Förslag till avgörande av generaladvokat D. Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 5 april 2001

1 Originalspråk: spanska.

2 Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33).

3 Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egentöretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2: svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57) i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt rådets förordning (EEG) nr 2001/83 av den 2 juni 1983 (EGT L 230, s. 6; svensk specialutgåva, område 5, volym 3, s. 13). Den senaste konsoliderade versionen, som innehåller de många ändringar som gjorts i förordningen sedan dess antagande, offentliggjordes i EGT L 28, 1997, s. 1.

4 Dom av den 23 februari 1994 i mål C-419/92, Scholz (REG 1994, s. I-505), punkt 6, av den 17 maj 1994 i mål C-18/93, Corsica Fernes (REG 1994, s. I-1783; svensk specialutgåva, volym 15, s. 113), punkt 19, av den 29 februari 1996 i mål C-193/94, Skanavi och Chryssanthakopoulos (REG 1996, s. I-929), punkt 20.

5 Domen i målet Scholz (ovan fotnot 4), punkt 9.

6 I förslaget till avgörande av generaladvokat van Gerven i mål C-23/92, Grana-Novoa (REG 1993, s. I-4505 ff, särskilt s. I-4521; svensk specialutgåva, 1993, s. 329), punkt 6, där dom avkunnades den 2 augusti 1993, anges fyra skäl till att ett bilateralt avtal mellan en medlemsstat och ett tredje land inte omfattas av begreppet lagstiftning i den mening som avses i artikel 3.1 jämförd med artikel 1 j i ”förordning nr 1408/71, nämligen ordalydelsen, förordningens systematik, domstolens rättspraxis och själva beskaffenheten hos ett bilateralt avtal av denna typ.

7 Dom av den 16 november 1972 i mål 16/72, Ortskrankenkasse Hamburg (REG 1972, s. 1141).

8 Rådets förordning om social trygghet för migrerande arbetstagare (EGT 1958, 30, s. 561).

9 Principen om nationell behandling föreskrevs i artikel 8 i förordning nr 3 med samma formuleringar som de i artikel 3 i ”förordning nr 1408/71.

10 Dom av den 10 mars 1977 i mål 75/76, Kaucic (REG 1977, s. 495).

11 Rådets förordning av den 3 december 1958 om tilllämpningen av förordning nr 3 (EGT 1958, 30, s. 597).

12 Rådets förordning av den 21 mars 1972 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT L 74, s. 1 ), i ändrad och uppdaterad lydelse enligt rådets förordning (EEG) nr 2001/83 av den 2 juni 1983 (EGT L 230, s. 6; svensk specialutgåva, område 5, volym 3, s. 13). Den senaste konsoliderade versionen, som innehåller de många ändringar som gjorts i förordningen sedan dess antagande, offentliggjordes i EGT L 28, 1997, s. 102.

13 Den i fotnot 6 ovan nämnda domen.

14 Garavagno, R., Cahiers génévois et romands de sécurité sociale, 1993, nr 11, s. 82 och 91, särskilt s. 91, anser att, även om lösningen är logisk och inte kan angripas, avviker den från domstolens tidigare avgöranden i vilka denna intagit en positiv ståndpunkt till en extensiv tolkning av begreppet lagstiftning. Samma uppfattning kommer till uttryck i Revue de Jurisprudence Sociale, 1994, s. 151 och 152, där det tilläggs att domen skulle undanröja de otaliga rättsliga och praktiska svårigheter som en tillämpning av avtal, som ingåtts mellan en medlemsstat och ett tredje land, skulle ha inneburit för medborgare i andra medlemsstater. En sådan tillämpning skulle under alla omständigheter ha blivit partiell eftersom den inte hade kunnat göras gällande gentemot tredje land.

15 Tvisten vid den nationella domstolen slutade med att klaganden mot bakgrund av domstolens avgörande i förfarandet om förhandsavgörande drog tillbaka sin talan. Se ”Bundessozialgerichts skrivelse av den 1 november 1993 som finns i domstolens databas Nationella avgöranden, referensnummer QP/02295-P1.

16 De övriga tre, ”Tyskland, Förenade kungariket och Nederländerna, ansåg att denna tolkning skulle kunna äventyra jämvikten i fråga om de finansiella pålagor som bär upp alla bilaterala avtal om social trygghet som ingås mellan en medlemsstat och ett tredje lanci.

