Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 30 juni 2005

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 19, 1989, s. 16; svensk specialutgåva, område 6, volym 2, s. 192.

3 Se artikel 2 andra stycket i direktivet.

4 I artikel 2 första stycket i direktivet föreskrivs att detta skall gälla för varje medborgare i en medlemsstat (som jag för enkelhetens skull kallar för gemenskapsmedborgare) som i självständig verksamhet eller som anställd vill utöva ett yrke som är reglerat i en värdmedlemsstat. I artikel 1 c i detta direktiv anges att man med reglerat yrke skall förstå [d]en reglerade yrkesverksamhet eller den samlade verksamhet som representerar detta yrke i en medlemsstat. I artikel 1 d i direktivet föreskrivs att en reglerad yrkesverksamhet är en yrkesverksamhet i den mån innehav av ett examensbevis direkt eller indirekt, på grund av lagar och andra författningar, är ett villkor för att utöva denna verksamhet eller en form därav i en medlemsstat. Det tilläggs att utövande av en verksamhet med användande av en yrkestitel utgör ett exempel på utövande av en reglerad yrkesverksamhet, om användandet av en sådan titel är förbehållet innehavarna av ett visst examensbevis. Man måste dock skilja mellan att påbörja en yrkesverksamhet och att utöva den. En yrkesverksamhet kan sägas vara reglerad vid påbörjandet om det för utövandet i allmänhet, oavsett på vilket sätt detta sker (tex. enligt en viss yrkestitel eller utbildning), krävs att man innehar ett examensbevis. Man kan säga att en yrkesverksamhet är reglerad vid utövandet när det för utövandet av den på vissa särskilda sätt (som användandet av en yrkestitel eller en titel på en viss utbildning), efter det att man redan har påbörjat utövandet, krävs att man innehar ett examensbevis. I fråga om denna skillnad, se Pertek, J., Reconnaissance des diplômes organisée par des directives, Juris-Classeurs förlag, 1998, häfte 720, punkterna 40-69 och 144-149.

5 Se artikel 1 a i direktivet jämförd med tredje skälet i detsamma.

6 I tionde skälet i detta direktiv klargörs likaså att avsikten med [detta] varken [är] att ändra bestämmelserna, bl.a. dem som hänför sig till yrkesetik och som gäller för envar som utövar ett yrke i en medlemsstat, eller att undanta invandrare från tillämpningen av dessa bestämmelser; denna ordning skall endast fastställa lämpliga åtgärder för att se till att invandrarna följer värdmedlemslandets bestämmelser för yrket i fråga.

7 Se trettonde skälet.

8 I artikel 1 f i direktivet definieras anpassningstiden som ett utövande av ett reglerat yrke i värdmedlemsstaten under en kvalificerad fackmans ansvar, eventuellt åtföljt av ytterligare utbildning.

9 I artikel 1 g i direktivet definieras lämplighetsprovet som ett prov som endast gäller den sökandes yrkeskunnighet och som utförs av de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten i syfte att bedöma den sökandes förmåga att utöva ett reglerat yrke i denna medlemsstat. För genomförande av detta prov skall dessa myndigheter utarbeta en förteckning på ämnen som på grundval av en jämförelse mellan den utbildning och praktik som krävs i medlemsstaten och den som den sökande genomgått inte omfattas av de utbildnings-, examens- eller andra behörighetsbevis som den sökande har. Lämplighetsprovet skall endast omfatta de ämnen i förteckningen i vilka kunskap är av största vikt för att kunna utöva yrket i värdmedlemsstaten.

10 EGT L 209, s. 25.

11 BOE nr 280 av den 22 november 1991, s. 37916.

12 Se s. 14–16 i den franska versionen av beslutet om hänskjutande samt s. 3 i den spanska regeringens yttrande.

13 Se s. 13 och 17 i den franska versionen av beslutet om hänskjutande. Den hänskjutande domstolen klargör inte exakt på vilket sätt yrket väg-, kanal- och hamningenjör är reglerat i Spanien. Eftersom påbörjandet av detta yrke verkar kräva innehav av ett examensbevis för väg-, kanal- och hamningenjörer antar jag emellertid att även utövandet av detta yrke under yrkestiteln väg-, kanal-, och hamningenjör kräver innehav av ett sådant examensbevis. Regleringen av ett yrke vad gäller påbörjandet av det går oftast hand i hand med regleringen av dess utövande. Se Pertek, J., op. cit, punkt 53.

14 Se s. 3 i den franska versionen av beslutet om hänskjutande.

15 Ibidem s. 13 och 14.

16 Den hänskjutande domstolen har angett att sökanden ville få utöva yrket väg-, kanal- och hamningenjör i Spanien. Det verkar dock som om ansökan främst avsåg att få påbörja detta yrke i denna medlemsstat i den mening som avses i direktivet, mer än att utöva det i en särskild form efter att där redan ha fått påbörja det (t.ex. genom att använda yrkestiteln väg-, kanal- och hamningenjör). För undersökningen av detta mål förutsätter jag således att tvisten vid den nationella domstolen kretsar kring påbörjandet av nämnda yrke i den mening som avses i direktivet, mer än utövandet av detta. Det är på detta sätt som jag förstår uppgifterna om de faktiska omständigheterna och förfarandet som har lämnats i begäran om förhandsavgörande samt de tolkningsfrågor som hänger samman med det.

