Reformerad indirekt beskattning m.m.

Skatteutskottets betänkande 1989/90:SkU31

Reformerad indirekt beskattning m.m.

1989/90

SkU31

Sammanfattning

1991 års skattereform innebär genomgripande principiella ändringar i skattesystemet och innehåller också många detaljbetonade frågor. En kort sammanfattning är att flertalet inkomsttagare kommer att betala enbart kommunal inkomstskatt. Samtidigt breddas underlaget för såväl inkomstbeskattningen som den indirekta beskattningen för att finansiera lättnaderna i den statliga inkomstskatten och vissa kompletterande åtgärder på social-, utbildning^-, jordbruks- och bostadsdepartementens områden. Åtgärderna inriktas på att fl en enhetlig och effektiv beskattning och att uppfylla fördelningspolitiska mål.

Ett lörsta steg genomfördes hösten 1989 (prop. 1989/90:50, bet.

SkUlO). De då beslutade ändringarna innebär att reformen till ungefär en tredjedel får sin verkan fr.o.m. 1991 års taxering. Väsentliga delar av nyheterna på företagsbeskattningens område tillämpas också vid 1990 års taxering.

I propositionerna 1989/90:110 och lil, som utskottet nu behandlar parallellt i betänkandena 1989/90:SkU30 och 31 tillsammans med aktuella motioner på skatteområdet, redovisar regeringen det andra steget på skattereformen.

Proposition lil, som behandlas i detta betänkande, avser den indirekta beskattningen och innehåller förslag om en breddad mervärdeskatt, en ny koldioxidskatt, en ny svavelskatt, slopandet av ett antal punktskatter och en halvering av omsättningsskatten på aktier. Proposition 110 innehåller förslagen på inkomst- och företagsbeskattningens område.

Utskottet tillstyrker förslagen i proposition lil. Två ändringar av betydelse föreslås dock när det gäller mervärdebeskattningen. Undantaget för vissa kultur- och nöjesevenemang föreslås utvidgat till cirkusföreställningar och konserter. Vidare föreslås den nya mervärdebeskattningen av persontransporter kompletterad med en rätt för den som bedriver sådan verksamhet att dra mervärdeskatt som erläggs vid förvärv av personbil för verksamheten.

Vid betänkandet har fogats ett stort antal reservationer och särskilda yttranden.

1 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 31

1989/90:SkU31

Proposition 1989/90:111

I propositionen föreslås en omfattande reformering av de indirekta skatterna, dvs. mervärdeskatten och punktskatterna.

Mervärdeskatten föreslås utvidgad till en generell och enhetlig beskattning av i princip all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster. Endast enstaka undantag från skatteplikten behålls enligt förslaget. De s.k. reduceringsreglerna som tillämpas på bl.a. byggnadsentreprenader föreslås slopade. Nya regler föreslås för de statliga myndigheterna samt för primär- och landstingskommunernas ställning inom mervärdeskattesystemet.

Redovisningsordningen för mervärdeskatten ändras så att redovisning av skatten skall ske för all skattepliktig omsättning utan någon nedre gräns. Om den skattepliktiga omsättningen inte överstiger 200 000 kr. per år skall dock redovisningen ske i den skattskyldiges inkomstdeklaration. Mervärdeskatt föreslås tas ut även vid import av vissa tjänster. Importören skall redovisa skatten till skattemyndigheten.

På mervärdeskatteområdet föreslås i övrigt bl.a. en teknisk omläggning när det gäller angivande av beskattningsvärde, upphävande av vissa bemyndiganden samt beslut som meddelats med stöd av dessa, regler om uttagsbeskattning när det gäller vissa fastighetstjänster och personalrestauranger samt vissa inskränkningar i beskattningens omfattning när det gäller gravöppning och gravskötsel.

En koldioxidskatt på vissa oljeprodukter, kol, naturgas, gasol och bensin föreslås införd. För flygbränsle föreslås att skatten tas ut i den ordning som gäller enligt lagen om miljöskatt på inrikes flygtrafik. Samtidigt föreslås den allmänna energiskatten på olja, kol, naturgas och sådan gasol som används för annat ändamål än drift av motorfordon reducerad med 50 %. Skatten på eldningsolja, motorbrännolja och viss fotogen differentieras med hänsyn till produktens innehåll av bl.a. aromatiska kolväten. Den särskilda skatten för oljeprodukter, kol och bensin föreslås slopad och omvandlad till allmän energiskatt resp. bensinskatt. Den föreslagna energiskatten och koldioxidskatten innebär sammantaget en skattehöjning på vanlig eldningsolja med 182 kr. per mJ, på kol med 390 kr. per ton, på naturgas med 360 kr. per 1 000 m*och på sådan gasol som inte används för drift av motorfordon med 645 kr. per ton.

Vissa andra ändringar av den allmänna energiskatten föreslås också, bl.a. vad gäller undantag från skatteplikt för s.k. reservkraft, vissa avdragsregler samt beskattningsreglerna för industriell kraftvärmeproduktion.

En skatt på svavel i kol, torv och olja föreslås också införd.

En rad punktskatter föreslås avskaffade. Det gäller den särskilda varuskatten på kemisk-tekniska preparat, choklad och konfektyrer, dryckesskatten på läskedrycker och bordsvatten, skatten på videobandspelare och vissa kassettband samt stämpelskatten vid förvärv av skepp.

Ändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1991. Punktskatterna slopas dock enligt förslaget den 1 januari 1993. De nya reglerna om statliga myndigheters ställning inom mervärdeskattesystemet föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.

I propositionen föreslås slutligen att omsättningsskatten på aktier m.m. halveras för omsättning som sker efter utgången av år 1990.

I proposition 1989/90:111 föreslår regeringen (finansdepartementet) att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

2. lag om upphävande av vissa författningar på mervärdeskatteområdet,

3. lag om särskilt bidrag till kommuner,

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5. lag om ändring i taxeringslagen (1990:000),

6. lag om ändring i lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

7. lag om koldioxidskatt,

8. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

9. lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt,

10. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

11. lag om ändring i lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik,

12. lag om svavelskatt,

13. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgjfter,

14. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

15. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefbrdringar m.m.,

16. lag om upphävande av lagen (1941:251) om särskild varuskatt,

17. lag om upphävande av lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol,

18. lag om upphävande av lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

19. lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,

20. lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt,

21. lag om upphävande av lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare,

22. lag om upphävande av lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband,

23. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,

24. lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper.

Lagförslagen har följande lydelse.

1989/90:SkU31

3 Propositionens lagförslag

1989/90:SkU31

1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om mervärdeskatt1 dels att 10—12 och 78 §§ samt anvisningarna till 6, 10 och 11 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 1-5, 6-8, 13-19, 22,49, 51, 58, 59,73 och 76b §§, anvisningarna till 1 §, punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 2§, anvisningarna till 2a, 5, 8, 14, 16, 17, 19 och 22 §§ samt rubriken närmast före 58 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 18a, 21 och 60§§, av följande lydelse, dels att rubriken närmast före 22 § flyttas till närmast före 21 §.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1§

Mervärdeskatt erläggs enligt bestämmelserna i denna lag till staten vid omsättning inom landet och vid import.

(Se vidare anvisningarna.)

2§-

Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter

1) skattepliktig vara eller tjänst,

Mervärdeskatt erlägges enligt bestämmelserna i denna lag till staten vid omsättning inom landet och vid införsel samt, när regeringen förordnar därom, vid utförsel.

2) vara som anges i 8 § 1 -5, tjänst som anges i 10 § första stycket och avser vara som nu nämnts eller tjänst som anges i 11 § I, 4 eller 10.

Skattskyldig är vidare den som i yrkesmässig verksamhet omsätter sådan vara eller tjänst som anges i första stycket genom export.

Regeringen kan efter ansökan förordna om skattskyldighet tills vidare för omsättning av annan tjänst än sådan som anges i 10 $ första stycket eller 11 §.

Skattemyndigheten kan efter ansökan av fastighetsägare besluta att denne tills vidare skall vara skatt I

Lagen omtryckt 1979:304.

Senaste lydelse av

lagens rubrik 1974:885 10 § 1986:1289

II § 1989:1027

anvisningarna till 10 § 1989:1027 och proposition 1989/90:74 anvisningarna till 11 § 1989:1027.

: Senaste lydelse 1989:1027 och proposition 1989/90:74.

2) vara eller tjänst som anges i 8 § 9, 12, 14 och 16.

Skattskyldig är vidare den som i yrkesmässig verksamhet omsätter sådan vara eller tjänst som anges i första stycket genom export. Skattskyldig är också i de fall som anges i 60 § den som importerar tjänst.

Skattemyndigheten kan efter ansökan av fastighetsägare besluta att denne skall vara skattskyldig för ut -

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skyldig för uthyrning helt eller delvis av sådan byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet enligt denna lag för stadigvarande användning i verksamhet som medför skattskyldighet. Vad nu har sagts tillämpas även i fråga om upplåtelse av bostadsrätt.

Överlåts fastighet som avses i fjärde stycket eller del därav utan vederlag inträder förvärvaren på tillträdesdagen i den tidigare ägarens ställe vad gäller rättigheter och skyldigheter enligt denna lag.

När särskilda skäl föreligger, kan skattemyndigheten besluta att den som påbörjat verksamhet tills vidare skall vara skattskyldig redan innan skattskyldighet enligt första eller andra stycket föreligger.

Om skatt vid införsel föreskrives i 58 och 59 SS.

hyrning helt eller delvis av sådan byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet enligt denna lag för stadigvarande användning i verksamhet som medför skattskyldighet. Detsamma gäller vid uthyrning åt staten eller en kommun, även om uthyrningen sker för verksamhet som inte medför skattskyldighet. Vad som har sagts om uthyrning tillämpas även i fråga om upplåtelse av bostadsrätt.

Överlåts fastighet som avses i tredje stycket eller del därav utan vederlag inträder förvärvaren på tillträdesdagen i den tidigare ägarens ställe vad gäller rättigheter och skyldigheter enligt denna lag.

När särskilda skäl föreligger, kan skattemyndigheten besluta att den som påbörjat verksamhet skall vara skattskyldig redan innan skattskyldighet enligt första eller andra stycket föreligger.

(Se vidare anvisningarna.)

2a§3

Med export förstås enligt denna lag att vara levereras eller tjänst tillhandahålls utom landet.

Som export räknas även, om inte annat följer av anvisningarna, leverans av vara inom landet

Som export räknas även, om inte annat följer av sjunde stycket eller anvisningarna, leverans av vara inom landet

1) om direkt utförsel av varan ombesörjs av speditör eller fraktförare,

2) till utländsk företagare, som hämtar varan här i landet för direkt utförsel, om varan är avsedd för verksamhet som företagaren bedriver i utlandet,

3) i frihamn om varan ej är avsedd att användas i frihamnen,

4) till fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik eller för bruk eller omsättning på sådant fartyg eller luftfartyg,

5) för försäljning i exportbutik enligt 46 § andra stycket tullagen (1987:1065),

6) om varan är personbil eller motorcykel som vid leveransen är införd i exportvagnsförteckning.

Som export räknas även, om inte annat följer av anvisningarna, tillhandahållande av

1) tjänst som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik eller tjänst som avser utrustning eller annan

Som export räknas även, om inte annat föijer av anvisningarna,

1) tjänst som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik, härunder inbegripet upplåtelse av hamn eller

1989/90:SkU31

' Senaste lydelse 1988:1152 och proposition 1989/90:74.

5 Nuvarande lydelse

vara för användning på sådant fartyg.

2) annan tjänst enligt 10§ första stycket 1 än uthyrning, om tjänsten avser vara, som införts till landet endast för tjänsteprestationen i fråga för att därefter utföras ur landet,

3) förmedling av vara åt utländsk uppdragsgivare,

4) transport, som ej utgör personbefordran, direkt till eller från utlandet eller förmedling av sådan transport,

5) transport eller annan skattepliktig tjänst inom landet som avser importvara eller exportvara och som speditör eller fraktförare tillhandahåller utländsk uppdragsgivare i samband med införseln eller utförseln,

6) kontroll eller analys av vara åt utländsk uppdragsgivare,

7) lagring av vara åt utländsk uppdragsgivare,

8) annonsering eller annan reklam åt utländsk uppdragsgivare,

9) tjänst enligt 10 § första stycket 5 som avser fastighet i annat land,

10) tjänst enligt 10 § första stycket 1 som innefattar produktutveckling, projektering, ritning, konstruktion eller därmed jämförlig tjänst åt utländsk uppdragsgivare,

11) upplåtelse åt utländsk användare av rätt till patent, nyttjanderätt till konstruktion eller uppfinning, som avser skattepliktig vara, samt rätt att utnyttja system eller program för automatisk databehandling,

12) automatisk databehandling åt utländsk uppdragsgivare,

Föreslagen lydelse

flygplats, eller tjänst som avser utrustning eller annan vara för användning på sådant fartyg eller luftfartyg,

2) annan tjänst än uthyrning, om tjänsten avser vara, som införts till landet endast för tjänsteprestationen i fråga för att därefter utföras ur landet,

3) förmedling av vara eller av tjänst åt utländsk uppdragsgivare,

4) transport direkt till eller från utlandet eller förmedling av sådan transport,

5) transport eller annan tjänst inom landet som avser importvara eller exportvara och som speditör eller fraktförare tillhandahåller utländsk uppdragsgivare i samband med importen eller utförseln,

6) lastning, lossning eller annan tjänst i hamn- eller flygplats verksamhet med avseende pä vara från eller till utrikes ort,

7) kontroll eller analys av vara åt utländsk uppdragsgivare,

8) lagring eller förvaring av vara åt utländsk uppdragsgivare.

9) annonsering eller annan reklam ät utländsk uppdragsgivare,

10) tjänst som avser fastighet i annat land,

11) produktutveckling, projektering, ritning, konstruktion eller därmed jämförlig tjänst åt utländsk uppdragsgivare,

12) upplåtelse eller överlåtelse åt utländsk användare av rätt till patent, nyttjanderätt till konstruktion eller uppfinning, mönsterrätt, varumärkesrätt, rätt som omfattas av lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk eller av lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild samt rätt att utnyttja sådana system och program för automatisk databehandling som inte är skyddade genom förstnämnda lag,

13) automatisk databehandling samt utarbetande av system eller program för automatisk databehandling

1989/90:SkU31

6 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

åt utländsk uppdragsgivare,

14) tillhandahållande av information åt utländsk uppdragsgivare,

15) skrivtjänst och översättningstjänst ät utländsk uppdragsgivare,

13) annan tjänst åt utländsk upp- 16) annan tjänst av ekonomisk,

dragsgivare, när tjänsten kommer juridisk, administrativ eller därmed

denne till godo endast i form av rap- jämförbar art åt utländsk uppdrags port,

protokoll eller annan handling givare.

eller på annat därmed jämförligt sätt.

Även omsättning av vara eller tjänst på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik räknas som export. Detsamma gäller reparation och leverans av vara, när tillhandahållandet sker åt utländsk företagare, som ej är skattskyldig, inom ramen för garantiåtagande som gjorts av denne.

Som export räknas vidare bärg- Som export räknas vidare bärgning och reparation av lastbil eller ning och reparation av lastbil, buss

släpvagn till lastbil eller leverans av eller släpvagn till sådant fordon eller

utrustning till sådant fordon, om for- leverans av utrustning till sådant fordonet är registrerat eller hemmahö- don, om fordonet är registrerat eller

rande i annat land och tillhandahål- hemmahörande i annat land och tilllandet sker i anslutning till fordonets handahällandet sker i anslutning till

användning för yrkesmässig varu- fordonets användning för yrkesmäs transport

här i landet. sig transport här i landet.

Har skattskyldig levererat vara här i landet till köpare som är bosatt utom landet anses leveransen, om ej annat följer av anvisningarna, ha skett genom export under förutsättning att säljaren i sina räkenskaper har antingen ett intyg, utfärdat av en av skattemyndigheten godkänd intygsgivare. sorn visar att köparen i nära anslutning till leveransen har medfört varan vid utresa ur landet, eller handling som visar att köparen i nära anslutning till leveransen har medfört varan vid inresa i annat land. Finns särskilda skäl kan skattemyndigheten medge att leverans som avses i första meningen anses ha skett genom export även om där angivna handlingar inte förekommer.

Leverans av varor till fartyg pä linjer mellan Sverige. Danmark, Finland och Norge för försäljning frän kiosk eller liknande försäljningsställe ombord räknas som export enligt andra stycket 3) eller 4) endast då fråga är om spritdrycker, vin. starköl, öl. tobaksvaror, parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel samt choklad- och konfektyrvaror.

(Se vidare anvisningarna.)

3 §4

Delägare i enkelt bolag, s.k. gruvbolag eller partrederi är skattskyldig i förhållande till sin andel i bolaget eller rederiet. Efter ansökan av samtliga delägare kan skattemyndigheten besluta att den av delägarna som dessa föreslår tills vidare skall anses som skattskyldig för bolagets eller rederiets hela skattepliktiga verksamhet.

I fråga om kommanditbolag och annat handelsbolag är bolaget skattskyl -

4 Senaste lydelse 1986:1289 och proposition 1989/90:74.

7 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

digt. Har skattskyldig avlidit är dödsboet skattskyldig!. Har skattskyldig försatts i konkurs är konkursboet skattskyldigt.

För verksamhet som bedrivs av statligt affärsverk är verket skattskyldigt. När i lagen talas om staten avses inte sådant verk.

4 §5

Skattskyldighet inträder när vara levereras, tjänst tillhandahålls eller uttag sker. Erhålls dessförinnan vederlag helt eller delvis för beställd vara eller tjänst inträder skattskyldighet för vederlaget när det inflyter kontant eller på annat sätt kommer den skattskyldige till godo, om ej annat följer av andra stycket. Vid upplåtelse av avverkningsrätt till skog inträder skattskyldighet, i de fall som avses i punkt 1 sjätte stycket av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen (1928:370), när betalning tas emot.

Skattskyldighet inträder när vara levereras, tjänst tillhandahålls eller uttag sker. Erhålls dessförinnan vederlag helt eller delvis för beställd vara eller tjänst inträder skattskyldighet för vederlaget när det inflyter kontant eller på annat sätt kommer den skattskyldige till godo, om inte annat följer av andra stycket. Vid upplåtelse av avverkningsrätt till skog inträder skattskyldighet, i de fall som avses i punkt 1 femte stycket av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370), när betalning tas emot.

Bestämmelserna i första stycket andra meningen gäller dock endast om den beställda varan eller tjänsten är skattepliktig då vederlaget erhålls.

(Se vidare anvisningarna.)

5 §6

Redovisning för mervärdeskatt sker löpande för bestämda tidsperioder (redovisningsperioder). Redovisning skall ske för varje verksamhet för sig. Driver någon flera verksamheter kan skattemyndigheten besluta att samtliga verksamheter tills vidare skall anses som en verksamhet i redovisningshänseende.

Med utgående skatt förstås sådan skatt som belöper på skattepliktig omsättning i skattskyldigs verksamhet. Med ingående skatt förstås sådan skatt som belöper på förvärv eller införsel för verksamhet.

Redovisning för mervärdeskatt sker löpande för bestämda tidsperioder (redovisningsperioder).

Redovisning skall ske för varje verksamhet för sig. En kommun skall i redovisningshänseende anses driva en verksamhet. Skattemyndigheten kan besluta om undantag från dessa bestämmelser.

Med utgående skatt förstås sådan skatt som belöper på skattepliktig omsättning i skattskyldigs verksamhet. Med ingående skatt förstås sådan skatt som belöper på förvärv eller import för skattskyldigs verksamhet.

Som utgående skatt redovisas också sådan skatt som enligt 60 § skall erläggas vid import av tjänst.

(Se vidare anvisningarna.)

5 Senaste lydelse 1990:29.

6 Senaste lydelse 1986:1289 och proposition 1989/90:74.

8 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

Redovisningsskyldighet föreligger om vederlagen för skattepliktiga varor och tjänster och, vid uttag, saluvärdena av sådana varor och tjänster (skattepliktig omsättning) för beskattningsåret överstiger 30 000 kronor. När särskilda skäl föreligger kan dock skattemyndigheten medge att skattskyldig skall vara redovisningsskyldig även i annat fall.

Sedan redovisningsskyldighet har inträtt kvarstår den till dess skattemyndigheten beslutar att den skall upphöra. Har redovisningsskyldigheten inträtt på grund av att den skattepliktiga omsättningen har överstigit 30 000 kronor för beskattningsår, skall sådant beslut meddelas när det kan antas att den skattepliktiga omsättningen varaktigt kommer att uppgå till högst 30 000 kronor.

(Se vidare anvisningarna.)

7 §8

Vara är skattepliktig om ej annat följer av 8 §.

Med vara förstås enligt denna lag materiellt ting som icke är fastighet samt gas, värme och elektrisk kraft. Som fastighet anses även byggnad, ledning, stängsel eller liknande anläggning som för stadigvarande bruk anbragts i eller ovan jord och som tillhör annan än ägaren till jorden. Som fastighet anses däremot icke egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken (industritillbehör). Som fastighet anses icke heller annan maskin, utrustning eller särskild inredning än industritillbehör, om den tillförts sådan byggnad eller del av byggnad, som är inrättad för annat än bostadsändamål och om den anskaffats för att direkt nyttjas i särskild verksamhet som bedrives på fastigheten. Sådan utrustning för vatten, avlopp, sanitet, värme, elektricitet eller liknande varmed byggnad för bostadsändamål nor -

Avvecklas en verksamhet, för vilken redovisningsskyldighet föreligger skall redovisning av skatt fullgöras till och med den redovisningsperiod under vilken avvecklingen slutförts.

Varor och tjänster är skattepliktiga om inte annat följer av 8 §.

Med vara förstås enligt denna lag materiellt ting som inte är fastighet samt gas, värme, kyla och elektrisk kraft. Som fastighet anses även byggnad, ledning, stängsel eller liknande anläggning som för stadigvarande bruk anbragts i eller ovan jord och som tillhör annan än ägaren till jorden. Som fastighet anses däremot inte egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken (industritillbehör). Som fastighet anses inte heller annan maskin, utrustning eller särskild inredning än industritillbehör, om den tillförts sådan byggnad eller del av byggnad, som är inrättad för annat än bostadsändamål och om den anskaffats för att direkt nyttjas i särskild verksamhet som bedrivs på fastigheten. Sådan utrustning för vatten, avlopp, sanitet, värme, elektricitet eller liknande varmed byggnad för bostadsändamål normalt förses

7 Senaste lydelse 1986:1289 och proposition 1989/90:74.

8 Senaste lydelse 1985:1116.

9 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

malt förses anses dock som fastighet anses dock som fastighet om utrust om

utrustningen enligt 2 kap. 2 § ningen enligt 2 kap. 2 § jordabalken

jordabalken hör till byggnad. hör till byggnad.

Växande skog, odling och annan växtlighet anses som vara vid omsättning utan samband med avyttring av marken.

Med vara likställs vidare rätt till jordbruksarrende, avverkningsrätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller annan naturprodukt, rätt till jakt, fiske eller bete, reproduktionsrätt eller annan rätt till fotografisk bild, visningsrätt eller annan rätt till kinematografisk film som avser reklam eller information, rätt till patent, nyttjanderätt till konstruktion eller uppfinning som avser skattepliktig vara samt rätt att nyttja system eller program för automatisk databehandling.

Med tjänst förstås annat som kan tillhandahållas i yrkesmässig verksamhet än vara eller fastighet.

(Se vidare anvisningarna.)

8§9

Från skatteplikt undantas

1) sjukvård, tandvård och social omsorg,

2) utbildning,

3) bank- och finansieringstjänster samt värdepappershandel och därmed jämförlig verksamhet,

4) försäkringstjänster,

5) i punkt 7 av anvisningarna angivna varor och tjänster inom kulturverksamheten,

6) överlåtelse eller upplåtelse av arrende, hyresrätt, bostadsrätt, tomträtt, servitutsrätt eller annan rättighet till fastighet eller del av fastighet om inte annat följer av anvisningarna,

7) postverkets befordran av annat än postpaket, gruppkorsband eller varor i diligenstrafiken,

8) frimärke, dock inte vid omsättning eller import i särskild för butiksförsäljning avsedd förpackning, samt sedel och mynt som är eller har varit gällande betalningsmedel, dock inte guldmynt präglade 1967 eller senare som omsätts efter sitt me 9

Senaste lydelse 1989:1027.

Från skatteplikt undantas

1) skepp för yrkesmässig sjöfart eller yrkesmässigt fiske, fartyg för bogsering, bärgning eller livräddning, luftfartyg för yrkesmässig person- eller godsbefordran samt del, tillbehör och utrustning till sådant fartyg eller luftfartyg, när varan säljs eller uthyrs till den som äger fartyget eller luftfartyget eller den som varaktigt nyttjar detta enligt avtal med ägaren eller när varan införs till landet för ägarens eller nyttjanderättshavarens räkning,

2) krigsmateriel som är underkastad utförselförbud och del till sådan krigsmateriel, när varan säljes till staten för militärt bruk eller för detta ändamål införes till landet för statens räkning,

3) läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljes till sjukhus eller införes till landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning,

4) flygbensin och flygfotogen,

5) allmän nyhetstidning,

6) periodiskt medlemsblad eller

1989/90:

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

periodisk personaltidning, när varan tillhandahålles utan vederlag eller till utgivaren, medlem eller anställd eller införes till landet under motsvarande förutsättningar, annan periodisk publikation som väsentligen framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshindrade medlemmar samt utländsk periodisk publikation av annat slag när prenumeration på sådan publikation förmedlas mellan prenumerant och utländsk utgivare eller när sådan publikation inkommer direkt till prenumerant,

8) sådant alster av bildkonst som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo,

10) varulager, inventarium och annan tillgång som tillhör verksamhet, när överlåtelse sker i samband med överlåtelse av verksamheten eller del därav, fusion eller liknande förfarande,

12) trycksak som är tullfri enligt tulltaxelagen (1987:1068) och framkallad eller enbart exponerad mikrofilm, när varan införs till landet som gåva eller annars utan vederlag, samt spritdryck, vin eller starköl och tobaksvara vid införsel till landet i den ordning som avses i 18 § 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om handel med drycker eller i 1 § andra stycket lagen (1961:394) om tobaksskatt,

13) frimärke, dock inte vid omsättning eller införsel i särskild för butiksförsäljning avsedd förpackning samt sedel och mynt som är eller har varit gällande betalningsmedel,

14) dentaltekniskprodukt, närden tillhandahålles tandläkare, dentaltekniker eller den för vilken produkten är avsedd.

tallvärde,

9) allmän nyhetstidning,

10) periodiskt medlemsblad eller periodisk personaltidning, när varan tillhandahålls utan vederlag eller till utgivaren, medlem eller anställd eller införs till landet under motsvarande förutsättningar, annan periodisk publikation som väsentligen framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshindrade medlemmar samt utländsk periodisk publikation av annat slag när prenumeration på sådan publikation förmedlas mellan prenumerant och utländsk utgivare eller när sådan publikation inkommer direkt till prenumerant,

11) införing eller ackvisition av annons i publikation av sådant slag som anges i 10,

12) framställning av publikation av sådant slag som anges i 10 samt tjänst som framställaren tillhandahåller i samband därmed,

13) Sveriges Radio-koncernens verksamhet för produktion och utsändning av radio- och televisionsprogram, i den mån verksamheten finansieras genom TV-avgiften eller statsanslag,

14) läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljs till sjukhus eller införs till landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning,

15) organ, blod eller modersmjölk från människa,

16) flygbensin och flygfotogen,

17) lotterier, däri inräknat vadhållning och andra former av spel,

18) varulager, inventarium och annan tillgång som tillhör verksamhet, när tillgången överläts i samband med överlåtelse av verksamheten eller del därav eller överläs i samband med fusion eller liknande förfarande, allt under förutsättning alt förvärvaren är skattskyldig,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

19) tjänst som avser gravöppning eller gravskötsel när tjänsten tillhandahålls av huvudmannen för allmän begravningsplats.

(Se vidare anvisningarna.)

13 Skatten utgår med nitton procent av beskattningsvärdet.

14 Beskattningsvärdet utgör

1) vid omsättning av monte ringsfärdigt hus och vid sådan uthyrning eller upplåtelse som avses i 10 § tredje stycket 60 procent av vederlaget och, vid uttag, 60 procent av saluvärdet,

2) vid omsättning av byggnads- eller anläggningsentreprenad eller annan tjänst som avser fastighet 60 procent av vederlaget och, vid uttag, 60 procent av saluvärdet, om ej annat följer av andra stycket,

3) vid annan omsättning vederlaget och, vid uttag, saluvärdet, om ej annat följer av tredje-femte styckena.

Vid omsättning av tjänst som avses i 10 § första stycket 5 utgör beskattningsvärdet 20 procent av vederlaget och, vid uttag, 20procent av saluvärdet. Motsvarande gäller vid omsättning av

1) tjänst som avser yttre ledning för vatten, avlopp, fjärrvärme, gas, olja, elektricitet, teleförbindelse, ånga eller liknande,

2) tjänst som avser väg, gata, bro, parkeringsplats,

3) tjänst som avser spåranläggning, flygfält, hamn, kanal eller annan farled,

4) tjänst som avser mark för idrottsplan, skolgård, lekplats eller liknande anläggning,

5) tjänst enligt 10 § första stycket 1 som innefattar kontroll samt projektering, ritning, konstruktion och därmed jämförlig tjänst, när tjänsten avser industritillbehör eller annan ma -

§10

Skatten utgår med 23,46 procent av beskattningsvärdet.

§"

Beskattningsvärdet utgörs av vederlaget och, vid uttag, av saluvärdet. Vid uttag för försäljning frän fartyg i fall som avses i 2a§ sjunde stycket, av andra än där uppräknade varor, skall dock beskattningsvärdet utgöras av varans inköpsvärde.

1U Senaste lydelse 1982:1184. 11 Senaste lydelse 1989:1027.

12 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skin, utrustning eller särskild inredning i byggnad, som enligt 7 § andra stycket räknas som vara.

Vid omsättning av kopior av ritningar eller motsvarande handlingar, vilka upprättats genom tjänst enligt 10 § första stycket 5 i samband med planerat eller pågående byggnadsarbete utgör beskattningsvärdet 20 procent av vederlaget och, vid uttag, 20 procent av saluvärdet.

Vid omsättning av tjänst enligt 10 § första stycket 1, som avser tvätt av textilt gods eller tvätt i förening med uthyrning av sådant gods, utgör beskattningsvärdet 60 procent av vederlaget, när tjänsten tillhandahålls staten eller kommun.

Vid omsättning av tjänst enligt 10 § första stycket 2, som innefattar undersökning av mark, utgör beskattningsvärdet 20 procent av vederlaget och, vid uttag, 20procent av saluvärdet, när tjänsten utförs i samband med planerat eller pågående byggnadsarbete.

(Se vidare anvisningarna.)

15 §12

Redovisning av skatt för viss redovisningsperiod skall omfatta affärshändelser genom vilka redovisningsskyldighet har inträtt enligt 5 a §.

Uppkommer förlust på fordran, för vilken utgående skatt har redovisats, får ett mot denna skatt svarande belopp avdragas i redovisningen för den period då förlusten uppkommer. Inflyter därefter betalning för sådan fordran skall beloppet åter upptagas i redovisningen. Återtages vara med stöd av förbehåll om återtaganderätt enligt konsumentkreditlagen (1977:981) eller lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl. får avdrag göras för vad säljaren vid avräkning gottskriver köparen för värdet av den återtagna varan, endast om det kan visas att köparen helt saknat rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till dennes förvärv av varan.

Lämnas återbäring, bonus eller annan rabatt, som icke utgörs.k. villkorlig rabatt, i efterhand och avser förmånen skattepliktig omsättning, för vilken utgående skatt redovisats, får belopp motsvarande den del av den tidigare redovisade skatten som belöpt på den utgivna förmånen avdragas i den ordning som gäller för den skattskyldiges redovisning av utgående skatt. Utges förmånen till skattskyldig skall avdraget grundas på kreditnota eller motsvarande handling. Av handlingen skall framgå minskningen av både vederlag och skatt.

Handling som avses i tredje stycket skall ligga till grund även för avdrag för annan kundkreditering som avser skattepliktig omsättning.

1989/90:SkU31

12 Senaste lydelse 1985:1116.

13 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Uthyr eller upplåter den som är skattskyldig enligt 2 § tredje stycket, inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket skattskyldighet inträtt enligt meddelat beslut, fastigheten eller del därav till annan än som anges i 2 § tredje stycket, skall beloppet av åtnjutna avdrag för ingående skatt för ifrågavarande fastighet eller del därav återföras. Sker sådan uthyrning eller upplåtelse sedan tre men inte sex år har förflutit från utgången av det kalenderår under vilket skattskyldighet har inträtt enligt meddelat beslut skall återföring göras med hälften av det belopp som nu sagts.

Uthyr eller upplåter den som är skattskyldig enligt 2 § fjärde stycket, inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket skattskyldighet inträtt enligt meddelat beslut, fastigheten eller del därav till någon som ej bedriver verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag, skall beloppet av åtnjutna avdrag för ingående skatt för ifrågavarande fastighet eller del därav återföras. Sker sådan uthyrning eller upplåtelse sedan tre men inte sex år har förflutit från utgången av det kalenderår under vilket skattskyldighet har inträtt enligt meddelat beslut skall återföring göras med hälften av det belopp som nu sagts.

Vad som sägs i femte stycket tillämpas även när fastighetsägaren tar uthyrd eller upplåten fastighet eller del därav i anspråk för användning i verksamhet som ej medför skattskyldighet samt när uthyrd eller upplåten fastighet säljs.

Återföring skall ske i deklarationen för den redovisningsperiod under vilken den skattepliktiga uthyrningen eller upplåtelsen har upphört eller fastigheten har sålts.

Exporteras en vara av det slag som anges nedan, skall den ingående mervärdeskatt som hänför sig till förvärvet av varan återföras, om den skattskyldige inte visar att varan har innehafts endast av skattskyldiga. De varor som avses är

1) andra varor än sådana som avses i 18 § fjärde stycket och som helt eller till väsentlig del består av guld, silver eller platina,

2) naturpärlor, naturliga och syntetiska ädelstenar,

3) varor, som helt eller till väsentlig del består av koppar, mässing, tenn, brons eller nysilver,

4) vapen med undantag av sådana skjutvapen som omfattas av vapenlagen (1973:1176),

5) alster av bildkonst,

6) konstalster av glas, porslin eller annan keramik,

7) möbler,

8) fartyg eller luftfartyg.

Återföring enligt åttonde stycket skall ske i deklarationen för den redovisningsperiod under vilken varan har exporterats.

Redovisningen av skatt, som hän- Redovisningen av skatt, som hänför sig till omsättning enligt punkt 2 för sig till omsättning enligt punkt 2

första stycket f) av anvisningarna till 2 § och som avser nyttjande av personbil, får anstå till den sista redovisningsperioden under det kalenderår nyttjandet har skett.

första stycket g) av anvisningarna till 2 § och som avser nyttjande av personbil, får anstå till den sista redovisningsperioden under det kalenderår nyttjandet har skett.

(Se vidare anvisningarna.)

1989/90:SkU31

14 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

16 §13

Skattskyldig skall, om inte annat följer av andra eller sjätte stycket, utfärda faktura eller därmed jämförlig handling för varje omsättning för vilken skatt utgår. Av handlingen skall framgå vederlaget, skattens belopp och övrigt som har betydelse för skattskyldighet och avdragsrätt enligt 17 §.

Första stycket gäller icke för detaljhandel eller därmed jämförlig verksamhet och ej heller omsättning, för vilken avräkning mellan köpare och säljare sker enligt avräkningsnota som upprättas av köparen.

På frankeringsmärke eller liknande kvitto behöver skattens belopp icke anges.

Faktura skall, om köparen begär det, utfärdas vid försäljning till skattskyldig köpare av fastighet, som utgör lagertillgång i byggnadsverksamhet och däri har tillförts skattepliktig tjänst utan att därefter ha tagits i bruk av säljaren. Av fakturan skall framgå utgående skatt som säljaren redovisat eller har att redovisa för gjorda uttag av skattepliktiga tjänster för fastigheten.

Säljer den som är skattskyldig en- Säljer den som är skattskyldig enligt 2 § fjärde stycket fastighet skall ligt 2 § tredje stycket fastighet skall

han, om köparen begär det, utfärda han, om köparen begär det, utfärda

intyg om storleken av den ingående intyg om storleken av den ingående

skatt sorn han enligt 15 § femte skatt som han enligt 15 § femte

stycket återfört på grund av fastig- stycket återfört på grund av fastig hetsförsäljningen.

hetsförsäljningen.

Uppbär skattskyldig, som utför byggnads- eller anläggningsentreprenad betalning i förskott eller a conto får faktura eller därmed jämförlig handling utvisande skattens belopp enligt första stycket utfärdas först när redovisningsskyldighet inträder enligt 5 b § tredje stycket.

(Se vidare anvisningarna.)

17 §14

Skattskyldig som är redovisningsskyldig får med de begränsningar som anges i 18 § vid redovisning av skatt avdraga ingående skatt som hänför sig till förvärv eller införsel för verksamhet som medför skattskyldighet. Avdrag får göras även för ingående skatt som hänför sig till framställning för utgivares räkning av tryckt upplaga av sådan publikation som är undantagen från skatteplikt enligt 8 § 6. Rätt till avdrag föreligger för den redovisningsperiod då förvärvet eller införseln enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts om ej annat följer av andra eller tredje stycket.

Har medgivande enligt 5 a § andra stycket erhållits får avdrag för andra förvärv än sådana som avses i andra

Skattskyldig får med de begränsningar som anges i 18 och 60 §§ vid redovisning av skatt göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv eller import för verksamhet som medför skattskyldighet.

I fråga om rätt att göra avdrag för ingående skatt i statlig och kommunal verksamhet gäller dock bestämmelserna i 18 a §.

Rätt till avdrag föreligger för den redovisningsperiod då förvärvet eller importen enligt god redovisningssed borde ha bokförts om inte annat följer av fjärde eller femte stycket. Har medgivande enligt 5 a § andra stycket erhållits får avdrag för andra förvärv än sådana som avses i fjärde eller femte stycket göras först vid beskattningsårets utgång eller när be -

13 Senaste lydelse 1979:1190.

14 Senaste lydelse 1989:1027.

15 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

talning dessförinnan har erlagts. Avdrag för ingående skatt som hänför sig till förskotts- eller a conto-likvid får göras under den redovisningsperiod då betalning har erlagts eller, i fråga om byggnads- eller anläggningsentreprenad, när faktura med uppgift om skattens belopp har mottagits. Har skattskyldig försatts i konkurs inträder avdragsrätt senast vid konkursutbrottet i fråga om ingående skatt, som hänför sig till förvärv, import eller förskotts- eller a conto-likvid före konkursutbrottet.

eller tredje stycket göras först vid beskattningsårets utgång eller när betalning dessförinnan har erlagts. Avdrag för ingående skatt som hänför sig till förskotts- eller a conto-likvid får göras under den redovisningsperiod då betalning har erlagts eller, i fråga om byggnads- eller anläggningsentreprenad, när faktura med uppgift om skattens belopp har mottagits. Har skattskyldig försatts i konkurs inträder avdragsrätt senast vid konkursutbrottet i fråga om ingående skatt, som hänför sig till förvärv, införsel eller förskotts- eller a conto-likvid före konkursutbrottet.

Har vara förvärvats genom kreditköp med förbehåll från säljaren om återtaganderätt enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. får avdrag för den ingående skatten, oavsett principerna för den skattskyldiges bokföring, göras för den redovisningsperiod under vilken faktura eller motsvarande handling har mottagits.

Vid förvärv av avverkningsrätt till skog får avdrag för ingående skatt göras endast för vad som har betalats under redovisningsperioden. Rätten till avdrag för ingående mervärdeskatt som tas ut vid införsel till landet inträder tidigast när en av tullverket utfärdad tullräkning har mottagits av den skattskyldige. Har skattskyldig övertagit annan skattskyldigs verksamhet eller del därav äger han rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till den tidigare ägarens förvärv för verksamheten, i den mån denne skulle haft rätt till avdrag om skatten hade betalats av honom.

Delägare i samfällighet för vattenreglering, väghållning eller liknande ändamål får avdraga ingående skatt som hänför sig till samfällighetens förvärv med vad som belöper på hans andel i samfälligheten. Vad som nu har sagts gäller endast i den mån i samfälligheten deltagande fastighet används i verksamhet som medför skattskyldighet.

Äger ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller en svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstalt (moderföretag) mer än nio tiondelar av aktierna i ett eller flera svenska aktiebolag (helägda dotterbolag) och tillhandahåller ett av företagen något annat av företagen en tjänst som inte är skattepliktig får det andra företaget göra avdrag för den skatt som belöper på det förstnämnda företagets förvärv eller införsel för tillhandahållande av tjänsten, i den mån avdragsrätt hade förelegat om förvärvet eller införseln hade gjorts av det skattskyldiga företaget. Vad nu har sagts gäller även aktiebolag vars aktier till mer än nio tiondelar ägs av ett eller flera helägda dotterbolag.

Förvärvar skattskyldig mot veder- Förvärvar skattskyldig mot vederlag skattepliktig vara inom landet lag skattepliktig vara inom landet

från den som ej är skattskyldig för omsättning av varan, skall som ingående mervärdeskatt för den skattskyldige anses det belopp som skulle ha utgjort utgående mervärdeskatt för säljaren om denne hade varit skattskyldig för omsättningen. Vad nu sagts gäller även den som är

från den som inte är skattskyldig för omsättning av varan, skall som ingående mervärdeskatt för den skattskyldige anses 19 procent av vederlaget. Vad nu sagts gäller även den som är skattskyldig för förmedling som avses i punkt 3 första stycket av anvisningarna till 2 §.

16 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattskyldig för förmedling som avses i punkt 3 första stycket av anvisningarna till 2 §.

Redovisar skattskyldig olika verksamheter var för sig får överskjutande ingående skatt i en verksamhet kvittas mot utgående skatt i annan verksamhet.

Om återbetalning av överskjutande ingående skatt som ej kunnat kvittas föreskrivs i 49 §.

(Se vidare anvisningarna.)

18 §15

Avdragsrätt föreligger icke för ingående skatt som belöper på

1) stadigvarande bostad,

2) anskaffning av personbil eller motorcykel för annan verksamhet än sådan som avser yrkesmässig återförsäljning eller uthyrning,

3) utgifter för representation och liknande ändamål för vilka avdrag vid inkomsttaxeringen inte medges enligt punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen (1928:370).

Avdragsrätt föreligger ej för ingående skatt som belöper på hyra av personbil eller motorcykel för annat ändamål än yrkesmässig återuthyrning i det fall fordonet endast i ringa omfattning används i verksamhet som medför skattskyldighet.

Medför verksamhet endast delvis skattskyldighet, får ingående skatt vilken hänför sig till förvärv eller införsel som till mer än 95 procent avser den del av verksamheten som medför skattskyldighet avdragas utan uppdelning efter skälig grund. Föreligger skattskyldighet för mer än 95 procent av omsättningen, får ingående skatt som ej överstiger 1 000 kronor för visst förvärv eller viss införsel avdragas utan uppdelning efter skälig grund.

Avdragsrätt föreligger inte för ingående skatt enligt 17 § åttonde stycket vid förvärv av en vara som helt eller till väsentlig del består av guld, silver eller platina, om varans inköpspris understiger 175 procent av metallvärdet på inköpsdagen av det guld, silver eller platina som ingår i varan. Detsamma gäller i fråga om skrot, avfall eller annan liknande vara, som innehåller guld, silver eller platina.

Avdragsrätt föreligger inte heller för ingående skatt på försäljning från fartyg enligt 2 a § sjunde stycket.

15 Senaste lydelse 1988:705.

2 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 31

Avdragsrätt föreligger inte för ingående skatt enligt 17 § sjätte stycket vid förvärv av en vara som helt eller till väsentlig del består av guld, silver eller platina, om varans inköpspris understiger 175 procent av metallvärdet på inköpsdagen av det guld, silver eller platina som ingår i varan. Detsamma gäller i fråga om skrot, avfall eller annan liknande vara, som innehåller guld, silver eller platina.

Regeringen kan förordna om undantag från avdragsrätt för ingående skatt som belöper på utförsel för vilken skatt skall erläggas enligt förordnande som avses i I §.

1989/90:SkU31

17 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18a §

Staten har inte avdragsrätt för ingående skatt.

En kommun har utöver vad som följer av 17 § första stycket rätt att göra avdrag även för ingående skatt som hänför sig till en verksamhet som inte medför skattskyldighet. 1 övrigt gäller bestämmelserna i 17 och 18 §§ i tillämpliga delar.

19 §16

Den som är redovisningsskyldig skall anmäla sig för registrering hos skattemyndigheten i det län, där den verksamhet drivs som anmälan av -

Skattskyldig, som bedriver verksamhet i vilken den skattepliktiga omsättningen för beskattningsåret överstiger 200000 kronor, skall anser. mäla sig för registrering hos skatte myndigheten

i det län, där hans hemortskommun är belägen. Skattskyldig som inte är skyldig att lämna självdeklaration enligt lagen (1990:000) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall dock alltid anmäla sig för registrering.

Anmälan för registrering göres på blankett enligt fastställt formulär. Driver någon flera verksamheter lämnas anmälan för varje särskild verksamhet.

Anmälan görs senast två veckor Om möjligt skall anmälan göras innan verksamhet som medför redo- senast två veckor innan verksamhet

visningsskyldighet börjar eller övertas. Vid ändring i förhållande som upptagits i anmälningshandling skall skattemyndigheten underrättas inom två veckor.

som medför anmälningsplikt påbörjas eller övertas. Vid ändring i förhållande som upptagits i anmälningshandling skall skattemyndigheten underrättas inom två veckor.

Skattemyndigheten beslutar om registrering och utfärdar särskilt bevis om verkställd registrering. Vid registreringen tilldelas den redovisningsskyldige ett registreringsnummer.

Skattemyndigheten kan, om särskilda skäl föreligger, besluta om registrering även om den skattepliktiga omsättningen inte överstiger 200 000 kronor.

En registrering kvarstår till dess skattemyndigheten beslutar att den skall upphöra.

För att avgöra om anmälningsplikt föreligger får skattemyndigheten infordra uppgifter från näringsidkare som inte har anmält sig för registrering.

(Se vidare anvisningarna.)

För att avgöra om redovisningsskyldighet föreligger får skattemyndigheten infordra uppgifter från näringsidkare som inte har anmält sig för registrering.

1989/90:SkU31

lh Senaste lydelse 1986:1289 och proposition 1989/90:74.

18 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

21 §

22 Den som är redovisningsskyldig skall lämna uppgift (deklaration) för mervärdeskatt för varje verksamhet för vilken särskild registrering skall ske enligt 19 §. Deklaration lämnas för varje redovisningsperiod så länge redovisningsskyldighet föreligger. Redovisningsperiod omfattar två kalendermånader. Redovisningsperioder är januari och februari, mars och april, maj och juni, juli och augusti, september och oktober samt november och december.

Kan det antas att ingående skatt för viss skattskyldig regelmässigt kommer att överstiga utgående skatt med minst 1000 kronor varje månad kan skattemyndigheten besluta att redovisningsperiod tills vidare skall vara en kalendermånad. När särskilda skäl föreligger kan skattemyndigheten för viss skattskyldig besluta att redovisningsperiod tills vidare skall vara halvt eller helt beskattningsår.

Deklaration skall lämnas till skattemyndigheten i det län, där den skattskyldige registrerats, senast den 5 i andra månaden efter utgången av den redovisningsperiod

Skattskyldig som inte är anmälningsplikt enligt 19 § och inte heller registrerats enligt 19 § femte stycket skall redovisa utgående och ingående skatt i allmän självdeklaration för beskattningsåret. 1 fråga om förfarandet vid beskattningen av sådan skattskyldig gäller inte bestämmelserna i 22-57 och 64 a-71 §§, utan i stället bestämmelserna i lagen (1990:000) om självdeklaration och kontrolluppgifter, taxeringslagen (1990:000) och uppbördslagen (1953:272).

Skattetillägg enligt taxeringslagen skall utgå med 20 procent till den del beräkningsunderlaget avser mervärdeskatt enligt första stycket.

§17

/ annat fall än som avses i 21 § skall en särskild deklaration lämnas för varje verksamhet för vilken särskild registrering skall ske. Deklaration lämnas för varje redovisningsperiod så länge registreringen kvarstår. Redovisningsperiod omfattar två kalendermånader. Redovisningsperioder är januari och februari, mars och april, maj och juni, juli och augusti, september och oktober samt november och december.

Kan det antas att ingående skatt för viss skattskyldig regelmässigt kommer att överstiga utgående skatt med minst 1000 kronor varje månad kan skattemyndigheten besluta att redovisningsperiod tills vidare skall vara en kalendermånad. För sådan skattskyldig som registrerats trots att den skattepliktiga omsättningen inte överstiger 200000 kronor kan skattemyndigheten besluta att redovisningsperioden skall vara helt beskattningsår.

Deklaration skall lämnas till skattemyndigheten i det län, där den skattskyldige registrerats, senast den 5 i andra månaden efter utgången av den redovisningsperiod

17 Med nuvarande lydelse avses lydelsen enligt proposition 1989/90:74. 19

Nuvarande lydelse

sorn deklarationen avser, om ej annat följer av anvisningarna. Sker inbetalning av skatt enligt 42 § andra stycket i behörig ordning, anses deklarationen ha lämnats till skattemyndigheten den dag inbetalningskort eller försändelse som innehåller gireringshandling kommit in till postanstalt.Om synnerliga skäl föreligger kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge att skattskyldig eller grupp av skattskyldiga får lämna deklaration senare än som nu nämnts.

Deklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på blankett enligt fastställt formulär.

Efter föreläggande skall deklaration lämnas även av den som inte enligt första stycket är deklarationsskyldig.

Bestämmelserna i 4 kap. 2 § lagen (1990:000) om självdeklaration och kontrolluppgifter gäller i tillämpliga delar i fråga om deklaration för mervärdeskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

49 §IS

Överstiger ingående avdragsgill Överstiger ingående avdragsgill skatt enligt deklaration den ut- skatt enligt deklaration den utgående skatten, återbetalar skatte- gående skatten, återbetalar skattemyndigheten det överskjutande be- myndigheten det överskjutande beloppet i den mån kvittning icke skett loppet i den mån kvittning inte skett

enligt 17 § åttonde stycket. enligt 17 § nionde stycket.

Överstiger skatt som skattskyldig betalat för viss redovisningsperiod skatt som fastställts eller anses fastställd, återbetalar skattemyndigheten det överskjutande beloppet.

Den som i annat fall får nedsättning i eller befrielse från skatt som avkrävts honom, återfår av skattemyndigheten vad han betalat för mycket.

Står den skattskyldige i skuld för mervärdeskatt, har han vid återbetalning enligt första, andra eller tredje stycket rätt att återfå bara vad som överstiger skulden och avgifter som belöper på denna. I lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.

Fordran på överskjutande ingående skatt får ej särskilt överlåtas eller utmätas.

I övrigt gäller uppbördslagens (1953:272) bestämmelser om restitution av skatt i tillämpliga delar beträffande återbetalning av mervärdeskatt.

51 §19

Följande beslut av skattemyndighet får överklagas hos länsrätten:

1. beskattningsbeslut i en fråga som kan ha betydelse för beskattningen,

2. beslut att avvisa en begäran om omprövning av beskattningsbeslut,

Föreslagen lydelse

som deklarationen avser, om ej annat följer av anvisningarna. Sker inbetalning av skatt enligt 42 § andra stycket i behörig ordning, anses deklarationen ha lämnats till skattemyndigheten den dag inbetalningskort eller försändelse som innehåller gireringshandling kommit in till postanstalt.

1989/90:SkU31

ls Senaste lydelse 1986:1289 och proposition 1989/90:74.

19 Med nuvarande lydelse avses lydelsen enligt proposition 1989/90:74.

20 Nuvarande lydelse

3. beslut enligt 19 § fjärde stycket i fråga om registrering, samt

4. beslut om skattskyldighet, redovisningsskyldighet, restavgift eller anstånd med att lämna deklaration eller betala skatt.

Följande beslut får inte överklagas:

1. beslut om skatterevision, samt

2. skattemyndighetens beslut i fråga om föreläggande av vite. Skattemyndighetens beslut i övrigt enligt denna lag överklagas hos riks skatteverket.

Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Införsel Import

s»

Införs annan skattepliktig vara än värme, kyla eller elektrisk kraft till landet skall skatt erläggas till tullmyndighet. Tullagen (1987:1065) gäller i fråga om skatten. Bestämmelserna i 7, 8 och 13 §§ gäller i tilllämpliga delar i fråga om import av vara.

Skyldighet att erlägga skatt föreligger dock inte för trycksak som är tullfri enligt tulltaxelagen (1987:1068) eller framkallad eller enbart exponerad mikrofilm, när varan införs till landet som gåva eller annars utan vederlag, och inte heller för spritdryck, vin, starköl eller tobaksvara vid införsel till landet i den ordning som avses i 18 § 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om handel med drycker eller i 1 § andra stycket lagen (1961:394) om tobaksskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

59 §:i

Mervärdeskatt utgår med nitton procent av beskattningsvärdet. För monteringsfärdigt hus utgår dock skatten med elva och fyra tiondels procent av beskattningsvärdet.

Beskattningsvärdet är lika med Vid import av vara är beskatttullvärdet med tillägg av tull samt ningsvärdet lika med tullvärdet med

-"Senaste lydelse 1989:1027.

21 Senaste lydelse 1987:1236.

58 Införs annan skattepliktig vara än värme eller elektrisk kraft till landet skall skatt erläggas till tullmyndighet. Tullagen (1987:1065) gäller i fråga om skatten om regeringen inte förordnar annat.

Bestämmelserna i 7 § första och andra styckena samt 8 § gäller i tilllämpliga delar i fråga om införsel.

Föreslagen lydelse

3. beslut enligt 19 § fjärde och femte styckena i fråga om registrering, samt

4. beslut om skattskyldighet, restavgift eller anstånd med att lämna deklaration eller betala skatt.

1989/90:SkU31

21 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

annan statlig avgift eller skatt, mer- tillägg av tull samt annan statlig av värdeskalten

inbegripen. gift eller skatt än mervärdeskatt.

Vid bestämmande av beskattningsvärdet i fall som avses i 15 § lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m. iakttas att, om varan

reparerats i utlandet, beskatt- reparerats i utlandet, beskattningsvärdet är lika med det belopp ningsvärdet är lika med det belopp

som betingats för reparationen med som betingats för reparationen med

tillägg som i andra stycket sägs, tillägg som i första stycket sägs,

bearbetats på annat sätt eller tillverkats av svenskt eller i Sverige förtullat material, avdrag får medges för vad som i annan ordning belagts med mervärdeskatt,

tillverkats med utnyttjande av svenskt konstruktionsarbete eller annan liknande svensk prestation, avdrag får medges för värdet av sådant arbete eller sådan prestation.

60 §

Vid import skall mervärdeskatt erläggas av importören för följande tjänster

1. reklamtjänst,

2. automatisk databehandling och utarbetande av system eller program för automatisk databehandling,

3. tillhandahållande av information,

4. tjänst avseende fastighet i Sverige,

5. skrivtjänst och översättningstjänst,

6. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till patent, nyttjanderätt till konstruktion eller uppfinning, mönsterrätt, varumärkesrätt, rätt som omfattas av lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk eller av lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild samt rätt att utnyttja sådana system eller program för automatisk databehandling som inte är skyddade genom lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,

7. kontroll eller analys av vara,

8. annan tjänst av ekonomisk, juridisk, administrativ eller därmed jämförlig art.

Med import av tjänst avses att en tjänst som skall tillgodogöras inom landet tillhandahålls eller förmedlas av en utländsk företagare som inte är skattskyldig här i landet. Skatteplikten avser endast tjänst som skulle ha varit skattepliktig om den tillhanda -

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

hållits eller förmedlats av någon som är skattskyldig här i landet.

Skatt enligt denna paragraf skall inte erläggas

1. av staten eller en kommun,

2. av den som, om tjänsten anskaffats inom landet, skulle ha haft rätt till avdrag motsvarande hela den ingående skatten,

3. om importen inte sker i en yrkesmässig verksamhet och dess sammanlagda beskattningsvärde uppgår till högst 30000 kronor för beskattningsåret.

Skyldighet att erlägga skatt enligt denna paragraf medför inte rätt till avdrag för ingående skatt enligt 17 §. Avser erlagd skatt import av tjänst som delvis är hänförlig till skattepliktig verksamhet, får dock avdrag göras på sätt som anges i andra stycket tredje meningen anvisningarna till 17 §.

73 §

Utgående mervärdeskatt räknas icke som intäkt och ingående sådan skatt icke som kostnad vid inkomsttaxeringen.

Har mervärdeskatt likväl medräk- Har mervärdeskatt likväl medräknats vid inkomstredovisningen anses näts vid inkomstredovisningen anses

skatten i den mån den betalats till skatten, i den mån den betalats till

staten som sådan speciell skatt, för staten som sådan speciell skatt, för

vilken avdrag får åtnjutas vid in- vilken avdrag får åtnjutas vid inkomsttaxeringen enligt kommunal- komsttaxeringen enligt kommunalskattelagen. Till följd härav utgör skattelagen. Till följd härav utgör

återbetalad, avkortad eller avskri- återbetalad, avkortad eller avskriven mervärdeskatt, för vilken av- ven mervärdeskatt, för vilken avdrag medgivits vid inkomsttaxe- drag medgivits vid inkomsttaxeringen, skattepliktig intäkt vid in- ringen, skattepliktig intäkt vid inkomsttaxeringen. För skattskyldig komsttaxeringen.

som icke är redovisningsskyldig utgör dock utgående mervärdeskatt intäkt och ingående sådan skatt kostnad vid inkomstredovisningen enligt kommunalskattelagen.

Har återföring av mervärdeskatt gjorts enligt 15 § femte eller sjätte stycket räknas det återförda beloppet, i den mån det har betalats till staten, som driftkostnad vid beräkning av inkomst av fastighet eller rörelse enligt kommunalskattelagen.

76 b §22

Regeringen eller myndighet som Mervärdeskatt, som hänför sig till

regeringen bestämmer kan medge varor som införts eller förvärvats för

22 Senasie lydelse 1985:1116.

23 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

återbetalning av mervärdeskatt som hänför sig till förvärv eller införsel av vara som gjorts av FN-organ, statligt biståndsorgan eller riksomfattande hjälporganisation, när varan är avsedd att föras ut ur landet för utomlands bedriven verksamhet.

att föras ut ur landet och användas för utomlands bedriven verksamhet, skall återbetalas, om införseln eller förvärvet gjorts av ett FN-organ, ett statligt biståndsorgan eller en riksomfattande hjälporganisation.

Riksskatteverket prövar frågor om återbetalning. Dess beslut får överklagas hos kammarrätten.

Anvisningar

till 1 §23

Vad som enligt denna lag förstås med omsättning anges i punkt 2 av anvisningarna till 2 §.

Mervärdeskatt utgår inte vid ex- Mervärdeskatt utgår inte vid export om regeringen ej särskilt förord- port. nät att skatt skall erläggas.

till 2 §

l.24 Verksamhet anses som yrkesmässig när inkomsten därav utgör skattepliktig intäkt av jordbruksfastighet, av annan fastighet eller av rörelse enligt kommunalskattelagen (1928:370). Som yrkesmässig verksamhet räknas även omsättning av vara från fastighet som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen eller 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, uthyrning enligt 2 § fjärde stycket av sådan fastighet, upplåtelse av avverkningsrätt och avyttring av skogsprodukter i fall som avses i punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen samt annan verksamhet i vilken varor eller tjänster omsätts under rörelseliknande former.

