Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 13 januari 2011

1 Originalspråk: franska.

2 Förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2, svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1386/2001 av den 5 juni 2001 (EGT L 187, s. 1, nedan kallad förordning nr 1408/71).

3 Dom av den 5 mars 1998 i mål C-160/96, Molenaar (REG 1998, s. I-843).

4 Se Gränsarbetarna i Europeiska unionen, maj 1997, tillgänglig på följande Internetadress: http://www.europarl.europa.eu/workingpapers/soci/default_en.htm

5 Meddelande tillgängligt på följande Internetadress: http://ec.europa.eu/employment_social/social_protection/docs/com102_fr.pdf

6 Punkten 2.5. I avsaknad av särskilda regler har vissa medlemsstater försökt att åtgärda dessa brister inom ramen för bilaterala överenskommelser genom att föreskriva företrädesregler vid kumulering av rättigheter till vård- och omsorgsersättning. Se bland annat konventionen mellan Republiken Frankrikes regering och Storhertigdömet Luxemburgs regering om social trygghet som trädde i kraft den 1 september 2008. Vårdförsäkringen regleras i två bestämmelser. Den ena gäller erkännandet av vårdbehovet och organiserar ett lämpligt samarbete mellan myndigheterna och institutionerna (artikel 6). Den andra föreskriver företrädesregler vid kumulering av rättigheter till vård- och omsorgsersättning (artikel 7).

7 Dom av den 8 mars 2001 i mål C-215/99, Jauch (REG 2001, s. I-1901).

8 Se domarna i de ovannämnda målen Molenaar (punkterna 24 och 25) och Jauch (punkt 28). Denna rättspraxis har bekräftats, senast i dom av den 16 juli 2009 i mål C-208/07, von Chamier-Glisczinski (REG 2009, s. I-6095), punkt 40.

9 Europaparlamentets och rådets förordning av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166 s. 1 – och rättelse i EUT L 200 s. 1), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 988/2009 av den 16 september 2009 (EUT L 284 s. 43).

10 Dom av den 5 mars 1998 i mål C-194/96, Kulzer (REG 1998, s. I-895) punkterna 24 och 26 och där angiven rättspraxis.

11 Domen i det ovannämnda målet Molenaar (punkt 36), senare bekräftad i domarna i de ovannämnda målen Jauch och von Chamier-Glisczinski.

12 Det finns andra former av åtgärder, som exempelvis kombinerade förmåner (Kombinationsleistung), reglerade i 38 § SGB XI, samt ett fullständigt omhändertagande inom en vårdinrättning (vollstationäre Pflege), reglerat i 43 § SGB XI.

13 Avgiften, om 1,95 procent per den 1 januari 2010, bärs till lika delar av den försäkrade och arbetsgivaren.

14 § 34 första stycket i lag av den 26 maj 1994 (BGBl. 1994 I, s. 1014), i dess från och med den 1 oktober 2009 gällande lydelse.

15 Den nationella domstolen hänvisar till 20 § första stycket andra meningen punkt 11 SGB XI i förening med 5 § första stycket punkt 11 i bok V i lagen om social trygghet.

16 Den nationella domstolen anser att uppsägningen av sökandens anslutning till den tyska obligatoriska vårdförsäkringen inte strider mot artikel 12.1, första meningen och 13.2 f i förordning nr 1408/71, eftersom Joao Filipe da Silva Martins definitivt har flyttat sin bosättning till Portugal.

17 Lagdekret av den 14 juli 1999 (Diário da República I, serie A, nr 162, av den 14 juli 1999, s. 4397) i dess lydelse enligt lagdekret nr 309-A/2000 av den 30 november 2000 (Diário da República I, serie A, nr 277 av den 30 november 2000, s. 6906-2, nedan kallat lagdekret nr 265/99) Se även hemsidan för det portugisiska sociala trygghetssystemet (Segurança social) (http://www2.seg-social.pt/), särskilt avdelningen gällande vårdbehovstillägg och hemsidan för Missoc (Europeiska kommissionen – sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter) som är det gemensamma informationssystemet gällande socialförsäkring som har inrättats av unionen och som innehåller detaljerade och aktualiserade uppgifter om de nationella socialförsäkringssystemen.

