Förslag till avgörande av generaladvokat Siegbert Alber föredraget den 18 maj 1999

1 Originalspråk: tyska.

2 Samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Marocko, undertecknat i Rabat den 27 april 1976 och godkänt på gemenskapens vägnar genom rådets förordning (EEG) nr 2211/78 av den 26 september 1978 om samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Marocko (EGT L 264, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 5, s. 181).

3 Enligt den belgiska regeringen blev hon belgisk medborgare den 9 januari 1998.

4 Artikel 4 i lag av den 27 februari 1987 i dess lydelse enligt lag av den 20 juli 1991.

5 Vad som företeddes var ett intyg i vilket det anges att svärsonen är marockansk medborgare och i vilket det hänvisas till ett den 27 maj 1991 utfärdat marockanskt pass för honom.

6 Dom av den 12 oktober 1978 i mål 10/78, Belbouab (REG 1978, s. 1915) och av den 14 november 1990 i mål C-105/89, Buhari Haji (REG 1990, s. I-4211).

7 Dom av den 26 maj 1993 i mål C-171/91 (REG 1993, s. I-2925).

8 Dom av den 7 juli 1992 i mål C-369/90 (REG 1992, s. I-4239; svensk specialutgåva, volym 13).

9 Domarna i målen 10/78, Belbouab, och C-105/89, Buhari Haji (ovan fotnot 5).

10 Dom av den 8 juli 1992 i mål C-243/91, Taghavi (REG 1992, s. I-4401).

11 Dom av den 5 april 1995 i mål C-103/94, Krid (REG 1995, s. I-719).

12 EGT L 149, s. 2.

13 Dom av den 16 mars 1978 i mål 104/77, Oehlschläger (REG 1978, s. 791), punkt 4.

14 Dom av den limars 1980 i mål 104/79, Foglia (REG 1980, s. 745; svensk specialutgåva, volym 5, s. 73), punkt 11.

15 Dom av den 29 november 1978 i mål 83/78, Pigs Marketing Board mot Redmond (REG 1978, s. 2347; svensk specialutgåva, volym 4, s. 243), punkt 26.

16 Dom av den 20 mars 1986 i mål 35/85, Tissier (REG 1986, s. 1207), punkt 9.

17 Domen i mål C-105/89, Buhari Haji (ovan fotnot 5).

18 Artikel 2 i förordning nr 1408/71 i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996 om ändring och uppdatering av förordning nr 1408/71 om tillämpning av systemen för social trygghet för arbetstagare, egenföretagare och deras familjemedlemmar som flyttar inom gemenskapen, och förordning (EEG) nr 574/72 om genomförande av förordning (EEG) nr 1408/71 (EGT L 28, 1997, s. 1).

