Förslag till avgörande av generaladvokat Pedro Cruz Villalón föredraget den 3 mars 2011

1 Originalspråk: spanska.

2 Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57). Denna förordning har ersatts av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, s. 1, rättelse i EUT L 200, s. 1).

3 Dom nr III. ÚS 252/04 (vol. 36, nr 16, s. 173).

4 Se dom av den 3 juni 2003, nr II. ÚS 405/02 (vol. 30, nr 80, s. 245).

5 Republiken Tjeckiens stadga om de grundläggande rättigheterna och friheterna är en självständig författning som antogs 1991 och som ratificerades genom beslut av det tjeckiska nationalrådet (nr 2/1993 Rec). Enligt 112 § i den tjeckiska grundlagen har denna stadga ställning som grundlag.

6 Se, för ett liknande resonemang, bland annat dom av den 16 december 1981 i mål 244/80, Foglia (REG 1981, s. 3045; svensk specialutgåva, volym 6, s. 243), punkt 21, av den 13 mars 2001 i mål 379/98, PreussenElektra (REG 2001, s. I-2099), punkt 39, och av den 23 april 2009 i mål C-544/07, Rüffler (REG 2009, s. I-3389), punkt 37.

7 Se bland annat domstolens dom av den 9 juni 1964 i mål 92/63, Nonnenmacher (REG 1964, s. 557), av den 9 juli 1980 i mål 807/79, Gravina (REG 1980, s. 2205), punkt 7, av den 25 februari 1986 i mål 254/84, De Jong (REG 1986, s. 671), punkt 15, av den 5 juli 1988 i mål 21/87, Borowitz (REG 1988, s. 3715), punkt 24, av den 14 december 1989 i mål 168/88, Dammer (REG 1989, s. 4553), punkt 21, av den 7 februari 1991 i mål C-227/89, Rönfeldt (REG 1991, s. I-323; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-9), punkt 26, av den 7 juli 1992 i mål C-370/90, Singh (REG 1992, s. I-4265; svensk specialutgåva, volym 13, s. I-19), punkt 23, av den 28 april 1994 i mål C-305/92, Hoorn (REG 1994, s. I-1525), punkt 16, och av den 5 februari 2002 i mål C-277/99, Kaske (REG 2002, s. I-1261), punkt 37.

8 Se bland annat domstolens dom av den 28 juni 1978 i mål C-1/78, Kenny (REG 1978, s. 1489; svensk specialutgåva, volym 4, s. 137), av den 20 januari 2005 i mål C-302/02, Laurin Effing (REG 2005, s. I-553), och av den 18 januari 2007 i mål C-332/05, Celozzi (REG 2007, s. I-563).

9 Se bland annat domstolens dom av den 10 november 1992 i mål C-326/90, kommissionen mot Belgien (REG 1992, s. I-5517), av den 31 maj 2001 i mål C-43/99, Leclere och Deaconescu (REG 2001, s. I-4265), av den 16 oktober 2001 i mål C-212/00, Stallone (REG 2001, s. I-7625), och av den 7 februari 2002 i mål C-28/00, Kauer (REG 2002, s. I-1343).

10 Se härvidlag González Beilfuss, M., Tribunal Constitucional y reparación de la discriminación normativa, Centro de Estudios Políticos y Constitucionales, Madrid, 2000.

11 Se exempelvis domstolens dom av den 23 oktober 2007 i mål C-403/05, Europaparlamentet mot kommissionen (REG 2007, s. I-9045), punkt 56, av den 20 maj 2008 i mål C-91/05, kommissionen mot rådet (REG 2008, s. I-3651), av den 3 september 2008 i de förenade målen C-402/05 P och C-415/05 P, Kadi och Al Barakaat International Foundation mot rådet och kommissionen (REG 2008, s. I-6351), punkt 303, och av den 2 mars 2010 i de förenade målen C-175/08, C-176/08, C-178/08 och C-179/08, Salahadin Abdulla m.fl. (REU 2010, s. I-1493).

12 Domstolens dom av den 4 december 1986 i mål 71/85, Federatie Nederlandse Vakbeweging (REG 1986, s. 3855).

13 Ibidem, punkt 23 (min kursivering).

14 Dom av den 13 december 1989 i mål C-102/88, Ruzius-Wilbrink (REG 1989, s. 4311).

15 Ibidem, punkt 20 (min kursivering).

16 Domstolens dom av den 7 februari 1991 i mål C-184/89, Nimz (REG 1991, s. I-297), punkt 19.

17 Se bland annat dom av den 28 september 1994 i mål C-408/92, Avdel Systems (REG 1994, s. I-4435), punkterna 16 och 17, av den 12 december 2002 i mål C-442/00, Rodríguez Caballero (REG 2002, s. I-11915), punkterna 42 och 43, av den 7 september 2006 i mål C-81/05, Cordero Alonso (REG 2006, s. I-7569), punkterna 45 och 46, samt även beslut enligt artikel 104.3 i rättegångsreglerna, exempelvis beslut av den 16 januari 2008 i målen C-128/07C-131/07, Molinari, punkt 23.

18 Beträffande domen i målet Nimz, se Adinolfi, A., Common Market Law Review, volym 29, 1992; Burragato, G., La discriminazione indiretta secondo la Corte di giustizia: oneri probatori e sanzioni, Rivista italiana di diritto pubblico comunitario, 1993; Deakin, S., Levelling Down Employee Benefits, The Cambridge Law Journal, volym 54, 1995 och More, G., Seniority Pay for Part-time Workers, European Law Review 1991.

19 Jag hänvisar här till domstolens dom av den 11 december 2007 i mål C-438/05, International Transport Workers’ Federation och Finnish Seamen’s Union, kallat Viking Line (REG 2007, s. I-10779), punkt 79, och av den 18 december 2007 i mål C-341/05, Laval un Partneri (REG 2007, s. I-11767) punkterna 104 och 105, i vilka domstolen slog fast att eftersom gemenskapen inte endast har ett ekonomiskt ändamål utan även ett socialt ändamål, skall de rättigheter som följer av fördragets bestämmelser om fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital vägas mot de mål som eftersträvas med socialpolitiken. Målen med socialpolitiken skall enligt artikel 136 EG bland annat vara att förbättra levnads- och arbetsvillkor, och därigenom möjliggöra en harmonisering samtidigt som förbättringarna bibehålls, samt att åstadkomma ett fullgott socialt skydd och en dialog mellan arbetsmarknadens parter.