17 Ordagrant: E'vero che l'Accordo [...] si applica cioé soltanto ai cittadini dei due Stati contraenti e non copre quindi i cittadini di altri Stati comunitari residenti in Germania. Ma tale esclusione è conforme al principio di non discriminazione che è uno dei fondamenti della Comunità [...]? Si può sostenere che il principio in questione impone agli organismi tedeschi di operare in favore dell'interessata la totalizzazione dei periodi compiuti dalla stessa in Svizzera se in condizioni analoghe la totalizzazione viene operata, sulla base del predetto accordo bilaterale, a favore di un cittadino tedescho che è stato occupato un Svizzera. [...] Il principio di non discriminazione imporrebbe quindi che all'atto stesso della conclusione di accordi bilaterali, tali interessi venissero tenuti presenti e che pertanto gli accordi coprissero non solo i cittadini dei due Stati contraenti, ma anche i cittadini degli altri Stati membri residenti nello Stato comunitario contraente.

18 Vid förhandlingen svarade ombudet för den italienska regeringen, då jag uppmärksammade honom på denna radikala skillnad och bad honom förklara förändringen att den inte grundades på politiska skäl utan att den var en följd av domstolens dom i målet Grana-Novoa.

19 Dom av den 21 september 1999 i mål C-307/97 (REG 1999, s. I-6161).

20 Dessa tre förmåner innebar, för det första, att man i skatteunderlaget inte beaktade bolagsskatten på inkomster från andelar i utländska bolag, närmare bestämt i bolag från USA och Schweiz, på grund av att de bilaterala avtal om undvikande av dubbelbeskattning som ingåtts mellan Tyskland och vart och ett av dessa tredje länder, vari detta undantag föreskrevs, förbehölls detta tyska bolag och bolag som var oinskränkt skattskyldiga i Tyskland. För det andra, avräkning av den utländska bolagsskatt som hade påförts de vinster som utbetalats av Saint-Gobain SA:s utländska dotterbolag och närstående bolag i de länder där dessa var etablerade. För det tredje, att inte i skatteunderlaget beakta förmögenhetsskatten på vinsterna från dotterbolagen, genom att inkludera andelen i det amerikanska dotterbolaget i det fasta driftställets nationella tillgångar, vilka skall förmögenhetsbeskattas. Motiveringen var att denna förmån enligt den lagen var förbehållen inhemska bolag med begränsat ansvar.

21 Dom av den 14 februari 1995 i mål C-279/93, Schumacker (REG 1995, s. I-225), punkt 21, av den 11 augusti 1995 i mål C-80/94, Wielockx (REG 1995, s. I-2493), punkt 16, av den 27 juni 1996 i mål C-107/94, Asscher (REG 1996, s. I-3089), punkt 36, av den 15 maj 1997 i mål C-250/95, Futura Participations och Singer (REG 1997, s. I-2471), punkt 19 och av den 16 juli 1998 i mål C-264/96 ICI (REG 1998, s. I-4695), punkt 19.

22 Detta är inte bara min uppfattning. Se Lausterer, M.: The Saint-Gobain Judgement of the ECJ, The EC Tax Journal, 1999, vol. 4, s. 45—54, särskilt s. 53; Martín Jiménez, A.J. Revista Española de Derecho Financiera. 2000, s. 493—498, särskilt s. 498; Kostense, H.E.: The SaintGobain case and the application of tax treaties. Evolution or revolution?, EC Tax Reviex, 2000, s. 220—232, särskilt s. 232 och Offermanns, R.: Treaty Benefits for Permanent Establishments: The Saint-Gobain Case, European Taxation, 2000, s. 180—189, särskilt s. 188.

23 Detta var den uppfattning som uttrycktes på följande sätt av generaladvokat Van Gerven i punkt 12 i hans förslag till avgörande (ovan fotnot 5): ... den lösning som förordades i nämnda mål motiveras även av den särskilda karaktären hos ett bilateralt avtal mellan en medlemsstat och ett tredje land. Ett avtal av denna typ är ett resultat av en förhandlingsprocess mellan två stater, inom ramen för vilket avtalsparternas rättigheter och skyldigheter alltid grundas på ömsesidighetsprincipen. Detta betyder att dessa avtal bygger på en väl fastställd jämvikt, även i fråga om deras ekonomiska konsekvenser. Att uppnå denna jämvikt skulle utan tvekan allvarligt försvåras och medlemsstaternas och de tredje ländernas förhandlingsutrymme skulle minskas avsevärt, om den berörda medlemsstaten skulle vara tvungen att utgå från att de rättigheter som stadgas till förmån för dess egna medborgare även [skulle] tillerkännas alla övriga gemenskapsmedborgare. I detta avseende tänker jag inte bara på situationen i fråga om avtal om social trygghet, utan även [på] andra bilaterala avtal som bygger på ett slags (ekonomisk) balans mellan ömsesidiga prestationer, exempelvis avtal om dubbelbeskattning.

