Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 16 mars 2006
1 Originalspråk: engelska.
2 Rådets förordning (EG) nr 864/2004 av den 29 april 2004 om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system med direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, och om en anpassning av den med anledning av anslutningen av Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien till Europeiska unionen (EUT L 161, s. 48).
3 Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (EUT L 270, s. 1).
4 Handlingar om Hellenska republikens anslutning till Europeiska gemenskaperna — Akt om anslutningsvillkoren för Hellenska republiken samt om anpassningarna av fördragen — Del fem — Genomförandebestämmelser till denna akt — Protokoll 4 om bomull (EGT L 291, 1979, s. 174).
5 Handlingar om Konungariket Spaniens och Portugisiska republikens anslutning till Europeiska gemenskaperna — Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Spanien och Portugisiska republiken samt om anpassningarna av fördragen — Protokoll 14 om bomull (EGT L 302, 1985, s. 436).
6 Räckts förordning (EG) nr 1050/2001 av den 22 maj 2001 om sjätte ändringen av det stödsystem för bomull som infördes genom protokoll nr 4, som bifogas Anslutningsakten för Grekland (EGT L 148, s. 1).
7 Förslag till rådets förordning om sjätte ändringen av det stödsystem för bomull som infördes genom protokoll 4 som utgör bilaga till Anslutningsakten Kr Grekland, KOM(1999) 492 slutlig, s. 2. De skälen återspeglades även i skäl 2 i ingressen till rădets förordning nr 1050/2001.
8 Rådets förordning (EG) nr 1051/2001 av den 22 maj 2001 om produktionsstöd fór bomull (EGT L 148, s. 3).
9 Artiklarna 10-12 i förordning nr 1051/2001.
10 Miti kursivering.
11 Skäl 28 I ingressen till förordning nr 1782/2003.
12 Se Meddelande frän kommissionen till ridet och Europaparlamentet — Om genomforande av en hållbar Jordbruksmodell for Europa genom den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken — Sektorerna för tobak, olivolja, bomull och socker, KOM(2003) 554 slutlig, s. 2.
13 Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system med direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, KOM(2003) 698 slutlig.
14 KOM(2003) 698 slutlig, s. 2.
15 Ibidem.
16 För en mer detaljerad redogörelse för hur kommissionen räknade för att komma fram till den siffran, se KOM(2003) 698 slutlig, sidorna 2-4.
17 Ibidem, s. 3.
18 Idem, s. 5. Dc ytterligare 103 miljoner euro I stöd skulle användas pa det sätt som föreskrivs i rådets förordning (KG) nr 1257/1999 av den 17 mai 1999 om stöd frän EUGFJ och om ändring och upphävande av vissa förordningar, EGT L 160, 1999, s. 80.
19 Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser for system med direktstöd inom den gemensamnia jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (EGT C 102 E, 2004, s. 601, se s. 604 och 605).
20 Yttrande frän Europeiska ekonomiska ocli sociala kommittén om Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system med direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (EGT C 110, s. 116, punkt 2.10).
21 Idem, punkt 5.8. För enkelhets skull kommer jag på samma sätt som EESK att kalla dessa inledande studier Konsekvensanalys.
22 För Spanien minskades den stödberättigande arealen från 85000 till 70000 hektar.
23 Skälen 1 och 2 i ingressen.
24 Skäl 5.
25 Skäl 6. Kriterierna för stödberättigande och genomförandet av systemet med samlat gårdsstöd regleras i avdelning III i förordning nr 1782/2003.
26 Skäl 5. Den procentuella andelen gav som resultat det stödbelopp per stödberättigande hektar som fastställts iden nya artikel 110c i förordning nr 1782/2003 som infördes genom artikel 1(20) i den ifrågasatta förordningen.
27 Tidpunkten dä kapseln spricker upp är tlen tidpunkt da den kapsel som innehåller bomullsfröna och de bomullsfibrer som växer runt fröna, som kallas skav, blir synliga.
28 Nya artiklarna 110a och 110f i förordning nr 1782/2003 som infördes genom artikel 1(20) i den ifrågasatta förordningen.