1. Verksamhet anses som yrkesmässig när inkomsten utgör skattepliktig intäkt av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen

(1928:370) eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt samt när ersättningen vid upplåtelse av avverkningsrätt eller avyttring av skogsprodukter utgör intäkt av kapital enligt 25 § 2 mom. tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt.

Som yrkesmässig verksamhet räknas även omsättning av vara från fastighet som avses i 5 § andra och tredje styckena kommunalskattelagen eller 2 § 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt, uthyrning enligt 2 § tredje stycket av sådan fastighet samt annan omsättning av varor eller tjänster i former jämförliga med näringsverksamhet, allt under förutsättning att omsättningen för beskattningsåret överstiger 30000 kronor. Skattskyldighet för delägare i ett enkelt bolag bestäms av bolagets hela omsättning. Motsvarande gäller vid samäganderätt.

Om staten, ett statligt affärsverk eller en kommun tillhandahåller skattepliktiga varor eller tjänster mot vederlag utan att tillhandahållandet in -

23 Senaste lydelse 1979:1190.

24 Senaste lydelse 1989:1027 och proposition 1989/90:74. 24

Nuvarande lydelse

Den som yrkesmässigt omsätter tjänst som avses i 10 § första stycket 2 eller 4 anses bedriva yrkesmässig byggnadsverksamhet. Sådan verksamhet omfattar även tjänst som den skattskyldige utför eller låter utföra på fastighet som för honom utgör lagertillgång i förvärvskällan rörelse enligt kommunalskattelagen. Som lagertillgång i byggnadsverksamhet skall dock enligt denna lag ej räknas fastighet som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen och som av den skattskyldige stadigvarande brukas som bostad eller för fritidsändamål.

Försäljning av inventarier, material, avfallsprodukter eller liknande varor i verksamhet som icke medför skattskyldighet anses ej som yrkesmässig. Som yrkesmässig anses dock försäkringsföretags omsättning av vara som övertagits i samband med skadereglering och finansieringsföretags omsättning av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget. Som yrkesmässig anses alltid omsättning av vara som vid förvärvet eller införseln har varit undantagen från skatteplikt enligt 8 § 1. Skattskyldigs försäljning av personbil eller motorcykel anses som yrkesmässig, endast om rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till den skattskyldiges förvärv av fordonet har förelegat.

Föreslagen lydelse

går som ett led i en myndighetsutövning, är verksamheten att anse som yrkesmässig oavsett om den bedrivs med vinstsyfte eller ej. Omhändertagande och förstöring av avfall och föroreningar samt avloppsrening, som sker mot vederlag, är att anse som yrkesmässig verksamhet, även om åtgärderna ingär som ett led i en myndighetsutövning.

Med kommun förstås i denna lag primärkommun och landstingskommun.

Försäljning av inventarier, material, avfallsprodukter eller liknande varor i verksamhet som inte medför skattskyldighet anses inte som yrkesmässig. Som yrkesmässig anses dock försäkringsföretags omsättning av vara som övertagits i samband med skadereglering och finansieringsföretags omsättning av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget.

Om en arbetsgivare med verksamhet som inte medför skattskyldighet tillhandahåller kost åt personal, räknas denna tjänst som yrkesmässig verksamhet endast om det allmänna saluvärdet för beskattningsåret överstiger 30 000 kronor.

Skattskyldigs försäljning av personbil eller motorcykel anses som yrkesmässig, endast om rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till den skattskyldiges förvärv av fordonet har förelegat.

1989/90:SkU31

25 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

Utgivning av program eller katalog för verksamhet som ej medför skattskyldighet anses icke som yrkesmässig.

Utländsk företagare anses bedriva yrkesmässig verksamhet här i landet även när han omsätter varor som han lagt i lager eller förvärvat inom eller infört till landet för leverans efter montering, installation eller annan tjänst eller inom landet tillhandahåller byggnadsentreprenad eller annan tjänst.

Föreligger skattskyldighet för utländsk företagare, som icke är bosatt eller icke stadigvarande vistas här i landet eller, om fråga är om juridisk person, icke har fast driftställe här i landet, skall företagaren företrädas av en av skattemyndigheten godkänd representant. Sådan representant skall enligt fullmakt av den utländske företagaren som ombud för företagaren svara för redovisningen av skatt för den verksamhet som skattskyldigheten omfattar och i övrigt företräda den utländske företagaren i frågor som gäller skatt enligt denna lag. Skattemyndigheten kan kräva, att säkerhet skall ställas för skattens betalning. Underlag för kontroll av skatteredovisningen skall finnas tillgängligt hos representanten.

Verksamhet som staten eller kommun bedriver för att uteslutande tillgodose eget behov räknas som yrkesmässig endast när den drives i bolagsform eller liknande. Detta gäller även vid ekonomiskt samgående mellan staten och kommun eller mellan kommuner för verksamhet som avser visst gemensamt ändamål. Med kommun förstås även landstingskommun.

Bedriver staten, kommun eller kommuner var för sig eller gemensamt verksamhet som icke uteslutande tillgodoser egna behov, räknas verksamheten, när den ej drives i bolagsform eller liknande, som yrkesmässig till den del den avser annat än egna behov, om ej annat följer av elfte eller trettonde stycket. Som yrkesmässig verksamhet anses alltid statens järnvägars befordran av varor, postverkets befordran av varor i diligensrörelsen samt postverkets befordran av postpaket och gruppkorsband. Som yrkesmässig verksamhet anses vidare alltid kommuns omsättning eller ianspråktagande för eget behov av elektrisk kraft, värme samt gas och annat bränsle för uppvärmning eller energialstring, vatten samt transport i samband med renhållning eller omhändertagande och förstöring av vara.

26 Nuvarande lydelse

Om särskilda skäl föreligger kan regeringen förordna att statlig verksamhet, som avser eget behov och som ej enligt sjunde eller åttonde stycket är att anse som yrkesmässig, tills vidare skall anses utgöra yrkesmässig verksamhet.

Verksamhet som medlem i sameby utför enligt rennäringslagen (1971:437) för samebyns räkning anses ej som yrkesmässig.

Verksamhet som utövas vid offentliga bibliotek, vetenskapliga institutioner och därmed jämfcrliga inrättningar räknas som yrkesmässig, till den del den bedrivs i konkurrens med näringsverksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag.

Fastighetsägare, som avyttrar fastighet eller del därav för vilken han medgivits skattskyldighet enligt 2 § fjärde stycket, skall om han fortsätter uthyrnings- eller upplåtelseverksamheten efter försäljningen vara skattskyldig härför till dess han frånträder fastigheten.

Som yrkesmässig verksamhet räknas inte omsättning av

1) vara eller tjänst i kommunal eller landstingskommunal verksamhet som är inrättad för att ombesörja barnomsorg, ungdomsvård, sjukvård, hälsovård, äldreomsorg, särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda eller annan social omvårdnad,

2) vara, som tillverkats eller tjänst som utförts sorn ett led i undervisningen i en annan gymnasieskola än en där jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsnäring bedrivs, när varan eller tjänsten tillhandahålls av huvudmannen,

3) vara eller tjänst i en av en ideell förening bedriven verksamhet, när inkomsten därav utgör sådan inkomst av rörelse för vilken föreningen är frikallad från skattskyldighet enligt 7§ 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Föreslagen lydelse

Fastighetsägare, som avyttrar fastighet eller del därav för vilken han medgivits skattskyldighet enligt 2 § tredje stycket, skall om han fortsätter uthyrnings- eller upplåtelseverksamheten efter försäljningen vara skattskyldig härför till dess han frånträder fastigheten.

Som yrkesmässig verksamhet räknas inte omsättning av vara eller tjänst i en av en ideell förening bedriven verksamhet, när inkomsten därav utgör sådan inkomst av näringsverksamhet för vilken föreningen är frikallad från skattskyldighet enligt 7 § 5 mom. lagen om statlig inkomstskatt.

2.25 Med omsättning förstås enligt denna lag att vara levereras i samband med försäljning, att tjänst utförs eller förmedlas (tillhandahålls) mot vederlag, att betalning uppbärs i förskott eller a conto för beställd vara eller tjänst

1989/90:SkU31

25 Senaste lydelse 1989:1027.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samt att vara eller tjänst uttas. Med försäljning eller tillhandahållande likställs byte. Med uttag förstås att

a) vara tas i anspråk av den skattskyldige eller överlåts utan vederlag eller mot vederlag som understiger det allmänna saluvärdet, när rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till den skattskyldiges förvärv av varan har förelegat,

b) vara överförs från verksamhetsgren som medför skattskyldighet till verksamhetsgren som ej medför skattskyldighet,

c) skepp, fartyg eller luftfartyg eller del, tillbehör eller utrustning därtill, som vid förvärvet eller införseln har undantagits från skatteplikt enligt 8 § 1, tas i anspråk för ändamål som ej berättigar till sådant undantag,

d) tjänst, som även på annat sätt yrkesmässigt omsätts i verksamhet, utförs eller tillhandahålls av den skattskyldige för egen eller annans räkning utan vederlag eller mot vederlag som understiger det allmänna saluvärdet, om ej annat följer av andra stycket,

e) tjänst i yrkesmässig byggnadsverksamhet av annan än den skattskyldige tillförs fastighet som innehas eller nyttjas av den skattskyldige för annat ändamål än stadigvarande bruk i byggnadsverksamheten,

f) personbil, som utgör anläggnings- eller omsättningstillgång hos den som är skattskyldig för omsättning av sådant fordon, eller annan vara, som utgör omsättningstillgång

c) tjänst, som även på annat sätt yrkesmässigt omsätts i verksamhet, utförs eller tillhandahålls av den skattskyldige utan vederlag eller mot vederlag som understiger det allmänna saluvärdet, om inte annat följer av tredje stycket,

d) serveringstjänst som, i annat fall än som avses i c), utförs eller tillhandahålls av den skattskyldige i personalservering utan vederlag eller mot vederlag som understiger det allmänna saluvärdet,

e) byggnads- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll, samt ritning, projektering, konstruktion eller därmed jämförlig tjänst i yrkesmässig byggnadsverksamhet av annan än den skattskyldige tillförs en fastighet som hos den skattskyldige utgör lagertillgång i näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen,

f) byggnads- eller anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll, ritning, projektering, konstruktion eller därmed jämförlig tjänst samt lokalstädning, fönsterputsning, renhållning eller annan fastighetsskötsel utförs av ägaren på en fastighet som han använder i en verksamhet för vilken skattskyldighet inte föreligger,

g) personbil, som utgör anläggnings- eller omsättningstillgång hos den som är skattskyldig för omsättning av sådant fordon, eller annan vara. som utgör omsättningstillgång

1989/90:SkU31

28 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

i skattskyldigs verksamhet, utnyttjas av den skattskyldige eller annan för privat bruk, när värdet av det privata utnyttjandet är mer än ringa.

i skattskyldigs verksamhet, utnyttjas av den skattskyldige eller annan för privat bruk, när värdet av det privata utnyttjandet är mer än ringa.

Statens eller en kommuns ianspråktagande av egna varor eller tjänster för eget behov skall inte anses som uttag.

Omsättning enligt första stycket c) anses inte föreligga, om tjänst som uttas avser nyttjande av personbil eller motorcykel, som har förhyrts för annat ändamål än yrkesmässig återuthyrning. Utför skattskyldig själv tjänst för egen räkning anses omsättning enligt första stycket c) föreligga endast om han i samband med tjänsten tar ut vara av mer än ringa värde.

Som omsättning anses inte uttag av vara eller tjänst för användning i egen verksamhet som medför skattskyldighet.

Som omsättning anses inte heller skadevållandes avhjälpande av skada.

Omsättning enligt första stycket

d) anses ej föreligga, om tjänst som uttas ävser nyttjande av personbil eller motorcykel, som har förhyrts för annat ändamål än yrkesmässig återuthyrning. Utför skattskyldig själv tjänst för egen räkning anses omsättning enligt första stycket d) föreligga endast om han i samband med tjänsten tar ut vara av mer än ringa värde.

Som omsättning anses ej uttag av vara, som utgör omsättningstillgång, för användning i verksamhet som medför skattskyldighet.

Som omsättning anses inte heller skadevållandes avhjälpande av skada. Ersättning som erhålles för annat omhändertagande än sådant som sker i samband med förstöring av vara anses inte som omsättning för mottagaren.

Kommuns ianspråktagande för eget behov av sådan vara eller tjänst som avses i punkt 1 åttonde stycket sista meningen utgör inte omsättning enligt denna lag.

Med personbil förstås enligt denna lag även lastbil med skåpkarosseri och buss, om fordonets totalvikt är högst 3500 kilogram.

Bestämmelserna i första stycket f) gäller endast om de nedlagda lönekostnaderna för arbetena, inräknat avgifter som grundas på lönekostnaderna, för beskattningsåret överstiger 150000 kronor.

Som omsättning enligt första stycket e) räknas inte lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastighetsskötsel.

till 2 a§26

Bestämmelserna i tredje stycket Bestämmelserna i tredje stycket 2, 3, 5-8 eller 13 gäller endast när 2, 3, 5, 7-9 eller 11-16 gäller endast

tjänsten avser verksamhet som upp- när tjänsten avser verksamhet som

dragsgivaren bedriver i utlandet och uppdragsgivaren bedriver i utlandet

26 Senaste lydelse 1988:1152.

29 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

sorn skulle ha medfört skattskyldig- och som skulle ha medfört skattskyl het

om den utövats här i landet. dighet om den utövats här i landet.

Bestämmelserna i sjätte stycket tillämpas inte i de fall när köparen är bosatt i Danmark, Finland eller Norge. Vid leverans till sådan köpare av vara eller grupp av varor som normalt utgör en helhet och med ett försäljningspris, exklusive mervärdeskatt, om minst 1 000 kronor anses dock leveransen ha skett genom export under förutsättning att varan i nära anslutning till leveransen av köparen har införts till Danmark, Finland eller Norge och att mervärdeskatt eller motsvarande allmän omsättningsskatt har erlagts vid införseln enligt tullräkning eller motsvarande handling.

till 5 §

Med verksamhet förstås förvärvskälla enligt kommunalskattelagen (1928:370).

Med ingående skatt avses även skatt som enligt 16 § fjärde eller femte stycket har upptagits i faktura eller intyg.

till 8 §27

Som yrkesmässig sjöfart anses även transport med skepp av eget gods. Undantaget för skepp gäller inte sådan farkost, för vilken förflyttningen är av underordnad betydelse i förhållande till huvuduppgiften.

Flodspruta, pontonkran, flytdocka och annan till tulltaxenr 89.05 tulltaxelagen (1987:1068) hänförlig farkost än bärgningsfartyg utgör skattepliktig vara.

Undantaget för skepp för yrkesmässigt fiske gäller alla skepp, som säljs eller införs för att användas vid sådant fiske, oavsett om skeppet är särskilt anordnat för detta ändamål eller inte.

Undantaget för fartyg för livräddning, gäller endast sådant fartyg som ställes till förfogande för Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne.

1. Med sjukvård förstås åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt vård vid barnsbörd, om åtgärderna avser vård vid sjukhus eller annan inrättning som drivs av det allmänna eller vid inrättning som avses i 1 § stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m. Som sjukvård skall även anses vård av sådan beskaffenhet som berättigar till sjuk -

1989/90:SkU31

-7 Senaste lydelse 1989:1027.

30 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

vårdsersättning enligt 2 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän försäkring samt vård som i övrigt tillhandahålls av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården.

Även sjuktransporter som utförs med därför särskilt inrättade fordon hänförs till sjukvård.

Undantaget beträffande sjukvård omfattar, förutom varor och tjänster som tillhandahålls vårdtagaren direkt av vårdgivaren, även sådana kontroller och analyser av prov som tillhandahålls vårdgivaren av annan som ett led i sjukvården. Undantaget avser inte vård av djur.

2. Med tandvård avses åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar, kroppsfel och skador i munhålan.

Undantaget beträffande tandvård omfattar, förutom varor och tjänster sorn tillhandahålls vårdtagaren direkt av vårdgivaren, även dentaltekniska produkter och tjänster avseende sådana, när produkten eller tjänsten tillhandahålls vårdgivaren, dentullekniker eller den för vars bruk produkten är avsedd. Undantaget avser inte värd av djur.

3. Med social omsorg avses offentlig eller privat verksamhet för barnomsorg, äldreomsorg, särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda och annan jämförlig social omsorg.

Undantaget beträffande social omsorg omfattar varor och tjänster som den som bedriver omsorgen direkt tillhandahåller den som åtnjuter denna.

4. Undantaget beträffande utbildning omfattar varor och tjänster som den som bedriver utbildningen direkt tillhandahåller den som åtnjuter denna.

Undantaget omfattar inte sådan utbildning som säljare eller uthyrare anordnar i samband med tillhandahållande av skattepliktig vara eller tjänst.

5. Med värdepappershandel och därmed jämförlig verksamhet avses

omsättning och förmedling av aktier, 31

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

andra andelar och fordringar, vare sig de representeras av värdepapper eller ej.

Undantaget för bank-och finansieringstjänster omfattar inte notariatverksamhet, inkassotjänster, uthyrning av förvaringsutrymmen eller finansieringsföretags omsättning av varor som enligt köpeavtal återtagits av företaget.

6. Med försäkringstjänster avses även tjänster hänförliga till återförsäkringsverksamhet samt tjänster utförda av försäkringsmäklare eller annanförmedlare av försäkringar. Undantaget beträffande försäkringstjänster omfattar inte försäkringsföretags omsättning av varor som övertagits i samband med skadereglering.

7. Undantaget från skatteplikt enligt 8 § 5 gäller

a) upplåtelse eller överlåtelse av rättighet som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dock inte såvitt avser reklamalster eller system och program för automatisk databehandling och inte heller film, videogram eller annan jämförlig upptagning som avser information,

b) överlåtelse eller import av sådant alster av bildkonst som avses i 1 § nämnda lag och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo,

c) en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk samt rättighet ifråga om ljud- eller bildupptagning av sådant framförande,

d) biograf-, teater-, opera-, balettoch därmed jämförliga föreställningar,

e) biblioteksverksamhet i form av tillhandahållande av böcker, tidskrifter, tidningar, ljud- och bildupptagningar, reproduktioner av bildkonst samt bibliografiska upplysningar,

f) arkivverksamhet i form av förvaring och tillhandahållande av arkivhandlingar och uppgifter därur,

g) museiverksamhet i form av utställning för allmänheten och tillhan- 32

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

Undantaget för allmän nyhetstidning gäller sådan publikation av dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka.

Undantaget för periodisk publikation under 6 gäller svenskt och utländskt alster av angivet slag, som enligt utgivningsplan utkommer med normalt minst fyra nummer om året. Till sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för idrottsligt ändamål hänföres endast sammanslutning som är ansluten till Sveriges riksidrottsförbund eller Svenska korporationsidrottsförbundet eller är representerad inom Sveriges olympiska kommitté. Som försvarsfrämjande sammanslutning

dahållande av föremål för utställning.

8. Undantaget enligt 8§ 6 för fastighetsupplåtelse omfattar också upplåtarens tillhandahållande av gas, vatten, elektricitet och värme som sker som ett led i fastighetsupplåtelsen. Detsamma gäller tillhandahållande av nätutrustning för mottagning av radio- och televisionssändningar.

Undantaget gäller inte vid

a) sådan upplåtelse för vilken skattskyldighet medgivits enligt 2§ tredje stycket,

b) upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverkningsrätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller annan naturprodukt samt rätt till jakt, fiske eller bete,

c) rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplats och motsvarande i camping verksamhet,

d) upplåtelse av parkeringsplats i parkeringsverksamhet,

upplåtelse för fartyg eller luftfartyg av hamn eller flygplats,

upplåtelse av förvaringsbox,

upplåtelse av utrymme för reklam eller annonsering på fastighet,

upplåtelse av byggnad eller mark för djur.

9. Undantaget för allmän nyhetstidning i 8 § 9 gäller sådan publikation av dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka.

10. Undantaget för periodisk publikation i 8§ 10 gäller svensk och utländsk publikation, som enligt utgivningsplan utkommer med normalt minst fyra nummer om året. Till sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för idrottsligt ändamål hänförs endast sådan som är ansluten till Sveriges riksidrottsförbund eller Svenska korporationsidrottsförbundet eller är representerad i Sveriges olympiska kommitté. Som försvarsfrämjande sammanslutning räknas endast sådan som

3 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 31

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

räknas endast sammanslutning som anges i 1 § kungörelsen (1970:301) om frivillig försvarsverksamhet eller som har till uppgift att stödja hemvärnets verksamhet.

anges i 1 § kungörelsen (1970:301) om frivillig försvarsverksamhet eller som har till uppgift att stödja hemvärnets verksamhet.

II. Undantagen i 8 § 9-12 omfattar även publikation i form av radiotidning eller kassettidning.

Undantaget för mynt gäller inte guldmynt präglade efter den 1 januari 1967 som omsätts efter sitt metallvärde.

till 14 §»

I vederlaget eller saluvärdet inräk- I vederlaget, saluvärdet eller innas mervärdeskatt och annan statlig köpsvärdet inräknas varje annan skatt eller avgift. statlig skatt eller avgift än mervärde skatt.

Med vederlag avses vid omsättning mot kontant betalning den erhållna likviden minskad med rabatt som direkt avgår från likviden och vid annan omsättning det pris som överenskommits vid avtalets ingående enligt utfärdad faktura eller annan handling. 1 vederlaget skall inräknas avbetalningstilllägg och varje annat pristillägg som skall erläggas av köparen enligt avtalet utom ränta.

Vid beräkning av beskattningsvärde eller skattepliktig omsättning får avdrag icke göras för s.k. villkorlig rabatt som utgår vid betalning inom viss tid. Ej heller får avdrag göras för diskonto vid diskontering av kundväxel.

Vid omsättning som innebär att ny eller renoverad bilmotor lämnas till bestämt pris mot att en renoveringsbar bilmotor av samma slag tages i byte utan särskild värdering, skall i beskattningsvärdet icke inräknas något värde för den inbytta motorn. Vad nu sagts gäller även vid annan jämförlig omsättning.

Varas saluvärde bestämmes enligt ortens pris enligt samma grunder som föreskrives i kommunalskattelagen.

Vid sådan försäljning av vara i förening med varans inmontering i fastighet som ej utgör byggnads- eller anläggningsentreprenad och ej ingår såsom ett led i sådan entreprenad, exempelvis försäljning i förening med inmontering av enbart spis eller kylskåp, utgöres beskattningsvärdet av hela vederlaget. Uttages särskild ersättning för inmonteringen, bestämmes beskattningsvärdet för denna del av vederlaget enligt vad som gäller för tjänst som avser fastighet.

Vid skattepliktig omsättning av inventarium eller annan tillgång som tillhör verksamhet utgöres beskatt -

Med saluvärde avses marknadsvärde enligt kommunalskattelagen, om inget annat följer av sjunde och åttonde styckena.

-s Senaste lydelse 1985:1116.

34 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Utgår gemensamt vederlag vid omsättning av varor eller tjänster, av vilka en del inte är skattepliktiga, bestäms beskattningsvärdet genom uppdelning av vederlaget efter skälig grund. Motsvarande gäller saluvärde vid uttag.

ningsvärdet alltid av vederlaget eller saluvärdet eller, i fråga om monteringsfärdigt hus, 60procent av vederlaget eller saluvärdet.

Utgår gemensamt vederlag vid omsättning av varor eller tjänster, för vilka olika regler för beskattningsvärdets bestämmande gäller eller av vilka en del icke är skattepliktiga, bestäms beskattningsvärdet genom uppdelning av vederlaget efter skälig grund. Motsvarande gäller saluvärde vid uttag.

Vid uttag av tjänst som avser fastighet anses saluvärdet motsvara summan av nedlagda kostnader jämte ränta på eget kapital och värdet av den skattskyldiges eget arbete.

Med monteringsfärdigt hus förstås hus avsett för stadigvarande bruk, som för uppförande på fast grund levereras antingen i form av färdigställda byggnadselement, innefattande fullständig sats av bjälklags-, vägg- och takkonstruktioner, även med tillhörande beklädnads- och isoleringsmaterial, samt byggnadssnickerier, eller på motsvarande sätt färdigmonterat.

Vid omsättning enligt punkt 2 första stycket f) av anvisningarna till 2 § anses som beskattningsvärde ett belopp som överensstämmer med det schablonvärde som enligt 5 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare har fastställts i fråga om tillhandahållande av bilförmån åt anställd.

Vid omsättning enligt punkt 2 första stycket g) av anvisningarna till 2 § anses, såvitt avser nyttjande av personbil för privat bruk, som beskattningsvärde ett belopp som överensstämmer med det schablonvärde som enligt 5 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare har fastställts i fråga om tillhandahållande av bilförmån åt anställd.

till

Faktura, avräkningsnota eller motsvarande handling skall utöver beskattningsvärde och skattebelopp innehålla uppgift om utställarens och mottagarens namn och adress eller annan för identifieringen godtagbar angivelse, transaktionens art samt platsen för varans mottagande. I en sådan handling skall också anges registreringsnumret för den som

16 Faktura, avräkningsnota eller motsvarande handling skall utöver beskattningsvärde och skattebelopp innehålla uppgift om utställarens och mottagarens namn och adress eller annan för identifieringen godtagbar angivelse, transaktionens art samt platsen för varans mottagande. I en sådan handling skall också anges den skattskyldiges registrerings -

1989/90:SkU31

29 Senaste lydelse 1986:1289 och proposition 1989/90:74.

35 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

är redovisningsskyldig för omsättningen. Skattemyndigheten får, när det finns särskilda skäl, medge att uppgift om registreringsnumret utelämnas i en avräkningsnota som upprättas av köparen. Vid förvärv som avses i 17 § sjätte stycket skall handlingen innehålla uppgift om säljarens personnummer eller organisationsnummer eller, om sådant nummer saknas, en likvärdig uppgift.

nummer. Den som inte är registrerad enligt 19 § skall ange person- eller organisationsnummer. Skattemyndigheten får, när det finns särskilda skäl, medge att nummeruppgiften utelämnas i en avräkningsnota som upprättas av köparen. Vid förvärv som avses i 17 § åttonde stycket skall handlingen innehålla uppgift om säljarens personnummer eller organisationsnummer eller, om sådant nummer saknas, en likvärdig uppgift.

till 17 §

Avdrag för ingående skatt skall styrkas av skattedebitering på inköpsfaktura, avräkningsnota eller motsvarande handling. Detta gäller dock inte om säljaren enligt 16 § tredje stycket är undantagen från skyldighet att på sådan handling ange skattens belopp och inte heller vid inköp från detaljhandeln, om vederlaget understiger 200 kronor. Rätt till avdrag för ingående skatt som anges i 17 § sjätte stycket föreligger endast om köpehandlingen innehåller sådan uppgift som avses i anvisningarna till 16 § sista meningen.

Avdrag för ingående skatt skall styrkas av skattedebitering på inköpsfaktura, avräkningsnota eller motsvarande handling. Detta gäller dock inte om säljaren enligt 16 § tredje stycket är undantagen från skyldighet att på sådan handling ange skattens belopp och inte heller vid omsättning enligt 16 § andra stycket i detaljhandel eller därmed jämförlig verksamhet, om vederlaget understiger 200 kronor. Rätt till avdrag för ingående skatt som anges i 17 § åttonde stycket föreligger endast om köpehandlingen innehåller sådan uppgift som avses i anvisning -

arna till 16 § sista meningen.

Avdragsrätten för ingående skatt på driftkostnader för personbil eller motorcykel som utgör inventarium i skattskyldigs verksamhet eller som förhyrs för bruk i sådan verksamhet omfattar alla sådana kostnader oavsett om fordonet helt eller endast delvis används i verksamheten. Används personbil eller motorcykel, som har förhyrts för annat ändamål än yrkesmässig återuthyrning, i mer än ringa omfattning i verksamhet som medför skattskyldighet föreligger avdragsrätt för 50 procent av den ingående skatt som belöper på hyran. Avser ingående skatt i annat fall endast delvis sådant förvärv som omfattas av avdragsrätten eller endast delvis verksamhet som medför skattskyldighet eller verksamhet som endast delvis medför skattskyldighet, skall beloppet av den avdragsgilla ingående skatten bestämmas genom uppdelning efter skälig grund när annat ej följer av 18 § tredje stycket.

Kan det styrkas att vid leverans av vara till skattskyldig här i landet skatt erlagts för utländsk ej skattskyldig leverantörs räkning vid varans införsel, föreligger avdragsrätt för köparen med belopp motsvarande den av tullmyndigheten uttagna skatten, om avdragsrätt förelegat om köparen själv erlagt skatten.

Avdragsrätten för ingående skatt på jordbruksarrende omfattar hela skatten, även om i arrendet ingår värdet av bostad.

1989/90:SkU31

Ml Senaste lydelse 1985:1116.

36 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

Finansieringsföretag äger rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till värdet av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget när det kan visas att köparen helt saknat rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till dennes förvärv av varan.

Skattskyldigs avdragsrätt omfattar även ingående skatt som hänför sig till avhjälpande av skada som han vållat i sin verksamhet.

Förvärv eller införsel för verksam- Förvärv eller import för verksamhet föreligger även när skattskyldigs het föreligger även när skattskyldigs

kostnad härför bestrides av skade- kostnad härför bestrides av skade -

vållande eller försäkringsgivare.

Har fastighetsägare inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket utförts ny-, till- eller ombyggnad av fastighet medgivits skattskyldighet för uthyrning eller upplåtelse av fastigheten eller del därav enligt 2 § fjärde stycket får han vid redovisningen av skatt avdraga ingående skatt som hänför sig till byggnadsarbetena till den del de avser lokaler, som upplåts för verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag.

En fastighetsägare får, i den mån han är skattskyldig för uthyrning eller upplåtelse av fastighet eller del därav enligt 2 § fjärde stycket, inom tre år från förvärvet dra av den skatt som upptagits i ett av säljaren utfärdat intyg enligt 16 § femte stycket. Motsvarande gäller, om fastigheten används i annan verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag.

till

Skattskyldig anses driva verksamhet i det län, där verksamhetens styrelse har sitt säte eller, om säte för verksamheten ej bestämts eller styrelse ej finnes, där verksamheten drives från fast driftställe eller, om sådant driftställe ej finnes, där den skattskyldige är bosatt.

Utländsk företagare, som enligt punkt 1 sjätte stycket av anvisningarna till 2 § skall företrädas av representant, anses driva verksamhet i det län, där representantens verksamhet anses bedriven enligt första stycket.

vållande eller försäkringsgivare.

Har fastighetsägare inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket utförts ny-, till- eller ombyggnad av fastighet medgivits skattskyldighet för uthyrning eller upplåtelse av fastigheten eller del därav enligt 2 § tredje stycket får han vid redovisningen av skatt avdraga ingående skatt som hänför sig till byggnadsarbetena till den del de avser lokaler, som anges i 2 § tredje stycket.

En fastighetsägare får, i den mån han är skattskyldig för uthyrning eller upplåtelse av fastighet eller del därav enligt 2 § tredje stycket, inom tre år från förvärvet dra av den skatt som upptagits i ett av säljaren utfärdat intyg enligt 16 § femte stycket. Motsvarande gäller, om fastigheten används i annan verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag.

19 §

Utländsk företagare, som enligt punkt 1 tionde stycket av anvisningarna till 2 § skall företrädas av representant, skall anmäla sig för registrering i det län, där representantens hemortskommun är belägen.

37 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

till 22 § 31

Om skattskyldig regelmässigt upprättar kortperiodiska bokslut kan skattemyndigheten medge att redovisningsperiod om en eller två månader får förkortas eller förlängas med ett mindre antal dagar. Deklaration skall dock även i sådant fall lämnas inom den för perioden föreskrivna ordinarie tiden.

Deklaration som avser redovis- Deklaration som avser helt kalenningsperioden juli-december eller derår får lämnas senast den 5 april

helt kalenderår får lämnas senast året därpå,

den 5 april året därpå.

Deklaration för redovisningsperiod som går till ända den 30 juni får lämnas senast den 20 augusti.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991, om inte annat framgår av punkterna 2-5 nedan. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2. De nya föreskrifterna i 18a § första stycket samt, i fråga om staten, 2 § tredje stycket, 17 § andra stycket och 60 § tredje stycket 1 tillämpas från ingången av juli månad 1991.

3. De beslut som regeringen meddelat med stöd av äldre bestämmelser i 2 § tredje stycket och 12 § skall inte gälla efter utgången av år 1990. De beslut som regeringen meddelat med stöd av äldre bestämmelser i punkten 1 nionde stycket av anvisningarna till 2 § skall inte gälla efter utgången av juni månad 1991.

4. Avdrag medges inte för ingående skatt som hänför sig till förvärv eller hyra av en vara, om den skattskyldige enligt äldre bestämmelser skulle ha saknat rätt till avdrag och varan har ägts av den skattskyldige vid något tillfälle under de senaste två åren före ikraftträdandet.

5. En kommun har inte rätt till avdrag enligt 18 a § andra stycket för skatt som hänför sig till förvärv av en vara som levererats till kommunen före den 1 januari 1991. Detsamma gäller för skatt som hänför sig till tjänst avseende uthyrning av en vara till en kommun, om kommunen tagit varan i bruk eller i besittning före den 1 januari 1991. I fråga om skatt på sådana varor eller tjänster föreligger avdragsrätt för kommun endast i den mån detta följer av 17-18 §§.

6. De nya föreskrifterna i 13 §, 17 § åttonde stycket, 58§ såvitt avser hänvisningen till 13 §, 59 § utom den om monteringsfärdigt hus samt anvisningarna till 14 § första stycket tillämpas först från den 1 januari 1992.

31 Senaste lydelse 1986:1289 och proposition 1989/90:74.

2 Förslag till Lag om upphävande av vissa författningar på mervärdeskatteområdet

Härigenom föreskrivs att följande författningar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1990, nämligen

1. Förordningen (1968:591) om erläggande av mervärdeskatt i vissa fall vid utförsel,

2. Förordningen (1968:616) om skattskyldighet till mervärdeskatt för hamn- och flygplatsverksamhet,

3. Regeringens beslut den 7 maj 1975 om undantag från skatteplikt till mervärdeskatt för vissa luftkuddefarkoster,

4. Regeringens beslut den 5 april 1979 om undantag från skatteplikt till mervärdeskatt för doktorsavhandlingar.

De upphävda författningarna gäller dock fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 1991.

1989/90:SkU31

3 Förslag till

Lag om särskilt bidrag till kommuner

Härigenom föreskrivs följande

1 § Statsbidrag utgår till en kommun för att kompensera denna för de ökade kostnader som till följd av bestämmelserna om mervärdeskatt uppkommer vid upphandling i jämförelse med egen verksamhet inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning. Sådant bidrag till kommun utgår även då en kommun lämnar bidrag till näringsidkare för dennes verksamhet inom nämnda områden.

Med kommun förstås i denna lag primärkommun och landstingskommun.

2§ Bidragsbeloppet beräknas enligt schablon. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om schablonberäkningen och om förfarandet för ansökan om bidrag.

3§ Skattemyndigheten beslutar om bidrag. Dess beslut överklagas till riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

1989/90:SkU31

4 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)' dels att i 68 § 2 och 6 mom. samt 84 § orden ”överskjutande preliminär skatt” skall bytas ut mot ”överskjutande skatt”, dels att 1 §, 2§ 1 och 2 morn., 13§ 1 morn., 27§ 2 och 3mom., 68§ 1 och 4 morn., 69§ 1 och 2 mom. och 70§ 2mom. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§2

Med skatt förstås i denna lag, om inte annat anges, statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt, ersättningsskatt, kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift, vinstdelningsskatt, särskild vinstskatt, egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, statlig fastighetsskatt, skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:00), annuitet på avdikningslån samt mervärdeskatt ifall som avses i 21 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Regeringen får, om särskilda omständigheter föranleder det, föreskriva att i samband med uppbörden av skatt skall uppbäras även andra avgifter än sådana som anges i första stycket. Har sådan föreskrift meddelats skall, om inte annat anges, vad i denna lag stadgas angående skatt tillämpas beträffande den avgift som avses med föreskriften.

Med skatt förstås i denna lag, om inte annat anges, statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt, ersättningsskatt, kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift, vinstdelningsskatt, särskild vinstskatt, egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, statlig fastighetsskatt, skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:00) samt annuitet på avdikningslån.

1 morn.5 Beteckningar som används i kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt eller taxeringslagen (1990:00) har samma betydelse i denna lag, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.

2 morn.* I denna lag förstås med slutlig skatt: skatt som har påförts vid den årliga debiteringen på

2 §

1 mom. Beteckningar som används i kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, taxeringslagen (1990:00) eller lagen (1968:430) om mervärdeskatt har samma betydelse i denna lag, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.

slutlig skatt: skatt som har påförts vid den årliga debiteringen på

1 Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771 68 § 2 mom. 1986:1288 och proposition 1989/90:74

68 § 6 mom. 1985:404

84 t) med nuvarande lydelse avses lydelse enligt proposition 1989/90:74.

2 Senaste lydelse 1989:349 och proposition 1989/90:74.

•' Senaste lydelse 1986:1288 och proposition 1989/90:74.

4 Senaste lydelse 1984:669 och proposition 1989/90:74.

1989/90:SkU31

41 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

grund av skattemyndighets beslut el- grund av skattemyndighets beslut eller på grund av annat beslut, som en- ler på grund av annat beslut, som enligt gällande föreskrifter skall beak- ligt gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering, och återstår tas vid sådan debitering, och återstår

efter iakttagande av bestämmel- efter iakttagande av bestämmelserna om nedsättning av skatt enligt serna om nedsättning av skatt enligt

4 mom. samt 2 § lagen (1978:423) om 4 mom. samt 3§ lagen (1982:1193)

skattelättnader för vissa sparformer om skattereduktion för fackföre och

3 § lagen (1982:1193) om skatte- ningsavgift;

reduktion för fackföreningsavgift; preliminär skatt: i 3 § nämnd skatt, som betalas i avräkning på slutlig skatt;

överskjutande ingående mervärdeskatt: den del av ingående mervärdeskatt som återstår sedan utgående mervärdeskatt avräknats; kvarstående

skatt: skatt, som kvarstående skatt: skatt,

återstår att betala, sedan preliminär som återstår att betala, sedan preli skatt

har avräknats från slutlig skatt; minär skatt och överskjutande ingå ende

mervärdeskatt har avräknats från slutlig skatt;

överskjutande skatt: sådan preliminär skatt och överskjutande ingående mervärdeskatt som överstiger slutlig skatt;

tillkommande skatt: skatt som skall betalas på grund av eftertaxering eller enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt har avslutats; kvarskatteavgift: avgift enligt 27§ 3 morn.; respitränta: ränta enligt 32 §; anståndsränta: ränta enligt 49 § 4 morn.; ö-skatteränta: ränta enligt 69§ 1 morn.; restitutionsränta: ränta enligt 69§ 2 morn.; skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 morn.; inkomstår: det kalenderår, som närmast har föregått taxeringsåret; uppbördsår: tiden från och med februari månad ett år till och med januari månad det följande året;

uppbördsmånad: varje månad under uppbördsåret; gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt; ogift skattskyldig: annan skattskyldig fysisk person än nyss har sagts.

13 §

/ moni* Preliminär B-skatt skall tas ut med belopp motsvarande 120 procent av den slutliga skatt som har påförts den skattskyldige året före inkomståret. Understiger den slutliga skatten den ursprungligen debiterade B-skatten tas preliminär B-skatt ut med 110 procent.

Preliminär B-skatt enligt första stycket får inte tas ut med lägre belopp än som motsvarar den preliminära B-skatt som har debiterats för året före inkomståret.

5 Senaste lydelse 1988:1525 och proposition 1989/90:74.

42 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte när preliminär Bskatt skall beräknas med ledning av preliminär taxering enligt 2 mom. eller när annars särskilda omständigheter föreligger.

I den slutliga skatt som avses i första stycket skall inte inräknas utskiftningsskatt, ersättningsskatt, skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:00), mervärdeskatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt eller sådan i denna lag inte omnämnd skatt eller avgift, vilken har påförts enligt bestämmelse i annan författning.

Vid beräkning av preliminär B-skatt skall, om möjligt, hänsyn tas till preliminär A-skatt som den skattskyldige kan ha att betala på grund av förordnande enligt 3 § 3 mom. andra stycket.

1 den slutliga skatt som avses i första stycket skall inte inräknas utskiftningsskatt, ersättningsskatt, skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:00) eller sådan i denna lag inte omnämnd skatt eller avgift, vilken har påförts enligt bestämmelse i annan författning.

27 §

2 mom,6 Vid debitering av slutlig skatt

1) debiterad preliminär B-skatt;

2) sådan preliminär A-skatt, som den skattskyldiges arbetsgivare i strid mot denna lag eller med stöd av lagen meddelade bestämmelser underlåtit att innehålla genom skatteavdrag och som till följd härav fastställts till betalning; samt

3) annan än under 1) och 2) avsedd preliminär skatt, som av den skattskyldige erlagts.

3 morn.7 Överstiger skattskyldigs slutliga skatt den preliminära skatt som han har betalat senast den 18 januari året efter inkomståret och den preliminära skatt som skall gottskrivas honom enligt 2 mom. 1 eller 2, skall den skattskyldige betala en avgift (kvarskatteavgift) på det överskjutande beloppet. Kvarskatteavgift utgår med två procent på det överskjutande beloppet till den del det har täckts av preliminär skatt som har betalats senast den 30 april året efter inkomståret och med tio procent på resterande del. Om sär -

skall skattskyldig gottskrivas:

2) sådan preliminär A-skatt, som den skattskyldiges arbetsgivare i strid mot denna lag eller med stöd av lagen meddelade bestämmelser underlåtit att innehålla genom skatteavdrag och som till följd härav fastställts till betalning;

3) annan än under 1) och 2) avsedd preliminär skatt, som av den skattskyldige erlagts; samt

4) överskjutande ingående mervärdeskatt.

3 mom. Överstiger skattskyldigs slutliga skatt, efter avdrag för överskjutande ingående mervärdeskatt, den preliminära skatt som han har betalat senast den 18 januari året efter inkomståret och den preliminära skatt som skall gottskrivas honom enligt 2 mom. 1 eller 2, skall den skattskyldige betala en avgift (kvarskatteavgift) på det överskjutande beloppet. Kvarskatteavgift utgår med två procent på det överskjutande beloppet till den del det har täckts av preliminär skatt som har betalats senast den 30 april

6 Senaste lydelse 1974:771.

7 Senaste lydelse 1988:1525 och proposition 1989/90:74.

43 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

skild beräkning i vissa fall föreskrivs i 4 mom.

året efter inkomståret och med tio procent på resterande del. Om särskild beräkning i vissa fall föreskrivs i 4 mom.

Avgift, i förekommande fall efter avdrag för ö-skatteränta, påförs inte om beloppet understiger femtio kronor. Vid beräkningen av avgiften gäller att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:00);

att avgift inte skall beräknas på överskjutande belopp till den del det uppgår till högst 20000 kronor och har betalats senast den 30 april året efter inkomståret;

att avgift inte skall beräknas på överskjutande belopp till den del det uppgår till högst den mervärdeskatt som avses i 1 § första stycket jämte 20 000 kronor och har betalats senast den 30 april året efter inkomståret; att belopp, som avgiften skall beräknas på, avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

Ändras debitering eller tillgodoräkning av preliminär skatt eller debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Ändras debitering eller tillgodoräkning av preliminär skatt eller överskjutande ingående mervärdeskatt eller debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges.

68 {

1 morn.1 Överstiger erlagd preliminär skatt motsvarande slutliga skatt eller har genom skatteavdrag enligt 40 §2 mom. andra stycket innehållits mer än som svarar mot den skattskyldige påförd kvarstående skatt, skall den skattemyndighet som debiterat skatten, skyndsamt ombesörja att det överskjutande beloppet återbetalas till den skattskyldige. Återbetalning av överskjutande preliminär skatt skall dock ske endast om skatten tillsammans med ö-skatteränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarstående skatt och kvarskatteavgift, uppgår till minst tjugofem kronor.

1 mom. Överstiger erlagd preliminär skatt och överskjutande ingående mervärdeskatt motsvarande slutliga skatt eller har genom skatteavdrag enligt 40 § 2 mom. andra stycket innehållits mer än som svarar mot den skattskyldige påförd kvarstående skatt, skall den skattemyndighet som debiterat skatten, skyndsamt ombesörja att det överskjutande beloppet återbetalas till den skattskyldige. Återbetalning av överskjutande skatt skall dock ske endast om skatten tillsammans med ö-skatteränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarstående skatt och kvarskatteavgift, uppgår till

minst tjugofem kronor.

Efter beslut, som avses i 45§2 morn., skall skattemyndigheten utbetala i beslutet angivet belopp. Detsamma gäller belopp, som anges i beslut enligt 45 S3 morn., i den mån beloppet inbetalats.

H Med nuvarande lydelse avses lydelse enligt proposition 1989/90:74.

44 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

Regeringen far förordna att sadan återbetalning av skatt som avses i första stycket, får verkställas av annan än skattemyndighet.

4 morn.9 Har skattskyldig, som enligt 1 eller 2 mom. är berättigad få tillbaka erlagt skattebelopp eller som är berättigad till ränta enligt 69 § 1 mom., inte betalt honom påförd skatt inom i denna lag föreskriven tid, äger han utfå endast vad som överstiger det obetalda beloppet och den restavgift som belöper på detta. Återstoden skall gottskrivas honom till betalning av den obetalda skatten och restavgiften samt i förekommande fall tillställas annan skattemyndighet med tillämpning av bestämmelserna i 3 mom.

Vad i föregående stycke stadgas skall också tillämpas då skattskyldig, vilken enligt 1 mom. är berättigad få tillbaka erlagd preliminär skatt eller ränta enligt 69§ 1 morn., har att betala tillkommande skatt, som har debiterats på grund av taxering för inkomst eller förmögenhet för det år vartill den preliminära skatten hänför sig eller på grund av sådant beslut om skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:00) som avser samma taxering. Har, då återbetalning enligt 1 mom. skall ske, den tillkommande skatten inte påförts men kan med fog antagas, att sådan skatt kommer att påföras på grund av beslut av allmän förvaltningsdomstol i mål om taxering eller avgift som nyss har sagts eller av skattemyndighet om höjd debitering eller om rättelse av skattelängd, får den preliminära skatten eller räntan innehållas i avvaktan på att tillkommande skatt påförs.

Vad i föregående stycke stadgas skall också tillämpas då skattskyldig, vilken enligt 1 mom. är berättigad få tillbaka erlagd preliminär skatt, överskjutande ingående mervärdeskatt eller ränta enligt 69§ 1 morn., har att betala tillkommande skatt, som har debiterats på grund av taxering för inkomst eller förmögenhet eller som mervärdeskatt för det år vartill den preliminära skatten eller överskjutande ingående mervärdeskatten hänför sig eller på grund av sådant beslut om skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:00) som avser samma taxering. Har, då återbetalning enligt 1 mom. skall ske, den tillkommande skatten inte påförts men kan med fog antagas, att sådan skatt kommer att påföras på grund av beslut av allmän förvaltningsdomstol i mål om taxering eller avgift som nyss har sagts eller av skattemyndighet om höjd debitering eller om rättelse av skattelängd, får den preliminära skatten, överskjutande ingående mervärdeskatten eller räntan innehållas i avvaktan på att tillkommande skatt påförs.

1 morn.10 Om preliminär skatt,

som har inbetalats eller som, utan

att så har skett, skall gottskrivas

skattskyldig på grund av att arbetsgi varen

gjort skatteavdrag, överstiger

den slutliga skatten skall ränta (ö skatteränta)

beräknas på det

överskjutande beloppet.

1 mom. Om preliminär skatt, som har inbetalats eller som, utan att så har skett, skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgivaren gjort skatteavdrag, och överskjutande ingående mervärdeskatt överstiger den slutliga skatten skall ränta (ö-skatteränta) beräknas på det överskjutande beloppet.

Med nuvarande lydelse avses lydelse enligt proposition 1989/90:74.

IU Med nuvarande lydelse avses lydelse enligt proposition 1989/90:74.

45 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

Vid ränteberäkningen gäller

att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:00);

att i den preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som avses i 27 § 2 mom. 3 och som har betalats efter den 30 april året efter inkomståret; att

det belopp som räntan skall beräknas på, avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

Ränta utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt, som avses i 27 § 2 mom. 3, betalats efter den 18 januari året efter inkomståret men senast den 30 april samma år, skall dock ränta på sådan skatt utgå för en tid av sex månader.

Ränta beräknas på den del av överskjutande belopp som inte överstiger 20000 kronor enligt den räntesats som motsvarar halva det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid utgången av året före taxeringsåret och på övrig del enligt en räntesats som motsvarar fjärdedelen av diskontot.

Räntesatserna bestäms till procenttal med högst en decimal, som i förekommande fall avrundas uppåt.

Ränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas inte ut om beloppet understiger 50 kronor.

Ändras debitering eller tillgodo- Ändras debitering eller tillgodoräkning av preliminär skatt eller de- räkning av preliminär skatt eller

biteras tillkommande skatt, görs ny överskjutande ingående mervärde beräkning

av ränta. Räntan bestäms skatt eller debiteras tillkommande

därvid till belopp som skulle ha ut- skatt, görs ny beräkning av ränta,

gått, om beräkningen gjorts vid den Räntan bestäms därvid till belopp

årliga debiteringen av motsvarande som skulle ha utgått, om beräk slutliga

skatt. ningen gjorts vid den årliga debite ringen

av motsvarande slutliga skatt. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på öskatteränta.

2 morn." På skatt, kvarskatteavgift och respitränta, som återbetalas enligt 68 § 2 mom., och vid utbetalning av skatt eller ränta, som har innehållits med stöd av 68§ 4mom. andra stycket, utgår ränta (restitutiottsränta). Restitutionsränta utgår för visst kalenderår efter en räntesats som motsvarar halva det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid utgången av närmast föregående kalenderår. För tid som infaller efter utgången av det år då beslut om återbetalning fattas tillämpas dock den räntesats som gäller för det året. Räntesatsen bestäms till procenttal med högst en decimal, som i förekommande fall avrundas uppåt. Räntebelopp som understiger femtio kronor betalas inte ut.

Vid beräkning av restitutionsränta gäller i övrigt,

att ränta utgår på belopp, som se- att ränta utgår på belopp, som senast under taxeringsåret har betalts nast under taxeringsåret har betalts

som preliminär skatt, från utgången som preliminär skatt, och pä belopp,

av taxeringsåret och på annat belopp som avser överskjutande ingående

från utgången av den månad, då det mervärdeskatt, från utgången av tax har

betalts; eringsåret och på annat belopp från

utgången av den månad, då det har betalts;

11 Med nuvarande lydelse avses lydelse enligt proposition 1989/90:74.

46 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att, om skatt har betalts före den uppbördsmånad, då skatten har förfallit till betalning, skatten anses som betald under nämnda uppbördsmånad;

att, om skatten har betalts i flera poster och restitutionen avser endast viss del av det sammanlagda skattebeloppet, det för mycket betalda beloppet avräknas mot det eller de belopp som sist har betalts; samt att ränta utgår till och med den månad, då beloppet återbetalas.

Har beslut som föranlett restitutionsränta ändrats på sådant sätt att ränta inte skulle ha utgått eller utgått med lägre belopp, om ändringsbeslutet hade beaktats vid ränteberäkningen, är den skattskyldige skyldig att återbetala vad han sålunda har uppburit för mycket. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall också tillämpas på restitutionsränta.

Om restitutionsränta i särskilda fall föreskrivs i 49 § 4 mom. fjärde stycket, 69 a § tredje stycket och 75 a § fjärde stycket.

2 mom.12Harvid granskning hos riksskatteverket av verkställd debitering befunnits, att skatt, kvarskatteavgift eller ränta blivit obehörigen utesluten från debitering eller påförd till för ringa belopp eller att skattereduktion, särskild skattereduktion, preliminär skatt eller ränta blivit gottskriven med för högt belopp, skall vederbörande skattemyndighet underrättas härom. Skattemyndigheten har att verkställa den utredning i ärendet, som må finnas erforderlig. Föreligger förhållande, som nyss sagts, skall skattemyndigheten, efter hörande av den skattskyldige när så finnes påkallat, fastställa det belopp denne har att erlägga.

70 §

2 mom. Har vid granskning hos riksskatteverket av verkställd debitering befunnits, att skatt, kvarskatteavgift eller ränta blivit obehörigen utesluten från debitering eller påförd till för ringa belopp eller att skattereduktion, särskild skattereduktion, preliminär skatt, överskjutande ingående mervärdeskatt eller ränta blivit gottskriven med för högt belopp, skall vederbörande skattemyndighet underrättas härom. Skattemyndigheten har att verkställa den utredning i ärendet, som må finnas erforderlig. Föreligger förhållande, som nyss sagts, skall skattemyndigheten, efter hörande av den skattskyldige när så finnes påkallat, fastställa det belopp denne har att er -

lägga.

Finner skattemyndighet efter anmälan eller eljest sådan felaktighet som avses i föregående stycke vara för handen eller att motsvarande felaktighet föreligger i beslut om arbetsgivarens ansvarighet för arbetstagares skatt, skall myndigheten, efter hörande av den skattskyldige eller arbetsgivaren när sä finnes påkallat, fastställa det belopp denne har att erlägga.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt äger motsvarande tilllämpning beträffande belopp som fastställts till betalning enligt första eller andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för 1991 och slutlig skatt pä grund av 1992 års taxering.

1989/90:SkU31

12 Senaste lydelse 1986:1288 och proposition 1989/90:74.

5 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1990:000)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § taxeringslagen (1990:000) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt

1. kommunalskattelagen (1928:370),

2. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

4. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

5. lagen (1927:321) om utskiftningsskatt,

6. lagen (1933:395) om ersättningsskatt,

7. lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,

8. lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt,

9. lagen (1989:346) om särskild vinstskatt.

Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.

Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.

Att bestämmelserna i denna lag gäller även ifråga om förfarandet för fastställelse av mervärdeskatt i vissa fall framgår av 21 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

1989/90:SkU31

6 Förslag till !989/90:SkU31

Lag om ändring i lagen (1990:000) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 13 § lagen (1990:000) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §

En allmän självdeklaration skall innehålla uppgifter om

1. den skattskyldiges namn, personnummer eller organisationsnummer, postadress och hemortskommun, beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk person det land, där styrelsen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig som bara under någon del av beskattningsåret varit bosatt i Sverige, uppgift om den tid som han haft bostad här,

2. alla skattepliktiga förvärvskällor; därvid skall i fråga om förvärvskälla, i vilken skattepliktig fastighet ingått, särskilt anges

a) beskaffenheten av den skattskyldiges innehav av fastigheten,

b) fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret eller, om något sådant inte varit fastställt det året, dess antagliga värde vid taxeringsårets ingång, samt

c) om fastigheten inte ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret eller fastigheten ingått däri endast till viss del, hur lång tid eller till vilken del fastigheten ingått i förvärvskällan,

3. de intäkter och avdrag som är att hänföra till varje förvärvskälla,

4. de allmänna avdrag som den skattskyldige yrkar få vid taxeringen,

5. den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret, även om förmögenheten inte uppgår till skattepliktigt belopp, dock endast om och i den mån han är skattskyldig för förmögenhet,

6. belopp av den preliminära skatt som genom skatteavdrag betalats för året näst före taxeringsåret,

7. om deklarationen avser fåmansföretag, delägares eller honom närstående persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav varvid, om det förekommer olika röstvärden för innehavet, dessa skall anges; dock behöver uppgifter inte lämnas för närstående person, som inte uppburit ersättning från, träffat avtal med eller haft annat liknande förhållande med företaget,

8. räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för tilläggsbelopp,

9. om den skattskyldige är delägare i ett handelsbolag, de uppgifter som behövs för att beräkna det justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens ursprungliga ingångsvärde, tillskott och uttag.

9. om den skattskyldige är delägare i ett handelsbolag, de uppgifter som behövs för att beräkna det justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens ursprungliga ingångsvärde, tillskott och uttag,

10. om den skattskyldige enligt 21 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall redovisa mervärdeskatt i sin självdeklaration, de uppgifter

4 Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 31

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

som behövs för att besluta om mervärdeskatten.

En allmän självdeklaration skall dessutom innehålla de uppgifter som för särskilda fall förskrivs i 16-24 §§ eller som behövs för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller för beräkning av skogsvårdsavgift enligt lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift eller fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

Om en skattskyldig skall taxeras för barns eller någon annans förmögenhet, skall uppgift lämnas även om sådan förmögenhet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

7 Förslag till

Lag om koldioxidskatt

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Koldioxidskatt skall betalas till staten enligt denna lag för bränslen som anges i bilaga till lagen.

Koldioxidskatt skall vidare betalas för de varuslag som är skattepliktiga enligt 1 § lagen (1961:372) om bensinskatt, med undantag för metylalkohol (metanol) och etylalkohol (etanol). Undantaget gäller även metanol eller etanol som ingår i sådant annat motorbränsle som avses i 1 § första stycket

a) nämnda lag.

2 § Koldioxidskatt tas ut för bränslen som avses i 1 § första stycket med i bilagan angivet belopp för vikt- eller volymenhet. För varuslag som är skattepliktiga enligt 1 § andra stycket tas skatt ut med 58 öre per liter.

3 § I fråga om bränslen som avses i 1 § första stycket tillämpas 2 § första stycket, 2 a, 6-8 §§, 10§ andra stycket, 24 §, 25 § tredje stycket, 26, 27, 32 och 33 8§ lagen (1957:262) om allmän energiskatt.

1 fråga om varuslag som är skattepliktiga enligt 1 § andra stycket tillämpas lagen (1961:372) om bensinskatt utom 1 § och 2§ första och andra styckena. Bestämmelserna om bensin i nämnda lag gäller de varuslag som är skattepliktiga enligt 1 § andra stycket denna lag.

4 § Har koldioxidskatt tagits ut för bränsle som avses i 1 § första stycket och har den skattskyldige begränsat utsläpp av koldioxid i samband med förbrukning av bränslet, medger riksskatteverket efter ansökan av den skattskyldige återbetalning av betald koldioxidskatt i förhållande till hur mycket utsläppet har minskat.

Har begränsningen av utsläpp gjorts av någon som inte är skattskyldig medger riksskatteverket efter ansökan av denne kompensation för den koldioxidskatt som belastar bränslet i förhållande till hur mycket utsläppet har minskat.

5 8 Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 4 8 görs skriftligen hos riksskatteverket. Den skall omfatta en period om ett kalenderkvartal och ges in till riksskatteverket inom ett år efter kvartalets utgång.

Återbetalning eller kompensation medges inte för belopp som understiger 1000 kronor för ett kalenderkvartal.

6 8 Har återbetalning eller kompensation för koldioxidskatt skett med för högt belopp på grund av oriktig uppgift, som sökanden lämnat, eller på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende, är mottagaren skyldig att till statsverket återbetala vad han sålunda oriktigt erhållit. Beslut härom meddelas av riksskatteverket.

Åtgärd för att ta ut oriktigt erhållet återbetalnings- eller kompensationsbelopp får inte vidtas senare än fem år efter utgången av det kalenderår under vilket beloppet erhållits.

7 8 Beslut enligt 4 eller 6 8 överklagas hos kammarrätten.

1989/90:SkU31

51 Bilaga till lagen (1990:000) om koldioxidskatt

1989/90:SkU31

Tulltaxenr enligt tull- taxclagen (1987:1068)

Bränsle

Skattesats

ur 27.01, ur 27.02 eller ur 27.04

Kolbränslen

620 kr. per ton

ur 27.10

Fotogen med till sats som möjliggör drift av snabbgående dieselmotorer, motor- brännoljor och eldningsoljor

720 kr. per m3

ur 27.11

Naturgas

535 kr. per 1 000 m3

ur 27.11 eller

ur 38.23

Gasol som används för

a) drift av motorfordon

b) annat ändamål än drift av motorfor- don

40 öre per liter 750 kr. per ton

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:262) om allmän energiskatt1 dels att 3 8 skall upphöra att gälla,

dels att 2,2 a, 6-8, 10 och 24-27 §§ samt bilaga 1 till lagen skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 11 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 8:

Skatt utgår icke för inhemska fasta bränslen.

