Förslag till avgörande av generaladvokat Leendert A. Geelhoed föredraget den 3 juni 2003
1 Originalspråk: nederländska.
2 Mål C-453/00, Kühne.
3 Generaladvokaten Léger har framfört sitt förslag till avgörande av den 8 april 2003 i mål C-224/01, REG 2003, s. I-10239, Heitz och Köbler.
4 Lag om införande av bestämmelser i fråga om beskattning av tillverkning, beskattning av transport av oljeprodukter, indirekta skatter, mervärdesskatt samt straffåtgärder beträffande dessa områden, GURI nr 190 av den 13 juli 1982.
5 Dom av den 9 november 1983 i mål 199/82, San Giorgio (REG 1983, s. 3595), punkt 13.
6 Dom av den 24 mars 1988 i mål 104/86, kommissionen mot Republiken Italien (REG 1988, s. 1799).
7 Dom av den 17 november 1998 i mål C-228/96, Aprile (REG 1998, s. I-7141).
8 Dom av den 9 februari 1999 i mål C-343/96, Dilexport (REG 1999, s. I-579).
9 Dom av den 24 september 2002 i mål C-255/00, Grundig Italiana (REG 2002, s. I-8003).
10 Domen i målet Dilexport (ovan fotnot 8).
11 Domen i målet Dilexport (ovan fotnot 8).
12 Dom av den 14 januari 1997 i de förenade målen C-192/95-C-218/95, Comateb m.fl. (REG 1997, s. I-165), punkt 25.
13 Kommissionen har i sin ansökan anfört hur prcsumtionstcorin i italiensk bevisrätt skall behandlas. Enkel presumtion (presunzione semplice) enligt artikel 2729 i codice civile föreligger då domstolen på basis av ett direkt bevis, factum probans, genom ett induktivt resonemang kommer fram till factum probandum. Italiensk rättspraxis har ansett att factum probans innebär en absolut säkerhet som inte kan grundas på presumtioncr. En lagstadgad presumtion (presunzione legale) enligt artikel 2728 i codice civile kräver inte något logiskt resonemang från domstolens sida, utan binder direkt en juridisk konsekvens till ett visst faktum. Systemet med motsatsbevis (prova contraria) skiljer sig avsevärt från förevarande hypotetiska fråga. Vad gäller lagstadgad presumtion kan ibland motbevis inte godtas alls, och när så är fallet ligger bevisbördan hos motparten. Bevisbördan blir då omvänd. En enkel presumtion lämnar på grund av sin beskaffenhet mindre plats åt motbevisning. Man bör skilja på presumtion och allmänt vedertagen händelse (fatto notorio). Den allmänt vedertagna händelsen är ett helt ostridigt faktum som inte behöver bevisas.
14 I replik medger kommissionen dock att detta uttalande varit för kategoriskt formulerat. Se nedan, punkt 30.
15 Se ovan, punkt 20.
16 Denna bestämmelse har varit föremål för en tidigare fördragsbrottstalan mot Republiken Italien. Dom av den 24 mars 1988 i det ovannämnda målet kommissionen mot Italien (fotnot 6 ovan).
17 Den italienska regeringen har anfört att ett belopp på mer än 120 miljarder LTL har återbetalats under perioden åren 1992-2000. Se nedan punkt 34.
18 Rådets beslut 96/432/EG av den 8 juli 1996, som tillåter Konungariket Nederländerna att göra ett undantag från artikel 11 i direktiv 77/388/EEG i fråga om lagharmonisering mellan medlemsstaterna angående skatt på omsättningen (sjätte direktivet om mervärdesskatt) (EGT L 179, s. 51), och rådets beslut 98/23/EG av den 19 december 1997, som tillåter Förenade kungariket att göra undantag från artikel 28.e, stycke 1 i sjätte direktivet 77/388 (EGT L 8, s. 24).
