Förslag till avgörande av generaladvokat Antonio Saggio föredraget den 25 mars 1999

1 Originalspråk: italienska.

2 Mål C-47/90, REG 1992, s. I-3669.

3 Se bland annat rådets förordning (EEG) nr 2392/89 av den 24 juli 1989 om allmänna bestämmelser om beskrivning och presentation av vin och druvmust (EGT L 232, s. 13; svensk specialutgåva, område 3, volym 30, s. 63) och kommissionens förordning (EEG) nr 2238/93 av den 26 juli 1993 om följedokument för transport av vinprodukter och om de register som skall föras (EGT L 200, s. 10; svensk specialutgåva, område 3, volym 3, s. 51).

4 Förordning om särskilda bestämmelser om kvalitetsvin framställt mom specificerade områden (EGT L 84, s. 59; svensk specialutgåva, område 3, volym 23, s. 65) i dess lydelse i synnerhet enligt rådets förordning (EEG) nr 2043/89 av den 19 juni 1989 (EGT L 202; s. 1, svensk specialutgåva, område 3, volym 29, s. 211), och senast genom rådets förordning (EG) nr 1426/96 av den 26 juni 1996 (EGT L 184, s. 1). Genom förordning nr 823/87 upphävdes rådets förordning (EEG) nr 338/79 av den 5 februari 1979 (EGT L 54, p. 48), som hade samma syfte.

5 I artikel 2 föreskrivs följande: De bestämmelser som avses i artikel 1 första stycket skall, samtidigt som hänsyn tas till traditionella produktionsförhållanden i den mån dessa inte är till skada för den kvalitetsfrämjande politiken och förverkligandet av den inre marknaden, baseras på följande faktorer: a) avgränsning av vinodlingsområdena, b) vinstockssorter, c) odlingsmetoder, d) vinframställningsmetoder, e) en lägsta naturlig alkoholhalt i volymprocent, f) hektaravkastningen, g) analys och bedömning av organoleptiska egenskaper.

6 Se artikel 7.2, artikel 8.3, artikel 9.2 samt tolfte övervägandet.

7 Denna bilaga innehåller en lista över faktprer som möjliggör en karakterisering av kvalitetsviner från specificerade områden och som kan användas vid undersökningar enligt artikel 13. Enligt artikel 13 är det producentmedlemsstaterna som skall fastställa gränsvärdena för dessa faktorer.

8 Detta uppdrag skall utföras under iakttagande av förfarandet enligt artikel 83 i rådets förordning (EEG) nr 822/87 av den 16 mars 1987 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (EGT L 84, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 23, s. 7).

9 Rådets förordning av den 19 juni 1989, allmänna regler för kontroll vad gäller vinodlarbranschen (EGT L 202, s. 32; svensk specialutgåva, område 3, volym 29, s. 233).

10 Enligt artikel 79 i lag nr 25/70 avser Denominación de Origen cl nombre geográfico de la región, comarca, lugar o localidad emplcado para designar un producto procedente de la vid, del vino o los alcoholes de la respectiva zona, que tengan cualidades y caracteres diferenciales debidos principalmente al medio natural y a su elaboración y crianza (ursprungsbeteckningen det geografiska namnet på den region, kommun, plats eller ort som används für att beteckna en produkt av vinstock, vin eller sprit i det berörda området, vilken bar en kvalitet och särskilda egenskaper som huvudsakligen beror på miljön samt på dess framställning och lagring).

11 Enligt artikel 84 i ovannämnda lag nr 25/70 beviljas en ursprungsbeteckning av jordbruksministeriet pä förslag av det nationella institutet för ursprungsbeteckningar, vilket agerar på begäran av vinodlare.

12 De särskilda egenskaperna som krävdes för att även beteckningen calificada skulle tilläggas hade redan angivits i artikel 86.2 c i dekret nr 835 av den 23 mars 1972 om godkännande av förordningen om vinstockar, vin och sprit.

13 I dekretet föreskrivs att denna instans skali bestå av företrädare för vinsektorn, av företrädare för de autonoma regionerna inom produktionsområdet och av en företrädare för jordbruksministeriet.

14 I artikel 32 i detta dekret föreskrivs i själva verket följande: 1. El embotellado de vinos amparados por la denominación de origen calificada Rioja deberá ser realizado exclusivamente en las bodegas inscritas autorizadas por el Consejo Regulador, perdiendo el vino en otro caso el derecho al uso de la denominación. 2. Los vinos amparados por la denominación de origen calificada Rioja unicamente pueden circular y ser expedidos por las bodegas inscritas en los tipos de envase que no perjudiquen su calidad o prestigio y aprobados por el Consejo Regulador. Los envases deberán ser de vidrio, de las capacidades autorizadas por la Comunidad Económica Europea a excepción de la gama de un litro. (1. Buteljering av vin som skyddas av denominación de origen calmeada Rioja kan enbart utföras i registrerade källare som godkänts av regleringsrådet. I annat fall kan vinet inte bära denna beteckning. 2. Vin som skyddas av denominación de origen calificada Rioja kan distribueras och sändas enbart från registrerade källare, i särskilda buteljer som inte äventyrar dess kvalitet eller prestige och som nar godkänts av regleringsrådet. Buteljerna skall vara av glas och ha en volym som godkänts av Europeiska ekonomiska gemenskapen med undantag av buteljer på en liter.).

