Förslag till avgörande av generaladvokat Niilo Jääskinen föredraget den 11 februari 2010

1 Originalspråk: franska.

2 Eftersom kommissionen skickade det motiverade yttrandet den 15 december 2006 till Republiken Frankrike kommer hänvisningarna till bestämmelserna i EG-fördraget att följa den numrering som gällde innan fördraget om Europeiska unionens funktionssätt trädde i kraft.

3 I bilaga H till sjätte direktivet, som infördes genom rådets direktiv 92/77/EEG av den 19 oktober 1992 med tillägg till det gemensamma systemet för mervärdesskatt och ändring av direktiv 77/388/EEG (harmonisering av mervärdesskattesatser) (EGT L 316, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 80), uppställdes även en [f]örteckning över omsättning av varor och tjänster på vilka reducerade mervärdesskattesatser kan tillämpas, och i en fjortonde kategori nämndes [t]illhandahållande av varor och tjänster av välgörenhetsorganisationer som är erkända av medlemsstaterna och som är engagerade i socialvård eller socialt trygghetsarbete, i den mån detta inte är undantaget enligt artikel 13.

4 Denna bestämmelse, som inte var tillämplig innan sjätte direktivet trädde i kraft, omfattas inte av övergångsbestämmelserna i det direktivet, och i synnerhet inte av bestämmelserna i artikel 28.2 däri, till vilka kommissionen har hänvisat i sin ansökan.

5 Artikel 279 i allmänna lagen om skatter och avgifter har ändrats, senast genom artikel 22 i lag nr 2009-888 av den 22 juli 2009, utan att bestämmelserna i punkt f påverkas av denna ändring.

6 Artikel 6.3 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som undertecknades i Rom den 4 november 1950.

7 Artikel 14.3 d in fine, i Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, öppnad för undertecknande den 19 december 1966.

8 I dom av den 21 februari 1975, Golder (serie A nr 18, punkt 35 och följande punkter), uppgav nämnda domstol nämligen att artikel 6.1 (artikel 6-1) [i EKMR] säkerställer en rätt för var och en till domstolsprövning av meningsskiljaktighet avseende vederbörandes civila rättigheter och skyldigheter. I artikeln stadfästs därmed rätten till domstolsprövning, varav rätten till tillgång, nämligen rätten att väcka civilrättlig talan vid domstol, endast utgör en aspekt.

9 Dom av den 9 oktober 1979, Airey mot Irland (serie A, nr 32, punkt 26).

10 I detta fall har domstolen påpekat att en rättshjälp som inte medför någon fördel kan frånta enskilda möjligheten att faktiskt försvara sin sak vid en domstol och medföra ojämlikhet i medel vilket inte kan accepteras med hänsyn till begreppet rättvis rättegång. Se bland annat Europadomstolens dom av den 15 februari 2005, Steel och Morris (Reports of Judgments and Decisions 2005:II, punkt 72).

11 Stadgan som proklamerades i Nice den 7 december 2000 (EGT C 364, s. 1) har ändrats och blev rättsligt bindande när Lissabonfördraget antogs (EUT C 303, 2007, s. 1).

12 EGT L 26, s. 41.

13 I artikel 1 i denna lag preciseras dels att lagen syftar till att säkerställa rätten till domstolsprövning, dels att rättshjälp utgörs av hjälp avseende kostnader i domstolsförfaranden, bistånd för den enskildes tillträde till rätten och hjälp avseende advokatbiträde vid häktning eller vid medling eller åtalsunderlåtelse i straffrättsliga förfaranden.

14 Vissa kategorier av personer, som avses i artiklarna 4, 6, 9-1 och 9-2 i nämnda lag, omfattas inte av kravet på otillräckliga medel. Så är bland annat fallet för minderåriga och offer som utsatts för de allvarligaste brotten.

15 Till skillnad från advokater och därmed likställda personer omfattas tjänster som tillhandahålls av personer i övriga kategorier av rättsvårdande verksamhet inte av en reducerad mervärdesskattesats med tillämpning av bestämmelserna i artikel 279 i allmänna lagen om skatter och avgifter.

16 Se artikel 27 andra stycket och följande stycken i lag av den 10 juli 1991 och artikel 90 och följande artiklar i ministerförordning nr 91-1266 av den 19 december 1991 om tillämpning av nämnda lag. Franska statens bidrag till ersättning för advokater som bistår dem som erhåller full rättshjälp fastställs med hjälp av produkten av det i finanslagen stadgade beloppet för värdeenheten (nedan kallat VE) och i förordning föreskrivna multiplikationsfaktorer.