Skatt utgår inte heller för elektrisk kraft, som

a) framställs inom landet av producent, som förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och som inte yrkesmässigt distribuerar elektrisk kraft.

b) till lägre effekt än 50 kilowatt utan avgift levereras av producent eller distributör till någon, som inte står i intressegemenskap med producenten eller distributören,

c) framställs eller förbrukas på fartyg eller annat transportmedel,

d) nyttiggörs inom rörelse för produktion eller distribution av elektrisk kraft eller bortgår till följd av förluster vid överföring, transformering eller omformning hos producent eller distributör,

e) förbrukas i en elektrisk panna för produktion av varmluft, hetvatten eller ånga under förutsättning att,

elpannans effekt överstiger en megawatt, ingen oljebaserad produktion av elektrisk kraft förekommer inom landet av energibalansskäl under den tid som pannan utnyttjas, värmebehovet under de tider då en elektrisk panna inte utnyttjas kan tillgodoses på annat sätt, mätaravläsning sker i början och slutet av den period som skattebefrielsen avser, och i fråga om inköpt kraft, ett särskilt av riksskatteverket godkänt avtal har träffats som innebär att leveransen kan avbrytas av leverantören, när så erfordras av kraftsystemskäl, eller

f) framställs i ett reservkraftsaggregat.

1 Lagen omtryckt 1984:994.

: Senaste lydelse 1988:527.

d) nyttiggörs inom rörelse för produktion eller distribution av elektrisk kraft eller bortgår till följd av förluster vid överföring, transformering eller oniformning hos producent eller distributör, eller

e) förbrukas i en elektrisk panna för produktion av varmluft, hetvatten eller ånga under förutsättning att,

elpannans effekt överstiger en megawatt.

ingen oljebaserad produktion av elektrisk kraft förekommer inom landet av energibalansskäl under den tid som pannan utnyttjas, värmebehovet under de tider då en elektrisk panna inte utnyttjas kan tillgodoses på annat sätt, mätaravläsning sker i början och slutet av den period som skattebefrielsen avser, och i fråga om inköpt kraft, ett särskilt av riksskatteverket godkänt avtal har träffats som innebär att leveransen kan avbrytas av leverantören, när så erfordras av kraftsystemskäl.

1989/90:SkU31

53 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

2a §3

Skatt utgår inte för

a) inhemskt framställd metan,

b) naturgas, som bortgår till följd av förluster vid transport eller omformning hos producent eller distributör,

c) stadsgas eller gasol som an- c) stadsgas eller gasol som används för framställning av stadsgas, vänds för framställning av stadsgas.

d) gasol, som med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaktär av butiksvara.

6§

Skattskyldig är

1. den som inom landet producerar skattepliktigt bränsle eller förbrukar sådant bränsle för framställning av därmed likvärdig vara,

2. den som har registrerats enligt 7 § andra stycket som återförsäljare eller förbrukare av skattepliktigt bränsle,

3. den som för annat ändamål än som avses i 24 § återförsäljer eller förbrukar bränsle, som förvärvats utan skatt eller med nedsatt skatt mot försäkran enligt 26 §,

4. den som förvärvat gasol för an- 4. den som förvärvat gasol för annan användning än motordrift men nan användning än för drift av mosom använder gasolen för motor- torfordon men som använder gaso drift.

len för drift av motorfordon.

Den för vars räkning skattepliktig naturgas införs till landet anses som producent.

7 §

Den som är skattskyldig enligt 6 § Den som är skattskyldig enligt 6 §

1 skall vara registrerad hos riksskat- första stycket 1 skall vara registrerad

teverket. hos riksskatteverket.

Den som i större omfattning åter- Den som i verksamhet som i sin

försäljer eller förbrukar skatteplik- helhet medför skattskyldighet enligt

tigt bränsle eller håller sådant lagen (1968:430) om mervärdeskatt i

bränsle i lager kan registreras hos större omfattning återförsäljer eller

riksskatteverket som återförsäljare förbrukar skattepliktigt bränsle eller

eller förbrukare av sådant bränsle. håller sådant bränsle i lager kan regi Även

annan som förbrukar bränsle streras hos riksskatteverket som

kan om det finns särskilda skäl regi- återförsäljare eller förbrukare av så streras

som förbrukare. dant bränsle.

8§4

Skattskyldigheten inträder

1. för den som är skattskyldig enligt 6 § första stycket 1 eller 2, då bränsle av honom levereras till köpare som inte är registrerad, eller till eget försäljningsställe för detaljförsäljning som inte utgörs av depå eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning,

2. för den som är skattskyldig enligt 6 § första stycket 3, då bränslet levereras till köpare eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning,

3. för den som är skattskyldig en- 3. för den som är skattskyldig en -

1 Senaste lydelse 1987:508.

4 Senaste lydelse 1987:1200.

54 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

ligt 6 § första stycket 4, då bränslet ligt 6 § första stycket 4, då bränslet tas i anspråk för motordrift, och tas i anspråk för drift av motorfor don,

och

4. för den som upphör att vara registrerad enligt 7 §, när registreringen upphör, varvid skattskyldigheten omfattar det bränsle som då ingår i hans lager.

Om skattepliktigt bränsle förs in i landet av annan än den som är registrerad skall skatten betalas till tullmyndigheten. Därvid gäller tullagen (1987:1065) och 9kap. 4 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

10 §

Skatten tas ut med i bilaga 1 angivet belopp för vikt- eller volymenhet. 1 fall som avses i 8 § första stycket 3 tas dock skatten ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan skatt på gasol som används för drift av motorfordon och annan gasol.

För oljor får volymen räknas om till 50°C om temperaturen överstiger 70°C när skattskyldigheten inträder.

Till miljöklass 1 hör oljor som har ett kokintervall (destillationsintervall) av olika bredd mellan 180 och 300°C och som innehåller högst 0,001 viktprocent svavel och högst 5 volymprocent aromatiska kolväten.

Till miljöklass 2 hör till miljöklass 1 inte hänförliga oljor som har ett kokintervall (destillationsintervall) av olika bredd mellan 180 och 300TC och som innehåller högst 0,02 viktprocent svavel och högst 20 volymprocent aromatiska kolväten.

Till miljöklass 3 hör övriga oljor.

11 a §

Distribution av elektrisk kraft anses som yrkesmässig när inkomsten därav utgör skattepliktig intäkt av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Som yrkesmässig distribution räknas även sådan distribution som sker i former jämförliga med näringsverksamhet.

24 §

I deklaration som avser bränslen får avdrag göras för skatt på bränsle som

a) i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse,

Skatten utgår med i bilaga 1 angivet belopp för vikt- eller volymenhet. I fall som avses i 8 8 första stycket 3 utgår dock skatten med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan skatt på gasol för motordrift och annan gasol.

Det ankommer på riksskatteverket att i fråga om fasta bränslen fastställa skattesatser för hektoliter som svarar mot de i förteckningen angivna skattesatserna för ton.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

l989/90:SkU31

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbrukats av eller försålts till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för förbrukning i luftfartyg eller i fartyg, när luftfartyget eller fartyget inte används för fritidsändamål eller annat privat ändamål,

e) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,

f) förbrukats eller försålts för för- f) förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än ener- brukning för annat ändamål än energialstring eller förbrukning, i sam- gialstring,

band med fabriksmässig tillverkning av motorer, för avprovning av motorer å provbädd eller ä annan dylik anordning utan att transportmedel därvid framföres,

g) förbrukats för framställning av bensin eller i bilaga 1 angivet bränsle eller för produktion av annan skattepliktig elektrisk kraft än sådan som avses i 25 § första stycket d),

h) försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

Avdrag får, i den mån avdrag inte har gjorts enligt första stycket f), även göras för kolbränslen som förbrukats eller försålts för förbrukning i metallurgiska processer, vari även skall anses ingå den gas- och värmeproduktion som sker till följd av sådana processer.

Avdrag enligt första stycket h) får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på det bränsle som betalningen avser.

25 §5

I deklaration som avser elektrisk kraft får avdrag göras för skatt på elektrisk kraft, som

a) levererats till kommunikations- a) förbrukats av eller levererats till

företag för bandrift eller därmed lik- kommunikationsföretag för bandrift

artat ändamål eller överförts till an- eller därmed likartat ändamål eller

nät land, överförts till annat land,

b) förbrukats eller försålts för för- b) förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än ener- brukning för annat ändamål än energialstring eller för användning i gialstring eller för användning i

omedelbart samband med sådan för- omedelbart samband med sådan förbrukning eller vid framställning av brukning eller vid framställning av

bensin eller i förteckningen angivet bensin eller i bilaga 1 angivet skatte skattepliktigt

bränsle, pliktigt bränsle,

c) försålts med förlust för den redovisningsskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från förbrukare eller icke registrerad distributör av elektrisk kraft,

d) producerats i mottrycksanlägg- d) producerats i en kraftvärmean -

5 Senaste lydelse 1987:508.

56 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ning och förbrukats i egen industriell läggning och förbrukats i egen inverksamhet. dustriell verksamhet.

Avdrag enligt första stycket c) får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av den elektriska kraftens försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på den kraft som betalningen avser.

Avdrag får även göras för skatt för Avdrag får även göras för skatt på

bensin eller annat bränsle, som för- bensin eller i bilaga 1 angivet

brukats vid produktion av annan skattepliktig elektrisk kraft än sådan som avses i första stycket d), i den mån avdrag icke gjorts enligt 24 § första stycket g) eller enligt 7 § 1 mom. första stycket g) lagen (1961:372) om bensinskatt.

bränsle, som förbrukats vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft i den mån avdrag inte gjorts enligt första stycket d) eller 24 § första stycket g) denna lag eller enligt 7 § 1 mom. första stycket f) lagen (1961:372) om bensinskatt.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer äger om särskilda skäl föreligga medgiva, att bränsle eller elektrisk kraft får inköpas av annan än registrerad utan skatt eller med nedsatt skatt mot försäkran till leverantören angående användningen av bränslet eller kraften.

27 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge återbetalning av skatt på bränsle som förvärvas av utländsk beskickning eller diplomatisk företrädare vid sådan beskickning eller av lönat konsulat eller lönad konsul eller av internationell organisation eller personer knutna till organisationen.

Annan än den som är registrerad får köpa in bränsle eller elektrisk kraft utan skatt eller med nedsatt skatt mot avgivande av en försäkran till leverantören att bränslet eller kraften skall användas för ett sådant ändamål som avses i 24 § första stycket c), d) eller f) eller andra stycket eller 25 § första stycket a) eller

b).

§

Skatt på bränsle skall återbetalas om förvärvet gjorts av

1. utländsk beskickning eller lönat konsulat i Sverige eller sådan internationell organisation, som avses i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall,

2. diplomatisk företrädare vid utländsk beskickning i Sverige och lönad konsul vid utländskt konsulat i Sverige.

Återbetalning skall även ske för skatt på bränsle om förvärvet gjorts av medlemsstats ombud vid internationell organisation med säte i Sverige och personal hos sådan organisation, om Sverige har träffat överenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisation om delta.

Riksskatteverket prövar frågor om återbetalning av skatt. Riksskatteverkets beslut får överklagas hos kammarrätten.

1989/90:SkU31

57 Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt6 Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nr

ur 27.01, ur 27.02 eller

ur 27.04 Kolbränslen 450 kr. per ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av

snabbgående dieselmotorer 960 kr. per m3

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor 960 kr. per m}

ur 27.11 Naturgas 350 kr. per 1 000 m3

ur 27.11 eller

38.23 Gasol som används för

a) motordrift 92 öre per liter

b) annat ändamål än motordrift 210 kr. per ton

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten inte beräknas pä sådant sätt eller sker faktureringen annorledes än enligt vedertagna grunder, får beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

Föreslagen lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nr

ur 27.01, ur 27.02 eller

ur 27.04 Kolbränslen 230 kr. per ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av

snabbgående dieselmotorer, motorbrännoljor och eldningsoljor tillhöriga

miljöklass 1 190 kr. per m3

miljöklass 2 390 kr. per m3

miljöklass 3 540 kr. per m3

ur 27.11 Naturgas 175 kr. per 1 000 m3

ur 27.11 eller

ur 38.23 Gasol som används för

a) drift av motorfordon 85 öre per liter

b) annat ändamål än drift av motorfordon .... 105 kr. per ton

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991, utom såvitt avser 7 § som träder i kraft den 1 juli 1990. Riksskatteverket skall avregistrera den som är registrerad den 1 juli 1990 och som då inte uppfyller de i 7 § angivna förutsättningarna för registrering.

1989/90:

6 Senaste lydelse 1989:475.

9 Förslag till Lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt1 samt 1 och 2§§ lagen skall ha följande lydelse.

Lag om nedsättning av allmän energiskatt och koldioxidskatt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Skatt enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt utgår på elektrisk kraft och bränsle, som användes för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling, efter en skattesats som svarar mot 15 procent av den skattesats som enligt lagen gäller för elektrisk kraft eller för ifrågavarande bränsle. Detsamma gäller skatt enligt lagen (1990:000) om koldioxidskatt på sådant bränsle som avses i 1 § första stycket nämnda lag.

2§

Skatt enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukas vid industriell tillverkning utgår med sådant belopp, att skatten inte överstiger tre procent av de tillverkade produkternas försäljningsvärde fritt fabrik. Detsamma gäller skatt enligt lagen (1990:000) om koldioxidskatt på sådant bränsle som avses i 1 § första stycket nämnda lag.

Föreligger särskilda skäl kan regeringen för visst företag medge nedsättning utöver vad som anges i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Skatt enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukas vid industriell tillverkning utgår med sådant belopp, att skatten inte överstiger tre procent av de tillverkade produkternas försäljningsvärde fritt fabrik.

Skatt enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt utgår på elektrisk kraft och bränsle, som användes för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling, efter en skattesats som svarar mot 15 procent av den skattesats som enligt lagen gäller för elektrisk kraft eller för ifrågavarande bränsle.

1989/90:SkU31

1 Lagen omtryckt 1984:996.

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs att 2,4,6 och 7 * skall ha följande lydelse.

i lagen (1961:372) om bensinskatt1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2§2

Skatt utgår, om inte annat sägs i andra stycket, med 2 kronor 92 öre per liter för blyfri bensin, varmed avses bensin med en blyhalt om högst 0,013 gram per liter vid 15°C, och med 3 kronor 16 öre per liter för annan bensin.

För metanol och etanol utgår skatten med 80 öre per liter. Ingår sådan alkohol i en blandning som avses i 1 § första stycket a) eller b) utgår skatten för den inblandade alkoholen med 80 öre per liter och för blandningen i övrigt med 2 kronor 92 öre per liter om den utgörs av blyfri bensin och med 3 kronor 16 öre per liter om den utgörs av annan bensin.

Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. I denna skall dock inte inräknas smörjolja som har tillsatts bensinen. Kan skatten inte beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen inte enligt vedertagna grunder, får beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

Skatt tas ut, om inte annat sägs i andra stycket, med 2 kronor 40 öre per liter för blyfri bensin, varmed avses bensin med en blyhalt om högst 0,013 gram per liter vid 15°C, och med 2 kronor 64 öre per liter för annan bensin.

För metanol och etanol tas skatten ut med 80 öre per liter. Ingår sådan alkohol i en blandning som avses i 1 § första stycket a) eller b) tas skatten ut för den inblandade alkoholen med 80 öre per liter och för blandningen i övrigt med 2 kronor 40 öre per liter om den utgörs av blyfri bensin och med 2 kronor 64 öre per liter om den utgörs av annan bensin.

Skatt tas inte ut för smörjolja som är inblandad i bensin.

Den som är skattskyldig enligt 3 verket.

Den som i större omfattning återförsäljer eller förbrukar bensin eller håller bensin i lager kan registreras hos riksskatteverket som återförsäljare eller förbrukare av bensin. Aven annan som förbrukar bensin kan om det finns särskilda skäl registreras som förbrukare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge

4 §

§ 1 skall vara registrerad hos riksskatte -

Den som i verksamhet som i sin helhet medför skattskyldighet enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt i större omfattning återförsäljer eller förbrukar bensin eller håller bensin i lager, kan registreras hos riksskatteverket som återförsäljare eller förbrukare av bensin.

6§

Skatt på bensin skall återbetalas om förvärvet gjorts av

1989/90:SkU31

1 Lagen omtryckt 1984:993.

: Senaste lydelse 1989:1029.

60 Föreslagen lydelse

1. utländsk beskickning eller lönat konsulat i Sverige eller sådan internationell organisation, som avses i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall,

2. diplomatisk förträdare vid utländsk beskickning i Sverige och lönad konsul vid utländskt konsulat i Sverige.

Återbetalning skall även ske för skatt på bensin om förvärvet gjorts av medlemsstats ombud vid internationell organisation med säte i Sverige och personal hos sådan organisation, om Sverige har träffat överenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisation om detta.

Riksskatteverket prövar frågor om återbetalning av skatt. Riksskatteverkets beslut får överklagas hos kammarrätten.

7 §

1 momf I deklaration får avdrag göras för skatt på bensin, som har

a) förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbrukats eller sålts för förbrukning för framdrivande av tåg eller andra järnvägsfordon,

d) förbrukats eller sålts för förbrukning, i samband med fabriksmässig tillverkning av motorer, för avprovning av motorer i provbädd eller annan sådan anordning utan att transportmedel därvid framförs,

e) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur Sverige eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,

f) sålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare,

g) förbrukats eller sålts för förbrukning vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft.

Avdrag enligt första stycket f) får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris.

d) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur Sverige eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,

e) sålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare,

f) förbrukats eller sålts för förbrukning vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft.

Avdrag enligt första stycket e) får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris.

Nuvarande lydelse

återbetalning av skatt på bensin som förvärvas av utländsk beskickning eller diplomatisk företrädare vid sådan beskickning eller av lönat konsulat eller lönad konsul eller av internationell organisation eller personer knutna till organisationen.

1989/90:SkU31

1 Senaste lydelse 1987:509.

61 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på de varor som betalningen avser.

2 mom. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer äger om särskilda skäl föreligga medgiva att bensin må inköpas av annan än registrerad utan skatt mot försäkran till den skattskyldige angående bensinens användning.

Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på de varor som betalningen avser.

2 mom. Annan än den som är registrerad får köpa in bensin utan skatt mot avgivande av en försäkran till leverantören att bensinen skall användas för ett sådant ändamål som avses i 1 mom. första stycket c) eller f).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991, utom såvitt avser 4 § som träder i kraft den 1 juli 1990. Riksskatteverket skall avregistrera den som är registrerad den 1 juli 1990 och som då inte uppfyller de i 4 § angivna förutsättningarna för registrering.

11 Förslag till Lag om ändring i lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik

Härigenom föreskrivs att 6 - 8 §§ lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Miljöskatten skall beräknas i första hand med ledning av luftfartsverkets uppgifter om utsläpp av kolväten och kväveoxider från den aktuella flygplanstypen under en genomsnittligt beräknad flygsträcka.

Skatten skall tas ut för varje flygning med 30 kronor om den enligt första stycket beräknade utsläppsmängden kolväten och kväveoxider uppgår till högst 5 kilogram. Om utsläppen är större, tas skatt ut med ytterligare 60 kronor för varje påbörjat helt femtal kilogram däröver.

Finns inte tillförlitliga uppgifter som avses i 6 § första stycket för flygplanstypen i fråga, beräknas miljöskatten för den aktuella flygningen med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt enligt dess luftvärdighetsbevis.

Skatten skall i sådant fall tas ut för varje flygning med 30 kronor om den högsta tillåtna startvikten uppgår till högst 10 000 kilogram. Om den högsta tillåtna startvikten är större, tas skatt ut med ytterligare 120 kronor för varje påbörjat helt femtusental kilogram till och med högst 35 000 kilogram och med ytterligare 60 kronor för varje påbörjat helt femtusental kilogram däröver.

Föreslagen lydelse

Miljöskatten skall beräknas i första hand med ledning av luftfartsverkets uppgifter om bränsleförbrukning och utsläpp av kolväten och kväveoxider från den aktuella flygplanstypen under en genomsnittligt beräknad flygsträcka.

Skatten skall tas ut för varje flygning med 79 öre per kilogram förbrukat flygbränsle och med 12 kronor per kilogram utsläppta kolväten och kväveoxider.

Finns inte tillförlitliga uppgifter som avses i 6 § första stycket om utsläpp av kolväten och kväveoxider för flygplanstypen i fråga, beräknas miljöskatten för den aktuella flygningen såvitt gäller dessa utsläpp med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt enligt dess luftvärdighetsbevis.

Skatten för dessa utsläpp skall i sådant fall tas ut för varje flygning med 30 kronor om den högsta tillåtna startvikten uppgår till högst 10 000 kilogram. Om den högsta tillåtna startvikten är större, tas skatt ut med ytterligare 120 kronor för varje påbörjat helt femtusental kilogram till och med högst 35 000 kilogram och med ytterligare 60 kronor för varje påbörjat helt femtusental kilogram däröver.

8 §

Sker en flygning med olika flyg- Sker en flygning med olika flygplanstyper och kan skatten därför planstyper och kan skatten därför

beräknas med ledning av flera skatte- beräknas till olika belopp, skall den

satser, skall den högsta skattesatsen beräkning som ger det högsta belop tillämpas.

pet tillämpas.

1989/90:SkU31

63 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

12 Förslag till

Lag om svavelskatt

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Skatt skall betalas till staten enligt denna lag för svavelinnehållet i

1. kolbränsle (ur tulltaxenr 27.01, 27.02 eller 27.04 tulltaxelagen 1987:1068),

2. torvbränsle (ur tulltaxenr 27.03 tulltaxelagen),

3. motorbrännolja och eldningsolja (ur tulltaxenr 27.10 tulltaxelagen).

2 § För kolbränsle och torvbränsle tas svavelskatt ut med 30 kronor per kilogram svavel i bränslet.

För motorbrännolja och eldningsolja tas svavelskatt ut med 27 kronor per kubikmeter olja för varje tiondels viktprocent svavel i sådan olja. Svavelskatt tas inte ut om oljans svavelinnehåll är högst 0,1 viktprocent. Vid bestämning av skatten på grund av svavelinnehållet, mätt som viktprocent svavel i oljan, skall avrundning göras uppåt till närmaste tiondels viktprocent.

Svavelhalten vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde skall ligga till grund för beräkningen av skatten.

3 § Bestämmelserna i 6 § första stycket 1-3, 7 §, 8 § första stycket 1, 2 och 4 samt andra stycket, 10 § andra stycket, 32 och 33 §§ lagen (1957:262) om allmän energiskatt tillämpas i fråga om svavelskatt. Hänvisningarna i 6§ första stycket 3 lagen om allmän energiskatt till 24 respektive 26 § i den lagen skall härvid i stället avse 4 respektive 5 § i denna lag.

1 fråga om torvbränsle är den som tar upp torven att anse som producent.

4 § I deklaration får avdrag göras för skatt på svavel i bränsle som

1. i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse,

2. återtagits i samband med återgång av köp,

3. förbrukats eller försålts för förbrukning i luftfartyg eller i fartyg, när luftfartyget eller fartyget inte används för fritidsändamål eller annat privat ändamål,

4. av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,

5. förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än energialstring,

6. förbrukats för framställning av bensin eller sådant bränsle som anges i 1 § 3,

7. försålts med förlust för den skattskyldige, i den män förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

Avdrag får, i den mån avdrag inte har gjorts enligt första stycket 5. även göras för skatt på svavel i bränsle som har förbrukats eller försålts för förbrukning i metallurgiska processer eller processer för framställning av varor av andra mineraliska ämnen än metaller, vari även skall anses ingå den gasoch värmeproduktion som sker till följd av sådana processer, eller i sodapannor eller lutpannor.

Avdrag enligt första stycket 7 får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på det bränsle som betalningen avser.

1989/90:SkU31

5 § Annan än den som är registrerad får köpa in bränsle utan skatt eller med nedsatt skatt mot avgivande av en försäkran till leverantören att bränslet skall användas för ett sådant ändamål som avses i 4 § första stycket 3 eller 5 eller andra stycket.

6 § Har svavelskatt tagits ut och har den skattskyldige begränsat utsläpp av svavel genom reningsåtgärd eller genom bindning i någon produkt eller i aska i samband med förbrukning av det skattepliktiga bränslet medger riksskatteverket efter ansökan av den skattskyldige återbetalning med 30 kronor per kilogram svävel som utsläppet har minskat med.

Har begränsningen av utsläpp gjorts av någon som inte är skattskyldig medger riksskatteverket efter ansökan av denne kompensation för den svavelskatt som belastar bränslet med 30 kronor per kilogram som utsläppet har minskat med.

7 § Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 6 § görs skriftligen hos riksskatteverket. Den skall omfatta en period om ett kalenderkvartal och ges in till riksskatteverket inom ett år efter kvartalets utgång.

Återbetalning eller kompensation medges inte för belopp som understiger 1000 kronor för ett kalenderkvartal.

8 § Har återbetalning eller kompensation för svavelskatt skett med för högt belopp på grund av oriktig uppgift, som sökanden lämnat, eller på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende, är mottagaren skyldig att till statsverket återbetala vad han sålunda oriktigt erhållit. Beslut härom meddelas av riksskatteverket.

Åtgärd för att ta ut oriktigt erhållet återbetalnings- eller kompensationsbelopp får inte vidtas senare än fem år efter utgången av det kalenderår under vilket beloppet erhållits.

9§ Beslut enligt 6 eller 8 § överklagas hos kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

1989/90:SkU31

5 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 31

13 Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §'

Denna lag gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt

1. lagen (1928:376) om skatt pa lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen

(1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik,

2. lagen (1967:340) om prisre (1974:226) om prisreglering på fis på gödselmedel.

1. lagen (1928:376) om skatt pa lotteri vinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen

(1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik, lagen (1990:000) om koldioxidskatt, lagen (1990:000) om svavelskatt,

ing på jordbrukets område, lagen område, lagen (1984:409) om avgift

1989/90:SkU31

1 Senaste lydelse 1988:1570.

66 Har i författning som anges i första stycket eller i författning som utfärdats med stöd av sådan författning lämnats bestämmelse som avviker från denna lag gäller dock den bestämmelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

1989/90:SkU31

14 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18'

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser, lagen (1989:346) om särskild vinstskatt, lagen (1989:471) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten,

2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen

(1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen

(1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen

(1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen

(1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om

2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen

(1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen

(1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen

(1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen

(1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om

1989/90:SkU31

1 Senaste lydelse 1989:472.

68 Föreslagen lydelse

totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin, vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon, lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik, lagen (1990:000) om koldioxidskatt, lagen (1990:000) om svavelskatt,

3. lagen (1981:691) om socialavgifter.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift, skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Nuvarande lydelse

totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin, vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon, lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik,

1989/90:SkU31

15 Förslag till Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §'

Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran

på

1. skatt och avgift, som anges i 1§ första stycket uppbördslagen (1953:272), samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt, kupongskattelagen (1970:624), lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt och lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser,

2. skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. skatt eller avgift enligt lagen 3. skatt eller avgift enligt lagen (1928:376) om skatt på lotterivins- (1928:376) om skatt på lotterivins -

ter, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpel -

ter, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpel -

1989/90:SkU31

1 Senaste lydelse 1988:1569.

70 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

skatt på aktier, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin, lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik, lagen (1990:000) om koldioxidskatt, lagen (1990:000) om svavelskatt,

4. skatt enligt vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1976:339) om saluvagnsskatt, vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon,

5. tull, särskild avgift enligt 39 § tullagen (1973:670) och avgift enligt lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område, lagen (1974:266) om prisreglering på fiskets område och lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,

7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringar och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

skatt på aktier, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på vissa bensin, lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik.

16 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1941:251) om särskild varuskatt

Härigenom föreskrivs att lagen (1941:251) om särskild varuskatt1 skall upphöra att gälla vid utgången av år 1992.

Lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 1993.

1989/90:SkU31

1 Lagen omtryckt 1984:153.

17 Förslag till Lag om upphävande av lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol

Härigenom föreskrivs att lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol1 skall upphöra att gälla vid utgången av år 1990.

Lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 1991.

1989/90:SkU31

1 Lagen omtryckt 1986:502.

18 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk

Härigenom föreskrivs att lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk skall upphöra att gälla vid utgången av år 1992.

Lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 1993.

1989/90:SkU31

19 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt

Härigenom föreskrivs att 1, 4, 8, 9, 11 och 13 §§ lagen (1977:306) om dryckesskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Skatt (dryckesskatt) erlägges till Skatt (dryckesskatt) betalas till

staten enligt denna lag vid omsätt- staten enligt denna lag vid omsättning inom landet och vid införsel av ning inom landet och vid införsel av

spritdrycker, vin samt malt- och spritdrycker, vin och maltdrycker,

läskedrycker.

Beteckning i denna lag har samma betydelse som i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m.

4§

Skattskyldig är

1. i fråga om spritdrycker och vin, det i lagen (1977:293) om handel med drycker angivna partihandelsbolaget,

2. i fråga om malt- och läske- 2. i fråga om maltdrycker, den som

drycker, den som inom landet yrkes- inom landet yrkesmässigt tillverkar

mässigt tillverkar skattepliktiga skattepliktiga drycker.

drycker.

Skattskyldig är vidare den som blivit registrerad som skattskyldig importör enligt 8§.

Skattskyldighet föreligger dock ej för sådan tillverkning av dryck för omedelbar konsumtion som sker på serveringsställe i särskild automat (postmixautomat eller liknande).

8§

Den som yrkesmässigt för in skat- Den som yrkesmässigt för in skattepliktig malt- eller läskedryck till tepliktig maltdryck till landet för förlandet för försäljning till återförsäl- säljning till återförsäljare, kan om

jare, kan om verksamheten är av verksamheten är av större omfatt större

omfattning eller annars om ning eller annars om det finns sär det

finns särskilda skäl registreras skilda skäl registreras hos riksskatte hos

riksskatteverket. verket.

9 §

Skattskyldighet för partihandelsbolaget inträder när spritdrycker och vin levereras till det i lagen (1977:293) om handel med drycker angivna detaljhandelsbolaget.

Skattskyldighet för tillverkare och Skattskyldighet för tillverkare och

registrerad importör vid omsättning registrerad importör vid omsättning

av malt- och läskedrycker inträder av maltdrycker inträder när skatte när

skattepliktig dryck levereras till pliktig dryck levereras till köpare el köpare

eller tages i anspråk för annat ler tas i anspråk för annat ändamål

ändamål än försäljning eller, vid av- än försäljning eller, vid avregistre registrering,

finnes i lager. ring, finns i lager.

1989/90:SkU31

1 Lagen omtryckt 1984:158.

75 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

11 §2

Skatten på maltdrycker utgår per liter med 2 kronor 70 öre för öl,

11 kronor 25 öre för starköl.

Skatten på malt- och läskedrycker utgår per liter med

2 kronor 70 öre för öl,

11 kronor 25 öre för starköl,

40 öre för kolsyrad läskedryck,

20 öre för annan läskedryck.

13 §3

I deklaration för skatt på malt- I deklaration för skatt på maltoch läskedrycker får särskilt för drycker får särskilt för varje varuslag

varje varuslag avdrag göras för skatt avdrag göras för skatt på drycker,

på drycker, som som

1. har utförts ur landet eller har förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där eller har lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant eller, såvitt avser starköl, har levererats för försäljning i exportbutik,

2. har förvärvats för återförsäljning och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

3. har tagits i anspråk för provning,

4. har återtagits i samband med återgång av köp,

5. har försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

Avdrag enligt första stycket 5 får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris.

Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning, skall redovisning åter lämnas för skatten på de drycker betalningen avser.

3. har återtagits i samband med återgång av köp,

4. har försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

Avdrag enligt första stycket 4 får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning, skall redovisning åter lämnas för skatten på de drycker betalningen avser.

I deklaration för skatt på spritdrycker och vin får avdrag göras för skatt på drycker som har återtagits i samband med återgång av köp.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

De upphävda bestämmelserna utom 13 § 3 tillämpas dock, såvitt avser läskedrycker, till utgången av år 1992.

: Med nuvarande lydelse avses lydelse enligt proposition 1989/90:114.

'Senaste lydelse 1984:925.

20 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1961:394) om tobaksskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §2

I deklaration får avdrag göras för skatt på vara, som

a) förvärvats för återförsäljning och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,

d) lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant, eller utförts ur riket såsom proviant på fartyg eller luftfartyg eller levererats för försäljning i exportbutik,

e) tillhandahållits för framställ- e) tillhandahållits för framställning av enligt denna lag icke skatte- ning av enligt denna lag icke skatte pliktiga

varor eller för vetenskapligt, pliktiga varor,

medicinskt eller likartat ändamål,

f) tagits i anspråk för provning,

g) försålts med förlust för den f) försålts med förlust för den

skattskyldige, i den mån förlusten skattskyldige, i den mån förlusten

hänför sig till bristande betalning hänför sig till bristande betalning

från köparen. från köparen.

Avdrag enligt första stycket g) får Avdrag enligt första stycket f) får

göras med belopp som svarar mot så göras med belopp som svarar mot så

stor del av skatten som förlusten vi- stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris. sas utgöra av varans försäljningspris.

Har sådant avdrag gjorts och inflyter Har sådant avdrag gjorts och inflyter

därefter betalning skall redovisning därefter betalning skall redovisning

åter lämnas för skatten på de varor åter lämnas för skatten på de varor

som betalningen avser. som betalningen avser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1989/90:SkU31

1 Lagen omtryckt 1984:155.

: Senaste lydelse 1984:924.

21 Förslag till L 'g om upphävande av lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare

Härigenom föreskrivs att lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare1 skall upphöra att gälla vid utgången av år 1992.

Lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 1993.

1989/90:SkU31

1 Lagen omtryckt 1984:162.

22 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband

Härigenom föreskrivs att lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband1 skall upphöra att gälla vid utgången av år 1992.

Lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 1993.

1989/90:SkU31

'Lagen omtryckt 1984:161.

23 Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter dels

att 15-20 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 15-18 §§ skall utgå,

dels att 1, 25, 27 och 36 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Stämpelskatt skall erläggas till staten enligt denna lag för förvärv av fast egendom, tomträtter och skepp samt vid beviljande av inteckningar.

1 §

Föreslagen lydelse

Stämpelskatt skall erläggas till staten enligt denna lag för förvärv av fast egendom och tomträtter samt vid beviljande av inteckningar.

25 §

Skattskyldighet inträder i fall som

avses i

a) 4 §, när ansökan om inskrivning beviljas,

b) 15 §, när ansökan om inskrivning beviljas eller, i fall dä skepp genom förvärv upphör alt vara svenskt, när avregistrering sker,

c) 21 §, när inteckning beviljas eller när inteckning förs över från skeppsbyggnadsregistret till skeppsregistret.

b) 21 §, när inteckning beviljas eller när inteckning förs över från skeppsbyggnadsregistret till skeppsregistret.

27 §

Skattskyldig är i fråga om skatt Skattskyldig är i fråga om skatt för

för

a) förvärv av fast egendom, tomt- a) förvärv av fast egendom eller

rätt eller skepp, båda parterna, tomträtt, båda parterna,

b) inteckning, den som har ansökt om inteckning eller, när inteckning söks på grund av medgivande, den som medgett att inteckning fått ske.

När flera svarar för skattens betalning är de solidariskt ansvariga.

36 §

Har efter det att ett beslut meddelats om fastställande av skatt

a) lagfart, inskrivning av tomträtt eller av förvärv av skepp eller inteckning undanröjts genom dom eller beslut som vunnit laga kraft,

b) inskrivning av förvärv av skepp avförts enligt 14 § tredje stycket sjölagen <1891:35 s. 1),

har den skattskyldige rätt att få återvinning av skatten.

Detsamma gäller om erlagd skatt inte har kunnat avräknas helt i fall som avses i 7 §.

Har efter det att ett beslut meddelats om fastställande av skatt, lagfart, inskrivning av tomträtt eller inteckning undanröjts genom dom eller beslut som vunnit laga kraft, har den skattskyldige rätt att få återvinning av skatten.

1989/90:

Beslut om återvinning medför befrielse från skyldighet att betala fastställd skatt, eller rätt att återfå skatt som har betalats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1989/90:SkU31

6 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 31

24 Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1053) om skatt pä omsättning av vissa värdepapper1 att 8 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §2

I fall som avses i 1 § första stycket I fall som avses i 1 § första stycket

a) utgör skatten en procent av över- a) utgör skatten fem promille av

låtelsesumman (vederlaget). överlåtelsesumman (vederlaget).

1 fall som avses i 1 § första stycket 1 fall som avses i 1 § första stycket

b) utgör skatten två procent av ve- b) utgör skatten en procent av veder derlaget

för optionen. laget för optionen.

I fall som avses i 1 § första stycket c) utgör skatten 0,15 procent av vederlaget.

I fall som avses i 1 § första stycket d) tas skatten ut enligt de grunder som tillämpas för motsvarande svenska värdepapper.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas på värdepappershandel där avslut sker efter ikraftträdandet.

1989/90:SkU31

'Lagen omtryckt 1988:781.

: Med nuvarande lydelse avses lydelse enligt proposition 1989/90:114.

82 Motionerna

1989/90:SkU31

Motioner väckta med anledning av propositionerna 1989/90:110 och 1989/90:111

Propositionerna 110 och lil har föranlett 76 motioner 1989/90:Sk51 — 1989/90:Skl26. De yrkanden som har sådant samband med proposition lil att de bör behandlas i detta betänkande redovisas här nedan.

1989/90:Sk53 av Karin Falkmer (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen avvisar förslaget om höjd/breddad moms på resor, hotell- och restaurangtjänster.

1989/90:Sk69 av Göthe Knutson m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen beslutar upphäva mervärdebeskattningen av dressyr av djur, däribland travhästträning.

1989/90:Sk74 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

S. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattens funktion i miljöpolitiken.

1989/90:Sk81 av Lars Werner m.fl. (v) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen avslår proposition 1989/90:111,

30. att riksdagen avslår regeringens förslag om införandet av moms på fastighetsskötsel och inrikes transporter,

31. att riksdagen beslutar att energi, vatten och avlopp undantas från momsplikt 1991,

32. att riksdagen avslår regeringens förslag att momsbelägga fjärrvärme,

33. att riksdagen hos regeringen begär förslag om moms på finansiella tjänster,

34. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avveckling av matmomsen i enlighet med vad som anförs i motionen,

35. att riksdagen beslutar att koldioxidskatten ej skall ingå i underlaget för den energiintensiva industrins nedsättning av skatt på energi,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en översyn av den energiintensiva industrins skattenedsättningar skyndsamt bör göras av en från industrin fristående utredare,

37. att riksdagen beslutar höja punktskatten på elkraft med 4 öre/kvh med reduceringar till särskilt elintensiv industri,

38. att riksdagen beslutar höja punktskatten på bensin med i genomsnitt 0,50 krVliter och motsvarande för diesel,

39. att riksdagen beslutar höja punktskatten på olja med 250 krVm3,

40. att riksdagen beslutar höja punktskatten på kol med 500 kr Vton,

41. att riksdagen avslår regeringens förslag att avskaffa en rad punktskatter på bl.a. kemisk-tekniska produkter (parfym etc), choklad och konfektyrer, läskedrycker, videobandspelare, kassettband och stämpelskatt på förvärv av skepp,

42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett slopande av dessa punktskatter kan prövas när matmomsen reduceras,

46. att riksdagen avslår regeringens förslag om skatt på fastighetsskötsel i egen regi,

47. att riksdagen beslutar att hela byggmomsen vad avser åtgärder i permanentbostäder kompenseras via ett investeringsbidrag.

1989/90:Sk89 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

10. att riksdagen beslutar avskaffa omsättningsskatten på aktier från den 1 januari 1991.

1989/90:Sk96 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

17. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag beträffande en regional differentiering av bilbeskattningen i enlighet med vad som i motionen anförts.

1989/90:Sk98 av Marianne Andersson i Vårgårda och Lennart Brunander (båda c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om mervärdeskatt på persontransporter, c) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om höjd moms på hotell och restaurang, c) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om höjd byggmoms.

1989/90:Skl02 av Ulf Melin (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att första stycket i punkt 4 anvisningarna till 8 § lagen om mervärdeskatt utgår,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrensneutralitet vid privat tillhandahållande av utbildningstjänst.

1989/90:Skl03 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen beslutar undanta cirkusbiljetter från momsbeläggning.

1989/90:Skl04 av Birgitta Hambraeus och Göran Engström (båda c) vari yrkas att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen avslår regeringens förslag till skatteplikt för alternativ medicin och hälsohem.

1989/90:Skl05 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå propositionen till den del den avser införandet av mervärdeskatt på skidliftar.

1989/90:Skl06 av Ingrid Hemmingsson och Margareta Gard (båda m) vari yrkas att riksdagen beslutar att avslå propositionen till den del den avser en utvidgning av skattepliktsområdet inom vård och omsorg.

1989/90:SkU31

1989/90:Skl07 av Stina Eliasson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att ersättningen som tas ut för förrättningar vad avser begravningar och i förekommande fall dop och vigsel skall vara undantagna från mervärdeskatt,

2. att riksdagen beslutar att kyrkliga kommuner skall inrymmas i den generella kompensationsordning, som skall gälla för primär- och landstingskommuner.

1989/90:Skl08 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande en anpassning av mervärdeskatteuttaget till de regler som kommer att gälla inom EG,

2. att riksdagen avslår propositionen till den del den avser en generell mervärdebeskattning av varor och tjänster,

3. att riksdagen avslår propositionen till den del den avser ett slopande av gällande reduceringsregler inom fastighetsområdet,

4. att riksdagen avslår propositionen till den del den avser uttagsbeskattning av vissa fastighetsarbeten i egen regi,

5. att riksdagen beslutar att återinföra reduceringsreglerna för hotelloch restaurangverksamhet fr.o.m. den 1 juli 1990,

6. att riksdagen avslår propositionen till den del den avser uttagsbeskattning av serveringstjänster,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lika villkor för verksamhet inom kultur- och nöjesområdet liksom för massmedia,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående konkurrensneutralitet mellan privat och offentlig verksamhet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om övergångsregler i samband med att offentlig

sektor inte skall belastas med mervärdeskatt,

10. att riksdagen beslutar att tullens hantering av importbeskattning av varor avvecklas i enlighet med vad i motionen anförts,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts beträffande "taxfree-försäljning" av tjänster,

12. att riksdagen avslår propositionen till den del den avser ett slopande av skattefriheten avseende fartyg och flygplan,

13. att riksdagen beslutar att mervärdeskatten skall vara noll procent vid tillhandahållande av värme,

14. att riksdagen beslutar att införa en koldioxidutsläppsrelaterad punktskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen beslutar att koldioxidskatt inte skall utgå för vissa industriella processer i enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen beslutar att den s.k. 1,7 %-regeln skall upphöra att gälla i samband med övergången till den av oss föreslagna nya formen för energibeskattning,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anpassningen av bränslevalet efter nya förhållanden i vissa branscher,

1989/90:SkU31

18. att riksdagen beslutar att bränsle för utrikes sjö- eller flygfart inte skall belastas med koldioxidskatt,

19. att riksdagen beslutar införa en schabloniserad koldioxidskatt på bränsle för inrikes flygtrafik i enlighet med vad som anförts i motionen,

20. att riksdagen beslutar sänka bensinskatten med 68 öre per liter i enlighet med vad som anförts i motionen,

21. att riksdagen beslutar att införa stimulansavdrag avseende brännolja i miljöklass 1 med 350 kr. per m3och i miljöklass 2 med 150 kr. per m3i enlighet med vad som i motionen anförts,

22. att riksdagen beslutar att införa en svavelavgift i enlighet med vad som anförts i motionen,

23. att riksdagen beslutar att inrätta en särskild fond för att administrera influtna svavelavgifter,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande fondmedlens användningssätt,

25. att riksdagen beslutar att skatten på omsättning av vissa värdepapper skall avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1990.

1989/90:Skl09 av Jan-Erik Wikström och Åke Gustavsson (fp,s) vari yrkas att riksdagen beslutar att undantaget från mervärdeskatteplikt i punkt 7d av anvisningarna till 8 § 5 i förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt utvidgas till att omfatta förutom biograf-, teater-, opera-, balett- och därmed jämförliga föreställningar, även konsertverksamhet.

1989/90:Skll0 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om allmän energiskatt,

2. att riksdagen beslutar införa en enhetlig råvaruskatt på fossila bränslen i enlighet med vad som sägs i motionen,

3. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts om vägtrafikens olyckskostnader beslutar att fr.o.m. den 1 januari 1991 höja bensinskatten med 50 öre/liter och att kilometerskatten för dieselfordon höjs i motsvarande mån,

4. att riksdagen beslutar att införa en koldioxidskatt på 25 öre/kg från den 1 juli 1990 och att skatten sedan höjs fr.o.m. 1992 med 10 öre/kg per år upp till 65 öre/kg år 1995,

5. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om framtida koldioxidskatt på torv,

6. att riksdagen beslutar att koldioxidskatt skall tas ut även på fossila bränslen som används för produktion av elkraft,

7. att riksdagen beslutar att den nuvarande skatten på elektricitet tas bort från den 1 juli 1990,

8. att riksdagen beslutar att det införs en skatt på uran motsvarande 12,3 öre/kWh av uranets energiinnehåll från den 1 juli 1990 och att skatten den 1 januari 1991 höjs till 16 öre/kWh,

9. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen snarast återkommer med förslag om råvaruskatter på fossila flygbränslen i enlighet med vad som anförts i motionen,

1989/90:SkU31

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag på beskattning även av den utikes flygtrafiken i enlighet med vad som anförs i motionen,

11. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen utreder frågan om hur en koldioxidskatt på fossila drivmedel inom sjöfarten kan utformas i syfte att återkomma med ett sådant förslag till riksdagen,

12. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av internationella initiativ och förhandlingar i syfte att minska utsläpp av luftföroreningar från fartyg,

13. att riksdagen ger regeringen till känna att förhandlingar med våra nordiska grannar snarast bör inledas med syfte att den internordiska färjetrafiken skall övergå till eldningsoljor med en svavelhalt av maximalt 0,1 %,

14. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att med differentierade hamnavgifter stimulera en miljövänlig sjöfart,

15. att riksdagen beslutar att en svavelskatt på 50 krVkg svavel införs i enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen hos regeringen begär förslag om medel för att fa till stånd en radikal minskning av svavelutsläppen från industriella processer,

17. att riksdagen beslutar att nedsättningsreglerna för energiintensiv industri m.m. ändras i enlighet med vad som föreslagits i motionen,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett nytt system för återförande av energiskatt till energjkrävande industri i enlighet med vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att i GATT-förhandlingarna ta upp frågan om inhemska stöd och subventioner till viss energiintensiv exportindustri m.m.,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att i lämpliga internationella fora driva frågan om en hög och enhetlig internationell råvaru- och miljöbeskattning,

21. att riksdagen beslutar att de föreslagna energiråvaru- och miljöskatterna/avgifterna och uranskatterna inflationsuppräknas på årlig basis.

1989/90:Sklll av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förstärkt neutral uttagsbeskattning på fastighetsområdet, bl.a. avseende administrativa och kamerala tjänster,

2. att riksdagen beslutar att personbefordran på spårburna trafikmedel undantas från mervärdeskatt enligt vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen beslutar att cirkusföreställningar undantas från mervärdeskatt,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om mervärdeskatt på finansiella tjänster och försäkringstjänster,

1989/90:SkU31

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattebefrielse för alternativmedicinsk behandling,

6. att riksdagen beslutar att mervärdeskatten på basmat slopas och skatten på övriga varor och tjänster höjs i enlighet med vad som anförs i motionen,

7. att riksdagen avslår förslaget att slopa nuvarande punktskatter på kemisk-tekniska artiklar, choklad och konfektyrer, läskedrycker och bordsvatten, videobandspelare och kassetter,

8. att riksdagen beslutar att fördubbla den nuvarande skatten på reklam,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till införande av en förpackningsskatt i enlighet med vad som anförs i motionen,

10. att riksdagen beslutar att skatten på sprit och tobak höjs med 40 % och på vin och öl med 20 %.

1989/90:Skll2 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om att färjetrafiken till/från Gotland skall undantas från mervärdeskatt på persontrafik.

1989/90:Skll3 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den principiella inriktningen och omfattningen av den indirekta beskattningen,

2. att riksdagen beslutar med avslag på propositionen i denna del att mervärdeskattelagen ändras i enlighet med vad som anförs i motionen om beskattningsvärde och beskattningsnivåer,

3. a) att riksdagen beslutar att mervärdeskatt skall uttas med 60 % av beskattningsvärdet på basmat från den 1 januari 1991 i enlighet med vad som anförts i motionen,

b) att riksdagen vid avslag på yrkande 1 beslutar att livsmedelssubventionerna skall finnas kvar i nuvarande omfattning i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt med 60 % av beskattningsvärdet skall utgå för serverings- och hotelltjänster i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att uttagningsbeskattning på serveringstjänster skall utgå med 12,87 %,

6. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att samtliga tjänster för byggande och boende utgår med 60 % av beskattningsvärdet i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att tjänster avseende personbefordran inom landet undantas från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar att kultur och nöjen skall undantas från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen i enlighet med vad som anförts i motionen,

1989/90:SkU31

9. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att tjänster som tillhandahålls av utövare av viss alternativmedicin och privat vård undantas från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteplikt för otillåten uthyrning av arbetskraft,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förtydligande av effekter och regler vid mervärdebeskattning av offentlig verksamhet,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slopad införselbeskattning för vissa mervärdeskatteskyldiga,

13. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att särskild varuskatt, dryckesskatt, videoskatt, kassettskatt samt stämpelskatt vid förvärv av fartyg skall utgå i enlighet med vad som anförts i motionen,

14. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att omsättningsskatt på handel med värdepapper ej skall utgå i enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen beslutar att energiområdet skall undantas från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen fr.o.m. den 1 januari 1991 i enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar om införande av elproduktionsbeskattning och avskaffande av elbeskattningen i konsumtionsled i enlighet med vad som anförts i motionen innebärande: a) att skatt utgår med 13 öre/kWh för vattenkraftoch kärnkraftproducerad el i produktionsled, b) att skattefrihet för avkopplingsbar el ej medges, c) att för el producerad med biobränslen, vind, sol medges skattefrihet, d) att lika beskattning av bränslen införs oavsett om de utnyttjas för el- eller värmeproduktion i enlighet med vad som anförts i motionen,

17. att riksdagen beslutar att koldioxidskatt skall utgå på motoralkoholer baserade på fossila bränslen,

18. a) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att koldioxidavgift skall utgå för bränslen som utnyttjas för elproduktion i enlighet med vad som anförts i motionen,

b) att riksdagen, vid avslag på yrkande 18 a), beslutar att biobränslen och fjärrvärme skall undantas från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen i enlighet med vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen beslutar att en energiskatt om 34 öre/kg förbrukat flygbränsle införs i enlighet med vad som anförs i motionen,

20. att riksdagen beslutar att skatt på bensin skall utgå med 2,64 krVliter för oblyad bensin resp. med 2,94 kr Vliter exklusive koldioxidskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om produktionsbidrag för biobränslen,

22. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till nedsättningsregler för den elintensiva industrin i enlighet med vad som anförts i motionen,

1989/90:SkU31

23. att riksdagen beslutar att skatteavdrag för produktionsskatter medges vid export och import av el i enlighet med vad som anförts i motionen,

24. att riksdagen beslutar att restitution medges producenterna för elskatt motsvarande nuvarande nedsättningar av elskatten för hushåll som medgivits i vissa Norrlandskommuner i enlighet med vad som anförts i motionen,

25. att riksdagen beslutar höja alkohol- och tobaksskatten motsvarande en prishöjning med 5 % i enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90:Skll4 av Rolf Dahlberg (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att producenter av råtallolja fr.o.m. den 1 januari 1991 befrias från skatt på den eldningsolja som inköps som ersättning för den råtallolja som säljs till vidareförädling.

1989/90:Skll5 av Rolf Clarkson (m) vari yrkas

1. a) att riksdagen beslutar att avdragsförbudet avseende ingående skatt som belöper på anskaffning av personbil upphör att gälla den 1 januari 1991,

b) att riksdagen beslutar att när bil ingående i näringsverksamhet utnyttjas för privat bruk detta inte bir föremål för mervärdebeskattning avseende värdet av nyttjandet i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att ett fiktivt avdrag motsvarande 19 % av inventariernas bokförda värde per den 31 december 1990 medges i verksamhet som den 1 januari 1991 övergår från mervärdeskattefri till mervärdeskattepliktig verksamhet,

3. att riksdagen beslutar att lastbil med förarhytt, med en sätesrad för påbyggnad av lastflak alternativt påbyggt, fönsterlöst skåp eller med fast vägg mellan hytt och skåp med likaledes högst en sätesrad samt fönsterlöst skåp inte skall påföras särskild försäljningsskatt.

1989/90:Skll6 av Hadar Cars och Jan-Erik Wikström (båda fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att undantaget från mervärdeskatteplikt enligt förslaget till lag om mervärdeskatt 8 § 5, anvisningarnas punkt 7 d, utvidgas till att omfatta förutom biograf-, opera-, balett- och därmed jämförbara föreställningar även cirkusverksamhet.

1989/90:Skl 17 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att sänka matmomsen till 12,67 %,

2. att riksdagen beslutar om lägre moms på boendet i linje med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen beslutar att beslutet från december 1990 om moms på energi rivs upp,

4. att riksdagen beslutar att upphäva sitt beslut från den 15 december 1989 om en fördubbling av momssatsen för hotell- och restaurangtjänster och att tidigare momsskattenivå skall gälla,

1989/90:SkU31

1989/90:Skll8 av Ingrid Hemmingsson och Mona Saint Cyr (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergångsregler avseende beskattat varulager per den 1 januari 1993.

1989/90:Skll9 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att inte utvidga beskattningsramen avseende mervärdeskatt inom de i motionen angivna områdena.

1989/90:Skl20 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar införa ett stimulansavdrag för naturgas och gasol för fordonsdrift motsvarande det i motion 1989/90:Skl08 föreslagna stimulansavdraget för brännolja miljöklass 1.

1989/90:Skl21 av Sven-Olof Petersson och Ingbritt Irhammar (båda c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

3. att riksdagen avslår förslaget om moms på persontransporter,

4. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om höjd byggmoms,

5. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om höjd moms på hotelloch restaurangtjänster.

1989/90:Skl22 av Marianne Andersson i Vårgårda (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att undanta alternativmedicin från mervärdeskatt.

1989/90:Skl23 av Inga-Britt Johansson och Lisbet Calner (båda s) vari yrkas att riksdagen beslutar att undantaget från mervärdeskatteplikt enligt förslaget till lag om mervärdeskatt 8 § 5, anvisningarnas punkt 7 d, utvidgas till att omfatta förutom biograf-, opera-, balett- och därmed jämförbara föreställningar även cirkusverksamhet.

1989/90:Skl24 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar upphäva lagen om stämpelskatt (1984:404) den 1 januari 1991.

1989/90:Skl25 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar bibehålla skattebefrielsen för skepp och flygplan.

1989/90:Skl26 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att allt framförande av musik befrias från mervärdeskatt,

2. att riksdagen beslutar att cirkusföreställningar befrias från mervärdeskatt.

Motion väckt med anledning av proposition 1989/90:95

1989/90:A17 av Lars Werner m.fl. (v) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder på miljöområdet enligt vad som i motionen anförs.

1989/90:SkU31

91 Motion väckt med anledning av proposition 1989/90:125

1989/90:SkU31

1989/90:N71 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen beslutar att bränsle för el resp. värmeproduktion beskattas lika i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A122.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1989/90:Sk323 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om punktskatter på energi som ersättning för den momsbeläggning på energi som beslutades den 15 december 1989.

1989/90:Sk379 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen beslutar att sänka skatteuttaget för bingoskatt med hälften,

3. att riksdagen hos regeringen begär utredning om slopande av reklamskatten i vissa fall enligt vad i motionen anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr509.

1989/90:Sk392 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattens funktion i miljöpolitiken,

9. att riksdagen beslutar att förnybara energikällor undantas från mervärdeskatt på energi,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om automatisk inflationsuppräkning av punktskatter och utsläppsskatter i enlighet med vad i motionen anförts,

11. att riksdagen beslutar om borttagande av nuvarande punktskatter på fossila bränslen från den 1 juli 1990,

12. att riksdagen beslutar införa en råvaruskatt på fossila bränslen motsvarande 4 öre/kWh av bränslets energiinnehåll och en koldioxidskatt på samma bränslen på 25 öre/kg koldioxid från den 1 juli 1990. Skatten skall uttas även på bränslen som används i elproduktion,

13. att riksdagen beslutar att den nuvarande skatten på elektricitet tas bort från den 1 juli 1990,

14. att riksdagen beslutar införa en skatt på uran motsvarande 12,3 öre/kWh av uranets energiinnehåll från den 1 juli 1990,

15. att riksdagen beslutar höja nedsättningsregeln för elbeskattning av energikrävande industri från 1,7 till 2,2 % från den 1 juli 1990,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett nytt system för återförande av energiskatt till energikrävande industri i enlighet med vad i motionen anförts,

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag på höjd miljöavgift och regionalt differentierade landningsavgjfter för flygtrafiken från den 1 juli 1990 enligt vad i motionen anförts,

18. att riksdagen beslutar att höja kilometerskattema för vägtrafik med belopp motsvarande 80 öre per liter dieselolja från den 1 juli 1990,

20. att riksdagen beslutar om fördubbling av reklamskatten från den 1 juli 1990.

1989/90:Sk403 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

6. att riksdagen beslutar att återinföra de reduceringsregler som gällt t.o.m. 1989 för hotell- och restaurangtjänster med verkan från den 1 mars 1990.

1989/90:Sk409 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stämpelskatt för skepp.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T629.

1989/90:Sk431 av Göthe Knutson (m) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om oförändrade momsregler och bevarande av skattereglerna för hästhobbyverksamhet.

Motionen behandlas i betänkandet 1989/90:SkU30 såvitt avser skattereglerna för hästhobby.

1989/90:Sk434 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

3. att riksdagen beslutar upphäva tidigare beslut om mervärdeskatt på energi,

4. att riksdagen beslutar införa punktskatter m.m., enligt de riktlinjer för energibeskattning som utformats i motion 1989/90:Sk24 och betänkandet 1989/90:SkU10,

5. att riksdagen beslutar återinföra tidigare mervärdeskattenivå på hotell- och restaurangtjänster.

1989/90:Sk444 av Lars Werner m.fl. (v) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att ta bort moms på mat enligt vad i motionen anförts,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd flygbränsleskatt motsvarande en inkomst på 1 miljard kronor.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Fi212.

1989/90:Sk447 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen beslutar upphäva tidigare beslut om höjd moms på hotell- och restaurangtjänster.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr526.

1989/90:SkU31

1989/90:Sk450 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återtagande av beslutet om momsbreddning, vilket bl.a. innebär att den s.k. turistmomsen upphör.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo271.

1989/90:Sk608 av Leif Marklund och Åke Selberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om charterskattens utformning.

1989/90:Sk609 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Jan-Erik Wikström (m,fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till undantagande från moms vid införsel av sådana kulturföremål som omfattas av lagen om utförsel av kulturföremål.

1989/90:Sk610 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en harmonisering med andra länder i Europa av vägtrafikskattema.

1989/90:Sk612 av Jarl Lander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samlad översyn av bilåkandets kostnader i olika delar av landet.

1989/90:Sk614 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av miljöavgifter på bly.

1989/90:Sk622 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av reglerna för mervärdeskatt för offentlig myndighet och statliga företag så att den fria konkurrensen mellan privat och offentlig verksamhet inte hindras.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Fi508.

