Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 31 januari 2002

1 Originalspråk: spanska.

2 Den har i samma beslut ställt femton andra frågor till Beneluxdomstolen.

3 EGT L 40, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178.

4 Klass 16 i Niceöverenskommelsen av den 15 juni 1957 om klassificering av varor och tjänster för varumärkesregistrering, med ändringar och tillägg.

5 De i klasserna 35, 36, 37, 38, 39, 41 och 42.

6 Beneluxländernas enhetliga varumärkeslag av den 19 mars 1962, i ändrad lydelse [Nederlands Traktaleiiblad, 1962, nr 58, s. II-39, och 1983, nr 187, s. 2-10).

7 Beneluxländernas enhetliga varumärkeslag.

8 Konventionen har när det gäller varumärken kompletterats genom de två Madridöverenskommelserna av år 1891, den ena om beivrande av falska eller vilseledande beteckningar för att ange ursprung och den andra om internationell registrering av varumärken, av varumärkesöverenskommelsen av år 1994 och av Niceöverenskommelsen (ovan fotnot 4).

9 Nederländerna är part i konventionen sedan den 7 juli 1884.

10 Se mitt förslag till avgörande av den 18 januari 2001 i mål C-517/99, Merz & Krell (REG 2001, s. I-6959), i synnerhet punkt 6. I artikel 2.1 i Avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, som fogats till Avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen, vilket ingicks i Marrakech den 15 april 1994 (EGT L 336, s. 214-223), föreskrivs att när det bland annat gäller varumärken skall medlemsstaterna uppfylla artiklarna I-12 och 19 i Pariskonventionen.

11 Se första, tredje, fjärde och femte skälet samt artikel 1 i direktivet.

12 EGT L 11, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3.

13 Det första skälet i förordningen.

14 Tredje skälet.

15 Femte skälet.

16 Nederlands Traktatenblad, 1962, nr 58, s. 1-9.

17 Se artikel 10. Beneluxdomstolen skapades genom ett fördrag av den 31 mars 1965 och inrättades rent faktiskt den 1 januari 1974. Den har inom Benelux samma roll som Europeiska gemenskapernas domstol har på gemenskapsnivå: att tolka bestämmelser i Beneluxländernas enhetliga rätt genom svar på tolkningsfrågor som ställs av de tre medlemsstaterna. Denna likhet vad gäller uppgifter påpekades redan av generaladvokaten Jacobs i det förstag till avgörande som han föredrog den 29 april 1997 i mål C-337/95, Parfums Christian Dior (REG 1997, s. I-6013), punkterna 13 och 26.

18 Nederlands Traktatenblad, 1993, nr 12, s. 1-12.

19 Se punkterna 23-29 i nämnda förslag till avgörande.

20 Se dom av den 17 oktober 1990 i mål C-10/89, HAG II (REG 1990, s. I-3711; svensk specialutgåva, volym 10, s. 521), punkt 14, och av den 11 november 1997 i mil C-349/95, Loendersloot (REG 1997, s. I-6227), punkt 24.

21 Se domen i det ovannämnda målet HAG II, punkt 14 in fine.

22 Femte skälet.

23 Se punkt 11 ovan.

24 Det samma gäller inte i fråga om andra sinnesfenomen, såsom lukter, vilka inte kan återges grafiskt (se i detta avseende det förslag till avgörande som jag föredrog den 6 november 2001 i mål C-273/00, Sieckmann (dom av den 12 december 2002, REG 2001, s. I-11737, s. I-11739).

25 Som kommissionen helt riktigt har påpekat i sitt skriftliga yttrande saknar ett beskrivande tecken i allmänhet särskiljningsförmåga i den mening som avses i artikel 3.1 b.

26 Se avseende risken för förväxling dom av den 11 november 1997 i mål C-251/95, SABEL (REG 1997, s. I-6191), punkt 22.

27 Dom av den 4 maj 1999 i de förenade målen C-108/97 och C-109/97, Windsurfing Chiemsee (REG 1999, s. I-2779), punkt 29.

28 Se bland annat dom av den 16 juli 1998 i mål C-210/96, Gut Springenheide och Tusky (REG 1998, s. I-4657), punkterna 30-32.

