Förslag till avgörande av generaladvokat Francis G. Jacobs föredraget den 21 mars 2002

1 Originalspråk: engelska.

2 Beslut av den 23 november 1999 i mål T-173/98, Unión de Pequeños Agricultores (UPA) mot rådet (REG 1999, s. II-3357).

3 Rådets förordning (EG) nr 1638/98 av den 20 juli 1998 om ändring av förordning nr 136/66/EEG om den gemensamma organisationen av marknaden för oljor ocli fetter (EGT L 210, s. 32).

4 Dom av den 15 juli 1963 i mål 25/62, Naumann mot kommissionen (REG 1963, s. 95; svensk specialutgåva, volym 1, s. 181), och av den 22 november 2001 i mål C-451/98, Antillean Rice Mills (REG 2001, s. I-8949), punkt 49.

5 För kritiska kommentarer till domstolens praxis frän ledamöter av domstolen och förstainstansrätten, se Schockweiler, F., L'accès à la justice dans l'ordre juridique communautaire, Journal des tribunaux, Droit européen, nr 25, 1996, s. 1, på s. 6—8; Mortinho de Almeida, J., Le recours en annulation des particuliers (article 173, deuxième alinéa, du traité CE): nouvelles réflexions sur l'expression la concernent... individuellement, Festschrift für Ulrich Everting, Vol. I, (1995) s. 849, på s. 857—866; Mancini, G.. The role of the supreme courts at the national and international level: a case study of the Court of Justice of the European Communities, The Role of the Supreme Courts at the National and International Level, Yessiou-Faltsi P. (red.), (1998), s. 421, på s. 437—438; Lenaerts, K. The legal protection of private parties under the EC Treaty: a coherent and complete system of judicial review?, Scritti in onore di Giuseppe Federico Mancini, Vol. II, (1998), s. 591 på s. 617; Saggio, A. Appunti sulla ricevibilirà dei ricorsi d'annullamento proposti da persone fisiche o giuridiche in base all'Art. 173, quarto comma, del Trattato CE, Scritti in onore di Giuseppe Federico Mancini, Vol. II, (1998), s. 879, på s. 903—904; och min artikel Access to justice as a fundamental right in European Law, Mélanges en hommage à Fernana Schockweiler (1999), s. 197. Se dessutom argument för en mer omfattande talerätt för enskilda i förslag till avgöranden från generaladvokater, till exempel i generaladvokaten Slynns förslag till avgörande av den 6 maj 1982 i mål 246/81, Bethel (REG 1982, s. 2277, på s. 2299), mitt förslag till avgörande av den 8 april 1992 i mål C-358/89, Extramet/Conseil (REG 1992, s. I-3813). punkterna 71—74, och av den 15 september 1993 i mal C-188/92, TWD Textilwerke Deggendorf (REG 1994, s. I-833), punkterna 20—23, samt generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomers förslag till avgörande av den 12 september 1996 i mål C-142/95 P, Associazione agricoltori della provincia di Rovigo mil. (REG 1996, s. I-6669), punkterna 40—41.

6 För sentida kritik som framförts i doktrinen, se Arnull, A. Private applicants and the action for annulment under Article 173 of the EC Treaty, Common Market Law Review 1995, s. 7 och Private applicants and the action for annulment since Codorniu, Common Market Law Review 2001, s. 7; Waelbroeck D. et Verheyden, A.-M. Les conditions de recevabilité des recours en annulation des particuliers contre les actes normatifs communautaires: à la lumière du droit comparé et de la Convention des droits de l'homme, Cahiers de droit européen 1995, s. 399; Vandersanden, G. Pour un élargissement du droit des particuliers d'agir en annulation contre des actes autres que les décisions qui leur sont adressées, Cahiers de droit européen 1995, s. 535; Allkemper, L. Der Rechtsschutz des einzelnen nach dem EG-Vertrag: Möglichkeiten seiner Verbesserung (1995), s. 39—40; Heukels, T. Collectief actierecht ex artikel 173 lid 4 EG: een beperkte actieradius voor grote belangen, Nederlands Tijdschrift voor Europees Recht 1999, s. 16: Boni, D. Il ricorso di annullamento delle persone fisiche e giuridiche, i II ricorso di annullamento nel Trattato istitutivo della Comunità (1998), s. 53; M. Ortega, El acceso de los particulares a la justicia comunitaria (1999), s. 225—230; Cavallin, S. Direkt ogiltighetstalan inför ÉG-Domstolen i ljuset av svensk förvaltnings- och konkurrensrätt, Europarättslig tidskrift 2000, s. 622, på s. 635—636.