24 Rådets direktiv av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (EGT L 39, s. 40; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 191).

25 Dom av den 25 juli 1991 i mål C-345/89 (REG 1991, s. I-4047).

26 Vissa författare har uttryckt sin förvåning eller sitt missnöje med detta knapphändiga svar från domstolen. De Vos, D. Le travail de nuit: La Real Politik de l'égalité!, Journal des tribunaux du travail, 1993, s. 1—7, särskilt s. 5; Huglo, J.-G., Recueil Dalloz-Sirey, 1991, Jur. s. 445 och 446, särskilt s. 446, L'on ne peut (lue regretter que la Cour de Justice, dans son arrêt du 25 juillet dernier, n'ait pas examiné le problème [de droit international].

27 Dom av den 2 augusti 1993 i mål C-158/91 (REG 1993, s. I-4287).

28 Domstolen avkunnade den 13 mars 1997 dom i mål C-197/96, genom vilken Frankrike fälldes för fördragsbrott eftersom artikel L. 213-1 i Code du travail var gällande även sedan Frankrike frånträtt ILO:s konvention nr 89 (REG 1997, s. I-1489). Just nu är mål C-224/99 anhängigt, i vilket kommissionen har väckt talan mot denna medlemstat enligt artikel 228.1 EG, för att den inte har följt sagda dom. Kommissionen har yrkat att Frankrike skall dömas att betala ett vite på 142425 euro per dag.

29 Bertrand, V., International Labour Reports, 1995, s. 17—22, särskilt, s. 19, förklarar: Since it did not deal with the problem of the conflict between article 5 of Directive /6/207 and article 3 of ILO Convention no 89, the judgement in the Stoeckel case left the French courts before a dilemma: either they applied the prohibition of night work prescribed by the French law and thus failed to comply with the Community Directive or they ignored the prohibition and violated the ILO Convention. In any case, the respite which the European Court thus gave itself was very short; several months later it was seized by another French Court [...]; Roldan Barbero, J. Una revisión del artículo 234 del TCE: la sentencia Levy dictada por el TJCE el 2 de agosto de 1993, Revista de Instituciones Europeas, 1994, s. 481—498, särskilt s. 493, slog fast att domen i målet Stoeckel inte utredde alla det för lösningen av tvisten vid den nationella domstolen relevanta gemenskapsdimensionerna.

30 Dom av den 5 oktober 1999 i de förenade målen C-175/98 och C-177/98, Lirussi och Bizzaro (REG 1999, s. I-6881), punkt 38, och av den 18 november 1999 i mål C-107/98, Teckal (REG 1999, s. I-8121), punkt 31.

31 Dom av den 16 juli 1992 i mål C-67/91, Asociación Española de Banca Privada m.fl. (REG 1992, s. I-4785), punkterna 25 och 26, av den 6 juli 1995 i mål C-62/93, BP Soupergaz (REG 1995, s. I-1883), punkt 10, och av den 5 december 1996 i mål C-85/95, Reisdorf (REG 1996, s. I-6257), punkt 15.

32 Dom av den 5 juli 1988 i mål 21/87 (REG 1988, s. 3715), punkt 26. Detta är en upprepning av den rättspraxis som slogs fast i domen i målet Ortskrankenkasse Hamburg (ovan fotnot 6).

33 Det var just denna ståndpunkt som den italienska regeringen hävdade i sitt yttrande i målet Grana-Novoa: ”Ma anche nel caso in cui tale copertura non fosse assicurata espressamente dagli accordi, lo Stato membro contraente dovrebbe comunque, sulla base del principio di non discriminazione, applicare unilateralmente le disposizioni dell'accordo, operando quindi la totalizzazione con il concorso benevolo dello Stato Terzo oppure avvalendosi di documentazione ufficiale idonea prodotta dagli interessati.