden bör tas
till vara. Rätten till rimligt boende var en viktig fråga i det svenska förberedelsearbetet inför
Istanbulkonferensen år 1996. Frågan är av central betydelse i det globala samarbetet. Ett erfa-
renhetsutbyte med den globala kampanjen ”Secure tenure” som drivs av FN:s center för boende,
bebyggelse och stadsutveckling i Nairobi (Habitat-centret) bör ske.
3. Inflytande- och demokratifrågor, inte minst när det gäller ungdomar och personer med invan-
drarbakgrund. Demokratiutredningens (SB 1997:01) rapporter och projekt i olika kommuner ger
flera uppslag i dessa ämnen. Samverkan bör ske med Demokratidelegationen, som samordnar
projektet ”Tid för demokrati”. Kommundemokratikommitténs arbete (dir 1999:98) bör följas. Ett
erfarenhetsutbyte med den globala kampanjen ”Urban governance” som drivs av FN:s center för
boende, bebyggelse och stadsutveckling i Nairobi (Habitatcentret) bör ske.
4. Näringslivets roll i arbetet för hållbar utveckling är av central betydelse inte minst när man arbe-
tar internationellt. Uppmärksamhet bör ges bl.a. åt det fortsatta arbetet med de lokala investe-
ringsprogrammen, liksom åt vidare arbete med utveckling av uppförandekoder.
5. Sambandet mellan Agenda 21, samhällsplanering och folkhälso- och trygghetsfrågor.
Erfarenheterna från det arbete som har genomförts av den Nationella folkhälsokommittén (S
1995:14) bör tas till vara.
Av generell betydelse i detta sammanhang blir att beakta biståndets roll i arbetet med hållbar utveckling. Miljöproblemen är till sin karaktär gränsöverskridande, vilket kräver internationellt samarbete.
Kvinnors och mäns lika rätt till en rättvis och hållbar utveckling gör vidare jämställdhet till en viktig dimension i arbetet med Agenda 21 och Habitat. Detta perspektiv måste utvecklas och stärkas genom spridande av metoder och goda exempel där även internationella erfarenheter tas tillvara.
Klimat och hållbar utveckling
En av de stora framtidsfrågorna med avgörande betydelse för utvecklingen är hur den s.k. växthuseffekten skall kunna bromsas. Klimatpolitiken blir av central betydelse för möjligheten att uppnå en hållbar utveckling. Den har nära kopplingar till en hållbar ekonomisk tillväxt och ökad välfärd liksom till en god miljö. Nationalkommittén bör därför följa klimatpolitikens fortsatta utveckling utifrån bl.a. Klimatkommitténs betänkande Förslag till svensk klimatstrategi (SOU 2000:23). Konventionen om biologisk mångfald, konventionen om ökenspridning, liksom det internationella samarbetet på skogsområdet, har också en nära koppling till arbetet för hållbar utveckling både i Sverige och internationellt.
Kommittén bör vidare ta del av resultaten av det arbete som sker inom Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) samt inom Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet. Det faktum att Agenda 21 och Habitatagendan berör så många samhällssektorer gör att samarbetet med berörda myndigheter blir av stor vikt. Vidare bör kommittén samråda med Integrationsverket om den nationella utvärderingen av de lokala utvecklingsavtalen, som verket ansvarar för.
Övrigt
Definitionen av hållbar utveckling innefattar tre dimensioner, förutom den ekonomiska och ekologiska även den sociala. Ibland lägger man till även en institutionell dimension: den som bl.a. handlar om medborgarnas delaktighet. De två senare dimensionerna bör i samband med Agenda 21 och Habitatarbetet betonas mer än vad som hittills skett i Sverige. Ett systematiskt framlyftande av dessa delar av arbetet för hållbar utveckling kan innebära en förnyelse av miljöarbete och förändringsarbete på olika nivåer. Kommittén bör i sitt uppdrag verka för att så sker.
Härutöver skall kommittén
• följa och stimulera det fortsatta lokala Agenda 21-arbetet och därvid på lämpligt sätt samarbe-
ta med kommuner, ideella organisationer och näringsliv, • fortlöpande samverka med de myndigheter och övriga berörda, som har viktiga uppgifter i
anslutning till arbetet med Habitatfrågorna och Agenda 21 (samverkan bör ske med kommit-
tén för Allmännyttiga bostadsföretag och bostadssocial utveckling (dir 1999:10) i dess arbete
med boendesociala och inflytandefrågor), • ta del av de framväxande resultaten av arbetet med de lokala investeringsprogrammen, de
lokala utvecklingsavtalen och med regionala tillväxtavtal i syfte att bidra till samordning mel-
lan det Agenda 21- och Habitatorienterade arbetet för hållbar utveckling och den regionala
utvecklingsplaneringen, • ta del av resultaten av arbetet inom Agenda 21 för Östersjöområdet – Baltic 21 samt samver-
ka med sektorerna särskilt inom stadsutvecklingssamarbetet, samt • ta del av resultaten av det arbete inom EU som rör bl.a. hållbar stadsutveckling och som har
viktiga beröringspunkter med Habitatagendan och Agenda 21.