17 Förvaltningsdomstolar och domstolar i civilrättsliga mål, brottmål och socialrättsliga mål som dömer i första och andra instans berörs liksom Conseil d’État och Cour de cassation.

18 Skattesatserna uppgår till 85 procent, 70 procent, 55 procent, 40 procent, 25 procent och 15 procent.

19 I artikel 35 andra stycket i lag av den 10 juli 1991 föreskrivs att parterna ska beakta målets komplexitet, skyndsamma handläggning och kostnader som målets beskaffenhet föranleder, beloppets storlek och sätten för betalning av tilläggsarvodet, på villkor som är förenliga med mottagarens medel och tillgångar. I fjärde stycket tilläggs följande: När det advokatsamfund som advokaten tillhör fastställer en metod för arvodesberäkning där ovannämnda kriterier beaktas ska tilläggsbeloppet beräknas på grundval av denna beräkningsmetod.

20 Se dom av den 29 oktober 2009 i mål C-246/08, kommissionen mot Finland (REG 2009, s. I-10605), punkt 5 och följande punkter, och generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomers förslag till avgörande i det målet, punkt 8 och följande punkter, samt punkt 28, vilket avsåg begreppet ekonomisk verksamhet i den mening som avses i sjätte direktivet.

21 Med hänsyn till att mervärdesskatten inte belastar mottagaren av full rättshjälp och går honom obemärkt förbi, är det, i likhet med vad Roland du Luart har konstaterat i en rapport till den franska senaten av den 9 oktober 2007 (Senatens informationsrapport nr 23 från ordinarie session 2007/2008 som finns tillgänglig på senatens webbplats, s. 82), fråga om ett icke-transparent skattemässigt stöd.

22 Terra, B. och Kajus, J., A Guide to the European Directives, Introduction to European VAT, IBFD, Amsterdam/Hombæk, 2009, del 1, s. 298.

23 Se dokumentet med rubriken Mervärdesskattesatser som tillämpas i Europeiska gemenskapens medlemsstater – Situation den 1 juli 2009 [taxud.d.1(2009)307669 – FR], som är tillgängligt på kommissionens hemsida, särskilt punkt 19 och följande punkter. Kommissionen har upplysningsvis påpekat att eftersom dokumentet har fastställts på grundval av uppgifter från medlemsstaterna, men att några stater ännu inte har kontrollerat vissa av uppgifterna kan inte kommissionen ådra sig ansvar genom detta dokument och detta kan heller inte fordra godkännande i medlemsstaternas lagstiftningar.

24 Rosas, A., Value Added Tax and Distortion of Competition, i EU Competition Law in Context: Essays in Honour of Virpi Tiili, redaktörer: Kanninen, H., Korjus, N., och Rosas, A., Hart, Oxford & Portland, Oregon, 2009, s. 275 och följande sidor, särskilt s. 277–282 och s. 289.

25 Dom av den 7 september 1999 i mål C-216/97, Gregg (REG 1999, s. I-4947, punkt 19), rörande tolkningen av sjätte direktivet.

26 Jag noterar emellertid att undantagen är av tvingande karaktär för medlemsstaterna, medan de reducerade skattesatserna är fakultativa.

27 Se bland annat dom av den 6 november 2003 i mål C-45/01, Dornier (REG 2003, s. I-12911), punkt 42, av den 26 maj 2005 i mål C-498/03, Kingscrest Associates och Montecello (REG 2005, s. I-4427), punkt 29, och av den 3 april 2008 i mål C-442/05, Zweckverband zur Trinkwasserversorgung und Abwasserbeseitigung Torgau-Westelbien (REG 2008, s. I-1817), punkt 30.

28 Se punkt 23 och punkt 30 och följande punkter i generaladvokaten Sharpstons förslag till avgörande i mål C-434/05 om sjätte direktivet (dom av den 14 juni 2007, Horizon College, REG 2007, s. I-4793).

29 Se även punkt 47 i generaladvokaten Mazáks förslag till avgörande i mål C-442/05 (ovan fotnot 27), angående bestämmelserna i bilaga H till sjätte direktivet.

30 I sitt förslag till avgörande i mål C-434/05 (ovan fotnot 28), anger generaladvokaten Sharpston att förteckningarna i bilagorna till sjätte direktivet inte återspeglar någon väl definierad logik och att detta ger utrymme för spekulationer om gemenskapslagstiftarens avsikt.