19 Domen i mål C-105/89, Buhari Haji (ovan fotnot 5), punkterna 18 och 19.

20 Domen i mål C-243/91, Taghavi (ovan fotnot 9), punkterna 11 och 12.

21 Domen i mål C-103/94, Krid (ovan fotnot 10).

22 Ibidem, punkt 26.

23 Ibidem, punkterna 28 och följande punkter.

24 Domen i mål C-369/90, Micheletti m.fl. (ovan fotnot 7).

25 Ibidem, punkt 10.

26 Ibidem, punkt 10.

27 Ibidem, punkt 14.

28 Konungariket Belgien har i detta avseende åberopat den skrivelse som gavs in efter den muntliga förhandlingen avseende avtal om vissa frågor som följer av bristande överensstämmelse mellan medborgarskapslagarna, i enlighet med beslut som togs på konferensen om internationell kodificering i Haag år 1930, införlivat med belgisk rätt genom lag av 1939. Bortsett från att detta åberopande måste anses ha skett för sent kan följande anmärkas. Enligt domstolens fasta praxis syftar artikel 234.1 i EG-fördraget (nu artikel 307.1 EG i ändrad lydelse) till att i enlighet med folkrättens allmänna principer klargöra att tillämpningen av fördraget inte påverkar den berörda medlemsstatens åtaganden att respektera de rättigheter för tredje land som följer av tidigare avtal och att uppfylla de förpliktelser som följer av detta (dom i mål 812/79, Burgoa, REG 1980, s. 2787; svensk specialutgåva, volym 5, s. 313, punkt 8). Detta hänför sig dock endast till tredje lands rättigheter och medlemsstaternas förpliktelser (dom i mål C-158/91, Levy, REG 1993, s. I-4287, punkt 12). Konungariket Belgien kan alltså inte ur ett tidigare avtal härleda någon rätt att ge sitt eget medborgarskap företräde framför medborgarskapet i tredje land. Enligt folkrättsliga principer avstår nämligen en stat, som ingår en ny förpliktelse som strider mot statens rättigheter enligt ett tidigare fördrag, i kraft av sakförhållandena [ipse facto] från att utöva dessa rättigheter i den mån detta avstående är nödvändigt för att uppfylla den nya förpliktelsen (dom i mål 10/61, kommissionen mot Italien, REG 1962, s. 3, punkterna 22 och 23). I föreliggande fall har Konungariket Belgien inom ramen för samarbetsavtalet åtagit sig en ny förpliktelse. Det skall dessutom anmärkas att avtalet enligt fast rättspraxis gäller som en integrerad del av gemenskapens rättsordning (dom i mål 181/73, Haegeman, REG 1974, s. 449; svensk specialutgåva, volym 2, s. 281, punkterna 2—6, och i mål 104/81, Kupferberg, REG 1982, s. 3641; svensk specialutgåva, volym 6, s. 549, punkterna 13 och 14).

29 Dom av den 3 oktober 1996 i mål C-126/95, Hallouzi Choho (REG 1996, s. I-4807), punkterna 35 och 36.

30 Såvitt avser samarbetsavtalet med Algeriet se dom av den 15 januari 1998 i mål C-113/97, Babahenini (REG 1998, s. I-183), punkt 25.

31 Dom av den 31 januari 1991 i mål C-18/90. Kziber (REG 1991, s. I-199; svensk specialutgåva, volym 11), punkt 28.

32 Rådets förordning av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, s. 2).

33 Domen i mål C-103/94, Krid (ovan fotnot 10), punkt 39.

34 Dom av den 20 april 1994 i mål C-58/93, Yousfi (REG 1994, s. I-1353).

35 EGT L 97, 1998, s. 2 (20, 16 och 182). Se om detta Peers, CMLRev 1996, 7 (35). Artikel 65.1 första stycket i Europa—Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Tunisien, å andra sidan, har följande lydelse:Om inte annat följer av följande punkter skall arbetstagare med tunisiskt medborgarskap och de familjemedlemmar som bor tillsammans med dem i fråga om social trygghet åtnjuta en behandling som är fri från diskriminering på grund av nationalitet jämfört med medborgarna i de medlemsstater där de är sysselsatta.

36 KOM (95) 740, s. 33 och 44.

37 Se till exempel förklaringen till artikel 38 i Europaavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Ungern, å andra sidan, EGT L 347, 1993, s. 265; svensk specialutgåva, område 11, volym 25, s. 3. Jämför Peers, i CMLRev 1996, 7 (25).

38 Domen i mål C-113/97, Babahenini (ovan fotnot 29), punkt 25.

39 Artikel 10.2 har följande lydelse:Medlemsstaterna skall underlätta mottagandet av alla familjemedlemmar som inte anges i punkt 1, om de är beroende av arbetstagaren eller ingår i hans eller hennes hushåll i det land arbetstagaren kommer ifrån.

40 Artikel 11 har följande lydelse:När en medborgare i en medlemsstat har anställning eller driver en rörelse inom en annan medlemsstats territorium skall hans eller hennes make och de barn som är under 21 års ålder eller beroende av honom eller henne ha rätt att ta anställning inom hela denna stats territorium, även om de inte är medborgare i någon medlemsstat.