29 Se skäl 22 i ingressen til! den ifrågasatta förordningen. Detta extra stöd skahanvändas i enlighet med vad som anges i den i fotnot 18 ovan angivna förordning nr 1257/1999.
30 Ändrad genom kommissionens förordning (EEG) nr 4006/87 av den 23 december 1987 om ändring av protokoll 4 om bomull (EGT L 377, s. 49), avsedd att harmonisera beskrivningarna av de siffror för klassificering av varor och taxor som anges i protokoll 4 med den kombinerade nomenklatur för varor baserad på det harmoniserade system som införts genom rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (EGT L 256, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22), ändrad genom förordning (EEG) nr 3985/87 (EGT L 376, 1987, s. 1).
31 Spanien har hänvisat till den spanska, den italienska, der belgiska och den franska civilkoden.
32 Enligt Shorter Oxford English Dictionary betyder production bade action or an act of producine, making or causing something [verksamhet eller handlande som innebär att producera, tillverka eller förorsaka nägot] och something which is produced by an action, process [irôgot som produceras genom ett handlande, process]. Detsamma gäller för spanska. Enligt Diccionario cic la Real Academia de la Lengua, belyder producción bade acción de producir [handlande som innebär produktion] och la cosa producida [det producerade föremålet].
33 Det framstår för mig rentav som om 2001 års system, som fungerade utifrån rensningsföretagen, i huvudsak utgjorde ett prisstöd som gjorde det möjligt för EU-producerad bomull att konkurrera till världsmarknadspriser på världsmarknaden. Det kan mycket väl ha haft en betydligt större potentiell effekt på handel med tredjeland än det nya stödsystemet som infördes genom den ifrågasatta förordningen.
34 Dom av den 7 juli 1988 i mål 55/87, Moksel (REG 1988, s. 3845), punkt 16 och följande punkter, och dom av den 17 oktober 1996 i mål C-64/95, Lubella (REG 1996, s. I-5105), punkt 18. För en analys av rättspraxis avseende tolkningen av motstridiga språkversioner, se förslag till avgörande föredraget den 11 januari 2005 av generaladvokaten Stix-Hackl i mål C-265/03, Simutenkov REG 2005, s. I-2579.
35 I ärlighetens namn skall det sägas alt Spaniens argument under förhandlingen inte gick ut på alt all frikoppling är rällsstridig. Spanien framförde snarare argumentet att frikopplat stöd skulle kunna införas, under förutsättning att systemet som helhet, och, i synnerhet, beloppet av det kopplade stöd som fortfarande utges gjorde det möjligt att fortsätta alt producera bomull i de regioner där det var viktigt för de lokala ekonomierna, vilket Spanien påstod att det nya stödet misslyckades med.
36 Dom av den 19 november 19981 mål C-284/91, Spanien mot rådet (REG 1998, s. I-7309), punkt 28, och dom av den 13 mars 1968 i mål 5/67, Beus (REG 1968, s. 83). För senare rättspraxis, se dom av den 17 september 1998 i mål C-372/96, Pontillo (REG 1998, s. I-5091), punkt 36.
37 Den ovan nämnda domen i malet Spanien mot rådet, punkt 30 och däri angiven rättspraxis.
38 Se särskilt dom av den 2 april 1998 i mål C-367/95 P, Sytraval (REG 1998, s. I-1719), punid 63.
39 Se ovan, punkterna 24 och 25.
40 Se, till exempel, den åtskillnad som gjorts av domstolen i dom av den 30 mars 2000 i mäl 265/97 P, VBA (REG 2000, s. I-2001), punkterna 110-122.
41 Det kan till och med hävdas att ett krav på att bomullen skall komma till den tidpunkt da fröskidan spricker upp för att vara stödhcrältigad, utan krav pi skörd, kan vara mer effektivt i ekonomiskt hänseende. Om världsmarknadspriserna för skördad och rensad bomull är för läga för att det skall vara värt alt skörda bomullen, vore det orimligt alt tvinga bomullsproduccntcrna alt trots detta adra sig de (exlra) kostnaderna för alt skörda för att vara berättigade till stöd frän gemenskapen. Genom att välja uppsprickningen av fröskidorna som den händelse som berättigar till stöd bibehålls jordbruksmark avsedd för bomull i ett tillräckligt gott skick för bomullsproduktion, även under är när skörd av bomullen inte är ekonomiskt försvarbar.