1989/90:Sk623 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att elskatten skall avskaffas och att energiråvaruskatter skall införas, vilka för varje råvara är desamma oberoende av varans användningssätt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om befrielse från mervärdeskatt för producenter av biologiska bränslen och vindkraftselektricitet.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N414.

1989/90:Sk626 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slopande av moms på svensk basmat,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skattebortfallet skall kompenseras med en generell höjning av den allmänna momsen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svensk basmat, som skall stödjas med slopande av moms, definieras på det sätt som beskrivs i motionen.

1989/90:SkU31

1989/90:Sk628 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöavgifter lör flyget.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T212.

1989/90:Sk631 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om införandet av uranskatt på 2 öre/kWh tillförd energimängd uran fr.o.m. 1 juli 1990 i enlighet med motionen,

2. att riksdagen beslutar om höjning av skatten på äldre vattenkraftverk till 6 öre/kWh samt att denna skall gälla samtliga vattenkraftverk fr.o.m. 1 juli 1990,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regionala fonder i enlighet med motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av kondens- och värmekraftverk.

1989/90:Sk632 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om möjligheterna att skapa konkurrensneutralitet mellan kommunal egenregiverksamhet och entreprenadupphandling.

1989/90:Sk633 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en fördjupad analys av frågan om differentierade miljöavgifter.

1989/90:Sk636 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av utsläppsavgifter.

1989/90:Sk637 av Bertil Danielsson och Ewy Möller (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen beslutar att avskaffa bingoskatten.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Fi717.

1989/90:Sk639 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att införa ett miljöanpassat skattesystem för att bättre bemästra trafikens miljöproblem m.m.,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skattemässigt gynnande av särskilt miljövänliga väg- och arbetsfordon i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T220.

1989/90:Sk640 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöanpassad skatteklassning av fordon.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo773.

1989/90:Sk642 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattebefrielse för mindre elproduktionsenheter.

1989/90:SkU31

1989/90:Sk643 av Björn Ericson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en miljöanpassad fordonsskatt.

1989/90:Sk644 av Hadar Cars (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av lagen (1957:262) om allmän energiskatt att mindre vind- och vattenkraftverk jämställs i skattehänseende.

1989/90:Sk660 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i motion 1989/90:N446 yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära att riktlinjer för en miljöanpassad energibeskattning fastläggs som bygger på punktbeskattning, koldioxidavgift och stimulerar effektiv användning och produktion av energi, såsom utnyttjande av inhemsk förnybar energi som biobränslen, vind och sol, samt avskaffande av mervärdeskatten på energi.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N446.

1989/90:Sk661 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att pant eller skatt på förpackningar bör införas i enlighet med vad som anförts i motionen. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo819.

1989/90:Sk662 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar införa en miljöavgift på organiska klorföreningar med 50 kr./kg organiskt bundet klor.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo822.

1989/90:Sk663 av Per Stenmarck m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående miljöavgifter och skattestimulanser.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo824.

1989/90:Sk665 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om införande av förpackningsskatt,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag på utformning av förpackningsskatt i enlighet med vad i motionen anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo827.

1989/90:Sk666 av Carl Frick och Krister Skånberg (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en snabb utredning för en accis som stimulerar till köp av drivmedelssnåla personbilar.

1989/90:Sk667 av Bertil Danielsson och Ewy Möller (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att mervärdeskattesatsen för hotell- och restaurangnäringen fastställs till den nivå som gällde före riksdagsbeslutet i december 1989,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mervärdeskatt för turistnäringen.

1989/90:SkU31

1989/90:Sk669 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts om utformningen av den framtida reklambeskattningen enligt uppläggningen i denna motion och om hur omställningen till en väsentligt minskad reklamvolym skall kunna underlättas i pressen och andra berörda branscher,

2. att riksdagen beslutar att från den 1 juli 1990 reklamskatt skall utgå med 22 % mot nuvarande 11 % utom för annonser i dagspress där skatten skall vara 8 % mot nuvarande 4 %,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det långsiktiga målet skall vara köpfrid, dvs. ingen människa skall behöva utsättas för kommersiella reklambudskap som hon inte bett om.

1989/90:Sk670 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att mervärdeskatten för hotell- och restaurangnäringen fastställs till den nivå som gällde före riksdagsbeslutet i december 1989,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående de aviserade höjningarna av moms på resor och skidliftar.

1989/90:Sk672 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att de inledningsvis angivna lagarna ändras sålunda att försäljningsskatt och skrotningspremie icke skall utgå för de i motionen beskrivna skåpbilarna och att avdrag för ingående mervärdeskatt på inköpspriset skall medgivas för desamma.

1989/90:Sk673 av Elisabet Franzén m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en differentierad reklamskatteskala enligt de riktlinjer och intentioner som beskrivits i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reklamskatten skall ökas kraftigt för reklam med stor geografisk spridning och för reklam som har ett utförande som i sig belastar miljön,

3. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning bör tillsättas för att arbeta fram förslag till hur reklamens störande inslag kan begränsas i enlighet med det som sägs i motionen.

1989/90:Sk674 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att ej momsbelägga tjänster av frisörer och hudterapeuter.

1989/90:Sk675 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att upphäva sitt beslut från den 15 december 1989 om en fördubbling av momssatsen för hotell- och restaurangtjänster och att tidigare momsskattenivå återinförs,

2. att riksdagen beslutar att en utredning tillsätts i syfte att utreda förutsättningarna för en likställdhet mellan området turism/reseliv och övriga exportnäringar vad avser momsskattereglerna,

1989/90:SkU31

7 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 31

3. att riksdagen, vid avslag på yrkandena 1 och 2, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undantag från den högre momssatsen i vissa fall.

1989/90:Sk676 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av sådana bestämmelser att inte råvara blir beskattad som energi.

1989/90:Sk679 av Lars Bäckström (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att energi som baseras på inhemska råvaror skall gynnas skattemässigt. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N466.

1989/90:Sk680 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reklamskatt för delfinansiering av Sveriges Radios verksamhet. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr365.

1989/90:Sk681 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar om dubblerad fordonsskatt för lätta motorfordon som överskrider viss effekt i enlighet med vad som anförts i motionen. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T442.

1989/90:Sk685 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattebefrielse på etanol, metanol, biogas och andra biobränslen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöavgifter på internationell flygtrafik.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T250.

1989/90:Sk686 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar vad i motionen anförts om införande av miljöavgifter på inrikes flygtrafik.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T251.

1989/90:Sk687 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en särskild miljöskatt på fosfat i tvättmedel skall införas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en avgift på kvävet i handelsgödsel på ca 300 % av kvävepriset införs och att pengarna återförs till jordbruket.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo867.

1989/90:Sk688 av Bengt Kindbom och Gunilla André (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om skattebefrielse på inhemska bränslen. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N475.

1989/90:Sk689 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen har sagts om

1989/90:SkU31

att det skall införas en förpackningsskatt på engångsförpackningar för såväl inhemskt producerade varor som för importvaror, som inte uppfyller kraven att återanvändas, återbrukas eller komposteras. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:L721.

1989/90:Sk691 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att mervärdeskatt på fjärrvärme ej skall utgå samt hos regeringen begär förslag om beskattning av fjärrvärmen enligt vad i motionen förordats.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N359.

1989/90:Sk693 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen beslutar att småskaliga vindkraftverk på en installerad effekt på maximalt 500 kW skall vara skattebefriade.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N478.

1989/90:Sk696 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar upphäva beslutet om höjd moms på restaurang- och hotelltjänster,

2. att riksdagen beslutar upphäva beslutet om införande av moms på energi,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det kommande skattebeslutet skall ta stor hänsyn till turismens utvecklingsmöjligheter.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr525.

1989/90:Sk697 av Lars Norberg och Krister Skånberg (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att producenter av vindkraft skall vara befriade från mervärdeskatt och att de skall erhålla restitution på erlagd mervärdeskatt,

2. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt ej skall utgå på biologiska bränslen och att leverantörer av sådana bränslen erhåller befrielse för erlagd mervärdeskatt.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N481.

1989/90:Sk698 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen beslutar införa en miljöavgift på svavel i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar införa en miljöavgift på klor i enlighet med vad i motionen anförts,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Fi213.

1989/90:Sk699 av Krister Skånberg (mp) vari yrkas att riksdagen ger regeringen i uppdrag att utarbeta förslag till nya regler för minskning av den elintensiva industrins energiskatt enligt vad i motionen anförts. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N486.

1989/90:Sk700 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om momsbeläggning av biobiljetter.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr376.

1989/90: S k U31

1989/90:Sk701 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar undanta närradioföreningarna från mervärdebeskattningen i kommande beslut om vidgad bas för mervärdebeskattningen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr377.

Yttranden från andra utskott m.m.

Finansutskottet, lagutskottet, socialförsäkringsutskottet, kulturutskottet, jordbruksutskottet, näringsutskottet och bostadsutskottet har inkommit med yttranden över propositionen. Vidare har utskottet inhämtat upplysningar från olika myndigheter och organisationer, bl.a. i form av en offentlig utfrågning. Härtill kommer skrivelser och andra framställningar från organisationer, företag och enskilda personer.

Innehållet i yttrandena från andra utskott och en utskrift av en stenografisk uppteckning från den offentliga utfrågningen redovisas i de gemensamma bilagorna 1 och 2 till utskottets båda betänkanden.

1989/90:SkU31

100 Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet de delar av 1991 års skattereform som rör den indirekta beskattningen. Inkomstskatten och företagsbeskattningen behandlar utskottet i SkU30. Där behandlar utskottet också skattereformens statsfinansiella och fördelningspolitiska effekter och andra övergripande frågor.

Till grund för den reformering av den indirekta beskattningen som ingår i 1991 års skattereform ligger betänkandet (SOU 1989:35) Reformerad mervärdeskatt m.m. från kommittén för indirekta skatter (KJS). Vissa av KIS förslag har genomförts som en följd av riksdagens beslut under hösten 1989 om ett första steg i skattereformen (prop. 1989/90:50, SkUlO). Bl.a. belädes energiområdet med mervärdeskatt den 1 mars 1990. De förslag som nu läggs fram avser en breddad och enhetlig mervärdeskatt, ändrade punktskatter på energiområdet och slopandet av vissa punktskatter fr.o.m. 1993.

I propositionen läggs också fram förslag om en koldioxidskatt och en svavelskatt. Förslagen bygger på betänkandena (SOU 1989:21) Sätt värde på miljön — miljöavgifter på svavel och klor och (SOU 1989:83) Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken — energi och trafik från miljövgiftsutredningen (MIA). Nedsättningsreglerna har behandlats av utredningen om konkurrensvillkoren för elintensivindustri (EL90) i betänkandet (SOU 1989:82) Nedsättning av energiskatter.

Utskottet vill även peka på den tekniska översyn som pågår av lagen (1968:430) om mervärdeskatt. Denna kan resultera i vissa förändringar av lagtexten.

Mervärdeskatten

En generell mervärdebeskattning, m.m.

I propositionen föreslås att mervärdeskatten görs mer enhetlig genom att skatteplikten utvidgas och genom att de reduceringsregler som gäller för vissa områden slopas. Mervärdeskatten skall i fortsättningen träffe i princip all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster. Undantag skall förekomma endast i enstaka fell.

I moderata samlingspartiets motion Skl08 av Carl Bildt m.fl. yrkar motionärerna att förslaget om en i princip generell skatteplikt för varor och tjänster avslås (yrkande 2) och begär ett tillkännagivande om att Sverige bör avvakta med en sådan åtgärd till dess EG tagit ställning till utformningen av sin indirekta beskattning (yrkande 1). 1 centerpartiets motion Skll3 av Olof Johansson m.fl. accepterar motionärerna principen om en generell skatteplikt för varor och tjänster men anser att en möjlighet till reducerat skatteuttag bör behållas (yrkande 2).

Motionärerna vill också ha ett tillkännagivande om att betydande undantag krävs för nödvändig konsumtion såsom mat och boende (yrkande 1). I vänsterpartiets motion Sk81 av Lars Werner m.fl. framhåller motionärerna att reformen brister allvarligt i fördelningspolitisk rättvisa och vill därför avslå propositionen i dess helhet (yrkande 2).

Enligt utskottets mening bör en reformerad mervärdeskatt uppfylla vissa krav. Den skall gynna samhällsekonomisk effektivitet, innehålla så <å indirekta eller dolda subventioner som möjligt, vara enkel att tillämpa för myndigheter och skattskyldiga och vara fördelningspolitiskt acceptabel. Mervärdeskatten skall också ha en konstruktion som underlättar en anpassning till de regler som skall tillämpas inom EG på skatteområdet. KIS har funnit att en generell och enhetlig mervärdeskatt bäst motsvarar dessa krav. I en ekonomi med mervärdeskatt störs den samhällsekonomiska effektiviteten av undantag från skatten. Undantagen leder till konkurrens- och konsumtionssnedvridningar samt dubbelbeskattningseffekter och gynnar egenregiverksamhet framför upphandling. En samhällsekonomiskt effektiv mervärdeskatt bör således likformigt träffa all konsumtion av varor och tjänster samtidigt som produktion och distribution går fria genom avdragsrätt för ingående mervärdeskatt. Undantag från skatteplikt samt reduceringsregler fungerar som en indirekt subventionering av konsumtionen på det aktuella området. Enligt KIS har ett system med sådana indirekta subventioner i allmänhet dålig fördelningspolitisk träffsäkerhet och är därmed ineffektiva. Undantag från skatteplikt uppmärksammas normalt inte och blir inte heller föremål för debatt på samma sätt som en öppen subventionering. Den dolda subventionen syns inte heller i statsbudgeten.

De nuvarande reduceringsreglerna och den omfattande skattefriheten inom främst tjänsteområdet medför också att beskattningen blir komplicerad. Särregleringarna skapar inte bara tolkningsproblem av betydande omfattning och svårighetsgrad utan också redovisnings- och kontrollproblem. Tekniken med en uppräkning av skattepliktiga tjänster medför också problem genom den utveckling som tjänstemarknaden genomgår.

I ett masshanteringssystem av mervärdeskattens slag är det nödvändigt att bestämmelserna är enkla, generella och entydiga.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att resultatet av skattereformen som helhet innebär en ökad köpkraft för det stora flertalet inkomsttagare.

Med hänsyn till det anförda bör enligt utskottets mening skatteplikten enligt mervärdeskattelagen vara enhetlig och generell. Undantag bör endast förekomma mycket sparsamt och då vara särskilt motiverade. Vidare bör reduceringsreglerna slopas. En reformering av mervärdeskatten efter dessa principer ger ett betydande bidrag till finansieringen av skattereformen i övrigt. Utskottet tillstyrker således propositionens förslag om en reformering av mervärdebeskattningen efter

1989/90:SkU31

principen om en enhetlig och generell mervärdeskatt och avstyrker därmed också de aktuella motionerna Sk81 yrkande 2, Sk 108 yrkandena 1 och 2 delvis och Skll3 yrkandena 1 och 2.

F ast ighetsom rådet

I propositionen föreslås att uthyrning av fastighet undantas från den generella mervärdeskatteplikten då en skattebeläggning skulle medföra en alltför stor kostnadsbelastning för i första hand boendet. Upplåtelse av campingplats, parkeringsplats i parkeringsrörelse, byggnad för djur, förvaringsbox eller reklamutrymme liksom rumsuthyrning i hotellrörelse skall dock var skattepliktigt.

I propositionen förordas att den enhetliga och generella mervärdebeskattningen får slå igenom också när det gäller tjänster på fastighetsområdet. Enligt nu gällande bestämmelser är beskattningsvärdet för tjänster som avser byggnads- och anläggningsarbeten reducerat till 60 % av vederlaget (60-procentsregeln). För vissa ytterligare tjänster med anknytning till fastighetsområdet som t.ex. projekterings- och byggkonsulttjänster samt arbeten som avser mark är beskattningsvärdet reducerat till 20 % av vederlaget. Ett av syftena med dessa regler är att skapa konkurrensneutralitet mellan det skattepliktiga varuområdet och det i princip skattefria tjänsteområdet genom att låta de aktuella tjänsterna träfras av en beskattning som ungefärligen motsvarar varuinnehållet i dessa. Enligt förslaget förs de aktuella tjänsterna in under den generella mervärdeskatteplikten genom att reduceringsreglerna slopas. Skatteplikt införs också för samtliga tjänster avseende fastighetsförvaltning och fastighetsskötsel. Dessa tjänster är i dag skattefria. För att eliminera konkurrenssnedvridningar införs en uttagsbeskattning för vissa arbeten som i egen regi utförs på egna fastigheter om lönekostnaderna inklusive avgifter överstiger 150 000 kr. Uttagsbeskattningen omfattar ny, till-, eller ombyggnad, reparationer m.m. samt lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastighetsskötsel. Mot bakgrund av de praktiska problem som kan uppkomma föreslås f.n. inte någon uttagsbeskattning av kamerala och administrativa arbeten.

I proposition 1989/90:110 om reformerad inkomst- och företagsbeskattning (s. 615) konstaterar föredragande statsråd att utgifterna för nyproducerade bostäder är höga jämfört med utgifterna för äldre årgångar och att höjningen av mervärdeskatten för byggande ökar denna skillnad. Eftersom stora ökningar av bostadsutgifterna för nyproducerade bostäder innebär stora nackdelar bör enligt vad statsrådet anför effekterna av den höjda mervärdeskatten för byggande elimineras för permanentbostäder åtminstone under år 1991 genom ett särskilt investeringsbidrag. Statsrådet anmäler också att chefen för bostadsdepartementet avser att lägga fram ett sådant förslag.

1 flera motioner framställs yrkanden som syftar till att eliminera eller minska den ökning av bostadskostnaderna som en utvidgad skatteplikt för fastighetsområdet medför. I m-motionen Skl08 av Carl Bildt m.fl. understryker motionärerna att man motsatt sig den generella mervärdeskatteplikten (yrkande 2 delvis) och avstyrker i andra hand

1989/90:SkU31

förslagen om slopade reduceringsregler (yrkande 3) och uttagsbeskattning för fastighetsunderhåll i egen regi (yrkande 4). I c-motionen Skll3 av Olof Johansson m.fl. yrkar motionärerna att 60-procentsregeln behålls och får gälla för allt byggande och boende (yrkande 6). Vidare har yrkanden om bibehållna reduceringsregler framställts i motionerna Sk98 av Marianne Andersson i Vårgårda och Lennart Brunander (c), Skll7 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) och Skl21 av Sven-Olof Petersson och Ingbritt Irhammar (c). Också i v-motionen Sk81 av Lars Werner m.fl. framförs yrkanden som syftar till minskade boendekostnadsökningar. Motionärerna föreslår att fastighetsskötsel (yrkande 30 delvis) och vatten och tjänster avseende avloppsrening (yrkande 31 delvis) undantas från den generella skatteplikten och från uttagsbeskattning (yrkande 46). De begär också att riksdagen redan nu fattar beslut om ett statsbidrag som täcker mervärdeskatten för permanentbostäder (yrkande 47). I miljöpartiet de grönas motion Skill av Inger Schörling m.fl. framhåller motionärerna betydelsen av att inte småskalig fastighetsförvaltning av den typ som förekommer i bostadsrättsföreningar med en stor andel inköpta tjänster missgynnas och föreslår att regeringen får återkomma med ett förslag som innebär en utvidgning av uttagsbeskattningen till administrativa och kamerala tjänster och en sänkning av den förslagna beloppsgränsen om 150 000 kr. för uttagsbeskattning (yrkande 1).

Den utökning av mervärdeskatteplikten som föreslås för tjänster på fastighetsområdet ligger i linje med principen om en enhetlig och generell mervärdeskatt och bör enligt utskottets mening genomföras. De boendekostnadsökningar som blir följden när skattefriheten på detta område slopas bör mötas genom åtgärder utanför skatteområdet. Som utskottet anfört i det föregående är det en fördel om subventioner ges öppet via budgeten i stället för via skattesystemet. Härigenom uppmärksammas subventionen på ett helt annat sätt och ökar träffsäkerheten. Som framgått är det också avsikten att effekterna av den föreslagna höjningen av mervärdeskatten för byggande skall elimineras år 1991 genom ett särskilt investeringsbidrag.

När det gäller uttagsbeskattningen anser utskottet att förslaget om en beloppsgräns om 150 000 kr. och gränsdragningen vid kamerala och administrativa tjänster är välavvägt. Som anförs i propositionen bör de praktiska erfarenheterna av det nya systemet avvaktas innan ställning tas till en ännu lägre gräns eller en utvidgning till kamerala och administrativa tjänster.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna Sk81 yrkande 30 delvis, yrkande 31 delvis och yrkandena 46 och 47, Sk98 yrkande 5, Skl08 yrkande 2 delvis och yrkandena 3 och 4, Skill yrkande 1, Skll3 yrkande 6, Skll7 yrkande 2 delvis och Skl21 yrkande 4.

1989/90:SkU31

104 Massmedia

1989/90:SkU31

I propositionen föreslås att mervärdeskatteplikten skall gälla alla tjänster på radio- och televisonsområdet. Med hänsyn till Sveriges Radiokoncernens ställning som publicservice-företag och till sättet för finansieringen av koncernens verksamhet föreslås att undantag görs för den del av verksamheten som finansieras med TV-avgiften eller statsanslag. Televerkets distribution av programmen som också finansieras via TV-avgiften undantas inte eftersom teletjänster avses vara generellt skattepliktiga. I övrigt kvarstår de undantag som i dag gäller för dagstidningar och personaltidningar etc.

I m-motionen Skl08 av Carl Bildt m.fl. motsätter sig motionärerna att den generella skatteplikten skall gälla på detta område (yrkande 2 delvis). De begär också ett tillkännagivande om att villkoren inom massmediaområdet bör vara enhetliga (yrkande 7 delvis).

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot propositionens förslag beträffande massmediaområdet och tillstyrker att de genomförs. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motion Skl08 yrkande 2 delvis och yrkande 7 delvis.

I motion Sk701 av Jan Hyttring m.fl. (c) begär motionärerna att närradioföreningarna medges samma rätt till avdrag för ingående mervärdeskatt som dagstidningarna har.

När det gäller frågan om att införa en avdragsrätt för ingående mervärdeskatt för närradioföreningar vill utskottet klargöra att även denna typ av subventionering via mervärdeskatten står i strid med principen om en enhetlig och generell mervärdeskatt. Utskottet avstyrker därför även motion Sk701.

Kommunikationer

Skatteplikten skall enligt propositionen omfatta alla typer av persontransporter. Något undantag föreslås således inte på detta område. Också teletjänster beläggs med mervärdeskatt.

I motion Skl08 av Carl Bildt m.fl. (m) motsätter sig motionärerna att den generella skatteplikten skall gälla på kommunikationsområdet. I flera andra motioner begärs undantag av olika typer. I motion Sk53 av Karin Falkmer (m), Sk81 av Lars Werner m.fl. (v), Sk98 av Marianne Andersson i Vårgårda och Lennart Brunander (c), Skl21 av Sven-Olof Petersson och Ingbritt Irhammar (c) yrkas undantag för all persontrafik. I motion Skill av Inger Schörling m.fl. (mp) vill motionärerna undanta all spårburen trafik. I motion Skll2 av Gunhild Bolander (c) begär motionärerna ett tillkännagivande om att färjetrafiken till Gotland bör undantas och i motion Skll3 av Olof Johansson m.fl. (c) vill motionärerna undanta all kollektiv personbefordran.

Enligt utskottets mening föreligger inte tillräckliga skäl för att frångå principen om en generell mervärdeskatteplikt i detta fall. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna Sk53 yrkande 2

delvis, Sk81 yrkande 30 delvis, Sk98 yrkande 1 delvis, Skl08 yrkande 2 delvis, Skill yrkande 2, Skll2, Skll3 yrkande 7 och Skl21 yrkande

3.

Kultur och nöjen, m.m.

Enligt propositionen bör undantag göras för biograf-, teater-, operaoch balettföreställningar.

I motion Skl08 av Carl Bildt m.fl. (m) motsätter sig motionärerna den generella skatteplikten också på detta område (yrkande 2 delvis) och begär ett tillkännagivande om att enhetliga villkor bör gälla på området (yrkande 7 delvis). Yrkanden om att hela området skall undantas framställs i motionerna Skll9 av Ingrid Hemmingsson (m) och Skll3 av Olof Johansson m.fl. (c). I motion Sk700 av Jan Hyttring m.fl. (c) — som väckts under den allmänna motionstiden — yrkar motionärerna att även bioföreställningar undantas.

Enligt utskottet motiveras de undantag som föreslås på detta område av att verksamheten subventioneras av stat och kommun i stor utsräckning. Om den generella mervärdeskatteplikten genomdrivs skulle många subjekt redovisa negativa mervärden. En skattebeläggning av sådana områden medför inte några nämnvärt ökade intäkter för staten. En eventuell skattefrihet bör dock endast omfatta områden där en skattebeläggning kan antas få betydande negativa kulturpolitiska konsekvenser och där inslaget av rent kommersiell nöjes- och underhållningsverksamhet bedöms som marginellt. Utskottet är med hänsyn härtill inte berett att tillstyrka undantag av den omfattning som begärs i eller följer av motionerna Skl08 yrkande 2 delvis och yrkande 7 delvis, Skll3 yrkande 8 delvis och Skll9 delvis. Sk700 har tillgodosetts genom propositionens förslag och avstyrks därför.

I flera motioner framställs yrkanden om undantag för cirkus och konserter. Dessa är Skl23 av Inga-Britt Johansson och Lisbet Calner (s), Skl26 av Ingrid Sundberg m.fl. (m), Skl09 av Jan-Erik Wikström (fp) och Åke Gustavsson (s), Skllö av Hadar Cars och Jan-Erik Wikström (fp), Skl03 av Björn Samuelson m.fl. (v) och Skill av Inger Schörling m.fl. (mp).

Kulturutskottet har i sitt yttrande 1989/90:KrU8y ansett att kulturpolitiska skäl talar för att också konserter undantas. Vidare har utskottet erinrat om sina uttalanden i skilda sammanhang om vikten av att cirkuskonsten främjas och förklarat att även cirkusföreställningar bör undantas.

Med hänsyn till vad kulturutskottet anfört i frågan bör enligt utskottets mening även konserter och cirkusföreställningar undantas från den generella mervärdeskatteplikten. Utskottet tillstyrker därför motionerna Skl03, Sk 109, Skill yrkande 3, Skllö, Skl23 och Skl26.

Också när det gäller idrott framställs yrkanden om undantag från mervärdeskatteplikten. Sådana yrkanden finns i motionerna Skll3 av Olof Johansson m.fl. (c) och Skll9 av Ingrid Hemmingsson (m).

1989/90:SkU31

106 Mervärdeskatteplikten skall gälla också för sport- och idrottsevenemang. Genom att det inte nu föreslås någon ändring i fråga om de ideella föreningarnas mervärdeskatterättsliga ställning undantas emellertid i praktiken hela idrottsrörelsen från mervärdeskatteplikt. Härigenom tillgodoses enligt utskottets uppfattning berättigade krav på skattefrihet för icke kommersiell verksamhet. Det kan dock finnas anledning att uppmärksamma de effekter i övrigt som den föreslagna utvidgningen av skatteplikten kan fa för idrottsrörelsen och även andra folkrörelser. Som anförs i propositionen bör en uppföljning därför göras. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Skll3 yrkande 8 delvis och Skll9 delvis.

I detta sammanhang tar utskottet också upp två motioner från den allmänna motionstiden som rör de ideella föreningarnas inkomstsituation. I motion Sk379 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar motionärerna att bingoskatten halveras (yrkande 2) och att en utredning tillsätts om slopad reklamskatt för reklam som säljs av idrottsföreningar (yrkande 1). I motion Sk637 av Bertil Danielsson och Ewy Möller (m) yrkar motionärerna att bingoskatten slopas.

Utskottet har i betänkandet 1988/89:SkU23 avstyrkt yrkanden om slopad bingoskatt med hänvisning till de ändringar som nyligen (prop. 1988/89:28, SkUll) gjorts i bingoskatten för att skapa bättre möjligheter för föreningarna till inkomster av bingoverksamhet. Ändringarna har i korthet inneburit att det blivit tillåtet med penningvinster upp till ett halvt basbelopp, att endast spel där penningvinster förekommer skall beskattas och att skattesatsen minskat från 5,5 till 3 % av omsättningen. Utskottet ser inte något skäl att nu ändra uppfattning och avstyrker därför motion Sk379 yrkande 2 och Sk637 yrkande 1.

Reklamskatteutredningen har i sitt betänkande (SOU 1988:17) Reklamskatt föreslagit vissa ändringar som rör de ideella föreningarna. Betänknadet har remissbehandlats och är för närvarande föremål för överväganden inom regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av dessa överväganden bör avvaktas innan ställning tas till olika förslag till förändringar av reklamskatten. Utskottet avstyrker därför även motion Sk379 yrkande 1.

Serverings- och hotelltjänster, m.m.

Riksdagens beslut i december 1989 om ett första steg i reformeringen av skattereformen finansierades bl.a. genom att de särskilda reduceringsreglerna för serverings- och hotelltjänster slopades den 1 januari 1990 och genom att rena personalserveringar gjordes skattskyldiga den 1 mars 1990 (prop. 1989/90:50, SkUlO).

I propositionen föreslås att bestämmelserna om uttagsbeskattning ändras så att subventionerade personalserveringstjänster kan beskattas efter saluvärde.

I ett stort antal m- och c-motioner framställs yrkanden om att reduceringsreglerna för serverings- och hotelltjänster skall återinföras. Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att det inte finns tillräckliga skäl för att behandla restaurang- och hotellnäringen på ett annat sätt

1989/90:SkU31

än andra näringar här i landet och avstyrker därför dessa motioner, dvs. motionerna Sk53 yrkande 2 delvis, Sk98 yrkande 2, Skl08 yrkande 5, Skll3 yrkande 4, Skll7 yrkande 4, Skl21 yrkande 5, Sk403 yrkande 6, Sk434 yrkande 5, Sk447 yrkande 2, Sk450 yrkande 2, Sk667 yrkande 1, Sk670 yrkande 1, Sk675 yrkande 1 och Sk696 yrkande 1.

I motion Skl08 av Carl Bildt m.fl. (m) avvisar motionärerna förslaget om en komplettering av uttagsbeskattningen av personalserveringstjänster med hänvisning till att de föreslagit att reduceringsreglerna återinförs. I motion Skll3 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkar motionärerna att de i motionen föreslagna reduceringsreglerna skall gälla också vid uttagsbeskattningen av serveringstjänster.

Enligt utskottets mening bör en uttagsbeskattning efter saluvärde av subventionerade serveringstjänster möjliggöras och utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del och avstyrker motion Skl08 yrkande

6. Som en följd av utskottets ställningstagande ovan avstyrker utskottet även motion Skll3 yrkande 5.

Turistnäringen

Turistnäringens situation behandlas i flera motioner. Ett tillkännagivnade om att särskild hänsyn bör tas till turismen begärs i motion Sk696 av Jan Hyttring m.fl. (c). I motion Skl08 av Carl Bildt m.fl. (m) motsätter sig motionärerna att den generella mervärdeskatteplikten Sr omfatta turistnäringen och i motionerna Sk667 av Bertil Danielsson och Ewy Möller (m) och Sk675 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) begär motionärerna tillkännagivanden eller utredningar som syftar till att helt undanta turistnäringen från den generella mervärdeskatteplikten. 1 den sistnämnda motionen begärs också, i andra hand, mer begänsade undantag som för turistnäringen i Kalmar län, i fjällvärlden etc. 1 motion Skl05 av Ingrid Hemmingsson (m) yrkar motionärerna att skidliftar undantas. Ett tillkännagivande om att mervärdeskatt på skidliftar och persontransporter inte bör införas av hänsyn till turismen begärs i motion Sk670 av Ingrid Hemmingsson (m).

I anslutning till det ovan nämnda riksdagsbeslutet om slopade reduceringsregler för serverings- och hotelltjänster gjorde utskottet följande uttalande om beslutets inverkan på turismen (bet. 1989/90:SkU10 s. 79).

Enligt utskottets uppfattning bör hotell- och restaurangnäringen i skattehänseende behandlas som alla andra näringar här i landet. Det kan dock inte uteslutas att man inom vissa utsatta turistorter där prisläget redan i dag är högt kan fa vissa svårigheter att hävda konkurrensen med motsvarande turistmål utomlands. Utskottet utgår från att regeringen uppmärksamt kommer att följa utvecklingen i detta hänseeende och om förhållandena så påkallar vidtar de åtgärder av regionalpolitisk art som kan erfordras, utan någon särskild framställan från riksdagens sida.

1989/90:SkU31

108 I proposition 1989/90:76 om regionalpolitik inför 90-talet erinras (s. 113) om detta uttalande och anges att statens industriverk skall fa i uppdrag att noga följa utvecklingen på vissa orter.

Ett av de grundläggande syftena med skattereformen är att rensa skattesystemet från allehanda särregler för att på det sättet få till stånd ett samhällsekonomiskt effektivt skattesystem. Att härvid införa nya subventioner genom att helt eller delvis undanta en viss bransch från den generella mervärdeskatteplikten bör enligt utskottets mening inte komma i fråga och utskottet är därför inte berett att medverka till ett genomförande av de olika förslag till undantag som läggs fram i motionerna eller till uttalanden eller andra åtgärder med denna inriktning. Utskottet avstyrker därför motionerna Skl05, Skl08 yrkande 2 delvis, Sk667 yrkande 2, Sk670 yrkande 2, Sk675 yrkandena 2 och 3 samt Sk696 yrkande 3.

Slutligen begärs i motion Skl08 av Carl Bildt m.fl. (m) ett tillkännagivande om att viss taxfreeförsäljning av tjänster bör vara möjlig. Motionärerna hänvisar till att utländska turister som reparerar sin bil eller båt i Sverige kan tvingas betala mervärdeskatt vid införseln till hemlandet trots att svensk mervärdeskatt erlagts för reparationen. Enligt motionärerna bör åtgärder vidtas så att tjänsten beskattas där den i huvudsak skall konsumeras, dvs. i hemlandet, i avvaktan på att frågan löses genom ett avtal med EG och de nordiska länderna.

Enligt utskottets mening skulle en restitution av mervärdeskatten för tjänster som tillhandahålls i Sverige men helt eller delvis konsumeras utom landet medföra stora kontroll- och tillämpningsproblem. Utskottet kan därför inte tillstyrka det av motionärerna begärda tillkännagivandet utan avstyrker motion Sk 108 yrkande 11.

Finansiella tjänster

Finansiella tjänster och försäkringstjänster skall enligt förslaget i propositionen tills vidare vara undantagna från skatteplikt. Anledningen är att de internationella och tekniska aspekterna av ett beslut att mervärdebeskatta dessa tjänster är så svåröverblickbara att frågan bör utredas i särskild ordning. Regeringen har i juni 1989 tillkallat en särskild utredare med uppgift att utreda beskattningen av den finansiella sektorn (Fi 1989:02).

Enligt motionärerna bakom Sk81 av Lars Werner m.fl. (v) bör riksdagen redan nu ta ett principbeslut om att införa mervärdeskatt på finansiella tjänster. Också motionärerna bakom mp-motionen Skill av Inger Schörling m.fl. anser att riksdagen nu bör ta ställning genom att begära ett förslag om mervärdeskatt för finansiella tjänster och försäkringstjänster.

Det finns enligt utskottets mening inte någon anledning för riksdagen att ta ställning till frågan om mervärdeskatt på finansiella tjänster och försäkringstjänster innan de internationella och tekniska aspekterna av ett sådant beslut klargjorts. Utskottet avstyrker därför motionerna Sk81 yrkande 33 och Skill yrkande 4.

1989/90:SkU31

109 Sjukvård, tandvård och social omsorg

1989/90:SkU31

Enligt propositionen skall sjukvård, tandvård och social omsorg vara undantagna från den generella mervärdeskatteplikten. Undantaget för sjukvård och tandvård omfattar i huvudsak sådan vård som berättigar till sjukvårdsersättning enligt lagen om allmän försäkring och vård som tillhandahålls av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården. Undantaget för social omsorg omfattar offentlig eller privat verksamhet som är inrättad för barnomsorg, äldreomsorg, särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda och annan social omsorg.

I m-motionen Skl08 av Carl Bildt m.fl. liksom i motion Skl06 av Ingrid Hemmingsson och Margareta Gard (m) framställs yrkanden om att vård- och omsorgsområdet i dess helhet skall vara undantaget från mervärdeskatt. I fyra motioner nämligen Skl04 av Birgitta Hambraeus och Göran Engström (c), Skill av Inger Schörling m.fl. (mp), Skll3 av Olof Johansson m.fl. (c) och Skl22 av Marianne Andersson i Vårgårda (c) begärs beslut eller tillkännagivanden om att undantaget skall omfatta också alternativ medicin och vård samt hälsohem.

Ett undantag från skatteplikt för sjukvård och tandvård bör enligt utskottets mening omfatta sådan vårdverksamhet som ligger inom de allmänpolitiska målsättningarna för vilka typer av vård som bör ha stöd från samhället. En naturlig utgångspunkt är härvid sådan vård som kan berättiga till ersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Härigenom åstadkoms en naturlig anpassning av skattefriheten till nya behandlingsformer som samhället anser bör ha stöd. Ett sådant undantag bör också knytas till de särskilda legitimationsregler som gäller på området och således avse vård som tillhandahålls av läkare, tandläkare, sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster, logopeder, psykologer och psykoterapeuter samt vissa kiropraktorer. I den mån ytterligare grupper tillkommer gäller skattefriheten även för dessa. Ett undantag för institutionell vård bör omfatta vård tillhandahållen vid sjukhus och liknande institutioner som drivs av det allmänna, av enskild efter särskilt tillstånd enligt stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m. eller av annan med motsvarande vårdverksamhet. Hälsohem som närmast fungerar som pensionat eller rekreationsanläggningar med friskvård eller kostomläggning är i dag mervärdeskattepliktiga. Som anförs i propositionen bör skattepliktens omfattning inte påverkas av att hälsohemmen eventuellt införs som en särkild kategori i stadgan om vårdhem m.m. Av det anförda följer att utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna Skl04, Skl06, Skl08 yrkande 2 delvis, Skill yrkande 5, Skll3 yrkande 9 och Skl22.

I motion Sk674 av Stina Gustavsson (c) yrkar motionärerna att även frisörer och hudterapeuter undantas. Inte heller denna utvidgning av undantaget är utskottet berett att tillstyrka. Utskottet avstyrker motionen.

110 Utbildning

Utbildning undantas från skatteplikt men undantaget avser endast den som direkt tillhandahåller utbildning åt någon. Liksom nu anses skattepliktig försäljning föreligga vid tillhandahållande av studiematerial för självstudier. Undantaget från skatteplikt omfattar inte sådan utbildning som en säljare eller uthyrare anordnar i samband med tillhandahållande av en skattepliktig vara eller tjänst. Undantaget omfattar inte heller konsulttjänster, informationslämnande eller anordnande av konferenser.

I motion Skl08 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 2 delvis yrkar motionärerna att någon generell skatteplikt inte införs på detta område. I motion Skl02 av Ulf Melin (m) framhåller motionären att det förslagna undantaget ger kumulativa effekter eftersom ett skattebefriat utbildningsföretag måste kostnadsföra den ingående mervärdeskatten och denna kostnad kommer att mervärdeskattebeläggas om utbildning säljs till en mervärdeskattepliktig. Motionären föreslår att problemet löses genom att allt tillhandahållande av utbildning befrias från mervärdeskatt.

Bakgrunden till det generella undantag som nu föreslås på utbildningsområdet är att KIS funnit att den önskvärda begänsningen av undantaget för utbildning till ordinarie skolutbildning samt annan yrkesutbildning och omskolning förutsätter ett omfattande utredningsarbete för att undvika alltför stora tillämpningsproblem vid gränsdragningarna mellan skattefri och skattepliktig verksamhet. Då det inte har varit möjligt för kommittén att genomföra ett sådant arbete inom den tid som stått till förfogande har kommittén lagt fram det aktuella förslaget till generellt undantag för utbildningstjänster. Utskottet har ingen erinran mot detta förslag. En utvidgning av undantaget till att avse också utbildningstjänster som tillhandahålls annan än den som utbildas riskerar enligt utskottets mening att medföra kontroll- och gränsdragningsproblem. Utskottet är därför inte berett att nu tillstyrka en sådan utvidgning utan avstyrker motion Skl02 yrkande 1 och även motion Sk 108 yrkande 2 delvis och tillstyrker propositionen.

Livsmedel

I flera motioner framställs yrkanden om sänkt eller reducerad mervärdeskatt för livsmedel. I centerpartiets motion Skll3 av Olof Johansson m.fl. hemställer motionärerna om en sänkning av mervärdeskatten för basmat från 23,46 % till 12,87 % fr.o.m. den 1 januari 1991 och — i andra hand — att riksdagen beslutar bibehålla nuvarande livsmedelssubventioner. Ett motsvarande yrkande framställs i motion Skll7 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c). Motionärerna bakom vänsterpartiets motion Sk81 av Lars Werner m.fl. förespåkar en avveckling av mervärdeskatten på mat och begär att denna inleds genom en reducering av skatten på mat till 15,64 % fr.o.m. den 1 januari 1991. Ett motsvarande yrkande framställs i motion Sk444 av Lars Werner m.fl. (v). I motion Skill av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkar motionärerna att mervärdeskatten på basmat slopas helt och att åtgär -

1989/90:SkU31

lil

den finansieras genom en höjning av mervärdeskatten. I motion Sk626 av Inger Schörling m.fl. (mp) framställs ett motsvarande yrkande avseende svensk basmat.

KIS har utrett frågan om lägre mervärdeskatt på bl.a. livsmedel och har i betänkandet SOU 1989:35 redovisat följande överväganden.

Kommitténs undersökningar har visat att en sänkning av mervärdeskatten på basmat eller på alla livsmedel inte har några fördelningspolitiska fördelar.

Den fördelningspolitiska profilen blir skarpare om sänkningen av mervärdeskatten finansieras med högre mervärdeskatt på kapitalvaror än med generellt höjd mervärdeskatt. Det bör noteras att den fördelningspolitiska profilen skapas av finansieringen och inte av den lägre mervärdeskatten på livsmedel. De fördelningspolitiska effekterna separat av t.ex. sänkt mervärdeskatt på basmat till byggmomsnivån får betraktas som helt obetydliga. Även vid en halverad mervärdeskatt på alla livsmedel eller slopad mervärdeskatt på basmat är effekterna små. Barnfamiljernas situation kan mycket effektivare och till lägre kostnad förbättras genom höjda barnbidrag.

Vår slutsats är att mervärdeskatten inte är lämplig som instrument i fördelningspolitiken. Skatten bör användas endast som en ren intäktskälla för staten. Fördelningspolitiken bör enligt kommittén bedrivas via inkomst- och förmögenhetsbeskattningen samt via transfereringar.

På aggregerad nivå skulle konsumenterna förlora på en finansierad mervärdeskattesänkning på livsmedel på grund av de ökade samhällsekonomiska snedvridningskostnaderna. Samtidigt skulle livsmedelsproducenterna göra en betydande vinst på övriga producenters bekostnad.

Vad gäller de administrativa och kontrolltekniska aspekterna skulle en mervärdeskattesänkning på mat ge ökade kostnader hos framför allt skatteförvaltningen men även hos näringslivet. Dessa har dock inte en sådan storlek att de ensamma kan sägas vara ett avgörande argument mot differentierad mervärdeskatt på mat.

Mot denna bakgrund förordar kommittén att livsmedelskonsumtion beskattas på samma sätt som övrig konsumtion, dvs. med full mervärdeskatt.

En slopad eller sänkt skatt på mat är enligt utskottets mening inte förenlig med principerna om en mer enhetlig och generell mervärdeskatt. Ett av skälen för en reform med denna inriktning är att en subventionering via skattesystemet inte har samma träffsäkerhet som direkta subventioner. Ett annat är att subventioner ger upphov till negativa samhällsekonomiska effekter. Som framgår av KIS undersökning uppträder dessa effekter också vid en subventionering av livsmedel via sänkt skatt. Utskottet är inte berett att tillstyrka en sänkning av mervärdeskatten på livsmedel och avstyrker därför motionerna Sk81 yrkande 34, Skill yrkande 6, Skll3 yrkandena 3a och 3b, Skll7 yrkande 1, Sk444 yrkande 2 och Sk626 yrkandena 1—3.

Uthyrning av arbetskraft

Enligt propositionen skall även uthyrning av arbetskraft omfattas av skatteplikten. Föredragande statrådet uttalar i anslutning härtill att skatteplikt skall föreligga oberoende av om uthyrningen står i strid med lagen (1935:113) med vissa bestämmelser om arbetsförmedling eller ej.

1989/90:SkU31

112 I motion Skll3 (yrkande 10) av Olof Johansson m.fl. (c) ifrågasätter motionärerna grunden för att låta skatteplikten omfatta otillåtna verksamheter och hemställer att riksdagen begär att regeringen klargör grunden härför.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot propositionen i denna del och delar föredragande statrådets bedömning när det gäller skatteplikten för otillåten verksamhet. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motion Skll3 yrkande 10.

Personbilar

Enligt gällande bestämmelser föreligger förbud mot avdrag för mervärdeskatt som erläggs vid förvärv av personbil. Undantag från detta förbud gäller bara för den som bedriver yrkesmässig återförsäljning eller uthyrning av personbilar. Avdragsförbudet har tillkommit i syfte att schablonmässigt beskatta det privata nyttjandet av en personbil som utgör anläggningstillgång i skattepliktig verksamhet. Något motsvarande avdragsförbud gäller inte mervärdeskatten för driftskostnader. Dessa får dras av oberoende av om fordonet används privat eller inte.

I propositionen föreslås inte någon förändring av dessa regler.

KIS konstaterar i sitt betänkande att det principiellt riktiga vore att generellt begränsa avdragsrätten till den del av anskaffnings- och driftskostnaderna för personbilar som kan hänföras till nyttjandet i verksamheten. Eftersom en sådan ordning enligt kommittén är mindre lämplig ur kontrollsynpunkt har kommittén i stället föreslagit dels att avdragsförbudet utvidgas och får omfatta alla anskaffnings- och driftskostnader för personbil, dels att yrkesmässig personbefordran undantas från avdragsförbudet. I propositionen föreslås inte någon ändring av dessa regler.

I motion Skll5 av Rolf Clarkson (m) yrkar motionären att förbudet mot avdrag för ingående mervärdeskatt ersätts med en generell avdragsrätt för ingående mervärdeskatt och uttagsbeskattning vid privat nyttjande.

Som framgått kommer den generella skatteplikten för varor och tjänster att omfatta också personbefordran. Detta innebär att taxiföretagens verksamhet kommer att medföra skattskyldighet. Taxiverksamhet bedrivs nästan uteslutande med personbilar. Det nuvarande avdragsförbudet får därför betydande konsekvenser för denna verksamhet. Det privata nyttjandet av taxibilar är också i många fall begränsat. Övervägande skäl talar därför enligt utskottets mening för att avdragsrätt bör gälla vid förvärv av personbil som används i yrkesmässig personbefordran från samma tidpunkt som personbefordran blir skattepliktig. Utskottet föreslår med anledning härav att riksdagen beslutar den ändring i 18 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt som framgår av hemställan.

Genom utformningen av bestämmelsen i första stycket g) i punkt 2 av anvisningarna til 2 § kommer — i den mån fordonet utnyttjas privat — en uttagsbeskattning att ske. När det generella avdragsförbudet vid förvärv av personbil senare slopas och det i det sammanhanget

1989/90:SkU31

8 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 31

införs nya bestämmelser för att beskatta ett privat nyttjande bör givetvis även de nu aktuella fordonen omfattas av dessa bestämmelser. Regeringen bör så snart som möjligt återkomma till riksdagen med förslag om en generell beskattning av den privata användningen av personbilar och andra tillgångar som ingår i mervärdeskattepliktig verksamhet och för vilka avdragsrätt förelegat vid förvärvet. Vad utskottet anfört i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Med det anförda är motion Sk 115 yrkandena 1 och 2 i stora delar tillgodosedd. I övrigt avstyrker utskottet motionen.

Travhästar

Träning och dressyr av travhästar är inte mervärdeskattepliktig i dag. Propositionen innebär att sådana tjänster omfattas av den generella mervärdeskatteplikten.

I motionerna Sk69 av Göthe Knutson m.fl. (m), Sk 108 av Carl Bildt m.fl. (m) och Sk431 av Göthe Knutson (m) yrkar motionärerna att träning och dressyr av travhästar också fortsättningsvis skall vara mervärdes kattebefriat.

Skatteutskottet anser inte att det är motiverat med ett särskilt undantag från den generella mervärdeskatteplikten för dessa tjänster och avstyrker därför motion Sk69 yrkande 1, Sk 108 yrkande 2 delvis och Sk431 delvis.

Kulturföremål

I motion Sk609 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Jan-Erik Wikström (m, fp) yrkar motionärerna att riksdagen begär förslag om befrielse från mervärdeskatt vid införsel av sådana kulturföremål som omfattas av lagen (1985:1104) om utförsel av vissa äldre kulturföremål.

Kulturutskottet har i sitt yttrande över denna motion erinrat om att kulturpolitiska skäl ligger till grund för icke obetydliga undantag från den generella mervärdeskatteplikten och har framhållit att den i motionen föreslagna begränsningen till föremål med stort värde ur kultursynpunkt gör att skattebortfallet blir begränsat.

Utskottet har senast i betänkandet 1988/89:SkU24 avstyrkt ett liknande yrkande. Utskottet framhöll att ett införande av nya undantag från mervärdeskatteskyldigheten i enlighet med vad som förespråkas i motionen skulle medföra uppenbara kontrollsvårigheter. Utskottet är alltjämt av denna uppfattning och kan därför inte tillstyrka förslaget. Utskottet avstyrker motion Sk609.

Fartyg och luftfartyg

I propositionen föreslås också att det kvalificerade undantag som i dag gäller för skepp för yrkesmässig sjöfart eller yrkesmässigt fiske, fartyg för bogsering, bärgning eller livräddning och luftfartyg för yrkesmässig person- och godsbefordran slopas.

1989/90:SkU31

114 I motionerna Skl08 av Carl Bildt m.fl. (m) och Skl25 av Rolf Clarkson m.fl. (m) avvisar motionärerna förslaget. Motionärerna framhåller att åtgärden medför olägenheter i form av likviditetsförluster för mervärdeskattepliktiga som för in fartyg eller flygplan. I motion Skl25 framhålls också att skepp i utrikes trafik kommer att behöva skattebeläggas vid tillfälliga inrikes resor och att detta torde innebära ett administrativt merarbete utan motsvarande ökning av statsinkomsterna.

Mervärdeskattelagens regelsystem bygger på bokföringsmässig redovisning, vilket innebär att rätt till avdrag för ingående skatt föreligger redan på grundval av faktureringen. Redovisningen av mervärdeskatt kan ske i omedelbar anslutning till utgången av den redovisningsperiod under vilken en mottagen faktura bokförts. I den mån den ingående skatten överstiger den utgående kan återbetalning till företagen ske kort tid därefter. Utskottet kan mot bakgrund härav inte finna att eventuella likviditetsproblem skulle kunna bli av så allvarlig art att de motiverar att fartyg och luftfartyg även fortsättningsvis undantas från skatteplikt. Det bör även anmärkas att det förhållande som nu diskuterats inte är unikt för den ifrågavarande branschen. Förhållandet är för handen i alla branscher som tvingas till stora investeringskostnader. När det gäller de problem som skulle kunna uppkomma vid tillfälliga besök i Sverige elimineras dessa så gott som helt genom möjligheten till temporär tull- och mervärdeskattefrihet. Med hänsyn till det anförda anser utskottet inte att det finns tillräckliga skäl för att bibehålla det ifrågavarande undantaget och tillstyrker därför propositionen och avstyrker motionerna Skl08 yrkande 12 och Skl25.

Offentlig verksamhet

Enligt propositionen löses egenregjproblemet genom att de statliga myndigheterna Sr en generell rätt att avräkna ingående mervärdeskatt mot budgetens inkomstsida. Myndigheternas eventuella rätt till avdrag för ingående mervärdeskatt upphör. Enstaka myndigheter som bedriver utåtriktad verksamhet i konkurrens med privata företag på områden som inte är mervärdeskattebelagda Sr varken avräkna eller dra av ingående mervärdeskatt. Staten betraktas som ett gemensamt skattesubjekt. Affärsverken ställs utanför redovisningssystemet och behåller sin avdragsrätt för ingående mervärdeskatt. De betraktas som separata skattskyldiga. Vinstsyftet som kriterium för en myndighets skattskyldighet för viss verksamhet slopas. De nya reglerna om statliga myndigheters kompensation träder i kraft först den 1 juli 1991. Kommunerna Sr avdrag för all ingående mervärdeskatt men skall ersätta staten för avdragsrätten. Ersättningen utformas på ett sådant sätt att det inte finns en direkt koppling mellan årliga avdragsbelopp och kommunernas återbetalning. I den mån särskilda avdragsförbud föreligger enligt 18 § ML, t.ex. vid anskaffning av personbil, skall dessa gälla även kommunerna. Vid upphandling på mervärdeskattefria områden Sr kommunerna ett särskilt statsbidrag som täcker näringsidkarens kostnad för ingående mervärdeskatt. Motsvarande gäller när en kommun lämnar

1989/90:SkU31

bidrag som täcker även mervärdeskattekostnader. Statsbidraget begränsas till utgifter avseende sjukvård, tandvård, social omvårdnad och utbildning. Statens kostnader för bidraget ersätts av kommunerna på samma sätt som föreslås beträffande den generella avdragsrätten.

1 motionerna Sk622 av Lars Tobisson m.fl. (m) och Sk632 av Bertil Persson (m) — som väckts under den allmänna motionstiden — begär motionärerna förslag respektive utredning om en eliminering av den olikhet i mervärdeskattebelastning som nu föreligger mellan offentlig egenregiverksamhet och offentlig upphandling.

Dessa motioner är enligt utskottets mening tillgodosedda genom det förslag som lagts fram i propositionen och utskottet avstyrker därför motionerna.

I motion Sk 108 av Carl Bildt m.fl. (m) accepterar motionärerna förslagen men påpekar att konkurrensneutraliteten inte är fullständig. En privat näringsidkare som är verksam inom ett mervärdeskattebefriat område måste kostnadsföra den ingående mervärdeskatten och hamnar därmed i ett sämre läge än en kommun med samma verksamhet. Ett exempel på en sådan näringsidkare är en privat skola. Motionärerna anser att problemet löses bäst genom att sådana skattskyldiga får en rätt till avdrag för ingående mervärdeskatt och yrkar att riksdagen begär ett förslag med denna inriktning. Ett motsvarande yrkande framställs i motion Skl02 av Ulf Melin (m).

Det förslag som nu läggs fram går enligt utskottet långt när det gäller att tillskapa konkurrensneutralitet mellan offentlig egenregiverksamhet och upphandling och utgör ett stort framsteg på detta område. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del.

När det gäller påpekandena om bristande neutralitet mellan enskild och offentlig verksamhet på de mervärdeskattefria områdena, som t.ex. utbildningsområdet, finns det anledning att erinra om att kommunernas verksamhet på dessa områden finansieras med skattemedel och att det därför är felaktigt att tala om en konkurrenssituation i den mening som avses i dessa sammanhang. Också privata skolor är till viss del skattefinansierade. Någon anledning att vidta åtgärder i syfte att eliminera den mervärdeskattekostnad som skattskyldiga som befriats från mervärdeskatt alltid måste räkna med finns enligt utskottets mening inte. Utskottet avstyrker därför motionerna Skl02 yrkande 2 och Sk 108 yrkande 8.

I motion Skll3 av Olof Johansson m.fl. (c) framhåller motionärerna att det är väsentligt att noga följa upp att beskattningen enligt det nya systemet är konkurrensneutral och begär ett tillkännagivande med denna innebörd.

Det finns enligt utskottets mening inte någon anledning till ett tillkännagivande med denna innebörd och utskottet avstyrker därför motionen.

I motion Sk 107 av Stina Eliasson (c) yrkar motionären att även de kyrkliga kommunerna skall omfattas av den nya kompensationsordningen.

1989/90:SkU31

116 De kyrkliga kommunernas verksamhet har enligt utskottets mening inte en sådan omfattning att det kan anses motiverat att låta den nya kompensationsordningen gälla även för dessa. Utskottet avstyrker därför även motion Skl07 yrkande 2.

Kyrkogårdsförvaltning, m.m.

I propositionen föreslås att tjänst som avser gravöppning eller gravskötsel skall vara undantagen från skatteplikt när den tillhandahålls av huvudman för allmän begravningsplats.

I motion Skl07 av Stina Eliasson (c) erinrar motionären om att det finns ett särskilt clearingsystem mellan församlingarna. När en avliden begravs i en annan församling än hemförsamlingen tas begravningskostnaden ut av hemförsamlingen om denna är ansluten till clearingsystemet och i annat fell av dödsboet. I de kostnader som brukar debiteras ingår kostnader för präst etc. Motionären utgår ifrån att undantaget täcker dessa fell. Vidare upplyser motionären att församlingar som har ett särskilt stort antal vigslar eller dop på senare tid börjat ta ut kostnaden för dessa tjänster av icke församlingsmedlemmar och yrkar med anledning härav att riksdagen undantar sådana tjänster från mervärdeskatt.

I likhet med motionären förutsätter utskottet att undantaget för gravöppning gäller även om kostnaden debiteras annan än den avlidnes dödsbo. När det gäller kostnader för präst etc. i samband med begravning och kostnader för vigsel och dop utgår utskottet ifrån att statens, primärkommunernas, landstingskommunernas och de kyrkliga kommunernas samt normalt också annans tillhandahållanden av dessa tjänster inte kommer att bedömas som yrkesmässig verksamhet i mervärdeskattelagens mening. Någon mervärdeskatteskyldighet bör därför inte uppkomma för dessa tjänster. Med det anförda torde motionärens yrkande vara tillgodosett och utskottet avstyrker därför motion Skl07 yrkande 1.

Importbeskattning

Enligt nuvarande ordning erlägger en varuimportör mervärdeskatt till tullverket och Sr som en följd härav en avdragsgill ingående mervärdeskatt som omedelbart dras av i den ordinarie mervärdeskatteredovisningen. KIS har haft i uppdrag att utreda om inte betalningen till tullverket kan slopas helt eller delvis och har också förordat ett system där importbeskattningen slopas för mervärdeskatteregisterade kreditimportörer då det enligt kommitténs bedömning skulle medföra stora administrativa fördelar för samhället. Ett sådant system förutsätter emellertid ett utbyte av information mellan tullen och skattemyndigheterna. Det är därför enligt kommittén möjligt att genomföra systemet först när den pågående datoriseringen av tullverket är genomförd.

I motion Sk 108 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkar motionärerna att det av kommittén förordade systemet genomförs fr.o.m. den 1 januari 1991. I motion Skll3 av Olof Johansson m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande av samma innebörd.

1989/90:SkU31

117 Utskottet delar kommitténs bedömning att det inte är lämpligt att slopa importbeskattningen av varor för vissa mervärdeskatteskyldiga innan tulldatasytemet tagits i full drift och avstyrker därför motionerna Skl08 yrkande 10 och Skll3 yrkande 12.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

De föreslagna ändringarna träder i kraft den 1 januari 1991. Dock träder de nya reglerna om de statliga myndigheternas kompensation i kraft först vid det efterföljande budgetårsskiftet, dvs. den 1 juli 1991. Vissa övergångsregler föreslås gälla för att förhindra skatteplanering. Så skall kommunernas generella avdragsrätt för ingående mervärdeskatt fr.o.m. den 1 januari 1991 inte omfatta skatt på vara som levererats före ikraftträdandet om förvärvet sker i en verksamhet som inte medför skattskyldighet. Vidare införs ett förbud mot avdrag för ingående mervärdeskatt vid förvärv eller hyra av vara om den skattskyldige enligt äldre bestämmelser skulle ha saknat rätt till avdrag för varan och har ägt denna vid något tillfälle under 1989 eller 1990.