Redovisning av uppdraget
Nationalkommittén skall senast den 15 oktober 2000 lämna en lägesredovisning med förslag till arbetsplanering m.m. mot bakgrund av dessa direktiv.
En samlad redovisning, som skall utgöra underlag för den rapport som Sverige skall lämna till FN vid 2001 års uppföljning av 1996 års Istanbulkonferens (Habitat II), skall lämnas senast den 15 april 2001.
En samlad redovisning, som skall utgöra underlag för den rapport som Sverige skall lämna till FN vid 2002 års uppföljning av 1992 års Rio-konferens, skall lämnas senast den 1 april 2002. Denna redovisning skall förutom rapportering om genomförandet av Agenda 21 även beakta arbetet med de s.k. Rio-konventionerna, dvs. Klimat-konventionen, Konventionen om biologisk mångfald och Konventionen för att bekämpa ökenspridning. Vidare skall det arbete som bedrivits med utgångspunkt i de s.k. Skogsprinciperna beaktas.
Kommittén bör härutöver planera för en samlad slutrapport angående Agenda 21 och Habitatagendan. Denna rapport bör dels utvärdera det lokala och nationella arbete som genomförts i Sverige under de tio år som då gått sedan 1992 års Rio-konferens, dels innehålla förslag till riktlinjer för det fortsatta arbetet på området. Även internationella erfarenheter och utmaningar bör redovisas. Slutrapporten skall lämnas till regeringen senast den 1 oktober 2002.
(Miljödepartementet)
Kommittédirektiv
Tilläggsdirektiv till Nationalkommittén för genomförande och vidareutveckling av Agenda 21 och Habitatagendan (M2000:02)
Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2001.
Sammanfattning av tilläggsuppdraget
Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat (M 2000:02) får nu ett tilläggsuppdrag som tar fasta på kommande insatser inför världstoppmötet i Johannesburg år 2002 (World Summit on Sustainable Development, WSSD). I tilläggsuppdraget ingår att vidareutveckla underlag kring frågor som rör hållbart nyttjande och skydd av naturresurser, miljö och hälsa, globaliseringen och hållbar utveckling, hunger och undernäring, goda, effektiva och demokratiska styrformer på alla nivåer samt frågor kring utbildning, vetenskap och teknologi.
Med ändring av tidigare utfärdade direktiv (dir. 2000:48) skall Nationalkommittén senast den 31 januari 2003 ha slutfört sitt arbete och till regeringen överlämna sin samlade slutrapport om hur det svenska arbetet med Agenda 21 och Habitatagendan bedrivits sedan 1992 års FN-konferens i Rio de Janeiro respektive 1996 års FN-konferens i Istanbul.
Bakgrund
Genom ett beslut av regeringen den 15 juni 2000 tillkallades en nationalkommitté för genomförande och vidareutveckling av Agenda 21 och Habitatagendan (dir. 2000:48). Kommittén har antagit namnet Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat. I kommitténs uppgifter ingår att samordna det svenska arbetet med Agenda 21 och hållbar utveckling samt med de åtaganden som följer av Habitatagendan. Vidare skall Nationalkommittén lämna regeringen underlag till FN:s uppföljningsmöten om Habitatagendan år 2001 (Istanbul+5) och om Agenda 21 vid världstoppmötet i Johannesburg år 2002. Den uppgift som rör redovisningen till konferensen Istanbul+5 är fullgjord genom den svenska nationalrapporten till FN:s generalförsamlings extra möte (Istanbul+5) i New York den 6-8 juni 2001.
Sedan kommitténs ursprungliga direktiv antogs har förberedelseprocessen inför
Världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg den 26 augusti-4 september 2002 börjat ta fastare form. Förutsättningar såsom dagordning för mötet, förberedelseprocessens uppläggning och skilda regioners önskemål om prioriterade teman är nu bättre kända. FN:s generalförsamling beslutade i december 2000 (A/55/199) att genomföra tioårsuppföljningen av Rio-konferensen i form av ett toppmöte och att Kommissionen för hållbar utveckling (CSD) skall fungera som förberedande kommitté.
Världstoppmötet om hållbar utveckling förbereds i två steg: • Översyn och utvärdering av genomförandet av Agenda 21, • Identifiering av vilka åtgärder som är nödvändiga för att möta de nya utmaningar som världs-
samfundet står inför tio år efter Riokonferensen.
