Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 23 februari 1999

1 Originalspråk: franska.

2 Dom av den 8 april 1976 i mål 43/75, Defrenne (REG 1976 s. 455; svensk specialutgåva, volym 3, s. 59), punkterna 12 och 24.

3 Se särskilt LG Klagenfurt, 13 maj 1970, Arb. 8784; LG f ZRS Wien, 25 januari 1962, Arb. 7506.

4 Efter avkunnande av domen av den 6 april 1962 i mål 13/61, De Geus (REG 1962, s. 89; svensk specialutgåva, volym 1, s. 121).

5 Dom av den 9 oktober 1997 i mål C-291/96, Grado och Bashir (REG 1997, s. I-5531) punkt 12, eller mer nyligen dom av den 1 december 1998 i mål C-326/96, Levez (REG 1998, s. I-7835), punkt 25.

6 Ibidem, min kursivering.

7 Till exempel § 33 punkt 4 i Landarbeitsgesetz.

8 Se bland annat dom av den 17 maj 1990 i mål C-262/88, Barber (REG 1990, s. I-1889; svensk specialutgåva, volym 10), punkt 13 eller dom av den 27 juni 1990 i mål C-33/89, Kowalska (REG 1990, s. I-2591; svensk specialutgåva, volym 10), punkterna 10 och 11.

9 § 23a tredje och fjärde styckena AngG.

10 Dom av den 14 december 1995 i mål C-444/93, Megner och Scheffel (REG 1995, s. I-4741) punkt 24, min understrykning.

11 Se bland annat dom av den 13 februari 1996 i mål C-342/93, Gillespie m.fl. (REG 1996, s. I-475), punkt 16.

12 Jämför domen i det ovannämnda målet Levez, punkt 41.

13 Se § 16 AngG och § 33 punkt 4 i Landarbeitsgesetz.

14 Se till exempel dom av den 27 oktober 1993 i mål C-127/92, Enderby (REG 1993, s. I-5535; svensk specialutgåva, volym 14), punkt 17 och dom av den 31 maj 1995 i mål C-400/93, Royal Copenhagen (REG 1995, s. I-1275), punkt 23.

15 Domen i det ovannämnda målet Enderby.

16 Dom av den 17 oktober 1989 i mål 109/88, Danfoss (REG 1989, s. 3199; svensk special utgåva, volym 10), punkt 16.

17 Domen i det ovannämnda målet Enderby, punkt 17.

18 Ibidem.

19 Dom av den 24 februari 1994 i mål C-343/92, Roks m.fl. (REG 1994, s. I-571), punkt 33.

20 Dom av den 13 juli 1989 i mål 171/88, Rinner-Kühn (REG 1989, s. 2743), punkt 16.

21 Enligt denna var endast 0,84 procent av de personer som erhöll föräldrapenning män, och endast 30 procent av berörda kvinnliga arbetstagare kunde återgå till sitt arbete direkt efter föräldraledigheten. Denna statistik, som lämnats av den nationella domstolen, har inte ifrågasatts.

22 Se till exempel domen i det ovannämnda målet Megner och Scheffel, punkt 24.

23 Se till exempel domen i det ovannämnda målet Rinner-Kühn.

24 Ibidem, punkt 15.

25 Se t.ex. dom av den 13 maj 1986 i mål 170/84, Bilka (REG 1986 s. 1607; svensk specialutgåva, volym 8, s. 583), punkt 37.

26 Dom av den 7 mars 1996 i mål C-278/93, Freers och Speckmann (REG 1996 s. I-1165), punkt 24.

27 Punkt 30.

28 C-457/93, REG 1996 s. I-243, punkterna 26—30.

29 Se till exempel domen i det ovannämnda målet Roks m.fl., punkterna 35 och 36.

30 Rådets direktiv av den 9 februari 1976 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (EGT L 39, s. 40; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 191).

31 Se beträffande detta dom av den 17 oktober 1995 i mål C-450/93, Kalanke (REG 1995, s. I-3051) och generaladvokaten M. Tesauros förslag till avgörande i detta mål, och dom av den 11 november 1997 i mål C-409/95, Marschall (REG 1997 s. I-6363).

32 Alla parter i förfarandet vid den nationella domstolen, kommissionen och alla regeringar som yttrat sig är överens om detta.

33 Sedan dom av den 1 december 1965 i mål 16/65, Schwarze (REG 1965 s. 1081; svensk specialutgåva, volym 1, s. 227).

34 Se till exempel dom av den 16 juni 1981 i mål 126/80, Salonia (REG 1981 s. 1563; svensk specialutgåva, volym 6, S.129).

35 Mål 26/62 (REG 1963 s. 1; svensk specialutgåva, volym 1, s. 161). Se också punkterna 27—29 i förslaget till avgörande och citerad rättspraxis i dom av den 22 april 1997 i mål C-66/95, Sutton (REG 1997 s. I-2163).

36 Domen i det ovannämnda målet Defrenne, punkterna 12 och 24.

37 Se artikel 4 i rådets direktiv 75/117/EEG av den 10 februari 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar om tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män (EGT L 45, s. 19; svensk specialutgåva, områden 13, volym 4, s. 78), där det föreskrivs att: Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att bestämmelser i kollektivavtal, löneskalor, löneavtal eller individuella anställningsavtal som strider mot likalönsprincipen skall eller får förklaras ogiltiga eller får ändras. Se även bland annat dom av den 4 juni 1992 i mål C-360/90, Bötel (REG 1992, s. I-3589), och domarna i de ovannämnda målen Lewark, Freers och Speckmann samt Barber (punkt 32), enligt vilka all lönediskriminering mellan manliga och kvinnliga arbetstagare är förbjuden enligt artikel 119 i fördraget oavsett vilken mekanism som ligger bakom denna särbehandling.