Förslag till avgörande av generaladvokat Georges Cosmas föredraget den 17 juli 1997

1 Originalspråk: grekiska.

2 Se de kodifierade versionerna av förordningen i rådets förordning (EEG) nr 2001/83 av den 2 juni 1983 (EGT L 230, s. 6) och i rådets förordning (EEG) nr 1248/92 av den 30 april 1992 (EGT L 136, s. 7).

3 I Nederländerna var offentliganställda och personer som kan jämställas med dessa ursprungligen försäkrade mot arbetsoförmåga genom Pensioenwet (lag om pensioner) frän år 1922. Denna lag ersattes år 1965 av Algemene burgerlijke pensioenwet (lag om allmän folkpension — ABPW): se dom av den 17 oktober 1995 i mål C-227/94, Olivicri-Cocnen (REG 1995, s. I-3301), punkt 5.

4 Vilken infogade ändringarna som gjorts genom förordning (EEG) nr 1390/81 (EGT L 143, s. 1).

5 Numera avsnitt J (ursprungligen avsnitt F).

6 Se ovan fotnot 2.

7 C-71/93, Rcc. 1994, s. I-1101.

8 Se exempelvis dom av den 30 januari 1997 i mål C-340/94, De Jaeck (REG 1997, s. I-461), punkt 17.

9 Se dom av den 12 juni 1997 i mål C-266/95, García (REG 1997, s. I-3279), punkt 27, domen i det ovan i fotnot 7 nämnda målet Oc Jacck, punkt 18, dom av den 30 januari 1997 i de förenade målen C-4/95 och C-5/95, Stöber och Piosa Pereira (REG 1997, s. I-511), punkt 36, och av den 15 januari 1986 i mål 41/84, Pinna (Ree. 1986, s. 1), punkt 20, med flera.

10 Det är skälet till att det i bestämmelserna nämns dels för-säkringsperioder som har fullgjorts enligt WAO, dels perioder av avlönat arbete och motsvarande perioder som har fullgjorts före den 1 juli 1967, när WAO trädde i kraft.

11 Detta framgår av den ursprungliga lydelsen av bilaga V avsnitt F punkt 4 a i förordningen som löd på följande sätt: Vid tillämpningen av förordningens artikel 46.2 skall perioder av avlönat arbete och motsvarande perioder som har fullgjorts i Nederländerna före den 1 juli 1967 också betraktas som försäkringsperioder enligt den nederländska lagstiftningen om försäkring mot arbetsoförmåga.

12 Det är riktigt att det i denna bestämmelse nämns anställ-ningspcrioder och inte perioder av avlönat arbete. Enligt min mening följer det dock av distinktionen i bestämmelsen mellan anställningsperiodcr och perioder av verksamhet som egenföretagare att de förstnämnda i alla händelser omfattar perioder av avlönat arbete.

13 Se ovan fotnot 7.

14 Punkterna 23 och 34. Se även dom av den 30 januari 1997 i mål C-221/95, Hervcin och Hcrvillier (REG 1997, s. I-609), punkt 21.

15 Punkt 28.

16 Se ovan, fotnoterna 6 respektive 2.

17 Punkterna 9 och 11.

18 Punkt 19.

19 Punkt 18.

20 Det framhölls också av den nederländska institutionen för social trygghet, som var svarande i målet vid den nationella domstolen (se generaladvokat Lenz förslag till avgörande inför denna dom, punkt 12).

21 Se domar av den 21 februari 1991 i mål C-245/88, Daalmcijer (Rec. 1991, s. I-555), punkt 13, av den 28 november 1991 i mål C-198/90, kommissionen mot Nederländerna (Rec. 1991, s. I-5799), punkt 10, med flera.

22 Se dom av den 3 maj 1990 i mål C-2/89, Kits van Heijningen (Rcc. 1990, s. I-1755), punkt 19, domarna i de ovannämnda målen Dc Jacck, punkt 27, och Stöbcr och Piosa Pereira, punkt 36, med flera.