Inför världstoppmötet i Johannesburg har förberedande överläggningar och konferenser ägt rum i EU-kretsen samt i anslutning till ECE-regionens högnivåmöte i Genève den 24-25 september 2001 (FN:s ekonomiska kommission för Europa, ECE). Inom ECE-regionen har man kommit överens om att utrotning av fattigdom och framväxten av hållbara produktions- och konsumtionsmönster bör vara övergripande mål inför världstoppmötet. Finansiering av åtgärder för en hållbar utveckling anges som en avgörande fråga inom dessa teman. Vidare anges att jämställdhetsfrågor bör beaktas i alla förberedelser för toppmötet.
Med utgångspunkt i dessa mål bör, enligt ECE-regionen, följande fem områden prioriteras: • hållbart nyttjande och skydd av naturresurser, • klargörande av sambanden mellan miljö och hälsa, • behovet av att få globaliseringen att utvecklas i riktning mot en hållbar utveckling, • stärkande av goda, effektiva och demokratiska styrformer på alla nivåer, • frågor kring utbildning, vetenskap och teknologi.
Tilläggsuppdraget
Nationalkommittén får nu i uppdrag att inför världstoppmötet i Johannesburg belysa svenska erfarenheter och perspektiv när det gäller de övergripande mål och prioriterade områden som ECE-regionen kommit överens om. Som en del i arbetet med att belysa fattigdomsbekämpning och hållbara produktions- och konsumtionsmönster bör kommittén också beröra frågan om hunger och undernäring. Detta blir särskilt viktigt tillsammans med de befintliga direktivens prioritering av den lokala samhällsplaneringen, inflytande- och demokratifrågor samt när det gäller näringslivets roll i arbetet för hållbar utveckling. Nationalkommittén, som i sitt arbete skall
inhämta underlag från berörda departement, kommittéer och myndigheter, bör särskilt ta del av resultaten i Arbetsgruppen för en samlad globaliseringspolitik under handelsministerns ledning samt i utredningen Globkom – Om Sveriges politik för global utveckling (UD 1999:04).
En viktig uppgift för Nationalkommittén blir att stimulera till ett aktivt deltagande från organisationer och aktörer som har ett engagemang i för kommittén relevanta frågor. Av särskild betydelse blir att i samverkan med Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) följa och ta till vara pågående aktiviteter inom forskarsamhället i anslutning till hållbar utveckling.
Redovisning av tilläggsuppdraget
Nationalkommittén skall senast den 30 april 2002 till regeringen lämna en samlad redovisning som skall utgöra underlag för den rapport som Sverige skall lämna inför världstoppmötet i Johannesburg. Dessförinnan skall Nationalkommittén senast den 31 januari 2002 redovisa en preliminär sammanställning av de svenska erfarenheterna från genomförandet av Agenda 21.
Den samlade slutrapporten om det svenska arbetet med Agenda 21 och Habitatagendan skall redovisas senast den 31 januari 2003.
(Miljödepartementet)
Slutbetänkande från Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat (SOU2003:31)
En hållbar
Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat har haft regeringens uppdrag att förankra och vidareutveckla arbetet med Agenda 21 och Habitat i Sverige. Kommittén har också haft i uppdrag att följa och lämna underlag till FN:s uppföljningsmöte kring Habitatagendan år 2001 (Istanbul+5) samt till världstoppmötet i Johannesburg år 2002, tio år efter den stora FN-konferensen i Rio de
framtid
Janeiro om miljö och utveckling. Inför båda dessa uppföljningsmöten har kommittén lagt fram nationalrapporter med redovisning av svenska erfarenheter samt synpunkter på det fortsatta arbetet kring Agenda 21, Habitat och hållbar utveckling.
En hållbar framtid i sikte i sikte
Nationalkommittén redovisar i detta slutbetänkande sin syn på hur arbetet inom dessa områden har bedrivits och kan utvecklas vidare. Redovisningen tar sin avstamp i det internationella arbetet på området men kommittén inriktar sina överväganden mot främst nationell och lokal nivå. Sedan Riokonferensen har över 70 procent av landets kommuner antagit en plan eller ett program för Agenda 21 i fullmäktige. Det gäller nu att tillföra ny energi i det fortsatta arbetet så att antagna program och planer också förs fram till genomförande. Nationalkommittén lägger fram 12 förslag, som vilar på nyckelbegrepp som underifrånperspektiv, sektorsintegrering, samverkan, stöd och stimulans.
Välkommen! Pris/10 km Etanol 2,43 Biogas 2,37 Vätgas 2,45 El 2,39
Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat
Slutbetänkande från Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat (SOU 2003:31)