18 Upplysningsvis var beloppet för den sociala pensionen i det icke avgiftsbaserade systemet per den 1 januari 2010 bestämt till 189,52 euro Beloppet för vårdbehovstillägget för personer tillhöriga den första vårdbehovsnivån skulle enligt min beräkning uppgå till 94,77 euro och beloppet för personer tillhöriga den andra vårdbehovsnivån till 170,58 euro. Enligt artiklarna 20 och 14 i ministeriets för social trygghet och sysselsättning förordning nr 1514/2002 av den 28 oktober 2002, har beloppet för den sociala pensionen i det icke avgiftsbaserade systemet fastställts till 143,80 euro för år 2003. Se webbplatsen http://www.isp.pt/winlib/cgi/winlibimg.exe?key=&doc=12704&img=1246. Såvida jag inte har misstagit mig uppgick därför vårdbehovstillägget per den 1 januari 2003 till 71,90 euro och till 129,42 euro för en individ tillhörande första respektive andra vårdbehovsnivån.

19 Dom av den 3 juni 2010 i mål C-484/08, Caja de Ahorros y Monte de Piedad de Madrid (REU 2010, s. I-4785), punkt 18 och där angiven rättspraxis.

20 Det framgår av beslutet om hänskjutande att de personer som har upphört med allt förvärvsarbete i Tyskland och som är bosatta i en annan medlemsstat enligt 26 § SGB XI erbjuds en möjlighet att fortsätta att vara anslutna till den frivilliga fortsättningsförsäkringen för de grenar där de upphör att vara obligatoriskt anslutna.

21 Se dom av den 20 maj 2008 i mål C-352/06, Bosmann (REG 2008, s. I-3827), punkt 16 och där angiven rättspraxis.

22 Dom av den 18 maj 1989 i mål 368/87, Hartmann Troiani (REG 1989, s. 1333), punkt 12 och där angiven rättspraxis.

23 Uppgift lämnad av den tyska regeringen i punkt 13 i dess skriftliga yttrande.

24 Punkterna 39 och 44.

25 Dom av den 1 oktober 2009 i mål C-3/08, Leyman (REG 2009 s. I-9085), punkt 45 och där angiven rättspraxis.

26 Se dom av den 14 oktober 2010 i mål C-16/09, Schwemmer (REU 2010, s. I-9717), i vilken domstolen uttryckligen har konstaterat att med beaktande av de mål som ligger till grund för unionsbestämmelserna om samordning av nationell lagstiftning om social trygghet kan dessa bestämmelser inte tillämpas på ett sådant sätt att den migrerande arbetstagaren ... fråntas de förmåner som beviljas enligt en medlemsstats lagstiftning (punkt 58 och där angiven rättspraxis). Se även dom av den 14 oktober 2010 i mål C-345/09, van Delft m.fl. (REU 2010, s. I-9879), punkt 101 och där angiven rättspraxis.

27 Se domen i det ovannämnda målet Bosmann, punkt 29 och där angiven rättspraxis.

28 Se Kessler, F., Les normes du Conseil de l’Europe et la législation française sur la dépendance, Le vieillissement comme processus, numéro hors série de Revue française des Affaires sociales, oktober 1997, s. 215, 222.

29 Denna situation är förhållandevis jämförbar med den situation som var aktuell i det ovannämnda målet Jauch. I det målet hade den tyska medborgaren Friedrich Jauch, som alltid varit bosatt i Tyskland, alltid förvärvsarbetat i Österrike. Han fick därför pension utbetald av de österrikiska myndigheterna och uppbar ingen tysk pension. I denna dom slog domstolen fast att Friedrich Jauch som hade vårdbehov skulle ha rätt till utbetalningar av det österrikiska vårdbidraget i Tyskland.