Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 3 mars 2005
1 Originalspråk: franska.
2 EGT L 159, s. 4.
3 EGT L 6, s. 13 (nedan kallad förordning nr 1139/98, i ändrad lydelse).
4 EGT L 33,1979, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 2, s. 130.
5 Se artikel 4.1 i direktiv 79/112.
6 Se artikel 4.2 första stycket i samma direktiv.
7 Se artikel 4.2 andra stycket i det ovannämnda direktivet
8 EGT L 109, s. 29. Direktiv 79/112 har upphävts genom direktiv 2000/13. I sistnämnda direktiv har direktiv 79/112 kodifierats eftersom det senare vid upprepade tillfällen genomgått förändringar.
9 GURI nr 241, av den 16 oktober 2001, s. 4 (nedan kallat det ifrågasatta dekretet).
10 EGT L186, s. 27; svensk specialutgåva, område 13, volym 19, s. 51.
11 EGT L 175, s. 35; svensk specialutgåva, område 15, volym 10, s. 107. Modersmjölkersättning definieras som livsmedel som är avsedda speciellt som näring för spädbarn under de första fyra till sex månaderna och som ensamma tillgodoser näringsbehovet för barn i denna ålder (se artikel 1.2 c). Tillskottsnäring definieras som livsmedel som är avsedda särskilt som näring för spädbarn äldre än fyra månader (och vngre än ett år) och som utgör den huvudsakliga flytande beståndsdelen i en allt mera varierad diet för barn i denna ålder (se artikel 1.2 d). Direktiv 91/321 avser modersmjölkersättning och tillskottsnäring framställd ur protein från komjölk eller sojabönor eller ur blandningar därav (andra skälet).
12 EGT L 49, s. 17. Beredda spannmålsbaserade livsmedel omfattar vanligt spannmål som har beretts med eller behöver beredas med mjölk eller andra lämpliga näringsvätskor, spannmål med tillsats av proteinrika livsmedel som har beretts med eller behöver beredas med vatten eller andra vätskor som inte innehåller protein, pasta för användning efter tillagning i kokande vatten eller andra lämpliga vätskor, skorpor och kex som antingen skall användas direkt eller som efter att ha krossats skall beredas med vatten, mjölk eller andra lämpliga vätskor (artikel 1.2 a). Barnmat omfattar andra livsmedel än beredda spannmålsbaserade livsmedel (artikel 1.2 b). Spädbarn avser barn under tolv månaders ålder och småbarn avser barn mellan ett och tre års ålder (artikel 1.4).
13 Det är fråga om behov av mineralämnen, vitaminer, aminosyror och andra kväveföreningar samt av andra ämnen för särskilda näringsändamål.
14 I sjätte skälet i direktiv 91/321 erinras i detta avseende om att de specifika varor som direktivet omfattar (modersmjölkersättning och tillskottsnäring) är underkastade de allmänna bestämmelser i fråga om märkning av livsmedel som anges i rådets direktiv 79/112.
15 Kommissionens direktiv 1999/50/EG av den 25 maj 1999 (EGT L 139, s. 29).
16 Kommissionens direktiv 1999/39/EG av den 6 maj 1999 (EGT L 124, s. 8).
17 Se i detta avseende första och fjärde skälen i direktiven 1999/39 och 1999/50.
18 I direktiven 1999/39 och 1999/50 har principen fastslagits att de livsmedel som avses i dessa direktiv inte får innehålla bekämpningsmedelsrester på nivåer som överstiger 0.01 mg/kg för konsumtionsfärdiga varor. I dessa direktiv föreskrivs även att vissa bekämpningsmedel inte får användas i jordbruksprodukter som är avsedda för tillverkning av dessa livsmedel eftersom en upptagning av sådana bekämpningsmedel (även inom nämnda gränsvärden) kan överskrida det acceptabla dagliga intaget hos spädbarn och småbarn. Jag påpekar att dessa bestämmelser, om vissa bekämpningsmedel, har kompletterats genom två direktiv från kommissionen som båda antagits den 10 februari 2003, nämligen direktiv 2003/13/EG, om ändring av direktiv 96/5 (EGT L 41, s. 33) och direktiv 2003/14/EG, om ändring av direktiv 91/321 (EGT L 41, s. 37). Med hänsyn till att det på grund av förekomsten av bekämpningsmedel i miljön finns risk för en oavsiktlig kontaminering av dessa livsmedel, har det í direktiven 2003/13 och 2003/14 införts en presumtion att dessa bekämpningsmedel inte skall anses ha använts om resterna av dem understiger 0,003 mg/kg. Det har preciserats att denna nivå skall anses vara kvantifieringsgränsen för analysmetoderna och att den regelbundet skallses över mot bakgrund av den tekniska utvecklingen.
