Förslag till avgörande av generaladvokat Jan mazák föredraget den 11 maj 2010

1 Originalspråk: engelska

2 Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (EUT L 270 s. 1), i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 2013/2006 av den 19 december 2006 (EUT L 384, s. 13) (nedan kallad förordning nr 1782/2003).

3 Kommissionens förordning (EG) nr 795/2004 av den 21 april 2004 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i [förordning nr 1782/2003] (EUT L 141, s.1), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1974/2004 av den 29 oktober 2004 (EUT L 345, s. 85) (nedan kallad förordning nr 795/2004).

4 Kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i [förordning nr 1782/2003] (EUT L 141, s. 18), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 239/2005 av den 11 februari 2005 (EUT L 42 s. 3) (nedan kallad förordning nr 796/2004).

5 Kommissionen har föreslagit att domstolen ska omformulera tolkningsfrågorna. Jag anser emellertid att detta inte är nödvändigt för att besvara frågorna och ge den nationella domstolen ett tillräckligt underlag för att kunna avgöra det nationella målet.

6 Dom av den 16 juli 2009 i mål C-428/07, Horvath (REG 2009, s. I-6355), punkt 29. Se även generaladvokaten Trstenjaks förslag till avgörande i samma mål, särskilt punkterna 43–53.

7 De överväganden som ligger till grund för denna bestämmelse anges i skäl 3 i förordning nr 1782/2003. Där sägs att syftet är att undvika nedläggning av jordbruksmark. En hänvisning bör även göras till skäl 4, enligt vilket permanent betesmark har positiva miljöeffekter, varför det bör antas bestämmelser för att främja bevarandet av befintlig permanent betesmark och undvika storskalig omvandling till åkermark.

8 Under Normer hänvisas i bilagan till minsta täthet för betesdjur och/eller lämpliga betessystem, skydd av permanent betesmark, bibehållande av landskapselement samt motverkan av igenväxning av oönskad vegetation på jordbruksmark.

9 Som illustration vill jag påpeka att min tolkning i detta förslag till avgörande stöds av nu gällande tillämplig lagstiftning. Jag hänvisar till rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 30, s. 16). Enligt artikel 34.2 a i denna förordning avses med stödberättigande hektar bland annat alla jordbruksarealer som används för jordbruksverksamheten eller om arealer även används för annan verksamhet än jordbruksverksamhet, som huvudsakligen används för jordbruksverksamheten. I artikel 1.3 i kommissionens förordning (EG) nr 370/2009 av den 6 maj 2009 om ändring av [förordning nr 795/2004] (EUT L 114, s. 3) föreskrivs att en areal ska betraktas som huvudsakligen använd för jordbruksverksamhet, om jordbruksverksamhet kan bedrivas utan hinder av den andra verksamhetens intensitet, slag, varaktighet eller tidpunkt. Slutligen följer av artikel 34.2 b i förordning nr 73/2009 att alla arealer som gav rätt till stöd enligt SSG år 2008 ska förbli stödberättigande även om de inte längre är förenliga med definitionen på stödberättigande till följd av genomförandet av viss angiven lagstiftning på miljöområdet.

10 Se vidare, i detta sammanhang, Norer, R., Rechtsfragen der Reform der Gemeinsamen Agrarpolitik 2003, Einheitliche Betriebsprämie und Cross Compliance in europa-, verfassungs-, verwaltungs- und Zivilrechtlicher Analyse, NWV, Wien – Graz, 2007, s. 13 och följande.

11 Se, i detta sammanhang, dom av den 21 januari 2010 i mål C-470/08, van Dijk (REG 2010, s. I-4431), samt mitt förslag till avgörande i det pågående målet C-434/08, Harms.

12 Se, i detta sammanhang, även punkt 39 ovan.

13 Rådets förordning (EG) nr 146/2008 av den 14 februari 2008 om ändring av [förordning nr 1782/2003] samt om ändring av förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (EUT L 46, s. 1).