15 Det erinras om att Konungariket Spanien har anfört att kungligt dekret nr 157/88 i vilket fall som helst hatle ett berättigande enligt artikel 36 i fördraget av hänsyn till skyddet för den industriella äganderätten, eftersom det var avsett att skydda producenterna mot illojal konkurrens och konsumenterna mot bedrägeri samt att det system för skydd för ursprungsbeteckningar som föreskrivs i Lissabonavtalct av den 31 oktober 1958 om skydd för ursprungsbeteckningar och internationell registrering av dessa är jämförbart med skyddet för varumärken, vdket innebär att ursprungsbeteckningarna skall anses vara kollcktivmärkcn, det vill säga märken som tillhör alla Eroduccntcr vilka, genom att de är verksamma inom ett cstämt geografiskt område och använder särskilda produktionstekniker, framställer en produkt som har särskilda egenskaper som beror pä det område där den har förvärvats.

16 Se bland annat dom av den 6 oktober 1987 i mål 118/86, Nertsvoedcrfabrick Nederland (REG 1987, s. 3883. punkt 11), i vilken domstolen bar fastslagit att vad beträffar artikel 34, tillämpas denna i den mån som de nationella bestämmelserna, genom den skyldighet som där föreskrivs für producenterna... underförstått innebär ett exportförbud.

17 Det måste framhållas att i ovannämnda dekret av den 3 april 1991, som antogs efter det att frågorna hänskjutits i målet Delhaize, bibehölls skyldigheten att butcljcra inom ursprungsområdet Rioja.

18 Kommissionen har i sin interventionsinlaga av den 17 september 1996, med hänvisning till professor Bertrands redogörelse, anfört följande. Transport av vin från en plats till en annan medför alltid en förlust av flyktiga beståndsdelar och alltså en förlust av dess naturliga arom, transporten och den omskakning denna medför förorsakar en spontan förlust av gas som, utöver förlusten av koldioxid, på samma gång kan innebära en minskning av mycket flyktiga beståndsdelar såsom vissa estrar eller till och med av tyngre beståndsdelar genom fysiskt avlägsnande, denna effekt blir större ju längre transporten varar och det är således tänkbart att syreförbrukningen vid en transport på mer än tusen kilometer i behållare utan luftkonditionering kan uppgå till åtskilliga milliliter.

19 Se fotnot 2.

20 Se fotnot 2.

21 I Italien föreskrivs i artikel 13 i lag nr 164 av den 10 februari 1992 om det nya systemet för ursprungsbeteckningar för vin att för vin med kontrollerad och garanterad ursprungsbeteckning (D.O.C.G.) skall den organoleptiska undersökningen upprepas, parti för parti, under buteljeringsfasen (GURI nr 47 av den 26 februari 1992, s. 3).

22 Denna anmärkning har gjorts av kommissionen som ined den motiverar sin ändrade standpunkt i förhållande till malet Delhaize. Kommissionen pastar att le régime de surveillance mis en place par le règlement (CEE) n° 2238/93 relatif aux documents accompagnant les transports des produits viti-vinicoles et aux registres à tenir dans le secteur viti-vinicole ne garantit ni la préservation de la qualité du vin transporté en vrac, ni son identité d'origine ou état originaire, puisqu'il établit un contrôle purement documentaire des quantités transportées avec, dans la pratique, prédominance des contrôles fiscaux.

23 Till detta kommer att enligt artikel 15a i förordning nr 823/87 kan myndigheterna i producentstaten till följd av kontroller som i förekommande fall har utförts efter transporten klassa ned ett kvalitetsvin fso, såsom Riojavincr, till bordsvin.

24 REG s. I-1323. Det är intressant att notera att generaladvokaten i förslaget till avgörande i detta mål där han instämmer i kommissionens yttrande, har angett att det inte är förrän efter att omvandlingen av druvorna till mousserande eller icke mousserande vin är helt avslutad, det vill säga efter... minimitiden för lagring, som eventuella förflyttningar utanför den bestämda regionen kan utföras utan att detta medför att vinet förlorar rätten till beteckningen kvalitetsvin fso eller mousserande kvalitetsvin fso (punkt 15). Vad beträffar lagringsperioden (élevage eller crianza) för spanska viner med ursprungsbeteckning föreskrivs i artikel 2 a i kungligt dekret av den 22 februari 1988 att den minsta period som erfordras är två år och att vinet under denna period skall förvaras i trätunnor eller under en del av denna period i buteljer. Ett motsvarande förfarande föreskrivs för lagring av Riojavin med ursprungsbeteckningen calificada, i enlighet med ministeriedekretet av den 3 april 1991 (artikel 13). Se, i samma mening som i domen i målet Bagli Pennacchiotti, dom av den 18 oktober 1988 i mål 311/87, Goldenes Rheinhessen, REG 1988, s. 6295, i vilken domstolen gör en restriktiv tolkning av bestämmelsen i rådets förordning (EEG) nr 355/79 av den 5 februari 1979 om allmänna bestämmelser om beskrivning och presentation av vin och druvmust (EGT L 54, s. 99) och fastslår att användningen av begreppet Erzeugerabfüllung [buteljerat av producenten] är beroende av ”villkoret att hela detta förfarande sker under producentens faktiska ledning, noggranna och ständiga kontroll och exklusiva ansvar (domskälen).