19 EGT L 117, s. 15; svensk specialutgåva, område 15, volym 9, s. 212. Detta direktiv har därefter upphävts genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 (EGT L 106, s. 1). Upphävandet av direktiv 90/220 trädde i kraft först den 17 oktober 2002, det vill säga efter den dag som gäller inom ramen för målet vid den nationella domstolen, varför direktiv 90/220 fortfarande var tillämpligt denna dag.
20 Denna risk beträffande människors hälsa eller miljön kunde även beaktas sedan varan släppts ut på marknaden. När en medlemsstat hade giltiga skäl att anse att en vara som redan släppts ut på marknaden innebar en sådan risk hade den nämligen möjlighet att tillfälligt begränsa eller förbjuda användningen eller försäljningen av den på sitt territorium, under förutsättning att den underrättade kommissionen och de andra medlemsstaterna därom för att ett beslut skulle kunna fattas i frågan.
21 EGT L 43, s. 1. Tillämpningsområdet för denna förordning är i fråga om de varor som avses mer omfattande än tillämpningsområdet för direktiv 90/220. Det omfattar nämligen på samma gång livsmedel och livsmedelsingredienser som innehåller GMO i den mening som avses i nämnda direktiv eller som består av sådana organismer, och livsmedel och livsmedelsingredienser som framställs från GMO men som inte innehåller några sådana organismer (artikel 1.2 a och b).
22 Det är vad som framgår av kommissionens förordning (EG) nr 1813/97 av den 19 september 1997 om obligatoriska uppgifter vid märkning av vissa livsmedel som framställs av GMO utöver de uppgifter som föreskrivs i direktiv 79/112 (EGT L 257, s. 7). Denna förordning gällde vid märkning av livsmedel eller livsmedelsingredienser som framställs från genetiskt modifierade sojabönor och som omfattas av kommissionens beslut 96/281/EG av den 3 april 1996 om utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade sojabönor (Glycine max L.) med ökad tolerans mot herbiciden glyfosat i enlighet med rådets direktiv 90/220 (EGT L 107, s. 10), eller från genetiskt modifierad majs, som omfattas av rådets beslut 97/98/EG av den 23 januari 1997 om utsläppande på marknaden av genetiskt modifierad majs (Zea mays L.) med följande kombinerade modifikation: BTendotoxingenens insekticidverkan och ökad tolerans mot herbiciden glufosinatammonium i enlighet med rådets direktiv 90/220 (EGT L 31, s. 69).
23 Denna situation förklaras av att protein eller DNA som är ett resultat av genetisk modifiering kan ha förstörts genom flera på varandra följande bearbetningssteg (se sjuttonde skälet i den ovannämnda förordningen).
24 Det är vad som framgår av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EGT L 268, s. 1). I artikel 12.2 i denna förordning (som upphäver förordning nr 1139/98 och förordning nr 49/2000) anges att de specifika kraven på märkning som föreskrivs i förordningen inte skall tillämpas på livsmedel som innehåller material som innehåller, består av eller har framställts av GMO i en proportion som inte överstiger 0,9 procent av varje enskild ingrediens eller livsmedel som består av en enda ingrediens, under förutsättning att förekomsten är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig. I artikel 12.4 tilläggs att lägre tröskelvärden får fastställas för att ta hänsyn till framsteg inom vetenskap och teknik.
25 GURI nr 189, av den 13 augusti 1994, s. 3 (nedan kallat dekret nr 500/1994).
26 Nedan kallade Codacons.
27 Däremot har domstolen i första instans fastställt att de omtvistade bestämmelserna är lagenliga i den del det genom dessa är tillätet med barnmat för spädbarn och småbarn som, pä grund av en oavsiktlig kontaminering, består av material som härrör frän GMO i en proportion som inte överstiger 1 procent
28 Min kursivering.
29 Detta gäller alltså med nödvändighet vad avser de allmänna bestämmelser om märkning av livsmedel som föreskrivits i direktiv 79/112 och därefter i direktiv 2000/13. De obligatoriska uppgifter som anges i artikel 2 i förordning nr 1139/98 (för märkning av livsmedel som framställs från GMO) kompletterar nämligen endast de bestämmelser som föreskrivs i endera av dessa direktiv, i enlighet med artikel 4.2 första stycket i de nämnda direktiven(se punkterna 8-10 i detta förslag till avgörande). Härav följer att ett undantag från denna ytterligare bestämmelse om märkning (med tillämpning av artikel 2.2 b i förordning nr 1139/98, i ändrad lydelse) uppenbarligen inte på minsta sätt påverkar tillämpningen av de allmänna bestämmelser om märkning av livsmedel som föreskrivits i direktiv 79/112 och därefter i direktiv 2000/13.