7 Punkterna 1—6.

8 Rådets förordning nr 136/66/EEG av den 22 september 1966 om den gemensamma organisationen av marknaden för oljor och letter (EGT P 172, s. 325; svensk specialutgåva, område 3, volym 1, s. 167).

9 Punkt 34.

10 Punkterna 35—44.

11 Punkt 45.

12 Punkt 46.

13 Punkt 48.

14 Punkt 49.

15 Punkt 50.

16 Punkterna 52—57.

17 Punkt 59.

18 Punkt 60.

19 Punkterna 63 och 64.

20 Kommissionen har i detta avseende hänvisat till förstainstansrättens dom av den 30 april 1998 i mål T-16/96, Cityflyer Express (REG 1998, s. II-757), punkterna 30— 35.

21 Dom av den 2 april 1998 i mål C-321/95 P, Greenpeace (REG 1998, s. I-1651), punkterna 32—24.

22 Punkt 27 i domen.

23 Punkterna 30 och 31 i domen.

24 Punkterna 32—34 i domen.

25 Beslut av den 12 oktober 2000 i mål C-300/00 P (R) (REG 2000, s. I-8797), punkt 37.

26 Se även domstolens beslut av den 1 februari 2001 i mål C-301/99 P, Area Cova m.fl. mot rädet och kommissionen (REG 2001, s. I-1005), punkt 47.

27 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 februari 1996 i mil C-209/94 P, Buralux m.fl. mot rådet (REG 1996, s. I-615), punkterna 35 och 36.

28 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 23 april 1986 i mål 294/83. Les Verts mot parlamentet (REG 1986, s. 1339; svensk specialutgåva, volym 8, s. 529), punkt 23.

29 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Darmons förslag till avgörande av den 9 juni 1992 i mål C-97/91, Borelli mot kommissionen (REG 1992, s. I-6313), punkt 31.

30 Se till exempel dom av den 15 maj 1986 i mål 222/84, Johnston mot Chief Constable of the Royal Ulster Constabulary (REG 1986, s. 1651; svensk specialutgåva, volym 8, s. 597), punkt 18.

31 Proklamerad i Nice den 7 december 2000 (EGT C 364, s. 1).

32 Dom av den 22 oktober 1987 i mål 314/85, Foto-Frost (REG 1987, s. 4199; svensk specialutgåva, volym 9, s. 233).

33 Dessutom är det bara domstolar mot vars avgörande det inte finns något rättsmedel enligt nationell lagstiftning som får begära förhandsavgörande i frågor avseende Avdelning IV i Tredje delen i EG-fördraget; se artikel 68.1 EG.

34 Se dom av den 21 februari 1991 i de förenade målen C-143/88 och C-92/89, Zuckerfabrik Süderditmarschen (REG 1991, s. I-415, svensk specialutgåva, volym XI, s. 19), och av den 9 november 1995 i mål C-465/93, Atlanta Fruchthandelsgesellschaft (REG 1995, s. I-3761).

35 Det enda undantaget är när det inte finns något tvivel om att en enskild har talerätt enligt artikel 230 fjärde stycket EG och denne har underlåtit att väcka talan. Se dom i det ovan i fotnot 5 nämnda målet TWD, av den 30 januari 1997 i mål C-178/95, Wiljo (REG 1997, s. I-585), och av den 15 februari 2001 i mål C-239/99, Nachi Europe (REG 2001, s. I-1197).

36 Se till exempel Arnull, A. Private applicants and the action for annulment since Codornin, ovan fotnot 6, pä s. 52, och övriga artiklar angivna i fotnot 5 ovan.

37 Se hänvisningar i fotnot 35 ovan.

38 Se i synnerhet dom av den 13 november 1990 i mål C-331/88, Fedesa m.fl. (REG 1990, s. I-4023), punkt 14.

39 Dom av den 31 mars 1971 i mål 22/70, kommissionen mot rådet (REG 1971, s. 263; svensk specialutgåva, volym 1, s. 551), punkterna 39—42.

40 Europeiska överenskommelsen om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid internationella vägtransporter (AETR).