25 Dom av den 23 maj 1978 i mål 102/77, REG 1978, s. 1139, särskilt punkt 7; svensk specialutgåva, volym 4, s. 107.

26 Dom av den 10 november 1992 i mål C-3/91, Exportur (REG 1992, I-5529, i synnerhet punkt 28; svensk specialutgåva, volym 13, s. 159). Se även dom av den 20 februari 1975 i mål 12/74, kommissionen mot Tyskland, (REG 1975, s. 181; svensk specialutgåva, volym 2, s. 443), i vilken domstolen har slagit fast att [i] den män dessa beteckningar är rättsligt skyddade måste de motsvara syftet med ett sådant skydd, särskilt nödvändigheten av att säkerställa inte enbart att de berörda producenternas intressen skyddas mot illojal konkurrens utan också att konsumenterna skyddas mot uppgifter som skulle kunna vilseleda dem (punkt 7) och generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomers förslag till avgörande av den 24 juni 1997 under domen av den 8 augusti 1997 i mål C-317/95, Canadane Cheese Trading och Kouri (REG 1997, s. I-4681).

27 Dom av den 13 december 1994 i mål C-306/93, SMW Winzersekt (REG 1994, s. I-5555). I det målet gällde det att bedöma rättsenligheten av en bestämmelse i rådets förordning (EEG) nr 2333/92 av den 13 juli 1992 om allmänna bestämmelser om beskrivning och presentation av mousserande vin och mousserande vin tillsatt med kolsyra (EGT L 231, s. 9).

28 Domstolen har närmare bestämt i domen av den 11 juli 1996 i de förenade målen C-427/93, C-429/93 och C-436/93 (REG 1996, s. I-3457) fastslagit att [ä]ven när det på förpackningen anges vem som nar packat om varan kan det inte uteslutas att varumärkets och således även varumärkesinnehavarens anseende trots allt kan bli lidande av en oriktig utformning av den vara som har packats om, att [i] sådana fallhar varumärkesinnehavaren ett berättigat intresse att, genom att grunda sig på det särskilda föremålet för varumärkesrätten, kunna motsätta sig marknadsföring av varan och att [f]ör att bedöma om utformningen av den vara som har packats om är ägnad att skada varumärkets anseende bör hänsyn tas till varans art och till den marknad den är avsedd för. I domen av den 11 november 1997 i mål C-349/95, Loendersloot, REG 1997, s. I-6227, uttalade EG-domstolen med anledning av en fråga om märkning av whiskyflaskor av en icke behörig tredje man att [a]rtikel 36 i EG-fördraget skall tolkas på så sätt att innehavaren av ett varumärke kan, även om det utgör ett hinder för handeln inom gemenskapen, åberopa de därtill knutna rättigheterna för att hindra tredje man från att avlägsna och sedan åter anbringa eller byta ut etiketter som är försedda med innehavarens varumärke och som innehavaren själv har anbringat på varor som han har fört ut på marknaden inom gemenskapen, såvida inte... det visas att ommärkningen inte kan påverka varans ursprungliga beskaffenhet, [och] varans utformning efter ommärkningen inte är sådan att varumärkets eller dess innehavares anseende kan skadas... (punkt 50 och domslutet). Se även dom av den 4 november 1997 i mål C-377/95, Parfums Christian Dior (REG 1997, s. I-6013), punkterna 42—45, rörande rätten att motsätta sig marknadsföring av prestigefyllda varumärken.

29 Rådets förordnins av den 14 juli 1992 (EGT L 208, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 43, s. 153).

30 I kommissionens förordning (EG) nr 881/98 av den 24 april 1998 om tillämpningsföreskrifter för skydd av de ytterligare benämningar som traditionellt används för vissa kvalitetsviner fso (EGT L 124, s. 22) har kommissionen i artikel 4.1 föreskrivit ett motsvarande skydd för ytterligare traditionella benämningar, vilka är de termer som avser en metod för produktion, framställning, lagring eller kvalitet, färg eller typ av vin (artikel 1.2).

31 Dom av den 4 mars 1999 i mål C-87/97 (REG 2000, s. I-1301, särskilt punkt 20).