Förslag till avgörande av generaladvokat Antonio Tizzano föredraget den 9 september 2004

1 Originalspråk: italienska.

2 EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s, 33

3 EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, omrade 5, volym 1, s. 57. Det skall påpekas att bestämmelserna i förordning nr 1408/71 genom förordning (EG) nr 859/2003 av den 14 maj 2003 Kommit att omfatta även medborgare i tredje land vilka tidigare endast på grund av sin nationalitet inte omfattades av dessa bestämmelser. Förordning nr 1408/71 har nyligen ersatts av Europaparlamentets och rådets forordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EGT L 166, s. 1).

4 Inofficiell Översättning,

5 Inofficiell översättning.

6 Dom av den 11 april 2000 i de förenade målen C-51/96 och C-191/97, Deliège (REG 2000, s. I-2549), punkterna 31-33. Se även dom av den 26 januari 1993 i de förenade målen C-320/90, C-321/90 och C-322/90, Telemarsicabruzzo m.fl. (REG 1993, s. I-393: svensk specialutgåva, volym 14, s. I-1), punkt 6, av den 23 mars 1995 i mål C-458/93, Saddik (REG 1995, s. I-511), och av den 21 september 1999 i mål C-67/96, Albany (REG 1999, s. I-5751), punkt 39.

7 Domen av den 11 april 2000 i det ovannämnda målet Deliège, punkt 31.

8 Dom av den 21 september 1999 i de förenade målen C-115/97-C-117/97, Brentjens' (REG 1999, s. I-6025), punkterna 42 och 43, och domarna i de ovannämnda målen Albany, punkt 43, och Deliège, punkterna 34 och 35.

9 Dom av den 19 februari 2002 i mål C-35/99, Arduino (REG 2002, s. I-1529), punkt 25, samt dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman (REG 1995, s. I-4921), punkt 61.

10 Dom av den 12 mars 1998 i mål C-314/96, Djabali (REG 1998, s. I-1149), punkterna 17-20, och av den 17 maj 2001 i mil C-340/99, TNT Traco (REG 2001, s. I-4109), punkterna 30 och 31.

11 Se dom av den 29 september 1987 i mål 126/86, Giménez Zaera (REG 1987, s. I-3697), punkt 11, av den 24 januari 1991 i mål C-339/89, Alsthom (REG 1991, s. I-107; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-1), punkterna 8 och 9, och av den 11 mars 1992 i de förenade målen C-78/90-C-83/90, Compagnie Commerciale de l'Ouest (REG 1992, s. I-1847), punkterna 17 och 18.

12 Dom av den 21 september 1999 i mål C-378/97, Wijsenbeek (REG 1999, s. I-6207), och av den 3 oktober 2000 i mål C-9/99, Échirolles Distribution (REG 2000, s. I-8207).

13 Dom av den 26 november 2002 1 mål C-100/01, Oteiza Olazabal (REG 2002, s. I-10981).

14 Se även dom av den 5 juli 1983 1 mål 171/82, Valentini mot Assedie (REG 1983, s. 2157; svensk specialutgåva, volym 7, s. 189), punkterna 16-18. Av domen i detta mål verkar följa att de förmåner som är i fraga inte omfattas av tillämpningsområdet för förordning nr 1408/71, i den mån dessa skiljer sig från de åldersförmåner som omfattas av förordningen.

15 Dom av den 3 oktober 2000 i mål C-411/98, Ferlini (REG 2000, s. I-8081), punkt 41.

16 Domen i det ovannämnda målet Ferlini, punkt 42. Se även dom av den 15 mars 1989 i de förenade målen 389/87 och 390/87, Echternach och Moritz (REG 1989, s. 723), punkt 11, av den 27 maj 1993 i mål C-310/91, Schmid (REG 1993, s. I-3011), punkt 20. Detsamma gäller i fråga om principerna i artikel 39 EG, som gäller även för arbetstagare som inte omfattas av tillämpningsområdet för förordning nr 1408/71, se dom av den 22 november 1995 i mål C-443/93 Vougioukas (REG 1995, s. I-4033), punkterna 39-41.

17 Det bör härvid nämnas att det undersökta målet inte utgör något isolerat prejudikat. Den frågan som jag just definierat har nämligen nyligen ställts på likartat sätt i andra mål, som fortfarande är anhängiga vid domstolen (målen C-137/04 och C-185/04, vilka båda rör underlåtenhet i Sverige att erkänna vissa sociala förmåner till förmån för gemenskapstjänstemän),

18 Se dom av den 7 juli 1988 i mål 143/87, Stanton (REG 1988, s. 3877; svensk specialutgåva, volym 9, s. 527), samt domen i det ovannämnda målet Bosman.

19 Dom av den 27 januari 2000 i mål C-190/98, Graf (REG 2000, s. I-493), punkt 18.

20 I detta avseende vill jag endast erinra om målet Vougioukas, som även kommissionen åberopat, i vilket de grekiska myndigheterna nekade en grekisk medborgare rätten att få pension i Grekland eftersom de vägrade ta i beaktande de år som Vougioukas arbetat vid ett statligt sjukhus i Tyskland. I domen i målet ansåg domstolen att denna situation stred mot artikel 39 EG, eftersom målet med artikeln nämligen inte kan uppnås om arbetstagarna vid utövandet av sin rätt till fri rörlighet förlorar de sociala trygghetsförmåner som de tillförsäkras genom en medlemsstats lagstiftning. Ett sådant resultat skulle kunna leda till att gemenskapens arbetstagare avskräcktes från att utnyttja sin rätt till fri rörlighet och skulle därmed utgöra ett hinder för denna frihet. Genom att de anställningsperioder som fullgjorts vid statliga sjukhusinrättningar i andra medlemsstater inte beaktades i fråga om utfående av pensionsrättigheter enligt den ifrågavarande grekiska bestämmelsen innebar denna bestämmelse en skillnad i behandlingen mellan de arbetstagare som inte utnyttjat rätten till fri rörlighet och de migrerande arbetstagarna, till nackdel för de sistnämnda (domen i det ovannämnda målet Vougioukas, punkterna 39-41).

21 Se särskilt dom av den 30 januari 1997 i de förenade målen C-4/95 och C-5/95, Stöber och Piosa Pereira (REG 1997, s. I-511), punkt 38.

22 Dom av den 20 oktober 1981 i mål 137/80, kommissionen mot Belgien (REG 1981, s. 2393), punkt 11. Se även mer nyligen förslainslansrättcns dom av den 15 december 1998 i mål T-233/97, Bang-Hansen mot kommissionen (REGP 1998, s. I-A-625 och II-1889), punkt 30.