lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 3 februari 1998

CELEX
61995CC0284
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 333, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 14, s. 137.

3 Av den 4 mars 1991 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (EGT L 67, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 10, s. 49).

4 Av den 30 december 1992 om ändring av förordning (EEG) nr 594/91 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (EGT L 405, s. 41; svensk specialutgåva, område 15, voylm 12, s. 29).

5 Rådets beslut 88/540/EEG av den 14 oktober 1988 om ingående av Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet och Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet (EGT L 297, s. 8; svensk specialutgåva, område 11, volym 14, s. 146).

6 Rådets beslut 94/68/EG av den 2 december 1993 om fastställande av ändring av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet (EGT L 33, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 29, s. 17).

7 Fjärde till och med åttonde övervägandet i ingressen till förordningen.

8 Ibidem, tredje och fjärde övervägandena.

9 Ibidem, sjätte övervägandet.

10 Detta begrepp används beträffande två kemiska föreningar som bestar av samma beståndsdelar i samma proportioner men som uppvisar olika egenskaper.

11 Enligt artikel 21 trädde förordningen i kraft den 23 december 1994. Artikel 5 är således tillämplig sedan den 1 juni 1995.

12 Det så kallade förvaltningskommitéförfarandet.

13 Se särskilt dom av den 1 december 1965 i mil 16/65, Schwarze (REG 1965, s. 1081; svensk specialutgåva, häfte 1), i vilken domstolen fastställde att (Det rättsliga samarbete som införts genom artikel 177] kännetecknas av att en nationell domstol och EG-domslolen, bada inom gränserna för sin egen behörighet, direkt och ömsesidigt skall bidra till utarbetandet av ett avgörande med syfte alt säkerställa en enhetlig tillämpning av gemenskapsrätten i de olika medlemsstaterna (sjunde punkten i domskälen, min kursivering).

14 Se till exempel dom av den 9 februari 1995 i mål C-412/93, Leclere-Siplee (REG 1995, s. I-179), punkt 12.

15 Ibidem, punkt 13.

16 ör ett liknande fall, se till exempel dom av den 14 juli 1994 i mål C-379/92, Peralta (REG 1991, s. I-3453; svensk specialutgåva, häfte 16), punkt 8.

17 Alltsedan dom av den 19 december 1968 i mal 13/68, Salgoil (REG 1968, s. 661; svensk specialutgåva, häfte 1).

18 Dom av den 16 juni 1981, i mål 126/80, Salonia (REG 1981, s. 1563; svensk specialutgåva, häfte 1), punkt 6, min kursivering.

19 Dom av den 20 mars 1986 i mäl 35/85, Tissier (REG 1986, s. 1207), punkt 9, min kursivering. Fast rättspraxis alltsedan dom av den 6 april 1962 i mäl 13/61, De Geus (REG 1962, s. 89; svensk specialutgåva, häfte 1).

20 Se särskilt domen i det ovannämnda målet Tissier, punkt 10.

21 Se uttrycket det förefaller som om det brister med avseende på miljöskyddet... i mål C-284/95, tredje övervägandesatsen i skälen i beslutet om hänskjutande, liksom hänvisningen till artikel 130r i fördraget i den första tolkningsfrågan. Se på samma sätt avsnitt 2.1, sjätte stycket, i beslutet om hänskjutande i mål C-341/95.

22 Tredje övervägandesatsen i beslutet om hänskjutande i må! C-284/95, och avsnitt 2.1, tredje, fjärde och femte styckena i beslutet om hänskjutande i mâl C-341/95.

23 Se punkt 59—61 i detta förslag till avgörande.

24 Ibidem, punkterna 80 och 81.

25 Se tredje övervägandesatsen t beslutet om hänskjutande i mål C-284/95 och punkt 2.1, tredje, fjärde och femte styckena i beslutet om hänskjutande i mal C-341/95.

26 Fjärde övervägandesatsen i beslutet om hänskjutande i mal C-284/95: ... följaktligen ... kan det inte uteslutas att begränsningen ... [strider mot artikel 30 i fördraget], och punkt 2.2 i beslutet om hänskjutande i mål C-341/95.

27 Femte övervägandesatsen i beslutet om hänskjutande t mâl C-284/95 och punkt 2.3 i beslutet om hänskjutande i mål C-341/95.

28 Dom av den 24 november 1992 i mål C-286/90, Poulsen och Diva Navigation (REG 1992, s. I-6019; svensk specialutgåva, häfte 13), punkt 9. Se likaledes dom av den 24 november 1993 i mål C-405/92, Mondiet (REG 1993, s. I-6133), punkt 12 och, c contano, domen i det ovannämnda målet Peralta, punkt 16.

29 Se särskilt artikel 1 och bilaga A till Montrealprotokollct.

30 Se särskilt artikel 1 A och 1 EE i andra ändringen.

31 Ibidem, artikel 1 G och ! Q..

32 Införande av ett kvolsystem.

33 Vilket Safely medgav vid den muntliga förhandlingen.

34 Dom av den 26 januari 1993 i de förenade målen C-320/90,C-321/90 och C-322/90, Telemarsicabruzzo m. fl. (REG 1993, s. I-393; svensk specialutgåva, häfte 14), punkt 6. Såsom ett senare exempel, se även beslut av den 30 juni 1997 i mål C-66/97, Banco de Fomento e Exterior (RUG 1997, s. I-3757), punkt 7.

