Förslag till avgörande av generaladvokat Ján Mazák föredraget den 23 oktober 2008

1 Originalspråk: engelska.

2 Förordning nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar (EGT L 160, s. 80), delvis upphävd genom rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (EUT L 277, s. 1) (nedan kallad förordning nr 1257/1999).

3 Põllumajanduse Registrite ja Informatsiooni Amet (PRIA), en myndighet som faller under Republiken Estlands jordbruksministerium och som bland annat har till uppgift att handlägga ansökningar om statligt stöd och EU-stöd till jordbruk och landsbygdens utveckling (nedan kallad PRIA).

4 Artiklarna 22, 23 och 24 i förordning nr 1257/1999 har här återgetts i lydelsen enligt rådets förordning (EG) nr 1783/2003 av den 29 september 2003 om ändring av förordning (EG) nr 1257/1999 (EUT L 270, s. 70).

5 Euroopa Liidu ühise põllumajanduspoliitika rakendamise seadus.

6 RT (Officiella tidningen) I 2004, 24, 163.

7 Põllumajandusliku keskkonnatoetuse saamise täpsemad nõuded ning toetuse taotlemise, taotluse menetlemise ja toetuse maksmise täpsem kord (RTL (tillägg till Officiella tidningen) 2004, 51, 879).

8 I beslutet om hänskjutande anges det att Agrofarm 2004 redan hade anskaffat det nödvändiga utsädet för vårsådden 2005 och därmed vidtagit förberedelser för miljövänlig produktion.

9 Agrofarm fusionerade med Otsa Talu.

10 Se punkterna 25 och 26 i detta förslag till avgörande.

11 Dom av den 11 september 2008 i de förenade målen C-428/06–C-434/06, Unión General de Trabajadores de La Rioja (REG 2008, s. I-6747), punkt 39, med hänvisning till, för ett liknande resonemang, dom av den 15 juni 1995 i de förenade målen C-422/93–C-424/93, Zabala Erasun m.fl. (REG 1995, s. I-1567), punkt 28, av den 12 mars 1998 i mål C-314/96, Djabali (REG 1998, s. I-1149), punkt 18, och av den 20 januari 2005 i mål C-225/02, García Blanco (REG 2005, s. I-523), punkt 27.

12 Dom av den 21 februari 2006 i mål C-152/03 (REG 2006, s. I-1711), punkterna 13–15 och där angiven rättspraxis.

13 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 september 2002 i mål C-336/00, Huber (REG 2002, s. I-7699), punkterna 39 och 40.

14 Se dom av den 7 juli 1987 i de förenade målen 89/86 och 91/86, L’Étoile commerciale och CNTA mot kommissionen, REG 1987, s. 3005, punkt 12. Se även, bland annat, dom av den 21 september 1983 i de förenade målen 205/82–215/82, Deutsche Milchkontor m.fl., REG 1983, s. 2633, svensk specialutgåva, volym 7, s. 233, och av den 2 februari 1989 i mål 262/87, Nederländerna mot kommissionen (REG 1989, s. 225). Se även Mögele, R., The financing system of the Common Agricultural Policy and its legal framework, Irish Journal of European Law, Round Hall Sweet & Maxwell, 2 (1995), sidorna 139 och 140: medan bestämmelserna om GJP huvudsakligen ska antas genom gemenskapslagstiftning... ankommer det på medlemsstaterna och de nationella myndigheterna att genomföra och tillämpa dessa bestämmelser i enlighet med de allmänna principer som styr gemenskapens institutionella struktur och förhållandena mellan gemenskapen och dess medlemsstater, och McMahon, J.A., EU Agricultural Law, Oxford University Press, 2007, s. 30: vid förändringar på detta område, inom vilket det har fastställts ett gemenskapsramverk för goda jordbruks- och miljöförhållanden, har medlemsstaterna fortfarande ett visst utrymme för skönsmässig bedömning och där angiven rättspraxis.

15 Kommissionens förordning (EG) nr 817/2004 av den 29 april 2004 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden (EUT L 153, s. 30) (nedan kallad förordning nr 817/2004).

16 Enligt min mening följer det av denna artikel att den omständigheten att den ifrågavarande åtgärden inte ursprungligen föreskrevs i Estlands landsbygdsutvecklingsplan för åren 2004–2006 inte är avgörande.

17 Se domen i det ovan i fotnot 13 nämnda målet Huber, punkterna 61–64. Se även generaladvokaten Albers förslag till avgörande i det målet, punkterna 74–76 och där angiven rättspraxis. I det ovan i fotnot 14 nämnda målet Deutsche Milchkontor m.fl., slog domstolen i punkt 22 fast att tillämpningen av nationell rätt inte [får] påverka gemenskapsrättens räckvidd och effektivitet.