19 Med hänvisning till domen i målet Comateb m.fl. (se fotnot 12 ovan), punkt 25: ... Frågan huruvida övervältring av en indirekt skatt har skett eller inte i det enskilda fallet utgör följaktligen en sakfråga som den nationella domstolen, som är fri i sin bevisföring är behörig att avgöra ...
20 Den italienska regeringen hänvisar bland annat till de av Corte suprema di cassazione meddelade domarna av den 18 november 1994 och den 22 april 1998. Om en skattskyldig efter ansökan om återbetalning av skatter som felaktigt betalats förstör handlingar och åberopar att den legala förvaringsfristen på tio år gått ut är inte detta förfarande förenligt med artikel 88 i civilprocesslagen, vilket domstolen kan uppfatta som bevis enligt artikel 116.2 i civilprocesslagen.
21 I detta hänseende hänvisar Republiken Italien till domen i det ovan i fotnot 8 nämnda målet Dilexport, punkt 53, och till generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomers förslag till avgörande i samma mål, punkterna 47—49.
22 Se exempelvis von der Groeben, Thiesing, Ehlermann (Hrsg), Kommentar zum EU/EG-Vertrag, femte upplagan, Nomos-Verlag 1997, s. 4/518; Kapteyn et VerLoren van Themaat, Introduction to the Law of the European Communities, tredje upplagan (utgiven och reviderad av L.W. Gormley), London, Haag, Boston, s. 459; H.A.H. Audretsch, Supervision in European Community Law, North-Holland, andra upplagan, 1986, s. 100-105.
23 Förslag till avgörande i det ovan i fotnot 3 nämnda målet Köbler.
24 Dom av den 5 maj 1970 i mål 77/69, kommissionen mot Belgien (REG 1970, s. 237), punkt 15. Fördragsbrottet följde av den belgiska regeringens oförmåga att stoppa en skattediskriminering på grundav det nationella parlamentets upplösning, trots att ett lagförslag i denna riktning funnits. Se även dom av den 17 maj 1972 i mal 93/71, Leonesio, (REG 1972, s. 287; svensk specialutgåva, volym 2, s. 1), punkterna 22 och 23.
25 Dom av den 5 mars 1996 i malen C-46/93 och C-48/93 Brasserie du Pêcheur och Factortame (REG 1996, s. I-1029).
26 Punkterna 31 och 32 i domen (se fotnot 25 ovan).
27 Punkt 34 i domen (se fotnot 25 ovan).
28 Se biand annat dom av den 18 mars 1999 i mål C-166/97, kommissionen mot Frankrike (REG 1999, s. I-1719), punkt 13, av den 13 april 2000 i mål C-274/98, kommissionen mot Spanien (REG 2000, s. I-2823), punkt 19, och av den 26 juni 2001 i mål C-212/99, kommissionen mot Italien (REG 2001, s. I-4923), punkt 34. Se även dom av den 11 juli 2002 i mål C-62/00, Marks & Spencer (REG 2002, s. I-6325), punkt 24.
29 Punkt 33 i domen (se fotnot 25 ovan).
30 Dom av den 12 juli 1990 i mål C-188/89, Foster m.fl. (REG 1990, s. I-3313, svensk specialutgåva, volym 10, s. 479), punkt 18, och av den 4 december 1997 i de förenade målen C-253/96-C-258/96, Kampelmann m.fl. (REG 1997, s. I-6907), punkt 46.
31 Generaladvokaten Lécer ägnar detta ämne mycket utrymme i sitt förslag till avgörande av den 8 april 2003) inför domen i det ovannämnda målet Kobler, punkterna 53-76.
32 Se dom av den 6 oktober 1982 i mal 283/81, CILFIT (REG 1982, s. 3415), punkterna 14—20.
33 Se punkt 56.
34 Se domarna i de ovannämnda målen San Giorgio, punkt 12 (fotnot 5 ovan), Comateb, m.fl., punkt 20 (fotnot 12 ovan), Dilexport, punkt 23 (fotnot 8 ovan), liksom senare meddelade domar av den 8 mars 2001 i målen C-397/98 och C-410/98, Metallgescllschaft och Hoechst (RUG 2001, s. I-1727), punkt 84, och av den 11 ¡ull 2002 i det ovannämnda målet Marks & Spencer, punkt 30 (fotnot 28 ovan).