I motion Skl08 av Carl Bildt m.fl. (m) framhåller motionärerna att kommunernas generella rätt till avdrag för ingående mervärdeskatt fr.o.m. den 1 januari 1991 riskerar att ge negativa effekter för företag som säljer till kommunerna genom att dessa avvaktar med anskaffningar till efter ikraftträdandet. Motionärerna anser att regeringen bör återkomma med ett förslag till övergångsregler som eliminerar sådana effekter. I motion Skll5 av Rolf Clarkson (m) yrkar motionären att riksdagen beslutar medge ett fiktivt avdrag för ingående mervärdeskatt för inventarier som övergår till mervärdeskattepliktig verksamhet den 1 januari 1991.

Enligt utskottet kan konkurrenssnedvridningar uppstå när ett nytt område skattebeläggs. Mervärdeskatt som belöper på investeringar som gjorts före skattebeläggningen har nämligen inte kunnat dras av. KIS har uppmärksammat detta problem och funnit att tre förutsättningar måste vara uppfyllda för att beaktansvärda konkurrenssnedvridningsproblem skall uppstå. Verksamhetens kapitalkostnad skall utgöra en betydande del av produktpriset, dvs. verksamheten skall i dag ha en hög ingående skatt. Genom att de flesta områden som berörs av den utvidgade skatteplikten utgörs av tjänster med låga kapitalkostnader faller många områden bort på grund av detta kriterium. Det aktuella området skall vidare i dag ligga utanför mervärdeskattesystemet. De tillhandahållanden som i dag är kvalificerat undantagna från skatteplikt, som t.ex. luftfartyg och fartyg, berörs således inte eftersom man redan i dag har avdragsrätt för ingående mervärdeskatt. Slutligen skall det föreligga en reell konkurrenssituation. Kommittén har också undersökt vissa områden som taxi, buss och frisörtjänster och har funnit att den ingående mervärdeskattens andel av priset på dessa områden varierar mellan 2,6 och 5,5 %. Kommittén har härav dragit slutsatsen att det inte finns anledning att av konkurrensneutralitetskäl införa särskilda övergångsbestämmelser. Utskottet är av samma uppfattning och avstyrker därför motion Sk515.

1989/90:SkU31

118 När det gäller kommunernas generella avdragsrätt för ingående mervärdeskatt framgår det av propositionen att kommunerna påbörjat en omfattande verksamhet där varor och tjänster förvärvas på sådana villkor att avdragsrätten kan tillgodogöras trots att förvärv sker före ikraftträdandet. Detta är skälet till att det nu föreslås särskilda övergångsbestämmelser för kommunerna. När det gäller de farhågor som uttrycks i motion Skl08 av Carl Bildt m.fl. (m) för att kommunerna skall avvakta med anskaffning till ikraftträdandet för att på så sätt tillgodogöra sig avdrag för full ingående moms är inte utskottet berett att tillstyrka någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet utgår ifrån att eventuella problem som uppkommer uppmärksammas och att i sådana fall lämpliga åtgärder vidtas. Någon åtgärd från riksdagens sida är utskottet som sagt inte berett att tillstyrka och utskottet avstyrker därför även motion Skl08 yrkande 9.

Mervärdeskatt på energi

Riksdagen har beslutat (prop 1989/90:50, SkUlO) mervärdeskattebelägga energiområdet fr.o.m. den 1 mars 1990.

I centerpartiets motion Skll3 av Olof Johansson m.fl. och i motionerna Skll7 och Sk323 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c), Sk434 och Sk660 av Olof Johansson m.fl. (c) och Sk696 av Jan Hyttring m.fl. (c) förespråkar motionärerna en övergång till punktskatter och miljöavgifter och yrkar att riksdagen avskaffar mervärdeskatten på energi eller gör ett tillkännagivande med denna innebörd. I vänsterpartiets motion Sk81 av Lars Werner m.fl. framhåller motionärerna att mervärdeskatten på energi har negativa fördelningseffekter och yrkar att den ersätts med energiskatter.

I ett system med en generell och enhetlig mervärdebeskattning bör enligt utskottets mening energikonsumtionen vara jämställd med annan privat konsumtion. Detta är fördelaktigt från samhällsekonomisk synpunkt och bidrar till en mer likformig och därmed överskådlig och rationell utformning av skattesystemet samt innebär ett närmande till vad som gäller inom EG och andra västeuropeiska länder. Utskottet är således inte berett att tillstyrka att den nyligen införda mervärdeskatten på energi nu avskaffas och avstyrker därför motionerna Sk81 yrkandena 31 delvis och 37—40, Skll3 yrkande 15, Skll7 yrkande 3, Sk323 yrkande 2, 434 yrkandena 3 och 4, Sk660 och Sk696 yrkande 2.

Enligt riksdagens beslut i höstas beläggs fjärrvärme med mervärdeskatt först den 1 januari 1991. Anledningen är att hänsynen till fjärrvärmeverkens konkurrenssituation bedömts kräva att skattebeläggningen samordnas med den samlade reform som nu föreslås på energiområdet.

I flera motioner framställs yrkanden som rör mervärdeskatten för fjärrvärme. I m-motionen Skl08 av Carl Bildt m.fl. ställer sig motionärerna bakom beslutet att belägga energiområdet med mervärdeskatt men anser att skattesatsen för fjärrvärme bör sättas till 0 % för att undvika att en fortsatt utbyggnad av fjärrvärmen hämmas. I motion Skll3 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkar motionärerna att fjärrvärme

1989/90:SkU31

undantas från mervärdeskatten. I motion Skll7 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) framhåller motionärerna att mervärdeskatten på fjärrvärme innefattar en beskattning av boendet som ur fördelningspolitisk synpunkt är negativ för Kalmar län och yrkar att den upphävs. I motion Sk691 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) framhåller motionärerna att skattebeläggningen kommer att drabba fjärrvärmeverk med stora investeringar särskilt hårt och yrkar att riksdagen begär ett förslag som innebär att skattebeläggningen begränsas till insatt bränsle. Också i v-motionen Sk81 av Lars Werner m.fl. framställs ett yrkande om undantag för fjärrvärmen. Motionärerna framhåller att det finns en risk att fjärrvärmen på många platser slås ut med negativa miljöeffekter och dessutom kapitalförstöring som följd.

När utskottet under hösten 1989 behandlade frågan om mervärdeskatt på fjärrvärme förelåg det en utredning från statens energiverk där fjärrvärmeverkens ekonomiska situation och effekterna av en skatteomläggning i enlighet med KIS förslag respektive MIAs förslag analyserades. Av energiverkets rapport framgick att konkurrensförhållandet mellan fjärrvärme och enskild uppvärmning skulle bli i stort sett oförändrat om mervärdebeskattningen kombinerades med ett skatte- och avgiftssystem i enlighet med MIAs förslag. Med hänsyn härtill uppsköts mervärdeskattebeläggningen av fjärrvärme till den 1 januari 1991 då en reform på energiområdet kunde väntas träda i kraft. I kompletteringspropositionen (1989/90:150 bil. 4) har finansministern anfört att den ändrade energibeskattningen och mervärdebeskattningen av bl.a. fjärrvärme kan ge oönskade effekter i enskilda fall inom kommunsektorn och förklarat att det kan finnas anledning att övergångsvis stödja de mest utsatta kommunerna med extra skatteutjämningsbidrag. Finansministern avser att återkomma i frågan när det finns underlag för ett ställningstagande. Enligt utskottets mening finns det inte anledning att nu överväga att införa någon form av permanent undantag för fjärrvärmeverken utan fjärrvärme bör som planerat inordnas i den generella mervärdebeskattningen när reformen på energiområdet fullföljs den 1 januari 1991. Utskottet avstyrker därför motionerna Sk81 yrkande 32, Skl08 yrkande 13, Skll3 yrkande 18 delvis, Skll7 yrkande 2 delvis och Sk691.

I motionerna Skll3 av Olof Johansson m.fl. (c), Skll7 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c), Sk392 av Inger Schörling m.fl. (mp), Sk623 av Inger Schörling m.fl. (mp) och Sk697 av Lars Norberg och Krister Skånberg (mp) framställs yrkanden om undantag från mervärdeskatten för biobränslen, förnybara energikällor, biologiska bränslen, vindkraft, etc.

Som framgått i det föregående bör mervärdeskatten enligt utskottets mening så långt möjligt gälla generellt och vara enhetlig. De syften som motionärerna önskar uppnå bör enligt utskottets mening inte tillgodoses genom undantag från mervärdeskatten. Utskottet återkommer i det följande till frågan om energipolitiska styrmedel. Utskottet avstyrker motionerna Skll3 yrkande 18 delvis, Skll7 yrkande 2 delvis, Sk392 yrkande 9, Sk623 yrkande 2 och Sk697.

1989/90:SkU31

120 Punktskatter

1989/90:SkU31

Koldioxidskatt

Regeringen föreslår att det införs en koldioxidskatt på bränslen som vid förbränning tillför fossilt bundet kol till kretsloppet mellan atmosfären och biomassan. Koldioxidskatten skall träffa kol, fotogen med tillsats som möjligör drift av snabbgående dieselmotorer, motorbrännolja, eldningsolja, naturgas, gasol, bensin och högre alkoholer men inte tas ut för biobränslen, avfall och torv samt metanol och etanol. Koldioxidskatt utgår med belopp som motsvarar 25 öre per kg utsläppt koldioxid. Vid begränsning av utsläpp av koldioxid i samband med förbrukning av annat bränsle än bensin och högre alkoholer medger riksskatteverket återbetalning av eller kompensation för den koldioxidskatt som belastat bränslet.

I motion Sk 108 av Carl Bildt m.fl. (m) anser motionärerna att den svenska energibeskattningen bör vara grundad på en koldioxidskatt om 46 öre per kg och att övriga energiskatter utom bensinskatten bör avskaffas. Koldioxidskatten bör enligt motionärena utgå på alla fossila bränslen inklusive etanol och metanol som framtällts med fossila råvaror. Motionärerna föreslår följdändringar när det gäller skattenedsättningen för energiintensiv industri, miljöindelning av olja, koldioxidskatt för inrikes flygtrafik samt ett tillkännagivande om behovet av övergångsregler för vissa branscher. I motion Skl20 av Bo Lundgren m.fl. (m) kompletteras systemet med ett stimulansavdrag för naturgas och gasol. I motionerna Sk74 av Inger Schörling m.fl. (mp) och Sk392 av Inger Schörling m.fl. (mp) begär motionärerna tillkännagivanden att skatterna på ändliga råvaruresurser måste höjas kraftigt för att minska överflödskonsumtionen av dessa och att miljöskatter och avgifter på utsläpp måste införas i större utsträckning och på ett mer konsekvent sätt. I motion SkllO av Claes Roxbergh m.fl. (mp) yrkar motionärerna att den föreslagna koldioxidskatten införs redan den 1 juli 1990 och att den höjs med 10 öre per kg och år fr.o.m. 1992 så att den uppgår till 65 öre per kg 1995.

Det finns enligt utskottets mening starka skäl att nu ge energibeskattningen en skarpare miljöprofil. Ett miljöproblem som observerats alltmer under senare år är utsläppen av klimatpåverkande gaser, s.k. växthusgaser. En av de mest betydelsefulla växthusgaserna är koldioxid. Även om de svenska koldioxidutsläppen minskat kraftigt under perioden 1970—1988 kan utsläppen med nuvarande förutsättningar förväntas öka, på kort sikt främst som en följd av en ökning inom trafiksektorn. Energi- och trafiksektorerna svarar för vardera drygt en tredjedel av utsläppen av koldioxid. Målsättningen i 1988 års miljöpolitiska beslut att inte öka utsläppen av koldioxid bedöms enligt vad som anförs i propositionen kräva att ytterligare miljöpolitiska åtgärder vidtas. Det är mot denna bakgrund som förslaget om en koldioxidskatt läggs fram. För att en lämplig total skattebelastning skall uppnås vid införandet föreslås att den allmänna energiskatten halveras. Förslaget

är enligt utskottets mening välawägt och tillstyrks. Härav följer att utskottet avstyrker motionerna Sk74 yrkande 5, Skl08 yrkandena 14 och 16—21, SkllO yrkande 4, Skl20 och Sk392 yrkande 2.

I motion Skll3 av Olof Johansson m.fl. (c) ansluter sig motionärerna till propositionens förslag om en koldioxidskatt om 25 öre per kg men yrkar att skatten tas ut också på metanol och etanol som baserats på fossila bränslen.

Trafiksektorn svarar för en stor del av koldioxidutsläppen och det är därför naturligt att koldioxidskatten också omfattar bensin. När det gäller motoralkoholer i form av metanol och etanol kan sådana framställas både ur fossila och förnybara bränslen. En beskattning av metanol och etanol beroende på hur de framställs är emellertid enligt utskottets mening inte lämplig. Användningen av metanol och etanol är mycket begränsad. Med hänsyn härtill och då ett undantag från skatteplikten torde främja utvecklingen av förnybara motorbänslen anser utskottet att metanol och etanol kan undantas från koldioxidbeskattning. Som anförs i propositionen bör detta ställningstagande omprövas om det skulle ske en utveckling mot en betydande användning av fossilbaserade motoralkoholer. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motion Skll3 yrkande 17.

I motion SkllO av Claes Roxbergh m.fl. (mp) hemställer motionärerna att regeringen får i uppdrag att återkomma med ett förslag till koldioxidskatt på torv om torveldningen ökar.

Enligt MLAs uppfattning kan torv inte på samma sätt som biomassa ses som ett förnybart bränsle eftersom tillväxten av torvmossar är relativt långsam. MIA anser dock att torv under en övergångstid bör undantas från skatten. Stora investeringar har gjorts under 1980-talet, med delvis statligt stöd, för brytning och förbränning av torv i syfte att bl.a. minska oljeberoendet. En skatt på torv skulle därför enligt MIA förändra de ekonomiska förutsättningarna för torvanvändare och torvproducenter. Remissyttrandena visar att det råder stor osäkerhet om nettoeffekten av utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser vid brytning och förbränning av torv. Nu angivna förhållanden gör enligt det föredragande statsrådet att en koldioxidskatt på torv inte bör införas utan att frågan utretts. Enligt utskottets mening finns det mot denna bakgrund inte någon anledning för riksdagen att ta ställning i frågan om en koldioxidskatt på torv på det sätt motionärerna önskar. Utskottet avstyrker därför motion SkllO yrkande 5.

Motionärerna bakom Skl08 yrkar att det i propositionen föreslagna avdraget för skatt på bränsle som använts i metallurgiska processer utvidgas och får omfatta skatt på bränsle som använts för en industriell process där det är nödvändigt att specifikt utnyttja grundämnet kol.

När det gäller yrkandet i motion Sk 108 om en utvidgning av skattebefrielsen för bränsle som förbrukats i metallurgiska processer har näringsutskottet inhämtat (NUlOy, se bilaga 1) att frågan om en översyn av dessa regler diskuteras inom regeringskansliet i anslutning till beredningen av direktiven för den översyn av den energiintensiva

1989/90:SkU31

industrins skattenedsättningsregler sorn aviserats i propositionen. Frågan har således uppmärksammats inom regeringskansliet och bör inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför motion Skl08 yrkande 15.

Motionärerna bakom SkllO vill att riksdagen begär att regeringen utreder hur en koldioxidskatt på fossila drivmedel i sjöfarten kan utformas. Motionärerna vill också ha tillkännagivanden om vikten av internationella initiativ och förhandlingar i syfte att minska utsläppen från fartyg, om behovet av förhandlingar med våra nordiska grannar om en omedelbar övergång till lågsvavlig olja i internordisk färjetrafik och om möjligheten att med differentierade hamnavgifter stimulera en miljövänlig sjöfart.

När det gäller sjöfarten skall de skatteplikts- och avdragsregler som finns i lagen om allmän energiskatt gälla även koldioxidskatten. Detta innebär att de oljor som används inom sjöfarten inte är skattepliktiga till koldioxidskatt. Enligt vad som anförs i propositionen avser MIA att återkomma till denna fråga i sitt slutbetänkande. Mot bakgrund härav finns det enligt utskottets mening inte någon anledning till de ställningstaganden beträffande sjöfartens beskattning som motionärerna bakom SkllO föreslår utan resultatet av MIAs arbete bör nu avvaktas. Utskottet avstyrker därför motion SkllO yrkandena 11 — 14.

Koldioxidskatt på flygtrafik m.m.

Enligt lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik utgår en miljöskatt på inrikesflygets utsläpp av kolväten och kväveoxider. Skatten beräknas schablonmässigt med ledning av luftfartsverkets uppgifter om storleken av dessa utsläpp under en genomsnittlig flygsträcka och utgår med 30 kr. för varje flygning om den beräknade utsläppsmängden är högst 5 kg och annars med ytterligare 60 kr. för varje påbörjat helt femtal kg utsläpp däröver.

Regeringen föreslår att koldioxidskatt tas ut på inrikes flygtrafik med 79 öre per kg förbrukat flygbränsle. Schablonberäkningen av miljöskatten på kolväten och kväveoxider ändras så att skatten fortsättningsvis utgår med 12 kr. per kg utsläppta kolväten och kväveoxider.

I motion Sk628 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) begär motionärerna ett tillkännagivande om att miljöskatten bör ses över i syfte att öka styreffekten. Olof Johansson m.fl. (c) yrkar i motion Skll3 att inrikesflyget beläggs med allmän energiskatt. I motion Sk685 av Olof Johansson m.fl. (c) anser motionärerna att Sverige bör verka för att möjliggöra miljöskatter också på utrikesflyget och begär ett tillkännagivande härom. I motion Sk444 av Lars Werner m.fl. (v) yrkar motionärerna att miljöskatten höjs med 1 miljard kronor. I motion Sk686 av Roy Ottosson m.fl. (mp) hemställer motionärerna att en koldioxidavgift på 25 öre per kg utsläppt koldioxid införs och att miljöskatten höjs till 40 kr. per kg kväveoxid och till 24 kr. per kg kolväte fr.o.m. den 1 juli 1991. I motion SkllO av Claes Roxbergh m.fl. (mp) yrkar motionärerna att riksdagen begär förslag om motsvarande beskattning av utrikesflyget. I motion Sk392 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkar motionärer -

1989/90:SkU31

na att riksdagen begär förslag om höjd miljöskatt och differentierade landningsavgifter så att den totala skatten blir 2,50 per liter bränsle fr.o.m. den 1 juli 1991.

Flygfotogen och flygbensin är i dag undantagna från energiskatt och mervärdeskatt. Möjligheten att beskatta internationell flygtrafik hindras av internationella överenskommelser och detta begränsar även möjligheten att beskatta delar av den nationella flygplansflottan som har möjlighet att tanka utomlands. Som anförs i propositionen är det av dessa skäl lämpligare att utgå från miljöskatten på inrikesflyget vid en beskattning av inrikesflygets koldioxidutsläpp. En sådan beskattning bör genomföras och schablonberäkningen justeras på det sätt som föreslagits. Av propositionen framgår det att MIA avser att behandla frågan om avgiftsbeläggning av den internationella flygtrafiken i sitt slutbetänkande. MIAs slutbetänkande bör nu avvaktas. Utskottet tillstyrker med det anförda propositionen och avstyrker motionerna SkllO yrkande 10, Skll3 yrkande 19, Sk392 yrkande 17, Sk444 yrkande 4, Sk628 yrkande 2 , Sk685 yrkande 2 och Sk686.

Allmän energiskatt på bränslen, m.m.

Regeringen föreslår att den särskilda skatten på vissa oljeprodukter och kol omvandlas till allmän energiskatt resp. bensinskatt. För att uppnå en lämplig total beskattning vid införandet av koldioxidskatten sänks den allmänna energiskatten för vissa bränslen med 50 %, den allmänna energiskatten för gasol för drift av motorfordon med 7 öre per liter och bensinskatten med 58 öre per liter. Bensinskatten blir härefter 2,40 resp. 2,64 kr. litern för blyfri respektive blyad bensin. Energiskatten på motorbrännolja och eldningsolja delas i tre miljöklasser efter innehållet av svavel och aromatiska kolväten samt oljans kokintervall. Motsvarande gäller fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående dieselmotorer.

Motionärerna bakom motion Skll3 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkar att elskatten ersätts med en elproduktionsskatt om 13 öre/kWh för vattenkraft och kärnkraft, att skattefrihet inte medges för avkopplingsbar el, att el som producerats med biobränslen, vind och sol medges skattefrihet och att övriga bränslen beskattas lika och belastas med koldioxidavgift. Elproduktionsskatten skall lyftas av vid export, läggas på vid import och vara reducerad i vissa Norrlandskommuner. Motionärerna vill ha tillkännagivanden om att det inte behövs något särskilt stöd för biobränslen i detta system. Motionärerna yrkar vidare att bensinskatten bestäms till 2,64 kr. per liter för blyfri bensin och 2,94 kr. för blyad bensin. I motion Sk685 av Olof Johansson m.fl. (c) begär motionärerna ett tillkännagivande om att skatt inte skall utgå på etanol, metanol, biogas och andra bränslen. I motion N71 av Börje Hörnlund m.fl. (c) begär motionärerna ett beslut om att bränsle skall beskattas lika oavsett om det använts för el- eller värmeproduktion.

I motion Sk631 av Lars Werner m.fl. (v) yrkar motionärerna att en uranskatt om 2 öre/kWh införs den 1 juli 1990, att en vattenkraftsskatt på 6 öre/kWh tas ut och återförs till de regioner där kraftverken finns.

1989/90:SkU31

124 Vidare begär motionärerna ett tillkännagivande om att kondenskraften bör beskattas för spillvärmen. I motion Sk679 av Lars Bäckström (v) begär motionärerna ett tillkännagivande om att energi som baseras på inhemska råvaror skall gynnas.

I motion SkllO av Claes Roxbergh m.fl. (mp) yrkar motionärerna att elskatten ersätts med en råvaruskatt på uran om 12,3 öre/kWh den 1 juli 1990, att råvaruskatten höjs till 16 öre den 1 januari 1991 och att den då införda koldioxidskatten inte lyfts av vid elproduktion. Motionärerna yrkar vidare att den allmänna energiskatten och den särskilda skatten på oljeprodukter och kol ersätts med en råvaruskatt på fossila bränslen om 5,9 öre/kWh den 1 januari 1991, att fossila bränslen för framställning av metanol och etanol undantas tills vidare och att regeringen får återkomma med förslag om en råvaruskatt på fossila flygbränslen. Motionärerna vill ha ett tillkännagivande att regeringen bör framhålla vikten av en hög och enhetlig råvaru- och miljöbeskattning i internationella fora. Motionärerna yrkar vidare att bensinskatten höjs med 50 öre den 1 januari 1991 och att kilometerskatten höjs i motsvarande mån. I motion Sk392 av Inger Schörling m.fl. (mp) framställs yrkanden om att energiskatterna och elskatten skall ersättas med en råvaruskatt på fossila bränslen, en uranskatt och en koldioxidskatt samt att kilometerskatten höjs med motsvarande 80 öre/liter dieselolja, allt från den 1 juli 1990. I motion Sk623 av Inger Schörling m.fl. (mp) begär motionärerna ett tillkänagjvande om att elskatten bör ersättas med råvaruskatter.

Enligt utskottet är dagens punktskatter på energiområdet utformade på grundval av såväl energi- och miljöpolitiska som statsfinansiella skäl. Utskottet anser att de f.n. bör behållas vid sidan av miljöreiaterade skatter. På så sätt kan en differentiering behållas i skatteuttaget mellan bränslena, som är motiverad av energipolitiska skäl. Samtidigt kan en viss kontinuitet i beskattningen upprätthållas. För att uppnå en lämplig total skattebelastning på kol, fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående dieselmototer, olja, naturgas och gasol för annat ändamål än drift av motorfordon vid införandet av koldioxidskatt bör den allmänna energiskatten på dessa bränslen emellertid sänkas.

En alltför kraftigt ökad skattebelastning på energiområdet skulle kunna innebära stora anpassningssvårigheter för många branscher och hushåll och skulle med all sannolikhet innebära ökad arbetslöshet. Sådana effekter mildras dock för industrin av reglerna om nedsättning av allmän energiskatt. Utskottet anser att den i propositionen föreslagna sänkningen av den allmänna energiskatten med 50 % är väl avvägd. Skatten på gasol som används för drift av motorfordon bör också sänkas med föreslagna 7 öre per liter. Energiskatten på sådan gasol blir då 85 öre per liter. När det gäller bensinen uppgår koldioxidskatten till 58 öre litern. MIA har ansett att en lämplig total skattebelastning uppnås genom att bensinskatten sänks med 24 öre per liter samtidigt som skillnaden i beskattning mellan oblyad och blyad bensin ökas genom att bensinskatten på blyad bensin höjs med 4 öre per liter. Nettohöjningen blir då 34 öre per liter för blyfri bensin och 38 öre per

1989/90:SkU31

liter för blyad bensin. En sådan höjning har redan genomförts från den 1 januari 1990 (prop. 1989/90:50, SkUlO, rskr. 95, SFS 1989:1029). Mervärdeskatt på bl.a. bensin har införts den 1 mars 1990. Beskattningen av bensin har därmed höjts ytterligare. Mot denna bakgrund bör bensinskatten sänkas med ett belopp motsvarande koldioxidskatten på bensin. Utskottet tillstyrker således propositionen.

Av det anförda följer att utskottet inte är berett att tillstyrka en omläggning av energibeskattningen efter de riktlinjer som motionärerna förespråkar eller någon av de övriga åtgärder som begärs i motionerna. Utskottet avstyrker motionerna Sk81 yrkandena 37—40, SkllO yrkandena 1—3, 6—9, och 20, Skll3 yrkandena 16, 18 delvis, 20, 21, 22 och 24, Sk392 yrkandena 11—14 och 18, Sk623 yrkande 1, Sk631 yrkandena 1—4, Sk679, Sk685 yrkande 1, Sk688 och N71 yrkande 2.

Elskatten för vindkraftverk

Enligt 2 § andra stycket a) lagen om allmän energiskatt tas skatt inte ut för elkraft som framställs inom landet av en producent som förfogar över en installerad generatoreffekt som är mindre än 100 kW och som inte yrkesmässigt distibuerar elektrisk kraft.

I motion Sk642 av Roland Larsson (c) begär motionären ett tillkännagjvnade om att effektgränsen på 100 kW installerad effekt missgynnar vindkraftverken eftersom dessa har låg tillgänglighet. I motionerna Sk644 av Hadar Cars (fp) och Sk693 av Lars Werner m.fl. (v) begär motionärerna en höjning av effektgränsen för vindkraftverkens skatteplikt till 500 kW.

Näringsutskottet har i sitt yttrande anfört följande.

Regeln om skattebefrielse för elproduktion i anläggningar med högst 100 kW installerad effekt var ursprungligen anpassad till mindre vattenkraftverk. Dessa kan emellertid, som framhålls i motionerna 1989/90:Sk644 (fp) och 1989/90:Sk642 (c), inte direkt jämföras med vindkraftverk, eftersom de senare har avsevärt lägre tillgänglighet och medeleffektuttag. Näringsutskottet delar motionärernas uppfattning att skattebefrielse för elkraft från små vindkraftverk resp. små vattenkraftverk på så sätt inte ges på lika villkor. Lagen (1957:262) om allmän energiskatt bör därför ändras så att denna skevhet undanröjs.

Enligt näringsutskottets mening bör riksdagen uppdra åt regeringen att pröva de olika alternativ till lösning som anges i motionerna och härefter återkomma med förslag till riksdagen.

Skatteutskottet erinrar om att effektgränsen motiveras av rent administrativa skäl. Den är således avsedd att på ett enkelt och schablonmässigt sätt hålla nere antalet registrerings- och skattskyldiga och på det sättet undvika administrativa problem. Frågan om en justering av effektgränsen för vindkraftverk av de skäl som motionärerna tagit upp har utretts av KIS som redovisat sina överväganden i betänkandet (SOU 1989:35) Reformerad mervärdeskatt. Regeringen har aviserat en energjpolitisk proposition till hösten 1990. Enligt utskottets mening bör denna proposition avvaktas, så att en bedömning kan ske, innan några åtgärder vidtas i denna fråga och utskottet avstyrker därför motionerna Sk642, Sk644 och Sk693.

1989/90:SkU31

126 Svavelskatt

1989/90:SkU31

I propositionen föreslås införande av en svavelskatt med 30 kr. per kg svavel i kolbränsle och torvbränsle och med 27 kr. per mJolja för varje tiondels viktprocent svavel i oljan. Understiger svavelhalten 0,1 viktprocent skall ingen skatt utgå. Avdragsmöjligheterna föreslås vara desamma som för energiskatten och koldioxidskatten med undantag för spårbunden trafik och produktion av skattepliktig elkraft. Vidare skall avdrag medges för förbrukning i metallurgiska processer eller processer för framställning av varor av andra mineraliska ämnen än metaller eller i sodapannor eller lutpannor. Riksskatteverket Sr medge återbetalning/kompensation med 30 kr. per kg svavel för utsläppsbegränsande åtgärder.

I motion Skl08 (yrkandena 22—24) av Carl Bildt m.fl. (m) yrkar motionärerna att riksdagen inför en svavelavgift som tillförs en fond under naturvårdsverket och används för miljöförbättrande åtgärder. Även i motionerna Sk698 (yrkande 2) av Olof Johansson m.fl. (c) och SkllO (yrkande 15) av Claes Roxbergh m.fl. (mp) föreslås en miljöavgift på svavel eller svavelskatt, i den sistnämnda motionen preciserad till 50 kr. per kg svavel. I samma motion (yrkande 16) begärs dessutom förslag till åtgärder för en radikal minskning av svavelutsläppen från industriella processer.

Jordbruksutskottet har konstaterat att några åsiktsskillnader inte föreligger i fråga om nödvändigheten av att bl.a. minska de försurande utsläppen och att de svenska utsläppen av svavel enligt ett uttalande av riksdagen skall minska med 65 % till år 1995, räknat från 1980 års nivå. Mot den bakgrunden har jordbruksutskottet inget att erinra mot regeringens förslag till svavelskatt, som syftar till att bidra till en ökad användning av svavelfattigare bränslen och till bättre rening. Jordbruksutskottet har heller inget att erinra mot den i propositionen föreslagna nivån på skatten. Utskottet, som biträder jordbruksutskottets uppfattning, tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna i motsvarande del.

Energiintensiv industri

För industriell tillverkning medges för närvarande normalt nedsättning av den sammanlagda energiskatten för elkraft och bränslen så att den begränsas till 1,7 % av de tillverkade produkternas faktiska eller beräknade försäljningsvärde fritt fabrik. Enligt regeringens beslut får hela energiskatten på elkraft, kolbränslen, gasol och naturgas beaktas vid skattebelastningen. För olja gäller att endast 291 kr. per mJav den allmänna energiskatten får beaktas. Den särskilda skatten på olja och kol beaktas inte.

Förslaget i propositionen innebär att koldioxidskatten på andra bränslen än bensin skall ingå i underlaget för industrins nedsättning av skatt på energi. Vidare skall nedsättningen för yrkesmässig växthusodling till 15 % av annars utgående skatt gälla även koldioxidskatten.

127 Regeringen avser att tillkalla en särskild utredare för att göra en fullständig översyn av den energiintensiva industrins och växthusodlingens nedsättningregler.

I motion Sk81 av Lars Werner m.fl. yrkas avslag på propositionen såvitt avser industrins nedsättning av koldioxidskatt (yrkande 35) och ett uttalande om att översynen av industrins skattenedsättning bör göras av en från industrin fristående utredare (yrkande 36). I motion Skll3 (yrkande 22) av Olof Johansson m.fl. (c) föreslås att man använder växthusmodellen för nedsättning av den elintensiva industrins energiskatt. 1 tre motioner från miljöpartiet de gröna — SkllO av Claes Roxbergh m.fl. (yrkandena 17, 18 och 19), Sk392 av Inger Schörling m.fl. (yrkandena 15 och 16) och Sk699 av Krister Skånberg — begärs att det maximerade uttaget på elintensiv produktion skall höjas till 2,2 %, aft nedsättningsreglerna ändras så att de inte premierar hög energianvändning, att subventionerna till energiintensiv industri tas upp i GATT, att full skatt i kombination med kompensation i form av sänkta arbetsgivaravgifter införs för elintensiv industri samt att rabatten för elintensiv industri omfördelas med hänsyn till mängden kWh som sparats eller genererats med biobränsle eller mottryckskraft.

I sitt yttrande till utskottet har näringsutskottet tillstyrkt propositionen. Vidare har näringsutskottet ansett att något uttalande angående den kommande utredarens ställning i förhållande till industrin inte är erforderligt och att övriga motionsyrkanden bör avstyrkas med hänvisning till den förestående översynen. Utskottet, som är av samma uppfattning som näringsutskottet i dessa frågor, tillstyrker propositionen och avstyrker samtliga här behandlade motioner och motionsyrkanden.

Inflationsuppräkning

I motionerna SkllO (yrkande 21) av Claes Roxbergh m.fl. (mp) och Sk392 (yrkande 10) av Inger Schörling m.fl. (mp) föreslås en årlig uppräkning av miljöavgifter och punktskatter i takt med inflationen. Härigenom uppnås enligt motionärerna en ökad likställighet med mervärdeskatten som stiger automatiskt när priserna stiger.

Det ankommer på regeringen att följa inflationsutvecklingen och lämna de förslag till riksdagen om förändringar i nivån på olika punktskatter som kan vara motiverade. Något uttalande härom av riksdagen är enligt utskottets uppfattning inte påkallat och utskottet avstyrker därför motionerna.

Råtallolja

I motion Skll4 av Rolf Dahlberg (m) föreslås att råtalloljeproducenter befrias från skatten på den eldningsolja som måste köpas in som ersättning för såld råtallolja. I motion Sk676 av Karin Starrin (c) begärs ett tillkännagivande om kompensation till råtalloljeköpare för energiskattens prishöjande effekt.

Av näringsutskottets yttrande framgår att råtallolja framkommer som biprodukt inom massa- och pappersindustrin. Produkten kan

1989/90:SkU31

avsättas externt för vidare förädling till bl.a. specialkemikalier men den har också ett alternativutnyttjande internt som bränsle vid massa- och papperstillverkning. Enligt näringsutskottet är det uppenbart att de successiva höjningarna av skatten på olja lett till att den svenska råtalloljebaserade industrin har fått sina konkurrensförutsättningar kraftigt försämrade i förhållande till framför allt motsvarande industri i andra länder med låg energibeskattning. Näringsutskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att möjligheterna att finna en lösning på det angivna problemet bör prövas och att denna prövning bör ske så att en ändrad ordning kan komma till stånd innan de nya punktskatterna på energi träder i kraft den 1 januari 1991.

Utskottet delar uppfattningen att det från sysselsättningssynpunkt och beredskapssynpunkt är angeläget att den förädlingsindustri som baserar sin tillverkning på tallolja kan fortsätta sin verksamhet och att det hinder för en konkurrens på likvärdiga villkor som nu angivna förhållanden utgör kan undanröjas. Frågan om den berörda industrins situation med avseende bl.a. på försörjningen av råtallolja kommer att utredas inom regeringskansliet. Utskottet förutsätter att här redovisade synpunkter därvid kommer att beaktas utan något särskilt uttalande av riksdagen. Med det anförda anser utskottet att syftet med motionerna tillgodosetts och utskottet avstyrker därför motionerna.

Vissa punktskatter

Enligt propositionens förslag slopas den 1 januari 1993 den särskilda varuskatten på kemisk-tekniska preparat, choklad och konfektyrer, dryckesskatten på läskedrycker och bordsvatten, skatten på videobandspelare, skatten på kassettband och stämpelskatten på skepp.

Avslag på propositionen i denna del yrkas i motionerna Skll3 (yrkande 13) av Olof Johansson m.fl. (c), Sk81 (yrkandena 41 och 42) av Lars Werner m.fl. (v), som dock kan godta ett slopande i samband med ett avskaffande av mervärdeskatten på mat, och i motion Skill (yrkande 7) av Inger Schörling m.fl. (mp), som dock godtar avvecklingen av stämpelskatten på skepp. Ingrid Hemmingsson och Mona Saint Cyr (båda m) anser däremot att avvecklingen av skatten på kemisk-tekniska varor bör kombineras med en restitution av skatten på parfymhandelns inneliggande lager per den 1 januari 1993 och yrkar i motion Skll8 att regeringen skall återkomma med förslag härom. I motionerna Skl24 och Sk409 (yrkande 3) av Rolf Clarkson m.fl. (m) yrkas att stämpelskatten på skepp slopas, enligt yrkandet i den förstnämnda motionen redan den 1 januari 1991.

Strävandena att förenkla skattesystemet innebär bl.a. att vissa punktskatter, bl.a. sådana som vållat svårigheter i tillämpningen och medfört vanskliga gränsdragningsproblem, slopas. I enlighet med denna princip biträder utskottet förslaget i propositionen att avskaffa de nu angivna punktskatterna. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen såvitt nu är i fråga och avstyrker motionerna Sk 113, Sk81 och Skill i denna del.

9 Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 31

Rättelse: S. 141 rad 31 Står: 1 § Rättat till: 2 § första stycket S. 144 rad 11 nedifrån Står: på motionerna Rättat till: på motionerna

1989/90: SkU31

129 Som framhålls i propositionen bör det, med hänsyn till den långa tid som ligger mellan offentliggörandet av förslaget och ikraftträdandet, vara möjligt för branschen att anpassa sin lagerhållning av de aktuella varorna med hänsyn till skatternas avskaffande. Utskottet avstyrker således även yrkandet om restitution i motion Skll8.

Vad gäller frågan vid vilken tidpunkt stämpelskatten för skepp bör bringas att upphöra bör skatten enligt utskottets uppfattning tas ut även under år 1991 och 1992.

En höjning av skatten på alkoholdrycker och tobak

I motion Skll3 (yrkande 25) av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas en höjning av skatterna på alkohol och tobak med 5 %. I motion Skill (yrkande 10) av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkas en höjning av skatten på sprit och tobak med 40 % och på vin och öl med 20 %.

Så sent som den 7 maj i år höjdes skatten på spritdrycker, vin, starköl och öl så att priset har stigit med ca 5 %. Även tobaksskatten höjdes. Utskottet finner det inte motiverat att redan nu företa en ny höjning utan avstyrker motionerna i denna del.

Skatten på omsättning av vissa värdepapper

I propositionen föreslås att skatten för aktier och vissa andra värdepapper samt för köp- och säljoptioner halveras den 1 januari 1991. I motionerna Skl08 (yrkande 25) av Carl Bildt m.fl. (m), Sk89 (yrkande 10) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Skll3 (yrkande 14) av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas att skatten avskaffas, antingen vid nästa halvårsskifte eller den 1 januari 1991.

Utskottet ansluter sig till uppfattningen att de problem som motiverade ett införande av skatten den 1 januari 1984 och sedermera en höjning av skatten har minskat i betydelse och att det nu är befogat att sänka skatten. En halvering av skatten finner utskottet vara en väl avvägd sänkning och utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del och avstyrker motionerna i motsvarande del.

Vägtrafikbeskattning m.m.

I motion Sk612 av Jari Lander (s) efterlyses en samlad översyn av vägtrafikbeskattningen som syftar till likvärdiga bilkostnader genom differentierad bensinskatt. I motion Sk640 av Carl Bildt m.fl. (m) och i motion Sk643 av Björn Ericson (s) begärs en miljöanpassad fordonsskatt, medan Olof Johansson m.fl. (c) i motion Sk96 (yrkande 17) föreslår en differentierad bilbeskattning. Mona Saint Cyr (m) vill i motion Sk610 ha en anpassning till den lägre vägtrafikbeskattningen i EG. I motion Sk666 av Carl Frick och Krister Skånberg (båda mp) begärs en snabbutredning om lägre accis för bränslesnåla bilar och i motion Sk681 av Roy Ottosson m.fl. (mp) föreslås dubbel fordonsskatt för fordon som överskrider effekten 90hk/ton. Slutligen föreslås i motion Sk639 av Inger Schörling m.fl. (mp) en ökad beskattning av

1989/90: Sk U31

transporter, särskilt av vägtransporter, samt en styrning med avgifter (yrkande 1) och att el-, biogas- och vätgasdrivna fordon befrias från skatt (yrkande 2).

MIA har redan föreslagit införande av miljöklasser för nya bilar i kombination med ekonomiska styrmedel. Enligt vad utskottet erfarit kommer MIA i sitt slutbetänkande att behandla frågan om ekonomiska styrmedel för utveckling av fordon med lägre bränsleförbrukning, låga koldioxidutsläpp etc. Frågan om miljöklasser för nya fordon kommer att behandlas i samband med MIAs slutbetänkande. Av det anförda framgår att de aktualiserade frågorna redan har uppmärksammats eller är under utredning. Resultatet av utredningsarbetet bör enligt utskottets mening avvaktas innan ställning tas till de ifrågavarande förändringarna av vägtrafikbeskattningen och utskottet avstyrker därför samtliga nu behandlade motioner.

Lätta lastbilar

I motion Sk672 av Wiggo Komstedt (m) yrkas att skåpbilar med avskilt lastutrymme skall behandlas som lastbilar när det gäller bilaccis, skrotningspremie och avdrag för ingående mervärdeskatt. Även i motion Sk 115 (yrkande 3) av Rolf Clarkson (m) yrkas borttagande av försäljningsskatten för lastbilar med förarhytt med en sätesrad.

Riksdagen har med verkan från och med den 1 januari 1989 höjt viktgränsen för bilaccisen m.m. för skåpbilar och bussar till 3 500 kg (prop. 1989/90:50, bet. SkUlO). Motionärerna har enligt utskottets mening inte fog för att man redan nu ett halvår efter beslutet bör revidera det. Utskottet avstyrker därför motionerna.

Miljöskatter och miljöavgifter

I motion Sk633 av Ove Karlsson m.fl. (s) begärs ett uttalande om införande av regionalt differentierade miljöavgifter och en fördjupad analys. I motion Sk636 av Bengt Sifverstrand m.fl. (s) uttalas önskemål om avgift på utsläpp i vatten. Per Stenmarck m.fl. (m) efterlyser i motion Sk663 miljöavgifter och skattestimulanser för företag och Olof Johansson m.fl. (c) yrkar i motion Sk698 (yrkande 3) en miljöavgift på klor och i motion Sk662 likaledes en avgift på organiska klorföreningar, här specificerad till 50 kr. per kg. I motion Sk614 föreslår Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) en miljöavgift på bly och slutligen begärs i motion Sk687 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (båda mp) ett tillkännagivande av riksdagen om en särskild skatt på fosfat i tvättmedel (yrkande 1) och en hög avgift på kvävet i handelsgödsel (yrkande 2).

I proposition 1989/90:141 om vissa ekonomiska styrmedel inom miljöpolitiken, m.m. — vilken för närvarande bereds av riksdagens jordbruksutskott — anförs (s. 10) att MIAs förslag om en avgift på klororganisk substans till vatten bör bli föremål för ett slutligt ställningstagande först i samband med behandlingen av utredningens slutbetänkande. Enligt den propositionen har utsläppen under senare år minskat snabbare än förväntat, vilket lett till att de nivåer som avgiften

1989/9ftSkU31

skulle styra mot i många fall redan uppnåtts. MIA kommer i sitt slutbetänkande att behandla frågan om ekonomiska styrmedel för andra typer av industriutsläpp.

Med hänsyn till vad som upplysts finner utskottet att ett ställningstagande till de aktuella skatte- och avgjftsfrågorna bör anstå och utskottet avstyrker därför samtliga nu behandlade motioner och motionsyrkanden.

Reklamskatt

Reklamskatt utgår enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. Reklamskatten omfattar i huvudsak tre skattepliktiga områden: annonser, visst annat offentliggörande av reklam samt reklamtrycksaker. Skatten utgår med 4 % av annonspriset för annonser i dagspress och i övrigt med 11 % av vederlaget för offentliggörandet.

I motion Sk680 av Lars Werner m.fl. (v) föreslås höjd reklamskatt som enligt motionärerna skulle kunna användas för att finansiera Sveriges Radios verksamhet. Även i motion A17 (yrkande 10, delvis), också den av Lars Werner m.fl. (v), begärs en höjning av reklamskatten. I olika motioner från miljöpartiet de gröna — Skill (yrkande 8), Sk392 (yrkande 20) och Sk669 (yrkande 2), samtliga av Inger Schörling m.fl., samt Sk673 (yrkandena 1 och 2) av Elisabeth Franzén — begärs en fördubblad eller i vart fall kraftigt höjd reklamskatt. I den sistnämnda motionen (yrkande 3) begärs dessutom andra åtgärder för att dämpa reklamen, och Inger Schörling (mp) begär i motion Sk669 också ett uttalande om att "köpfrid" bör vara det långsiktiga målet (yrkande 3).

Av propositionen framgår att KIS har redovisat vissa överväganden rörande bl.a. reklamskatten men inte funnit skäl att föreslå några ändringar, en uppfattning som delas av föredragande statsrådet. Reklamskatten har setts över av reklamskatteutredningen som 1988 avlämnat betänkandet SOU 1988:17 Reklamskatt. Ärendet bereds för närvarande inom regeringskansliet. Enligt utskottets uppfattning bör resultatet av detta beredningsarbete avvaktas innan ställning tas till eventuella förändringar av reklambeskattningen. Utskottet avstyrker således samtliga här behandlade motioner och motionsyrkanden.

Reseskatten

Reseskatt tas ut för charterflygning från svensk flygplats till utländsk ort och utgår för närvarande med 300 kr. per passagerare.

I motion Sk608 av Leif Marklund och Åke Selberg (båda s) föreslås att reseskatten omformas till en procentavgift. Motionärerna anser att den nuvarande utformningen av skatten missgynnar korta resor t.ex. inom Norden.

Utskottet har förståelse för motionärernas synpunkter. Av praktiska och administrativa skäl anser utskottet att principen att reseskatten skall utgå med ett fast belopp per passagerare inte bör ändras nu. Utskottet avstyrker därför motionen.

1989/90:SkU31

132 Förpackningsskatt

Skatt utgår för närvarande på dryckesförpackningar som innehåller minst 0,2 och högst 3 liter. Skatten utgår med 8 öre för varje pantförpackning och med 10—25 öre för övriga skattepliktiga förpackningar.

I motion Sk665 (yrkandena 1 och 2) av Lars Werner m.fl. (v) begärs förslag om en förpackningsskatt, vars storlek är relaterad till energiåtgång, miljöpåverkan och nytta. I motion A17 (yrkande 10, delvis), även den av Lars Werner m.fl. (v), begärs förslag om skatt på engångsförpackningar. Inger Schörling m.fl. (mp) och Claes Roxbergh m.fl. (mp) föreslår i motionerna Skill (yrkande 9) resp. Sk661 en förpackningsskatt som utgår på grundval av miljöegenskaperna. I motion Sk689 av Inger Schörling m.fl. (mp) begärs ett uttalande om att införa skatt på engångsförpackningar som inte kan återanvändas.

Utskottet vill erinra om att riksdagen så sent som i maj i år fettat beslut (prop. 1989/90:100, bil. 16, J0UI6) om en förbättrad avfallshantering. Häri ingick en kraftig åtstramning av bruket av engångsförpackningar i enlighet med ovanstående motions syfte.

För närvarande utreds frågor om skatter och avgifter på miljöområdet av MIA, och utredningen torde vara oförhindrad att ta upp även frågan om en avgifts- eller skattebeläggning på engångsförpackningar eller andra förpackningar av olika slag. Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt att ett ställningstagande till frågor av det slag motionärerna aktualiserat bör anstå till dess att resultatet av utredningens arbete på detta område föreligger.

Övrigt

Utskottet har i övrigt inte funnit anledning till erinran mot propositionens olika förslag och tillstyrker därför att dessa genomförs med följande justeringar.

Näringsutskottet har i sitt yttrande påpekat att 2 § lagen om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt fått en utformning som inte motsvarar det avsedda innehållet. Lagrummet bör enligt utskottets mening justeras på det sätt näringsutskottet föreslagit.

1 7 § lagen (1957:262) om allmän energiskatt och i 4 § lagen (1961:372) om bensinskatt har föreslagits en ändring av reglerna om registrering som skattskyldig för att uppnå en likformig behandling efter mervärdeskattebeläggningen på energiområdet. Härvid har i lagtexten angivits att registrering kan ske av den som i verksamhet som < sin helhet medför mervärdeskattskyldighet i större omfattning återförsäljer, förbrukar eller lagrar bränsle resp. bensin. Det har framkommit att de föreslagna lagändringarna kommer att få vissa icke önskvärda effekter. Det förekommer exempelvis att företag inom verkstadsindustrin i samma förvärvskälla också hyr ut personalbostäder till sina anställda. Med det förslag som nu föreligger i propositionen skulle dessa företag avregistreras per den 1 juli 1990. Enligt utskottets mening bör företag som har en verksamhet som endast till en marginell del

1989/90:SkU31

inte medför skattskyldighet enligt lagen om mervärdeskatt inte falla utanför registreringssystemet för energi- och bensinskatt. 7 § lagen om allmän energiskatt och 4 § lagen om bensinskatt bör därför ändras och avse den som i verksamhet som i huvudsak medför mervärdeskattskyldighet i större omfattning återförsäljer, förbrukar eller lagrar bränsle resp. bensin.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en generell mervärdebeskattning, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:111 i denna del och avslag på motionerna 1989/90:Sk81 yrkande 2, 1989/90:Skl08 yrkandena 1 och 2 i denna del och 1989/90:Skll3 yrkandena 1 och 2 beslutar införa en enhetlig och generell mervärdebeskattning,

res. 1 (m) res. 2 (c) res. 3 (v)

2. beträffande fastighetsområdet i allmänhet

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motionerna 1989/90:Sk81 yrkandena 30 i denna del, 31 i denna del, 46 och 47, 1989/90:Sk98 yrkande 5, 1989/90:Skl08 yrkandena 2 i denna del, 3 och 4, 1989/90:Skll3 yrkande 6, 1989/90:Skll7 yrkande 2 i denna del och 1989/90:Skl21 yrkande 4,

res. 4 (m) res. 5 (c) res. 6 (v)

3. beträffande uttagsbeskattning av kamerala och administrativa tjänster

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motion 1989/90:Sklll yrkande 1,

res. 7 (mp)

4. beträffande massmedia

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motion 1989/90:Skl08 yrkandena 2 i denna del och 7 i denna del,

res. 8 (m)

5. beträffande närradioföreningar

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk701,

res. 9 (c)

1989/90:SkU31

6. beträffande kommunikationer

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motionerna 1989/90:Sk53 yrkande 2 i denna del, 1989/90:Sk81 yrkande 30 i denna del, 1989/90:Sk98 yrkande 1, 1989/90:Skl08 yrkande 2 i denna del, 1989/90:Sklll yrkande 2, 1989/90:Skll2, 1989/90:Skll3 yrkande 7 och 1989/90:Skl21 yrkande 3,

res. 10 (m) res. 11 (c) res. 12 (v) res. 13 (mp)

7. beträffande kultur och nöjen utom cirkus och konserter

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motionerna 1989/90:Skl08 yrkandena 2 i denna del och 7 i denna del, 1989/90:Skll3 yrkande 8 i denna del, 1989/90:Skll9 i denna del och 1989/90:Sk700,

res. 14 (m, c, v)

8. beträffande cirkus och konserter

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Skl03, 1989/90:Skl09, 1989/90:Sklll yrkande 3, 1989/90:Skll6,

1989/90:Skl23 och 1989/90:Skl26 och med avslag på proposition 1989/90:111 i denna del beslutar undanta cirkusföreställningar och konserter från mervärdeskatteplikt,

9. beträffande idrott

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motionerna 1989/90:Skll3 yrkande 8 i denna del och 1989/90:Skll9 i denna del,

res. 15 (m) res. 16 (c) s.y. 1 (v)

10. beträffande bingoskatten

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk379 yrkande 2 och 1989/90:Sk637 yrkande 1,

res. 17 (m)

11. beträffande slopad reklamskatt för idrottsföreningar att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk379 yrkande 3,

res. 17 (m)

12. beträffande serverings- och hotelltjänster

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk53 yrkande 2 i denna del, 1989/90:Sk98 yrkande 2, 1989/90:Skl08 yrkande 5, 1989/90: Skll3 yrkande 4, 1989/90:Skll7 yrkande 4, 1989/90:Skl21 yrkande 5, 1989/90:Sk403 yrkande 6, 1989/90:Sk434 yrkande 5, 1989/90:Sk447 yrkande 2, 1989/90:Sk450 yrkande 2,

1989/90:Sk667 yrkande 1, 1989/90:Sk670 yrkande 1,

1989/90:Sk675 yrkande 1 och 1989/90:Sk696 yrkande 1,

res. 18 (m) res. 19 (c, mp)

1989/90:SkU31

13. beträffande uttagsbeskattningen av personalserveringstjänster att

riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motionerna 1989/90:Skl08 yrkande 6 och 1989/90:Skll3 yrkande 5,

res. 19 (c, mp)

14. beträffande turistnäringen

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motionerna 1989/90:Skl05, 1989/90:Skl08 yrkande 2 i denna del, 1989/90:Sk667 yrkande 2, 1989/90:Sk670 yrkande 2, 1989/90:Sk675 yrkandena 2 och 3 och 1989/90:Sk696 yrkande 3,

res. 20 (m, c) s.y. 2 (v)

15. beträffande Uixfree-försäljning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Skl08 yrkande 11,

res. 21 (m)

16. beträffande finansiella tjänster

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motionerna 1989/90:Sk81 yrkande 33 och 1989/90:Sklll yrkande 4,

res. 22 (v) res. 23 (mp)

17. beträffande sjukvård, tandvård och social omsorg

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motionerna 1989/90:Skl04, 1989/90:Skl06, 1989/90:Skl08 yrkande 2 i denna del, 1989/90:Sklll yrkande 5, 1989/90:Skll3 yrkande 9 och 1989/90:Skl22,

res. 24 (m) res. 25 (c) res. 26 (mp)

18. beträffande frisörer och hudterapeuter

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motion 1989/90:Sk674,

19. beträffande utbildning

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motionerna 1989/90:Skl02 yrkande 1 och 1989/90:Skl08 yrkande 2 i denna del,

res. 27 (m)

20. beträffande livsmedel

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motionerna 1989/90:Sk81 yrkande 34, 1989/90:Sklll yrkande 6, 1989/90:Skll3 yrkandena 3a och 3b, 1989/90:Skll7 yrkande 1, 1989/90:Sk444 yrkande 2 och 1989/90:Sk626 yrkandena 1—3,

res. 28 (c) res. 29 (v) res. 30 (mp)

21. beträffande uthyrning av arbetskraft

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motion 1989/90:Skll3 yrkande 10,

res. 31 (c)

1989/90:SkU31

22. beträffande personbilar

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Skll5 yrkandena la och lb och med avslag på proposition 1989/90:111 i denna del

dels beslutar undanta den som bedriver yrkesmässig personbefordran från förbudet mot avdrag för mervärdeskatt som erläggs vid förvärv av personbil,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en generell beskattning av den privata användningen av tillgångar som ingår i mervärdeskattepliktig verksamhet och anskaffats med avdragsrätt,

23. beträffande träning av travhästar

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motionerna 1989/90:Sk69 yrkande 1, 1989/90:Skl08 yrkande 2 i denna del och 1989/90:Sk431 i denna del,

24. beträffande införsel av kulturföremål att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk609,

res. 32 (m)

25. beträffande fartyg och luftfartyg

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motionerna 1989/90:Skl08 yrkande 12 och 1989/90:Skl25,

res. 33 (m)

26. beträffande offentlig verksamhet

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motionerna 1989/90:Skl02 yrkande 2, 1989/90:Skl08 yrkande 8, 1989/90:Skll3 yrkande 11, 1989/90:Sk622 och

1989/90:Sk632,

res. 34 (m) res. 35 (c) s.y. 3 (v) s.y. 4 (mp)

27. beträffande kyrkliga kommuner

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motion 1989/90:Skl07 yrkande 2,

res. 36 (c)

28. beträffande kyrkogårdsförvaltning, m.m.

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 och avslår motion 1989/90:Skl07 yrkande 1,

29. beträffande importbeskattning

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motionerna 1989/90:Skl08 yrkande 10 och 1989/90:Skll3 yrkande 12,

res. 37 (m) res. 38 (c)

30. beträffande ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motionerna 1989/90:Skl08 yrkande 9 och 1989/90:Skll5 yrkande 2,

res. 39 (m)

1989/90:SkU31

31. beträffande mervärdeskatt på energi

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk81 yrkandena 31 i denna del, 32 och 37—40, 1989/90:Skl08 yrkande 13,

1989/90:Skll3 yrkandena 15 och 18b, 1989/90:Skll7 yrkandena 2 i denna del och 3, 1989/90:Sk323 yrkande 2, 1989/90:Sk392 yrkande 9, 1989/90:Sk434 yrkandena 3 och 4, 1989/90:Sk623 yrkande 2, 1989/90:Sk660, 1989/90:Sk691, 1989/90:Sk696 yrkande 2 och 1989/90:Sk697 yrkandena 1 och 2,

res. 40 (m) res. 41 (c) res. 42 (c) - villk. res. 43 (v) res. 44 (v) - villk. res. 45 (mp) s.y. 5 (v)

32. beträffande koldioxidskatt

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motionerna 1989/90:Sk74 yrkande 5, 1989/90:Skl08 yrkandena 14 och 16—21, 1989/90:Skll0 yrkande 4,

1989/90:Skl20 och 1989/90:Sk392 yrkande 2,

res. 46 (m) res. 47 (mp) s.y. 6 (c) s.y. 7 (v)

33. beträffande metanol och etanol

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motion 1989/90:Skll3 yrkande 17,

res. 48 (c, v, mp)

34. beträffande torv

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motion 1989/90:Skll0 yrkande 5,

res. 49 (mp)

35. beträffande metallurgiska processer

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motion 1989/90:Skl08 yrkande 15,

res. 50 (m)

36. beträffande sjöfarten

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motion 1989/90:Skl 10 yrkandena 11—14,

res. 51 (c, v, mp)

37. beträffande koldioxidskatt på flygtrafik m.m.

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motionerna 1989/90:Skll0 yrkande 10, 1989/90:Skll3 yrkande 19, 1989/90:Sk392 yrkande 17, 1989/90:Sk444 yrkande 4, 1989/90:Sk628 yrkande 2, 1989/90:Sk685 yrkande 2 och

1989/90:Sk686,

res. 52 (c) res. 53 (v) res. 54 (mp)

1989/90:SkU31

38. beträffande allmän energiskatt på bränsle, m.m.