17 Se s. 6 i den franska versionen av beslutet om hänskjutande.

18 Se s. 24 och 25 i den franska versionen av beslutet om hänskjutande.

19 Ibidem, s. 18 och 19.

20 Idén att anta ett separat direktiv som gäller ingenjörsyrket verkar ha lagts fram redan år 1969, men har slutligen aldrig lett fram till något Se i detta avseende Hamelin, R., La proposition de directive relative au titre d'ingénieur, L'enseignement supérieur et la dimension européenne, Économica, 1989, s. 31-41.

21 Enligt de uppgifter som Colegio har lämnat vid den hänskjutande domstolen pågick den ingenjörsutbildning som sökanden har åberopat i fem år (se s. 3 i den franska versionen av beslutet om hänskjutande). Se för ett liknande resonemang Hamelin, R., op. cit., s. 33.

22 Om detta inte skulle vara fallet vill jag påpeka att det endast är artikel 3 b (och inte artikel 3 a) samt artikel 4.1 a eller 4.1 b första stycket första eller tredje strecksatsen i direktivet (eftersom det har klargjorts att den tredje strecksatsen i huvudsak upprepar den andra) som är tillämpliga.

23 Min kursivering.

24 Ibidem.

25 Se, för ett liknande resonemang, Le Petit Robert Dictionnaire de la langue française, Dictionnaires Le Robert, Paris. 1999: det obestämda adjektivet det samma eller den samma [*] har där definierats så att det kan ange fullständig överensstämmelse eller enbart likhet. [*Uttrycket yrket i fråga i den svenska direktivtexten lyder i den franska direktivtexten cette même profession, vilket rakt översatt betyder samma yrke, därav hänvisningen till betydelsen av uttrycket den eller det samma. Övers. anm.]

26 Dom av den 29 april 2004 i mål C-102/02, Beuttenmüller (REG 2004, s. I-5405, punkt 52).

27 Dom av den 7 maj 1991 i mål C-340/89, Vlassopoulou (REG 1991, s. I-2357; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-189), punkt 16. Se även, för ett liknande resonemang, särskilt dom av den 8 juli 1999 i mål C-234/97, Fernandez de Bobadilla (REG 1999, s. I-4773), punkterna 29–31, av den 14 september 2000 i mål C-238/98, Hocsman (REG 2000, s. I-6623), punkterna 21–24, av den 22 januari 2002 i mål C-31/00, Dreessen (REG 2002, s. I-663), punkt 31, och av den 16 maj 2002 i mål C-232/99, kommissionen mot Spanien (REG 2002, s. I-4235), punkt 21. Enligt denna rättspraxis följer det av artikel 43 EG att myndigheterna i en medlemsstat, när de prövar en ansökan om tillstånd att utöva ett reglerat yrke som har ingetts av en medborgare i en annan medlemsstat, skall beakta personens yrkeskvalifikationer och därvid göra en jämförelse mellan å ena sidan de kvalifikationer som intygas genom personens utbildnings-, examens-och andra behörighetsbevis samt personens relevanta yrkeserfarenhet och å andra sidan de yrkeskvalifikationer som krävs enligt den nationella lagstiftningen för att utöva yrket i fråga.

28 Jag vill erinra om att detta syfte med anpassningstiden och lämplighetsprovet har klargjorts i nionde skälet i direktivet samt i artikel 1 f och 1 g i detsamma.

29 EGT L 77, s. 36.

30 Se artikel 2 jämförd med artikel 5.1 och 5.2. Det rör sig om upprättandet av sådana rättsakter som bemyndigar dem att förvalta dödsbon eller som ger upphov till eller överför rättigheter till fast egendom.

31 Detta följer av andra, tredje och femte skälen i direktiv 98/5.

32 Se särskilt domarna i de ovan nämnda målen Hocsman (punkt 32), Dreessen (punkt 26) och kommissionen mot Spanien (punkt 19).

33 Se för ett liknande resonemang den lägesrapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av den generella ordningen för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning, avfattad i enlighet med artikel 13 i direktiv 89/48/EEG (KOM(96) 46 slutlig, s. 14 och 15 samt 21) som den 15 februari 1996 upprättades av Europeiska gemenskapernas kommission. Se även Parkins, N., La directive 89/48/CEE: progrès sur la voie de la mise en œuvre, Reconnaissance générale des diplômes et libre circulation des professionnels, Institut Européen d'Administration Publique, 1992, s. 47 och 48.

34 Se särskilt dom av den 30 november 1995 i mål C-55/94, Gebhard (REG 1995, s. I-4165), punkterna 33–36, och av den 1 februari 2001 i mål C-108/96, Mac Quen m.fl. (REG 2001, s. I-837), punkt 25.

35 Se särskilt dom av den 29 oktober 1998 i de förenade målen C-193/97 och C-194/97, De Castro Freitas och Escallier (REG 1998, s. I-6747), punkt 23, av den 3 oktober 2000 i mål C-58/98, Corsten (REG 2000, s. I-7919), punkt 31, och domen i det ovannämnda målet Mac Quen m.fl. (punkt 24).

36 Se särskilt, vad gäller fri rörlighet för personer, dom av den 31 mars 1993 i mål C-19/92, Kraus (REG 1993, s. I-1663, svensk specialutgåva, volym 14, s. 167), punkt 32, vad gäller etableringsfriheten, domen i det ovannämnda målet Gebhard (punkt 37), dom av den 9 mars 1999 i mål C-212/97, Centros (REG 1999, s. I-1459), punkt 34, domen i det ovannämnda målet Mac Quen m.fl. (punkt 26), och dom av den 6 november 2003 i mål C-243/01, Gambelli m.fl. (REG 2003, s. I-13031), punkt 64.

37 Se punkterna 66 och 67 i detta förslag till avgörande.