35 Bland annat domen i det ovannämnda målet Comateb m.fl., punkterna 27 och 28 (fotnot 12 ovan).
36 Se i denna betydelse generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande av den 20 mars 2003 i mål C-147/01, Weber's Wine World (REG 2003, s. I-11365), punkt 48.
37 Förslag till avgörande i det ovan i fotnot 12 nämnda målet Comateb m.fl., punkt 21. I samma betydelse även förslag till avgörande av generaladvokaten Mancini i det ovan i fotnot 5 nämnda målet San Giorgio, punkt 7.
38 Se även generaladvokaten Jacobs ovan i fotnot 36 nämnda förslag till avgörande, punkt 49.
39 Se bland annat domen i det ovan i fotnot 12 nämnda målet Comateb m.fl., (punkterna 21 och 23).
40 Se dom av den 21 september 2000 i målen C-441/98 och C-442/98, Michailidis (REG 2000, s. I-7145), punkt 33.
41 Domen i det ovan i fotnot 8 nämnda malet Dilexport, punkt 25.
42 Se bland annat domarna i de ovannämnda målen San Giorgio (fotnot 5 ovan), punkt 12, och Comateb m.fl. (fotnot 12 ovan), punkt 20.
43 Domen i det ovan i fotnot 8 nämnda målet Dilexport, punkt 53.
44 Domen i det ovan i fotnot 5 nämnda målet San Giorgio, punkt 15.
45 Domen i det ovan i fotnot 12 nämnda målet Comateb m.fl., punkt 30.
46 Domen i det ovan i fotnot 40 nämnda målet Michailidis, punkt 35.
47 Dom av den 25 februari 1988 i målen 331/85, 376/85 och 378/85, Bianco och Girard (REG 1988, s. 1099), punkterna 17 och 20.
48 Domarna i de ovannämnda målen San Giorgio (fotnot 5 ovan), punkt 14, och Dilexport (fotnot 8 ovan), punkt 48. Den lag som föregick den som är föremål för förevarande tvist utgör ett exempel på en sådan nationell reglering som lägger Bevisbördan på den skattskyldige för det negativa motsatsbeviset. I domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Italien (fotnot 6 ovan) har domstolen fastställt att denna bestämmelse stred mot fördraget.
49 Domarna i de ovannämnda målen Bianco och Girard (fotnot 47 ovan), punkt 17, och Comateb m.fl. (fotnot 12 ovan), punkt 25.
50 Se domen i det ovannämnda målet Michaïlidis (fotnot 40 ovan), punkt 32.
51 Jämför i denna betydelse även generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande (fotnot 36 ovan), punkterna 59 och 60.
52 Dom av den 12 mars 1993 i mål 3006, meddelad av Corte suprema di cassazione, första avdelningen.
53 Dom av den 28 mars 1996 i mål 2844, meddelad av Corte suprema di cassazione, första avdelningen.
54 Dom av den 12 april 1995.
55 Dom av den 18 november 1994 i mål 9797 och dom av den 12 april 1984 i mål 2369, meddelade av Corte suprema di cassazione.
56 I domen i det ovan i fotnot 8 nämnda målet Dilcxport har domstolen konstaterat denna oenighet, även om det var fråga om olika opinionsyttringar mellan den italienska regeringen och återförvisningsdomaren (se punkt 50 i nämnda dom).
57 Se i detta hänseende mitt förslag till avgörande i dom av den 26 juni 2001 i mål. C-212/99, kommissionen mot Italien (REG 2001, s. I-4923), i vilket jag förklarat att den italienska regeringen hade ett resultatsansvar för att avskaffa diskrimineringen av utländska studenter som pågick sedan flera dr tillhaka (punkt 46 i detta förslag till avgörande).