Förslag till avgörande av generaladvokat Nial Fennelly föredraget den 18 juni 1998

1 Originalspråk: engelska.

2 Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, 1977, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28).

3 Rådets andra direktiv 67/228/EEG av den 11 april 1967 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande mervärdesskatter — Struktur och förfarande för tillämpningen av det gemensamma systemet mervärdesskatt (EGT L 71, s. 1303, nedan kallat andra direktivet). För enkelhets skull kommer jag i fortsättningen att endast hänvisa till bilaga B.

4 Rådets andra direktiv 67/228/EEG av den 11 april 1967 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande mervärdesskatter — Struktur och förfarande för tillämpningen av det gemensamma systemet för mervärdesskatt (EGT L 71, s. 1303, nedan kallat andra direktivet). För enkelhets skull kommer jag i fortsättningen att endast hänvisa till bilaga B.

5 SFS 1994: 200.

6 Det gäller tiden fram till den 31 december 1996.

7 Det hänvisas till 1, 4 eller 5 § i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (nedan kallad upphovsrättslagcn).

8 Från och med den 1 januari 1997 skall mervärdesskatt betalas för sådana upplåtelser eller överlåtelser (SFS 1996: 1327).

9 Av beslutet om hänskjutandc framgår att överlåtelserna redan hade skett när ansökan inlämnades till Skatterättsnämnden, Trots att domstolen inte har erhållit någon uppgift om hur mycket som har betalats för överlåtelserna kan det antas att beloppet är betydande, eftersom produktionsbudgetcn beräknades till 48.2 miljoner SKR.

10 Dom av den 17 april 1994 i mål C-393/92, Almelo (REG 1994, s. I-1477; svensk specialutgåva, häfte 15).

11 Dom av den 19 oktober 1995 i mål C-111/94, Job Centre (REG 1995, s. I-3361).

12 SFS 1986: 223.

13 Vid förhandlingen bekräftade den svenska regeringen emellertid att Skattcrättsnämndens ledamöter vid förordnandet inte behöver avlägga någon särskild cd.

14 Den svenska regeringen bekräftade vid förhandlingen att lagen om reformerat förhandsbesked i skattefrågor, m. m. till vilket det hänvisade i sitt skriftliga svar på domstolens frågor, antogs av riksdagen den 21 april 1998 och skall träda i kraft den 1 juli 1998. Den nya lagen innebär att Riksskatteverket får möjlighet att ansöka om förhandsbesked av Skattcrättsnämndcn.

15 Dom av den 27 november 1973 i mål 36/73, Nederlandse Spoorwegen (REG 1973, s. 1299), och av den 16 oktober 1997 i de förenade målen C-69/96—C-79/96, Garofalo m. fl. (REG 1997, s. I-5603).

16 Dom av den 17 september 1997 i mål C-54/96, Dorsch Consult (REG 1997, s. I-4961).

17 Se ovan fotnot 14.

18 Se i detta avseende senast dom i de ovannämnda målen Dorsch Consult, anf. st., punkt 23, och Garofalo, anf. st., punkt 19. Den dubbla hänvisningen till court or tribunal i den engelska och i den irländska versionen (cúirtc nó binsc) framgår inte av de övriga språkversionerna. Den fråga som skall ställas är följaktligen inte huruvida organet i första hand är en court och, om inte, om det är en tribunal, utan huruvida det omfattas av det gemenskapsrättsliga begreppet court or tribunal. Se Anderson: References to the European Court (Sweet and Maxwell, London, 1995), s. 29.

19 Dom av den 30 juni 1966 i mål 61/65, Vaassen-Göbbels (REG 1966, s. 261; svensk specialutgåva, häfte 1).

20 Såsom generaladvokaten Gand påpekade i sitt förslag till avgörande ... har Scheidsgerecht, trots att den kallas skiljedomstol, mycket litet gemensamt med ett sådant organ, anf. st., s. 281.

21 Dom av den 30 mars 1993 i mål C-24/92, Corbiau (REG 1993, s. I-1277; svensk specialutgåva, häfte 14).

22 Punkterna 15 och 16 i domen. Se punkt 4 i generaladvokaten Darmons förslag till avgörande där han påpekade att framstående rättslärda, däribland den bortgångne domaren Schockwcilcr, hade ifrågasatt om Conseil d'États avgöranden var välgrundade. Se punkt 27— 39.

23 Domstolens inställning fick generaladvokaten Mancini att i ett av de viktigaste rättsfallen påpeka följande: De kriterier enligt vilka det gcmcnskapsrättsliga begreppet domstol har definierats skulle inte kunna vara mer omfattande. Detta förklarar varför domstolen har tillåtit att alla slags nationella dömande organ ställer frågor till den, oberoende av arten av och syftet med de pågående förfaranden som ger upphov till en fråga och oberoende av hur tydligt judicicll den dräkt är som de bär när de gör så. Se mål 14/86, Pretore di Salò, dom av den 11 juni 1987 (REG 1987, s. 2545, 2556; svensk specialutgåva, häfte 9).

24 Se ovan fotnot 10.

25 Domen i det ovannämnda målet Job Centre, punkt 9.

26 Dom iv den 16 december 1981 i mil 244/80, Foglia (REG 1981, s. 3045, punkt 18; svensk specialutgåva, häfte 6).

27 Dom av den 16 juni 1992 i mål C-83/91, Meilicke (REG 1992, s. I-4871, punkterna 30 och 31; svensk specialutgåva, häfte 11).

28 Se bland annat dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman m. fl. (REG 1995, s. I-4921), punkt 61, dom av den 9 oktober 1997 i mål C-291/96, Grado och Bashir (REG 1997, s. I-5531), punkt 12, och domstolens nyligen meddelade beslut av den 25 maj 1998 i mål C-361/97, Nour (REG 1998, s. I-3101), i mål C-362/97, Karner (ännu inte publicerad i REG), och i mål C-363/97, Lindau (ännu inte publicerad i REG), punkt 12 i respektive beslut.

