Förslag till avgörande av generaladvokat Mazák föredraget den 14 april 2011

1 Originalspråk: engelska.

2 EGT L 283, s. 33.

3 EUT L 140, s. 16.

4 EGT L 103, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 2, s. 161.

5 EGT L 206, s. 7; svensk specialutgåva, område 15, volym 11, s. 114.

6 GURI nr 299 av den 27 december 2006, SO nr 244.

7 GURI nr 258 av den 6 november 2007.

8 Dom av den 22 maj 2008 i mål C-439/06, citiworks (REG 2008, s. I-3913), punkt 21 och där angiven rättspraxis.

9 Det kan i detta sammanhang noteras att även om direktiv 2001/77 definierar förnybara energikällor som förnybara icke-fossila energikällor (vindkraft, solenergi, jordvärme, våg- och tidvattenenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsanläggningar och biogas) prioriterar det inte någon viss energikälla. Följaktligen kan medlemsstaterna, liksom kommissionen antytt, i princip välja vilka förnybara energikällor de anser mest lämpliga. Enligt kommissionen skapas varken genom direktiv 2001/77 eller, förvisso, direktiv 2009/28 någon prioritetsordning mellan olika förnybara energikällor. Se artikel 2 a i direktiv 2001/77.

10 Se punkt 19 ovan. Det framgår att utbyte och modernisering av vindturbiner på Natura 2000-områden också tillåts, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda.

11 Se punkterna 19 och 20 ovan.

12 Se definitionen i artikel 1 k i livsmiljödirektivet. Se artikel 3.1 i livsmiljödirektivet med avseende på att inrätta ett ekologiskt nät av särskilda bevarandeområden under beteckningen Natura 2000, som inkluderar särskilda skyddsområden som medlemsstaterna klassificerar som sådana i enlighet med fågeldirektivet.

13 Se artikel 3.2 a i fågeldirektivet som slår fast att medlemsstaterna ska avsätta skyddade områden. Se artikel 4.1 och 4.2 i fågeldirektivet som bland annat avser urvalet av de områden som är bäst lämpade för att klassificeras som särskilda skyddsområden.

14 Artikel 7 i direktiv 92/43 medför att de skyldigheter som följer av artikel 6.2–6.4 i det nämnda direktivet ersätter de skyldigheter som följer av artikel 4.4 i direktiv 79/409. Se dom av den 20 september 2007 i mål C-304/05, kommissionen mot Italien (REG 2007, s. I-7495), punkt 104.

15 Dom av den 7 september 2004 i mål C-127/02, Waddenvereniging och Vogelbeschermingsvereniging (REG 2004, s. I-7405), punkterna 32–34. Efter en bedömning av konsekvenserna enligt artikel 6.3 i livsmiljödirektivet, och om denna gett ett negativt resultat, kan de behöriga myndigheterna antingen meddela avslag för planen eller projektet eller lämna tillstånd med stöd av artikel 6.4 i nämnda direktiv, förutsatt att villkoren i nämnda bestämmelse är uppfyllda. Se dom av den 26 oktober 2006 i mål C-239/04, kommissionen mot Portugal (REG 2006, s. I-10183), punkt 25.

16 Se artikel 1 FEU. Se även dom av den 14 april 2005 i mål C-6/03, Deponiezweckverband Eiterköpfe (REG 2005, s. I-2753), punkterna 58 och 59. I punkt 58 i nämnda dom angav domstolen att det inom ramen för gemenskapens miljöpolitik, föreskrivs i artikel 176 EG att de minimikrav som ställs i ett direktiv får överskridas, på de villkor som ställs i nämnda artikel, förutsatt att det eftersträvas samma mål med den nationella bestämmelsen som med direktivet.

17 Skälen till ministerdekretet innehåller bland annat en hänvisning till artikel 1.1226 i budgetlagen för år 2007, som synes utgöra en del av nämnda dekret.

18 Se, för ett annat synsätt, dom av den 30 april 1996 i mål C-194/94, CIA Security International (REG 1996, s. I-2201), punkterna 47–55. Se även dom av den 26 september 2000 i mål C-443/98, Unilever (REG 2000, s. I-7535).

