lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Antonio Tizzano föredraget den 29 januari 2002

CELEX
62001CC0075
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: italienska.

2 Mémorial (Journal Officiel) A nr 61 av den 3 juni 1999, s. 1402.

3 Mém. A nr 69 av den 20 augusti 1982, s. 1486.

4 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomers nyligen avgivna förslag till avgörande den 3 juli 2001 i de förenade målen C-367/98, C-483/99 och C-503/99, kommissionen mot Portugal, Frankrike och Belgien, (dom av den 4 juni 2002, REG 2002, s. I-4731, s. I-4781, se s. I-4731), punkt 76.

5 Dom av den 1 oktober 1998 i mål C-71/97, kommissionen mot Spanien (REG 1998, s. I-5991), punkt 14 (med ytterligare hänvisningar). Se även dom av den 17 november 1993 i mål C-73/92, kommissionen mot Spanien (REG 1993, s. 5997), punkt 19 (med ytterligare hänvisningar).

6 I domstolens rättspraxis, se härvidlag bland annat dom av den 11 december 1997 i mål C-83/97, kommissionen mot Tyskland (REG 1997 s. I-7191), punkt 9 (med ytterligare hänvisningar).

7 Se dom av den 8 juli 1987 i mål 247/85, kommissionen mot Belgien (REG 1987, s. 3029), punkt 9. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 juli 1987 i mål 262/85, kommissionen mot Italien (REG 1987, s. 3073), punkt 9 (med ytterligare hänvisningar). Båda dessa domar nar som föremål rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (EGT L 103, s. 1, svensk specialutgåva, område 15, volym 2, s. 161, nedan kallat direktiv 79/409), det vill säga ett direktiv som i flera avseenden är likt direktiv 92/43. Särskilt vad beträffar det ifrågavarande direktivet har kommissionen åberopat generaladvokaten Fennellys förslag till avgörande i mål C-256/98 (dom av den 6 april 2000, kommissionen mot Frankrike, REG 2000, s. I-2487), punkt 20.

8 Instruction ministérielle du 9 juillet 1999 à appliquer par les administrations relevant du Ministère de l'environnement: mesures administratives nécessaires pour garantir la mise en œuvre de la directive 92/43/CEE du Conseil, du 21 mai 1992, concernant la conservation des habitats naturels ainsi que de la faune et de la flore sauvages.

9 En liknande bedömning beträffande samma bestämmelse i direktivet har framförts av generaladvokaten Fennelly i det ovannämnda målet kommissionen mot Frankrike, mål C-256/98, punkt 20 och följande punkter i förslaget till avgörande (se not 7).

10 Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, s. 40; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 226).

11 Rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 om ändring av direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 73, s. 5).

12 Se särskilt artiklarna 17 och 23 i lagen av den 11 augusti 1982 och storhertiglig förordning av den 8 april 1986 om fullständigt och delvis skydd av vissa djurarter inom den vilda faunan (règlement grand-ducal du 8 avril 1986 concernant la protection intégrale et partielle de certaines espèces animales de la faune sauvage). Mém. A 31 av den 23 april 1986, s. 1175, nedan kallad den storhertigliga förordningen av den 8 april 1986).

13 Mém. A 1981, s. 2130.

14 Mém. A 1982, s. 1099.

15 Vilken lyder: I synnerhet det följande kommer att vara förbjudet vad beträffar [de vilda djurarter som förtecknas i bilaga 2]... c) avsiktlig störning av vilda djur, särskilt under parnings-, uppfödnings- och övervintringsperioderna...

16 Inofficiell översättning, vilket gäller för samtliga här citerade luxemburgska bestämmelser.

17 Se i fotnot 7 citerad rättspraxis.

18 Understruket i originalet.

19 Vilken lyder: De växter och djur som skyddas genom ratificerade och offentliggjorda internationella konventioner får inte förvärvas, importeras, saluföras, exporteras eller innehas om det inte står i överensstämmelse med konventionens bestämmelser.

20 Règlement grand-ducal du 19 août 1989 concernant la protection intégrale et partielle de certaines espèces végétales de la flore sauvage (Mém. A 61 av den 20 september 1989, s. 1103, nedan kallad den storhertigliga förordningen av den 19 augusti 1989).

21 I likhet med vad som konstaterats ovan beträffande artikel 6 e i Bernkonventionen, se punkt 63.

22 Mém. 1885, s. 509.

23 Se den konsoliderade lagstiftningen Code de l'environnement, 1997, vol. 1, s. 3 samordnade texten.

24 Det gäller mård (Martes martes) och iller (Mustela putorius).

25 Att så är fallet har vi konstaterat vid analysen av de olika grunder som kommissionen har anfört avseende artiklarna 12, 13 och 15 i direktivet, vilka motsvarar respektive artiklarna 6, 5 och 8 i Bernkonventionen i nu ifrågavarande aspekter, vartill artikel 9 hänvisar.

26 Konventionen som ratificerades av Luxemburg genom lagen av den 4 mars 1994 (Mém. A 1994, s. 429) trädde i kraft för Luxemburg den 7 augusti 1994 i enlighet med artikel 36.3 i samma konvention (Mém. A 1994, s. 1475).

27 I artikel 3.3 i Bernkonventionen föreskrivs följande: De fördragsslutande parterna skall främja och sprida allmän information om behovet av att bevara vilda djur och växter och deras livsmiljöer. I artikel 13 i Riokonventionen föreskrivs följande: De fördragsslutande parterna skall a) främja och uppmuntra förståelse för vikten av, och de åtgärder som fordras för, bevarandet av biologisk mångfald, liksom dess spridning genom media, och innefattandet av dessa ämnen i utbildningsprogram, och b) om så är lämpligt samarbeta med andra stater och internationella organisationer om att utarbeta utbildningsoch medvetandehöjande program rörande bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald (inofficiella översättningar).

28 Se bland många andra dom av den 16 oktober 2001 i de förenade målen C-396/99 och C-397/99, kommissionen mot Grekland (REG 2001, s. I-7577), punkt 33.