Förslag till avgörande av generaladvokat Georges Cosmas föredraget den 19 februari 1998

1 Originalspråk: grekiska.

2 EGT L 33, 1979, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 2, s. 130, Innan omständigheterna som är i fråga i målet vid den nationella domstolen uppkom ändrades direktivet genom rådets direktiv 86/197/EEG av den 26 maj 1986 (EGT L 144, 1986, s. 38; svensk specialutgåva, område 15, volym 7, s. 124), rådets direktiv 89/395/EEG av den 14 juni 1989 (EGT L 186, s. 17; svensk specialutgåva, område 15, volym 9, s. 66) och kommissionens direktiv 93/102/EEG av den 16 november 1993 (EGT L 291, s. 14; svensk specialutgåva, område 15, volym 13, s. 76). Efter det att omständigheterna som är i fråga i målet vid den nationella domstolen uppkom har direktivet på väsentliga punkter ändrats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/4/EG av den 27 januari 1997 (EGT L 43, s. 21). Det skall anmärkas att enligt artikel 1.1 i direktiv 89/395 skall direktivets titel vara: Rådets direktiv av den 18 december 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel.

3 REG 1995, s. I-2955.

4 Se ovan fotnot 1.

5 REG 1990, s. I-4695.

6 REG 1991, s. I-2971.

7 Som en liten kommentar kan nämnas att domstolen ί báda fallen i väsentliga delar upprepade generaladvokaten Tesauros formuleringar (se punkt 3 respektive 6 i hans olika förslag).

8 Se domstolens dom av den 14 juli 1988 i mål 298/87, Smanor (REG 1988, s. 4489), punkt 30.

9 Se dom av den 17 november 1993 i mål C-285/92, Twee Provinciën (REG 1993, s. I-6045), punkt 15, av den 28 september 1994 i mål C-144/93, Pfanni Werke (REG 1994, s. I-4605), punkt 15, av den 17 september 1997 i mål C-83/96, Dega (REG 1997, s. I-5001), punkt 16. Se även dom av den 14 juli 1994 i mål C-17/93, Van der Veldt (REG 1994, s. I-3537), punkt 28.

10 Del är sä man oftast tänker sig fri rörlighet för varor i den mening som avses i artikel 30 i UG-fördraget. Se exempelvis dom av den 10 juli 1980 i mål 152/78, kommissionen mot Frankrike (RUG 1980, s. 2299), punkt 11.

11 Se bland annat dom av den 20 februari 1979 i mål 120/78, Rewe-Zentral (RKG 1979, s. 649; svensk specialutgåva, häfte 4, s. 377), av den 13 december 1990 i mil C-238/89, Pall (RUG 1990, s. I-4827), punkterna 11 och 12, av den 2 februari 1994 i mål C-315/92, Verband Sozialer Wettbewerb (RUG 1994, s. I-317; svensk specialutgåva, häfte 15), punkt 13.

12 Se ovan fotnol 8.

13 Det skall anmärkas au denna möjlighet i artikel 23 tagits bort genom artikel 1.23 t direktiv 89/395, i vilket det anges alt direktiv 79/112/EEG ... tillåter nationella undantag i ett antal fall och att [d]essa möjligheter till undantag bör tas bort i det dubbla syftet att fullborda den inre marknaden och uppnå förbättrad in-formalion till alla konsumenter i gemenskapen (första och andra övervägandet).

14 Se dom av den 11 november 1997 i mål C-349/95, Locndersloot (REG 1997, s. I-6227), där domstolen ansåg alt artikel 7 i rådets direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar, precis som artikel 36 i fördraget, är avsedd att förena det grundläggande intresset att skydda varumärkesrätten med det grundläggande intresset att skydda den fria rörligheten lör varor inom den gemensamma marknaden, på så sätt att dessa två bestämmelser, som har till syfte att uppnå samma resultat, skall tolkas på samma sätt (punkt 18).

15 Se domen i det ovannämnda målet SARPP (ovan fotnot 4), punkt 15.

16 Givetvis med undantag för det fall att direktivets bestämmelser är ogiltiga enligt fördraget, vilket här inte är fallet.

17 Se dom av den 5 april 1979 i mål 148/78, Ratti (REG 1979,s. 1629; svensk specialutgåva, häfte 4, s. 439), punkt 36, och punkt 20 i domen i målet Piageme II (se punkterna 29 och 33 i detta förslag till avgörande).

18 Se domen i målet Van der Veldt (ovan fotnot 8), punkt 25.

19 Se ovan fotnot 2.

20 EGT L 113, s. 8; svensk specialutgåva, område 13, volym 22, s. 35.

21 Punkt 18—20.

22 Se dom av den 18 februari 1987 i mal 98/86, Mathot (REG 1987, s. 809), punkterna 7 och 11, samt domarna i de ovannämnda målen Smanor (ovan fotnot 7), punkt 36, och SARPP (ovan fotnot 4), punkt 16.