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motionerna 1989/90:N71 yrkande 2, 1989/90:Skll0 yrkandena 1—3, 6—9 och 20, 1989/90:Skll3 yrkandena 16, 18a, 20, 21, 23 och 24, 1989/90:Sk392 yrkandena 11-14 och 18, 1989/90:Sk623 yrkande 1, 1989/90:Sk631 yrkandena 1-4, 1989/90:Sk679, 1989/90:Sk685 yrkande 1 och 1989/90:Sk688,

res. 55 (c) res. 56 (v) res. 57 (mp)

39. beträffande elskatteplikten för vindkraft

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk642, 1989/90:Sk644 och 1989/90:Sk693,

res. 58 (c, v, mp)

40. beträffande svavelskatt

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motionerna 1989/90:Skl08 yrkandena 22—24, 1989/90: SkllO yrkandena 15 och 16 och 1989/90:Sk698 yrkande 2,

res. 59 (m) res. 60 (mp)

41. beträffande energiintensiv industri

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motionerna 1989/90:Sk81 yrkandena 35 och 36, 1989/90:Skll0 yrkandena 17-19, 1989/90:Skll3 yrkande 22, 1989/90:Sk392 yrkandena 15 och 16 och 1989/90:Sk699,

res. 61 (c) res. 62 (v) res. 63 (mp)

42. beträffande inflationsuppräkning av punktskatter m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Skll0 yrkande 21 och 1989/90:Sk392 yrkande 10,

res. 64 (mp)

43. beträffande råtallolja

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Skl 14 och 1989/90:Sk676,

res. 65 (m)

44. beträffande slopande av vissa punktskatter

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motionerna 1989/90:Sk81 yrkandena 41 i denna del och 42, 1989/90:Sklll yrkande 7 och 1989/90:Skll3 yrkande 13 i denna del,

res. 66 (c, mp) res. 67 (v)

45. beträffande en restitution av skatten på lager av kemisktekniska varor

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motion 1989/90:Skll8,

res. 68 (m)

1989/90:SkU31

46. beträffande stämpelskatten på skepp

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motionerna 1989/90:Sk81 yrkande 41 i denna del, 1989/90:Skll3 yrkande 13 i denna del, 1989/90:Skl24 och 1989/90:Sk409 yrkande 3,

res. 69 (m) res. 70 (c)

47. beträffande en höjning av skatten på alkoholdrycker och tobak

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sklll yrkande 10 och 1989/90:Skll3 yrkande 25,

res. 71 (c) res. 72 (mp) s.y. 8 (fp)

48. beträffande skatten på omsättning av vissa värdepapper

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och avslår motionerna 1989/90:Sk89 yrkande 10, 1989/90:Skl08 yrkande 25 och 1989/90:Skll3 yrkande 14,

res. 73 (fp, c) res. 74 (m)

49. beträffande vägtrafikbeskattning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk96 yrkande 17, 1989/90:Sk610, 1989/90:Sk612, 1989/90:Sk639 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Sk640, 1989/90:Sk643, 1989/90:Sk666 och 1989/90: Sk681,

res. 75 (c) res. 76 (mp) s.y. 9 (m)

50. beträffande lätta lastbilar

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk672 och 1989/90:Skll5 yrkande 3,

res. 77 (m)

51. beträffande miljöskatter och miljöavgifter

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk614, 1989/90:Sk633, 1989/90:Sk636, 1989/90:Sk662, 1989/90:Sk663, 1989/90:Sk687 yrkandena 1 och 2 och 1989/90:Sk698 yrkande 3,

res. 78 (c) res. 79 (mp) s.y. 10 (v)

52. beträffande reklamskatten

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sklll yrkande 8, 1989/90:Sk392 yrkande 20, 1989/90:Sk669 yrkandena 1-3, 1989/90:Sk673 yrkandena 1-3, 1989/90:Sk680 och 1989/90:A17 yrkande 10 i denna del,

res. 80 (v) res. 81 (mp)

53. beträffande reseskatten

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk608,

s.y. 11 (m)

1989/90:SkU31

54. beträffande förpackningsskatt

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sklll yrkande 9, 1989/90:Sk661, 1989/90:Sk665 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Sk689 och 1989/90:A17 yrkande 10 i denna del,

res. 82 (v) res. 83 (mp)

55. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i övriga delar utom lagförslagen,

s.y. 12 (m, c)

56. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de vid proposition 1989/90:111 fogade förslagen till

1) lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, med dels den ändringen vid d) i punkt 7 av anvisningarna till 8 § att orden "konserter samt cirkus-," infogas före ordet "biograf-", dels den ändringen vid 2) i första stycket 18 § att ordet "personbefordran, " infogas före ordet "återförsäljning",

2) lag om upphävande av vissa författningar på mervärdeskatteområdet,

3) lag om särskilt bidrag till kommuner,

4) lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5) lag om ändring i taxeringslagen (1990:000)

6) lag om ändring i lagen (1990:000) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

7) lag om koldioxidskatt,

8) lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt, med den ändringen i 7 § andra stycket att orden "i sin helhet" ersätts med orden "i huvudsak",

9) lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt, med den ändringen i 2 § första stycket att sista meningen utgår och första meningen erhåller följande ändrade lydelse "Skatt enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukas vid industriell tillverkning och skau enligt lagen (1990:000) om koldioxidskatt på sådant bränsle som avses i 1 § första stycket nämnda lag som förbrukas vid industriell tillverkning, tas ut med sådant belopp att den sammanlagda skatten inte överstiger tre procent av de tillverkade produkternas försäljningsvärde fritt fabrik",

10) lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt, med den ändringen i 4 § andra stycket att orden "i sin helhet" ersätts med orden "i huvudsak",

11) lag om ändring i lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik,

12) lag om svavelskatt,

13) lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

14) lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

15) lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade

1989/90:SkU31

skattefbrdringar m.m.,

16) lag om upphävande av lagen (1941:251) om särskild varuskatt,

17) lag om upphävande av lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol,

18) lag om upphävande av lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

19) lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,

20) lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt,

21) lag om upphävande av lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare,

22) lag om upphävande av lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband,

23) lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid i nskr ivn i ngsmy ndigheter,

24) lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper.

Stockholm den 29 maj 1990 På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp), Kjell Nordström (s) och Maggi Mikaelsson (v).

1989/90:SkU31

142 Reservationer

1989/90:SkU31

1. En generell mervärdebeskattning, m.m. (mom. 1)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Mervärdeskatten har många rent tekniska fördelar i jämförelse med andra skatteformer. Den träffar den slutlige konsumenten av en vara eller tjänst, men påverkar inte det inbördes förhållandet mellan olika företag och näringsidkare. Den belastar inte heller exporten.

Debatten kring skatternas snedvridande effekter har koncentrerats till inkomstskatten. Det är naturligt i ett land med så höga inkomstskatter som i Sverige. Även den indirekta beskattningen är emellertid extremt hög och orsakar problem. Ett högt uttag av indirekta skatter leder till att landets invånare försöker finna medel att undgå även mervärdebeskattningen. Den indirekta beskattningen har nu nått en nivå där det inte längre är möjligt att omfördela skattebördan från direkt inkomstbeskattning till indirekt konsumtionsbeskattning.

Den föreslagna basbreddningen i kombination med slopande av gällande reduceringsregler avseende fastighetsområdet kommer att leda till väsentligt ökad skattebelastning för många medborgare. Förslagen kommer att ge kännbara negativa samhällsekonomiska effekter.

Konsumentprisindex stiger till följd av regeringens förslag om en höjning av indirekta skatter. En extra prishöjning på ca 3,5 procentenheter under 1991 blir följden.

I det ekonomiska läge som vårt land befinner sig i är det oansvarigt att öka inflationen genom att utöka omfattningen av de indirekta skatterna.

Riksdagens beslut om att slopa reduceringsreglerna avseende hotelloch restaurangnäringen den 1 januari i år har inneburit stigande kostnader för allmänheten och därmed en minskad efterfrågan. Regeringens förslag om en ytterligare, som tillfällig rubricerad, höjning av mervärdeskatten kommer allvarligt att förstärka dessa negativa effekter.

Inom EG skapas för närvarande en gemensam inre marknad. 1993 är det meningen att varken konsumenter eller producenter skall besväras av gränshinder mellan medlemsländerna. Inom EG har man ännu inte bestämt sig för hur en slutlig harmonisering av den indirekta beskattningen skall ske och i de pågående diskussionerna om EES (European Economic Space) ingår inte en harmonisering av mervärdeskattens bas. Detta kommer att bli aktuellt senare — senast i samband med en svensk medlemsanslutning till EG. Då kommer en basbreddning av mervärdeskatteuttaget att bli nödvändig för att möjliggöra ett deltagande i den gemensamma marknaden. Det råder emellertid fortfarande stor osäkerhet om hur den framtida indirekta beskattningen inom EG skall gestalta sig. Sverige bör avvakta med en basbreddning till dess EG har tagit slutlig ställning till den harmonisering

av de indirekta skatterna som enligt planerna skall genomföras den

1 januari 1993. De ökade skatteintäkter som blir följden av en EGkonform basbreddning av mervärdeskatten bör användas för att sänka mervärdeskattesatsen. Då skulle basbreddningen kunna ske utan att hushållens skattebelastning från mervärdeskatten ökar. Breddningen skulle inte heller få någon nämnvärd effekt på konsumentprisindex. Minskningen av försäljningsvolymen i de branscher som blir utsatta för en nypåförd eller höjd skatt skulle mildras. En allmän sänkning av mervärdeskattenivån är från konkurrenssynpunkt nödvändig i samband med ett svenskt deltagande i EG.

Mot denna bakgrund kunde vi inte ställa oss bakom riksdagens beslut om att den 1 januari i år slopa reduceringsreglerna avseende hotell- och restaurangverksamhet och att införa mervärdeskatt vid tillhandahållande av vatten samt för tjänster avseende avloppsrening och sophämtning. En breddning av den s.k. mervärdeskattebasen och slopande av reduceringsreglerna innebär att Sverige i de aktuella branscherna applicerar en mervärdeskattesats som vida överstiger vad som är vanligt inom EG. Därmed bidrar denna basbreddning till att Sverige i praktiskt hänseende fjärmar sig än mer från förhållandena inom de olika EG-länderna.

Vi avvisar förslaget om en utvidgning av mervärdeskatteplikten till i princip alla varor och tjänster samt förslaget om slopade reduceringsregler.

Sverige bör enligt vår mening avvakta med en basbreddning till dess EG tagit ställning, och när en breddning väl genomförs bör den användas för att sänka den nuvarande skattesatsen, 23,46 %, till i storleksordningen 19—20 %. Detta bör ges regeringen till känna.

Med det anförda tillstyrker vi motion Skl08 yrkande 1 och yrkande

2 delvis. Vi avstyrker motionerna Sk81 yrkande 2 och Skll3 yrkandena 1 och 2.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande en generell mervärdebeskattning, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl08 yrkandena 1 och 2 i denna del och med avslag på proposition 1989/90:111 såvitt avser en generell mervärdebeskattning och motionerna 1989/90:Sk81 yrkande 2 och 1989/90:Skll3 yrkandena 1 och 2 dels beslutar avslå förslaget om en enhetlig och generell mervärdebeskattning,

dels som sin mening ger regeringen till känna att Sverige bör avvakta med en basbreddning till dess EG tagit ställning och att en basbreddning, när den väl genomförs, bör användas för att sänka skattesatsen till en EG-konform nivå, dels hos regeringen begär ett förslag om ändring i mervärdeskattelagen som innebär att förslaget om en enhetlig och generell mervärdebeskattning inte tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1991.

1989/90:SkU31

2. En generell mervärdebeskattning, m.m. (mom. 1)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Från centerpartiets sida har vi i såväl motioner som i annat sammanhang skarpt kritiserat den finansiering av skatteomläggningen som riksdagens majoritet, bestående av socialdemokraterna och folkpartiet, enats om. Enligt vår mening måste val av finansieringsform korrespondera mot hur skattesänkningarna fördelas. Vidare måste beaktas såväl effekterna på kostnaderna för konsumtionen av nödvändighetsvaror som mat och boende samt möjligheterna att främja regional balans och landsbygdsutveckling.

Vi underströk bl.a. vid behandlingen av 1990 års skatter att mervärdeskattebeläggningen av vatten, avlopp och sophämtning skulle innebära ökade boendekostnader och konstaterade att såväl tjänster förknippade med boendet som tillgång till vatten tillhör nödvändighetskonsumtionen och därför borde ha en lägre skattesats.

Vi krävde bl.a. mot denna bakgrund även att moms på serveringsoch hotelltjänster skulle utgå med 60 % av ordinarie skattesats och anförde att dessa tjänster både är viktiga för samhällsekonomin och främjar kultur och gemenskap i samhällslivet. Enligt vår uppfattning har hotell- och restaurangnäringen stor betydelse för turistnäringens möjligheter att överleva. Införandet av den s.k. hotell- och restaurangmomsen riskerar medföra svåra ekonomiska påfrestningar för företag i t.ex. fjälltrakterna och på övriga landsbygden.

Enligt vår uppfattning innebär moms på energi att möjligheterna att uppfylla fastlagda energi- och miljöpolitiska mål kraftigt försvåras bl.a. genom att utrymmet för miljöavgifter och en offensiv miljöpolitik minskar. Moms på energi leder bl.a. till att kostnader som i dag bärs av konsumenterna i utlandet vältras över på de svenska konsumenterna. Den drabbar framför allt boendet, som dessutom genom ökningen av andra pålagor får bära en stor del av skatteomläggningen. Ökade boendekostnader medför behov av ökade bostadssubventioner, vilket ökar transfereringarna i ekonomin. Energimoms medför även att konkurrenskraften för biobränslen kraftigt försämras, eftersom någon skatt i dag inte utgår vid användningen av dessa bränslen. Detta innebär att de positiva möjligheter för landsbygdsutveckling, jordbruksnäring och miljöpolitik, som en utveckling av dessa bränslen skulle kunna medverka till, inte kan tas till vara.

Mervärdeskatten har ansetts få neutrala verkningar ur konkurrenssynpunkt på marknaden. Detta betraktelsesätt belastar tjänster hårdare än varuproduktion. Enligt vår mening underskattar majoriteten bakom de föreliggande förslagen kraftigt den risk för urholkning av konkurrenskraften och utslagning av företag och verksamheter, som propositionens förslag kommer att leda till inom sektorer som turism, kollektivtrafik och byggande.

Enligt vår uppfattning måste av såväl fördelningspolitiska som energi- och miljöskäl betydande förändringar ske i förhållande till regeringens förslag. En breddad momsbas i enlighet med regeringens

1989/90:SkU31

10 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 31

förslag medför att det totala uttaget av moms och punktskatter ökar i en omfattning som är oantagbar ur fördelningspolitisk synpunkt. Vi kan acceptera propositionens förslag att skatteplikt införs för i princip all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster. Vi förordar dock att betydande inskränkningar i skatteuttag och skatteplikt sker. Målsättningen måste vara att belasta nödvändig konsumtion, såsom mat och boende, i betydligt lägre omfattning än vad regeringen och folkpartiet föreslår. Beslutet om införande av energimoms måste rivas upp eftersom det står i strid med fastlagda energi- och miljömål. Vi anser således att undantag från skatteplikten helt eller delvis, utöver propositionens förslag, måste medges på livsmedels-, fastighets-, kommunikations-, sjukvårds- och energiområdena. Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till motion Skll3 yrkande 1 ge regeringen till känna.

Enligt vår mening är det motiverat att ha en lägre skatt på mat och boende för att begränsa de sociala negativa effekterna. Några bärande skäl mot en sådan differentiering anför inte föredraganden. På livsmedelsområdet finns t.ex. inom EG skilda skattesatser och de harmoniseringssträvanden, som i andra sammanhang förespråkas, borde även vara giltiga på detta område och en lägre mervärdebeskattning på detta område kunna medges. Vi anser således att differentieringen inom mervärdebeskattningen bör bibehållas och möjligheten till reducering av skatt helt eller delvis finnas kvar. 1 likhet med vad som gäller för närvarande på vissa områden bör, vid sidan av möjligheten att helt undanta ett område från skatteplikt, en reducering av mervärdeskatten till 60 % av saluvärde inklusive andra skatter än mervärdeskatt (beskattningsvärdet) kunna ske. Vårt förslag innebär att momspålägget kan vara 0 %, 12,87 % eller 23,46 %. Vi tillstyrker således även motion Skll3 yrkande 2 om en differentierad mervärdeskatt. Regeringen bör anmodas att snarast återkomma till riksdagen med ett förslag av denna innebörd.

Motionerna Sk81 yrkande 2 och Skl08 yrkande 1 och yrkande 2 delvis avstyrks av oss.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande en generell mervårdebeskattning, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkandena 1 och 2, med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och med avslag på motionerna 1989/90:Sk81 yrkande 2, 1989/90:Skl08 yrkandena 1 och 2 i denna del dels beslutar införa en i princip generell mervärdebeskattning, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av ytterligare undantag från den generella mervärdebeskattningen,

dels hos regeringen begär förslag om en differentiering av mervärdebeskattningen i enlighet med vad som anförts ovan fr.o.m. den 1 januari 1991.

1989/90:SkU31

3. Avslag på propositionen i dess helhet (mom. 1)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfort följande:

Vänsterpartiet menar att skatt skall utgå efter bärkraft. Personer med en hög inkomst skall betala en större andel av sin inkomst än personer med låga inkomster. Denna grundprincip kommer bl.a. till uttryck i en progressiv skatteskala, där skattesatsen ökar vid ökad inkomst. En rättvis skattereform borde utgå från följande principer:

-Ökad skatt på produktionen.

- Nya finansieringsformer för kommunsektorn, sänkta och utjämnade kommunalskatter.

- Mindre skatt på arbete och progressiva inkomstskatter.

- Ökad skatt på kapital.

-Differentierade indirekta skatter. Lägre skatt på basvaror och slopad moms på mat. De indirekta skatterna kan då breddas och omfatta fler tjänster och varor.

-Skatten på energi utformas efter miljöpolitiska mål.

De förslag som läggs fram i propositionerna 1989/90:110 och 1989/90:111 grundar sig på en överenskommelse mellan socialdemokraterna och folkpartiet och uppfyller inte de fördelningspolitiska krav som måste ställas på en reformering av skattesystemet. Förslagen brister allvarligt i fördelningspolitisk rättvisa och slår hårt mot lågavlönade och kvinnor.

Vänsterpartiet avvisar denna skattereform. Proposition lil bör avslås av riksdagen. Jag tillstyrker därför yrkandet härom i motion Sk81.

Om proposition lil inte avslås har vänsterpartiet en rad andrahandsyrkanden. Vänsterpartiets alternativa skatteförslag är helt finansierat och de basbreddningar av momsen som vi accepterar används för att sänka matmomsen och inte för att finansiera sänkningar av inkomstskatten.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande en generell mervärdebeskattning, m.m. såvitt avser avslag på propositionen i dess helhet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk81 yrkande 2 avslår proposition 1989/90:111 i dess helhet.

4. Fastighetsområdet i allmänhet (mom. 2)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Regeringens förslag innebär att de nuvarande reduceringsreglerna för byggnadsverksamhet, den s.k. byggmomsen, avskaffas. Detta är ett av flera inslag i uppgörelsen mellan socialdemokraterna och folkpartiet som innebär att skattebelastningen på boendet ökar. Att avskaffa byggmomsen leder till att kostnaderna för nyproduktion av småhus och lägenheter ökar och även att underhållskostnaderna stiger. Som

1989/90:SkU31

framgår av vad förbundsordföranden i Hyregästernas Riksförbund Lars Anderstig anfört vid hearingen (bilaga 2 s. 58) kommer skattereformens andra steg att höja hyresnivån för en lägenhet på 75 riri allmännyttan med 450 kr. per månad. Den 1 mars i år höjdes hyran för motsvarande lägenhet med 145 kr. till följd av skattereformens första steg. Den sammanlagda hyresnivån stiger således med ungefär 600 kr. per månad till följd av skattereformen.

Den av regeringen föreslagna basbreddningen innebär vidare att fastighetsskötsel m.fl. tjänster blir mervärdeskattepliktiga med ytterligare fördyring av boendet som följd.

Vi har i det tidigare avvisat regeringens förslag om en generell mervärdebeskattning. Om en sådan ändå genomförs anser vi att fast i ghetsområdet bör undantas. Den nuvarande byggmomsen bör således behållas och någon mervärdeskatteplikt för tjänster avseende fastighet inte införas. På så sätt undviks en omfattande skattehöjning avseende bostadsmarknaden. Det nya statliga investeringsbidrag som regeringen vill införa för att lindra effekterna av regeringens eget förslag behövs inte, och uttagsbeskattning av tjänsteprestationer avseende fastighetsunderhåll behöver inte heller införas.

Med det anförda tillstyrker vi Sk 108 yrkande 2 delvis och yrkandena 3 och 4 och avstyrker övriga motioner.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande fastighetsområdet i allmänhet att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Skl08 yrkandena 2 i denna del, 3 och 4, 1989/90:Sk98 yrkande 5, 1989/90:Skl 17 yrkande 2 i denna del och 1989/90:121 yrkande 4, med anledning av motionerna 1989/90:Skl 13 yrkande 6 och 1989/90:Sk81 yrkandena 30 i denna del, 31 i denna del och 46 dels beslutar att de nuvarande reduceringsreglerna behålls och att övriga tjänster avseende fastighet undantas från skatteplikt samt att uttagsbeskattning av vissa tjänster avseende fastighet inte införs,

dels hos regeringen begär ett förslag om ändring i mervärdeskattelagen som innebär att beslutet ovan kan gälla fr.o.m. den 1 januari 1991.

5. Fastighetsområdet i allmänhet (mom. 2)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Propositionens förslag om full byggmoms kan inte accepteras. Enligt vår mening bör den s.k. 60-procentsregeln behållas och gälla för allt boende och all byggnadsverksamhet. På detta område bör således mervärdeskattepålägget vara 60 % av den oreducerade momsen dvs. 12,87 % i stället för 23,46 %. Tjänster avseende byggnads- och anläggningsentreprenad eller annan tjänst som avser fastighet skall således beskattas på samma sätt som hittills. Den s.k. 20-procentsregeln som

1989/90:SkU31

gäller för vissa anläggningsarbeten bör enligt vår mening avskaffas. För dessa tjänster höjs därför pålägget från 20 till 60 % av den oreducerade momsen.

Vårt förslag innebär vidare att moms i fortsättningen bör utgå med 60 % av den oreducerade momsen för tillhandahållande av vatten och tjänsterna avloppsrening och sophämtning.

Regeringens förslag om höjd byggmoms och den utvidgade skatteplikten när det gäller olika fastighetstjänster kommer att, tillsammans med de förändringar som föreslås i fastighetsskatteuttaget i proposition 1989/90:110, medföra väsentligt höjda bygg- och boendekostnader. Kalkyler pekar på kostnadshöjningar för boendet på upp till 20 % i nyproduktionen. Med vårt förslag sänks kostnadsökningen inom byggsektorn i betydande grad, vilket tillsammans med de förändringar i energibeskattningen som föreslås nedan medför att ökningen av boendekostnaderna för enskilda hushåll blir avsevärt lägre i jämförelse med regeringens och folkpartiets förslag. Detta innebär att såväl behovet av att kompensera utsatta grupper med bidrag som belastningen på statsbudgeten av stödet inom ramen för bostadsfinansieringssystemet minskar. Rundgången minskar därmed.

Vi tillstyrker således motion Skll3 yrkande 6. Regeringen bör återkomma med ett förslag i saken. I den mån övriga motioner inte tillgodosetts härigenom avstyrks de av oss.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande fastighetsområdet i allmänhet att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkande 6 och med anledning av motionerna 1989/90:Sk81 yrkandena 30 i denna del, 31 i denna del, 46 och 47, 1989/90:Sk98 yrkande 5, 1989/90:Skl08 yrkandena 2 i denna del, 3 och 4, 1989/90:Skll7 yrkande 2 i denna del och 1989/90:121 yrkande 4 dels bifaller proposition 1989/90:111 med den ändringen att 60-procentsregeln skall gälla för allt boende och byggande, dels hos regeringen begär ett förslag om ändring i mervärdeskattelagen som innebär att detta beslut kan gälla fr.o.m. den 1 januari 1991.

6. Fastighetsområdet i allmänhet (mom. 2)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

En alltför stor del av regeringens skatteomläggning finansieras med ökad beskattning av boendet. En följd blir kraftigt ökade boendekostnader för hushållen. De ökade boendekostnaderna drabbar alla men slår hårdast mot låginkomsttagare eftersom höginkomsttagare Sr stora sänkningar av sin inkomstskatt som kompenserar för deras höjning. Den höjda momsen på boendet slår hårdast mot låg- och normalinkomsttagare.

1989/90:SkU31

149 Sammantaget ger boendebeskattningen fördelningseffekter som inte 1989/90:SkU31 är godtagbara. De ökade boendekostnaderna härrör bl.a. från följande förslag i regeringens propositioner:

-moms på vatten-avlopp-sophämtning (prop. 1989/90:50, SkUlO)

-full moms på byggande

- moms på fastighetsskötsel

- skatt på fastighetsskötsel i egen regi

Vänsterpartiet accepterar den höjda byggmomsen men anser att hela byggmomsen för permanentbostäder bör kompenseras via ett statsbidrag. I övrigt anser vi att fastighetsskötsel, avloppsrening och sophämtning samt vatten bör undantas från den generella mervärdeskatteplikten.

Med det anförda tillstyrks motion Sk81 yrkandena 30 delvis, 31 delvis, 46 och 47. Regeringen bör återkomma med ett förslag i så god tid att det kan tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1991. Övriga motioner avstyrks.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande fastighetsområdet i allmänhet att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk81 yrkandena 30 i denna del, 31 i denna del, 46 och 47, med med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del, med anledning av motion 1989/90:Skl08 yrkandena 2 i denna del och 4 och med avslag på motionerna 1989/90:Sk98 yrkande 5, 1989/90:Skl08 yrkande 3,

1989/90:Skl 13 yrkande 6, 1989/90:Skl 17 yrkande 2 i denna del och 1989/90:121 yrkande 4

dels beslutar bifalla proposition 1989/90:111 med den ändringen att fastighetskötsel, avloppsrening och sophämtning samt vatten undantas från skatteplikt,

dels hos regeringen begär ett förslag om ändring i mervärdeskattelagen som innebär att detta beslut kan gälla fr.o.m. den 1 januari 1991,

dels hos regeringen begär förslag om ett statsbidrag som täcker byggmomsen för permanentbostäder.

7. Uttagsbeskattning av kamerala och administrativa tjänster (mom. 3)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Miljöpartiet de gröna anser att det är viktigt att mervärdebeskattningen inom fastighetsområdet så långt möjligt blir konkurrensneutral och att inte småskalig fastighetsförvaltning av den typ som förekommer t.ex. inom många bostadsrättsföreningar med en stor andel inköpta tjänster missgynnas. Målet måste därför vara att införa uttagsbeskattning även på administrativa och kamerala tjänster samt att om möjligt ytterligare sänka beloppsgränsen för uttagsbeskattningen. Ett tänkbart , -n

alternativ skulle möjligen kunna vara att göra upplåtelse av fastighet skattepliktig till den del den avser fastighetens driftskostnader. Ingående moms på dessa skulle då bli avlyftbar.

Riksdagen bör hos regeringen hemställa om förslag till hur skatten skall kunna göras mer konkurrensneutral enligt ovan. Jag tillstyrker således motion Skill yrkande 1.

dels vid moment 3 hemställt:

3. beträffande uttagsbeskattning av kamerala och administrativa tjänster

att riksdagen med bifall till motion Skill yrkande 1 och med avslag på proposition 1989/90:111 i denna del hos regeringen begär förslag som innebär en utvidgning av uttagsbeskattningen till kamerala och administrativa tjänster och en sänkning av beloppsgränsen 150 000 kr. för uttagsbeskattning.

8. Massmedia (mom. 4)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Inom massmediaområdet görs i propositionen ett antal märkliga gränsdragningar. Dagstidningar skall vara befriade från mervärdeskatt medan kabel-TV skall belastas med skatt. Sveriges Radios verksamhet undantas på grund av företagets public service-roll, men samtidigt konstateras i propositionen att mervärdeskatt skall utgå för televerkets programinsamling och programdistribution. Det innebär att TV-licensen måste höjas i motsvarande grad.

Om den generella mervärdeskatteplikten införs — vilket vi motsatt oss ovan — kan vi inte acceptera den här typen av gränsdragningar inom massmediaområdet. Inom detta bör enhetliga regler gälla. Hela området bör därför undantas från den generella mervärdeskatten och riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vikten av enhetliga regler på detta område.

Med det anförda tillstyrker vi motion Sk 108 yrkande 2 delvis och yrkande 7 delvis. När det gäller undantaget för detta område bör regeringen återkomma med ett förslag.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande massmedia

att riksdagen med bifall till motion Skl08 yrkande 2 i denna del och 7 i denna del och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del

dels beslutar bifalla propositionen med den ändringen att hela massmediaområdet undantas från mervärdeskatteplikt, dels som sin mening ger regeringen till känna vikten av enhetliga regler på massmediaområdet,

dels hos regeringen begär förslag som innebär att massmediaom -

1989/90:SkU31

rådet undantas från mervärdeskatteplikt fr.o.m. den 1 januari 1991.

9. Närradioföreningar (mom. 5)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Vi delar uppfattningen i motion Sk701 att närradioverksamhet utgör en viktig del i ideella föreningars informationsverksamhet. Vi anser att närradioverksamhet bör behandlas på samma sätt som organisationstidskrifter när det gäller restitution av mervärdeskatt. Vi tillstyrker därför motion Sk701.

dels vid moment S hemställt:

5. beträffande närradioföreningar

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Sk701 hos regeringen begär ett förslag som innebär att närradioverksamhet behandlas på samma sätt som organisationstidskrifler vid mervärdebeskattningen .

10. Kommunikationer (mom. 6)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Regeringens och folkpartiets förslag innebär att all inländsk personbefordran belastas med mervärdeskatt. Denna del av reformen har väckt förvånande litet uppmärksamhet. Det blir dyrare att utnyttja kollektivtrafiken. I ett slag kommer kostnaden för att åka tåg, buss, flyg eller taxi att stiga med mellan 15 och 20 %. En järnvägsbiljett mellan Stockholm och Malmö höjs med 65 kr. Gotlandstrafiken drabbas särskilt hårt. Kostnaden för en biljett beräknas öka med närmare 25 %.

Vi har motsatt oss den generella mervärdeskatteplikten. Om denna ändå genomförs anser vi att persontransporter bör undantas från mervärdeskatteplikten.

Vi tillstyrker motion Skl08 yrkande 2 delvis. I den mån övriga motioner inte tillgodoses härigenom avstyrks de.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande kommunikationer

att riksdagen med bifall till motion Skl08 yrkande 2 i denna del, med anledning av motionerna 1989/90:Sk53 yrkande 2 i denna del, 1989/90:Sk81 yrkande 30 i denna del, 1989/90:Sk98 yrkande 1, 1989/90:Skl08 yrkandena 2 i denna del,

1989/90:Sklll yrkande 2, 1989/90:Skll2, 1989/90:Skll3 yrkande 7 och 1989/90:Skl21 yrkande 3 och med avslag på proposition 1989/90:111 i denna del

dels beslutar undanta personbefordran från mervärdeskatteplikt,

1989/90:SkU31

dels hos regeringen begär ett förslag om ändring i mervärdeskattelagen som innebär att undantaget för personbefordran kan gälla ff.o.m. den 1 januari 1991.

11. Kommunikationer (mom. 6)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening innebär förslaget om mervärdeskatt på personbefordran att den kollektiva trafiken får kraftigt försämrade konkurrensförhållanden gentemot privatbilismen. Vår bedömning är att den kostnadsökning som en momsbeläggning innebär medför att resandefrekvensen för kollektivtrafiken med tåg och buss minskar kraftigt med betydande risker för att kommuner och landsting tvingas bidra med skattemedel för att täcka ett allt större underskott i kollektivtrafiken. SJ har exempelvis bedömt en minskning av resandeunderlaget med cirka 30 %. Gotlandstrafiken drabbas särskilt hårt. Kostnaden för en biljett beräknas öka med närmare 25 %.

Det är således tveksamt om den intäktsökning som regeringen bedömer att momsbeläggningen av tjänster för personbefordran skall ge staten är realistisk. Förslaget tvingar sannolikt fram betydande omföringar av skattemedel och det kan med fog ifrågasättas om det i realiteten blir någon nettointäkt över huvud taget.

Persontrafiken med färja till/från Gotland drabbas särskilt hårt av propositionens förslag. Turismen är en av öns största näringar. Propositionens förslag innebär att den diskriminering som redan i dag föreligger av resenärer till/från Gotland ytterligare förstärks.

Mot bakgrund av att förslaget strider mot såväl fastlagda energi- och miljömål som samhällets trafikpolitiska målsättningar bör personbefordran med kollektiva transportmedel även i fortsättningen undantas från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen. Riksdagen bör med bifall till motion Skll3 yrkande 7, och med anledning av övriga motioner undanta kollektiv personbefordran från mervärdeskatteplikten.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande kommunikationer att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkande 7, med anledning av motionerna 1989/90:Sk53 yrkande 2 i denna del, 1989/90:Sk81 yrkande 30 i denna del, 1989/90:Sk98 yrkande

1, 1989/90:Skl08 yrkande 2 i denna del, 1989/90:Sklll yrkande

2, 1989/90:Skll2 och 1989/90:Skl21 yrkande 3 och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del

dels beslutar undanta kollektiv personbefordran från mervärdeskatteplikt,

dels hos regeringen begär ett förslag om ändring i mervärdeskattelagen som innebär att undantaget för kollektiv personbefordran gäller fr.o.m. den 1 januari 1991.

1989/90:SkU31

12. Kommunikationer (mom. 6)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Mervärdebeskattning av persontransporter slår hårt mot kollektivtrafiken och detta drabbar låginkomsttagarna hårt. I ett rättvist samhälle måste kollektiva färdmedel vara tillgängliga för alla. Vänsterpartiet anser att all personbefordran bör undantas från mervärdeskatteplikten och tillstyrker därför motion Sk81 yrkande 30 delvis, Sk53 yrkande 2 delvis, Sk98 yrkande 1 och Skl21 yrkande 3. I den mån övriga motioner inte tillgodoses härigenom avstyrks de.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande kommunikationer att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk53 yrkande 2 i denna del, 1989/90:Sk81 yrkande 30 i denna del, 1989/90:Sk98 yrkande 1, 1989/90:Skl08 yrkande 2 i denna del och

1989/90:Skl21 yrkande 3, med anledning av motionerna 1989/90:Sklll yrkande 2, 1989/90:Skll2 och 1989/90:Skll3 yrkande 7 och med avslag på proposition 1989/90:111 i denna del dels beslutar undanta personbefordran från mervärdeskatteplikt, dels hos regeringen begär ett förslag om ändring i mervärdeskattelagen som innebär att undantaget för personbefordran gäller fr.o.m. den 1 januari 1991.

13. Kommunikationer (mom. 6)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Under de närmaste åren behövs kraftfulla åtgärder för att ställa om trafiksystemet i miljövänlig riktning, bl.a. en storsatsning på utbyggnad av järnvägar och lokal miljövänlig kollektivtrafik. Det är då också viktigt att dessa trafikmedel utnyttjas så mycket som möjligt i stället för miljöstörande bil- och flygtransporter.

Kostnadsstrukturen inom i första hand järnvägen är sådan att marginalkostnaden för en ytterligare passagerare i ett tåg eller kostnaden för att tillsätta ytterligare vagnar på tågen ofta är väsentligt lägre än de biljettpriser som tas ut av de resande för att täcka järnvägsföretagets genomsnittskostnader. I dessa fall innebär det en samhällsekonomisk välSrdsförlust om passagerare av privatekonomiska skäl tar bilen i stället för tåget.

Många ekonomer förespråkar att detta problem skall lösas med en mer konsekvent marginalkostnadsprissättning på järnvägen. Ett problem är dock att det med en sådan prissättning blir svårt att täcka trafikföretagets självkostnader varför det behövs statliga subventioner för att täcka dessa. Ett praktiskt sätt att genomföra en sådan subventionering, som är klart samhällsekonomiskt lönsam, kan vara att de berörda trafikföretagen slipper att betala mervärdeskatt. Företag som

1989/90:SkU31

har blandad trafik av tåg och buss bör få befrielse av moms för den del av biljettintäkterna som schablonmässigt kan anses hänförliga till spårburen trafik. Här kan t.ex. antalet producerade personkilometer i olika trafikslag användas som fördelningsnyckel.

En momsbefrielse för spårburen trafik enligt ovan får ses som en provisorisk lösning i nuvarande läge. Målet måste givetvis vara att varje trafikslag fullt ut betalar sina samhällsekonomiska kostnader, genom miljöskatter, råvaruskatter på energi, etc. Likaså måste ett nytt system för prissättning av järnvägstrafik som tar hänsyn till de samhällsekonomiska marginalkostnaderna utarbetas. När detta har skett bör också den spårburna trafiken bli momsredovisningsskyldig.

Riksdagen bör enligt vår mening bifalla motion Skill yrkande 2 och härigenom undanta spårburen personbefordran från mervärdeskatteplikt. I den mån övriga motioner inte tillgodoses genom denna åtgärd avstyrks de.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande kommunikationer att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sklll yrkande 1, med anledning av motionerna 1989/90:Sk53 yrkande 2 i denna del, 1989/90:Sk81 yrkande 30 i denna del, 1989/90:Sk98 yrkande 1, 1989/90:Skl08 yrkande 2 i denna del, 1989/90:Skll2, 1989/90:Skll3 yrkande 7 och 1989/90:Skl21 yrkande 3 och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del dels beslutar undanta spårburen personbefordran från mervärdeskatteplikt,

dels hos regeringen begär ett förslag om ändring i mervärdeskattelagen som innebär att undantaget för spårburen personbefordran kan gälla fr.o.m. den 1 januari 1991.

14. Kultur och nöjen utom cirkus och konserter (mom. 7)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

I propositionen har regeringen tagit hänsyn till den kritik som framförts mot tankarna på en skattebeläggning av kultur och nöjen. Det är uppenbart att regeringen av fruktan för en opinion bland kulturskapare gjort avsteg från utgångspunkten att mervärdeskattebasen i princip skall omfatta alla varor och tjänster.

S och fp har nu insett det ohållbara i propositionens förslag beträffande cirkus och konserter och gått med på att undanta även dessa verksamheter. Detta är bra, men inte tillräckligt. Nya gränsdragningsproblem och för gemene man obegripliga skillnader i behandlingen av olika kulturaktiviteter uppstår. Tekniken med en generell mervärdeskatteplikt för tjänster och undantag för vissa uppräknande verksamheter gör det också svårt att bedöma problemens utsträckning. Klart är

1989/90:SkU31

dock att danstillställningar blir mervärdeskattepliktiga och att en gränsdragning mäste göras mellan konserter och restaurangunderhållning.

Det är viktigt med enhetliga regler inom detta område för att undvika gränsdragningsproblem och, framfor allt, för att undvika att det görs skattemässig skillnad mellan vad som kan uppfattas som fin och mindre fin kultur. Hela kultur- och nöjesområdet bör därför undantas från mervärdeskatteplikt.

Det finns också anledning att ge regeringen till känna att det är viktigt med enhetliga regler också på detta område.

Med det anförda tillstyrker vi motionerna Skl08 och Skll3 i berörda delar.

dels vid moment 7 hemställt:

7. beträffande kultur och nöjen utom cirkus och konserter att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl08 yrkandena 2 i denna del och 7 i denna del och 1989/90:Skll3 yrkande 8 i denna del och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och motionerna 1989/90:Skll9 i denna del och 1989/90:Sk700

dels som sin mening ger regeringen till känna att det är viktigt med enhetliga regler på kultur- och nöjesområdet, dels hos regeringen begär ett förslag som innebär att hela kultur- och nöjesområdet undantas från mervärdeskatteplikt.

15. Idrott (morn. 9)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Också på sport- och idrottsområdet ger mervärdeskatteplikten upphov till problem.

Idrottsföreningar och andra undantas visserligen genom kopplingen till den skattebefrielse som gäller för dessa föreningar enligt lagen om statlig inkomstskatt. Den utvidgade skatteplikten kan dock Q till följd att föreningarna tvingas ägna sig åt byråkratisk verksamhet, vilket kan leda till en kraftig minskning av de övriga aktiviteterna. Dessutom påverkas den framtida verksamheten av de fördyringar på grund av skattehöjningar som uppkommer avseende resor, mat och logi.

En annan följd av mervärdeskattebeläggningen av sport- och idrottsområdet är att mervärdeskatt kommer att utgå för idrottsgalor och liknande om de anordnas av en näringsidkare men inte om huvudmannen är en idrottsförening.

Det är oacceptabelt med effekter som dessa. Av rättvise- och neutralitetsskäl bör hela sport- och idrottsområdet undantas från mervärdeskatteplikt.

Det finns också anledning att ge regeringen till känna att det är viktigt med enhetliga regler på detta område.

Vi tillstyrker motionerna Skll3 och Skll9 i nu aktuell del.

1989/90:SkU31

dels vid moment 9 hemställt:

9. beträffande idrott att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Skll3 yrkande 8 i denna del och 1989/90:Skll9 i denna del och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del

dels som sin mening ger regeringen till känna att det är viktigt med enhetliga regler på sport- och idrottsområdet, dels hos regeringen begär ett förslag som innebär att hela sportoch idrottsområdet undantas från mervärdeskatteplikt.

16. Idrott (morn. 9)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Också på sport- och idrottsområdet ger mervärdeskatteplikten upphov till problem.

Idrottsföreningar och andra undantas visserligen genom kopplingen till den skattebefrielse som gäller för dessa föreningar enligt lagen om statlig inkomstskatt. Den utvidgade skatteplikten kan dock få till följd att föreningarna tvingas ägna sig åt byråkratisk verksamhet, vilket kan leda till en kraftig minskning av de övriga aktiviteterna. Dessutom påverkas den framtida verksamheten av de fördyringar på grund av skattehöjningar som uppkommer avseende resor, mat och logi.

Idrottsrörelsen har stor social betydelse med tanke på den omfattande ungdomsverksamhet, som bedrivs i idrottsföreningarna. Dessa föreningar har inga marginaler att ta av, när skattereformen genomförs. Skulle reformen leda till märkbara fördyringar för dessa uppstår ögonblickligen kompensationskrav. Dessa krav måste i så fall tillgodoses inte minst av sociala skäl. Ökade kompensationskrav leder som regel till ökade kostnader för samhället totalt.

Vi anser därför att skattereformen redan i inledningsskedet ska ta de hänsyn som krävs för att inte öka de offentliga utgifterna. Den utvidgade skatteplikten som propositionen föreslår kan därför starkt ifrågasättas och vi föreslår därför att idrotten ska undantas från skatteplikt enligt mervärdesskattelagen och att propositionen ska avslås i denna del.

Vi vill också framhålla nödvändigheten av att det inte i reformens förlängning uppstår ideliga definitionsproblem och gränsdragningsproblem. Arbetet med att ta fram olika anvisningar, som ska användas i praktiken kommer därvid att ha stor betydelse.

Vi tillstyrker motionerna Skll3 och Skll9 i nu aktuell del.

dels vid moment 9 hemställt:

9. beträffande idrott att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Skll3 yrkande 8 i denna del och 1989/90:Skll9 i denna del och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del

dels som sin mening ger regeringen till känna att det är viktigt

1989/90:SkU31

med enhetliga regler på sport- och idrottsområdet,

dels hos regeringen begär ett förslag som innebär i princip

oförändrade regler för hela sport- och idrottsområdet.

17. Idrottsföreningarnas reklamskatt och bingoskatten (mom. 10, mom. 11 och mom. 56)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Bingospelet är fortfarande den viktigaste inkomstkällan för idrottsföreningar generellt sett. 1985 tillgodogjorde sig idrotten nästan 250 milj. kr. genom bingospel. Aven här kan emellertid självfinansieringsmöjligheterna förbättras. Riksdagens majoritet beslöt våren 1988 att från den 1 januari 1989 slopa skatten på bingo med varuvinster och att sätta ner den till 3 % av tillståndsbeloppet när det gäller bingospel med penningvinster.

Enligt vår mening bör bingoskatten emellertid efter hand slopas även när det gäller spel med penningvinster. I ett första steg 1991 bör den halveras. Skatten sänks därmed med ca 20 milj. kr. En särskilt avgift bör kunna tas ut i syfte att täcka kostnaderna för tillståndsgivning och kontroll av verksamheten. Reglerna för hur bingospel anordnas bör också ändras i några avseenden. Kravet på att behållningen av bingospel skall vara minst 15 % bör tas bort. Någon begränsning av storleken på högsta belopp när det gäller penningvinster bör inte finnas.

Reklamskatt tas i dag ut på olika former av reklam som säljs av idrottsföreningar och förbund. Det kan gälla annonser i programblad, arenareklam och annat. Enligt vår mening bör reklamskatten kunna slopas i de flesta fall detta inte snedvrider konkurrensen med kommersiella media. Regeringen bör utreda frågan och återkomma till riksdagen med förslag.

dels vid moment 10, moment 11 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

10. beträffande slopad reklamskatt för idrottsföreningar

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk379 yrkande 3 hos regeringen begär en utredning om slopad reklamskatt för idrottsföreningar enligt ovan,

11. beträffande bingoskatten

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk379 yrkande 2 och med anledning av motion 1989/90:Sk637 yrkande 1 beslutar sänka bingoskatten till hälften fr.o.m. den 1 januari 1991,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser bingoskatt att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar följande

1989/90:SkU31

158 Förslag till Lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1972:820) om skatt på spel skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

10 §

Spelskatt utgår i fråga om

1. roulettspel, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 6 000 kronor för tillstånd som inehar rätt till spel minst tre dagar varje vecka och med 2 000 kronor i annat fall. Om ett tillstånd avser fler än ett spelbord skall dock nämnda belopp höjas med 3 000 kronor respektive 1 000 kronor för varje spelbord utöver ett.

2. bingospel med 3 procent av värdet av erlagda spelinsatser och entréavgifter eller andra avgifter i den mån avgifterna berättigar till deltagande i spelet.

Spelskatt utgår i fråga om

1. roulettspel, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 6 000 kronor för tillstånd som inebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka och med 2 000 kronor i annat fall. Om ett tillstånd avser fler än ett spelbord skall dock nämnda belopp höjas med 3 000 kronor respektive 1 000 kronor för varje spelbord utöver ett.

2. bingospel med 1,5 procent av värdet av erlagda spelinsatser och entréavgifter eller andra avgifter i den mån avgifterna berättigar till deltagande i spelet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

18. Serverings- och hotelltjänster (mom. 12)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

De tidigare begränsningsreglerna för hotell- och restaurangverksamhet avskaffades vid årsskiftet. Detta beslut, som vi motsatte oss, har fått olyckliga konsekvenser. Redan nu har omsättningen sjunkit med ca 8 % jämfört med föregående år. Med hänsyn till att bl.a. restaurangunderhållning kommer att beskattas förstärks de negativa effekterna för branschen ytterligare.

Att öka skatteuttaget inom hotell- och restaurangverksamhet ökar kostnaderna för utländska turister i Sverige. Prisstrukturen i Sverige är sådan att många utländska turister redan förut uppfattat Sverige som ett dyrt land att besöka. De nu genomförda skattehöjningarna kommer avsevärt att öka kostnaderna för både utländska och svenska turister i Sverige. Resultatet kan förväntas bli att färre utländska turister besöker Sverige och att fler svenskar väljer att förlägga sin semester utanför Sverige.

I flertalet EG-länder förekommer differentierade skattesatser beträffande hotell- och restaurangverksamhet. Denna s.k. turistmoms ligger på en avsevärt lägre nivå än den svenska.

1989/90:SkU31

159 Mot bakgrund härav föreslår vi att de före den 1 januari 1990 gällande reduceringsreglerna avseende hotell- och restaurangverksamhet återinförs fr.o.m. den 1 juli 1990.

Med det anförda tillstyrker vi Skl08 i behandlad del.

dels vid moment 12 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

12. beträffande serverings- och hotelltjänster att riksdagen med bifall till motion Skl08 yrkande 5 och med anledning av motionerna 1989/90:Sk53 yrkande 2 i denna del,

1989/90:Sk98

yrkande

2,

1989/90:Skll3

yrkande

4,

1989/90:Skll7

yrkande

4,

1989/90:Skl21

yrkande

5,

1989/90:Sk403

yrkande

6,

1989/90:Sk434

yrkande

5,

1989/90:Sk447

yrkande

2,

1989/90:Sk450

yrkande

2,

1989/90:Sk667

yrkande

1,

1989/90:Sk670

yrkande

1,

1989/90:Sk675 yrkande 1 och 1989/90:Sk696 yrkande 1 beslutar återinföra reduceringsreglerna fr.o.m. den 1 juli 1990,

13. beträffande uttagsbeskattningen av serveringstjänster att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl08 yrkande 6 och med anledning av motion 1989/90:Skll3 yrkande 5 avslår proposition 1989/90:111 i denna del.

56. beträffande lagförslagen såvitt avser serverings- och hotelltjänster och uttagsbeskattning av serveringstjänster att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, med

dels den ändringen att i 14 § infogas ett andra stycket av följande lydelse: "Vid servering och rumsuthyrning utgör beskattningsvärdet 60 procent av vederlaget eller, vid uttag, av saluvärdet.",

dels den ändringen att punkten d) i punkt 2 av anvisningarna till 2 § utgår,

dels den ändringen i ikraftträdandebestämmelserna att punkt 1 erhåller följande ändrade lydelse: "1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990, såvitt avser 14 § andra stycket, och i övrigt den 1 januari 1991, om inte annat framgår av punkterna 2—5 nedan. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet."

19. Serverings- och hotelltjänster (mom. 12, mom. 13 och mom. 56)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Beslutet att avskaffa reducerngsreglerna för serverings- och hotelltjänster får effekter på flera områden. Det drabbar naturligtvis turistnärngen i vårt land, men det får också konsekvenser för människors

1989/90:SkU31

ekonomiska möjligheter till semester med sin familj och till social samvaro med medmänniskor. Det får också fördyrande effekter för ideella föreningar som t.ex. idrottsrörelsen.

Vi anser principiellt att mat ska vara lågt beskattad. Det har vi visat i vårt förslag om reducerad matmoms men också genom att undanta arbetsluncher från främst sociala avgifter liksom att föreslå reducerad restaurangmoms. Det är inte enbart lyx att äta på restaurang. Det är viktigt att människor äter riktigt på sina arbetsluncher, för att sedan kunna arbeta effektivt, men också för att må bra.

Vi anser att reduceringsreglerna bör återinföras snarast och tillstyrker därför motion Skll3 i denna del.

dels vid moment 12, moment 13 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

12. beträffande serverings- och hotelltjänster att riksdagen med bifall till motion Skll3 yrkande 4 och med anledning av motionerna 1989/90:Sk53 yrkande 2 i denna del,

1989/90:Sk98

yrkande

2,

1989/90:Skl08

yrkande

5,

1989/90:Skl 17

yrkande

4,

1989/90:Skl21

yrkande

5,

1989/90:Sk403

yrkande

6,

1989/90:Sk434

yrkande

5,

1989/90:Sk447

yrkande

2,

1989/90:Sk450

yrkande

2,

1989/90:Sk667

yrkande

1,

1989/90:Sk670

yrkande

1,

1989/90:Sk675 yrkande 1 och 1989/90:Sk696 yrkande 1 beslutar återinföra reduceringsreglerna fr.o.m. den 1 juli 1990,

13. beträffande uttagsbeskattningen av serveringstjänster att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl 13 yrkande 5, med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och med avslag på motion 1989/90:Skl08 yrkande 6 beslutar att reduceringsreglerna skall gälla också vid uttagsbeskattning,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser serverings- och hotelltjänster att

riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, med

deb den ändringen att i 14 § infogas ett andra stycke av följande lydelse: "Vid servering och rumsuthyrning utgör beskattningsvärdet 60 procent av vederlaget eller, vid uttag, av saluvärdet." deb den ändringen i ikraftträdandebestämmelserna att punkt 1 erhåller följande ändrade lydelse: "1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990, såvitt avser 14 § andra stycket, och i övrigt den 1 januari 1991, om inte annat framgår av punkterna 2—5 nedan. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet."

1989/90:SkU31

11 Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 31

20. Turistnäringen (mom. 14 och mom. 56)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Höjning av momsen på hotell och restaurang slår mycket hårt mot turismen i vårt land. Det har medfört en omsättningsminskning med 8 % jämfört med föregående år.

Nu föreslås dessutom moms på persontransporter och därmed även skidliftar. Det innebär att vinterturismens situation ytterligare försämras. Vinterturismen i den svenska fjällvärlden kommer genom dessa pålagor i ett utsatt läge i förhållande till konkurrensen från t.ex. Norge och alpländerna där turistmomsen är betydligt lägre. Den aviserade momshöjningen som är ett resultat av socialdemokraternas och folkpartiets senaste uppgörelse försämrar ytterligare den svenska turismens situation.

Det finns många skäl att undanta tillhandahållande av skidliftstjänst från mervärdeskatt. Skidliftarna utgör motorn i vinterturismen. Den genererar en omsättning på 4,5 miljarder kromor och skapar sysselsättning för cirka 16 000 årsverken. Härav finns drygt 3/4 i glesbygd och stödområden. Många av liftföretagen utgörs av relativt unga företag som fortfarande befinner sig i ett uppbyggnadsskede och har låg lönsamhet.

Det uppkommer inga gränsdragningsproblem genom att undanta skidliftsverksamhet från mervärdeskatt.

Det skulle ytterligare försvåra situationen för de svenska vinterturistföretagen om denna skattehöjning genomförs eftersom de flesta konkurrentländerna inte har någon moms på skidliftar.

De som drabbas mest av denna skattehöjning är naturligtvis familjer med flera barn. De får sin vintersemester fördyrad med upp emot 1 000 kr. per vecka om de väljer att semestra i Sverige.

Det vore helt enkelt förödande för vinterturismen med denna pålaga utöver all annan fördyring som drabbar denna näring. Det innebär även en belastning på glesbygden eftersom dessa företag finns i glesbygdsregioner där människor är beroende av en väl fungerande och konkurrenskraftig turistnäring.

Liftföretagen är ofta små familjeföretag. Eftersom stora investeringar har gjorts under senare år är de också särskilt sårbara för pålagor som närmast kan betraktas som skadliga för såväl företagen som för turistnäringen i sin helhet.

Med det anförda tillstyrks Skl05.

dels vid moment 14 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

14. beträffande turistnäringen att riksdagen med bifall till motion Skl05, med anledning av motionerna 1989/90:Skl08 yrkande 2 i denna del, 1989/90:Sk667 yrkande 2, 1989/90:Sk670 yrkande 2, 1989/90:Sk675 yrkandena 2 och 3 samt 1989/90:Sk696 yrkande 3 avslår proposition 1989/90:111 i denna del,

1989/90:SkU31

56. beträffande lagförslagen såvitt avser turistnäringen att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, med den ändringen att i 8 § första stycket infogas en punkt 20) av följande lydelse: "20) skidlift."

21. Taxfree-försäljning (mom. 15)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Det händer att utländska bil- och båtägare drabbas av olika missöden som får till följd att bilen eller båten måste repareras vid besöket i Sverige.

Det finns ett mindre antal båtvarv på västkusten som har specialiserat sig på vinterunderhåll av norska fritidsbåtar.

När dessa tjänster utförs i Sverige utgår svensk mervärdeskatt. När turisten kommer tillbaka till sitt hemland med bilen eller båten kan denne också få erlägga mervärdeskatt i sitt hemland. Denna form av dubbelbeskattning hör inte hemma i ett modernt mervärdeskattesystem. I avvaktan på ett samarbetsavtal med EG och de nordiska länderna bör åtgärder vidtas så att ifrågavarande tjänst beskattas där den i huvudsak skall konsumeras, således i hemlandet.

Med det anförda tillstyrker vi Skl08 i denna del.

dels vid moment 15 hemställt:

15. beträffande taxfree-försäljning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl08 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan.

22. Finansiella tjänster (mom. 16)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Regeringen har uppdragit till en särskild utredning att pröva frågan om att momsbelägga finansiella tjänster. Vänsterpartiet menar att riksdagen redan nu bör ta ett principbeslut om att införa moms på finansiella tjänster, och hos regeringen begära förslag om detta. 1 ett sådant sammanhang kan man pröva om förutsättningar finns att slopa den särskilda omsättningsskatten på aktiehandel, och ersätta denna med moms på finansiella tjänster. En moms på finansiella tjänster beräknas ge ett tillskott på 2 miljarder kronor.

Med det anförda tillstyrks Sk81 i aktuell del.

dels vid moment 16 hemställt:

16. beträffande finansiella tjänster

att riksdagen med bifall till motion Sk81 yrkande 33 och Skill yrkande 4 och med avslag på proposition 1989/90:111 i denna

1989/90:SkU31

del hos regeringen begär förslag i överensstämmelse med det anförda.

23. Finansiella tjänster (mom. 16)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Miljöpartiet de gröna anser att även finansiella tjänster och försäkringstjänster skall vara skattepliktiga. Detta är särskilt angeläget sedan den s.k. valpskatten tagits bort och omsättningsskatten på aktier sänkts. Regeringen får snarast lämna förslag till riksdagen om mervärdeskatt på finansiella tjänster.

Med det anförda tillstyrks Skill i denna del.

dels vid moment 16 hemställt:

16. beträffande finansiella tjänster

att riksdagen med bifall till motion Skill yrkande 4 och 1989/90:Sklll yrkande 4 och med avslag på proposition 1989/90:111 begär förslag i enlighet med det anförda.

24. Sjukvård, tandvård och social omsorg (mom. 17)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Regeringens förslag innebär att beskattningsområdet utvidgas också till vård och omsorg. Enligt nuvarande regler är dessa områden helt undantagna från mervärdeskatt. Förslaget kommer att medföra ökade kostnader för många människor. Konkurrenssnedvridande effekter uppkommer.

Alternativmedicinsk behandling, friskvård och fotvård är exempel på behandlingsformer inom vårdområdet som kan bli föremål för mervärdebeskattning enligt förslaget. Konkurrenssnedvridning kan också uppkomma beroende på vem det är som utför tjänsten.

Hela området bör enligt vår mening undantas från skatteplikt. Vi tillstyrker motion Skl08 i denna del.

dels vid moment 17 hemställt:

17. beträffande sjukvård, tandvård och social omsorg

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl08 yrkande 2 i denna del och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och motionerna 1989/90:Skl04, 1989/90:Skl06, 1989/90:Sklll yrkande 5, 1989/90:Skll3 yrkande 9 och

1989/90:Skl22 hos regeringen begär ett förslag som innebär att sjukvård, tandvård och social omsorg undantas från mervärdeskatteplikt.

1989/90:SkU31

25. Sjukvård, tandvård och social omsorg (mom. 17)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Regeringen definierar begreppet sjukvård alltför snävt. Också alternativ medicin bör undantas från moms.

Den alternativa medicinen avlastar och kompletterar den sjukvård som bedrivs i samhällets regi. Det är önskvärt att flera former av alternativ behandling vid sjukdom legitimeras. Men det är olyckligt att låta frågan om momsbefrielse knytas till detta.

Oberoende av etablerade experters åsikt och oberoende av om samhället ställer sig som garant för och bekostar nya behandlingsmetoder eller ej, måste sjuka människor ges frihet att söka den vård de själva litar på. De står då själva för alla kostnader och besparar samhället stora utgifter. Det är inte rimligt att de därutöver skall behöva betala moms.

Vi anser att tillhandahållande av tjänster från utövare av alternativmedicinsk vård, vilka är medlemmar i en organisation med anslutningskrav som garanterar utövarens kvalifikationer och kompetens, skall undantas från skatteplikt.

dels vid moment 17 hemställt:

17. beträffande sjukvård, tandvård och social omsorg att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkande 9 och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och motionerna 1989/90:Skl04, 1989/90:Skl06, 1989/90:Skl08 yrkande 2 i denna del, 1989/90:Sklll yrkande 5 och 1989/90:Skl22 hos regeringen begär förslag om undantag för alternativ vård och hälsohem i enlighet med vad som anförts ovan.

26. Sjukvård, tandvård och social omsorg (mom. 17)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Miljöpartiet de gröna delar propositionens syn att sjukvård och tandvård skall undantas från skatteplikt. I motsats till propositionen menar vi dock att undantaget skall utsträckas till att även gälla alternativmedicinsk behandling och vård. Regeringen bör uppdra åt kommittén för alternativmedicin att definiera vilka tjänster som skall inrymmas inom detta undantag.

dels vid moment 17 hemställt:

17. beträffande sjukvård, tandvård och social omsorg att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sklll yrkande 5, med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och motionerna 1989/90:Skl04, 1989/90:Skl06, 1989/90:Skl08 yrkande 2 i denna del, 1989/90:Skll3 yrkande 9 och 1989/90:Skl22

1989/90:SkU31

hos regeringen begär förslag om en utvidgning av undantaget för vård i enlighet med vad som anförts ovan.

