lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 16 januari 2007

CELEX
62005CC0062
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: spanska.

2 Dom av den 14 december 2004 i mål T-332/02, Nordspedizionieri di Danielis Livio m.fl. mot kommissionen (REG 2004, s. I-4405).

3 Talan innehöll ett andrahandsyrkande om att tullskulden skulle efterges till den del den hänförde sig till de 8010 kg utländsk förädlad tobak som beslagtogs av de italienska myndigheterna den 8 april 1992 i den hemliga lagerbyggnaden i Bareggio. Då detta inte har någon betydelse för överklagandet saknas anledning att redovisa det närmare i detta förslag till avgörande.

4 Regelverkets komplexitet förklarar uttalandet av Berr, Claude J., Union douanière, i Revue trimestrielle de droit européen.

5 Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4).

6 Det är anmärkningsvärt att förstainstansrätten i den överklagade domen, med avseende på detta, inte ifrågasatte sin egen behörighet, eller ens berörde frågan.

7 Accordo di mutua assistenza amministrativa per la prevenzione e la repressione delle frodi doganali fra la Repubblica Italiana e la Repubblica Socialista Federativa di Jugoslavia, undertecknat i Belgrad den 10 november 1965, italiensk version i Bollettino Ufficiale (Trattati e convenzioni), år 1967, vol. CIV - nr 178. Den nationella genomförandelagen är publicerad i Gazzetta Ufficiale av den 8 juli 1967, nr 169. Avtalet trädde i kraft den 1 februari 1968.

8 Rådets förordning (EEG) nr 222/77 av den 13 december 1976 om gemenskapstransitering (EGT L 38, 1977, s. 1). Extern transitering regleras i artiklarna 91-97 och intern transitering i artiklarna 163-165 i tullkodexen, men rådets förordning (EEG) nr 2726/90 av den 17 september 1990 om gemenskapstransitering (EGT L 262, s. 1) hade ersatt förordning nr 222/77. Eftersom dess tillämpning, enligt artikel 47.1, sköts upp till den 1 januari 1993 är den inte relevant i förevarande mål, eftersom de berörda händelserna ägde rum tidigare.

9 Rådets förordning nr 474/90 av den 22 februari 1990 om ändring, för att avskaffa överlämnande av transiteringsintyg vid överskridande av en inre gräns inom gemenskapen, av förordning (EEG) nr 222/77 om gemenskapstransitering (EGT L 51, s. 1).

10 Kommissionens förordning (EEG) nr 1062/87 av den 27 mars 1987 om antagande av tillämpningsföreskrifter och åtgärder för förenkling av systemet för gemenskapstransitering (EGT L 107, s. 1).

11 Kommissionens förordning (EEG) nr 1429/90 av den 29 maj 1990 om ändring av förordning (EEG) nr 1062/87 om antagande av tillämpningsföreskrifter och åtgärder för förenkling av systemet för gemenskapstransitering (EGT L 137, s. 21).

12 Rådets förordning (EEG) nr 1430/79 av den 2 juli 1979 om återbetalning.

13 Rådets förordning (EEG) nr 3069/86 av den 7 oktober 1986, om ändring av förordning (EEG) nr 1430/79 om återbetalning eller eftergift av import- eller exporttullar (EGT L 286, s. 1).

14 Convention entre la Belgique, la République Fédérale d'Allemagne, la France, l'Italie, le Luxembourg et les Pays-Bas, pour l'assistance mutuelle entre les administrations douanières respectives, undertecknad i Rom den 7 september 1967, återfinns i Tractatenblad van het Koninkrijk der Nederlanden, 1968, nr 172.

15 Punkterna 27-30 i den överklagade domen.

16 Punkterna 31-39.

17 Punkterna 43-89.

18 Punkt 79.

19 Punkterna 90-96.

20 Rättegångsregler för Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt av den 2 maj 1991 (EGT L 136 av den 30 maj 1991, s. 1, rättad i EGT L 317 av den 19 september 1991, s. 34, och ändrad i EGT L 298 av den 12 oktober 2005, s. 1).

