Förslag till avgörande av generaladvokat Verica Trstenjak föredraget den 7 juni 2007

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 302, s. 1, nedan kallad tullkodexen

3 Senare ändringar av tullkodexen påverkar inte bedömningarna här.

4 EGT L 347, 1993, s. 2.

5 Beslut av den 28 december 1996 (EGT L 92, 1997, s. 1).

6 Agrover har hänvisat till domstolens dom av den 1 april 1993 i mål C-250/91, Hewlett-Packard France (REG 1993, s. I-1819).

7 Agrover har i synnerhet hänvisat till dom av den 14 november 2002 i mål C-251/00, Illumitrónica (REG 2002, s. I-10433).

8 Detta gäller enligt den italienska regeringen i synnerhet för att begränsa betalningar i efterskott av importtullar eller exporttullar till de fall där sådan betalning är motiverad och förenlig med principen om skydd för berättigade förväntningar (se domen i det ovannämnda målet Hewlett Packard France) och detta utsätter inte företaget för större risker än de som normalt följer med affärsverksamhet (förstainstansrättens dom av den 10 maj 2001 i de förenade målen T-186/97, T-187/97, T-190/97—T-192/97, T-210/97, T-211/97, T-216/97—T-218/97, T-279/97, T-280/97, T-293/97 och T-147/99, Kaufring m.fl. mot kommissionen, REG 2001, s. II-1337), och vidare för att skydda gemenskapens intresse av att erhålla sina egna medel genom att framhålla att eftersom importören är den som har deklarerat den importerade varan, kan han inte befrias från sitt betalningsansvar för tullskulden av det skälet att han var i god tro (dom av den 17 juli 1997 i mål C-97/95, Pascoal & Filhos (REG 1997, s. I-4209), punkt 57, se för ett liknande synsätt, dom av den 11 december 1980 i mål 827/79, Ciro Acampora (REG 1980, s. 3731), och dom av den 14 maj 1996 i de förenade målen C-153/94 och C-204/94, Faroe Seafood (REG 1996, s. I-2465)).

9 Kommissionen har i synnerhet hänvisat till dom av den 19 oktober 2000 i mål C-15/99, Sommer (REG 2000, s. I-8989), punkterna 35-39.

10 Något datum har inte angetts. Nuvarande tullkodex skall fortsätta gälla till i vart fall år 2008 (M. Lux och P.-J. Larrieu, La reforme du Code des douanes communautaire, tentative réussie de concilier progrès technique et simplification du droit?, Revue des affaires européennes, 2005, s. 554).

11 Enligt förslaget till ny tullkodex skall avsikten att återexportera inte vara nödvändig. I konsekvens därmed föreslås att förfarandet för aktiv förädling (suspensionssystemet) slås samman med förfarandet för bearbetning under tullkontroll och förfarandet för aktiv förädling (restitutionssystemet) avskaffas. Detta enda förfarande för aktiv förädling bör även omfatta förstöring av varor, utom när förstöringen utförs av tullen eller under tullens övervakning (förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) om en tullkodex för gemenskapen, KOM(2005) 608 slutlig, nedan kallad förlaget till moderniserad tullkodex).

12 Förfaranden för aktiv förädling kan genomföras på två sätt,nämligen suspensionssystemet (icke-gemenskapsvaror som är avsedda för återexport från gemenskapens tullområde som förädlingsprodukter, utan att dessa varor underkastats importtullar) och restitutionssystemet (varor som övergår till fri omsättning med återbetalning eller eftergift av de importtullar som varorna är belagda med, om dessa varor exporteras från gemenskapens tullområde som förädlingsprodukter). Se C.J. Berr och H. Trémeau, Le droit douanier, Economica, sjunde upplagan, Paris. 2006, s. 327. Se även bl.a. T. Lyons, EC Customs Law, Oxford University Press, s. 345 och följande sidor, Oxford, 2001, T. Palacchino, Perfezionamento attivo, i Il diritto tributario comunitario, Il Sole 24 ORE, Milan, 2004, sidorna 321-341, M. Lux, Guide to Community Customs Legislation, Bruylant, Bryssel 2002, s. 365 och följande sidor, och av samma författare Das Zollrecht der EG, ein Lehr- und Übungsbuch sowie Nachschlagewerk für Praktiker, Köln, första upplagan 2003, s. 287 och följande sidor.