23 Se punkt 15 i domen t målet Piageme I (se punkt 30 i detta förslag till avgörande).

24 Det behöver inte anmärkas alt direktivet inte i något fall i sig kan tjäna som grund för ett förbud avseende import tili en medlemsstat av livsmedel frän en annan medlemsstat, endast på grund av skäl som rör frågan huruvida märkningen är lätt att förstå. Det finns inget förbud i direktivet som rör livsmedlens behandling i ett tidigare led, eftersom försäljaren lagligen kan vänta med lämplig märkning fram till dess han säljer varorna.

25 Se ovan punkt 31.

26 Se artikel 11.2.

27 Se bilaga 1 till direktivet, i dess lydelse efter det att den utbytts genom kommissionens direktiv 93/102/EEG, artikel 9a, som har infogats genom artikel 2.19 i direktiv 89/395, kommissionens direktiv 91/72/EEG, vad avser uppgifter om aromämnen, etc.

28 Pä samma sätt kan en karta få visa ursprungslandet, en bild av ett djur kan ange art och en våg med siifror kan ange vikt, etc.

29 Domen i målet Smanor (ovan fotnot 7), punkterna 18 och 19.

30 EGT C 178, 1976, s. 52.

31 Se 1992 års resolution om konsumentskyddet och den allmänna hälsan vid förverkligandet av den inre marknaden (EGT C 94, s. 217), redan nämnd i mitt förslag till avgörande i målet Piagcme II (se punkt 19 i nämnda förslag till avgörande).

32 Se det gemensamma svaret av den 5 januari 1993 (EGT C 95, s. 7).

33 EGT C 345, 1993, s. 3.

34 Se punkt 14 ovan.

35 Vad avser de traditionella begreppen i dcontisk logik, det vill säga påbud, tillåtelse, förbud och fakultativitet, och deras inbördes samband, se bland annat, Jackson B. S., Semiotics and legal theory, London 1985, s. 100 och följande, och särskilt s. 104, och Lyons J., Semantics, London (1977), 19S6, volym 2, s. 823—841.

36 Se i detta avseende den detaljerade studien frän avdelningen för konsumentpolitik vid Europeiska gemenskapernas kommission — vilken senare ombildats till ett generaldirektorat — med titeln Étude sur les principes och dispositions actuels concernant les exigences linguistiques en rapport avec la législation du consommateur dans la Communauté européenne (slutlig rapport), red. Bureau européen des unions des consommateurs, Bryssel, augusti 1993, s. 9 och följande (nedan kallad studien).

37 Språket åtnjuter formellt skydd ί konstitutionen i Belgien, Spanien, Frankrike, Irland och Italien, och formellt skydd i lagstiftning i Grekland och Luxemburg. I andra länder förekommer speciallagstiftning på området (se, i detta sammanhang, punkt 40 och följande i studien).

38 Dom av den 28 november 1989 (C-379/87, REG 1989, s. 3967; svensk specialutgåva, volym 10). I detta mål hade en nederländsk medborgare nekats anställning som bildlärare i en offentlig irländsk skola, med motiveringen att hon saknade kunskaper i iriska, vilket, tillsammans med engelska, är Irlands officiella språk. Domstolen ansåg att enligt artikel 3.1 sista stycket i rådets förordning nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33) kan ett sådant krav på språkkunskaper vara berättigat med hänsyn till tjänstens natur, förutsatt att [det] ... ingår som ett led i en politik för att främja landets nationalspråk, som samtidigt är det första officiella språket, och förutsatt att detta krav tillämpas på ett proportionerligt och icke-diskriminerandc sätt (punkt 24).

39 Punkt 19 respektive 20 i nämnda förslag till avgörande.

40 Egentligen är det fjärde gången om man räknar målet Colim (C-33/97), i vilket jag i dag avger mitt förslag till avgörande.

41 Just sä blev fallet i det beslut som den belgiska domstolen den 27 juni 1996 fattade efter domen i målet Piagcmc II. Den nationella domstolen ansåg att uppgifter på franska eller tyska (trots att dessa språk är officiella språk i Belgien) på etiketter på flaskor med mineralvatten av märkena Perrier, Évian, Contrcx och Apollinaris (dessa märken är förvisso tillräckligt kända för allmänheten) inte var förståeliga för konsumenter i den flamländskspråkiga regionen!

42 Se dom i mål av den 16 december 1980 i mål 27/80, Kelje (RUG 1980, s. 3839), punki 12.

43 Utan ambition på vetenskaplig precision använder jag uttrycket nationellt språk i meningen det språk som talas i hela medlemsstatens territorium och uttrycket officiellt språk i meningen ett språk som är erkänt som officiellt språk i lag, oavsett om det på samma gång är ett nationellt språk eller endast talas i en del av medlemsstatens territorium.

44 Se domen i målet Van der Veldt, ovan fotnot 8.

45 Vad särskilt avser artikel 14 är dessa mål dels fri rörlighet, dels konsumentskydd samt eventuellt skydd av det nationella språket.

46 Se ovan punkt 27.

47 REG 1994, s. I-3879. Se även domen i målet Piageme I, punkt 14.

48 Se punkt 45—48.

49 Se domen i del ovan nämnda målet l.ocndersloot, punkt 46. Det är dessutom tydligt all märkning ären av de åtgärder som i minsta mån inskränker varors fria rörlighet inom gemenskapen (se exempelvis domen i det ovan nämnda målet Van der Veldt, punkt 31).