30 Även om det enligt nämnda direktiv krävs att märkningen av barnmat för spädbarn eller småbarn skall innehålla vissa obligatoriska uppgifter, är dessa av ett annat slag än de uppgifter som krävs enligt förordning nr 1139/98. Som jag redan har angivit i punkterna 16 och 17 i detta förslag till avgörande avser de obligatoriska uppgifterna enligt dessa direktiv exempelvis halten av vitaminer, proteiner, fettämnen, kolhydrater i de berörda livsmedlen samt energivärdet och den rätta användningen av dem. Sådana uppgifter avser andra frågor än frågan om förekomsten av material som härrör från GMO. Eftersom de olika obligatoriska uppgifterna (som å ena sidan föreskrivs i direktiv 91/321 eller i direktiv 96/5, å andra sidan föreskrivs i förordning nr 1139/98) inte är oförenliga sinsemellan, kan de dessutom anges kumulativt.
31 Se punkt 18 i detta förslag till avgörande.
32 Domstolens dom av den 12 juni 2003 i mil C-316/01, Glawischnig (REG 2003, s. I-5995), punkt 30. Se, for ett liknande resonemang, punkt 32 i generaladvokaten Tizzanos förslag till avgörande i detta mål.
33 Se, bland annat, dom av den 6 juli 1995 i mål C-470/93, Mars (REG 1995, s. I-1923), punkt 24, av den 16 juli 1998 i mål C-210/96, Gut Springenheide och Tusky (REG 1998, s. I-4657), punkt 31, av den 28 januari 1999 i mål C-303/97, Sektkellerei Kessler (REG 1999, s. I-513), punkt 36, och av den 4 april 2000 i mål C-465/98, Darbo (REG 2000, s. I-2297), punkt 20.
34 Se andra skalet respektive fjärde skälet i nämnda direktiv.
35 Se bland annat, för ett liknande resonemang, dom av den 13 december 1990 i mål C-238/8, Pall (REG 1990, s. I-4827), punkt 19, domen i det ovannämnda målet Mars, punkt 19, dom av den 26 oktober 1995 i mål C-51/94, kommissionen mot Tyskland (REG 1995, s. I-3599), punkt 34, och domen i det ovannämnda målet Darbo, punkt 28.
36 Se, för ett jämförbart resonemang, domen i det ovannämnda målet Darbo (punkt 30), samt mitt förslag till avgörande i detta mål (punkterna 51 och 73).
37 Enligt Codacons föreligger det (med den teknik som idag används för att fastställa förekomsten i livsmedel av GMO) en felmarginal på trettio procent, varför det genom att det genom förordning nr 49/2000 har införts en toleransnivå på 1 procent, i själva verket har införts en nivå på 1,30 procent
38 Se, bland annat, dom av den 5 maj 1998 i mål C-157/96, National Farmers' Union m.fl. (REG 1998, s. I-2211), punkt 63, i mål C-180/96, Förenade kungariket mot kommissionen (REG 1998, s. I-2265), punkt 99, av den 9 september 2003 i mål C-236/01, Monsanto Agricoltura Italia mil. (REG 2003, s. I-8105), punkt 111, av den 5 februari 2004, i mål C-95/01, Greenham och Abel (REG 2004, s. I-1333), punkt 43, i mål C-24/00, kommissionen mot Frankrike (REG 2004, s. I-1277), punkt 56, och av den 2 december 2004 i mål C-41/02, kommissionen mot Nederländerna (REG 2004, s. I-11375), punkt 52.
39 Se, bland annat, domen i det ovannämnda målet Monsanto Agricoltura Italia m.fl. (punkterna 106 och 113), dom av den 23 september 2003 i mål C-192/01, kommissionen mot Danmark (REG 2003, s. I-9693), punkt 49, samt domarna i de ovannämnda målen Greenham och Abel (punkt 43), kommissionen mot Frankrike (punkt 56), och kommissionen mot Nederländerna (punkt 52).
40 Se punkt 133.