41 Artikel 12 har följande lydelse:Barnen till en medborgare i en medlemsstat som är eller har varit anställd i en annan medlemsstat skall ha tillträde till denna stats allmänna skolor, lärlingsutbildning och yrkesskolekurser på samma villkor som medborgarna i denna stat, om barnen bor där. Medlemsstaterna skall främja alla bemödanden att göra det möjligt för dessa barn att delta i utbildningen under bästa möjliga förhållanden.

42 Artikel 7.2 har följande lydelse: Arbetstagaren skall utnyttja sina sociala och skattemässiga förmaner som landets egna invånare.

43 Domen i mål C-18/90, Kziber (ovan fotnot 30), punkt 25.

44 Domen i mål C-103/94, Krid (ovan fotnot 10), punkt 39.

45 Ibidem, punkt 39.

46 Dom av den 30 april 1996 i mål C-308/93, Cabanis-Issarte (REG 1996, s. I-2097).

47 Ett liknande problem kan i framtiden uppkomma inom tillämpningsområdet för Europa—Medelhavsavtalen i den mån de i artikel 65 i respektive avtal angivna områdena för social trygghet grundar egna rättigheter för familjemedlemmar, vilket begrepp enligt tolkningsförklaringarna skall definieras enligt nationell rätt (se punkterna 61 och 62 ovan). Handikappförmåner torde emellertid på grund av ordalydelsen i motsvarande bestämmelser i sak redan vara uteslutna.

48 Med avseende på härledda rättigheter framgår begreppet familjemedlem då principiellt av artikel 1 fi, och såvitt avser handikappförmåner åtminstone enligt riktlinjerna i artikel 1 f ii. När diskrimineringsförbudet i artikel 3 i förordning nr 1408/71 skall tillämpas på egna rättigheter anges i fraga om handikappförmåner en minimistandard i artikel 1 f ii. I fråga om andra egna rättigheter föreligger det fortfarande en lucka.

49 Rådets förordnins av den 30 april 1992 (EGT L 36, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 5, s. 124).

50 I KOM (85) 396, s. 8, hänvisas till dom av den 17 juni 1975 i mål 7/75, makarna F mot belgiska staten (REG 1975, s. 679), punkterna 18—20, och av den 16 december 1976 i mål 63/76, Inzirillo (REG 1976, s. 2057), punkterna 18—21.

51 Se generaladvokaten Trabucchis förslag till avgörande av den 10 juni 1975 i mål 7/75, makarna F mot belgiska staten (ovan fotnot 49, REG 1975, s. 697), vilket förslag domstolen lämnade utan avseende (punkterna 18—20), och generaladvokaten Reischls på kommissionens argument grundade förslag till avgörande av den 7 december 1976 i mål 63/76, Inzirillo (ovan fotnot 49, REG 1976 s. 2071 ff), vilket förslag godtogs av domstolen (punkterna 18—21).

52 EGT C 240, 1985, s. 6.

53 Domen i mål 63/76, Inzirillo (ovan fotnot 49).

54 Se dom av den 26 maj 1990 i målet Keegan, Serie A, punkt 45, band 290, av den 18 februari 1991 i målet Moustaquin, serie A, punkt 36, band 193; av den 23 september 1994 i målet Hokkanen, serie A, punkt 54, band 299, av den 23 juni 1993 i målet Hoffmann, Serie A, punkt 29, band 255, och av den 29 januari 1997 i målet Bouchelkia, punkt 41, Reports 1997, 47. Se också Wild-haber/Breitenmoser i: Internationaler Kommentar zur Europäischen Menschenrechtskonvention, 3 uppi., 1995, Art. 8, punkt 389 ff; Harris/O'Boyle/Warbrick, Law of the European Convention of Human Rights, London 1995, s. 315.