19 Se analogt dom av den 13 juli 1989 i mål 380/87, Enichem Base m.fl. (REG 1989, s. 2491).

20 Den separata rubriken energi i artikel 194 FEUF infördes genom Lissabonfördraget. Se dock artikel 2 EG som hänvisar till en hållbar utveckling av ekonomiska aktiviteter och artikel 3.1 u EG som anger att kommissionens aktiviteter ska omfatta åtgärder på energiområdet.

21 Det förfarandet resulterade i att domstolen, i dom av den 15 juli 2010 i mål C-573/08, kommissionen mot Italien, fann att Italien hade åsidosatt artiklarna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9, 10, 11, 13 och 18 i fågeldirektivet genom att inte införliva nämnda direktiv med den italienska rättsordningen på ett sätt som är helt förenligt med direktivet och genom att inte införliva artikel 9 i det direktivet på ett sätt som säkerställer att de undantag som de behöriga italienska myndigheterna har antagit uppfyller de villkor och krav som anges i artikeln.

22 Se dokumentet Guidance on wind energy and Natura 2000, som är tillgängligt på internet: http://ec.europa.eu/environment/nature/natura2000/management/guidance_en.htm.

23 Dom av den 3 juli 2008 i mål C-215/06, kommissionen mot Irland (REG 2008, s. I-4911).

24 Det ska anmärkas att den rättsliga grunden för direktiv 2001/77 är artikel 175.1 EG (nu artikel 192.1 FEUF) och att den rättsliga grunden för direktiv 2009/28 huvudsakligen är artikel 175.1 EG.

25 I direktivets artiklar prioriteras inte något visst mål.

26 Se skäl 3 i direktiv 2001/77.

27 Se motiveringen i förslaget till direktivet, KOM(2000) 279 slutlig, 2000/116 (COD), och vitboken om förnybara energikällor, KOM(97) 599 slutlig, som skäl 2 i direktiv 2001/77 hänvisar till. I inledningen till motiveringen anges att ... det i direktivet [föreslås] att medlemsstaterna skall åläggas att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de förnybara energikällornas andel utvecklas i enlighet med de energi- och miljömål som ställts upp, på nationell nivå såväl som på gemenskapsnivå. I punkt 2.1 föreskrivs att främjande av förnybara energikällor är en viktig prioritering för gemenskapen, av säkerhetsskäl och för att diversifiera energiutbudet, för att skydda miljön och för den sociala och ekonomiska sammanhållningen.

28 Artikel 3 i direktiv 2009/28 uppställer nationella övergripande mål och åtgärder för användningen av energi från förnybara energikällor. Eftersom medlemsstaterna enligt artikel 27 inte är skyldiga att införliva artikel 3 med sina rättsordningar förrän den 5 december 2010, följer det dock att bestämmelsen inte är tillämplig på tvisten i den nationella domstolen.

29 Artikel 6.1 i direktiv 2001/77.

30 Vid förhandlingen antydde kommissionen, med förbehåll för den nationella domstolens prövning, att 18,3 procent av all elektricitet som användes i Italien 2006 härrörde från förnybara källor.

31 Se punkterna 28 och 29 ovan.

32 Se dom av den 17 oktober 1995 i mål C-44/94, Fishermen’s Organisations m.fl. (REG 1995, s. I-3115), punkt 46.

33 Se ovan fotnot 24.

34 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 december 2008 i mål C-127/07, Arcelor Atlantique et Lorraine m.fl. (REG 2008, s. I-9895), punkt 30.

35 Av handlingarna i målet framgår att sökandena inte har diskriminerats till följd av sin nationalitet. De har inte heller gjort gällande att någon sådan diskriminering förekommit.

36 Se punkt 42 och följande punkter ovan.

37 Med hänsyn till deras unika egenskaper och syften.

38 Se dom av den 4 juni 1992 i de förenade målen C-13/91 och C-113/91, Debus (REG 1992, s. I-3617), punkt 16, och av den 5 maj 1998 i mål C-180/96, Förenade kungariket mot kommissionen (REG 1998, s. I-2265), punkt 96.

39 Se punkterna 28 och 29 ovan.