23 Om och i den mån militärtjänstgöring betraktas som en försäkringspcriod i lagstiftningen i den stat där den har fullgjorts, skall naturligtvis de andra medlemsstaterna erkänna den som sådan vid beräkningen av den förmån som skall utges, även om dessa perioder inte skulle beaktas med stöd av deras egen lagstiftning (se dom av den 15 december 1993 i de förenade målen C-l 13/92, C-l 14/92 och C-156/92, Fabrizzi m. fl., Rec. 1993, s. I-6707, punkterna 22 och 25). Omvänt gäller att om de betraktar den som en försäkringsperiod när det gäller deras egna medborgare, skall de under samma villkor erkänna militärtjänstgöring som har fullgjorts i en annan medlemsstat (se dom av den 25 juni 1997 i mål C-131/96, Romero, REG 1997, s. I-3659, punkterna 33 och 36). På samma sätt skall en social förmån i den mening som avses i förordning nr 1612/68 som gäller för medborgare i staten (beaktande av militärtjänstgöringens längd vid fastställelsen av antalet tjänsteår i företaget) också beviljas migrerande arbetstagare som har fullgjort sin militärtjänstgöring i sitt fosterland (dom av den 15 oktober 1969 i mål 15/69, Ugliola, Rec. 1969, s. 363). En förmån som beviljas medborgare i staten vilka är inkallade till militärtjänstgöring, men som inte är en social förmån i den mening som avses i förordning nr 1612/68 eftersom den är nära förbunden med militärtjänstgöringen, behöver dock inte tilldelas migrerande arbetstagare (dom av den 14 mars 1996 i mål C-315/94, De Vos, REG 1996, s. I-1417, punkt 20—23). Dessa mål gällde utsträckningen av rättigheter som en medlemsstat tillerkände dem som var inkallade till militärtjänstgöring till att omfatta migrcrandc arbetstagare, och inte en särskild skyldighet för en medlemsstat att tillerkänna sina egna värnpliktiga sådana rättigheter, vilket är fallet i förevarande mål.

24 Se dom av den 30 mars 1993 i mål C-282/91, De Wit (Rec. 1993, s. I-1221), punkt 21. Se aven domar av den 23 oktober 1986 i mål 300/84, Van Roosmalen (Rec. 1986, s. 3097), punkterna 29 och 30, och av den 9 juli 1987 i de förenade målen 82/86 och 103/86, Laborero och Sabato (Rec. 1987, s. 3401), punkt 24.

25 Se dom av den 31 mars 1977 i mål 87/76, Bozzone (Rec. 1977, s. 687), punkt 21.

26 Se exempelvis dom av den 3 juli 1986 i mål 66/85, Lawrie-Blum (Rec. 1986, s. 2121), punkterna 16 och 17, och domen i det ovan i fotnot 7 nämnda målet De Jaeck, punkterna 26 och 27.

27 Dom av den 23 mars 1982 i mål 53/81, Levin (Rec. 1982, s. 1035), punkt 17.

28 Se domen i det ovan i fotnot 6 nämnda målet Van Poucke, punkt 17.

29 Dom av den 1 februari 1996 i mål C-308/94, Naruschawicus (REG 1996, s. I-207), punkt 21).

30 Se exempelvis domar av den 17 december 1980 (provisorisk) i mål 149/79, kommissionen mot Belgien (Rec. 1980, s. 3881), punkt 10, av den 26 maj 1982 (slutlig, i samma mål, Rec. 1982, s. 1845), punkt 7, av den 3 juni 1986 i mål 307/84, kommissionen mot Frankrike (Ree. 1986, s. 1725), punkt 12, av den 22 november 1995 i mål C-443/93, Vougioukas (REG 1995, s. I-4033), punkterna 19 och 20, med flera.

31 Se domen i det i den föregående fotnoten nämnda målet kommissionen mot Belgien, punkterna 8 och 11.

32 Se domen i det ovan i samma fotnot nämnda målet kommissionen mot Frankrike, punkt 13.

33 Se domen i det ovan i fotnot 25 nämnda målet Lawrie-Blum, punkt 29.

34 Se punkt 5 i generaladvokat Mancinis förslag till avgörande inför domen i målet kommissionen mot Frankrike (nämnt ovan i fotnot 29) och generaladvokat Mayras förslag till avgörande inför domen av den 21 juni 1974 i mål 2/74, Reyners (Rec. 1974, s. 631).

35 Se även kommissionens förklaring av den 18 mars 1988 om tillämpningen av artikel 48.4 i vilken den, förutom de särskilda verksamheter som var i fråga, också nämnde diplomatisk representation, anställning i ministerier, regionala regeringar, centralbanker, lagstiftande kommissioner etcetera.

36 Se i detta avseende generaladvokat Ruiz-Jarabo Colomers förslag till avgörande inför domen i målet De Vos (nämnt ovan i fotnot 22), punkt 41.

37 Det är i alla händelser obestridligt att om personer som är inkallade till militärtjänstgöring ville betraktas som anställda i en vidare bemärkelse skulle de omfattas av tilllämpningsområdct för artikel 48.4.

38 Se ovan punkt 29.

39 Se domen i det ovan i fotnot 29 nämnda målet Vougioukas, punkt 30.

40 Se punkt 41.

41 EGT C 46, 1992, s. 1.

42 Se punkterna 32 och 33, där det anges att dessa förordningars särdrag och de tekniska samordningssvårigheter som är en naturlig följd av dessa och som ursprungligen gjorde rådets passivitet försvarbar inte kan försvara denna passivitet under obestämd tid, och punkt 34, där det anges att rådet inte till fullo har uppfyllt den skyldighet som det åläggs i artikel 51.

43 Se domarna i målen Vougioukas (nämnt ovan i fotnot 29), punkt 38 och följande punkter, och Stöber och Piosa Pereira (nämnt ovan i fotnot 8), punkt 36— 39.