31 Jämför dom av den 8 juni 2000 i mål C-375/98, Epson Europe (REG 2000, s. I-4243), punkt 19 in fine.

32 Dom av den 18 januari 2001 i mål C-83/99, kommissionen mot Spanien (REG 2001, s. I-445, punkterna 19 och 20), i vilken domstolen konstaterade att bestämmelsen om persontransporter och medfört bagage inte tillämpas på vägtullar.

33 Se bland annat dom av den 15 juni 1989 i mål 348/87 Stichting Uitvoering Financiële Acties (REG 1989, s. 1737), punkt 13.

34 Domen i målet Kingscrest Associates och Montecello (ovan fotnot 27), punkterna 29–30, rörande tolkningen av artikel 13 A.1 g i sjätte direktivet. Se även domen i målet Gregg (ovan fotnot 25), punkt 17, och dom av den 3 april 2003 i det ovannämnda målet C-144/00, Hoffmann (REG 2003, s. I-2921), punkt 24 och följande punkter, samt domen i målet Dornier (ovan fotnot 27), punkt 48.

35 Ibidem.

36 Domen i målet Horizon College (ovan fotnot 28), punkt 16: … innebär denna regel om restriktiv tolkning inte att de ord som används för att definiera undantagen i nämnda artikel 13 skall tolkas på ett sådant sätt att undantagen förlorar sin effekt.

37 Dom av den 19 november 2009 i mål C-461/08, Don Bosco Onroerend Goed (REG 2009, s. I-11079), punkt 25, och dom av den 28 januari 2010 i mål C-473/08, Eulitz (REG 2010, s. I-907), punkt 27.

38 Se bland annat generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i mål C-505/07 (dom av den 1 oktober 2009 i målet Compañía Española de Comercialización de Aceite, REG 2009, s. I-8963, punkt 45).

39 Domen i målet Kingscrest Associates och Montecello (ovan fotnot 27), punkt 21 och följande punkter, och generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomers förslag till avgörande, punkt 23 och följande punkter.

40 Jämför den tvetydighet som generaladvokaten Mazák påpekade i sitt förslag till avgörande i målet Zweckverband zur Trinkwasserversorgung und Abwasserbeseitigung Torgau Westelbien (ovan fotnot 29), punkt 38, rörande bilagorna D och H till sjätte direktivet.

41 Se bland annat generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i målet Compañía Española de Comercialización de Aceite (ovan fotnot 38), och i punkt 29 angiven rättspraxis samt den nyligen avkunnade domen av den 22 oktober 2009 i de förenade målen C-261/08 och C-348/08, Zurita García (REG 2009, s. I-10143), punkt 54 och följande punkter samt där angiven rättspraxis), och domen i målet Eulitz (ovan fotnot 37), punkt 22.

42 Jämför rättspraxis beträffande undantag från mervärdesskatteplikt, i synnerhet domen i målet Kingscrest Associates och Montecello (ovan fotnot 27), och de domar som anges i punkt 25 i domen i målet Eulitz (ovan fotnot 37).

43 Se domen i målet kommissionen mot Spanien (ovan fotnot 32), punkt 18 och följande punkter, och dom av den 23 oktober 2003 i mål C-109/02, kommissionen mot Tyskland (REG 2003, s. I-12691), punkt 23. I det första av dessa mål föreslog generaladvokaten Alber att man skulle anlägga en snäv tolkning och hålla sig till det viktiga i det aktuella begreppet i fråga, nämligen transport.

44 Se, beträffande de skillnader som förekommer mellan de olika språkversionerna, särskilt vad avser det andra kriteriet, ovan punkt 40 och följande punkter.

45 Domen i målet Kingscrest Associates och Montecello (ovan fotnot 27), punkterna 29–32.

46 Dom av den 10 september 2002 i mål C-141/00, Kügler (REG 2002, s. I-6833), punkt 44.

47 Ibidem.

48 Se senatens informationsrapport som Roland du Luart lade fram den 9 oktober 2007 (ovan punkterna 64–65): Det kan till och med vara så att koncentrationen är för hög, eftersom 9,4 procent av advokaterna (eller 4492 advokater) ombesörjer 64 procent av de uppdrag för vilka rättshjälp beviljas … [F]rån det allmännas sida kan misstankar uppkomma också när det gäller på vilket sätt rättshjälpen bidrar till lönsamheten i vissa advokatbyråer. Det är nämligen inte ovanligt att höra att vissa av dem uteslutande lever på rättshjälp.

