Förslag till avgörande av generaladvokat Nial Fennelly föredraget den 26 september 1996
1 Originalspråk: engelska.
2 G. K. Chesterton, Water and Wine, Poems for all Purposes (1913).
3 Den relevanta rubriken i bilaga II har följande lydelse: Vin av färska druvor; druvmust, vars jäsning avbrutits genom tillsats av alkohol.
4 I artikel 38.1 definieras jordbruksprodukter som jordens, husdjursskötscelns och fiskets produkter samt produkter i första bcarbctningslcdct som har direkt samband med dessa produkter.
5 Se rådets förordning (EEG) nr 816/70 av den 28 april 1970 om tilläggsbestämmelser för den gemensamma organisationen av marknaden för vin (nedan kallad 1970 års förordning), EGT L 99, 1970, s. 1 [vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå].
6 EGT L 84, 1987, s. 1.
7 EGT L 184, 1987, s. 26.
8 EGT L 135, 1976, s. 1 [vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå].
9 EGT L 187, 1977, s. 10 [vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå],
10 EGT L 226, 1978, s. 11.
11 Här bör nu hänvisas till artikel 73 i 1987 års förordning.
12 EGT L 272, 1990, s. 1.
13 EGT L 202, 1989, s. 32, se artikel 1.1 första stycket.
14 Min kursivering med anledning av att just dessa ord har betydelse för frågorna i detta mål.
15 Se ovan punkt 6.
16 EGT L 200, 1993, s. 10.
17 EGT L 106, 1989, s. 1. Förordning nr 986/89, i dess ändrade lydelse, sattes ur kraft med verkan från och med den 1 september 1993 genom artikel 21 i 1993 års kommissionsförordning. [Vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå av förordning nr 986/89.]
18 Artikel 2043 som återfinns i avdelning IV i civillagen har rubriken Dei fatti illeciti (Olagliga handlingar) och däri föreskrivs följande: Ersättning för olagliga handlingar. — Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utan grund tillfogar annan skada skall utge ersättning till den skadelidande för den sålunda uppkomna skadan.
19 18 — Det framgår av kommissionens yttrande att syre 16/18-provct i huvudsak rör sig om en analys av syrcisotopcr i de vattenmolekyler som finns i vin. Syreatomer förekommer i tre olika isotopiska former, nämligen O , som är den vanligaste (den utgör 99,8 procent), O (0,04 procent) och O16 (0,16 procent). Syreatomernas massa och följaktligen de vattenmolekylers massa som innehåller dessa varierar med den isotopiska sammansättningen. Proportionen O18/O16 -isotoper varierar med vattnets ursprung; vatten av vegetabiliskt ursprung som finns i druvor innehåller mer O än både regnvatten och källvatten. Syre 16/18-provct gör det möjligt att mäta nivån av O 18 -isotoper. Havsvatten används som referenspunkt och avvikelser därifrån i fråga om de nivåer som finns i vatten av olika ursprung uttrycks i form av deltaenheter. Då vallen tillsätts till vin minskar det första deltaenhetsvärdet för vinet, vilket har gjort det möjligt att använda syre 16/18-provet för att upptäcka om vatten tillsatts vin.
20 Kommissionen grundade detta påstående på bevis som den införskaffat under inspektioner som utförts under ett officiellt besök av kommissionen i Italien den 1 — 4 september 1992. Sökandens yrkande i den nationella domstolen ökar underförstått sanningshalten i kommissionens påstående.
21 Brysselkonventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, såsom den ändrats genom akten av den 9 oktober 1978 om villkoren för Konungariket Danmarks, Irlands och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning till Europeiska gemenskaperna, EGT L 304, 1978, s. 77, genom akten av den 25 oktober 1982 om villkoren för Hellenska Republikens anslutning, EGT L 388, 1982, s. 1, och genom akten av den 26 mai 1989 om villkoren för Konungariket Spaniens och Republiken Portugals anslutning, EGT L 285, 1989, s. 1.