13 M. Reymão har (i Aperfeiçoamento activo, i Direito aduaneiro das Comunidades Europeias na perspectiva da União Europa, Braga, 1992, s. 164) anfört att systemet med planerad export EX/IM medger export av ersättningsvaror som förvärvats av likvärdiga varor innan importen av icke-gemenskapsvaror. Det är uppenbart att denna förmån endast kan medges för varor som är underkastade förfarandet för aktiv förädling med ersättning genom likvärdiga varor — det skall således inte vara fråga om planerad export av varor utan ersättning med likvärdiga varor. Se även J. García Gallego, El regimen de perfeccionamiento activo como medida de fomento a la exportación, i Cuadernos Europeos de Deusto, Bilbao, 1991, s. 103, M. Foraster Serra, Regulación legal del tráfico de perfeccionamieto activo, i Revista jurídica española, La Ley, Distribuciones de la Ley, Madrid, 1988, s. 929, och M. Lux i ovannämnda Das Zollrecht der EG, ein Lehr- und Übungsbuch sowie Nachschlagewerk für Praktiker, s. 288.

14 Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet — Protokoll 4 om ursprungsregler (EGT L 1, 1994, s. 54). Varucertifikat EUR 1 skall utfärdas av tullmyndigheterna i exportlandet på skriftlig ansökan av exportören eller, på exportörens ansvar, av dennes befullmäktigade ombud (artikel 17.1). De tullmyndigheter som utfärdar varucertifikat EUR.1 skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att kontrollera att produkterna har ursprungsstatus ... (artikel 17.5).

15 Tullmekanismerna i förfarandet för aktiv förädling har förståtts som säkerhetsventiler till skydd för utländska varor avsedda för återexport efter industriell bearbetning inom medlemsstaternas territorium. Varornas status inom detta förfarande, där de importeras utan att den importtull som vanligtvis skulle utgå om de var avsedda för den inre marknaden erläggs kan endast bidra till att favorisera gemenskapens exportörer genom att göra det möjligt för dem att möta världsmarknaden på bästa möjliga konkurrensvillkor (C.J. Berr och H. Trémeau, a.a., s. 327). Se även M. Reymão (a.a., s. 155), där det anges att förfarandet för aktiv förädling inte bara är ett system för suspension av tull, utan snarare ett förfarande av ekonomisk art. Dess huvudsakliga syfte är nämligen att främja vissa ekonomiska aktiviteter genom att understödja exporten för företag inom gemenskapen. Se även T. Palacchino, a.a., s. 322, och García Gallego, a.a., s. 91.

16 Dom av den 29 juni 1995 i mål C-437/93, Temic Telefunken microelectronic (REG 1995, s. I-1687), punkt 18, avseende ett mål rörande tillämpningen av systemet för bearbetning under tullkontroll i syfte att återvinna ädelmetallerna i de strömkretsar som vid mätningen visade sig vara defekta efter ett förfarande för aktiv förädling.

17 Vidare kommer det framdeles inte att föreligga något tvivel om att det föreligger en tullskuld som skall betalas i denna situation. Artikel 216 i tullkodexen skall nämligen ersättas av artikel 50, och artikel 50.1 b i förslaget till moderniserad tullkodex avser uttryckligen det fall då exporten föregår importen: Artikel 50: Särskilda bestämmelser för icke-ursprungsvaror 1. Om ett förbud mot restitution av importtull eller tullfrihet vid import gäller för icke-ursprungsvaror som använts vid tillverkningen av produkter för vilka ett ursprungsintyg utfärdats eller upprättats inom ramen för en förmånsordning mellan gemenskapen och vissa länder eller territorier som är belägna utanför gemenskapens tullområde eller med grupper av sådana länder eller territorier, skall en tullskuld vid import uppkomma för dessa produkter genom någon av följande händelser: a) Godtagande av en anmälan om återexport för de berörda produkterna när de framställts inom ramen för ett förfarande för aktiv förädling. b) Godtagande av en deklaration för varor som hänförts till förfarandet för aktiv förädling vid export i förväg av de berörda förädlade produkterna.

18 När man studerar ett system av ekonomiska tullregler och strävar efter att lyfta fram dess grundläggande principer kommer man naturligtvis att konfrontera systemets ekonomiska syfte med de rättsliga mekanismer som bestämmer villkoren för dess användning. Denna hållning är särskilt nödvändig [inom ramen för förfarandet med aktiv vidareförädling] till följd av den övervägande betydelse, jämfört med andra system, som ekonomiska faktorer har för mekanismerna för dess tillämpning (C.J. Berr och H. Trémeau, a.a., 2006, s. 325).