27. Utbildning (mom. 19 och mom. 56)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Inom utbildningsområdet uppkommer också problem med s.k. kumulativa skatteeffekter som till stor del beror på att det föreslagna undantaget bara avser den som direkt tillhandahåller utbildning åt elever. Härigenom kommer företag som bedriver mervärdeskattefri utbildning och upphandlar lärarkompetens från andra utbildningsföretag eller från konsulter att drabbas av en ingående skatt som inte är avdragsgill.

För att undvika konkurrenssnedvridande effekter som denna bör undantaget utvidgas så att det omfattar alla som bedriver utbildning. Som anförs i motion Skl02 görs detta enklast genom att begränsningen av undantaget till den som direkt tillhandahåller utbildning slopas.

Med det anförda tillstyrker vi motionerna Skl08 och Skl02 i aktuell del.

dels vid moment 19 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

19. beträffande utbildning att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Skl02 yrkande 1 och 1989/90:Skl08 yrkande 2 i denna del och med avslag på proposition 1989/90:111 i denna del beslutar utvidga undantaget för utbildning på angivet sätt,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser utbildning att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt med den ändringen att första stycket i punkt 4 av anvisningarna till 8 § utgår.

28. Livsmedel (mom. 20)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening måste nödvändighetsvaror på livsmedelsområdet som basmat och vatten ha en låg beskattning. Regeringen vill behålla den höga matskatten samtidigt som punktbeskattningen på t.ex. choklad och läsk föreslås slopad, dvs. för områden där det är angeläget att undvika konsumtionsstimulans.

Från centerpartiets sida har vi tidigare föreslagit att mervärdeskatten på basmat skall utgå med 60 % av beskattningsvärdet f.n. 12,87 %.

1989/90:SkU31

166 En sänkt matmoms innebär att inflationstrycket minskar. En differentierad moms är dessutom det normala förhållandet i EG-länderna. En i Sverige genomförd differentiering av mervärdeskatten är också i linje med de harmoniseringssträvanden som pågår inom EG.

Sänkt matmoms har vidare klart positiva effekter ur fördelningssynpunkt.

Några tekniska och administrativa skäl kan heller inte längre anföras, och handeln har dessutom klargjort att en differentiering av momssatserna går att hantera.

Vi föreslår mot denna bakgrund och i anledning av proposition 1989/90:111 att ett principbeslut fattas om att mervärdeskatten på basmat skall sänkas till 60 % av beskattningsvärdet. Ett detaljförslag bör därefter utarbetas med sikte på att sänkningen skall kunna genomföras den 1 januari 1991.

Under förutsättning att vårt förslag om sänkt moms på basmat vinner riksdagens gehör kan vi acceptera att nuvarande livsmedelssubventioner tas bort. I annat fall bör livsmedelssubventionerna finnas kvar i nuvarande omfattning.

dels vid moment 20 hemställt:

20. beträffande livsmedel att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkande 3a och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och motionerna 1989/90:Skll3 yrkande 3b, 1989/90:Sk81 yrkande 34, 1989/90:Sklll yrkande 6, 1989/90:Skll7 yrkande 1,

1989/90:Sk444 yrkande 2 och 1989/90:Sk626 yrkandena 1 — 3 dels beslutar att mervärdeskattepålägget på basmat skall sänkas till 60 % av beskattningsvärdet,

dels hos regeringen begär förslag om sänkt mervärdeskatt på basmat i enlighet med vad som anförts ovan.

29. Livsmedel (mom. 20)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Sverige har världens högsta matskatt. Många länder med lägre mervärdeskatt har dessutom en ytterligare lägre skattesats för matvaror.

Lågavlönade och särskilt lågavlönade barnfamiljer är en grupp som, jämfört med andra hushållstyper, måste använda en relativt sett större andel av sina inkomster till matinköp.

För att en sänkt/slopad moms på mat skall få en positiv effekt måste finansieringen ske utanför mervärdeskattesystemet. Utredningar visar att barnfamiljer skulle göra måttliga vinster på slopad moms på mat om reformen betalas med breddad eller höjd mervärdeskatt på andra dagligköpsvaror eller kapitalvaror som ingår i hushållsutgifterna. Vänsterpartiet menar därför att finansieringen av en sänkning av matmomsen måste ske utanför mervärdeskattesystemet.

1989/90:SkU31

167 Sverige har vid en europeisk jämförelse en tämligen mild effektiv beskattning av kapital, realisationsvinst och företagsvinster. Under 1980-talet har också den formella progressionen i inkomstskatteskalorna minskat genom att skatteskalorna ändrats i omgångar. Samtidigt med denna sänkning har nivån för mervärdebeskattningen höjts.

En sänkt och på sikt slopad mervärdeskatt på mat bör finansieras genom ett ökat skatteuttag på realisations- och företagsvinster, på kapitalbeskattning och genom progressiva skatteskalor. Med en sådan finansiering kommer de positiva effekterna av en reducerad/slopad matmoms att bli mycket stora för barnfamiljer och låginkomsttagare.

Som anförs i motion Sk81 bör riksdagen hos regeringen begära förslag som innebär att matmomsen avvecklas genom en första reducering med en tredjedel fr.o.m. den 1 januari 1991.

dels vid moment 20 hemställt:

20. beträffande livsmedel att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk81 yrkande 34 och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och motionerna 1989/90:Sklll yrkande 6, 1989/90:Skll3 yrkandena 3a och 3b, 1989/90:Skll7 yrkande 1, 1989/90:Sk444 yrkande 2 och 1989/90:Sk626 yrkandena 1 — 3 hos regeringen begär förslag om en avveckling av mervärdeskatten på mat genom en första reducering med en tredjedel fr.o.m. den 1 januari 1991.

30. Livsmedel (mom. 20)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Slopad moms på basmaten är en viktig del av jordbrukspolitiken. Miljöpartiet de gröna vill att jordbruket skall bedrivas på ett mer ekologiskt sätt, och det betyder att vi på sikt skall slippa konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Konstgödselanvändningen leder till omfattande kväveläckage, som kväver sjöar och vattendrag. Kalkningsunderskottet är för närvarande mycket stort.

De kemiska bekämpningsmedlen sprids i ekosystemet. De återfinns i de flesta syd- och mellansvenska vattendrag och hamnar till slut i grundvattnet och dricksvattentäkterna. En omläggning till ett mer ekologiskt jordbruk kommer att sänka produktionen under en övergångsperiod. En slopad moms på basmaten kommer att ge odlarna ett utrymme att kompensera sig prismässigt för de ökade kostnaderna under omläggningstiden.

Ett borttagande av momsen skulle också underlätta omställningen genom att hålla nere matkostnaderna för konsumenterna.

Borttagandet av momsen på basmaten föreslås finansierat genom att momsen på övriga varor och tjänster höjs med motsvarande belopp. En momshöjning i storleksordningen 2—3 % vore erforderlig. En sådan differentiering av momsen är vanlig i andra länder i Europa och skulle också få positiva fördelningspolitiska effekter.

1989/90:SkU31

168 Den basmat som för närvarande bör omfattas av den slopade momsen är:

- Mjölkprodukter, smör, grädde och ost

- Kött av nöt, får, get och vilt samt i förekommande fall häst -Fisk

-Säd och sädesprodukter som gryn, mjöl, flingor, matbröd, knäckebröd och skorpor

- Potatis och rotfrukter samt grönsaker

- Frukt och bär, svamp och konserver av dessa samt honung.

Riksdagen bör enligt min mening hos regeringen begära ett förslag som innebär att momsen på sådan basmat slopas. Jag tillstyrker därför motion Skill i aktuell del.

dels vid moment 20 hemställt:

20. beträffande livsmedel

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sklll yrkande 6 och med anledning av proposition 1989/90:111 och motionerna 1989/90:Sk81 yrkande 34, 1989/90:Skll3 yrkandena 3a och 3b, 1989/90:Skll7 yrkande 1, 1989/90:Sk444 yrkande 2 och

1989/90:Sk626 yrkandena 1 — 3 hos regeringen begär förslag om slopad moms på basmat i enlighet med vad som anförts ovan.

31. Uthyrning av arbetskraft (mom. 21)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Enligt propositionen skall uthyrning av arbetskraft omfattas av skatteplikten. Vi delar denna uppfattning. Vi finner dock föredragandens argumentering något märklig i sammanhanget. I propositionen konstateras nämligen att skatteplikt alltid skall föreligga, oavsett om uthyrningen är tillåten eller inte (prop. s. 112).

Enligt vår uppfattning bör otillåten verksamhet åtföljas av sanktioner i form av böter eller Sngelse. Skattemyndigheternas uppgift i sammanhanget borde snarare vara att anmäla otillåten verksamhet till åtal, om man får kännedom om en sådan, än att beskatta den.

Vi ser fram emot en redovisning av huruvida skatteplikt för otillåten verksamhet bygger på socialistiska eller liberala principer samt vilka övriga otillåtna verksamheter som regeringen avser att beskatta. Vi föreslår att riksdagen hos regeringen hemställer om en sådan redovisning.

dels vid moment 21 hemställt:

21. beträffande uthyrning av arbetskraft

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkande 10 och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del begär att regeringen redovisar de principer som förslaget om skattep -

1989/90:SkU31

likt för otillåten verksamhet grundar sig på samt de övriga otillåtna verksamheter som planeras beskattas.

32. Införsel av kulturföremål (mom. 24)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Lagen om utförsel av kulturföremål kom enligt förarbetena till för att skydda vårt kulturarv och förhindra att värdefulla konstföremål, möbler, handskrifter m.m. förs ut ur landet.

Samtidigt förhindrar reglerna i lagen om mervärdeskatt att sådana värdefulla möbler, tavlor m.m. som redan lämnat landet återförs till Sverige. De beläggs nämligen då med full moms. Endast museerna är undantagna från denna.

Ett aktuellt fall gäller en mycket förnämlig Hauptbyrå, som för några tiotal år sedan fördes ut ur Sverige. Den skall nu bjudas ut till försäljning. En försäljning på t.ex. en kvalitetsauktion i Sverige skulle i avbränningar, främst genom momsen, kosta kanske en halv miljon mot mindre än hälften vid försäljning i England.

Det ter sig orimligt att bestraffa dem som vill föra in samma sorts föremål som vi vill hindra andra från att föra ut ur Sverige.

Det rimliga borde i stället vara att stimulera de utomlands boende ägarna att sälja sådana konstföremål, möbler m.m. som utgör en del av det svenska kulturarvet tillbaka till Sverige utan att vid gränsen drabbas av en avgift på för närvarande 23,46 % av Hauptbyråns, Roslinmålningens eller Mariebergsfejansens värde.

Ett sätt vore att befria de föremål från moms vid återinförsel till Sverige för vilka utförsel skulle ha vägrats. Samma kulturvårdande institutioner som prövar ansökningar om tillstånd att föra ut kulturföremål ur landet borde i så fall också pröva frågan om föremålet är av sådan betydelse för det nationella kulturarvet att det bör befrias från moms. Eventuellt kunde en begränsad avgift tas ut för konstföremål som befrias från moms för att täcka kostnaderna för ifrågavarande institutioner.

Ett sådant system skulle med all sannolikhet leda till ett återinflöde av för kulturarvet värdefulla svenska kulturföremål, vilket borde stämma överens med lagstiftarens intentioner.

Kulturutskottet har i sitt yttrande framhållit att en momsbeffielse med denna utformning skulle ha ett stort kulturpolitiskt värde.

Med det anförda tillstyrker vi Sk609.

dels vid moment 24 hemställt:

24. beträffande införsel av kulturföremål att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk609 hos regeringen begär förslag om momsbefrielse vid införsel av kulturföremål enligt ovan.

1989/90:SkU31

33. Fartyg och luftfartyg (mom. 25 och mom. 56)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Fartyg och flygplan är för närvarande befriade från mervärdeskatt. Med hänsyn till att vi vill slopa importbeskattningen av varor är det nödvändigt att avvakta slopandet av skattefriheten beträffande fartyg och luftfartyg till dess ett samarbete med EG är etablerat.

Det finns ytterligare ett skäl till denna ståndpunkt. Eftersom många av våra konkurrentländer tillämpar motsvarande skattefrihet som vi skulle konkurrenssnedvridande effekter uppkomma med regeringens förslag. Visserligen torde huvuddelen av dem som inför fartyg eller flygplan bedriva mervärdeskattepliktig verksamhet, men eftersom dessa drabbas av en likviditetsförlust i samband med att de måste erlägga mervärdeskatt finns det risk att ett ensidigt borttagande av skattefriheten från svensk sida kan få till följd att färre fartyg och flygplan införs till landet. Verksamhet kan i ökad omfattning förläggas till utlandet.

Ett redan ansträngt svenskt fiske kommer också att drabbas av negativa effekter av denna åtgärd, eftersom deras kostnader stiger.

Vi avvisar således förslaget att nu slopa skattefriheten för fartyg och luftfartyg.

dels vid moment 25 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

25. beträffande fartyg och luftfartyg att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Skl08 yrkande 12 och 1989/90:Skl25 och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del hos regeringen begär ett förslag som innebär att det kvalificerade undantaget för fartyg och luftfartyg gäller också efter den 1 januari 1991.

56. beträffande lagförslagen såvitt avser fartyg och luftfartyg att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar det vid proposition 1989/90:111 fogade förslaget till 1) lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, med dels den ändringen att i 2 § första stycket vid 2) orden "och 16" ersätts med orden ", 16 och 20", dels den ändringen att punkt 1) i 8 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt i dess nuvarande lydelse infogas som en ny punkt 20) i 8 § förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

34. Offentlig verksamhet (mom. 26)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Regeringens förslag att kommunerna kompenseras genom ett särskilt statsbidrag för kostnaden för ingående mervärdeskatt vid upphandling av skattefria tjänster hos vissa näringsidkare löser inte alla problem.

I den mån en privat näringsidkare bedriver en skattefri verksamhet som utbildning, vård etc. direkt mot konsument kvarstår emellertid

1989/90:SkU31

kostnaden för ingående mervärdeskatt med åtföljande konkurrenssnedvridning i förhållande till kommunernas och landstingens verksamhet på samma område. Statsbidraget måste därför utformas på så sätt att den skattefria verksamheten förblir konkurrensneutral oavsett på vilket sätt den bedrivs.

Det kanske säkraste sättet att få en lösning på detta problem är att införa s.k. teknisk mervärdeskattskyldighet.

Regeringen bör återkomma med förslag i denna fråga som skapar den konkurrensneutralitet som vi efterlyser.

dels vid moment 26 hemställt:

26. beträffande offentlig verksamhet att riksdagen med bifall till motion 1989/90:108 yrkande 8 och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och motionerna, 1989/90:Skl02 yrkande 2, 1989/90:Skl 13 yrkande 11, 1989/90:Sk622 och 1989/90:Sk632 hos regeringen begär förslag enligt ovan.

35. Offentlig verksamhet (mom. 26)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Det är enligt vår mening väsentligt att breddningen av mervärdeskatten sker på ett sådant sätt att verksamheter som både bedrivs i privat och offentlig regi har likvärdiga konkurrensvillkor. Det är därför väsentligt att beskattningen är konkurrensneutral.

Innebörden av propositionens skrivningar är emellertid mycket oklart och de förslag som läggs under detta avsnitt behöver förtydligas. I vissa delar torde förslagen också innebära en ökad "rundgång" såsom det statsbidrag som föreslås utgå till kommunerna för mervärdeskatt som indirekt belastar kommunerna vid upphandling från näringsidkare som inte är skattskyldiga. Förslagen skall också ställas i relation till vårt förslag om bibehållna reduceringsregler för mervärdeskatten och de konsekvenser dessa får.

Vi kan dela de intentioner som föredraganden av allt att döma har. Det är dock väsentligt att noga följa upp att kommuner och landsting får avsedd kompensation för den utvidgade skatteplikten enligt mervärdeskattelagen.

Vad som här anförts bör ges regeringen till känna.

dels vid moment 26 hemställt:

26. beträffande offentlig verksamhet att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkande 11 och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och motionerna 1989/90:Skl02 yrkande 2, 1989/90:Skl08 yrkande 8, 1989/90:Sk622 och 1989/90:Sk632 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan.

1989/90:SkU31

36. Kyrkliga kommuner (mom. 27)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Det finns enligt vår mening inte något egentligt skäl att lämna de kyrkliga kommunerna utanför den kompensationsordning med en generell rätt till avdrag för ingående mervärdeskatt som nu tillskapas för de borgerliga kommunerna.

Vi tillstyrker därför motion Skl07 i denna del. Regeringen bör återkomma med ett förslag i saken.

dels vid moment 27 hemställt:

27. beträffande kyrkliga kommuner att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Skl07 yrkande 2 och proposition 1989/90:111 i denna del hos regeringen begär förslag som innebär att de kyrkliga kommunerna inryms i den generella kompensationsordningen.

37. Importbeskattning (mom. 29)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Under hela den tid mervärdeskatten varit i kraft i vårt land har man diskuterat möjligheten att slopa importbeskattning som berör personer som är registrerade till mervärdeskatt. Enligt nuvarande ordning erlägger importören mervärdeskatt till tullverket i samband med import av varor. Denna skatt utlöser direkt en avdragsgill ingående mervärdeskatt hos importören. Det till tullen inbetalade beloppet utlöser således automatiskt ett krav hos länsskattemyndigheten.

Vi föreslår, i enlighet med vad som framkommit i utredningen om indirekta skatter, att importbeskattning av varor bör slopas för hos länsskattemyndigheten mervärdeskatteregistrerade skattskyldiga som också är registrerade som kreditimportörer hos tullverket. Denna uppfattning har också framförts av flera remissinstanser.

En sådan åtgärd får till följd att mellan 85 och 90 % av varuimporten till vårt land inte blir föremål för någon importbeskattning.

En betydande samhällsekonomisk vinst kan däremot åstadkommas. Tullverket kan använda sin personal effektivare. Näringslivet gör administrativa vinster. De ofta förekommande bekymren med tulltillägg elimineras. Det är också ett första steg mot en anpassning till ett kommande EG-avtal utan gränskontroll.

Denna ändring bör genomföras med verkan från den 1 januari 1991.

dels vid moment 29 hemställt:

29. beträffande importbeskattning att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl08 yrkande 10 och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och

1989/90:SkU31

motion 1989/90:Skll3 yrkande 12 hos regeringen begär förslag om slopad importbeskattning enligt ovan.

38. Importbeskattning (mom. 29)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Den nuvarande ordningen innebär att importören erlägger mervärdeskatt till tullverket i samband med import av varor. Denna skatt utlöser direkt en avdragsgill ingående mervärdeskatt hos importören. Det till tullen inbetalade beloppet utlöser således automatiskt ett krav hos skattemyndigheten.

Vi anser att KIS lämnat tillräckligt underlag för att införselbeskattning omgående slopas för hos skatteförvaltningen momsregistrerade skattskyldiga som är registrerade som kreditimportörer hos tullverket.

En betydande samhällsekonomisk vinst kan åstadkommas genom en sådan åtgärd. Tullverket kan använda en del av sin personal på ett betydligt effektivare sätt och näringslivet skulle göra stora administrativa vinster. De ofta förekommande bekymren med tulltillägg skulle elimineras. Detta bör ges regeringen till känna.

dels vid moment 29 hemställt:

29. beträffande importbeskattning att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkande 12 ochmed anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och motion 1989/90:Skl08 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan.

39. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser (mom. 30)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Regeringens förslag innebär att investeringar i bl.a. taxi- och bussverksamhet sannolikt kommer att senareläggas till efter ingången av år 1991. För undvikande av att kumulativa effekter uppkommer och för att inte störa marknaden är det nödvändigt att rätt till ett fiktivt skatteavdrag medges avseende de investeringar som gjorts före ikraftträdandet i en verksamhet som efter den 1 januari 1991 blir skattepliktig enligt ML.

När det gäller kommunernas anskaffning av varor och tjänster kan man befara att det kommer att föreligga ett visst köpmotstånd från kommuner och landsting fram till den 1 januari 1991. Det kan få negativa konsekvenser för många företag som har en stor andel av sin försäljning riktad mot kommunsektorn. Regeringens förslag gynnar

1989/90:SkU31

däremot förvärv av byggnadstjänst. Enskilda kommuner kan skjuta på slutbesiktning av pågående byggnadsprojekt till efter den 1 januari 1991 och därmed uppnå stora skattefördelar av engångskaraktär.

Regeringen bör återkomma med förslag om övergångsregler som ger möjlighet för kommuner att lyfta av den mervärdeskatt avseende förvärv av varor efter den 1 juli 1990 och som fortfarande finns i deras ägo vid årets slut.

dels vid moment 30 hemställt:

30. beträffande ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl08 yrkande 9 och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och motion 1989/90:Skl 15 yrkande 2 hos regeringen begär förslag enligt ovan.

40. Mervärdeskatt på energi (mom. 31 och mom. 56)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Moderata samlingspartiet står i princip bakom beslutet om att införa mervärdeskatt inom energiområdet.

För att inte hämma en fortsatt fjärrvärmeutbyggnad upprepar vi vårt krav att skattesatsen avseende tillhandahållande av värme fastställs till 0 %. Det kommer att fa en väsentlig betydelse för en fortsatt utbyggnad av fjärrvärmen och därmed bidra till miljöförbättringar.

Vi tillstyrker Skl08 i denna del.

dels vid moment 31 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

31. beträffande mervärdeskatt pä energi

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl08 yrkande 13 och med anledning av motionerna 1989/90:Sk81 yrkandena 31 i denna del, 32 och 37—40, 1989/90:Skl 13 yrkande 15 och 18b, 1989/90:Skl 17 yrkandena 2 i denna del och 3, 1989/90:Sk323 yrkande 2, 1989/90:Sk392 yrkande 9, 1989/90:Sk434 yrkandena 3 och 4, 1989/90:Sk623 yrkande 2, 1989/90:Sk660, 1989/90:Sk691, 1989/90:Sk696 yrkande 2 och 1989/90:Sk697 yrkandena 1 och 2 beslutar att mervärdeskattesatsen för värme skall vara 0 %,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser mervärdeskatt på energi att

riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till 1) lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, med den ändringen att i lagen införs en ny paragraf 13a med följande lydelse: "För värme uppgår den i 13 § angivna skattesatsen till 0

1989/90:SkU31

41. Mervärdeskatt på energi (mom. 31 och mom. 56)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Beslutet om att momsbelägga energiområdet är en uppenbar eftergift för folkpartiet från regeringens sida. De propåer om moms på energi som tidigare framförts har avvisats av socialdemokraterna. I proposition 1983/84:28 om energibeskattningen anför föredraganden omfattande argument mot införande av moms. I propositionen understryks svårigheterna att kombinera moms med punktskatter, de minskade möjligheterna att styra energianvändningen inom industrin, problem för skatteadministrationen m.m. Föredraganden konstaterar också att "övergången till mervärdeskatt på energi skulle allvarligt drabba låginkomsttagare som företrädesvis bor i hyreshus".

I den proposition som beslutet om energimoms grundas på argumenteras i det närmaste på ett helt motsatt sätt, och kraven på likformighet i skattesystemet har helt fått bestämma förslagens utformning. De invändningar föredraganden reste 1983 gäller uppenbarligen inte 1989. Några hänsyn till hur förslagen drabbar enskilda hushåll tas heller inte.

De beräkningar som genomfördes inför skatteutredningarna visar att införande av moms innebär att kostnaderna övervältras från industrin och utländska hushåll till svenska hushåll.

Energimomsen innebär att möjligheterna att uppfylla fastlagda energi- och miljöpolitiska mål kraftigt försvåras. Utrymmet för miljöavgifter och en offensiv miljöpolitik skulle minska.

Vi anser att beslutet om mervärdeskatt på energi bör rivas upp genom att energiområdet undantas från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen från den 1 januari 1991. Mervärdeskatten på energi bör ersättas med koldioxidskatt och punktskatter.

Vi tillstyrker motionerna Skll3 yrkande 15, Sk434 yrkande 3 och Sk660.

Därest detta förslag inte vinner riksdagens gehör bör i vart fell biobränslen undantas och någon skatteplikt för fjärrvärme inte införas den 1 januari 1991. I andra hand tillstyrker vi därför Skll3 yrkande 18b.

dels vid moment 31 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

31. beträffande mervärdeskatt på energi att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Skll3 yrkande 15, 1989/90:Skll7 yrkande 3, 1989/90:Sk434 yrkandena 3 och 4 och 1989/90:Sk660 och med anledning av motionerna 1989/90:Sk81 yrkandena 31 i denna del, 32 och 37—40,

1989/90:Skl08 yrkande 13, 1989/90:Skl 13 yrkande 18b,

1989/90:Skl 17 yrkande 2 i denna del, 1989/90:Sk323 yrkande 2, 1989/90:Sk392 yrkande 9, 1989/90:Sk623 yrkande 2,

1989/90:Sk691, 1989/90:Sk696 yrkande 2 och 1989/90:Sk697 yrkandena 1 och 2

dels beslutar avskaffa mervärdeskatten på energi fr.o.m. den 1

1989/90:SkU31

januari 1990,

dels som sin mening ger regeringen till känna att mervärdebeskattningen av energi bör ersättas med koldioxidskatt och punktskatter.

56. beträffande lagförslagen såvitt avser mervärdeskatt på energi att

riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till 1) lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, med den ändringen att i 8 § införs en ny punkt 20) med följande lydelse: "20) råolja, elektrisk kraft, värme samt gas och annat bränsle för uppvärmning eller energialstring, dock inte T-sprit eller annan fotogen än flygfotogen och fotogen för drift av snabbgående dieselmotor."

42. Mervärdeskatt på energi (mom. 31)

Vid avslag på reservation 41.

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Om vårt förslag om slopad mervärdeskatt på energi inte bifalls bör dock biobränslen undantas och någon skattskyldighet för fjärrvärme inte införas den 1 januari 1991.

Vi tillstyrker Skll3 yrkande 18b.

dels vid moment 31 hemställt:

31. beträffande mervärdeskatt på energi att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkande 18b och med anledning av motionerna 1989/90:Sk81 yrkandena 31 i denna del, 32 och 37—40, 1989/90:Skl08 yrkande 13,

1989/90:Skl 13 yrkande 15, 1989/90:Skl 17 yrkandena 2 i denna del och 3, 1989/90:Sk323 yrkande 2, 1989/90:Sk392 yrkande 9, 1989/90:Sk434 yrkandena 3 och 4, 1989/90:Sk623 yrkande 2, 1989/90:Sk660, 1989/90:Sk691, 1989/90:Sk696 yrkande 2 och 1989/90:Sk697 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna att biobränslen och fjärrvärme bör undantas från mervärdeskatteplikt fr.o.m. den 1 januari 1991.

43. Mervärdeskatt på energi (mom. 31 och mom. 56)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Beslutet om moms på energi försvårar en ansvarsfull energipolitik genom att det minskar möjligheterna att med hjälp av skatter och avgifter styra konsumtion och produktion inom energisektorn. Energimomsen innebär också en oacceptabel övervältring av kostnader från industrin till hushållen.

1989/90:SkU31

12 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 31

Vänsterpartiet har föreslagit att momsen på energi avskaffas, och att moms inte införs på fjärrvärme. Moms på fjärrvärme skulle få allvarliga konsekvenser. Det finns risk att fjärrvärme på många platser slås ut. Detta skulle fa negativa miljöeffekter förutom att det dessutom innebär kapitalförstöring. Vänsterpartiet yrkar avslag på propositionen i denna del. Vänsterpartiet har dock inte föreslagit ett allmänt lågt skatteuttag på energi eller att det samlade skatteuttaget på energi skall sänkas utan föreslår i stället att ett rimligt skatteuttag uppprätthålls genom en höjning att vissa punktskatter och den allmäna energiskatten. Detta uttag utformas också efter energi- och miljöpolitiska hänsynstaganden. Vi vill ersätta moms på energi med följande punktskatter:

md k r

Elskatten höjs med 4 öre/kWh och vissa reduceringar ges till särskilt elintensiv industri 3,5

Höjd bensinskatt, 0:50 kr./l 2,9

Höjd skatt på diesel (motsvarande bensin) 1,0

Höjd skatt på olja 250 kr./kubikmeter 2,1

Höjd skatt på kol 500 kr./ton 1,8

Summa 7,8

Jag tillstyrker i första hand Sk81 yrkandena 31 i denna del och 37—40. I andra hand tillstyrker jag Sk81 yrkande 32.

dels vid moment 31 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

31. beträffande mervärdeskatt på energi att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk81 yrkandena 31 i denna del och 37—40 och med anledning av motionerna 1989/90:Sk81 yrkande 32, 1989/90:Skl08 yrkande 13,

1989/90:Skl 13 yrkandena 15 och 18b, 1989/90:Skll7 yrkandena 2 i denna del och 3, 1989/90:Sk323 yrkande 2, 1989/90:Sk392 yrkande 9, 1989/90:Sk434 yrkandena 3 och 4, 1989/90:Sk623 yrkande 2, 1989/90:Sk660, 1989/90:Sk691, 1989/90:Sk696 yrkande 2, 1989/90:Sk697 yrkandena 1 och 2 dels beslutar undanta energi från mervärdeskatt, dels hos regeringen begär förslag om höjda punktskatter på energi enligt ovan,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser mervärdeskatt på energi att

riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till 1) lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, med den ändringen att i 8 § införs en ny punkt 20) med följande lydelse: "20) råolja, elektrisk kraft, värme samt gas och annat bränsle för uppvärmning eller energialstring, dock inte T-sprit

1989/90:SkU31

eller annan fotogen än flygfotogen och fotogen för drift av snabbgående dieselmotor."

44. Mervärdeskatt på energi (mom. 31 mom. 56)

Vid avslag på reservation 43

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Aven om förslaget om slopad mervärdeskatt och höjda punktskatter för energi inte bifalls bör någon skattskyldighet för fjärrvärme inte införas den 1 januari 1991.

Jag tillstyrker Sk81 yrkande 32.

dels vid moment 31 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

31. beträffande mervärdeskatt på energi att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk81 yrkande 32 och med anledning av motionerna 1989/90:Sk81 yrkandena 31 i denna del och 37—40, 1989/90:Skl08 yrkande 13, 1989/90:Skll3 yrkandena 15 och 18b, 1989/90:Skll7 yrkandena 2 i denna del och 3, 1989/90:Sk323 yrkande 2, 1989/90:Sk392 yrkande 9, 1989/90:Sk434 yrkandena 3 och 4, 1989/90:Sk623 yrkande 2, 1989/90:Sk660, 1989/90:Sk691, 1989/90:Sk696 yrkande 2,

1989/90:Sk697 yrkandena 1 och 2 besluta att fjärrvärme undantas från mervärdeskatteplikt fr.o.m. den 1 januari 1991,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser mervärdeskatt på energi att

riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till 1) lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, med den ändringen att i 8 § införs en ny punkt 20) med följande lydelse: "20) fjärrvärme."

45. Mervärdeskatt på energi (mom. 31 och mom. 56)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Huvudprincipen för miljöpartiet är att energiskatten skall tas ut vid energikällan. Sedan riksdagen beslutat att moms skall tas ut på all energianvändning, accepterar miljöpartiet denna ordning som har den goda effekten att den totala energianvändningen i samhället hålls tillbaka. Vi vill dock med kraft framhålla, att vi anser att undantag från energimoms skall göras för dem som levererar biologiska bränslen eller vindkraftsel. Dessa skall vara helt momsbefriade, dvs. även erhålla restitution för erlagd moms.

Vi kräver dock att punkt- och utsläppsskatterna är av en sådan storleksordning att den ger rätt styreffekt. 1 fråga om uttaget av punktskatter vill vi framhålla att elektricitet inte är någon primär

1989/90:SkU31

energi och därför inte skall beskattas. Det är energiråvarorna som skall beskattas och beskattningen skall endast vara beroende av energiinnehållet i råvaran.

Med det anförda tillstyrker jag Sk392 och Sk697.

dels vid moment 31 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

31. beträffande mervärdeskatt på energi att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk392 yrkande 9, 1989/90:Sk623 yrkande 2, 1989/90:Sk697 yrkandena 1 och 2 och med anledning av motionerna 1989/90:Sk81 yrkandena 31 i denna del, 32 och 37—40, 1989/90:Skl08 yrkande 13,

1989/90:Skll3 yrkandena 15 och 18b, 1989/90:Skl 17 yrkandena 2 i denna del och 3, 1989/90:Sk323 yrkande 2, 1989/90:Sk434 yrkandena 3 och 4, 1989/90:Sk660, 1989/90:Sk691 och

1989/90:Sk696 yrkande 2 beslutar undanta vindel och biologiska bränslen från mervärdeskatt,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser mervärdeskatt på energi att

riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till 1) lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, med dels den ändringen att i 2 § första stycket vid 2) orden "och 16." ersätts med orden ", 16 och 20.", dels den ändringen att i 8 § införs en ny punkt 20) med följande lydelse: "20) vindel och biologiska bränslen."

46. Koldioxidskatt (mom. 32)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Det nuvarande systemet för energibeskattning motsvarar inte tidens krav. Energi har i Sverige traditionellt varit föremål för särskild beskattning. Orsaken har varit att energi uppfattas som ett lämpligt beskattningsobjekt. Men beskattning av energi kan inte längre betraktas som en huvudsakligen skatteteknisk fråga.

Grunden för ett modernt energibeskattningssystem måste vara att skatten skall ha en miljöstyrande effekt. Moderata samlingspartiet har sedan flera år förespråkat miljöavgifter. Den miljöinriktade energibeskattning som vi förordar har samma syfte — att minska de negativa miljöeffekterna.

De globala klimatfrågorna är de troligen allvarligaste miljöproblem som hotar vår planet. Det finns omfattande vetenskapliga indicier som pekar på att den ökande koldioxidhalten i atmosfären kommer att leda till höjd temperatur vilket kan komma att ge upphov till svåra klimatstörningar. Sveriges riksdag beslutade den 6 juni 1988 om ett koldioxidtak. Beslutet måste följas av aktiva åtgärder för att påverka val av energiformer. Därigenom kan Sverige vara ett trovärdigt föregångsland i den globala kampen för att rädda jordens klimatbalans.

1989/90: Sk U31

180 Grunden för den svenska energibeskattningen bör vara en skatt på emissioner av koldioxid. De nuvarande punktskatterna inom energiområdet (inkl. elskatten och den nuvarande särskilda skatten för oljeprodukter, kol och bensin) bör i sin helhet avskaffas, med undantag för en del av bensinskatten.

Koldioxidskatten bör utgå med 46 öre per kg emitterad koldioxid och omfatta alla koldioxidemissioner från fossila bränslen. Det innebär att även rå- och spillolja bör beskattas.

Etanol och metanol kan i Sverige förväntas framställas huvudsakligen från icke-fossila råvaror. I den mån fossila råvaror helt eller delvis används måste koldioxidskatt erläggas. Det finns enligt vår mening ingen anledning att ta ut skatt på koldioxid från icke-fossila bränslen. För närvarande är det bara aktuellt med inhemska icke-fossila bränslen eller sådana bränslen som importeras från våra närmaste grannländer. I Sverige liksom i dessa länder kommer framställning av biobränslen endast att accepteras om återväxten motsvarar avverkningen. På så sätt kommer inte koldioxid att tillföras atmosfären.

Ett särfall utgör torvbränslen. Torv kan i strikt mening inte betraktas som ett fossilt bränsle, men det finns många likheter. Visserligen kan man hävda att det vid måttliga uttag av torv ändå sker en nettotillväxt av torvtillgångarna i Sverige. Man kan också hävda att torvbrytningen kan skapa förutsättningar för senare skogsplantering. Med hänsyn till de stora miljövärden som många torvmossar har anser vi att det finns anledning att ha en försiktig inställning till omfattande exploatering av de svenska torvtillgångarna. Regeringen bör ta initiativ till en fortsatt utredning angående en framtida koldioxidbaserad beskattning avseende torv.

Inga kategorier av förbränningsanläggningar bör undantas från skatten.

Möjligheterna att rena bort koldioxid genom att binda det till någon bestående substans är ännu mycket begränsade. Skattesystemet bör dock ta hänsyn till dessa möljligheter. De regler för återbetalning av koldioxidskatten som regeringen föreslår bör kunna tillämpas även för den av oss föreslagna formen för koldioxidbeskattning.

Några andra reducerings- eller nedsättningsregler bör inte finnas. Det innebär att den nuvarande spärrregeln som gör att allmän energiskatt inte behöver överstiga 1,7 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde bör avskaffas i samband med övergången till den av oss föreslagna nya formen för energibeskattning.

Det kan emellertid i vissa branscher föreligga svårigheter att anpassa bränslevalet efter nya förhållanden. Det bör därför finnas möjlighet att under en övergångstid åtnjuta en viss nedsättning. Etablerad gasolanvänding inom vissa industrier och yrkesmässig växthusodling kan vara exempel på näringsgrenar där en sådan övergångsperiod måste aktualiseras.

Bränsle för utrikes sjö- eller flygfart bör inte belastas med koldioxidskatt. För inrikes flygtrafik bör gälla en schablonmässigt beräknad koldioxidskatt som motsvarar 46 öre per utsläppt kg koldioxid. Anledningen till att vi liksom regeringen förordar en schablonmässig beräk -

1989/90:SkU31

ning beror på de praktiska svårigheterna att beskatta inhemskt flygbränsle för maskiner som trafikerar både Sverige och andra länder. Den schablonmässiga beräkningen bör dock så nära som möjligt följa den verkliga bränsleförbrukningen för den aktuella plantypen.

Koldioxidskatten för bensin kommer enligt vårt förslag att uppgå till 1,07 kr/l, vilket skulle innebära en ökning med 49 öre/l. Eftersom skattebelastningen på bensin inte skall öka måste bensinskatten sänkas med motsvarande belopp eller med 0,49 kr/l.

I syfte att förstärka miljöeffekterna vill vi stimulera till användning av bättre brännoljekvaliteter. Eftersom eldningsolja av olika klasser ger upphov till olika stora koldioxidutsläpp bör även detta förhållande avspeglas i beskattningen. Moderata Samlingspartiet förordar i likhet med regeringen att brännolja indelas i miljöklasser. Någon nedsättning av punktskatterna på mindre miljöskadlig brännolja är emellertid inte möjlig, eftersom, vi föreslår att alla punktskatter på energi avskaffas i sin helhet. I stället föreslår vi, om de i propositionen angivna villkoren uppfylls, att ett stimulansbidrag lämnas. För miljöklass 1 bör stödet utgå med 350 kr. per mJoch för miljöklass 2 med 150 kr. per mJ. Ett särskilt stimulansbidrag bör också utgå för naturgas och gasol.

Sammanfattningsvis leder våra förslag till att miljövänliga alternativ till fossila bränslen stimuleras. Elproduktion som baseras på ickefossila bränslen blir inte föremål för punktbeskattning. Ej heller etanol eller metanol som framställs av biobränslen punktbeskattas. Biobränslebaserad fjärrvärmeproduktion blir helt skattefri.

Vi anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till koldioxidskatt m.m. i enlighet med det anförda.

Vi tillstyrker Skl08 och Skl20 i aktuella delar.

dels vid moment 32 hemställt:

32. beträffande koldioxidskatt att riksdagen med bifall till motionernal989/90:Skl08 yrkandena 14 och 16—21 och 1989/90:Skl2Q och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och motionerna 1989/90:Sk74 yrkande 5, 1989/90:Skl 10 yrkande 4 och 1989/90:Sk392 yrkande 2

dels hos regeringen hegär förslag i enlighet med vad som anförts ovan,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om anpassningen av bränslevalet i vissa branscher.

47. Koldioxidskatt (mom. 32 och mom. 56)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Miljöpartiet de gröna stödjer förslaget om att införa en koldioxidskatt på sådana koldioxidutsläpp som direkt bidrar till en nettoökning av atmosfärens koldioxidhalt.

1989/90:SkU31

182 Den föreslagna avgiftsnivån på 25 öre/kg koldioxid är acceptabel som ett första steg. Dock föreslår vi att avgiften höjs fr.o.m. 1992 med 10 öre/kg per år upp till 65 öre/kg år 1995. En sådan successiv höjning av avgiftsnivån är motiverad med att koldioxidutsläppen måste minska, och inte bara hållas på ungefär nuvarande nivå. Regeringens ambitionsnivå är, enligt vår mening, alltför låg med hänsyn till miljöriskerna.

Med det anförda tillstyrks SkllO yrkande 4.

dels vid moment 32 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

32. beträffande koldioxidskatt

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll0 yrkande 4 och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och motionerna 1989/90:Sk74 yrkande 5, 1989/90:Skl08 yrkandena 14 och 16-21, 1989/90:Skl20 och !989/90:Sk392 yrkande 2 dels beslutar införa koldioxidskatten redan den 1 juli 1990, dels hos regeringen begär ett förslag om ändring i lagen om koldioxidskatt som innebär att skatten höjs med 10 öre per kg och år fr.o.m. 1992 till 65 öre per kg år 1995,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser koldioxidskatt att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till 1) lag om koldioxidskatt, med den ändringen att i ikraftträdandebestämmelsen orden " den 1 januari 1991" ersätts med orden "den 1 juli 1990".

48. Metanol och etanol (mom. 33)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp) och Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Vi anser att sådana motoralkoholer som baseras på fossila bränslen bör träffas av koldioxidskatten och tillstyrker därför Skll3 yrkande 17.

dels vid moment 33 hemställt:

33. beträffande metanol och etanol

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkande 17 och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del hos regeringen begär ett förslag som innebär att koldioxidskatten träffar också fossil-genererade motoralkoholer i form av metanol och etanol.

49. Torv (mom. 34)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Vi stödjer förslaget om att införa en koldioxidskatt på sådana koldioxidutsläpp som direkt bidrar till en nettoökning av atmosfärens kol -

1989/90:SkU31

dioxidhalt. I praktiken innebär detta att koldioxidskatten skall införas på fossila bränslen. Men hänsyn till det metanutsläpp som uppkommer vid torvbrytning m.m., och att även metan kraftigt bidrar till den växthuseffekt som motiverar koldioxidskatten, så bör på sikt även torveldning beläggas med koldioxidskatt.

Med hänsyn till att torvnäringen nyligen byggts upp, delvis med statligt stöd, så avstår vi dock nu från att lägga förslag om koldioxidskatt på torv.

Regeringen bör dock återkomma med förslag till koldioxidavgift även på torv om torveldningen tenderar att öka i någon betydande grad.

dels vid moment 34 hemställt:

34. beträffande torv

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll0 yrkande 5 och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan.

50. Metallurgiska processer (mom. 35)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Inom vissa industriella processer, t.ex. stål- och cementframställning, är det nödvändigt att använda bränslen för att utnyttja kolet i dessa. I vissa industriella processer binds kolet till det framställda ämnet — då kan återbetalningsreglerna vara tillämpliga. Även i andra fall bör koldioxidskatten kunna reduceras om det för den industriella processen är nödvändigt att specifikt nyttja grundämnet kol.

Vi tillstyrker motion Skl08 i aktuell del.

dels vid moment 35 hemställt:

35. beträffande metallurgiska processer

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl08 yrkande 15 och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del hos regeringen begär ett förslag som innnebär att koldioxidskatt inte utgår på bränsle som används i en industriell process där det är nödvändigt att utnyttja grundämnet kol.

51. Sjöfarten (mom. 36)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp) och Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Vi anser att såväl koldioxid- som svavelskatt skall omfatta sjöfarten. När det gäller bunkeroljor och andra oljor som används som drivmedel inom sjöfarten, har regeringen inte presenterat något förslag utan hänvisar till att man avvaktar MLAs. Oavsett om denna utredning hinner få fram något förslag eller ej ankommer det på regeringen att

1989/90:SkU31

snarast möjligt föreslå miljöskatter och miljöavgifter på sjöfarten. Vi anser även att regeringen bör driva frågan om miljöskatt på sjöfartens eldningsoljor i internationella fora. De influtna medlen skulle kunna användas till miljöförbättrande åtgärder för att lösa sjöfartens internationella miljöproblem.

Internordisk färjetrafik bör övergå till lågsvavlig olja, dvs. med max 0,1 % svavel. Regeringen bör omgående förhandla med våra nordiska grannar i detta syfte. Även övrig inrikes och internordisk kustsjöfart bör snarast möjligt övergå till lågsvavlig olja.

Ett tänkbart sätt att med ekonomisk stimulans förbättra miljön till sjöss är att sätta en lägre hamnavgift för fartyg med goda miljöegenskaper — eller att höja avgiften för fartyg med sämre miljöegenskaper. Regeringen bör återkomma med förslag till hur ett sådant system kan utformas och införas.

dels vid moment 36 hemställt:

36. beträffande sjöfarten

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll0 yrkandena 11 — 14 och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del

dels hos regeringen begär förslag om koldioxiskatt för sjöfarten, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om internationella initiativ, svavelhalten i internordisk färjetrafik och differentierade landningsavgifter.

52. Koldioxidskatt på flygtrafik (mom. 37)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Flygbränsle belastas inte som andra fossila bränslen med någon punktskatt i form av allmän energiskatt. Vi anser att det bör finnas en punktskatt även på flygbränslen på motsvarande sätt som för t.ex. bensin. Vi föreslår därför att en sådan tas ut med 34 öre/kg förbrukat flygbränsle utöver koldioxidskatten.

Miljöavgift kan idag bara tas ut för flygbränsle för nationell trafik. Internationella överenskommelser hindrar att avgift tas ut på internationell trafik. Sverige måste verka för att denna begränsning i möjligheterna att ta ut miljöskatt snarast avskaffas.

Vi tillstyrker motion Skll3 och Sk685 i aktuella delar.

dels vid moment 37 hemställt:

37. beträffande koldioxidskatt på flygtrafik m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Skll3 yrkande 19 och 1989/90:Sk685 yrkande 2 och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och motionerna 1989/90:Skl 10 yrkande 10, 1989/90:Sk392 yrkande 17, 1989/90:Sk444 yrkande 4, 1989/90:Sk628 yrkande 2 och 1989/90:Sk686 dels hos regeringen begär förslag om en allmän energiskatt för inrikesflyget enligt ovan,

1989/90:SkU31

dels sorn sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan om miljöavgifter på internationell flygtrafik.

53. Koldioxidskatt på flygtrafik (mom. 37)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Som framgår av vänsterpartiets reservation under moment 1 i SkU30 innebär vänsterpartiets skattereform bl.a. höjda bidrag till hushållen, slopad moms på olika områden och ett första steg mot en helt slopad moms på mat.

Motionskravet om höjd skatt på flygbränsle är inte en del av finansieringen av Vänsterpartiets skatteförslag utan en motion från den allmänna motionstiden. Förslaget är en del av Vänsterpartiets energipolitik där vi anser att flygtrafiken av både miljö- och rättviseskäl bör beskattas hårdare.Vänsterpartiet anser att skatten på flygbränsle bör höjas motsvarande en inkomst på 1 miljard kronor. Regeringen bör snarast återkomma med ett förslag i saken.

dels vid moment 37 hemställt:

37. beträffande koldioxidskatt på flygtrafik m.m. att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk444 yrkande 4 och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och motionerna 1989/90:Skl 10 yrkande 10, 1989/90:Skl 13 yrkande 19, 1989/90:Sk392 yrkande 17, , 1989/90:Sk628 yrkande 2, 1989/90:Sk685 yrkande 2 och 1989/90:Sk686 hos regeringen begär förslag om en höjning av miljöskatten på flyg med 1 miljard kronor.

54. Koldioxidskatt på flygtrafik (mom. 37)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Flyget skall belastas med samma miljöskatter och miljöavgifter som andra trafikslag. Eftersom den s.k. Chicago-konventionen, som reglerar den internationella flygfarten, bl.a. medför att flygbränslen inte kan beskattas, måste uppläggningen av miljöbeskattning av flyg ske på annat sätt. Samtidigt bör regeringen aktivt verka för att de internationella flygkonventionerna omförhandlas i syfte att underlätta för ekonomiska styrmedel och beskattning av flyg och flygbränslen.

Den nuvarande miljöskatten på flygets kväveoxidutsläpp bör skärpas till samma nivå som vi ovan föreslår för energisektorn och kompletteras med differentierade landningsavgifter så att begränsning av kortdistansflyget i södra Sverige och mellersta Sverige kan uppnås utan att allvarligt påverka den ur regionalpolitisk synpunkt viktiga flygtrafiken på Norrland och Gotland. Den totala skatten för flyg bör motsvara vad en bränsleskatt på 2,50 kr. per liter flygbränsle skulle ge.

1989/90: S k U31

186 En del av beskattningen skall vara proportionell mot koldioxidutsläppen och vi kräver till att börja med införande av en avgift på koldioxidskatt på inrikesflyget om 25 öre/kg. Denna avgiftsnivå bör höjas med motsvarande 10 öre/kg koldioxid och år fr.o.m. 1992 till 65 öre/kg år 1995.

Dessutom måste kväveoxidavgiften höjas från nuvarande 25 kr/kg till 40 kr/kg. Även kolväteavgiften bör höjas, i det fallet till 24 krVkg.

För utrikesflyget bör motsvarande avgifts- eller skattesystem utformas. Det är djupt otillfredsställande att regeringen underlåtit att lägga fram något sådant förslag. Avgiftsnivån bör vara densamma som för inrikesflyget. Regeringen bör snarast återkomma med förslag med denna inriktning.

dels vid moment 37 hemställt:

37. beträffande koldioxidskatt på flygtrafik m.m. att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll0 yrkande 10, 1989/90:Sk392 yrkande 17 och 1989/90:Sk686 och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och motionerna 1989/90:Skll3 yrkande 19, 1989/90:Sk444 yrkande 4,

1989/90:Sk628 yrkande 2 och 1989/90:Sk685 yrkande 2 dels hos regeringen begär förslag på beskattning även av den utrikes flygtrafiken i enlighet med vad som anförs ovan, dels hos regeringen begär förslag om höjning av kväveoxidavgiften och kväveavgiften i enlighet med vad som anförts ovan, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om regionalt differentierade landningsavgifter.

55. Allmän energiskatt på bränsle, m.m. (mom. 38 och mom. 56)

Görel Thurdin och Rolf Henneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Den grundläggande målsättningen för den av riksdagen beslutade energipolitiken är: "En successiv utveckling mot ett energisystem i huvudsak baserat på varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan." En annan viktig målsättning är effektivare energianvändning och minskat oljeberoende.

Från centerpartiets vill vi framhålla att en miljöanpassad och framtidsinriktad energibeskattning måste innebära att miljövänlig och förnybar energi gynnas på bekostnad av miljöförstörande importerade energislag och att en överföring av skattebelastningen bör ske från arbetskraft till energi och råvaror inom ramen för ett oförändrat skattetryck. En sådan omläggning av skatteuttaget skapar incitament för hushållning med våra naturresurser och stimulerar till ökande sysselsättning.

Detta innebär att vi förordar en konsekvent övergång till att skatter/avgifter på el och värme tas ut i produktionsledet för att stimulera

1989/90:SkU31

till effektivisering och begränsning av utsläpp i produktion, distribution och konsumtionsled. Huvuddragen i det skattesystem som vi förordar är följande:

1. Energi skall inte vara momsbeiagd utan skatte- och avgiftsuttaget på energi skall bygga på miljöanpassad punktbeskattning, kombinerat med miljöavgifter och en koldioxidskatt på minst 25 öre per kg. koldioxid som gynnar effektiviseringar och användningen av inhemsk förnybar miljövänlig energi. Belastningen på olika energislag måste därefter anpassas efter vilka möjliga alternativ som står till buds.

2. Nuvarande konsumtionsbeskattning av el slopas och ersätts av vattenkraftsskatt, uranskatt och lika beskattning och avgifter på bränslen oavsett om de används för värme eller elproduktion. Tekniskt bör skatten tas ut i produktionsledet vad avser producerad el.

3. Avgifter införs på utsläpp av svavel och kväve i samband med förbränning.

4. Ingen reducering av punktbeskattningen på bensin. Därutöver läggs koldioxidskatt på bensin.

5. Biobränslen, vindkraft, vågkraft och solenergi skall vara skattefria.

6. Den koldioxidavgift, vilken uttas i samband med elproduktion, återbetalas till producenterna, men med lika belopp per kWh till all el som har producerats med bränsle, med undantag för kärnkraftsproducerad el.

7. Den energiintensiva industrins nedsättning av energiskatt och koldioxidavgift utformas så att den ökar lönsamheten vid effektivare energianvändning.

Hotet mot miljön blir alltmer påtagligt. Det finns därför starka skäl att optimalt utnyttja ekonomiska styrmedel för att skydda och förbättra vår miljö. Optimal effekt av dessa styrmedel kan inte nås utan att varje led i produktionen och konsumtionen ges ekonomiska motiv att begränsa den negativa miljöpåverkan som aktuell verksamhet kan ha. Det är bl.a. av denna anledning vi föreslår en konsekvent övergång till skatter/avgifter i produktionsledet för att stimulera till effektivisering och begränsning av utsläpp i produktions-, distributions- och konsumtionsled.

Vi ansluter oss till propositionens förslag vad avser nivån på koldioxidskatten — 25 öre/kg — samt halveringen av energiskatten på bränslen men skatten på bensin bör, exkl. de 58 öre/liter som koldioxidskatten motsvarar, utgå vid en oreducerad punktbeskattning med en skatteskillnad på 30 öre/liter dvs. med 2,64 kr Vliter för blyfri bensin resp. 2,94 krVliter. Den totala skattebelastningen för bensin med vårt förslag blir då 3,22 krVliter för blyfri bensin resp. 3,52 krVliter för annan bensin. Vi tillstyrker således motion Skll3 yrkande 20.

Enligt vår mening bör skatten på el tas ut i produktionsledet enligt samma principer som nu gäller för den särskilda vattenkraftsskatt som tas ut resp. de 0,2 öre/kWh som tas ut på kärnkraftsproducerad el. Vi föreslår att en elproduktionsskatt på 13 öre/kWh införs, samtidigt som elskatten i användarledet avskaffas. Den totala skattebelastningen för hushåll blir då 2—5 öre/kWh lägre jämfört med nuvarande elbeskattning inkl. moms. Skattefrihet för avkopplingsbar el skall inte medges.

1989/90:SkU31

188 Skattefrihet medges för el producerad av biobränslen, vind, sol etc. Detta innebär att dessa energislag får en kraftigt stärkt konkurrenskraft. Med vår utformning av elproduktionsbeskattning behövs inte något särskilt stödsystem för biobränslebaserad elproduktion m.m. enligt MIA:s förslag. Detta bör ges regeringen till känna.

Samkörningen av det nordiska elproduktionssystemet är viktig för att optimalt utnyttja tillgängliga resurser. För att denna samköming inte skall störas av de produktionsskatter vi föreslår krävs att ett generellt skatteavdrag får göras med 13 öre/kWh vid export av el, samt att motsvarade påslag görs vid import. Detta innebär att produktionsskatten behandlas på samma sätt som moms vid export och import.

De nedsättningar av konsumtionsbeskattningen av el som av bl.a. regionalpolitiska skäl medgivits i vissa Norrlandskommuner bör i motsvarande omfattning medges vid beskattningen i produktionsled på så sätt att producenten erhåller en motsvarande restitution för att kunna hålla motsvarande lägre elpris gentemot hushållen i dessa kommuner.

Med det anförda tillstyrker vi förslaget i Skll3 yrkandena 16, 23 och 24 om en elproduktionsskatt och tillkännagivandet i Skll3 yrkande 21 om behovet av produktionsbidrag för biobränslen vid en sådan beskattning.

Propositionens förslag innebär vidare att elproduktionen inte heller skall belastas med koldioxidskatt. Ej heller skall spillvärme vid kondenskraftproduktion beskattas. Vi anser att en lika beskattning av bränslen måste ske oavsett om de utnyttjas för produktion av el eller värme. En av de största bristerna i nuvarande energiskattesystem är att energiskatten får dras av när bränslen används för elproduktion. K1S förslag om införande av s.k. spillvärmebeskattning var därför ett steg i rätt riktning, och det är beklagligt att föredraganden följer MIA och föreslår att nuvarande avdragsregler bibehålls. Vi anser att en koldioxidavgift skall tas ut när fossila bränslen används för elproduktion enligt det förslag som centerns representant i MIA lagt fram. Avgiften återbetalas till elproducenterna men med lika belopp per kWh producerad el som producerats med bränsle med undantag för kärnkraftsproducerad el. Detta bör riksdagen med bifall till motion Skll3 yrkande 21 som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 38 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

38. beträffande allmän energiskatt på bränsle, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkandena 16, 18a, 20, 21, 23 och 24 och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och motionerna 1989/90:N71 yrkande 2, 1989/90:Skl 10 yrkandena 1-3, 6-9 och 20, 1989/90:Sk392 yrkandena 11 — 14 och 18, 1989/90:Sk623 yrkande 1,

1989/90:Sk631 yrkandena 1-4, 1989/90:Sk679, 1989/90:Sk685 yrkande 1 och 1989/90:Sk688

dels beslutar att bensinskatten skall vara 2,64 kr. för blyfri bensin och 2,94 kr. för annan bensin,

dels hos regeringen begär förslag om införande av en elproduk -

1989/90:SkU31

tionsbeskattning i enlighet med vad som anförts ovan och som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av produktionsbidrag för biobränslen i ett sådant system, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om en koldioxidavgift på bränsle för elproduktion,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser allmän energiskatt på bränslen, m.m.

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till 1) lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt, med den ändringen ait i 2 § orden "2 kronor 40 öre" ersätts med orden "2 kronor 64 öre" och orden "2 kronor 64 öre" ersätts med orden "2 kronor 94 öre".

56. Allmän energiskatt på bränsle, m.m. (mom. 38)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

I betänkandet behandlas också andra motioner från vänsterpartiet. Det gäller skatt på uran och höjd skatt på vattenkraften. Dessa motionsyrkanden är ej avsedda att finansiera vänsterpartiets skatteförslag utan är en del i vår energi- och regionalpolitik.

De stora och onödiga satsningarna på kärnkraften har medfört stagnation i utvecklingen av förnyelsebara energikällor. Elenergi från kärnkraften säljs till underpris. Finansieringsavgiften täcker inte kommande behov för omhändertagande av avfall m.m. För närvarande kommer ca 50 % av den producerade elenergin från kärnkraften. Priset på denna motsvarar inte de totala kostnaderna för produktion, distribution och omhändertagande av det radioaktiva avfallet. I stället för sparande uppmuntras slöseri som försvårar den av riksdagen beslutade kärnkraftsavvecklingen. Som ett led i en ny energipolitik för Sverige föreslår vänsterpartiet införandet av skatt på uran. Denna föreslås till 2 öre/kWh tillförd mängd uran och skulle ge en intäkt på ca 4 000 milj. kr.

Kärnkraften bör dessutom belastas ytterligare för kostnaden för den framtida avfallshanteringen och förvaringen.

Vattenkraften ger ungefar lika mycket elenergi som kärnkraften. De flesta vattenkraftverk har kommit upp i sådan ålder att nerskrivningarna av investeringarna medför låga produktionskostnader. Därför ger dessa stora vinster i dag. Detta har bl.a. resulterat i införandet av en särskild kraftskatt på produktionen 1983. Vänsterpartiet menade redan när skatten infördes att den skulle vara högre. Vi föreslår nu att kraftskatten höjs till 6 öre/kWh från den 1 juli 1990 och att den skall gälla för samtliga nu producerande vattenkraftverk. Netto skulle det ge en ökad skatteintäkt på ca 2 000 milj. kr. per år. Med dessa medel skulle satsningar kunna göras i de regioner där vattenkraftverken finns. För detta bör regionala fonder inrättas för att administrera den

1989/90:SkU31

höjda produktionsskatten (kraftskatten). Dessa fonder skulle kunna spela en viktig roll för att garantera finansiering av långsiktigt sysselsättningsskapande projekt i regionerna.