21 Dom av den 21 oktober 1999 i mål C-233/98, Lensing & Brockhausen (REG 1999, s. I-7349), punkt 31.

22 Punkt 31 i den överklagade domen.

23 Punkt 33 i domen.

24 Dom av den 12 mars 1987 i de förenade målen 244/85 och 245/85, Cerealmangimi och Italgrani mot kommissionen (REG 1987, s. 1303), punkt 11, och av den 6 juli 1993 i de förenade målen C-121/91 och C-122/91, CT Control (Rotterdam) och JCT Benelux mot kommissionen (REG 1993, s. I-3873), punkt 43.

25 Domen i det ovannämnda målet CT Control (Rotterdam) och JCT Benelux mot kommissionen, punkterna 44 och 45.

26 Dom av den 2 mars 1994 i mål C-53/92 P, Hilti mot kommissionen (REG 1994, s. I-667), punkterna 42 och 43.

27 Dom av den 1 oktober 1991 i mål C-283/90 P, Vidrányi mot kommissionen (REG 1991, s. I-4339), punkt 12, till vilken kommissionen har hänvisat i sin svarsskrivelse.

28 Viss diskussion har uppstått både angående möjligheten att ta upp detta bevis till sakprövning (kommissionen anser att det åberopats för sent) och dess värde. Klagandenas resonemang angående att tidpunkten för deras åberopande är godtagbar - för första gången inom ramen för överklagandet - på grund av den före detta tulldirektörens ursprungliga vägran att vittna skall utan vidare underkännas, eftersom det i artikel 68 och följande artiklar i förstainstansrättens rättegångsregler, där vittnesförhör behandlas, anges hur eventuella svårigheter att inhämta vittnesbevisning skall lösas. Enligt artikel 69.1 är vittnen skyldiga att rätta sig efter en kallelse, och de kan dömas till böter om de inte infinner sig. Detsamma gäller för ett vittne som utan giltig anledning vägrar att vittna. Förstainstansrätten saknar således inte möjligheter att förmå personer att vittna. I vissa fall är det vidare möjligt att göra en framställning om bevisupptagning för hörande av vittnen eller sakkunniga. Klagandenas enda avsikt med det (sena) åberopandet av detta bevis är således att avhjälpa sin beklagliga underlåtenhet i första instans. Sammanfattningsvis stöder det skriftliga uttalandet från Vito Portale förstainstansrättens version, såsom kommissionen har påpekat i sin svarsskrivelse, och det saknar således nämnvärt intresse.

29 Punkt 30 i detta förslag till avgörande.

30 Dom av den 7 juli 1999 i mål C-61/98, De Haan (REG 1999, s. I-5003).

31 Ibidem, punkt 56.

32 Dom av den 30 april 1974 i mål 181/73, Haegeman (REG 1974, s. I-449; svensk specialutgåva, volym 2, s. 281). Den domen har senare bekräftats genom dom av den 5 februari 1976 i mål 87/75, Bresciani mot Amministrazione delle Finanze (REG 1976, s. 129; svensk specialutgåva, volym 3, s. 15), som gällde tolkningen av Yaoundéavtalet från 1963, av den 24 november 1977 i mål 65/77, Razanatsimba (REG 1977, s. 2229; svensk specialutgåva, volym 3, s. 487), angående tolkningen av Lomekonventionen och, på senare tid, av den 31 januari 1991 i mål C-18/90, Kziber (REG 1991, s. I-199; svensk specialutgåva, tillägg, s. 9), och av den 5 april 1995 i mål C-103/94, Krid (REG 1995, s. I-719), om samarbetsavtalen med Marocko och Algeriet. Se även yttrande 1/76 av den 26 april 1977 (REG 1977, s. 741), punkt 18.

33 Avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Grekland, som antogs genom rådets beslut 63/106/EEG av den 25 september 1961 (EGT 1963, 26, s. 293).

34 Domen i det ovannämnda målet Haegeman, punkterna 3-6.

35 Dom av den 30 september 1987 i mål 12/86, Demirel mot Stadt Schwäbisch Gmünd (REG 1987, s. 3719; svensk specialutgåva, volym 9, s. 175), punkt 9.

36 Den tyska och den brittiska regeringen ifrågasatte öppet domstolens behörighet i fråga om bestämmelserna om den fria rörligheten för personer, enligt associeringsavtalet med Turkiet.