41 Se, för ett exempel på tillämpning av denna princip på ett meddelande från kommissionen, dom av den 20 mars 1997 i mål C-57/95, Frankrike mot kommissionen (REG 1997, s. I-1627).

42 Ovan fotnot 28, punkterna 24 och 25 i domen.

43 Se även beslut av den 13 juli 1990 i mål C-2/88, Zwartveld m.fl. (REG 1990, s. I-3365), punkterna 23 och 24.

44 Dom av den 22 maj 1990 i mål C-70/88, parlamentet mot ridet (REG 1990, s. I-2041).

45 Punkt 27.

46 Punkt 26.

47 Dom av den 29 mars 1990 i mål C-62/88, Grekland mot rådet (REG 1990, s. I-1527), punkt 8.

48 Se Schockweiler, F., L'accès à la justice dans l'ordre juridique communautaire, Journal des tribunaux, Droit européen, nr 25, 1996 s. 1, på s. 7.

49 Se punkterna 68—70 ovan.

50 Dom av den 23 april 1956 i de förenade målen 7/54 och 9/54, Industries Sidérurgiques Luxembourgeoises mot höga myndigheten (REG 1956, s. 175), och av den 29 november 1956 i mål 8/55, Fédération Charbonnière de Belgique mot höga myndigheten (REG 1956, s. 292).

51 Se i synnerhet generaladvokaten Lapranges förslag till avgörande av den 20 november 1962 i de förenade målen 16/62 och 17/62, Producteurs de Fruits mot rädet (REG 1962, s. 486), och Hartley, T., The Foundations of European Community Law, (4:e uppl. 1998), s. 376.

52 Se i detta avseende den uttryckliga farhåga som generaladvokaten Lagrange framförde i det ovannämnda förslaget till avgörande i målet Producteurs de Fruits mot rådet, på s. 486.

53 Det omfattade inte rådets förordningar och direktiv som enligt det ursprungliga EEG-fördraget antogs med kvalificerad majoritet, och heller inte kommissionens förordningar och direktiv.

54 Se Arnull, A., The action for annulment: a case of double standards?, Judicial Review in European Union Law: Liber Amoricum in Honour of Lord Slynn of Hadley, Vol. I (2000), s. 177, på s. 189.

55 Se punkt 85 nedan.

56 Dessa ändringar trädde i kraft den 1 februari 2001 och publicerades i EGT L 322, 2000, s. 1.

57 EGT C 80, 2001, s. 1.

58 Enligt artikel 245 EG skall förslag till ändringar frän domstolen och förstainstansrätten antas med enhällighet av rådet. I de föreslagna nya artiklarna 224 EG och 225 EG stadgas att rådet skall besluta med kvalificerad majoritet.

59 Förslaget till ny artikel 225a EG

60 Mål C-385/89, ovan fotnot 5.

61 Dom av den 18 maj 1994 i mål C-309/89, Cordomíu (REG 1994, s. I-1853; svensk specialutgåva, volym 15, s. 151).

62 Dom i det ovan i fotnot 4 nämnda målet Antillean Rice Mills, punkt 46.

63 Punkt 49.

64 Punkt 21.

65 Punkt 22.

66 Se punkt 35 ovan.

67 Domstolens yttrande över vissa aspekter av tillämpningen av Fördraget om Europeiska unionen, Luxemburg, maj 1995.

68 Ibidem, punkt 20.

69 Se särskilt Armili, A., Private applicants and the action for annulment under article 173 of th EC Treaty, ovan fotnot 6, pä s. 7—9, Waelbroek D. och Verheyden, A.-M., Les conditions de recevabilité des recours des particuliers contre les actes normatifs communautaires: à la lumière du droit comparé et de la Convention des droits de l'homme, ovan fotnot 6, pä s. 403—425, Albors-Llorens, A., Private Parties in EC Law, (1996), s. 30—40, Harlow. C, Access to justice as a human right, i The EU and Human Rights, Alston P. (red), (1999), s. 187, på s. 193.