29 Dom av den 20 september 2001 i mål C-383/99, Procter & Gamble (REG 2001, s. I-6251), (nedan kallad domen i målet Baby-dry), i vilken man utan vidare utgick från en engelsktalande konsuments synpunkt (punkt 42).

30 Därvid är det till exempel möjligt art karaktären hos ett tecken som skall representera datorrelaterade varor eller tjänster skall bedömas inte endast utifrån områdets språk utan utifrån en viss engelsk terminologi som yrkesmänniskorna och konsumenterna i sektorn förmodas behärska. Det gäller också i förhållande till utländska termer som har övergått till att utgöra en del av den internationella språkreserven och som ofta förvärvar en självständig betydelse som inte med nödvändighet sammanfaller med den som den har i originalspråket. Tänk på uttrycken light, premium, eller kanske till och med baby och dry.

31 Ovan fotnot 4.

32 Se i fråga om harmoniserade varumärken dom av den 23 februari 1999 i mål C-63/97, BMW (REG 1999, s. I-905), punkt 22.

33 Dom av den 19 januari 1981 i mål A 80/3, Ferrero mot Ritter, Jurisprudence Cour de Justice Benelux, 1980-1981, vol. 2, s. 69.

34 Dom av den 5 oktober 1992 i mål A 81/4, Wrigley mot Benzon, Jurisprudence Cour de Justice Benelux, 1980-1982, vol. 3, s. 20.

35 Enligt denna rättspraxis skall det vid bedömningen av om ett tecken är beskrivande eller inte beaktas a) om de ord som bildar varumärket är de enda termer som är lämpliga för att ange varan eller om tvärtemot det finns synonymer som kan användas, b) om de utpekar en väsentlig egenskap hos varan frän ett kommersiellt perspektiv eller endast en underordnad, c) varans art och sammansättningen pä den allmänhet som den är avsedd för och d) i vilken grad varumärket är känt. Tecken som utan att vara beskrivande ger associationer till varan eller tjänsten kan registreras som varumärken.

36 Domen i det ovannämnda målet Windsurfing Chiemsee, punkt 25.

37 Ibidem, punkt 26.

38 Ibidem, punkterna 29-31.

39 Detta kan man sluta sig till av ordalydelsen av punkt 26 i domen i malet Windsurfing Chiemsee (särskilt) samt den allmänna lydelsen av punkt 35.

40 Domen i det ovannämnda målet Windsurfing Chiemsee, punkterna 35 och 48.

41 I förstainstansrättens överklagade dom låg dessa överväganden inte till grund för bedömningen.

42 Jag påverkas inte av att denna inställning, enligt domen i målet Procter & Gamble, kan utgöra en överdriven uppfattning av varumärket (domen i målet Baby-dry, punkt 30).

43 Som har hög särskiljningsförmåga. Jämför dom av den 29 september 1998 i mål C-39/97, Canon (REG 1998, s. I-5507), punkt 18.

44 Domen i det ovannämnda målet Baby-dry, punkt 40.

45 Ibidem, punkterna 42-44.

46 Utan att ha för avsikt att ge mig in i marknadstekniska diskussioner framstår det som uppenbart att vanliga köpare av engångsblöjor är personer i småbarnsföräidraålder. Dessutom skall de enligt domen ha engelska som modersmål. Domstolen beslutade sig följaktligen, utan någon bevisning utifrån, för att ange en egen mening avseende den ifrågavarande ordkombinationens särskiljningsförmåga, trots att endast en av domarna var engelsktalande och trots att alla verkar ha passerat denna lyckliga ålder. När den ansåg att Baby-dry är en ovanlig sammansättning och ett uttryck som inte är känt i det engelska språket antog den en alltför akademisk inställning. Den skulle snarare ha ställt sig frågan om denna konstruktion kunde ge upphov till en semantisk reflexion av typen this product keeps my baby dry. Slutligen skulle man, om man som referensperson hade tagit vilken europeisk konsument som helst i den angivna åldern som kunde förstå båda orddelarna, ha kunnat anse att den valda syntaktiska ordningen motsvarade den grammatiska ordningen för personer som talar romanska språk.

47 Förslag till avgörande av den 23 januari 2001 (dom av den 18 juni 2002, REG 2002, s. I-5475, s. I-5478).

48 Se punkterna 62 och 63 ovan.

49 Se punkt 23 ovan.