22 Se generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande och domstolens dom av den 11 juli 1996 i mål C-39/94, Syndicat Français de l'Express International (SFEI) m. fl. (REG 1996, s. I-3547), punkt 30 i förslaget och punkt 24 i domen.
23 Dom av den 20 oktober 1993 i mål C-10/92 (Ree. 1993, s. I-5105), punkterna 16 och 17.
24 Dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman (REG 1995, s. I-4921), punkt 59.
25 Dom av den 11 mars 1980 i mål 104/79, Foglia I (Ree. 1980, s. 745).
26 Mål 104/79, Foglia I (ovan fotnot 24), och dom av den 16 december 1981 i mål 244/80, Foglia II (Rec. 1981, s. 3045).
27 Mål 104/79, Foglia I, punkt 3 i domen.
28 Sc punkt 10 i domen.
29 Se punkt 11 i domen, min kursivering.
30 Mål 244/80, Foglia II (ovan fotnot 25). Svaranden ifrågasatte den tolkning av artikel 177 som domstolen gjorde i målet Foglia I, och den nationella domstolen ansåg efter att ha hört hennes yrkanden det nödvändigt att hänskjuta vissa frågor till domstolen rörande tolkning av artikel 177 ... för att få en klarare och mer precis uppskattning av räckvidden och betydelsen av domen i målet [Foglia I]. Mål 244/80, Foglia II, punkterna 8 och 9 i domen.
31 Mål 244/80, Foglia II, punkterna 15 och 16 i domen.
32 Se punkt 18 i domen.
33 Se punkterna 83 och 84 i förslaget till avgörande. Till stöd för denna tolkning hänvisar generaladvokaten Lenz särskilt till punkt 23 i domen av den 8 november 1990 i mål C-231/89, Gmurzynska-Bscher (Ree. 1990, s. I-4003), där domstolen fastställde att nationella domstolars frihet att besluta om behovet av förhandsavgörande skall inskränkas om det står klart att förfarandet ... tillämpas ändamålsvidrigt och det i själva verket förhåller sig på det sättet att domstolen förmås träffa ett avgörande genom en konstruerad tvist eller om det är uppenbart att den gemenskapsrättsliga bestämmelse som domstolen anmodas att tolka inte är tillämplig. Denna tolkning överensstämmer också med den ståndpunkt som generaladvokaten Sir Gordon Slynn uttryckte i sitt förslag till avgörande i målet Foglia II, där han fastslog att domstolen hade ansett sig inte vara behörig i målet Foglia I på grundval av att den ansåg det inte föreligga någon tvist med anknytning till gemenskapsrätten mellan parterna. Förfarandet vid den italienska domstolen, egentligen kanske hela transaktionen, hade arrangerats för att få ett avgörande beträffande en fråga som parterna var överens om. Eftersom det inte förelåg någon tvist mellan dem, var domstolen vare sig skyldig eller behörig att avgöra saken (Ree. 1981, s. 3045 och 3069).
34 Dom av den 16 juli 1992 i mål C-343/90, Lourenço Dias (Ree. 1992, s. I-4673), av den 16 juli 1992 i mål C-83/91, Meilicke (Ree. 1992, s. I-4871), och av den 26 januari 1993 i förenade målen C-320/90, C-321/90 och C-322/90, Telemarsicabruzzo m. fi. (Ree. 1993, s. I-393).