29 Denna uppfattning stöds av de tre exempel som tagits från Skattcrättsnämndcns nyliecn meddelade beslut och som den svenska regeringen anförde i sitt skriftliga svar på domstolens frågor. I två av exemplen idkade sökandena faktiskt näringsverksamhet som gav upphov till föremålet för deras ansökningar. Endast i ett fall var transaktionen ännu forestående när ansökan inlämnades. Ansökan rörde emellertid den skattcmässiga behandlingen av en viss förändring i samband med vissa allmänna organisatoriska förändringar inom en koncern vilka redan föreföll att pågå.

30 Domen i det ovannämnda målet Job Centre, punkt 9.

31 Generaladvokaten Elmer påpekade i punkt 16 i sitt förslag till avgörande i målet Job Centre att Pubblico ministero har hörts i målet vid Tribunale ....

32 Domen i det ovannämnda målet Job Centre, punkt 9.

33 Ibidem, punkt II.

34 Ibidem.

35 Se ovan.

36 Domen i det ovannämnda målet Dorsch Consult, punkt 29.

37 Sc punkt 24 i domen. Även om domstolen inte hänvisade till några statistiska uppgifter, kan man anta att den beaktade generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomers uttalande att [d]ct rådgivande organets tvingande deltagande i förfarandet ger det i praktiken en avgörande roll vid lösningen av tvisten. Se punkt 35 i hans förslag till avgörande.

38 Ibidem, punkt 27.

39 Sc SEQ92) 1006 slutlig.

40 Ändringar till förslaget till rådets sjätte direktiv om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT C 121, 1974, s. 34).

41 Förslag till rådets sjätte direktiv om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT C 80, 1973, s. 1).

42 Domstolen har slagit fast denna princip vid flera tillfällen: se dom av den 15 januari 1989 i mil 348/87, Stichting Uitvoering Financiële Acties (REG 1989, s. 1737), punkt 13, av den 11 augusti 1995 i mil C-453/93, Bulthuis Griffioen (REG 1995, s. I-2341), punkt 19, och senast dom av den 12 februari 1998 i mål C-346/95, Blasi (REG 1998, s. I-0000), punkt 18.

43 Se dom av den 13 juli 1989 i mil 173/88, Henriksen (REG 1989, s. 2763), punkt 12. Enligt min åsikt är det naturliga resultatet av principen om strikt tolkning av undantag att undantag från undantag från skatt skall ges en vid tolkning. Se punkt 37 i mitt förslag till avgörande i mil C-468/93, Gemeente Emmen, dom av den 28 mars 1996 (REG 1996, s. I-1721), och punkt 21 i generaladvokaten Gulmanns förslag till avgörande i mil C-74/91, kommissionen mot Tyskland, dom av den 27 oktober 1992 (REG 1992, s. I-5437).

44 För en kortfattad behandling av denna princip se punkt 21 i mitt förslag till avgörande i mål C-167/95, Linthorst, Pouwcls ocn Schcrcs, dom av den 6 mars 1997 (REG 1997, s. I-1195, nedan kallat Linthorst), samt punkt 67 i generaladvokaten Darmons förslag till avgörande i mil C-63/92, Lubbock Fine, dom av den 15 december 1993 (REG 1993, s. I-6665). Principen åberopades också som tolkningsstöd av generaladvokaten Sir Gordon Slynn i hans förslag till avgörande i mål 218/86, SAR Schotte, dom av den 9 december 1987 (REG 1987, s. 4905, 4911). Även om domstolen i domen i målet Linthorst inte uttryckligen hänvisade till denna princip, övervägde den principen innan den ansåg att den inte var tillämplig, se punkt 20.

45 Domen i målel Linthorst (ovan fotnot 43), punkt 20.

46 Se dom av den 24 oktober 1996 i mål C-317/94, Gibbs (REG 1996, s. I-5339), särskilt punkt 23.

47 Se bland annat dom av den 19 januari 1982 i mål 8/81, Becker (REG 1982, s. 53; svensk specialutgåva, häfte 6), av den 20 oktober 1993 i mål C-10/92, Balocchi (REG 1993, s. I-5105), och av den 6 juli 1995 i mål C-62/93, BP Supcrgas (REG 1995, s. I-1883).

48 Domen i det ovannämnda målet BP Supcrgas, punkt 35.

49 Dom av den 15 december 1993 i mål C-63/92, Lubbock Fine (REG 1993, s. I-6665), punkt 29 i förslaget till avgörande.

50 Ibidem.

51 Sc punkt 9 i generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande i mål C-302/93, Débouche, dom av den 26 september 1996 (REG 1996, s. I-4495).

52 Se dom av den 6 april 1995 i mål C-4/94, BLP Group (REG 1995, s. I-983), punkt 28, och domen i det ovannämnda målet Dcbouchc, punkt 16.

53 Vad beträffar de mottagare som inte var mervärdesskatteregistrerade i Sverige, eftersom överlåtelserna skulle ha varit mcrvärdcsskattcpliktiga, skulle de, om de hade betalat mervärdesskatt, ha haft rätt till återbetalning i enlighet med artikel 7.4 i rådets åttonde direktiv 79/1072/EEG av den 6 december 1979 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Regler för återbetalning av mervärdesskatt till skattskyldiga som inte är etablerade inom landets territorium (EGT L 331, 1979, s. 11; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 84). Att mervärdesskatt inte har betalats har följaktligen inte någon allmän negativ inverkan på svenska mcrvärdcsskattcinkomstcr.