42 Dom av den 13 november 1990 i mål C-331/88, FEDESA (REG 1990, s. I-4023), punkt 24, och däri angiven rättspraxis.
43 Se till exempel, rådets förordning (EG) nr 1553/95 av den 29 juni 1995 om femte ändringen av det stödsystem för bomull som infördes genom protokoll nr 4 i bilagan till Anslutningsakten för Grekland (EGT L 148, s. 45), som antogs med en tidigare version av punkt 11 i protokoll 4 som grund, eller förordning nr 1050/2001, som antogs med punkt 6 som grund, se ovan, punkt 8.
44 Se dom av den 1 februari 1978 i mål 78/77, Lührs (REG 1978, s. 169), punkt 6, och dom av den 11 mars 1987 i mål 265/85, Van den Bergh en Jurgens mot kommissionen (REG 1987, s. 1155), punkt 44.
45 Se ovan, fotnot 12.
46 KOM(2003) 698 slutlig, punkt 2.5.
47 Se, bland annat, den ovannämnda domen Lührs (ovan fotnot 44), punkt 6, och dom av den 16 oktober 1996 i mål T-336/94, Efisol (REG 1996, s. II-1343), punkt 31.
48 Se, till exempel, dom av den 5 oktober 1994 i de förenade målen C-133/93, C-300/93 och C-362/93, Crispoltoni (REG 1994, s. I-4863), punkt 56, och däri angiven rättspraxis. I detta sammanhang finns det anledning att notera att det redan i skäl 22 i förordning nr 1782/2003 anges att Stödmottagare kan därför inte förlita sig på att stödvillkoren förblir oförändrade, och de bör vara förberedda på en eventuell översyn av systemen mot bakgrund av marknads-förändringar.
49 Se, till exempel, dom av den 14 juli 1994 i mål C-353/92, Grekland mot rådet (REG 1994, s. I-3411), punkt 45, och däri angiven rättspraxis.
50 Dom av den 19 mars 2003 1 mål C-189/01, Jippcs (REG 2001, s. I-5689), punkt 80, och däri ¡ingiven rättspraxis.
51 Idem, punkt 81, och däri angiven rättspraxis.
52 Idem, punkterna 82 och 83, och däri angiven rättspraxis.
53 Dom av den 12 november 1994 i mål C-84/94, Förenade kungariket mot ridet (REG 1996, s. I-5755), punkt 50-67, särskilt punkt 58.
54 Dom av den 15 november 2005 i mil C-320/03, kommissionen mot Österrike (REG 2005, s. I-9871), punkt 87. Målet avsäg en nationell åtgärd som verkade för miljöskydd till men for den fria rörligheten för varor.
55 Denna ståndpunkt hävdades av generaladvokaten Jacobs i den första föreläsningen knuten till Journal of Environmental Law som hölls vid University College London den 24 november 2005. Texten till hans föreläsning kommer inom kort att publiceras i den tidskriften.
56 Se även EESK:s uttalande, ovan, punkt 21.
57 Dom av den 29 maj 1974 i mål 185/73, König (REG 1974, s. 607), punkt 13.
58 Se punkterna 10-12.
59 Se ovan, punkt 20.
60 Se ovan, punkt 21.
61 Se ovan, punkt 20.
62 Till skillnad frän säsongsbetlngade kostnader för arbetskraft, som omfattas.
63 Se ovan, punkt 24.
64 Se en serie rättsfall som börjar med dom av den 5 juni 1973 i mål 81/72, kommissionen mot rådet, REG 1973, s. 575 och avslutas med dom av den 1 oktober 2006 i mål C-178/03, kommissionen mot Europaparlamentet och rådet, REG 2006, s. I-107, punkt 61-65.