Förslag till avgörande av generaladvokat Leendert A. Geelhoed föredraget den 19 januari 2006

1 Originalspråk: engelska.

2 REG 2004, s. II-1181.

3 EGT L 100, 2002, s. 1.

4 EGT P 13, s. 204; svensk specialutgåva, område 8, volym 1, s. 8.

5 EGT C 9, 1998, s. 3.

6 EGT C 207, 1996, s. 4.

7 Dom av den 15 oktober 2002 i de förenade målen C-238/99 P, C-244/99 P, C-245/99 P, C-247/99 P, C-250/99 P–C-252/99 P och C-254/99 P, Limburgse Vinyl Maatschappij NV m.fl. (REG 2002, s. I-8375).

8 Dom av den 18 oktober 1989 (374/87, REG 1989, s. I-3283).

9 Se skäl 173 till kommissionens beslut, som delvis citeras i punkt 401 i domen.

10 SGL svarade genom skrivelse av den 25 maj 1999 (frågorna 8–10 om omsättningssiffror och försäljningssiffror) och genom en redogörelse av den 8 juni 1999 (där företaget förklarade att det inte var skyldigt att besvara frågorna 1–7 helt och hållet och att besvarandet därför skulle anses ske frivilligt. I redogörelsen lämnades en beskrivning av mötena och till denna fogades befintliga handlingar som företaget hade i sin besittning).

11 SGL svarade genom skrivelse av den 30 juli 1997. Innan SGL besvarade den andra frågan bestred företaget den rättsliga grunden och hänvisade till sin rätt till försvar.

12 Detta tvåstegsförfarande har övergetts i förordning nr 1/2003. Enligt artikel 18 i förordning nr 1/2003 kan kommissionen från början välja att begära information från företag genom ett beslut.

13 Dom av den 18 oktober 1989 i mål 374/87, Orkem mot kommissionen (REG 1989, s. 3283; svensk specialutgåva, volym 10, s. 217), punkterna 22 och 27.

14 Se punkterna 34 och 35.

15 Dom av den 14 juli 2005 i mål C-57/02 P, Acerinox (REG 2005, s. I-6689), punkterna 97–99.

16 Se dom av den 16 november 2000 i mål C-297/98 P, SCA Holding Ltd mot kommissionen (REG 2000, s. I-10101), punkt 36. Se beträffande meddelandet om samarbete, dom av den 28 juni 2005 i de förenade målen C-189/02 P, C-202/02 P, C-205/02 P–C-208/02 P och C-213/02 P, Dansk Rørindustri A/S (REG 2005, s. I-5425), punkterna 395 och 396.

17 I rättslig bemärkelse är ett företag inte skyldigt att besvara en begäran enligt artikel 11.2, men om företaget vägrar att svara skall kommissionen genom ett beslut enligt artikel 11.5 begära att upplysningarna tillhandahålls. Det finns sanktionspåföljder för en underlåtenhet att efterkomma ett sådant beslut. Slutresultatet innebär således en skyldighet att följa kommissionens begäran.

18 Dom av den 20 februari 2001 i mål T-112/98, Mannesmannröhren-Werke mot kommissionen (REG 2001, s. II-729).

19 Domen i mål C-57/02 P, punkt 86, och i mål C-73/02 P, punkt 49.

20 Dom av den 15 oktober 2002 i de förenade målen C-238/99 P, C-244/99 P, C-245/99 P, C-247/99 P, C-250/99 P–C-252/99 P och C-254/99 P, Limburgse Vinyl Maatschappij NV m.fl. (REG 2002, s. I-8375).

21 Se punkt 405.

22 Domen i målet LVM, punkterna 274–276.

23 I vissa medlemsstater kan domstolarna enligt nationell lagstiftning även utdöma andra typer av påföljdssanktioner, som exempelvis frihetsberövande för verkställande direktörer eller chefer som är ansvariga för företagets överträdelser av artiklarna 81 EG och 82 EG. Man kan räkna med att motsvarande starkare processuella rättigheter och garantier är tillämpliga i de fallen.

24 Supreme Court United States mot Whit 322 U.S 694 (s. 1944).

25 Dom av den 16 december 1992, Serie A nr 251-B.

26 Dom av den 16 april 2002, Colas Est m.fl. mot Frankrike, nr 37971/97, Europadomstolen 2002-III.

27 Dom av den 22 oktober 2002 i mål C-94/00, Roquette Frères (REG 2002, s. I-9011), punkt 29.

28 Punkt 69, min kursivering.

29 Se dom av den 1 juni 1999 i mål C-126/97, Eco Swiss China Time Ltd och Benetton International NV (REG 1999, s. I-3055).

30 Se i detta avseende domen i målet Dansk Rørindustri, (ovan fotnot 14), punkterna 388–403.

31 Se domen i de förenade målen C-189/02 P, Dansk Rørindustri (ovan fotnot 14), punkt 352.

32 Enligt kommissionens beslut (se skäl 41) bestred ingen av producenterna de omständigheter som utgjorde grunden för kommissionens meddelande om invändningar. Den nedsättning som beviljades SGL, UCAR, C/G och VAW baserades dock enbart på avsnitt D.2 första strecksatsen. Kommissionen förklarade vid förstainstansrätten att även om den medgav att den felaktigt underlåtit att nämna andra strecksatsen i avsnittet, så avsåg den beviljade nedsättningen båda strecksatserna i avsnitt D.2. Förstainstansrätten fastslog att strecksatsen skulle ha nämnts i beslutet (se punkt 415 i domen). Således beviljade förstainstansrätten ytterligare nedsättningar med 10 procent, 10 procent respektive 20 procent (VAW överklagade inte), vilket innebar en korrigering med stöd av både första och andra strecksatsen i avsnitt D.2 i meddelandet om samarbete. Det vill säga en omvärdering av samarbetet enligt första strecksatsen och en belöning för att omständigheterna inte ifrågasatts enligt andra strecksatsen.

33 Punkt 418 i den överklagade domen.