35 Här har kommissionen särskilt hänvisat till domen av den 16 juni 1981 i mål 126/80, Salonia (Ree. 1981, s. 1563).
36 Punkt 20 i domen.
37 Punkt 101 i förslaget till avgörande.
38 Rcc. 1980, s. 745—764.
39 Dom av den 4 februari 1965 i mål 20/64 (Rcc. 1965, XI-3 s. 29), punkt 34.
40 Se exempelvis domstolens beslut av den 2 februari 1996 i mål C-257/95, Gérard Bresle (REG 1996, s. I-233), punkt 18.
41 Dom av den 22 mars 1983 i mål 42/82, kommissionen mot Frankrike (Rec. 1983, s. 1013).
42 Ibidem, punkterna 55 och 56 i domen.
43 Dom av den 10 december 1974 i mål 48/74, Charmasson (Rcc. 1974, s. 1383).
44 Ibidem, punkt 8 i domen. Se även dom av den 16 mars 1977 i mål 68/76, kommissionen mot Frankrike (Rec. 1977, s. 515), punkt 20. Det enda uttryckliga undantaget är det i artikel 42 i vilket det i första stycket föreskrivs att konkurrensreglerna skall tillämpas på produktion av och handel med jordbruksprodukter endast i den mån rådet ... beslutar detta....
45 Dom av den 20 april 1978 i förenade målen 80/77 och 81/77, Commissionaires Réunis (Rcc. 1978, s. 927).
46 Se ovan fotnot 4.
47 Se ovan fotnot 44, punkt 35 i domen (min kursivering).
48 Se exempelvis dom av den 15 september 1982 i mål 106/81, Kind mot EEG (Rec. 1982, s. 2885), punkt 24.
49 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Capotorti i mål 68/76, kommissionen mot Frankrike, a. st. (Rec. 1977, s. 515, särskilt s. 539).
50 Dom av den 30 september 1975 i förenade målen 89/74, 18/75 och 19/75, Arnaud (Rec. 1975, s. 1023, särskilt s. I-1040).
51 Se det 26: c, det 84: c, det 85: c och det 89: c övervägandet i ingressen till 1987 års förordning.
52 Min kursivering.
53 I artikel 189 andra stycket stadgas att [e]n förordning skall ha allmän giltighet. Den skall till alla delar vara bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat.
54 Enligt artikel 2 b i 1989 års förordning skall med behörig myndighet avses varje myndighet eller tjänst som av medlemsstaten utsetts att säkerställa att föreskrifterna för vinsektorn efterlevs.
55 Tysklands ombud hävdade att myndigheterna, då de hade konstaterat att alkoholhalten var ovanligt låg (se ovan punkt 15) och utfört en uppsättning analyser som visade att vinets kvalitet inte nådde upp till vad som kunde förväntas, gick vidare till ett sensoriskt prov, vilket i förhållandet 4 till 1 visade att vinet var vattnigt. Till följd av detta resultat utförde de syre-16/18 provet, vilket bekräftade de tidigare resultaten.
56 Mål 42/82 (ovan fotnot 40).
57 Ibidem, se punkt 53 i domen.
58 Ibidem, sc punkt 54 i domen.
59 Ibidem, sc punkt 55 i domen.
60 Ibidem, sc punkt 56 i domen.
61 Ibidem, sc punkt 57 i domen.
62 Dom av den 4 juli 1979 i mål 7/79, Gallet (Rec. 1979, s. 2373).
63 Ibidem, punkt 5.
64 A. st. (ovan fotnot 49), punkt 13.
65 Ibidem, punkt 14 i domen.
66 Enligt min mening skulle en medlemsstat, om den verkligen skulle ändra sina rutiner från stickprovskontroller till systematiska kontroller, med undantag från skyldigheten att verkligen visa att en sådan ändring är motiverad — genom analogi med artiklarna 9 och 10 i 1989 års förordning (se ovan punkt 52) och med de principer som fastslagits i domen i mål 42/82, kommissionen mot Frankrike, a. st. (se särskilt punkt 36 i den domen) — vara skyldig att i förväg meddela både kommissionen och de behöriga myndigheterna i den berörda ursprungsmedlemsstaten.
67 Se domen i mål 42/82, kommissionen mot Frankrike, punkt 54.
68 Dessa myndigheter definieras i artikel 2 b i 1989 års förordning, se ovan fotnot 53.
69 Se artikel 15 i 1989 års förordning.
70 Vid sammanträdet påstod emellertid Tyskland att det fanns förhoppningar om att Internationella vinkontoret vid ett möte i november 1996 skulle anta en resolution som innebar ett godkännande av provet.