18 Se även skäl 4 i förordning nr 817/2004. Vidare anges det i skäl 11 att [n]är det gäller stöd för miljövänligt jordbruk … bör de minimivillkor som jordbrukarna måste uppfylla när det gäller olika miljöåtaganden … ge garantier för en balanserad tillämpning av stödet, med beaktande av syftena med detta, och därigenom bidra till en hållbar utveckling på landsbygden.

19 Jag kan tillägga att det i skäl 29 i förordning nr 1257/1999 anges att [f]ör att stödja en hållbar utveckling i landsbygdsområden och tillmötesgå samhällets ökande behov av tjänster på miljöområdet bör miljöåtgärder inom jordbruket spela en framträdande roll….

20 Det vill säga ändringen av förordning nr 51, som innebar att det lades till ett ytterligare villkor, nämligen att år 2005 fick enbart den söka stöd för miljövänlig produktion som redan år 2004 hade beviljats sådant stöd och åtagit sig att under en femårsperiod uppfylla de skyldigheter och villkor som gällde för att erhålla stöd för miljövänligt jordbruk.

21 Dom av den 11 januari 2007 i mål C-384/05, Piek (REG 2007, s. I-289), punkt 34 och där angiven rättspraxis. Angående jordbruksområdet och de allmänna gemenskapsrättsliga principerna, se, bland annat, Bianchi, D., La politique agricole commune (PAC), Bruylant, Bryssel, 2006, sidorna 62–69; McMahon, J.A., EU Agricultural Law (ovan fotnot 14), sidorna 28–33.

22 Dom av den 7 juni 2005 i mål C-17/03, VEMW m.fl. (REG 2005, s. I-4983, punkt 73 och där angiven rättspraxis.

23 Se analogt, såvitt avser gemenskapens institutioner, dom av den 15 februari 1996 i mål C-63/93, Duffm.fl. (REG 1996, s. I-569): [Principen om skydd av berättigade förväntningar], som utgör en del av gemenskapens rättsordning... är en naturlig följd av rättssäkerhetsprincipen, som kräver att rättsregler skall vara klara och precisa och som syftar till att säkerställa förutsebarheten rörande de situationer och rättsliga relationer som omfattas av gemenskapsrätten. [Det följer av fast rättspraxis] att ekonomiska aktörer som är verksamma på ett område med en gemensam marknadsorganisation, vars målsättning medför en fortlöpande anpassning till förändringarna i den ekonomiska situationen, inte har någon berättigad förväntning att de inte kommer att underkastas inskränkningar som följer av eventuella marknadspolitiska eller strukturpolitiska bestämmelser, punkt 20 och där angiven rättspraxis. Se även dom av den 7 september 2006 i mål C-310/04, Spanien mot rådet (REG 2006, s. I-7285), punkt 81 och där angiven rättspraxis.

24 Se, analogt, beslut av den 11 mars 1996 i mål T-195/95, Guérin Automobiles mot kommissionen (REG 1996, s. II-171), punkt 20.

25 Dom av den 14 april 2005 i mål C-110/03, Belgien mot kommissionen (REG 2005, s. I-2801), punkt 71, med hänvisning till dom av den 9 september 2004 i mål C-304/01, Spanien mot kommissionen (REG 2004, s. I-7655), punkt 31, och av den 14 december 2004 i mål C-210/03, Swedish Match (REG 2004, s. I-11893, punkt 70. Se även dom av den 5 oktober 1994 i de förenade målen C-133/93, C-300/93 och C-362/93, Crispoltoni m.fl. (REG 1994, s. I-4863), punkt 50 och där angiven rättspraxis.

26 Dom av den 17 januari 2008 i de förenade målen C-37/06 och C-58/06, Viamex Agrar Handel (REG 2008, s. I-69), punkterna 33 och 35.

27 För att erinra om skäl 31 i förordning nr 1257/1999, målet att fortsätta att uppmuntra jordbrukare till att göra en samhällsnyttig insats genom att införa eller fortsätta att använda [miljövänliga] produktionsmetoder …

28 Se, såvitt avser gemenskapens institutioner, domen i det ovan i fotnot 23 nämnda målet Spanien mot rådet, där domstolen i punkt 134 fann att de uppgifter som lagts fram av gemenskapsinstitutionerna inte gjorde det möjligt för domstolen att kontrollera huruvida gemenskapslagstiftaren, utan att överskrida gränserna för det stora utrymme för skönsmässig bedömning som den har på området [för den gemensamma jordbrukspolitiken], har kunnat komma fram till slutsatsen att fastställandet av beloppet för det särskilda stödet för bomull till 35 procent av det totala stödet enligt det tidigare stödsystemet är tillräckligt för att uppnå det mål som anges i skäl 5 i förordning nr 864/2004, nämligen att säkerställa bomullsodlingens lönsamhet och därmed dess fortsatta existens. Detta mål återspeglar det som anges i punkt 2 i protokoll nr 4.