70 Se Chapus U., Droit du contentieux administratifs (9:e uppl. 2001), s. 419—457.

71 Se De Smith, Wolf och Jowell, Judicial Review of Administrative Action (1995), s. 106—127.

72 Se särskilt danska Hojesterets dom i målet Hanne Norup Carlsen mot Statsminister Poul Nyrup Rasmussen (UfR 1999 H 800); den tyska Bundesverfassungsgerichts dom i målet Brunner mot Fördraget om Europeiska Unionen (2 BvR 2134/92 och BvR 2159/92, BVerfGE 89, s. 155) och italienska Corte Constituzionales dom i målet Fragd SpA mot Amministrazione delle Finanze (beslut 232 av den 21 april 1989, (1989) 72 RDI).

73 Se Favoreu L. och Jolowicz J.(red.), Le Contrôle juridictionnel des lois (1986); Brewer-Carias, A., Judicial Review in Comparative Law (1989).

74 Brunner, G. Development of a constitutional judiciary in Eastern Europe, Review of Central and East European Law 1992, s. 535; Schwartz, H., The new East European constitutional courts, Michigan journal of International Law 1992, s. 741; Verdussen M. (red.), La justice constitutionnelle en Europe centrale (1997).

75 Enligt artikel 34 i den irländska konstitutionen utövas prövningen av lagstiftning av High Court med en möjlighet att överklaga till Supreme Court.

76 Avsaknaden av en normhierarki noterades vid antagandet av fördraget om Europeiska unionen, i en föklaring som bifogades slutakten. I förklaring nr 16 om rangordningen mellan gemenskapens rättsakter anges att ... den regeringskonferens som skall sammankallas år 1996 skall undersöka i vilken utsträckning det är möjligt att ompröva klassificeringen av gemenskapens rättsakter i syfte att upprätta en lämplig rangordning mellan de olika kategorierna av rättsakter.

77 Artikel 202 EG.

78 Rådets beslut av den 24 oktober 1988 om upprättandet av Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt (EGT L 319, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 2, s. 89).

79 Femte skälet i ingressen.

80 Fjärde skälet i ingressen.

81 Se rådets beslut 93/350 Euratom, EKSG, EEG av den 8 juni 1993 om ändring av rådets beslut 88/591/EKSG, EEG, Euratom, om upprättandet av Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt (EGT L 144, s. 21; svensk specialutgåva, område 1, volym 3, s. 21), och rådets beslut 94/149 EKSG, EG av den 7 mars 1994 om ändring av beslut 93/350/Euratom, EKSG, EEG om ändring av beslut 88/591/EKSG, EEG, Euratom om inrättandet av Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt (EGT L 66, s. 29; svensk specialutgåva, område 1, volym 3, s. 111).

82 Ovan fotnot 57.

83 Mil 222/84, ovan fotnot 30.

84 Se särskilt dom av den 15 oktober 1987 i mål 222/86, UNECTEF mot Heylens (REG 1987, s. 4097; svensk specialutgåva, volym 9, s. 221), av den 3 december 1992 i mål C-97/91, Borelli (REG 1992, s. I-6313; svensk specialutgåva, volym 13, s. 225), av den 11 januari 2001 i mål C-1/99, Kofisa Italia (REG 2001, s. I-207), och av den 11 januari 2001 i mål C-226/99, Siples (REG 2001, s. I-277).

85 Dom av den 19 juni 1990 i mål C-213/89, Factortame (REG 1990, s. I-2433; svensk specialutgäva, volym 10, s. 435), punkterna 19—22.

86 Dom av den 11 juli 1991 i de förenade målen C-87/90, C-88/90 och C-89/90, Verholen (REG 1991, s. I-3757), punkterna 23 och 24.

87 Se Caranta, R., Judicial protection against Member States: a new jus commune takes shape, Common Market Law Review 1995, s. 703, på s. 724—725. Se även Harlow, C., Towards a theory of access for the European Court of Justice, Yearbook of European Law 1992, s. 213, på s. 223—229; Kilpatrick, C, The future of remedies in Europe, The future of Remedies in Europe, Kilpatrick, C, Novitz T. och Skidmore P. (red.) (2000), s. 9; Ward, A. Judicial Review and the Rights of Private Parties in EC Law (2000), s. 242; Armili, A., artikel angiven i fotnot 54.

88 Det kan anmärkas att domstolen uttryckligen avvisade tanken pä dubbla regelsystem vad avser interimistiska åtgärder; se dom i det ovan i fotnot 34 nämnda målet Zuckerfabrik Süderdithmarschen, punkt 20.

89 Se fotnot 5.

90 Arnull, A., Private applicants and the action for annulment since Codorníu, ovan fotnot 6, s. 52.