Nuvarande skatteregler innebär att kraftvärmeproduktion missgynnas i jämförelse med kondenskraftprocessen, som i praktiken endast belastas med en liten del skatt räknat på samma mängd tillförd energi. Skillnaden uppkommer genom att skatten på tillförd energi i kraftvärmeprocessen inte får avräknas för spillvärme då denna nyttiggörs t.ex. som fjärrvärme, medan spillvärme i kondensverk, som hamnar som spill i luft och vatten, får avräknas. Detta förhållande motverkar effektivt resursutnyttjande och stimulerar slöseri. Kondenskraften borde tvärtemot nuvarande regler straffbeskattas för spillet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Det torde finnas en bred enighet om att etanol är ett realistiskt alternativ till mer miljöovänligt drivmedel för bilismen. Det är utmärkt att staten gett ett visst stöd till de utvecklingsprojekt som genomförts. För att få fart på utvecklingen erfordras dock större satsningar från statens sida. Behoven och möjligheterna är väldokumenterade. En särskild fördel är att vi genom en inhemsk etanolproduktion kan tillgodose flera målsättningar; bättre miljö och naturvård samt näringspolitiska fördelar inom jordbruket. För att främja produktion och bruk av etanol krävs att riksdagen fattar skattebeslut som gynnar energi som baseras på inhemska råvaror. Riksdagen bör därför ge regeringen till känna att den aviserade propositionen om energibeskattningen bör ges en sådan inriktning att inhemsk energiproduktion och inhemska råvaror gynnas.

dels vid moment 38 hemställt:

38. beträffande allmän energiskatt på bränsle, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk679 och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och motionerna 1989/90:N71 yrkande 2, 1989/90:Skll0 yrkandena 1 — 3, 6—9 och 20, 1989/90:Skl 13 yrkandena 16, 18a, 20, 21, 23 och 24, 1989/90:Sk392 yrkandena 11 — 14 och 18, 1989/90:Sk623 yrkande 1, 1989/90:Sk631 yrkandena 1—4, 1989/90:Sk685 yrkande 1 och 1989/90:Sk688

dels hos regeringen begär förslag om införandet av en uranskatt i enlighet med vad som anförts ovan,

dels hos regeringen begär förslag om höjning och utvidgning av vattenkraftsskatten och om regionala fonder i enlighet med vad som anförts ovan,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts

om beskattning av kondens- och värmekraftverk,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts

om att energi som baseras på inhemska råvaror skall gynnas

skattemässigt.

1989/90:SkU31

57. Allmän energiskatt på bränsle, m.m. (mom. 38 och mom. 56)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Miljöskatter kan användas till att på ett dynamiskt och kostnadseffektivt sätt anpassa samhället till miljöns skilda villkor. Vi bör utnyttja skattesytemet till att göra det lönsamt att vara miljövänlig för både producent och konsument. Det är också viktigt att ha en konsekvent uppbyggnad av miljöskatterna. Sålunda bör t.ex. beskattning av utsläpp vara oberoende av utsläppskällan.

Miljöpartiet de gröna vill förändra skattesystemet så att beskattning av arbete minskas och beskattning av energi, råvaror och miljöförstörande verksamhet ökas. På så vis gynnas effektiv energianvändning, hushållning och miljövänlig verksamhet.

Miljöpartiet föreslår att den nuvarande energibeskattningen avskaffas och ersätts med ett system av råvaruskatter och miljöskatter. Detta innebär att regeringens förslag om allmän energiskatt avstyrks.

Råvaruskatten motiveras med att vissa råvaror förekommer i begränsad mängd och att användningen av dem innebär att råvaran i praktisk mening förr eller senare förbrukas. Det finns ett påtagligt långsiktigt intresse av att dämpa uttaget av sådana råvaror.

Vi föreslår att en enhetlig råvaruskatt på fossila bränslen införs. Skatten bör inledningsvis sättas till 5,9 öre/kWh för förbränningsoljor, bensin, kol, naturgas och gasol. Biobränslen skall i detta avseende inte beskattas. De är ju flödande energikällor, som rätt utnyttjade aldrig behöver ta slut. Biobränslen utgörs bl.a. av vedprodukter, energigrödor, alkoholer som tillverkats av växtmaterial samt torv. Torv intar dock en särställning eftersom tillväxten av torv sker förhållandevis långsamt. I dagsläget är dock det årliga uttaget av torv i Sverige väsentligt lägre än den årliga tillväxten.

Alkoholerna kan också tillverkas av bl.a. kol och olja. Sådana alkoholer bör på sikt belastas med råvaruskatt. Miljöpartiet de gröna anser däremot inte att råvaruskatt i princip skall belasta biobränslen. Vi vill gärna se ökad användning av biobränslen som t.ex. etanol men förutsätter då att energjgrödan odlas på ett miljövänligt sätt. Fortsatt hög, eller t.o.m. högre, användning av konstgödning eller användning av bekämpningsmedel, vore oacceptabelt ur vår synpunkt.

Den nuvarande skatten på el i konsumtionsledet avskaffas och all beskattning sker på energiråvaran. På uran införs en råvaruskatt på 12,3 öre/kWh energiinnehåll i uranet från den 1 juli 1990. Den 1 januari 1991 bör skatten höjas till 16 öre/kWh. Också koldioxidskatten bör tas ut på fossila bräslen som används för kraftproduktion.

Eftersom flygbränsle är fossilt, bör en skatt motsvarande råvarans energiinnehåll om 5,9 öre/kWh tas ut. Det kan ske exempelvis genom landningsavgifter. Regeringen bör snarast återkomma med förslag med denna inriktning.

Den långsiktiga globala lösningen på problemen slöseri och utsläpp ligger i att agera kraftfullt för att motsvarande energi- och råvaruskat -

1989/90:SkU31

ter skall införas internationellt. Inte minst viktigt är det att våra konkurrentländer tillämpar sådana styrmedel. Regeringen, och industrin, bör aktivt verka för att råvaruskatter och miljöskatter på energi införs i våra konkurrentländer på samma sätt som i Sverige.

Uppgifter från bl.a. trafiksäkerhetsverket visar att ca 10 miljarder kronor av de totala olyckskostnaderna i trafiken inte täcks in av det nuvarande kostnadsansvaret. Vi föreslår därför att bensinskatten höjs med 50 öre/liter och att även kilometerskatten för dieselfordon höjs i motsvarande mån.

dels vid moment 38 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

38. beträffande allmän energiskatt på bränsle, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll0 yrkandena 1 — 3, 6—9 och 20, med avslag på proposition 1989/90:111 i denna del och med anledning av motionerna 1989/90:N71 yrkande 2, 1989/90:Skll3 yrkandena 16, 18a, 20, 21, 23 och 24, 1989/90:Sk392 yrkandena 11-14 och 18, 1989/90:Sk623 yrkande 1, 1989/90:Sk631 yrkandena 1-4, 1989/90:Sk679, 1989/90:Sk685 yrkande 1 och 1989/90:Sk688 dels avslår proposition 1989/90:111 i denna del, dels hos regeringen begär förslag om en råvaruskatt i enlighet med vad som anförts ovan,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om vikten av att en hög och enhetlig råvaru- och miljöbeskattning framhålls i internationella fora, dels hos regeringen begär förslag om en höjning av bensinskatten med 50 öre per liter och en motsvarande höjning av kilometerskatten den 1 januari 1991.

56. beträffande lagförslagen såvitt avser allmän energiskatt på bränslen, m.m.

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de vid propositionen fogade förslagen med den ändringen att förslaget till lag om ändring i lagen (1961:372) om allmän energiskatt utgår.

58. Elskatteplikten för vindkraft (mom. 39)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp) och Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Maxnivån 100 kW har satts med utgångspunkt från tidigare små vattenkraftverk.

Genom att gränsen för skattebefrielse utgår från installerad effekt missgynnas vindkraften i förhållande till vattenkraften, eftersom ett vattenkraftverk med en installerad effekt på 100 kW har en tillgänglighet på 95 % och ett medeleffektuttag på ca 80 %, medan ett motsvarande vindkraftverk har en produktionstid på ca 70 % och en medeleffekt på ca 30 %. Uppgifterna om vindkraftverken är hämtade från

1989/90:SkU31

13 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 31 Rättelse: s. 194 rad 19 Står: 69 Rättat till: 59

den danska vindkraftsstatistiken. I årsproduktion betyder det att 100 kW installerad effekt för ett vattenkraftverk ger ca 665 000 kWh medan det för vindkraftverket endast ger ca 180 000 kWh. Då dessutom vindförhållandena i Danmark är dokumenterat goda finns det skäl att anta att ett landbaserat vindkraftverk i södra Sverige endast når upp till en årsproduktion på ca 160 000 kWh.

För att inte den småskaliga vindkraften skall missgynnas borde i stället gränsen för skattebefrielse utgå från en årsproduktion på 700 000 kWh eller från en installerad effekt på 500 kWh.

I likhet med näringsutskottet (NUlOy, se bilaga 1.6) anser vi att regeringen bör få i uppdrag att pröva olika alternativ till lösning på detta problem och återkomma med förslag som innebär att vindkraftverken inte missgynnas vid beskattningen.

dels vid moment 39 hemställt:

39. beträffande elskatteplikten för vindkraft

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk642, 1989/90:Sk693 och 1989/90:Sk644 hos regeringen begär förslag enligt med vad som ovan anförts.

59. Svavelskatt (mom. 40)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Vi anser inte att en svavelskatt med den utformning regeringen föreslagit, som innebär att de medel som inflyter direkt tillfaller statskassan, är den mest ändamålsenliga för att motverka försurningen. I stället stöder vi förslaget i motion Skl08 (m) om en svavelavgjft, varifrån inkomsterna bör återföras till miljöförbättrande åtgärder. I övrigt bör dock de av regeringen föreslagna reglerna kunna tillämpas även på en svavelavgift. En särskild fond bör skapas för att administrera influtna medel. Naturvårdsverket bör vara huvudman för denna fond. Fonden bör inte ackumulera kapital. De årligen influtna fondmedlen bör i första hand användas för sjö- och skogsmarkskalkning, åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten i försurningsskadade vattentäkter samt forskning. Riksdagen bör begära förslag i enlighet härmed. Med det anförda tillstyrker vi motion Skl08 i berörda delar.

dels vid moment 40 hemställt:

40. beträffande svavelskatt

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl08 yrkandena 22—24, med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och motion 1989/90:Sk698 yrkande 2 och med avslag på motion 1989/90:SkllO yrkandena 15 och 16 hos regeringen begär förslag om svavelavgift i enlighet med vad ovan anförts.

1989/90:SkU31

60. Svavelskatt (mom. 40 och mom. 56)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Jag instämmer i regeringens förslag att införa en svavelskatt av miljöskäl på alla svavelhaltiga bränslen med minst 0,lprocent svavelhalt men finner att den föreslagna nivån på 30 kr. per kg svavel är för låg. Med hänsyn till det mycket allvarliga försurningsläget i mark och vatten biträder jag i stället förslaget i motion SkllO (mp) att en avgift på 50 kr. per kg svavel införs.

Vad gäller de industriella processernas framtida svavelbeskattning presenterar regeringen inte något förslag utan hänvisar till att frågan kommer att behandlas i miljöavgjftsutredningens slutbetänkande. Oavsett om utredningen lägger fram något sådant förslag eller ej är det angeläget att regeringen återkommer i frågan. Svavelutsläppen från de industriella processerna är ju betydande, och dessa utsläpp måste minskas radikalt.

Med det anförda tillstyrker jag motion SkllO i behandlade delar.

dels vid moment 40 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

40. beträffande svavelskatt att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll0 yrkandena 15 och 16, med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och med avslag på motionerna 1989/90:Skl08 yrkandena 22—24 och 1989/90:Sk698 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om svavelavgift och framtida åtgärder i enlighet med vad ovan anförts,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser svavelskatt att riksdagen antar det vid propositioen 1989/90:111 fogade förslaget till lag om svavelskatt med den ändringen i fråga om 2 § första stycket att uttrycket "30 kronor" ersätts med "50 kronor".

61. Energiintensiv industri (mom. 41)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Nuvarande regler innebär att en generell nedsättning av energiskatterna till en viss procent av produktionsvärdet medges. Vi föreslår i stället att en annan modell införs som innebär att den energiintensiva industrin betalar en viss procent av de skatter eller avgifter som beräknas ingå i energipriserna, den s.k. växthusmodellen. Procenttalet fastställs branschvis. Reduceringen av skatte- eller avgjftsbetalningen sker genom återbetalning grundad på redovisad energiförbrukning. För återbetalningsrätt sätts ett tak som beräknas motsvara högst 90 % av för branschen normal energiförbrukning. För den energianvändning som ligger över 90 % av normalförbrukning betalar industrin skatter eller avgifter fullt ut.

1989/90:SkU31

195 Fördelen med detta system är att hög energianvändning per producerad enhet får en extra skattebelastning, och lönsamheten i att investera i effektivare energianvändning ökar avsevärt i jämförelse med dagens system. Nuvarande system innebär att utnyttjad el över en viss nivå är skattefri, dvs. någon stimulans till effektivisering och hushållning inom industrin finns inte. Detta är enligt vår mening inte rimligt.

Det krävs självklart att konkreta regler och praktiska schabloner utarbetas för att systemet skall fungera smidigt och med rimlig rättvisa. Vi föreslår att riksdagen fattar ett principbeslut om införande av nedsättningsregler för den energiintensiva industrin med utgångspunkt från de riktlinjer som vi redovisat ovan samt begär att regeringen snarast återkommer med förslag till närmare utformning av dessa regler. Målsättningen bör vara att systemet skall kunna tillämpas från den 1 januari 1991.

Med det anförda tillstyrker vi motion Skll3 i denna del.

dels vid moment 41 hemställt:

41. beträffande energiintensiv industri att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkande 22 och med avslag på proposition 1989/90:111 i denna del och motionerna 1989/90:Sk81 yrkandena 35 och 36, 1989/90:SkllO yrkandena 17—19, 1989/90:Sk392 yrkandena 15 och 16 och 1989/90:Sk699 hos regeringen begär förslag till nedsättningsregler för den elintensiva industrin i enlighet med vad ovan anförts.

62. Energiintensiv industri (mom. 41)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiets uppfattning är att koldioxidskatten ej bör ingå i underlaget för den energiintensiva industrins nedsättning av skatt på energi. Som påpekas i propositionen finns det i dag inga metoder att kvittbliva koldioxidutsläppen, men det finns möjligheter att gå över till andra energikällor. Den energiintensiva industrin framhåller nu också att man tål vissa energiprishöjningar. Det viktiga är att spelreglerna på energimarknaden fastställs och behålls så att planering och långsiktiga investeringar kan göras.

Jag instämmer i propositionens förslag om en särskild utredare för en översyn av den energiintensiva industrins skattenedsättningar. Denna översyn bör som framhålls i motion Sk81 skyndsamt verkställas av en från industrin fristående utredare.

Regeringen bör komma med förslag i enlighet med det anförda. Motion Sk81 tillstyrks därmed i berörda delar.

dels vid moment 41 hemställt:

41. beträffande energiintensiv industri att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk81 yrkandena 35 och 36 och med avslag på proposition 1989/90:111 i denna del

1989/9aSkU31

och motionerna 1989/90:Skl 13 yrkande 22, 1989/90:Skl 10 yrkandena 17—19, 1989/90:Sk392 yrkandena 15 och 16 och 1989/90:Sk699 hos regeringen begär förslag angående energiskattenedsättning för energiintensiv industri i enlighet med vad ovan anförts och som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående en utredning.

63. Energiintensiv industri (mom. 41)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Jag anser i likhet med motionärerna bakom motion SkllO (mp) att, i stället för långtgående skatteförmåner för svensk elintensiv industri, den långsiktiga globala lösningen ligger i att kraftfullt agera för att motsvarande energi- och miljöskatter även införs internationellt. Inte minst viktigt är det att våra viktigaste konkurrentländer tillämpar sådana styrmedel och att de dessutom slutar att subventionera elanvändningen i den elintensiva industrin.

Inom miljöpartiet de gröna anser vi vidare att ett nytt system måste införas som inte stimulerar till hög eller ökad energiförbrukning. Som ett första steg under en övergångsperiod kan vi acceptera att koldioxidskatten på andra bränslen än bensin ingår i underlaget för industrins nedsättning av skatt på energi. Vi anser dock att nedsättningsreglerna måste ändras så att den sammanlagda energiskatten uppgår till 2,2 % av de tillverkade produkternas faktiska eller beräknade försäljningsvärde. Den förmånliga beskattningen bör emellertid snarast ersättas av ett mer neutralt stöd som inte direkt premierar hög energianvändning. Flera sådana tänkbara stödformer har diskuterats bl.a. i miljöavgiftsutred ningen.

Med det anförda tillstyrker jag motion SkllO i denna del.

dels vid moment 41 hemställt:

41. beträffande energiintensiv industri att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Skll0 yrkandena 17—19 och 1989/90:Sk699 och med avslag på proposition 1989/90:111 i denna del och motionerna 1989/90:Sk81 yrkandena 35 och 36, 1989/90:Skl 13 yrkande 22 och 1989/90:Sk392 yrkandena 15 och 16 hos regeringen begär förslag angående regler för nedsättning av energiskatt för energiintensiv industri m.m. i enlighet med vad ovan anförts.

1989/90:SkU31

14 Riksdagen 1989190. 6 sami Nr 31

64. Inflationsuppräkning av punktskatter m.m. (mom. 42)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Från miljöpartiet de grönas sida vill vi betona vikten av att såväl koldioxid- och svavelskatt som andra miljöskatter inflationsuppräknas på årlig basis. Därigenom uppnås jämställdhet med beskattning av arbete och moms, eftersom bägge dessa skatteslag automatiskt inflationsuppräknas då löner och priser stiger. Detta bör ges regeringen till känna, och jag tillstyrker därför motion SkllO (mp) såvitt nu är i fråga.

dels vid moment 42 hemställt:

42. beträffande inflationsuppräkning av punktskatter m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Skll0 yrkande 21 och 1989/90:Sk392 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

65. Råtallolja (mom. 43)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Av motion Skll4 (m) och näringsutskottets yttrande framgår att det krävs att massaindustrin skall sälja råtallolja till förädling, att köparen betalar ett pris som motsvarar priset för den eldningsolja som går åt för att ersätta råtalloljan som bränsle. Därmed drabbas råtallolja indirekt av energiskatt. Effekten av detta blir betydande för sådana industrier som säljer en stor del av sina produkter på världsmarknaden. "Fantomskatten" på råtalloljan ger företaget ett golv för sina råvarukostnader som är mer än dubbelt så högt som konkurrenternas. Detta innebär att företaget kommer att få svårt att utvecklas och därmed hotas verksamheten.

En lösning som ligger i linje med rätten att få göra skatteavdrag för bränslen som används för annat ändamål än energjalstring är att låta producenterna av råtallolja få skattefri eldningsolja motsvarande de volymer råtallolja de säljer för vidareförädling. Riksdagen bör därför hos regeringen begära förslag om att producenter av råtallolja fr.o.m. den 1 januari 1991 befrias från skatt på den eldningsolja som inköps som ersättning för den råtallolja som säljs till vidareförädling. Med det anförda tillstyrker vi motion Skll4.

dels vid moment 43 hemställt:

43. beträffande råtallolja

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll4 och med anledning av motion 1989/90:Sk676 hos regeringen begär förslag om befrielse från energiskatt i enlighet med vad ovan anförts.

1989/90:SkU31

66. Slopande av vissa punktskatter (mom. 44 och mom. 56)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening kan inte någon av de varor, för vilka skatten enligt förslaget skall slopas, anses tillhöra nödvändig konsumtion som behöver premieras. Det är enligt vår uppfattning angeläget att undvika en konsumtionsstimulans på dessa områden. Därför bör den särskilda varuskatten, dryckesskatten, kasett- och videoskatten vara kvar. Propositionen bör således avslås i denna del. Vi biträder i denna fråga motionerna Skll3 (c) och Skill (mp).

dels vid moment 44 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

44. beträffande slopande av vissa punktskatter att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk81 yrkande 41 i denna del, 1989/90:Sklll yrkande 7 och 1989/90:Skll3 yrkande 13 i denna del avslår proposition 1989/90:111 i denna del och motion 1989/90:Sk81 yrkande 42,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser slopande av vissa punktskatter

att riksdagen avslår de vid proposition 1989/90:111 fogade förslagen till lag om upphävande av lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lag om upphävande av lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk, lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt, lag om upphävande av lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare och lag om upphävande av lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband.

67. Slopande av vissa punktskatter (mom. 44 och mom. 56)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

I propositionen motiveras slopandet av olika punktskatter med att skatterna är svåradministrerade och att de ger ringa tillskott till statskassan. Inkomstbortfallet belöper sig dock totalt till ca 2 miljarder, och av statsfinansiella skäl föreslår regeringen att beslutet inte skall träda i kraft förrän 1992.

Enligt min mening kan inte någon av de varor, för vilka skatten enligt förslaget skall slopas, anses tillhöra nödvändig konsumtion som behöver premieras. Det är enligt min uppfattning angeläget att undvika en konsumtionsstimulans på dessa områden.

Jag delar i och för sig bedömningen att vissa av dessa skatter kan vara svåradministrerade och ge upphov till gränsdragningsproblem. Det måste dock ses som stötande att ta bort skatten på parfym och videobandspelare, samtidigt som hyrorna stiger genom andra skattebeslut och höginkomsttagarna gynnas i vad gäller skatteskalor. I ett

1989/90:SkU31

sammanhang där t.ex. matmomsen reduceras, kan det däremot prövas att slopa dessa punktskatter. Den fördelningspolitiska profilen kan då upprätthållas genom att basvaror har lägre moms medan mer lyxbetonad konsumtion åsätts högre moms. Jag yrkar således avslag på dessa förslag i proposition 1989/90:111 och ett tillkännagivande i enlighet med det anförda.

dels vid moment 44 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

44. beträffande slopande av vissa punktskatter

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk81 yrkandena 41 i denna del och 42, med anledning av motionerna och 1989/90:Sklll yrkande 7 och 1989/90:Skll3 yrkande 13 i denna del och med avslag på proposition 1989/90:111 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående den tidpunkt när ett slopande av punktskatter kan prövas,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser slopande av vissa punktskatter

att riksdagen avslår de vid proposition 1989/90:111 fogade förslagen till lag om upphävande av lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lag om upphävande av lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk, lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt, lag om upphävande av lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare och lag om upphävande av lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband.

68. Restitution av skatten på lager av kemisk-tekniska varor (mom. 45)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

I samband med slopandet av den särskilda varuskatten och vissa andra punktskatter den 1 januari 1993 bör man också ta upp problemen med det beskattade ingående lagret den 1 januari 1993 i exempelvis parfym handeln. Det är rimligt att, i den mån beskattning erlagts för aktuella varor före den 1 januari 1993 och varorna finns i lager, staten bör medverka till en restitution. I annat Call drabbas företagen av förluster. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som neutraliserar de negativa skatteeffekter som kan uppkomma i samband med slopandet av de aktuella skatterna. Vi tillstyrker således bifall till motion Skll8.

dels vid moment 45 hemställt:

45. beträffande restitution av skatten på lager av kemisk-tekniska varor

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll8 och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

1989/90:SkU31

69. Stämpelskatten på skepp (mom. 46 och mom. 56)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Att åberopa statsfinansiella skäl för att dröja med slopandet av stämpelskatten på skepp till 1993 är knappast motiverat eftersom inkomsten är 38 milj. kr. per år samtidigt som miljardbelopp delas ut i andra sammanhang i nya subventioner. Den ologiska och omotiverade lagen om stämpelskatt drabbar endast sjöfartsnäringen och bör upphöra den 1 januari 1991. Vi tillstyrker således bifall till motion Skl24.

dels vid moment 46 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

46. beträffande stämpelskatten på skepp att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl24, med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och motion 1989/90:Sk409 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1989/90:Sk81 yrkande 41 i denna del och 1989/90:Skll3 yrkande 13 i denna del beslutar att stämpelskatten på skepp skall upphöra den 1 januari 1991,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser stämpelskatten på skepp

att riksdagen i fråga om det vid proposition 1989/90:111 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter gör den ändringen att första meningen av ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande lydelse: "Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991."

70. Stämpelskatten på skepp (mom. 46 och mom. 56)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening saknas skäl att avveckla stämpelskatten på skepp. Skatten bör därför behållas, och vi tillstyrker således bifall till motion Skll3 i denna del och avstyrker propositionen i motsvarande del.

dels vid moment 46 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

46. beträffande stämpelskatten på skepp att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Skll3 yrkande 13 i denna del och 1989/90:Sk81 yrkande 41 i denna del avslår proposition 1989/90:111 i denna del och motionerna 1989/90:Sk409 yrkande 3 och 1989/90:Skl24,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser stämpelskatten på skepp

att riksdagen avslår det vid proposition 1989/90:111 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.

1989/90:SkU31

71. En höjning av skatten på alkoholdrycker och tobak (mom. 47)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Centern har tidigare föreslagit att alkohol- och tobaksskatten skall höjas med 10 %. Riksdagen har sedermera beslutat om en höjning med 5 %. Vi föreslår mot denna bakgrund en ytterligare höjning med 5 % av skattesatserna. Detta ger en intäkt till statskassan med 0,5 miljarder kronor. Med det anförda tillstyrker vi bifell till motion Skll3 i denna del (c).

dels vid moment 47 hemställt:

47. beträffande en höjning av skatten på alkoholdrycker och tobak

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkande 25 och med avslag på motion 1989/90:Skl 11 yrkande 10 hos regeringen begär förslag om höjda alkohol- och tobaksskatter i enlighet med vad ovan anförts.

72. En höjning av skatten på alkoholdrycker och tobak (mom. 47)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Konsumtionen av alkohol och tobak orsakar samhället stora merkostnader både i sjukvården och den sociala omsorgen. Jag biträder därför förslaget från miljöpartiet de gröna att höja skatterna på sprit och tobak med 40 % och skatterna på vin och öl med 20 % och tillstyrker därför motion Skill i denna del.

dels vid moment 47 hemställt:

47. beträffande en höjning av skatten på alkoholdrycker och tobak

att riksdagen med bifell till motion 1989/90:Sklll yrkande 10 och med avslag på motion 1989/90:Skll3 yrkande 25 hos regeringen begär förslag om höjda alkohol- och tobaksskatter i enlighet med vad ovan anförts.

1989/90:SkU31

73. Skatten på omsättning av värdepapper (mom. 48 och mom. 56)

Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Leif Olsson (fp) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Omsättningsskatten på aktier har inneburit att aktiehandeln väsentligen fördyrats. Handeln har flyttat utomlands vilket har förstört de goda möjligheter Sverige annars skulle haft att utvecklas till ett centrum för värdepappershandel och exportör av finansiella tjänster.

En halvering av omsättningsskatten är inte tillräcklig. Den bör enligt vår mening avskaffas helt den 1 januari 1991. Med det anförda tillstyrker vi motionerna Sk89 och Skll3 i denna del.

dels vid moment 48 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

48. beträffande skatten på omsättning av vissa värdepapper att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk89 yrkande 10 och 1989/90:Skll3 yrkande 14 och med avslag på proposition 1989/90:111 i denna del och motion 1989/90:Skl08 yrkande 25 beslutar slopa skatten på omsättning av vissa värdepapper den 1 januari 1991,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser skatten på omsättning av vissa värdepapper att riksdagen

dels avslår det vid proposition 1989/90:111 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, dels antar följande

Förslag till Lag om upphävande av lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper

Härigenom föreskrivs att lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper skall upphöra att gälla den 1 januari 1991.

74. Skatten på omsättning av värdepapper (mom. 48 och mom. 56)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Vi instämmer i den alltmer hårdnande kritiken mot omsättningsskatten på aktier. Förra hösten krävde en enhällig börsstyrelse ett omedelbart slopande av skatten särskilt med hänsyn till att en mycket stor del av omsättningen av svenska aktier nu sker utomlands. Under den tidsperiod då omsättningsskatten införts och utvidgats har utländska aktiemarknader vidtagit ett flertal åtgärder för att sänka sina transaktionskostnader.

1989/90:SkU31

203 Ett av de viktigaste skälen till att införa omsättningsskatten på aktiehandel uppgavs vara det statsfinansiella. Det har nu visat sig att skatten leder till ett nettounderskott för statskassan. Den minskade omsättningen leder vidare till att försörjningen av riskkapital för mindre och medelstora företag försämras.

EG kommer i samband med pågående harmonisering att utveckla en fri kapitalmarknad utan transaktionsskatter. Det är ytterligare ett skäl till att avveckla denna konkurrenssnedvridande skatt.

Vi föreslår därför att skatten avvecklas med verkan fr.o.m. den 1 juli 1990 och tillstyrker därför motion Skl08 (m) i denna del.

dels vid moment 48 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

48. beträffande skauén på omsättning av vissa värdepapper att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Skl08 yrkande 25 och 1989/90:Skl 13 yrkande 14 och med avslag på proposition 1989/90:111 i denna del och motion 1989/90:Sk89 yrkande 10 beslutar slopa skatten på omsättning av vissa värdepapper den 1 juli 1990,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser skatten på omsättning av vissa värdepapper att riksdagen

dels avslår det vid proposition 1989/90:111 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, dels antar följande

Förslag till Lag om upphävande av lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper

Härigenom föreskrivs att lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper skall upphöra att gälla den 1 juli 1990.

75. Vägtrafikbeskattning m.m. (mom. 49)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Vi vill i detta sammanhang erinra om centerns förslag om en regional differentiering av bl.a. bensinskatten. Det går inte att leva upp till målet om regional balans och samtidigt kraftigt höja bensinskatten i hela landet utan differentiering. Det finns så många människor som inte har några alternativ att välja på utan måste använda sin bil. De har ingen möjlighet att minska bilåkandet som man har där det finns kollektiva transportmedel som alternativ. Vi upprepar nu därför kravet om att regeringen skall lägga fram ett förslag om en sådan differentiering och tillstyrker följaktligen motion Sk96 i denna del.

1989/90:SkU31

dels vid moment 49 hemställt:

49. beträffande vägtrafikbeskattning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk96 yrkande 17 och med avslag på motionerna 1989/90:Sk610, 1989/90:Sk612, 1989/90:Sk639 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Sk640,

1989/90:Sk643, 1989/90:Sk666 och 1989/90:Sk681 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående en regional differentiering av bilbeskattningen.

76. Vägtrafikbeskattning m.m. (mom. 49)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Det är viktigt att samhället prioriterar användningen av sådana personbilar som förbrukar litet drivmedel. Därför behövs en accis på bilar som är så utformad att personbilar som konsumerar mycket bränsle får betala en accis som ökar med en ökande förbrukning, medan bilar som konsumerar små mängder blir rabatterade.

Tanken är att de medel som inflyter från inköp av bensindrivna fordon med förbrukning ovanför brytpunkten 0,70 liter per mil skall användas för rabattering av inköp av fordon med förbrukning under brytpunkten.

Jag föreslår vidare att fordonsskatten fr.o.m. 1991 fördubblas för motorfordon med en effekt överstigande 90 hk/ton. Jag föreslår vidare att den fördubblade fordonsskatten fr.o.m. 1994 skall gälla alla motorfordon med effekt överstigande 80 hk/ton.

Dessutom biträder jag miljöpartiet de grönas förslag om ett miljöanpassat skattesystem för att bättre bemästra trafikens miljöproblem, vilket bl.a. innebär:

-en koldioxidskatt på 25 öre/kg (vilket motsvarar 58 öre/liter bensin och 70 öre/liter diesel),

-en kväveoxidskatt på 60 krAg (vilket motsvarar 18 öre/liter bensin, motsvarande på kilometerskatten),

-en kolväteskatt på 36 krAg (vilket motsvarar 6 öre/liter bensin, motsvarande på kilometerskatten),

-en blyskatt på 50 öre/liter blyad bensin,

-en bensinskatt (kostnadsansvaret) på 2:66 kr Vliter bensin och motsvarande uppjustering av kilometerskatten,

-en energiskatt på 5,9 öre/kWh för fossila bränslen (vilket betyder 59 öre/liter bensin och 55 öre/liter diesel).

Därtill kommer numera också moms. Det betyder att det totala bensinpriset, inkl. moms, skulle bli 7:50 krVliter för normalt oblyad bensin. Höjningen bör göras i två steg och bli fullt genomförd 1991.

Därefter föreslår vi en ytterligare ökning av koldioxidavgiften med 10 öre per kg och år upp till 65 öreAg 1995. Uppjusteringar av kolväteavgiften torde också kunna bli aktuella bl.a. med hänsyn till de tilltagande astmatiska besvären i städerna.

1989/90:SkU31

15 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 31

Vi har bedömt att dessa pålagor i sig kommer att medföra en minskad biltrafik med ca 15 % till 1995. Det förutsätter dock en samtidig utbyggnad av kollektivtrafik som kommer att ta över denna trafik.

Skattesystemet bör också användas till att direkt gynna de alternativ som behöver utvecklas särskilt snabbt. Vi anser därför att eldrift, biogasdrift och vätgasdrift för motorfordon bör vara skattebefriade.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag i enlighet med det anförda. Jag tillstyrker följaktligen motionerna Sk666, Sk681 och Sk639 i denna del (samtliga mp).

dels vid moment 49 hemställt:

49. beträffande vägtrafikbeskattning m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk666, 1989/90:Sk681 och 1989/90:Sk639 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motionerna 1989/90:Sk612, 1989/90:Sk640,

1989/90:Sk643, 1989/90:Sk96 yrkande 17 och 1989/90:Sk610 hos regeringen begär utredning och förslag om en förändrad fordonsbeskattning i enlighet med vad ovan anförts.

77. Lätta lastbilar (mom. 50)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Det är inte rimligt att varudistributionsbilar skall belastas med försäljningsskatt, s.k. accis. En rätt till avdrag för ingående mervärdeskatt måste också införas. Vi stöder därför yrkandet i motion Skll5 att riksdagen hos regeringen begär förslag om att lastbil med förarhytt, med en sätesrad för påbyggnad av lastflak alternativt påbyggt, fönsterlöst skåp eller med fast vägg mellan hytt och skåp med likaledes högst en sätesrad samt fönsterlöst skåp inte skall påföras särskild försäljningsskatt. Med det anförda tillstyrker vi motion Skll5.

dels vid moment 50 hemställt:

50. beträffande lätta lastbilar

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk672 och 1989/90:Skl 15 yrkande 3 begär förslag om ändrad försäljningsskatt för vissa lätta lastbilar i enlighet med vad ovan anförts.

78. Miljöskatter och miljöavgifter (mom. 51)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Vi biträder centerns förslag i motion Sk662 om miljöavgifter på bl.a. klor, svaveldioxider, koldioxid och kväveoxider. Miljöavgifterna skall stimulera företag att vidta åtgärder för att minska föroreningarna. Miljöavgifter på fler områden behandlas just nu av miljöavgiftsutredningen. Det är viktigt att de föreslagna avgifterna nu verkligen införs.

1989/90:SkU31

206 Vi upprepar därför vårt krav om en miljöavgift på organiska klorföreningar om 50 kr7kg organiskt bundet klor. Detta innebär att de totala avgifter som skall betalas uppgår till ca 400 milj. kr. Vi utgår då från att utsläppen i medeltal blir 1,5 kg TOCI per ton massa.

Intäkterna från avgiften bör användas till miljöförbättrande åtgärder. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag i enlighet med vad som anförts. Vi tillstyrker således motionerna Sk662 och Sk698 (båda c).

dels vid moment 51 hemställt:

51. beträffande miljöskatter och miljöavgifter att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk662 och 1989/90:Sk698 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1989/90:Sk614, 1989/90:Sk633, 1989/90:Sk636, 1989/90:Sk663 och 1989/90:Sk687 yrkandena 1 och 2 hos regeringen begär förslag om miljöavgift på klor i enlighet med vad ovan anförts.

79. Miljöskatter och miljöavgifter (mom. 51)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Miljösituationen i haven är till stora delar akut. Det beror både på utsläpp av miljöfarliga ämnen som giftiga metaller och halogenerade organiska ämnen och på övergödning av kväve och fosfor. Med tanke på havsmiljön är det väsentligast att minska kväveutsläppen men det är även viktigt att minska fosforutsläppen. Dessutom har fosforn större betydelse som gödande näringsämne i sötvatten.

Utsläppen av fosfor leder alltså till övergödning och behöver minskas. Inom miljöpartiet de gröna anser vi att utsläppen av fosfor från reningsverken skall halveras från 1993. En stor del av det forsfor som släppts ut kommer från tvättmedel. Vi vill därför införa en speciell miljöskatt på fosfor i tvättmedel. Detta bör ges regeringen till känna.

Jordbrukets växtnäringsförluster leder inte bara till övergödning av havet utan även av sjöar och vattendrag. I Laholmsbukten spelar jordbruket den dominerande rollen som förorenare. Förändringar måste ske inom stallgödselhanteringen, valet av växtföljder och odlingstekniken.

Kapaciteten att lagra stallgödsel måste ökas så att en större del av gödsel kan spridas på våren. Kraven på lagringskapacitet för stallgödseln måste därför skärpas. Fr.o.m. 1993 bör krav ställas på tolv månaders lagringskapacitet. För att bättre kunna kontrollera stallgödsel- och ensilagehantering och att antalet djur inte är för stort i förhållande till arealen föreslår vi att koncessionsplikt för alla lantbruk med minst 50 djurenheter införs i problemområden.

Det mest effektiva sättet att åstadkomma en bättre hushållning med kväve är helt enkelt att höja priset på kväve. Om priset höjs på kväve kommer användningen av handelsgödsel att minska och lantbrukarna får starkare incitament att hantera stallgödseln på ett riktigt sätt. Vi föreslår en avgift på kvävet i handelsgödsel på ca 300 % av priset och

1989/90:SkU31

att dessa pengar återförs till jordbruket i form av arealbidrag och som omställningsstöd till lantbrukare som vill gå över till ekologiskt lantbruk. Vår målsättning är att inom ett år minska användningen av handelsgödselkväve med 30 % och inom fem år med 50 %.

dels vid moment 51 hemställt:

51. beträffande miljöskatter och miljöavgifter

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk687 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motionerna 1989/90:Sk614, 1989/90:Sk633, 1989/90:Sk636, 1989/90:Sk662, 1989/90:Sk663 och 1989/90:Sk698 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående en särskild skatt på fosfat i tvättmedel och en avgift på kvävet i handelsgödsel.

80. Reklamskatten (mom. 52)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet anser att det är helt nödvändigt att ge Sveriges Radiokoncernen de resurser den behöver. Vänsterpartiet anser vidare att Sveriges Radio också i fortsättningen skall fungera utan reklamfinansiering, vilket är en förutsättning för yttrandefrihet och kulturell frihet. Det är enligt vår mening sundare att höja reklamskatten för att därigenom dämpa konsumtionen och att därifrån ta fram resurser för ökad finansiering av TV.

I enlighet med våra kulturpolitiska målsättningar och i enlighet med Sveriges Radios planer för framtida utveckling anser vi att man bör skapa förutsättningar för en utveckling av koncernen med bibehållen public service-inriktning. Till detta kan också läggas att en skärpt skatt på reklam kan ses som ett led i en mer ekologiskt inriktad politik.

Det anförda bör ges regeringen till känna. Motionerna Sk680 och A17 i denna del tillstyrks.

dels vid moment 52 hemställt:

52. beträffande reklamskatten

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk680 och 1989/90:A17 yrkande 10 i denna del och med avslag på motionerna 1989/90:Sklll yrkande 8, 1989/90:Sk392 yrkande 20, 1989/90:Sk669 yrkandena 1 — 3 och 1989/90:Sk673 yrkandena 1 — 3 hos regeringen begär förslag om höjd reklambeskattning m.m. i enlighet med vad ovan anförts.

81. Reklamskatten (mom. 52)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Jag instämmer i miljöpartiet de grönas krav att skatten på reklam höjs kraftigt. Den kommersiella reklamen och särskilt den del som är

1989/90:SkU31

livsstilsbildande innebär ett direkt sabotage mot de absolut nödvändiga ansträngningarna för att fa till stånd en mindre resursslösande och miljöförstörande livsstil. Det är djupt omoraliskt att ständigt predika att lyckan består i en allt högre materiell överflödskonsumtion samtidigt som en stor del av världens befolkning svälter. Därtill kommer att reklamen i sig innebär ett otroligt resursslöseri. Enligt uppgift spenderas i storleksordningen 30 miljarder kronor årligen på reklam samtidigt som vårdkrisen förvärras. Bara direktreklamen drar energiresurser motsvarande ett halvt kärnkraftverk.

Reklamskatten bör därför i första hand fördubblas. Intäkten av detta har uppskattats till ca 0,7 miljarder kronor/år efter en antagen minskning av reklamvolymen med 10 %. Reklamskatten måste sedan fortsätta att höjas ytterligare tills målet om en mycket kraftig neddragning av reklamvolymen uppnås.

Reklamskatt bör inte utgå på sådan produktinformation i form av kataloger och rubricerade annonser i särskilda annonsavdelningar i pressen som potentiella kunder själva söker upp för att få information inför ett köpbeslut.

Syftet med reklamskatten bör enligt miljöpartiets mening vara att få till stånd en kraftig reduktion av den kommersiella reklamen i samhället. På sikt vill miljöpartiet uppnå köpfrid, dvs. ingen människa skall mot sin vilja behöva utsättas för kommersiella budskap som hon inte bett om.

Vad ovan anförts bör ges regeringen till känna. Med det anförda tillstyrker jag mp-motionerna Skill, Sk392 och Sk673 i berörda delar.

dels vid moment 52 hemställt:

52. beträffande reklamskatten att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sklll yrkande 8, 1989/90:Sk392 yrkande 20, 1989/90:Sk669 yrkandena 1—3 och 1989/90:Sk673 yrkandena 1 — 3 och med avslag på motionerna 1989/90:Sk680 och 1989/90:A17 yrkande 10 i denna del hos regeringen begär förslag om höjd reklambeskattning m.m. i enlighet med vad ovan anförts.

82. Förpackningsskatt (mom. 54)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet anser att onödiga förpackningar skall undvikas. Om inte varan i sig själv kräver dubbla förpackningar och producenterna ändå använder detta system bör de åläggas en straffavgift. Förpackningar som ej kan återanvändas skall kunna återvinnas på ett miljö- och energjmässigt acceptabelt sätt. Den nya dryckesbacken med sitt innehåll av bly borde ha varit så dyr att tillverka att den skulle ha varit en kommersiell omöjlighet. Inom vänsterpartiet anser vi följaktligen att förpackningar skall beskattas i förhållande till energiåtgång, miljöpåverkan och nytta.

1989/90: S k U31

209 Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker således motinerna Sk665 och A17 i denna del.

dels vid moment 54 hemställt:

54. beträffande förpackningsskatt att riksdagen med bilall till motionerna 1989/90:Sk665 yrkandena 1 och 2 och 1989/90:A17 yrkande 10 i denna del och med avslag på motionerna 1989/90:Sklil yrkande 9, 1989/90:Sk661 och 1989/90:Sk689 hos regeringen begär förslag om förpackningsskatt i enlighet med vad ovan anförts.

83. Förpackningsskatt (mom. 54)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Den rika floran av förpackningar är en del av det omfattande slöseriet i den svenska ekonomin. Om väl avvägda råvaruskatter på det material och den energi som ingår i förpackningarna funnes skulle en sparsamhet med förpackningar automatiskt gynnas. I avvaktan på att sådana skatter införts fullt ut bör särskilda skatter kunna utgå på de mest råvaru- och energikrävande förpackningarna.

En förpackningsskatt kan ha en dämpande verkan på viljan att köpa varor speciellt i engångsförpackningar. Regeringen bör återkomma med förslag om hur en förpackningsskatt skulle kunna utformas. Jag tillstyrker således i denna fråga mp-motionerna Skill, Sk661 och Sk689 i berörda delar.

dels vid moment 54 hemställt:

54. beträffande förpackningsskatt att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sklll yrkande 9, 1989/90:Sk661 och 1989/90:Sk689 och med avslag på motionerna 1989/90:Sk665 yrkandena 1 och 2 och 1989/90:A17 yrkande 10 i denna del hos regeringen begär förslag om förpackningsskatt i enlighet med vad ovan anförts.

1989/90:SkU31

210 Särskilda yttranden

1989/90:SkU31

1. Idrott (mom. 9)

Maggi Mikaelsson (v) har anfört:

Idrottsrörelsen, handikapprörelsen och andra ideella organisationer har påpekat skatteomläggningens negativa effekter på den ideella rörelsen. Det kommer att bli stora kostnadsökningar som följd av den breddade momsen, med dyrare resor, transporter, övernattningar, matkostnader etc.

Det är viktigt att den ideella arbetsinsatsen i landets föreningar inte försvåras. Den insatsen behöver uppmuntras, därför krävs att den ekonomiska grunden i landets ideella föreningar inte ytterligare försämras.

Vänsterpartiet har i många år krävt att överskottet av tipsmedlen skall gå till idrotten och har i motion SklOl framställt ett yrkande av denna innebörd. Detta yrkande behandlas i SkU30.

Jag har på grund härav inte något yrkande under detta moment utan hänvisar till mim reservation till förmån för motion SklOl.

2. Turistnäringen (mom. 14)

Maggi Mikaelsson (v) har anfört:

Momsbeläggning av turistnäringen riskerar att försvåra den svenska turistnäringens konkurrenssituation, vilket skatteutskottet också påtalat i betänkandet där man förutsätter att regeringen uppmärksamt kommer att följa utvecklingen och vidta åtgärder om det behövs. Statens turistråd har pekat på turismens betydelse i glesbygden.

Vänsterpartiet anser att det är viktig att värna om turismen, och vi kan inte utesluta att det kommer att behövas åtgärder av något slag. En av de åtgärder som vi tagit upp i den regionalpolitiska motionen är differentierad moms för bl.a. turism i glesbygd. Vänsterpartiets huvudkrav är att riksdagen avslår regeringens proposition i sin helhet. Om detta ej sker avser vi att återkomma i frågan.

3. Offentlig verksamhet (mom. 26)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Den offentliga sektorn är i ekonomisk kris. Genom en gigantisk omfördelning har staten dragit in pengar från kommunerna. Kommunernas underskott är idag ungefär lika stort som statens budgetöverskott.

Enligt regeringens finansplan -90 som presenterades i januari erkänner man att kommuner och landsting får ett sammantaget budgetunderskott på ca 14 miljarder kronor för 1990. Till detta kommer de tecknade löneavtalen som ökar på underskottet med ca 20 miljarder ytterligare.

Vänsterpartiet värnar om den offentliga sektorn. Skola, vård och omsorg av barn och gamla, är uppgifter som måste prioriteras. Regeringens uppgörelse med folkpartiet om ett tvåårigt skattetak för kommuner och landsting är ett hot mot den sociala välfärden i Sverige och öppnar för privata lösningar och ojämlikhet. Vänsterpartiet anser därför att riksdagen bör besluta om ett ekonomiskt stödpaket till kommunerna. I det skattealternativ som Vänsterpartiet presenterar i sin motion skapas utrymme att förstärka kommunernas ekonomi med ca 9 miljarder.

Det kommunala skattesystemet måste dock förändras i grunden så att kommunerna får ett bättre skatteunderlag.

Om regeringens förslag går igenom innebär det ökade inkomster för kommunerna genom vidgad skattebas och att kommunerna får göra momsavdrag. Vänsterpartiet anser att kommunerna ska få behålla dessa pengar och avvisar regeringens förslag om en särskild avräkningsskatt i reservation till SkU30.

4. Offentlig verksamhet (mom. 26)

Gösta Lyngå (mp) har anfört:

Det är viktigt att breddningen av mervärdeskatten sker på ett sådant sätt att verksamheter som både bedrivs i privat och offentlig regi får likvärdiga konkurrensvillkor. Detta bör gälla inom barnomsorg såväl som för skolor och andra aktiviteter där privata alternativ breddar mångfalden i utbudet.

Jag utgår ifrån att regeringen noga följer upp att kommuner och landsting får avsedd kompensation för den utvidgade skatteplikten enligt mervärdeskattelagen och har därför inte något yrkande i denna del.

5. Mervärdeskatt på energi, m.m. (mom. 31)

Maggi Mikaelsson (v) har anfört:

Vänsterpartiet har inte behandlat beskattning av biobränslen i denna motion till proposition 1989/90:110. Regeringen föreslår momsbreddningar och -höjningar för att finansiera sänkta inkomstskatter vilket vi är kritiska till. Vänsterpartiet kommer att presentera sin energipolitik i anslutning till den aviserade propositionen om energipolitiken. Vi har därför inte något yrkande i detta sammanhang, men vi stödjer de motioner som föreslagit att biobränslen skall undantas från beskattning.

1989/90:SkU31

6. Koldioxidskatt (mom. 32)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (c) har anfört:

Vi ställer upp på den nu föreslagna nivån på koldioxidskatten. De synpunkter vi har i övrigt framgår av våra reservationer beträffande mervärdeskatt på energi (s. 176), metanol och etanol (s. 183), koldioxiskatt på flygtrafik m.m. (s. 185) och allmän energiskatt på bränsle, m.m. (s. 187).

7. Koldioxidskatt (mom. 32)

Maggi Mikaelsson (v) har anfört:

Vänsterpartiet kan godta regeringens förslag avseende koldioxid- och svavelskatt. Koldioxidskatten bör dock ej ingå i underlaget för den energiintensiva industrins nedsättning av skatt på energi. Som propositionen påpekar finns det idag inga metoder att kvittbliva koldioxidutsläppen, men det finns möjligheter att gå över till andra energikällor. Den energiintensiva industrin framhLier nu också att man tål vissa energiprishöjningar. Det viktiga är att spelreglerna på energimarknaden fastställs och behålls så att planering och långsiktiga investeringar kan göras. Vänsterpartiet kommer i annat sammanhang att lägga fram förslag om miljöavgifter.

8. En höjning av skatten på alkoholdrycker och tobak (mom. 47)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har anfört:

Från folkpartiets sida har vi tidigare i år framfört uppfattningen att hittillsvarande prisjusteringar på alkoholdrycker inte varit tillräckliga för att uppnå målsättningen om en begränsning av den alltför höga alkoholkonsumtionen, som av allt att döma dessutom har ökat under senare tid. Skattehöjningar på alkoholdrycker bör därför genomföras i ett sådant tempo att dessa varor ökar snabbare i pris jämfört med livsmedel och andra konsumtionsvaror. Vi ämnar liksom tidigare bevaka denna fråga i riksdagen och återkomma med förslag.

9. Vägtrafikbeskattning m.m. (mom. 49)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har anfört:

För undvikande av snedvridande effekter är det nödvändigt att även inom vägtrafikbeskattningen eftersträva en harmonisering med Europa. Vi förutsätter att regeringen uppmärksammar dessa frågor i sitt fortsatta arbete med att harmonisera svenska regler med EG:s.

1989/90:SkU31

10. Miljöskatter och miljöavgifter (mom. 51) 1989/90:SkU3l

Maggi Mikaelsson (v) har anfört:

Vänsterpartiet stöder tanken på miljöavgifter som är så utformade att de stimulerar företag att vidta åtgärder för att minska föroreningarna. Det är önskvärt att miljöavgifterna minskar sig själva genom att utsläppen minskar med tiden. Miljöavgifter på fler områden behandlas just nu av miljöavgiftsutredningen. Det är viktigt att de föreslagna avgifterna nu verkligen införs och att intäkterna från avgifterna används till miljöförbättrande åtgärder. Jag förutsätter att regeringens arbete på detta område har denna inriktning. Inom vänsterpartiet avser vi att återkomma till frågan när resultatet av utredningens arbete föreligger.

11. Reseskatten (mom. 53)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har anfort:

Moderata samlingspartiet har sedan länge verkat för ett avskaffande av reseskatten, som verkar diskriminerande mot t.ex. medelhavsländernas turistindustri — viktig för ekonomin och sysselsättningen i denna region. Vidare rimmar skatten illa med de svenska strävandena att harmonisera sina skatter med EG, där skatten inte förekommer utom i Danmark. Som ett led i anpassningen till EG hade regeringen enligt vår uppfattning bort ta upp frågan om att avveckla skatten med våra nordiska grannländer nu när flera andra punktskatter skall avskaffas. Inom moderata samlingspartiet ämnar vi återkomma till denna fråga med förnyade krav.

12. Propositionen i övrigt (mom. 55)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har anfört:

Det är enligt vår mening mycket angeläget att skatteomläggningens effekter inte får innebära konkurrenssnedvridningar mellan t.ex. verksamheter som bedrivs i olika företagsformer. Detta gäller även inom den indirekta beskattningen.

Vi anser det helt nödvändigt att regeringen noggrant följer utvecklingen på detta område och återkommer till riksdagen med förslag till åtgärder när konkurrenssnedvridande effekter uppstår.

Det har bl.a. under utskottets offentliga utfrågningar framstått som särskilt angeläget att följa effekterna för federativt uppbyggda företag med anledning av den slopade dispensrätten för befrielse från erläggande av mervärdeskatt.

214 Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 83

Utskottet 101

Inledning 101

Mervärdeskatten 101

En generell mervärdebeskattning, m.m 101

Fastighetsområdet 103

Massmedia 105

Kommunikationer 105

Kultur och nöjen, m.m 106

Serverings- och hotelltjänster, m.m 107

Turistnäringen 108

Finansiella tjänster 109

Sjukvård, tandvård och social omsorg 110

Utbildning lil

Livsmedel lil

Uthyrning av arbetskraft 112

Personbilar 113

Travhästar 114

Kulturföremål 114

Fartyg och luftfartyg 114

Offentlig verksamhet 115

Kyrkogårdsförvaltning, m.m 117

Importbeskattning 117

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 118

Mervärdeskatt på energi 119

Punktskatter 121

Koldioxidskatt 121

Koldioxidskatt på flygtrafik m.m 123

Allmän energiskatt på bränslen, m.m 124

Elskatten för vindkraftverk 126

Svavelskatt 127

Energiintensiv industri 127

Inflationsuppräkning 128

Råtallolja 128

Vissa punktskatter 129

En höjning av skatten på alkoholdrycker och

tobak 130

Skatten på omsättning av vissa värdepapper 130

Vägtrafikbeskattning m.m 130

Lätta lastbilar 131

Miljöskatter och miljöavgifter 131

Reklamskatt 132

Reseskatten 132

Förpackningsskatt 133

Övrigt 133

1989/90:SkU31

215 Hemställan 134 1989/90:SkU31

Reservationer 143

1. En generell mervärdebeskattning, m.m. (m) 143

2. En generell mervärdebeskattning, m.m. (c) 145

3. Avslag på propositionen i dess helhet (v) 147

4. Fastighetsområdet i allmänhet (m) 147

5. Fastighetsområdet i allmänhet (c) 148

6. Fastighetsområdet i allmänhet (v) 149

7. Uttagsbeskattning av kamerala och administrativa

tjänster (mp) 150

8. Massmedia (m) 151

9. Närradio©reningar (c) 152

10. Kommunikationer (m) 152

11. Kommunikationer (c) 153

12. Kommunikationer (v) 154

13. Kommunikationer (mp) 154

14. Kultur och nöjen utom cirkus och konserter

(m,c,v) 155

15. Idrott (m) 156

16. Idrott (c) 157

17. Idrottsföreningarnas reklamskatt och bingoskatten

(m) 158

18. Serverings- och hotelltjänster (m) 159

19. Serverings- och hotelltjänster (c,mp) 160

20. Turistnäringen (m,c) 162

21. Taxfree-försäljning (m) 163

22. Finansiella tjänster (v) 163

23. Finansiella tjänster (mp) 164

24. Sjukvård, tandvård och social omsorg (m) 164

25. Sjukvård, tandvård och social omsorg (c) 165

26. Sjukvård, tandvård och social omsorg (mp) 165

27. Utbildning (m) 166

28. Livsmedel (c) 166

29. Livsmedel (v) 167

30. Livsmedel (mp) 168

31. Uthyrning av arbetskraft (c) 169

32. Införsel av kulturföremål (m) 170

33. Fartyg och luftfartyg (m) 171

34. Offentlig verksamhet (m) 171

35. Offentlig verksamhet (c) 172

36. Kyrkliga kommuner (c) 173

37. Importbeskattning (m) 173

38. Importbeskattning (c) 174

39. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser (m) .... 174

40. Mervärdeskatt på energi (m) 175

41. Mervärdeskatt på energi (c) 176

42. Mervärdeskatt på energi (c — villk.) 177 216

43. Mervärdeskatt på energi (v) 177

44. Mervärdeskatt på energi (v — villk.) 179 1989/90:SkU31

45. Mervärdeskatt på energi (mp) 179

46. Koldioxidskatt (m) 180

47. Koldioxidskatt (mp) 182

48. Metanol och etanol (c,v,mp) 183

49. Torv (mp) 183

50. Metallurgiska processer (m) 184

51. Sjöfarten (c,v,mp) 184

52. Koldioxidskatt på flygtrafik (c) 185

53. Koldioxidskatt på flygtrafik (v) 186

54. Koldioxidskatt på flygtrafik (mp) 186

55. Allmän energiskatt på bränsle, m.m. (c) 187

56. Allmän energiskatt på bränsle, m.m. (v) 190

57. Allmän energiskatt på bränsle, m.m. (mp) 192

58. Elskatteplikten för vindkraft (c,v,mp) 193

69. Svavelskatt (m) 194

60. Svavelskatt (mp) 195

61. Energiintensiv industri (c) 195

62. Energiintensiv industri (v) 196

63. Energiintensiv industri (mp) 197

64. Inflationsuppräkning av punktskatter m.m. (mp) . . . 198

65. Råtallolja (m) 198

66. Slopande av vissa punktskatter (c,mp) 199

67. Slopande av vissa punktskatter (v) 199

68. Restitution av skatten på lager av kemisk-tekniska

varor (m) 200

69. Stämpelskatten på skepp (m) 201

70. Stämpelskatten på skepp (c) 201

71. En höjning av skatten på alkoholdrycker och tobak

(c) 202

72. En höjning av skatten på alkoholdrycker och tobak

(mp) 202

73. Skatten på omsättning av värdepapper (fp,c) 203

74. Skatten på omsättning av värdepapper (m) 203

75. Vägtrafikbeskattning m.m. (c) 204

76. Vägtrafikbeskattning m.m. (mp) 205

77. Lätta lastbilar (m) 206

78. Miljöskatter och miljöavgifter (c) 206

79. Miljöskatter och miljöavgifter (mp) 207

80. Reklamskatten (v) 208

81. Reklamskatten (mp) 208

82. Förpackningsskatt (v) 209

83. Förpackningsskatt (mp) 210

Särskilda yttranden 211

1. Idrott (v) 211

2. Turistnäringen (v) 211

3. Offentlig verksamhet (v) 212 217

4. Offentlig verksamhet (mp) 212

213 1989/90: S k U31

214 214 214 214

Bilagedelen

Följande bilagor finns i särskild bilagedel till betänkandet.

Bilaga 1:1 Finansutskottets yttrande

Bilaga 1:2 Lagutskottets yttrande

Bilaga 1:3 Socialförsäkringsutskottets yttrande

Bilaga 1:4 Kulturutskottets yttrande

Bilaga 1:5 Jordbruksutskottets yttrande

Bilaga 1:6 Näringsutskottets yttrande

Bilaga 1:7 Bostadsutskottets yttrande

Bilaga 2 Skatteutskottets utfrågning angående

skattereformen

5. Mervärdeskatt på energi, m.m. (v)

6. Koldioxidskatt (c)

7. Koldioxidskatt (v)

8. En höjning av skatten på alkoholdrycker och tobak

(fp)

9. Vägtrafikbeskattning m.m. (m)

10. Miljöskatter och miljöavgifter (v)

11. Reseskatten (m)

12. Propositionen i övrigt (m,c)