19 Se H.-J. Priess och R. Pethke, The Pan-european Rules of Origin: the Beginning of a New Era in European Free Trade, Common Market Law Review, 34, 1997, s. 804: Anti-duty drawback or exemption clauses constitute standard rules of free trade agreements. Their aim is to prevent a double advantage by using specific customs procedures, such as inward processing traffic to enter the preferential zone under exclusion or reduction of import duties, as well as preferential treatment after substantial transformation. Such duty drawback or exemption programmes would distort trade flows by attracting imports of third countries materials to the country applying such programmes. Se även P. Witte, Zollkodex Kommentar, Beck, München 2006, s. 389: Ansonsten wäre es möglich, eine doppelte Zollvergünstigung zu erreichen: erstens bei der Einfuhr in das Produktionsland, zweitens bei der Einfuhr in das Land der Präferenzpartei. Deutlich wird dies im Rahmen einer aktiven Veredelung, bei der Waren ohne Zollbelastung eingeführt, nach Veredelung und Ursprungserwerb wieder ausgeführt werden und zum Präferenzzollsatz in einen Drittstaat eingeführt werden könnten (Drawback).

20 Detta dokument innehåller slutsatsen att den nuvarande utformningen av artikel 216 står således inte i perfekt samklang med det internationella sammanhang som gett upphov till dess antagande eller till förändringarna i reglerna om förmånsbehandling. Den bör således anpassas följdenligt, och kommissionens tjänstegrenar har påbörjat utarbetandet av ett förslag till sådana ändringar.

21 Kommissionen har med rätta hänvisat till domstolens dom av den 11 maj 2006 i mål C-11/05, Friesland Coberco Dairy Foods (REG 2006, s. I-4285), där det såsom generaladvokaten Poiares Maduro föreslagit i förslag till avgörande av den 2 februari 2006 (punkterna 22-35) anges i punkt 33 att kommitténs slutsats inte är bindande för de nationella tullmyndigheter som prövar en ansökan om tillstånd för bearbetning under tullkontroll.

22 I dom av den 15 september 2005 i mål C-495/03, Intermodal Transports (REG 2005, s. I-8151), punkt 48, understryks också att de förklarande anmärkningarna utgör viktiga tolkningsdata vid bedömningen av vad som inbegrips under olika tullnummer, likväl utan att vara rättsligt bindande. I förslaget till moderniserad tullkodex är avsikten med förklarande anmärkningar och riktlinjer att de successivt skall ersätta medlemsstaternas administrativa instruktioner, utan att vara bindande (se M. Lux och P.-J. Larrieu, a.a., s. 569).

23 Denna tullkodexkommitté är förutsedd i sjunde skälet i tullkodexen, enligt vilket en tullkodexkommitté bör inrättas för att säkerställa ett nära och effektivt samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen. Den inrättas genom artiklarna 247 och följande artiklar i tullkodexen.

24 Enligt Agrover har priset per ton bearbetat ris faktiskt varit 500 euro per ton. Agrover har förklarat att denna avsevärda minskning syftat till att underlätta inköp från länder med relativ svag ekonomisk kapacitet.

25 Se punkt 52 i dom av den 11 november 1999 i mål C-48/98, Söhl & Söhlke (REG 1999, s. I-7877), avseende ett mål mellan ett företag i textilbranschen och Hauptzollamt Bremen avseende ett flertal tulltaxeringsbeslut avseende import inom ramen för förfarandet för passiv förädling och återexport av icke-gemenskapsvaror som införts till gemenskapens tullområde.

26 Domstolen har, inom ramen för rådets förordning (EEG) nr 1697/79 av den 24 juli 1979 om återbetalning i efterhand av importtullar eller exporttullar som inte uppburits från den skattskyldige för varor som deklarerats med tullbestämmelser innehållande en skyldighet att betala sådana tullar (EGT L 197, s. 1), framhållit att det är enbart misstag som kan hänföras till ett aktivt beteende från de behöriga myndigheternas sida och som den skattskyldige inte rimligen kunnat upptäcka som ger upphov till en rätt till återbetalning i efterhand av tullen (dom av den 27 juni 1991 i mål C-348/89, Mecanarte (REG 1991, s. I-3277), punkt 23. Det har i förevarande mål inte förekommit något aktivt beteende från tullmyndigheternas sida när varorna importerades, utan enbart en avsaknad av reaktion.