49 I en rapport från franska senaten av den 30 juni 1999 påpekade Denis Badré att en reducerad mervärdesskattesats tillämpas på tjänster som advokater tillhandahåller inom ramen för rättshjälpssystemet då de har karaktären av tjänster som har en utpräglad social karaktär, enligt formuleringen i ett officiellt svar från nationalförsamlingen, med hänsyn till att rättshjälpen villkoras med bland annat vilka tillgångar mottagaren besitter (informationsrapport nr 74 från ordinarie session, 1998/1999, tillgänglig på senatens hemsida).

50 Roland du Luart som är ledamot av franska senaten har i detta avseende erinrat om att rättshjälpen är arvtagare till en praxis avseende såväl välgörenhet som skyldigheten att vara solidarisk med de minst bemedlade (ovannämnda rapport, s. 64). Detta kan jämföras med att den svenska myndighet som har hand om rättshjälp (Rättshjälpsmyndigheten) definierar denna som social skyddslagstiftning som ska hjälpa den som inte kan få rättslig hjälp på annat sätt (http://www.rattshjalp.se/templates/DV_infoPage___3526.aspx).

51 Se bland annat domarna i målen Kügler (ovan fotnot 46), punkt 54 och följande punkter, och Kingscrest Associates och Montecello (ovan fotnot 27), punkt 53 och följande punkter.

52 Domstolen har ofta erinrat om behovet av att iaktta principen om skatteneutralitet, bland annat i domen i målet Zweckverband zur Trinkwasserversorgung und Abwasserbeseitigung Torgau Westelbien (ovan fotnot 27), punkt 42, om reducerade skattesatser för mervärdesskatt.

53 Se punkt 40 i förslaget till avgörande av generaladvokaten Mazák i mål C-442/05 (ovan fotnot 19).

54 Domarna i målen Gregg (ovan fotnot 25), punkterna 17 och 18, och Kingscrest Associates och Montecello (ovan fotnot 27), punkterna 30, 35 och 43, samt dom av den 9 februari 2006 i mål C-415/04, Stichting Kinderopvang Enschede (REG 2006, s. I-1385), punkt 23.

55 Se domen i målet Gregg, ibidem, och generaladvokaten Cosmas förslag till avgörande i detta mål, punkt 27, där det talas om en självständig verksamhetsutövare, skild från de personer som bildat densamma.

56 Uttrycket charitable har ändrats till as being devoted to social wellbeing, vilket bättre synes motsvara domstolens ståndpunkt i domen i målet Kingscrest Associates och Montecello (ovan fotnot 27).

57 Se bland annat domarna i målen Kügler (ovan fotnot 46), punkterna 54–56, Stichting Kinderopvang Enschede (ovan fotnot 54), punkt 23, och Kingscrest Associates och Montecello (ovan fotnot 27), punkterna 52 och 53.

58 Se, förutom de tre domarna ovan, dom av den 11 oktober 2001 i mål C-267/99, Adam, (REG 2001, s. I-7467), punkt 35 och följande punkter, samt generaladvokaten Sharpstons förslag till avgörande av den 10 september 2009 i det ännu ej avgjorda målet C-262/08, Copygene, punkt 73 och följande punkter.

59 Jämför dom av den 21 mars 2002 i mål C-174/00, Kennemer Golf (REG 2002, s. I-3293), punkt 21 och följande punkt, i vilken det anges att en organisations totala verksamhet skall beaktas vid kvalificeringen av organisationen som en organisation utan vinstsyfte.

60 Som kommissionen har påpekat konstaterades detta för övrigt tydligt redan år 2007 av ledamoten av den franska senaten, Roland du Luart, med avseende på bestämmelserna i sjätte direktivet: [M]edlemsstaterna i Europeiska gemenskapen kan välja att tillämpa en eller två reducerade skattesatser som är högre eller lika med fem procent på ett begränsat antal varor och tjänster. Tjänster som advokater tillhandahåller nämns emellertid inte därvid. … [D]en hädanefter nödvändiga och angelägna reformen av rättshjälpssystemet ska även ge Republiken Frankrike tillfälle att harmonisera Frankrikes bestämmelser med de bestämmelser som åligger varje medlemsstat i den Europeiska gemenskapen (Senatens ovannämnda informationsrapport av den 9 oktober 2007, s. 83).