37 Dom av den 16 juni 1998 i mål C-53/96, Hermès (REG 1998, s. 1-3603), punkterna 28 och 29.

38 Avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter som återfinns i bilaga 1 C till avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen, vilket godkändes på Europeiska gemenskapens vägnar vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 (EGT L 336, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 3).

39 Dom av den 14 december 2000 i de förenade målen C-300/98 och C-392/98, Dior m.fl. (REG 2000, s. I-11307), punkt 35 och följande punkter.

40 Genom Amsterdamfördraget då endast artiklarna 28 och 29 förblev gällande (nu artiklarna 26 EG och 27 EG). De togs bort ur lagstiftningen till följd av tekniska, snarare än politiska, överväganden, eftersom de syften som angavs i dessa bestämmelser i själva verket hade uppfyllts med god marginal, med påföljden att de var överspelade och det inte längre fanns någon anledning att tillämpa dem.

41 Berr, C. J., a.a, s. 632.

42 Se punkt 10 i detta förslag till avgörande.

43 Vaulont, N., La Unión Aduanera de la Comunidad Económica Europea, Publikationsbyrån, Luxemburg, 1981, s. 12.

44 Rådets förordning (EEG) nr 1468/81 av den 19 maj 1981 om ömsesidig hjälp mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter samt om samarbete mellan de förra och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen (EGT L 144, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 3, s. 82).

45 Näst sista skälet i förordning nr 1468/81.

46 Rossi, M., Artikel 308 EG-Vertrag, i Callies, C./Ruffert, M., Kommentar zu EU-Vertrag und EG-Vertrag, andra upplagan, utvidgad och reviderad, Neuwied/Kriftel, 2002, s. 2538.

47 Yttrande 2/94 av den 28 mars 1996 (REG 1996, s. I-1759), punkt 29.

48 Ersatt av rådets förordning (EEG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen (EGT L 82, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 3, s. 82).

49 Beteckningen används av Alonso García, R., Derecho Comunitario — Sistema constitucional y administrativo de la Comunidad Europea, Centro de Estudios Ramón Areces, S.A. förlag, Madrid, 1994, s. 570.

50 Konvention, upprättad på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen, om ömsesidigt bistånd och samarbete mellan tullförvaltningar (EGT C 24, 1998, s. 1).

51 För ytterligare upplysningar, se den förklarande rapporten om den i föregående fotnot angivna konventionen, antagen av rådet den 28 maj 1998 (EGT C 189, s. 1).

52 1 fråga om svårigheterna att tolka alla typer av avtal på samma sätt, däribland olika typer av blandade avtal, är generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande i det ovannämnda målet Hermes belysande, särskilt punkt 18.

53 Dom av den 27 november 1973 i mål 130/73, Vandeweghe mot Berufsgenossenschaft Chemische Industrie (REG 1973, s. 1329).

54 Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57).

55 Domen i det ovannämnda målet Vandeweghe mot Berufsgenossenschaft Chemische Industrie, punkt 3.

56 Förslag till avgörande av generaladvokaten Trabucchi i det ovannämnda målet Bresciani mot Amministrazione delle Finanze, punkt 4. I domen behandlades emellertid inte frågan.

57 Simon, D., Le système juridique communautaire, Presses Universitaires de France, andra upplagan, Paris. 1998, s. 332. Se även dom av den 12 juli 1957 i de förenade målen 7/56 och 3/57-7/57, Algera m.fl. (REG 1957, s. 81), s. 115.

58 Cirkuläret av den 14 januari 1985 från Ministero delle Finanze, till vilket parterna hänvisade vid förhandlingen, innehåller endast vissa tekniska tillämpningsföreskrifter angående Belgradavtalet riktade till de italienska tullmyndigheterna vid gränsen mot Slovenien, vilket inte motsäger mitt resonemang.

59 Punkt 34 i detta förslag till avgörande.

60 Dom av den 15 september 1994 i mål C-146/91, KYDEP mot rådet och kommissionen (REG 1994, s. 1-4199), punkt 19, av den 9 september 1999 i mål C-257/98 P, Lucaccioni mot kommissionen (REG 1999, s. 1-5251), punkt 14, och av den 14 oktober 1999 i mål C-104/97 P, Atlanta mot Europeiska gemenskapen (REG 1999, s. 1-6983), punkt 65.