35 När det gäller gemenskapslagstiftarens val av rättslig grund vid insatser pä miljöområdet, se i synnerhet dom av den 11 juni 1991 i mål C-300/89, kommissionen mot rådet (REG 1991, s. I-2867; svensk specialutgåva, häfte 11), och av den 17 mars 1993 i mål C-155/91, kommissionen mot rådet (REG 1993, s. I-939; svensk specialutgåva, häfte 14). Se likaså artikel av Debroux, X., Le choix de la base juridique dans l'action environnementale de l'Union européenne, Cahiers de droit européen, 1995, nr 3—4, s. 256.

36 Se i synnerhet avsnitt 2 a andra strecksatsen i Safetys observationer i mål C-284/95.

37 Dom av den 11 juli 1990 i mål C-323/88, Sermcs (REG 1990, s. I-3027), punkt 33.

38 Rådets beslut 94/69/EG av den 15 december 1993 om slutande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (EGT 1994, L 33, s. 11; svensk specialutgåva område 11, volym 29 s. 27). Ett tilläggsprotokoll till denna konvention, som avser alt minska utsläpp av gas med drivhuseffekt, antogs den 11 december 1997 vid slutet av konferensen om klimatförändringar som gemenskapen och de olika medlemsstaterna deltog i (Agence Europe nr 7121 av den 14 december 1997).

39 Se i della avseende Cloos, J., Reinesch, G., Vignes, D. och Weyland, J., Le traité de Maastricht: Genèse, analyse, commentaires, Bruylant, 1993, s. 320, stycke 1, andra strecksatsen.

40 Se i synnerhet dom av den 20 oktober 1977 i mål 29/77, Roquette Frères (REG 1977, s. 1835), punkterna 19 och 20.

41 Se i synnerhet dom av den 21 februari 1990 i de förenade målen C-267/88C-285/88, Wuidart m. fl. (REG 1990, s. I-435), punkt 14, och av den 5 oktober 1994 i mål C-280/93, Tyskland mot rådet (REG 1994, s. I-4973; svensk specialutgåva, häfte 2), punkt 90.

42 Se i synnerhet domen i det ovannämnda målet Sermes.

43 Se tili exempel, när det gäller folkhälsopolitik, dom av den 12 november 1996 i mål C-84/94, Förenade kungariket mot rådet (REG 1996, s. I-5755), punkt 58, när det gäller ekonomisk politik, dom av den 13 maj 1997 i mål C-233/94, Tyskland mot parlamentet och rådet (REG 1997, s. I-2405), punkterna 55 och 56, och slutligen, när det gäller gemensam jordbrukspolitik, dom av den 30 oktober 1975 i mål 23/75, Rey Soda (REG 1975, s. 1279; svensk specialutgåva, häfte 2), punkt 11.

44 Omnämnd ovan, punkt 57 i domen.

45 Se analogt domen i det ovannämnda målet Tyskland mot parlamentet och rådet, punkt 48, där domstolen medgav att artikel 3 s i fördraget, som anger att gemenskapens verksamhet på de vilikor och i den takt som anges i detta fördrag [skall] innefatta ... bidrag till att stärka konsumentskyddet, inte kan tolkas såsom åläggande gemenskapslagstiftaren att fastställa den högsta skyddsnivå som kan tänkas förekomma i en viss medlemsstat.

46 Se punkt 3 i delta förslag till avgörande.

47 Den danska, den tyska, den spanska, den österrikiska, den portugisiska, den finska och den svenska regeringen har också hävdat att användningen av HCFC inom brandbekämpningsområdet inte är vetenskapligt motiverad.

48 Enligt lydelsen av kommissionens beslut 98/67/EG av den 16 december 1997 om fördelning av de kvantiteter kontrollerade ämnen som tillåts för viktiga användningsområden inom gemenskapen under 1998 enligt rådets förordning (EG) nr 3093/94 om ämnen som bryter ned ozonlagret (EGT L 10, s. 31), skall användningen av ett kontrollerat ämne anses viktig bara om den är nödvändig med hänsyn till hälsa och säkerhet eller av avgörande betydelse för samhällets funktion och om det inte finns tillgång till några tekniska och ekonomiskt genomförbara alternativ som kan godtas från miljö- och hälsosynpunkt.

49 Se i denna bemärkelse yttrandena av den danska, den tyska, den spanska, den österrikiska, den portugisiska, den finska och den svenska regeringen.

50 Ibidem.

51 Se till exempel domen i det ovannämnda målet Tyskland mot parlamentet och rädet, punkt 54.

52 I dettaavseende skall det påpekas atl de tabeller med ODP-värden av kontrollerade ämnen såsom haloner och ΝΛΙ S III soni ingivits till domstolen inte anger vid vilket datum dessa resultat erhölls. De är således oanvändbara.

53 Se punkt 48— 50 i detta förslag till avgörande.

54 Ibidem, stycke 17.

55 Dom av den 20 september 1988, i mål 302/86, kommissionen mot Danmark (RUG 1988, s. 4607), punkterna 8 och 9, min kursivering. Se även artikeln av De Sadeleer, N., La question du choix juridique des actes communautaires ayant trait à la protection de l'environnement: symbiose ou opposition entre la politique d'établissement du marelle interne de l'environnement?, Revue juridique tic l'environnement, 1993, s. 597.

56 Ibidem, punkt 12.

57 Se särskilt punkt 13 i domen.

58 Min kursivering.

59 Se i synnerhet dom av den 13 oktober 1992 i de förenade målen C-63/90 och C-67/90, Portugal och Spanien mot ridet (REG 1992, s. I-5073; svensk specialutgåva, häfte 13), punkt 52.

60 Ibidem, punkt 53.